<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222421</hangar_id>
 <dok_id>GH039</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>9</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:9</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-09-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:31</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om stiftelser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH039/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH039</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH039</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:9&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om stiftelser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH039/prop_199394__9-1.png" style="width:71pt;height:62pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 september 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en stiftelselag. Lagförslaget innehåller en civilrätts-&lt;br&gt;lig reglering av stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns en allmän definition av stiftelsebegreppet. Definitio-&lt;br&gt;nen är i huvudsak utformad efter mönster av det stiftelsebegrepp som finns&lt;br&gt;i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen). Lagen reglerar&lt;br&gt;också två former av stiftelser som inte faller in under den allmänna definitio-&lt;br&gt;nen av stiftelsebegreppet, nämligen insamlingsstiftelser och kollektivavtals-&lt;br&gt;stiftelser. Stiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse m.m. lämnas däremot utanför den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget kan förvaltningen av en stiftelse ske i form av egen förvalt-&lt;br&gt;ning eller anknuten förvaltning. Vid egen förvaltning vilar det huvudsakliga&lt;br&gt;ansvaret för förvaltningen på stiftelsens styrelse och vid anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning på den juridiska person eller statliga myndighet som är stiftelsens för-&lt;br&gt;valtare. Förslaget innehåller åtskilliga andra bestämmelser om förvalt-&lt;br&gt;ningen av en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget är stiftelser som har tillgångar till ett värde som översti-&lt;br&gt;ger tio basbelopp (f.n. 344000 kronor) bokföringsskyldiga och skyldiga att&lt;br&gt;upprätta offentlig årsredovisning. De skall också ha kvalificerad revisor. I nu&lt;br&gt;nämnda avseenden föreslås att samma reglering skall gälla för stiftelser som&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns det vidare bestämmelser om skadeståndsskyldighet för&lt;br&gt;och entledigande av ledamöter i en stiftelsestyrelse eller stiftelsens förval-&lt;br&gt;tare. 1 fråga om ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håller den föreslagna lagen bestämmelser som i huvudsak motsvarar de be-&lt;br&gt;stämmelser som f.n. finns i permutationslagen (1972:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall i princip alla stiftelser stå under tillsyn. Tillsynen&lt;br&gt;koncentreras till de stiftelser som är årsredovisningsskyldiga. Om stiftaren i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet har föreskrivit att stiftelsen inte skall stå under tillsyn,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten som regel ha möjlighet att ingripa mot stiftelsen&lt;br&gt;endast om styrelsen eller förvaltaren åsidosätter stiftelselagens bestämmel-&lt;br&gt;ser om t.ex. årsredovisning eller revision. Samma ordning i fråga om tillsy-&lt;br&gt;nen skall enligt förslaget gälla för stiftelser som har bildats av ett offentligt&lt;br&gt;rättssubjekt eller som förvaltas av en statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är i regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse&lt;br&gt;eller dess förvaltare har sitt säte. Alla årsredovisningsskyldiga stiftelser skall&lt;br&gt;enligt förslaget vara registrerade i länsvis förda stiftelseregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att stiftelselagen träder i kraft den 1 januari 1995. Den skall&lt;br&gt;med vissa undantag tillämpas även på nu befintliga stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Stiftelselag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse bildas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förordnande enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordnande enligt 11 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande i kollektivavtal enligt 11 kap. 3§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärd för grundande av pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana stiftelser som avses i första stycket 2 och 3 gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag endast i den utsträckning som anges i 11 kap. För stiftelser&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 gäller endast lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera&lt;br&gt;stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet&lt;br&gt;för ett bestämt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren&lt;br&gt;eller stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett giltigt testamentariskt förordnande skall godtas som ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande enligt denna lag utan hinder av bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra&lt;br&gt;talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en stiftelse äger så många aktier eller andelar i en svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;aktier eller andelar, är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska per-&lt;br&gt;sonen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderstiftelse och&lt;br&gt;ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsam-&lt;br&gt;mans så många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts,&lt;br&gt;är även den sistnämnda juridiska personen dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller av-&lt;br&gt;tal ensam har ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en&lt;br&gt;betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse&lt;br&gt;och den juridiska personen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en&lt;br&gt;förkortning av detta ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om stiftelses firma finns i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 5 § och 6 § första stycket och 2-10 kap. gäller inte i&lt;br&gt;fråga om stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas&lt;br&gt;endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §1 9 kap. finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en till- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;synsmyndighet. 110 kap. finns bestämmelser om att vissa stiftelser skall vara&lt;br&gt;registrerade i ett stiftelseregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestäm-&lt;br&gt;melse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvalt-&lt;br&gt;ning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen.&lt;br&gt;Vid ett sådant omhändertagande av egendom som avses i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska person som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är&lt;br&gt;förvaltare för stiftelsen. Om staten har gjort ett sådant åtagande, är det i&lt;br&gt;stället den myndighet som har gjort åtagandet för statens räkning som är för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte ansvar för styrelsen eller förvaltaren för åtgär-&lt;br&gt;der som i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon annan än sty-&lt;br&gt;relsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter eller ordförande i styrel-&lt;br&gt;sen eller av någon annan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om att utse&lt;br&gt;eller entlediga revisor i stiftelsen eller att bestämma arvode åt styrelsen, för-&lt;br&gt;valtaren eller revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller medför första stycket ansvar för styrelsen eller förvaltaren för&lt;br&gt;innehållet i en revisors uppdrag till den del det finns föreskrifter om detta i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §1 den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmö-&lt;br&gt;genhet skall vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmö-&lt;br&gt;genheten är placerad på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser,&lt;br&gt;om inte annat följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett&lt;br&gt;handelsbolag, den som är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett&lt;br&gt;dotterföretag till stiftelsen eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolags-&lt;br&gt;man i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-&lt;br&gt;gande led till en person som avses i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är oesvågrad med en person som avses i 1-3 i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres&lt;br&gt;syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en juridisk person över vars verksamhet någon som avses i 1-5 har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av&lt;br&gt;samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2-5 och andra stycket gäller inte vid utlåning till någon som&lt;br&gt;omfattas av dessa bestämmelser om stiftelsen skall främja sitt syfte genom&lt;br&gt;att lämna penninglån till eller ställa säkerhet för enskilda personer och lånta-&lt;br&gt;garen tillhör den personkrets som skall gynnas. Bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket 6 gäller inte om gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens namn, om stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet inte innehåller någon föreskrift om namn för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om föreskrifter i ett stiftelseförordnande gäller&lt;br&gt;också beslut som fattats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings-&lt;br&gt;skyldighet m.m. enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga&lt;br&gt;handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Styrelsen skall utse och entlediga ledamöter om inte annat följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upp-&lt;br&gt;hör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om&lt;br&gt;denne inte kan nås, hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om&lt;br&gt;ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett&lt;br&gt;honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna.&lt;br&gt;Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 7§ föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall se&lt;br&gt;till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om&lt;br&gt;en styrelseledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall väljas av styrelsen. Vid lika röstetal avgörs valet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om inte annat följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-&lt;br&gt;möter är närvarande. Om det i stiftelseförordnandet föreskrivs att fler styrel-&lt;br&gt;seledamöter måste vara närvarande, gäller i stället det. Om inte stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut&lt;br&gt;den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för eller, vid lika&lt;br&gt;röstetal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Över styrelsens beslut skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan&lt;br&gt;strida mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rätte-&lt;br&gt;gång eller annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får till- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;synsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda&lt;br&gt;stiftelsen i styrelsens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår.&lt;br&gt;Beslut om arvode får fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan bemyn-&lt;br&gt;diga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma.&lt;br&gt;Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även&lt;br&gt;om han inte är styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den styrelse som finns vid konkursens böljan. Bestämmelserna i 9§ gäller&lt;br&gt;dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om styrelsen eller någon annan företrädare för stiftelsen har företagit&lt;br&gt;en rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller&lt;br&gt;inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen före-&lt;br&gt;togs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om det finns suppleanter för styrelseledamöterna, tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om styrelseledamöter också på suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte hel-&lt;br&gt;ler vara förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall det föras&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förvaltaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och&lt;br&gt;stiftelsen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som&lt;br&gt;kan vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att före-&lt;br&gt;träda stiftelsen i förvaltarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut&lt;br&gt;om arvode får fattas av förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan be-&lt;br&gt;myndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och&lt;br&gt;firma. Förvaltaren kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 21 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndi- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;gande även om han inte är företrädare för förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den förvaltare som finns vid konkursens böljan. Bestämmelserna i 19 § gäl-&lt;br&gt;ler dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Har förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen företagit en&lt;br&gt;rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte&lt;br&gt;rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en byggnad eller del av en byggnad, är den dock&lt;br&gt;bokföringsskyldig på grund av detta endast om verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun är alltid bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utöver vad som följer av 1 § är en stiftelse bokföringsskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från tidpunkten för dess bildande, om värdet av tillgångarna då översti-&lt;br&gt;ger ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det gällande basbeloppet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med räkenskapsåret efter det vid vars utgång värdet av stiftel-&lt;br&gt;sens tillgångar översteg det gränsbelopp som anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan av tillsynsmyndigheten undantas från bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt första stycket, om stiftelsens tillgångar vid utgången av de tre se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåren har varit lägre än det i första stycket angivna gränsbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På ansökan av en stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 2 § kan tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten undanta stiftelsen från bokföringsskyldigheten för en viss tid,&lt;br&gt;högst fem räkenskapsår i följd, om stiftelsen skall främja sitt syfte enbart&lt;br&gt;genom att utge kontanta bidrag och den har sin förmögenhet huvudsakligen&lt;br&gt;placerad i sådana obligationer som avses i 15 kap. 4 § tredje stycket föräldra-&lt;br&gt;balken eller i fordran hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret eller i fordran&lt;br&gt;på svensk bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bokföringsskyldigheten enligt denna lag skall fullgöras enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i bokföringslagen (1976:125) och med iakttagande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bokföringsskyldigheten omfattar all verksamhet som stiftelsen utövar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en an-&lt;br&gt;nan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade för-&lt;br&gt;mögenheten ha en med den andra stiftelsen gemensam löpande bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En stiftelse som upphör att vara bokföringsskyldig enligt 1 § skall i års-&lt;br&gt;bokslutet ange värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt denna lag skall fortlö-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av stiftelsen. Det skall finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stif-&lt;br&gt;telse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses&lt;br&gt;förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha&lt;br&gt;räkenskaper som är gemensamma med den andra stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räken-&lt;br&gt;skapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder vid rä-&lt;br&gt;kenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskaps-&lt;br&gt;året. I sammanställningen skall även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsåret för en sådan stiftelse som avses i första stycket skall om-&lt;br&gt;fatta ett kalenderår. Stiftelsens första räkenskapsår skall avkortas om det be-&lt;br&gt;hövs för att nästföljande räkenskapsår skall omfatta ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av stiftelsens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid bestämmandet av det värde av stiftelsens tillgångar som avses i 2 §,&lt;br&gt;4 § 3 och 5 § skall vaije tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad till-&lt;br&gt;gången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.