<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286716</hangar_id>
 <dok_id>GH0391</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>91</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:91</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>91</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0391/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0391</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0391</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:91&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0391/prop_199394__91-1.png" style="width:40pt;height:35pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0391/prop_199394__91-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att fastighetsskatten på bostäder i hyreshusenheter&lt;br&gt;sänks från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att fastighetsskatten på en hyreshusenhet med byggnad&lt;br&gt;som innehåller bostäder, efter ansökan av den skattskyldige, skall redu-&lt;br&gt;ceras om det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten har&lt;br&gt;höjts till följd av en om- eller tillbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås också rätt till avdrag för reparations- och under-&lt;br&gt;hållskostnader hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruksenhet&lt;br&gt;genom att sådan privatbostadsfastighet efter särskild framställan räknas&lt;br&gt;som näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedsatt fastighetsskatt för hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reducerad fastighetsskatt vid om- eller tillbyggnad&lt;br&gt;av hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt för kostnader för reparation och underhåll&lt;br&gt;av större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslagets allmänna utformning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslagets tekniska utformning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiella effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 28 oktober 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § och 46 § 1 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet är antingen privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet eller näringsfastighet.&lt;br&gt;Som privatbostadsfastighet&lt;br&gt;räknas småhus med mark som&lt;br&gt;utgör småhushusenhet, småhus på&lt;br&gt;annans mark samt småhus som är&lt;br&gt;inrättat till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer med tillhörande tomtmark&lt;br&gt;på lantbruksenhet, om småhuset är&lt;br&gt;en privatbostad. Som privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet räknas även tomt-&lt;br&gt;mark som avses bli bebyggd med&lt;br&gt;sådan bostad. Annan fastighet är&lt;br&gt;näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus, småhusenhet, lantbruks-&lt;br&gt;enhet och storlek har samma inne-&lt;br&gt;börd som i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet är antingen privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet eller näringsfastighet.&lt;br&gt;Som privatbostadsfastighet&lt;br&gt;räknas — med i sjunde stycket an-&lt;br&gt;givet undantag - småhus med mark&lt;br&gt;som utgör småhusenhet, småhus på&lt;br&gt;annans mark samt småhus som är&lt;br&gt;inrättat till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer med tillhörande tomtmark&lt;br&gt;på lantbruksenhet, om småhuset är&lt;br&gt;en privatbostad. Som privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet räknas även tomt-&lt;br&gt;mark som avses bli bebyggd med&lt;br&gt;sådan bostad. Annan fastighet är&lt;br&gt;näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del&lt;br&gt;eller, i fråga om hus som är inrättat till bostad åt två familjer, till vä-&lt;br&gt;sentlig del används för permanent boende eller som fritidsbostad för&lt;br&gt;ägaren eller sådan honom närstående som avses i punkt 14 sista stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § eller är avsedd att användas som sådan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus, småhusenhet och lant-&lt;br&gt;bruksenhet har samma innebörd&lt;br&gt;som i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att&lt;br&gt;användas på det sätt som anges i andra stycket och som innehas av med-&lt;br&gt;lem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i bo-&lt;br&gt;stadsaktiebolag, om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som&lt;br&gt;avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;53 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i närings-&lt;br&gt;verksamhet skall för varje kalenderår bestämmas på grundval av för-&lt;br&gt;hållandena vid kalenderårets utgång eller, om bostaden överlåtits under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året, förhållandena på överlåtelsedagen. Har under ett kalenderår inträffat&lt;br&gt;omständighet som bör föranleda att en bostad i samma ägares hand inte&lt;br&gt;längre skall räknas som privatbostad utan anses ingå i näringsverksamhet&lt;br&gt;(omklassificering), skall omklassificeringen inte ske för detta kalenderår&lt;br&gt;och det därpå följande kalenderåret. Detsamma skall gälla om en bostad&lt;br&gt;övergått till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva. Om&lt;br&gt;skäl för omklassificering kvarstår vid utgången av andra kalenderåret&lt;br&gt;efter det, då den omständighet inträffat som först utgjorde skäl för&lt;br&gt;omklassificering, skall omklassificering ske, såvida inte privatbostaden&lt;br&gt;dessförinnan har överlåtits. Om ägaren yrkar det skall dock bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra-fjärde meningarna inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatbostadsfastighet på lant-&lt;br&gt;bruksenhet skall på ägarens begä-&lt;br&gt;ran räknas som näringsfastighet&lt;br&gt;om småhusets storlek uppgår till&lt;br&gt;minst 400 kvadratmeter och det har&lt;br&gt;nybyggnadsår före år 1930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Underskott av förvärvskälla som utgör aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får —&lt;br&gt;efter yrkande av den skattskyldige och med de begränsningar som anges&lt;br&gt;i andra-fjärde styckena — dras av från den skattskyldiges inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras för underskott avseende det beskattningsår då den&lt;br&gt;skattskyldige började bedriva förvärvskällan (startåret) och de fyra när-&lt;br&gt;mast följande beskattningsåren. Om förvärvskällan övergått till den skatt-&lt;br&gt;skyldige från någon sådan närstående som avses i punkt 14 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § får avdrag göras endast om den närstående hade varit&lt;br&gt;berättigad till avdrag om han fortsatt att driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldig som någon gång under de fem beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan del-&lt;br&gt;ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget för-&lt;br&gt;behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 18 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avdrag för under-&lt;br&gt;skottet medgetts enligt 3 §&lt;br&gt;13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §&lt;br&gt;9 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avdrag för under-&lt;br&gt;skottet medgetts enligt 3 §&lt;br&gt;13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §&lt;br&gt;9 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för underskott i förvärvskälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vilken ingår privatbostadsfastig-&lt;br&gt;het som på ägarens begäran räk-&lt;br&gt;nas som näringsfastighet enligt 5 §&lt;br&gt;sjunde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag&lt;br&gt;göras även efter den i andra stycket angivna tiden. Härvid gäller föl-&lt;br&gt;jande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifterna i tredje stycket 2 och&lt;br&gt;3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag för underskott från&lt;br&gt;närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för avdrag är dock att den&lt;br&gt;skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de&lt;br&gt;tre närmast föregående beskattningsåren redovisat intäkter från verksam-&lt;br&gt;heten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;br&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på