<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349387</hangar_id>
 <dok_id>GH09122</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>122</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1993/94:122</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>122</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-06-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:45:09</systemdatum>
 <publicerad>1994-06-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:122 Fredagen den 10 juni</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH09122/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH09122</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH09122</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:122&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Fredagen den 10 juni&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kl. 9.00-17.56&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;19.30 - 23.02&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH09122/prot_199394__122-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:122&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förnyad behand-&lt;br&gt;ling av vissa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tandvårdsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Vivianne Franzén (nyd), Enebyberg, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 11 juni 1994 sedan lan Wachtmeister (nyd) avsagt sig sitt uppdrag&lt;br&gt;som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Len-&lt;br&gt;nart Lindgård, Stockholm, och Björn Berglund, Malmö, (båda nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffan Magnusson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den&lt;br&gt;9 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AU18 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförvisningsyrkande (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll yrkandet om återförvisning av ärendet till utskottet för yt-&lt;br&gt;terligare beredning med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AU19 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 § Förnyad behandling av vissa tandvårdsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:SfU28 Förnyad behandling av vissa tandvårdsfrågor (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:221). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyad behand-&lt;br&gt;ling av vissa&lt;br&gt;tandvårdsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan om att ärendet skulle avgöras efter&lt;br&gt;endast en bordläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I samband med att utskottet fick möjlighet att pröva detta&lt;br&gt;ärende på nytt har mycket goda förutsättningar funnits att komma fram till&lt;br&gt;ett enat beslut om att avskaffa den snedvridna konkurrensen mellan offent-&lt;br&gt;liganställd och privat tandvårdspersonal. Likaså fanns mycket goda förut-&lt;br&gt;sättningar att släppa etableringsmonopolet, dvs. att skapa ett fritt premie-&lt;br&gt;tandvårdssystem jämsides med åtgärdstaxan och en fri taxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan mycket väl förstå att det kan vara svårt att överblicka&lt;br&gt;privattandvårdens alla vinklingar. Men det finns faktiskt tid fram till den 1&lt;br&gt;januari 1995 att utvärdera den försöksverksamhet som pågår i landet, bl.a.&lt;br&gt;i Göteborg. Jag skulle gärna se att man gör en genomlysning av försöksverk-&lt;br&gt;samheten och utvärderar det arbete som har genomförts under några år in-&lt;br&gt;nan nästa proposition läggs fram i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationen från regeringspartiernas sida krävs att ett nytt lagförslag&lt;br&gt;om premietandvården tas fram till i höst. Det skall reglera förhållandet mel-&lt;br&gt;lan patienter och vårdgivare och ta hänsyn till all den kritik som bl.a. Lagrå-&lt;br&gt;det har gett uttryck för. Vi kräver att monopolet på barn- och ungdomstand-&lt;br&gt;vård avvecklas och att de specialisttandläkare som är verksamma i dag får&lt;br&gt;tillämpa specialisttaxa redan från reformens införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Utskottet hade chansen att riva alla de konkurrenshinder som&lt;br&gt;finns inom tandvården och som så många har kritiserat och som i ett EU-&lt;br&gt;perspektiv inte kan vara kvar. Utskottets majoritet vill inte i detta pressade&lt;br&gt;läge ta den chansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alla som under årens lopp i denna kammare har krävt att mo-&lt;br&gt;nopolet inom tandvården skall avvecklas kan nu medverka till detta. Samti-&lt;br&gt;digt får den enskilde tandläkaren frihet att själv välja om han eller hon vill&lt;br&gt;arbeta utifrån åtgärdstaxa, premietandvård eller med båda formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det började som en vision om ett förändrat tandvårdssystem.&lt;br&gt;Det skulle kombineras med kraven på ekonomiska förändringar i tandvårds-&lt;br&gt;försäkringen. Det slutade i den hopplösa förtvivlan att eventuellt få en pro-&lt;br&gt;position avslagen. Jag beklagar att vi omigen tar kammarens tid i anspråk för&lt;br&gt;detta ärende, som med så många märkliga turer har handlagts på ett ytterst&lt;br&gt;märkligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från socialdemokratiskt håll finner vi ingen anledning att ändra vår stånd-&lt;br&gt;punkt. Vi tycker att regeringen har handlagt ärendet på ett klandervärt sätt.&lt;br&gt;Vi tycker att man inte har lyssnat på den kritik som utskottet och Lagrådet&lt;br&gt;har framfört. Vi yrkar därför bifall till det liggande förslaget i SfU28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 SIGGE GODIN (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig kort säga att det inte bara är fråga om en vision om&lt;br&gt;ett nytt system. Landets ekonomi, Margareta Israelsson, är sådan att vi&lt;br&gt;måste spara ganska många miljoner i tandvårdsförsäkringen. Därför är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt att med mycket stort allvar ta på sig arbetet att försöka skapa ett&lt;br&gt;system som ger besparingarna, så att vi kan komma vidare i den så nödvän-&lt;br&gt;diga saneringen av statens ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 MARGARETA ISRAELSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag beklagar att det verkar som att onsdagens debatt skulle&lt;br&gt;komma att upprepas. Men låt mig göra klart, att med majoritetens förslag&lt;br&gt;till skrivning ingår fortfarande den besparing på 600 miljoner kronor som vi&lt;br&gt;har varit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller budgetunderskottet anser jag fortfarande, vilket jag utvecklade&lt;br&gt;i debatten i onsdags, att ansvaret för landets ekonomi ligger på dess regering&lt;br&gt;och dess finansminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Hela denna handläggning är egentligen ganska märklig. Oav-&lt;br&gt;sett vilket beslut som kan komma att fattas, kan riksdag och utskott inte&lt;br&gt;friskriva sig från den oerhört skarpa och avrättande kritik som riktats mot&lt;br&gt;förslagen av Konkurrensverket, Finansinspektionen, Lagrådet, Datainspek-&lt;br&gt;tionen samt vårdgivare och vårdtagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riktlinjerna drogs upp för två månader sedan krävde Ny demokrati&lt;br&gt;i en motion: ingen premietandvård, fri etablering av tandläkare, minskade&lt;br&gt;tandvårdskostnader för s.k. fattigpensionärer, som dessutom främst drabbas&lt;br&gt;av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati krävde vidare att folktandvårdens kostnader för vuxentand-&lt;br&gt;vården skall finansieras enbart med tandvårdsförsäkring och patientavgifter&lt;br&gt;och att landstingens roll med myndighetsuppgifter tillsammans med rörelse-&lt;br&gt;verksamhet måste särskiljas. Vi krävde fri etableringsrätt för specialistvård&lt;br&gt;och fri konkurrens inom den av landstinget nu monopoliserade verksamhe-&lt;br&gt;ten inom barn- och ungdomstandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För två månader sedan avslogs Ny demokratis samtliga förslag. De bor-&lt;br&gt;gerliga partierna och Socialdemokraterna var hundraprocentigt eniga. Ny&lt;br&gt;demokratis förslag var det värsta förslag som de någon hade hört talas om.&lt;br&gt;Tänka sig! Så kan man ju inte göra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Datainspektionen har tittat närmare på förslaget. Systemet innebär&lt;br&gt;ett inrättande av ett vårdersättningsregister, inkluderande fem till sex miljo-&lt;br&gt;ner svenskar. Datainspektionen avslog en försöksverksamhet som man ville&lt;br&gt;starta i Östergötland på grund av dess integritetskänslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu försöka genomdriva propositionen genom att satsa på en liten pus-&lt;br&gt;selbit inger inte något större förtroende. Det Sigge Godin refererade till var&lt;br&gt;en utvärdering av pågående försöksverksamhet. Jag vill då påpeka att denna&lt;br&gt;försöksverksamhet har Socialdemokraterna dragit i gång. Den är inte base-&lt;br&gt;rad på förslaget. Ett konkret förslag finns nämligen inte; det har sågats. Där-&lt;br&gt;för kan förslaget inte spegla verkligheten på ett rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det normala är att man först lägger fram ett ordentligt förslag. Därefter&lt;br&gt;sätter man i gång en provverksamhet som är baserad på förslaget, inte&lt;br&gt;tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyad behand-&lt;br&gt;ling av vissa&lt;br&gt;tandvårdsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyad behand-&lt;br&gt;ling av vissa&lt;br&gt;tandvårdsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 SIGGE GODIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig säga till Arne Jansson att vi i regeringspartierna begär&lt;br&gt;i vår reservation ett nytt lagförslag, där hänsyn skall tas till kritiken från Kon-&lt;br&gt;kurrensverket, Finansinspektionen, Lagrådet, Datainspektionen. Hänsyn&lt;br&gt;skall också tas i lagförslaget till patienternas förhållande gentemot tandlä-&lt;br&gt;karna och övrig tandvårdspersonal. Det finns medtaget i reservationen,&lt;br&gt;Arne Jansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte förlänga debatten vill jag bara avslutningsvis säga att Arne&lt;br&gt;Jansson säger nej till etableringsfriheten, konkurrensneutraliteten och den&lt;br&gt;fria taxan för tandläkarna. Han säger också nej till att specialisttandläkama&lt;br&gt;skall få utnyttja specialisttaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det jag säger nej till är en fruktansvärt dålig proposition. Det&lt;br&gt;jag vidare säger nej till är att vi inte kan anta en så starkt kritiserad proposi-&lt;br&gt;tion. Man kan inte heller friskriva sig från den mördande kritik som man fått&lt;br&gt;enbart genom att plocka fram en eller två pusselbitar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böija om från början. Ta till er den avgivna kritiken och böija om med&lt;br&gt;ett nytt, vettigt förslag, ett förslag som är baserat på kritiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. (m, fp, c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157 för res.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 127 s, 20 nyd, 10 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 1 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 11 s, 5 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 2 nyd, 4 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Meddelande om arbetsmarknadsutskottets förnyade betänkande om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att arbetsmarknadsutskottets förnyade betän-&lt;br&gt;kande om arbetslöshetsförsäkringen skulle tas upp till ny behandling i kam-&lt;br&gt;maren lördagen den 11 juni kl. 8.00 under förutsättning att ärendet kunde&lt;br&gt;bordläggas vid fredagens sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering for budget-&lt;br&gt;året 1994/95&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;finansutskottets betänkande&lt;br&gt;1993/94:FiU20 Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den här fredagen i början av juni i Sverige är i regel en dag&lt;br&gt;som är fylld av glädje och uppbrott inför ett sommarlov. I dag slutar de flesta&lt;br&gt;skolelever efter vårterminens arbete. Dagens ungdomar som går ut från sko-&lt;br&gt;lan kommer att möta en arbetsmarknad som är hård och som inte lämnar&lt;br&gt;plats för många av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag stiger arbetslösheten i Sverige, när 130 000 välutbildade pojkar och&lt;br&gt;flickor lämnar gymnasieskolan och högskolan. Det är en anledning till den&lt;br&gt;stämning som råder i landet. Det finns ingen familj som inte har någon som&lt;br&gt;har drabbats av arbetslöshet. Det finns ingen pojke eller flicka som inte&lt;br&gt;oroar sig för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den oron är ett dominerande drag kring många av de svenska köksborden&lt;br&gt;denna morgon när man samlas till frukost. Vi skall tänka på det när vi disku-&lt;br&gt;terar den ekonomiska politiken, för det är ändock om dessa ungdomar och&lt;br&gt;deras föräldrar som debatten handlar, om vilka förutsättningar de skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den oro som de känner skall också fogas den oro som har varit i ett&lt;br&gt;annat sammanhang under senare tid, på de finansiella marknaderna. Rän-&lt;br&gt;torna har klättrat. Den politiska oron i riksdagen och den misslyckade parla-&lt;br&gt;mentariska strategin från regeringen har gjort att vi har hamnat i ett läge där&lt;br&gt;Sverige av internationella långivare bedöms som likvärdigt med nationer typ&lt;br&gt;Italien och Spanien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är passiv. Den pratar, men den handlar inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett uttryck för den hållningen är det utspel som folkpartisten&lt;br&gt;Anne Wibble gör i dagens morgontidning. Det är samma gamla tomma Nat-&lt;br&gt;halieplan, omkokad en gång till och presenterad som något slags folkparti-&lt;br&gt;stiskt valmanifest. Jag skall återkomma till det längre fram i min inledning.&lt;br&gt;Inte är den artikeln och det utspelet ägnade att stilla oron på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egentligen borde den sittande regeringen fråga sig: Hur kunde det bli så&lt;br&gt;här? Ni hade ju både program och plan. Ni visste ju vad ni skulle göra. Ni&lt;br&gt;hade ju programmet Ny start för Sverige. De skarpaste hjärnorna i borger-&lt;br&gt;ligheten hade slagit sig samman och formulerat hur man skulle ta Sverige till&lt;br&gt;en spetsnationsposition i Europa. Det blev inte så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara programmet hade ni. Ni fick också mandaten. Ni förfogar över&lt;br&gt;en stor majoritet i kammaren. Inte bara program och mandat hade ni. Ni&lt;br&gt;tillsatte också - om man skall tro statsministern - den mest kompetenta rege-&lt;br&gt;ring detta land någonsin har sett. På programmets grund, med mandatens&lt;br&gt;hjälp och med kompetensen i spetsen, lyfte ni upp regerandet från den grå&lt;br&gt;vardagens lunk till den skapande statskonstens höjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kunde det gå så illa, med alla dessa förutsättningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommer ni ihåg vad ni lovade, vad ni gick till val på?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lovade att återupprätta Sverige som företagarnation. Det blev 45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;konkurser.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ni lovade att ordna arbete och jobb. Det blev massarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lovade att sänka skatterna. Det blev skattehöjningar för de allra flesta,&lt;br&gt;för alla löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lovade att sanera statsfinanserna. Det blev ett gigantiskt budgetunder-&lt;br&gt;skott. Vi står på gränsen till en statsfinansiell kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lovade att sänka hyrorna. Det blev hyreshöjningar. Ni lovade och ni&lt;br&gt;lovade, och det blev löftenas motsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kunde det gå så här? Ni hade ju ett program, ni hade en regering, ni&lt;br&gt;fick ett mandat. Var finns självkritiken? Var finns den nya ansatsen? Var&lt;br&gt;finns programmet för den kommande fyraårsperioden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ni fortsätta på det här sättet, Anne Wibble? Hur ser programmet&lt;br&gt;ut för de fyra regeringspartierna? Hur tänker ni lägga om politiken? Vilka&lt;br&gt;riktlinjer skall gälla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det dagens artikel i Dagens Nyheter som är regeringsprogrammet?&lt;br&gt;Gäller försämrade villkor för kommunerna som Centerns politik? Gäller at-&lt;br&gt;tacker på vården som kds politik? Gäller högre skatter och egenavgifter som&lt;br&gt;moderaternas politik? Det är programmet, som det presenteras av landets&lt;br&gt;finansminister i dagens tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni är skyldiga ett svar på den frågan. Det svaret skall utkrävas under&lt;br&gt;denna debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det känns litet stötande att man i dag går ut med det kraftfulla budskap&lt;br&gt;som bäst sammanfattas av Expressens förstasida: ”Nu ska de gamla betala&lt;br&gt;krisen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig med en gång säga att socialdemokratin inte ställer ut fribrev till&lt;br&gt;någon grupp. Det statsfinansiella läget är utomordentligt bekymmersamt.&lt;br&gt;Alla kommer att få vara med och bära sin del av bördan. Men om det skall&lt;br&gt;vara möjligt krävs att det som skall bäras fördelas rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en politik i sammanbrott som på riksmötets näst sista dag presente-&lt;br&gt;rar ett sparprogram som lägger bördan på pensionärer, på sjuka, på arbets-&lt;br&gt;skadade. Det är en politik i sammanbrott just därför att samma regering un-&lt;br&gt;der mandatperioden har valt en fördelningspolitik som har gått stick i stäv&lt;br&gt;med den inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 miljarder i kapitalskattesänkningar - det har man haft råd med. 3,7 mil-&lt;br&gt;jarder till ett vårdnadsbidrag - det har man haft råd med. 30 miljarder kro-&lt;br&gt;nor har tagits ur löntagarfondssystemet, ur pensionssystemet - det har man&lt;br&gt;haft råd med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets egen budgetprövning har enligt alla oberoende ex-&lt;br&gt;perter varit den slappaste i mannaminne. Man får går tillbaka till Mundebos&lt;br&gt;dagar för att hitta en motsvarighet. Pengarna har runnit ut, av ren inkompe-&lt;br&gt;tens. Eller också har det varit en medveten fördelningspolitik att rikta för-&lt;br&gt;måner till de starkaste i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu, när krisen finns där, skall bördorna läggas ut - på de gamla, de sjuka,&lt;br&gt;de arbetshandikappade. Det är ett oslagbart rekord i en politik som fjärmar&lt;br&gt;sig från allt vad socialliberalism heter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jag har sagt det tidigare till Anne Wibble, och jag säger det igen: Anne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Wibbles ekonomiska politik är, som de flesta människor i Sverige uppfattar&lt;br&gt;det, det bästa exemplet på det nyliberala, det moderata. Det är väldigt få i&lt;br&gt;Sverige som upplever Anne Wibble som folkpartist eller socialliberal. Här&lt;br&gt;sitter den som 16 göteborgare av 20 tror är moderat! Den centerpartistiska&lt;br&gt;Östersunds-Posten kommenterade detta så, att det skall Folkpartiet vara&lt;br&gt;tacksamt för. - Men det får man väl diskutera internt i det borgerliga lägret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble! Du betalar för Folkpartiets räkning ett ohyggligt högt pris&lt;br&gt;för den här fördelningspolitiken. Var finns rättvisan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var finns rättvisan i att samtidigt tömma pensionsfonderna på 30 miljarder&lt;br&gt;och kräva högre egenavgifter eller sämre pensionsförmåner? Var finns rätt-&lt;br&gt;visan i att samtidigt försämra vården och den kommunala verksamheten och&lt;br&gt;införa Alf Svenssons vårdnadsbidrag? Var finns rättvisan i att attackera för-&lt;br&gt;tidspensionärerna men inte klara av den egna budgetprövningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Folkpartiets barlast i denna valrörelse. Inte att undra på att folkpar-&lt;br&gt;tiledaren i samma Dagens Nyheter talar om att han skall avgå om han tappar&lt;br&gt;i valet! Det är en händelse som ser ut som en tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har under mandatperioden inte enbart misslyckats här i kammaren. I&lt;br&gt;några frågor har vi flyttat fram positionerna, och vi har gjort det gemensamt.&lt;br&gt;Socialdemokratins tradition är samverkan. Jag är glad att kunna säga att re-&lt;br&gt;geringen åtminstone på tre områden har klarat av att föra politiken framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tillsammans bekämpat finanskrisen. Det har varit bra för Sverige.&lt;br&gt;Vi har nått ett bra avtal med den europeiska unionen. Vi har samarbetat om&lt;br&gt;den saken. Och vi har lagt grunden för ett långsiktigt hållbart pensionssy-&lt;br&gt;stem. Vi har samarbetat också om den saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där man har sökt samarbete med oss över blockgränsen har man också&lt;br&gt;nått resultat. Där regeringen har valt konfrontation har man satt sig allt dju-&lt;br&gt;pare i beroendet av Ny demokrati. Vad det har resulterat i är dagens över-&lt;br&gt;läggningar här i kammaren ett uttryck för. Den parlamentariska strategin in-&lt;br&gt;går naturligtvis som en del i den värdering som omvärlden gör av denna av-&lt;br&gt;gående svenska högerregering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater hade velat samarbeta om ytterligare tre saker, men&lt;br&gt;det har vi inte fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kampen mot arbetslösheten ville vi samarbeta och samverka om de kort-&lt;br&gt;siktiga åtgärderna för att med hjälp av arbetsmarknadspolitiken pressa till-&lt;br&gt;baka den öppna arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sökte också samarbete och samverkan om föresättningen att finansiera&lt;br&gt;industrins utbyggnad, de långsiktiga industriinvesteringarna, och en satsning&lt;br&gt;på kompetensutveckling, kompetenshöjning. Också där har vi avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sökt samarbete om att rädda det som räddas kan av en hårt trängd&lt;br&gt;byggindustri. Vi har sökt samarbete om att ytterligare satsa på infrastruktur&lt;br&gt;och sådant som gör landet starkt i framtiden. Det har avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sökt samarbete och samverkan med regeringen om skatterna. Det&lt;br&gt;är rimligt att man har breda lösningar som går över blockgränsen när man&lt;br&gt;skall beskatta det svenska folket. Vi ville ha kapitalskatter som i princip&lt;br&gt;stämde med den beskattning som låginkomsttagaren faktiskt träffas av. Det&lt;br&gt;var en av skattereformens bärande idéer. Vi har sökt samverkan om detta.&lt;br&gt;Vi har avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ville ha en samverkan och debatt om egenavgifterna, så att inte egenav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifterna tillåts lyfta så högt att vi får nya marginalskatteproblem. Det har&lt;br&gt;avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sökt samarbete med regeringen också om att stoppa det statsfinan-&lt;br&gt;siella förfallet: vårdnadsbidraget, utförsäljningarna, plundringen av AP-&lt;br&gt;fondssystemet. Det har avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som för några veckor sedan stod jag här i kammaren och sade till&lt;br&gt;Anne Wibble: Det finns nästan 10 miljarder kronor som ligger kvar i lönta-&lt;br&gt;garfondssystemet. Låt oss föra de pengarna tillbaka till pensionssystemet,&lt;br&gt;där de rätteligen hör hemma! Vi socialdemokrater är beredda att ge upp vår&lt;br&gt;position: Om inte pensionssystemet är regeringens förstahandsalternativ är&lt;br&gt;vi gärna med på att de 10 miljarderna används till att beta av statsskulden.&lt;br&gt;Det avvisades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har på punkt efter punkt sökt samverkan om sådant som vi anser nöd-&lt;br&gt;vändigt för landet, men på regeringssidan har inte den styrka och kraft fun-&lt;br&gt;nits som krävs för att bryta över blockgränsen i en konstruktiv dialog med&lt;br&gt;det stora oppositionspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu står vi inför mandatskiftet. Det kommer att bli en hård valrörelse. Val-&lt;br&gt;rörelsen kommer säkert att präglas av den internationella oron på finans-&lt;br&gt;marknaden och av den oklara regeringspolitiken. Vilket program har rege-&lt;br&gt;ringen? Folkpartiet har presenterat sitt upplägg i dag med attacker på väl-&lt;br&gt;färdssamhället. Var står de andra regeringspartierna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater kommer att gå ut i valrörelsen och förklara att vi är&lt;br&gt;beredda att ta ansvaret för detta fina land och återföra det till en situation&lt;br&gt;där människor sätts i arbete och bördorna fördelas rättvist. Det blir ingen&lt;br&gt;lätt uppgift. Det blir en svår och tung uppgift. Vi har redovisat vad vi vill när&lt;br&gt;det gäller skatterna, arbetsmarknadspolitiken, industriinvesteringarna och&lt;br&gt;fördelningspolitiken. Vi har lagt fram konkreta förslag vad gäller statsfinan-&lt;br&gt;serna i besparingshänseende. Vi kommer att fortsätta att utveckla dessa för-&lt;br&gt;slag successivt. Vi har också presenterat ett punktprogram - princippro-&lt;br&gt;grammet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. En av våra mo-&lt;br&gt;tioner som i dag behandlas av riksdagen bygger på sju punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Näringslivet måste växa. De nya jobben skall skapas i näringslivet. Detta&lt;br&gt;är den viktigaste punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det måste vara stabila spelregler, breda lösningar, samarbete och sam-&lt;br&gt;verkan - ett nationellt kontrakt. Vi är för illa ute i Sverige för att inte&lt;br&gt;samarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Även om vi lyckas öka sysselsättningen och skapa fler arbetstillfällen i&lt;br&gt;näringslivet måste vi utgå från att det krävs en mer aktiv arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik som gör att utbudet av arbetskraft ökar och att den öppna arbets-&lt;br&gt;lösheten pressas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Saneringen av statsfinanserna är den viktigaste uppgiften för den som&lt;br&gt;långsiktigt vill skapa förtroende för Sverige. Inflationsbekämpningen är&lt;br&gt;en hörnsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det skall vara en rättvis fördelning. Det kommer inte att vara möjligt att&lt;br&gt;genomföra dc uppdrag och den utmaning som vi har framför oss om inte&lt;br&gt;alla människor i landet känner att de är delaktiga. Några personer skall&lt;br&gt;inte åka i en gräddfil. De skall också vara med och ta sin del av ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dä kan man begära att de som har det knapert ställt också bär sin del av&lt;br&gt;bördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Sverige bör återta sin internationella roll vad gäller arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken och den ekonomiska politiken. Vi bör vara ute i världen, föra den&lt;br&gt;svenska modellens talan och vara stolta över vad detta land representerar&lt;br&gt;i form av kompetens och kunskap. Vi skall inte frivilligt dra oss tillbaka,&lt;br&gt;som har skett under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Det finns ett oupplösligt samband mellan ekonomi och ekologi. Vi kom-&lt;br&gt;mer aldrig förbi de gränser som naturen sätter. I lågkonjunkturens tide-&lt;br&gt;varv är den diskussionen svår att föra, men detta avgör nog långsiktigt&lt;br&gt;våra förutsättningar för att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett sjupunktsprogram, en principiell inriktning, som slår fast den&lt;br&gt;socialdemokratiska ekonomiska politiken. Där kombineras åtgärder för&lt;br&gt;1994 och 1995 med åtgärder för hur vi skall spara och få ner statsutgifterna.&lt;br&gt;Det är ett heltäckande program. Människor kommer att känna igen social-&lt;br&gt;demokratin. Detta är ett program som bygger på full sysselsättning, arbete,&lt;br&gt;rättvis fördelning, samarbete och samverkan. Detta är vad som behövs om&lt;br&gt;vi skall komma ur den låsning som den förda regeringspolitiken har försatt&lt;br&gt;nationen i. Sverige kan bättre än vad som har visats de senaste tre åren. Men&lt;br&gt;för att Sverige skall kunna bättre måste krafter förlösas. För det krävs samar-&lt;br&gt;bete. Det är min fasta förvissning att ett sådant samarbete leds bäst av en&lt;br&gt;socialdemokratisk regering. En sådan skall vi ha efter höstens val.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ibland tror jag att jag sitter i kyrkan och lyssnar på överste-&lt;br&gt;präster när jag är här. Vi hörde nyss en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson sade att det tänks vid de svenska köksborden. Det vore&lt;br&gt;betydligt bättre om det tänktes mer i Sveriges riksdag och att det tänktes på&lt;br&gt;stora och viktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsåret är snart slut. Det är mandatperioden också; den perioden&lt;br&gt;gjorde man inte det som man borde ha gjort. Mitt partipolitiska liv är också&lt;br&gt;slut i dag. Observera att jag sade ”partipolitiska”. Passa er! Finansutskottet&lt;br&gt;är också slut i mer än en bemärkelse. Finansministern borde vara slut efter&lt;br&gt;att ha förvaltat ett stort svart hål i tre år. Om det fortsätter så här är även&lt;br&gt;Sverige slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som finns må vara ekonomiska, finansiella och arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska, men de har skapats av politiker. De problem som vi har i Sve-&lt;br&gt;rige är egentligen politiska. Människorna är oskyldiga. Det enda de är skyl-&lt;br&gt;diga till är att de har utnyttjat sina demokratiska rättigheter och röstat in&lt;br&gt;politiker i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges största problem i dag är statsskulden. Den galopperar vidare.&lt;br&gt;Med förnöjsamhet kan vi höra fru finansministern och andra konstatera att&lt;br&gt;ökningstakten minskar. Det är väl tjusigt? Ökningstakten minskar. Sug på&lt;br&gt;de orden, och spotta ut dem! Det är givetvis statsskulden som måste minska.&lt;br&gt;Den ökar hela tiden. Den ökar trots glädjekalkyler om en tillväxt på 4 %&lt;br&gt;och allt möjligt annat svammel. Problemen ligger kvar, och de är jättelika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;bu dgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har varit mycket flitig i finansutskottet. Det betyder att jag har varit&lt;br&gt;där 100 gånger mer än Göran Persson. Det betyder att jag har varit där 100&lt;br&gt;gånger. Under min tid i finansutskottet har den här frågan diskuterats en&lt;br&gt;gång, såvitt jag kan minnas. Jag har förstått att man inte diskuterar så&lt;br&gt;mycket i finansutskottet, men man borde åtminstone kunna räkna. Härom-&lt;br&gt;kvällen hade vi avslutningsfest i utskottet. Då sjöng vi bl.a. två rader som&lt;br&gt;jag skall berika kammarens protokoll med: I riksdagen finns ett finansut-&lt;br&gt;skott. Där vårdas vårt budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visan är skriven av dem på kansliet. De är proffs, som ni hör. Jag ber att&lt;br&gt;få tacka dem så mycket för vad de har uträttat. Det är ju inte deras fel att&lt;br&gt;det ser ut som det gör. De har bara formulerat eländet alltför väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu, förstår ni, håller det på att bli högkonjunktur. Nu skall allting ordna&lt;br&gt;sig. Det skall komma in en sosseregering till hösten. Då blir alla glada. Alla&lt;br&gt;blir sysselsatta och får jobb. Vilket prat! Den här högkonjunkturen gäller&lt;br&gt;20 % av Sverige. I stort sett omfattar den exportindustrin och de delar av&lt;br&gt;ekonomin som hänger ihop med den industrin. Övriga delar har enorma pro-&lt;br&gt;blem. Det kan sammanfattas med att aktiebolaget Sverige gör strålande då-&lt;br&gt;liga resultat och att skulden ständigt ökar. Förlusten minskar något, men den&lt;br&gt;finns där. Det handlar egentligen om en konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att ni står upp i valrörelsen. Ni är förmodligen ute på gator och&lt;br&gt;torg någon gång och pratar om högkonjunkturen och om hur bra det skall&lt;br&gt;bli. Tänk då på att ni har precis så lång tid på er som till nästa lågkonjunktur&lt;br&gt;för att åtgärda alla problem! De strukturella och politiska problem som vi&lt;br&gt;har måste vara lösta till dess. De skall åtgärdas av riksdagen och regeringen.&lt;br&gt;De skall åtgärdas av er som sitter kvar här nästa höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går det att spara? Ibland när man tittar på sparplaner och annat ser man&lt;br&gt;att det verkar vara väldigt svårt att spara, i varje falljust nu. Däremot är den&lt;br&gt;här riksdagen bra på att spara 1997, 1998 och 1999, eller hur? Vi fattar en&lt;br&gt;massa sådana beslut. Vi skall inte göra någonting nu; vi skall göra det sedan.&lt;br&gt;Besluten träder alltid i kraft någon gång senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kommer nästa sällskap in, om man får tro den överstepräst som ta-&lt;br&gt;lade förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då kommer socialdemokraternas förslag. Hur ser det ut? Göran Persson&lt;br&gt;är lokförare på det godståget, som nu skall köras i gång. Hans manér påmin-&lt;br&gt;ner dock något mera om en stins. När jag var liten var järnvägsknutpunkter&lt;br&gt;det viktigaste i Sverige. Man fick lära sig alla järnvägsknutpunkter. Katrine-&lt;br&gt;holm var faktiskt en av dem. Jag kan glädja Göran Persson med att jag&lt;br&gt;många gånger har bytt tåg där. Nu skall stinsen riva upp den räls som har&lt;br&gt;lagts ut av finansminister Wibble och hennes kamrater. Med den blygsamhet&lt;br&gt;som kännetecknar dem har de benämnt detta spår den enda järnvägen. Pas-&lt;br&gt;sagerarna, dvs. det svenska folket, kommer att undra vad det är fråga om.&lt;br&gt;Först kommer ett gäng in och lägger ut ett spår, och sedan kommer ett annat&lt;br&gt;gäng och lovar att riva upp spåret. Är detta utveckling, ansvar eller klok-&lt;br&gt;skap? Man undrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag läste Dagens Nyheter i morse. Men jag läste tidningen på ett&lt;br&gt;annat sätt än Göran Persson. Vi har tydligen olika frukostbord. I tidningen&lt;br&gt;står att fru Wibble minsann plötsligt skall göra alla möjliga saker, nu när det&lt;br&gt;är för sent. Hon börjar nu tala om sänkta pensioner, lägre förtidspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sämre sjukförsäkring, lägre ersättning till arbetslösa, mindre bostadssubven-&lt;br&gt;tioner, sämre villkor för kommuner, höjda miljöskatter, moms på tidningar&lt;br&gt;och jakt på fuskare och smitare i Sverige. För ett ögonblick tänkte jag att det&lt;br&gt;måste stå någonstans att hon har bytt parti och gått över till Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I går läste jag i Svenska Dagbladet att Alf Svensson ifrågasatte biståndspo-&lt;br&gt;litiken. Ni börjar bli riktigt festliga i regeringslägret. Man sadlar om när man&lt;br&gt;svänger in på upploppet och skall köra nästa år. Plötsligt går det att spara på&lt;br&gt;alla de saker där det tidigare var så svårt att göra det. Det är märkligt. Nu&lt;br&gt;kanske det är så att man blir litet överraskad och får rätt i vissa frågor trots&lt;br&gt;att man inte har dött än. Det skulle inte förvåna mig om Göran Persson så&lt;br&gt;småningom skulle säga att många av de förslag som vi har fört fram i denna&lt;br&gt;kammare faktiskt var riktigt förståndiga. Men det kommer säkert att ta fyra&lt;br&gt;år vid hans frukostbord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det en övermänsklig uppgift för denna riksdag och för den regering&lt;br&gt;som finns i Sverige att få fart på Sverige, få ordning på affärerna och balans&lt;br&gt;i ekonomin? Är det omöjligt? Nej, det är det inte. Det går givetvis att åstad-&lt;br&gt;komma de här förbättringarna. Man får inte ha några heliga kor. Nu börjar&lt;br&gt;de försvinna. Alf Svenssons heliga ko när det gäller biståndspolitiken börjar&lt;br&gt;försvinna. Allt detta måste bort, och man måste börja rätta mun efter mat-&lt;br&gt;säcken även i den svenska statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går att förbättra affärerna. Det finns en mängd åtgärder man kan&lt;br&gt;vidta. Man kan förflytta perspektivet härifrån. Det är ju så bekymmersamt&lt;br&gt;om det gäller någonting som vi själva direkt har ställt till med. Vi kan ta&lt;br&gt;bidragsfusket som exempel. Hur många gånger har vi inte talat om fusk med&lt;br&gt;bidrag, svart sektor m.m. Det börjar nu krypa fram. Man säger att det lär&lt;br&gt;finnas några stycken som sysslar med sådant. Om det bara är några stycken&lt;br&gt;som sysslar med fusk kanske det skulle handla om ungefär 10 000 kr. Vi vet&lt;br&gt;alla att det handlar om tiotals miljarder. Vi vet att den svarta sektorn gäller&lt;br&gt;ca 50 miljarder. Men det vågar man inte riktigt säga. Ni är väl ute efter att&lt;br&gt;få röster från de här pajsarna också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att bästa sättet att komma åt fusket är att tala om för människor&lt;br&gt;att det faktiskt är de som är skötsamma, trevliga och arbetsamma som får&lt;br&gt;betala kalaset. Om man får in den moralen - ibland nämns ordet moral här -&lt;br&gt;tror jag att man skulle kunna få rätsida på problemet. I annat fall blir det de&lt;br&gt;kommande generationerna som skall betala igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så över till familjepolitiken. Vi vet att i en internationell jämförelse är&lt;br&gt;Sverige i det här fallet det tjusigaste landet i världen. Ingen familjepolitik är&lt;br&gt;mera strålande och generös än den svenska. Inget land i världen har sämre&lt;br&gt;affärer. Vi skulle alltså inte ha råd med det här. Man vill ändå fortsätta med&lt;br&gt;familjepolitikens inriktning och talar om barnomsorg och barnbidrag - pre-&lt;br&gt;cis som om det skulle gälla någon omsorg om barnen. Det är omsorg om&lt;br&gt;deras föräldrar som är med och kör en rovdrift på Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall betala för omsorgen? Jag kan tala om för er att det är barnen.&lt;br&gt;Är det barnomsorg? Det är nästa generation som får betala kalaset. Man&lt;br&gt;häller ut pengar, och Bengt Westerberg hoppar upp och talar om pappamå-&lt;br&gt;nad. Det är jättebra. För min del kan han få ha pappamånad hela livet om&lt;br&gt;han så vill. Varför skall man in och peta i sådana saker? Sveriges affärer blir&lt;br&gt;förstörda, och man skyller på barnen. Jag tycker att det är skamligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi skära ned i Sverige, spara och förbättra ekonomin utan att det&lt;br&gt;drabbar de redan drabbade, de fattiga, de arbetslösa m.fl.? Svaret är att vi&lt;br&gt;faktiskt kan göra det. Men vi gör det inte. Det är här inne som besluten inte&lt;br&gt;fattas. Man är så rädd att man vill skjuta fram varje beslut som bränns litet&lt;br&gt;grand. Varför? Jo, i höst kommer fyra års tystnad att utbryta efter valet. Alla&lt;br&gt;vet att det inte blir något nytt val förrän efter fyra år. Då kan man möjligen&lt;br&gt;sätta i gång att göra något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nämnt familjepolitiken. Den flyktingpolitik ni har sysslat med är&lt;br&gt;en katastrof. Det är politikerna och inga andra som har rört till det. De har&lt;br&gt;skapat Sveriges stora problem med arbetslöshet, kostnader osv. När det gäl-&lt;br&gt;ler organisationsbidragen har vi här diskuterat hur det är med era egna för-&lt;br&gt;eningar och ungdomsförbund. Vad hände? Har de blivit straffade. Har de&lt;br&gt;betalat tillbaka pengar? Har det hänt något annat än att man har svamlat&lt;br&gt;litet grand kring frågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur är det med presstödet? Det är egentligen korruption när politikerna&lt;br&gt;ger tidningar pengar, även om det är Svenska Dagbladet som får pengarna.&lt;br&gt;Eller hur? Det är klart att man påverkas av 100 miljoner. Många av oss på-&lt;br&gt;verkas av kaffe och konjak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också säga några ord om partistödet innan jag blir tyst för alltid i&lt;br&gt;denna kammare. Hur kan man bita sig fast vid stödet? I det första krispake-&lt;br&gt;tet, när man skulle visa ledarskap ifrån Sveriges regering och köra tandem&lt;br&gt;med Socialdemokraterna, så borde partistödet ha varit det första man tog&lt;br&gt;itu med. Det är ingen mening med att säga att vi tar 10 % av 10 % av partistö-&lt;br&gt;det och att vi gör det efter valet. I stället skulle man ha sagt att vi skär ned&lt;br&gt;25 % direkt för att visa att vi föregår med gott exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen här som vågar säga hur det är med ersättningsnivåerna.&lt;br&gt;Med de finanser Sverige har kommer socialförsäkringssystemets ersättnings-&lt;br&gt;nivåer att tvingas ner ifrån de 80 % som gäller i dag till 70 % eller ännu lägre,&lt;br&gt;oberoende av regering. Det är bara en fråga om huruvida regering och riks-&lt;br&gt;dag vill vara med och fatta beslut eller om det är någon annan som skall fatta&lt;br&gt;beslut om det här. Socialdemokraterna försöker lura folk och säga att man&lt;br&gt;kanske skall höja ersättningsnivån från 80 till 90 %. Det låtsas man. Låtsas&lt;br&gt;stavas med 1 som i luras, Göran Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige lånar fortfarande hundratals miljarder för att slippa ändra sitt sy-&lt;br&gt;stem. Jag tror att det är detta som det egentligen handlar om. Vi vågar inte&lt;br&gt;angripa de problem vi har. Vi vågar inte inse att vi lever 1994 och inte 1964.&lt;br&gt;Vi angriper inte problemen. Vi lånar för att behålla det system som bevisli-&lt;br&gt;gen inte har fungerat. Vi tycks ha blivit en samling ängsliga opportunister&lt;br&gt;som skickar räkningen vidare till sina ofta ouppfostrade och för ändamålet&lt;br&gt;oförberedda barn. Man vågar inte lyssna på rörelsen. Det rör sig runt om-&lt;br&gt;kring, och det finns uppfattningar runt omkring. Det finns folk som tycker&lt;br&gt;olika saker. Om man inte lyssnar på den rörelsen kan det gå för det demokra-&lt;br&gt;tiska Sverige som det gick för Fingal Olsson. Jag tror att historikerna kom-&lt;br&gt;mer att häpna över det samhälle som inte ens kunde höra sina egna signaler.&lt;br&gt;Det är det som det handlar om. Vi hör inte de signaler som finns överallt&lt;br&gt;runt omkring, utan vi går bara vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta är egentligen de största ungdomsfrågorna. Ungdomen&lt;br&gt;är framtiden. De största ungdomsfrågorna är inte öppningstiderna för disko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tek, utan den galopperande statsskulden, det stora budgetunderskottet, den&lt;br&gt;politiska beslutsångesten. Det är de största frågorna. Dem borde vi ägna oss&lt;br&gt;mer åt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Hövligheten bjuder att när en ledamot av kammaren sjunger&lt;br&gt;sin svanesång skall vi andra tacka honom. Jag vill tacka lan Wachtmeister&lt;br&gt;för hans bidrag i debatter. Jag värderar honom som person. Dock är jag&lt;br&gt;främmande för hans politiska beteende. Det senaste anförandet är bara ett&lt;br&gt;i raden av de fiaskon som lan Wachtmeister representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker litet synd om honom, att han skall behöva lämna politiken efter&lt;br&gt;ett totalt misslyckande i ett parti som totalt har brutit sönder, med en retorik&lt;br&gt;som när den mötte allvaret och verkligheten aldrig höll vad man hade lovat.&lt;br&gt;Att fortsatt ha hög svansföring så här i slutet framstår som löjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nyttar det till, lan Wachtmeister, att stå i talarstolen och angripa fa-&lt;br&gt;miljepolitiken? För några veckor sedan orkade lan Wachtmeister inte ens&lt;br&gt;rösta emot ett vårdnadsbidrag som innebär att statsutgifterna höjs med 3,7&lt;br&gt;miljarder kronor. För några månader dessförinnan lovade han mig dyrt och&lt;br&gt;heligt i en debatt att Ny demokrati aldrig skulle släppa fram det så vida det&lt;br&gt;inte var finansierat. Hur ser finansieringen av vårdnadsbidraget ut? Ian&lt;br&gt;Wachtmeister säger ju sig begripa så mycket om statsfinanserna. Stå inte här&lt;br&gt;och angrip de politiska ungdomsförbunden!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister sitter själv med en partikassa som uppenbarligen är på&lt;br&gt;väg att hamna i rättsväsendet. Stå inte och angrip organisationer som arbetat&lt;br&gt;demokratiskt i hundra år och klarat ut att lösa konflikter utan den typen av&lt;br&gt;cirkus som i Ny demokratis stämmor öppet visats för det svenska folket. Stå&lt;br&gt;inte och tala om pajaser. Ian Wachtmeister vet själv att de krafter som bar&lt;br&gt;honom fram till det politiska inflytande Carl Bildt gav honom i stort utsträck-&lt;br&gt;ning bestod av pajaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister representerar ett misslyckande, ett fiasko. Men det har&lt;br&gt;trots allt inneburit en läxa för många som tror att politik är lätt och någonting&lt;br&gt;som enbart sköts med populismen som vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister lämnar kammaren som en förlorare. Demokratin och&lt;br&gt;folkstyret är segraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först blev jag rörd för jag trodde att Göran Persson skulle&lt;br&gt;tacka mig- han sade ju att det hörde till god ton. Men sedan var överstepräs-&lt;br&gt;ten där igen, denna gång i form av den verkliga farisén som talade om vilka&lt;br&gt;fel alla andra hade gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill upplysa herr Persson och andra som skall köra tåget vidare om att&lt;br&gt;det Ny demokrati som jag ansvarade för fungerade mycket bra och agerade&lt;br&gt;mycket ansvarsfullt. Man kommer nog med tiden att inse det på många håll.&lt;br&gt;De frågor som vi tog upp - det är ändå det som är det viktiga - var de riktiga&lt;br&gt;frågorna. Det var frågor som ni andra inte vågade peta i. Det jag talade om&lt;br&gt;i talarstolen, herr Persson, handlade om Sverige, inte socialdemokraterna.&lt;br&gt;Jag talade om det som det är viktigt för Sverige att nu göra någonting åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig få slippa tarvligheterna om partikassan. Vad har jag med partikas-&lt;br&gt;san att göra, herr Persson? Om ni har dåligt samvete för era ungdomsför-&lt;br&gt;bund i dag, skall ni fortsätta att ha det tills ni har rensat i soppan. Organisa-&lt;br&gt;tionsbidragen är ett stort och allvarligt problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte varför man skall behöva ha den grötmyndiga stilen och tala&lt;br&gt;om ett förfärligt misslyckande och skam. Jag tycker att Göran Persson kunde&lt;br&gt;ha arbetat i finansutskottet i stället för att åka till Katrineholm eller någon&lt;br&gt;annanstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför kom Ny demokrati in i riksdagen? Det kan jag tala om för er. Det&lt;br&gt;hade ingenting med pajaskonster att göra. Det hade att göra med att ni andra&lt;br&gt;hade skött det så dåligt, att det var hur lätt som helst att ta sig in. Kommer&lt;br&gt;Göran Persson att ingå i regeringen och fortsätta med det gamla köret, så&lt;br&gt;passa er, vi kanske kommer tillbaka, i alla fall jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Svara på frågan, lan Wachtmeister. Hur kan en så insiktsfull&lt;br&gt;person i egna ögon så snabbt byta uppfattning vad gäller familjepolitiken?&lt;br&gt;Varför vågade lan Wachtmeister inte rösta emot vårdnadsbidraget? Orkade&lt;br&gt;han inte, eller var det andra lojaliteter som trots allt var viktigare när det&lt;br&gt;kom till kärnan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har jag med partikassan att göra? frågar lan Wachtmeister. Det skall&lt;br&gt;man höra från en person som har grundat ett parti och som har lett det in i&lt;br&gt;det kaos det nu befinner sig i. Det partiet har haft en kampanj mot offentliga&lt;br&gt;bidrag och offentligt stöd till partier som ett ledande tema. Vad har jag med&lt;br&gt;partikassan att göra? frågar lan Wachtmeister. Skam!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen, fru talman! Vi har det trots allt bättre i Sverige än i Italien, där&lt;br&gt;motsvarande krafter sitter i regeringen. Här sitter de bara i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för den fördolda utnämningen till Sveriges Berlus-&lt;br&gt;coni - eller vad det nu skulle vara för någonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig avsluta den här pinsamma duellen med herr Persson med att säga&lt;br&gt;att jag inte förstod vad det var som herr Persson sade om partikassan. Min&lt;br&gt;linje vad gäller partier och partistöd har varit knallhård. Det har jag framfört&lt;br&gt;hela tiden. Det är ni andra som har skyddat ert eget politiska frälse för de&lt;br&gt;besparingar som skulle ha varit nödvändiga. Min linje där har varit utomor-&lt;br&gt;dentligt konsekvent. Den som påstår någonting annat är rent ut sagt oför-&lt;br&gt;skämd, och dessutom med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att det finns någon i denna kammare som har föreslagit tuf-&lt;br&gt;fare besparingar än vad jag har gjort. Jag tycker att Göran Persson någon&lt;br&gt;gång i dag kunde svara på någon av de frågor som ställs till honom. Jag skall&lt;br&gt;göra någonting originellt och svara på herr Perssons fråga om vårdnadsbidra-&lt;br&gt;get. Min linje var knallhård på den punkten: Det skulle finansieras om det&lt;br&gt;skulle genomföras. Jag lade ned min röst vid omröstningen av ett skäl som&lt;br&gt;jag också publikt talade om. Jag ansåg nämligen att det fanns grupperingar&lt;br&gt;inom vårt parti som hade sjabblat i den där frågan så in i vassen att det bästa&lt;br&gt;man kunde göra var att lägga ner sin röst. Det tycker jag att alla skulle ha&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 JOHAN LÖNNROTH (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tänkte böija med att yrka bifall till min meningsyttring i&lt;br&gt;mom. 1 och 58 samt till motion Fi32, yrkande 45. Det senast nämnda yrkan-&lt;br&gt;det kommer Björn Samuelson att förklara närmare senare i debatten. När&lt;br&gt;det gäller övriga yrkanden under andra moment hänvisar jag till andra väns-&lt;br&gt;terinlägg senare i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tre blå reklamballonger i valrörelsen. Skattesänkningar,&lt;br&gt;EU och Nathalieplanen står det på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta skatter på kapital och företag leder, allt annat oförändrat, till&lt;br&gt;ökade vinster, fler investeringar och fler nya jobb. Finansminister Wibble&lt;br&gt;och statsminister Bildt tror att de skall vinna valet på den självklarheten,&lt;br&gt;dvs. om de utelämnar alla indirekta samband och låtsas att samhället är som&lt;br&gt;ett provrör i ett laboratorium, där man kan isolera några saker för sig och&lt;br&gt;hålla allt annat oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verkligheten är frågan om hur skatter påverkar sysselsättningen svår.&lt;br&gt;Sänkta skatter leder också, allt annat oförändrat, till ökade offentliga under-&lt;br&gt;skott som leder till höjda räntor, som leder till ökat sparande, minskad kon-&lt;br&gt;sumtionsefterfrågan och färre investeringar, som leder till ökad arbetslöshet.&lt;br&gt;Det var denna mekanism som vi kunde studera efter skattereformen, och&lt;br&gt;det var denna typ av resonemang som gjorde att EU-kommissionens s.k. Ru-&lt;br&gt;dingrapport kritiserade ofinansierade skattesänkningar av den typ som har&lt;br&gt;genomförts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportindustrins vinster slår rekord. Att investeringarna inte ökar mer än&lt;br&gt;vad de gör beror mer på oron för de offentliga finanserna än på rädslan för&lt;br&gt;höjda skatter. Om man väger samman skatterna på kapital i olika former,&lt;br&gt;finner man att Sverige i dag ligger en bit under genomsnittet i både EU och&lt;br&gt;OECD-länderna. Vi riskerar att få en ny överhettning med övervinster och&lt;br&gt;spekulationskarusell. Det är inte bara rättvist att höja skatter på övervinster&lt;br&gt;och höga löner. Det behövs också för att vi skall få råd att finansiera nya&lt;br&gt;jobb och gardera oss inför nästa lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ballongen som det står skattesänkning på väger för lätt. Den kanske stiger&lt;br&gt;upp mot den skapande statskonstens höjder, som Göran Persson talade om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU är propagandaballong nummer två för regeringen, som påstår att ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap leder till fler utlandsinvesteringar. Per Lundborg på In-&lt;br&gt;dustrins utredningsinstitut sticker effektivt hål på den ballongen i senaste&lt;br&gt;numret av Ekonomisk Debatt. De enda säkra effekterna av EU-medlemska-&lt;br&gt;pet, nu när vi omfattas av EES-avtalet, är att Sverige tvingas återreglera&lt;br&gt;inom jordbruks- och tekopolitiken samt att vi får en stor belastning på den&lt;br&gt;svenska statsbudgeten. Att regeringen inte anser sig skyldig att tala om hur&lt;br&gt;dessa utgifter skall finansieras strider mot de principer som riksdagen har&lt;br&gt;enats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje ballongen är tillägnad finansministerns barnbarn Nathalie.&lt;br&gt;Den punkteras av den elake herr Feldt. Jag antar att regeringen, och särskilt&lt;br&gt;Carl Bildt, tycker att det är otacksamt med tanke på all reklam som de har&lt;br&gt;gjort för honom tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble försöker i Dagens Nyheter i dag säga att vad Feldt gör i sin&lt;br&gt;bok är att avslöja s-taktiken. Jag har boken här framför mig. Påståendet är&lt;br&gt;faktiskt inte riktigt, Anne Wibble. Boken avslöjar Anne Wibbles taktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skriver att Anne Wibble inte har en aning om var besparingarna i Nat-&lt;br&gt;halieplanen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern har instämt i Feldts tes om att besparingarna inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn i högre grad skall riktas mot bidragssystemen, medan man&lt;br&gt;bör slå vakt om välfärdsstatens kärna: vård, omsorg och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern sade i en intervju för ett tag sedan: ”Saneringsprogram-&lt;br&gt;met är utformat så att det till större delen berör privat konsumtion, inte vård,&lt;br&gt;omsorg eller utbildning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men detta är en missvisande beskrivning. Det är i och för sig sant att bi-&lt;br&gt;dragsminskningarna och skattehöjningarna i saneringsprogrammet totalt är&lt;br&gt;något större än minskningen av den offentliga konsumtionen. Men en del av&lt;br&gt;indragningarna från hushållen går ut över sparandet, och privatkonsumtio-&lt;br&gt;nen är nästan dubbelt så stor som offentligkonsumtionen. Procentuellt räk-&lt;br&gt;nat drabbas det offentliga, dvs. just skolan och vården, mer än dubbelt så&lt;br&gt;hårt. Resultatet blir ju också, enligt regeringens egna prognoser, att privat-&lt;br&gt;konsumtionen stadigt ökar medan offentligkonsumtionen stadigt minskar&lt;br&gt;under resten av 90-talet. Om de kommunanställda skall ha samma löneut-&lt;br&gt;veckling som genomsnittet måste antalet anställda minska med ytterligare ca&lt;br&gt;100 000. Merparten av dem är kvinnor i låglöneyrken utan större möjligheter&lt;br&gt;att få arbete i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan då regeringen spela dubbelt på detta sätt, dvs. tala vackert om&lt;br&gt;Europas bästa skola och om mänsklig vård för de gamla, samtidigt som det&lt;br&gt;är just där som storsparandet skall ske?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell-Olof Feldts förklaring lyder så här: ”Så länge man bara talar om att&lt;br&gt;det är den anonyma massan kommuner som skall spara känner ingen väljare&lt;br&gt;sig personligt drabbad. Öser man dessutom på med försäkringar om att alla&lt;br&gt;de nya styrmetoderna och privatiseringarna kan förena rationaliseringar&lt;br&gt;med bättre service och ökad personlig valfrihet, klarar man sig undan be-&lt;br&gt;svärliga konfrontationer med oroliga medborgare. I varje fall är förhopp-&lt;br&gt;ningen att problemen inte hinner bli så allvarliga att taktiken avslöjas före&lt;br&gt;valet.” Det är Anne Wibbles taktik som Kjell-Olof Feldt avslöjar i boken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i den reviderade finansplanen att kommunernas&lt;br&gt;skatteinkomster kommer att öka i takt med BNP:s utveckling. Tror finans-&lt;br&gt;ministern verkligen att det är möjligt för kommunpolitikerna att klara av att&lt;br&gt;avskeda så mycket folk samtidigt som de skall samla pengar på hög?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble skriver i Dagens Nyheter i dag att kommuner och landsting&lt;br&gt;inte kan räkna med någon ökning av statsbidragen under återstoden av 90-&lt;br&gt;talet, inte ens i nominella tal. Men, finansministern, statsbidragen minskar&lt;br&gt;i år med ca 15 miljarder och nästa år med 9 miljarder. Det är inte fråga om&lt;br&gt;att öka statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jag inte blir motsagd av finansministern i denna debatt tolkar jag det&lt;br&gt;så, att planerna på ytterligare indragningar finns men att de inte skall offent-&lt;br&gt;liggöras. Enbart så blir Nathalieplanen begriplig, även om den fortfarande&lt;br&gt;är fullständigt vanvettig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson och jag är eniga om att det måste göras en omfördelning&lt;br&gt;från rika till fattiga kommuner. Men när det gäller det totala utrymmet för&lt;br&gt;kommunerna, dvs. för skolan och vården, verkar han vara mer enig med fi-&lt;br&gt;nansministern än med mig. Jag vill fråga Göran Persson om han tror att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är politiskt genomförbart att omfördela så mycket inom ramen för en krym-&lt;br&gt;pande kaka. Klarar Göran Persson av att övertyga partikamraterna i exem-&lt;br&gt;pelvis Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping och Mölndal att de skall ta 500 mil-&lt;br&gt;joner kronor från sina skolor och sjukhus för att ge till oss göteborgare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson talade i sitt inlägg mycket om samverkan. Jag hoppas på&lt;br&gt;att tillsammans med Göran Persson få vara med och forma den nya vänster-&lt;br&gt;majoritet som skall träda till här i riksdagen efter den 18 september. Vi har&lt;br&gt;mycket gemensamt: synen på arbetslösheten som det överordnade proble-&lt;br&gt;met och behovet av en ny och rättvis fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när det gäller kommunerna är det betydligt svårare att acceptera era&lt;br&gt;perspektiv. Era förslag till skattehöjningar för höginkomsttagare och till&lt;br&gt;minskade militärutgifter är mycket blygsamma. Det måste gå att skaka fram&lt;br&gt;ytterligare några miljarder för att klara av skolan och vården i de fattigaste&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att Göran Persson talar om ekonomi och ekologi. Jag hoppas&lt;br&gt;att vi skall få möjligheter att prata litet mer konkret om vad detta handlar&lt;br&gt;om när det gäller exempelvis motorledsutbyggnader, och hur vi skall bära&lt;br&gt;oss åt för att i storstäderna ändra trafiken från biltrafik till kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är också eniga om att en sanering&lt;br&gt;av de offentliga finanserna inte kan genomföras utan en stark och rättvis för-&lt;br&gt;delningspolitik. Vi har kritiserat förslagen om egenavgifter, men där noterar&lt;br&gt;vi att ni verkar vara på väg att överge en hel del av dem. Vi har föreslagit&lt;br&gt;att taket sänks i sjukersättningen till 6,5 basbelopp för att finansiera höjd&lt;br&gt;ersättningsnivå för långtidssjuka från 70% till 80%. Vi tror oss om att&lt;br&gt;kunna övertyga er om riktigheten i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ni beredda, Göran Persson, att samverka med oss, eller handlar sam-&lt;br&gt;verkan enbart om de regeringspartier som Göran Persson så vältaligt här har&lt;br&gt;skopat ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vänsterpartiet lägger fram förslag som leder till minskad ar-&lt;br&gt;betslöshet och rättvis fördelning. Detta är traditionell vänsterpolitik. Men&lt;br&gt;våra förslag leder också sammantaget till den starkaste statsbudgeten, om&lt;br&gt;man jämför med andra förslag som vi behandlar i dag. Vi förväntar oss inte&lt;br&gt;att ni andra skall erkänna att det är så. Utskottet vill så förtvivlat gärna tro&lt;br&gt;att sparsamhet aldrig kan vara vänsterpolitik. Vi anser tvärtom att det bara&lt;br&gt;är en vänsterpolitik som kan sanera de offentliga finanserna, eftersom detta&lt;br&gt;bara kan ske i strid med de intressen som högern företräder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också överens med Göran Persson om behovet av ett, som han kal-&lt;br&gt;lar det, nationellt kontrakt och om allvaret i den växande ungdomsarbetslös-&lt;br&gt;heten. Det nya kontraktet måste formas med den stora majoritet som i dag&lt;br&gt;utgör medelklassen, om vi skall komma ifrån den pågående cementeringen&lt;br&gt;av nyfattigdom och massarbetslöshet. De som nu har arbete och hyggliga&lt;br&gt;inkomster måste bli övertygade om att de slipper glassplittret på muren kring&lt;br&gt;villatomten, enbart om de avstår pengar till lön och utbildning för dem som&lt;br&gt;nu är arbetslösa. Vi tror att detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 PER-OLA ERIKSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi närmar oss slutet på mandatperioden. Framför oss ligger&lt;br&gt;ett nytt val och en ny fyraårig mandatperiod. Därför är det naturligt att en&lt;br&gt;dag som denna summera och utvärdera, men också att blicka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;bu dgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1991 års val spådde Allan Larsson att vändpunkten stod för dörren.&lt;br&gt;Han hade fel. Svensk ekonomi var på väg utför i en brant utförsbacke som&lt;br&gt;en följd av lättsinnets ekonomiska politik under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen på arbetsmarknaden började växa. Varslen duggade tätt. I&lt;br&gt;början av 1991 varslades närmare 50 000 människor om uppsägning från sina&lt;br&gt;arbeten. Företag efter företag gick i konkurs. Svenskt näringsliv präglades&lt;br&gt;av svag konkurrenskraft, låg produktivitet och minskade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella systemet stod inför en kollaps. Inflations- och kasinoeko-&lt;br&gt;nomin hade satt djupa spår. Flyttlasspolitiken under 1980-talet hade skapat&lt;br&gt;ökade regionala obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen överbeskattades. Nyetablering av företag försvårades, li-&lt;br&gt;kaså generationsskiften. Svenskägda företag satsade hellre utomlands än här&lt;br&gt;hemma i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell-Olof Feldt skriver i sin bok Rädda välfärdsstaten om socialdemokra-&lt;br&gt;tins syn på företagande. Han varnar för att återfalla till gamla vanor. Jag ber&lt;br&gt;att få citera några rader ur boken: ”---höga skatter driver duktiga företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare att bli rentierer. Denna uppmaning måste särskilt riktas till mina parti-&lt;br&gt;vänner. Vi socialdemokrater har inte utan fog beskyllts för att önska oss det&lt;br&gt;omöjliga: rika företag men fattiga företagare och företagsägare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Inför 1991 års val begärde Centern, Folkpartiet, Moderaterna&lt;br&gt;och kds väljarnas förtroende för en radikalt annorlunda utformad ekono-&lt;br&gt;misk politik som skulle främja företagande, investeringar och sparande.&lt;br&gt;Centern gick till val med en reformpolitik; en politik för att bygga nytt och&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi krävde åtgärder för att modernisera Sverige - årliga investeringar i vä-&lt;br&gt;gar och järnvägar på minst 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog reformerad företagsbeskattning och arbetsrätt. Vi presente-&lt;br&gt;rade en näringspolitik med svängrum i stället för svångrem för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog reformerade socialförsäkringssystem, valfrihet och rättvisa i&lt;br&gt;familjepolitiken med vårdnadsbidraget som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog kraftfulla satsningar på högre utbildning, forskning och ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog åtgärder för miljön och betonade sambandet mellan ekonomi&lt;br&gt;och ekologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog sänkt moms på mat, turism och persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog åtgärder för att göra Sverige starkare för att kunna möta den&lt;br&gt;ökade internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Valet 1991 gav Sverige en ny regering och därmed en ny poli-&lt;br&gt;tik. Förslagen från 1991 års valrörelse har genomförts i en strid ström enligt&lt;br&gt;de planer vi hade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyrklöverregeringens mål har varit och är att bryta den ekonomiska stag-&lt;br&gt;nationen som vi ärvde från 1980-talets socialdemokratiska Sverige, att skapa&lt;br&gt;tillväxt i näringslivet och göra Sverige till en företagarnation igen. Välfärds-&lt;br&gt;systemen har försvarats och förnyats. En valfrihetsrevolution har påbörjats.&lt;br&gt;Den ekonomiska politiken har utformats med hänsyn till miljön för att bli&lt;br&gt;långsiktigt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de förutsättningar som gällde efter socialdemokraternas 1980-tals-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politik är resultatet på område efter område mycket positivt, men mycket&lt;br&gt;återstår fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början på 1990-talet hade Sverige en inflation i storleksordningen 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 beräknas den till 1,9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger har socialdemokraterna ifrågasatt inflationsbekämp-&lt;br&gt;ningen. Det är därför en form av tillnyktring när vi i dag hörde att Göran&lt;br&gt;Persson betonade vikten av inflationsbekämpning. Så har vi inte hört förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP var 1991 negativ, -1,7 %. 1994 väntas tillväxten bli 2,4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 minskade industriproduktionen med 4,7%. Nu har hjulen börjat&lt;br&gt;snurra. Industriproduktionen ökar och beräknas i år öka med 8,5 %. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 bedöms näringslivets investeringar öka med inte mindre än 14 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen, inte minst de små och medelstora, har åter börjat nyanställa,&lt;br&gt;och nyetableringen av företag ökar. Under budgetåret 1990/91 fick 900 per-&lt;br&gt;soner s.k. starta-eget-bidrag. Under innevarande år är det 17 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten har stigit från minus 2,6 % 1991 till cirka plus 10 % för inneva-&lt;br&gt;rande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kunde fortsätta uppräkningen, men redan dessa siffer-&lt;br&gt;exempel visar att ekonomin går åt rätt håll. Vändpunkten kom till sist, och&lt;br&gt;det är i hög grad fyrklöverregeringens förtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns fortfarande problem, inte minst på arbetsmarknaden. Även&lt;br&gt;om antalet arbetslösa minskar står alltför många människor, inte minst ung-&lt;br&gt;domar, utan arbete, med allt vad det innebär av otrygghet och oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vända utvecklingen är som att få stopp på en Finlandsfärja. Den fort-&lt;br&gt;sätter framåt även sedan man slagit till full broms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi hade ett så svårt arv från socialdemokratins 1980-tal har det&lt;br&gt;tagit en lång tid för att vända och få en annan inriktning på sysselsättningslä-&lt;br&gt;get. Men varslen från böljan av 1990-talet har nu ersatts med nyanställ-&lt;br&gt;ningar. Många företag går för fullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskottet minskar, men det är fortfarande stort. Det finns an-&lt;br&gt;ledning att ta mycket allvarligt på den situationen. Likaså att räntorna på&lt;br&gt;statsskulden som en tung post i budgeten i framtiden kommer att öka till&lt;br&gt;följd av statsskuldens ökning. De kan om några år motsvara en fjärdedel av&lt;br&gt;statens utgifter. Därför är det nödvändigt att det saneringsprogram riksda-&lt;br&gt;gen beslutat om fullföljs. Den utökning som föreslås i kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen är helt nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder och åtstramningar är visserligen inte populära. Det&lt;br&gt;finns partier, inte minst Socialdemokraterna, som av populistiska skäl ofta&lt;br&gt;motsätter sig och ifrågasätter de förslag som läggs fram. Men de saknar egna&lt;br&gt;konkreta åtgärder. Dock är det nödvändigt med besparingsförslag och bud-&lt;br&gt;getförstärkningar för att få hejd på statsskulden och för att Sverige åter skall&lt;br&gt;kunna spela i ekonomins elitserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna, som tidigare under ett par månaders tid varit nere på efterkrigs-&lt;br&gt;tidens lägsta nivå, har vänt uppåt igen. Vi smittas av ränteutvecklingen i&lt;br&gt;Europa och världen i övrigt. Osäkerhet inför utgången av höstens val påver-&lt;br&gt;kar säkert också ränteutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs hårda tag mot budgetunderskottet och en bred politisk sam-&lt;br&gt;ling kring åtgärder. Det skapar trovärdighet. Då kan också räntorna fortsätta&lt;br&gt;att sjunka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetaret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisuppgörelsen hösten 1992 och pensionsreformen som riksdagen har an-&lt;br&gt;tagit visar att det går att få en bred politisk uppslutning i viktiga frågor -&lt;br&gt;förutsatt att viljan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Göran Persson: Är Göran Persson beredd att före valet med-&lt;br&gt;verka till samtal om långsiktighet och stabilitet för att varaktigt få ned rän-&lt;br&gt;torna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har socialdemokraterna inte kunnat uppvisa en trovärdig ekono-&lt;br&gt;misk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kompletteringspropositionen presenterades i slutet av april möttes&lt;br&gt;den av en ordkaskad av kritik från Göran Persson. Det var nog många med&lt;br&gt;mig som såg fram emot hans eget och Socialdemokraternas förslag. När den&lt;br&gt;motionen kom, jag tror det var den 10 maj, var den ett tunt, motsägelsefullt&lt;br&gt;och tämligen innehållslöst dokument. Den gav lika litet svar på de problem&lt;br&gt;Sverige har som Göran Persson i sitt inledningsanförande tidigare här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen talas om nya jobb i privat sektor. Men de konkreta åtgärderna&lt;br&gt;handlar om jobb i offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen talar man om småföretagens betydelse. Men man föreslog&lt;br&gt;ökade skatter som skulle innebära att man försämrade småföretagens vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna talar ofta om att deras regeringserfarenheter gör dem&lt;br&gt;speciellt duktiga att sköta landets finanser. ”Vi har gjort det förr”, brukar&lt;br&gt;Göran Persson säga. Men vi vet vad det där med att ha gjort det förr innebär.&lt;br&gt;Titta på 1980-talet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är då erfarenheterna av de senaste årens socialdemokratiska politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell-Olof Feldt kapitulerade och avgick - en reträtt till författarskapet&lt;br&gt;och debattörens värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson såg en vändpunkt i syne, vände och försvann - en reträtt&lt;br&gt;till den europeiska arenan, bort från den svenska scenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Perssons reträtt återstår, men i reträttens talekonst har han få över-&lt;br&gt;män. Reträttens retorik och reträttens politik har blivit Socialdemokraternas&lt;br&gt;signum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löften om förbättringar i arbetsrätten för småföretag, framförda vid en&lt;br&gt;socialdemokratisk småföretagarriksdag, följdes av arbetsrättsreträtt på kon-&lt;br&gt;gressen i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löften om besparingsprogram följdes av besparingsreträtt, komplette-&lt;br&gt;rade med skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löften om återställande av arbetslöshetsförsäkringen följdes av procent-&lt;br&gt;reträtt från 90 % till 80 %, en nivå som socialdemokraterna tidigare så hårt&lt;br&gt;protesterat emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löften om mer pengar till kommunsektorn och protester mot tidigare in-&lt;br&gt;dragningar har förbytts i en statsbidragsreträtt avseende kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur många av kommunerna i mitt eget hemlän kommer Göran Persson&lt;br&gt;att plundra på pengar om han - vilket jag inte hoppas - får chansen efter&lt;br&gt;årets val?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här är det, fru talman, på område efter område: löften och reträtter.&lt;br&gt;Först ett rejält socialdemokratiskt löfte, sedan snabbt en rejäl reträtt. Beslu-&lt;br&gt;tade och påbörjade reformer skall rivas upp. Är det ett seriöst regeringsal-&lt;br&gt;ternativ - en diversebutik av löften, reträtter och åsikter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Göran Persson: När skall Socialdemokraterna skaffa sig en&lt;br&gt;trovärdig ekonomisk politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu stundar en ny mandatperiod. Den kurs som har lagts fast för den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken måste fullföljas. Jag ser ett antal huvuduppgifter för nästa&lt;br&gt;mandatperiod. De är bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt sanering av statsfinanserna för att eliminera budgetunderskottet&lt;br&gt;och hejda ökningen av statsskulden. Det är nödvändigt för Sverige, för&lt;br&gt;svensk ekonomi och för att vi skall få en uthållig tillväxt i ekonomin. Det är&lt;br&gt;nödvändigt inte minst för att våra barn och barnbarn skall få ett bättre land&lt;br&gt;att leva i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste värna om välfärdspolitiken för att sjuka och gamla skall få en bra&lt;br&gt;vård och för att våra ungdomar skall få en bra skola. För detta krävs det&lt;br&gt;en sund ekonomisk politik. Vi måste bekämpa arbetslösheten med en ökad&lt;br&gt;satsning på småföretag och på kretsloppssamhället. Miljövänlig teknik och&lt;br&gt;kretsloppsbaserad produktion skapar framtidens arbetsplatser. När skall So-&lt;br&gt;cialdemokraterna inse det och lämna betongen? När skall de inse vikten av&lt;br&gt;kretsloppssamhället som en bas för framtidens jobb?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver fortsatt satsning på utbildning, forskning och utveckling. Un-&lt;br&gt;der den här mandatperioden har det satsats betydande resurser för att öka&lt;br&gt;just kompetensen och resurserna till forskning, utveckling och utbildning på&lt;br&gt;såväl gymnasienivå som på högskolenivå. Målet för nästa mandatperiod bör&lt;br&gt;vara att vi fortsätter arbetet med de satsningar som har gjorts under den här&lt;br&gt;mandatperioden och dessutom skapar nya universitet i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste få en tillväxt inom näringslivet. Vi måste fortsätta att främja nä-&lt;br&gt;ringslivet. Nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet, sanering av statsfinan-&lt;br&gt;serna samt bibehållen och utvecklad välfärd kan bara åstadkommas med en&lt;br&gt;uthållig ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag&lt;br&gt;på samtliga reservationer och den särskilda meningsyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den stundande valrörelsen kommer jag och Centern att begära väljarnas&lt;br&gt;bifall till vår ekonomiska politik för arbete, regional utveckling, grundtrygg-&lt;br&gt;het och kretsloppsbaserad hushållning med resurser. Vi går till val med en&lt;br&gt;politik för långsiktighet, uthållighet och stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! De som har lyssnat på debatterna har hört det här anförandet&lt;br&gt;förut. I Per-Ola Erikssons valmanifest saknades svaret på den fråga som alla&lt;br&gt;politiskt intresserade ställer sig i dag, nämligen om Centern står bakom de&lt;br&gt;förslag som Anne Wibble i dag lade fram i en debattartikel i Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I sitt inledningsanförande beskrev inte Göran Persson vilken&lt;br&gt;färdväg som han ville se för nästa mandatperiod och för resten av 1990-talet.&lt;br&gt;Det är viktigt i den här debatten. Mycket av hans anförande ägnades åt kritik&lt;br&gt;av andra partier och mindre, eller ingenting, åt att redovisa vad han själv vill&lt;br&gt;åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är litet bekymmersamt när Socialdemokraternas ekonomiska tales-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man ägnar så mycket tid åt något som kan betecknas som ett domedagspro-&lt;br&gt;fetstal. Med hänsyn till de behov och de problem som finns i svensk ekonomi&lt;br&gt;borde Göran Persson tala om de socialdemokratiska alternativen, så att väl-&lt;br&gt;jarna får veta i förväg vad som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har många gånger varit ett motsägelsernas dokument som har presen-&lt;br&gt;terats av socialdemokrater. Jag vill ställa några kompletterande frågor till&lt;br&gt;Göran Persson: Vem skall vi tro på från Socialdemokraterna? Är det parti-&lt;br&gt;sekreteraren Mona Sahlin eller är det den s.k. ekonomiska talesmannen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en artikel i DN den 22 februari i år sade Mona Sahlin att man inte skall&lt;br&gt;räkna med att Socialdemokraterna kan lova guld och gröna skogar. Valrörel-&lt;br&gt;sen blir i stället en tävlan om vem som kan spara bäst och mest, menade&lt;br&gt;Mona Sahlin. Hon sade att det värsta som kan hända under 90-talet är rege-&lt;br&gt;ringar som vinner val på att riva upp beslut som andra regeringar har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar Göran Persson sin partisekreterares uppfattning? Mycket i Göran&lt;br&gt;Perssons motion går i motsatt riktning. Vem skall vi tro på - Göran Persson&lt;br&gt;eller Mona Sahlin?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Beträffande detta om att Mona Sahlin och jag talar om samma&lt;br&gt;saker. Det finns sådant som Per-Ola Eriksson har medverkat till och som vi&lt;br&gt;definitivt skall ändra på. Men det finns också sådant som vi säkert kan sam-&lt;br&gt;arbeta kring. Det är dock en rättvis fördelning och en satsning på arbete åt&lt;br&gt;alla som gäller. Detta är grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde en fråga. Per-Ola Eriksson har ju själv som finansutskottets&lt;br&gt;ordförande en central roll i svensk ekonomisk politik. Det vore värdefullt&lt;br&gt;att få veta vad som gäller. Höjd pensionsålder, höjda egenavgifter i pensions-&lt;br&gt;systemet utöver pensionskompromissen, försämrad förtidspension, sämre&lt;br&gt;vård i landstingens och kommunernas verksamhet - är det regeringsprog-&lt;br&gt;rammet? En enkel och mycket rak fråga här: Står Centern bakom detta? Jag&lt;br&gt;undrar om det går att få ett ja eller nej som svar på den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uteblivet svar, Per-Ola Eriksson, skall ni veta att snöbollen böljar&lt;br&gt;rulla för den finansminister som sitter längst fram i raden. Det här presente-&lt;br&gt;ras ju som regeringsalternativet. Står Centern bakom planen - ja eller nej?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag svarar mycket gärna på Göran Perssons fråga. Vad finans-&lt;br&gt;ministern har redovisat är, som hon säger, hennes besked till väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje parti har ett ansvar när det gäller att redovisa vad partiet vill gå till&lt;br&gt;val på. Mycket av det som står i finansministerns artikel stämmer väl överens&lt;br&gt;med de förslag som finns i regeringens s.k. saneringsprogram. Men på en&lt;br&gt;punkt, och det vill jag gärna säga, instämmer jag inte i finansministerns för-&lt;br&gt;slag. Det gäller då antydan om höjd pensionsålder. Riksdagen har nyligen&lt;br&gt;fattat beslut om oförändrad pensionsålder. Jag tror att det är viktigt att vi&lt;br&gt;håller fast vid träffad uppgörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill knyta an till Göran Perssons anförande tidigare här. Han talar om&lt;br&gt;att näringslivet skulle växa. Varför skall man då beskatta produktionen? Han&lt;br&gt;talar om stabilitet och fasta spelregler. Varför vill då Göran Persson riva upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de reformer som vi har åstadkommit för att skapa stabilitet och långsiktig-&lt;br&gt;het? Detta är att möta framtiden med dåtidens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Perssons talade avslutningsvis när det gäller sjupunktsprogrammet&lt;br&gt;om att ekonomi och ekologi skulle höra samman. Skall jag tolka det så,&lt;br&gt;Göran Persson, att man är på väg att ompröva många av de betongprojekt&lt;br&gt;som Socialdemokraterna medverkade till under förra mandatperioden? Ex-&lt;br&gt;empelvis gäller det broar till våra grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste väl finnas en mening i det som sägs. Göran Persson måste ha&lt;br&gt;en avsikt här. Det kan inte vara så att talet om att vi måste förena ekonomi&lt;br&gt;och ekologi bara är några vackra ord i en riksdagsdebatt i slutet av en man-&lt;br&gt;datperiod. Om Göran Persson inte kan konkretisera vad han menar tar vi&lt;br&gt;inte särskilt allvarligt på orden i hans anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi kommit till slutet av denna mandatperiod. Kanske är det den&lt;br&gt;sista debatten med Göran Persson under denna mandatperiod. Jag vill där-&lt;br&gt;för tillägna Göran Persson en liten dikt, samtidigt som en skön sommar till-&lt;br&gt;önskas. Min minidikt lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson är bra på retorik, men saknar ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Enligt min uppfattning är det egentligen bara den som svarar&lt;br&gt;på frågor som borde ha rätt att ställa frågor. Det tycker jag att t.ex. Göran&lt;br&gt;Persson skulle tänka på. Han anser sig tydligen ha frågeformuleringsmono-&lt;br&gt;pol här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gäller det Per-Ola Erikssons anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är precis vad det gör. Jag riktar en fråga - eftersom jag&lt;br&gt;tycker att jag har rätt att ställa frågor - till Per-Ola Eriksson. 