<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285376</hangar_id>
 <dok_id>GH0390</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:90&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0390/prop_199394__90-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0390/prop_199394__90-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen berör i huvudsak olika frågor i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst. Dessutom föreslås att fysiska personers rätt till grundavdrag vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt, med vissa undantag, slopas vid 1995 och&lt;br&gt;1996 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen rörande inkomst av tjänst innebär bl.a. att nuvarande regler&lt;br&gt;för resor mellan bostad och arbetsplats i allt väsentligt behålls oförändra-&lt;br&gt;de men att avdragsrätt införs för väg-, bro- eller färjeavgifter som den&lt;br&gt;skattskyldige haft vid sådana resor. Avdrag för bilkostnader för resa&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats föreslås bli 13 kr per mil även för&lt;br&gt;inkomståret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kostnadsersättningar föreslås ändrade i flera avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för resor i Sverige i samband med tillträdande eller från-&lt;br&gt;trädande av anställning eller uppdrag skall vara avdragsgilla vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen och ersättning för sådana kostnader skall inte ingå i&lt;br&gt;underlaget vid beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undantagsregel införs för reservofficerare som innebär att de skall&lt;br&gt;anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri resa i Sverige till eller från anställningsintervju eller&lt;br&gt;kostnadsersättning för sådan resa skall vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från arbetsgivare — eller av allmänna medel — för flyttnings-&lt;br&gt;kostnad skall även i fortsättningen vara skattefri om vissa förutsättningar&lt;br&gt;är uppfyllda. Begreppet flyttningskostnad definieras i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om utlandstraktamenten ändras. Enligt förslaget skall scha- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;blonbeloppen avseende avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;br&gt;bestämmas så att de motsvarar den normala ökningen av levnadskost-&lt;br&gt;naden och inte som nu den största normala ökningen av levnadskost-&lt;br&gt;naden. Detta normalbelopp skall avse kostnadsökningen för frukost, för&lt;br&gt;lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal standard&lt;br&gt;samt småutgifter under varje hel dag som tagits i anspråk för resan. Det&lt;br&gt;ges dock möjlighet att bestämma ett normalbelopp som avser kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider på restaurang av bättre standard om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Liksom vid inrikesförrättning föreslås att de schabloniserade&lt;br&gt;avdragen reduceras när traktamente utgått vid tjänsteresa på en och&lt;br&gt;samma ort under längre tid än tre månader i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1994 skall enligt förslaget normalbeloppen bestämmas enligt&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som innebär att storleken av helt normalbelopp&lt;br&gt;skall motsvara 70 % av det belopp som kan anses motsvara största nor-&lt;br&gt;mala ökning i levnadskostnaden för en dag i resp, förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. dispensregeln i uppbördslagen som tillämpas om ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader utgått vid tjänsteresa som pågått längre tid än tre&lt;br&gt;månader slopas. Beslut av skattemyndighet skall dock krävas om ersätt-&lt;br&gt;ning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa utgår för längre tid än två&lt;br&gt;år på en och samma ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen i Sverige och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall vid preliminärskatteberäkningen beräknas per&lt;br&gt;kvadratmeter bostadsyta och inte som för närvarande per rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet för en resa per år införs för den som har anställning eller&lt;br&gt;särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen. Reseförmån föreslås&lt;br&gt;vidare kunna värderas efter schablon vid beräkning av preliminärskatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar föreslås beträffande reglerna om beskattning av&lt;br&gt;bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmånens värde föreslås beräknas med utgångspunkt från nybilspri-&lt;br&gt;set för årsmodellen för bilar som är högst fem år gamla. Är förmånsbilen&lt;br&gt;sex år eller äldre skall värdet beräknas på 70 % av det genomsnittliga&lt;br&gt;nybilspriset för de vanligast förekommande företagsägda bilarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. fribeloppet på 20 000 kr avseende extrautrustning föreslås&lt;br&gt;slopat. Det fasta beloppet vid beräkning av förmånsvärdet sänks från 0,8&lt;br&gt;till 0,7 basbelopp. De övre och undre gränserna för förmånsvärdet sänks&lt;br&gt;från 42 till 40 % resp, från 35 till 32 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås särskilda jämkningsmöjligheter för personbilar som har&lt;br&gt;karaktär av arbetsredskap och när körningen i tjänsten är omfattande. Om&lt;br&gt;bilen endast använts i ringa omfattning — vid endast ett fåtal tillfällen per&lt;br&gt;år och med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil — föreslås&lt;br&gt;bilförmånen bli skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att vid beräkning av särskilt grundavdrag för folkpen-&lt;br&gt;sionärer skall med folkpension jämställas motsvarande utländska pen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Slutligen föreslås att skattefrihet enligt den s.k. ettårs-&lt;br&gt;regeln i punkt 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medges offentliganställd när fråga är om statlig eller kommunal tjänste- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas&lt;br&gt;huvudsakligen första gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om avdrag för kostnader för bilresor till&lt;br&gt;och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om beräkning av beskattningsbar förvärvs-&lt;br&gt;inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års&lt;br&gt;taxeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i inkomstslaget tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resor mellan bostad och arbetsplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilkostnader i tjänsten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnadsersättningar och förmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Kostnadsersättning för vissa resor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Flyttningskostnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Omkostnadsersättning till dagbamvårdare, ersätt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ning till försökspersoner m.fl. samt beskattnings-&lt;br&gt;frågor rörande medföljande make/maka vid tjänsteresa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandstraktamenten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga traktamentsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reseförmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personalvårdsförmåner och beloppsgränser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för beskattning av naturaförmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av bilförmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.11.1 Bakgrund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.11.2 Beräkning av förmånsvärdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.11.3 Nybilspriset&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.11.4 Extrautrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4.11.5 Åtgärder för att uppnå ekonomisk neutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.6 Bilen som arbetsredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.7 Ringa användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 &amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopat statligt grundavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt grundavdrag för pensionärer med utländsk pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet vid statlig och kommunal tjänsteexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter för den offenligt sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om avdrag för kostnader för bilresor till och&lt;br&gt;från arbetsplatsen vid 1995 års taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst&lt;br&gt;vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996&lt;br&gt;års taxeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;Lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser,&amp;nbsp;(SOU&amp;nbsp;1993:44)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser,&amp;nbsp;(Ds&amp;nbsp;1993:53)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 28 oktober 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;vid 1995 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid&lt;br&gt;1995 och 1996 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;br&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 §, 32 § 3 e, 3 f och 4 mom., 42 §,&lt;br&gt;punkterna 3 och 3 b av anvisningarna till 32 §, punkterna 3, 3 a och 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 §, punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42 §,&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 48 § och punkt 3 av anvisningarna till 54 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning&lt;br&gt;i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatteplik-&lt;br&gt;tig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;br&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels&lt;br&gt;i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen&lt;br&gt;avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;angiven livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum&lt;br&gt;angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del&lt;br&gt;av barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för&lt;br&gt;resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av ett sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och&lt;br&gt;hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;br&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju eller kost-&lt;br&gt;nadsersättning för sådan resa till&lt;br&gt;den del förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;avser resa inom riket och, såvitt&lt;br&gt;gäller ersättningen, till den del den&lt;br&gt;inte överstiger faktiska resekostna-&lt;br&gt;der och vid körning med egen bil&lt;br&gt;inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 50 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa upp-&lt;br&gt;dragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 e mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp personalvårdsförmåner. Här-&lt;br&gt;med avses förmåner som inte är ett&lt;br&gt;direkt vederlag för utfört arbete&lt;br&gt;utan avser enklare åtgärder av min-&lt;br&gt;dre värde vilka syftar till att skapa&lt;br&gt;trivsel i arbetet eller liknande eller&lt;br&gt;utgår på grund av sedvänja inom&lt;br&gt;det yrke eller den verksamhet som&lt;br&gt;det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som personalvårdsförmån räknas&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmåner som den anställde&lt;br&gt;får byta ut mot kontant ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmåner som inte riktar sig&lt;br&gt;till hela personalen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra förmåner som den&lt;br&gt;anställde får åtnjuta utanför ar-&lt;br&gt;betsgivarens arbetsplatser mot&lt;br&gt;betalning med kupong eller annat&lt;br&gt;motsvarande betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Även om det inte&lt;br&gt;följer av 3 d eller 3 e mom. tas&lt;br&gt;som intäkt inte upp sådan rabatt&lt;br&gt;eller liknande förmån som tran-&lt;br&gt;sportföretag enligt internationellt&lt;br&gt;vedertagen praxis utger för visad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 e mom. Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp personalvårdsförmåner. Här-&lt;br&gt;med avses förmåner av mindre&lt;br&gt;värde som inte är en direkt ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete utan avser&lt;br&gt;enklare åtgärder vilka syftar till att&lt;br&gt;skapa trivsel i arbetet eller liknan-&lt;br&gt;de eller utgår på grund av sedvänja&lt;br&gt;inom det yrke eller den verksamhet&lt;br&gt;som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som personalvårdsförmån räknas&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rabatter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmåner som den anställde får&lt;br&gt;byta ut mot kontant ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmåner som inte riktar sig&lt;br&gt;till hela personalen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra förmåner som den an-&lt;br&gt;ställde får åtnjuta utanför arbets-&lt;br&gt;givarens arbetsplatser mot betal-&lt;br&gt;ning med kupong eller annat mot-&lt;br&gt;svarande betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom. Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp sedvanliga rabatter vid inköp&lt;br&gt;av varor och tjänster som ingår i&lt;br&gt;arbetsgivarens ordinarie utbud&lt;br&gt;eller i annat företags ordinarie&lt;br&gt;utbud om företaget är närstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kundtrohet vid utrikes flygresor&lt;br&gt;och som slutligt tillfaller en ar-&lt;br&gt;betstagare eller uppdragstagare på&lt;br&gt;grund av hans egenskap av rese-&lt;br&gt;när.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Har skattskyldig på&lt;br&gt;grund av byte av verksamhetsort&lt;br&gt;flyttat till ny bostadsort och fått&lt;br&gt;särskild ersättning av sin arbets-&lt;br&gt;givare eller av allmänna medel för&lt;br&gt;flyttningskostnaden, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen tas upp som intäkt endast&lt;br&gt;till den del ersättningen utgått med&lt;br&gt;väsentligt högre belopp än som&lt;br&gt;gäller för befattningshavare i stat-&lt;br&gt;lig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivarens företag och varorna&lt;br&gt;eller tjänsterna har ett nära sam-&lt;br&gt;band med arbetsgivarens verksam-&lt;br&gt;het. Vad som sagts nu gäller dock&lt;br&gt;inte om rabatten är en direkt er-&lt;br&gt;sättning för utfört arbete eller&lt;br&gt;utgår på sätt som anges i 32 § 3 e&lt;br&gt;mom. andra stycket 2-4. Även om&lt;br&gt;det inte följer av 3 d mom. tas som&lt;br&gt;intäkt inte upp sådan rabatt eller&lt;br&gt;liknande förmån som transport-&lt;br&gt;företag enligt internationellt ve-&lt;br&gt;dertagen praxis utger för visad&lt;br&gt;kundtrohet vid utrikes flygresor&lt;br&gt;och som slutligt tillfaller en arbets-&lt;br&gt;tagare eller uppdragstagare på&lt;br&gt;grund av hans egenskap av rese-&lt;br&gt;när. Har skattskyldig på grund av&lt;br&gt;anställning eller särskilt uppdrag&lt;br&gt;inom rese- eller trafikbranschen&lt;br&gt;under beskattningsåret åtnjutit&lt;br&gt;förmån av fria eller delvis fria&lt;br&gt;resor, skall förmånen av en valfri&lt;br&gt;resa tur och retur inte tas upp som&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har skattskyldig på&lt;br&gt;grund av byte av verksamhetsort&lt;br&gt;flyttat till ny bostadsort och fått&lt;br&gt;särskild ersättning av sin arbets-&lt;br&gt;givare eller av allmänna medel för&lt;br&gt;flyttningskostnadenskallersättning-&lt;br&gt;en inte tas upp som intäkt om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket. Som&lt;br&gt;flyttningskostnad räknas kostnader&lt;br&gt;för emballering, packning, trans-&lt;br&gt;port och uppackning av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges och hans familjs bo-hag&lt;br&gt;och övrigt lösöre och transport av&lt;br&gt;den skattskyldige och hans familj&lt;br&gt;från den gamla till den nya bo-&lt;br&gt;stadsorten samt liknande kostnader&lt;br&gt;för flyttningen. Andra kostnader i&lt;br&gt;samband med flyttningen såsom&lt;br&gt;kostnader för resor till och från ar-&lt;br&gt;betsplatsen, hemresor, dub-bel&lt;br&gt;bosättning eller förlust vid försälj-&lt;br&gt;ning av bostad eller annan egen-&lt;br&gt;dom räknas inte som flyttnings-&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar ersättning för flyttnings-&lt;br&gt;kostnad även ersättning för körning&lt;br&gt;med egen bil skall sistnämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning tas upp som intäkt till&lt;br&gt;den del den överstiger det avdrag&lt;br&gt;som medges för kostnader för resor&lt;br&gt;med egen bil enligt den schablon&lt;br&gt;som anges i punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;används som semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas med ledning av i orten&lt;br&gt;gällande hyrespris eller, om till-&lt;br&gt;fälle till sådan jämförelse saknas,&lt;br&gt;efter annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller&lt;br&gt;annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmån och kostförmån värderas enligt särskilda grunder som anges&lt;br&gt;i anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet&lt;br&gt;beräknas&lt;br&gt;gällande&lt;br&gt;fälle till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bostadsförmån skall&lt;br&gt;med ledning av i orten&lt;br&gt;hyrespris eller, om till-&lt;br&gt;sådan jämförelse saknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 32 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. Förden, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräknas&lt;br&gt;vid löneförmånernas uppskattning.&lt;br&gt;Såsom intäkt skall även upptagas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost och&lt;br&gt;fria resor ävensom skatter, för-&lt;br&gt;säkringar o.d., som arbetsgivaren&lt;br&gt;betalat för den anställdes räkning&lt;br&gt;eller som den anställde annars&lt;br&gt;tillhandahållits på grund av an-&lt;br&gt;ställningen. Skatteplikt föreligger&lt;br&gt;dock inte för värdet av fri kost&lt;br&gt;som åtnjuts på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa eller för&lt;br&gt;värdet av fri frukost som åtnjuts på&lt;br&gt;hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att kosten obligatoriskt&lt;br&gt;ingår i priset för transporten eller&lt;br&gt;övernattningen i fråga. Värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid representa-&lt;br&gt;tion utgör inte heller skattepliktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, hyresvärdet av&lt;br&gt;bostad, som kan vara åt den an-&lt;br&gt;ställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräknas&lt;br&gt;vid löneförmånernas uppskattning.&lt;br&gt;Såsom intäkt skall även upptas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost och&lt;br&gt;fria resor samt skatter, försäkringar&lt;br&gt;o.d., som arbetsgivaren betalat för&lt;br&gt;den anställdes räkning eller som&lt;br&gt;den anställde annars åtnjutit på&lt;br&gt;grund av anställningen. Skatteplikt&lt;br&gt;föreligger dock inte för värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa eller&lt;br&gt;för värdet av fri frukost som åtn-&lt;br&gt;juts på hotell eller liknande inrätt-&lt;br&gt;ning i samband med övernattning&lt;br&gt;där under tjänsteresa, allt under&lt;br&gt;förutsättning att kosten obligato-&lt;br&gt;riskt ingår i priset för transporten&lt;br&gt;eller övernattningen i fråga. Värdet&lt;br&gt;av fri kost som åtnjuts vid repre-&lt;br&gt;sentation utgör inte heller skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Såvitt avser intern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;representation gäller detta endast&lt;br&gt;om sammankomsten är tillfällig&lt;br&gt;och av kort varaktighet. Arbets-&lt;br&gt;givares kostnader för tryggande av&lt;br&gt;arbetstagares pension genom av-&lt;br&gt;sättning eller pensionsförsäkring&lt;br&gt;utgör inte skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;den anställde. Förmån av fri för-&lt;br&gt;säkring avseende reseskydd under&lt;br&gt;tjänsteresa är inte heller skatteplik-&lt;br&gt;tig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt. Såvitt avser intern represen-&lt;br&gt;tation gäller detta endast om sam-&lt;br&gt;mankomsten är tillfällig och av&lt;br&gt;kort varaktighet. Arbetsgivares&lt;br&gt;kostnader för tryggande av arbets-&lt;br&gt;tagares pension genom avsättning&lt;br&gt;eller pensionsförsäkring utgör inte&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för den anställ-&lt;br&gt;de. Förmån av fri försäkring av-&lt;br&gt;seende reseskydd under tjänsteresa&lt;br&gt;är inte heller skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,&lt;br&gt;som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande&lt;br&gt;tjänsteinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än&lt;br&gt;som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning&lt;br&gt;men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall&lt;br&gt;såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses&lt;br&gt;motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erfor-&lt;br&gt;derligt för tjänsteinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänsteinneha-&lt;br&gt;vare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens&lt;br&gt;uppskattade värde därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Som exempel på personalvårdsförmåner enligt 32 § 3 e mom.&lt;br&gt;första stycket kan följande nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som&lt;br&gt;inte kan anses som måltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanliga rabatter vid inköp av&lt;br&gt;varor och tjänster som ingår i ar-&lt;br&gt;betsgivarens ordinarie utbud eller&lt;br&gt;i ett annat företags ordinarie utbud&lt;br&gt;om företaget är närstående arbets-&lt;br&gt;givarens företag och varorna eller&lt;br&gt;tjänsterna har ett nära samband&lt;br&gt;med arbetsgivarens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbets-&lt;br&gt;givaren eller en till arbetsgivaren anknuten personalstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas&lt;br&gt;direkt av denne till anläggningens innehavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den är av kollektiv natur eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från&lt;br&gt;den skattskyldiges tjänsteställe.&lt;br&gt;Med vanlig verksamhetsort likställs&lt;br&gt;ett område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den&lt;br&gt;plats där en arbetstagare fullgör&lt;br&gt;huvuddelen av sitt arbete. Om detta&lt;br&gt;sker under förflyttning eller på ar-&lt;br&gt;betsplatser som hela tiden växlar,&lt;br&gt;anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en&lt;br&gt;del av sitt arbete, såsom att hämta&lt;br&gt;och lämna arbetsmaterial eller&lt;br&gt;utföra förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbete på varje&lt;br&gt;arbetsplats pågår begränsad tid&lt;br&gt;enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;br&gt;som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från&lt;br&gt;den skattskyldiges tjänsteställe.&lt;br&gt;Med vanlig verksamhetsort likställs&lt;br&gt;ett område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den&lt;br&gt;plats där en arbetstagare fullgör&lt;br&gt;huvuddelen av sitt arbete. Om detta&lt;br&gt;sker under förflyttning eller på ar-&lt;br&gt;betsplatser som hela tiden växlar,&lt;br&gt;anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en&lt;br&gt;del av sitt arbete, såsom att hämta&lt;br&gt;och lämna arbetsmaterial eller&lt;br&gt;utföra förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbete på varje&lt;br&gt;arbetsplats pågår begränsad tid&lt;br&gt;enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;br&gt;som tjänsteställe. För reserv-&lt;br&gt;officerare skall bostaden an-ses&lt;br&gt;som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente), och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst med ett belopp per dag som&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det för&lt;br&gt;beskattningsåret gällande basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kronor&lt;br&gt;(helt maximibelopp). Detta&lt;br&gt;maximibelopp avser kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider och småutgifter&lt;br&gt;under varje hel dag som har tagits&lt;br&gt;i anspråk för resan. Som hel dag&lt;br&gt;anses även avresedag om resan har&lt;br&gt;påbörjats före kl. 12.00 och hem-&lt;br&gt;komstdag om resan har avslutats&lt;br&gt;efter kl. 19.00. Om resan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente) och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större kostnadsökning,&lt;br&gt;medges avdrag med belopp mot-&lt;br&gt;svarande den uppburna ersättning-&lt;br&gt;en, dock för varje hel dag som&lt;br&gt;tagits i anspråk för resan högst&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar 0,5&lt;br&gt;procent av det för beskattningsåret&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring avrundat till närmaste&lt;br&gt;tiotal kronor (helt maximibe-&lt;br&gt;lopp) och för varje halv dag&lt;br&gt;högst med ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påbörjats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;utom riket utgivit dagtraktamente,&lt;br&gt;och visar den skattskyldige inte&lt;br&gt;större kostnadsökning, medges av-&lt;br&gt;drag med belopp motsvarande den&lt;br&gt;uppburna ersättningen, dock för&lt;br&gt;varje hel dag som tagits i anspråk&lt;br&gt;för resan högst med belopp som&lt;br&gt;kan anses motsvara den normala&lt;br&gt;ökningen i levnadskostnaderna&lt;br&gt;under en dag i respektive förrätt-&lt;br&gt;ningsland (helt normalbelopp)&lt;br&gt;och för varje halv dag högst med&lt;br&gt;ett halvt normalbelopp. Helt nor-&lt;br&gt;malbelopp avser kostnadsökning&lt;br&gt;för frukost, för lunch och middag&lt;br&gt;bestående av en rätt på restaurang&lt;br&gt;av normal standard samt för små-&lt;br&gt;utgifter under varje hel dag som&lt;br&gt;har tagits i anspråk för resan.&lt;br&gt;Föreligger särskilda skäl får nor-&lt;br&gt;malbeloppet avse kostnadsökning&lt;br&gt;för måltider på restaurang av&lt;br&gt;bättre standard. Uppehåller sig&lt;br&gt;den anställde under tjänsteresa&lt;br&gt;samma dag i mer än ett land be-&lt;br&gt;stäms det högsta beloppet för av-&lt;br&gt;drag med hänsyn till det land där&lt;br&gt;han har uppehållit sig den längsta&lt;br&gt;tiden av dagen (06.00 - 24.00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som hel dag anses även avrese-&lt;br&gt;dag om resan påbörjats före kl.&lt;br&gt;12.00 och hemkomstdag om resan&lt;br&gt;avslutats efter kl. 19.00. Som halv&lt;br&gt;dag anses avresedag om resan på-&lt;br&gt;börjats kl. 12.00 eller senare och&lt;br&gt;hemkomstdag om resan har avslu-&lt;br&gt;tats kl. 19.00 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kost-&lt;br&gt;nadsökningen under förrättning&lt;br&gt;som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;inom riket i en och samma anställ-&lt;br&gt;ning varit större än avdrag som be-&lt;br&gt;räknats i enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i fjärde stycket, skall utred-&lt;br&gt;ningen avse hans samtliga förrätt-&lt;br&gt;ningar i nämnda anställning under&lt;br&gt;beskattningsåret. Vill skattskyldig&lt;br&gt;visa att kostnadsökningen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;ett halvt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kost-&lt;br&gt;nadsökningen i en och samma&lt;br&gt;anställning varit större än avdrag&lt;br&gt;som beräknats i enlighet med vad&lt;br&gt;nu sagts, skall utredningen avse&lt;br&gt;hans samtliga förrättningar inom&lt;br&gt;riket i nämnda anställning under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;br&gt;med belopp motsvarande ersättning&lt;br&gt;som uppburits från arbetsgivaren&lt;br&gt;(nattraktamente). Detta avdrag&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett halvt&lt;br&gt;maximibelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten varit förlagt till&lt;br&gt;en och samma ort inom riket under&lt;br&gt;längre tid än tre månader i en följd&lt;br&gt;bedöms rätten till avdrag och be-&lt;br&gt;räknas detta enligt bestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrättning som varit förenad med&lt;br&gt;övernattning på utrikes ort i en och&lt;br&gt;samma anställning varit större än&lt;br&gt;avdrag som beräknats enligt femte&lt;br&gt;stycket, får kostnadsökningen be-&lt;br&gt;räknas för varje förrättning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått er-&lt;br&gt;sättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag vid förrättning&lt;br&gt;inom riket enligt schablon med ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp och vid förrätt-&lt;br&gt;ning utom riket enligt schablon&lt;br&gt;med ett halvt normalbelopp per&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi med-&lt;br&gt;ges med belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. Kan den skatt-&lt;br&gt;skyldige inte visa logikostnaden&lt;br&gt;medges avdrag med belopp mot-&lt;br&gt;svarande ersättning som uppburits&lt;br&gt;från arbetsgivaren (nattrakta-&lt;br&gt;mente). Detta avdrag får dock&lt;br&gt;inte överstiga vid förrättning inom&lt;br&gt;riket ett halvt maximibelopp och&lt;br&gt;vid förrättning utom riket ett halvt&lt;br&gt;normalbelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa och som inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten varit förlagt till&lt;br&gt;en och samma ort under längre tid&lt;br&gt;än tre månader i en följd bedöms&lt;br&gt;rätten till avdrag och beräknas&lt;br&gt;detta enligt bestämmelserna i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i punkt 3 a. En löpande förrättning&lt;br&gt;anses bruten endast av uppehåll&lt;br&gt;som beror på att arbetet förläggs&lt;br&gt;till annan ort under minst fyra&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a. En löpande förrättning anses&lt;br&gt;bruten endast av uppehåll som&lt;br&gt;beror på att arbetet förläggs till&lt;br&gt;annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa och som inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning underförrättning&lt;br&gt;som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;på utrikes ort, får beräknas för&lt;br&gt;varje förrättning för sig. Avdraget&lt;br&gt;skall även här, om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge inte visar större ökning, anses&lt;br&gt;ha uppgått till belopp som motsva-&lt;br&gt;rar den kostnadsersättning som&lt;br&gt;arbetsgivaren givit ut, dock högst&lt;br&gt;med belopp som kan anses motsva-&lt;br&gt;ra största normala ökning i lev-&lt;br&gt;nadskostnaden under ett dygn för&lt;br&gt;respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader kan&lt;br&gt;inte anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige&lt;br&gt;arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Avdrag medges dock&lt;br&gt;i följande fall, nämligen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet avser endast en kortare tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet visserligen inte kan betecknas som kortvarigt men ändå typiskt&lt;br&gt;sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till&lt;br&gt;den tidigare bostadsorten krävs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör&lt;br&gt;ske till arbetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som ovan sagts har en skattskyldig, som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete flyttat till ny bostadsort, rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;om bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj&lt;br&gt;behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är&lt;br&gt;skälig på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makes eller sambos förvärvsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt denna punkt medges endast om övernattning på arbetsor-&lt;br&gt;ten äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om avståndet mellan bostadsorten och arbetsor-&lt;br&gt;ten är längre än 50 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges under längst två år och i övrigt&lt;br&gt;under längst tre år för gifta eller samboende par och under längst ett år&lt;br&gt;för ensamstående skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid&lt;br&gt;under vilken avdrag för samma förrättning medgetts enligt punkt 3.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens&lt;br&gt;natur eller andra särskilda skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgivits avdrag enligt punkt 3&lt;br&gt;ovan och som alltjämt upp-bär&lt;br&gt;kostnadsersättning från arbetsgiva-&lt;br&gt;ren till 70 procent av helt maximi-&lt;br&gt;belopp per dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon och därefter samt i fall av&lt;br&gt;dubbel bosättning till 30 procent av&lt;br&gt;helt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 nionde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldig som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgivits avdrag enligt punkt 3&lt;br&gt;ovan och som alltjämt uppbär kost-&lt;br&gt;nadsersättning från arbetsgivaren,&lt;br&gt;till per dag 70 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp när arbetsorten är&lt;br&gt;belägen inom riket och 70 procent&lt;br&gt;av helt nomalbelopp när arbets-&lt;br&gt;orten är belägen utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldig med arbetsort&lt;br&gt;belägen inom riket som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon och till 30 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp för tid därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för skattskyldig med arbetsort&lt;br&gt;belägen utom riket som medges av-&lt;br&gt;drag enligt första stycket, till ett&lt;br&gt;halvt normalbelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av bor-&lt;br&gt;tovaron och till 30 procent av helt&lt;br&gt;normalbelopp för tid därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för skattskyldig som medges&lt;br&gt;avdrag enligt andra stycket, till ett&lt;br&gt;belopp per dag som utgör 30 pro-&lt;br&gt;cent av maximibeloppet eller nor-&lt;br&gt;malbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;:ostförmån skall avdraget reduceras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhanda-&lt;br&gt;hållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är&lt;br&gt;berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt&lt;br&gt;avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna&lt;br&gt;varit belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita&lt;br&gt;och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår&lt;br&gt;till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil&lt;br&gt;för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på&lt;br&gt;minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också&lt;br&gt;om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för&lt;br&gt;år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i&lt;br&gt;tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats.&lt;br&gt;Användning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300&lt;br&gt;mil för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval&lt;br&gt;av genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de&lt;br&gt;kostnader, som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostna-&lt;br&gt;der). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer&lt;br&gt;för varje taxeringsår föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödsakad att använda bil tillämpas&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri bil med-&lt;br&gt;ges dock inte avdrag för kostnader&lt;br&gt;för resor som avses i första&lt;br&gt;stycket, om han har företagit resor-&lt;br&gt;na med bil under den tid förmånen&lt;br&gt;åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bestämmelserna i andra stycket,&lt;br&gt;är tvungen att använda större bil på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag har rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnaderna.&lt;br&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt&lt;br&gt;3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna&lt;br&gt;haft kostnader för väg-, bro-eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den&lt;br&gt;faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri bil med-&lt;br&gt;ges dock inte avdrag för andra&lt;br&gt;kostnader än sådana som avses i&lt;br&gt;femte stycket för resor som avses i&lt;br&gt;första stycket, om han har företagit&lt;br&gt;resorna med bil under den tid&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;för helt år bestämmas till 0,8 bas-&lt;br&gt;belopp med tillägg av 20 procent&lt;br&gt;av nybilspriset i slutet av året före&lt;br&gt;beskattningsåret för senaste årsmo-&lt;br&gt;dell av förmånsbilen eller - om&lt;br&gt;bilmodellen då inte saluförs - till&lt;br&gt;0,8 basbelopp med tillägg av 20pr-&lt;br&gt;ocent av ett uppskattat nybils-pris,&lt;br&gt;baserat på nybilspriset för motsva-&lt;br&gt;rande modeller. Värdet får dock&lt;br&gt;inte överstiga 42 procent eller&lt;br&gt;understiga 35 procent av nybilspri-&lt;br&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År förmånsbilens årsmodell äldre&lt;br&gt;än tre år skall förmånens värde&lt;br&gt;nedsättas till 85 procent av det&lt;br&gt;värde som framkommer vid en&lt;br&gt;beräkning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall värdet av för-&lt;br&gt;månen nedsättas till 85 procent av&lt;br&gt;det värde som framkommer vid en&lt;br&gt;beräkning enligt första stycket men&lt;br&gt;som grundar sig på ett uppskattat&lt;br&gt;nybilspris, baserat på 85 procent&lt;br&gt;av nybilspriset i slutet av året före&lt;br&gt;beskattningsåret för de vanligast&lt;br&gt;förekommande bilarna. På den&lt;br&gt;skattskyldiges begäran skall&lt;br&gt;förmånsvärdet bestämmas enligt&lt;br&gt;andra stycket, om sådant nybilspris&lt;br&gt;som avses i första stycket kan&lt;br&gt;beräknas för förmånsbilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första-tred/e styckena&lt;br&gt;skall till det angivna nybilspriset i&lt;br&gt;förekommande fall läggas anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för extrautrustning&lt;br&gt;i den mån den överstiger 20 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdet av bilförmån skall för&lt;br&gt;helt år bestämmas till 0,7 bas-&lt;br&gt;belopp med tillägg av 20 procent&lt;br&gt;av nybilspriset för årsmodellen.&lt;br&gt;Värdet får dock inte överstiga&lt;br&gt;40 procent eller understiga 32 pro-&lt;br&gt;cent av nybilspriset för årsmo-&lt;br&gt;dellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;också beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et, varvid dock som nybilspris&lt;br&gt;anses ett belopp som utgör 70 pro-&lt;br&gt;cent av ett uppskattat nybilspris för&lt;br&gt;beskattningsårets årsmodell av de&lt;br&gt;vanligast förekommande bilarna&lt;br&gt;ägda av juridiska personer. Om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det skall&lt;br&gt;förmånsvärdet alltjämt beräknas på&lt;br&gt;grundval av nybilspriset för årsmo-&lt;br&gt;dellen. Då gäller emellertid inte&lt;br&gt;begränsningen i första stycket sista&lt;br&gt;meningen om att förmånsvärdet&lt;br&gt;inte får överstiga 40 procent av&lt;br&gt;nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall till det angivna&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nyttjandet&lt;br&gt;av förmånsbilen skall förmånsvärdet nedsättas med en femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter&lt;br&gt;förmånen endast under en del av&lt;br&gt;året skall förmånsvärdet beräknat&lt;br&gt;enligt första-/emfé styckena sättas&lt;br&gt;ned med en tolftedel för varje hel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter&lt;br&gt;förmånen endast under en del av&lt;br&gt;året skall förmånsvärdet beräknat&lt;br&gt;enligt första-jf/önte styckena sättas&lt;br&gt;ned med en tolftedel för varje hel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kalendermånad som han inte har kalendermanad som han inte har&lt;br&gt;åtnjutit förmånen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åtnjutit förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i&lt;br&gt;ringa omfattning skall förmånen&lt;br&gt;inte tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmåns-&lt;br&gt;värdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3, får jämkas uppåt&lt;br&gt;eller nedåt, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3, får jämkas uppåt&lt;br&gt;eller nedåt, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Som synnerliga skäl för jämk-&lt;br&gt;ning nedåt av värdet av bilförmån&lt;br&gt;anses att bilen används som ar-&lt;br&gt;betsredskap eller att tjänstekör-&lt;br&gt;ningen är omfattande eller att&lt;br&gt;andra sådana omständigheter före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Vid tillämpningen av 48 §&lt;br&gt;4 mom. och denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt iakttas följande. Som folk-&lt;br&gt;pension räknas inte barnpension&lt;br&gt;eller vårdbidrag. Folkpension skall&lt;br&gt;anses utgöra en inte obetydlig del&lt;br&gt;av den skattskyldiges inkomst, om&lt;br&gt;den uppgått till minst 6 000 kronor&lt;br&gt;eller minst en femtedel av den&lt;br&gt;sammanräknade inkomsten. Som&lt;br&gt;folkpension behandlas även till-&lt;br&gt;läggspension i den mån den enligt&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott föranlett avräkning av pen-&lt;br&gt;sionstillskott. Har folkpension&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 17 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring samordnats med yrkes-&lt;br&gt;skadelivränta eller annan i nämnda&lt;br&gt;lagrum angiven livränta skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första, andra res-&lt;br&gt;pektive tredje stycket första me-&lt;br&gt;ningen b det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget beräknas med ledning av&lt;br&gt;den folkpension som skulle ha&lt;br&gt;utgått om sådan samordning inte&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillämpningen av 48 §&lt;br&gt;4 mom. och denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt iakttas följande. Som folk-&lt;br&gt;pension räknas inte barnpension&lt;br&gt;eller vårdbidrag. Folkpension skall&lt;br&gt;anses utgöra en inte obetydlig del&lt;br&gt;av den skattskyldiges inkomst, om&lt;br&gt;den uppgått till minst 6 000 kronor&lt;br&gt;eller minst en femtedel av den&lt;br&gt;sammanräknade inkomsten. Som&lt;br&gt;folkpension behandlas även till-&lt;br&gt;läggspension i den mån den enligt&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott föranlett avräkning av pen-&lt;br&gt;sionstillskott. Som folkpension skall&lt;br&gt;vidare på den skattskyldiges begä-&lt;br&gt;ran behandlas utländsk ålders-,&lt;br&gt;förtids- eller efterlevandepension&lt;br&gt;som betalas ut enligt utländsk&lt;br&gt;lagstiftning om social trygghet och&lt;br&gt;utgår enligt grunder jämförbara&lt;br&gt;med de för folkpension samt för&lt;br&gt;vilka skattskyldighet föreligger i&lt;br&gt;Sverige. Har folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;samordnats med yrkesskadelivränta&lt;br&gt;eller annan i nämnda lagrum an-&lt;br&gt;given livränta skall vid tillämpning&lt;br&gt;av första, andra respektive tredje&lt;br&gt;stycket första meningen b det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda grundavdraget beräknas&lt;br&gt;med ledning av den folkpension&lt;br&gt;som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som&lt;br&gt;tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget till 134,0 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, minskat enligt tredje stycket samma&lt;br&gt;lagrum. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 151,5 procent av&lt;br&gt;sistnämnda belopp. Avdrag med 151,5 procent av sistnämnda belopp&lt;br&gt;tillkommer också gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär&lt;br&gt;folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp&lt;br&gt;som tillkommer gift vars make saknar folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som enligt&lt;br&gt;fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller&lt;br&gt;en fjärdedels ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som&lt;br&gt;avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt&lt;br&gt;2 § eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har liv-&lt;br&gt;ränta som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för be-&lt;br&gt;stämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen&lt;br&gt;b om det är till fördel för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Pension som utgår&lt;br&gt;på grund av annan pensionsför-&lt;br&gt;säkring än tjänstepensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller från pensionssparkonto&lt;br&gt;reducerar dock inte det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Som pension anses&lt;br&gt;även utländsk pension som enligt&lt;br&gt;första stycket behandlas som folk-&lt;br&gt;pension samt utländsk pension som&lt;br&gt;betalas ut enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning om social trygghet och utgår&lt;br&gt;enligt grunder jämförbara med de&lt;br&gt;för tilläggspension samt för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger i Sverige.&lt;br&gt;Pension som utgår på grund av&lt;br&gt;annan pensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring eller från&lt;br&gt;pensionssparkonto reducerar dock&lt;br&gt;inte det särskilda grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar&lt;br&gt;folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid&lt;br&gt;rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa&lt;br&gt;bestämmelser i stället hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Skattefrihet enligt 54 § för-&lt;br&gt;sta stycket f föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst sex månader i den mån&lt;br&gt;inkomsten beskattats i verksam-&lt;br&gt;hetslandet. Om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst ett&lt;br&gt;år i samma land och avsett an-&lt;br&gt;ställning hos annan än svenska&lt;br&gt;staten, svensk kommun, svensk&lt;br&gt;landstingskommun eller svensk&lt;br&gt;församling medges dock sådan&lt;br&gt;befrielse även om inkomsten inte&lt;br&gt;beskattats i verksamhetslandet på&lt;br&gt;grund av lagstiftning eller ad-&lt;br&gt;ministrativ praxis i detta land eller&lt;br&gt;annat avtal än avtal för undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning som detta&lt;br&gt;land ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Skattefrihet enligt 54 § första&lt;br&gt;stycket f föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst sex månader i den mån&lt;br&gt;inkomsten beskattats i verksam-&lt;br&gt;hetslandet. Om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst ett&lt;br&gt;år i samma land och avsett anställ-&lt;br&gt;ning hos annan än svenska staten,&lt;br&gt;svensk kommun, svensk landstings-&lt;br&gt;kommun eller svensk församling&lt;br&gt;medges dock sådan befrielse även&lt;br&gt;om inkomsten inte beskattats i&lt;br&gt;verksamhetslandet på grund av&lt;br&gt;lagstiftning eller administrativ&lt;br&gt;praxis i detta land eller annat avtal&lt;br&gt;än avtal för undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning som detta land ingått.