lant-&lt;br&gt;bruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,5 procent av:&lt;br&gt;taxeringsvärdet avseende hyres-&lt;br&gt;husenhet till den del det avser vär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 7,5 procent av:&lt;br&gt;taxeringsvärdet avseende hyres-&lt;br&gt;husenhet till den del det avser vär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deringsenhet för bostäder, värde-&lt;br&gt;ringsenhet för bostäder under&lt;br&gt;uppförande, värderingsenhet avse-&lt;br&gt;ende tomtmark som hör till dessa&lt;br&gt;bostäder, annan värderingsenhet&lt;br&gt;tomtmark som är obebyggd samt&lt;br&gt;värderingsenhet avseende exploate-&lt;br&gt;ringsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deringsenhet för bostäder, värde-&lt;br&gt;ringsenhet för bostäder under&lt;br&gt;uppförande, värderingsenhet avse-&lt;br&gt;ende tomtmark som hör till dessa&lt;br&gt;bostäder, annan värderingsenhet&lt;br&gt;tomtmark som är obebyggd samt&lt;br&gt;värderingsenhet avseende exploate-&lt;br&gt;ringsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bo-&lt;br&gt;städer och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fas-&lt;br&gt;tighetsskatt på bostadsdelen under de fem första åren och halv fastig-&lt;br&gt;hetsskatt under de därpå följande fem åren enligt vad som närmare före-&lt;br&gt;skrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan&lt;br&gt;byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men&lt;br&gt;som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då&lt;br&gt;hade företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5 § kommunal skattelagen (1928:370), skall&lt;br&gt;fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i&lt;br&gt;41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfäl-&lt;br&gt;ligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1593.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund&lt;br&gt;av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under&lt;br&gt;viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kun-&lt;br&gt;nat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfatt-&lt;br&gt;ning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit&lt;br&gt;fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning&lt;br&gt;dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar&lt;br&gt;av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för&lt;br&gt;dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fas-&lt;br&gt;tighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-&lt;br&gt;värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhö-&lt;br&gt;rande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som små-&lt;br&gt;huset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomt-&lt;br&gt;mark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på&lt;br&gt;den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser&lt;br&gt;bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken&lt;br&gt;ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av fastighetsskatt&lt;br&gt;enligt 3 § skall följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kostnader för om- eller till-&lt;br&gt;byggnad nedlagts på den del av en&lt;br&gt;hyreshusenhet som avser värde-&lt;br&gt;ringsenhet för bostäder på en&lt;br&gt;fastighet som är belägen i Sverige&lt;br&gt;skall, om den skattskyldige begär&lt;br&gt;det och inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket, en reduceringsfaktor&lt;br&gt;bestämmas. Reduceringsfaktorn är&lt;br&gt;lika med skillnaden mellan det&lt;br&gt;närmast efter om- eller tillbygg-&lt;br&gt;naden bestämda taxeringsvärdet,&lt;br&gt;som utgör underlag för fastighets-&lt;br&gt;skatt enligt 3 § första stycket b,&lt;br&gt;minskat med det värde som skulle&lt;br&gt;ha bestämts som motsvarande taxe-&lt;br&gt;ringsvärde om om- eller tillbygg-&lt;br&gt;naden inte hade gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reduceringsfaktor skall be-&lt;br&gt;stämmas endast när om- eller till-&lt;br&gt;byggnadskostnaderna överstiger&lt;br&gt;100 OOO kronor och det taxerings-&lt;br&gt;värde som utgör underlag för fas-&lt;br&gt;tighetsskatten enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket b har höjts med minst 20&lt;br&gt;procent i förhållande till det senast&lt;br&gt;före om- eller tillbyggnaden be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämda taxeringsvärdet. Reduce-&lt;br&gt;ringsfaktor skall inte bestämmas&lt;br&gt;när om- eller tillbyggnadskost-&lt;br&gt;naderna föranleder att 3 § andra&lt;br&gt;stycket skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en reduceringsfaktor har be-&lt;br&gt;stämts för en värderingsenhet som&lt;br&gt;därefter ändras och innebär änd-&lt;br&gt;ringen att hela eller viss del av&lt;br&gt;reduceringsfaktorn bör hänföras till&lt;br&gt;annan värderingsenhet än den för&lt;br&gt;vilken reduceringsfaktorn ursprung-&lt;br&gt;ligen bestämts skall reduceringsfak-&lt;br&gt;torn proportioneras i förhållande&lt;br&gt;till om- eller tillbyggnadskost-&lt;br&gt;nadernas fördelning på de nya vär-&lt;br&gt;derings enheterna .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en reduceringsfaktor har be-&lt;br&gt;stämts skall skatt enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket b beräknas på taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet som där avses minskat&lt;br&gt;med reduceringsfaktorn under de&lt;br&gt;första fem åren som det höjda taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet ligger till grund för&lt;br&gt;fastighetsskatten och minskat med&lt;br&gt;halva reduceringsfaktorn de därpå&lt;br&gt;följande fem åren. Har byggnaden&lt;br&gt;efter det att en reduceringsfaktor&lt;br&gt;bestämts åsatts sådant värdeår att&lt;br&gt;3 § andra stycket är tillämpligt&lt;br&gt;skall vid beräkningen av fastighets-&lt;br&gt;skatt hänsyn inte tas till tidigare&lt;br&gt;bestämd reduceringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. Endast kostnader för om- eller tillbyggnad&lt;br&gt;som nedlagts i fastigheter efter 1992 års utgång beaktas vid tillämpningen&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I stället för vad som följer av punkt 5 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lag (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt skall, om en reduceringsfaktor enligt 4 § har bestämts för hyres-&lt;br&gt;husenhet, skatten beräknas på sätt som följer av 3 och 4 §§ om en sådan&lt;br&gt;beräkning leder till lägre fastighetsskatt. Om fastighetsskatt skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall en reduce-&lt;br&gt;ringsfaktor inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:91&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sänkt fastighetsskattesats för hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 sker en allmän fastighetstaxering av bl.a. hyreshusenheter. Det&lt;br&gt;har då förflutit sex år sedan föregående allmänna fastighetstaxering av&lt;br&gt;dessa enheter. De preliminära beräkningarna av utfall av taxeringen som&lt;br&gt;grundar sig på bl.a. provvärderingen ger vid handen att taxeringsvärdena&lt;br&gt;för värderingsenheter för bostäder i hyreshusenheter, vilken är den enda&lt;br&gt;kategori vid sidan av småhus som är föremål för fastighetsskatt, kommer&lt;br&gt;att stiga med ca 77 %. Att låta denna kraftiga höjning av taxeringsvär-&lt;br&gt;dena slå igenom på uttaget av fastighetsskatt skulle leda till nackdelar av&lt;br&gt;olika slag. Det finns med hänsyn härtill och mot bakgrund av de princi-&lt;br&gt;per som låg till grund för bestämmandet av nuvarande fastighetsskattesats&lt;br&gt;anledning att överväga en nedsättning av fastighetsskatten på hyreshus.