1993/94 hade&lt;br&gt;vi - vi kan nästan överblicka resultatet nu - ett budgetunderskott på 197,5&lt;br&gt;miljarder kronor och ett upplåningsbehov på 239,6 miljarder kronor. Pro-&lt;br&gt;gnosen för 1994/95, som till stor del kanske är en glädjekalkyl - det vet vi ju&lt;br&gt;ännu inte - pekar fortfarande på 150,7 miljarder kronor i budgetunderskott&lt;br&gt;och på ett upplåningsbehov på 195,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gjorde tidigare en prognos här i kammaren och jag vill upprepa vad&lt;br&gt;jag sade. Vid det aktuella tillfället var prognosen att vi gick back med 172&lt;br&gt;miljarder kronor. Det motsvarade totalkostnaden i Sverige för följande pos-&lt;br&gt;ter: barnbidrag, bostadsbidrag, kommunal barnomsorg, föräldraförsäkring,&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring och statens andel av sjukförsäkringen. Vidare gällde&lt;br&gt;det alla kostnader för polisen, domstolarna, universiteten, högskolorna och&lt;br&gt;nästan hela försvaret. Lägger man ihop alla dessa kostnader kommer man&lt;br&gt;upp till 172 miljarder kronor - någonstans där pendlar vi nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till Per-Ola Eriksson - ordföranden i finansutskottet, och där&lt;br&gt;får han för min del gärna sitta kvar om han svarar rätt på min fråga - är:&lt;br&gt;Kommer Per-Ola Eriksson och Centerpartiet att insistera på att dessa syn-&lt;br&gt;nerligen besvärande fakta allvarligt beaktas och åtgärdas i nästa regerings-&lt;br&gt;fas, om ni kommer dithän? Kommer ni alltså på ett helt annat sätt än som nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är fallet att inse det djupa allvaret här - det handlar ju om katastrofsiffror - i&lt;br&gt;stället för att bita litet grand i kanten och besluta om något som skall äga&lt;br&gt;rum 1999, 2010 eller vad det nu kan vara fråga om?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har tidigare i dag gett uttryck för att vi ser mycket allvar-&lt;br&gt;ligt dels på budgetunderskottet, dels på statsskuldens utveckling. Den som&lt;br&gt;inte tar allvarligt på dessa båda saker har inte insett att vi behöver en politik&lt;br&gt;som radikalt avviker från den som gällde på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de förslag som vi under den här mandatperioden har&lt;br&gt;medverkat till och det som ligger i saneringsprogrammet får fullföljas och&lt;br&gt;fortsätta att gälla såväl under nästa mandatperiod som under resten av det&lt;br&gt;här seklet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt nödvändigt att så sker, för annars kommer vi bara att skjuta&lt;br&gt;problemen framför oss. När budgetar skall läggas fram gäller det att vrida&lt;br&gt;och vända på stenarna, att ompröva och pröva samt att omprioritera. Själv-&lt;br&gt;klart är inget anslag - kanske med några få undantag - heligt i en budget som&lt;br&gt;måste saneras för att ekonomin skall gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som finns i saneringsprogrammet och de preciseringar som är gjorda&lt;br&gt;i årets kompletteringsproposition bildar en bra grund, tycker jag, när det gäl-&lt;br&gt;ler att lägga fast en bra politik för resten av detta sekel - förutsatt att de&lt;br&gt;partier som nu bildar regering kan få fortsätta, och det tror jag, lan Wacht-&lt;br&gt;meister, att de får. Ian Wachtmeister kan medverka till det genom att rösta&lt;br&gt;rätt i årets val. Av allt att döma röstar lan Wachtmeister kanske inte på det&lt;br&gt;parti som han en gång startade, men i så fall finns det ju andra partier att&lt;br&gt;välja bland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist: lan Wachtmeister sade i sitt inledningsanförande att finansutskot-&lt;br&gt;tet är slut. I motsats till vad som gäller lan Wachtmeisters politiska karriär -&lt;br&gt;vilken är slut, som han själv har sagt - kan jag dementera att finansutskottet&lt;br&gt;är slut. Det är möjligen slut på sammanträden för i år. Men finansutskottet&lt;br&gt;består och kommer i framtiden att få förstärkta befogenheter, precis på det&lt;br&gt;sätt som lan Wachtmeister och många andra har efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Som någon viskade till mig: Inte bara finansutskottet består&lt;br&gt;utan även jag själv. Observera då att om jag är politiskt slut är det i bemär-&lt;br&gt;kelsen partipolitiskt slut. Jag kommer att hålla tummen på ögat på er alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakfrågan skulle jag vilja säga att de åtgärdsplaner som regeringen har&lt;br&gt;framställt, och som Ny demokrati har stött, inte räcker någonstans. Natha-&lt;br&gt;lieplanen räcker inte ens halvvägs. Det är det som är den bistra sanningen.&lt;br&gt;Det krävs mycket tuffare tag än detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill upprepa att alternativet till det jag sade förut, när jag talade om&lt;br&gt;alla de poster som vi inte har råd med, är skattehöjningar. Det finns de vars&lt;br&gt;namn man inte får nämna när man tar replik på herr Eriksson som kör den&lt;br&gt;vägen. Låt mig då upplysa om att om man med det alternativet skall få ihop&lt;br&gt;172 miljarder får man höja momsen till 62 % eller höja arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;till 77 %. Det var väl något att bita i?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt ber jag att få tacka herr ordföranden för de vänliga orden, de&lt;br&gt;som han sade och de som han tänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det behövs besparingar. Det har vi signalerat, och vi har även&lt;br&gt;pekat ut områden. Det är bara att läsa saneringsprogrammet. Jag vet att lan&lt;br&gt;Wachtmeister är väl insatt i dess innehåll, eftersom han har röstat aktivt för&lt;br&gt;de olika förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är också viktigt att de besparingar vi gör på annat sätt i transfere-&lt;br&gt;ringssystem sker med fördelningspolitiska förtecken. Det vill jag betona. Vi&lt;br&gt;kan inte från Centerns sida acceptera besparingar som innebär orättvisor el-&lt;br&gt;ler leder till sneda fördelningspolitiska effekter. Om något parti kommer att&lt;br&gt;lägga fram sådana förslag under nästa mandatperiod kommer vi från Cen-&lt;br&gt;terns sida självklart att reagera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist, fru talman, vill jag till lan Wachtmeister, som nu lämnar riksda-&lt;br&gt;gen, säga ett varmt tack för samarbetet i finansutskottet och för stimulerande&lt;br&gt;debatter, ibland fräna. Men bakom denna fränhet, karskhet och ibland ag-&lt;br&gt;gressiva framtoning vet jag att det hos lan Wachtmeister finns ett varmt&lt;br&gt;hjärta. Tack för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 LARS TOBISSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I riksdagens ekonomiska slutdebatt för tre år sedan talade då-&lt;br&gt;varande finansministern Allan Larsson om vändpunkten som vore den redan&lt;br&gt;passerad, och han anklagade mig för svartmålning. Men utvecklingen har&lt;br&gt;gett oss moderater rätt i att vi då var på väg in i en svår ekonomisk kris,&lt;br&gt;en hemmagjord strukturkris, som vuxit fram i spåren av ”den tredje vägens&lt;br&gt;politik”. Den samlade produktionen stagnerade och började minska. Ändå&lt;br&gt;fortsatte konsumtionen att stiga. Trots ambitiösa mål för att begränsa den&lt;br&gt;offentliga sektorns volymexpansion låg ökningstakten ständigt över 2 % om&lt;br&gt;året. Även den privata konsumtionen växte till priset av att hushållssparan-&lt;br&gt;det blev kraftigt negativt. När den totala konsumtionen alltmer översteg pro-&lt;br&gt;duktionen, kunde resultatet inte bli annat än växande underskott i handels-&lt;br&gt;och bytesbalanserna. Härtill kom att investeringskapitalet sökte sig ut till&lt;br&gt;andra länder, medan flödet i motsatt riktning, alltså hem till Sverige, var&lt;br&gt;praktiskt taget obefintligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetrycket steg från ca 50 % 1982 till nära 57 % 1991 och var därmed,&lt;br&gt;med klar marginal, värst i världen. Den årliga inflationstakten var hög -&lt;br&gt;långt högre än i konkurrentländerna. Räntenivån höjdes successivt. När&lt;br&gt;samtidigt arbetsproduktiviteten utvecklades svagt, försämrades Sveriges&lt;br&gt;kostnadsläge och därmed konkurrenskraft mycket snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tiden för förra valet gav strukturkrisen allt tydligare utslag i främst tre&lt;br&gt;avseenden. Under året fram till valet växte den öppna arbetslösheten med&lt;br&gt;100 000 personer, och den snabba ökningen av antalet varsel visade att Allan&lt;br&gt;Larssons företrädare, Kjell-Olof Feldt, skulle få rätt i sin spådom om ”ar-&lt;br&gt;betslöshetens stålbad”. Statens budget uppvisade ett snabbt växande under-&lt;br&gt;skott. Och fallissemang i finans- och fastighetsbolag förebådade en fullfjäd-&lt;br&gt;rad finanskris, som skulle sätta väletablerade banker och försäkringsbolag i&lt;br&gt;gungning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sedan de borgerliga partierna tog över regeringsmakten, övertog vi&lt;br&gt;också en ekonomi i snabb utförsåkning. Våra viktigaste mål var att föra in&lt;br&gt;Sverige som medlem i den europeiska gemenskapen, att återupprätta vårt&lt;br&gt;land som tillväxt- och företagarnation och att stärka valfriheten i välfärdspo-&lt;br&gt;litiken. Vi förutsåg att den nödvändiga förnyelsen av Sverige och svensk po-&lt;br&gt;litik skulle ta i anspråk mer än en mandatperiod - ja, kanske hela 90-talet.&lt;br&gt;Uppgiften blev inte lättare av att till den strukturkris som 80-talets ekono-&lt;br&gt;miska politik framkallat här i Sverige lades en internationell konjunkturned-&lt;br&gt;gång. Men vi kan nu efter snart tre år summera en rad positiva resultat av&lt;br&gt;våra ansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som alla kurvor pekade fel för tre år sedan, pekar de nu&lt;br&gt;rätt. Senast har det bekräftats i Konjunkturinstitutets majrapport och i Indu-&lt;br&gt;striförbundets planenkät. Ekonomin växer igen, industriproduktionen ökar&lt;br&gt;snabbt och en stigande orderingång ger industrin anledning att skynda på&lt;br&gt;sina investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kostnadsläget är gott är inte bara ett resultat av den svagare kronan.&lt;br&gt;Skattebelastningen har minskat, t.ex. genom sänkta löneskatter. Produktivi-&lt;br&gt;teten ökar dessutom snabbt i både enskild och offentlig sektor, bl.a. till följd&lt;br&gt;av den lägre frånvaro som reformerade socialförsäkringar fört med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetrycket har sänkts till under 50 procent igen. Inflationen är rekord-&lt;br&gt;låg. Det betyder att medborgarna även med låga lönehöjningar får ökat ut-&lt;br&gt;rymme för privat konsumtion utan att det normaliserade hushållssparandet&lt;br&gt;behöver minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förbättrade konkurrenskraft lägger grunden för en exportökning,&lt;br&gt;som i sin tur medför växande överskott i handelsbalansen. Även bytesbalan-&lt;br&gt;sen uppvisar numera stigande överskott, och därmed är alltså balansen i det&lt;br&gt;totala sparandet återupprättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det underlättar den nödvändiga offentliga upplåning som det stora bud-&lt;br&gt;getunderskottet framtvingar. Men även det offentliga lånebehovet utvecklas&lt;br&gt;nu åt rätt håll, och det i snabbare takt än vad som förutsetts. Finanskrisen&lt;br&gt;är dessutom på god väg att lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan någon tid förbättras också läget på arbetsmarknaden. Det förekom-&lt;br&gt;mer färre varsel och konkurser, fler lediga platser och nystartade företag.&lt;br&gt;April 1994 var den första månad då den öppna arbetslösheten var lägre än&lt;br&gt;samma månad ett år tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Strukturkrisen i den svenska ekonomin är ändå så djupgående&lt;br&gt;att stora problem kvarstår att hantera. Framför allt handlar det om arbetslös-&lt;br&gt;heten och det offentliga upplåningsbehovet. Känsliga mätare på balansrubb-&lt;br&gt;ningen är kronkursen och räntan. Under våren har tvärtemot alla förutsägel-&lt;br&gt;ser och förhoppningar den förutsedda kronförstärkningen i stort sett utebli-&lt;br&gt;vit, samtidigt som den långa räntan höjts kraftigt, med nära 3 procentenhe-&lt;br&gt;ter. Delvis är det en återspegling av allmän oro på de internationella kapital-&lt;br&gt;och valutamarknaderna, men genomslaget har varit relativt sett större i Sve-&lt;br&gt;rige. Det kan inte tolkas som annat än misstro mot det politiska systemets&lt;br&gt;förmåga att lotsa Sverige ut ur den ekonomiska krisen. Det drabbar oss alla&lt;br&gt;som sysslar med politik. Men det är säkert ingen tillfällighet att ränterycken&lt;br&gt;uppåt blivit särskilt markerade efter det att flera opinionsmätningar skapat&lt;br&gt;farhågor för en socialistisk seger i höstens val, samtidigt som det fortfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger övervikt för nejsidan i den därpå följande folkomröstningen om&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland borgerliga sympatisörer finns det en klar majoritet som säger ja till&lt;br&gt;Europa. Men på politikens vänstersida dominerar nejsägarna. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden är det olyckligt att socialdemokraterna uppträder tvehågset och&lt;br&gt;utan engagemang i frågan. Jag förstår inte hur ni socialdemokrater kan göra&lt;br&gt;anspråk på att bilda regering, när ni inte har någon bestämd uppfattning om&lt;br&gt;hur Europasamarbetet skall se ut och är beredda att driva den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt är det egentligen på den ekonomiska politikens område.&lt;br&gt;Vad ni har presenterat är ett ihåligt budgetalternativ, som för nästa budgetår&lt;br&gt;innebär en saldoförsämring med över 10 miljarder kronor trots skattehöj-&lt;br&gt;ningar på över 11 miljarder. Lägger man till de effekter utanför budgeten,&lt;br&gt;som ökar lånebehovet och driver upp kommunernas utgifter, blir försäm-&lt;br&gt;ringen av de offentliga finanserna totalt 15 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den största bristen är naturligtvis att ni saknar ett ekonomiskt sane-&lt;br&gt;ringsprogram som sträcker sig bortom det närmaste budgetåret. Vi fick inte&lt;br&gt;heller nu veta någonting i Göran Perssons anförande. Det enda ni kunnat&lt;br&gt;komma på är skatteskärpningar. Det rör sig om höjningar på minst 80 miljar-&lt;br&gt;der kronor, motsvarande 1 000 kr i månaden för ett vanligt hushåll. Tyngst&lt;br&gt;väger att sjukförsäkringen skall finansieras helt med egenavgift, medan ar-&lt;br&gt;betsgivaravgiften för detta ändamål får vara kvar och omvandlas till ren&lt;br&gt;skatt. Principen om högst 50 % marginalskatt överges genom förordet för&lt;br&gt;en extra värnskatt på 5 procentenheter för inkomsttagare med högre in-&lt;br&gt;komst. Runt om i landet föreslås kraftiga kommunalskatteskärpningar, som&lt;br&gt;kommer att bli ännu större med den omfördelning av skattekraft som Göran&lt;br&gt;Persson aviserade häromdagen. Därtill utlovas återställare på kapitalbe-&lt;br&gt;skattningens och socialförsäkringarnas områden, där socialdemokraterna&lt;br&gt;alltså vill riva upp de förändringar som den borgerliga regeringen genomfört&lt;br&gt;i syfte att höja produktivitet och tillväxttakt. Socialdemokraterna vill t.o.m.&lt;br&gt;inleda nya socialiseringsexperiment genom att vidga AP-fondens rätt att&lt;br&gt;köpa aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste få fråga Göran Persson: Hur kan ni tro att samma politik som&lt;br&gt;förde oss in i krisen skall kunna föra oss ur den? Hur kan ni tro att man kan&lt;br&gt;få fler jobb genom att höja skatten på företag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svårigheten för det stora oppositionspartiet, som utger sig&lt;br&gt;för att vara regeringsalternativ, är att budgetunderskott och arbetslöshet inte&lt;br&gt;låter sig hanteras på traditionellt socialdemokratiskt sätt -genom att subven-&lt;br&gt;tionera bostadsbyggande och låta den offentliga sektorn växa. Det är inte&lt;br&gt;längre möjligt att med bidrag driva fram en överkonsumtion av boende. Det&lt;br&gt;stora budgetunderskottet är i sig ett hinder mot detta, liksom mot inrättande&lt;br&gt;av nya jobb i den offentliga sektorn. Och den snabbt växande statsskulden&lt;br&gt;utesluter möjligheten av snabba klipp i stabiliseringspolitiken, t.ex. genom&lt;br&gt;efterfrågestimulans. Det finns helt enkelt ingen genväg till den enda vägen,&lt;br&gt;som går över strukturella reformer med syfte att göra det lönsamt att starta&lt;br&gt;företag som kan ge nya jobb. Även om det inte är någon snabbkur, kan ändå&lt;br&gt;med en sådan politik arbetslösheten minskas och det offentliga lånebehovet&lt;br&gt;reduceras på ett sätt som blir varaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att regeringens saneringsprogram måste fullföljas. Det är bra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vi i finansutskottet fått stöd för att det skall både påskyndas och förstär-&lt;br&gt;kas i sin bortre ända. Det strukturella underskottet i den offentliga ekono-&lt;br&gt;min kan dock inte elimineras genom att skattetrycket åter ökar. Den vägen&lt;br&gt;har redan prövats och visat sig oframkomlig. Inte nog med det - metoden&lt;br&gt;motverkar det uppställda målet genom att negativt påverka konkurrenskraft&lt;br&gt;och tillväxt. Därmed återstår endast att ytterligare minska de offentliga ut-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga utgiftsminskningen kan uppnås på många olika sätt. Of-&lt;br&gt;fentligverksamhet kan överföras i privat regi eller åtminstone avregleras och&lt;br&gt;konkurrensutsättas, vilket leder till högre kostnadseffektivitet. Men efter-&lt;br&gt;som långt över hälften av statens utgifter avser bidragsöverföringar - till&lt;br&gt;kommuner och företag, medborgare och utlandet - måste ansträngningarna&lt;br&gt;att nedbringa det offentliga upplåningsbehovet i hög grad syfta till bespa-&lt;br&gt;ringar i de stora bidragssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdssamhället råkar inte i fara för att välfärdsstaten bantas. Det är&lt;br&gt;ingen tillfällighet att de länder som ligger i topp i den internationella väl-&lt;br&gt;färdsligan - USA, Schweiz, Kanada, Japan - har låga offentliga utgiftsande-&lt;br&gt;lar och skattekvoter. Det är heller ingen tillfällighet att länder som ligger&lt;br&gt;högt i dessa båda avseenden - utöver Sverige t.ex. Nederländerna - under&lt;br&gt;de senaste 20 åren har fallit brant i relativt välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på det sociala reformarbetet bör vara att det offentliga garan-&lt;br&gt;terar en grundläggande trygghet, medan medborgarna i större utsträckning&lt;br&gt;själva säkrar sig mot inkomstbortfall genom enskilt sparande och personligt&lt;br&gt;ägda försäkringar. Möjligheterna att komplettera sin pension har redan vid-&lt;br&gt;gats genom förbättrade villkor för livförsäkringar och annat långsiktigt&lt;br&gt;trygghetssparande. Ett ökat hushållssparande kan ju inte gärna minska väl-&lt;br&gt;färden. Tvärtom ger det, förutom ökad självständighet för individen, resur-&lt;br&gt;ser för utbyggnad av näringslivet och därav följande välståndshöjande till-&lt;br&gt;växt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hårda svenska skattetrycket är en grundläggande orsak till dagens&lt;br&gt;ekonomiska problem. Det bör därför successivt minskas ned mot genom-&lt;br&gt;snittlig europeisk nivå. Därigenom kommer medborgarnas frihet att kunna&lt;br&gt;öka, samtidigt som de skadliga skattekilarna minskar och tillväxtkraften i&lt;br&gt;ekonomin förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den på kort sikt allra viktigaste uppgiften för regeringen efter valet i&lt;br&gt;höst är att få in Sverige i det europeiska samarbetet. Vi moderater ser det&lt;br&gt;som en grundläggande förutsättning för att kunna hantera miljöfrågorna och&lt;br&gt;brottsbekämpningen - det finns många andra exempel - och framför allt för&lt;br&gt;att bidra till stabilitet och säkerhet i vår del av världen. Vi ser svenskt med-&lt;br&gt;lemskap i EU som en absolut nödvändighet för att det skall kunna bli flera&lt;br&gt;företag och nya jobb i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Socialdemokraterna saknar inte bara program utan också&lt;br&gt;bestämd inriktning när det gäller Sveriges förhållande till Europa och den&lt;br&gt;ekonomiska politiken bortsett då naturligtvis från utfästelsen att höja skat-&lt;br&gt;terna. Särskilt i den situation Sverige befinner sig innebär det att de inte er-&lt;br&gt;bjuder ett regeringsdugligt alternativ. Risken för en socialdemokratisk valse-&lt;br&gt;ger - och för ett nej till EU i folkomröstningen - är de största hoten mot den&lt;br&gt;återupptagna utvecklingen mot ökad tillväxt och välfärd i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringen och de fyra regeringspartierna här i riksdagen&lt;br&gt;har däremot visat att vi även under besvärliga yttre omständigheter har kun-&lt;br&gt;nat fatta beslut, som börjat föra Sverige ut ur krisen. Det betänkande från&lt;br&gt;finansutskottet som vi nu diskuterar är ett viktigt led i detta arbete. Jag vill&lt;br&gt;understryka att det på alla punkter innebär ett stöd till regeringens komplet-&lt;br&gt;teringsproposition med dess många förslag på olika områden, och jag in-&lt;br&gt;stämmer i utskottsordförandens yrkande om bifall till utskottets emställan i&lt;br&gt;dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För formens skull yrkar jag bifall till samtliga socialdemo-&lt;br&gt;kratiska reservationer som är fogade till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Lars Tobisson är lätt att förutse. Inlägget om EU-frågan har vi hört&lt;br&gt;förut här i kammaren. Men det har hänt någonting sedan dess som har gett&lt;br&gt;en ny kvalitet åt den debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater som är för ett svenskt medlemskap för vår argumen-&lt;br&gt;tation lugnt och sakligt med stor respekt för de många svenskar som är djupt&lt;br&gt;skeptiska och motståndare. Det är nödvändigt i en demokrati. Det sade jag&lt;br&gt;förra gången till Lars Tobisson i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessemellan har inträffat att en ledande moderat som har haft annan upp-&lt;br&gt;fattning än den partilinje som tydligen har spikats fast inför en folkomröst-&lt;br&gt;ning mer eller mindre har uteslutits ur partiet. Den som tror att man vinner&lt;br&gt;ett folkflertal i en folkomröstning med den typen av metoder ber om ett nej&lt;br&gt;i EU-omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt råd förra gången till Tobisson var, och står kvar: Håll sig borta så&lt;br&gt;mycket som möjligt ifrån det offentliga samtalet. Tobisson är inte någon till-&lt;br&gt;gång för ja-sidan, dock för nej-sidan. Nog om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson underlät också att kommentera dagens stora händelse, fi-&lt;br&gt;nansministerns plan. Den bygger i icke oväsentlig del på skattehöjningar -&lt;br&gt;moms på tidningar, miljöskatter, förmodat dyrare bensin, höjd fastighets-&lt;br&gt;skatt och höjda egenavgifter. Min fråga till Lars Tobisson kan besvaras med&lt;br&gt;ett ja eller nej. Står moderaterna bakom denna plan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är mycket lätt att besvara den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den plan som regeringen har lagt fram och som riksdagen har antagit inne-&lt;br&gt;håller till angivna delar utgiftsminskningar och höjningar av olika skatter.&lt;br&gt;Hittills kan vi konstatera att mera av skattehöjningar än utgiftsminskningar&lt;br&gt;har genomförts proportionellt sett. Men skissen som har lämnats ligger i linje&lt;br&gt;med vad vi strävar efter och med vad som kommer att bli nödvändigt att&lt;br&gt;genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson sade att jag var lätt att förutsäga. Jag vill påstå att Göran&lt;br&gt;Persson är ännu lättare att förutsäga. Man kan nämligen utan vidare förut-&lt;br&gt;säga att han inte svarar på några frågor utan bara pratar om annat. Och det&lt;br&gt;han säger handlar inte heller om framtiden utan är mest en strävan att svart-&lt;br&gt;måla och så split.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ställt ett antal frågor till Göran Persson och vill gärna återvända&lt;br&gt;till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;bu dgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni berömmer er av att ni vet hur ni skall råda bot på arbetslösheten och&lt;br&gt;talar i allmänna ordalag om att ni skall skaffa nya jobb. Jag tror också att&lt;br&gt;Göran Persson sade att de nya jobben måste skapas i näringslivet. Jag ställde&lt;br&gt;då en fråga som jag inte fick svar på: Hur och varför tror ni socialdemokrater&lt;br&gt;att man genom att höja skatten på företagen kan få flera jobb?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man skall försöka minska förbrukningen av tobak eller kanske bensin&lt;br&gt;kan man höja skatten. Ni höjer skatten på företagen. Hur tror ni att det nå-&lt;br&gt;gonsin skall kunna leda till nya jobb? Och hur tror ni att den politik som ni&lt;br&gt;vill återgå till och som en gång förde oss in i krisen skall kunna föra oss ur&lt;br&gt;den?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nöjer mig med att ställa dessa frågor en gång till, så att Göran Persson&lt;br&gt;inte bara smiter undan utan att svara på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Frågan om företagsskatten är lätt att svara på, och jag har&lt;br&gt;gjort det åtskilliga gånger förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär - till skillnad från regeringens - en lägre beskattning&lt;br&gt;av företagen. När regeringen genomförde sin omläggning av kapitalskatten&lt;br&gt;använde man just metoden att höja den effektiva beskattningen på bolagen&lt;br&gt;för att finansiera sänkningen av kapitalskatten. På så sätt har man ökat be-&lt;br&gt;skattningen av bolag och sänkt den för kapital. Vi tycker att det är en dålig&lt;br&gt;politik och vill vända den utvecklingen. På den punkten vet nog Tobisson&lt;br&gt;var vi står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det intressanta är att Tobisson alldeles nyss bekräftade att moderaterna&lt;br&gt;tydligen tänker sig att höja egenavgifterna i dagens pensionssystem utöver&lt;br&gt;vad som anges i pensionsöverenskommelsen. Det är intressant. Man har&lt;br&gt;också från moderaternas sida i dag bekräftat att vi skall ha moms på dagstid-&lt;br&gt;ningar. Det är också intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har moderaterna bekräftat att miljöskatten skall höjas, och det&lt;br&gt;är rimligen inte de miljöskatter som riksdagen redan har fattat beslut om och&lt;br&gt;som innebar en indexering av punktskatten. Om det skall vara någon mening&lt;br&gt;med vad finansministern ägnar sig åt bör detta rimligen innebära nya miljö-&lt;br&gt;skatter och, som Expressen förmodade, dyrare bensin. Detta har alltså mo-&lt;br&gt;deraterna i dag sagt ja till, om jag skall tolka Lars Tobissons svar alldeles&lt;br&gt;nyss. Det är i så fall en sensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men icke desto mindre är det bra att få registrerat till kammarens proto-&lt;br&gt;koll att moderaterna tänker sig att höja dessa skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Att ni skulle vilja ha lägre skatter för företagen är en bluff.&lt;br&gt;Genomgående i era förslag, Göran Persson, är ju att ni skall höja skatten på&lt;br&gt;företagande och på sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle trötta kammaren och dessutom förbruka onödigt mycket av min&lt;br&gt;repliktid om jag skulle ange alla de krav som ni ställer på en återgång till de&lt;br&gt;tidigare höga skatterna på detta område. Därför avstår jag från att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men med anledning av de insinuationer som Göran Persson kom med vill&lt;br&gt;jag säga att det självfallet är viktigt att fortsätta att sänka skattetrycket. I och&lt;br&gt;med det arbete som den borgerliga regeringen har lagt ned har vi nu i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett färdigstrukturerat detta. Vad som behöver göras är att få ned de breda&lt;br&gt;skatter som vi har, t.ex. moms. Det gäller också kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson har nu gett sig till att säga att man, utöver de skattehöj-&lt;br&gt;ningar som föreslås av socialdemokratiska kommunalpolitiker runt om i&lt;br&gt;landet, skall genomföra en gigantisk omfördelning av skattekraft. En sådan&lt;br&gt;omfördelning kan inte verka på annat sätt än att man i de kommuner där&lt;br&gt;man låter låginkomsttagare vara med och betala till kommunalskatt för hög-&lt;br&gt;inkomsttagare i högskattekommuner måste höja skatten, utan att det leder&lt;br&gt;till att socialdemokratiskt ledda högskattekommuner därför sänker skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det systemet får vi en generell höjning av kommunalskatterna i&lt;br&gt;landet, vilket innebär ytterligare ett grundskott mot principen att hålla 30 %&lt;br&gt;inkomstskatt för de flesta inkomsttagare och högst 50 % i marginalskatt över&lt;br&gt;huvud taget. Sedan har ni dessutom lagt på en extra skatt i form av värnskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är löjligt att försöka blanda bort korten på det sätt som Göran Persson&lt;br&gt;gjorde i sitt anförande och försöka göra oss moderater till skattehöjare. Jag&lt;br&gt;har redan sagt detta en gång: Sedan 1991 har skattetrycket sänkts från 57 till&lt;br&gt;under 50 %, och alla skatter får till slut betalas av hushållen. I kronor har&lt;br&gt;skatterna sänkts med 17 miljarder; det är ungefär 4 000 per hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har de direkta höjningar för skattebetalarna som har förekom-&lt;br&gt;mit drivits igenom av andra partier. Det var ni socialdemokrater som i kris-&lt;br&gt;uppgörelsen begärde att den redan beslutade sänkningen av momsen skulle&lt;br&gt;inställas. Det var ni som tog initiativet till försämringen av grundavdrag. Det&lt;br&gt;kan leda till vissa höjningar av skattebelastningen i dessa avseenden. Men&lt;br&gt;totalt sett har den alltså sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till min fråga till Göran Persson. Jag vet att han inte kan&lt;br&gt;svara på den nu, men det finns möjlighet till inlägg senare i debatten. Hur&lt;br&gt;tror ni att man genom att höja skatten på företag skall kunna få flera jobb?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Tobisson talade om att tilltron till det politiska systemet&lt;br&gt;är viktig också för ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lyssnade på hans partikamrat Björn von der Esch på Nej till EU:s kon-&lt;br&gt;gress i Lund. Han sade att det svenska parlamentariska systemet i dag ge-&lt;br&gt;nomlever en kris med tanke på att mer än halva svenska folket säger nej&lt;br&gt;till svenskt medlemskap i den europeiska unionen, samtidigt som det här i&lt;br&gt;riksdagen kanske bara finns 5 % EU-motståndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa en fråga till Lars Tobisson om skattetrycket. Jag kan börja&lt;br&gt;med att konstatera att ni ju vill ha företagsskatterna på en nivå kring 28 %,&lt;br&gt;medan EU-genomsnittet ligger strax under 40 %. Jag skulle gärna vilja höra&lt;br&gt;Lars Tobissons förklaring och kommentar till varför vi i Sverige måste ha&lt;br&gt;12 % lägre företagsskatter jämfört med EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ännu hellre skulle jag vilja höra Lars Tobissons kommentar till margi-&lt;br&gt;nalskatterna. De gamla slagorden löd ju ”Hälften kvar!” och ”Högst 50 %&lt;br&gt;marginalskatt!”. Men med de nya förslag till höjningar av egenavgifter i sam-&lt;br&gt;band med pensionsöverenskommelsen kommer ju marginalskatten att&lt;br&gt;hamna en bra bit över 60 % i inkomstlägen mellan brytpunkten och upp till&lt;br&gt;taket i ATP-systemet. Däremot sjunker marginalskatten för de ännu högre&lt;br&gt;inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett fullständigt perverst skattesysten, där alltså marginalskatterna&lt;br&gt;för medelinkomsttagare är högre än för höginkomsttagare!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första vill jag höra Lars Tobisson bekräfta att detta är innebörden&lt;br&gt;iförslagen. För det andra vill jag veta vad Lars Tobisson tänker göra åt denna&lt;br&gt;mycket allvarliga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt att det finns en stor skillnad mellan å ena sidan&lt;br&gt;opinionen här i kammaren och å andra sidan opinionen ute bland folket vad&lt;br&gt;gäller medlemskap i EU. Därför tycker jag att vi som sysslar med politik och&lt;br&gt;kan inse betydelsen för Sverige av att ingå i det europeiska samarbetet skall&lt;br&gt;gå ut och driva kampanj för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också tidigare sagt att jag beklagar att de företrädare för vänstersi-&lt;br&gt;dan som bekänner sig till tanken på ett medlemskap i EU inte visar engage-&lt;br&gt;mang och driver saken utan i stället ligger lågt. När man dessutom anklagar&lt;br&gt;oss för att vi verkligen tar oss an detta blir det nästan för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag begär nu inte att Johan Lönnroth skall driva denna sak - han tillhör&lt;br&gt;den minoritet som inte har förstått hur det här hänger ihop - men jag vill&lt;br&gt;förklara att det som han redovisar för mig är ett tecken på att det måste dri-&lt;br&gt;vas en hård kampanj i EU-frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth anklagar oss även bl.a. för att höja skatterna. Vad först&lt;br&gt;gäller företagsbeskattningen skall vi inte sörja över att just bolagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen är lägre i Sverige än på andra håll. Det är ett sätt inte bara att få&lt;br&gt;svenska företag att investera och skapa jobb här i Sverige utan också att få&lt;br&gt;utländska företag att välja att lägga sina investeringar här. Det är på den vä-&lt;br&gt;gen som vi kan få de jobb i näringslivet som Göran Persson sade sig vilja&lt;br&gt;arbeta för. Detta kommer att fungera den dag när vi har undanröjt hotet om&lt;br&gt;en socialistisk valseger i höst och när det via ett positivt resultat i folkomröst-&lt;br&gt;ningen står klart att Sverige verkligen blir medlem i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bedrivs här vidare något slags mytbildning om att de förändringar som&lt;br&gt;vi gör, när vi närmar avgifter och förmåner i socialförsäkringssystemen till&lt;br&gt;varandra och omvandlar tidigare osynliga löneskatter till fullt synliga för-&lt;br&gt;månsbestämda avgifter för finansiering av förmåner, skulle innebära en höj-&lt;br&gt;ning av skatteuttaget eller av marginalskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som vi nu skall inrikta oss på att åstadkomma är att sänka skatteki-&lt;br&gt;larna. Det är vad som återstår sedan vi har strukturerat om skattesystemet.&lt;br&gt;Den förändring som bl.a. pensionsreformen innebär är att vi minskar skatte-&lt;br&gt;kilarna och får ett närmare samband mellan avgifter och förmåner. Det ser&lt;br&gt;jag som en stor fördel, och det kommer vi att förklara mot de försök att&lt;br&gt;sprida missuppfattningar som görs från vänsterhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Tobisson säger att vi som sysslar med politik skall driva&lt;br&gt;kampanj. Han anklagar också oss vänsterpartister, om jag fattade honom&lt;br&gt;rätt, för att vi lägger locket på för de enstaka anhängare av svenskt EU-med-&lt;br&gt;lemskap som vi har i Vänsterpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall först tala om att det finns en ganska viktig skillnad mellan Väns-&lt;br&gt;terpartiet och Moderata samlingspartiet, nämligen att Vänsterpartiet är ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pluralistiskt parti. Vi inte bara tillåter våra medlemmar att tala för ett med-&lt;br&gt;lemskap, utan vi kommer faktiskt också att ha en anhängare av EU-medlem-&lt;br&gt;skap överst på en av våra listor. Ett motsvarande agerande är däremot&lt;br&gt;uppenbarligen förbjudet i Moderata samlingspartiet, trots att ni hela tiden&lt;br&gt;hävdar att detta är något som skall stå vid sidan om den rena partipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det riktigt att vi i Vänsterpartiet med en mycket stor och mas-&lt;br&gt;siv majoritet kommer att driva kampanj mot medlemskap i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om en mytbildning om skatterna vill jag säga att det inte&lt;br&gt;är mera myt i detta än att Lars Tobissons partikamrat Bo Lundgren härom-&lt;br&gt;dagen tvangs slå till full reträtt inför den kritik som bl.a. Lars Bäckström,&lt;br&gt;min partikamrat i skatteutskottet, har riktat just mot de skattekilar som blir&lt;br&gt;konsekvensen också för låginkomsttagare med de nya egenavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller försöket att blanda bort korten genom att kalla EG-avgifterna&lt;br&gt;för något annat än en skatt, vilket de faktiskt är, vill jag bara hänvisa till&lt;br&gt;Kjell-Olof Feldts bok, som jag nu återigen tvingas vifta med. Också Lars&lt;br&gt;Tobisson har tydligen läst den. Men har Lars Tobisson läst avsnittet om egen-&lt;br&gt;avgifter i Kjell-Olof Feldts bok, och har han tagit minsta intryck av det? Ni&lt;br&gt;måste slå till reträtt, Lars Tobisson! Det system med egenavgifter som ni hål-&lt;br&gt;ler på att införa är orimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Föreställningen att Sveriges förhållande till EU kan stå vid&lt;br&gt;sidan av partipolitiken begriper jag inte. Självklart är ett av de viktigaste po-&lt;br&gt;litiska krav som kan framföras att man tar ställning till det europeiska samar-&lt;br&gt;betet. I det moderata partiprogrammet har det varit angivet sedan början av&lt;br&gt;60-talet att vi strävar efter medlemskap i det samarbete som växer fram i&lt;br&gt;Europa. Detta är naturligtvis vägledande för våra företrädare ute i landet&lt;br&gt;när de funderar över vilka de skall nominera på olika listor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingalunda förbjudet att vara medlem i Moderata samlingspartiet&lt;br&gt;och samtidigt ha en annan uppfattning i denna fråga. Det förekommer som&lt;br&gt;bekant att moderater har olika uppfattningar i skilda frågor. Men man kan&lt;br&gt;också förstå att de som skall nominera till ett riksdagsval där Europafrågan&lt;br&gt;står i centrum kanske inte i första hand tänker sig att ute på valmötena ha&lt;br&gt;någon som talar emot partiets politik på den här punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall göra det erkännandet att det är trevligt att tala med Johan Lönn-&lt;br&gt;roth. Vi kan ta upp saker, besvara frågor och ge frågor tillbaka. Det är svå-&lt;br&gt;rare med andra deltagare i dessa meningsskiften. Men jag hör inte att Johan&lt;br&gt;Lönnroth ger några argument för att det när en tidigare löneskatt som inte&lt;br&gt;har varit relaterad till förmåner omvandlas till en egenavgift, vars storlek är&lt;br&gt;bestämd i förhållande till den utgående förmånen, plötsligt skulle bli en skat-&lt;br&gt;tehöjning. Det går inte att förklara detta. Det skapas inte någon skattekil&lt;br&gt;om förmånerna i ett försäkringssystem relateras till den avgift som man har&lt;br&gt;betalat in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som ni håller på med är en mytbildning. Ni tar chansen att spela på&lt;br&gt;den synvilla som uppstår genom att egenavgiften förekommer på den egna&lt;br&gt;skattsedeln medan löneskatten tas ut tidigare och därför är dold. Glöm inte&lt;br&gt;att det hela bygger på och kommer att fungera så, att när man lyfter bort&lt;br&gt;löneskatten från arbetsgivaren och förutsätter att individen skall betala för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin egen försäkring, kommer det utrymme som uppstår i lönehänseende att&lt;br&gt;fyllas ut med höjda löner. Därmed får man också utrymme att själv betala&lt;br&gt;för det försäkringsskydd som man behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tycker jag är en alldeles riktig väg att vandra. Det är beklagligt att&lt;br&gt;man nu från vänsterhåll försöker att blanda bort korten när det gäller något&lt;br&gt;som vi egentligen redan har fått i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 LARS LEIJONBORG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om Göran Perssons inledningsanförande här i dag var repre-&lt;br&gt;sentativt för den socialdemokratiska valuppläggningen, är det illavarslande&lt;br&gt;för den kommande valrörelsen. Det anförandet var en osannolik blandning&lt;br&gt;av tom retorik och halvsanningar. Jag önskar att det fanns tid att analysera&lt;br&gt;anförandet mening för mening och avslöja alla glidande formuleringar, alla&lt;br&gt;skenbart tydliga besked som i själva verket är tvetalan och alla värdeord som&lt;br&gt;skall kompensera den totala bristen på besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har lagt delar av mitt planerade anförande åt sidan för att illustrera&lt;br&gt;vad jag menar med dessa mina påståenden om Göran Perssons anförande.&lt;br&gt;Jag tänker ge tre exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gjordes för det första ett våldsamt anlopp mot en artikel av Anne&lt;br&gt;Wibble i dagens nummer av Dagens Nyheter och synpunkter som där anförs&lt;br&gt;på pensionerna. Alla som följer politik vet först och främst att socialdemo-&lt;br&gt;kraterna i Pensionsberedningen tillsammans med alla andra där ingående&lt;br&gt;partier har definierat problemet med det stora underskottet i dagens pen-&lt;br&gt;sionssystem och sagt att det kan komma att kräva åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lyssnade noga hörde Göran Persson säga: Vi utfärdar inga fri-&lt;br&gt;brev till pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vad är då skillnaden mellan det som Wibble skriver i Dagens Nyheter&lt;br&gt;i dag och den position som socialdemokraterna har intagit? Ni har definierat&lt;br&gt;problemet och sagt att det måste åtgärdas, och Göran Persson säger att han&lt;br&gt;inte utfärdar några fribrev till pensionärerna. Ändå ägnades här åtskilliga&lt;br&gt;minuter av retorik åt att förmedla känslan att Anne Wibble är elakare mot&lt;br&gt;Sveriges pensionärar än vad Göran Persson är. Men det finns ingen grund&lt;br&gt;för det påståendet i de dokument som vi nu diskuterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Göran Persson talade både i inledningen och i repliker om&lt;br&gt;att det står i artikeln att vården skall försämras. Det är uppenbarligen ett&lt;br&gt;falskcitat, men man får förmoda att det syftar på formuleringar om statsbi-&lt;br&gt;dragen till landsting och kommuner. Men Göran Persson har dels i anföran-&lt;br&gt;det, dels också i andra sammanhang varit mycket mycket tydlig när det har&lt;br&gt;gällt att Socialdemokraterna inte utlovar några ökade statsbidrag till kom-&lt;br&gt;munerna. Vad är det då för skillnad på den punkten? Vad är det för grund&lt;br&gt;för denna våldsamma attack på vår finansminister?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Göran Persson talar om att vi har sänkt kapitalskatterna&lt;br&gt;våldsamt. Men när han till sist ändå skall komma in på sin egen politik har&lt;br&gt;han som första punkt att man måste satsa på de privata företagen och på&lt;br&gt;jobben i näringslivet. Det vi har gjort har just haft det enda syftet att få fram&lt;br&gt;flera jobb i företagen. För att få ihop den siffra för kapitalskattesänkningar&lt;br&gt;som Göran Persson nämnde räknar han också såvitt jag förstår in skatten på&lt;br&gt;arbetande kapital i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har läst regeringens propositioner har läst Anne Wibbles artikel&lt;br&gt;flera gånger om. Där finns egentligen mycket litet sensationer. Det som vore&lt;br&gt;sensation är om Göran Perssons anförande får tolkas så, att Socialdemokra-&lt;br&gt;terna nu lovar att återinföra skatten på arbetande kapital i bl.a. småföretag.&lt;br&gt;Det kommer att få väldigt många människor att en gång till tänka över om&lt;br&gt;man vågar rösta på Socialdemokraterna. Det är ett förslag som direkt skulle&lt;br&gt;minska förmågan hos de privata företagen att öka sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sagts att debatten är förutsägbar. Det är den ju onekligen. Social-&lt;br&gt;demokraterna har ett mer statiskt synsätt: Det är sämre nu än för några år&lt;br&gt;sedan. Vi har ett mer dynamiskt synsätt: Det är visserligen sant att ett antal&lt;br&gt;siffror i ekonomin, t.ex. för arbetslösheten, är sämre nu än för några år se-&lt;br&gt;dan. Men till skillnad från läget när Socialdemokraterna regerade går nu ut-&lt;br&gt;vecklingen åt rätt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte kunna anklagas för att vara förutsägbar hade jag tänkt att på-&lt;br&gt;peka det faktum att min son tog studenten i går. Det har han ju inte gjort&lt;br&gt;förut, så det har jag uppenbarligen inte kunnat säga förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger mycket i det som Göran Persson inledde med. Om man är i den&lt;br&gt;situationen att man har en 18-åring som har tolv års studier bakom sig funde-&lt;br&gt;rar man naturligtvis på vad som kommer nu och hur det kommer att gå för&lt;br&gt;honom i livet. De två huvudfrågorna är förstås om han kommer att få något&lt;br&gt;jobb och om han i de skiften i livet då han av någon anledning behöver stöd&lt;br&gt;från det gemensamma kan lita på att välfärden fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet går till val på dessa krav om jobb och välfärd. Vi hävdar att vi&lt;br&gt;är minst lika bra som socialdemokraterna på att förbättra och värna välfär-&lt;br&gt;den, men att vi är mycket mycket bättre än socialdemokraterna på att skapa&lt;br&gt;nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson tog ut sin valseger i förskott och talade mycket kavat om&lt;br&gt;vad som skall hända efter valet. Jag tycker att all internationell och svensk&lt;br&gt;erfarenhet talar för att man skall vara ganska försiktig med den typen av på-&lt;br&gt;ståenden. Världens demokratier är numera fulla av exempel på att väljaropi-&lt;br&gt;nioner har svängt i ett sent skede i valrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vi hoppas på är att de som under några år av ekonomiska problem&lt;br&gt;kanske har börjat luta åt socialdemokraterna senast den 18 september skall&lt;br&gt;säga: Nej, jag vågar inte ta risken att byta bort den politik som är på väg att&lt;br&gt;föra oss ut ur krisen mot den politik som förde oss in i krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas förstås att de skall bestämma sig för Folkpartiet så att Sverige&lt;br&gt;får behålla en ickesocialistisk regering och att den får ett förstärkt liberalt&lt;br&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket övertygad om att min sons möjligheter att få jobb och lita&lt;br&gt;på välfärdssystemen blir bäst om den huvudinriktning av politiken som vi&lt;br&gt;har haft de senaste tre åren ligger fast. Jag tänkte ägna resten av anförandet&lt;br&gt;åt att något utveckla vad det innebär. Jag har valt ett pedagogiskt grepp som&lt;br&gt;skall göra det mycket enkelt för Göran Persson att komma ihåg de tre be-&lt;br&gt;greppen. Jag har valt bokstäver som ligger mycket nära hjärtat på Göran&lt;br&gt;Persson, nämligen S, A och P. Jag skall tala om sparande, avmonopolisering&lt;br&gt;och privatföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller S som i sparande låter det ibland som att det är ett stort&lt;br&gt;problem för Sverige att sparandet plötsligt blivit för högt. Det är det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Carl Johan Åberg konstaterade för en tid sedan har Sverige under lång&lt;br&gt;tid varit en nation där konsumtion för dagen prioriterats före sparande och&lt;br&gt;investeringar för morgondagen. Det har lett till svåra obalanser. Vi har bl.a.&lt;br&gt;under många år varit en låntagarnation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är den bilden en annan. Investeringarna ökar liksom sparandet, och&lt;br&gt;bytesbalansen är positiv. Det är mycket kortsiktigt att beklaga att vi har ett&lt;br&gt;för svenska förhållanden högt hushållssparande. Det som nu är viktigt är att&lt;br&gt;politikerna visar att också den offentliga sektorn kan bidra till detta spa-&lt;br&gt;rande. Här är Socialdemokraternas meritlista som redan har nämnts mycket&lt;br&gt;tunn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man lyssnar på politiska anföranden är det alltid ett intressant test att&lt;br&gt;höra efter om det finns något besked som på något sätt är utmanande för&lt;br&gt;åhörarna. Vågar talaren stå för något besked om sparförslag som kan vara&lt;br&gt;krävande för åhörarna? Det kravet växer när man hör en talare som Göran&lt;br&gt;Persson, för han bygger upp sådana förväntningar om att han är handlings-&lt;br&gt;kraftig och att han skall ta itu med problem genom sin retorik. Man blir rik-&lt;br&gt;tigt förväntansfull där man sitter i sin bänk. Man undrar: Hur, hur, hur?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för väl för Socialdemokraterna att regeringen har genomfört försla-&lt;br&gt;get om vårdnadsbidrag. Det är ju den enda konkreta försämring för medbor-&lt;br&gt;garna som ni vågar stå för. Okej - vårdnadsbidraget skall tas bort, och det&lt;br&gt;kommer att leda till att en del barnfamiljer tänker en gång extra innan de&lt;br&gt;röstar på Socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade en debatt med Mona Sahlin för en tid sedan i Lund. När man&lt;br&gt;pressar socialdemokrater på besked får man beskedet att de inte lovar att&lt;br&gt;höja några bidrag. De lovar t.ex. inte att återställa sänkningen av a-kasseer-&lt;br&gt;sättningen. Det är ju egentligen inte så ståtligt att lova att man inte skall höja&lt;br&gt;bidrag. Frågan är om ni vågar stå för några besparingar som verkligen drab-&lt;br&gt;bar människor i det här landet. Det hade varit bra med något besked av den&lt;br&gt;typen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till frågan om avmonolpolisering. När Göran Persson påstår att Anne&lt;br&gt;Wibble har sagt att vården skall bli sämre bortser han från ett faktum som&lt;br&gt;jag vet att han är fullständigt medveten om, nämligen att man kan bedriva&lt;br&gt;bättre kommunal verksamhet även med oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han är själv t.ex. i den kommunalekonomiska rapport han lade fram för&lt;br&gt;en tid sedan för sitt parti mycket mycket tydlig när det gäller att bidragen till&lt;br&gt;kommunerna inte skall öka. Men det innebär inte att Socialdemokraterna&lt;br&gt;har givit upp alla tankar om att kommunal service skall kunna bli bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag tycker är allvarligt i Socialdemokraternas politik på den här punk-&lt;br&gt;ten är att ni avhänder er några av de viktigaste instrumenten för att åstad-&lt;br&gt;komma denna bättre kommunala service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nämligen så att på punkt efter punkt tänker ni återgå till de mono-&lt;br&gt;polformer som kommunal verksamhet tidigare bedrevs i. När det gäller dag-&lt;br&gt;hem, skolor, husläkare och andra vårdformer är ni på väg att återgå till ett&lt;br&gt;system där kommuner och landsting skall bedriva verksamheten i egen regi.&lt;br&gt;I MBL-sammanhang kräver ni att den fackliga vetorätten mot kommunala&lt;br&gt;entreprenader skall återinföras. Det är ännu ett exempel på hur ni agiterar&lt;br&gt;emot möjligheten att använda alternativa driftformer i kommunal verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av det löfte som Göran Persson ger inför vissa målgrup-&lt;br&gt;per, nämligen att Socialdemokraterna inte höjer bidragen till kommunerna,&lt;br&gt;och ointresset för nya driftformer - ointresse är ett milt uttryck eftersom det&lt;br&gt;är en aktiv agitation mot alternativa driftformer - tror jag kommer att leda&lt;br&gt;till att vi verkligen får försämringar av det kommunala serviceutbudet. Det&lt;br&gt;vore mycket allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu tyder ju alla seriösa undersökningar av det kommunala serviceutbudet&lt;br&gt;på att vi, trots besparingskrav på kommunerna, har kunnat upprätthålla en&lt;br&gt;god kommunal service när det gäller barnomsorg, skola, äldreomsorg och&lt;br&gt;sjukvård. Vården har ju på många sätt blivit bättre under dessa år då vi har&lt;br&gt;regerat, trots att vi har varit tvungna att ställa sparkrav på kommunerna.&lt;br&gt;Tänk på detta med avmonopolisering!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige skall kunna tillhöra den elitserie som det har talats om är en&lt;br&gt;av de viktigaste uppgifterna vi står inför även i fortsättning att öka produkti-&lt;br&gt;viteten i den offentliga sektorn. All erfarenhet säger att man gör det lättare&lt;br&gt;om man får använda konkurrensen som verktyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi P som i privat företagande. Det nya som har hänt i debat-&lt;br&gt;ten är att Socialdemokraterna nu själva, i alla fall i seriösare sammanhang,&lt;br&gt;erkänner att det bara är jobb i den privata sektorn som bidrar till att lösa&lt;br&gt;Sveriges balansproblem. Här har vi påpekat att ni har en mycket svag histo-&lt;br&gt;ria när det gäller detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge ni allmänt säger: ”Vi socialdemokrater skapar jobb” har ni en&lt;br&gt;viss trovärdighet. Under era år vid makten tillkom det många jobb. Men det&lt;br&gt;slående är när man ser på den statistiken att hela nettotillskottet låg i den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Ni har jättehög trovärdighet och är duktiga när det gäller&lt;br&gt;att höja skatterna och inrätta nya tjänster i stat, landsting och kommun. Men&lt;br&gt;nu säger ni själva att detta inte håller längre som recept för Sverige. Nu gäller&lt;br&gt;det att få en sällan skådad våg av nyföretagande här i landet och att de före-&lt;br&gt;tag som redan finns vågar bygga ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men här sitter ni fast i den rävsax som er egen retorik har försatt er i. I&lt;br&gt;alla sammanhang kritiserar ni ju privat företagande och de former som det&lt;br&gt;tar sig. Ett kanske litet udda exempel som jag ändå vill nämna är den egen-&lt;br&gt;domliga affär som har varit i konstitutionsutskottet där det riktas kritik mot&lt;br&gt;statsråd för att de har aktier. Thage G Peterson har sagt att den kritik han&lt;br&gt;har att rikta mot Ulf Dinkelspiel egentligen inte riktar sig mot Dinkelspiel&lt;br&gt;utan mot statsministern som utsåg honom trots att han hade aktier. Detta&lt;br&gt;stämmer ju väl in med den attack ni riktar mot avskaffandet av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av detta, att allmänt kritisera de former som privat företagande&lt;br&gt;bedrivs i och att försämra skattevillkoren för dem som väljer att vara med&lt;br&gt;och äga företag och ta risker och dem som väljer att själva bli företagare,&lt;br&gt;blir förstås att en socialdemokratisk valseger på nytt kommer att försämra&lt;br&gt;företagarklimatet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tillhör det stora som den här regeringen har lyckats med. Svenska&lt;br&gt;företagare anser själva att företagsklimatet ligger i topp i Europa. Göran&lt;br&gt;Persson har kanske sett den undersökning där svenska företagare är mer op-&lt;br&gt;timistiska och mer positiva till företagarklimatet än sina kolleger i andra län-&lt;br&gt;der i Västeuropa. Men med era åtgärder är det mycket sannolikt att den si-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuationen förändras. Då går vi miste om de hundratusentals nya jobb som vi&lt;br&gt;måste ha i näringslivet för att få ner arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist. Detta med jobb och välfärd är viktiga begrepp. Men det är något&lt;br&gt;slitna ord i den politiska vokabulären. Men för en 18-åring med livet framför&lt;br&gt;sig är det oerhört centrala begrepp. Jag är övertygad om att om chanserna&lt;br&gt;skall öka för min son och hans generationskamrater och många andra att få&lt;br&gt;jobb och känna framtidstro sker det bäst med en politik som satsar på spa-&lt;br&gt;rande för att pressa ner räntorna, på avmonopolisering för att även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen få ut mer välfärd för pengarna och bra villkor för människor som vå-&lt;br&gt;gar satsa på att förverkliga en idé i ett privat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Barbro Westerholm (fp), Kjell Johansson (fp),&lt;br&gt;Karl-Göran Biörsmark (fp), Charlotte Branting (fp), Margitta Edgren (fp),&lt;br&gt;Olle Schmidt (fp), Elver Jonsson (fp), Gudrun Norberg (fp), Ulla Orring&lt;br&gt;(fp), Per-Ola Eriksson (c), Stig Rindborg (m) och lan Wachtmeister (nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att generationskamraterna till Lars Leijonborgs son&lt;br&gt;ganska väl kan bedöma den politiska bilden. Deras uppfattningar framgår&lt;br&gt;ju också klart av opinionsmätningarna. Det framgår vilket alternativ som de&lt;br&gt;tror ger dem en framtid med arbete och trygghet. Jag skall inte genera Lars&lt;br&gt;Leijonborg med att referera till Folkpartiets nivåer i dessa mätningar. Men&lt;br&gt;när det gäller ungdomarna och deras bedömningar känner jag mig trygg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan refererar Lars Leijonborg till företagarna och deras uppfattning om&lt;br&gt;företagsklimatet. Den typen av mätningar rymmer ju alltid ett systematiskt&lt;br&gt;fel. Där saknas de 45 000 företag och företagare som har gått i konkurs under&lt;br&gt;de enorma framsteg som den borgerliga politiken har lett till i landet. Vad&lt;br&gt;de tycker om företagsklimatet framgår inte i dessa mätningar. De som är&lt;br&gt;kvar, de allra starkaste, drar nu naturligtvis fördel av kronkursjusteringen -&lt;br&gt;konstigt vore det annars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg är osaklig, trots sitt tonläge. Han för vidare en myt om&lt;br&gt;att socialdemokratin inte skulle ha förmått driva en politik som gjorde att&lt;br&gt;näringslivet växte under de år då vi hade regeringsmakten. Jag har statisti-&lt;br&gt;ken framför mig. Under den period, 1976-1982, då Folkpartiet dominerade&lt;br&gt;politiken i Sverige tappade vi 122 000 arbetstillfällen i näringslivet. Under&lt;br&gt;perioden 1982-1991, då socialdemokratin hade makten, vann vi 168 000 ar-&lt;br&gt;betstillfällen i det privata näringslivet. Under den period då Leijonborg åter-&lt;br&gt;igen har fått chansen att vara med och styra utvecklingen, från 1991 och&lt;br&gt;framåt, har vi tappat 336 000 jobb i det privata näringslivet. Så ser statistiken&lt;br&gt;ut. Den talar sitt tydliga språk. Mot den bakgrunden tror jag att Leijonborg&lt;br&gt;skulle vara något mer försiktig i sitt fördömande av socialdemokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att det är intressant att Lars Leijonborg tar upp kapital-&lt;br&gt;skatten. Det finns väldigt litet forskning omkring de kapitalskattesänkningar&lt;br&gt;som nu gjorts som antyder att man på något sätt skulle få en effekt på inve-&lt;br&gt;steringarna. Tvärtom, med en kombinerad höjning av bolagsskatterna resul-&lt;br&gt;terar de troligen i försvårade investeringsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Slutligen noterar jag att Lars Leijonborg säger att det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står i artikeln i dag inte är särskilt mycket nytt. Det är också ett besked i sig.&lt;br&gt;Då undrar man varför den skrevs och lanserades med så stort presspådrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan frågar Lars Leijonborg vad skillnaden är mellan socialdemokratin&lt;br&gt;och den uppfattning regeringen ger uttryck för. Skillnaden är att ni nu går&lt;br&gt;ut och kräver uppoffringar av de svagaste i samhället, när ni har gett förmå-&lt;br&gt;nerna till dem som har det bäst ställt. Det framgick tydligt av mitt inlednings-&lt;br&gt;anförande. Nu är det pensionärer, arbetsskadade och sjuka som skall betala&lt;br&gt;krisen. För en socialliberal som präglas av rättvisetänkande är detta stö-&lt;br&gt;tande. Jag skulle gärna vilja höra Lars Leijonborg utveckla den fördelnings-&lt;br&gt;politiska analys som ligger bakom Anne Wibbles i dag presenterade plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 LARS LEIJONBORG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På slutet återkommer Göran Persson till sin retorik. Men&lt;br&gt;den förändrar inte det faktum att socialdemokraterna i Pensionsberedningen&lt;br&gt;har skrivit på att det är ett problem att dagens pensionssystem går med för-&lt;br&gt;lust. Det är väl känt att Göran Persson har skickat fram ekonomiska medar-&lt;br&gt;betare som har uttryckt stort bekymmer för de underskott som enligt vissas&lt;br&gt;uppfattning finns också i det nya pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson säger: Vi utfärdar inga fribrev till pensionärerna. Då skulle&lt;br&gt;jag med samma retorik kunna säga: Vad är Göran Persson för människa,&lt;br&gt;som inte vågar lova Sveriges pensionärer att de skall få ha sina pensioner&lt;br&gt;oförändrade? Han kan inte utfärda något fribrev ens till dem som har varit&lt;br&gt;med och byggt upp den svenska välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle inte uttrycka mig på det sättet. Det är fullkomligt tomt. Här har&lt;br&gt;vi ett problem som vi allihop ser, nämligen att det fattas 15 miljarder i det&lt;br&gt;nuvarande pensionssystemet. På ett eller annat sätt måste det underskottet&lt;br&gt;täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har ni blockerat den väg som jag tycker skulle vara den bästa, näm-&lt;br&gt;ligen att höja pensionsåldern. Jag hoppas verkligen att vi kan återkomma&lt;br&gt;till den frågan under kommande år. Det är ett av de bästa instrumenten att&lt;br&gt;använda när vi skall lösa detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson har en liten poäng i sin statistiska redogörelse för tillkom-&lt;br&gt;mande jobb, nämligen att under de borgerliga regeringsåren 1976-1982 var&lt;br&gt;nettoeffekten att det inte tillkom några jobb i den privata sektorn. Den siffra&lt;br&gt;jag nämnde avser en mycket lång tidsperiod, från 1960-talet och framåt. Där&lt;br&gt;framträder helhetsbilden mycket tydligt. I stort sett har sysselsättningen i&lt;br&gt;den privata sektorn legat stilla medan den ökat i den offentliga sektorn. Det&lt;br&gt;nya som har hänt är att alla erkänner att vi inte kan fortsätta på den vägen.&lt;br&gt;Därför ställer man sig frågan: Vem har det bästa receptet för att få fram nya&lt;br&gt;jobb i den privata sektorn? Där tror jag att vi har mycket större trovärdighet&lt;br&gt;än ni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Poängen är att det går att konstatera att när Lars Leijonborg&lt;br&gt;har fått försöka skapa jobb i privat sektor har resultatet blivit katastrofalt -&lt;br&gt;minus en halv miljon arbetstillfällen i det privata näringslivet. Skulden ligger&lt;br&gt;tungt i det borgerliga knät, och där lär den få ligga kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg förstår uppenbarligen inte vad jag säger. Min poäng i re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sonemanget är fördelningspolitisk. Jag frågade Lars Leijonborg, som jag&lt;br&gt;uppfattar som socialliberal och företrädare för ett rättviseperspektiv, hur&lt;br&gt;man kan tycka att det är rimligt att i detta läge lansera en plan som lägger&lt;br&gt;bördan på dem som är svagast i samhället. Vi avslutar ju nu ett riksdagsår&lt;br&gt;där man har genomfört fördelningspolitiska beslut som är till de starkastes&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, jag säger att vi inte utfärdar några fribrev. När vi riktar oss till männi-&lt;br&gt;skor som har det knapert ställt, skall de veta att vi kräver mer av dem som&lt;br&gt;har det bäst ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lars Leijonborg representerar är en politik där man har gett dem som&lt;br&gt;har det bäst ställt stora förmåner och sedan, på riksmötets näst sista dag,&lt;br&gt;kommer man och säger: Nu är det de arbetsskadade, de arbetslösa, de sjuka&lt;br&gt;och pensionärerna som skall betala krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På första sidan av den Folkpartiet närstående Expressen står det: ”Nu ska&lt;br&gt;de gamla betala krisen”. Det finns anledning att fråga hur Folkpartiet reso-&lt;br&gt;nerar, som företrädare för ett rättviseperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp till bevis, Lars Leijonborg, för att detta är ett socialliberalt genom-&lt;br&gt;tänkt alternativ. Det är vad jag har krävt i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg sade nyss att det inte stod så mycket i detta program. Det&lt;br&gt;var ingenting nytt. Det gör i och för sig inte saken mindre intressant, om det&lt;br&gt;skulle vara så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det som gäller pensionerna är ett nytt förslag. Där hade vi en uppgö-&lt;br&gt;relse som ni springer ifrån. De skattehöjningar ni lanserar är nya förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp till bevis, Lars Leijonborg. Var finns det socialliberala rättvisepers-&lt;br&gt;pektivet i den politik som Anne Wibble lanserar som Folkpartiets valmani-&lt;br&gt;fest i dagens Dagens Nyheter? Vi väntar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 LARS LEIJONBORG (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall försöka utveckla den socialliberala politiken. Det&lt;br&gt;jag inte hinner med på tre minuter kommer min partivän Anne Wibble att&lt;br&gt;fortsätta med i sina inlägg senare i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson kanske har tagit del av den fördelningspolitiska bilaga som&lt;br&gt;är fogad till kompletteringspropositionen. Den visar tydligt att fördelnings-&lt;br&gt;politiken har varit framgångsrik under dessa år. De rikaste har faktiskt blivit&lt;br&gt;fattigare eller i varje fall mindre rika, och de allra fattigaste har blivit mindre&lt;br&gt;fattiga. Det finns ingen grund för påståendet att regeringen har fört en orätt-&lt;br&gt;färdig fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt det vi gör ingår i en plan för att rädda välfärden. Det allra viktigaste&lt;br&gt;vi kan göra för välfärden är att rädda jobben. Vaije förslag kan analyseras&lt;br&gt;utifrån det perspektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en stark historia på detta område. Trots den ekonomiska kris som&lt;br&gt;ni tillsammans med världskonjunkturen hade försatt oss i när denna regering&lt;br&gt;trädde till, har vi genomfört en rad förbättringar av välfärden: en stor handi-&lt;br&gt;kappreform, vårdköer som är avbetade, utbyggnad av barnomsorgen, för-&lt;br&gt;bättrad familjepolitik och mycket annat. Vi skäms inte för fördelningspoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt riktigt att det inte finns något nytt i Anne Wibbles artikel i&lt;br&gt;Dagens Nyheter i dag. Det intressanta med pensionsfrågan är att Social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokraterna är med på vagnen. Ni delar uppfattningen att det är ett be-&lt;br&gt;kymmer att vi har ett underskott i pensionssystemet. Ni har skrivit på att det&lt;br&gt;kan komma att kräva åtgärder. Skillnaden mellan oss är möjligen att vi&lt;br&gt;tycker att det i en demokrati är naturligt att stora, viktiga samhällsfrågor dis-&lt;br&gt;kuteras före valet. Ni tycks föredra att de diskuteras efter valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en viktig fråga. Då är det rimligt att också redovisa vilka alterna-&lt;br&gt;tiv som står till buds, om man skall ta itu med problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 STEFAN ATTEFALL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När vi tog över regeringsmakten för tre år sedan upplevde&lt;br&gt;vi en ekonomi i fritt fall. Det var en utveckling som påböljades 1989-1990&lt;br&gt;och alla kurvor vände nedåt. Det är bara i det socialdemokratiska partihög-&lt;br&gt;kvarteret som man tror att utvecklingen vände den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser nu hur utvecklingen har vänt uppåt. Siffrorna och kurvorna pekar&lt;br&gt;åt rätt håll, även om vi fortfarande har en lång och svår väg att vandra. Vi&lt;br&gt;har också lärt oss hur internationellt beroende den svenska ekonomin är.&lt;br&gt;Den senaste tidens ränteuppgång, som blivit speciellt stark i Sverige, visar&lt;br&gt;just beroendet av omvärlden. Men den visar också att arbetet med sane-&lt;br&gt;ringen av statens finanser, vid sidan om opinionsbildningen för ett ja till EU,&lt;br&gt;måste fortsätta med oförminskad styrka även i en konjunkturuppgång. Det&lt;br&gt;utvidgade saneringsprogrammet utgör en miniminivå och kan t.o.m. vara&lt;br&gt;otillräckligt om inte realräntan närmar sig de nivåer som kalkylerna i kom-&lt;br&gt;pletteringspropositionen bygger på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför utomordentligt oroande att Socialdemokraterna inte redovi-&lt;br&gt;sar hur de ser på den långsiktiga saneringen av statens finanser. Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna aspirerar ju på regeringsmakten efter höstens val! Det är inte vilket&lt;br&gt;oppositionsparti som helst. Den osäkerhet detta medför, med tanke på de&lt;br&gt;nuvarande opinionssiffror som Socialdemokraterna har fått, innebär åtskil-&lt;br&gt;liga räntekostnader för staten och de enskilda hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraternas reservation till dagens betänkande är full av retorik,&lt;br&gt;men tom på besked. Det gäller också Göran Perssons tal i kammaren. Han&lt;br&gt;försöker sprida illusionen av en socialdemokratisk regering som kan återföra&lt;br&gt;Sverige till ekonomisk balans och utrota arbetslösheten utan att det kostar&lt;br&gt;på. Därför är det socialdemokratiska budgetalternativet för det kommande&lt;br&gt;budgetåret ihåligt. Finansdepartementets granskning visar också att försla-&lt;br&gt;gen skulle försvaga statens finanser med 11 miljarder kronor. Därtill skall&lt;br&gt;läggas ökade utgifter för kommunerna med närmare 5 miljarder för att ge-&lt;br&gt;nomföra de olika förslagen i s-motionerna. Som lök på laxen ges förespeg-&lt;br&gt;lingar om framtida utgiftsökningar på 13 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppskjutande av budgetsaneringen innebär att statsskulden skulle&lt;br&gt;växa snabbt. Mot slutet av 90-talet skulle Socialdemokraternas icke-politik&lt;br&gt;medföra att skulden skulle bli 460 miljarder kronor högre än med regering-&lt;br&gt;ens politik. Bara räntekostnaderna på denna skuldökning skulle kosta skat-&lt;br&gt;tebetalarna 40 miljarder kronor varje år, vilket är mer än vad exempelvis&lt;br&gt;hela barnomsorgen kostar i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kristdemokrater tar avstånd från denna lättsinniga och djupt oetiska&lt;br&gt;politik. Att på detta sätt vältra över ansvaret för statens finanser till kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande generationer eller mörka med de besparingsförslag man har men inte&lt;br&gt;vågar visa upp är inte etiskt försvarbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! SCB presenterade nyligen en rapport över välfärdsutveck-&lt;br&gt;lingen för ungdomar mellan åren 1975 och 1991. Det var en rapport till Ge-&lt;br&gt;nerationsutredningen, som jag själv leder, och till regeringens Barn- och&lt;br&gt;Ungdomsdelegation. Statistiken visar tydligt ungdomsgenerationens trend-&lt;br&gt;mässiga eftersläpning i ekonomiskt avseende under ett par årtionden. Det&lt;br&gt;är fråga om årtionden då Socialdemokraterna i stor utsträckning har haft an-&lt;br&gt;svaret för politiken. Dagens ungdomar konfronteras med strukturella för-&lt;br&gt;ändringar som innebär ökade krav på utbildning, försämrade möjligheter till&lt;br&gt;arbete, etc. Samtidigt har dagens ungdomsgeneration fått uppleva kontras-&lt;br&gt;ten mellan den optimism som rådde under 80-talets uppblåsta högkonjunk-&lt;br&gt;tur och de betydligt kärvare förutsättningar som hittills dominerat 90-talet.&lt;br&gt;Konsekvensen blir att det i hög grad är ungdomsgenerationen som får bära&lt;br&gt;bördorna efter 1980-talets ekonomisk-politiska försummelser. Kommande&lt;br&gt;generationer riskerar få bära en ännu tyngre börda om vi inte tar itu med&lt;br&gt;budgetunderskottet. Saneringen av de offentliga finanserna har tydliga ef-&lt;br&gt;fekter ur ett generationsperspektiv. Frågan är om vi har den insikten och tar&lt;br&gt;det ansvar som vilar på oss här och nu, eller om vi gör som vi gjort i 20 års&lt;br&gt;tid - skjuter problemen framför oss och låter våra barn och barnbarn betala&lt;br&gt;notan. Vi pratar ofta om fördelningspolitik mellan olika grupper just nu.&lt;br&gt;Men vi kanske i större utsträckning borde tala om fördelningspolitik i ett&lt;br&gt;generationsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En annan - och mer positiv - tolkning av Socialdemokrater-&lt;br&gt;nas icke-politik är att den egentligen visar en stor samstämmighet med rege-&lt;br&gt;ringen. Självfallet inte i retoriken - det har vi fått se prov på i dag - men i&lt;br&gt;praktisk handling. I åtskilliga obekväma förslag som regeringen har lagt&lt;br&gt;fram under den gångna mandatperioden har socialdemokratin plockat opi-&lt;br&gt;nionspoäng genom att i ett första skede agitera emot. Men frågan är om So-&lt;br&gt;cialdemokraterna vill riva upp en enda av de budgetförstärkningar på 90 mil-&lt;br&gt;jarder kronor som riksdagsmajoriteten, under Socialdemokraternas hög-&lt;br&gt;ljudda protester, röstat igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas den sänkning av statsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting som regeringen och riksdagsmajoriteten i ett extremt ansträngt&lt;br&gt;statsfinansiellt läge beslutade om hösten 1992. Inte i någon av de ekono-&lt;br&gt;miska motioner eller budgetalternativ som presenterats av Socialdemokra-&lt;br&gt;terna sedan våren 1993 har en enda krona av denna indragning återförts till&lt;br&gt;kommunsektorn. Tvärtom medför Socialdemokraternas budgetalternativ att&lt;br&gt;kommunerna åläggs ytterligare utgifter på 5 miljarder kronor. Därtill skall&lt;br&gt;läggas Socialdemokraternas motstånd mot vårdnadsbidraget, som enligt be-&lt;br&gt;räkningar i flera kommuner balanserar kostnaderna för införandet av den&lt;br&gt;barnomsorgslag Socialdemokraterna är för. Enligt Kommunförbundets be-&lt;br&gt;räkningar uppgår kostnaderna för barnomsorgslagen till drygt 2 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det går att diskutera siffran, men det står utom allt tvivel att det&lt;br&gt;är fråga om en kostnad. Sammantaget innebär alltså Socialdemokraternas&lt;br&gt;förslag en försvagning av kommunernas ekonomi på upp till 7 miljarder kro-&lt;br&gt;nor nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan man lägga till de 2 miljarder kronor som Socialdemokraterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill spara på att gå emot det nya a-kassesystemet. Det innebär att färre kom-&lt;br&gt;mer att omfattas av försäkringen och av dem som omfattas kommer färre att&lt;br&gt;få inkomstrelaterade ersättningar. Med socialdemokratisk retorik skall detta&lt;br&gt;innebära högre utgifter för socialbidragen för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som nu i veckan lovade Göran Persson att inte en enda krona kom-&lt;br&gt;mer att tillföras kommunsektorn om Socialdemokraterna får regeringsan-&lt;br&gt;svaret i höst. Hur har Göran Persson tänkt att kommunerna skall klara&lt;br&gt;detta? Det är fråga om minst 7 miljarder kronor i ökade utgifter utan mer&lt;br&gt;pengar från staten. Skall det ske med hjälp av skattehöjningar eller med be-&lt;br&gt;sparingar på vård och omsorg?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kommunaktuellt den 19 maj finns en beskrivning av den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska kommunkonferensen. Reportern skriver inlevelsefullt: ”Och nu inträf-&lt;br&gt;far det märkliga. Drygt 500 socialdemokratiska kommun- och landstings-&lt;br&gt;företrädare, som i tre år ständigt kritiserat de borgerligas besparingar, möter&lt;br&gt;plötsligt samma påståenden från Göran Persson med stormande applåder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det är politik det, säger Göran Persson nöjt, när vi träffas senare på&lt;br&gt;eftermiddagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betacka mig för den typen av politik. Jag anser att det är ett grovt&lt;br&gt;dubbelspel. Men det är en betecknande beskrivning av hur Socialdemokra-&lt;br&gt;terna agerar när det gäller kommunernas ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också bekymrad över kommunernas ekonomi. Vi kds:are jobbar i&lt;br&gt;kommuner och landsting på att försöka hantera den ekonomiska situationen&lt;br&gt;så bra som möjligt, dvs. klara både de stora problemen med de offentliga&lt;br&gt;finanserna och prioritera pengar till vård och omsorg. Vi ser inte lättsinnigt&lt;br&gt;på detta. Men jag tror uppriktigt sagt att kommunsektorn kommer att få det&lt;br&gt;ännu värre med en socialdemokratisk majoritet vid makten. Alla indrag-&lt;br&gt;ningar för kommunsektorn på 30-35 miljarder kronor under 80-talet visar&lt;br&gt;att Socialdemokraterna har erfarenhet och trovärdighet på det området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan ta ett annat exempel. Det gäller sänkningen av ersättningsnivån i&lt;br&gt;a-kassesystemet. Då agiterade Socialdemokraterna både här i kammaren&lt;br&gt;och inför demonstrerande folkmassor att detta skulle man aldrig ställa upp&lt;br&gt;på. Några månader senare accepteras sänkningen. På punkt efter punkt&lt;br&gt;skulle jag kunna räkna upp de olika besparingar som har genomförts under&lt;br&gt;Socialdemokraternas protester men som i faktisk handling accepteras. Man&lt;br&gt;föreslår faktiskt ingen annan politik i de konkreta yrkandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer Socialdemokraterna att sjösätta sin icke-politik efter valet? Jag&lt;br&gt;tror faktiskt inte det. Göran Persson och den socialdemokratiska ledningen&lt;br&gt;inser givetvis att handlingsutrymmet är mycket begränsat i den ekonomiska&lt;br&gt;situation landet befinner sig i. I stället kommer den nuvarande regeringens&lt;br&gt;politik i allt väsentligt att fullföljas, förutom några symbolbeslut. Givetvis&lt;br&gt;kommer detta att ackompanjeras av stora retoriska åthävor. För Sveriges&lt;br&gt;skull, med tanke på dagens opinionssiffror, måste jag instämma i Marian Ra-&lt;br&gt;detzkis fråga på DN-debatt häromdagen. Kan vi lita på att Socialdemokra-&lt;br&gt;terna bluffar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns ingen patentmedicin med vilken man kan lösa det&lt;br&gt;sysselsättningsproblem som vi brottas med. Arbetslösheten måste angripas&lt;br&gt;med en samlad strategi bestående av flera olika delar. Vi kristdemokrater&lt;br&gt;ser fyra viktiga komponenter i en sådan strategi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första komponenten är en fortsatt politik för varaktigt låga räntor&lt;br&gt;som skapar förutsättningar för investeringar och nya jobb. En förutsättning&lt;br&gt;för detta är en kraftfull sanering av de offentliga finanserna, som kan skapa&lt;br&gt;trovärdighet för den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra komponenten är ett gynnsamt klimat för småföretag och ny-&lt;br&gt;företagande. Det gäller skatter, riskkapitalförsöijning, innovationsstöd&lt;br&gt;m.m., men också attityder och utbildningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje komponenten är arbetet inom den informella sektorn, inte&lt;br&gt;minst när det gäller tjänster riktade mot hushållen, vilka måste göras till-&lt;br&gt;gängliga för arbetsmarknaden. Här har vi problem med de höga skatteki-&lt;br&gt;larna på arbete som måste sänkas, gärna i samband med en skatteväxling&lt;br&gt;med höjda skatter på miljöbelastande utsläpp, begränsade naturresurser och&lt;br&gt;energi. Ett annat sätt är ett införande av en s.k. u-skattsedel, där ungdomar&lt;br&gt;upp till 25 år ges möjligheter att utföra hushållstjänster, med lägre arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter och ingen moms. Det skulle kunna vara ett första steg för att&lt;br&gt;kunna öppna hushållsmarknaden för nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde komponenten är en långsiktig satsning på utbyggd infrastruk-&lt;br&gt;tur, alltifrån vägar och järnvägar till modern informationsteknologi och&lt;br&gt;andra liknande områden. En sådan politik har inletts och skall fullföljas.