&lt;br&gt;Sådan befrielse medges — om öv-&lt;br&gt;riga angivna förutsättningar före-&lt;br&gt;ligger — även beträffande anställ-&lt;br&gt;ning hos svenska staten, svensk&lt;br&gt;kommun, svensk landstingskommun&lt;br&gt;eller svensk församling när fråga&lt;br&gt;är om tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg. I fråga om sådan anställning gäller att skattefrihet föreligger om&lt;br&gt;anställningen och vistelsen utomlands varat under tidrymd eller tidrymder&lt;br&gt;som sammanlagt varat minst 183 dagar under en tolvmånadersperiod och&lt;br&gt;avsett anställning hos arbetsgivare, som är en inländsk juridisk person&lt;br&gt;eller en här i riket bosatt fysisk person, och anställningen utövats ombord&lt;br&gt;på utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tid för vistelse som avses i första stycket får inräknas kortare avbrott&lt;br&gt;för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till&lt;br&gt;början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här&lt;br&gt;avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex&lt;br&gt;dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under&lt;br&gt;ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på&lt;br&gt;goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar&lt;br&gt;under anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för&lt;br&gt;att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten&lt;br&gt;likväl undantas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena&lt;br&gt;beror på omständigheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och&lt;br&gt;en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. Den nya lydelsen av punkt 3 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 54 § skall dock tillämpas första gången vid 1994 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs i punkt 3 femte stycket av anvisningarna till 33 § om&lt;br&gt;bestämmandet av normalbeloppets storlek skall dock gälla först i fråga&lt;br&gt;om kalenderåret 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.&lt;br&gt;För kalenderåret 1994 skall storleken av helt normalbelopp bestämmas till&lt;br&gt;70 procent av det belopp som kan anses motsvara största normala ökning&lt;br&gt;i levnadskostnaden för en dag i respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 32 § 4 mom. samt punkterna 3 och 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § tillämpas vid 1995 års taxering i fråga om&lt;br&gt;kostnadsersättning som avser tid före utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1866.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:592.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1199.&lt;br&gt;'* Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:938.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8, 10 och 11 §§ uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av räntefritt&lt;br&gt;lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 10 tredje— femte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;är semesterbostad skall beräknas&lt;br&gt;enligt följande grunder. Riket delas&lt;br&gt;in i områden som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om boendekost-&lt;br&gt;nader. Förmånsvärdet av en bostad&lt;br&gt;inom varje område skall bestäm-&lt;br&gt;mas till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;för jämförbara bostäder inom om-&lt;br&gt;rådet. Om bostaden är belägen&lt;br&gt;utom tätort med närmaste omgiv-&lt;br&gt;ning skall dock värdet bestämmas&lt;br&gt;till det lägsta av nämnda genom-&lt;br&gt;snittsvärden reducerat med tio pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av räntefritt&lt;br&gt;lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 10 tredje— femte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;är semesterbostad skall beräknas&lt;br&gt;enligt följande grunder. Riket delas&lt;br&gt;in i områden som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om boendekostna-&lt;br&gt;der. Förmånsvärdet av en bostad&lt;br&gt;inom varje område skall bestäm-&lt;br&gt;mas till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;beräknat per kvadratmeter bo-&lt;br&gt;stadsyta för jämförbara bostäder&lt;br&gt;inom området. Om bostaden är be-&lt;br&gt;lägen utom tätort med närmaste&lt;br&gt;omgivning skall dock värdet be-&lt;br&gt;stämmas till det lägsta av nämnda&lt;br&gt;genomsnittsvärden reducerat med&lt;br&gt;tio procent. Vid värdering av för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri resa som&lt;br&gt;utgår på grund av anställning eller&lt;br&gt;särskilt uppdrag inom rese- eller&lt;br&gt;trafikbranschen skall följande&lt;br&gt;iakttas. För flygresor skall världen&lt;br&gt;indelas i zoner som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om resestruktur&lt;br&gt;och priser. Förmånsvärdet av en&lt;br&gt;fri eller delvis fri flygresa skall be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmas till det genomsnittliga&lt;br&gt;lägsta priset för bokningsbara&lt;br&gt;resor på allmänna marknaden inom&lt;br&gt;zonen respektive mellan zonerna.&lt;br&gt;Har för resan gällt som villkor att&lt;br&gt;den får företas endast under förut-&lt;br&gt;sättning att det vid resans avgång&lt;br&gt;finns osålda platser kvar och har&lt;br&gt;på grund härav förelegat en påtag-&lt;br&gt;lig risk för att resan inte kan ge-&lt;br&gt;nomföras enligt planerna skall&lt;br&gt;resan anses ha ett värde motsva-&lt;br&gt;rande lägsta priset för resan om&lt;br&gt;den varit bokningsbar och i fråga&lt;br&gt;om flygresa lägsta genomsnittliga&lt;br&gt;priset på marknaden, efter avdrag&lt;br&gt;med 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa inom riket som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;endast till den del ersättningarna&lt;br&gt;överstiger de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i nämnda lagrum eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kostnad för logi, den faktis-&lt;br&gt;ka utgiften. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning får skat-&lt;br&gt;temyndigheten besluta att i den&lt;br&gt;mån tjänsteresa varar mer än tre&lt;br&gt;månader motsvarande skall gälla&lt;br&gt;till den del ersättningarna inte&lt;br&gt;överstiger vad som anges i punkt 3&lt;br&gt;a av anvisningarna till nämnda&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader, som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och för&lt;br&gt;vilken rätten till avdrag för kost-&lt;br&gt;naderna vid mottagarens inkomst-&lt;br&gt;taxering anges i nämnda punkt,&lt;br&gt;endast till den del ersättningarna&lt;br&gt;överstiger de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i nämnda lagrum eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kostnad för logi, den faktis-&lt;br&gt;ka utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan tjänsteresa&lt;br&gt;utom riket som avses i punkt 3&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningen överstiger&lt;br&gt;avdragsgillt belopp enligt nämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa för vilken rätten till&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna vid mot-&lt;br&gt;tagarens inkomsttaxering anges i&lt;br&gt;punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningen översti-ger&lt;br&gt;de schablonbelopp som anges i&lt;br&gt;nämnda lagrum. 1 den mån ersätt-&lt;br&gt;ning för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;under tjänsteresa utgår för längre&lt;br&gt;tid än två år på en och samma ort&lt;br&gt;skall dock preliminär A-skatt be-&lt;br&gt;räknas på hela ersättningen såvida&lt;br&gt;inte skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;beslutar att vad som sägs i första&lt;br&gt;meningen i detta stycke skall gälla&lt;br&gt;även för viss längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med egen bil i tjänsten gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens&lt;br&gt;inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall&lt;br&gt;beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta pa konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förmån av fri resa inom riket i&lt;br&gt;samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller ersättning för kost-&lt;br&gt;nad för sådan resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på det belopp, som återstår sedan från&lt;br&gt;inkomsten avräknats dels avgifter, som den skattskyldige betalar för&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dels avgifter, som den skattskyldige i samband&lt;br&gt;med tjänsten betalar för egen eller efterlevandes pensionering på annat&lt;br&gt;sätt än genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader i arbetet från&lt;br&gt;inkomst som uppbärs av en fysisk person än ovan sagts får hänsyn tas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt endast om kostnaderna kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren&lt;br&gt;under inkomståret. I sådant fall gäller bestämmelserna i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa&lt;br&gt;en schablon för beräkning av en&lt;br&gt;skattskyldigs kostnader i en viss&lt;br&gt;verksamhet. Schablonen skall avse&lt;br&gt;bestämda yrkesgrupper och grun-&lt;br&gt;das på de genomsnittliga kostna-&lt;br&gt;derna inom respektive grupp. Om&lt;br&gt;en sådan schablon är tillämplig på&lt;br&gt;den skattskyldige, skall kostnader-&lt;br&gt;na beräknas enligt schablonen.&lt;br&gt;Finns det inte någon schablon skall&lt;br&gt;skattemyndigheten på framställning&lt;br&gt;av arbetsgivaren bestämma hur&lt;br&gt;kostnaderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa&lt;br&gt;en schablon för beräkning av en&lt;br&gt;skattskyldigs kostnader i en viss&lt;br&gt;verksamhet. Schablonen skall avse&lt;br&gt;bestämda yrkesgrupper och grun-&lt;br&gt;das på de genomsnittliga kostna-&lt;br&gt;derna inom respektive grupp. Om&lt;br&gt;en sådan schablon är tillämplig på&lt;br&gt;den skattskyldige, skall kostnader-&lt;br&gt;na beräknas enligt schablonen.&lt;br&gt;Finns det inte någon schablon skall&lt;br&gt;skattemyndigheten på framställning&lt;br&gt;av arbetsgivaren bestämma hur&lt;br&gt;kostnaderna skall beräknas. Har&lt;br&gt;arbetstagarens kostnader beräknats&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i detta&lt;br&gt;stycke skall arbetsgivaren under-&lt;br&gt;rätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får skattemyndigheten på ansökan av&lt;br&gt;arbetsgivaren besluta att vid beräkningen av preliminär A-skatt hänsyn&lt;br&gt;inte skall tas till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för&lt;br&gt;hemresa med allmänna kommunikationer till den del förmånen eller&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1177.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;7 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare. Värdet av annan bo-&lt;br&gt;stadsförmån än förmån av semes-&lt;br&gt;terbostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 § tredje&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 andra&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare. Värdet av annan bo-&lt;br&gt;stadsförmån här i riket än förmån&lt;br&gt;av semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 8 §&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Har reseförmån vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt vär-&lt;br&gt;derats enligt 8 § tredje stycket upp-&lt;br&gt;bördslagen skall detta värde anges&lt;br&gt;i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmånerna skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 § första-tredje styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, skall i kontrollupp-&lt;br&gt;gift anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 § första-tredje styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, skall i kontrollupp-&lt;br&gt;gift anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande. Har ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättning-&lt;br&gt;ar än sådana som enligt 5 § 4 a-c&lt;br&gt;skall uppges först efter föreläggan-&lt;br&gt;de av skattemyndigheten. Dock&lt;br&gt;skall ersättningen, då det är upp-&lt;br&gt;enbart att den avser kostnader som&lt;br&gt;inte är avdragsgilla vid mottaga-&lt;br&gt;rens inkomsttaxering eller att den&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp, till&lt;br&gt;denna del anges som lön, arvode&lt;br&gt;eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade levnadskostnader som enligt&lt;br&gt;10 § första och andra styckena&lt;br&gt;uppbördslagen inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt utgått för en eller flera&lt;br&gt;tjänsteresor som omfattat en sam-&lt;br&gt;manhängande period av mer än tre&lt;br&gt;månader, skall detta anges i kon-&lt;br&gt;trolluppgift som också skall inne-&lt;br&gt;hålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättning-&lt;br&gt;ar än sådana som enligt 5 § 3 a-c&lt;br&gt;skall uppges först efter föreläggan-&lt;br&gt;de av skattemyndigheten. Dock&lt;br&gt;skall ersättningen, då det är upp-&lt;br&gt;enbart att den avser kostnader som&lt;br&gt;inte är avdragsgilla vid mottaga-&lt;br&gt;rens inkomsttaxering eller att den&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp, till&lt;br&gt;denna del anges som lön, arvode&lt;br&gt;eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har&lt;br&gt;gjorts för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 31 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde styckena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370), eller sådant fall&lt;br&gt;att den skattskyldige skulle kunna&lt;br&gt;få förmånsvärdet bestämt med stöd&lt;br&gt;av punkt 2 tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma anvisningar,&lt;br&gt;får skattemyndigheten på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren be-stäm-&lt;br&gt;ma värdet av förmånen med hän-&lt;br&gt;syn härtill. Arbetsgivaren skall&lt;br&gt;underrätta arbetstagare som berörs&lt;br&gt;av skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370), eller sådant fall&lt;br&gt;att den skattskyldige skulle kunna&lt;br&gt;få förmånsvärdet bestämt med stöd&lt;br&gt;av punkt 2 andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma anvisningar,&lt;br&gt;får skattemyndigheten på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren be-stäm-&lt;br&gt;ma värdet av förmånen med hän-&lt;br&gt;syn härtill. Motsvarande gäller om&lt;br&gt;bostadsförmånsvärde som bestäms&lt;br&gt;enligt 8 § tredje stycket uppbörds-&lt;br&gt;lagen avviker med mer än 10 pro-&lt;br&gt;cent från det värde som följer av&lt;br&gt;42 § första stycket kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen eller om värde av reseförmån&lt;br&gt;som bestäms enligt 8 § tredje styc-&lt;br&gt;ket uppbördslagen avviker med mer&lt;br&gt;än 10 procent från det värde som&lt;br&gt;följer av 42 § andra stycket kom-&lt;br&gt;munalskattelagen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;skall underrätta arbetstagare som&lt;br&gt;berörs av skattemyndighetens be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i 1—8, 10—74,&lt;br&gt;27—29 och 50—67 §§ gäller också&lt;br&gt;redaravgift, om inte annat följer av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i andra stycket&lt;br&gt;eller i 32—35 och 37 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1—8, 10—75,&lt;br&gt;79, 22 a—22 d, 23-29 och 50-&lt;br&gt;67 §§ gäller också redaravgift, om&lt;br&gt;inte annat följer av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra stycket eller i 32—35&lt;br&gt;och 37 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 10 § skall&lt;br&gt;i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på förmån&lt;br&gt;som åtnjuts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:488.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen vid 1995 års taxering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall vid 1995 års taxering medges, i stället för enligt schablon som&lt;br&gt;anges i andra stycket nämnda anvisningspunkt, med 1 krona och 30 öre&lt;br&gt;per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vad som sägs i 8 § första stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt gäller inte vid 1995 och 1996 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som vid taxering till kommunal inkomstskatt är berättigad&lt;br&gt;till särskilt kommunalt grundavdrag enligt 48 § 4 mom. kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) har rätt till särskilt statligt grundavdrag från den&lt;br&gt;taxerade förvärvsinkomsten med belopp som motsvarar den del av det&lt;br&gt;särskilda kommunala grundavdraget som överstiger kommunalt grundav-&lt;br&gt;drag beräknat enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I stället för vad som anges i lagen (1992:1485) om beräkning av&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar&lt;br&gt;skall i fråga om fysiska personer vid 1995 års taxering det fasta skatte-&lt;br&gt;beloppet på 100 kronor tas ut endast om den beskattningsbara inkomsten&lt;br&gt;överstiger ett belopp motsvarande det grundavdrag som medges vid taxe-&lt;br&gt;ring till kommunal inkomstskatt enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som anges i 10 § andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall i fråga om fysiska personer vid 1996 års&lt;br&gt;taxering det fasta skattebeloppet på 100 kronor tas ut endast om den&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det grund-&lt;br&gt;avdrag som medges vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt 48 §&lt;br&gt;2 och 3 mom. kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som&lt;br&gt;framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av skattepliktiga förmåner i annat än pengar till arbetstagare,&lt;br&gt;som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Skattepliktiga förmåner skall i andra fall tas upp till ett värde som&lt;br&gt;bestäms i enlighet med 8 § första—fjärde och sjätte styckena uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde&lt;br&gt;som skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall avdrag göras för&lt;br&gt;kostnader som arbetstagaren haft&lt;br&gt;att bestrida i innehavd anställning,&lt;br&gt;i den mån kostnaderna, minskade&lt;br&gt;med erhållen kostnadsersättning,&lt;br&gt;överstiger fyratusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter angående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs&lt;br&gt;till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av&lt;br&gt;en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall avdrag göras för&lt;br&gt;kostnader som arbetstagaren haft&lt;br&gt;att bestrida i innehavd anställning,&lt;br&gt;i den mån kostnaderna, minskade&lt;br&gt;med erhållen kostnadsersättning,&lt;br&gt;överstiger ettusen kronor,&lt;br&gt;beräkning av sådan inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1992 eller&lt;br&gt;tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:490.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 a § lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp&lt;br&gt;kravet avser skall det underställas sjömansskattenämnden. Finner nämn-&lt;br&gt;den kravet lagligen grundat, skall den fastställa beloppet till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser kravet skatt som redaren avdragit men icke inbetalat och har&lt;br&gt;redaren icke bestritt kravets riktighet, skall kravet icke underställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sj ömansskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare eller sjöman, som har att&lt;br&gt;erlägga mot underlätet skatteavdrag&lt;br&gt;svarande belopp, är skyldig att på&lt;br&gt;beloppet erlägga dröjsmålsavgift&lt;br&gt;enligt 14 § 2 mom. Som förfallo-&lt;br&gt;dag räknas därvid den dag då&lt;br&gt;beloppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare eller sjöman, som har att&lt;br&gt;erlägga mot underlätet skatteavdrag&lt;br&gt;svarande belopp, är skyldig att på&lt;br&gt;beloppet erlägga dröjsmålsavgift&lt;br&gt;enligt 14 § 2 mom. Som förfallo-&lt;br&gt;dag räknas därvid den dag då be-&lt;br&gt;loppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts. Hänförs&lt;br&gt;skattebeloppet till fler än ett betal-&lt;br&gt;ningstillfälle skall som förfallodag&lt;br&gt;räknas förfallodagen för den sista&lt;br&gt;betalningsposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning (Fi 1992:01) påbörjade sitt&lt;br&gt;arbete i januari 1992 (dir. 1992:3). Vissa frågor, som i enlighet med&lt;br&gt;direktiven behandlats med förtur, redovisades i ett i juni 1992 avgivet&lt;br&gt;delbetänkande, Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. (SOU&lt;br&gt;1992:57). De frågor som togs upp i delbetänkandet rörde bl.a. kostför-&lt;br&gt;mån, beskattningen av traktamenten, personalvårdsförmåner, förmånliga&lt;br&gt;lån samt hobbyinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utredningsförslagen som grund lade regeringen hösten 1992 fram&lt;br&gt;en proposition om vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst (prop.&lt;br&gt;1992/93:127). Riksdagen godtog genom beslut i december 1992 i allt&lt;br&gt;väsentligt propositionens förslag (bet. 1992/93 :SkU 14, rskr.&lt;br&gt;1992/93:148, SFS 1992:1596 - 1601). Lagstiftningen trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning redovisade i juni 1993 sitt&lt;br&gt;slutbetänkande, Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44).&lt;br&gt;De frågor som tas upp i betänkandet är bl.a. reglerna om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats och för resor med egen&lt;br&gt;bil i tjänsten, utlandstraktamenten, vissa frågor rörande inrikestraktamen-&lt;br&gt;ten samt värderingen av bostadsförmåner och reseförmåner. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i&lt;br&gt;Finansdepartementet (dnr 2853/93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1993 lades i promemorian Beskattning av bilförmån, (Ds&lt;br&gt;1993:53), fram förslag till nya regler angående beskattning av bilförmån.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 3065/93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas de frågor som tas upp i slutbetänkandet och&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1993 godkände riksdagen ett förslag från finansutskottet om ett&lt;br&gt;tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att slopa grundavdraget&lt;br&gt;vid taxeringen till statlig inkomstskatt vid 1995 oOch 1996 års taxeringar&lt;br&gt;(bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Enligt utskottet borde det&lt;br&gt;ankomma på regeringen att under hösten 1993 lägga fram erforderliga&lt;br&gt;lagförslag. Förslag till de lagändringar som föranleds av riksdagens&lt;br&gt;ställningstagande i denna fråga läggs därför också fram i denna proposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande ärende tas också upp förslag till vissa mindre regelför-&lt;br&gt;ändringar. Regeringen föreslår således en justering av reglerna om det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget för folkpensionärer som innebär att med&lt;br&gt;folkpension jämställs motsvarande utländska pensionsförmåner. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår även att skattefrihet enligt den s.k. ettårsregeln i punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall&lt;br&gt;medges offentliganställda när fråga är om statlig och kommunal tjänste-&lt;br&gt;export. Slutligen föreslås vissa redaktionella ändringar i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), UBL, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare, (USAL), lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 oktober 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har underkastat lagtexten i de remitterade förslagen till lagar&lt;br&gt;om ändring i kommunalskattelagen, uppbördslagen, lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter och lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare viss omarbetning, som framgår av bilagan till Lagrådets&lt;br&gt;yttrande. Regeringen godtar i huvudsak Lagrådets förslag till ändringar&lt;br&gt;och återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 4.11.3 och i special-&lt;br&gt;motiveringen till punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 33 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 48 § och punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen, 11 § uppbördslagen,&lt;br&gt;31 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 4 § lagen om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring samt 17 a § sjömansskattelagen har inte granskats av&lt;br&gt;Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening av sådan beskaffen-&lt;br&gt;het att Lagrådets hörande saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förändringar i inkomstslaget tjänst&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har omfattande förändringar företagits av reglerna&lt;br&gt;i inkomstslaget tjänst. De största förändringarna skedde givetvis i&lt;br&gt;samband med skattereformen våren 1990 (prop. 1989/90:110). Men även&lt;br&gt;därefter har hittills varje år företagits tämligen omfattande regeländringar.&lt;br&gt;Dessa kan i stort hänföras till två olika kategorier. Till den ena kan&lt;br&gt;räknas frågor som av olika skäl inte hann färdigbehandlas i samband med&lt;br&gt;skattereformen men där beredningsarbetet bedrivits vidare i olika former&lt;br&gt;och efter hand lett fram till lagstiftning. Den andra kategorin avser&lt;br&gt;justeringar av olika slag av skattereformens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som bedrivits av Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning&lt;br&gt;har till stor del avsett justeringar i skattereformens regler, huvudsakligen&lt;br&gt;i syfte att minska administrativt krångel för anställda och arbetsgivare&lt;br&gt;som föranletts av vissa inslag i skattereformen eller att rätta till materiellt&lt;br&gt;sett mindre önskvärda effekter av vissa regler. En utgångspunkt för&lt;br&gt;justeringarna har varit att de inte skall rubba skattereformens grundlägg-&lt;br&gt;ande princip om en likformig inkomstbeskattning. De frågor som&lt;br&gt;utredningen tog upp i sitt delbetänkande i juni 1992 var av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär, exempelvis förslagen rörande kostförmån, traktamenten och Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;förmånliga lån. Så är också fallet med flera av de förslag som läggs fram&lt;br&gt;i utredningens slutbetänkande, t.ex. förslagen rörande egen bil i tjänsten,&lt;br&gt;vissa justeringar i reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid&lt;br&gt;inrikes tjänsteresa och flyttningskostnadsersättning. Ett par av de&lt;br&gt;huvudfrågor utredningen tar upp i sitt slutbetänkande kan dock sägas&lt;br&gt;tillhöra den förstnämnda kategorin och innebär att skattereformen fullföljs&lt;br&gt;i fråga om en mer likformig inkomstbeskattning som också ger underlag&lt;br&gt;för lägre skattesatser och därmed lägre skattekilar. Dit hör reglerna för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats och utlandstraktamenten, där&lt;br&gt;utredningens arbete kan sägas utgöra en direkt fortsättning på det arbete&lt;br&gt;som bedrevs i Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, RINK.&lt;br&gt;Även översynen av bostadsförmånsreglema kan räknas till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes inledningsvis har de senaste åren präglats av omfattande&lt;br&gt;förändringar av reglerna i inkomstslaget tjänst. Ett så högt förändrings-&lt;br&gt;tempo under flera år kan skapa problem för arbetsgivare, anställda och&lt;br&gt;skatteförvaltning. Det kan vara svårt för den enskilde att hålla sig&lt;br&gt;informerad om vad som gäller. Nya lönerutiner och liknande måste&lt;br&gt;utvecklas av arbetsgivarna. Kollektivavtal måste omförhandlas m.m.&lt;br&gt;Skatteförvaltningen måste ständigt ändra i informationsmaterial, blan-&lt;br&gt;ketter och dylikt och det kan även vara svårt för skattemyndigheternas&lt;br&gt;personal att hålla sig informerad om vilka regler som gäller. Svårighe-&lt;br&gt;terna förstärks också av att förändringarna i många fall beslutats kort tid&lt;br&gt;före det att de trätt i kraft. Det är således önskvärt från många syn-&lt;br&gt;punkter med en lägre förändringstakt och mer stabila regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med de förslag som Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning nu&lt;br&gt;lagt fram kan emellertid de frågor inom inkomstslaget tjänst som kvarstod&lt;br&gt;efter skattereformen på det hela taget anses vara färdigbehandlade.&lt;br&gt;Dessutom torde, såvitt nu går att överblicka, behovet av att justera i de&lt;br&gt;regler som tillkom i samband med skattereformen i stort vara tillgodosett.&lt;br&gt;Om de förslag som tas upp i detta ärende genomförs finns det därför&lt;br&gt;anledning att tro att regelsystemet inom inkomstslaget tjänst därefter kan&lt;br&gt;bli förhållandevis stabilt, även om det alltid kommer att vara nödvändigt&lt;br&gt;med ändringar i skattesystemet för att anpassa det efter bl.a. den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag utredningen lagt fram i slutbetänkandet har, på ett undantag&lt;br&gt;när, fått ett överlag positivt bemötande från remissinstanserna. Undan-&lt;br&gt;taget gäller de föreslagna förändringarna av avdragsrätten för kostnader&lt;br&gt;för resor mellan bostad och arbetsplats. Detta förslag avstyrks av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser. Mot bakgrund av bl.a. remisskritiken har regeringen valt&lt;br&gt;att inte lägga fram utredningens huvudförslag i denna del. Regeringen&lt;br&gt;kommer inte heller att föreslå att utredningens förslag till avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor med egen bil i tjänsten genomförs. Regeringen ställer&lt;br&gt;sig visserligen i stort positiv till förslaget men anser det för närvarande&lt;br&gt;inte genomförbart av statsfinansiella skäl. I övrigt bör utredningsförslagen&lt;br&gt;i allt väsentligt genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som gäller inkomst av tjänst men som beretts i annan&lt;br&gt;ordning rör beskattningen av bilförmån. I juni 1993 lades i promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av bilförmån, (Ds 1993:53), fram förslag till nya regler&lt;br&gt;angående beskattning av bilförmån. Bakgrunden till promemorian var att&lt;br&gt;reglerna för beskattning av bilförmån kritiserats för att ge upphov till&lt;br&gt;obilliga beskattningseffekter på grund av den starka schabloniseringen.&lt;br&gt;Ingen hänsyn tas till faktisk privat körsträcka vilket missgynnat tjänste-&lt;br&gt;bilar i egentlig mening. Promemorian har remissbehandlats. Promemo-&lt;br&gt;rians huvudförslag om att grunda förmånsvärdet på faktisk privat kör-&lt;br&gt;sträcka har avstyrkts av en stor majoritet av remissinstanserna, främst&lt;br&gt;med hänsyn till problemen med uppgiftslämnande. Förslaget bör mot&lt;br&gt;bakgrund av den kritik som riktats mot det inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De alternativa förslag som lades fram i promemorian och som främst&lt;br&gt;innebär justeringar i nuvarande regler i förenklande syfte har däremot fått&lt;br&gt;ett i stort sett positivt bemötande av remissinstanserna och bör med vissa&lt;br&gt;justeringar genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar regeringen sina närmare ställningstaganden i de&lt;br&gt;i ärendet aktuella frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Resor mellan bostad och arbetsplats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande regler om avdrag för kostnader för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats behålls i allt väsentligt oför-&lt;br&gt;ändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av schablonavdraget för kostnader för resa med egen bil&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats skall dock avdrag medges för faktiska&lt;br&gt;väg-, bro- eller färjeavgifter som den skattskyldige har haft vid&lt;br&gt;resorna mellan bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1995 års taxering skall avdrag för bilkostnader medges med&lt;br&gt;13 kr per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens i fråga om&lt;br&gt;rätt till avdrag för väg-, bro- eller färjeavgifter som uppkommit vid&lt;br&gt;resorna mellan bostad och arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats&lt;br&gt;föreslår utredningen att en avståndsgräns införs som innebär att avdrag&lt;br&gt;inte medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen (enkel resa)&lt;br&gt;är högst 15 kilometer. Är avståndet mellan 15 och 30 kilometer medges -&lt;br&gt;oavsett färdmedel - avdrag med 0,80 kr per kilometer och resa till den&lt;br&gt;del avståndet överstiger 15 kilometer. Är avståndet längre än 30&lt;br&gt;kilometer medges avdrag, för avståndet mellan 15 och 30 kilometer enligt&lt;br&gt;nämnda regel med 0,80 kr per kilometer och för den del av avståndet&lt;br&gt;som överstiger 30 kilometer enligt följande. Den som använt egen bil för&lt;br&gt;resorna får avdrag med 1,40 kr per kilometer medan övriga får avdrag&lt;br&gt;med 0,40 kr per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna avstyrker försla-&lt;br&gt;get om att införa olika avståndsgränser. Kritiken från remissinstanserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går i huvudsak ut på att de föreslagna reglerna är alltför krångliga och att Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;de missgynnar dem som inte har tillgång till allmänna kommunika-tioner&lt;br&gt;för resor mellan bostad och arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om avdragsrätt för väg-, bro- eller färjeavgifter lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL har skattskyldig rätt till&lt;br&gt;avdrag för skälig kostnad för resa till och från arbetsplatsen där denna&lt;br&gt;varit belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita&lt;br&gt;och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel. Om avståndet mellan den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad och arbets-plats uppgår till minst fem kilometer och&lt;br&gt;det klart framgår att användandet av egen bil för resa mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats regelmässigt med-för en tidsvinst på minst två timmar i&lt;br&gt;jämförelse med allmänna kommu-nikationsmedel medges avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resa med egen bil. Den som använder bilen i tjänsten kan&lt;br&gt;också under vissa förutsättningar med-ges avdrag för resa med egen bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilavdraget bestäms enligt schablon på grundval av genomsnittliga&lt;br&gt;kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader som är direkt&lt;br&gt;beroende av körd vägsträcka. Den som har förmån av fri bil är inte be-&lt;br&gt;rättigad till avdraget. Fr.o.m inkomståret 1993 medges avdrag för kost-&lt;br&gt;nader för resa mellan bostad och arbetsplats endast till den del kostnader-&lt;br&gt;na överstiger 4 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1994 års taxering skall avdrag för kostnad för resa med egen bil&lt;br&gt;medges med 1 kr och 30 öre per kilometer enligt en särskild lag (SFS&lt;br&gt;1992:1601).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven har syftet med utredningen beträffande den här aktuella&lt;br&gt;frågan varit att åstadkomma enklare och mer lättillämpade regler.&lt;br&gt;Utredningen skulle särskilt pröva modeller som innebär att den nuvarande&lt;br&gt;tidsgränsen kan slopas eller ges minskad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av utredningens ingående analys av problemen på om-&lt;br&gt;rådet är det knappast möjligt att ersätta den nuvarande tidsgränsen med&lt;br&gt;avståndsgränser utan att relativt kraftiga försämringar uppstår för vissa&lt;br&gt;grupper med begränsad tillgång till allmänna kommunikationer. Det&lt;br&gt;förslag som utredningen lagt fram kan sägas vara en modifiering av&lt;br&gt;RINK:s förslag, som också innebar att avdragsrätten var relaterad till ett&lt;br&gt;system med avståndsgränser. Nackdelarna för t.ex. glesbygdsbor med&lt;br&gt;dåliga kommunikationer mildras med utredningens förslag i förhållande&lt;br&gt;till RINK-förslaget men finns ändå i stor utsträckning kvar. Modifie-&lt;br&gt;ringarna har dessutom fått ske till priset av ett betydligt mer invecklat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystem. En annan nackdel med utredningsförslaget, som också fanns Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;i RINK:s förslag, är att vissa skattskyldiga skulle kunna få avdrag med&lt;br&gt;belopp som avsevärt överstiger de faktiska kostnaderna. I sammanhanget&lt;br&gt;finns också anledning beakta, vilket bl.a. påpekats från några remiss-&lt;br&gt;instanser, att problemen med den nuvarande tidsgränsen synes ha minskat&lt;br&gt;under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan mot denna bakgrund utredningsförslaget&lt;br&gt;sammantaget inte anses innebära sådana fördelar i förhållande till dagens&lt;br&gt;regler att det bör genomföras. Nuvarande regler bör således i stort&lt;br&gt;behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit att avdrag skall — vid sidan av scha-&lt;br&gt;blonavdraget — medges för faktiska väg-, bro- eller färjeavgifter som den&lt;br&gt;skattskyldige haft vid resorna mellan bostad och arbetsplats. En för-&lt;br&gt;utsättning för avdrag är enligt utredningen att kostnaderna uppkommer&lt;br&gt;vid resa på den vägsträcka som bedöms vara den närmaste bilvägen till&lt;br&gt;arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter av detta slag förekommer för närvarande endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning. Det får dock anses sannolikt att det i framtiden blir betydligt&lt;br&gt;vanligare att vägar och broar finansieras med särskilda avgifter som tas&lt;br&gt;ut av dem som använder vägen eller bron. Kostnader av detta slag är inte&lt;br&gt;möjliga att beakta inom ramen för ett schablonavdrag. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att avdragsrätt vid sidan av schablonavdraget för dessa kostnader&lt;br&gt;bör införas när kostnaderna uppkommer i samband med resor med egen&lt;br&gt;bil mellan bostad och arbetsplats. För en sådan avdragsrätt talar också att&lt;br&gt;det av miljöskäl är angeläget att den från tidssynpunkt kortaste kör-&lt;br&gt;sträckan väljs. Enligt gällande regler skall den skattskyldige göra en&lt;br&gt;tidsvinst på minst två timmar per dag vid färd med egen bil jämfört med&lt;br&gt;allmänna kommunikationsmedel för att avdrag för kostnad för resa med&lt;br&gt;egen bil skall medges. Tidsvinstberäkningen bör avse en jämförelse med&lt;br&gt;tidsmässigt kortaste färdväg för bil, även om en avgiftsbelagd väg eller&lt;br&gt;bro eller en färja därvid måste utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har bilförmån har inte rätt till avdrag för kostnad för resa med&lt;br&gt;bil mellan bostad och arbetsplats. De bör dock omfattas av den föreslagna&lt;br&gt;avdragsrätten för väg-, bro eller färjeavgifter. Har en arbetsgivare betalat&lt;br&gt;sådana avgifter för en anställd uppkommer en skattepliktig för-mån. Detta&lt;br&gt;torde gälla även den arbetstagare som åtnjuter bilförmån. Ersättningen&lt;br&gt;kan således inte anses ingå i det schablonmässigt bestämda förmånsvär-&lt;br&gt;det. Om ersättning för dessa avgifter ingår i det schablonmässigt&lt;br&gt;bestämda förmånsvärdet skulle det få till konsekvens att arbets-givaren&lt;br&gt;kan betala dessa avgifter för den anställde t.ex. under dennes semester,&lt;br&gt;utan att det utlöser några beskattningskonsekvenser. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle enligt regeringens mening vara otillfredsställande och bör därför&lt;br&gt;inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att införa avdragsrätt för vägavgifter m.m. föranleder&lt;br&gt;ändringar i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis medges enligt en särskild lag avdrag för&lt;br&gt;kostnader för bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen med 13 kr per&lt;br&gt;mil vid 1994 års taxering. Vid 1995 års taxering kommer om inga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda åtgärder vidtas reglerna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;att gälla. Detta skulle, med hänsyn till den bedömning av prisutveckling-&lt;br&gt;en för bilkostnader som för närvarande kan göras, innebära att avdrags-&lt;br&gt;beloppet per mil sänks. Regeringen anser inte att det föreligger skäl att&lt;br&gt;sänka detta belopp för nästa år. Det bör därför genom en särskild lag&lt;br&gt;bibehållas på nuvarande nivå även för inkomståret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Bilkostnader i tjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om ett införande av&lt;br&gt;två olika avdragsschabloner för kostnader för resor med egen bil i&lt;br&gt;tjänsten bör inte genomföras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Avdrag för kostnader för resor med egen bil i&lt;br&gt;tjänsten skall medges enligt två schabloner som med nuvarande kost-&lt;br&gt;nadsläge kan beräknas till 1,40 kr resp. 2,30 kr per kilometer. Avdrag&lt;br&gt;medges för varje körd kilometer under beskattningsåret upp till och med&lt;br&gt;10 000 kilometer med det lägre kilometeravdraget och för varje körd&lt;br&gt;kilometer utöver 10 000 kilometer med det högre kilometeravdraget. Vid&lt;br&gt;beräknandet av schablonerna skall det lägre schablonavdraget bestämmas&lt;br&gt;till ett belopp som motsvarar den schablonmässigt beräknade merkost-&lt;br&gt;naden per kilometer för 10 000 kilometers körning i tjänsten per år med&lt;br&gt;mindre bil när den privata körsträckan uppgår till 15 000 kilometer per&lt;br&gt;år. Det högre kilometeravdraget skall bestämmas så att den som kör 30&lt;br&gt;000 kilometer i tjänsten och 7 000 kilometer privat med större bil totalt&lt;br&gt;sett får avdrag för sina genomsnittliga kostnader som belöper på&lt;br&gt;tjänstekörningen. Det högre kilometeravdraget skall alltså beräknas så att&lt;br&gt;den som kör 30 000 kilometer i tjänsten får full kompensation för att han&lt;br&gt;för körsträckan upp till 10 000 kilometer får avdrag endast med ett lägre&lt;br&gt;belopp per kilometer än vad som motsvaras av de genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaderna. Utredningen föreslår vidare vissa ändringar i UBL&lt;br&gt;föranledda av huvudförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt de regler som gällde före&lt;br&gt;skattereformen var huvudprincipen den att avdrag medgavs för bilkost-&lt;br&gt;nader i tjänsten med belopp som svarade mot den del av de totala faktiska&lt;br&gt;kostnaderna som belöpte på bilens användning i tjänsten. I praktiken blev&lt;br&gt;i stor utsträckning nivån på den skattefria bilkostnadsersättningen för&lt;br&gt;anställda i offentlig tjänst styrande för avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler, som infördes i samband med skattereformen,&lt;br&gt;medges avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten enligt&lt;br&gt;schablon med 13 kr per mil. Schablonen grundar sig på den merkostnad&lt;br&gt;som kan beräknas uppkomma på grund av körningen i tjänsten. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige har inte någon möjlighet att få ett högre avdrag även om Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;han visar att hans faktiska kostnader överstigit schablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande avdragsschablonen har kritiserats, främst av dem som&lt;br&gt;har en omfattande tjänstekörning, för att inte motsvara de verkliga&lt;br&gt;kostnaderna för tjänstekörningen. I direktiven till utredningen uttalades&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund härav att möjligheterna att återinföra avdragsrätt för&lt;br&gt;faktiska kostnader skulle undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är det emellertid förenat med en rad problem att&lt;br&gt;kombinera ett schablonavdrag grundat på merkostnader för körning i&lt;br&gt;tjänsten med en altemativregel om rätt till avdrag för faktiska kostnader&lt;br&gt;för tjänstekörningen. Utredningen har vid sin analys av frågan inte funnit&lt;br&gt;det möjligt att utarbeta ett sådant förslag. Enligt utredningen kan&lt;br&gt;nuvarande schablonmetod där merkostnaden för tjänstekörning ersätts&lt;br&gt;anses acceptabel för den som har en relativt begränsad tjänstekörning.&lt;br&gt;Däremot kan det nuvarande schablonavdraget inte anses täcka de faktiska&lt;br&gt;kostnaderna för skattskyldiga som kör långt i tjänsten. Avvikelsen i dessa&lt;br&gt;fall är så stor att avdraget inte kan anses ge ett godtagbart resultat för de&lt;br&gt;skattskyldiga i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har valt att lägga fram ett förslag som innefattar två&lt;br&gt;avdragsschabloner, en lägre som innefattar tjänstekörning upp till och&lt;br&gt;med 10 000 kilometer och en högre som omfattar körsträckor därutöver.&lt;br&gt;Med nuvarande kostnadsläge skulle schablonbeloppen uppgå till 14 kr&lt;br&gt;resp. 23 kr per mil. Förslaget tillgodoser dem som har omfattande&lt;br&gt;tjänstekörning på så sätt att avdrag enligt det lägre schablonavdraget&lt;br&gt;medges för beräknade merkostnader medan det högre kilometeravdraget&lt;br&gt;bestäms så att avdrag medges för genomsnittliga kostnader som belöper&lt;br&gt;på tjänstekörningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i stort ansluta sig till de överväganden utredningen&lt;br&gt;gjort i frågan. Det finns således i och för sig starka skäl för att genom-&lt;br&gt;föra förslaget. Det skulle bl.a. på ett bättre sätt än nuvarande regler ta&lt;br&gt;hänsyn till dem som har betydande tjänstekörning och därigenom leda till&lt;br&gt;materiellt sett mer rättvisa regler. Ett genomförande av förslaget med en&lt;br&gt;höjning av det lägre schablonavdraget från 13 kr till 14 kr per mil och&lt;br&gt;med införandet av ett högre schablonavdrag på 23 kr per mil innebär&lt;br&gt;emellertid att skatte- och avgiftsintäkterna för det allmänna skulle minska&lt;br&gt;med i storleksordningen 1,5 mdkr per år. Med hänsyn till det nuvarande&lt;br&gt;ansträngda statsfinansiella läget finner regeringen att det för närvarande&lt;br&gt;inte är möjligt att genomföra förslaget. Frågan bör emellertid tas upp på&lt;br&gt;nytt så snart det finansiella utrymmet för förändringen föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.2 har regeringen föreslagit att avdragsrätt skall införas för&lt;br&gt;väg-, bro- eller färjeavgifter som uppkommit vid resa med egen bil mel-&lt;br&gt;lan bostad och arbetsplats. Fråga har uppkommit om motsvarande av-&lt;br&gt;dragsrätt skall införas även vad beträffar resor med egen bil i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 c av anvisningarna till 33 § KL har den som använt&lt;br&gt;egen bil för resor i tjänsten rätt till avdrag för kostnaden med ett belopp&lt;br&gt;om I krona och 30 öre för varje körd kilometer. Av 33 § 1 mom. KL&lt;br&gt;framgår att avdrag skall medges för samtliga utgifter som är att anse som&lt;br&gt;kostnader för fullgörande av tjänsten, bl.a. för färdkostnad vid resa i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten. Enligt 33 § 2 mom. KL är färdkostnad vid resa i tjänsten un- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;dantagen från den avdragsbegränsning som innebär att avdrag endast får&lt;br&gt;medges, för bl.a. resor mellan bostad och arbetsplats till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 4 000 kr och för vissa övriga kostnader 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsschablonen om 13 kr per mil bygger på en bils normala total-&lt;br&gt;kostnad. Kostnader för garage och parkering får anses vara sådana&lt;br&gt;kostnader som inte ingår i schablonen men inberäknas i begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;färdkostnad för resa i tjänsten&amp;quot;. Avdrag för ifrågavarande kostnader&lt;br&gt;medges därför enligt skatteförvaltningens praxis vid sidan av schablonav-&lt;br&gt;draget. Även kostnader för väg-, bro- eller färjeavgifter får anses ingå i&lt;br&gt;färdkostnadsbegreppet. De får därför anses vara avdragsgilla vid sidan av&lt;br&gt;schablonavdraget. De är dessutom avdragsgilla fullt ut eftersom de är&lt;br&gt;undantagna från avdragsbegränsningen i 33 § 2 mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa kostnadsersättningar och förmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Kostnadsersättning för vissa resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnader för resor i Sverige i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag skall vara&lt;br&gt;avdragsgilla vid inkomsttaxeringen och ersättning för sådana kostna-&lt;br&gt;der skall inte ingå i underlaget vid beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undantagsregel införs som innebär att reservofficerare skall&lt;br&gt;anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri resa i Sverige till eller från anställningsintervju eller&lt;br&gt;kostnadsersättning för sådan resa skall vara skattefri till den del den&lt;br&gt;inte överstiger faktiska kostnader eller vid körning med egen bil inte&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp vid körning med egen bil mellan bo-&lt;br&gt;stad och arbetsplats, dvs. för närvarande 13 kr per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;utom såvitt avser förslaget rörande reservofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnat förslagen utan erinran. Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm avstyrker dock förslagen eftersom de får anses strida mot den&lt;br&gt;grundläggande principen att kostnader för att skaffa sig eller utvidga en&lt;br&gt;förvärvskälla inte är avdragsgilla. Näringslivets Skattedelegation anser att&lt;br&gt;förslagen skall gälla alla resor oavsett till eller från vilket land det är&lt;br&gt;fråga om. Som skäl härför anges den ökade rörligheten för arbetskraften&lt;br&gt;som skulle följa av ett svenskt medlemsskap i EG och hänsynen till den&lt;br&gt;fria arbetsmarknaden som redan gäller för länderna i Norden. Riksskat-&lt;br&gt;teverket, RSV, anser att ersättning för körning med egen bil till eller från&lt;br&gt;en anställningsintervju bör vara skattefri endast till den del den inte&lt;br&gt;överstiger det föreslagna lägre kilometeravdraget. SACO, Statens Arbets-&lt;br&gt;givarverk, SAV, Sveriges Officersförbund, Sveriges Reservojficersförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Överbefälhavaren anser att undantag bör införas för reservoffi-&lt;br&gt;cerarnas del så att de skall anses ha bostadsorten som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag föreligger normalt rätt till avdrag&lt;br&gt;för kostnader för resor till och från arbetsplatsen. Däremot är kostnader-&lt;br&gt;na för den första resan till den nya arbetsplatsen och sista resan därifrån&lt;br&gt;efter att arbetet upphört, s.k. inställelseresor, inte avdragsgilla. Denna&lt;br&gt;skillnad i avdragsrätt följer i och för sig av den grundläggande principen&lt;br&gt;att kostnader för att skaffa sig eller utvidga en förvärvskälla inte är&lt;br&gt;avdragsgilla. Men skillnaden uppfattas av många som orättvis och&lt;br&gt;svårförståelig. Särskilt markant blir skillnaden när det är fråga om&lt;br&gt;kortvariga arbeten där resekostnaden kan utgöra en betydligt större&lt;br&gt;summa än arvodesdelen, som fallet inte sällan är för artister. Det är&lt;br&gt;vidare att märka att om en artists verksamhet utgör näringsverksamhet&lt;br&gt;blir resekostnaderna avdragsgilla. I likhet med utredningen anser&lt;br&gt;regeringen att övervägande skäl talar för att man inför en generell&lt;br&gt;avdragsrätt för resekostnader i samband med inställelse till och lämnande&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler för avdrag för preliminär skatt och uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter medför att kostnadsersättning för inställelseresor skall&lt;br&gt;ligga till grund för såväl preliminärskatteavdrag som avgiftsuttag. När det&lt;br&gt;är fråga om kortvariga engagemang kan resekostnadsersättningen till följd&lt;br&gt;av lång transportväg vara betydligt högre än arvodet. Effekten kan då bli&lt;br&gt;att hela arvodet åtgår till skatteavdrag. Målsättningen för preliminär-&lt;br&gt;skatteavdraget är att det i så stor utsträckning som möjligt skall överens-&lt;br&gt;stämma med den slutliga skatten. Det är uppenbart att skatteavdrag på en&lt;br&gt;resekostnadsersättning — i det fall avdragsrätt föreligger för resekost-&lt;br&gt;naden — strider mot detta mål. Reglerna bör därför ändras så att den&lt;br&gt;preliminära skatten även när det gäller sådan kostnadsersättning bättre&lt;br&gt;överensstämmer med den slutliga skatten. I dag finns ett liknande&lt;br&gt;undantag för ersättning för hemresor. För att preliminär skatt inte skall&lt;br&gt;behöva dras på sådan ersättning måste det finnas beslut av skattemyn-&lt;br&gt;dighet. Inställelseresoma är dock till skillnad från hemresor av engångs-&lt;br&gt;karaktär. Arbetsgivaren/uppdragsgivaren känner till ersättningens/-&lt;br&gt;kostnadens storlek och torde enkelt kunna avgöra om det verkligen är en&lt;br&gt;inställelseresa eller inte. Det är därför lämpligt att låta utbetalaren avgöra&lt;br&gt;om preliminärskatteavdrag skall göras eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter utgår i princip på all inkomst av tjänst utom sådan&lt;br&gt;som avser ersättning för kostnader &amp;quot;i arbetet&amp;quot; som är avdragsgilla vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen. Det är här fråga om direkta kostnader för intäkternas&lt;br&gt;förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsredskap, tjänsteresor o.d. Ersätt-&lt;br&gt;ning för andra kostnader i samband med arbetet som är avdragsgilla vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, t.ex. kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats&lt;br&gt;och kostnader för hemresor, reducerar normalt inte avgiftsunderlaget och&lt;br&gt;detsamma bör gälla även i fråga om ersättning för kostnader för inställel-&lt;br&gt;seresor. Underlaget vid preliminärskatteberäkningen och arbetsgivarav-&lt;br&gt;giftsberäkningen blir således olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservofficerarnas resor till övningar i olika delar av landet ryms oftast&lt;br&gt;inte inom begreppet inställelseresor utan är av annan karaktär. De har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande anställningsavtal men tjänstgör endast under begränsade perioder. Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;Med hänsyn till arbetets speciella art och reservofficeramas situation&lt;br&gt;finns det särskilda skäl som motiverar att införa ett undantag för dem&lt;br&gt;som innebär att deras resor till och från tjänstgöringsorten kommer att&lt;br&gt;betraktas som tjänsteresor och inte som resor till och från arbetet. Detta&lt;br&gt;kan uppnås genom att man låter bostaden utgöra tjänsteställe. Reglerna&lt;br&gt;i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kostnadsersättningar som utgår vid anställningsintervju&lt;br&gt;torde, enligt utredningen, sådana vara skattepliktiga och kostnaderna inte&lt;br&gt;avdragsgilla. Rättsläget är dock oklart. Resekostnadsersättningar som&lt;br&gt;utgår vid anställningsintervju är av så speciell karaktär att de av&lt;br&gt;förenklingsskäl bör kunna undantas från beskattning till den del de inte&lt;br&gt;överstiger de faktiska kostnaderna oavsett om sådana kostnader är&lt;br&gt;avdragsgilla eller ej. Såsom RSV påpekat bör dock skattefriheten för&lt;br&gt;sådan ersättning, när den avser att täcka kostnader för körning med egen&lt;br&gt;bil, begränsas. Den bör vara skattefri endast till den del ersättningen inte&lt;br&gt;överstiger det avdragsgilla beloppet för kostnader för körning med egen&lt;br&gt;bil mellan bostad och arbetsplats, dvs. för närvarande 13 kr per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att skattefriheten inte skall vara begränsad&lt;br&gt;till att avse resor inom landet. Det finns, såsom Näringslivets Skatte-&lt;br&gt;delegation påpekat, i och för sig skäl som talar mot en sådan begräns-&lt;br&gt;ning. När, som i det här fallet, skattefrihet införs finns det ändå&lt;br&gt;anledning att vara försiktig för att minska riskerna för missbruk. Genom&lt;br&gt;att skattefriheten skall avse endast ersättning för resor inom Sverige får&lt;br&gt;man en viss begränsning av den skattefria ersättningens storlek och&lt;br&gt;skattemyndigheterna får en större möjlighet att kontrollera att ersättningen&lt;br&gt;inte överstiger de faktiska kostnaderna. Utrymmet för att maskera&lt;br&gt;belönings- eller semesterresor som resor till och från anställningsintervju&lt;br&gt;inskränks härigenom. Regeringen är således inte beredd att låta skat-&lt;br&gt;tefriheten omfatta alla resor till anställningsintervjuer oavsett till eller från&lt;br&gt;vilket land det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde, som utredningen hävdat, vara så att ersättning som översti-&lt;br&gt;ger de faktiska kostnaderna beskattas och att avdrag för kostnader vid&lt;br&gt;anställningsintervju inte medges. Men som tidigare angetts är rättsläget&lt;br&gt;oklart och det får därför överlämnas till rättspraxis att avgöra i vad mån&lt;br&gt;resor som inte omfattas av den nu föreslagna skattefriheten kan vara&lt;br&gt;avdragsgilla resp, icke skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändring i 19 § (även i prop. 1992/93:157 föreslås&lt;br&gt;ändring av denna paragraf), punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;KL och 10 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Flyttningskostnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättning från arbetsgivare eller av allmänna&lt;br&gt;medel som en skattskyldig erhåller för flyttningskostnader som&lt;br&gt;uppkommit på grund av byte av verksamhetsort skall liksom för när-&lt;br&gt;varande vara skattefri. Det nuvarande kravet för skattefrihet - att&lt;br&gt;ersättningen inte utgått med väsentligt högre belopp än som gäller&lt;br&gt;för statligt anställda - avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet flyttningskostnader definieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ersättning för flyttningskostnad omfattar även ersättning&lt;br&gt;för körning med egen bil skall ersättningen tas upp som intäkt till&lt;br&gt;den del den överstiger avdragsgillt belopp vid en motsvarande&lt;br&gt;körning med egen bil mellan bostad och arbetsplats, dvs. för&lt;br&gt;närvarande 13 kr per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regerin-&lt;br&gt;gens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget&lt;br&gt;med motivering att förslaget innehåller flera begrepp som inte är närmare&lt;br&gt;definierade, vilket kan medföra tolkningstvister i domstolarna. Nuvarande&lt;br&gt;ordning är bättre enligt kammarrätten. Även SAS avstyrker förslaget och&lt;br&gt;anser att en inskränkning av begreppet flyttningskostnader och en&lt;br&gt;begränsning av skattefriheten för sådana kostnader i samband med&lt;br&gt;flyttning skulle minska rörligheten på arbetsmarknaden. Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm anser att det inte finns anledning att belasta lagtexten med&lt;br&gt;exempel på vad som inte ingår i flyttningskostnad. RSV anser att skatte-&lt;br&gt;friheten bör omfatta endast ersättning för &amp;quot;skäliga&amp;quot; kostnader samt att&lt;br&gt;begreppet familj bör definieras utförligare i motiven. Statens Arbetsgivar-&lt;br&gt;verk framhåller att förslagen kräver en översyn av definitioner och&lt;br&gt;förmåner i nuvarande statliga kollektivavtal och att eventuella föränd-&lt;br&gt;ringar därför bör samordnas i tiden med ett nytt statligt centralt kollekti-&lt;br&gt;vavtal om allmänna anställningsvillkor under våren 1994. Sveriges&lt;br&gt;Reservofficersförbund anser att definitionen av begreppet flyttnings-&lt;br&gt;kostnader är för snäv och att i begreppet bör inräknas kostnader för&lt;br&gt;dubbelhyra, flyttning av en andra bil, båt och häst m.m. Även Överbe-&lt;br&gt;fälhavaren anser att dubbelhyra bör räknas som en sådan flytt-nings-&lt;br&gt;kostnad för vilken skattefri ersättning skall kunna erhållas och vidare att&lt;br&gt;detta även bör gälla ersättning för förlust vid försäljning av bostadsrätt&lt;br&gt;eller fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ersättning för flyttningskostnader som&lt;br&gt;arbetsgivare utgett eller som utgått av allmänna medel när skattskyldig på&lt;br&gt;grund av byte av verksamhetsort flyttat till ny bostadsort är skattefri till&lt;br&gt;den del ersättningen inte utgått med väsentligt högre belopp än som gäller&lt;br&gt;för befattningshavare i statlig tjänst (32 § 4 mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken och omfattningen av ersättningen för flyttningskostnader till Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;statligt anställda bestäms genom avtal. Dels finns det centrala avtal som&lt;br&gt;Sektoravtalet för civila statsförvaltningen (SA-C) och Sektoravtalet för&lt;br&gt;försvaret (SA-F), dels kan det finnas särskilda lokala avtal på myndig-&lt;br&gt;hetsnivå. Vad som faller in under begreppet flyttningskostnader varierar&lt;br&gt;i viss mån från avtal till avtal. Detta leder till att lagstiftningen vållar&lt;br&gt;särskilda svårigheter för den privata sektorn, där man, förutom att hålla&lt;br&gt;reda på vad som gäller enligt sitt eget avtal, även måste veta vad som&lt;br&gt;gäller för de statligt anställda. Vidare talar avtalen oftast om byte av&lt;br&gt;arbetsort medan lagtexten talar om byte av verksamhetsort. Byte av&lt;br&gt;arbetsort behöver inte nödvändigtvis innebära byte av verksamhetsort.&lt;br&gt;Med hänsyn till denna skillnad mellan avtal och lagtext och med hänsyn&lt;br&gt;till att avtalsenlig ersättning i praktiken så gott som alltid behandlas som&lt;br&gt;skattefri, kan skattepliktig ersättning komma att undgå beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller frågan om vilka kostnader som skall hänföras till&lt;br&gt;flyttningskostnader föreligger osäkerhet. I avtalen återfinns till att börja&lt;br&gt;med sådana typiska flyttningskostnader som resekostnader för den&lt;br&gt;flyttande arbetstagaren och hans familj och kostnader för transport av&lt;br&gt;bohag. Dessutom kan ersättning utgå för kostnader för transport av bil&lt;br&gt;eller båt som fordras för tjänsten. Men därutöver kan ersättning också&lt;br&gt;erhållas för ett antal besöksresor före avflyttning, för resor till och från&lt;br&gt;den nya arbetsorten i vissa fall, i förhållande till bostadsytan (s.k.&lt;br&gt;gardinpengar), för hyreskostnad (vid dubbla hyreskostnader) och för&lt;br&gt;förlust i samband med försäljning av bostadsrätt (när försäljningspriset&lt;br&gt;understiger grundavgiften). Det är inte självklart att denna senare grupp&lt;br&gt;av kostnadsersättningar ryms inom begreppet &amp;quot;flyttningskostnad&amp;quot; i kom-&lt;br&gt;munalskattelagens mening. RSV har dock i visst fall ansett att hyres-&lt;br&gt;kostnadsersättning var att betrakta som skattefri flyttningskostnads-&lt;br&gt;ersättning. Det har också uppkommit tolkningsproblem som lett till&lt;br&gt;olikformig tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den beskrivna situationen framstår det som angeläget&lt;br&gt;att kravet för skattefrihet — att ersättning inte utgått med väsentligt högre&lt;br&gt;belopp än vad som gäller för befattningshavare i statlig tjänst — avskaffas&lt;br&gt;och att en definition av begreppet &amp;quot;flyttningskostnad&amp;quot; införs i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med utredningens förslag bör till skattefri flyttningskost-nad-&lt;br&gt;sersättning hänföras ersättning för kostnader för emballering, pack-ning,&lt;br&gt;transport och uppackning av bohag och annat personligt lösöre, exempel-&lt;br&gt;vis cykel, moped, motorcykel, bil, båt och mindre redskap o.d. Likaså&lt;br&gt;bör resekostnader för transport av arbetstagaren och hans familj till den&lt;br&gt;nya bostadsorten räknas som normala flyttningskostnader. När det gäller&lt;br&gt;ersättning för resekostnader har utredningen pekat på att det är oklart om&lt;br&gt;den nuvarande skattefriheten enligt 32 § 4 mom. KL medför att ersättning&lt;br&gt;för körning med egen bil blir skattefri i sin helhet oavsett ersättningens&lt;br&gt;nivå. Om resekostnadsersättning i flyttningsfallet i sin helhet betraktas&lt;br&gt;som skattefri innebär det att man kan få en större skattefri ersättning för&lt;br&gt;täckande av en kostnad som egentligen är att betrakta som privat levnad-&lt;br&gt;skostnad än vad en arbetstagare kan få avdrag för vid körning med egen&lt;br&gt;bil i tjänsten. Oavsett hur stadgandet tillämpas i dag bör det komma till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart uttryck i lagtexten att skattefriheten för ersättning för resekostnaden Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;gäller endast till den del ersättningen inte överstiger avdragsnivån för&lt;br&gt;kostnader för körning med egen bil vid körning mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats, dvs. för närvarande 13 kr per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att i dagsläget förutse alla kostnader som bör anses som&lt;br&gt;flyttningskostnader. Det är därför lämpligt att, som utredningen&lt;br&gt;föreslagit, avsluta definitionen med &amp;quot;och liknande kostnader&amp;quot;. Övriga&lt;br&gt;kostnader för vilka ersättning erhålls som för flyttningskostnad enligt de&lt;br&gt;statliga avtalen får i huvudsak anses falla utanför ramen för vad som&lt;br&gt;avses med flyttningskostnader. Dessa ersättningar bör inte omfattas av&lt;br&gt;skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra stadgandet än mer har utredningen föreslagit att defini-&lt;br&gt;tionen av flyttningskostnader skall följas av en uppräkning av vad som&lt;br&gt;inte kan räknas som sådana. Ett tydliggörande på denna punkt framstår&lt;br&gt;som angeläget med hänsyn till att dessa kostnader i de flesta fall räknas&lt;br&gt;till flyttningskostnader i de ovannämnda avtalen. Detta bör klart komma&lt;br&gt;till uttryck i lagtexten genom att man efter definitionen av vad som avses&lt;br&gt;med flyttningskostnader anger exempel på vad som inte avses med sådan&lt;br&gt;kostnad. En sådan negativ definition är ingen nyhet i skattelagstiftningen.&lt;br&gt;Ett liknande stadgande återfinns t.ex. i 32 § 3 e mom. KL när det gäller&lt;br&gt;personalvårdsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ersättning för hemresor o.d. som utgår i samband med&lt;br&gt;flyttning blir skattepliktig kommer dock den skattskyldige att vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen erhålla avdrag motsvarande den uppburna ersättningen,&lt;br&gt;om avdragsrätt föreligger för sådana kostnader enligt KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att, som RSV föreslagit, i definitionen också ange att ersättningen&lt;br&gt;måste avse &amp;quot;skäliga&amp;quot; kostnader för att skattefrihet skall föreligga framstår&lt;br&gt;inte som behövligt. Om det verkligen är fråga om flyttningskostnader i&lt;br&gt;lagtextens mening skall ersättningen vara skattefri. Häri ligger att&lt;br&gt;ersättningen skall motsvara faktiska flyttningskostnader. Om ersättning&lt;br&gt;utgår med belopp som inte motsvaras av faktiska flyttningskostnader är&lt;br&gt;det fråga om förtäckt lön som skall tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring av 32 § 4 mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten för grupplivförsäkringar är också kopplad till vad som&lt;br&gt;utgår till statlig befattningshavare. Men här är tillämpningsproblemen inte&lt;br&gt;lika stora och det finns, som utredningen funnit, därför inte anledning att&lt;br&gt;nu ändra dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Omkostnadsersättning till dagbarnvårdare, ersättning till Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;försökspersoner m.fl. samt beskattningsfrågor rörande medföljande&lt;br&gt;make/maka vid tjänsteresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande regler bör behållas oföränd-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens, dvs.&lt;br&gt;ingen förändring av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har ställt sig&lt;br&gt;bakom utredningens ställningstagande eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Näringslivets Skattedelegation och SAS anser&lt;br&gt;att gällande praxis på området när det gäller beskattning av medföljande&lt;br&gt;makes/makas resa vid tjänsteresa är alltför restriktiv och medför en&lt;br&gt;orimlig fördyring inte minst för de mindre företagen. Enligt Skatte-&lt;br&gt;delegationen bör i lagtexten anges att kostnader för make/maka inte skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst i de fall särskilda skäl föreligger. Särskilda&lt;br&gt;skäl bör anses föreligga när make/maka medföljer styrelseordförande,&lt;br&gt;verkställande ledning eller annan ledande person vid resor, vid represen-&lt;br&gt;tation, vid viktiga internationella affärsförhandlingar där det är kutym att&lt;br&gt;make/maka deltar eller i andra sammanhang där det är uppenbart till&lt;br&gt;fördel att make/maka medföljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I samband med 1990 års skatte-&lt;br&gt;reform blev alla kostnadsersättningar i princip skattepliktiga. Detta gällde&lt;br&gt;t.ex. även omkostnadsersättning som utgår till dagbarnvårdare. Avdrag&lt;br&gt;medges dock för sådana kostnader som ersättningen är avsedd att täcka.&lt;br&gt;Om den skattskyldige inte kan visa de faktiska kostnaderna skall enligt&lt;br&gt;RSV:s rekommendationer avdrag medges med belopp som motsvarar&lt;br&gt;erhållen omkostnadsersättning, dock högst med vissa angivna schablon-&lt;br&gt;belopp. Utredningen har behandlat frågan eftersom kritik har riktats mot&lt;br&gt;effekterna av skattereformen i två avseenden. För det första anser man&lt;br&gt;från dagbamvårdarhåll att man har gått miste om schablonavdraget om&lt;br&gt;4 000 kr i och med att omkostnadsersättningen blev skattepliktig. För det&lt;br&gt;andra anser man att omkostnadsersättningen bör vara skattefri eftersom&lt;br&gt;den inte är avsedd att täcka dagbamvårdarens egna kostnader utan&lt;br&gt;barnens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om omkostnadsersättning till dagbarnvårdare kan&lt;br&gt;till att börja med konstateras att schablonavdraget numera har avskaffats&lt;br&gt;och i stället ersatts med ett förbud i 33 § 2 mom. KL mot avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetet till den del de inte överstiger&lt;br&gt;4 000 kr och för andra kostnader i inkomstslaget tjänst till den del de inte&lt;br&gt;överstiger 1 000 kr (någon avdragsbegränsning gäller dock inte för kost-&lt;br&gt;nader som avses i 33 § 1 mom. tredje stycket KL och i punkterna 3-3 c&lt;br&gt;och 7 av anvisningarna till 33 § KL samt färdkostnad för resa i tjänsten).&lt;br&gt;Detta gäller alla skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna i skattereformen var att göra alla Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;kostnadsersättningar skattepliktiga, vilket innebar bl.a. att skattefriheten&lt;br&gt;slopades för statliga och kommunala kostnadsersättningar. Ett av skälen&lt;br&gt;för det var att ersättning som i själva verket är lön inte skall kunna döljas&lt;br&gt;och betalas ut i form av kostnadsersättningar. Det finns inte anledning att&lt;br&gt;frångå denna princip. När schablonavdraget slopades innebar det&lt;br&gt;dessutom att dagbamvårdamas kostnader inte längre kom att omfattas av&lt;br&gt;något schablonavdrag. Dagbarnvårdare får, i likhet med andra yrkes-&lt;br&gt;grupper, i princip avdrag för sina kostnader i den mån de överstiger&lt;br&gt;1 000 kr. De kan därför inte nu anses missgynnade i förhållande till&lt;br&gt;andra yrkesgrupper. Regeringen finner i likhet med utredningen att det&lt;br&gt;inte finns skäl att ändra nuvarande regler i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare tagit upp frågan om ersättning til\ försöksperso-&lt;br&gt;ner skall undantas från beskattning. Kritik har riktats mot nuvarande&lt;br&gt;regler som innebär att sådan ersättning är skattepliktig. De etiska skäl&lt;br&gt;som anförts mot att ersättningen är skattepliktig är bl.a. att det enligt&lt;br&gt;Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association Declaration of&lt;br&gt;Helsinki, 1964) inte får finnas en arbetsgivar- eller arbetstagarrelation&lt;br&gt;samt att det inte får finnas ett beroendeförhållande mellan försöksledaren&lt;br&gt;och försökspersonen. En sådan relation eller ett sådant beroendeför-&lt;br&gt;hållande uppkommer dock knappast genom att ersättningen är skatteplik-&lt;br&gt;tig för mottagaren. Detta är alltså inte något bärande skäl för att göra&lt;br&gt;ersättningen skattefri. De problem av administrativ art (preliminärskatte-&lt;br&gt;avdrag m.m.) som framförts är inte heller sådana att de bör föranleda&lt;br&gt;någon annan bedömning i fråga om ersättningens beskattning. Regeringen&lt;br&gt;är således inte beredd att införa skattefrihet för ersättning av ifrågavaran-&lt;br&gt;de slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har tagits upp av utredningen, i anledning av att&lt;br&gt;kritik har framförts från näringslivet, är frågan om beskattning med&lt;br&gt;avseende på medföljande make/maka vid tjänsteresa. Kritiken har i&lt;br&gt;huvudsak gått ut på att man är missnöjd med dagens restriktiva praxis på&lt;br&gt;området. Kutym inom affärsvärlden ställer ibland krav på att en&lt;br&gt;make/maka medföljer en arbetstagare på en tjänsteresa eller annars&lt;br&gt;medverkar vid någon form av representation vid affärsförhandlingar e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en makes/makas arbetsinsatser behövs torde det inte komma i fråga&lt;br&gt;att beskatta arbetstagaren. Enligt utredningen torde det då i regel&lt;br&gt;förutsättas att arbetsgivaren anlitar maken/makan för att utföra det&lt;br&gt;speciella uppdraget och inte bara betalar kostnaderna utan även mark-&lt;br&gt;nadsmässig ersättning för uppdraget. I sådana fall där makes/makas&lt;br&gt;arbetsinsats är nödvändig torde varken nuvarande lagstiftning eller praxis&lt;br&gt;lägga hinder i vägen för att underlåta förmånsbeskattning. Om man skulle&lt;br&gt;införa generellt sett generösare regler uppkommer emellertid stora&lt;br&gt;svårigheter att i det enskilda fallet bedöma angelägenhetsgraden av en&lt;br&gt;sådan medverkan. Det framstår inte heller som möjligt att utforma regler&lt;br&gt;på området som på ett tillräckligt klart sätt anger gränsen mellan god-&lt;br&gt;tagbara och inte godtagbara fall. Med hänsyn till det anförda föreslås inte&lt;br&gt;några lagändringar på detta område. Om praxis skulle utvecklas mot&lt;br&gt;alltför stor restriktivitet i fråga om att acceptera medföljande make/maka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tjänsteresa utan att det utlöser förmånsbeskattning kan det dock finnas Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;anledning att återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Utlandstraktamenten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De schabloniserade avdragen (normalbeloppen) för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader vid tjänsteresa i utlandet skall i dag motsvara största normala&lt;br&gt;ökning i levnadskostnaden under ett dygn för resp, förrättningsland&lt;br&gt;(punkt 3 tionde stycket av anvisningarna till 33 § KL). De normalbelopp&lt;br&gt;som RSV härvid fastställer i rekommendationer är desamma som de&lt;br&gt;traktamentsbelopp som utgår till statligt anställda enligt utlandsreseförord-&lt;br&gt;ningen (1991:1754) och bilaga 1 till denna förordning. Vid statlig be-&lt;br&gt;fattningshavares tjänsteresa i utlandet blir således hela det uppburna&lt;br&gt;traktamentsbeloppet i praktiken skattefritt. Traktamentena enligt utlands-&lt;br&gt;reseförordningen skall i princip täcka kostnader för frukost, två-rätters&lt;br&gt;lunch, tre-rätters middag och småutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för tjänsteresor i Sverige gällde före 1990 års skattereform att&lt;br&gt;avdrag medgavs högst med belopp som motsvarade största normala&lt;br&gt;ökning i levnadskostnaden och att de av RSV fastställda normalbeloppen&lt;br&gt;skulle motsvara en sådan kostnadsökning. Vidare var traktamentsersätt-&lt;br&gt;ning som utgick till statligt anställda skattefri. De av RSV fastställda&lt;br&gt;normalbeloppen för kost och småutgifter uppgick det sista året före refor-&lt;br&gt;men, dvs. inkomståret 1990 sammanlagt till 301 kr vid korttidsförrätt-&lt;br&gt;ning (och de 15 första dygnen av en långtidsförrättning) och till 181 kr&lt;br&gt;vid långtidsförrättning fr.o.m. det sextonde dygnet. Dessa normalbelopp&lt;br&gt;motsvarade de statliga traktamentena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen ändrades reglerna genomgripande när det gäller&lt;br&gt;tjänsteresor inom Sverige. Statliga traktamenten gjordes skattepliktiga och&lt;br&gt;rätten till avdrag begränsades bl.a. genom att man tog bort uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;största normala ökning&amp;quot;. I enlighet härmed sänktes nivån på schablonav-&lt;br&gt;dragen. Vidare ändrades gränsen mellan korttidsförrättning och långtids-&lt;br&gt;förrättning till att avse tre månader i stället för 15 dygn. För inkomståret&lt;br&gt;1991 bestämdes maximibeloppet för dag till 150 kr. Detta belopp var&lt;br&gt;uträknat så att avdraget för hel dag skulle täcka merkostnader för frukost,&lt;br&gt;lunch och middag på restaurang av enkel beskaffenhet samt även täcka&lt;br&gt;småutgifter. RINK uttalade härvid följande (SOU 1989:33, del III, s.81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Merkostnaden för lunch torde stanna vid 10-15 kr. För middag torde&lt;br&gt;fördyringen för en kvällsmåltid på restaurang av enkel beskaffenhet&lt;br&gt;jämfört med ett kvällsmål i hemmet kunna uppskattas till 75-80 kr. Övrig&lt;br&gt;fördyring, dvs. för frukost och diverse småutgifter, torde inte överstiga&lt;br&gt;50 kr. Totalt ter sig ett maximibelopp om 150 kr. mera rimligt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1993 bestäms traktamentsnivån vid tjänsteresa i&lt;br&gt;Sverige till en viss procentuell andel av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, AFL. För 1993 ger detta ett maximi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp om 170 kr för hel dag, vilket i dagens kostnadsläge torde Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;motsvara de 150 kr som RINK beräknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundtanke som ligger bakom de schabloniserade avdragsbeloppen&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i Sverige är således att de&lt;br&gt;endast skall täcka normala merkostnader som den skattskyldige drabbas&lt;br&gt;av. Av beloppets storlek och uttalandena i förarbetena framgår att&lt;br&gt;beloppet skall beräknas på grundval av enklare måltider än vad som&lt;br&gt;gäller för utlandstraktamentena. Detta framgår också vid en jämförelse&lt;br&gt;med de normalbelopp som enligt RSV:s rekommendationer gäller för&lt;br&gt;inkomståret 1993 vid tjänsteresa i våra närmaste grannländer, nämligen&lt;br&gt;i Danmark 635 kr, i Finland 470 kr och i Norge 525 kr (RSV Dt&lt;br&gt;1992:26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således på det sättet att normalbeloppen för utlandsförrättningar&lt;br&gt;ofta fastställs på en högre nivå än vad som gäller vid förrättning i Sverige&lt;br&gt;även när det gäller länder med likartad kostnadsnivå som den svenska.&lt;br&gt;Som ovan nämnts bygger RSV:s normalbelopp för avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet på traktamentsbeloppen som&lt;br&gt;anges i bilaga 1 till utlandsreseförordningen. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att något beröra hur traktamentsbeloppen enligt förordningen räknas&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestäms med utgångspunkt i prisinsamlingar som görs i&lt;br&gt;september varje år av svenska ambassader och konsulat genom Utrikes-&lt;br&gt;departementets försorg. Val av rätter etc. skall återspegla vad en svensk&lt;br&gt;förrättningsman vanligtvis väljer i länder med en annorlunda matkultur.&lt;br&gt;De priser som samlas in avser frukost (s.k. kontinental frukost), lunch&lt;br&gt;(två-rätters) och middag (tre-rätters) exkl. måltidsdrycker. Prisuppgifterna&lt;br&gt;inhämtas normalt från de hotell och restauranger som regelmässigt anlitas&lt;br&gt;av svenska förrättningsmän. Man utgår i huvudsak från kostnadsnivån på&lt;br&gt;förstaklass-restauranger och när det gäller t.ex. många länder i Europa&lt;br&gt;och USA även andraklass-restauranger av god standard. Traktaments-&lt;br&gt;nivån fastställs med utgångspunkt i ett medeltal av priserna i lokal valuta&lt;br&gt;för måltider. Kostnaderna för de tre måltiderna räknas om till svenska&lt;br&gt;kronor efter gällande valutakurser. Till detta läggs ett belopp på 20 %&lt;br&gt;som är avsett att täcka merkostnader för småutgifter och tran-sporter.&lt;br&gt;Från det framräknade beloppet görs ett s.k. självkostnadsavdrag som&lt;br&gt;skall motsvara kostnaden på hemorten och som uppgick till 60 kr per dag&lt;br&gt;vid fastställandet av dagtraktamente för kalenderåret 1992. Innan&lt;br&gt;traktamentsbeloppen för kommande år fastställs görs en avstämning med&lt;br&gt;en privat koncern med omfattande kännedom om kostnadsläget i många&lt;br&gt;länder. Vidare jämför man med uppgifter som insamlats från Danmarks,&lt;br&gt;Norges och Finlands utlandsrepresentation och som motsvarar de svenska&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Schablonbeloppen avseende avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader vid tjänsteresa utomlands skall bestämmas så att de&lt;br&gt;motsvarar den normala ökningen i levnadskostnaden och inte som nu&lt;br&gt;den största normala ökningen av levnadskostnaden. Detta normal-&lt;br&gt;belopp skall avse kostnadsökningen för frukost, för lunch och&lt;br&gt;middag bestående av en rätt på restaurang av normal standard samt&lt;br&gt;småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk för resan.&lt;br&gt;Dock skall möjlighet ges att för vissa länder eller regioner, om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, bestämma ett normalbelopp som avser kost-&lt;br&gt;nadsökning för måltider på restaurang av bättre standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att de schabloniserade avdragen skall, i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller vid förrättning i Sverige, reduceras när traktamente&lt;br&gt;utgått vid tjänsteresa på en och samma ort under längre tid än tre&lt;br&gt;månader i en följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler som för närvarande endast finns i form av rekommen-&lt;br&gt;dationer utfärdade av RSV skall tas in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1994 skall normalbeloppen bestämmas enligt&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser som innebär att normalbeloppen för&lt;br&gt;hel dag skall motsvara 70 % av det belopp som kan anses mot-svara&lt;br&gt;största normala ökning i levnadskostnaden för resp, förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna har&lt;br&gt;tillstyrkt förslagen. SACO, Svenska Revisorsamfundet SRS, och Svenska&lt;br&gt;Pilotföreningen avstyrker dock förslagen. Näringslivets Skattedelegation&lt;br&gt;framhåller behovet av att bestämma högre normalbelopp när särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger och anför vidare. Man skall bl.a. kunna avstå från att i&lt;br&gt;osäkra miljöer söka efter restauranger med normal standard. Det bör vara&lt;br&gt;möjligt att i sådana fall kunna inta sina måltider på det hotell där man&lt;br&gt;bor, även om standarden är högre än normalt, utan att detta skall få&lt;br&gt;skattemässiga konsekvenser. För vissa kategorier skattskyldiga, exempel-&lt;br&gt;vis flygande personal inom flygbolagen, föreligger ingen valrätt&lt;br&gt;beträffande var man skall bo eller äta vid flygningar utomlands.&lt;br&gt;Säkerhetsskäl gör att flygbolagen väljer ut hotell och restauranger som&lt;br&gt;personalen måste använda. Även för andra kategorier skattskyldiga kan&lt;br&gt;valrätten vara inskränkt. Företagen har av säkerhetsskäl föreskrivit vilket&lt;br&gt;eller vilka hotell som får användas vid tjänsteresor. Skattedelegationen&lt;br&gt;finner det därför angeläget att särskild hänsyn tas till de nu beskrivna&lt;br&gt;förhållandena. Detta kan ske genom en generell uppräkning av de&lt;br&gt;normalbelopp som RSV skall fastställa. RSV föreslår att möjligheten att&lt;br&gt;få avdrag för faktiska merkostnader även för utlandsförättningar skall&lt;br&gt;beräknas på grundval av samtliga förrättningar i anställningen under året.&lt;br&gt;Vidare anför RSV att de prisinsamlingar som skall göras av praktiska skäl&lt;br&gt;även i fortsättningen bör verkställas av Utrikesdepartementet och att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör finnas ett åläggande för Utrikesdepartementet att göra detta. Verket Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;påpekar också att möjligheterna att få in de nya uppgifterna i tid till&lt;br&gt;årsskiftet 1993/94 är närmast obefintliga, varför de nya reglerna bör träda&lt;br&gt;i kraft först den 1 januari 1995. SAS anser att det måste medges förhöjt&lt;br&gt;normalbelopp för personal anställda ombord på luftfartyg i utrikes trafik&lt;br&gt;om förslaget genomförs. Överbefälhavaren önskar att utlandstillägg och&lt;br&gt;därmed likställd förmån till personal i försvarsmakten som arbetar&lt;br&gt;utomlands, som exempelvis yrkesofficerare under utbildning och&lt;br&gt;försvarsanställda som deltar i materialprovningsprojekt, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för personal i utrikesförvaltningen och i biståndsverksamhet,&lt;br&gt;skall undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av den tidigare redo-&lt;br&gt;görelsen fastställs normalbeloppen för utlandsförrättningar ofta på en&lt;br&gt;högre nivå än vad som gäller vid förrättning i Sverige även när det gäller&lt;br&gt;länder med likartad kostnadsnivå som den svenska. Det har ankommit på&lt;br&gt;utredningen att överväga om nivån på avdragen vid utlandsförrättning kan&lt;br&gt;anpassas till den som gäller vid förrättningar i Sverige. Inledningsvis&lt;br&gt;finns anledning att påpeka att den omständigheten att traktamentsnivån&lt;br&gt;vid tjänsteresa i utlandet för statligt anställda bestäms med utgångspunkt&lt;br&gt;i priset för bl.a. två-rätters lunch och tre-rätters middag på antingen&lt;br&gt;förstaklass-restaurang eller andraklass-restaurang av god standard i och&lt;br&gt;för sig inte utgör något motiv för att även avdragsnivån skall vara den-&lt;br&gt;samma. Ett skäl som ofta anförs för att avdragsnivån för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader generellt bör var högre vid tjänsteresa i utlandet än vid&lt;br&gt;tjänsteresa i Sverige är att det är svårare att hålla kostnaderna nere vid&lt;br&gt;vistelse utomlands än vad det är i hemlandet. Detta är i många fall riktigt&lt;br&gt;och har, som framgår av det följande beaktats vid utformningen av rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Men det angivna förhållandet kan knappast motivera att&lt;br&gt;avdragsbeloppen genomgående täcker betydligt mer kostsamma måltider&lt;br&gt;än vad som gäller vid tjänsteresa i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser regeringen, i likhet med utredningen,&lt;br&gt;att normalbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;br&gt;i utlandet inte bör avse största normala ökning av levnadskostnaden utan,&lt;br&gt;i likhet med vad som gäller för tjänsteresa i Sverige, avse en mer normal&lt;br&gt;ökning av levnadskostnaden, närmare bestämt för frukost, lunch (en rätt),&lt;br&gt;middag (en rätt) och småutgifter. Man måste emellertid beakta att det är&lt;br&gt;svårare att hålla nere kostnaderna vid vistelse utomlands än vad det är i&lt;br&gt;hemlandet. Förhållandena vad avser språksvårigheter, personlig säkerhet,&lt;br&gt;bakterieflora o.d. växlar betydligt mellan olika länder. Beskattnings-&lt;br&gt;reglerna för utlandstraktamenten bör därför utformas så att de skilda&lt;br&gt;förhållandena i olika länder beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traktamentena enligt utlandsreseförordningen bygger på andra princi-&lt;br&gt;per än vad som bör gälla i avdragshänseende. Det nuvarande systemet&lt;br&gt;med normalbelopp som är lika med traktamentena enligt utlandsrese-&lt;br&gt;förordningen bör upphöra och ersättas med ett nytt system. Den metod&lt;br&gt;som härvid framstår som lämplig för att bestämma normalbeloppen är&lt;br&gt;den av utredningen föreslagna. Metoden innebär att normalbeloppen skall&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i priserna på restauranger som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den restaurangstandard som traktamentena vid förrättning i Sverige är Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;avsedda att täcka. En viss generell uppräkning av kostnadsnivån bör dock&lt;br&gt;ske med hänsyn till att det utomlands kan föreligga svårigheter, med&lt;br&gt;hänsyn till språkproblem m.m., att hålla nere kostnaden på den nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör t.ex. vara rimligt att vid bestämmandet av schablonen räkna med&lt;br&gt;att frukosten och middagen i regel intas på det hotell där man bor medan&lt;br&gt;lunchen intas på en lunchrestaurang av normal standard. Det innebär att&lt;br&gt;man vid beräkningen av merkostnaderna för frukost och middag bör kun-&lt;br&gt;na utgå från priserna på de hotell som vanligen används för tjänsteresor&lt;br&gt;och då närmare bestämt från de billigaste restaurangaltemativen på de&lt;br&gt;hotell som ingår i de stora hotellkedjorna. I prisinsamlingen bör således&lt;br&gt;inte ingå hotell med endast förstaklass-restauranger. Det bör dock finnas&lt;br&gt;utrymme att beakta särskilda förhållanden i landet eller regionen i fråga,&lt;br&gt;t.ex. beträffande bakterieflora, förekomst av epidemiska sjukdomar,&lt;br&gt;säkerhetsaspekter o.d., vilket kan medföra att man i vissa länder eller&lt;br&gt;regioner får räkna med att måltiderna intas på restauranger med bättre&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning bestäms normalbeloppen i form av rekom-&lt;br&gt;mendationer från RSV:s sida. Rekommendationerna torde i praktiken&lt;br&gt;följas nästan undantagslöst. Det beror naturligtvis till stor del på att de&lt;br&gt;nuvarande beloppen är generösa och att de har stöd i utlandsreseförord-&lt;br&gt;ningen. Om man begränsar avdragsrätten och till följd härav minskar&lt;br&gt;schablonbeloppen kan arbetsgivarna komma att betala ut högre trak-&lt;br&gt;tamentsbelopp. Enligt utredningen kan det då uppkomma problem i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen att bestämma avdragsbeloppen. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till ansåg utredningen att schablonbeloppen bör fastställas genom&lt;br&gt;bindande föreskrifter och att grunderna för avdraget bör anges i&lt;br&gt;lagtexten. I likhet med utredningen anser regeringen att, utöver att ange&lt;br&gt;att schablonbeloppen skall avse den normala ökningen av levnadskost-&lt;br&gt;naderna, grunderna bör preciseras ytterligare i lagtexten. Detta bör ske&lt;br&gt;genom att det anges att matkostnaderna på förrättningsorten skall avse&lt;br&gt;frukost samt lunch och middag bestående av en rätt som intas på restau-&lt;br&gt;ranger av normal standard. Vidare bör anges att om det är påkallat av&lt;br&gt;särskilda förhållanden i landet kostnaderna får avse måltider på res-&lt;br&gt;tauranger med bätttre standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredningen anser dock regeringen att normalbeloppen&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör fastställas av RSV genom rekommendationer.