&lt;br&gt;Regeringen tar i avsnitt 4 upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducerad fastighetsskatt vid om- eller tillbyggnad av hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt tas inte ut under de första fem åren på byggnader som&lt;br&gt;innehåller bostäder och där byggnadens värdeår utgör året före det fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret. För de därpå föl-jande&lt;br&gt;fem åren uttas endast halv fastighetsskatt [3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt]. Enligt övergångsbestämmelser är&lt;br&gt;även fastigheter med vissa andra värdeår befriade helt eller delvis från&lt;br&gt;fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om nedsättning gäller även när om- eller tillbyggnader har&lt;br&gt;varit så omfattande att fastigheten åsatts ett värdeår som är lika med om-&lt;br&gt;eller tillbyggnadsåret. Andra om- eller tillbyggnader föranleder dock i&lt;br&gt;princip ingen reducering av fastighetsskatten utan kan tvärtom leda till&lt;br&gt;höjt taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt. Detta kan i sin tur&lt;br&gt;motverka intresset för om- eller tillbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet uttalade i budgetpropositionen (1992/93:100&lt;br&gt;bil. 8 s. 113) att det är önskvärt att undanröja detta hinder för om- eller&lt;br&gt;tillbyggnadsåtgärder så att reduktion av fastighetsskatten vid om- eller&lt;br&gt;tillbyggnader blir mer likvärdig med vad som gäller vid nybyggnation.&lt;br&gt;Skatteutskottet (bet. 1992/93:SkU33 s.7) instämde i att de hinder som de&lt;br&gt;nuvarande reglerna på detta sätt uppställer mot om- och tillbyggnader bör&lt;br&gt;undanröjas. Enligt utskottets uppfattning borde regeringen behandla denna&lt;br&gt;fråga skyndsamt, inte minst med hänsyn till situationen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden, och lägga fram förslag till en lösning av problemen senast under&lt;br&gt;hösten 1993. Riksdagen anslöt sig till utskottets förslag (rskr.&lt;br&gt;1992/93:265).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av riksdagens ställningstagande har inom Finansdepar-&lt;br&gt;tementet utarbetats ett förslag om reducering av fastighetsskatt vid om-&lt;br&gt;eller tillbyggnad av hyreshus med bostäder. Synpunkter på förslaget har&lt;br&gt;underhand inhämtats från Riksskatteverket, HSB:s Riksförbund, Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbund och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;Denna fråga tas upp i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrags rätt för kostnader för reparation och underhåll av större&lt;br&gt;mangårdsbyggnader på lantbruksenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen år 1990 infördes nya skatteregler om privatbo-&lt;br&gt;stadsfastigheter och näringsfastigheter samt gränsdragningen dem emel-&lt;br&gt;lan. Reglerna innebär att mangårdsbyggnader på jordbruk i regel räknas&lt;br&gt;som privatbostäder och därmed inte ingår i näringsverksamheten. Detta&lt;br&gt;får till följd bl.a. att löpande avdrag inte medges för kostnader för&lt;br&gt;reparation och underhåll av mangårdsbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteutskottets betänkande 1990/9 l:SkU 10 s. 175 uttalades att de nya&lt;br&gt;skattereglerna för jordbrukets bostadsbyggnader är ett uttryck för en strä-&lt;br&gt;van att likabehandla olika former av boende. Frågan om möjligheterna&lt;br&gt;att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla byggnader och miljöer, bl.a. herrgårdar och slotts-&lt;br&gt;miljöer var då under utredning. Utskottet förutsatte att regeringen, när&lt;br&gt;utredningen var färdig och remissbehandlad, skulle återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer lade i betänkandet&lt;br&gt;Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) fram förslag på skatteområdet&lt;br&gt;som syftade till att förbättra villkoren för bl.a. privatägda herrgårdar och&lt;br&gt;slott. Skälen härför var att utredningen ansåg att slotts- och herrgårds-&lt;br&gt;miljöema i stor utsträckning är hotade och att ett av de främsta hoten mot&lt;br&gt;bevarandet av dessa miljöer är de förändringar som skett i samband med&lt;br&gt;skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av utredningsförslagen innebar att avdragsrätt för kostnader för drift&lt;br&gt;och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnader som&lt;br&gt;utgör privatbostad på jordbruksfastigheter skulle återinföras genom att&lt;br&gt;dessa byggnader skulle hänföras till kategorin näringsfastighet. Förslaget&lt;br&gt;omfattade sådana byggnader som anges i 3 kap. 12 § plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10), dvs. byggnader som är värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett&lt;br&gt;område av denna karaktär. Vidare skulle avdragsrätt föreligga för bygg-&lt;br&gt;nad som utpekats som särskilt värdefull inom ramen för den kommunala&lt;br&gt;planeringen eller förklarats som byggnadsminne. Saknades sådant besluts-&lt;br&gt;underlag borde enligt utredningen ett intyg från länsstyrelsen om att&lt;br&gt;byggnaden hade sådant värde räcka. Betänkandet har inte remissbehand-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 budgetpropositionen år 1992 prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 79 f.,&lt;br&gt;uttalades att regeringen i samband med att förslag för att främja före-&lt;br&gt;tagandet skulle tas fram hade för avsikt att behandla avdragsrätten för&lt;br&gt;kostnader för drift och underhåll av mangårdsbyggnader på jordbruks-&lt;br&gt;fastigheter. Detsamma uttalades i årets budgetproposition prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 12 s. 128. Frågan har beretts inom Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lägger regeringen fram ett förslag som innebär att Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;vissa större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter på yrkande av äga-&lt;br&gt;ren får beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Härigenom erhålls&lt;br&gt;avdragsrätt för bl.a. reparations- och underhållskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter rörande förslagets utformning har under hand hafts med&lt;br&gt;Riksskatteverket, Riksantikvarieämbetet, Lantbrukarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Sveriges Jordägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till 4 § lagen om statlig fastighetsskatt om reducerad fastig-&lt;br&gt;hetsskatt för hyreshus på grund av om- eller tillbyggnad är av den&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets yttrande bör inhämtas. Med hänsyn till det&lt;br&gt;besvärliga läget på arbetsmarknaden är det emellertid angeläget att&lt;br&gt;åtgärder som kan leda till fler arbetstillfällen kommer till stånd så snart&lt;br&gt;som möjligt. Av denna anledning bör riksdagen fatta sitt beslut rörande&lt;br&gt;förslaget under innevarande år. Detta skulle enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte bli möjligt om Lagrådets yttrande först inhämtas. Ett remiss-&lt;br&gt;förfarande skulle därför fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att&lt;br&gt;avsevärt men skulle uppkomma. Det är därför inte möjligt att låta Lagrå-&lt;br&gt;det yttra sig över lagförslaget. Övriga föreslagna lagändringar är enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skul-&lt;br&gt;le sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nedsatt fastighetsskatt för hyreshus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fastighetsskatten för hyreshus sänks från 2,5&lt;br&gt;till 1,5 % av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med den allmänna fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen av hyreshus som genomfördes år 1988 nedjusterades un-&lt;br&gt;derlaget för beräkningen av fastighetsskatt för hyreshusenheter från 100&lt;br&gt;till 55 % av underlaget. Åtgärden baserades på den prisstatistik som&lt;br&gt;framtagits inför fastighetstaxeringen vilken visade att taxeringsvärdena för&lt;br&gt;hyreshus beräknades komma att öka med ca 80 % i genomsnitt. För att&lt;br&gt;undvika ett totalt sett ökat uttag av fastighetsskatt beslöt riksdagen därför&lt;br&gt;om nyss nämnda nedsättning av underlaget för fastighetsskatt för&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för fastighetsskatten höjdes år 1990 från 55 till 65 % då det&lt;br&gt;konstaterades att den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena efter&lt;br&gt;1988 års fastighetstaxering av hyreshus blev betydligt lägre än vad som&lt;br&gt;förväntades, nämligen ca 61 % i stället för ca 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen konstaterade föredragande statsrådet i&lt;br&gt;prop. 1989/90:110 s. 507 följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det hade naturligtvis varit av visst värde om det procentuella&lt;br&gt;uttaget hade kunnat göras enhetligt för både småhus och hyreshus.