&lt;br&gt;Lika viktigt är det att utbildningsväsende och forskning får erforderliga re-&lt;br&gt;surser. Ett medlemskap i EU är självklart också en viktig del i en långsiktig&lt;br&gt;satsning på en ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har i mina tidigare tal i finansdebatterna berört samban-&lt;br&gt;det mellan ekonomi och etik. Tyvärr har detta resonemang inte mött så stort&lt;br&gt;intresse från övriga debattörer. Men för första gången har denna regering&lt;br&gt;nu fört in dessa resonemang i finansplanerna. I kompletteringspropositionen&lt;br&gt;står det: ”Att från generation till generation överföra allmänt accepterade&lt;br&gt;sociala normer och spelregler är en billig metod för samhällsekonomisk ef-&lt;br&gt;fektivitetjämfört med en växande rättslig reglering av det ekonomiska livet.&lt;br&gt;Samhällets förankring i en god etik är därför av central betydelse för en väl&lt;br&gt;fungerande ekonomi. Denna insikt måste prägla politikens alla områden.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nobelpristagarna Ronald Coase och Douglass C North har i sin forskning&lt;br&gt;visat sambandet mellan väl fungerande normer och spelregler samt låga tran-&lt;br&gt;saktionskostnader, vilket i sin tur är av central betydelse för ett lands långsik-&lt;br&gt;tiga ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss därför inte isolera debatten om ekonomisk utveckling till att bara&lt;br&gt;handla om siffror, bidrag och skattesatser, utan låt oss inse att en väl funge-&lt;br&gt;rande marknadsekonomi kräver en etisk grund och spelregler som ytterst&lt;br&gt;bestäms av värderingar, rättssystem och moral. Det är också bara på det sät-&lt;br&gt;tet som vi i längden kan skapa en mänsklig ekonomi som sätter människan&lt;br&gt;i centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets hemställan i betänkande&lt;br&gt;FiU 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först konstaterar jag att Stefan Attefall uppenbarligen har&lt;br&gt;bytt regering till hösten. Även om vi socialdemokrater har ett gott opinions-&lt;br&gt;stöd föredrar vi faktiskt att genomföra valrörelsen innan vi tar ut en valseger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men Attefalls stämningsläge säger väl något om det borgerliga blockets si-&lt;br&gt;tuation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Attefall ondgjorde sig över ett möte som jag haft i Kalmar. Men&lt;br&gt;det jag gjorde i Kalmar, Attefall, var att möta alla dem som sliter med vård&lt;br&gt;och omsorg och med utbildning i landsting och i kommuner. De har haft tuffa&lt;br&gt;år. Jag, som socialdemokratisk ekonomisk talesman, betraktar dem som&lt;br&gt;nödvändiga medarbetare för att landet skall kunna tas ur den ekonomiska&lt;br&gt;krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade till dem att bördorna skall fördelas rättvist. Det gör att de ställer&lt;br&gt;upp på kärva år framöver. Det ni kristdemokrater aldrig begripit är att ni&lt;br&gt;lagt bördorna på de svagaste. Ni har trott att man skulle tåla sig. Men vi&lt;br&gt;socialdemokrater har visat att den politik som regeringen har fört är djupt&lt;br&gt;orättvis och i den meningen oetisk. Jag säger till alla dem som arbetar i kom-&lt;br&gt;muner och landsting att vi vänder på det perspektivet, att vi höjer de kapital-&lt;br&gt;skatter som orättfärdigt sänkts, att vi ser till att de sociala reformer som kds&lt;br&gt;har varit med och drivit igenom, och som har gjort att budgetunderskottet&lt;br&gt;byggts på, rivs upp och att vi ser till att ett finansdepartement återupprättas,&lt;br&gt;så att det finns en central faktor i regeringskansliet som bevakar ekonomin.&lt;br&gt;Det är ett språk som dessa människor begriper. Bördorna fördelas nämligen&lt;br&gt;rättvist, och det finns någon som ytterst ansvarar för att de svagaste i samhäl-&lt;br&gt;let inte kommer i kläm. Då får man applåder på en socialdemokratisk konfe-&lt;br&gt;rens, något som Stefan Attefall aldrig kommer att få uppleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig komma tillbaka till dagens stora fråga, nämligen finansministerns&lt;br&gt;plan. Jag skulle vilja veta om kds står bakom planen såsom den presenteras&lt;br&gt;i dagens morgontidningar. Det vore rimligt med ett besked från Attefall på&lt;br&gt;den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att Göran Persson talade ett språk som de som&lt;br&gt;var på den socialdemokratiska kommunkonferensen förstår. Vi har fått&lt;br&gt;smakprov på det språket här i kammaren under förmiddagen. Och jag måste&lt;br&gt;erkänna att jag är litet imponerad av Göran Perssons retoriska talanger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet uppstår när man börjar lyssna på vad han säger. Det blir då&lt;br&gt;problem med att få ut något väsentligt och substantiellt av det. Det är tydligt&lt;br&gt;att de socialdemokratiska kommunpolitikerna är uppfostrade i Göran Pers-&lt;br&gt;sons retoriska anda. Man blir nöjd med retorik, och man bryr sig inte om&lt;br&gt;det substantiella innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det substantiella innehållet är nämligen att Socialdemokraterna kommer&lt;br&gt;att försämra kommunens ekonomi med ca 5-8 miljarder kronor, om de får&lt;br&gt;driva sin politik. De projekt som socialdemokraterna vill ha i gång, t.ex. byg-&lt;br&gt;gen, skall ju betalas med investeringsstöd. Resten av pengarna skall skjutas&lt;br&gt;till från kommunala kassor. De skall tas från vård och omsorg, för att en&lt;br&gt;finansiering skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall gärna svara på frågan om hur vi ser på artikeln i DN. De områden&lt;br&gt;som finansministern tar upp och den allmänna diskussion som hon för är så-&lt;br&gt;dant som återfinns i kompletteringspropositionen. Det förekommer också&lt;br&gt;en del egna bedömningar och preciseringar som ännu kanske inte är diskute-&lt;br&gt;rade till alla delar. Det förekommer kanske också nyanser och olika synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men inför valet kommer vi att vara tydligare än vad man är i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om vi kan åstadkomma en positiv tävlan. I ytterligare ett steg&lt;br&gt;har finansministern här försökt att precisera en del av de tankar som hon har.&lt;br&gt;Det ankommer också på de övriga i regeringen att inför valet aktivt försöka&lt;br&gt;informera så mycket som möjligt. Men kommer Socialdemokraterna att&lt;br&gt;göra det? Man hör bara frågor från Socialdemokraternas sida. Det ges inga&lt;br&gt;svar, inga besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om inte svenska folket förr eller senare kommer att se igenom&lt;br&gt;de retoriska dimmorna och böija förstå att det parti som har goda opinions-&lt;br&gt;siffror just nu, och som aspirerar på regeringsmakten, är tomhänt; Social-&lt;br&gt;demokraterna har inga besked och kommer, tvärtom, att attackera kommu-&lt;br&gt;nerna ännu hårdare med sin politik, vilket kommer att slå mot exempelvis&lt;br&gt;vården och omsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitiken jobbar vi ständigt med; det kan jag försäkra Göran&lt;br&gt;Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vårdnadsbidraget är det faktiskt barnfamiljer med mycket små&lt;br&gt;omständigheter som kommer att få en välkommen förstärkning av sin kassa.&lt;br&gt;De lyxhemmafruar som Göran Persson tror existerar, och som plötsligt skall&lt;br&gt;få några slantar, finns nog mest i socialdemokraternas sinnevärld, inte i verk-&lt;br&gt;ligheten. Det är ett fördelningspolitiskt språk som människor, inte minst ute&lt;br&gt;i glesbygden, förstår; det kan jag tala om för Göran Persson. Jag är ju själv&lt;br&gt;västerbottning. Göran Person är välkommen att följa med mig på några val-&lt;br&gt;möten i Västerbotten. Han kommer då också att få möta dessa människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att Stefan Attefall, med den goda etik han besit-&lt;br&gt;ter, talar om var han lånar pengarna för att finansiera sina sociala reformer.&lt;br&gt;Det är faktiskt den springande punkten i kritiken, utöver jämställdhetsper-&lt;br&gt;spektivet. Det är det första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra är att jag mycket väl tror att Stefan Attefall ägnar sig åt fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska resonemang och att kds kämpar med den saken. Med tanke&lt;br&gt;på resultatet kanske vi skall önska oss litet mindre aktivitet på den kanten i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett givet samband mellan kommunal ekonomi och arbetslöshet.&lt;br&gt;Jag, som har varit kommunalråd i en lågkonjunktur, vet hur eländigt trängd&lt;br&gt;den kommunala ekonomin blir när arbetslösheten stiger. För varje krona&lt;br&gt;som en kommun kan lägga, tillsammans med staten, på att trycka ner den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten minskar också andra kommunala utgifter i motsva-&lt;br&gt;rande mån. Så ser sambandet ut. Det vet alla som har sysslat med det här.&lt;br&gt;Därav blir det en uppslutning från dem som i praktiken skall möta arbetslös-&lt;br&gt;heten ute i kommunerna. Det är inte svårt att begripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot var det ett intressant besked som Attefall lämnade om dagens&lt;br&gt;DN-artikel. Han sade att kds kan ställa upp på huvuddragen i den. Men det&lt;br&gt;fanns nyanser och en del betoningar i den, om jag uppfattade det rätt, och&lt;br&gt;kanske en del förslag, som inte var fullt ut förankrade i kds. Eftersom Atte-&lt;br&gt;fall har sagt A, dvs. att det finns en del som inte är fullt ut förankrat i kds,&lt;br&gt;är det bra om han också säger B, och talar om vad det är i den s.k. planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kds inte ställer upp på. Det som inte nämns av Stefan Attefall får man&lt;br&gt;anta att kds sluter upp bakom, dvs. pensionsåldern, kommunerna, förtids-&lt;br&gt;pensionen, ersättningsnivåerna, momsen på dagstidningar och miljöskat-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var så god! Tala om var ni står! Det är uppenbarligen det som svenska&lt;br&gt;folket förväntar sig av den här debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göran Persson är återigen orolig för finansieringen av vård-&lt;br&gt;nadsbidraget. Han har varit orolig för det under lång tid. Svaret är detsamma&lt;br&gt;som förut. Om en regering har en långsiktig utvecklingsstrategi, lägger man&lt;br&gt;ut ramarna för budgetarbetet. Sedan minskar man de ramarna för att kunna&lt;br&gt;inrymma också vårdnadsbidraget. I den meningen är det finansierat i bud-&lt;br&gt;getarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan tycka att vi inte har råd med en sådan utgift när vi har ett budget-&lt;br&gt;underskott. Nej, men då kan man säga samma sak om höjt u-landsbistånd,&lt;br&gt;handikappreform eller andra saker. Det skulle vara intressant att veta vilka&lt;br&gt;andra saker i budgeten som Socialdemokraterna skulle säga nej till som de&lt;br&gt;nyligen i alla väsentliga delar har röstat igenom i kammaren när det gäller&lt;br&gt;det som jag räknade upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde inte de dynamiska effekter som jag tror att vårdnadsbidraget&lt;br&gt;kan skapa. Jag tror att det blir en positiv sak i efterhand. Jag vill alltså inte&lt;br&gt;använda begrepp som dynamiska effekter i mitt räkneexempel, som Social-&lt;br&gt;demokraterna gör i sin ekonomiska motion. De tror t.o.m. att ökade utgifter&lt;br&gt;har en positiv effekt för statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ge ett exempel på en sak som vi inte är klara över om vi ställer&lt;br&gt;upp på, och det är ökade egenavgifter i pensionssystemet, utöver vad vi har&lt;br&gt;kommit överens om i pensionsuppgörelsen. Men vi inser också, som Lars&lt;br&gt;Leijonborg var inne på, att pensionssystemet är underfinansierat och att vi&lt;br&gt;måste göra någonting åt det. Det inser säkert Socialdemokraterna också,&lt;br&gt;men de vågar inte erkänna detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är återigen: Skall vi anordna en tävling, Göran Persson? Social-&lt;br&gt;demokraterna får presentera sina preciseringar utifrån Wibbles DN-artikel,&lt;br&gt;och kds och de andra regeringspartierna får också göra det, exempelvis före&lt;br&gt;den 20 augusti 1994. Kan vi ta varandra i hand på det så skall jag ställa upp&lt;br&gt;i den tävlingen. Men orkar Socialdemokraterna? Jag är rädd för att de inte&lt;br&gt;gör det. Men det vore välkommet, inte minst för att ge väljarna raka besked&lt;br&gt;före valet. Men då kanske en och annan väljare upptäcker att Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna inte har någon bättre medicin för att lösa Sveriges problem än rege-&lt;br&gt;ringspartierna har, dvs. tuffa och svåra beslut, som långsiktigt leder till en&lt;br&gt;sund ekonomi, nya jobb och bättre välfärd för oss alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste faktiskt jobba för att få någonting i framtiden. Nu är vi inne i&lt;br&gt;en arbetsam process, och vi måste ta ansvaret. Vi skall inte bara tro att det&lt;br&gt;finns gottpåsar att dela ut till höger och vänster, som Socialdemokraterna&lt;br&gt;säkert kommer att försöka ge sken av på gator och torg. Men i sina skrifter&lt;br&gt;undviker de att precisera, och godkänner snarare indirekt de tuffa och smärt-&lt;br&gt;samma beslut som riksdagsmajoriteten har tvingats fatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är beklagligt att det skall vara så här, men tydligen är detta något slags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl beprövad taktik från Socialdemokraternas sida, därför att de har lärt sig&lt;br&gt;att man vinner val genom att köra med falska förespeglingar. Kjell-Olof&lt;br&gt;Feldts bok är ett vittnesbörd om detta. Tydligen försöker de använda den&lt;br&gt;medicinen igen. Det är beklagligt. Göran Persson är inget undantag från tidi-&lt;br&gt;gare socialdemokratiska finansministerkandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är tillfredsställande att man från många partier nu talar&lt;br&gt;om olika sätt att förbättra finanserna och att man börjar vara bekymrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har det utvecklats en ny debattform. Man viftar med tidningar.&lt;br&gt;Om det möjligen är Expressens sjunkande upplaga som oroar någon vet jag&lt;br&gt;inte, men här har förekommit DN och Expressen. Jag tänkte ta fram&lt;br&gt;Svenska Dagbladet, ett ganska färskt exemplar, från i går, den 9 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där har en mycket känd kds:are uttalat sig. Det är min gamle vän Alf&lt;br&gt;Svensson som har skrivit att det är dags att ompröva biståndet till Afrika.&lt;br&gt;Sedan kommer en uppräkning, som jag själv har framfört tidigare här i kam-&lt;br&gt;maren utan någon större framgång. Jag läste artikeln två gånger innan jag&lt;br&gt;trodde att det som stod där var sant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas om att man enligt Världsbanken har spenderat 12 miljarder dol-&lt;br&gt;lar årligen på import av vapen i Afrika. Det talas om att ledarna, oftast inte&lt;br&gt;de folkvalda, har startat inbördeskrig och inhemsk förföljelse samt att det&lt;br&gt;förekommer kraftig korruption. Han räknar upp några despoter, som Amin,&lt;br&gt;Bokassa och Mobutu - som jag antar har fått Serafimerorden. Allt detta har&lt;br&gt;skett med givarsamfundets goda minne, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är alla tiders. Samtidigt som min fru nu går med i kds, har jag&lt;br&gt;förstått att Alf Svensson går med i Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa en mycket enkel fråga till Stefan Attefall, och jag&lt;br&gt;förmodar att svaret är ja: Står kds bakom Alf Svenssons artikel? Den inne-&lt;br&gt;bar ett nytänkande, vilket jag kan hålla med om att Wibbles artikel inte&lt;br&gt;gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ian Wachtmeister sade i sitt anförande att alla verkar bli ny-&lt;br&gt;demokrater, från olika utgångspunkter. Han exemplifierade med just Alf&lt;br&gt;Svenssons artikel. Det är klart att lan Wachtmeister kan önska sig att alla&lt;br&gt;blir nydemokrater, samtidigt som tydligen ingen i nydemokraternas riks-&lt;br&gt;dagsgrupp längre är det - eller också har de tre olika åsikter, om inte fler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister har litet svårt att förstå kristdemokratisk biståndspoli-&lt;br&gt;tik. Jag kan inte alla detaljer i den artikel som han refererar till, men princi-&lt;br&gt;perna och resonemangen ställer jag självfallet upp på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att jobba för att effektivisera biståndspolitiken. Jämfört&lt;br&gt;med hur Socialdemokraterna har skött den, har kds, som har ansvaret för&lt;br&gt;biståndspolitiken, gjort stora insatser. En väsentlig skillnad mot den nyde-&lt;br&gt;mokratiska biståndspolitiken är att vi vill jobba för att förbättra befintliga&lt;br&gt;biståndsinsatser och också höja anslagen. Vi vill inte sänka ambitionsnivån&lt;br&gt;och sänka ersättningsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister tar misslyckanden och felsteg till intäkt för att sänka bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd eller för att undvika att ge bistånd. Vi tar det till intäkt för att effektivi-&lt;br&gt;sera och hitta nya metoder, inte för att släppa engagemanget och ambitions-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är på det sättet man skall läsa Alf Svenssons artikel i Svenska Dagbla-&lt;br&gt;det. Svårare än så är det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också säga till lan Wachtmeister att vi visst är bekymrade för stats-&lt;br&gt;finanserna - det har vi varit hela tiden. Det är därför som regeringen har lagt&lt;br&gt;fram många smärtsamma men nödvändiga förslag om budgetförstärkningar,&lt;br&gt;både besparingar och intäktshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med lan Wachtmeisters parti, eller hans f.d. partikamrater, är&lt;br&gt;att man lägger fram sina förslag utan att bry sig om vad som är politiskt möj-&lt;br&gt;ligt att få igenom. Sedan röstar man kors och tvärs i kammaren. Resultatet&lt;br&gt;blir ökade offentliga utgifter. Det som är intressant är att se vad som blir&lt;br&gt;resultatet av den politik man för, inte bara vad man tänker i kammaren. Det&lt;br&gt;är också en punkt som lan Wachtmeister kan begrunda när han tar semester&lt;br&gt;och funderar över vad han har uträttat som partiledare för Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är djupt rörd över herr Attefalls intresse för min semes-&lt;br&gt;ter, och den omsorg och godhet detta visar - som vanligt från kds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig vad gäller bistånd säga att jag tar upp det i finansdebatten av det&lt;br&gt;skälet att det handlar om pengar, väldigt stora pengar. Därför måste man&lt;br&gt;göra någonting åt det. Jag tycker att de kds:are som har jobbat med bistån-&lt;br&gt;det, Alf Svensson och Alf Samuelsson, har blivit bättre och bättre. Jag tror&lt;br&gt;att ni själva allihop allteftersom tiden går kommer att inse att det inte går att&lt;br&gt;fortsätta med saker som ni själva ser är dumheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit populärt här att framställa Ny demokrati som det onda som&lt;br&gt;har kommit in i denna församling. Kds skall då vara det goda. Jag vill då&lt;br&gt;bara säga: Till sist hinner verkligheten i kapp och man börjar se hur det ser&lt;br&gt;ut ute i världen - vart pengarna går, vad man har ställt till med. När man&lt;br&gt;själv befinner sig i ett mycket besvärande statsfinansiellt läge är det klart att&lt;br&gt;man drar slutsatser av det - det utgår jag ifrån. Jag känner herr Attefall som&lt;br&gt;en man som kan tänka klart, och jag föredrar att förbli i den tron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för den komplimangen. Jag skall begrunda den&lt;br&gt;på min semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också passa på att citera ur Ny demokratis reservation till dagens&lt;br&gt;betänkande. Där står: ”Utvecklingsbiståndet bör minskas med netto 6,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor och omfördelas till förmån för bl.a. de baltiska staterna.” Det&lt;br&gt;innebär att vi först skall halvera biståndet och sedan ta av det som är kvar&lt;br&gt;och lägga mer av det på de baltiska staterna. Det innebär en besparing på&lt;br&gt;biståndet till de andra delarna av vår värld på 8-10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer inte upp på den politiken. Om man bor i Afrika behöver man&lt;br&gt;hjälp och stöd, men hjälpen och stödet måste utformas på sådant sätt att de&lt;br&gt;ger resultat. Det är som ett led i det arbetet som man skall se Alf Svenssons&lt;br&gt;och kds engagemang och insatser på biståndspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ta tillfället i akt och tacka lan Wachtmeister för hans tid i finansut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skottet. Jag brukar ibland säga att det enda jag kan bli känd för är att jag&lt;br&gt;har suttit bredvid lan Wachtmeister i finansutskottet. Det är alltid något.&lt;br&gt;Tack för den tid som varit!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man kan ju fundera en del över vad som är bakgrunden till&lt;br&gt;det ideologiska närmande mellan Ny demokrati och kds som vi har bevittnat&lt;br&gt;i det senaste replikskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänkte påminna om en annan välkänd kds:are, nämligen Jerzy Ein-&lt;br&gt;horn. De mest pregnanta inläggen om långsiktigt sparande, inte minst inom&lt;br&gt;vården, som jag har tagit del av i medierna har författats av Jerzy Einhorn.&lt;br&gt;Jag skulle gärna vilja veta vad han tänker i de frågor som vi har diskuterat&lt;br&gt;här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häromdagen ingrep Yrkesinspektionen på Sahlgrenska sjukhuset i Göte-&lt;br&gt;borg och sade att man inte längre tänkte tillåta att de sjuka låg i korrido-&lt;br&gt;rerna. Jag tror att Stefan Attefall känner till hur den kommunalekonomiska&lt;br&gt;situationen i Göteborg ser ut; där genomgår inte bara sjukvården utan också&lt;br&gt;skolan en djup kris. Apropå det här med mörkande, som Stefan Attefall ta-&lt;br&gt;lade om, skulle jag gärna vilja veta hur han ser på den kritik som Kjell-Olof&lt;br&gt;Feldt har riktat mot dubbelspelet när det gäller vården: å ena sidan bröstto-&lt;br&gt;nerna om att slå vakt om de gamlas rätt till en mänsklig vård och å andra&lt;br&gt;sidan det kalla faktum att 100 000 anställda i kommuner och landsting -&lt;br&gt;många av dem lågavlönade kvinnor inom vården - kommer att få gå. Med de&lt;br&gt;resurser ni är villiga att anslå kommer kvaliteten att försämras; det är ingen&lt;br&gt;mänsklig vård som kommer att kunna ges med de pengarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har skrivit brev till oss om att man vill ha 5 miljarder&lt;br&gt;som kompensation för de ökade kostnader som vi har lagt på kommunerna,&lt;br&gt;bl.a. genom barnomsorgslagen. Vårdnadsbidraget skulle enligt Stefan Atte-&lt;br&gt;fall spara in dessa pengar. Jag har talat med Kommunförbundets represen-&lt;br&gt;tanter också efter det att beslutet om vårdnadbidraget fattades. De är enligt&lt;br&gt;vad jag har förstått inte villiga att dra tillbaka sin skrivelse. Jag tror inte att&lt;br&gt;kds:arna i Kommunförbundet har någon annan mening - i så fall vill jag ha&lt;br&gt;besked om det från Stefan Attefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Johan Lönnroth hade bevittnat ett närmande mellan Ny de-&lt;br&gt;mokrati och kds. Det enda närmande jag har upptäckt är det som vi genom-&lt;br&gt;för när vi - lan Wachtmeister och jag - sätter oss bredvid varandra i finansut-&lt;br&gt;skottet. Närmare än så blir det kanske inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jerzy Einhorn och Stefan Attefall hyser samma oro för situationen i vård-&lt;br&gt;och omsorgssektorn, tror jag. Jag har inte upplevt att vi har haft några större&lt;br&gt;meningsskiljaktigheter på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har problem i en del kommuner. Göteborg är en sådan kommun. Ha-&lt;br&gt;ninge är ett annat exempel, och det finns ytterligare något. Men vi har inte&lt;br&gt;problem när det gäller vård och omsorg i de flesta kommuner i landet. På&lt;br&gt;den punkten kan jag faktiskt hålla med Göran Persson om slutsatserna i hans&lt;br&gt;rapport, där han skriver att han bedömer att de besparingar som skett inte&lt;br&gt;har orsakat några generella kvalitetsförsämringar i kärnverksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att vi har problem att hantera situationen i vissa kommuner.&lt;br&gt;Men Johan Lönnroth vet ju också att kristdemokraterna i Göteborg har sagt&lt;br&gt;nej till de besparingar som föreslagits. Göteborgs kommun lider av speciella&lt;br&gt;ekonomiska problem som beror på många olika faktorer, inte minst på att&lt;br&gt;man undvek att ta tag i problemen på 80-talet, när det i Göteborgs kommun&lt;br&gt;fanns en majoritet som stod Johan Lönnroth mycket nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det parti som Johan Lönnroth hela tiden försöker fria till men som aldrig&lt;br&gt;bryr sig om att svara på frieriet förorsakar en sämre situation i kommunsek-&lt;br&gt;torn -jag försökte säga det i mitt huvudanförande här i kammaren. Johan&lt;br&gt;Lönnroth borde därför söka sig närmare kristdemokraterna än socialdemo-&lt;br&gt;kraterna. Vi har åtminstone uttalat att vi inte vill försämra det ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag säger inte att vi har en problemfri utveckling i alla kommuner, men&lt;br&gt;det här är en situation som man måste prioritera på lokal nivå, och sedan&lt;br&gt;måste statsmakterna följa det mycket noggrant. Vi har ett nytt kommunal-&lt;br&gt;skatteutjämningssystem på gång till nästa år, och det måste också ta hänsyn&lt;br&gt;till de här sakerna, inte minst Göteborgs ekonomiska problem. Men Johan&lt;br&gt;Lönnroth måste också inse att det finns ett stort svart hål i statsfinanserna.&lt;br&gt;Springer man förbi den faktorn blir man inte seriös i diskussionen om kom-&lt;br&gt;munernas ekonomi heller, och det är Johan Lönnroths och Vänsterpartiets&lt;br&gt;stora problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kds:arna i Göteborg säger nej till besparingarna inom vår-&lt;br&gt;den, och så beter sig kds:are runt om i kommuner och landsting. Det är ett&lt;br&gt;dubbelspel: Kommunalpolitiskt uttrycker man en uppfattning, men här i&lt;br&gt;riksdagen uttrycker kds:arna regeringens linje, vilket är att 100 000 anställda&lt;br&gt;i kommuner och landsting skall avskedas under 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsbidraget är ingen ekonomisk hjälp för kommunerna - tvärtom&lt;br&gt;belastar det statsfinanserna och höjer räntorna. Det innebär därmed också&lt;br&gt;ökande problem för kommunerna. Det finns ingen kvinna som frivilligt går&lt;br&gt;från sitt jobb eller lämnar sin barnomsorg för att få dessa pengar i vårdnads-&lt;br&gt;bidrag. De räcker inte till det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Attefall tyckte att jag skulle närma mig honom och kds. Det är nog&lt;br&gt;ganska svårt, det. Han talade om etik och moral; det gör ju kds:arna gärna&lt;br&gt;och mycket. Jag kom att tänka på ett bibelcitat om att mannen skall vara sin&lt;br&gt;kvinnas huvud eller någonting sådant. Det är flera inslag i just den etik och&lt;br&gt;moral som kds och Stefan Attefall står för som är mig djupt främmande. Det&lt;br&gt;är t.ex. sådant som uttrycks genom vårdnadsbidraget och det som uttrycktes&lt;br&gt;i debatten om partnerskap häromdagen där man ville hindra homosexuella&lt;br&gt;människor att få sina rimliga mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gör att jag aldrig kommer att kunna närma mig ett parti som kds.&lt;br&gt;När det gäller många av de ekonomiskpolitiska frågorna och även andra frå-&lt;br&gt;gor kan det nog vara ett ganska litet avstånd mellan mig och Stefan Attefall.&lt;br&gt;Men de djupa moralfrågorna - det som handlar om människans frihet och&lt;br&gt;framför allt kvinnans rätt till frigörelse - gör att jag aldrig kommer att kunna&lt;br&gt;närma mig det partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;bu dgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi skall kanske inte föra upp debatten på någon högre teolo-&lt;br&gt;gisk nivå. Jag tycker att Johan Lönnroth noggrannare skall studera det som&lt;br&gt;han kritiserar och en gång till fundera igenom detta innan han uttalar sig ka-&lt;br&gt;tegoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth nämner vårdnadsbidraget. Trots att Johan Lönnroth an-&lt;br&gt;ser att vi för en hemsk politik gentemot kvinnor är det fler kvinnor än män&lt;br&gt;som röstar på kds. Det kan vara en indikation på att det kanske inte är så&lt;br&gt;tokigt som Johan Lönnroth tror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth säger att vårdnadsbidraget höjer räntorna. Det tyder på&lt;br&gt;att han plötsligt tror att offentliga utgifter kan påverka räntorna. Det är en&lt;br&gt;intressant insikt som han här försöker utveckla. Denna insikt kanske vi kan&lt;br&gt;få se mer av i nästa ekonomiskpolitiska motion från Vänsterpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kommer vårdnadsbidraget på marginalen - det handlar om&lt;br&gt;marginalen i och med att beloppet är ganska lågt - att kunna påverka föräld-&lt;br&gt;rarna när de exempelvis väljer mellan att vara hemma någon månad extra&lt;br&gt;med sitt barn eller att gå ut i förvärvsarbete. De kanske väljer en annan barn-&lt;br&gt;tillsyn än vad de annars skulle ha valt. Det vet vi inte. Det är intressant att&lt;br&gt;dessa beslut inte skall fattas av kommunpolitiker utan av föräldrarna själva.&lt;br&gt;Om det får sådana här effekter blir det också positiva effekter för kommu-&lt;br&gt;nernas ekonomi. Då slipper kommunerna kanske att bygga ut någon annan&lt;br&gt;barnomsorg. De kan behålla en bra kvalitet på den kommunala barnomsor-&lt;br&gt;gen, och de behöver inte trycka in för många ungar på avdelningarna. Tyvärr&lt;br&gt;kanske många kommuner har fått göra det i alltför stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i kds prioriterar annorlunda i kommunerna, t.ex. när det gäller vård&lt;br&gt;och omsorg, än vi gör centralt. Vitsen med det statsbidragssystem som finns&lt;br&gt;är att det skall finnas utrymme för en lokal prioritering. Kristdemokraterna&lt;br&gt;i Göteborg har valt en annorlunda inriktning på den kommunala ekonomin&lt;br&gt;än moderaterna, som har huvudansvaret, har gjort. Göteborgs kommun har,&lt;br&gt;som jag sade, speciella problem. De generella problemen ser inte ut som i&lt;br&gt;Göteborg. Det finns, som sagt, en kommunalskatteutjämningsutredning.&lt;br&gt;Den kommer att lägga fram ett förslag. Jag förväntar mig att den tar hänsyn&lt;br&gt;till den speciella situation som vissa kommuner befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi följer självfallet dessa frågor noggrant. Detta är ingenting som vi tycker&lt;br&gt;är enkelt och lätt, men jag försökte säga att det är naivt att tro att ökade&lt;br&gt;utgifter från staten löser alla problem. Det synsättet präglar tyvärr Johan&lt;br&gt;Lönnroths inlägg och Vänsterpartiets ekonomiska motioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta år står Sverige inför två vägval. Den 18 september står&lt;br&gt;valet mellan en framtidens politik som fångar chanserna till framtidsjobb i&lt;br&gt;framtidsbranscher och en gårdagens återställarpolitik som med skatter och&lt;br&gt;regleringar förstör möjligheterna till nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 november står valet mellan en öppenhetens politik, där Sverige är&lt;br&gt;med och formar framtiden i Europa, och en maktlöshetens politik, där Sve-&lt;br&gt;rige isolerar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda dessa val är avgörande för Sveriges framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller jobben. Vi måste få fram en halv miljon nya jobb under 90-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet. Det kräver mycket goda villkor för företagande och investeringar i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller välfärden. Våra barn och barnbarn skall inte tvingas betala allt&lt;br&gt;högre skatter för en allt sämre välfärd. Att stoppa ökningen av statsskulden&lt;br&gt;och skapa balans i de offentliga finanserna kräver kraftfulla åtgärder - som&lt;br&gt;måste vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna lämnade efter sig en ekonomi i fritt fall. Det var en&lt;br&gt;arbetslöshetsbomb, en finanskris och ett budgetunderskott. Därefter har all&lt;br&gt;kraft inriktats på att angripa problemen och på att ge Sverige en ny chans.&lt;br&gt;Mycket har uträttats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två viktiga steg har tagits för Sveriges deltagande i det europeiska samar-&lt;br&gt;betet. EES-avtalet har trätt i kraft, och förhandlingarna om ett svenskt EU-&lt;br&gt;medlemskap har slutförts med ett gott resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande åtgärder har beslutats för att komma till rätta med krisen i de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Riksdagen har fattat beslut om 95 miljarder kronor i&lt;br&gt;förstärkningar, och en långsiktig plan för att sanera de offentliga finanserna&lt;br&gt;har lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna har lagts om för att stoppa kostnadsexplosionen,&lt;br&gt;som skapades under Socialdemokraternas tid, och för att få fram hållbara&lt;br&gt;regler som uppmuntrar arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för att starta och driva småföretag har förbättrats radikalt. Skat-&lt;br&gt;ten på företagens arbetande kapital - deras byggnader och maskiner - har&lt;br&gt;tagits bort. Den dubbla skatten på risksparande, sparande i företag, har ta-&lt;br&gt;gits bort. Arbetsrätten har gjorts om, så att småföretagen skall våga nyan-&lt;br&gt;ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att röja upp efter 80-talets ekonomiska haveri har tagit tid. Men vi ser nu&lt;br&gt;allt fler glädjande tecken på att en utveckling mot ett ekonomiskt starkt Sve-&lt;br&gt;rige finns inom räckhåll. Politiken ger resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringarna för småföretagandet, t.ex., har lett till en kraftigt ökad&lt;br&gt;framtidstro bland företagare. Det har tidigare talats om en aktuell enkät som&lt;br&gt;har gått ut till europeiska småföretagare. Den visar att de svenska småföreta-&lt;br&gt;garna numera är de mest optimistiska i hela Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna optimism ger jobb. Det kom nya siffror från SCB härförleden som&lt;br&gt;visar att det har skett en mycket stor ökning av sysselsättningen just i de&lt;br&gt;mindre företagen. Under det första kvartalet i år ökade antalet anställda i&lt;br&gt;de allra minsta företagen med 9 000 personer. Det är nästan en dubbelt så&lt;br&gt;stor ökning som den i de allra största företagen. Sammantaget fick drygt&lt;br&gt;25 000 personer under denna period nya jobb i de privata företagen. De&lt;br&gt;mindre och medelstora arbetsställena svarade för ungefär 20 000 av dessa&lt;br&gt;nya jobb. Tre fjärdedelar av nyanställningarna skedde alltså i de mindre&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att detta är mycket bra. Göran Persson tycker tydligen att det&lt;br&gt;är dåligt med nya jobb i småföretag. Han vill nämligen återgå till de gamla&lt;br&gt;reglerna, med höjda skatter för företagandet och stela arbetsrättsregler. Vi&lt;br&gt;vet av erfarenhet att en sådan återställarpolitik leder fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson! Jag och många med mig, tror jag, skulle vilja veta vad det&lt;br&gt;är för fel på en politik som ger fler jobb i företagen. Göran Persson har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera frågor om detta i dag. Hur kan högre skatter för företagen ge fler jobb?&lt;br&gt;Han har inte kunnat svara. Det finns inget svar. Det blir färre jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De många ljuspunkter som finns i ekonomin ger oss faktiskt ett ganska&lt;br&gt;stort hopp, men det finns naturligtvis också orosmoln. Den senaste tidens&lt;br&gt;ränteutveckling är ett av dem. Den talar ett mycket tydligt språk. Arbetet&lt;br&gt;med att få ekonomin i balans måste fortsätta. Sverige är ju en liten öppen&lt;br&gt;ekonomi som sammanflätas alltmer med omvärlden. Med den nya elektroni-&lt;br&gt;ken kan kapital flyttas sekundsnabbt över gränserna. Sverige har ögonen på&lt;br&gt;sig. Varje misstanke, Göran Persson, om avsteg från en politik för budgetsa-&lt;br&gt;nering, förbättrat företagsklimat och prisstabilitet ger direkt utslag i högre&lt;br&gt;räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att de internationella investerarna efter den senaste tidens&lt;br&gt;opinionsmätningar har riktat sina kritiska blickar mot oppositionens ekono-&lt;br&gt;miska program. Vad har de funnit? De har funnit ett nej till regeringens sa-&lt;br&gt;neringsprogram utan några alternativ, och de har funnit en lång lista på nä-&lt;br&gt;ringslivsfientliga åtgärder som förstör chansen till nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringen i dagstidningarna och ekonomitidningarna har givit svart&lt;br&gt;på vitt. En icke obetydlig del av den ränteuppgång som har skett beror på&lt;br&gt;en oro för att Socialdemokraterna skall vinna nästkommande val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, till skillnad från Socialdemokraterna, en ekonomisk poli-&lt;br&gt;tik med konkreta åtgärder som är väl förankrade i verkligheten. Vi har satt&lt;br&gt;upp ett tydligt mål. På fem år skall vi halvera arbetslösheten, och få de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna i balans. Det ställer mycket hårda krav på den ekono-&lt;br&gt;miska politiken. Men det är bara så man kan rädda jobben och välfärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår lösning har tre delar. Den första är ett medlemskap i den europeiska&lt;br&gt;unionen. Den andra är ett gynnsamt företagarklimat som ger nya jobb i den&lt;br&gt;privata sektorn. Den tredje delen är ett budgetsaneringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gott företagarklimat betyder att det måste löna sig att arbeta och satsa&lt;br&gt;på företagande. Här vill, som jag sade, Socialdemokraterna gå åt rakt mot-&lt;br&gt;satt håll: höjda marginalskatter och dubbel skatt på just det sparande i före-&lt;br&gt;tagen - risksparande - som dessa behöver för att kunna växa, investera och&lt;br&gt;ge jobb. Detta är galet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den tuffaste uppgift som den ekonomiska politiken står in-&lt;br&gt;för under de närmaste åren är saneringen av de offentliga finanserna. Det&lt;br&gt;finns, som det har framgått här under förmiddagen, två sätt att förhålla sig&lt;br&gt;till detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena sättet är att föra väljarna bakom ljuset och låtsas som om proble-&lt;br&gt;met inte finns. Det är fegt, och det är farligt. Så gör Socialdemokraterna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra sättet är att ge ärliga och raka besked om de uppoffringar som&lt;br&gt;kommer att krävas under de kommande åren. Så gör regeringen - för att&lt;br&gt;rädda jobben och för att rädda välfärden!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspartierna har ett saneringsprogram som omfattar drygt 100 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Mer än 25 miljardef är redan beslutade. Av de åtgärder som&lt;br&gt;berör statsbudgeten återstår ca 45 miljarder kronor. Jag vill något kommen-&lt;br&gt;tera några av de områden som kommer att beröras av de återstående delarna&lt;br&gt;av programmet. Detta är en uppfordran till Göran Persson. De som lånar&lt;br&gt;ut pengar till Sverige vet vilken politik regeringen för, men de vet inte vad&lt;br&gt;Socialdemokraterna vill. Det skapar oro. Upp till bevis, Göran Persson! Har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ni något program, eller har ni inte det? Om ni inte har det, är det stor fara&lt;br&gt;å färde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar som kommer att beröras av den budgetsanering som jag menar&lt;br&gt;är nödvändig är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första gäller det ålderspensionerna. Det nuvarande pensionssyste-&lt;br&gt;met ger ett årligt underskott på ungefär 20 miljarder - det blir 15 miljarder&lt;br&gt;efter gårdagens beslut. Så kan det naturligtvis inte fortsätta. Det här under-&lt;br&gt;skottet kan täckas på i princip tre sätt: sänkt pensionsnivå, höjda avgifter&lt;br&gt;eller höjd pensionsålder. Min bedömning är att det kommer att vara nödvän-&lt;br&gt;digt att välja en kombination av dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra gäller det förtidspensionerna. Antalet förtidspensionärer&lt;br&gt;har ökat stadigt under en mycket lång följd av år. Det är en omänsklig situa-&lt;br&gt;tion för de människor som är berörda. Det är också helt oacceptabelt ur&lt;br&gt;statsfinansiella utgångspunkter. I kompletteringspropositionen, som be-&lt;br&gt;handlas i det betänkande som vi nu debatterar, föreslås åtgärder för att&lt;br&gt;strama upp prövningen för beviljande av förtidspension. Det pågår inom So-&lt;br&gt;cialdepartementet ett arbete med fortsatt översyn av dessa regelsystem.&lt;br&gt;Översynen omfattar såväl regler och ersättningsnivåer som rehabiliteringsin-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje gäller det den offentliga konsumtionen. En viktig del av&lt;br&gt;programmet för att få balans i de offentliga finanserna är att den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen skall hållas realt oförändrad. Det betyder att kravet på ratio-&lt;br&gt;naliseringar inom den offentliga sektorn kommer att fortsätta för att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att tillgodose medborgarnas önskemål om en bra service. Det&lt;br&gt;statsfinansiella önskemålet och kravet innebär att det inte kan bli tal om nå-&lt;br&gt;gon ökning av statsbidragen till kommuner och landsting under resten av&lt;br&gt;1990-talet, inte ens i nominella tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde gäller det åtgärder för att hindra fusk i socialförsäkringssys-&lt;br&gt;temen. En aktuell undersökning från Länsstyrelsen i Stockholm visar att&lt;br&gt;ungefär 70 % av dem som samtidigt fick statlig lönegaranti och bidrag från&lt;br&gt;Försäkringskassan faktiskt fuskade. Det finns också rapporter om att det&lt;br&gt;finns personer som jobbar svart samtidigt som de uppbär a-kasseersättning.&lt;br&gt;Sådant fusk måste naturligtvis stoppas. Det är ett bedrägeri mot välfärdssta-&lt;br&gt;ten. Människor har rätt att kräva att de skatter de betalar för välfärden skall&lt;br&gt;användas på ett ärligt sätt. Annars riskerar vi att moralen i hela samhället&lt;br&gt;undergrävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusket skall stoppas, och därför håller Riksrevisionsverket på regeringens&lt;br&gt;uppdrag på att kartlägga omfattningen av missbruket inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet och skall lägga fram förslag till motåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra områden som kommer att bli föremål för besparingar är sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och bostadssektorn.&lt;br&gt;Inom sjuk- och tandvården blir det nödvändigt att höja en del avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kommer det att krävas åtgärder för att förstärka budgetens in-&lt;br&gt;komstsida. Det gäller höjda miljöskatter, breddad bas för momsen, ett nytt&lt;br&gt;system för fastighetstaxering och en kraftig ökning av effektiviteten i skatte-&lt;br&gt;indrivningcn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lista är mitt tydliga besked till svenska folket: På det här viset kan&lt;br&gt;vi få bort budgetunderskottet. Visst är det tufft! Åtgärderna kommer att be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röra oss alla. Men bördorna kommer att fördelas rättvist. De välbeställda&lt;br&gt;i samhället skall bidra med mer än de som har små eller inga ekonomiska&lt;br&gt;reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man säger nej till ett sådant här program, betyder det att man säger&lt;br&gt;ja till en dold och djupt orättfärdig fördelningspolitik. Om vi inte får balans&lt;br&gt;i de offentliga finanserna, kommer växande räntekostnader att bryta ner väl-&lt;br&gt;färden, minska företagens investeringsvilja och möjligheterna till fler jobb.&lt;br&gt;Det kommer att permanenta arbetslösheten och inte minst långtidsarbetslös-&lt;br&gt;heten. Våra barn och barnbarn får enbart skulder i arv. Det är en väldigt&lt;br&gt;orättvis politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men Göran Perssons politik, såsom den har beskrivits i dag och vid tidi-&lt;br&gt;gare tillfällen i reservationer och motioner här i riksdagen - dvs. ett nej till&lt;br&gt;ett program för att få balans i de offentliga finanserna -, galopperar stats-&lt;br&gt;skulden, Göran Persson! Tillväxten minskar och jobben blir färre. På bara&lt;br&gt;några år skulle skulden öka med mer än 450 miljarder kronor! Bara räntorna&lt;br&gt;på denna skuldökning, dvs. räntor utöver dem vi har i dag, är mer än 40&lt;br&gt;miljarder kronor. Hur skall de pengarna tas fram? Göran Persson kan inte&lt;br&gt;göra anspråk på att vara en seriös debattör i den ekonomiska politiken när&lt;br&gt;han inte har något svar på frågan om statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I dag är det skolavslutning, och många barn får sina termins-&lt;br&gt;betyg. Också Sverige får betyg! Skillnaden är att Sverige betygsätts varje dag&lt;br&gt;av de placerare som har till uppgift att låna ut pengar. De vet vad regeringen&lt;br&gt;vill göra åt statsskulden. De vet att vi klarar av det - vi har redan klarat av&lt;br&gt;95 miljarder. Detta är väl känt. Men de vet inte vad oppositionen vill göra -&lt;br&gt;de vet inte vad Göran Perssons parti vill. Göran Perssons parti saknar pro-&lt;br&gt;gram för att få balans i de offentliga finanserna. Göran Perssons parti saknar&lt;br&gt;en politik för att komma till rätta med statsskulden. Det är naturligt att detta&lt;br&gt;skapar oro. Det går ut över boendet och de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så upp till bevis, Göran Persson! Det har funnits många tillfällen under&lt;br&gt;dagens debatt att tala om vad ni skall göra åt statsskulden. Hur skall ni få&lt;br&gt;balans i de offentliga finanserna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringens politik är en politik för framtiden och förrättvi-&lt;br&gt;san. Det är en politik som vågar ta itu med de svåra frågorna. Det är en poli-&lt;br&gt;tik som ger Sverige nya jobb och som ger våra medborgare en välfärd som&lt;br&gt;de kan lita på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en bra politik. Det är viktigt att den får fortsätta - för jobbens och&lt;br&gt;för välfärdens skull!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På något sätt måste jag trots allt uttrycka min beundran för&lt;br&gt;finansministern. Krampaktigt slutar hon sitt anförande med att säga att det&lt;br&gt;är en politik för rättvisa och arbeten. Jag tror att de allra flesta som har följt&lt;br&gt;Anne Wibbles insatser vet att politiken har lett åt rakt motsatt håll. Det im-&lt;br&gt;ponerar inte att så här på slutet försöka gaska upp sig och angripa oppositio-&lt;br&gt;nen på det sätt som fru Wibble gjorde alldeles nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru Wibble har varit borta ur debatten någon månad, vi har inte hört så&lt;br&gt;mycket från henne. Så dyker hon upp i dag beledsagad av sin statssekrete-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rare som också skrivit en debattartikel som har en underton att det blir en&lt;br&gt;socialdemokratisk regering i höst. Det är socialdemokraterna som skall visa&lt;br&gt;regeringsprogram och regera. Ni ger upp väldigt lätt, måste jag säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni regerar ju i 100 dagar till. Utlandet behöver en svensk regering också&lt;br&gt;under den perioden. När nu räntorna har stigit och man har krävt besked&lt;br&gt;om vilken politik som skall möta den utvecklingen trodde vi att vi skulle få&lt;br&gt;svar. Socialdemokratin har visat sitt program. Det har vi gjort i motioner och&lt;br&gt;i utskottsarbetet. Det finns att läsa. Men det är ni som regerar, det är ni som&lt;br&gt;betygsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru Wibble har skrivit en artikel i Dagens Nyheter. Jag har ställt frågor i&lt;br&gt;dag, det har finansministern hört. Hon berömmer sig av att ha en plan. När&lt;br&gt;debatten är slut är den planen pulvriserad av de andra figurerna i Jönssonli-&lt;br&gt;gan som står för planen. Det började med Per-Ola Eriksson som tog avstånd&lt;br&gt;från höjningen av pensionsåldern. Det var väl motiverat därför att vi där har&lt;br&gt;en uppgörelse. Det fortsatte med Attefall, den andre mannen i ligan, som&lt;br&gt;säger att man inte kan ge sig på egenavgiftema - för att inte tala om Tobis-&lt;br&gt;sons avfärdande av skattehöjningar som insinuationer som moderaterna inte&lt;br&gt;skulle kunna pådyvlas. Avslutningvis säger Leijonborg att här står ingenting&lt;br&gt;nytt, allt detta har vi sagt förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vadan denna uppvisning, fru finansminister, i debattskrivandets konst om&lt;br&gt;det inte var någonting kvalitativt nytt som skulle presenteras? Visst finns det&lt;br&gt;ett nytt inslag i artikeln. Det är lätt att se. Det finns ett tufft och hjärtlöst&lt;br&gt;drag. Man pekar ut vissa grupper som man skall ta av, utan förståelse för att&lt;br&gt;det ni har gjort har gjort dem totalt omotiverade att medverka i en sanering&lt;br&gt;av statsfinanserna. Var finns förståelsen för fördelningspolitiken? Vad finns&lt;br&gt;bakom det hjärtlösa? Där ligger det socialliberala tillkortakommandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag lyssnar på Göran Persson kan jag inte låta bli att&lt;br&gt;tänka på en annan lagom tjock man i sina bästa. Han heter Karlsson på ta-&lt;br&gt;ket. Karlsson tycker själv att han är världens bästa på allting. Han är värl-&lt;br&gt;dens bästa ångmaskinskötare. Men när han skall sätta i gång lillebrors ång-&lt;br&gt;maskin exploderar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson tycker säkert att han skulle bli världens bästa finansminis-&lt;br&gt;ter om han fick chansen. Men precis som det är med Karlsson på taket är&lt;br&gt;det med Persson på taket. Utan saneringsprogram, utan ekonomisk politik&lt;br&gt;exploderar statsskulden. Med de förslag som finns om höjd skatt på nya jobb&lt;br&gt;exploderar arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Astrid Lindgren skriver ganska finurliga sagor. Det finns alltid ett litet uns&lt;br&gt;av allvar i botten. Sagan om Karlsson på taket visar att gott självförtroende&lt;br&gt;inte räcker hela vägen. Jag undrar om Göran Persson kommer ihåg det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förmiddagen i dag kom ett pressmeddelande som visar att Göran Pers-&lt;br&gt;son tycker illa om alla föreslagna åtgärder för att få balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Alla förslag som jag har nämnt är Göran Persson emot. Vad vill&lt;br&gt;ni då göra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson visade nyligen upp en löpsedel. Jag har låtit konstruera en&lt;br&gt;löpsedel som visar hur en löpsedel skulle se ut med Göran Perssons politik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blankt, vitt, tomt, ingenting - väldigt upplysande för väljare och dem som&lt;br&gt;bekymrar sig för svensk ekonomi. Detta är faktiskt oärligt, Göran Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis resonera rent logiskt och fundera över vad social-&lt;br&gt;demokraterna skulle kunna tänka sig att göra. Det första är att spara på nå-&lt;br&gt;gonting annat än det jag har föreslagit. Man kan spara på de handikappade,&lt;br&gt;barnbidragen, biståndet, inom flyktingpolitiken osv. Är det detta Göran&lt;br&gt;Persson menar? Då räcker det inte att säga nej till vårnadsbidraget. Där&lt;br&gt;handlar det om 2 miljarder. Här fattas det ganska många miljarder. Är det&lt;br&gt;detta som Göran Persson skall spara på?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fortsätta skattehöjningspolitiken. 45-50 miljarder i ökad skatt&lt;br&gt;tar död på allt nyföretagande i landet. Då försvinner jobben, knäcks ekono-&lt;br&gt;min och permanentas arbetslösheten. Är det detta Göran Persson menar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje varianten rent teoretiskt är att göra ingenting. Det är det som&lt;br&gt;de flesta som har tittat på den socialdemokratiska politiken bedömer som&lt;br&gt;mest sannolikt. Det betyder att statsskulden galopperar. Risken för att&lt;br&gt;Göran Persson - världens bästa Persson - skulle få chansen att förverkliga&lt;br&gt;detta tomma budskap skapar i dag problem för boende och arbetslösa. Nu&lt;br&gt;måste Göran Persson tala om vad han vill göra för att få balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 GÖRAN PERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har hört världens värsta Wibble lägga ut texten om det&lt;br&gt;förträffliga med hennes egen politik. Jag saknar ett besked. Står regeringen&lt;br&gt;bakom den plan som Anne Wibble stort lanserar i dagens morgontidning?&lt;br&gt;Är det regeringens plan? Vad har i så fall de ledamöter här i kammaren som&lt;br&gt;företräder andra inslag i fyrpartiregeringen haft för mandat attt tala? Förstår&lt;br&gt;fru Wibble vilket intryck det ger till dem som skall bedöma den svenska eko-&lt;br&gt;nomiska politiken och er handlingskraft att finansministern på riksmötets&lt;br&gt;näst sista dag lanserar en plan som de övriga regeringspartierna tar avstånd&lt;br&gt;ifrån?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ögonen på oss, sade Anne Wibble. Ja, det har vi. Jag är ganska&lt;br&gt;säker på att det som Anne Wibble har visat upp här i dag kommer att vara&lt;br&gt;någonting som inte stärker förtroendet för Sverige. Tvärtom kommer det att&lt;br&gt;understryka den enkla valpropagandans karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så om första sidor. Jag tänker faktiskt så småningom fylla Expressens&lt;br&gt;första sida med rubrikord, men jag kommer aldrig - det kan jag försäkra&lt;br&gt;Anne Wibble - att stå för en politik som får en första sida med rubriken: Nu&lt;br&gt;skall de gamla betala krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstår fru Wibble det utmanande i den fördelningspolitiken? Det har va-&lt;br&gt;rit kärnan i mitt angrepp på regeringen. Det har jag ännu inte fått något svar&lt;br&gt;på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har lanserat en ekonomisk politik som utgår från att&lt;br&gt;stötta tillväxten, att pressa tillbaka arbetslösheten, minska trycket på de of-&lt;br&gt;fentliga utgifterna genom att förbättra sysseslsättningen. Vi menar att de&lt;br&gt;jobben skall skapas i näringslivet. Vi menar också att det skall ske genom en&lt;br&gt;bolagsbeskattning som vi var överens om i samband med skattereformen. Vi&lt;br&gt;vill inte ha en höjd bolagsbeskattning, som regeringen föreslog förra året för&lt;br&gt;att kunna sänka kapitalskatterna. Det är så det ligger till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också lanserat kraftiga besparingar i jordbruk, i försvar, vårdnads-&lt;br&gt;bidrag m.fl. skattejusteringar som gör att vi får bättre budgetsaldo än rege-&lt;br&gt;ringen. Vi socialdemokrater har en gång förut tagit hand om en söderkörd&lt;br&gt;folkpartistisk ekonomi. Jag tror att vi får göra det en gång till. Det blir svå-&lt;br&gt;rare den här gången, men folk vet att vi har gjort det förut, och vi skall göra&lt;br&gt;det igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt med börja med det sista Göran Persson tog upp. Det var&lt;br&gt;struntprat. Göran Persson vet mycket väl att hans egen motion angående&lt;br&gt;nästa budgetår innebär ett större underskott än enligt regeringens förslag.&lt;br&gt;Problemet är dessutom att det inte för ett enda budgetår därefter finns något&lt;br&gt;förslag. Det saknas helt. Det finns inget program för att få balans i de offent-&lt;br&gt;liga finanserna. Så här tomt och blankt ser det ut! Det innehåller noll och&lt;br&gt;ingenting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss sedan diskutera pensionerna. Gärna det. Det står i den proposition&lt;br&gt;och i det betänkande som Socialdemoraterna står bakom - vars förslag So-&lt;br&gt;cialdemokraterna här i kammaren röstade för i går eller om det var i förrgår -&lt;br&gt;att dagens pensionssystem har ett stort underskott. Detta innebär att alla&lt;br&gt;partier som röstade för förslaget är överens om att det kan komma att krävas&lt;br&gt;åtgärder. Göran Persson har själv varit med om att tillsätta en del ekono-&lt;br&gt;miska representanter i en arbetsgrupp som just har räknat fram att det är&lt;br&gt;helt nödvändigt med åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent teoretiskt kan man tänka sig - försök nu att en enda gång tänka teo-&lt;br&gt;retiskt, Göran Persson - att det finns tre varianter. Man kan höja avgifter,&lt;br&gt;man kan sänka utgifter och man kan höja pensionsåldern. Några andra va-&lt;br&gt;riationer för att minska utgifterna och få balans i pensionssystemet finns inte.&lt;br&gt;Antingen minskar man utgifterna eller också höjer man inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som Göran Persson måste svara på är: Är Göran Persson be-&lt;br&gt;redd att göra någonting åt detta? Tänker han att låta underskottet fortsätta&lt;br&gt;vidare? Eller skall han ta till någon annan sorts Karlsson på takets kuckeli-&lt;br&gt;muckmedicin, som består av en massa godis som inte hjälper, men som han&lt;br&gt;tror att han skall kunna hitta för att bli av med detta underskott? Göran Pers-&lt;br&gt;son har själv röstat för påståendet att det fattas pengar och att man måste&lt;br&gt;göra någonting åt detta. Då vill jag säga: Upp till bevis! Våga tala om någon-&lt;br&gt;ting, Göran Persson! Min bedömning är att det kommer att krävas åtgärder&lt;br&gt;både på utgiftssidan och på inkomstsidan för att åstadkomma balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sade Göran Persson några konstiga ord om företag. Låt mig då göra&lt;br&gt;följande påstående: Jag har aldrig träffat på något enda företag som inte&lt;br&gt;sköts av en företagare. Har Göran Persson träffat på något företag som inte&lt;br&gt;drivs av en företagare? Genom att Göran Persson vill höja skatten för företa-&lt;br&gt;garna - människorna, idégivarna, innovatörerna - förstör han företagens&lt;br&gt;möjligheter att investera och erbjuda jobb. Göran Persson har en chans till&lt;br&gt;att tala om hur han skall få balans i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har ingen Expressen att vifta med, utan jag har bara den&lt;br&gt;här boken. Det börjar bli litet svårt att lyfta upp den. Det är kanske bäst att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;10juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säga att jag inte på långa vägar håller med om allt som står i den. Kjell-Olof&lt;br&gt;Feldt har en formulering beträffande regeringens planer att spara in på kom-&lt;br&gt;munerna, en besparing som inte regeringen själv skall genomföra utan det&lt;br&gt;är kommunpolitikerna som skall genomföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell-Olof Feldt skriver att man starkt kan misstänka att finansministern&lt;br&gt;själv inte har en aning om vilka rationaliseringsmöjligheter som finns och var&lt;br&gt;besparingarna kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte riktigt som finansministern säger att Nathalieplanens sparande&lt;br&gt;i huvudsak går ut över den privata konsumtionen. Relativt sett är det skolan,&lt;br&gt;vården och omsorgen som får ta den i särklass största smällen. 100 000 an-&lt;br&gt;ställda, de flesta lågavlönade kvinnor, får gå ut i arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de nominella statsbidragen inte får öka är fullständigt ointressant. Det&lt;br&gt;handlar inte om det. Statsanslagen minskar dramatiskt, samtidigt som kom-&lt;br&gt;munernas skatteinkomster ökar. Om finansministern skall klara att sparka&lt;br&gt;100 000 kommunanställda måste finansministern dra in oerhört mycket mera&lt;br&gt;pengar från kommunerna. Här ger inte finansministern något besked. Hon&lt;br&gt;mörkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ta upp en sak till. Tänk teoretiskt, sade finansministern till Göran&lt;br&gt;Persson. Jag skulle gärna vilja att också finansministern gjorde det när det&lt;br&gt;gäller det här med jobben och skatterna. Det är riktigt att sänkta skatter ger&lt;br&gt;fler jobb, om man tänker rent teoretiskt i en modell som endast innehåller&lt;br&gt;dessa två storheter, skatter och jobb. Men nu är det hela betydligt mera kom-&lt;br&gt;plicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofinansierade skattesänkningar av den typ som ni genomför leder till&lt;br&gt;större underskott, höjda räntor, lägre investeringar och färre jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern måste kunna svara på frågan: Varför skall man sänka en&lt;br&gt;av världens lägsta företagsskatter ännu mer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns ett stort antal synpunkter i Kjell-Olof Feldts bok&lt;br&gt;som jag har stor förståelse och sympati för. Det är bara synd att han kom på&lt;br&gt;dem litet sent. Det finns några synpunkter som jag alls inte delar. En av dessa&lt;br&gt;hänger samman med den passus som Johan Lönnroth läste upp, vilken inne-&lt;br&gt;bär en ökande central dirigering av kommunerna. Det strider mot min vär-&lt;br&gt;dering av att det är viktigt med kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som Feldt beskriver i sin bok, och som Johan Lönnroth tydligen in-&lt;br&gt;stämmer i, är att man här i riksdagen i Stockholm skall ange exakt hur var&lt;br&gt;och en av de 290 kommunerna och - som jag förmodar - de 24 landstingen&lt;br&gt;skall bete sig. Man skall alltså ange exakt hur kommunerna skall få fram de&lt;br&gt;olika tjänster som medborgarna behöver. Jag tycker inte om sådan central-&lt;br&gt;styrning. Därför har vi ändrat systemet för statsbidragen till kommunerna.&lt;br&gt;Vi ger numera alla pengarna i en påse. Men jag vet att Vänsterpartiet är&lt;br&gt;emot detta. Ni vill centralstyra. Men, som sagt, jag delar inte den uppfatt-&lt;br&gt;ningen. Kommunerna och landstingen själva är bäst skickade att fälla det&lt;br&gt;avgörandet. Rätt mycket av beslutsfattandet skall sedan ut också till de en-&lt;br&gt;skilda människorna hemma vid köksborden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tog Johan Lönnroth upp ett påstående om sambandet mellan skat-&lt;br&gt;ter och jobb. Här kan man säkert föra långa och intressanta resonemang.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man tittar på den svenska utvecklingen av sysselsättningen under de se-&lt;br&gt;naste 40-50 åren har det i detta land förts en viss sorts skattepolitik som har&lt;br&gt;tvingat upp skatterna framför allt för näringslivet och de privata företagen.&lt;br&gt;Resultatet har blivit att antalet jobb i den privata sektorn nu är precis det-&lt;br&gt;samma som det var 1950! Detta är ju ett av de stora problemen i svensk eko-&lt;br&gt;nomi, att vi har för få jobb i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla, utom möjligen Johan Lönnroth, inklusive socialdemokratin tycks nu&lt;br&gt;vara överens om att det är från den privata sektorn som de nya jobben måste&lt;br&gt;komma. Men då kan man inte, som Johan Lönnroth föreslår, tro att det bara&lt;br&gt;går att önska att dessa nya jobb skapas om man går tillbaka till den gamla&lt;br&gt;skattehöjningspolitiken. Det är bara ett önsketänkande. Dessutom strider&lt;br&gt;det mot de senaste 40-45 årens erfarenhet. Det är bara larv, kort sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som krävs för att vi skall få fram de nya jobben är att vi har bra villkor&lt;br&gt;för företag och företagande. Det går inte med Johan Lönnroths politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag begriper ärligt talat inte varifrån finansministern har fått&lt;br&gt;detta med att Feldt i sin bok skulle tala för centralstyrning av kommunerna.&lt;br&gt;Det finns inte ett ord om det. För övrigt är inte heller jag anhängare av något&lt;br&gt;slags statlig centralstyrning av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Feldt däremot talar om är i princip samma sak som Kommunförbun-&lt;br&gt;det talar om i ett brev till finansutskottet, där också Anne Wibbles partikam-&lt;br&gt;rater, folkpartisterna, har varit med och ställt sig bakom. Kommunförbundet&lt;br&gt;kräver att när vi här i riksdagen fattar beslut och när regeringen lägger fram&lt;br&gt;förslag som leder till att kommunerna får ökade kostnader, då skall vi ta an-&lt;br&gt;svaret och anvisa finansiering. Kommunförbundet säger att de senaste beslu-&lt;br&gt;ten som har fattats innebär att man måste ha ytterligare 5 miljarder. Också&lt;br&gt;Anne Wibbles partikamrater, exempelvis Rune Zachrisson i Göteborg, står&lt;br&gt;bakom kravet. De väntar på ett svar. Ni ägnar er åt ett dubbelspel och skju-&lt;br&gt;ter över ansvaret till kommunpolitikerna, som försöker att bolla tillbaka det&lt;br&gt;till er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble talade om de privata jobben på 50-talet. Det är klart att det&lt;br&gt;behövs fler jobb också i privat sektor i dag, men att jämföra med 50-talet är&lt;br&gt;ganska ointressant. Man kan ju fråga sig: Vem kunde på 1800-talet tro att&lt;br&gt;det skulle räcka med att 5 % av befolkningen skulle producera jordbruks-&lt;br&gt;produkter 100 år senare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi går mot en utveckling, där varuproduktionen kräver en allt mindre an-&lt;br&gt;del av den samlade arbetskraften, beroende på datorisering osv. Skall man&lt;br&gt;skapa Europas bästa skola och en mänsklig vård för det ökande antalet&lt;br&gt;mycket gamla människor, måste detta få ta dels en ökad andel av det natio-&lt;br&gt;nella arbetet, dels en ökande andel av nationalinkomsten. Det kommer vi&lt;br&gt;inte ifrån, Anne Wibble, oavsett olika ideologier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag som innebär den starkaste budge-&lt;br&gt;ten av samtliga partiers i denna riksdag. Finansdepartementet får gärna&lt;br&gt;granska förslaget i varje detalj och motsäga detta. Vi inser att man utan en&lt;br&gt;sanering av de statliga finanserna inte klarar vare sig jobben eller rättvisan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den regel som Johan Lönnroth tog upp först är en väldigt&lt;br&gt;bra regel. Vi har infört den under denna mandatperiod. Den har icke funnits&lt;br&gt;tidigare under ett långt socialdemokratiskt maktinnehav. Det är en regel&lt;br&gt;som just säger att om staten, riksdagen, bestämmer att kommunerna skall&lt;br&gt;göra något ytterligare eller annorlunda, skall staten också skicka mer pengar.&lt;br&gt;Om någon uppgift tas bort, kan man minska beloppet. Regeln kallas för fi-&lt;br&gt;nansieringsprincipen. Det var på ett tidigare stadium mycket diskussion om&lt;br&gt;detta i kommunerna, eftersom man tyckte att det tidigare systemet var orätt-&lt;br&gt;vist. Nu har vi denna regel, och den finns stadfäst i dagens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet är den organisation som skall ta till vara kommuner-&lt;br&gt;nas intressen på bästa sätt. Riksdag och regering har litet annorlunda be-&lt;br&gt;dömningar om de exakta effekterna av de olika förslagen. Men i allt väsent-&lt;br&gt;ligt är regeln om finansieringsprincipen en mycket stor framgång för säker-&lt;br&gt;heten i den kommunala politiken. Den innebär faktiskt en klar förbättring&lt;br&gt;för planeringsförutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth, som i och för sig är intressant att diskutera med men som&lt;br&gt;på väldigt många grundläggande punkter skiljer sig från mig när det gäller&lt;br&gt;värderingarna, tycks utgå från att man bara kan uppnå bättre resultat om&lt;br&gt;man sätter till mera resurser eller pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är faktiskt inte så, Johan Lönnroth, därför att vad man får ut av&lt;br&gt;en viss mängd insatta resurser beror faktiskt på hur människorna använder&lt;br&gt;dessa resurser. Om människor är kreativa och hur ett jobb är organiserat&lt;br&gt;påverkar också kvaliteten och den mängd service som blir resultatet. Det&lt;br&gt;fungerar på ungefär samma sätt som med två olika fotbollslag. De har på ett&lt;br&gt;ungefär lika mycket resurser från början, samma antal spelare, samma sorts&lt;br&gt;skor och bollen har de gemensamt etc., men ändå är det oftast något lag som&lt;br&gt;vinner. Detta beror ju på hur samarbetet fungerar och hur människors kun-&lt;br&gt;skaper och förmåga används. Detta glömmer Johan Lönnroth, men lyckligt-&lt;br&gt;vis är det väldigt många andra som kommer ihåg det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig avslutningsvis få säga att det gör mig ännu mer ner-&lt;br&gt;vös, om Johan Lönnroths politik skall ha någon sorts inflytande över en poli-&lt;br&gt;tik som Göran Perssons parti eventuellt skulle komma att genomföra. Det&lt;br&gt;tror jag skulle förvärra läget ytterligare just för dem som jag tror att Johan&lt;br&gt;Lönnroth ömmar för, nämligen de som inte har några jobb men som vill ha&lt;br&gt;jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om några timmar är jag åter företagare. Men jag är fortfa-&lt;br&gt;rande riksdagsman i detta ögonblick. Jag kan från företagarvärlden berätta&lt;br&gt;att den största nyttan för företagen gör politikerna genom att hålla sina långa&lt;br&gt;fingrar borta från dem så mycket som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen är optimistiska i dag, sade finansministern. Ja, det är de,&lt;br&gt;därför att de har jobb och därför att exportindustrin går bra. Det beror på&lt;br&gt;att det finns en högkonjunktur och att vi har en flytande krona. Detta är inte&lt;br&gt;direkt regeringens förtjänst, för att uttrycka sig något milt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det nu regeringens och riksdagens uppdrag att göra något i&lt;br&gt;storleksordning två gånger Nathalieplanen för att få ordning på aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges affärer, för de är era affärer. Min fråga till finansministern är: Är&lt;br&gt;hon beredd att väsentligt vässa Nathalieplanen, om hon skulle förbli finans-&lt;br&gt;minister under nästa fyraårsperiod?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att man skall lära av sina misstag, som det heter. Det är ju&lt;br&gt;snyggt och prydligt för oss alla. Därför tycker jag att det borde vara en själv-&lt;br&gt;klarhet för den sittande regeringen, som är ansvarig för det som har skett&lt;br&gt;nu, att tillsätta en haverikommission för att verkligen utreda vad det var som&lt;br&gt;hände och vad det kostade när valuta- och räntepolitiken gick över styr un-&lt;br&gt;der svarta november 1992. Den kraschen slutade inte lika lyckligt som den&lt;br&gt;noggrant utredda JAS-kraschen, där planet åtminstone inte landade så att&lt;br&gt;en massa folk gick åt. Men kraschen i november 1992 var mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har en fråga till, men jag vill nu i första repliken begränsa mig till dessa&lt;br&gt;två frågor: Är finansministern beredd att väsentligt vässa Nathalieplanen&lt;br&gt;framöver? Fråga nummer två: Vore det inte skäligt att tillsätta en haveri-&lt;br&gt;kommission för det största finansiella haveriet i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag besvarar den andra frågan först. Jag tror att man löser&lt;br&gt;relativt få problem av det här slaget genom utredningar. Det känns inte ange-&lt;br&gt;läget att tillsätta en ny utredning för just detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lan Wachtmeister förhoppningvis vet är Nathalieplanen nu förstärkt&lt;br&gt;och tidigarelagd just därför att regeringen och jag bedömer att det krävs en&lt;br&gt;betydande säkerhetsmarginal i arbetet med att få ordning på de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Man kan inte förlita sig på en lång period av mycket snabb till-&lt;br&gt;växt, som av många olika skäl är mycket önskvärt, inte minst för att få fram&lt;br&gt;jobben och få ner arbetslösheten. Men för att ha litet extra säkerhetsmargi-&lt;br&gt;nal i arbetet med de offentliga finanserna har vi skärpt Nathalieplanen.&lt;br&gt;Detta utgår jag från att lan Wachtmeister vet, eftersom han har gjort en&lt;br&gt;poäng av att han har varit med vid alla sammanträden i finansutskottet, där&lt;br&gt;frågan har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att Nathalieprogrammet, som det är utformat, uppfyller kra-&lt;br&gt;ven på att i relation till hela ekonomin få statsskulden i balans, dvs. att få&lt;br&gt;bort budgetunderskottet. Man kan naturligtvis aldrig vara helt säker på vad&lt;br&gt;som händer i omvärlden. Om det händer något konstigt, får man diskutera&lt;br&gt;läget i den situationen. Men enligt bedömningarna om världskonjunktur&lt;br&gt;etc., som OECD och en del andra internationella organisationer nyligen har&lt;br&gt;räknat upp, är programmet det som är nödvändigt och tillräckligt för att nå&lt;br&gt;målet balans i de offentliga finanserna. Detta är mitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaren. För det första är det aldrig snyggt att&lt;br&gt;skyla över det som har inträffat, och det är inte heller särskilt effektivt. Jag&lt;br&gt;tycker att de som satt vid rodret tvärtom borde initiera en undersökning om&lt;br&gt;vad det var som hände och vad det kostade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är det min absoluta uppfattning att Nathalieplanen inte är&lt;br&gt;tillräcklig, inte heller den förstärkta upplagan av den. Trots Anne Wibbles&lt;br&gt;glädjekalkyler fortsätter statsskulden att explodera, eller i varje fall att ga-&lt;br&gt;loppera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har jag en annan fråga: Vad har vi lärt av bankkrisen? Bankstödet&lt;br&gt;var ju alla tiders för bankerna och kostade runt 60 miljarder - oändliga be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var trevligt, och nu har bankerna kommit i gång. Borde inte detta stöd&lt;br&gt;ha villkorats? Borde inte bankstödet ha kunnat ge någonting tillbaka till dem&lt;br&gt;som betalat det, till alla medborgarna? Skulle vi inte kunnat ha vanlig ”profit&lt;br&gt;sharing” - ni som här inne gärna talar om företagsamhet - så att de som tar&lt;br&gt;riskerna också får vara med och ta vinsterna? I det här fallet tog skattebeta-&lt;br&gt;larna alla riskerna, men de fick inte vara med och dela på vinsterna när dessa&lt;br&gt;kom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tycker inte finansministern, så här i efterhand, att det hade varit ganska&lt;br&gt;bra att villkora bankstödet bättre än man gjorde? För fru finansministern är&lt;br&gt;väl ändå inte lika ofelbar som världens bästa Persson?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Frågan om statsskulden och dess sanering tycker jag kunde&lt;br&gt;ställas med något större legitimitet från lan Wachmeister om det inte vore&lt;br&gt;så att han och hans partivänner hade medverkat till ett stort antal utgiftsök-&lt;br&gt;ningar vid sitt knapptryckande här i kammaren. Det känns något sent på-&lt;br&gt;kommet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bankstödet är naturligtvis oerhört central för många företags&lt;br&gt;framtid. Det har kostat väldigt mycket pengar att ha kvar ett säkert och sta-&lt;br&gt;bilt betalningssystem och kreditförsöijningssystem, ungefär 60 miljarder&lt;br&gt;kronor. Jag menar att det har varit värt det. Annars hade många småföretag&lt;br&gt;gått omkull, många människor, pensionärer och andra, hade fått se sina&lt;br&gt;sparmedel försvinna, utländska låntagare hade blivit mycket upprörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att vi kommer att kunna få tillbaka en del av dessa in-&lt;br&gt;satta pengar. Exakt hur mycket är svårt att avgöra, och tidpunkten är också&lt;br&gt;svår att avgöra. Men det är en bedömning som också har kommit från de&lt;br&gt;berörda myndigheterna, att det till skattebetalarna kan komma tillbaka en&lt;br&gt;icke obetydlig del. De pengarna är, kan jag försäkra lan Wachtmeister - ef-&lt;br&gt;tersom de är okända till sin storlek och till sin tid - inte inräknade i Nathalie-&lt;br&gt;programmet. Det blir ett extra påskyndande av budgetsaneringen när dessa&lt;br&gt;pengar kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första steg kan antagligen tas i samband med en privatisering av Nord-&lt;br&gt;banken så småningom. Det är också ett sätt att få tillbaka statligt insatta&lt;br&gt;pengar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså mycket viktigt att medborgarna känner att de faktiskt får så&lt;br&gt;mycket som möjligt tillbaka och att de insatta medlen inte används för fall-&lt;br&gt;skärmsbetalningar och annat som med rätta har upprört väldigt många män-&lt;br&gt;niskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag var alldeles ny i riksdagen, en av de första kvällarna,&lt;br&gt;träffade jag dåvarande andre vice talmannen Karl Erik Eriksson här nere i&lt;br&gt;bankhallen. Han gav mig rådet: Nu när du är ny i riksdagen, så försök vara&lt;br&gt;i kammaren så mycket som möjligt och sug i dig vad som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick göra det, men ibland måste man kolla sina intryck för att se om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de första intrycken verkligen stämmer. Inför den här debatten har jag därför&lt;br&gt;läst protokollen från de senaste ekonomisk-politiska debatterna mycket nog-&lt;br&gt;grant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då har jag fått mina första intryck bekräftade, och jag slås av några saker&lt;br&gt;som regeringspartiernas företrädare ständigt upprepar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Regeringens företrädare, enkannerligen statsministern och finansminis-&lt;br&gt;tern, och regeringspartiernas riksdagsledamöter har alltid rätt, vet bäst och&lt;br&gt;vet allt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nämnda företrädare har en enorm självsäkerhet som oftast tenderar att&lt;br&gt;övergå i självgodhet. För säkerhets skull, eftersom jag har studerat talarlis-&lt;br&gt;tan framöver här, vill jag säga att det sista inte, i varje fall inte i så stor grad,&lt;br&gt;gäller Bengt Wittbom. Visst är han självsäker, men han är inte så självgod&lt;br&gt;som många andra borgerliga företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Socialdemokraterna har alltid fel, våra förslag är alltid dåliga, för att&lt;br&gt;inte säga katastrofala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förresten, jag kom på en sak till. Vi är dessutom okunniga, vi vet ingen-&lt;br&gt;ting, vi har nästan alltid en ond vilja, dessutom bluffar vi. Finansministern&lt;br&gt;och Lars Tobisson använder ofta dessa uttryck. Lars Leijonborg bidrog i dag&lt;br&gt;med att vi kör med halvsanningar och tom retorik, och Stefan Attefall sade&lt;br&gt;att vi kommer med falska förespeglar. På slutet sade finansministern här att&lt;br&gt;vad vi säger är struntprat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tycker jag slår igenom när man läser regeringens kompletterings-&lt;br&gt;proposition. Det är precis som att för regeringen är riksdagen något onödigt&lt;br&gt;ont, något besvärande, t.o.m. något som man mer eller mindre öppet kan&lt;br&gt;bortse ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att regeringens förslag skall visa tillståndet i nationen. Det skall&lt;br&gt;ske öppet, riktigt eller för att använda ett av finansministerns favorituttryck:&lt;br&gt;det skall vara korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hävdar att regeringens förslag, exempelvis i kompletteringspropositio-&lt;br&gt;nen, inte uppfyller de här kraven. Jag skall ta några exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året krävde riksdagen att det som brukar kallas tuben - tillkom-&lt;br&gt;mande utgiftsbehov netto - skall redovisas brutto för att genomskinligheten&lt;br&gt;och genomlysningen skall bli större. Ändå väljer regeringen att bortse från&lt;br&gt;dessa riksdagens krav. Finansministern har i en debatt här i riksdagen på en&lt;br&gt;fråga från mig sagt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Regeringen är inte beredd att efterkomma riksdagens beställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Finansministern är inte heller beredd att redovisa innehållet i tuben så&lt;br&gt;att vi skulle kunna bedöma halten av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har finansutskottet i text riktat mycket allvarlig kritik emot. Men&lt;br&gt;från majoriteten föranleder det bara text, inget tillkännagivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu bedömer regeringen att budgetunderskottet och upplåningsbehovet&lt;br&gt;betydligt skall minska. Ett skäl till det är, säger man, att statsskuldräntorna&lt;br&gt;går ner med 17 miljarder kronor. Hur har man kommit fram till det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden ökar med 190 miljarder, men räntorna går ner med 17. Det&lt;br&gt;verkar trolleri, och det är det nog också, om det slår in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger att man börjat använda nya beräkningsmetoder. Man&lt;br&gt;använder en prognosränta bl.a. för de femåriga svenska statsobligationerna&lt;br&gt;på 7 % för i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag för statistik på statsskuldräntorna sedan flera år tillbaka. De har som&lt;br&gt;lägst i år varit 7,91 %, och det var bara en enda dag. I går var räntan på&lt;br&gt;femåriga statsobligationer 9,08 %. Den kommer att ligga långt över 8,5 % i&lt;br&gt;genomsnitt i år, enligt mitt tips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man då vet att räntekänsligheten är väldigt stor, och att 1 procenten-&lt;br&gt;het betyder i storleksordningen 10-12 miljarder, då framgår det direkt att&lt;br&gt;regeringens prognos inte är sann. Genomlysningen finns där i varje fall inte.