&lt;br&gt;Om beloppen fastställs genom föreskrifter finns en risk för att föreskrif-&lt;br&gt;terna i vissa fall kan komma att gå utöver vad som kan anses vara rena&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter. En enligt regeringsformen otillåten delegation&lt;br&gt;av normgivningsmakten skulle då kunna uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde emellertid inte den av regeringen förordade lösningen&lt;br&gt;innebära någon större skillnad i förhållande till utredningsförslaget. De&lt;br&gt;av RSV i rekommendationer angivna beloppen för ökningen av levnads-&lt;br&gt;kostnaden kan ändå i mycket stor utsträckning antas bli styrande för&lt;br&gt;avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller bestämmelserna i övrigt rörande avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader vid förrättning i utlandet skall dessa så långt möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassas till motsvarande bestämmelser för förrättningar i Sverige. Det Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;gäller reglerna om att avdragsschablonen skall reduceras när skattskyldig&lt;br&gt;erhållit ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa på en och&lt;br&gt;samma ort under längre tid än tre månader. Om en skattskyldig till-&lt;br&gt;bringar så lång tid på en och samma ort som tre månader kan det för-&lt;br&gt;väntas att han i normalfallet har fått sådan lokalkännedom att han kan&lt;br&gt;hålla kostnaderna nere. Efter tre månader bör därför schablonavdraget -&lt;br&gt;när ersättning utgår från arbetsgivaren - utgöra 70 % av helt normal-&lt;br&gt;belopp för hel dag. Vidare bör vissa regler som för närvarande bara&lt;br&gt;gäller vid förrättning i Sverige men där RSV i rekommendationer angett&lt;br&gt;att motsvarande regler gäller vid förrättning i utlandet införas i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör möjligheten att yrka avdrag för faktiska merkostnader,&lt;br&gt;liksom för närvarande avse varje förrättning för sig. Skälen för att inte&lt;br&gt;jämställa förrättningar i utlandet med förrättningar i Sverige i detta&lt;br&gt;hänseende är att förhållandena i olika länder kan variera i större utsträck-&lt;br&gt;ning än förhållandena inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framhållit att vissa yrkesgrupper av&lt;br&gt;säkerhetsskäl och liknande får äta endast på vissa av arbetsgivaren&lt;br&gt;bestämda restauranger och att detta borde föranleda högre normalbelopp&lt;br&gt;generellt sett för dessa yrkesgrupper. För alla schabloner, så också&lt;br&gt;normalbelopp för avdrag för ökade levnadskostnader, gäller att dessa&lt;br&gt;aldrig ger full rättvisa till alla. Några blir underkompenserade och andra&lt;br&gt;blir överkompenserade. Om man skall undvika att någon blir underkom-&lt;br&gt;penserad vid användandet av schabloner måste schablonen sättas så högt&lt;br&gt;att det stora flertalet skattskyldiga blir överkompenserade. Detta bör inte&lt;br&gt;komma ifråga. Med hänsyn till de grunder enligt vilka normalbeloppen&lt;br&gt;skall fastställas torde dock normalbeloppen motsvara de faktiska ökade&lt;br&gt;levnadskostnaderna i flertalet fall. Det finns emellertid anledning att&lt;br&gt;framhålla att en skattskyldig alltid har rätt att yrka avdrag för faktiska&lt;br&gt;ökade levnadskostnader för varje förrättning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa yrkesgrupper kan det emellertid vara så att tjänsteförrättning-&lt;br&gt;en i utlandet på grund av särskilda skäl regelmässigt är förenad med&lt;br&gt;generellt sett högre kostnader än vad normalbeloppen är avsedda att&lt;br&gt;täcka. Om utvecklingen blir sådan att en viss yrkesgrupp generellt&lt;br&gt;kommer att yrka och få avdrag för sina faktiska kostnader, bör det&lt;br&gt;övervägas om en uppräkning av normalbeloppen bör införas för denna&lt;br&gt;grupp. De föreslagna grunderna för framräknande av normalbeloppen bör&lt;br&gt;dock träda i kraft och tillämpas en viss tid för att man skall ha ett&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att avgöra om sådana särskilda hänsynstaganden&lt;br&gt;bör göras och i så fall för vilka grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV, som är den myndighet som kommer att ange normalbeloppen,&lt;br&gt;bör också svara för att prisinsamlingar görs som kan ligga till grund för&lt;br&gt;beräkningen av beloppens storlek. Som tidigare redovisats görs prisin-&lt;br&gt;samlingar, utifrån något annorlunda utgångspunkter, genom Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementets försorg för bestämmande av traktamentsnivån enligt utlands-&lt;br&gt;reseförordningen. Regeringen förutsätter att RSV och Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet kan samordna dessa prisinsamlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att nödvändiga prisinsamlingar inte kan genomföras Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;i så god tid att de kan ligga till grund för bestämmande av normalbelopp&lt;br&gt;för kalenderåret 1994. Av statsfinansiella skäl är det dock angeläget att&lt;br&gt;en förändring av bestämmelserna kommer till stånd redan till den 1&lt;br&gt;januari 1994. Det finns därför inte möjlighet att tillgodose det av Statens&lt;br&gt;Arbetsgivarverk framförda önskemålet om att samordna ikraftträdandet&lt;br&gt;med eventuella nya statliga kollektivavtal. För år 1994 krävs således&lt;br&gt;särskilda bestämmelser för hur normalbeloppen skall beräknas. I&lt;br&gt;avsaknad av prisinsamlingar avseende måltider av sådan omfattning som&lt;br&gt;anges i lagtexten, bör man kunna utgå från att 70 % av största normala&lt;br&gt;ökningen av levnadskostnaden i vart fall inte är en för låg nivå med&lt;br&gt;utgångspunkt från att det endast skall avse den normala ökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte tillräckliga skäl att, som Överbefälhavaren anser,&lt;br&gt;utvidga det skattefria området för utlandstillägg och därmed likställd&lt;br&gt;förmån till en större krets än för utomlands stationerad personal vid&lt;br&gt;utrikesförvaltningen. Regeringen föreslår därför ingen ändring i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändring i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna&lt;br&gt;till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Övriga traktamentsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ersättning för ökade levnadskostnader vid&lt;br&gt;tjänsteresa utgår för längre tid än tre månader på en och samma ort&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den överstiger de i punkt 3 a av an-&lt;br&gt;visningarna till 33 § KL angivna schablonbeloppen. Det nuvarande&lt;br&gt;kravet på beslut av skattemyndigheten för att preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter inte skall behöva beräknas på hela ersättningsbe-&lt;br&gt;loppet i sådana fall slopas. Sådant beslut av skattemyndighet skall&lt;br&gt;dock krävas om ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;br&gt;utgår för längre tid än två år på en och samma ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgift skall utbetalaren ange om ersättning för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader utgått under en eller flera tjänsteresor som omfattat&lt;br&gt;en sammanhängande period av mer än tre månader. Härvid skall&lt;br&gt;tjänsteresa inom resp, utom landet redovisas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna. Byggentreprenörerna anser att det är angeläget&lt;br&gt;med ett klargörande av begreppet ort. Även Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;efterlyser en definition av begreppet ort i lag. RSV har i huvudsak följ-&lt;br&gt;ande synpunkter på förslaget. Det vore önskvärt med ett klargörande om&lt;br&gt;dispens kan sökas och medges retroaktivt. Detta bör enligt verkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening vara möjligt. Vidare bör ett tillägg i USAL göras så att det blir Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;möjligt för skattemyndigheten att påföra avgifter retroaktivt om beslut om&lt;br&gt;dispens har fattats på felaktiga uppgifter. Ur kontrollsynpunkt bör uppgif-&lt;br&gt;ten i kontrolluppgiften om att ersättning lämnats för en tjänsteresa som&lt;br&gt;varat längre tid än tre månader anges för förrättning inom resp, utom&lt;br&gt;landet var för sig. Sveriges Reservofficersförbund ifrågasätter om inte det&lt;br&gt;skulle räcka med dispens först efter tre år eller efter ännu längre tid för&lt;br&gt;att vara anpassat till försvarsmaktens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avdrag för preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;göras på traktamentsersättningar som utgått vid tjänsteresa som varat upp&lt;br&gt;till tre månader endast till den del ersättningarna överstiger avdragsgillt&lt;br&gt;belopp enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån&lt;br&gt;tjänsteresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del&lt;br&gt;ersättningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna&lt;br&gt;till nämnda paragraf (10 § första stycket UBL). Denna dispensregel&lt;br&gt;tillkom genom 1990 års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för arbetsgivaren att vid uppbörden av källskatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter undanta traktamentsersättning som inte överstiger avdrags-&lt;br&gt;schablonerna avser alltså förrättningar som varar längst tre månader.&lt;br&gt;Beträffande denna period ansågs vid regelns tillkomst schablonreglerna&lt;br&gt;vara så lättillämpade att det vid taxeringen normalt borde kunna förut-&lt;br&gt;sättas att arbetsgivarens bedömning i avdragsfrågan var riktig. För tiden&lt;br&gt;därefter, då avdragsrätten skall bedömas enligt bestämmelserna om av-&lt;br&gt;drag vid s.k. tillfällig anställning (punkt 3 a av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;KL), gjordes en annan bedömning. Föredragande statsrådet uttalade i&lt;br&gt;förarbetena (prop. 1989/90:110, del 1, s. 362) att det enligt hans mening&lt;br&gt;skulle föra för långt att utan närmare underlag vid taxeringen av den&lt;br&gt;anställde regelmässigt godta arbetsgivarens bedömning i avdragsfrågan&lt;br&gt;och anförde vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Förfarandet kan emellertid förenklas även här. På ansökan av arbets-&lt;br&gt;givaren bör skattemyndigheten redan på källskattestadiet kunna göra en&lt;br&gt;bedömning av förhållandet i det enskilda fallet och, om avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger, fatta beslut som innebär både att ersättningen och de mot-&lt;br&gt;svarande kostnaderna inte behöver redovisas i deklarationen och att&lt;br&gt;ersättningen inte skall ingå i underlaget för beräkning av preliminär&lt;br&gt;skatt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts således att skattemyndigheten redan på källskattestadiet&lt;br&gt;skall kunna göra en bedömning av förhållandena i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Genom den undersökning som utredningen har gjort har det framkommit&lt;br&gt;att man på de lokala skattekontoren anser att, i de flesta fallen, det inte&lt;br&gt;går att få tillräckligt med uppgifter från sökandena för att kunna göra en&lt;br&gt;sådan bedömning. Det blir mera en översiktlig prövning av att arbetet&lt;br&gt;skall utföras utanför 50-kilometersgränsen från bostaden. I projektdis-&lt;br&gt;pensfallen (fall där dispens söks för ett visst projekt) kan inte ens en&lt;br&gt;sådan kontroll göras eftersom det inte är känt vilka som kommer att&lt;br&gt;arbeta på arbetsplatsen/projektet. Även arbetsgivarna anser att förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en onödig omgång även om ett positivt beslut i viss mån ses som ett Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen med den nuvarande dispensregeln är att det skall ske en&lt;br&gt;prövning av om förutsättningar föreligger för avdragsrätt enligt punkt 3 a&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 § KL. Som förutsättningar, enligt nämnda&lt;br&gt;lagrum, gäller bl.a. flera olika rekvisit med avseende på bl.a. arbetets&lt;br&gt;längd, t.ex. &amp;quot;kortare tid&amp;quot; och &amp;quot;tidsbegränsat till sin natur&amp;quot;. För det fall&lt;br&gt;arbetet varar längre än t.ex. den tvåårsgräns som föreskrivs med avse-&lt;br&gt;ende på första stycket i anvisningspunkten kan avdrag medges för längre&lt;br&gt;tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det. Några&lt;br&gt;närmare förklaringar till vad som menas med de angivna rekvisiten finns&lt;br&gt;inte i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att det kan vara svårt för en arbetsgivare att på ett&lt;br&gt;korrekt sätt tillämpa de ifrågavarande bestämmelserna. Av den anled-nin-&lt;br&gt;gen kan det vara mindre lämpligt att ge arbetsgivaren fria händer att&lt;br&gt;avgöra om en ersättning skall ligga till grund för preliminärskatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i sammanhanget är dock vilken effekt arbetsgivarens&lt;br&gt;bedömning får i det enskilda fallet. Det kan då konstateras att den som&lt;br&gt;tar emot ersättningen, dvs. den skattskyldige, inte vid taxeringen är&lt;br&gt;bunden av den bedömning som arbetsgivaren gör och för övrigt inte&lt;br&gt;heller av skattemyndigheternas ställningstagande i ett ärende om dispens&lt;br&gt;enligt 10 § UBL. Den skattskyldige kan visserligen få vidkännas ett&lt;br&gt;avdrag för preliminärskatt beroende på hur arbetsgivaren agerar, men han&lt;br&gt;har alltid möjlighet att få avdragsfrågan prövad vid taxeringen utan att då&lt;br&gt;vara bunden av hur frågan hanterats på preliminärskattestadiet. Å andra&lt;br&gt;sidan torde inte heller skattemyndigheterna vid taxeringen vara bundna&lt;br&gt;av de bedömningar som gjorts på preliminärskattestadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid uppmärksammas att för det fall dispens meddelas&lt;br&gt;detta i praktiken får stor betydelse för taxeringen av den skattskyldige på&lt;br&gt;så sätt att skattemyndigheterna i många fall kommer att följa den&lt;br&gt;bedömning som gjorts vid dispensprövningen. Arbetsgivaren behöver inte&lt;br&gt;uppge ersättningen i kontrolluppgiften och den skattskyldige behöver inte&lt;br&gt;redovisa ersättningen i deklarationen. Även om de bedömningar som sker&lt;br&gt;på preliminärskattestadiet således inte formellt torde hindra skattemyn-&lt;br&gt;digheterna från att vid taxeringen inta en annan ståndpunkt kommer&lt;br&gt;bedömningarna ändå i praktiken normalt att följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivarens del är läget annorlunda. Vad som härvid gäller är&lt;br&gt;inte helt klart men enligt utredningen torde arbetsgivaren, om han inte&lt;br&gt;begär dispens enligt 10 § UBL, i fall som avses i punkt 3 a av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 § KL, inte komma i från skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på utbetald traktamentsersättning. Arbetsgivaren blir&lt;br&gt;alltså inte hjälpt av att arbetstagaren vid taxeringen medges avdrag för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader. Vidare synes det i dag förekomma att en arbets-&lt;br&gt;givare i efterhand kan ansöka och få dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning torde en arbetsgivare som har fått&lt;br&gt;avslag på en ansökan om dispens i princip också vara skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter även om arbetstagaren sedermera får avdrag för ökade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levnadskostnader vid taxeringen. Det torde dock, enligt utredningen, i ett Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;sådant fall finnas möjligheter att genom omprövning, överklagande eller&lt;br&gt;i annan ordning få till stånd en likformig bedömning. Vad händer då om&lt;br&gt;arbetsgivaren får dispens men det sedermera vid taxeringen av ar-&lt;br&gt;betstagaren visar sig att avdrag rätteligen inte skall medges för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader? Något hinder att vägra arbetstagaren avdrag föreligger&lt;br&gt;inte. Har arbetsgivaren lämnat korrekta och fullständiga uppgifter till&lt;br&gt;grund för dispensansökningen torde däremot arbetsgivaravgifter inte&lt;br&gt;kunna påföras i efterhand. Men även om arbetsgivaren lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter är det enligt utredningen tveksamt om arbetsgivaravgifter kan&lt;br&gt;påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan dock sägas att det i och för sig finns behov av&lt;br&gt;ett dispensförfarande för att klarlägga om förutsättningarna föreligger för&lt;br&gt;avdragsrätt enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL. Nuvarande&lt;br&gt;dispensförfarande synes emellertid inte fungera så som var avsett. Till en&lt;br&gt;del synes detta bero på att arbetsgivaren är nödsakad att begära dispens&lt;br&gt;för att inte automatiskt bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;traktamentsersättningar som utges mer än tre månader i sträck. Samtidigt&lt;br&gt;är det i den praktiska tillämpningen svårt — eller i vissa fall omöjligt —&lt;br&gt;att i förväg få fram tillräckliga uppgifter för att en prövning skall kunna&lt;br&gt;ske av samtliga förutsättningar i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL.&lt;br&gt;Av redovisningen ovan framgår vidare att det inte är helt klart vilken&lt;br&gt;innebörd nuvarande regler har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att det i vissa fall inte ens är möjligt att för den prövning&lt;br&gt;i förväg som det är fråga om, få fram tillräckliga uppgifter för att be-&lt;br&gt;döma avdragsrätten enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL. Under&lt;br&gt;sådana förhållanden bör man inte ha ett dispensförfarande som i princip&lt;br&gt;förutsätter att en fullständig prövning av avdragsrätten kan ske. Den bästa&lt;br&gt;lösningen nu torde, enligt regeringens mening, vara den som föreslås av&lt;br&gt;utredningen och som innebär följande. Den nuvarande dispensregeln&lt;br&gt;avskaffas. En bestämmelse införs i 10 § UBL om att ersättning för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa där rätten till avdrag&lt;br&gt;för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i punkt 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL, skall ingå i underlaget för beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt endast till den del ersättningen överstiger de i nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt angivna schablonbeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan bestämmelse bör dock kompletteras med vissa andra åtgärder.&lt;br&gt;För det första bör det införas en skyldighet att lämna för taxeringen&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter i kontrolluppgiften. För det andra bör det finnas&lt;br&gt;kvar en dispensregel för det fall tjänsteresa har pågått mer än två år på&lt;br&gt;samma ort. I kontrolluppgiften bör arbetsgivaren ange om han har betalat&lt;br&gt;ut ersättningen för ökade levnadskostnader under en eller flera tjänstere-&lt;br&gt;sor som omfattar en sammanhängande period av mer än tre månader.&lt;br&gt;Som RSV påpekat kan det ur kontrollsynpunkt finnas anledning att låta&lt;br&gt;tjänsteresor utom landet och inom landet redovisas var för sig. Uppgiften&lt;br&gt;bör kunna lämnas genom kryssmarkering på kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att arbetsgivaren under året måste avgöra om det&lt;br&gt;föreligger fall som sägs i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan vara förenat med svårigheter. Men redan i dag får arbetsgivaren göra Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;en sådan bedömning när det gäller t.ex. projektdispensema. Skattemyn-&lt;br&gt;digheterna kan som tidigare nämnts inte heller göra den egentliga&lt;br&gt;prövning som är avsedd. Det innebär en betydande förenkling att&lt;br&gt;avskaffa dispensförfarandet för de första två åren av en tjänsteresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänsteresor som varar längre tid bör dock dispens krävas med&lt;br&gt;hänsyn till att det vid inkomsttaxeringen kan medges avdrag endast om&lt;br&gt;anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det. Hur lång tid&lt;br&gt;en dispens skall kunna avse bör dock avgöras utifrån reglerna i punkt 3 a&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 § KL. Någon särskild begränsning i tiden för&lt;br&gt;dispensen som sådan finns det inte anledning att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens enligt 10 § UBL medför också att samma bedömning skall&lt;br&gt;göras vid bestämmande av underlaget för arbetsgivaravgifter. RSV har&lt;br&gt;påpekat att, om nuvarande regler inte medger det, en regel bör införas&lt;br&gt;som ger skattemyndigheterna möjlighet att påföra arbetsgivaravgifter i&lt;br&gt;efterhand om dispens har medgetts utifrån oriktiga uppgifter. Frågan om&lt;br&gt;skattemyndigheten bör kunna påföra arbetsgivaravgifter i efterhand och&lt;br&gt;om det krävs ändring av USAL för att så skall kunna ske behöver&lt;br&gt;emellertid analyseras ytterligare. Detta gäller även frågan om dispens kan&lt;br&gt;sökas i efterhand. Regeringen är därför inte beredd att nu ta ställning till&lt;br&gt;om en sådan lagändring behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som uppkommer i samband med dispensregeln är hur&lt;br&gt;begreppet ort i punkt 3 åttonde stycket av anvisningarna till 33 § KL&lt;br&gt;skall tolkas. Har byte av ort skett, behöver någon dispens inte sökas.&lt;br&gt;Men har byte av ort inte skett måste dispens sökas om arbetsgivaren inte&lt;br&gt;vill göra avdrag för preliminär skatt och betala arbetsgivaravgifter på hela&lt;br&gt;traktamentsbeloppet. RSV har försökt att definiera begreppet. Trots detta&lt;br&gt;uppkommer det ändå problem för arbetsgivaren att avgöra när byte av ort&lt;br&gt;har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som angeläget med en klarare lagstiftning i detta&lt;br&gt;hänseende. En möjlighet är att, som en remissinstans förordat, ha en&lt;br&gt;gräns kring arbetsplatsen. Införande av en sådan eller någon liknande&lt;br&gt;ordning förutsätter dock mer ingående överväganden än som varit möjliga&lt;br&gt;inom utredningens ram. Regeringen lägger därför inte nu fram något&lt;br&gt;förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 10 § UBL och 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Bostadsförmån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdet av förmån av bostad som är belägen&lt;br&gt;i Sverige och som inte är semesterbostad skall när det gäller&lt;br&gt;preliminär skatt beräknas per kvadratmeter bostadsyta och inte som&lt;br&gt;för närvarande per rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämkningsmöjlighet införs vid uttag av arbetsgivaravgifter när&lt;br&gt;schablonvärdet avviker med mer än 10 % från det värde som följer&lt;br&gt;av 42 § första stycket KL (i orten gällande hyrespris).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. RSV tillstyrker att beräkningen av förmånsvärdet&lt;br&gt;knyts till bostadens yta men ifrågasätter om man av rättviseskäl inte&lt;br&gt;borde utgå från antal kvadratmeter boyta vid flerfamiljshus och värdeyta&lt;br&gt;vid småhus. RSV föreslår vidare att schablonvärdet av enkelhetsskäl&lt;br&gt;normalt skall användas även vid taxeringen med hänsyn till att schablon-&lt;br&gt;värdet förhållandevis väl torde komma att överensstämma med marknads-&lt;br&gt;värdet. Slutligen ifrågasätter RSV om en avvikelse med 10 % från mark-&lt;br&gt;nadsvärdet är tillräckligt för att jämkning skall medges. För att begränsa&lt;br&gt;antalet jämkningar som rör småbelopp föreslår RSV att avvikelsen bör&lt;br&gt;vara minst 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudprincipen vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för värdering av fri bostad är att förmånen skall värderas till&lt;br&gt;hyrespriset på orten. Detta faktiska värde av bostadsförmån måste uppen-&lt;br&gt;barligen bestämmas på grundval av en värdering som görs i efterhand vid&lt;br&gt;årets slut då man har en överblick över hyrespriserna på orten och&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som skall verkställa avdrag för preliminär skatt och&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet måste dock löpande under&lt;br&gt;året veta vilket värde han skall lägga till grund för avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt resp, arbetsgivaravgifter. Av denna anledning har det införts en&lt;br&gt;särskild schablonvärdering av bostadsförmån i UBL, som också indirekt&lt;br&gt;styr underlaget för arbetsgivaravgifter. Schablonvärdena, som enligt lag-&lt;br&gt;texten gäller vid värdering av förmån av sådan bostad som är belägen i&lt;br&gt;Sverige, och som inte är semesterbostad, grundar sig på statistik från&lt;br&gt;Statistiska Centralbyrån, SCB, om hyresnivån på hyreslägenheter i fler-&lt;br&gt;familjshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tabell över schablonvärden som utfärdas av RSV indelar landet i&lt;br&gt;fem olika regioner och anger för varje region värdet av olika bostäder&lt;br&gt;med hänsyn till antalet rum. Schablonvärdena gäller som nämnts i princip&lt;br&gt;bara vid beräkning av preliminärskatten och arbetsgivaravgifterna. Det&lt;br&gt;ligger emellertid i sakens natur att den schablonvärdering som sålunda&lt;br&gt;sker och som skall anges också på kontrolluppgifterna får stor betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för taxeringen. I praktiken torde det vara så att schablonvärdena i de allra Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;flesta fall också läggs till grund för såväl deklarationen som taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redogörelsen i det&lt;br&gt;föregående bygger de värden som i dag läggs till grund för preliminär-&lt;br&gt;skatteavdraget vid bostadsförmån på statistiska uppgifter om hyresnivån&lt;br&gt;i hyreshus. Tabellvärdena torde i de flesta fall överensstämma väl med&lt;br&gt;verkliga hyresnivåer när det är fråga om lägenheter i flerfamiljshus.&lt;br&gt;Dessa värden är dock inte alltid representativa för hyresnivån i villafas-&lt;br&gt;tigheter. Mot denna bakgrund angavs i direktiven till utredningen att&lt;br&gt;möjligheten borde prövas att vid beräkning av förmånsvärdet för en&lt;br&gt;villafastighet införa en schablonregel som har karaktären av en presum-&lt;br&gt;tion av värdet, t.ex. genom att värdet anges som en andel av taxerings-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens undersökningar visar emellertid att en schablon av&lt;br&gt;sistnämnda slag inte är möjlig med hänsyn till att hyresnivån uttryckt i&lt;br&gt;procent av taxeringsvärdet för ett småhus varierar kraftigt mellan olika&lt;br&gt;orter. Denna metod förkastas således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristerna med den nuvarande metoden skulle dock enligt utredningen&lt;br&gt;minska om värdet knyts till bostadens yta i stället för till antalet rum. En&lt;br&gt;bostad om fem rum och kök är exempelvis ofta större till ytan i en villa&lt;br&gt;än i ett flerfamiljshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan ansluta sig till de överväganden utredningen gjort i&lt;br&gt;denna fråga. Dessutom kan det konstateras att det ibland föreligger&lt;br&gt;svårigheter att avgöra om ett utrymme skall anses som &amp;quot;rum&amp;quot; eller ej.&lt;br&gt;Schablonen vid beräkning av preliminärskatt bör därför ändras i enlighet&lt;br&gt;med utredningens förslag. Uppgift om bostadsyta torde normalt vara&lt;br&gt;minst lika lätt för arbetsgivaren att få tillgång till som uppgift om antalet&lt;br&gt;rum i bostaden, vare sig det är fråga om en lägenhet eller en villa.&lt;br&gt;Uppgift om en lägenhets yta finns normalt i hyreskontraktet och uppgift&lt;br&gt;om boyta för småhus framgår av beskeden från fastighetstaxeringen.&lt;br&gt;Förslaget kan därför knappast antas leda till komplikationer för ar-&lt;br&gt;betsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har ifrågasatt om inte en bättre värdering av bostadsförmånerna&lt;br&gt;skulle kunna erhållas om förmånsvärdet grundades på för flerfamiljshus&lt;br&gt;boytan och för småhus värdeytan såsom den fastställs vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen. En fördel med denna modell skulle vara att förekomsten av&lt;br&gt;biutrymmen bättre skulle beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utredningen har tagit upp denna fråga. Utredningen fann dock att&lt;br&gt;det, med hänsyn till den begränsade del av biutrymmena — högst 20&lt;br&gt;kvadratmeter — som kan komma att påverka värdeytan och med beaktan-&lt;br&gt;de av att biutrymmen i viss mån också finns till hyreslägenheter, inte&lt;br&gt;fanns tillräckliga skäl att komplicera preliminärskatteberäkningen med en&lt;br&gt;särskild värderingsregel för förmån av bostad i villa som utgår från&lt;br&gt;värdeytan. Regeringen delar utredningens uppfattning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte heller beredd att tillmötesgå RSV:s förslag om att&lt;br&gt;schablonvärdet också skall ligga till grund för taxeringen. Som framhållits&lt;br&gt;inledningsvis torde visserligen ofta de värden som ligger till grund för&lt;br&gt;preliminärskatteavdrag i praktiken också fastställas vid taxeringen. Värdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt ortens pris, som är det som skall ligga till grund för taxeringen, Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;kan emellertid ibland avvika mycket kraftigt från de schablonbelopp som&lt;br&gt;skall ligga till grund för preliminärskatteavdrag, bl.a. på grund av den&lt;br&gt;mycket skiftande standard som kan finnas för två lika stora bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är därför inte beredd att i detta hänseende föreslå någon&lt;br&gt;ändring av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också utredningens uppfattning att det bör införas en&lt;br&gt;jämkningsmöjlighet vid uttag av arbetsgivaravgifter avseende bostads-&lt;br&gt;förmån. Den möjligheten finns beträffande andra naturaförmåner som&lt;br&gt;värderas efter schablon. Förslaget innebär att skattemyndigheten på&lt;br&gt;framställning av arbetsgivaren skall kunna bestämma värdet av bostads-&lt;br&gt;förmånen till det faktiska värdet om det värde som bestäms enligt UBL,&lt;br&gt;dvs. schablonvärdet, avviker med mer än ett visst antal procent från det&lt;br&gt;faktiska värdet, dvs. det i orten gällande hyrespriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att avvikelsen skall vara minst 10 % för att&lt;br&gt;det skall vara aktuellt med jämkning. RSV har på denna punkt föreslagit&lt;br&gt;20 % för att begränsa antalet jämkningar som rör småbelopp. Regeringen&lt;br&gt;anser att den av utredningen föreslagna procentsatsen är väl avvägd och&lt;br&gt;ansluter sig således till utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 42 § KL, 8 § UBL, 5 § USAL samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Reseförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anställda inom rese- och trafikbranschen skall&lt;br&gt;kunna erhålla en fri eller delvis fri resa per år av arbetsgivaren utan&lt;br&gt;att detta utlöser beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig reseförmån som utgår på grund av anställning eller&lt;br&gt;särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen föreslås kunna,&lt;br&gt;under vissa förutsättningar, värderas efter schablon vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt och uttag av arbetsgivaravgifter. Förmån av fri eller&lt;br&gt;delvis fri flygresa skall värderas till ett schablonmässigt bestämt&lt;br&gt;genomsnittligt lägsta pris på allmänna marknaden för resa inom en&lt;br&gt;viss resezon eller mellan skilda resezoner. En schablonmässig&lt;br&gt;värdering skall även kunna ske om det för resan har gällt villkor av&lt;br&gt;innebörd att den får företas endast under förutsättning att det vid&lt;br&gt;resans avgång finns osålda platser kvar och det på grund härav har&lt;br&gt;förelegat en påtaglig risk för att resan inte skulle kunna genomföras&lt;br&gt;enligt planerna. Värdet av resan skall i sådant fall motsvara det&lt;br&gt;billigaste priset för resan på marknaden efter avdrag med 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reseförmån vid beräkning av preliminär skatt värderats enligt&lt;br&gt;nämnda schablon skall detta värde också anges i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall en jämkningsmöjlighet i fråga om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;införas motsvarande den som föreslås för bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;vad gäller schablonvärderingen för en resa som varit förenad med s.k.&lt;br&gt;standby-villkor utom såvitt avser värdereduceringens storlek. Överens-&lt;br&gt;stämmer inte såvitt avser möjligheten att erhålla en fri eller delvis fri resa&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har fått ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande. Ett stort antal av de berörda remissinstanserna inom eller med&lt;br&gt;anknytning till rese- och trafikbranschen, t.ex. Svenska Pilotföreningen,&lt;br&gt;avstyrker förslaget i sin helhet. Även Svenska Revisorsamfundet SRS&lt;br&gt;avstyrker förslaget utom såvitt avser jämkningsregeln. Samfundet föreslår&lt;br&gt;i stället att reseförmåner som erhålls endast vid enstaka tillfallen under&lt;br&gt;året skall redovisas för uppbörd endast en gång per år i samband med att&lt;br&gt;kontrolluppgifterna lämnas. Dessutom bör enligt samfundet det vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen införas en schablonvärdering för dem som reser&lt;br&gt;mycket i tjänsten på någon form av periodkort eller årskort. Board of&lt;br&gt;Airline Representatives in Sweden, BARIS, SJ, Svenska Pilotföreningen&lt;br&gt;och Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation anser att&lt;br&gt;reseförmåner inom rese- och trafikbranschen inte bör beskattas eftersom&lt;br&gt;rabatterna inte överstiger vad som inom andra branscher betecknas som&lt;br&gt;skattefri personalrabatt. Kammarrätten i Stockholm anser att ytterligare&lt;br&gt;utredning-behövs i fråga om värdering av reseförmånerna. Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation, Statens Arbetsgivarverk och Statsanställdas förbund&lt;br&gt;anser att kontroll- och administrationsproblem gör att det system som för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande tillämpas efter överenskommelse med RSV bör kunna få Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;tillämpas även i fortsättningen. Även BARIS och Svenska Rese- och&lt;br&gt;Turistindustrins Samarbetsorganisation anser att — om resorna skall&lt;br&gt;beskattas — en värdering av förmånerna bör ske genom en sådan scha-&lt;br&gt;blonmetod. RSV anser att den föreslagna schablonvärderingen även bör&lt;br&gt;ligga till grund för det värde som skall anges i kontrolluppgiften samt att&lt;br&gt;jämkningsregeln är onödig eftersom värderingsregeln medför att&lt;br&gt;värderingen alltid är 25 % under marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En reseförmån är liksom andra&lt;br&gt;förmåner i princip skattepliktig. Sedan KL:s tillkomst och fram till 1990&lt;br&gt;års skattereform gjordes dock i lagtext ett uttryckligt undantag för fria&lt;br&gt;resor som utgick till skattskyldig på grund av anställning eller särskilt&lt;br&gt;uppdrag under förutsättning att resorna inte var att anse som ersättning&lt;br&gt;för kontant avlöning. Undantagsbestämmelsen kom i praxis att omfatta&lt;br&gt;anställda inom trafik- och resebyråbranschen. Det främsta skälet för&lt;br&gt;undantaget var de praktiska problemen att värdera förmånerna som en&lt;br&gt;skatteplikt skulle medföra. Därvid beaktades den praxis som då gällde,&lt;br&gt;nämligen att man också tog hänsyn till i vilken omfattning den skatt-&lt;br&gt;skyldige skulle ha rest om han själv hade bekostat resorna. Det bör&lt;br&gt;framhållas att sådan hänsyn inte tas enligt nuvarande regler utan&lt;br&gt;förmånen skall värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll- och värderingsproblemen ansågs dock inte vara tillräckligt&lt;br&gt;allvarliga vid 1990 års skattereform för att reseförmåner skulle vara&lt;br&gt;undantagna från skatteplikt. Det framhölls vidare, mot bakgrund av att&lt;br&gt;reseförmånen i det enskilda fallet kunde ha ett betydande värde, att den&lt;br&gt;inte kunde ses som en personalvårdande förmån. Avvikelser från&lt;br&gt;marknadsvärdet skulle dock enligt vad föredragande statsråd uttalade,&lt;br&gt;kunna godtas i den mån det rörde sig om personalrabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att först något beröra det sistnämnda uttalandet.&lt;br&gt;Särskilt som flera remissinstanser har hävdat att reseförmånerna bör&lt;br&gt;jämställas med sådan sedvanlig rabatt som är skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalrabatt eller ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en personalrabatt inte skall vara skattepliktig förutsätts att det är&lt;br&gt;fråga om &amp;quot;sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår&lt;br&gt;i arbetsgivarens ordinarie utbud eller i annat företags ordinarie utbud om&lt;br&gt;företaget är närstående arbetsgivarens företag och varorna eller tjänsterna&lt;br&gt;har ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet&amp;quot;. En grundläggande&lt;br&gt;förutsättning för att det skall var fråga om en sådan rabatt är att denna&lt;br&gt;inte är större än vad som skulle ha kunnat lämnas i förhållande till en&lt;br&gt;kund. Det innebär att en prisnedsättning som överskrider denna gräns och&lt;br&gt;således gäller bara i förhållande till personalen inte kan anses utgöra en&lt;br&gt;sedvanlig rabatt. Detta gäller då givetvis även om prisnedsättningen har&lt;br&gt;gällt för personalen under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhållandet av de ifrågavarande billiga resorna — som främst gäller&lt;br&gt;resor för personal inom flyg- och järnvägstrafiken — grundar sig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket lång sedvänja. Vissa av resorna är speciella i den meningen att Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;någon exakt motsvarighet inte saluförs till allmänheten. Resorna ingår&lt;br&gt;visserligen i reseföretagens utbud, men de resor som tillhandahålls&lt;br&gt;personalen är förknippade med villkor som inte finns i det vanliga&lt;br&gt;utbudet. Vad gäller företag inom flygbranschen är det framför allt i två&lt;br&gt;avseenden som resorna för personalen är villkorade, nämligen dels&lt;br&gt;genom att resorna får företas endast under viss tid eller på vissa&lt;br&gt;avgångar, dels genom att resorna får företas endast i mån av platstill-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då i vad mån prisnedsättningen på resorna med hänsyn till&lt;br&gt;de angivna villkoren kan anses rymmas inom ramen för sedvanliga&lt;br&gt;rabatter. Det är inte sällan fråga om ganska betydande prisnedsättningar.&lt;br&gt;Det villkor som i någon mer väsentlig grad motiverar ett lägre pris är det&lt;br&gt;som innebär att resan bara får företas i mån av platstillgång. Det får dock&lt;br&gt;anses klart att detta villkor inte motiverar en så stor prisnedsättning som&lt;br&gt;gäller för personalens resor. Prisnedsättningen överskrider således klart&lt;br&gt;gränsen för vad som kan anses som sedvanlig rabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på andra grunder kan det ifrågasättas om reseförmånerna kan&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen om skattefria rabatter i punkt 3 b av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § KL. Bl.a. kan nämnas att förmånerna för anställda&lt;br&gt;inom flygbranschen genom kupongsystemet kan utnyttjas hos ett helt&lt;br&gt;annat företag än arbetsgivarens eller närstående företag. Vidare gäller att&lt;br&gt;som personalvårdsförmåner enligt 32 § 3 e mom. KL inte räknas&lt;br&gt;förmåner som inte är riktade till hela personalen. Det finns inom&lt;br&gt;resebranschen vissa reseförmåner som riktar sig endast till viss per-&lt;br&gt;sonalkategori e.d. Även i detta hänseende kan alltså vissa reseförmåner&lt;br&gt;falla utanför vad som i dag menas med personalvårdsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det troligt att det förekommer prisnedsättningar som med&lt;br&gt;hänsyn till inskränkningar inte överstiger gränsen för sedvanliga rabatter.&lt;br&gt;Detta måste dock bedömas i den praktiska tillämpningen. Det kan således&lt;br&gt;inte komma i fråga att i lag föreskriva vilka prisnedsättningar eller villkor&lt;br&gt;som bör föreligga för att en reseförmån skall anses rymmas inom&lt;br&gt;begreppet sedvanlig rabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om i princip reseförmånerna inte faller inom vad som i dag anses&lt;br&gt;som skattefri sedvanlig rabatt kan man emellertid inte bortse från att det&lt;br&gt;finns vissa inslag bland reseförmånerna som påminner om en sådan&lt;br&gt;sedvanlig rabatt. Med hänsyn härtill och i avvaktan på den översyn som,&lt;br&gt;enligt vad regeringen återkommer till längre fram (avsnitt 4.9), skall&lt;br&gt;göras av frågor om personalvårdsförmåner och liknande kan det dock&lt;br&gt;vara skäligt att från skatteplikt undanta en resa per skattskyldig och år.&lt;br&gt;Detta undantag bör endast omfatta anställda eller uppdragstagare inom&lt;br&gt;rese- och trafikbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll- och värderingsproblem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har även hävdats att reseförmånerna, i den mån de inte kan hänföras&lt;br&gt;till sedvanliga rabatter, bör göras skattefria på grund av kontroll- och&lt;br&gt;värderingsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderings- och kontrollproblemen beror främst på att delar av&lt;br&gt;resebranschen inte har ett system för utgivande av förmåner som&lt;br&gt;möjliggör kontroll över det faktiska resandet. Om ett sådant system hade&lt;br&gt;funnits hade en stor del av problemen varit eliminerade. Från resebran-&lt;br&gt;schens sida har hävdats att det är mer eller mindre omöjligt att förändra&lt;br&gt;systemet för utgivande av reseförmåner så att det möjliggör en kontroll&lt;br&gt;av angivet slag. Bl.a. påpekas att förmånerna kan utnyttjas även hos&lt;br&gt;andra reseföretag och utanför Sverige vilket gör att man även måste&lt;br&gt;beakta andra företags rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till invändningarna om kontroll- och värderingsproblem&lt;br&gt;finns det anledning att framhålla följande. Nuvarande regler har varit i&lt;br&gt;kraft ett par år. De schabloner som enligt överenskommelse med RSV&lt;br&gt;praktiserats under åren 1991-1992 har uttryckligen angetts vara temporära&lt;br&gt;och RSV har förutsatt att värderingen av reseförmåner fr.o.m. år 1993&lt;br&gt;skulle kunna ske med utgångspunkt från den enskildes faktiska resande.&lt;br&gt;Med anledning av att Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning skulle&lt;br&gt;se över bestämmelserna avseende reseförmåner medgav RSV att&lt;br&gt;värderingen skedde enligt schabloner även för år 1993. Trots detta tycks&lt;br&gt;något fungerande system för kontroll av det faktiska resandet inte ha&lt;br&gt;tagits fram inom berörda företag. Det måste också i sammanhanget&lt;br&gt;understrykas att det i princip åligger en arbetsgivare som tillhandahåller&lt;br&gt;sina anställda förmåner av olika slag att hålla reda på i vilken mån&lt;br&gt;arbetstagarna utnyttjar förmånerna. Vidare kan de kontroll- och värde-&lt;br&gt;ringsproblem som föreligger på det ifrågavarande området inte anses vara&lt;br&gt;större än på många andra områden. Det kan således inte åberopas som&lt;br&gt;grund för skattefrihet att det finns problem av beskrivet slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning framhålla att kontroll- och värderings-&lt;br&gt;problemen kvarstår även om någon eller några resor per anställd och år&lt;br&gt;undantas från beskattning. Arbetsgivaren måste ändå hålla reda på antalet&lt;br&gt;resor så att han vet när den skattefria kvoten är uppfylld och värdera de&lt;br&gt;skattepliktiga resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll- och värderingsproblem har också åberopats för att förmånerna&lt;br&gt;skall värderas enligt en schablon. Värderingen av reseförmåner skall&lt;br&gt;enligt huvudregeln i KL ske till marknadsvärdet. Marknadsvärdet bör&lt;br&gt;även i fortsättningen vara utgångspunkten för värdering av reseförmåner.&lt;br&gt;Detta kräver dock att arbetsgivaren kan kontrollera det faktiska ut-&lt;br&gt;nyttjandet av förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid i vissa fall var förenat med speciella svårigheter att&lt;br&gt;fullgöra kontrollskyldigheten varför det finns anledning att medge&lt;br&gt;undantag från huvudregeln om marknadsmässig värdering. Så har skett&lt;br&gt;exempelvis i fråga om beskattningen av bilförmån. På det området har&lt;br&gt;man på grund av kontrollproblemen ansett sig nödsakad att tillåta att&lt;br&gt;värderingen sker på grundval av mycket grova schabloner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller flygbranschens system med biljetter i kuponghäfte finns Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;i princip ett registreringsförfarande över vilka biljetter som hämtats ut,&lt;br&gt;men för att få veta om den anställde faktiskt utnyttjat biljetterna måste&lt;br&gt;ytterligare kontroller göras. Vidare behöver man veta vid vilken tid resan&lt;br&gt;har skett. Saken kompliceras ytterligare när man beaktar att även&lt;br&gt;altemativbiljetter kan utlämnas, att biljetter kan utnyttjas vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle samt att biljetter dessutom i allt större utsträckning kan tas ut via&lt;br&gt;ett vanligt Diners-kort. Även inom järnvägstrafiken finns liknande kon-&lt;br&gt;trollproblem. Dessa kontrollproblem beror dock till stor del på att&lt;br&gt;arbetsgivarna tillåter att biljetterna kan tas ut på så många och i vissa fall&lt;br&gt;svårkontrollerbara sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen med kontroll- och värderingsproblem är tjänstekor-&lt;br&gt;ten som kan utnyttjas för privat bruk. Hur skall arbetsgivaren kunna veta&lt;br&gt;i vilken omfattning någon har utnyttjat kortet? Som det är nu måste han&lt;br&gt;lita till arbetstagarens uppgifter. Om kontroll inte kan ske av varken&lt;br&gt;arbetsgivaren eller skattemyndigheterna kan värderingen uppenbarligen&lt;br&gt;komma att bli felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att det onekligen skulle innebära vissa&lt;br&gt;svårigheter för arbetsgivaren att nu införa ett system som gör det möjligt&lt;br&gt;att på ett tillfredsställande sätt kontrollera i vilken utsträckning ar-&lt;br&gt;betstagarna utnyttjar erbjudna förmåner. Det är också att märka att&lt;br&gt;situationen blivit som den nu är mycket beroende på att förmånerna&lt;br&gt;tidigare varit skattefria och att det då inte förelegat några skäl att införa&lt;br&gt;kontrollrutiner. Det står å andra sidan klart att det inte föreligger samma&lt;br&gt;svårigheter att hålla reda på utnyttjandet av reseförmåner som när det&lt;br&gt;gäller exempelvis bilförmånerna. Det förhåller sig nog i stället så att&lt;br&gt;reseförmånerna i princip inte är särskilt mycket svårare att hålla reda på&lt;br&gt;än många andra förmåner. Tekniken för platsbokning m.m. torde vara så&lt;br&gt;utvecklad genom datorisering o.d. att kontrollsvårigheterna inte kan var&lt;br&gt;så oövervinnliga och omfattande som man från branschen gör gällande.&lt;br&gt;Det kan också konstateras att vissa av de rutiner som tillämpas för&lt;br&gt;bokning av flygresor och betalning av resor synes ge erforderliga möjlig-&lt;br&gt;heter att hålla reda på det faktiska resandet. Om årskort eller liknande&lt;br&gt;erbjuds anställda och kortet kan användas för resa utan någon ytterligare&lt;br&gt;biljett eller registrering kvarstår naturligtvis kontrollproblemen. Men som&lt;br&gt;tidigare framhållits är det ytterst utgivaren av förmånen som styr över hur&lt;br&gt;en förmån skall utges och därmed vilka kontrollmöjligheter som ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också på det sättet att det ifrågavarande området lämpar sig&lt;br&gt;dåligt för en allmän schablon. Schablonvärderingen, som praktiserats&lt;br&gt;under åren 1991-1992 och som också används under år 1993 enligt över-&lt;br&gt;enskommelse med RSV, har för flygbranschens del skett på så sätt att det&lt;br&gt;s.k. ITA-kortet har åsatts ett värde som påförs varje person som löser ut&lt;br&gt;kortet. ITA-kortet värderas med utgångspunkt i de anställdas genom-&lt;br&gt;snittliga resande. Detta förfarande har som angetts varit endast en&lt;br&gt;tillfällig lösning i avvaktan på att rese- och trafikföretagen skall utveckla&lt;br&gt;ett fungerande kontrollsystem. Denna schablonvärdering medför i&lt;br&gt;praktiken att beskattningen inte är kopplad till den skattskyldiges faktiska&lt;br&gt;resande. Han kan alltså komma att beskattas även om han inte företagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon resa, vilket strider mot principen att man endast skall beskattas för Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;förmån som man faktiskt åtnjutit. Om den skattskyldige däremot&lt;br&gt;förebringar utredning om det faktiska resandet kan schablonbeskattningen&lt;br&gt;undvikas. (Frågan om vad som skall utlösa beskattning, tillhandahållandet&lt;br&gt;eller åtnjutandet av förmån behandlas utförligt i avsnitt 4.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av de aktuella reseförmånerna kan för olika anställda skilja&lt;br&gt;sig åt högst avsevärt. Företrädare för branschen har också pekat på de&lt;br&gt;mindre lyckade konsekvenserna av den nuvarande schablonen, framför&lt;br&gt;allt att den kan leda till beskattning trots att någon resa faktiskt inte&lt;br&gt;företagits. Det torde inte gå att komma till rätta med sådana effekter om&lt;br&gt;man skall ha en allmän schablon som är helt frikopplad från det faktiska&lt;br&gt;resandet. Det anförda leder fram till att värderingen av reseförmåner bör,&lt;br&gt;som utredningen också ansett, grunda sig på det faktiska resandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av den enskilda resan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värderingen av den enskilda resan bör det finnas större&lt;br&gt;utrymme för en schablon. Den stora svårigheten i detta avseende är enligt&lt;br&gt;resebranschen att värdera resan med hänsyn till de inskränkningar som&lt;br&gt;gäller för denna. Det är dock svårt att här ange några generella regler.&lt;br&gt;Stora olikheter i fråga om villkoren finns uppenbarligen inte bara mellan&lt;br&gt;olika delar av branschen utan också mellan de olika företagen. Det&lt;br&gt;innebär att man inte bör införa några generella schablonregler, i vart fall&lt;br&gt;inte vad gäller inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har föreslagit att reseförmåner som erhålls endast vid&lt;br&gt;enstaka tillfällen under året skall få redovisas för uppbörd endast en gång&lt;br&gt;per år. En regel av sådan innebörd skulle för det första innebära att man&lt;br&gt;måste klargöra vad som menas med enstaka tillfällen. Värderingsproble-&lt;br&gt;men skulle ändå kvarstå. För det andra skulle det innebära ett avsteg från&lt;br&gt;gällande regler om månadsvis uppbörd och redovisning av preliminärskatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter. Det finns inte heller anledning att i detta&lt;br&gt;avseende särbehandla reseförmåner i förhållande till andra förmåner. En&lt;br&gt;sådan metod måste därför avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dock föreslagit att en schablonregel införs för värde-&lt;br&gt;ring av en resa, som är förenad med villkor att den får företas endast i&lt;br&gt;mån av platstillgång, vid bestämmandet av underlaget för preliminär skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter. En schablonregel i detta avseende skulle enligt&lt;br&gt;utredningen underlätta den praktiska hanteringen i betydande grad.