&lt;br&gt;Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvär-&lt;br&gt;det om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt denna lag skall upprätta års-&lt;br&gt;redovisning. Om stiftelsen vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse och&lt;br&gt;antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit&lt;br&gt;minst tio, skall stiftelsen även upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen gäller inte i fråga om en&lt;br&gt;stiftelse som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlem-&lt;br&gt;mar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldig endast på&lt;br&gt;grund av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen består av den resultaträkning och den balansräkning&lt;br&gt;som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret el-&lt;br&gt;ler som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång skall vid upprättandet&lt;br&gt;av årsredovisningen tillämpa god redovisningssed och lämna uppgifter och&lt;br&gt;upplysningar av det innehåll som anges i 2 kap. 6-8 §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag. Om det finns synnerliga skäl får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten medge att bruttoomsättningssumman inte anges i årsredovis-&lt;br&gt;ningens resultaträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som skall upprätta koncernredovisning skall vid upprättandet&lt;br&gt;av årsredovisningen iaktta även 3 kap. 2 § andra stycket, 3 och 4 §§ samt 8 §&lt;br&gt;andra meningen lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;br&gt;och vid upprättandet av koncernredovisningen 3 kap. 5 och 7 §§ samt 9 §&lt;br&gt;första stycket samma lag. Ett dotterföretag till stiftelsen skall vid upprättan-&lt;br&gt;det av sin årsredovisning iaktta 3 kap. 2 § andra stycket samt 8 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller,&lt;br&gt;i fråga om stiftelser med anknuten förvaltning, av förvaltaren eller, om ett&lt;br&gt;handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga de bolagsmän som företrä-&lt;br&gt;der bolaget. Vad nu sagts gäller även i fråga om koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avvikande mening beträffande års- eller koncernredovisningen har Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;antecknats till styrelsens eller förvaltarens protokoll, skall den avvikande&lt;br&gt;meningen fogas till redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;skall avlämna årsredovisningen till revisorn senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som inte är årsredovisningsskyldig enligt denna lag skall av-&lt;br&gt;lämna årsbokslutet eller sammanställningen över räkenskaperna till revisorn&lt;br&gt;senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sända en kopia av re-&lt;br&gt;visionsberättelsen och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncemrevisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen och den av revisorn påtecknade koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelsen i 11 § första meningen gäller inte i fråga om sådana stiftel-&lt;br&gt;ser som avses i 9 kap. 10 § första stycket. En sådan stiftelse skall senast sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång hålla en kopia av revisionsberättelsen&lt;br&gt;och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen tillgänglig för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den. Är stiftelsen skyldig att upprätta koncernredovis-&lt;br&gt;ning, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernrevisionsberättelsen och&lt;br&gt;den av revisorn påtecknade koncernredovisningen, om stiftelsen är sådan&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revi-&lt;br&gt;sorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelselseförordnandet, utses och entledigas&lt;br&gt;revisorn i en stiftelse med anknuten förvaltning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvaltarens högsta beslutande organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen om det finns en styrelse och annars av myndighetens chef, om&lt;br&gt;förvaltaren är en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en el-&lt;br&gt;ler flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer till-&lt;br&gt;lämpas också på revisorssuppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och&lt;br&gt;värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag utses.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till den stiftelse som&lt;br&gt;revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den hu-&lt;br&gt;vudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag vara auktoriserad eller godkänd revisor. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6§ tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer ut- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ses, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftel-&lt;br&gt;sen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad revisor om stiftelsens tillgångar eller, om&lt;br&gt;stiftelsen är moderstiftelse, koncernens tillgångar, värderade med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3 kap. 6 §, vid utgången av de två senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid utgången&lt;br&gt;av respektive räkenskapsår. Minst en revisor skall vara auktoriserad också&lt;br&gt;om stiftelsen eller koncernen under vart och ett av de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för högst fem år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om andra stiftelser än som avses i 4 § första stycket får tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap. 16&lt;br&gt;eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett han-&lt;br&gt;delsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföre-&lt;br&gt;tag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett handels-&lt;br&gt;bolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad.eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som avses i&lt;br&gt;1~4&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftel-&lt;br&gt;sen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll där-&lt;br&gt;över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med&lt;br&gt;den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag&lt;br&gt;till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen,&lt;br&gt;förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte är behörig att vara revisor. Har moderstiftelsen eller dotter-&lt;br&gt;företaget någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvud-&lt;br&gt;sakligen ha hand om stiftelsens eller dotterföretagets eller bådas interna re-&lt;br&gt;vision, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har ut- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;setts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn an-&lt;br&gt;mäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av någon&lt;br&gt;som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid i förtid, skall revisorn&lt;br&gt;genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten, om uppdraget har gällt en stif-&lt;br&gt;telse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag. Revisorn&lt;br&gt;skall i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning&lt;br&gt;som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag&lt;br&gt;har omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Kopia av anmälan skall&lt;br&gt;överlämnas till stiftelsens styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en så-&lt;br&gt;dan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten kan förordna revisor för en stiftelse, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd när det krävs&lt;br&gt;enligt 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utsedd revisor inte får vara revisor enligt vad som föreskrivs i 3 §&lt;br&gt;första stycket eller 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revi-&lt;br&gt;sors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1-4 är styrelsen eller förvaltaren skyldig att&lt;br&gt;göra anmälan till tillsynsmyndigheten, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har&lt;br&gt;hörts och avse tid till dess att en annan revisor har blivit utsedd. Vid förord-&lt;br&gt;nande av revisor i fall som avses i första stycket 2-4 skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;entlediga den tidigare utsedde revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning,&lt;br&gt;skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföreta-&lt;br&gt;gens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa iakt-&lt;br&gt;tas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon annan&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida års-&lt;br&gt;redovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 3 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 8 §, skall detta anges och behövliga upplysningar lämnas i revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att&lt;br&gt;dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med&lt;br&gt;2 kap. 4 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag inte har följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till&lt;br&gt;last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall&lt;br&gt;revisionsberättelsen upprättas med iakttagande av även 4 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Sedan revisorerna i en stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning&lt;br&gt;till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderstiftelse, på kon-&lt;br&gt;cernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträk-&lt;br&gt;ningen är oriktig, skall de därvid anteckna även detta. I en moderstiftelse&lt;br&gt;gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Revisorerna skall överlämna revisions- och koncernrevisionsberättel-&lt;br&gt;sen samt den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen, årsbokslu-&lt;br&gt;tet eller sammanställningen till styrelsen eller förvaltaren senast fem och en&lt;br&gt;halv månader efter utgången av stiftelsens räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller förvaltaren och&lt;br&gt;som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller&lt;br&gt;någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av&lt;br&gt;sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till under-&lt;br&gt;sökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Revisorerna har rätt att av stiftelsen få skäligt arvode för sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;orsakar skada för stiftelsen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta ska-&lt;br&gt;dan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosät-&lt;br&gt;tande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han&lt;br&gt;ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av hans&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag är revisor, är det bolaget och den som är huvudan- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;svarig för revisionen som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 eller 2 §, kan skadeståndet jäm-&lt;br&gt;kas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, ska-&lt;br&gt;dans storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i&lt;br&gt;den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt&lt;br&gt;första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de&lt;br&gt;andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan väckas, förutom&lt;br&gt;av styrelsen eller förvaltaren, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller&lt;br&gt;sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör i dödsboet efter stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att få förmån av stiftel-&lt;br&gt;sen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som genom stiftelseförordnandet har rätt att föra sådan talan, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan även väckas av stif-&lt;br&gt;telsens konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har väckt talan med stöd av första stycket 1-5 eller andra stycket&lt;br&gt;svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av stiftelsen för&lt;br&gt;den kostnad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till godo genom rät-&lt;br&gt;tegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 5 gäller inte i fråga om en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Sådan talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på&lt;br&gt;brott kan inte väckas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan fattades eller vidtogs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får stiftelsens konkursbo&lt;br&gt;väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket har gått ut. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock inte&lt;br&gt;väckas senare än sex månader från edgångssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. efter tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av Kammarkollegiet&lt;br&gt;ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller&lt;br&gt;hur styrelsen skall vara sammansatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. revision, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller om entledigande av&lt;br&gt;styrelseledamot eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas endast&lt;br&gt;om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit&lt;br&gt;uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter eller om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål skall vad som kan antas&lt;br&gt;ha varit stiftarens avsikt beaktas så långt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om tillstånd enligt 1 § prövas på ansökan av styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren. Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. utan tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen har föreskrivit att styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren utan tillstånd av en myndighet får ändra, upphäva eller&lt;br&gt;åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår en&lt;br&gt;annan fråga än som anges i 1 § första stycket 1, gäller vad stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det föreskriver utan hinder av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av stiftelseförordnandet får styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren i andra fall än som avses i 1 § första stycket utan tillstånd ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet. Här-&lt;br&gt;vid skall 1 § andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Styrelsen eller förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om beslut&lt;br&gt;som avses i 3 §. Beslutet gäller från och med den dag då tre månader förflutit&lt;br&gt;sedan underrättelsen inkom till tillsynsmyndigheten, om inte denna under&lt;br&gt;tremånaderstiden förbjudit styrelsen eller förvaltaren att tillämpa beslutet.&lt;br&gt;Förbud av tillsynsmyndigheten får grundas endast på att beslutet strider mot&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten behöver längre tid för prövningen, får den för-&lt;br&gt;länga tidsfristen enligt första stycket med högst tre månader. Om det fattas&lt;br&gt;beslut om förlängning skall stiftelsen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av en stiftelse i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så&lt;br&gt;nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 6 §, vid ut-&lt;br&gt;gången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit det då gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Likvidation och upplösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl&lt;br&gt;att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar&lt;br&gt;balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skul-&lt;br&gt;derna, skall styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen&lt;br&gt;försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall det i den balans-&lt;br&gt;räkning som avses i 1 § inom linjen tas upp en post som utvisar den ökning&lt;br&gt;av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till&lt;br&gt;försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande så-&lt;br&gt;dana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller&lt;br&gt;dock att de skall tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga av-&lt;br&gt;skrivningar och nedskrivningar, om man därigenom får ett högre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte tas&lt;br&gt;till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är&lt;br&gt;beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stif-&lt;br&gt;telsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, skall återbetalas först se-&lt;br&gt;dan övriga skulder till fullo har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underlåter styrelseledamöterna eller förvaltaren att fullgöra vad som&lt;br&gt;åligger dem enligt 1 §, svarar de och andra som med vetskap om denna un-&lt;br&gt;derlåtenhet handlar på stiftelsens vägnar solidariskt för de förpliktelser som&lt;br&gt;uppkommer för stiftelsen. En styrelseledamot eller förvaltaren undgår dock&lt;br&gt;ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighet enligt första stycket gäller inte för förpliktelser som uppkom-&lt;br&gt;mer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till domstols prövning eller så-&lt;br&gt;dan balansräkning som avses i 4 § har blivit granskad av revisorerna och god-&lt;br&gt;känd av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tingsrätt skall besluta att stiftelsen skall träda i likvidation, om det inte&lt;br&gt;under ärendets handläggning i domstolen styrks att en balansräkning, utvi-&lt;br&gt;sande att stiftelsen har tillgångar till ett värde som överstiger summan av&lt;br&gt;skulderna, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stif-&lt;br&gt;telsen och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för domstolen&lt;br&gt;på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för stiftelsen att träda i likvida-&lt;br&gt;tion skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske&lt;br&gt;på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall&lt;br&gt;kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två&lt;br&gt;och högst fyra månader före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för ex-&lt;br&gt;peditioner i ett ärende enligt 1 §, skall kostnaderna betalas av stiftelsens me-&lt;br&gt;del, om stiftelsen förpliktas träda i likvidation eller om domstolen i annat fall&lt;br&gt;finner det skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En domstol som fattar beslut att en stiftelse skall träda i likvidation skall&lt;br&gt;samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens&lt;br&gt;eller förvaltarens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för registrering i stiftelseregistret genast anmäla be-&lt;br&gt;slut om likvidation och förordnande av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas&lt;br&gt;på likvidatorema, i den mån inte annat följer av detta kapitel. En likvidator&lt;br&gt;har alltid rätt till skäligt arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är alltid bokföringsskyldig under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att stiftelsen träder i likvi-&lt;br&gt;dation. Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida enligt revisorernas me-&lt;br&gt;ning likvidationen onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast&lt;br&gt;avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under&lt;br&gt;den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lämnats till reviso-&lt;br&gt;rerna. Redovisningen skall lämnas till revisorerna så snart det kan ske. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning avges för detta år. I en moderstiftelse skall denna särskilda redo-&lt;br&gt;visning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Likvidatorema skall genast söka kallelse på stiftelsens okända borgenä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar,&lt;br&gt;i den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder. Stif-&lt;br&gt;telsens näringsverksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig&lt;br&gt;avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig att skaffa sig nya&lt;br&gt;anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §När den anmälningstid som bestämts i kallelsen på stiftelsens okända&lt;br&gt;borgenärer har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidato-&lt;br&gt;rerna använda återstående tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda&lt;br&gt;eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte&lt;br&gt;är möjligt att använda tillgångarna på detta sätt, skall de överlämnas till All-&lt;br&gt;männa arvsfonden. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till&lt;br&gt;betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall dock så mycket av över-&lt;br&gt;skottet behållas som kan behövas för denna betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan&lt;br&gt;ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse&lt;br&gt;som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall de foga redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad där-&lt;br&gt;efter till likvidatorema avge en revisionsberättelse över slutredovisningen&lt;br&gt;och förvaltningen under likvidationen. Likvidatorema skall därefter genast&lt;br&gt;sända en kopia av revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När likvidatorema har sänt revisions- och förvaltningsberättelserna till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall likvidato-&lt;br&gt;rerna genast anmäla för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om likvidatorema finner att stiftelsen är på obestånd och inte kan betala&lt;br&gt;likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att stiftelsen försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det efter stiftelsens upplösning enligt 13 § visar sig att stiftelsen har&lt;br&gt;tillgångar eller om talan väcks mot stiftelsen eller det av någon annan orsak&lt;br&gt;uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skal] genast anmälas av likvidatorema för registrering i stiftelseregist- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom ett beslut av domstol&lt;br&gt;som har vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse eller förvaltare&lt;br&gt;i likvidatorernas ställe. Likvidatorema skall genast anmäla beslutet för regi-&lt;br&gt;strering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation efter konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en stiftelse som utövar näringsverksamhet är försatt i konkurs och&lt;br&gt;denna avslutas med överskott, skall styrelsen eller förvaltaren inom en må-&lt;br&gt;nad från det att konkursen avslutades besluta att stiftelsen skall träda i likvi-&lt;br&gt;dation och genast anmäla detta till tingsrätten. Denna skall därefter utan&lt;br&gt;dröjsmål utse en eller flera likvidatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen var i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidatio-&lt;br&gt;nen fortsättas enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det inte fattas ett sådant beslut som avses i 16 § första stycket, skall&lt;br&gt;tingsrätten besluta att stiftelsen skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten eller på ansökan av en styrelseledamot eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten eller sökanden har haft kostnader för delgivning&lt;br&gt;eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;kostnaderna betalas av stiftelsens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplösning utan likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fall som avses i 6 kap. 5 § är stiftelsen upplöst när tillgångarna förbru-&lt;br&gt;kats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en stiftelses konkurs har avslutats utan överskott är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Stiftelses firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §En stiftelses firma skall tydligt skilja sig från andra firmor som förut är&lt;br&gt;införda i stiftelseregistret. I en firma som skiljer sig från stiftelsens namn får&lt;br&gt;inte ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord ingå. I övrigt finns be-&lt;br&gt;stämmelser om registreringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en i stiftelseförordnandet angiven firma inte kan registreras, får sty-&lt;br&gt;relsens eller förvaltarens beslut om ny firma tillämpas utan att bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 kap. iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksam-&lt;br&gt;het bör undertecknas med angivande av stiftelsens firma. Vid angivande av&lt;br&gt;firma som inte sammanfaller med stiftelsens namn skall på lämpligt sätt alltid&lt;br&gt;anges att det är en stiftelse som innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen&lt;br&gt;utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens&lt;br&gt;innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har under-&lt;br&gt;tecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäl-&lt;br&gt;ler dock inte, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand-&lt;br&gt;lingen utfärdades för stiftelsen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat god-&lt;br&gt;kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en be-&lt;br&gt;gäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har&lt;br&gt;gjorts gällande mot undertecknarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där&lt;br&gt;förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning&lt;br&gt;står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller,&lt;br&gt;om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen ut-&lt;br&gt;övas eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är&lt;br&gt;inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att&lt;br&gt;en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het för en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen fram-&lt;br&gt;går av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndigheternas verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvalt-&lt;br&gt;ning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller&lt;br&gt;förvaltaren annars missköter sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsynsmyndigheten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens styrelse eller förval-&lt;br&gt;tare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om särskild anledning föreligger utföra inspektion hos stiftelsen på tid&lt;br&gt;och sätt som myndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 är stiftelsens styrelse eller förvaltare skyl-&lt;br&gt;dig att hålla stiftelsens kassa, värdehandlingar och övriga tillgångar samt rä-&lt;br&gt;kenskapsmaterial och protokoll tillgängliga för dem som utför inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsynsmyndigheten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skilja en styrelseledamot från hans uppdrag om han är obehörig enligt&lt;br&gt;2 kap. 10 § eller enligt lagen (1986:436) om näringsförbud samt skilja en för-&lt;br&gt;valtare som är obehörig enligt 2 kap. 19 § andra stycket från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbjuda en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att verkställa&lt;br&gt;ett beslut eller, om beslutet har verkställts, förelägga en eller flera styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller förvaltaren att göra rättelse om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillsynsmyndigheten har även andra befogenheter framgår av 4 kap. 5&lt;br&gt;och 8 §§ samt 5 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket 2 och 3 får för- Prop.&lt;br&gt;enas med vite. Tillsynsmyndigheten skall pröva frågan om att döma ut ett&lt;br&gt;vite som förelagts enligt första stycket 2, om föreläggandet endast avser ålig-&lt;br&gt;gande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten. I övriga fall&lt;br&gt;prövas frågan av länsrätten enligt lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han&lt;br&gt;entledigas av allmän domstol. Entledigandet får begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till talan om entledigande gäller 5 kap. 4 § första och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillsynsmyndigheten väckt talan om entledigande av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till&lt;br&gt;dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I en stiftelse med egen förvaltning skall tillsynsmyndigheten förordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordförande i styrelsen i fall då någon annan än styrelsen skall utse ordfö-&lt;br&gt;rande men inte gör detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller intill dess att en ny ledamot eller ordförande har blivit&lt;br&gt;utsedd i behörig ordning. Har den förre ledamoten entledigats för en viss&lt;br&gt;tid, gäller dock förordnandet för den nye ledamoten för den tid entledigan-&lt;br&gt;det avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten skall förordna ny förvaltare för en stiftelse med an-&lt;br&gt;knuten förvaltning, om stiftelsen saknar förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller tills vidare. Har den förre förvaltaren entledigats för&lt;br&gt;en viss tid, gäller dock förordnandet för den nye förvaltaren för den tid entle-&lt;br&gt;digandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför&lt;br&gt;att det saknas ett sådant åtagande som avses i 1 kap. 2 § andra stycket, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på begäran av någon som förvaltar dödsboet verka för att ett&lt;br&gt;sådant åtagande lämnas. Länsstyrelsen får därvid besluta om en annan för-&lt;br&gt;valtningsform än den som har föreskrivits av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig länsstyrelse är länsstyrelsen i det län där stiftaren hade sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd ifråga om vissa stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre när-&lt;br&gt;mast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit&lt;br&gt;moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har&lt;br&gt;avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions- eller Prop&lt;br&gt;koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Detta gäller dock inte beslut om att väcka talan enligt 5 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket eller 9 kap. 6 § första stycket eller beslut enligt 9 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 8§, 6 kap. 4§ eller 5§ andra&lt;br&gt;stycket, 9 kap. 5 § första stycket 3, i den del beslutet avser verkställighetsför-&lt;br&gt;bud, eller 9 kap. 7 eller 8 § gäller även om de överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens beslut överklagas, skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;föra talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 9 § överklagas hos kammarrätten. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i tredje stycket om tillsynsmyndigheten och dess beslut gäller i sådant&lt;br&gt;fall länsstyrelsen och dess beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrif-&lt;br&gt;terna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registre-&lt;br&gt;ringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att&lt;br&gt;stiftelsen bildades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, bostadsadress, post-&lt;br&gt;adress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, postadress och tele-&lt;br&gt;fon. Vid egen förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där&lt;br&gt;styrelsen har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas om&lt;br&gt;den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förval-&lt;br&gt;tarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett&lt;br&gt;handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det är&lt;br&gt;möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7§ fattat beslut om&lt;br&gt;namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2§ andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 23 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när stiftelsen inte längre är registreringsskyldig enligt denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 skall uppgift lämnas om företrädarens&lt;br&gt;namn, bostadsadress, postadress och telefon. Har styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt att teckna dess namn och&lt;br&gt;firma får utövas endast av två eller flera i förening, skall detta också anmälas&lt;br&gt;för registrering i stiftelseregistret. Någon annan inskränkning i rätten att&lt;br&gt;företräda stiftelsen och att teckna dess namn och firma får inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall anmälan&lt;br&gt;göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5 skall anmälan&lt;br&gt;göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I övriga fall skall anmä-&lt;br&gt;lan göras av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en registrerad stiftelse försätts i konkurs eller förhandling om offent-&lt;br&gt;ligt ackord inleds för stiftelsen, skall tingsrätten sända en underrättelse om&lt;br&gt;beslutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konkursen har avslutats eller förhandlingen om offentligt ackord har&lt;br&gt;avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall tingsrätten genast sända en&lt;br&gt;underrättelse för registrering i stiftelseregistret och i det förra fallet ange om&lt;br&gt;något överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering under-&lt;br&gt;rätta registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har vun-&lt;br&gt;nit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs eller att&lt;br&gt;inleda förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En registrering skall avföras om det genom dom som har vunnit laga kraft&lt;br&gt;har förklarats att en registrering inte borde ha skett, att ett beslut som regi-&lt;br&gt;strerats är ogiltigt eller att något visst förhållande som registrerats inte före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall sända en kopia av domen till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att utöva eller som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Innan en stiftelse böljar utöva näringsverksamhet skall styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren lämna uppgift för registrering i stiftelseregistret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken näringsverksamheten skall bedrivas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte tidigare är registrerad i stiftelseregistret, skall stiftelsen&lt;br&gt;även fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 2 § innan den börjar utöva nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får registreras även i stiftelseregister för annat län, om verksam-&lt;br&gt;heten är avsedd att utövas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Upphör en stiftelse att utöva näringsverksamhet eller ändras någon an-&lt;br&gt;nan uppgift som har registrerats om en stiftelse som utövar näringsverksam-&lt;br&gt;het, skall stiftelsens styrelse eller förvaltare genast anmäla detta för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningar vad som har införts i stiftelseregistret i fråga om en stiftelse som Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Detta gäller dock inte registrering av underrät-&lt;br&gt;telser enligt 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 8 § skall anses&lt;br&gt;ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständighe-&lt;br&gt;terna att han varken kände till eller borde ha känt till det som har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma&lt;br&gt;ur registret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingripande av registreringsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Registreringsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att en stiftelse&lt;br&gt;inte följer bestämmelserna i denna lag eller annan författning i fråga om an-&lt;br&gt;mälan för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten får därvid begära in handlingar eller upplys-&lt;br&gt;ningar från stiftelsen och kan förelägga en eller flera ledamöter i stiftelsens&lt;br&gt;styrelse eller förvaltaren att lämna begärda handlingar eller upplysningar till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten eller att göra anmälan för registrering i stiftelsere-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande får förenas med vite. Registreringsmyndigheten&lt;br&gt;skall pröva frågan om utdömande av vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Länsstyrelsen i Stockholms län får förbjuda den som använder ordet stif-&lt;br&gt;telse i strid med 1 kap. 6 § andra stycket att fortsätta med det. Förbudet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registreringsmyndighetens beslut överklagas skall registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten föra talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om registreringsmyndigheten och&lt;br&gt;dess beslut gäller länsstyrelsen i Stockholms län och dess beslut när det är&lt;br&gt;fråga om beslut enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En insamlingsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en eller flera stiftare förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop&lt;br&gt;av dem, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varak-&lt;br&gt;tigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§ samt 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 4 § 1 och 2, 7§ första och&lt;br&gt;tredje styckena och 8-11 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6§, 7§ första-fjärde styckena, 8-14 §§, 15 §&lt;br&gt;första och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1-9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 6 § första stycket, 2-10 kap. samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftel-&lt;br&gt;ser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till för-&lt;br&gt;mån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kol-&lt;br&gt;lektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller&lt;br&gt;annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett be-&lt;br&gt;stämt och varaktigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§ och 6§ första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 4 § 1 och 2, 7§ första och&lt;br&gt;tredje styckena, 8-10 §§ och 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första stycket 1-4, andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 §&lt;br&gt;första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad&lt;br&gt;som anges i 2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall i fråga&lt;br&gt;om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har&lt;br&gt;meddelats genom en sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är bokföringsskyldig. Vid tillämpning av 3 kap.