&lt;br&gt;Vi kan inte lita på vad som står där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringens prognos skall slå in, då behövs det - just precis: trolleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det nu fråga om - vanligt riksdagssnack? Så säger eller tänker i&lt;br&gt;varje fall en del. Nej, det handlar om någonting annat, och det leder mig&lt;br&gt;över till nästa sak jag skall säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottets ordförande sade i sitt inlägg att det var dags att summera.&lt;br&gt;Låt oss göra det. Så här är det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tre år har statsskulden fördubblats. Finansministern sade för en stund&lt;br&gt;sedan att om Göran Persson får något inflytande då kommer statsskulden&lt;br&gt;att explodera. Min korta och enkla fråga är: Vad har den gjort under de se-&lt;br&gt;naste två och ett halvt åren? Den har ökat från 550 miljarder till ungefär&lt;br&gt;1 200 miljarder. Vad har den gjort om inte exploderat?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tre år har arbetslösheten tredubblats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tre år har budgetunderskottet fyrdubblats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tre år har klyftorna ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att vi står inför jättelika problem i vårt land. Det har inte&lt;br&gt;finansutskottets ordförande förstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att ta mycket lång tid att rätta till det här, att få en ekonomi&lt;br&gt;i balans och att möjliggöra att alla som vill och kan arbeta skall få göra det.&lt;br&gt;Jag återvänder här till mitt tidigare resonemang. Skönmålning leder ingen&lt;br&gt;vart. För det första: Om medborgarna inte får reda på hur det är, ställer de&lt;br&gt;inte upp. För det andra: Om medborgarna upplever att de bördor som skall&lt;br&gt;fördelas inte fördelas rättvist, ställer de inte upp. Detta brukar kallas för rätt-&lt;br&gt;visans rationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linder de senaste tio femton åren har många hävdat att det är rationellt&lt;br&gt;att vara orättvis. Denna övertygelse - förvillelse vill jag kalla detta för - är&lt;br&gt;felaktig, påstår jag. Den har präglat politiken i vårt land under de senaste&lt;br&gt;åren. Men den har också skapat klyftor i stället för att brygga över klyftor.&lt;br&gt;Det är denna regering och denna regerings underlag här i kammaren som&lt;br&gt;har sett till att alla löntagare och alla pensionärer har fått det sämre och att&lt;br&gt;alla hushåll med kapitalinkomster har fått det bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här regeringen och dess underlag här i riksdagen har sänkt förmögen-&lt;br&gt;hetsskatterna - gåvoskatten, reavinstskatten och aktieutdelningsskatten.&lt;br&gt;Den som vill ha reda på vilka ytterligare sänkningar-jag vänder mig exem-&lt;br&gt;pelvis till Bengt Wittbom - ni har åstadkommit för kapitalägarna kan läsa&lt;br&gt;tidigare protokoll. Jag har alltid i debatter räknat upp alla sänkningar, men&lt;br&gt;några av dem avstår jag i dag från att räkna upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har sagt att detta är nödvändigt. Ni har, i varje fall i handling, visat att&lt;br&gt;ni anser att det är rationellt att vara orättvis. Jag påstår att det är fel. Jag&lt;br&gt;menar precis tvärtom: Rättvisan är i sig rationell, därför att den är en förut-&lt;br&gt;sättning för att medborgarna skall ställa upp på det som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta av dem som genom arbete tjänar till sitt uppehälle betalar&lt;br&gt;30 % skatt. De som har inkomster av kapital betalar allt mellan 0 % och&lt;br&gt;25 % skatt. Detta är orättvist. Därför påstår jag att det här är orationellt.&lt;br&gt;Det kommer nämligen inte att vara möjligt att klara vårt lands problem när&lt;br&gt;det är på det här sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen är stora. Det kommer att ta lång tid att klara av dem. En första&lt;br&gt;förutsättning för att ha en möjlighet att klara detta är att alla ställer upp. För&lt;br&gt;att alla skall ställa upp måste bördorna fördelas efter förmågan att bära&lt;br&gt;dem - inte tvärtom, dvs. att de största bördorna läggs på dem som har svårast&lt;br&gt;att bära bördorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom, fundera på det här och kör inte reflexmässigt i de gamla&lt;br&gt;vanliga spåren! Denna debatt är Bengt Wittboms sista här i riksdagen, i varje&lt;br&gt;fall under detta riksmöte. Bengt Wittbom har tidigare visat att man kan&lt;br&gt;komma tillbaka efter att ha varit utanför riksdagen en eller flera perioder. I&lt;br&gt;vatje fall den här riksdagsperioden är alltså denna debatt den sista för Bengt&lt;br&gt;Wittbom. Kör, som sagt, inte i de vanliga spåren! Kan vi inte försöka ha ett&lt;br&gt;tankeutbyte i de här för vårt land så viktiga frågorna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag begärde ordet med anledning av Arne Kjörnsbergs tal&lt;br&gt;här om hur självgoda vi är, om att vi som företräder regeringspartierna i fi-&lt;br&gt;nansutskottet vet bäst etc. Att vi skulle anse att alla socialdemokratiska för-&lt;br&gt;slag är dåliga tror jag faktiskt inte att jag någon gång har påstått. Problemet&lt;br&gt;är väl att jag har efterlyst socialdemokratiska förslag, för jag har inte hittat&lt;br&gt;några sådana. Jag skulle därför vilja ge Arne Kjörnsberg chansen att svara&lt;br&gt;på tre frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vad är det socialdemokratiska saneringsprogrammet för resten av 90-ta-&lt;br&gt;let?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vilket av de redan fattade besluten för att förstärka statens finanser är&lt;br&gt;Socialdemokraterna emot och kommer att riva upp, med tanke på Social-&lt;br&gt;demokraternas retorik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hur skall Socialdemokraterna förklara hur kommunerna skall klara eko-&lt;br&gt;nomin? Man tänker ju belasta dem med utgifter om ytterligare 5-8 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här frågorna ställdes till Göran Persson. Inga svar kom. Men Arne&lt;br&gt;Kjörnsberg sade mycket kategoriskt, efter att ha skällt ut oss andra, hur det&lt;br&gt;är. Sedan hade han en uppräkning och talade om hur det skulle vara när han&lt;br&gt;gav sin bild av verkligheten. Med tanke på den förmågan att veta hur det&lt;br&gt;skall vara förväntar jag mig ett utförligt och bra svar. Därmed skulle vi slippa&lt;br&gt;ödsla mera tid på repliker om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skällde inte ut er, Stefan Attefall! Jag sade bara att det&lt;br&gt;faktiskt är så att statsskulden har fördubblats under de år som ni haft ansva-&lt;br&gt;ret. Statsskulden uppgick till 550 miljarder kronor hösten 1991. Enligt den&lt;br&gt;senaste officiella siffran uppgår statsskulden nu till 1 186 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern är i sanning fantastisk, men hon har haft hjälp av Stefan At-&lt;br&gt;tefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På två och ett halvt år har kombinationen Wibble-Attefall lyckats för-&lt;br&gt;dubbla Sveriges statsskuld. Ni har lyckats tredubbla arbetslösheten, och ni&lt;br&gt;har fyrdubblat budgetunderskottet. Det är ni som har ansvaret, herr Atte-&lt;br&gt;fall! Det är ni som har räknat med att genomsnittsräntan skall vara 7 % i år&lt;br&gt;och 6,5 % nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en halvtimme sedan kontrollerade jag den aktuella siffran. Jag tror att&lt;br&gt;det rör sig om 9,09 %. Det kan ha skett en ändring med någon punkt hit eller&lt;br&gt;dit. Det handlar i varje fall om drygt 9 procentenheter. Problemet är att ni&lt;br&gt;bluffar. Jag kan faktiskt använda det uttrycket med säkerhet. Ni bluffar näm-&lt;br&gt;ligen när ni säger att budgetunderskottet skall bli 150 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;kommer att röra sig om mer än så. Räntan på statsskulden - något som ni&lt;br&gt;till stor del har åstadkommit - ökar nämligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr Attefall, vi har redovisat våra förslag. Vi har försökt att få en diskus-&lt;br&gt;sion om dem i finansutskottet, men ni vill inte diskutera. Herr Attefall be-&lt;br&gt;gärde replik med anledning av vad jag sagt. Men jag har en sak till att säga:&lt;br&gt;Herr Attefall hoppas på att bli berömd för att ha suttit bredvid lan Wacht-&lt;br&gt;meister. Jag hoppas dock att det aldrig blir så att någon säger att jag är be-&lt;br&gt;römd därför att jag har suttit mitt emot lan Wachtmeister. Det skulle jag&lt;br&gt;uppleva som en stor belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att alla ledamöter i finansutskottet har en viss&lt;br&gt;respekt för individerna i finansutskottet. Man behöver inte ställa upp på and-&lt;br&gt;ras politik. Jag tycker att mitt replikskifte med lan Wachtmeister måste ha&lt;br&gt;tydliggjort att vi har ordentligt skilda uppfattningar exempelvis när det gäller&lt;br&gt;ambitionen i biståndspolitiken. Arne Kjörnsberg tycker tydligen att det är&lt;br&gt;pinsamt att vistas i samma rum som andra människor. Jag beklagar ett sådant&lt;br&gt;synsätt. Det är inte riktigt den människosyn som i alla fall jag har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag noterar också, och det är intressant att det förs till protokollet, att yt-&lt;br&gt;terligare en socialdemokratisk ledamot i finansutskottet inte svarar på frågor&lt;br&gt;trots replikskiften och inte klarar av att förmedla innehållet i den långsiktiga&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Jag sade i mitt huvudanförande att ränteutvecklingen&lt;br&gt;är oroande. Om det är så skulle det väl öka engagemanget ytterligare, Arne&lt;br&gt;Kjörnsberg. Det gäller ju att tydliggöra vad Socialdemokraterna vill göra,&lt;br&gt;inte minst som man påstår sig vara beredd att ta över regeringsmakten. Vi&lt;br&gt;får hoppas att Socialdemokraterna inte gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beklagliga är alltså att Socialdemokraterna mörkar och står för dub-&lt;br&gt;belspel. Arne Kjörnsberg bekräftar bara den utvecklingen. Det beklagar&lt;br&gt;jag. Jag väntar alltså på förslag. Först då kan diskussionen på allvar börja.&lt;br&gt;Så länge förslag inte föreligger måste Arne Kjörnsberg och andra social-&lt;br&gt;demokrater ha förståelse för att vi ställer frågor och för att vi blir litet irrite-&lt;br&gt;rade-därav kanske det tonläge som Arne Kjörnsberg upplever som jobbigt.&lt;br&gt;Jag beklagar om det är så. Det är inte vår avsikt. Vi är bara litet irriterade&lt;br&gt;över att vi inte får några raka besked. Vi väntar oss mer av ett parti som&lt;br&gt;faktiskt är ganska stort och som har ganska bra siffror i opinionsmätningar.&lt;br&gt;Vi väntar oss därför mer av Socialdemokraterna än av exempelvis Ny demo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krati och Vänsterpartiet. Jag tror att Socialdemokraterna har förmågan -&lt;br&gt;även om det inte verkar vara så. Det beklagar jag helt uppriktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ta upp en sak som Stefan Attefall sade. Han sade&lt;br&gt;nämligen att det parti som jag representerar för närvarande har ganska bra&lt;br&gt;opinionssiffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har kommit med en redovisning. Vår paroll är: Åter till skatterefor-&lt;br&gt;men. Dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt tog nuvarande finansmi-&lt;br&gt;nistern Anne Wibble i hand och sade: Nu är vi överens. Nu skall vi se till att&lt;br&gt;skatten på arbete och skatten på kapital ligger på ungefär samma nivå. Det&lt;br&gt;skall vara breda skattebaser. Det skall vara enkelt. Det skall vara likformigt,&lt;br&gt;och det skall bidra till att trixandet försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr Attefall! Ni har ändrat detta. Ni har övergivit skattereformen. Ni har&lt;br&gt;genomfört en mängd skattesänkningar för förmöget folk med kapitalin-&lt;br&gt;komster. Ni har dessutom sett till att öppna slussarna för trixandet och dribb-&lt;br&gt;landet. Det är bl.a. det som har lett till att statsfinanserna har undermine-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor ställer inte upp på att bära de nödvändiga bördorna för att vi&lt;br&gt;skall kunna reda ut det ni har ställt till om ni inte rättar till detta. Människor&lt;br&gt;måste uppleva att det är rättvist. Mina väljare hemma i Sjuhäradsbygden kan&lt;br&gt;inte tycka att det är rättvist, de som har en livsinkomst på 6 miljoner kronor,&lt;br&gt;i bästa fall 150 000 kr per år, kan inte uppleva att det är rättvist att vissa män-&lt;br&gt;niskor får miljontals kronor i sänkt skatt därför att ni har sänkt kapitalskat-&lt;br&gt;terna, aktieutdelningsskatten och reavinstskatten på aktier. De ställer inte&lt;br&gt;upp, herr Attefall. Det är det som är ert problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle också kunna leda till långvariga diskussioner utifrån ett mora-&lt;br&gt;liskt perspektiv. Men det tillåter inte tiden nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tänk er ett hushåll som måste sanera sin ekonomi, och när&lt;br&gt;man har sanerat färdigt är man skyldig dubbelt så mycket som när man bör-&lt;br&gt;jade saneringen. Lönen skulle inte räcka i mer än högst treveckor. Då skulle&lt;br&gt;man inte behöva vara finansminister för att se att det inte håller. Men det är&lt;br&gt;precis så det går till med statsfinanserna. Hej och hå, skyffla på, skulle man&lt;br&gt;kunna säga, statsskuld till kommande generationer. För det är det vi gör.&lt;br&gt;Marknaden sätter sitt betyg i form av räntesatser, och vad det betyget har&lt;br&gt;blivit den senaste tiden vet vi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi blev ordentligt hånade i valrörelsen 1991 för att vi ville spara 196 miljar-&lt;br&gt;der på sex år. Det skall erkännas, det var fel. Nu när vi har facit vet vi att&lt;br&gt;det var alldeles för litet. När man summerar tre års ekonomisk politik är det&lt;br&gt;märkligt att se hur svårt det är att fatta beslut över huvud taget, för att inte&lt;br&gt;tala om hur svårt det är att fatta dem i tid. Vi har ett ganska bra facit redan&lt;br&gt;nu om den framtida ekonomiska verkligheten, visserligen inom ett intervall,&lt;br&gt;men ändå rätt hygglig koll. Går det bra med tillväxt och sysselsättning kör&lt;br&gt;vi ändå in i bergväggen. Går det sämre finns bara ett svart hål. Ändå orkar&lt;br&gt;man inte göra det som måste göras, och det man har gjort har hela tiden&lt;br&gt;kommit för sent. Årets budget är, för att vara vänlig, ursvag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansministern skriver i dag i en artikel i DN: ”Under de närmaste åren&lt;br&gt;skall ekonomin komma i balans: statsskulden skall sluta öka, och arbetslös-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;heten halveras.” Detta måste betraktas som närmast vilseledande. I kom-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pletteringspropositionen, som Anne Wibble är ansvarig utgivare av, står det&lt;br&gt;att upplåningsbehovet enligt Finansdepartementets bedömningar är 70 mil-&lt;br&gt;jarder för budgetåret 1998/99. Blir inte tillväxten osannolika 4 % blir upplå-&lt;br&gt;ningsbehovet givetvis ännu större. Man hoppas att det skall lösa sig på något&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu har inte Finansdepartementet presenterat en bedömning av när vi&lt;br&gt;kan få en budget i balans. Finansminstern säger i artikeln att det skall ske&lt;br&gt;under de närmaste åren. Men de närmaste åren är, i varje fall inte med de&lt;br&gt;fakta vi känner till nu, på den här sidan om 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att krävas stora besparingar under nästa mandatperiod. Det&lt;br&gt;vet regeringen och det vet Socialdemokraterna. Det ligger tydligen i bådas&lt;br&gt;intresse att före valet mörklägga om de ytterligare nödvändiga besparingar&lt;br&gt;som måste till nästa mandatperiod. Ju längre vi väntar med det som är nöd-&lt;br&gt;vändigt för Sverige, desto värre blir det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det brukar gå till så att man låtsas som om det regnar och talar om hur&lt;br&gt;mycket man gör och hur bra det ser ut tills allt håller på att braka ihop som&lt;br&gt;ett korthus. Då sätter man sig i en nattlig krisuppgörelse, som sällan blir bra&lt;br&gt;och som alltid kommer för sent. Så går det till, och så kommer det antagligen&lt;br&gt;att bli någon gång under nästa mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiker är till bl.a. för att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt.&lt;br&gt;För detta krävs det ärlighet och uppriktighet. Tänk om vi redan nu kunde&lt;br&gt;vara överens om det som vi alla vet, att det behövs ytterligare besparingar,&lt;br&gt;och lägga fram olika förslag. Då skulle vi i stället kunna träta om hur dessa&lt;br&gt;besparingar skulle läggas ut. Det skulle bli en intressantare debatt än den&lt;br&gt;där socialdemokraterna hävdar att allt elände kommit till efter oktober 1991&lt;br&gt;och där regeringssidan hävdar att eländet kommer från tiden före maktskif-&lt;br&gt;tet, men att det ljusnar alltmer där framme i tunneln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domen kommer så småningom och den kommer att bli hård. Då har de&lt;br&gt;proffessionella aktörerna klivit ur sina positioner, och svenska folket står&lt;br&gt;med Svarte Petter. Sveket mot kommande generationer är oerhört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan var tredje krona i nästa statsbudget är lånad, och räntebördan&lt;br&gt;växer. Men notan kommer att behöva betalas, och det får kommande gene-&lt;br&gt;rationer göra. Deras framtida konsumtionsutrymme kommer att minska be-&lt;br&gt;tydligt. Vi tar oss friheter som vi inte har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det faktum att vi konsumerar över våra tillgångar har vi börjat&lt;br&gt;med en ny lånefiness, eller vad man skall kalla eländet. Principen är att låna&lt;br&gt;till konsumtion nu och att inte betala några räntor eller amorteringar under&lt;br&gt;löptiden. Alltihop förfaller till betalning om 20 år. Jag undrar vad en familje-&lt;br&gt;ekonom skulle säga om ett hushåll lånade till konsumtion och bara sköt pro-&lt;br&gt;blemen framför sig till den dag när allt skulle betalas på ett bräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte nog med att vi skyfflar över en gigantisk statsskuld på kommande ge-&lt;br&gt;nerationer, vi har också börjat skyffla över räntekostnaderna. Det är mycket&lt;br&gt;allvarligt. Om 20 år blir det antagligen andra än vi som sitter och står här&lt;br&gt;som får ta hand om eländet. Det kan knappast heller vara bra för moralen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och öka incitamenten till återhållsamhet. Tvärtom, det frestar till att låta bli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;att fatta nödvändiga politiska beslut och gå den enklaste vägen så länge det&lt;br&gt;går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här lånen kallas för realräntelån. Riksgäldskontoret tar upp lån och&lt;br&gt;garanterar en realränta under löptiden, som är 20 år. Samtidigt garanterar&lt;br&gt;man full inflationskompensation. Ingen som helst risk alltså, om inte staten&lt;br&gt;går i konkurs förstås - och ibland undrar man. Realräntan har hittills legat&lt;br&gt;strax över 4 % på de lån som har emitterats. Gör vi ett inflationsantagande&lt;br&gt;på 3 % under löptiden innebär det att för vaije miljard som vi nu lånar till&lt;br&gt;konsumtion får vi betala tillbaka 4 miljarder om 20 år. Det kan man repetera:&lt;br&gt;1 miljard nu, 4 miljarder om 20 år. Kör man det här några år - 1994, 1995,&lt;br&gt;1996 - blir det ackumulerat ganska mycket pengar. Det blir lättare att skjuta&lt;br&gt;på problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i alla fall att försöka informera ungdomar om skenande stats-&lt;br&gt;skuld, om realräntelån och om vilka som får betala. Jag säger som Magnus&lt;br&gt;Uggla sade en gång: Jag mår illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var synd att ni inte stödde vår reservation på den här&lt;br&gt;punkten, Dan Eriksson. Vi har pekat på att det belopp som regeringen har&lt;br&gt;tagit upp för räntorna är för lågt. Jag gissar att det är 25 miljarder för lågt,&lt;br&gt;ungefär. Men det är svårt att exakt bedöma. Det som Dan Eriksson talade&lt;br&gt;om var precis det jag talade om innan. Men vi har inte fått någon reaktion&lt;br&gt;från er tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dessutom bara göra Dan Eriksson uppmärksam på en sak till. Dan&lt;br&gt;Eriksson sade att nästan var tredje krona i den kommande budgeten är lå-&lt;br&gt;nad. Herr Eriksson, det är mycket värre. När finansministern skall betala ut&lt;br&gt;en krona har hon 60 öre, 40 öre får hon låna. Så är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att det är svårt att spekulera i framtida ränte-&lt;br&gt;kostnader och andra kostnader. Det vi vet om realräntelånen är att de har&lt;br&gt;en fast ränta och att de ger full inflationskompensation. Skall jag tolka detta&lt;br&gt;som att Socialdemokraterna är emot realräntelånen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 BENGT WITTBOM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tänkte denna min sista dag i riksdagen dels reflektera&lt;br&gt;litet grand över den rådande politiska situationen, dels komma med några&lt;br&gt;synpunkter på den stora motsättningen mellan regering och opposition, och&lt;br&gt;därmed också på den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först till alla dem jag har samarbetat med i de tolv år jag har varit i&lt;br&gt;riksdagen säga att jag har uppskattat det oerhört mycket. Under den gångna&lt;br&gt;mandatperioden har de bataljer som jag har haft med Arne Kjörnsberg varit&lt;br&gt;mycket stimulerande. Jag hoppas att vi i dag kan få en diskussion i sak kring&lt;br&gt;de olika viktiga frågor som nu står på agendan i den ekonomiska politiken,&lt;br&gt;och som är de stora frågorna i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Grunden till det vi diskuterar med olika teknik och på olika&lt;br&gt;sätt litet grand beroende på vilken sida i politiken vi representerar och vilka&lt;br&gt;personligheter vi är, är en mycket djupgående fråga. Hur skall vi med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll som politiken kan spela och spelar i den svenska ekonomin kunna åstad-&lt;br&gt;komma en tillväxt som motsvarar rimligt ställda krav på trygghet, välfärd&lt;br&gt;och utveckling i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min enkla utgångspunkt har under mina år i politiken varit att vi i hög grad&lt;br&gt;måste satsa på de krafter som med stor bredd, med eget engagemang och&lt;br&gt;med egna insatser är beredda att jobba för tillväxt i vårt land. Då kommer&lt;br&gt;vi ganska enkelt fram till, i vaije fall enligt min uppfattning, att svensk eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt måste bygga på de viktigaste välståndsskapande krafterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! De krafterna är enligt min uppfattning de entreprenörer, in-&lt;br&gt;novatörer, företagare och investerare som vi har i vårt land. Vi måste dess-&lt;br&gt;utom göra det så bra och så skickligt att vi också attraherar den typen av&lt;br&gt;resurser utifrån att investera i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med den bakgrunden som jag anser att det är ganska lätt att ge stöd&lt;br&gt;åt den politik som den nuvarande regeringen för och vill fortsätta att föra.&lt;br&gt;Det är också med den utgångpunkten inte särskilt svårt för mig att upptäcka&lt;br&gt;viktiga frågetecken i det ekonomisk-politiska alternativ som Socialdemokra-&lt;br&gt;terna för till torgs. Det ges mycket fåtaliga besked om innehållet i detta alter-&lt;br&gt;nativ. I stället kan man analysera den bild, den politik och det Sverige som&lt;br&gt;Socialdemokraterna förmedlar till väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med förlov sagt är den modellen av ekonomisk politik prö-&lt;br&gt;vad, inte minst under 70- och 80-talet. Resultaten av den är alldeles uppen-&lt;br&gt;bar. Den produktiva, välståndsskapande, resurstillförande sektorn utifrån&lt;br&gt;ett perspektiv för ekonomisk tillväxt, nämligen näringslivssektom, har un-&lt;br&gt;der flera decennier med socialdemokratisk politik tvingats att retirera. Den&lt;br&gt;andra delen av vår ekonomi - den sociala delen, om vi så skall kalla den -&lt;br&gt;har expanderat och vuxit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det gäller ansvarstagandet för arbete och sysselsättning i&lt;br&gt;detta land. Vore jag utan jobb, eller kände jag oro för mitt jobb, vilket natur-&lt;br&gt;ligtvis många människor gör i Sverige med de problem som finns, skulle jag&lt;br&gt;efter att ha tagit mig en funderare över min situation vända mig till det pro-&lt;br&gt;gram som vill satsa på en utveckling för jobb och sysselsättning i Sverige med&lt;br&gt;en långsiktig bärighet, i stället för att satsa på ett alternativ som tidigare har&lt;br&gt;prövats och där man har misslyckats. Det alternativet innebär att det vikti-&lt;br&gt;gaste instrumentet för att skapa arbete är att via skatter skapa jobb i offentlig&lt;br&gt;sektor eller i verksamhet finansierad av offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet kan inte vara särskilt svårt i en situation där de politiska alternativen&lt;br&gt;för en öppen debatt i sak med varandra. Så är tyvärr inte fallet. Problemet,&lt;br&gt;Arne Kjörnsberg, är att kunna föra en saklig diskussion med något friare&lt;br&gt;tyglar än vad som kanske är normalt. Det förutsätter att Socialdemokraterna&lt;br&gt;redovisar sin politik i sak och inte bara i princippunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringssidan har i sak redovisat sin politik. I dag blir det stor uppstån-&lt;br&gt;delse för att finansministern publicerar en artikel i Dagens Nyheter som går&lt;br&gt;ytterligare ett steg i sak för att diskussionen om hur politiken skall kombine-&lt;br&gt;ras för nästa mandatperiod skall kunna utvecklas än mer. Det är klart att&lt;br&gt;socialdemokraterna skäller. Det är inte särskilt mystiskt. Det är faktiskt det&lt;br&gt;enda de kan göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många socialdemokrater som jag har mött under denna mandatperiod,&lt;br&gt;kolleger i kammaren, säger ibland när man står ute här på balkongen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar ett bloss, eller vad man gör, och diskuterar litet man och man emellan,&lt;br&gt;om diskussionen hettar till litet grand: Ja ja, men svenska folket vet att vi&lt;br&gt;har tagit hand om problemen tidigare. Vi har gjort det förr. Vi ordnade upp&lt;br&gt;det efter den förra gången när ni borgerliga hade ställt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att man kan säga det. Men då bortser man helt och hållet från&lt;br&gt;en seriös analys av på vilket sätt budgetunderskottet sanerades förra gången&lt;br&gt;ni tog över. Det är bara att läsa litet grand ur Kjell-Olof Feldts nya bok för&lt;br&gt;att få del av en rimlig analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell-Olof Feldt skriver där: ”Och statens budgetunderskott minskade i&lt;br&gt;raskare takt än någon (inklusive jag själv) vågat tro, så att budgeten i slutet&lt;br&gt;av 80-talet i stort sett balanserade intäkter och utgifter. Men förbättringen&lt;br&gt;av statens finanser var till betydande del mera skenbar än reell. De stora&lt;br&gt;inflatoriska ökningarna av löner och andra inkomster drev upp skatteunder-&lt;br&gt;laget på ett artificiellt sätt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de mycket ringa besked som Socialdemokraterna lämnat&lt;br&gt;i dag på riksmötets nästan sista dag vad gäller det konkreta innehållet i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken, är det inte så långt till att dra slutsatsen, eller i varje&lt;br&gt;fall tro, att återkommer Socialdemokraterna till regeringsmakten, tänker de&lt;br&gt;göra på det sättet också den här gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till Arne Kjörnsberg och Socialdemokraterna säga:&lt;br&gt;Tänk er för innan ni sätter i gång den processen! Det kommer att försätta&lt;br&gt;Sverige i en problemsituation som är väsentligt besvärligare än t.o.m. da-&lt;br&gt;gens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag sade i mitt anförande att Bengt Wittbom inte hör till dem&lt;br&gt;som vars självsäkerhet övergår i självgodhet. Jag vill ytterligare understyrka&lt;br&gt;det. Jag tycker faktiskt det. Jag anser att Bengt Wittbom i vissa stycken före-&lt;br&gt;träder en förskräcklig politik, men jag tycker att det är en trevlig karl. Han&lt;br&gt;är reko dessutom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men Bengt Wittbom sade något som visar skillnaden mellan honom och&lt;br&gt;mig som politiker; han talade om de s.k. välståndsbildande krafterna, entre-&lt;br&gt;prenörer, m.m. Men de som där hemma i Sjuhäradsbygden på den tiden det&lt;br&gt;begav sig startade tekoföretag var ju beroende av dem som skulle stå där och&lt;br&gt;jobba i slamret! De är också välståndbildande krafter, menar jag. Och kan-&lt;br&gt;ske är det där vi skiljer oss åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom sade att valet inte skulle vara så svårt om han blev utan&lt;br&gt;jobb: han skulle satsa på dem som hade ett program för att skaffa jobb i&lt;br&gt;näringslivet. Men är det inte besvärligt att driva den tesen, Bengt Wittbom?&lt;br&gt;Förra gången som ni hade regeringsansvar, 1976-1982, försvann 123 000 eller&lt;br&gt;om det var 127 000 jobb i det privata näringslivet. Denna gång har 300 000&lt;br&gt;jobb försvunnit. Verkligheten går precis på tvärs med vad ni säger!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som smärtar mig är att det tyvärr inte går att göra upp med&lt;br&gt;er, eftersom ni inte står fast vid vad vi har kommit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kväll som kompletteringspropositionen presenterades för riksda-&lt;br&gt;gen fick ni skicka ut ett rättelseblad, där det stod: ”Diskussionerna har inte&lt;br&gt;lett till någon ändring av arbetsgruppens tidigare förslag i fråga om 65 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsålder. Regeringspartierna avser då inte ensidigt förelägga riksdagen&lt;br&gt;förslag om höjd pensionsålder.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har vi kunnat läsa vad finansministern säger. Jag vill passa på att&lt;br&gt;fråga Bengt Wittbom: Ställer ni upp på att bensinskatten och koldioxidskat-&lt;br&gt;ten skall höjas? Skall ni höja egenavgifterna i det nuvarande pensionssyste-&lt;br&gt;met? Skall ni höja pensionsåldern? Skall ni försämra för de arbetsskadade?&lt;br&gt;Det är sådana frågor som finansministerns artikel har rest. Är detta den bli-&lt;br&gt;vande regeringspolitiken om ni skulle få majoritet, eller är det fru finansmi-&lt;br&gt;nisterns politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 BENGT WITTBOM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som svar på det sista kan jag bara säga till Arne Kjörnsberg&lt;br&gt;att en sak är alldeles klar under alla omständigheter: Ett fortsatt regerande&lt;br&gt;för borgerligheten kommer att innebära ett fullföljande av saneringsprog-&lt;br&gt;rammet, ett fullföljande av arbetet med att få ordning på statens ekonomi&lt;br&gt;och - om det behövs - en ytterligare vässning av det programmet under re-&lt;br&gt;sans gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den punkten skiljer sig borgerligheten och socialdemokratin här i kam-&lt;br&gt;maren åt väsentligt. Vi lämnar nämligen något slags besked. Det besked som&lt;br&gt;ni lämnar, Arne Kjörnsberg, är att vi skall pröva den gamla modellen, som&lt;br&gt;inte gick så bra, en gång till. Därför skall man rösta på Socialdemokraterna.&lt;br&gt;Detta tycker jag är ganska allvarligt, herr talman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att återgå till det samtal som Arne Kjörnsberg tyckte att vi skulle ha,&lt;br&gt;vill jag säga att man inte kan välja mellan antingen innovatörer, investerare&lt;br&gt;och risktagare eller människor som går in och arbetar i de företag och med&lt;br&gt;de affärsidéer som bygger företag. Men måste välja bägge delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här regeringens politik är att prioritera och släppa fram de männi-&lt;br&gt;skor, innovatörer och investerare som är beredda att satsa för framtiden, så&lt;br&gt;att fler människor kan få arbete och ge sina bidrag till produktion, förnyelse&lt;br&gt;och Sveriges utveckling. Om vi inte satsar på den första gruppen kommer ju&lt;br&gt;t.ex. människorna i Sjuhäradsbygden aldrig att få chansen i tillräckligt stor&lt;br&gt;utsträckning. Det är själva essensen i principen att stimulera välstånds- och&lt;br&gt;tillväxtsskapande krafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men en sak är självklar: Det krävs att nationen som sådan och alla som&lt;br&gt;behövs satsar på att detta skall gå vägen. Denna metod har inte prövats så&lt;br&gt;mycket i Sverige men på andra ställen, och därifrån vet vi att det brukar&lt;br&gt;kunna gå ganska bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är litet förmätet av Arne Kjörnsberg att&lt;br&gt;säga: Låt oss föra en saklig diskussion!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss då också utgå från ett sakligt fundament, som är självklart. Effek-&lt;br&gt;terna av en ekonomisk politik, oavsett om den är bra eller dålig, kommer&lt;br&gt;inte med detsamma. De kommer efter att politiken har förts ett tag. Jag ut-&lt;br&gt;går från ett sakligt faktum som jag är alldeles klar över, nämligen att effek-&lt;br&gt;terna som vi ser nu och har sett under denna mandatperiod skapades av den&lt;br&gt;politik som fördes tidigare. Jag begär att få respekt för den uppfattningen.&lt;br&gt;Så är det, herr talman!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Wittbom stal ett av mina specialuttryck: Så här är det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är faktiskt ni som har regeringsansvaret, och det måste ni ta. Det är&lt;br&gt;ni som har fördubblat statsskulden. Det får ni ta ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår intellektuellt vad Bengt Wittbom säger när han talar om det&lt;br&gt;han kallar välståndsskapande krafter. Men jag accepterar inte - vare sig in-&lt;br&gt;tellektuellt eller känslomässigt - att det skulle vara en framkomlig väg. De&lt;br&gt;som i något slags mening skall göra jobbet skall ju betala genom högre skat-&lt;br&gt;ter, mindre social service, osv. Och, Bengt Wittbom, jag är övertygad ända&lt;br&gt;in i själen om att det inte går. Människorna ställer inte upp på något som de&lt;br&gt;upplever som så djupt orättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det ibland finns skäl att erkänna saker som inte var bra. Jag&lt;br&gt;erkänner att vi - både som parti och regeringsansvariga - hade jätteproblem&lt;br&gt;med överhettningen i slutet av 80-talet. Vi klarade inte av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när vi bad och sträckte ut handen för att få hjälp att försöka strama åt&lt;br&gt;ekonomin svarade, Bengt Wittboms partiledare: Stöd inte en sönderfallande&lt;br&gt;regering! Skillnaden är himmelsvid mellan det sättet att uppträda och det&lt;br&gt;som min partiledare gjorde hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill än en gång säga till Bengt Wittbom att arbetet har varit intressant&lt;br&gt;och stimulerande. Om jag får använda ett så slarvigt uttryck, herr talman,&lt;br&gt;så tycker jag t.o.m. att det har varit roligt med dessa debatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 BENGT WITTBOM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi tar ansvaret, Arne Kjörnsberg - det är det som debatten&lt;br&gt;här i dag har handlat om. Det är precis det som finansministern får skäll för&lt;br&gt;och det som bl.a. Göran Persson, Arne Kjörnsbergs kollega, har uttnyttjat&lt;br&gt;i debatten. Han har försökt använda ansvarstagandet, att man lämnar be-&lt;br&gt;sked och pekar ut färdriktningar, på ett negativt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är ju att det blir mycket svårare att i debatten ta ansvar och&lt;br&gt;utveckla det när man har en debattmotståndare som inte lämnar några öpp-&lt;br&gt;ningar för möjligheten att föra en saklig debatt. Ni säger ju bara nej, nej,&lt;br&gt;nej! Ni plockar sedan fram några symbolbesparingar, litet inom jordbruk och&lt;br&gt;inom försvar, och räknar med en tillväxt som t.o.m. är större än den som&lt;br&gt;regeringens av er kritiserade glädjekalkyler räknar med. Därför blir det&lt;br&gt;svårt att föra en saklig debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg talade om regeringsmaktens förfall. Jag fanns inte här i&lt;br&gt;kammaren under den föregående mandatperioden, men som medborgare&lt;br&gt;och politiskt engagerad i övrigt kunde jag inte undgå att ta del av vad som&lt;br&gt;skedde, både på regeringskansliet och här i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag jämför den föregående socialdemokratiska perioden med den in-&lt;br&gt;nevarande borgerliga, skulle jag vilja säga att denna period har varit ett un-&lt;br&gt;der av stabilitet vad gäller regeringsarbetet. Det är samma regering som går&lt;br&gt;in i valet, samma personer som tillträdde 1991. Under den förra valrörelsen&lt;br&gt;var svängdörrar ett populärt uttryck, och under den föregående perioden var&lt;br&gt;det ju svängdörrar också i kanslihuset!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var dessutom en regeringsperiod som innebar att socialdemokratin&lt;br&gt;tvingades gå emot sitt valprogram, vilket Arne Kjörnsberg mycket väl kän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner till. Detta skapade stor turbulens i politiken, och jag måste säga att det&lt;br&gt;inte var någon glansfull period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mot denna bakgrund angelägen om att socialdemokratin och även&lt;br&gt;Arne Kjörnsberg lämnar något slags besked. Då kan jag, icke som ledamot&lt;br&gt;av Sveriges riksdag men som vanlig medborgare, känna mig någorlunda sä-&lt;br&gt;ker på att den regering som träder till, om olyckan skulle vara framme och&lt;br&gt;ni vinner valet, i alla fall har ett program som man har redovisat för sina&lt;br&gt;väljare. Då kan vi undvika att få samma backlash, samma turbulens och&lt;br&gt;samma växande misstroende mot politiker som under den regeringsperiod&lt;br&gt;som föregick och lade grunden till den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut, Arne Kjörnsberg: Också jag har tyckt att den här tiden har varit&lt;br&gt;rolig. En del har t.o.m. varit så roligt att vi inte kan berätta det här i kamma-&lt;br&gt;ren. Ett varmt tack till Arne Kjörnsberg!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 BO G JENEVALL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här skall vara en finansdebatt som utgör en avslutning&lt;br&gt;på en treårig valperiod i Sveriges riksdag, och det finns fyra företrädare för&lt;br&gt;finansutskottet här i kammaren. Finansministern, Göran Persson och finans-&lt;br&gt;utskottets ordförande P-O Eriksson har gått, men här finns i alla fall två före-&lt;br&gt;trädare dels för regeringen, dels för oppositionen, så vi kanske kan få en liten&lt;br&gt;debatt i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson talade i sitt anförande bl.a. om att socialdemokraterna är&lt;br&gt;mycket samarbetsvilliga. Jag har inte märkt mycket av det under den här&lt;br&gt;perioden. Han sade att man värnar om byggindustrin och verkligen vill göra&lt;br&gt;något för den. Vi har lagt fram flera förslag som skulle ha kunnat passa ihop&lt;br&gt;med socialdemokraternas, men jag vet att man har bestämt sig för att absolut&lt;br&gt;inte under några omständigheter stödja några förslag som vi lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talet om samarbete är därför nog ganska tomt och innehållslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har däremot i dag haft glädjen att se Anne Wibbles artikel i dagens&lt;br&gt;tidning. Jag tycker att det är mycket trevligt att den kommer på den näst sista&lt;br&gt;dagen av mandatperioden. Den är nästan som klippt ur vårt partiprogam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade inte väntat mig att få se ett sådant skriftligt stöd för den politik&lt;br&gt;som vi har stått för här i kammaren. Jag har i mitt manuskript ett påstående&lt;br&gt;om att vi trots allt har åstadkommit en hel del. Jag skall inte gå in på de olika&lt;br&gt;förslag som redovisas i artikeln. Ni har alla läst den, och den talar för sig&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har som bekant många gånger sagt att besparingarna och åtgärderna&lt;br&gt;mot krisen har varit otillräckliga. Det krismedvetande som fanns hösten&lt;br&gt;1992 tog man mycket dåligt vara på. Det har jag sagt tidigare i ekonomi- och&lt;br&gt;finansdebatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomi är ju katastrofal och har kraftigt försämrats under den&lt;br&gt;gångna mandatperioden. När vi gick till val på en stram finanspolitik och&lt;br&gt;föreslog budgetförstärkningar på, som Dan Eriksson i Stockholm redan har&lt;br&gt;sagt, 196 miljarder över en sexårsperiod blev vi hånade och nästan idiotför-&lt;br&gt;klarade. Nu är budgetunderskottet per år uppe i den storleksordningen. Jag&lt;br&gt;vill påstå att det skulle ha sett annorlunda ut nu, om man hade lyssnat på oss&lt;br&gt;då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har, som jag sade nyss, trots allt blivit tillgodosedda i en hel del sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhang, om inte i kronor och ören så dock tydligen i form av förslag om&lt;br&gt;framtida besparingar. Vi har hela mandatperioden fört en mycket konse-&lt;br&gt;kvent ekonomisk politik och anvisat betydligt större budgetförstärkningar&lt;br&gt;än både regering och socialdemokrater, men till stor del inom områden som&lt;br&gt;man på de hållen inte vill röra i. Kom dock ihåg att det är något som ni under&lt;br&gt;nästa riksmöte kommer att tvingas till!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, dvs. vi, lånar för närvarande i en takt av ca 200 000 kronor i minu-&lt;br&gt;ten dygnet runt, året runt. Hur länge tror ni att man kan hålla på med det&lt;br&gt;innan IMF kommer och lägger sig i Sveriges ekonomiska politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framstående expert skrev nyligen att de etablerade partierna inte har&lt;br&gt;förmågan att lösa problemen, och jag tror att det är riktigt. De har alldeles&lt;br&gt;för stora låsningar. Därför behövs verkligen det samarbete som Göran Pers-&lt;br&gt;son talade om tidigare, om man över huvud taget skall kunna lösa de proble-&lt;br&gt;men på ett anständigt sätt. Jag påstår att Ny demokrati behövs i politiken,&lt;br&gt;eller i vaije fall en motsvarighet, vad det nu kan bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi med kraft framhållit att alla transfereringar måste få en en-&lt;br&gt;hetlig nivå, som blir lätt att förstå och lätt att administrera och som inte in-&lt;br&gt;bjuder till fusk. Den måste också läggas på en nivå som samhället har råd&lt;br&gt;med. Jag kan inte fatta att vi inte under den här treårsperioden har orkat&lt;br&gt;med att åstadkomma en sådan självklarhet som att införa samma nivå i alla&lt;br&gt;de olika systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag påstår att Ny demokrati faktiskt har tagit större ansvar för Sveriges&lt;br&gt;ekonomi än både regeringen och de etablerade partierna. Regeringen har&lt;br&gt;kunnat påbörja den nödvändiga systemförändringen i Sverige inte trots utan&lt;br&gt;tack vare Ny demokrati. Det har bl.a. fått stor betydelse för företagen, som&lt;br&gt;äntligen har fått rimliga förutsättningar för att arbeta och utvecklas. Vi har&lt;br&gt;till stor del utfört eller påbörjat det som vi lovade företagen i valrörelsen&lt;br&gt;1991. Tack vare oss tillfördes svenskt företagande 9 miljarder i riskkapital,&lt;br&gt;huvudsakligen från de tidigare löntagarfondernas medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även starkt bidragit till att uppfinnare och innovatörer har fått kraf-&lt;br&gt;tigt förbättrade möjligheter att ge Sverige nya produkter och därmed att ut-&lt;br&gt;veckla nya och gamla företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har dessutom, vilket finns med i de förslag som vi skall besluta om se-&lt;br&gt;nare i kväll eller i natt, lyckats få gehör för ett särskilt bidrag på 50 miljoner&lt;br&gt;kronor, som kommer att administreras av Industri- och nyföretagarfonden&lt;br&gt;och som speciellt är inriktat på riskkapital till kvinnligt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många har sagt: Herre Gud, det finns så mycket pengar tillgängliga för&lt;br&gt;detta att det inte behövs ytterligare medel. Men så är det faktiskt. Jag har&lt;br&gt;själv haft anledning att följa detta mycket noga, och jag har funnit att de&lt;br&gt;flesta som gör bedömningarna och som delar ut sådana här pengar är karlar&lt;br&gt;och manschauvinister. Det är kvinnornas hinder nummer ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder nummer två är att kvinnorna som regel efterfrågar ganska små be-&lt;br&gt;lopp, något som ingen vill ta tag i, eftersom det är olönsamt. Vi är därför&lt;br&gt;glada över att vi har fått med detta bidrag om 50 miljoner, som enligt givna&lt;br&gt;löften - vad det nu kan vara värt - skall bestå också i fortsättningen. Jag tror&lt;br&gt;att det innebär att vi kommer att få se många nya företag startas av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är säker på att de flesta medborgare i grunden är oroliga för Sveriges&lt;br&gt;ekonomi och därmed har förståelse för de åtgärder som måste vidtagas. Där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kanske Ny demokratis budskap till väljarna skulle utgöras av delar ur&lt;br&gt;Winston Churchills berömda tal: Det enda jag kan utlova är blod, svett och&lt;br&gt;tårar. Eftersom vi inte är i krig kanske vi kan utesluta blod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Höjda skatter kan aldrig accepteras innan man genomfört&lt;br&gt;alla de nödvändiga besparingarna. Jag tror att socialdemokraterna kommer&lt;br&gt;att få det mycket svårt i valet, för de har ingen politik över huvud taget och&lt;br&gt;ingen ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har under de här tre åren i riksdagen inte hört ett enda konkret förslag&lt;br&gt;från Socialdemokraterna förutom de två vanliga standardförslagen: Höj&lt;br&gt;skatterna! Öka bidragen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom står Socialdemokraterna just nu så högt i opinionssiffror som&lt;br&gt;de någonsin kan komma. Jag påstår att det bara kan gå en enda väg under&lt;br&gt;tiden fram till och i valrörelsen. Det är nedåt. När det väl böljar rutscha utför&lt;br&gt;kan det gå fort. Därför tror och hoppas jag verkligen på att den borgerliga&lt;br&gt;delen av vårt politiska system skall få fortsatt förtroende för att under den&lt;br&gt;kommande fyraårsperioden kunna fortsätta att genomföra den systemför-&lt;br&gt;ändring som är så nödvändig för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag påstår att det är socialdemokraternas fel att vi i dag har så många ar-&lt;br&gt;betslösa, att vi har så många förtidspensionärer och att vi har så många bi-&lt;br&gt;dragstagare. Det har blivit så genom en felaktig politik under decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gjorde socialdemokraterna och var höll de hus den 10 mars 1993 när&lt;br&gt;jag stod i denna talarstol och yrkade blankt avslag på regeringens ekono-&lt;br&gt;miska politik? Jag yrkade ett blankt avslag, vilket kunde ha möjliggjort för&lt;br&gt;Socialdemokraterna att ta över regeringsmakten. De var ju lika säkra då på&lt;br&gt;att de skulle lösa alla problem. Men man ville inte göra det. Man ville inte&lt;br&gt;ta tag i de problem som den nuvarande regeringen har fått göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker i stort sett att regeringen har gjort ett hyggligt jobb. Vi tycker&lt;br&gt;dock att den har missat möjligheten att ta litet större grepp och rätta till pro-&lt;br&gt;blemen litet snabbare. Det hade den haft möjligheter till. Den visste var vi&lt;br&gt;stod i de här frågorna. Man har varit så noga med att absolut inte ta hänsyn&lt;br&gt;till förslagen när de kommit från oss. En annan inställning skulle ha gagnat&lt;br&gt;landet. Det tror jag att man kommer att inse när vi eventuellt inte finns med&lt;br&gt;under nästa period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju mer omfattande de politiska ingreppen blir desto viktigare blir politi-&lt;br&gt;ken som medel att uppnå en bättre samhällsposition för en grupp medbor-&lt;br&gt;gare. Dessa processer verkar i en och samma riktning och ger därför ett sam-&lt;br&gt;hälleligt resultat där den politiska sektorn är större än det finns politiskt och&lt;br&gt;demokratiskt stöd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdsstaten, i de gigantiska former vi möter den i Sverige, tycks vara&lt;br&gt;oavsiktlig. Gunnar Sträng menade redan för snart 25 år sedan att skattetaket&lt;br&gt;var nått. Då låg skattetrycket på ca 40 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I modern tid ser vi de finansiella marknaderna använda möjligheterna till&lt;br&gt;”exit”. Kapitalet flyttas till de länder som har de bästa förutsättningarna för&lt;br&gt;framgångsrika investeringar. Det är problemet för närvarande - oavsett vem&lt;br&gt;som regerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om partierna växelvis uppnår majoritet - det är ju ett tillstånd vi kan få -&lt;br&gt;finns det visserligen en möjlighet att förluster och vinster uppväger var-&lt;br&gt;andra, men det förutsätter bl.a. att regeringarna byts ut med skiftande majo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riteter eller att regeringen intar en opartisk hållning och ser sin roll enbart i&lt;br&gt;utövande av den administrativa makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detta inte sker blir det lätt för skickliga men principlösa statsmän att&lt;br&gt;utnyttja tillfälliga partikonstellationer för att successivt driva upp statens ut-&lt;br&gt;gifter högt över den nivå som svarar mot folkets kollektiva intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhällighet kan uppnås genom krav på att höjningar av statsskuld&lt;br&gt;eller skatteuttag skall godkännas av en kvalificerad majoritet av riksdagens&lt;br&gt;ledamöter. Kvalificerad majoritet innebär att majoriteten måste vara betyd-&lt;br&gt;ligt större än 50 %. Man talar om krav på tre fjärdedelars eller nio tiondelars&lt;br&gt;majoritet. Det skulle hindra att man drar på sig alltför stora skulder som man&lt;br&gt;sedan har svårt att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle också vilja nämna en annan sak, nämligen att arbetslösheten tar&lt;br&gt;en väldigt stor del av vårt ekonomiska utrymme. Vi har faktiskt upprepat&lt;br&gt;några förslag - jag tänker särskilt på två - i tre år nu. Vi lade fram dem redan&lt;br&gt;hösten 1991. Det har vi gjort med hänsyn till den extrema situation vi har&lt;br&gt;både ekonomiskt och framför allt när det gäller arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första förslaget innebar att vi föreslog en dispens från LAS för dem&lt;br&gt;som var arbetslösa. Det gjorde vi för att ge dem möjlighet att själva gå ut&lt;br&gt;och knacka dörr hos företagen och ta till vara arbeten som tar två dagar, tre&lt;br&gt;veckor eller en månad att utföra allt efter behov. Jag påstår att det skulle ha&lt;br&gt;sysselsatt tiotusentals människor och givit en spänst i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra förslag som vi har upprepat under dessa tre år-det är partimo-&lt;br&gt;tioner båda två - innebär att man skulle ändra arbetstidslagen så att företags-&lt;br&gt;ledningarna och de lokala facken fick möjlighet att själva förlägga arbetsti-&lt;br&gt;den mellan låt säga 80 % och 120 %. Det tror jag skulle ha inneburit att man&lt;br&gt;på många företag som under denna tid har blivit tvingade att friställa perso-&lt;br&gt;nal i stället skulle ha kommit överens om att alla gick ned till t.ex. 90 % un-&lt;br&gt;der den tid företaget måste ”övervintra”. De anställda skulle ha sluppit&lt;br&gt;komma ut i arbetslösheten. När hjulen började snurra kunde man ta tillbaka&lt;br&gt;det och köra 110 % ett tag. Människor som själva är på en arbetsplats är&lt;br&gt;förnuftiga och pragmatiska. Jag tror att det skulle ha inneburit att tiotusen-&lt;br&gt;tals människor aldrig hade kommit ut i arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att man är alldeles för rädd för att ta litet annorlunda grepp,&lt;br&gt;även i situationer när det är påkallat. Det påstår jag att det har varit. En del&lt;br&gt;av de etablerade partierna sitter tyvärr i knät på facket. Facket tänker inte&lt;br&gt;på att även de arbetslösa är deras medlemmar. Jag vill påstå att Ny demokra-&lt;br&gt;tis enda särintresse är väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag yrka bifall till res. 2, 5, 31 och 34. Det är bara&lt;br&gt;fyra av våra reservationer, men vi står naturligtvis bakom alla våra reserva-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom detta är mitt sista anförande i kammaren vill jag&lt;br&gt;passa på att tacka finansutskottets ledamöter och kanslipersonal, och samti-&lt;br&gt;digt alla övriga ledamöter och framför allt riksdagens hela personal, som på&lt;br&gt;ett fantastiskt och trevligt sätt har servat oss under hela mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo G Jenevall var litet ledsen eller kanske möjligen irriterad&lt;br&gt;över att finansministern, Göran Persson och finansutskottets ordförande har&lt;br&gt;gått. Men Bengt Wittbom och jag är ju här, Bo G Jenevall. Simma litet lugnt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ett problem. Jag vet inte vem som företräder Ny demokrati i den&lt;br&gt;här debatten. Jag vet inte om det är Dan Eriksson i Stockholm, Bo G Jene-&lt;br&gt;vall eller näste talare på talarlistan. Men det kanske herrarna kan klara ut&lt;br&gt;för mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo G Jenevall sade att de minsann hade lagt fram en mängd bra förslag&lt;br&gt;som har gynnat byggindustrin. Jag håller med om att det var så när Bo G&lt;br&gt;Jenevall var ordinarie ledamot i finansutskottet. Då förde Bo G Jenevall&lt;br&gt;samtal med min dåvarande gruppledare Hans Gustafsson, men problemet&lt;br&gt;var bara att när de resonemang som ni hade fört skulle konfronteras med den&lt;br&gt;nydemokratiska verkligheten, enkannerligen partiledaren Wachtmeister om&lt;br&gt;jag har förstått det rätt, var det alltid tummen ner. Om jag har förstått det&lt;br&gt;rätt har det så småningom avspeglat sig i vissa omdispositioner av person-&lt;br&gt;sammansättningen av Ny demokratis representation i finansutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig göra några kommentarer till. Bo G Jenevall sade att de hade blivit&lt;br&gt;tillgodosedda av den nuvarande regeringen. Jag förstod att ni tyckte det när&lt;br&gt;t.o.m. herr Wachtmeister tidigare i dag reste sig upp och instämde i anföran-&lt;br&gt;det av Folkpartiets gruppledare Lars Leijonborg. Jag undrade bara vad Lars&lt;br&gt;Leijonborg tyckte om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo G Jenevall citerade Churchill och detta om blod, svett och tårar. Men&lt;br&gt;eftersom det inte är krig uteslöt han blodet. Då blir det svett och tårar förstår&lt;br&gt;jag. Det är det vi talar om, Bo G Jenevall, men vi lägger till en sak till -&lt;br&gt;rättvisa. Det tror jag inte att ni förstår. Rättvisa är nämligen svår att inse&lt;br&gt;intellektuellt. Den måste man känna i hjärtat, eller var man nu känner den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt vill jag tacka Bo G Jenevall. Vi har haft ett par intressanta och&lt;br&gt;spännande diskussioner under årens lopp. Bo G Jenevall har själv gått ut&lt;br&gt;offentligt och sagt att han nu kommer att lämna riksdagen. Därför passar det&lt;br&gt;att tacka honom nu. Jag gör det inte bara av artighet. Jag gör det för att jag&lt;br&gt;menar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 BO G JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För att utröna vem som talar för vad i den här debatten vill&lt;br&gt;jag tala om att jag faktiskt är ekonomisk talesman för partiet tills den här&lt;br&gt;dagen är slut i alla fall, men det är inte så lång tid kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade faktiskt att Arne Kjörnsberg och Bengt Wittbom fanns här. Jag&lt;br&gt;tycker att det är litet symtomatiskt. Ni är trogna, och ni deltar i debatterna.&lt;br&gt;Jag har alltid uppskattat att debattera med er båda. Ni är goda representan-&lt;br&gt;ter för respektive sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller med om det Arne Kjörnsberg sade om Hans Gustafsson. Jag&lt;br&gt;tycker att han är en ytterligt fin man. Han är mycket pragmatisk, och vi har&lt;br&gt;haft ett mycket gott samarbete. Men politik är svårt, och det gäller ju att&lt;br&gt;skapa majoriteter inte bara mellan partier utan även inom partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller också med Arne Kjörnsberg om detta med rättvisa. Jag förstår&lt;br&gt;inte att det skulle vara så konstigt. En av de valaffischer som vi har tagit fram&lt;br&gt;kallar vi för RAM. Jag vet inte om den kommer att användas i valrörelsen,&lt;br&gt;men det är ett förslag. RAM står för rättvisa, ansvar och moral. Det vill jag&lt;br&gt;gärna ställa mig bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill verkligen tacka Arne Kjörnsberg för många givande diskussioner&lt;br&gt;såväl i som utanför utskottet och även trevliga debatter här i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I sitt huvudanförande sade Bo G Jenevall att Ny demokratis&lt;br&gt;enda särintresse är väljarna. Nu är riksdagsperioden och riksdagstiden snart&lt;br&gt;slut. Jag förstår att det är mycket begärt att Bo G Jenevall skall erkänna&lt;br&gt;detta, men fundera hemma i kammaren över vad det har lett till att ni i varje&lt;br&gt;avgörande fråga har stött den borgerliga regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker inte att bara tala om rättvisa, Bo G Jenevall. Man måste på&lt;br&gt;något sätt definiera rättvisan. Jag menar att det inte är rättvist att lägga bör-&lt;br&gt;dorna på dem som redan har det tungt och lyfta av bördorna från dem som&lt;br&gt;har det relativt bra. Men det har ni bidragit till. Jag är ledsen att behöva säga&lt;br&gt;det, Bo G Jenevall, men jag är uppriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 BO G JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är nog tyvärr så, Arne Kjörnsberg, att den här mandat-&lt;br&gt;perioden och kanske en till går åt för att rätta till det elände som Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna har ställt till med. Man måste göra det först för att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att få den slutgiltiga rättvisan - en rättvisa som är värd namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan finns det inslag i det som har beslutats, och det finns säkert inslag&lt;br&gt;i det som vi har medverkat till, som kanske har fått en litet sned rättvisevin-&lt;br&gt;kel. Det är möjligt, men i de stora dragen tror jag ändå att vi har gjort de&lt;br&gt;rätta bedömningarna. Vi måste skapa förutsättningar för att landets eko-&lt;br&gt;nomi skall komma på fötter. Annars klarar vi inte detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 BENGT WITTBOM (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den här finanspolitiska debatten har tagit lång tid. För ett&lt;br&gt;tag sedan knackade en av mina kolleger mig på axeln och viskade i örat:&lt;br&gt;”Hör du, Wittbom, nu är det plus 100 %. Nu får ni skärpa er!” Därför skall&lt;br&gt;jag bli mycket kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Bo G Jenevall, som jag har haft förmånen att samarbeta med i finans-&lt;br&gt;utskottet under en tid, vill jag säga att jag personligen tycker att det har varit&lt;br&gt;mycket trevligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att föra en debatt med Ny demokrati, represen-&lt;br&gt;terat av Bo G Jenevall, är det, som alla vet som har följt dessa tre år i kam-&lt;br&gt;maren, fullständigt hopplöst i dag. Vi vet snart inte vem som företräder vad,&lt;br&gt;och det gäller inte minst efter gårdagens nattliga övningar här i kammaren.&lt;br&gt;Däremot vill jag säga att jag har uppskattat, och skulle också uppskatta, att&lt;br&gt;föra en diskussion med Bo G Jenevall. Men jag vill inte uppta kammarens&lt;br&gt;tid med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tacka Bo G Jenevall för det samarbete som vi har haft. Eftersom&lt;br&gt;vi nu skall försöka gå ut som vanliga medborgare och hjälpa till att sätta det&lt;br&gt;här landet på fötter tror jag att Bo G Jenevall instämmer i det jag säger nu:&lt;br&gt;Jag hoppas att ni som är kvar här ser til) att vi får chansen att göra det och&lt;br&gt;att ni inte sätter för många käppar i hjulet för oss och för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 BO G JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte heller förlänga debatten ytterligare. Jag vill&lt;br&gt;bara passa på att tacka Bengt Wittbom. Vi har ju dessutom haft ett mycket&lt;br&gt;nära samarbete när han som ensamutredare med en politisk referensgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tagit fram underlaget för förändringen av utvecklingsfonderna till ut-&lt;br&gt;vecklingsbolag. Den är under genomförande för närvarande. Jag hoppas&lt;br&gt;bara att slutresultatet kommer att bli någorlunda i den riktning som vi båda&lt;br&gt;försökte åstadkomma. Tack Bengt Wittbom!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 LARS MOQUIST (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall ägna mig åt det svenska budgetunderskottet och&lt;br&gt;den svenska statsskulden. Jag skall också ge exempel på vilket märkligt bi-&lt;br&gt;dragsberoende vi har börjat anpassa oss till - ett bidragsberoende som kostar&lt;br&gt;stat och kommun stora pengar. Självfallet borde resurserna användas på ett&lt;br&gt;bättre sätt. Därför kommer jag att tala om såväl öländska hackspettar som&lt;br&gt;sexvägledare för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1993 utkom från Finansdepartementet en liten 90-sidig bok,&lt;br&gt;”Budgetunderskott och statsskuld - Hur farliga är de?”. Boken dokumente-&lt;br&gt;rar en konferens om budgetunderskott och statsskuld som ESO, Expert-&lt;br&gt;gruppen för studier i offentlig ekonomi, höll i november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska underskottet, såväl för staten som för den offentliga sektorn&lt;br&gt;som helhet, växte under åren 1990-1993 snabbare än för något annat indu-&lt;br&gt;striland. Från att ha haft västvärldens starkaste statsfinanser fick Sverige&lt;br&gt;västvärldens svagaste. Det betyder i sin tur att statsskulden började växa&lt;br&gt;snabbt. Den svenska staten är på väg att skaffa sig en lika stor bruttoskuld&lt;br&gt;som de mest skuldsatta staterna bland de industrialiserade länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte konstigt att människor blir oroliga över de enorma bruttosiff-&lt;br&gt;rorna och över kvällspressens bilder på spädbarn som sägs vara skyldiga&lt;br&gt;hundratusentals kronor redan vid födseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ekonomer analyserar underskott på kort sikt är finansieringen det&lt;br&gt;som främst brukar granskas. Underskott i de offentliga finanserna måste ju&lt;br&gt;täckas på något sätt. Förenklat uttryckt kan man säga att det finns två meto-&lt;br&gt;der att göra detta. Antingen trycker staten pengar eller också lånar man på&lt;br&gt;kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora upplåningsbehoven kan inte betraktas för sig utan måste ställas&lt;br&gt;i relation till ekonomin i övrigt. På kort sikt kan den svenska ekonomin tydli-&lt;br&gt;gen klara även ganska stora underskott. Den viktiga frågan blir därför den&lt;br&gt;långsiktiga. Är ett underskott av den här kalibern hållbart? Vad händer om&lt;br&gt;underskotten ligger kvar under en längre period?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är uppenbarligen beroende av en lång rad faktorer: realräntan, den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten, den offentliga sektorns balansräkning och i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning underskottet är konjunkturellt betingat. Det är dessa omständig-&lt;br&gt;heter som avgör ekonomins förmåga att på längre sikt bära den stora stats-&lt;br&gt;upplåningen. Risken för att en stor del av underskottet kommer att ligga&lt;br&gt;kvar även om ekonomin börjar växa är mycket påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga balansräkningen har både en skuldsida och en tillgängs-&lt;br&gt;sida. Skulderna har de senaste åren exploderat. Att statsskulden växer&lt;br&gt;snabbt när de löpande underskotten är stora är självklart. Men en viktig&lt;br&gt;fråga är vad upplåningen används till. Om den motsvaras av att den offent-&lt;br&gt;liga sektorn som helhet bygger upp tillgångar behöver problemet kanske inte&lt;br&gt;vara så stort. Men underskottet har inte gått till investeringar utan till lö-&lt;br&gt;pande konsumtion. En del tillgångar har snarare fallit i värde under fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetskrisen. Den offentliga balansräkningen urholkas därför snabbt, även&lt;br&gt;realt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägg till detta också ett antal dolda problem som exempelvis de framtida&lt;br&gt;åtaganden som finns i pensionssystemen. Ca 200 miljarder kronor har utlo-&lt;br&gt;vats i pensioner till offentliganställda utan att några avsättningar gjorts för&lt;br&gt;att trygga löftena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att den offentliga balansräkningen försvagas snabbt och att&lt;br&gt;framtidsutsikterna under överskådlig tid ser dystra ut. Fortsatt stora budget-&lt;br&gt;underskott gör att statsskulden fortsätter att växa snabbt medan tillgångarna&lt;br&gt;minskar genom att AP-fonden reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora budgetunderskott som fanns vid mitten av 1980-talet försvann&lt;br&gt;relativt lätt. Mot slutet av årtiondet visade statsbudgeten t.o.m. ett mindre&lt;br&gt;överskott. Om samma snabba förbättring kan väntas ske under de närmaste&lt;br&gt;åren förefaller underskottsproblemen inte vara så stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men läget är den här gången mycket allvarligare än på 1980-talet. Siff-&lt;br&gt;rorna är betydligt värre. Vi startar från högre nivåer på såväl underskott som&lt;br&gt;statsskuld. Vi har alltså mer att arbeta in. Att statsskulden växer från en&lt;br&gt;högre nivå gör att räntekostnaden blir större nu än på 1980-talet. Det håller&lt;br&gt;uppe underskotten. Arbetslösheten är betydligt högre, vilket i sig medför&lt;br&gt;såväl högre utgifter som lägre statsinkomster. Vi vet av erfarenhet att hög&lt;br&gt;arbetslöshet tenderar att bita sig fast, vilket skulle betyda att också dess för-&lt;br&gt;svagande effekter på budgeten blir bestående. Skattesystemet är annorlunda&lt;br&gt;än på 1980-talet. När ekonomin vänder uppåt och lönerna stiger blir den po-&lt;br&gt;sitiva effekten på statsbudgeten mindre än på 1980-talet. Sist men inte minst,&lt;br&gt;alla lätta besparingar är redan gjorda. Det var de inte för tio år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att underskottet inte kan förväntas minska snabbt av sig&lt;br&gt;självt. Det strukturella inslaget i underskottet är stort. Innebörden är att en&lt;br&gt;stor del av underskottet kan förväntas stanna kvar även om den ekonomiska&lt;br&gt;situationen ljusnar och konjunkturen förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mekanismerna varigenom ett underskott i dag lägger bördor på framtiden&lt;br&gt;är flera. Men det finns en direkt mekanism, och det är helt enkelt den ränte-&lt;br&gt;börda som måste finansieras vid en ny stabil nivå på statsskulden och som&lt;br&gt;förr eller senare framtida yrkesaktiva skattebetalare kommer att få betala.&lt;br&gt;Räntebördan kan uttryckas som en skattehöjning vilken framtida generatio-&lt;br&gt;ner får stå för. Problemet är att barnen och barnbarnen, som till slut får be-&lt;br&gt;tala, inte får vara med och fatta de politiska besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I Sunt Förnuft, som också är ett av Ny demokratis slagord,&lt;br&gt;har en journalist på tidningen Ölandsbladet noterat att uppfinningsrikedo-&lt;br&gt;men hos enskilda, organisationer och föreningar är enorm när det gäller att&lt;br&gt;mjölka pengar ur ett bidragssystem som inte längre låter sig kontrolleras.&lt;br&gt;Medborgarna förefaller helt hjälplösa, fastnaglade och totalt beroende, som&lt;br&gt;den som missbrukar en drog. Inga enskilda initiativ tas längre om inte stat,&lt;br&gt;kommun eller landsting ställer upp med pengar. Om två personer träffas för&lt;br&gt;att bilda en akvarieförening kan vi vara förvissade om att första punkten på&lt;br&gt;den upprättade dagordningen är ansökan om kommunalt aktivitetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god översikt av det absurda och oformliga bidragssystemet kan den få&lt;br&gt;som läser lokalpressen, särskilt dess ortssidor. Under en månad gick Ölands-&lt;br&gt;bladsreportern Kurt Lundgren systematiskt igenom två lokaltidningar. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fanns en stor mängd av artiklar om bidrag i alla dess former. Mestadels tycks&lt;br&gt;de olika tidningsreportrarna stå på bidragssökarens sida, i all synnerhet då&lt;br&gt;det i sällsynta fall blev ett nej till bidrag. Då heter det ”Dråpslag” och lik-&lt;br&gt;nande i rubriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Journalisterna förefaller lika indignerade som den bidragsförvägrade för-&lt;br&gt;eningen. Kanske finner vi i denna symbios mellan bidragssökare och journa-&lt;br&gt;lister förklaringen till att kommun, landsting och stat så sällan vågar sig på&lt;br&gt;ett obekvämt beslut. Det blir alltid obehaglig publicitet efteråt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte i ett enda fall under den månad reportern gjorde sin granskning fann&lt;br&gt;han att den som söker ett bidrag, oavsett vad det är, utsatts för granskning&lt;br&gt;eller att nyttan av det sökta bidraget satts i fråga. Ändå handlar en del ansök-&lt;br&gt;ningar om direkta absurditeter och uppenbara försök, många gånger fram-&lt;br&gt;gångsrika, att lura av systemet pengar. Hör bara här vad Kurt Lundgren fun-&lt;br&gt;nit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsås brukshundklubb kräver 4 000 kr av kommunen för att bygga en&lt;br&gt;hundparkering för fem hundar. Fritidsnämndens politiker har diskuterat&lt;br&gt;ärendet men kunde inte komma fram till beslut. Först måste hela nämnden&lt;br&gt;göra ett studiebesök på platsen. Vovvarna inspekterades i april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Broakulla orkar inte Verdandi längre betala hyra till kommunen för sin&lt;br&gt;fiskestuga. Föreningen kräver fri hyra med motiveringen att när dasset ra-&lt;br&gt;sade ihop byggde medlemmarna upp det igen på egen hand, utan kostnad&lt;br&gt;för kommunen! Borde inte detta initiativ motivera fri hyra, så vore det väl&lt;br&gt;underligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kulturförening i Kalmar finns en person anställd. Nu har inte för-&lt;br&gt;eningen längre råd att behålla den anställde utan varslar denne om avsked.&lt;br&gt;I stället satsar styrelsen på personal som har lönebidrag. Det innebär att sta-&lt;br&gt;ten går in och finansierar verksamheten, säger föreningens ordförande. Att&lt;br&gt;staten har kostnader för lönebidragare tycks inte föresväva ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett särskilt ansvar för hackspettar, anser en kvinna på Öland,&lt;br&gt;som kräver ersättning av länsstyrelsen för att en hackspett hackat sönder&lt;br&gt;hennes flaggstång. Den hackar även på fritidshuset, så det kan bli dyrt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polis står under åtal för grovt bedrägeri sedan han fifflat med reseräk-&lt;br&gt;ningar. Men nu har han förtidspensionerats efter beslut i Rikspolisstyrelsen.&lt;br&gt;Därmed skulle denna besvärliga sak vara ur världen. Det framgår inte om&lt;br&gt;pensioneringen är ett straff för begånget brott, men så skall det uppenbarli-&lt;br&gt;gen förstås. Polisen är 50 år gammal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun anser sig ha gott om pengar och anslår därför medel för&lt;br&gt;att öppna ett kontor i Gdansk. Kontoret skall lämna service åt affärsmän på&lt;br&gt;besök i Polen. Kontoret kostar 80 000 kr. Servicekontor i Polen, kan det vara&lt;br&gt;en kommunal uppgift? Det skapar emellertid arbete, en halvtidstjänst inrät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handbollsförening i Kalmar är upprörd. Det städas för dåligt i sporthal-&lt;br&gt;larna. Allergi har nu drabbat handbollsspelarna, så att hela laget enligt ett&lt;br&gt;indignerat brev håller på att slås ut. Att handbollsspelarna skulle kunna&lt;br&gt;städa efter sig när de tränat i sporthallen, som går med enorma underskott,&lt;br&gt;är naturligtvis en fullständigt främmande tanke. Självfallet åligger städ-&lt;br&gt;ningen kommunen, inte en ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterås kommun har t.ex. betalat ut 200 000 kr till föreningar som skö-&lt;br&gt;ter idrottsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprit är läromedel i Borgholm. Där går tolv personer på en AMS-finansie-&lt;br&gt;rad drinkblandarkurs. Kursen kostar 85 000 kr varav spriten drar en kostnad&lt;br&gt;på 5 000 kr. Kursen omfattar fem veckor och anses av arbetsförmedlingen&lt;br&gt;fylla ett uppdämt behov. Kursdeltagarna får inte dricka, bara smaka och&lt;br&gt;spotta ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har beslutat underlätta den sexuella tillvaron för Kalmar läns&lt;br&gt;kvinnor såvida de är under 21 år. P-piller för ett helt års förbrukning delas&lt;br&gt;ut gratis. Den som vill ha riskfria samlag inom en tremånadersperiod får&lt;br&gt;emellertid betala pillren själv, men därefter är det gratis ett år. Det här blir&lt;br&gt;dyrt, så därför införs det en avgift på 100 kr för spiral. Alltihop drog i gång&lt;br&gt;den 15 mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar anses inte kunna sköta sitt sexliv på egen hand. De måste upp-&lt;br&gt;lysas, och det kostar 500 000 kr. En projektledare anställs av Kalmar lands-&lt;br&gt;ting. Men nu är det inte flyktingarna själva som skall få upplysning utan de&lt;br&gt;som jobbar med flyktingar, dvs. svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En man anställd vid länsstyrelsen har drabbats av heshet. Länsstyrelsen&lt;br&gt;har dåligt inomhusklimat, säger mannen, som anser sig berättigad till arbets-&lt;br&gt;skadeersättning. En specialist på yrkesmedicin skall utreda detta besvärliga&lt;br&gt;ärende. Kan hesheten möjligen komma från en gammal förkylning? Något&lt;br&gt;att utreda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vimlar av kråkor och kajor på Öland. Sedan skottpengarna slopades&lt;br&gt;har det bara blivit värre. Jägarna tvingas skjuta helt ideellt, utan ersättning.&lt;br&gt;Så får det inte vara. En jägare föreslår att Borgholms kommun anslår pengar&lt;br&gt;till timlön och milersättning för kråkjägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoläget är oroande i Kalmar län. Landstinget har därför tilldelat en rad&lt;br&gt;föreningar 500 000 kr till hälsoupplysning. Miljöpartiet vill gå ännu längre&lt;br&gt;och starta stora utbildningskampanjer mot allergi. Miljökontoret i Kalmar&lt;br&gt;har också förslag till lösningar. Miljöombudsmän på varenda kommunal för-&lt;br&gt;valtning lyder receptet för bättre miljö och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bygdegård på norra Öland skall byggas ut för 1,2 miljoner kronor. Men&lt;br&gt;för detta krävs statliga bidrag från Boverket, som emellertid inte beviljar nå-&lt;br&gt;got bidrag om inte kommunen först beviljar bidrag till 30 % av byggkostna-&lt;br&gt;den. Det ena bidraget förutsätter alltså det andra. Det framgår inte om det&lt;br&gt;krävs något litet bidrag också ur den egna plånboken - men så är det förstås&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borttagandet av färg, inköp av färg och grundstrykning av fasaden på en&lt;br&gt;kafébyggnad i Borgholm stöttas med 60 000 kr av kulturmiljöenheten efter-&lt;br&gt;som byggnaden anses ha kulturvärde. Ett kafé i ett kulturhus har ett plus-&lt;br&gt;värde i konkurrensen. Varför skall fasaden målas med hjälp av våra pengar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Helges Lada kräver 40 000 kr av Emmaboda kommun i upp-&lt;br&gt;rustningspengar. Föreningen är inte heller främmande för ALU-hjälp när&lt;br&gt;den gamla ladan skall renoveras. Det finns spännande användningsområden&lt;br&gt;för en renoverad lada: boxningslokaler, husvagnsuthyrning eller hönshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta är ju befängt. Vad vill jag nu ha sagt med mina exem-&lt;br&gt;pel? Jo, när tillgångarna är begränsade måste stat och kommun prioritera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då måste det fattas obehagliga beslut - ibland i tusenkronorsklassen, ibland&lt;br&gt;i miljonklassen och ibland i miljardklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt min mening är politikers för närvarande viktigaste uppgift&lt;br&gt;är följande, nämligen att inplantera ett krismedvetande hos svenska folket.&lt;br&gt;Alla går bara och tänker på sig själva eller sitt särintresse. Men ingen tycks&lt;br&gt;ha några barn eller barnbarn. Men för mig som har två barn - Åsa och Pia -&lt;br&gt;och fyra barnbarn - Simon, Hanna, Tobias och Emma - är det bedrövligt att&lt;br&gt;vi ägnar dem så litet omsorg och omtanke inför framtiden. De flesta männi-&lt;br&gt;skor i vårt land tycks tro att allt ordnar sig självt. Men det gör inte det. Vi&lt;br&gt;måste inse att nivåerna i socialförsäkringssystemen! kanske måste vara 70 %&lt;br&gt;eller lägre. Jag tänker på sjukersättning, föräldraförsäkring, a-kassa m.m.&lt;br&gt;Vi kommer också att tvingas skära i pensioner och socialbidrag. Vi har ju&lt;br&gt;inte råd. Vi har inga pengar. Hela samhällsbygget går ju på lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina barnbarn har väl också rätt till ett uns av den välfärd jag själv har?&lt;br&gt;Men håller vi på så här finns det ingen välfärd att ge till mina barnbarn. Alla&lt;br&gt;säger i dag att det inte går att dra ned. Men det är klart att det går. Men det&lt;br&gt;svider ju, och jag inser att det svider olika hårt för olika människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora kostnaderna ligger i våra socialförsäkringssystem. Men det är&lt;br&gt;också viktigt att människor i samhällets och näringslivets toppar inser sitt&lt;br&gt;ansvar och inte provocerar de breda folkmassorna genom att ge sig själva&lt;br&gt;förmåner som inte står i någon som helst proportion till deras arbetsinsatser.&lt;br&gt;Detta betyder inte så mycket i samhällsekonomin, men opinionsmässigt är&lt;br&gt;det viktigt. Bistånd och flyktingpolitik drar naturligtvis inte samma kostna-&lt;br&gt;der som de stora socialförsäkringssystemen. Men det är viktigt att ge alla i&lt;br&gt;Sverige en signal om att svångremmen dras åt även på dessa områden, även&lt;br&gt;om besparingen inte skulle vara större än 10-15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nydemokratisk politiker kommer jag att göra allt vad jag kan för att&lt;br&gt;inplantera detta krismedvetande åtminstone bland invånarna i mitt hemlän,&lt;br&gt;Kalmar län. Jag kommer att tala om att vi måste inse att framtiden innebär&lt;br&gt;uppoffringar. En välkänd person sade ju en gång något om ”blod, svett och&lt;br&gt;tårar”, och jag tror att det blir så. Människor måste inse att framtiden kan&lt;br&gt;innebära helt slopade barnbidrag, slopade bostadssubventioner, dvs. höjda&lt;br&gt;hyror, sänkta pensioner, sänkta ersättningsnivåer för a-kassa, sjukförsäk-&lt;br&gt;ring, föräldraförsäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag kommer också att tala om att vägen till framgång för Sverige lig-&lt;br&gt;ger i att få fart på näringslivet och att främja småföretagsamhet. Då behövs&lt;br&gt;det sänkta skatter så att företagare får tillbaka lusten och motivationen att&lt;br&gt;göra något bra både för sig själva, för sina anställda och för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom det finns barn i Sverige, måste det också finnas&lt;br&gt;föräldrar. Jag hoppas att dessa inser sitt ansvar och tar sitt ansvar nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För en stund sedan hade jag problem med att jag inte visste&lt;br&gt;vem som företrädde Ny demokrati i den ekonomisk-politiska debatten. Var&lt;br&gt;det Dan Eriksson i Stockholm, Bo G Jenevall eller Lars Moquist? Jag har&lt;br&gt;nu insett att det är Lars Moquist. Jag tackar för ett upplysande inlägg om&lt;br&gt;situationen i trakten av Kalmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 ANITA JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sista skattedebatten för denna mandatperiod. Dags för sum-&lt;br&gt;mering. Vad har ni gjort? Vad har ni åstadkommit på skatteområdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni övertog ett modernt skattesystem. Det hade ett brett stöd i riksdagen.