&lt;br&gt;Fastighets-skatten hade då blivit densamma oberoende av såväl&lt;br&gt;hustyp som ägar-kategori. Som jag angav i prop. 1989/90:50 s. 79&lt;br&gt;låg emellertid den genomsnittliga taxeringsvärdehöjningen för&lt;br&gt;hyreshusen vid 1988 års fas-tighetstaxering på en betydligt lägre nivå&lt;br&gt;än den från vilken dåvarande fastighetsskatteuttag var beräknad.&lt;br&gt;Visserligen innebar riksdagens beslut i höstas en höjning av&lt;br&gt;underlaget för hyreshusens fastighetsskatt, men den var främst&lt;br&gt;tillkommen som en konsekvens av det höjda löpande skatteuttag som&lt;br&gt;då beslutades för de egna hemmen. Som en jämförelse kan nämnas&lt;br&gt;att det genomsnittliga taxeringsvärdet per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för småhus för&lt;br&gt;närvarande är ungefär dubbelt så högt jämfört med hyreshus av&lt;br&gt;årgångar fram till och med år 1974. Det är därför motiverat med ett&lt;br&gt;högre uttag av fastighetsskatt för hyreshus än för småhus.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att motivet för att hyreshusen nu har en&lt;br&gt;högre skattesats än småhus är att den genomsnittliga taxeringsvärdenivån&lt;br&gt;för småhus tidigare varit betydligt högre än den genomsnittliga taxerings-&lt;br&gt;värdenivån för hyreshus. Bl.a. den provvärdering som företagits inför&lt;br&gt;den allmänna fastighetstaxeringen 1994 av hyreshus visar på genomsnitt-&lt;br&gt;liga höjningar av taxeringsvärden med ca 77 %. Den höjning av taxe-&lt;br&gt;ringsvärdena för hyreshus som kan förväntas vid den allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxeringen 1994 talar mot denna bakgrund för att skattesatsen samtidigt&lt;br&gt;sänks. En oförändrad fastighetsskattesats för hyreshus skulle vid den&lt;br&gt;förutsedda höjningen av taxeringsvärdena leda till ett skatteuttag som per&lt;br&gt;kvadratmeter bostadsyta är betydligt högre för hyreshus än för småhus.&lt;br&gt;Detta kan inte enligt regeringens mening anses ligga i linje med tankarna&lt;br&gt;bakom skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En oförändrad fastighetsskattesats för hyreshus leder också till kraftigt&lt;br&gt;ökade boendekostnader för boende i hyreshus och en omotiverad snedför-&lt;br&gt;delning i kostnaderna mellan olika boendeformer. Även dessa förhållan-&lt;br&gt;den strider enligt regeringens mening mot tankarna bakom skatterefor-&lt;br&gt;men. Vidare skulle så kraftiga skattehöjningar kunna förvärra det fort-&lt;br&gt;farande instabila läget på fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör i sammanhanget påpekas att regeringen i december 1992&lt;br&gt;tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om beskatt-&lt;br&gt;ning av fastigheter (dir. 1992:111). Huvuduppgiften för utredningen är&lt;br&gt;att på ett grundläggande sätt analysera och beskriva de principiella&lt;br&gt;utgångspunkter som bör gälla för beskattning av fastigheter och att med&lt;br&gt;ledning av dessa överväganden redovisa vilka förändringar i den nuvaran-&lt;br&gt;de beskattningen som bör företas. Utredningen skall utgå från de i skatte-&lt;br&gt;reformen bärande tankegångarna om neutral och likformig beskattning&lt;br&gt;och behandla samtliga typer av fastigheter. I utredningen behandlas bl.a.&lt;br&gt;frågan om ett system med kontinuerlig omräkning av taxeringsvärdena&lt;br&gt;(s.k. &amp;quot;rullande fastighetstaxering&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att fastighetsskatten&lt;br&gt;justeras på så sätt att skattesatsen för fastighetsskatten för hyreshus sänks&lt;br&gt;till samma nivå som den som gäller för småhus nämligen från 2,5 % till&lt;br&gt;1,5 % av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen om statlig fastighetsskatt. De Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statsfinansiella effekterna av förslaget behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Reducerad fastighetsskatt vid om- eller&lt;br&gt;tillbyggnad av hyreshus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fastighetsskatten på en hyreshusenhet med&lt;br&gt;byggnad som innehåller bostäder skall, efter ansökan av den&lt;br&gt;skattskyldige, reduceras om det taxeringsvärde som utgör underlag&lt;br&gt;för fastighetsskatten har höjts till följd av om- eller tillbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning krävs att kostnaderna för om- eller&lt;br&gt;tillbyggnaden har uppgått till minst 100 000 kr och att taxeringsvär-&lt;br&gt;det har höjts med minst 20 % i förhållande till närmast föregående&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa förutsättningar är uppfyllda skall skattemyndigheten&lt;br&gt;räkna fram en reduceringsfaktor, som skall motsvara den del av&lt;br&gt;höjningen av taxeringsvärdet som beror på om- eller tillbyggnaden.&lt;br&gt;Skatten skall beräknas på ett underlag av taxeringsvärdet minskat&lt;br&gt;med reduceringsfaktorn under de fem första åren. Under de därpå&lt;br&gt;följande fem åren skall fastighetsskatt tas ut på ett underlag som&lt;br&gt;motsvarar taxeringsvärdet minskat med halva reduceringsfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av avsnitt 3 bör det&lt;br&gt;införas en möjlighet att få fastighetsskatten reducerad vid om- eller till-&lt;br&gt;byggnad av hyreshus på liknande sätt som vid nybyggnad. Den närmare&lt;br&gt;utformningen av hur denna fråga bör lösas redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt tas i dag ut på småhus och på hyreshus till den del de&lt;br&gt;avser värderingsenhet för bostäder. Beskattningsunderlaget utgår från&lt;br&gt;fastighetens taxeringsvärde. Taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av&lt;br&gt;marknadsvärdet två år före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten för hyreshusenheter utgör för varje beskattningsår för&lt;br&gt;närvarande normalt 2,5 % av taxeringsvärdet (i avsnitt 4 föreslås att&lt;br&gt;skattesatsen sänks till 1,5 % ) avseende hyreshusenhet till den del det&lt;br&gt;avser värderingsenhet för bostäder eller värderingsenhet för bostäder&lt;br&gt;under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa&lt;br&gt;bostäder, annan värderingsenhet tomtmark som är obebyggd samt värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende exploateringsmark (3 § lagen om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt). Fr.o.m. 1995 års taxering behandlas bostäder och lokaler i hyres-&lt;br&gt;hus separat. Vid 1994 års taxering skall, såvitt avser hyreshusenhet,&lt;br&gt;skatteuttaget göras på den del av taxeringsvärdet som inte avser lokaler&lt;br&gt;med tillhörande tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1994 års allmänna fastighetstaxering har förändringar gjorts som&lt;br&gt;gör att beräkningen av fastighetsskatt i princip kan ske helt maskinellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och endast övergångsvis krävs manuell hantering. Mot bakgrund härav Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;vore det naturligtvis önskvärt att reglerna för reducering av fastighets-&lt;br&gt;skatt på grund av om- eller tillbyggnad konstrueras på ett sådant sätt att&lt;br&gt;även nedsättningen kan ske helt maskinellt. Med detta syfte har olika&lt;br&gt;schablonmetoder prövats vid utarbetandet av lagförslaget men inte funnits&lt;br&gt;lämpliga. För det första ger schablonmetoder effekter som inte är önsk-&lt;br&gt;värda. Som exempel på sådana effekter kan nämnas att reduceringen i det&lt;br&gt;enskilda fallet inte sällan kan bli såväl större som mindre än vad som&lt;br&gt;motiveras av om- eller tillbyggnadens inverkan på taxeringsvärdet. För&lt;br&gt;det andra begränsar konstruktionen av det nuvarande datasystemet, som&lt;br&gt;används för fastighetstaxeringsuppgifter och beräkning av fastighetsskatt,&lt;br&gt;användandet av en schablonmetod. Detta kan inte ändras utan mycket&lt;br&gt;stora kostnader. På grund av dessa förhållanden har därför en mer&lt;br&gt;schablonmässig metod för reduktion av fastighetsskatten inte funnits&lt;br&gt;lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducering av fastighetsskatt på grund av om- eller tillbyggnad bör&lt;br&gt;avse endast den del av fastighetsskatten som belöper på höjning av taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet som beror på om- eller tillbyggnaden. För att få ett sådant&lt;br&gt;materiellt riktigt resultat måste man utgå från en metod som innebär fast-&lt;br&gt;ställande av om- eller tillbyggnadskostnademas påverkan på fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde i varje enskilt fall. Detta kräver att skattemyndigheten&lt;br&gt;beräknar vad fastighetens taxeringsvärde skulle ha blivit om om- eller&lt;br&gt;tillbyggnaden inte hade gjorts, ett i det följande kallat fiktivt taxe-&lt;br&gt;ringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det nya taxeringsvärdet och det fiktiva taxerings-&lt;br&gt;värdet är lika med en i kronor bestämd reduceringsfaktor. Skatten under&lt;br&gt;de första fem åren bör således beräknas på ett underlag som motsvarar&lt;br&gt;taxeringsvärdet minskat med reduceringsfaktorn [skatten = skattesatsen&lt;br&gt;x (taxeringsvärdet-reduceringsfaktorn)].