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att en sådan regel utformas så att en resa med&lt;br&gt;sådant villkor skall anses ha ett värde motsvarande det lägsta pris som&lt;br&gt;den vid tillfället betingat på den allmänna marknaden efter avdrag med&lt;br&gt;25 %. Den av utredningen föreslagna schablonen skulle alltså endast avse&lt;br&gt;reseförmåner som är förenade med sådana villkor att de företas i mån av&lt;br&gt;platstillgång, s.k. standby-villkor. Reseförmåner med sådana villkor&lt;br&gt;förekommer i första hand inom flygbranschen. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;påtalat att det föreligger stora svårigheter att avgöra marknadens lägsta&lt;br&gt;pris för flygresor, dels beroende på det stora utbudet dels beroende på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priserna varierar från dag till dag. Den av utredningen föreslagna Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;schablonmetoden skulle kräva att man vet när resan företogs och vad det&lt;br&gt;lägsta priset på marknaden var för den resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall det alltid vara lägsta pris hos det&lt;br&gt;flygbolag med vilket resan företas som skall tas som utgångspunkt för&lt;br&gt;värderingen. Detta skulle i och för sig innebära en viss förenkling för&lt;br&gt;arbetsgivaren att bestämma lägsta pris på marknaden. Men i de fall&lt;br&gt;uppgift inte erhålls om med vilket flygbolag resan företagits måste det&lt;br&gt;lägsta priset ändå sökas på marknaden bland det stora utbudet av samtliga&lt;br&gt;flygbolags resor. För att i möjligaste mån reducera arbetsgivarnas&lt;br&gt;administrativa svårigheter i detta avseende anser regeringen att övervä-&lt;br&gt;gande skäl talar för att &amp;quot;det lägsta priset på allmänna marknaden&amp;quot; också&lt;br&gt;bestäms på ett schabloniserat sätt. En möjlighet, som presenterats av ett&lt;br&gt;företag i flygbranschen, är att dela in världen i olika resezoner och&lt;br&gt;bestämma genomsnittliga priser för resor mellan resp, inom olika&lt;br&gt;resezoner. Dessa genomsnittliga lägsta marknadspriser kan med en sådan&lt;br&gt;metod bestämmas före beskattningsårets ingång. En fördel är således att&lt;br&gt;arbetsgivaren under beskattningsåret vid varje anställds uttag av&lt;br&gt;reseförmån inte behöver ta reda på vad marknadens lägsta pris är för just&lt;br&gt;den resan vid just den tidpunkten. Genom att gå till tabellen för de&lt;br&gt;fastställda genomsnittspriserna får han ganska lätt tillgång till uppgiften.&lt;br&gt;Regeringen anser att det av förenklingsskäl bör införas en schablonvärde-&lt;br&gt;ringsregel av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittspriserna bör bestämmas utifrån en indelning av världen i&lt;br&gt;sex resezoner som är relativt enhetliga i fråga om resestruktur och priser.&lt;br&gt;Genomsnittspris bör bestämmas dels för resor inom varje zon, dels för&lt;br&gt;resor mellan olika zoner. I prisunderlaget bör endast ingå priser för&lt;br&gt;bokningsbara resor. Resor med standby-villkor som kan köpas på allmän-&lt;br&gt;na marknaden bör alltså inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de fall resan är förenad med sådana standby-villkor att den får företas&lt;br&gt;endast i mån av platstillgång, bör en reducering av nämnda schablonise-&lt;br&gt;rade genomsnittspris göras. Utredningen har föreslagit att reduceringen&lt;br&gt;för standby-effekter görs med 25 %. Enligt flera remissinstanser är dock&lt;br&gt;en reducering med endast 25 % för lite. I stället bör enligt dessa&lt;br&gt;reducering göras med ca 60 %. Med anledning av att det föreligger&lt;br&gt;svårigheter att värdera reseförmåner av detta slag bör en viss försiktighet&lt;br&gt;vid värderingen iakttas. En reducering med 25 % framstår därför som för&lt;br&gt;låg. Med hänsyn till att — i fråga om flygresor — redan lägsta pris på&lt;br&gt;marknaden bestäms efter schablon bör dock reduceringen på grund av&lt;br&gt;standby-effekten inte vara så stor som 60 % utan bör stanna vid 50 %.&lt;br&gt;Om motsvarande standby-villkor gäller för andra resor än flygresor kan&lt;br&gt;naturligtvis reduceringsregeln användas även för sådan resor. Regeln bör&lt;br&gt;föras in i 8 § UBL. Som RSV föreslagit bör dock arbetsgivaren även i&lt;br&gt;kontrolluppgiften ange detta värde. Däremot finns det inte anledning att&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen införa en motsvarande schablon. Vid värderingen&lt;br&gt;enligt 8 § UBL får arbetsgivaren alltså, när det gäller resor inom&lt;br&gt;flygbranschen, bestämma värdet till genomsnittligt lägsta marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får arbetsgivaren inte beakta andra omständigheter än standby- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;effekter även om andra förhållanden kan påverka resans värde för den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schablonvärdering av en reseförmån som således görs vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt kan antas bli vägledande vid bedömning av&lt;br&gt;förmånsvärdet vid den skattskyldiges inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har utredningen föreslagit att det, i likhet med vad som föreslagits&lt;br&gt;beträffande bostadsförmån, skall införas en möjlighet att vid beräkningen&lt;br&gt;av underlaget för arbetsgivaravgifter jämka värdet av en reseförmån som&lt;br&gt;beräknats enligt schablonregeln om detta värde avviker med mer än 10 %&lt;br&gt;från marknadsvärdet. RSV har ansett jämkningsregeln vara onödig efter-&lt;br&gt;som värdet alltid skall bestämmas till ett värde som enligt utrednings-&lt;br&gt;förslaget ligger 25 % under lägsta pris på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige kan dock vid inkomsttaxeringen komma att påföras&lt;br&gt;ett annat värde än det som arbetsgivaren utgått från vid preliminärskatte-&lt;br&gt;och arbetsgivaravgiftsberäkningen. Det kan således uppkomma situationer&lt;br&gt;där marknadsvärdet vid inkomsttaxeringen anses vara ett annat än det&lt;br&gt;som arbetsgivaren bedömde som lägsta pris på marknaden. Vad som i&lt;br&gt;allmänhet avses med lägsta pris på marknaden kommenteras i special-&lt;br&gt;motiveringen. När det gäller flygresor skall, som tidigare angetts, även&lt;br&gt;lägsta pris på marknaden bestämmas schablonmässigt. Även i dessa tall&lt;br&gt;kan värdet vid inkomsttaxeringen komma att avvika från det schablon-&lt;br&gt;mässigt bestämda värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att en sådan jämknings-&lt;br&gt;regel som utredningen föreslagit bör införas. Denna regel bör tas in i 5 §&lt;br&gt;USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar 32 § 3 f mom. KL, 8 § UBL, 5 §&lt;br&gt;USAL och 3 kap. 7 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Personalvårdsförmåner och beloppsgränser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sedvanliga rabatter skall inte tillhöra gruppen&lt;br&gt;personalvårdsförmåner utan regleras i ett särskilt stadgande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna&lt;br&gt;ställer sig bakom utredningens förslag. Kooperativa Förbundet, anser att&lt;br&gt;det bör klargöras att personalrabatter är skattefria även om de betalas ut&lt;br&gt;i efterhand. Länsrätten i Stockholms län framhåller vikten av att en&lt;br&gt;översyn kommer till stånd när det gäller frågan om vem som skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på rabatter som är skattepliktiga. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen och Svenska Bankmannaförbundet anser att förmånliga lån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankanställda och anställda i finansiella företag skall anses vara skattefri Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;sedvanlig rabatt. För det fall förmånliga lån ändå skall beskattas anser&lt;br&gt;Bankföreningen och Bankmannaförbundet att den nuvarande värderingsre-&lt;br&gt;geln bör ändras snarast så att en månadsvis värdering skall ligga till&lt;br&gt;grund för förmånsbeskattningen. Länsrätten i Kronobergs län anser att&lt;br&gt;ersättning understigande 100 kr eller en naturaförmån i form av&lt;br&gt;exempelvis fri lunch, där värdet understiger 100 kr, bör kunna göras&lt;br&gt;skattefri under förutsättning att uppdragsgivaren inte av annan anledning&lt;br&gt;är skyldig att lämna kontrolluppgift rörande den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform skärptes&lt;br&gt;förutsättningarna för att förmåner skall kunna hänföras till skattefri&lt;br&gt;personalvård. Med personalvårdsförmån avses förmåner som inte är&lt;br&gt;direkt vederlag för utfört arbete utan avser enklare åtgärder av mindre&lt;br&gt;värde vilka syftar till att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller utgår&lt;br&gt;på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är&lt;br&gt;fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas dock inte förmåner som&lt;br&gt;den anställde får byta mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar&lt;br&gt;sig till hela personalen samt andra förmåner som den anställde får åtnjuta&lt;br&gt;utanför arbetsgivarens arbetsplats mot betalning med kupong eller annat&lt;br&gt;motsvarande betalningssystem (32 § 3 e mom. KL). Som exempel på&lt;br&gt;personalvårdsförmåner som är skattefria nämns i punkt 3 b av anvisnin-&lt;br&gt;garna till 32 § KL förfriskningar och annan enklare förtäring i samband&lt;br&gt;med arbetet som inte kan anses som måltid, sedvanliga rabatter vid inköp&lt;br&gt;av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud eller i&lt;br&gt;annat företags ordinarie utbud om företaget är närstående arbetsgivarens&lt;br&gt;företag och varorna eller tjänsterna har ett nära samband med arbets-&lt;br&gt;givarens verksamhet samt möjlighet till enklare slag av motion och annan&lt;br&gt;friskvård. För att möjlighet till motion och annan friskvård skall anses&lt;br&gt;som personalvårdsförmån måste även vissa andra förutsättningar vara för&lt;br&gt;handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan å ena sidan skattepliktiga förmåner och å andra sidan&lt;br&gt;skattefria personalvårdsförmåner kan var svår att dra i många fall. När&lt;br&gt;det gäller rabatter på varor och tjänster är det en förutsättning för&lt;br&gt;skattefrihet att rabatterna utgår på grund av sedvänja och har en rimlig&lt;br&gt;nivå. Gränsen för en skattefri rabatt har ibland uttryckts så att den inte&lt;br&gt;får överstiga vad det rabattgivande företaget är berett att lämna till sin&lt;br&gt;största kund. RSV har i sina rekommendationer ansett att det bör krävas&lt;br&gt;att rabatten inte är större än vad den anställde som kund eller personalen&lt;br&gt;som grupp skulle kunna utverka på annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedvanliga rabatter kan givetvis uppvisa mycket stora skillnader i värde&lt;br&gt;beroende på vilken typ av varor eller tjänster det gäller. Det är förklarligt&lt;br&gt;att det kan framstå som orättvist att anställda inom vissa branscher kan&lt;br&gt;få skattefria rabatter på kanske flera tusen kronor medan anställda inom&lt;br&gt;andra branscher kanske inte kan få några skattefria rabatter alls eller kan&lt;br&gt;få sådana bara till ett värde av något hundratal kronor. Men detta är en&lt;br&gt;nödvändig konsekvens av nuvarande reglers utformning om man vill hålla&lt;br&gt;fast vid principen att sedvanliga rabatter skall vara skattefria. Man bör&lt;br&gt;också hålla i minnet att rabattens storlek i kronor räknat står i proportion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den kostnad som den anställde har för varan eller tjänsten. En Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;åtstramning skulle vara svår att genomföra med hänsyn till vanliga&lt;br&gt;kundrabatter. Att utsträcka skattefriheten så att den kommer att omfatta&lt;br&gt;alla förmåner av begränsat värde skulle i praktiken kunna medföra en&lt;br&gt;omfattande överflyttning av lön till förmåner med därav följande&lt;br&gt;skattebortfall och skulle dessutom strida mot den grundläggande principen&lt;br&gt;om en likformig beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ändå inte tillfredsställande att en skattskyldig i vissa fall kan&lt;br&gt;komma att erhålla en skattefri personalrabatt som uppgår till betydande&lt;br&gt;belopp medan en annan skattskyldig beskattas för en förmån av begränsat&lt;br&gt;värde. I den mån en tidning är att anse som ett arbetsredskap föranleder&lt;br&gt;det i dag inte någon beskattning om arbetsgivaren betalar en anställds&lt;br&gt;tidningsprenumeration. Om tidningsprenumerationen endast bidrar till en&lt;br&gt;ren allmän orientering bör det medföra förmånsbeskattning. Men en tid-&lt;br&gt;ningsprenumeration kan i vissa fall vara föranledd av att det finns ett&lt;br&gt;behov av att den skattskyldige håller sig å jour inom ett område med&lt;br&gt;anknytning till hans yrkesutövning utan att det i praxis anses vara ett&lt;br&gt;arbetsredskap. I ett sådant fall kan det finnas skäl att undanta förmånen&lt;br&gt;från beskattning. Det finns också förmåner som utgår på ett sådant sätt&lt;br&gt;att de utvisar stora likheter med sedvanliga rabatter men ändå beskattas.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens mening nödvändigt att försöka förbättra&lt;br&gt;regelsystemet ytterligare i detta hänseende. Regeringen har därför för&lt;br&gt;avsikt att inom kort tillkalla en särskild utredare som på nytt skall se över&lt;br&gt;reglerna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att regeringen nu inte är beredd att föreslå några&lt;br&gt;principiella ändringar beträffande personalrabatter o.d. Däremot behöver&lt;br&gt;lagtexten justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande konstruktionen med att låta begreppet personalvårds-&lt;br&gt;förmån omfatta även sedvanliga rabatter utan någon uttrycklig begräns-&lt;br&gt;ning av värdet på rabatterna gör att reglerna i viss mån står i mot-&lt;br&gt;satsförhållande till varandra. I 32 § 3 e mom. KL definieras sålunda&lt;br&gt;personalvårdsförmån med bl.a. benämningen &amp;quot;enklare åtgärder av mindre&lt;br&gt;värde&amp;quot;. Men genom att det samtidigt i punkt 3 b av anvisningarna till&lt;br&gt;paragrafen som exempel på personalvårdsförmån anges sedvanliga rabat-&lt;br&gt;ter kan ändå detta slag av förmån i det enskilda fallet komma att uppgå&lt;br&gt;till betydande belopp. Regeringen föreslår därför att man bryter ut&lt;br&gt;sedvanliga rabatter från personalvårdsförmåner och i stället reglerar dem&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också något berört frågan om s.k. korsvisa rabatter.&lt;br&gt;Rabatt som ges av annan än arbetsgivaren skall, för att vara skattefri,&lt;br&gt;utgå från ett arbetsgivaren närstående företag. Vidare skall varorna eller&lt;br&gt;tjänsterna ha ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet. I prop.&lt;br&gt;1990/91:159 angavs som exempel på nära samband att olika företag&lt;br&gt;tillverkar de komponenter som slutligen sammanfogas till en slutlig&lt;br&gt;produkt. Skatteutskottet (bet. 1990/91 :SkU33) utvidgade dock begreppet&lt;br&gt;och ansåg att nära samband bör anses föreligga även när det är fråga om&lt;br&gt;produkter som är närliggande dem som ingår i arbetsgivarens sortiment.&lt;br&gt;Exempel härpå angavs vara olika typer av bilar eller olika slags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushållsapparater eller sportartiklar som tillverkas av skilda företag inom Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge man tillåter någon form av skattefria korsvisa rabatter kommer&lt;br&gt;det att uppstå gränsdragningsproblem. De nuvarande bestämmelserna har&lt;br&gt;varit i kraft endast en begränsad tid och någon utvecklad praxis finns&lt;br&gt;ännu inte på området. Det förhandsbesked (se SOU 1993:44 s. 250) som&lt;br&gt;nyligen har lämnats angående rabatter antyder dock att nuvarande&lt;br&gt;konstruktion har lett till tolkningsproblem. Det kan därför behövas en&lt;br&gt;mer klargörande lagstiftning för korsvisa rabatter. Önskemål om en&lt;br&gt;översyn av reglerna om korsvisa rabatter har även framkommit i annat&lt;br&gt;sammanhang. Även dessa frågor bör tas upp i det nyss aviserade&lt;br&gt;utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från KF har framförts önskemål om ett klargörande av frågan om&lt;br&gt;sedvanliga rabatter kan utbetalas i efterhand utan att de blir skatteplik-&lt;br&gt;tiga. Frågan om sedvanliga rabatter skall kunna utges i efterhand&lt;br&gt;behandlades av utredningen i delbetänkandet (SOU 1992:57, s. 89-90)&lt;br&gt;Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. Utredningen uttalade i&lt;br&gt;anledning härav följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Rabatten skall således utgå vid inköp av varor och tjänster. Av&lt;br&gt;förarbetena framgår inte om lagstiftaren härmed har åsyftat att&lt;br&gt;rabatten även skall dras av direkt vid betalningen av varan eller&lt;br&gt;tjänsten för att bli skattefri eller om en skattefri rabatt kan erhållas&lt;br&gt;genom en form av återbäring i efterhand. RSV har dock i sina&lt;br&gt;rekommendationer angett att för skattefrihet gäller att den anställde&lt;br&gt;inte får belopp motsvarande rabatten direkt utbetald till sig, ex-&lt;br&gt;empelvis genom att rabatten räknas fram efter årets slut på basis av&lt;br&gt;gjorda inköp och betalas ut i kontanter. RSV har grundat sina&lt;br&gt;rekommendationer på att det i 32 § 3 e mom. KL anges att till&lt;br&gt;personalvårdsförmåner räknas inte förmån som den anställde får byta&lt;br&gt;mot kontanter. Detta förbud mot utbyte av skattefri förmån mot&lt;br&gt;pengar tar i första hand sikte på förhållandet att en anställd erbjuds&lt;br&gt;en förmån som t.ex. kaffe men, om han inte vill dricka kaffet, kan&lt;br&gt;byta ut förmånen mot motsvarande värde i kontanter. Förhållandena&lt;br&gt;vid ihopsamlade rabatter är inte jämförbara med nämnda fall,&lt;br&gt;eftersom ett avstående från att handla rabatterade varor inte berättigar&lt;br&gt;till rabattutbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från arbetsgivarens synpunkt finns det naturligtvis, som tidigare&lt;br&gt;redovisats, vissa fördelar med ett system med rabatter i efterhand.&lt;br&gt;Bl.a. kan arbetsgivaren i efterhand kontrollera dels att rabatt ges till&lt;br&gt;behörig person och i sedvanlig omfattning, dels att rabatten avser&lt;br&gt;rabattberättigade varor eller tjänster. Att tillåta att rabatter utbetalas&lt;br&gt;i efterhand kan emellertid också leda till icke önskvärda konsekven-&lt;br&gt;ser, såsom att systemet så småningom övergår till ett schablonbelopp&lt;br&gt;som utbetalas till samtliga anställda på ett &amp;quot;normalinköpsvärde&amp;quot;.&lt;br&gt;Rabatter i efterhand är dock inte någon ny företeelse. På många håll&lt;br&gt;görs på det sättet att de anställda får sina kvitton signerade vid&lt;br&gt;inköpstillfället och får rabatten utbetald till sig senare, t.ex. vid&lt;br&gt;månadens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s rekommendationer kan mot bakgrund av lagtexten synas&lt;br&gt;något snävt utformade. Att i lagtext dra en gräns när sedvanliga&lt;br&gt;rabatter kan utbetalas i efterhand och när de inte kan det är dock i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det närmaste ogörligt, eftersom förhållandena kan var vitt skilda från&lt;br&gt;fall till fall. Det bör därför ankomma på rättspraxis att avgöra om&lt;br&gt;och när ett sådant förfarande kan anses tillåtet för att rabatten ändå&lt;br&gt;skall anses som personalvårdsförmån.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det bör ankomma på&lt;br&gt;rättspraxis att avgöra om och när ett sådant förfarande kan anses tillåtet&lt;br&gt;för att rabatten ändå skall anses som skattefri sedvanlig rabatt. Någon&lt;br&gt;ändring i lagtexten föreslås alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i sitt remissyttrande hemställt att ränte-&lt;br&gt;förmånliga lån för bankanställda och anställda inom finansiella företag&lt;br&gt;skall hänföras till gruppen sedvanliga rabatter som är skattefria. I&lt;br&gt;prop. 1992/93:127, som låg till grund för de nya värderingsregler för för-&lt;br&gt;månliga lån som nu gäller, berördes denna fråga. I propositionen uttala-&lt;br&gt;des inledningsvis att denna typ av förmån, bl.a. med hänsyn till att den&lt;br&gt;kan ha ett betydande värde, inte bör hänföras till kategorin skattefria&lt;br&gt;personalvårdsförmåner. Det finns inte anledning att nu ändra uppfattning&lt;br&gt;i frågan. Bankföreningen har också framfört önskemål om ändrade värde-&lt;br&gt;ringsregler. Nuvarande värderingsregler trädde i kraft så sent som den 1&lt;br&gt;januari 1993. Regeringen är inte beredd att redan nu ompröva gällande&lt;br&gt;bestämmelser i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare tagit upp en annan fråga, nämligen vem som&lt;br&gt;bör betala arbetsgivaravgifter för skattepliktiga rabatter när utgivaren av&lt;br&gt;rabatten är någon annan än den för vilken arbetet utförts. Nuvarande&lt;br&gt;ordning innebär i princip att utgivaren av rabatten skall betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna, om rabatten är att anse som ersättning för arbete. Det&lt;br&gt;har från näringslivet ifrågasatts om detta är en rimlig ordning. Utred-nin-&lt;br&gt;gen har angett att den inte haft möjlighet att inom tidsramen för sitt&lt;br&gt;arbete göra den översyn av reglerna som är erforderlig för att avgöra om&lt;br&gt;en ändring behövs och har därför inte presenterat något förslag till&lt;br&gt;ändring i denna del. Det är här fråga om regler på ett komplicerat&lt;br&gt;område och en eventuell ändring kräver en noggrann översyn av berörda&lt;br&gt;regler. Med hänsyn härtill anser regeringen inte det möjligt att nu föreslå&lt;br&gt;någon ändring i bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som utredningen också har behandlat är frågan om det&lt;br&gt;— ur förenklingssynpunkt — finns anledning att införa något skattefritt&lt;br&gt;intäktsbelopp i inkomstslaget tjänst, dvs. en skattefri gräns för ersättning&lt;br&gt;oavsett om den utgår i pengar eller annat och för det andra om det finns&lt;br&gt;anledning att införa beloppsgränser när det gäller vissa särskilda intäkter&lt;br&gt;såsom för naturaförmåner. Frågan har delvis berörts i det föregående&lt;br&gt;(avsnitt 4.8). Vidare har utredningen också övervägt om det bör införas&lt;br&gt;beloppsgränser när det gäller vissa kostnadsersättningar vid tillfälliga&lt;br&gt;arbeten m.m. och då i första hand när det gäller arbetsgivarens/upp-&lt;br&gt;dragsgivarens skyldighet att göra preliminärskatteavdrag, betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter samt lämna kontrolluppgift. Utredningen har dock inte&lt;br&gt;funnit skäl att införa någon generell gräns för skattefria intäkter eller&lt;br&gt;någon annan beloppsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av beloppsgränser motiveras i regel av förenklingsskäl. Man Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;skall dock hålla i minnet att frigränser inte innebär så stora förenklings-&lt;br&gt;effekter som man i förstone kan tro. Bl.a. måste såväl den skattskyldige&lt;br&gt;som arbetsgivaren normalt ändå hålla reda på alla intäkter för att kunna&lt;br&gt;kontrollera om beloppsgränsen överskrids. Motsvarande gäller i princip&lt;br&gt;också vid beloppsgränser på avdragssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattepliktiga intäkter är, med några få undantag (t.ex. tävlings-&lt;br&gt;vinst), skattepliktiga från första kronan. Före 1990 års skattereform fanns&lt;br&gt;en beloppsgräns (600-kronorsregeln) som inte omfattade alla slags in-&lt;br&gt;täkter utan avsåg en begränsad intäktsgrupp, nämligen skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner som hade utgått i annat än pengar och som inte var ett direkt&lt;br&gt;vederlag för utfört arbete. Trots den begränsade utformningen kom&lt;br&gt;stadgandet att innebära att 600-kronorsregeln fungerade som ett botten-&lt;br&gt;belopp för förmåner. Skattefrihet för vissa slag av förmåner leder till att&lt;br&gt;skattelagstiftningen inte blir neutral, eftersom det är förmånligare för&lt;br&gt;såväl arbetstagaren som arbetsgivaren att ta ut ersättning i form av&lt;br&gt;skattefri förmån än som kontant lön. Det var just kraven på en neutral&lt;br&gt;skattelagstiftning som ledde till att 600-kronorsregeln avskaffades. Detta&lt;br&gt;talar mot ett återinförande av en liknande beloppsgräns, särskilt som 600-&lt;br&gt;kronorsregeln avskaffades så sent som vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en beloppsgräns inte skall medföra bristande neutralitet mellan lön&lt;br&gt;och olika slags förmåner måste den alltså gälla alla intäkter. Men att&lt;br&gt;införa någon generell skattefrihet för intäkter om de från en och samma&lt;br&gt;arbetsgivare/uppdragsgivare understiger ett visst belopp, t.ex. 500 eller&lt;br&gt;1 000 kr skulle medföra ett betydande bortfall av skatteintäkter och leda&lt;br&gt;till att skattskyldiga med flera arbetsgivare/uppdragsgivare gynnas&lt;br&gt;framför andra med endast en arbetsgivare/uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som framstår som angeläget i sammanhanget synes vara en&lt;br&gt;beloppsgräns som undantar fall där en arbetstagare/uppdragstagare utför&lt;br&gt;ett tillfälligt arbete och får ersättning endast för kostnaderna och/eller i&lt;br&gt;form av naturaförmåner, t.ex. fri lunch. Det är främst när arbetsgiva-&lt;br&gt;ren/uppdragsgivaren är en ideell förening e.d. som det skulle var till-&lt;br&gt;talade att förenkla systemet. Det kan särskilt i sådana fall framstå som&lt;br&gt;betungande och onödigt krångligt för såväl arbetsgivaren/uppdragsgiva-&lt;br&gt;ren som arbetstagaren/uppdragstagaren att behöva redovisa t.ex. en fri&lt;br&gt;lunch som erhållits som tack för ett föredrag. Å andra sidan innebär, som&lt;br&gt;redan har framhållits, neutralitetskravet att naturaförmåner i princip skall&lt;br&gt;beskattas på samma sätt som kontantersättning. Detta gäller inte minst i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som bedrivs av ideella organisationer, där det kan&lt;br&gt;vara så att medlemmarna sköter verksamheten utan kontant betal-ning&lt;br&gt;men i stället erhåller någon naturaförmån som t.ex. fri lunch. Varje&lt;br&gt;medlems arbetsinsats är kanske av begränsad omfattning men totalt kan&lt;br&gt;det röra sig om arbetsinsatser som motsvarar en eller flera årsarbets-&lt;br&gt;krafter. Neutralitetsaspekten är också viktig för att inte snedvridning av&lt;br&gt;konkurrensen skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den skattskyldige är det inte förenat med några större svårigheter&lt;br&gt;att hålla reda på sina intäkter av olika slag. För utbetalarens del kan dock&lt;br&gt;en utbetalning medföra att han skall göra preliminärskatteavdrag, betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. I dessa hänseenden har&lt;br&gt;lagstiftaren dock infört vissa beloppsgränser. Det är vidare så att det med&lt;br&gt;ett fribelopp för bl.a. naturaförmåner kan bli större problem att dra&lt;br&gt;gränsen mellan skattefria personalvårdsförmåner och skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner (jfr prop. 1989/90:110, del I, s. 333). Dessutom uppkommer svå-&lt;br&gt;righeter beträffande hur man skall hantera schablonvärderade förmåner&lt;br&gt;vid en beloppsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vissa skäl talar för ett fribelopp för det fall en ar-&lt;br&gt;betsgivare/uppdragsgivare bara betalar ut en mindre ersättning i form av&lt;br&gt;kostnadsersättning och/eller naturaförmåner talar dock det mesta för att&lt;br&gt;man inte bör införa någon skattefrihet för sådana ersättningar eller i&lt;br&gt;övrigt införa nya eller ändrade beloppsgränser. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför inte någon ändring av gällande regler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har föreslagit ett &amp;quot;tak&amp;quot; på skattefriheten för tävlingsvinster på&lt;br&gt;1 000 kr. Enligt RSV innebär det problem av olika slag med belopps-&lt;br&gt;gränser som ändras varje år. Regeringen är emellertid inte beredd att&lt;br&gt;ändra den aktuella regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 32 § 3 e mom., 3 f mom. och punkt 3 b&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Tidpunkten för beskattning av naturaförmån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kriteriet för att beskattning av en naturaför-&lt;br&gt;mån skall inträda ändras från tillhandahållits till åtnjutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i princip eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran. Kammarrätten i Jönköping och Länsrätten i Stockholms län anser&lt;br&gt;att det i lagtexten närmare bör anges när en förmån anses åtnjuten.&lt;br&gt;Sveriges Officersförbund menar att avdragsschablonema avseende ökade&lt;br&gt;levnadskostnader skall reduceras endast när kostförmån åtnjutits och inte&lt;br&gt;som i dag när den tillhandahållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt punkt 3 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL skall som intäkt upptas exempelvis värdet av&lt;br&gt;fri kost och fria resor samt skatter, försäkringar o.d. som arbetsgivaren&lt;br&gt;betalat för den anställdes räkning eller som den anställde annars&lt;br&gt;&amp;quot;tillhandahållits&amp;quot;. Bestämmelsen ändrades i samband med 1990 års&lt;br&gt;skattereform. Tidigare angavs i en mening närmast före den nu aktuella&lt;br&gt;att såsom intäkt skulle upptas värdet av andra utav den skattskyldige&lt;br&gt;&amp;quot;åtnjutna&amp;quot; förmåner, medan den aktuella meningen angav att som intäkt&lt;br&gt;skulle upptas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom&lt;br&gt;skatter, försäkringsavgifter o.d. som arbetsgivaren betalat för den&lt;br&gt;anställdes räkning. Av förarbetena framgår inte att någon saklig ändring&lt;br&gt;varit avsedd med den nya lydelsen av lagtexten. Det bör påpekas att man&lt;br&gt;i fråga om bostadsförmån som regleras tidigare i samma stycke fortfaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de använder uttrycket åtnjuter. Vidare har Regeringsrätten i ett avgörande Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;den 5 december 1992 (målnr 5142-1991, Ref 108) med avseende på den&lt;br&gt;äldre lagtexten ansett att den som inte utnyttjat en tillhandahållen fri kost&lt;br&gt;inte skall beskattas för den. Enligt praxis torde således huvudprincipen&lt;br&gt;hittills ha varit den att det är det faktiska utnyttjandet som utlöser&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog redan i sitt delbetänkande (SOU 1992:57) att&lt;br&gt;ordet &amp;quot;tillhandahållits&amp;quot; i punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL skulle&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;åtnjutit&amp;quot;. Föredragande statsråd i lagstiftningsärendet ansåg&lt;br&gt;emellertid att frågan borde penetreras ytterligare innan någon ändring&lt;br&gt;skedde (prop. 1992:93:127, s. 34). Utredningen har nu återkommit med&lt;br&gt;ett förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får för sin del anföra följande. Om lagtextens ordalydelse&lt;br&gt;&amp;quot;tillhandahållits&amp;quot; tillämpas strikt skulle detta uppenbarligen leda till&lt;br&gt;orimliga konsekvenser. Som exempel kan tas ett fall där arbetsgivaren&lt;br&gt;erbjuder sin personal en viss förmån, fri bil, aktie till förmånligt värde,&lt;br&gt;ett förmånligt lån etc., men endast vissa arbetstagare antar erbjudandet.&lt;br&gt;Om beskattningen skulle ske på grundval av tillhandahållandet skulle&lt;br&gt;även de arbetstagare som avstår från erbjudandet beskattas. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det anförda är det tydligt att &amp;quot;tillhandahållits&amp;quot; inte ger ett riktig&lt;br&gt;uttryck för vad som avsetts med regleringen. Frågan är vad som skall&lt;br&gt;krävas utöver ett tillhandahållande för att förmånsbeskattning skall ske.&lt;br&gt;Skall det alltid krävas ett faktiskt utnyttjande? Utredningen har i&lt;br&gt;slutbetänkandet (s. 274) redovisat några exempel som belyser svårighe-&lt;br&gt;terna att för alla förmåner exakt bestämma en och samma tidpunkt för&lt;br&gt;när skatteplikten inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså inte en klar för alla fall gemensam tidpunkt för&lt;br&gt;skattepliktens inträdande för naturaförmåner. Beskattning torde i vissa fall&lt;br&gt;ske när förmånens adressat på något sätt får inflytande eller bestäm-&lt;br&gt;manderätten över förmånens användning eller utnyttjande och i andra fall&lt;br&gt;först vid det faktiska utnyttjandet eller användandet av förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de tillämpningsproblem i detta avseende som ofta uppstår&lt;br&gt;med olika slag av förmåner vore det i och för sig önskvärt om det i&lt;br&gt;lagtext klart kunde anges hur olika fall skall bedömas. Det förekommer&lt;br&gt;emellertid en mängd olika situationer och det uppstår efter hand nya&lt;br&gt;förmåner. En fullständig reglering är därför inte möjlig utan man får nöja&lt;br&gt;sig med en allmänt hållen lagtext som fylls ut av rättspraxis. Som&lt;br&gt;utredningen föreslagit bör uttrycket åtnjuta kunna användas i samman-&lt;br&gt;hanget. För att få en enhetlig och tydligare lagtext föreslår regeringen&lt;br&gt;därför att &amp;quot;tillhandahållits&amp;quot; i punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;åtnjutit&amp;quot;. Däremot finns det inte anledning att, såsom en&lt;br&gt;remissinstans föreslagit, ändra begreppet &amp;quot;tillhandahållits&amp;quot; till &amp;quot;åtnjutit&amp;quot;&lt;br&gt;som kriterium för när avdragsschablonen för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;skall reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Beskattning av bilförmån &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.11.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KL fanns ursprungligen inte några särskilda regler för värdering av&lt;br&gt;förmånen att för privat bruk få utnyttja en bil som tillhör arbetsgivaren.&lt;br&gt;Däremot fanns en bestämmelse i 42 § andra stycket KL av innehåll att&lt;br&gt;värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner som ingick i lön&lt;br&gt;eller annan inkomst, skulle beräknas efter ortens pris. RSV utfärdade på&lt;br&gt;grund härav anvisningar för värdering av bilförmån. I dessa anvisningar&lt;br&gt;angav RSV riktvärden för värderingen av bilförmån i inkomstslaget tjänst&lt;br&gt;med utgångspunkt i den disponerade bilens prisklass och den privata&lt;br&gt;körsträckans längd. Bilarna delades in i sju prisklasser och tre åldersklas-&lt;br&gt;ser. Förmånsvärdet för olika körsträckor angavs för varje klass. Värdet&lt;br&gt;borde dock inte utan särskilda skäl tas upp till lägre belopp än det i&lt;br&gt;tabellen angivna beloppet för 500 mils körning. Anvisningarna blev i&lt;br&gt;princip normgivande för taxeringsmyndigheternas bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheter uppkom emellertid vid taxeringen av fåmansföretag, i&lt;br&gt;synnerhet beträffande bilar som disponerades av företagsledare i&lt;br&gt;fåmansföretag eller någon honom närstående person. Det infördes därför&lt;br&gt;en bestämmelse att företagsledare vid beräkning av bilförmån skulle&lt;br&gt;ansetts ha kört minst 1 000 mil. En översyn av bestämmelserna ledde till&lt;br&gt;att en presumtionsregel infördes som innebar att samtliga skattskyldiga&lt;br&gt;som erhöll bilförmån skulle ansetts ha kört bilen privat minst 1 000 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av den s.k. förenklade självdeklarationen år&lt;br&gt;1985 ansågs en ökad schablonisering vid värderingen av bilförmån vara&lt;br&gt;nödvändig. Nya regler som innebar ett schabloniserat system för&lt;br&gt;beskattning infördes år 1986. Dessa regler innebar att förmån av helt fri&lt;br&gt;bil skulle värderas till 22 % av nybilspriset året före beskattningsåret för&lt;br&gt;den senaste årsmodellen av bilen. För bilar som var äldre än tre år skulle&lt;br&gt;förmånen tas upp till 18 % av ifrågavarande värde. Värdet av extrautrust-&lt;br&gt;ning överstigande 20 000 kr skulle läggas till nybilspriset. Till extra-&lt;br&gt;utrustning räknades all utrustning som hade samband med bilens funktion&lt;br&gt;eller den åkandes komfort eller förströelse. Undantag gjordes endast för&lt;br&gt;anordningar som betingades av sjukdom eller handikapp hos den anställ-&lt;br&gt;de. Jämkning av förmånsvärdet skulle kunna ske endast när det förelåg&lt;br&gt;synnerliga skäl. Exempel på det var att absolut hinder att nyttja förmåns-&lt;br&gt;bilen förelegat under en mer betydande tidsrymd. En sänkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet kunde också komma i fråga om bilen hade fast utrust-ning&lt;br&gt;eller inredning som avsevärt försvårade ett privat nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med att de nya reglerna infördes slopades avdragsrätten för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats för skattskyldig med bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års skattereform behandlades frågan om beskatt-&lt;br&gt;ning av bilförmån på nytt. RINK anförde att nivån på beskattningen&lt;br&gt;borde fastställas till 30 % av nybilspriset. För bilar som var äldre än tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år borde procentsatsen vara 24. Några utvidgningar av jämkningsmöjlig- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;heterna förordades inte av RINK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK:s förslag genomfördes i skattereformens första steg genom&lt;br&gt;lagstiftning år 1989. Bilförmånsvärdet bestämdes till 30 % av nybilspriset&lt;br&gt;och för bilar som var tre år eller äldre till 24 %. Genom skattereformens&lt;br&gt;andra steg, som genomfördes genom lagstiftning år 1990, infördes de&lt;br&gt;regler som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL skall värdet av förmån av&lt;br&gt;fri bil som inte är äldre än tre år bestämmas till 0,8 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av 20 % av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för&lt;br&gt;senaste årsmodell av förmånsbilen. Om bilmodellen inte saluförts vid&lt;br&gt;denna tidpunkt värderas förmånen till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 %&lt;br&gt;av ett uppskattat nybilspris för motsvarande modell. Enligt en begräns-&lt;br&gt;ningsregel får värdet inte överstiga 42 % eller understiga 35 % av&lt;br&gt;nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsmodellen är äldre än tre år skall värdet bestämmas till 85 % av&lt;br&gt;det värde som framkommer vid en beräkning enligt reglerna för nyare&lt;br&gt;bilar. För bilar som är sex år eller äldre (inkomståret 1993 gäller detta&lt;br&gt;årsmodell 1988 och äldre) beräknas värdet med utgångspunkt i ett&lt;br&gt;genomsnittsvärde i stället för nybilspriset. Genomsnittsvärdet fastställs av&lt;br&gt;RSV och är 116 000 kr för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det fastställda nybilspriset skall läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kr. Med extrautrustning&lt;br&gt;avses all extrautrustning som tillförs bilmodellen i dess grundutförande.&lt;br&gt;Är bilen tio år eller äldre skall enligt RSV:s anvisningar bortses från&lt;br&gt;extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på beskattningen är en sammanvägning av den privata körsträck-&lt;br&gt;ans längd samt värdet i sig av dispositionsrätten till bilen. Om den&lt;br&gt;skattskyldige betalar ersättning för bilförmånen skall förmånsvärdet sättas&lt;br&gt;ned med ersättningens belopp. Om den skattskyldige bekostar allt&lt;br&gt;drivmedel för privat bruk får förmånsvärdet sättas ned med en femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånsvärdet får ske enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § KL om det föreligger synnerliga skäl. Jämkning på denna grund kan&lt;br&gt;ske såväl uppåt som nedåt. RSV har meddelat rekommendationer för&lt;br&gt;värdering av fri bil, (RSV Dt 1992:16), i vilka närmare beskrivs de&lt;br&gt;situationer där jämkning får anses motiverad. Dessa rekommendationer&lt;br&gt;innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånsvärdet nedåt kan ske om en anställd kan visa att&lt;br&gt;han med hänsyn till sitt arbete varit tvungen att disponera lätt lastbil,&lt;br&gt;personbil av kombityp eller liknande fordon, som har sådan fast&lt;br&gt;utrustning eller inredning att det privata nyttjandet avsevärt begränsats.&lt;br&gt;För personbilar av kombityp eller liknande kan jämkning dessutom ske&lt;br&gt;i de fall utrustningen eller inredningen visserligen inte är fast men inred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen eller lasten är så omfattande och skrymmande att en bil med stor Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;lastkapacitet är nödvändig för fullgörande av arbetsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärdet kan också jämkas nedåt om ett absolut hinder att nyttja&lt;br&gt;förmånsbilen förelegat under en mer betydande och sammanhängande tid&lt;br&gt;och bilen inte heller kunnat användas av den skattskyldiges familj. Ett&lt;br&gt;sådant absolut hinder kan föreligga t.ex. i samband med sjukhusvistelse.&lt;br&gt;Förmånsvärdet för t.ex. taxibilar bör jämkas nedåt, om bilen används i&lt;br&gt;verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att&lt;br&gt;använda bilen privat. Så kan vara fallet om bilen körs i skift, dvs. bilen&lt;br&gt;används av mer än en förare. För att jämkning skall komma i fråga krävs&lt;br&gt;att bilen är anskaffad enbart för verksamheten och för yrkesmässig&lt;br&gt;personbefordran. Jämkning bör ske till lägst ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärdet bör jämkas uppåt i de fall den anställde har haft&lt;br&gt;förmånen under en kortare tidsperiod då han huvudsakligen haft semester&lt;br&gt;eller motsvarande ledighet. Förmånens värde bör motsvara den inbespa-&lt;br&gt;ring han gjort jämfört med om han hyrt motsvarande bil under denna&lt;br&gt;tidsperiod. Förmånsvärdet bör även jämkas uppåt om förmånsbilens&lt;br&gt;årsmodell är sex år eller äldre och nybilspriset för motsvarande bilmodell&lt;br&gt;i slutet av året före beskattningsåret uppgår till sju basbelopp eller mer,&lt;br&gt;s.k. lyxbilstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.2 Beräkning av förmånsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Promemorians förslag om beskattning&lt;br&gt;grundad på den faktiska körsträckan genomförs inte. Nuvarande&lt;br&gt;schablonregel beräknad på en privat körsträcka om 1 500 mil&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Värdet av bilförmån skall bestämmas efter den&lt;br&gt;faktiska privata körsträckan. Om tillfredsställande utredning om den&lt;br&gt;privata körsträckans längd saknas skall förmånsvärdet beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt från en privat körsträcka på 2 500 mil. Förmånsvärdet&lt;br&gt;utgörs dels av ett belopp avseende värdeminskning och kapitalkostnad om&lt;br&gt;25 % av nybilspriset, dels ett schablonbelopp per mil avseende rörliga&lt;br&gt;kostnader som belöper på den privata körningen. Dessa skall beräknas på&lt;br&gt;grundval av genomsnittliga kostnader för en bil av genomsnittlig prisklass&lt;br&gt;med hänsyn till de kostnader som är direkt beroende av körd vägsträcka.&lt;br&gt;Vid beräkning av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter skall värdet av&lt;br&gt;bilförmån beräknas på grundval av en privat körsträcka av 1 500 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna avstyrker&lt;br&gt;förslaget. RSV avstyrker förslaget på grund av administrativa svårigheter&lt;br&gt;och anför att det är principiellt riktigt att förmånsvärdet beräknas på&lt;br&gt;grundval av den faktiska privata körsträckan men att detta kräver&lt;br&gt;praktiska möjligheter att på ett tillfredsställande sätt fastställa denna.&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation avstyrker också förslaget på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa svårigheter och kontrollproblem och anser det dessutom Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;vara tveksamt om ett genomförande av förslaget leder till en bättre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping kritiserar förslaget eftersom det strider mot&lt;br&gt;kravet på förenkling och Kammarrätten i Stockholm ställer frågan om&lt;br&gt;dagens system verkligen har så många nackdelar att det motiverar den&lt;br&gt;föreslagna ändringen. TCO anser att förslaget är tveksamt ur både&lt;br&gt;integritets- och kontrollsynpunkt eftersom man tvingas att redovisa sin&lt;br&gt;privata körsträcka. \blvo och SAAB avstyrker förslaget och anför att om&lt;br&gt;det genomförs så upphör i praktiken systemet med förmånsbilar att&lt;br&gt;existera. Grossistförbundet Svensk Handel avstyrker förslaget eftersom&lt;br&gt;det torde strida mot regeringens ambition att förenkla skattesystemet och&lt;br&gt;minska byråkratin. Den föreslagna beskattningsnivån är för hög, 1 500&lt;br&gt;mil bör vara den normala körsträckan vid beräkning av förmånsvärdet.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS efterlyser en schablonregel grundad på&lt;br&gt;beräknad faktisk körsträcka och beräknad faktisk kostnad. Förbundet&lt;br&gt;Sveriges Handelsrepresentanter, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, SJ, Statens Arbetsgivarverk, Svenska Taxiförbundet&lt;br&gt;samt Väg- och Transportforskningsinstitutet har tillstyrkt förslaget. Trafik-&lt;br&gt;och Klimatkommittén förordar att förmånsvärdet görs beroende av&lt;br&gt;fordonets miljöklasstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den principiella utgångspunkten&lt;br&gt;för beskattning av bilförmån bör vara att förmånen skall värderas till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar de kostnader som den skattskyldige skulle ha haft&lt;br&gt;om han själv svarat för dem. Att helt bygga reglerna om förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ning på beräkningar av de faktiska kostnaderna i enskilda fall är&lt;br&gt;emellertid av praktiska skäl inte genomförbart. Det är således nödvändigt&lt;br&gt;med en viss grad av schablonisering för att åstadkomma ett hanterbart&lt;br&gt;system. Den kritik som riktats mot nuvarande regler är dock att de är&lt;br&gt;alltför schabloniserade. Den privata körsträckans längd påverkar normalt&lt;br&gt;inte förmånsvärdet. Detta har kritiserats av miljöskäl eftersom reglernas&lt;br&gt;utformning förmodas ha medfört en ökad användning av förmånsbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bemöta denna kritik presenterades i våras ett inom Finansdepar-&lt;br&gt;tementet utarbetat förslag som innebär att förmånsvärdet skulle be-&lt;br&gt;stämmas på grundval av den faktiska privata körsträckan. Förmånsvärdet&lt;br&gt;skulle beräknas efter en fast kostnad relaterad till nybilspriset samt en&lt;br&gt;rörlig schabloniserad milkostnad. För det fall den skattskyldige inte&lt;br&gt;företedde någon utredning om den faktiska körsträckan skulle, enligt&lt;br&gt;förslaget, beskattning ske efter en privat körsträcka på 2 500 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har mötts av en kraftig kritik från ett stort antal re-&lt;br&gt;missinstanser. Kritiken har främst rört de svårigheter av administrativ art&lt;br&gt;som kravet på dokumentation av den faktiska körsträckan kan leda till.