&lt;br&gt;Det satte stopp för skatteplanering. Det är viktigt inte bara för rättvisan, inte&lt;br&gt;bara för förtroendet utan också för effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi gjorde upp med Folkpartiet om det nya skattesystemet. Hur förvalta-&lt;br&gt;des det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, det är bara att konstatera att Folkpartiet kapitulerat och låtit Bo Lund-&lt;br&gt;gren styra skattedebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det kom till kritan betydde uppgörelsen ingenting. När jag, herr tal-&lt;br&gt;man, satt och funderade inför den här debatten, påminde jag mig om alla&lt;br&gt;de kvällar, ibland nätter, då Kjell Johansson, Anne Wibble, jag själv, Lars&lt;br&gt;Hedfors m.fl. satt och gjorde upp på punkt efter punkt. Vi gjorde det för att&lt;br&gt;vi ville ha ett rättvist skattesystem. Men tyvärr har Kjell Johansson tydligen&lt;br&gt;glömt den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart tog enkelheten vägen? Vi införde tillsammans en likformig beskatt-&lt;br&gt;ning av hushållens kapitalinkomster. Alla avdrag var värda lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är vi tillbaka i träsket. Det finns minst sju olika skattesatser på kapital-&lt;br&gt;inkomster och massor av olika kvittningsmöjligheter. Man kan konstatera&lt;br&gt;att ert bidrag till en ökad sysselsättning handlar om eventuellt fler jobb för&lt;br&gt;skatterådgivare och skattejurister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tala om en tärande sektor!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni hade med fagra tal och vaga löften gett intryck av att alla skulle få&lt;br&gt;sänkta skatter. Carl Bildt och Bo Lundgren lovade också i förra valrörelsen&lt;br&gt;att sänka skatterna för de vanliga löntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni talar fortfarande om att hushållen skulle ha fått sänkt skatt, kanske i&lt;br&gt;hopp om att folk inte skall titta efter i plånboken. Men än så länge har vi&lt;br&gt;världens bästa skola - åtminste har vi haft det. Herr talman! Löntagarna är&lt;br&gt;inte dumma. Bo Lundgren! Löntagarna kan räkna. Löntagarna kan tänka&lt;br&gt;efter. Men sanningen är att löntagarna får betala mer i skatt på samma in-&lt;br&gt;komst nu än när Bo Lundgren tillträdde som skatteminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har tagit bort eller begränsat avdragsmöjligheterna. Ni har infört nya&lt;br&gt;egenavgifter. Sammanlagt har ni höjt skatterna på arbetsinkomster med när-&lt;br&gt;mare 30 miljarder kronor. Man blir onekligen irriterad när man ser bussrek-&lt;br&gt;lamen i länet: ”Skattechock om Socialdemokraterna vinner valet!” Det är&lt;br&gt;skrämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kritik handlar inte i första hand om att ni har höjt skatterna. Det kan&lt;br&gt;vara nödvändigt i vissa lägen. Men en del av era höjningar har skett vid fel&lt;br&gt;tillfällen. Ni har stramat åt en ekonomi som redan höll på att rasa, och har&lt;br&gt;rasat, samman, Bo Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kritik handlar om att ni sviker era löften. Ni lovade en sak och gjorde&lt;br&gt;något helt annat. Ni hade aldrig en tanke på att sänka skatterna för oss van-&lt;br&gt;liga löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kritik handlar också om de stora orättvisorna. Ni har höjt skatterna&lt;br&gt;för dem som enbart har arbetsinkomster. Däremot har ni sänkt skatterna för&lt;br&gt;dem som har arbetsfria inkomster med sammanlagt 23-25 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har beslutat att ta bort förmögenhetsskatten. Ni har beslutat att ta bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten på vissa utdelningar. Nu har ni mer än halverat skatten på aktievins-&lt;br&gt;ter. För att få sänkt skatt under er regering måste man vara rik - väldigt rik.&lt;br&gt;Ruska inte på huvudet, Bo Lundgren! Det vet jag, och det vet löntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker inte med litet pengar på banken eller i allemanssparandet. Det&lt;br&gt;krävs några miljoner i nettoförmögenhet. Och ju fler miljoner man har,&lt;br&gt;desto mer har man tjänat på den moderata politiken. Detta begär ni väljar-&lt;br&gt;nas förtroende för i höst. Men jag tror att väljarna kommer att vara ganska&lt;br&gt;kloka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni genom ert skatteförslag får miljonärernas förtroende, kan jag för-&lt;br&gt;stå det. Men varför, herr talman, skulle en vanlig löntagare rösta på Modera-&lt;br&gt;terna? Vad har ni moderater lämnat för besked om skattepolitiken efter va-&lt;br&gt;let? Ni säger att den skattepolitik som inletts skall fullföljas. Det innebär&lt;br&gt;alltså fortsatta skattehöjningar för löntagarna. Det innebär också fortsatta&lt;br&gt;skattelättnader för dem som är rika. Det är Moderaternas besked. Men den&lt;br&gt;vägen leder inte framåt, Bo Lundgren, utan den leder bakåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har redovisat vårt alternativ, som innebär en skatte-&lt;br&gt;politik för rättvisa och tillväxt. Vi har två fundamentala krav i vårt skattesy-&lt;br&gt;stem. Det första kravet är att den som tjänar mest och som har kapital skall&lt;br&gt;betala en större andel skatt av sin inkomst än andra. Det andra är att ingen&lt;br&gt;skall kunna smita undan. Skatteflykten måste stoppas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda dessa avseenden har skattepolitiken gått rakt emot den inriktning&lt;br&gt;som Socialdemokraterna och Folkpartiet var överens om, Kjell Johansson,&lt;br&gt;dvs. skatt efter bärkraft. Regeringen Bildt, med Bo Lundgren som skattemi-&lt;br&gt;nister, har lyckats med konststycket att höja skatten på arbete med nästan&lt;br&gt;30 miljarder kronor. Detta tål att upprepas från denna talarstol. Samtidigt&lt;br&gt;har man sänkt skatten på kapitalinkomster och på stora förmögenheter med&lt;br&gt;nästan lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den borgerliga regeringen har alla löntagare och pensionärer fått&lt;br&gt;höjd skatt, och alla som äger aktier och förmögenheter har fått sänkt skatt.&lt;br&gt;Under den borgerliga regeringen har rättvisan satts på undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater kräver nu att kapitalinkomstskatten återförs till den&lt;br&gt;nivå som bestämdes vid skattereformen, dvs. 30 %. Vi kräver att förmögen-&lt;br&gt;hetsskatten inte avskaffas utan reformeras och effektiviseras och att de som&lt;br&gt;tjänar mer än 200 000 kr om året får en höjd inkomstskatt, en s.k. värnskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att många människor är beredda att ställa upp på det, om det blir&lt;br&gt;ett rättvist skattesystem. Först när vi får ett rättvist skattesystem har vi den&lt;br&gt;moraliska rätten att kräva uppoffringar av det svenska folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra grundkravet på skattesystemet är att det skall vara konstruerat&lt;br&gt;så att alla betalar skatt i vederbörlig ordning. Även på den punkten har den&lt;br&gt;borgerliga regeringen misslyckats. I dag vet vi att många människor inte be-&lt;br&gt;talar sin skatt. Det handlar om flera tiotals miljarder kronor som på detta&lt;br&gt;sätt undandras samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren lagt fram förslag som har vridit viktiga vapen&lt;br&gt;ur händerna på skattemyndigheterna. Jag tänker på den proposition som&lt;br&gt;handlade om Rättssäkerhetskommittén och som antogs av riksdagen för 14&lt;br&gt;dagar sedan. Jag tänker också på att den borgerliga regeringen har avskaffat&lt;br&gt;skatteflyktsklausulen och betalningslagen. Jag tänker på alla de förslag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt Moderata samlingspartiet har fört fram för att underminera skatte-&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratisk politik bygger på tre huvudförslag. Vi socialdemokra-&lt;br&gt;ter föreslår en tillfällig värnskatt. Vi som har hälsa, jobb och goda inkomster&lt;br&gt;skall bära vår del av bördorna. Vi föreslår en återgång till en likformig be-&lt;br&gt;skattning av hushållens kapitalinkomster. Det skulle bli ett sunt, effektivt&lt;br&gt;och rättvist skattesystem. Vi föreslår förbättringar för de företag som satsar,&lt;br&gt;investerar och skapar nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en politik som kan få, och kommer att få, ett brett stöd hos det&lt;br&gt;svenska folket. Det borde få ett brett stöd också i denna kammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kommer jag till dagens stora händelse, herr talman, nämligen DN-arti-&lt;br&gt;keln av Anne Wibble. Hur kommer Bo Lundgren att ställa sig till Wibbles&lt;br&gt;sparpaket? Det innehåller följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta pensioner; svaret blir säkert ett ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre förtidspension; svaret blir säkert ett ja, om jag känner Bo Lundgren&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämrad sjukförsäkring; svaret blir säkert ett ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad ersättning för arbetslösa; svaret blir med hundra procents säkerhet&lt;br&gt;ett ja från Bo Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsstödet skärs ned; det har ju Bo Lundgren redan börjat med, så det&lt;br&gt;kommer säkert att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sämre villkor för kommuner och landsting; det tror jag säkert att Bo Lund-&lt;br&gt;gren ställer upp på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag undrar verkligen om Bo Lundgren och Moderata samlingspartiet&lt;br&gt;ställer upp på resten av punkterna, t.ex. höjda miljöskatter, moms på tid-&lt;br&gt;ningar, jakt på skattesmitare. Det skulle vara oerhört intressant att få höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den näst sista dagen på detta riksmöte får man kanske lov att rikta ett litet&lt;br&gt;tack till Ny demokrati. Det är nämligen tack vare dem i Ny demokrati, Bo&lt;br&gt;Lundgren, som vi i skatteutskottet har kunna få mer pengar till skatteförvalt-&lt;br&gt;ningarna. Och tack vare dem har vi i justitieutskottet kunnat få mer pengar&lt;br&gt;till åklagare, detta för att just komma åt skattesmitning. Men det kanske är&lt;br&gt;en omvändelse under galgen, Bo Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att egenavgifterna höjs kommer att innebära att de marginal-&lt;br&gt;effekter som Bo Lundgren så gärna talar om kommer att höjas. Jag skulle&lt;br&gt;vara glad om Bo Lundgren kunde redovisa för skatteutskottets ledamöter&lt;br&gt;och andra ledamöter i denna kammare var Bo Lundgren står i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till samma reservationer som Göran Person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 LARS BÄCKSTRÖM (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta är valperiodens sista skattedebatt i riksdagen. I tre år&lt;br&gt;har Sveriges folk fått uppleva vad en moderatledd regering och en moderat&lt;br&gt;skattepolitik innebär. Det har varit tre blå år. Regeringen lovade sänkt skatt&lt;br&gt;för alla. Löftena var säkert ärligt menade. Men de stod sig inte vid mötet&lt;br&gt;med marknadskrafterna och valutaspekulanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fick alltså växla in skattesänkartåget, det blå tåget, på ett sma-&lt;br&gt;lare spår. Sveriges löntagare, Sveriges hushåll, fick inga skattesänkningar;&lt;br&gt;de fick höjningar. De fick höjd moms, höjd skatt på el och bensin, höjd kol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dioxidskatt, slopat schablonavdrag, sänkt grundavdrag, slopat grundavdrag&lt;br&gt;vid statlig taxering och slopat reallöneskydd i skatteskalan. Som lök på laxen&lt;br&gt;fick Sveriges löntagare egenavgifter på 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och det kommer mera, precis som man säger i TV. Häromdagen fattade&lt;br&gt;riksdagen principbeslut om ytterligare 9 % i egenavgifter under 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I början gick det inte så illa för statsrådet Lundgren. Under&lt;br&gt;år 1991 höjde regeringen inga skatter. Men under åren 1992 till 1994 lyckades&lt;br&gt;regeringen driva igenom skatteskärpningar på 40,5 miljarder kronor. Lägg&lt;br&gt;sedan till egenavgifter på 8 miljarder kronor. Då blir summan 48,5 miljarder&lt;br&gt;kronor i skatteskärpningar. För år 1995 blir det en nettohöjning med 3,5 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Summa summarum blir det 52 miljarder kronor, dvs. 5 200&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! ”Farbror Blå” borde rodna när han summerar alla de skatte-&lt;br&gt;höjningar som regeringen Bildt drivit igenom. Vi i det röda laget måste er-&lt;br&gt;känna att regeringen visat prov på uppfinningsrikedom när det gäller att&lt;br&gt;komma på nya metoder att höja skatterna för det svenska folket. Orginellt&lt;br&gt;nog har man höjt de skatter som redan var höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika kreativ har regeringen varit när det gäller att sänka de skatter som&lt;br&gt;redan var låga, skatterna på kapital och för företag. Under 1991-1994 har&lt;br&gt;regeringen drivit igenom sänkningar på 56 miljarder, främst för företag och&lt;br&gt;kapital. Och rätt skall vara rätt, herr talman; slutresultatet blir faktiskt en&lt;br&gt;nettoskattesänkning på ca 4,5 miljarder. Men det blev inte den blå finkosty-&lt;br&gt;men, som man skulle visa upp i valrörelsen - det bidde bara en tumme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag behöver inte hänge mig åt recensioner. Till hösten har&lt;br&gt;vi val. Då får väljarna avge sitt omdöme om de blå åren. Då får väljarna säga&lt;br&gt;ifrån hur de vill ha det under kommande tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen vet hur det kommer att gå. Men jag tror att väljarna har fått nog av&lt;br&gt;den blå perioden, fått nog av skattehöjningar för hushåll och skattesänk-&lt;br&gt;ningar för kapital och företag, fått nog av en sned fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här gör inte att jag tror att resten av 90-talet blir en ro-&lt;br&gt;senröd tid. Sverige har svåra problem att hantera, problem som inte kan lö-&lt;br&gt;sas genom att längta till Erlander, härma Sträng eller driva reprispolitik. I&lt;br&gt;en ny tid fordras en ny politik, en radikal vänsterpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och den radikala vänsterpolitiken tar budgetunderskotten och statsskul-&lt;br&gt;den på allvar. I valrörelsen kommer jag att möta väljarna med ett rakt be-&lt;br&gt;sked. Jag kommer att säga: Problemen med underskott och statsskuld inte&lt;br&gt;är så allvarliga som ni tror - de är mycket värre. Vi i den radikala vänstern&lt;br&gt;vet att man inte kan lösa budgetproblemen med skattehöjningar - det går&lt;br&gt;inte - men vi inser att man inte heller kan sanera statsfinanserna utan skatte-&lt;br&gt;höjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi talar klartext. Vi säger att ett realistiskt saneringsprogram kräver tre&lt;br&gt;ting: ekonomisk tillväxt, besparingar och skattehöjningar. Det är förvisso&lt;br&gt;inget glatt budskap, men det är ärligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall ta ett enkelt exempel. Om man räknar med att varje nytt arbets-&lt;br&gt;tillfälle i privat sektor - jag vill betona det - stärker den offentliga ekonomin&lt;br&gt;med 200 000 kr, skulle 300 000 nya jobb ge en direkt förbättring av de offent-&lt;br&gt;liga finanserna med 60 miljarder kronor. Visst vore det en väsentlig förbätt-&lt;br&gt;ring, men det skulle inte lösa problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsekvenskalkyl som finns i kompletteringspropositionen, bil. 1.2,&lt;br&gt;stöder i väsentliga delar min analys. I kalkylen skriver man följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 alternativ 4 % utvecklas statsskulden mer gynnsamt än i alternativ 3 %.&lt;br&gt;Budgetåret 1998/99 uppgår statsskulden trots detta till 1 830 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, vilket motsvarar 94,5 % av BNP.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fortsätter att citera:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Även med de mycket gynnsamma förutsättningar som alternativ 4 % ba-&lt;br&gt;seras på kommer den offentliga sektorns finansiella sparande att uppvisa un-&lt;br&gt;derskott under hela LK-perioden. Utgifterna överstiger inkomsterna med 27&lt;br&gt;miljarder kronor 1998/99---.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även en mycket optimistisk kalkyl från Finansdepartementet pekar på&lt;br&gt;så svåra statsfinansiella problem, frågar man sig varför inte övriga partier&lt;br&gt;erkänner att skatteuttaget måste återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en mycket optimistisk kalkyl från Finansdepartementet pekar på så&lt;br&gt;svåra statsfinansiella problem, ställer man sig frågan: Vad skulle hända med&lt;br&gt;statsfinanserna om tillväxten uteblir eller blir väsentligt mindre? Det tycks&lt;br&gt;ingen politiker vilja eller våga diskutera offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är en allvarlig brist i finansutskottets bedömning, och i&lt;br&gt;regeringens bedömning, att ingen mer än Vänsterpartiet vågar påtala nöd-&lt;br&gt;vändigheten av att öka skatteinkomsterna genom skattehöjningar och bas-&lt;br&gt;breddningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En annan allvarlig brist i finansutskottets betänkande är att&lt;br&gt;man inte diskuterar den avgörande systemförändring som det innebär att de&lt;br&gt;sociala trygghetssystemen under 90-talet till väsentliga delar förutsätts finan-&lt;br&gt;sieras genom egenavgifter. Detta innebär en socialpolitisk systemförändring,&lt;br&gt;som direkt påverkar marginaleffekterna för löntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om 3 % i egenavgifter och avser att införa yt-&lt;br&gt;terligare 9 % för pensionssystemet, dvs. totalt 12 %. Men på inkomster över&lt;br&gt;7,5 basbelopp, dvs. ca 260 000, skall man inte ta ut några egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer då att få ett skatte- och avgiftssystem där marginaleffek-&lt;br&gt;terna sjunker vid högre inkomster. Sverige kommer på bara några år att ha&lt;br&gt;gått från ett system med alltför höga marginaleffekter - det skall erkännas -&lt;br&gt;till ett system med regressiva marginaleffekter. De regressiva inslagen för-&lt;br&gt;stärks av att egenavgifterna är avdragsgilla vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om de här tankarna på 12 % i egenavgifter skulle förverkli-&lt;br&gt;gas leder det till oacceptabla fördelningspolitiska skevheter. Det är gläd-&lt;br&gt;jande att Socialdemokraterna i elfte timmen har börjat att diskutera det pro-&lt;br&gt;blemet. Men hittills är det bara Vänsterpartiet som klart och tydligt avvisar&lt;br&gt;egenavgifterna på 12 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För att få statsfinanserna att gå mot balans krävs tillväxt,&lt;br&gt;besparingar och skattehöjningar. Detta är den treenighet som krävs i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommande budgetår innebär Vänsterpartiets förslag en ökning av sta-&lt;br&gt;tens skatteinkomster med drygt 14 miljarder. Det är en förstärkning som gör&lt;br&gt;att vi kan redovisa ett budgetförslag som utan kreativ bokföring innebär det&lt;br&gt;starkaste budgetsaldot av alla alternativ i riksdagen. Och som jag ser saken,&lt;br&gt;är minskade underskott det viktigaste enskilda bidraget som vi politiker kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma med för att sätta fart på investeringarna och få fart på tillväxten i&lt;br&gt;industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att svensk industri kan klara samma skattenivåer som omvärlden,&lt;br&gt;men jag tror inte att svensk industri vare sig vill eller kan verka i ett land där&lt;br&gt;statsskulden bara växer och växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi ställer också förslag som rör kommunalskatterna. Det är&lt;br&gt;sänkningar för lägre inkomster, och det är höjningar i högre inkomstlägen.&lt;br&gt;Netto innebär våra förslag att kommunsektorn förstärks med 5 miljarder. Vi&lt;br&gt;är det enda parti som anvisar en sådan förstärkning. Varför? Jo, det finns&lt;br&gt;inte något enklare sätt att bekämpa arbetslösheten än att låta bli att avskeda&lt;br&gt;folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag kan vi värna de viktiga jobben, de riktiga jobben, i vår-&lt;br&gt;den, i skolorna, i barn- och äldreomsorgen. Hur gör vi detta? Jo, att slopa&lt;br&gt;grundavdraget för inkomster över 200 000 kr är en skattehöjning som ger&lt;br&gt;kommunerna 5 miljarder kronor, utan att man höjer marginaleffekterna&lt;br&gt;över brytpunkten. Det är en skattehöjning, en solidaritetsskatt, för att värna&lt;br&gt;välfärden. Herr talman! Höstens val är just ett solidaritetsval, ett val mellan&lt;br&gt;solidaritet och växande klyftor. Jag är övertygad om att det kommer att gå&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 KJELL JOHANSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I onsdagens debatt försökte jag förmedla budskapet att Sve-&lt;br&gt;rige på skattepolitikens område är på rätt väg. Det är faktiskt så att vi aldrig,&lt;br&gt;under mina 35 år som politiskt aktiv, har haft så bra förutsättningar som i&lt;br&gt;dag för en industriell blomstring och ett förnyat välfärdsbygge ur ett skatte-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsbeskattningen är ytterst konkurrenskraftig. Det är inte längre nå-&lt;br&gt;gon skattemässig nackdel att förlägga verksamhet till Sverige - tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller egenföretagarbeskattningen - ofta de allra minsta företa-&lt;br&gt;gen - har arbetet på att skapa rättvisa skatteregler kommit en bra bit på väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid start av nya företag med bibehållen anställning har vi infört en kvitt-&lt;br&gt;ningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbeskattningen på riskkapital i form av aktier har tagits bort genom&lt;br&gt;avskaffad dubbelbeskattning av aktieutdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens debatt har Socialdemokraterna hävdat att det är en orättvis för-&lt;br&gt;delningspolitik att sänka skatten för företagen och aktieägare. Är det så?&lt;br&gt;Nej, jag tror inte det. En skattepolitik som är inriktad på att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för nya, riktiga jobb kan aldrig vara dålig fördelningspolitik. Den&lt;br&gt;sämsta fördelningspolitiken upplever trots allt den som inte kan få något&lt;br&gt;jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gick i mitt onsdagsanförande hårt fram mot Vänsterpartiet, som vill&lt;br&gt;höja skatterna på företagen kraftigt. Jag gjorde det därför att jag upplever&lt;br&gt;en sådan politik som ett hot mot vår framtid. Det är inte likgiltigt om vi er-&lt;br&gt;bjuder de bästa, medelmåttiga eller rent av dåliga förutsättningar för företa-&lt;br&gt;gande och fortsatt välståndsbygge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket är det livsavgörande. Det bestämmer faktiskt vår framtid&lt;br&gt;om Sverige är ett attraktivt land att etablera olika verksamheter i eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är ett totalt ointressant land, ett land som sorteras bort i första sållningen&lt;br&gt;när det gäller etablering av företagsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen och genom den nuvarande regeringens arbete för&lt;br&gt;att undanröja de obalanser och hinder för företagsamheten som vi inte kla-&lt;br&gt;rade av i reformen har vi nu ett läge som nära nog med automatik leder till&lt;br&gt;framgång och ökad välfärd. Det är av stor betydelse, Anita Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inför en valrörelse kan det vara lätt att falla för frestelsen&lt;br&gt;att gå till val på populism och taktik. Jag måste ändå säga några ord om den&lt;br&gt;ganska beklämmande föreställning på dessa teman som Göran Persson spe-&lt;br&gt;lade upp här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har blivit något av en järnvägsdag. Lars Bäckström talade om det&lt;br&gt;blå tåget, och lan Wachtmeister liknade Göran Persson vid en lokförare. Var&lt;br&gt;det ett tåg som Göran Persson kom tuffande med här i dag så var det ett tomt&lt;br&gt;godståg. Endast ett par vagnar var fullastade, och då med skattehöjningar&lt;br&gt;för företagen. All annan last som eventuellt skulle distribueras stod kvar i&lt;br&gt;godsmagasinen, väl förseglad, väl fördold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson sade inte ett enda ord om besparingar. I stället fick vi se&lt;br&gt;en otrolig balansakt på slak lina för att klara den omöjliga uppgiften att påstå&lt;br&gt;sig vilja sanera budgeten utan att redovisa en enda besparing. Herr talman!&lt;br&gt;Det var ledsamt att uppleva den person som vill framstå som vår blivande&lt;br&gt;landsfader offra ansvaret för landets ekonomi för att maximera röstvins-&lt;br&gt;terna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst kan man, Anita Johansson, välja att kritisera att aktieutdelningar&lt;br&gt;inte längre dubbelbeskattas. Hur mycket har vi inte genom åren hört talas&lt;br&gt;om de s.k. kupongklipparna, människor som framställs som onyttiga drö-&lt;br&gt;nare i samhället. Nu är snart halva befolkningen sådana onyttiga drönare i&lt;br&gt;samhället som sparar i aktier!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställer man frågan till folk hur summan av aktieutdelningarna förhåller sig&lt;br&gt;till exempelvis lönesumman inom industrin kan man få mycket konstiga svar.&lt;br&gt;Ytterst få svarar rätt på den frågan eller kommer ens i närheten av rätt svar.&lt;br&gt;Svaret utgör egentligen ett bra mått på hur massmedierna har försummat sin&lt;br&gt;folkbildningsuppgift. Att de båda summorna är ungefär lika stora är inget&lt;br&gt;ovanligt svar. Många svarar så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså lätt att förespegla människor att deras standard kan höjas&lt;br&gt;kraftigt om aktieutdelningarna åter straffbeskattas. Så enkelt är det nu inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieutdelningarna i Sverige har genom åren traditionellt legat på 1,5-&lt;br&gt;2,0 % av lönerna. Gjorde man en direkt skatteväxling och växlade utdelning&lt;br&gt;mot höjda löner skulle timlönen inom industrin kunna höjas med mindre än&lt;br&gt;50 öre. Det finns inte ens en chans att komma upp till en 50-öring. Om man&lt;br&gt;tog med även de offentliganställda skulle det röra sig om en 25-öring mer i&lt;br&gt;timmen för den som har turen att ha en så hög lön som 100 kr. i timmen.&lt;br&gt;Men priset i form av minskat intresse för produktivt sparande - sparande&lt;br&gt;som ger jobb - skulle bli högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser att min taletid rinner i väg här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller förmögenhetsskatten kan man föra ett liknande reso-&lt;br&gt;nemang. Det rör sig om ytterst blygsamma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna hotar nu att riva upp beslutet om slopad förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt. Den gamla departementspromemorian som föreslog 1 % förmö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genhetsskatt även på arbetande kapital är åter aktuell. Men ingen svensk&lt;br&gt;blir rikare av detta. Tvärtom - det skadar bara viljan att investera i Sverige.&lt;br&gt;Resultatet blir färre jobb här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återinförd förmögenhetsskatt i företagen motverkar i många företag nya&lt;br&gt;satsningar mer än socialdemokraternas förslag till direktavskrivningar stimu-&lt;br&gt;lerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets val står med andra ord mellan en politik som ger nya jobb och ska-&lt;br&gt;par resurser för förnyad välfärd och en ofruktsam demonstrationspolitik som&lt;br&gt;skadar välståndsbildande krafter. Det är därför som jag - även om jag själv&lt;br&gt;lämnar riksdagen - kommer att arbeta för att landets finansminister skall&lt;br&gt;heta Anne Wibble även efter valet i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag passa på tillfället att rikta ett tack till riksdagens underbara&lt;br&gt;personal på alla nivåer och till alla de vänner jag har fått här i riksdagen. Det&lt;br&gt;har varit en underbar upplevelse att arbeta tillsammans med er i denna fina&lt;br&gt;miljö och i denna kamratliga anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste få citera ur Folkpartiets motion 1991, Rättvisa åt&lt;br&gt;det glömda Sverige. Det står så här: Våra resurser är begränsade. De friska&lt;br&gt;och starka måste vara med och bära bördorna för de handikappade och de&lt;br&gt;sjuka. De måste vara med om att avstå från vissa fördelar för att vi skall få&lt;br&gt;råd att hjälpa dem som behöver stöd. Detta är en solidaritetsprincip som&lt;br&gt;tyvärr ofta kommer på skam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så stod det, herr talman, i Folkpartiets partimotion vårriksdagen 1991. Jag&lt;br&gt;vill be Kjell Johansson begrunda vad ni då stod för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är faktiskt orolig för det som händer i dag i Sverige, Kjell Johansson.&lt;br&gt;Jag är orolig för att klyftorna i vårt land ökar. Motsättningarna mellan oss&lt;br&gt;som har ett jobb och dem som är arbetslösa skärps. Motsättningarna skärps&lt;br&gt;mellan de löntagare och pensionärer som fått sänkt skatt och sämre standard&lt;br&gt;och de hushåll som har fått stora förmögenheter. Det blir inget bra land att&lt;br&gt;leva i, Kjell Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland har jag trott att Folkpartiet liberalerna skulle stå på de här männi-&lt;br&gt;skornas sida - det glömda Sverige, de sjuka och svaga. Men visa dådet någon&lt;br&gt;gång!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderaterna har fått ta över och styr helt och hållet skattepolitiken, och&lt;br&gt;Folkpartiet har glömt det svaga Sverige. Det har människorna ute i samhället&lt;br&gt;uppfattat, Kjell Johansson. SCB säger att nio av tio hushållstyper har förlo-&lt;br&gt;rat på regeringens politik. Har inte Kjell Johansson begripit detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 KJELL JOHANSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, vi har förvisso begripit detta. Men vi har förstått en sak&lt;br&gt;till, nämligen att vi måste höja våra inkomster, att vi måste skapa de resurser&lt;br&gt;som behövs för att vi skall kunna hjälpa alla dessa grupper, alla dem som har&lt;br&gt;det svårt. Det går inte på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eller kan Anita Johansson, som så indignerat angriper den här politiken,&lt;br&gt;tala om för mig vad man skulle ha gjort med de där tioöringarna som man&lt;br&gt;kan tjäna in på att ha en förmögenhetsskatt eller på att höja andra skatter?&lt;br&gt;Hur i all världen skall man kunna ge dessa grupper någonting genom att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana belopp? Inte ens om vi höjde det totala skatteuttaget i Sverige i dag&lt;br&gt;med 50 % - och då menar jag alla skatter rakt av, vilket naturligtvis också&lt;br&gt;skulle drabba de anställda och dem som har det svårt - skulle vi kunna lösa&lt;br&gt;detta. Inte ens då skulle pengarna räcka till att komma i balans!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det viktigast att satsa den begränsade delen av skatterna på sti-&lt;br&gt;mulanser för att få i gång produktionen, för att ge människor jobb - riktiga&lt;br&gt;jobb, inte AMS-jobb - så att Sverige på nytt kan blomstra och bli en nation&lt;br&gt;med en bestående välfärd, en välfärd som vi har råd att betala för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet att Kjell Johansson älskar att tala om företagsskatter.&lt;br&gt;Han är mycket duktig på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en bra debatt i onsdags. Då förklarade Lars Hedfors på ett för-&lt;br&gt;träffligt sätt för Kjell Johansson hur vi såg på företagsbeskattningen. Kjell&lt;br&gt;Johansson säger att bolagsskatten inte är konkurrenskraftig. Det är faktist&lt;br&gt;fel. Jag tyckte att det framgick av onsdagens debatt. Den är inte lika konkur-&lt;br&gt;renskraftig i dag som 1991. Det är ett faktum. Det värsta är kanske de osta-&lt;br&gt;bila räntorna och de ständiga ändringarna när det gäller företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen. Man vet inte vilka spelregler som gäller. Detta reddes ut på ett bra&lt;br&gt;sätt i onsdags.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte om Kjell Johansson var här och lyssnade på Bo G Jenevall.&lt;br&gt;Han läste med glädje ur en artikel i Dagens Nyheter i dag. Han sade att det&lt;br&gt;var som att läsa något som var taget ur nydemokraternas program. Det sade&lt;br&gt;han i denna kammare för ungefär tre kvart sedan. Jag undrar hur Kjell Jo-&lt;br&gt;hansson ställer sig till det. Håller Kjell Johansson med om att detta är taget&lt;br&gt;ur nydemokraternas program? Jag skall läsa det programmet noga efter&lt;br&gt;denna debatt. Med detta vill jag fråga Kjell Johansson om han ställer upp&lt;br&gt;på det s.k. Wibblepaketet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom detta är min sista debatt med Kjell Johansson vill jag tacka ho-&lt;br&gt;nom för alla år och trätor i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 KJELL JOHANSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anita Johansson måste ha hört fel. Jag har inte sagt att bo-&lt;br&gt;lagsskatten inte är konkurrenskraftig. Jag sade att Sverige i fråga om företag-&lt;br&gt;samhet inte någon gång under de 35 år som jag har arbetat aktivt har haft&lt;br&gt;bättre förutsättningar när det gäller de rena skatteaspekterna; det var åtmin-&lt;br&gt;stone det budskap som jag ville förmedla. Detta är oerhört värdefullt. Det&lt;br&gt;ger en grund att bygga vidare på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson säger att man inte vet vilka spelregler som gäller. Det vet&lt;br&gt;man. Den största osäkerheten i fråga om vilka spelregler som skall gälla är&lt;br&gt;att näringslivet och företagarna inte vet vad som kommer att hända om So-&lt;br&gt;cialdemokraterna skulle råka vinna valet i höst. Det är precis som jag sade&lt;br&gt;tidigare. Det tåg som Göran Persson kom tuffande med här i dag innehöll&lt;br&gt;bara skramlande tomma vagnar, och lasten till svenska folket var undan-&lt;br&gt;ställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson! Försök inte få mig att tro på den kritik som Göran Pers-&lt;br&gt;son riktade mot regeringen. Den var grovt omoralisk. Han anklagade rege-&lt;br&gt;ringen för att inte ta sig an budgetsaneringen. Dessutom nämnde han inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en enda besparing, inte en enda åtgärd. Kom inte och påstå att man kan&lt;br&gt;lyckas med en sådan politik! Det går inte. Man kan bara lyckas genom hårt&lt;br&gt;arbete ute i företagen. Det arbetet har vi lagt en bra grund för i vårt utskott;&lt;br&gt;när jag nu slutar i riksdagen är jag glad över att vi har gjort detta. Om vi&lt;br&gt;hade lyckats lika bra i några andra utskott hade det verkligen kunnat gå bra&lt;br&gt;för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tack Anita Johansson för ett trevligt samarbete, även under nätterna med&lt;br&gt;skattereformen! Det var ett mycket bra och givande arbete till gagn för Sve-&lt;br&gt;rige. Men, som sagt, det fanns några blottor. Dem har vi rättat till. Jag hop-&lt;br&gt;pas att ni fortsätter med det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kjell Johansson sade att det behövs tillväxt i ekonomin. Vi&lt;br&gt;är ense om det. Kjell Johansson! 300 000 nya jobb i den privata sektorn ger&lt;br&gt;60 miljarder i sanering. Det räcker inte. Kjell Johansson säger att det behövs&lt;br&gt;besparingar. Det säger jag också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall citera ur vår partimotion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För att långsiktigt få statsfinanserna i bättre balans krävs det besparingar.&lt;br&gt;Det gäller framför allt besparingar på inkomstöverföringarna till företag, or-&lt;br&gt;ganisationer och hushåll.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står vidare att det är riktigt att utforma besparingar på ett sådant sätt&lt;br&gt;att systemet får en skarpare fördelningspolitisk profil och att det t.ex. gäller&lt;br&gt;det framtida pensionssystemet och bostadssubventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar i motionen 13 miljarder i besparingar. Det handlar om försva-&lt;br&gt;ret, vårdnadsbidraget, vägar, Invandrarverket, kriminalvården, sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen, jordbruksstödet, finansfullmakten, utbildningschecken och den stat-&lt;br&gt;liga administrationen. Summan blir 13 miljarder. Atle och Bure ger 1 mil-&lt;br&gt;jard. Det blir alltså 14 miljarder. Det skall vara en jämn fördelning mellan&lt;br&gt;skattehöjningar och besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser Kjell Johansson att det går att sanera statsfinanserna utan skatte-&lt;br&gt;höjningar? Jag anser inte att det är möjligt. Därför föreslår jag skattehöj-&lt;br&gt;ningar trots att jag vet att det inte är så uppskattat. Jag tror att Sveriges hus-&lt;br&gt;håll tål skattehöjningar. De orkar med det för barnens och framtida genera-&lt;br&gt;tioners skull. Men om de samtidigt ser att vissa grupper - aktieägare och&lt;br&gt;företagare - bara får skattesänkningar tror jag att de vägrar att vara med.&lt;br&gt;Samhällssolidariteten brister om några får åka första klass i det blå tåget och&lt;br&gt;andra bara får sitta i godsvagnarna där det är kallt och blåsigt. Då fungerar&lt;br&gt;det inte längre. Det måste finnas ett mått. Jag tror inte att det kan vara lika&lt;br&gt;för alla, men det kan inte finnas hur många klasser som helst, och företagare&lt;br&gt;kan inte få fribiljetter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 KJELL JOHANSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall försöka fatta mig kort. Detta är en repris på den&lt;br&gt;debatt som vi hade i onsdags. Lars Bäckström kan egentligen läsa svaren i&lt;br&gt;protokollet. De finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström nämnde en massa områden, t.ex. jordbruket. Jag bekla-&lt;br&gt;gar att vi inte har fått hantera dessa områden i skatteutskottet. Då hade vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligen kunnat komma fram till något vettigt även när det gäller dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot tror jag inte att det går att sanera Sveriges ekonomi med skatte-&lt;br&gt;höjningar på enorma belopp som gör Sverige till en medelmåttig nation för&lt;br&gt;företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingen mening med att vi diskuterar det här. Vi har debatterat detta&lt;br&gt;åtminstone tio gånger i kammaren, och vi kommer inte överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte heller att det är nyttigt att man sprider missuppfattningar när&lt;br&gt;man talar om aktieägare osv. Jag försökte i talarstolen att tala om detta med&lt;br&gt;aktieutdelningen. Man kan tänka sig en man som har en lön på 100 kr i tim-&lt;br&gt;men. Om han skulle ha fått ta del av aktieutdelningen skulle han få några&lt;br&gt;tioöringar extra. Jag tror att han därför tycker att det är en för honom fantas-&lt;br&gt;tiskt bra affär att aktieägarna ställer upp med kapital och har startat den ar-&lt;br&gt;betsplats där han jobbar - allt detta i stället för några extra tioöringar. Han&lt;br&gt;kommer inte att förebrå kupongklipparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kjell Johansson säger att det inte är någon idé att vi debatte-&lt;br&gt;rar eftersom vi inte övertygar varandra. Det gör vi inte, men det är väl inte&lt;br&gt;enbart därför som vi debatterar? Det gör vi också för att klarlägga politiska&lt;br&gt;skiljelinjer för väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har sagt att jag vill spara, att jag vill ha tillväxt. Vi är överens, men det&lt;br&gt;finns en skillnad. Kjell Johansson vill inte ha skattehöjningar för att sanera&lt;br&gt;statsfinanserna. Jag säger att det inte går att sanera statsfinanserna utan skat-&lt;br&gt;tehöjningar. Jag är ickepopulisten. Jag har det enkla, raka och sanna bud-&lt;br&gt;skapet, enligt min analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble tycks till en viss del vara överens med mig, men hon kommer&lt;br&gt;med glidningar. I verkligheten tror jag att vi är mer överens, men av ideolo-&lt;br&gt;giska skäl vill hon inte erkänna att det behövs rejäla skattehöjningar. Natha-&lt;br&gt;lieplanen har hittills mestadels inneburit skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Johansson! Jag känner många företagare. Det finns många aktiespa-&lt;br&gt;rare som är villiga att bidra till att sanera landets finanser. De vet att det&lt;br&gt;behövs. De är inte sådana homo economicus att de bara ser till sitt eget.&lt;br&gt;Många företagare har förmågan att se till helheten och allas bästa och är vil-&lt;br&gt;liga att bidra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag rör mig i många sociala skikt bland mina vänner från det kvarter i Ud-&lt;br&gt;devalla där jag växte upp. Många av mina vänner har det tämligen smått.&lt;br&gt;Många är arbetslösa. Men många av dem är villiga att bidra genom att betala&lt;br&gt;mer i skatt för att klara sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också sett andra miljöer i Sverige, där man har det mycket gott.&lt;br&gt;Jag åkte båt häromkvällen och såg hur de hade det i sina villor vid strän-&lt;br&gt;derna. Jag besöker ibland familjer i Stockholms villakvarter, där man har det&lt;br&gt;mycket bra. Många av dem har stora aktieinnehav, och många äger företag.&lt;br&gt;Många av dem är inte så egoistiska som Kjell Johansson tror utan är t.o.m.&lt;br&gt;villiga att bidra till saneringen av det här landets finanser. Det är vårt bud-&lt;br&gt;skap inför valet! Vi behöver sammanhållning i landet - inte vidgade klass-&lt;br&gt;klyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver skattehöjningar - vi klarar oss inte utan sådana. Men lyssna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bara pä Lodin och de mest utpräglade hökarna på näringslivets sida. När&lt;br&gt;de hade 60 å 70 % i skatt, sade de att om de hade bara 50 % i skatt, så skulle&lt;br&gt;de vara nöjda. Så blev skatten 50 %, och då sade de att om skatten blev bara&lt;br&gt;30 %, så skulle de vara nöjda. När skatten blev 30 %, ville de att den skulle&lt;br&gt;vara 28 %. Året därpå sade de: ”Om skatten blir bara 25 % kanske vi kan&lt;br&gt;klara oss.” Det är som när aptiten växer medan man äter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får prata med företagarna ute på fältet och förklara att landet har svåra&lt;br&gt;ekonomiska problem och att vi vill att alla skall hjälpa till. Det är vårt bud-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har föreslagit den jättelika, gigantiska summan av 3 miljarder, som vi&lt;br&gt;vill ha in från näringslivet genom höjning av energiskatterna. Det är inte&lt;br&gt;mycket, men det behövs för att sanera statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 KJELL JOHANSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet inte om väljarna blir klokare av att lyssna på Lars&lt;br&gt;Bäckströms långa utläggningar. Skillnaden mellan oss är - om vi nu skall ge&lt;br&gt;väljare någon upplysning - att vi, i motsats till er, inte vill höja skatterna på&lt;br&gt;företagandet. Vi tror inte på den metoden. Både Vänsterpartiet och Social-&lt;br&gt;demokraterna tror att ett direktavdrag vid investeringarna kommer att sti-&lt;br&gt;mulera företagandet. Men om ni accepterar att en kostnadslättnad för före-&lt;br&gt;tagarna stimulerar investeringarna, måste ni väl också acceptera att en kost-&lt;br&gt;nadshöjning har den motsatta effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan då heller inte tro att det går att få ut någonting av de otroligt&lt;br&gt;kraftiga skattehöjningar som Vänsterpartiet vill lägga på företagen. Man får&lt;br&gt;heller inte människor intresserade av att göra något extra, om man, som&lt;br&gt;Vänsterpartiet gör, diskuterar en höjning av marginalskatterna till 60 å&lt;br&gt;70 %. Det går inte att hålla på så här. Den politiken har vi provat i Sverige,&lt;br&gt;och den har visat sig vara totalt oanvändbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag har träffat en och annan företagare. Parallellt med mitt arbete i&lt;br&gt;riksdagen har jag jobbat fackligt ganska intensivt i väldigt många småföreta-&lt;br&gt;garorganisationer. Lars Bäckström talade om att han träffar företagare.&lt;br&gt;Även om det är litet svårt för mig att anföra det som ett argument, vill jag&lt;br&gt;ändå säga att det väl måste tillmätas någon betydelse att jag på Företagarnas&lt;br&gt;kongress förra fredagen fick deras nyinstiftade guldmedalj för de insatser jag&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlåt detta skryt på slutet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 IVAR FRANZÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Riksdagskamrater! Vi är valda ombud för Sveriges folk. Det&lt;br&gt;är svenska folkets vilja vi skall företräda, med de politiska nyanser som re-&lt;br&gt;spektive partis ideologi och program motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska folket har en urgammal rätt att sig självt beskatta. Som riksdags-&lt;br&gt;ledamöter representerar vi denna folkets rätt. Vårt uppdrag är bl.a. att be-&lt;br&gt;sluta om rättvisa och tillräckliga skatter, som kan finansiera den gemen-&lt;br&gt;samma sektor som svenska folket vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora budgetunderskottet är, som många tidigare i dag har sagt, ett&lt;br&gt;mycket stort och svårlöst problem. Samtidigt kan vi konstatera att vi nu har&lt;br&gt;ett överskott i bytesbalansen. Det betyder att vi totalt sett producerar mer i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige än vi konsumerar. Vi behöver inte längre låna i utlandet för att&lt;br&gt;kunna betala för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stort blir då överskottet i våra affärer med utlandet? Prognosen lyder&lt;br&gt;på 30 å 40 miljarder för år 1994 och på betydligt mer för år 1995. En betydligt&lt;br&gt;snabbare ökning av industriinvesteringarna än vad prognosen visar kommer&lt;br&gt;att minska överskottet i bytesbalansen, men samtidigt bygger vi upp vår pro-&lt;br&gt;duktionskapacitet, något som på sikt stärker vår betalningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför stiger då räntorna när Sverige som nation för första gången på&lt;br&gt;många år kan betala för sig? Vi kan ju faktiskt totalt sett amortera på våra&lt;br&gt;utlandslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har självfallet inga säkra svar på dessa frågor, men jag kan som många&lt;br&gt;andra redovisa mer eller mindre kvalificerade gissningar. I samband med för-&lt;br&gt;svaret av kronan togs det upp stora lån i utlandet. Dessa användes under år&lt;br&gt;1993 och början av 1994 till att finansiera budgetunderskottet. Upplåningen&lt;br&gt;på den svenska marknaden var under den tiden mycket begränsad. När de&lt;br&gt;tidigare utlandslånen utnyttjades, steg statens upplåningsbehov mycket&lt;br&gt;snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tycks inte funnits beredskap för detta på den svenska marknaden, och&lt;br&gt;när detta sammanföll med räntehöjningar i USA, blev effekten vida större&lt;br&gt;än vad någon hade förutsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå har vi ett sparandeöverskott i Sverige, men det består i hög grad av&lt;br&gt;amorteringar på lån. Dessa pengar är ofta inte direkt tillgängliga för alterna-&lt;br&gt;tiv placering. Bankerna drar ner sin lånestock för att skapa marginaler till&lt;br&gt;gällande kapitaltäckningskrav. Börsutvecklingen har varit klart positiv, och&lt;br&gt;borttagandet av dubbelbeskattningen ökar också intresset för placering i ak-&lt;br&gt;tier. Detta har medverkat till en viss knapphet på kapital för placering i obli-&lt;br&gt;gationer, och räntorna har stigit. Staten behöver trots sparandeöverskott&lt;br&gt;låna i utlandet, och det inger inte förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det budgetunderskott som finansieras med svenska lån innebär, som alla&lt;br&gt;vet, att statens kostnader för räntor alltid blir en ränteintäkt hos någon&lt;br&gt;svensk, som staten beskattar för denna kapitalinkomst. Den i Sverige place-&lt;br&gt;rade statsskulden utgör i första hand ett svårlöst fördelningsproblem och på-&lt;br&gt;verkar egentligen inte nationens totala soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade kostnader, högre skatter och större produktion är de tre vägar&lt;br&gt;vi kan utnyttja för att få balans i statens affärer. Samtliga tre möjligheter&lt;br&gt;måste utnyttjas optimalt om vi skall nå balans inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en svår uppgift att forma de skatter som både ger mer intäkter,&lt;br&gt;stimulerar produktion och nyföretagande och därmed ger ökad sysselsätt-&lt;br&gt;ning. Detta är vad vi måste åstadkomma på ett trovärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte utan breda lösningar. Opposition och regering måste här för-&lt;br&gt;enas om en gemensam grund som marknaden tror på. Vi måste sluta med&lt;br&gt;att tala om att riva upp produktions- och sysselsättningsfrämjande skattelätt-&lt;br&gt;nader. Det skapar ingen rättvisa att fler förblir arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det borde vara ett gemensamt intresse för alla som sätter&lt;br&gt;Sveriges bästa främst att medverka i en bred uppgörelse om grunden för den&lt;br&gt;kommande ekonomiska politiken och därmed ge den regering som skall till-&lt;br&gt;träda i höst ett vettigt utgångsläge för att på rimlig tid få statens ekonomi i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balans. Ett normalt ansvarstagande och en lika naturlig självbevarelsedrift&lt;br&gt;borde få alla att delta i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom detta blir mitt sista inlägg i en kammardebatt vill jag passa på att&lt;br&gt;rikta ett varmt tack till alla som arbetar här i riksdagen, ett tack för briljanta&lt;br&gt;arbetsinsatser, ett tack för god service och ett tack för gott kamratskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Anledningen till att jag är besviken i dag, litet rädd och&lt;br&gt;skrämd inför framtiden, är att Centern har gått ifrån fördelningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren och jag hade förmånen att arbeta tillsammans i den stora&lt;br&gt;skatteutredningen. Där fick i alla fall jag en känsla av att Görel Thurdin,&lt;br&gt;som representerade Centern, slogs för de svaga och skulle se till att vi fick&lt;br&gt;högre marginalskatt osv. Vart har det tagit vägen, Ivar Franzén, sedan ni&lt;br&gt;kom i regeringsställning? Jag sade i mitt anförande att mittenpartierna lagt&lt;br&gt;sig platt för moderater och Bo Lundgren. Det är beklämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén säger att det måste bli breda lösningar. Det tycker jag också.&lt;br&gt;Men de breda lösningarna måste vara för de många människorna, Ivar Fran-&lt;br&gt;zén, inte för ett fåtal rika aktieägare och förmögenhetsägare. Det är inte dem&lt;br&gt;jag värnar om. Jag tycker att ni i Centern, när ni fått nyktra till litet, borde&lt;br&gt;börja tänka om när det gäller skattepolitiken. Det lät för några år sedan som&lt;br&gt;om vi skulle ha Centern med oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson sade i valrörelsen att ett krav från Centern var att det&lt;br&gt;skulle införas skattesänkningar för dem som tjänar under 100 000 kr. Vart&lt;br&gt;har det tagit vägen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerledaren framhöll med stor skärpa att det inte skulle bli tal om att&lt;br&gt;ändra i social trygghet. Man skulle sätta rättvisan främst. Men det har inte&lt;br&gt;skett, Ivar Franzén, under den här perioden. Det är därför som vi kritiserar&lt;br&gt;er så hårt. Men Ivar Franzén kan kanske påverka Centern i framtiden, så att&lt;br&gt;ni går tillbaka till att tänka litet mer fördelningspolitiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Anita Johansson vet mycket väl att det inte stämmer med san-&lt;br&gt;ningen att Centern lagt sig platt för moderater eller folkpartister. Centern&lt;br&gt;ingår i regeringen och arbetar aktivt där. Centern har i icke oväsentliga delar&lt;br&gt;fått igenom sin politik. Vi är stolta över vårt jobb som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller sant att inte de som tjänar mer varit med och betalat.&lt;br&gt;Jag skall nämna två exempel som direkt berör sådana. Grundavdraget gäller&lt;br&gt;inte längre för den statliga beskattningen. Man har tagit bort den 2-procen-&lt;br&gt;tiga extra uppräkningen vid brytpunkten, för att ta ett par exempel. Det&lt;br&gt;finns fler saker där vi har medverkat till att fördela bördorna på ett rättvist&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för att kunna bedriva en bra fördelningspolitik,&lt;br&gt;som är en av Centerns främsta målsättningar, är att ha något att dela på.&lt;br&gt;Det har vi fått arbeta intensivt med. Nu börjar vi se uppgången. Vi ökar vår&lt;br&gt;produktion väsentligt. Vi har egentligen första gången på tiotals år ett stabilt&lt;br&gt;överskott i vår bytesbalans. Detta är en av grunderna för att vi åter skall&lt;br&gt;kunna bli en nation som kan betala för sig fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redan tidigare sagt att det föreligger en rad svåra fördelningsprob-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lem. Dem löser man inte över en natt, men räkna med att Centern i den mån&lt;br&gt;vi är med kommer att aktivt arbeta för en bra lösning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Anita Johansson vet dess värre att Centern har lagt sig platt&lt;br&gt;för den moderata skattepolitiken. Tyvärr, måste jag säga. Det måste Ivar&lt;br&gt;Franzén hålla med om. Man har tagit ungefär 30 miljarder från löntagarna&lt;br&gt;och gett till de rika. Så är det. Det vet alla i det här samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ha en liten kommentar av Centern och Ivar Franzén när&lt;br&gt;det gäller dagens berömda debattartikel. Hur ser Centern på Wibbles spar-&lt;br&gt;paket? Går Centern med på att sänka pensionerna, på lägre förtidspension,&lt;br&gt;försämrad sjukförsäkring osv.? Då är det skrämmande om Centern skulle få&lt;br&gt;någonting att säga till om under nästa mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Eftersom Anita Johansson vet - det är tydligen ingen annan&lt;br&gt;som vet enligt hennes sätt att tänka - finns det kanske ingen anledning att&lt;br&gt;ytterligare kommentera frågan. Jag hävdar ändå att jag i det arbete vi gjort&lt;br&gt;i bl.a. skatteutskottet, där ju skattefrågorna behandlas, inte är en alldeles&lt;br&gt;betydelselös person. I någon liten mån har jag kunnat påverka en och annan&lt;br&gt;sak. Det kallar jag inte för att lägga sig platt. Det kallar jag för konstruktivt&lt;br&gt;samarbete. Det är faktiskt det som har betecknat denna regering. Det är på&lt;br&gt;så sätt som vi jobbar. Det finns många beröringspunkter också mellan Anita&lt;br&gt;Johanssons och mitt parti. Självfallet kan vi finna lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alldeles fel att hävda att vårt arbete i regeringen skulle vara någon&lt;br&gt;sorts nollsparkande under hängmattan eller liknande. Centern har kunnat&lt;br&gt;påverka. Vi har respekt för de andra partierna också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens berömda artikel har Per-Ola Eriksson redan kommenterat. Jag&lt;br&gt;finner ingen anledning till att göra några ytterligare kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall inte fortsätta debatten om Centern kan påverka re-&lt;br&gt;geringen eller ej. I någon mening kan man säkert det. I morgon får vi infor-&lt;br&gt;mation om Öresundsbron. Det är prov på Centerns agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Ivar Franzén skall jag ställa en konkret fråga. Skatteutskottet hade att&lt;br&gt;behandla en fråga om indirekt beskattning. Den 21 april avstyrkte utskottet&lt;br&gt;Vänsterpartiets krav på en utredning om en differentierad bensinskatt. Det&lt;br&gt;var bara vi som stödde det kravet. Häromdagen sade Centerns gruppledare&lt;br&gt;i ett pressmeddelande att han ville ha en utredning om differentierad bensin-&lt;br&gt;skatt. Betyder det att Centern har ändrat sig? Det borde det göra. Jag vill&lt;br&gt;ha svar på den tydliga och raka frågan. Är vi alltså överens om en utredning&lt;br&gt;om en differentierad bensinskatt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén talar om breda lösningar. Den delen tycker jag var väldigt&lt;br&gt;bra i hans anförande. Om man lyssnade noga upptäckte man väldigt stora&lt;br&gt;likheter mellan Ivar Franzén och Lars Bäckström, t.ex. detta att man skall&lt;br&gt;sanera statsfinanserna genom tillväxt, fler arbeten, besparingar och nedskär-&lt;br&gt;ningar. Jag tyckte mig höra Ivar Franzén tala om skattehöjningar. Jag upp-&lt;br&gt;fattade det så. Är vi alltså överens om de olika möjligheterna rent teoretiskt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för de möjligheterna. Är också Ivar Franzén för dem, då finns det&lt;br&gt;möjligheter till breda lösningar. Det är utmärkt. Kjell Johansson verkar inte&lt;br&gt;vilja vara med i den enigheten. Men jag tror att socialdemokraterna är för&lt;br&gt;tillväxtskapande åtgärder, besparingar och skattehöjningar. Då börjar det&lt;br&gt;växa fram ett mått av enighet. Alla kan ju inte vara med, men de kanske&lt;br&gt;ändrar sig. De kan ändra sin politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det verkar som om Anne Wibble tycker att det är vettigt att höja energi-&lt;br&gt;skatterna. Hon kanske börjar ansluta sig till Centerns linje, som innebär att&lt;br&gt;man stöder Vänsterpartiets krav på ökad energiskatt inom industrin. Det&lt;br&gt;finns spirande enighet, även om det finns motståndare i kammaren, som&lt;br&gt;Kjell Johansson. Men Wibble skriver i DN att hon vill ha höjd energiskatt.&lt;br&gt;Olof Johansson vill det, och Lars Bäckström vill det. Är vi överens om att&lt;br&gt;vi skall ha höjd energiskatt för industrin?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag förmodar att Lars Bäckström syftar till resonemanget&lt;br&gt;kring Trafik- och klimatutredningens förslag om dramatiskt höjda bensinpri-&lt;br&gt;ser. Det är uppenbart att det i ett läge där man skall överväga bensinskatte-&lt;br&gt;höjningar i storleksordningen 1-2 kr måste bli fråga om någon form av skat-&lt;br&gt;teväxling. Annars är det helt orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hur en skatteväxling kan ske, tror jag inte att det mest prak-&lt;br&gt;tiska är att införa olika bensinpris i olika delar av landet. Det måste i så fall&lt;br&gt;bli en skatteväxling som ger en ökad köpkraft för dem som drabbas hårdast.&lt;br&gt;Detta är fortfarande ganska oklart. Det är mer en principiell deklaration&lt;br&gt;som jag gör här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan, Lars Bäckström, känner vi väl varandra så väl att Lars Bäckström&lt;br&gt;vet att jag menar det som jag säger. Det finns tre möjligheter, och det är&lt;br&gt;kombinationen av dessa tre möjligheter som det finns olika åsikter om. När&lt;br&gt;det gäller ökad produktion, som jag tror är viktigt, älskar Lars Bäckström&lt;br&gt;att upprepa att 300 000 nya jobb ger 60 miljarder. Det är inte orealistiskt att&lt;br&gt;300 000jobb kan ge 150 miljarder i ökat produktionsvärde. Det är egentligen&lt;br&gt;detta som gör att vi får en större kaka att dela på. Det finns även en rad&lt;br&gt;andra saker i den process som vi nu upplever som bidrar till att sysselsätt-&lt;br&gt;ningen ökar, att det blir färre arbetslösa och att produktionen ökar. Det är&lt;br&gt;alltså den vägen som vi måste gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att vi från skatteutskottet har beställt en ytterligare översyn av&lt;br&gt;energiskatterna. Det är självklart att jag inte kan vara emot denna översyn,&lt;br&gt;eftersom jag själv har varit med om att utforma den. Men vi har inte tagit&lt;br&gt;ställning till nivåerna. Dessutom har vi beställt en utredning om skatteväx-&lt;br&gt;ling på det området, vilket innebär att energiskatterna kan höjas om andra&lt;br&gt;skatter sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett har vi en väldigt öppen attityd. Vi försöker att göra analyser&lt;br&gt;och se till att det blir bra lösningar när det gäller de frågor som vi samarbetar&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill upplysa kammaren om och till protokollet få anteck-&lt;br&gt;nat att Vänsterpartiet har ett enda förslag som direkt höjer skatten för&lt;br&gt;svenska företag, nämligen höjd energiskatt med 3 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén tycks i pricip vara överens om denna inriktning. Anne&lt;br&gt;Wibble skriver i dag att det är bra med höjd energiskatt. Det rör alltså på&lt;br&gt;sig, även om det naturligtvis går alldeles för sakta. Men vi kommer att driva&lt;br&gt;på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall jag, Ivar Franzén, läsa upp ett pressmeddelande. Det är riksdags-&lt;br&gt;man P-O Eriksson som den 6 juni 1994 skriver så här: Centern föreslår en&lt;br&gt;regional differentiering av bensinpriset. Centerns riksdagsgrupp har därför&lt;br&gt;tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur en regionalt differentierad&lt;br&gt;bensinskatt skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står Ivar Franzén bakom P-O Erikssons utspel? Jag gör det. Jag stöder&lt;br&gt;P-O Eriksson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén talade om ett produktionsvärde på 150 miljarder. Hur&lt;br&gt;mycket skulle det sanera statsfinanserna med? Jag talade om 60 miljarder.&lt;br&gt;Nu vill vi höra vad de 150 miljarderna blir för tillskott till saneringen. Vi&lt;br&gt;slipper kanske att höja några skatter. Det kanske rasar in jättemycket&lt;br&gt;pengar, så mycket att vi t.o.m. kan sänka skatterna. Ivar Franzén kan säkert&lt;br&gt;presentera en siffra. Jag vet att Ivar Franzén har en siffra. Han tycker om&lt;br&gt;att räkna. Det skall bli spännande att höra den siffran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén talade om en mix av tillväxtskapande åtgärder, automatiska&lt;br&gt;inkomstförstärkningar, besparingar och skattehöjningar. Vi har en indika-&lt;br&gt;tion i vårt budgetförslag. Vi vill ha lika stora delar skattehöjningar och be-&lt;br&gt;sparingar. Det är ju en indikation så god som någon på hur man skall få ned&lt;br&gt;de gigantiska underskotten. Det är den viktigaste enskilda åtgärden som vi&lt;br&gt;kan vidta för att få fart på Sveriges industri och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagsledare investerar inte enbart med hänsyn till skatteskalorna. I&lt;br&gt;så fall hade det inte gjorts några investeringar under 50- och 60-talet när skat-&lt;br&gt;ten var mycket högre än nu. Men då gjordes det stora och tunga investe-&lt;br&gt;ringar i industrin. Det är inte där knuten i fråga om investeringar ligger, utan&lt;br&gt;det gäller tron på framtiden. Men om man har tron att statsfinanserna bara&lt;br&gt;rasar ihop, då skulle jag inte satsa en krona i industriinvesteringar. Då kom-&lt;br&gt;mer allt att lamslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det här med olika skatter i olika regioner är ett gammalt och&lt;br&gt;ganska väl diskuterat problem. Centern räds aldrig att angripa mycket svår-&lt;br&gt;lösta problem. Det är därför naturligt att vi försöker att jobba vidare med&lt;br&gt;detta. Men problemen är säkerligen omfattande. Det är först när man ser&lt;br&gt;resultatet av utredningen som man kan ta ställning till huruvida detta är en&lt;br&gt;möjlig väg eller inte. Jag vill upprepa att vi alla i partiet är överens om att&lt;br&gt;om man skall genomföra så stora bensinskattehöjningar, måste det på något&lt;br&gt;sätt ske en omfördelning. Om denna omfördelning sker geografiskt eller på&lt;br&gt;annat sätt är inte så viktigt. Däremot måste det ske rättvist och ge en för-&lt;br&gt;stärkt köpkraft till vissa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, Lars Bäckström, självfallet så att om man har en tillräckligt god&lt;br&gt;lönsamhet i industrin, då är det inte skatterna utan slutresultatet som är av-&lt;br&gt;görande. Men om vi långsiktigt ser på den konkurrens som finns i Europa&lt;br&gt;och i världen i övrigt, tror jag inte att vi kan bibehålla stor dragningskraft&lt;br&gt;på kapital och hög sysselsättning i Sverige, om inte beskattningen är mycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenskraftig gentemot omvärlden. Det är den kunskapen som har&lt;br&gt;gjort att vi har ställt oss bakom bl.a. slopandet av dubbelbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stabilitet som en borgerlig majoritetsregering skulle ge efter valet&lt;br&gt;skulle självfallet stärka den framtidstro som också är en viktig del för att&lt;br&gt;företagen verkligen skall satsa. Låt oss tillsammans önska att det blir så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 HARRY STAAF (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tre år går mycket fort - alltför fort, skulle jag vilja säga - när&lt;br&gt;man har haft att lägga tankemödan på mycket intressanta saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har lärt mig mycket av trevliga och kunniga kamrater från både rege-&lt;br&gt;ringspartierna och oppositionen, i såväl skatteutskott som bostadsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit bra kanslipersonal i båda utskotten. Ett varmt tack för den&lt;br&gt;gångna perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också fått klart för mig att vi politiker har en gigantisk uppgift att&lt;br&gt;förklara vad som skapar välstånd och utveckling i samhället. Jag är vidare&lt;br&gt;helt klar över att om vi skall få bort arbetslösheten måste vi fortsätta att&lt;br&gt;skapa bättre villkor för småföretagsamheten i landet. Vi har gjort mycket&lt;br&gt;under den gångna perioden, men det återstår ytterligare åtgärder att genom-&lt;br&gt;föra för att ge de mindre företagen samma skattevillkor som de större har.&lt;br&gt;Jag vill här hänvisa till det inlägg som Carl Olov Persson gjorde i skattedebat-&lt;br&gt;ten i onsdags.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag citera några ord från Kjell-Olof Feldts senaste&lt;br&gt;bok, eftersom jag har uppfattat att Socialdemokraterna till en del har kritise-&lt;br&gt;rat förbättringen på detta område - ibland har man t.o.m. velat bromsa ut-&lt;br&gt;vecklingen mot bättre villkor. Så här skriver Kjell-Olof Feldt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vi socialdemokrater har inte utan fog beskyllts för att önska det omöj-&lt;br&gt;liga: rika företag men fattiga företagare och företagsägare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess värre är det nog inte bara socialdemokrater som har levt i den här&lt;br&gt;vanföreställningen. Det behövs en bättre samverkan också mellan landets&lt;br&gt;utbildningsresurser och småföretagsamheten. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;företagarutbildning på gymnasienivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att man i det här sammanhanget skall notera att också en&lt;br&gt;väl fungerande kommunal service i balans bidrar till ett ökat välstånd. Det&lt;br&gt;bör observeras att den service som lämnas kan vara såväl privat som driven&lt;br&gt;i föreningsregi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror på den politiska dialogen. Utifrån vad jag menar är&lt;br&gt;riktigt och rättfärdigt är jag litet bekymrad över Socialdemokraternas at-&lt;br&gt;tacker på vårdnadsbidraget, den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;jordbruket. Jag nämner dessa tre områden för att jag uppfattar dem som&lt;br&gt;mycket viktiga för oss kristdemokrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egentligen anmälde jag mig till den här debatten för att avsluta ett me-&lt;br&gt;ningsutbyte som jag hade med Anita Johansson här i kammaren den 30&lt;br&gt;mars, när vi debatterade skattepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har varit bekymrad över den kommunala ekonomin. Som framgår av&lt;br&gt;s. 117 i dagens betänkande har socialdemokraterna nu släppt det tidigare&lt;br&gt;kravet på att grundavdraget i den kommunala beskattningen skall återföras&lt;br&gt;till den högre nivå som gällde fram till utgången av förra året. En sådan åt-&lt;br&gt;gärd skulle ju ha drabbat den kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson frågade mig då vad jag ansåg om Skattebetalarnas för-&lt;br&gt;enings kampanj om förutsedda skattehöjningar vid en eventuell s-märkt re-&lt;br&gt;gering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det väl så, Anita Johansson, att förenklade kampanjer långt ifrån&lt;br&gt;fångar hela sanningen. Socialdemokraternas kampanjer mot vårdnadsbidra-&lt;br&gt;get kan här tjäna som ett belysande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor i de skattehöjningar som Skattebetalarnas förening förut-&lt;br&gt;ser är kraftigt höjda kommunalskatter. Här känner jag själv en omfattande&lt;br&gt;oro för vad den socialdemokratiska politiken innebär. Det är därför som jag&lt;br&gt;två gånger tidigare har frågat Anita Johansson hur socialdemokraterna har&lt;br&gt;tänkt sig att kompensera kommunerna för skattebortfallet på grund av det&lt;br&gt;höjda grundavdraget. Nu har socialdemokraterna för ögonblicket släppt&lt;br&gt;denna tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i stället surrar det av rykten i luften om att socialdemokraterna efter&lt;br&gt;valet kommer att brandskatta kommunerna. Kommunerna skulle tvingas att&lt;br&gt;höja skatten på grund av minskade statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktigt orolig på den här punkten blev jag när vi i går voterade om den&lt;br&gt;kommunala ekonomin. I de tre voteringarna avstod många socialdemokra-&lt;br&gt;ter från att rösta. Innebär detta, Anita Johansson, att det ligger någon san-&lt;br&gt;ning bakom ryktena och påståendena om höjda kommunalskatter som ett&lt;br&gt;socialdemokratiskt alternativ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Harry Staaf tog upp Socialdemokraternas politik utifrån per-&lt;br&gt;spektivet att han värnar om kommunerna. Då blev jag faktiskt väldigt fun-&lt;br&gt;dersam. Jag vet att det finns många kristdemokrater som vill värna om kom-&lt;br&gt;munsektorn, speciellt sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, Harry Staaf, kristdemokraterna står ju bakom Nathalieplanen, som&lt;br&gt;betyder att man skall minska anslagen för verksamheten inom kommunsek-&lt;br&gt;torn med 35 miljarder kronor. Jag har aldrig hört minsta kritik från krist-&lt;br&gt;demokraterna på den punkten. Det är ju en plan som innebär att kommu-&lt;br&gt;nerna kommer att tvingas avskeda tiotusentals sjukvårdsanställda och an-&lt;br&gt;ställda inom äldreomsorgen, samtidigt som de skall ackumulera överskott i&lt;br&gt;sina kassakistor. De gamla och sjuka skall alltså se hur de får sämre vård,&lt;br&gt;samtidigt som pengarna läggs på hög. Att detta inte går förstår väl alla och&lt;br&gt;envar. Anne Wibble kommer ju att dra in dessa pengar, vilket hon också&lt;br&gt;bekräftar i dag i Dagens Nyheter. I detta läge anklagar kristdemokraterna&lt;br&gt;andra för att ha en dålig politik för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, Harry Staaf, ni kristdemokrater har ju gått med på höjd moms, höjd&lt;br&gt;skatt, slopat schablonavdrag, sänkt grundavdrag, slopat grundavdrag i stat-&lt;br&gt;lig taxering, slopat reallöneskydd i skatteskalan osv. Men ni kan inte tänka&lt;br&gt;er att gå med på förslaget om slopat grundavdrag i den kommunala taxe-&lt;br&gt;ringen som skulle ge kommunerna 5 miljarder kronor. Om man gör så, höjer&lt;br&gt;man ju inte marginalskatten, och då slipper kommunerna höja sin skattesats.&lt;br&gt;Detta borde ju tillfredsställa kristdemokraterna. Varför har ni inte slagits för&lt;br&gt;denna tanke?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;bu dgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 HARRY STAAF (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Lars Bäckström är litet rolig ibland. Han började sitt inlägg&lt;br&gt;med att kritisera regeringen för att den hade höjt skatter och avgifter med&lt;br&gt;52 miljarder kronor. Nu fortsätter han att rikta kritiken mot mig också, för&lt;br&gt;att vi inte vill höja skatter. Samtidigt som Lars Bäckström kritiserar rege-&lt;br&gt;ringen för att ha höjt skatterna, vill han fortsätta att höja skatterna. Vi är ju&lt;br&gt;många som är överens om att fortsatt höjda skatter innebär färre arbetstill-&lt;br&gt;fällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström hade ett strålande räkneexempel på vad 300 000 nya ar-&lt;br&gt;betstillfällen betyder för statskassan. Det är helt klart att pengarna inte&lt;br&gt;räcker till för att få ekonomisk balans, utan vi måste minska både de statliga&lt;br&gt;och kommunala utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att Lars Bäckström har uppfattat resonemanget, att vi från&lt;br&gt;kristdemokraternas sida har velat slå vakt om vård och omsorg för gamla och&lt;br&gt;sjuka. Det är inte på detta område som vi ska göra inskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är ungefär som att säga: Anfall, anfall men ingen blods-&lt;br&gt;utgjutelse. Det går liksom inte, därför att i krig blir det blodsutgjutelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas utgifter består huvudsakligen av lönekostnader. De flesta&lt;br&gt;kommunalanställda arbetar inom sjukvården, äldreomsorgen, barnomsor-&lt;br&gt;gen och skolan. I andra utgifter har man redan gjort neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min huvudpoäng var inte att kritisera regeringen för skattehöjningarna,&lt;br&gt;utan det var den dåliga fördelningsinriktningen, att man höjer skatterna för&lt;br&gt;löntagare och hushåll och sänker skatterna för företagare och kapitalägare.&lt;br&gt;Det är detta som jag kritiserar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kritiserar er kristdemokrater, därför att man kan inte säga att man inte&lt;br&gt;vill ha skattehöjningar i kommunerna - det vill inte jag heller - samtidigt som&lt;br&gt;man säger att vi skall dra in pengar från kommunerna, minska statsbidragen.&lt;br&gt;Samtidigt skall kommunerna öka insatserna på vård och omsorger. Man kan&lt;br&gt;inte både backa och köra framåt samtidigt. Det bör man besinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför, Harry Staaf, kan inte ni kristdemokrater gå med på att ta bort&lt;br&gt;grundavdraget för inkomster över brytpunkten? Då skulle kommunerna få&lt;br&gt;5 miljarder utan att marginalskatterna höjs. Ni har ju gått med på så många&lt;br&gt;andra skatteskärpningar för löntagarna. Varför inte just denna? Här skulle&lt;br&gt;ju pengarna gå till vård och omsorger. Därför kan jag inte riktigt förstå logi-&lt;br&gt;ken. En möjlig förklaring är att ni inte får lov att säga vad ni tycker. Då kan&lt;br&gt;ni inte heller göra det. Det är faktiskt den enda logiska förklaring som kan&lt;br&gt;uppstå. Annars får ni förklara varför ni inte tycker att det är bra att slopa&lt;br&gt;grundavdraget i den kommunala beskattningen för inkomster över 200 000.&lt;br&gt;Det skulle ju ge vården mer pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall upprepa det tidigare exemplet att 300 000 nya jobb&lt;br&gt;i privatsektorn ger 60 miljarder i intäkt. Om vi t.o.m. fick ett produktions-&lt;br&gt;värde på 150 miljarder och om vinsten är ca 10 % - 15 miljarder - med 30 %&lt;br&gt;skatt på den, blir resultatet under 10 miljarder. Så inte ens detta löser proble-&lt;br&gt;met. Vi behöver mer skatteinkomster för att klara vården och omsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 HARRY STAAF (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att Lars Bäckström finner svar på sina frågor om han&lt;br&gt;slår upp s. 238 i betänkandet och läser sin egen meningsyttring. Där är Lars&lt;br&gt;Bäckström uppriktigt oroad över marginaleffekterna, om vi genomför egen-&lt;br&gt;avgifter i socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt klart, Lars Bäckström, att om vi genomför växlingen av egen-&lt;br&gt;avgifter i socialförsäkringssystemet, vilket jag tycker vore riktigt, bör vi ägna&lt;br&gt;oss åt en ganska fördjupad analys innan vi plockar in den s.k. vaggan i upp-&lt;br&gt;trappning som Lars Bäckström har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att jag har sagt i någon tidigare debatt med Harry&lt;br&gt;Staaf att jag har gett upp hoppet om kds och fördelningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här står Harry Staaf och är oroad över vad som händer i kommunerna.&lt;br&gt;Ja, det är sannerligen jag också. 100 000 jobb har försvunnit i kommunerna&lt;br&gt;sedan Harry Staaf fick säte i denna riksdag. Det är mycket oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda som egentligen har dragit konsekvenserna av det är väl Harry&lt;br&gt;Staafs partivän Jerzy Einhorn som säger: Nu får det vara nog!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Staaf säger att han är orolig för vad som skall hända med vårdnads-&lt;br&gt;bidraget när vi socialdemokrater kommer tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan lova Harry Staaf att om det finns en majoritet av socialdemokrater&lt;br&gt;och vänster i denna kammare så kommer vi att ta bort vårdnadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Staaf var också orolig för budgetunderskottet. Men tala då om för&lt;br&gt;mig Harry Staaf: Med vad skola ni betala detta vårdnadsbidrag som riksda-&lt;br&gt;gen har beslutat om? Det har i alla fall jag inte lyckats begripa, och jag tror&lt;br&gt;ingen annan i denna kammare heller. Men kanske Harry Staaf i dag kan&lt;br&gt;skingra våra frågetecken på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 HARRY STAAF (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den 18 maj, vill jag minnas, försökte jag förklara för Anita&lt;br&gt;Johanssons partikamrater hur man kunde räkna att vårdnadsbidraget var fi-&lt;br&gt;nansierat. Jag skall försöka återupprepa det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalkostnaden beräknas till 3,7 miljarder. Utväxlingen av garantidagarna&lt;br&gt;och de ökade kommunalskatterna på vårdnadsbidraget gör att vi kommer&lt;br&gt;ner i en kostnad på ungefär 2,3. Sedan har vi beslutat om en förändring i&lt;br&gt;föräldraförsäkringen. Det gör ungefär 900 miljoner. Slutligen har Kommun-&lt;br&gt;förbundet skrivit till finansutskottet att de ändrade lagar som ålägger kom-&lt;br&gt;munerna barnomsorgskostnader medför ökade utgifter för kommunerna på&lt;br&gt;ungefär 2,8 miljarder kronor. Jag har sagt att om vi genomför vårdnadsbidra-&lt;br&gt;get kanske vi inte behöver lägga mer än 1,3 miljarder på den ökade barnom-&lt;br&gt;sorgen. Då skulle vi faktiskt ha fått ihop en nätt summa av 100 miljoner kro-&lt;br&gt;nor i besparing genom att införa vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill Anita Johansson ta bort det, och då blir det naturligtvis ingen be-&lt;br&gt;sparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! En liten försynt fråga till en kdsiare i denna kammare: Är&lt;br&gt;inte Harry Staaf oroad över de klyftor som uppkommit under den senaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandatperioden i riksdagen? De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare.&lt;br&gt;Allt fler får gå till socialkontoren i kommunerna och tigga för att kunna över-&lt;br&gt;leva. Oroar inte detta Harry Staaf?