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att likställa om- eller tillbyggnader med nybyggnation i fastighets-&lt;br&gt;skattehänseende bör halv reducering göras åren 6-10. Skatten bör under&lt;br&gt;dessa år beräknas på taxeringsvärdet minskat med halva reduceringsfak-&lt;br&gt;torn, dvs. enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten = skattesatsen x (taxeringsvärde - reduceringsfaktor / 2) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan följande nämnas. En fastighet åsätts vid allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering nytt fastighetstaxeringsvärde med 1 000 000 kr. Det&lt;br&gt;gamla taxeringsvärdet var 600 000 kr. Hade fastigheten inte varit föremål&lt;br&gt;för ombyggnad hade taxeringsvärdet stannat vid 800 000 kr. Fastighets-&lt;br&gt;skatt skall således under de därpå följande fem åren endast tas ut på ett&lt;br&gt;underlag av 800 000 kr (1 000 000 kr - 200 000 kr). Under åren 6-10&lt;br&gt;skall, under förutsättning att taxeringsvärdet inte ändras, fastighetsskatt&lt;br&gt;tas ut på ett underlag av 900 000 kr (1 000 000 kr - 200 000 kr / 2 ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om taxeringsvärdet under tioårsperioden då reduceringen är aktuell&lt;br&gt;höjs ytterligare på grund av allmän fastighetstaxering kommer&lt;br&gt;reduceringsfaktorn ändå att vara densamma. Däremot kan den situationen&lt;br&gt;uppkomma att ytterligare en om- eller tillbyggnad görs som medför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny reduceringsfaktor räknas fram. I sådana fall kommer skattemyndig- Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;heten vid beräkningen av fastighetsskatt att hantera flera reduce-&lt;br&gt;ringsfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel visar hur skatten skall beräknas när flera reduce-&lt;br&gt;ringsfaktorer gäller samtidigt. En om- eller tillbyggnad görs år 1 på en&lt;br&gt;fastighet. Fastigheten åsätts vid allmän fastighetstaxering år 2 taxerings-&lt;br&gt;värde 1 000 000 kr. Om om- eller tillbyggnaden inte hade gjorts hade&lt;br&gt;taxeringsvärdet blivit 800 000 kr. Reduceringsfaktorn i anledning av om-&lt;br&gt;eller tillbyggnaden är 200 000 kr. Fastighetsskatten beräknas för år 2-6&lt;br&gt;på 800 000 kr (1000 000 kr - 200 000 kr). Under år 7-11 skall, vid i&lt;br&gt;övrigt oförändrade förhållanden, fastighetsskatten beräknas på taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet minskat med halva reduceringsfaktorn, dvs. på 900 000 kr&lt;br&gt;(1000 000 kr - 200 000 kr / 2). Under år 7 görs ytterligare en om- eller&lt;br&gt;tillbyggnad och fastighetens taxeringsvärde bestäms, vid den allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen, år 8 till 1 500 000 kr. Om den sistnämnda om- eller&lt;br&gt;tillbyggnaden inte hade gjorts kan taxeringsvärdet beräknas ha blivit&lt;br&gt;1 300 000 kr. Reduceringsfaktorn i anledning av denna senare om- eller&lt;br&gt;tillbyggnad blir 200 000 kr. För år 8-11 beräknas skatten således på&lt;br&gt;1 200 000 kr (1 500 000 kr - 200 000 kr / 2 - 200 000 kr). Under år 12&lt;br&gt;beräknas fastighetsskatten endast med hänsyn till reduceringsfaktorn 2,&lt;br&gt;dvs. 200 000 kr och under de därpå följande fem åren med hänsyn till&lt;br&gt;halva denna reduceringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en reducering skall bli aktuell bör till att börja med fastigheten&lt;br&gt;vid den närmast efter om- eller tillbyggnaden kommande taxeringen ha&lt;br&gt;åsatts ett högre taxeringsvärde än vad som gällde före om- eller tillbygg-&lt;br&gt;naden. För det andra bör det ankomma på den skattskyldige att ansöka&lt;br&gt;om en sådan reducering och visa vilka om- eller tillbyggnadskostnader&lt;br&gt;han har haft. Har en av flera fastighetsägare ansökt om reducering och&lt;br&gt;har reduceringsfaktor bestämts skall denna beaktas vid beräkningen av&lt;br&gt;fastighetsskatt för samtliga delägare. Byter fastigheten ägare följer&lt;br&gt;reduceringsfaktorn fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör av administrativa skäl vissa ytterligare begränsningar&lt;br&gt;införas. Dels bör om- eller tillbyggnadskostnadema ha uppgått till minst&lt;br&gt;100 000 kr, dels bör taxeringsvärdet ha höjts med minst 20 % sedan den&lt;br&gt;föregående fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har om- eller tillbyggnaden varit så omfattande att byggnaden åsatts ett&lt;br&gt;värdeår som är lika med om- eller tillbyggnadsåret skall dock inte någon&lt;br&gt;reduceringsfaktor beräknas. I detta fall blir de nedsättningsregler som&lt;br&gt;gäller vid nybyggnad tillämpliga. Om byggnaden åsätts sådant värdeår&lt;br&gt;efter det att en reduceringsfaktor har bestämts bör av samma anledning&lt;br&gt;hänsyn inte längre tas till tidigare bestämd reduceringsfaktor när&lt;br&gt;fastighetsskatten beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den värderingsenhet för vilken reduceringsfaktor har bestämts&lt;br&gt;ändrar karaktär helt eller delvis, såsom att bostäder görs om till lokaler&lt;br&gt;till viss del eller att värderingsenheten delas vid avstyckning från&lt;br&gt;fastigheten, skall reduceringsfaktorn följa värderingsenheten endast till&lt;br&gt;den del reduceringsfaktorn kan anses hänförlig till resp, värderingsenhet.&lt;br&gt;Reduceringsfaktorn skall alltså fördelas i proportion till vad som föran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leds av de om- eller tillbyggnadskostnader som legat till grund för Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;reduceringsfaktorns bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångsperiod (t.o.m. taxeringsåret 2 000) gäller regler om&lt;br&gt;nedsättning av fastighetsskatt enligt övergångsbestämmelser [punkt 5 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt]. Dessa bör inte kunna tillämpas i&lt;br&gt;kombination med reducering på sätt som ovan angetts. Detta innebär att&lt;br&gt;om ingen fastighetsskatt skall utgå enligt övergångsbestämmelserna kan&lt;br&gt;naturligtvis ingen ytterligare reducering bli aktuell. Skall endast halv&lt;br&gt;fastighetsskatt utgå enligt nämnda övergångsbestämmelse bör inte detta&lt;br&gt;uttag kunna reduceras även om en reduceringsfaktor har bestämts. Om&lt;br&gt;däremot en tillämpning av huvudreglerna för beräkning av fastighetsskatt&lt;br&gt;med iakttagande av den föreslagna reduceringsmetoden, skulle ge en&lt;br&gt;lägre fastighetsskatt än vad som följer av nämnda övergångsregler bör&lt;br&gt;dock skatten i stället beräknas i enlighet med huvudreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om- eller tillbyggnadskostnader är i detta sammanhang liktydigt med&lt;br&gt;vad som avses som om- eller tillbyggnadskostnader vid fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten enligt de föreslagna reglerna bör kunna&lt;br&gt;överklagas i samma ordning som gäller i fråga om fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder införandet av en ny bestämmelse 4 §, i lagen om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Avdragsrätt för kostnader för reparation och&lt;br&gt;underhåll av större mangårdsbyggnader på&lt;br&gt;lantbruksenheter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslagets allmänna utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ägare av större mangårdsbyggnader på lant-&lt;br&gt;bruksenheter ges möjlighet att få dessa beskattade i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Härigenom kan avdrag erhållas för bl.a. kost-&lt;br&gt;nader för reparation och underhåll av byggnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1990 års skattereform hänfördes bostäder på en jordbruksfastighet&lt;br&gt;till inkomstslaget jordbruksfastighet. Detta innebar att för ägaren av en&lt;br&gt;fastighet upptogs ett förmånsvärde av fri bostad som intäkt. Bostads-&lt;br&gt;förmånen värderades med ledning av hyrespriset på orten. Jämkning&lt;br&gt;skedde under vissa förutsättningar t.ex. ifråga om K-märkta byggnader&lt;br&gt;eller slottsbyggnader. Kostnader för reparation och underhåll av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnaderna var direkt avdragsgilla. Till reparation räknades Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;sådant arbete som behövdes för att en byggnad skulle återställas i&lt;br&gt;ursprungligt skick. Vidare medgavs avdrag för värdeminskning av behöv-&lt;br&gt;lig bostadsbyggnad avseende utgifter för anskaffande av denna. I anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet ingick även utgifter för till- och ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen har beskattningen av mangårdsbyggnader på s.k.