<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228505</hangar_id>
 <dok_id>GH0399</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>99</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:99</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>99</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ny mervärdesskattelag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0399/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0399</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0399</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:99&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ny mervärdesskattelag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0399/prop_199394__99-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:99&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny mervärdesskattelag och vissa&lt;br&gt;med lagförslaget sammanhängande ändringar i bl.a. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Förslaget, som grundar sig på en författningsteknisk översyn&lt;br&gt;av bestämmelserna i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, syftar primärt&lt;br&gt;till att åstadkomma genomgripande förändringar av såväl lagstiftningens&lt;br&gt;uppbyggnad och systematik som av de olika bestämmelsernas utformning.&lt;br&gt;Avsikten med dessa ändringar är att skapa en större överskådlighet och&lt;br&gt;därmed göra lagstiftningen mer lättillgänglig. Förslaget innebär även ett&lt;br&gt;väsentligt närmande till den ordning som råder inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 samtidigt&lt;br&gt;som den nuvarande lagen om mervärdeskatt och lagen (1991:119) om&lt;br&gt;återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Mervärdesskattelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Materiella bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mervärdesskatt skall betalas till staten enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är&lt;br&gt;skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådan omsättning inom landet av tjänster angivna i 5 kap. 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §§ som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs utomlands, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid sådan införsel av varor till landet som är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör införsel anges i 9 §. Vad som utgör omsättning anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. Huruvida en omsättning eller införsel är skattepliktig anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Vad som är yrkesmässig verksamhet och under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar den skall anses bedriven här i landet anges i 4 kap. I vilka fall en&lt;br&gt;omsättning anses ha gjorts inom landet anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1: den som&lt;br&gt;omsätter varan eller tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 2: den som&lt;br&gt;förvärvar tjänsten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för införsel: den som är tullskyldig enligt tullagen (1987:1065) för&lt;br&gt;den införda varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 kap. och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för skattskyldighetens inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 § vid omsättning inträder när&lt;br&gt;varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller&lt;br&gt;tjänsten har tagits i anspråk genom uttag. Om dessförinnan den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsätter varan eller tjänsten får ersättning helt eller delvis för en beställd Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;vara eller tjänst, inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen&lt;br&gt;inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som omsätter varan eller&lt;br&gt;tjänsten till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med leverans av en vara förstås att varan avlämnas eller att den sänds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en köpare mot postförskott eller efterkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket andra meningen gäller endast om om-&lt;br&gt;sättningen är skattepliktig när ersättningen kommer den som omsätter&lt;br&gt;varan eller tjänsten till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I stället för vad som föreskrivs i 3 § gäller i fråga om upplåtelse av&lt;br&gt;avverkningsrätt till skog i de fall som avses i punkt 1 femte stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) att skattskyldig-&lt;br&gt;heten inträder allteftersom betalningen tas emot av upplåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid införsel inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan skall&lt;br&gt;anmälas till förtullning enligt bestämmelserna i tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av vissa uttryck i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt&lt;br&gt;värme, kyla och elektrisk kraft. Med tjänst förstås allt annat som kan&lt;br&gt;tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad som föreskrivs i fråga om verksamhet avser såväl hela verksam-&lt;br&gt;heten som en del av verksamheten. I 13 och 14 kap. avses dock hela&lt;br&gt;verksamheten om inte något annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan verksam-&lt;br&gt;het i vilken omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med utgående skatt förstås sådan skatt som skall redovisas till staten&lt;br&gt;vid omsättning eller införsel enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ingående skatt förstås sådan skatt vid förvärv eller införsel som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Med införsel avses vad som vid tillämpning av tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;utgör införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med export avses en sådan omsättning utomlands av varor eller&lt;br&gt;tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Med fastighet förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet, dock inte&lt;br&gt;egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. byggnader, ledningar, stängsel och liknande anläggningar som för Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än ägaren till jorden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. egendom som avses i 2 kap. 2 § jordabalken även om byggnaden&lt;br&gt;tillhör annan än ägaren till jorden eller om egendomen tillförts byggnaden&lt;br&gt;av någon annan än ägaren till byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Med verksamhetstillbehör förstås annan maskin, utrustning eller&lt;br&gt;särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad&lt;br&gt;eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål och den&lt;br&gt;anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Med personbil förstås även lastbil med skåpkarosseri och buss, om&lt;br&gt;fordonets total vikt är högst 3 500 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet inte föreligger enligt någon av de nämnda lagarna, förstås&lt;br&gt;med beskattningsår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kalenderåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som&lt;br&gt;anges i 12 § bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Med utländsk företagare förstås en fysisk person som inte är bosatt&lt;br&gt;här i landet eller stadigvarande vistas här och en juridisk person som inte&lt;br&gt;på grund av registrering, platsen för styrelsens säte eller annan sådan&lt;br&gt;omständighet är att anse som svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Med staten avses inte de statliga affärsverken. Med kommun förstås&lt;br&gt;kommun och landsting enligt kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Med jämförlig handling i uttrycket faktura eller jämförlig handling&lt;br&gt;avses avräkningsnota, kvitto, köpehandling och liknande handling. Med&lt;br&gt;handling avses även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat&lt;br&gt;sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning.&lt;br&gt;Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs,&lt;br&gt;överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av vara eller tjänst förstås också att en vara eller en&lt;br&gt;tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med uttag av vara förstås att den som är skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgodogör sig en vara ur verksamheten för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning&lt;br&gt;som understiger marknadsvärdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§ till en&lt;br&gt;verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller&lt;br&gt;sådan rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skatt-&lt;br&gt;skyldige har haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av tjänster i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med uttag av tjänst förstås sådana åtgärder som anges i 5-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt omsätter&lt;br&gt;till utomstående mot ersättning anses det som uttag av tjänst att den&lt;br&gt;skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personligen utför en tjänst åt sig för privat ändamål, under förut-&lt;br&gt;sättning att han som ett led i detta tar ut vara av mer än ringa värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig själv för privat ändamål,&lt;br&gt;exempelvis genom att låta en anställd utföra tjänsten eller genom att&lt;br&gt;använda en tillgång som hör till verksamheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utför, överlåter eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt någon&lt;br&gt;annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvär-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en tillgång som hör till verksamheten används av den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon annan anses det som uttag av tjänst endast om värdet av&lt;br&gt;användandet är mer än ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt inte&lt;br&gt;omsätter till utomstående mot ersättning anses det som uttag av tjänst att&lt;br&gt;den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahåller serveringstjänster åt sin personal utan ersättning eller&lt;br&gt;mot ersättning som understiger marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda&lt;br&gt;en personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i eller har förhyrts&lt;br&gt;för verksamheten och den skattskyldige har haft rätt till avdrag för eller&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet&lt;br&gt;eller, i fråga om förhyrning, av hela den ingående skatten som hänför sig&lt;br&gt;till hyran, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall än som avses i 2, för privat ändamål själv använder eller Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;låter någon annan använda en vara, som är en omsättningstillgång i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer&lt;br&gt;än ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av vissa tjänster på fastighetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med uttag av tjänst förstås även att den skattskyldige utför eller&lt;br&gt;förvärvar sådana tjänster som anges i andra stycket och tillför dem en&lt;br&gt;egen fastighet som enligt kommunalskattelagen (1928:370) utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i byggnadsrörelse, om han i byggnadsrörelsen både&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster åt andra (byggnadsentreprenader) och utför tjänster&lt;br&gt;på sådana egna fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-&lt;br&gt;håll, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om tjänsterna utförs av den skattskyldige på&lt;br&gt;en egen fastighet som utgör tillgång i rörelsen men inte är en sådan&lt;br&gt;omsättningstillgång som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som utgör tillgång&lt;br&gt;i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under&lt;br&gt;beskattningsåret överstiger 150 000 kronor, inräknat skatter och avgifter&lt;br&gt;som grundas på lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller utförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-&lt;br&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetssköt-&lt;br&gt;sel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skattepliktig omsättning och införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generell skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Omsättning av varor och tjänster samt införsel är skattepliktiga om&lt;br&gt;inget annat anges i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag på fastighetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Från skatteplikt undantas omsättning av fastigheter samt överlåtelse&lt;br&gt;och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, ser-&lt;br&gt;vitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt omfattar också tillhandahållande av lokaler&lt;br&gt;eller andra anläggningar eller del av dessa för sport- eller idrottsutövning&lt;br&gt;samt i samband därmed upplåtelse av verksamhetstillbehör eller annan&lt;br&gt;inredning för sport- eller idrottsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för upplåtelse av nyttj anderätter till fastigheter omfattar&lt;br&gt;också upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet, värme och&lt;br&gt;nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om&lt;br&gt;tillhandahållandet är ett led i upplåtelsen av nyttjanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Undantaget enligt 2 § gäller inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan&lt;br&gt;samband med överlåtelse av marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-&lt;br&gt;rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra&lt;br&gt;naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplåtelse av förvaringsboxar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för&lt;br&gt;stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt&lt;br&gt;eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör&lt;br&gt;fastighet. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om&lt;br&gt;uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet&lt;br&gt;eller rätt. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt. I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för&lt;br&gt;sådan fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för sjukvård, tandvård och social omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård,&lt;br&gt;tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som&lt;br&gt;den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården&lt;br&gt;eller tandvården, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser&lt;br&gt;sådana produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls tandläkare,&lt;br&gt;dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte vid vård av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda&lt;br&gt;eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som&lt;br&gt;drivs av det allmänna eller vid inrättningar som avses i 1 § stadgan&lt;br&gt;(1970:88) om enskilda vårdhem m.m., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att&lt;br&gt;utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med tandvård förstås åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla&lt;br&gt;sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med social omsorg förstås offentlig eller privat verksamhet för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;och annan jämförlig social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör utbildning&lt;br&gt;samt tjänster av annat slag och varor som omsätts som ett led i utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar endast tjänster och varor som den som bedriver&lt;br&gt;utbildningen omsätter direkt till den som åtnjuter utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte utbildning som säljare eller uthyrare anordnar&lt;br&gt;i samband med skattepliktigt tillhandahållande av varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för bank- och finansieringstjänster och för värdepappershandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och finansierings-&lt;br&gt;tjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller&lt;br&gt;därmed jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;inkassotjänster eller uthyrning av förvaringsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdepappershandel förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar,&lt;br&gt;oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltning av värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för försäkringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstjänster förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713), enligt lagen (1989:1079) om livförsäk-&lt;br&gt;ringar med anknytning till värdepappersfonder, enligt lagen (1950:272)&lt;br&gt;om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i&lt;br&gt;Sverige eller enligt lagen (1993:1302) om utländska EES-försäkrings-&lt;br&gt;givares verksamhet i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmed-&lt;br&gt;lare av försäkringar och som avser försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag inom kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning och, där så&lt;br&gt;anges, införsel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,&lt;br&gt;dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och&lt;br&gt;program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan&lt;br&gt;jämförlig upptagning som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning och införsel av sådana alster av bildkonst som avses i 1 §&lt;br&gt;nämnda lag, vilka ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo och vilka&lt;br&gt;inte utgör fotografiska verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt&lt;br&gt;verk samt upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupp-&lt;br&gt;tagning av ett sådant framförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillhandahållande av konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- och&lt;br&gt;balettföreställningar samt andra jämförliga föreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i biblioteksverksamhet: tillhandahållande av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i arkivverksamhet: förvaring och tillhandahållande av arkivhandlingar&lt;br&gt;och uppgifter ur sådana handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i museiverksamhet: anordnande av utställningar för allmänheten och&lt;br&gt;tillhandahållande av föremål för utställningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematogra- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;fisk film som avser annat än reklam eller information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag inom massmedieområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av allmänna&lt;br&gt;nyhetstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmänna nyhetstidningar förstås sådana publikationer av dags-&lt;br&gt;presskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Från skatteplikt undantas omsättning av periodiska medlemsblad&lt;br&gt;eller periodiska personaltidningar när en sådan publikation tillhandahålls&lt;br&gt;någon gratis eller mot ersättning tillhandahålls utgivaren, medlemmar&lt;br&gt;eller anställda. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt, om publikationen förs in till landet för att tillhandahållas på&lt;br&gt;något av dessa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av periodiska&lt;br&gt;organisationstidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en organisationstidskrift förstås en publikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personal-&lt;br&gt;tidning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera samman-&lt;br&gt;slutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst,&lt;br&gt;nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvars-&lt;br&gt;främjande ändamål eller att företräda funktionshindrade eller arbetshandi-&lt;br&gt;kappade medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt&lt;br&gt;ändamål räknas endast sammanslutningar som är anslutna till Sveriges&lt;br&gt;riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller som är&lt;br&gt;representerade i Sveriges olympiska kommitté. Som sammanslutning med&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål räknas&lt;br&gt;endast sådan sammanslutning som enligt därom gällande föreskrifter&lt;br&gt;erhåller statligt stöd till sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Från skatteplikt undantas, utöver vad som följer av 12-14 §§,&lt;br&gt;införsel av utländska periodiska publikationer, när de förs in i landet för&lt;br&gt;att av utgivaren tillhandahållas prenumeranter här i landet med eller utan&lt;br&gt;någons förmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En publikation som anges i 13-15 §§ anses som periodisk endast om&lt;br&gt;den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer&lt;br&gt;om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Undantagen i 12-15 §§ omfattar även radio- och kassettidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Från skatteplikt undantas omsättning av program och kataloger för Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;egen verksamhet som inte i sig medför skattskyldighet eller rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlemsblad,&lt;br&gt;personaltidningar och organisationstidskrifter som anges i 13 och 14 §§,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. framställning av sådana publikationer eller tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;av framställaren i samband med denna framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas även tjänster som avser införande av annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådana publikationer som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Från skatteplikt undantas omsättning i verksamhet för produktion&lt;br&gt;och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen finansieras genom statsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för fartyg och luftfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartyg för bogsering eller bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjänster som avser sådana fartyg eller luftfartyg, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. delar, tillbehör eller utrustning till sådana fartyg eller luftfartyg, när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— säljs eller hyrs ut till den som äger fartyget eller luftfartyget eller&lt;br&gt;den som varaktigt nyttjar fartyget eller luftfartyget enligt avtal med&lt;br&gt;ägaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förs in till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs&lt;br&gt;eller införs för sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för&lt;br&gt;detta ändamål eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte för skepp, som är sådana farkoster för vilka&lt;br&gt;förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvudupp-&lt;br&gt;giften. Undantaget gäller inte heller omsättning eller införsel av flodspru-&lt;br&gt;tor, pontonkranar, flytdockor och andra farkoster som hänför sig till&lt;br&gt;tulltaxenummer 89.05 och som inte är bärgningsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med yrkesmässig sjöfart avses även transport med skepp av eget gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skepp för yrkesmässig sjöfart jämställs luftkuddefarkoster för&lt;br&gt;yrkesmässig person- eller godsbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Från skatteplikt undantas omsättning som avser överlåtelse eller&lt;br&gt;upplåtelse till Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne av fartyg&lt;br&gt;för livräddning samt delar, tillbehör, utrustning och bränsle till ett sådant&lt;br&gt;fartyg. Undantaget omfattar även underhåll, reparation och andra tjänster&lt;br&gt;som avser ett fartyg av angivet slag som ägs av eller har upplåtits till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sällskapet eller delar, tillbehör eller utrustning till ett sådant fartyg. Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;Undantag gäller också införsel till Svenska Sällskapet för Räddning af&lt;br&gt;Skeppsbrutne av fartyg och andra varor som nu nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för vissa andra varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Från skatteplikt undantas omsättning av följande slag av varor och&lt;br&gt;tjänster samt införsel av sådana varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedlar och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel,&lt;br&gt;dock inte guldmynt präglade 1967 eller senare som omsätts efter sitt&lt;br&gt;metallvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus eller&lt;br&gt;förs in i landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. modersmjölk, blod eller organ från människor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. flygbensin och flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten till-&lt;br&gt;handahålls av huvudmannen för en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Postverkets befordran av varor på annat sätt än som postpaket eller&lt;br&gt;gruppreklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. frimärken, dock inte när de omsätts eller förs in i landet i särskilda&lt;br&gt;förpackningar som är avsedda för butiksförsäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för överlåtelse av vissa tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som överlåter tillgången kan visa att han varken har haft någon&lt;br&gt;rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ av ingående&lt;br&gt;skatt vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av&lt;br&gt;varor eller tjänster som tillförts tillgången, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet&lt;br&gt;har medfört skattskyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket anses som omsättningstillgångar inte&lt;br&gt;tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte för-&lt;br&gt;säkringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med&lt;br&gt;skadereglering och inte heller fmansieringsföretags överlåtelse av&lt;br&gt;tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget&lt;br&gt;övertaget köpeavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för överlåtelse av verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Från skatteplikt undantas omsättning av tillgångar i en verksamhet,&lt;br&gt;när en sådan tillgång överlåts i samband med att verksamheten överlåts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller när en sådan tillgång överlåts i samband med fusion eller liknande Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;förfarande, allt under förutsättning att förvärvaren skulle vara berättigad&lt;br&gt;till avdrag för skatten eller återbetalning av skatten enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för viss omsättning från utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Från skatteplikt undantas sådan omsättning av tjänster som annars&lt;br&gt;medför skattskyldighet för förvärvaren enligt 1 kap. 1 § första stycket 2,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvaren är staten eller en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärvaren skulle ha haft rätt till avdrag eller återbetalning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9-13 §§ motsvarande hela den ingående skatten om tjänsten&lt;br&gt;förvärvats vid omsättning i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här&lt;br&gt;i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvaren inte gör sitt förvärv i en yrkesmässig verksamhet och&lt;br&gt;hans sammanlagda beskattningsunderlag för sådana förvärv uppgår till&lt;br&gt;högst 30 000 kronor för beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för uttag av varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Från skatteplikt undantas uttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 2 kap. 2 § då den skattskyldige tar i anspråk en vara för&lt;br&gt;representation eller liknande ändamål, under förutsättning att den&lt;br&gt;skattskyldige har rätt till avdrag för utgifterna för ändamålet enligt punkt&lt;br&gt;1 tredje stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt 2 kap. 2 § 1 om den skattskyldige tillgodogör sig bränsle från&lt;br&gt;en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den&lt;br&gt;egna privatbostaden på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Från skatteplikt undantas uttag enligt 2 kap. 5 § första stycket 3 då&lt;br&gt;den skattskyldige avhjälper en skada som han i sin verksamhet vållat&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Från skatteplikt undantas statens och kommunernas uttag av varor&lt;br&gt;och tjänster för eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar inte en kommuns uttag av tjänster när det gäller&lt;br&gt;arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för viss införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Från skatteplikt undantas sådan införsel som medför frihet från skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Från skatteplikt undantas införsel av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. trycksaker som är tullfria enligt tulltaxelagen (1987:1068), om de&lt;br&gt;förs in i landet som gåva eller annars utan ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exponerade eller framkallade mikrofilmer, om de förs in i landet på&lt;br&gt;sätt som anges under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror, om de förs in i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel&lt;br&gt;med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värme, kyla och elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Yrkesmässig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\äd som är yrkesmässig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En verksamhet är yrkesmässig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utgör näringsverksamhet enligt 21&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverk-&lt;br&gt;samhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksam-&lt;br&gt;heten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Även om en arbetsgivares verksamhet i övrigt inte medför vare sig&lt;br&gt;skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§, räknas till yrkesmässig verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;sådana serveringstjänster som består av tillhandahållande av kost åt&lt;br&gt;personalen, om marknadsvärdet av tjänsterna för beskattningsåret&lt;br&gt;överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En verksamhet är yrkesmässig även till den del den innefattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en sådan upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av skogspro-&lt;br&gt;dukter för vilken ersättningen på grund av 25 § 2 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäljning av en vara från en fastighet som är privatbostadsfastighet&lt;br&gt;enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) eller för vilken inkomsten&lt;br&gt;beskattas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;eller upplåtelse av en avverkningsrätt eller rätt att ta jord, sten eller&lt;br&gt;annan naturprodukt från sådana fastigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uthyrning i fall som avses i 9 kap. 1 § av en sådan fastighet som&lt;br&gt;anges i 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första stycket 2 och 3 anses den där nämnda&lt;br&gt;verksamheten som yrkesmässig endast om ersättningen för omsättningen&lt;br&gt;under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När en verksamhet bedrivs i enkelt bolag eller under samäganderätt, Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;tillämpas beloppsgränsema i 1-3 §§ på hela verksamheten och inte på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje enskild delägares andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven här i landet om den&lt;br&gt;utövas av någon som inte är utländsk företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En yrkesmässig verksamhet som utövas av en utländsk företagare skall&lt;br&gt;anses bedriven här i landet när företagaren är skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;verksamheten enligt 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt. När sådan skattskyldighet inte föreligger skall en utländsk före-&lt;br&gt;tagares verksamhet anses bedriven här i landet endast till den del den&lt;br&gt;innefattar att han inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsätter varor som han lagt i lager här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsätter varor som han förvärvat inom eller infört i landet för&lt;br&gt;leverans efter montering, installation eller någon annan tjänst, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. omsätter någon annan tjänst än en sådan som anges i 5 kap. 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om viss offentlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Statens, ett statligt affärsverks eller en kommuns omsättning av varor&lt;br&gt;eller tjänster mot ersättning utgör yrkesmässig verksamhet oavsett om den&lt;br&gt;bedrivs med vinstsyfte eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En omsättning som avses i 6 § utgör dock inte yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het, om omsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ingår som ett led i myndighetsutövning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt&lt;br&gt;avloppsrening är att anse som yrkesmässig verksamhet även i sådana fall&lt;br&gt;som avses i första stycket, under förutsättning att åtgärderna utförs mot&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningars verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av en ideell förening, när inkomsten av verksamheten utgör sådan&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet för vilken föreningen är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Omsättningsland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I 2-8 §§ finns bestämmelser om i vilka fall en omsättning skall anses&lt;br&gt;som en omsättning inom landet. All annan omsättning anses som&lt;br&gt;omsättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-11 §§ finns bestämmelser om i vilka fall en omsättning som enligt&lt;br&gt;någon av 2-8 §§ anses en omsättning inom landet ändå skall anses som&lt;br&gt;en omsättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas aldrig som&lt;br&gt;omsättning inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En vara som enligt avtalet mellan säljare och köpare skall transpor-&lt;br&gt;teras till köparen är omsatt inom landet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varan finns här i landet då säljaren, köparen eller någon annan&lt;br&gt;påbörjar transporten till köparen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men införs i&lt;br&gt;landet av säljaren för att levereras här och omsättningen ingår i en yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet som säljaren bedriver här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I annat fall än som avses i 2 § är varan omsatt inom landet om den&lt;br&gt;finns här då den tas om hand av köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tjänster som avser en fastighet är omsatta inom landet, om fas-&lt;br&gt;tigheten är belägen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av en tjänst som avser en viss fastighet skall anses som en&lt;br&gt;tjänst som avser fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En transporttjänst är omsatt inom landet, om den utförs i Sverige. En&lt;br&gt;transporttjänst som utförs i Sverige och i något annat land skall dock&lt;br&gt;anses i sin helhet omsatt utomlands, om transporten sker direkt till eller&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av en transporttjänst är omsatt inom landet, om trans-&lt;br&gt;porttjänsten är omsatt inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tjänster är omsatta inom landet om de utförs i Sverige och avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kulturella aktiviteter, artistiska framträdanden, idrott, underhållning,&lt;br&gt;undervisning, vetenskap och liknande verksamhet, däri inbegripen&lt;br&gt;verksamhet som arrangör och andra med en i denna punkt angiven&lt;br&gt;verksamhet förbundna åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omhändertagande, lastning och lossning av gods och andra liknande Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;åtgärder som vidtas som ett led i en godstransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdering av varor som är lös egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbeten på varor som avses i 3, däri inbegripet kontroll eller analys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tjänster som anges i tredje stycket är omsatta inom landet, om för-&lt;br&gt;värvaren av en sådan tjänst har ett fast driftställe eller motsvarande i&lt;br&gt;Sverige och tjänsten tillhandahålls detta driftställe. Om tjänsten inte&lt;br&gt;tillhandahålls något fast driftställe eller motsvarande i Sverige eller utom-&lt;br&gt;lands, är tjänsten omsatt inom landet om förvärvaren har fast adress eller&lt;br&gt;normalt uppehåller sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan tjänst som anges i tredje stycket utnyttjas eller på annat&lt;br&gt;sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt inom landet&lt;br&gt;även om den inte är det enligt första stycket. Om tjänsten tillgodogörs&lt;br&gt;uteslutande utomlands, skall den inte anses omsatt inom landet även om&lt;br&gt;den är det enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. reklam- och annonseringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruk-&lt;br&gt;tion, juristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, översättningstjänster och&lt;br&gt;liknande tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för automatisk databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahållande av information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av förvarings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uthyrning av andra varor som är lös egendom än transportmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller transporthjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan&lt;br&gt;rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sådan förmedling som görs för någon annans räkning i hans namn,&lt;br&gt;om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Andra tjänster än sådana som anges i 4-7 §§ är omsatta inom landet,&lt;br&gt;om de tillhandahålls från ett fast driftställe eller motsvarande i Sverige.&lt;br&gt;I det fall en sådan tjänst inte tillhandahålls från något fast driftställe eller&lt;br&gt;motsvarande i Sverige eller utomlands, är den omsatt inom landet om den&lt;br&gt;som tillhandahåller tjänsten har fast adress eller normalt uppehåller sig&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uthyrningstjänst som avser transportmedel eller transporthjälp-&lt;br&gt;medel utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall&lt;br&gt;den anses omsatt inom landet även om den inte är det enligt första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Om uthymingstjänsten tillgodogörs uteslutande utanför landet, Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;skall den inte anses omsatt inom landet även om den är det enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från 2-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En omsättning enligt 2 eller 3 § av en vara anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direkt utförsel av varan ur landet ombesörjs av en speditör eller&lt;br&gt;fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet&lt;br&gt;och hämtar den här i landet för direkt utförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras i en frihamn och varan inte är avsedd att användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i frihamnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik eller&lt;br&gt;för bruk eller omsättning på ett sådant fartyg eller luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket&lt;br&gt;tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i exportvagnförteckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte&lt;br&gt;är skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett&lt;br&gt;garantiåtagande som företagaren gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vara levereras för försäljning från kiosk eller liknande för-&lt;br&gt;säljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge och leveransen görs i en frihamn eller till fartyget,&lt;br&gt;gäller första stycket endast om varan består av spritdrycker, vin, starköl,&lt;br&gt;öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller&lt;br&gt;choklad-och konfektyrvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En omsättning enligt 2 eller 3 § av en vara anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands, även i andra fall än som avses i 9 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren här i landet mot en ersättning om minst 1 000 kronor, efter&lt;br&gt;avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen,&lt;br&gt;levererar en vara eller en grupp av varor, som normalt utgör en helhet,&lt;br&gt;till en fysisk person som är bosatt i Danmark, Finland eller Norge, under&lt;br&gt;förutsättning att säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till&lt;br&gt;leveransen har fört in varan eller varorna till något av dessa länder och&lt;br&gt;därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande&lt;br&gt;skatt enligt denna lag eller någon motsvarande allmän omsättningsskatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säljaren här i landet levererar varor till en fysisk person som är Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;bosatt utomlands i ett annat land än som anges i 1, under förutsättning att&lt;br&gt;säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört&lt;br&gt;varorna vid utresa ur Sverige eller vid inresa till något annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning enligt någon av 4-8 §§ av tjänster anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands då det är fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat&lt;br&gt;upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning&lt;br&gt;eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastning, lossning eller andra tjänster i hamn- eller flygplatsverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het, om tjänsterna avser varor från eller till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i&lt;br&gt;landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig för omsättningen, och reparationen görs inom ramen för garantiåta-&lt;br&gt;ganden som denne gjort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och ett annat&lt;br&gt;land, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förmedling av varor eller tjänster när omsättningen av dessa anses&lt;br&gt;som en omsättning utomlands antingen enligt 1 § första stycket eller&lt;br&gt;enligt förevarande paragraf eller någon av 9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Skattskyldighet i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För omsättning i den verksamhet som ett handelsbolag bedriver är&lt;br&gt;bolaget skattskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skattskyldig i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av&lt;br&gt;samtliga delägare kan skattemyndigheten besluta att den av delägarna som&lt;br&gt;dessa föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller&lt;br&gt;rederiets hela skattepliktiga omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en skattskyldig har försatts i konkurs, är konkursboet skattskyl-&lt;br&gt;digt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en skattskyldig har avlidit, är dödsboet skattskyldigt för omsätt-&lt;br&gt;ning i verksamheten efter dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I 9 kap. 2 § finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för fas- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;tighetsägare som blivit skattskyldig för fastighetsuthyming eller&lt;br&gt;bostadsrättsupplåtelse till följd av beslut enligt 9 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som därefter överlåter fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För omsättning i den verksamhet som bedrivs av ett statligt affärs-&lt;br&gt;verk är verket skattskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för annans&lt;br&gt;räkning och uppbär likviden för varan eller tjänsten skall vid bedömning&lt;br&gt;av skattskyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses&lt;br&gt;omsatt såväl av honom som av hans huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vad som sägs om skattskyldighet i 7 § skall vid ett producentföretags&lt;br&gt;försäljning av en vara eller en tjänst på auktion gälla producentföretaget&lt;br&gt;och producenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med producentföretag förstås ett företag som har bildats av producenter&lt;br&gt;för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Skattesats och beskattningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunder-&lt;br&gt;laget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 21 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. serveringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning och införsel av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels-&lt;br&gt;bolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av&lt;br&gt;underordnad betydelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transport i skidliftar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget vid omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskattningsunder-&lt;br&gt;laget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet.&lt;br&gt;Beskattningsunderlaget utgörs av detta värde minskat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 17,36 procent när skattesatsen är 21 procent, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det i 2 § första meningen avsedda värdet utgörs, vid annan omsätt-&lt;br&gt;ning än uttag, av ersättningen och, vid uttag i andra fall än som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §, av marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning förstås det pris som följer av avtalet om varan eller&lt;br&gt;tjänsten. Med marknadsvärde förstås det pris som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha kunnat betinga sig vid en försäljning under jämförliga om-&lt;br&gt;ständigheter. I priset inbegrips värdet av bytesvara, kompensation för&lt;br&gt;skatter och avgifter och alla andra tillägg till priset utom ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat bruk enligt&lt;br&gt;2 kap. 6 § 2 utgörs det i 2 § första meningen avsedda värdet av det värde&lt;br&gt;som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt&lt;br&gt;anställda. När det gäller den skattskyldiges eget nyttjande får skattemyn-&lt;br&gt;digheten på ansökan bestämma det i 2 § första meningen avsedda värdet&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 5 § lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de nedlagda kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant&lt;br&gt;varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som&lt;br&gt;används för tjänsterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunderla-&lt;br&gt;get, om den skattskyldige begär det, i stället av lönekostnaderna, inräknat&lt;br&gt;skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljningsställe&lt;br&gt;ombord på fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge&lt;br&gt;av andra varor än sådana som uppräknas i 5 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;utgörs beskattningsunderlaget av inköpsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om den skattskyldige i efterhand lämnar sådana bonus, rabatter eller&lt;br&gt;andra nedsättningar av priset som inte är beroende av att betalning görs&lt;br&gt;inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med beloppet av&lt;br&gt;den lämnade prisnedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalnings-&lt;br&gt;köp mellan näringsidkare m.fl., får säljaren minska beskattningsunderla-&lt;br&gt;get med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för&lt;br&gt;den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan&lt;br&gt;visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9-13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser&lt;br&gt;ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får han minska&lt;br&gt;beskattningsunderlaget med beloppet av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av beskattnings-&lt;br&gt;underlaget skall redovisas av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När en omsättning endast delvis medför skattskyldighet och beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget för den del av omsättningen som medför skattskyldighet&lt;br&gt;inte kan fastställas, skall beskattningsunderlaget bestämmas genom&lt;br&gt;uppdelning efter skälig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om uppdelning av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika&lt;br&gt;procentsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget vid införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beskattningsunderlaget vid införsel av varor utgörs, om inget annat&lt;br&gt;anges i 9 §, av varans värde, bestämt enligt andra stycket, med tillägg av&lt;br&gt;tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag,&lt;br&gt;som tas ut av tullverket med anledning av införseln. Sådant tillägg skall&lt;br&gt;inte göras i fall då tullen, skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varans värde utgörs av ersättning för varan om inte ersättningens&lt;br&gt;storlek påverkats av villkor, inskränkningar eller annat liknande för-&lt;br&gt;hållande. I ett sådant fall utgörs varans värde av den ersättning som&lt;br&gt;skulle ha lämnats för en identisk vara eller i brist på en identisk vara en&lt;br&gt;liknande vara eller i brist på en liknande vara med utgångspunkt i&lt;br&gt;försäljningspriset i Sverige eller om den skattskyldige begär det, med&lt;br&gt;ledning av ett beräknat produktionsvärde. Kan varans värde inte bestäm-&lt;br&gt;mas på annat sätt får det bestämmas med ledning av ett beräknat produk-&lt;br&gt;tionsvärde eller i sista hand efter skälig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid införsel och återinförsel i sådana fall som avses i föreskrifter om&lt;br&gt;tullfrihet eller tullnedsättning som är meddelade med stöd av 15 § lagen&lt;br&gt;(1987:1069) om tullfrihet m.m. utgörs beskattningsunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om varan har reparerats utomlands: av ersättningen för reparationen&lt;br&gt;samt tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna&lt;br&gt;lag, som tas ut med anledning av införseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om varan på annat sätt har bearbetats utomlands och skatt enligt&lt;br&gt;denna lag har tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges förvärv eller&lt;br&gt;tidigare införsel av varan: av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat&lt;br&gt;med beskattningsunderlaget för skatten vid förvärvet eller den tidigare&lt;br&gt;införseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om varan har tillverkats utomlands helt eller delvis av material för&lt;br&gt;vilket skatt enligt denna lag tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges&lt;br&gt;förvärv eller tidigare införsel av materialet: av beskattningsunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 § minskat med beskattningsunderlaget för den tidigare uttagna Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;skatten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om varan har tillverkats utomlands med användning av konstruk-&lt;br&gt;tionsarbete eller någon annan liknande prestation som utförts i Sverige:&lt;br&gt;av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med värdet av sådant arbete&lt;br&gt;eller sådan prestation om det ingår i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 3 § finns särskilda bestämmelser om avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till förvärv i verksamheter som avser vissa fastig-&lt;br&gt;hetsupplåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som&lt;br&gt;hänför sig till ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av varor eller tjänster, om omsättningen medfört skattskyl-&lt;br&gt;dighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv inom landet av varor, om överlåtelsen av varorna är skatte-&lt;br&gt;pliktig men överlåtaren ändå inte är skattskyldig för överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärv inom landet av tillgångar från någon som inte är skattskyldig&lt;br&gt;för överlåtelsen, om överlåtelsen annars skulle ha varit skattepliktig men&lt;br&gt;undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvärv inom landet av tjänster, om förvärvet har medfört skattskyl-&lt;br&gt;dighet för förvärvaren enligt 1 kap. 2 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv enligt 4 § första stycket 4 eller 9 kap. 3 § första stycket 2&lt;br&gt;och andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. införsel av varor till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra&lt;br&gt;avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför&lt;br&gt;sig till förvärv eller införsel för avhjälpande av skador som uppstått i&lt;br&gt;verksamheten även då den som vållat skadan eller en försäkringsgivare&lt;br&gt;står för kostnaden för förvärvet eller införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får&lt;br&gt;också göra avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som&lt;br&gt;har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ har övertagit verksam-&lt;br&gt;heten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den&lt;br&gt;tidigare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte&lt;br&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort avdrag för eller fått återbetalning av den ingående skatten men Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om&lt;br&gt;han hade fortsatt att driva verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige är delägare i en samfällighet för vatten-&lt;br&gt;reglering, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår&lt;br&gt;i samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet:&lt;br&gt;för den ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, dock&lt;br&gt;endast till den del som svarar mot hans andel i samfälligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat&lt;br&gt;skatt vid varans införsel utan att han varit skattskyldig för införseln eller&lt;br&gt;han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan&lt;br&gt;skattskyldighet: för den skatt som tullmyndigheten tagit ut, dock endast&lt;br&gt;under förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt&lt;br&gt;om han själv hade varit skattskyldig för införseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige köper en fastighet och fastigheten i säljarens&lt;br&gt;byggnadsrörelse har tillförts tjänster, vilkas tillförande utgör skattepliktiga&lt;br&gt;uttag enligt 2 kap. 7 §, utan att fastigheten därefter har tagits i bruk av&lt;br&gt;säljaren: för den utgående skatt som säljaren har redovisat eller skall&lt;br&gt;redovisa för uttagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om den skattskyldige är ett företag som ingår i en koncern och&lt;br&gt;tillhandahålls en tjänst av ett företag som ingår i samma koncern utan att&lt;br&gt;det senare företaget är skattskyldigt eller har rätt till återbetalning enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§: för den ingående skatt som hänför sig till det sistnämn-&lt;br&gt;da företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten, dock&lt;br&gt;endast om det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt vid ett sådant&lt;br&gt;förvärv eller en sådan införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och&lt;br&gt;helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan&lt;br&gt;vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk&lt;br&gt;ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt&lt;br&gt;aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av aktierna.&lt;br&gt;Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar&lt;br&gt;av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Rätt till avdrag för ingående skatt föreligger endast om den kan&lt;br&gt;styrkas enligt vad som föreskrivs i 17-19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skattens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fått&lt;br&gt;prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ingen är skattskyldig för utgående skatt för den omsättning Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;genom vilken ett förvärv av varor har gjorts, uppgår den ingående skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid andra förvärv än sådana som anges i 2 och 3: till 20 procent av&lt;br&gt;ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förvärv av sådana varor för vilka skattesatsen är den som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 1 § andra stycket: till 17, 36 procent av ersättningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fastighetsförvärv enligt 4 § första stycket 4: till den där angivna&lt;br&gt;utgående skatten hos säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av avdragsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Staten har inte någon avdragsrätt för ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen enligt&lt;br&gt;punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller inte om den ingående skatten hänför&lt;br&gt;sig till förvärv eller införsel för utförande av sådana tjänster som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 7 eller 8 § och för vilka uttagsbeskattning skall ske med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. Avdrag får också göras för ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av&lt;br&gt;personbilar eller motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett&lt;br&gt;köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansierings-&lt;br&gt;företaget. Detta gäller dock endast om företaget kan visa att köparen helt&lt;br&gt;saknat rätt till avdrag för ingående skatt och inte heller haft rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ av någon del av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Avdrag får inte göras för ingående skatt enligt 2 § första stycket 2&lt;br&gt;och 3 vid förvärv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som helt eller till en väsentlig del består av guld, silver eller&lt;br&gt;platina, om ersättningen vid förvärvet av varan understiger 175 procent&lt;br&gt;av metallvärdet på dagen för förvärvet av guldet, silvret eller platinan i&lt;br&gt;varan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skrot, avfall eller någon annan liknande vara som innehåller guld, Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;silver eller platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning av den ingående skatten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 de fall den ingående skatten endast delvis avser förvärv eller&lt;br&gt;införsel som medför avdragsrätt eller avser förvärv eller införsel som&lt;br&gt;görs gemensamt för flera verksamheter, av vilka någon inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet, eller görs för en verksamhet som endast delvis medför&lt;br&gt;skattskyldighet får avdrag göras endast för skatten på den del av&lt;br&gt;ersättningen eller inköpsvärdet som hänför sig till den del av förvärvet&lt;br&gt;eller införseln som medför avdragsrätt respektive hänför sig till verksam-&lt;br&gt;het som medför skattskyldighet. Om denna del inte kan fastställas, får&lt;br&gt;avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om annat följer av 14 eller 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om den ingående skatten avser förvärv eller införsel för verksamhet&lt;br&gt;som endast delvis medför skattskyldighet, får hela den ingående skatten&lt;br&gt;för ett visst förvärv eller en viss införsel ändå dras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förvärvet eller införseln till mer än 95 procent görs för den del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av verksamheten som medför skattskyldighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skatten för förvärvet eller införseln inte överstiger 1 000 kronor&lt;br&gt;och mer än 95 procent av omsättningen i verksamheten medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ingående skatten avser förvärv eller införsel för en verksamhet&lt;br&gt;som medför både skattskyldighet och återbetalningsrätt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§ eller för både en verksamhet som medför skattskyldighet och en&lt;br&gt;annan verksamhet som medför sådan återbetalningsrätt, behöver någon&lt;br&gt;uppdelning av den ingående skatten enligt 13 § inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personbilar och motorcyklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § När personbilar eller motorcyklar förvärvas eller förhyrs för andra&lt;br&gt;ändamål än persontransporter i yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263) eller återförsäljning eller uthyrning får avdrag inte göras för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det i endast ringa omfattning används i&lt;br&gt;den verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En skattskyldig som använder en personbil eller motorcykel i en&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet får dra av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ingående skatt som hänför sig till driftkostnader för sådan an-&lt;br&gt;vändning, utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis&lt;br&gt;används i verksamheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hälften av den ingående skatt som hänför sig till förhyrning av Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;fordonet för sådan användning, utan någon begränsning på grund av att&lt;br&gt;fordonet endast delvis används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventarierna i&lt;br&gt;verksamheten eller har förhyrts för användning i denna. Första stycket&lt;br&gt;2 gäller inte om fordonet har förhyrts för persontransporter i yrkesmässig&lt;br&gt;trafik eller uthyrning eller om den ingående skatten omfattas av avdrags-&lt;br&gt;förbudet i 15 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur rätten till avdrag skall styrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid förvärv från någon som är skattskyldig skall avdragsrätten&lt;br&gt;styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om förvärvet har gjorts vid omsättning i&lt;br&gt;detaljhandel, verksamhet som avser person- eller godsbefordran eller&lt;br&gt;annan verksamhet inom vilken ersättningen kvitteras på jämförligt sätt.&lt;br&gt;Undantaget gäller dock endast om ersättningen understiger 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid förvärv från någon som inte är skattskyldig skall avdragsrätten&lt;br&gt;styrkas genom faktura eller jämförlig handling som innehåller uppgift om&lt;br&gt;säljarens person- eller organisationsnummer eller, om något sådant&lt;br&gt;nummer inte finns, en likvärdig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid förvärv av en fastighet skall den ingående skatten enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 styrkas genom en av säljaren utfärdad faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling som visar skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Särskilt om vissa fastighetsupplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för&lt;br&gt;sådan skattepliktig fastighetsuthyming eller bostadsrättsupplåtelse som&lt;br&gt;anges i 3 kap. 3 § andra stycket gäller endast om skattemyndigheten på&lt;br&gt;fastighetsägarens begäran har beslutat om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om denna skattskyldighet&lt;br&gt;och om avdragsrätt för en ny ägare till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skattskyldig fastighetsägare: den som är skattskyldig till följd av beslut&lt;br&gt;enligt första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fastighet: sådan fastighet eller del därav som är föremål för uthyrning&lt;br&gt;eller arman upplåtelse, för vilken fastighetsägaren är skattskyldig till följd&lt;br&gt;av beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten vid överlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En skattskyldig fastighetsägare som överlåter en fastighet skall, om&lt;br&gt;han fortsätter uthyrningen eller upplåtelsen av fastigheten efter försälj-&lt;br&gt;ningen, vara skattskyldig för denna verksamhet till dess den nye ägaren&lt;br&gt;tillträder fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En skattskyldig fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt enligt bestämmelserna i 8 kap. Han får dessutom göra avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom&lt;br&gt;inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han har utfört&lt;br&gt;eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten: för den&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa&lt;br&gt;avser lokaler som omfattas av beslutet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom&lt;br&gt;inom tre år från det att han köpt fastigheten: för den ingående skatt som&lt;br&gt;den tidigare ägaren har gjort avdrag för men som återförts enligt 5 § på&lt;br&gt;grund av fastighetsförsälj ningen under förutsättning att den tidigare&lt;br&gt;ägaren har betalat in den återförda ingående skatten till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket 2 har även den som bedriver verksam-&lt;br&gt;het som medför skattskyldighet på annan grund än beslut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur rätten till avdrag skall styrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 8 kap. 17 § finns bestämmelser om hur en skattskyldig fas-&lt;br&gt;tighetsägare skall styrka sin avdragsrätt vid förvärv enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 1. Rätt till avdrag enligt 3 § första stycket 2 och andra stycket har&lt;br&gt;den som yrkar avdrag endast om han kan styrka sin rätt genom ett av den&lt;br&gt;tidigare ägaren utfärdat intyg om storleken av den ingående skatt som&lt;br&gt;denne återfört på grund av fastighetsförsälj ningen och betalat in till&lt;br&gt;staten. Den tidigare ägaren är skyldig att utfärda ett sådant intyg, om&lt;br&gt;köparen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra sådan ingående skatt&lt;br&gt;som han har gjort avdrag för, om han inom tre år från utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket skattemyndigheten fattat beslut om skattskyldighet&lt;br&gt;för honom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåter fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförlig&lt;br&gt;rättshandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyr ut eller upplåter fastigheten under omständigheter som medför Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;att skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 kap. 3 § andra stycket inte längre föreligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar i anspråk fastigheten för egen användning i en verksamhet som&lt;br&gt;inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9,&lt;br&gt;11 eller 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en åtgärd enligt första stycket endast en del av fastigheten skall&lt;br&gt;återföringen göras med en däremot svarande del av det avdragna&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att till följd av lagändring skattskyldighet eller rätt&lt;br&gt;till återbetalning inte längre föreligger skall inte medföra återföring enligt&lt;br&gt;första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra hälften av vad som&lt;br&gt;skulle ha återförts enligt 5 §, om vad som där sägs har inträffat sedan tre&lt;br&gt;men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;skattemyndigheten beslutat om skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en fastighet övergår från en skattskyldig fastighetsägare till någon&lt;br&gt;annan på annat sätt än som anges i 5 § första stycket 1 inträder för-&lt;br&gt;värvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om återföring enligt 5 eller 6 § finns ytterligare bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning till utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En utländsk företagare, som inte är skattskyldig enligt denna lag, har&lt;br&gt;på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den ingående skatten avser förvärv eller införsel för verksamhet som&lt;br&gt;han bedriver utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamheten skulle ha medfört skattskyldighet eller rätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 eller 12 § till återbetalning om den bedrivits här i landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ingående skatten i så fall skulle ha varit avdragsgill eller skulle&lt;br&gt;ha medfört rätt till återbetalning enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En utländsk företagare som förmedlar en vara eller en tjänst för en&lt;br&gt;uppdragsgivares räkning har rätt till återbetalning av ingående skatt&lt;br&gt;avseende förvärv eller införsel av den förmedlade varan eller tjänsten&lt;br&gt;endast i det fall uppdragsgivaren skulle ha haft denna rätt om han&lt;br&gt;förvärvat varan eller tjänsten direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående skatt som avser förvärv eller införsel av en vara ger inte rätt Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet&lt;br&gt;levereras till en köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte&lt;br&gt;rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätten till återbetalning inträder när en vara har levererats till den&lt;br&gt;som har rätt till återbetalning eller har förts in i landet eller när en tjänst&lt;br&gt;har tillhandahållits den som har rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har&lt;br&gt;den skattskyldige rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till&lt;br&gt;minst 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall har den skattskyldige rätt till återbetalning endast om&lt;br&gt;beloppet uppgår till minst 1 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning till andra än utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälporganisationer och utländska beskickningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ingående skatt som hänför sig till varor som förvärvats eller förts in&lt;br&gt;för att föras ut ur landet och användas för en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;utomlands skall på ansökan återbetalas, om verksamheten bedrivs för&lt;br&gt;Förenta Nationernas eller något dess fackorgans räkning eller om&lt;br&gt;förvärvet eller införseln gjorts av en riksomfattande hjälporganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utländska beskickningar, lönade konsulat i Sverige eller sådana inter-&lt;br&gt;nationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till förvärv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan&lt;br&gt;byggnad som är avsedd för förvärvaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av för-&lt;br&gt;värvaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs av förvärvaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på&lt;br&gt;sådana varor och motorfordon som anges i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en fastighet som är avsedd för förvärvaren, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sådana bränslen som beskattas enligt lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt eller lagen (1990:582) om&lt;br&gt;koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskick- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;ningar i Sverige och lönade konsuler vid utländska konsulat i Sverige har,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att de inte är svenska medborgare eller stadigvarande&lt;br&gt;bosatta här i landet, på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till förvärv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. radiomottagare, televisionsapparater, skivspelare, bandspelare, för-&lt;br&gt;stärkare och högtalare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kameror, objektiv till kameror, projektorer och annan utrustning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film- eller bildåtergivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållsmaskiner och liknande varor, såsom diskmaskiner, kylskåp,&lt;br&gt;tvättmaskiner, manglar och dammsugare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skrivmaskiner, räknemaskiner och utrustning med liknande an-&lt;br&gt;vändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och&lt;br&gt;flyglar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillbehör eller utrustning till sådana varor som anges i 1-5 eller till&lt;br&gt;motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tjänster på sådana varor som anges i 1-6 eller på motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tjänster på en fastighet i samband med inmontering av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 3, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sådana bränslen som avses i 6 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som&lt;br&gt;anges i första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en&lt;br&gt;annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte&lt;br&gt;rätt till någon återbetalning enligt 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning enligt 7 § första stycket 1-8 föreligger endast när&lt;br&gt;fråga är om förvärv för personligt bruk och den sammanlagda ersättning-&lt;br&gt;en enligt faktura eller jämförlig handling uppgår till minst 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nystartade verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det finns särskilda skäl kan skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att den som har påbörjat en verksamhet skall ha rätt till återbetal-&lt;br&gt;ning av ingående skatt i verksamheten innan sådan omsättning förekom-&lt;br&gt;mit som avses i 1 kap. 1 § eller i 11 eller 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En kommun har rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken&lt;br&gt;kommunen saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att skatten&lt;br&gt;hänför sig till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 ger inte Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss omsättning som är undantagen från skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet&lt;br&gt;omsätter varor eller tjänster inom landet har rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på&lt;br&gt;grund av att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §, 19 § första stycket 2, 21 §, 22 § eller 23 § 4 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som omsätter varor eller tjänster genom export har rätt till åter-&lt;br&gt;betalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt&lt;br&gt;8 kap. på grund av att omsättningen sker utomlands. Rätten till återbe-&lt;br&gt;talning gäller under förutsättning att omsättningen är skattepliktig eller&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 12 §, 19 § första stycket 2, 21 §&lt;br&gt;eller 23 § 4 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning av ingående skatt föreligger inte om skatten&lt;br&gt;hänför sig till förvärv av varor som anges i tredje stycket och förvärvaren&lt;br&gt;omsätter varorna genom export utan att han kan visa att varorna före&lt;br&gt;exporten innehafts endast av skattskyldiga eller andra återbetalningsbe-&lt;br&gt;rättigade än exportören. Om varorna omsätts efter en redovisningsperiod&lt;br&gt;då avdrag gjorts, skall den återbetalningsberättigade återföra den&lt;br&gt;avdragna ingående skatten enligt bestämmelserna i 13 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller&lt;br&gt;platina men som inte omfattas av avdragsförbudet i 8 kap. 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturpärlor samt naturliga och syntetiska ädelstenar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varor som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing,&lt;br&gt;tenn, brons eller nysilver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra vapen än sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. alster av bildkonst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. konstalster av glas, porslin eller annan keramik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. möbler, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fartyg eller luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för återbetalningsrätt enligt 9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Rätten till återbetalning av ingående skatt enligt 9-12 §§ omfattar&lt;br&gt;endast sådan skatt som skulle ha varit avdragsgill om verksamheten hade&lt;br&gt;medfört skattskyldighet och, i fall som avses i 9 §, omsättning hade&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 2 och 6 kap. i fråga om den som är skattskyldig Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;gäller också för den som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Rätten till återbetalning enligt 9-12 §§ skall styrkas på det sätt som&lt;br&gt;i 8 kap. 17-19 §§ föreskrivs om styrkande av rätt till avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fakturering och redovisning samt förfarandebestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Faktureringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av varor&lt;br&gt;eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om att den som överlåter en&lt;br&gt;fastighet i vissa fall är skyldig att utfärda intyg om sin återförda och&lt;br&gt;inbetalda ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktureringsskyldighet för vissa skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är skattskyldig för annan omsättning av varor eller tjänster&lt;br&gt;än förvärv enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 skall, om inget annat följer&lt;br&gt;av 3 eller 4 §, utfärda faktura eller jämförlig handling för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje omsättning som medför skattskyldighet och som görs mot&lt;br&gt;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förskotts- eller a conto-betalningar som avser sådana omsättningar,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan omsättning av en fastighet som medför avdragsrätt för köparen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 4 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att den skattskyldige skall vara skyldig att utfärda faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling enligt 2 § vid omsättning i sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 17 § andra stycket krävs att den som förvärvar varan eller&lt;br&gt;tjänsten begär det och att ersättningen inte understiger 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran av den som förvärvar fastigheten krävs också för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall vara skyldig att utfärda faktura eller jämförlig handling&lt;br&gt;vid sådan omsättning av en fastighet som anges i 2 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skyldigheten att utfärda faktura eller jämförlig handling enligt 2 §&lt;br&gt;gäller inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsättning för vilken avräkning mellan köparen och säljaren görs Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;genom en avräkningsnota som upprättas av köparen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana förskotts- eller a conto-betalningar som avses i 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakturans innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1&lt;br&gt;eller 2 innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattens belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan&lt;br&gt;uppgift genom vilken de kan identifieras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transaktionens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. platsen för varans mottagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldiges registreringsnummer enligt 14 kap. 24 § eller, då&lt;br&gt;den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten&lt;br&gt;och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller&lt;br&gt;skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten.&lt;br&gt;Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första&lt;br&gt;stycket 3, 4, 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köparens uppgifter i avräkningsnotor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en köpare utfärdar en avräkningsnota och säljaren enligt 4 § 1&lt;br&gt;därför inte är skyldig att utfärda faktura eller jämförlig handling, skall&lt;br&gt;köparens avräkningsnota innehålla de uppgifter som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får skattemyndigheten medge att en sådan&lt;br&gt;nummeruppgift som anges i 5 § första stycket 6 utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke skattskyldigas uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som överlåter en vara utan att bli skattskyldig för överlåtelsen&lt;br&gt;skall, på begäran av en förvärvare som är skattskyldig eller berättigad till&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt 10 kap. 9-13 §§, i faktura eller jämförlig&lt;br&gt;handling ange sitt person- eller organisationsnummer eller, om ett sådant&lt;br&gt;nummer saknas, en likvärdig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditnotor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en skattskyldig lämnar sådana nedsättningar av priset som avses&lt;br&gt;i 7 kap. 6 § första stycket skall han utfärda en kreditnota eller jämförlig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingen skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen enligt utfärdad faktura eller jämförlig handling och&lt;br&gt;nedsättningen av ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatten enligt fakturan eller jämförlig handling och minskningen av&lt;br&gt;skatten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övrigt sotn kan ha betydelse för bedömningen av de frågor som&lt;br&gt;anges i 5 § första stycket 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första&lt;br&gt;stycket skall den skattskyldige utfärda en sådan handling som anges i&lt;br&gt;nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Beslutande myndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Beskattningsbeslut och andra beslut i beskattningsärenden meddelas,&lt;br&gt;om inte annat anges i andra-fjärde styckena eller i 2 §, av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den skattskyldige är registrerad eller, om han inte&lt;br&gt;är registrerad, av den skattemyndighet som enligt 14 kap. 23 § är&lt;br&gt;behörig att besluta om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller även beskattningsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsärende har ett nära samband med ett taxeringsären-&lt;br&gt;de som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen skall avgöras i en skattenämnd&lt;br&gt;och det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang, får även be-&lt;br&gt;skattningsärendet avgöras i skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har&lt;br&gt;enligt 17 kap. 2, 5 och 6 §§. I förekommande fall tar verket över den&lt;br&gt;befogenhet som annars tillkommer skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattemyndigheten i Kopparbergs län prövar frågor om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt&lt;br&gt;19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ tillämpas 1 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 kap. 28 § följer att bestämmelserna om beslutande myndighet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) är tillämpliga i de fall den skattskyl-&lt;br&gt;dige enligt 14 kap. 3 § skall redovisa skatt enligt denna lag i en allmän&lt;br&gt;självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i detta kapitel och bestämmelserna om skatt i&lt;br&gt;13-22 kap. gäller i tillämpliga delar också för ränta, dröjsmålsavgift och&lt;br&gt;skattetillägg om inte något annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Redovisning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är skattskyldig enligt denna lag skall redovisa utgående och&lt;br&gt;ingående skatt (redovisningsskyldighet). Den som är skattskyldig för&lt;br&gt;införsel av varor skall dock redovisa den utgående skatten för införseln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den ordning som gäller för tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. finns bestämmelser om skyldigheten att lämna deklaration och&lt;br&gt;om deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Redovisningen skall göras för varje verksamhet för sig. En kommun&lt;br&gt;skall i redovisningshänseende anses bedriva en enda verksamhet. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten kan besluta om undantag från dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Redovisningen skall göras löpande för bestämda tidsperioder&lt;br&gt;(redovisningsperioder). I 14 kap. 8-10 och 30 §§ anges vilka tidsperioder&lt;br&gt;som utgör redovisningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För varje redovisningsperiod skall anges den utgående och ingående&lt;br&gt;skatt som är hänförlig till perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en verksamhet avvecklas skall redovisningen fullgöras till och&lt;br&gt;med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av utgående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om inget annat följer av 7-15 §§, skall utgående skatt redovisas för&lt;br&gt;den redovisningsperiod under vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en&lt;br&gt;tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört&lt;br&gt;omsättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 är skattskyldig för förvärv&lt;br&gt;av en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört&lt;br&gt;förvärvet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller&lt;br&gt;a conto-betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den skattskyldige varken är bokföringsskyldig enligt bokföring-&lt;br&gt;slagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141), skall den utgående skatten redovisas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod under vilken skattskyldigheten har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om den skattskyldige bokför obetalda fakturor i förteckningar som&lt;br&gt;förs löpande men som inte avslutas på ett sådant sätt att de utgör ett till-&lt;br&gt;räckligt underlag för redovisning av utgående skatt enligt 6 §, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten medge att han får redovisa den utgående skatten för andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar än sådana som anges i 9 § först för den redovisningsperiod Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;under vilken beskattningsåret går ut. Redovisningen skall dock alltid&lt;br&gt;göras senast för den redovisningsperiod under vilken betalning flyter in&lt;br&gt;eller fordringen diskonteras eller överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den skatt-&lt;br&gt;skyldige har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978:599)&lt;br&gt;om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., skall säljaren alltid&lt;br&gt;redovisa den utgående skatten för den redovisningsperiod då fakturan&lt;br&gt;eller motsvarande handling enligt god redovisningssed har utfärdats eller&lt;br&gt;borde ha utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en skattskyldig som har försatts i konkurs inte för en tidigare&lt;br&gt;redovisningsperiod har varit skyldig att redovisa den utgående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till omsättning för vilken skattskyldighet har inträtt före&lt;br&gt;konkursbeslutet, skall han redovisa skatten för den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken konkursbeslutet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av&lt;br&gt;nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust tillämpas&lt;br&gt;24 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en skattskyldig har överlåtit sin verksamhet eller en del därav&lt;br&gt;till någon annan, skall han redovisa utgående skatt, som hänför sig till&lt;br&gt;omsättning för vilken skattskyldighet har inträtt före övertagandet, för&lt;br&gt;den redovisningsperiod under vilken övertagandet har ägt rum, om han&lt;br&gt;inte har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisnings-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av ned-&lt;br&gt;sättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 24&lt;br&gt;och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som&lt;br&gt;sträcker sig över mer än en redovisningsperiod skall till varje redovis-&lt;br&gt;ningsperiod hänföras den del av tjänsten som har tillhandahållits under&lt;br&gt;perioden, om inte annat framgår av 13 eller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större delen&lt;br&gt;avser ny-, till- eller ombyggnad av en egen fastighet, skall han redovisa&lt;br&gt;sådan utgående skatt som hänför sig till uttaget senast för den&lt;br&gt;redovisningsperiod som infaller två månader efter det att fastigheten eller&lt;br&gt;den del av fastigheten som uttaget avser har kunnat tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om den som utför byggnads- eller anläggningsentreprenad har fått&lt;br&gt;betalning i förskott eller a conto, behöver han redovisa den utgående&lt;br&gt;skatten på denna först för den redovisningsperiod som infaller två&lt;br&gt;månader efter det att slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd&lt;br&gt;vidtagits. Motsvarande gäller vid betalning i förskott eller a conto för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverans av varor enligt avtal som avser byggnads- eller anläggnings- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;entreprenad. Om den skattskyldige utfärdar en sådan faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling som avses i 11 kap. tidigare än han behöver enligt&lt;br&gt;första eller andra meningen, skall skatten dock redovisas enligt vad som&lt;br&gt;gäller för annan utgående skatt än sådan som hänför sig till förskotts-&lt;br&gt;eller a conto-betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket gäller inte om skatten med tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bestämmelserna i 10 eller 11 § skall redovisas tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om den skattskyldige tar ut en tjänst genom att enligt 2 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 eller 6 § 2 själv använda eller låta någon annan&lt;br&gt;använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen av den&lt;br&gt;utgående skatten för uttaget anstå till dess redovisning skall lämnas för&lt;br&gt;den sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller&lt;br&gt;motorcykeln använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om inget annat följer av 17-23 §§, skall ingående skatt dras av för&lt;br&gt;den redovisningsperiod under vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som förvärvar en vara eller en tjänst eller för in en vara till&lt;br&gt;landet enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört&lt;br&gt;förvärvet eller införseln, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a conto-betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den skattskyldige varken är bokföringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141), skall den ingående skatten redovisas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod under vilken varan har levererats till den skattskyldige&lt;br&gt;eller tjänsten har tillhandahållits honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om den skattskyldige har medgetts senareläggning av redovisningen&lt;br&gt;av utgående skatt enligt 8 §, får avdrag för ingående skatt för andra&lt;br&gt;förvärv än sådana som avses i 19 eller 22 § göras först för den redovis-&lt;br&gt;ningsperiod under vilken beskattningsåret går ut eller under vilken&lt;br&gt;betalning dessförinnan har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säl-&lt;br&gt;jaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl., får den ingående skatten alltid dras av för den&lt;br&gt;redovisningsperiod under vilken en faktura eller motsvarande handling&lt;br&gt;tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I fråga om sådan förskotts- eller a conto-betalning som avses i 14 §&lt;br&gt;får den ingående skatten dras av först efter det att sådan faktura eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförlig handling som avses i 11 kap. har tagits emot och betalning Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;erlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om den skattskyldige har försatts i konkurs, skall han senast för den&lt;br&gt;redovisningsperiod som löpte när konkursbeslutet meddelades göra&lt;br&gt;avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, införsel eller&lt;br&gt;förskotts- eller a contobetalning under tiden innan han försattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog skall, i de fall som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 4 §, avdrag för ingående skatt göras för den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken betalning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till införsel i fall då&lt;br&gt;tullräkning skall utfärdas får göras tidigast för den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken den skattskyldige har tagit emot en av tullverket utfärdad&lt;br&gt;tullräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av tidigare redovisad utgående eller ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för den&lt;br&gt;skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagande&lt;br&gt;av en vara eller kundförlust enligt 7 kap. 6 §, får den skattskyldige i den&lt;br&gt;ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett&lt;br&gt;belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är&lt;br&gt;hänförlig till minskningen. Om en kundförlust har föranlett ett sådant&lt;br&gt;avdrag och betalning därefter inflyter, skall det avdragna beloppet i&lt;br&gt;motsvarande mån redovisas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundför-&lt;br&gt;lust uppkommit efter det att någon har övertagit en verksamhet eller del&lt;br&gt;därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock över-&lt;br&gt;tagaren som får göra det i första stycket angivna avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ändring enligt 24 § skall göras för den redovisningsperiod under&lt;br&gt;vilken nedsättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten&lt;br&gt;enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har redovisat den utgående skatten försätts i konkurs&lt;br&gt;innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundför-&lt;br&gt;lust uppkommit, skall han dock alltid göra ändringen för den redovis-&lt;br&gt;ningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för nedsättning av priset skall grundas på en kreditnota eller&lt;br&gt;någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om den skattskyldige, sedan han fått avdrag för ingående skatt, har&lt;br&gt;tagit emot en kreditnota eller någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §&lt;br&gt;som gäller denna skatt, skall han i den ordning som gäller för hans redo-&lt;br&gt;visning av ingående skatt återföra den avdragna skatten med det belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som varit hän- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;förlig till nedsättningen av priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har överlåtit sin verksamhet eller del av denna&lt;br&gt;efter det att han gjort avdraget för ingående skatt, skall vad som sägs i&lt;br&gt;första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra&lt;br&gt;sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Återföring av skatt i de fall som avses i 10 kap. 12 § skall göras i&lt;br&gt;den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av ingående&lt;br&gt;skatt. Återföringen skall göras med det belopp som motsvarar den del av&lt;br&gt;den tidigare redovisade skatten som varit hänförlig till hans förvärv av de&lt;br&gt;exporterade varorna. Återföringen skall göras för den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken varorna har exporterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Återföring av skatt i fall som avses i 9 kap. 5 eller 6 § skall göras&lt;br&gt;för den redovisningsperiod under vilken de återföringsgrundande händel-&lt;br&gt;serna har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Registrering och deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som skall registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är skattskyldig enligt denna lag skall registreras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han bedriver en verksamhet i vilken beskattningsunderlagen för be-&lt;br&gt;skattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 200 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han inte är skyldig att lämna allmän självdeklaration enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. han är en sådan skattskyldig som enligt 22 kap. 6 § skall företrädas&lt;br&gt;av en representant här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan besluta om registrering av en skattskyldig även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra fall än de som nämnts i första stycket, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 19 kap. 13 § finns bestämmelser om registrering i samband med&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt till icke skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att anmäla sig för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som skall registreras enligt 1 § första stycket är skyldig att&lt;br&gt;anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. I 19-27 §§ finns&lt;br&gt;bestämmelser om förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild deklaration eller allmän självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En skattskyldig som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för&lt;br&gt;registrering skall redovisa skatten i en särskild deklaration. Andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldiga skall redovisa skatten i en sådan allmän självdeklaration Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;som anges i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den särskilda deklarationen skall lämnas på heder och samvete på en&lt;br&gt;blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En deklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje verksamhet skall lämnas en deklaration, om inte flera verk-&lt;br&gt;samheter kan redovisas tillsammans på grund av beslut enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skyldigheten att lämna deklaration kvarstår så länge den skattskyldige&lt;br&gt;är registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioder för särskilda deklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En redovisningsperiod omfattar två kalendermånader, om inget annat&lt;br&gt;följer av 9 eller 10 §. Redovisningsperioderna är januari och februari,&lt;br&gt;mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober&lt;br&gt;samt november och december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-&lt;br&gt;ningsperioden tills vidare skall vara en kalendermånad, om det kan antas&lt;br&gt;att den ingående skatten regelmässigt kommer att överstiga den utgående&lt;br&gt;skatten med minst 1 000 kronor varje månad. För en sådan skattskyldig&lt;br&gt;som registrerats trots att beskattningsunderlagen för beskattningsåret inte&lt;br&gt;beräknas sammanlagt överstiga 200 000 kronor kan skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta att redovisningsperioden skall vara ett helt beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-&lt;br&gt;ningsperioder om en eller två månader får förkortas eller förlängas med&lt;br&gt;ett mindre antal dagar, om den skattskyldige regelmässigt upprättar&lt;br&gt;kortperiodiska bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlämnande av särskild deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Deklarationen skall lämnas in till skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;den skattskyldige är registrerad eller, om han inte är registrerad, till den&lt;br&gt;skattemyndighet hos vilken han är skyldig att anmäla sig för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Deklarationen skall lämnas in senast den 5 i andra månaden efter ut- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;gången av den redovisningsperiod som deklarationen avser om inget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En deklaration som avser ett helt kalenderår skall lämnas in senast&lt;br&gt;den 5 april året därpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En deklaration för en redovisningsperiod som går till ända den 30 juni&lt;br&gt;skall lämnas in senast den 20 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med inlämnande av särskild deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skattemyndigheten får medge den skattskyldige anstånd med att&lt;br&gt;lämna deklaration, om han visar att han på grund av särskilda omständig-&lt;br&gt;heter inte kan lämna en deklaration inom den föreskrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag då deklarationen skulle ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndet skall omprövas, om förutsättningarna för anståndet ändras&lt;br&gt;innan anståndstiden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en särskild deklaration skall anses inlämnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inbetalning av skatt görs enligt 16 kap. 3 §, skall deklarationen&lt;br&gt;anses ha lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till en postanstalt eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank eller ett&lt;br&gt;giroinstitut, till banken eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna in särskild deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om den som är skyldig att lämna särskild deklaration inte gör det&lt;br&gt;eller om en lämnad deklaration är ofullständig, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollunderlag för särskild deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,&lt;br&gt;anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för&lt;br&gt;fullgörandet av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklarationerna&lt;br&gt;och för beskattningen. Underlaget skall bevaras under sju år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till&lt;br&gt;ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet att föra räkenskaper finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdares skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vad som i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter föreskrivs om skyldigheten för ställföreträdare att lämna&lt;br&gt;självdeklaration eller uppgifter gäller även i fråga om särskild deklaration&lt;br&gt;för mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En skattskyldig som är skyldig att anmäla sig för registrering skall&lt;br&gt;anmäla sig hos den skattemyndighet som enligt 23 § skall besluta om&lt;br&gt;registering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den skattskyldiges anmälan skall göras på en blankett enligt for-&lt;br&gt;mulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Om någon driver flera verksamheter, skall en anmälan&lt;br&gt;lämnas för varje särskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om hinder inte föreligger skall anmälan göras senast två veckor&lt;br&gt;innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälningshandling har&lt;br&gt;ändrats skall den skattskyldige underrätta skattemyndigheten om&lt;br&gt;ändringen. Underrättelsen skall lämnas inom två veckor från det att&lt;br&gt;ändringen inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Beslut i fråga om registrering fattas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Om den skattskyldige&lt;br&gt;är en utländsk företagare som enligt 22 kap. 6 § skall företrädas av en&lt;br&gt;representant här i landet, fattas dock beslutet av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där representantens hemortskommun är belägen. Om hemortskommun&lt;br&gt;saknas, fattas beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten utfärdar ett särskilt bevis om beslutad registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemortskommun förstås den kommun som anges i 66 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) och 14 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid registreringen skall den registrerade tilldelas ett registrerings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En registrering kvarstår till dess skattemyndigheten beslutar att den&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som inte har anmält sig för registrering skall på begäran av&lt;br&gt;skattemyndigheten lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om&lt;br&gt;han är registreringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om någon inte gör anmälan enligt 2 § eller inte lämnar underrättelse Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;enligt 22 § eller uppgift enligt 26 §, får skattemyndigheten vid vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I fråga om förfarandet vid beskattningen av en sådan skattskyldig&lt;br&gt;som enligt 3 § skall redovisa skatten i allmän självdeklaration gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 29 och 30 §§ samt i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter, i taxeringslagen (1990:324) och i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i stället för bestämmelserna i 4-18 §§ och i 12 kap., 15-18&lt;br&gt;kap., 20 kap. samt 22 kap. 2-4 §§ och 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Den skattskyldige skall i deklarationen redovisa varje verksamhet&lt;br&gt;för sig, om inte flera verksamheter kan redovisas tillsammans på grund&lt;br&gt;av beslut enligt 13 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Redovisningsperioden för skatt som skall redovisas i allmän själv-&lt;br&gt;deklaration utgörs av det beskattningsår som den allmänna självdeklara-&lt;br&gt;tionen avser när det gäller inkomstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Beskattningsbeslut är beslut enligt 2 §, beslut om omprövning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-18 §§ och beslut om skatteberäkning enligt 19 §. Som beskattningsbe-&lt;br&gt;slut anses också skattemyndighetens beslut i fråga om återbetalning av in-&lt;br&gt;gående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§ och beslut i fråga om återföring&lt;br&gt;enligt 9 kap. 5 eller 6 § eller 10 kap. 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beskattningsbeslut fastställs huruvida den som är skattskyldig&lt;br&gt;skall betala in skatt eller huruvida överskjutande skatt skall återbetalas till&lt;br&gt;honom och om storleken av det belopp som skall betalas eller återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den skattskyldige har lämnat en deklaration inom den tid som&lt;br&gt;anges i 14 kap. 12 eller 13 § eller inom den tid som anges i ett beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration, anses ett beslut ha fattats i enlighet&lt;br&gt;med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon deklaration inte har kommit in till skattemyndigheten inom&lt;br&gt;den tid som anges i första stycket, anses skatten genom ett beslut ha&lt;br&gt;bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till skattemyndigheten&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med&lt;br&gt;deklarationen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dess-&lt;br&gt;förinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beskattningsbeslut i en fråga&lt;br&gt;som kan ha betydelse för beskattningen eller rätten till återbetalning enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra&lt;br&gt;skäl. Att omprövning skall göras när den skattskyldige överklagat ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut framgår av 20 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett&lt;br&gt;beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga som avses i första stycket har avgjorts av en allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan i andra fall&lt;br&gt;än som anges i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning på begäran av den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den skattskyldige vill begära omprövning, skall han göra detta&lt;br&gt;skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten senast sjätte&lt;br&gt;året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har&lt;br&gt;gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får även efter den tid som anges i första stycket&lt;br&gt;begära omprövning av ett beskattningsbeslut som är till hans nackdel, om&lt;br&gt;han gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av denna&lt;br&gt;tid fått kännedom om beslutet eller om en annan handling med uppgift&lt;br&gt;om skattens storlek. Begäran skall ha kommit in inom två månader från&lt;br&gt;den dag han fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett ärende får prövas även om den skattskyldige har lämnat in sin&lt;br&gt;skrivelse med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än&lt;br&gt;den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, under&lt;br&gt;förutsättning att skrivelsen har lämnats in inom den tid som anges i 4 §.&lt;br&gt;Skrivelsen skall omedelbart sändas över till den skattemyndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till&lt;br&gt;myndigheten eller domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av&lt;br&gt;den skattskyldige eller hans ombud. Är den inte det får skattemyn-&lt;br&gt;digheten utfärda föreläggande om att den skall undertecknas. Föreläggan-&lt;br&gt;det skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om&lt;br&gt;begäran inte undertecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En fråga får omprövas på begäran av den skattskyldige fastän frågan&lt;br&gt;har avgjorts av en länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga&lt;br&gt;kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrätts av-&lt;br&gt;görande som har meddelats efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning på initiativ av skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut får ett ompröv-&lt;br&gt;ningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas senast under&lt;br&gt;sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret&lt;br&gt;har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det&lt;br&gt;föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut eller en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstols beslut i ett mål om skatt enligt denna lag för en&lt;br&gt;annan redovisningsperiod eller för någon annan skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får&lt;br&gt;inte meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall som avses i andra&lt;br&gt;stycket och i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte har lämnat in en deklaration i rätt tid, får ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av&lt;br&gt;den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får&lt;br&gt;meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten, dock senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till&lt;br&gt;nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 9 §&lt;br&gt;första stycket under de förutsättningar och på det sätt som anges&lt;br&gt;i 11-14 §§ (efterbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Efterbeskattning får beslutas om den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en deklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat någon&lt;br&gt;oriktig uppgift till ledning för beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat någon oriktig uppgift i ett mål om skatt enligt denna lag,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna en deklaration eller en begärd uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett be-&lt;br&gt;skattningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får också beslutas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart för-&lt;br&gt;biseende skall rättas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring föranleds av ett beslut som anges i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Efterbeskattning i andra fall än som avses i 11 § andra stycket 2 får&lt;br&gt;beslutas endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterbeskattning&lt;br&gt;får inte beslutas om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat beslut Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;om efterbeskattning som avser samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall meddelas senast&lt;br&gt;under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har gått ut, om inget annat anges i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut om efterbeskattning enligt 11 § andra stycket 2 får meddelas&lt;br&gt;även efter den tid som anges i 13 § men senast sex månader efter det&lt;br&gt;beslut som föranleder ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett om-&lt;br&gt;prövningsärende eller mål om skatt enligt denna lag får meddelas efter&lt;br&gt;den tid som anges i 13 § men senast inom ett år efter utgången av den&lt;br&gt;månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om efterbeskattning inte&lt;br&gt;meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då&lt;br&gt;bouppteckningen efter honom gavs in för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om den skattskyldige på det sätt som anges i 14 § andra stycket&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott&lt;br&gt;som avser hans skatt enligt denna lag eller om åtal har väckts mot honom&lt;br&gt;för ett sådant brott, får ett beslut om efterbeskattning meddelas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i 13 §. Detsamma gäller om tiden för att döma den skattskyldige&lt;br&gt;till påföljd för ett sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a §&lt;br&gt;skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om efterbeskattning får i de fall som avses i 12 § skattebrottsla-&lt;br&gt;gen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om efterbeskattning enligt första stycket skall meddelas före&lt;br&gt;utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna&lt;br&gt;åtgärderna först vidtagits. Beslut om efterbeskattning enligt andra stycket&lt;br&gt;skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då en åtgärd&lt;br&gt;som avses i 12 § skattebrottslagen vidtagits. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;avlidit, skall dock ett beslut om efterbeskattning meddelas inom sex&lt;br&gt;månader från dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Beslut om efterbeskattning enligt 16 § första stycket skall, utom i&lt;br&gt;de fall som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69), undanröjas av&lt;br&gt;skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersök-&lt;br&gt;ning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om&lt;br&gt;tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls&lt;br&gt;till någon del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vad som sägs i 16 och 17 §§ tillämpas också på en juridisk persons&lt;br&gt;beskattning, om en åtgärd som avses i 16 § första stycket har vidtagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot den som har företrätt den juridiska personen eller om något fall som Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatteberäkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat&lt;br&gt;beslut i ett mål om skatt enligt denna lag fatta det beslut om skatte-&lt;br&gt;beräkning som föranleds av domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Om&lt;br&gt;inget annat följer av 2 § skall ett beskattningsbeslut fattas med ledning av&lt;br&gt;deklarationen och andra tillgängliga handlingar. Om tillförlitlig ledning&lt;br&gt;inte kan erhållas av handlingarna fattas beslutet efter vad som framstår&lt;br&gt;som skäligt med hänsyn till vad som kommit fram i ärendet (skönsbe-&lt;br&gt;skattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som berör mer än en&lt;br&gt;redovisningsperiod under beskattningsåret får hänföras till den sista&lt;br&gt;redovisningsperioden under beskattningsåret. Detta gäller under förut-&lt;br&gt;sättning att den tid gått ut inom vilken deklarationen för den sista&lt;br&gt;redovisningsperioden under beskattningsåret skall lämnas enligt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 eller 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Betalning av skatt och återbetalning av skatt till skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den skatt som skall betalas för en viss redovisningsperiod skall&lt;br&gt;betalas senast den dag då deklarationen senast skall lämnas enligt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 eller 13 § eller, om anstånd medgetts enligt 14 kap. 14 §, senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag då deklarationen senast skall lämnas enligt anståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatt som har fastställts på något annat sätt än enligt 15 kap. 2 §&lt;br&gt;skall dock betalas inom den tid som skattemyndigheten bestämmer. Med&lt;br&gt;skatt likställs belopp som återbetalats till den skattskyldige med stöd av&lt;br&gt;8 § men som på grund av ett senare meddelat beskattningsbeslut skall&lt;br&gt;betalas tillbaka till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan besluta att betalningen av skatten får delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på högst tre betalningstillfällen, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto. Inbetal-&lt;br&gt;ningen anses ha gjorts den dag inbetalningskort eller gireringshandling&lt;br&gt;kommit in till en postanstalt eller, om staten har ingått avtal om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedling av skatteinbetalningen med en bank eller ett giroinstitut, till Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;banken eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den skattskyldige för en och samma redovisningsperiod redovisar&lt;br&gt;olika verksamheter var för sig, får överskjutande ingående skatt i en&lt;br&gt;verksamhet kvittas mot utgående skatt i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som inte kunnat&lt;br&gt;kvittas föreskrivs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med betalningen av den skatt&lt;br&gt;som skall betalas närmast efter det att ansökan om anstånd gjorts, om den&lt;br&gt;skattskyldiges betalningsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;något annat oförvållat förhållande och det finns synnerligen ömmande&lt;br&gt;omständigheter. Anståndet får avse hela det belopp som skall betalas eller&lt;br&gt;en del av detta. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter ut-&lt;br&gt;gången av den månad under vilken skatten skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om anståndet skall omprövas om den skattskyldiges ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden har förbättrats väsentligt sedan ett anstånd beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med att betala skatten, om den&lt;br&gt;skattskyldige överklagat ett beskattningsbeslut eller om han begärt om-&lt;br&gt;prövning eller om det annars kan antas att skatten kommer att sättas ned.