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 HARRY STAAF (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Visst är jag oroad över utvecklingen. Men, Anita Johansson,&lt;br&gt;de bekymmer vi har haft att brottas med i början på 1990-talet har sin grund&lt;br&gt;i de förhållanden som var på 1980-talet. Inflationsekonomi, spekulations-&lt;br&gt;ekonomi -jag vet inte vem som skall lastas för att den har ägt rum, men den&lt;br&gt;har faktiskt ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de första beskeden vi nåddes av när vi kom hit till kammaren var&lt;br&gt;att staten hade fått ta över ansvaret för Första Sparbanken. Sedan fick vi&lt;br&gt;också lägga ner miljarder i statens egen bank Nordbanken. Allt detta hade&lt;br&gt;inträffat under en tid då Anita Johanssons partikamrater hade ansvaret för&lt;br&gt;landets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara för bankkrisen - om jag inte minns fel - har ministern som är ansvarig&lt;br&gt;redovisat en kostnad på 173 miljarder, varav samhället har fått stå för unge-&lt;br&gt;fär 60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att sådant påverkar inkomstfördelning och ökar klyftor i sam-&lt;br&gt;hället. Nu gäller det att få i gång nya jobb och ha en bra ekonomi, så kan vi&lt;br&gt;kanske så småningom råda bot på de missförhållanden som växte fram i slu-&lt;br&gt;tet på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig inledningsvis få tacka Kjell Johansson och Ivar Fran-&lt;br&gt;zén för trevligt kamratskap, när de nu lämnar kammaren. Oftast har vi haft&lt;br&gt;en vänlig samarbetston, emellanåt också litet diskussioner oss i den borger-&lt;br&gt;liga familjen emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra - vilket ni två väl vet - Anita Johansson att varken Kjell&lt;br&gt;Johansson eller Ivar Franzén lägger sig platt på rygg eller på något annat vis&lt;br&gt;för mig eller någon annan moderat. Det är ibland ett givande och tagande,&lt;br&gt;dock med vänligare ton och mer konstruktivt än i de fighter som uppenbarli-&lt;br&gt;gen fanns i den förra socialdemokratiska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig inledningsvis ge en sakupplysning. Den fördelningsstudie som den&lt;br&gt;fördelningspolitiska enheten på Finansdepartementet har gjort visar att un-&lt;br&gt;der 80-talet - det 80-tal som kanske ingen socialdemokrat är särskilt stolt&lt;br&gt;över, skulle jag gissa - ökade klyftorna i Sverige, medan de minskade under&lt;br&gt;de tre år som nu har gått av 90-talet sedan vi fick ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson gjorde en nostalgisk och längtansfull återblick på den&lt;br&gt;skattepolitik som ledde Sverige in i krisen. Hon redovisade tre hörnpelare&lt;br&gt;för den socialdemokratiska skattepolitiken. De var: höjd skatt, höjd skatt,&lt;br&gt;höjd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson och socialdemokraterna talar väldigt mycket om fördel-&lt;br&gt;ning. Nu gäller det att fördela en krympande kaka i stället för att skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för en växande kaka som ger mer att fördela för alla. Möjligen&lt;br&gt;ligger den tanken långt tillbaka i tiden - om jag inte missminner mig var det&lt;br&gt;Wigforss som sade det: Fattigdomen fördras med jämnmod när den delas av&lt;br&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från socialdemokraterna som är defensiva och uppgivna har&lt;br&gt;regeringen ambitionen att få tillväxt i ekonomin. Vi vill se till att skapa ett&lt;br&gt;större utrymme för välfärd för alla i ordets egentliga bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson redovisade, som så många andra socialdemokrater gjort,&lt;br&gt;felaktiga beräkningar om vad regeringens skattepolitik har inneburit. Även&lt;br&gt;Lars Bäckström kom snett i vissa avseenden, även om han i grunden är mera&lt;br&gt;ärlig än vad socialdemokraterna är, det måste jag erkänna. Men det är rent&lt;br&gt;felaktiga beräkningar som Anita Johansson använde. Egentligen kan man&lt;br&gt;säga att alla ni socialdemokrater tydligen räknar lika fel som Ingvar Carlsson&lt;br&gt;när det gällde Per Westerbergs skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande, stora felet, för att bara ta ett exempel, är att ni be-&lt;br&gt;tecknar sänkta löneskatter som en kapitalskattesänkning. Så är det inte. Det&lt;br&gt;är alldeles uppenbart att det är en skattesänkning på arbete, som vi ju dess-&lt;br&gt;utom var överens om. Ni tvangsju inse att det i ett visst läge krävdes skatte-&lt;br&gt;sänkningar för att förbättra konkurrenskraften, och det gläder oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är anmärkningsvärt att det var ni som ville finansiera denna nödvän-&lt;br&gt;diga sänkning av löneskatterna genom minskat grundavdrag, genom att av-&lt;br&gt;skaffa schablonavdraget och genom höjd mervärdesskatt. Ni vägrade att ens&lt;br&gt;diskutera någon annan finansiering än sådana skattehöjningar som jag gärna&lt;br&gt;hade velat undvika, det måste jag erkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt krävde ni i den första uppgörelsen oss emellan höjd bensin-&lt;br&gt;skatt och urholkat reallöneskydd. Trots de skattehöjningar ni krävde vid de&lt;br&gt;här överläggningarna och i förhandlingarna med oss hösten 1992 har vi sänkt&lt;br&gt;skatten för svenska hushåll med ungefär 17 miljarder kronor. Självklart har&lt;br&gt;vi gjort det genom att sänka de skatter som har haft den skadligaste inverkan&lt;br&gt;på den svenska ekonomin - den ekonomi som har haft en alltför dålig ut-&lt;br&gt;veckling under 70-talet och, främst, 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta insiktsfulla bedömare vet vad som orsakade den ekonomiska kri-&lt;br&gt;sen i Sverige. I princip kan man tala om tre olika grundfaktorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första faktorn är de stora strukturproblem som fanns genom offent-&lt;br&gt;liga transfereringssystem som var negativa för produktiviteten och som kos-&lt;br&gt;tade mycket samt de höga skatter som krävdes för att finansiera de offentliga&lt;br&gt;systemen. Skatterna blev för höga och togs ut på fel sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de strukturella problemen kommer den del av det offentliga under-&lt;br&gt;skottet som beror på att utgiftsnivån satts för högt i förhållande till de lång-&lt;br&gt;siktigt möjliga inkomsterna med en rimlig ekonomisk tillväxt i ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudfaktorn är den kontinuerliga kostnadskrisen - dvs. infla-&lt;br&gt;tionen, som ledde till lönekostnadsökningar som egentligen bara var luft och&lt;br&gt;som i sig ledde till inflation och därmed till urholkad konkurrenskraft och&lt;br&gt;sämre förutsättningar för ekonomin. Det är också något som orsakats av en&lt;br&gt;felaktig ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje faktorn, vars grogrund egentligen är de två första faktorerna,&lt;br&gt;är den finanskris som ni orsakade genom att bibehålla höga marginalskatter&lt;br&gt;alltför länge - dessa skulle i och för sig aldrig ha funnits - och samtidigt i en&lt;br&gt;inflationsekonomi med höga marginalskatter och inflation avreglera kredit-&lt;br&gt;marknaden, vilket i sin tur ledde till den våldsamma kreditexpansionen och&lt;br&gt;till spekulationsbubblans uppkomst under 80-talets andra hälft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanskrisen fick inte bara de enorma effekter för landets ekonomi som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Staaf talade om, utan den ledde också till sådant som vi inte riktigt&lt;br&gt;ser - nämligen hushålls och företags skuldanpassning. Man drog ner de lån&lt;br&gt;som man skaffade sig under 80-talet för att kunna klara sin egen ekonomi -&lt;br&gt;sitt företags ekonomi och den personliga ekonomin. Den våldsamma sparan-&lt;br&gt;deuppgång som alltså orsakades av ”överlåneekonomin” under 80-talet&lt;br&gt;ledde naturligtvis till ett våldsamt fall i hemmamarknadsefterfrågan. Där har&lt;br&gt;vi det egentliga svaret på frågan om vad som ledde till det stora fallet i svensk&lt;br&gt;ekonomi. Det gäller alltså de långsiktiga strukturproblemen och finanskri-&lt;br&gt;sen. Ansvaret ligger naturligtvis hos dem som under 80-talet drev en politik&lt;br&gt;som förde oss in i den situation som vi nu har att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att hantera finanskrisen och garantera stabiliteten för betalnings-&lt;br&gt;systemen, genom att fullfölja skattereformen, genom att reformera den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn och inleda en budgetsanering och genom att se till att förut-&lt;br&gt;sättningar skapas för tillväxt har vi lyckats vända utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi vann valet och tog över regeringsansvaret hösten 1991 var Sverige&lt;br&gt;på väg utför vad gällde ökande arbetslöshet och ökande underskott, för att&lt;br&gt;ta ett par exempel. Vi har nu vänt utvecklingen och lagt grunden för en upp-&lt;br&gt;gång så att vi kan skapa fler jobb och minska underskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oss är det naturligtvis viktigt att få fullfölja den politik som nu har gett&lt;br&gt;denna uppgång. För Sveriges folk är det också viktigt att inte bryta utveck-&lt;br&gt;lingen och gå tillbaka till det som en gång orsakade dagens problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår viktigaste uppgift för nästa mandatperiod är att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för nya riktiga jobb inom den privata sektorn. Jag noterar att så långt inser&lt;br&gt;också Göran Persson vad som behövs i Sverige. I det jobbet ligger en budget-&lt;br&gt;sanering - något som Göran Persson och andra socialdemokrater knappast&lt;br&gt;talar om - som innebär att räntorna konsekvent och uthålligt kan komma&lt;br&gt;ner på nivåer som gör att vi får upp investeringskvoten rejält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste bibehålla den numera neutrala kapitalinkomstbeskattning som&lt;br&gt;gör att vi inte straffar ut riskkapital och därmed minskar möjligheterna för&lt;br&gt;de investeringar som verkligen behövs. Vi måste alltså satsa på nya riktiga&lt;br&gt;jobb och fullfölja den uppgång som nu har inletts i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vad vill då Anita Johansson? Jag talade ju om de tre hörnpelarna:&lt;br&gt;höjd skatt, höjd skatt och höjd skatt. Om man bryter ner detta och ser till&lt;br&gt;ingredienserna framgår det att man vill höja företagsbeskattningen genom&lt;br&gt;höjd bolagsskattesats, genom att också bolagens utdelningar och reavinster&lt;br&gt;beskattas högre och genom att skatteutjämningsreserven beskattas hår-&lt;br&gt;dare - sammantaget 5 miljarder kronor i skatteökningar på årsbasis. Mot&lt;br&gt;detta ställer man en direktavskrivning som är en skattesänkning på 100 mil-&lt;br&gt;joner kronor för företagen. Anita Johansson menar, som någon sade tidigare&lt;br&gt;i debatten, att det skall leda till en uppgång i investeringarna därför att man&lt;br&gt;då sänker skatten med 100 miljoner. Men detta motverkas av att ni vill höja&lt;br&gt;företagsskatterna i övrigt med 90 gånger så mycket. Har Anita Johansson&lt;br&gt;rätt beträffande det ena antagandet är det klart att hon därmed får ta konse-&lt;br&gt;kvenserna av det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kraftiga skattehöjningar på företag och kapital - beträffande kapi-&lt;br&gt;tal tillkommer ytterligare 4 miljarder kronor, alltså sammanlagt 9 miljarder&lt;br&gt;kronor-får vi naturligtvis inte de investeringar och de nya jobb som vi måste&lt;br&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall man införa en värnskatt som innebär att marginalskatterna&lt;br&gt;höjs för dem som tjänar över brytpunkten i inkomstskatteskalan. Man vill&lt;br&gt;också införa en ny skatt för sjukförsäkringsfinansiering som innebär att man&lt;br&gt;enligt sin egen motion i vår till riksdagen skall ta in 35 miljarder kronor under&lt;br&gt;de närmaste 5-7 åren. Höjd marginalskatt för alla, höjd skatt för alla och&lt;br&gt;höjd skatt på arbete med 35 miljarder kronor handlar det om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har lagt fram ytterligare ett stort antal skattehöjningsförslag inför&lt;br&gt;riksdagen. Dessutom vill man höja kommunalskatten. I åtminstone de tre&lt;br&gt;storstadskommunerna och i ytterligare sju åtta kommuner vill man höja&lt;br&gt;kommunalskatten kraftigt. Till detta kommer att man nu lägger fram rap-&lt;br&gt;porter som innebär höjd kommunalskatt i varje fall i 54 av landets kommu-&lt;br&gt;ner. En rapport är mycket oklar. Men en sak där är klar: Man säger klart&lt;br&gt;och tydligt att de 54 kommuner som har en skattekraft över medel i Sverige&lt;br&gt;skall betala 38 miljarder till de andra kommunerna. Det är klart att detta&lt;br&gt;kommer att innebära problem och en total skattehöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs inga värnskatter, möjligen ett skattevärn för att undvika att&lt;br&gt;Socialdemokraterna en gång till kan driva den politik som ledde Sverige in&lt;br&gt;i krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson, förklara för mig och för kammaren hur de företagsskat-&lt;br&gt;tehöjningar på 5 miljarder kronor som ni faktiskt föreslår i motion Fi53 och&lt;br&gt;höjningarna med ytterligare 4 miljarder kronor för det riskkapital som be-&lt;br&gt;hövs för att bygga upp nya företag och för att se till att gamla expanderar -&lt;br&gt;sammanlagt rör det sig om 9 miljarder kronor i skattehöjningar, motsva-&lt;br&gt;rande kostnaden för nästan 45 000 jobb - kommer att ge nya jobb! Det är&lt;br&gt;den enda punkten i den här debatten där jag vill ha ett svar från Anita Jo-&lt;br&gt;hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! För löntagarna, Bo Lundgren, blev det höjd skatt, höjd skatt,&lt;br&gt;höjd skatt - det är en riktig summering - med moderatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att jag måste påminna Bo Lundgren om vad som har hänt under&lt;br&gt;de här tre åren när det gäller löntagarbeskattningen. Schablonavdraget för&lt;br&gt;utgifter och inkomstens förvärv har slopats liksom de första 4 000 kronorna&lt;br&gt;för arbetsresor. Grundavdraget sänktes 1994. Det kostar löntagarna 6,8 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Grundavdraget vid statlig beskattning och fackföreningsavd-&lt;br&gt;raget tog man bort. När det gäller samtliga reseavdrag är det fråga om skärp-&lt;br&gt;ningar. Skatten på utlandstraktamenten har man också gett sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Listan kan alltså göras lång, Bo Lundgren! Väldigt många ekonomer ger&lt;br&gt;oss socialdemokrater rätt när det gäller gjorda beräkningar. Det är alltså&lt;br&gt;bara att konstatera att med den här borgerliga regeringen har en ensamstå-&lt;br&gt;ende arbetare förlorat över 10 000 kr det här året. En ensamstående kvinna&lt;br&gt;som jobbar deltid har förlorat ännu mera pengar med moderat skattepoli-&lt;br&gt;tik - 11 900 kr. Man kan räkna upp grupp efter grupp i samhället som har&lt;br&gt;förlorat på moderat politik. Det är naturligtvis det som skiljer oss åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vi har sagt, Bo Lundgren, är att det visst kan behövas skattehöjningar.&lt;br&gt;Det har vi föreslagit att man skall ta ut av de rika i det här samhället, den&lt;br&gt;s.k. värnskatten - 5 % för höginkomsttagarna. Det tror jag människor är&lt;br&gt;beredda att betala för att vi skall få ett rättvist samhälle. Men då skall man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ge bort 30 miljarder till dem som redan är rika i det här landet. Det är det&lt;br&gt;som har hänt med den moderata skattepolitiken. Det är det jag har anklagat&lt;br&gt;mittenpartierna för, att de har gått med på och faktistk lagt sig platt för Bo&lt;br&gt;Lundgrens skatteförslag. Så är det ju. Jag vet ju att många av mittenpartis-&lt;br&gt;terna tycker att Bo Lundgren har fått styra alltför mycket. Så är det tyvärr&lt;br&gt;när det gäller skattepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, Bo Lundgren, jag är övertygad om att hushållen i det här landet har&lt;br&gt;upptäckt detta. Som jag sade i mitt anförande: Folket kan räkna, skriva och&lt;br&gt;läsa. Det kommer man att göra. Det kommer att visa sig när vi sammanträ-&lt;br&gt;der i denna kammare till hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är övertygad om att svenska folket kan läsa, skriva och&lt;br&gt;räkna. Det som bekymrar mig är att socialdemokrater inte kan räkna. Ingvar&lt;br&gt;Carlsson kunde det inte i debatten med Carl Bildt och Anita Johansson kan&lt;br&gt;det inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna krävde ett antal skattehöjningar i de uppgörelser vi&lt;br&gt;träffade. Det beklagar jag. Anita Johansson räknade förtjänstfullt upp en&lt;br&gt;hel del av de skattehöjningar ni har sett till att genomföra, schablonavdrag,&lt;br&gt;grundavdrag och annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta har vi sänkt skatten för de svenska hushållen. Ibland tror so-&lt;br&gt;cialdemokrater att vissa skatter betalas av någon annan än människor. Men&lt;br&gt;så är det ju inte. Jag tog ett enda exempel för att visa hur ihåliga och falska&lt;br&gt;de beräkningar ni åker runt i landet med är. Den största enskilda skattesänk-&lt;br&gt;ningen, sänkningen av löneskatterna med 4,5 %, ungefär 18 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, kallar ni i era beräkningar för sänkning av skatten på kapital. Så är det&lt;br&gt;inte. Det vet Anita Johansson lika bra som jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara intressant att höra om Anita Johansson kunde utveckla&lt;br&gt;detta litet grand. Är det rimligt att räkna sänkta löneskatter som sänkta kapi-&lt;br&gt;talskatter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta om socialdemokraternas invändningar mot oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan säger Anita Johansson: Visst behövs det skattehöjningar. Göran&lt;br&gt;Persson erkände i debatten med mig i Göteborg för några veckor sedan att&lt;br&gt;man skall höja skatten med 9 miljarder. Men han försökte säga samma sak&lt;br&gt;som Anita Johansson: Vi höjer skatten för de rika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att höja skatten för de egenföretagare som skall skaffa oss en skatteut-&lt;br&gt;jämningsreserv, att höja skatten för större och mindre bolag, att höja skatten&lt;br&gt;på det riskkapital som miljoner svenskar satsar som delägare i svenska aktie-&lt;br&gt;bolag - för det är det Anita Johansson vill -, leder det till nya jobb? Är det&lt;br&gt;inte så, Anita Johansson, att det för att bygga ut företagen och starta nya&lt;br&gt;behövs ett riskkapital? Var och en vet att om man lägger skatt på någonting,&lt;br&gt;en aktivitet eller en vara, blir det mindre av den. Lägger man högre skatt på&lt;br&gt;riskkapitalet blir det mindre riskkapital, färre nya jobb. Lägger man skatt&lt;br&gt;på bolag och skatt på företag blir det mindre av företagande, ett mindre antal&lt;br&gt;företag, och då blir det färre jobb, inte fler jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att det skulle vara intressant att höra Anita Johansson förklara&lt;br&gt;bakgrunden till beräkningarna, för det har aldrig skett någon gång, skulle&lt;br&gt;jag vilja be henne: Förklara hur det kommer sig att ni kan definiera en sänk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av löneskatter på 18 miljarder som en kapitalinkomstskattesänkning!&lt;br&gt;Svara också gärna på frågan, för ingen har gjort det hittills: Hur kan höjda&lt;br&gt;företagsskatter och höjda skatter på riskkapital ge fler jobb?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 ANITA JOHANSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skulle vilja be Bo Lundgren förklara för mig hur det kom-&lt;br&gt;mer sig att folk har fått mycket mindre att handla för. Det bara är så. Vad&lt;br&gt;beror de exekutiva auktionerna på, att folk får flytta från hus och hem? Be-&lt;br&gt;ror det på att Moderaterna har fört en bra fördelningspolitik i det här landet?&lt;br&gt;Nej, fru talman, det är faktiskt tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla hushåll som lever på arbetsinkomster har fått det sämre i det här&lt;br&gt;landet under de tre borgerliga åren. Det kan nästan varenda ekonom i detta&lt;br&gt;land konstatera. Så är det Bo Lundgren, oavsett vad Bo Lundgren säger här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vidhåller att folket kan läsa, räkna och titta i sina plånböcker. Så här&lt;br&gt;ser debet och kredit ut på riksdagens näst sista dag, efter tre moderatstyrda&lt;br&gt;år. Man har tagit från de fattiga och gett till de rika. Det är det som är mode-&lt;br&gt;ratpolitik, förstås. Beklämmande är bara att ni har fått med er mittenpar-&lt;br&gt;tierna på denna hemska politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att Bo Lundgren undvek att svara på frågan om Anne Wibbles&lt;br&gt;sparpaket som presenterades i dag. Det skulle vara klädsamt av Bo Lund-&lt;br&gt;gren om jag fick ett svar på hur Bo Lundgren ser på höjda miljöskatter,&lt;br&gt;moms på tidningar, jakten på skattesmitare och höjda egenavgifter. Det&lt;br&gt;skulle vara klädsamt att ge det svaret inför den kommande valrörelsen, Bo&lt;br&gt;Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Till skillnad från Anita Johansson skall jag svara på frågorna.&lt;br&gt;Ingen regering har satsat så mycket på kamp mot ekonomisk brottslighet och&lt;br&gt;skatteflykt som denna regering. Det är bara att titta på de fakta som har pre-&lt;br&gt;senterats för Sveriges riksdag i olika sammanhang av såväl mig som justitie-&lt;br&gt;ministern och andra statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan mycket väl tänka mig - det är därför en utredning har tillsatts - att&lt;br&gt;vi ökar uttaget av miljörelaterade skatter i Sverige och att vi därmed skapar&lt;br&gt;förutsättningar för att sänka skatten på arbete. Det tycker jag är alldeles ut-&lt;br&gt;märkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket tveksam till, på samma sätt som statsministern tidigare har&lt;br&gt;sagt, om det är möjligt att gå vidare vad gäller egenavgifter, utöver vad som&lt;br&gt;har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många olika möjligheter att minska statens underskott. Det kan&lt;br&gt;man ha en lång debatt om. Men detta var några svar på de frågor som Anita&lt;br&gt;Johansson ställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde också två frågor. Om vi skall försöka att vara litet ärliga mot&lt;br&gt;varandra i den här debatten, säg inte bara: Så här är det. Jag vet, möjligen&lt;br&gt;inte Anita Johansson, i så fall beklagar jag det, att orsaken till att ni hävdar&lt;br&gt;att det blir skattehöjningar för löntagare är att ni räknar sänkt löneskatt, som&lt;br&gt;ni och vi tillsammans genomförde - må vara att ni krävde skattefinansiering&lt;br&gt;och att jag hade kunnat tänka mig annan finansiering - som skattesänkning&lt;br&gt;för kapital. Är det riktigt att göra det? Tycker Anita Johansson det? Ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckla gärna det här resonemanget! Säg inte bara: Så är det. Den som säger&lt;br&gt;det kan ju inte vad det rör sig om. Då har man dömt ut sig själv i debatten,&lt;br&gt;och det är inte speciellt bra, tycker jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan är oundgängligen nödvändig att få ett svar på av social-&lt;br&gt;demokraterna. Det gäller att få fram jobb i den privata sektorn. Så långt&lt;br&gt;tycks vi numera vara överens. Hur skall vi kunna få fram tillräckligt många&lt;br&gt;nya jobb i den privata sektorn om man skall straffbeskatta det kapital som&lt;br&gt;behövs för att bygga ut dem och för att starta nya och dessutom lägga högre&lt;br&gt;skatt på företagen själva?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson har erkänt att det rör sig om 9 miljarder kronor. Jag har&lt;br&gt;redovisat förslagen i riksdagens talarstol. De finns att läsa i den motion som&lt;br&gt;nu avstyrks av riksdagens majoritet. Det är bara att titta i betänkandet. Där&lt;br&gt;ligger de 9 miljarderna på företagande och riskkapitalförsöijning. Bara de&lt;br&gt;isolerade skattehöjningarna, bortsett från allt annat, motsvarar kostnader&lt;br&gt;för 45 000 jobb. Hur, Anita Johansson, skall man kunna få fram nya jobb&lt;br&gt;om man straffbeskattar företagande och riskkapital med 9 miljarder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi i Vänsterpartiet vill också ha högre skatt på företagsamhet&lt;br&gt;och kapital. Men, statsrådet, vi har inte krävt lika hög skatt som i USA eller&lt;br&gt;i Japan, inte alls. Vi vill bara närma oss litet grand den franska, nederländska&lt;br&gt;och belgiska nivån. Vi tror att svenska företagare är lika skickliga som före-&lt;br&gt;tagare i Belgien, Nederländerna och Frankrike. Det är vår enkla tro. Vi tror&lt;br&gt;till och med att de är skickligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattehöjningar ger inga jobb, Bo Lundgren, det är alldeles sant. Skatte-&lt;br&gt;höjningar ger pengar. Med pengarna får man ned underskottet i statens fi-&lt;br&gt;nanser. Då får man ned räntorna. Då får man nya jobb. Det är så vi tänker.&lt;br&gt;Indirekt ger det nya jobb, men inte i det omedelbara perspektivet. Det har&lt;br&gt;vi förklarat många gånger för Bo Lundgren. Det bör Bo Lundgren snart lära&lt;br&gt;sig. Man har inte skatter för att få jobb, utan för att få intäkter till sina utgif-&lt;br&gt;ter. Det är själva poängen med skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte tror väl Bo Lundgren att det är regeringens förtjänst att Volvo och&lt;br&gt;Saab just nu säljer fler bilar? Regeringen har sänkt skatten, och därför säljer&lt;br&gt;man fler bilar. Ibland får man intrycket att ni tror det. Men det kan ni inte&lt;br&gt;tro. Så är det ju inte. Att de säljer mer beror på devalveringen, en stor löne-&lt;br&gt;sänkning. Det var den omedelbara effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min replik gäller egentligen något annat. Jag vill gratulera statsrådet&lt;br&gt;Lundgren. Stor gratulation till den stora framgången att få gehör från en&lt;br&gt;bred majoritet i riksdagen för den moderata principen om egenavgifter! Det&lt;br&gt;har ni lyckats med. Det är oerhört skickligt arbetat av er moderater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men många av de andra egenavgifterna, statsrådet Lundgren, har varit&lt;br&gt;rena skattehöjningar. De 3 % som ni redan har fått igenom är ju skattehöj-&lt;br&gt;ningar! Bo Lundgren säger att de är avgifter för att man har fått förmåner.&lt;br&gt;Men man hade redan de förmånerna redan innan det blev 3 % i egenavgifter,&lt;br&gt;Bo Lundgren! Det är inte någon ny förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-kassa fanns i Sverige innan det infördes egenavgifter. Det fanns sjukför-&lt;br&gt;säkring och sjukkassa innan man hade egenavgifter. Det infördes 3 % i egen-&lt;br&gt;avgifter för de förmåner man redan hade. Då försämrade man ju förmå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerna. Nivåerna i sjukkassan sänktes, och karensdagar infördes. Detta är en&lt;br&gt;skattehöjning! Man får betala för något som man redan hade. Nej, förresten,&lt;br&gt;inte för någonting man hade, man hade det bättre innan. Vi hade faktiskt&lt;br&gt;bättre förmåner innan egenavgifterna infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en ren skattehöjning som Bo Lundgren genomförde. Något offrade&lt;br&gt;säkert statsrådet för pincipens skull. Dessa egenavgifter utgår ju inte för in-&lt;br&gt;komster över 7,5 basbelopp. Då får vi ju regressiva marginaleffekter. Lägg&lt;br&gt;märke till att jag inte säger marginalskatteeffekter, utan jag säger marginal-&lt;br&gt;effekter, så att det inte blir några missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marginaleffekterna blir ju regressiva. De minskar vid stigande inkomst.&lt;br&gt;Det är oerhört skickligt arbetat av moderaterna att få socialdemokraterna&lt;br&gt;att acceptera dessa effekter. Det kan socialdemokraterna inte göra länge till.&lt;br&gt;De måste snart gå på vår linje att avvisa sådana effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet har tid i sin replik att redogöra för hur vi skall undvika dessa&lt;br&gt;totalt ohemula marginaleffekter i detta inkomstskikt, dvs. för människor&lt;br&gt;med dessa oerhört låga inkomster, runt 8 800 kr, studerande etc. Att det pro-&lt;br&gt;blemet måste lösas är vi överens om jag och statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det bästa sättet att undvika höjda marginalskatter vid låga&lt;br&gt;inkomster är att Lars Bäckström och jag hjälps åt i valrörelsen och ser till&lt;br&gt;att vi inte får en ny regering bestående av socialdemokrater. Det är de som&lt;br&gt;vill dubbla sjukförsäkringsavgiften och därmed höja skatten och marginal-&lt;br&gt;skatten för alla. Det är självklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur illa Lars Bäckström än tycker om det har regeringens politik skapat&lt;br&gt;bra förutsättningar för Volvo och Saab att sälja fler bilar. Många andra före-&lt;br&gt;tag har vunnit på den stärkta konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskraften i Sverige har i princip stärkts på tre sätt under de se-&lt;br&gt;naste åren. För det första har produktiviteten i näringslivet ökat. Man pro-&lt;br&gt;ducerar mer med samma insatta kostnader. Det ökar naturligtvis konkur-&lt;br&gt;renskraften. Det har bl.a. skett därför att frånvaron har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reformeringarna av de offentliga transfereringssystemen som har&lt;br&gt;gjorts har lett till att det numera inte är så intressant att vara borta om man&lt;br&gt;inte har en verklig anledning till det. Samtidigt har vi gjort besparingar för&lt;br&gt;att kunna dra ner underskottet och skapa utrymme för räntesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi problem med räntan när folk, rimligen mot all visdom, tror att&lt;br&gt;Socialdemokraterna skall vinna valet. Deras politik leder till hög ränta, och&lt;br&gt;det är problemet i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första är alltså produktivitetshöjning. Det andra är sänkning av löne-&lt;br&gt;skatter. Det ger lägre priser än annars och gör att löntagarna i Sverige också&lt;br&gt;tjänar på löneskattesänkningen. Det är det andra som förbättrar konkur-&lt;br&gt;renskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje är att kronan har minskat i värde efter det att den flyter. Det&lt;br&gt;är ungefär lika delar mellan kronans depreciering och de andra två åtgär-&lt;br&gt;derna. Det är en nyhet i Sverige att vi för första gången genom inhemska&lt;br&gt;åtgärder har fått en förbättrad konkurrenskraft. Det innebär att kronan kan&lt;br&gt;aprecieras, vilket är önskvärt, och det skapar förutsättningar för att hålla&lt;br&gt;nere inflationen. Det är alltså någonting som är både önskvärt och bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gjort mycket för att skapa förutsättningar för en förbätt-&lt;br&gt;rad konkurrenskraft. Men regeringen har också lagt fram förslag som inne-&lt;br&gt;bär att vi inte diskriminerar framväxten av riskvilligt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Lars Bäckström trots allt försöker att ha litet analytiskt tän-&lt;br&gt;kande emellanåt vill jag fråga följande. Om det nu är så att man har högre&lt;br&gt;skatt på riskvilligt sparande och riskvilligt kapital jämfört med annat kapital,&lt;br&gt;ser inte Lars Bäckström risker med det? Det skulle vara intressant att höra&lt;br&gt;litet grand om detta. Det tycker i varje fall jag. Dessutom premierar vi inte&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall villigt säga - och kanske ovilligt, för den delen - att den sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgift på 0,95 % som vi införde därför att Socialdemokraterna ville&lt;br&gt;det vid den första krisuppgörelsen, och vi accepterade detta, kan betraktas&lt;br&gt;som en ren skatt till den del den inte motsvaras av en kostnad. Det är 0,95 %,&lt;br&gt;och det rör sig om några miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller arbetslöshetsförsäkringsavgiften har vi utvidgat försäkringen&lt;br&gt;till att gälla fler. Vi har minskat det underskott i Arbetsmarknadsfonden som&lt;br&gt;annars skulle blivit betald med framtida högre rena skatter. En förmånsrela-&lt;br&gt;terad avgift ersätter en framtida icke-förmånsrelaterad skatt, samtidigt som&lt;br&gt;fler blir delaktiga av förmånen. Detta är fakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas ju att Bo Lundgren inte är statsråd efter valet.&lt;br&gt;Då blir han säkert riksdagsledamot. Annars kan han ha en strålande karriär&lt;br&gt;som försäljare; att kunna gå till kunden och säga: Du skall betala för den&lt;br&gt;vara som du har använt länge. Du skall få en ny avgift. Sedan blir det litet&lt;br&gt;sämre, och det är egentligen en förbättring för dig. Om man kan få kunderna&lt;br&gt;att tro på detta är man duktig! Det kommer att gå bra för Bo Lundgren, vad&lt;br&gt;han än sysslar med här i livet! Det är uppenbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgiften fungerar som en ren skatt, Bo Lundgren. Man hade dessa&lt;br&gt;förmåner innan. Det enda regeringen har gjort är att den har försämrat dem.&lt;br&gt;De skryter ju Bo Lundgren med. Han säger: Vi har nu sett till att sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen blivit sämre, och det har höjt produktiviteten. Ni har alltså försämrat&lt;br&gt;den, och tagit ut en avgift för det. Då har ni höjt skatten, Bo Lundgren!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger: Vi har höjt produktiviteten. Det är litet grand som tup-&lt;br&gt;pen som tror att han lyfter solen på morgonen. Det är inte regeringen som&lt;br&gt;har höjt produktiviteten hos Saab och Volvo. Jag vet det. Jag har många&lt;br&gt;goda vänner. Tänk om jag i helgen kom och berättade: Regeringen tror att&lt;br&gt;det är den som har höjt produktiviteten här på företaget. Det kommer att&lt;br&gt;bli många glada skratt den helgen! Det är naturligtvis inte så. Det är lönta-&lt;br&gt;garna, de anställda, som tillsammans med företagsledningen som har gjort&lt;br&gt;det, och inte regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till frågan om konkurrensläget. Det var mycket återhållsamma löneav-&lt;br&gt;tal redan innan deprecieringen. Redan det hade förbättrat konkurrenskraf-&lt;br&gt;ten med 10-15 procentenheter. Det står så i expertrapporterna från ESO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har vi också fått deprecieringen, som är en ren lönesänkning. Det&lt;br&gt;var många på vänstersidan som tyckte det var så väldigt bra att regeringen&lt;br&gt;äntligen släppte ecu-anslutningen. Jag tyckte att det var litet ledsamt. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;applåderar aldrig lönesänkningar för de industrianställda eller andra an-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var regeringens stora misslyckande, att man inte längre klarade den&lt;br&gt;fasta kronkursen, som ledde till en dramatisk omsvängning i klimatet för&lt;br&gt;svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad skall vi göra åt marginaleffekterna, Bo Lundgren? Vi kan väl inte ha&lt;br&gt;det så att man får mindre marginaleffekt så fort man kommer över 260 000&lt;br&gt;kr i inkomst? Så kan man bara inte ha det! I ett sådant samhälle bryts all&lt;br&gt;förståelse och samhällssolidaritet sönder, dvs. om marginaleffekterna mins-&lt;br&gt;kar vid stigande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hade en gång i vårt parti en affisch, statsrådet Lundgren, där det stod:&lt;br&gt;Varje människa är en tillgång. Jag tycker att statsrådet Lundgren är en till-&lt;br&gt;gång, allra helst i skatteutskottet. Jag hoppas och önskar statsrådet välkom-&lt;br&gt;men tillbaka till utskottet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kommer inte att vara ledsen över att göra Lars Bäck-&lt;br&gt;ström besviken i det sista avseendet. Visst är varje människa en tillgång. En&lt;br&gt;ännu större tillgång skulle Lars Bäckström vara om han också ville vara be-&lt;br&gt;redd att diskutera mina frågeställningar om riskkapitalförsörjning. Det har&lt;br&gt;rimligen, Lars Bäckström, en viss betydelse hur vi bär oss åt för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tackar för omdömet om min person. Jag kommer nog egentligen aldrig&lt;br&gt;att bli en bra försäljare, inte i det avseendet som Lars Bäckström menade.&lt;br&gt;Jag kommer alltid att vilja tala om fakta om varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men problemet är att Lars Bäckström tydligen tycker att man skall sälja&lt;br&gt;en vara men glömma att tala om att priset bara är en kontantinsats och att&lt;br&gt;avbetalningssummorna finns kvar. Jag vill reda ut saken och säga: Här har&lt;br&gt;vi en kontantinsats som visserligen blir litet större, men å andra sidan blir&lt;br&gt;avbetalningen i framtiden mindre betungande än den skulle ha blivit annars.&lt;br&gt;Det är skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även förmånsanknutna avgifter, även om vi skall vara försiktiga&lt;br&gt;också med sådana. Även om avgifter kan få negativa effekter om de blir för&lt;br&gt;höga, finns det en avgörande skillnad mellan en förmånsrelaterad avgift och&lt;br&gt;en skatt. Den förra har inte de snedvridande effekter som en skatt har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför finns det heller inga marginaleffekter där Lars Bäckström ser mar-&lt;br&gt;ginaleffekter. Men vi får väl ta litet längre tid på oss och reda ut detta sedan.&lt;br&gt;Välkommen upp till departementet efter valet, så skall vi diskutera det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nog litet väl förmätet att säga att vi har åstadkommit varje detalj i&lt;br&gt;produktivitetsförbättringen. Produktiviteten i sak har ju ökat väsentligt&lt;br&gt;mycket mer än genomsnittet, och det beror ju på ändrade produktionsmeto-&lt;br&gt;der och annat, som att man har gått ifrån en del tankar som fanns tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om vi ser till ekonomin i dess helhet är det uppenbart att minskad&lt;br&gt;frånvaro och andra faktorer som har orsakats av de förändringar som vi ge-&lt;br&gt;nomfört i det offentliga systemet de facto har ökat produktiviteten. Så blir&lt;br&gt;det. Om färre tillverkar samma volym som tidigare blir det lägre kostnader&lt;br&gt;och ökad produktivitet. Och löneskattesänkningen ökar självfallet konkur-&lt;br&gt;renskraften. Här ligger hälften av konkurrenskraftsförbättringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hade gärna sett att kronkursen legat fast, även om vårt alternativ var&lt;br&gt;att sänka arbetsgivaravgifterna och löneskatterna med ytterligare 7 procent-&lt;br&gt;enheter, vilket hade varit bättre för Sverige på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström och jag står långt ifrån varandra politiskt. Han talar om&lt;br&gt;att tre saker behövs för att vi skall kunna hantera ekonomin: tillväxt, bespa-&lt;br&gt;ringar och skattehöjningar. Vi kan hantera besparingar och skatteföränd-&lt;br&gt;ringar av olika slag, men vi kan inte kommendera fram tillväxt. Skattehöj-&lt;br&gt;ningar kväver tillväxten; skattesänkningar hjälper till att få i gång den tillväxt&lt;br&gt;som utgör grunden för välfärd och nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bostadspolitiken har under mycket lång tid stått i centrum&lt;br&gt;för svensk politik. Vi kan gå tillbaka i tiden och se när svenska politiker bör-&lt;br&gt;jade lägga grunden till en social bostadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då, när det rådde trångboddhet, bostadskostnaderna var höga och boen-&lt;br&gt;demiljön var dålig och nedbrytande, beslöt svenska politiker att man skulle&lt;br&gt;skapa ett boende med starkt miljöpolitiska inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera en sådan utveckling införde man statliga lån, som i förväg&lt;br&gt;var kombinerade med bygglov. Man slapp att som nu springa från kreditin-&lt;br&gt;stitut till kreditinstitut och till banker för att få medel att genomföra en bygg-&lt;br&gt;nation. Man kom i gång med byggandet. Unga arkitekter ställde upp. Nya&lt;br&gt;bostadsföretag kom till. Producenterna fick möjlighet att visa sin kapacitet.&lt;br&gt;Arbetarna fick jobb, och konsumenterna fick bostäder. Då som nu hette det&lt;br&gt;att man inte skulle använda statens pengar för att få fart på bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter valet 1991 har det nu skett en klar förändring. I dag är den allmänna&lt;br&gt;inriktningen en annan, och denna inriktning av bostadspolitiken kan sam-&lt;br&gt;manfattas med begreppet systemskifte. Kommunernas inflytande har mins-&lt;br&gt;kat mycket kraftigt. Fastighetsvärdarnas inflytande har ökat i motsvarande&lt;br&gt;grad. De fria krafterna på bostadsområdet har fått ett starkt ökat utrymme,&lt;br&gt;och konsumenternas möjligheter har i motsvarande grad minskats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har bostadsområdet kraftigt fått medverka till att räta upp Sve-&lt;br&gt;riges ekonomi. Och jag har inte sagt något annat än att det är naturligt att&lt;br&gt;också bostadsområdet, i det läge som Sverige befinner sig i, medverkar till&lt;br&gt;genomförandet av åtgärder för förbättrade statsfinanser. Jag vill bara säga&lt;br&gt;att bostadsområdet har bidragit med 6,4 miljarder kronor för att man skall&lt;br&gt;kunna få rätsida på Sveriges ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuellt i dagarna är de 3 miljarder som nu tas ut - första året är 1994-för&lt;br&gt;att uppnå det belopp som Socialdemokraterna och regeringspartierna kom&lt;br&gt;överens om vid tillfället då man ville undvika en devalvering. Från socialde-&lt;br&gt;mokratins sida har vi sagt att detta skall genomföras. Det skall gälla alla upp-&lt;br&gt;låtelseformer och göras så rättvist som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan också konstatera att Fastighetsägareförbundet i en skrivelse till re-&lt;br&gt;geringen den 18 maj ställer sig helt bakom detta förslag. Man vill att rege-&lt;br&gt;ringen omprövar de aktuella årgångarna, och man säger: Höj inte nu, efter-&lt;br&gt;som konkurserna inom bostadssektorn är väldigt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just konkurrensbegreppet har blivit en mycket påtaglig realitet på bo-&lt;br&gt;stadsområdet. Fastighetsägarna konstaterar i denna skrivelse att antalet&lt;br&gt;konkurser bland ägarna till bostadsfastigheterna är oförändrat högt. De kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staterar också att småhuskonkurserna har ökat mycket snabbt och att kon-&lt;br&gt;kurserna bland bostadsrättsföreningarna är oerhört många.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarna förväntade sig antagligen att regeringen skulle visa något&lt;br&gt;intresse för att medverka till att lösa dessa problem. Det har i och för sig&lt;br&gt;regeringen gjort. Den kom med någonting som kallades omfördelningslån&lt;br&gt;och som i stora drag innebär att skuldsatta bostadsrättsföreningar skall få&lt;br&gt;möjligheter att själva betala av sina stora skulder under en 20-årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i dag har jag tagit reda på att inte ett enda sådant omfördelningslån&lt;br&gt;hittills har tagits. Det har kommit ett antal förfrågningar till BKN, men ännu&lt;br&gt;är alltså inget lån utdelat. Man kan också nämna att den konkurssituation&lt;br&gt;som i dag råder bland alla upplåtelseformer är mycket ovanlig. Jag tror inte&lt;br&gt;att något annat land, såvitt känt är, brottas med samma problem som Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ju finansministern gått ut och sagt att regeringen kanske&lt;br&gt;skall genomföra ett mycket omfattande sparprogram. Anne Wibble säger att&lt;br&gt;det finns miljarder att hämta på bostadsområdet och att minskat bostadsstöd&lt;br&gt;och högre hyror kommer att bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta vill jag lägga att riksdagen redan har beslutat att man åren&lt;br&gt;1997-1999 skall ta ut ytterligare 3 miljarder från de bostäder som har vad&lt;br&gt;vi litet populärt brukar kalla statliga bostadslån, dvs. räntegarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer räntorna. I dagarna är det många som konverterar sina&lt;br&gt;lån, som normalt är femåriga. Det betyder att man är mycket beroende av&lt;br&gt;hur det ser ut på räntemarknaden. De senaste uppgifterna som vi fick i går&lt;br&gt;visar att räntorna på bara några månader har ökat från 8 % till 11,75 % för&lt;br&gt;femåriga villalån och till 12,25 % för tvååriga villalån. Jag förmodar att ban-&lt;br&gt;kerna för bostadsrättslägenheter behåller en 0,5 % högre räntesats, vilket&lt;br&gt;skulle betyda en ny räntesats för bostadsrättslägenheter på 12,25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer dessutom att ännu ingenting har märkts av den ansats&lt;br&gt;som regeringen har lovat, att sätta sig ned med företrädare för bankerna och&lt;br&gt;kreditinstituten för att diskutera en sänkning av de mycket stora räntemargi-&lt;br&gt;nalerna och bankernas möjligheter att medverka till finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för att vara alldeles uppriktig när det gäller bostadsfrågan dess-&lt;br&gt;utom säga att vi ett tag trodde att ytterligare sjunkande produktionskostna-&lt;br&gt;der skulle medverka till att man skulle få mera hanterbara kostnader på bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden. Enligt en alldeles färsk uppgift uppvisar produktionskost-&lt;br&gt;naderna visserligen en obetydlig förbättring, men materialkostnaderna är på&lt;br&gt;väg att gå upp. Detta kommer på sikt att innebära risk för högre boendekost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling i Bostads-Sverige innebär att vi i full fart är på väg mot&lt;br&gt;ett kontinentalt bostadssystem. Vi har försökt att förhindra denna utveckling&lt;br&gt;och har föreslagit en gemensam utredning, om det är möjligt att komma fram&lt;br&gt;till ett bra resultat. Vi har medverkat till två ROT-program, av vilka åtmin-&lt;br&gt;stone det ena fungerar mycket bra. Det andra går litet på tvärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också lagt fram förslag till investeringsbidrag för nybyggnader och&lt;br&gt;ombyggnader och förslag om att förstärka byggandet av äldrebostäder, av&lt;br&gt;icke-statliga kulturlokaler och av samlingslokaler. Både de som producerar&lt;br&gt;bostäder och de som arbetar med sådana behöver ha sysselsättning. Bostads-&lt;br&gt;politiken är i dag så dålig att man låter den duktiga arbetskraften bli bidrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mottagare i stället för arbetstagare. Det är en mycket beklagansvärd utveck-&lt;br&gt;ling i ett land som har stått som ett lysande föredöme för en social bostadspo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;litik.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 INGELA THALÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill böija med att instämma i det som Oskar Lindkvist&lt;br&gt;anförde härifrån talarstolen alldeles nyss. Jag vill också framföra ett varmt&lt;br&gt;tack till honom för det fantastiska arbete som han har gjort i denna kammare&lt;br&gt;under många aktiva år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan å mångas vägnar säga att om någon har betytt någonting för den&lt;br&gt;sociala bostadspolitiken här i kammaren, är det just Oskar Lindkvist.&lt;br&gt;Mycket av det som han nyss sade stämmer också överens med det som jag&lt;br&gt;nu tänker säga och som gäller frågor i sysselsättnings- och arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige behöver en ny politik, en politik som är inriktad på&lt;br&gt;att bekämpa massarbetslösheten, en politik som leder till nya jobb och ett&lt;br&gt;minskat bidragsberoende, en politik som på ett mera rättvist sätt fördelar de&lt;br&gt;bördor som vi kommer att behöva bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver också en mera aktiv arbetsmarknadspolitik och en kraftfull&lt;br&gt;satsning på kompetenshöjning. Spelreglerna på arbetsmarknaden skall vara&lt;br&gt;stabila. Arbetsrätten skall på traditionellt svenskt vis ge parterna i samver-&lt;br&gt;kan ansvar för att ett modernt och rörligt arbetsliv utvecklas utan att lönta-&lt;br&gt;garna ställs åt sidan. Vi måste lämna konfrontationens tid bakom oss och&lt;br&gt;söka en konstruktiv samverkan. Svenska arbetare skall inte tvingas till tyst-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare i dag har Göran Persson och andra socialdemokrater redovisat&lt;br&gt;vårt ekonomiska alternativ och vårt skattealternativ. Kampen mot arbetslös-&lt;br&gt;heten spelar här en huvudroll. Massarbetslösheten har lett in Sverige i ett&lt;br&gt;bidragsberoende av enorm omfattning, detta trots att Moderaterna och Carl&lt;br&gt;Bildt gick till val på att bryta bidragsberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i Arbetsmarknadsfonden ökar med förfärande hastighet&lt;br&gt;samtidigt som människors kompetens och vilja till arbete förslösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När statsministern talar om läget försöker han förmedla bilden av att han&lt;br&gt;övertog ett land i misär och att det nu flödar av vin och honung. Men fakta&lt;br&gt;talar mot honom. Arbetslöshetstalen talar mot honom. Statsministern för&lt;br&gt;tankarna till historien om regeringschefen som säger: När jag kom till mak-&lt;br&gt;ten stod vi inför ett avgrundsdjup - men nu har vi lyckats ta ett steg framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken får bära en alltför tung börda. Kvaliteten på åt-&lt;br&gt;gärderna har försämrats, och alla de som arbetar i vardagen med att ge stöd&lt;br&gt;och hjälp åt arbetslösa kämpar en förtvivlans kamp mot strömmen. Sista-&lt;br&gt;handsåtgärder har blivit förstahandsåtgärder. Kompetenshöjning och andra&lt;br&gt;framtidsinriktade åtgärder sätts på undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men arbetslösheten är inte ödesbestämd. Det finns möjligheter att be-&lt;br&gt;kämpa den. Det finns idéer, visioner och konkreta program, både här&lt;br&gt;hemma och ute i Europa. Ett exempel på det är det program som tagits fram&lt;br&gt;av bl.a. Allan Larsson om att sätta Europa i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ser det ut nu i Sverige? Varslen om uppsägning minskar, särskilt inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;industrin. Vi har ett fortsatt högt övertidsuttag, 4,3 %, det högsta sedan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1960. Men antalet sysselsatta fortsatte att minska under april och närmar sig&lt;br&gt;nu nivån på 1970-talet. Sedan 1990 har 575 000 arbetstillfällen försvunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten, som delvis är säsongsbetonad, ökar igen. Även om anta-&lt;br&gt;let arbetslösa i april för första gången sedan april 1990 var mindre än motsva-&lt;br&gt;rande månad året innan, arbetsmarknadsministern, är ungdomsarbetslöshe-&lt;br&gt;ten fortsatt enormt hög. Den uppgår till 15,3 %, dvs. är jämförbar med ge-&lt;br&gt;nomsnittet inom EU. Pojkarna drabbas värst med 19 % mot 11,8 % för unga&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också långtidsarbetslösheten ökar. I april var 133 000 långtidsarbetslösa,&lt;br&gt;43 % av alla arbetslösa. Bland ungdomar var andelen 39 % trots de åtgärder&lt;br&gt;som sätts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare ett mycket stort orosmoln, nämligen utvecklingen av&lt;br&gt;de sysselsattas andel i arbetskraften. Förvärvsfrekvensen fortsätter att&lt;br&gt;sjunka. Under de första fyra månaderna i år låg den på 76,4 %. Motsvarande&lt;br&gt;siffror 78,2 % år 1993, 81,9 % år 1992 och 89,9 % år 1991. De sysselsattas&lt;br&gt;andel i arbetskraften har stadigt sjunkit under hela den borgerliga regerings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårbudgeten, som regeringen nu föredrar att kalla kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen, säger regeringen att det totala antalet sysselsatta kommer att fort-&lt;br&gt;sätta att minska under 1994. Arbetslösheten bedöms bli 8 % år 1994 och&lt;br&gt;7,2 % år 1995. Till detta kommer över 6 % i åtgärder båda åren. Alltså också&lt;br&gt;fortsättningsvis en hög arbetslöshet under de kommande åren enligt rege-&lt;br&gt;ringens egen bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det viktigaste nu är att få fram nya arbeten i näringslivet.&lt;br&gt;Bidragsberoendet måste minska genom att insatserna för fler jobb intensifie-&lt;br&gt;ras. Vi skall naturligtvis också bekämpa budgetunderskottet. Därför har so-&lt;br&gt;cialdemokraterna föreslagit att investeringar i näringslivet skall stimuleras.&lt;br&gt;De s.k. direktavskrivningar som vi hört om tidigare beräknar vi skall ge inve-&lt;br&gt;steringar om 8 miljarder kronor. Såsom Oskar Lindkvist tidigare var inne på&lt;br&gt;har vi ett omfattande program för investeringar inom områden som byg-&lt;br&gt;gande, reparationer, underhåll och tillbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom parentes skulle jag vilja säga att jag såg en redovisning i dag av regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för de en och en halv miljarder kronorna till ROT som rege-&lt;br&gt;ringen har tagit fram med anledning av riksdagens initiativ. Börje Hörnlund&lt;br&gt;och jag diskuterade detta tidigare vid en frågestund. Nu bekräftas de farhå-&lt;br&gt;gor jag då lyfte fram, nämligen att regleringsbrevet och de regler regeringen&lt;br&gt;satte upp har gjort att detta reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadspro-&lt;br&gt;gram i stort sett har havererat. Man har nästan inte kunnat anvisa några me-&lt;br&gt;del alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika viktigt som att investera kapital i fastigheter och ombyggnad- och till-&lt;br&gt;byggnad är det att investera i människor och kompetensutveckling. Därför&lt;br&gt;har vi också föreslagit ett kraftigt utökat antal utbildningsplatser, insatser i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och utbildningsvikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Unga människor med en tro på framtiden är ett lands vikti-&lt;br&gt;gaste tillgång. Den framtidstron måste vi värna om och förstärka. Det gör&lt;br&gt;vi bl.a. genom att ta problemen med ungdomsarbetslösheten på allvar. Det&lt;br&gt;allvaret känner vi socialdemokrater inför detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr får jag ofta en känsla av att regeringen ständigt vill tona ned allva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret när det gäller våra ungas arbete och framtid. Statsministern säger att det&lt;br&gt;finns andra problem som är större. Arbetsmarknadsministern verkar hoppas&lt;br&gt;på att allt skall lösas av försynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man läser de anslagsförslag som regeringen har lagt fram och som ut-&lt;br&gt;skottet har ställt sig bakom blir man djupt pessimistisk vad gäller ambitio-&lt;br&gt;nerna att pressa tillbaks både arbetslösheten generellt och ungdomsarbets-&lt;br&gt;lösheten. Det verkar finnas varken ambitioner eller kraft hos regeringen när&lt;br&gt;det gäller att ta sig an just ungdomsarbetslösheten. Vi socialdemokrater har&lt;br&gt;i vår motion och i andra sammanhang pekat på ett konkret och bra program&lt;br&gt;för unga människors framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen Bildts mandatperiod har också på många sätt&lt;br&gt;varit en bakslagens tid för kvinnor. Kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta&lt;br&gt;är grundläggande för jämställdheten mellan könen. Vaije människa, oavsett&lt;br&gt;kön, skall ha rätt att leva sitt liv i frihet och oberoende. Massarbetslösheten&lt;br&gt;är därför ett dråpslag mot jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har en avgörande betydelse för kvinnors möjlighet&lt;br&gt;att förvärvsarbeta, och nedskärningarna där ger därför sämre service och&lt;br&gt;färre jobb. Det drabbar kvinnor värst. Pigavdrag, vårdnadsbidrag, försäm-&lt;br&gt;ringar av den arbetsrättsliga lagstiftningen ingår i samma mönster av åtgär-&lt;br&gt;der. De verkar sammantaget kraftfullt mot jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om arbetslöshetsförsäkring fullföljs denna poli-&lt;br&gt;tik. Propositionen saknar varje antydan till analys av hur förslaget slår mot&lt;br&gt;män respektive kvinnor. Nu har just detta förslag till arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;återremitterats till arbetsmarknadsutskottet. Vi socialdemokrater, som de-&lt;br&gt;batterade i går, har klart sagt ifrån att vi säger nej till de förslag som rege-&lt;br&gt;ringen har lagt fram. Utskottet får möjlighet att ta ställning till återremissen&lt;br&gt;och behandlingen av betänkandet senare i kväll, och återkommer i morgon&lt;br&gt;till riksdagen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just förslaget om arbetslöshetsförsäkring visar med plågsam tydlighet på&lt;br&gt;hur långt bort ifrån verkligheten regeringen lever, hur litet man förstår av&lt;br&gt;hur drabbade människor känner och tänker och hur litet man bryr sig om&lt;br&gt;smärtan och oron för framtiden som finns hos människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick en rapport från Grafiska fackföreningen. Man kan inte precis säga&lt;br&gt;att det är någon sorts vetenskaplig analys, men den innehåller ett par saker&lt;br&gt;som ändå visar hur de arbetslösa känner. Den visar in på huden bilden av&lt;br&gt;arbetslöshetens hårda ansikte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa medlemmarna säger bl.a.: Jag har blivit känsligare, mera&lt;br&gt;lättstött, litet surare. Jag står inför en skilsmässa. Jag orkar inte umgås med&lt;br&gt;någon. Jag har sämre tolerans emot barnen. Jag känner mig utanför bland&lt;br&gt;mina kompisar. Jag blir skygg. Jag går gärna omvägar. Jag orkar inte med&lt;br&gt;några glada tillrop eller dylikt. Jag skäms inför mina vänner för att jag är&lt;br&gt;arbetslös. Tjejen orkade inte med mig, så vi har separerat. Jag blir ofta ag-&lt;br&gt;gressiv, och jag är ofta ovän med mina barn osv. Det är en lång lång rad av&lt;br&gt;ångest, oro och uttryck för hur illa man mår. Detta är arbetslöshetens hårda&lt;br&gt;ansikte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som finns vad gäller arbetslöshetsförsäkringen bör naturligtvis&lt;br&gt;tillbakavisas inte bara därför att det är ett dåligt förslag, utan också därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det inte leder till några nya jobb. Det leder inte till några nya investe-&lt;br&gt;ringar. Det leder inte till någon ökad vidgning av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det man bör göra är att ha en klok strategi för framtiden. Det skall vara&lt;br&gt;en arbetsmarknadspolitik som för fram en arbetsmarknad som är flexibel&lt;br&gt;och som skapar utrymme för nya tankar och nya idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadens funktionssätt anser jag att man bör ha&lt;br&gt;några viktiga utgångspunkter. För det första kan Sverige inte konkurrera&lt;br&gt;som ett låglöneland. Vi skall också i fortsättningen vara en stark industrina-&lt;br&gt;tion med avancerade produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall ha förutsättningar för investeringar i företag och i nationella struk-&lt;br&gt;turer och en god utbildnings- och forskningspolitik. På det sättet skall vi un-&lt;br&gt;derlätta för företag att växa och generera vinster och inkomster både till&lt;br&gt;företag och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär naturligtvis en arbetsmarknad som ständigt kommer att för-&lt;br&gt;ändras. För att man skall orka med en förändrad arbetsmarknad krävs en&lt;br&gt;stabil och trygg arbetsrätt som skapar goda förutsättningar både för lönta-&lt;br&gt;gare och för arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönepolitiken skall naturligtvis utformas av parterna, men samhället skall&lt;br&gt;bidra med en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan underlätta nödvändiga&lt;br&gt;strukturomvandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till denna aktiva arbetsmarknadspolitik hör en bra arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring som genom samhörigheten med de fackliga organisatio-&lt;br&gt;nerna blir en verkligt aktiv försäkring. En av grundbultarna i denna är att&lt;br&gt;ersättningsnivån är tillräckligt hög för att inte bidra till lönedumpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktiva arbetsmarknadspolitikens kännemärke i Sverige har varit ut-&lt;br&gt;vecklande insatser som leder till fasta arbeten på den ordinarie arbetsmark-&lt;br&gt;naden i första hand och ersättning från a-kassa i sista hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger i sin vårbudget att arbetsmarknaden t.ex. blir effekti-&lt;br&gt;vare av privata arbetsförmedlingar. Jag skulle vilja fråga arbetsmarknadsmi-&lt;br&gt;nistern på vilket sätt det har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger att de övergripande riktlinjerna ligger fast därför att&lt;br&gt;dessa innebär att arbetsmarknadens funktionsförmåga förbättras. Jag skulle&lt;br&gt;vilja fråga hur det skall ske, när det inte har skett hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger att finansfullmakten tillsammans med arbetsmarknads-&lt;br&gt;budgeten i stort sett skall nå de volymer som beräknas i 1994 års budget. När&lt;br&gt;jag ser till de arbetslöshetstal vi har vill jag fråga hur höga talen skall bli in-&lt;br&gt;nan arbetsmarknadsministern vill ta finansfullmakten i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet säger att det finns förutsättningar för ökad sysselsättning. Jag&lt;br&gt;vill fråga utskottsmajoriteten varför regeringspartierna då inte tar vara på&lt;br&gt;dessa förutsättningar så att arbetslösheten kan pressas tillbaka?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet säger att anslaget i finansfullmakten gör det möjligt att skapa&lt;br&gt;en flexibilitet i arbetsmarknadspolitiken och att anpassa volymerna så att de&lt;br&gt;hamnar på bäst nivå när det gäller efterfrågan. Jag vill fråga utskottsmajori-&lt;br&gt;teten vilka volymer det skall bli. Skall det blir fler än de 130 000 ungdomar&lt;br&gt;som kommer ut nu till våren? Skali de bli många fler än de 130 000 långtids-&lt;br&gt;arbetslösa som vi har innan man tar hela anslaget i anspråk?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den socialdemokratiska motionen innehåller konkreta för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag och åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden och för att skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för ett gott arbetsliv åt många människor i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 6, 9 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 HANS ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till meningsyttringen under&lt;br&gt;mom. 5, 7 och 9. Jag nöjer mig med det för att spara kammarens tid. Våra&lt;br&gt;yrkanden avslås nästan rutinmässigt, trots att jag tycker att de är väl under-&lt;br&gt;byggda, bygger på erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden och de&lt;br&gt;svenska arbetsmarknadsmyndigheterna och innebär en väsentligt höjd ambi-&lt;br&gt;tionsnivå för arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig bara kort slå fast att arbetslösheten är bland det värsta vi har. Jag&lt;br&gt;tror att alla är överens om det. Vi har en etablerad massarbetslöshet i Sverige&lt;br&gt;i dag. Det är något som är illa för berörda människor, och det är något som&lt;br&gt;är mycket illa för statsfinanserna. Ett av de allra viktigaste medlen för att ta&lt;br&gt;sig ur de usla statsfinanserna är att få ner arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi brukar diskutera statistik. Jag skall inte göra det i dag. Arbetslösheten&lt;br&gt;är oerhört hög. Den går upp och ner nu beroende på säsongsvariationer, men&lt;br&gt;den har landat på ungefär 600 000 personer. Som också har sagts i senare&lt;br&gt;analyser ökar den latenta arbetslösheten, dvs. de som inte finner det mödan&lt;br&gt;lönt att söka jobb. Vi har drygt 400 000 personer som har sjukbidrag eller&lt;br&gt;förtidspension. 1,2 miljoner människor i arbetsför ålder lever på bidrag i&lt;br&gt;stället för på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer som granskade arbetsmarknadspolitiken hade en se-&lt;br&gt;rie kritiska invändningar. Vi har lyft fram några av dem i våra kommentarer&lt;br&gt;och i vår motion. Alla är klara över att det inte finns någon långsiktig strategi&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitiken. Den har fått ta en för stor börda. Den ekono-&lt;br&gt;miska politiken har fallerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en otydlig finansiering där både Arbetsmarknadsfond och budget-&lt;br&gt;medel används. Det finns kvalitetsbrister, incitamentbrister och gratis ar-&lt;br&gt;betskraft som en del i arbetsmarknadspolitiken, och det är illa. Genom för-&lt;br&gt;ändringarna under senare år, t.ex. genom utbildningsbidragen, har man för-&lt;br&gt;sämrat drivkraften att vara aktiv. Det är inte konstigt att vi därmed har fått&lt;br&gt;ett större passivt beroende av arbetslöshetsförsäkringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kritik är väl känd. Jag har haft många debatter här med Börje Hörn-&lt;br&gt;lund och med andra. Vi har varit mycket hårda i kritiken. Vi menar att rege-&lt;br&gt;ringen faktiskt har utnyttjat arbetslösheten och marknadslösningar, drivit&lt;br&gt;fram en avreglering, varit passiv i många avseenden, väntat med ROT-pro-&lt;br&gt;gram och inte genomfört näringspolitiska initiativ. Man har ingen plan för&lt;br&gt;kommunerna annat än att dra ner, som Nathalieplanen innebär. Man har&lt;br&gt;inte genomfört någonting av energiomställningen. Den kunde ha gett många&lt;br&gt;jobb, inte minst regionalt genom biobränslen osv. Jag har varit väldigt hård&lt;br&gt;i kritiken. Vi anser att det är riktigt. Regeringen har riktat nästan alla lös-&lt;br&gt;ningar mot löntagarna i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har det vuxit fram en diskussion där man säger: ”hellre b-lag än a-&lt;br&gt;kassa”. Det kommer en svallvåg efter alla försämringar, t.ex. försämringarna&lt;br&gt;av a-kassesystemet. Man säger: ”Folk kan inte vara bidragstagare - låt dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få mycket låga löner. Låt det få bli ett b-lag. Låt det få bli pigor och drängar.&lt;br&gt;Låt det få bli ungdomar som inte kan klara sig.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det problemet känner vi igen från t.ex. USA. Där finns det många miljo-&lt;br&gt;ner människor som har jobb men som inte kan försörja sig på det. Det är&lt;br&gt;något som även arbetsmarknadsminister Reich i USA tycker är ett mycket&lt;br&gt;stort problem och ett misslyckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är väl känt, och jag skall inte återupprepa det. Jag har argumenterat&lt;br&gt;i utskott och i kammare, och det har avslagits. Låt mig bara säga att vårt&lt;br&gt;alternativ bygger på en del frågor som inte behandlas här. De kommer upp&lt;br&gt;först till hösten. De anses vara arbetstidsfrågor och utbildningsfrågor. Vi har&lt;br&gt;finansierat två fonder med 4,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena skulle användas för arbetstidsförsök. Vi vill driva fram försök&lt;br&gt;med flexibilitet mellan olika branscher och skaffa erfarenheter av vad arbets-&lt;br&gt;tidsförkortning kan innebära produktivitetsmässigt, kostnadsmässigt och&lt;br&gt;sysselsättningsmässigt i olika branscher. De flesta försök vi hittills har sett är&lt;br&gt;från den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts studier och doktorsavhandlingar på flera av dem. Där har&lt;br&gt;man funnit att det i vissa fall ger rejäla sysselsättningstillskott och i andra&lt;br&gt;fall rejäla kostnadsminskningar fast lönen är densamma som tidigare. I alla&lt;br&gt;undersökningar framvisas starka välfärdsökningar för individerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politikerna måste snart ta tag i arbetstidsfrågan. Ointresset här i riksdagen&lt;br&gt;har varit magnifikt de gånger som jag har tagit upp frågan till diskussion.&lt;br&gt;Det är en första rangens frihetsfråga, jämställdshetsfråga, sysselsättnings-&lt;br&gt;fråga och på sikt tror jag även en folkhälsofråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det vill jag fråga Börje Hörnlund om det kommer något&lt;br&gt;initiativ utöver den nästan patetiska vädjan som Börje Hörnlund riktar till&lt;br&gt;industrin att anställa folk i stället för att låta personalen arbeta övertid.&lt;br&gt;Övertiden är i dag nästan 5 % i verkstadsindustrin. Det är orimligt. Företa-&lt;br&gt;gen säger nej, eftersom de vet att det går ändå. Då säger många att vi inte&lt;br&gt;kan lagstifta om detta. Det har även socialdemokratin sagt tidigare. Visst&lt;br&gt;kan vi det. I dag har vi en tvåhundratimmarsregel. Vi kan sänka den gränsen.&lt;br&gt;Vi kan också ändra dispensreglerna om vi vill det. Vi kan göra övertidstim-&lt;br&gt;mar dyrare genom högre arbetsgivaravgifter. Det finns många metoder om&lt;br&gt;man vill göra något annat än att vädja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan stor fråga gäller att på allvar få i gång miljö- och energisektorn&lt;br&gt;för att skapa jobb. Internationellt sett är det helt klart att tillväxtpotentialen&lt;br&gt;ligger inom miljöteknik och miljöprodukter. Vi gör inte mycket i dag. Ett&lt;br&gt;skäl till det är att det inte kommer något energibeslut. Vi går inte vidare på&lt;br&gt;skatteväxlingens område. Det är den mekanism som gör att vi kan driva fram&lt;br&gt;en miljömässigt bra inriktning, och det skapar också väldigt många jobb,&lt;br&gt;även med god förankring regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågar återigen om kompetens. I två års tid har jag ställt frågor om&lt;br&gt;kompentensutveckling i enlighet med Kompetensutredningens förslag. Det&lt;br&gt;har inte hänt någonting. Nu kommer det en serie rapporter från Utbildnings-&lt;br&gt;departementet, men vi har missat tåget. Jag läser i tidningsartikel efter tid-&lt;br&gt;ningsartikel om att vi nu har fått flaskhalsproblem. Jag tror inte att vi är rik-&lt;br&gt;tigt där ännu, men det börjar synas när man pratar med personaldirektö-&lt;br&gt;rerna på våra industrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läste i våra tekniska attachéers tidning där VD:n Bo Hedberg hänvisar&lt;br&gt;till en SIFO-undersökning från 1992, Storföretagens syn på näringsklimatet.&lt;br&gt;Där står det: Vilka förändringar har störst betydelse för att företagen skall&lt;br&gt;öka investeringarna på fem-tio års sikt från 1992?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen svarar så här: 40 % sade att räntan är det viktigaste. 25 % ansåg&lt;br&gt;att sänkta lönekostnader var viktigt. 5 % ansåg att tillgång på kapital var vik-&lt;br&gt;tigt. 4 % ansåg att utbudet av kvalificerad arbetskraft var viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kan den politiska diskussionen och de ideologiska stormvindarna leda&lt;br&gt;företagsledarna fel. Jag anser att den i särklass viktigaste flaskhalsen vi kom-&lt;br&gt;mer att ha, och även den viktigaste resursen, är väl kvalificerad arbetskraft.&lt;br&gt;Där har Sverige en stor skuld. Vi har missat decennier och backat i jämfö-&lt;br&gt;relse med våra konkurrentländer. Det kan jag inte lasta Börje Hörnlund för.&lt;br&gt;Men jag kan lasta Börje Hörnlund för att inte ha lagt fram ett förslag som&lt;br&gt;handlar om kompetenshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har vi den gemensamma sektorn, vård och omsorg. Vi åker ju alla&lt;br&gt;runt på omsorgsinrättningar och sjukhem. Vi ser att många far illa och att&lt;br&gt;folk ligger i korridorerna. Jag ser Yrkesinspektionens förelägganden komma&lt;br&gt;på våra lasarett och inte på våra tunga industrier. Det är en del i hur man&lt;br&gt;svälter ut den kommunala sektorn. Sedan sägs det ibland att de har ett gott&lt;br&gt;finansiellt netto. De har inte pengar. De vågar inte budgetera. De avskedar&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i någon mån biträtt förslagen från oss och Socialdemokra-&lt;br&gt;terna om att gå in med utbildningsinsatser. Men det är inte tillräckligt. Mäng-&lt;br&gt;der med människor har fått gå. 10 000-tals människor har fått gå från vård,&lt;br&gt;omsorg och utbildning. Situationen blir sämre och välfärden går förlorad för&lt;br&gt;barn och sjuka. Rehabiliteringen och företagshälsovården förfaller och ar-&lt;br&gt;betsmiljöerna försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag satt för någon timme sedan och läste rapporten till socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottet från professor Staffan Marklund vid Umeå universitet om förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen. Den slutar med ett varningsord om vad som nu händer i det&lt;br&gt;svenska arbetslivet. Utstötningsmekanismerna ökar. Den restriktiva arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen ökar utslagningen och restriktiviteten på sjukförsäk-&lt;br&gt;ringssidan likaså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På punkt efter punkt tas de frågor upp som vi har drivit här i kammaren,&lt;br&gt;som mekanismer som kommer att stöta ut människor i passivt förtidspensio-&lt;br&gt;neringsberoende. Det innebär minskad välfärd och kraftigt ökade kostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har vi föreslagit en framtidsfond. Idén är att produktionen med en&lt;br&gt;mycket liten arbetsgivaravgift, 0,5 %, och vinstdelning, så att vi kan ta hand&lt;br&gt;om devalveringsvinsterna, skall bidra till kompetensutveckling, arbetsmiljö-&lt;br&gt;förbättring och rehabiliteringsinsatser. I dag går pengarna till kapitalägarnas&lt;br&gt;fickor. Med skattesänkningar går de dit i allt stridare strömmar. Detta är inte&lt;br&gt;rimligt, med alla de uppoffringar som löntagarna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå är inte frågorna så enkla. Man kan inte säga att detta är Börje Hörn-&lt;br&gt;lunds fel eller Bildts fel. Det har varit en process från 1980-talet. Låt mig&lt;br&gt;nämna kasinoekonomin, så slipper Börje Hörnlund göra det. Det är avregle-&lt;br&gt;ringarna, skattereformen, den försämrade ekonomin, misskötseln av högre&lt;br&gt;utbildning, misskötseln av kompetensutveckling, misskötseln av miljö- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiteknisk utveckling - många sådana frågor. Men det har ju förvärrats&lt;br&gt;under denna regeringsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyliberala ledstjärnan har drivit regeringen att nästan enkom syssla&lt;br&gt;med omvänd Robin Hood-politik i fördelningsfrågor. Man har inte bedrivit&lt;br&gt;någon näringspolitik. De enda pengar som har satsats framåtsyftande är lön-&lt;br&gt;tagarfondspengarna, de så förkättrade löntagarfonderna. Det är de enda re-&lt;br&gt;surser som har stått till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För framtiden är det inte en fråga om att en representant för regeringen&lt;br&gt;och en representant för oppositionen i arbetsmarknadsfrågor strider och brå-&lt;br&gt;kar. Det är inte så enkelt. Det är oerhörda strukturförändringar som sker i&lt;br&gt;vårt näringsliv. Det är oerhörda förändringar med avseende på globalise-&lt;br&gt;ringen av ekonomin. Det är starka förändringar i demografin när det gäller&lt;br&gt;behovet av vård och omsorg. Produktiviteten ökar lavinartat. För den som&lt;br&gt;har jobbat länge på en industri, som jag har gjort, är det ofattbart. I dag är&lt;br&gt;det knappt en tredjedel kvar på mitt gamla bolag i Ludvika jämfört med för&lt;br&gt;25 år sedan, men man producerar oändligt mycket mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver nya ansatser. Det kräver mycket högre kompetens. Det krä-&lt;br&gt;ver att vi förstår att förutsättningarna för jobb i grunden har förändrats. Men&lt;br&gt;det kan inte bestå i att man försämrar trygghetssystemen och arbetsrätten&lt;br&gt;och säger att det nog går bra. Man böjer knä för kapitalkrafter och mark-&lt;br&gt;nadskrafter och säger: Gör vi inte som ni vill, då sticker ni med pengarna.&lt;br&gt;Så kan det inte vara. Pengarna är våra. Överskottet skapas gemensamt. Jag&lt;br&gt;säger inte att alla skall ha lika. Men resurserna skall fördelas så att de gynnar&lt;br&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gång i tiden sade man att det var oljepriset som var orsaken, efter&lt;br&gt;oljeprischocken på 70-talet. I dag är oljepriset lägre realt än vad det var före&lt;br&gt;1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man sade att reallönerna var höga. Reallönerna har sjunkit kraftigt i hela&lt;br&gt;Europa sedan början av 70-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man säger att Asiens produktion gör att vi importerar ihjäl oss. De slår ut&lt;br&gt;oss. Det är inte sant. Inom OECD-området har importen från dessa s.k. tig-&lt;br&gt;rar ökat från 0,8 % till 1,3 %. Mycket av detta kommer nu fram i rapporter&lt;br&gt;från OECD, EG osv. Men omedelbart ideologiseras allt. Och så kommer&lt;br&gt;det att bli inte en svensk debatt utan en internationell debatt. Det blir kapi-&lt;br&gt;talägare och marknadskrafter å ena sidan och demokratiska rörelser å andra&lt;br&gt;sidan. Låt mig bekänna att i den diskussionen ställer sig Vänsterpartiet på&lt;br&gt;välfärdens och demokratins sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att vara oerhörda svårigheter att lyfta Sverige sysselsätt-&lt;br&gt;ningsmässigt. Jag hoppas att den diskussion som har kommit i gång om den&lt;br&gt;nya teknologin, om distansarbetets möjligheter, möjligheterna till flexiblare&lt;br&gt;och kortare arbetstid skall kunna ske inom ramen för en demokratisk ut-&lt;br&gt;veckling. Annars ligger vi illa till, vi demokrater och vi som håller jämlikhet&lt;br&gt;och delaktighet högt som värden för samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svåra frågor. Det kommer att krävas stort arbete. Det kommer att&lt;br&gt;sättas i gång en stor utredning i Sverige. Men vi kan inte vänta på den. Det&lt;br&gt;är viktigt att de steg som tas fr.o.m. nu tas i riktning mot högre kompetens,&lt;br&gt;flera jobb, bättre omsorg, miljöteknikutveckling, kortare arbetstid, utveck-&lt;br&gt;lande och goda arbeten med större innehåll och inte mot starkare marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krafter, ökad makt för kapitalägare, en minskad trygghet för de anställda&lt;br&gt;och krossade fackföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att regeringen har beträtt en fullständigt felaktig väg, som jag&lt;br&gt;egentligen inte tror att Böije Hörnlund, med sin bakgrund, tycker om. Men&lt;br&gt;han har hamnat på tåget. Jag hoppas att vi, tillsammans med svenska folket,&lt;br&gt;skall plocka av honom från det tåget. Då skall också Sverige komma i ett&lt;br&gt;bättre läge när det gäller sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(forts.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ajournering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt kl. 17.56 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.30 för&lt;br&gt;middagsuppehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 19.30.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § (forts.) Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(forts. FiU20)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 ELVER JONSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När vi nu diskuterar finansutskottets stora betänkande kan&lt;br&gt;vi konstatera att arbetsmarknadspolitiken upptar ett rejält avsnitt, rent av&lt;br&gt;dominerande jämfört med andra verksamhetsområden. Det är inte så under-&lt;br&gt;ligt, därför att arbetsmarknadens roll är stor och tung för hela samhällseko-&lt;br&gt;nomin men också för enskilda och deras sociala funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har kunnat konstatera i debatten att arbetslösheten är alldeles för hög.&lt;br&gt;Ända sedan 1990, då vi till följd av industrinedgång förlorade marknadsan-&lt;br&gt;delar med konkurser i spåren av 1980-talets vilda bank- och fastighetsspeku-&lt;br&gt;lation, har det varit en kraftig nedgång i arbetslivet och en rejält stigande&lt;br&gt;uppgång i arbetslöshetstal, en uppgång som har sträckt sig ända fram till&lt;br&gt;denna vårvinter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att få en fungerande arbetsmarknad behövs det, som jag&lt;br&gt;nämnt någon gång tidigare, tre rejäla pelare. Den ena är den aktiva arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken. Den andra är det positiva näringsklimatet. Den tredje&lt;br&gt;är sunda statsfinanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en sanering av statsfinanserna, ett fortsatt sparande och in-&lt;br&gt;komstförstärkningar av skilda slag. När det gäller näringspolitikens område&lt;br&gt;kan det erinras om de förbättringar som har skett för olika former av företag-&lt;br&gt;samhet, de stödformer som finns för nyanställning, det generella anställ-&lt;br&gt;ningsstödet för dem som nyanställer under det här året, satsning på regional-&lt;br&gt;politiken, på näringsverksamheter och på kvinnligt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den aktiva arbetsmarknadspolitikens område har det tillkommit en re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jäl arsenal åtgärder som regeringen har föreslagit under den här perioden:&lt;br&gt;ungdomspraktiken, akademikerpraktiken, det generella anställningsstödet,&lt;br&gt;invandrarpraktiken, rekryteringsstödet som inte är något nytt men som ak-&lt;br&gt;tualiserats mera, lönebidragen för handikappade och ROT-insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vår värderade ordförande i arbetsmarknadsutskottet talar om att so-&lt;br&gt;cialdemokraterna har ett bra program, får man ändå erinra sig att social-&lt;br&gt;demokraterna har varit förvånansvärt konservativa och hållit sig till gamla&lt;br&gt;regelverk, också sådana som inte visat sig särskilt framgångsrika. Därför&lt;br&gt;kanske jag inte kan hålla med om omdömet att programmet är framåtsyf-&lt;br&gt;tande och progressivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regionalpolitiken var socialdemokraterna negativa till både&lt;br&gt;800-miljonerssatsningen på näringspolitiken och det kvinnliga företagandet.&lt;br&gt;Det stämmer inte riktigt med de höga betyg som Ingela Thalén satte på den&lt;br&gt;socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken och de konkreta åtgärderna.