&lt;br&gt;12 § och 4 kap. 15 § skall en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan&lt;br&gt;stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om införande av stiftelselagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av stiftelselagen (1994:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelselagen (1994:000) och denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom stiftelselagen (1994:000) upphävs lagen (1929:116) om tillsyn&lt;br&gt;över stiftelser med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §En förmögenhetsbildning som har tillkommit före ikraftträdandet och&lt;br&gt;som närmast dessförinnan uppfyllde de krav som stiftelselagen ställer på stif-&lt;br&gt;telsebildning skall anses som stiftelse enligt stiftelselagen (1994:000). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även om förmögenhetsbildningen inte uppfyllde formkravet en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 3§ eller 11 kap. 1§ stiftelselagen eller kravet enligt 1 kap. 2§&lt;br&gt;samma lag på att egendomen skall ha avskilts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser enligt&lt;br&gt;stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:000) med de be-&lt;br&gt;gränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För församlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär gäller endast&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 § stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En äldre stiftelse skall anses ha egen förvaltning om det vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det är ett för stiftelsen särskilt inrättat organ som ytterst svarar för frågor om&lt;br&gt;placeringen av stiftelsens förmögenhet. Det särskilt inrättade organet skall&lt;br&gt;anses vara stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall anses ha anknuten förvaltning om det vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet är ett organ för en juridisk person eller en statlig myndighet som yt-&lt;br&gt;terst svarar för frågor om placeringen av stiftelsens förmögenhet. Den juri-&lt;br&gt;diska personen eller den statliga myndigheten skall anses vara stiftelsens för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:000) tillämpas inte i fråga&lt;br&gt;om lån som har lämnats eller säkerheter som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 2 kap. 10 § och 19 § andra stycket stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:000) om att stiftaren eller stiftarna inte ensamma får vara styrelse och&lt;br&gt;att stiftaren inte får vara förvaltare gäller inte i fall då stiftaren eller stiftarna&lt;br&gt;vid ikraftträdandet ensamma är styrelse eller stiftaren är förvaltare för stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat följer av stiftelseförordnandet gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 12 § för äldre stiftelser och för stiftelser som bildats efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det på grundval av ett stiftelseförordnande i ett testamente som har upprät-&lt;br&gt;tats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om äldre stiftelser som har ett annat räkenskapsår än kalenderår&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 3, 4 och 10 kap. stiftelselagen (1994:000) från&lt;br&gt;och med det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter utgången av år&lt;br&gt;1994. Detta räkenskapsår skall kortas av om det behövs för att stiftelsen skall&lt;br&gt;få ett räkenskapsår som stämmer överens med bestämmelserna i 3 kap. stif-&lt;br&gt;telselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren för en äldre stiftelse skall bestämma värdet av&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar enligt 3 kap. 6 § stiftelselagen vid ingången av det räken-&lt;br&gt;skapsår som börjar löpa närmast efter utgången av år 1994, om inte stiftelsen&lt;br&gt;är bokföringsskyldig enligt 3 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I års- eller koncernredovisningar behöver inte återges resultat- och balans-&lt;br&gt;räkningar eller koncernresultat- eller koncernbalansräkningar för det räken-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsår som föregår det räkenskapsår från och med vilket bestämmelserna Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;i 3 kap. gäller för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är revisor i en stiftelse vid utgången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;föregår det räkenskapsår från och med vilket bestämmelserna i 4 kap. stiftel-&lt;br&gt;selagen gäller för stiftelsen får slutföra sitt uppdrag utan hinder av sagda be-&lt;br&gt;stämmelser i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I fråga om skyldighet att utge skadestånd på grund av handling eller un-&lt;br&gt;derlåtenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tillämpas 6§ lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser. Detta gäller även om stiftelsen inte stod&lt;br&gt;under tillsyn enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om entledigande enligt 9 kap. 6 § stiftelselagen (1994:000) får den&lt;br&gt;som för talan mot en styrelseledamot eller förvaltare endast åberopa sådana&lt;br&gt;handlingar eller underlåtenheter som ligger i tiden efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om den som för talan mot en styrelseledamot före&lt;br&gt;ikraftträdandet hade rätt att mot styrelseledamoten i fråga föra sådan talan&lt;br&gt;som avses i 7§ lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som&lt;br&gt;har bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett&lt;br&gt;testamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att någon får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta&lt;br&gt;en av stiftaren meddelad föreskrift avseende stiftelsen, skall den bestämmel-&lt;br&gt;sen ha samma giltighet som enligt äldre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i första stycket innebär att någon annan än styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren får fatta beslut för stiftelsens räkning i frågor som avses där&lt;br&gt;gäller inte 2 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Föreskrifter som före ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av&lt;br&gt;regeringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:000) anses som föreskrifter i ett stiftelseförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som&lt;br&gt;har bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett&lt;br&gt;testamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en föreskrift&lt;br&gt;om att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser, skall denna föreskrift vid tillämpningen av stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1994:000) jämställas med ett undantagande från tillsyn enligt den lagen.&lt;br&gt;Detsamma skall också gälla för en äldre stiftelse om stiftaren efter stiftelsens&lt;br&gt;bildande men före ikraftträdandet har förordnat att stiftelsen skall vara un-&lt;br&gt;dantagen från tillsyn enligt tillsynslagen (1929:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna i 14 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om det räkenskapsår som avslutas vid eller närmast efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en stiftelse med stöd av ett beslut som regeringen har meddelat före&lt;br&gt;ikraftträdandet står under tillsyn av någon annan myndighet än länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen utövas, skall beslutet vid&lt;br&gt;tillämpningen av stiftelselagen (1994:000) anses som ett beslut enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ideell förening vars namn innehåller ordet stiftelse eller en förkort-&lt;br&gt;ning av det får behålla detta ord eller denna förkortning i sitt namn även&lt;br&gt;efter stiftelselagens ikraftträdande, om länsstyrelsen i det län där förening-&lt;br&gt;ens styrelse har sitt säte ger tillstånd till det efter ansökan som gjorts före&lt;br&gt;den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd meddelas på ansökan av föreningen. Länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En äldre stiftelse skall inte anses skyldig att göra anmälan för registre- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ring enligt 10 kap. 2 § första stycket 1 eller 6 § stiftelselagen (1994:000) tidi-&lt;br&gt;gare än en månad efter det att bestämmelserna i 10 kap. sagda lag blev till-&lt;br&gt;lämpliga på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § brottsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bokför-&lt;br&gt;ingen eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska re-&lt;br&gt;sultat eller ställning till följd härav&lt;br&gt;inte kan i huvudsak bedömas med&lt;br&gt;ledning av bokföringen, för bokför-&lt;br&gt;ingsbrott till fängelse i högst två år&lt;br&gt;eller, om brottet är ringa, till böter.&lt;br&gt;Är brottet grovt, skall han dömas till&lt;br&gt;fängelse i lägst sex månader och&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), stiftelselagen (1994:000)&lt;br&gt;eller lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m. genom&lt;br&gt;att underlåta att bokföra affärshän-&lt;br&gt;delser eller bevara räkenskapsmate-&lt;br&gt;rial eller genom att lämna oriktiga&lt;br&gt;uppgifter i bokföringen eller på an-&lt;br&gt;nat sätt, döms, om rörelsens för-&lt;br&gt;lopp, ekonomiska resultat eller ställ-&lt;br&gt;ning till följd härav inte kan i huvud-&lt;br&gt;sak bedömas med ledning av bokför-&lt;br&gt;ingen, för bokföringsbrott till fäng-&lt;br&gt;else i högst två år eller, om brottet är&lt;br&gt;ringa, till böter. Är brottet grovt,&lt;br&gt;skall han dömas till fängelse i lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9,15, 17, 27 och 30-33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 10 a, 17 a, 17 b och&lt;br&gt;18 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsstiftelse avses en av arbetsgivare grundad stiftelse vars ute-&lt;br&gt;slutande ändamål är att trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller&lt;br&gt;arbetstagares efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse skall ha ett&lt;br&gt;namn. Namnet skall innehålla ordet&lt;br&gt;pensionsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelses styrelse sva-&lt;br&gt;rar för att förmögenheten är placerad&lt;br&gt;på ett nöjaktigt sätt och för att stiftel-&lt;br&gt;sens medel inte används för annat än&lt;br&gt;stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse sker ur överskott på&lt;br&gt;kapitalet. Sådant överskott förelig-&lt;br&gt;ger när pensionsstiftelses tillgångar&lt;br&gt;överstiger den skuld stiftelsen ådra-&lt;br&gt;git sig samt upplupen del av den ut-&lt;br&gt;fästa pension, som tryggas av stiftel-&lt;br&gt;sen, eller, om stiftelsen tryggar ut-&lt;br&gt;fästelser enligt allmän pensionsplan,&lt;br&gt;pensionsreserven enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse sker ur överskott på&lt;br&gt;kapitalet. Sådant överskott förelig-&lt;br&gt;ger när pensionsstiftelses tillgångar,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av 3 kap.&lt;br&gt;6 § stiftelselagen (1994:000), översti-&lt;br&gt;ger den skuld stiftelsen ådragit sig&lt;br&gt;samt upplupen del av den utfästa&lt;br&gt;pension, som tryggas av stiftelsen,&lt;br&gt;eller, om stiftelsen tryggar utfästel-&lt;br&gt;ser enligt allmän pensionsplan, pen-&lt;br&gt;sionsreserven enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgift, som avses i 14 § första stycket a) och som omfattas av stiftelsens&lt;br&gt;ändamål, äger arbetsgivaren gottgöra sig ur årets avkastning, även om stif-&lt;br&gt;telsen saknar överskott på kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse får avse löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren haft&lt;br&gt;under närmast föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknar arbetsgivare vid taxering till beskattning sin inkomst enligt bok-&lt;br&gt;föringsmässiga grunder, skall gottgörelse avse kostnad i stället för utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse för avgift till försäkring för allmän tilläggspension får avse den&lt;br&gt;del av avgiften som kan anses hänföra sig till lön eller annan ersättning åt&lt;br&gt;person vilken omfattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för arbetstagarna i&lt;br&gt;pensionsstiftelses styrelse väljes vid&lt;br&gt;sammanträde med arbetstagarna.&lt;br&gt;Tillhör mer än tre fjärdedelar av ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för arbetstagarna i&lt;br&gt;pensionsstiftelses styrelse väljs vid&lt;br&gt;sammanträde med arbetstagarna.&lt;br&gt;Tillhör mer än tre fjärdedelar av ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstagarna samma fackförening el-&lt;br&gt;ler liknande förening, äger denna&lt;br&gt;dock välja företrädarna. Tillhör&lt;br&gt;samma flertal av arbetstagarna två&lt;br&gt;eller flera sådana föreningar, äger&lt;br&gt;dessa välja företrädarna. Vid val&lt;br&gt;skall tillses att olika yrkesgrupper&lt;br&gt;bland arbetstagarna blir företrädda&lt;br&gt;inom styrelsen i lämplig utsträck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall i god tid före ut-&lt;br&gt;gången av valperioden erinra arbets-&lt;br&gt;givaren och arbetstagarna om deras&lt;br&gt;rätt att utse ledamöter samt i före-&lt;br&gt;kommande fall utlysa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stadgarna ej innehåller annat,&lt;br&gt;skall arbetsgivaren utse revisor. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten äger utse särskild&lt;br&gt;revisor, när anledning därtill finnes.&lt;br&gt;Revisors berättelse skall åtfölja sty-&lt;br&gt;relsens årsredovisning, som skall in-&lt;br&gt;ges till tillsynsmyndigheten inom sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstagarna samma fackförening el-&lt;br&gt;ler liknande förening, får denna&lt;br&gt;dock välja företrädarna. Tillhör&lt;br&gt;samma flertal av arbetstagarna två&lt;br&gt;eller flera sådana föreningar, får&lt;br&gt;dessa välja företrädarna. Vid val&lt;br&gt;skall det tillses att olika yrkesgrup-&lt;br&gt;per bland arbetstagarna blir före-&lt;br&gt;trädda inom styrelsen i lämplig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall i god tid före ut-&lt;br&gt;gången av valperioden upplysa ar-&lt;br&gt;betsgivaren och arbetstagarna om&lt;br&gt;deras rätt att utse ledamöter samt i&lt;br&gt;förekommande fall utlysa samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse är bokförings-&lt;br&gt;skyldig. Bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i bokföringslagen (1976:125). En&lt;br&gt;stiftelse skall upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning, som skall bestå av den resultat-&lt;br&gt;räkning och den balansräkning som&lt;br&gt;har tagits in i årsbokslutet samt av en&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främ-&lt;br&gt;jats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall underteck-&lt;br&gt;nas av samtliga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stadgarna inte säger något an-&lt;br&gt;nat, skall arbetsgivaren utse revisor.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten skall utse sär-&lt;br&gt;skild revisor, när det finns anledning&lt;br&gt;till det. Revisorns berättelse skall åt-&lt;br&gt;följa styrelsens årsredovisning, som&lt;br&gt;skall sändas till tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;inom sex månader efter räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ första-tredje styckena och 5§&lt;br&gt;samt 9 kap. 6§ första och andra&lt;br&gt;styckena stiftelselagen (1994:000)&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga om pen-&lt;br&gt;sionsstiftelser. Vad som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § stiftelselagen om åsidosättande av&lt;br&gt;föreskrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;eller i stiftelselagen skall därvid i stäl-&lt;br&gt;let avse åsidosättande av de för pen-&lt;br&gt;sionsstiftelsen gällande föreskrifterna&lt;br&gt;eller av bestämmelserna i denna lag.