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 49 § 1,2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) gäller&lt;br&gt;då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En avgift (dröjsmålsavgift) skall tas ut på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som tagits upp i en deklaration men inte betalas inom den tid&lt;br&gt;som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som bestämts genom skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § i&lt;br&gt;avsaknad av deklaration, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt i övrigt som inte betalas inom den tid som har bestämts enligt&lt;br&gt;2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anstånd med betalning av skatten beviljats enligt 5 eller 6 §, tas&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften ut endast på det belopp som inte har betalats senast vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften beräknas enligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). När dröjsmålsavgift tas ut enligt första stycket 2 anses att&lt;br&gt;skatten skulle ha betalats inom den tid som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldighet att betala dröjsmålsavgift om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. I samt. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skattemyndigheten återbetalar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överskjutande ingående skatt för en viss redovisningsperiod, om den&lt;br&gt;ingående skatten inte redan har kvittats enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad en skattskyldig har betalat för en viss redovisningsperiod utöver&lt;br&gt;den skatt som beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig får nedsättning i eller befrielse från skatt som han&lt;br&gt;har betalat, återbetalar skattemyndigheten vad han betalat för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om den skattskyldige står i skuld för skatt enligt denna lag, har han&lt;br&gt;vid återbetalning enligt 8 § rätt att få tillbaka bara vad som överstiger&lt;br&gt;skulden samt ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg som är hänförliga&lt;br&gt;till skulden. Detsamma gäller om den skattskyldige har en skuld som&lt;br&gt;avser till betalning förfallen skatt enligt uppbördslagen (1953:272), skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;br&gt;arbetsgivaravgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift. I lagen (1985:146) om&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också bestämm-&lt;br&gt;elser som begränsar rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En fordran på överskjutande ingående skatt eller ränta på sådan&lt;br&gt;skatt får inte särskilt överlåtas eller utmätas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I övrigt gäller för återbetalning av skatt enligt denna lag uppbörds-&lt;br&gt;lagens (1953:272) bestämmelser om restitution av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ränta (respitränta) skall tas ut på den skatt som avses i 2 § om&lt;br&gt;skatten inte bestämts genom skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § i&lt;br&gt;avsaknad av deklaration. Räntan beräknas från den dag då skatten skulle&lt;br&gt;ha betalats enligt 1 § till och med den dag skatten skall betalas enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut. Ränta på skatt, som motsvarar tidigare&lt;br&gt;återbetalat skattebelopp, skall dock beräknas från utgången av den månad&lt;br&gt;då beloppet återbetalades. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 32 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som fått anstånd enligt 6 § skall betala ränta (anståndsränta) för&lt;br&gt;den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid anståndstidens&lt;br&gt;utgång. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skattemyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldighet att betala ränta enligt 12 eller 13 § om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ränta (restitutionsränta) skall betalas på skatt som skall återbetalas Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;enligt 8 § första stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas från utgången av den första månaden efter den då&lt;br&gt;deklarationen för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt&lt;br&gt;14 kap. 12 eller 13 §. Om deklarationen lämnats senare eller om&lt;br&gt;betalning gjorts efter den tidpunkt som anges i 1 §, beräknas räntan från&lt;br&gt;utgången av den första månaden efter den då deklarationen lämnats eller&lt;br&gt;betalning gjorts. Räntan beräknas till och med den månad då beloppet&lt;br&gt;återbetalas. Vid ränteberäkningen gäller 69 § 2 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning gjorts med stöd av 22 kap. 9 § betalas inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indrivning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Skatt som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning.&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt ut-&lt;br&gt;sökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldig-&lt;br&gt;heten att betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om någon i egenskap av företrädare för en skattskyldig som är&lt;br&gt;juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala&lt;br&gt;in skatt inom den tid som anges i 1 och 5 §§, är han tillsammans med&lt;br&gt;den skattskyldige betalningsskyldig för skatten. Om företrädaren&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat uppgifter som föranlett att&lt;br&gt;den skattskyldige tillgodoförts överskjutande ingående skatt enligt 8 §&lt;br&gt;med för stort belopp, är han tillsammans med den skattskyldige skyldig&lt;br&gt;att betala tillbaka beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet som följer av första stycket får jämkas eller&lt;br&gt;efterges om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän&lt;br&gt;domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldig-&lt;br&gt;het för skatten har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet&lt;br&gt;får indrivning göras i samma ordning som gäller för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalningsskyldigheten för skatten enligt första&lt;br&gt;stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller vid regress-&lt;br&gt;fordran enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) gäller också&lt;br&gt;för uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har lämnats till&lt;br&gt;ledning för beskattningen enligt denna lag eller upprättats eller för&lt;br&gt;granskning tagits om hand av en myndighet vid skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa handlingar skall förvaras hos skattemyndigheten. Handlingarna&lt;br&gt;skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret gått ut, om inte något annat föreskrivs av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattemyndigheten får förelägga den deklarationsskyldige att i den&lt;br&gt;omfattning som anges i föreläggandet lämna de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av deklarationen eller annars för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare förelägga den deklarationsskyldige att&lt;br&gt;visa upp kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller liknande&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite, om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att den deklarationsskyldige annars inte följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 3 kap. 6 § taxeringslagen (1990:324) om befrielse&lt;br&gt;från skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handlingar gäller&lt;br&gt;även när det är fråga om skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den som granskar en registreringsanmälan eller en deklaration&lt;br&gt;finner att lämnade uppgifter bör kontrolleras genom avstämning mot&lt;br&gt;räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får han efter överens-&lt;br&gt;kommelse med uppgiftslämnaren göra en sådan avstämning vid besök hos&lt;br&gt;denne eller annars vid ett personligt sammanträffande. Överenskommelse&lt;br&gt;får även träffas om besiktning av lokaler, inventarier, lager eller annat&lt;br&gt;som är av betydelse för skattekontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får förelägga en näringsidkare att lämna uppgifter&lt;br&gt;om skattepliktig omsättning av varor eller tjänster som han förvärvat av,&lt;br&gt;sålt till eller tillhandahållit andra näringsidkare. Bestämmelserna om&lt;br&gt;befrielse från uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av skatt enligt denna lag gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För att kontrollera att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning&lt;br&gt;till ledning för beskattningen får skattemyndigheten besluta att skatte-&lt;br&gt;revision skall göras hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får också besluta att skatterevision för kontroll av att&lt;br&gt;lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga skall göras hos den som har&lt;br&gt;anmält sig för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skatterevision i tillämpliga delar bestämmel- Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;serna om taxeringsrevision i 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Skattetillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om den skattskyldige i en deklaration eller i något annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande som han under förfarandet lämnat till ledning för beskatt-&lt;br&gt;ningen har lämnat en uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift&lt;br&gt;(skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har&lt;br&gt;lämnat en sådan uppgift i ett mål om skatt enligt denna lag och uppgiften&lt;br&gt;inte har godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget utgör 20 procent av det skattebelopp som inte skulle ha&lt;br&gt;påförts den skattskyldige eller som felaktigt skulle ha räknats honom till&lt;br&gt;godo om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägget utgör dock&lt;br&gt;10 procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed&lt;br&gt;jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en deklaration har lämnats men avvikelse gjorts genom skönsbe-&lt;br&gt;skattning enligt 15 kap. 20 § påförs den skattskyldige ett skattetillägg&lt;br&gt;med 20 procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs&lt;br&gt;honom utöver vad som annars skulle ha påförts honom eller av den skatt&lt;br&gt;som till följd av uppskattningen inte skall tillgodoräknas honom. Till den&lt;br&gt;del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige skall dock skattetillägg tas ut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § på grund av att deklaration&lt;br&gt;inte lämnats påförs den skattskyldige ett skattetillägg med 20 procent av&lt;br&gt;den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt&lt;br&gt;som skulle ha påförts honom enligt de skriftliga uppgifter han kan ha&lt;br&gt;lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen inne-&lt;br&gt;fattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock&lt;br&gt;skattetillägg tas ut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underlaget för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invänd-&lt;br&gt;ningar som rör någon annan fråga än den som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut om skattetillägg enligt 2 § andra stycket skall undanröjas&lt;br&gt;om en deklaration kommit in inom en månad från utgången av den månad&lt;br&gt;då den skattskyldige fått del av beslutet om skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning eller felskrivning, när felaktigheten&lt;br&gt;uppenbart framgår av deklarationen eller av något annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande från den skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om avvikelsen avser bedömningen av ett skriftligt yrkande, till Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;exempel i fråga om ett avdrag eller om värdet av ett uttag, och av-&lt;br&gt;vikelsen inte gäller någon uppgift i sak, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift från skattetillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattetillägg skall efterges, om felaktigheten eller underlåtenheten kan&lt;br&gt;antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta&lt;br&gt;ut skattetillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får efterges när det belopp som kunde ha undandragits&lt;br&gt;genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift får bara avse skattetillägget i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skattetillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om skatt&lt;br&gt;får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det&lt;br&gt;slutliga beslutet i målet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som annars föreskrivs om omprövning och över-&lt;br&gt;klagande skall den skattskyldiges yrkande i fråga om ett skattetillägg&lt;br&gt;prövas, om beslutet i den beskattningsfråga som föranlett skattetillägget&lt;br&gt;inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådana yrkanden av Riks-&lt;br&gt;skatteverket till förmån för skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om ett yrkande om&lt;br&gt;eftergift inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg ändras,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten göra den ändring av beslutet om skattetillägg som&lt;br&gt;föranleds av det nya beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett skattetillägg eller de sammanlagda skattetilläggen som skulle&lt;br&gt;tas ut av en skattskyldig för en och samma redovisningsperiod inte&lt;br&gt;uppgår till 100 kronor tas inte något skattetillägg ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelserna i 1-9 §§ gäller även den som oriktigt har uppgett&lt;br&gt;att han driver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattetillägg får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut om efterbeskattning får inte avse enbart skattetillägg, utom Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;i de fall som avses i 15 kap. 11 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna om skattetillägg enligt denna lag tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall skatt fastställs och uppbärs vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Återbetalning av skatt till icke skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning till utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Utländska företagare som vill få återbetalning av ingående skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1-4 §§ skall ansöka om detta hos Skattemyndigheten i Koppar-&lt;br&gt;bergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ansökan om återbetalning skall avse en period om minst tre på&lt;br&gt;varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett&lt;br&gt;kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får&lt;br&gt;omfatta kortare tid än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ansökan skall göras på en blankett enligt formulär som fastställs av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Till ansökan&lt;br&gt;skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. faktura eller jämförlig handling som innehåller sådana uppgifter som&lt;br&gt;anges i 11 kap. 5 § första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande har&lt;br&gt;rätt till återbetalning, exempelvis bevis om hans verksamhet i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte om den ingående skatten hänför sig till&lt;br&gt;omsättning i sådan verksamhet som avses i 8 kap. 17 § andra stycket och&lt;br&gt;ersättningen understiger 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ansökan skall ha kommit in senast sex månader efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår som den avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett beslut i en fråga som avser återbetalning av ingående skatt skall&lt;br&gt;på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att hans&lt;br&gt;ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär&lt;br&gt;återbetalning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte omprövas Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;om den har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om omprövning skall vara skriftlig. Den skall ha kommit&lt;br&gt;in till Skattemyndigheten i Kopparbergs län senast ett år efter utgången&lt;br&gt;av det kalenderår som den tidigare ansökningen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ingående skatt har återbetalats med ett för högt belopp på grund&lt;br&gt;av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på grund av fel-&lt;br&gt;räkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han&lt;br&gt;fått för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp som den sökande enligt beslut skall betala tillbaka får räknas&lt;br&gt;av mot ingående skatt som han har rätt att få tillbaka på grundval av en&lt;br&gt;annan ansökan än den som föranlett den felaktiga återbetalningen.&lt;br&gt;Beloppet får räknas av även om beslutet om betalningsskyldighet inte&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Åtgärder för att ta ut ett oriktigt erhållet återbetalningsbelopp får inte&lt;br&gt;vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket be-&lt;br&gt;loppet betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 7 § första stycket får verkstäl-&lt;br&gt;las enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en oriktig&lt;br&gt;uppgift som är ägnad att leda till att ingående skatt återbetalas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1-4 §§ med ett för högt belopp döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader, om inte gärningen är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning till andra än utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-13 §§ skall ansöka om detta hos den myndighet som enligt 12 kap. 2 §&lt;br&gt;skall pröva ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En ansökan om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i&lt;br&gt;den form som föreskrivs i denna lag för deklaration av ingående skatt i&lt;br&gt;en verksamhet som medför skattskyldighet. För den som ansöker om&lt;br&gt;sådan återbetalning gäller vad som föreskrivs i 12-18 och 20-22 kap. i&lt;br&gt;fråga om den som är skattskyldig, om inget annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 10, 11 eller 12 § Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;och inte registreras enligt 14 kap. 1 § skall ändå registreras, om det inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av ett beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § skall&lt;br&gt;alltid registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen meddelar föreskrifter om förfarandet vid återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning som avses i första stycket betalas inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den skattskyldige och av Riksskatteverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;eller rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att avvisa ett överklagande till länsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 10 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut enligt 14 kap. 1 § andra stycket, 23 och 24 §§ och 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § i fråga om registrering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om skattskyldighet eller anstånd med att lämna deklaration eller&lt;br&gt;betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har fattat om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos Länsrätten i Kopparbergs län.&lt;br&gt;Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräk-&lt;br&gt;ningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med över-&lt;br&gt;klagande av beslut om betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Andra beslut av en skattemyndighet enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos Riksskatteverket, om inte annat följer av 3 §. Riksskatteverkets beslut&lt;br&gt;med anledning av ett sådant överklagande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreläggande vid vite och beslut om skatterevision enligt denna lag&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den skattskyldiges överklagande enligt 1 § första stycket skall ha&lt;br&gt;kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni&lt;br&gt;sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår som&lt;br&gt;beslutet avser har gått ut och den skattskyldige har fått del av beslutet&lt;br&gt;efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in&lt;br&gt;inom två månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte har gått Prop. 1993/93.99&lt;br&gt;honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När skattemyndigheten prövar om ett överklagande av den skatt-&lt;br&gt;skyldige har kommit in i rätt tid gäller, utöver vad som följer av&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223), att överklagandet inte skall avvisas, om det&lt;br&gt;inom överklagandetiden har kommit in till en annan skattemyndighet än&lt;br&gt;den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol. Över-&lt;br&gt;klagandet skall då omedelbart sändas över till den skattemyndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till&lt;br&gt;skattemyndigheten eller domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 § eller&lt;br&gt;hinder mot omprövning finns enligt 15 kap. 3 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den skattskyldige begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om myndigheten ändrar beslutet på ett annat sätt än den skattskyldige&lt;br&gt;begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Myndigheten&lt;br&gt;får lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet om det&lt;br&gt;finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om överklagandet inte avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut&lt;br&gt;och övriga handlingar i ärendet till länsrätten eller, i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, till Riksskatteverket. Om det finns särskilda skäl får överklagandet&lt;br&gt;överlämnas utan föregående omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett överklagande av Riksskatteverket enligt 1 § första stycket skall&lt;br&gt;ha kommit in inom den tidsfrist som enligt 15 kap. 8, 9 och 13-18 §§&lt;br&gt;gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndigheten eller&lt;br&gt;efter denna tid men inom två månader från den dag det överklagade&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och&lt;br&gt;det yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha&lt;br&gt;kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan&lt;br&gt;om skattetillägg som är föranledd av beslutet föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller&lt;br&gt;för mål enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut med anledning av överklagande av beslut om anstånd Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;med att lämna deklaration eller betala skatt får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den särskilda nämnd som avses i 2 § lagen (1951:442) om förhands-&lt;br&gt;besked i taxeringsfrågor (Skatterättsnämnden) kan på ansökan av den som&lt;br&gt;är eller kan komma att bli skattskyldig enligt denna lag meddela&lt;br&gt;förhandsbesked i frågor som avser den sökandes skattskyldighet.&lt;br&gt;Förhandsbesked får meddelas om det är av vikt med hänsyn till den&lt;br&gt;sökandes intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig och ha kommit in&lt;br&gt;innan den första redovisningsperiod har börjat som berörs av den fråga&lt;br&gt;förhandsbeskedet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I övrigt gäller bestämmelserna i 2-4 §§, 5 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-11 §§ lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksam-&lt;br&gt;het enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öresutjämning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Belopp som avser omsättning eller skatt enligt denna lag anges i hela&lt;br&gt;krontal så att öretal faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och&lt;br&gt;återbetalas inte heller. I fråga om skattetillägg gäller 18 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbos ansvar för skatt enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett dödsbo svarar inte med mera än tillgångarna i boet för sådan skatt&lt;br&gt;enligt denna lag som påförts en avliden eller ett dödsbo efter den som&lt;br&gt;avlidit under den redovisningsperiod som skatten avser. Om boet har&lt;br&gt;skiftats svarar varje bodelägare endast för den skatt som är hänförlig till&lt;br&gt;hans lott och inte i något fall med mera än hans lott i boet utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan statlig skatt eller avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/93:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en statlig skatt eller avgift skall beräknas som enligt en särskild&lt;br&gt;bestämmelse skall tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande&lt;br&gt;värde skall värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representant för utländsk företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt denna lag skall&lt;br&gt;företrädas av en av skattemyndigheten godkänd representant. En sådan&lt;br&gt;representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som&lt;br&gt;ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksam-&lt;br&gt;het som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske&lt;br&gt;företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Skattemyndigheten&lt;br&gt;kan kräva att säkerhet ställs för skattens betalning. Underlag för kontroll&lt;br&gt;av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte en utländsk företagare som är juridisk person&lt;br&gt;och har ett fast driftställe här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag skall ett med-&lt;br&gt;delande som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person anses&lt;br&gt;vara lämnat av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att upp-&lt;br&gt;giftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vite får inte föreläggas staten, en kommun eller en tjänsteman i&lt;br&gt;tjänsten. Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som&lt;br&gt;är behörig enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets&lt;br&gt;lämplighet bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av skatt enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;medge en skattskyldig nedsättning av eller befrielse från skatt enligt&lt;br&gt;denna lag om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg gäller i stället för&lt;br&gt;första stycket de särskilda bestämmelserna i 16 och 18 kap. Om nedsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning eller befrielse medges enligt första stycket, får medgivandet dock Prop. 1993/93:99&lt;br&gt;avse även ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av riksdagens finans- och skatteutskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Under tid då riksmöte inte pågår kan riksdagens finans- och&lt;br&gt;skatteutskott på förslag av regeringen bestämma om skattesatser för skatt&lt;br&gt;enligt denna lag eller besluta att sådan skatt skall börja eller upphöra att&lt;br&gt;tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 då lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt och lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt&lt;br&gt;till utländska företagare skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med skatt enligt denna lag likställs i tillämpliga delar skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I verksamhet som avser upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel&lt;br&gt;eller upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik medges avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt också för skatt som hänför sig till förvärv eller införsel&lt;br&gt;som gjorts fr.o.m. den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut som meddelats av Riksskatteverket med stöd av 76 b § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt och 15 § lagen (1991:119) om återbetalning&lt;br&gt;av mervärdeskatt till utländska företagare före den 1 juli 1993 överklagas&lt;br&gt;enligt de bestämmelser som gällde dessförinnan. Överklagandet skall&lt;br&gt;dock ges in till Skattemyndigheten i Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § andra meningen tillämpas först från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1995. Till utgången av 1994 gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 49 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess lydelse före den 1 juli&lt;br&gt;1986 gäller fortfarande för en upplåtelse av rätt till patent, nyttjanderätt&lt;br&gt;till konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt&lt;br&gt;nyttjanderätt till system eller program för automatisk databehandling om&lt;br&gt;skriftligt avtal om upplåtelsen träffats före nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 20 §§ samt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning&lt;br&gt;i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte-&lt;br&gt;pliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;br&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels&lt;br&gt;i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen&lt;br&gt;avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;angiven livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum&lt;br&gt;angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del&lt;br&gt;av barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för&lt;br&gt;resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av ett sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och&lt;br&gt;hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom riket och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte&lt;br&gt;överstiger faktiska resekostnader och vid köming med egen bil inte&lt;br&gt;överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särkilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 75 a § fjärde&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;36 § 3 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;§ tullagen&lt;br&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett be-&lt;br&gt;skattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 75 a § fjärde&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;36 § 3 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt, 50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, 22 §&lt;br&gt;tullagen (1973:670), 20 § lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftssky ldighet beträffande vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt, 22&lt;br&gt;(1973:670), &amp;nbsp;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 40 §&lt;br&gt;lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter, 24 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 32 och 34 §§ tullagen&lt;br&gt;(1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter inte redovisas i kon-&lt;br&gt;trolluppgift om sådan ränta för den&lt;br&gt;skattskyldige under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår sammanlagt inte uppgår till&lt;br&gt;500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 40 §&lt;br&gt;lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter, 24 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, 32&lt;br&gt;och 34 §§ tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;eller 16 kap. 15 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter inte redovisas i kon-&lt;br&gt;trolluppgift om sådan ränta för den&lt;br&gt;skattskyldige under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår sammanlagt inte uppgår till&lt;br&gt;500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknats med vid inkomstredovis-&lt;br&gt;ningen anses skatten, om den beta-&lt;br&gt;lats till staten, som en sådan&lt;br&gt;speciell skatt för vilken avdrag&lt;br&gt;medges vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;enligt denna lag. Tillföljd av detta&lt;br&gt;utgör belopp som har återbetalats&lt;br&gt;eller fallit bort eller beträffande&lt;br&gt;vilket indrivningen avbrutits, och&lt;br&gt;för vilket avdrag medgetts vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen, skattepliktig&lt;br&gt;intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukför-&lt;br&gt;säkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som&lt;br&gt;anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och 14&lt;br&gt;§§ lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:000) samt kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och dröjsmålsavgift&lt;br&gt;beräknad enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;br&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 44 a och 46 §§ lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, 5&lt;br&gt;kap. 12 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter, 13 och 14 &amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare, 30 §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) och 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) samt&lt;br&gt;kvarskatteavgift och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;br&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natur-&lt;br&gt;gasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m. m. i vidare mån&lt;br&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen&lt;br&gt;(1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen&lt;br&gt;(1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:000) för vilken&lt;br&gt;det finns rätt till avdrag enligt&lt;br&gt;8 kap. eller rätt till återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23? Avdrag får göras för fas-&lt;br&gt;tighetsskatt och särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader och speciella&lt;br&gt;för näringsverksamheten utgående&lt;br&gt;skatter och avgifter till det allmän-&lt;br&gt;na. Däremot får svenska allmänna&lt;br&gt;skatter inte dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Avdrag får göras för fas-&lt;br&gt;tighetsskatt och särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader och speciella&lt;br&gt;för näringsverksamheten utgående&lt;br&gt;skatter och avgifter till det allmän-&lt;br&gt;na. Däremot får svenska allmänna&lt;br&gt;skatter inte dras av (se 20 §).&lt;br&gt;Avdrag får dock göras för mervär-&lt;br&gt;desskatt som har återförts enligt 9&lt;br&gt;kap. 5 eller 6 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000) och inbetalats till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattnings-&lt;br&gt;havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för&lt;br&gt;reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av&lt;br&gt;fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt och ränta enligt lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:848.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i&lt;br&gt;taxeringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1951:442) om förhandsbesked i&lt;br&gt;taxeringsfrågor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbesked får, om det är av synnerlig vikt för någon, efter&lt;br&gt;ansökan lämnas angående viss fråga, som avser sökandens taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader samt fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Gäller ansökningen fråga&lt;br&gt;om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt får förhandsbesked&lt;br&gt;meddelas, om det är av vikt för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor som avses i första stycket far förhandsbesked också meddelas,&lt;br&gt;om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket&lt;br&gt;skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbe-&lt;br&gt;sked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anses som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt att erhålla&lt;br&gt;förhandsbesked finns också i lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, lag-&lt;br&gt;en (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter och fordons-&lt;br&gt;skattelagen (1988:327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt att erhålla&lt;br&gt;förhandsbesked finns också i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, fordons-&lt;br&gt;skattelagen (1988:327) och mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:850.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § 1 mom., 27 b och 38 a §§ orden &amp;quot;lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1—5 lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mervärdesskatt i fall som&lt;br&gt;avses i 21 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mervärdesskatt som redovi-&lt;br&gt;sas i allmän självdeklaration enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annuitet på avdikningslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. avgift enligt lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av&lt;br&gt;kontantförmåner vid arbetslöshet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. skatt enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. De äldre bestämmelserna&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om preliminär och slutlig skatt som&lt;br&gt;belöper på tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1974:771&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. 1992:680&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b § 1992:680&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 a § 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:994.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;br&gt;lagens rubrik 1975:272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1993:474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 55 § civilförsvarslagen (1960:74)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 53 § utgår för särskilda kostnader för att anordna&lt;br&gt;skyddsrummet. Sådana kostnader kunna avse förstärkning av byggnads-&lt;br&gt;stomme samt anskaffning och iordningställande av särskilda dörrar och&lt;br&gt;karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem,&lt;br&gt;gasfång och annan särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning&lt;br&gt;utgår även för vård och underhåll av skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår med ett grundbelopp och tillägg till grundbeloppet.&lt;br&gt;Grundbeloppet och tillägget fastställes av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet utgöres av en fast del, som är lika stor för varje&lt;br&gt;skyddsrum, och en rörlig del som beräknas efter antalet platser i&lt;br&gt;skyddsrummet. Vid fastställande av grundbelopp skall beaktas om den del&lt;br&gt;av byggnaden, i vilken skyddsrummet har anordnats, skulle ha utförts&lt;br&gt;utan bärande väggar av betong om skyddsrum ej hade anordnats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som erfordras för att&lt;br&gt;skyddsrummet under fredstid skall kunna användas för annat än skydds-&lt;br&gt;rumsändamål. Sådana kostnader kunna avse särskilda anordningar för att&lt;br&gt;kunna tillsluta dörrar, fönster och andra öppningar. Tillägg kan också&lt;br&gt;utgå för kostnader för särskilda åtgärder som vidtagas för förstärkningar&lt;br&gt;mot ras eller på grund av särskilt besvärliga grundläggningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningens storlek skall grundbelopp och tillägg&lt;br&gt;till grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid&lt;br&gt;tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägare av anläggning eller&lt;br&gt;byggnad ej är redovisningsskyldig&lt;br&gt;enligt lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt, skall grundbeloppet och&lt;br&gt;tillägg till grundbeloppet uppräknas&lt;br&gt;med den vid tidpunkten för skydds-&lt;br&gt;rummets slutbesiktning&lt;br&gt;skattesatsen enligt 13 §&lt;br&gt;mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillämpningen av&lt;br&gt;rummets utförande leder till att ersättningen i visst fall blir uppenbart&lt;br&gt;obillig för den ersättningsberättigade, får ersättningen bestämmas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande&lt;br&gt;lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägare av anläggning eller&lt;br&gt;byggnad ej är redovisningsskyldig&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000), skall grundbeloppet&lt;br&gt;och tillägg till grundbeloppet upp-&lt;br&gt;räknas med den vid tidpunkten för&lt;br&gt;skyddsrummets slutbesiktning gäl-&lt;br&gt;lande skattesatsen enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra-fjärde stycket med hänsyn till skydds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre belopp enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:1026.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1961:372) om bensinskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden&lt;br&gt;&amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:993.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 4 § 1993:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och&lt;br&gt;rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags&lt;br&gt;tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om&lt;br&gt;ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen&lt;br&gt;(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen&lt;br&gt;(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen&lt;br&gt;(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt&lt;br&gt;för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m. fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader, lagen (1993:000) om expansionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;stämpelskattelagen (1964:308),&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, vägtrafik-&lt;br&gt;skattelagen (1973:601), lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1976:338) om vägtrafikskatt på&lt;br&gt;vissa fordon, som icke är regist-&lt;br&gt;rerade i riket, lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;br&gt;lagen (1978:144) om skatt på vissa&lt;br&gt;resor, lagen (1982:691) om skatt&lt;br&gt;på vissa kassettband, lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;stämpelskattelagen (1964:308),&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, vägtrafik-&lt;br&gt;skattelagen (1973:601), lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1976:338) om vägtrafikskatt på&lt;br&gt;vissa fordon, som icke är regist-&lt;br&gt;rerade i riket, lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;br&gt;lagen (1978:144) om skatt på vissa&lt;br&gt;resor, lagen (1982:691) om skatt&lt;br&gt;på vissa kassettband, lagen&lt;br&gt;(1982:1200) om skatt på video-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:1200) om skatt på video-&lt;br&gt;bandspelare, lagen (1982:1201) om&lt;br&gt;skatt på viss elektrisk kraft, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsätt-&lt;br&gt;ning av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1983:1104) om särskild skatt för&lt;br&gt;elektrisk kraft från kärnkraftverk,&lt;br&gt;lagen (1984:351) om totalisator-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:355) om skatt på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om avgift&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om avgift på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på&lt;br&gt;utsläpp av kväveoxider vid ener-&lt;br&gt;giproduktion, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar,&lt;br&gt;lagen (1990:1087) om lagerskatt&lt;br&gt;på vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1992:1745) om allmän&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:000) om allmän avgift för&lt;br&gt;finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande&lt;br&gt;skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bandspelare, lagen (1982:1201) om&lt;br&gt;skatt på viss elektrisk kraft, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsätt-&lt;br&gt;ning av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1983:1104) om särskild skatt för&lt;br&gt;elektrisk kraft från kärnkraftverk,&lt;br&gt;lagen (1984:351) om totalisator-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:355) om skatt på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om avgift&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om avgift på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på&lt;br&gt;utsläpp av kväveoxider vid ener-&lt;br&gt;giproduktion, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar,&lt;br&gt;lagen (1990:1087) om lagerskatt&lt;br&gt;på vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, skattetillägg eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 18 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot; skall&lt;br&gt;bytas ut mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om mål enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 18 § 1993:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:99&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsbe-&lt;br&gt;rättigade skattefordringar m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 1 § 1993:847.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-&lt;br&gt;och avgiftsprocessen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-&lt;br&gt;och avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig vid revi-&lt;br&gt;sion eller annan granskning för&lt;br&gt;fastställande av tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt lagen (1908:128&lt;br&gt;s 1) om bevillningsavgifter för&lt;br&gt;särskilda förmåner och rättigheter,&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324), lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt, lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt,&lt;br&gt;kupongskattelagen (1970:624),&lt;br&gt;vägtrafikskattelagen (1973:601),&lt;br&gt;tullagen (1973:670), lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, lagen (1986:1225) om&lt;br&gt;tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, under-&lt;br&gt;stödsföreningar och pensionsstiftel-&lt;br&gt;ser, tullagen (1987:1065), for-&lt;br&gt;donsskattelagen (1988:327), lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;och lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig vid revi-&lt;br&gt;sion eller annan granskning för&lt;br&gt;fastställande av tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt lagen (1908:128&lt;br&gt;s 1) om bevillningsavgifter för&lt;br&gt;särskilda förmåner och rättigheter,&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324), lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;br&gt;kupongskattelagen (1970:624),&lt;br&gt;vägtrafikskattelagen (1973:601),&lt;br&gt;tullagen (1973:670), lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, lagen (1986:1225) om&lt;br&gt;tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, under-&lt;br&gt;stödsföreningar och pensionsstiftel-&lt;br&gt;ser, tullagen (1987:1065), for-&lt;br&gt;donsskattelagen (1988:327), lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta,&lt;br&gt;lagen (1991:591) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl. och mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till&lt;br&gt;bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast&lt;br&gt;två veckor före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats&lt;br&gt;sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna&lt;br&gt;ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,&lt;br&gt;som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall&lt;br&gt;det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla&lt;br&gt;uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställan-&lt;br&gt;de direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela&lt;br&gt;upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för prelimär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 79 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 22 § lagen om mervärdeskatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller särskild deklaration enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna&lt;br&gt;genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt&lt;br&gt;12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt&lt;br&gt;uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;beträffande koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fordran enligt 1, 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatte- eller avgiftsbelopp&lt;br&gt;jämte dröjsmålsavgift eller ränta&lt;br&gt;som företrädare för juridisk person&lt;br&gt;är skyldig att betala enligt 77 a §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 48 a §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, 17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;br&gt;5 kap. 17 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter eller 21 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatte- eller avgiftsbelopp&lt;br&gt;jämte dröjsmålsavgift eller ränta&lt;br&gt;som företrädare för juridisk person&lt;br&gt;är skyldig att betala enligt 77 a §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 17 §&lt;br&gt;1 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt, 5 kap. 17 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 21 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socia-&lt;br&gt;lavgifter från arbetsgivare eller&lt;br&gt;16 kap. 17 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på&lt;br&gt;utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning får&lt;br&gt;ske här i riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 2 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt, avgift eller ränta som&lt;br&gt;en företrädare för juridisk person är skyldig att betala enligt 48 a § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:635.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1, 5 och 6 §§ orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot;&lt;br&gt;skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad&lt;br&gt;revision, verkställt taxerings- eller&lt;br&gt;mervärdesskattebesök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;26 a § lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt. För varje sådan åtgärd&lt;br&gt;får anges tid, art, beskattnings-&lt;br&gt;period, skatteslag, myndighets be-&lt;br&gt;slut om beloppsmässiga ändringar&lt;br&gt;av skatt eller underlag för skatt&lt;br&gt;med anledning av åtgärden samt&lt;br&gt;uppgift huruvida bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgift&lt;br&gt;om innehav av skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt, uppgifter om beslut&lt;br&gt;om återkallelse av skattsedel på&lt;br&gt;preliminär F-skatt med angivande&lt;br&gt;av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), lagen om mervärde-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare, lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta, lagen (1990:912) om ned-&lt;br&gt;sättning av socialavgifter och lagen&lt;br&gt;(1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på ackumulerad in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad&lt;br&gt;revision, verkställt taxerings- eller&lt;br&gt;mervärdesskattebesök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;17 kap. 4 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000). För varje sådan åtgärd&lt;br&gt;får anges tid, art, beskattningspe-&lt;br&gt;riod, skatteslag, myndighets beslut&lt;br&gt;om beloppsmässiga ändringar av&lt;br&gt;skatt eller underlag för skatt med&lt;br&gt;anledning av åtgärden samt uppgift&lt;br&gt;huruvida bokföringsskyldighet har&lt;br&gt;fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgift&lt;br&gt;om innehav av skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt, uppgifter om beslut&lt;br&gt;om återkallelse av skattsedel på&lt;br&gt;preliminär F-skatt med angivande&lt;br&gt;av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter, mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000), och lagen&lt;br&gt;(1951:763) om beräkning av statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst samt uppgifter om redovis-&lt;br&gt;ning, inbetalning och återbetalning&lt;br&gt;av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt på ackumulerad in- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;komst samt uppgifter om redovis-&lt;br&gt;ning, inbetalning och återbetalning&lt;br&gt;av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, allmän&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om&lt;br&gt;anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-&lt;br&gt;talningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-&lt;br&gt;demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om&lt;br&gt;ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt&lt;br&gt;från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,&lt;br&gt;beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som&lt;br&gt;ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera&lt;br&gt;ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för&lt;br&gt;planerad eller pågående revision&lt;br&gt;samt beskattningsperiod och skat-&lt;br&gt;teslag som denna avser samt upp-&lt;br&gt;gift om tid för planerat taxerings-&lt;br&gt;eller mervärdesskattebesök eller&lt;br&gt;annat sammanträffande enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a&lt;br&gt;§ lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för&lt;br&gt;planerad eller pågående revision&lt;br&gt;samt beskattningsperiod och&lt;br&gt;skatteslag som denna avser samt&lt;br&gt;uppgift om tid för planerat&lt;br&gt;taxerings- eller mervärdesskatte-&lt;br&gt;besök eller annat sammanträffande&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen&lt;br&gt;eller 17 kap. 4 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankgironummer, om personen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-&lt;br&gt;dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för lev-&lt;br&gt;nadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift&lt;br&gt;och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för&lt;br&gt;bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut&lt;br&gt;om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansom-&lt;br&gt;slutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift som skall lämnas enligt 2 kap. 17 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om&lt;br&gt;uppskovsavdrag enligt lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 7 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 1993:903&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § 1991:1920&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1991:1920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i vissa företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om års-&lt;br&gt;redovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar&lt;br&gt;för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen&lt;br&gt;sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn&lt;br&gt;ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som&lt;br&gt;kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-&lt;br&gt;tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även&lt;br&gt;i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiges kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 19 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 22 § lagen om mervärdeskatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller särskild deklaration enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast&lt;br&gt;sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1322.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och prisregleringsavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller även i fråga om vite&lt;br&gt;som förelagts med stöd av lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 9 kap. 3 § 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 25 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt&amp;quot; skall bytas ut mot ”mervärdesskattelagen (1994:000).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 25 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 25 § 1992:684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller&lt;br&gt;annars utbetalas på grund av bestämmelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervär- 3. mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deskatt med undantag av 76 a §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1994:000) med undantag av 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 6 och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979), lagen (1973:981)&lt;br&gt;om frihet från införselavgift, tullagen (1987:1065), lagen (1987:1069) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m. eller lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift&lt;br&gt;vid införsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller&lt;br&gt;författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då&lt;br&gt;utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Kopparbergs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 27 §&lt;br&gt;lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 6 § lagen (1961:372) om&lt;br&gt;bensinskatt och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-&lt;br&gt;don.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut&lt;br&gt;som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i&lt;br&gt;2 § första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;br&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida års-&lt;br&gt;redovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall&lt;br&gt;revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse,&lt;br&gt;om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-&lt;br&gt;damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna&lt;br&gt;lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-&lt;br&gt;damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i&lt;br&gt;berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela med-&lt;br&gt;lemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 19 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 22 § lagen om mervärdeskatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller särskild deklaration enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte&lt;br&gt;har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts&lt;br&gt;fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 28 och 30 §§ tullagen (1987:1065)’ orden&lt;br&gt;&amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 28 och&lt;br&gt;30 §§ gäller dock fortfarande i fråga om belopp som hänför sig till tiden&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 30 § 1991:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller&lt;br&gt;avgift (taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av kon-&lt;br&gt;tantförmåner vid arbetslöshet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1993:000) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;br&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål&lt;br&gt;om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;gäller även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;för fastställelse av mervärdesskatt&lt;br&gt;i vissa fall framgår av 21 § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;gäller även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;för fastställelse av mervärdesskatt&lt;br&gt;i vissa fall framgår av 14 kap. 28 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 kap.&lt;br&gt;1 § gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 och 16 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansföretag,&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 §, i företag som upphört att&lt;br&gt;vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige är närstående till företagsledare i sådant företag&lt;br&gt;som avses i 3 och skall lämna uppgifter enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;br&gt;är skyldig att redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskattnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföre-&lt;br&gt;tag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom&lt;br&gt;närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande&lt;br&gt;fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas&lt;br&gt;för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med&lt;br&gt;eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt&lt;br&gt;21 § lagen (1968:430) om mervär-&lt;br&gt;deskatt redovisa mervärdesskatt i&lt;br&gt;sin självdeklaration, skall han läm-&lt;br&gt;na de uppgifter som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt&lt;br&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000) redovisa mervärdes-&lt;br&gt;skatt i sin självdeklaration, skall&lt;br&gt;han lämna de uppgifter som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om mervärdesskatten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för att besluta om mervärdesskat- Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. Ägaruppgifterna&lt;br&gt;skall avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 2 kap.&lt;br&gt;13 och 16 §§ gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som&lt;br&gt;belöper på tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till&lt;br&gt;kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1990:578) om särskilt bidrag till&lt;br&gt;kommuner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&amp;quot; skall bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;mervärdesskattelagen (1994:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 1 § 1990:1154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken ske för&lt;br&gt;fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervär-&lt;br&gt;deskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordonsskattelagen(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1989:471) om inves-&lt;br&gt;teringsskatt för vissa byggnads-&lt;br&gt;arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1989:471) om inves-&lt;br&gt;teringsskatt för vissa byggnads-&lt;br&gt;arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2&lt;br&gt;utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 2 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Lundgren, P. Wester-&lt;br&gt;berg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ny mervärdesskattelag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatten infördes den 1 januari 1969 genom lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt, ML (prop. 1968:100, bet. 1968:BeU45, rskr.&lt;br&gt;1968:294)'. Samtidigt upphävdes förordningen (1959:507) om allmän&lt;br&gt;varuskatt, som hade varit i kraft sedan den 1 januari 1960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML har alltsedan sin tillkomst ändrats ett stort antal gånger. En fort-&lt;br&gt;löpande teknisk översyn gjordes av Mervärdeskatteutredningen (Fi&lt;br&gt;1971:05) under åren 1971 - 1987. Slutbetänkandet (SOU 1987:45) hade&lt;br&gt;föregåtts av tio delbetänkanden. Förslagen ledde i allt väsentligt till&lt;br&gt;ändrad lagstiftning. Även därefter har ett stort antal ändringar gjorts i&lt;br&gt;ML. Här kan särskilt nämnas den utvidgning av beskattningsområdet som&lt;br&gt;genomfördes som en del av skattereformen efter förslag från kommittén&lt;br&gt;för indirekta skatter (KIS) i betänkandet Reformerad mervärdeskatt m.m.&lt;br&gt;(SOU 1989:35). Betänkandet innehöll också förslag om upphävande av&lt;br&gt;vissa bemyndiganden m.m. i syfte att anpassa ML till de krav som&lt;br&gt;numera ställs i regeringsformen. KIS gjorde i övrigt inte någon lagteknisk&lt;br&gt;genomgång av ML. Förslagen trädde i kraft i två etapper, dels den&lt;br&gt;1 januari 1990 (prop. 1989/90:50, bet. 1989/90:SkU10, rskr.&lt;br&gt;1989/90:96, SFS 1989:1027), dels den 1 januari 1991 (prop.&lt;br&gt;1989/90:111, bet. 1989/90:SkU31, rskr. 1989/90:357, SFS 1990:576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1990 tillkallade chefen för Finansdepartementet en särskild&lt;br&gt;utredningsman, regeringsrådet Leif Lindstam, med uppdrag att göra en&lt;br&gt;teknisk översyn av mervärdeskatten (dir. 1990:1). Utredningsarbetet&lt;br&gt;skulle också syfta till att så långt möjligt harmonisera lagstiftningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Intill den 1 januari 1975 var lagen betecknad som förordning om mervärdeskatt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systematiskt hänseende med den ordning som råder inom EG. Utred- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;ningen antog namnet Utredningen om teknisk översyn av mervärde-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om en i december 1991 tillsatt&lt;br&gt;utredning med uppgift att lämna förslag till den tekniska anpassning av&lt;br&gt;bl.a. mervärdesskatten som behövs vid ett svenskt medlemskap i EG (Fi&lt;br&gt;1991:09).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om teknisk översyn av mervärdeskattelagen lämnade i&lt;br&gt;september 1990 delbetänkandet Återbetalning av mervärdeskatt till&lt;br&gt;utländska företagare (SOU 1990:67). Detta delbetänkande har legat till&lt;br&gt;grund för lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt till&lt;br&gt;utländska företagare som infördes den 1 april 1991 (prop. 1990/91:72,&lt;br&gt;bet. 1990/91 :SkU13, rskr. 1990/91:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ny mervär-&lt;br&gt;desskattelag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (SOU 1992:6). Betänkandet ligger till grund för den nu&lt;br&gt;aktuella propositionen. Den primära utgångspunkten för utredningen har&lt;br&gt;varit att genomföra en författningsteknisk översyn av ML. Förslag till&lt;br&gt;materiella ändringar har också lämnats. Vissa materiella ändringsförslag&lt;br&gt;är direkt föranledda av den tekniska översynen och behandlas i denna&lt;br&gt;proposition. Hit hör exempelvis ändringar som i huvudsak utgör konse-&lt;br&gt;kvenser av den eftersträvade samordningen med reglerna inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har också lämnats förslag till sådana materiella ändringar&lt;br&gt;som ansetts angelägna mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid&lt;br&gt;tillämpningen av den nuvarande mervärdeskattelagen. Således har skatte-&lt;br&gt;frihet föreslagits för vissa underentreprenörstjänster inom sjukvården,&lt;br&gt;tandvården och den sociala omsorgen. I den delen ledde betänkandet&lt;br&gt;redan den 1 maj 1992 till vissa lagändringar i enlighet med utredningens&lt;br&gt;förslag (prop. 1991/92:122, bet. 1991/92:SkU24, rskr. 1991/92:211, SFS&lt;br&gt;1992:190). Utredningen föreslog även en motsvarande skattefrihet för&lt;br&gt;uppdragstagare som tillhandahåller utbildningstjänster. Denna fråga har&lt;br&gt;hänskjutits till utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdeskattefrågor&lt;br&gt;(jfr prop. 1991/92:122 s. 6). Sistnämnda utredning tillsattes i februari&lt;br&gt;1992 med uppgift att föreslå ändringar av sådana regler i ML som ger&lt;br&gt;upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har vidare förslagits en ändrad utformning av undantaget&lt;br&gt;från skatteplikt för fastighetsupplåtelser. Detta förslag har behandlats i&lt;br&gt;samband med lagändringar genomförda den 1 juli 1993 (prop.&lt;br&gt;1992/93:190, bet. 1992/93:SkU26, rskr. 1992/93:420, SFS 1993:642).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten vid omsättning mellan koncernföretag och skattskyl-&lt;br&gt;digheten vid andrahandsuthyming av fastigheter utgör vissa andra frågor&lt;br&gt;av materiell art som har behandlats i det nu aktuella betänkandet. Utred-&lt;br&gt;ningen lade dock inte fram några förslag till ändrad lagstiftning i dessa&lt;br&gt;avseenden. Frågorna har i stället prövats ytterligare av den tidigare&lt;br&gt;nämnda utredningen (Fi 1992:02), som i november 1992 lämnat förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Utredningen föreslår att den språkligt korrekta stavningen av &amp;quot;mervärdesskatt&amp;quot; med&lt;br&gt;två &amp;quot;s&amp;quot; skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lagstiftning bl.a. avseende dessa frågor i delbetänkande (SOU Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;1992:121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om teknisk översyn av mervärdeskattelagen har även&lt;br&gt;belyst vissa problemområden beträffande avdragsrätten för ingående skatt&lt;br&gt;hänförlig till personbilar m.m. och föreslagit en viss begränsning av&lt;br&gt;denna avdragsrätt. Frågor rörande bl.a. avdragsbestämmelsema inom&lt;br&gt;personbilsområdet har också behandlats av Utredningen (Fi 1992:02) om&lt;br&gt;vissa mervärdeskattefrågor i ett i juli 1993 överlämnat delbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1993:75). Detta betänkande och kvarstående frågor i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:121) bereds f.n. inom regeringskansliet. Jag är därför inte&lt;br&gt;beredd att nu föreslå några ändringar i lagstiftningen i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Utredningen om teknisk översyn av mervärdeskattelagen läm-&lt;br&gt;nade sitt betänkande har ett stort antal lagändringar — den senaste införd&lt;br&gt;i SFS 1993:898 — genomförts i mervärdeskattelagstiftningen. Vissa av&lt;br&gt;ändringarna kommenteras i specialmotiveringen till det nu aktuella lag-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de pågående utredningarna inom mervärdesskatteom-&lt;br&gt;rådet kan det i och för sig finnas anledning att ifrågasätta lämpligheten&lt;br&gt;av att nu införa en ny mervärdesskattelag, som redan inom kort kommer&lt;br&gt;att behöva ändras. Övervägande skäl talar dock för att inte uppskjuta&lt;br&gt;lagstiftningen. Det förslag till ny mervärdesskattelag som nu läggs fram&lt;br&gt;kan förväntas leda till uppenbara förbättringar. Förslaget innebär en i&lt;br&gt;lagtekniskt avseende helt omarbetad och moderniserad lagtext. Lagstift-&lt;br&gt;ningen görs klarare och enhetligare och mer anpassad till den ordning&lt;br&gt;som råder inom EG. Det är därför enligt min mening väsentligt att&lt;br&gt;kommande lagändringar kan genomföras i den nya lagen och att den&lt;br&gt;träder i kraft utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet Ny mervärdesskattelag (SOU 1992:6) har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna, bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena har&lt;br&gt;upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr 673/92). Det lagförslag som utredningen lämnat är omfatt-&lt;br&gt;ande. Jag får därför hänvisa till betänkandet beträffande förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 maj 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslaget till ny mervärdesskattelag och de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370). Lagrådsremissens förslag till mer-&lt;br&gt;värdesskattelag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;br&gt;Förslaget till ändringar i kommunalskattelagen motsvarar, frånsett några&lt;br&gt;redaktionella ändringar, propositionens lagförslag och har inte fogats till&lt;br&gt;protokollet. Lagrådets yttrande över förslagen bör fogas till protokollet&lt;br&gt;som bilaga 3. Lagrådet har föreslagit vissa sakliga ändringar till vilka jag&lt;br&gt;återkommer i det följande. Lagrådets granskning har vidare utöver redak-&lt;br&gt;tionella ändringar lett till vissa förtydliganden och omdisponeringar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagtexten. I dessa delar godtar jag Lagrådets förslag till ändringar och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;tillägg i den mån inte annat framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lagrådets förslag bör göras vissa justeringar. Dessa behandlas i&lt;br&gt;specialmotiveringen till berörda paragrafer. Härutöver bör några redak-&lt;br&gt;tionella jämkningar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att ta upp frågan om lagstiftning med anledning av betänk-&lt;br&gt;andet Ny mervärdesskattelag (SOU 1992:6). I den allmänna motiveringen&lt;br&gt;redogör jag för reformbehovet och för den föreslagna lagens systematik&lt;br&gt;och uppbyggnad samt lämnar förslag till lagändringar i vissa materiella&lt;br&gt;frågor som hör samman med författningsöversynen. Lagförslagen kom-&lt;br&gt;menteras i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;Behovet av teknisk översyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En genomgripande författningsteknisk översyn av lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt (ML) har länge varit påkallad. En annan systematik och&lt;br&gt;uppbyggnad är nödvändig. De önskvärda förändringarna är av sådan art&lt;br&gt;och omfattning att de inte bör göras inom ramen för den nuvarande&lt;br&gt;lagen. Den bristande systematiken beror i huvudsak på att lagstiftningen&lt;br&gt;bygger på den äldre varuskatten och att någon mer genomgående&lt;br&gt;systematisk omarbetning eller översyn inte har skett sedan ML infördes&lt;br&gt;1969 trots ett mycket stort antal ändringar i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML består av dels lagparagrafer, dels anvisningar till dessa. Överskåd-&lt;br&gt;ligheten försvåras av att anvisningarna innehåller inte endast preciseringar&lt;br&gt;av resp, lagparagraf utan också självständiga regleringar, ofta i grund-&lt;br&gt;läggande avseenden. Överskådligheten försvåras ytterligare av att många&lt;br&gt;av de grundläggande bestämmelserna om skattens tilllämpningsområde&lt;br&gt;finns på spridda ställen i anvisningarna. Någon kapitelindelning före-&lt;br&gt;kommer inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet bereddes första gången tillfälle att granska lagen år 1990 i&lt;br&gt;samband med skattereformen. Lagrådet framförde då flera kritiska&lt;br&gt;synpunkter bl.a. vad gällde den begreppsjuridik som ansågs genomsyra&lt;br&gt;lagen. Det framhölls att den översyn som påbörjats av KIS &amp;quot;måste&lt;br&gt;utmynna i en helt annan uppläggning av lagen, där regleringen inte sker&lt;br&gt;genom utvidgningar eller inskränkningar av centrala begrepp utan genom&lt;br&gt;en direkt bestämning av vad som är skattepliktigt och vem som har att&lt;br&gt;redovisa skatt&amp;quot; (jfr prop. 1989/90:111 s. 295).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Den föreslagna lagens systematik och uppbyggnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till ny mervärdesskattelag (NML) har en helt annan&lt;br&gt;uppbyggnad och systematik än ML. Även de olika bestämmelserna i&lt;br&gt;NML är i stor utsträckning utformade på annat sätt än motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i ML. Avsikten med dessa ändringar har varit att skapa en Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;så överskådlig lag som möjligt och därmed göra den mer lättillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i NML är samlade endast i paragrafer och alltså i&lt;br&gt;motsats till ML inte uppdelade på paragrafer och anvisningar. I allmänhet&lt;br&gt;är paragraferna utformade så att varje paragraf reglerar mer begränsade&lt;br&gt;förhållanden än paragraferna och anvisningarna i ML. Det medför att&lt;br&gt;paragraferna är kortare men fler i NML än i ML. De innehåller i regel&lt;br&gt;endast ett eller två textstycken och innehållsrika stycken har fått&lt;br&gt;punktform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är indelat i två avdelningar om sammanlagt tjugotvå&lt;br&gt;kapitel. Materiella bestämmelser om skatten finns i första avdelningen,&lt;br&gt;1-10 kap. Övriga bestämmelser, bl.a. om registrering, deklarationer och&lt;br&gt;domstolsförfarandet finns i andra avdelningen, 11-22 kap. Längre kapitel&lt;br&gt;har gjorts mer överskådliga med hjälp av underrubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär även språkliga ändringar i förhållande till ML. En&lt;br&gt;förenklad meningsbyggnad har eftersträvats. Möjligheterna att göra det&lt;br&gt;har dock i många fall begränsats av att bestämmelserna skall reglera&lt;br&gt;komplicerade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderdomliga uttryck, ord och ordformer har i möjligaste mån bytts ut.&lt;br&gt;Vissa substantiv har i allmänhet skrivits i plural, t.ex. &amp;quot;varor&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;tjänster&amp;quot;. När substantiv har skrivits i singular har de regelmässigt&lt;br&gt;försetts med obestämd artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har framhållit det angelägna i att den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen förenklas och görs mer överskådlig. Från dessa utgångs-&lt;br&gt;punkter är också de flesta remissinstanserna positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser pekar också&lt;br&gt;på regelharmoniseringen med EG som en angelägen åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län anser att överskådlig-&lt;br&gt;heten motverkas av att vissa regler finns spridda i olika kapitel och att&lt;br&gt;lagen därigenom innehåller många hänvisningar. Några remissinstanser&lt;br&gt;däribland Byggentreprenörerna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)&lt;br&gt;anser att man bör överväga att minska antalet specialdefinierade uttryck&lt;br&gt;och i än högre utsträckning än vad som föreslås knyta an till inkomst-&lt;br&gt;beskattningens terminologi. Advokatsamfundet som är positivt till lagför-&lt;br&gt;slaget från språklig och systematisk synpunkt anser dock att detta&lt;br&gt;fortfarande förutsätter mycket goda kunskaper om uppbyggnaden av&lt;br&gt;mervärdesskattesystemet och om innebörden av olika uttryck i bestäm-&lt;br&gt;melserna. Flera remissinstanser ifrågasätter nödvändigheten av sådana&lt;br&gt;lagrum som saknar materiellt innehåll utan endast har informativ&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla följande. Regelsystemet inom mervär-&lt;br&gt;desskatteområdet är omfattande och delvis tekniskt komplicerat. Det stora&lt;br&gt;antalet bestämmelser är en konsekvens av de mångskiftande förhållanden&lt;br&gt;som skall regleras. Det är mot denna bakgrund angeläget att regleringen&lt;br&gt;är så överskådlig som möjligt och att de möjligheter till förenklingar som&lt;br&gt;finns tas tillvara. Utredningens förslag innebär enligt min mening många&lt;br&gt;och klara förbättringar i uppbyggnad och systematik i förhållande till den&lt;br&gt;nuvarande ordningen. Genom att överge tekniken med anvisningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducera paragrafernas längd och genom den språkliga översynen har&lt;br&gt;utredningen gjort lagtexten mer överskådlig och bättre strukturerad.&lt;br&gt;Förslaget innebär också ett väsentligt närmande till den ordning som&lt;br&gt;råder inom EG. Jag ansluter mig till utredningens förslag till lagteknisk&lt;br&gt;lösning men kommer i specialmotiveringen att föreslå vissa tillägg och&lt;br&gt;ändringar utifrån vad som framkommit vid ärendets beredning. Paragrafer&lt;br&gt;i utredningsförslaget som inte har annat innehåll än hänvisningar till&lt;br&gt;andra paragrafer har i allmänhet slopats med hänsyn till de många&lt;br&gt;rubriker och underrubriker som lagförslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som ML varit i kraft har ordet &amp;quot;mervärdeskatt” med ett&lt;br&gt;&amp;quot;s&amp;quot; varit ett vedertaget stavningssätt. De negativa effekterna av att nu&lt;br&gt;ändra stavningen torde dock begränsa sig till att i praktiken bägge sätten&lt;br&gt;att stava på kommer att användas under en övergångsperiod innan&lt;br&gt;blankettförråd m.m. tömts. Jag har därför inte funnit skäl att frångå det&lt;br&gt;uttryckliga önskemål om ändrat stavningsätt som framförts av språklig&lt;br&gt;expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Ändrad innebörd av vissa centrala begrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med skattskyldighet förstås endast skyldigheten att&lt;br&gt;betala skatt till staten. För de fall då skattskyldighet i ML använts&lt;br&gt;endast för att möjliggöra kompensation för mervärdesskatteutgifter,&lt;br&gt;införs bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt till icke&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikten och undantagen från den gäller själva omsättningen&lt;br&gt;av varor och tjänster och inte, som enligt ML, de omsatta varorna&lt;br&gt;eller tjänsterna som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet är i princip alltid yrkesmässig när den utgör&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen och i några ytterliga-&lt;br&gt;re fall (jfr 4 kap. NML). Flera av ML:s inskränkningar av yrkes-&lt;br&gt;mässighetsbegreppet överförs därför till undantagen från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet varor omfattar alla materiella ting och alltså i motsats&lt;br&gt;till i ML även fastigheter. Den nuvarande ordningen att överlåtelse&lt;br&gt;av fastighet inte skall medföra skattskyldighet för säljaren ersätts&lt;br&gt;med att sådana överlåtelser i stället undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), anser att den nya definitionen av skattskyldighet inte har använts&lt;br&gt;konsekvent och genomgående i förslaget. RSV ifrågasätter vidare om&lt;br&gt;konstruktionen med återbetalning av mervärdesskatt i stället för s.k.&lt;br&gt;teknisk skattskyldighet innebär en förenkling. Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län påpekar att många av de företag som enligt utredningen&lt;br&gt;har rätt till återbetalning av skatt också kommer att redovisa utgående&lt;br&gt;skatt för skattepliktig omsättning inom landet och som en följd av detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha avdragsrätt för ingående skatt. Exempel på detta är exportföretag, Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;företag som tillhandahåller nyhetstidningar beträffande annonsintäkter&lt;br&gt;samt även kommuner. Detta talar för att endast ett begrepp bör finnas&lt;br&gt;och enligt skattemyndigheten bör då begreppet avdragsrätt användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom Lagrådet framhållit i samband med&lt;br&gt;skattereformen (jfr prop. 1989/90:111 s 294 f.) bygger ML på ett antal&lt;br&gt;begrepp som i mervärdesskattesammanhang ges specifik innebörd. Ett&lt;br&gt;vanligt förekommande förhållande i ML är att beskattningens räckvidd&lt;br&gt;regleras genom att de olika begreppens innebörd utvidgas eller inskränks&lt;br&gt;för olika omsättningssituationer. Ett sådant begrepp är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt ML är skyldig att betala mervärdesskatt betecknas i&lt;br&gt;lagen som skattskyldig. Skattskyldig i denna mening är den som inom&lt;br&gt;landet i en yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktiga varor eller&lt;br&gt;tjänster (jfr 2 § första stycket 1 ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omsätter varor och tjänster som är undantagna från skatte-&lt;br&gt;plikt, betecknas också i vissa fall som skattskyldig fastän han alltså inte&lt;br&gt;är skyldig att redovisa någon utgående mervärdesskatt till staten (jfr 2 §&lt;br&gt;första stycket 2 ML). Genom denna s.k. tekniska skattskyldighet får han&lt;br&gt;kompensation för sina mervärdesskatteutgifter genom att få &amp;quot;avdragsrätt&amp;quot;&lt;br&gt;för dessa utgifter (den ingående mervärdesskatten). Det kan alltså, såsom&lt;br&gt;Lagrådet påpekat (jfr prop. 1989/90:111 s. 294) vara ett gynnande beslut&lt;br&gt;att bli förklarad skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt åstadkoms att exportföretagen får kompensation för&lt;br&gt;sin ingående skatt. Med export förstås i ML att en vara eller tjänst&lt;br&gt;omsätts utomlands. Som angetts i det föregående gäller skyldigheten att&lt;br&gt;redovisa skatt till staten endast för den som omsätter sina varor eller&lt;br&gt;tjänster inom landet. Genom en särskild bestämmelse i ML betecknas&lt;br&gt;likväl som skattskyldig den som i en yrkesmässig verksamhet omsätter&lt;br&gt;skattepliktiga varor eller tjänster genom export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med utredningen anser jag att med skattskyldighet skall förstås&lt;br&gt;endast skyldigheten att betala skatt till staten. På detta sätt uppnås ett&lt;br&gt;skattskyldighetsbegrepp som står i överenstämmelse med dess språkliga&lt;br&gt;innebörd och som därigenom blir mer lättillgängligt. För de fall då&lt;br&gt;skattskyldighetsbegreppet i ML använts endast för att möjliggöra kom-&lt;br&gt;pensation för mervärdesskatteutgifter, bör bestämmelser införas om åter-&lt;br&gt;betalning av mervärdesskatt till icke skattskyldiga (10 kap. NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon materiell ändring är inte avsedd med förslaget om återbe-&lt;br&gt;talningsrätt. Ansökan om återbetalning av ingående mervärdesskatt skall&lt;br&gt;följa samma bestämmelser som yrkande om avdrag för ingående skatt och&lt;br&gt;ske i samma deklaration. Någon uppdelning mellan å ena sidan ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt i en verksamhet som avser skattepliktig omsättning och&lt;br&gt;som därför medför avdragsrätt och å andra sidan ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;i en verksamhet som medför återbetalningsrätt skall inte heller behöva&lt;br&gt;ske (jfr specialmotiveringen till 8 kap. 14 § och 19 kap. 12 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i ML har i samband med 1991 års reformering av&lt;br&gt;mervärdesskatten utformats så att skatteplikten omfattar alla varor och&lt;br&gt;tjänster som inte särskilt undantagits (7 § första stycket ML). Enligt&lt;br&gt;ordalydelsen tar bestämmelsen sikte på slaget av varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från skatteplikt är emellertid i många fall utformade så att de Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;gäller vid viss omsättning och inte generellt för all omsättning av en viss&lt;br&gt;vara eller tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som gäller enligt ML föreslår jag att&lt;br&gt;skatteplikten skall vara generell för varor och tjänster. Till skillnad från&lt;br&gt;ML bör dock av principiella skäl uttryckligen anges att skatteplikten och&lt;br&gt;undantagen därifrån gäller själva omsättningen av varor och tjänster, inte&lt;br&gt;varorna och tjänsterna som sådana (3 kap. NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML föreskrivs att en verksamhet skall anses som yrkesmässig när&lt;br&gt;inkomsten av denna utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370, KL) eller lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL); jfr punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 §&lt;br&gt;ML. I samma anvisningar i ML finns bestämmelser som innebär att&lt;br&gt;försäljning av inventarier och vissa andra varor i näringsverksamhet inte&lt;br&gt;skall anses som yrkesmässig om verksamheten inte i övrigt medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet näringsverksamhet har fått en preciserad innebörd i samband&lt;br&gt;med inkomstskattereformen. Enligt min mening bör frågan om när en&lt;br&gt;verksamhet i mervärdesskattesammanhang skall anses som yrkesmässig&lt;br&gt;knyta an till inkomstskattelagstiftningen och i princip alltid anses som&lt;br&gt;yrkesmässig när verksamheten utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL&lt;br&gt;och i några ytterligare fall (4 kap. NML). Som en följd av detta föreslår&lt;br&gt;jag att flera av ML:s inskränkningar av yrkesmässighetsbegreppet istället&lt;br&gt;överförs till undantagen från skatteplikt (3 kap. NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel specifikt för ML är varubegreppet. Med begreppet&lt;br&gt;vara förstås i ML i första hand materiellt ting, dock inte fastigheter.&lt;br&gt;Genom denna bestämning av varubegreppet faller omsättning av fastig-&lt;br&gt;heter utanför beskattningens räckvidd. Denna konstruktion av varube-&lt;br&gt;greppet skiljer sig från EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEC,&lt;br&gt;OJ L 145, 13.6.1977). Enligt detta direktiv omfattar varubegreppet all&lt;br&gt;materiell egendom, således även fastigheter. Behövliga regleringar av&lt;br&gt;beskattningens räckvidd görs i stället i princip genom undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att varubegreppet förenklas på så sätt att det skall omfatta&lt;br&gt;materiella ting och till skillnad från ML även fastigheter. Det torde inte&lt;br&gt;vara allmänt språkbruk att beteckna fastighet som vara. Jämfört med&lt;br&gt;utredningsförslaget har därför i förtydligande syfte uttryckligen angetts&lt;br&gt;att fastigheter omfattas av varubegreppet. För att det beskattningsbara&lt;br&gt;området skall förbli oförändrat, trots ändringen av varubegreppets omfatt-&lt;br&gt;ning bör överlåtelser av fastigheter i stället undantas från skatteplikt.&lt;br&gt;Varubegreppet i Sverige kommer genom den ändrade definitionen att få&lt;br&gt;samma konstruktion som inom EG. Konstruktionen har även det värdet&lt;br&gt;att begränsningarna av beskattningens räckvidd därmed kan koncentreras&lt;br&gt;till ett ställe i lagen, nämligen bestämmelserna om undantag från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bestämmelser om uttagsbeskattning i såväl ML som i för-&lt;br&gt;slaget dels för det fall då en skattskyldig tar i anspråk en vara för privat&lt;br&gt;ändamål eller överlåter den utan ersättning eller mot ersättning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiger marknadsvärdet, dels i vissa fall då en skattskyldig för över&lt;br&gt;en vara från en verksamhet till en annan (punkt 2 första stycket a och b&lt;br&gt;av anvisningarna till 2 § ML resp, den föreslagna 2 kap. 2 §). Genom att&lt;br&gt;fastigheter enligt ML inte utgör varor omfattar emellertid ML:s uttagsbe-&lt;br&gt;stämmelser överhuvudtaget inte sådana ianspråktaganden eller överför-&lt;br&gt;ingar av fastigheter. 1 konsekvens med vad som föreslås gälla för över-&lt;br&gt;låtelse av fastigheter bör inte heller uttagsbestämmelserna i förslaget bli&lt;br&gt;tillämpliga i sådana fall. Det uppnås generellt genom att undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt anges gälla all omsättning av fastigheter, dvs. såväl överlåtelse&lt;br&gt;som uttag av nämnda slag. Detta behandlas närmare i specialmotivering-&lt;br&gt;arna till 2 kap. 2-6 §§ och 3 kap. 2 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att fastigheter inte är att anse som varor enligt ML får en&lt;br&gt;skattskyldig köpare inte avdragsrätt enligt 17 § åttonde stycket ML för&lt;br&gt;s.k. fiktiv skatt vid köp av fastighet. Eftersom avdragsrätt för fiktiv skatt&lt;br&gt;enligt förslaget förutsätter en omsättning av sådant slag som är skatteplik-&lt;br&gt;tig, medför ett undantag från skatteplikten att någon avdragsrätt för fiktiv&lt;br&gt;skatt inte heller finns enligt det här lämnade förslaget (jfr specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 8 kap. 2 § första stycket 2 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Särskilt om fastighetsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsbegreppet i NML bör till skillnad mot idag&lt;br&gt;även omfatta verksamhetstillbehör liksom växande skog, odling och&lt;br&gt;annan växtlighet. För att omsättning av nämnda tillgångar alltjämt&lt;br&gt;skall beskattas föreslås att undantaget från skatteplikt för omsättning&lt;br&gt;av fastighet inte skall omfatta omsättning av verksamhetstillbehör&lt;br&gt;och växtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken&lt;br&gt;bör anses som fastighet endast om de tillhör fastighetens ägare eller, då&lt;br&gt;det är fråga om en byggnad på annans mark, byggnadens ägare. De&lt;br&gt;särskilda reglerna i ML om s.k. verksamhetstillbehör bör slopas. Sådan&lt;br&gt;egendom skall anses som fastighet i samma mån som andra slag av&lt;br&gt;byggnadstillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts av Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet. Övriga remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: För skatterätten gäller de definitioner av&lt;br&gt;fastighetsbegreppet som finns i jordabalken (JB), om inte särskilda&lt;br&gt;föreskrifter meddelas för olika funktioner inom skatterätten (jfr prop.&lt;br&gt;1973:162 s. 295).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. JB anges att fast egendom är jord och att denna är indelad i&lt;br&gt;fastigheter. Till fastighet hör fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § JB&lt;br&gt;såsom byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning för stadigvarande&lt;br&gt;bruk samt på rot stående träd och andra växter. Till fastighet hör vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadstillbehör, dvs. fast inredning och annat enligt 2 kap. 2 § JB samt Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;i vissa fall även industritillbehör enligt 2 kap. 3 § JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att tillbehör hör till fastigheten i civilrättslig mening om&lt;br&gt;tillbehöret ägs av fastighetens ägare. Denna begränsning gäller inte i den&lt;br&gt;allmänna skatterätten eller i mervärdesskattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna skatterättsliga fastighetsbegreppet, som tillämpas t.ex. vid&lt;br&gt;fastighetsbeskattning, reavinstbeskattning och fastighetstaxering, omfattar&lt;br&gt;förutom vad som inom civilrätten avses med fastighet också byggnad på&lt;br&gt;någon annans mark. Jfr 4 § KL, 2 § 1 mom. SIL, 1 § lagen (1984:1052)&lt;br&gt;om fastighetsskatt och 1 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;br&gt;Byggnadstillbehör till sådan byggnad omfattas av fastighetsbegreppet, om&lt;br&gt;de tillhör byggnadens ägare. Detsamma gäller främst vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen i fråga om industritillbehör till byggnad på annans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mervärdesskattens del finns definitionen av fastighetsbegreppet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § ML och anvisningarna till denna paragraf. I stort sett omfattar&lt;br&gt;fastighetsbegreppet vid mervärdesbeskattningen samma egendom som&lt;br&gt;allmänt gäller för fastighetsbegreppet inom skatterätten i övrigt (se prop.&lt;br&gt;1974:169 s. 29-30, 36-37). Utöver vad som är fastighet enligt JB räknas&lt;br&gt;således i ML, liksom i KL, byggnad på annans mark som fastighet. I ML&lt;br&gt;ingår dock dessutom ledning, stängsel eller liknande anläggning på&lt;br&gt;annans mark i fastighetsbegreppet. Vidare förutsätts inte i ML, såsom är&lt;br&gt;fallet i KL, att byggnadstillbehör till byggnad på egen eller annans mark&lt;br&gt;måste tillhöra byggnadens ägare för att ingå i fastighetsbegreppet. ML&lt;br&gt;innehåller även vissa inskränkningar av fastighetsbegreppet i förhållande&lt;br&gt;till JB och KL. Industritillbehör enligt 2 kap. 3 § JB hänförs inte till&lt;br&gt;fastighet vid mervärdesbeskattningen. Detsamma gäller vissa byggnads-&lt;br&gt;tillbehör som utgör s.k. verksamhetstillbehör. Med verksamhetstillbehör&lt;br&gt;avses i mervärdesskattehänseende annan maskin, utrustning eller särskild&lt;br&gt;inredning än industritillbehör, om den anskaffats för direkt nyttjande i&lt;br&gt;särskild verksamhet på en fastighet inrättad för annat än bostadsändamål.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas diskar i affärshus, fasta bänkar i teatrar,&lt;br&gt;åskådarbänkar i sporthallar, ribbstolar i skolor, inredning i laboratorier,&lt;br&gt;pumpar i reningsverk och turbiner i kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i KL finns dock bestämmelser som kan sägas avse verksamhets-&lt;br&gt;tillbehör. I punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL finns vissa avskriv-&lt;br&gt;ningsregler rörande byggnadsinventarier. Dessa bestämmelser avser i&lt;br&gt;stort sett vad som i ML är att betrakta som verksamhetstillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML innehåller dessutom alltsedan sin tillkomst en särskild regel om att&lt;br&gt;växande skog, odling och annan växtlighet skall anses som vara (och&lt;br&gt;således inte som fastighet) vid omsättning utan samband med avyttring av&lt;br&gt;marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fastighetsbegreppets räckvidd har betydelse&lt;br&gt;för främst omfattningen av undantagen från skatteplikt (jfr avsnitt 2.3).&lt;br&gt;Det gäller dels mitt förslag till undantag för omsättning av fastighet (3&lt;br&gt;kap. 2 § NML), dels de nuvarande undantagen för överlåtelse och&lt;br&gt;upplåtelse av olika andra rättigheter till fastighet (jfr 8 § 6 och punkt 8&lt;br&gt;av anvisningarna samt 2 § tredje stycket ML och därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av fastighetsbegreppet skall utgångspunkten fort- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;farande vara den civilrättsliga regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbegreppet bör i enlighet med nuvarande ordning i såväl ML&lt;br&gt;som KL omfatta även byggnader på annans mark. Detta överensstämmer&lt;br&gt;med de syften som uppbär undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6 ML&lt;br&gt;och punkt 8 av anvisningarna till paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i ML gäller beträffande byggnadstillbehör enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § JB att de anses som fastighet oavsett om de ägs av annan än&lt;br&gt;ägaren till byggnaden och oavsett om denne också äger fastigheten. För&lt;br&gt;byggnadstillbehör föreslår utredningen följande ändringar i förhållande&lt;br&gt;till vad som nu gäller. Byggnadstillbehören skall anses som fastighet&lt;br&gt;endast när de tillhör byggnadens ägare, oavsett om denne också äger&lt;br&gt;fastigheten. När fastigheten, byggnaden och byggnadstillbehören har&lt;br&gt;samme ägare överensstämmer en sådan ordning med den civilrättsliga&lt;br&gt;regleringen såvitt avser byggnadstillbehör som antingen tillförts fastig-&lt;br&gt;heten av fastighetsägaren själv eller tillförts av annan men sedan kommit&lt;br&gt;i samma ägares hand som fastigheten (jfr 2 kap. 4 § JB). I förhållande&lt;br&gt;till den civilrättsliga regleringen innebär förslaget dock en viss in-&lt;br&gt;skränkning av fastighetsbegreppet. Enligt JB behåller nämligen ett bygg-&lt;br&gt;nadstillbehör i sakrättsligt hänseende sin karaktär av fastighet, även om&lt;br&gt;fastighetsägaren överlåtit tillbehöret till annan (jfr 2 kap. 7 § JB).&lt;br&gt;Utredningsförslaget innebär att det obligationsrättsliga förhållandet i&lt;br&gt;stället blir avgörande i mervärdesskattesammanhang, dvs. byggnadstillbe-&lt;br&gt;höret anses inte som en del av fastighet då det inte längre tillhör den som&lt;br&gt;äger byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning anses således byggnadstillbehör som fastighet,&lt;br&gt;även om de ägs av annan än ägaren till byggnaden. Uthyrning av&lt;br&gt;tillbehören utgör skattfri upplåtelse av fastighet enligt 8 § 6 ML.&lt;br&gt;Uthyraren kan dock välja om han vill bli skattskyldig enligt 2 § tredje&lt;br&gt;stycket ML (s.k. frivilligt inträde). Den ordning som utredningen föreslår&lt;br&gt;medför att en uthyrare som inte samtidigt är ägare till byggnaden alltid&lt;br&gt;blir skattskyldig vid yrkesmässig uthyrning av sådana tillbehör. Någon&lt;br&gt;skillnad mellan leasing- och överlåtelseavtal kommer således inte längre&lt;br&gt;att finnas i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget innebär emellertid också att en upplåtelse av&lt;br&gt;nyttjanderätt till byggnadstillbehör skulle komma att behandlas olika i&lt;br&gt;skattepliktshänseende beroende på om tillbehöret finns i en byggnad som&lt;br&gt;ägs av den som upplåter nyttjanderätten till tillbehöret eller inte. Således&lt;br&gt;skulle upplåtelse av byggnadstillbehör i en lokal som inte ägs av&lt;br&gt;upplåtaren komma att anses som skatteliktig omsättning av tjänst medan&lt;br&gt;en upplåtelse av samma byggnadstillbehör i en lokal som ägs av&lt;br&gt;upplåtaren skulle utgöra en icke skattepliktig upplåtelse av fastighet.&lt;br&gt;Denna bristande neutralitet i beskattningen kan medföra oönskade effekter&lt;br&gt;i konkurrenshänseende. Med hänsyn till detta föreslås att någon ändring&lt;br&gt;avseende byggnadstillbehören inte görs i de nuvarande reglerna. Även i&lt;br&gt;NML bör således byggnadstillbehör anses som fastighet och detta oavsett&lt;br&gt;om de hör till byggnad på egen eller annans mark eller om de tillförts&lt;br&gt;byggnaden av dess ägare eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § JB anges att s.k. industritillbehör hör till fastighet, om inte Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;fastighetsägaren avgett en förklaring att så inte är fallet och förklaringen&lt;br&gt;är inskriven i fastighetsboken. Bestämmelsen gäller endast fastigheter&lt;br&gt;som är helt eller delvis inrättade för industriell verksamhet. Den avser&lt;br&gt;maskiner och annan utrustning som tillförts en sådan fastighet för att&lt;br&gt;användas i verksamheten huvudsakligen på denna. Fordon, kontorsutrust-&lt;br&gt;ning och handverktyg hör inte i något fall till fastigheten. Den nuvarande&lt;br&gt;regleringen i ML innebär att industritillbehör inte anses som fastighet. De&lt;br&gt;omfattas således inte av undantagen från skatteplikt och överlåtelser&lt;br&gt;beskattas som överlåtelser av skattepliktig vara. Enligt min mening&lt;br&gt;saknas skäl att i mervärdesskattesammanhang föra in industritillbehören&lt;br&gt;under fastighetsbegreppet. Någon ändring i nuvarande ordning bör därför&lt;br&gt;inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att de särskilda reglerna om verksamhetstill-&lt;br&gt;behör slopas (7 § andra stycket fjärde meningen ML, prop. 1974:169 s.&lt;br&gt;19 f. och 36 f). Sådan egendom bör enligt utredningen anses som&lt;br&gt;fastighet i samma utsträckning som andra slag av byggnadstillbehör dvs.&lt;br&gt;verksamhetstillbehören skall räknas som fastighet om de tillhör byggna-&lt;br&gt;dens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisats tidigare är mitt förslag att byggnadstillbehör&lt;br&gt;alltid bör anses som fastighet oavsett vem som äger byggnaden eller&lt;br&gt;marken. Verksamhetstillbehören skulle därmed alltid innefattas av&lt;br&gt;fastighetsbegreppet vilket i och för sig innebär en neutralitet i be-&lt;br&gt;skattningen. Däremot skulle en sådan reglering innebära skattefrihet för&lt;br&gt;upplåtelse av ett flertal föremål och anläggningar som tillförts byggnaden&lt;br&gt;för att direkt användas i den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att beskattningen skulle upphöra i fråga om&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till tvätt- och servicehallar på bensinstationer,&lt;br&gt;tvättomater m.m. En sådan skattefrihet kan inte anses motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformen den 1 januari 1991 påpekade Lagrådet att&lt;br&gt;reglerna i 7 § om fastighetsbegreppet framstod som onödigt omfångsrika&lt;br&gt;och otympliga och att även reglernas sakliga innehåll behövde övervägas&lt;br&gt;ytterligare (prop. 1989/90:111 s. 304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är en särreglering av verksamhetstillbehör nöd-&lt;br&gt;vändig inom mervärdesskatteområdet. Även i KL finns i visst avseende&lt;br&gt;en särreglering av verksamhetstillbehören och en sådan reglering kan&lt;br&gt;därför inte sägas vara specifik för ML. Samtidigt bör av förenklingsskäl&lt;br&gt;fastighetsbegreppet knytas närmare till jordabalken. Den särskilda&lt;br&gt;regleringen avseende verksamhetstillbehör bör därför kunna undvaras då&lt;br&gt;det gäller bestämningen av fastighetsbegreppet. Verksamhetstillbehören&lt;br&gt;kommer då att omfattas av fastighetsbegreppet på samma sätt som andra&lt;br&gt;byggnadstillbehör. En bibehållen beskattning av omsättning som avser&lt;br&gt;verksamhetstillbehör bör i stället åstadkommas genom en ändring i&lt;br&gt;skattepliktens räckvidd. Beskattning kan ske genom att undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt för omsättning av fastighet i 3 kap. 2 § NML inte görs&lt;br&gt;tillämpligt på omsättning av verksamhetstillbehör (jfr 3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 1 kap. 12 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av fastighetsbegreppet jag här föreslagit framgår av 1 Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;kap. 11 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att behålla den nuvarande beskattningen av växande skog, odling&lt;br&gt;och annan växtlighet bör en motsvarighet till nuvarande 7 § tredje stycket&lt;br&gt;ML införas i samband med regleringen av skatteplikten (jfr 3 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 2 NML).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Särskilt om vad som skall anses som omsättning inom&lt;br&gt;resp, utom landet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att uppnå en systematisk anpassning till vad som&lt;br&gt;gäller inom EG ersätts nuvarande exportbestämmelser med nya be-&lt;br&gt;stämmelser om när tillhandahållandet av varor och tjänster skall&lt;br&gt;anses ha gjorts inom landet och när i sådana fall tillhandahållandet&lt;br&gt;ändå skall anses som omsättning utomlands och därmed inte&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa tjänster innebär EG-anpassningen att de i motsats till vad&lt;br&gt;som nu gäller anses som omsättning utomlands även om förvärvaren&lt;br&gt;inte driver sådan verksamhet i utlandet som skulle ha medfört&lt;br&gt;skattskyldighet i Sverige om den bedrivits här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar i huvudsak förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Den principiella inställningen är att svensk mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagstiftning så långt möjligt bör anpassas till reglerna inom EG men att&lt;br&gt;detta inledningsvis torde skapa vissa tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna inom EG: Vid handel mellan ett EG-land och ett icke&lt;br&gt;medlemsland tillämpas principen att mervärdesbeskattningen ska ske i det&lt;br&gt;land konsumtionen sker. Avlyft av mervärdesskatt sker i exportlandet och&lt;br&gt;beskattning sker därefter i destinationslandet efter det landets regler. För&lt;br&gt;handeln med varor mellan medlemsländerna inom EG gäller sedan den&lt;br&gt;1 januari 1993 ett särskilt system. Detta har konstruerats så att hittillsva-&lt;br&gt;rande principer om beskattning i varornas destinationsland kan behållas,&lt;br&gt;trots att alla gränskontroller slopats vid genomförandet av den inre&lt;br&gt;marknaden. De regler som nu gäller för denna handel har emellertid&lt;br&gt;temporär karaktär, och avser preliminärt tiden fram till och med år 1996.&lt;br&gt;Det bör anmärkas att målet är att på sikt (tidigast från år 1997) övergå&lt;br&gt;till den s.k. ursprungsprincipen vad gäller varuhandeln mellan EG-&lt;br&gt;ländema, dvs. beskattning skall ske i produktionslandet. De särskilda&lt;br&gt;reglerna om handeln mellan EG-ländema har alltså karaktär av över-&lt;br&gt;gångsregler, som kompletterar eller tar över delar av de permanenta&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML och EG-direktiven: Det regelsystem Sverige nu kan anpassa sig&lt;br&gt;till är de regler som följer av EG:s grundbestämmelser. De särskilda&lt;br&gt;övergångsreglerna om varuhandeln kan aktualiseras för svensk del först&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när vi blir medlemmar i EG (och under förutsättning att EG:s övergångs- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;regler då alltjämt är gällande). Det innebär att vissa ytterligare ändringar&lt;br&gt;blir nödvändiga även i de svenska reglerna om var omsättning av varor&lt;br&gt;skall anses äga rum. I fråga om motsvarande regler för tillhandahållande&lt;br&gt;av tjänster kan dock de anpassningar som nu föreslås i allt väsentligt&lt;br&gt;bestå även vid en sådan EG-anpassning, eftersom EG-reglerna där endast&lt;br&gt;i mycket begränsad omfattning innehåller övergångslösningar för handeln&lt;br&gt;inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnar jag en redogörelse för gällande export- och im-&lt;br&gt;portbestämmelser för varor resp, tjänster mot bakgrund av EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv (77/3 88/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om export- och importbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken i ML är att mervärdesbeskattningen skall ske i det land där&lt;br&gt;konsumtionen sker. Detta åstadkoms genom en beskattning av varor och&lt;br&gt;tjänster som importeras och en fullständig skattebefrielse för varor och&lt;br&gt;tjänster som exporteras (1 § ML med anvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen är utformad så att den, till skillnad mot vad som gäller&lt;br&gt;inom EG, inte bygger på en bestämning av vad som utgör omsättning&lt;br&gt;inom landet. I stället anges i 2 a § ML i vilka fall det skall anses vara&lt;br&gt;fråga om export. Av bestämmelsen framgår dock motsättningsvis att en&lt;br&gt;vara eller tjänst är omsatt inom landet om varan levererats här eller&lt;br&gt;tjänsten tillhandahållits här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är fråga om export enligt 2 a § ML, uppstår skyldighet att&lt;br&gt;redovisa utgående skatt om varorna resp, tjänsterna är skattepliktiga och&lt;br&gt;omsättningen görs i en yrkesmässig verksamhet här i landet (jfr 2 § första&lt;br&gt;stycket ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna bestämmelsen i punkt 1 av anvisningarna till 2 §&lt;br&gt;ML är en verksamhet yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet enligt KL eller SIL. En utländsk företagare&lt;br&gt;som har ett fast driftställe här i landet är skattskyldig till inkomstskatt för&lt;br&gt;den inkomst som hänför sig till omsättning från detta driftställe (s.k.&lt;br&gt;inskränkt skattskyldig). Detta följer av 53 § 1 mom. KL och punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till denna paragraf samt 6 § 1 mom. SIL. En inskränkt&lt;br&gt;skattskyldig kan således enligt ML:s allmänna bestämmelser bli skattskyl-&lt;br&gt;dig till mervärdesskatt för omsättning från detta driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML finns också särskilda bestämmelser om utvidgning av yrkes-&lt;br&gt;mässighetsbegreppet för sådana utländska företagare som inte har ett fast&lt;br&gt;driftställe här och därför inte inkomstbeskattas i Sverige (punkt 1 nionde&lt;br&gt;och tionde styckena av anvisningarna till 2 § ML). För att en utländsk&lt;br&gt;företagare i sådant fall skall anses bedriva yrkesmässig verksamhet och&lt;br&gt;därmed bli skattskyldig för mervärdesskatt förutsätts att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;omsätter skattepliktiga varor som han lagt i lager här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;omsätter skattepliktiga varor som han har förvärvat inom eller&lt;br&gt;infört till landet för leverans efter montering, installation eller&lt;br&gt;annan tjänst, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenader eller annan Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;skattepliktig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utländske företagaren är i dessa fall skyldig att ha en av skatte-&lt;br&gt;myndigheten godkänd representant här i landet. Den nu nämnda utvidg-&lt;br&gt;ningen av yrkesmässighetsbegreppet har tillkommit för att skapa neu-&lt;br&gt;tralitet mellan svenska och utländska företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\iiror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 2 a § första stycket ML förstås med export av en&lt;br&gt;vara att denna levereras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att även leverans av en vara inom landet räknas&lt;br&gt;som export i vissa särskilt angivna fall. Så är fallet vid direktutförsel&lt;br&gt;genom speditör eller fraktförare eller då den utländske företagaren själv&lt;br&gt;hämtar varan. Vissa andra leveransformer anses också som export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransbegreppet knyter an till det civilrättsliga avlämnandet (jfr&lt;br&gt;anvisningarna till 4 § ML). Det är alltså de svenska köprättsliga reglerna&lt;br&gt;som ger en vägledning vid bestämmandet av i vilket land en vara skall&lt;br&gt;anses omsatt. EG:s direktiv bygger dock på en direkt bestämning av var&lt;br&gt;en vara skall anses omsatt. Denna bestämning är självständig, och avser&lt;br&gt;att säkerställa att länderna på ett enhetligt sätt kan bedöma var be-&lt;br&gt;skattning skall ske. Avsikten är därvid att dubbelbeskattning skall&lt;br&gt;undvikas, samtidigt som beskattning alltid skall kunna ske någonstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-direktiven gäller som huvudregel att en vara är omsatt där&lt;br&gt;varan finns då transporten till köparen påbörjas. Bestämmelsen komplette-&lt;br&gt;ras med särskilda bestämmelser om omsättningsland vid leverans i&lt;br&gt;förening med montering eller installation, vid avhämtningsköp samt i de&lt;br&gt;fall då säljaren importerar varan i köparens hemland. Om en vara är&lt;br&gt;omsatt inom ett medlemsland, kan omsättningen ändå enligt särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser anses ha skett utomlands och därmed inte beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså vissa tekniska skillnader mellan bestämmelserna i ML&lt;br&gt;och EG:s direktiv beträffande vad som skall anses som export resp,&lt;br&gt;omsättning inom landet av varor. I materiellt hänseende torde dock&lt;br&gt;resultatet av regelsystemen bli i allt väsentligt detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skillnad i förhållande till EG:s direktiv ligger i ML:s be-&lt;br&gt;stämmelser om i vilka fall en utländsk företagare skall anses bedriva&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet här i landet (punkt 1 nionde stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 2 § ML). Yrkesmässighetsbestämmelsema innebär som&lt;br&gt;framgått av vad jag tidigare anfört, att även om en utländsk företagare&lt;br&gt;har omsatt skattepliktiga varor inom landet, anses inte alltid omsättningen&lt;br&gt;gjord i en yrkesmässig verksamhet här i landet. För skattskyldighet&lt;br&gt;förutsätts en viss anknytning hit i form av fast driftställe, lager, m.m.&lt;br&gt;Jämfört med EG utgör detta en väsentlig begränsning av skattskyldigheten&lt;br&gt;för utländska företagares omsättning av varor i landet. EG:s direktivbe-&lt;br&gt;stämmelser innebär nämligen i princip att en utländsk företagares&lt;br&gt;omsättning i ett medlemsland medför skattskyldighet även om företagaren&lt;br&gt;inte har annan anknytning till landet än just själva försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också uppmärksammas att EG har en väsentligt mer omfattande&lt;br&gt;skattskyldighet än Sverige för försäljning av varor som säljaren importe-&lt;br&gt;rar till ett land. EG:s direktiv innebär, bortsett från de särskilda regler&lt;br&gt;som nu gäller för handeln mellan EG:s medlemsländer, att den näringsid-&lt;br&gt;kare som importerar en vara får betala skatt inte endast för införseln utan&lt;br&gt;även för försäljningen av varan i destinationslandet. Det gäller alltså även&lt;br&gt;i de fall importören inte har någon annan anknytning till importlandet än&lt;br&gt;just själva importen. Enligt ML är säljaren i sådana fall skattskyldig för&lt;br&gt;införsel. Skattskyldigheten för försäljning är begränsad till de fall då&lt;br&gt;importören antingen är en person som bedriver yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;här i landet enligt de allmänna bestämmelserna om skattskyldighet eller&lt;br&gt;är en utländsk företagare som omsätter varor som han lagt i lager här i&lt;br&gt;landet eller som han förvärvat inom eller fört in i landet för leverans&lt;br&gt;efter montering, installation eller annan tjänst. I dessa fall gäller alltså i&lt;br&gt;princip samma ordning som inom EG. Om en utländsk företagare&lt;br&gt;importerar varor i andra fall än som nu nämnts blir han skattskyldig för&lt;br&gt;införseln men däremot inte för försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 2 a § första stycket ML förstås med export av tjänst&lt;br&gt;att denna tillhandahålls utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket räknas upp ett större antal tjänster som skall anses som&lt;br&gt;export även om de tillhandahålls inom landet. Kravet för dessa tjänster&lt;br&gt;är normalt att de skall tillhandahållas en utländsk uppdragsgivare och&lt;br&gt;avse en verksamhet som denne bedriver i utlandet och som skulle ha&lt;br&gt;medfört skattskyldighet om den utövats här i landet (första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 a § ML). Ett sådant utvidgat exportbegrepp har&lt;br&gt;tillkommit framförallt av hänsyn till utländska företagare som inte är&lt;br&gt;skattskyldiga här och som köper tjänster i Sverige. De skall inte komma&lt;br&gt;i ett sämre konkurrensläge jämfört med den svenske företagaren med&lt;br&gt;motsvarande slag av verksamhet, som får göra avdrag för den ingående&lt;br&gt;skatten. Det bör dock anmärkas att utländska icke skattskyldiga före-&lt;br&gt;tagare under vissa förutsättningar numera kan ha rätt till återbetalning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt till utländska&lt;br&gt;företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller import av tjänster kan en sådan fysisk kontroll som&lt;br&gt;gäller för varor naturligen inte ske. För att den svenska tjänstemarknaden&lt;br&gt;inte skall komma i ett ogynnsamt konkurrensläge i förhållande till den&lt;br&gt;som i utlandet tillhandahåller motsvarande tjänster finns det i 60 § ML&lt;br&gt;bestämmelser om att mervärdesskatt skall betalas av den som importerar&lt;br&gt;vissa uppräknade tjänster (prop. 1989/90:111 s. 130 f., 204 f. och&lt;br&gt;317 f.). De tjänster som importbeskattas är sådana som tillhandahålls&lt;br&gt;eller förmedlas av en utländsk företagare som inte själv är skattskyldig&lt;br&gt;för mervärdesskatt här i landet. Dessutom krävs att tjänsten tillgodogörs&lt;br&gt;i Sverige. I den mån tjänsten tillhandahålls i Sverige av en utländsk&lt;br&gt;företagare skall tjänsten beskattas här redan enligt reglerna för be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning inom landet. Skatt skall betalas med det belopp som skulle ha Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;utgjort utgående skatt om säljaren varit skattskyldig. Importbeskattningen&lt;br&gt;av tjänster gäller dock endast för köpare som inte bedriver verksamhet&lt;br&gt;som medför skattskyldighet. I förhållande till den som vid en beskattning&lt;br&gt;skulle haft rätt till avdrag med motsvarande belopp föreligger inte någon&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s direktiv regleras beskattningen av de internationella tjänstetrans-&lt;br&gt;aktionema i huvudsak inte genom exportbegreppet utan genom att det i&lt;br&gt;bestämmelserna anges i vilket land som en transaktion skall anses ha ägt&lt;br&gt;rum och som därmed är beskattningsland. Det är endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning som beskattningens räckvidd inskränks genom bestämmelser&lt;br&gt;om export. Begreppet import av tjänster existerar inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln anses en tjänst omsatt där säljaren har sitt fasta&lt;br&gt;driftställe eller motsvarande varifrån tjänsten tillhandahålls eller, i&lt;br&gt;avsaknad härav, där säljaren har sin fasta adress eller normalt uppehåller&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa uppräknade tjänster gäller emellertid särskilda regler enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som avser fastigheter anses omsatta där fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tjänster anses omsatta där de faktiskt utförs. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;kulturella aktiviteter, utbildning och vetenskapliga tjänster och värdering&lt;br&gt;av eller arbete på lösöre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra tjänster anses omsatta där kunden har sitt driftställe eller&lt;br&gt;motsvarande till vilket tjänsten tillhandahålls, eller i avsaknad härav, där&lt;br&gt;kunden bor eller normalt uppehåller sig. Tjänsterna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;överlåtelser och upplåtelser av upphovsrätter, patenträttigheter,&lt;br&gt;licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tjänster av konsulter, ingenjörer, projekteringsföretag, advokater&lt;br&gt;och revisorer samt liknande tjänster och dessutom datatjänster och&lt;br&gt;tillhandahållande av information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;bank-, finansierings- och försäkringstjänster (inkl, återförsäkring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte uthyrning av bankfack,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;uthyrning av lösöre med undantag av alla slag av transportmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;förpliktelser att helt eller delvis låta bli att utöva sådan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sådan rättighet som omfattas av bestämmelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— verksamhet av förmedlare som handlar för annans räkning i dennes&lt;br&gt;namn, om förmedlingen avser sådana tjänster som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven ger i fråga om de sist nämnda tjänsterna möjlighet att i&lt;br&gt;stället anse som omsättningsland det land där tjänsten utnyttjas, under&lt;br&gt;förutsättning att det gäller förhållandet mellan ett medlemsland och ett&lt;br&gt;icke medlemsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrning av transportmedel behandlas enligt den allmänna regeln för&lt;br&gt;tjänster som inte finns uppräknade. Emellertid ges medlemsländerna möj-&lt;br&gt;lighet att i förhållande till icke medlemsländer beakta var tjänsten&lt;br&gt;utnyttjas på samma sätt som när det gäller uthyrning av annat lösöre än&lt;br&gt;transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\iiror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i strävandena att anpassa mervärdesskattelagstiftningen i&lt;br&gt;systematiskt hänseende med EG-reglema föreslår jag att reglerna om&lt;br&gt;omsättningsland för varor tekniskt utformas i enlighet med EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv. Som förut nämnts får denna anpassning&lt;br&gt;begränsas till att avse EG:s grundläggande regler, inte den särskilda&lt;br&gt;övergångsordning som f.n. gäller för varuhandeln mellan EG-ländema.&lt;br&gt;Jag föreslår också att reglerna i erforderlig omfattning kompletteras med&lt;br&gt;bestämmelser motsvarande exportbestämmelserna i ML för bibehållen&lt;br&gt;omfattning av beskattningens räckvidd. För den närmare regleringen&lt;br&gt;hänvisar jag till specialmotiveringen till 1 kap. 1 § och 5 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har som tidigare nämnts en väsentligt mer omfattande skattskyldig-&lt;br&gt;het än Sverige för försäljning av varor som säljaren importerar till ett&lt;br&gt;land. Utredningen har anfört att en utvidgad skattskyldighet för för-&lt;br&gt;säljning i samband med införsel kräver sådana administrativa över-&lt;br&gt;väganden som inte kan ske inom ramen för utredningsuppdraget. Istället&lt;br&gt;har förordats att den nuvarande skattskyldigheten tills vidare kvarstår&lt;br&gt;oförändrad. Inte heller jag är beredd att på denna punkt nu föreslå några&lt;br&gt;ändringar i lagstiftningen. Frågorna om en utvidgad skattskyldighet i&lt;br&gt;detta avseende kan lämpligen prövas av utredningen (Fi 1991:09) om en&lt;br&gt;teknisk anpassning av mervärdesskatten m.m. till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller omsättningsland för tjänster gör jag liksom utredningen&lt;br&gt;följande överväganden. De internationella tjänstetransaktionema får en&lt;br&gt;ökande betydelse, inte minst på grund av den senare tidens utveckling&lt;br&gt;mot en allt öppnare tjänstemarknad för länderna i EG och EFTA. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta är det av stort värde att sådana transaktioner i&lt;br&gt;mervärdesskattesammanhang kan beskattas enligt regler som är mer&lt;br&gt;entydigt utformade än i ML och som, framför allt, innebär en mer&lt;br&gt;enhetlig beskattning inom större delen av denna marknad. Med hänsyn&lt;br&gt;till detta och till önskemålet om fortsatt anpassning till den ordning som&lt;br&gt;gäller inom EG, föreslår jag en anpassning till EG:s bestämmelser om&lt;br&gt;omsättningsland för tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att EG:s regler om persontransporttjänster är under&lt;br&gt;omarbetning föreslår jag att de nuvarande reglerna om sådana tjänster och&lt;br&gt;förmedling av dem behålls tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv medger inte en bestämmelse som i exportsituationer&lt;br&gt;undantar vissa tjänster från beskattning endast om kunden är en utländsk&lt;br&gt;uppdragsgivare vars verksamhet skulle ha medfört skattskyldighet om den&lt;br&gt;bedrivits här i landet i stället för utomlands. Jag föreslår därför ingen&lt;br&gt;motsvarighet till bestämmelsen i första stycket av anvisningarna till 2 a §&lt;br&gt;ML. När det gäller vissa tjänster innebär detta bl.a. att dessa i motsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vad som nu gäller anses exporterade även om förvärvaren inte driver Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;sådan verksamhet i utlandet som skulle ha medfört skattskyldighet i&lt;br&gt;Sverige om den bedrivits här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anpassningen av bestämmelserna om omsättningsland för&lt;br&gt;tjänster till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv innebär mitt förslag&lt;br&gt;således väsentliga förändringar jämfört med dagens regler. Jag är därför&lt;br&gt;medveten om att reglerna inledningsvis torde skapa vissa tillämpnings-&lt;br&gt;problem. Något utrymme för preciseringar i lagtexten utöver vad som&lt;br&gt;följer av EG-direktivet föreligger dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna finns i 5 kap. (angående omsättnings-&lt;br&gt;land), 3 kap. 26 § (angående undantag från skatteplikt) och 4 kap. 5 §&lt;br&gt;(angående yrkesmässighet) NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt&lt;br&gt;till utländska företagare framhålls att exportbestämmelserna i 2 a § ML&lt;br&gt;i flera fall fyller samma funktion som bestämmelserna i 1991 års lag&lt;br&gt;(prop. 1990/91:72 s. 8). Mitt förslag innebär att bestämmelserna om&lt;br&gt;återbetalning till utländska företagare tas in i den nya mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (10 kap. 1-4 §§ och 19 kap. 1-10 §§ NML). Bestämmelserna är i sak&lt;br&gt;oförändrade. De bestämmelser i den nya lagen som motsvarar exportbe-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 a § ML har bl.a. anpassats till att flera av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 a § ML har blivit onödiga med hänsyn till återbetalningsrätten&lt;br&gt;för icke skattskyldiga utländska företagare (jfr 5 kap. 9-11 §§ NML).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen och beredningen i övrigt av utredningsförslaget&lt;br&gt;har frågor uppkommit rörande vissa ytterligare materiella ändringar&lt;br&gt;föranledda av den tekniska översynen. Förslag till sådana ändringar av&lt;br&gt;mindre genomgripande karaktär behandlar jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya mervärdesskattelagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1994. Samtidigt föreslås att lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) och&lt;br&gt;lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt till utländska&lt;br&gt;företagare upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av den nya mervärdesskattelagen innebär följdändringar i ett&lt;br&gt;stort antal författningar i vilka hänvisningar görs till den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdesskattelag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-&lt;br&gt;frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och av-&lt;br&gt;giftsprocessen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,&lt;br&gt;tullar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning&lt;br&gt;av skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommu-&lt;br&gt;ner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 9, 12, 15 och 19 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet. Förslag 6 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;försvarsdepartementet. Förslag 17 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 1 och 2 har granskats av Lagrådet. Övriga lagförslag är av den&lt;br&gt;beskaffenheten att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande&lt;br&gt;från Lagrådet har därför inte inhämtats över dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Mervärdesskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya mervärdesskattelagen (NML) är indelad i två avdelningar.&lt;br&gt;Första avdelningen omfattar kapitel 1-10. Här finns de materiella&lt;br&gt;bestämmelserna om skatten, däribland bestämmelserna i 10 kap. om&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare, exportföretag&lt;br&gt;och vissa andra som inte är skattskyldiga. Andra avdelningen omfattar&lt;br&gt;kapitel 11-22. Här finns bestämmelser om fakturering, redovisning och&lt;br&gt;förfarande. I 11 kap. regleras faktureringsskyldigheten för dem som&lt;br&gt;omsätter varor eller tjänster. I 12 kap. finns bl.a. regler om vilken&lt;br&gt;myndighet som är beslutsmyndighet. I 13 och 14 kap. finns bestämmelser&lt;br&gt;om redovisning och registrering. I 15-18 kap. regleras beskattningsför-&lt;br&gt;farandet. I 19 kap. finns bestämmelser om förfarandet vid återbetalning&lt;br&gt;av mervärdesskatt till icke skattskyldiga. I 20 kap. finns överklagandebes-&lt;br&gt;tämmelser och i 21 kap. bestämmelser om förhandsbesked. I 22 kap. har&lt;br&gt;tagits in sådana bestämmelser som i systematiskt hänseende inte passar&lt;br&gt;in i något av de föregående kapitlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över de ändringar som genomförts i ML bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 4. För varje lagrum i NML finns&lt;br&gt;i specialmotiveringen hänvisningar till motsvarande bestämmelser i ML.&lt;br&gt;Som bilaga 5 bör fogas en förteckning över var bestämmelserna i ML&lt;br&gt;återfinns i förslaget till NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag övergår till att behandla de olika kapitlen lämnas här ett&lt;br&gt;exempel på tillämpningen av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar: Två fysiska personer, A och B, bildar ett handels-&lt;br&gt;bolag och startar tillsammans en bilreparationsverkstad. Verksamheten&lt;br&gt;utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen (1928:370). I&lt;br&gt;verksamheten kommer de att reparera bilar och sälja reservdelar,&lt;br&gt;tillbehör, bensin m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § NML finner A och B i första stycket punkt 1 den&lt;br&gt;grundläggande bestämmelsen att mervärdesskatt skall betalas till staten&lt;br&gt;vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skatte-&lt;br&gt;pliktig, om de omsätts i en yrkesmässig verksamhet här i landet. Övriga&lt;br&gt;punkter i stycket saknar intresse för A och B. Av 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 framgår att det är den som omsätter en vara eller tjänst som är&lt;br&gt;skyldig att betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår nu att finna ut vad som menas med de uttryck som används&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § första stycket 1, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;omsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skattepliktig omsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;inom landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligen framstår reservdelar, tillbehör, bensin m.m. som varor och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;reparationer av bilar som tjänster. Detta bekräftas i den definition av&lt;br&gt;uttrycken varor och tjänster som finns i 1 kap. 6 §. I 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket finns upplysningar om i vilket kapitel i NML olika uttryck får sin&lt;br&gt;innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning behandlas i 2 kap. Där anges i 1 § att omsättning av en&lt;br&gt;vara är att den överlåts mot ersättning och att omsättning av en tjänst är&lt;br&gt;bl.a. att den utförs åt någon mot ersättning. A och B kan konstatera att&lt;br&gt;de i verksamheten kommer att sälja varor och utföra tjänster mot&lt;br&gt;betalning. De kommer alltså att omsätta varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är skattepliktig omsättning anges i 3 kap. Av 1 § framgår att&lt;br&gt;all omsättning är skattepliktig om inget annat anges i detta kapitel. I&lt;br&gt;kapitlet finns inget undantag från skatteplikt för någonting som A och B&lt;br&gt;normalt kommer att utföra i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A och B kommer att omsätta sina varor genom att kunderna kommer&lt;br&gt;till deras verkstadslokal, köper varorna och tar dem med sig. Varorna&lt;br&gt;kommer därför att omsättas inom landet enligt 5 kap. 3 § NML.&lt;br&gt;Tjänsterna kommer att utföras i verkstadslokalen. Även de kommer att&lt;br&gt;utföras inom landet enligt såväl 5 kap. 6 § 4 som 5 kap. 8 § NML. Av&lt;br&gt;5 kap. 9-11 §§ NML framgår dock att omsättningen i vissa fall kan anses&lt;br&gt;som gjord utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen återstår att avgöra om deras verksamhet är yrkesmässig. Detta&lt;br&gt;regleras i 4 kap., till vilket det finns en hänvisning i 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket. I 4 kap. 1 § föreskrivs att en verksamhet är yrkesmässig om den&lt;br&gt;utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommmunalskattelagen. Enligt de&lt;br&gt;givna förutsättningarna är den verksamhet A och B bedriver yrkesmässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inte handelsbolaget utan delägarna är skattskyldiga till&lt;br&gt;inkomstskatt för handelsbolagets verksamhet kan det finnas anledning att&lt;br&gt;undersöka vad som gäller enligt NML. I 1 kap. 2 § andra stycket finns&lt;br&gt;angivet att 6 kap. innehåller särskilda bestämmelser om vem som i vissa&lt;br&gt;fall är skattskyldig. I 6 kap. anges att det är handelsbolaget som är&lt;br&gt;skattskyldigt enligt NML. A och B har nu konstaterat att deras handels-&lt;br&gt;bolag är skyldigt att betala mervärdesskatt för sin skattepliktiga om-&lt;br&gt;sättning av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt granskning av NML visar att det finns bestämmelser i 7&lt;br&gt;kap. om hur skatten skall beräknas (skattesatsen anges i 1 § och beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget i 2 §) och om rätt till avdrag för ingående skatt i 8 kap.&lt;br&gt;där de grundläggande bestämmelserna finns i 2 § 1 och 3 §. Dessa båda&lt;br&gt;bestämmelser innebär att handelsbolaget får göra avdrag för den&lt;br&gt;mervärdesskatt som dess leverantörer av reservdelar, tillbehör, bensin&lt;br&gt;m.m. är skyldiga att betala till staten. Vidare kan A och B ha anledning&lt;br&gt;att ta del av de särskilda bestämmelser om begränsningar av rätten till&lt;br&gt;avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av&lt;br&gt;personbilar eller motorcyklar i 8 kap. 15 och 16 §§. Ytterligare en&lt;br&gt;väsentlig bestämmelse återfinns i 1 kap. 3 §, där det anges när skattskyl-&lt;br&gt;digheten inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kapitel som A och B har anledning att ta del av är 11 kap. Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;(faktureringsskyldighet), 13 kap. (redovisning av skatt), 14 kap.&lt;br&gt;(registrering och deklaration) samt 16 kap. (betalning av skatt m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Materiella bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § slås skyldigheten att betala mervärdesskatt fast och anges de&lt;br&gt;grundläggande förutsättningarna för när mervärdesskatt skall tas ut. I 2 §&lt;br&gt;anges vem som är skyldig att betala skatten. I 3-5 §§ regleras tidpunkten&lt;br&gt;för skattskyldighetens inträde. Innebörden av vissa uttryck i lagen anges&lt;br&gt;i 6-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som anger i vilka fall skattskyldighet uppstår, motsvarar&lt;br&gt;närmast 1 § med anvisningar, 2 § första stycket 1 och andra stycket&lt;br&gt;andra meningen samt 58 § första stycket första meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 i 1 § första stycket innehåller den grundläggande bestämmelsen&lt;br&gt;om när skatt skall tas ut. Mervärdesskatt skall betalas vid sådan&lt;br&gt;omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig, om&lt;br&gt;omsättningen görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.&lt;br&gt;Av 2 § första stycket 1 framgår att den som omsätter varan eller tjänsten&lt;br&gt;är skattskyldig i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. NML föreskrivs om generell skatteplikt för omsättning av&lt;br&gt;varor och tjänster samt anges undantagen från den generella skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget finns det ingen direkt motsvarighet till andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 1 § ML om att mervärdesskatt inte utgår vid export.&lt;br&gt;Det följer redan av att skattskyldigheten uppstår endast vid omsättning&lt;br&gt;inom landet. I 10 § anges vad som avses med begreppet export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om när en omsättning är gjord inom landet och i vilka sådana&lt;br&gt;fall som omsättningen ändå skall anses som en omsättning utomlands och&lt;br&gt;därmed inte beskattas har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.5) och kommenteras närmare i specialmotiveringen till 5 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning enligt punkt 1 förutsätter således att varan eller tjänsten Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;omsätts här och att detta sker i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i något annat&lt;br&gt;land än Sverige kan inte medföra att skatt skall tas ut enligt punkt 1, även&lt;br&gt;om varan eller tjänsten är att anse som omsatt i Sverige. Däremot kan&lt;br&gt;omsättning i yrkesmässig verksamhet utomlands medföra att skatt skall&lt;br&gt;tas ut enligt punkt 2. Så är fallet om omsättningen äger rum inom landet&lt;br&gt;och omsättningen avser sådana tjänster som anges i 5 kap. 4 och 7 §§&lt;br&gt;NML. Förvärvaren kan då bli skattskyldig för omsättningen enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket 2 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. NML framgår att en verksamhet är yrkesmässig om den&lt;br&gt;utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL och i vissa ytterligare fall. I&lt;br&gt;kapitlet anges vidare förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;skall anses bedriven här i landet. Så är fallet om verksamheten utövas av&lt;br&gt;någon som inte är utländsk företagare. Skattskyldighet uppkommer då&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket 1 i förevarande kapitel vid en skattepliktig&lt;br&gt;omsättning här. Även en utländsk företagare kan anses bedriva yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet här om han är skattskyldig till inkomstskatt här i&lt;br&gt;landet. Så är fallet bl.a. om han har ett fast driftställe i Sverige (jfr 6 §&lt;br&gt;1 mom. SIL samt 53 § 1 mom. KL och punkt 3 av anvisningarna till&lt;br&gt;denna paragraf). Den utländske företagaren blir därmed skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt enligt 2 § första stycket 1 för skattepliktig omsättning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en utländsk företagare utan ett sådant driftställe eller annan sådan&lt;br&gt;anknytning som anges i bestämmelserna i KL eller SIL kan enligt NML&lt;br&gt;i vissa särskilt angivna fall anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i&lt;br&gt;landet och därmed bli skattskyldig till mervärdesskatt här. Det gäller för&lt;br&gt;sådan omsättning inom landet som anges i 4 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;NML. Bestämmelsen omfattar exempelvis omsättning av varor som den&lt;br&gt;utländske företagaren har lagt i lager här i landet och omsättning här av&lt;br&gt;flertalet slag av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med begreppet utländsk företagare framgår av 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medför beskattning i vissa fall då en omsättning görs inom&lt;br&gt;landet men i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs utomlands.&lt;br&gt;Beskattningen uppkommer endast om omsättningen avser sådana tjänster&lt;br&gt;som anges i 5 kap. 4 och 7 §§ NML. I dessa fall gäller enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket 2 att den som förvärvar tjänsten blir skattskyldig. Den som&lt;br&gt;tillhandahåller tjänsten blir däremot inte skattskyldig eftersom skattskyl-&lt;br&gt;dighet för honom förutsätter att omsättningen görs i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet inom landet (jfr 2 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka fall omsättningen skall anses vara gjord i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet och under vilka förutsättningar den skall anses bedriven här&lt;br&gt;i landet framgår av 4 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 2 och 2 § första stycket 2 ersätter den&lt;br&gt;skattskyldighet för import av vissa tjänster som följer av 60 § ML.&lt;br&gt;Beskattningen av viss tjänsteimport infördes den 1 januari 1991 i&lt;br&gt;samband med att tjänster i allmänhet blev mervärdesskattepliktiga. Syftet&lt;br&gt;var att förhindra ett ogynnsamt konkurrensläge för den svenska tjänste-&lt;br&gt;marknaden i förhållande till dem som utomlands tillhandahåller motsva-&lt;br&gt;rande tjänster som kan tillgodogöras i Sverige (jfr prop. 1989/90:111&lt;br&gt;s. 130 f. och 204 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu behandlade punkten gäller som nämnts endast sådana tjänster&lt;br&gt;som anges i 5 kap. 4 och 7 §§ NML. Tjänsterna i den förstnämnda&lt;br&gt;paragrafen är sådana som avser fastighet belägen i Sverige. Tjänsterna&lt;br&gt;som räknas upp i den andra paragrafen är sådana som i allmänhet är att&lt;br&gt;anse som omsatta här, om kunden har sitt driftställe här eller viss annan&lt;br&gt;anknytning hit. Bestämmelserna i 5 kap. 4 och 7 §§ NML behandlas&lt;br&gt;utförligt i specialmotiveringen till resp, paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importbeskattningen av tjänster omfattar inte den som vid en be-&lt;br&gt;skattning skulle haft rätt till avdrag för ingående skatt med motsvarande&lt;br&gt;belopp. En utebliven beskattning i dessa fall medför inte någon konkur-&lt;br&gt;renssnedvridning. Den som är skattskyldig för mervärdesskatt har därför&lt;br&gt;i princip undantagits från skattskyldighet för tjänsteimport (jfr 60 § tredje&lt;br&gt;stycket ML). En sådan omsättning beskattas inte heller i NML. Detta&lt;br&gt;uppnås genom att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt&lt;br&gt;3 kap. 26 § NML. Motsvarande gäller för de övriga begränsningar i&lt;br&gt;skyldigheten att betala importskatt som framgår av 60 § tredje stycket&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 utgör grunden för beskattning av införsel av varor till&lt;br&gt;landet. Av 2 § första stycket 3 framgår att den som är tullskyldig enligt&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) är skattskyldig i dessa fall. Liksom i ML gäller&lt;br&gt;alltså samma regler i tull- och skattehänseende (jfr prop. 1968:100 s.&lt;br&gt;123). Denna ordning framgår i ML endast av en allmän hänvisning i 58 §&lt;br&gt;första stycket till tullagen (jfr 10 och 80-82 §§ tullagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke lämnas upplysningar om var man kan hitta&lt;br&gt;bestämmelser om de olika moment som enligt första stycket konstituerar&lt;br&gt;skyldigheten att betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vem som är skyldig att betala mervärdesskatten för&lt;br&gt;viss omsättning (skattskyldig) sedan det med utgångspunkt i omsättningen&lt;br&gt;konstaterats att skatt skall tas ut. Vilka dessa fall är regleras i 1 §.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 § har behandlats i samband med specialmotiveringen&lt;br&gt;till 1 §. De motsvaras i ML i viss mån av 2 § första stycket 1 och andra&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML anges som skattskyldig även den som inte är skyldig att betala&lt;br&gt;skatt men där det ändå anses att han bör få sina utgifter för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt ersatta. Genom att betecknas som skattskyldig får han&lt;br&gt;&amp;quot;avdragsrätt” för sin ingående skatt. Detta är ett inslag i den begreppsju-&lt;br&gt;ridik, som ML har kritiserats för (jfr den allmänna motiveringen 2.3). I&lt;br&gt;förslaget används begreppet skattskyldig endast om den som är skyldig&lt;br&gt;att betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga fallen av skattskyldighet enligt ML har i förslaget förts in i&lt;br&gt;10 kap. angående återbetalning av skatt till icke skattskyldiga. Detta&lt;br&gt;gäller skattskyldigheten för påbörjad verksamhet enligt 2 § sista stycket&lt;br&gt;ML, den s.k. tekniska skattskyldigheten enligt 2 § första stycket 2 ML&lt;br&gt;och skattskyldigheten för export enligt 2 § andra stycket första meningen&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket hänvisas till särskilda bestämmelser i 6 kap. och 9 kap.&lt;br&gt;NML om vem som i vissa fall är skattskyldig. Bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;gäller skattskyldighet för handelsbolag, delägare i enkla bolag och&lt;br&gt;partrederier, konkursbon, dödsbon, statliga affärsverk och olika slag av&lt;br&gt;förmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § tredje stycket ML angående frivilligt inträde för&lt;br&gt;vissa fastighetsupplåtelser har tagits in i 9 kap. 1 § första stycket NML.&lt;br&gt;Sådan skattskyldighet gäller endast om skattemyndigheten på fastig-&lt;br&gt;hetsägarens begäran har beslutat om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3-5 §§ anges vid vilken tidpunkt skyldigheten att betala skatt enligt&lt;br&gt;1 kap. 1 § uppstår. För vilken redovisningsperiod denna skatt skall&lt;br&gt;deklareras anges i 13 och 14 kap. NML. När den deklarerade skatten&lt;br&gt;skall betalas in till staten anges i 16 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad Lagrådet föreslagit har paragrafen getts&lt;br&gt;en utformning som något avviker från lydelsen i det till Lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 4 § första stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;ML och anvisningarna till paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § ML inträder skattskyldigheten när en vara levereras. Av&lt;br&gt;anvisningarna till 4 § framgår att med leverans av vara förstås att varan&lt;br&gt;avlämnas till köparen eller avsänds till köparen mot postförskott eller&lt;br&gt;efterkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att leveransbegreppet skall ersättas av&lt;br&gt;begreppet avlämna. Utredningen har inte motiverat den ändrade skriv-&lt;br&gt;ningen. Avsikten har dock inte varit att ändra innebörden i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till ML (prop. 1978/79:141 s. 40 f.) uttalade före-&lt;br&gt;dragande statsrådet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I likhet med utredningen anser jag att med leverans av vara bör avses&lt;br&gt;att vara civilrättsligt har avlämnats till köparen. Jag delar även ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning att man av praktiska skäl bör i mervärdeskattehän-&lt;br&gt;seende betrakta avsändandet av en vara till köparen som leverans även&lt;br&gt;om varan inte därigenom har avlämnats till köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör dock begränsas till de fall varan avsänds mot efterkrav eller&lt;br&gt;postförskott.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt köplagen (1990:931) är att avlämnandet sker hos&lt;br&gt;säljaren, hämtningsköp. Varan anses då avlämnad när den tagits om hand&lt;br&gt;av köparen efter att säljaren har hållit den tillgänglig för avhämtning&lt;br&gt;(6 §). Om varan skall transporteras till köparen, transportköp, finns&lt;br&gt;utfyllande regler i 7 § köplagen. Vid transport inom en och samma ort&lt;br&gt;eller inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av&lt;br&gt;liknande varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen (7 §&lt;br&gt;första stycket). Om varan i annat fall skall transporteras (och inte annat&lt;br&gt;följer av avtalet eller leveransklausul) sker avlämnandet när varan&lt;br&gt;överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från&lt;br&gt;avsändningsorten. Om säljaren själv transporterar varan sker avlämnandet&lt;br&gt;när varan överlämnas till köparen (7 § andra stycket). Har varan sålts&lt;br&gt;&amp;quot;fritt&amp;quot;, &amp;quot;levererad” eller &amp;quot;fritt levererad&amp;quot; med angivande av en viss ort,&lt;br&gt;anses varan inte avlämnad förrän den har kommit fram till denna ort (7 §&lt;br&gt;tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transportköp får säljaren inte underlåta att avsända varan. Han får&lt;br&gt;dock hindra att varan eller dokument avseende varan lämnas ut till&lt;br&gt;köparen innan betalning sker (10 § 2 st). Avsändande mot postförskott&lt;br&gt;(posten tar emot betalningen) eller efterkrav (transportören kräver betalt&lt;br&gt;när han håller varan redo för köparen) är sätt för säljaren att hindra&lt;br&gt;utlämnande före betalning i de fall avlämnande skett redan dessförinnan.&lt;br&gt;Det köprättsliga avlämnandet skedde när godset togs om hand av den som&lt;br&gt;skulle sköta transporten från avsändningsorten, om inte annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som nämnts inte avsett att ändra den nu gällande&lt;br&gt;ordningen. Det kan emellertid inte anses helt invändningsfritt att på&lt;br&gt;mervärdesskatteområdet använda det köprättsliga begreppet &amp;quot;avlämna&amp;quot; i&lt;br&gt;en i förhållande till civilrätten modifierad mening. ML:s leveransbegrepp&lt;br&gt;bör därför föras över till NML i oförändrad betydelse. Således avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverans civilrättsligt avlämnande, dock görs som nu undantag för Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;avsändande mot postförskott och efterkrav. I dessa fall inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten vid avsändandet. Denna tidpunkt kan i och för sig överensstäm-&lt;br&gt;ma med tidpunkten för avlämnandet men behöver inte göra det om&lt;br&gt;parterna avtalat annat. En motsvarighet till anvisningarna till 4 § ML bör&lt;br&gt;tas in som ett andra stycke i den nu behandlade paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas, att Lagrådet i samband med skattereformen har&lt;br&gt;ifrågasatt nödvändigheten av att behålla uttrycket &amp;quot;skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde&amp;quot; (jfr prop. 1989/90:111 s. 294 f.). Som har framgått av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 2.3), har emellertid begreppet &amp;quot;skattskyl-&lt;br&gt;dighet&amp;quot; renodlats till att enbart avse skyldighet för någon att betala skatt&lt;br&gt;till staten. Denna utformning av skattskyldigheten gör det påkallat att ha&lt;br&gt;bestämmelser om när skyldigheten uppstår. Även EG:s sjätte mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektiv innehåller bestämmelser om när den beskattningsgrundande&lt;br&gt;händelsen (&amp;quot;chargeable event&amp;quot;) skall anses ha inträffat (artikel 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är också av omedelbar&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av andra bestämmelser. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas bestämmelserna om vem som skall anses som skattskyldig då en&lt;br&gt;verksamhet drivs vidare av ett konkursbo eller ett dödsbo (jfr 6 kap.&lt;br&gt;3 och 4 §§ NML). Tidpunkten är vidare av betydelse vid ändringar av&lt;br&gt;skattepliktens omfattning eller skattesatsens storlek. Oni inget annat följer&lt;br&gt;av särskilt meddelade övergångsbestämmelser, omfattar ändringar av&lt;br&gt;skatteplikten endast sådan omsättning där skattskyldigheten inträder vid&lt;br&gt;ikraftträdandet eller därefter. Detsamma gäller ändringar av skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar 4 § andra stycket ML (prop. 1989/90:73 och SkU 21).&lt;br&gt;Enligt den bestämmelsen inträder skattskyldighet vid tidpunkten för&lt;br&gt;förskottsbetalningar o.d. endast om den beställda varan eller tjänsten är&lt;br&gt;skattepliktig då den som omsätter varan eller tjänsten erhåller ersätt-&lt;br&gt;ningen. Om varan eller tjänsten inte är skattepliktig då, inträder&lt;br&gt;skattskyldigheten inte förrän varan eller tjänsten levererats resp, tillhanda-&lt;br&gt;hållits (jfr prop. 1978/79:141 s. 41 f. angående övergångseffekter vid&lt;br&gt;ändringar av beskattningens omfattning eller storlek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att det i allmänhet skulle innebära en förenkling&lt;br&gt;om ändringar av skattepliktsbestämmelsema föranleder särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser i stället för den nuvarande regleringen i 4 § andra&lt;br&gt;stycket ML. Utredningen har därför gjort om bestämmelsen till en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse till NML. Det måste dock anses vara av värde att&lt;br&gt;direkt av den aktuella bestämmelsen kunna utläsa vad som generellt sett&lt;br&gt;gäller för förskottsbetalningar. Bestämmelsen har därför reglerats på&lt;br&gt;motsvarande sätt som i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § första stycket tredje meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att skattskyldigheten vid införsel inträder vid den&lt;br&gt;tidpunkt då varan skall anmälas till förtullning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;tullagen (1987:1065). I ML följer samma sak av den allmänna hän-&lt;br&gt;visningen till tullagen i 58 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges innebörden av begreppen vara och tjänst. Paragrafen&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 7 § andra stycket första meningen och sista stycket&lt;br&gt;ML. Med vara förstås enligt ML materiellt ting som inte är fastighet&lt;br&gt;samt gas, värme, kyla och elektrisk kraft. För att anpassa lagen till vad&lt;br&gt;som är internationellt gängse föreslås att begreppet vara i fortsättningen&lt;br&gt;även skall omfatta fastigheter (jfr den allmänna motiveringen avsnitt 2.3).&lt;br&gt;De begränsningar av beskattningen som behövs föreslås i stället införda&lt;br&gt;i bestämmelserna om undantag från skatteplikt (jfr 3 kap. 2 §). I övrigt&lt;br&gt;är innebörden av begreppen vara och tjänst oförändrad (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 189).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket av anvisningarna till 7 §&lt;br&gt;ML har slopats. Enligt bestämmelsen anses aktie, obligation, biljett,&lt;br&gt;lottsedel, presentkort och annan jämförlig handling som vara endast när&lt;br&gt;handlingen omsätts eller införs som trycksak. Denna gränsdragning&lt;br&gt;mellan vara och tjänst följer dock direkt av dessa begrepps definitioner.&lt;br&gt;Bestämmelsen är således onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke förstås med verksamhet inte bara vad&lt;br&gt;som i sig utgör en hel verksamhet utan även vad som utgör en del av en&lt;br&gt;sådan. Denna innebörd av begreppet verksamhet gäller alla de materiella&lt;br&gt;bestämmelserna. I förfarandebestämmelserna saknar frågan betydelse.&lt;br&gt;Endast i bestämmelserna om redovisning, registrering och deklaration i&lt;br&gt;13 och 14 kap. NML har begreppet verksamhet den mer inskränkta inne-&lt;br&gt;börden, om inget annat särskilt anges. I dessa kapitel avses således i&lt;br&gt;allmänhet inte delar av en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 4 kap. NML behandlas innebörden av&lt;br&gt;begreppet verksamhet. Innebörden är olika beroende på vilken av yrkes-&lt;br&gt;mässighetsbestämmelserna i 4 kap. som kommer i fråga. Det är därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte möjligt att ge en enhetlig definition av begreppet verksamhet. Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;Begreppet verksamhetsgren i ML har betydelse för vad som i vissa fall&lt;br&gt;kan anses utgöra del av verksamhet. Ordet &amp;quot;verksamhetsgren&amp;quot; anges&lt;br&gt;uttryckligen i en av ML:s uttagsbestämmelser, punkt 2 första stycket b&lt;br&gt;av anvisningarna till 2 §. Enligt den bestämmelsen förstås med uttag att&lt;br&gt;&amp;quot;vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till&lt;br&gt;verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet&amp;quot;. Vid införandet av&lt;br&gt;bestämmelsen uttalade föredragande statsrådet följande (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:141 s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Några remissinstanser har efterlyst en definition av begreppet&lt;br&gt;verksamhetsgren. I ML måste göras skillnad mellan sådan del av en&lt;br&gt;näringsidkares verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML och&lt;br&gt;andra delar av verksamheten. Dessa delar kan i övrigt framstå som en&lt;br&gt;enhetlig verksamhet. Som exempel kan nämnas transportföretag som utför&lt;br&gt;transporter av både passagerare och gods.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Som en verksamhetsgren bör&lt;br&gt;i dessa och andra fall avses den del av verksamheten som medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt ML och som en annan verksamhetsgren övriga&lt;br&gt;delar av verksamheten. Någon författningsmässig reglering härav torde&lt;br&gt;inte vara nödvändig.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har i ett andra stycke angetts vad som avses med&lt;br&gt;&amp;quot;verksamhet som medför skattskyldighet”. Begreppet återfinns i bl.a.&lt;br&gt;3 kap. och 8 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger innebörden av begreppen utgående och ingående skatt.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar i ML 5 § tredje och fjärde styckena med anvisning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke anges innebörden av begreppet utgående skatt. Begreppet&lt;br&gt;avser den skatt som skall redovisas vid skattepliktig omsättning eller&lt;br&gt;införsel enligt 1 §, den grundläggande paragrafen om beskattning. I&lt;br&gt;vilken mån den skattskyldige har rätt att från den utgående skatten göra&lt;br&gt;avdrag för eventuell ingående skatt saknar betydelse för bestämningen av&lt;br&gt;vad som utgör utgående skatt. Den skatt som faktiskt skall betalas är den&lt;br&gt;överskjutande skatten, dvs. efter avdrag för ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet utgående skatt inkluderas all skatt enligt 1 §, således&lt;br&gt;oberoende av vem som skall redovisa skatten. Begreppet omfattar därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Anm: Transport av passagerare var vid denna tid inte en skattepliktig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även sådan skatt som enligt 2 § första stycket 2 i vissa fall skall redovisas Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;av den som förvärvat en tjänst. Till skillnad från 5 § ML omfattar&lt;br&gt;uttrycket utgående skatt inte bara skatt som belöper på skattepliktig&lt;br&gt;omsättning utan även skatt på införsel av varor. Av bestämmelserna i&lt;br&gt;redovisningskapitlet (13 kap.) följer emellertid, att sådan skatt skall&lt;br&gt;redovisas i annan ordning än utgående skatt i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges innebörden av begreppet ingående skatt. Stycket har&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag omformulerats något i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen. Med ingående skatt förstås skatt vid förvärv eller&lt;br&gt;införsel. Normalfallet är att säljarens utgående skatt samtidigt utgör&lt;br&gt;köparens ingående skatt. Vilka förvärv som ger upphov till ingående skatt&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 § NML. Av den bestämmelsen framgår emellertid att&lt;br&gt;ingående skatt skall i några fall anses föreligga fastän den omsättning som&lt;br&gt;motsvarar förvärvet inte föranleder någon utgående skatt för den som&lt;br&gt;omsätter varan eller tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig kan få göra avdrag för ingående skatt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. NML. Icke skattskyldiga kan i vissa fall få&lt;br&gt;kompensation för sin ingående skatt enligt bestämmelserna i 10 kap.&lt;br&gt;NML om återbetalning av mervärdesskatt till sådana personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen på införsel överensstämmer med innebörden av ordet&lt;br&gt;införsel i ML. I första meningen av anvisningarna till 58 § ML anges att&lt;br&gt;skyldigheten att betala skatt vid införsel föreligger oberoende av om den&lt;br&gt;införda varan inköpts i utlandet eller förts in av någon annan anledning,&lt;br&gt;exempelvis som gåva eller lån. Detta följer emellertid direkt av den här&lt;br&gt;föreslagna definitionen av införsel. Någon motsvarighet till anvisningarna&lt;br&gt;föreslås således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna 1 § framgår att införsel resp, omsättning är&lt;br&gt;nödvändiga förutsättningar för beskattning enligt NML. I den här&lt;br&gt;behandlade paragrafen anges vad som skall anses utgöra införsel enligt&lt;br&gt;NML. Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då varan skall anmälas&lt;br&gt;till förtullning enligt bestämmelserna i tullagen. Att så är fallet anges i&lt;br&gt;5 §. En annan sak är när skyldigheten att redovisa skatten inträder. Även&lt;br&gt;det avgörs enligt bestämmelserna om tull (jfr 13 kap. 1 § andra meningen&lt;br&gt;NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 9-11 §§ NML finns bestämmelser om när en omsättning i vissa&lt;br&gt;fall skall anses vara gjord utom Sverige. Sådana omsättningar har i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagrådsremissen betecknats som export. I 5 kap. 9-11 §§ görs inte någon Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;anknytning till verksamhetens lokalisering inom eller utom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har dock förordat att bestämmelserna i 5 kap. helt frigörs från&lt;br&gt;exportbegreppet och att detta begrepp endast används i betydelsen att&lt;br&gt;någon i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet omsätter&lt;br&gt;varor eller tjänster utomlands (jfr 10 kap. 12 § och 13 kap. 27 § NML).&lt;br&gt;Exportbegreppet har definierats i enlighet med vad Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås en definition av vad som skall anses utgöra fastighet&lt;br&gt;i NML. Bestämmelserna ersätter i ML 7 § andra stycket andra, tredje&lt;br&gt;och femte meningarna och första stycket av anvisningarna till denna&lt;br&gt;paragraf. Ändringarna i fastighetsbegreppet i förhållande till ML har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). Där framgår att&lt;br&gt;fastighetsbegreppet i NML bör ges samma innebörd som i ML dock bör&lt;br&gt;även verksamhetstillbehör och växande skog, odling och annan växtlighet&lt;br&gt;omfattas av begreppet. För att omsättning av nämnda tillgångar fort-&lt;br&gt;farande skall beskattas bör undantaget från skatteplikt för omsättning av&lt;br&gt;fastighet inte omfatta omsättning av verksamhetstillbehör och växtlighet.&lt;br&gt;Regleringen bör ske så att en motsvarighet till 7 § andra stycket fjärde&lt;br&gt;meningen resp, tredje stycket ML förs in i 3 kap. 3 § 1 och 2 NML.&lt;br&gt;Begreppet verksamhetstillbehör definieras i 12 § i förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § ML anges särskilt att viss utrustning för vatten, avlopp, värme&lt;br&gt;o.d. skall utgöra fastighet, om den enligt 2 kap. 2 § JB tillhör byggnad.&lt;br&gt;Detta tillägg om utrustning för värme m.m. som utgör byggnadstillbehör&lt;br&gt;synes onödigt, då det av civilrättens regler klart framgår att sådan&lt;br&gt;utrustning utgör fastighet (jfr Lagrådets uttalande i prop. 1989/90:111 s.&lt;br&gt;303).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighet förstås inte bara en hel registerfastighet utan även del av&lt;br&gt;en sådan i den mån inte annat följer av den föreslagna bestämmelsen om&lt;br&gt;byggnadstillbehör (punkt 3). Enligt den bestämmelsen anses byggnadstill-&lt;br&gt;behör som fastighet och det oavsett om de hör till byggnad på egen eller&lt;br&gt;annans mark eller om de tillförts byggnaden av dess ägare eller någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat har i paragrafen tagits in en&lt;br&gt;definition av begreppet verksamhetstillbehör. Definitionen är hämtad från&lt;br&gt;7 § andra stycket fjärde meningen ML och 3 kap. 3 § första stycket 1 i&lt;br&gt;det till Lagrådet remitterade förslaget. Begreppet förekommer i 3 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med personbil överensstämmer i sak med ML&lt;br&gt;(punkt 2 sjätte stycket av anvisningarna till 2 § ML; prop. 1989/90:50 s.&lt;br&gt;93 f.). Med personbil, lastbil och buss avses detsamma som i fordon-&lt;br&gt;skungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som skall förstås med beskattningsår. Den mot-&lt;br&gt;svarar anvisningarna till 5 a § ML (Mervärdeskatteutredningens del-&lt;br&gt;betänkande III Översyn av mervärdeskatten Redovisningsskyldighet&lt;br&gt;m.m., Ds B 1977:6, s. 54 och prop. 1978/79:141 s. 58). Med beskatt-&lt;br&gt;ningsår förstås i ML beskattningsåret enligt KL. Eftersom alla juridiska&lt;br&gt;personer — utom dödsbon — numer beskattas enligt SIL bör en hän-&lt;br&gt;visning lämpligen ske också till SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras uttrycket utländsk företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring i förhållande till hur begreppet utländsk företagare&lt;br&gt;används i ML är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för skattskyldighet enligt 2 § ML är att&lt;br&gt;omsättningen sker i en yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 § ML anses&lt;br&gt;verksamhet som yrkesmässig bl.a. när inkomsten utgör skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet enligt KL eller SIL. Genom yrkesmässighetsbe-&lt;br&gt;greppets anknytning till inkomstskatterätten omfattar bestämmelsen endast&lt;br&gt;sådana näringsidkare som har sådan anknytning hit att de enligt 53 §&lt;br&gt;1 mom. KL med anvisningar och 6 § 1 mom. SIL kan vara skattskyldiga&lt;br&gt;till inkomstskatt här. Detta innebär att även verksamhet som bedrivs från&lt;br&gt;ett fast driftställe här av en fysisk person som inte är bosatt här eller av&lt;br&gt;ett utländskt bolag omfattas av bestämmelsen (i inkomstskattesamman-&lt;br&gt;hang betecknade som s.k. inskränkt skattskyldiga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 2 § ML kan en&lt;br&gt;utländsk företagare även utan ett fast driftställe här anses bedriva&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet här och därigenom bli skattskyldig till mervär-&lt;br&gt;desskatt. Bestämmelsen omfattar exempelvis omsättning av varor som den&lt;br&gt;utländske företagaren har lagt i lager här och omsättning här av flertalet&lt;br&gt;slag av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 2 § ML finns regler om&lt;br&gt;skyldighet för en utländsk företagare att företrädas av en representant&lt;br&gt;här. I bestämmelsen används begreppet utländsk företagare om en fysisk&lt;br&gt;person som inte är bosatt här eller stadigvarande vistas här eller då fråga&lt;br&gt;är om en utländsk juridisk person, någon som inte har ett fast driftställe&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländsk företagare i punkt 1 nionde och tionde styckena av Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML avses därmed samma personkrets som faller in&lt;br&gt;under begreppet &amp;quot;hemmahörande i utlandet&amp;quot; enligt 2 § lagen (1991:586)&lt;br&gt;om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. I den lagen avses en&lt;br&gt;fysisk person, som inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här&lt;br&gt;eller en juridisk person, som inte är registrerad här och inte heller har&lt;br&gt;fast driftställe här som hemmahörande i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utländsk företagare anses i ML emellertid också den som bedriver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet från ett fast driftställe här. Detta framgår av&lt;br&gt;nyssnämnda punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 § ML och&lt;br&gt;motsatsvis av punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av uttrycket utländsk företagare i ML är mer omfattande än&lt;br&gt;i utredningsförslaget. Med utländsk företagare förstås enligt utredningen&lt;br&gt;en näringsidkare vars verksamhet enligt 4 kap. NML inte är yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet här i landet. Det utmärkande för en utländsk företagare skulle&lt;br&gt;därmed vara att han inte är skattskyldig till mervärdesskatt (jfr 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 § första stycket 1 i NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utredningens förslag skulle emellertid ett bolag som är&lt;br&gt;registrerat utomlands men som säljer varor från ett lager i Sverige inte&lt;br&gt;komma att anses som en utländsk företagare eftersom bolaget är&lt;br&gt;skattskyldigt för mervärdesskatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då strävan är att undvika begrepp och konstruktioner som strider mot&lt;br&gt;allmänt språkbruk framstår utredningsförslaget som mindre lämpligt och&lt;br&gt;har därför inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utländsk företagare bör i stället definieras med utgångspunkt&lt;br&gt;i begreppet &amp;quot;hemmahörande i utandet&amp;quot; i 2 § lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta och avse en fysisk person som inte är&lt;br&gt;bosatt här i landet eller stadigvarande vistas här eller en juridisk person&lt;br&gt;som inte är registrerad här. Eftersom avsikten är att nå överensstämmelse&lt;br&gt;med begreppets användning i ML går det dock inte att såsom i 1991 års&lt;br&gt;lag ge någon generell föreskrift om att den utländske företagaren inte&lt;br&gt;skall ha fast driftställe här. Denna fråga, liksom övriga kriterier som bör&lt;br&gt;gälla för en utländsk företagare får i stället regleras särskilt beroende på&lt;br&gt;i vilket sammanhang begreppet används. Vid utformningen av definitio-&lt;br&gt;nen har även Lagrådets synpunkter beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen finns en bestämning av vad som skall innefattas i&lt;br&gt;begreppet staten i beskattningshänseende. Bestämningen gäller staten som&lt;br&gt;skattesubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta hänseende skall anses utgöra staten överensstämmer&lt;br&gt;med ML (jfr 3 § tredje stycket andra meningen ML). I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller enligt ML föreslås att ett statligt affärsverk som bedriver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet skall vara skattskyldigt för omsättning i&lt;br&gt;verksamheten (jfr 6 kap. 6 § NML). För staten i övrigt upprätthålls den&lt;br&gt;nuvarande huvudprincipen att staten utgör ett enda subjekt. Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmärkas, att innebörden och effekterna av det som nu redovisats är Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;ingående kommenterade i samband med 1991 års ändringar av ML (jfr&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 122 f., 187 f. och 302 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämningen av begreppet kommun överensstämmer i sak med&lt;br&gt;ML (jfr punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 2 § ML; prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 210, 127 och 298). Med kommun avses således inte&lt;br&gt;kyrklig kommun. Den föreslagna författningstexten har anpassats till&lt;br&gt;uttryckssätten i den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bl.a. 8 kap. 17 § NML om hur rätten till avdrag för ingående skatt skall&lt;br&gt;styrkas och i 11 kap. NML om faktureringsskyldighet förekommer&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;faktura eller jämförlig handling&amp;quot;. I enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;förordat finns i förevarande paragraf angivet vad som avses med&lt;br&gt;jämförlig handling i uttrycket faktura eller jämförlig handling. Vidare har&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit en föreskrift om att med handling avses även&lt;br&gt;upptagning som kan uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel efter&lt;br&gt;mönster av 3 kap. 11 § andra stycket taxeringslagen (1990:324).&lt;br&gt;Lagrådets förslag har följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § NML anges att mervärdesskatt skall tas ut vid omsättning&lt;br&gt;och införsel. I 1 § i det här kapitlet anges vad som skall förstås med&lt;br&gt;omsättning. Bestämmelserna i 2-8 §§ preciserar vilka slag av s.k. uttag&lt;br&gt;ur verksamhet som skall anses som omsättning. Vad som utgör införsel&lt;br&gt;har angivits i 1 kap. 9 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller alltså en bestämning av vad för slags transaktioner&lt;br&gt;som utgör omsättning av varor och tjänster och som skall beskattas om&lt;br&gt;de inte särskilt undantagits i 3 kap. Det är här inte fråga om när&lt;br&gt;skattskyldigheten uppstår eller när skatten skall redovisas till staten.&lt;br&gt;Dessa tidpunkter bestäms genom reglerna i 1 kap. 3 och 4 §§ NML samt&lt;br&gt;13 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningskravet i 1 kap. 1 § NML medför, att från beskattning&lt;br&gt;utesluts sådana intäkter som visserligen har ett samband med den&lt;br&gt;skattepliktiga verksamheten men som inte kan sägas erhållas till följd av&lt;br&gt;försäljningen av varorna eller tjänsterna. Beskattningens räckvidd prövas&lt;br&gt;i första hand på grundval av bestämmelserna i 2 kap. NML om vad som&lt;br&gt;skall anses som omsättning. Dessutom framgår beskattningens räckvidd&lt;br&gt;av bestämmelserna i 7 kap. NML om vad skatten skall beräknas på&lt;br&gt;(beskattningsunderlaget). Av dessa bestämmelser framgår att skatten i&lt;br&gt;allmänhet skall beräknas på vad som utgör ersättning för den vara eller&lt;br&gt;tjänst som omsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras vad som skall anses utgöra omsättning av vara&lt;br&gt;eller tjänst. Paragrafen motsvarar punkt 2 första stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna av anvisningarna till 2 § ML (jfr prop. 1978/79:141&lt;br&gt;s. 41 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i ML förstås med omsättning att vara levereras i&lt;br&gt;samband med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls)&lt;br&gt;mot vederlag, att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd&lt;br&gt;vara eller tjänst samt att vara eller tjänst uttas. Vidare föreskrivs att med&lt;br&gt;försäljning eller tillhandahållande likställs byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna paragrafens första stycke anges huvudreglerna.&lt;br&gt;Gemensamt för dessa är att de endast gäller tillhandahållanden mot&lt;br&gt;ersättning. Vad som skall anses som ersättning framgår av bestämmelser-&lt;br&gt;na i 7 kap. om beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av en vara förstås enligt första stycket första meningen&lt;br&gt;att äganderätten till varan överlåts mot ersättning. Som överlåtelseavtal&lt;br&gt;anses givetvis även ett bytesavtal, eftersom en ersättning då utgår i form&lt;br&gt;av bytesvalutan. Någon särskild bestämmelse om bytesavtal behövs&lt;br&gt;således inte med denna definition av omsättningsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den inledande specialmotiveringen till kapitlet bestäms&lt;br&gt;genom omsättningskravet vad som skall beskattas, inte när det skall be-&lt;br&gt;skattas. Regler om skattskyldighetens inträde bestämmer när beskattning&lt;br&gt;skall ske. När det gäller omsättning av en vara är det således överlåtelsen&lt;br&gt;som sådan som beskattas. En nödvändig förutsättning för beskattning är&lt;br&gt;därmed att ett köp eller byte kommer till stånd. Om det är fråga om en&lt;br&gt;överlåtelse eller inte måste avgöras enligt de civilrättsliga reglerna. Av&lt;br&gt;1 kap. 3 § framgår att skattskyldigheten inträder när varan levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som omsätter varan dessförinnan får ersättning helt eller delvis&lt;br&gt;för en beställd vara inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen&lt;br&gt;inflyter kontant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för omsättning av tjänst finns i första stycket andra&lt;br&gt;meningen. Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning&lt;br&gt;utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämningen av omsättningsbegreppet för tjänster skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av det numera vidsträckta tjänstebegreppet (jfr 1 kap. 6 §&lt;br&gt;NML). Som omsättning av tjänst anses exempelvis utförande av arbeten&lt;br&gt;på varor, upplåtelse eller överlåtelse av nyttjanderätt till varor, upplåtelse&lt;br&gt;eller överlåtelse av immateriella rättigheter, förmedling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller omsättning av varor är det här fråga om vad som&lt;br&gt;skall beskattas, inte när det skall beskattas. Även här gäller alltså att det&lt;br&gt;är transaktionen som sådan som beskattas och att transaktionens karaktär&lt;br&gt;skall bedömas enligt civilrättsliga regler. Tidpunkten för skattskyldigheten&lt;br&gt;uppstår enligt 1 kap. 3 § NML när tjänsten har tillhandahållits eller tagits&lt;br&gt;i anspråk genom uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som omsätter tjänsten dessförinnan får ersättning för en&lt;br&gt;beställd tjänst inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen inflyter&lt;br&gt;kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl varor som tjänster gäller alltså i förskottsfallen att skattskyl- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;digheten inträder redan innan transaktionen slutförts genom att varan&lt;br&gt;levererats eller den som utför en tjänst gjort vad som ankommer på&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt är beskattningen uppbyggd i EG:s sjätte mervär-&lt;br&gt;desskattedirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML förstås med omsättning bl.a. att betalning uppbärs i förskott eller&lt;br&gt;a conto för en beställd vara eller tjänst. Förskott eller a conto utgör&lt;br&gt;särskilda former av ersättning. Förskott avser normalt en ersättning helt&lt;br&gt;eller delvis innan en prestation har skett. A conto är ersättning som&lt;br&gt;erhålls i takt med att arbeten utförs och innan en prestation är till-&lt;br&gt;handahållen. Det kan exempelvis gälla en byggnadsentreprenad som anses&lt;br&gt;tillhandahållen vid slutbesiktningen men där a conton erhålls i takt med&lt;br&gt;att byggnadsarbetena fortskrider. I ML betraktas en sådan betalning som&lt;br&gt;en särskild omsättning som äger rum före den omsättning som utgörs av&lt;br&gt;att en vara levereras eller en tjänst tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts i det föregående om den föreslagna&lt;br&gt;regleringen saknas det emellertid skäl att upprätthålla det särskilda&lt;br&gt;omsättningsbegrepp som gäller i ML för förskott och a conto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket hänvisas till uttagsbestämmelsema i 2-8 §§. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser är i princip ett komplement till omsättningsreglema i första&lt;br&gt;stycket. Reglerna i det första stycket tillämpas således alltid i den mån&lt;br&gt;det är frågan om tillhandahållanden mot ersättning. Vid en sådan&lt;br&gt;transaktion kan emellertid dessutom uttagsbeskattning ske. Vid försäljning&lt;br&gt;till underpris skall skatt således tas ut direkt på ersättningen enligt första&lt;br&gt;stycket även om ersättningen understiger marknadsvärdet. Dessutom sker&lt;br&gt;uttagsbeskattning för skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen.&lt;br&gt;Då den skattskyldige själv tillgodogör sig en vara eller tjänst eller till-&lt;br&gt;handahåller den gratis åt någon annan, kan däremot endast uttagsbe-&lt;br&gt;stämmelsema tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid sin granskning av den föreslagna paragrafen förordat&lt;br&gt;ett nytt andra och tredje stycke av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;När en tjänst tillhandahålls i samband med omsättningen av en vara&lt;br&gt;eller en vara överlåts i samband med omsättningen av en tjänst, skall&lt;br&gt;omsättning anses föreligga både av en vara och av en tjänst, om inte&lt;br&gt;omständigheterna föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 och 8 §§ finns särskilda bestämmelser om varor och tjänster&lt;br&gt;som omsätts som ett led i omsättningen av vissa tjänster.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har genom den föreslagna regleringen avsett att skriva in en&lt;br&gt;presumtion för uppdelning av varuomsättning och tjänsteomsättning i&lt;br&gt;skilda prestationer då varor och tjänster omsätts i samband med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uppdelning får aktualitet bl.a. då det gäller att bestämma&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för en omsättning som endast delvis medför&lt;br&gt;skattskyldighet eller för vilken mervärdeskatt tas ut med olika pro-&lt;br&gt;centsatser. Den princip som tillämpats i praxis beträffande exempelvis en&lt;br&gt;tjänsteprestation som i sig innehåller flera underordnade moment&lt;br&gt;bestående av andra tjänster eller varuöverlåtelser, men där avsikten ändå&lt;br&gt;varit att tillhandahålla en enda tjänst, är snarast att bedöma prestationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utifrån dess huvudsakliga karaktär. Någon uppdelning av prestationen i Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;olika delar har därför som regel inte skett. Först om prestationen bestått&lt;br&gt;av flera olika var för sig klart avskiljbara delar har en uppdelning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 och 8 §§ NML har införts särskilda bestämmelser om varor&lt;br&gt;och tjänster som omsätts som ett led i omsättningen av vissa tjänster. Det&lt;br&gt;är emellertid svårt att i lagtext uppställa någon generell och entydig gräns&lt;br&gt;för när uppdelning skall ske i de fall varor eller tjänster ingår som ett led&lt;br&gt;i en omsättning. Frågan måste överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets lagförslag tar sikte på de situationer där tjänster tillhandahålls&lt;br&gt;i samband med omsättningen av en vara eller en vara överlåts i samband&lt;br&gt;med omsättningen av en tjänst. Något krav på att varu- eller tjänstepres-&lt;br&gt;tationen skall utgöra ett underordnat led i en annan omsättning har inte&lt;br&gt;uppställts. För det fall att fråga är om flera klart avskiljbara prestationer&lt;br&gt;synes emellertid en presumtionsregel för uppdelning överflödig.&lt;br&gt;Lagrådets förslag har därför inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget jämfört med nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 2-6 utgör förslagets allmänna bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall anses som omsättning enligt 1 § andra stycket, dvs. uttag. I 7 och&lt;br&gt;8 §§ finns bestämmelser om uttag av tjänster på fastighetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 27-29 §§ NML finns bestämmelser om undantag från&lt;br&gt;skatteplikt för vissa uttag. Med hänsyn till den systematik som används&lt;br&gt;i NML finns i enlighet med vad Lagrådet förordat inte någon uttrycklig&lt;br&gt;erinran i lagtexten om dessa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här behandlade paragraferna, 2-6 §§, motsvarar punkt 2 första&lt;br&gt;stycket a-d och g samt tredje stycket andra meningen av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avses i sak överensstämma med vad som gäller enligt ML.&lt;br&gt;Vad som anges nedan angående förslagets innebörd får således anses&lt;br&gt;återspegla nuvarande ordning, om inget annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uttag syftar till att privat användning av sådana&lt;br&gt;varor och tjänster som normalt tillhandahålls i den skattskyldiges&lt;br&gt;verksamhet skall beskattas. Uttagsbeskattningen syftar också till att&lt;br&gt;kompensera för gjorda avdrag för ingående mervärdesskatt på varor i en&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet i de fall varorna eller tjänsterna&lt;br&gt;förs över till en verksamhet som inte medför skattskyldighet. Uttagsbe-&lt;br&gt;skattning är ett alternativ till beskattning genom vägrad avdragsrätt för&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna till 2 § ML anges att uttag av&lt;br&gt;vara eller tjänst för användning i egen verksamhet som medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet inte anses som omsättning (prop. 1968:100, prop. 1968:137, bet.&lt;br&gt;1969:BeU25 s. 20 f., prop. 1978/79:141 s. 77 och prop. 1989/90:111&lt;br&gt;s. 213). Detta bör emellertid anses följa direkt av de här föreslagna&lt;br&gt;uttagsbestämmelserna i 2-6 §§. Någon motsvarande uttrycklig precisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nya lagen har därför inte ansetts nödvändig. Det får anses självklart Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;att en uttagsbeskattning inte skall ske exempelvis när råvaror används i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den egna tillverkningen eller då tjänster utförs inom den verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild bestämmelse i ML gäller den allmänna bestämmelsen&lt;br&gt;om uttag av tjänster inte, om den tjänst som uttas &amp;quot;avser nyttjande av&lt;br&gt;personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än&lt;br&gt;yrkesmässig återuthyming” (punkt 2 tredje stycket första meningen av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 §; jfr prop. 1978/79:141 s. 27 och 78 f. samt SkU&lt;br&gt;52 s. 46 och 51 f.). Den allmänna bestämmelsen gäller endast tjänster&lt;br&gt;som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamheten (punkt 2&lt;br&gt;första stycket c av anvisningarna till 2 § ML). Bestämmelsen omfattar&lt;br&gt;således användning av förhyrda (eller köpta) personbilar endast om de&lt;br&gt;används för omsättning av uthymingstjänster. Den särskilda bestämmel-&lt;br&gt;sen är därför obehövlig. Förslagets allmänna bestämmelse om uttag av&lt;br&gt;tjänster (den föreslagna 5 §) är utformad på motsvarande sätt som be-&lt;br&gt;stämmelsen i ML. Anledning saknas därför att föreslå någon motsvarig-&lt;br&gt;het till den särskilda bestämmelsen i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de föreslagna bestämmelserna omfattar försäljning till&lt;br&gt;underpris. Beskattning skall i dessa fall ske direkt på ersättningen även&lt;br&gt;om ersättningen understiger marknadsvärdet. Uttagsbeskattningen sker&lt;br&gt;dessutom för skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen. Som&lt;br&gt;framgår av 7 kap. 3 § NML förstås med marknadsvärde det pris som den&lt;br&gt;skattskyldige skulle ha kunnat betinga sig vid en försäljning under&lt;br&gt;jämförliga omständigheter, dvs. detsamma som avses i 42 § KL jämte an-&lt;br&gt;visningar. Detta innebär i praktiken ingen ändring i sak jämfört med&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;det allmänna saluvärdet&amp;quot; i uttagsbestämmelsema i ML. Genom&lt;br&gt;att införa uttrycket &amp;quot;marknadsvärde&amp;quot; i uttagsbestämmelsema i NML&lt;br&gt;kommer uttryckssättet i dessa bestämmelser att överensstämma med&lt;br&gt;bestämmelserna om beskattningsunderlag (beskattningsvärde) vid uttags-&lt;br&gt;beskattning i såväl det föreslagna 7 kap. NML som KL (jfr nuvarande&lt;br&gt;14 § och femte stycket med anvisningar. Jfr också Lagrådet i prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 312 f. och föredragande statsrådet a. prop. s. 214 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt nuvarande ordning omfattar bestämmelserna om för-&lt;br&gt;säljning till underpris inte marknadsmässigt betingade prisnedsättningar.&lt;br&gt;Någon ändrad gränsdragning för räckvidden av uttagsbeskattningen i detta&lt;br&gt;hänseende är inte avsedd. Inte heller omfattas sedvanliga personal-&lt;br&gt;rabatter. Även detta överensstämmer med ML (jfr RSV Dt 1988:19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket verksamhet förstås detsamma som i 4 kap. angående&lt;br&gt;verksamhet som är yrkesmässig (se specialmotiveringen till 4 kap.). Som&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 7 § NML förstås med verksamhet även del av verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 kap. 13 § andra stycket NML framgår att vad som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. om den som är skattskyldig också gäller för den som har rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt enligt 9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om uttag av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag av vara förstås enligt 2 § att den som är skattskyldig ur&lt;br&gt;verksamheten tillgodogör sig en vara för privat ändamål eller att han&lt;br&gt;överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet. Med uttag förstås också att en vara förs över&lt;br&gt;från en verksamhet som medför skattskyldighet till en annan verksamhet&lt;br&gt;som inte medför skattskyldighet. Genom den föreslagna ordningen, där&lt;br&gt;bl.a. exportomsättning inte längre medför skattskyldighet utan endast en&lt;br&gt;rätt till återbetalning enligt 10 kap., kommer exportföretag att inte&lt;br&gt;omfattas av de regler som gäller för skattskyldiga. Detsamma gäller vissa&lt;br&gt;andra icke skattskyldiga som har återbetalningsrätt enligt 10 kap. Ett&lt;br&gt;tillägg har därför gjorts i förhållande till utredningens förslag så att uttag&lt;br&gt;också skall anses föreligga i de situationer då en vara förs över från en&lt;br&gt;verksamhet som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ till&lt;br&gt;en verksamhet som inte medför sådan rätt till återbetalning. Den&lt;br&gt;verksamhet till vilken överföringen görs får således varken medföra&lt;br&gt;skattskyldighet eller rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § begränsas uttagsbestämmelsema avseende varor till att endast&lt;br&gt;gälla de fall då den skattskyldige haft rätt till avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;vid sitt eget förvärv av varan eller då rätt till återbetalning av skatten&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ förelegat vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 27-29 §§ NML finns undantag från skatteplikt för uttag av&lt;br&gt;vissa varor och tjänster. Av 3 kap. 29 § framgår att vissa uttag som görs&lt;br&gt;av en kategori av återbetalningsberättigade, nämligen kommunerna&lt;br&gt;undantas från skatteplikt (jfr 10 kap. 10 §). Bestämmelserna i 2 och 3 §§&lt;br&gt;i det här aktuella kapitlet preciserar endast vad som skall anses utgöra&lt;br&gt;uttag. Bestämmelser bör därför jämfört med Lagrådets förslag komplette-&lt;br&gt;rats med återbetalningsfallet i 10 kap. 10 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från i ML förstås med vara även fastighet (jfr 1 kap. 6 §&lt;br&gt;NML). Uttag enligt 2 § av fastighet beskattas dock inte. Det följer av 3&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket NML. Enligt den bestämmelsen undantas från&lt;br&gt;skatteplikt bl.a. omsättning av fastighet, dvs. överlåtelse och uttag av&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket i 2 § 7 att den skattskyldige &amp;quot;tillgodogör sig en vara ur&lt;br&gt;verksamheten&amp;quot;, förstås att varan tas i anspråk genom att den tas ut ur&lt;br&gt;verksamheten och på så sätt inte längre är att anse som en omsättnings-&lt;br&gt;eller anläggningstillgång i den. För att det skall anses vara fråga om ett&lt;br&gt;uttag enligt punkt 1 krävs dessutom att den skattskyldige skall ha&lt;br&gt;tillgodogjort sig varan &amp;quot;för privat ändamål&amp;quot;. Bestämmelsen gäller sådana&lt;br&gt;fall då den skattskyldige förbrukar en vara privat. Den gäller dessutom&lt;br&gt;då varor tas i anspråk för privata gåvoändamål eller för användning som&lt;br&gt;bytesvaluta vid förvärv av varor eller tjänster för privata ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på privata gåvoändamål kan nämnas gåvor till släktingar&lt;br&gt;eller vänner och gåvor för välgörande ändamål. Det är tillräckligt att den&lt;br&gt;skattskyldige har tagit ut varan för gåvoändamålet. Om gåvan har hunnit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullbordas, är det fråga om uttag enligt den andra bestämmelsen i 2 § Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;(överlåtelse av en vara åt någon annan utan ersättning). Bytessituationen&lt;br&gt;avser i princip alla fall då den förvärvade varan eller tjänsten inte tillförs&lt;br&gt;den skattskyldiges verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 2 förstås med uttag också att den skattskyldige överlåter en vara&lt;br&gt;till någon annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger&lt;br&gt;marknadsvärdet. Här är det alltså fråga om att den skattskyldige överlåter&lt;br&gt;äganderätten av varan till någon. Överlåtelse eller upplåtelse av nyttjande-&lt;br&gt;rätt till en vara är att anse som omsättning av tjänst. Sådana transaktioner&lt;br&gt;kan endast uttagsbeskattas som uttag av tjänst. I specialmotiveringen till&lt;br&gt;1 § andra stycket och i inledningen till 2-6 §§ har behandlats den&lt;br&gt;skattemässiga innebörden av att varor överlåts mot ersättning som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet. I anslutning till detta bör framhållas att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 2 § 2 gäller även vid försäljning till anställda för ett pris&lt;br&gt;understigande marknadsvärdet. Bestämmelsen omfattar dock inte&lt;br&gt;försäljning med sedvanliga personalrabatter. Det överensstämmer med&lt;br&gt;nuvarande ordning (jfr RSV Dt 1988:19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § 3 avser överförande av varor från en verksamhet&lt;br&gt;till en annan. Här avses även överförande från en del av verksamheten&lt;br&gt;(i ML betecknad &amp;quot;verksamhetsgren&amp;quot;) till en annan. Jfr specialmotivering-&lt;br&gt;en till 1 kap. 7 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall varan anses överförd först då den uteslutande eller så&lt;br&gt;gott som uteslutande används i den skattefria verksamheten. Bestämmel-&lt;br&gt;sen är aldrig tillämplig då en vara förs över till en verksamhet som i sin&lt;br&gt;helhet medför skattskyldighet. Det gäller även om den skattskyldige för&lt;br&gt;över en omsättningstillgång för att den skall användas som exempelvis&lt;br&gt;inventarium i den andra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen blir däremot tillämplig då överföringen görs till en&lt;br&gt;verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet. Utgående skatt&lt;br&gt;skall då, liksom enligt ML, tas ut på hela marknadsvärdet av varan.&lt;br&gt;Skatten är inte att anse som ingående skatt i den mottagande verksam-&lt;br&gt;heten. Den skattskyldige har därför inte rätt till avdrag för denna skatt.&lt;br&gt;Någon ändring av nuvarande ordning är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vara säljs, som enligt 2 § 3 har uttagsbeskattats skall enligt&lt;br&gt;3 kap. 24 § första stycket 2 någon skatt inte redovisas för försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § begränsas uttagsbeskattningen av varor till sådana fall då den&lt;br&gt;skattskyldige har haft rätt till avdrag för ingående skatt vid förvärvet av&lt;br&gt;varan eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller inte bara varor som den skattskyldige förvärvat&lt;br&gt;för vidareförsäljning utan förvärv överhuvudtaget i den verksamhet som&lt;br&gt;uttaget görs ur. Exempelvis omfattar bestämmelsen givetvis uttag av&lt;br&gt;bageriprodukter ur en bageriverksamhet fastän bageriets förvärv inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsett sådana produkter utan ingredienser i form av mjöl och annat för Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i ML anses innebära att full skatt skall läggas på ett&lt;br&gt;skattepliktigt uttag även om den skattskyldige vid förvärvet fått avdrag&lt;br&gt;endast för en del av den ingående skatten. Denna ordning är närmast en&lt;br&gt;följd av att motsvarande princip gäller vid försäljning av verksamhetstill-&lt;br&gt;gångar i en sådan verksamhet (jfr Mervärdeskatteutredningens slutbe-&lt;br&gt;tänkande Översyn av mervärdeskatten, SOU 1987:45 s. 119 f.). Någon&lt;br&gt;ändring i det avseendet föreslås inte varför även uttagsbestämmelsema i&lt;br&gt;NML är utformade på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om uttag av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller endast tjänster &amp;quot;som den skattskyldige normalt omsätter&lt;br&gt;till utomstående mot ersättning&amp;quot;. Detta innebär att bestämmelsen gäller&lt;br&gt;sådana tjänster som den skattskyldige annars yrkesmässigt säljer till&lt;br&gt;utomstående kunder. Bestämmelsen är däremot inte tillämplig på tjänster&lt;br&gt;som den skattskyldige normalt inte omsätter till utomstående mot&lt;br&gt;ersättning. För sådana tjänster kan i stället bestämmelserna i 6 § komma&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på utformningen av paragrafen har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges tre fall som skall anses som uttag av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 1 avser det fallet då den skattskyldige &amp;quot;personligen&lt;br&gt;utför en tjänst åt sig för privat ändamål&amp;quot;. Att han utför den &amp;quot;personligen&amp;quot;&lt;br&gt;innebär att han fysiskt utför tjänsten, exempelvis en reparation. Om den&lt;br&gt;skattskyldige i stället låter en anställd utföra tjänsten åt honom, är det att&lt;br&gt;anse som ett uttag enligt punkt 2. Då den skattskyldige personligen utför&lt;br&gt;tjänsten och således punkt 1 är tillämplig, gäller en särskild begränsning.&lt;br&gt;Uttag av tjänst anses nämligen föreligga endast om han som ett led i&lt;br&gt;utförandet tar ut en vara eller varor av mer än ringa värde. Den&lt;br&gt;begränsningen gäller inte för uttagsbestämmelsen i punkt 2. Innebörden&lt;br&gt;av uttrycket &amp;quot;privat ändamål&amp;quot; bör motsvara innebörden av samma uttryck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § 1 (jfr specialmotiveringen till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2 gäller de fall då den skattskyldige på annat sätt&lt;br&gt;än genom personligt utförande tillhandahåller en tjänst åt sig. Jämfört&lt;br&gt;med utredningsförslaget är denna punkt tillämplig endast då tillhandahåll-&lt;br&gt;andet sker för privat ändamål. Bestämmelsen är således inte tillämplig på&lt;br&gt;exempelvis byggtjänster som utförs med egen personal i byggnadsrörelse&lt;br&gt;för rörelsens räkning. I de fallen gäller i stället 7 §. Beträffande&lt;br&gt;innebörden av &amp;quot;privat ändamål&amp;quot; hänvisas till specialmotiveringen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella punkten avser som nyss nämnts att den skattskyldige&lt;br&gt;för sitt privata ändamål låter en anställd utföra en sådan tjänst åt sig som&lt;br&gt;normalt omsätts till utomstående mot ersättning. Det kan också vara så&lt;br&gt;att han själv använder en verksamhetstillgång för privat ändamål. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttag skall anses föreligga i det fallet förutsätts att den skattskyldiges Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;yrkesmässiga verksamhet består i att upplåta nyttjanderätt till sådana&lt;br&gt;tillgångar åt utomstående. Detta följer av paragrafens inledning. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas företag som sysslar med uthyrning av maskiner eller&lt;br&gt;fordon. Det spelar ingen roll om företaget äger tillgångarna eller har hyrt&lt;br&gt;dem. Av praktiska skäl föreslås en ny bestämmelse enligt vilken an-&lt;br&gt;vändning skall anses som uttag endast om värdet av användandet är mer&lt;br&gt;än ringa (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt omfattar bestämmelsen i punkt 2 användande av såväl&lt;br&gt;omsättnings- som anläggningstillgångar. Med hänsyn till den begränsning&lt;br&gt;som följer av paragrafens inledning blir det i praktiken emellertid oftast&lt;br&gt;fråga om användande av anläggningstillgångar, exempelvis maskiner i ett&lt;br&gt;företag vars normala verksamhet är att hyra ut maskinerna. Bestämmel-&lt;br&gt;sen omfattar även användande av exempelvis immateriella rättigheter.&lt;br&gt;Omsättning av sådana och av rätt att utnyttja dem utgör omsättning av&lt;br&gt;tjänst (jfr 1 kap. 6 § NML). Vad som utgör uttag är då den skattskyldi-&lt;br&gt;ges användande av rättigheten. För att uttag skall anses föreligga&lt;br&gt;förutsätts emellertid att man yrkesmässigt låter utomstående göra&lt;br&gt;detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den skattskyldiges privata användning av en fastighet kan vara&lt;br&gt;uttag av tjänst enligt den här behandlade punkten. Sådana uttag är dock&lt;br&gt;i allmänhet undantagna från skatteplikt och beskattas därmed inte. Detta&lt;br&gt;följer av att upplåtelse av nyttjanderätt till en fastighet utgör omsättning&lt;br&gt;av en tjänst (jfr 1 kap. 6 §). Sådan omsättning är undantagen från skatte-&lt;br&gt;plikt enligt 3 kap. 2 § första stycket NML. Med omsättning förstås även&lt;br&gt;uttag (jfr 1 § andra stycket). Uttag av tjänst enligt den här behandlade&lt;br&gt;paragrafen blir således i motsvarande mån skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om sådan uthyrning av fastighet som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket NML är uthyrningen en skattepliktig omsättning. För&lt;br&gt;skattskyldighet förutsätts dock att skattemyndigheten på fastighetsägarens&lt;br&gt;begäran har beslutat om detta (9 kap. 1 § NML). Om den skattskyldige&lt;br&gt;använder en sådan fastighet för privat ändamål beskattas inte den privata&lt;br&gt;användningen som uttag. Det beror på att den medgivna skattskyldigheten&lt;br&gt;inte omfattar den privata användningen. I stället skall den frivilliga&lt;br&gt;skattskyldigheten inte längre gälla och under vissa förutsättningar skall&lt;br&gt;den ingående skatt som fastighetsägaren har gjort avdrag för återföras&lt;br&gt;enligt 9 kap. 5-8 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 3 gäller sådana uttag som utgörs av att den&lt;br&gt;skattskyldige tillhandahåller en tjänst åt någon annan än sig själv utan&lt;br&gt;ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet.&lt;br&gt;Bestämmelsen omfattar exempelvis att den skattskyldige reparerar en vara&lt;br&gt;åt någon, överlåter en rättighet till någon, eller låter någon använda en&lt;br&gt;verksamhetstillgång, allt under förutsättning att uttaget avser en sådan&lt;br&gt;tjänst som den skattskyldige normalt tillhandahåller till utomstående mot&lt;br&gt;ersättning. Denna förutsättning anges redan i paragrafens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anses inte som uttag om den skattskyldige låter någon annan&lt;br&gt;använda en verksamhetstillgång och värdet av användandet är ringa (jfr&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även användning av fastighet kan vara att anse som uttag enligt punkt Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;3. Vad som sägs i specialmotiveringen till punkt 2 om den skattskyldiges&lt;br&gt;egen användning av en fastighet har emellertid motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Av vad som anges där framgår att uttaget är att anse som undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt i motsvarande mån som uttaget är att likställa med upplåtelse&lt;br&gt;av en sådan rättighet som omfattas av undantaget från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreskrivs i andra stycket att uttag genom&lt;br&gt;användande av en verksamhetstillgång utgör omsättning endast om värdet&lt;br&gt;av användandet är mer än ringa. Avsikten är att detta värde skall vara det&lt;br&gt;sammanlagda värdet av det användande som sker under en redovisnings-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen skulle som uttag anses även det fall då den&lt;br&gt;skattskyldige åt en egen verksamhet som inte medför skattskyldighet utför&lt;br&gt;eller på annat sätt tillhandahåller sådana tjänster som han omsätter åt&lt;br&gt;andra. Bestämmelsen motsvarade vad som gäller för överföring av varor&lt;br&gt;enligt 2 § 3 och ansågs av utredningen spegla den nuvarande rättstillämp-&lt;br&gt;ningen inom området. Det kan emellertid ifrågasättas om en sådan&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna om tjänsteuttag har varit avsedd då de&lt;br&gt;infördes (jfr prop. 1978/79:141 s. 59). I Mervärdeskatteutredningens&lt;br&gt;delbetänkande III Redovisningsskyldighet m.m., Ds B 1977:6, s.62&lt;br&gt;uttalas följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den uttagsbeskattning av tjänst som vi här förordat tar primärt sikte&lt;br&gt;på sådana förmåner som tillhandahålls ägare eller anställda. Bortsett från&lt;br&gt;den i egen regi bedrivna yrkesmässiga byggnads- och anläggnings-&lt;br&gt;verksamheten skall därför, liksom vad nu gäller, ingen omsättning anses&lt;br&gt;föreligga när i en s.k. blandad verksamhet en tjänsteprestation i&lt;br&gt;verksamhetsgren som medför skattskyldighet utförs för annan verksam-&lt;br&gt;hetsgren. Gällande bestämmelser om uppdelning av ingående skatt för&lt;br&gt;gemensamma förvärv för sådan verksamhet efter skälig grund torde i de&lt;br&gt;flesta fall på ett enklare sätt ge avsedd beskattningseffekt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beskattning av sådana &amp;quot;självtjänster&amp;quot; som en skattskyldig juridisk&lt;br&gt;person tillhandahåller egen skattefri verksamhet skulle i vissa situationer&lt;br&gt;kunna ge oönskade effekter. Som exempel kan nämnas en bank eller&lt;br&gt;annan verksamhet där huvudaktiviteten är skattefri försäljning av tjänster,&lt;br&gt;men där även internt i verksamheten tillhandahålls exempelvis datatjänster&lt;br&gt;för eget bruk. Om banken också säljer datatjänsterna till utomstående&lt;br&gt;skulle det interna överlåtandet till den verksamhet som inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet kunna komma att ses som uttag. En sådan tillämpning&lt;br&gt;skulle innebära en konkurrenssnedvridning gentemot de banker som inte&lt;br&gt;tillhandahåller datatjänster externt. Det bör dock anmärkas att uttags-&lt;br&gt;reglema i ML i praktiken inte torde ha tillämpats på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från de i förarbetena omnämnda fastighetstjänstema inom&lt;br&gt;byggsektorn, bör uttag inte anses föreligga när en tjänsteprestation utförs&lt;br&gt;för en verksamhet som inte medför skattskyldighet. En motsvarighet till&lt;br&gt;bestämmelsen i utredningsförslaget bör därför inte föras in i NML. Det&lt;br&gt;kan i sammanhanget anmärkas att antalet verksamheter med blandad&lt;br&gt;skattepliktig och skattefri omsättning minskat i antal på grund av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basbreddning som genomfördes inom mervärdesskatteområdet genom Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;reformen år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller ett byggentreprenörsföretag som utför byggnadsarbeten&lt;br&gt;på egna fastigheter bör dock som nämnts fortfarande uttag anses&lt;br&gt;föreligga. Detta bör regleras särskilt i den föreslagna 7 § om uttag av&lt;br&gt;tjänster på fastighetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 avser serveringstjänster i annan verksamhet än serveringsrörelse.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar punkt 2 första stycket d av anvisningarna till 2 §&lt;br&gt;ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 140, 212 och 299). Tillhandahållande av&lt;br&gt;serveringstjänster i en serveringsrörelse kan anses som uttag enligt de&lt;br&gt;allmänna bestämmelserna i den föreslagna 5 §. Det kan anmärkas att det&lt;br&gt;i 4 kap. 2 § NML finns en särskild bestämmelse om att vissa serverings-&lt;br&gt;tjänster åt personalen måste ha en viss omfattning för att de skall anses&lt;br&gt;som yrkesmässig verksamhet. Om en sådan personalservering inte har&lt;br&gt;den omfattningen, kan således uttag ur verksamheten inte beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 avser det fallet att den skattskyldige själv använder&lt;br&gt;eller låter någon annan använda en tillgång i verksamheten utan att han&lt;br&gt;i sin utåtriktade verksamhet omsätter sådana tjänster, dvs. i princip&lt;br&gt;uthymingstjänster. Bestämmelserna motsvarar punkt 2 första stycket g av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML (prop. 1978/79:141 s. 60 och prop. 1985/86:47&lt;br&gt;s. 38 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för båda punkterna är att de avser användning för privat&lt;br&gt;ändamål och att det som används är en vara. Vad som skall anses som&lt;br&gt;privat ändamål bör bedömas på motsvarande sätt som vid tillämpningen&lt;br&gt;av 5 §. Vad som är en vara anges i 1 kap. 6 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt för upplåtelse av viss rätt att använda&lt;br&gt;fastigheter (3 kap. 2 § första stycket NML) omfattar även uttag i form av&lt;br&gt;användning av fastigheten, om användningen är att jämställa med&lt;br&gt;upplåtelse av sådan rätt som avses i undantaget från skatteplikt. I&lt;br&gt;motsvarande mån kan uttag enligt den här behandlade paragrafen inte&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 gäller personbilar och motorcyklar som utgör anläggnings-&lt;br&gt;eller omsättningstillgångar i verksamheten. Punkt 3 gäller alla slag av&lt;br&gt;varor som utgör omsättningstillgångar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av punkt 2 skiljer sig från motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;ML. Enligt den nuvarande ordningen förutsätts för uttagsbeskattning att&lt;br&gt;fordonet utgör en tillgång i verksamheten och att den skattskyldige är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättning av sådant fordon. Det innebär att ett privat&lt;br&gt;nyttjande av hyrda fordon inte kan bli föremål för uttagsbeskattning annat&lt;br&gt;än i verksamhet som avser uthyrning av fordon (jfr 5 § första stycket 2).&lt;br&gt;Denna skillnad mellan ägda och hyrda fordon i verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet för omsättning av fordon kan inte anses tillfredsställande.&lt;br&gt;Bestämmelsen i punkt 2 har därför i förhållande till Lagrådets förslag&lt;br&gt;justerats så att som uttag anses privat användning inte endast av fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utgör en tillgång i verksamheten utan också av fordon som har&lt;br&gt;förhyrts för användning i denna. Vidare bör beträffande den skattskyldige&lt;br&gt;krävas att han har haft rätt till avdrag för eller återbetalning av den&lt;br&gt;ingående skatten vid förvärvet eller i fråga om förhyrda fordon avdrags-&lt;br&gt;rätt för eller återbetalning av hela den ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;hyran (jfr 8 kap. 15 § NML). Detta har i ML utryckts så att han är&lt;br&gt;&amp;quot;skattskyldig för omsättning&amp;quot; av fordonet. Jämfört med ML har bestäm-&lt;br&gt;melsen också gjorts tillämplig inte bara på personbilar utan även på&lt;br&gt;motorcyklar. Skälet till den föreslagna utvidgningen är att personbilar och&lt;br&gt;motorcyklar jämställs i såväl övriga uttagsbestämmelser som avdrags-&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget (beskattningsvärdet) för användning av person-&lt;br&gt;bilar utgörs av det i 7 kap. 4 § NML angivna schablonvärdet. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget för användning av motorcyklar får bestämmas med&lt;br&gt;tillämpning av den föreslagna allmänna regeln om marknadsvärdet som&lt;br&gt;beskattningsunderlag vid uttagsbeskattning (7 kap. 3 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser uttag inom byggsektorn. Byggnadsverksamhet kan i&lt;br&gt;princip bedrivas i två olika former, som entreprenad eller i egen regi. I&lt;br&gt;bägge fallen kan under vissa förutsättningar uttag anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar punkt 2 första stycket c och e samt åttonde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 2 § ML (jfr prop. 1978/79:141 s. 62 f. och&lt;br&gt;SkU 52 s. 46 samt prop. 1989/90:111 s. 208, 212, 214, 298 och 300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har gjorts vissa preciseringar och förtydliganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ML gäller skattskyldig som bedriver &amp;quot;yrkesmässig&lt;br&gt;byggnadsverksamhet&amp;quot;. Innebörden av detta uttryck är numera vag (jfr&lt;br&gt;tidigare definition i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 2 § ML&lt;br&gt;i dess lydelse enligt SFS 1979:304, prop. 1978/79:141 s. 62 f.). För att&lt;br&gt;undvika denna vaghet bör den föreslagna lagen innehålla antingen en&lt;br&gt;självständig precisering av begreppet eller en uttrycklig anknytning till&lt;br&gt;begreppet byggnadsrörelse i KL. Några bärande skäl att ha en själv-&lt;br&gt;ständig precisering i NML har inte framkommit. En anknytning till KL&lt;br&gt;tillgodoser ändamålen med bestämmelsen och lägger grunden för en&lt;br&gt;enhetlig tillämpning av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har därför utformats så att den gäller tjänster på sådana&lt;br&gt;fastigheter som enligt KL utgör omsättningstillgångar i byggnadsrörelse&lt;br&gt;(jfr punkt 4 av anvisningarna till 21 § KL). Bestämmelsen är dock&lt;br&gt;tillämplig endast på den som är skattskyldig till mervärdesskatt enligt de&lt;br&gt;allmänna omsättningsbestämmelsema genom att han yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahåller byggnadstjänster åt andra (byggnadsentreprenader). Reglerna&lt;br&gt;i KL om &amp;quot;byggmästarsmitta&amp;quot; på makes fastighet blir således i princip inte&lt;br&gt;tillämpliga. Inskränkningen medför också att bestämmelsen inte är&lt;br&gt;tillämplig på byggföretag som inte bedriver sådan entreprenadverksamhet&lt;br&gt;utan som endast bygger på egna fastigheter för att sedan avyttra dem. Det&lt;br&gt;gäller även om ett sådant byggföretag har gjort uttag enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML används uttryckssättet fastighet som utgör lagertillgång i stället Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;för uttrycket omsättningstillgång. Ändringen är av redaktionell art och&lt;br&gt;någon ändring i sak är således inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke följer således att byggnadsföretag&lt;br&gt;uttagsbeskattas för vad som köps in i form av byggnads- och anläggnings-&lt;br&gt;tjänster på fastigheter som är omsättningstillgångar. Uttag föreligger dock&lt;br&gt;också om den skattskyldige med anlitande av företagets personal,&lt;br&gt;maskiner m.m. utför sådana tjänster åt sig på egna fastigheter som utgör&lt;br&gt;omsättningtillgångar eller enligt tredje stycket, på egna fastigheter som&lt;br&gt;utgör anläggningstillgångar i byggnadsrörelsen (jfr specialmotiveringen&lt;br&gt;till 5 § första stycket punkt 2). Bestämmelsen om att uttag skall anses&lt;br&gt;föreligga för utförda egna arbeten motsvaras av den allmänna regeln om&lt;br&gt;uttagsbeskattning av tjänster i punkt 2 första stycket c av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag enligt den här behandlade paragrafen medför att den skattskyldige&lt;br&gt;blir skyldig att betala skatt enligt 1 kap. 1 § NML. Den utgående skatten&lt;br&gt;utgör 25 procent av det beskattningsunderlag (beskattningsvärde) som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 5 § NML (motsvarar 14 § ML och sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 14 §). Från den utgående skatten får den skattskyldige&lt;br&gt;göra avdrag för den ingående skatten i verksamheten enligt 8 kap. 3 §&lt;br&gt;NML (motsvarar 17 § första stycket ML). Avdragsrätten omfattar såväl&lt;br&gt;den ingående skatt som är hänförlig till material och tjänster som inköpts&lt;br&gt;för utförandet av egna arbeten som den ingående skatten för förvärvade&lt;br&gt;entreprenadtjänster. Det kan anmärkas att den skattskyldiges utgående&lt;br&gt;skatt i sin tur kan bli avdragsgill som ingående skatt för den som köper&lt;br&gt;fastigheten av honom (jfr 8 kap. 4 § första stycket 4 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fördel med den här beskrivna regleringen är att den ger&lt;br&gt;en generell avdragsrätt för den som bedriver yrkesmässig byggnadsverk-&lt;br&gt;samhet (se Mervärdeskatteutredningens delbetänkande III Redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet m.m.. Ds B 1977:6, s. 73 f. och prop. 1978/79:141 s. 62 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver om uttag i vissa fall då en fastighetsägare låter&lt;br&gt;utföra arbeten i egen regi på den egna fastigheten. Paragrafen motsvarar&lt;br&gt;punkt 2 första stycket f och sjunde stycket av anvisningarna till 2 § ML&lt;br&gt;(prop. 1989/90:111 s. 92 f., 208, 212-214, 298 och 300 samt SkU 31&lt;br&gt;s. 103 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har paragrafen ändrats i förtydligande syfte när&lt;br&gt;det gäller att ange vilka fastigheter det är fråga om. Bestämmelsen i ML&lt;br&gt;gäller arbeten på en fastighet som ägaren &amp;quot;använder i en verksamhet för&lt;br&gt;vilken skattskyldighet inte föreligger&amp;quot;. I enlighet med den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsens syfte föreslås att bestämmelsen i NML anges gälla arbeten&lt;br&gt;på en egen fastighet &amp;quot;som utgör tillgång i en yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;som inte medför skattskyldighet”. Genom denna omformulering klargörs&lt;br&gt;att bestämmelsen omfattar alla fastigheter som är en tillgång i den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges verksamhet och det således oberoende av om fastigheterna är&lt;br&gt;anläggnings- eller omsättningstillgångar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer till sin innebörd med nu gällande bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller alla förvärvsverksamheter som utgör yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet enligt 4 kap. NML men som inte medför skattskyldighet för&lt;br&gt;mervärdesskatt. I enlighet med vad Lagrådet föreslagit har i lagtexten&lt;br&gt;tillfogats att verksamheten skall vara yrkesmässig. Detta torde dock inte&lt;br&gt;tillföra något ytterligare jämfört med vad som redan följer av ML och&lt;br&gt;lagrådsremissen. Redan ett innehav av näringsfastighet utgör näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt 21 § KL jämfört med 2 § 1 mom första stycket SIL.&lt;br&gt;Därmed föreligger enligt 4 kap. 1 § NML en verksamhet som är yrkes-&lt;br&gt;mässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således vara fråga om att exempelvis banker, försäkringsbolag&lt;br&gt;och bostadsuthymingsföretag själva utför byggtjänster o.d. Det kan också&lt;br&gt;vara fråga om sådana byggföretag som inte bedriver entreprenadverk-&lt;br&gt;samhet utan endast bygger på egna fastigheter för att sedan avyttra dessa.&lt;br&gt;Varken ett sådant företag eller någon annan näringsidkare omfattas dock&lt;br&gt;av den här behandlade bestämmelsen, om näringsidkaren inte har några&lt;br&gt;anställda. Paragrafen blir nämligen tillämplig endast på fastighetsägare&lt;br&gt;som har lönekostnader avseende de i paragrafen angivna tjänsterna över-&lt;br&gt;stigande 150 000 kr för beskattningsåret. Om lönekostnaderna överstiger&lt;br&gt;detta belopp föreligger dock uttag för fastighetsägaren även för det arbete&lt;br&gt;som han eventuellt har utfört personligen. Det följer av såväl denna&lt;br&gt;paragraf som 7 kap. 5 § NML, som anger hur beskattningsunderlaget&lt;br&gt;(beskattningsvärdet) beräknas. Enligt 7 kap. 5 § första stycket utgörs&lt;br&gt;beskattningsunderlaget av bl.a. värdet av den skattskyldiges eget arbete.&lt;br&gt;Det kan noteras att i 7 kap. 5 § andra stycket anvisas möjligheten att&lt;br&gt;redovisa beskattningsunderlaget enligt en alternativ metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning enligt förevarande bestämmelse medför avdragsrätt&lt;br&gt;för sådan ingående skatt som hänför sig till förvärv av främst material&lt;br&gt;som behövs för att genomföra arbetena på fastigheten (jfr 8 kap. 3 §&lt;br&gt;NML och specialmotiveringen till den paragrafen). Avdrag får dock inte&lt;br&gt;göras för sådan ingående skatt som hänför sig till kostnader där&lt;br&gt;beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket NML (j fr&lt;br&gt;8 kap. 9 § NML och specialmotiveringen till 7 kap. 5 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med Lagrådets förslag har paragrafen gjorts tillämplig även på&lt;br&gt;uttag avseende fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;som inte medför rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§ NML. Här innefattas således även kommuner dvs. den kategori&lt;br&gt;som är återbetalningsberättigad enligt 10 kap. 10 §. Det kan dock&lt;br&gt;anmärkas att vissa uttag som görs av kommuner är undantagna från&lt;br&gt;skatteplikt (jfr 3 kap. 29 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skattepliktig omsättning och införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel regleras beskattningens räckvidd, främst med hänsyn till&lt;br&gt;vilka varor och tjänster som omsättningen resp, införseln avser (skatte-&lt;br&gt;plikten). En nyhet i förhållande till ML är att skatteplikten nu ut-&lt;br&gt;tryckligen anges gälla omsättningen resp, införseln som sådan, inte varan&lt;br&gt;eller tjänsten. Detta överensstämmer med utformningen av den grund-&lt;br&gt;läggande beskattningsregeln i 1 kap. 1 § NML. I konsekvens med detta&lt;br&gt;är det omsättningen resp, införseln som i förekommande fall undantas&lt;br&gt;från skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikten är som huvudregel generell. Detta slås fast i 1 §. De&lt;br&gt;följande paragraferna anger undantagen från den generella skatteplikten.&lt;br&gt;Undantagen är desamma som i 8 § ML och anvisningarna till den&lt;br&gt;paragrafen, så när som på följande. Undantaget avseende fastigheter&lt;br&gt;ändras med hänsyn till att fastigheter föreslås utgöra varor i lagens&lt;br&gt;mening. Ändringen innebär att från skatteplikt undantas även omsättning&lt;br&gt;av fastigheter. Vidare föreslås att vissa preciseringar och avgränsningar&lt;br&gt;görs när det gäller undantaget för försäkringstjänster och Postverkets&lt;br&gt;befordran. Bestämmelser införs om undantag från skatteplikt motsvarande&lt;br&gt;vissa bestämmelser i ML om inskränkning av yrkesmässighetsbegreppet.&lt;br&gt;Det gäller försäljningar av inventarier, material, avfallsprodukter och&lt;br&gt;liknande samt personbilar och motorcyklar (24 § i förslaget resp, punkt&lt;br&gt;1 femte och sjunde styckena av anvisningarna till 2 § ML). Detsamma&lt;br&gt;gäller viss utgivning av program och kataloger (18 § och 19 § andra&lt;br&gt;stycket i förslaget resp, åttonde stycket i anvisningspunkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan noteras att det i 3 § första stycket punkt 9&lt;br&gt;NML jämfört med punkt 8 andra stycket d av anvisningarna till 8 § ML&lt;br&gt;har skett ett förtydligande i syfte att framhålla att det avgörande för&lt;br&gt;skatteplikten är att byggnaden eller marken används för djurhållning (jfr&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 89 och 198).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från uttagsbeskattning har av systematiska skäl hänförts till&lt;br&gt;3 kap. Av samma skäl har dessa bestämmelser jämfört med Lagrådets&lt;br&gt;förslag placerats före undantagsbestämmelserna avseende införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i 1 kap. 6 § NML föreslagna ändringen av varubegreppet innebär&lt;br&gt;att all yrkesmässig omsättning, således även omsättning av fastigheter,&lt;br&gt;omfattas av den generella skatteplikten. Begränsningar av beskattnings-&lt;br&gt;området regleras därför enbart genom undantagen i 2-31 §§. Ett undantag&lt;br&gt;från skatteplikten för omsättning av en vara innebär, att skatt inte skall&lt;br&gt;betalas vid överlåtelse av äganderätten till varan eller vid uttag av varan.&lt;br&gt;Detta framgår direkt av den i 2 kap. NML föreslagna definitionen på&lt;br&gt;omsättning och överensstämmer med ML (jfr prop. 1989/89:111 s. 190).&lt;br&gt;Ett sådant undantag innebär således inte att även införsel av varan är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikten. Införseln är skattepliktig i den mån det inte&lt;br&gt;finns något uttryckligt undantag för den i 30 och 31 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande tjänster överensstämmer förslaget med nuvarande&lt;br&gt;ordning (jfr a. prop. s. 190). Upplåtelse av rättighet eller överlåtelse av&lt;br&gt;annan rättighet än äganderätt till varan innebär alltså tillhandahållande&lt;br&gt;(omsättning) av tjänst. Skattefrihet för ett sådant tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätter att omsättningen av tjänsten särskilt undantagits från skatte- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;plikt. Ett undantag från skatteplikt för omsättning av en vara eller en&lt;br&gt;tjänst omfattar inte förmedling av varan eller tjänsten annat än om det&lt;br&gt;anges uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skattskyldighet enligt den särskilda bestämmelsen i 6 kap. 7 §&lt;br&gt;NML (nuvarande punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §)&lt;br&gt;kommer inte att föreligga för kommissionärer m.fl. om omsättningen av&lt;br&gt;en vara eller tjänst är undantagen från skatteplikt. Denna ordning&lt;br&gt;överensstämmer med ML (jfr a. prop. s. 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § första stycket ML. Paragrafens innebörd&lt;br&gt;framgår av vad som sagts under inledningen till detta kapitel. Av 1 kap.&lt;br&gt;9 § NML framgår att med införsel avses vad som vid tillämpning av&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) utgör införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges undantag från skatteplikt på fastighetsområdet. I 3 § anges&lt;br&gt;vissa inskränkningar i denna skattefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda föreslagna paragraferna motsvarar 8 § 6) ML och punkt 8 av&lt;br&gt;anvisningarna till 8 § om undantag på fastighetsområdet (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 88-90 och 196-198). Bestämmelsen i 2 § andra stycket&lt;br&gt;och 3 § 10 motsvarar 8 § 22) resp, punkt 8 av anvisningarna till 8 § ML&lt;br&gt;i lydelse enligt SFS 1993:642. Bestämmelserna i ML överensstämmer i&lt;br&gt;sak med de föreslagna paragraferna utom i de avseenden som anges i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 11 § NML definieras begreppet fastighet. I förhållande till ML&lt;br&gt;föreslås att definitionen av fastighetsbegreppet ändras på det sättet att&lt;br&gt;även verksamhetstillbehör liksom växande skog, odling och annan växt-&lt;br&gt;lighet skall omfattas. För att beskattningens räckvidd inte skall ändras&lt;br&gt;föreslås i 3 § första stycket 1 att undantaget från skatteplikt inte skall&lt;br&gt;omfatta omsättning av verksamhetstillbehör (utom i fall som anges i 2 §&lt;br&gt;andra stycket). Detta har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.4). En definition av begreppet verksamhetstillbehör finns i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av specialmotiveringen till 1 kap. 11 §, förstås med fas-&lt;br&gt;tighet inte bara en hel registerfastighet utan även del av en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet för omsättning av fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 1 kap. 6 § NML föreslås att fastigheter skall anses som&lt;br&gt;varor. Det innebär en ändring i förhållande till ML. Till följd av av&lt;br&gt;denna ändring föreslås i 2 § att omsättning av fastighet undantas från&lt;br&gt;skatteplikt. Undantaget omfattar alltså överlåtelse av äganderätten till&lt;br&gt;fastigheter och uttag av fastigheter (jfr 2 kap. 1 § NML). Det bör dock&lt;br&gt;observeras att med uttag av fastighet avses inte uttag av tjänster med&lt;br&gt;anknytning till fastigheter. Vad som avses är endast sådana uttag som&lt;br&gt;anges i 2 kap. 2 § NML (jfr specialmotiveringen till denna bestämmelse).&lt;br&gt;Bakgrunden till den föreslagna ordningen har närmare behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § tredje stycket ML anges att växande skog, odling och annan&lt;br&gt;växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av&lt;br&gt;marken. Därmed beskattas enligt nuvarande ordning omsättning av växt-&lt;br&gt;ligheten. För att bibehålla beskattningens räckvidd föreslås i 3 § första&lt;br&gt;stycket 2 att undantaget från skatteplikt inte skall omfatta sådan om-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av upplåtelse av rörelselokaler o.d. är i sak oförändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna 3 § andra stycket slås fast att den generella skatte-&lt;br&gt;plikten gäller för sådana fastighetsupplåtelser som anges där. Detta&lt;br&gt;överensstämmer i sak med punkt 8 andra stycket a. av anvisningarna till&lt;br&gt;8 § ML jämförd med 2 § tredje stycket ML. Det förhållandet att skatte-&lt;br&gt;plikten enligt förslaget gäller alla upplåtelser av här aktuellt slag, och&lt;br&gt;således inte bara de som föranleder skattskyldighet, påverkar inte&lt;br&gt;beskattningens räckvidd jämförd med ML. Det följer av att räckvidden&lt;br&gt;begränsas genom en inskränkning i 9 kap. 1 § NML av skattskyldigheten&lt;br&gt;som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med ML har i 3 § andra stycket gjorts ett tillägg av den inne-&lt;br&gt;börden att bestämmelsen är tillämplig inte bara vid fastighetsupplåtelser&lt;br&gt;åt skattskyldiga utan även vid upplåtelser åt sådana som har rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §§. Genom tillägget får den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen samma räckvidd som i ML. Där omfattar&lt;br&gt;uttrycket skattskyldiga nämligen inte endast sådana som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som medför skyldighet att betala skatt. Uttrycket inkluderar också&lt;br&gt;vissa som bedriver verksamhet som inte medför någon sådan skyldighet.&lt;br&gt;Genom att betecknas som skattskyldiga får de sina utgifter för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt ersatta. Detta sker genom att avdragsbestämmelserna i&lt;br&gt;ML blir tillämpliga. Denna ordning gäller enligt 2 § första stycket 2 ML&lt;br&gt;vid omsättning av vissa varor och tjänster (s.k. teknisk skattskyldighet),&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket ML vid export och enligt 2 § sista stycket ML&lt;br&gt;i vissa andra fall. Av skäl som anges i specialmotiveringen till 1 kap. 2 §&lt;br&gt;NML föreslås att motsvarande bestämmelser i stället förs in i 10 kap.&lt;br&gt;angående återbetalning av skatt till icke skattskyldiga personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här görs undantag från skatteplikt för sjukvård, tandvård och social&lt;br&gt;omsorg. Regleringen motsvarar nuvarande 8 § 1) och punkterna 1-3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 8 § (jfr prop. 1989/90:111 s. 106-109 och 190-192 samt&lt;br&gt;bet. 1989/90:SkU31 s. 110; Riksskatteverket har utfärdat rekommendatio-&lt;br&gt;ner, RSV Im 1993:6). Utredningen har föreslagit att från skatteplikt&lt;br&gt;skulle undantas vissa tjänster avseende sjukvård, tandvård och social&lt;br&gt;omsorg som en underentreprenör eller uppdragstagare tillhandahåller en&lt;br&gt;vårdgivare. Förslaget, som har behandlats med förtur, infördes den 1 maj&lt;br&gt;1992 genom en ny anvisningspunkt 12 till 8 § ML. Samtidigt slopades&lt;br&gt;under riksdagsbehandlingen skattefriheten för sjuktransporter i punkt 1&lt;br&gt;första stycket sista meningen av anvisningarna till 8 § ML&lt;br&gt;(prop. 1991/92:122, bet. 1991/92:SkU24, rskr. 1991/92:211, SFS&lt;br&gt;1992:190). Vidare har genom lagändring den 1 juli 1993 undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt för sjukvårdstjänster utvidgas till att också omfatta medicinskt&lt;br&gt;betingad fotvård (prop. 1992/93:190, bet. 1992/93:SkU26, rskr.&lt;br&gt;1992/93:420, SFS 1993:642). Ändringen berör punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från skatteplikt föreskrivs i 4 §. I förhållande till ML har&lt;br&gt;visserligen i första stycket gjorts den ändringen att omsättning av&lt;br&gt;sjukvård, tandvård och social omsorg betraktas som endast omsättning av&lt;br&gt;tjänst. Från skatteplikt undantas enligt förslaget emellertid även om-&lt;br&gt;sättning av tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller&lt;br&gt;vården eller omsorgen omsätter som ett led i vården eller omsorgen.&lt;br&gt;Denna utformning av bestämmelsen överensstämmer med innebörden av&lt;br&gt;ML:s undantag från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till ML anges inte att tjänsterna skall tillhandahållas vårdtaga-&lt;br&gt;ren resp, den som åtnjuter omsorgen. Av definitionerna i 5-7 §§ av&lt;br&gt;begreppen sjukvård, tandvård och social omsorg bör emellertid anses&lt;br&gt;följa att den här behandlade bestämmelsen gäller tjänster som utförs åt&lt;br&gt;eller på annat sätt tillförs vårdtagaren resp, den som faktiskt åtnjuter&lt;br&gt;omsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ML gäller att undantaget för sjukvård, tandvård och omsorg&lt;br&gt;begränsas till att avse varor och tjänster som omsätts direkt av vård-&lt;br&gt;givaren eller den som bedriver omsorgen (punkterna 1-3 av anvisningarna&lt;br&gt;till 8 § ML) samt - under vissa förutsättningar - av uppdragstagare till&lt;br&gt;vårdgivaren eller den som bedriver omsorgen (punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 8 § ML). Jämfört med ML bör dock undantaget för vård och omsorg&lt;br&gt;i NML formuleras så att det är tillämpligt oberoende av i vilket led eller&lt;br&gt;av vem tjänsten faktiskt tillhandahålls så länge som tjänsten avser sådana&lt;br&gt;åtgärder som är angivna i 4-7 §§. Det förhållandet att tjänsten faktiskt&lt;br&gt;utförs av någon annan än den i vars regi vården ges skall således inte&lt;br&gt;innebära att tjänsten blir skattepliktig. På motsvarande sätt bör i andra&lt;br&gt;stycket kontroll- och analystjänster som avser prov som tagits som ett led&lt;br&gt;i sjukvård och tandvård undantas från skatteplikt oavsett åt vem tjänsten&lt;br&gt;tillhandahålls. Det kan noteras att i ML avser detta undantag endast prov&lt;br&gt;som tagits som ett led i sjukvård. Skattefriheten bör emellertid också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfatta kontroll och analys av prov som tagits som ett led i tandvård. Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra stycket avseende vissa dentaltekniska produkter&lt;br&gt;motsvarar punkt 2 av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § ML men har omformulerats med hänsyn till att begreppen vårdgivare&lt;br&gt;och uppdragstagare inte längre är behövliga med den utformning förslaget&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i övrigt ingen ändring i omfattningen av undantaget.&lt;br&gt;Skattefriheten bör således även fortsättningsvis omfatta omsättning av alla&lt;br&gt;tjänster och varor som tillhandahålls patienten eller omsorgstagaren av&lt;br&gt;den som tillhandahåller vård- eller omsorgstjänsten och som utgör ett led&lt;br&gt;i denna, medan andra tillhandahållanden såsom varuförsäljning från kiosk&lt;br&gt;eller cafeteria eller hårvård ligger utanför det skattefria området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte vid vård av djur. Bestämmelsen regleras i tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § första stycket definieras vilka åtgärder som skall anses som&lt;br&gt;sjukvård. Bestämmelserna har ändrats i redaktionellt hänseende jämfört&lt;br&gt;med ML. Innebörden är emellertid densamma som i ML. Bestämmelser-&lt;br&gt;na har i förhållande till Lagrådets förslag anpassats till lydelsen av punkt&lt;br&gt;1 av anvisningarna till 8 § ML enligt prop. 1993/94:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § andra stycket regleras undantaget i punkt 1 av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § ML angående medicinskt betingad fotvård som infördes den 1 juli&lt;br&gt;1993 genom SFS 1993:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 och 7 §§ definieras tandvård resp, social omsorg. Bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § har anpassats till den terminologi som används i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade och som träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994 (jfr prop. 1992/93:159, bet. 1992/93:SOU 19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:321, SFS 1993:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse undantas utbildning från skatteplikt. Paragra-&lt;br&gt;fen motsvarar 8 § 2) ML och punkt 4 av anvisningarna till denna&lt;br&gt;paragraf (jfr prop. 1989/90:111 s. 109-111 och 192). Enligt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 8 § omfattar undantaget varor och tjänster som den som&lt;br&gt;bedriver utbildningen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna. I&lt;br&gt;anvisningarna föreskrivs dessutom att undantaget inte omfattar sådan&lt;br&gt;utbildning som säljare eller uthyrare anordnar i samband med till-&lt;br&gt;handahållande av skattepliktig vara eller tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har gjorts den ändringen att omsättning av&lt;br&gt;utbildning enligt den föreslagna författningstexten skall betraktas som&lt;br&gt;endast omsättning av tjänster. Även omsättning av varor och tjänster av&lt;br&gt;annat slag som omsätts som ett led i en sådan tjänst föreslås emellertid&lt;br&gt;bli undantagen från skatteplikt (första stycket andra meningen). Denna&lt;br&gt;utformning av bestämmelserna överensstämmer med innebörden av ML:s&lt;br&gt;undantag från skatteplikt. Förslaget till undantag för omsättning av&lt;br&gt;sjukvård, tandvård och social omsorg är utformat på motsvarande sätt&lt;br&gt;(4 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tredje stycket angående säljare och uthyrare över- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;ensstämmer i sak helt med motsvarande bestämmelse i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf undantas från skatteplikt omsättning av bank- och&lt;br&gt;fmansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel&lt;br&gt;eller därmed jämförlig verksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande&lt;br&gt;8 § 3) och punkt 5 av anvisningarna till den paragrafen (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 104 f. och 193 samt prop. 1991/92:50 s. 17). Jämfört&lt;br&gt;med ML och Lagrådets förslag har en justering skett av tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet för bestämmelsen i tredje stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen är föremål för översyn i utredningen om&lt;br&gt;teknisk anpassning av bl.a. mervärdesskatten vid ett svenskt medlemskap&lt;br&gt;i EG (Fi 1991:09).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 5 av anvisningarna till ML framgår att undantaget för bank-&lt;br&gt;och fmansieringstjänster inte omfattar bl. a. finansieringsföretags&lt;br&gt;omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Av skäl&lt;br&gt;som Lagrådet anfört har någon motsvarande reglering inte förts över till&lt;br&gt;NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § finns bestämmelser om vad som gäller för finansieringsföretags&lt;br&gt;omsättning av varor som återtagits. På förslag av Lagrådet har hän-&lt;br&gt;visningen till 24 § utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf undantas omsättning av försäkringstjänster från&lt;br&gt;skatteplikt. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § 4) och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till den paragrafen angående undantag för försäkringstjän-&lt;br&gt;ster (jfr prop. 1989/90:111 s. 104 och 193).