&lt;br&gt;Remissinstanserna har också pekat på kontrollproblemen vid dokumenta-&lt;br&gt;tionen av den privata körsträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid bedömningen av frågan sammanvägt förslagets för-&lt;br&gt;och nackdelar. För ett genomförande talar att den nuvarande schablon-&lt;br&gt;regeln inte alls beaktar den faktiska privata körsträckan vilket i princip&lt;br&gt;leder till en materiellt oriktig taxering för alla dem som inte kör precis&lt;br&gt;1 500 mil privat. Detta kan också förmodas medföra en ökad privatkör-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning eftersom några ekonomiska incitament för begränsningar inte Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;föreligger. En ökad privatkörning ligger inte i linje med regeringens&lt;br&gt;miljö- och trafikpolitik. Mot detta kan anföras att majoriteten av dagens&lt;br&gt;förmånsbilar är utrustade med katalytisk avgasrening och att belastningen&lt;br&gt;på miljön från dessa bilar i viss mån överdrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelarna med förslaget är främst de svårigheter av administrativ&lt;br&gt;natur som påtalats av remissinstanserna. En återgång till ett system med&lt;br&gt;körjournaler eller annan likvärdig utredning, och de kontrollproblem som&lt;br&gt;sammanhänger med dessa, skulle enligt vissa remissinstanser öppna&lt;br&gt;vägen för oriktiga uppgifter och fusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de administrativa svårigheterna enligt regeringens mening&lt;br&gt;synes i någon mån ha överdrivits är det dock svårt att bortse från de&lt;br&gt;nackdelar av administrativ natur som en praktiskt taget enig re-&lt;br&gt;missopinion påtalat. Förutom kontrollproblem finns det risk för att ett&lt;br&gt;genomförande av förslaget skulle leda till inte obetydliga kostnader för&lt;br&gt;arbetsgivare samt även leda till merarbete för skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Slutsatsen är därför att förslaget inte skall genomföras. Dagens schabloni-&lt;br&gt;serade metod för beskattning av bilförmån bör således finnas kvar. Med&lt;br&gt;de justeringar som föreslås i det följande, bl.a. utökade jämkningsmöjlig-&lt;br&gt;heter för den som har en omfattande tjänstekörning samt slopad förmåns-&lt;br&gt;beskattning i de fall förmånsbilen används endast i ringa omfattning,&lt;br&gt;uppnås också påtagliga förbättringar av reglerna, bl.a. genom att det i&lt;br&gt;större utsträckning blir möjligt att beakta de faktiska förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande kvarstår i viss utsträckning de tidigare påtalade problemen.&lt;br&gt;Dessa frågor bör skyndsamt beredas vidare. Beredningen bör ske så att&lt;br&gt;ett eventuellt förslag skall kunna träda i kraft den 1 januari 1995. En&lt;br&gt;naturlig utgångspunkt är att förmånen i princip skall värderas till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar de kostnader den skattskyldige skulle ha haft om&lt;br&gt;han själv svarat för dem. Syftet är att uppnå en mer korrekt beskattning&lt;br&gt;och positiva miljöeffekter. Eventuella regeländringar bör företas inom en&lt;br&gt;oförändrad nivå för beskattningen av tjänstebilar. Eventuella förändringar&lt;br&gt;bör också vara förenliga med en enkel och obyråkratisk administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.3 Nybilspriset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bilförmånens värde skall beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från nybilspriset för årsmodellen. Är för-&lt;br&gt;månsbilens årsmodell sex år eller äldre skall värdet beräknas på&lt;br&gt;70 % av ett uppskattat nybilspris för beskattningsårets årsmodell av&lt;br&gt;de vanligast förekommande bilarna ägda av juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förutom vad&lt;br&gt;gäller reduceringen av förmånsvärdet för äldre bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;förslaget. Näringslivets Skattedelegation tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;efterlyser en rikstäckande lista över nybilspriser. RSV tillstyrker förslaget&lt;br&gt;men önskar ett klarläggande av vilket pris som gäller, om det är&lt;br&gt;arbetsgivarens faktiska kostnad för inköp av förmånsbilen eller om det är&lt;br&gt;det officiella &amp;quot;listpriset&amp;quot;. SAF tillstyrker förslaget men anser att priset&lt;br&gt;skall reduceras med 15 % under vart och ett av de två första åren och&lt;br&gt;därefter med 10 % för de därpå följande tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bilförmånsvärdet beräknas enligt&lt;br&gt;dagens regler med utgångspunkt i nybilspriset i slutet av året före&lt;br&gt;beskattningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen. Om bilen inte&lt;br&gt;saluförs skall nybilspriset uppskattas med hänsyn till nybilspriset för&lt;br&gt;motsvarande modeller. För bilar som är äldre än tre år skall enligt&lt;br&gt;nuvarande regler förmånsvärdet sättas ned till 85 % av det värde som&lt;br&gt;framkommer vid en beräkning enligt huvudregeln. Är förmånsbilen sex&lt;br&gt;år eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 85 % av det värde&lt;br&gt;som framkommer vid en beräkning enligt huvudregeln men som grundar&lt;br&gt;sig på 85 % av ett uppskattat nybilspris av de året före beskattningsåret&lt;br&gt;vanligast förekommande bilarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse har kritiserats eftersom det är värdet av senaste&lt;br&gt;årsmodell som skall ligga till grund för värderingen även om förmåns-&lt;br&gt;bilen är t.ex. tre år gammal. Om bilpriserna stiger kan effekten bli att&lt;br&gt;förmånsvärdet är högre för en förmånsbil det tredje året än när bilen var&lt;br&gt;ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att man vid värderingen av bilförmånen skall&lt;br&gt;utgå från nybilspriset för den aktuella årsmodellen. Härmed avses det s.k.&lt;br&gt;&amp;quot;listpriset&amp;quot;, som fastställs av RSV och inte det pris arbetsgivaren faktiskt&lt;br&gt;betalat. En sådan förändring skulle ha flera fördelar. Förmånens värde&lt;br&gt;för de första fem åren kan beräknas av såväl förmånshavaren som ar-&lt;br&gt;betsgivaren redan när förmånen erhålls. Detta borde vara ett praktiskt och&lt;br&gt;lättillämpat system för såväl skattskyldiga som arbetsgivare och myn-&lt;br&gt;digheter. Dessutom skärps inte beskattningen av bilförmånen för att&lt;br&gt;priserna på senaste årsmodellen stiger. Promemorians förslag om att&lt;br&gt;övergå till nybilspriset för årsmodellen vid värderingen bör därför&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i det föregående föreslagna metoden om att listpriset skall ligga till&lt;br&gt;grund för förmånsvärdet innebär i praktiken på grund av prisutvecklingen&lt;br&gt;att förmånsvärdet sjunker successivt. Det finns därför inte anledning att&lt;br&gt;ha någon särskild reduktion för bilar äldre än tre år. Samma värderings-&lt;br&gt;regel bör således gälla för bilar som är högst fem år gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bilar som är sex år eller äldre torde det i många fall vara&lt;br&gt;svårt att få fram en uppgift om nybilspriset för den aktuella års-modellen.&lt;br&gt;Därför bör en schabloniserad metod efter mönster från dagens regler&lt;br&gt;gälla. Schablonen bör dock grunda sig på en jämförelse med de&lt;br&gt;vanligaste företagsägda bilarna och inte som nu de vanligast förekom-&lt;br&gt;mande bilarna. Detta bör kunna ske genom att värdet beräknas på priset&lt;br&gt;av de vanligaste bilarna ägda av juridiska personer. Härigenom uppnås&lt;br&gt;en bättre överensstämmelse med genomsnittspriset för de vanligaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstebilarna. Det bör åligga RSV att fastställa detta nybilspris på samma Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;sätt som sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att den i lagrådsremissen angivna lydelsen av&lt;br&gt;andra stycket av punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL, som reglerar&lt;br&gt;värderingen av nyssnämnda s.k. sexårsbilar, är oklar och behöver&lt;br&gt;förtydligas. Regeringen vill framhålla att avsikten med bestämmelsen är&lt;br&gt;att om förmånsbilens årsmodell är sex år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;beräknas på grundval av ett belopp som utgör 70 % av ett uppskattat&lt;br&gt;nybilspris för beskattningsårets årsmodell av de vanligast förekommande&lt;br&gt;bilarna ägda av juridiska personer och inte på nybilspriset för årsmo-&lt;br&gt;dellen. Förmånsvärdet skall således i övrigt beräknas i enlighet med&lt;br&gt;värderingsreglerna i första stycket av punkt 2 av anvisningarna. Den s.k.&lt;br&gt;alternativregeln i andra stycket ger den skattskyldige möjlighet att&lt;br&gt;beräkna förmånsvärdet på nybilspriset för årsmodellen i stället för på&lt;br&gt;nyssnämnda genomsnittspris, eftersom genomsnittspriset i vissa fall kan&lt;br&gt;vara högre än nybilspriset. Begränsningen i första stycket sista meningen&lt;br&gt;av nämnda bestämmelse om att förmånsvärdet inte får överstiga en viss&lt;br&gt;procent av nybilspriset för årsmodellen bör emellertid inte vara tillämplig&lt;br&gt;när alternativregeln används med hänsyn till att omotiverat låga för-&lt;br&gt;månsvärden annars kan uppkomma. Lagtexten har justerats i enlighet&lt;br&gt;med det nu anförda. På Lagrådets inrådan har vidare den i lagrådsremis-&lt;br&gt;sen föreslagna lagtexten i första stycket av anvisningspunkten justerats på&lt;br&gt;så sätt att ordet &amp;quot;årsmodellåret&amp;quot; ersatts av &amp;quot;årsmodellen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande förslag föranleder en ändring i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § KL. Följdändringar görs också i 8 § UBL, 3 kap. 7 § LSK och&lt;br&gt;5 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.4 Extrautrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av förmånsvärdet skall till ny-&lt;br&gt;bilspriset läggas anskaffningskostnaden för all extrautrustning. Det&lt;br&gt;s.k. fribeloppet på 20 000 kr avskaffas således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Förbundet Sveriges Handelsrepresentanter anser&lt;br&gt;att s.k. airbag och ABS-bromsar bör få en skattemässigt gynnsam be-han-&lt;br&gt;dling. RSV tillstyrker förslaget men anför att viss utrustning bör i likhet&lt;br&gt;med nuvarande regler undantas från beskattning, t.ex. biltelefon,&lt;br&gt;mobiltelefon, kommunikationsradio och vinterdäck. Även Volvo och&lt;br&gt;SAAB anser att s.k. säkerhetsutrustning skall behandlas gynnsamt och&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS anför att även utrustning som är positiv&lt;br&gt;ur miljösynpunkt bör undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med nuvarande regler för beräkning&lt;br&gt;av förmånsvärdet skall till det fastställda nybilspriset läggas anskaff-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningskostnaden för extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kr. Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens&lt;br&gt;funktion eller den åkandes komfort eller förströelse. Enligt RSV:s rekom-&lt;br&gt;mendationer (RSV Dt 1992:16) avses med extrautrustning all extra&lt;br&gt;utrustning som tillförs bilmodellen i dess grundutförande. Utrustningen&lt;br&gt;kan vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går&lt;br&gt;att avlägsna om den är avsedd att utnyttjas på fordonet. Det saknar&lt;br&gt;betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband&lt;br&gt;med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle, likaväl som om&lt;br&gt;utrustningen redan finns i förmånsgivarens ägo innan bilen anskaffas,&lt;br&gt;t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerarnas&lt;br&gt;bekvämlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattefrihet för extrautrustning för 20 000 kr inför-&lt;br&gt;des av förenklingsskäl. Man skulle slippa att frångå huvudprincipen vid&lt;br&gt;värderingen av förmånen bara för att viss extrautrustning anskaffats. En&lt;br&gt;långtgående anpassning synes emellertid ha skett till skattereglerna på så&lt;br&gt;sätt att utrustning som tidigare ingick i bilens grundmodell nu måste&lt;br&gt;anskaffas som extrautrustning. Regeln fyller således inte längre det av-&lt;br&gt;sedda förenklingssyftet. Regeringen anser därför att promemorians för-&lt;br&gt;slag om ett slopande av det s.k. fribeloppet på 20 000 kr bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har hävdat att värdet av viss säkerhetshöjande&lt;br&gt;utrustning som t.ex. ABS-bromsar och krockkudde skall undantas från&lt;br&gt;beskattning. Regeringen delar inte denna uppfattning. En sådan åtgärd&lt;br&gt;skulle sannolikt leda till att det skulle dröja innan denna typ av utrustning&lt;br&gt;blev standard på svenska bilar. Det kan också föreligga svårigheter att&lt;br&gt;avgöra vad som är sådan säkerhetsutrustning som bör undantas från för-&lt;br&gt;månsbeskattning. Härigenom kan gränsdragningsproblem uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnas bör också att i dag, enligt RSV:s handledning för beskattning&lt;br&gt;av inkomst och förmögenhet vid 1993 års taxering, viss utrustning inte&lt;br&gt;ingår i extrautrustningen utan betraktas som fristående utrustning. Det&lt;br&gt;gäller dels mobiltelefon eller kommunikationsradio, dels vinschar, kranar&lt;br&gt;o.d. som anskaffats för tjänstebruk. Anordning som betingas av sjukdom&lt;br&gt;eller handikapp hos förmånshavaren skall inte heller anses som sådan&lt;br&gt;extrautrustning som kan påverka förmånsvärdet. Därmed avses emellertid&lt;br&gt;inte sådana anordningar som bilar generellt utrustas med. Någon ändring&lt;br&gt;i förevarande avseende åsyftas inte med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den långtgående anpassning till fribeloppet som verkar&lt;br&gt;ha skett leder ett slopande av det i praktiken till en generell höjning av&lt;br&gt;förmånsvärdet som bör motverkas med andra regeländringar. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder en ändring i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.5 Åtgärder för att uppnå ekonomisk neutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det fasta beloppet vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån sänks från 0,8 till 0,7 basbelopp. Den övre gränsen för&lt;br&gt;förmånsvärdet sänks från 42 till 40 % och den undre från 35 till&lt;br&gt;32 % av nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förutom&lt;br&gt;justeringen av övre och nedre gränserna för förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om justering från 0,8 basbelopp till 0,7&lt;br&gt;basbelopp har lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom att det s.k. fribeloppet om&lt;br&gt;20 000 kr avskaffas blir, om förutsättningarna i övrigt är lika, resultatet&lt;br&gt;att förmånsvärdet ökar. Storleken av höjningen är beroende av i vilken&lt;br&gt;grad bilen anpassats till nuvarande regler. Med anpassning avses den&lt;br&gt;möjlighet som nuvarande regler ger att tillskapa en &amp;quot;fiktiv&amp;quot; bilmodell&lt;br&gt;vars pris understiger det faktiska med upp till 20 000 kr. Detta lägre pris&lt;br&gt;ligger till grund för RSV:s värdering. Vid försäljning av en anpassad bil&lt;br&gt;tillkommer ett obligatoriskt paket av utrustning vars pris överensstämmer&lt;br&gt;med skillnaden mellan den verkliga och den fiktiva bilmodellens pris. På&lt;br&gt;detta sätt kan det s.k. fribeloppet bakas in i bilens pris. Om maximal&lt;br&gt;anpassning skett kommer förmånsvärdet att öka med 4 000 kr eftersom&lt;br&gt;förmånsvärdet i denna del bestäms till 20 % av nybilspriset (20 000 x 0,2&lt;br&gt;= 4 000). Är bilen inte utrustad med extrautrustning påverkas natur-&lt;br&gt;ligtvis inte förmånsvärdet av att fribeloppet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att beräkna nybilspriset med utgångspunkt i priset för årsmo-&lt;br&gt;dellen i stället för som tidigare, med ett för varje år uppräknat nybilspris,&lt;br&gt;sjunker förmånsvärdet. Detta gäller under förutsättning att förmånsbilen&lt;br&gt;innehas mer än ett år samt att priset på bilmodellen stiger. Normalt är så&lt;br&gt;fallet. För en bil vars pris ökar med t.ex. 5 000 kr från ett år till nästa&lt;br&gt;kommer förmånsvärdet att vara 1 000 kr lägre år två med nu föreslagna&lt;br&gt;regler (5 000 x 0,2 = 1 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av dessa två förändringar motverkar varandra. I normalfallet&lt;br&gt;kommer dock den höjande effekten att överstiga den sänkande. Med&lt;br&gt;anledning härav bör reglerna förändras för att en skärpning av beskatt-&lt;br&gt;ningen inte skall uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör ske genom att den del av förmånsvärdet som bestäms till 0,8&lt;br&gt;basbelopp sänks till 0,7 basbelopp. Detta innebär en minskning av för-&lt;br&gt;månsvärdet med 10 % av basbeloppet, vilket för år 1994 blir ca 3 500&lt;br&gt;kr vid ett antagande att basbeloppet uppgår till 35 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande regler uppstår ett intervall (ca 130 000 — 190 000) där&lt;br&gt;förmånsvärdet bestäms enligt huvudregeln. Under och över intervallet&lt;br&gt;bestäms förmånsvärdet i stället till 42 resp. 35 % av bilens nybilspris.&lt;br&gt;För bilar vars pris understiger intervallets undre gräns, ca 130 000 kr&lt;br&gt;(0,8 x basbeloppet/(0,42 — 0,2)) kommer ett slopande av det s.k.&lt;br&gt;fribeloppet för extrautrustning på 20 000 kr att öka förmånsvärdet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 % av 20 000, dvs. med 8 400 kr, om bilen är maximalt anpassad. För Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;att mildra effekten bör procentsatsen för det maximala värdet sänkas från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 till 40 % av nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt kommer bilar vars pris är högre än intervallets övre&lt;br&gt;gräns, ca 190 000 kr (0,8 x basbeloppet/(0,35 — 0,2)) att få ett högre&lt;br&gt;förmånsvärde med 7 000 kr (35 % av 20 000 kr). För att även mildra&lt;br&gt;denna effekt bör procentsatsen för det undre värdet sänkas från 35 till&lt;br&gt;32 % av nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förändringar kommer, enligt regeringens mening, att i stort sett&lt;br&gt;innebära att neutralitet uppnås i förhållande till nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.6 Bilen som arbetsredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild jämkningsmöjlighet införs för per-&lt;br&gt;sonbilar som har karaktär av arbetsredskap, när körningen i tjänsten&lt;br&gt;är mycket omfattande eller när bilen huvudsakligen används i&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förutom möjligheten till jämkning även för&lt;br&gt;den som huvudsakligen använt bilen i tjänsten överensstämmer förslaget&lt;br&gt;i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Riksrevisionsverket efterlyser en belysning av&lt;br&gt;de administrativa konsekvenserna av att införa den föreslagna jämknings-&lt;br&gt;möjligheten. Länsrätten i Stockholms län avstyrker förslaget och anför att&lt;br&gt;eventuella förändringar av jämkningsmöjligheterna bör ske i inskränkande&lt;br&gt;riktning. Kammarrätten i Stockholm tror att det kan uppkomma gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem om förslaget genomförs men anser att en viss&lt;br&gt;uppluckring torde vara välmotiverad. Näringslivets Skattedelegation anser&lt;br&gt;att när tjänstekörningen överstiger 3 500 mil per år bör det kunna&lt;br&gt;presumeras att den privata körningen varit så ringa (ej över 300 mil) att&lt;br&gt;någon förmånsbeskattning inte aktualiseras. I övriga fall — där tjänstekör-&lt;br&gt;ningen överstiger 2 500 mil — bör förmånen schablonmässigt värderas till&lt;br&gt;ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Företrädare för vissa yrkesgrupper&lt;br&gt;som t.ex. handelsresande och resemontörer, som har en omfattande&lt;br&gt;tjänstekörning, har hävdat att beskattning av en privat körsträcka på&lt;br&gt;1 500 mil är alltför hög eftersom det privata nyttjandet blir begränsat när&lt;br&gt;bilen används mycket i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det motiverat att förändra beskatt-&lt;br&gt;ningen för denna grupp så att bättre överensstämmelse nås mellan den&lt;br&gt;faktiska privata körsträckan och förmånsvärdet. En särskild jämknings-&lt;br&gt;grund bör därför införas för det fall bilen har karaktär av arbetsredskap&lt;br&gt;eller när körningen i tjänsten är mycket omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bil som har karaktär av arbetsredskap bör avses att bilen i&lt;br&gt;väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex.&lt;br&gt;installations- eller distributionsbilar av olika slag vilket begränsar det&lt;br&gt;privata nyttjandet av bilen. Redan i dag finns möjlighet att jämka&lt;br&gt;förmånsvärdet enligt RSV:s anvisningar när bilen har karaktär av&lt;br&gt;arbetsredskap. Lagtexten bör emellertid förtydligas i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de kategorier som har en omfattande tjänstekörning bör det&lt;br&gt;kunna presumeras att om tjänstekörningen uppgår till minst 3 000 mil det&lt;br&gt;privata nyttjandet är så begränsat att det föreligger grund för jämkning.&lt;br&gt;Jämkning bör i ett sådant fall kunna ske till ca 70 % av fullt förmånsvär-&lt;br&gt;de. Vid mycket långa körsträckor i tjänsten, t.ex. över 4 000 mil per år&lt;br&gt;bör jämkning kunna ske till 50 % av fullt förmånsvärde. Dessa milantal&lt;br&gt;och procenttal för jämkningens storlek är avsedda som riktmärken men&lt;br&gt;kan frångås i det enskilda fallet om en bedömning av samtliga omständig-&lt;br&gt;heter motiverar det. Även om tjänstekörningen inte är så omfattande som&lt;br&gt;anges i det föregående bör jämkning kunna medges om bilen huvud-&lt;br&gt;sakligen använts i tjänsten och den skattskyldige kan visa att den privata&lt;br&gt;körsträckan varit mycket begränsad i förhållande till den totala körsträck-&lt;br&gt;an utan att för den skull ringa användning kan anses föreligga. Så torde&lt;br&gt;vara fallet för vissa bilar som används i t.ex. taxirörelse. Hur stor&lt;br&gt;nedsättning av förmånsvärdet som bör göras får också i dessa fall&lt;br&gt;bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter. I dag kan enligt RSV:s&lt;br&gt;rekommendationer förmånsvärdet för t.ex. taxibilar under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar jämkas ned till ett halvt basbelopp. Någon mer restriktiv bedöm-&lt;br&gt;ning i detta hänseende är inte avsedd med de nu föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på den skattskyldige att göra sannolikt att tjänstekör-&lt;br&gt;ningen varit av sådan omfattning att jämkningsförutsättningar föreligger.&lt;br&gt;Detta kan lösas med bl.a. körjoumal, reseräkningar eller motsvarande&lt;br&gt;noteringar. Utredning av detta slag kan visserligen sällan bli helt&lt;br&gt;tillförlitlig. Den bör dock i regel kunna godtas om den inte motsägs av&lt;br&gt;omständigheterna eller av annan anledning inte framstår som trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder en ändring i punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11.7 Ringa användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om förmånsbilen använts i endast ringa om-&lt;br&gt;fattning skall bilförmånen inte upptas till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ringa omfattning avses ett fåtal tillfällen per år och en sam-&lt;br&gt;manlagd körsträcka om högst 100 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;i denna fråga tillstyrker förslaget. Näringslivets Skattedelegation och&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att gränsen på 100 mil skall höjas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 300 mil. Länsrätten i Stockholms län tillstyrker principen att Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;likformighet bör råda mellan tjänst och näringsverksamhet i detta&lt;br&gt;hänseende men ifrågasätter om inte denna likformighet kan uppnås genom&lt;br&gt;att reglerna om beskattning av enskilda näringsidkare ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt de regler som gäller för&lt;br&gt;beskattning av bilförmån i inkomstslaget näringsverksamhet skall privat&lt;br&gt;bruk av bil som ingår i egen näringsverksamhet uttagsbeskattas om det&lt;br&gt;sker i mer än ringa omfattning. Enligt RSV:s rekommendationer avses&lt;br&gt;med ringa omfattning i detta sammanhang ett fåtal tillfällen per år och en&lt;br&gt;sammanlagd körsträcka om högst 100 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har riktats mot bestämmelserna som innebär att olika regler&lt;br&gt;gäller beroende på om den skattskyldige bedriver näringsverksamhet som&lt;br&gt;enskild firma eller i eget aktiebolag. Det har ansetts orättvist att den som&lt;br&gt;har en enskild firma får köra upp till 100 mil utan att beskattning utlöses,&lt;br&gt;medan den som driver aktiebolag beskattas så snart han kört en kortare&lt;br&gt;sträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner kritiken mot nuvarande regler befogad. De bör&lt;br&gt;således ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två sätt att öka likformigheten av beskattningsreglerna mellan&lt;br&gt;de olika företagsformerna. Antingen kan man, som föreslås i promemo-&lt;br&gt;rian, låta de regler som gäller för enskilda näringsidkare gälla även för&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst eller också kan man som Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;föreslagit, låta de regler som gäller i inkomstslaget tjänst gälla även för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att det av förenklingsskäl lämpligaste sättet är att&lt;br&gt;genomföra förslaget i promemorian vilket innebär att skattefrihet införs&lt;br&gt;för den som i inkomstslaget tjänst använt förmånsbil i endast ringa&lt;br&gt;omfattning. Med ringa omfattning bör avses, som anges i RSV:s&lt;br&gt;rekommendationer, högst ett fåtal tillfällen och en sammanlagd körsträcka&lt;br&gt;av högst 100 mil. Med detta förslag utlöses inte beskattning vid rent&lt;br&gt;bagatellartade körningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder en ändring i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att de ändrade bestämmelserna skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.&lt;br&gt;Reglerna rörande bestämmandet av normalbeloppets storlek för hel dag&lt;br&gt;vid utlandsförrättning skall dock gälla först i fråga om kalenderåret 1995.&lt;br&gt;För kalenderåret 1994 föreslås i detta avseende särskilda övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om&lt;br&gt;ersättning för flyttningskostnader och ökade levnadskostnader som avser&lt;br&gt;tid före utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i UBL föreslås tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;preliminär skatt för år 1994 och ändringarna i USAL föreslås tillämpas&lt;br&gt;första gången på förmån som åtnjuts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Slopat statligt grundavdrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fysiska personers rätt till grundavdrag vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt slopas i princip vid 1995 och 1996&lt;br&gt;års taxeringar. Den som vid taxering till kommunal inkomstskatt är&lt;br&gt;berättigad till särskilt kommunalt grundavdrag skall dock medges&lt;br&gt;statligt grundavdrag men med ett lägre belopp än vad som medges&lt;br&gt;vid taxering till kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta skattebeloppet på 100 kr som nu tas ut på beskattnings-&lt;br&gt;bar förvärvsinkomst vid den statliga inkomsttaxeringen slopas vid&lt;br&gt;1995 och 1996 års taxeringar för inkomster som inte överstiger det&lt;br&gt;nuvarande statliga grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att underlätta en bred förankring&lt;br&gt;av krispolitiken förordade Finansutskottet i betänkandet 1992/93:FiU30&lt;br&gt;(s. 127) en tillfällig sänkning av grundavdraget. Sänkningen borde enligt&lt;br&gt;utskottet ske genom att grundavdraget vid den statliga taxeringen slopas&lt;br&gt;vid 1995 och 1996 års taxeringar (inkomståren 1994 och 1995) och att&lt;br&gt;en regel införs som innebär att det nuvarande fasta skattebeloppet på&lt;br&gt;100 kr inte tas ut på inkomster under den nivå som motsvaras av&lt;br&gt;nuvarande grundavdrag. Ett sådant förslag borde enligt utskottet&lt;br&gt;föreläggas riksdagen i sådan tid att att det kan träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994. Riksdagen anslöt sig till utskottets förslag (rskr. 1992/93:447).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av riksdagens ställningstagande har inom Finansde-&lt;br&gt;partementet utarbetats ett lagförslag rörande sänkt grundavdrag enligt de&lt;br&gt;av riksdagen angivna riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär således att det statliga grundavdraget vid 1995 och&lt;br&gt;1996 års taxeringar i princip slopas vid beräkning av fysiska personers&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomster. Effekten av en sådan åtgärd&lt;br&gt;motsvarar i de flesta fall att skiktgränsen för statlig inkomstskatt sänks&lt;br&gt;med ca 8 800 kr, vilket ger en inkomstförstärkning för staten på ca&lt;br&gt;2 mdkr per år. Skattehöjningen för den enskilde inkomsttagaren blir&lt;br&gt;därmed högst ca 1 760 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som i dag medges statligt grundavdrag med belopp som motsvarar&lt;br&gt;det särskilda grundavdraget vid taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;skulle dock i vissa fall kunna komma att drabbas av skattehöjningar på&lt;br&gt;upp till ca 10 000 kr. För att undvika en sådan effekt bör därför statligt&lt;br&gt;grundavdrag medges för denna grupp skattskyldiga men endast med&lt;br&gt;belopp som motsvarar den del av det särskilda grundavdraget vid den&lt;br&gt;kommunala taxeringen som överstiger det kommunala grundavdraget&lt;br&gt;beräknat enligt 48 § 2 och 3 mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte en skatteskärpning skall uppstå för små inkomster bör det&lt;br&gt;fasta beloppet på 100 kr inte tas ut om den till statlig inkomstskatt beskat-&lt;br&gt;tningsbara inkomsten inte överstiger vad som motsvarar det nuvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga grundavdraget. Åtgärden leder inte till att nuvarande högsta Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;marginalskatt på ca 50 % höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör komma till uttryck i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Särskilt grundavdrag för pensionärer med utländsk&lt;br&gt;pension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av särskilt grundavdrag för&lt;br&gt;folkpensionärer skall med folkpension jämställas motsvarande&lt;br&gt;utländska pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som får folkpension har i vissa&lt;br&gt;fall rätt till ett särskilt grundavdrag som är högre än det grundavdrag som&lt;br&gt;utgår för den som inte har folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om det särskilda grundavdraget finns i 48 § 4 mom.&lt;br&gt;KL och i anvisningarna till nämnda paragraf. I 48 § 4 mom. stadgas att&lt;br&gt;skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller&lt;br&gt;någon del av beskattningsåret och vars inkomst till inte obetydlig del har&lt;br&gt;utgjorts av folkpension, har rätt att i stället för grundavdrag enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 eller 3 mom. nämnda lagrum få ett särskilt grund-&lt;br&gt;avdrag enligt vad som närmare anges i punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten regleras det särskilda grundavdraget närmare.&lt;br&gt;Reglerna är förhållandevis komplicerade och innebär bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av anvisningspunkten anges vad som skall anses som&lt;br&gt;folkpension. Vidare stadgas att folkpensionen skall anses utgöra en inte&lt;br&gt;obetydlig del av den skattskyldiges inkomster om den uppgått till minst&lt;br&gt;6 000 kr eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande styckena anges det särskilda grundavdragets storlek och&lt;br&gt;den avtrappning av avdraget som skall ske när pensionen överstiger vissa&lt;br&gt;gränsbelopp. Annan inkomst än pension i KL:s mening medför i allmän-&lt;br&gt;het inte avtrappning av avdraget. Enligt punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;31 § KL förstås med pension bl.a. folk- och tilläggspension enligt AFL.&lt;br&gt;Utländsk socialförsäkringspension torde inrymmas i lagrummets pensions-&lt;br&gt;begrepp endast i den mån den kan utgå &amp;quot;på grund av tidigare tjänsteför-&lt;br&gt;hållande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal pensionärer bosatta i Sverige som saknar folkpension&lt;br&gt;men som har utländska pensioner. De flesta av dessa torde komma från&lt;br&gt;de nordiska länderna. En sådan pensionär med låga pensionsinkomster&lt;br&gt;kommer i vissa fall i ett sämre skattemässigt läge än svenska pensionärer&lt;br&gt;på grund av det särskilda grundavdragets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för särskilt grundavdrag är nämligen som framgått att&lt;br&gt;den skattskyldige uppbär folkpension på minst 6 000 kr eller minst en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femtedel av den sammanräknade inkomsten. Vidare är särskilt grund- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;avdrag begränsat till faktisk uppburen folkpension och pensionstillskott&lt;br&gt;i vissa fall. Personer bosatta i Sverige som får pensioner från utlandet&lt;br&gt;men som saknar eller har mycket låg folkpension får således inget särskilt&lt;br&gt;grundavdrag, även om deras pensionsinkomster är så låga att de, om&lt;br&gt;pensionen varit folkpension, skulle fått särskilt grundavdrag. De kan&lt;br&gt;därför på grund av den högre beskattningen hamna i en besvärlig&lt;br&gt;ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har främst uppmärksammats när det gäller norska pensionärer.&lt;br&gt;Enligt intern norsk lagstiftning kan beskattning inte ske av norsk pension&lt;br&gt;som utgår till personer bosatta utomlands. Sverige tillämpar i denna&lt;br&gt;situation bestämmelsen i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska&lt;br&gt;länderna om att hemvistlandet har rätt att beskatta inkomst från annat&lt;br&gt;nordiskt land om utbetalarlandet inte tar upp inkomsten till beskattning.&lt;br&gt;Detta medför att norska pensionärer som bosatt sig i Sverige missgynnas&lt;br&gt;eftersom de erhåller norsk pension som beskattas i Sverige i vissa fall&lt;br&gt;men inte medges särskilt grundavdrag om de inte är berättigade till&lt;br&gt;folkpension som utgör en inte obetydlig del av inkomsten. Problemet är&lt;br&gt;emellertid generellt. Det kan således uppkomma även beträffande&lt;br&gt;pensioner från andra länder i den mån frågan inte reglerats genom&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal eller konventioner angående pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan sättas i fråga om den nuvarande utformningen av det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget är förenligt med EES-avtalet med hänsyn till att pensioner&lt;br&gt;som uppbärs från andra EES-länder än Sverige i vissa fall kommer att&lt;br&gt;indirekt beskattas hårdare än svenska pensioner. Rent formellt sker&lt;br&gt;visserligen ingen diskriminering på grund av medborgarskap eftersom de&lt;br&gt;svenska skattereglerna inte knyter an till medborgarskap utan till vilken&lt;br&gt;typ av pension som uppbärs. I praktiken leder dock reglerna till en dis-&lt;br&gt;kriminering av utländska pensioner, även om de skulle utgå efter grunder&lt;br&gt;som är jämförbara med de som gäller för folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteförmågesynpunkt vore det rimligt att pensionärer med&lt;br&gt;utländska pensioner behandlades skattemässigt likvärdigt med folkpen-&lt;br&gt;sionärer liksom att svenska och utländska pensioner behandlas lika vid&lt;br&gt;avdragsberäkningen. Problemen med grundavdragets nuvarande konstruk-&lt;br&gt;tion kan dessutom antas öka i framtiden dels genom de nya reglerna om&lt;br&gt;intjänandetid för folkpension, dels på grund av en ökad rörlighet av&lt;br&gt;arbetskraft mellan de länder som blir anslutna till EES-avtalet. Enligt&lt;br&gt;EES-avtalet blir huvudregeln att pension uppbärs från de olika länder som&lt;br&gt;en person arbetat och bott i. Det kan således i framtiden antas bli&lt;br&gt;vanligare att en person bosatt i Sverige uppbär pensionsförmåner från&lt;br&gt;flera EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall, t.ex. för tyska pensioner, har frågan lösts genom dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal. Det är emellertid inte en framkomlig väg att genom&lt;br&gt;sådana avtal åstadkomma en lösning av problemet. Det är också otänk-&lt;br&gt;bart med särlösning i svensk lagstiftning för t.ex. norska pensioner&lt;br&gt;eftersom särregler för pensioner från visst EES-land knappast skulle vara&lt;br&gt;förenliga med EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav bör enligt regeringens mening reglerna om det Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;särskilda grundavdraget justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning på det beskrivna problemet är att i bestämmelserna om&lt;br&gt;särskilt grundavdrag föra in en regel om att utländska pensioner skall&lt;br&gt;jämställas med folkpension om de utgår efter likartade grunder som&lt;br&gt;folkpension, alltså utgör en allmän pensionsförmån som i huvudsak utgår&lt;br&gt;till den som har uppnått en viss ålder eller motsvarar svensk förtidspen-&lt;br&gt;sion eller svensk efterlevandepension och således inte som generell&lt;br&gt;förutsättning grundas på förvärvsarbete. Samtidigt skulle en regel införas&lt;br&gt;med innebörd att utländsk pension motsvarande folk- och tilläggspension&lt;br&gt;enligt AFL skall beaktas vid avdragsberäkningen. En sådan lösning skulle&lt;br&gt;vara förhållandevis enkel att genomföra lagtekniskt och kan inte heller&lt;br&gt;antas medföra något påtagligt skattebortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta alternativ talar att det i vissa fall skulle uppstå svårigheter för&lt;br&gt;skatteförvaltningen att avgöra vilka utländska pensioner som skall&lt;br&gt;jämställas med folkpension. Det kan dessutom ifrågasättas om det inte&lt;br&gt;vore rimligt att också andra pensionärer med små pensionsinkomster&lt;br&gt;borde vara berättigade till särskilt grundavdrag även om deras pensioner&lt;br&gt;inte är jämförbara med folkpension. I många länder både i och utanför&lt;br&gt;Europa saknas allmänna pensionssystem av det slag som den svenska&lt;br&gt;folkpensionen utgör. I stället är pensionen ofta knuten till de inkomster&lt;br&gt;pensionären haft under sin yrkesverksamma tid. Det är inte heller ovan-&lt;br&gt;ligt att den enskilde som en förmån i samband med anställningen får&lt;br&gt;tryggad inkomst på ålderdomen. Denna grupp pensionärer skulle inte&lt;br&gt;heller omfattas av den här diskuterade alternativet till ändring av särskilt&lt;br&gt;grundavdrag. Det hade därför i och för sig varit att föredra att alla typer&lt;br&gt;av ålderspensioner som inte överstiger en viss nivå berättigar till särskilt&lt;br&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sistnämnda alternativ leder emellertid till olika svårigheter. För&lt;br&gt;det första torde det t.ex. många gånger vara svårt för skatteförvaltningen&lt;br&gt;att avgöra om en förmån över huvud taget utgör pension eller någon&lt;br&gt;annan form av anställningsinkomst. Vidare skulle komplikationer upp-&lt;br&gt;komma beträffande reglerna om avtrappning av det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget. Slutligen kan skattebortfallet antas bli betydligt större med detta&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det inte möjligt att finna en till alla&lt;br&gt;delar tillfredsställande lösning på dessa problem utan en mer grundlägg-&lt;br&gt;ande förändring av reglerna om särskilt grundavdrag. En långsiktigt&lt;br&gt;hållbar lösning av sistnämnda fråga kräver emellertid bl.a. samordning&lt;br&gt;med de förändringar av pensionssystemet som kan bli aktuella med an-&lt;br&gt;ledning av Pensionsarbetsgruppens förslag och kan således inte tas fram&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan synes det nödvändigt att justera reglerna med anledning&lt;br&gt;av EES-avtalet. I förevarande läge anser regeringen att det först disku-&lt;br&gt;terade alternativet, trots vissa brister, är det enda som för närvarande är&lt;br&gt;möjligt att genomföra. Regeringen föreslår därför att reglerna om särskilt&lt;br&gt;grundavdrag justeras på så sätt att med folkpension i form av ålders-,&lt;br&gt;förtids- och efterlevandepension jämställs utländska pensioner som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalas enligt utländsk lagstiftning om social trygghet och utgår efter Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;likartade grunder som folkpension samt för vilka skattskyldighet&lt;br&gt;föreligger i Sverige. Därmed avses inte att någon beloppsmässig&lt;br&gt;jämförelse skall ske. Vidare bör särskilt grundavdrag avtrappas med&lt;br&gt;hänsyn till utländsk pension som på motsvarande sätt jämställs med folk-&lt;br&gt;och tilläggspension enligt AFL. Den nu föreslagna lösningen får dock ses&lt;br&gt;som tillfällig i avvaktan på att frågan bereds ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör tas in i punkt 1 av anvisningarna till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL. Det kan påpekas att bestämmelserna om vad som utgör folkpension&lt;br&gt;m.m. i denna anvisningspunkt endast gäller vid tillämpningen av den-&lt;br&gt;samma samt 48 § 4 mom och t.ex. inte vid bedömning av deklarations-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativet för att utländsk pension skall jämställas med svenska&lt;br&gt;pensionsformer bör ligga hos den skattskyldige. Således görs den jäm-&lt;br&gt;förande bedömningen endast om det begärs att viss utländsk pension skall&lt;br&gt;behandlas som folkpension. Vidare bör det åligga den skattskyldige att&lt;br&gt;till skattemyndigheten inkomma med den utredning som behövs för&lt;br&gt;bedömningen av om jämförbara grunder föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Skattefrihet vid statlig och kommunal tjänsteexport&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefrihet enligt den s.k. ettårsregeln (punkt&lt;br&gt;3 av anvisningarna till 54 § KL) skall medges offentliganställd när&lt;br&gt;fråga är om tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattefrihet enligt 54 § första stycket f&lt;br&gt;KL medges om anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år&lt;br&gt;i samma land även om inkomsten inte beskattats i verksamhetsstaten på&lt;br&gt;grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat&lt;br&gt;avtal än dubbelbeskattningsavtal som detta land ingått. Sådan skattefrihet&lt;br&gt;medges dock inte för anställning hos svenska staten, svensk kommun,&lt;br&gt;svensk landstingskommun eller svensk församling. Anledningen till att&lt;br&gt;offentliganställda inte omfattas av regeln är att skattelagstiftningarna i&lt;br&gt;många länder är utformade så att offentliganställd som utsänts från annan&lt;br&gt;stat är undantagen från beskattning av inkomsten av anställningen. Detta&lt;br&gt;därför att staterna av internationell artighet och ömsesidig respekt och för&lt;br&gt;att inte störa det mellanstatliga samarbetet valt att avstå från att beskatta&lt;br&gt;andra staters offentliganställda. Skulle offentliganställda generellt omfattas&lt;br&gt;av ettårsregeln skulle detta därför i de flesta fall leda till total skattefrihet.&lt;br&gt;Undantaget från beskattning omfattar i flertalet länder endast offent-&lt;br&gt;liganställda som utför traditionell offentlig verksamhet dvs. inte anställda&lt;br&gt;som utför arbete i samband med affärsverksamhet som bedrivs av en stat&lt;br&gt;eller något av dess organ. Jämför punkt 3 i artikel 19 i OECD:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modellavtal för bilaterala dubbelbeskattningsavtal som föreskriver att Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;reglerna för beskattning av ersättning på grund av enskild tjänst i stället&lt;br&gt;skall tillämpas i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några statliga myndigheter, däribland Riksrevisionsverket, RSV och&lt;br&gt;SCB har under senare år haft personal engagerad i verksamhet i utveck-&lt;br&gt;lingsländer. Verksamheten har av de angivna verken bedrivits i vinstsyf-&lt;br&gt;te. Den har haft formen av ett institutionellt samarbete som hjälpt utveck-&lt;br&gt;lingslandet att bygga upp egna system för redovisning, beskattning,&lt;br&gt;statistik m.m. Verksamheten har regelmässigt finansierats inom ramen för&lt;br&gt;ett biståndsprojekt. Oftast har experter hos de angivna verken anställts av&lt;br&gt;något redan befintligt bolag som mot ersättning från verken handhaft&lt;br&gt;arbetsgivarfunktionen och administrationen. Förfarandet har bl.a. syftat&lt;br&gt;till att de anställda — liksom vad som gäller för andra privatanställda —&lt;br&gt;skulle kunna erhålla skattefrihet enligt ettårsregeln. Kritik har emellertid&lt;br&gt;riktats mot förfarandet och det har bl.a. ifrågasatts om de anställda skall&lt;br&gt;anses ha utfört det ifrågavarande arbetet i sin tjänst hos verken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som i övrigt finns för att inte låta ettårsregeln omfatta&lt;br&gt;offentliganställda föreligger inte i de fall som beskrivits i det föregående,&lt;br&gt;eftersom det här är fråga om en från övrig offentlig verksamhet klart&lt;br&gt;avgränsad affärsverksamhet. Då det är angeläget att den angivna tjänste-&lt;br&gt;exporten inte störs eller förhindras och dessutom bör kunna ske även i&lt;br&gt;verkens direkta regi bör ettårsregeln ändras så att den omfattar offent-&lt;br&gt;liganställd när fråga är om tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i punkt 3 av anvisningarna till 54 §&lt;br&gt;KL. De nya reglerna bör tillämpas redan fr.