&lt;br&gt;När Ingela Thalén beklagar att vi från regeringspartiernas sida inte har tagit&lt;br&gt;till vara hela arsenalen, skulle jag vilja fråga vad för slags tulipanaros som vi&lt;br&gt;har missat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att säga att en grundläggande tanke som vi ofta för&lt;br&gt;fram från liberalt håll är att arbetslöshet aldrig får bli ett medel i den ekono-&lt;br&gt;miska politiken. Arbetslöshet är alltid slöseri med resurser. Det gäller såväl&lt;br&gt;mänskliga som ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från andra länder visar att det är svårt för långtidsarbetslösa&lt;br&gt;att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Hög arbetslöshet riskerar därför&lt;br&gt;att bli bestående även i tider av högkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde tidigare att arbetsmarknadspolitiken är det nödvändiga kom-&lt;br&gt;plementet till den allmänna ekonomiska politiken. Dess huvuduppgift är att&lt;br&gt;underlätta för de arbetssökande att snabbt hitta och ta arbete på den öppna&lt;br&gt;arbetsmarknaden samt att hjälpa arbetsgivarna att fylla vakanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en individ inte skall hamna i den återvändsgränd som långtidsar-&lt;br&gt;betslöshet innebär måste alla aktiva åtgärder prövas. Passivt kontantstöd&lt;br&gt;skall bara tillgripas som en sista utväg. Det är därför angeläget att vaije per-&lt;br&gt;son som blir arbetslös snabbt kan ges en chans att komma tillbaka till arbets-&lt;br&gt;livet. Detta innebär att arbetslinjen måste hävdas i alla lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under den gångna mandatperioden har regeringen tvingats&lt;br&gt;föra en förhållandevis hård ekonomisk politik till följd av det svåra ekono-&lt;br&gt;miska läget. Trots detta har insatserna på arbetsmarknadspolitikens område&lt;br&gt;varit omfattande. Vi ser allt fler tecken på att en vändning i den svenska eko-&lt;br&gt;nomin är på gång. Den är tydlig. Trots att nedgången i sysselsättningen har&lt;br&gt;varit dramatisk under den ekonomiska krisen kan vi i dagsläget se tydliga&lt;br&gt;tecken på att utvecklingen även på arbetsmarknaden vänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetslösa i april var för första gången sedan april 1990 lägre än&lt;br&gt;året innan. Inom tillverkningsindustrin ligger antalet nyanmälda platser på&lt;br&gt;en betydligt högre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste månaderna har antalet arbetslösa och personer i åtgär-&lt;br&gt;der minskat med flera tusen personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kanske mest glädjande noteringen är att antalet varsel dramatiskt har&lt;br&gt;minskat. Man får gå tillbaka till 1975 för att finna lägre varseltal inom till-&lt;br&gt;verkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftfulla satsningar på arbetsmarknadspolitiken bidrar till att hålla nere&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten har sjunkit under de&lt;br&gt;senaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också värt att notera att regeringens åtgärd att underlätta anställ-&lt;br&gt;ning har rönt framgång. De justeringar som skedde i lagen om anställnings-&lt;br&gt;skydd, LAS, syftade till att underlätta tillfälliga anställningar. Det är därför&lt;br&gt;glädjande att den kategorin jobb ökat mycket kraftigt, eller med ca 75 000&lt;br&gt;personer sedan december i fjol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har också en förhoppning att förslagen i det betänkande&lt;br&gt;som arbetsmarknadsutskottet för några minuter sedan justerade - Förslag&lt;br&gt;till arbetslöshetskassa - kan förverkligas genom morgondagens kammarbe-&lt;br&gt;handling. Vi från Folkpartiet har varit med och drivit på för att få fram en&lt;br&gt;allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det innebär bl.a. att många ar-&lt;br&gt;betslösa tidigare varit hänvisade till låga ersättningsnivåer, eftersom de har&lt;br&gt;valt att inte vara med i någon etablerad a-kassa. Dessa arbetslösa kan nu få&lt;br&gt;en i förhållande till sina inbetalningar via skattsedeln skälig ersättning. Där-&lt;br&gt;med förbättas situationen för dem, samtidigt som trycket på kommunernas&lt;br&gt;socialbidragskostnader minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ungdomspraktiken och satsningar på utbildning av olika slag ska-&lt;br&gt;pas också goda möjligheter för ungdomar att trots arbetslösheten undvika&lt;br&gt;passivisering. Många unga har under de senaste åren kunnat förbättra sina&lt;br&gt;möjligheter till inträde på den reguljära arbetsmarknaden när konjunkturen&lt;br&gt;vänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är väldigt viktigt att rusta sig för en högkonjunktur. Det är&lt;br&gt;oerhört angeläget. Därför är det bra att det görs så stora ansträngningar för&lt;br&gt;att nå fram till höga utbildningstal och för att satsa på fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de arbetslösa över 25 år har ALU varit, och är, ett kraftigt instrument&lt;br&gt;för att få in människor i en meningsfull verksamhet, samtidigt som många&lt;br&gt;arbetsuppgifter, som annars kanske inte hade blivit utförda, blir gjorda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa invandrares möjligheter att få kontakt med arbetsmarknaden&lt;br&gt;kommer att förbättras då den nu beslutade invandrarpraktiken införs. Med&lt;br&gt;ledsnad måste jag konstatera att vi fick driva igenom detta utan att Social-&lt;br&gt;demokraterna ställde sig bakom det förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För att ytterligare påskynda den positiva utvecklingen på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden är det viktigt att även arbetsgivarna tar ett större ansvar.&lt;br&gt;Speciellt oroväckande är den ökning av antalet övertidstimmar som har kun-&lt;br&gt;nat konstateras på senare tid. I mars var andelen övertidstimmar i industrin&lt;br&gt;över 4 %. Det kan inte nog poängteras att arbetsgivarna i denna situation&lt;br&gt;måste ta ett större ansvar för att minska arbetslösheten och ge fler arbetslösa&lt;br&gt;riktiga jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det borde vara mycket intressant för arbetsgivarna att nyanställa, då det&lt;br&gt;aldrig har varit så förmånligt att utöka personalstyrkan som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför vill jag upprepa den fråga som jag ställde till arbetsmarknadsminis-&lt;br&gt;tern i går, vilken det inte gavs tillfälle att besvara. Vad gör regeringen för att&lt;br&gt;ändra attityden hos företag och andra arbetsgivare, så att de engagerar sig i&lt;br&gt;en mer aktiv nyrekrytering än vad som just nu är fallet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig medverkat till att skapa ett sunt klimat för&lt;br&gt;företagen och företagarna genom en rad åtgärder och förändringar. I och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med detta har staten serverat företagen en rad instrument för att underlätta&lt;br&gt;nyrekryteringen. Men, herr arbetsmarknadsminister, jag tror att det behövs&lt;br&gt;ett s.k. politiskt psykologiskt tryck för att de skall aktivera sig, eftersom&lt;br&gt;varje nyanställning som kan tidigareläggas är en storvinst för hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan&lt;br&gt;i det betänkande som vi just nu behandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 INGELA THALÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elver Jonsson tycker att det socialdemokratiska alternativet&lt;br&gt;inte innehåller förslag som man kan satsa på. Han säger också att det är ett&lt;br&gt;förslag som bygger på gamla tankar och idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tyder ju på att Elver Jonsson inte har Jäst de socialdemokratiska&lt;br&gt;förslagen, t.ex. det socialdemokratiska förslaget om ungdomsprogram som&lt;br&gt;skulle ge 70 000 ungdomar arbetstillfällen och ytterligare ett tiotusental antal&lt;br&gt;ungdomar möjlighet till fortsatt och fördjupad utbildning, möjligheter till ut-&lt;br&gt;landspraktik, möjligheter till särskilt anordnade arbeten och möjligheter till&lt;br&gt;utvecklingsår hos kommunerna för de allra yngsta ungdomarna, dvs. de som&lt;br&gt;just nu har det som svårast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timmen är sen, och jag tror inte att jag kan övertyga Elver Jonsson just&lt;br&gt;nu i elfte timmen eller fem i tolv, men han kan ju ända läsa vårt förslag i&lt;br&gt;efterhand. Det blir ju nya möjligheter att fortsätta debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill upprepa den fråga som jag ställde i mitt inledningsanförande. Ut-&lt;br&gt;skottets majoritet har ju tillstyrkt regeringens förslag angående arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken, att hålla inne en mycket ansenlig summa pengar, dvs. att man&lt;br&gt;har ökat finansfullmakten till 4 miljarder. Elver Jonsson och övriga i utskot-&lt;br&gt;tets majoritet säger att det är bra att pengarna ligger där, därför att det gör&lt;br&gt;det möjligt att ha en flexibel arbetsmarknadspolitik som gör att man kan öka&lt;br&gt;volymerna när man behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågar Elver Jonsson: Anser inte Elver Jonsson att man behöver dessa&lt;br&gt;pengar för de 130 000 ungdomar som nu är utan någon som helst form av&lt;br&gt;aktivitet eller sysselsättning? Anser inte Elver Jonsson att man behöver&lt;br&gt;pengarna till de 133 000 långtidsarbetslösa som inte har någon möjlighet att&lt;br&gt;få en tillräckligt god bas för att konkurrera på arbetsmarknaden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade jag varit Elver Jonsson, skulle jag ha vänt mig till Börje Hörnlund&lt;br&gt;och sagt: Använd nu dessa pengar omedelbart!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu de behövs. Det är nu, när det finns en möjlighet till uppgång,&lt;br&gt;som man skall se till att röja undan de flaskhalsar som bl.a. Hans Andersson&lt;br&gt;berörde här tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, visst har jag läst den socialdemokratiska motionen. Även&lt;br&gt;om det låter litet vanvördigt får jag säga att det till stora delar var gamla&lt;br&gt;skivbekanta. De åtgärder som socialdemokraterna föreslår påminner ju&lt;br&gt;mycket om flera tidigare åtgärder som inte har gett särskilt stort utbyte. Att&lt;br&gt;upprepa dem tror jag inte löser de önskningar som i och för sig är högst legi-&lt;br&gt;tima, att fler ungdomar skall få jobb. Erfarenheten säger att de inte har gett&lt;br&gt;önskat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beklagar närmast att man från socialdemokratiskt håll har varit så oer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hört rigid när det gäller att bromsa förslag från regeringen. Det gäller in-&lt;br&gt;vandrarpraktiken och det gäller ungdomspraktiken, som man var emot och&lt;br&gt;som man nu vill dra ner på. Det var till att böija med GAS, men där anslöt&lt;br&gt;man sig så småningom. Akademikerpraktiken är ett annat exempel, där man&lt;br&gt;från socialdemokratiskt håll har varit negativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan det gälla att göra en extra satsning på kvinnornas företagande,&lt;br&gt;vilket föreslås i detta betänkande. Men Socialdemokraterna upprepar sitt&lt;br&gt;motstånd mot sådant. Därför vidhåller jag att Socialdemokraterna inte har&lt;br&gt;gått i bräschen för nya, intressanta och progressiva förslag som radikalt&lt;br&gt;skulle kunna förbättra situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till frågan om det är rimligt att hålla inne medel. Det är klart att vi&lt;br&gt;parlamentariker är litet otåliga. Särskilt gäller det om man tillhör oppositio-&lt;br&gt;nen. Jag har många gånger upplevt liknande situationer där den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringen har sagt: Ni får lugna er litet grand och avpassa det här&lt;br&gt;över året så att det kommer vid rätt tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ju erfararenhet av rejäla överskott på olika konton som har kunnat&lt;br&gt;disponeras för andra saker men som inte fullt ut har kunnat användas. Själv-&lt;br&gt;fallet får regeringen ta sitt ansvar när det gäller att hantera finansfullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsarbetslösa apostroferas här. De är naturligtvis fortfarande för&lt;br&gt;många. Men det är väldigt positivt att antalet långtidsarbetslösa nu har bör-&lt;br&gt;jat krympa. Det här är den svåraste biten för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 INGELA THALÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller det senaste som Elver Jonsson sade skulle jag&lt;br&gt;nog vilja att han talar om på vilket sätt andelen långtidsarbetslösa minskar.&lt;br&gt;Det är ju tvärtom så att de blir fler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elver Jonsson säger att Socialdemokraterna är motståndare till det som&lt;br&gt;radikalt skulle förbättra situationen. Men på vilket sätt har arbetslivsutveck-&lt;br&gt;ling, ungdomspraktik och en del andra förslag här som den borgerliga majo-&lt;br&gt;riteten ständigt har ändrat förutsättningarna för radikalt förbättrat situatio-&lt;br&gt;nen för de 500 000-600 000 personer som är arbetslösa i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet, Elver Jonsson, är att den borgerliga majoriteten har övergett&lt;br&gt;de inslag i en aktiv arbetsmarknadspolitik som långsiktigt ger grundstom-&lt;br&gt;men. Vi har sagt att arbetslivsutveckling skall vara en sistahandsåtgärd. Re-&lt;br&gt;geringspartierna har fört över denna till området förstahandsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återigen fråga Elver Jonsson: Hur många ungdomsarbetslösa och&lt;br&gt;hur många långtidsarbetslösa skall vi få innan Elver Jonsson anser att de&lt;br&gt;pengar som finns reserverade används till åtgärder för dessa människor och&lt;br&gt;för att de skall kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden? Vi har 133 000&lt;br&gt;långtidsarbetslösa, och 133 000 ungdomar skall ut på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det socialdemokratiska ungdomsprogrammet, Elver Jonsson, är ett&lt;br&gt;utomordentligt bra, konkret och finansierat program för att ge unga männi-&lt;br&gt;skor möjligheter till långsiktig utbildning och till en fast förankring på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingela Thalén frågar: Vad har lösts med de åtgärder som nu&lt;br&gt;finns? Jag skulle vilja vända på det hela och säga: Tänk bort ungdomsprakti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken! Tänk bort ALU-insatserna! Tänk bort invandrarpraktik och akademi-&lt;br&gt;kerpraktik, för att ge några exempel! Eller kom ihåg att Socialdemokraterna&lt;br&gt;egentligen har gjort uträkningar beträffande nysatsning på kvinnligt företa-&lt;br&gt;gande och att det nu lagts ut nästan 1 miljard kronor på mindre företagsam-&lt;br&gt;het ute i landsorten, också i södra delen av landet. Tänk bort vad jag här har&lt;br&gt;nämnt! Situationen skulle då ha varit utomordentligt svårare. Det råder&lt;br&gt;inget tvivel om att det alltså handlar om mycket bra insatser i ett exceptio-&lt;br&gt;nellt svårt läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de långtidsarbetslösa har jag läst innantill i AMS pressmed-&lt;br&gt;delande. Där står det att antalet långtidsarbetslösa minskade under maj må-&lt;br&gt;nad jämfört med april och att det var 5 000 färre arbetslösa jämfört med i&lt;br&gt;april. Det är framför allt i åldersgruppen 25-54-åringar som långtidsarbets-&lt;br&gt;lösheten minskade - så långt Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist: Åtgärder är naturligtvis bra. De bägge andra bitarna har jag&lt;br&gt;nämnt, dvs. den positiva näringspolitiken och sunda statsfinanser. Den bästa&lt;br&gt;insatsen är ju fler jobb. Vi har den paradoxala situationen, herr talman, att&lt;br&gt;arbetslöshet inte beror på brist på arbete. Det är andra saker vi har brist på:&lt;br&gt;brist i organisationen, brist på lönsamhet, brist på offentliga kassors förmåga&lt;br&gt;att köpa upp arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att 1990-talets stora bristvara om ett par år kommer att vara den&lt;br&gt;utbildade arbetskraften. Därför är det så viktigt med fortbildning och utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fältropet, som jag hoppas att arbetsmarknadsministern kan instämma i,&lt;br&gt;är att vi till företag och andra arbetsgivare säger: Nyanställ, och gör det nu!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den ekonomiska kris Sverige varit inne i de senaste åren&lt;br&gt;har givit dramatiska effekter, inte minst på sysselsättningen. Sedan 1990 har&lt;br&gt;antalet sysselsatta minskat med flera hundra tusen personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få av oss kunde ens i våra mörkaste stunder föreställa oss denna utveck-&lt;br&gt;ling för bara ett par år sedan. De mänskliga tragedier som döljer sig bakom&lt;br&gt;dessa siffror är svåra för att inte säga omöjliga att till fullo förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siffrorna är samtidigt den definitiva bekräftelsen på att utvecklingen un-&lt;br&gt;der 1980-talet inte var långsiktigt hållbar. Balansen i statsbudgeten i slutet&lt;br&gt;av 1980-talet var skenbar och byggde på en kraftig överhettning av ekono-&lt;br&gt;min. För varje intjänad hundralapp spenderade hushållen 105 kronor. Van-&lt;br&gt;ligt sunt förnuft säger att en sådan utveckling inte är hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank- och fastighetskrisen och den därpå följande skuldsaneringen i hus-&lt;br&gt;hållen, som dessutom förstärktes av skattereformen, ledde till en minskad&lt;br&gt;efterfrågan i ekonomin, vilket i kombination med den kraftiga internatio-&lt;br&gt;nella lågkonjunkturen bidrog till den minskade sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var i detta läge som regeringen tillträdde hösten 1991.&lt;br&gt;En rad åtgärder har vidtagits för att få stopp på det fria fallet i ekonomin och&lt;br&gt;för att vända utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt mål för regeringens ekonomiska politik har varit att skaffa&lt;br&gt;nya, riktiga jobb. Med världens högsta skattetryck, enorma budgetunder-&lt;br&gt;skott och snabbt ökande statsskuld har det varit helt nödvändigt att inrikta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ekonomiska politiken på att skapa nya jobb i den privata sektorn. Sedan&lt;br&gt;1950-talet har inte ett enda nytt jobb netto tillkommit i denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de mest centrala uppgifterna för att skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;ökad sysselsättning är att varaktigt få ned räntan. Det är en absolut nödvän-&lt;br&gt;dighet för att få i gång investeringarna, tillväxten och därmed de nya jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dramatiskt omslag i realräntenivån inträffade för några år sedan. Från&lt;br&gt;att ha varit negativ under 1970-talet och början av 1980-talet har vi nu under&lt;br&gt;1990-talet ett läge med historiskt sett mycket hög realränta. Samtidigt har vi&lt;br&gt;sett hur arbetsmarknadsläget förändrats lika dramatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den negativa realräntan missgynnade sparandet och gav upphov till den&lt;br&gt;låneekonomi som kulminerade i 1980-talets spekulations- och inflationseko-&lt;br&gt;nomi. När omslaget till en hög positiv realränta kom sattes finans- och fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaden i gungning genom den alltför höga belåningsgraden på fas-&lt;br&gt;tighetsmarknaden .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslaget verkade också starkt hämmande på den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;i den reala sektorn av näringslivet och bidrog till en dramatisk försämring av&lt;br&gt;statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga realräntan fungerar som en broms för investeringar genom att&lt;br&gt;det är färre möjliga investeringar som så att säga passerar lönsamhetströs-&lt;br&gt;keln. Detta gäller för investeringar i reala tillgångar, avsedda att användas i&lt;br&gt;produktion, dvs. byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier, trans-&lt;br&gt;portmedel samt bostäder, men det gäller även investeringar i immateriella&lt;br&gt;tillgångar, som forskning och utveckling och utbildning av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför finns ett negativt samband mellan realränta och sysselsättning. En&lt;br&gt;sänkt realränta ökar den ekonomiska aktiviteten i näringslivet genom ökade&lt;br&gt;investeringar, och detta skapar nya jobb, vilket i sin tur bidrar till att minska&lt;br&gt;statens budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt kraftfull sanering av de offentliga finanserna är därför helt nöd-&lt;br&gt;vändig för att skapa förtroende för den svenska ekonomin. Vi kan nämligen&lt;br&gt;inte besluta om den låga räntenivå vi behöver, men vi kan föra en politik som&lt;br&gt;gör att vi förtjänar den räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kan nu konstatera att regeringens politik har börjat ge&lt;br&gt;resultat. Antalet varsel fortsätter att minska. Allt fler personer får arbete.&lt;br&gt;Antalet platser som anmäls till arbetsförmedlingen fortsätter att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som Elver Jonsson tidigare svarade Ingela Thalén i sin replik är det&lt;br&gt;inte så att antalet långtidsarbetslösa ökar. Det är inte 133 000 personer som&lt;br&gt;är långtidsarbetslösa i dag, det är 94 000. En av underrubrikerna i det senaste&lt;br&gt;pressmeddelandet från Arbetsmarknadsstyrelsen är också ”Färre långtidsar-&lt;br&gt;betslösa - inte fler”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta är arbetslösheten naturligtvis fortfarande alarmerande hög -&lt;br&gt;att säga detta är inte på något sätt att ta till överord. I dagarna lämnar också&lt;br&gt;som vi vet ca 100 000 ungdomar gymnasie- och högskolan. Det här kommer&lt;br&gt;att ställa mycket stora krav på arbetsmarknadspolitiken under de närmaste&lt;br&gt;månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När trenden nu pekar mot en ökad sysselsättning är det vik-&lt;br&gt;tigt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna successivt växlas över från&lt;br&gt;praktikplatser till utbildningsplatser. De långtgående rationaliseringarna&lt;br&gt;inom främst industrin har gjort att kapacitetstaket snabbt kan komma att nås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att flaskhalsar kan uppstå. Behovet av en väl fungerande arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning, som i den pågågende konjunkturuppgången underlättar&lt;br&gt;matchningen av de arbetssökande och de nya jobben, är tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambitioner att hålla nere den öppna arbetslösheten och ge-&lt;br&gt;nom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder förbättra arbetsmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt är lovvärt. Även kommande budgetår finns beredskap för en&lt;br&gt;volym på i genomsnitt ca 400 000 platser per månad. Regeringens förslag är&lt;br&gt;utformat som ett flexibelt och justerbart åtgärdspaket, och det kan lätt ex-&lt;br&gt;panderas. Det är bra i ett relativt osäkert läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kristdemokrater hälsar vi med tillfredsställelse förslaget om överfö-&lt;br&gt;ring av medel till upprustning och underhåll av framför allt länsvägar. De&lt;br&gt;2,8 miljarder kronor som nu satsas på detta beräknas resultera i ca 13 000&lt;br&gt;årsarbeten, samtidigt som de medverkar till en ökad trafiksäkerhet och för-&lt;br&gt;bättrad miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den nyligen antagna regionalpolitiska propositionen har stor bety-&lt;br&gt;delse för sysselsättningsutvecklingen. De nya satsningarna på det s.k. mikro-&lt;br&gt;stödet och på kvinnligt företagande är särskilt positiva och kan tillsammans&lt;br&gt;med de gamla stödformerna ge hävstångseffekter av stor betydelse för att&lt;br&gt;skapa sysselsättning i hela Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under senare tid har alla partier talat om småföretagens be-&lt;br&gt;tydelse för tillkomsten av de nya jobben. I praktisk handling har dock Social-&lt;br&gt;demokraterna verkat i rakt motsatt riktning. I sina ekonomiska motioner&lt;br&gt;förseslår man skattehöjningar på ca 9 miljarder kronor på företag och på&lt;br&gt;riskkapital som satsas i företag för att skapa nya jobb. Detta motsvarar kost-&lt;br&gt;naden för 45 000 helårsjobb inom exempelvis industrin. Samtidigt lägger&lt;br&gt;man fram förslag om investeringar m.m., som nästan uteslutande skall finan-&lt;br&gt;sieras inom den offentliga sektorn. Enligt Finansdepartementets beräk-&lt;br&gt;ningar kommer detta att leda till att antalet sysselsatta totalt sett minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kristdemokrater menar att ett gynnsamt klimat för småföretag och ny-&lt;br&gt;företagande är av största vikt inför kampen mot den höga arbetslösheten.&lt;br&gt;Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för ett bättre företagsklimat. Vi tror&lt;br&gt;dock att man måste gå vidare för att ytterligare förbättra klimatet för små-&lt;br&gt;företagen. Det handlar i stor utsträckning om att långsiktigt skapa positiva&lt;br&gt;attityder och ge kunskap om företagande och företagandets villkor. In-&lt;br&gt;förande av företagarutbildning på gymnasienivå är en viktig komponent i&lt;br&gt;detta och bör stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I debatten ställs ofta olika åtgärder för att öka sysselsätt-&lt;br&gt;ningen mot varandra. Vi kristdemokrater är av den uppfattningen att det&lt;br&gt;inte finns någon patentmedicin som ensam kan lösa sysselsättningsproble-&lt;br&gt;men. Dessa måste tvärtom angripas med en samlad strategi bestående av&lt;br&gt;flera olika delar. Jag har tidigare berört några av dessa - behovet av en sane-&lt;br&gt;ring av statsfinanserna för att uppnå varaktigt lägre räntor, ett förbättrat kli-&lt;br&gt;mat för små- och nyföretagande och en effektiv arbetsmarknadspolitik som&lt;br&gt;underlättar matchningen av de nya jobben oh arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta måste Sveriges långsiktiga utvecklingskraft stärkas genom en&lt;br&gt;fortsatt satsning på utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. För den&lt;br&gt;långsiktiga ekonomiska utvecklingen är det också av största betydelse att ut-&lt;br&gt;bildningsväsendet, särskilt den högre utbildningen, ges tillräckliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt om Sverige skall kunna möta den internationella konkur-&lt;br&gt;rensen och för att främja framväxten av kvalificerad tjänsteproduktion. Ett&lt;br&gt;EU-medlemskap är enligt vår uppfattning en mycket viktig faktor för att ka-&lt;br&gt;pitalet skall söka sig till och stanna inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! De nuvarande mycket stora skattekilarna för arbete främjar&lt;br&gt;inte framväxten av nya jobb. De medför att man måste arbeta två och en&lt;br&gt;halv dag för att t.ex. kunna betala en hantverkare för en dags arbete, så att&lt;br&gt;han eller hon får ut samma inkomst som man själv har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen bör så snabbt som möjligt omfördelas inom ramen för nu-&lt;br&gt;varande skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp, begrän-&lt;br&gt;sade naturresurser och energi. Det är för miljöns och jobbens skull dags för&lt;br&gt;en ny skattereform med en omfattande skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande skattekilarna för arbete försvårar inte minst tillkomsten av&lt;br&gt;jobb inom den privata hushållssektorn. Marknaden för den typ av tjänster&lt;br&gt;som kan utföras i egenregi är i stort sett utplånad. Kds förslag om ett in-&lt;br&gt;förande av en s.k. u-skattesedel skulle kortsiktigt kunna skapa många ung-&lt;br&gt;domsjobb inom hushållssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-skattesedeln skulle självfallet inte lösa alla problem för ungdomar på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Men, som även Kjell-Olof Feldt skriver i sin senaste bok,&lt;br&gt;sänkt skatt på vissa tjänster skulle kunna lindra problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En viktig målsättning för kristdemokratisk ekonomisk poli-&lt;br&gt;tik är att skapa nya jobb och därmed öka sysselsättningen. I dag är detta den&lt;br&gt;i särklass viktigaste fördelningspolitiska uppgiften. Regeringens politik har&lt;br&gt;samma syfte. Jag yrkar därför bifall till hemställan i finansutskottets betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Harald Bergström, Harry Staaf och Stefan At-&lt;br&gt;tefall (alla kds).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 INGELA THALÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var ett våldsamt anförande som Rose-Marie Frebran&lt;br&gt;höll. Jag vill bara kommentera en punkt. Det gäller långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsarbetslösheten har ökat mycket kraftigt i relativa tal. I april var&lt;br&gt;43 % av alla arbetslösa långtidsarbetslösa. Det skall jämföras med förra året,&lt;br&gt;då 29 % av de arbetslösa var långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall inte alltid bry sig om relativa tal. Men man skall sätta detta i&lt;br&gt;relation till de övriga förändringarna på arbetsmarknaden, nämligen att an-&lt;br&gt;talet sysselsatta minskar, att andelen i arbetskraften har förändrats mycket&lt;br&gt;dramatiskt under de gångna fyra åren, att de latent arbetssökande har ökat&lt;br&gt;med nästan 60 000 jämfört med för ett år sedan och att de undersysselsatta&lt;br&gt;har ökat med 38 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man för ihop hela denna bild är den fråga jag tidigare ställde, och som&lt;br&gt;jag aldrig fick något svar på, fortfarande mycket relevant. Hur avser man att&lt;br&gt;använda de medel som man enligt utskottsskrivningen säger sig vilja an-&lt;br&gt;vända för att öka volymerna, eftersom det finns särskild anledning att göra&lt;br&gt;detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte bara, som det gjordes i det tidigare anförandet, avfärda detta&lt;br&gt;med dramatiska gester och säga att antalet personer har minskat från en må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad till en annan. Detta är mycket oroväckande. Det är, som jag sade i en&lt;br&gt;tidigare replik, en av de svåra frågorna i anslutning till ”flaskhalsproblemati-&lt;br&gt;ken” som vi ser framför oss. Den kan man definitivt inte bortse från i anslut-&lt;br&gt;ning till det höga arbetslöshetstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om Ingela Thalén har rätt i procentsatsen för april månad,&lt;br&gt;dvs. att 43 % då var långtidsarbetslösa, har vi sett en dramatisk förbättring.&lt;br&gt;De långtidsarbetslösas antal var 28 % i maj månad. Tillåt mig att tvivla på&lt;br&gt;siffran för april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avser man nu att använda de pengar som man inte uttryckligen säger&lt;br&gt;vad de skall gå till? Vi bifaller att finansfullmakten får utökas med ett bety-&lt;br&gt;dande antal kronor. Hur avser man att använda dessa medel? Om det var&lt;br&gt;klart i dagens läge, behövde de inte föras till finansfullmakten. Då kunde de&lt;br&gt;anslås till specifikt angivna åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finessen med detta är ju att det skall finnas flexibilitet. Regeringen skall&lt;br&gt;kunna ta till finansfullmakten. Den skall kunna göra saker när den upptäcker&lt;br&gt;vad man bör göra. Det är fråga om åtgärder som får en kraftig sysselsätt-&lt;br&gt;ningseffekt. Det är sådana åtgärder man vill ta till när man upptäcker vad&lt;br&gt;man behöver göra. Det kan man inte säga i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 INGELA THALÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man skall åstadkomma en flexibilitet, säger Rose-Marie Fre-&lt;br&gt;bran. Men min fråga kvarstår. Omfattar inte den flexibiliteten 130 000 ung-&lt;br&gt;domar som nu går ut ur universitet, högskolor och gymnasieskolor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar inte flexibiliteten de långtidsarbetslösa, som inte får adekvat&lt;br&gt;hjälp för att stärka sin ställning? De måste få möjligheten att komma in i&lt;br&gt;arbetslivet, som jag påpekade i mitt inledningsanförande. Faktum är att det&lt;br&gt;i dag finns ljusningar på arbetsmarknaden inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför vill inte regeringspartierna tillåta dessa personer att omfattas av&lt;br&gt;denna s.k. flexibilitet? Flexibilitet är definitivt inte detsamma som kortsiktig&lt;br&gt;ad hoc-politik. Regeringens politik och utskottsmajoritetens politik har de&lt;br&gt;gångna åren just varit en ad hoc-politik, dvs. tillfällighetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bl.a. detta som har bidragit till att vi fortfarande har 13 ä 14 % ar-&lt;br&gt;betslösa. Regeringen säger i sin proposition att vi kommer att fortsätta att&lt;br&gt;ha 13 å 14 % arbetslösa 1994 och 1995, och att man inte tänker sig någon&lt;br&gt;ljusning förrän långt in i slutet av detta århundrade. Ändå håller man inne&lt;br&gt;medel. Varför vill man inte använda medlen för dessa sammanlagt 260 000&lt;br&gt;personer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man kommer naturligtvis att använda medlen när de be-&lt;br&gt;hövs. Vi vet att alla de medel som är anslagna för innevarande budgetår inte&lt;br&gt;har tagits i anspråk och inte kommer att tas i anspråk t.o.m. den sista juni.&lt;br&gt;Redan där kommer det alltså att finnas överskjutande medel, och över 25&lt;br&gt;miljarder anslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan det i slutet av kommande budgetår visa sig att det kan behö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vas mer medel. Det kan också någon gång under budgetåret visa sig att man&lt;br&gt;behöver sätta in en åtgärd som man inte hade planerat tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén får alla möjligheter att diskutera detta vidare med den i re-&lt;br&gt;geringen ansvarige på detta område, Börje Hörnlund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ärade riksdagsledamöter! Den tråkiga, nedbrytande och&lt;br&gt;dyra arbetslösheten går inte att diskutera om man börjar tideräkningen den&lt;br&gt;4 oktober 1991, som Ingela Thalén och andra socialdemokrater mycket&lt;br&gt;gärna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1991 arbetade hälften av våra anställda i företag som gick med för-&lt;br&gt;lust. Då uppdagades också att våra banker och finansieringsinstitut var kon-&lt;br&gt;kursfärdiga eller i det närmaste konkursfärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri utökade varje år från mitten av 80-talet fram till regerings-&lt;br&gt;skiftet antalet jobb med 30 000 - i utlandet. Men i vårt land minskade antalet&lt;br&gt;industrijobb med 86 000 åren 1990-1991. Tänk om det hade förts en politik&lt;br&gt;som hade gjort att ett par hundratusen industrijobb kommit till i Sverige, i&lt;br&gt;stället för denna mycket kraftiga minskning!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varslen nådde rekordnivåer, 9 000 i månaden vissa månader 1991. Många&lt;br&gt;av de varslade blev arbetslösa först efter regeringsskiftet. Skedde felet när&lt;br&gt;de varslades eller när uppsägningstiden gick ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurserna blev jättemånga och jättestora. Kommunerna gick årligen&lt;br&gt;under större delen av 80-talet och fram till 1990-1991 med mångmiljardför-&lt;br&gt;luster. 1992 och 1993 har de haft jättelika överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-1991 trodde bara 3-5 % av befolkningen att det skulle bli bra på&lt;br&gt;jobbsidan. I dag har cirka hälften av invånarna framtidshopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i industrin minskade rekordartat. Sverige var prissatt på&lt;br&gt;världsmarknaden. Bytesbalansen, affärerna med utlandet, visade 30-40 mil-&lt;br&gt;jarder kronor i förlust per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem regerade då, Ingela Thalén? Nu ställer jag två politiskt mycket allvar-&lt;br&gt;liga frågor: Anser Ingela Thalén att det är korrekt att mot denna bakgrund&lt;br&gt;anklaga denna regering för den arbetslöshet som följde på grund av det som&lt;br&gt;jag nyss har redogjort för? Känns det riktigt bra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra är en följdfråga. Jag har många gånger läst i tidningarna: Börje&lt;br&gt;Hörnlund har ordnat det som har hänt sedan regeringsskiftet. Men om det&lt;br&gt;varslades 9 000 personer en höstmånad 1991 och de blev arbetslösa under&lt;br&gt;min tid som arbetsmarknadsminister - är det då verkligen rätt, Ingela Tha-&lt;br&gt;lén, att så förenkla den politiska debatten att man påstår sådana saker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att de LO-broschyrer som redovisar sådant och de ledande&lt;br&gt;företrädare i denna kammare som säger sådant bidrar till att vi kan ta de&lt;br&gt;breda tag som egentligen behövs för att vi skall kunna ta oss ur en ganska&lt;br&gt;besvärlig situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gå vidare till nuläget. Vi måste med stor tillfredsställelse notera att&lt;br&gt;vi aldrig har haft en sådan konkurrenskraft i vårt land som i dag. Detta irrite-&lt;br&gt;rar vissa socialdemokrater. De säger att det beror på kronans fall. Men mer&lt;br&gt;än hälften av förbättringen beror på produktivitetsökningar och sänkta ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter. Kronans fall bidrog också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjol hade vi en produktionsförbättring i näringslivet på hela 9 procenten-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. Det är litet besvärligt att vara arbetsmarknadsminister då. Men vi kan&lt;br&gt;se på bytesbalansen, som från stora förluster nu kommer att gå 30-40 miljar-&lt;br&gt;der plus och sedan gå ytterligare plus. Det behöver vi. De 300 största indu-&lt;br&gt;striföretagen tänker öka investeringarna med 30 %. Framtidstron stiger rakt&lt;br&gt;uppåt i våra små och medelstora företag. Vi har gått om våra europeiska&lt;br&gt;grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidstro är viktigt; då börjar man våga investera för framtiden, vilket&lt;br&gt;vi och de anställda behöver. Hushållens framtidstro har inte varit så hög se-&lt;br&gt;dan man började mäta den 1973. Den låg på en bottennotering innan ni so-&lt;br&gt;cialdemokrater lämnade över. Hushållen förstod läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurserna minskar dramatiskt totalt sett, både i storlek och antal. När&lt;br&gt;det var som värst fick vi in 1 miljard till lönegarantin medan det gick ut 6&lt;br&gt;miljarder. Nästa budgetår kommer budgeten för lönegarantin att gå plus mi-&lt;br&gt;nus noll. Det är också ett bevis på tillfrisknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi upplever nu en näringslivsledd, exportledd expansion. Det behöver vi.&lt;br&gt;På den punkten är Ingela Thalén och jag tydligen överens om målet, dock&lt;br&gt;icke om medlen. Vi behöver denna expansion eftersom näringslivsdelen är&lt;br&gt;för liten för att orka med vår stora offentliga sektor. Den måste helt enkelt&lt;br&gt;bli väsenligt större och gå före.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan nämligen inte fortsätta att låna oss fram när det gäller vård, om-&lt;br&gt;sorg, skola och utbildning. Det går inte att skjuta hur mycket som helst på&lt;br&gt;kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Ingela Thalén berörde den kommunala sektorn. Antalet arbetstim-&lt;br&gt;mar i den kommunala sektorn har minskat med två procentenheter - inte&lt;br&gt;mer. En del av de jobben har hamnat i den privata sektorn i och med att man&lt;br&gt;köper tjänster i en annan omfattning i dag, både i socialistiskt och borgerligt&lt;br&gt;styrda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda i kommunerna har dock minskat med 10 %. Vet Ingela&lt;br&gt;Thalén varför? Jo, på grund av den ökade närvaron, eller den alltför stora&lt;br&gt;frånvaron under 80-talets glada år. Men volymen arbete som utförs - med&lt;br&gt;hög kvalitet - är i stort sett oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har problem med statens budget och med Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden, som vi diskuterade i går. Dessa saker gör att räntan pressas&lt;br&gt;uppåt. Men i det fallet kan verkligen inte socialdemokraterna slå sig för brös-&lt;br&gt;tet, eftersom deras alternativ hela tiden har präglats av större underskott och&lt;br&gt;mera lån. Det är inte hållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oroande att räntan har stigit ca 3,5 % på de senaste fyra måna-&lt;br&gt;derna. Det är utomordentligt allvarligt. Här behövs egentligen gemen-&lt;br&gt;samma förtroendeskapande åtgärder, om vi är måna om att inte bryta den&lt;br&gt;starka uppgång som nu är på gång. Vår väg är smal, men den är framkomlig,&lt;br&gt;om viljan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss nu se framåt. Nutek säger att utländska företag nu vill investera i&lt;br&gt;Sverige igen. Attityden har svängt totalt, säger man i sitt pressmeddelande;&lt;br&gt;dvs. den har sedan s-tiden svängt totalt. Då var Sverige inte ett intressant&lt;br&gt;investeringsland. Utländska företag skydde oss. Svenska företag ordnade&lt;br&gt;jobben utomlands. Det var det stora felet i den socialdemokratiska politi-&lt;br&gt;ken, som nu har lett till den arbetsmarknad som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också svenska storföretag har ändrat attityd. De tar nu i stor omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hem de jobb som de flyttade ut under senare delen av 80-talet. Det är bra,&lt;br&gt;och jag välkomnar det verkligen. De planerar också för att investera i Sve-&lt;br&gt;rige, och det är helt nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn, som tillhör näringslivet, genomgår nu en posi-&lt;br&gt;tiv utveckling, och även det är bra. Jag har redan nämnt småföretagens stora&lt;br&gt;framtidstro. Man ser det också på starta-eget-frekvensen. År 1990-1991 star-&lt;br&gt;tade 900 personer eget företag via arbetsmarknadsåtgärder. I år blir det ca&lt;br&gt;17 000 personer som startar eget. Vi behöver nya entreprenörer, men låt oss&lt;br&gt;då behålla rimliga villkor, så att det blir lika intressant att sätta in pengarna&lt;br&gt;i ett eget företag som att sätta dem på banken!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu kommit in på skattefrågorna, som är viktiga. Om Ingela Thalén&lt;br&gt;har en miljon och sätter in den på banken, beskattas avkastningen med&lt;br&gt;30 %. Hade hon varit egen företagare i handelsbolag, hade hon fått betala&lt;br&gt;över 60 % i skatt, och då skall hon också ta risker. Vi får inte tillväxt i nä-&lt;br&gt;ringslivet om vi behandlar dem som tar risker på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi chansen, och Nutek framhåller just det förhållandet att vi har&lt;br&gt;utformat företagsbeskattningen med hänsyn till den internationella nivån&lt;br&gt;som en tung anledning till att de utländska företagen när de skall välja att&lt;br&gt;investera i Europa nu ser på Sverige. Bryt inte detta! Det skulle vara att gå&lt;br&gt;emot våra ungdomars intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna bör tänka på detta när de nu förledande enkelt disku-&lt;br&gt;terar det här ute på fältet, där många har det jobbigt och detta kan sticka i&lt;br&gt;ögonen. Jag vill fråga: Varför avskaffade den socialdemokratiska regeringen&lt;br&gt;i Norge dubbelbeskattningen ett år före Sverige? Det är en ganska viktig&lt;br&gt;fråga. I och med att socialdemokraterna avreglerade kronan måste vi ha&lt;br&gt;ungefär samma skattebetingelser som man har ute i Europa i övrigt. Man&lt;br&gt;kan tycka vad som helst om företagsskatter skall sänkas eller höjas, men de&lt;br&gt;måste ligga ungefär där de ligger, om vi skall kunna fortsätta att utveckla&lt;br&gt;vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså alldeles fel väg att, som socialdemokraterna vill, ta stora&lt;br&gt;pengar från företag och investerare för att övergöda AMS-verksamheten.&lt;br&gt;Först och främst har Arbetsmarknadsverket enligt samtliga länsarbetsdirek-&lt;br&gt;törer och AMS-ledningen alla de pengar som det behöver. Då skall vi inte&lt;br&gt;ta medel från företagsamheten genom att beskatta den hårdare och föra över&lt;br&gt;dem till AMS, där de egentligen inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringslivsledd uppgång är kanske allra viktigast för de offentliga job-&lt;br&gt;ben. Får vi inte stabilitet i ekonomin hotas skola, vård och omsorg, och det&lt;br&gt;får inte ske. Vi måste nu våga låta näringslivet gå före i expansionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig vidare ta upp en liten skrift som socialdemokraterna har utgivit&lt;br&gt;och som handlar om ungdomar. Man har där ryckt loss ett citat av Bildt. Jag&lt;br&gt;har hört honom säga detsamma många gånger. Bildt kan försvara sig själv,&lt;br&gt;men jag tycker inte att detta är hederligt gjort. Man har gått till väga på&lt;br&gt;samma sätt som den som rycker loss ett uttalande som man har hittat i någon&lt;br&gt;tidning, så att det ger ett lögnaktigt intryck. Men vill man driva politik på&lt;br&gt;det sättet må man göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man säger i boken, som nu skall delas ut till ungdomarna, att man vill&lt;br&gt;slopa ungdomspraktiken och ALU. Men ni har med detta i ert budgetförslag&lt;br&gt;för nästa budgetår. Ni har där med mera ungdomspraktik än vad regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår. Ni föreslår 50 000 platser i ungdomspraktik och 40 000 platser i ung-&lt;br&gt;domsintroduktion. Denna skall inledas med fyra månaders ungdomspraktik&lt;br&gt;och därefter anställning med rekryteringsstöd. Det är alltså egentligen mer&lt;br&gt;än vad regeringen föreslår. Sedan går ni ut och säger: Herre Gud, ni ger ju&lt;br&gt;gratis arbetskraft! Men så är det inte. Det är ni som vill ge den gratis. Rege-&lt;br&gt;ringen debiterar 1 000 kr/mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni är inte riktigt korrekta i er bok och i era förslag här i riksdagen. Jag&lt;br&gt;tycker att ni gör rätt i riksdagen. De här stora åtgärderna kan vi inte avskaffa&lt;br&gt;när så många står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, men uppgifterna&lt;br&gt;i boken är inte korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ungdomsintroduktionen har socialdemokraterna haft ett an-&lt;br&gt;tal förslag om 40 000 platser. Jag frågade länsarbetsdirektörerna och AMS-&lt;br&gt;ledningen också om detta. De trodde att det fanns drygt 25 platser. Era för-&lt;br&gt;slag är litet ihåliga. Kommer ni ihåg gymnasieskolan? Ni skulle ha 50 000&lt;br&gt;platser och regeringen släppte allting fritt. Det blev bara 25 000. Ni är bra&lt;br&gt;på att stapla förslag, men innehållet är svagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är inte sagt att ni inte vill väl, men ni väljer en del felaktiga meto-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer nu att få en sommartopp i arbetslösheten. Tidigare har man&lt;br&gt;inte haft dessa sommartoppar, men åren 1992 och 1993 gick arbetslösheten&lt;br&gt;upp på detta sätt, och nu går den rakt upp. Arbetsförmedlingarna och yrkes-&lt;br&gt;vägledningarna säger till ungdomarna: Ni vet inte om ni kommer in på ut-&lt;br&gt;bildning till hösten. Gå för säkerhets skull och anmäl er hos arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen! Där kommer man att resonera med er osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till dessa stora toppar. Men det är ingen tvekan om&lt;br&gt;att utvecklingen nu rakt igenom går åt rätt håll. Det stora hotet mot våra&lt;br&gt;ungdomar är att vi i den äldre generationen fortsätter att hejdlöst låna till en&lt;br&gt;välfärd som vi inte själva producerar och skickar över notan för den till dem&lt;br&gt;som samtidigt i stor utsträckning bär arbetslöshetsbördan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dra inte pengarna från företag och investerare till AMS! Det är en hiskligt&lt;br&gt;felaktig politik framför allt i en uppåtgående konjunktur, men den är över&lt;br&gt;huvud taget alltid felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inför avslutningen av denna mandatperiod säga att jag är överty-&lt;br&gt;gad om att samtliga i denna kammare så snabbt som möjligt vill komma till-&lt;br&gt;baka till en fullgod och normal arbetsmarknad. Det gäller bara att välja de&lt;br&gt;rätta instrumenten för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 INGELA THALÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först ber jag att få tacka Börje Hörnlund för den gångna&lt;br&gt;mandatperioden och för ett antal intensiva, hårda och faktiskt mycket stimu-&lt;br&gt;lerande debatter. Det är mycket sällan som vi är överens, men jag tror ändå&lt;br&gt;att dessa debatter för många har klargjort socialdemokraternas respektive&lt;br&gt;regeringens olika alternativ, och det är det som dessa debatter syftar till. Jag&lt;br&gt;hoppas att Börje Hörnlund får en trivsam sommar och därefter en lång och&lt;br&gt;härlig ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också säga till Börje Hörnlund att han när det gäller inledningen&lt;br&gt;till den borgerliga mandatperioden glömmer att det under de sista ett och ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halvt åren av den socialdemokratiska regeringstiden genomfördes en skatte-&lt;br&gt;reform, ett utomordentligt stabiliserande avtal under ledning av samhället&lt;br&gt;på avtalsmarknaden. Det var mycket låg inflation. Det hade tagits fram en&lt;br&gt;energiöverenskommelse, och det hade genomförts en jordbruksöverens-&lt;br&gt;kommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det som handhas i politiken finns det inte särskilt mycket kvar, Börje&lt;br&gt;Hörnlund. Den borgerliga regeringen startade omedelbart med att riva upp&lt;br&gt;det som var basen för möjligheten till en stabiliserande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund talar om investeringar. Mellan åren 1982 och 1991 ökade&lt;br&gt;investeringarna med 3,6 % per år. Under åren 1991-1993 minskade de med&lt;br&gt;13,7 % per år. Industriinvesteringarna ökade vaije år under 80-talet med&lt;br&gt;4,9 %, och de minskade under de senare åren med 8,6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böije Hörnlund säger att vi inte skall lyfta över statsskulden till nästa ge-&lt;br&gt;neration är vi helt överens om. Men är det någon som lyfter över till ungdo-&lt;br&gt;marna är det den borgerliga regeringen! Statsskulden, räknad i procent av&lt;br&gt;BNP, minskade tidigare med 4,2 % mellan varje år, och den ökade med&lt;br&gt;38 % mellan varje år 1991-1993. Tala om att lyfta över till nästa generation,&lt;br&gt;Börje Hörnlund!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böije Hörnlund kan inte alls lastas för allting. Jag har i tidigare debatter&lt;br&gt;sagt att det finns en internationell konjunktur och att det finns ansvar från&lt;br&gt;tidigare. Där har också vi socialdemokrater ett ansvar. Det har jag påpekat&lt;br&gt;ett antal gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill jag fråga Börje Hörnlund följande: Kommer man att använda&lt;br&gt;pengarna när de behövs? Varför vill inte Börje Hörnlund nyttja pengarna&lt;br&gt;till de 260 000 som så väl behöver dem? Jag har inte fått svar tidigare. Kanske&lt;br&gt;får jag det nu av Börje Hörnlund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu i april hade Arbetsmarknadsverket 6,5 % av arbetskraf-&lt;br&gt;ten sysselsatt i olika åtgärder. Det är ett väldigt högt tal. I det förslag som&lt;br&gt;snart skall klubbas igenom får verket pengar till ytterligare åtgärder. Men&lt;br&gt;jag är inte riktigt säker på att vi får olika anordnare att gå så mycket längre.&lt;br&gt;Därför är det en klok linje att hos regeringen ha 4 miljarder kronor som kan-&lt;br&gt;ske skall sättas in på annat än ett arbetsmarknadsverk som inte når att göra&lt;br&gt;av med sin budget. Då kan vi diskutera hur vi skall använda pengarna på&lt;br&gt;bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att investeringarna minskade när det fanns massor av tomma&lt;br&gt;kontorshus överallt, 55 000 tomma bostäder, massor av lediga industriloka-&lt;br&gt;ler och internationell lågkonjunktur. När hälften av företagen går med för-&lt;br&gt;lust och nästan håller på att gå i konkurs, investerar man naturligtvis inte.&lt;br&gt;Det positiva nu när lönsamheten har återvänt är att man vågar investera&lt;br&gt;framåt. Det är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu får Ingela Thalén passa på mig. Jag tänker inte ta fler repliker. Förlåt!&lt;br&gt;Jag vill avsluta med att önska en trivsam sommar inte bara till Ingela Thalén&lt;br&gt;utan till hela riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag glömde att svara Elver Jonsson: Den 27 juni kommer jag att kalla olika&lt;br&gt;parter och tunga industriföreträdare för att diskutera jobb, investeringar och&lt;br&gt;övertid. Det är klart. Jag kallar ett tjugofemtal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag önskar också Ingela Thalén en lång ljus framtid i Sveriges riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 HANS ANDERSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att jag skall hålla mig ganska kort, jag med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag höll ett anförande och ställde en serie frågor. Jag försökte också föra&lt;br&gt;upp diskussionen något över de partipolitiska fotknölarna och det käbbel vi&lt;br&gt;alltför ofta hör. Men det finns ingen reaktion. Det finns självgodhet i ett läge&lt;br&gt;med 600 000 arbetslösa och många fler utslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns åberopande av kurvor som går uppåt. Jag kan dem också. Kur-&lt;br&gt;vor går upp, och kurvor går ned. Mycket beror på konjunkturer. Annat be-&lt;br&gt;ror på valutaförändringar. Annat beror på produktivitetsförbättringar. Re-&lt;br&gt;geringens bidrag till de här förändringarna är ju nästan noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tog upp revisorernas mycket kraftfulla kritik av arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken. En kommentar hade varit på sin plats. Ta industriutvecklingen och en-&lt;br&gt;käten till de 300 största företagen! Kapacitetsutnyttjandet är 95 %. Det är&lt;br&gt;inte långt kvar att gå. Redan nu lägger man underleverantörsbeställningar&lt;br&gt;utomlands. Många underleverantörer slogs ut i industridöden när de&lt;br&gt;250 000-300 000 jobben försvann.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En positiv uppskattning är att den här oerhört kraftiga industrikonjunk-&lt;br&gt;turökningen ger 20 000-25 000 jobb. Det är ungefär hälften av vad vi hade&lt;br&gt;kunnat få ut med en restriktivare övertidspolitik i landet. Det var ett pro-&lt;br&gt;blem. Det hade jag gärna velat ha svar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstidsförkortningsfrågan är en stor framtidsfråga. Det är en frihets-&lt;br&gt;fråga. Det är en fråga som växer sig starkare i fackliga led. Det är en fråga&lt;br&gt;att ta på stort allvar ur många synvinklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt näringsliv backar vad gäller kompetensutveckling. Det borde in-&lt;br&gt;tressera arbetsmarknadsministern. Näringsministern visar ju inget intresse,&lt;br&gt;tycker jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en kan se vad sysselsättningsminskningen i kommunerna innebär&lt;br&gt;av välfärdsförluster och vad det betyder för jobb för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har oerhört många frågor - både litet mer kortsiktiga och strukturellt&lt;br&gt;långsiktiga. Det är frågor som också har lyfts fram i internationella utred-&lt;br&gt;ningar under senare tid. Men det känns som om Börje Hörnlund är oförmö-&lt;br&gt;gen att göra något annat än att småfightas litet med sossarna. Det är väl vad&lt;br&gt;han har gjort hela sitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nöjer mig med den här repliken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Andersson nämnde arbetsmarknadsminister Reich i&lt;br&gt;USA. Jag träffade honom. Han har många goda idéer. Han har 1 % av de&lt;br&gt;arbetslösa sysselsatta i åtgärder och har blivit berömd ute i världen för att&lt;br&gt;han vill ha folk i åtgärder. Jag har nära 50 % sysselsatta i åtgärder och får&lt;br&gt;kompakt skäll från halva riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser gärna försök med förkortad arbetstid. Det har hänt också i indu-&lt;br&gt;strin att man har haft ett skift och gått över till två gånger sju timmar med&lt;br&gt;bibehållen produktivitet och trivsel. Just i denna situation kan det vara in-&lt;br&gt;tressant att pröva sådana lösningar. Hans Andersson kan sätta i gång en dis-&lt;br&gt;kussion bland sina många fackliga kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är helt övertygad om att energijobben är viktiga och kommer att be-&lt;br&gt;tyda mycket. Händer det faktiskt inte en hel del på energi- och miljöområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det? Men det är klart att jag, med tanke på den inriktning jag har med regio-&lt;br&gt;nalt ansvar och annat, gärna skulle se att det gick att ta snabbare steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Andersson nämnde kompetensutveckling. På 80-talet gick 5 % av&lt;br&gt;nittonåringarna in i högskolan. Nu går 15 % av de ungdomar som är 19 år&lt;br&gt;in i högskolan. Det är ingen liten insats på ett par år. Det är en mycket stor&lt;br&gt;insats. Också på alla andra områden har det satsats på utbildning och forsk-&lt;br&gt;ning som aldrig förr. Men Rom byggdes inte på en dag. Det vet Hans An-&lt;br&gt;dersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flaskhalsproblem. Ordern till AMS är stenhård: Ni måste spe-&lt;br&gt;cialutbilda överallt när ni ser att problemen riskerar att uppstå! Det är viktigt&lt;br&gt;att utvecklingen inte bryts nu, när vi så väl behöver all uppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är helt övertygad om att man måste specialbehandla små företag vad&lt;br&gt;gäller arbetsrätten för att skapa framtidstro och utveckling. Det är inte Hans&lt;br&gt;Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-planen, som det är litet av Allan Larsson i, och OECD-planen är stora&lt;br&gt;verk. De svär ganska mycket emot varandra. Jag tror att det finns någon bra&lt;br&gt;sak i vardera. Egentligen stryker man Sverige litet grand över ryggen i båda&lt;br&gt;planerna. Jag är också övertygad om att vi är så speciella att vi bör göra det&lt;br&gt;mesta hemmavid, men i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tack för säsongen, Hans Andersson!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 LAHJA EXNER (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Dagens debatt har berört många viktiga politikområden och&lt;br&gt;den har varit lång. Mitt syfte är inte att förlänga den i onödan. Skälet till&lt;br&gt;att jag deltar är att jag fortfarande, efter 15 års riksdagsarbete, tycker att&lt;br&gt;människors rätt till arbete är den viktigaste politiska frågan som vi politiker&lt;br&gt;har att handlägga med stort allvar och med frambringande av all vår kunskap&lt;br&gt;och uppfinningsrikedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har förändrats snabbt från ett samhälle med full sysselsättning till&lt;br&gt;ett land med massarbetslöshet. Ca 600 000 människor saknar i dag ett riktigt&lt;br&gt;arbete att försörja sig på. De saknar arbetsgemenskap och möjligheter till&lt;br&gt;personlig utveckling. De saknar en av människans viktigaste rättigheter,&lt;br&gt;nämligen rätten att göra rätt för sig och att vara med om byggandet av mor-&lt;br&gt;gondagens samhälle - våra barns och barnbarns samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värsta är att de arbetslösa ungdomarnas skara växer för varje dag som&lt;br&gt;går. Antalet långtidsarbetslösa ligger på omkring 100 000. Ungdomarnas&lt;br&gt;kunskaper är ju en färskvara som snabbt förstörs av sysslolösheten. De lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa sjunker allt djupare i hopplöshetens kvicksand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag och vi i arbetsmarknadsutskottets socialdemokratiska grupp känner&lt;br&gt;ofta en djup oro för den kallsinniga behandlingen av alla socialdemokratiska&lt;br&gt;förslag som syftar till att ge 10 000-tals människor rätten till arbete och ut-&lt;br&gt;bildning och till att hjälpa dem på traven för att återfå sin plats i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att höja utbildningsnivån är en viktig investering för att utveckla jobben,&lt;br&gt;uppnå teknisk förnyelse, förädla produkterna, bygga upp ny industriell ka-&lt;br&gt;pacitet och finna nya marknader. Nu när arbetslösheten ligger ofattbart högt&lt;br&gt;kommer det redan rapporter om flaskhalsar, bl.a. i industrin. Därför är det&lt;br&gt;obegripligt att den borgerliga majoriteten gång på gång avvisar alla våra för-&lt;br&gt;slag som syftar till kompetenshöjning för de grupper som finns på våra ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsplatser och utbildning för dem som befinner i den skara som lever på&lt;br&gt;arbetslöshetsstöd och socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en katastrofalt dålig ekonomisk politik. Min uppmaning är helt&lt;br&gt;enkel: Släpp era ideologiska bojor och lyssna för en gångs skull till ert sunda&lt;br&gt;förnuft! Jag påstår inte att regeringen inte ställer upp alls, men den kunde&lt;br&gt;göra mycket mera. Vi får inte slå oss till ro när nästan 600 000 människor&lt;br&gt;behöver insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig till sist säga några ord om våra arbetslösa ungdomar. Under mina&lt;br&gt;riksdagsår har jag upplevt olika perioder och olika situationer. Jag minns i&lt;br&gt;bötjan av 1980-talet, när jag var ganska ny i riksdagen, hur många ungdomar&lt;br&gt;som fick ställa sig i arbetslöshetskön. Redan då kunde man snabbt se hur det&lt;br&gt;gick utför för många av dem. Tyvärr måste vi konstatera att många av dem&lt;br&gt;inte ens i dag har fått fast fotfäste på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspartiernas företrädare talar vackert om ungdomar, men verkar&lt;br&gt;inte riktigt tro på framtidsfolkets kunskaper, kapacitet och förmåga. Med tal&lt;br&gt;om sänkta ungdomslöners välsignelse och försämringar av anställningsvill-&lt;br&gt;kor motsäger de sig själva i försöken i att fria till arbetsgivarna. Avtalens&lt;br&gt;ingångslöner i Sverige ligger inte alls högt vid en internationell jämförelse.&lt;br&gt;Om arbetsgivarna frivilligt är beredda att betala utöver vad avtalen stipule-&lt;br&gt;rar kan det inte tas som intäkt för att angripa ungdomslöner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har lagt fram ett förslag om utbildning för ungdomar&lt;br&gt;med kort utbildning, utvecklingsår t.o.m. vårterminen det året då ungdo-&lt;br&gt;marna fyller 20 år och ungdomsintroduktion. Utbildningsvikariaten skall en-&lt;br&gt;ligt förslaget i första hand användas för vidareutbildning av ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom menar vi att arbetsmarknaden behöver välutbildade akademi-&lt;br&gt;ker och andra med lång och gedigen utbildning. En särskild garanti bör där-&lt;br&gt;för skapas för arbetslösa akademiker. Garantin bör ge rätt till en praktik-&lt;br&gt;tjänstgöring under ett års tid, i första hand i företag med mindre än 200 an-&lt;br&gt;ställda. Det är det stora flertalet av Sveriges företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsbolagen bör också ges ytterligare resurser för att de skall&lt;br&gt;kunna ge ungdomar riskvilligt kapital på rimliga villkor. Jag menar, precis&lt;br&gt;som utskottets värderade ordförande, att Sverige inte har råd att förlora sina&lt;br&gt;ungdomar. Risken är uppenbar att vi förlorar våra bäst utbildade till den in-&lt;br&gt;ternationella arbetsmarknaden. Andra välutbildade ungdomar tappar&lt;br&gt;snabbt sin framtidstro och attraktionskraft i arbetslöshetens tröstlösa armé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har valt fel eller saknar yrkesutbildning tappar sin tro på oss vuxna&lt;br&gt;som samhällsorganisatörer. Ungdomarna väntar sig att vi vuxna släpper allt&lt;br&gt;prestigetänkande och gör en investering till. Gör vi inte det är 20-25 års inve-&lt;br&gt;steringar under ungdomarnas uppväxt helt förgäves. Detta har vi helt enkelt&lt;br&gt;inte råd med, herr talman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta med att tacka mina utskottskamrater för många innehålls-&lt;br&gt;rika arbetsår tillsammans. Tack!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Lena Hjelm-Wallén, Berit Andnor, Georg An-&lt;br&gt;dersson, Arne Kjörnsberg, Johnny Ahlqvist, Ingela Thalén och Sten Öst-&lt;br&gt;lund (alla s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lahja Exner sade att vi skall släppa våra ideologier i något&lt;br&gt;slags hopp om att det skulle bli bättre då. Jag är inte så säker på att det är&lt;br&gt;lösningen, herr talman. Jag tror tvärtom att det kan finnas en konstruktiv&lt;br&gt;korsbefruktning när ideologierna får mötas och brytas mot varandra. Där&lt;br&gt;kan vi ta ut det bästa som går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lahja Exner pekade här på att det är oerhört angeläget att våra barn och&lt;br&gt;ungdomar kommer in i arbetslivet och får ett fotfäste. Om man kommer vid&lt;br&gt;sidan är det utomordentligt svårt att komma tillbaka igen. Lahja Exner sade&lt;br&gt;också att det finns anledning att ta bättre fasta på de socialdemokratiska för-&lt;br&gt;slagen. Jag tror att det delvis har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oppositionspartiernas roll är naturligtvis att vara pådrivare och förnyare.&lt;br&gt;I sina bästa stunder tror jag att såväl Socialdemokraterna som andra spelar&lt;br&gt;den rollen nog så väl. Jag ville markera det här med anledning av det inlägg&lt;br&gt;som jag samtidigt kände så stor sympati för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill returnera Lahja Exners vänliga ord till utskottskamraterna, nu när&lt;br&gt;hon deltar i sin sista debatt här i riksdagen, och säga att hon under de 15 år&lt;br&gt;som hon har hållit till i det svenska parlamentet har tillfört utskott och kam-&lt;br&gt;mare både kunniga och positiva arbetsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som invandrare, fackligt förtroendevald och politiskt verksam har Lahja&lt;br&gt;Exner varit en tillgång för våra gemensamma strävanden. Som en liten per-&lt;br&gt;sonlig reflexion vill jag säga att om Sveriges riksdag hade fler ledamöter med&lt;br&gt;de mänskliga kvaliteter som Lahja Exner representerar, skulle vi ha en&lt;br&gt;bättre och vänligare riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Isa Halvarsson (fp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 LAHJA EXNER (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för de vänliga orden från utskottets vice ordfö-&lt;br&gt;rande. Det har många gånger känts tungt i opposition. Men det är inte första&lt;br&gt;gången. Det var ju i oppositionsställning som jag fick börja mitt riksdagsar-&lt;br&gt;bete, så jag känner till villkoren. Men det är säkert viktigt att vi politiker&lt;br&gt;lyssnar på varandra. Ibland borde man kunna reagera litet snabbare och an-&lt;br&gt;sluta sig till oppositionens förslag redan från början, så att förslaget inte be-&lt;br&gt;höver föras fram på nytt efter en eller två månader och fördröja de positiva&lt;br&gt;effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 BERIT OSCARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Folkbildningen, som vi nu skall tala om, är en betydelsefull&lt;br&gt;resurs, inte minst i dagens krissamhällc. Debatten har ju nu handlat om kri-&lt;br&gt;sen. Det är därför en klok politik att bättre ta vara på och också utnyttja&lt;br&gt;de unika möjligheter och den oförlösta kapacitet som finns i den svenska&lt;br&gt;folkbildningen. Folkbildningen får inte tryckas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har givetvis stor förståelse för och vill medverka til)&lt;br&gt;att, i det samhällsekonomiskt ansträngda läge som Sverige befinner sig i, alla&lt;br&gt;kostnader noga granskas. Men det är inte en framsynt politik att nu hålla&lt;br&gt;folkbildningsanslaget nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst i en tid när tron på demokratin sviktar, när främlingsfientlighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten ökar och när samhället behöver aktiva medborgare som är beredda att&lt;br&gt;ta ett ansvar för både sig själva och för andra behövs en stark och effektiv&lt;br&gt;folkbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har då skett under den borgerliga regeringsperioden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringen har drastiskt dragit ner det ordinarie anslaget&lt;br&gt;till folkbildningen med närmare en halv miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå har regeringen tidigare sagt att Folkbildningsrådets redovisning i&lt;br&gt;den fördjupade anslagsframställningen stämmer väl överens med syftena&lt;br&gt;med statsbidragsgivningen. Detta är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också sagt att folkbildningen gjort betydande insatser med&lt;br&gt;hjälp av de särskilda medel som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl.&lt;br&gt;Såväl folkhögskolor som studieförbund har visat att de genom flexibla orga-&lt;br&gt;nisationer och arbetssätt snabbt kunnat erbjuda utbildningsaktiviteter som&lt;br&gt;samlat ett stort antal deltagare. Det är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta har riksdagen tidigare i år på förslag av regeringen beslutat att&lt;br&gt;statsbidraget till folkbildningen skall dras ned med 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har under den borgerliga regeringens tid det ordinarie an-&lt;br&gt;slaget, som jag sade tidigare, reducerats med närmare en halv miljard kro-&lt;br&gt;nor. Så gick det med treårsramen, indexeringen och den långsiktiga stabilite-&lt;br&gt;ten, som riksdagen tidigare beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunerna har dragit ner anslagen till folkbildningen. Under&lt;br&gt;samma tidsperiod har drygt 150 miljoner skurits bort. Detta motsvarar ca&lt;br&gt;23 % lägre anslag. Det har framför allt drabbat studieförbunden som är&lt;br&gt;mycket beroende av de kommunala anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis har de särskilda anslag som tillkommit av arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska skäl till viss del mildrat det minskade grundbidraget, men det är oer-&lt;br&gt;hört viktigt att vi slår vakt om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet och&lt;br&gt;att staten inte styr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har vi socialdemokrater varje år lagt fram förslag om ökat stöd till&lt;br&gt;folkbildningen. I dag behandlas vårt förslag om ytterligare 100 miljoner kro-&lt;br&gt;nor till ordinarie verksamhet utöver vad den borgerliga regeringen föresla-&lt;br&gt;git-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda medel som av arbetsmarknadspolitiska skäl anslagits har haft&lt;br&gt;stor betydelse för många arbetslösa. Exempelvis har folkhögskolorna 40 000&lt;br&gt;elever på de långa kurserna, och studieförbunden räknar med att över&lt;br&gt;100 000 har deltagit i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänk så många människor med tidigare kort utbildning som därmed fått&lt;br&gt;ökat självförtroende, mera kunskaper och kanske också lust att läsa vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater tar fasta på en rad av undersökningar som visar att&lt;br&gt;ett ökande antal människor känner vanmakt inför möjligheterna att kunna&lt;br&gt;påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen via de traditionella demo-&lt;br&gt;kratiska vägarna. Många söker därför andra former för påverkan, medver-&lt;br&gt;kan och delaktighet. De starkt antidemokratiska tendenser som alltmer&lt;br&gt;kommer fram i samhället är mycket oroande. Folkbildningen kan medverka&lt;br&gt;till att bryta denna skrämmande utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen och föreningslivet behövs för att motverka främlingsfient-&lt;br&gt;lighet och rasism. Folkbildningens nätverk kommer här mycket väl till pass.&lt;br&gt;Därför har vi socialdemokrater i vår motion föreslagit 3 miljoner kronor till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturprojekt mot främlingsfientlighet och rasism och för ett mångkulturellt&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolor och studieförbund betyder oerhört mycket för att svenskar&lt;br&gt;och invandrare skall få kontakt och lära känna varandra. Det är genom per-&lt;br&gt;sonliga kontakter som det skapas förståelse och tolerans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgivenheten måste också brytas. Här har folkbildningen en given plats.&lt;br&gt;Där möter den en av sina stora utmaningar. Det är en tydlig förstahandsupp-&lt;br&gt;gift för folkbildningen att exempelvis ta vara på de möjligheter som många&lt;br&gt;mötesplatser ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där människor möts kan det demokratiska eller det politiska samtalet,&lt;br&gt;dialogen mellan medborgare och mellan medborgare och valda representan-&lt;br&gt;ter i de politiska församlingarna, återupprättas och utvecklas genom olika&lt;br&gt;folkbildningsaktiviteter. Vem tar t.ex. i praktiken ansvar för den Europain-&lt;br&gt;formation som vi alla ropar efter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allt detta behövs det nu ett ökat stöd, ett stöd som inte minst skall ses&lt;br&gt;som en investering för stärkt demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater står fast vid att det är nödvändigt att långsiktigt för-&lt;br&gt;stärka det ordinarie folkbildningsanslaget. Det är nu resurserna behövs. Det&lt;br&gt;är en befogad utgift för att människor skall kunna stärka sin självkänsla, höja&lt;br&gt;sin utbildningsnivå, höja sin kompetens på arbetsmarknaden, ge bättre ut-&lt;br&gt;tymme för kulturen och kulturarbetarna i folkbildningen. Man kan se utgif-&lt;br&gt;ten som en investering som snabbt skulle förränta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför med instämmande i motiveringarna i reservation 21 och den&lt;br&gt;bakomliggande socialdemokratiska motionen yrka bifall till reservation 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 CARL-JOHAN WILSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderade talman! I många avseenden kan jag instämma med Berit&lt;br&gt;Oscarsson i den oro som hon känner för folkbildningens möjligheter. Det&lt;br&gt;vet Berit Oscarsson. Vi som arbetar med folkbildningsfrågor i politiken och&lt;br&gt;på annat sätt har under många år, ända sedan socialdemokrater ledde rege-&lt;br&gt;ring, varit oroliga för att man undan för undan skall urgröpa folkbildningens&lt;br&gt;konkurrenskraft. Det har vi haft anledning att diskutera även under tidigare&lt;br&gt;regeringar. Folkbildningens organisation har fått vänja sig vid att få sina re-&lt;br&gt;surser neddragna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får beklaga att ekonomin fortfarande i Sveriges land är sådan att man&lt;br&gt;inte kan göra de satsningar som man skulle önska. Det skulle vara roligt för&lt;br&gt;mig att kunna stå här och tillstyrka förslag till belopp som också Berit&lt;br&gt;Oscarsson skulle kunna vara nöjd med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det inget dåligt utbyte som folkbildningen får i alla fall. Så mycket&lt;br&gt;som 390 710 000 kr anslås extra för åtgärder mot arbetslöshet i folkbildning-&lt;br&gt;ens regi. Det är ingen dålig resurs för folkhögskolorna. De kommer att få&lt;br&gt;fullt jobb med att göra av med pengarna för att genom goda insatser minska&lt;br&gt;arbetslösheten. För studieförbundens del är 100 miljoner anslagna. Det är&lt;br&gt;inte heller några dåliga resurser med tanke på de möjligheter som vi har när&lt;br&gt;det gäller att få fram mer pengar i statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller åtgärder för att motverka rasism har regeringen och riksda-&lt;br&gt;gen anslagit ganska stora belopp. Det finns mycket pengar anslagna för dessa&lt;br&gt;viktiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att jag måste beklaga att vi inte kan anslå mer pengar är jag nöjd&lt;br&gt;med regeringens insats i det här ärendet och tycker att man har gjort en&lt;br&gt;mycket god insats för att med folkbildningens hjälp minska problemen med&lt;br&gt;arbetslöshet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 BERIT OSCARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar Carl-Johan Wilsons uppfattning om betydelsen av&lt;br&gt;att arbetsmarknadspengar kommit både folkhögskolor och studieförbund till&lt;br&gt;del. Vi kan se vilket fint resultat både folkhögskolorna och studieförbunden&lt;br&gt;har kunnat nå med de ökade resurser som de har fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som vi socialdemokrater ängslas över är det ordinarie anslaget. Det&lt;br&gt;beror på att man under de tre senaste åren fått så dramatiskt minskade an-&lt;br&gt;slag just till den ordinarie verksamheten. Lägg därtill de stora nedskärning-&lt;br&gt;arna ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson vet att studieförbunden är speciellt beroende av de&lt;br&gt;kommunala bidragen. Blir det nu ytterligare neddragningar med 100 miljo-&lt;br&gt;ner kronor är smärtgränsen nådd. Vi kan se hur det ser ut i studieförbunden.&lt;br&gt;Deltagaravgifterna i dag är så höga att det finns ett motstånd. Man känner&lt;br&gt;att den höga avgiften förhindrar en att delta i folkbildningen eller i den akti-&lt;br&gt;vitet som man är mest engagerad i. Så får det inte vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är vi mycket ängsliga över att taket kommer att förhindra att den&lt;br&gt;som mest behöver och mest vill kan delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tittat på följderna för mitt eget studieförbund ABF. Med 100 mil-&lt;br&gt;joner kronor neddragna skulle det innebära 13 miljoner kronor mindre, om&lt;br&gt;man gör samma omfördelning som tidigare i Folkbildningsrådet. Det är inga&lt;br&gt;småpengar. Av den anledningen är det rätt att kräva att det ordinarie bidra-&lt;br&gt;get ökas så att vi långsiktigt kan se till att vi får en folkbildning som är unik&lt;br&gt;inte bara i Norden utan kanske i världen, med många folkrörelser och många&lt;br&gt;engagerade människor. Därmed är vi ett föredöme. Det kanske behövs i&lt;br&gt;dessa tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tycker jag att vi borde ha kunnat komma överens, Carl-Johan Wil-&lt;br&gt;son, i fråga om dessa 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 150 CARL-JOHAN WILSON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderade talman! Berit Oscarsson och jag är överens om nästan allting.&lt;br&gt;Det känns litet konstigt att diskutera frågan då vi vet vilka villkor som gäller&lt;br&gt;för Sveriges ekonomi. Jag skulle alltså önska att de stora neddragningar som&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringar gjort på folkbildningens område skulle ha va-&lt;br&gt;rit tillräckliga, så att vi efter den här regeringens tillträde hade kunnat be-&lt;br&gt;hålla balansen. Det som har skett på folkbildningens område när det gäller&lt;br&gt;ekonomiska bidrag är bl.a. att den kompensation för förändringar i kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen i landet som andra utbildningsanordnare har fått har inte&lt;br&gt;folkbildningen fått under många år. Den kritiken har vi riktat mot social-&lt;br&gt;demokratiska regeringar. Jag är ledsen över att jag inte med stolthet kan&lt;br&gt;säga att vi har brutit den trenden. Även den här regeringen har varit tvungen&lt;br&gt;att låta de ekonomiska problemen gå ut över folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sant, som Berit Oscarsson antydde, att svensk folkbildning är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främsta folkbildningen i världen, delvis beroende på att det inte finns folk-&lt;br&gt;bildning annat än i Norden. Vi har försökt att exportera den till länder på&lt;br&gt;andra håll. Det har säkert gjorts goda insatser på andra håll för att sprida&lt;br&gt;folkbildning. Vi kan också räkna med att svensk folkbildning har möjlighe-&lt;br&gt;ter att anpassa sig. Det har hänt tidigare. Att svensk högskola har gjort un-&lt;br&gt;derverk med de pengar den har fått vet vi. Det är vi stolta över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det ekonomiska läget som det är. De positioner som vi har att be-&lt;br&gt;vaka i det politiska spelet är sådana att den här gången är det jag som får&lt;br&gt;försvara regeringens politik. Andra gånger har det varit Berit Oscarsson.&lt;br&gt;Märkligt nog har argumenten varit nästan desamma, fastän i ombytta roller.&lt;br&gt;Så är det. Vi får lita på att folkbildningen gör det bästa av den situation som&lt;br&gt;uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 151 BERIT OSCARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi är överens om mycket, och vi har debatterat den här frå-&lt;br&gt;gan många gånger. Just nu är det det ordinarie anslaget som vi diskuterar.&lt;br&gt;Jag är allvarligt oroad för att man drar ner på det ordinarie anslaget i dag.&lt;br&gt;Det kommer att bli dyrt i längden. När smärtgränsen är nådd och om man&lt;br&gt;inte når de grupper som vi är överens skall delta - korttidsutbildade, handi-&lt;br&gt;kappade, invandrare - blir det dyrt att bygga upp en ny folkbildning. Därför&lt;br&gt;vill jag slå vakt om folkbildningen, framför allt när det gäller det ordinarie&lt;br&gt;anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas, Carl-Johan Wilson, att vi får fortsätta att debattera folkbild-&lt;br&gt;ningen, om inte i denna kammare så på andra ställen. Tack, Carl-Johan Wil-&lt;br&gt;son!