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har författningstexten preciserats så att undantaget&lt;br&gt;omfattar endast sådana tjänster vars tillhandahållande utgör försäkrings-&lt;br&gt;rörelse enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) eller enligt lagen&lt;br&gt;(1950:272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkrings-&lt;br&gt;rörelse i Sverige. Bestämmelsen bör även göras tillämplig på försäkrings-&lt;br&gt;rörelse enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till&lt;br&gt;värdepappersfonder och lagen (1993:1302) om utländska EES-försäk-&lt;br&gt;ringsgivares verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrörelse får, med vissa undantag, drivas endast av för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått koncession&lt;br&gt;enligt försäkringsrörelselagen (1 kap. 1 §) resp, utländskt försäkringsföre-&lt;br&gt;tag med koncession enligt 1950 års lag (1 §). Begreppet försäkrings-&lt;br&gt;rörelse har behandlats i bl.a. Försäkringsverksamhetskommitténs del-&lt;br&gt;betänkande Koncession för försäkringsrörelse (SOU 1983:5, särskilt&lt;br&gt;s. 29 f. och 197 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna anknytningen till begreppet försäkringsrörelse Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;innebär att skattefriheten endast gäller försäkringsföretagets egna tjänster,&lt;br&gt;inte exempelvis datatjänster som ett dotterbolag tillhandahåller åt&lt;br&gt;försäkringsbolaget. Ett försäkringsföretags verksamhet kan givetvis&lt;br&gt;innefatta annat än försäkringstjänster. I anvisningarna till 8 § ML anges&lt;br&gt;att undantaget beträffande försäkringtjänster inte omfattar försäkringsföre-&lt;br&gt;tags omsättning av varor som övertagits i samband med skadereglering.&lt;br&gt;Den här föreslagna definitionen av försäkringstjänster gäller emellertid&lt;br&gt;inte sådan omsättning. I stället gäller vanliga regler om skattskyldighet&lt;br&gt;för skattepliktig del av verksamheten, s.k. blandad verksamhet. Den&lt;br&gt;särskilda bestämmelsen i ML om omsättning av varor i samband med&lt;br&gt;skadereglering behövs därför inte längre (jfr även 24 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nuvarande anvisningarna finns en bestämmelse om att med för-&lt;br&gt;säkringstjänster avses även tjänster hänförliga till återförsäkringsverksam-&lt;br&gt;het. Sådana tjänster omfattas av den här föreslagna bestämningen av för-&lt;br&gt;säkringstjänster. Någon motsvarighet till de nuvarande anvisningarna&lt;br&gt;behövs således inte heller i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket punkten 2 har i förhållande till ML förtydligats så att det&lt;br&gt;klart framgår att det som undantas som försäkringstjänst är mäklar- resp,&lt;br&gt;förmedlingstjänster endast avseende försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge en mer överskådlig bild av beskattningsförhållandena i&lt;br&gt;branschen gjordes i lagrådsremissen på motsvarande sätt som i 9 § en&lt;br&gt;hänvisning till 24 § vad gäller försäkringsföretags omsättning av vissa&lt;br&gt;varor. I enlighet med vad Lagrådet förordat har dock hänvisningen&lt;br&gt;utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller undantag från skatteplikt för omsättning av vissa&lt;br&gt;varor och tjänster inom kulturverksamheten m.m. Bestämmelsen överens-&lt;br&gt;stämmer med nuvarande 8 § 5) jämte punkt 7 av anvisningarna till denna&lt;br&gt;paragraf (prop. 1989/90:111 s. 101-104, 112-114 och 193-196, SkU 31&lt;br&gt;s. 106 och prop. 1991/92:50 s. 15 f.). Ändringarna i bestämmelserna är&lt;br&gt;av redaktionell art. Sedan Lagrådet lämnat sitt förslag har tillkommit&lt;br&gt;ändringar i punkt 7 av anvisningarna till 8 § med anledning av prop.&lt;br&gt;1993/94:109 om fotografirättens integration i upphovsrättslagen den&lt;br&gt;1 april 1994. Dessa har beaktats vid utformningen av den här föreslagna&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller skattefriheten för olika slag av publikationer och&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 8 § 9) och 10) jämte punkterna 9-11 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 8 § (jfr prop. 1989/90:111 s. 95-97, 138 f. och 199 f.).&lt;br&gt;Ändringarna i bestämmelserna är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på utformningen av 14 § har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter motsvarande inskränkningar av yrkesmässighetsbe-&lt;br&gt;greppet i punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 2 § ML (prop.&lt;br&gt;1973:163 s. 100 f. och 126 f. samt bet. 1973:SkU62 s. 27 f.). Genom&lt;br&gt;inskränkningarna i ML undantas från beskattning utgivning av program&lt;br&gt;och kataloger för verksamhet som inte medför skattskyldighet. I den&lt;br&gt;inledande specialmotiveringen till 4 kap. refereras vissa uttalanden i&lt;br&gt;samband med 1991 års lagstiftning angående behovet av att behålla detta&lt;br&gt;undantag. Vidare anges bakgrunden till att bestämmelsen nu föreslås&lt;br&gt;överförd till skattepliktsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML föreslog utredningen att undantaget skulle gälla&lt;br&gt;omsättning av program och kataloger i stället för som i ML utgivning av&lt;br&gt;sådana. I konsekvens med denna ändring föreslog utredningen att även&lt;br&gt;införsel undantas från skatteplikt. Generaltullstyrelsen har emellertid&lt;br&gt;befarat att den föreslagna lydelsen kan komma att vålla problem för&lt;br&gt;tullmyndigheterna när det gäller att bedöma om de kataloger och program&lt;br&gt;som förs in berör verksamheter som medför skattskyldighet eller ej.&lt;br&gt;Undantaget från skatteplikten bör med hänsyn till vad Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;har anfört endast avse omsättning av program och kataloger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med Lagrådets förslag har bestämmelsen gjorts tillämplig även&lt;br&gt;på de fall då omsättningen sker för egen verksamhet som inte i sig&lt;br&gt;medför rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till den nuvarande bestämmelsen framgår att den även&lt;br&gt;omfattar införande av annonser i här aktuella publikationer (prop.&lt;br&gt;1973:163 s. 127). Däremot finns det inte något undantag från yrkes-&lt;br&gt;mässighetsbegreppet när det gäller ackvisition av annonser till sådana&lt;br&gt;publikationer. Undantaget för införande av annonser föreslås infört i 19 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande 8 § 11) och 12) samt punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 8 § (jfr prop. 1989/90:111 s. 96 f. och 199 f.). Andra&lt;br&gt;stycket har behandlats i specialmotiveringen till 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 8 § 13) (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 94 f., 200 och 311). Bestämmelsen har ändrats den&lt;br&gt;1 januari 1993 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr.&lt;br&gt;1991/92:329, SFS 1992:878).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 21 § angående undantag från skatteplikt för skepp och&lt;br&gt;luftfartyg motsvarar bestämmelserna i 8 § 21) och punkt 13 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 8 § ML vilka införts genom lagstiftning den 1 juli 1993&lt;br&gt;(prop. 1992/93:190, bet. 1992/93:SkU26, rskr. 1992/93:420, SFS&lt;br&gt;1993:642).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 22 § angående viss omsättning av livräddningsfartyg&lt;br&gt;m.m. motsvarar 8 § 20) ML i dess lydelse den 1 juli 1992 (bet.&lt;br&gt;1991/92:SkU35, rskr. 1991/92:327, SFS 1992:843).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bättre spegla de verkliga förhållandena bör den skattefria om-&lt;br&gt;sättningen till sällskapet avse överlåtelser eller upplåtelser av de ifråga-&lt;br&gt;varande fartygen i stället för att fartygen &amp;quot;ställs till förfogande för&amp;quot;&lt;br&gt;sällskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-6 i paragrafen motsvarar nuvarande 8 § 8), 14)-17) och 19)&lt;br&gt;ML. Punkterna 7 och 8 motsvarar nuvarande 8 § 7) och 8) ML (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 99 f. och 198 ang. postbefordran, s. 117 f. och 198 ang.&lt;br&gt;frimärken, sedlar och mynt, s. 120 och 200 ang. lotterier, s. 139 f. och&lt;br&gt;201 ang. gravöppning och gravskötsel samt s. 200 ang. övriga varor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande undantaget för Postverkets befordran görs i förhållande till&lt;br&gt;ML vissa ändringar. Enligt uppgift från Postverket har beteckningen&lt;br&gt;gruppkorsband ersatts med beteckningen gruppreklam och diligenstrafiken&lt;br&gt;överförts till Swebus AB. Med hänsyn till detta föreslås att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;gruppreklam&amp;quot; införs i stället för &amp;quot;gruppkorsband&amp;quot; och att bestämmelsen&lt;br&gt;om Postverkets diligenstrafik utgår. Vidare föreslås författningstexten&lt;br&gt;utformad så att den otvetydigt inte omfattar någon form av personbe-&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter motsvarande inskränkningar av yrkesmässighetsbe-&lt;br&gt;greppet i punkt 1 femte stycket av anvisningarna till 2 § ML (jfr&lt;br&gt;Mervärdeskatteutredningens delbetänkande I, Ds Fi 1973:3, s. 33 f.,&lt;br&gt;prop. 1973:163 s.41 f. och 61 f. samt prop. 1978/79:141 s. 72). Skälet&lt;br&gt;för att överföra inskränkningarna till skattepliktsbestämmelsema är att&lt;br&gt;den omsättning som avses i bestämmelserna givetvis är yrkesmässig till&lt;br&gt;sin natur (jfr Lagrådets yttrande i prop. 1989/90:111 s. 295).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i bestämmelsen i ML är utformad så att som yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet anses inte försäljning av inventarier, material,&lt;br&gt;avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet. Enligt bestämmelsens andra mening skall dock som&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet anses försäkringsföretags omsättning av varor&lt;br&gt;som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags&lt;br&gt;omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för ingående mervärdesskatt medges inte för inköp av&lt;br&gt;exempelvis inventarier till en verksamhet som inte medför skattskyldig-&lt;br&gt;het. Utgående skatt skall då inte heller skall tas ut vid försäljning av&lt;br&gt;inventarierna från verksamheten. Verksamheten är ändå yrkesmässig en-&lt;br&gt;ligt huvudregeln i punkt 1 av anvisningarna till 2 § ML om försäljningen&lt;br&gt;avser skattepliktiga varor. I den aktuella bestämmelsen i ML finns därför&lt;br&gt;en inskränkning av yrkesmässighetsbegreppet. Syftet med inskränkningen&lt;br&gt;är att skattskyldighet för försäljning av varorna bör uppstå endast om&lt;br&gt;verksamheten medför skattskyldighet och den skattskyldige därför har&lt;br&gt;haft rätt till avdrag för ingående skatt helt eller delvis vid anskaffnings-&lt;br&gt;tillfallet. Om skatt skall tas ut för försäljningen, beräknas skatten på hela&lt;br&gt;ersättningen även om anskaffningen medfört avdrag för endast en del av&lt;br&gt;den ingående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen till första stycket föreslås att omsättningen skall gälla&lt;br&gt;&amp;quot;överlåtelse av andra tillgångar än omsättningstillgångar&amp;quot; i stället för som&lt;br&gt;i ML &amp;quot;försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande&lt;br&gt;varor”. Någon ändring i sak är inte avsedd med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat bör uttryckligen i ett andra stycke&lt;br&gt;klargöras att som omsättningstillgångar anses inte tillgångar som är&lt;br&gt;avsedda att förbrukas i en verksamhet. Överlåtelse av förbruknings-&lt;br&gt;material omfattas därmed av undantaget från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ML fanns redan före reformen 1991. I samband med&lt;br&gt;denna ändrades varubegreppet så att med omsättning av vara numer&lt;br&gt;förstås enbart överlåtelse av äganderätten till varan. Upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av nyttjanderätt till vara eller till immateriella rättigheter anses&lt;br&gt;däremot som omsättning av tjänst (prop. 1989/90:111 s. 189). Sådana&lt;br&gt;rättigheter hade tidigare likställts med varor och därför omfattats av&lt;br&gt;bestämmelsen i punkt 1 femte stycket av anvisningarna till 2 § ML.&lt;br&gt;Genom att någon anpassning till det nya varubegreppet inte gjordes i&lt;br&gt;bestämmelsen i samband med reformen har försäljning av de nämnda&lt;br&gt;rättigheterna kommit att falla utanför tillämpningsområdet för be-&lt;br&gt;stämmelsen. Den effekten torde inte ha varit avsedd och undanröjs nu&lt;br&gt;genom den föreslagna nya lydelsen i 24 §. Med &amp;quot;andra tillgångar än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsättningstillgångar&amp;quot; avses inte endast sådana som räknas upp i ML, Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;dvs. inventarier, material och avfallsprodukter eller likande varor utan&lt;br&gt;också olika rättigheter till varor, goodwill m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande skattefriheten bör i enlighet med vad utredningen&lt;br&gt;föreslagit lämpligen uttryckas så att överlåtelsen undantas från skatteplikt&lt;br&gt;om någon rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärvet&lt;br&gt;inte har förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget bör även sådana överlåtelser omfattas&lt;br&gt;av undantaget där någon rätt till återbetalning av ingående skatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§ NML inte förelegat vid förvärvet av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen bör framgå att det åligger överlåtaren att visa att han inte har&lt;br&gt;haft någon rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt vid&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget bör vidare bli tillämpligt på försäljning av tillgångar inte&lt;br&gt;bara från den som är skattskyldig för omsättning utan också från den som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utformning av bestämmelsen som föreslås här bortfaller&lt;br&gt;behovet av en motsvarighet till punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § ML (prop. 1978/79:141 s. 76). Enligt den bestämmelsen skall en&lt;br&gt;skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkes-&lt;br&gt;mässig endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat. Om avdragsrätt&lt;br&gt;däremot inte förelegat för förvärvet av fordonet så följer av den före-&lt;br&gt;slagna bestämmelsen att utgående skatt inte heller skall redovisas. Av&lt;br&gt;8 kap. 15 § och 16 § 1 framgår bl.a. i vilka fall avdrag inte medges för&lt;br&gt;förvärv av personbil eller motorcykel. I dessa fall används fordonen ofta&lt;br&gt;även för privat bruk och utgör tillgångar i form av inventarier i verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen får dock som ytterligare konsekvens att&lt;br&gt;en skattskyldig förvärvare av en sådan tillgång som avses i bestämmelsen&lt;br&gt;inte får någon avdragsrätt för fiktiv skatt enligt 8 kap. 2 § 2 NML&lt;br&gt;motsvarande den som finns i 17 § åttonde stycket ML. I NML medges&lt;br&gt;avdrag för ingående skatt om skatten hänför sig till förvärv inom landet&lt;br&gt;av varor, om överlåtelsen av varorna är skattepliktig men överlåtaren&lt;br&gt;ändå inte är skattskyldig för överlåtelsen. I ML uttrycks motsvarande&lt;br&gt;regel så att avdrag för ingående skatt medges om en skattskyldig mot&lt;br&gt;vederlag förvärvar skattepliktig vara inom landet från den som inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den systematik som föreslås för NML nämligen att skatteplikten&lt;br&gt;och undantagen från denna skall gälla själva omsättningen av varan och&lt;br&gt;inte som i ML den omsatta varan som sådan (jfr avsnitt 2.3) kommer det&lt;br&gt;för en skattskyldig förvärvare av en tillgång där överlåtelsen undantas&lt;br&gt;från skatteplikt enligt den här behandlade paragrafen inte att vara möjligt&lt;br&gt;att göra avdrag för fiktiv skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: En läkare som förutsätts bedriva en verksamhet som inte Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;medför skattskyldighet säljer en tillgång som använts i verksamheten,&lt;br&gt;exempelvis en dator. Någon avdragsrätt för ingående skatt har inte&lt;br&gt;förelegat vid förvärvet (jfr 8 kap. 3 § NML). Utgående skatt skall då inte&lt;br&gt;heller tas ut vid försäljningen. Det framgår av den här behandlade&lt;br&gt;paragrafen. Eftersom överlåtelsen inte är skattepliktig får en skattskyldig&lt;br&gt;förvärvare, exempelvis en datakonsult, inte tillgodoräkna sig avdrag för&lt;br&gt;fiktiv ingående skatt enligt 8 kap. 2 § 2 NML. Enligt motsvarande regel&lt;br&gt;i 17 § åttonde stycket ML hade det dock varit möjligt för datakonsulten&lt;br&gt;att erhålla avdrag för fiktiv skatt eftersom datorn i sig utgör en skatteplik-&lt;br&gt;tig vara. Med den föreslagna bestämmelsen kommer en eventuell vidare-&lt;br&gt;försäljning av datorn att ske utan mervärdesskatt om denna utgjort&lt;br&gt;inventarium i datakonsultens verksamhet. Skulle den ha utgjort omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång hos datakonsulten skall dock skatt redovisas vid vidare-&lt;br&gt;försäljningen trots att något avdrag inte erhölls då datorn förvärvades. Så&lt;br&gt;länge varan behåller sin karaktär av inventarium och alltså inte blir&lt;br&gt;omsättningstillgång skall skatt således inte tas ut och föreligger inte heller&lt;br&gt;någon avdragsrätt för fiktiv skatt. För den förvärvare som köper in varan&lt;br&gt;för försäljning, dvs. som omsättningstillgång, kommer dock mervärdes-&lt;br&gt;skatten att bli en kostnad. Omsättning av en sådan tillgång kommer i&lt;br&gt;princip att bli skattepliktig först när avyttringen sker av någon som&lt;br&gt;förvärvat denna utan att vara en skattskyldig näringsidkare. Det fordras&lt;br&gt;således någon icke skattskyldig, t.ex. en privatperson som mellanled för&lt;br&gt;att åstadkomma avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja dessa effekter bör införas en möjlighet för för-&lt;br&gt;värvaren att erhålla avdragsrätt för fiktiv skatt. Detta kan lämpligen ske&lt;br&gt;genom ett tillägg i 8 kap. 2 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att ordalydelsen av bestämmelsen i punkt 1&lt;br&gt;femte stycket av anvisningarna till 2 § ML torde medföra att den som&lt;br&gt;förvärvat en sådan tillgång som anges där under det att hans verksamhet&lt;br&gt;varit undantagen från skatteplikt, kommer att vara skattskyldig för en&lt;br&gt;vidareförsäljning efter det att skatteplikten genom lagändring utvidgats till&lt;br&gt;att avse sådan verksamhet. Denna skattskyldighet inträffar således fastän&lt;br&gt;han inte haft någon avdragsrätt vid sitt förvärv. Den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär emellertid att han i sådant fall inte blir skattskyldig för sin&lt;br&gt;försäljning. Denna förändring står i överensstämmelse med syftet med&lt;br&gt;den nuvarande bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den nuvarande bestämmelsens syfte bör skattefriheten&lt;br&gt;inte omfatta sådana situationer då visserligen inte förvärvet men väl&lt;br&gt;senare bearbetningar m.m. har föranlett en i förhållande till tillgångens&lt;br&gt;ursprungsvärde betydande avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då den skattskyldige på sätt nu sagts tillfört den överförda&lt;br&gt;tillgången mera betydande förvärv av varor eller tjänster bör inte en&lt;br&gt;därefter följande överlåtelse av tillgången vara skattefri. Någon exakt&lt;br&gt;bestämning av vad som är betydande förvärv kan knappast göras i&lt;br&gt;författningstexten. Ett rimligt resultat torde normalt kunna uppnås om&lt;br&gt;därmed förstås att värdet av vad som tillförts tillgången uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger dess värde vid överföringen eller absolut sett är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana situationer kan uppstå då en skattskyldig för över tillgången&lt;br&gt;från en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till åter-&lt;br&gt;betalning enligt 10 kap. 9-13 §§ till en verksamhet som medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet eller sådan rätt till återbetalning. Ett förvärv i den förstnämnda&lt;br&gt;verksamheten ger inte någon rätt till avdrag eller återbetalning för den&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till förvärvet. Överförandet av tillgången&lt;br&gt;är inte att anse som uttag och medför således inte någon skattskyldighet&lt;br&gt;(jfr andra punkten och 2 kap. 2 § 3 NML). I den mån tillgången tillförs&lt;br&gt;komponenter eller andra varor efter överföringen, har den skattskyldige&lt;br&gt;emellertid rätt till avdrag för den ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;förvärven av dessa varor. Detsamma gäller om den överförda tillgången&lt;br&gt;tillförs tjänster. Det kan vara t.ex. reparationer eller bearbetningar. Vad&lt;br&gt;som här sagts om verksamhet gäller även del av verksamhet (jfr 1 kap.&lt;br&gt;7 § NML och specialmotivemingen till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till paragrafens syfte bör skatt inte heller tas ut i den&lt;br&gt;situationen då den skattskyldige visserligen har haft avdragsrätt men&lt;br&gt;därefter har uttagsbeskattats på grund av att han efter förvärvet har fört&lt;br&gt;över tillgången till en verksamhet som inte medför skattskyldighet och&lt;br&gt;därmed inte heller avdragsrätt för ingående skatt (jfr den föreslagna&lt;br&gt;uttagsbestämmelsen i 2 kap. 2 § 3 och specialmotiveringen till denna).&lt;br&gt;I detta fall är tillgången belastad med ingående mervärdesskatt på samma&lt;br&gt;sätt som om den hade förvärvats direkt till den verksamhet som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket verksamhet förstås även del av verksamhet (jfr 1 kap.&lt;br&gt;7 § och specialmotiveringen till den bestämmelsen). En omsättning&lt;br&gt;undantas således från skatteplikt enligt den här behandlade bestämmelsen&lt;br&gt;även då överföring från en del av verksamheten till en annan har medfört&lt;br&gt;skattskyldighet på grund av uttagsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har kommenterats i inledningen till första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket korresponderar med punkt 1 femte stycket andra meningen av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser undantag från skatteplikt för omsättning av verksam-&lt;br&gt;hetstillgångar vid överlåtelse m.m. av en verksamhet och motsvarar&lt;br&gt;8 § 18) ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 116 f. och 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 7 § NML framgår att med verksamhet avses även del av&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv, artikel 5 punkt 8, lämnas med-&lt;br&gt;lemsstaterna möjlighet att föreskriva att en transaktion av detta slag inte&lt;br&gt;skall anses som en varuomsättning. För att undvika begreppsoreda i den&lt;br&gt;här föreslagna lagen tas situationen upp som ett undantag från skatteplikt&lt;br&gt;i stället för som en inskränkning av omsättningsbegreppet i 2 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten bör gälla även i de situationer då förvärvaren skulle vara&lt;br&gt;berättigad till återbetalning av skatten enligt 10 kap. 9-13 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har i bestämmelsen gjorts vissa ändringar av redaktionell art&lt;br&gt;jämfört med ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf begränsas skatteplikten för sådan omsättning som&lt;br&gt;medför skattskyldighet för förvärvaren enligt 1 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 NML (jfr specialmotiveringen till den paragrafen). Begränsningen&lt;br&gt;motsvaras i ML av begränsningarna i 60 § tredje stycket av skyldigheten&lt;br&gt;att betala mervärdesskatt vid import av vissa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med Lagrådets förslag har bestämmelsen i punkt 2 gjorts&lt;br&gt;tillämplig även på de fall förvärvaren skulle ha haft rätt till återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ NML motsvarande hela den ingående skatten om&lt;br&gt;tjänsten förvärvats vid omsättning i en yrkesmässig verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27-29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller undantag från den uttagsbeskattning som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 kap. 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 innehåller en bestämmelse som är ny i förhållande till ML.&lt;br&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen skall från skatteplikt undantas uttag&lt;br&gt;av en vara om den skattskyldige tar i anspråk varan för representation&lt;br&gt;eller liknande ändamål, under förutsättning att avdrag för utgifterna för&lt;br&gt;ändamålet medges enligt KL vid inkomsttaxeringen. Det kan anmärkas&lt;br&gt;att enligt såväl ML som den föreslagna lagen får avdrag göras för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till utgifter för sådana ändamål, om&lt;br&gt;utgifterna får dras av vid inkomsttaxeringen (jfr 18 § första stycket 3 ML&lt;br&gt;resp. 8 kap. 9 § första stycket 2 NML). Av 2 kap. 3 § följer att&lt;br&gt;uttagsbeskattning då kan komma i fråga, om förutsättningarna enligt&lt;br&gt;2 kap. 2 § är uppfyllda. Den föreslagna bestämmelsen innebär att uttags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning inte blir aktuell i de angivna fallen. Förslaget är betingat Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;främst av praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 § 2 anges ett särskilt fall av uttag enligt 2 kap. 2 § 1 nämligen att&lt;br&gt;den skattskyldige tillgodogör sig bränsle från fastighet som är taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad&lt;br&gt;på fastigheten. Sådana uttag bör undantas från skatteplikt. Undantaget&lt;br&gt;överensstämmer med en motsvarande bestämmelse i punkt 1 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § KL. Förslaget som är nytt i förhållande&lt;br&gt;till ML är betingat av att omsättning av bränsle blev skattepliktig i mars&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § föreskrivs att från skatteplikt undantas uttag enligt 2 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket 3 om den skattskyldige avhjälper en skada som han vållat&lt;br&gt;någon annan i sin verksamhet. Bestämmelsen motsvarar punkt 2 femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 2 § ML (Mervärdeskatteutredningens del-&lt;br&gt;betänkande I Översyn av mervärdeskatten Materiella regler, Ds Fi&lt;br&gt;1973:3, s. 184 f. och prop. 1973:163 s. 154 f. och 159). Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen anses inte som omsättning &amp;quot;skadevålländes avhjälpande av&lt;br&gt;skada&amp;quot;. I förhållande till ML har alltså den föreslagna ordalydelsen&lt;br&gt;jämkats men någon ändring av innebörden i sak är inte avsedd. Det bör&lt;br&gt;anmärkas att den här behandlade bestämmelsen inte föranleder någon in-&lt;br&gt;skränkning av den skattskyldiges avdragsrätt (se specialmotiveringen till&lt;br&gt;8 kap. 3 § NML under rubriken Särskilt om skadevållande — 3 §). Även&lt;br&gt;detta överensstämmer med nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § innehåller vissa undantag från skatteplikt för uttag när det gäller&lt;br&gt;offentlig verksamhet. Paragrafen motsvarar punkt 2 andra stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 2 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 213 och 300 samt prop.&lt;br&gt;1990/91:37 s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 29 § första stycket föreskrivs att från skatteplikt undantas uttag av&lt;br&gt;varor och tjänster som görs av staten eller en kommun för dess eget&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med staten resp, kommun framgår av 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §. Enligt den bestämmelsen omfattar uttrycket staten inte de statliga&lt;br&gt;affärsverken. Det medför att bestämmelserna om uttagsbeskattning blir&lt;br&gt;tillämpliga på dessa verk utan hinder av det här behandlade undantaget&lt;br&gt;(jfr prop. 1989/90:111 s. 93 och 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 29 § andra stycket framgår att när staten eller en kommun tar i&lt;br&gt;anspråk egna tjänster för eget behov föreligger skattepliktigt uttag endast&lt;br&gt;när det gäller en kommuns arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 8 §. Den i ML angivna beloppsgränsen för arbeten på&lt;br&gt;stadigvarande bostad följer direkt av den föreslagna 2 kap. 8 §. 1 29 §&lt;br&gt;behöver därför inte särskilt anges någon sådan gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen erinras om det undantag från skatteplikt som lagen&lt;br&gt;(1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel innebär för vissa&lt;br&gt;fall av införsel av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten enligt denna paragraf har i enlighet med vad Lagrådet Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;förordat ansetts utgöra ett undantag från den generella skatteplikten i 1 §&lt;br&gt;och inte en inskränkning i tillämpningsområdet för NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-3 i paragrafen motsvarar bestämmelserna i 58 § andra&lt;br&gt;stycket ML angående införsel av vissa trycksaker, mikrofilm m.m.&lt;br&gt;Bestämmelsen i punkt 2 har förtydligats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i punkt 4 undantas från beskattning införsel av&lt;br&gt;värme, kyla och elektrisk kraft. Det överensstämmer med nuvarande&lt;br&gt;ordning i 58 § första stycket första meningen ML (jfr angående värme&lt;br&gt;och elektrisk kraft bet. 1989/90:SkU10 s. 98 och 109 och angående kyla&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 204). Omsättning av värme, kyla och elektrisk kraft&lt;br&gt;är däremot skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Yrkesmässig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel anges dels i vilka fall en verksamhet skall anses yrkes-&lt;br&gt;mässig (1-4 §§), dels förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;skall anses bedriven här i landet (5 §). Dessa rekvisit utgör grund-&lt;br&gt;läggande förutsättningar för att en skattepliktig omsättning inom landet&lt;br&gt;skall medföra skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 NML och&lt;br&gt;för att en omsättning som görs utomlands skall betraktas som export&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § NML och medföra rätt till återbetalning av skatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 12 § NML. Rekvisitet yrkesmässig verksamhet utgör också&lt;br&gt;förutsättning för att en skattepliktig omsättning inom landet av vissa&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls från utlandet skall medföra skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kapitlet framgår att innebörden av begreppet verksamhet är olika&lt;br&gt;beroende på vilken av yrkesmässighetsbestämmelsema som kommer i&lt;br&gt;fråga. Med verksamhet i 1 § 1 och 5 § andra stycket första meningen bör&lt;br&gt;ledning kunna sökas i det inkomstskatterättsliga verksamhetsbegreppet i&lt;br&gt;18 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) i dess lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1994 (jfr prop. 1993/94:50). Uttrycket verksamhet används&lt;br&gt;dock även beträffande sådana rörelser som inte inkomstbeskattas alls eller&lt;br&gt;som inkomstbeskattas i annat inkomstslag än näringsverksamhet. Detta&lt;br&gt;är fallet i 1 § 2 och i 3 §. I 1 § 2 bör det inkomstskatterättsliga verksam-&lt;br&gt;hetsbegreppet kunna tillämpas analogt. I 3 § och 5 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen anges verksamhet som är yrkesmässig enbart i den del som&lt;br&gt;utgörs av den aktuella omsättningen. Här föreligger således identitet&lt;br&gt;mellan den omsättningen och den yrkesmässiga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet motsvarar första - tredje, sjätte, nionde och tolfte styckena av&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunktens femte och sjunde stycken inskränker yrkesmässig-&lt;br&gt;hetsbegreppets räckvidd vid försäljning av inventarier, material, avfalls-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter eller liknande resp, av personbilar och motorcyklar. Sådan Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;verksamhet är emellertid till sin natur givetvis yrkesmässig (jfr yttrande&lt;br&gt;av Lagrådet, återgivet i prop. 1989/90:111 s. 295). Med hänsyn till detta&lt;br&gt;föreslås ML:s bestämmelser bli ersatta med motsvarande undantag från&lt;br&gt;skatteplikt (3 kap. 24 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunktens åttonde stycke anges, att utgivning av program&lt;br&gt;eller katalog för verksamhet som inte medför skattskyldighet inte anses&lt;br&gt;som yrkesmässig (prop. 1973:163 s. 100 f. och 126 f. samt bet.&lt;br&gt;1973:SkU62 s. 27 f.). Av motsvarande skäl som beträffande anvisnings-&lt;br&gt;bestämmelsema om inventarier m.m., bör regleringen föras över till&lt;br&gt;skattepliktsbestämmelsema (3 kap. 18 § och 19 § andra stycket NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till bestämmelsen i tionde stycket i anvisningspunkten&lt;br&gt;angående representant för utländsk företagare bör i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad Lagrådet förordat flyttas från förevarande kapitel till 22 kap. för&lt;br&gt;att där utgöra ett andra stycke till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunktens elfte stycke angående fastighetsägares skattskyldig-&lt;br&gt;het har tagits upp i det särskilda kapitlet om sådan skattskyldighet (9 kap.&lt;br&gt;2 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\iid som är yrkesmässig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges huvudregeln för vad som skall anses utgöra yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet. Begreppet är definierat på ett annat sätt än i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässighetsbegreppet i ML bestäms genom en anknytning till&lt;br&gt;skattepliktsreglema i inkomstskattelagstiftningen. I punkt 1 första stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 2 § ML anges som huvudregel att en verksamhet&lt;br&gt;skall anses som yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt KL eller lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;(1974:575, SIL). Yrkesmässighetsbegreppet i det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget utformades på samma sätt som i ML. Lagrådet har dock&lt;br&gt;ifrågasatt metoden att anknyta till skattepliktsreglema i KL och SIL och&lt;br&gt;funnit att den efter 1990 års skattereform vid en strikt tolkning leder till&lt;br&gt;att varje verksamhet som ger en skattepliktig intäkt — även t.ex. en icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring av tillgångar — för juridiska personer blir att&lt;br&gt;betrakta som yrkesmässig i mervärdeskattehänseende. Lagrådet ifrågasät-&lt;br&gt;ter om det inte står i bättre överensstämmelse med grunderna för mer-&lt;br&gt;värdesbeskattningen att reservera begreppet yrkesmässig för verksamhet&lt;br&gt;som utgör näringsverksamhet i egentlig mening, dvs. sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i 21 § KL och som i äldre regler beskrevs med uttrycken&lt;br&gt;jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Lagrådet föreslår därför&lt;br&gt;att huvudregeln i punkt 1 utformas så att en verksamhet skall anses&lt;br&gt;yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL. Lagrådets&lt;br&gt;påpekanden har beaktats och lagtexten har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Avgörandet av om en verksamhet är yrkesmässig skall&lt;br&gt;således grundas på en bedömning av om verksamheten har en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär — varaktighet, självständighet bakomliggande vinstsyfte m.m. — Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;att den utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för huruvida en omsättning skall anses ske i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet är i princip inte den enskilda omsättningen. Avgörande är i&lt;br&gt;stället om omsättningen görs i en verksamhet som utgör näringsverksam-&lt;br&gt;het enligt 21 § KL. Detta är av väsentlig betydelse för beskattningens&lt;br&gt;räckvidd såvitt avser exempelvis uttag enligt 2 kap. i förslaget. Vilka&lt;br&gt;uttag som kan beskattas bestäms självständigt genom reglerna i 2 och&lt;br&gt;3 kap. För att uttaget skall anses som yrkesmässigt är det tillräckligt att&lt;br&gt;uttaget görs i en verksamhet som utgör näringsverksamhet enligt 21 §&lt;br&gt;KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 är utformad så att all omsättning som faller inom ramen för&lt;br&gt;näringsverksamhet anses som yrkesmässig (jfr Lagrådet och föredragande&lt;br&gt;statsrådet i prop. 1989/90:111 s. 295 och 298 resp. 206-208). Även om&lt;br&gt;en verksamhets utåtriktade omsättning är undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om mervärdesskatt, är såväl den utåtriktade&lt;br&gt;verksamheten som egenregiarbeten i verksamheten att anse som yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet. Som exempel kan nämnas ett bostadsföretag som hyr&lt;br&gt;ut lägenheter åt enskilda för boende och som med egen personal utför&lt;br&gt;reparationer på lägenhetshusen eller på sina förvaltningsbyggander. Såväl&lt;br&gt;uthyrningen som reparationerna är yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som berör verksamhetsbedömningen är frågan om de&lt;br&gt;aktiviteter som den skattskyldige utövar utgör en eller flera verksamheter.&lt;br&gt;Som framgår av 1 kap. 7 § NML förstås med verksamhet även del av&lt;br&gt;verksamhet. För att bedöma vad som skall utgöra verksamhet i punkt 1&lt;br&gt;bör som tidigare nämnts ledning kunna sökas i verksamhetsbegreppets&lt;br&gt;användning i 18 § KL i paragrafens lydelse före den 1 januari 1994 (jfr&lt;br&gt;prop. 1993/94:50 och prop. 1989/90:111 s. 214 angående ändring av&lt;br&gt;anvisningarna till 5 § ML). Vad som där avses är inte en förvärvskälla&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet utan en sådan verksamhet som enligt&lt;br&gt;18 § KL ingår i eller utgör en förvärvskälla. Utgångspunkten är att varje&lt;br&gt;slag av näringsverksamhet som drivs av den skattskyldige utgör en&lt;br&gt;förvärvskälla (18 § tredje stycket KL). Från denna regel görs dock det&lt;br&gt;undantaget att flera verksamheter som har en naturlig anknytning till&lt;br&gt;varandra betraktas som en enda verksamhet (18 § fjärde stycket KL).&lt;br&gt;Skilda verksamheter bildar således en gemensam förvärvskälla om de har&lt;br&gt;naturlig anknytning till varandra (prop. 1989/90:110 s. 587). Enligt&lt;br&gt;förarbetena till 18 § KL förstås med verksamhet summan av aktiviteter&lt;br&gt;av enhetlig beskaffenhet, t.ex. detaljhandel i en viss bransch, industriell&lt;br&gt;tillverkning av visst slag, jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 646). Såsom Lagrådet har påpekat är det dock inte givet&lt;br&gt;att den avgränsning av verksamhetsbegreppet som ansetts lämplig för&lt;br&gt;inkomstbeskattningen alltid ger önskat resultat vid mervärdesbeskatt-&lt;br&gt;ningen. Exempelvis bör hänsyn tas till de överväganden som legat bakom&lt;br&gt;gränsdragningen mellan det skattepliktiga och det inte skattepliktiga&lt;br&gt;området (jfr uttalandena beträffande uttrycket verksamhetsgren i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 1 kap. 7 § NML). Någon ändring av begreppets&lt;br&gt;nuvarande användning är inte avsedd i NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i förslaget motsvarar bestämmelsen i punkt 1 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML där som yrkesmässig verksamhet räknas&lt;br&gt;omsättning av varor eller tjänster i former jämförliga med näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Punkt 2 har dock delvis en annan utformning än sin motsvarig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för yrkesmässigheten enligt punkt 2 är i princip detsamma&lt;br&gt;som i punkt 1 och motsvarigheten i ML. Avgörande är således inte den&lt;br&gt;enskilda omsättningen utan istället att omsättningen görs i en verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i former jämförliga med näringsverksamhet (jfr vad som&lt;br&gt;anförts i prop. 1989/90:111, s. 187 och 213, om full uttagsbeskattning&lt;br&gt;av de statliga affärsverken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML fick sin nuvarande utformning genom en lagändring den 1 januari&lt;br&gt;1991 (prop. 1989/90:111 s. 207). I den tidigare lydelsen angavs att som&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet räknades verksamhet i vilken varor eller tjänster&lt;br&gt;omsattes under rörelseliknande former (prop. 1973:163 s. 30 f. och 61&lt;br&gt;f.). Av motiven till 1991 års lagstiftning framgår, att den då gjorda&lt;br&gt;ändringen var en följdändring till de samtidigt genomförda ändringarna&lt;br&gt;av inkomstslagen i inkomstbeskattningen. Genom ändringen i ML kom&lt;br&gt;bestämmelsen att sammanfalla med det nya inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Detta inkomstslag ersatte de tidigare inkomstslagen rörelse,&lt;br&gt;annan fastighet och jordbruksfastighet. Tillämpningsområdet för&lt;br&gt;bestämmelsen i ML vidgades i motsvarande mån. Någon ändring utöver&lt;br&gt;detta var inte avsedd. Den nu föreslagna utformningen knyter därför i&lt;br&gt;förtydligande syfte åter an till verksamheten, inte till den enskilda om-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att punkten 2 begränsas till de fall där verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i former jämförbara med en till näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförlig rörelse. Förslaget innebär en återgång till den innebörd&lt;br&gt;bestämmelsen hade före skattereformen. Då det saknas praktiska skäl att&lt;br&gt;upprätthålla den utvidgning av tillämpningsområdet som genomfördes i&lt;br&gt;samband med reformen har Lagrådets förslag följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i punkt 2 bör avgränsningen av begreppet verksamhet kunna&lt;br&gt;göras genom en analog tillämpning av 18 § KL om inte omständigheterna&lt;br&gt;i det enskilda fallet talar emot detta (jfr punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen i punkt 2 är densamma som i ML (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 133 och 207 samt SOU 1989:35, del I, s. 280 f.).&lt;br&gt;Beloppsgränsen anger om bestämmelsen är tillämplig. Enligt utredningens&lt;br&gt;förslag skulle vid beräkning av gränsvärdet beaktas enbart vederlagen för&lt;br&gt;omsättningarna. Detta skulle således gälla även för det fall att en&lt;br&gt;omsättning sker till sådant underpris att en uttagsbeskattning sker ovanpå&lt;br&gt;den ordinarie beskattningen av denna omsättning (jfr specialmotiveringen&lt;br&gt;till 2 kap. 1 § andra stycket). Har beloppsgränsen passerats skulle dock&lt;br&gt;i vanlig ordning all skattepliktig omsättning beskattas, således även uttag.&lt;br&gt;I ML skall vid beräkningen av gränsvärdet beaktas om omsättningen för&lt;br&gt;beskattningsåret överstiger 30 000 kr. Vid remissbehandlingen av&lt;br&gt;utredningsförslaget har påpekats att uttrycket &amp;quot;omsättning&amp;quot; inkluderar&lt;br&gt;såväl ersättningen för sålda varor och tjänster som värdet av egna uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande beloppsgränsen i punkt 1 andra stycket av anvis- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;ningama till 2 § ML infördes den 1 januari 1991 i samband med att&lt;br&gt;begreppet redovisningsskyldig som självständigt begrepp slopades (prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 132 f.). Tidigare gällde att den som var skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt men som inte hade en omsättning som översteg 30 000 kr&lt;br&gt;per år normalt inte var redovisningsskyldig. Av förarbetena framgår att&lt;br&gt;detta värde skulle omfatta summan av ersättningen och uttagsvärdena&lt;br&gt;inkl, mervärdeskatt (prop 1985/86:47 s. 41 f.). Efter lagändringen år&lt;br&gt;1991 blev i princip samtliga skattskyldiga också redovisningsskyldiga. Av&lt;br&gt;praktiska skäl skulle dock sådan verksamhet som bedrevs i former&lt;br&gt;jämförliga med näringsverksamhet anses som yrkesmässig först när&lt;br&gt;omsättningen för beskattningsåret överstiger 30 000 kr. Något särskilt&lt;br&gt;uttalande om vad som skulle inräknas i gränsvärdet gjordes inte vid detta&lt;br&gt;tillfälle. Emellertid utgör beloppsgränsen idag inte längre en gräns för&lt;br&gt;redovisningsskyldighet. I stället kan omsättningens storlek i vissa fall&lt;br&gt;anses utgöra ett moment i bedömningen av om en verksamhet kan anses&lt;br&gt;&amp;quot;jämförlig&amp;quot; med en till näringsverksamhet hänförlig rörelse. Därvid&lt;br&gt;speglar erhållna ersättningar på ett tydligare sätt formen för verksamheten&lt;br&gt;än vad värdet av eventuella uttag gör. Detta och även praktiska skäl talar&lt;br&gt;för att, såsom utredningen föreslagit, vid beräkning av gränsvärdet enbart&lt;br&gt;beakta ersättningen för omsättningen. Av lagens ordalydelse följer&lt;br&gt;emellertid att en verksamhet jämförlig med en till näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförlig rörelse kan anses föreligga även vid en lägre omsättning, dock&lt;br&gt;skall i ett sådant fall verksamheten inte anses yrkesmässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beloppsgräns kompletteras med reglerna i 4 §&lt;br&gt;angående beräkningssättet när en verksamhet bedrivs i enkelt bolag eller&lt;br&gt;under samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en beloppsgräns som i vissa fall skall passeras för&lt;br&gt;att tillhandahållande av serveringstjänster åt personal skall anses som&lt;br&gt;yrkesmässig enligt 1 §. Bestämmelsen motsvarar punkt 1 sjätte stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 211). Bestämmelsen&lt;br&gt;skall ses mot bakgrund av reglerna om uttagsbeskattning av serve-&lt;br&gt;ringstjänster åt personal (jfr 2 kap. 5 § och 6 § 1 NML och specialmoti-&lt;br&gt;veringen till dessa bestämmelser). Till skillnad från 1 § 2 hänför sig&lt;br&gt;beloppsgränsen därför inte till ersättningen utan till marknadsvärdet.&lt;br&gt;Detta uttryck ersätter här, liksom på andra ställen, uttrycket &amp;quot;det&lt;br&gt;allmänna saluvärdet”. Det innebär ingen ändring i sak (jfr specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 2 kap. 2-6 §§ NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har uttryckligen angetts att beloppsgränsen gäller&lt;br&gt;serveringstjänsternas, och således inte kostens, marknadsvärde. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har även ändrats så att det tydligare framgår av ordalydelsen,&lt;br&gt;att bestämmelsen endast gäller sådana arbetsgivare som inte i övrigt, dvs.&lt;br&gt;förutom serveringstjänsterna, bedriver någon verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet. Jämfört med Lagrådets förslag har bestämmelsen gjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämplig även på de fall att arbetsgivarens verksamhet är sådan att den Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;inte medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas vissa omsättningar som inte skall anses som&lt;br&gt;yrkesmässiga redan enligt 1 § samt ges vissa förtydliganden beträffande&lt;br&gt;omsättningar som i och för sig kan anses omfattas av 1 §. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns i punkt 1 första och andra styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de fall som avses i 1 och 2 §§ avser utvidgningar i&lt;br&gt;denna paragraf sådana fall där den enskilda omsättningen i sig utgör den&lt;br&gt;verksamhet som är yrkesmässig (jfr den inledande specialmotiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan vara tillämplig på en utländsk företagare (jfr specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna till KL och SIL i punkt 2 gäller försäljning m.m. från&lt;br&gt;privatbostadsfastigheter resp, försäljning från bostadsförening och&lt;br&gt;bostadsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har utredningen i punkt 2 gjort den ändringen att&lt;br&gt;hänvisningen till KL omfattar bestämmelsen i 5 § KL i dess helhet. På&lt;br&gt;detta sätt kommer även försäljning från en obebyggd privatbostadstomt&lt;br&gt;att anses som yrkesmässig. Försäljningen kan t.ex. avse skog från en&lt;br&gt;sådan tomt i samband med att tomten skall bebyggas. Det får anses&lt;br&gt;rimligt att sådana försäljningar omfattas av yrkesmässighetsbegreppet på&lt;br&gt;samma sätt som försäljning av skogsprodukter från bebyggda tomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att tillämpningsområdet i ML inskränkts till att enbart avse&lt;br&gt;omsättning av &amp;quot;vara&amp;quot; från de nämnda fastigheterna kommer dock sådana&lt;br&gt;tjänster som består i upplåtelse av avverkningsrätt och rätt att ta jord,&lt;br&gt;sten eller annan naturprodukt från fastigheter att hamna utanför be-&lt;br&gt;skattningen. Sådana rättigheter likställdes med vara före reformen år&lt;br&gt;1991 och omfattades därför tidigare av bestämmelsen. En anpassning bör&lt;br&gt;därför ske till det nya varubegreppet genom att punkt 2 kompletteras med&lt;br&gt;de nämnda rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 3 förutsätter för att bli tillämplig att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren är frivilligt skattskyldig för fastighetsupplåtelsen. En hän-&lt;br&gt;visning har därför gjorts till 9 kap. 1 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en likadan beloppsgräns som i 1 § 2. Belopps-&lt;br&gt;gränsen anger endast om första stycket alls är tillämpligt. Om det är&lt;br&gt;tillämpligt, beskattas all skattepliktig omsättning, således även uttag. Vad&lt;br&gt;som sagts i specialmotiveringen till 1 § har motsvarande tillämpning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beloppsgräns kompletteras med reglerna i 4 §&lt;br&gt;angående beräkningssättet när en verksamhet bedrivs i enkelt bolag eller&lt;br&gt;under samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar punkt 1 andra stycket andra och tredje meningarna&lt;br&gt;i anvisningarna till 2 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven&lt;br&gt;i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen preciseras förutsättningarna för att en yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het skall anses bedriven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av specialmotiveringen till 1 § anknyter yrkesmässighets-&lt;br&gt;begreppet i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 § ML till&lt;br&gt;inkomstskatterättens skattepliktsregler. Det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget var uppbyggt på motsvarande sätt. I lagrådsremissen har hän-&lt;br&gt;visningen till skattepliktsreglema i KL och SIL ansetts ange inte bara vad&lt;br&gt;som skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet utan också när denna&lt;br&gt;skall anses vara bedriven här i landet. Genom denna anknytning ansågs&lt;br&gt;bestämmelsen omfatta endast sådana näringsidkare som har sådan&lt;br&gt;anknytning till Sverige att de enligt 53 § 1 mom. KL och punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna därtill samt 6 § 1 mom. SIL kan vara skattskyldiga till&lt;br&gt;inkomstskatt. Den som är skattskyldig i Sverige skulle således också&lt;br&gt;anses bedriva sin yrkesmässiga verksamhet här. På motsvarande sätt&lt;br&gt;skulle en utländsk företagare anses bedriva verksamhet här om han har&lt;br&gt;en fastighet eller ett fast driftställe här (i inkomstskattesammanhang&lt;br&gt;betecknad som en s.k. inskränkt skattskyldig). I Lagrådets författnings-&lt;br&gt;förslag har de båda begreppen &amp;quot;yrkesmässig&amp;quot; och &amp;quot;här i landet&amp;quot; hållits&lt;br&gt;i sär och definerats på ett annat sätt än i remissförslaget. För yrkes-&lt;br&gt;mässighetsbegreppet hänvisas till specialmotiveringen till 1 §. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven här&lt;br&gt;i landet bör enligt Lagrådet först klargöras beträffande den som inte är&lt;br&gt;utländsk företagare. Därefter bör förutsättningarna för att en utländsk&lt;br&gt;företagares yrkesmässiga verksamhet skall anses bedriven i Sverige anges&lt;br&gt;genom en hänvisning direkt till inkomstskattelagama regler om subjektiv&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag. Hänvisningen&lt;br&gt;i andra stycket till 6 § 1 mom. SIL kommer att avse de fall där den&lt;br&gt;yrkesmässiga verksamheten hänför sig till en fastighet eller ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Har den utländske företagaren inte någon sådan&lt;br&gt;fastighet eller något sådant fast driftställe skall hans verksamhet anses&lt;br&gt;bedriven här endast till den del den omfattar en omsättning av det slag&lt;br&gt;som anges i någon av punkterna 1-3 i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar punkt 1 nionde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 2 § ML (prop. 1973:163 s. 35 f. och 63 f.). I ML är&lt;br&gt;bestämmelsen formulerad så att utländsk företagare &amp;quot;anses bedriva&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter&amp;quot; tjänster och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa varor inom landet. I förslaget anges att han anses bedriva yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet här i landet &amp;quot;även till den del&amp;quot; verksamheten&lt;br&gt;innefattar viss omsättning inom landet. Genom ändringen klargörs att&lt;br&gt;verksamheten liksom i 3 § är yrkesmässig endast i den del som utgörs av&lt;br&gt;den aktuella omsättningen. Det innebär att uttagsbestämmelsema i 2 kap.&lt;br&gt;blir tillämpliga just i de delar som anges i den här behandlade paragrafen.&lt;br&gt;Någon ändring i sak i förhållande till ML är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har bestämmelsen inskränkts något. Enligt ML&lt;br&gt;anses företagaren bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet när han&lt;br&gt;inom landet tillhandahåller en tjänst av vilket slag som helst. Enligt&lt;br&gt;förslaget blir så fallet endast när han inom landet tillhandahåller annan&lt;br&gt;tjänst än sådan som anges i 5 kap. 4 eller 7 § NML. Om en näringsid-&lt;br&gt;kare omsätter en sådan tjänst inom landet utan att verksamheten är&lt;br&gt;yrkesmässig här enligt 1 eller 3 §, anses han enligt förslaget således inte&lt;br&gt;bedriva en yrkesmässig verksamhet här i landet. Han blir därmed inte&lt;br&gt;skattskyldig till mervärdesskatt (jfr 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 §&lt;br&gt;första stycket 1). Skattskyldig blir i stället den som förvärvat tjänsten (jfr&lt;br&gt;1 kap. 1 § första stycket 2 och 2 § första stycket 2 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utländsk företagare är definierat i 1 kap. 15 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 6 § NML finns bestämmelser om representant för en utländsk&lt;br&gt;företagare som är skattskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om viss offentlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller särskilda bestämmelser om verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av staten, de statliga affärsverken och kommunerna (jfr 6 kap. 6&lt;br&gt;§ NML). Bestämmelserna motsvarar punkt 1 tredje stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 2 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 208-210 och 298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § utgör statens, ett affärsverks eller en kommuns omsättning&lt;br&gt;mot ersättning yrkesmässig verksamhet. Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Dock framgår av 7 § att&lt;br&gt;detta inte gäller om omsättningen sker som ett led i myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga kommuner omfattas inte av definitionen i 1 kap. 16 § NML&lt;br&gt;för kommun. Bestämmelsen i 6 § är därför inte tillämplig på den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av kyrkliga kommuner. Som framgår av de&lt;br&gt;nämnda förarbetena till ML är en kyrklig kommuns verksamhet&lt;br&gt;yrkesmässig endast om den bedrivs med vinstsyfte. Därmed är en kyrklig&lt;br&gt;kommuns myndighetsutövning inte att anse som yrkesmässig. Innebörden&lt;br&gt;av de föreslagna bestämmelserna är densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § gäller frågan om när en omsättning skall anses som icke yrkes-&lt;br&gt;mässig på grund av dess samband med myndighetsutövning. I punkt 1 i&lt;br&gt;förslaget uttrycks på samma sätt som i ML sambandet så att omsättningen&lt;br&gt;skall ingå &amp;quot;som ett led&amp;quot; i en myndighetsutövning (jfr prop. 1989/90:111&lt;br&gt;s. 118 f. och 209 f.). Innebörden och räckvidden av denna ordalydelse&lt;br&gt;har varit något oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet uttalade i de nämnda förarbetena till ML Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;följande (s. 209):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med det föreslagna begreppet myndighetsutövning förstås i enlighet&lt;br&gt;med vad som gäller i andra sammanhang beslut eller åtgärder som ytterst&lt;br&gt;är uttryck för samhällets maktbefogenheter och som kommer till stånd&lt;br&gt;och får rättsverkningar för eller emot den enskilde i kraft av offent-&lt;br&gt;ligrättsliga regler och inte på grund av avtal eller i övrigt regler av&lt;br&gt;privaträttslig natur (jfr prop. 1972:5 s. 311 f och prop. 1975:78 s. 141&lt;br&gt;ff). I förhållande till lagrådsremissen vill jag tillägga följande angående&lt;br&gt;innebörden av begreppet myndighetsutövning. Ett på författning grundat&lt;br&gt;statligt eller kommunalt monopol på något visst slag av tjänst, medför&lt;br&gt;således inte att det är fråga om någon myndighetsutövning. Detsamma&lt;br&gt;gäller även om myndighet eller kommun i en författning direkt ålagts att&lt;br&gt;bedriva en viss form av verksamhet. Det avgörande är i stället för-&lt;br&gt;hållandet mellan å ena sidan myndigheten eller kommunen och å andra&lt;br&gt;sidan den enskilda.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudfallet då yrkesmässighet inte skall föreligga utgör omsättning&lt;br&gt;som sker på grundval av myndighetsutövning i stället för avtal med den&lt;br&gt;som förvärvar varan eller tjänsten. Detta framgår direkt av det återgivna&lt;br&gt;propositionsuttalandet. Som exempel på gränsdragningen mot det yrkes-&lt;br&gt;mässiga området kan nämnas att en kommuns upplåtelse av allmän plats&lt;br&gt;för parkeringsändamål inte utgör myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässighet föreligger inte heller i de fall då en omsättning sker&lt;br&gt;som myndighetsutövning mot någon annan än den som förvärvar varan&lt;br&gt;eller tjänsten. Här kan omsättningen visserligen vara grundad på ett avtal&lt;br&gt;mellan myndigheten och förvärvaren. Vad som utesluter yrkesmässighet&lt;br&gt;är emellertid att omsättningen i sig innebär en myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon vars civilrättsligt grundade rätt till omsättningsobjektet inskränks&lt;br&gt;genom ifrågavarande omsättning. Som exempel kan nämnas kronofog-&lt;br&gt;demyndighetens försäljning av utmätt egendom. Sådan försäljning anses&lt;br&gt;som myndighetsutövning oavsett om den utmätta egendomen säljs på&lt;br&gt;offentlig auktion eller under hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i lagtext reglerat de nu nämnda situationerna. Lag-&lt;br&gt;regleringen framstår emellertid som onödigt abstrakt och bör kunna&lt;br&gt;ersättas med de motivuttalanden som gjorts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena (prop. 1989/90:111 s. 210) framgår vidare att det inte&lt;br&gt;är själva tillhandahållandet som måste utgöra en myndighetsutövning. Det&lt;br&gt;är tillräckligt att tillhandahållandet utgör ett led i en sådan utövning. Som&lt;br&gt;exempel nämns den situationen att myndigheten tillhandahåller bevis och&lt;br&gt;andra handlingar eller kopior av dessa &amp;quot;i samband med att myndigheten&lt;br&gt;meddelat ett beslut&amp;quot; som innebär myndighetsutövning. Ett sådant till-&lt;br&gt;handahållande är inte mervärdesskattepliktigt även om en särskild avgift&lt;br&gt;tas ut för handlingarna eller kopiorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2 omfattar de fall då en myndighet tillhandahåller&lt;br&gt;bevis och andra handlingar eller kopior av dessa avseende myndighets-&lt;br&gt;utövning. Jämfört med det nyss återgivna motivuttalandet gäller att&lt;br&gt;skattefriheten i de här avsedda fallen omfattar även tillhandahållanden av&lt;br&gt;bevis, protokoll m.m. som sker utan samband med ett av myndigheten&lt;br&gt;meddelat beslut som innebär myndighetsutövning. Detta innebär visser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen en utvidgning i förhållande till ML men torde vara den enda Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;praktiskt möjliga hanteringsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket utgör ett undantag från första stycket. I&lt;br&gt;förhållande till ML har ordalydelsen anpassats till utformningen av första&lt;br&gt;stycket. Bestämmelsen har emellertid samma innebörd som i ML. Denna&lt;br&gt;innebörd har behandlats i nämnda förarbeten till ML (prop. 1989/90:111&lt;br&gt;s. 210).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningars verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller ideella föreningar och motsvarar punkt 1 sista&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 2 § ML. I bestämmelsen har gjorts en&lt;br&gt;redaktionell jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Omsättningsland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML:s tekniska lösningar avviker i flera fall från den ordning som gäller&lt;br&gt;inom EG. Som exempel kan nämnas ML:s bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall anses som export resp, omsättning inom landet. I detta kapitel&lt;br&gt;behandlas dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i en bilaga till betänkandet, lämnat en redogörelse för&lt;br&gt;de delar av EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEC) som är av&lt;br&gt;intresse för samordningen av bl.a. bestämmelserna om export och&lt;br&gt;beskattningsland. Redogörelsen är delvis baserad på utredningens direkta&lt;br&gt;kontakter med företrädare för EG-kommissionen och bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i NML är i systematiskt hänseende utformad efter förebild&lt;br&gt;av EG:s sjätte direktiv. Som angetts i allmänmotiveringen (avsnitt 2.5)&lt;br&gt;avser anpassningen EG:s grundläggande regler på detta område, inte den&lt;br&gt;särskilda s.k. övergångsordningen. Vid ett svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;aktualiseras således ytterligare ändringar i den svenska regleringen.&lt;br&gt;Förslag i dessa delar kommer som nämnts att lämnas av en särskild&lt;br&gt;utredning (Fi 1991:09).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan de enskilda paragraferna i 5 kap. kommenteras, lämnas här en&lt;br&gt;sammanfattning av hur EG-reglema föreslås inverka på utformningen av&lt;br&gt;NML. Beträffande en närmare redogörelse för principerna inom EG,&lt;br&gt;regleringen i ML och de ändringar i systematiskt avseende som föreslås&lt;br&gt;med anledning av EG-reglema hänvisas till den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser reglerar beskattningen av de internationella trans-&lt;br&gt;aktionerna i huvudsak inte genom export- och importbegreppen utan&lt;br&gt;genom att det i bestämmelserna anges i vilket land en transaktion skall&lt;br&gt;anses ha ägt rum och som därmed är beskattningsland. Termerna export&lt;br&gt;och import saknas således i motsvarande utsträckning. Beskattning kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast ske av transaktioner, som enligt dessa bestämmelser har definierats Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;som transaktioner som ägt rum inom landet. Regleringen i 5 kap. NML&lt;br&gt;är i systematiskt hänseende utformad efter förebild av EG:s direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande export/införsel av varor innebär anpassningen till EG-&lt;br&gt;reglema följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 a § ML gäller som huvudregel att varan skall levereras utomlands&lt;br&gt;för att transaktionen skall anses vara en exportomsättning. I vissa fall&lt;br&gt;anses dock även en leverans inom landet som export. Så är fallet om&lt;br&gt;direktutförsel sker genom speditör eller fraktförare eller om den utländske&lt;br&gt;företagaren själv hämtar varan om den är avsedd för hans verksamhet i&lt;br&gt;utlandet. Vissa andra leveransformer anses också som export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser har ersatts med bestämmelser i 5 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;NML om i vilka fall en omsättning av varor är gjord inom landet. En&lt;br&gt;omsättning som inte omfattas av 2 eller 3 §§ anses som gjord utomlands.&lt;br&gt;Även om en omsättning är gjord inom landet enligt dessa bestämmelser,&lt;br&gt;kan den emellertid enligt 9 eller 10 § ändå anses som en omsättning&lt;br&gt;utomlands och därmed inte beskattas. Sistnämnda bestämmelser motsva-&lt;br&gt;rar exportbestämmelsema i 2 a § ML (direktutförsel via speditör, den&lt;br&gt;utländske företagaren hämtar varan själv etc).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande export/import av tjänster innebär anpassningen till EG-&lt;br&gt;reglema följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln räknas i 2 a § ML en tjänst som exporterad när den&lt;br&gt;tillhandahålls utomlands. Ett antal uppräknade tjänster betraktas dock som&lt;br&gt;exporttjänster fastän de utförs inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 60 § ML finns bestämmelser om att mervärdesskatt i vissa fall skall&lt;br&gt;betalas av den som importerar vissa uppräknade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande tjänstetransaktionema regleras beskattningen i EG-&lt;br&gt;direktivet i huvudsak inte genom export- och importbegreppen utan&lt;br&gt;genom att det i bestämmelserna anges i vilket land som en transaktion&lt;br&gt;skall anses ha ägt rum och som därmed är beskattningsland. Det är&lt;br&gt;endast i enstaka fall som beskattningens räckvidd dämtöver inskränks&lt;br&gt;genom bestämmelser motsvarande en exportreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven innehåller en uppräkning av ett flertal tjänster med&lt;br&gt;angivande av var tjänsten skall anses omsatt. För sådana tjänster som inte&lt;br&gt;finns med i uppräkningen anses omsättningslandet vara där säljaren har&lt;br&gt;sitt driftställe eller motsvarande varifrån tjänsten tillhandahålls eller, i&lt;br&gt;avsaknad härav, där säljaren har fast adress eller normalt uppehåller sig.&lt;br&gt;Detta kan således sägas vara huvudregien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NML reglerar på motsvarande sätt i 5 kap. 4-7 §§ i vilka fall&lt;br&gt;omsättning av tjänster är gjorda inom landet. I 8 § finns en bestämmelse&lt;br&gt;för vad som gäller de tjänster som inte räknats upp motsvarande den som&lt;br&gt;finns i EG. 8 § är således huvudregeln. I 7 § räknas upp ett antal tjänster&lt;br&gt;som skall anses omsatta i Sverige bl.a. om tjänsten uteslutande till-&lt;br&gt;godogörs här. Bestämmelsen motsvarar i denna del 60 § ML om&lt;br&gt;tjänsteimport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en omsättning inte är gjord inom landet enligt 5 kap. 4-8 §§, är&lt;br&gt;den således gjord utomlands. Även om en omsättning är gjord inom lan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det enligt nämnda bestämmelser, kan den emellertid enligt 11 § ändå Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;anses som en omsättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av 5 kap. 11 § NML är begränsad jämfört med tjänste-&lt;br&gt;exportbestämmelsema i 2 a § ML. I åtskilliga fall tillgodoses export-&lt;br&gt;aspekten nämligen redan genom bestämmelserna i 5 kap. 4-8 §§ NML&lt;br&gt;om i vilka fall en tjänst är omsatt inom landet. Det gäller i synnerhet be-&lt;br&gt;stämmelsen i 7 §. Vidare har inte tagits med sådana bestämmelser som&lt;br&gt;saknar motsvarighet i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Dessutom har&lt;br&gt;åtskilliga av bestämmelserna i ML blivit onödiga med hänsyn till lag-&lt;br&gt;stiftningen om återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare&lt;br&gt;(SFS 1991:119); jfr 10 kap. 1-4 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet är uppdelat i två delar. I den ena delen, 2-8 §§, anges i vilka&lt;br&gt;fall en omsättning är gjord inom landet. Bestämmelserna är uttömmande.&lt;br&gt;Det innebär att en omsättning som inte omfattas av 2-8 §§ är att anse&lt;br&gt;som gjord utomlands. Bestämmelserna motsvarar artikel 8 och 9 i EG:s&lt;br&gt;sjätte mervärdesskattedirektiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3). I den andra delen&lt;br&gt;av kapitlet, 9-11 §§, anges i vilka fall en omsättning som enligt 2-8 §§&lt;br&gt;är gjord inom landet i vissa fall ändå skall anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands och därför inte beskattas. Dessa bestämmelser motsvarar i&lt;br&gt;stora delar direktivets bestämmelser om export och internationell godsbe-&lt;br&gt;fordran m.m., art 15 och 16 (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en transaktion, som enligt bestämmelser i 5 kap. NML skall&lt;br&gt;anses ha ägt rum i Sverige, kan beskattas här. Därför behövs bestämmel-&lt;br&gt;ser om undantag från beskattning endast i sådana fall som definierats som&lt;br&gt;transaktioner som ägt rum inom landet. Skattefriheten uppnås dels genom&lt;br&gt;bestämmelserna i 9-11 §§ och dels genom att vissa av de i 5 kap. angivna&lt;br&gt;transaktionerna undantas från beskattning i 3 kap. NML på motsvarande&lt;br&gt;sätt som undantag från skatteplikt reglerats i övrigt i NML. Denna&lt;br&gt;systematik överensstämmer med EG-direktivets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att EG:s bestämmelser om persontransporttjänster är&lt;br&gt;under omarbetning har de nuvarande reglerna om sådana tjänster och&lt;br&gt;förmedling av dem behållits tills vidare i 5 kap. 5 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) innehåller&lt;br&gt;förslaget, med hänsyn till önskemålet om EG-anpassning, ingen&lt;br&gt;motsvarighet till första stycket av anvisningarna till 2 a § ML. Denna&lt;br&gt;bestämmelse innebär i fråga om vissa tjänster att dessa anses exporterade&lt;br&gt;endast om de avser en verksamhet som förvärvaren bedriver i utlandet&lt;br&gt;och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet i&lt;br&gt;stället för utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för skatteplikt enligt 1 kap. 1 § NML är att&lt;br&gt;omsättningen skall ha skett inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf lämnas en upplysning om vilka bestämmelser&lt;br&gt;som behandlar de fall då en omsättning är gjord inom landet resp, i vilka&lt;br&gt;fall en sådan omsättning skall anses som om den gjorts utomlands. I 2-8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ regleras i vilka fall omsättning av varor och tjänster är gjord inom Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;landet. Om en omsättning inte är gjord inom landet enligt dessa&lt;br&gt;paragrafer, är den således gjord utomlands. Även om en omsättning är&lt;br&gt;gjord inom landet enligt nämnda bestämmelser, kan den emellertid enligt&lt;br&gt;9-11 §§ ändå anses som en omsättning utomlands. Rättsverkan av att en&lt;br&gt;vara eller tjänst är eller skall anses omsatt utomlands är att omsättningen&lt;br&gt;inte medför någon skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § och att därmed någon&lt;br&gt;rätt till avdrag för ingående skatt inte finns enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. NML. Om en sådan omsättning gjorts i en yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het som enligt 4 kap. 5 § NML är att anse som bedriven här i landet, kan&lt;br&gt;på sätt närmare anges i 10 kap. 12 § NML rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ingående skatt finnas (jfr 1 kap. 10 § NML). I enlighet med vaå Lagrådet&lt;br&gt;förordat har bestämmelserna i 5 kap. gjorts oberoende av exportbe-&lt;br&gt;greppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar i sak 2 a § fjärde stycket första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör omsättning bestäms enligt 2 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar de fall då, som ett led i ett omsättningsavtal, en vara&lt;br&gt;skall transporteras till köparen. I 3 § regleras vad som gäller för köp av&lt;br&gt;varor som inte skall transporteras, exempelvis s.k. hämtningsköp eller&lt;br&gt;köp av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges huvudregeln. Enligt denna är en vara omsatt inom&lt;br&gt;landet om varan finns i landet då säljaren, köparen eller någon annan&lt;br&gt;påbörjar transporten till köparen. Med &amp;quot;någon annan&amp;quot; avses exempelvis&lt;br&gt;en av säljaren eller köparen anlitad speditör eller annan självständig&lt;br&gt;fraktförare. Bestämmelsen tar alltså sikte dels på de fall då säljaren eller&lt;br&gt;en av honom anlitad person skall transportera varan till köparen, dels de&lt;br&gt;fall då köparen visserligen skall hämta varan men skall föra ut den i&lt;br&gt;anslutning till förvärvet. En motsvarande huvudregel finns i artikel 8&lt;br&gt;punkt 1 a/ i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna huvudregeln i punkt 1 innebär att ett svenskt företags&lt;br&gt;försäljning av en vara ur ett lager i Sverige är att anse som omsättning&lt;br&gt;inom landet. På motsvarande sätt som i EG-direktivet kompletteras&lt;br&gt;huvudregeln med en särskild bestämmelse, 9 § 1, om att en sådan&lt;br&gt;omsättning ändå kan anses som omsättning utomlands om säljaren&lt;br&gt;levererar varan utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 finns en kompletterande regel. Genom regeln utsträcks be-&lt;br&gt;skattningen till att gälla även vissa fall då varan är i utlandet då trans-&lt;br&gt;porten till köparen påbörjas. Regeln gäller i de fall säljaren i sin yrkes-&lt;br&gt;mässiga verksamhet här för in varan till landet för att levereras här.&lt;br&gt;Denna införselbestämmelse medför att omsättningen skall anses ha skett&lt;br&gt;inom landet, trots att varan har funnits utomlands då transporten till&lt;br&gt;köparen påbörjats. Bestämmelsen motsvarar artikel 8 punkt 2 i EG:s&lt;br&gt;sjätte mervärdesskattedirektiv och den särskilda regeln i artikel 8 punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a/ i direktivet angående varuförsäljning i förening med monterings- och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;installationstjänster (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.2). I EG-reglema saknas&lt;br&gt;dock krav på säljarens anknytning i form av yrkesmässig verksamhet och&lt;br&gt;de omfattar således även de fall då säljarens omsättning i ett land inte har&lt;br&gt;någon annan anknytning till landet än just själva omsättningen. Kravet i&lt;br&gt;NML på anknytning hit i form av yrkesmässig verksamhet överensstäm-&lt;br&gt;mer med reglerna i ML (punkt 1 i första resp, nionde och tionde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 2 §). Vad som är yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;och förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses&lt;br&gt;bedriven i Sverige bestäms av reglerna i 4 kap. NML. Om säljaren är&lt;br&gt;en utländsk företagare krävs enligt 4 kap. 5 § för att en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet skall anses bedriven här i landet att säljaren har en sådan&lt;br&gt;anknytning till Sverige att han kan vara skattskyldig till inkomstskatt här,&lt;br&gt;dvs. har fast driftställe eller fastighet här. Även i de fall då säljaren&lt;br&gt;saknar sådan anknytning som nyss sagts kan han anses bedriva yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet här om han omsätter varor som han fört in i landet&lt;br&gt;för leverans efter montering, installation eller någon arman tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på bestämmelsernas tillämpning kan nämnas följande.&lt;br&gt;Säljaren av en maskin har sitt fasta driftställe i Stockholm. Han har ett&lt;br&gt;maskinlager i Uppsala och ett i Tyskland. Säljaren skall enligt köpeavtalet&lt;br&gt;leverera maskinen i Malmö. Om säljaren transporterar maskinen från sitt&lt;br&gt;lager i Uppsala, är omsättningen enligt punkt 1 gjord inom landet. Om&lt;br&gt;säljaren transporterar varan från lagret i Tyskland, är omsättningen enligt&lt;br&gt;punkt 2 gjord inom landet. I båda fallen blir säljaren således skattskyldig&lt;br&gt;för försäljningen och får därmed avdragsrätt enligt 8 kap. NML för&lt;br&gt;ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exemplet ändras så att maskinen skall levereras i Köpenhamn i&lt;br&gt;stället för i Malmö, bedöms omsättningen på följande sätt. Om maskinen&lt;br&gt;tas ur lagret i Uppsala, är omsättningen enligt den här behandlade&lt;br&gt;paragrafen gjord inom landet. Eftersom maskinen levereras utomlands,&lt;br&gt;skall emellertid enligt bestämmelsen i 9 § 1 omsättningen anses som en&lt;br&gt;omsättning utomlands. Säljaren blir därmed inte skattskyldig i Sverige för&lt;br&gt;omsättningen. Han får därför inte någon avdragsrätt enligt 8 kap. NML.&lt;br&gt;Eftersom omsättningen utgör export enligt definitionen i 1 kap. 10 §&lt;br&gt;NML kan han däremot få återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 10 kap. 12 § NML. Om maskinen tas ur lagret i&lt;br&gt;Tyskland, följer redan av den här behandlade bestämmelsen, 2 §, att&lt;br&gt;omsättningen är gjord utomlands. Säljaren blir därmed inte skattskyldig&lt;br&gt;i Sverige för omsättningen och får inte heller någon avdragsrätt enligt 8&lt;br&gt;kap. NML för ingående skatt. Möjligheterna att få återbetalning av&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt regleras även i detta fall genom 10 kap. 12 §&lt;br&gt;NML jämförd med 1 kap. 10 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 3 § NML framgår att en säljares skattskyldighet uppstår&lt;br&gt;redan då han får förskottsbetalning för en vara. Med ledning av främst&lt;br&gt;köpeavtalet får avgöras om det är fråga om en omsättning, som medför&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar omsättning av varor i andra fall än som angetts i 2 §.&lt;br&gt;Paragrafen avser exempelvis hämtningsköp och köp av fastighet. Vid&lt;br&gt;hämtningsköp blir varan levererad i det land där den skall avhämtas av&lt;br&gt;köparen. Skall varan avhämtas av köparen utan att det är fråga om en&lt;br&gt;transport enligt 2 § skall varan alltså anses omsatt i Sverige om den finns&lt;br&gt;här då den skall tas om hand av köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning av fastigheter innebär bestämmelsen att en fastighet är&lt;br&gt;omsatt i det land där den är belägen. Detta anges inte uttryckligen i&lt;br&gt;lagförslaget eftersom omsättning av fastigheter undantas helt från&lt;br&gt;skatteplikt enligt 3 kap. 2 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar artikel 8 punkt 1 b/ i EG:s sjätte mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är tjänster som avser en fastighet omsatta inom landet,&lt;br&gt;om fastigheten är belägen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar artikel 9 p. 2 a/ i EG:s sjätte mervärdesskatte-&lt;br&gt;direktiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.3). Formuleringen av paragrafen avviker&lt;br&gt;från direktivtexten men paragrafens innebörd är densamma som direk-&lt;br&gt;tivets bestämmelse. Närmaste motsvarighet i ML är 2 a § tredje styck-&lt;br&gt;et 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig på alla slag av tjänster som kan anses ha&lt;br&gt;anknytning till en viss fastighet. Det gäller även om tjänsten är av sådant&lt;br&gt;slag som anges i någon annan paragraf, exempelvis 7 §. Den här&lt;br&gt;behandlade paragrafen har med andra ord företräde, om en viss tjänst&lt;br&gt;visserligen är uppräknad i någon av de andra paragraferna men avser en&lt;br&gt;fastighet. Därmed kan det inte komma i fråga att som i 7 § andra stycket&lt;br&gt;ta hänsyn till var en sådan tjänst uteslutande tillgodogörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för kravet på anknytning är att tjänsten &amp;quot;avser&amp;quot; en viss&lt;br&gt;fastighet. Med det förstås närmast att objektet för tjänsten skall vara&lt;br&gt;fastigheten, inte annan egendom som har anknytning till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på tjänster som kan avse en fastighet kan nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och&lt;br&gt;underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;byggledningstjänster (&amp;quot;on site supervision&amp;quot; enligt direktivet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;lokalstädning, fönsterputsning, renhållning eller annan fastighets-&lt;br&gt;skötsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;fastighetsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;utfärdande av sakkunnigutlåtanden eller andra jämförliga tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upplåtelser av fastighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;förmedling av fastigheter och av tjänster avseende en viss fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-regeln tolkas så att den omfattar alla tjänster som har anknytning Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;till fastigheter, således även en tjänst utförd av &amp;quot;a priest who has been&lt;br&gt;engaged driving a ghost out of a building&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmedling av tjänster avseende en fastighet kan nämnas&lt;br&gt;följande. En tillämpning av paragrafen medför att både själva förmed-&lt;br&gt;lingstjänsten och den tjänst som förmedlas alltid är att anse som omsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det land där fastigheten är belägen. Förmedlingstjänsten är således inte&lt;br&gt;som i 6 § en sådan tjänst som avses i 8 §. Vidare blir den särskilda&lt;br&gt;bestämmelsen avseende förmedlingstjänster i 11 § 6 inte tillämplig på&lt;br&gt;förmedling av tjänster avseende en fastighet. Till skillnad från vad som&lt;br&gt;är fallet i utredningsförslaget bör det framgå direkt av lagtexten vad som&lt;br&gt;gäller för förmedlingstjänster på samma sätt som i 5-7 §§. Ett förtyd-&lt;br&gt;ligande har därför skett i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring eller lagring av varor som är lös egendom bör inte anses&lt;br&gt;som tjänster avseende fastighet även om det gäller förvaring eller lagring&lt;br&gt;på en viss fastighet. Objektet för tjänsten är nämligen inte fastigheten&lt;br&gt;utan lösöret. Dessa tjänster faller istället in under 8 § (jfr specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den som omsätter en sådan tjänst som avses i paragrafen sakna&lt;br&gt;egentlig anknytning till landet, är det i stället förvärvaren som blir&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen. Det framgår av 1 kap. 2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 NML (jfr 4 kap. 5 § andra stycket 3 NML angående yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet här i landet och 3 kap. 26 § NML angående undantag från&lt;br&gt;skatteplikt). Denna ordning avseende förvärvares skattskyldighet&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller enligt 60 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att vid byggnadsentreprenader som utförs av&lt;br&gt;utländska företag, anses i många fall företagen ha fast driftställe där&lt;br&gt;entreprenaden utförs. Ett sådant entreprenadföretag blir skattskyldigt till&lt;br&gt;inkomstskatt i Sverige. Enligt 4 kap. 5 § andra stycket NML är&lt;br&gt;verksamheten då att anse som en yrkesmässig verksamhet här i landet.&lt;br&gt;Därmed blir entreprenadföretaget, inte förvärvaren, skattskyldigt till&lt;br&gt;mervärdesskatt (jfr 1 kap. 2 § första stycket 1 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger i vilket land en transporttjänst skall anses&lt;br&gt;omsatt. ML:s reglering överförs i sak oförändrad till förslaget (2 a §&lt;br&gt;första stycket och tredje stycket 4 ML; prop. 1989/90:111 s. 97 f. och&lt;br&gt;185). Detta görs med hänsyn till att reglerna inom EG avseende&lt;br&gt;persontransporter är under omarbetning (se bilaga 6, avsnitt 2.3.3). En&lt;br&gt;anpassning till EG-reglema får därför behandlas senare och bör lämpligen&lt;br&gt;prövas av den tidigare nämnda utredningen om teknisk anpassning av&lt;br&gt;bl.a. mervärdesskatten till EG (Fi 1991:09).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att förmedling av en transporttjänst är omsatt&lt;br&gt;inom landet, om transporttjänsten är omsatt inom landet. Även detta&lt;br&gt;motsvarar i sak vad som gäller enligt ML (jfr 2 a § tredje stycket 4).&lt;br&gt;Bestämmelsen har formulerats så att en förmedlingstjänst avseende flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporttjänster otvetydigt skall anses omsatt inom landet endast i den Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;mån respektive transporttjänst är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens utformning medför således att förmedlingstjänsten alltid&lt;br&gt;är omsatt i det land där den förmedlade transporten är omsatt. Det&lt;br&gt;innebär i sin tur att den särskilda bestämmelsen avseende förmed-&lt;br&gt;lingstjänster i 11 § 6 inte blir tillämplig på förmedling av transporttjän-&lt;br&gt;ster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa tjänster som skall anses omsatta inom landet, om&lt;br&gt;de utförs här. Vad som avses är var tjänsterna faktiskt (fysiskt) utförs.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 9 p. 2 c/ i EG:s sjätte mervärdesskattedi-&lt;br&gt;rektiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 9 p. 2 c/ i EG-direktiven anges även &amp;quot;kulturella aktiviteter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget bör förslaget kompletteras i detta&lt;br&gt;avseende. Även för de nu nämnda tjänsterna gäller att de fysiskt måste&lt;br&gt;utföras här för att anses omsatta här. Ett flertal kulturella aktiviteter är&lt;br&gt;dock undantagna från beskattning enligt 3 kap. 11 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall i princip tolkas bokstavligt då det gäller att avgöra&lt;br&gt;om en tjänst faktiskt är utförd här i landet. Det överensstämmer med&lt;br&gt;direktivbestämmelsens innebörd. I bilaga 6, avsnitt 2.3.3, har lämnats&lt;br&gt;några exempel på vad det kan innebära i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan fråga uppstå om en tjänst är att hänföra till den här be-&lt;br&gt;handlade paragrafen eller till 7 §. Frågan bör avgöras med hänsyn till den&lt;br&gt;huvudsakliga karaktären hos tjänsten. Detta bör i allmänhet leda till att&lt;br&gt;tjänsten hänförs till 7 §. Som exempel kan nämnas ett konsultuppdrag&lt;br&gt;avseende omorganisation av ett visst företag. Utförandet av tjänsten kan&lt;br&gt;innehålla undervisande moment. Dessa moment leder inte till att tjänsten&lt;br&gt;skall bedömas som något annat än en konsulttjänst. Därmed är 6 § inte&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar bl.a. arbete på varor som är lös egendom. Med&lt;br&gt;sådana arbeten avses inte bara reparationer och bearbetningar utan även&lt;br&gt;exempelvis kontroller och analyser av sådan egendom. Ett annat exempel&lt;br&gt;är kopiering eller bearbetning av filmnegativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget har orden &amp;quot;kontroll och analys&amp;quot; skrivits&lt;br&gt;in i lagtexten (jfr 2 a § tredje stycket 7 och 60 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken i nämnda direktivbestämmelse eller i förslaget behandlas ut-&lt;br&gt;tryckligen förvaring och lagring av varor som är lös egendom. Sådana&lt;br&gt;tjänster kan knappast utföras utan att det sker från ett fast driftställe.&lt;br&gt;Enligt 8 § första stycket innebär detta i praktiken att tjänsten är omsatt&lt;br&gt;där den utförs, dvs. där egendomen förvaras eller lagras. Som framgår&lt;br&gt;av specialmotiveringen till 4 § bör förvaring eller lagring på en fastighet&lt;br&gt;inte anses som tjänster avseende denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingstjänster avseende de i lagrummet uppräknade tjänsterna&lt;br&gt;skall inte omfattas av detta lagrum utan av 8 §. Jämfört med utrednings-&lt;br&gt;förslaget har i ett nytt andra stycke gjorts ett tillägg med den innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf räknas upp ett stort antal tjänster som enligt första&lt;br&gt;stycket skall anses omsatta i Sverige om förvärvaren (kunden) har&lt;br&gt;anknytning hit. Som sådan anknytning räknas att kunden har fast&lt;br&gt;driftställe eller motsvarande här eller att kunden har fast adress eller&lt;br&gt;normalt uppehåller sig här. I andra stycket finns en särskild regel för det&lt;br&gt;fall en tjänst utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs uteslutande antingen&lt;br&gt;i Sverige eller utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 4 § resp. 6 § har behandlats gränsdragningen&lt;br&gt;mellan dessa paragrafer och den här behandlade paragrafen. Då det gäller&lt;br&gt;att dra gränsen mellan denna paragraf och 8 § kan följande anmärkas. 8 §&lt;br&gt;är tillämplig endast på sådana tjänster som inte är uppräknade i de före-&lt;br&gt;gående paragraferna. 7 § innehåller en uppräkning av tjänster. Uppräk-&lt;br&gt;ningen är utformad så att likartade tjänster skall bedömas enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i vissa särskilt angivna fall. Endast i de fall då det helt klart&lt;br&gt;inte är fråga om sådana tjänster bör det komma i fråga att i stället&lt;br&gt;tillämpa 8 §. Den här behandlade 7 §, kommer därmed att få ett&lt;br&gt;vidsträckt tillämpningsområde i förhållande till 8 §. Detta bör ses mot&lt;br&gt;bakgrund av att 7 § i allmänhet innebär den bästa materiella avvägningen&lt;br&gt;när det gäller de verksamhetsområden som berörs. Vidare harmonierar&lt;br&gt;det väl med tillämpningen av EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv på sätt&lt;br&gt;som framgår av bilaga 6, avsnitt 2.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 2 § första stycket 2 NML jämförd med 1 § första stycket 2&lt;br&gt;framgår att förvärvaren blir skattskyldig för omsättningen, om den som&lt;br&gt;i Sverige omsätter en sådan tjänst som finns uppräknad i den är aktuella&lt;br&gt;paragrafen skulle sakna anknytning till Sverige (jfr 4 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket 3 NML angående yrkesmässig verksamhet här i landet och 3 kap.&lt;br&gt;26 § NML angående undantag från skatteplikt). Motsvarande ordning&lt;br&gt;gäller vid omsättning i Sverige av sådana tjänster som omfattas av 4 § i&lt;br&gt;förevarande kapitel. Skattskyldigheten enligt 1 kap. 2 § första stycket 2&lt;br&gt;samt 3 kap. 26 § jämfört med 4 och 7 §§ i det nu behandlade kapitlet&lt;br&gt;motsvaras i ML av skattskyldighet för import av tjänster (jfr 60 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena motsvarar artikel 9 p. 2 e/ i EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.3). Andra stycket är&lt;br&gt;utformat med beaktande av vad som föreskrivs i artikel 9 punkt 3 i EG:s&lt;br&gt;sjätte mervärdesskattedirektiv angående möjlighet för en medlemsstat att&lt;br&gt;införa särskilda bestämmelser för vissa slag av tjänster (jfr bilaga 6,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket (fast driftställe eller motsvarande /fast adress eller normalt&lt;br&gt;uppehåller sig)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen gäller att en tjänst skall anses omsatt&lt;br&gt;inom landet, om förvärvaren har ett fast driftställe eller motsvarande i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och tjänsten tillhandahålls dit. Om förvärvaren har ett sådant Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;driftställe i Sverige och ett annat sådant driftställe i något annat land och&lt;br&gt;tjänsten tillhandahålls det sistnämnda driftstället, är tjänsten omsatt&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om tjänsten inte tillhandahålls något sådant driftställe över-&lt;br&gt;huvudtaget, skall det prövas om omsättningen är gjord inom landet enligt&lt;br&gt;den kompletterande bestämmelsen i andra meningen. Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen är i sådant fall en tjänst omsatt inom landet, om för-&lt;br&gt;värvaren har fast adress eller normalt uppehåller sig här i landet.&lt;br&gt;Avgörande är den tidpunkt då skattskyldighet uppstår enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen kan således bli tillämplig, om&lt;br&gt;förvärvaren inte har något driftställe alls. Den kan också bli tillämplig om&lt;br&gt;förvärvaren visserligen har ett driftställe men tjänsten inte tillhandahålls&lt;br&gt;dit. Som exempel kan nämnas att förvärvet görs för privat ändamål eller&lt;br&gt;för en verksamhet som saknar driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med uttrycken &amp;quot;fast driftställe eller motsvarande&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;fast adress eller normalt uppehåller sig&amp;quot; kan till en början be-&lt;br&gt;stämmas med ledning av uttrycken &amp;quot;fast driftställe&amp;quot; och &amp;quot;bor eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas&amp;quot; i 53 § 1 mom. KL och punkt 1 första stycket samt&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till denna paragraf. Det avgörande är dock vad&lt;br&gt;som gäller för motsvarande begrepp enligt EG:s sjätte mervärdesskattedi-&lt;br&gt;rektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-direktivet artikel 9 punkt 2 e/ anges att en tjänst anses till-&lt;br&gt;handahållen på den plats där kunden bedriver sin verksamhet eller har ett&lt;br&gt;fast driftställe till vilket tjänsten tillhandahålls (&amp;quot;the place where the&lt;br&gt;customer has established his business or has a fixed establishment to&lt;br&gt;which the service is supplied&amp;quot;). Om en sådan anknytning inte finns, anses&lt;br&gt;tjänsten vara tillhandahållen där kunden har fast adress eller normalt&lt;br&gt;uppehåller sig (&amp;quot;the place where he has his permanent address or usually&lt;br&gt;resides&amp;quot;). Bestämmelsen tar fasta på motsvarande anknytningsmoment&lt;br&gt;som de som anges i huvudregeln i artikel 9 punkt 1 (jfr 8 §). Skillnaden&lt;br&gt;är att det här är kundens, inte tillhandahållarens anknytning det gäller.&lt;br&gt;Med uttrycket &amp;quot;the place where the supplier has established his business&lt;br&gt;or has a fixed establishment from&amp;quot; i artikel 9 punkt 1 avses i EG-praxis&lt;br&gt;inte exempelvis bolagssäten eller andra slag av legala hemvistbegrepp i&lt;br&gt;sig. Vad som avses är den plats varifrån den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;faktiskt utförs. Med den ekonomiska aktiviteten avses även en enstaka&lt;br&gt;omsättning i ett visst land. I kommissionens förslag till ett nittonde&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv (COM/87/315 final) föreslås bl.a. att artikel 9 i&lt;br&gt;klargörande syfte skall kompletteras med en bestämmelse som anger att&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;fixed establishment&amp;quot; skall betyda varje fast installation (&amp;quot;any&lt;br&gt;fixed installation&amp;quot;) som en näringsidkare har, även om inga beskattnings-&lt;br&gt;bara transaktioner kan utföras där. Vad som nu sagts om innebörden av&lt;br&gt;anknytningsmomenten i artikel 9 punkt 1 har motsvarande tillämpning&lt;br&gt;beträffande artikel 9 punkt 2 e/.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida någon har fast adress eller normalt uppehåller sig här i landet&lt;br&gt;bör avgöras med stöd av de faktiska omständigheterna. Som bosatt här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet bör anses den som har sitt egentliga bo och hemvist här. Ledning Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;kan som nämnts hämtas från tillämpningen av punkt 1 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 53 § KL. Det bör dock anmärkas följande angående&lt;br&gt;bosättningsbegreppet i KL. I KL är bosättningssbegreppet utsträckt till att&lt;br&gt;gälla även sådana personer som varken har sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;här i landet eller stadigvarande vistas här (andra stycket i nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt). Det räcker att de tidigare haft sitt egentliga bo och&lt;br&gt;hemvist här i landet och att de därefter har viss s.k. väsentlig anknytning&lt;br&gt;till landet. Vidare finns särskilda presumtionsbestämmelser för sådana&lt;br&gt;personer (tredje stycket i anvisningspunkten). Beskattning med stöd av&lt;br&gt;den här behandlade paragrafen bör dock inte omfatta den som inte längre&lt;br&gt;bor eller stadigvarande vistas här men som ändå inkomstbeskattas på&lt;br&gt;grund av väsentlig anknytning hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller att avgränsa tillämpningsområdet för de nu behandlade&lt;br&gt;begreppen bör beaktas att de inte får en sådan tillämpning att dubbelbe-&lt;br&gt;skattning, utebliven beskattning eller konkurrenssnedvridning uppkommer&lt;br&gt;gentemot utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har i överensstämmelse med Lagrådets&lt;br&gt;förslag getts en utformning som något avviker från lydelsen i det till&lt;br&gt;Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena (de olika tjänsterna och var de tillgodogörs)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tjänst enligt första stycket inte är att anse som omsatt inom landet,&lt;br&gt;kan den med stöd av andra stycket första meningen ändå anses vara det.&lt;br&gt;Enligt den bestämmelsen blir så fallet, om tjänsten utnyttjas eller på annat&lt;br&gt;sätt tillgodogörs uteslutande inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tjänst enligt första stycket är att anse som omsatt inom landet,&lt;br&gt;kan den enligt andra stycket andra meningen ändå vara att anse som&lt;br&gt;omsatt utomlands. Detta förutsätter på motsvarande sätt att tjänsten&lt;br&gt;utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs uteslutande utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för om en tjänst anses omsatt inom landet eller inte är&lt;br&gt;följaktligen i dessa fall var den tillgodogörs. Begreppet &amp;quot;tillgodogörs&amp;quot;&lt;br&gt;uttrycks i artikel 9 punkt 3 i EG-direktivet som &amp;quot;where the effective use&lt;br&gt;and enjoyment of the services take place&amp;quot;. Begreppet får anses spegla&lt;br&gt;principen om att beskattning skall ske i det land där konsumtionen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med motsvarande innehåll finns i 8 § andra stycket&lt;br&gt;såvitt avser uthyrning av transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafens andra stycket och 8 § andra stycket&lt;br&gt;motsvarar artikel 9 punkt 3 i EG-direktivet. Den artikeln fungerar som&lt;br&gt;en kompletterande regel till artikel 9 punkt 2 e/, dvs. motsvarigheten till&lt;br&gt;7 § första stycket och 8 § första stycket i förevarande kapitel. Den&lt;br&gt;kompletterande regien får tillämpas av medlemsstaterna för att undvika&lt;br&gt;dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller konkurrenssnedvridningar.&lt;br&gt;För det fall tillämpningen av 7 § första stycket och 8 § första stycket&lt;br&gt;skulle leda till materiellt felaktiga resultat bör omsättningen kunna&lt;br&gt;bedömas utifrån andra stycket i de nu angivna paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som omfattas av reglerna i första och andra styckena finns Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;uppräknade i tio punkter i tredje stycket (jfr artikel 9 punkt 2 e/ i&lt;br&gt;direktivet och bilaga 6 avsnitt 2.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges först vissa immateriella rättigheter, nämligen upphovs-&lt;br&gt;rätter, patenträttigheter, licensrättigheter och varumärkesrättigheter.&lt;br&gt;Bestämmelsen omfattar även &amp;quot;liknande rättigheter”. Som exempel på&lt;br&gt;sådan rättigheter kan nämnas mönsterrättigheter och sådan rätt till&lt;br&gt;fotografier som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära&lt;br&gt;och konstnärliga verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket &amp;quot;reklam- och annonseringstjänster&amp;quot; i punkt 2 avses även&lt;br&gt;annonser för privata, icke kommersiella, ändamål, exempelvis familjean-&lt;br&gt;nonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 har författningstexten preciserats jämfört med ordalydelsen&lt;br&gt;i direktivet. Dessutom har i förtydligande syfte lagts till skrivtjänster och&lt;br&gt;översättningstjänster. Det bör uppmärksammas att det i synnerhet när det&lt;br&gt;gäller vissa tjänster som anges i punkt 3 kan bli aktuellt att i stället&lt;br&gt;tillämpa 4 § angående tjänster avseende en viss fastighet (jfr specialmoti-&lt;br&gt;veringen till 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 tas upp bank- och fmansieringstjänster. Bestämmelsen blir&lt;br&gt;aktuell att tillämpa på sådana tjänster som enligt 3 kap. 9 § NML inte är&lt;br&gt;undantagna från skatteplikt. Bestämmelsen omfattar inte uthyrning av för-&lt;br&gt;varingsutrymmen. Med det avses detsamma som i nämnda skattepliktsbe-&lt;br&gt;stämmelse, exempelvis bankfacksuthyming och upplåtelse av bankvalv&lt;br&gt;för nedsättning i öppet förvar. Sådana uthymingstjänster regleras enligt&lt;br&gt;4 § i förevarande kapitel. Liksom i fråga om skatteplikt betraktas leasing&lt;br&gt;inte som en finansiell tjänst utan som en uthymingstjänst. I vilka fall&lt;br&gt;sådana tjänster är omsatta inom landet avgörs enligt 8 § beträffande&lt;br&gt;uthyrning av transportmedel och enligt punkt 8 i den här behandlade&lt;br&gt;bestämmelsen beträffande uthyrning av andra varor. Angående inne-&lt;br&gt;börden av uttrycket &amp;quot;transportmedel&amp;quot; hänvisas till specialmotiveringen till&lt;br&gt;8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från förslaget nämns även försäkringstjänster i EG-&lt;br&gt;direktivet. Sådana tjänster är dock i sin helhet undantagna från skatteplikt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 10 § NML. Av den anledningen omnämns de inte i&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 9 regleras bl.a. åtaganden att avstå från att utöva en verksam-&lt;br&gt;het. Motsvarande bestämmelse i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv&lt;br&gt;(artikel 9 punkt 2 e/) gäller åtaganden att avstå från att utöva sådan&lt;br&gt;verksamhet som anges i uppräkningen (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3.3). För&lt;br&gt;att motverka tillämpningsproblem förordas att bestämmelsen tills vidare&lt;br&gt;omfattar även avstående från att utöva annan verksamhet än sådan som&lt;br&gt;anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den föreslagna paragrafen har nära anpassats till&lt;br&gt;lydelsen i EG-direktiven. Något utrymme för att ytterligare precisera&lt;br&gt;lagtexten i förhållande till direktiven föreligger inte. De frågor som kan&lt;br&gt;uppkomma beträffande tolkningen av paragrafen får överlämnas till&lt;br&gt;rättstillämpningen (jfr Lagrådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lämnat följande exempel på hur andra stycket bör Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;tolkas med avseende på de olika punkterna i tredje stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 1: Om en upplåtelse av en upphovsrätt, patenträtt, tillverk-&lt;br&gt;ningsrätt etc. omfattar både Sverige och andra länder, är rättigheten&lt;br&gt;att anse som tillgodogjord i alla länderna. Därmed skall första stycket&lt;br&gt;tillämpas, dvs. tjänsten är omsatt där förvärvaren finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 2: En reklamtjänst bör i allmänhet anses utnyttjad uteslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där reklamåtgärdema (annonsering etc.) företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Punkt 3: Om en advokattjänst tillhandahålls någon som hör hemma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige på sätt som anges i första stycket, bör tjänsten i allmänhet&lt;br&gt;anses vara tillgodogjord uteslutande i Sverige. Det gäller även om&lt;br&gt;tjänsten avser en rättstvist i något annat land och även om tvisten&lt;br&gt;medför att den svenska advokaten biträder vid en domstolsför-&lt;br&gt;handling där. På motsvarande sätt bör en advokattjänst i allmänhet&lt;br&gt;anses vara tillgodogjord uteslutande i utlandet, om den tillhandahålls&lt;br&gt;någon som hör hemma i något annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 4: Om ett svenskt dataföretag för ett danskt företag gör en&lt;br&gt;databearbetning avseende det danska företagets ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden i Sverige och andra länder, bör tjänsten i allmänhet anses&lt;br&gt;vara tillgodogjord uteslutande i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 5: Se punkt 3 angående förvärv av advokattjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 6: Om en svensk bank förvaltar värdepapper åt ett danskt&lt;br&gt;företag, bör tjänsten anses tillgodogjord endast i Danmark. Det gäller&lt;br&gt;även om förvaltningen avser svenska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 7: Punkten gäller uthyrning av arbetskraft. Tjänsten bör i all-&lt;br&gt;mänhet anses tillgodogjord där arbetet utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 8: Punkten gäller uthyrning av andra slag av lös egendom än&lt;br&gt;transportmedel. Tjänsten bör i allmänhet anses utnyttjad där&lt;br&gt;egendomen används. Vad som sägs i specialmotiveringen till 8 §&lt;br&gt;andra stycket angående uthyrning av transportmedel gäller i till-&lt;br&gt;ämpliga delar även vid uthyrning av annan lös egendom än transport-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 9: Punkten gäller förpliktelser att inte utöva viss verksamhet&lt;br&gt;eller använda vissa rättigheter. En sådan tjänst bör anses tillgodo-&lt;br&gt;gjord i det land där verksamheten inte får utövas respektive där&lt;br&gt;rättigheten inte får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punkt 10: Punkten gäller förmedling av sådana tjänster som regleras&lt;br&gt;genom paragrafen. En sådan tjänst bör i allmänhet anse tillgodogjord&lt;br&gt;i det land där den förmedlade tjänsten är att anse som tillgodogjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller endast beträffande sådana tjänster som inte anges i&lt;br&gt;4-7 §§. De paragraferna innehåller nämligen uttömmande bestämmelser&lt;br&gt;för vissa slag av tjänster. Det innebär att vid bedömningen av om-&lt;br&gt;sättningslandet för en viss omsättning, skall först undersökas om den&lt;br&gt;omsatta tjänsten är uppräknad i någon av dessa bestämmelser. Endast om&lt;br&gt;tjänsten inte är uppräknad där, blir den här behandlade paragrafen&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen (fast driftställe eller motsvarande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de nu angivna förutsättningarna är en tjänst omsatt inom landet,&lt;br&gt;om den tillhandahålls från ett fast driftställe eller motsvarande i Sverige.&lt;br&gt;Innebörden av uttrycket &amp;quot;fast driftställe eller motsvarande&amp;quot; är densamma&lt;br&gt;som i 7 § (se specialmotiveringen till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen gäller endast om den som omsätter&lt;br&gt;tjänsten gör det &amp;quot;från&amp;quot; ett driftställe här i landet. Om vederbörande har&lt;br&gt;driftställen såväl här i landet som i ett annat land och tjänsten är omsatt&lt;br&gt;från sistnämnda driftställe, är tjänsten således omsatt utomlands. Om&lt;br&gt;vederbörande inte kan anses ha omsatt tjänsten från något av driftställena&lt;br&gt;eller om han saknar driftställe för sin verksamhet, blir bestämmelsen inte&lt;br&gt;tillämplig. I sådant fall gäller vad som sägs i första stycket andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen (fast adress eller normalt uppehåller sig)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen är tillämplig, om den som omsätter&lt;br&gt;tjänsten inte har något fast driftställe eller motsvarande alls för sin verk-&lt;br&gt;samhet eller har ett sådant driftställe i Sverige och/eller i något annat&lt;br&gt;land men likväl inte kan anses ha tillhandahållit tjänsten från ett&lt;br&gt;driftställe. I praktiken torde dock en tjänst regelmässigt anses vara&lt;br&gt;tillhandahållen från något av driftställena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen är tjänsten i de nu angivna fallen omsatt inom&lt;br&gt;landet, om den som tillhandahåller tjänsten har fast adress eller normalt&lt;br&gt;uppehåller sig här i landet. Avgörande är den tidpunkt då skattskyldig-&lt;br&gt;heten uppstår. Den tidpunkten bestäms i 1 kap. 3 § NML. Innebörden&lt;br&gt;av uttrycken &amp;quot;fast adress eller normalt uppehåller sig&amp;quot; är densamma som&lt;br&gt;i 7 § (se specialmotiveringen till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke innehåller en särskild regel för uthyrning av transportmedel.&lt;br&gt;Sådan uthyrning omfattas inte av någon av de föregående paragraferna,&lt;br&gt;4-7 §§. Den regleras därför endast i 8 §. Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;korresponderar med 7 § andra stycket som gäller bl.a. uthyrning av andra&lt;br&gt;slag av lös egendom än transportmedel. Bestämmelserna är uppbyggda&lt;br&gt;på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här behandlade bestämmelsen gäller det fall att uthyrningstjänsten&lt;br&gt;tillgodogörs antingen uteslutande inom eller uteslutande utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på tillämpningen av första och andra styckena kan sägas&lt;br&gt;följande. Om någon hyr en personbil från ett fast driftställe eller&lt;br&gt;motsvarande inom landet för att användas för färd uteslutande utomlands,&lt;br&gt;är enligt andra stycket uthyrningstjänsten inte att anse som tillgodogjord&lt;br&gt;inom landet. Om bilen däremot används delvis inom landet för ex-&lt;br&gt;empelvis resan ut ur landet anses uthyrningstjänsten tillgodogjord inom&lt;br&gt;landet enligt bestämmelserna i första stycket. Beskattning skall därvid ske&lt;br&gt;i Sverige för hela tillhandahållandet. Någon uppdelning av tillhanda-&lt;br&gt;hållandet görs alltså inte med avseende på att bilen används i flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad med hänsyn till vad som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 9 punkt 3 i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv angående möjlighet&lt;br&gt;för medlemsländer att i förhållande till icke medlemsländer införa&lt;br&gt;särskilda bestämmelser för vissa slag av tjänster (jfr bilaga 6, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av EG-redogörelsen i bilaga 6, avsnitt 2.3.3, har&lt;br&gt;uttrycket transportmedel en vidsträckt innebörd i EG:s sjätte mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektiv. Av redogörelsen framgår att uttrycket omfattar även&lt;br&gt;transporthjälpmedel som containrar och lastpallar. Med uttrycket trans-&lt;br&gt;portmedel i andra stycket åsyftas samma vida tillämpningsområde. Detta&lt;br&gt;bör dock framgå direkt av bestämmelsen. Jämfört med utredningsför-&lt;br&gt;slaget har därför lagtexten kompletterats med ordet &amp;quot;transporthjälp-&lt;br&gt;medel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges i vilka fall en omsättning av varor som&lt;br&gt;enligt 2 eller 3 § är gjord inom landet ändå skall anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands och därför inte beskattas. Punkt 1 motsvarar närmast artikel&lt;br&gt;15 punkt 1 i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (jfr bilaga 6, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4) . I ML följer samma reglering direkt av huvudregeln i 2 a § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2-7 motsvarar 2 a § andra stycket ML. I det nämnda EG-&lt;br&gt;direktivet finns delvis överensstämmande regleringar i artiklarna 15 och&lt;br&gt;16. (Jfr även specialmotiveringen till 10 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8 motsvarar 2 a § fjärde stycket andra meningen ML. Jfr även Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;den föreslagna 11 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 2 a § sista stycket ML. Jfr 7 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 9 § 3 i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir i huvudsak tillämplig på konsumentköp. Om en utländsk&lt;br&gt;företagare skulle förvärva en vara för sin verksamhet i utlandet och varan&lt;br&gt;hämtas av denne här i landet för direkt utförsel, blir nämligen i stället 9 §&lt;br&gt;3 tillämplig. En erinran om 9 § har tagits in i inledningen av förevarande&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 motsvarar andra stycket av anvisningarna till 2 a § ML. Punkt&lt;br&gt;2 motsvarar 2 a § sjätte stycket ML. Denna punkt saknar motsvarighet&lt;br&gt;till ML:s föreskrifter om intyg m.m. Sådana föreskrifter bör istället&lt;br&gt;meddelas i form av verkställighetsföreskrifter i en ny mervärdesskatteför-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges i vilka fall en omsättning av tjänster som enligt någon&lt;br&gt;av 4-8 §§ är gjord inom landet ändå skall anses som omsättning&lt;br&gt;utomlands och därför inte beskattas. I artiklarna 15 och 16 i EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv finns delvis överensstämmande bestämmelser (jfr&lt;br&gt;bilaga 6, avsnitt 2.3.4 och 2.3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 2 motsvaras av 2 a § tredje stycket 1 resp. 6 ML.&lt;br&gt;Punkt 3 motsvarar 2 a § tredje stycket 2 ML. Punkten korresponderar&lt;br&gt;med den beskattning som gäller på grund av reglerna om införsel (jfr&lt;br&gt;7 kap. 8 och 9 §§ NML). Punkt 4 motsvaras av 2 a § fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen ML (jfr den föreslagna 9 § 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 angående upplåtelse för trafik av bro eller tunnel motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 17) ML i lydelse enligt SFS 1993:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 gäller förmedlingstjänster som omsätts inom landet. I vilka fall&lt;br&gt;förmedlingstjänster är omsatta inom landet bestäms enligt 4-8 §§. Sådana&lt;br&gt;förmedlingstjänster är enligt den här behandlade bestämmelsen ändå att&lt;br&gt;anse som omsatta utomlands om förmedlingstjänsten gäller varor eller&lt;br&gt;tjänster som enligt 1 § första stycket är omsatta utomlands. Punkt 6 gäller&lt;br&gt;även förmedlingstjänster som visserligen är omsatta inom landet men&lt;br&gt;avser varor och tjänster som enligt någon av 9 och 10 §§ eller den här&lt;br&gt;behandlade paragrafen är att anse som omsättning utomlands. Punkt 6&lt;br&gt;motsvaras av 2 a § tredje stycket 3 ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den här behandlade paragrafen är begränsad jämfört Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;med tjänsteexportbestämmelsema i 2 a § ML. I åtskilliga fall tillgodoses&lt;br&gt;exportaspekten nämligen redan genom bestämmelserna i 5 kap. 4-8 §§&lt;br&gt;NML om i vilka fall en tjänst är omsatt inom landet. Det gäller i&lt;br&gt;synnerhet bestämmelsen i 5 kap. 7 § NML. Vidare har inte tagits med&lt;br&gt;sådana bestämmelser som saknar motsvarighet i EG:s sjätte mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektiv (jfr bilaga 6, avsnitt 2.3). Därtill kommer att åtskilliga av&lt;br&gt;bestämmelserna i ML har blivit onödiga med hänsyn till lagstiftningen&lt;br&gt;om återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare (lagen&lt;br&gt;/1991:119/ om återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1-4 §§ NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Skattskyldighet i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § NML finns bestämmelser om skattskyldighet för den som&lt;br&gt;omsatt eller förvärvat en vara eller tjänst. I detta kapitel finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om vem som i vissa fall skall anses vara den som omsatt eller&lt;br&gt;förvärvat varan eller tjänsten. Huruvida skatt skall betalas avgörs enligt&lt;br&gt;de föregående kapitlen. Av 10 kap. 13 § andra stycket NML framgår att&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 kap. om den som är skattskyldig också gäller för&lt;br&gt;den som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvaras i ML i viss mån av punkt 1 elfte stycket&lt;br&gt;och punkt 3 av anvisningarna till 2 § samt av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget fanns en särskild bestämmelse&lt;br&gt;om att den som övertagit en verksamhet är skattskyldig för omsättning i&lt;br&gt;verksamheten efter övertagandet. Bestämmelsen har dock utgått i enlighet&lt;br&gt;med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § andra stycket första meningen ML. Eftersom&lt;br&gt;kommanditbolag är en form av handelsbolag, är det onödigt att som i ML&lt;br&gt;särskilt omnämna kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § första stycket ML. I ML anges bestämmelsen&lt;br&gt;gälla förutom enkla bolag och partrederier även s.k. gruvbolag. Liksom&lt;br&gt;i inkomsthänseende finns det emellertid numera inte någon anledning att&lt;br&gt;ha en särskild bestämmelse om gruvbolag (jfr lag /1990:650/ om ändring&lt;br&gt;i bl.a. 53 § 2 mom. kommunalskattelagen, prop. 1989/90:110 s. 657).&lt;br&gt;Gruvbolag anses inte vara en särskild bolagsform. Då fråga är om gruv-&lt;br&gt;drift blir i skattehänseende de regler tillämpliga som gäller för den&lt;br&gt;bolagsform som delägarna valt för sin samverkan (jfr 1980 års företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekommittés delbetänkande om den s.k. staketmetoden vid beskattning Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;av handelsbolag, SOU 1986:44 s. 217).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller skattskyldighet för konkursbon. Den motsvarar 3 §&lt;br&gt;andra stycket tredje meningen ML. Bestämmelsen har i förhållande till&lt;br&gt;ML ändrats i förtydligande syfte genom att skattskyldigheten anges&lt;br&gt;omfatta endast omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet. I 13 kap.&lt;br&gt;10, 21 och 25 §§ finns bestämmelser om redovisningsskyldigheten för&lt;br&gt;konkursboet resp, den som försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna paragrafen slås fast att det är konkursboet som&lt;br&gt;är skattskyldigt till mervärdesskatt för omsättning i nämnda verksamhet.&lt;br&gt;Det kan anmärkas att ML, och därmed även den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen, skiljer sig från vad som gäller inom inkomstskatterätten. Skattskyl-&lt;br&gt;dighet till inkomstskatt synes inte åligga ett konkursbo för inkomst av&lt;br&gt;något slag. Skattskyldigheten till inkomstskatt åligger således konkurs-&lt;br&gt;gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också anmärkas att i mervärdesskattehänseende kan konkurs-&lt;br&gt;boets verksamhet, trots det som nu sagts, anses som yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet direkt enligt huvudbestämmelsen därom (4 kap. 1 § 1 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § andra stycket andra meningen ML. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har i förhållande till ML ändrats i förtydligande syfte på&lt;br&gt;samma sätt som 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller endast en hänvisning till bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § NML om skattskyldigheten för fastighetsägare i vissa fall. I enlighet&lt;br&gt;med vad Lagrådet förordat har paragrafen omformulerats något i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 § tredje stycket första meningen ML (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 122 f. och 187 f.). Som framgår av 1 kap. 16 § NML&lt;br&gt;förstås med &amp;quot;staten&amp;quot; i beskattningshänseende de statliga myndigheter som&lt;br&gt;inte är statliga affärsverk. Av den här behandlade paragrafen följer att&lt;br&gt;varje affärsverk är ett självständigt skattesubjekt i mervärdesskattesam-&lt;br&gt;manhang. För staten i övrigt upprätthålls emellertid principen att staten&lt;br&gt;utgör ett enda skattesubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns särskilda bestämmelser om vem som är skattskyldig&lt;br&gt;vid vissa fall av förmedling av varor och tjänster. Regleringen motsvaras&lt;br&gt;i ML av punkt 3 av anvisningarna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel är en förmedlare skyldig att betala mervärdesskatt på&lt;br&gt;ersättningen för sin förmedlingstjänst. Detta följer av 1 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;NML liksom av ML. I de här behandlade 7 och 8 §§ finns det emeller-&lt;br&gt;tid, liksom i punkt 3 av anvisningarna till 2 § ML, regler som gör att&lt;br&gt;förmedlarens huvudman i vissa fall anses omsätta varan eller tjänsten till&lt;br&gt;förmedlaren och förmedlaren anses i sin tur omsätta varan eller tjänsten.