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av förslagen i avsnitt 4 är det endast förslaget om utlandstraktamente&lt;br&gt;som ger några effekter av betydelse. Avdraget för ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader vid tjänsteresa i utlandet föreslås bli närmare anpassat till&lt;br&gt;vad som gäller för motsvarande avdrag vid inrikes förrättning. Detta&lt;br&gt;innebär en sänkning av avdragen, dels beroende på att normalavdragen&lt;br&gt;kommer att generellt sett hamna på en lägre nivå än i dag, dels beroende&lt;br&gt;på att avdragen också skall reduceras efter tre månaders förrättning på en&lt;br&gt;och samma ort. Avdragen i dag kan beräknas uppgå till ca 2,2 mdkr och&lt;br&gt;kan till följd av förslagen antas minska till ca 1,5 mdkr. Härvid har&lt;br&gt;antagits att de nuvarande traktamentsnivåerna kommer att vara oförändra-&lt;br&gt;de även om avdragsbeloppen ändras. Förslaget kan med denna förutsätt-&lt;br&gt;ning beräknas ge ökade skatte- och avgiftsintäkter med ca 500 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska effekterna för den offentliga sektorn av att fysiska&lt;br&gt;personers rätt till grundavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt slopas&lt;br&gt;vid 1995 och 1996 års taxeringar har kommenterats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 6 kan inte antas medföra några nämnvärda&lt;br&gt;ekonomiska effekter för den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:90&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 19 § innebär att förmån av fri resa till eller från anställnings-&lt;br&gt;intervju eller kostnadsersättning för sådan resa är skattefri till den del&lt;br&gt;förmånen eller kostnadsersättningen avser resa inom Sverige och såvitt&lt;br&gt;gäller ersättningen den inte överstiger de faktiska kostnaderna. Med an-&lt;br&gt;ställningsintervju avses sådan intervju som görs vid personlig inställelse&lt;br&gt;och som företas innan ett eventuellt anställnings- eller uppdragstagar-&lt;br&gt;förhållande föreligger mellan den potentiella arbetsgivaren/uppdrags-&lt;br&gt;givaren och den arbetssökande. I begreppet anställningsintervju ligger&lt;br&gt;också att det skall vara fråga om en intervju som skall ha till syfte att&lt;br&gt;bedöma om den skattskyldige skall erbjudas en viss anställning eller ett&lt;br&gt;visst uppdrag. Skattefriheten gäller dock endast till den del det är fråga&lt;br&gt;om resa inom riket. I den mån skattskyldig påbörjar den fri resan eller&lt;br&gt;den resa för vilken ersättning erhållits utomlands får följaktligen en pro-&lt;br&gt;portionering göras. Avser ersättningen kostnader för körning med egen&lt;br&gt;bil är dock skattefriheten begränsad till den del av ersättningen som inte&lt;br&gt;överstiger det avdragsbelopp som medges för kostnader för körning med&lt;br&gt;egen bil mellan bostad och arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att uttrycket av mindre värde kopplas&lt;br&gt;till begreppet förmåner. Härmed avses att tydligare markera att kravet på&lt;br&gt;&amp;quot;mindre värde&amp;quot; gäller alla slags personalvårdsförmåner och inte bara&lt;br&gt;sådana enklare åtgärder som syftar till att skapa trivsel i arbetet eller&lt;br&gt;liknande. När uttrycket &amp;quot;av mindre värde&amp;quot; infördes i bestämmelsen i&lt;br&gt;samband med 1990 års skattereform synes syftet ha varit att kravet skulle&lt;br&gt;gälla inte bara enklare åtgärder utan också i fråga om förmåner som utgår&lt;br&gt;på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är&lt;br&gt;fråga om (prop. 1989/90:110, del I, s. 317). Detta har dock inte direkt&lt;br&gt;kunnat utläsas av den nuvarande lagtextens lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har dels de tidigare punkterna 1, 2 och 3 blivit&lt;br&gt;punkterna 2, 3 och 4, dels införts en ny punkt, punkt 1, som undantar&lt;br&gt;rabatter från personalvårdsförmåner. De sedvanliga rabatterna omfattas&lt;br&gt;för närvarande av begreppet personalvårdsförmån. Eftersom sedvanliga&lt;br&gt;rabatter i det enskilda fallet kan ha ett betydande värde, samtidigt som de&lt;br&gt;anges vara exempel på personalvårdsförmåner, som i princip skall vara&lt;br&gt;av mindre värde, föreligger här ett motsatsförhållande. Genom att skilja&lt;br&gt;dem från personalvårdsförmåner tydliggörs än mer det förhållandet att en&lt;br&gt;personalvårdsförmån skall vara av mindre värde för att vara skattefri (se&lt;br&gt;vidare under 32 § 3 f mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment anges vilka rabatter som är skattefria. Ändringen innebär&lt;br&gt;att stadgandet utökas till att omfatta inte bara s.k. frequent-flyer-rabatter,&lt;br&gt;utan även sedvanliga rabatter som för närvarande anses vara personal-&lt;br&gt;vårdsförmåner. Samtliga förutsättningar som för närvarande gäller för att&lt;br&gt;en rabatt skulle anses som sedvanlig skall även gälla fortsättningsvis. I&lt;br&gt;begreppet sedvanlig rabatt ligger en beloppsmässig begränsning. RSV har&lt;br&gt;i sina rekommendationer angett att det bör krävas att rabatten inte är&lt;br&gt;större än vad den anställde som kund eller personalen som grupp skulle&lt;br&gt;kunna utverka på annat håll. Någon saklig ändring har alltså inte gjorts&lt;br&gt;när det gäller sedvanliga rabatter. För det andra införs skattefrihet för&lt;br&gt;värdet av förmån av en valfri resa per skattskyldig och år som anställd&lt;br&gt;eller uppdragstagare i rese- eller trafikbranschen erhåller. Detta innebär&lt;br&gt;att den skattefria resan bara avser den skattskyldiges resa och inte andra&lt;br&gt;familjemedlemmars eventuella resor även om de företas gemensamt. Med&lt;br&gt;en resa avses en sammanhängande resa tur och retur från en ort till en&lt;br&gt;annan som görs i princip utan uppehåll på annan ort än destinationsorten.&lt;br&gt;Tillfälligt uppehåll på annan ort än destinationsorten som är nödvändigt&lt;br&gt;för byte av transportmedel, omstigning vid flygresa eller liknande räknas&lt;br&gt;dock inte som uppehåll. Ändringarna i övrigt är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för flyttningskostnader skall i princip även i fortsättningen vara&lt;br&gt;skattefri. Ändringarna i första stycket innebär till att börja med att&lt;br&gt;skattefriheten emellertid inte längre skall vara kopplad till vad som utgår&lt;br&gt;till befattningshavare i statlig tjänst. Vidare anges vad som menas med&lt;br&gt;flyttningskostnader. För att ett belopp skall vara skattefritt skall det i&lt;br&gt;princip avse kostnader för själva flyttningen av den skattskyldige och&lt;br&gt;övriga familjemedlemmar samt deras lösöre från den gamla bostadsorten&lt;br&gt;till den nya bostadsorten. Vad som avses med familj torde i de flesta fall&lt;br&gt;inte vålla några problem. Till att börja med avses naturligtvis makar,&lt;br&gt;sambor och barn som stadigvarande delar bostad och hushåll. Till&lt;br&gt;familjen kan i vissa fall även räknas andra anhöriga som delar bostad och&lt;br&gt;hushåll med den skattskyldige. Enbart den omständigheten att den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad är inrymd i en kollektiv bostadsform gör inte att de&lt;br&gt;andra kollektivmedlemmarna faller inom begreppet familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lösöre avses normalt sådan lös egendom som ej utgörs av pengar,&lt;br&gt;värdepapper, olika slags rättigheter, byggnader på ofri grund m.m. Till&lt;br&gt;lösöre räknas främst möbler, husgeråd, transportmedel, varor o.d. Detta&lt;br&gt;innebär således att har familjen båt och två bilar kan den skattefria&lt;br&gt;ersättningen omfatta transport av såväl båten som båda bilarna. Vidare&lt;br&gt;anges exempel på vad som inte kan räknas till flyttningskostnader. I detta&lt;br&gt;avseende är lagtexten inte heltäckande utan anger endast exempel på&lt;br&gt;kostnader som inte skall bedömas som flyttningskostnader. Andra&lt;br&gt;kostnader som i dag ersätts i samband med flyttning och som inte kan&lt;br&gt;anses avse flyttningskostnader är t.ex. gardinkostnader o.d. (s.k. gardin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pengar). Har man kostnader för t.ex. hemresor eller dubbel bosättning Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;och erhåller ersättning för dem är ersättningen skattepliktig, även om&lt;br&gt;kostnaderna indirekt är föranledda av flyttningen. Att sådana kostnader&lt;br&gt;inte ryms inom begreppet flyttningskostnader anges särskilt eftersom&lt;br&gt;kostnaderna enligt de avtal som gäller för statligt anställda många gånger&lt;br&gt;berättigar till flyttningskostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke anges att ersättning för körning med egen bil är&lt;br&gt;skattefri endast om kostnaden är att anse som flyttningskostnad och&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger det avdrag som medges vid körning med egen&lt;br&gt;bil till och från arbetsplatsen. Denna begränsning motiveras bl.a. av att&lt;br&gt;det inte finns anledning att från beskattning undanta större belopp än vad&lt;br&gt;den som kör mellan bostad och arbetsplatsen med egen bil som mest får&lt;br&gt;göra avdrag för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras hur förmåner skall värderas. Ändringen av&lt;br&gt;första stycket innebär att endast förmån av bostad som är belägen i&lt;br&gt;Sverige och som inte är semesterbostad skall beräknas med ledning av i&lt;br&gt;orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas&lt;br&gt;efter annan lämplig grund. Den nuvarande lydelsen innebär att samtliga&lt;br&gt;bostäder skall värderas på detta sätt, vilket i princip innebär en värdering&lt;br&gt;efter bruksvärdesprincipen. Bruksvärdesprincipen motsvarar inte alltid ett&lt;br&gt;eventuellt marknadsvärde. När det gäller semesterbostäder, hyrs dessa&lt;br&gt;oftast ut veckovis och hyran är väsentligt högre än den genomsnittliga&lt;br&gt;hyran för likartade bostäder som inte hyrs ut till semesterbostad. En&lt;br&gt;värdering efter bruksvärdesprincipen är inte lämpad för sådana fall där&lt;br&gt;bostaden är en semesterbostad eller är belägen i annat land. I sådana fall&lt;br&gt;skall för närvarande vid avdrag för preliminär skatt och uttag av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter bostadsförmånen värderas till marknadsvärdet. Genom&lt;br&gt;ändringen införs samma ordning vid inkomsttaxeringen, dvs. semester-&lt;br&gt;bostad och bostad belägen i annat land än Sverige skall fortsättningsvis&lt;br&gt;värderas till marknadsvärdet enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med semesterbostad avses bostadslägenhet som för den skattskyldige&lt;br&gt;utgör en fritidsbostad dvs. som används av honom för semester- eller&lt;br&gt;fritidsändamål. Som semesterbostad räknas inte bostadslägenhet där den&lt;br&gt;skattskyldige har sin stadigvarande bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna anvisningspunkt ändras kriteriet tillhandahållits till åtnjutit.&lt;br&gt;Skälen härför har utförligt motiverats i den allmänna motiveringen i&lt;br&gt;avsnitt 4.10. Övriga ändringar är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 b &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att rabatter enligt 32 § 3 e mom. inte längre skall räknas till&lt;br&gt;gruppen personalvårdsförmåner tas sedvanliga rabatter bort som ett&lt;br&gt;exempel på sådana förmåner. Bestämmelserna om sedvanliga rabatter&lt;br&gt;återfinns nu i stället i 32 § 3 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;br&gt;Punkt 3 reglerar rätten till avdrag för ökade levnadskostnader vid&lt;br&gt;tjänsteresa med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. I&lt;br&gt;huvudsak görs två slags ändringar. Dels görs en omflyttning av vissa&lt;br&gt;stycken, dels förändras reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;vid förrättning utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena kvarstår oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket har kommenterats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket görs i huvudsak endast redaktionella ändringar. Sista&lt;br&gt;meningen i den nuvarande lydelsen har tagits bort och i stället anges i&lt;br&gt;styckets första mening att schablonavdraget för halv dag är ett halvt&lt;br&gt;maximibelopp. Som den sista meningen i stycket för närvarande är&lt;br&gt;formulerad ger den intryck av att halvt maximibelopp för halv dag gäller&lt;br&gt;även när fråga är om avdrag för faktiska merkostnader under året.&lt;br&gt;Genom ändringen förtydligas att det endast gäller vid användandet av&lt;br&gt;schablonavdragen. Begränsningen till ett halvt maximibelopp för halv dag&lt;br&gt;skall enligt förslaget gälla endast när avdrag medges med schablonbelopp.&lt;br&gt;Likaså tas näst sista meningen bort. I vad mån avrese- och hem-komstdag&lt;br&gt;räknas som hel eller halv dag anges i stället i ett nytt sjätte stycke. Den&lt;br&gt;nuvarande andra meningen tas bort eftersom den inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett nytt femte stycke anges storleken av avdraget för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader vid förrättning utom riket. I likhet med vad som&lt;br&gt;tidigare gällt skall normalbelopp årligen bestämmas för varje land.&lt;br&gt;Däremot skall normalbeloppen, till skillnad mot vad som hittills varit&lt;br&gt;fallet, motsvara inte den största normala ökningen i levnadskostnaden&lt;br&gt;utan den normala ökningen i levnadskostnaden. Av detta följer att&lt;br&gt;beloppen skall motsvara kostnadsökningen för måltider av sådan&lt;br&gt;omfattning och kvalitet som kan jämställas med den måltidsstandard som&lt;br&gt;avdragschablonerna för förrättning inom Sverige bygger på. Dock skall&lt;br&gt;även beaktas den allmänna fördyring som följer av att vistas i ett&lt;br&gt;främmande land. Detta innebär att man vid bestämmandet av kost-&lt;br&gt;nadsökningen inte automatiskt skall utgå från kostnaderna på förstaklass-&lt;br&gt;restauranger eller andraklass-restauranger av god kvalitet, utan från&lt;br&gt;kostnadsläget på restauranger av normal standard. Som normal standard&lt;br&gt;på restaurang, när det gäller lunchmåltiden kan i regel räknas lunchres-&lt;br&gt;tauranger och när det gäller middagsmåltiden de billigaste restaurang-&lt;br&gt;alternativen på de hotell som ingår i de stora hotellkedjorna. Däremot kan&lt;br&gt;särskilda förhållanden, såsom bakterieflora, säkerhetsskäl o.d. föranleda&lt;br&gt;att man vid en bedömning av vad som kan anses som normala merkost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader måste utgå från kostnadsnivån på restauranger av bättre standard. Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;Vidare medför ändringen att det är, förutom småutgifter, kostnadsök-&lt;br&gt;ningen för frukost, enrätts-lunch och enrätts-middag som avdraget skall&lt;br&gt;täcka och inte mer omfattande måltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtext anges dels vilket normalbeloppsavdrag som gäller för halv dag,&lt;br&gt;dels vilket lands högsta schabloniserade avdragsbelopp som skall gälla&lt;br&gt;när en anställd uppehåller sig i flera länder under samma dag. Denna&lt;br&gt;regel är avsedd att bli tillämplig inte bara när valet står mellan två eller&lt;br&gt;flera främmande länder utan även när Sverige är ett av de länder som&lt;br&gt;berörs. Lagrådet har med anledning härav föreslagit att uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;normalbeloppet&amp;quot; ersätts med &amp;quot;det högsta beloppet för avdrag&amp;quot;. Detta&lt;br&gt;uttryck omfattar då också det vid inhemska tjänsteresor tillämpliga s.k.&lt;br&gt;maximibeloppet. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Motsvarande regler återfinns idag i RSV:s rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya sjätte stycket anges i vilken utsträckning avrese- resp, hem-&lt;br&gt;komstdagen räknas som hel dag. Motsvarande bestämmelser när det&lt;br&gt;gäller förrättning inom riket anges i nuvarande ijärde stycket. När det&lt;br&gt;gäller förrättning utom riket anges motsvarande regler för närvarande i&lt;br&gt;RSV:s rekommendationer. Dessutom definieras i sjätte stycket vad som&lt;br&gt;avses med halv dag. Reglerna i sjätte stycket är gemensamma för inrikes&lt;br&gt;och utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde stycket motsvarar det nuvarande sjätte stycket men utökas till att&lt;br&gt;även ange vad som gäller vid förrättning utom riket. Liksom hittills skall&lt;br&gt;varje utrikes förrättning, till skillnad mot vad som gäller vid inrikes&lt;br&gt;förrättning, räknas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde stycket motsvarar det nuvarande femte stycket men har utökats&lt;br&gt;med motsvarande regler för tjänsteresa utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om avdragsrätt för logikostnader regleras i nionde stycket&lt;br&gt;vilket motsvarar det tidigare sjunde stycket. Ändringen innebär att det i&lt;br&gt;lagtext numera också anges vad som gäller vid förrättning utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde stycket motsvarar det tidigare nionde stycket och är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista stycket motsvarar i huvudsak det nuvarande åttonde stycket.&lt;br&gt;Ändringen innebär att avdraget för ökade levnadskostnader även vid&lt;br&gt;utrikes tjänsteresa skall reduceras under de i stycket angivna förhållan-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tionde stycket slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten regleras rätten till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;vid tillfälliga arbeten och vid dubbel bosättning. När en tjänsteresa har&lt;br&gt;varat mer än tre månader på en och samma ort skall avdragsrätten för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader bedömas och beräknas enligt denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sjätte stycket är en följd av att reglerna om logikostnad i&lt;br&gt;punkt 3 flyttas till nionde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att reducering av avdraget för ökade levnadskostnader efter&lt;br&gt;tre månaders tjänsteresa på en och samma ort även skall gälla för för-&lt;br&gt;rättning utom riket införs motsvarande regler för förrättning utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatserna är således desamma både vid utrikes och inrikes tjänste- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;resa. Övriga ändringar är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke införs avdragsrätt för skälig kostnad för resa inom&lt;br&gt;riket i samband med tillträdande och frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag. Skälen härför har närmare utvecklats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen avsnitt 4.4.1. Med tillträdande och frånträdande avses den första&lt;br&gt;resan vid anställningens eller uppdragets början resp, den sista resan vid&lt;br&gt;anställningens eller uppdragets avslutande. För dessa resor gäller alltså&lt;br&gt;inte de begränsningar i avdragsrätten för resor mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats som följer av första — tredje styckena. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om kostnaderna är skäliga skall gälla samma förutsättningar som enligt&lt;br&gt;punkt 3 b andra stycket gäller för avdrag för kostnader för hemresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad till särskilt bilavdrag skall även få göra avdrag&lt;br&gt;för faktiska kostnader för bro-, väg- och färjeavgifter. Detta anges i ett&lt;br&gt;nytt femte stycke. En förutsättning för avdrag är att kostnaderna&lt;br&gt;uppkommer vid resa på den vägsträcka som bedöms vara den tidsmässigt&lt;br&gt;kortaste bilvägen till arbetsplatsen. Till vägavgifter skall inte räknas&lt;br&gt;sådan avgift som i rättslig mening är en skatt, exempelvis s.k. vägtull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens lagtextförslag var avdragsrätten för bro-, väg- och&lt;br&gt;färjeavgifter infört som ett nytt fjärde stycke och avdragsrätten för&lt;br&gt;inställelseresor i ett nytt femte stycke. För att tydliggöra att avdragsrätten&lt;br&gt;för bro-, väg-, eller färjeavgift även gäller vid inställelseresorna har på&lt;br&gt;Lagrådets inrådan styckena placerats i omvänd ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket anges att avdragsrätt för väg-, bro- eller färjeavgift&lt;br&gt;gäller även dem som har förmån av fri eller delvis fri bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har värderingsregeln ändrats på så sätt att bilförmånens&lt;br&gt;värde skall beräknas med utgångspunkt från nybilspriset för årsmodellen&lt;br&gt;i stället för nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret. Med&lt;br&gt;nybilspriset för årsmodellen menas det av RSV fastställda s.k. &amp;quot;listpri-&lt;br&gt;set&amp;quot;, vanligtvis priset då årsmodellen introduceras. Om ett introduk-&lt;br&gt;tionspris ändras efter kort tid bör även listpriset justeras. Den s.k.&lt;br&gt;spärregeln justeras på så sätt att bilförmånens värde inte får överstiga&lt;br&gt;40 % eller understiga 32 % av nybilspriset för årsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmånens värde skall beräknas på grundval av 0,7 i stället för 0,8&lt;br&gt;basbelopp med hänsyn dels till att det s.k. fribeloppet på 20 000 kronor&lt;br&gt;tagits bort och dels till att bilförmånsvärdet skall beräknas på grundval&lt;br&gt;av nybilspriset för årsmodellen i stället för nybilspriset i slutet av året&lt;br&gt;före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra stycket som reglerade värderingen av förmånen när&lt;br&gt;bilförmånens årsmodell är äldre än tre år har upphävts. Reglerna i första&lt;br&gt;stycket blir gällande även för dessa årsmodeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya andra stycket regleras värderingen av bilförmån när förmånsbi- Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;lens årsmodell är sex år eller äldre. Förslaget har kommenterats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen avsnitt 4.11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya tredje stycket anges att kostnaden för extrautrustning skall läggas&lt;br&gt;till det i första och andra styckena angivna nybilspriset. Det s.k.&lt;br&gt;fribeloppet på 20 000 kr har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sjätte stycke fastslås att skatteplikt inte föreligger om&lt;br&gt;bilförmånen endast åtnjutits i ringa omfattning. Med ringa omfattning&lt;br&gt;avses ett fåtal tillfällen per år och en sammanlagd körsträcka på högst&lt;br&gt;100 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket har en särskild jämkningsgrund införts för personbilar&lt;br&gt;som har karaktär av arbetsredskap och när tjänstekörningen är omfat-&lt;br&gt;tande. Förslaget har kommenterats i allmänmotiveringen avsnitt 4.11.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och fjärde styckena har viss utländsk pension jämställts med&lt;br&gt;folkpension respektive pension. Skälen härför har utförligt motiverats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den tillagda meningen i första stycket görs regeln tillämplig&lt;br&gt;beträffande anställd hos svenska staten, svensk kommun, svensk&lt;br&gt;landstingskommun eller svensk församling då fråga är om tjänsteexport.&lt;br&gt;Sådan anställd som önskar få tillämpning av ettårsregeln får genom att&lt;br&gt;inge redogörelse från arbetsgivaren styrka att fråga är om tjänsteexport.&lt;br&gt;Redogörelsen bör omfatta uppgifter om projektets syfte, omfattning och&lt;br&gt;finansiering och även innehålla uppgift om förekomsten av proceduravtal&lt;br&gt;eller annan anledning till att inkomsten i fråga inte har beskattats i&lt;br&gt;verksamhetsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckeindelningen i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL ändras på så&lt;br&gt;sätt att det nuvarande tredje stycket blir andra stycket. En följdändring&lt;br&gt;görs i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke görs två ändringar. För det första görs en&lt;br&gt;ändring i lagtexten när det gäller värderingen av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte är semesterbostad. I stycket anges att&lt;br&gt;värdet av sådan bostadsförmån skall bestämmas till det genomsnittliga&lt;br&gt;värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta. Tidigare har det genomsnitt-&lt;br&gt;liga värdet bestämts efter bostadslägenhetens antal rum. Genom att värdet&lt;br&gt;skall beräknas efter hur stor en bostadslägenhet är kommer värdena att&lt;br&gt;mera överensstämma med det faktiska hyresvärdet. Särskilt gäller det vid&lt;br&gt;hyra av villa där rummen ofta är större än i en lägenhet. Bostadsytan&lt;br&gt;framgår regelmässigt av hyreskontraktet för lägenheten. När det gäller&lt;br&gt;villor finns uppgifter om boytan i beskeden rörande fastighetstaxeringen.&lt;br&gt;Skattemyndigheten kan lämna nödvändiga upplysningar. Bostadsytan&lt;br&gt;motsvaras i princip av det som vid fastighetstaxeringen kallas boutrym-&lt;br&gt;me. Viss ledning kan fås av den definition av boutrymme som ges i&lt;br&gt;Svensk Standard SS 021051. Som boutrymme räknas i de flesta fall&lt;br&gt;vardagsrum, allrum, sovrum, kök och liknande för vistelse avsedda&lt;br&gt;utrymmen såsom arbetsrum, hobbyrum o.d samt utrymme inom en bo-&lt;br&gt;stadsenhet för kommunikation mellan närliggande sådana boutrymmen.&lt;br&gt;Vidare räknas till boutrymme bl.a. även i samma plan liggande utrymme&lt;br&gt;för personlig hygien såsom bad- och duschrum, toalett, bastu, tvättrum&lt;br&gt;(tvättstuga) m.m., utrymme för klädförvaring och klädvård (annan än&lt;br&gt;tvätt) och annat mindre förråd inom bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra införs en schablonvärdering av reseförmån som utgår på&lt;br&gt;grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbran-&lt;br&gt;schen. Härvid införs en särskild regel för flygresor. Dessa skall värderas&lt;br&gt;till det schablonmässigt bestämda genomsnittliga lägsta priset för en resa&lt;br&gt;inom en viss zon resp, mellan vissa zoner. Vid bestämmandet av&lt;br&gt;genomsnittligt lägsta pris för en resa bör även tur och returpris beaktas.&lt;br&gt;Vid indelning av världen i resezoner bör en zon bestå av ett område som&lt;br&gt;är väsentligen enhetligt i fråga om resestruktur och priser. En indelning&lt;br&gt;av världen bör därför göras i sex zoner. Dessa kan lämpligen bestå av&lt;br&gt;Norden, Övriga Europa och utomeuropeiska Medelhavsländer,&lt;br&gt;Nordamerika och Mellanamerika, Främre Asien och Afrika (utom Medel-&lt;br&gt;havsländerna), Bortre Asien/Fjärran Östern och slutligen en zon&lt;br&gt;bestående av Sydamerika och Övriga världen. Med en resa i detta&lt;br&gt;sammanhang avses normalt en enkel resa mellan två orter. Gör resenären&lt;br&gt;uppehåll på en ort anses normalt en ny resa påbörjad. Har resenären inte&lt;br&gt;kommit med en viss flygtur utan i stället valt att resa en omväg, med ett&lt;br&gt;eller flera flygbyten, skall som huvudregel resan mellan varje byte anses&lt;br&gt;som en ny resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de vanligaste förekommande resrutterna mellan två orter innefattar Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;byte av flyg en eller flera gånger, bör dock endast en resa anses ha&lt;br&gt;företagits. Priset för en sådan resa bör då bestämmas till det genom-&lt;br&gt;snittligt lägsta priset på allmänna marknaden för en resa från avreseorten&lt;br&gt;till den därifrån längst bort belägna destinationsorten för resan. Om det&lt;br&gt;på allmänna marknaden är vanligt förekommande att rundresebiljetter&lt;br&gt;finns att köpa för resor i en viss zon eller i vissa zoner som tillåter&lt;br&gt;uppehåll på en eller flera orter, får priset för denna resa bestämmas till&lt;br&gt;lägsta genomsnittliga pris på allmänna marknaden för en sådan rundresa.&lt;br&gt;En rundresa som värderas enligt vad nu sagts skall anses som en resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en resa varit förenad med sådana standby-villkor som anges&lt;br&gt;i lagrummet skall också en schablonvärdering göras. För flygresor&lt;br&gt;innebär det, i de fall resan varit förenad med sådana villkor, att det&lt;br&gt;schablonmässigt bestämda genomsnittliga lägsta priset på allmänna&lt;br&gt;marknaden skall reduceras med 50 %. För andra typer av reseförmåner&lt;br&gt;som varit förenade med standby-villkor gäller att det billigaste priset som&lt;br&gt;en sådan bokningsbar resa kan köpas för på allmänna marknaden skall&lt;br&gt;vara utgångspunkten för värderingen. Detta värde skall sedan reduceras&lt;br&gt;med 50 %. Den resa som härvid avses är den som den skattskyldige&lt;br&gt;faktiskt företar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensregeln i dess nuvarande lydelse i första stycket slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall gälla för ersättning för ökade levnadskostnader som&lt;br&gt;lämnas vid sådan tjänsteresa som pågått på en och samma ort under&lt;br&gt;längre tid än tre månader regleras i stället i andra stycket. Även i dessa&lt;br&gt;fall skall preliminär A-skatt beräknas på ersättningarna endast till den del&lt;br&gt;de överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 a av anvisning-arna&lt;br&gt;till 33 § KL. Detta gäller dock längst i två år. För att preliminär skatt&lt;br&gt;inte skall behöva beräknas på ersättning som utgår vid tjänsteresa för&lt;br&gt;längre tid än två år på en och samma ort krävs beslut från skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Tvåårsperioden beräknas från tjänsteresans början. Det bör&lt;br&gt;påpekas att de nu nämnda reglerna gäller även vid utrikes tjänsteresa.&lt;br&gt;Detta är i och för sig en nyhet, men det beror inte på de ändringar som&lt;br&gt;har gjorts i denna paragraf, utan på de ändringar som har gjorts i punkt&lt;br&gt;3 och 3 a av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en nyhet införs i femte stycket. Under punkt i anges att&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt inte skall göras för förmån av fri resa inom&lt;br&gt;riket i samband med tillträdande och frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller för ersättning för kostnad för sådan resa. De resor som&lt;br&gt;avses är alltså den första och den sista resan i samband med en anställn-&lt;br&gt;ing eller ett uppdrag. Dagliga resor mellan bostad och arbetsplats eller&lt;br&gt;hemresor (pendlingsresor) hänförs alltså inte till denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetstagares kostnader beräknats enligt bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket kan det i vissa fall medföra att arbetstagarens preliminära&lt;br&gt;skatt blir för låg. Detta gäller t.ex. om det vid taxeringen visar sig att&lt;br&gt;arbetstagaren har haft lägre kostnader än vad skattemyndigheten räknat&lt;br&gt;med då den fattade sitt beslut om hur kostnaderna skulle beräknas. Det&lt;br&gt;kan också vara så att arbetstagaren inte tänker på att arbetsgivaren gör ett&lt;br&gt;högre kostnadsavdrag och därför räknat med att den preliminära skatten&lt;br&gt;kommer att bli för hög. Med hänsyn till detta och att det kan gälla&lt;br&gt;mycket stora belopp har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att&lt;br&gt;arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om att kostnadsavdrag har&lt;br&gt;beräknats enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckeindelningen i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL ändras på så&lt;br&gt;sätt att det nuvarande tredje stycket blir andra stycket. En följdändring&lt;br&gt;görs i första stycket. Vidare ändras första stycket på så sätt att det endast&lt;br&gt;är bostadsförmån här i riket som inte är semesterbostad som skall&lt;br&gt;värderas enligt reglerna i 8 § UBL. Förmån av bostad i utlandet skall&lt;br&gt;alltså värderas till marknadsvärdet enligt reglerna i KL. Även reseförmån&lt;br&gt;skall i vissa fall värderas enligt reglerna i 8 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs skyldighet att i kontrolluppgift ange om ersättning&lt;br&gt;utgått för ökade levnadskostnader vid en eller flera tjänsteresor, med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, som omfattat en sam-&lt;br&gt;manhängande period av mer än tre månader. Även om en tjänsteresa som&lt;br&gt;pågår under längre tid än tre månader har inneburit att förrättning inte&lt;br&gt;har ägt rum på en och samma ort i mer än tre månader skall sådan&lt;br&gt;uppgift lämnas i kontrolluppgift. Sådan uppgift skall lämnas för utrikes&lt;br&gt;resp, inrikes förrättning var för sig. Endagstraktamenten omfattas inte av&lt;br&gt;bestämmelsen. Uppgiftsskyldigheten ersätter till viss del det tidigare&lt;br&gt;dispensförfarandet i 10 § första stycket UBL. Eftersom den nuvarande&lt;br&gt;dispensregeln slopas behövs denna uppgift från kontrollsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket skall hänvisningen till 5 § första stycket 4 rätteligen&lt;br&gt;vara 5 § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:90&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följdändring görs i andra stycket eftersom styckeindelningen i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 av anvisningarna till 42 § KL ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning skall kunna ske om bostadsförmånsvärdet enligt 8 § tredje&lt;br&gt;stycket UBL avviker med mer än 10 % från det värde som bestäms enligt&lt;br&gt;reglerna i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla om reseförmånsvärdet enligt 8 § tredje stycket&lt;br&gt;UBL avviker med mer än 10 % från det värde som bestäms enligt&lt;br&gt;reglerna i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med den s.k. F-skattereformen (prop. 1991/92:112, bet.&lt;br&gt;1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680 m.fl.) gjordes vissa&lt;br&gt;ändringar i USAL. Bl.a. föreskrevs att dåvarande 21 och 22 §§ skulle&lt;br&gt;betecknas 15 och 19 §§ samt att en ny 22 e § skulle införas. Då borde&lt;br&gt;också en följdändring ha gjorts i förevarande paragraf. Detta görs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Lagen om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen vid 1995 års taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Lagen om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst&lt;br&gt;vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt&lt;br&gt;på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket föranleds av att 33 § 2 mom. KL ändrats&lt;br&gt;(prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Schablon-&lt;br&gt;avdraget i inkomstslaget tjänst har slopats och ersatts med regler om&lt;br&gt;begränsad avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förenklingssyfte har beloppet 1 000 kr valts som kostnadsgräns (jfr.&lt;br&gt;prop. 1959:100 s. 87). Beloppet överensstämmer också med det i 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. KL som avser övriga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare eller sjömän som skall erlägga mot underlätet skatteavdrag&lt;br&gt;svarande belopp är skyldig att erlägga dröjsmålsavgift enligt 14 § 2 mom.&lt;br&gt;Som förfallodag räknas då den dag då beloppet skulle betalats om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts. Om skattebeloppet skulle ha betalts in i flera poster&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgiften enligt nuvarande regler beräknas avseende varje&lt;br&gt;post för sig. Detta har medfört administrativa problem för skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Ändringen innebär att om skattebeloppet skulle ha betalats in&lt;br&gt;i flera poster är det förfallodagen för den sista posten som är utgångs-&lt;br&gt;punkten för beräknande av dröjsmålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1993:44), Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Riksskatteverket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Kronobergs län, Statens Arbetsgivarverk, Riksrevisionsverket, Centralor-&lt;br&gt;ganisationen SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS,&lt;br&gt;Industriförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Handels-&lt;br&gt;agenters Förbund, SAS, Byggentreprenörerna, Sveriges Reservofficers-&lt;br&gt;förbund SROF, Överbefälhavaren, Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;br&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen samt Trafik- och Klimatkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har dessutom inkommit från Kooperativa Förbundet,&lt;br&gt;Aktiebolaget Gamble &amp;amp; Gamble, Statsanställdas Förbund, Resax Använ-&lt;br&gt;darförening, International Air Transport Association IATA, Motormän-&lt;br&gt;nens Riksförbund, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Jämtlands&lt;br&gt;län, Svenska Pilotföreningen SPF, Svenska Rese- och Turistindustrins&lt;br&gt;Samarbetsorganisation, RTP Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade,&lt;br&gt;Förbundet Sveriges Handelsrepresentanter, Board of Airline Representa-&lt;br&gt;tives in Sweden, SJ, Bilindustriföreningen, Svenska Vägföreningen,&lt;br&gt;Stockholms Handelskammare, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, De&lt;br&gt;Handikappades Riksförbund, ST Statstjänstemannaförbundet samt Motor-&lt;br&gt;klubben Handikap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över prome-&lt;br&gt;morian (Ds 1993:53), Beskattning av bilförmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Riksskatteverket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Kronobergs län, Statens arbetsgivarverk, Statskontoret, Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, Centralorganisationen SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS, Industriförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Handelsagenters Förbund,&lt;br&gt;SAS, Byggentreprenörerna, Referensgruppen - Utredning av beskatt-&lt;br&gt;ningsregler och milersättning, Trafik- och Klimatkommittén, Företags-&lt;br&gt;ekonomiska Institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, SJ, Statens Naturvårdsverk, Bilindustriföre-&lt;br&gt;ningen, Vägverket, Väg- och transportforskningsinstitutet samt Bankinsti-&lt;br&gt;tutens Arbetsgivareorganisation BAO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har dessutom inkommit från Svenska Taxiförbundet,&lt;br&gt;FRIA TAXI Riksförbund AB, Motormännens Riksförbund, Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen, Volvo Personvagnar AB och Saab Automobile AB,&lt;br&gt;Förbundet Sveriges Handelsrepresentanter, Motorbranschens Riks-&lt;br&gt;förbund, FUD Företagens Uppgiftslämnardelegation, Svensk Industri-&lt;br&gt;förening, Svenska Vägföreningen, Sveriges Köpmannaförbund, Stock-&lt;br&gt;holms Handelskammare, Motormännens Helnykterhetsförbund, Tran-&lt;br&gt;sportforskningsberedningen samt Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 §, 32 § 3 e, 3 f och 4 mom., 42 §,&lt;br&gt;punkterna 3 och 3 b av anvisningarna till 32 §, punkterna 3, 3 a och 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 § och punkterna 2 och 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning&lt;br&gt;i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatteplik-&lt;br&gt;tig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;br&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav, de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen&lt;br&gt;avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;angiven livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum&lt;br&gt;angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del&lt;br&gt;av barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för&lt;br&gt;resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av ett sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel&lt;br&gt;till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;br&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju eller kost-&lt;br&gt;nadsersättning för sådan resa till&lt;br&gt;den del förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;avser resa inom riket och såvitt&lt;br&gt;gäller ersättningen till den del den&lt;br&gt;inte överstiger faktiska resekostna-&lt;br&gt;der och vid körning med egen bil&lt;br&gt;inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördsla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 50 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa upp-&lt;br&gt;dragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 e mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp personalvårdsförmåner. Här-&lt;br&gt;med avses förmåner som inte är ett&lt;br&gt;direkt vederlag för utfört arbete&lt;br&gt;utan avser enklare åtgärder av min-&lt;br&gt;dre värde vilka syftar till att skapa&lt;br&gt;trivsel i arbetet eller liknande eller&lt;br&gt;utgår på grund av sedvänja inom&lt;br&gt;det yrke eller den verksamhet som&lt;br&gt;det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som personalvårdsförmån räknas&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmåner som den anställde&lt;br&gt;får byta ut mot kontant ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmåner som inte riktar sig&lt;br&gt;till hela personalen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra förmåner som den&lt;br&gt;anställde får åtnjuta utanför ar-&lt;br&gt;betsgivarens arbetsplatser mot&lt;br&gt;betalning med kupong eller annat&lt;br&gt;motsvarande betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Även om det inte&lt;br&gt;följer av 3 d eller 3 e mom. tas&lt;br&gt;som intäkt inte upp sådan rabatt&lt;br&gt;eller liknande förmån som tran-&lt;br&gt;sportföretag enligt internationellt&lt;br&gt;vedertagen praxis utger för visad&lt;br&gt;kundtrohet vid utrikes flygresor&lt;br&gt;och som slutligt tillfaller en ar-&lt;br&gt;betstagare eller uppdragstagare på&lt;br&gt;grund av hans egenskap av rese-&lt;br&gt;när.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 e mom. Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp personalvårdsförmåner. Här-&lt;br&gt;med avses förmåner av mindre&lt;br&gt;värde som inte är en direkt ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete utan avser&lt;br&gt;enklare åtgärder vilka syftar till att&lt;br&gt;skapa trivsel i arbetet eller liknan-&lt;br&gt;de eller utgår på grund av sedvänja&lt;br&gt;inom det yrke eller den verksamhet&lt;br&gt;som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som personalvårdsförmån räknas&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rabatter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmåner som den anställde får&lt;br&gt;byta ut mot kontant ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmåner som inte riktar sig&lt;br&gt;till hela personalen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra förmåner som den an-&lt;br&gt;ställde får åtnjuta utanför arbets-&lt;br&gt;givarens arbetsplatser mot betal-&lt;br&gt;ning med kupong eller annat mot-&lt;br&gt;svarande betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom. Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp sedvanliga rabatter vid inköp&lt;br&gt;av varor och tjänster som ingår i&lt;br&gt;arbetsgivarens ordinarie utbud&lt;br&gt;eller i annat företags ordinarie&lt;br&gt;utbud om företaget är närstående&lt;br&gt;arbetsgivarens företag och varorna&lt;br&gt;eller tjänsterna har ett nära sam-&lt;br&gt;band med arbetsgivarens verksam-&lt;br&gt;het. Vad som sagts nu gäller dock&lt;br&gt;inte om rabatten är en direkt er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Har skattskyldig på&lt;br&gt;grund av byte av verksamhetsort&lt;br&gt;flyttat till ny bostadsort och fått&lt;br&gt;särskild ersättning av sin arbets-&lt;br&gt;givare eller av allmänna medel för&lt;br&gt;flyttningskostnaden, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen tas upp som intäkt endast&lt;br&gt;till den del ersättningen utgått med&lt;br&gt;väsentligt högre belopp än som&lt;br&gt;gäller för befattningshavare i stat-&lt;br&gt;lig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning för utfört arbete eller&lt;br&gt;utgår på sätt som anges i 32 § 3 e&lt;br&gt;mom. andra stycket 2-4. Även om&lt;br&gt;det inte följer av 3 d mom. tas som&lt;br&gt;intäkt inte upp sådan rabatt eller&lt;br&gt;liknande förmån som transport-&lt;br&gt;företag enligt internationellt ve-&lt;br&gt;dertagen praxis utger för visad&lt;br&gt;kundtrohet vid utrikes flygresor&lt;br&gt;och som slutligt tillfaller en arbets-&lt;br&gt;tagare eller uppdragstagare på&lt;br&gt;grund av hans egenskap av rese-&lt;br&gt;när. Har skattskyldig på grund av&lt;br&gt;anställning eller särskilt uppdrag&lt;br&gt;inom rese- eller trafikbranschen&lt;br&gt;under beskattningsåret åtnjutit&lt;br&gt;förmån av fria eller delvis fria&lt;br&gt;resor, skall värdet av den första&lt;br&gt;resan tur och retur inte tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har skattskyldig på&lt;br&gt;grund av byte av verksamhetsort&lt;br&gt;flyttat till ny bostadsort och fått&lt;br&gt;särskild ersättning av sin arbets-&lt;br&gt;givare eller av allmänna medel för&lt;br&gt;flyttningskostnadenskallersättning-&lt;br&gt;en inte tas upp som intäkt om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket. Som&lt;br&gt;flyttningskostnad räknas kostnader&lt;br&gt;för emballering, packning, trans-&lt;br&gt;port och uppackning av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges och hans familjs bo-hag&lt;br&gt;och övrigt lösöre samt transport av&lt;br&gt;den skattskyldige och hans familj&lt;br&gt;från den gamla till den nya bo-&lt;br&gt;stadsorten och andra liknande&lt;br&gt;kostnader för flyttningen. Som flytt-&lt;br&gt;ningskostnad räknas exempelvis&lt;br&gt;inte kostnader för resor till och&lt;br&gt;från arbetsplatsen, hemresor, dub-&lt;br&gt;bel bosättning eller förlust vid för-&lt;br&gt;säljning av bostad eller annan&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar ersättning för flyttnings-&lt;br&gt;kostnad även ersättning för körning&lt;br&gt;med egen bil skall ersättningen tas&lt;br&gt;upp som intäkt till den del den&lt;br&gt;överstiger det avdrag som medges&lt;br&gt;för kostnader för resor med egen&lt;br&gt;bil enligt den schablon som anges&lt;br&gt;i punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bostadsförmån skall&lt;br&gt;beräknas med ledning av i orten&lt;br&gt;gällande hyrespris eller, om till-&lt;br&gt;fälle till sådan jämförelse saknas,&lt;br&gt;efter annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;används som semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas med ledning av i orten&lt;br&gt;gällande hyrespris eller, om till-&lt;br&gt;fälle till sådan jämförelse saknas,&lt;br&gt;efter annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller&lt;br&gt;annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmån och kostförmån värderas enligt särskilda grunder som anges&lt;br&gt;i anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 32 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräknas&lt;br&gt;vid löneförmånernas uppskattning.&lt;br&gt;Såsom intäkt skall även upptagas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost och&lt;br&gt;fria resor ävensom skatter, för-&lt;br&gt;säkringar o.d., som arbetsgivaren&lt;br&gt;betalat för den anställdes räkning&lt;br&gt;eller som den anställde annars&lt;br&gt;tillhandahållits på grund av an-&lt;br&gt;ställningen. Skatteplikt föreligger&lt;br&gt;dock inte för värdet av fri kost&lt;br&gt;som åtnjuts på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa eller för&lt;br&gt;värdet av fri frukost som åtnjuts på&lt;br&gt;hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tjänsteresa, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att kosten obligatoriskt&lt;br&gt;ingår i priset för transporten eller&lt;br&gt;övernattningen i fråga. Värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid representa-&lt;br&gt;tion utgör inte heller skattepliktig&lt;br&gt;intäkt. Såvitt avser intern represen-&lt;br&gt;tation gäller detta endast om sam-&lt;br&gt;mankomsten är tillfällig och av&lt;br&gt;kort varaktighet. Arbetsgivares&lt;br&gt;kostnader för tryggande av arbets-&lt;br&gt;tagares pension genom avsättning&lt;br&gt;eller pensionsförsäkring utgör inte&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för den anställ-&lt;br&gt;de. Förmån av fri försäkring av-&lt;br&gt;seende reseskydd under tjänsteresa&lt;br&gt;är inte heller skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, hyresvärdet av&lt;br&gt;bostad, som kan vara åt den an-&lt;br&gt;ställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräknas&lt;br&gt;vid löneförmånernas uppskattning.&lt;br&gt;Såsom intäkt skall även upptas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost och&lt;br&gt;fria resor samt skatter, försäkringar&lt;br&gt;o.d., som arbetsgivaren betalat för&lt;br&gt;den anställdes räkning eller som&lt;br&gt;den anställde annars åtnjutit på&lt;br&gt;grund av anställningen. Skatteplikt&lt;br&gt;föreligger dock inte för värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för värdet av fri frukost som åtn-&lt;br&gt;juts på hotell eller liknande inrätt-&lt;br&gt;ning i samband med övernattning&lt;br&gt;där under tjänsteresa, allt under&lt;br&gt;förutsättning att kosten obligato-&lt;br&gt;riskt ingår i priset för transporten&lt;br&gt;eller övernattningen i fråga. Värdet&lt;br&gt;av fri kost som åtnjuts vid repre-&lt;br&gt;sentation utgör inte heller skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Såvitt avser intern&lt;br&gt;representation gäller detta endast&lt;br&gt;om sammankomsten är tillfällig&lt;br&gt;och av kort varaktighet. Arbets-&lt;br&gt;givares kostnader för tryggande av&lt;br&gt;arbetstagares pension genom av-&lt;br&gt;sättning eller pensionsförsäkring&lt;br&gt;utgör inte skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;den anställde. Förmån av fri för-&lt;br&gt;säkring avseende reseskydd under&lt;br&gt;tjänsteresa är inte heller skatteplik-&lt;br&gt;tig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,&lt;br&gt;som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande&lt;br&gt;tjänsteinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än&lt;br&gt;som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning&lt;br&gt;men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall&lt;br&gt;såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses&lt;br&gt;motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erfor-&lt;br&gt;derligt för tjänsteinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänsteinneha-&lt;br&gt;vare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens&lt;br&gt;uppskattade värde därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Som exempel på personalvårdsförmåner enligt 32 § 3 e mom.