&lt;br&gt;lantbruksenheter förändrats. Av 5 § KL framgår att en sådan byggnad&lt;br&gt;med tillhörande tomtmark normalt utgör privatbostadsfastighet om&lt;br&gt;byggnaden är inrättad till bostad för en eller två familjer och till&lt;br&gt;övervägande del bebos eller är avsedd att bebos av ägaren eller vissa&lt;br&gt;närstående. Privatbostadsfastigheten beskattas löpande i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital. Lantbruksenheten i övrigt är näringsfastighet och beskattas i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet. Konsekvensen av denna klyvning är&lt;br&gt;bl.a. att något förmånsvärde av fri bostad inte skall redovisas samt att&lt;br&gt;löpande avdrag för kostnader för reparationer och underhåll samt värde-&lt;br&gt;minskning inte medges för den del av en lantbruksenhet som är privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet. I stället sker beskattningen av innehavet av mangårds-&lt;br&gt;byggnaden genom fastighetsskatt som beräknas på taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxeringen kan hänsyn tas till de bevarandekostnader som&lt;br&gt;är förknippade med kulturhistoriskt intressant bebyggelse genom att&lt;br&gt;taxeringsvärdena justeras ned. Denna nedsättning återspeglas på uttaget&lt;br&gt;av fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om en mangårdsbyggnad utgör en privatbostadsfastig-&lt;br&gt;het eller näringsfastighet görs på grundval av de förhållanden som råder&lt;br&gt;vid varje kalenderårs utgång eller, om byggnaden har överlåtits under&lt;br&gt;året, förhållandena på överlåtelsedagen. Vid omklassificering till närings-&lt;br&gt;fastighet i samma ägares hand eller efter en benefik överlåtelse finns en&lt;br&gt;tröghetsregel som innebär en möjlighet att låta fastigheten ha kvar sin&lt;br&gt;karaktär av privatbostadsfastighet under en tvåårig övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till skattereformen var syftet med uppdelningen av&lt;br&gt;fastigheter mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet att uppnå&lt;br&gt;enkla, enhetliga och likformiga regler för inkomstbeskattningen. Det&lt;br&gt;ansågs därför rimligt att en bostadsbyggnad för en eller två familjer på&lt;br&gt;en lantbruksenhet inordnades i samma regler som gäller övriga egnahem.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser motsatte sig att avdragsmöjligheten för reparations-&lt;br&gt;och underhållskostnader försvann med motiveringen att det skulle&lt;br&gt;medföra att kulturbyggnader som slott och herrgårdar inte längre kunde&lt;br&gt;hållas i gott och vårdat skick. Som nämnts tidigare har dessa följder även&lt;br&gt;framhållits av bl.a. Utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av kulturhistoriskt intressanta byggnader är oftast förknippat&lt;br&gt;med betydande kostnader. Merkostnaderna kan bli avsevärda särskilt för&lt;br&gt;större byggnader som slott och herrgårdar. Att sådana byggnader räknas&lt;br&gt;som privatbostadsfastigheter kan ur beskattningssynpunkt innebära bety-&lt;br&gt;dande nackdelar för ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående beaktas visserligen vid fastighetstaxe- Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;ringen de speciella förhållanden som är förknippade med innehav av kul-&lt;br&gt;turhistoriskt intressanta byggnader, i form av byggnadsminnesförklarade&lt;br&gt;byggnader och byggnader som enligt planbestämmelser inte får förvan-&lt;br&gt;skas och skall underhållas på visst sätt. Vidare kan — efter beslut av&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet eller, efter bemyndigande, av länsstyrelsen —&lt;br&gt;bidrag erhållas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kultur-&lt;br&gt;miljövård för kulturhistoriskt motiverade överkostnader i samband med&lt;br&gt;reparation, underhåll och ombyggnad av bostadsbebyggelse. Bidrag till&lt;br&gt;sådana överkostnader kan erhållas med 90 % avseende värdefull bostads-&lt;br&gt;bebyggelse inom område som är av kulturhistoriskt riksintresse och avse-&lt;br&gt;ende övrig bostadsbebyggelse av större kulturhistoriskt värde med 50 %&lt;br&gt;av överkostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots dessa hänsynstaganden till merkostnader för ägare av kultur-&lt;br&gt;historiskt intressanta byggnader är det uppenbart att de nuvarande skatte-&lt;br&gt;reglerna försvårar möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta&lt;br&gt;miljöer på lantbruksenheter. Det är därför enligt regeringens mening&lt;br&gt;angeläget att vidta åtgärder som motverkar de effekter de ändrade skatte-&lt;br&gt;reglerna medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske på i huvudsak två sätt. Det ena är att man bidragsvägen&lt;br&gt;lämnar ökat stöd till bevarandet av ifrågavarande byggnader. Det andra&lt;br&gt;är att företa ändringar i skattesystemet som leder till den åsyftade&lt;br&gt;effekten. Bidragsvägen bör enligt regeringens mening inte väljas med&lt;br&gt;hänsyn till att detta kan antas leda till ökat byråkratiskt krångel för&lt;br&gt;berörda ägare samt &amp;quot;rundgång&amp;quot; av pengar. I stället bör skattereglerna&lt;br&gt;ändras på så sätt att reparations- och underhållskostnader åter blir&lt;br&gt;avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför enligt regeringens mening anledning att återinföra&lt;br&gt;avdragsrätt för bl.a. reparations- och underhållskostnader åtminstone för&lt;br&gt;större kulturhistoriskt intressanta mangårdsbyggnader på lantbruk. Ett&lt;br&gt;alternativ är att generellt ändra reglerna för beskattning av mangårds-&lt;br&gt;byggnader på lantbruksenheter. Sistnämnda lösning skulle också den ha&lt;br&gt;fördelar ur kulturpolitisk synvinkel genom att bevarandet av även andra&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom jordbruket än de av slotts- och&lt;br&gt;herrgårdskaraktär underlättas. Även andra skäl talar för detta alternativ.&lt;br&gt;Regeringen är emellertid inte beredd att nu föreslå en sådan omfattande&lt;br&gt;förändring. Det är dock angeläget att senare återkomma till sistnämnda&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör förslaget närmast avse de större mangårds-&lt;br&gt;byggnader på lantbruk som taxerats som småhus och utgör slott och&lt;br&gt;herrgårdsbyggnader och för vilka underhållskostnaderna kan bli osed-&lt;br&gt;vanligt höga. Ytterligare ett skäl härför är att innehav av mycket stora&lt;br&gt;småhus på lantbruksenhet ofta inte är motiverat av boendet. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om ärvda byggnader som dimensionerats med utgångspunkt i&lt;br&gt;väsenligt annorlunda förhållanden. I dessa fall kan det därför ifråga-sättas&lt;br&gt;om det inte är väl långtgående att i alla delar inordna dem under de&lt;br&gt;regler som gäller för privatbostadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning inom skattesystemets ram är inte heller problemfri. Bl.a. Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;föreligger risk för att skattesystemet ytterligare kompliceras, vilket i&lt;br&gt;möjligaste mån bör undvikas. Det är därför angeläget att utforma reglerna&lt;br&gt;på sådant sätt att särregler behövs i så liten utsträckning som möjligt.