&lt;br&gt;Förmedlaren av en vara behandlas alltså på samma sätt som en återför-&lt;br&gt;säljare av varan. Det som nu sagts framgår av förarbetena till ML (jfr&lt;br&gt;prop. 1968:100 s. 121 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här beskrivna ordningen innebär i praktiken följande. Förmedlaren&lt;br&gt;blir skyldig att betala skatt på ersättningen för själva omsättningen. Vad&lt;br&gt;förmedlaren erlägger av denna ersättning till sin huvudman (dvs. sedan&lt;br&gt;han skilt av sin förmedlingsersättning) anses som huvudmannens&lt;br&gt;ersättning för försäljningen till förmedlaren. Huvudmannen blir då&lt;br&gt;skyldig att betala utgående mervärdesskatt på denna ersättning. Den&lt;br&gt;skatten blir i sin tur avdragsgill ingående skatt hos förmedlaren. Om&lt;br&gt;huvudmannen inte är en skattskyldig person, har förmedlaren rätt till&lt;br&gt;avdrag för s.k. fiktiv ingående skatt enligt 17 § åttonde stycket andra&lt;br&gt;meningen ML. Syftet med den här beskrivna ordningen synes vara att&lt;br&gt;undvika s.k. kumulativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § motsvarar punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 § ML. I&lt;br&gt;ML anges som exempel &amp;quot;kommissionär vid försäljning i kommission&amp;quot;.&lt;br&gt;Detta exempel har slopats såsom onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller också ett förtydligande i förhållande till ML&lt;br&gt;angående huvudmannens skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § angående producentföretag motsvarar andra stycket andra-fjärde&lt;br&gt;meningarna i nämnda anvisningspunkt i ML. Inte heller här har tagits&lt;br&gt;med någon sådan exemplifiering som finns i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 andra stycket första meningen av anvisningarna till 2 § ML&lt;br&gt;finns en bestämmelse om auktionsförsäljningar. Där anges att vid&lt;br&gt;försäljning på auktion av vara som utgör omsättningstillgång eller annan&lt;br&gt;anläggningstillgång än byggnad i yrkesmässig verksamhet, är den&lt;br&gt;skattskyldig för vars räkning försäljningen sker. Detta följer emellertid&lt;br&gt;direkt av de föreslagna huvudreglerna i 1 kap. 1 och 2 §§. Någon&lt;br&gt;motsvarande auktionsbestämmelse har därför inte tagits upp i förslaget.&lt;br&gt;Vad som nu sagts gäller även den auktionsbestämmelse som finns i andra&lt;br&gt;stycket sista meningen i anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunktens tredje stycke anges att vid försäljning på exekutiv&lt;br&gt;auktion föreligger inte skattskyldighet för den som ombesörjer för-&lt;br&gt;säljningen. Detta bör emellertid anses följa direkt av den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om myndighetsutövning, 4 kap. 7 § första stycket 1 (jfr&lt;br&gt;specialmotiveringen till detta lagrum). Någon motsvarighet till ML:s&lt;br&gt;bestämmelse föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Skattesats och beskattningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel bestäms dels skattesatsen, dels vad skatten skall beräknas&lt;br&gt;på (beskattningsunderlaget). Kapitlet motsvarar 13 §, 14 § och an-&lt;br&gt;visningarna till detta lagrum, delar av 15 § samt 59 § ML. Termen&lt;br&gt;beskattningsunderlag ersätter den i ML använda termen beskattnings-&lt;br&gt;värde. Någon ändring i sak är inte avsedd med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller inte någon motsvarighet till fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 14 § ML angående byte av bilmotor och liknande (jfr&lt;br&gt;prop. 1968:100 s. 127 f. och 135 samt Utredningens angående indirekta&lt;br&gt;skatter och socialförsäkringsavgifter betänkande Stencil Fi 1967:10, del&lt;br&gt;I, s. 242 f.). Bestämmelsen infördes vid ML:s tillkomst och innebär att&lt;br&gt;vid inbyte av en renoveringsbar bilmotor mot en ny eller renoverad skall&lt;br&gt;skatten beräknas endast på det mellanpris som kunden får betala. En&lt;br&gt;förutsättning är dock att den inbytta motorn tas i byte utan särskild&lt;br&gt;värdering. Regeln är tillämplig även &amp;quot;vid annan jämförlig omsättning&amp;quot;.&lt;br&gt;Som exempel på detta kan nämnas inbyte av en växellåda för motor-&lt;br&gt;fordon eller av en elmotor som ingår i en maskin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ett undantag från huvudregeln i ML om att byten skall&lt;br&gt;föranleda beskattning. Enligt huvudregeln skall vid byte utgående&lt;br&gt;mervärdesskatt beräknas på summan av den inbytta varans värde och&lt;br&gt;eventuell kontant likvid. Syftet med undantaget synes ha varit att&lt;br&gt;åstadkomma skattemässig neutralitet mellan å ena sidan de nämnda slagen&lt;br&gt;av inbyten och å andra sidan renovering av inbytesobjektet. Allmänt&lt;br&gt;gäller att det vid inbyte eller inköp av en vara från någon som inte är&lt;br&gt;skattskyldig enligt ML föreligger rätt till avdrag för s.k. fiktiv skatt (17 §&lt;br&gt;åttonde stycket ML; 8 kap. 2 § 2 NML). Med hänsyn till bl.a. att denna&lt;br&gt;rätt införts efter ML:s tillkomst, finns det inte något behov av att i ett&lt;br&gt;generellt skattesystem ha någon särbeskattning av bilmotorer och&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilken skattesats som skall tillämpas. Paragrafens&lt;br&gt;första mening motsvarar 13 § ML. Jämfört med lagrådsremissen har en&lt;br&gt;anpassning skett till lagändringen den 1 juli 1993 om lägre mervärdes-&lt;br&gt;skatt för omsättning av vissa tjänster inom turistnäringen (prop.&lt;br&gt;1992/93:150 bil. 6, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447, SFS&lt;br&gt;1993:772).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen uttrycks som en viss procent av beskattningsunderlaget.&lt;br&gt;Skattesatsen anges som påslagsprocent, dvs. procentsatsen appliceras som&lt;br&gt;ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt. Detta är det&lt;br&gt;samma som att mervärdesskatten utgör 20 % av priset inklusive mer-&lt;br&gt;värdesskatten i de fall skattesatsen är 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2-5 §§ anges vad skatten skall beräknas på (beskattningsunderlaget).&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar 14 § samt första, andra, femte, sjunde och&lt;br&gt;åttonde styckena av anvisningarna till paragrafen (jfr angående 14 § prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 201 och 311 f., angående sjunde stycket Mervärdeskatte-&lt;br&gt;utredningens delbetänkande III Översyn av mervärdeskatten Redovis-&lt;br&gt;ningsskyldighet m.m., Ds B 1977:6, s. 78 f. och prop. 1978/79:141&lt;br&gt;s. 62 f. samt angående åttonde stycket prop. 1985/86:47 s. 38 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § framgår att beskattningsunderlaget vid omsättning — med&lt;br&gt;undantag för vissa uttag — skall beräknas med utgångspunkt i ett värde&lt;br&gt;som anges i 3 och 4 §§. I 5 § finns regler om beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;de nyss angivna undantagsfallen för vissa uttag. I 6 § har samlats regler&lt;br&gt;om minskning av beskattningsunderlaget vid rabatter m.m., vid åter-&lt;br&gt;tagande av varor som sålts med förbehåll om återtaganderätt och vid&lt;br&gt;kundförluster. Bestämmelserna har i förhållande till lagrådsremissen&lt;br&gt;omfördelats mellan paragraferna i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att vid sådan omsättning som anges i 3 och 4 §§&lt;br&gt;skall beskattningsunderlaget beräknas med utgångspunkt i det värde som&lt;br&gt;anges i dessa paragrafer och att detta värde minskat med ett procentav-&lt;br&gt;drag som motsvarar mervärdesskattens andel härav utgör beskattnings-&lt;br&gt;underlaget. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Bestämmelsen överensstämmer i sak med vad som gäller enligt ML. Av&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till 14 § ML framgår att i ersättningen,&lt;br&gt;saluvärdet eller inköpsvärdet skall inräknas varje annan statlig skatt eller&lt;br&gt;avgift än mervärdesskatten (jfr prop. 1989/90:111 s. 135 och 214 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 14 § samt första, andra och femte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 14 § ML (jfr prop. 1968:100 s. 124 f. och&lt;br&gt;132 f., Mervärdeskatteutredningens delbetänkande III Översyn av mer-&lt;br&gt;värdeskatten Redovisningsskyldighet m.m., Ds B 1977:6, s 125 f. och&lt;br&gt;prop. 1978/79:141 s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall ersättningen ligga till grund för&lt;br&gt;beräkningen av beskattningsunderlaget vid annan omsättning än uttag.&lt;br&gt;Vid andra uttag än som avses i 4 § skall marknadsvärdet ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen av beskattningsunderlaget. Vid beräkningen av be-&lt;br&gt;skattningsunderlaget skall enligt 2 § från ersättningen eller marknadsvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det göras ett procentavdrag som motsvarar mervärdeskattens andel av Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;detta värde. Om en försäljning medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;NML, skall skatt således betalas oavsett om säljaren fakturerat någon&lt;br&gt;skatt eller ej och oavsett säljarens intentioner (jfr prop. 1989/90:111 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 och 201).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vad som skall anses utgöra ersättning resp,&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning förstås det pris som följer av avtalet om varan eller&lt;br&gt;tjänsten. Bestämmelsen gäller ersättning såväl vid omsättning mot kontant&lt;br&gt;betalning som omsättning på kredit. Begreppet ersättning används inte&lt;br&gt;endast för att ange vad den skattskyldige erhållit från sin kund utan avser&lt;br&gt;också vad den skattskyldige betalat vid inköp från en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde förstås det pris som den skattskyldige skulle ha&lt;br&gt;kunnat betinga sig vid en försäljning under jämförliga omständigheter (jfr&lt;br&gt;42 § KL och punkt 1 av anvisningarna till den paragrafen samt prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 214 f och 312 f). Förslaget överensstämmer i sak med&lt;br&gt;ML (femte stycket av anvisningarna till 14 §). Förutom att ligga till&lt;br&gt;grund för beräkningen av beskattningsunderlaget ingår begreppet mark-&lt;br&gt;nadsvärde i vissa bestämmelser i 2 kap. som förutsättning för att ett uttag&lt;br&gt;överhuvudtaget skall anses ha skett. Vidare förekommer begreppet i en&lt;br&gt;av bestämmelserna om yrkesmässig verksamhet (4 kap. 2 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 priset inbegrips värdet av bytesvara, kompensation för skatter och&lt;br&gt;avgifter och alla andra tillägg till priset utom ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen vid omsättning mot kontant betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i ML beträffande vederlaget utgörs vid omsättning mot kontant&lt;br&gt;betalning ersättningen av den erhållna likviden (det betalade beloppet),&lt;br&gt;inklusive alla pristillägg. Vad som avses är kontantpriset med avdrag för&lt;br&gt;eventuell kassarabatt. Med sådan kontant likvid jämställs värdet av&lt;br&gt;bytesvara. Att värdet av bytesvara skall anses ingå i priset bör i klar-&lt;br&gt;görande syfte framgå direkt av lagtexten. Växel eller skuldebrev räknas&lt;br&gt;inte som kontant betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen vid omsättning på kredit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning på kredit utgörs enligt ML vederlaget av det pris &amp;quot;som&lt;br&gt;överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad faktura eller annan&lt;br&gt;handling&amp;quot;. Genom den ändrade formuleringen klargörs att beskattnings-&lt;br&gt;underlaget är det pris som parterna har avtalat. Enligt 11 kap. skall den&lt;br&gt;skattskyldige i allmänhet utfärda faktura eller därmed jämförlig handling&lt;br&gt;och på den ange bl.a. ersättningen. Den avtalade ersättningen framgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således då av en sådan handling. Denna är därmed ett bevisfaktum för Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;ersättningens och den utgående skattens storlek. Den är dessutom i&lt;br&gt;allmänhet ett i princip nödvändigt bevismedel för köparen då han skall&lt;br&gt;visa sin avdragsrätt (jfr 8 kap. 6 och 17 §§ NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att priset inkluderar alla pristillägg&lt;br&gt;som inte utgör ränta. Att pristillägg skall inkluderas har samma innebörd&lt;br&gt;som i ML. Där anges att i ersättningen skall inräknas avbetalningstillägg&lt;br&gt;och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet&lt;br&gt;utom ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att alla pristillägg utom ränta inkluderas, innebär bl.a. följande. I&lt;br&gt;priset ingår all ersättning som är hänförlig till den skattepliktiga prestatio-&lt;br&gt;nen, oavsett hur ersättningen rubriceras. Det innebär att i priset kan ingå&lt;br&gt;kompensation för sådana utgifter som t.ex. fraktkostnader, portokostnader&lt;br&gt;(jfr RÅ 1986 ref. 167 och RÅ 1987 ref. 157), postförskottsavgifter (jfr&lt;br&gt;RSV Im 1975:37), försäkringspremier, efterkravsavgifter, fakturerings-&lt;br&gt;och expeditionsavgifter, hanteringsavgifter, resekostnader, restids-&lt;br&gt;ersättningar och traktamentsersättningar för den skattskyldige själv eller&lt;br&gt;anlitad arbetskraft liksom kundavgifter m.m. Enda undantaget är som&lt;br&gt;tidigare nämnts ränta. Det undantaget omfattar all ränta under förut-&lt;br&gt;sättning att det är fråga om en verklig ränta för en beviljad kundkredit.&lt;br&gt;Den nu redovisade innebörden av förslaget avses överensstämma med&lt;br&gt;innebörden av ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till den nu behandlade bestämmelsen (prop. 1968:100&lt;br&gt;s. 130) framgår att även inkassoavgift skall ingå i ersättningen. Med&lt;br&gt;inkassoavgift avses i dessa förarbeten en avgift för inkassering av&lt;br&gt;efterkravsbelopp vid järnvägstransporter, dvs. en del av den reguljära&lt;br&gt;kostnaden för leverans mot efterkrav. På senare tid har begreppet&lt;br&gt;inkassoavgift emellertid kommit att uppfattas som en sådan ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader och&lt;br&gt;som en gäldenär vid betalningsförsummelse är skyldig att betala&lt;br&gt;borgenären. En sådan inkassoavgift ingår inte i ersättningen för den&lt;br&gt;ursprungligen tillhandahållna varan eller tjänsten och utgör inte heller&lt;br&gt;någon särskild skattepliktig omsättning. Den utgör därför inte underlag&lt;br&gt;för beräkning av mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskontering av växel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ML (tredje stycket andra meningen av anvisningarna till 14 §) finns en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om att vid beräkningen av beskattningsunderlaget&lt;br&gt;(beskattningsvärdet) får avdrag inte göras för diskonto vid diskontering&lt;br&gt;av en kundväxel. Diskonteringen av en växel är emellertid en omsättning&lt;br&gt;av växeln. Det är således inte fråga om den varu- eller tjänsteomsättning&lt;br&gt;för vilken växeln har accepterats av den som förvärvat varan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten. Av detta följer att ersättningen för den omsättningen inte Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;påverkas av säljarens växelomsättning. Någon motsvarighet till be-&lt;br&gt;stämmelsen i ML behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att beskattningsunderlaget enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse, dvs. vid uttag i form av användande av personbil för privat&lt;br&gt;bruk, skall utgöra 80 % av det schablonvärde som anges i sista stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 14 § ML. Enligt utredningen uppnås därigenom en&lt;br&gt;oförändrad uttagsbeskattning jämfört med då mervärdesskatten inte beräk-&lt;br&gt;nades som en påläggsprocent om 25 % utan som en andelsprocent om&lt;br&gt;20 %. Samma förhållande föreslås dock istället uttryckt genom hän-&lt;br&gt;visningen till 2 §. Detta innebär att beskattningsunderlaget utgör&lt;br&gt;schablonvärdet minskat med en procentuell andel motsvararande skattens&lt;br&gt;andel av värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget har vidare en komplettering skett&lt;br&gt;avseende de jämkningsmöjligheter av förmånsvärdet vid beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som infördes den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:129,&lt;br&gt;1991/92:SkU32, rskr. 1991/92:291, SFS 1992:190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget enligt första stycket, dvs. vid uttag av sådana&lt;br&gt;tjänster avseende fastighet som avses i 2 kap. 7 eller 8 § NML innefattar&lt;br&gt;varken den mervärdesskatt som belöper på uttaget eller den ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt som belöper på de nedlagda kostnaderna. Det senare&lt;br&gt;följer av att uttagsbeskattningen medför avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt, vilket innebär att den skatten inte utgör någon kostnad.&lt;br&gt;Vid uttag enligt 2 kap. 8 § av tjänster i fastighetsförvaltande verksamhet&lt;br&gt;utgörs beskattningsunderlaget bl.a. av summan av nedlagda kostnader och&lt;br&gt;den beräknade räntan på icke lånat kapital som är nedlagt i sådant&lt;br&gt;varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som&lt;br&gt;används för tjänsterna. Avdragsrätt för ingående skatt som belöper på&lt;br&gt;anskaffningar för de uttagsbeskattade tjänsterna föreligger enligt de&lt;br&gt;allmänna reglerna i 8 kap. Uttagsbeskattningen av vissa fastighetsarbeten&lt;br&gt;som en fastighetsägare låter utföra i egen regi på en egen fastighet har&lt;br&gt;således konstruerats så att såväl lönekostnaderna som värdet av material&lt;br&gt;och inventarier beskattas samtidigt som avdrag medges för skatten på&lt;br&gt;gjorda anskaffningar. En sådan konstruktion av uttagsbeskattningen går&lt;br&gt;dock längre än som är syftet med uttagsbestämmelsema i 2 kap. 8 §.&lt;br&gt;Dessa syftar endast till att uppnå konkurrensneutralitet i förhållande till&lt;br&gt;entreprenadverksamheter av motsvarande slag genom att beskatta löne-&lt;br&gt;kostnader inklusive sociala avgifter som uttag i egenregiverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillämpningen har det visat sig att många fastighetsförvaltande företag&lt;br&gt;endast redovisar utgående skatt på lönekostnaderna eftersom man ansett&lt;br&gt;att den föreskrivna redovisningsmetoden för beräkning av beskattnings-&lt;br&gt;underlaget är praktiskt svårhanterlig. Den utgående skatten på material&lt;br&gt;och kapitalkostnader kvittas tyst mot avdragen för ingående skatt på&lt;br&gt;materiel, dvs. utgående skatt redovisas inte och samtidigt görs inga&lt;br&gt;avdrag för den ingående skatten på kostnaderna. Avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt yrkas inte heller på förvärv av maskiner och andra inventarier.&lt;br&gt;Vissa skattemyndigheter har accepterat detta tillvägagångssätt eftersom&lt;br&gt;det skattskyldiga företaget sannolikt förlorar något i ingående skatt på en&lt;br&gt;dylik &amp;quot;nettobeskattning&amp;quot;. Företagets vinst utgörs av inbesparade&lt;br&gt;administrationskostnader. Riksskatteverket och samtliga hörda skattemyn-&lt;br&gt;digheter har vid remissbehandlingen av NML ifrågasatt om inte&lt;br&gt;nettometoden bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan konstateras att de nuvarande reglerna i vissa fall&lt;br&gt;leder till komplicerade beräkningar. Dessa är möjliga att ersätta med en&lt;br&gt;förenklad beräkningsmodell som inte motverkar syftet med den aktuella&lt;br&gt;uttagsbeskattningen och som sannolikt inte ger statsverket lägre intäkter&lt;br&gt;än den modell som idag föreskrivs i ML. Den förenklade modellen bör&lt;br&gt;därför kunna gälla som ett alternativ till den nuvarande. Det innebär att&lt;br&gt;beskattningsunderlaget vid uttag enligt 2 kap. 8 § får, om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge begär det, begränsas till att omfatta endast lönekostnaderna för&lt;br&gt;tjänsterna, inräknat skatter och de sociala avgifter som grundas på&lt;br&gt;lönekostnaderna. Vad som nu sagts har reglerats i andra stycket till den&lt;br&gt;här behandlade 5 §. För dem som utnyttjar denna metod bör samtidigt&lt;br&gt;avdragsrätten slopas för ingående skatt hänförlig till kostnader vid&lt;br&gt;uttaget. Detta framgår av en ny punkt i 8 kap. 9 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har vidare gjorts två förtydliganden i förhållande till&lt;br&gt;motsvarigheten i ML (sjunde stycket av anvisningarna till 14 §). Enligt&lt;br&gt;ML utgörs beskattningsunderlaget av &amp;quot;summan av nedlagda kostnader&lt;br&gt;jämte ränta på eget kapital och värdet av den skattskyldiges eget arbete&amp;quot;.&lt;br&gt;I förslaget utgörs beskattningsunderlaget av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; 1. de nedlagda kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant&lt;br&gt;varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som&lt;br&gt;används för tjänsterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtydligandena bör ses mot bakgrund av hur beskattningsunderlaget&lt;br&gt;i sin helhet är avsett att bestämmas enligt sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till ML. Jfr även Riksskatteverkets anvisningar (RSV Im 1981:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena av de båda förslagen om ändrad lydelse i författningstexten&lt;br&gt;utgörs av att ordet &amp;quot;ränta&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;beräknad ränta&amp;quot; på det angivna&lt;br&gt;egna kapitalet. Genom den föreslagna lydelsen markeras att det är fråga&lt;br&gt;om den bokföringsmässiga kostnad som utgörs av uteblivna ränteintäkter&lt;br&gt;för det egna kapitalet. Av Riksskatteverkets nämnda anvisningar framgår&lt;br&gt;att om räntan på eget kapital inte kan beräknas utan större svårighet bör&lt;br&gt;— med hänsyn till att en sådan ränta brukar vara relativt liten — räntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna bestämmas på ett schablonmässigt sätt. I normalfallet bör räntan&lt;br&gt;kunna bestämmas till 0,5 % på de direkta och indirekta kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra förslaget om ändrad lydelse utgörs av att uttrycket &amp;quot;eget&lt;br&gt;kapital&amp;quot; preciseras till sådant &amp;quot;kapital, annat än lånat, som är nedlagt i&lt;br&gt;sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar&lt;br&gt;som används för tjänsterna&amp;quot;. Detta har i Riksskatteverkets anvisningar&lt;br&gt;uttryckts som att det endast är sådant eget (ej lånat) kapital som är bundet&lt;br&gt;i själva produktionsapparaten som skall ingå i marknadsvärdet. Med&lt;br&gt;anläggningstillgångar (i förslaget uttryckt som &amp;quot;andra tillgångar än&lt;br&gt;omsättningstillgångar&amp;quot;) förstås detsamma som i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125). Vad som främst kommer ifråga här är maskiner och förvalt-&lt;br&gt;ningsbyggnader. Med varulager avses sådana omsättningstillgångar som&lt;br&gt;används i produktionen. Som varulager räknas således främst lager av&lt;br&gt;byggmateriel o.d. Vid beräkningen av räntan skall anläggningstillgångar&lt;br&gt;och varulager beaktas endast till den del de används för tjänsterna. Av&lt;br&gt;det nu sagda framgår att exempelvis lagerfastigheter inte kan omfattas av&lt;br&gt;uttrycket varulager i den här behandlade bestämmelsen och att maskiner&lt;br&gt;som inte används för den aktuella byggtjänsten i motsvarande mån inte&lt;br&gt;skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget torde på detta sätt komma att överensstämma med den&lt;br&gt;egentliga innebörden av bestämmelsen i ML. Det kan anmärkas att&lt;br&gt;Lagrådet i samband med 1991 års reformering av mervärdesskatten har&lt;br&gt;framhållit, att det är olämpligt att använda uttrycket &amp;quot;eget kapital&amp;quot;, om&lt;br&gt;det inte svarar mot innehållet i det vedertagna bokföringsbegreppet, och&lt;br&gt;att någon sådan identitet inte synes föreligga (prop. 1989/90:111 s. 313).&lt;br&gt;Av motiven till sjunde stycket av anvisningarna till 14 § ML framgår att&lt;br&gt;ett syfte med den nuvarande bestämmelsen är att öka neutraliteten mellan&lt;br&gt;egenregi- och entreprenadverksamhet. En betydande kostnadspost vid&lt;br&gt;större byggnadsarbeten, ofta med lång upparbetningstid, är räntor som&lt;br&gt;utgår på upptagna byggnadskreditiv och räntor på i fastigheten bundet&lt;br&gt;kapital. Vid entreprenadverksamhet är det vanligen beställaren som svarar&lt;br&gt;för sådana räntekostnader och entreprenörens arbeten finansieras med&lt;br&gt;förskotts- och a conto-betalningar. Räntekostnaden undantas därigenom&lt;br&gt;från beskattning i entreprenadverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana räntor beskattas emellertid inte heller vid byggnation i egen&lt;br&gt;regi. Detta följer av bestämmelserna om skattskyldighetens inträde i 4 §&lt;br&gt;ML. Skattskyldigheten inträder i takt med att arbetena utförs, dvs. i takt&lt;br&gt;med att kostnaderna läggs ned. Räntor som avser finansieringen av&lt;br&gt;sådana delar av ett pågående arbete för vilka skattskyldighet har inträtt&lt;br&gt;skall då inte ingå i beskattningsunderlaget för därefter uttagna tjänster (jfr&lt;br&gt;prop. 1978/79:141 s. 66). Det innebär att räntor på byggnadskreditiv och&lt;br&gt;andra räntor som är hänförliga till de direkta produktionskostnaderna inte&lt;br&gt;skall inräknas i den beräknade räntan på eget kapital. Däremot skall&lt;br&gt;enligt sjunde stycket av anvisningarna till 14 § ML skälig ränta på det&lt;br&gt;egna (ej lånade) kapitalet som är bundet i anläggningstillgångar och&lt;br&gt;varulager räknas in i beskattningsunderlaget. I ML har detta uttryckts&lt;br&gt;som ränta på eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att beskattningsunderlaget vid uttag för viss&lt;br&gt;försäljning på fartyg skall utgöras av inköpsvärdet. Motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse finns i 14 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 201 och och 311 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar det fallet att den skattskyldige i efterhand lämnar&lt;br&gt;rabatt, bonus eller arman nedsättning av priset. Om prisnedsättningen inte&lt;br&gt;är beroende av att kunden betalar inom viss tid, får den skattskyldige&lt;br&gt;minska beskattningsunderlaget med beloppet av den lämnade prisnedsätt-&lt;br&gt;ningen. Liksom enligt ML får beskattningsunderlaget inte minskas med&lt;br&gt;sådana rabatter som lämnas på villkor att betalning görs inom viss tid&lt;br&gt;(s.k. villkorliga rabatter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar tredje stycket första meningen av anvisning-&lt;br&gt;arna till 14 § ML (jfr prop. 1968:100 s. 124 f. och 132 f.) och 15 §&lt;br&gt;tredje stycket första meningen ML (jfr prop. 1968:100 s. 124 f. och&lt;br&gt;132 f. samt prop. 1970:70 s. 103 f. och bet. 1970:BeU40 s. 111). Be-&lt;br&gt;stämmelsen avses i sak överensstämma med vad som gäller enligt ML.&lt;br&gt;Bestämmelsen i tredje stycket andra meningen av anvisningarna till 14 §&lt;br&gt;ML har behandlats i specialmotiveringen till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna bestämmelsen kan den skattskyldige minska det&lt;br&gt;beskattningsunderlag som legat till grund för den utgående skatten. Som&lt;br&gt;framgår av paragrafens fjärde stycke finns i 13 kap. bestämmelser om&lt;br&gt;hur den minskning av den utgående skatten som följer av detta skall redo-&lt;br&gt;visas. Minskningen motsvaras av en lika stor minskning av den ingående&lt;br&gt;skatten hos en skattskyldig förvärvare (jfr 1 kap. 8 § andra stycket och&lt;br&gt;8 kap. 3 § NML). Av bestämmelserna i 11 kap. NML framgår att den&lt;br&gt;skattskyldige blir skyldig att utfärda en kreditnota med uppgift om bl.a.&lt;br&gt;minskningen av ersättningen och av skatten. En skattskyldig förvärvare&lt;br&gt;skall då återföra den ingående skatt som han gjort avdrag för (jfr 13 kap.&lt;br&gt;26 §). Det som nu sagts överensstämmer i sak med ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med prisnedsättning avses även exempelvis att återbäring lämnas eller&lt;br&gt;att köpeskillingen sätts ned på grund av fel i varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bonus, rabatter eller annan prisnedsättning lämnas &amp;quot;i efterhand&amp;quot;&lt;br&gt;innebär, att nedsättningen görs efter det att likviden uppburits vid&lt;br&gt;kontantköp eller priset avtalats vid kreditköp. Rabatten kan minska&lt;br&gt;beskattningsunderlaget först då den har betalats till kunden eller till-&lt;br&gt;godoförts denne i en faktura eller en jämförlig handling. Om den lämnas&lt;br&gt;efter den period då omsättningen skall redovisas, skall, som nämnts,&lt;br&gt;rättelse av den utgående skatten göras därefter enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet om redovisning (13 kap. NML). Om det belopp som omfattas av&lt;br&gt;en sådan rättelse överstiger den utgående skatt som skall redovisas får&lt;br&gt;den utgående skatten i deklarationen redovisas med ett negativt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 15 § tredje stycket ML är utformad så att avdraget från Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;den utgående skatten inte får göras med större belopp än som svarar mot&lt;br&gt;den skatt som redovisats tidigare. Avdraget sker således på grundval av&lt;br&gt;den skattesats som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde, även&lt;br&gt;om skattesatsen därefter ändrats. Detta är innebörden även av den&lt;br&gt;bestämmelse som föreslås här och anges uttryckligen i bestämmelserna&lt;br&gt;i 13 kap. om redovisning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär en närmare reglering av beskattningsunderlaget då&lt;br&gt;en säljare återtar en vara med stöd av återtagandeförbehåll enligt konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl. Det bör anmärkas att ett sådant återtagande&lt;br&gt;inte betraktas som en omsättning i mervärdesskattesammanhang. Åter-&lt;br&gt;tagandet ses i stället som det sista ledet i den ursprungliga försäljningen.&lt;br&gt;Säljaren får i sådana fall minska den utgående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen innebär ingen materiell förändring i&lt;br&gt;förhållande till ML. Regleringen motsvaras i ML av en bestämmelse i&lt;br&gt;15 § andra stycket tredje meningen (jfr prop. 1983/84:75 s. 14). I&lt;br&gt;förhållande till utredningsförslaget har beaktas den följdändring som&lt;br&gt;gjorts den 1 oktober 1992 (prop. 1991/92:83, 1991/92:LU28, rskr.&lt;br&gt;1991/92:319, SFS 1992:832) med anledning av införandet av en ny&lt;br&gt;konsumentkreditlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen skall ses mot bakgrund av följande. Vid ett återtagande&lt;br&gt;skall enligt konsumentkreditlagen och lagen om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. (27 § resp. 9 §) avräkning göras mellan säljaren och&lt;br&gt;köparen. Köparen skall då tillgodoräknas det värde varan har vid åter-&lt;br&gt;tagandet. Värdet beräknas efter vad säljaren kan antas få ut genom att på&lt;br&gt;lämpligt sätt försälja varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär, att säljaren får minska beskattningsunderlaget&lt;br&gt;med det värde som köparen tillgodoräknas vid avräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens andra mening begränsas säljarens rätt till att gälla&lt;br&gt;endast de fall då han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till köparens förvärv av varan. Jämfört&lt;br&gt;med Lagrådets förslag bör krävas att säljaren även skall kunna visa att&lt;br&gt;köparen helt saknat rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ NML av&lt;br&gt;ingående skatt hänförlig till köparens förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett återtagande av en vara från en köpare som har haft sådan rätt till&lt;br&gt;avdrag för eller återbetalning av ingående skatt vid inköpet berör inte&lt;br&gt;skatteredovisningen hos vare sig säljaren eller köparen. Vid den&lt;br&gt;avräkning som sker mellan säljaren och en köpare som har haft sådan rätt&lt;br&gt;till avdrag eller återbetalning värderas varan exkl. mervärdesskatt. Sker&lt;br&gt;återtagandet från någon som inte har haft sådan rätt värderas den&lt;br&gt;återtagna varan inkl, mervärdesskatt (jfr RSV Im 1984:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen skall göras i deklarationen för den redovisningsperiod då&lt;br&gt;återtagandet skett. Om säljaren efter återtagandet fortfarande har en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordran på köparen och det kan konstateras att denna fordran är förlorad&lt;br&gt;har säljaren rätt till avdrag för skatten på det förlorade beloppet enligt de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna om redovisning av skatten i 13 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett finansieringsföretag, efter att ha övertagit ett köpekontrakt,&lt;br&gt;återtar en vara, bör återtagandet i princip ses som en omsättning av&lt;br&gt;varan. Finansieringsföretaget gör alltså här ett förvärv av varan.&lt;br&gt;Ersättningen som finansieringsföretaget lämnar utgörs av vad motparten,&lt;br&gt;dvs. den i köpekontraktet angivne köparen, tillgodoräknas på sådant sätt&lt;br&gt;som angetts i det föregående. Den föreslagna bestämmelsen om s.k. fiktiv&lt;br&gt;ingående skatt (8 kap. 2 § 2) omfattar även förvärv av detta slag.&lt;br&gt;Finansieringsföretagets avdragsrätt för sådan ingående skatt gäller enligt&lt;br&gt;8 kap. 11 § NML dock endast om finansieringsföretaget kan visa att&lt;br&gt;motparten helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning av den&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan. Denna&lt;br&gt;avdragsbegränsning överenstämmer med gällande rätt (jfr femte stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 17 §; prop. 1983/84:75 s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar det fallet att en förlust uppkommer på en kund-&lt;br&gt;fordran. I sådant fall får den skattskyldige minska beskattningsunderlaget&lt;br&gt;med beloppet av förlusten. Som framgår av paragrafens fjärde stycke&lt;br&gt;finns i 13 kap. bestämmelser om hur minskningen skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan sägas vara en materiell motsvarighet till 15 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen ML. Enligt ML får nämligen, om förlust upp-&lt;br&gt;kommer på fordran för vilken utgående skatt har redovisats, motsvarande&lt;br&gt;belopp dras av genom att den utgående skatten minskas (jfr prop.&lt;br&gt;1968:100 s. 124 f. och 132 f., prop. 1970:70 s. 103 f. och bet.&lt;br&gt;1970:BeU40 s. 111 samt prop. 1978/79:141 s. 57). Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen avses i sak överensstämma med vad som gäller enligt ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vikt är att en kundförlust enligt förslaget påverkar beskattnings-&lt;br&gt;underlaget först när den är uppkommen. Detta överensstämmer med&lt;br&gt;innebörden av bestämmelsen i ML. När en kundförlust uppkommer först&lt;br&gt;efter den redovisningsperiod då omsättningen skall redovisas, får rättelse&lt;br&gt;av den utgående skatten göras därefter enligt de i tredje stycket angivna&lt;br&gt;redovisningsbestämmelsema (13 kap. 24 och 25 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s handledning 1993 för mervärdeskatten får den utgående&lt;br&gt;skatten minskas först när det föreligger en konstaterad kundförlust. Med&lt;br&gt;en konstaterad kundförlust bör jämställas en osäker fordran om fordring-&lt;br&gt;en är äldre än vad som motsvarar normal kredittid och om indrivningsåt-&lt;br&gt;gärder har varit resultatlösa eller om det på annat sätt har gjorts sannolikt&lt;br&gt;att gäldenären saknar tillgångar. Schablonmässiga avdrag för osäkra&lt;br&gt;fordringar får inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 15 § andra stycket första meningen ML är utformad så&lt;br&gt;att avdraget från den utgående skatten inte får göras med större belopp&lt;br&gt;än som svarar mot den skatt som redovisats tidigare. Detta överensstäm-&lt;br&gt;mer med såväl ML:s korrigeringsregel beträffande rabatter som lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i efterhand (jfr andra stycket andra meningen i nämnda lagrum) som den Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;här föreslagna bestämmelsen om lämnade rabatter m.m. Vad som sagts&lt;br&gt;i specialmotiveringen till den sistnämnda bestämmelsen angående ändring&lt;br&gt;av skattesatser gäller därför även beträffande uppkomna kundförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har minskat beskattningsunderlaget på grund av&lt;br&gt;kundförlust och betalning därefter inflyter, ligger det i sakens natur att&lt;br&gt;beskattningsunderlaget skall anses ha ökat i motsvarande mån. I 13 kap.&lt;br&gt;24 § första stycket föreskrivs att den skattskyldige då på nytt skall&lt;br&gt;redovisa eventuellt avdragen utgående skatt i samma mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har behandlats i specialmotiveringen till de föregående styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar sjätte stycket av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § ML (prop. 1968:100 s. 124 f. och 132 f., prop. 1978/79:141 s. 66&lt;br&gt;och prop. 1989/90:111 s. 214 f.). Ordalydelsen har i förhållande till ML&lt;br&gt;ändrats så att den knyter an till skattskyldigheten för omsättning och inte&lt;br&gt;till skatteplikten för varor och tjänster. Det beror som framhållits tidigare&lt;br&gt;på att skatteplikten och undantagen från denna enligt förslaget gäller om-&lt;br&gt;sättningen som sådan och således inte den omsatta varan eller tjänsten.&lt;br&gt;I övrigt överensstämmer förslaget i sak med innebörden av bestämmelsen&lt;br&gt;i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att när en omsättning endast delvis medför&lt;br&gt;skattskyldighet och beskattningsunderlaget inte kan fastställas för den&lt;br&gt;delen av omsättningen skall beskattningsunderlaget delas upp efter skälig&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen är dels en handlingsregel för den skatt-&lt;br&gt;skyldige, dels en handlingsregel för beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den skattskyldige gäller att han i sin deklaration skall ta upp&lt;br&gt;skatten för den omsättning som är skattepliktig. Det skall han göra genom&lt;br&gt;att ta upp den del av beskattningsunderlaget som belöper på den skatte-&lt;br&gt;pliktiga omsättningen. Kan beskattningsunderlaget inte på detta sätt direkt&lt;br&gt;hänföras till de olika delarna av omsättningen, skall den skattskyldige&lt;br&gt;dela upp beskattningsunderlaget efter skälig grund med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beskattningsmyndigheten innebär bestämmelsen en möjlighet att&lt;br&gt;själv bestämma ett beskattningsunderlag då den skattskyldiges uppdelning&lt;br&gt;av detta inte godtas och den skattskyldige inte lämnat uppgifter och&lt;br&gt;material som ger stöd för i vilken mån beskattningsunderlaget belöper på&lt;br&gt;den skattepliktiga omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket saknar direkt motsvarighet i ML. Det är betingat av den i 13 §&lt;br&gt;ML (7 kap. 1 § NML) införda ordningen med lägre skattesats för vissa&lt;br&gt;varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna bestäms beskattningsunderlaget vid införsel. Paragraferna&lt;br&gt;motsvarar 59 § ML (jfr prop. 1989/90:111 s. 204 angående 59 § i dess&lt;br&gt;lydelse den 1 januari 1991 och i dess lydelse dessförinnan prop.&lt;br&gt;1987/88:42 och bet. 1987/88:SkU16 s. 4 f. samt prop. 1973:187 s. 99&lt;br&gt;f. och 123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 59 § första stycket ML anges att vid import av vara är beskattnings-&lt;br&gt;värdet lika med tullvärdet med tillägg av tull samt annan statlig avgift&lt;br&gt;eller skatt än mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 8 § anges huvudregeln för beskattningsunderlaget vid&lt;br&gt;införsel. Enligt paragrafen utgörs beskattningsunderlaget av dels varans&lt;br&gt;värde, dels i anledning av införseln påförd tull och annan statlig skatt&lt;br&gt;eller avgift än mervärdesskatt. Liksom i ML utgörs beskattningsunderla-&lt;br&gt;get alltså av den införda varans värde. Detta värde är detsamma som då&lt;br&gt;tull skall beräknas efter varans värde. Denna ordning är betingad av&lt;br&gt;praktiska och ändamålsenliga skäl. Genom den i 8 § föreslagna ändringen&lt;br&gt;av ordalydelsen från &amp;quot;tullvärdet&amp;quot; till &amp;quot;varans värde, bestämt enligt andra&lt;br&gt;stycket”, markeras att det endast är frågan om sättet att beräkna varans&lt;br&gt;värde. Den ändrade formuleringen är även betingad av att en vara åsätts&lt;br&gt;ett tullvärde endast då tull skall tas ut. Mervärdesskatt kan emellertid&lt;br&gt;komma att tas ut även på tullfria varor. Sådana varor skall då ges ett&lt;br&gt;värde som motsvarar tull värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningsförslaget framgår att varans värde skall bestämmas enligt&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av 4 § andra stycket tulltaxelagen&lt;br&gt;(1987:1068). Av den lagen framgår att varans värde skall bestämmas&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, Generaltullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om&lt;br&gt;tillämpningen av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet&lt;br&gt;(GATT). Regeringen har med stöd av detta bemyndigande meddelat&lt;br&gt;föreskrifter i förordningen (1980:749) om tullvärde. General tullstyrelsen&lt;br&gt;har med stöd av ett bemyndigande i 9 kap. 3 § tullvärdesförordningen&lt;br&gt;meddelat tillämpningsföreskrifter (TFS 1980:65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang uppkommer frågan om riksdagens befogenhet att&lt;br&gt;på detta sätt delegera föreskrifter som rör beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om andra skatter vid införsel av varor än tullar hör till det&lt;br&gt;obligatoriska lagområdet. Det innebär att riksdagen inte kan delegera till&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter för sådana skatter. Detta följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 3 och 9 §§ regeringsformen (RF). Hur långt&lt;br&gt;riksdagen måste gå i preciseringarna då det gäller föreskrifterna om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan diskuteras. Av motiven till RF anges bl.a. att till de föreskrifter om Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;skatt som skall bestämmas genom lag enligt 8 kap 3 § RF bör hänföras&lt;br&gt;bestämmelser om vem som är skattskyldig, på vad skatten skall utgå,&lt;br&gt;skattesats o. d. som direkt reglerar skatten tyngd och fördelning, samt de&lt;br&gt;regler som gäller för taxerings- och uppbördsförfarandet (prop. 1973:90&lt;br&gt;s. 302). Av dessa uttalanden följer att beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;mervärdesskatt vid införsel av varor är sådana föreskrifter som måste&lt;br&gt;meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i 8 kap. 13 § RF har regeringen emellertid&lt;br&gt;befogenhet att genom förordning besluta om föreskrifter om verkställighet&lt;br&gt;av samt överlåta åt underordnad myndighet att meddela bestämmelser i&lt;br&gt;ämnet. Dessa befogenheter gäller också på skatteområdet. En tämligen&lt;br&gt;vidsträckt användning av institutet verkställighetsföreskrifter har godtagits&lt;br&gt;av riksdagen inom detta område (jfr prop. 1986/87:166 angående&lt;br&gt;införandet av bl.a lagen 1987:1066 om frihet från skatt eller avgift vid&lt;br&gt;införsel och vad Lagrådet i samband därmed yttrat, s 239 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har gjorts följande överväganden vad gäller&lt;br&gt;utformningen av 8 § i förhållande till utredningsförslaget. De grund-&lt;br&gt;läggande föreskrifterna om beskattningsunderlaget bör framgå direkt av&lt;br&gt;lagen i ett nytt andra stycke. Dessa föreskrifter anger hur underlaget skall&lt;br&gt;bestämmas då vissa faktiska förhållanden är för handen. Förordningen&lt;br&gt;(1980:749) om tullvärde bör därvid tjäna som ledning vid fastställandet&lt;br&gt;av vilka faktiska förhållanden som avses. Den utfyllnad av lagens&lt;br&gt;bestämmelser som krävs för tillämpningen kan således lämpligen ske&lt;br&gt;genom de föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;tulltaxelagen. Dessa bestämmelser får anses falla inom ramen för&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter. Jämfört med lagrådsremissen har 8 § andra&lt;br&gt;stycket justerats något för att bättre svara mot bestämmelserna i 1980 års&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § framgår vidare att beskattningsunderlaget utgörs, förutom av&lt;br&gt;varans värde, av tull och andra statliga skatter eller avgifter utom&lt;br&gt;mervärdesskatt. Detta motsvarar bestämmelserna om beskattnings-&lt;br&gt;underlaget vid omsättning. Bestämmelsen i 8 § gäller, liksom ML, endast&lt;br&gt;sådana skatter och avgifter som påförs med anledning av införseln. Det&lt;br&gt;innebär att i beskattningsunderlaget inte ingår sådana punktskatter som&lt;br&gt;registrerade importörer eller motsvarande kan komma att erlägga på&lt;br&gt;grund av transaktioner efter varans införsel och utan samband med&lt;br&gt;denna. Bestämmelsen i ML är inte tillämplig på andra skatter eller&lt;br&gt;avgifter än dem som uppbärs av tullverket. I förhållande till utrednings-&lt;br&gt;förslaget har ett förtydligande skett i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § motsvarar 59 § andra stycket ML. Bestämmelserna utgör ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln i 8 § (resp. 59 § första stycket ML). 9 §&lt;br&gt;gäller i stället för 8 § vid &amp;quot;införsel och återinförsel i sådana fall som&lt;br&gt;avses i föreskrifter om tullfrihet eller tullnedsättning som är meddelade&lt;br&gt;med stöd av 15 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.&amp;quot;. De föreskrifter&lt;br&gt;som det gäller är 22 § fjärde och femte styckena och 23 § tullfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen (1987:1289). Dessa bestämmelser gäller sådana slag av&lt;br&gt;införsel och återinförsel som anges i den här föreslagna paragrafen (resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § andra stycket ML). Det avgörande är inte att varuinförseln i det Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;enskilda fallet omfattas av dessa föreskrifter. Den föreslagna paragrafen&lt;br&gt;omfattar nämligen även införsel av sådana slag av varor som är tullfria&lt;br&gt;men som inte undgår mervärdesskatt vid införsel. Det nu sagda framgår&lt;br&gt;av att bestämmelsen anges gälla om införseln är införsel eller återinförsel&lt;br&gt;&amp;quot;i sådana fall som avses i&amp;quot; nämnda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i tullfrihetsförordningen innehåller vissa villkor i form&lt;br&gt;av tidsfrister för återinförseln. Utredningen uppger att dessa tidsfrister&lt;br&gt;har beaktats även vid tillämpningen av ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att göra någon ändring i sak i förhållande till ML. I&lt;br&gt;anslutning till resp, punkt i 9 § kan följande anmärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;ersättningen&amp;quot; i punkt 1 förstås givetvis den avtalade ersättningen.&lt;br&gt;Det saknar således betydelse om den som fått varan reparerad ännu inte&lt;br&gt;har betalat ersättningen vid tiden för införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 2 och 3 medges den skattskyldige avdrag då mervärdesskatt&lt;br&gt;har tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges förvärv av varan resp,&lt;br&gt;materialet. Det innebär att avdrag inte medges för s.k. fiktiv skatt. I&lt;br&gt;stället innebär punkternas formulering ett krav på att den som är&lt;br&gt;skattskyldig för införseln måste ha gjort förvärvet genom en omsättning&lt;br&gt;som medfört skattskyldighet i Sverige för den som överlåtit varan resp,&lt;br&gt;materialet till honom. I punkterna anges motsvarande förutsättning&lt;br&gt;beträffande tidigare införsel. Det innebär alltså ett krav på att den som&lt;br&gt;är skattskyldig för införseln måste ha fört in varan resp, materialet vid&lt;br&gt;ett tidigare tillfälle och i anledning därav blivit skyldig att betala&lt;br&gt;mervärdesskatt för den införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formuleringen av punkterna 2 och 3 innebär vidare att avdrag inte&lt;br&gt;medges för sådan skatt som hänför sig till tidigare inhemska reparationer&lt;br&gt;eller andra inhemska tjänster som avser varan eller materialet (jfr&lt;br&gt;motiven till 6 § i den numera upphävda tulltaxeförordningen /1960:391 /,&lt;br&gt;prop. 1960:98 s. 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 innebär inte att den mervärdesskatt som &amp;quot;tagits ut&amp;quot;&lt;br&gt;skall vara betald av någon. Importören skall dock visa att han har&lt;br&gt;förvärvat eller fört in varan enligt vad som angetts i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 har gjorts det förtydligandet att avdrag medges endast med&lt;br&gt;sådant konstruktions- eller prestationsvärde som ingår i beskattnings-&lt;br&gt;underlaget enligt 8 §. Som huvudregel gäller nämligen att om värdet av&lt;br&gt;konstruktionsarbeten o.d. inte ingår i det pris som skall betalas så skall&lt;br&gt;tullvärdet omfatta värdet av sådana arbeten endast om de utförts i utlandet&lt;br&gt;(jfr 8 kap. 1 § 2 d tullvärdesförordningen). Bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;i enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet anges vad som utgör ingående skatt, i vilka fall ingående skatt&lt;br&gt;får dras av, begränsningar av denna avdragsrätt samt den ingående&lt;br&gt;skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 5 § tredje stycket Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;andra meningen, 17 §, 18 § och 18 a § första stycket ML samt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 5 och 17 §§. Bestämmelser av huvudsakligen redovisnings-&lt;br&gt;karaktär har dock inte tagits in här utan i kapitlet om redovisning av&lt;br&gt;skatten (13 kap.). Det gäller 17 § tredje och fjärde styckena samt femte&lt;br&gt;stycket första och andra meningarna ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde och nionde styckena av nämnda anvisningar (angående fastig-&lt;br&gt;hetsupplåtelser enligt 2 § tredje stycket ML) föreslås införda i det&lt;br&gt;särskilda kapitlet om sådana fastighetsupplåtelser, 9 kap. En erinran om&lt;br&gt;den regleringen finns i den föreslagna 1 §. 17 § nionde och tionde&lt;br&gt;styckena ML (angående överskjutande ingående skatt) återfinns i 16 kap.&lt;br&gt;4 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 a § andra stycket ML framgår att kommuner har avdragsrätt&lt;br&gt;även för sådan ingående skatt som inte hänför sig till en verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet. Denna bestämmelse föreslås ersatt med en&lt;br&gt;bestämmelse i 10 kap. om rätt till återbetalning för icke skattskyldiga&lt;br&gt;personer (10 kap. 10 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande första stycket hänvisas till vad som sagts i den inledande&lt;br&gt;specialmotiveringen till kapitlet. Andra stycket innehåller endast en&lt;br&gt;hänvisning till 9 kap. 3 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 8 § andra stycket NML framgår att med ingående skatt förstås&lt;br&gt;sådan skatt vid förvärv eller införsel som anges i 8 kap. 2 §. I förevaran-&lt;br&gt;de paragraf anges vilka slag av förvärv som ger upphov till ingående&lt;br&gt;skatt. För tydlighetens skull tas här även upp ingående skatt vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 anges det viktigaste slaget av ingående skatt, nämligen&lt;br&gt;sådan skatt som hänför sig till ersättningen för förvärv av vara eller tjänst&lt;br&gt;från någon som är skattskyldig för omsättningen. En omsättning medför&lt;br&gt;skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats då&lt;br&gt;omsättningen är skattepliktig och sker i en yrkesmässig verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs här (jfr 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 § första stycket&lt;br&gt;1 NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 motsvarar 5 § tredje stycket andra meningen i ML. I den&lt;br&gt;bestämmelsen anges att &amp;quot;med ingående skatt förstås sådan skatt som&lt;br&gt;belöper på förvärv eller import för skattskyldigs verksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som är fallet i ML anges i punkt 1 inte att det skall&lt;br&gt;vara fråga om sådana förvärv som sker i en skattskyldigs verksamhet.&lt;br&gt;Den begränsningen har i förslaget förts över som avdragsförutsättning i&lt;br&gt;3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har den ingående skatten uttryckligen knutits till förvärvet.&lt;br&gt;Ingående skatt är skatten på den ersättning som förvärvaren har blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;debiterad av säljaren. Den ingående skatten omfattar således inte sådan Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;utgående skatt som exempelvis en försäljare kan ha att betala vid&lt;br&gt;försäljning till underpris enligt uttagsbestämmelsema i 2 kap. Begreppet&lt;br&gt;ersättning definieras i 7 kap. angående beskattningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen till ersättningen har uttryckligen angetts gälla för alla&lt;br&gt;punkter i paragrafen utom för punkterna 1 och 2 i andra stycket.&lt;br&gt;Beträffande införsel av varor (andra stycket punkt 2) är den ingående&lt;br&gt;skatten den skatt som erlagts vid införseln. Även i de fall som avses i&lt;br&gt;andra stycket punkt 1 är kopplingen till ersättningen inte alldeles direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ML omfattar inte bara förvärv utan även import för&lt;br&gt;skattskyldigs verksamhet. I ML avses med import såväl införsel av varor&lt;br&gt;enligt 58 § som import av tjänster enligt 60 §. Införsel av varor har som&lt;br&gt;tidigare nämnts tagits upp i den föreslagna paragrafens andra stycke&lt;br&gt;punkt 2. I NML finns det inga bestämmelser om import av tjänster. I&lt;br&gt;stället föreslås att tjänster med anknytning till utlandet i ökad utsträckning&lt;br&gt;skall anses tillhandahållna inom landet (jfr 1 kap. 1 § första stycket 2&lt;br&gt;samt 5 kap. 4 och 7 §§ NML) och att den som förvärvar en sådan tjänst&lt;br&gt;skall anses skattskyldig (1 kap. 2 § första stycket 2 NML). Skatt som&lt;br&gt;hänför sig till sådana förvärv utgör ingående skatt enligt första stycket 4&lt;br&gt;i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 motsvarar till viss del 17 § åttonde stycket första&lt;br&gt;meningen ML angående s.k. fiktiv skatt. Av den bestämmelsen framgår&lt;br&gt;dels att den fiktiva skatten är en ingående skatt, dels att denna skatt&lt;br&gt;beräknas på ett förenklat sätt. Genom den föreslagna punkten 2 definieras&lt;br&gt;den fiktiva skatten uttryckligen som ingående skatt. Beräkningen av den&lt;br&gt;fiktiva skatten regleras genom bestämmelsen i 7 § om den ingående&lt;br&gt;skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ML om fiktiv skatt gäller endast den som förvärvar en&lt;br&gt;skattepliktig vara från någon som inte är skattskyldig för omsättningen av&lt;br&gt;varan. I 3 kap. föreslås emellertid att bestämmelserna om skatteplikt skall&lt;br&gt;gälla omsättningen av vara eller tjänst, inte varan eller tjänsten som&lt;br&gt;sådan. Den här föreslagna punkten 2 har anpassats till denna ändring av&lt;br&gt;bestämmelserna om skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna bestämmelsen framgår liksom i ML att förvärvet&lt;br&gt;skall ha skett mot ersättning. Det innebär att avdrag för fiktiv skatt inte&lt;br&gt;medges exempelvis en innehavare av en enskild firma för överföring av&lt;br&gt;hans privata tillgångar till rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har formulerats så att det är en nödvändig förutsättning&lt;br&gt;att omsättningen i det enskilda fallet är skattepliktig och att omsättningen&lt;br&gt;trots det inte medför skattskyldighet för den som omsatt varan. Med den&lt;br&gt;uppbyggnad av lagen som föreslås utgör även en privatpersons försäljning&lt;br&gt;av någon tillhörighet en omsättning som är skattepliktig (se 2 kap. 1 §&lt;br&gt;och 3 kap. 1 § NML). På samma sätt utgör en försäljning i en verksam-&lt;br&gt;het som inte medför skattskyldighet en skattepliktig omsättning under&lt;br&gt;förutsättning att omsättningen inte omfattas av någon av undantags-&lt;br&gt;reglerna i 3 kap. Någon skyldighet att betala skatt för omsättningen&lt;br&gt;uppkommer dock inte eftersom omsättningen i det förstnämnda fallet inte&lt;br&gt;ingår i en yrkesmässig verksamhet (se 1 kap. 2 § första stycket 1 jämförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 1 kap. 1 § första stycket 1 och 4 kap. NML) och i det andra fallet Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;inte ingår i en verksamhet som medför skattskyldighet (se 1 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket NML). Under dessa förutsättningar skall köparen ändå&lt;br&gt;anses ha en ingående skatt (fiktiv skatt) som han kan ha rätt att göra&lt;br&gt;avdrag för enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon fiktiv ingående skatt skall däremot inte anses föreligga&lt;br&gt;exempelvis då en skattskyldig förvärvar ett alster av bildkonst från&lt;br&gt;upphovsmannen. Orsaken är att omsättningen av konstverket inte är&lt;br&gt;skattepliktig (se 3 kap. 11 § 2 NML). Med denna precisering av vad som&lt;br&gt;skall anses utgöra ingående skatt uppstår inte den effekten att köparen får&lt;br&gt;avdrag för fiktiv skatt trots att varan vid överlåtelsen är skattefri för&lt;br&gt;säljaren (jfr RÅ 1988 ref. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighet utgör visserligen en vara enligt den föreslagna 1 kap. 6 §&lt;br&gt;NML men överlåtelse av fastighet föreslås undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;(3 kap. 2 § NML). Punkt 2 blir således inte tillämplig på överlåtelse av&lt;br&gt;fastighet. Därmed kan en köpare av en fastighet inte få rätt till avdrag för&lt;br&gt;fiktiv skatt (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa överlåtelser av tillgångar är undantagna från skatteplikt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 24 § NML. För att förvärvaren av en sådan tillgång vid förvärv&lt;br&gt;från någon som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet&lt;br&gt;ändå skall få avdragsrätt för fiktiv ingående skatt trots att omsättningen&lt;br&gt;inte är skattepliktig, har en särskild bestämmelse om detta införts i första&lt;br&gt;stycket 3. Innebörden av bestämmelsen har behandlats mer ingående i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 3 kap. 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bestämmelsen i punkt 3 skall bli tillämplig är&lt;br&gt;att det rör sig om en överlåtelse som skulle ha varit skattepliktig om den&lt;br&gt;inte hade undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 24 §. På detta sätt&lt;br&gt;utesluts möjligheten till avdrag för fiktiv skatt vid köp av fastigheter eller&lt;br&gt;andra varor där omständigheterna är sådana att omsättningen visserligen&lt;br&gt;faller under 3 kap. 24 § men samtidigt är undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;enligt andra bestämmelser i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 1 finns en hänvisning till den föreslagna 4 § första&lt;br&gt;stycket 4. I denna del motsvarar punkten anvisningarna till 5 § ML. I de&lt;br&gt;anvisningarna anges nämligen bl.a. att med ingående skatt avses även&lt;br&gt;skatt som enligt 16 § fjärde stycket ML har upptagits i faktura. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i ML har tillkommit för att möjliggöra avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt för en köpare av en fastighet som har uppförts av säljaren i egen&lt;br&gt;regi i yrkesmässig byggnadsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljaren kan nämligen ha uttagsbeskattats enligt bestämmelserna i punkt&lt;br&gt;2 första stycket e av anvisningarna till 2 § ML. Skatten skall då redovisas&lt;br&gt;av säljaren som utgående skatt. Försäljningen av fastigheten medför&lt;br&gt;emellertid ingen skattskyldighet för säljaren, eftersom fastighet inte utgör&lt;br&gt;en vara enligt ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget finns motsvarande uttagsbestämmelse i 2 kap. 7 §. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 § NML utgör en fastighet visserligen en vara. Försäljning av&lt;br&gt;fastighet är emellertid undantagen från skatteplikt (3 kap. 2 § NML).&lt;br&gt;Försäljningen medför således inte heller enligt förslaget någon skattskyl-&lt;br&gt;dighet för säljaren. Någon skatt som hänför sig till ersättningen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsförsäljningen finns därmed inte (jfr punkt 1). Genom punkt 5 Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;och 4 § första stycket 4 uppnås motsvarande avdragsrätt som enligt ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 motsvarar dessutom anvisningarna till 5 § ML till den del där&lt;br&gt;anges att med ingående skatt avses även skatt som enligt 16 § femte&lt;br&gt;stycket ML tagits upp i intyg. Detta behandlas närmare i specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 9 kap. 3 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 och andra stycket 2 har behandlats i anslutning till&lt;br&gt;punkt 1 (jfr även specialmotiveringen till den föreslagna 3 § angående&lt;br&gt;avdragsrätten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt endast för den som bedriver en verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet — 3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges huvudfallet då avdragsrätt kan föreligga. Avdragsrätten gäller&lt;br&gt;emellertid i ytterligare fem fall. Dessa anges i 4 §. Av paragraferna&lt;br&gt;framgår att den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 NML får göra avdrag i dessa fall (jfr&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket NML). Avdragsrätten följer således inte&lt;br&gt;omedelbart av att skattskyldighet föreligger enligt 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 3 NML (för förvärv av vissa tjänster resp, för införsel av&lt;br&gt;varor). Skattskyldighet för sådana förvärv eller för införsel medför därför&lt;br&gt;inte i sig avdragsrätt för den skatten eller för någon annan ingående skatt.&lt;br&gt;Avdragsrätt för ingående skatt förutsätter nämligen att omsättningen&lt;br&gt;dessutom sker i en verksamhet av sådant slag att den medför skatt-&lt;br&gt;skyldighet dvs. det räcker inte att verksamheten består enbart i den&lt;br&gt;skattepliktiga omsättningen den måste även anses yrkesmässig och&lt;br&gt;bedrivas här i landet (jfr 1 kap. 1 § första stycket 1 och 4 kap. NML).&lt;br&gt;Beträffande förvärvare som bedriver yrkesmässig verksamhet här finns&lt;br&gt;dock i 3 kap. 26 § NML regler om undantag från skatteplikt. Av 1 kap.&lt;br&gt;7 andra stycket framgår vad som avses med verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt tillkommer även den som är skattskyldig på grund av uttag.&lt;br&gt;Det följer av att begreppet omsättning innefattar även uttag (jfr 2 kap.&lt;br&gt;1 § NML). Denna ordning överensstämmer med ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten är begränsad till förvärv och införsel som skett först&lt;br&gt;sedan en sådan verksamhet som medför skattskyldighet har uppkommit.&lt;br&gt;Enligt 2 § femte stycket ML kan skattemyndigheten dock i vissa fall&lt;br&gt;besluta att den som påbörjat en verksamhet skall anses som skattskyldig&lt;br&gt;redan innan sådan skyldighet uppstår enligt de allmänna bestämmelserna&lt;br&gt;i 2 § första eller andra stycket ML. Genom ett sådant beslut ges&lt;br&gt;möjlighet för den som omfattas av beslutet att i förtid få kompensation&lt;br&gt;för ingående mervärdesskatt. Denna möjlighet föreslås överförd till&lt;br&gt;kapitlet om återbetalning av skatt till icke skattskyldiga personer (10 kap.&lt;br&gt;9 § NML). Som framgått av specialmotiveringen till inledningen av&lt;br&gt;förevarande kapitel och till 1 kap. 2 § föreslås motsvarande ordning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som nu har avdragsrätt på grund av s.k. teknisk skattskyldighet och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt allmänna principer skall yrkade avdrag styrkas. I 5 § anges&lt;br&gt;denna princip uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu nämnda gemensamma förutsättningarna för avdragsrätt&lt;br&gt;enligt 3 och 4 §§ tillkommer vissa särskilda förutsättningar i respektive&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv eller införsel i verksamheten — 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna 3 § ger avdragsrätt endast för sådan ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till förvärv eller införsel av varor eller tjänster i den verksam-&lt;br&gt;het som medför skattskyldighet. En vara eller tjänst är att anse som&lt;br&gt;förvärvad eller införd i en sådan verksamhet endast i den mån varan eller&lt;br&gt;tjänsten skall användas eller förbrukas i verksamheten. Förvärvet eller&lt;br&gt;införseln av varan eller tjänsten är därmed en omkostnad i verksamheten&lt;br&gt;som skall föranleda avdragsrätt för ingående skatt. Begreppet &amp;quot;verksam-&lt;br&gt;het&amp;quot; behandlas i specialmotiveringen till 1 kap. 7 § första stycket och 4&lt;br&gt;kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om skadevållande — 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller ingen uttrycklig motsvarighet till sjätte stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 17 § ML om att en skattskyldigs avdragsrätt även&lt;br&gt;omfattar ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han&lt;br&gt;vållat i sin verksamhet (Mervärdeskatteutredningens delbetänkande I&lt;br&gt;Översyn av mervärdeskatten Materiella regler, Ds Fi 1973:3, s. 184 f.,&lt;br&gt;prop. 1973:163 s. 154 f. och 159 och bet. 1973:SkU62 s. 33 och 35).&lt;br&gt;Avdragsrätten i dessa fall bör i enlighet med vad Lagrådet påpekat följa&lt;br&gt;direkt av den föreslagna huvudbestämmelsen i 3 §. Den ingående skatten&lt;br&gt;är i dessa fall att anse som hänförlig till förvärv av en vara eller tjänst i&lt;br&gt;den skattskyldiges verksamhet på så sätt att förvärvet ingår som ett led&lt;br&gt;i fullgörandet av en skyldighet (skadeståndsskyldigheten) som uppstått&lt;br&gt;genom verksamheten. Fullgörandet av denna skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;innebär att varan eller tjänsten är att anse som använd eller förbrukad i&lt;br&gt;verksamheten. Vad som nu sagts gäller trots att den skattskyldige inte&lt;br&gt;uttagsbeskattas för avhjälpandet (3 kap. 28 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjunde stycket av anvisningarna till 17 § ML anges att förvärv eller&lt;br&gt;import för verksamhet föreligger även när en skattskyldigs kostnad härför&lt;br&gt;bestrids av en skadevållande eller försäkringsgivare. Det saknar alltså&lt;br&gt;betydelse om skadan täcks av den skadevållande eller av dennes eller den&lt;br&gt;skadelidandes försäkringsbolag. Den föreslagna 3 § är så utformad att det&lt;br&gt;inte går att direkt utläsa att avdragsrätten även omfattar ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till kostnader för avhjälpande av skador som uppstått i&lt;br&gt;verksamheten i de fall då kostnaderna bestrids av skadevållanden eller ett&lt;br&gt;försäkringsbolag. Bestämmelserna i sjunde stycket av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § ML föreslås därför överförda till 3 § som ett nytt andra stycke. Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten utanför huvudregeln — 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket punkterna 1-3 och 5 ger avdragsrätt för sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till förvärv som görs av någon annan än den&lt;br&gt;skattskyldige. Första stycket 4 gäller sådan utgående skatt som är en följd&lt;br&gt;av uttagsbeskattning och som därför inte ingår i den ersättning som en&lt;br&gt;köpare betalar. Sådan utgående skatt utgör ingående skatt för en köpare&lt;br&gt;endast i det här upptagna fallet (jfr 2 § andra stycket punkt 1 och&lt;br&gt;specialmotiveringen till den bestämmelsen samt specialmotiveringen till&lt;br&gt;uttagsregeln i 2 kap. 7 §). Punkt 4 motsvaras i sak av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § ML samt 16 § fjärde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 och 2 i den föreslagna paragrafen motsvarar 17 §&lt;br&gt;femte stycket tredje meningen resp, sjätte stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 motsvarar tredje stycket av anvisningarna till 17 § ML.&lt;br&gt;I punkt 3 ges den skattskyldige avdragsrätt för den skatt han har betalat&lt;br&gt;för en utländsk leverantörs räkning vid införsel av en vara. Jämfört med&lt;br&gt;utredningsförslaget har orden &amp;quot;det kan styrkas&amp;quot; utgått i punkt 3 med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelsen i 5 § att rätt till avdrag alltid skall styrkas. Vid&lt;br&gt;internationell handel förekommer det att en vara vid import levereras fritt&lt;br&gt;köparens lager. Detta innebär att den utländske leverantören betalar&lt;br&gt;mervärdesskatten i samband med införseln. Skatten blir då inte avdrags-&lt;br&gt;gill. För att uppnå likformighet bör bestämmelsen anpassas så att den&lt;br&gt;svenske köparen får rätt att göra avdrag för den skatt som det utländska&lt;br&gt;företaget betalat och som köparen i sin tur betalat honom för. Någon&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om detta saknas i utredningsförslaget och även i&lt;br&gt;ML. I punkt 3 föreslås ett tillägg av den innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 och andra stycket motsvarar 17 § sjunde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i specialmotiveringen till 3 och 4 §§ skall enligt allmänna&lt;br&gt;principer yrkade avdrag styrkas. I förevarande paragraf anges denna&lt;br&gt;princip uttryckligen. Paragrafen motsvarar närmast inledningen av första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 17 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till de särskilda bestämmelserna i 17-19 §§ om&lt;br&gt;hur avdragsrätten skall styrkas. I de bestämmelserna anges sådana&lt;br&gt;handlingar och uppgifter som är nödvändiga, men inte alltid tillräckliga,&lt;br&gt;för att avdragsrätten skall anses styrkt vid olika slag av förvärv.&lt;br&gt;Beviskravet i dessa paragrafer måste vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken den här paragrafen eller de särskilda bestämmelserna i&lt;br&gt;17-19 §§ blir tillämpliga vid skönsbeskattning då skatt att betala eller&lt;br&gt;återfå fastställs efter en skälighetsuppskattning (jfr 30 § andra stycket ML&lt;br&gt;och 15 kap. 20 § NML). Vid en skönsmässig fastställelse av skatt att&lt;br&gt;betala görs en samlad bedömning av beloppets storlek varvid inte bortses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från förekomst av ingående skatt. Lagrådet har föreslagit en särskild Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;erinran om detta i lagtexten genom tillägget &amp;quot;Att rätt till avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt kan beaktas även i andra fall följer av bestämmelsena i&lt;br&gt;15 kap. 20 § om skönsbeskattning.&amp;quot; En sådan erinran kan dock skapa&lt;br&gt;osäkerhet om tillämpningsområdet för bevisregeln genom att felaktigt&lt;br&gt;framstå som ett undantag från beviskravet. Lagrådets förslag har därför&lt;br&gt;inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer anges den ingående skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket gäller sådan ingående skatt som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 4 samt andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ingående skatten för ett förvärv minskar till följd av rabatt&lt;br&gt;eller någon annan prisnedsättning enligt 7 kap. 6 §, minskar rätten till&lt;br&gt;avdrag i motsvarande mån. Någon uttrycklig lagreglering om detta får&lt;br&gt;anses obehövlig. I 6 § andra stycket finns en erinran om att den&lt;br&gt;skattskyldige enligt bestämmelserna i 13 kap. 26 § skall korrigera redan&lt;br&gt;gjorda avdrag för ingående skatt till följd av prisnedsättningar efter det&lt;br&gt;han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 7 och 2 gäller skatt som hänför sig till förvärv inom landet av&lt;br&gt;varor, om överlåtelsen av varorna är skattepliktig men överlåtaren ändå&lt;br&gt;inte är skattskyldig för överlåtelsen, dvs. s.k. fiktiv skatt enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket 2. Punkterna 1 och 2 gäller även skatt som hänför sig till förvärv&lt;br&gt;inom landet av tillgångar från någon som bedriver verksamhet som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet, om omsättningen undantagits från skatteplikt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 24 §, dvs. fiktiv skatt enligt 2 § första stycket 3. Vad som&lt;br&gt;anges om den fiktiva skattens storlek motsvarar 17 § åttonde stycket ML.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen omfattar även ingående skatt som hänför&lt;br&gt;sig till sådan förmedling som anges i 6 kap. 7 §. I motsats till ML&lt;br&gt;innehåller bestämmelsen i NML ingen uttrycklig hänvisning till sådana&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 3 gäller sådan ingående skatt som anges i 2 § andra stycket 1 och&lt;br&gt;som en fastighetsköpare får dra av enligt 4 § första stycket 4. Avdrags-&lt;br&gt;rätten för fastighetsköparen uppgår alltså till det belopp som säljaren&lt;br&gt;uttagsbeskattas för på det sätt som anges i sistnämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns den enda generella subjektanknutna begränsningen&lt;br&gt;av avdragsrätten. Enligt paragrafen saknar staten avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt. Innebörden här av begreppet staten framgår av 1 kap. 16 § NML&lt;br&gt;och special motiveringen till den bestämmelsen. Paragrafen överensstäm-&lt;br&gt;mer med 18 a § första stycket ML (prop. 1989/90:111 s. 120-125 och&lt;br&gt;202 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns allmänna avdragsförbud för ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till vissa slag av förvärv och införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 motsvarar 18 § första stycket 1) ML och fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 17 § ML. Punkterna 2 och 3 motsvarar 18 § första&lt;br&gt;stycket 3) resp, femte stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 medges inte avdrag för ingående skatt avseende&lt;br&gt;stadigvarande bostad. Orsaken till detta är att sådana kostnader ofta är av&lt;br&gt;privat natur. Undantag från detta avdragsförbud finns i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisats i specialmotiveringen till 7 kap. 5 § NML bör&lt;br&gt;avdragsrätt inte föreligga för den som vid uttagsbeskattning enligt 2 kap.&lt;br&gt;8 § NML valt att redovisa beskattningsunderlaget utifrån nedlagda&lt;br&gt;lönekostnader på det sätt som anges i 7 kap. 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § 1 finns förbud mot avdrag för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;stadigvarande bostad. En reservation bör införas i den här behandlade&lt;br&gt;paragrafens första stycke för det fall den ingående skatten härrör från&lt;br&gt;uttagsbeskattning av tjänster som avses i 2 kap. 7 och 8 §§ NML.&lt;br&gt;Avdragsrätt bör då föreligga trots förbudet i 9 §. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Första stycket innehåller&lt;br&gt;även en motsvarighet till fjärde stycket av anvisningarna till 17 § ML om&lt;br&gt;arrendators avdragsrätt. Paragrafen har i detta avseende omarbetats i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket erinras om att det finns särskilda avdragsbegränsningar&lt;br&gt;i de föreslagna 15 § och 16 § första stycket 2. De begränsningarna gäller&lt;br&gt;rätten till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra&lt;br&gt;av personbil eller motorcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en inskränkning av finansieringsföretagens rätt till&lt;br&gt;avdrag för förvärv i samband med återtagande av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med femte stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;17 § ML. Bestämmelsen i ML innehåller både en föreskrift om att&lt;br&gt;finansieringsföretagen har avdragsrätt för här aktuella förvärv och en&lt;br&gt;inskränkning av denna rätt. Avdragsrätten följer emellertid redan av den&lt;br&gt;föreslagna 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningen av avdragsrätten gäller den situationen då ett finan-&lt;br&gt;sieringsföretag förvärvar en vara genom att återta den från den som är&lt;br&gt;köpare enligt ett köpeavtal med återtagandeförbehåll. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;endast det fallet att finansieringsföretaget har övertagit avtalet från&lt;br&gt;säljaren eller någon som denna överlåtit avtalet på (jfr specialmotivering-&lt;br&gt;en till 7 kap. 6 § andra stycket NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om finansieringsföretaget är säljare av varan och således inte har Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;övertagit köpeavtalet, betraktas återtagandet inte som ett förvärv för&lt;br&gt;finansieringsföretaget utan som det sista ledet i företagets försäljning av&lt;br&gt;varan. Även detta har behandlats i den nyss nämnda specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att finansieringsföretaget får avdragsrätt trots att&lt;br&gt;köparen haft rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§ NML föreslås ett tillägg av den innebörden i förhållande till&lt;br&gt;utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller samma avdragsförbud som i 18 § fjärde stycket&lt;br&gt;ML. Jämfört med utredningsförslaget föreslås en följdändring med&lt;br&gt;hänsyn till den nya bestämmelsen i 2 § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 1 kap. 7 § och 4 kap. NML har begreppet&lt;br&gt;verksamhet behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras för all ingående skatt hänförlig till förvärv eller&lt;br&gt;införsel av en vara eller tjänst som helt och hållet skall användas eller&lt;br&gt;förbrukas i en verksamhet som medför skattskyldighet. Detta följer av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 §. Att den skattskyldige kan få avdragsrätt för all&lt;br&gt;ingående skatt även om en del av skatten avser förvärv eller införsel&lt;br&gt;hänförlig till verksamhet eller del av verksamhet som medför rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ NML följer av 14 § andra stycket.&lt;br&gt;I förevarande paragraf och i 14 § första stycket samt i 16 § finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om uppdelning av den ingående skatten i vissa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den här behandlade paragrafen motsvarar andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen av anvisningarna till 17 § ML. I ML beskrivs tre&lt;br&gt;situationer där den ingående skatten inte är helt avdragsgill, nämligen då&lt;br&gt;skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. endast delvis hänför sig till förvärv som omfattas av avdragsrätten,&lt;br&gt;dvs. när den ingående skatten avser ett förvärv som i sig delvis träffas av&lt;br&gt;någon begränsning i avdragsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hänför sig till förvärv som endast delvis avser verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet, dvs. förvärvet görs i flera verksamheter varav&lt;br&gt;någon inte medför skattskyldighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hänför sig till förvärv som avser verksamhet som endast delvis&lt;br&gt;medför skattskyldighet, dvs. förvärvet görs i en blandad skattefri och&lt;br&gt;skattepliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den lydelse som paragrafen erhållit i utredningsförslaget&lt;br&gt;regleras hur stor del av den ingående skatten som är avdragsgill då&lt;br&gt;skatten endast delvis avser sådant förvärv eller sådan införsel som medför&lt;br&gt;avdragsrätt. Paragrafen blir tillämplig då förvärvet i sig delvis träffas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon begränsning av avdragsrätten. Den blir enligt utredningen Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;emellertid också tillämplig då förvärvet visserligen inte träffas av någon&lt;br&gt;sådan begränsning men görs i en verksamhet som endast delvis medför&lt;br&gt;skattskyldighet, eller i flera verksamheter varav någon inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom bestämmelsen utformats i utredningsförslaget täcks således bara&lt;br&gt;situationen i fall 1 in direkt av ordalydelsen. De övriga fallen har inte&lt;br&gt;uttryckligen reglerats. Utredningens avsikt har dock varit att paragrafen&lt;br&gt;skall vara tillämplig även på fallen 2 och 3. Då detta inte kan anses klart&lt;br&gt;framgå av den föreslagna lydelsen föreslås att bestämmelsen förtydligas&lt;br&gt;i detta hänseende genom att närmare knyta an till lydelsen i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 18 § tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML behandlar de fall där full avdragsrätt föreligger trots att en del av&lt;br&gt;verksamheten inte medför skattskyldighet. Reglerna innebär en förenkling&lt;br&gt;i förhållande till huvudregeln i andra stycket tredje meningen av&lt;br&gt;anvisningarna till 17 § i de fall endast en mindre del av verksamheten är&lt;br&gt;undantagen från skattskyldighet eller förvärvet i allt väsentligt avser den&lt;br&gt;skattepliktiga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsförslaget till skillnad från 18 § tredje stycket ML regleras&lt;br&gt;avdragsrätten tidsmässigt, dvs gäller i de fall omsättningen &amp;quot;under en&lt;br&gt;redovisningsperiod&amp;quot; endast delvis medför skattskyldighet. Det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om inte relationen mellan skattepliktig och skattefri verksam-&lt;br&gt;het bör bedömas utifrån en längre tidsperiod. I det fall någon med&lt;br&gt;blandad verksamhet endast har skattefri verksamhet under den redovis-&lt;br&gt;ningsperiod ett inköp görs — avsett till mer än 95 % för den verksamhet&lt;br&gt;som medför skattskyldighet — kan punkt 1 komma att tolkas så att inget&lt;br&gt;avdrag alls skall medges. Orden &amp;quot;under en redovisningsperiod&amp;quot; i&lt;br&gt;utredningsförslaget föreslås därför utgå i den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om att uppdelning av den&lt;br&gt;ingående skatten inte behöver göras om den avser förvärv i en verksam-&lt;br&gt;het som delvis medför återbetalningsrätt eller avser både en verksamhet&lt;br&gt;som medför skattskyldighet och en annan verksamhet som medför&lt;br&gt;återbetalningsrätt. Motivet till bestämmelsen framgår av specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 19 kap. 12 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller avdragsbegränsningama för vissa slag av utgifter&lt;br&gt;som avser personbilar eller motorcyklar. Av 18 § ML framgår att&lt;br&gt;begränsningarna inte gäller fordon i verksamhet som avser yrkesmässig&lt;br&gt;personbefordran, återförsäljning eller uthyrning (inbegripet återut-&lt;br&gt;hyrning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 angående förvärv av fordon motsvarar avdragsförbudet i 18 §&lt;br&gt;första stycket 2) ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har framkommit att det&lt;br&gt;föreligger tveksamhet om vad som avses med att ett fordon anskaffas för&lt;br&gt;annan verksamhet än som avser yrkesmässig personbefordran. Be-&lt;br&gt;stämmelsen anses kunna ge utrymme för avdrag för ingående skatt vid&lt;br&gt;anskaffning av personbilar inom ett trafikföretag, även om bilarna helt,&lt;br&gt;delvis eller inte alls används för själva persontransporterna. Exempelvis&lt;br&gt;skulle flygföretag, bussföretag och andra företag som yrkesmässigt&lt;br&gt;sysslar med persontransporter kunna få avdrag för ingående skatt på&lt;br&gt;förvärv av personbilar som inte alls används för att transportera&lt;br&gt;passagerare utan i stället används som tjänstebilar, direktionsvagnar o.d.&lt;br&gt;Detta innebär en snedvridning gentemot andra företags anskaffningar av&lt;br&gt;personbilar. Således kan det inte anses motiverat att ett företag som&lt;br&gt;anskaffar en personbil för att köra reservdelar i en verksamhet som&lt;br&gt;innefattar yrkesmässig personbefordran skulle få avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt vid anskaffning av personbilen, men inte ett företag som sysslar&lt;br&gt;med yrkesmässig godsbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den osäkerhet som råder vid tillämpningen av den&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen bör den formuleras så att det klart framgår att&lt;br&gt;avsikten är att avdrag endast skall medges för sådana anskaffningar som&lt;br&gt;avser fordon som faktiskt skall användas för personbefordran. Be-&lt;br&gt;stämmelsen föreslås därför få en lydelse som innebär att när ett fordon&lt;br&gt;anskaffas för annat ändamål än persontransporter i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263) så medges inte rätt till avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till förvärvet av fordonet. Denna lag avser&lt;br&gt;bl.a. sådan yrkesmässig trafik för persontransporter som innebär att&lt;br&gt;personbilar m.fl. jämte förare mot betalning ställs till allmänhetens&lt;br&gt;förfogande för transport av personer. Några större praktiska svårigheter&lt;br&gt;att skilja ut de bilar som faktiskt används för persontransporter från&lt;br&gt;övriga torde inte föreligga. I de fall en bil kombinerat används för&lt;br&gt;godstransporter och persontransporter bör avdrag för ingående skatt för&lt;br&gt;förvärvet endast ske med ett belopp som motsvarar användningen för&lt;br&gt;persontransporter. Skall bilen till mer än 95 % användas för persontrans-&lt;br&gt;porter gäller dock ingen avdragsbegränsning, jfr 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innefattar även en följdändring i 16 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 angående hyra av fordon motsvarar avdragsförbudet i 18 §&lt;br&gt;andra stycket ML. Bestämmelsen i ML avser fordon som hyrs &amp;quot;för annat&lt;br&gt;ändamål än yrkesmässig personbefordran eller återuthyming&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har gjorts den redaktionella ändringen, att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;uthyrning&amp;quot; används för att beteckna återuthymingsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket andra meningen av anvisningarna till&lt;br&gt;17 § ML begränsar avdragsrätten till 50 % av sådan ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till hyra av personbil eller motorcykel som förhyrs för annat&lt;br&gt;ändamål än yrkesmässig personbefordran eller återuthyming. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär emellertid inte bara en avdragsbegränsning utan också en rätt&lt;br&gt;att alltid dra av denna andel av den ingående skatten så snart fordonet&lt;br&gt;används i mer än ringa omfattning i verksamheten. I likhet med vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är fallet i ML föreslås en gemensam bestämmelse om detta. Bestämmel- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;sen har tagits in i 16 § första stycket 2. Sambandet mellan den be-&lt;br&gt;stämmelsen och punkt 2 i förevarande bestämmelse behandlas i special-&lt;br&gt;motiveringen till 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är en särskild bestämmelse om fördelning av ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till driftkostnader för personbilar eller motorcyklar eller&lt;br&gt;till hyra av sådana fordon. Paragrafen innebär att de allmänna be-&lt;br&gt;stämmelserna i 13 och 14 §§ frångås i de fall som anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar andra stycket första och andra meningarna av an-&lt;br&gt;visningarna till 17 § ML (prop. 1968:100 s. 140 f., prop. 1969:18 s.&lt;br&gt;7 f., bet. 1969:BeU25 s. 20 f„ 27 och 30, prop 1978/79:141 s. 78 f. och&lt;br&gt;1978/79:SkU52 s. 46 och 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till bestämmelserna framgår att syftet med dem endast&lt;br&gt;har varit att undvika de svårigheter som ansetts kunna uppstå om en&lt;br&gt;bedömning måste göras av i vilken utsträckning den ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatten belöper på verksamheten när fordonet används även privat. Det&lt;br&gt;förhållandet att den skattskyldige använder fordonet både för en&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet och för privat bruk skall således&lt;br&gt;inte inkräkta på avdragsrätten. I ett avgörande från regeringsrätten har&lt;br&gt;emellertid bestämmelsen om driftkostnader ansetts medföra full avdrags-&lt;br&gt;rätt även för det fall bilen används i s.k. blandad verksamhet, dvs. både&lt;br&gt;för den verksamhetsgren som medför skattskyldighet och den som inte&lt;br&gt;medför det (RÅ 1989 not. 159). Någon uppdelning efter skälig grund&lt;br&gt;enligt andra stycket tredje meningen av anvisningarna till 17 § ML&lt;br&gt;(8 kap. 13 § NML) görs då alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har med hänsyn till de syften som ligger bakom de&lt;br&gt;nuvarande schablonbestämmelsema föreslagit att paragrafen utformas så&lt;br&gt;att den blir tillämplig endast på den ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;privat utnyttjande av fordonet. Som framgår av den allmänna motivering-&lt;br&gt;en (avsnitt 1) behandlas frågor rörande avdragsbestämmelsena inom&lt;br&gt;personbilsområdet av Utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdes-&lt;br&gt;skattefrågor. Med hänsyn till detta föreslås inte nu några ändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra stycket är bestämmelsen i första stycket punkt&lt;br&gt;2 tillämplig endast om den ingående skatten inte omfattas av avdragsför-&lt;br&gt;budet i 15 § 2. Enligt den bestämmelsen saknas rätt till avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt på hyreskostnader om fordonet i endast ringa omfattning&lt;br&gt;används i den verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket jämfört med 15 § framgår vidare att varken avdrags-&lt;br&gt;förbudet i 15 § 2 eller bestämmelsen i första stycket punkt 2 i den para-&lt;br&gt;graf som behandlas här gäller om ett förhyrt fordon används för person-&lt;br&gt;transport i yrkesmässig trafik eller för uthyrning. Det innebär att huvud-&lt;br&gt;bestämmelsen, 13 §, skall tillämpas fullt ut. Den skattskyldige har alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till avdrag till den del fordonet faktiskt används i den verksamhet Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lydelsen ”persontransport i yrkesmässig trafik&amp;quot; hänvisas till&lt;br&gt;special motiveringen till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar första stycket första meningen av anvisningarna&lt;br&gt;till 17 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av skyldigheten enligt 5 § att&lt;br&gt;styrka yrkade avdrag. Den anger endast vissa nödvändiga bevisfakta i det&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 kap. NML korresponderar med och kompletterar&lt;br&gt;bestämmelserna om hur avdragrätten skall styrkas. I 11 kap. 5 § finns&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser om vilka uppgifter en faktura eller en jämförlig&lt;br&gt;handling skall innehålla. Bl.a. finns en bestämmelse om att skattens&lt;br&gt;belopp skall vara öppet angivet. 11 kap. 6 och 7 §§ innehåller bestämm-&lt;br&gt;elser om köparens uppgifter i avräkningsnotor resp, icke skattskyldigas&lt;br&gt;uppgifter i köpehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 17 § NML framgår vad som avses med &amp;quot;jämförlig handling&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i uttrycket faktura eller jämförlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke nämns ett fall då avdragsrätten inte behöver styrkas genom&lt;br&gt;faktura eller jämförlig handling enligt 11 kap. NML. Det är då varor&lt;br&gt;eller tjänster förvärvas i detaljhandel eller annan verksamhet inom vilken&lt;br&gt;ersättningen kvitteras på jämförligt sätt. Vad som nu sagt gäller dock&lt;br&gt;endast om ersättningen understiger 200 kr. Detsamma gäller i sak enligt&lt;br&gt;första stycket andra meningen av anvisningarna till 17 § ML. I samma&lt;br&gt;mening i ML nämns också att avdragsrätten inte behöver styrkas med&lt;br&gt;skattedebitering på faktura eller motsvarande handling då skattens belopp&lt;br&gt;enligt 16 § tredje stycket ML inte behöver anges på frankeringsmärke&lt;br&gt;eller liknande kvitto. Någon beloppsbegränsning gäller inte i det fallet.&lt;br&gt;Förslaget innehåller inte någon motsvarighet till de båda bestämmelserna&lt;br&gt;i ML om omsättning mot frankeringsmärken o.d. Bakgrunden till detta&lt;br&gt;är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 utvidgades skatteplikten till att avse bl.a. personbe-&lt;br&gt;fordran. Av förarbetena framgår att bestämmelserna i 16 § ML (11 kap.&lt;br&gt;3 § i förslaget) om undantag från faktureringsskyldighet för detaljhandel&lt;br&gt;och därmed jämförlig verksamhet även skulle omfatta biljett eller annat&lt;br&gt;resedokument som utfärdas i samband personbefordran (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 98 f. och 201).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de anmärkta förarbetena får anses framgå att ML:s bestämmelser Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;om omsättning som kvitteras mot frankeringsmärken o.d. inte avsågs&lt;br&gt;omfatta personbefordran utan endast som förut varutransporter i form av&lt;br&gt;sådan taxebunden varubefordran som Postverkets befordran av paket och&lt;br&gt;gruppkorsband eller som godsbefordran på buss mot busskvitto. När det&lt;br&gt;gäller kravet på bevis för avdragsrätt är den enda skillnaden att det inte&lt;br&gt;finns någon beloppsgräns för nämnda varutransporter. Detta synes inte&lt;br&gt;motivera en särskild bevisregel för sådana transporter. Någon motsvarig-&lt;br&gt;het till bevisregeln i ML föreslås därför inte. Den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen om detaljhandel o.d. bör således gälla även nyss nämnda varutrans-&lt;br&gt;porter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges en nödvändig förutsättning för att en skattskyldig skall&lt;br&gt;ha styrkt sin rätt att göra avdrag för s.k. fiktiv skatt (dvs. ingående skatt&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket 2 eller 3). Handlingen måste innehålla uppgift&lt;br&gt;om säljarens person- eller organisationsnummer eller, om sådant saknas,&lt;br&gt;en likvärdig uppgift. En motsvarande bestämmelse finns i första stycket&lt;br&gt;sista meningen av anvisningarna till 17 § ML. I 11 kap. 7 § NML&lt;br&gt;föreskrivs att säljaren är skyldig att på köparens begäran i faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling ange ett sådant nummer eller en sådan uppgift. Vad&lt;br&gt;som sägs i specialmotiveringen till 5 § om bakgrund och tillämpnings-&lt;br&gt;område för den bestämmelsen gäller på motsvarande sätt förevarande&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviskravet i denna paragraf motsvarar vad som anges i 16 § fjärde&lt;br&gt;stycket andra meningen ML. I 11 kap. 2 § 3 och 5 § andra stycket NML&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet för köparen att utfärda sådan faktura&lt;br&gt;eller därmed jämförlig handling som avses i förevarande paragraf. Vad&lt;br&gt;som sagts i special motiveringen till 5 § angående bakgrund och till-&lt;br&gt;lämpningsområde för den bestämmelsen gäller även denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Särskilt om vissa fastighetsupplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare kan enligt 1 § första stycket bli skattskyldig för sådan&lt;br&gt;fastighetsuthyming eller bostadsrättsupplåtelse som är skattepliktig enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket, endast om skattemyndigheten på fastighetsäga-&lt;br&gt;rens begäran har beslutat om detta. För en sådan skattskyldig gäller,&lt;br&gt;förutom de allmänna bestämmelserna i lagförslaget, även de särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som finns i det kapitel som behandlas här. En av be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller rätt till avdrag för den som förvärvar en fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från en sådan skattskyldig, oavsett om förvärvaren är skattskyldig enligt Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;1 § första stycket eller på grund av annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna motsvaras i sak av bestämmelser i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa infördes den 1 juli 1979 (Mervärdeskatteutredningens delbe-&lt;br&gt;tänkande III Översyn av mervärdeskatten Redovisningsskyldighet m.m.,&lt;br&gt;DS B 1977:6, s. 83 f. och prop. 1978/79:141 s. 67 f.). Den 1 juli 1986&lt;br&gt;infördes vissa tekniska ändringar i lagstiftningen (Riksskatteverkets&lt;br&gt;rapport Förenklingar inom mervärdeskatten, RSV Rapport 1985:4, s.&lt;br&gt;14 f. och prop. 1985/86:47 s. 39 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1993 gäller att intyg om återförd mervärdesskatt vid&lt;br&gt;försäljning av fastighet som används i en uthyrningsverksamhet för vilken&lt;br&gt;frivillig skattskyldighet har medgivits, får utfärdas först när skatten har&lt;br&gt;betalats till staten (prop. 1992/93:190, bet. 1992/93:SkU26, rskr.&lt;br&gt;1992/93:420, SFS 1993:642). Ändringarna berör 16 § femte stycket och&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till 17 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återföringsbestämmelsemas tillämpning i samband med&lt;br&gt;konkurser kommer att tas under övervägande (jfr Lagrådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf som motsvarar innebörden av 2 § tredje stycket ML&lt;br&gt;utvidgas skattskyldigheten enligt 1 kap. 1 och 2 §§ NML till att gälla i&lt;br&gt;de angivna fallen om skattemyndigheten på fastighetsägarens begäran har&lt;br&gt;beslutat om skattskyldighet. I andra stycket erinras bl.a. om den avdrags-&lt;br&gt;rätt som enligt 3 § andra stycket tillkommer även den fastighetsköpare&lt;br&gt;som är skattskyldig på grund av annan verksamhet än sådan som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar punkt 1 elfte stycket av anvisningarna till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av fastigheten skall fastighetsägarens skattskyldighet&lt;br&gt;bestå till dess den nye ägaren tillträder fastigheten. Vid ägarbyte krävs&lt;br&gt;en ny ansökan och ett nytt beslut av skattemyndigheten om frivillig&lt;br&gt;skattskyldighet för den nye ägaren om denne vill fortsätta fastighetsuthyr-&lt;br&gt;ningen eller bostadsrättsupplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen erinras om att den som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt 1 § har rätt till avdrag enligt de allmänna bestämmelserna i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§ NML. Därutöver får han göra avdrag för sådan ingående skatt&lt;br&gt;som anges i första stycket 1 och 2. Kännetecknande för båda dessa&lt;br&gt;bestämmelser är att de ger avdragsrätt för sådan ingående skatt som hän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sig till förvärv som fastighetsägaren gjort innan han blivit skattskyldig Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;enligt 1 § för sin upplåtelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 motsvarar åttonde stycket av anvisningarna till 17 §&lt;br&gt;ML. Bestämmelsen ger avdragsrätt för vissa byggnadsarbeten som utförts&lt;br&gt;innan skattskyldigheten enligt 1 § beslutats. Om de utförts efter ett sådant&lt;br&gt;beslut, är den skattskyldige berättigad till avdrag redan enligt den&lt;br&gt;allmänna avdragsregeln i 8 kap. 3 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår således att en fastighetsägare under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar kan få retroaktivt avdrag för ingående skatt hänförlig till ny-,&lt;br&gt;till- eller ombyggnadsarbeten som utförts på fastigheten under en viss&lt;br&gt;tidsperiod. Jämfört med ML bör det klart framgå att det inte föreligger&lt;br&gt;någon rätt för en fastighetsägare som blivit frivilligt registrerad att även&lt;br&gt;dra av sådan ingående skatt som hänför sig till en tidigare ägares ny-,&lt;br&gt;till-, eller ombyggnadsarbeten, vilka gjorts inom tidsperioden. Så kan bli&lt;br&gt;fallet om t.ex. nybyggnadsarbeten påbörjats då en annan ägde fastigheten&lt;br&gt;än den som senare blir skattskyldig. Exemplet förutsätter att den tidigare&lt;br&gt;ägaren inte varit frivilligt skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 motsvarar sista stycket första meningen av anvisning-&lt;br&gt;arna till 17 § ML. Denna punkt har förtydligats i förhållande till ML. Be-&lt;br&gt;stämmelsen ger avdragsrätt på grund av fastighetsköp som har gjorts från&lt;br&gt;den som är skattskyldig enligt 1 § första stycket innan beslut om sådan&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger för förvärvaren själv. Kännetecknande för&lt;br&gt;denna punkt är också att den avser sådan ingående skatt som fastig-&lt;br&gt;hetssäljaren gjort avdrag för men nödgats återföra och betala in till staten&lt;br&gt;på grund av försäljningen. Att skatten överhuvudtaget skall anses som&lt;br&gt;ingående skatt för fastighetsköparen följer av 8 kap. 2 § andra stycket 1&lt;br&gt;NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utsträcker avdragsregeln i första stycket punkt 2 till att&lt;br&gt;gälla även den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet på&lt;br&gt;annan grund än beslut enligt 1 §. Köparen får alltså göra avdrag inom tre&lt;br&gt;år från fastighetsköpet under förutsättning att han då har blivit skattskyl-&lt;br&gt;dig. Bestämmelsen motsvarar sista stycket andra meningen av an-&lt;br&gt;visningarna till 17 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen är en erinran om det beviskrav som enligt de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. NML gäller för avdragsrätt enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 1. Andra meningen motsvarar det beviskrav som ställs i ML (sista&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 17 § jämfört med 16 § femte stycket). Tredje&lt;br&gt;meningen medför skyldighet för fastighetssäljaren att utfärda intyg om&lt;br&gt;den ingående skatt som han återfört och betalat in till staten. Bestämmel-&lt;br&gt;sen, som är ett komplement till de allmänna bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;NML, motsvaras i ML av 16 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§ motsvaras av 15 § femte och sjätte styckena ML. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 5 § har, jämfört med utredningsförslaget förtydligats så att med&lt;br&gt;verksamhet som inte medför skattskyldighet avses även verksamhet som&lt;br&gt;inte medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § NML.&lt;br&gt;Lagrådet har vid sin granskning av bestämmelsen föreslagit att inte&lt;br&gt;endast en försäljning i strikt mening utan även ett byte eller någon annan&lt;br&gt;onerös överlåtelse bör kunna medföra återföring. Ett förtydligande har&lt;br&gt;skett i enlighet med Lagrådets påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i 5 § också gjorts ett tillägg om&lt;br&gt;att återföring inte skall behöva göras om verksamheten i de uthyrda&lt;br&gt;lokalerna på grund av lagändring inte längre medför skattskyldighet eller&lt;br&gt;rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § motsvarar 2 § fjärde stycket ML (jfr Riksskatteverkets rapport&lt;br&gt;s. 21 och prop. 1985/86:47 s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsförslaget regleras endast vad som skall gälla beträffande&lt;br&gt;tidsfristerna i de fall fastigheten övergår till någon annan på sätt som&lt;br&gt;anges i paragrafen. Bestämmelsen får därmed en snävare tillämpning än&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 2 § 4 stycket ML. Enligt förarbetena till den&lt;br&gt;bestämmelsen är det framför allt tidsfristerna som får betydelse vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelsen. Dessa uttalanden i förarbetena hindrar&lt;br&gt;dock inte att den nye ägaren bör iaktta även annat som gäller enligt&lt;br&gt;lagen. En lydelse som närmare överensstämmer med den i ML föreslås&lt;br&gt;därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av 5 § första stycket och 7 § har, såsom Lagrådet&lt;br&gt;förordat, beaktats att de båda lagrummen skall korrespondera med&lt;br&gt;varandra på det sättet att varje slag av överlåtelse som inte medför&lt;br&gt;återföring i stället skall leda till att den i 7 § föreskrivna kontinuitetsprin-&lt;br&gt;cipen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs en hänvisning till 13 kap. beträffande redovisnings-&lt;br&gt;perioden vid återföring enligt 5 eller 6 § (jfr 15 § sjunde stycket ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 3-5 och 10 §§ lagen (1991:119) om återbetalning&lt;br&gt;av mervärdeskatt till utländska företagare (prop. 1990/91:72, bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU 13, rskr. 1990/91:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna anges under vilka förutsättningar en utländsk företagare&lt;br&gt;som inte är skattskyldig kan få rätt till återbetalning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med utländsk företagare framgår av 1 kap. 15 § NML. Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget har 1 § 2 och 3 kompletterats med&lt;br&gt;bestämmelser som gör dem tillämpliga även på fall av återbetalningsrätt&lt;br&gt;enligt 11 eller 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § andra stycket överensstämmer med 4 § andra&lt;br&gt;stycket i 1991 års lag i dess lydelse genom lagändring den 1 juli 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:166, bet. 1991/92:SkU33, rskr. 1991/92:325, SFS&lt;br&gt;1992:576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 kap. 2 § NML framgår att Skattemyndigheten i Kopparbergs län&lt;br&gt;prövar frågor om återbetalning till utländska företagare. I 20 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket NML regleras bevärsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranderegler för återbetalning till utländska företagare finns i 19&lt;br&gt;kap. 1-10 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § motsvarar 76 b § första stycket ML. 6 och 7 §§ motsvarar 76 a §&lt;br&gt;ML och 1-3 a §§ förordningen (1972:833) om återbetalning av mervär-&lt;br&gt;deskatt i vissa fall samt 2 a § förordningen (1985:93) om återbetalning&lt;br&gt;i vissa fall av skatt på bensin, m.m. 8 § första stycket är en ny be-&lt;br&gt;stämmelse. 8 § andra stycket motsvarar 4 § i 1972 års förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 76 b § ML har den föreslagna 5 § inskränkts något.&lt;br&gt;Bestämmelsen i ML gäller införsel eller förvärv som har gjorts av &amp;quot;ett&lt;br&gt;FN-organ, ett statligt biståndsorgan eller en riksomfattande hjälporganisa-&lt;br&gt;tion&amp;quot;. Den föreslagna bestämmelsen gäller endast beträffande införsel&lt;br&gt;eller förvärv som har gjorts &amp;quot;för Förenta Nationernas eller något dess&lt;br&gt;fackorgans räkning&amp;quot; eller &amp;quot;av en riksomfattande hjälporganisation&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till bestämmelsen i ML framgår att med &amp;quot;ett FN-organ&amp;quot;&lt;br&gt;avses bl.a. arméstabens FN-avdelning och att med &amp;quot;ett statligt biståndsor-&lt;br&gt;gan&amp;quot; avses SIDA (jfr prop. 1985/86:47 s. 36, 48 och 63 samt Mervärde-&lt;br&gt;skatteutredningens delbetänkande IX, Ds Fi 1985:1, s. 151 f.). Dessa&lt;br&gt;organ är statliga myndigheter. Statliga myndigheter som inte är affärsverk&lt;br&gt;har inte längre någon avdragsrätt för ingående mervärdesskatt (18 a §&lt;br&gt;första stycket ML; 8 kap. 8 § NML). Skälet till detta avdragsförbud är&lt;br&gt;att deras ingående mervärdesskatt regleras genom ett internt statligt&lt;br&gt;avräkningsförfarande (jfr förordningen /199L806/ om avräkning av ingå-&lt;br&gt;ende mervärdeskatt på statsbudgeten). Av samma skäl är det inte längre&lt;br&gt;aktuellt med något återbetalningsförfarande för de nämnda myndig-&lt;br&gt;heterna. På grund av detta bör författningstexten i den aktuella be-&lt;br&gt;stämmelsen inte omfatta &amp;quot;ett svenskt statligt biståndsorgan&amp;quot;. Uttrycket&lt;br&gt;FN-organ bör kvarstå med viss redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i samband med reformeringen av mervärdesskatten&lt;br&gt;anmärkt att bemyndigandet i 76 a § ML inte överensstämmer med&lt;br&gt;regeringsformen (jfr prop. 1989/90:111 s. 296 och 323). För att uppfylla&lt;br&gt;regeringsformens krav har nu i de föreslagna 6-8 §§ tagits in de&lt;br&gt;materiella förutsättningarna för rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 1972 års förordning har gjorts följande justeringar i Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;den föreslagna 7 §. I första stycket punkt 4 har efter orden &amp;quot;skriv-&lt;br&gt;maskiner och räknemaskiner&amp;quot; tillfogats orden &amp;quot;och utrustning med&lt;br&gt;liknande användning&amp;quot;. Bestämmelsen omfattar således också sådan&lt;br&gt;mervärdesskatt som hänför sig till förvärv av exempelvis ordbehandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angående ombud och personal vid vissa internationella&lt;br&gt;organisationer har författningstexten anpassats till utformningen av&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i 27 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;br&gt;och 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt. Vidare har gjorts en redaktio-&lt;br&gt;nell ändring i utformningen av första stycket punkt 8. Även den nya&lt;br&gt;utformningen omfattar emellertid skatt som hänför sig till tjänster som&lt;br&gt;utförts på de angivna varorna, oavsett om dessa är lös egendom eller fast&lt;br&gt;egendom på grund av inmontering i en fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 8 § första stycket anges att sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 NML (s.k. fiktiv skatt) inte ger&lt;br&gt;rätt till återbetalning enligt de föreslagna 5-7 §§. Inte heller de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om återbetalning omfattar fiktiv skatt. Det följer direkt&lt;br&gt;av ML:s definition av sådan skatt (jfr 17 § åttonde stycket ML).&lt;br&gt;Motsvarande resultat uppnås inte genom hänvisningen till förslagets&lt;br&gt;definition i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3. En uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;är därför nödvändig för att upprätthålla nuvarande omfattning av åter-&lt;br&gt;betalningsrätten i de här aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § andra stycket har, jämfört med 1972 års förordning belopps-&lt;br&gt;gränsen höjts till 1 000 kr inräknat mervärdesskatten. På detta sätt&lt;br&gt;kommer gränsen för återbetalningsrätten i 4 resp. 8 § att ligga på samma&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 12 kap. 2 § NML anges beslutsmyndigheten, Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Kopparbergs län. I 20 kap. 1 § andra stycket NML finns&lt;br&gt;en bestämmelse om besvärsvägen. Förfaranderegler för återbetalning&lt;br&gt;enligt såväl 5 § som 6-8 §§ bör regleras särskilt genom verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter i förordningsform (jfr 19 kap. 14 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (avsnitt 2.3) föreslås att med begreppet skattskyldig&lt;br&gt;skall förstås endast skyldigheten att betala skatt till staten. För de fall då&lt;br&gt;skattskyldighetsbegreppet i ML använts endast för att möjliggöra&lt;br&gt;kompensation för mervärdesskatteutgifter, föreslås att i 9-13 §§ införs&lt;br&gt;bestämmelser om återbetalning av ingående skatt till icke skattskyldiga.&lt;br&gt;Återbetalningsrätt i stället för avdragsrätt föreslås därför gälla för&lt;br&gt;nystartade verksamheter (2 § sista stycket ML), för kommuner (18 a §&lt;br&gt;andra stycket ML), beträffande för de s.k. tekniskt skattskyldiga (2 §&lt;br&gt;första stycket 2 ML) och vid export (2 § andra stycket ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 2 § NML anges vilken myndighet som prövar frågor om åter-&lt;br&gt;betalning enligt 9-13 §§. I 20 kap. 1 § första stycket 1 NML finns en be-&lt;br&gt;stämmelse om överklagande av beslut enligt 9-13 §§. I 19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns bestämmelser om förfarandet i samband med ansökan om återbe- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;talning enligt 9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 2 § sista stycket ML. Enligt den be-&lt;br&gt;stämmelsen kan skattemyndigheten, när särskilda skäl föreligger, besluta&lt;br&gt;att den som har påbörjat en verksamhet skall vara skattskyldig redan&lt;br&gt;innan skattskyldighet föreligger enligt de allmänna bestämmelserna. Syftet&lt;br&gt;med den bestämmelsen är att &amp;quot;skapa möjlighet till avlyftning av ingående&lt;br&gt;skatt redan under ett uppbyggnadsskede&amp;quot; (prop. 1968:100 s. 114; jfr s.&lt;br&gt;136). Av skäl som angetts i allmänmotiveringen och i specialmotivering-&lt;br&gt;en till 1 kap. 2 § NML föreslås att denna rätt till kompensation för&lt;br&gt;mervärdesskatteutgifter görs om till en bestämmelse om återbetalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt till icke skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandena vid tiden för beslutet om rätt till återbetalning&lt;br&gt;därefter ändras, kan det tänkas att det inte längre finns särskilda skäl för&lt;br&gt;återbetalning. Det kan vara fallet då återbetalningsrätt har medgetts för&lt;br&gt;att undanröja mervärdesskatten som en kostnad under uppbyggnadsskedet&lt;br&gt;av en verksamhet utan att någon verksamhet sedan påbörjas inom rimlig&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan då inte avslå en ansökan om återbetalning på&lt;br&gt;den grunden att förutsättningarna för ett redan meddelat beslut inte längre&lt;br&gt;finns. En omprövning av dessa förutsättningar kan i princip endast göras&lt;br&gt;genom ett särskilt beslut varigenom skattemyndigheten förklarar att det&lt;br&gt;tidigare meddelade beslutet skall upphöra att gälla. Det som nu sagts&lt;br&gt;överensstämmer med innebörden av bestämmelsen i ML (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:111 s. 184). Det är av betydelse med hänsyn till att bestämmel-&lt;br&gt;sen i 15 kap. 2 § NML om fastställelse i enlighet med deklaration skall&lt;br&gt;tillämpas på en ansökan om återbetalning (jfr 19 kap. 12 § NML). Om&lt;br&gt;en ansökan kommit in före ett upphörandebeslut, skall således ett&lt;br&gt;återbetalningsbeslut anses fattat i enlighet med ansökan. En ändring därav&lt;br&gt;kan då endast göras med stöd av bestämmelserna i 15 kap. om om-&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes rätt till återbetalning grundar sig således på skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut om att han skall ha en sådan rätt. På grundval av ett&lt;br&gt;sådant beslut kan den enskilde sedan ansöka om återbetalning av sin&lt;br&gt;ingående skatt. Vad som är ingående mervärdesskatt anges i 8 kap. 2 §&lt;br&gt;NML. Rätten till återbetalning omfattar således även exempelvis s.k.&lt;br&gt;fiktiv skatt (första stycket punkt 2 och 3 i den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 13 § i förevarande kapitel begränsas rätten till återbetalning till&lt;br&gt;att omfatta endast sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill för&lt;br&gt;det fall sådan omsättning förekommit som avses i 1 kap. 1 § eller som&lt;br&gt;varit återbetalningsgrundande enligt 11 eller 12 §. Det innebär att den&lt;br&gt;som omfattas av ett beslut enligt den här behandlade paragrafen har rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående skatt härrörande från exempelvis in-&lt;br&gt;vesteringar i en verksamhet under uppbyggnad i samma omfattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsrätt skulle ha förelegat om hans verksamhet hade medfört Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;skattskyldighet och detta trots att någon omsättning ännu inte föreligger&lt;br&gt;i verksamheten (jfr exemplet i specialmotiveringen till 10 § angående&lt;br&gt;kommuners återbetalningsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 18 a § andra stycket ML (prop. 1989/90:111&lt;br&gt;s. 120-122, 125-128 och 202 f. samt 313 jämförd med 247). Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen har en kommun rätt att göra avdrag även för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till en verksamhet som inte medför skattskyldighet enligt&lt;br&gt;ML. De allmänna avdragsbestämmelsema gäller i övrigt för denna av-&lt;br&gt;dragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ML är alltså en uttrycklig bestämmelse om &amp;quot;avdrags-&lt;br&gt;rätt&amp;quot; för annan än skattskyldig. En motsvarighet till den bestämmelsen&lt;br&gt;har därmed sin naturliga placering i det här föreslagna kapitlet om återbe-&lt;br&gt;talning av mervärdesskatt till icke skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det klart skall framgå att även verksamhet med blandat&lt;br&gt;skattefria och skattepliktiga omsättningar avses föreslås jämfört med ML&lt;br&gt;att bestämmelsen får lydelsen &amp;quot;en verksamhet som inte alls eller endast&lt;br&gt;delvis medför skattskyldighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med kommun framgår av 1 kap. 16 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från återbetalningsrätten med stöd av 9 § innebär den här&lt;br&gt;paragrafen att återbetalningsrätten grundas direkt på innehållet i&lt;br&gt;paragrafen och således inte på något särskilt beslut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 13 § begränsas rätten till återbetalning till att omfatta endast&lt;br&gt;sådan skatt som skulle ha varit avdragsgill för det fall verksamheten hade&lt;br&gt;medfört skattskyldighet. Det innebär att en kommun har rätt till återbe-&lt;br&gt;talning i samma omfattning som avdragsrätt skulle ha medgetts för det&lt;br&gt;fall verksamheten hade medfört skattskyldighet. Bestämmelsen är således&lt;br&gt;avsedd att fylla ut avdragsrätten bortsett från avdragsbegränsningarna i&lt;br&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att en kommun hyr personbilar för an-&lt;br&gt;vändning inom den sociala omsorgsverksamheten. Omsättningen i sådan&lt;br&gt;verksamhet är undantagen från skatteplikt enligt vad som närmare&lt;br&gt;framgår av 3 kap. 4 och 7 §§ NML. Verksamheten medför i motsvarande&lt;br&gt;mån inte skattskyldighet och därmed inte heller avdragsrätt enligt 8 kap.