&lt;br&gt;Vid tillämpning av 5 kap. 4 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen skall med stiftare avses arbets-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personalstiftelse avses en av arbetsgivare grundad stiftelse med ända-&lt;br&gt;mål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetstagares efterlevande&lt;br&gt;som ej avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är&lt;br&gt;skyldig att utge till enskild arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren äger i stiftelseurkunden förordna, att stiftelse skall omfatta&lt;br&gt;endast viss grupp av arbetstagare eller efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personalstiftelse skall ha ett&lt;br&gt;namn. Namnet skall innehålla ordet&lt;br&gt;personalstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personalstiftelse äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 16-20 samt 22 och&lt;br&gt;24 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personalstiftelse äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 10a§, 15 § tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena, 16-20 samt 22&lt;br&gt;och 24 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan medel vid stiftelses likvidation avsatts för den skuld stiftelsen själv&lt;br&gt;kan ha ådragit sig, användes återstående medel till att främja välfärd för dem&lt;br&gt;som omfattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en pensions- eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse skall anmäla stiftelsen&lt;br&gt;för tillsyn senast sex månader efter&lt;br&gt;det att styrelsen har tagit emot sitt&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelsele-&lt;br&gt;damöternas namn, bostadsadress,&lt;br&gt;postadress och telefon. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas bestyrkt kopia av de&lt;br&gt;handlingar som arbetsgivaren upp-&lt;br&gt;rättat avseende stiftelsen samt, om&lt;br&gt;möjligt, uppgift om storleken och be-&lt;br&gt;skaffenheten av stiftelsens förmögen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. När en ändring har inträtt i något&lt;br&gt;förhållande som tidigare har anmälts&lt;br&gt;skall detta genast anmälas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall föra ett&lt;br&gt;register över anmälda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsyn&lt;br&gt;och registrering enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens befogen-&lt;br&gt;heter och åligganden enligt denna lag&lt;br&gt;beträffande pensions-och personal-&lt;br&gt;stiftelse gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen den 24 maj 1929&lt;br&gt;(nr 116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 22 § föres hos regeringen&lt;br&gt;genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot annat beslut av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten enligt denna lag och&lt;br&gt;mot skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;11 § tredje stycket föres hos kammar-&lt;br&gt;rätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa,&lt;br&gt;om det kan antas att en pensions-&lt;br&gt;eller personalstiftelse inte förvaltas i&lt;br&gt;enlighet med de för stiftelsen gällande&lt;br&gt;föreskrifterna eller denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stif-&lt;br&gt;telserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsynen över pensions-och&lt;br&gt;personalstiftelser tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. 4 och 5 §§,&lt;br&gt;6§ tredje stycket samt 7 § stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av annat&lt;br&gt;beslut av tillsynsmyndigheten enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 9 kap. 11 §&lt;br&gt;första-tredje styckena stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;11 § tredje stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 17 a § skall tillämpas första gången från och&lt;br&gt;med det räkenskapsår som böljar löpa närmast efter utgången av år 1994.&lt;br&gt;Detta räkenskapsår skall kortas av om det behövs för att stiftelsen skall få&lt;br&gt;ett räkenskapsår som stämmer överens med de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om skyldighet för styrelseledamot att utge skadestånd på grund&lt;br&gt;av handling eller underlåtenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tilläm-&lt;br&gt;pas 6§ lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En pensions- eller personalstiftelse skall fullgöra sin skyldighet enligt&lt;br&gt;14 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser i fråga om det räkenskapsår&lt;br&gt;som avslutas vid eller närmast efter utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:356.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i permutationslagen (1972:205)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § permutationslagen (1972:205) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej sådan pen-&lt;br&gt;sions- eller personalstiftelse som av-&lt;br&gt;ses i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelsem.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej stiftelser på&lt;br&gt;vilka 6 kap. stiftelselagen (1994:000)&lt;br&gt;är tillämpligt och ej heller sådana&lt;br&gt;pensions- eller personalstiftelser som&lt;br&gt;avses i lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelsem.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En ansökan om permutation som har gjorts före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:761) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3-4 och 9 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret förs in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskild näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ideell förening eller stiftelse som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. ideell förening som utövar nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövar näringsverksamhet, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ringsverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmän i enkla bolag, om näringsverksamhet utövas i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare, ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse som skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1929:117), om denna&lt;br&gt;gällt även efter utgången av år 1976,&lt;br&gt;skall söka registrering innan verk-&lt;br&gt;samheten börjar. Detsamma gäller&lt;br&gt;bolagsmännen i ett enkelt bolag, om&lt;br&gt;den verksamhet som skall utövas i&lt;br&gt;bolaget skulle ha medfört sådan&lt;br&gt;bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på&lt;br&gt;de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med föl-&lt;br&gt;jande undantag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon firma skall inte registreras för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bolagsmännen skall registreras under sina namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare eller&lt;br&gt;ideell förening som skulle ha varit&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1929:117), om denna gällt&lt;br&gt;även efter utgången av år 1976, skall&lt;br&gt;söka registrering innan verksamhe-&lt;br&gt;ten börjar. Detsamma gäller bolags-&lt;br&gt;männen i ett enkelt bolag, om den&lt;br&gt;verksamhet som skall utövas i bola-&lt;br&gt;get skulle ha medfört sådan bokför-&lt;br&gt;ingsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare och handelsbolag registreras för det län där verk-&lt;br&gt;samheten skall drivas. Skall verksamheten drivas inom flera län, sker regi-&lt;br&gt;strering för det län där huvudkontoret skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse regi-&lt;br&gt;streras för det län där föreningens el-&lt;br&gt;ler stiftelsens styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första eller andra stycket får näringsidkaren&lt;br&gt;registreras även för annat län där verksamheten är avsedd att drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening registreras för det&lt;br&gt;län där föreningens styrelse har sitt&lt;br&gt;säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Nuvarande lydelse enligt SFS 1993:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer och postadresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av vem och hur firman tecknas, när ej firman får tecknas av vaije bo-&lt;br&gt;lagsman ensam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen&lt;br&gt;som är kommanditdelägare och beloppet av vaije sådan bolagsmans utfästa&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen eller stiftelsen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens eller stiftelsens&lt;br&gt;namn, om det ej sammanfaller med&lt;br&gt;firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens namn, om det ej&lt;br&gt;sammanfaller med firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningens eller stiftelsens styrelse har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt säte samt föreningens eller stiftel-&lt;br&gt;sens postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga&lt;br&gt;namn, personnummer och postadresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens el-&lt;br&gt;ler stiftelsens namn tecknas, om ej&lt;br&gt;namnet tecknas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens&lt;br&gt;namn tecknas, om ej namnet teck-&lt;br&gt;nas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av handelsbolag göres av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av ideell Ansökan om registrering av ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse göres av styrel- förening göres av styrelsen,&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prokura registreras på ansökan av huvudmannen. Är huvudmannen han-&lt;br&gt;delsbolag, göres ansökan av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En vid ikraftträdandet registrerad stiftelse på vilken 10 kap. stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1994:000) då är eller senare kommer att bli tillämplig skall avföras ur&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret när den har införts i stiftelseregistret enligt stiftelselagen Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo, stiftelse eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del&lt;br&gt;av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verk-&lt;br&gt;samheten är att anse som hotell-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Förutsättningarna&lt;br&gt;för att en stiftelse skall vara bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig framgår av stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:000) och lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo eller ideell&lt;br&gt;förening ut byggnad eller del av&lt;br&gt;byggnad föreligger bokföringsplikt&lt;br&gt;på grund därav endast om verksam-&lt;br&gt;heten är att anse som hotell-eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionatrörelse eller omfattar mer&lt;br&gt;än två lägenheter som regelmässigt&lt;br&gt;uthyres och ej utgör del av egen bo-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller pensionatrörelse eller omfattar&lt;br&gt;mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt uthyres och ej utgör del av&lt;br&gt;egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild närings-&lt;br&gt;idkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt un-&lt;br&gt;derstiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:1198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för&lt;br&gt;vissa kommuner och landstingskommuner från&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929:116)&lt;br&gt;om tillsyn över stiftelser, som gäller till utgången av år 1993&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, att lagen skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla till utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagens giltighetstid senast förlängd 1991:1589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop-1993/94:9&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Jo-&lt;br&gt;hansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Wibble, Björck, Könberg, Unckel, P. Westerberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Någon allmän lagstiftning om stiftelser finns inte i Sverige. Endast i vissa&lt;br&gt;hänseenden gäller särskilda lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1975 tillkallades stiftelseutredningen (Ju 1975:01) med uppgift att se&lt;br&gt;över lagstiftningen om stiftelser. I februari 1979 lät utredningen publicera&lt;br&gt;en inom Statistiska centralbyrån upprättad rapport om en statistisk under-&lt;br&gt;sökning av stiftelserna (se promemorian, Ds Ju 1979:4, Stiftelser). Efter be-&lt;br&gt;slut av regeringen upphörde utredningen med sitt arbete i och med utgången&lt;br&gt;av september månad år 1983. Utredningen överlämnade därvid ett antal ar-&lt;br&gt;betspromemorior som enligt utredningen kunde bedömas vara av värde för&lt;br&gt;ett eventuellt fortsatt arbete (Justitiedepartementet dnr 2830-83). Arbetet&lt;br&gt;har därefter bedrivits inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fondförvalt-&lt;br&gt;ningen m.m. lämnade år 1984 delbetänkandet (SOU 1984:60) Generell per-&lt;br&gt;mutation av donationsbestämmelser. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet redovisade i oktober 1987 resultatet av det fortsatta&lt;br&gt;arbetet med en allmän lag om stiftelser i departementspromemorian (Ds Ju&lt;br&gt;1987:14) Stiftelser. I promemorian behandlas även de frågor om permuta-&lt;br&gt;tion som tagits upp i det nyssnämnda betänkandet. Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts inom Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet och den är publicerad i Ds 1992:36. Till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende bör fogas dels en sammanfattning av promemorian som bilaga 1, dels&lt;br&gt;promemorians lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets beredning i Justitiedepartementet har kontakt hållits med&lt;br&gt;företrädare för de danska, finska, isländska och norska justitiedepartemen-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 januari 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till bl.a. stiftelselag och lag om införande av stiftelselagen. De&lt;br&gt;till Lagrådet överlämnade förslagen återfinns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet yttrade sig över remissförslagen den 30 mars 1993. Lagrådets ytt- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;rande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit vissa ändringar av saklig natur. Till dessa ändringsförslag skall jag&lt;br&gt;återkomma i det följande. Lagrådets granskning har vidare lett till viss omar-&lt;br&gt;betning av de remitterade lagtexterna. I dessa delar godtar jag Lagrådets för-&lt;br&gt;slag till ändringar och tillägg i den mån inte annat framgår av det följande.&lt;br&gt;Härutöver bör det göras vissa redaktionella jämkningar i lagtexterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Gällande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen som juridisk företeelse har gamla anor i Sverige. Redan under den&lt;br&gt;allra första kristna tiden infördes till vårt land bruket att för framtiden anslå&lt;br&gt;egendom för olika ändamål och före reformationen avsattes betydande för-&lt;br&gt;mögenheter framför allt till förmån för syften med anknytning till kyrkan&lt;br&gt;eller till den sjuk- och fattigvård som då bedrevs i kyrkans regi. Efter refor-&lt;br&gt;mationen var donationsviljan till en böljan främst inriktad på undervisnings-&lt;br&gt;området för att under 1700-talet även omfatta omsorgen om landets fattiga.&lt;br&gt;Mot slutet av 1800-talet växte det fram ett alltjämt bestående intresse för&lt;br&gt;donationer till förmån för högre utbildning och vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sannolikt omkring 50 000 stiftelser i landet. Det övervägande&lt;br&gt;flertalet av dem främjar syften som från samhällets synpunkt sett är av vä-&lt;br&gt;sentlig betydelse. Stiftelserna förvaltar en stor förmögenhetsmassa och de&lt;br&gt;delar årligen ut ansenliga belopp, främst till stöd åt den vetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningen. Vissa av våra större industrigrupper är ytterst kontrollerade av stif-&lt;br&gt;telser. I modern tid har stiftelsen även blivit en vanlig form för samverkan&lt;br&gt;mellan staten och/eller kommuner på ena sidan samt privata intressenter på&lt;br&gt;den andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns det i huvudsak två typer av stiftelser. Det karakteristiska för&lt;br&gt;den ena typen är att stiftelsen tillgodoser sitt syfte genom att ur den löpande&lt;br&gt;avkastningen på förmögenheten utge kontanta bidrag till som regel fysiska&lt;br&gt;personer. Stiftelsens förmögenhet består oftast av värdepapper eller bank-&lt;br&gt;tillgodohavanden. Bakom beteckningen fond döljer sig vanligtvis en stiftelse&lt;br&gt;av denna typ. Jag kommer i fortsättningen att använda benämningen avkast-&lt;br&gt;ningsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avkastningsstiftelse skall i princip ha sin förmögenhet nöjaktigt place-&lt;br&gt;rad (se 15 § första stycket tillsynslagen; jfr även prop. 1929:83 s. 99 och RÅ&lt;br&gt;1979 ref 2:9). Stiftelsen får i princip inte förbruka medel för annat än till för-&lt;br&gt;mån för det av stiftaren bestämda syftet och den av honom bestämda för-&lt;br&gt;månstagar- eller destinatärskretsen. Nu nämnda omständigheter innebär att&lt;br&gt;en avkastningsstiftelse i praktiken är förhindrad att utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het, dvs. yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk natur. Det är&lt;br&gt;dock inte uteslutet att man kan uppfylla kravet på att förmögenheten skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara nöjaktigt placerad samtidigt som det i förmögenheten ingår en tillgång Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;av sådant slag att stiftelsen redan genom innehavet av denna tillgång blir att&lt;br&gt;betrakta som näringsutövare. Hyresfastigheter är det mest näraliggande ex-&lt;br&gt;emplet på en tillgång av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det karakteristiska för den andra typen av stiftelse är att den som regel&lt;br&gt;tillgodoser sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan exempel-&lt;br&gt;vis gälla att mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervis-&lt;br&gt;ning. Beträffande denna typ av stiftelse bestäms sammansättningen av stif-&lt;br&gt;telsens förmögenhet i första hand av den verksamhet som stiftelsen skall be-&lt;br&gt;driva. Bakom beteckningen anstalt, institut eller inrättning döljer sig inte så&lt;br&gt;sällan en stiftelse av detta slag. Jag avser i fortsättningen att använda benäm-&lt;br&gt;ningen verksamhetsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1900-talets början var då existerande verksamhetsstiftelser i första&lt;br&gt;hand inriktade på att främja behov av utbildning eller social omvårdnad. Nu-&lt;br&gt;mera finns det verksamhetsstiftelser även inom bostadssektorn, det massme-&lt;br&gt;diala området och inom kultursektorn. Det bör dock framhållas att antalet&lt;br&gt;verksamhetsstiftelser i landet är mycket lågt i jämförelse med andra före-&lt;br&gt;tagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning om stiftelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en allmän lagstiftning om stiftelser blev aktuell mot slutet av&lt;br&gt;1800-talet. Övervägandena om en sådan lagreglering mynnade dock så små-&lt;br&gt;ningom ut i slutsatsen att det endast skulle införas offentlig tillsyn över vissa&lt;br&gt;stiftelser. Bestämmelser om denna tillsyn togs in i lagen (1929:116) om tillsyn&lt;br&gt;över stiftelser (tillsynslagen), som gäller än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte finns någon allmän lagstiftning om stiftelser i Sverige&lt;br&gt;finns det inte heller någon legaldefinition av begreppet stiftelse i svensk rätt.