&lt;br&gt;Detta bör kunna åstadkommas genom att de avsedda byggna-dema på den&lt;br&gt;skattskyldiges begäran får behandlas enligt reglerna för&lt;br&gt;näringsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslagets tekniska utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På yrkande av ägaren får en mangårdsbyggnad&lt;br&gt;med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet beskattas som närings-&lt;br&gt;fastighet om huset har ett nybyggnadsår före år 1930 och en storlek&lt;br&gt;på minst 400 kvm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella reglerna för näringsfastigheter i kommunalskattelagen&lt;br&gt;och lagen om statlig inkomstskatt skall tillämpas på dessa fastigheter.&lt;br&gt;Någon möjlighet till kvittning av underskott mot inkomst av tjänst&lt;br&gt;skall dock inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i föregående avsnitt bör&lt;br&gt;vissa mangårdsbyggnader på lantbruksenheter på yrkande av ägaren&lt;br&gt;beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avgränsningen av den aktuella kategorin kan det i och för&lt;br&gt;sig ifrågasättas om en byggnads storlek är ett lämpligt kriterium för att&lt;br&gt;bedöma hur pass kulturhistoriskt intressant och skyddsvärd den är.&lt;br&gt;Genom att ställa krav på viss storlek och viss ålder kan emellertid&lt;br&gt;aktuella byggnader med extraordinära underhållskostnader i rimlig ut-&lt;br&gt;sträckning utskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör byggnadsminnesförklaring eller liknande inte vara en&lt;br&gt;förutsättning. Dels skulle bestämmelserna därigenom tillföras ytterligare&lt;br&gt;inslag av prövning för skatteförvaltningen, dels finns byggnader som kan&lt;br&gt;vara kulturhistoriskt intressanta och som drar stora merkostnader utan att&lt;br&gt;de formellt har förklarats skyddsvärda i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rekvisit som ställs upp bör utformas som en schablon som skall&lt;br&gt;vara lätt att pröva och som samtidigt tillgodoser det aktuella ändamålet.&lt;br&gt;Den bästa lösningen förefaller vara att anknyta till begreppet storlek för&lt;br&gt;småhus som det anges i fastighetstaxeringslagen. Storleken bestäms där&lt;br&gt;med hänsyn till ytan av småhusets bo- och biutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleksgränsen bör inte sättas alltför lågt. Därmed riskeras nämligen&lt;br&gt;att den tangerar gränsen för en visserligen stor men ändå ordinär villa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lantbruksenheterna finns enligt uppgifter från Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 314 småhus som större eller lika med 250 kvm&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att gränsen bör sättas vid en storlek på 400 kvm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslaget är avsett att underlätta bevarandet av kultur-&lt;br&gt;historiskt intressanta mangårdsbyggnader saknas anledning att ge ägare&lt;br&gt;till relativt nybyggda större mangårdsbyggnader utan något kultur-&lt;br&gt;historiskt värde samma möjlighet till avdrag. Reglerna bör därför endast&lt;br&gt;gälla hus som har ett nybyggnadsår före år 1930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att det blir en skarp tröskeleffekt i fråga&lt;br&gt;om storleken. Vid avgränsningar i förhållande till storlek kan dock&lt;br&gt;tröskeleffekter aldrig undvikas eftersom gränsen måste dras någonstans.&lt;br&gt;En successivt ökande avdragsrätt i förhållande till växande storlek är inte&lt;br&gt;lämplig bl.a. på grund av att samma anpassning i så fall måste ske på&lt;br&gt;intäktssidan vilket skulle försvåra förfarandet betydligt. Regeringen anser&lt;br&gt;att en storleksgräns på 400 kvm är något lägre än vad som i och för sig&lt;br&gt;skulle vara befogat och därmed väl avvägd med hänsyn till tröskeleffek-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad däremot gäller ålderskriteriet utgör tröskeleffekten inget problem&lt;br&gt;eftersom den tidpunkt då byggnaden senast skall ha uppförts är generöst&lt;br&gt;satt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till en mangårdsbyggnad som uppfyller angivna förutsättningar&lt;br&gt;bör få välja om byggnaden skall utgöra privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;näringsfastighet. En sådan begäran kan framställas genom att privatbo-&lt;br&gt;stadsfastigheten redovisas som näringsfastighet i deklarationen avseende&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för det kalenderår under vilket ägaren vill att bostaden&lt;br&gt;skall beskattas i näringsverksamheten. Begäran får anses medföra att be-&lt;br&gt;stämmelserna om årlig prövning på grundval av förhållandena vid kalen-&lt;br&gt;derårets utgång samt den s.k. tröghetsregeln inte aktualiseras för det&lt;br&gt;kalenderår som begäran avser. Detta medför att ägaren årligen måste ta&lt;br&gt;ställning till om mangårdsbyggnaden skall beskattas som näringsfastighet.&lt;br&gt;Avstår ägaren från att hänföra den till näringsverksamheten i deklara-&lt;br&gt;tionen ett år tillämpas nämnda bestämmelser om automatisk prövning&lt;br&gt;utifrån förhållandena vid kalenderårets utgång. I sådant fall byter&lt;br&gt;mangårdsbyggnaden sannolikt karaktär till privatbostadsfastighet igen om&lt;br&gt;inte användningssättet ändrats så att näringsfastighet anses föreligga av&lt;br&gt;det skälet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en omklassificering till näringsfastighet ändras beskattningen på i&lt;br&gt;huvudsak följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärde av fri bostad skall påföras som intäkt. Försäkringser-&lt;br&gt;sättning för skada på mangårdsbyggnaden blir skattepliktig och uttag av&lt;br&gt;bränsle för uppvärmning av denna beskattas. Avdrag medges för löpande&lt;br&gt;driftkostnader inklusive kostnader för reparationer och underhåll. Utgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för anskaffande av byggnaden samt till- och ombyggnad dras av genom Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;årliga värdeminskningsavdrag. Räntor avseende skuld nedlagd i man-&lt;br&gt;gårdsbyggnaden är avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta&lt;br&gt;innebär att reduktion av skatt mot andra inkomstslag vid underskott ofta&lt;br&gt;inte är möjlig. Reglerna för beskattning av realisationsvinst som uppkom-&lt;br&gt;mit vid avyttring av mangårdsbyggnaden är annorlunda. Medgivna avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning återförs till beskattning i näringsverksam-heten.&lt;br&gt;Detsamma gäller avdrag för värdehöjande reparationer under det aktuella&lt;br&gt;och de fem närmast föregående beskattningsåren. Återlagda kostnader för&lt;br&gt;värdehöjande åtgärder beaktas även vid realisationsvinst-beräkningen.&lt;br&gt;Vidare innebär beskattning som näringsfastighet att egenavgifter utgår.&lt;br&gt;Det blir ingen beloppsmässig skillnad ifråga om fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är denna skatt avdragsgill i näringsverk-samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligheten är nödvändig med beaktande av att beskattning i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet sammantaget kan vara till nackdel bl.a.&lt;br&gt;vid höga bostadsförmånsvärden i kombination med låga reparations-&lt;br&gt;kostnader. Det bör även påpekas att ett erhållet kulturmiljövårdbidrag&lt;br&gt;torde bli skattepliktigt om fastigheten hänförs till näringsverksamhet i&lt;br&gt;den mån annat inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av näringsfastighet samt vid byte av karaktär på sådan&lt;br&gt;fastighet till privatbostadsfastighet i samma ägares hand, skall avskattning&lt;br&gt;ske. Detta innebär att vissa avdrag, exempelvis för värdeminskning av&lt;br&gt;byggnad och kostnader för värdehöjande reparationer, tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning i inkomstslaget näringsverksamhet. Detsamma gäller vid benefik&lt;br&gt;överlåtelse om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan&lt;br&gt;antas komma att bli privatbostadsfastighet. Vid sistnämnda överlå-telse&lt;br&gt;anses egendomen ha avyttrats för en köpeskilling motsvarande dess&lt;br&gt;värde. För att undvika avskattning i sådant fall räcker det med att&lt;br&gt;begäran om att beskattning skall ske i näringsverksamheten även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis görs i deklarationen för det aktuella kalenderåret på samma sätt&lt;br&gt;som vid innehavares begäran om omklassificering till näringsfastighet.