&lt;br&gt;NML för den ingående skatten på hyreskostnaderna. I stället får&lt;br&gt;kommunen, enligt den nu behandlade paragrafen rätt till återbetalning av&lt;br&gt;den ingående skatten. Visserligen skall skatten på hyreskostnaden inte&lt;br&gt;delas upp enligt 8 kap. 13 § NML på användning i verksamhet som&lt;br&gt;medför resp, inte medför skattskyldighet. Det följer av att rätten till&lt;br&gt;återbetalning gäller just den ingående skatten i den verksamhet som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet. Återbetalningen är dock begränsad på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt som gäller för avdragsrätt. Det innebär att bilarna måste användas&lt;br&gt;i mer än ringa omfattning i någon verksamhet (den sociala omsorgsverk-&lt;br&gt;samheten och/eller verksamhet som medför skattskyldighet). Annars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medges ingen återbetalning (jfr 8 kap. 15 § 2 NML). Om bilarna används Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;i sådan omfattning gäller återbetalningsrätten däremot utan någon be-&lt;br&gt;gränsning av att bilarna endast delvis används i verksamheten (jfr 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket 2 NML). Av sistnämnda bestämmelse följer dessutom&lt;br&gt;att rätten till återbetalning gäller endast hälften av den ingående skatten&lt;br&gt;på hyreskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ger rätt till återbetalning av ingående skatt. Vad som är&lt;br&gt;ingående skatt anges i 8 kap. 2 § NML. I andra stycket föreskrivs&lt;br&gt;emellertid att mervärdesskatt som avses i första stycket 2 och 3 i den&lt;br&gt;bestämmelsen (s.k. fiktiv skatt) inte ger rätt till återbetalning enligt den&lt;br&gt;här paragrafen. Även 18 a § andra stycket ML får anses så utformad att&lt;br&gt;sådan skatt inte omfattas. Frågan om återbetalningsrättens omfattning i&lt;br&gt;detta hänseende torde dock ha begränsad praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 2 § första stycket 2 ML. Enligt den bestäm-&lt;br&gt;melsen räknas som skattskyldig den som inom landet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet omsätter vara eller tjänst som är undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;enligt 8 § 9, 12, 14, 16, 20 eller 21 ML. Detta brukar betecknas som&lt;br&gt;teknisk skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att varorna eller tjänsterna är undantagna från skatteplikt upp-&lt;br&gt;kommer ingen utgående skatt (jfr 5 § tredje stycket ML). Samtidigt har&lt;br&gt;den skattskyldige avdragsrätt för ingående skatt. Varorna och tjänsterna&lt;br&gt;brukar därför benämnas som kvalificerat skattefria. Av skäl som&lt;br&gt;redovisas i allmänmotiveringen (avsnitt 2.3) och i special motiveringen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 § NML föreslås att denna rätt till kompensation för mervärdes-&lt;br&gt;skatteutgifter tas in i förevarande kapitel om återbetalning av mervärdes-&lt;br&gt;skatt till icke skattskyldiga. Återbetalningsrätten gäller ingående skatt.&lt;br&gt;Vad som utgör ingående skatt anges i 8 kap. 2 § NML. Återbetalnings-&lt;br&gt;rätten omfattar således även exempelvis s.k. fiktiv skatt (jfr första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 i den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller återbetalningsrätten enligt 9, 10 och 12 §§&lt;br&gt;föreligger rätt till återbetalning i samma omfattning som om avdragsrätt&lt;br&gt;skulle ha medgetts för det fall verksamheten hade medfört skattskyldig-&lt;br&gt;het. Det följer av den här paragrafen och 13 §. Angående den närmare&lt;br&gt;innebörden av det som nu sagts hänvisas till specialmotiveringen till 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har beaktats att vissa skepp och&lt;br&gt;luftfartyg blivit kvalificerat undantagna från skatteplikt den 1 juli 1993&lt;br&gt;(prop. 1992/93:190, bet. 1992/93:SkU26, rskr. 1992/93:420,&lt;br&gt;SFS 1993:642).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 2 § andra stycket första meningen ML. Enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen skall som skattskyldig räknas den som i yrkesmässig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet genom export omsätter en skattepliktig vara eller tjänst. Det- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;samma gäller vid export av en vara eller tjänst, som är undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt enligt 8 § 9, 12, 14, 16, 20 eller 21 ML (jfr specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 11 §). Med export förstås enligt 2 a § ML att en vara levereras&lt;br&gt;eller en tjänst tillhandahålls utom landet. Mervärdesskatt utgår inte vid&lt;br&gt;export (jfr anvisningarna till 1 § ML). Genom att likväl betecknas som&lt;br&gt;skattskyldig får näringsidkaren ändå avdragsrätt för sin ingående skatt (jfr&lt;br&gt;prop. 1968:100 s. 114 och 136). Även i exportfallen föreligger således&lt;br&gt;en s.k. teknisk skattskyldighet (jfr specialmotiveringen till 11 §). Av skäl&lt;br&gt;som tidigare angetts bör denna rätt till kompensation för mervärdesskatte-&lt;br&gt;utgifter tas in i förevarande kapitel om återbetalning av mervärdesskatt&lt;br&gt;till icke skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med export framgår av 1 kap. 10 § NML. Återbetal-&lt;br&gt;ningsrätten gäller ingående skatt. Vad som är ingående skatt framgår av&lt;br&gt;8 kap. 2 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller återbetalningsrätten enligt 9-11 §§ omfattar rätten&lt;br&gt;till återbetalning detsamma som avdragsrätten för det fall verksamheten&lt;br&gt;hade medfört skattskyldighet. Detta är en följd av återbetalningsrätten&lt;br&gt;enligt den här paragrafen och begränsningen av denna rätt enligt 13 §.&lt;br&gt;Vad som sägs i specialmotiveringen till 10 § angående den närmare&lt;br&gt;innebörden av en sådan ordning har motsvarande tillämpning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om export i ML kan språkligt uppfattas så att den t.ex.&lt;br&gt;omfattar endast varor som har funnits i Sverige men förts ut härifrån.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen är utformad så att det klart framgår att&lt;br&gt;detta inte är ett krav. Ett svenskt företag som köper varor utomlands och&lt;br&gt;levererar dem till en köpare i samma land eller tredje land omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen om återbetalning av svensk mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsrätten gäller endast den som bedriver yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet här i landet och som i den verksamheten omsätter varor eller&lt;br&gt;tjänster utomlands. I vilka fall en verksamhet skall anses bedriven här i&lt;br&gt;landet bestäms enligt 4 kap. 5 § NML. Huruvida omsättningen skall&lt;br&gt;anses ske inom landet eller utomlands avgörs enligt 5 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i andra stycket undantag i vissa fall från&lt;br&gt;återbetalningsrätten om den ingående skatten hänför sig till förvärv av&lt;br&gt;sådana varor som anges i tredje stycket och som förvärvaren exporterar.&lt;br&gt;Bestämmelsen har i enlighet med vad Lagrådet förordat hänförts till det&lt;br&gt;här kapitlet eftersom den reglerar ett återbetalningsfall. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar närmast 15 § åttonde och nionde stycket ML angående&lt;br&gt;återföring av sådan ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i andra stycket är till skillnad från&lt;br&gt;bestämmelsen i ML utformad som en materiell inskränkning. Denna in-&lt;br&gt;skränkning gäller oberoende av om exporten sker efter utgången av den&lt;br&gt;redovisningsperiod som förvärvet hänför sig till. Om exporten skett efter&lt;br&gt;den redovisningsperiod då avdrag gjorts, skall fiktiv ingående skatt och&lt;br&gt;annan ingående mervärdesskatt som dragits av återföras enligt de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna om redovisning (13 kap. 27 §). En erinran om&lt;br&gt;detta har gjorts i den föreslagna andra meningen i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med återbetalningsbestämmelsema i 9-12 §§ är att den som avses&lt;br&gt;i dem skall ha rätt till återbetalning av ingående skatt i samma omfattning&lt;br&gt;som en skattskyldig skulle haft avdragsrätt om verksamheten medfört&lt;br&gt;skattskyldighet. För att uppnå detta innehåller första stycket en be-&lt;br&gt;gränsning av den rätt till återbetalning som anges i 9-12 §§. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att de avdragsbegränsningar som finns i 8 kap. 8-12 §§, 15 § och&lt;br&gt;16 § första stycket 2 NML skall tillämpas. De närmare konsekvenserna&lt;br&gt;av det som nu sagts har behandlats i ett exempel i specialmotiveringen till&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i andra stycket blir reglerna i 2 och 6 kapitlen&lt;br&gt;tillämpliga även på dem som har rätt till återbetalning av skatt enligt 9-12&lt;br&gt;§§. Bestämmelsen är ny i förhållande till Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat har i paragrafen tagits in en&lt;br&gt;hänvisning till de bestämmelser i 8 kap. 17-19 §§ NML som anger hur&lt;br&gt;rätten till avdrag för ingående skatt skall styrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fakturering och redovisning samt&lt;br&gt;förfarandebestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Faktureringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet slås faktureringsskyldigheten fast. Kapitlet motsvarar i huvudsak&lt;br&gt;16 § ML och anvisningarna till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges kapitlets huvudsakliga område. I andra&lt;br&gt;stycket erinras om skyldigheten enligt 9 kap. 4 § NML för den som&lt;br&gt;säljer en fastighet att i vissa fall utfärda intyg till köparen om sin egen&lt;br&gt;återförda och inbetalda ingående skatt. Skyldigheten gäller för sådan&lt;br&gt;säljare som är skattskyldig för skattepliktig fastighetsupplåtelse enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § andra stycket NML. Motsvarande bestämmelse i ML finns i&lt;br&gt;16 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 17 § NML anges vad som avses med &amp;quot;jämförlig handling&amp;quot; i&lt;br&gt;uttrycket faktura eller jämförlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar den nuvarande faktureringsskyldigheten enligt&lt;br&gt;16 § första stycket första meningen och fjärde stycket ML. I förhållande&lt;br&gt;till ML har gjorts vissa förtydliganden. I 3 och 4 §§ anges undantagen&lt;br&gt;från denna faktureringsskyldighet. I 5 § anges vad fakturorna skall&lt;br&gt;innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktureringsskyldigheten fyller en dubbel funktion genom att dels ge&lt;br&gt;underlag för kontroll av skattskyldighetens fullgörande dels tillhandahålla&lt;br&gt;förvärvaren den dokumentation som krävs för att styrka rätten till avdrag&lt;br&gt;för ingående skatt eller återbetalning av sådan skatt (jfr 8 kap. 17-19 §§&lt;br&gt;och 10 kap. 14 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig enligt förslaget är den som är skyldig att betala mervär-&lt;br&gt;desskatt. I motsats till ML innefattas således även den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skatt för införsel. Bestämmelsen är därför utformad så att den inte&lt;br&gt;omfattar sådana skattskyldiga utan endast den som är skattskyldig för&lt;br&gt;omsättning. Då avsikten är att bestämmelsen inte heller skall omfatta&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 NML för förvärv av&lt;br&gt;vissa tjänster med utländsk anknytning föreslås att ett tillägg görs i&lt;br&gt;förhållande till utredningsförslaget så att det klart framgår att fakture-&lt;br&gt;ringsskyldigheten inte avser förvärvaren i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är också tillämplig vid uttag. Som framgår av 7 kap. 3 §&lt;br&gt;NML utgör marknadsvärdet beskattningsunderlag vid uttag. Beskattnings-&lt;br&gt;underlaget beräknas vid försäljning till underpris som ersättningen med&lt;br&gt;tillägg för skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen (jfr&lt;br&gt;specialmotiveringen till 2 kap. 2-6 §§ NML). I den del uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen avser ersättning gäller faktureringsskyldigheten som vanligt. Detta&lt;br&gt;är uppenbarligen innebörden även av bestämmelsen i ML och har&lt;br&gt;förtydligats i förslagets punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild bestämmelse i punkt 2 har jämfört med ML föreskrivits&lt;br&gt;faktureringsskyldighet även för förskotts- och a conto-betalningar med&lt;br&gt;hänvisning till att skattskyldighet och avdragsrätt uppstår redan vid&lt;br&gt;sådana transaktioner (jfr 1 kap. 3 § NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktureringsskyldigheten enligt 2 § gäller även om köparen inte begär&lt;br&gt;någon faktura eller därmed jämförlig handling. Det överensstämmer med&lt;br&gt;nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna paragrafen innebär emellertid, liksom enligt ML,&lt;br&gt;att köparens begäran i två fall är en förutsättning för faktureringsskyldig-&lt;br&gt;heten. Det ena fallet gäller omsättning av varor eller tjänster i detalj-&lt;br&gt;handel m.m. enligt 8 kap. 17 § andra stycket NML (jfr 16 § andra&lt;br&gt;stycket ML och prop. 1989/90:111 s. 99, 103 f. och 201). Det andra&lt;br&gt;fallet är sådan försäljning av fastighet som anges i 2 § 3 (jfr 16 § fjärde&lt;br&gt;stycket ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär således att den skattskyldige Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;aldrig är faktureringsskyldig vid försäljning i detaljhandel, verksamhet&lt;br&gt;som avser person- eller godsbefordran eller annan verksamhet inom&lt;br&gt;vilken ersättningen kvitteras på jämförligt sätt då ersättningen för&lt;br&gt;omsättningen understiger 200 kr. I sådana fall behöver nämligen förvär-&lt;br&gt;varen inte någon faktura för styrkande av sin avdragsrätt (jfr första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 17 § ML och 8 kap. 17 § andra stycket&lt;br&gt;NML). Bestämmelsen är tillämplig även på sådan varubefordran som sker&lt;br&gt;mot frankeringsmärke eller liknande kvitto (jfr specialmotiveringen till 8&lt;br&gt;kap. 17 § andra stycket NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf görs två undantag från den faktureringsskyldighet som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §. Båda undantagen gäller oavsett om köparen begär&lt;br&gt;faktura eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 gäller omsättning för vilken avräkning mellan köpare och&lt;br&gt;säljare görs enligt avräkningsnota som upprättas av köparen. Detta&lt;br&gt;undantag överensstämmer med 16 § andra stycket ML. 1 den föreslagna&lt;br&gt;6 § finns föreskrifter om att köparen i sådana fall skall lämna vissa upp-&lt;br&gt;gifter i avräkningsnotan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsnotor förekommer bl.a. i de branscher där köparen själv&lt;br&gt;väger in, mäter eller klassificerar den inköpta varan, t.ex. när jordbrukets&lt;br&gt;producentkooperativa företag gör inköp från medlemmar av spannmål,&lt;br&gt;mjölk, slaktdjur, skogsprodukter m.m. Avräkningsnotor förekommer&lt;br&gt;även när skrothandlare gör uppköp från privatpersoner eller företag&lt;br&gt;(RSV:s Handledning 1993 s. 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 gäller förskotts- och a conto-betalningar för byggnads- eller an-&lt;br&gt;läggningsentreprenader och vissa därmed jämställda varuleveranser.&lt;br&gt;Undantaget motsvarar i viss mån 16 § sista stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § sista stycket ML får den som uppbär betalning i förskott&lt;br&gt;eller a conto för byggnads- eller anläggningsentreprenad utfärda faktura&lt;br&gt;eller därmed jämförlig handling utvisande skattens belopp först när&lt;br&gt;redovisningsskyldighet inträder enligt 5 b § tredje stycket ML dvs. senast&lt;br&gt;två månader efter slutbesiktning eller därmed jämförlig åtgärd. Be-&lt;br&gt;stämmelsen synes dock inte ha tillämpats enligt sin ordalydelse. I RSV&lt;br&gt;Im 1984:2 (avsnitt 7.6) sägs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om ett byggföretag ändå utfärdar en mervärdeskattebärande a conto&lt;br&gt;faktura bör byggföretaget bli redovisningsskyldigt för skatten på fakturan&lt;br&gt;i samma period som betalningen uppbärs. För den som mottagit en a&lt;br&gt;conto faktura inträder avdragsrätten för ingående skatt endast om mervär-&lt;br&gt;deskatt påförs i a conto fakturan. Avdrag medges den period då betalning&lt;br&gt;erläggs.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillämpning som Riksskatteverket förordat kan i princip anses vara&lt;br&gt;ändamålsenlig. De föreslagna redovisningsbestämmelsema, 13 kap. 14&lt;br&gt;och 20 §§ NML, har utformats med beaktande av detta. Bestämmelsen&lt;br&gt;i punkt 2 i den nu behandlade paragrafen innebär följande i förening med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsbestämmelsema. Om entreprenören begär förskott men inte&lt;br&gt;utfärdar en sådan faktura som avses i detta kapitel, behöver han redovisa&lt;br&gt;den utgående skatten först den redovisningsperiod som anges i 13 kap.&lt;br&gt;14 § första stycket första meningen NML, dvs. den redovisningsperiod&lt;br&gt;som infaller två månader efter slutbesiktning eller därmed jämförlig&lt;br&gt;åtgärd. Han blir då skyldig enligt 2 § att utfärda en momsbärande&lt;br&gt;faktura. Byggherren får göra avdrag den redovisningsperiod som gäller&lt;br&gt;för annan ingående skatt än sådan som är hänförlig till förskotts- eller a&lt;br&gt;conto-betalningar. Om entreprenören begär förskott och utfärdar en sådan&lt;br&gt;faktura som avses i kapitlet, skall han redovisa sin utgående skatt den&lt;br&gt;redovisningsperiod som gäller för annan utgående skatt än sådan som&lt;br&gt;hänför sig till förskottsbetalningar. Byggherren får göra avdrag för&lt;br&gt;förskottsbetalningen den redovisningsperiod som infaller då betalningen&lt;br&gt;görs (13 kap. 20 § NML). Om fakturan erhålls efter betalningen, får&lt;br&gt;avdrag dock göras först den redovisningsperiod som infaller då fakturan&lt;br&gt;erhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 16 § första stycket andra meningen ML samt&lt;br&gt;första-tredje meningarna av anvisningarna till 16 § ML såvitt avser&lt;br&gt;fakturor och därmed jämförliga handlingar. Andra stycket motsvarar 16 §&lt;br&gt;fjärde stycket ML och nämnda anvisningar. Som exempel på &amp;quot;övrigt som&lt;br&gt;kan ha betydelse&amp;quot; enligt första stycket punkt 7 kan nämnas tidpunkten för&lt;br&gt;omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller de fall då en säljare enligt 4 § 1 är undantagen från&lt;br&gt;faktureringsskyldighet, dvs. då avräkning mellan köparen och säljaren&lt;br&gt;görs enligt avräkningsnota som upprättas av köparen. Genom den&lt;br&gt;paragraf som är aktuell här slås fast att det i stället ankommer på köparen&lt;br&gt;att i avräkningsnotan lämna de uppgifter som säljaren annars skulle ha&lt;br&gt;varit skyldig att lämna i en faktura eller därmed jämförlig handling.&lt;br&gt;Regleringen motsvarar innebörden av 16 § andra stycket ML samt an-&lt;br&gt;visningarna till denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar sista meningen i anvisningarna till 16 § ML (jfr&lt;br&gt;motsvarande krav i 8 kap. 18 § och 10 kap. 14 § NML för avdragsrätt&lt;br&gt;resp, återbetalningsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på utformningen av paragrafen har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 15 § tredje stycket andra och tredje meningarna&lt;br&gt;samt fjärde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med ML har regleringen avseende motpartens ställning av&lt;br&gt;skattskyldig utgått. Även en köpare som är återbetalningsberättigad bör&lt;br&gt;i och för sig omfattas av bestämmelsen. Därtill kommer att den grund-&lt;br&gt;läggande faktureringsskyldigheten inte är beroende av motpartens ställ-&lt;br&gt;ning. Skyldigheten i den nu aktuella bestämmelsen att utfärda kreditnota&lt;br&gt;eller jämförlig handling bör inte heller vara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till ML har utredningen föreslagit utförligare föreskrifter&lt;br&gt;om kreditnotans innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har framkommit syn-&lt;br&gt;punkter om att föreskrifterna var alltför detaljerade och skulle komma att&lt;br&gt;innebära svårigheter vid den praktiska hanteringen. Bestämmelsen har&lt;br&gt;därför modifierats i förhållande till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditnotor förekommer även i andra sammanhang än vid minskad&lt;br&gt;ersättning på grund av att priset i efterhand sätts ned. Så är fallet t.ex.&lt;br&gt;vid återgång av ett köp, när varan retumeras eller om köparen i efterhand&lt;br&gt;tillgodoförs återbäring eller bonus. För att all hantering av kreditnotor&lt;br&gt;skall omfattas föreslås i förhållande till utredningsförslaget ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke som motsvarar bestämmelsen i 15 § 4 st ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Beslutande myndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet är nytt i förhållande till utredningsförslaget. Till 1 och 2 §§ har&lt;br&gt;förts de bestämmelser i utredningsförslaget som rör vilken myndighet&lt;br&gt;som i olika frågor är behörig myndighet. Bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;finns i 20 kap. NML. Den föreslagna 3 § utgör en gemensam bestäm-&lt;br&gt;melse om ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första-tredje stycket motsvarar 41 § ML. 1 § fjärde stycket&lt;br&gt;motsvarar 28 § andra stycket och 29 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket motsvarar 76 b § andra stycket första meningen ML,&lt;br&gt;6 § första stycket förordningen (1972:833) om återbetalning av mervär-&lt;br&gt;deskatt i vissa fall och 15 § andra stycket första meningen i lagen&lt;br&gt;(1991:119) om återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket finns en erinran om de särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;beslutande myndighet som gäller för de fall den skattskyldige skall&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt i en allmän självdeklaration. Vid utformningen&lt;br&gt;av 2 § har beaktats de ändringar i 76 b § ML, 6 § 1972 års förordning&lt;br&gt;och 15 § 1991 års lag som genomfördes den 1 juli 1993 med anledning&lt;br&gt;av att Riksskatteverkets beskattningsavdelning i Ludvika överfördes till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs län, m.m. (prop. 1992/93:196, bet.&lt;br&gt;1992/93:SkU28, rskr. 1992/93:336, SFS 1993:465, 479 och 507).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på utformningen av 1 § första stycket och 2 §&lt;br&gt;första stycket har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § slås fast att bestämmelserna om skatt också är tillämpliga på Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;respitränta (16 kap. 12 § NML), anståndsränta (16 kap. 13 § NML),&lt;br&gt;restitutionsränta (16 kap. 15 § NML), dröjsmålsavgift (16 kap. 7 § NML)&lt;br&gt;och skattetillägg. Beträffande skattetillägg finns också särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser i 18 kap. NML. Paragrafen motsvarar 44 a § tredje stycket,&lt;br&gt;46 § fjärde stycket, 47 § femte stycket, 50 § fjärde stycket och 64 k §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Redovisning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att betala mervärdesskatt skall redovisa sin utgående&lt;br&gt;och ingående skatt i en deklaration. I detta kapitel behandlas vilken skatt&lt;br&gt;som skall redovisas och frågor om när, dvs. för vilken redovisnings-&lt;br&gt;period, den utgående resp, ingående mervärdesskatten skall redovisas. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. finns bestämmelser om vilka tidsperioder som utgör redovis-&lt;br&gt;ningsperioder, om registreringsskyldighet och om skyldighet att lämna&lt;br&gt;deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1991 gäller att alla som är skattskyldiga till&lt;br&gt;mervärdesskatt skall oberoende av årsredovisningens storlek alltid&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt (prop. 1989/90:111 s. 132). Tidigare gällde att&lt;br&gt;den som var skattskyldig till mervärdesskatt men som inte hade en&lt;br&gt;omsättning som översteg 30 000 kr per år normalt inte var redovisnings-&lt;br&gt;skyldig. Genom att nu samtliga skattskyldiga i princip också är redovis-&lt;br&gt;ningsskyldiga har begreppet redovisningsskyldighet som självständigt&lt;br&gt;begrepp i förhållande till en viss beloppsgräns försvunnit. Begreppet&lt;br&gt;anger numer endast att skyldighet föreligger att redovisa den utgående&lt;br&gt;och ingående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta bestämmelserna har ändrats redaktionellt i förhållande till&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i ML. Detta anmärks inte särskilt i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till resp, paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås skyldigheten att redovisa skatten fast. Till skillnad från&lt;br&gt;ML avses med skattskyldig även den som är skyldig att betala skatt på&lt;br&gt;grund av införsel av varor. På grund av detta föreskrivs särskilt att —&lt;br&gt;liksom enligt nuvarande ordning — en sådan skattskyldig skall redovisa&lt;br&gt;den utgående skatten för införseln i den ordning som gäller för tull. Den&lt;br&gt;som enligt 8 kap. NML har avdragsrätt för sådan ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till införsel skall dock redovisa avdraget enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsskyldigheten kommer i ML närmast till uttryck i 21 §&lt;br&gt;första meningen och 22 § första stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges en hänvisning till 14 kap. NML där det bl.a. finns&lt;br&gt;bestämmelser om skyldigheten att lämna särskild deklaration eller allmän&lt;br&gt;självdeklaration och om deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall göras för varje verksamhet för sig. Begreppet&lt;br&gt;verksamhet behandlas i 1 kap. 7 § och 4 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 5 § första stycket och 15 § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § ML. Bestämmelsen har anpassats till att det&lt;br&gt;enligt förslaget inte finns skattskyldiga som inte är skyldiga att redovisa&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller huvudregeln för när den utgående skatten skall&lt;br&gt;redovisas. Paragrafen motsvarar 5 a § första stycket första meningen ML&lt;br&gt;(prop. 1978/79:141 s. 42 f. och bet. 1978/79:SkU52 s. 40 f.). Huvud-&lt;br&gt;regeln för redovisningen av den ingående skatten återfinns i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i ML inträder redovisningsskyldighet när affärshän-&lt;br&gt;delse, genom vilken skattskyldighet har inträtt, enligt god redovisningssed&lt;br&gt;bokförts eller borde ha bokförts, om inte annat följer av vissa angivna&lt;br&gt;bestämmelser. Denna huvudregel i ML innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utgående skatten skall redovisas enligt bokföringsmässiga grunder.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta finns i 8 § bokföringslagen (1976:125) och 6 §&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141). Bokföringsnämnden har utfärdat&lt;br&gt;rekommendationer om vad som enligt bokföringslagen bör anses vara god&lt;br&gt;redovisningssed när det gäller bokföring av fakturor (BFN R 6; jfr även&lt;br&gt;nämndens uttalande BFN U 1990:2). Riksskatteverket har utfärdat rekom-&lt;br&gt;mendationer om bl.a. redovisningen av mervärdesskatt med hänsyn till&lt;br&gt;de bokföringsmässiga principerna (RSV Im 1984:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för bokföringslagen och jordbruksbokföringslagen är att&lt;br&gt;kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast nästa arbetsdag&lt;br&gt;(kassabokföring). Tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde är då&lt;br&gt;alltså knuten till själva betalningen. För andra affärshändelser än kontanta&lt;br&gt;in- och utbetalningar gäller att de skall bokföras så snart det kan ske.&lt;br&gt;Bokföringen av fordringar och skulder skall göras antingen enligt den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. faktureringsmetoden eller enligt den s.k. bokslutsmetoden (kontant- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;metoden). I det följande behandlas regelsystemet närmare först med&lt;br&gt;utgånspunkt från bokföringslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bokföringsnämndens rekommendationer framgår att bokföring enligt&lt;br&gt;faktureringsmetoden kan ske på två sätt. Det ena är att utgående och in-&lt;br&gt;kommande fakturor bokförs löpande i grundbokföringen och på huvud-&lt;br&gt;bokföringens konton för kundfordringar resp, leverantörsskulder samt&lt;br&gt;dessutom i eventuell reskontra. Det andra sättet är att utgående och&lt;br&gt;inkommande fakturor bokförs löpande i separata förteckningar. Dessa&lt;br&gt;utgör då grundbokföring och skall innehålla de uppgifter som krävs av&lt;br&gt;en grundbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bokföringsnämndens rekommendationer framgår vidare att vid&lt;br&gt;bokföring enligt bokslutsmetoden grundbokförs obetalda fakturor inte&lt;br&gt;löpande under året. Först när en faktura betalas bokförs den i grundbok-&lt;br&gt;föringen och huvudbokföringen. Vid räkenskapsårets utgång skall&lt;br&gt;samtliga då obetalda fakturor förtecknas och bokföras. En sådan&lt;br&gt;förteckning skall utformas så att den motsvarar kraven på grundbokför-&lt;br&gt;ingens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpat på redovisningen av utgående mervärdesskatt innebär det som&lt;br&gt;nu sagts följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktureringsmetoden medför att den skattskyldige skall i sin deklaration&lt;br&gt;för en viss redovisningsperiod ta upp inte bara den utgående skatten på&lt;br&gt;kontanta betalningar som han tagit emot. Han skall ta upp även den&lt;br&gt;utgående skatt som hänför sig till fakturor som löpande enligt god&lt;br&gt;redovisningssed bokförts eller noterats i grundbokföringen eller i för-&lt;br&gt;teckningar under redovisningsperioden. Har denna bokföring inte gjorts&lt;br&gt;enligt god redovisningssed, skall skatten i stället tas upp i deklarationen&lt;br&gt;för den redovisningsperiod som fakturorna enligt god redovisningssed&lt;br&gt;borde ha hänförts till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokslutsmetoden medför att den skattskyldige skall i sin deklaration för&lt;br&gt;en viss redovisningsperiod ta upp den utgående skatten på de betalningar&lt;br&gt;som kommer honom till godo denna period. Mervärdesskatt på obetalda&lt;br&gt;fakturor skall alltså redovisas först när de har betalats. Om de alltjämt är&lt;br&gt;obetalda vid beskattningsårets utgång, skall den skattskyldige dock ta upp&lt;br&gt;den mervärdesskatt som belöper på dem i deklarationen för den&lt;br&gt;redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § bokföringslagen framgår att bokföringen som huvudregel skall&lt;br&gt;göras enligt faktureringsmetoden. Den andra metoden, bokslutsmetoden,&lt;br&gt;får enligt nämnda paragraf tillämpas om endast ett mindre antal fakturor&lt;br&gt;eller andra fordringshandlingar förekommer i rörelsen och fordringarna&lt;br&gt;eller skulderna enligt dessa verifikationer inte uppgår till avsevärda&lt;br&gt;belopp, allt under förutsättning att bokföring enligt bokslutsmetoden är&lt;br&gt;förenlig med god redovisningssed. Bokföringsnämnden har i nämnda&lt;br&gt;rekommendationer angett att bokslutsmetoden enligt nämndens mening får&lt;br&gt;tillämpas av näringsidkare vars årliga bruttoomsättningssumma exkl.&lt;br&gt;mervärdesskatt normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20&lt;br&gt;gånger basbeloppet för den sista månaden av föregående räkenskapsår.&lt;br&gt;Enligt rekommendationerna får även andra näringsidkare dock använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokslutsmetoden om det i rörelsen endast förekommer ett fåtal fakturor&lt;br&gt;som sammanlagt inte uppgår till större belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § jordbruksbokföringslagen skall fordringar och skulder&lt;br&gt;bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan fordringshandling&lt;br&gt;utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god&lt;br&gt;affärssed. Bokföring av fordringar och skulder får dock dröja tills&lt;br&gt;betalning sker, under förutsättning att verifikationerna för obetalda&lt;br&gt;fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande&lt;br&gt;överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall&lt;br&gt;dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. Bestämmel-&lt;br&gt;serna motsvarar således faktureringsmetoden resp, bokslutsmetoden enligt&lt;br&gt;bokföringslagen. Vad som sagts om tilllämpningen av ML:s redovis-&lt;br&gt;ningsbestämmelser vid sådan bokföring har därför motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning vid bokföring enligt jordbruksbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sagts innebär att redan enligt huvudregeln om redovisning&lt;br&gt;enligt god redovisningssed får många skattskyldiga redovisa skatten enligt&lt;br&gt;bokslutsmetoden. Vid avbetalningsköp med återtagandeförbehåll mellan&lt;br&gt;näringsidkare gäller dock, enligt vad som är närmare föreskrivet i 5 a §&lt;br&gt;tredje stycket ML (9 § i förevarande kapitel), att skatten alltid skall&lt;br&gt;redovisas den redovisningsperiod då faktura eller motsvarande handling&lt;br&gt;enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde ha utfärdats. Det&lt;br&gt;gäller såväl dem som redovisar enligt bokslutsmetoden som dem som&lt;br&gt;redovisar enligt faktureringsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 8 § behandlas möjligheten för den som bokför&lt;br&gt;affärshändelserna enligt faktureringsmetoden att få redovisa mervärdes-&lt;br&gt;skatten enligt bokslutsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i ML angående redovisningen av utgående skatt, 5 a §&lt;br&gt;första stycket första meningen, motsvaras av 17 § tredje stycket första&lt;br&gt;meningen angående redovisningen av ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i 6 § avses i sak överensstämma med 5 a §&lt;br&gt;första stycket första meningen ML. Paragrafen har anpassats till ut-&lt;br&gt;formningen av bestämmelserna om skattskyldigheten och dess inträde,&lt;br&gt;1 kap. 1, 2 och 3 §§ NML. Som tidigare nämnts finns huvudregeln när&lt;br&gt;det gäller redovisningen av ingående skatt i den föreslagna 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 § är utformad så att den endast gäller sådan utgående&lt;br&gt;skatt som skall betalas till staten av dem som omsätter varor eller&lt;br&gt;tjänster, dvs. skattskyldiga enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 NML, och&lt;br&gt;av dem som förvärvar vissa slag av tjänster, dvs. skattskyldiga enligt 1&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket 2 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kapitlets 1 § framgår att den som är skattskyldig för införsel av&lt;br&gt;varor (dvs. enligt 1 kap. 2 § första stycket 3) skall redovisa sin utgående&lt;br&gt;skatt i den ordning som gäller för tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl punkt 1 som punkt 2 är utformad så att det avgörande är under&lt;br&gt;vilken redovisningsperiod omsättningen resp, förvärvet enligt god&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed skall bokföras. Av god redovisningssed torde regel- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;mässigt följa att förskotts- och a conto-betalningar skall bokföras då de&lt;br&gt;uppbärs av den som omsätter resp, betalas av den som förvärvar något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip bör liksom enligt nuvarande ordning alltid tillämpas när&lt;br&gt;det gäller mervärdesskatt. För att undvika varje oklarhet om detta i&lt;br&gt;mervärdesskattesammanhang föreslås en uttrycklig bestämmelse av denna&lt;br&gt;innebörd i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att den som inte är bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall&lt;br&gt;redovisa sin utgående skatt den redovisningsperiod då skattskyldigheten&lt;br&gt;har inträtt. Paragrafen motsvarar 5 a § första stycket andra meningen ML&lt;br&gt;(prop. 1978/79:141 s. 42 f., bet. 1978/79:SkU52 s. 40 f. och prop.&lt;br&gt;1980/81:70 s. 27). När skattskyldigheten har inträtt bestäms i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att en skattskyldig, som bokför sina affärshändelser&lt;br&gt;med tillämpning av faktureringsmetoden, kan få tillstånd av skattemyn-&lt;br&gt;digheten att trots det redovisa mervärdesskatten enligt bokslutsmetoden.&lt;br&gt;Innebörden av dessa bokförings- och redovisningsmetoder har behandlats&lt;br&gt;i specialmotiveringen till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna paragrafen motsvarar 5 a § andra stycket ML&lt;br&gt;(prop. 1978/79:141 s. 42 f., bet. 1978/79:SkU52 s. 40 f., prop.&lt;br&gt;1983/84:75 och bet. 1983/84:SkU19 s. 10 och 12 f.; anm: genom&lt;br&gt;ändringar i SFS 1986:1289 och 1990:330 har ordet &amp;quot;länsstyrelsen&amp;quot; bytts&lt;br&gt;ut mot &amp;quot;länsskattemyndigheten&amp;quot; som i sin tur bytts ut mot &amp;quot;skattemyndig-&lt;br&gt;heten&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § ML anges följande. &amp;quot;Vid tillhandahållande mot kredit kan&lt;br&gt;skattemyndigheten, när principerna för den skattskyldiges bokföring&lt;br&gt;föranleder det, medge att redovisningsskyldigheten för annan fordran än&lt;br&gt;sådan som avses i tredje stycket (anm: vissa avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare) inträder först vid beskattningsårets utgång, dock senast när&lt;br&gt;betalning inflyter eller fordringen diskonteras eller överlåts.''&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse kan alltså skattemyndigheten lämna ett med-&lt;br&gt;givande endast om &amp;quot;principerna för den skattskyldiges bokföring&lt;br&gt;föranleder det&amp;quot;. Riksskatteverket har utfärdat rekommendationer som&lt;br&gt;berör bestämmelsen i denna del (RSV Im 1984:2, särskilt avsnitt 4.3.1&lt;br&gt;och 5). Enligt dessa rekommendationer kan skattemyndigheten lämna sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande om den skattskyldige i sin bokföring löpande noterar in- och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;utgående fakturor i förteckningar men inte avslutar förteckningarna på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de utgör ett tillförlitligt underlag för redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt enligt faktureringsmetoden. Det rör sig alltså om sådana&lt;br&gt;skattskyldiga som bokför sina fordringar och skulder enligt fakturerings-&lt;br&gt;metoden och som därför enligt huvudregeln (5 a § första stycket första&lt;br&gt;meningen ML resp. 6 § i förslaget) skulle ha redovisat även mervärdes-&lt;br&gt;skatten på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § tredje stycket andra meningen ML finns en särskild bestämmelse&lt;br&gt;om senarelagd redovisning av ingående skatt för den som enligt 5 a §&lt;br&gt;andra stycket har medgetts senareläggning av den utgående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har utformats i nära överensstämmelse med bestämmelsen i&lt;br&gt;ML. Bestämmelsen har dock utformats så att det framgår att tillstånd till&lt;br&gt;att använda bokslutsmetoden behövs endast för den som skall bokföra&lt;br&gt;sina fordringar och skulder enligt faktureringsmetoden. I enlighet med&lt;br&gt;hur bestämmelsen i ML har tillämpats innebär det att inget tillstånd&lt;br&gt;behövs för den som i enlighet med bokföringsbestämmelsema bokför sina&lt;br&gt;fordringar och skulder enligt bokslutsmetoden. Att han både får och skall&lt;br&gt;tillämpa denna metod även då han redovisar mervärdesskatten följer&lt;br&gt;direkt av den föreslagna 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller också en bestämmelse som preciserar när tillstånd&lt;br&gt;får lämnas. Bestämmelsen överensstämmer med hur bestämmelsen i ML&lt;br&gt;har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 18 § finns en bestämmelse om senarelagd redovisning&lt;br&gt;av den ingående skatten för den som enligt den här behandlade paragra-&lt;br&gt;fen har medgetts senareläggning av redovisningen av den utgående&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall den utgående skatten på vissa fordringar alltid&lt;br&gt;redovisas i deklarationen för den redovisningsperiod då fakturan eller&lt;br&gt;motsvarande handling enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde&lt;br&gt;ha utfärdats. Paragrafen gäller sådana fordringar på betalning för varor&lt;br&gt;som den skattskyldige har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt&lt;br&gt;lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 a § tredje stycket ML (prop. 1983/84:75 s. 15&lt;br&gt;och bet. 1983/84:SkU19 s. 10 och 12 f.). Syftet med den bestämmelsen&lt;br&gt;är att redovisningsskyldighet vid avbetalningsaffärer mellan näringsidkare&lt;br&gt;alltid skall göras i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken&lt;br&gt;varan har levererats. Detta gäller alltså oavsett om den skattskyldige&lt;br&gt;tillämpar bokslutsmetoden eller faktureringsmetoden. Köparens redovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av den ingående skatten i de här aktuella fallen regleras genom 17 § Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;fjärde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i nära överensstämmelse med bestämmel-&lt;br&gt;sen i ML. För att markera att regeln är tillämplig oavsett vilken&lt;br&gt;bokförings-och redovisningsmetod som den skattskyldige tillämpar, har&lt;br&gt;angetts att skatten alltid skall redovisas på det sätt som anges. Köparens&lt;br&gt;redovisning av sin ingående skatt regleras i den föreslagna 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 a § sista stycket första meningen ML (prop.&lt;br&gt;1978/79:141 s. 57). Genom paragrafen regleras redovisningsskyldigheten&lt;br&gt;såvitt avser en konkursgäldenär och dennes konkursbo. Av 6 kap. 3 §&lt;br&gt;NML framgår att konkursboet är skattskyldigt för tiden efter det att&lt;br&gt;gäldenären försatts i konkurs. Det är således konkursgäldenären som skall&lt;br&gt;redovisa den utgående skatt som hänför sig till omsättning för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet har inträtt före försättandet i konkurs. Tidpunkten för&lt;br&gt;skattskyldighetens inträde framgår av 1 kap. 3 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbestämmelsema innebär i princip, att den som försätts i&lt;br&gt;konkurs skall avsluta sin redovisning per konkursdagen. I paragrafen&lt;br&gt;föreskrivs att redovisningen skall göras för den redovisningsperiod under&lt;br&gt;vilken konkursbeslutet meddelades om han inte varit skyldig att redovisa&lt;br&gt;skatten för en tidigare redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande avdragsbestämmelse för ingående skatt finns i kapitlets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i ML &amp;quot;inträder redovisningsskyldighet för&lt;br&gt;konkursgäldenären för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men&lt;br&gt;ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet&amp;quot;. Uttrycket&lt;br&gt;affärshändelser syftar inte bara på förut nämnda omsättning utan även&lt;br&gt;följdhändelser till denna omsättning, exempelvis att rabatt på fordran för&lt;br&gt;omsättningen lämnas efter konkursutbrottet eller att förlust på fordringen&lt;br&gt;uppkommer efter den tidpunkten. Sådana affärshändelser kan ge efter-&lt;br&gt;verkningar långt efter konkursutbrottet. Redovisningen av dessa&lt;br&gt;ankommer dock ändå på konkursgäldenären, inte på konkursboet. Detta&lt;br&gt;regleras i förslaget genom 24 och 25 §§. En erinran om detta finns i&lt;br&gt;andra stycket i förevarande paragraf. Huruvida redovisningsskyldigheten&lt;br&gt;för den utgående skatten ankommer på konkursgäldenären eller på&lt;br&gt;konkursboet är avgörande för skattefordringens ställning i konkursen. I&lt;br&gt;det första fallet är skattefordringen en konkursfordran, i det andra fallet&lt;br&gt;en massafordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 a § sista stycket sista meningen ML (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:141 s. 56 f.) och reglerar redovisningsskyldigheten för den som&lt;br&gt;överlåtit en verksamhet (eller del av den).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har övertagit en verksamhet är han skattskyldig för Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;omsättning i verksamheten för tiden efter övertagandet. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse om detta har i enlighet med vad Lagrådet förordat inte&lt;br&gt;ansetts behövlig (se specialmotiveringen till 6 kap. NML). I den nu&lt;br&gt;aktuella paragrafen föreskrivs att den tidigare ägaren skall redovisa den&lt;br&gt;utgående skatt som hänför sig till omsättning för vilken skattskyldighet&lt;br&gt;inträtt före övertagandet. När skattskyldigheten skall anses ha inträtt&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 3 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avses ha samma innebörd som bestämmelsen i ML. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har i sina rekommendationer angående fordringar och&lt;br&gt;skulder i verksamheten, RSV Im 1984:2 (avsnitt 7.1), uttalat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Överlåtelse av en verksamhet är den sista affärshändelsen i verksam-&lt;br&gt;heten. 1 samband med överlåtelsen upprättar säljaren bokslut. Enligt&lt;br&gt;bokföringslagens bestämmelser skall obetalda fakturor därvid bokföras.&lt;br&gt;Skatt på vid tidpunkten för överlåtelsen obetalda fakturor, för vilka&lt;br&gt;redovisningsskyldighet inte tidigare inträtt, bör redovisas av säljaren i&lt;br&gt;deklarationen för den redovisningsperiod under vilken överlåtelsen sker.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget korresponderar även med vad som, i överensstämmelse med&lt;br&gt;nuvarande ordning, föreslås beträffande avdragsrätten för ingående skatt.&lt;br&gt;I 8 kap. 4 § första stycket 1 NML anges att övertagaren har rätt att göra&lt;br&gt;avdrag för den ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens&lt;br&gt;förvärv för verksamheten och som denne vid betalning skulle haft&lt;br&gt;avdragsrätt för. Någon särskild redovisningsbestämmelse för detta&lt;br&gt;föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 a § sista stycket sista meningen ML är övertagaren &amp;quot;redovis-&lt;br&gt;ningsskyldig för affärshändelser som inträffar efter övertagandet, i den&lt;br&gt;mån redovisningsskyldighet ej har inträtt för den tidigare ägaren&amp;quot;. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som är fallet i den föreslagna bestämmelsen finns det&lt;br&gt;i ML alltså ingen hänvisning till skattskyldighetens inträde. En sådan&lt;br&gt;hänvisning är emellertid konsekvent med hänsyn till skattskyldighetens&lt;br&gt;materiella innebörd enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid innefattar uttrycket &amp;quot;affärshändelser&amp;quot; i ML även följdhän-&lt;br&gt;delser till omsättningen. Det kan gälla utgivande av bonus som den&lt;br&gt;tidigare ägaren utfäst men som utgetts först efter övertagandet. Det kan&lt;br&gt;också gälla kundförluster som hänför sig till övertagna fordringar men&lt;br&gt;som uppkommer först efter övertagandet. I alla dessa fall får beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget för den tidigare ägarens utgående skatt minskas enligt 7&lt;br&gt;kap. 6 § NML och skatten minskas i motsvarande mån. Formuleringen&lt;br&gt;i ML innebär att denna avdragsrätt tillkommer övertagaren. Detta&lt;br&gt;regleras i förslaget genom 24 och 25 §§. I förevarande paragrafs andra&lt;br&gt;stycke finns en erinran om dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 b § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 b § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 b § tredje stycket ML. Paragrafen har behandlats&lt;br&gt;i specialmotiveringen till 11 kap. 4 § 2 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § sista stycket ML. Paragrafen ger den&lt;br&gt;skattskyldige frihet att välja den i paragrafen angivna redovisnings-&lt;br&gt;perioden i stället för den period som annars hade följt av de andra&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget avser bestämmelsen även motorcyklar.&lt;br&gt;Detta är en följd av den föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 6 § 2 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller huvudregeln för när den ingående skatten skall&lt;br&gt;redovisas. Paragrafen motsvarar 17 § tredje stycket första och tredje&lt;br&gt;meningen ML (prop. 1978/79:141 s. 56 och prop. 1989/90:111 s. 202).&lt;br&gt;Den föreslagna paragrafen är uppbyggd på motsvarande sätt som&lt;br&gt;huvudregeln för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt, 6 §.&lt;br&gt;Gemensamt för bestämmelserna är att en skattskyldig skall redovisa&lt;br&gt;skatten (ut- resp, ingående) den redovisningsperiod under vilken han&lt;br&gt;enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört trans-&lt;br&gt;aktionen. Innebörden av begreppet god redovisningssed har behandlats i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 6 §. Vad som sägs där om redovisningen av&lt;br&gt;utgående skatt har motsvarande tillämpning på redovisning av ingående&lt;br&gt;skatt enligt förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från 6 § reglerar denna paragraf även skatten för införsel&lt;br&gt;till landet. Av 1 § framgår att det endast är den utgående skatten för&lt;br&gt;införsel som skall redovisas i den ordning som gäller för tull. Den&lt;br&gt;påförda skatten är även att anse som ingående skatt och får dras av enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 och 3 §§ NML. I den här behandlade paragrafen finns reglerat&lt;br&gt;under vilken redovisningsperiod skatten skall dras av. Skatten skall dras&lt;br&gt;av den redovisningsperiod under vilken den som för in varan enligt god&lt;br&gt;redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört införseln. Av 23 §&lt;br&gt;framgår emellertid att skatten tidigast får dras av den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken den skattskyldige har tagit emot en av tullverket utfärdad&lt;br&gt;tullräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny i förhållande till ML men avses överensstämma med&lt;br&gt;nuvarande ordning. Paragrafen korresponderar med den föreslagna 7 §&lt;br&gt;angående redovisningen av utgående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § tredje stycket andra meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § fjärde stycket ML. Paragrafen korresponderar&lt;br&gt;med 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § tredje stycket tredje meningen ML. Vad som&lt;br&gt;i ML sägs om byggnads- och anläggningsentreprenader har genom hän-&lt;br&gt;visningen till den föreslagna 14 § kommit att omfatta även sådana&lt;br&gt;varuleveranser som i ML jämställs med nämnda entreprenader när det&lt;br&gt;gäller den utgående mervärdesskatten. De här aktuella paragrafen har&lt;br&gt;behandlats i specialmotiveringen till 11 kap. 4 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar konkurssituationen, motsvarar 17 § tredje&lt;br&gt;stycket fjärde meningen ML. Avdragsrätten för den i paragrafen angivna&lt;br&gt;ingående skatten tillkommer konkursgäldenären, inte konkursboet. Detta&lt;br&gt;gäller även om betalningen för förvärvet etc. görs av konkursboet.&lt;br&gt;Genom den föreslagna paragrafen slås fast att konkursgäldenärens avdrag&lt;br&gt;skall göras senast för redovisningsperioden som löpte när konkursbeslutet&lt;br&gt;meddelades. Denna ordning korresponderar med bestämmelsen om&lt;br&gt;redovisning av utgående skatt i 10 § och bestämmelserna i 24 och 25 §§&lt;br&gt;om ändring av den utgående skatten. Jfr specialmotiveringen till 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § femte stycket första meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen är att den som förvärvat en avverknings-&lt;br&gt;rätt har avdragsrätt för den ingående skatten först när och i den mån&lt;br&gt;betalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 4 § NML framgår att skattskyldighet vid upplåtelse av Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;avverkningsrätt i de fall betalningen delats upp på flera år, inträder i takt&lt;br&gt;med att betalning tas emot. Bestämmelsen i förevarande paragraf har&lt;br&gt;gjorts tillämplig på de fall som avses i 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § femte stycket andra meningen (prop. 1981/82:&lt;br&gt;201).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 och 25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 15 § andra stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;samt tredje och fjärde styckena ML. Paragraferna har behandlats i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 10 och 11 §§ och till 7 kap. 6 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar anvisningarna till 15 ML. (Jfr 7 kap. 6 §, 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket och 11 kap. 8 § NML samt specialmotiveringama till&lt;br&gt;dessa lagrum.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § åttonde och nionde styckena ML (jfr&lt;br&gt;specialmotiveringen till 10 kap. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § sjunde stycket ML. Paragrafen innehåller en&lt;br&gt;bestämmelse om redovisningsperioden vid återföring enligt 9 kap. 5 eller&lt;br&gt;6 § NML. Bestämmelsen har i enlighet med vad Lagrådet förordat&lt;br&gt;flyttats från 9 kap. till förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Registrering och deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de föreslagna bestämmelserna i 14 kap. kommenteras endast 1, 2,&lt;br&gt;11-13, 15, 16, 19, 23, 26, 29 och 30 §§ särskilt. Övriga bestämmelser&lt;br&gt;motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, bestämmelser i ML enligt&lt;br&gt;följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;br&gt;i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;br&gt;i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första meningen och 22 § första stycket&lt;br&gt;första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket tredje och fjärde meningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § sjätte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § tredje stycket första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § tredje stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § fjärde stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § sjätte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § anges i vilka fall skattemyndigheten skall registrera den som är&lt;br&gt;skattskyldig. I 2 § anges att den som enligt 1 § obligatoriskt skall&lt;br&gt;registreras skall anmäla sig för registrering. Paragraferna motsvarar 19 §&lt;br&gt;första och femte styckena ML och anvisningarna till den paragrafen&lt;br&gt;(prop. 1989/90:111 s. 132 f., 203, 215 och 313 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna 1 § första stycket 1 anges att skattemyndigheten&lt;br&gt;skall registrera den som bedriver verksamhet i vilken beskattnings-&lt;br&gt;underlagen för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga&lt;br&gt;200 000 kr. Vad som utgör beskattningsår framgår av 1 kap. 14 § NML.&lt;br&gt;Vad som utgör beskattningsunderlag framgår av 7 kap. NML. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlag kan endast avse sådan omsättning som medför skattskyldig-&lt;br&gt;het. Vid s.k. blandad omsättning skall således bortses från den om-&lt;br&gt;sättning som på grund av undantag från skatteplikt eller av annan orsak&lt;br&gt;inte medför skattskyldighet. Den här behandlade bestämmelsen omfattar&lt;br&gt;även beskattningsunderlagen för eventuell uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör särskilt uppmärksammas att beskattningsunderlaget för en om-&lt;br&gt;sättning inte innefattar mervärdesskattens andel av ersättningen eller&lt;br&gt;marknadsvärdet (jfr 7 kap. 2 och 3 §§ NML). Detta överensstämmer med&lt;br&gt;den innebörd 19 § ML har från och med den 1 januari 1992. I den&lt;br&gt;paragrafen föreskrivs nämligen att anmälan, och därmed registrering,&lt;br&gt;skall göras beträffande skattskyldig som bedriver verksamhet &amp;quot;i vilken&lt;br&gt;den skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor&amp;quot;. Fram till och med utgången av år 1991 var detta belopp Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;inklusive mervärdesskatt och därefter exklusive sådan skatt (jfr första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 14 § ML och punkt 6 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen /1990:576/ om ändring i ML). Från rättspolitiska&lt;br&gt;utgångspunkter torde den sistnämnda ordningen vara att föredra. Skälet&lt;br&gt;för detta är främst att olika skattesatser, vilka införts från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1991 (13 § ML), annars medför olika nivåer för registrering i&lt;br&gt;olika branscher, vilket inte kan anses sakligt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 1 § första stycket 3 anges att en skattskyldig som är&lt;br&gt;skyldig att ha en representant här i landet alltid skall registreras. Detta&lt;br&gt;anges inte uttryckligen i ML men får anses vara avsett med nuvarande&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken skattemyndighet som registreringen skall ske hos&lt;br&gt;regleras i förfarandebestämmelsema (23 §). Registrering enligt 1 § kan&lt;br&gt;inte göras med retroaktiv verkan (jfr RÅ 1987 ref. 115). Skattemyn-&lt;br&gt;digheten kan med stöd av 27 § förelägga någon att vid vite fullgöra sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. 13 § NML finns särskilda bestämmelser om registrering av&lt;br&gt;sådana näringsidkare som har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;NML. För att få en fullständig bild av registreringsskyldighetens&lt;br&gt;omfattning har i 1 § tredje stycket gjorts en hänvisning till bestämmelser-&lt;br&gt;na i 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 22 § tredje stycket första meningen ML samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena av anvisningarna till denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § anges till vilken skattemyndighet en skattskyldig skall lämna in&lt;br&gt;sin deklaration. Bestämmelsen i ML gäller endast den som är registrerad.&lt;br&gt;För ordningens skull har bestämmelsen gjorts tillämplig även på den som&lt;br&gt;inte är registrerad men som är skyldig att anmäla sig för registrering.&lt;br&gt;Även en sådan skattskyldig är nämligen skyldig att redovisa skatten i&lt;br&gt;särskild deklaration (jfr 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 och 13 §§ anges när deklarationen skall vara inlämnad. Be-&lt;br&gt;stämmelserna överensstämmer med ML. I ML (första stycket andra&lt;br&gt;meningen av anvisningarna till 22 §) finns en särskild bestämmelse för&lt;br&gt;sådana skattskyldiga som medgetts förkortad eller förlängd redovisnings-&lt;br&gt;period. Enligt den bestämmelsen skall deklarationen även i sådant fall&lt;br&gt;lämnas inom den för redovisningsperioden föreskrivna ordinarie tiden.&lt;br&gt;Förslaget innehåller en motsvarande bestämmelse om medgivande till&lt;br&gt;förkortad eller förlängd redovisningsperiod (10 §). Förslaget saknar&lt;br&gt;emellertid någon motsvarighet till ML:s bestämmelse om inlämnandetiden&lt;br&gt;i sådana fall. Vad som anges i den bestämmelsen får nämligen anses följa&lt;br&gt;av de här föreslagna allmänna bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 22 § tredje stycket andra meningen&lt;br&gt;ML i dess lydelse den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 6, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447, SFS 1993:772).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 23 § ML som innebär att den&lt;br&gt;som är skyldig att lämna en särskild deklaration men som inte har&lt;br&gt;fullgjort sin skyldighet kan föreläggas att deklarera. Enligt 22 § femte&lt;br&gt;stycket ML skall efter föreläggande en deklaration lämnas även av den&lt;br&gt;som inte är skyldig att lämna en särskild deklaration. Förslaget innehåller&lt;br&gt;inte någon motsvarighet till denna bestämmelse. Skyldigheten att lämna&lt;br&gt;en särskild deklaration gäller enligt såväl ML som förslaget (3 §) alltid&lt;br&gt;för den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering.&lt;br&gt;Den som underlåter detta kan med stöd av den paragraf som här&lt;br&gt;behandlas föreläggas vid vite att lämna deklaration. Föreläggandet att&lt;br&gt;lämna särskild deklaration gäller även förfluten tid. Vidare kan skatte-&lt;br&gt;myndigheten tvångsregistrera den anmälningsskyldige och på den grunden&lt;br&gt;förelägga honom att inge deklaration. Det bör observeras att registrering&lt;br&gt;inte kan avse förfluten tid (jfr specialmotiveringen till 1 och 2 §§). Det&lt;br&gt;bör vidare erinras om att skattemyndigheten enligt 19 § ML kan begära&lt;br&gt;uppgifter från näringsidkare, som inte har anmält sig för registrering, för&lt;br&gt;att avgöra om anmälningsplikt föreligger. En sådan begäran kan förenas&lt;br&gt;med ett vitesföreläggande enligt 20 § ML. Motsvarande möjligheter finns&lt;br&gt;genom bestämmelserna i 26 och 27 §§ i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § första stycket ML. Paragrafen bör på sätt&lt;br&gt;Lagrådet förordat anknyta till 23 § och har omformulerats i enlighet med&lt;br&gt;lagrådsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § första stycket och fjärde stycket första&lt;br&gt;meningen ML samt anvisningarna till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har bestämmelsen utformats så att&lt;br&gt;beslutsmyndigheten anges tydligare än i ML och lagrådsremissen. Detta&lt;br&gt;bör ske genom att de bestämmelser i remissförslagets 19 § som hänvisar&lt;br&gt;till den skattskyldiges resp, representantens hemortkommun förs över till&lt;br&gt;förevarande paragraf vilken även kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;reglerar de fall då hemortskommun saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har vidare i ett nytt tredje stycke tagits in en Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;bestämmelse om vad som avses med hemortskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § sista stycket ML. Bestämmelsen har om-&lt;br&gt;arbetats i förhållande till ML så att den utformats som en handlingsregel&lt;br&gt;för den enskilde. (Jfr 27 § samt 16 § och specialmotiveringen till den&lt;br&gt;paragrafen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 och 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna, som saknar uttrycklig motsvarighet i ML, korresponderar&lt;br&gt;med 5, 6 och 8 §§ angående särskild deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de föreslagna bestämmelserna i 15 kap. kommenteras endast 1, 2 och&lt;br&gt;20 §§ särskilt. Övriga bestämmelser motsvarar, med vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar, bestämmelser i ML enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § fjärde-sjätte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § sjunde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § åttonde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som skall förstås med beskattningsbeslut. Den&lt;br&gt;föreslagna definitionen har samma uppbyggnad som 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket taxeringslagen (1990:324). Paragrafen, som saknar motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ML, har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Därutöver har&lt;br&gt;vissa kategorier återföringsbeslut uttryckligen hänförts till beskattningsbe-&lt;br&gt;slut (jfr specialmotiveringen till 20 kap. 1 § NML). Någon ändring av&lt;br&gt;gällande rätt är dock inte avsedd härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har bestämmelserna om underlaget för&lt;br&gt;beskattningsbeslut och om skönsbeskattning flyttats från förevarande&lt;br&gt;paragraf till 20 § på sätt Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 32 § ML. Såsom Lagrådet påpekat innebär&lt;br&gt;regleringen att ett beslut alltid anses fattat beträffande varje skattskyldig.&lt;br&gt;Det betyder i sin tur att varje beslut om avvikelse från en deklaration&lt;br&gt;eller om skönsbeskattning i avsaknad av deklaration är att betrakta som&lt;br&gt;ett omprövningsbeslut och därmed kommer att omfattas av de tidsgränser&lt;br&gt;m.m. som gäller för sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om underlaget för ett beskattningsbeslut&lt;br&gt;och om skönsbeskattning. Paragrafen motsvarar 30 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med ML föreslog utredningen att en skönsbeskattning skulle&lt;br&gt;innefatta en uppskattning av såväl den utgående som den ingående&lt;br&gt;skattens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen avstyrkte bl.a. Riksskatteverket förslaget om&lt;br&gt;att både den utgående och den ingående skatten skulle bestämmas&lt;br&gt;skönsmässigt var för sig. Följande synpunkter lämnades. Förslaget&lt;br&gt;innebar en inte oväsentlig ökning av arbetsuppgifterna och kunde medföra&lt;br&gt;administrativa nackdelar exempelvis genom att en skattskyldig som&lt;br&gt;skönsbeskattas förklarar sig nöjd med den skönsmässigt åsatta ingående&lt;br&gt;skatten men begär omprövning av den skönsmässigt åsatta utgående&lt;br&gt;skatten. Vidare innebär de formkrav som uppställs i 8 kap. 17-18 §§ för&lt;br&gt;styrkande av ingående skatt att de som deklararerar missgynnas i&lt;br&gt;förhållande till en skattskyldig som inte deklarerar. Nu gällande rutiner&lt;br&gt;med skönsmässig fastställelse av skatt att betala — där en bedömning sker&lt;br&gt;utifrån branschspecifika förhållanden o.d. om vad som är rimligt och så&lt;br&gt;nära verkligheten som möjligt — borde därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till de hanteringsmässiga olägenheter som ut-&lt;br&gt;redningens förslag innebär för skatteadministrationen föreslås att&lt;br&gt;paragrafen får en lydelse som till sin innebörd överensstämmer med&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 30 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 8 kap. 5 § NML har berörts hur bestämmel- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;sen om skönsbeskattning förhåller sig till de särskilda bevisreglerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Betalning av skatt och återbetalning av skatt till skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i 16 kap. motsvarar, med vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar, bestämmelser i ML enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § andra stycket och 44 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § nionde och tionde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § första-tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § sjätte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 a § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § tredje stycket och 44 a § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 § första — tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har beaktats följande ändringar&lt;br&gt;i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar den 1 januari 1993 med anledning av det nya avgiftssystemet&lt;br&gt;vid försenade skattebetalningar som då infördes i uppbördslagen (prop.&lt;br&gt;1991/92:93 s. 89 f., 111 f., bet. 1991/92:SkU19, rskr. 1991/92:269, SFS&lt;br&gt;1992:627). Ändringarna innebar att bestämmelser infördes om ränta efter&lt;br&gt;mönster från uppbördslagen. Vidare infördes dröjsmålsavgift istället för&lt;br&gt;restavgift när mervärdesskatt beräknas skönsmässigt i avsaknad av&lt;br&gt;deklaration. Samtidigt slopades förseningsavgiften. Ändringarna berörde&lt;br&gt;bl.a. 42, 46, 47, 48 och 49 §§ ML. Vidare infördes de nya paragraferna,&lt;br&gt;44 a § och 50 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar den 1 juli 1993 i 42 § andra stycket och 44 § ML avseende&lt;br&gt;inbetalning av mervärdesskatt (prop. 1992/93:150 bil. 6, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447, SFS 1993:772).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar den 1 januari 1994 med anledning av prop. 1992/93:198 om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. (bet. 1992/93:SkU27, rskr.&lt;br&gt;1992/93:448, SFS 1993:898). Ändringarna innebar följdändringar i ML&lt;br&gt;med hänsyn till att nya bestämmelser om avräkning vid återbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt infördes, att reglerna om indrivning flyttades från Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;uppbördslagen till en särskild lag om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m., att avskrivningsinstitutet avskaffades och att föreskrifterna om&lt;br&gt;avkortning utmönstrades. Ändringarna berörde 48 § och 49 § fjärde och&lt;br&gt;sjätte styckena ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 17 § har jämfört med Lagrådets förslag gjorts en&lt;br&gt;anpassning till lydelsen av 48 a § ML angående utvidgning av före-&lt;br&gt;trädaransvaret den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:50). Därutöver har&lt;br&gt;skett ett förtydligande i 2 § andra stycket jämfört med 43 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som föreslås i 17 kap. motsvarar, med vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar, bestämmelser i ML enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § första-tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Skattetillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan anges vilka bestämmelser i ML som de föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;motsvaras av. De ändringar som gjorts i förhållande till ML är av&lt;br&gt;redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har beaktats att förseningsavgift&lt;br&gt;enligt 64 e § ML slopats den 1 januari 1993 (SFS 1992:627).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 64 g § andra stycket ML framgår att om den skattskyldige har yrkat&lt;br&gt;eftergift från ett beslutat skattetillägg så skall nytt beslut i frågan om&lt;br&gt;skattetillägg meddelas även om yrkandet inte bifallits. Bestämmelsen som&lt;br&gt;ansetts obehövlig har inte förts över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;br&gt;i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 b § (i lydelse den 1 januari 1993;&lt;br&gt;SFS 1992:1184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 g §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 h §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 j §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 k §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Återbetalning av skatt till icke skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller förfarandet vid återbetalning av ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt till utländska företagare som inte är skattskyldiga till&lt;br&gt;mervärdesskatt här i landet. Begreppet utländsk företagare definieras i&lt;br&gt;1 kap. 15 § NML. Bestämmelserna förutsätter således att den utländske&lt;br&gt;företagaren inte är skattskyldig i Sverige för sin omsättning genom att&lt;br&gt;han utövar en yrkesmässig verksamhet som är att anse som bedriven här&lt;br&gt;enligt 4 kap. 5 § NML (jfr 1 kap. 2 § första stycket 1 NML). Om den&lt;br&gt;utländske företagaren inte är skattskyldig här saknar han avdragsrätt för&lt;br&gt;den ingående skatten (jfr 8 kap. 3 och 4 §§ NML). Han är i stället&lt;br&gt;hänvisad till att ansöka om återbetalning. De materiella förutsättningarna&lt;br&gt;för denna återbetalningsrätt har tagits in i 10 kap. 1-4 §§ NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i det kapitel som behandlas här motsvarar förfarande-&lt;br&gt;och straffbestämmelserna i lagen (1991:119) om återbetalning av&lt;br&gt;mervärdeskatt till utländska företagare (prop. 1990/91:72, bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU 13 och rskr. 1990/91:122). Vad som i den lagen anges om&lt;br&gt;beslutsmyndighet och överklagande föreslås dock infört i 12 kap. 2 §&lt;br&gt;resp. 20 kap. 1 § andra stycket NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;br&gt;i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;br&gt;i 1991 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget har beaktats ändringarna den 1 juli&lt;br&gt;1993 i 6, 12 och 15 §§ i 1991 års lag med anledning av att Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beskattningsavdelning i Ludvika överförts till Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Kopparbergs län, m.m. (prop. 1992/93:196, bet. 1992/93 :SkU28,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:336, SFS 1993:465). Ändringarna berör 1 och 6 §§ samt&lt;br&gt;dessutom 12 kap. 2 §, 20 kap. 2 och 9 §§ och 22 kap. 1 § NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § framgår att det till en ansökan om återbetalning skall fogas en&lt;br&gt;faktura som styrker rätten till återbetalning. Jämfört med 8 § första&lt;br&gt;stycket 1 i 1991 års lag har i den här föreslagna paragrafen förtydligats&lt;br&gt;kraven på den faktura eller därmed jämförlig handling som en sökande&lt;br&gt;skall bifoga sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har från bl.a. Riks-&lt;br&gt;skatteverket framhållits att det av kontrollskäl bör vara ett krav att&lt;br&gt;fakturan inges i original (jfr prop. 1990/91:72 s. 12). Med hänsyn till de&lt;br&gt;synpunkter som framförts och då originalfaktura även torde vara ett krav&lt;br&gt;som ställs i de EG-länder som återbetalar mervärdesskatt till utländska&lt;br&gt;företagare förordas att det av verkställighetsföreskrifter bör framgå att&lt;br&gt;faktura i original normalt skall bifogas ansökan. Fakturan bör i dessa fall&lt;br&gt;förses med en påskrift om beslutad återbetalning och återsändas i&lt;br&gt;samband med beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § i utredningsförslaget finns ett krav att återbetalning skall ske till&lt;br&gt;en betalningsmottagare i Sverige. Genom lagstiftning den 1 juli 1993 har&lt;br&gt;detta krav slopats (prop. 1992/93:196, bet. 1992/93:SkU28, rskr.&lt;br&gt;1992/93:336, SFS 1993:465).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer finns bestämmelser om förfarandet vid återbetalning&lt;br&gt;av ingående skatt till icke skattskyldiga enligt 10 kap. 9-13 §§ NML dvs.&lt;br&gt;nystartade verksamheter, kommuner, vissa yrkesmässiga verksamheter&lt;br&gt;som är undantagna från skatteplikt och exportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 kap. 2 § NML framgår bl.a. vilken myndighet som har att pröva&lt;br&gt;frågor om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ NML. I den här föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § slås fast att den som vill få sådan återbetalning skall ansöka om Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;detta. Ett beslut om återbetalning måste alltså grundas på en ansökan.&lt;br&gt;Bestämmelser om överklagande finns i 20 kap. första stycket 1 NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 § medför att återbetalning av ingående skatt följer&lt;br&gt;samma bestämmelser som avdrag för ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första meningen i 12 § framgår att ansökan skall göras i samma&lt;br&gt;form som när det gäller avdrag för ingående skatt i verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet, således genom deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § andra meningen hänvisas bl.a. till 13 och 14 kap. NML. I dessa&lt;br&gt;kapitel ges förskrifter om hur den utgående och ingående skatten skall&lt;br&gt;redovisas och om deklarationsförfarandet. Ansökan om återbetalning av&lt;br&gt;ingående skatt skall alltså redovisas och deklareras på samma sätt.&lt;br&gt;Avsikten är att en ansökan om återbetalning av ingående skatt och ett&lt;br&gt;yrkande om avdrag för ingående skatt skall kunna göras i en och samma&lt;br&gt;deklaration, jfr 14 kap. 6 och 29 §§ NML. Skattemyndigheten kan med&lt;br&gt;stöd av dessa bestämmelser besluta exempelvis att flera verksamheter&lt;br&gt;skall redovisas i en enda deklaration. Ett sådant beslut skall kunna&lt;br&gt;omfatta även en verksamhet som inte medför skattskyldighet men väl&lt;br&gt;återbetalningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte heller att någon uppdelning i avdragsgill resp,&lt;br&gt;återbetalningsberättigad ingående skatt skall behöva göras i deklarationen.&lt;br&gt;Eftersom såväl den avdragsgilla och överskjutande som den återbe-&lt;br&gt;talningsberättigade skatten i princip återgår till den skattskyldige är det&lt;br&gt;inte meningsfullt att en uppdelning sker av den ingående skatten.&lt;br&gt;Utredningsförslaget bör därför kompletteras med ett nytt andra stycke i&lt;br&gt;8 kap. 14 § NML av vilket framgår att en uppdelning inte skall behöva&lt;br&gt;ske i de nu aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till 13 kap. NML följer även att ansökan om&lt;br&gt;återbetalning skall göras under den redovisningsperiod som skatten skulle&lt;br&gt;ha dragits av för det fall verksamheten hade medfört skattskyldighet. I&lt;br&gt;13 kap. 24-27 §§ finns bestämmelser om ändring av bl.a. tidigare redo-&lt;br&gt;visad ingående skatt. Även dessa regler blir tillämpliga. Det gör alltså&lt;br&gt;ingen skillnad om den ingående skatten redovisas på grund av avdragsrätt&lt;br&gt;eller återbetalningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 12 § till 14 kap. NML innebär vidare att reglerna om&lt;br&gt;registrering blir tillämpliga. I 14 kap. 7 § finns en regel om att den som&lt;br&gt;är registrerad också skall lämna en deklaration för varje redovisnings-&lt;br&gt;period så länge registreringen kvarstår. I utredningsförslaget föreskrevs&lt;br&gt;dock att en ansökan om återbetalning inte skulle göras för en redovis-&lt;br&gt;ningsperiod under vilken någon ingående skatt som ger rätt till återbe-&lt;br&gt;talning inte har förekommit. Riksskatteverket och flera skattemyndigheter&lt;br&gt;har dock vid remissbehandlingen av förslaget avstyrkt denna ordning. De&lt;br&gt;har pekat på de kontrollsvårigheter och administrativa problem som&lt;br&gt;skulle bli följden av att inte upprätthålla regeln i 14 kap. 7 §. De&lt;br&gt;invändningar som framförts kan anses befogade. Bestämmelsen i&lt;br&gt;utredningsförslaget bör därför inte föras över till den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § hänvisas vidare till 15-18 kap. och 20 kap. NML. I 15 kap. 1 §&lt;br&gt;föreskrivs att ett beslut om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses som ett beskattningsbeslut. Härigenom blir olika förfarande- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;bestämmelser tillämpliga, exempelvis reglerna för fastställelse, kvittning&lt;br&gt;av överskjutande ingående skatt mot utgående skatt i en annan verksam-&lt;br&gt;het, återbetalning av överskjutande ingående skatt, överlåtelse- och ut-&lt;br&gt;mätningsförbud, skattekontroll, skattetillägg och överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § hänvisas även till 21 kap. NML angående förhandsbesked.&lt;br&gt;Därigenom kan skatterättsnämnden på ansökan av den som bedriver eller&lt;br&gt;ämnar bedriva verksamhet som medför rätt till återbetalning enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 § meddela förhandsbesked i frågor som avser sökandens&lt;br&gt;återbetalningsrätt. Detta överensstämmer i sak med vad som idag gäller&lt;br&gt;för exempelvis den som är s.k. tekniskt skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till 22 kap. NML behöver belopp under 25 kr inte&lt;br&gt;återbetalas (jfr 22 kap. 3 §). Vidare blir den särskilda bestämmelsen om&lt;br&gt;behörighet att lämna uppgift för juridisk person tillämplig (22 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlets 13 § finns särskilda bestämmelser om registrering av den&lt;br&gt;som är återbetalningsberättigad enligt 10 kap. 9-12 §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser gäller endast om annat inte följer av 14 kap. 1 § NML. Den&lt;br&gt;återbetalningsberättigade kan nämligen vara skattskyldig för en del av den&lt;br&gt;verksamhet som i övrigt medför återbetalningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i 14 kap. 1 § första stycket skall&lt;br&gt;han registreras för verksamheten. Det kan anmärkas att med verksamhet&lt;br&gt;avses i 14 kap. hela verksamheten, inte en del av den (jfr 1 kap. 7 §&lt;br&gt;NML). Om skattemyndigheten med stöd av 14 kap. 1 § andra stycket på&lt;br&gt;grund av särskilda skäl registrerar en skattskyldig gäller inte heller de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om 14 kap. 1 § inte är tillämplig, gäller i stället vad som sägs i 13 §&lt;br&gt;angående i vilka fall registrering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara fråga om exempelvis ett exportföretag som inte har någon&lt;br&gt;omsättning inom landet. Det kan också vara ett återbetalningsberättigat&lt;br&gt;företag vars verksamhet delvis medför skattskyldighet men vars&lt;br&gt;omsättning understiger 200 000 kr på sätt anges i 14 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 NML. I den situationen kan det dock bli aktuellt att anse att det&lt;br&gt;finns sådana särskilda skäl som gör att registrering kan underlåtas enligt&lt;br&gt;13 §. Frågan om det finns särskilda skäl i en sådan situation bör dock&lt;br&gt;avgöras genom en samlad bedömning av omsättningens och den ingående&lt;br&gt;skattens storlek. Därvid bör beaktas såväl den ingående skatt som&lt;br&gt;omfattas av avdragsrätt som den skatt som omfattas av återbetalningsrätt.&lt;br&gt;Även om omsättningens och den ingående skattens storlek inte i sig gör&lt;br&gt;en registrering befogad, kan kontrollskäl medföra att särskilda skäl inte&lt;br&gt;bör anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 13 § skall den som omfattas av ett beslut enligt&lt;br&gt;10 kap. 9 § NML alltid registreras. Här gör sig kontrollskälen särskilt&lt;br&gt;starkt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om registrering gjorts med stöd av 14 kap. 1 § NML eller 13 §&lt;br&gt;i förevarande kapitel och oavsett om en skattskyldig är skyldig att anmäla&lt;br&gt;sig för registrering men inte registrerats, skall han lämna sin ansökan om&lt;br&gt;återbetalning i form av en sådan särskild deklaration som anges i 14 kap.&lt;br&gt;3 § första meningen NML. I de fall den skattskyldige inte är registre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsskyldig skall ansökan göras genom den allmänna självdeklarationen Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;enligt andra meningen i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 2 § NML anges vilken myndighet som har att pröva frågor om&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 5-8 §§ NML dvs. hjälporganisationer,&lt;br&gt;utländska beskickningar m.fl. I 20 kap. 1 § andra stycket NML finns en&lt;br&gt;bestämmelse om besvärsvägen. Ytterligare bestämmelser om förfarandet&lt;br&gt;för sådan återbetalning bör ges i en särskild förordning om detta i&lt;br&gt;anslutning till den nu aktuella lagstiftningen. I enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;förordat har en erinran om dessa föreskrifter tagits upp i den här&lt;br&gt;behandlade paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen bör ersätta, såvitt här är av intresse, 7 och 8 §§ för-&lt;br&gt;ordningen (1972:833) om återbetalning av mervärdeskatt i vissa fall och&lt;br&gt;4 och 5 §§ förordningen (1986:77) om återbetalning av mervärdeskatt för&lt;br&gt;varor avsedda för bistånd och hjälp utomlands. Förordningen bör även&lt;br&gt;reglera förfarandet vid återbetalning enligt 27 § lagen (1957:262) om&lt;br&gt;allmän energiskatt, 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt och 3 § lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt samt ersätta de förfarandebestämmelser&lt;br&gt;som nu finns i förordningen (1985:93) om återbetalning i vissa fall av&lt;br&gt;skatt på bensin, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam förfarandeförordning bör också innehålla bestämmelser&lt;br&gt;om att de tre nämnda nu gällande förordningarna upphävs. Till den del&lt;br&gt;dessa innehåller materiella bestämmelser om mervärdesskatt har de&lt;br&gt;införts i det föreslagna 10 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafens andra stycke har i enlighet med vad Lagrådet föreslagit&lt;br&gt;förts över en bestämmelse hämtad från 16 kap. 14 § i lagrådsremissen.&lt;br&gt;Av bestämmelsen framgår att restitutionsränta inte skall betalas vid&lt;br&gt;återbetalning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de bestämmelser som föreslås i 20 kap. kommenteras endast 1 och&lt;br&gt;3-5 §§ särskilt. Övriga bestämmelser motsvarar, med vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar, bestämmelser i ML enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § och 15 § tredje stycket lagen (1991:119)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med Lagrådets förslag har 8 och 9 §§ gjorts tillämpliga endast Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;på beslut enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka beslut av en skattemyndighet som får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. Paragrafens första stycke motsvarar 51 § första&lt;br&gt;stycket ML. I förhållande till ML har gjorts följande tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat har i paragrafens första stycke&lt;br&gt;uttryckligen angetts att det är den skattskyldige och Riksskatteverket som&lt;br&gt;har besvärsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 omfattar inte bara beskattningsbeslut i en fråga som&lt;br&gt;kan ha betydelse för beskattningen utan även sådana beskattningsbeslut&lt;br&gt;som kan ha betydelse för rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;NML. Av 15 kap. 1 § första stycket NML framgår att ett beslut i fråga&lt;br&gt;om sådan återbetalning skall anses som ett beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 bör såsom Lagrådet påpekat även nämnas beslut&lt;br&gt;genom vilket skattemyndigheten avvisat ett överklagande till länsrätten.&lt;br&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att till första stycket förs beslut om&lt;br&gt;återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 § NML. Sådana beslut bör emellertid&lt;br&gt;lämpligen behandlas som beskattningsbeslut och därigenom omfattas av&lt;br&gt;regler om omprövning m.m. Definitionen av beskattningsbeslut i 15 kap.&lt;br&gt;1 § NML bör därför kompletteras med denna kategori beslut och för&lt;br&gt;fullständighetens skull även med den typ av återföringsbeslut som nämns&lt;br&gt;i 10 kap. 12 § andra stycket NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 3 finns också en ny bestämmelse. Enligt den gäller&lt;br&gt;överklaganderätten även beslut enligt 10 kap. 9 § NML. Vad som avses&lt;br&gt;är alltså ett beslut i fråga om någon skall ha sådan rätt till återbetalning.&lt;br&gt;Däremot avses inte ett beslut om huruvida den som omfattas av ett beslut&lt;br&gt;skall få en viss ingående skatt återbetalad (jfr specialmotiveringen till 10&lt;br&gt;kap. 9 §). Sådana beslut överklagas med stöd av punkt 1. Den föreslagna&lt;br&gt;punkten ger alltså möjlighet för Riksskatteverket att överklaga ett&lt;br&gt;bifallsbeslut och för den enskilde att överklaga ett avslags- eller&lt;br&gt;avvisningsbeslut. I specialmotiveringen till 10 kap. 9 § behandlas&lt;br&gt;närmare vissa frågor som har samband med möjligheterna att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i första stycket 5 beaktats en&lt;br&gt;ändring som gjorts i 51 § första stycket 4 ML den 1 januari 1993 (SFS&lt;br&gt;1992:627, jfr specialmotiveringen till 16 kap. NML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 15 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare,&lt;br&gt;76 b § andra stycket ML och 6 § andra stycket förordningen (1972:833)&lt;br&gt;om återbetalning av mervärdeskatt i vissa fall samtliga i lydelse den 1 juli&lt;br&gt;1993 (jfr prop. 1992/93:196, bet. 1992/93:SkU28, rskr. 1992/93:336,&lt;br&gt;SFS 1993:465, 479 och 507).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att Skattemyndigheten i Kopparbergs län&lt;br&gt;beslutar i frågor om återbetalning av ingående skatt till utländska&lt;br&gt;företagare enligt 10 kap. 1-4 §§ NML och till vissa hjälporganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska beskickningar m.fl. enligt 10 kap. 5-8 §§ NML. Skattemyndig- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;heten i Kopparbergs län kan vidare besluta i frågor om betalningsskyldig-&lt;br&gt;het för en utländsk företagare som fått för mycket skatt återbetalad (jfr&lt;br&gt;12 kap. 2 § och 19 kap. 7 § NML ). Beslut av här angivna slag får,&lt;br&gt;liksom enligt nuvarande ordning, överklagas hos länsrätten, i det här&lt;br&gt;fallet Länsrätten i Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § andra stycket tredje meningen i 1991 års lag finns en be-&lt;br&gt;stämmelse om att beslut om avräkning (enligt 13 § andra stycket i 1991&lt;br&gt;års lag; 19 kap. 7 § andra stycket i förslaget) får meddelas endast i vissa&lt;br&gt;fall. En motsvarande regel har tagits in i andra stycket till den här&lt;br&gt;behandlade paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 51 § andra stycket ML. Den har utformats i enlig-&lt;br&gt;het med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om överklagandetider för den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Paragrafen motsvarar 52 § ML. Jämfört med gällande regler&lt;br&gt;och förslaget i lagrådsremissen förordar Lagrådet att tidsfristerna vid&lt;br&gt;överklagande ändras så att den sexåriga överklagandetiden enbart skall&lt;br&gt;gälla beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa överklagandetidema infördes genom lagstiftning år 1990. 1&lt;br&gt;samband därmed avskaffades den extraordinära besvärsrätten. Motsva-&lt;br&gt;rande regler infördes samtidigt även på taxerings- och punktskatte-&lt;br&gt;områdena. De nuvarande långa överklagandetiderna har såvitt känt inte&lt;br&gt;inneburit några problem. Det får anses vara ett intresse i sig — inte minst&lt;br&gt;från rättssäkerhetssynpunkt — att ha enhetliga förfaranderegler inom&lt;br&gt;beskattningen. Behovet av enhetliga regler har också förstärkts genom att&lt;br&gt;beskattningen sker i alltmer integrerade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att sedan de förfaranderegler som infördes genom&lt;br&gt;1990 års lagstiftning varit i kraft ytterligare någon tid utvärdera reglerna&lt;br&gt;och undersöka behovet av förändringar. En sådan utvärdering bör avse&lt;br&gt;hela skatteområdet och inte enbart ta sikte på förfarandereglema för mer-&lt;br&gt;värdesskatten. Det är därför inte lämpligt att i det här sammanhanget&lt;br&gt;ändra överklagandefristema. I stället föreslås att de nuvarande tids-&lt;br&gt;fristerna överförs till den nya lagen. Bestämmelsen bör dock utformas så&lt;br&gt;att det otvetydigt framgår att det är samtliga beslut i första stycket till 1 §&lt;br&gt;som omfattas av tidsfristerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 53 § ML. Den har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan anges vilka bestämmelser i ML som de föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;motsvaras av. De ändringar som gjorts i förhållande till ML är av redak-&lt;br&gt;tionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § sista stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller sådana bestämmelser som i systematiskt hänseende&lt;br&gt;inte lämpligen bör placeras in i något av de övriga kapitlen. Den&lt;br&gt;föreslagna lagen innehåller inte någon motsvarighet till 73 § ML&lt;br&gt;(angående mervärdesskatten och inkomsttaxeringen). Det beror på att&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser föreslås införda i KL (se lagförslag 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget föreslås inte någon motsvarighet till&lt;br&gt;bestämmelsen i 77 § ML om Riksrevisionsverkets granskning. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till denna regel finns inte längre i taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;och bör kunna undvaras även i NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de bestämmelser som föreslås i 22 kap. kommenteras endast 6 §&lt;br&gt;särskilt. Övriga bestämmelser motsvarar, med vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar, bestämmelser i ML enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § första stycket (i dess lydelse den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993; SFS 1992:627)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § och 64 k §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 § om representant för utländsk företagare bör i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet föreslagit lämpligen placeras i detta kapitel.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 2 §&lt;br&gt;ML. I ML anges bestämmelsen gälla skattskyldiga utländska företagare,&lt;br&gt;som inte är bosatta eller inte stadigvarande vistas här i landet eller, om&lt;br&gt;det är fråga om juridiska personer, inte har fast driftställe här i landet.&lt;br&gt;I förslaget avses bestämmelserna gälla en utländsk företagare som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig här (jfr 1 kap. 2 § och 4 kap. 5 § andra stycket NML). Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller dock inte en utländsk juridisk person som har fast&lt;br&gt;driftställe här. Någon ändring i sak i förhållande till ML är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har kompletterats med bestämmelsen i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 (jfr Lagrådets yttrande). Punkten har en annan lydelse än den Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit. Punkterna 4-6 utgör övergångsbestämmelser hämtade från SFS&lt;br&gt;1993:642 (punkt 4), SFS 1993:465 och 479 (punkt 5) samt SFS 1993:898&lt;br&gt;(punkt 6). Lagrådets synpunkter på utformningen av punkt 6 har beaktats.&lt;br&gt;I förhållande till Lagrådets förslag har övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;kompletterats med bestämmelsen i punkt 7 hämtad från SFS 1985:1116.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i 19 första stycket, 20 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket av anvisningspunkt 23 till 23 § KL motsvarar 73 § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, ML. Av 2 § 1 mom första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt följer att de föreslagna bestämmelser-&lt;br&gt;na blir tillämpliga även vid taxeringen till statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningsförslaget har även bestämmelsen i 73 § andra&lt;br&gt;stycket ML om att mervärdesskatt som medräknats vid inkomstredovis-&lt;br&gt;ningen skall anses som en särskild skatt förts över till kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen som ett andra stycke i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdesskattelag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-&lt;br&gt;frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdoms-&lt;br&gt;tolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;avgiftsprocessen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,&lt;br&gt;tullar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet (SOU: 1992:6) Ny mervärdesskattelag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Svea Hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Domstolsverket,&lt;br&gt;kommerskollegium, Stockholms Handelskammare, Vägverket, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskattever-&lt;br&gt;ket (RSV), Bokföringsnämnden, Näringsfrihetsombudsmannen (NO),&lt;br&gt;Statens Pris- och konkurrensverk (SPK), Byggentreprenörerna, Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation,&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa förbundet (KF), Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF), Näringslivets skattedelegation, Sparbanksgruppen&lt;br&gt;AB, Svenska Bankföreningen, Svenska Arbetsgivarföreningen, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges Bokförings-och Revisionsbyråers Förbund, Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbank, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund&lt;br&gt;SRF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Konstnärernas riksorganisation&lt;br&gt;(KRO), Rödöbron AB, Scandinavian Airlines System (SAS), S:t Lukas-&lt;br&gt;stiftelsen, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, Svenska&lt;br&gt;Bowlingsförbundet, Svenska Galleriförbundet och Sveriges riksidrotts-&lt;br&gt;förbund (RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har bifogat yttranden från Skattemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Skattemyndigheten i Kopparbergs län, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Malmöhus län, Skattemyndigheten i Skaraborgs län och Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation, Stockholms Handelskammare,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund har åberopat&lt;br&gt;ett yttrande upprättat av Näringslivets skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Försäkringsförbund och&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund har förutom eget yttrande instämt i yttrandet&lt;br&gt;från Näringslivets skattedelegation. Svenska Bankföreningen och Spar-&lt;br&gt;banksgruppen AB har förutom eget gemensamt yttrande anslutit sig till&lt;br&gt;yttrandet från Näringslivets skattedelegation samt förklarat att deras&lt;br&gt;remissvar biträds av Sveriges Föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) som förklarat sig&lt;br&gt;avstå från eget yttrande har överlämnat yttrande från medlemsförbundet&lt;br&gt;Sveriges Socionomers, Personal-&amp;amp; Förvaltningstjänstemäns Riksförbund&lt;br&gt;(SSR). Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ) har förklarat sig avstå&lt;br&gt;från eget yttrande men ansluter sig till vad som anförts i bifogat yttrande&lt;br&gt;från universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har beretts tillfälle att avge&lt;br&gt;yttrande men har förklarat sig avstå från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Mervärdesskattelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;AVDELNING 1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Materiella bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mervärdesskatt skall betalas till staten enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid skattepliktig omsättning inom landet av varor eller tjänster, om&lt;br&gt;de omsätts i en yrkesmässig verksamhet sorn bedrivs här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid skattepliktig omsättning inom landet av sådana tjänster som anges&lt;br&gt;i 5 kap. 4 och 7 §§, om tjänsterna omsätts i en yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs utanför landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid skattepliktig införsel till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt skall dock inte betalas vid införsel under omständig-&lt;br&gt;heter som medför frihet från skatt enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör införsel anges i 9 §. Vad som utgör omsättning anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. Huruvida en omsättning eller införsel är skattepliktig anges i 3&lt;br&gt;kap. Vad som är yrkesmässig verksamhet här i landet anges i 4 kap. I&lt;br&gt;vilka fall en omsättning anses ha gjorts inom landet anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1: den som&lt;br&gt;omsätter varan eller tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 2: den som&lt;br&gt;förvärvar tjänsten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid införsel: den som är tullskyldig enligt tullagen (1987:1065) för&lt;br&gt;den införda varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns&lt;br&gt;i 6 kap. och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;br&gt;(delar av*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här utelämnade delarna av lagrådsremissens lagförslag är frånsett redaktionella&lt;br&gt;ändringar likalydande med Lagrådets lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för skattskyldighetens inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skyldigheten att betala skatt enligt 1 § vid omsättning inträder när&lt;br&gt;varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller&lt;br&gt;tjänsten har tagits i anspråk genom uttag. Om den som omsätter varan&lt;br&gt;eller tjänsten dessförinnan får ersättning helt eller delvis för en beställd&lt;br&gt;vara eller tjänst, inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen&lt;br&gt;inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med leverans av en vara förstås att varan avlämnas till köparen eller&lt;br&gt;sänds till köparen mot postförskott eller efterkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket andra meningen gäller endast om om-&lt;br&gt;sättningen är skattepliktig när ersättningen kommer den skattskyldige till&lt;br&gt;godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad som gäller i fråga om verksamhet avser såväl hela verksamheten&lt;br&gt;som en verksamhetsgren eller annan del av verksamheten. I 13-14 kap.&lt;br&gt;avses dock hela verksamheten om inte något annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med utgående skatt förstås skatt som skall redovisas till staten vid&lt;br&gt;omsättning eller införsel enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ingående skatt förstås skatt som hänför sig till förvärv eller införsel&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Med utländsk företagare förstås en fysisk person som inte är bosatt&lt;br&gt;här i riket eller stadigvarande vistas här eller en juridisk person som inte&lt;br&gt;är registrerad här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning.&lt;br&gt;Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs,&lt;br&gt;överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av vara eller tjänst förstås också att en vara eller en&lt;br&gt;tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. finns bestämmelser om skatteplikt och undantag från skatteplikt&lt;br&gt;för uttag och annan omsättning av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt omsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till utomstående mot marknadsmässig ersättning anses det som uttag av&lt;br&gt;tjänst att den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personligen utför en tjänst åt sig för privat ändamål, under förut-&lt;br&gt;sättning att han i samband därmed tar ut vara av mer än ringa värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig själv för privat ändamål,&lt;br&gt;exempelvis genom att låta en anställd utföra tjänsten eller genom att&lt;br&gt;använda en verksamhetstillgång, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utför, överlåter eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt någon&lt;br&gt;annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvär-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en verksamhetstillgång används av den skattskyldige eller någon&lt;br&gt;annan anses det som uttag av tjänst endast om värdet av användandet är&lt;br&gt;mer än ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt inte&lt;br&gt;omsätter till utomstående mot marknadsmässig ersättning anses det som&lt;br&gt;uttag av tjänster att den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tillhandahåller serveringstjänster i en personalservering utan&lt;br&gt;ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en&lt;br&gt;vara som är en omsättningstillgång i verksamheten under förutsättning att&lt;br&gt;värdet av användandet är mer än ringa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en&lt;br&gt;personbil eller motorcykel som är en anläggnings- eller omsättningstill-&lt;br&gt;gång i verksamheten under förutsättning att den skattskyldige är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättning av sådana fordon och att värdet av an-&lt;br&gt;vändandet är mer än ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i andra stycket på en fastighet som utgör tillgång i en&lt;br&gt;verksamhet som han inte är skattskyldig för. Detta gäller dock endast om&lt;br&gt;de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret&lt;br&gt;överstiger 150 000 kronor, inräknat avgifter som grundas på lönekost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller utförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och&lt;br&gt;underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetssköt-&lt;br&gt;sel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skattepliktig omsättning och införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generell skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Undantaget enligt 2 § gäller inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av annan maskin, utrustning eller särskild&lt;br&gt;inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av&lt;br&gt;byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den&lt;br&gt;anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;på fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan&lt;br&gt;samband med överlåtelse av marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-&lt;br&gt;rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra&lt;br&gt;naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplåtelse av förvaringsboxar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte heller när en fastighetsägare helt eller delvis hyr&lt;br&gt;ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet, för&lt;br&gt;stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 eller rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;9, 11 eller 12 §. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig&lt;br&gt;även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan&lt;br&gt;skyldighet eller rätt. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt. I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;skattskyldighet för sådan fastighetsuthyming eller bostadsrättsupplåtelse&lt;br&gt;som anges i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för sjukvård, tandvård och social omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård,&lt;br&gt;tandvård eller social omsorg samt varor och tjänster som den som&lt;br&gt;tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar även kontroller och analyser av prov som tagits&lt;br&gt;som ett led i sjukvården eller tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte vid vård av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda&lt;br&gt;eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid bamsbörd,&lt;br&gt;— om åtgärderna avser vård vid sjukhus eller någon annan inrättning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivs av det allmänna eller vid inrättningar som avses i 1 § stadgan&lt;br&gt;(1970:88) om enskilda vårdhem m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna avser vård av sådan art som berättigar till sjukvårdser-&lt;br&gt;sättning enligt 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna avser sådan vård som i övrigt tillhandahålls av någon&lt;br&gt;med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med tandvård förstås åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla&lt;br&gt;sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt omfattar även omsättning av dentaltekniska&lt;br&gt;produkter och av tjänster som avser sådana produkter, när produkten&lt;br&gt;eller tjänsten tillhandahålls vårdgivaren, uppdragstagaren till vårdgivaren,&lt;br&gt;dental tekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med social omsorg förstås offentlig eller privat verksamhet för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;och annan jämförlig social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och finansieringstjäns-&lt;br&gt;ter samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed&lt;br&gt;jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdepappershandel förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar,&lt;br&gt;oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fondbolags fondverksamhet enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för bank- och fmansieringstjänster gäller inte notariatverk-&lt;br&gt;samhet, inkassotjänster, uthyrning av förvaringsutrymmen eller finansi-&lt;br&gt;eringsföretags omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § finns bestämmelser om vad som gäller för finansieringsföretags&lt;br&gt;omsättning av varor som återtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för försäkringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstjänster förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713), enligt lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om utländska EES-försäkringsgivares verksamhet&lt;br&gt;i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänster som utförs av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av&lt;br&gt;försäkringar och som avser försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § finns bestämmelser om vad som gäller för försäkringsföretags&lt;br&gt;omsättning av vissa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Från skatteplikt undantas omsättning och införsel av periodiska&lt;br&gt;organisationstidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en organisationstidskrift förstås en publikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personal-&lt;br&gt;tidning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera samman-&lt;br&gt;slutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst,&lt;br&gt;nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvars-&lt;br&gt;främjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sammanslutning med idrottsligt ändamål räknas endast samman-&lt;br&gt;slutningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska&lt;br&gt;korporations-idrottsförbundet eller som är representerade i Sveriges&lt;br&gt;olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas&lt;br&gt;endast sammanslutningar som anges i 1 § kungörelsen (1970:301) om&lt;br&gt;frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hem-&lt;br&gt;värnets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än&lt;br&gt;omsättningstillgångar, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som överlåter tillgången kan visa att han inte har haft någon rätt&lt;br&gt;till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9-12 §§ av ingående skatt&lt;br&gt;vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor&lt;br&gt;eller tjänster som tillförts tillgången, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet&lt;br&gt;har medfört skattskyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar inte försäkringsföretags överlåtelse av tillgångar&lt;br&gt;som övertagits i samband med skadereglering och inte heller finansi-&lt;br&gt;eringsföretags överlåtelse av tillgångar som enligt köpeavtal återtagits av&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för viss införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Från skatteplikt undantas införsel av värme, kyla och elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Yrkesmässig verksamhet här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En verksamhet är yrkesmässig här i landet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkterna av den utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den bedrivs i former som är jämförliga med sådan näringsverk-&lt;br&gt;samhet och ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En utländsk företagare skall, även i andra fall än som anges i 1 § och&lt;br&gt;3 §, anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet till den del den&lt;br&gt;innefattar att han inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsätter varor som han lagt i lager här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsätter varor som han förvärvat inom eller fört in i landet för&lt;br&gt;leverans efter montering, installation eller någon annan tjänst, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. omsätter någon annan tjänst än en sådan som anges i 5 kap. 4 eller&lt;br&gt;7 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Omsättningsland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tjänster som anges i tredje stycket är omsatta inom landet, om för-&lt;br&gt;värvaren av en sådan tjänst har ett fast driftställe eller motsvarande i&lt;br&gt;Sverige och tjänsten tillhandahålls detta driftställe. Om tjänsten inte&lt;br&gt;tillhandahålls något sådant driftställe, är tjänsten omsatt inom landet om&lt;br&gt;förvärvaren bor eller normalt uppehåller sig i Sverige vid tidpunkten för&lt;br&gt;skattskyldighetens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan tjänst som anges i tredje stycket utnyttjas, förbrukas eller&lt;br&gt;på annat sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt&lt;br&gt;inom landet även om den inte är det enligt första stycket. Om tjänsten&lt;br&gt;tillgodogörs uteslutande utanför landet, skall den inte anses omsatt inom&lt;br&gt;landet även om den är det enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter,&lt;br&gt;licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. reklam- och annonseringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruk-&lt;br&gt;tionjuristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, översättningstjänsteroch&lt;br&gt;liknande tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program&lt;br&gt;för automatisk databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahållande av information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bank- och fmansieringstjänster utom uthyrning av förvaringsutrym-&lt;br&gt;men,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uthyrning av andra slag av lösöre än transportmedel eller trans-&lt;br&gt;porthjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan&lt;br&gt;rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sådan förmedling som görs för någon annans räkning i dennes&lt;br&gt;namn, om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export av varor eller tjänster som är omsatta inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I de fall som anges i 10-13 §§ skall en vara eller tjänst, som annars&lt;br&gt;enligt 2-8 §§ skulle ha ansetts omsatt inom landet, i stället anses omsatt&lt;br&gt;genom export. I dessa fall skall omsättningen behandlas som om den&lt;br&gt;gjorts utanför landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En vara som annars skulle ha ansetts omsatt inom landet enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ skall i stället anses omsatt genom export, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varan direkt förs ut ur landet av en speditör eller fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varan förvärvas av en utländsk företagare för dennes verksamhet i&lt;br&gt;utlandet och hämtas av denne här i landet för direkt utförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras i en frihamn och varken är avsedd att användas i&lt;br&gt;frihamnen eller är att anse som omsatt inom landet till följd av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik eller&lt;br&gt;för bruk eller omsättning på ett sådant fartyg eller luftfartyg, under förut-&lt;br&gt;sättning att varan inte är att anse som omsatt inom landet till följd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket&lt;br&gt;tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd&lt;br&gt;i exportvagnförteckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras åt en utländsk företagare som inte är skattskyldig för&lt;br&gt;omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett garantiåtagande&lt;br&gt;som denne gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En vara som annars skulle ha ansetts omsatt inom landet enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ skall i stället anses omsatt genom export, även i andra fall än&lt;br&gt;som avses i 10 § 3, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren här i landet mot en ersättning om minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kronor, exklusive mervärdesskatt, levererar en vara eller en grupp&lt;br&gt;av varor, som normalt utgör en helhet, till någon som är bosatt i&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge, under förutsättning att säljaren kan visa&lt;br&gt;att köparen i nära anslutning till leveransen har fört in varan eller varorna&lt;br&gt;till något av dessa länder och därvid betalat mervärdesskatt eller&lt;br&gt;motsvarande allmän omsättningsskatt enligt tullräkning eller en motsva-&lt;br&gt;rande handling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säljaren här i landet levererar varor till någon som är bosatt&lt;br&gt;utomlands i ett annat land än som anges i 1, under förutsättning att&lt;br&gt;säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört&lt;br&gt;varorna vid utresa ur landet eller vid inresa till något annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Omsättning av varor för försäljning från kiosk eller ett liknande för-&lt;br&gt;säljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge skall anses som export enligt 10 § 4 eller 5 endast då&lt;br&gt;det är fråga om spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer,&lt;br&gt;kosmetiska preparat, toalettmedel samt choklad- och konfektyrvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tjänster som annars skulle ha ansetts omsatta inom landet enligt&lt;br&gt;4-8 §§ skall i stället anses omsatta genom export då det är fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat&lt;br&gt;upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning&lt;br&gt;eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastning, lossning eller andra tjänster i hamn- eller flygplatsverksam-&lt;br&gt;het, om tjänsterna avser varor från eller till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i&lt;br&gt;landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig för omsättningen och reparationen görs inom ramen för garantiåta-&lt;br&gt;ganden som denne gjort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och ett annat&lt;br&gt;land, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förmedling av varor eller tjänster som är omsatta utom landet eller&lt;br&gt;som är omsatta inom landet genom export enligt 9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Skattskyldighet i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon har övertagit en verksamhet, är han skattskyldig för&lt;br&gt;omsättning i verksamheten efter övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I 9 kap. 2 § finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för fas-&lt;br&gt;tighetsägare som har beviljats skattskyldighet enligt 9 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket för fastighetsuthyming eller bostadsrättsupplåtelse och som&lt;br&gt;därefter överlåter fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För omsättning i den verksamhet som bedrivs av ett statligt affärs-&lt;br&gt;verk är verket skattskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som i egenskap av ombud i eget namn förmedlar en vara eller&lt;br&gt;en tjänst och uppbär likviden för denna är skattskyldig för omsättningen&lt;br&gt;av varan eller tjänsten. Detsamma gäller ett producentföretag som&lt;br&gt;förmedlar en vara eller en tjänst genom auktionsförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med producentföretag förstås ett företag som har bildats av producenter&lt;br&gt;för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Skattesats och beskattningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mervärdesskatten tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget.&lt;br&gt;Skatten tas dock ut med 21 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. serveringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av&lt;br&gt;underordnad betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transport i skidliftar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. omsättning och införsel av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser&lt;br&gt;som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels-&lt;br&gt;bolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget vid omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beskattningsunderlaget vid omsättning utgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid annan omsättning än uttag: av ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid uttag, utom i de fall som anges i 3-5: av marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid uttag för varuförsäljning från fartyg i fall som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § av andra varor än där uppräknade: av inköpsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid uttag av tjänster som avser fastigheter enligt 2 kap. 7 och 8 §§:&lt;br&gt;marknadsvärdet, motsvarande summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de nedlagda kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den beräknade räntan på eget kapital som är bundet i sådana anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar och varulager som används för tjänsterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— värdet av den skattskyldiges eget arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i stället för vad som anges i 4, vid uttag av tjänster som avser&lt;br&gt;fastigheter enligt 2 kap. 8 §: de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna,&lt;br&gt;inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vid uttag i form av användande av personbil för privat bruk enligt 2&lt;br&gt;kap. 6 § 3: det värde som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare har bestämts i fråga om tillhandahållandet&lt;br&gt;av bilförmåner åt anställda minskat med ett belopp som motsvarar skatten&lt;br&gt;beräknad enligt 8 kap. 7 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den skattskyldiges eget nyttjande får skattemyndigheten&lt;br&gt;på ansökan bestämma beskattningsunderlaget enligt första stycket 6 enligt&lt;br&gt;de grunder som anges i 5 § lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsunderlaget räknas i ersättningen, mark-&lt;br&gt;nadsvärdet eller inköpsvärdet in varje statlig skatt eller avgift utom&lt;br&gt;mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med ersättning förstås det pris, inklusive värdet av bytesvara och alla&lt;br&gt;pristillägg utom ränta, som följer av avtalet om varan eller tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den skattskyldige i efterhand lämnar sådana bonus, rabatter eller&lt;br&gt;andra nedsättningar av priset som inte är beroende av att betalning görs&lt;br&gt;inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med beloppet av&lt;br&gt;den lämnade prisnedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser&lt;br&gt;ersättning, får han minska beskattningsunderlaget med beloppet av&lt;br&gt;förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 24 och 25 §§ finns bestämmelser om hur minskningen av be-&lt;br&gt;skattningsunderlaget skall redovisas i den skattskyldiges deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbe-&lt;br&gt;talningsköp mellan näringsidkare m.fl., får säljaren minska beskattnings-&lt;br&gt;underlaget med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar&lt;br&gt;köparen för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om&lt;br&gt;han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till dennes förvärv av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med marknadsvärde förstås detsamma som i 42 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) och punkt 1 av anvisningarna därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid återinförsel i sådana fall som avses i föreskrifter om tullfrihet&lt;br&gt;eller tullnedsättning som är meddelade med stöd av 15 § lagen&lt;br&gt;(1987:1069) om tullfrihet m.m. utgörs beskattningsunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om varan har reparerats utomlands: av ersättningen för reparationen&lt;br&gt;samt tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom mervärdesskatt,&lt;br&gt;som tas ut med anledning av införseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om varan på annat sätt har bearbetats utomlands och mervärdesskatt&lt;br&gt;har tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges förvärv eller tidigare införsel&lt;br&gt;av varan: av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med beskattnings-&lt;br&gt;underlaget för den mervärdesskatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om varan har tillverkats utomlands helt eller delvis av material för&lt;br&gt;vilket mervärdesskatt tagits ut i Sverige vid den skattskyldiges förvärv&lt;br&gt;eller tidigare införsel av materialet: av beskattningsunderlaget enligt 8 §&lt;br&gt;minskat med beskattningsunderlaget för den mervärdesskatten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om varan har tillverkats utomlands med användning av svenskt&lt;br&gt;konstruktionsarbete eller någon annan liknande svensk prestation: av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med värdet av sådant arbete&lt;br&gt;eller sådan prestation som ingår i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet för&lt;br&gt;omsättning av varor eller tjänster enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 får&lt;br&gt;göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller&lt;br&gt;införsel i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges avdragsrätt omfattar även den ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till avhjälpande av skador som han vållat i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fråga om förvärv eller införsel i verksamheten även då den som&lt;br&gt;vållat skadan eller en försäkringsgivare står för den skattskyldiges&lt;br&gt;kostnad för förvärvet eller införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om den ingående skatten för ett förvärv minskar till följd av rabatt&lt;br&gt;eller någon annan prisnedsättning enligt 7 kap. 4 §, minskar rätten till&lt;br&gt;avdrag i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fått pris-&lt;br&gt;nedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till avdrag för ingående skatt föreligger endast om den kan&lt;br&gt;styrkas. I 17-19 §§ finns särskilda bestämmelser om hur avdragsrätten&lt;br&gt;skall styrkas i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skattens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingen är skattskyldig för utgående skatt för den omsättning genom&lt;br&gt;vilken ett förvärv har gjorts, uppgår den ingående skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid andra förvärv än sådana som anges i 2 och 3: till 20 procent av&lt;br&gt;ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förvärv av sådana varor som anges i 7 kap. 1 § andra meningen:&lt;br&gt;till 17,36 procent av ersättningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fastighetsförvärv enligt 4 § första stycket 4: till den där angivna&lt;br&gt;utgående skatten hos säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stadigvarande bostäder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen enligt&lt;br&gt;punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5&lt;br&gt;kap. 12 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats&lt;br&gt;enligt 7 kap. 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av&lt;br&gt;personbilar eller motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett&lt;br&gt;köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansierings-&lt;br&gt;företaget. Detta gäller dock endast om företaget kan visa att köparen helt&lt;br&gt;saknat rätt till avdrag för ingående skatt eller inte fått skatt återbetald som&lt;br&gt;hänför sig till dennes förvärv av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avdrag får inte göras för ingående skatt enligt 2 § 2 och 3 vid&lt;br&gt;förvärv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som helt eller till en väsentlig del består av guld, silver eller&lt;br&gt;platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på&lt;br&gt;inköpsdagen av guldet, silvret eller platinan i varan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skrot, avfall eller någon annan liknande vara som innehåller guld,&lt;br&gt;silver eller platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till förvärv&lt;br&gt;av varor som anges i andra stycket, om förvärvaren exporterar varorna&lt;br&gt;utan att han kan visa att varorna innehafts endast av skattskyldiga före&lt;br&gt;exporten. Om varorna exporteras efter den redovisningsperiod då avdrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts, skall den skattskyldige återföra den avdragna ingående skatten&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 13 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller&lt;br&gt;platina men som inte omfattas av avdragsförbudet i 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturpärlor samt naturliga och syntetiska ädelstenar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varor som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing,&lt;br&gt;tenn, brons eller nysilver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra vapen än sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. alster av bildkonst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. konstalster av glas, porslin eller annan keramik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. möbler, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fartyg eller luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur rätten till avdrag skall styrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid förvärv från en annan skattskyldig skall avdragsrätten styrkas&lt;br&gt;genom att skattens belopp är öppet angivet i inköpsfakturan, avräknings-&lt;br&gt;notan eller en motsvarande handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om förvärvet har gjorts i detaljhandeln eller en&lt;br&gt;jämförlig verksamhet mot en ersättning som understiger 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Särskilt om vissa fastighetsupplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En skattskyldig fastighetsägare skall återföra sådan ingående skatt&lt;br&gt;som han har gjort avdrag för, om han inom tre år från utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket han beviljats skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljer fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyr ut eller upplåter fastigheten till någon annan än som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar i anspråk fastigheten för användning i en verksamhet som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11&lt;br&gt;eller 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring enligt första stycket skall göras med ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot den del av det avdragna beloppet som hänför sig till den sålda delen&lt;br&gt;av fastigheten eller till de lokaler som inte längre hyrs ut eller upplåts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring enligt första stycket 2 skall inte göras om verksamheten i de&lt;br&gt;uthyrda eller upplåtna lokalerna till följd av lagändring inte längre medför&lt;br&gt;skattskyldighet eller rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en fastighet övergår utan ersättning från en skattskyldig fastig-&lt;br&gt;hetsägare till någon annan inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den&lt;br&gt;tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Återföring enligt 5 eller 6 § skall göras i deklarationen för den redo-&lt;br&gt;visningsperiod under vilken de återföringsgrundande händelserna har in-&lt;br&gt;träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter med omsättning utomlands (export)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet&lt;br&gt;omsätter varor eller tjänster utomlands har rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8&lt;br&gt;kap. på grund av att omsättningen sker utomlands. Rätten till återbe-&lt;br&gt;talning gäller under förutsättning att omsättningen är skattepliktig eller&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 12 §, 19 § första stycket 2 eller&lt;br&gt;23 § 4 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Faktureringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktureringsskyldighet för vissa skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som blir skattskyldig för annan omsättning av varor eller tjänster&lt;br&gt;än förvärv enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 eller den som har rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9-12 §§ skall, om inget annat följer av 3 eller&lt;br&gt;4 §, utfärda faktura eller en jämförlig handling för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje omsättning som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt,&lt;br&gt;vid uttag dock endast för den del av uttaget som avser ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förskotts- eller a conto-betalningar som avser sådana omsättningar,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan omsättning av en fastighet som medför avdragsrätt för köparen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 4 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke skattskyldigas uppgifter i köpehandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som överlåter en vara utan att bli skattskyldig för överlåtelsen&lt;br&gt;skall i köpehandlingen ange sitt person- eller organisationsnummer eller,&lt;br&gt;om ett sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift, om en köpare begär&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Beslutande myndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Beskattningsbeslut och beslut i andra beskattningsärenden meddelas&lt;br&gt;om inte annat anges i 2 § av skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldige är registrerad eller, om han inte är registrerad, där han bort&lt;br&gt;vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller även vid beslut i beskattningsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsärende har ett nära samband med ett taxeringsären-&lt;br&gt;de som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen skall avgöras i en skattenämnd&lt;br&gt;och det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang, får även be-&lt;br&gt;skattningsärendet avgöras i skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har&lt;br&gt;enligt 17 kap. 2, 5 och 6 §§. 1 förekommande fall tar verket därmed över&lt;br&gt;den befogenhet som annars tillkommer skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattemyndigheten i Kopparbergs län prövar frågor om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt&lt;br&gt;19 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ prövas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i respektive län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 kap. 28 § framgår att bestämmelserna om beslutande myndighet&lt;br&gt;i 2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) är tillämpliga i de fall den&lt;br&gt;skattskyldige enligt 14 kap. 3 § skall redovisa mervärdesskatt i en allmän&lt;br&gt;självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Redovisning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Registreringsskyldighet och dcklarationsförfarande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en särskild deklaration skall anses inlämnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inbetalning av skatt görs enligt 16 kap. 3 §, skall deklarationen&lt;br&gt;anses ha lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till den som förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En skattskyldig som är skyldig att anmäla sig för registrering skall&lt;br&gt;anmäla sig hos skattemyndigheten i det län där hans hemortskommun är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk företagare som enligt 4 kap. 5 § andra stycket skall&lt;br&gt;företrädas av en representant här i landet, skall anmäla sig för registre-&lt;br&gt;ring hos skattemyndigheten i det län där representantens hemortskommun&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Skattemyndigheten beslutar i fråga om registrering och utfärdar ett&lt;br&gt;särskilt bevis om beslutad registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten skall fatta beskattningsbeslut för varje redovis-&lt;br&gt;ningsperiod med ledning av deklarationen och övriga tillgängliga&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatten inte kan beräknas tillförlitligt med ledning av de handlingar&lt;br&gt;som avses i första stycket, skall beskattningsbeslutet fattas efter vad som&lt;br&gt;framstår som skäligt med hänsyn till vad som kommit fram i ärendet&lt;br&gt;(skönsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den skattskyldige har lämnat en deklaration inom den tid som&lt;br&gt;anges i 14 kap. 12 eller 13 § eller inom den tid som anges i ett beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration, anses ett beskattningsbeslut ha fattats&lt;br&gt;i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationen inte har kommit in till skattemyndigheten inom den&lt;br&gt;tid som anges i första stycket, anses skatten genom beskattningsbeslut ha&lt;br&gt;bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till skattemyndigheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en senare tidpunkt anses beslut i stället ha fattats i enlighet med Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;deklarationen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Betalning och återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto. Inbe-&lt;br&gt;talningen anses ha gjorts den dag inbetalningskort eller gireringshandling&lt;br&gt;kommit in till den som förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om den skattskyldige står i skuld för mervärdesskatt, har han vid&lt;br&gt;återbetalning enligt 8 § rätt att få tillbaka bara vad som överstiger&lt;br&gt;skulden och de räntor, dröjsmålsavgift och skattetillägg som är hänförliga&lt;br&gt;till skulden. Detsamma gäller om den skattskyldige har en skuld som&lt;br&gt;avser till betalning förfallen skatt enligt uppbördslagen (1953:272), skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;br&gt;arbetsgivaravgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift. I lagen (1985:146) om&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också be-&lt;br&gt;stämmelser som begränsar rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av skattemyndighetens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;eller rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 10 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut enligt 14 kap. 1 § andra stycket, 23 och 24 §§ och 19 kap.&lt;br&gt;13 § i fråga om registrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om skattskyldighet eller anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatterevision och skattemyndighetens beslut om före-&lt;br&gt;läggande av vite får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har fattat om&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos länsrätten i Kopparbergs&lt;br&gt;län. Beslut om avräkning får dock överklagas endast i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av beslut om betalningsskyldighet eller särskilt på den&lt;br&gt;grunden att avräkningsbeslutet är felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En skattemyndighets beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut med anledning av ett sådant&lt;br&gt;överklagande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den skattskyldiges överklagande enligt 1 § första stycket skall vara&lt;br&gt;skriftligt och ha kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har gått ut. Om beskattningsbeslutet har&lt;br&gt;meddelats efter den 30 juni sjätte året efter det kalenderår under vilket&lt;br&gt;det beskattningsår som beslutet avser har gått ut och om den skattskyldige&lt;br&gt;har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får över-&lt;br&gt;klagandet dock komma in inom två månader från den dag då den skatt-&lt;br&gt;skyldige fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får överklaga ett beskattningsbeslut även om det inte&lt;br&gt;har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten skall pröva om den skattskyldiges överklagande&lt;br&gt;har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall&lt;br&gt;myndigheten avvisa det, om inget annat följer av andra eller tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att skatte-&lt;br&gt;myndigheten har lämnat den skattskyldige en felaktig underrättelse om&lt;br&gt;hur man överklagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden&lt;br&gt;kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller&lt;br&gt;till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart&lt;br&gt;sändas över till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om&lt;br&gt;den dag då handlingen kom in till skattemyndigheten eller domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag skall ett med-&lt;br&gt;delande som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara lämnat av den skattskyldige, om det inte är uppenbart att upp- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;giftslämnaren saknat behörighet att företräda den skattskyldige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § andra meningen tillämpas först fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-11-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta Lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till Mervärdesskattelag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Marianne Svanberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till Mervärdesskattelag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget bygger på ett grundligt förarbete, som&lt;br&gt;präglats av en strävan efter systematisk följdriktighet och saklig fullstän-&lt;br&gt;dighet. Lagrådet vill inte förneka att dessa mål för arbetet i betydande&lt;br&gt;utsträckning uppnåtts även om lagregleringen, måhända med nödvändig-&lt;br&gt;het, fortfarande framstår som tämligen svåröverskådlig och komplicerad.&lt;br&gt;Ett behov av klargörande föreligger på flera punkter och förbättringar i&lt;br&gt;terminologiskt och redaktionellt avseende är önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i åtskilliga delar omarbetat den remitterade lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådets förslag till lagtext framgår av bilaga till detta protokoll. För&lt;br&gt;fullständighetens skull återger bilagan lagförslaget även i de delar som&lt;br&gt;inte varit föremål för ändring från Lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de punkter som är av saklig innebörd eller annars förtjänar särskilt&lt;br&gt;omnämnande gör Lagrådet följande kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avsnitt 2.3 i lagrådsremissen skall med skattskyldighet förstås&lt;br&gt;endast skyldigheten att betala skatt till staten. Bestämmelserna i dessa&lt;br&gt;paragrafer är utformade i enlighet härmed. Avsikten synes också ha varit&lt;br&gt;att därmed komma till rätta med den egendomlighet som ligger i den s.k.&lt;br&gt;tekniska skattskyldighet som regleras i lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt (ML) och som har kritiserats av Lagrådet i annat sammanhang (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 294). Att redan i lagens inledning klargöra när&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt föreligger och därvid utnyttja ett skattskyldig-&lt;br&gt;hetsbegrepp med den antydda, mer begränsade innebörden är självfallet&lt;br&gt;en fördel. Av förklarliga skäl kan emellertid inte ett sådant syfte uppnås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullt ut. Som framgår av förslagets tredje stycke av 1 § och andra stycket&lt;br&gt;av 2 § kräver nämligen bedömningen av skyldigheten att betala skatt att&lt;br&gt;även bestämmelser i andra kapitel i lagen studeras. Det av det tidigare&lt;br&gt;Lagrådet kritiserade förhållandet att det kan vara ett gynnande beslut att&lt;br&gt;bli förklarad skattskyldig har inte kunnat undvikas helt och hållet. Ett&lt;br&gt;ganska närliggande fall kommer således att föreligga när en fastighets-&lt;br&gt;ägare på egen begäran blir förklarad skattskyldig enligt 9 kap. 1 § i&lt;br&gt;förslaget. På det hela taget får emellertid remissförslaget anses medföra&lt;br&gt;en bättre ordning än ML redan i och med att som skattskyldig inte räknas&lt;br&gt;den som inte kan bli skyldig att betala någon skatt men väl få rätt till&lt;br&gt;återbetalning av belopp motsvarande skatt eller beräknad kompensation&lt;br&gt;för skatt som han betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra stycke av 1 § innehåller remissförslaget en bestämmelse som&lt;br&gt;klargör att mervärdesskatt inte skall tas ut vid införsel under sådana&lt;br&gt;omständigheter som medför frihet från skatt enligt lagen (1987:1066) om&lt;br&gt;frihet från skatt eller avgift vid införsel. Enligt Lagrådets mening är det&lt;br&gt;av systematiska skäl lämpligare att den avsedda skattebefrielsen ges&lt;br&gt;formen av ett undantag från den generella skatteplikt som föreskrivs i&lt;br&gt;3 kap. 1 §. I Lagrådets författningsförslag har bestämmelsen utformats&lt;br&gt;i enlighet härmed och förts över till 3 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten skall enligt förslaget knytas till omsättningen, såsom&lt;br&gt;sistnämnda begrepp definieras i lagförslaget. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;i 2 § &amp;quot;vid&amp;quot; ersätts med &amp;quot;för&amp;quot;; jfr 6 kap. 7 § (Lagrådets lagtextbilaga&lt;br&gt;6 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att ”den skattskyldige&amp;quot; i sista meningen i första stycket&lt;br&gt;i remissförslaget ersätts med &amp;quot;den som omsätter varan eller tjänsten&amp;quot;,&lt;br&gt;eftersom meningen skall omfatta även det i 1 § första stycket 2 angivna&lt;br&gt;fallet då det är förvärvaren av en tjänst som är skattskyldig enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen skall med vissa undantag skattskyldigheten&lt;br&gt;vid varuomsättning inträda i och med att avlämnande sker i den mening&lt;br&gt;som avses i köplagen. I den föreslagna lagtexten talas det om &amp;quot;avlämnas&lt;br&gt;till köparen&amp;quot;. För att tillgodose det i specialmotiveringen till förevarande&lt;br&gt;paragraf antydda syftet att det köprättsliga begreppet avlämnas på&lt;br&gt;mervärdesskatteområdet inte skall användas i en modifierad mening och&lt;br&gt;för att minska möjligheterna till missförstånd i fråga om transportköp,&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att i lagtexten &amp;quot;till köparen&amp;quot; inte kopplas ihop med&lt;br&gt;&amp;quot;avlämnas&amp;quot;, trots att detta innebär en ändring av den text som finns i&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket i lagförslaget har behållits en motsvarighet till be-&lt;br&gt;stämmelsen i 4 § andra stycket ML. Det utredningsförslag som legat till&lt;br&gt;grund för det remitterade förslaget hade i stället utformat en häremot&lt;br&gt;svarande regel som en övergångsbestämmelse till den nya lagen.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelsen tar sikte på framtida ändringar av skattepliktsreg-&lt;br&gt;lerna och skall reglera tidpunkten för skattskyldighetens inträde vid&lt;br&gt;förskottsbetalning när sådana ändringar vidtas kan enligt Lagrådet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst fog ifrågasättas om inte lagstiftaren vid lagändringarna borde pröva&lt;br&gt;övergångsfrågan från fall till fall, detta så mycket mera som bestämmel-&lt;br&gt;sen inte reglerar framtida ändringar av skattesatserna. Ett alternativ skulle&lt;br&gt;vara att någon bestämmelse inte alls tas in om detta i den nya lagen eller&lt;br&gt;dess övergångsbestämmelser. Lagrådet har emellertid stannat för att godta&lt;br&gt;remissförslaget i denna del av de skäl som i specialmotiveringen&lt;br&gt;redovisas som motiv för den föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skilda ställen i lagförslaget hänvisas till &amp;quot;verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet”. Lagrådet anser att det vore en fördel om en definition&lt;br&gt;av detta begrepp inflöt i lagen. En sådan föreslås därför införd som ett&lt;br&gt;andra stycke i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har intagits en definition av &amp;quot;ingående skatt&amp;quot;.&lt;br&gt;Såväl begreppet som sådant som dess definition kan visserligen leda&lt;br&gt;tankarna bort från det väsentliga kännetecken för mervärdesskatten som&lt;br&gt;förslaget i övrigt har velat poängtera när skattskyldighetsbegreppet&lt;br&gt;begränsats till skyldigheten att betala skatt till staten. Det som kallas&lt;br&gt;ingående skatt har nämligen inte utgjort någon skatt i egentlig mening för&lt;br&gt;den skattskyldige utan en kompensation till annan (säljare/tillhandahållare&lt;br&gt;av tjänst) för vad denne haft att betala i skatt för sin omsättning i fråga.&lt;br&gt;Vilken kompensation som betalas beror på den prisnivå säljaren/till-&lt;br&gt;handahållaren utgått från. I Lagrådets förslag till lydelse av 7 kap. 3 §&lt;br&gt;har försök gjorts att ytterligare klargöra sammanhangen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att begreppet ingående skatt använts under lång tid vid&lt;br&gt;tillämpningen av ML anser Lagrådet att någon ändring inte bör göras av&lt;br&gt;beteckningen, som närmast får ses som en rent teknisk term. Däremot&lt;br&gt;föreslår Lagrådet en omformulering av förevarande paragraf så att den&lt;br&gt;endast hänvisar till den bestämmelse där begreppet framgår mer i detalj.&lt;br&gt;På åtskilliga ställen i remissförslagets lagtext förekommer omväxlande&lt;br&gt;&amp;quot;skatt&amp;quot; och &amp;quot;ingående mervärdesskatt&amp;quot; med avledningar där det som&lt;br&gt;åsyftats i själva verket har varit ingående skatt enligt den i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;intagna definitionen. Lagrådet har i sitt lagtextförslag strävat efter att&lt;br&gt;genomgående använda det definierade begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lagrådets författningsförslag har en definition av begreppet export tagits&lt;br&gt;in i denna paragraf. Förslaget bör ses i samband med andra bestämmelser&lt;br&gt;i lagen, främst reglerna om omsättningsland i 5 kap. och om återbe-&lt;br&gt;talning av skatt i 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning av en vara eller tjänst skall i princip anses som en&lt;br&gt;omsättning inom landet om den har en sådan anknytning till Sverige som&lt;br&gt;beskrivs i 5 kap. 2-8 §§. En omsättning som inte omfattas av någon av&lt;br&gt;dessa paragrafer anses alltid som en omsättning utomlands. Även en&lt;br&gt;omsättning som faller under någon av 2-8 §§ skall emellertid i särskilda&lt;br&gt;fall anses som en omsättning utomlands, nämligen i de fall som regleras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i remissförslagets 5 kap. 9-13 §§ (9-11 §§ i Lagrådets förslag). I dessa&lt;br&gt;paragrafer görs inte någon anknytning till verksamhetens lokalisering&lt;br&gt;inom eller utom Sverige. Det remitterade förslaget betecknar dessa fall&lt;br&gt;som &amp;quot;export&amp;quot;. Ett annat exportbegrepp ligger till grund för remissför-&lt;br&gt;slagets 10 kap. 12 §. Som export räknas där att någon &amp;quot;i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs här i landet omsätter varor eller tjänster&lt;br&gt;utomlands&amp;quot; (10 kap. 12 § första meningen jämförd med rubriken till&lt;br&gt;paragrafen). Det är endast en export i denna mening som kan ge rätt till&lt;br&gt;återbetalning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis önskvärt att exportbegreppet får en entydig&lt;br&gt;definition i lagen. En lämplig lösning synes vara att bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. helt frigörs från exportbegreppet och att detta begrepp ges ett&lt;br&gt;innehåll som motsvarar 10 kap. 12 § första meningen i remissförslaget.&lt;br&gt;Eftersom begreppet används även på andra ställen i lagen förordar&lt;br&gt;Lagrådet att definitionen tas in bland de inledande bestämmelserna i 1&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland lagens definitioner bör upptas även begreppet verksamhetstillbehör&lt;br&gt;som förekommer på några ställen i lagtexten. I denna paragraf i&lt;br&gt;Lagrådets förslag har en sådan definition tagits in med användande av&lt;br&gt;remissförslagets text i 3 kap. 3 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 14 § i remissförslaget, innehåller en definition&lt;br&gt;av uttrycket utländsk företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär att varje fysisk person som inte är&lt;br&gt;bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige och varje juridisk person som&lt;br&gt;inte är registrerad här räknas som utländsk företagare. I fråga om fysiska&lt;br&gt;personer synes definitionen med hänsyn till ändamålet vara godtagbar&lt;br&gt;även om den enligt ordalydelsen innebär att varje utomlands bosatt fysisk&lt;br&gt;person, således även den som inte är näringsidkare, kommer att inordnas&lt;br&gt;under begreppet företagare. När det gäller juridiska personer är en&lt;br&gt;ändring påkallad. Det remitterade förslaget skulle nämligen få till följd&lt;br&gt;att alla svenska juridiska personer som inte är registrerade (t.ex. ideella&lt;br&gt;föreningar) blir att betrakta som utländska företagare. Lagrådets förslag&lt;br&gt;innebär att definitionen anknyts till de förhållanden som brukar anses&lt;br&gt;avgörande för juridiska personers nationalitet. Till dessa förhållanden hör&lt;br&gt;i första hand en eventuell registrering men i andra hand också sådana&lt;br&gt;omständigheter som platsen för styrelsens säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. i remissförslaget, som handlar om faktureringsskyldighet,&lt;br&gt;förekommer uttrycket &amp;quot;faktura eller en jämförlig handling&amp;quot;. Vidare talas&lt;br&gt;om avräkningsnota och köpehandling. De nämnda uttrycken återkommer&lt;br&gt;på andra ställen i lagförslaget. I 8 kap. 17 § används också termerna&lt;br&gt;&amp;quot;inköpsfakturan, avräkningsnotan eller en motsvarande handling&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att en enhetlig terminologi används genomgående och&lt;br&gt;har valt uttrycket &amp;quot;faktura eller jämförlig handling&amp;quot;. Genom en definition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förevarande paragraf klargörs att med &amp;quot;jämförlig handling&amp;quot; menas&lt;br&gt;avräkningsnota, kvitto, köpehandling och liknande handling. Med hänsyn&lt;br&gt;till förekomsten av elektronisk databehandling i redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt föreslås vidare efter mönster av 3 kap. 11 § andra stycket&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) en föreskrift om att med handling avses även&lt;br&gt;upptagning som kan uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under föredragningen av lagrådsremissen har framkommit att det är&lt;br&gt;avsikten att begreppet omsättning av vara stundom skall kunna innefatta&lt;br&gt;också vissa tjänster som tillhandahålls som ett led i denna omsättning&lt;br&gt;liksom att tillhandahållandet av en tjänst också skall kunna innefatta&lt;br&gt;överlåtelse av vissa varor utan att omsättningen därför skall delas upp i&lt;br&gt;en avseende vara och en avseende tjänst. Det har emellertid visat sig att&lt;br&gt;det inte i lagtext kan uppställas någon entydig gräns för dessa fall på&lt;br&gt;grundval av det material som föreligger i lagstiftningsärendet. Frågan&lt;br&gt;måste således överlämnas till rättstillämpningen. Till undvikande av en&lt;br&gt;opåkallad sammanläggning av varuomsättning och tjänst i syfte att uppnå&lt;br&gt;gynsammaste skattesats, när skilda sådana kan komma i fråga (t.ex. att&lt;br&gt;anse serveringstjänst på transportmedel ingå som led i personbefordran),&lt;br&gt;har det befunnits att det i själva verket anses böra föreligga en presum-&lt;br&gt;tion för en uppdelning. Lagrådet anser att åtminstone detta bör kunna&lt;br&gt;utläsas av bestämmelsen liksom att det i övrigt är omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet som blir avgörande. För detta ändamål föreslår Lagrådet&lt;br&gt;ett nytt andra stycke i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den systematik som utnyttjats i lagförslaget framstår det som&lt;br&gt;onödigt att, såsom görs i remissförslagets tredje stycke, erinra om&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. om skatteplikt och undantag från skatteplikt.&lt;br&gt;Lagrådet förslår därför att stycket får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslaget uppställs som förutsättning för uttagsbeskattning att den&lt;br&gt;skattskyldlige normalt omsätter tjänsten i fråga till utomstående mot&lt;br&gt;&amp;quot;marknadsmässig&amp;quot; ersättning. Det citerade ordet synes inte tillföra något&lt;br&gt;meningsfullt för det här berörda ändamålet. En helt annan sak är att&lt;br&gt;marknadsvärdet har betydelse för frågan om huruvida uttag verkligen&lt;br&gt;förekommit. Lagrådet föreslår därför att det citerade ordet utgår i de två&lt;br&gt;paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte skall vara en förutsättning för uttagsbeskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 att de angivna tjänsterna tillhandahålls i just en personalservering,&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att detta uttryck ersätts med orden &amp;quot;åt sin personal&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att uttagsbeskattning i vissa fall skall ske när en&lt;br&gt;fastighetsägare låter utföra arbeten i egen regi på den egna fastigheten.&lt;br&gt;Enligt specialmotiveringen är avsikten att bestämmelsen skall omfatta&lt;br&gt;&amp;quot;alla förvärvsverksamheter som utgör yrkesmässig verksamhet&amp;quot;. Motsätt-&lt;br&gt;ningsvis kan utläsas att bestämmelsen inte skall tillämpas på verksamheter&lt;br&gt;som inte är att bedöma som yrkesmässiga, t.ex. en ideell förenings&lt;br&gt;inkomstskattebefriade verksamhet (jfr 4 kap. 8 § i Lagrådets författnings-&lt;br&gt;förslag). Begränsningen till yrkesmässig verksamhet bör framgå av&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till ändrad lydelse av första stycket 1 hänger samman&lt;br&gt;med den definition av verksamhetstillbehör som Lagrådet enligt vad som&lt;br&gt;anförts i det föregående har föreslagit i 1 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna handlar om undantag från skatteplikt för sjukvård, tandvård&lt;br&gt;och social omsorg. I Lagrådets förslag har föreskrifterna omdisponerats&lt;br&gt;i förhållande till remissförslaget så att alla bestämmelser om vilken&lt;br&gt;omsättning som undantas från skatteplikt inryms i 4 §, såvitt gäller såväl&lt;br&gt;sjukvård som tandvård och social omsorg, under det att 5-7 §§ innehåller&lt;br&gt;definitioner av begreppen sjukvård, tandvård och social omsorg på&lt;br&gt;mervärdesskattelagens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer innehåller undantag från skatteplikten såvitt avser bank-&lt;br&gt;och fmansieringstjänster respektive försäkringstjänster. I remissförslagets&lt;br&gt;9 § föreskrivs att undantaget för bank- och fmansieringstjänster inte&lt;br&gt;gäller bl.a. &amp;quot;omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av&lt;br&gt;företaget&amp;quot;. Eftersom begreppet tjänst inte omfattar en omsättning av varor&lt;br&gt;bör den citerade föreskriften utgå som överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget görs i 9 och 10 §§ hänvisningar till 24 §.&lt;br&gt;Även dessa hänvisningar framstår som överflödiga och har därför&lt;br&gt;uteslutits i Lagrådets författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens sista stycke hänvisas till en kungörelse. Eftersom hän-&lt;br&gt;visning i en lag inte bör ske till en författning av lägre valör föreslår&lt;br&gt;Lagrådet en omformulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen undantar vissa överlåtelser av &amp;quot;andra tillgångar än om-&lt;br&gt;sättningstillgångar&amp;quot; från skatteplikt. Av specialmotiveringen framgår att&lt;br&gt;undantaget är avsett att omfatta både de tillgångar som räknas upp i&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i ML, dvs. &amp;quot;inventarier, material, avfallspro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dukter eller liknande varor&amp;quot;, och olika rättigheter. Vid lagrådsföre-&lt;br&gt;dragningen har framkommit att uttrycket material syftar på bl.a.&lt;br&gt;tillgångar som är avsedda att förbrukas i verksamheten. Eftersom sådana&lt;br&gt;tillgångar normalt betraktas som omsättningstillgångar, bör uttryckligen&lt;br&gt;klargöras att förbrukningsmaterial skall räknas till de tillgångar som&lt;br&gt;omfattas av undantaget från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 1 § andra stycket i det remitterade förslaget.&lt;br&gt;Som nämnts i kommentaren till den paragrafen har Lagrådet ansett att&lt;br&gt;skattefriheten vid viss införsel av systematiska skäl bör regleras i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 27 § i det remitterade förslaget. Punkt 2 har&lt;br&gt;kompletterats så att den närmare överensstämmer med den bestämmelse&lt;br&gt;i 58 § andra stycket ML som den enligt specialmotiveringen skall&lt;br&gt;motsvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att en skattepliktig omsättning inom&lt;br&gt;landet skall medföra skattskyldighet är att omsättningen görs i en&lt;br&gt;verksamhet som är yrkesmässig. Med undantag för vissa tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls från utlandet fordras dessutom att verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;Sverige. Båda dessa rekvisit måste också vara uppfyllda för att en&lt;br&gt;omsättning som görs utomlands skall betraktas som en export och därför&lt;br&gt;kan medföra rätt till återbetalning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis viktigt att de centrala begreppen &amp;quot;yrkesmässig&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;bedrivs i Sverige&amp;quot; får sin innebörd preciserad i lagen. Det remitterade&lt;br&gt;förslaget innehåller i 4 kap. bestämmelser som har sådant syfte. I 1 §&lt;br&gt;föreslås som huvudregel att en verksamhet skall anses &amp;quot;yrkesmässig här&lt;br&gt;i landet&amp;quot; om intäkterna av den utgör skattepliktig intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt kommunalskattelagen (1928:370, KL) eller lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (1974:576, SIL). I fortsättningen av kapitlet görs för vissa&lt;br&gt;situationer en utvidgning och för andra en inskränkning av det begrepp&lt;br&gt;som bestämts genom huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna omarbetas. Av systematis-&lt;br&gt;ka skäl är det önskvärt att de två begreppen, som har självständiga&lt;br&gt;funktioner i lagen, definieras var för sig. I sak gör Lagrådet bedöm-&lt;br&gt;ningen att metoden att anknyta till skattepliktsreglema i KL och SIL —&lt;br&gt;en metod som används redan i ML — vid en strikt tolkning inte leder till&lt;br&gt;det resultat som avses. I Lagrådets författningsförslag har de båda&lt;br&gt;begreppen hållits isär och definierats på ett annnat sätt än i remissför-&lt;br&gt;slaget. Definitionen av begreppet yrkesmässig görs i 1 § medan&lt;br&gt;förutsättningarna för att en yrkesmässig verksamhet skall anses bedriven&lt;br&gt;i Sverige preciseras i 5 §. De nya definitionerna har också föranlett en&lt;br&gt;ändring av kapitelrubriken och nya underrubriker framför 1 och 5 §§.&lt;br&gt;Paragraferna kommenteras i det följande. I anslutning till kommentaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 1 § tar Lagrådet upp en närliggande fråga som berörts i remissproto-&lt;br&gt;kollets specialmotivering till paragrafen, nämligen hur man skall avgöra&lt;br&gt;om en näringsidkares aktiviteter utgör en enda eller två eller flera&lt;br&gt;&amp;quot;verksamheter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1990 års skattereform gällde enligt ML att en verksamhet skulle&lt;br&gt;betraktas som yrkesmässig om intäkterna av den utgjorde intäkt av&lt;br&gt;jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse enligt KL:s regler. I&lt;br&gt;samband med skattereformen ändrades bestämmelserna i ML så att&lt;br&gt;yrkesmässighet numera — liksom enligt det remitterade förslaget — skall&lt;br&gt;anses föreligga när verksamhetens intäkter utgör intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet. För fysiska personer har ändringen inte haft någon betydelse&lt;br&gt;i sak men för juridiska personer har den medfört en viss utvidgning av&lt;br&gt;begreppet yrkesmässighet. Det senare sammanhänger med de ändringar&lt;br&gt;av bestämmelserna om inkomstslag och förvärvskällor som gjordes vid&lt;br&gt;reformen. För juridiska personer gäller numera enligt 2 § 1 mom. SIL&lt;br&gt;att alla skattepliktiga intäkter hänförs till en och samma förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverksamhet. Konsekvensen av att mervärdes-&lt;br&gt;skattereglerna anknyter till vad som utgör skattepliktig intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt SIL blir således för de juridiska personernas del att&lt;br&gt;varje verksamhet som ger en skattepliktig intäkt — även t.ex. en &amp;quot;icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring av tillgångar&amp;quot; — blir att betrakta som yrkesmässig&lt;br&gt;i mervärdesskattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om det inte står bättre i överensstämmelse med&lt;br&gt;grunderna för mervärdesbeskattningen att reservera begreppet yrkes-&lt;br&gt;mässig för verksamhet som utgör näringsverksamhet i egentlig mening,&lt;br&gt;dvs. sådan verksamhet som numera anges i 21 § KL och som i äldre&lt;br&gt;regler beskrevs med uttrycken jordbruksfastighet, annan fastighet och&lt;br&gt;rörelse. Lagrådets författningsförslag har utformats med denna ut-&lt;br&gt;gångspunkt. Huvudregeln i punkten 1 av den nu kommenterade paragra-&lt;br&gt;fen föreskriver således att en verksamhet skall anses yrkesmässig om den&lt;br&gt;utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 regleras de fall då en verksamhet bedrivs i former som är&lt;br&gt;jämförliga med näringsverksamhet. Före skattereformen var motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse tillämplig på verksamhet i vilken varor eller tjänster&lt;br&gt;omsattes &amp;quot;under rörelseliknande former&amp;quot;. Av vad som upplysts vid&lt;br&gt;lagrådsföredragningen har Lagrådet dragit slutsatsen att en tillämpning av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen i praktiken kan bli aktuell endast när en&lt;br&gt;verksamhet liknar rörelse. I Lagrådets författningsförslag har punkten 2&lt;br&gt;därför begränsats till de fall där verksamheten bedrivs i former jämför-&lt;br&gt;bara med en till näringsverksamhet hänförlig rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den av Lagrådet föreslagna definitionen skall således avgörandet&lt;br&gt;av om en verksamhet är yrkesmässig grundas på en bedömning av om&lt;br&gt;verksamheten har en sådan karaktär — varaktighet, bakomliggande&lt;br&gt;vinstsyfte m.m. — att den utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL eller&lt;br&gt;om den bedrivs i rörelseliknande former. Som nyss nämnts berörs i&lt;br&gt;specialmotiveringen också en annan fråga som rör verksamhetsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömningen. För tillämpningen av vissa bestämmelser i lagen har det&lt;br&gt;betydelse om de aktiviteter som den skattskyldige utövar utgör en enda&lt;br&gt;eller två eller flera &amp;quot;verksamheter&amp;quot;. Som exempel kan nämnas den&lt;br&gt;materiella bestämmelsen om uttag i 2 kap. 2 § 3 samt bestämmelserna om&lt;br&gt;redovisning i 13 kap. 2 § och om deklaration i 14 kap. 6 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga om vad som är enhet vid bedömningen av den skattskyldi-&lt;br&gt;ges verksamhet har inte reglerats i lagen. I specialmotiveringen hänvisas&lt;br&gt;till ett uttalande i förarbetena till 1990 års skattereform. Enligt det&lt;br&gt;uttalandet, som avser verksamhetsbegreppet i 18 § KL, förstås med verk-&lt;br&gt;samhet &amp;quot;summan av aktiviteter av en enhetlig beskaffenhet, t.ex.&lt;br&gt;detaljhandel i en viss bransch, industriell tillverkning av visst slag,&lt;br&gt;jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning&amp;quot; (prop. 1989/90:110 s. 646).&lt;br&gt;Uttalandet är allmänt hållet och torde ofta ge otillräcklig ledning för den&lt;br&gt;praktiska tilllämpningen. Det hade naturligtvis varit en fördel om be-&lt;br&gt;greppet verksamhet i den nu aktuella meningen hade kunnat preciseras i&lt;br&gt;lagen. Å andra sidan står det klart att en lagreglering skulle möta&lt;br&gt;betydande svårigheter och att varje precisering i lag som går längre än&lt;br&gt;motivuttalandet kan medföra risk för inte önskvärda låsningar av praxis.&lt;br&gt;Lagrådet har därför ansett sig böra godta att någon uttrycklig reglering&lt;br&gt;inte föreslagits. Beträffande hänvisningen till skattereformens förarbeten&lt;br&gt;vill Lagrådet dock göra den reservationen att det inte är givet att den&lt;br&gt;avgränsning av verksamhetsbegreppet som ansetts lämplig för inkomstbe-&lt;br&gt;skattningens del alltid ger det önskade resultatet vid mervärdesbe-&lt;br&gt;skattningen. Det kan visa sig att särskilda hänsynstaganden bör göras vid&lt;br&gt;mervärdesbeskattningen, exempelvis till de överväganden som legat&lt;br&gt;bakom gränsdragningen mellan det skattepliktiga och det inte skatteplikti-&lt;br&gt;ga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till denna paragraf och till 1 § framgår att&lt;br&gt;avsikten med att anknyta definitionen av det sammansatta begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;yrkesmässig här i landet&amp;quot; till skattepliktsreglema i KL och SIL varit att&lt;br&gt;åstadkomma att varje fysisk eller juridisk person som inte är utländsk&lt;br&gt;företagare skall anses bedriva sin verksamhet i Sverige medan en&lt;br&gt;utländsk företagare enligt huvudregeln skall anses bedriva verksamhet i&lt;br&gt;landet endast om han har en fastighet eller ett fast driftställe här.&lt;br&gt;Beträffande de utländska företagarna uppnås emellertid inte detta resultat&lt;br&gt;genom en hänvisning till nämnda skattepliktsregler. Hänvisningen bör i&lt;br&gt;stället avse inkomstskattelagamas regler om subjektiv skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har utformat sitt förslag till 5 § i enlighet med det sagda.&lt;br&gt;Första stycket klargör vad som gäller för den som inte är utländsk&lt;br&gt;företagare. I andra stycket anges förutsättningarna för att en utländsk&lt;br&gt;företagares yrkesmässiga verksamhet skall anses bedriven i Sverige.&lt;br&gt;Hänvisningen till 6 § 1 mom. SIL kommer att avse de fall där den&lt;br&gt;yrkesmässiga verksamheten hänför sig till en fastighet eller ett fast&lt;br&gt;driftställe här i landet (här bortses från vissa fall som saknar intresse när&lt;br&gt;det gäller mervärdesskatt). Har den utländske företagaren inte någon&lt;br&gt;sådan fastighet eller något sådant fast driftställe skall hans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses bedriven här endast till den del den omfattar en omsättning av det Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;slag som anges i någon av punkterna 1-3 i förevarande paragraf. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat i kommentaren till 1 kap. 10 § har&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel gjorts oberoende av exportbegreppet.&lt;br&gt;Lagrådets förslag innebär vidare att 9 § i det remitterade förslaget&lt;br&gt;uteslutits som överflödig och att övriga bestämmelser underkastats en&lt;br&gt;redaktionell bearbetning. Dessutom har en omdisponering gjorts så att 9 §&lt;br&gt;i Lagrådets förslag motsvarar 10 och 12 §§ i det remitterade förslaget&lt;br&gt;medan 10 och 11 §§ motsvarar remissförslagets 11 och 13 §§. Frikopp-&lt;br&gt;lingen från exportbegreppet har också föranlett en ändring av den första&lt;br&gt;underrubriken före 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår en omformulering av första stycket för att bättre&lt;br&gt;anpassa texten till uttalanden i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen är av central betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;när en tjänst skall anses omsatt på sådant sätt att beskattning i Sverige&lt;br&gt;kommer i fråga. Svårigheter torde föreligga att göra motsvarande&lt;br&gt;bedömning enligt ML. Tyvärr kan nog förutses att tillämpningssvårig-&lt;br&gt;heter kommer att föreligga även med den föreslagna texten, i synnerhet&lt;br&gt;när det gäller att avgöra om en tjänst enligt andra stycket tillgodogörs&lt;br&gt;uteslutande i Sverige eller utomlands. Om t.ex. en rådgivning ges en&lt;br&gt;befattningshavare vid ett driftställe i Sverige men helt avser verksamheten&lt;br&gt;vid ett driftställe utanför landet, skulle man med skäl kunna fråga sig var&lt;br&gt;tjänsten tillgodogörs. En annan svårighet som inte löses eller berörs i&lt;br&gt;remissen gäller sådana fall då tjänsten kommer flera driftställen tillgodo,&lt;br&gt;av vilka endast något är beläget inom landet. När man, som fallet är, har&lt;br&gt;sökt en nära anpassning till EG-direktiven på området föreligger dess-&lt;br&gt;värre inte något utrymme för ytterligare precisering av lagtexten. De&lt;br&gt;spörsmål som kan uppkomma måste således överlämnas till rättstillämp-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § i remissförslaget anges att den som har övertagit en verksamhet är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättning i verksamheten efter övertagandet. Enligt&lt;br&gt;Lagrådet torde detta vara ett onödigt påpekande. Möjligen skulle en&lt;br&gt;väsentligare upplysning vara att uttryckligen ange att övertagaren inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättning som ägt rum före övertagandet. ML saknar&lt;br&gt;bestämmelser om denna fråga och Lagrådet har stannat för att för-&lt;br&gt;hållandena får anses tillräckligt klara utan särskild bestämmelse vid sidan&lt;br&gt;av de mer tekniskt betonade regler i 13 kap. 11 § och 24 § andra stycket&lt;br&gt;som behandlar redovisningsskyldigheten för övertagaren och den tidigare&lt;br&gt;innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig skattskyldighet för fastighetsuthyming och bostadsrättsupplåtelse&lt;br&gt;förutsätter enligt 9 kap. 1 § första stycket att skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i remissförslagets 6 kap. 6 §, som motsvarar förevarande paragraf&lt;br&gt;i lagrådsförslaget, använda uttrycket att en fastighetsägare har &amp;quot;beviljats&amp;quot;&lt;br&gt;skattskyldighet bör därför ersättas med att fastighetsägaren blivit&lt;br&gt;skattskyldig till följd av beslut enligt 9 kap. 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna, som motsvaras av 8 och 9 §§ i det remitterade förslaget,&lt;br&gt;har disponerats om så att alla regler om de avsedda förmedlingsfallen&lt;br&gt;finns i 7 § och samtliga regler om producentföretagens auktionsför-&lt;br&gt;säljning förts samman i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattesatser har anpassats till den ändring som gjorts&lt;br&gt;i 13 § ML genom SFS 1993:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av bestämmelserna om beskattningsunderlaget vid&lt;br&gt;omsättning erbjuder betydligt större svårigheter när skattesatsen skall&lt;br&gt;utgöra ett pålägg på ett beskattningsunderlag före mervärdesskatt i stället&lt;br&gt;för som tidigare gällde en procentsats av ett beskattningsvärde, i vilket&lt;br&gt;kompensation för skatten är inräknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Lagrådets förslag till 2 § framgår att beskattningsunderlaget vid&lt;br&gt;annan omsättning än uttag av vissa fastighetstjänster och uttag för viss&lt;br&gt;försäljning på fartyg skall beräknas med utgångspunkt i det värde som&lt;br&gt;anges i 3 och 4 §§ och att detta värde med ett procentavdrag som&lt;br&gt;motsvarar mervärdesskattens andel härav utgör beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § i Lagrådets författningsförslag finns reglerna om beskattnings-&lt;br&gt;underlaget i de nyss angivna undantagsfallen för vissa uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har i 6 § samlats remissförslagets regler i 4 och 5 §§ om&lt;br&gt;minskning av beskattningsunderlaget vid rabatter m.m., vid återtagande&lt;br&gt;av varor som sålts med förbehåll om återtaganderätt och vid kundför-&lt;br&gt;luster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns särskilda föreskrifter om beräkning av beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget vid vissa fall av återinförsel. Ett sådant fall, reglerat i&lt;br&gt;punkt 4, är att varor har tillverkats utomlands med användning av ett&lt;br&gt;konstruktionsarbete eller någon liknande prestation som har anknytning&lt;br&gt;till Sverige. I det remitterade förslaget beskrivs anknytningen så att det&lt;br&gt;skall vara fråga om ett &amp;quot;svenskt&amp;quot; konstruktionsarbete eller en &amp;quot;svensk&amp;quot;&lt;br&gt;prestation. Innebörden av denna nationalitetsregel förefaller oklar. Av vad&lt;br&gt;som sagts vid lagrådsföredragningen har emellertid framgått att bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen i själva verket är avsedd att gälla när konstruktionsarbetet eller&lt;br&gt;prestationen har utförts i Sverige (jfr den i specialmotiveringen omnämn-&lt;br&gt;da bestämmelsen i 8 kap. 1 § 2 d förordningen (1980:749) om tullvärde&lt;br&gt;som just tar sikte på platsen för arbetets utförande). Lagrådets för-&lt;br&gt;fattningsförslag har utformats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för avdrag för ingående skatt är enligt första stycket att&lt;br&gt;den ingående skatten hänför sig till förvärv eller införsel &amp;quot;i verksam-&lt;br&gt;heten&amp;quot;. Det remitterade förslaget innehåller i två efterföljande stycken&lt;br&gt;motsvarigheter till bestämmelserna i sjätte och sjunde styckena av&lt;br&gt;anvisningarna till 17 § ML. Den bestämmelse som tas upp i remissför-&lt;br&gt;slagets andra stycke utsäger att avdragsrätten omfattar även den ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till avhjälpande av skador som den skattskyldige&lt;br&gt;vållat i sin verksamhet. Bestämmelsen synes överflödig. Det får anses stå&lt;br&gt;klart att åtgärder för avhjälpande av skador som den skattskyldige vållat&lt;br&gt;i sin verksamhet är ett led i själva verksamheten och att avdragsrätt&lt;br&gt;således föreligger direkt på grund av första stycket. Lagrådet har därför&lt;br&gt;låtit bestämmelsen utgå. Andra stycket i Lagrådets författningsförslag&lt;br&gt;motsvarar tredje stycket i det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets 6 § motsvaras av 5 § i Lagrådets förslag. I den&lt;br&gt;sistnämnda paragrafen har införts en erinran om att hänsyn skall tas till&lt;br&gt;rätten till avdrag för ingående skatt vid skönsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lagrådets förslag har 6 § första stycket hämtats från 7 § första&lt;br&gt;stycket i remissförslaget och 6 § andra stycket från 5 § andra stycket i&lt;br&gt;sistnämnda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § i remissförslaget finns bestämmelser om förbud mot avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt i vissa fall. Ett av dessa är att den ingående skatten hänför&lt;br&gt;sig till, som det heter i remissen, &amp;quot;stadigvarande bostäder&amp;quot;. Enligt vad&lt;br&gt;som upplysts vid föredragningen inför Lagrådet är avsikten att förbudet&lt;br&gt;skall ha samma räckvidd som motsvarande förbud i 18 § första stycket&lt;br&gt;1 ML. För att något missförstånd på denna punkt inte skall uppstå bör&lt;br&gt;samma formulering väljas som i sistnämnda bestämmelse, nämligen&lt;br&gt;&amp;quot;stadigvarande bostad”. En reservation bör också införas i 10 § för det&lt;br&gt;fall då avdragsrätt föreligger trots förbudet, nämligen då den ingående&lt;br&gt;skatten härrör från uttagsbeskattning för tjänster som avses i 2 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets 12 § avser i själva verket ett fall av återbetalning och&lt;br&gt;inte fall av avdrag för ingående skatt. Bestämmelsen har i Lagrådets&lt;br&gt;författningsförslag förts över till 10 kap. 12 §. I lagrådsförslaget har&lt;br&gt;remissförslagets 9 § delats upp på två paragrafer, 9 och 10, och&lt;br&gt;remissförslagets 10 och 11 §§ blivit 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I terminologiskt hänseende hänvisas till kommentaren vid 1 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att avdragsrätten skall styrkas på visst sätt efterges enligt&lt;br&gt;andra stycket i remissförslaget när ersättningen understiger 200 kronor&lt;br&gt;och förvärvet har gjorts i &amp;quot;detaljhandeln eller en jämförlig verksamhet&amp;quot;.&lt;br&gt;Undantaget är avsett att gälla även verksamhet för person- eller godsbe-&lt;br&gt;fordran, biljetter vid teater- och biografföreställningar o.d. Detta har i&lt;br&gt;Lagrådets förslag beaktats vid lagtextens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om frivillig skattskyldighet för vissa&lt;br&gt;fastighetsägare. Ett inslag i regelsystemet är att den ingående skatt som&lt;br&gt;fastighetsägaren i sin egenskap av skattskyldig har kunnat göra avdrag för&lt;br&gt;skall återföras om vissa särskilda omständigheter inträffar. En sådan&lt;br&gt;omständighet är enligt 5 § första stycket 1 i det remitterade förslaget att&lt;br&gt;fastighetsägaren &amp;quot;säljer&amp;quot; fastigheten. Om fastigheten däremot övergår till&lt;br&gt;en ny ägare &amp;quot;utan ersättning&amp;quot; tillämpas enligt 7 § remissförslaget i stället&lt;br&gt;en kontinuitetsprincip som innebär att förvärvaren träder i den tidigare&lt;br&gt;ägarens ställe såvitt gäller rättigheter och skyldigheter enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen. Som Lagrådet uppfattat förslaget är avsikten att inte&lt;br&gt;endast en försäljning i strikt mening utan även ett byte eller någon annan&lt;br&gt;onerös överlåtelse skall medföra återföring enligt 5 § och vidare att de&lt;br&gt;båda lagrummen skall korrespondera med varandra på det sättet att varje&lt;br&gt;slag av överlåtelse som inte medför återföring i stället skall leda till att&lt;br&gt;den i 7 § föreskrivna kontinuitetsprincipen tillämpas. Med dessa utgångs-&lt;br&gt;punkter har lagrådet utformat sitt författningsförslag så att 5 § första&lt;br&gt;stycket 1 omfattar &amp;quot;köp, byte eller därmed jämförlig rättshandling&amp;quot; och&lt;br&gt;7 § blir tillämplig när fastigheten &amp;quot;på annat sätt&amp;quot; övergår till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om återföring aktualiserar också en annan fråga,&lt;br&gt;nämligen vad som gäller när en frivilligt skattskyldig fastighetsägare&lt;br&gt;försätts i konkurs och fastigheten säljs av konkursboet. Frågan är&lt;br&gt;närmare bestämt om det är konkursgäldenären eller konkursboet som&lt;br&gt;skall belastas av återföringen. Av intresse för bedömningen är inte bara&lt;br&gt;reglerna i 9 kap. utan även bestämmelsen i 6 kap. 3 § om konkursboets&lt;br&gt;skattskyldighet för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet. I ett&lt;br&gt;förhandsbesked hösten 1992 som gällde tilllämpning av motsvarande&lt;br&gt;regler i ML (3 § andra stycket och 15 § femte-sjunde styckena) uttalade&lt;br&gt;Skatterättsnämnden att det var konkursboet och inte konkursgäldenären&lt;br&gt;som var skattskyldigt och redovisningsskyldigt för återföringen.&lt;br&gt;Regeringsrätten har nyligen fastställt förhandsbeskedet (dom den 26&lt;br&gt;oktober 1993 i mål nr 4825-1992). Reglerna i det remitterade förslaget&lt;br&gt;synes inte medföra någon ändring av rättsläget. Vid lagrådsföredrag-&lt;br&gt;ningen har upplysts att den genom förhandsbeskedet fastlagda ordningen&lt;br&gt;ansetts kunna få inte önskvärda effekter och att frågan därför kommer att&lt;br&gt;bli föremål för fortsatta överväganden. Lagrådet kan för sin del bara&lt;br&gt;konstatera att remissen inte ger underlag för någon annan lösning än&lt;br&gt;remissförslagets i det nu berörda hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslagets 8 § finns en bestämmelse om beskattningsperioden&lt;br&gt;vid återföring enligt 5 eller 6 §. Av systematiska skäl har Lagrådet fört&lt;br&gt;över bestämmelsen till 13 kap. och ersatt den med en hänvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller i första stycket i den av Lagrådet föreslagna&lt;br&gt;lydelsen inte någon definition av begreppet export. Både i paragrafen och&lt;br&gt;i underrubriken närmast före paragrafen används i stället det redan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 § definierade exportbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena motsvarar 8 kap. 12 § i det remitterade&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny i förhållande till det remitterade förslaget,&lt;br&gt;innehåller en hänvisning till de bestämmelser i 8 kap. 17-19 §§ som&lt;br&gt;anger hur rätten till avdrag för ingående skatt skall styrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller huvudreglerna om faktureringsskyldighet. Reglerna&lt;br&gt;riktar sig i första hand till dem som är skattskyldiga för omsättning av en&lt;br&gt;vara eller tjänst. Faktureringsskyldigheten fyller i dessa fall den dubbla&lt;br&gt;funktionen att ge underlag för kontrollen av skattskyldighetens fullgöran-&lt;br&gt;de och att tillhandahålla förvärvaren dokumentation för att styrka rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående skatt eller återbetalning av sådan skatt (jfr bl.a.&lt;br&gt;8 kap. 17 § och den av Lagrådet föreslagna 10 kap. 14 §). Det remittera-&lt;br&gt;de förslaget innefattar också en föreskrift om att den som har rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9-12 §§ skall utfärda faktura eller jämförlig&lt;br&gt;handling. Föreskriften kommer enligt sin lydelse att omfatta den&lt;br&gt;omsättning som den återbetalningsberättigade själv gör. I 10 kap. 9 §&lt;br&gt;förutsätts emellertid att någon omsättning ännu inte har ägt rum och för&lt;br&gt;övriga återbetalningsfall gäller att omsättningen inte utlöser någon be-&lt;br&gt;skattning och att den — möjligen med undantag i något fall för verksam-&lt;br&gt;het som avses i 10 kap. 10 § — inte kan medföra rätt för förvärvaren till&lt;br&gt;avdrag eller återbetalning av s.k. fiktiv skatt. Faktureringsskyldigheten&lt;br&gt;synes under sådana förhållanden inte fylla någon egentlig funktion.&lt;br&gt;Lagrådet har mot denna bakgrund utgått från att skyldigheten enligt den&lt;br&gt;nu behandlade paragrafen att utfärda faktura eller jämförlig handling kan&lt;br&gt;begränsas till de fall där den som omsätter varan eller tjänsten är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha avdrag för ingående skatt eller återbetalning av sådan&lt;br&gt;skatt skall enligt 8 kap. 17-19 §§ respektive 10 kap. 14 § (föreslagen av&lt;br&gt;Lagrådet) styrka sin rätt genom faktura eller jämförlig handling. När&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvet görs från någon som inte är skattskyldig skall handlingen enligt&lt;br&gt;8 kap. 18 § respektive 10 kap. 14 § innehålla uppgift om säljarens&lt;br&gt;person- eller organisationsnummer eller, om något sådant nummer inte&lt;br&gt;finns, en likvärdig uppgift. Den nu behandlade 7 § innehåller en&lt;br&gt;bestämmelse som gör överlåtaren skyldig att lämna dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett förvärv görs från någon som inte är skattskyldig är det den i&lt;br&gt;8 kap. 2 § 2 och 3 reglerade s.k. fiktiva skatten som kan komma i fråga&lt;br&gt;för avdrag eller återbetalning. I de fall som avses i 8 kap. 2 § 2 rör det&lt;br&gt;sig normalt om en överlåtare som är frikallad från beskattning därför att&lt;br&gt;överlåtelsen inte ingår i yrkesmässig verksamhet. Det kan t.ex. vara fråga&lt;br&gt;om en försäljning från en privatperson eller från en inkomstskattebefriad&lt;br&gt;ideell förening. Gemensamt för sådana fall är att överlåtaren, bortsett&lt;br&gt;från den nu aktuella uppgiftsskyldigheten, står utanför mervärdesskatte-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell synpunkt kan ifrågasättas om det är lämpligt att i en&lt;br&gt;offentligrättslig lagstiftning föreskriva skyldigheter av detta slag för&lt;br&gt;personer som i övrigt inte omfattas av regelsystemet. Föreskriften om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet är visserligen ägnad att främja ett allmänt intresse,&lt;br&gt;nämligen intresset av att systemet med fiktiv skatt fungerar på det sätt&lt;br&gt;som avsetts, men dess väsentliga funktion torde ändå bli att den i&lt;br&gt;förvärvarens intresse ingriper i det civilrättsliga förhållandet mellan denne&lt;br&gt;och överlåtaren. Det kan hävdas att en principiellt lämpligare lösning&lt;br&gt;skulle vara att avstå från lagreglering och därmed lämna åt förvärvaren&lt;br&gt;att själv ta tillvara sitt intresse genom att som villkor för köpet ställa krav&lt;br&gt;på att överlåtaren lämnar de uppgifter som behövs för avdrag eller&lt;br&gt;återbetalning. Som ett särskilt argument för en sådan ståndpunkt kan&lt;br&gt;anföras att det är fråga om att lämna sådana från integritetssynpunkt&lt;br&gt;särskilt känsliga uppgifter som personnummer. I varje fall finns det enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening skäl att begränsa den aktuella uppgiftsskyldigheten så&lt;br&gt;att uppgift behöver lämnas endast när förvärvaren verkligen begär det och&lt;br&gt;dessutom — på grund av att han själv är skattskyldig eller har rätt till&lt;br&gt;återbetalning — behöver uppgiften. Lagrådet har utformat sitt förslag till&lt;br&gt;7 § i enlighet med det sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilken skattemyndighet som är behörig att meddela&lt;br&gt;beskattningsbeslut och andra beslut i beskattningsärenden. Huvudregeln&lt;br&gt;är att besluten meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyl-&lt;br&gt;dige är registrerad. Beträffande det fallet att den skattskyldige inte är&lt;br&gt;registrerad föreskrivs i remissförslaget att beslut skall meddelas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län &amp;quot;där han bort vara registrerad&amp;quot;. Lagrådet har&lt;br&gt;ersatt föreskriften med en hänvisning till de av Lagrådet föreslagna&lt;br&gt;bestämmelser i 14 kap. 23 § som anger vilken myndighet som &amp;quot;är&lt;br&gt;behörig att besluta i fråga om registrering”. Den citerade formuleringen&lt;br&gt;är avsedd att markera att bestämmelserna i 14 kap. 23 § skall tillämpas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även när det är fråga om t.ex. skattskyldiga som registreras med stöd av&lt;br&gt;14 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av paragrafens andra stycke i remissförslaget är att de&lt;br&gt;allmänna kompetensreglema för skattemyndigheterna i 1 § första stycket&lt;br&gt;skall gälla för prövningen i de återbetalningsfall som regleras i 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§. I Lagrådets förslag har bestämmelsen avfattats i enlighet härmed&lt;br&gt;och tagits upp som en andra mening i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget lyder den första underrubriken i kapitlet&lt;br&gt;&amp;quot;Redovisning i deklaration&amp;quot;. Deklarationsförfarandet behandlas emellertid&lt;br&gt;i 14 kap. och reglerna i 13 kap. gäller skyldigheten att redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående skatt. Dessa frågor bör behandlas utan någon terminlogisk&lt;br&gt;sammanblandning med deklarationsskyldigheten. I Lagrådets förslag har&lt;br&gt;den första underrubriken i 13 kap. lydelsen &amp;quot;Allmänna bestämmelser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 8 § i det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen av bestämmelsen har anpassats till den lydelse 22 § tredje&lt;br&gt;stycket ML fick genom SFS 1993:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslagets 19 § anges hos vilken skattemyndighet en anmälan om&lt;br&gt;registrering skall göras. Den föreslagna regleringen innebär att det är&lt;br&gt;hemortskommunen — den skattskyldiges eller representantens — som är&lt;br&gt;avgörande. I 23 § sägs att &amp;quot;skattemyndigheten&amp;quot; beslutar i fråga om&lt;br&gt;registrering. Någon uttrycklig bestämmelse om behörig beslutsmyndighet&lt;br&gt;finns inte i 23 § men det får antas att det är den i 19 § angivna myndig-&lt;br&gt;heten som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna kompletteras. Med tanke&lt;br&gt;på att behörighetsfrågan får betydelse inte bara för ärenden om registre-&lt;br&gt;ring utan också för beskattningsärendena (se 12 kap. 1 §) är det angeläget&lt;br&gt;att lagen innehåller en uttrycklig bestämmelse om vilken myndighet som&lt;br&gt;skall besluta om registrering. En sådan bestämmelse bör klargöra bl.a.&lt;br&gt;vilken myndighet som skall besluta om registrering enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket (i de där avsedda fallen har den skattskyldige inte&lt;br&gt;någon anmälningsskyldighet) och vilken myndighet som är behörig när&lt;br&gt;hemortskommun saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets författningsförslag innebär att de bestämmelser i 19 § som&lt;br&gt;hänvisar till den skattskyldiges respektive representantens hemortskom-&lt;br&gt;mun förs över till 23 § och kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerar de fall då hemortskommun saknas. Därmed synes regleringen bli&lt;br&gt;uttömmande. Förslaget innebär vidare att begreppet hemortskommun defi-&lt;br&gt;nieras, vilket synes befogat inte minst med tanke på att reglerna skall&lt;br&gt;omfatta juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets 1 § innehåller allmänna bestämmelser om bl.a.&lt;br&gt;underlaget för beskattningsbeslut och om skönsbeskattning. Lagrådet har&lt;br&gt;ansett det lämpligare att inleda kapitlet med en definition av begreppet&lt;br&gt;beskattningsbeslut och att föra över bestämmelserna om underlag och&lt;br&gt;skönsbeskattning till slutet av kapitlet där de tas upp under rubriken&lt;br&gt;gemensamma bestämmelser (jfr dispositionen av 4 kap. lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter). Den föreslagna definitionen&lt;br&gt;har samma uppbyggnad som 4 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras de beskattningsbeslut som är automatiska.&lt;br&gt;Regleringen överensstämmer i sak helt med ML och remissförslaget. Det&lt;br&gt;finns två huvudfall. Om en deklaration kommer in i rätt tid anses ett&lt;br&gt;beslut ha fattats i enlighet med deklarationen. Kommer den skattskyldige&lt;br&gt;inte in med någon deklaration inom föreskriven tid anses skatten genom&lt;br&gt;ett beslut bestämd till noll kronor. För det senare fallet finns också en&lt;br&gt;kompletterande regel om vad som skall gälla när en deklaration visserli-&lt;br&gt;gen lämnas men kommer in för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen innebär att ett beslut alltid anses fattat beträffande varje&lt;br&gt;skattskyldig. Det betyder i sin tur att varje beslut om avvikelse från en&lt;br&gt;deklaration eller om skönsbeskattning i avsaknad av deklaration är att&lt;br&gt;betrakta som ett omprövningsbeslut och därmed kommer att omfattas av&lt;br&gt;de tidsgränser m.m. som gäller för sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som sagts i kommentaren till 1 § har bestämmelserna&lt;br&gt;om underlag för beskattningsbeslut, skönsbeskattning m.m. förts över till&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har anpassats till lydelsen av 44 § ML enligt SFS&lt;br&gt;1993:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att förfarandet vid återbetalning med stöd av 10 kap. 5-8 §§&lt;br&gt;skall regleras i en förordning. För att överblicken över återbetalningsför-&lt;br&gt;farandena skall bli fullständig i 19 kap. förordar Lagrådet att en erinran&lt;br&gt;om den avsedda förordningen tas upp i en i förhållande till remissför-&lt;br&gt;slaget ny 14 §, trots att bestämmelsen torde innebära s.k. kvasidelega-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafens andra stycke har överförts en bestämmelse om att ränta&lt;br&gt;inte betalas, som återfinns i det remitterade förslagets 16 kap. 14 § tredje&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlets bestämmelser torde bygga på förutsättningen att reglerna i&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) och förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall tillämpas när inte någon avvikande bestämmelse meddelats i detta&lt;br&gt;kapitel. Detta påverkar utformningen av vissa paragrafer som framgår av&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen i 1 § första stycket av de beslut av skattemyndigheten som&lt;br&gt;får överklagas hos länsrätten nämner inte beslut genom vilket skattemyn-&lt;br&gt;digheten avvisat ett överklagande till länsrätten. Av de inledningsvis&lt;br&gt;nämnda lagarna följer nämligen att överklagandet skall tillställas skatte-&lt;br&gt;myndigheten och att denna skall pröva om överklagandet har kommit in&lt;br&gt;i rätt tid. Det framgår också att ett beslut av skattemyndigheten om att&lt;br&gt;avvisa överklagandet i sin tur kan överklagas hos länsrätten. Någon regel&lt;br&gt;härom i 1 § skulle alltså inte behövas. Remissförslagets 3 § gör&lt;br&gt;emellertid att beslut om avvisning av överklagande till länsrätten måste&lt;br&gt;nämnas i uppräkningen i 1 § första stycket, lämpligen i punkt 2. Lagrådet&lt;br&gt;har vidare i punkt 3 tillfört en kategori av beslut som inte särskilt nämnts&lt;br&gt;i det remitterade förslaget, nämligen beslut om återföring enligt 9 kap.&lt;br&gt;5 eller 6 §. Dessa beslut torde inte falla in under begreppet beskattnings-&lt;br&gt;beslut och inte heller kunna hänföras till någon annan av de i remissför-&lt;br&gt;slaget uppräknade beslutskategoriema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit också en annan komplettering. Av det remittera-&lt;br&gt;de förslaget framgår att Riksskatteverket förutsatts kunna överklaga&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut. I 1 § bör dock uttryckligen anges att verket&lt;br&gt;— liksom naturligtvis den skattskyldige — har besvärsrätt (jfr 6 kap. 1 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) och 8 kap. 1 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lagrådets lagtextförslag har bestämmelserna i 1-3 §§ disponerats om&lt;br&gt;så att remissförslagets 2 § bildar andra stycket i 1 § och remissförslagets&lt;br&gt;3 § blivit 2 §. Till 3 § i lagrådsförslaget har förts bestämmelsen i&lt;br&gt;remissförslagets 1 § andra stycke som därvid formulerats om så att det&lt;br&gt;framgår att överklagningsförbudet gäller såväl skattemyndighetens som&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut om föreläggande av vite och om skatterevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om överklagandetider i denna paragraf bör endast gälla&lt;br&gt;beskattningsbeslut. Lagrådet har redigerat paragrafen i enlighet härmed.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets förslag blir alltså tidsfristen för överklagande av andra&lt;br&gt;beslut än beskattningsbeslut den treveckorstid som följer av förvaltnings-&lt;br&gt;lagens och förvaltningsprocesslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget innehåller paragrafen inte någon annan&lt;br&gt;avvikelse från förvaltningslagens och förvaltningsprocesslagens regler än&lt;br&gt;att, utöver vad som följer av dessa, skall gälla det avvisningshinder som&lt;br&gt;beskrivs i tredje stycket. Paragrafen har i Lagrådets författningsförslag&lt;br&gt;avfattats så att detta framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i denna paragraf är hämtat från 4 kap. 6 § i remissförslaget.&lt;br&gt;Regleringen av representanter för utländska företag får anses höra bättre&lt;br&gt;ihop med övriga bestämmelser i 22 kap., särskilt med den om behörighet&lt;br&gt;att lämna uppgifter som i remissförslaget återfinns i 6 §. Eftersom&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelse bedömts kunna bli tillämplig även på utländska&lt;br&gt;företagare har den tagits in som en efterföljande 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts vid föredragningen inför Lagrådet är avsikten att&lt;br&gt;den nya lagen skall träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av remissen att skatt enligt ML likställs med skatt enligt&lt;br&gt;den nya lagen vid tillämpning av 7 kap. 9 § och 16 kap. 9 §. En&lt;br&gt;bestämmelse härom hör bättre hemma i övergångsbestämmelserna och&lt;br&gt;har i Lagrådets förslag förts in som punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 första meningen, som överensstämmer med remissförslagets&lt;br&gt;punkt 5, har föreskrivits att bestämmelserna i 16 kap. 9 § andra&lt;br&gt;meningen tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 1995. Bakgrunden är den&lt;br&gt;ändring av motsvarande bestämmelser i 49 § ML som gjordes genom&lt;br&gt;SFS 1993:898. I övergångsbestämmelserna till den ändringen, som skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1994, klargjordes att äldre bestämmelser —&lt;br&gt;dvs. paragrafen i dess lydelse före den 1 januari 1994 — skall gälla till&lt;br&gt;utgången av år 1994. Lagrådet har ansett att samma klargörande bör&lt;br&gt;göras i de nu aktuella övergångsbestämmelserna och har därför tillagt den&lt;br&gt;andra meningen i punkt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett par redaktionella ändringar erfordras i 20 § och i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen om den terminologi som tillämpas i Lagrådets förslag till&lt;br&gt;mervärdesskattelag godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till Lagrådets protokoll 1993-11-08&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Mervärdesskattelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning. Med&lt;br&gt;omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts&lt;br&gt;eller på annat sätt tillhandahålls någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en tjänst tillhandahålls i samband med omsättningen av en vara&lt;br&gt;eller en vara överlåts i samband med omsättningen av en tjänst, skall&lt;br&gt;omsättning anses föreligga både av en vara och av en tjänst, om inte&lt;br&gt;omständigheterna föranleder annat. I 3 kap. 4 och 8 §§ finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om varor och tjänster som omsätts som ett led i om-&lt;br&gt;sättningen av vissa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av vara eller tjänst förstås också att en vara eller en&lt;br&gt;tjänst tas i anspråk genom uttag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag av vara förstås att den som är skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgodogör sig en vara ur verksamheten för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning&lt;br&gt;som understiger marknadsvärdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller&lt;br&gt;12 § till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet eller sådan rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skattskyldige&lt;br&gt;har haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller&lt;br&gt;12 § av den ingående skatten vid förvärvet av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(delar av*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här utelämnade delarna av Lagrådets lagförslag är likalydande med pro-&lt;br&gt;positionens lagförslag frånsett några redaktionella jämkningar samt tillägg i 2 kap. 8 §,&lt;br&gt;3 kap. 18 och 26 §§, 4 kap. 2 §, 7 kap. 6 § och 8 kap. 4 § så att paragraferna gjorts&lt;br&gt;tillämpliga även på fall av återbetalningsrätt enligt 10 kap. 9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om tjänster som den skattskyldige normalt inte omsätter&lt;br&gt;till utomstående mot ersättning anses det som uttag av tjänster att den&lt;br&gt;skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahåller serveringstjänster åt sin personal utan ersättning eller&lt;br&gt;mot ersättning som understiger marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda&lt;br&gt;en personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i verksamheten, om&lt;br&gt;den skattskyldige är skattskyldig för omsättning av sådana fordon och&lt;br&gt;värdet av användandet är mer än ringa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall än som avses i 2, för privat ändamål själv använder eller&lt;br&gt;låter någon annan använda en vara, som är en omsättningstillgång i&lt;br&gt;verksamheten, om värdet av användandet är mer än ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skattepliktig omsättning och införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller&lt;br&gt;behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som&lt;br&gt;drivs av det allmänna eller vid inrättningar som avses i 1 § stadgan&lt;br&gt;(1970:88) om enskilda vårdhem m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna är av sådan art som berättigar till sjukvårdsersättning&lt;br&gt;enligt 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att&lt;br&gt;utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för bank- och fmansieringstjänster och för värdepappershandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och fmansieringstjänster&lt;br&gt;samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed&lt;br&gt;jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank- och fmansieringstjänster avses inte notariatverksamhet,&lt;br&gt;inkassotjänster eller uthyrning av förvaringsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdepappershandel förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar,&lt;br&gt;oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fondbolags fondverksamhet enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för försäkringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstjänster förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713), enligt lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om utländska EES-försäkringsgivares verksamhet&lt;br&gt;i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmed-&lt;br&gt;lare av försäkringar och som avser försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag inom kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning och, där så anges,&lt;br&gt;införsel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller&lt;br&gt;5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk, dock inte när det är fråga om reklamalster, system och&lt;br&gt;program för automatisk databehandling eller film, videogram eller&lt;br&gt;annan jämförlig upptagning som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;omsättning och införsel av ett sådant alster av bildkonst som avses&lt;br&gt;i 1 § nämnda lag, om det ägs av upphovsmannen eller dennes&lt;br&gt;dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt&lt;br&gt;verk samt upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller&lt;br&gt;bildupptagning av ett sådant framförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tillhandahållande av konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- och&lt;br&gt;balettföreställningar samt andra jämförliga föreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;i biblioteksverksamhet: tillhandahållande av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst&lt;br&gt;samt bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;i arkivverksamhet: förvaring och tillhandahållande av arkivhandlingar&lt;br&gt;och uppgifter ur sådana handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;i museiverksamhet: anordnande av utställningar för allmänheten och&lt;br&gt;tillhandahållande av föremål för utställningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematogra-&lt;br&gt;fisk film som avser annat än reklam eller information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Skattesats och beskattningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget vid införsel av varor utgörs, om inget annat anges&lt;br&gt;i 9 §, av varans värde, bestämt enligt andra stycket, med tillägg av tull&lt;br&gt;och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som&lt;br&gt;tas ut av tullverket med anledning av införseln. Sådant tillägg skall inte&lt;br&gt;göras i fall då tullen, skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varans värde utgörs av ersättning för varan om inte ersättningens&lt;br&gt;storlek påverkats av villkor, inskränkningar eller annat liknande&lt;br&gt;förhållande. I ett sådant fall utgörs varans värde av den ersättning som&lt;br&gt;skulle ha lämnats för en identisk vara eller i brist på en identisk vara en&lt;br&gt;liknande vara eller i brist på en liknande vara med utgångspunkt i&lt;br&gt;försäljningspriset i Sverige. Kan varans värde inte bestämmas på annnat&lt;br&gt;sätt får det bestämmas med ledning av ett beräknat produktionsvärde&lt;br&gt;eller i sista hand efter skälig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag för ingående skatt föreligger endast om den kan styrkas&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i 17-19 §§. Att rätt till avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt kan beaktas även i andra fall följer av bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;20 § om skönsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller inte om den ingående skatten hänför sig&lt;br&gt;till förvärv eller införsel för utförande av sådana tjänster som avses i 2&lt;br&gt;kap. 7 eller 8 § och för vilka uttagsbeskattning skall ske med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av&lt;br&gt;personbilar eller motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till återbetalning av ingående skatt enligt 9-12 §§ omfattar endast&lt;br&gt;sådan skatt som skulle ha varit avdragsgill om verksamheten hade&lt;br&gt;medfört skattskyldighet och, i fall som avses i 9 §, omsättning hade&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbeslut är beslut enligt 2 §, beslut om omprövning enligt 3-18&lt;br&gt;§§ och beslut om skatteberäkning enligt 19 §. Som beskattningsbeslut&lt;br&gt;anses också skattemyndighetens beslut i fråga om återbetalning av in-&lt;br&gt;gående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beskattningsbeslut fastställs huruvida den som är skattskyldig&lt;br&gt;skall betala in skatt eller huruvida överskjutande skatt skall återbetalas till&lt;br&gt;honom och om storleken av det belopp som skall betalas eller återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Betalning av skatt och återbetalning av skatt till skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som har fastställts på något annat sätt än enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 § skall betalas inom den tid som skattemyndigheten bestämmer.&lt;br&gt;Skattemyndigheten kan besluta att betalningen av skatten får delas upp&lt;br&gt;på högst tre betalningstillfällen, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i egenskap av företrädare för en skattskyldig som är juridisk&lt;br&gt;person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt&lt;br&gt;inom den tid som anges i 1 och 5 §§, är han tillsammans med den&lt;br&gt;skattskyldige betalningsskyldig för skatten. Betalningsskyldigheten får&lt;br&gt;jämkas eller efterges om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän&lt;br&gt;domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för skatten har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet&lt;br&gt;får indrivning göras i samma ordning som gäller för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalningsskyldigheten för skatten enligt första&lt;br&gt;stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller vid regress-&lt;br&gt;fordran enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten av den&lt;br&gt;skattskyldige och av Riksskatteverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;eller rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller att avvisa ett överklagande till länsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;beslut i fråga om återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;beslut enligt 10 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beslut enligt 14 kap. 1 § andra stycket, 23 och 24 §§ och 19 kap.&lt;br&gt;13 § i fråga om registrering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;beslut om skattskyldighet eller anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har fattat om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos länsrätten i Kopparbergs län. Beslut&lt;br&gt;om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbe-&lt;br&gt;slutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande&lt;br&gt;av beslut om betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges överklagande enligt 1 § första stycket 1 skall ha&lt;br&gt;kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret har gått ut. Om beskattningsbeslutet har meddelats efter&lt;br&gt;den 30 juni sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår&lt;br&gt;som beslutet avser har gått ut och den skattskyldige har fått del av&lt;br&gt;beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock&lt;br&gt;komma in inom två månader från den dag då den skattskyldige fick del&lt;br&gt;av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får överklaga ett beskattningsbeslut även om det inte&lt;br&gt;har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av Riksskatteverket skall ha kommit in inom den&lt;br&gt;tidsfrist som enligt 15 kap. 8, 9 och 13-18 §§ gäller för beslut om&lt;br&gt;omprövning på initiativ av skattemyndigheten eller efter denna tid men&lt;br&gt;inom två månader från den dag det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och&lt;br&gt;det yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha&lt;br&gt;kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan&lt;br&gt;om skattetillägg som är föranledd av beslutet föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller för&lt;br&gt;mål enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut med anledning av överklagande av beslut om anstånd&lt;br&gt;med att lämna deklaration eller betala skatt får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 då lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt och lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdeskatt&lt;br&gt;till utländska företagare skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med skatt enligt denna lag likställs vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § och 16 kap. 9 § skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdes-&lt;br&gt;katt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I verksamhet som avser upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel&lt;br&gt;eller upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik medges avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt också för skatt som hänför sig till förvärv eller införsel&lt;br&gt;som gjorts fr.o.m. den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut som meddelats av Riksskatteverket med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 b § lagen (1968:430) om mervärdeskatt och 15 § lagen (1991:119) om&lt;br&gt;återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare före den 1 juli&lt;br&gt;1993 överklagas enligt de bestämmelser som gällde dessförinnan.&lt;br&gt;Överklagandet skall dock ges in till Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § andra meningen tillämpas först från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1995. Till utgången av 1994 gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 49 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över ändringar i lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1968:430) om mervärdeskatt trädde i kraft den 1 januari 1969&lt;br&gt;(prop. 1968:100, BeU 45, rskr. 294). Lagen har ändrats enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1968:580, prop. 1968:137, BeU 62, rskr. 352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 8, 10, 11, 14, 17, 18, 47-51, 68, 69 §§, 1, 2 p. anvisn.&lt;br&gt;till 2 §, anvisn. till 8, 10, 11, 14 §§, 2 p. övergångsbest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1969:70, prop. 1969:18, BeU 25, rskr. 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8, 17, 18 §§, 1,2 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 8, 10, 17&lt;br&gt;§§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1969:237, prop. 1969:51, BeU 39, rskr. 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 48 §, 4 p. övergångsbest.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1970:166, prop. 1970:70, BeU 40, rskr. 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 15, 59 §§, anvisn. till 15, 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1970:183, prop. 1970:123, BeU 39, rskr. 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 6, 8, 11, 49 §§, 3, 4 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 9-11,&lt;br&gt;14, 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1970:917, prop. 1970:191, BeU 67, rskr. 454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 28, 29, 61-64 §§, rubr. närmast före 61 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1971:71, prop. 1971:10, SkU 16, rskr. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 66-68 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 22, 40, 47, 65, 76 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;nya 64 a-64 h §§, rubr. närmast före 64 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1971:254, prop. 1971:73, SkU 34, rskr. 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1971:400, prop. 1971:60, SkU 35, rskr. 223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 53 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 22, 34, 36, 39, 46, 50-52, 54-57 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1972:82, prop. 1972:15, SkU 12, rskr. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 47 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1972:558, prop. 1972:119, SkU 60, rskr. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 10 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 76 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1973:928, prop. 1973:163, SkU 62, rskr. 350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 3, 6-8, 10, 11, 17, 18, 35, 36, 39, 46 §§, anvisn. till 2, 6-8,&lt;br&gt;10, 11, 17, 19 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 48 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1973:985, prop. 1973:187, SkU 69, rskr. 358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 60 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 58, 59 §§, 4 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 58 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1974:90, FiU 1974:1, rskr. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upph. anvisn. till 59 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1974:885, prop. 1974:169, SkU 62, rskr. 386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. författningsrubr., 1, 2, 7, 8, 10, 12, 14, 18, 22, 24, 25, 36,&lt;br&gt;47, 50, 51, 58, 61, 62, 64 h, 65, 69, 70, 74-76, 76 a, 78 §§,&lt;br&gt;anvisn. till 1, 2, 7, 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1974:888, prop. 1974:171, SkU 61, rskr. 361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 §, anvisn. till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1974:986, prop. 1974:180, SkU 63, rskr. 387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 64 d §, 4 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:725, prop. 1975:78, JuU 22, rskr. 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 65 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:923&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ikrafttr. av 1974:888.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:1400, prop. 1975/76:29, SkU 15, rskr. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 79 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1976:928, prop. 1975/76:107, SkU 1976/77:2, rskr. 1976/77:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1977:61, prop. 1976/77:68, SkU 22, rskr. 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 4 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1977:291, prop. 1976/77:144, SkU 48, rskr. 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1978:73, prop. 1977/78:78, SkU 21, rskr. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1978:197, prop. 1977/78:136, SkU 50, rskr. 263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 38, 40, 51, 64 a-64 h, 76 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;nya 64 i-64 1 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1978:322, prop. 1977/78:181, SkU 55, rskr. 362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 26, 69 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1978:920, prop. 1978/79:44, SkU 21, rskr. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 1 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:181, prop. 1978/79:86, JuU 27, rskr. 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 46, 51, 52, 54, 57, 64 g, 69 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 75 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:304, prop. 1978/79:141, SkU 52, rskr. 393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upph. 9, 31 §§, anvisn. till 9 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2-4, 6, 8, 10, 14-19, 22, 24, 25, 27, 32-36, 38-40, 46, 49,&lt;br&gt;51, 55, 73 §§, 1,2 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 5, 8, 10, 11, 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15, 17, 19 §§, rubr. närmast före 65 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;nya 5 a, 5 b §§, anvisn. till 4 §, nya 5 a §, 22 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:1190, prop. 1979/80:57, SkU 19, rskr. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upph. 4 p. anvisn. till 2 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 8, 11, 14, 16 §§, anvisn. till 1, 11 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ny 2 a §, anvisn. till 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:1191, prop. 1979/80:57, SkU 19, rskr. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 p. övergångsbest. till 1979:304.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1980:204, prop. 1979/80:80, KU 45, rskr. 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 65 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1980:676, prop. 1980 U:l, SkU U:2, rskr. U:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1980:1090, prop. 1980/81:70, SkU 19, rskr. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 4, 5 a, 25 §§, rubr. närmast före 65 § lagen i dess lydelse&lt;br&gt;1979:304.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1981:843, prop. 1980/81:84, LU 24, rskr. 351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 48 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1981:992, prop. 1981/82:30 bil. 4, SkU 8, rskr. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1981:1276, prop. 1981/82:59, SkU 18, rskr. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 5 a, 17, 19, 21, 28, 33, 35, 36, 40, 51 §§, anvisn. till 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:190, prop. 1981/82:96, SkU 38, rskr. 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 48, 48 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:288, prop. 1981/82:201, SkU 63, rskr. 310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:449, prop. 1981/82:214, SkU 71, rskr. 396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 15, 17, 18 §§, 1 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 16, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:1184, prop. 1982/83:55, SkU 14, rskr. 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:1211, prop. 1982/83:53, SkU 11, rskr. 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 47 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:76, prop. 1982/83:84, SkU 20, rskr. 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:144, prop. 1982/83:83, SkU 29, rskr. 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:1006, prop. 1983/84:28 och 37, SkU 9, rskr. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:1052, prop. 1983/84:75, SkU 19, rskr. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 5 a, 15, 17, 70, 74 §§, anvisn. till 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1984:357, prop. 1983/84:189, SkU 44, rskr. 363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 11, 18, 49, 56, 62, 63, 69, 76 a §§, anvisn. till 10, 16,&lt;br&gt;17 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 26 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1984:1085, prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 1 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:110, prop. 1984/85:47, JuU 14, rskr. 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:147, prop. 1984/85:108, SkU 40, rskr. 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändr. 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:1116, prop. 1985/86:47, SkU 17, rskr. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 2 a, 6, 7, 8, 10, 14, 15 §§, 1, 2, 3 p. anvisn. till 2 §,&lt;br&gt;anvisn. till 2 a, 7, 8, 10, 14, 17 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny 76 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1986:490, prop. 1985/86:150 (bil. 1), SkU 50, rskr. 360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. anvisn. till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1986:1289, prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 75 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 2 a, 3, 5, 5 a, 6, 10, 19, 20, 22, 23, 25, 28, 29, 33, 37,&lt;br&gt;39-41, 43, 45, 46, 49, 51, 52, 57, 61, 62, 64 a, 64 g, 69 §§,&lt;br&gt;anvisn. till 2, 16, 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1986:1382, prop. 1986/87:44, SkU 8, rskr. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 1 p. anvisn. till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1218, prop. 1987/88:55, SkU 12, rskr. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändr. 64 h §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1236, prop. 1987/88:42, SkU 16, rskr. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2 a, 8, 58, 59 §§, anvisn. till 2 a, 8, 58 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:705, prop. 1987/88:150 (bil. 3), SkU 40, rskr. 397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändr. 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1152, prop. 1988/89:21, SkU 1, rskr. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2 a §, anvisn. till 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:1027, prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 8, 11, 14, 17, 58 §§, 1,2 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till&lt;br&gt;8, 10, 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:29, prop. 1989/90:73, SkU 21, rskr. 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:330, prop. 1989/90:74, SkU 32, rskr. 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upph. 50, 62, 64, 64 c §§, rubr. närmast före 38, 50 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nuvarande 34 § betecknas 40 b §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 2 a, 3, 5, 5 a, 6, 10, 19, 20, 22-30, 32, 33, 35-40, nya&lt;br&gt;40 b, 41, 43, 45-47, 49, 51, 52, 54-57, 63, 64 a, 64 e, 64 g, 64 h,&lt;br&gt;64 k, 69, 74 §§, rubr. närmast före 30, 51 §§, 1 p. anvisn. till 2&lt;br&gt;§, anvisn. till 16, 22 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;nya 22 a, 34, 34 a, 34 b, 40 a, 53 §§, rubr. närmast före 33, 34,&lt;br&gt;35, 37, 40 a, 40 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:576, prop. 1989/90:111, SkU 31, rskr. 357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;upph. 10-12, 78 §§, anvisn. till 6, 10, 11 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 1-5, 6-8, 13-19, 22, 49, 51, 58, 59, 73, 76 b §§, anvisn. till&lt;br&gt;1 §, 1, 2 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 2 a, 5, 8, 14, 16, 17, 19,&lt;br&gt;22 §§, rubr. närmast före 58 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;nya 18 a, 21, 60 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;rubr. närmast före 22 § flyttad till närmast före 21 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:1153, prop. 1990/91:37, SkU 5, rskr. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 18, 73 §§, 2 p. anvisn. till 2 §, anvisn. till 17 § lagen i dess&lt;br&gt;lydelse 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:1319, prop. 1990/91:46, SkU 7, rskr. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 41, 48, 48 a §§, rubr. närmast före 40 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:178, prop. 1990/91:89, SkU 21, rskr. 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 63 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ny rubr. närmast före 63 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:696, prop. 1990/91:166, SkU 29, rskr. 289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändr. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1755, prop. 1991/92:50, SkU 5, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 8, 13, 17 §§, anvisn. till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1905, prop. 1991/92:43, SkU 7, rskr. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 38, 64 a, 64 f, 64 h §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:190, prop. 1991/92:122, SkU24, rskr. 211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. anvisn. till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:492, prop. 1991/92:129, SkU32, rskr. 291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. anvisn. till 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:627, prop. 1991/92:93, SkU19, rskr. 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upph. 64 e §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 42, 46, 47, 48, 48 a §, 49, 51, 70 §§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nya 44 a, 50 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:832, prop. 1991/92:83, LU28, rskr. 319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:843, 1991/92:SkU35, rskr. 327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:878, prop. 1991/92:140, KrU28, rskr. 329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:885, prop. 1991/92:150 (bil: 1:5), FiU30, rskr. 350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:1184, prop. 1992/93:96, SkU9, rskr. 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 64 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1992:1477, prop. 1992/93:50 (bil. 5), FiUl, SkU18, rskr. 158&lt;br&gt;- ändr. 13, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1993:479, prop. 1992/93:196, SkU28, rskr. 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 76 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1993:642, prop. 1992/93:190, SkU26, rskr. 420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 2, 2 a, 8, 16, 18 §§, anvisn. till 8, 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1993:772, prop. 1992/93:150 (bil. 6), FiU30, rskr. 447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 13, 17, 22, 42, 44 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1993:898, prop. 1992/93:198, SkU27, rskr. 448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändr. 48, 49 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över var bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, ML, återfinns i&lt;br&gt;förslaget till ny mervärdesskattelag, NML&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående hänvisningar till NML avser de bestämmelser i NML som&lt;br&gt;närmast motsvarar bestämmelserna i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningsexempel avseende ML:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen c) av anv. till 2 § = punkt 2 första stycket&lt;br&gt;tredje meningen c) av anvisningarna till 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningsexempel avseende NML:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § 2 st. = 3 kap. 3 § andra stycket NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3 kap. 3 § m) = se specialmotiveringen till 3 kap. 3 § NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3 kap. m) = se den inledande specialmotiveringen till 3 kap. NML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. av anv. till 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st. av anv. till 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;1&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;1&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;2&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;första&amp;nbsp;meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;2&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;andra&amp;nbsp;meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;4&amp;nbsp;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;5&amp;nbsp;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p. 1 st. av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p. 2 st. första meningen av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p. 2 st. andra och tredje&lt;br&gt;meningarna av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;4&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;5&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;6&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;7&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;8&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(1 kap. 1 § m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § 1 st. 1 och 2 § 1 st. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 11 och 13 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 12 § 1 st. och 13 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § 1 st. 2 och 2 § 1 st. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § 2 st. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 och 13 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p. 9 st. av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;10&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;11&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 p.&amp;nbsp;12&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;1 st. första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningarna av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen a) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen c) av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen d) av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen e) av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen f) av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. tredje meningen g) av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 2 st. av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 3 st. första meningen av&lt;br&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p. 3 st. andra meningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;4&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;5&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;6&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;7&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 p.&amp;nbsp;8&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 p.&amp;nbsp;1&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;av&amp;nbsp;anv.&amp;nbsp;till&amp;nbsp;2&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 p. 2 st. första och femte&lt;br&gt;meningarna av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 p. 2 st. andra-fjärde meningar-&lt;br&gt;na av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 p. 3 st. av anv. till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 § och 9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(2 kap. 2-6 §§ m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(2 kap. 2-6 §§ m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(6 kap. 7 och 8 §§ m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;1&amp;nbsp;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;2&amp;nbsp;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;3&amp;nbsp;st.&amp;nbsp;5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 och 3 §§ samt 9 § 2-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 § 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 § 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5-8 §§ (samt 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st. 11)-16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 4 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 4 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 6 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 7 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. av anv. till 2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st. av anv. till 2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 st. tredje meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anv. till 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 § och 11 § 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 § (och 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 § (samt 6 § m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 § (och 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 § (och 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 8 och 11 § 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2, 3, 5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(samt 11 § m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 § 2 (samt 5 § i&lt;br&gt;förslaget till ny&lt;br&gt;mervärdesskatteförordning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (5 kap. m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 3 st. första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 3 st. andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § och 8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 4 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anv. till 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § och 8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 1 st. första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 1 st. andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 4 st. första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 a § 4 st. andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anv. till 5 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 b § 1 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 b § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 b § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 2 st. första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 2 st. andra-femte meningarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 och 12 §§ och 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 4 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st. av anv. till 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st. av anv. till 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(1 kap. 6 § m).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 10)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 13-15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 11) och 12)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 13)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 14)-17)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 18)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 19)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §20)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 21)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 p. 1 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 p. 2 st. första och andra&lt;br&gt;meningarna av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 p. 1 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 p. 2 st. första och andra&lt;br&gt;meningarna av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 p. 1 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 p. 2 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7 §§ m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1F§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 p. 1 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 p. 2 st. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 p. första meningen av anv.