&lt;br&gt;första stycket kan följande nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som&lt;br&gt;inte kan anses som måltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanliga rabatter vid inköp av&lt;br&gt;varor och tjänster som ingår i ar-&lt;br&gt;betsgivarens ordinarie utbud eller&lt;br&gt;i ett annat företags ordinarie utbud&lt;br&gt;om företaget är närstående arbets-&lt;br&gt;givarens företag och varorna eller&lt;br&gt;tjänsterna har ett nära samband&lt;br&gt;med arbetsgivarens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbets-&lt;br&gt;givaren eller en till arbetsgivaren anknuten personalstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas&lt;br&gt;direkt av denne till anläggningens innehavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den är av kollektiv natur eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från&lt;br&gt;den skattskyldiges tjänsteställe.&lt;br&gt;Med vanlig verksamhetsort likställs&lt;br&gt;ett område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den&lt;br&gt;plats där en arbetstagare fullgör&lt;br&gt;huvuddelen av sitt arbete. Om detta&lt;br&gt;sker under förflyttning eller på ar-&lt;br&gt;betsplatser som hela tiden växlar,&lt;br&gt;anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en&lt;br&gt;del av sitt arbete, såsom att hämta&lt;br&gt;och lämna arbetsmaterial eller&lt;br&gt;utföra förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbete på varje&lt;br&gt;arbetsplats pågår begränsad tid&lt;br&gt;enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;br&gt;som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från&lt;br&gt;den skattskyldiges tjänsteställe.&lt;br&gt;Med vanlig verksamhetsort likställs&lt;br&gt;ett område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den&lt;br&gt;plats där en arbetstagare fullgör&lt;br&gt;huvuddelen av sitt arbete. Om detta&lt;br&gt;sker under förflyttning eller på ar-&lt;br&gt;betsplatser som hela tiden växlar,&lt;br&gt;anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en&lt;br&gt;del av sitt arbete, såsom att hämta&lt;br&gt;och lämna arbetsmaterial eller&lt;br&gt;utföra förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbete på varje&lt;br&gt;arbetsplats pågår begränsad tid&lt;br&gt;enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;br&gt;som tjänsteställe. För reserv-&lt;br&gt;officerare skall bostaden an-ses&lt;br&gt;som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente), och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst med ett belopp per dag som&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det för&lt;br&gt;beskattningsåret gällande basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente) och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större kostnadsökning,&lt;br&gt;medges avdrag med belopp mot-&lt;br&gt;svarande den uppburna ersättning-&lt;br&gt;en, dock högst med ett belopp per&lt;br&gt;dag som motsvarar 0,5 procent av&lt;br&gt;det för beskattningsåret gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kronor&lt;br&gt;(helt maximibelopp). Detta&lt;br&gt;maximibelopp avser kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider och småutgifter&lt;br&gt;under varje hel dag som har tagits&lt;br&gt;i anspråk för resan. Som hel dag&lt;br&gt;anses även avresedag om resan har&lt;br&gt;påbörjats före kl. 12.00 och hem-&lt;br&gt;komstdag om resan har avslutats&lt;br&gt;efter kl. 19.00. Om resan har&lt;br&gt;påbörjats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmänna försäkring&lt;br&gt;avrundat till närmast tiotal kronor&lt;br&gt;(helt maximibelopp) och för&lt;br&gt;halv dag med högst ett halvt maxi-&lt;br&gt;mibelopp. Helt maximibelopp avser&lt;br&gt;kostnadsökning för måltider och&lt;br&gt;småutgifter under varje hel dag&lt;br&gt;som har tagits i anspråk för resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;utom riket utgivit dagtraktamente,&lt;br&gt;och visar den skattskyldige inte&lt;br&gt;större kostnadsökning, medges av-&lt;br&gt;drag med belopp motsvarande den&lt;br&gt;uppburna ersättningen, dock högst&lt;br&gt;med belopp per dag som kan anses&lt;br&gt;motsvara den normala ökningen i&lt;br&gt;levnadskostnaderna under en dag i&lt;br&gt;respektive förrättningsland (helt&lt;br&gt;normalbelopp) och för halv&lt;br&gt;dag med högst ett halvt normalbe-&lt;br&gt;lopp. Helt normalbelopp avser&lt;br&gt;kostnadsökning för frukost, för&lt;br&gt;lunch och middag bestående av en&lt;br&gt;rätt på restaurang av normal stan-&lt;br&gt;dard samt för småutgifter under&lt;br&gt;varje hel dag som har tagits i&lt;br&gt;anspråk för resan. Föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl får normalbeloppet&lt;br&gt;avse kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;på restaurang av bättre standard.&lt;br&gt;Uppehåller sig den anställde under&lt;br&gt;tjänsteresa samma dag i mer än ett&lt;br&gt;land medges avdrag med normal-&lt;br&gt;beloppet för det land där han har&lt;br&gt;uppehållit sig den längsta tiden av&lt;br&gt;dagen (06.00 - 24.00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som hel dag anses även avrese-&lt;br&gt;dag om resan påbörjats före kl.&lt;br&gt;12.00 och hemkomstdag om resan&lt;br&gt;avslutats efter kl. 19.00. Som halv&lt;br&gt;dag anses avresedag om resan på-&lt;br&gt;börjats kl. 12.00 eller senare och&lt;br&gt;hemkomstdag om resan har avslu-&lt;br&gt;tats kl. 19.00 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kost-&lt;br&gt;nadsökningen under förrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;ett halvt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;inom riket i en och samma anställ-&lt;br&gt;ning varit större än avdrag som be-&lt;br&gt;räknats i enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i fjärde stycket, skall utred-&lt;br&gt;ningen avse hans samtliga förrätt-&lt;br&gt;ningar i nämnda anställning under&lt;br&gt;beskattningsåret. Vill skattskyldig&lt;br&gt;visa att kostnadsökningen under&lt;br&gt;förrättning som varit förenad med&lt;br&gt;övernattning på utrikes ort i en och&lt;br&gt;samma anställning varit större än&lt;br&gt;avdrag som beräknats enligt femte&lt;br&gt;stycket, får kostnadsökningen be-&lt;br&gt;räknas för varje förrättning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått er-&lt;br&gt;sättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag vid förrättning&lt;br&gt;inom riket enligt schablon med ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp och vid förrätt-&lt;br&gt;ning utom riket enligt schablon&lt;br&gt;med ett halvt normalbelopp per&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kost-&lt;br&gt;nadsökningen i en och samma&lt;br&gt;anställning varit större än avdrag&lt;br&gt;som beräknats i enlighet med vad&lt;br&gt;som nu sagts, skall utredningen&lt;br&gt;avse hans samtliga förrättningar&lt;br&gt;inom riket i nämnda anställning&lt;br&gt;under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;br&gt;med belopp motsvarande ersättning&lt;br&gt;som uppburits från arbetsgivaren&lt;br&gt;(nattraktamente). Detta avdrag&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett halvt&lt;br&gt;maximibelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi med-&lt;br&gt;ges med belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. Kan den skatt-&lt;br&gt;skyldige inte visa logikostnaden&lt;br&gt;medges avdrag med belopp mot-&lt;br&gt;svarande ersättning som uppburits&lt;br&gt;från arbetsgivaren (nattrakta-&lt;br&gt;mente). Detta avdrag får dock&lt;br&gt;inte överstiga vid förrättning inom&lt;br&gt;riket ett halvt maximibelopp och&lt;br&gt;vid förrättning utom riket ett halvt&lt;br&gt;normalbelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten varit förlagt till&lt;br&gt;en och samma ort inom riket under&lt;br&gt;längre tid än tre månader i en följd&lt;br&gt;bedöms rätten till avdrag och be-&lt;br&gt;räknas detta enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 a. En löpande förrättning&lt;br&gt;anses bruten endast av uppehåll&lt;br&gt;som beror på att arbetet förläggs&lt;br&gt;till annan ort under minst fyra&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa och som inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning under förrättning&lt;br&gt;som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;på utrikes ort, får beräknas för&lt;br&gt;varje förrättning för sig. Avdraget&lt;br&gt;skall även här, om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge inte visar större ökning, anses&lt;br&gt;ha uppgått till belopp som motsva-&lt;br&gt;rar den kostnadsersättning som&lt;br&gt;arbetsgivaren givit ut, dock högst&lt;br&gt;med belopp som kan anses motsva-&lt;br&gt;ra största normala ökning i lev-&lt;br&gt;nadskostnaden under ett dygn för&lt;br&gt;respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handahållits på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa och som inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten varit förlagt till&lt;br&gt;en och samma ort under längre tid&lt;br&gt;än tre månader i en följd bedöms&lt;br&gt;rätten till avdrag och beräknas&lt;br&gt;detta enligt bestämmelserna i punkt&lt;br&gt;3 a. En löpande förrättning anses&lt;br&gt;bruten endast av uppehåll som&lt;br&gt;beror på att arbetet förläggs till&lt;br&gt;annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader kan&lt;br&gt;inte anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige&lt;br&gt;arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Avdrag medges dock&lt;br&gt;i följande fall, nämligen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet avser endast en kortare tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet visserligen inte kan betecknas som kortvarigt men ändå typiskt&lt;br&gt;sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till&lt;br&gt;den tidigare bostadsorten krävs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör&lt;br&gt;ske till arbetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som ovan sagts har en skattskyldig, som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete flyttat till ny bostadsort, rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;om bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållits pa den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är&lt;br&gt;skälig på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makes eller sambos förvärvsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt denna punkt medges endast om övernattning på arbetsor-&lt;br&gt;ten äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om avståndet mellan bostadsorten och arbetsor-&lt;br&gt;ten är längre än 50 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges under längst två år och i övrigt&lt;br&gt;under längst tre år för gifta eller samboende par och under längst ett år&lt;br&gt;för ensamstående skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid&lt;br&gt;under vilken avdrag för samma förrättning medgetts enligt punkt 3.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens&lt;br&gt;natur eller andra särskilda skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgivits avdrag enligt punkt 3&lt;br&gt;ovan och som alltjämt upp-bär&lt;br&gt;kostnadsersättning från arbetsgiva-&lt;br&gt;ren till 70 procent av helt maximi-&lt;br&gt;belopp per dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon och därefter samt i fall av&lt;br&gt;dubbel bosättning till 30 procent av&lt;br&gt;helt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 nionde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgivits avdrag enligt punkt 3&lt;br&gt;ovan och som alltjämt uppbär kost-&lt;br&gt;nadsersättning från arbetsgivaren&lt;br&gt;när arbetsorten är belägen inom&lt;br&gt;riket till 70 procent av helt maxi-&lt;br&gt;mibelopp och när arbetsorten är&lt;br&gt;belägen utom riket till 70 procent&lt;br&gt;av helt normalbelopp per dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket när&lt;br&gt;arbetsorten är belägen inom riket&lt;br&gt;till ett halvt maximibelopp per dag&lt;br&gt;och när arbetsorten är belägen&lt;br&gt;utom riket till ett halvt normalbe-&lt;br&gt;lopp per dag under de första tre&lt;br&gt;månaderna av bortovaron och&lt;br&gt;därefter samt i fall av dubbel bos-&lt;br&gt;ättning när arbetsorten är belägen&lt;br&gt;inom riket till 30 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp och när arbetsorten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är belägen utom riket till 30 pro-&lt;br&gt;cent av helt normalbelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är&lt;br&gt;berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt&lt;br&gt;avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna&lt;br&gt;varit belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita&lt;br&gt;och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår&lt;br&gt;till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil&lt;br&gt;för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på&lt;br&gt;minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också&lt;br&gt;om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för&lt;br&gt;år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i&lt;br&gt;tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats.&lt;br&gt;Användning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300&lt;br&gt;mil för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval&lt;br&gt;av genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de&lt;br&gt;kostnader, som är direkt beroende av kört vägsträcka (milbundna kostna-&lt;br&gt;der). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer&lt;br&gt;för varje taxeringsår föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri bil med-&lt;br&gt;ges dock inte avdrag för kostnader&lt;br&gt;för resor som avses i första styc-&lt;br&gt;ket, om han företagit resorna med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna&lt;br&gt;haft kostnader för väg-, bro-eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den&lt;br&gt;faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag har rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnaderna.&lt;br&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt&lt;br&gt;3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri bil med-&lt;br&gt;ges dock inte avdrag för andra&lt;br&gt;kostnader än sådana som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket för resor som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil under den tid förmånen åtnju-&lt;br&gt;tits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;för helt år bestämmas till 0,8 bas-&lt;br&gt;belopp med tillägg av 20 procent&lt;br&gt;av nybilspriset i slutet av året före&lt;br&gt;beskattningsåret för senaste årsmo-&lt;br&gt;dell av förmånsbilen eller - om&lt;br&gt;bilmodellen då inte saluförs - till&lt;br&gt;0,8 basbelopp med tillägg av 20pr-&lt;br&gt;ocent av ett uppskattat nybils-pris,&lt;br&gt;baserat på nybilspriset för motsva-&lt;br&gt;rande modeller. Värdet får dock&lt;br&gt;inte överstiga 42 procent eller&lt;br&gt;understiga 35 procent av nybilspri-&lt;br&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell äldre&lt;br&gt;än tre år skall förmånens värde&lt;br&gt;nedsättas till 85 procent av det&lt;br&gt;värde som framkommer vid en&lt;br&gt;beräkning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall värdet av för-&lt;br&gt;månen nedsättas till 85 procent av&lt;br&gt;det värde som framkommer vid en&lt;br&gt;beräkning enligt första stycket men&lt;br&gt;som grundar sig på ett uppskattat&lt;br&gt;nybilspris, baserat på 85 procent&lt;br&gt;av nybilspriset i slutet av året före&lt;br&gt;beskattningsåret för de vanligast&lt;br&gt;förekommande bilarna. På den&lt;br&gt;skattskyldiges begäran skall&lt;br&gt;förmånsvärdet bestämmas enligt&lt;br&gt;andra stycket, om sådant nybilspris&lt;br&gt;som avses i första stycket kan&lt;br&gt;beräknas för förmånsbilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första-frez/ye styckena&lt;br&gt;skall till det angivna nybilspriset i&lt;br&gt;förekommande fall läggas anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för extrautrustning&lt;br&gt;z den mån den överstiger 20 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige bekostar allt&lt;br&gt;av förmånsbilen skall förmånsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter&lt;br&gt;förmånen endast under en del av&lt;br&gt;året skall förmånsvärdet beräknat&lt;br&gt;enligt första-/emte styckena sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket, om han har före-&lt;br&gt;tagit resorna med bil under den tid&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdet av bilförmån skall för&lt;br&gt;helt år bestämmas till 0,7 bas-&lt;br&gt;belopp med tillägg av 20 procent&lt;br&gt;av nybilspriset för årsmodellåret.&lt;br&gt;Värdet får dock inte överstiga&lt;br&gt;40 procent eller understiga 32 pro-&lt;br&gt;cent av nybilspriset för årsmodell-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;beräknas på ett belopp som utgör&lt;br&gt;70 procent av ett uppskattat nybils-&lt;br&gt;pris i slutet av året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret för de vanligast förekom-&lt;br&gt;mande bilarna ägda av juridiska&lt;br&gt;personer. På den skattskyldiges&lt;br&gt;begäran skall förmånsvärdet be-&lt;br&gt;stämmas enligt första stycket, om&lt;br&gt;sådant nybilspris som avses i första&lt;br&gt;stycket kan beräknas för förmåns-&lt;br&gt;bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall till det angivna&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivmedel för det privata nyttjandet&lt;br&gt;nedsättas med en femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter&lt;br&gt;förmånen endast under en del av&lt;br&gt;året skall förmånsvärdet beräknat&lt;br&gt;enligt första-jfjarz/e styckena sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned med en tolftedel för varje hel ned med en tolftedel för varje hel&lt;br&gt;kalendermånad som han inte har kalendermånad som han inte har&lt;br&gt;åtnjutit förmånen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åtnjutit förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån endast åtnjutits i&lt;br&gt;ringa omfattning skall förmånen&lt;br&gt;inte tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmåns-&lt;br&gt;värdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3 får jämkas uppåt&lt;br&gt;eller nedåt, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3 får jämkas uppåt&lt;br&gt;eller nedåt, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Synnerliga skäl får beträff-&lt;br&gt;ande bilförmån anses föreligga om&lt;br&gt;bilen används som arbetsredskap&lt;br&gt;eller om tjänstekörningen är om-&lt;br&gt;fattande eller om eljest synnerliga&lt;br&gt;skäl finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs i punkt 3 femte stycket av anvisningarna till 33 § om&lt;br&gt;bestämmandet av normalbeloppets storlek för hel dag skall dock gälla&lt;br&gt;först i fråga om kalenderåret 1995 och tillämpas första gången vid 1996&lt;br&gt;års taxering. För kalenderåret 1994 skall normalbeloppets storlek för hel&lt;br&gt;dag bestämmas till 70 procent av det belopp som kan anses motsvara&lt;br&gt;största normala ökning i levnadskostnaden i respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1866.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:592.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1199.&lt;br&gt;** Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av räntefritt&lt;br&gt;lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 10 tredje— femte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;är semesterbostad skall beräknas&lt;br&gt;enligt följande grunder. Riket delas&lt;br&gt;in i områden som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om boendekost-&lt;br&gt;nader. Förmånsvärdet av en bostad&lt;br&gt;inom varje område skall bestäm-&lt;br&gt;mas till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;för jämförbara bostäder inom om-&lt;br&gt;rådet. Om bostaden är belägen&lt;br&gt;utom tätort med närmaste omgiv-&lt;br&gt;ning skall dock värdet bestämmas&lt;br&gt;till det lägsta av nämnda genoms-&lt;br&gt;nittsvärden reducerat med tio pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av räntefritt&lt;br&gt;lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 10 tredje— femte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som&lt;br&gt;är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;är semesterbostad skall beräknas&lt;br&gt;enligt följande grunder. Riket delas&lt;br&gt;in i områden som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om boendekostna-&lt;br&gt;der. Förmånsvärdet av en bostad&lt;br&gt;inom varje område skall bestäm-&lt;br&gt;mas till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;beräknat per kvadratmeter bo-&lt;br&gt;stadsyta för jämförbara bostäder&lt;br&gt;inom området. Om bostaden är be-&lt;br&gt;lägen utom tätort med närmaste&lt;br&gt;omgivning skall dock värdet be-&lt;br&gt;stämmas till det lägsta av nämnda&lt;br&gt;genomsnittsvärden reducerat med&lt;br&gt;tio procent. Vid värdering av för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri resa som&lt;br&gt;utgår på grund av anställning eller&lt;br&gt;särskilt uppdrag inom rese- eller&lt;br&gt;trafikbranschen skall följande&lt;br&gt;iakttas. För flygresor skall världen&lt;br&gt;indelas i zoner som är väsentligen&lt;br&gt;enhetliga i fråga om resestruktur&lt;br&gt;och priser. Förmånsvärdet av en&lt;br&gt;fri eller delvis fri flygresa skall be-&lt;br&gt;stämmas till det genomsnittliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägsta priset för bokningsbara&lt;br&gt;resor på allmänna marknaden inom&lt;br&gt;zonen respektive mellan zonerna.&lt;br&gt;Har för resan gällt som villkor att&lt;br&gt;den får företas endast under förut-&lt;br&gt;sättning att det vid resans avgång&lt;br&gt;finns osålda platser kvar och har&lt;br&gt;på grund härav förelegat en påtag-&lt;br&gt;lig risk för att resan inte kan ge-&lt;br&gt;nomföras enligt planerna skall&lt;br&gt;resan anses ha ett värde motsva-&lt;br&gt;rande lägsta priset för resan om&lt;br&gt;den varit bokningsbar och i fråga&lt;br&gt;om flygresa lägsta genomsnittliga&lt;br&gt;priset på marknaden, efter avdrag&lt;br&gt;med 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa inom riket som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;endast till den del ersättningarna&lt;br&gt;överstiger de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i nämnda lagrum eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kostnad för logi, den faktis-&lt;br&gt;ka utgiften. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning får skat-&lt;br&gt;temyndigheten besluta att i den&lt;br&gt;mån tjänsteresa varar mer än tre&lt;br&gt;månader motsvarande skall gälla&lt;br&gt;till den del ersättningarna inte&lt;br&gt;överstiger vad som anges i punkt 3&lt;br&gt;a av anvisningarna till nämnda&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan tjänsteresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader, som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och för&lt;br&gt;vilken rätten till avdrag för kost-&lt;br&gt;naderna vid mottagarens inkomst-&lt;br&gt;taxering anges i nämnda punkt,&lt;br&gt;endast till den del ersättningarna&lt;br&gt;överstiger de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i nämnda lagrum eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kostnad för logi, den faktis-&lt;br&gt;ka utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom riket som avses i punkt 3&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningen överstiger&lt;br&gt;avdragsgillt belopp enligt nämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsteresa för vilken rätten till&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna vid mot-&lt;br&gt;tagarens inkomsttaxering anges i&lt;br&gt;punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningarna översti-&lt;br&gt;ger de schablonbelopp som anges&lt;br&gt;i nämnda lagrum. / den mån ersätt-&lt;br&gt;ning för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;under tjänsteresa utgår för längre&lt;br&gt;tid än två år på en och samma ort&lt;br&gt;skall dock preliminär A-skatt be-&lt;br&gt;räknas på hela ersättningen såvida&lt;br&gt;inte skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;beslutar att motsvarande skall&lt;br&gt;gälla även för viss längre tid än&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens&lt;br&gt;inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall&lt;br&gt;beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen&lt;br&gt;som överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta pa konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förmån av fri resa inom riket i&lt;br&gt;samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller ersättning för kost-&lt;br&gt;nad för sådan resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;7 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare. Värdet av annan bo-&lt;br&gt;stadsförmån än förmån av semes-&lt;br&gt;terbostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 § tredje&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 andra&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare. Värdet av annan bo-&lt;br&gt;stadsförmån här i riket än förmån&lt;br&gt;av semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 8 §&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Har reseförmån vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt värd-&lt;br&gt;erats enligt 8 § tredje stycket upp-&lt;br&gt;bördslagen skall detta värde anges&lt;br&gt;i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmånerna skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 § första-tredje styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, skall i kontrollupp-&lt;br&gt;gift anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 § första-tredje styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, skall i kontrollupp-&lt;br&gt;gift anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande. Har ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättning-&lt;br&gt;ar än sådana som enligt 5 § 4 a-c&lt;br&gt;skall uppges först efter föreläggan-&lt;br&gt;de av skattemyndigheten. Dock&lt;br&gt;skall ersättningen, då det är upp-&lt;br&gt;enbart att den avser kostnader som&lt;br&gt;inte är avdragsgilla vid mottaga-&lt;br&gt;rens inkomsttaxering eller att den&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp, till&lt;br&gt;denna del anges som lön, arvode&lt;br&gt;eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som&lt;br&gt;har gjorts för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade levnadskostnader utgått un-&lt;br&gt;der en och samma tjänsteresa för&lt;br&gt;längre tid än 90 dagar under be-&lt;br&gt;skattningsåret skall det avseende&lt;br&gt;inrikes respektive utrikes förrätt-&lt;br&gt;ning anges var för sig i kontroll-&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättning-&lt;br&gt;ar än sådana som enligt 5 § 3 a-c&lt;br&gt;skall uppges först efter föreläggan-&lt;br&gt;de av skattemyndigheten. Dock&lt;br&gt;skall ersättningen, då det är upp-&lt;br&gt;enbart att den avser kostnader som&lt;br&gt;inte är avdragsgilla vid mottaga-&lt;br&gt;rens inkomsttaxering eller att den&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp, till&lt;br&gt;denna del anges som lön, arvode&lt;br&gt;eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som&lt;br&gt;har gjorts för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1992:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde styckena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370), eller sådant fall&lt;br&gt;att den skattskyldige skulle kunna&lt;br&gt;få förmånsvärdet bestämt med stöd&lt;br&gt;av punkt 2 tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma anvisningar,&lt;br&gt;får skattemyndigheten på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren bestäm-&lt;br&gt;ma värdet av förmånen med hän-&lt;br&gt;syn härtill. Arbetsgivaren skall&lt;br&gt;underrätta arbetstagare som berörs&lt;br&gt;av skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370), eller sådant fall&lt;br&gt;att den skattskyldige skulle kunna&lt;br&gt;få förmånsvärdet bestämt med stöd&lt;br&gt;av punkt 2 andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma anvisningar,&lt;br&gt;får skattemyndigheten på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren bestäm-&lt;br&gt;ma värdet av förmånen med hän-&lt;br&gt;syn härtill. Detsamma gäller om&lt;br&gt;bostadsförmänsvärde som bestäms&lt;br&gt;enligt 8 § tredje stycket uppbörds-&lt;br&gt;lagen avviker med mer än 10 pro-&lt;br&gt;cent från det värde som följer av&lt;br&gt;42 § första stycket kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen eller om värde av reseförmån&lt;br&gt;som bestäms enligt 8 § tredje styc-&lt;br&gt;ket uppbördslagen avviker med mer&lt;br&gt;än 10 procent från det värde som&lt;br&gt;följer av 42 § andra stycket kom-&lt;br&gt;munalskattelagen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;skall underrätta arbetstagare som&lt;br&gt;berörs av skattemyndighetens be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på förmån&lt;br&gt;som utges efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:488.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen vid 1995 års taxering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall vid 1995 års taxering medges, i stället för enligt schablon som&lt;br&gt;anges i andra stycket nämnda anvisningspunkt, med 1 krona och 30 öre&lt;br&gt;per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Vad som sägs i 8 § första stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt gäller inte vid 1995 och 1996 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som vid taxering till kommunal inkomstskatt är berättigad&lt;br&gt;till särskilt kommunalt grundavdrag enligt 48 § 4 mom. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) har rätt till särskilt statligt grundavdrag från den&lt;br&gt;taxerade förvärvsinkomsten med belopp som motsvarar den del av det&lt;br&gt;särskilda kommunala grundavdraget som överstiger kommunalt&lt;br&gt;grundavdrag beräknat enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I stället för vad som anges i lagen (1992:1485) om beräkning av&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar&lt;br&gt;skall i fråga om fysiska personer vid 1995 års taxering det fasta&lt;br&gt;skattebeloppet på 100 kronor tas ut endast om den beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det grundavdrag som&lt;br&gt;medges vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt 48 § 2 och 3&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som anges i 10 § andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall i fråga om fysiska personer vid 1996 års&lt;br&gt;taxering det fasta skattebeloppet på 100 kronor tas ut endast om den&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;grundavdrag som medges vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt&lt;br&gt;48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss (finansdepartementet) den 14 oktober 1993 har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Monica Dahlbom och Christina Westerling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har underkastat lagtexten i förslagen till lagar om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), uppbördslagen (1953:272), lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare viss omarbet-&lt;br&gt;ning, som framgår av bilaga till detta protokoll. Lagrådets lagtextförslag&lt;br&gt;kommenteras endast vad avser följande bestämmelser i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 av anvisningarna till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket regleras de fall då dagtraktamente har utgått för förrättning&lt;br&gt;utom riket. Sista meningen innehåller en föreskrift som klargör hur det&lt;br&gt;högsta avdragsbeloppet skall bestämmas när den anställde under&lt;br&gt;tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land. I det remitterade&lt;br&gt;förslaget sägs att avdrag i det fallet skall medges &amp;quot;med normalbeloppet&lt;br&gt;för det land där han har uppehållit sig den längsta tiden&amp;quot;. Enligt vad som&lt;br&gt;framkommit vid lagrådsföredragningen är avsikten att föreskriften skall&lt;br&gt;bli tillämplig inte endast när valet står mellan två eller flera främmande&lt;br&gt;länder utan även när Sverige är ett av de länder som berörs. Av denna&lt;br&gt;anledning bör det i föreskriften använda uttrycket &amp;quot;normalbeloppet&amp;quot;&lt;br&gt;ersättas med ett uttryck som omfattar också det vid inhemska tjänsteresor&lt;br&gt;tillämpliga s.k. maximibeloppet. Lagrådet har i sitt författningsförslag&lt;br&gt;använt uttrycket &amp;quot;det högsta beloppet för avdrag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 av anvisningarna till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna anvisningspunkt innehåller två nya bestämmelser. Den ena ger rätt&lt;br&gt;till avdrag för väg—, bro— och färjeavgifter, den andra reglerar avdrags-&lt;br&gt;rätten vid resor i samband med tillträdande eller frånträdande av en&lt;br&gt;anställning (s.k. inställelseresor). I det remitterade förslaget har bestäm-&lt;br&gt;melserna placerats i nu nämnd ordning som fjärde och femte styckena.&lt;br&gt;Vid lagrådsföredragningen har upplysts att den förstnämnda bestämmel-&lt;br&gt;sen är avsedd att bli tillämplig inte endast vid de i första-tredje styckena&lt;br&gt;reglerade arbetsresorna utan också vid inställelseresorna. Lagrådet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansett att detta bör tydligaregöras genom att bestämmelserna byter plats,&lt;br&gt;vilket innebär att inställelseresoma regleras i det fjärde och avdragsrätten&lt;br&gt;för vägavgifter m.m. i det femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 av anvisningarna till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller huvudregeln för beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån. Enligt det remitterade förslaget är det nybilspriset &amp;quot;för modell-&lt;br&gt;året&amp;quot; som skall ligga till grund för beräkningen av det 20—procentiga&lt;br&gt;tillägget. Av specialmotiveringen framgår att det är det s.k. listpriset som&lt;br&gt;åsyftas. Vid lagrådsföredragningen har upplysts att detta pris normalt&lt;br&gt;bestäms med ledning av prisuppgifter som är hänförliga till senare delen&lt;br&gt;av året före modellåret. För att lagtexten inte skall ge intryck av att&lt;br&gt;prisbestämningen tidsmässigt är bunden till de priser som tillämpas under&lt;br&gt;själva modellåret föreslår Lagrådet att det relevanta priset beskrivs som&lt;br&gt;nybilspriset &amp;quot;för årsmodellen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns särskilda värderingsregler för de fall då förmånsbi-&lt;br&gt;lens årsmodell är sex år eller äldre. Enligt första meningen i det&lt;br&gt;remitterade förslaget skall värdet i dessa fall beräknas &amp;quot;på&amp;quot; ett belopp&lt;br&gt;som utgör 70 procent av ett på visst sätt uppskattat nybilspris. Den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten skulle kunna tolkas som att detta belopp skall träda&lt;br&gt;i stället för det i första stycket angivna nybilspriset vid en värdering som&lt;br&gt;i övrigt genomförs enligt det stycket. Detta torde dock inte vara avsikten.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår en omformulering av första meningen i syfte att ge&lt;br&gt;tydligare uttryck åt den avsedda innebörden, nämligen att beloppet skall&lt;br&gt;helt ersätta det värde som beräknas enligt första stycket. Vidare föreslås&lt;br&gt;att det åsyftade nybilspriset beskrivs på ett sätt som ligger i linje med vad&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit i fråga om lydelsen av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra meningen i stycket öppnas en möjlighet för den&lt;br&gt;skattskyldige att begära att förmånsvärdet alltjämt skall beräknas enligt&lt;br&gt;första stycket. Enligt det remitterade förslaget är denna möjlighet dock&lt;br&gt;beroende av att &amp;quot;sådant nybilspris som avses i första stycket kan beräknas&lt;br&gt;för förmånsbilen&amp;quot;. Eftersom de nya reglerna i första stycket bygger på&lt;br&gt;förutsättningen att det där avsedda nybilspriset alltid kan fastställas, är det&lt;br&gt;citerade villkoret överflödigt och missvisande. Villkoret har därför&lt;br&gt;uteslutits i Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till Lagrådets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokoll 1993-10-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt tas inte upp sedvanliga rabatter vid inköp av varor och&lt;br&gt;tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud eller i annat företags&lt;br&gt;ordinarie utbud om företaget är närstående arbetsgivarens företag och&lt;br&gt;varorna eller tjänsterna har ett nära samband med arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet. Vad som sagts nu gäller dock inte om rabatten är en direkt&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete eller utgår på sätt som anges i 32 § 3 e mom.&lt;br&gt;andra stycket 2—4. Även om det inte följer av 3 d mom. tas som intäkt&lt;br&gt;inte upp sådan rabatt eller liknande förmån som transportföretag enligt&lt;br&gt;internationellt vedertagen praxis utger för visad kundtrohet vid utrikes&lt;br&gt;flygresor och som slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare&lt;br&gt;på grund av hans egenskap av resenär. Har skattskyldig på grund av&lt;br&gt;anställning eller särskilt uppdrag inom rese— eller trafikbranschen under&lt;br&gt;beskattningsåret åtnjutit förmån av fria eller delvis fria resor, skall&lt;br&gt;förmånen av den första resan tur och retur inte tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttat till ny&lt;br&gt;bostadsort och fått särskild ersättning av sin arbetsgivare eller av&lt;br&gt;allmänna medel för flyttningskostnaden skall ersättningen inte tas upp&lt;br&gt;som intäkt om inte annat följer av andra stycket. Som flyttningskostnad&lt;br&gt;räknas kostnader för emballering, packning, transport och uppackning av&lt;br&gt;den skattskyldiges och hans familjs bohag och övrigt lösöre och transport&lt;br&gt;av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya&lt;br&gt;bostadsorten samt liknande kostnader för flyttningen. Andra kostnader i&lt;br&gt;samband med flyttningen såsom kostnader för resor till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning eller förlust vid försäljning av&lt;br&gt;bostad eller annan egendom räknas inte som flyttningskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar ersättning för flyttningskostnad även ersättning för körning&lt;br&gt;med egen bil skall sistnämnda ersättning tas upp som intäkt till den del&lt;br&gt;den överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen&lt;br&gt;bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att täcka&lt;br&gt;kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente) och visar&lt;br&gt;den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp&lt;br&gt;motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits&lt;br&gt;i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 0,5 procent av&lt;br&gt;det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor (helt&lt;br&gt;maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och&lt;br&gt;visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med&lt;br&gt;belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag&lt;br&gt;som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara&lt;br&gt;den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive&lt;br&gt;förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett&lt;br&gt;halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost,&lt;br&gt;för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal&lt;br&gt;standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk&lt;br&gt;för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse kost-&lt;br&gt;nadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller sig&lt;br&gt;den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms det&lt;br&gt;högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har uppehållit&lt;br&gt;sig den längsta tiden av dagen (06.00 — 24.00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi beräknas till belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. För skattskyldiga som avses i punkt 3 ovan medges dock avdrag&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i punkt 3 nionde stycket. Ökningen i kostnaderna&lt;br&gt;för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt&lt;br&gt;utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablon-&lt;br&gt;mässigt. Den schablonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de första tre månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgivits avdrag enligt punkt 3 ovan och som alltjämt uppbär kost-&lt;br&gt;nadsersättning från arbetsgivaren, till per dag 70 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp när arbetsorten är belägen inom riket och 70 procent av&lt;br&gt;helt normalbelopp när arbetsorten är belägen utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldig med arbetsort belägen inom riket som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket, till ett halvt maximibelopp per dag under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron och till 30 procent av helt maximi-&lt;br&gt;belopp för tid därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för skattskyldig med arbetsort belägen utom riket som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket, till ett halvt normalbelopp per dag under de&lt;br&gt;första tre månaderna av bortovaron och till 30 procent av helt normal-&lt;br&gt;belopp för tid därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för skattskyldig som medges avdrag enligt andra stycket, till ett&lt;br&gt;belopp per dag som utgör 30 procent av maximibeloppet eller normal-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag har rätt till&lt;br&gt;skäligt avdrag för kostnaderna. Härvid gäller vad som sägs i punkt 3 b&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg—, bro— eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 0,7 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av 20 procent av nybilspriset för årsmodellen. Värdet får dock inte&lt;br&gt;överstiga 40 procent eller understiga 32 procent av nybilspriset för&lt;br&gt;årsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;bestämmas till ett belopp som utgör 70 procent av ett uppskattat&lt;br&gt;nybilspris för beskattningsårets årsmodell av de vanligaste förekommande&lt;br&gt;bilarna ägda av juridiska personer i slutet av året före beskattningsåret.&lt;br&gt;På den skattskyldiges begäran skall förmånsvärdet dock alltjämt&lt;br&gt;bestämmas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmånsvärdet,&lt;br&gt;beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån av fri kost, beräknat enligt punkterna&lt;br&gt;2 och 3 får jämkas uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Som&lt;br&gt;synnerliga skäl för jämkning nedåt av värdet av bilförmån anses att bilen&lt;br&gt;används som arbetsredskap eller att tjänstekörningen är omfattande eller&lt;br&gt;att andra sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs i punkt 3 femte stycket av anvisningarna till 33 § om&lt;br&gt;bestämmandet av normalbeloppets storlek skall dock gälla först i fråga&lt;br&gt;om kalenderåret 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.&lt;br&gt;För kalenderåret 1994 skall storleken av helt normalbelopp bestämmas till&lt;br&gt;70 procent av det belopp som kan anses motsvara största normala ökning&lt;br&gt;i levnadskostnaden för en dag i respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänstere-&lt;br&gt;sa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens in-&lt;br&gt;komsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen skall preliminär A—skatt beräknas endast till den del ersätt-&lt;br&gt;ningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum. I den&lt;br&gt;mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår för&lt;br&gt;längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär A—skatt&lt;br&gt;beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första&lt;br&gt;meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnadskostnader eller kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil i tjänsten som enligt 10 § första-tredje styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) skall ligga till grund för beräkning av preliminär A—skatt,&lt;br&gt;skall i kontrolluppgift anges som lön, arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnadskostnader som enligt 10 § första och andra&lt;br&gt;styckena uppbördslagen inte skall ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;preliminär A—skatt utgått för en eller flera tjänsteresor som omfattat en&lt;br&gt;sammanhängande period av mer än 90 dagar, skall detta anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgift som också skall innehålla upplysning om i vad mån fråga Prop. 1993/94:90&lt;br&gt;är om inrikes eller utrikes förrättning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet&lt;br&gt;med 8 § första—ljärde styckena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370), eller sådant fall att&lt;br&gt;den skattskyldige skulle kunna få förmånsvärdet bestämt med stöd av&lt;br&gt;punkt 2 andra stycket andra meningen av samma anvisningar, får&lt;br&gt;skattemyndigheten på framställning av arbetsgivaren bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill. Motsvarande gäller om bostadsför-&lt;br&gt;månsvärde som bestäms enligt 8 § tredje stycket uppbördslagen avviker&lt;br&gt;med mer än 10 procent från det värde som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller om värde av reseförmån som bestäms enligt&lt;br&gt;8 § tredje stycket uppbördslagen avviker med mer än 10 procent från det&lt;br&gt;värde som följer av 42 § andra stycket kommunalskattelagen. Ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall underrätta arbetstagare som berörs av skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på förmån som&lt;br&gt;åtnjuts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomst-&lt;br&gt;beskattningen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45194, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:33:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0390</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:33:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0390</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__90.pdf</filnamn>
<filstorlek>6758263</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AA731DDF-80A2-4116-B430-8D889055E8ED</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU10</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU12</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i 19 § kommunalskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Eldensjö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Eldensjö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Eldensjö  och Fanny Rizell  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Eldensjö  och Fanny Rizell  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Rosa Östh  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:90&lt;br/&gt;
Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Rosa Östh  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>