&lt;br&gt;Det närmaste man kommer en sådan definition är den som finns intagen i&lt;br&gt;tillsynslagen. Enligt den definitionen föreligger det en stiftelse ”om någon&lt;br&gt;anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortvarande tjäna ett&lt;br&gt;bestämt ändamål”. Definitionen innebär att det krävs två rättshandlingar av&lt;br&gt;den som vill bilda en stiftelse i tillsynslagens mening, ett förordnande (stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet) och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet med&lt;br&gt;förordnandet (jfr RÅ 1976 ref. 118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall innefatta en förklaring från stiftelsebildarens&lt;br&gt;sida att han för ett visst ändamål vill skapa en varaktigt bestående och själv-&lt;br&gt;ständig förmögenhet av egendom som han tillskjuter själv. Ändamålet måste&lt;br&gt;därvid anges med en sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa. I&lt;br&gt;annat fall får förordnandet över huvud taget inte någon rättsverkan. Av all-&lt;br&gt;männa rättsgrundsatser anses vidare följa att ett stiftelseförordnande är ogil-&lt;br&gt;tigt, om ändamålet är behäftat med s.k. ursprunglig brist. Detta är fallet om&lt;br&gt;ändamålet strider mot lag eller goda seder. Detta är också fallet (i fråga om&lt;br&gt;avsedda avkastningsstiftelser) om det inte är möjligt att någonsin kunna till-&lt;br&gt;godose det ifrågavarande ändamålet med den löpande avkastningen på den&lt;br&gt;anslagna egendomen (jfr Hessler, Om stiftelser, s. 283 ff och 300 ff). I likhet&lt;br&gt;med alla andra rättshandlingar inom förmögenhetsrättens område är avtals-&lt;br&gt;lagens ogiltighetsregler tillämpliga även på ett stiftelseförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra krav ställs på ändamålet. Av kravet på varaktighet följer näm- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ligen att ändamålet inte får vara av övergående eller tillfällig natur. En stif-&lt;br&gt;telse i tillsynslagens mening behöver emellertid inte bestå för evigt. Om ett&lt;br&gt;ändamål kan förutses bli uppfyllt om tio år leder ett förordnande till förmån&lt;br&gt;för ett sådant ändamål till stiftelsebildning i tillsynslagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på varaktighet har även i övrigt betydelse när det gäller att av-&lt;br&gt;gränsa förmögenhetsbildningar i tillsynslagens mening från förmögenhets-&lt;br&gt;bildningar av annat slag. Om det t.ex. av en i förordnandet meddelad före-&lt;br&gt;skrift följer att förordnandet skall anses upphävt inom något eller några år&lt;br&gt;leder således förordnandet inte till stiftelsebildning i tillsynslagens mening.&lt;br&gt;Samma sak inträffar om för ändamålet anslagen egendom enligt förordnan-&lt;br&gt;det skall förbrukas på kort tid, förutsatt dock att inte den som meddelat för-&lt;br&gt;ordnandet däri utställt löften om tillskott av ytterligare reala förmögenhets-&lt;br&gt;värden när de ursprungligen tillförda har förbrukats (anslagsberoende stiftel-&lt;br&gt;ser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förordnande uppfyller kravet på varaktighet anses det i regel även&lt;br&gt;visa att stiftaren med förordnandet avsett att få till stånd en självständig för-&lt;br&gt;mögenhet, dvs. att den anslagna egendomen skall bilda en från mottagarens&lt;br&gt;förmögenhet skild förmögenhetsmassa (jfr NJA II 1929 s. 234 f). Den om-&lt;br&gt;ständigheten att varaktighetskravet är uppfyllt hindrar emellertid inte att det&lt;br&gt;ändå kan uppstå tvekan om vilken självständighet som har avsetts för den&lt;br&gt;ifrågavarande egendomen. Särskilt gäller detta i fall då ”stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det” är testamentariskt och ”stiftaren” i förordnandet utsett en juridisk per-&lt;br&gt;son, t.ex. en ideell förening, att vara mottagare till den egendom som ansla-&lt;br&gt;gits (jfr bl.a. NJA 1928 s. 240 och 1972 s. 573 samt promemorian s. 59-60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynslagen ställer inte något formkrav på stiftelseförordnandet. Ett stif-&lt;br&gt;telseförordnande kan alltså i princip vara muntligt. Av andra än stiftelse-&lt;br&gt;rättsliga regler följer dock att stiftaren måste låta dokumentera förordnan-&lt;br&gt;det, om förmögenhetsdispositionen skall ske sedan han har avlidit. Han är&lt;br&gt;då tvungen att ta in föreskrifterna avseende stiftelsebildningen i sitt testa-&lt;br&gt;mente eller åtminstone där hänvisa till en annan handling i vilken stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet finns nedtecknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i fråga om förmögenhetsdispositionen ställer tillsynslagen några&lt;br&gt;särskilda krav på viss form. Krav på särskild form kan dock följa av annan&lt;br&gt;lagstiftning. Detta gäller t.ex. om förmögenhetsdispositionen omfattar fast&lt;br&gt;egendom. I fall då stiftelsebildningen sker medan stiftaren är i livet är förmö-&lt;br&gt;genhetsdispositionen regelmässigt att betrakta som gåva (jfr Hessler, a.a.,&lt;br&gt;s. 272 ff) med den blivande stiftelsen som gåvomottagare och då måste form-&lt;br&gt;kravet i 4 kap. jordabalken iakttas. Krav på att förmögenhetsdispositionen&lt;br&gt;har särskild form gäller även då stiftelsebildningen skall ske först sedan stif-&lt;br&gt;taren har avlidit. I sådana fall måste nämligen ärvdabalkens regler om testa-&lt;br&gt;mente iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under sin livstid vill få till stånd en giltig stiftelsebildning behöver&lt;br&gt;inte företa en förmögenhetsdisposition som har verkan mot sina borgenärer.&lt;br&gt;Om dispositionen avser t.ex. ett penningbelopp räcker det med att den inne-&lt;br&gt;fattar en bindande utfästelse enligt lagen (1936:83) angående vissa utfästel-&lt;br&gt;ser om gåva (se 1 § nämnda lag; jfr även Hessler, a.a., s. 196 ff). En stiftelses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhet kan alltså i det enskilda fallet bestå av t.ex. endast en räntelö- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;pande fordran på stiftaren av benefik natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynslagen saknar närmare bestämmelser om stiftelsers rättskapacitet.&lt;br&gt;Enligt praxis anses sådan kapacitet tillkomma en stiftelse så snart den har en&lt;br&gt;styrelse. En stiftelse anses utrustad med en styrelse om det i enlighet med&lt;br&gt;stiftelseförordnandet har företagits en förmögenhetsdisposition riktad an-&lt;br&gt;tingen till en eller flera fysiska personer som har åtagit sig uppdraget att&lt;br&gt;handha förvaltningen av stiftelsens egendom eller till en juridisk person som&lt;br&gt;åtagit sig uppdraget att genom sina organ handha denna förvaltning (jfr&lt;br&gt;prop. 1929:83 s. 23 och 97 samt Hessler, a.a., s. 201). I det förra fallet är det&lt;br&gt;den eller de fysiska personerna som bildar styrelse för stiftelsen. I det senare&lt;br&gt;fallet betraktas styrelsen för den juridiska personen som styrelse för stiftel-&lt;br&gt;sen. Om staten eller en borgerlig eller kyrklig kommun är mottagare av för-&lt;br&gt;mögenhetsdispositionen anses i regel en viss myndighet vara stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse (jfr 2 § första stycket 1 tillsynslagen och prop. 1929:83 s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu senast sagda visar att man kan skilja mellan två former för förvalt-&lt;br&gt;ningen av en stiftelse. I tillsynslagen kommer detta dock endast till uttryck&lt;br&gt;på så sätt att det där för två fall meddelas speciella bestämmelser för stiftelser&lt;br&gt;med ”särskilt inrättad” styrelse (jfr 5 § andra stycket och 11 § första stycket;&lt;br&gt;jfr även prop. 1929:83 s. 32 och 49). I dokrinen finner man däremot exempel&lt;br&gt;på särskiljande beteckningar för båda förvaltningsformerna. Det förekom-&lt;br&gt;mer att sådana stiftelser som enligt terminologin i tillsynslagen har särskilt&lt;br&gt;inrättad styrelse kallas för fristående eller självständiga stiftelser och stiftel-&lt;br&gt;ser som inte har särskilt inrättad styrelse för anknutna eller osjälvständiga&lt;br&gt;stiftelser (jfr Hessler, a.a., s. 158 ff, Hessler, Kammarkollegiet 1539-1989,&lt;br&gt;s. 140, Frii, Förvalta fonder och stiftelser, s. 26, samt NJA 1972 s. 573).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmögenhetsbildning som utgör stiftelse i tillsynslagens mening skall&lt;br&gt;i princip anmälas till länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning utövas.&lt;br&gt;En anmäld stiftelse skall stå under länsstyrelsens tillsyn om den främjar ett&lt;br&gt;allmännyttigt ändamål. Tillsynen innebär att länsstyrelsen skall övervaka att&lt;br&gt;stiftelsens förvaltning sker i enlighet med bestämmelserna i tillsynslagen och&lt;br&gt;de föreskrifter som gäller för stiftelsen (jfr 9 §). Endast cirka 7 000 stiftelser&lt;br&gt;står under tillsyn enligt tillsynslagen. Detta beror bl.a. på de många undan-&lt;br&gt;tag från anmälningsskyldighet som lagen innehåller. Om stiftaren i förord-&lt;br&gt;nandet har föreskrivit att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn, är stif-&lt;br&gt;telsen t.ex. inte anmälningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som står under tillsyn skall föra räkenskaper över tillgångar&lt;br&gt;och skulder samt inkomster och utgifter. Räkenskaperna skall avslutas årli-&lt;br&gt;gen och ett sammandrag av dessa skall tillsammans med en berättelse om&lt;br&gt;hur stiftelsens ändamål har främjats sändas till länsstyrelsen inom tre måna-&lt;br&gt;der efter räkenskapsårets slut (jfr 14 §). Den granskning som länsstyrelsen&lt;br&gt;utför sker främst med ledning av dessa handlingar. Vid denna granskning&lt;br&gt;skall huvudsakligen tillses att stiftelsens medel inte dras från det ändamål&lt;br&gt;vartill de är bestämda och att förmögenheten är nöjaktigt placerad (se 15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen vid sin granskning av de insända handlingarna upptäcker&lt;br&gt;eller på annat sätt får kännedom om att stiftelsens styrelse har fattat ett be-&lt;br&gt;slut som strider mot lag eller mot andra föreskrifter som gäller för stiftelsen,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen förbjuda att beslutet verkställs eller, om verkställighet re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan har skett, förelägga styrelsens ledamöter att vidta rättelse. Även i övrigt Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;kan länsstyrelsen förelägga styrelsens ledamöter att fullgöra sina åligganden&lt;br&gt;(se 16 §). Föreläggande och förbud kan i vissa fall förenas med vite (se 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillsynslagen kan allmän domstol förordna om annan förvaltning av&lt;br&gt;stiftelsen om styrelsen eller en styrelseledamot gör sig skyldig till missvård&lt;br&gt;av stiftelsens angelägenheter (se 7 §). Bestämmelsen innebär att domstolen&lt;br&gt;t.ex. kan skilja styrelsens samtliga ledamöter från sina uppdrag. Detta förut-&lt;br&gt;sätter dock att det inte är fråga om en anknuten stiftelse. I sådana fall får&lt;br&gt;domstolen i stället anförtro förvaltningen åt t.ex. styrelsen för en annan juri-&lt;br&gt;disk person (jfr prop. 1929:83 s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillsynslagen svarar vidare ledamöterna i en stiftelsestyrelse solida-&lt;br&gt;riskt för den skada som kan drabba stiftelsen, om de överträder tillsynsla-&lt;br&gt;gens bestämmelser eller de föreskrifter som gäller för stiftelsen (se 6 §). Det&lt;br&gt;nu sagda torde gälla oavsett om stiftelsen har särskilt inrättad styrelse eller&lt;br&gt;inte (jfr prop. 1929:83 s. 97; se dock NJA 1939 s. 616). Av tillsynslagen följer&lt;br&gt;slutligen att länsstyrelsen beträffande stiftelse som står under dess tillsyn kan&lt;br&gt;föra talan vid allmän domstol om förordnande om annan förvaltning och om&lt;br&gt;skadestånd för stiftelsens räkning (se 18 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 kap. 7 § ärvdabalken anses innefatta befogenhet för&lt;br&gt;länsstyrelsen att bl.a. föra sådan talan som avses i 7 § tillsynslagen (jfr bl.a.&lt;br&gt;NJA II 1933 s. 520 f och NJA 1966 s. 3). Detta förutsätter dock att det är&lt;br&gt;fråga om en genom testamente bildad stiftelse med allmännyttigt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av stiftelseförordnandet kan en föreskrift som stifta-&lt;br&gt;ren har meddelat i stiftelseförordnandet endast ändras eller upphävas eller&lt;br&gt;åsidosättas för särskilt fall om det i materiellt avseende föreligger tillräckliga&lt;br&gt;förutsättningar för detta och om det i formellt avseende finns tillstånd av&lt;br&gt;myndighet. När det gäller stiftelseförordnanden som meddelats av enskilda&lt;br&gt;regleras såväl de materiella som de formella förutsättningarna för ändring&lt;br&gt;m.m. i permutationslagen (1972:205). För övriga fall saknas visserligen lag-&lt;br&gt;bestämmelser men det ankommer på regeringen att pröva frågan om till-&lt;br&gt;stånd (jfr prop. 1972:8 s. 25 och 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts om förutsättningarna för ändring m.m. gäller alltså i den mån&lt;br&gt;inte annat följer av stiftelseförordnandet. Där kan nämligen stiftaren med&lt;br&gt;giltig verkan föreskriva att han själv eller någon annan när som helst får&lt;br&gt;ändra föreskrifterna i förordnandet med påföljd att kravet på tillstånd bort-&lt;br&gt;faller. Om rätten att ändra m.m. avser stiftelsens ändamålsföreskrifter krävs&lt;br&gt;det dock att rätten i den delen har gjorts beroende av att en viss händelse&lt;br&gt;inträffar som den ändringsberättigade inte kan råda över för att föreskriften&lt;br&gt;skall vara giltig (jfr Hessler, a.a., s. 353 och 498 samt NJA 1946 s. 324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått kan en stiftelse i tillsynslagens mening beskrivas som&lt;br&gt;en -självständig förmögenhet. Även ett aktiebolag kan karakteriseras på&lt;br&gt;samma sätt. Utan att detta kommer till uttryck i tillsynslagen har dock en&lt;br&gt;stiftelse i den lagens mening ytterligare ett karakteristiskt drag som skiljer&lt;br&gt;stiftelsen från aktiebolaget. Detta särdrag består i att varken den som till-&lt;br&gt;skjutit egendomen till en stiftelse eller någon annan har andelsrätt i stiftel-&lt;br&gt;sens förmögenhetsmassa. En stiftelse har således inte några ägare. Till skill-&lt;br&gt;nad från aktiebolaget kan därför en stiftelse karakteriseras inte bara som en&lt;br&gt;självständig utan jämväl som en självägande förmögenhet. I det förhållandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stiftelsen är en självägande förmögenhet ligger för övrigt att den som vill&lt;br&gt;gynna sig själv i ekonomiskt avseende är hänvisad till andra juridiska former&lt;br&gt;än stiftelsen. Ett ”stiftelseförordnande” som innebär att ”stiftaren” för egen&lt;br&gt;del skall åtnjuta den löpande avkastningen på den egendom som ”stiftarens”&lt;br&gt;förmögenhetsdisposition omfattar blir nämligen rättsligt sett att betrakta&lt;br&gt;som ett uppdragsförhållande mellan ”stiftaren” och egendomens mottagare&lt;br&gt;(jfr Hessler, a.a., s. 132 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara så att svensk rätt vid sidan om tillsynslagens stiftelsebe-&lt;br&gt;grepp erkänner självständiga och självägande förmögenheter som stiftelser&lt;br&gt;(utrustade med rättskapacitet) utan att någon förmögenhetsbildning ännu&lt;br&gt;har ägt rum. Ett exempel på detta är stiftelser (tryggandestiftelser) enligt la-&lt;br&gt;gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Insamlingsstiftelser&lt;br&gt;respektive kollektivavtalsstiftelser är två andra exempel. Gemensamt för de&lt;br&gt;nu nämnda stiftelseformerna är att en nybildad stiftelse kan bestå av endast&lt;br&gt;en organisation för mottagande och förvaltning för ett visst ändamål av egen-&lt;br&gt;dom som stiftaren eller stiftarna har förutsatt senare skall komma att tillskju-&lt;br&gt;tas av dem eller, i fråga om de två senare stiftelseformerna, av tredje man&lt;br&gt;(jfr prop. 1929:83 s. 94, Hessler, a.a., s. 172 ff och promemorian, s. 64 ff samt&lt;br&gt;118 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insamlingsstiftelsen rör man sig i gränslandet mot den&lt;br&gt;ideella föreningen. Rättsligt sett torde det inte vara fråga om en insamlings-&lt;br&gt;stiftelse utan en förening om de som lämnat bidrag till ”stiftelsen” på grund&lt;br&gt;därav får befogenhet att när som helst ändra eller upphäva de av ”stiftarna”&lt;br&gt;meddelade föreskrifterna för ”stiftelsen” (jfr Hessler, a.a., s. 138 ff och&lt;br&gt;Hessler, Kammarkollegiet 1539-1989, s. 139 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande gällande ordning i övrigt hänvisar jag till den i promemorian&lt;br&gt;intagna redogörelsen (se s. 68-75 och 152-154). Giltigheten av den i redogö-&lt;br&gt;relsen omnämnda lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser har förlängts till utgången av år 1993. Även giltigheten av lagen&lt;br&gt;(1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser har för-&lt;br&gt;längts, beträffande den lagen till utgången av juni månad år 1994. Det kan&lt;br&gt;vidare tilläggas att frågan om beskattningen av stiftelser för närvarande&lt;br&gt;övervägs inom Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Behovet av lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att det skall införas en ny lag om stiftelser.