&lt;br&gt;till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 p. andra och tredje&lt;br&gt;meningarna av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 p. av anv. till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 st. av anv. till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 2 st. första och andra me-&lt;br&gt;ningarna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 2 st. tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dje meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 3 och 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 5 och 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 7 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 8 och 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ 10 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;anv. till 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 § 1 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7 §§ m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § 1 st. och 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (7 kap. m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 § och 13 kap. 24 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §, 11 kap. 8 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 24 och 25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 8 § och 13 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 12 § och 13 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 och 4 §§ och 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st. 4 och 19 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2, 3 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 6 st.&lt;br&gt;anv. till 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 3 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 3 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 3 st. tredje meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 3 st. fjärde meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 5 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 5 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 5 st. tredje meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 6 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 7 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 8 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 9 och 10 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. första och andra meningarna&lt;br&gt;av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. tredje meningen av anv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st. första och andra meningarna&lt;br&gt;av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st. tredje meningen av anv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 st. av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 st. av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 st. av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 st. av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 st. av anv. till 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §, 10 kap. 10 och 13 §§&lt;br&gt;samt 19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 och 20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st. 5 och 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 § 2 st. och 9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 st. 1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 st. 2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 st. 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 § 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 4 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 5 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 § 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 a § 1 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 a § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 och 13 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 3 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 3 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 4 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 4 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 6 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 7 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anv. till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 1 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 1 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 1 st. tredje och fjärde&lt;br&gt;meningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 3 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 3 st. andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 6 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. första meningen av anv.&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. andra meningen av anv.&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 st. av anv. till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 1-3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1, 2 och 19 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1, 2, 19 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet (14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(14 kap. 11-13 §§ m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 6 § och 12 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 3 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 4-6 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 7 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 8 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § 1 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § 1-4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 1-3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 6 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § 1-3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § 1 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § 1 st. 3 och 2 § 1 st. 3&lt;br&gt;samt 3 kap. 1 och 31 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § 1 st. andra och tredje me-&lt;br&gt;ningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första meningen av anv. till 58 §&lt;br&gt;andra meningen av anv. till 58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § 3 och 4 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f § 1 och 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f § 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 g § 1 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 g § 1 st. andra meningen&lt;br&gt;och 3 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 g § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 h §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 j §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 k §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infört i resp, kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(1 kap. 9 § m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § 1 st. 2 och 2 § 1 st. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar direkt motsvarighet&lt;br&gt;(8 kap. 3 § m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 kap. m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 9 § och 22 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §, 18 kap. 12 §,&lt;br&gt;och 22 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i NML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslås överförd till kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6-8 §§ och 19 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 b § 1 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 b § 2 st. första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 b § 2 st. andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 § och 19 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 st.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(22 kap. m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Mervärdesskatten i EG&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningsdirektiven (dir. 1990:01) sägs bl.a. att översynen av ML bör&lt;br&gt;så långt möjligt innebära att lagstiftningen i systematiskt hänseende&lt;br&gt;harmoniseras med den ordning som råder inom EG. Det framhålls vidare&lt;br&gt;att ML:s tekniska lösningar i flera fall avviker från den ordning som&lt;br&gt;gäller inom EG. Som exempel nämns ML:s bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall anses som export resp, omsättning inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående&lt;br&gt;beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) anges bl.a., att Sverige skall&lt;br&gt;medverka i EFTA:s och EG:s arbete på att avskaffa fysiska, tekniska och&lt;br&gt;fiskala hinder i syfte att så långt möjligt skapa rörlighet för varor,&lt;br&gt;tjänster, människor och kapital i Västeuropa. I direktiven uttalar&lt;br&gt;föredragande statsrådet därefter följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat bör de kommittéer och&lt;br&gt;särskilda utredare som har till uppgift att lämna förslag som berör&lt;br&gt;den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital eller&lt;br&gt;på annat sätt berör det västeuropeiska integrationsarbetet få direktiv&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kommittéer och särskilda utredare skall undersöka vilken gemen-&lt;br&gt;sam ordning som i förekommande fall råder inom EG inom det&lt;br&gt;aktuella ämnesområdet och i sina förslag ta tillvara de möjlig-&lt;br&gt;heter till harmonisering som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa hur de förslag&lt;br&gt;som läggs fram förhåller sig till EG:s motsvarande regler,&lt;br&gt;direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. — Om&lt;br&gt;kommitténs eller utredarens förslag skiljer sig härifrån, skall&lt;br&gt;skälen för detta redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa de statsfinans-&lt;br&gt;iella och övriga samhällsekonomiska effekter som uppkommer av&lt;br&gt;de förslag som läggs fram som innebär anpassning till EG:s&lt;br&gt;regler, direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen.&lt;br&gt;Kommittéerna och utredarna skall i de fall då ökade statsfinans-&lt;br&gt;iella kostnader bedöms uppstå lämna förslag till finansiering. På&lt;br&gt;motsvarande sätt skall effekterna av eventuella avvikelser från&lt;br&gt;EG:s regelsystem redovisas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt delbetänkande, SOU 1990:67, beaktat det nu&lt;br&gt;sagda såvitt avser frågan om återbetalning av mervärdesskatt till&lt;br&gt;utländska företagare. I den här redogörelsen behandlas andra direktivbe-&lt;br&gt;stämmelser för vilka en harmonisering i tekniskt hänseende kan komma&lt;br&gt;att behöva övervägas. Utredningen har haft direkta kontakter med&lt;br&gt;företrädare för EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till redogörelsens syfte redovisas många av bestämmelser-&lt;br&gt;na i nära överensstämmelse med sin ordalydelse. Redogörelsen utgår från&lt;br&gt;den engelska versionen av direktivbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla hänvisningar till EG-bestämmelser i det följande gäller EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv (77/388/EEC) om inget annat anges. EG-&lt;br&gt;kommissionen lade 1987 fram ett direktivförslag Removal of fiscal&lt;br&gt;frontiers (COM/87/ 322 final/2 och COM/90/ 182 final). Förslaget&lt;br&gt;betecknas i de följande avsnitten endast som 1987 års förslag. Så sent&lt;br&gt;som i december 1991 har offentliggjorts ett av EG:s ministerråd antaget&lt;br&gt;direktiv, som grundar sig på det förslaget (dir. 9796/91, FISC 124).&lt;br&gt;Direktivet innehåller bl.a. sådana ändringar av det sjätte mervärdesskatte-&lt;br&gt;direktivet som betingas av införandet av den s.k. inre marknaden.&lt;br&gt;Direktivet innehåller dessutom övergångsbestämmelser för tiden den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1993 - den 31 december 1996. Dessa övergångsbestämmelser&lt;br&gt;avser emellertid förhållandet vid transaktioner mellan medlemsländerna&lt;br&gt;under denna period. Övergångsordningen behandlas i avsnitt 3. Direktivet&lt;br&gt;betecknas fortsättningsvis i allmänhet enbart som 1991 års direktiv eller&lt;br&gt;1991 års ändringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 EG-bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis måste påpekas att EG:s mervärdesskattedirektiv ger&lt;br&gt;bindande anvisningar till medlemsländerna för hur deras mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagstiftning skall vara utformad i olika avseenden. Direktiven innehåller&lt;br&gt;emellertid inte regler som omfattar mervärdesskatten i dess helhet. Vissa&lt;br&gt;frågor lämnas helt eller delvis till medlemsländernas bestämmande.&lt;br&gt;Eftersom det inte är fråga om regler som riktar sig direkt till skattskyldi-&lt;br&gt;ga, skiljer sig uppbyggnaden av direktiven ofta från uppbyggnaden av en&lt;br&gt;skattelagstiftning. Den i direktiven använda systematiken kan således i&lt;br&gt;motsvarande mån inte användas direkt för en svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s huvudprinciper för mervärdesskatten finns i det sjätte mervärdess-&lt;br&gt;kattedirektivet. I avsnitt 2.1 redogörs för några grunddrag i det direkti-&lt;br&gt;vet. I avsnitt 2.2 redogörs för direktivbestämmelser om avdragsrätten.&lt;br&gt;Direktivbestämmelser om export och beskattningsland m.m. behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 2.3. I avsnitten 2.4-2.8 behandlas vissa särskilda frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Några grunddrag i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.7 Allmän översikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet skiljer sig från ML bl.a. på så sätt att&lt;br&gt;regelstrukturen och begreppen är delvis annorlunda. Exempelvis har&lt;br&gt;ML:s begrepp skattskyldig, skattskyldighet och skatteplikt inga exakta&lt;br&gt;motsvarigheter. I den engelska versionen används uttryck som &amp;quot;taxable&lt;br&gt;person&amp;quot;, &amp;quot;taxable transactions&amp;quot;, &amp;quot;chargeable event&amp;quot;, &amp;quot;chargeability of&lt;br&gt;tax&amp;quot; och &amp;quot;persons liable for payment for tax&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande bestämmelsen finns i art. 2. Där anges att mervär-&lt;br&gt;desskatt skall tas ut vid tillhandahållandet av varor eller tjänster (&amp;quot;the&lt;br&gt;supply of goods or services&amp;quot;), om de tillhandahålls mot vederlag av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;taxable person&amp;quot;. Vidare anges att skatt skall tas ut vid import av varor&lt;br&gt;(införsel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som &amp;quot;taxable person&amp;quot; anses i princip varje näringsidkare (jfr art. 4 p.&lt;br&gt;1 och 2). Uttrycket omfattar således även den som inte bedriver en&lt;br&gt;verksamhet för vilken mervärdesskattskyldighet inte föreligger. Uttryckets&lt;br&gt;innebörd överensstämmer närmast med yrkesmässighetsbegreppets i ML.&lt;br&gt;Det bör noteras att en medlemsstat kan behandla företag inom en koncern&lt;br&gt;som en enhet i mervärdesskattehänseende även om företagen är olika&lt;br&gt;personer i civilrättsligt hänseende (se avsnitt 2.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets kap. V (art. 5-7) räknas upp vilka slag av transaktioner&lt;br&gt;som skall anses som sådana tillhandahållanden som anges i den nämnda&lt;br&gt;grundbestämmelsen, art. 2., dvs. &amp;quot;supply of goods&amp;quot; (art. 5), &amp;quot;supply of&lt;br&gt;services&amp;quot; (art. 6) och &amp;quot;imports&amp;quot; (art. 7). Rubriken till kapitlet är&lt;br&gt;&amp;quot;Taxable transactions&amp;quot;. En lämplig översättning torde vara beskattnings-&lt;br&gt;bara transaktioner. Allt efter sitt sammanhang får utläsas om bestämmel-&lt;br&gt;ser med detta uttryck endast avser sådana transaktioner som inte är&lt;br&gt;skattefria, dvs. inte är undantagna (&amp;quot;exempted&amp;quot;) från beskattning enligt&lt;br&gt;kap. X, art. 13-16, &amp;quot;Exemptions&amp;quot;. Det kan noteras att de nya varu- och&lt;br&gt;tjänstebegreppen i ML, med något undantag, medför att ML och&lt;br&gt;direktivet överensstämmer. Vad som enligt ML skall anses som&lt;br&gt;tillhandahållanden av varor resp, tjänster motsvarar nämligen för det&lt;br&gt;mesta vad som enligt direktivet skall, eller får, anses utgöra beskattnings-&lt;br&gt;bara transaktioner av resp, slag (jfr 7 § ML och prop. 1989/90:111 s.&lt;br&gt;189). Vidare bör det uppmärksammas att enligt direktivet skall, eller får,&lt;br&gt;vissa uttagssituationer jämställas med tillhandahållanden mot vederlag. De&lt;br&gt;är då att anse som beskattningsbara transaktioner. Uttagsbestämmelsema&lt;br&gt;behandlas särskilt i avsnitt 2.1.4. Direktivet ger medlemsstaterna rätt att&lt;br&gt;i vissa fall anse att det inte är något tillhandahållande av varor, när&lt;br&gt;verksamhetstillgångar övergår till annan exempelvis i samband med en&lt;br&gt;företagsöverlåtelse (se närmare art. 5 p. 8)'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. VIII (art. 11) finns de allmänna bestämmelserna om vad som&lt;br&gt;skall anses vara beskattningsvärdet (&amp;quot;the taxable amount&amp;quot;). De be-&lt;br&gt;stämmelserna har behandlats i Kommitténs för indirekta skatter be-&lt;br&gt;tänkande Reformerad mervärdesskatt m.m. (SOU 1989:35, del I s.&lt;br&gt;120 f). I den här framställningen berörs dock särskilt reglerna om be-&lt;br&gt;skattningsvärdet vid uttagsbeskattning (se avsnitt 2.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. VII (art. 10) är rubricerat &amp;quot;Chargeable event and chargeability of&lt;br&gt;tax&amp;quot;. Med uttrycket &amp;quot;chargeable event&amp;quot; förstås den omständighet&lt;br&gt;(&amp;quot;occurence&amp;quot;) varigenom förutsättningarna för att påföra skatt är&lt;br&gt;uppfyllda (art. 10 p. 1). Uttrycket överensstämmer således i princip med&lt;br&gt;den betydelse som uttrycket &amp;quot;skattskyldighetens inträde&amp;quot; har i 4 § ML.&lt;br&gt;Det kan anmärkas att lagrådet synes vilja ha bort denna betydelse av&lt;br&gt;ordet skattskyldighet (jfr prop. 1989/90:111 s. 294 f). En möjlig&lt;br&gt;översättning torde kunna vara beskattningsgrundande händelse. Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;1 ML hanteras frågan i stället i bestämmelserna om undantag från skatteplikt (jfr 8 §&lt;br&gt;18 ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;observeras, att uttrycket &amp;quot;chargeable event&amp;quot; inte motsvarar tidpunkten för&lt;br&gt;redovisningsskyldighetens inträde enligt ML. I direktivet anges nämligen&lt;br&gt;särskilt att skatten anses &amp;quot;chargeable&amp;quot; oavsett att betalningstidpunkten kan&lt;br&gt;inträffa senare. Bestämmelserna tas upp i avsnitt 2.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om när den beskattningsgrundande&lt;br&gt;händelsen skall anses ha inträffat. I kapitel XII (art. 21) anges vilka&lt;br&gt;personer som är skyldiga att betala skatten (&amp;quot;persons liable for payment&lt;br&gt;for tax&amp;quot;). I det därefter följande kapitlet anges hur denna skyldighet skall&lt;br&gt;vara utformad (art. 22 och 23). Bestämmelserna behandlas närmare i av-&lt;br&gt;snitt 2.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Särskilt om tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskattningsgrundande händelsen skall anses ha inträffat och skatten&lt;br&gt;skall påföras (&amp;quot;and the tax shall become chargeable&amp;quot;) när varorna är&lt;br&gt;levererade eller tjänsterna är utförda (art. 10 p. 2). Tillhandahållanden&lt;br&gt;som medför flera på varandra följande avräkningar eller betalningar anses&lt;br&gt;dock ha skett vid utgången av de perioder som avräkningama eller&lt;br&gt;betalningarna avser. Denna undantagsregel gäller dock inte sådana&lt;br&gt;varuleveranser som (enligt definitionen i art. 5 av &amp;quot;supply of goods&amp;quot;)&lt;br&gt;skall anses föreligga då en vara överlämnas i enlighet med ett hyreskon-&lt;br&gt;trakt eller ett kontrakt om överlåtelse med äganderättsförbehåll. Vid&lt;br&gt;förskottsbetalningar skall skatten påföras då förskottet betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får frångå bestämmelserna när det gäller vissa trans-&lt;br&gt;aktioner eller vissa slag av näringsidkare. Det får ske på så sätt att&lt;br&gt;skatten påförs senast vid utfärdandet av en faktura eller motsvarande&lt;br&gt;handling, eller senast när betalningen görs, eller inom en bestämd period&lt;br&gt;från tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen, om fakturan&lt;br&gt;eller motsvarande handling saknas eller är sent utfärdad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler finns för införsel (art. 10 p. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Särskilt om betalningsskyldiga personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller varan eller tjänsten är betalningsskyldig för&lt;br&gt;mervärdesskatten utom i vissa fall, då i stället kunden är det (art. 21).&lt;br&gt;Kunden är nämligen betalningsskyldig, då han tillhandahålls en sådan&lt;br&gt;tjänst som enligt särskilda bestämmelser skall anses vara tillhandahållen&lt;br&gt;i kundlandet (jfr avsnitt 2.3.3). En förutsättning för kundens betalnings-&lt;br&gt;skyldighet är dock att den som tillhandahåller honom tjänsten är en&lt;br&gt;utländsk näringsidkare (&amp;quot;a taxable resident abroad&amp;quot;). Vid införandet av&lt;br&gt;den s.k. inre marknaden torde förutsättningen gälla endast då den som&lt;br&gt;tillhandahåller tjänsten inte är hemmahörande i något av EG-ländema.&lt;br&gt;Bestämmelsen om kunden som betalningsskyldig motsvarar således i&lt;br&gt;praktiken ML:s bestämmelser om skatt vid import av vissa tjänster (60 §&lt;br&gt;ML). De slag av tjänster som det gäller enligt EG-direktivet är reklam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster, konsulttjänster m.m. Vilka tjänsterna är behandlas närmare i&lt;br&gt;avsnitt 2.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland får besluta om att utländska betalningsskyldiga&lt;br&gt;personer skall ha representanter eller liknande i landet och om att en&lt;br&gt;sådan person och utlänningen skall vara solidariskt betalningsskyldiga för&lt;br&gt;skatten. En medlemsstat kan också bestämma att i sådana fall då kunden&lt;br&gt;är betalningsskyldig skall den som tillhandahåller tjänsten vara solidariskt&lt;br&gt;betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild bestämmelse föreskrivs också att envar som anger mervär-&lt;br&gt;desskatt på en faktura eller motsvarande handling skall vara betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skatten. Vidare finns en särskild bestämmelse för import av&lt;br&gt;varor (införsel). Bestämmelsen ger ett visst utrymme för en medlemsstat&lt;br&gt;att bestämma vem som skall vara skyldig att betala skatten vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 22 ges bestämmelser om olika skyldigheter för näringsidkare&lt;br&gt;(&amp;quot;taxable persons&amp;quot;). En näringsidkare är skyldig att lämna uppgifter om&lt;br&gt;sin verksamhet och att föra tillräckligt detaljerade räkenskaper. Han skall&lt;br&gt;utfärda faktura eller motsvarande då han tillhandahåller varor eller&lt;br&gt;tjänster eller tar emot förskottsbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna bestämmer redovisningsperiodernas längd. Perioderna&lt;br&gt;skall dock som huvudregel bestämmas till en, två eller tre månader. Med-&lt;br&gt;lemsstaterna skall också bestämma den tid inom vilken deklaration skall&lt;br&gt;vara inlämnad. Tiden får inte överstiga två månader från utgången av&lt;br&gt;resp, redovisningsperiod. En medlemsstat får begära att en beskattnings-&lt;br&gt;bar person skall lämna upplysningar om samtliga transaktioner för det&lt;br&gt;föregående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får frita (&amp;quot;release&amp;quot;) näringsidkare (&amp;quot;taxable persons&amp;quot;)&lt;br&gt;från vissa av de här behandlade skyldigheterna. Sådana näringsidkare&lt;br&gt;som endast tillhandahåller skattefria transaktioner kan dock fritas från alla&lt;br&gt;skyldigheterna. Vidare får en medlemsstat bestämma att obetydliga&lt;br&gt;skattebelopp inte behöver betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Särskilt om uttagsbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i den allmänna översikten anges i art. 5 och 6 vad som&lt;br&gt;skall, eller får, jämställas med tillhandahållanden av varor resp, tjänster&lt;br&gt;(&amp;quot;supply of goods&amp;quot; resp, supply of services&amp;quot;) mot vederlag. Sådana&lt;br&gt;tillhandahållanden är alltså beskattningsbara transaktioner enligt vad som&lt;br&gt;sagts i översikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillhandahållande av varor mot vederlag skall jämställas den&lt;br&gt;situationen att en skattskyldig person tar ut en vara ur verksamheten för&lt;br&gt;eget eller personalens privata bruk (art. 5 p. 6). Detsamma gäller om han&lt;br&gt;ger bort en vara eller på annat sätt använder den för rörelsefrämmande&lt;br&gt;ändamål (&amp;quot;for purposes other than those of his business&amp;quot;). En förut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning för uttagsbeskattning är dock att han helt eller delvis haft&lt;br&gt;avdragsrätt för den ingående skatten på sitt förvärv av varan eller dess&lt;br&gt;komponenter. Uttagsregeln gäller inte uttag av varor för verksam-&lt;br&gt;hetsändamål i form av gåvor av ringa värde (&amp;quot;small value&amp;quot;) eller i form&lt;br&gt;av varuprover. Regeln har enligt vad som erfarits tillämpats inte bara&lt;br&gt;beträffande exempelvis anställda utan även beträffande släktingar till den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dessutom vissa bestämmelser, som ger en medlemsstat rätt&lt;br&gt;(men alltså inte skyldighet) att jämställa vissa andra uttag av varor med&lt;br&gt;tillhandahållanden mot vederlag (art. 5 p. 7 a/-c/). Rätten att uttagsbe-&lt;br&gt;skatta gäller då en skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ för verksamhetsändamål tar ut varor som är producerade, konstrue-&lt;br&gt;rade, utvunna, bearbetade, inköpta eller importerade i verksamheten men&lt;br&gt;som inte skulle ha medfört full avdragsrätt vid förvärv från en annan&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ tar ut en vara för att använda den för en icke beskattningsbar tran-&lt;br&gt;saktion, under förutsättning att den skattskyldige tidigare förvärvat varan&lt;br&gt;med hel eller partiell avdragsrätt eller fått avdragsrätt i samband med&lt;br&gt;tidigare uttagsbeskattning enligt a/, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ behåller varor då han upphör med en verksamhet, under förut-&lt;br&gt;sättning att den skattskyldige tidigare förvärvat varorna med hel eller&lt;br&gt;partiell avdragsrätt eller fått avdragsrätt i samband med tidigare ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning enligt a/.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda bestämmelsen, art. 5 p. 7 c/, gäller inte bara be-&lt;br&gt;träffande den som upphör med verksamheten även beträffande personer&lt;br&gt;som träder i hans ställe genom succession och då behåller varorna.&lt;br&gt;Bestämmelsen är dock inte tillämplig då verksamheten upphör genom&lt;br&gt;sådana företagsövergångar som avses i art. 5 p. 8 (verksamheten eller del&lt;br&gt;därav överlåts, mot eller utan vederlag, eller verksamhetstillgångar&lt;br&gt;tillskjuts som apportegendom eller liknande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget (beskattningsvärdet) vid uttag av varor bestäms&lt;br&gt;enligt art. 11 A p. 1 b/. Beskattningsunderlaget utgörs av priset för att&lt;br&gt;köpa de uttagna varorna eller motsvarande varor, eller, om ett sådant pris&lt;br&gt;saknas, tillverkningskostnaden. Priset eller nämnda kostnad bestäms med&lt;br&gt;avseende på tiden för uttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uttagsbeskattning måste ses mot bakgrund av de&lt;br&gt;särskilda avdragsbestämmelsema i sådana fall (art. 17 p. c/). Enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser har den skattskyldige avdragsrätt vid uttagsbeskattning&lt;br&gt;enligt art. 5 p. 7 a/ men, enligt vad som erfarits, inte vid övrig be-&lt;br&gt;skattning av uttag av varor. Utredningen har erfarit, att den angivna&lt;br&gt;avdragsrätten beror på att en vara skall belastas med mervärdesskatt av&lt;br&gt;samma storlek oavsett om varan köps eller produceras i egen regi. Vid&lt;br&gt;uttag utgörs beskattningsunderlaget därför av det totala priset enligt vad&lt;br&gt;som angetts i det föregående och den skattskyldige får därefter göra&lt;br&gt;avdrag för så stor del av skatten på uttaget som svarar mot hans partiella&lt;br&gt;avdragsrätt vid förvärv av varor. Uttagsbeskattningen enligt art. 5 p. 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ tar alltså sikte på näringsidkare (t.ex. banker) som endast delvis är&lt;br&gt;skattskyldiga och som därför endast har partiell avdragsrätt. I övriga ut-&lt;br&gt;tagssituationer (dvs. art. 5 p. 6 och p. 7 b/ och c/) har avdragsrätt&lt;br&gt;emellertid redan medgetts vid det ursprungliga förvärvet, en avdragsrätt&lt;br&gt;som genom uttaget visat sig vara materiellt &amp;quot;felaktig&amp;quot; och som därför i&lt;br&gt;sin helhet tas tillbaka genom uttagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tjänster finns två bestämmelser om i princip obligatorisk&lt;br&gt;uttagsbeskattning och en bestämmelse som ger en medlemsstat rätt till&lt;br&gt;uttagsbeskattning (art. 6 p. 2 resp. 3). De förstnämnda båda bestämmel-&lt;br&gt;serna får en medlemsstat frångå, om det inte leder till konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 6 p. 2 a/ och b/ anges de två fall då uttag av tjänster i princip&lt;br&gt;skall beskattas. Med tillhandahållande av tjänster mot vederlag skall&lt;br&gt;nämligen jämställas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ verksamhetens varor används för privat bruk av den skattskyldige&lt;br&gt;själv eller av hans personal eller att varorna används på annat sätt för&lt;br&gt;rörelsefrämmande ändamål, under förutsättning att förvärvet av varorna&lt;br&gt;medfört full eller partiell avdragsrätt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ en skattskyldig gratis (&amp;quot;free of charge&amp;quot;) utför tjänster för sådant bruk&lt;br&gt;eller ändamål som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 6 p. 3 anges det fall då en medlemsstat har rätt, men således inte&lt;br&gt;skyldighet, att beskatta uttag av tjänster. För att undvika konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningar har en medlemsstat nämligen rätt att, efter visst samrådsför-&lt;br&gt;farande, uttagsbeskatta en näringsidkare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;) för tjänster&lt;br&gt;som han utför i egen regi för sin verksamhet. Tjänsterna får alltså&lt;br&gt;jämställas med tjänster tillhandahållna mot vederlag. En förutsättning är&lt;br&gt;dock att den som utför tjänsterna inte skulle ha haft full avdragsrätt om&lt;br&gt;han i stället hade förvärvat motsvarande tjänster från en annan näringsid-&lt;br&gt;kare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget (beskattningsvärdet) vid uttagsbeskattning i de&lt;br&gt;båda obligatoriska fallen utgörs av den skattskyldiges kostnader (&amp;quot;the full&lt;br&gt;cost&amp;quot;) i samband med uttaget (art. 11 A p. 1 c/). Beskattningsvärdet i&lt;br&gt;egenregi-fallet utgörs av tjänstens marknadsvärde (art. 11 A p. 1 d/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom bestämmelserna om uttag av varor måste de här behandlade&lt;br&gt;bestämmelserna ses mot bakgrund av vad som gäller för avdragsrätten&lt;br&gt;(art. 17 p.2 c/). Enligt avdragsbestämmelsen föreligger avdragsrätt vid&lt;br&gt;uttagsbeskattning enligt art. 6 p. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningen erfarit om avdragsrätten vid beskattning av uttag av&lt;br&gt;varor gäller även här. En skattskyldig har alltså inte rätt till avdrag vid&lt;br&gt;uttagsbeskattning enligt art. 6 p. 2. Här kan den uttagsbeskattade&lt;br&gt;visserligen ha medgetts avdragsrätt i ett tidigare skede. Den avdragsrätten&lt;br&gt;tas i sådant fall helt tillbaka genom uttagsbeskattningen. En skattskyldig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har däremot rätt till avdrag vid uttagsbeskattning för egenregiarbeten&lt;br&gt;enligt art. 6 p. 3. Rätten att dra av gäller den del av uttagsskatten som&lt;br&gt;svarar mot avdragsrättens andel vid förvärv av tjänster och varor från&lt;br&gt;andra skattskyldiga. Bakgrunden till denna ordning motsvarar vad som&lt;br&gt;angetts ovan angående avdragsrätten vid beskattning av varuuttag enligt&lt;br&gt;art. 5 p. 7 a./&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Avdragsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för ingående skatt regleras i kap. XI (art. 17-20). Avdrags-&lt;br&gt;rätten inträder då skatten skall påföras någon som utgående skatt (&amp;quot;when&lt;br&gt;the deductible tax becomes chargeable&amp;quot;; art. 17 p. 1). Den tidpunkten har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 2.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Förutsättningar för avdragsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln, art. 17 p. 2, får den skattskyldige dra av den&lt;br&gt;ingående skatten till den del skatten avser varor och tjänster som används&lt;br&gt;för hans beskattningsbara transaktioner (&amp;quot;for the purpose of his taxable&lt;br&gt;transactions&amp;quot;). Denna avdragsrätt gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels sådan mervärdesskatt som han har betalat eller är skyldig att betala&lt;br&gt;för varor eller tjänster som har tillhandahållits eller skall tillhandahållas&lt;br&gt;honom av någon annan person som är skattskyldig i det egna landet&lt;br&gt;(anm: inom gemenskapen &amp;quot;within the Community&amp;quot;, enligt 1987 års&lt;br&gt;förslag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels mervärdesskatt vid import av varor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels mervärdesskatt vid viss uttagsbeskattning på sätt närmare angetts&lt;br&gt;i avsnitt 2.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit är huvudregeln tillämplig endast på&lt;br&gt;sådan ingående skatt för förvärv och import som är hänförlig till den&lt;br&gt;skattskyldiges tillhandahållanden (&amp;quot;for the purposes of his taxable&lt;br&gt;transactions&amp;quot;) inom det land där avdragsrätten begärs (anm: i 1987 års&lt;br&gt;förslag anges uttryckligen &amp;quot;for ... his taxable transactions within the&lt;br&gt;country&amp;quot;). Med andra ord kan, enligt den här behandlade regeln, den&lt;br&gt;skattskyldige få avdragsrätt i ett land för skatt som han debiterats i det&lt;br&gt;landet endast om skatten hänför sig till en omsättning, en beskattnings-&lt;br&gt;grundande händelse (&amp;quot;chargeable event&amp;quot;), som han haft i detta land. Om&lt;br&gt;t.ex en näringsidkare A importerar en vara till land 1 för att sedan sälja&lt;br&gt;den vidare i land 2 till en person B, så kan han enligt huvudregeln få&lt;br&gt;avdrag i land 2 för importskatten i det landet. Avdrag för importskatten&lt;br&gt;i land 1 kan han inte få enligt den nu behandlade huvudregeln utan enligt&lt;br&gt;en kompletterande regel, art. 17 p. 3 a/. Den avdragsrätten kan endast&lt;br&gt;göras gällande i land 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sistnämnda bestämmelse, art. 17 p. 3 a/, får ingående skatt få&lt;br&gt;dras av i ett medlemsland i den mån skatten gäller förvärv eller införsel&lt;br&gt;av sådana varor eller tjänster som används för transaktioner i ett annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land (&amp;quot;in another country&amp;quot;; anm: i den franska direktivversionen, som är&lt;br&gt;den ursprungliga, används dock ordet utomlands vilket skulle kunna täcka&lt;br&gt;in internationellt territorium). Avdragsrätt föreligger dock endast om&lt;br&gt;transaktionerna skulle ha medfört avdragsrätt för det fall de i stället hade&lt;br&gt;ägt rum i det egna landet. Medlemsstaterna ges rätt att i stället för&lt;br&gt;avdragsrätt medge återbetalning (&amp;quot;refund&amp;quot;) av mervärdesskatten (jfr även&lt;br&gt;art. 17 p. 4). EG:s åttonde och trettonde mervärdesskattedirektiv reglerar&lt;br&gt;denna återbetalningsmöjlighet (jfr utredningens delbetänkande Återbe-&lt;br&gt;talning av mervärdeskatt till utländska företagare, SOU 1990:67, s. 57&lt;br&gt;ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit medför art. 17 p. 3 a/ avdragsrätt&lt;br&gt;(alternativt rätt till återbetalning) i ett land för ingående skatt som&lt;br&gt;debiterats i det landet, om skatten hänför sig till förvärv av varor eller&lt;br&gt;tjänster för en verksamhet i utlandet. Bestämmelsen är tillämplig endast&lt;br&gt;om skatten inte hänför sig till ett förvärv för en beskattningsgrundande&lt;br&gt;händelse (&amp;quot;chargeable event&amp;quot;) inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medför att i nyss nämnda exemplet kan A få avdrag i&lt;br&gt;land 1 för importskatten i det landet. Den situation som exemplet gäller&lt;br&gt;har nära samband med bestämmelserna om omsättningsland för varor&lt;br&gt;(art. 8). De bestämmelserna behandlas i avsnitt 2.3.2. Av vad som sägs&lt;br&gt;där avslutningsvis framgår att den här behandlade avdragsbestämmelsen,&lt;br&gt;art. 17 p. 3 a/, anses ha en begränsad räckvidd i vissa situationer. Ett&lt;br&gt;annat exempel på att bestämmelsen är tillämplig är att den som är&lt;br&gt;skattskyldig i ett land för sin verksamhet där håller en utställning i ett&lt;br&gt;annat land utan att han har någon omsättning som medför skattskyldighet.&lt;br&gt;I sådant fall kan han på grundval av art. 17 p. 3 a/ få avdrag eller&lt;br&gt;återbetalning i sistnämnda land för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv för genomförandet av utställningen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt art. 17 p. 3 b/ och c/ föreligger avdragsrätt, alternativt rätt till&lt;br&gt;återbetalning, i några fall fastän det är fråga om ingående skatt vid&lt;br&gt;förvärv av sådana varor eller tjänster som används för skattefria trans-&lt;br&gt;aktioner. Det är här alltså fråga om en s.k. teknisk skattskyldighet. De&lt;br&gt;skattefria transaktioner som det gäller är dels vissa tjänster i samband&lt;br&gt;med införsel (art. 14 p. 1 i), dels export, internationella transporter och&lt;br&gt;liknande (art. 15 och art. 16 utom p. 1 A i dess lydelse före 1991 års&lt;br&gt;ändringsdirektiv, jfr avsnitt 2.3.4 och 2.3.5) och dels finansierings- och&lt;br&gt;försäkringstjänster (art. 13 B a och d 1-5) åt kunder utanför EG eller&lt;br&gt;sådana tjänster i samband med export av varor till ett icke medlemsland.&lt;br&gt;I 1987 års förslag föreslås att från skatteplikt skall undantas tillhanda-&lt;br&gt;hållanden av guld till centralbanker och att sådana transaktioner tas med&lt;br&gt;i den här angivna uppräkningen av skattefria transaktioner som likväl&lt;br&gt;medför avdragsrätt (förslag till art. 13 B /i/ resp. art. 17 p. 3 d/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Avdragsrätt vid blandad verksamhet, dokumentationskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser för avdragsrätten vid s.k. blandad&lt;br&gt;verksamhet. Bestämmelserna gäller närmare bestämt avdragsrätten för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt på sådana varor och tjänster som förvärvaren använder&lt;br&gt;såväl för transaktioner som medför avdragsrätt som för transaktioner som&lt;br&gt;inte medför avdragsrätt. Den grundläggande regeln är att avdragsrätt får&lt;br&gt;medges endast för den andel av skatten som är hänförlig till de avdrags-&lt;br&gt;berättigande transaktionerna. Det finns flera bestämmelser om hur denna&lt;br&gt;andel skall beräknas (jfr art. 17 p. 5 och art. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 18 behandlas vilka krav på fakturor eller annan dokumentation&lt;br&gt;som ställs för att rätt till avdrag skall finnas. Vidare ges medlemsstaterna&lt;br&gt;en viss valfrihet när det gäller förfarandet då den ingående skatten&lt;br&gt;överstiger den utgående för en redovisningsperiod. En medlemsstat kan&lt;br&gt;nämligen välja mellan att föra över underskottet till nästa period och att&lt;br&gt;betala ut beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 20 finns bestämmelser om hur avdragsrättens storlek kan bli&lt;br&gt;korrigerad (&amp;quot;adjusted&amp;quot;) i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Avdragsbegränsningar vid förvärv av vissa varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag skall (enligt art. 17 p. 6) under inga omständigheter&lt;br&gt;finnas för utgifter som inte är av förvärvsmässig karaktär (&amp;quot;strictly&lt;br&gt;business expenditure&amp;quot;) såsom utgifter för lyxkonsumtion, underhållning&lt;br&gt;eller representation. Ministerrådet skall enligt direktivet besluta om ett&lt;br&gt;nytt direktiv med närmare bestämmelser om avdragsförbudens om-&lt;br&gt;fattning. Intill dess får medlemsstaterna behålla alla avdragsförbud i sina&lt;br&gt;lagstiftningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har 1984 lagt fram ett förslag till ett tolfte mervärdess-&lt;br&gt;kattedirektiv med bestämmelser om avdragsförbud (COM/84/ 84 final).&lt;br&gt;Förslaget utgår från grundbestämmelsen i det sjätte direktivet och&lt;br&gt;innehåller i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbud skall gälla beträffande nöjesbåtar och privatplan såvitt&lt;br&gt;avser utgifter för förvärv, tillverkning, införsel, hyra, ombyggnader,&lt;br&gt;reparationer och underhåll samt för bränsle, reservdelar o.d. eller för&lt;br&gt;tjänster i samband med sådana båtar och plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande motsvarande utgifter för personbilar, släpvagnar till sådana&lt;br&gt;och beträffande motorcyklar skall det enligt förslaget firmas avdragsrätt&lt;br&gt;med 50 procent av skatten på utgifterna. Denna regel skall medlemssta-&lt;br&gt;terna ha infört senast fyra år efter ikraftträdandet av direktivet. Senast två&lt;br&gt;år efter ikraftträdandet skall avdragsrätten vara minst 25 % och högst&lt;br&gt;75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här angivna förbuden eller begränsningarna skall dock inte gälla&lt;br&gt;beträffande sådana båtar, plan eller fordon som används för transport mot&lt;br&gt;hyra eller avgift (&amp;quot;are used for carriage for hire or reward&amp;quot;), används för&lt;br&gt;körutbildning (&amp;quot;are used for driving training or instruction&amp;quot;), hyrs ut,&lt;br&gt;eller ingår i ett företags lager (&amp;quot;are part of the stock in trade of a&lt;br&gt;business&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt med 50 % skall gälla för transportutgifter vid affärsresor&lt;br&gt;(&amp;quot;business travel&amp;quot;) som görs av en näringsidkare eller hans personal&lt;br&gt;(&amp;quot;members of his staff&amp;quot;). Begränsningen skall dock inte gälla transporter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett företags personal mellan olika arbetsplatser eller mellan arbets-&lt;br&gt;platsen och bostaden. Begränsningen skall införas enligt en övergångs-&lt;br&gt;ordning som överensstämmer med den som skall gälla beträffande&lt;br&gt;personbilar och motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbud skall gälla för utgifter för logi, mat och dryck som inte&lt;br&gt;ingår i en verksamhet för tillhandahållande av just sådana tjänster eller&lt;br&gt;varor. Avdragsförbudet gäller inte utgifter för gratis logi för vakter o.d.&lt;br&gt;(&amp;quot;security or caretaking staff&amp;quot;) på fastigheter i näringsverksamhet (&amp;quot;on&lt;br&gt;works, sites or business premises&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget av de ovan angivna förbuden eller begränsningarna gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige kan bevisa att utgifterna har tillkommit enbart för närings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller slutligen ett undantagslöst förbud mot avdrag för&lt;br&gt;utgifter avseende underhållning, förströelser och lyxvaror (&amp;quot;entertain-&lt;br&gt;ment&amp;quot;, &amp;quot;amusements&amp;quot; and &amp;quot;luxuries&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Ingen avdragsrätt för s.k. fiktiv skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis bör det noteras, att direktiven inte har någon motsvarighet&lt;br&gt;till avdragsrätten enligt ML för s.k. fiktiv skatt (17 § åttonde stycket&lt;br&gt;ML). Kommissionen har emellertid lagt fram ett direktivförslag med en&lt;br&gt;särskild reglering för beskattningen av begagnade varor, konstverk,&lt;br&gt;antikviteter och samlarföremål (&amp;quot;collectors' items&amp;quot;). Den föreslagna&lt;br&gt;regleringen innehåller bestämmelser om reducerade beskattningsvärden&lt;br&gt;utan någon avdragsrätt för den ingående skatten. Förslaget behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Export och beskattningsland m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Principerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid export av varor gäller i huvudsak den s.k. destinationsprincipen såväl&lt;br&gt;enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv som enligt ML. Principen&lt;br&gt;innebär att ett land inte tar ut någon mervärdesskatt vid export av varor&lt;br&gt;men tar ut skatt vid import av varor. Det bör anmärkas att målet är på&lt;br&gt;sikt (från 1997 enligt nuvarande planer) övergå till den s.k. ursprungs&lt;br&gt;principen. Handel över gränserna kommer då helt att jämställas med&lt;br&gt;intern handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med import av varor förstås i princip detsamma som i ML, nämligen&lt;br&gt;att varor förs in över ett lands gränser (jfr art. 7). Här är det således&lt;br&gt;själva införseln som sådan, inte den eventuellt bakomliggande om-&lt;br&gt;sättningen, som beskattas (jfr art. 2 p. 2). I direktivet undantas viss&lt;br&gt;varuimport från beskattning (se avsnitt 2.3.5). Beträffande beskattningen&lt;br&gt;av omsättningen av såväl varor som tjänster gäller en särskild ordning&lt;br&gt;såvitt avser internationella transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser reglerar beskattningen av de internationella trans-&lt;br&gt;aktionerna i huvudsak inte genom export- och importbegreppen utan&lt;br&gt;genom att det i bestämmelserna anges i vilket land en transaktion skall&lt;br&gt;anses ha ägt rum och som därmed är beskattningsland. Termerna export&lt;br&gt;och import saknas således i motsvarande utsträckning. Endast en&lt;br&gt;transaktion, som enligt dessa bestämmelser skall anses ha ägt rum i ett&lt;br&gt;visst medlemsland, kan beskattas. Därför behövs bestämmelser om&lt;br&gt;undantag från beskattning när det gäller internationella transaktioner&lt;br&gt;endast i sådana fall som definierats som transaktioner som ägt rum inom&lt;br&gt;landet. Skattefriheten uppnås genom att dessa särskilt angivna trans-&lt;br&gt;aktioner undantas från beskattning på motsvarande sätt som undantagen&lt;br&gt;från skatteplikt för vissa slag av transaktioner. Som framgår av avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 angående avdragsrätten har en näringsidkare avdragsrätt i exportfallen&lt;br&gt;och i betydande utsträckning även vid de andra skattefria internationella&lt;br&gt;transaktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om beskattningsland är konstruerade på följande sätt. Enligt&lt;br&gt;grundbestämmelsen i det sjätte direktivet, art. 2, skall mervärdesskatt tas&lt;br&gt;ut endast om varan eller tjänsten tillhandahålls inom ett medlemsland&lt;br&gt;(&amp;quot;within the territory of the country&amp;quot;, jfr art. 3). I kap. VI (art. 8 och 9)&lt;br&gt;anges var en vara eller en tjänst skall anses tillhandahållen (&amp;quot;place of&lt;br&gt;taxable transactions&amp;quot;). Som beteckning härför används i fortsättningen&lt;br&gt;uttrycket transaktionsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här anmärkas att enligt vad utredningen erfarit gäller följande&lt;br&gt;för omsättning på internationellt territorium. Sådant territorium anses inte&lt;br&gt;som &amp;quot;within the territory of the country&amp;quot;. Försäljning ombord på fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg på resp, över sådant territorium anses för närvarande&lt;br&gt;således inte som en omsättning som kan medföra skattskyldighet inom&lt;br&gt;landet. Det är oklart om direktivet medger någon avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt på inköp för sådan försäljning (se avsnitt 2.2 angående den engelska&lt;br&gt;resp, franska versionen av art. 17 p. 3 a/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först skall redogöras för bestämmelserna om transaktionsland. Därefter&lt;br&gt;behandlas export- och importbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Transaktionsland för varor (art. 8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändnings- och transportköp (art. 8 p. 1 a/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller huvudreglerna beträffande varor som skall&lt;br&gt;transporteras till köparen. Dessa regler innebär följande. En vara anses&lt;br&gt;tillhandahållen där varan finns då leverantören, köparen eller någon&lt;br&gt;annan påbörjar avsändandet eller transporten till köparen. Vid leverans&lt;br&gt;i förening med montering eller installation anses varan tillhandahållen där&lt;br&gt;monteringen eller installationen utförs. Det gäller oberoende av om&lt;br&gt;leverantören provar den monterade eller installerade varan (&amp;quot;with or&lt;br&gt;without trial run&amp;quot;). Bestämmelsen gäller även om det, i stället för&lt;br&gt;leverantören själv, är någon som för hans räkning utför monteringen eller&lt;br&gt;installationen. På grund av den särskilda importregeln för transport- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändningsköp (art. 8 p. 2; jfr nedan) torde den här behandlade&lt;br&gt;monterings- och installationsregeln komma att få betydelse i princip&lt;br&gt;endast för transaktioner inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För monterings- och installationsfallet finns en särskild bestämmelse till&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning. Om installationen eller monteringen&lt;br&gt;utförs i ett annat medlemsland än leverantörens, så skall enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen medlemslandet vidta alla erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;undvika dubbelbeskattning i det egna landet. Enligt vad utredningen har&lt;br&gt;erfarit är motivet för och innebörden av bestämmelsen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monterings- och installationsregeln innebär att hela transaktionen skall&lt;br&gt;anses som ett tillhandahållande av en vara i importlandet och att&lt;br&gt;leverantören därför måste fakturera hela transaktionen som om den ägt&lt;br&gt;rum i importlandet. Han kan således i princip inte separera debiteringen&lt;br&gt;av varan resp, monteringen/installationen. Leverantören blir skattskyldig&lt;br&gt;för hela det fakturerade beloppet. Det kan här anmärkas, att för det fall&lt;br&gt;han är en näringsidkare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;) i ett annat land än import-&lt;br&gt;landet blir han skattskyldig även om det bara är en enstaka omsättning i&lt;br&gt;importlandet (jfr art. 2 och art. 4 p. 1). Om leverantören är den som fört&lt;br&gt;in varan till importlandet, så har han visserligen blivit skattskyldig även&lt;br&gt;för importen. Denna dubbelbeskattning spelar dock ingen roll, eftersom&lt;br&gt;han såsom skattskyldig får avdragsrätt för importskatten i importlandet&lt;br&gt;enligt huvudregeln för avdragsrätt (art. 17 p. 2 b/; se avsnitt 2.2). Den&lt;br&gt;här behandlade dubbelbeskattningsbestämmelsen gäller därför inte den&lt;br&gt;situationen att det är säljaren som importerar varan utan i stället det fallet&lt;br&gt;att det är köparen som gör det. I sådana fall kan nämligen en reell&lt;br&gt;dubbelbeskattning uppstå, om köparen inte är skattskyldig för trans-&lt;br&gt;aktioner i importlandet. Det kan vara fråga om en köpare med verksam-&lt;br&gt;het som är undantagen från skatteplikt, t.ex. ett försäkringsbolag, eller&lt;br&gt;ett utländskt företag utan verksamhet i importlandet. I sådana fall kan det&lt;br&gt;bli så att importskatten varken kan dras av enligt sjätte mervärdesskattedi-&lt;br&gt;rektivet eller återfås enligt det trettonde direktivet (&amp;quot;refund&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras, att i den nedan behandlade bestämmelsen art. 8 p.&lt;br&gt;2 finns ett väsentligt undantag från de här beskrivna reglerna. Dessutom&lt;br&gt;måste dessa ses mot bakgrund av reglerna i art. 15 (särskilt p. 1 och 2)&lt;br&gt;om skattefrihet för export. Dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 2.3.4.&lt;br&gt;Exportbestämmelsema kan, som tidigare nämnts, dock bli tillämpliga&lt;br&gt;endast om en varuomsättning skall anses ha skett inom landet enligt de&lt;br&gt;här behandlade bestämmelserna om transaktionsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avhämtningsköp (art. 8 p. 1 b/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vara tillhandahålls utan att den avsänds eller transporteras, så&lt;br&gt;anses den vara tillhandahållen där den finns då den avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp på fartyg m.m. (art. 8 p. 1 c/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års direktiv har införts en särskild bestämmelse för de fall&lt;br&gt;då varor tillhandahålls på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd med&lt;br&gt;avgångs- och ankomstplats inom gemenskapen. Sådana varor skall anses&lt;br&gt;tillhandahållna på den plats där varorna fanns då färden (transporten)&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importregel för avsändnings- och transportköp (art. 8 p. 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är ett undantag från regeln i art. 8 p. 1 a/ angående&lt;br&gt;avsändnings- och transportköp. Bestämmelsen gäller enligt vad ut-&lt;br&gt;redningen erfarit den situationen att en säljare i ett medlemsland&lt;br&gt;importerar den sålda varan till det landet för transport till köparen där.&lt;br&gt;På grund av bestämmelsen skall, trots huvudregeln i p. 1 a/, varan anses&lt;br&gt;omsatt i importlandet och således inte i det land den fanns då transporten&lt;br&gt;påbörjades. Därigenom uppnås dels att säljaren blir skattskyldig i&lt;br&gt;importlandet för försäljningen, dels att han får avdragsrätt för import-&lt;br&gt;skatten. Bestämmelsen blir tillämplig även vid påföljande leveranser inom&lt;br&gt;importlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den engelska versionen av direktivets bestämmelse lyder enligt 1991&lt;br&gt;års ändringsdirektiv: &amp;quot;By way of derogation from paragraph 1 a/, where&lt;br&gt;the place of departure of the consignment or transport of goods is in a&lt;br&gt;third territory, the place of the supply by the importer as defined in Art.&lt;br&gt;21(2) and the place of any subsequent supplies shall be deemed to be&lt;br&gt;within the Member State of import of the goods.&amp;quot; Bestämmelsen är&lt;br&gt;utformad med hänsyn till att begreppet import inte längre kommer att&lt;br&gt;vara tillämpligt på varor som transporteras från ett medlemsland till ett&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från ett exempel kommer den författningstekniska&lt;br&gt;konstruktionen att belysas närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en näringsidkare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;) A säljer en vara till en&lt;br&gt;annan näringsidkare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;) B. Både A och B har sina&lt;br&gt;verksamheter i Frankrike. Båda verksamheterna är sådana som inte är&lt;br&gt;undantagna från skatteplikt. Den sålda varan har A i ett lager i Sverige.&lt;br&gt;Försäljningen innebär att varan skall transporteras till B i Frankrike.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln i art. 8 p. 1 a/ skulle försäljningen anses ha ägt rum&lt;br&gt;i Sverige och således inte föranlett skattskyldighet för A i Frankrike.&lt;br&gt;Genom det här behandlade undantaget, art. 8 p. 2, anses emellertid&lt;br&gt;försäljningen ha ägt rum i Frankrike. Därmed blir A skattskyldig i&lt;br&gt;Frankrike för försäljningen. Dessutom skall importskatt betalas vid&lt;br&gt;införseln till Frankrike. Oavsett om det är A eller B som importerar&lt;br&gt;varan, så får den av dem som gör detta på grund av den här behandlade&lt;br&gt;bestämmelsen avdragsrätt enligt huvudregeln därom (art. 17 p. 2 b/, se&lt;br&gt;avsnitt 2.2). Enligt vad utredningen erfarit anses den kompletterande&lt;br&gt;avdragsregeln för transaktioner utomlands, art. 17 p. 3, inte tillämplig på&lt;br&gt;situationen i det här behandlade exemplet. Om inte importregeln i art. 8&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p. 2 hade funnits utan endast huvudregeln i art. 8 p. la/ hade gällt, hade&lt;br&gt;således ingen avdragsrätt funnits för importskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Transaktionsland för tjänster (art. 9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln (art. 9 p. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln anses en tjänst tillhandahållen på den plats där den&lt;br&gt;som tillhandahåller tjänsten bedriver sin verksamhet eller har ett&lt;br&gt;driftställe varifrån tjänsten tillhandahålls (&amp;quot;... the place where the supplier&lt;br&gt;has established his business or has a fixed establishment from ...&amp;quot;). Om&lt;br&gt;sådan anknytning inte finns, anses tjänsten vara tillhandahållen där&lt;br&gt;tillhandahållaren bor eller vistas stadigvarande (&amp;quot;the place where he has&lt;br&gt;his permanent address or usually resides&amp;quot;). För att undvika dubbelbe-&lt;br&gt;skattning, utebliven beskattning eller konkurrenssnedvridningar får en&lt;br&gt;medlemsstat i vissa fall frångå huvudregeln när det gäller uthyrning av&lt;br&gt;transportmedel (art. 9 p. 3 i dess lydelse enligt det tionde mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektivet, 84/386/EEC). Den bestämmelsen behandlas senare i&lt;br&gt;detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;the place where the supplier has established his business&amp;quot;&lt;br&gt;avser inte exempelvis bolagssäten eller andra slag av legala hemvistbe-&lt;br&gt;grepp. Vad som avses är den plats där den ekonomiska aktiviteten faktiskt&lt;br&gt;utförs från. Med &amp;quot;den ekonomiska aktiviteten&amp;quot; avses även en enstaka&lt;br&gt;omsättning i ett visst land. Det följer av art. 4 p. 1 och 2. Enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser skall all slags ekonomisk aktivitet (&amp;quot;any economic activity”)&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommissionens förslag till ett nittonde mervärdesskattedirektiv&lt;br&gt;(COM/87/ 315 final) föreslås bl.a. att art. 9 kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som anger att uttrycket &amp;quot;fixed establishment&amp;quot; skall betyda&lt;br&gt;varje fast installation (&amp;quot;any fixed installation&amp;quot;) som en näringsidkare har,&lt;br&gt;även om inga beskattningsbara transaktioner kan utföras där. Enligt vad&lt;br&gt;utredningen har erfarit anser kommissionen att detta endast är ett&lt;br&gt;klargörande av uttryckets innebörd och att det således inte är fråga om&lt;br&gt;att införa någon ny betydelse av uttrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om verksamhets- eller driftställe gäller endast om tjänsten till-&lt;br&gt;handahålls/ran detta ställe. Det har betydelse om exempelvis ett företag&lt;br&gt;har ett driftställe i Frankrike och ett i Sverige. I sådant fall skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna regel som omsättningsland anses det land från vars&lt;br&gt;driftställe tjänsten är tillhandahållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tre kategorier av undantag från huvudregeln. I vissa fall anses&lt;br&gt;nämligen en tjänst tillhandahållen där objektet för tjänsten finns. I andra&lt;br&gt;fall tas fasta på var tjänsten faktiskt utförs. Slutligen finns det fall där det&lt;br&gt;avgörande inte är tillhandahållarens utan kundens verksamhetsplats,&lt;br&gt;driftställe, boende eller vistelseplats. I det följande redogörs närmare för&lt;br&gt;dessa tre kategorier av undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för tjänster avseende fastigheter (art. 9 p. 2 a/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första undantag utgörs av tjänster med anknytning till fastigheter,&lt;br&gt;inkl, såväl tjänster av fastighetsmäklare och fastighetssakkunniga som&lt;br&gt;tjänster avseende förberedande eller samordning av byggnadsarbeten&lt;br&gt;(&amp;quot;construction works”) såsom arkitekttjänster och byggledningstjänster&lt;br&gt;(&amp;quot;on-site supervision&amp;quot;). De tjänster som omfattas av bestämmelsen anses&lt;br&gt;utförda där fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen erfarit gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig på alla slag av tjänster som kan anses ha&lt;br&gt;anknytning till en fastighet. Utöver de exempel som anges i bestämmel-&lt;br&gt;sen kan nämnas byggnadsarbeten, fastighetsskötsel, fastighetsförvaltning,&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter och ingenjörstjänster avseende&lt;br&gt;fastigheter. I själva verket omfattar bestämmelsen alla tjänster som har&lt;br&gt;anknytning till fastigheter. Den skulle således bli tillämplig på &amp;quot;a priest&lt;br&gt;who had been engaged driving a ghost out of a building&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring eller lagring av varor på en fastighet kan vara att anse som&lt;br&gt;en sådan tjänst som avses i den här behandlade bestämmelsen. Tjänsten&lt;br&gt;kan emellertid eventuellt anses i stället falla in under art. 9 p. 2 c/&lt;br&gt;angående arbeten på lös egendom eller angående tjänster som utgör ett&lt;br&gt;underordnat led till transporttjänster (se närmast följande avsnitt om den&lt;br&gt;bestämmelsen). Eftersom omsättningsland enligt den bestämmelsen är var&lt;br&gt;tjänsterna faktiskt utförs, så blir emellertid resultatet detsamma som om&lt;br&gt;den här behandlade fastighetsbestämmelsen anses tillämplig. Det spelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motsats till vad som gäller enligt 2 a § ML, ingen roll om uppdrags-&lt;br&gt;givaren är en utlänning eller ej. En annan sak är att lagringen i vissa fall&lt;br&gt;kan vara undantagen från beskattning genom att den kan anses som ett&lt;br&gt;led i en exporttransaktion enligt art. 15 (jfr exempelvis p. 3 och 13; se&lt;br&gt;avsnitt 2.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att tjänster utförda av exempelvis konsulter,&lt;br&gt;ingenjörer och advokater omfattas av en särskild bestämmelse i art. 9 p.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 e/ (se nedan). Samtidigt kan som framgått av det föregående sådana&lt;br&gt;tjänster ofta anses ha anknytning till fastigheter enligt den här behandlade&lt;br&gt;bestämmelsen. Om på detta sätt båda bestämmelserna i princip är&lt;br&gt;tillämpliga i ett visst fall, så skall fastighetsbestämmelsen ha företräde.&lt;br&gt;Detta är ett utflöde av principen om lex specialis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för transporttjänster (art. 9 p. 2 b/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttjänster anses utförda där transporten sker. Därvid skall beaktas&lt;br&gt;transportsträckomas fördelning (&amp;quot;having regard to the distances cove-&lt;br&gt;red&amp;quot;). En resa till sjöss eller i luften skall enligt ett direktivförslag från&lt;br&gt;kommis- sionen anses äga rum helt och hållet i ett land, då avgångs- och&lt;br&gt;ankomstplatsema är i det landet och det inte görs något uppehåll i ett&lt;br&gt;annat land (förslag till ett nittonde mervärdesskattedirektiv med ändringar&lt;br&gt;av det sjätte direktivet, COM/87/ 315 final). I det sjätte mervärdesskatte-&lt;br&gt;direktivets övergångsbestämmelser står att då övergångsperioden är slut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall persontransporter, såvitt avser ressträckan inom EG-området, bli&lt;br&gt;påförda mervärdesskatt i avgångslandet i enlighet med de närmare&lt;br&gt;bestämmelser som skall bestämmas av ministerrådet på förslag av&lt;br&gt;kommissionen (art. 28 p. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1987 års direktivförslag till förverkligande av den s.k. inre&lt;br&gt;marknaden skall det sjätte direktivet ändras bl.a. såvitt avser transportbe-&lt;br&gt;stämmelsen i art. 9. Den föreslagna ändringen innebär att en trans-&lt;br&gt;porttjänst skall anses vara tillhandahållen där avgångsplatsen är belägen.&lt;br&gt;Denna grundregel preciseras i olika avseenden. Kommissionen framhåller&lt;br&gt;i en förklaring (&amp;quot;explanatory memorandum&amp;quot;) till 1987 års förslag att den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen inte påverkar internationella godstransporter till&lt;br&gt;eller från icke-medlemsländer. För sådana transporter kommer enligt&lt;br&gt;förklaringen fortfarande export- och importbestämmelsema att tillämpas&lt;br&gt;(art. 14-16, jfr nedan). Enligt vad utredningen erfarit tolkas dessa&lt;br&gt;bestämmelser i allmänhet så att hela godstransporten skall vara skattefri&lt;br&gt;och det oavsett vilket transportslag som används. Med det synsättet skall&lt;br&gt;en järnvägstransport från Belgien till Sverige via Tyskland och Danmark&lt;br&gt;vara helt befriad från skatt. Exportbestämmelsema tolkas dock olika i&lt;br&gt;olika medlemsländer. I 1991 års direktiv om övergångsordning finns&lt;br&gt;bestämmelser om beskattningen av godstransporter mellan medlemslän-&lt;br&gt;derna. — I den nämnda förklaringen till 1987 års förslag anmärker&lt;br&gt;kommissionen vidare att persontransporter kommer att tas upp i ett&lt;br&gt;särskilt mervärdesskattedirektiv (jfr den ovan nämnda övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i det sjätte mervärdesskattedirektivet, art. 28 p. 5). Enligt&lt;br&gt;vad utredningen har erfarit avser kommissionen att lägga fram ett&lt;br&gt;direktivförslag som i sina huvuddrag innebär att persontransporter inom&lt;br&gt;EG-området kommer att beskattas i sin helhet i avgångslandet utom då&lt;br&gt;den resande är mervärdesskatteregistrerad i ett annat medlemsland än&lt;br&gt;avgångslandet. Beträffande persontransporter till icke-medlemsländer&lt;br&gt;finns idag inga exportbestämmelser. Beskattningen av persontransporter&lt;br&gt;till icke-medlemsländer bestäms således enligt de olika nationella lagarna.&lt;br&gt;En målsättning hos kommissionen är emellertid att införa direktivbe-&lt;br&gt;stämmelser som i princip överensstämmer med vad som gäller om export&lt;br&gt;av godstransporttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för kulturverksamhet m.m (art. 9 p. 2 c/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande slag av tjänster anses utförda där de fysiskt utförs (&amp;quot;the place&lt;br&gt;where those services are physically carried out&amp;quot;), nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kulturella aktiviteter, artistiska framträdanden, idrottsutövning,&lt;br&gt;vetenskapliga tjänster, utbildning, underhållning och liknande verksam-&lt;br&gt;heter (&amp;quot;activities&amp;quot;), inklusive tjänster i egenskap av organisatör av sådana&lt;br&gt;verksamheter, samt, i den mån det är lämpligt, tjänster som utgör ett&lt;br&gt;underordnat led till sådana verksamheter (&amp;quot;the supply of ancillary servi-&lt;br&gt;ces&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— verksamheter med anknytning till transporter, såsom lastning,&lt;br&gt;lossning, omlastning (&amp;quot;handling&amp;quot;) och liknande verksamheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— värdering av varor som är lös egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— arbete på sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har erfarit att följande gäller. Ett typexempel är en&lt;br&gt;utländsk sångare som kommer till ett land och gör ett framträdande där.&lt;br&gt;Uttrycket &amp;quot;the supply of ancillary services&amp;quot; gäller närmast mindre tjänster&lt;br&gt;som utförs till stöd för en sådan huvudtjänst som omfattas av upp-&lt;br&gt;räkningen i bestämmelsen. I det angivna typexemplet kan uttrycket gälla&lt;br&gt;iordningställandet av de olika scenerna för artistens framträdanden. Det&lt;br&gt;kan också hävdas att annonsering och annan reklam för framträdandena&lt;br&gt;omfattas av det här behandlade uttrycket. Här kan uppstå en kollision&lt;br&gt;med den nedan behandlade bestämmelsen art. 9 p. 2 e/, som bl.a.&lt;br&gt;omfattar just den typen av tjänster (&amp;quot;advertising services&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare erfarit följande. Bestämmelsen skall tolkas&lt;br&gt;bokstavligt till den del som bestämmelsen anger var en tjänst skall anses&lt;br&gt;tillhandahållen (&amp;quot;the place where those services are physically carried&lt;br&gt;out&amp;quot;). Det leder följande resultat i nedanstående tre exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ Ett belgiskt utbildningsföretag med belgiska anställda lärare och&lt;br&gt;belgiska elever väljer att låta undervisningen i en kortare kurs ske i&lt;br&gt;Sverige. Utbildningstjänsten är då tillhandahållen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ På uppdrag av ett företag i Sverige utför ett belgiskt laboratorium&lt;br&gt;en vetenskaplig tjänst, en undersökning, i sitt laboratorium i Belgien men&lt;br&gt;tillhandahåller resultatet, t.ex. en promemoria, i Sverige. Tjänsten är då&lt;br&gt;tillhandahållen i Belgien, om den är att anse som en vetenskaplig tjänst.&lt;br&gt;(Om den är en konsulttjänst enligt den nedan behandlade bestämmelsen&lt;br&gt;i art. 9 p. 2 e, kan frågan komma att avgöras enligt den bestämmelsen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ På uppdrag av en svensk ägare till en tavla skall ett engelskt företag&lt;br&gt;värdera tavlan. I stället för att låta tavlan bli skickad till företagets kontor&lt;br&gt;i London, så skickar företaget en anställd till Sverige för att värdera&lt;br&gt;tavlan och därefter, antingen i Sverige eller i England, utfärdar företaget&lt;br&gt;ett värderingsintyg som tillhandahålls kunden. Värderingstjänsten är i&lt;br&gt;detta exempel tillhandahållen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll och analyser av lösöre omfattas av den här behandlade be-&lt;br&gt;stämmelsen. Sådana tjänster är att anse som &amp;quot;work on movable tangible&lt;br&gt;property&amp;quot; och är därmed att anse som tillhandahållna i det land där&lt;br&gt;kontrollen eller analysen faktiskt utförs. Det gäller således även om&lt;br&gt;tjänsten görs åt en utländsk uppdragsgivare. I sådan fall kan tjänsten dock&lt;br&gt;komma att undgå beskattning på grund av bestämmelserna om skattefrihet&lt;br&gt;för export och liknande. Vad som närmast kommer ifråga är den&lt;br&gt;bestämmelse som gäller skattefrihet för sådana transaktioner som är&lt;br&gt;direkt förknippade med exempelvis export av själva varan (art. 15 p. 13;&lt;br&gt;jfr avsnitt 2.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan har behandlats bestämmelsen i art. 9 p. 2 a/ angående tjänster&lt;br&gt;med anknytning till fastigheter. I samband därmed har angetts att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaring och lagring av varor eventuellt kan vara att anse som tjänster&lt;br&gt;enligt den här behandlade bestämmelsen (arbeten på lös egendom eller&lt;br&gt;underordnat led till en transporttjänst). I det sammanhanget har berörts&lt;br&gt;exportaspekten beträffande sådan tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för vissa andra tjänster (art. 9 p. 2 e/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse skall vissa särskilt angivna tjänster anses vara&lt;br&gt;tillhandahållna på den plats där kunden bedriver sin verksamhet eller har&lt;br&gt;ett driftställe till vilket tjänsten tillhandahålls (&amp;quot;... the place where the&lt;br&gt;customer has established his business or has a fixed establishment to&lt;br&gt;which the service is supplied ...&amp;quot;). Om sådan anknytning inte finns, anses&lt;br&gt;tjänsten var tillhandahållen där kunden bor eller vistas stadigvarande (&amp;quot;the&lt;br&gt;place where he has his permanent address or usually resides&amp;quot;). Be-&lt;br&gt;stämmelsen tar som synes fasta på motsvarande anknytningsmoment som&lt;br&gt;de som anges i huvudregeln (art. 9 p. 1). Skillnaden är att här är det&lt;br&gt;kundens, inte tillhandahållarens, anknytning som det gäller. Enligt vad&lt;br&gt;utredningen har erfarit ges den här behandlade bestämmelsen en vid&lt;br&gt;tillämpning i förhållande till huvudregeln. Det kommer till uttryck på så&lt;br&gt;sätt att i tveksamma situationer, väljer man att tillämpa förevarande&lt;br&gt;bestämmelse. Den anses nämligen mer konkurrensneutral än huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i anslutning till huvudregeln om innebörden av de olika&lt;br&gt;anknytningsmomenten har motsvarande tillämpning här. Till den del som&lt;br&gt;regeln knyter an till kundens verksamhets- eller driftställe kan anmärkas&lt;br&gt;att enligt direktivtexten krävs det att tjänsten är tillhandahållen till detta&lt;br&gt;ställe (&amp;quot;... to which the service is supplied ...&amp;quot;). Enligt vad utredningen&lt;br&gt;har erfarit saknar det därvid betydelse var tjänsten förbrukas eller på&lt;br&gt;annat sätt tillgodogörs. Kriteriet är, enligt vad som erfarits, i stället&lt;br&gt;närmast vilket verksamhets- eller driftställe som har gjort beställningen&lt;br&gt;och är betalningsansvarigt härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om kundlandet gäller endast då kunden är antingen en&lt;br&gt;person (näringsidkare eller konsument) utanför EG eller en näringsidkare&lt;br&gt;(&amp;quot;taxable person&amp;quot;) i ett annat land inom EG än det där den som utför&lt;br&gt;tjänsten är etablerad. Med näringsidkare avses även icke skattskyldiga&lt;br&gt;sådana, exempelvis försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär således att vad vi skulle kalla för tjänsteexport&lt;br&gt;från ett EG-land till en kund i ett icke EG-land inte beskattas i EG-landet,&lt;br&gt;om det är fråga om de här aktuella slagen av tjänster. Det innebär vidare&lt;br&gt;att t.ex. svensk tjänsteexport till näringsidkare i EG beskattas. Emellertid&lt;br&gt;innebär bestämmelsen också att en tjänsteexport från en näringsidkare i&lt;br&gt;ett EG-land till en näringsidkare i ett annat EG-land beskattas i det&lt;br&gt;sistnämnda landet i stället för i ursprungslandet. Det strider mot&lt;br&gt;principerna för den s.k. inre marknaden. De principerna bygger på&lt;br&gt;tanken att vid transaktioner inom EG, skall beskattningen ske i ur-&lt;br&gt;sprungslandet (jfr avsnitt 3). Så skulle bli fallet om huvudregeln skulle&lt;br&gt;tillämpas på sådana transaktioner. Huvudregeln innebär ju att en tjänst&lt;br&gt;skall anses utförd i tillhandahållarens, således inte kundens, land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga den inre marknadens principer har kommissionen&lt;br&gt;därför i 1987 års direktivförslag föreslagit en ändring som begränsar&lt;br&gt;tillämpligheten av &amp;quot;kundregeln&amp;quot; då tjänster förvärvas av någon i ett&lt;br&gt;EG-land. Enligt förslaget skall nämligen i sådana fall regeln gälla endast&lt;br&gt;vid förvärv från någon som bedriver sin verksamhet utanför EG. Vid&lt;br&gt;förvärv från någon i ett medlemsland blir således i stället huvuudregeln&lt;br&gt;(art. 9 p. 1) tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivets bestämmelser framgår att i de fall då de här aktuella&lt;br&gt;slagen av tjänster är att anse som tillhandahållna i kundlandet, så skall&lt;br&gt;kunden vara betalningsskyldig för skatten (art. 21 p. 1; jfr avsnitt 2.1.3).&lt;br&gt;En förutsättning är dock att tjänsten tillhandahålls av en utländsk&lt;br&gt;näringsidkare (&amp;quot;a taxable person resident abroad&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande tjänster omfattas av den här behandlade ”kundregeln&amp;quot;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överlåtelser och upplåtelser av upphovsrätter (&amp;quot;copyrights&amp;quot;), patent-&lt;br&gt;rättigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— reklam- och annonseringstjänster (&amp;quot;advertising services&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tjänster av konsulter, ingenjörer, projekteringsföretag (&amp;quot;... consul-&lt;br&gt;tants, engineers and consultancy bureaus&amp;quot;), advokater och revisorer samt&lt;br&gt;liknande tjänster och därjämte datatjänster och tillhandahållande av&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bank-, finansierings- och försäkringstjänster (inkl, återförsäkring),&lt;br&gt;dock ej uthyrning av bankfack (&amp;quot;the hire of safes&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— uthyrning av arbetskraft (&amp;quot;the supply of staff&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— uthyrning av lösöre med undantag av alla slag av transportmedel (det&lt;br&gt;tionde mervärdesskattedirektivet med ändring av det sjätte direktivet,&lt;br&gt;84/386/EEC),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förpliktelser att helt eller delvis låta bli att utöva sådan verksamhet&lt;br&gt;som anges i denna uppräkning eller sådana rättigheter som anges i den,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— verksamhet av förmedlare, som handlar för annans räkning i dennes&lt;br&gt;namn, om verksamheten avser tillhandahållande av sådana tjänster som&lt;br&gt;angetts i denna uppräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har erfarit följande angående den närmare innebörden av&lt;br&gt;uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;advertising services&amp;quot; inkluderar även annonser för privata,&lt;br&gt;icke-kommersiella, ändamål, exempelvis annonser om privatbostad och&lt;br&gt;familjeannonser om äktenskap och liknande. Punkten om konsulttjänster,&lt;br&gt;ingenjörstjänster, datatjänster och informationslämnande m.m har i ett&lt;br&gt;nyligen avgjort ärende i &amp;quot;the VAT-committee&amp;quot; ansetts omfatta över-&lt;br&gt;sättningstjänster. Avgörandet bör ses mot bakgrund av vad som sagts i&lt;br&gt;det föregående om gränsdragningen mellan den här behandlade be-&lt;br&gt;stämmelsen och huvudregeln (art. 9 p. 1). Det kan tänkas att även&lt;br&gt;skrivtjänster bör anses falla under förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts ovan i anslutning till regeln om fastighetstjänster (art. 9 p.&lt;br&gt;2 a/) kan det uppkomma situationer då både den bestämmelsen och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här behandlade bestämmelsen i princip blir tillämpliga. Det gäller ex- Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;empelvis då konsulter, ingenjörer eller advokater utför tjänster som har Bilaga 6&lt;br&gt;anknytning till en fastighet enligt regeln om fastighetstjänster. I sådant&lt;br&gt;fall skall som nämnts fastighetsbestämmelsen ha företräde, detta som en&lt;br&gt;konsekvens av principen om lex specialis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bank- och fmansieringstjänster får den här behandlade&lt;br&gt;bestämmelsen betydelse för sådana tjänster som inte omfattas av&lt;br&gt;undantaget från skatteplikt (enligt art. 13 B /d/). Varken räckvidden av&lt;br&gt;det undantaget eller av den här behandlade bestämmelsen avgörs genom&lt;br&gt;tillhandahållarens status (t.ex. bankstatus) utan av transaktionens faktiska&lt;br&gt;innebörd. Skuldindrivning och factoring omfattas inte av undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt och kan således bli aktuella vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;paragraf. Leasing betraktas enligt direktivet inte som en finansiell tjänst.&lt;br&gt;I några medlemsländer behandlas det som omsättning av varor. I&lt;br&gt;majoriteten av medlemsländerna behandlas det dock som uthyrning av&lt;br&gt;egendom. Uthyrning av annat lösöre än transportmedel omfattas dock av&lt;br&gt;en särskild punkt i den här behandlade bestämmelsen (se ovan).&lt;br&gt;Uthyrning av transportmedel omfattas av huvudregeln (art. 9 p. 1), om&lt;br&gt;inte annat följer av den särskilda bestämmelsen om dubbelbeskattning&lt;br&gt;m.m. (art. 9 p. 3; se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges om förpliktelser att låta bli att utöva viss verksamhet&lt;br&gt;m.m. kan bli aktuellt exempelvis då det i ett kontrakt mellan två&lt;br&gt;kontrahenter anges som ett kontraktsvillkor att den ena inte skall utföra&lt;br&gt;handel på ett visst ställe. En beskattning kommer dock i fråga först om&lt;br&gt;det finns något beskattning värde (&amp;quot;taxable amount&amp;quot;) att beskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan avslutningsvis nämnas att innebörden av uttrycket transport-&lt;br&gt;medel (&amp;quot;forms of transport&amp;quot;) preciseras i förslaget till ett nittonde&lt;br&gt;mervärdes-skattedirektiv med ändring av det sjätte. Där anges att&lt;br&gt;uttrycket inkluderar &amp;quot;pallets&amp;quot; och containrar samt utrustning och anord-&lt;br&gt;ningar som kan dras eller skjutas framåt för att fullgöra ett kontrakt om&lt;br&gt;en transport eller bogsering (&amp;quot;towing&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undvikande av dubbelbeskattning m.m. (art. 9 p. 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller konkur-&lt;br&gt;renssnedvridningar får en medlemsstat i vissa fall frångå reglerna om&lt;br&gt;transaktionsland. Det gäller beträffande dels de senast uppräknade&lt;br&gt;tjänsterna, dvs. reklamtjänster m.m. i art. 9 p. 2 e/, dels uthyrning av&lt;br&gt;transportmedel (jfr det tionde mervärdesskattedirektivet med ändring av&lt;br&gt;det sjätte direktivet, 84/386/EEC). Frångåendet får ske på så sätt att en&lt;br&gt;tjänst får anses vara tillhandahållen utanför EG eller innanför EG, även&lt;br&gt;om bestämmelserna skulle innebära annat. En förutsättning är att tjänsten&lt;br&gt;faktiskt tillgodogörs utanför resp, innanför EG (&amp;quot;where the effective use&lt;br&gt;and enjoyment of the services take place ...&amp;quot;). I anslutning till be-&lt;br&gt;stämmelsen i art. 9 p. 2 e/ har behandlats ett direktivförslag om vad som&lt;br&gt;skall anses som transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit kan som exempel på bestämmelsens&lt;br&gt;användningsområden nämnas följande. Ett franskt reklamföretag utför&lt;br&gt;reklamtjänster åt ett svenskt företag för att främja dess försäljning i&lt;br&gt;Frankrike. Enligt den nyss behandlade bestämmelsen om kundlandet som&lt;br&gt;det avgörande förhållandet (art. 9 p. 2 e/), så skulle tjänsten ansetts ha&lt;br&gt;bli-vit utförd i Sverige. Med stöd av förevarande bestämmelse kan&lt;br&gt;Frankrike emellertid anse tjänsten vara utförd i Frankrike och därmed&lt;br&gt;vara beskattningsbar. Ett annat exempel är att ett belgiskt företag säljer&lt;br&gt;en licensrättighet till ett svenskt företag och att det företaget skall&lt;br&gt;använda licensen för varuproduktion i Belgien. Enligt kundregeln i art.&lt;br&gt;9 p. 2 e/ skulle tjänsten ha ansetts vara tillhandahållen i Sverige. Genom&lt;br&gt;den här behandlade bestämmelsen kan Belgien emellertid anse att tjänsten&lt;br&gt;är tillhandahållen i Belgien och därmed beskattningsbar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan enligt vad som erfarits inte användas för att införa&lt;br&gt;bestämmelser motsvarande första stycket av anvisningarna till 2 a § ML.&lt;br&gt;Enligt uppgift brukar medlemsstaterna utforma sina bestämmelser om&lt;br&gt;dubbelbeskattning etc. i nära överensstämmelse med direktivtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Skattefrihet vid export och liknande transaktioner (art. 15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om export och liknande (exportbestämmelsema) gäller&lt;br&gt;endast sådana transaktioner som enligt art. 8 eller 9 skall anses ha ägt&lt;br&gt;rum inom ett medlemsland. Exportbestämmelserna innebär att sådana&lt;br&gt;transaktioner undantas från beskattning, om de finns upptagna bland&lt;br&gt;exportbestämmelserna. Som framgått av avsnitt 2.2.1 har den som omsatt&lt;br&gt;varan eller tjänsten rätt till avdrag eller återbetalning av den ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till transaktionerna, fastän dessa är undantagna från&lt;br&gt;beskattning (art. 17 p. 3 b/). Sådana transaktioner som omfattas av&lt;br&gt;exportbestämmelserna betecknas i det följande som exporttransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den inre marknaden genomförs kommer exportbestämmelsema att&lt;br&gt;bli tillämpliga på transaktioner endast i förhållande till icke-medlemslän-&lt;br&gt;der. Export- och importbegreppen upphör att gälla för transaktioner i&lt;br&gt;förhållande till andra medlemsländer. I den s.k. inre marknaden betraktas&lt;br&gt;ju medlemsländerna som en enhet (jfr avsnitt 2.3.1). Det nu sagda&lt;br&gt;framgår av 1991 års ändringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten motsvaras i ML av 2 a § och gäller i huvudsak utförsel&lt;br&gt;av varor samt leveranser och tjänster med anknytning till fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg. I det följande redogörs närmare för de transaktioner som&lt;br&gt;omfattas av skattefriheten. Med &amp;quot;gemenskapen&amp;quot; avses i det följande&lt;br&gt;medlemsländernas territorium enligt vad som anges i art. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten för varuutförsel omfattar tillhandahållande av varor som&lt;br&gt;skickas eller transporteras till en destinationsplats utanför gemenskapen&lt;br&gt;av säljaren eller för dennes räkning (art. 15 p. 1). Skattefriheten gäller&lt;br&gt;även för det fall varorna skickas eller transporteras av köparen eller för&lt;br&gt;dennes räkning, dock inte om det gäller varor som transporteras av&lt;br&gt;köparen själv och som är avsedda som utrustning, bränsle eller proviant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för nöjesbåtar, sportplan eller annat transportmedel för privat bruk&lt;br&gt;(”private use&amp;quot;; art. 15 p. 2). Jfr 2 a § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare undantas från skatt arbeten på lösören i vissa fall (art. 15 p. 3).&lt;br&gt;Det gäller närmare bestämt lösören som har förvärvats eller införts för&lt;br&gt;att arbetet skall utföras inom gemenskapen och som sedan skickas eller&lt;br&gt;transporteras utanför gemenskapen av den som utför arbetet eller av&lt;br&gt;kunden, om denne hör hemma i ett icke medlemsland, eller av någona&lt;br&gt;annan för enderas räkning. Jfr 2 a § tredje stycket 2) och fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten omfattar även leverans av varor avsedda som bränsle&lt;br&gt;eller proviant för vissa slag av fartyg (art. 15 p. 4). Det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels fartyg som används &amp;quot;on the high seas&amp;quot; (enligt vad som erfarits i&lt;br&gt;betydelsen utanför territorialgränsen) för passagerarbefordran mot&lt;br&gt;betalning eller för handels-, industri- eller fiskeverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels fartyg som används för bärgnings- eller räddningsverksamhet till&lt;br&gt;havs (&amp;quot;at sea”) eller för kustfiske i den mån det inte är frågan om&lt;br&gt;leverans av proviant, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels krigsfartyg som lämnar landet för att gå till utländsk hamn eller&lt;br&gt;ankringsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland kan dock begränsa den här angivna skattefriheten tills&lt;br&gt;vissa gemensamma beskattningsbestämmelser har antagits. Jfr 2 a §&lt;br&gt;andra stycket 3) och 4) samt sjunde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också bestämmelser om skattefrihet för vissa andra till-&lt;br&gt;handahållanden med anknytning till de nu behandlade fartygen utom&lt;br&gt;krigsfartygen (art. 15 p. 5). Skattefriheten gäller för leverans, om-&lt;br&gt;byggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana&lt;br&gt;fartyg. Detsamma är fallet med leverans, uthyrning, reparation och&lt;br&gt;underhåll av utrustning, inklusive fiskeutrustning, som är inbyggd i eller&lt;br&gt;används vid utnyttjandet av dessa fartyg. Från skatt undantas även&lt;br&gt;tillhandahållanden av andra tjänster under förutsättning att de till-&lt;br&gt;handahålls för att tillgodose ett omedelbart behov hos (&amp;quot;to meet the direct&lt;br&gt;needs of&amp;quot;) fartygen eller deras last (art. 15 p 8). Jfr 2 a § första stycket,&lt;br&gt;andra stycket 3 och 4, tredje stycket 1) och 6) samt sjunde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattefrihet som här har redovisats beträffande olika slag av fartyg,&lt;br&gt;deras utrustning eller deras last gäller även vissa luftfartyg och deras&lt;br&gt;motsvarande utrustning eller last (art. 15 p. 6, 7 och 9). De luftfartyg&lt;br&gt;som det är fråga om är sådana som används av flygföretag som mot&lt;br&gt;betalning flyger på huvudsakligen utrikes trafik. Jfr sistnämnda be-&lt;br&gt;stämmelser i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att enligt vad utredningen har erfarit är bestämmel-&lt;br&gt;serna i art. 15 p. 4-8 i flera avseenden svåra att tillämpa och har i be-&lt;br&gt;tydande utsträckning inte kommit att införas av medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatt undantas också tillhandahållanden av varor och tjänster, om&lt;br&gt;tillhandahållandena sker inom ramen för diplomatiska eller konsulära&lt;br&gt;förbindelser. Fritt från skatt är också tillhandahållanden åt internationella&lt;br&gt;organisationer och deras medlemmar, dock inom ramen för intemationel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la konventioner och avtal. Det finns även bestämmelser om skattefrihet&lt;br&gt;med anknytning till NATO. En medlemsstat kan välja att tillgodose dessa&lt;br&gt;krav på skattefrihet genom att ha bestämmelser om återbetalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt. En medlemsstat kan villkora och begränsa skattefriheten&lt;br&gt;intill dess vissa gemensamma bestämmelser om skatter blir antagna av&lt;br&gt;gemenskapen. Jfr 76 a och 76 b §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet gäller vidare för guldleveranser till centralbankerna ( art.&lt;br&gt;15 p. 11; anm: bestämmelsen föreslås utgå i 1987 års förslag, som på&lt;br&gt;sätt framgår av avsnitt 2.2 innehåller förslag om kvalificerat undantag&lt;br&gt;från skatteplikt för sådana leveranser). Skatt tas inte heller ut på&lt;br&gt;leveranser av varor till erkända subjekt som exporterar varorna som ett&lt;br&gt;led i sin humanitära verksamhet eller välgörenhets- eller undervisnings-&lt;br&gt;verksamhet utanför gemenskapen (art. 15 p. 12). En medlemsstat kan&lt;br&gt;välja att tillgodose det kravet på skattefrihet genom bestämmelser om&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt. Jfr 76 b § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller skall det tas ut skatt på skattepliktiga tjänster som ingår som&lt;br&gt;ett led i en transit-transport eller export av varor till något land utanför&lt;br&gt;gemenskapen (&amp;quot;when they are directly linked ... to the external transit or&lt;br&gt;the export of goods from the Community&amp;quot;). Skattefrihet gäller också för&lt;br&gt;tjänster som ingår som ett led i import av varor vilka undgår att&lt;br&gt;importbeskattas med hänsyn till att varuimporten medför temporär&lt;br&gt;tullfrihet eller liknande enligt vissa bestämmelser (art. 14 p. 1 c/ samt&lt;br&gt;art. 16 p. 1 A). Skattefri är även varuimport från vissa territorier med&lt;br&gt;anknytning till några av medlemsländerna. Art. 15 p. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från beskattning undantas vidare agentverksamhet (dvs. förmedling för&lt;br&gt;annans räkning i uppdragsgivarens namn) i samband med transaktioner&lt;br&gt;som antingen är skattefria enligt bestämmelserna i art. 15 eller utförs&lt;br&gt;utanför gemenskapen (art. 15 p. 14; jfr. 2 a § tredje stycket 3 och 4 ML).&lt;br&gt;Denna skattefrihet gäller dock inte för resebyråer som i den resandes&lt;br&gt;namn och för hans räkning tillhandahåller tjänster vilka utförs i ett annat&lt;br&gt;medlemsland (jfr avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas, att kommissionen har lagt fram ett förslag&lt;br&gt;(COM(88) 846) med särskilda bestämmelser för bl.a. export av konst-&lt;br&gt;verk, antikviteter och samlarföremål (jfr avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Skattefrihet vid import samt vid viss internationell godstrafik (art.&lt;br&gt;14 resp. 16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 14 finns bestämmelser om skattefrihet vid import av varor. Be-&lt;br&gt;stämmelser motsvaras i väsentliga delar av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel. Denna lag&lt;br&gt;innebär, att i vissa av de fall då det finns förutsättningar för tullfrihet&lt;br&gt;enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet, så skall det inte heller tas ut någon&lt;br&gt;mervärdesskatt vid import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 16 finns speciella bestämmelser om skattefrihet för sådan varu-&lt;br&gt;import och sådana tillhandahållanden som har samband med den inter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella godstrafiken. Det gäller exempelvis &amp;quot;frizoner&amp;quot; eller &amp;quot;tull-&lt;br&gt;upplag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i art. 14 och art. 16 har specificerats och kompletterats&lt;br&gt;genom tillkomsten av EG:s sjuttonde mervärdesskattedirektiv (85/362/-&lt;br&gt;EEC) och direktivet 83/181/EEC. Efter utgången av 1992 gäller dessa&lt;br&gt;direktiv inte i förhållandet mellan medlemsländerna (jfr art. 2 i 1991 års&lt;br&gt;direktiv). I ett förslag till ny lydelse av art. 32 (förslag COM/88/ 846&lt;br&gt;final) föreslår kommissionen särskilda bestämmelser för såväl export som&lt;br&gt;import av konstverk, antikviteter och samlarföremål (jfr avsnitt 2.4). I ett&lt;br&gt;förslag till ett fjortonde mervärdesskattedirektiv (91/C 23/06) finns&lt;br&gt;bestämmelser som i vissa hänseende preciserar art. 14 i det sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande konsumenters köp inom EG finns ett förslag till ett&lt;br&gt;sextonde mervärdesskattedirektiv med bestämmelser för tiden fram till&lt;br&gt;dess att den s.k. inre marknaden etablerats (förslag COM/86/ 163 final).&lt;br&gt;Förslaget gäller varuköp som en medborgare i ett EG-land gör i ett annat&lt;br&gt;EG-land. Bestämmelserna föreskriver skattefrihet i vissa fall vid införseln&lt;br&gt;till köparens hemland och rätt att återfå erlagd mervärdesskatt i andra&lt;br&gt;fall. Enligt vad utredningen har erfarit kan det bli aktuellt att återkalla&lt;br&gt;direktivförslaget, om det nyss nämnda förslaget om export och import av&lt;br&gt;konstverk m.m. antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Begagnade varor, konstverk, antikviteter och samlarföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 32 anges att kommissionen skall lägga fram ett förslag om särskilda&lt;br&gt;regler för omsättning av begagnade varor, konstverk, antikviteter och&lt;br&gt;samlarföremål (&amp;quot;collectors&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; items&amp;quot;). Kommissionen har lagt fram men&lt;br&gt;sedan dragit tillbaka ett sådant förslag (förslag till ett sjunde mervärdes-&lt;br&gt;skattedirektiv). Kommissionen har därefter lagt fram ett nytt förslag&lt;br&gt;(COM/88/ 846 final). Förslaget innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild reglering skall gälla då en skattskyldig säljer här aktuella&lt;br&gt;slag av varor. Regleringen skall gälla endast om han köpt varan av en&lt;br&gt;privatperson eller av en näringsidkare (&amp;quot;a taxable person&amp;quot;) som inte haft&lt;br&gt;avdragsrätt vid sitt förvärv. Han får dock lov att låta bli att tillämpa den&lt;br&gt;särskilda regleringen vid försäljning till näringsidkare (&amp;quot;taxable per-&lt;br&gt;sons&amp;quot;). Om en skattskyldig skall tillämpa både den särskilda regleringen&lt;br&gt;och de annars gällande allmänna bestämmelserna, så skall hans bokföring&lt;br&gt;av respektive slag av omsättning vara åtskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regleringen gäller i huvudsak dels beräkningen av be-&lt;br&gt;skattningsvärdet, dels frågan om avdragsrätten. Huvudregeln för be-&lt;br&gt;räkningen av beskattningsunderlaget (beskattningsvärdet) är att detta&lt;br&gt;värde skall utgöras av skillnaden vid varje transaktion mellan för-&lt;br&gt;säljningspriset, exkl. mervärdesskatt, och inköpspriset, inkl. ev. skatter&lt;br&gt;(&amp;quot;the tax-inclusive price&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får dock tillämpa ett annat beräkningssystem för att&lt;br&gt;förenkla beskattningen. Det systemet innebär att beskattningsvärdet skall&lt;br&gt;utgöra den bokförda (&amp;quot;recorded&amp;quot;) skillnaden under en redovisningsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan den totala omsättningssumman, exkl. skatt (&amp;quot;before tax&amp;quot;), och den&lt;br&gt;totala inköpssumman, inkl, skatt (&amp;quot;after tax&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inget av systemen skall den skattskyldige ha någon avdragsrätt för&lt;br&gt;ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget finns det även vissa särskilda bestämmelser för enbart&lt;br&gt;konstverk, samlarföremål och antikviteter. De bestämmelserna gäller&lt;br&gt;export och import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 De mindre företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 24 finns särskilda bestämmelser om de mindre företagen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna innebär, att medlemsstaterna har möjlighet (&amp;quot;option&amp;quot;) att&lt;br&gt;ha ett förenklat förfarande för påförande och uppbörd av mervärdesskatt.&lt;br&gt;(Det ordinära systemet har behandlats i avsnitt 2.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna har också möjlighet att - under tiden fram till dess att&lt;br&gt;den s.k. inre marknaden genomförts - behålla eller införa bestämmelser&lt;br&gt;som fritar mindre företagare från skattskyldighet. Det är också möjligt att&lt;br&gt;under samma tid ha en lägre beskattning (&amp;quot;graduated tax relief&amp;quot;) av&lt;br&gt;sådana företagare. Med mindre företagare avses i huvudsak sådana som&lt;br&gt;har en årsomsättning som uppgår till högst 5 000 ECU (anm: 1 ECU&lt;br&gt;motsvarar ungefär 7 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får bestämma att fritagandet eller skattelättnaden inte&lt;br&gt;skall gälla vissa slag av transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagare som är fritagen från skattskyldighet får inte rätt att dra&lt;br&gt;av ingående skatt. Inte heller får han ta upp någon skatt på sina fakturor&lt;br&gt;eller på andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har lagt fram ett förslag om ändring av bestämmelserna&lt;br&gt;i det sjätte direktivet (COM/87/ 524 final). De föreslagna reglerna skall&lt;br&gt;gälla även för tiden efter det att den s.k. inre marknaden genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i huvudsak följande ändringar. En medlemsstat måste&lt;br&gt;frita från skattskyldighet sådana företagare som har en årsomsättning&lt;br&gt;understigande 10 000 ECU, exklusive mervärdesskatt. En medlemsstat&lt;br&gt;får lov att även frita sådana företagare som har en årsomsättning som&lt;br&gt;visserligen är högre än så men som dock understiger 35 000 ECU,&lt;br&gt;exklusive mervärdesskatt. Bestämmelserna om skattelättnader utgår. En&lt;br&gt;medlemsstat skall införa ett förenklat beskattningsförfarande för&lt;br&gt;företagare som har en årsomsättning understigande 200 000 ECU.&lt;br&gt;Förenklingarna är specificerade i förslaget. De gäller exempelvis&lt;br&gt;tidpunkterna för inträdet av skattskyldighet och avdragsrätt, deklarations-&lt;br&gt;perioder, betalningstidpunkter och lägre skattesatser i förening med&lt;br&gt;frånvaro av avdragsrätt. En näringsidkare som skulle bli fritagen från&lt;br&gt;skattskyldighet eller som skulle komma under det förenklade förfarandet&lt;br&gt;får möjlighet att bli skattskyldig resp, komma under det ordinarie&lt;br&gt;förfarandet. Det finns vissa möjligheter för medlemsstaterna att bibehålla&lt;br&gt;lindrigare regler om skattskyldighet resp, enklare regler om förfarandet.&lt;br&gt;De angivna beloppsgränsema skall justeras årligen med hänsyn till&lt;br&gt;inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års direktiv om övergångsordning efter utgången av 1992 finns Prop. 1993/94:99&lt;br&gt;en särskild bestämmelse angående omsättning av vissa transportmedel. Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Ett förenklat system för jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 25 ges möjlighet för en medlemsstat att införa ett förenklat mervär-&lt;br&gt;desskattesystem vid omsättning av jordbruks-, skogsbruks- och fiskpro-&lt;br&gt;dukter. Möjligheten får utnyttjas om det ordinära systemet eller systemet&lt;br&gt;för mindre företagare skulle medföra tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förenklade systemet innebär i huvudsak följande. Näringsidkare i&lt;br&gt;de angivna verksamheterna debiterar inte mervärdesskatt vid försäljning&lt;br&gt;av sina produkter och de har inte någon avdragsrätt. I gengäld erhåller&lt;br&gt;de en särskild kompensation för sin ingående mervärdesskatt. Den&lt;br&gt;utbetalas antingen direkt av en myndighet eller av företag som köper upp&lt;br&gt;lantbrukarens produkter. Sistnämnda företag får göra avdrag för vad de&lt;br&gt;gett ut som kompensation. Kompensationens storlek bestäms schablon-&lt;br&gt;mässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser finns intagna i 1991 års direktiv om övergångs-&lt;br&gt;ordning efter utgången av 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Resebyråer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.3.4 har behandlats skattefriheten för bl.a. viss resebyråverk-&lt;br&gt;samhet. Den skattefriheten gäller sådana reseförmedlingsuppdrag som&lt;br&gt;utförs i uppdragsgivarens (resenärens) namn och avser tjänster utanför&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 26 regleras beskattningen av sådana resebyråer som utför&lt;br&gt;reseuppdraget i eget namn och för resans genomförande använder sig av&lt;br&gt;inköpta varor och tjänster. Med inköpta varor och tjänster avses här&lt;br&gt;sådana varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra näringsid-&lt;br&gt;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sådana inköpta varor eller tjänster tillhandahålls utanför EG,&lt;br&gt;jämställs dock resebyråns verksamhet med det slag av förmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet som medför skattefrihet enligt art. 15. Skatt utgår alltså inte på&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då skatt däremot skall tas ut gäller i huvudsak följande. Alla till-&lt;br&gt;handahållanden, som en resebyrå gör för att genomföra en resa, anses&lt;br&gt;som en enda tjänst (&amp;quot;a single service&amp;quot;) tillhandahållen till resenären.&lt;br&gt;Beskattningsland är den medlemsstat där resebyråns driftställe finns. Det&lt;br&gt;belopp som skatten tas ut på (beskattningsvärdet) utgörs av resebyråns&lt;br&gt;&amp;quot;marginal&amp;quot;. Med &amp;quot;marginal” förstås här skillnaden mellan resenärens&lt;br&gt;totala ersättning, exkl. mervärdesskatt, till resebyrån och resebyråns&lt;br&gt;kostnader för varor och tjänster som kommer den resande till godo&lt;br&gt;(&amp;quot;where these transactions are for the direct benefit of the traveller&amp;quot;).&lt;br&gt;Resebyrån har inte avdragsrätt (eller rätt till återbetalning &amp;quot;refund”) för&lt;br&gt;sådan ingående skatt som den betalat för nämnda varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Koncerner o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får behandla flera företag som en enhet i mervärdes-&lt;br&gt;skatterättsligt hänseende, även om företagen är självständiga personer i&lt;br&gt;civilrättsligt hänseende (art. 4 p. 4 andra stycket). En förutsättning är att&lt;br&gt;företagen är nära förbundna med varandra (&amp;quot;closely bound to one&lt;br&gt;another&amp;quot;) finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt. En medlemsstat&lt;br&gt;som avser att införa bestämmelser av här aktuellt slag är skyldig att&lt;br&gt;samråda med en särskild rådgivningskommitté (jfr art. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit tillåts den här behandlade kon-&lt;br&gt;cemkonstruktionen endast beträffande omsättning inom ett land. Om den&lt;br&gt;ger upphov till konkurrenssnedvridningar, får en medlemsstat med stöd&lt;br&gt;av art. 6 p. 3 uttagsbeskatta koncernerna för deras interna transaktioner.&lt;br&gt;Den uttagsregeln har behandlats i avsnitt 2.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Övergången till EG:s inre marknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Den inre marknaden i EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för EG-samarbetet ligger bl.a. Rom-fördraget från 1957.&lt;br&gt;Redan i detta fördrag angavs att en s.k. inre marknad skulle skapas för&lt;br&gt;i princip hela EG-området. Med en inre marknad avses ett område utan&lt;br&gt;inre gränser, med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.&lt;br&gt;Den inre marknadens fria rörlighet för bl.a. varor och tjänster innebär&lt;br&gt;avskaffande av gränskontrollerna mellan medlemsstaterna och fri handel&lt;br&gt;över gränserna. En sådan ordning förutsätter bl.a. att medlemsstaterna&lt;br&gt;inför ett i stora delar enhetligt mervärdesskattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har fattat beslut om att etablera den inre marknaden fr.o.m den 1&lt;br&gt;januari 1993. På mervärdesskatteområdet skall dock under perioden 1993&lt;br&gt;-1996 en särskild övergångsordning gälla i avvaktan på ett slutligt&lt;br&gt;system. Bestämmelserna därom finns i ett mervärdesskattedirektiv från&lt;br&gt;1991 (dir. 9796/91, FISC 124). Bestämmelserna är utformade som&lt;br&gt;övergångsbestämmelser till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna är omfattande. När det gäller frågan om&lt;br&gt;beskattning av transaktioner med internationell anknytning berör&lt;br&gt;övergångsordningen emellertid i princip endast transaktioner mellan&lt;br&gt;medlemsländer. För transaktioner mellan ett medlemsland och ett icke&lt;br&gt;medlemsland gäller i stället de bestämmelser som behandlats i avsnitt 2.&lt;br&gt;Avsikten är att övergångsordningen skall upphöra den 1 januari 1997.&lt;br&gt;1991 års direktiv är emellertid utformat så att övergångsordningen&lt;br&gt;kommer att gälla även därefter om den slutliga ordningen då inte har&lt;br&gt;kunnat träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.2 berörs några centrala harmoniseringsområden som är av&lt;br&gt;särskild betydelse för förståelsen av övergångsordningen. I avsnitt 3.3&lt;br&gt;redogörs för huvuddragen av denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Några centrala harmoniseringsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 antogs EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Det reglerar tämligen&lt;br&gt;detaljerat skattebasens utformning. Många andra frågor måste emellertid&lt;br&gt;också regleras. Ett stort antal mervärdesskattedirektiv och förslag därtill&lt;br&gt;har därför tillkommit. Av de områden som skall regleras kan nämnas de&lt;br&gt;övergripande frågorna om mer enhetliga mervärdesskattesatser och om&lt;br&gt;statsfinansiell samordning av mervärdesskatteintäktema. Bakgrunden till&lt;br&gt;behovet av denna harmonisering är att enligt det slutliga systemet skall&lt;br&gt;den inre marknaden innebära att mervärdesskatt läggs på priset inte bara&lt;br&gt;som nu vid försäljningar inom ett medlemsland utan också vid export till&lt;br&gt;ett annat medlemsland. Det är alltså fråga om en beskattning i ursprungs-&lt;br&gt;landet i stället för den nuvarande importbeskattningen i destinationslan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer enhetliga skattesatser anses nödvändiga bl.a. för att förhindra&lt;br&gt;konkurrenssnedvridningar. Företag i länder med låga skattesatser skulle&lt;br&gt;nämligen gynnas i förhållande till företag i högskatteländer. Det gäller&lt;br&gt;närmast vid försäljning till konsumenter och andra som saknar avdragsrätt&lt;br&gt;för ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella samordningen anses behövlig för att förhindra att&lt;br&gt;den inre marknaden kommer att gynna statskassorna i medlemsländer&lt;br&gt;med exportöverskott på bekostnad av statskassorna i medlemsländer med&lt;br&gt;importöverskott. Gynnandet beror på följande. Exportlandets företag&lt;br&gt;kommer att betala in den uppburna skatten till exportlandets statskassa.&lt;br&gt;Samtidigt kommer importlandets företag att dra av denna skatt såsom&lt;br&gt;ingående skatt i importlandet utan att importlandets statskassa får uppbära&lt;br&gt;sälj företagets utgående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett ministermöte i juni 1991 överenskoms i huvudsak följande&lt;br&gt;angående skattesatserna. Från och med 1993 skall gälla en minimiskatte-&lt;br&gt;sats om 15 % för huvuddelen av varor och tjänster. Det skall vara tillåtet&lt;br&gt;för de länder som så önskar att för vissa varor och tjänster ha en eller två&lt;br&gt;lägre skattesatser, dock lägst 5 %. Vissa övergångsregler skall finnas för&lt;br&gt;medlemsländerna under perioden 1993-1996. Ett direktiv skall utarbetas&lt;br&gt;på grundval av överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den statsfinansiella samordningen har EG-kommissionen&lt;br&gt;under 1987 lagt fram en modell för ett eventuellt kommande förslag.&lt;br&gt;Modellen är ett s.k. clearingsystem. Systemet skulle innebära följande.&lt;br&gt;Ett centralt clearingkonto upprättas och administreras av kommissionen.&lt;br&gt;Varje medlemsland redovisar månadsvis till kommissionen skillnaden&lt;br&gt;mellan landets totala mervärdesskatt vid export resp, import i handeln&lt;br&gt;med övriga medlemsländer. Varje medlemsland med överskott betalar in&lt;br&gt;ett motsvarande belopp till clearingkontot. Kommissionen betalar&lt;br&gt;samtidigt ut från kontot belopp som täcker underskotten hos länder med&lt;br&gt;sådana. Systemet skall vara självfinansierande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framlagda modellen, clearingsystemet, kritiserades emellertid. Det&lt;br&gt;ansågs bl.a. vara osäkert från intäktssynpunkt för enskilda medlemslän-&lt;br&gt;der. Av de förut nämnda riktlinjerna från maj 1989 framgick att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionen skulle överväga en enklare ordning baserad på med-&lt;br&gt;lemsländernas handelsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Övergångsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1989 enade sig ministerrådet, finansministrarna i EG, om&lt;br&gt;följande. Under en övergångstid behålls nuvarande principer om beskatt-&lt;br&gt;ning i destinationslandet vid export. Därefter skall dock gälla den av EG-&lt;br&gt;kommissionen förordade ordningen om beskattning i ursprungslandet vid&lt;br&gt;export från ett medlemsland till ett annat. Under övergångstiden skall det&lt;br&gt;finnas ett förenklat system för uppbörden av mervärdesskatten vid import.&lt;br&gt;Systemet skall innebära att gränsuppbörden tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1990 lade kommissionen fram sitt direktivförslag i enlighet med&lt;br&gt;vad ministerrådet enats om (COM(90) 182). På grundval av förslaget har&lt;br&gt;1991 antagits det i avsnitt 3.1 angivna direktivet med övergångsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års direktiv innehåller följande huvudpunkter avseende övergångs-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transaktioner mellan två medlemsländer skall — med vissa undan-&lt;br&gt;tag — transaktionerna behandlas enligt destinationsprincipen, dvs. skatten&lt;br&gt;tas ut i och tillfaller destinationslandet. Det innebär, att ett skattskyldigt&lt;br&gt;företag alltjämt kommer att sälja med noll-skattesats vid försäljning till&lt;br&gt;köpare i andra medlemsländer, s.k. teknisk skattskyldighet. Skatt påförs&lt;br&gt;i stället köparen i dennes land inom ramen för köparens ordinarie&lt;br&gt;mervärdesskatteredovisning. I vissa fall, t.ex. vid postorderförsäljning till&lt;br&gt;konsumenter, är dock säljaren skattskyldig med skyldighet att leverera in&lt;br&gt;skatten till skattemyndigheterna i köparens land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om beskattning i destinationslandet kommer att genomföras&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsordningen innehåller omfattande bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall anses som beskattningsgrundande händelser och som omsättnings-&lt;br&gt;land. Genom dessa bestämmelser förverkligas principen om beskattning&lt;br&gt;i destinationslandet. Det måste understrykas att regelsystemet är&lt;br&gt;omfattande och innehåller åtskilliga beloppsgränser och andra undantag.&lt;br&gt;Här skall dock nämnas några huvudregler. Om en näringsidkare i ett land&lt;br&gt;skall sälja varor till en näringsidkare i ett annat land, skall förvärvet&lt;br&gt;anses vara en beskattningsgrundande händelse. Förvärvaren skall då&lt;br&gt;betala mervärdesskatt enligt det egna landets bestämmelser till landets&lt;br&gt;skattemyndigheter. För det fall förvärvaren är en juridisk person skall&lt;br&gt;detsamma gälla, även om förvärvaren inte är någon näringsidkare. I&lt;br&gt;andra fall skall omsättningen av varor anses som den beskattnings-&lt;br&gt;grundande händelsen och säljaren blir då skyldig att betala skatt. Det&lt;br&gt;gäller för det fall förvärvaren är en konsument i ett medlemsland och&lt;br&gt;transporten skall ske genom säljarens försorg. Varan anses då omsatt i&lt;br&gt;förvärvslandet och säljaren skall betala mervärdesskatt enligt det landets&lt;br&gt;mervärdesskattebestämmelser. Även för omsättning av tjänster finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränskontrollåtgärder för skatteändamål vid handel inom EG slopas.&lt;br&gt;Därigenom förenklas företagens verksamhet. De nu gällande tulldoku-&lt;br&gt;menten skall upphävas. Skattekontrollen i fråga om handel inom EG skall&lt;br&gt;skötas av resp, lands skattemyndigheter på samma sätt som i fråga om&lt;br&gt;intern handel, dvs. på grundval av företagens bokföring. En säljare skall&lt;br&gt;i sina fakturor uppge mervärdesskatteregistreringsnumret för utländska&lt;br&gt;köpare. I mervärdesskattedeklarationer skall särskilt specificeras handel&lt;br&gt;till eller från andra medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ............... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 december 1993 ......................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Allmän motivering........................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Behovet av teknisk översyn ............... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Den föreslagna lagens systematik och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbyggnad......................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Ändrad innebörd av vissa&amp;nbsp;centrala begrepp...... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Särskilt om fastighetsbegreppet ............. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Särskilt om vad som skall anses som omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom resp, utom landet.................. 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Övriga frågor ....................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande........................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag ...................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Specialmotivering......................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Mervärdesskattelagen.................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledande bestämmelser ............ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omsättning.................... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattepliktig omsättning och införsel..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkesmässig verksamhet............ 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omsättningsland ................ 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldighet i särskilda fall......... 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesats och beskattningsunderlag ..... 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag för ingående skatt ........... 204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om vissa fastighetsupplåtelse ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av ingående skatt ........ 221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&amp;nbsp;Faktureringsskyldighet ............. 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&amp;nbsp;Beslutande myndighet m.m........... 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&amp;nbsp;Redovisning av skatt .............. 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&amp;nbsp;Registrering och deklaration.......... 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&amp;nbsp;Beskattningsbeslut................ 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Betalning av skatt och återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till skattskyldiga................ 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&amp;nbsp;Skattekontroll................... 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&amp;nbsp;Skattetillägg.................... 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&amp;nbsp;Återbetalning av skatt till&amp;nbsp;icke skattskyldiga&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&amp;nbsp;Överklagande .................. 255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&amp;nbsp;Förhandsbesked ................. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&amp;nbsp;Övriga bestämmelser .............. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser.................. 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kommunalskattelagen ................... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Hemställan ........................... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................... 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över ändringar i lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261 &amp;nbsp;Prop. 1993/94:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över var bestämmelserna i lagen (1968:430)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om mervärdeskatt återfinns i förslaget till ny&lt;br&gt;mervärdesskattelag..................... 316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Mervärdesskatten i EG (bil.l i Utredningen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknisk översyn av mervärdeskattelagen/dir. 1990:1/) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:28:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0399</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:28:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0399</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__99.pdf</filnamn>
<filstorlek>15348886</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny mervärdesskattelag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5205F4CB-2A29-4C20-9B75-A51DD14CC7EA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU29</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny mervärdesskattelag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:99&lt;br/&gt;
Ny mervärdesskattelag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:99 Ny mervärdesskattelag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:99&lt;br/&gt;
Ny mervärdesskattelag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:99 Ny mervärdesskattelag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>