&lt;br&gt;Genom att mangårdsbyggnaden redovisas i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet i deklarationen kan skattemyndigheten konstatera att egendomen&lt;br&gt;i och med äganderättsövergången inte har blivit en privatbostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att införa särskilda regler för privatbostadsfastighet som&lt;br&gt;enligt ägarens önskemål utgör näringsfastighet finns inte enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning. Inkomstbeskattning inklusive avskattning vid om-&lt;br&gt;klassificering skall således ske i enlighet med de regler som gäller om&lt;br&gt;ägaren bor i endast en mindre del av ett småhus och t.ex. hyr ut reste-&lt;br&gt;rande del så att fastigheten inte kan anses vara en privatbostad. Samma&lt;br&gt;ståndpunkt gör sig gällande avseende övriga skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av bostadsförmånsvärdet för ifrågavarande byggnader&lt;br&gt;torde principen i 42 § KL om att värdet bestäms till ortens pris bli&lt;br&gt;tillämplig och utgångspunkten för värdet bör vara kallhyra. Någon&lt;br&gt;egentlig hyresmarknad för dessa byggnader finns i regel inte. I stället får&lt;br&gt;man normalt göra jämförelser med hyresnivåerna för större villor på or-&lt;br&gt;ten. I prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.&lt;br&gt;föreslår regeringen nya regler för beräkning av preliminär skatt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter vid förmån av fri bostad i inkomstslaget tjänst. Enligt Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;de där föreslagna reglerna grundar sig värderingen på bostadens yta. Det&lt;br&gt;kan knappast komma i fråga att för de här aktuella byggnaderna utan&lt;br&gt;vidare utgå från dessa regler. En mer individuell bedömning torde bli&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen&lt;br&gt;föreslås att underskott av aktiv näringsverksamhet skall få kvittas mot&lt;br&gt;tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. De föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna medför ett nytt första moment i 46 § KL. Som huvudsak-&lt;br&gt;ligt skäl för att inte exkludera jord- och skogsbruk från kvittnings-&lt;br&gt;möjligheten har framförts i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna för att privata levnadskostnader skall föranleda under-&lt;br&gt;skottsavdrag kan bedömas som små med hänsyn till bl.a. att bostadsbygg-&lt;br&gt;naderna på jordbruk numer beskattas som andra privatbostäder. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill bör den befarade prishöjande effekten av en kvittnings-&lt;br&gt;möjlighet vara liten eller ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget om att större mangårdsbyggnader på lantbruk på&lt;br&gt;ägarens begäran skall beskattas i näringsverksamheten kan ifrågasättas om&lt;br&gt;den föreslagna kvittningsmöjligheten skall gälla för lantbruk med&lt;br&gt;mangårdsbyggnader som beskattas som näringsfastighet enligt de här&lt;br&gt;föreslagna reglerna. Införs kvittningsrätt för ifrågavarande fastigheter kan&lt;br&gt;underskottsavdrag hänförliga till bl.a. omfattande reparationer kvittas mot&lt;br&gt;inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att ägare som på begäran får&lt;br&gt;sina mangårdsbyggnader beskattade som näringsfastigheter skall undantas&lt;br&gt;från kvittningsmöjligheten i den föreslagna 46 § 1 mom KL. Detta med-&lt;br&gt;för att avdrag inte medges för underskott i förvärvskälla i vilken en sådan&lt;br&gt;fastighet ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör tas in i 5 § KL där definitionerna av vad&lt;br&gt;som är privatbostadsfastighet resp, näringsfastighet finns. Detta bör ske&lt;br&gt;genom att ett nytt stycke läggs till samt att begreppet storlek definieras&lt;br&gt;genom att en hänvisning görs till fastighetstaxeringslagen. Förslaget&lt;br&gt;föranleder vidare ändringar i den i prop. 1993/94:50 föreslagna lydelsen&lt;br&gt;av 46 § 1 mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1994 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Statsfinansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsskatt för hyreshus på 1,5 % av taxeringsvärdet innebär att&lt;br&gt;bruttointäkterna av fastighetsskatt ökar på grund av 1994 års allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering med ca 300 mkr. Regeringen kommer att förelägga&lt;br&gt;riksdagen förslag om kontinuerlig omräkning av taxeringsvärdena, s.k.&lt;br&gt;rullande fastighetstaxering, från 1995. Därmed uppnås en över tiden&lt;br&gt;jämnare anpassning av taxeringsvärdena vid såväl stigande som sjunkande&lt;br&gt;marknadsvärden. För tidsperioden fram till och med 1998 kan detta&lt;br&gt;beräknas leda till att statens intäkter, vid en oförändrad skattesats på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 %, ökar med 2 - 2,5 mdkr. Regeringen kommer att följa utveck- Prop. 1993/94:91&lt;br&gt;lingen noga i syfte att säkerställa att det av riksdagen antagna budget-&lt;br&gt;saneringsprogrammet fulllföljs, vilket innebär att en intäktsökning på&lt;br&gt;1 mdkr utöver ovan nämnda belopp också kommer staten till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om reducerad fastighetsskatt för hyreshus på grund av om-&lt;br&gt;eller tillbyggnad kommer att få full effekt först efter tio år med fem&lt;br&gt;årgångar med hel nedsättning och fem årgångar med halv nedsättning.&lt;br&gt;Förslaget beräknas medföra minskade skatteintäkter med ca 340 mkr&lt;br&gt;årligen på lång sikt. På kort sikt, dvs. det första året, kan bortfallet av&lt;br&gt;skatteintäkter beräknas till ca 50 mkr. Detta förklaras av att det första&lt;br&gt;året med nya regler finns bara en årgång som är föremål för lättnader.&lt;br&gt;Förslaget leder vidare till en viss ökning av skatteförvaltningens&lt;br&gt;arbetsbelastning. Ansökningarna om reducerad fastighetsskatt kan antas&lt;br&gt;uppgå till ca 3 000 per år och torde kräva manuell hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att avdragsrätten för kostnader för reparation och&lt;br&gt;underhåll av större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter kommer att&lt;br&gt;utnyttjas för högst cirka 600 fastigheter. En genomsnittlig årlig kostnad&lt;br&gt;för reparation och underhåll skulle rimligtvis kunna uppskattas till&lt;br&gt;maximalt 50 000 kr. Om man räknar med en genomsnittlig avdragseffekt&lt;br&gt;på 50 % skulle skattebortfallet bli 600 x 50 000 x 50 % = 15 mkr. Å&lt;br&gt;andra sidan motverkas skattebortfallet av att bostadsförmånsvärden&lt;br&gt;kommer att påföras. Till detta kommer den skattemässiga effekten av&lt;br&gt;övriga skillnader i beskattningshänseende mellan näringsfastighet och&lt;br&gt;privatbostadsfastighet samt avskattningen i samband med omklassifi-&lt;br&gt;cering. Sammantaget bör därför de statsfinansiella effekterna bli&lt;br&gt;försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:91&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45231, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:46:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0391</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:46:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0391</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__91.pdf</filnamn>
<filstorlek>1057537</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0BA06691-D6A8-4673-B661-82900899E1F3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU15</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i företagsbeskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU17</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa fastighetsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotte Branting  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotte Branting  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Eriksson i Stockholm  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Eriksson i Stockholm  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Lekberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:91&lt;br/&gt;
Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Lekberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>