&lt;br&gt;Promemorians lagförslag utgör en omfattande lagstiftning om stiftelser och&lt;br&gt;innehåller både civilrättsliga regler och regler om tillsynen över stiftelser. De&lt;br&gt;senare innebär att i princip alla stiftelser skall stå under tillsyn av offentlig&lt;br&gt;myndighet. Många av reglerna i förslaget är av tvingande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har behovet av lagstiftning om stiftelser under-&lt;br&gt;strukits av många remissinstanser medan andra varit mera tveksamma eller&lt;br&gt;ansett att behov saknas eller i vart fall inte har visats föreligga. Bland de&lt;br&gt;tveksamma och negativa har många ansett att det i promemorian framlagda&lt;br&gt;förslaget är för omfattande och att det inte i tillräcklig grad tar hänsyn till&lt;br&gt;stiftarens vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har berört finns det i Sverige ännu bara en begränsad lag- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;stiftning om stiftelser. Den avser i huvudsak endast frågan om tillsynen över&lt;br&gt;stiftelser och omfattar bara vissa stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra nordiska grannländer Danmark, Finland och Norge finns däremot&lt;br&gt;en omfattande och delvis ganska ny lagstiftning om stiftelser som täcker både&lt;br&gt;civilrättsliga frågor och tillsynsfrågor (se promemorian s. 76-90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna i Sverige har stor betydelse för vårt samhälle. Vi har ett&lt;br&gt;mycket stort antal stiftelser och det är betydande värden som handhas av&lt;br&gt;dem. Många av stiftelserna ger ekonomiskt stöd till samhällsnyttig verksam-&lt;br&gt;het, ibland i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det så att rättsläget i Sverige beträffande stiftelser präglas av&lt;br&gt;osäkerhet. Redan förutsättningarna för att det skall föreligga en stiftelse är&lt;br&gt;oklara, vilket naturligtvis är en nackdel för den som exempelvis genom testa-&lt;br&gt;mente vill tillskapa en stiftelse. Det är ibland också oklart vem som ansvarar&lt;br&gt;för förvaltningen av stiftelsen och vad ansvaret närmare innebär i olika av-&lt;br&gt;seenden, exempelvis i placeringsfrågor. Oklarheten i dessa frågor är en nack-&lt;br&gt;del inte bara för dem som tillskapar och förvaltar stiftelser utan också för&lt;br&gt;utomstående som vidtar rättshandlingar gentemot stiftelser. För dessa är det&lt;br&gt;också besvärande att det saknas tidsenliga regler om t.ex. bokföring, offent-&lt;br&gt;lig årsredovisning och revision i fråga om stiftelser. Även för att trygga stif-&lt;br&gt;telsers fortbestånd är det angeläget med regler i nu nämnda frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av stiftelsernas betydelse för vårt samhälle är osäkerheten&lt;br&gt;om rättsläget och bristen på tidsenlig lagstiftning otillfredsställande. Enligt&lt;br&gt;min mening behövs det därför i vårt land - liksom det redan finns i andra&lt;br&gt;nordiska länder - en allmän lagstiftning om stiftelser som kan klargöra rätts-&lt;br&gt;läget på väsentliga punkter. Det behövs således bl.a. regler om vad som kon-&lt;br&gt;stituerar en stiftelse, om vad det innebär att ansvara för förvaltningen av en&lt;br&gt;stiftelse samt om bokföring, offentlig årsredovisning, revision och andra ci-&lt;br&gt;vilrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört innebär att jag delar den uppfattning som flera&lt;br&gt;gånger kommit till uttryck i riksdagen (se bl.a. betänkandet 1987/88:LU22),&lt;br&gt;nämligen att det behövs en tidsenlig lagstiftning om stiftelser som inte bara&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om offentlig tillsyn utan framför allt inrymmer&lt;br&gt;grundläggande bestämmelser av civilrättslig natur. Jag kommer i det föl-&lt;br&gt;jande att förorda att en sådan lagstiftning införs. Frågan om den nya lagstift-&lt;br&gt;ningens omfattning beror i hög grad på hur man ställer sig till de olika sakfrå-&lt;br&gt;gorna. Dessa kommer jag att behandla närmare i de följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Huvudpunkter i en lag om stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till lag om stiftelser som finns intaget i promemorian innebär en&lt;br&gt;omfattande civilrättslig reglering beträffande stiftelser. Lagförslaget inne-&lt;br&gt;håller också bestämmelser som stärker och effektiviserar statens kontroll&lt;br&gt;över stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de civilrättsliga reglerna återfinns en grundläggande definition av&lt;br&gt;begreppet stiftelse. Definitionen bygger i huvudsak på den som är intagen i&lt;br&gt;tillsynslagen. Förslaget omfattar även vissa former av stiftelser som inte fal-&lt;br&gt;ler in under den grundläggande definitionen, bl.a. insamlingsstiftelser. En-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt förslaget bör det införas en särskild stiftelseform för staten med beteck- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ningen anslagsstiftelse. Det föreslås vidare bestämmelser om förvaltningen&lt;br&gt;av en stiftelse. Enligt promemorieförslaget är utgångspunkten för dessa be-&lt;br&gt;stämmelser att en stiftelse skall förvaltas i enlighet med vad stiftaren har&lt;br&gt;föreskrivit därom. Främst när det gäller ansvaret för förvaltningen av en stif-&lt;br&gt;telse föreslås dock bestämmelser av tvingande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseutredningen hade enligt sina direktiv i uppdrag att utreda frågan&lt;br&gt;om en begränsning av rätten för andra än av staten eller kommuner bildade&lt;br&gt;stiftelser att bedriva näringsverksamhet. Mot denna bakgrund förs det i pro-&lt;br&gt;memorian en diskussion om det inte bör införas förbud för stiftelser att be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet i eget namn men tillåta dem att utöva sådan verk-&lt;br&gt;samhet genom helägda dotterbolag. Diskussionen i promemorian förs emel-&lt;br&gt;lertid inte fram till något ställningstagande. Ett sådant bör enligt vad som&lt;br&gt;anförs i promemorian lämpligen inte göras innan remissinstanserna har fått&lt;br&gt;tillfälle att lämna synpunkter i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnde innehåller promemorieförslaget även bestämmelser&lt;br&gt;som stärker och effektiviserar statens kontroll över stiftelseväsendet. De&lt;br&gt;föreslagna reglerna innebär den nyheten att i princip alla stiftelser skall stå&lt;br&gt;under tillsyn av en tillsynsmyndighet. Enligt promemorieförslaget skall alla&lt;br&gt;stiftelser vara registrerade i länsvis förda stiftelseregister. En och samma&lt;br&gt;länsstyrelse är enligt förslaget såväl tillsynsmyndighet som registreringsmyn-&lt;br&gt;dighet för samma stiftelse. Reglerna om tillsyn och registrering avses bli till-&lt;br&gt;lämpliga även på befintliga stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissvaren dominerar uppfattningen att det är angeläget att en all-&lt;br&gt;män lagstiftning om stiftelser nu kommer till stånd. Det är även många re-&lt;br&gt;missinstanser som tillstyrker ett genomförande av promemorieförslaget.&lt;br&gt;Bland de remissinstanser som är positiva till tanken på en lagstiftning är det&lt;br&gt;dock flera som framhåller att förslaget bör bearbetas i olika avseenden.&lt;br&gt;Kammarkollegiet anser t.ex. att det inte finns något samhälleligt intresse av&lt;br&gt;att göra förvaltningsbestämmelserna tvingande mot stiftarens vilja i så stor&lt;br&gt;utsträckning som skett i promemorian. Flera remissinstanser menar att pro-&lt;br&gt;memorian genomsyras av en mer eller mindre uttalad misstro mot stiftelse-&lt;br&gt;väsendet och att ett genomförande av förslaget kan komma att dämpa dona-&lt;br&gt;tionsviljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen i promemorian om stiftelser skall få utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i eget namn eller endast genom helägda dotterbolag har rönt ett stort&lt;br&gt;intresse hos remissinstanserna. Den helt dominerade uppfattningen är att&lt;br&gt;stiftelser liksom hittills bör få bedriva näringsverksamhet i eget namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser är kritiska mot förslaget att alla stiftelser skall stå&lt;br&gt;under offentlig tillsyn. Kammarkollegiet föreslår att endast större stiftelser&lt;br&gt;skall vara föremål för tillsyn. Flera remissinstanser är särskilt kritiska mot&lt;br&gt;förslaget att stiftarens inställning i fråga om tillsynen inte tillerkänns någon&lt;br&gt;rättslig verkan. Sveriges advokatsamfund framhåller t.ex. att tillsyn inte har&lt;br&gt;något egenvärde och att det inte finns anledning att koppla på tillsyn om stif-&lt;br&gt;taren uttryckligen har förklarat att han inte vill ha en sådan. Samfundet till-&lt;br&gt;lägger också att det måste föreligga utomordentligt starka skäl om stiftelser&lt;br&gt;som i dag inte står under tillsyn enligt tillsynslagen därför att stiftaren har&lt;br&gt;föreskrivit detta skall ställas under tillsyn efter tillkomsten av en ny lag om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser. Även förslaget att alla stiftelser skall vara registrerade har mött&lt;br&gt;gensaga under remissbehandlingen. Flera remissinstanser anser att stiftelser&lt;br&gt;med endast mindre förmögenheter bör undantas från registreringsskyldighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först framhålla att reglerna i den nya stiftelselagen&lt;br&gt;måste utformas med särskild tanke på de särdrag som kännetecknar stiftel-&lt;br&gt;sen som juridisk företeelse. Som framgår av den redogörelse för gällande&lt;br&gt;rätt som jag nyss lämnat (se avsnitt 2.1.1) kännetecknas en stiftelse bl.a. av&lt;br&gt;att den saknar ägare eller medlemmar och att den på grund därav inte har&lt;br&gt;något organ med befogenhet att både övervaka och ingripa mot den eller de&lt;br&gt;som svarar för stiftelsens förvaltning. Reglerna i den nya stiftelselagen bör&lt;br&gt;därför enligt min mening ha som övergripande syfte att säkerställa och&lt;br&gt;trygga stiftelsens möjligheter att verka för det ändamål som stiftaren har an-&lt;br&gt;gett i stiftelseförordnandet. En reglering i detta syfte är av stor betydelse för&lt;br&gt;redan befintliga stiftelsebildningar men också för upprätthållandet av viljan&lt;br&gt;att göra nya donationer till förmån för ändamål av t.ex. allmännyttig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten vid utformandet av den nya lagens be-&lt;br&gt;stämmelser bör vara att stiftaren skall ha frihet att bestämma hur stiftelsen&lt;br&gt;skall förvaltas. Lagens bestämmelser bör alltså gälla endast i fall då stiftaren&lt;br&gt;underlåtit att meddela någon föreskrift i den aktuella frågan. Det nu sagda&lt;br&gt;förutsätter dock att inte annat föranleds av hänsyn till stiftarens borgenärer&lt;br&gt;eller till utomstående som ingår rättshandlingar med stiftelsen eller till rim-&lt;br&gt;liga krav på rättslig stadga i stiftelseinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet framhåller i sitt yttrande bör det alltså finnas goda motiv&lt;br&gt;för en regel som innebär inskränkningar i respekten för stiftarens vilja. Så-&lt;br&gt;dana goda motiv måste anses föreligga när det gäller regler som syftar till att&lt;br&gt;hindra mindre nogräknade personer från att använda stiftelseinstitutet som&lt;br&gt;ett sätt att undandra egendom från sina borgenärer. Enligt min mening är&lt;br&gt;det nödvändigt att det i nämnda syfte tas in regler av tvingande natur i lagen&lt;br&gt;vilka har sin udd riktad mot bl.a. stiftaren. Som jag kommer att utveckla&lt;br&gt;närmare i följande avsnitt anser jag dock att det inte behövs regler av det&lt;br&gt;senare slaget i så stor utsträckning som föreslogs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört i det föregående är det den helt dominerande uppfatt-&lt;br&gt;ningen bland remissinstanserna att stiftelser skall ha rätt att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet i eget namn. För egen del delar jag denna uppfattning. En följd&lt;br&gt;av detta är att lagen, i likhet med det lagförslag som finns i promemorian, i&lt;br&gt;olika avseenden bör innehålla regler som tar sikte på stiftelser som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet. Framför allt är det erforderligt med regler som vid rätts-&lt;br&gt;handlingar med näringsdrivande stiftelser ger den utomstående samma&lt;br&gt;skydd som vid rättshandlingar med andra företagsformer. För att åstad-&lt;br&gt;komma detta är det bl.a. nödvändigt att införa tvingande regler som innebär&lt;br&gt;att näringsdrivande stiftelser för hela sin verksamhet blir skyldiga att ha ord-&lt;br&gt;nad bokföring, offentlig årsredovisning och kvalificerad revisor. Dessa regler&lt;br&gt;bör - med erforderligt beaktande av stiftelsernas särdrag - kunna utformas&lt;br&gt;i nära anslutning till vad som gäller för företag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte endast i fråga om näringsdrivande stiftelser som det&lt;br&gt;behövs regler med sikte på skyddet för utomstående som ingår rättshand-&lt;br&gt;lingar med stiftelser. Enligt min mening föreligger det även ett behov av dy-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lika regler i fråga om avkastningsstiftelser med mer betydande värden på Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;sina tillgångar. Även sådana stiftelser kan generellt sett antas ingå avtal med&lt;br&gt;utomstående i ganska stor omfattning, särskilt inom ramen för sin place-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseväsendet är sedan länge föremål för offentlig tillsyn. Vad som&lt;br&gt;framkommit under remissbehandlingen visar att den allmänna uppfatt-&lt;br&gt;ningen är att tillsyn av detta slag behövs även i framtiden. Som redan fram-&lt;br&gt;gått är det emellertid många remissinstanser som är kritiska mot förslaget i&lt;br&gt;promemorian att inte längre tillerkänna stiftarens inställning i tillsynsfrågan&lt;br&gt;någon rättslig verkan. När det gäller den offentliga tillsynen är även jag av&lt;br&gt;den uppfattningen att den behövs. Stiftelselagens regler om tillsyn bör enligt&lt;br&gt;min mening bl.a. innebära att alla stiftelser skall stå under tillsyn av en till-&lt;br&gt;synsmyndighet, låt vara att tillsynens omfattning bör differentieras beroende&lt;br&gt;på behovet av tillsyn i olika stiftelser. Stiftaren bör alltså inte som i dag kunna&lt;br&gt;ställa ”sin” stiftelse helt utanför den offentliga tillsynen. I övrigt bör reglerna&lt;br&gt;utformas så att resurserna på detta område tas tillvara på bästa sätt. Jag åter-&lt;br&gt;kommer närmare till mina förslag i fråga om tillsynen i avsnitt 2.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till sist något kommentera frågan om den nya stiftelselagens till-&lt;br&gt;lämpning på nu befintliga förmögenhetsbildningar som vid stiftelselagens&lt;br&gt;ikraftträdande är stiftelser i stiftelselagens mening (äldre stiftelser). Många&lt;br&gt;remissinstanser har riktat kritik mot promemorieförslaget på denna punkt&lt;br&gt;och menat att det förslaget skulle innebära en retroaktiv lagstiftning som inte&lt;br&gt;kan accepteras. Jag har tagit fasta på denna kritik. Jag kommer i det följande&lt;br&gt;att föreslå en särskild lag om införande av stiftelselagen som i likhet med&lt;br&gt;promemorieförslaget visserligen innebär att stiftelselagen i princip skall vara&lt;br&gt;tillämplig på äldre stiftelser men som samtidigt innebär att stiftelselagens be-&lt;br&gt;stämmelser i flera avseenden inte kommer att tillämpas i fråga om sådana&lt;br&gt;stiftelser. Jag vill också framhålla i förevarande sammanhang att de sakliga&lt;br&gt;lösningar som jag i all korthet har angett i förevarande avsnitt ansluter sig&lt;br&gt;till gällande rätt i högre grad än promemorians förslag. Det uppkommer där-&lt;br&gt;för inte så många frågor i vilka lagen förändrar rättsläget för äldre stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas frågorna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagens tillämpningsområde i avsnitt 2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;när stiftelser får rättskapacitet i avsnitt 2.3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stiftelsers näringsverksamhet i avsnitt 2.