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 152 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Liksom alla andra länder, har Sverige under senare år ökat&lt;br&gt;sin utbildningsvolym. Bakgrunden till ökningen på högskolans område är&lt;br&gt;beslut som fattades våren 1991, alltså innan den nuvarande regeringen&lt;br&gt;trädde till. Då fattades det beslut om att högskolan skulle få drygt 12 000 nya&lt;br&gt;platser framöver. Vi lät oss inte nöja med det, utan vi såg att ytterligare plat-&lt;br&gt;ser behövdes. Många slog larm sommaren 1992. Alla minns vi hur utbild-&lt;br&gt;ningsministern stretade emot. Beslutet om fler platser i högskolan kunde fat-&lt;br&gt;tas först långt in på höstterminen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här har det fortsatt. Först efter kritik och krav på fler platser i högsko-&lt;br&gt;lan har regeringen accepterat att öka utbildningsvolymen, ofta som extra på-&lt;br&gt;slag i samband med kompletteringspropositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu står vi inför hösten 1994. Trots den starka expansionen av högskolan&lt;br&gt;under senare år är situationen inför hösten den att tiotusentals behöriga och&lt;br&gt;utbildningsintresserade ungdomar måste avvisas från högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har verkligen försökt driva på för att komma i kapp&lt;br&gt;det ständigt ökade behovet av högskoleutbildning. Vi har vid varje möjligt&lt;br&gt;tillfälle efter kontakt med högskolor runt om i landet lagt fram förslag om&lt;br&gt;ökat platsantal som vi förvissat oss om också skulle kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi beklagar att dessa förslag i allmänhet har avvisats av den borgerliga&lt;br&gt;majoriteten. Detta kommer förmodligen att ske också med de förslag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi i dag skall ta ställning till, dvs. drygt 4 000 fler högskoleplatser än vad rege-&lt;br&gt;ringen har föreslagit riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att vi vill ha denna ökning av antalet högskoleplatser, som jag&lt;br&gt;nyss talade om, vill vi inte gå med på regeringens förslag om en drastisk ned-&lt;br&gt;skärning av läkarutbildningen. Vi vill få till stånd en halvering och avvisar&lt;br&gt;därmed förslaget om att minska läkarutbildningen i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte bara på högskolans område som regeringens och&lt;br&gt;socialdemokraternas ambitionsnivåer skiljer sig. Det gäller i hög grad också&lt;br&gt;möjligheten att erbjuda vuxna och ungdomar utbildning. Vi föreslår att sam-&lt;br&gt;manlagt 30 000 extra platser bereds för ett tredje gymnasieår och att 40 000&lt;br&gt;extra platser bereds inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de enorma behoven av kompetenshöjning inom produktionen är&lt;br&gt;vuxenutbildningen ett vanskött område för denna regering. Handlingsför-&lt;br&gt;mågan har styrts av moderaternas ideologiska skygglappar mot vuxenutbild-&lt;br&gt;ning, och då blir det som det blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det började redan i budgetpropositionen 1992, då man riktade ett dråp-&lt;br&gt;slag mot komvux genom att dra in 350 miljoner kronor, dvs. en fjärdedel av&lt;br&gt;de statliga medel som då gick till komvux. Riksdagen mildrade beslutet nå-&lt;br&gt;got, och regeringen har sedan fått finna sig i att t.o.m. öka komvuxutbild-&lt;br&gt;ningen, i varje fall som en arbetsmarknadsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har en annan syn på vuxenutbildning än vad den bor-&lt;br&gt;gerliga riksdagsmajoriteten har. I motioner har vi åtskilliga gånger framfört&lt;br&gt;krav på ett brett kompetens- och kunskapslyft för vuxna. I åldersgruppen&lt;br&gt;25-50 år har ca 700 000 människor endast grundskola, och ca 1 700 000 män-&lt;br&gt;niskor har högst tvåårig gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i denna grupp som den stora kompetenshöjningen och de stora re-&lt;br&gt;surserna måste sättas in. Här måste hela utbildningssektorn mobiliseras. Det&lt;br&gt;gäller komvux, högskola, studieförbund, folkhögskolor men även privata ut-&lt;br&gt;bildningsanordnare, inte minst såsom upphandlad arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning och inom personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kompetenshöjningen uteblir riskerar många människor att få det svårt&lt;br&gt;i arbetslivet, ett arbetsliv som ställer allt högre krav på den enskilde. Tyvärr&lt;br&gt;har inte regeringen insett vidden av detta behov, och man har inte brytt sig&lt;br&gt;om att vidta verkliga åtgärder för en bred kompetensutveckling för de många&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På troligen inget annat område har konsekvenserna av sy-&lt;br&gt;stemskiftet i svensk politik blivit så tydliga som inom utbildningsområdet.&lt;br&gt;Här har privatiseringens kalla stjärna varit riktmärket för förändringar av&lt;br&gt;färdriktningen. Moderaterna har visat vägen, och de övriga partierna har&lt;br&gt;snällt lunkat med och undertryckt varje tidigare formulerad egen uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det betänkande som vi i dag behandlar finns det ett nytt privatiseringsins-&lt;br&gt;lag i form av s.k. utbildningscheckar. Vad denna check skall användas till&lt;br&gt;och av vem är inte så noga, huvudsaken är att moderaterna kan bocka av&lt;br&gt;ytterligare en punkt på listan över åtgärder som skall hinnas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om utbildningscheck har egentligen väldigt litet med utbild-&lt;br&gt;ningspolitik att göra. Däremot platsar det väl som en innovation i moderat&lt;br&gt;näringspolitik. Det väsentliga med utbildningschecken tycks vara att se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de kommunala utbildningsanordnarna inte får komma ifråga. Här är pa-&lt;br&gt;rallellen till regeringens tidigare förslag om entreprenadförhållande inom&lt;br&gt;gymnasieskolan klar. Arbetsplatser ägda av kommun eller landsting förvän-&lt;br&gt;tades inte ha någon kompetens att erbjuda vid mer arbetsplatsnära utbild-&lt;br&gt;ning. Endast det privata näringslivet dög. Det förhåller sig på samma sätt&lt;br&gt;med utbildningscheckar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra inslag i privatiseringskampanjen är det nyliberala och internatio-&lt;br&gt;nellt unika påfundet att omvandla två väl fungerande statliga högskolor till&lt;br&gt;privata stiftelser där staten likväl fortsättningsvis skall svara för finansie-&lt;br&gt;ringen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har en mängd forskningsstiftelser bildats av AP-fondens löntagar-&lt;br&gt;fondsmedel. Pensionssystemet har därigenom dränerats på omkring 30 mil-&lt;br&gt;jarder i en situation där det torde vara bekant för alla att pensionssystemet&lt;br&gt;är i stort behov av medel för att garantera framtida pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har utbildningsministern försökt bygga monument över sig själv genom&lt;br&gt;allehanda stiftelsebildningar som fråntar kommande riksdagar möjligheten&lt;br&gt;att ha något som helst inflytande över mycket stora resurser till forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nytillkommande forskningsstiftelserna hade mycket väl&lt;br&gt;kunnat förverkligas med budgetmedel om denna och kommande riksdagar&lt;br&gt;ansett just dessa ändamål värda att satsa på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att om regeringen inte hade haft löntagarfondsmedlen&lt;br&gt;att tillgå, hade den stått helt naken i sitt myckna ordande om forskningens&lt;br&gt;betydelse. Vi socialdemokrater visade vår insikt om forskningens betydelse&lt;br&gt;genom att föreslå omfattande forskningssatsningar den normala budgetvä-&lt;br&gt;gen när riksdagen tog ställning till det treåriga forskningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en aspekt på den moderata privatiseringskampanjen gäller en&lt;br&gt;förödande marknadsorientering på skolans område. Där har politiken redan&lt;br&gt;hunnit få allvarliga konsekvenser i form av ökad segregering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater såg tidigt vad privatiseringspolitiken skulle leda till,&lt;br&gt;genom skolpeng och överkompensation av privata skolor. I dag kan man&lt;br&gt;konstatera att vi alls icke är ensamma om den insikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar, elever, lärare och annan skolpersonal upplever påtagligt för-&lt;br&gt;sämringarna, alltmedan skolministern och de borgerliga regeringsförsva-&lt;br&gt;rarna förnekar verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika stor som min oro är för det som händer i privatiseringens och mark-&lt;br&gt;nadsorienteringens spår på utbildningens område är min förvåning över hur&lt;br&gt;mittenpartierna under de gångna tre åren så fullständigt utplånat sig själva&lt;br&gt;och helt överlåtit samhällets kanske viktigaste framtidsfråga, skolan och ut-&lt;br&gt;bildningen, till moderaterna. Jag har dock fortfarande en förhoppning om&lt;br&gt;att dessa partier snart skall ta sig ur sin dvala och åter stå upp för de grundläg-&lt;br&gt;gande idéer inom utbildningspolitikens och skolpolitikens områden som vi&lt;br&gt;tidigare var så eniga om. Därigenom har Sverige skaffat sig en vuxenutbild-&lt;br&gt;ning i världsklass och en skola som alltid hävdat sig mycket väl internatio-&lt;br&gt;nellt, och som i god mening har varit en skola för alla barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska enighet som byggde upp detta utbildningsväsende skall vi&lt;br&gt;vara rädda om. Vi skall inte låta det förödas i det privatiseringsrus som nu&lt;br&gt;råkar vara på modet i nyliberalismens släptåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 20, 22, 24 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 153 RUNE RYDÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lena Hjelm-Wallén gjorde en utbildningspolitisk exposé&lt;br&gt;över den socialdemokratiska oppositionen under den senaste treårsperio-&lt;br&gt;den. Det kan vara nog så intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i så fall ännu intressantare att gå tillbaka ytterligare några år när&lt;br&gt;socialdemokraterna själva hade hand om politiken och göra en jämförelse.&lt;br&gt;Den kritik som Lena Hjelm-Wallén här framför är en kritik som i ännu högre&lt;br&gt;grad framfördes av de borgerliga representanterna mot den dåvarande so-&lt;br&gt;cialdemokratiska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken var att den socialdemokratiska regeringen i många avseenden var&lt;br&gt;visligen trög men sen till handling. Detta gällde speciellt dimensioneringsök-&lt;br&gt;ningar. Socialdemokraterna hade det yttersta ansvaret för att dimensione-&lt;br&gt;ringsökningarna kom i gång så sent och inledningsvis blev av så ringa omfatt-&lt;br&gt;ning. Den borgerliga regeringen har sedan ökat dimensioneringen i en ut-&lt;br&gt;sträckning som var otänkbar under den socialdemokratiska regeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sedan Socialdemokraterna snabbt byter fot i oppositionsställning och&lt;br&gt;försöker att överträffa regeringen är i och för sig ingenting förvånande. Det&lt;br&gt;hör till normal oppositionspolitik, och jag hade väl knappast förväntat mig&lt;br&gt;någonting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot hade jag nog förväntat mig att Socialdemokraterna kände ett nå-&lt;br&gt;got större samhällsekonomiskt ansvar i dessa sammanhang. Man har inte&lt;br&gt;tänkt på hur man disponerar sina medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén har talat mycket vältaligt om behovet av att öka ex-&lt;br&gt;empelvis antalet platser för dem som läser ett tredje gymnasieår eller läser&lt;br&gt;på komvux. Men då överträffar man regeringen med åtskilliga miljoner kro-&lt;br&gt;nor - hundratals miljoner kronor. När det gäller komvux föreslår man hela&lt;br&gt;12 000 platser. Sedan konstaterar man i det betänkande som vi båda har un-&lt;br&gt;dertecknat att ungefär så många platser som har föreslagits av regeringen,&lt;br&gt;har man också lyckats fylla. Hur socialdemokraterna hade tänkt sig att dis-&lt;br&gt;ponera det överblivna antalet platser framgick inte av Lena Hjelm-Walléns&lt;br&gt;inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika illa är det när det gäller antalet platser till det tredje gymnasieåret.&lt;br&gt;Där har socialdemokraterna föreslagit 40 000 platser. Enligt propositionen&lt;br&gt;har man funnit 26 000 platser utnyttjade och föreslår 26 100 platser. Man har&lt;br&gt;alltså funnit en lämplig avvägning i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag kan förstå att socialdemokraterna tycker om att, om man får an-&lt;br&gt;vända uttrycket, brassa på ute i buskarna litet grand och tala om hur duktig&lt;br&gt;man är. Men det borde, enligt min uppfattning, vara bättre samhällsekono-&lt;br&gt;miskt och utbildningspolitiskt dimensionerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén tog också upp frågan om läkarutbildningen. Det skall&lt;br&gt;villigt erkännas att valet av den nivå som man skall välja är en knepig fråga.&lt;br&gt;Utbildningen är lång. Den är svår att dimensionera. Det är svårt att beräkna&lt;br&gt;efterfrågan på läkare, eftersom det tar ett styvt decennium efter det att inta-&lt;br&gt;get har skett tills det att de kommer ut på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tillsatte regeringen en arbetsgrupp i januari månad som skulle be-&lt;br&gt;döma efterfrågan på läkare vid olika antaganden om hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;volymutveckling. Utredningen arbetade snabbt. Redan i april var den färdig&lt;br&gt;med sitt resultat och konstaterade att det skulle vara en kontinuerlig ökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av antalet utexaminerade läkare fram till år 2010. Men man sade samtidigt&lt;br&gt;att bedömningen var vansklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har analyserat frågan vidare. Man har konstaterat att det är&lt;br&gt;rimligt att nu göra en något annorlunda dimensionering än den tidigare och&lt;br&gt;föreslår en viss minskning. Man får med de olika fakulteterna förhandla fram&lt;br&gt;en fördelning som är rimlig ur många olika aspekter. Det innebär 40 platser&lt;br&gt;färre i Lund, 40 platser färre vid Karolinska institutet i Stockholm, 20 platser&lt;br&gt;färre i Uppsala och Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna lägger sig på nivån som innebär halva denna minsk-&lt;br&gt;ning. De föreslår minskningar av antalet platser i Lund och vid Karolinska&lt;br&gt;institutet och undantar i detta avseende Göteborg och Uppsala. Vad som&lt;br&gt;egentligen ligger bakom socialdemokraternas bedömning går inte riktigt att&lt;br&gt;utläsa av vare sig deras motion eller av Lena Hjelm-Walléns inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att den bedömning som framkom vid uppvaktningar i utskottet&lt;br&gt;och som framkom av propositionens text visar att regeringens bedömning&lt;br&gt;troligen är den rimligaste. En minskning med ungefär 120 platser är en nivå&lt;br&gt;som vi i dagsläget bör utgå från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed yrkar jag avslag på socialdemokraternas förslag till dimensione-&lt;br&gt;ringsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén uppehöll sig också en lång stund vid de s.k. ideolo-&lt;br&gt;giska skygglappar som regeringen skulle ha och att regeringen var styrd av&lt;br&gt;moderaternas ideologi, medan de andra partierna bara var släpvagnar i sam-&lt;br&gt;manhanget. Jag förstår inte riktigt Lena Hjelm-Walléns argumentation. Hon&lt;br&gt;konkretiserade inte i något avseende. Jag uppfattade hennes litet exposéar-&lt;br&gt;tade anförande som ett slags valmanifest att användas i annnat sammanhang&lt;br&gt;utanför denna kammare. Det må så vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill bara ta upp ytterligare en fråga i Lena Hjelm-Walléns anförande,&lt;br&gt;nämligen frågan om stiftelser. Jag är frestad att hänvisa till den debatt som&lt;br&gt;Lena Hjelm-Wallén och jag hade med varandra för ungefär ett år sedan, då&lt;br&gt;vi utredde frågan ganska noggrant. Hon talade nu om att stiftelserna finan-&lt;br&gt;sierades med AP-fondsmedel eller medel som skulle gå till pensionärerna.&lt;br&gt;Den frågan, Lena Hjelm-Wallén, har vi utrett en gång för alla. Jag hänvisar&lt;br&gt;till finansutskottets betänkande från januari i år osv. Det finns många bevis&lt;br&gt;från denna kammares debatter för att Lena Hjelm-Wallén har fel på den här&lt;br&gt;punkten. Vidare säger hon att vi i stället borde ha finansierat stiftelserna via&lt;br&gt;budgeten. Man får det klara intrycket att socialdemokraterna egentligen inte&lt;br&gt;alls vill göra denna forskningssatsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 154 LENA HJELM-WALLÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att envisas med&lt;br&gt;att det faktiskt är bättre att människor får utlopp för sitt utbildningsintresse&lt;br&gt;i stället för att stå i arbetslöshetskön. Det är därför som vi vill satsa på vuxen-&lt;br&gt;utbildning. Det är därför som vi också satsar ännu mer på det tredje gymna-&lt;br&gt;sieåret än vad regeringen gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller högskolans dimensionering är skillnaden mellan oss social-&lt;br&gt;demokrater och de borgerliga ledamöterna av denna riksdag samt regering-&lt;br&gt;arna, då och nu, att när vi socialdemokrater var i regeringsställning, lyssnade&lt;br&gt;vi på den borgerliga oppositionen. Men det fanns en kritik 1990-1991 mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dimensioneringen var för låg. Vi lyssnade och tog intryck. Därför fattade&lt;br&gt;riksdagen ett ganska enhälligt beslut våren 1991 om att kraftigt öka dimen-&lt;br&gt;sioneringen. Det var ett trendbrott. Sedan dess har ökningen blivit avsevärd,&lt;br&gt;vilket är viktigt och bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att frågan om läkarutbildningen, särskilt när det gäller Göte-&lt;br&gt;borgs utsatta situation, är något knepig för Rune Rydén, eftersom han och&lt;br&gt;den borgerliga majoriteten tog intryck av uppvaktningar i bl.a. utbildnings-&lt;br&gt;utskottet, vilka ansåg att en så stor nedskärning icke skulle ske. Sedan blev&lt;br&gt;man överkörd av finansutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Rune Rydén skall stå på sig och också här i kammaren i dag&lt;br&gt;hävda den åsikt som han hade i utbildningsutskottet, så kan vi ordna så att&lt;br&gt;Göteborg får sina platser. Det gäller bara att stödja vår reservation så kan&lt;br&gt;man klara det. Det är en alltför drastisk minskning som regeringen har före-&lt;br&gt;slagit. I dimensioneringsfrågor är det alltid fråga om bedömningar, eftersom&lt;br&gt;ingen vet säkert. Men detta är vår och många andras bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog ett forskningsprogram som väl motsvarade det som regeringen&lt;br&gt;kom fram till, när man gick in och tog medel som man egentligen inte alls&lt;br&gt;hade rätt till i detta sammanhang, nämligen AP-fondsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är litet konstigt att Rune Rydén, efter så pass många debatter, ännu&lt;br&gt;inte har förstått att AP-fonderna faktiskt har något med pensioner att göra.&lt;br&gt;Löntagarfondsmedlen var en del i AP-fonderna och ingen separat del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 155 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig börja med att säga till Lena Hjelm-Wallén att hon&lt;br&gt;ingenting har läst och ingenting förstått av den debatt som vi har fört om&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har hänvisat till tidigare debatter, och jag ber henne att gå tillbaka och&lt;br&gt;läsa dem. Ta del av de betänkanden som finns från finansutskottet, även från&lt;br&gt;den debatt som vi två hade för ungefär ett år sedan! Då kommer Lena&lt;br&gt;Hjelm-Wallén att få klart för sig hur sakernas tillstånd verkligen är. Låt oss&lt;br&gt;därmed avföra denna fråga från dagordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén sade ungefär så här: På vår tid lyssnade vi på den bor-&lt;br&gt;gerliga oppositionen. Våren 1991 skedde det minsann ett trendbrott. Då&lt;br&gt;ökade vi utbildningsvolymen rejält. Ja, det är alldeles korrekt, och det var&lt;br&gt;ett enhälligt utskottsbetänkande. I annat fall hade man nämligen blivit över-&lt;br&gt;körd. Således passade man på att följa majoriteten, och det må så vara. Det&lt;br&gt;är kanske en riktig åtgärd att göra på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skiljer när det gäller den politik som då fördes av den dåvarande&lt;br&gt;oppositionen och den politik som förs av den nuvarande oppositionen är att&lt;br&gt;de socialdemokratiska förslagen med anledning av kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tionen den här gången så att säga har lyft sig från verklighetens ram. Det&lt;br&gt;handlar om en ökning, och det är fråga om så stora volymer att man inte&lt;br&gt;klarar av att ta hand om de här platserna ute på fältet vare sig när det gäller&lt;br&gt;antalet lärare eller när det gäller antalet elever. Det senare är inte det minst&lt;br&gt;viktiga. Om utbildning skall ske bör det väl finnas någon på plats. Det har&lt;br&gt;man inte kunnat visa, så det är något som Lena Hjelm-Wallén borde tänka&lt;br&gt;på i den här debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om läkarutbildningen konstaterar Lena Hjelm-Wallén vad jag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagt, nämligen att detta är en bedömningsfråga. Det är svårt att exakt veta&lt;br&gt;vilken nivå man skall lägga sig på. Personligen tycker jag att det som fram-&lt;br&gt;förs i propositionen och det som man stannat för i finansutskottet är en rimlig&lt;br&gt;bedömning, och den står jag bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 156 LENA HJELM-WALLÉN (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rune Rydén rekommenderar mig att läsa vad moderata fö-&lt;br&gt;reträdare tidigare har sagt om Löntagarfonderna. Men det hjälper väl inte&lt;br&gt;att läsa det som man uppfattar som förvanskningar av verkligheten. Varför&lt;br&gt;skulle regeringen annars föreslå att reglementet för AP-fonderna är det som&lt;br&gt;skulle förändras för att Per Unckel över huvud taget skulle komma åt de här&lt;br&gt;pengarna, som han sedan placerade i forskningsstiftelser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfondsmedel har varit en del av AP-fonderna. Därmed har de va-&lt;br&gt;rit en del av det som skall garantera våra framtida pensioner. Det är inte&lt;br&gt;precis överskott när det gäller sådana pengar, Rune Rydén!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén säger att det inte är möjligt att öka utbildningsvolymen ytter-&lt;br&gt;ligare i högskolan. Men det har vi hört vaije gång vi har kommit med sådana&lt;br&gt;förslag. I alla fall har regeringen i allmänhet en tid senare sjösatt sådana här&lt;br&gt;ökningar. Vi tackar för det. Men det är litet konstiga anklagelser som riktas&lt;br&gt;mot oss, särskilt som vi har varit så noga med att ha kontakt med högsko-&lt;br&gt;lorna ute på fältet innan vi har lagt fram våra förslag. Och de förslag som vi&lt;br&gt;har lagt fram är realistiska!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Åsikterna skiljer kraftigt när det gäller utbildningspolitiken,&lt;br&gt;och det är klart att det gäller starka värderingar. Dessa skall tydliggöras i&lt;br&gt;debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tacka Rune Rydén för den debatt som vi nu haft inför sommarav-&lt;br&gt;slutningen här. Jag vill också tacka alla ledamöter i utbildningsutskottet med&lt;br&gt;vår värderade ordförande Hans Nyhage i spetsen för både heta debatter och&lt;br&gt;ett mycket gott kamratskap under den här mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 157 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig få returnera tacket till Lena Hjelm-Wallén och säga&lt;br&gt;att fru vice ordföranden i utbildningsutskottet alltid har varit en mycket trev-&lt;br&gt;lig meddebattör. Jag ser fram emot ytterligare debatter med Lena Hjelm-&lt;br&gt;Wallén i olika sammanhang. Jag vill också instämma i tacket till övriga leda-&lt;br&gt;möter och suppleanter i utskottet liksom till kansliet och önska alla en trevlig&lt;br&gt;och glad sommar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till saken igen. Låt oss bara konstatera att vi har olika uppfattningar i&lt;br&gt;AP-fondsfrågan och i löntagarfondsfrågan. Det verkar vara omöjligt att få&lt;br&gt;socialdemokraterna att förstå att det finns klara skillnader i sak här. Men jag&lt;br&gt;tycker att vi denna sena timme inte skall föra en djupare debatt om det. Här&lt;br&gt;föreligger dock en klar skiljelinje mellan våra uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén tog upp en fråga som hon inte berörde i det förra in-&lt;br&gt;lägget, nämligen frågan om en ökad volym beträffande högskolan. Däremot&lt;br&gt;togs den saken upp i Lena Hjelm-Walléns huvudanförande. Det är helt klart&lt;br&gt;att vi på denna punkt har olika uppfattningar. Vad jag talade om i min första&lt;br&gt;replik var ökningen av komvuxplatser och platser avseende det tredje gym-&lt;br&gt;nasieåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ringer runt till mindre och medelstora högskolor får mycket rik-&lt;br&gt;tigt höra: Ja visst, vi kan öka. Man ser nämligen en chans att öka sina voly-&lt;br&gt;mer till nästan vilket pris som helst. Det förekommer en fight om större voly-&lt;br&gt;mer för att man sedan skall kunna säga: Hurra, vad vi är bra! Vi är duktiga.&lt;br&gt;Eller också kan man säga: Vi är bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet, Lena Hjelm-Wallén, är att det saknas kompetenta lärare. Om&lt;br&gt;det inte finns kompetenta lärare påverkar det undervisningens kvalitet. Nå-&lt;br&gt;got av det värsta för eleverna är just att de får en dålig undervisning, därför&lt;br&gt;att då gör man både högskolan och eleverna en riktig björntjänst. Det är&lt;br&gt;skälet till att vi inte har kunnat öka antagningsvolymen beträffande de&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolorna mer än vad som har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas olika uppfattningar om hur snabbt man i det här fallet skall&lt;br&gt;gå fram. Man har i alla fall ansträngt sig till den gräns som det för närvarande&lt;br&gt;finns förutsättningar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 158 DORIS HÅVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hade tänkt uppehålla mig vid ett antal motioner väckta&lt;br&gt;av ledamöter från Västsverige i anledning av propositionen om den ekono-&lt;br&gt;miska politiken. Det gäller utbildningen av läkare och tandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som har skrivit under motionerna representerar Göteborg, Skaraborg,&lt;br&gt;Älvsborg, Södra Älvsborg, norra Halland och Bohuslän. Det gäller i första&lt;br&gt;hand medicinsk utbildning och forskning vid Göteborgs universitet. Medi-&lt;br&gt;cinsk utbildning och forskning är av naturliga skäl avgörande för sjukvårdens&lt;br&gt;kvalitet och utvecklingsmöjlighet. Men lika betydelsefulla, särskilt i ett&lt;br&gt;längre perspektiv, är förutsättningarna för den biomedicinska utvecklingen.&lt;br&gt;Det gäller både framtida behandlingsmöjligheter och industriell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade analyser hävdar att den industriekonomiska potentialen&lt;br&gt;inom biomedicin är minst lika stor som elektronikindustrins. Göteborg och&lt;br&gt;Västsverige har hittills hävdat sig väl i alla dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för fortsatt utveckling, och för en positiv utveckling, är&lt;br&gt;att den medicinska fakulteten får tillräckliga resurser till grundutbildningen.&lt;br&gt;Det är viktigt av flera skäl. Den västsvenska regionen måste på samma vill-&lt;br&gt;kor som andra regioner kunna erbjuda sina ungdomar utbildningsmöjlighe-&lt;br&gt;ter inom viktiga områden. Så är inte fallet i dag, vilket framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen utgör en rekryteringsbas för forskarutbildningen. En&lt;br&gt;låg, och dessutom sjunkande, nivå innebär sämre förutsättningar att leva&lt;br&gt;upp till regeringens ambitioner att öka antalet disputerade forskare. Detta&lt;br&gt;innebär redan i dag svårigheter när det gäller att svara upp mot industrins&lt;br&gt;önskemål om kvalificerade medarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det förtjänar att nämnas hur det ser ut när det gäller antalet&lt;br&gt;platser per miljon invånare i de olika regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 hade man i Göteborg 74,8 platser per miljon invånare. Där föreslås&lt;br&gt;en neddragning till 62,8 platser. Låt mig redan nu slå fast att det är absolut&lt;br&gt;lägsta siffran bland alla universitetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköping ligger högre - 81 platser per miljon invånare - och får behålla&lt;br&gt;sina platser. Lund med 128,8 platser stannar nu på 101,7 platser. Stockholm&lt;br&gt;och Uppsala har 117,6 platser och stannar på 99,5. Umeå har 135,1 platser&lt;br&gt;och stannar på samma antal 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg har alltså vidkänts en betydande neddragning i detta samman-&lt;br&gt;hang. Ytterst är det fråga om den västsvenska regionens utveckling inom&lt;br&gt;kunskapsområdet. Men som anförts kommer det att kunna bli svårigheter&lt;br&gt;för den biomedicinska industrins utvecklingsmöjligheter framöver. Den&lt;br&gt;mångåriga och jag vill påstå framgångsrika satsningen på medicinsk forsk-&lt;br&gt;ning vid Göteborgs universitet har lett till ett väl utvecklat samarbete med&lt;br&gt;industrin. Totalt sysselsätts i Västsverige mer än 10 000 personer inom områ-&lt;br&gt;dena medicinsk teknik och läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har anfört skäl för att reducera utbildningsuppdragen inom&lt;br&gt;läkarutbildningen. Det är tveksamt om dessa har bärighet ens om man ser&lt;br&gt;enbart till sjukvårdens behov. Fortfarande är 12,5 % av läkartjänsterna i&lt;br&gt;Norrland obesatta. Långsiktiga behovsprognoser pekar på en läkarbrist i&lt;br&gt;början på 2000-talet, främst till följd av stor pensionsavgång i slutet på detta&lt;br&gt;sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lärarkandidater som påbörjar sin läkarutbildning till hösten kommer&lt;br&gt;att vara färdiga med sin specialistutbildning år 2007. Lägger man dessutom&lt;br&gt;till den forskningstunga industrins behov av läkarutbildad personal är voly-&lt;br&gt;men snarast för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja till detta foga, utanför det skrivna materialet, att intag-&lt;br&gt;ningspoängen i Göteborg är utomordentligt hög. Man kan inte ta in alla sö-&lt;br&gt;kande. Dessa brukar i stället söka sig till Umeå. Därigenom fyller man plat-&lt;br&gt;serna där uppe. Men de studenterna kommer icke att stanna där uppe för att&lt;br&gt;täcka läkarbristen. De återkommer, enligt nyligen ihämtade uppgifter från&lt;br&gt;universitetet, till Göteborg efter några års studier. Den kliniska möjligheten&lt;br&gt;för dem är icke så stor i Umeå som i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att dels kan de få ett års längre studier, beroende på att de&lt;br&gt;släpar efter, dels har de fått resa runt ett tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska fakulteten har utvecklat en utbildning med en verklig na-&lt;br&gt;turvetenskaplig profil. Genom samarbete med pedagogisk forskning vid uni-&lt;br&gt;versitetet har nya inlärningsmetoder genomförts. Målsättningen är att stu-&lt;br&gt;denten skall tillägna sig kunskaper på djupet. En direkt anknytning till forsk-&lt;br&gt;ningen innebär att studenten också tillägnar sig kunskap om hur ny kunskap&lt;br&gt;genereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visionen bakom dessa förändringar är att kunskapsutvecklingen inom me-&lt;br&gt;dicinen är så snabb att den enskilde läkaren måste förändra och fördjupa&lt;br&gt;sina kunskaper kontinuerligt under yrkesutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan vision med den naturvetenskapligt inriktade läkarutbildningen&lt;br&gt;är att den kan utgöra en bättre bas för forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;inom biomedicin och därmed även utgöra en starkare bas för den biomedi-&lt;br&gt;cinska industrins behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att framhålla den stora betydelse medicinska fakulte-&lt;br&gt;ten har i tvärvetenskapliga projekt inom universitetet. Viktig forskning på-&lt;br&gt;går i tvärsnitten medicin-kemi och medicin-fysik. Även dessa har industri-&lt;br&gt;ella applikationsmöjligheter av stor potential. Mot denna bakgrund anser vi&lt;br&gt;att utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg skall ökas till&lt;br&gt;att omfatta 145 studenter per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft goda kontakter med universitetets rektor och med den person&lt;br&gt;som leder denna utbildning, liksom med Anders Welin, som är djupt bekym-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rad över utvecklingen. Han påstår att han har möjligheter att anställa betyd-&lt;br&gt;ligt fler, men han har icke möjligheter att vänta alltför länge om han ser att&lt;br&gt;trenden går ner. Han är beredd att skaffa studenter från de länder som har&lt;br&gt;samma utbildning som vi erbjuder i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kanske inte med sorg men med förvåning från Anders Welins sida&lt;br&gt;som han konstaterar att den utvecklingen pågår. Jag trodde faktiskt att&lt;br&gt;samma regler gällde som för Chalmers: Om nationen behöver utbildning så&lt;br&gt;kommer regeringei. att ställa upp. En ledamot här i kammaren har uttalat&lt;br&gt;detta vid ett besök på Chalmers. När det gäller den utomordentliga och för&lt;br&gt;landet värdefulla utbildning som man har också här trodde jag att det också&lt;br&gt;var ett nationellt behov. Läkemedelsindustrin betyder oerhört mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för mig att det var Rune Rydén som yttrade detta nästan nationella&lt;br&gt;uttryck: ”Om nationen kräver det kommer vi att ställa upp.” Kan det möjli-&lt;br&gt;gen bero på att det är en annan konstruktion på Chalmers nu än det var tidi-&lt;br&gt;gare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall bara kort, herr talman, med tanke på att timmen är sen, beröra&lt;br&gt;den odontologiska fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har upplevt Rune Rydén som en trivsam person, men han var ganska&lt;br&gt;besk i sina kommentarer om att man ställer krav osv. och att den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringen minsann inte ställde upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig då erinra om att man var beredd att lägga ner tandläkarhögskolan&lt;br&gt;helt och hållet - årtalet var nog 1982. Socialdemokratiska ledamöter, med&lt;br&gt;precis samma sammansättning från olika län bland undertecknarna på mo-&lt;br&gt;tionerna som nu, motionerade om detta, och gick till botten med hela frågan.&lt;br&gt;Den odontologiska utbildningen finns fortfarande kvar. Det tycker jag fak-&lt;br&gt;tiskt är en framgång för oss och en fjäder i hatten för den socialdemokratiska&lt;br&gt;regeringen, som på detta sätt ställde upp när nationen så krävde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är man i bekymmer på den odontologiska fakulteten. Det krävs en all-&lt;br&gt;deles för stor minskning av antalet platser för att faktulteten skall se möjlig-&lt;br&gt;heter att kunna överleva och bedriva den utomordentliga forskning som den&lt;br&gt;odontologiska fakulteten i Göteborg är väl känd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nyligen varit där på besök och fått en bra information. Vi ställer&lt;br&gt;oss bakom kraven på en utbildningspotentiai som möjliggör en fortsatt ut-&lt;br&gt;bildning och ger fortsatt möjlighet att överleva. Den är nämligen en fråga&lt;br&gt;om överlevnad för den odontologiska fakulteten att ha ett tillräckligt utbild-&lt;br&gt;ningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har goda möjligheter att möta framtidens behov, men det kräver en&lt;br&gt;tillräckligt stor volym av tandläkarstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill sluta med att uttrycka min förvåning över att inte utbildningsminis-&lt;br&gt;tern är här och deltar i denna debatt. Han är så intresserad av forskning och&lt;br&gt;utveckling att jag ibland har tänkt: Han har ett nästan brinnande intresse för&lt;br&gt;forskning. Men jag hoppas att få ett positivt svar från Rune Rydén i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Rune Evensson, Ingvar Johnsson, Britt Boh-&lt;br&gt;lin, Torgny Larsson, Marianne Carlström, Lisbet Calner, Inga-Britt Johans-&lt;br&gt;son, Sten Östlund, Ingegerd Sahlström, Alf Eriksson, Ingvar Björk (alla s),&lt;br&gt;samt Stefan Kihlberg (nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 159 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till Doris Håvik säga att det var intressant att hon&lt;br&gt;ville lägga i min mun ett så viktigt yttrande som att Chalmers skulle räddas&lt;br&gt;”i nationens intresse”. Med bästa vilja i världen kan jag inte erinra mig att&lt;br&gt;jag har sagt detta. Jag har inte på den senaste tiden varit i Göteborg. Men&lt;br&gt;jag skall gärna för Doris Håvik och för andra göteborgare här i församlingen&lt;br&gt;bekänna att jag har en klockarkärlek till Chalmers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gjorde alla mina datakörningar för min avhandling på Chalmers, efter-&lt;br&gt;som det inte fanns något annat ställe i Sverige där man hade en datamaskin&lt;br&gt;av motsvarande kapacitet på den tiden. Jag står därför fortfarande i viss tack-&lt;br&gt;samhetsskuld till Chalmers för den stora hjälp som jag fick där under några&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doris Håvik tog upp exemplet med vad som kunde ha hänt med Odontolo-&lt;br&gt;giska fakulteten i Göteborg i böljan på 80-talet. Det är litet synd om henne,&lt;br&gt;för om hon tänker efter ett varv - och det tror j ag att hon kommer att göra -&lt;br&gt;kommer hon att komma på att det var en socialdemokratisk regering som&lt;br&gt;lade fram en proposition om att hela Odontologiska fakulteten skulle läggas&lt;br&gt;ner och att den medicinska fakulteten vid Malmö allmänna sjukhus dess-&lt;br&gt;utom skulle svepas med. Det var drastiska tag det! Det redde ju upp sig, som&lt;br&gt;vi alla vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doris Håvik talar nu varmt för en ökning av tandläkarutbildningen vid&lt;br&gt;Odontologiska fakulteten i Göteborg. Jag måste då göra henne besviken.&lt;br&gt;Hon har nämligen inte något stöd alls i utskottet, inte ens av sina egna parti-&lt;br&gt;vänner, för detta, utan utskottets betänkande är enigt när det gäller tandlä-&lt;br&gt;karutbildningen i landet. Det måste väl kännas litet bittert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doris Håvik talade också varmt om läkarutbildningen och ville inte bara&lt;br&gt;stöda den nuvarande volymen utan också öka den litet grand. Som jag har&lt;br&gt;sagt tidigare i kammaren har vi föreslagit att utbildningen skulle minska med&lt;br&gt;20 platser. Jag tycker att det är rimligt, med tanke på antalet platser vid Gö-&lt;br&gt;teborgs universitets medicinska fakultet. Dessutom finns det ett förhandlat&lt;br&gt;och väl genomarbetat förslag från departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har väldigt svårt att förstå att 20 utbildningsplatser vid Medicinska fa-&lt;br&gt;kulteten vid Göteborgs universitet skall vara avgörande för hur Hässle AB&lt;br&gt;lyckas med sin medicinska forskning inom sina nog så viktiga områden. Re-&lt;br&gt;kryteringen till Hässle sker nämligen ingalunda enbart från Medicinska fa-&lt;br&gt;kulteten vid Göteborgs universitet, utan den sker naturligtvis från samtliga&lt;br&gt;medicinska fakulteter vid Sveriges universitet. Man letar efter de mest kom-&lt;br&gt;petenta forskarna inom respektive områden, var än i Sverige - och för den&lt;br&gt;delen inte bara i Sverige utan även utomlands - de har skaffat sig den utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att forskningschefen vid Hässle säger att han skulle kunna&lt;br&gt;öka antalet nyantagna till sin verksamhet. Han talar ju i egen sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 160 DORIS HÅVIK (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag gjorde inte någon hemlighet av att det var en social-&lt;br&gt;demokratisk regering som ville lägga ner Odontologcn i Göteborg. Vi från&lt;br&gt;Västsverige var emellertid precis lika indignerade då som vi är nu. Odontolo-&lt;br&gt;gen är kvar, och det beror på att vi hade sakliga argument för vår sak. Inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst skall vi väl alla vara glada för den internationellt kända forskning som&lt;br&gt;sker där, med väldigt många utländska studenter som vill ta del av implanta-&lt;br&gt;tionsmetoden och Brånemarksmetoden. Dessa metoder har betytt oerhört&lt;br&gt;mycket för patienter som har råkat ut för svåra skador. Jag följer denna ut-&lt;br&gt;veckling mycket noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tycker Rune Rydén att det är rimligt att Göteborg har fått antalet platser&lt;br&gt;sänkt från 74,8 per miljon invånare till 62,8, medan Linköping ligger kvar&lt;br&gt;på 81? Jag är inte ute efter Linköping eller de andra högskoleorterna, utan&lt;br&gt;jag vill bara se till att det skall finnas en rimlig proportion när det gäller ut-&lt;br&gt;bildningen. Är det rimligt att man får den kraftiga neddragningen? Jag har&lt;br&gt;icke på något sätt fått se motivet, och det har inte heller någon annan i Göte-&lt;br&gt;borg eller i de olika regionerna fått göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har till partigrupperna kommit fax undertecknade av Rune Rydéns&lt;br&gt;partivän, kommunstyrelsens ordförande Johnny Magnusson. Han vänder sig&lt;br&gt;mycket kraftigt emot de här neddragningarna, såväl den inom läkarutbild-&lt;br&gt;ningen som den på odontologen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också kommit skrivelser från övriga landsting, från Jan Hallberg,&lt;br&gt;också han partivän till Rune Rydén och ordförande i Göteborgs sjukvårds-&lt;br&gt;styrelse, från Verna Rydén, ordförande i landstingsstyrelsen i Bohus läns&lt;br&gt;landsting, från Sven Skoglund, ordförande i landstingsstyrelsen i Halland,&lt;br&gt;från Gösta Davidsson, ordförande i landstingsstyrelsen i Älvsborgs län, och&lt;br&gt;från Birger Landahl, ordförande i landstingsstyrelsen i Skaraborgs läns&lt;br&gt;landsting. De skriver exakt vad jag har sagt här i kammaren - man vänder&lt;br&gt;sig emot förslaget. Landstingsföreträdarna har också tagit upp precis samma&lt;br&gt;tabell som jag redovisade tidigare, den om läkarutbildningen och universi-&lt;br&gt;tetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan väl inte vara så att alla dessa människor är lika dumma som Rune&lt;br&gt;Rydén anser att jag är? Jag har stött mig på människor som jag trodde Rune&lt;br&gt;Rydén tyckte var förnuftiga, kloka, förutseende människor, som inte skulle&lt;br&gt;sätta sina namn under dessa dokument och faxa dem upp till oss och till samt-&lt;br&gt;liga partigrupper om det inte fanns allvar bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 161 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte alls att dessa människor är dumma. De talar&lt;br&gt;naturligtvis i egen sak. De känner för Göteborgs intressen. Det är ett legitimt&lt;br&gt;intresse för deras del. Det är också legitimt att Doris Håvik arbetar för detta.&lt;br&gt;Hon kommer från Göteborg och har alltid på ett trevligt och intressant sätt&lt;br&gt;här i kammaren drivit inte bara Göteborgs frågor utan också andra politiska&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i ett inlägg sagt att det är utomordentligt svårt att hitta&lt;br&gt;den optimala dimensioneringen i det här sammanhanget. En utredning har&lt;br&gt;arbetat med den här frågan, och den föreslog en minskning. Regeringen har&lt;br&gt;följt upp utredningens förslag och föreslagit en minskning med 40 platser i&lt;br&gt;Lund, 40 på Karolinska institutet och 20 i Uppsala respektive i Göteborg.&lt;br&gt;Jag kan inte finna att Göteborg i och med detta proportionellt sett skulle bli&lt;br&gt;hårdare drabbat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte heller den uppfattningen att Göteborg skulle ha så mycket&lt;br&gt;mindre läkarutbildning än andra orter. Man kan inte föra det resonemanget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom det här är en rikstäckande utbildning, som finns utlokaliserad på&lt;br&gt;olika platser - det må vara Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala&lt;br&gt;eller Umeå. Att man skall ta befolkningen i närområdet som ett underlag&lt;br&gt;för exakt hur stor utbildningen på en viss plats skall vara, är en uppfattning&lt;br&gt;som jag inte riktigt delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med stor sannolikhet har Doris Håvik nu hållit sitt sista an-&lt;br&gt;förande här i kammaren. Nej, jag hör nu att hon tänker begära replik. Jag&lt;br&gt;har emellertid inte möjlighet att komma igen. Jag vill därför nu rikta ett&lt;br&gt;varmt tack till Doris Håvik för det arbete hon har lagt ner under de här åren.&lt;br&gt;Jag har alltid satt stort värde på att debattera med henne och diskutera med&lt;br&gt;henne i olika sammanhang. Jag önskar henne all lycka i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 162 DORIS HÅVIK (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack, Rune Rydén, för de vänliga orden!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick emellertid inte svar på min fråga om Rune Rydén tycker att det&lt;br&gt;är rimligt att Göteborg, som från böljan hade 74,8 utbildningsplatser per&lt;br&gt;miljon invånare, efter neddragningen kommer att ha 62,8 platser. Linköping&lt;br&gt;har då 81. Är den här neddragningen just nu rimlig? Jag ser att Rune Rydén&lt;br&gt;skakar på huvudet. Frågan får förbli obesvarad, eftersom jag inte fick något&lt;br&gt;svar när jag ställde den första gången - man kan ju fråga sig varför. Nu ställer&lt;br&gt;jag frågan en gång till. Låt frågan få stå obesvarad. Det är inget fel att så&lt;br&gt;sker i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 163 LENNART FRIDÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här skulle kunna bli en kort berättelse med paralleller&lt;br&gt;till uttrycket ”den som gapar över mycket mister ofta hela stycket”. Den mo-&lt;br&gt;tionjag hade tänkt plädera för har fått ett positivt utlåtande av utbildningsut-&lt;br&gt;skottet, men dess värre inte av finansutskottet, och jag konstaterar därför&lt;br&gt;att jag inte kan yrka bifall till den i dess nuvarande utformning. Jag skulle&lt;br&gt;annars ha gjort det. Det rör sig om motion 1993/94:Fi46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara beklaga att så är fallet. Den fråga det bl.a. rör sig om är ut-&lt;br&gt;bildningen vid Göteborgs universitet. Den har diskuterats så pass ingående&lt;br&gt;alldeles nyligen i replikväxlingen att jag inte finner anledning att göra ytterli-&lt;br&gt;gare inlägg i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 164 STEFAN KIHLBERG (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Också jag tänkte använda några minuter till att tala om lä-&lt;br&gt;kar- och tandläkarutbildningen. Av någon för mig outgrundlig anledning an-&lt;br&gt;ser regeringen att man för just läkar- och tandläkarutbildningen bör använda&lt;br&gt;mer eller mindre planekonomiska teorier för att söka detaljplanera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén säger att det är svårt att bedöma. Nej, Rune Rydén, det är&lt;br&gt;enligt min mening omöjligt att bedöma. Alla tidigare prognoser över tillgång&lt;br&gt;och efterfrågan på välutbildad arbetskraft har en sak gemensamt. De slår&lt;br&gt;alltid fel, och ändå försöker man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför just läkare och tandläkare? Det finns inte någon arbetslöshet bland&lt;br&gt;läkare, nationellt sett. Men det går bra många tusen arkitekter arbetslösa&lt;br&gt;och bra många tusen civilekonomer, men där skär man inte ned. Det är en&lt;br&gt;mycket märklig ordning. Jag har ännu inte fått någon vettig förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda som bär någon slags rimlighet är att man har fallit undan för&lt;br&gt;skråväsendets sista utpost, nämligen Läkarförbundet och Tandläkarförbun-&lt;br&gt;det. De har alltid propagerat för och vill ha en liten bristsituation. Det är bra&lt;br&gt;för löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte vara samhällsekonomiska skäl bakom detta. I så fall är det&lt;br&gt;fullständigt orimligt. Det handlar om några futtiga miljoner i detta samman-&lt;br&gt;hang. Argumentet att bara sjuk- och hälsovården är arbetsplatsen är också&lt;br&gt;falskt. Det har vi fått höra tidigare, bl.a. av Doris Håvik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora expansionen kommer utanför sjuk- och hälsovården - biomedi-&lt;br&gt;cinsk industri och liknande. Vi vet redan att de efterfrågar många fler läkare&lt;br&gt;och tvingas ta det näst bästa, nämligen naturvetare, när de helst vill ha lä-&lt;br&gt;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det är fel. Ny demokrati har som grundprincip att detta inte&lt;br&gt;skall styras från denna kammare. Det skall styras av de studerandes ambitio-&lt;br&gt;ner. Vi har grundprincipen att det skall vara fritt tillträde för behöriga sö-&lt;br&gt;kande. Den grundprincipen är viktig att värna i ett samhälle som hyllar ut-&lt;br&gt;bildning och människors möjligheter att utveckla sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket riktigt har samtliga medicinska dekaner vid samtliga medicinska&lt;br&gt;fakulteter protesterat kraftfullt och med goda argument. Men dess värre har&lt;br&gt;det inte lyckats, även om utbildningsutskottet faktiskt gjorde ett seriöst för-&lt;br&gt;sök. Man lyckades i utskottet rätta till det värsta. Bl.a. fanns det mycket&lt;br&gt;goda skäl att rätta till missförhållanden i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Av någon underlig och för mig outgrundlig anledning kör&lt;br&gt;finansutskottet fullständigt över sina egna i regeringskretsen. Det är för mig&lt;br&gt;fullständigt obegripligt. Litar inte regeringsföreträdarna i finansutskottet på&lt;br&gt;sina kolleger i utbildningsutskottet i den här frågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologiska fakulteten i Göteborg skall år 1994 straffas för ett fel som&lt;br&gt;man gjorde år 1977. Förra året var frågan uppe till diskussion. Det gäller&lt;br&gt;fakultetsanslaget. Detta är ett fel som tidigare var betydelselöst, men som&lt;br&gt;genom det nya resursfördelningssystemet faktiskt får betydelse. Det har vi-&lt;br&gt;sat sig på ett mycket allvarligt sätt drabba dess forskning, eller riskerar att&lt;br&gt;göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbildningsutskottet förra året diskuterade detta hänvisades till den&lt;br&gt;utredning som departementet tillsatte för att ta reda på orsaken. Av det skä-&lt;br&gt;let ville vi inte göra någonting. När nu utredningen bekräftar detta och säger&lt;br&gt;att det är ett fel, säger utbildningsutskottet: Goddag, yxskaft!, och vill inte&lt;br&gt;göra någonting åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lyckades inte heller i utskottet att få en förklaring. Det skulle vara ro-&lt;br&gt;ligt att få den sakliga förklaringen här i kammaren. I avvaktan på att jag får&lt;br&gt;den, finns det bara en förklaring som har något slags bärkraft, och det är att&lt;br&gt;det inte handlar om sakargument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om något slags personliga vendettor mellan odontologen i&lt;br&gt;Göteborg och departementet, eller vad det nu är. Jag har inte lyckats spåra&lt;br&gt;det, men allt tyder på att det är så. Det vilar en unken lukt av akademiska&lt;br&gt;vendettor över detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 23 beträffande mom.&lt;br&gt;31 och 33. Risken är ganska stor att den faller. I andra hand har jag uppma-&lt;br&gt;nat min riksdagsgrupp att stödja socialdemokraternas reservation nr 22, ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tersom det är det näst bästa alternativet. Vi kan då åtminstone begränsa ned-&lt;br&gt;skärningen till hälften av det regeringen föreslagit.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom detta sannolikt är mitt sista anförande från denna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;talarstol viil jag framföra ett tack till talmannen, alla kolleger i utskottet och&lt;br&gt;i kammaren samt inte minst alla hjälpsamma medarbetare inom riksdagen&lt;br&gt;som arbetar i det tysta och gör det möjligt för alla oss andra att stå här. Tack&lt;br&gt;för en mycket stimulerande och lärorik tid!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 165 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till Stefan Kihlberg säga att det är svårt att göra en&lt;br&gt;riktig dimensionering när det gäller läkar- och tandläkarutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har efter utredningen gjort den bedömningen att examinationen vid&lt;br&gt;läkarutbildningen kommer att öka fram till 2010. Det vet man ganska väl,&lt;br&gt;för att inte säga mycket väl. Det vet man helt enkelt därför att det tar 12 år&lt;br&gt;från det att en läkarstuderande tas in tills han kommer ut på arbetsfältet som&lt;br&gt;specialistutbildad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det perspektivet tror jag att man rör sig på mycket fast mark. Jag kan&lt;br&gt;möjligen acceptera det argument som Stefan Kihlberg förde fram, nämligen:&lt;br&gt;Varför har man inte diskuterat andra utbildningar? Skälet till att man inte&lt;br&gt;har gjort det är att universiteten och högskolorna numera har rätt att själva&lt;br&gt;dimensionera. Man har gjort ett undantag för dessa mycket dyra utbild-&lt;br&gt;ningar som är direkt kopplade till den stora vårdapparat som vi har i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Kihlberg tog också upp ytterligare ett exempel. Det gällde anslaget&lt;br&gt;till den odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Jag skall gärna&lt;br&gt;erkänna att det är en lång och knepig historia i den här frågan. Den har från&lt;br&gt;tid till annan behandlats i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att frågan fick en utmärkt behandling vid detta tillfälle. Jag vill&lt;br&gt;hänvisa Stefan Kihlberg, om han inte har lyckats läsa in det, till utskottets&lt;br&gt;text. Den texten redogör på ett utmärkt sätt för ärendets gång under tiden&lt;br&gt;och varför vi kommit till det ställningstagande som vi gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig också rikta ett tack till Stefan Kihlberg för det trev-&lt;br&gt;liga samarbete som vi haft i utskottet under dessa tre år. Tack!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 166 STEFAN KIHLBERG (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vänder mig emot att Rune Rydén säger att man befinner&lt;br&gt;sig på fast mark. Han sade tidigare att detta är mycket svårt att avgöra. Vi&lt;br&gt;vet att Läkarförbundet har gjort många prognoser tidigare och spått arbets-&lt;br&gt;löshet, och det är fortfarande en lika stor efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att de flesta är överens om att det är omöjligt att göra den här&lt;br&gt;typen av prognoser. Det blir alldeles extra svårt i den tid vi nu befinner oss&lt;br&gt;i med rörlig arbetskraft och en allt snabbare utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén säger att detta är en nationell fråga. Men vi vet, Rune Rydén,&lt;br&gt;att man kan utbilda sig i Umeå och sedan flytta till Göteborg. Jag förstår att&lt;br&gt;man väljer alternativet att hellre bo i Göteborg, inget ont om Umeå i och&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet i dag att det finns vissa utländska universitet som specialiserat sig&lt;br&gt;på att utbilda svenskar och som har gjort det till en affärsidé, eftersom det&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en trång sektor i Sverige. Många fler vill bli läkare. Man skaffar sig bl.a.&lt;br&gt;utbildning på Irland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle kunna säga: Vi kan lägga ner vår medicinska utbildning i Sve-&lt;br&gt;rige. Det blir billigare på det sättet, och så köper vi hem utbildningen och&lt;br&gt;låter andra stå för den. Men fortfarande har svensk medicinsk utbildning&lt;br&gt;rykte som en av de förnämsta i världen. Jag tycker att vi på något vis måste&lt;br&gt;ta detta nationella ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 167 RUNE RYDÉN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig bara säga till Stefan Kihlberg att jag tycker att det&lt;br&gt;skulle ha varit lämpligt om nydemokraterna hade tagit sitt ansvar på detta&lt;br&gt;område. Det är inte särskilt socialt ansvarsfullt att argumentera för att det&lt;br&gt;skulle vara fritt intag till dessa dyra utbildningar, där man för många miljoner&lt;br&gt;kronor skulle utbilda människor som sedan inte skulle finna en adekvat ar-&lt;br&gt;betsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 168 STEFAN KIHLBERG (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nej, om det hade blivit så hade jag haft förståelse för den&lt;br&gt;synpunkten, men det blir ju inte så. I Sverige har vi aldrig sett en arbetslöshet&lt;br&gt;bland läkare som har varit något att tala om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men skulle en sådan arbetslöshet uppstå råder det en skriande brist inter-&lt;br&gt;nationellt. Det vore väl en förträfflig form av u-hjälp att erbjuda hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och tandvård till länder som har en skriande brist på detta. Det vore&lt;br&gt;en utmärkt och praktisk form av bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningarna är dyra, javisst. Men jämför dem med t.ex. vissa yrkesin-&lt;br&gt;riktade gymnasieutbildningar! De är mycket dyrare, men när det gäller dem&lt;br&gt;för man inte alls samma resonemang. Det argumentet håller inte. Dessutom&lt;br&gt;är det trångsynt att mena att läkare bara skall jobba inom sjukvården. Fråga&lt;br&gt;Astra och Hässle! Se på expansionen inom läkemedelsindustrin och hur&lt;br&gt;mycket den industrin betyder för svensk ekonomi. Då ser man också vilken&lt;br&gt;kolossal potential som finns i framtiden för läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs medicinska fakultet har ju specialiserat sig i just denna riktning&lt;br&gt;för att skapa läkare som har en bredare kompetens och som har en mycket&lt;br&gt;bredare arbetsmarknad än bara sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 169 BENGT DALSTRÖM (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mitt ämnesområde platsar kanske egentligen inte i detta&lt;br&gt;sammanhang. Jag skulle kanske varit inne tidigare i debatten, men genom&lt;br&gt;vissa omständigheter blev det inte så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid ta upp en angelägen fråga med anknytning till den fi-&lt;br&gt;nanspolitik som förs, och den gäller framför allt förutsättningarna och pro-&lt;br&gt;blemen kring småföretagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet alla att det är de 400 000 småföretagen som är avgörande för landets&lt;br&gt;ekonomiska utveckling. Det är främst de som skapar nya jobb. Vi vet också&lt;br&gt;att ungdomsarbetslösheten är extremt hög och att den nu späds på med en&lt;br&gt;ny årskull om 150 000 ungdomar, som till största delen blir arbetslösa. Ung-&lt;br&gt;domspraktikplatserna räcker inte alls till, och de är för övrigt en temporär&lt;br&gt;lösning i arbetsmarknadskrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här krävs ett nytänkande som på ett bättre sätt kan föra ut fler ungdomar&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Ny demokrati har under två år lagt fram förslag till&lt;br&gt;inrättande av ett lärlingssystem, baserat på goda erfarenheter från bl.a.&lt;br&gt;Tyskland. Vi har även motionerat om nya former av industriskolor. Mot bak-&lt;br&gt;grund av den stora bristen på ungdomsjobb är det förvånande att såväl rege-&lt;br&gt;ringspartierna som Socialdemokraterna har avslagit dessa sysselsättnings-&lt;br&gt;främjande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skapar de nuvarande arbetsrättsliga reglerna en onödig byråkrati,&lt;br&gt;och de kan avhålla småföretag från att nyanställa medarbetare. Ny demo-&lt;br&gt;krati föreslog en förlängning av provanställningstiden till 18 månader och att&lt;br&gt;alla företag med mindre än 25 anställda skulle undantas från LAS. Det är&lt;br&gt;förslag som skulle skapa tiotusentals nya jobb. Också detta är Ny demokrati-&lt;br&gt;förslag som riksdagen har avslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförsörjningen är fortfarande ett stort problem för småföretagen,&lt;br&gt;som inte har kunnat tillgodogöra sig de lösningar som vi erbjuder med risk-&lt;br&gt;kapitalbolag, typ Atle och Bure. Däremot har Industri- och nyföretagarfon-&lt;br&gt;den i och för sig fungerat bättre. Förhoppningsvis kommer även de reorgani-&lt;br&gt;serade utvecklingsfonderna i form av bolag att förbättra möjligheterna för&lt;br&gt;småföretagen att få mer riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Ny demokrati som pådrivande kraft kommer nu äntligen situationen&lt;br&gt;för uppfinnare och innovatörer att förbättras genom stiftelsen Idécentrum,&lt;br&gt;men inte i tillräcklig utsträckning - långt därifrån. Fler nya jobb skulle ska-&lt;br&gt;pas om vi satsade ännu mer på uppfinnar- och innovationsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför säger riksdagen nej till skattebefriade royaltyintäkter för nya pro-&lt;br&gt;dukter under exempelvis en 5-10-årsperiod? Varför säger riksdagen nej till&lt;br&gt;avdragsgilla patentkostnader för enskilda uppfinnare, till riskkapitalavdrag&lt;br&gt;för satsningar på innovationsprojekt och till nya innovationsfonder för kapi-&lt;br&gt;talplacerare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alla förslag från Ny demokrati som har avslagits här i kammaren.&lt;br&gt;Men som vanligt är vi litet för tidigt ute. Våra förslag dyker säkert upp på&lt;br&gt;annat håll under nästa mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att bankerna fortfarande är mycket obenägna kreditgivare. Ny de-&lt;br&gt;mokrati föreslog också därför att en garatifond på 2 miljarder skulle inrättas&lt;br&gt;med anknytning till just Industri- och nyföretagarfondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarna, vars projekt eller idé har bedömts av denna fond får ju i da-&lt;br&gt;gens läge ställa upp med 10 % av kapitalbehovet. Fonden ställer upp med&lt;br&gt;30 % och banken med 60 %. Men även om fonden gör en positiv utvärdering&lt;br&gt;av projektet händer det alltför ofta att bankerna inte ställer upp med sin kre-&lt;br&gt;dit efter bedömning av risknivå och säkerheter. I det här läget skulle den&lt;br&gt;statliga garantifonden kunna utnyttjas, och banken skulle då inte kunna&lt;br&gt;neka till att bevilja krediten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår tänkta finansiering av denna garantifond med pengar från Fond 92-&lt;br&gt;94 gick tyvärr snett. Förslaget avslogs i utskott och kammare. I andra hand&lt;br&gt;yrkade vi på en utredning om tanken på en statlig lånegaranti, en upplägg-&lt;br&gt;ning som skulle förbättra kreditsituationen på marknaden. Tyvärr ansågs&lt;br&gt;inte heller detta som intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så skall jag gå över till ett annat problem. Även om takten i företagskon-&lt;br&gt;kurserna minskar, kvarstår fortfarande en otidsenlig konkurslagstiftning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker då främst på prioriteringen av leverantörsskulder i samband med&lt;br&gt;konkurs. Det är för mig obegripligt att regeringen ännu inte kommit till skott&lt;br&gt;i denna fråga. Fortfarande gäller dominoeffekten - en konkurs drar många&lt;br&gt;leverantörer med sig i fallet, och därmed försvinner många till synes trygga&lt;br&gt;arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har med detta korta spontana inlägg bara velat föra fram&lt;br&gt;och belysa några av Ny demokratis insatser och synpunkter vad gäller just&lt;br&gt;småföretagen och deras situation på marknaden och i politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis framföra en hälsning till kammarens ledamöter. Sälj&lt;br&gt;inte skinnet innan björnen är skjuten! Ny demokrati är inte uträknat. Väl-&lt;br&gt;jarna vill har oss kvar i politiken. En skön sommar, herr talman!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 170 LEIF BERGDAHL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall tala om läkarutbildningen och tandläkarutbild-&lt;br&gt;ningen. Eftersom jag kommer att gå emot mitt partis deklarerade åsikt i frå-&lt;br&gt;gan om antalet läkarutbildningsplatser tror jag att mitt anförande kan ha ett&lt;br&gt;visst värde. Jag vet nämligen att flera av mina kolleger i Ny demokrati ännu&lt;br&gt;inte har tagit ställning i denna fråga. Jag skall som vanligt försöka vara tydlig,&lt;br&gt;och jag kommer inte att vara rädd för att trampa på några ömma tår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har för många läkare och tandläkare i Sverige. Man har beräknat tand-&lt;br&gt;läkaröverskottet till minst 2 000. En del av överskottet kommer säkerligen&lt;br&gt;att uppslukas genom det enligt min och vetenskapens mening galna beslutet&lt;br&gt;att förbjuda amalgam. Det finns alltså inget vetenskapligt stöd för förbudet,&lt;br&gt;och Sverige är det första land som har begått denna dumhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan lova att detta kommer att kosta mycket pengar. Så kostar t.ex. en&lt;br&gt;fyllning i en hörntand som utförs som en amalgamkrona ungefär 300 kr. Den&lt;br&gt;får nu utföras i kompositmaterial, som kostar ungefär fem gånger så mycket.&lt;br&gt;Så är det rakt igenom. En plastfyllning håller bara ungefär en fjärdedel av&lt;br&gt;den tid i kroppen som en amalgamfyllning håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att behövas många tandläkartjänster för att klara de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna. Hur många är inte lätt att säga. Socialstyrelsen beräknar att&lt;br&gt;det blir ungefär 500 tjänster, men det är en osäker beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkaröverskottet är svårt att uppskatta. Det finns visserligen ett antal ar-&lt;br&gt;betslösa läkare, men det är inte hela sanningen. Min personliga kvalificerade&lt;br&gt;gissning är att vi har minst lika många läkare för mycket som övertaliga tand-&lt;br&gt;läkare, dvs. minst 2000 övertaliga läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distriktsläkarna i Sverige i dag behandlar ungefär tio patienter per dag.&lt;br&gt;Före 1970, när de hade prestationsersättning, behandlade de 20 patienter om&lt;br&gt;dagen. Så är också fallet med utländska läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man fick upp farten på distriktsläkarna, så att de arbetade lika hårt&lt;br&gt;som läkarna utomlands, kunde man därigenom spara in 2 000 tjänster. Jag&lt;br&gt;tycker därför att man skall dra ned antalet medicinska utbildningsplatser&lt;br&gt;med 120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har här talats mycket om Göteborg. Det finns många som inte vill att&lt;br&gt;läkarutbildningen där skall minska. I Dagens Nyheter för någon månad se-&lt;br&gt;dan fanns det dock en artikel om oegentligheter vid medicinska fakulteten.&lt;br&gt;Dåvarande dekanus och en av de mera framträdande professorerna sålde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där utbildningstjänster privat till Mellanöstern. Är det ont om läkarutbild-&lt;br&gt;ningsplatser när personalen kan ägna sig åt sådana här affärer på egen hand?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som hänger ihop med detta är följande. Sverige tar vaije år emot&lt;br&gt;nästan 300 läkare med utländsk utbildning. Vi dränerar därigenom tyvärr&lt;br&gt;många u-länder på läkare. En läkare har exempelvis i många öststater en&lt;br&gt;månadslön på ca 300 kr. Man kan då förstå att Sverige lockar. Man kan själv&lt;br&gt;tänka sig att en svensk läkare utomlands skulle erbjudas en hundra gånger&lt;br&gt;större lön än här, dvs. ungefär 3 miljoner kronor i månaden. Det är klart att&lt;br&gt;den läkaren skulle överväga att flytta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det i detta sammanhang inte räcker med att minska antalet&lt;br&gt;läkarutbildningsplatser. Man måste också införa strängare krav och försöka&lt;br&gt;förhindra att läkare kommer till Sverige, främst läkare från u-ländema. De&lt;br&gt;behövs så väl där borta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 1 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 2 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. men. i motsvarande del (v)&lt;br&gt;Förberedande votering 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;br&gt;Kammaren biträdde res. 2.&lt;br&gt;Förberedande votering 2:&lt;br&gt;141 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 för res. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;br&gt;Kammaren biträdde res. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 för res. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;br&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;br&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 1 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 nyd, 7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (penningpolitiken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 3 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 4 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Res. 4 ställdes mot res. 3 som biträddes med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 för res. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 1 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 nyd, 7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 4 (den ekonomiska politiken och EU:s konvergenskrav)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 5 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 för res. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 125 s, 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 1 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 5: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 13 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (arbetsmarknadspolitikens inriktning och omfattning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 6 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men. ställdes mot res. 6 som biträddes med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 för res. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 1 s, 71 m, 28 fp, 27 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 6: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 m, 15 nyd, 1 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 4 c, 3 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 8 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas inriktning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 9 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men. ställdes mot res. 9 som biträddes med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 för res. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 12 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 9: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 8 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (främjande av kvinnligt företagande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 10 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (ungdomsarbetslöshet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 11 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 för res. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 71 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 14 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 11: &amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 1 m, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 11 (förstärkning av arbetsförmedlingen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 12 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (extra informationsinsatser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 13 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 15 (akademikerpraktik)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 14 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 22 (lönebidrag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 17 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 27 (skolväsendet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 20 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 för res. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 27 fp, 28 c, 24 kds, 15 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 20: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 1 fp, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 28 (folkbildningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 21 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 27 c, 24 kds, 15 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För res. 21: &amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 4 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mom. 31 - 33 (dimensioneringen av läkar- och tandläkarutbildningen samt&lt;br&gt;motsvarande anslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 22 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 23 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till&lt;br&gt;mot. Fi32 yrk. 45 (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 för res. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 för mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 för res. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 för res. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 för res. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 70 m, 22 fp, 28 c, 22 kds, 6 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 22: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 7 nyd, 8 v, 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 fp, 2 kds, 2 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 10 m, 7 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claus Zaar (nyd) anmälde att han avsett att avstå från att rösta men marke-&lt;br&gt;rats ha röstat nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 37 (anslag till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor&lt;br&gt;m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 24 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 för res. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 15 nyd, 1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 24: &amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 39 (trainee-utbildning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 25 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 43 (ränta på studielån under värnpliktstjänstgöring)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 27 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 54 (allmänna riktlinjer för budgetregleringen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 30 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. res. 31 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 för res. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 för res. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biträdde res. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvotering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 för res. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 23 kds, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 30: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123 s, 2 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kds, 15 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 15 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg (kds) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats ha&lt;br&gt;avstått från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 55 (avyttring av Atle och Bure)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 32 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 för res. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 15 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För res. 32: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och slutlig&lt;br&gt;budgetreglering&lt;br&gt;för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mom. 58 (finansiering av EU-avgift)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. men. i motsvarande del (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 för men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 125 s, 72 m, 28 fp, 26 c, 24 kds, 14 nyd, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För men.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 c, 1 nyd, 8 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 13 s, 8 m, 5 fp, 4 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 62 (motionsfrågor från Socialdemokraterna som behandlats tidigare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 33 (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 för res. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 15 nyd, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 33: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124 s, 7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 14 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 7 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 63 (motionsfrågor från Ny demokrati som behandlats tidigare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. res. 34 (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Votering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285 för utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 för res. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 frånvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partivis fördelning av rösterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utskottet: 123 s, 72 m, 28 fp, 28 c, 24 kds, 8 v, 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För res. 34: &amp;nbsp;&amp;nbsp;2 s, 15 nyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstod: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvarande: 13 s, 8 m, 5 fp, 3 c, 2 kds, 8 nyd, 6 v, 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;5 § Meddelande om kammarens sammanträden lördagen den 11 juni&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 171 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får meddela att i morgon hålls bordläggningsplenum kl. 7.30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare äger arbetsplenum rum kl. 8.00 varvid behandlas arbetsmarknads-&lt;br&gt;utskottets betänkande AU26 Förnyad behandling av den fortsatta reforme-&lt;br&gt;ringen av arbetslöshetsförsäkringen samt finansutskottets betänkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatten böljar kl. 9.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får jag meddela att statsminister Carl Bildt ca 20 minuter efter par-&lt;br&gt;tiledardebattens slut lämnar information om Öresundsbron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter informationen och 5-10 minuters ajournering följer riksmötets av-&lt;br&gt;slutning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 § Bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:251 Förmynderskapslagstiftningen&lt;br&gt;1993/94:253 Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting och kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner med anledning av ökat kommunalt ansvar för psykiskt störda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn av skolan&lt;br&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av skriv. 1993/94:247 Investera i hälsa - Prioritera för hälsa&lt;br&gt;1993/94:So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:So68 av Bo Holmberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kammaren åtskildes kl. 23.02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 4 § anf. 26 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 54 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andre vice talmannen därefter t.o.m. anf. 86 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen därefter t.o.m. anf. 99 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen därefter t.o.m. anf. 123 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 17.56,&lt;br&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 147 (delvis) och&lt;br&gt;av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR GRENFORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredagen den lOjuni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juni ........................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet återförvisat till utskottet för ytterligare beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förnyad behandling av vissa tandvårdsfrågor.............. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigge Godin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Jansson (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut ............................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om arbetsmarknadsutskottets förnyade betänkande om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkringen ........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budget-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året 1994/95 ..................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottets betänkande FiU20&lt;br&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan Wachtmeister (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen (om debattreglerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Attefall (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansminister Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dan Eriksson i Stockholm (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo G Jenevall (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Moquist (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Johansson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Staaf (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1993/94:122&lt;br&gt;lOjuni1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Andersson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(forts.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering .......................................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar .............................. 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § (forts.) Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 (forts. FiU20)..................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rose-Marie Frebran (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lahja Exner (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Oscarsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doris Håvik (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Fridén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan Kihlberg (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Bergdahl (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut ............................................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Meddelande om kammarens sammanträden lördagen den 11 juni 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bordläggning ...................................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46902, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>