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvaret för en stiftelses förpliktelser i avsnitt 2.5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förvaltningen av en stiftelse m.m. i avsnitt 2.6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ändring m.m. i ett stiftelseförordnande i avsnitt 2.7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillsyn och registrering i avsnitt 2.8,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ikraftträdande m.m. i avsnitt 2.9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;följdändringar i annan lagstiftning i avsnitt 2.10, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kostnadskonsekvenser i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Stiftelser i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En stiftelse bildas genom att stiftaren förordnar att han&lt;br&gt;för ett bestämt ändamål vill skapa en varaktigt bestående, självständig&lt;br&gt;förmögenhet av egendom som han i enlighet med förordnandet till-&lt;br&gt;skjuter själv. Stiftarens förordnande skall som regel vara skriftligt och&lt;br&gt;undertecknat av honom. Härutöver skall för uppkomsten av en stif-&lt;br&gt;telse krävas att den för stiftelsen avsedda egendomen är avskild, vilket&lt;br&gt;skall anses vara fallet först om den har tagits om hand av någon som&lt;br&gt;har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag men med det yt-&lt;br&gt;terligare kravet att åtagandet att förvalta egendomen enligt stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet skall bekräftas skriftligen (se promemorian s. 104-106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Relativt få av remissinstanserna har yttrat sig över&lt;br&gt;promemorians förslag om vad som skall krävas för att en stiftelse skall anses&lt;br&gt;föreligga. Några av dem godtar promemorieförslaget. En remissinstans an-&lt;br&gt;ser att det saknas tillräckliga skäl för att införa ett krav på att den för stiftel-&lt;br&gt;sen avsedda egendomen skall ha tagits om hand av någon som har åtagit sig&lt;br&gt;att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. En annan remissinstans&lt;br&gt;ställer frågan vad konsekvensen blir om kravet att åtagandet skall vara skrift-&lt;br&gt;ligt inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag redan tidigare har sagt finns det i svensk&lt;br&gt;rätt inte någon legaldefinition av begreppet stiftelse. Det närmaste man&lt;br&gt;kommer en sådan är den definition av begreppet som finns intagen i tillsyns-&lt;br&gt;lagen. När man nu i lag skall slå fast kriterierna för att en förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ning skall betraktas som stiftelse är det givetvis naturligt att man utgår från&lt;br&gt;den definition av begreppet som finns i tillsynslagen. Som min redogörelse&lt;br&gt;i avsnitt 2.1.1 över gällande rätt ger vid handen träffar man emellertid inte&lt;br&gt;alla nu kända former av förmögenhetsbildningar som kan karakteriseras som&lt;br&gt;självständiga och självägande med en enda definition. I förevarande avsnitt&lt;br&gt;skall jag därför ta upp frågan om en allmän definition av begreppet stiftelse&lt;br&gt;för att därefter i det följande avsnittet undersöka om det finns skäl som talar&lt;br&gt;för att stiftelselagen som särskilda former av stiftelser bör omfatta även&lt;br&gt;andra förmögenheter med nyss nämnda karakteristika men som faller utan-&lt;br&gt;för den allmänna definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelsebildning i tillsynslagens mening krävs det att stiftaren har före-&lt;br&gt;tagit två rättshandlingar: ett förordnande (stiftelseförordnande) innehål-&lt;br&gt;lande den grundläggande viljeförklaringen från hans sida och en i enlighet&lt;br&gt;med förordnandet åtföljande förmögenhetsdisposition. Samma krav bör na-&lt;br&gt;turligen ställas på stiftaren enligt stiftelselagens allmänna definition av stif-&lt;br&gt;telsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande först stiftelseförordnandet bör liksom för närvarande krävas&lt;br&gt;att det sakligt sett innefattar en förklaring från stiftarens sida att han för ett&lt;br&gt;bestämt ändamål vill skapa en varaktigt bestående, självständig förmögenhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av egendom som han tillskjuter själv. Detta betyder att viljeförklaringen som Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ett minimum måste ge besked i två avseenden, nämligen om den avsedda&lt;br&gt;stiftelsens ändamål och vilken egendom som stiftaren avser att tillskjuta el-&lt;br&gt;ler, i fall då stiftelsebildningen skall ske sedan stiftaren har dött, om vilken&lt;br&gt;rätt den avsedda stiftelsen skall ha till stiftarens kvarlåtenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare krävas att stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och un-&lt;br&gt;dertecknat av stiftaren. Ett dylikt krav är enligt min mening naturligt med&lt;br&gt;hänsyn till att förordnandet är den grundläggande rättshandlingen för en stif-&lt;br&gt;telsebildning. Som belyses i promemorian (se s. 105) innefattar detta egentli-&lt;br&gt;gen inte någon nyordning utan är bara ett lagfästande av en sedan länge till-&lt;br&gt;lämpad praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från kravet att stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och&lt;br&gt;undertecknat bör dock medges. Det gäller fall då förordnandet skett genom&lt;br&gt;testamente som är giltigt utan att de för testamente föreskrivna formföre-&lt;br&gt;skrifterna iakttagits, t.ex. genom ett muntligt s.k. nödtestamente (se 10 kap.&lt;br&gt;3 § ärvdabalken). Det saknas enligt min mening skäl att underkänna ett stif-&lt;br&gt;telseförordnande som görs i ett sådant testamente. Även i fall då testamentet&lt;br&gt;är muntligt kommer det för övrigt i regel att finnas dokumentation om för-&lt;br&gt;ordnandet. Reglerna om delgivning av testamente förutsätter nämligen i&lt;br&gt;fråga om sådana testamenten att det finns en skriftlig uppgift om testamen-&lt;br&gt;tets innehåll (se 14 kap. 4 § ärvdabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller den förmögenhetsdisposition som skall åtfölja stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet för att den avsedda stiftelsebildningen skall komma till stånd&lt;br&gt;vill jag erinra om att en stiftelse i tillsynslagens mening kan bestå av bara en&lt;br&gt;fordran på stiftaren av benefik natur. Det kan emellertid inte anses angeläget&lt;br&gt;att en förmögenhetsbildning av det slaget blir omfattad av det regelsystem&lt;br&gt;som stiftelselagen avses att få. För att en förmögenhetsbildning skall falla in&lt;br&gt;under regleringen i stiftelselagen eller, med andra ord, för att en förmögen-&lt;br&gt;hetsbildning skall bli betraktad som en stiftelse bör det enligt min mening&lt;br&gt;undantagslöst krävas att den utgörs av egendom som avskilts från stiftarens&lt;br&gt;förmögenhet med verkan mot dennes borgenärer. För fall då förmögenhets-&lt;br&gt;dispositionen avser pengar eller lösören av annat slag betyder det att egendo-&lt;br&gt;men måste ha kommit i besittning av någon som har lämnat ett åtagande&lt;br&gt;(förvaltningsåtagande) att förvalta den i enlighet med förordnandet (jfr 2 §&lt;br&gt;lagen, 1936:83, angående vissa utfästelser om gåva).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsdispositionen kan givetvis avse egendom av annat slag -&lt;br&gt;t.ex. fast egendom - beträffande vilken det för skyddet mot stiftarens borge-&lt;br&gt;närer saknar betydelse att den eller de som lämnat ett förvaltningsåtagande&lt;br&gt;också har tagit egendomen i besittning. Och i fall då stiftelsebildningen skall&lt;br&gt;ske sedan stiftaren har dött är möjligheterna för en stiftelse att alls kunna&lt;br&gt;göra förvärv som är skyddade mot den dödes eller dödsboets borgenärer&lt;br&gt;starkt begränsade (jfr 21 kap. 4 och 5 §§ ärvdabalken). Enligt min mening&lt;br&gt;är det emellertid ändå lämpligt att även i nu nämnda fall ställa krav på att&lt;br&gt;den eller de som har lämnat ett förvaltningsåtagandet också har tagit egen-&lt;br&gt;domen i besittning för att den skall omfattas av stiftelselagens regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär vad jag nu har anfört att en stiftelse i den nya&lt;br&gt;stiftelselagens mening skall anses föreligga då egendom enligt ett - med un-&lt;br&gt;dantag för vissa testamentsfall - skriftligt och av stiftaren undertecknat för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande har avskilts för att varaktigt förvaltas som en självständig förmö-&lt;br&gt;genhet för ett bestämt ändamål. Den närmare innebörden av att egendomen&lt;br&gt;skall ha avskilts - att den har tagits om hand av någon (annan än stiftaren)&lt;br&gt;som har gjort ett åtagande att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det - bör därvid enligt min mening framgå direkt av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvaltningsåtagandet bör det inte - i motsats till vad som&lt;br&gt;föreslogs i promemorian - krävas att det skall vara skriftligt. Tanken bakom&lt;br&gt;det förslaget var att det skulle kunna bidra till att skapa största möjliga klar-&lt;br&gt;het i frågan om när en stiftelse över huvud taget föreligger. Jag kan dock för&lt;br&gt;min del inte finna att enbart det förhållandet att ett förvaltningsåtagande i&lt;br&gt;ett visst fall inte har bekräftats skriftligt bör föranleda att en stiftelse inte&lt;br&gt;skall anses rättsligen bildad. Det vore enligt min mening en alltför långt-&lt;br&gt;gående verkan av en bestämmelse som i så fall skulle ha ställts upp bara i&lt;br&gt;klarhetens intresse. Jag förordar alltså att något krav på skriftligt åtagande&lt;br&gt;inte skall ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sagts tidigare bör den nya stiftelselagens allmänna definition av be-&lt;br&gt;greppet stiftelse omfatta endast sådana fall då stiftaren vill få till stånd en&lt;br&gt;självständig förmögenhet av varaktig natur. Bedömningen av om varaktig-&lt;br&gt;hetsrekvisitet är uppfyllt bör därvid ske med utgångspunkt i den egendom&lt;br&gt;som avskilts för stiftelsen och således utan hänsynstagande till eventuella ut-&lt;br&gt;fästelser i förordnandet om ytterligare tillskott. Med en sådan lösning kom-&lt;br&gt;mer den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet sällan att omfatta an-&lt;br&gt;slagsberoende stiftelser (se avsnitt 2.1.1). I sådana fall kan man nämligen&lt;br&gt;knappast tala om att den avskilda egendomen varaktigt skall förvaltas i stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan vad som efter den nya lagens ikraftträdande gäller beträffande&lt;br&gt;sådana förmögenhetsbildningar som enligt den nya lagen inte godtas som&lt;br&gt;stiftelse återkommer jag i specialmotiveringen (se vad som anförs i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 i anslutning till 1 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Särskilda former av stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelselagen skall också omfatta två särskilda former av&lt;br&gt;stiftelser, nämligen insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser.&lt;br&gt;Tryggandestiftelserna skall däremot inte omfattas av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom så tillvida&lt;br&gt;att det enligt promemorians förslag även skall införas en särskild stiftelse-&lt;br&gt;form (anslagsstiftelse) för staten (se promemorian s. 116-120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser framhåller att anslagsstiftelser&lt;br&gt;måste få bildas av även kommuner och landsting. Flera remissinstanser anser&lt;br&gt;att tryggandestiftelserna skall omfattas av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: Som jag redan förutskickade i föregående avsnitt&lt;br&gt;skall jag här ta upp frågan om stiftelselagen som särskilda former av stiftelser&lt;br&gt;bör omfatta någon eller några av de självständiga och självägande förmögen-&lt;br&gt;hetsbildningar som enligt gällande ordning torde betraktas som stiftelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men som av olika skäl faller utanför den av mig förordade, allmänna defini-&lt;br&gt;tionen av stiftelsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penninginsamlingar och insamlingar av andra slag är en vanlig företeelse i&lt;br&gt;vårt samhälle. Upprop att skänka pengar eller egendom av annat slag till&lt;br&gt;olika ändamål, t.ex. till forskning rörande svåra sjukdomar, sker ofta genom&lt;br&gt;annonser i massmedia och budskapet når därigenom ut till en vidare krets&lt;br&gt;av allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt penninginsamlingarna omfattar betydande värden. Uppgifter från&lt;br&gt;Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) visar att det under år 1989 insattes&lt;br&gt;636 miljoner kr på s.k. 90-konton. Merparten av pengarna samlas in av&lt;br&gt;ideella föreningar men det förekommer också insamlingar i regi av insam-&lt;br&gt;lingsstiftelser (ang. denna stiftelseform - se avsnitt 2.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som lämnar bidrag till insamlingar utgår sannolikt i regel från att deras&lt;br&gt;bidrag till största delen kommer det angivna ändamålet till godo. Ett skäl till&lt;br&gt;detta kan vara att man tror att insamlingar som sker efter upprop i massme-&lt;br&gt;dia är underkastade en tillfredsställande kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFI utövar kontroll över vissa penninginsamlingar. Denna kontroll, som&lt;br&gt;avser sådana insamlingar som sker via 90- konton, är givetvis av stor bety-&lt;br&gt;delse. Det enda SFI kan göra om en organisation inte uppfyller kraven för&lt;br&gt;innehav av ett 90-konto är emellertid att återkalla rätten till kontot. Detta&lt;br&gt;utgör inte någon garanti för att inte insamlingsarbetet fortsätter trots att det&lt;br&gt;t.ex. kanske leds av därför helt olämpliga personer. Så vitt jag förstår är det&lt;br&gt;dessutom så att inte alla insamlingar som vänder sig till en vidare krets av&lt;br&gt;allmänheten har ett 90-konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en offentlig kontroll av penninginsamlingar och insamlingar av&lt;br&gt;andra slag har varit föremål för behandling i riksdagen vid flera olika tillfäl-&lt;br&gt;len. Senast detta skedde uttalade lagutskottet (1986/87:LU22 s. 19) att det&lt;br&gt;inte då var berett att förorda en sådan kontroll. Utskottet pekade därvid&lt;br&gt;bl.a. på att frågan har viss anknytning till pågående översyn av stiftelselag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att framför allt bibehålla allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för rena penninginsamlingar. I den mån det är möjligt bör därför&lt;br&gt;lagstiftaren inom ramen för föreliggande lagstiftningsärende försöka skapa&lt;br&gt;en rättslig grundval för sådana insamlingar. Detta leder mig till slutsatsen&lt;br&gt;att stiftelselagen som en särskild form av stiftelse bör omfatta även sådana&lt;br&gt;självständiga och självägande förmögenheter som utgörs av insamlade&lt;br&gt;pengar. Stiftelseformen bör enligt min mening benämnas ”insamlingsstif-&lt;br&gt;telse”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en insamlingsstiftelse skall föreligga bör det krävas att det finns ett&lt;br&gt;skriftligt och av stiftaren undertecknat stiftelseförordnande med angivande&lt;br&gt;av ändamålet för insamlingen. Ändamålet skall vara varaktigt. Eftersom&lt;br&gt;mitt förslag i första hand är avsett för insamlingar som vänder sig till en bre-&lt;br&gt;dare allmänhet bör det dessutom följa av förordnandet att stiftaren skall&lt;br&gt;göra ett upprop t.ex. i någon tidning. För att en insamlingsstiftelse skall före-&lt;br&gt;ligga bör det också krävas ett åtagande från någon som har förklarat sig villig&lt;br&gt;att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillsynen över stiftelser behandlar jag i avsnitt 2.8.1. Jag kan Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;emellertid redan nu säga att enligt min mening bör en insamlingsstiftelse&lt;br&gt;utan undantag vara föremål för tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter på den privata&lt;br&gt;sektorn har det under senare tid skapats ett system i syfte bl.a. att begränsa&lt;br&gt;de ekonomiska svårigheterna för arbetare och tjänstemän som permitteras&lt;br&gt;eller blir utan anställning vid driftsinskränkningar. En central punkt i detta&lt;br&gt;system är att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion i kollektivavtal kommer överens om att inrätta en stiftelse som skall till-&lt;br&gt;godose sitt syfte främst genom att utge kontanta bidrag ur de medel som ar-&lt;br&gt;betsgivare i enlighet med förpliktelse i annat (kollektiv)avtal löpande inbeta-&lt;br&gt;lar till stiftelsen. Ingen av parterna i det kollektivavtal varigenom stiftelsen&lt;br&gt;inrättas företar således någon förmögenhetsdisposition. Kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telsen faller därför utanför den av mig förordade, allmänna definitionen av&lt;br&gt;stiftelsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsstiftelserna fyller ett väsentligt praktiskt behov och det&lt;br&gt;finns ett uttalat intresse av att stiftelseformen inordnas under ett regelsystem&lt;br&gt;med i huvudsak det innehåll som stiftelselagen avses få. Enligt min mening&lt;br&gt;bör därför även denna typ av förmögenhetsbildning omfattas av stiftelsela-&lt;br&gt;gen som en särskild form av stiftelse och den bör få benämningen ”kollektiv-&lt;br&gt;avtalsstiftelse”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsliga förutsättningarna för att det skall föreligga en kollektivavtals-&lt;br&gt;stiftelse bör i huvudsak överensstämma med vad jag har föreslagit för insam-&lt;br&gt;lingsstiftelsen. Det skall således föreligga ett skriftligt stiftelseförordnande,&lt;br&gt;i detta fall intaget i ett kollektivavtal som har träffats mellan en arbetsgivar-&lt;br&gt;organisation och en central arbetstagarorganisation, med angivande av ett&lt;br&gt;bestämt ändamål. Ändamålet skall vara varaktigt. Vidare skall det finnas ett&lt;br&gt;åtagande från någon som har förklarat sig villig att förvalta pengarna i enlig-&lt;br&gt;het med stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för arbetstagarna på den offentliga sektorn finns det förmögenhets-&lt;br&gt;bildningar som har inrättats genom kollektivavtal i syfte att begränsa de eko-&lt;br&gt;nomiska svårigheterna vid t.ex. uppsägningar. I dessa fall är det dock så att&lt;br&gt;en eller flera av de parter som träffat kollektivavtalet om förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningens inrättande också avskiljer medlen till densamma. Dessa förmögen-&lt;br&gt;hetsbildningar torde därför i allmänhet utgöra stiftelser enligt den av mig för-&lt;br&gt;ordade allmänna definitionen av stiftelsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten svarar för en rad uppgifter av olika slag. Oftast är det ett statens eget&lt;br&gt;organ, dvs. en myndighet, som anförtros uppdraget att sköta de uppgifter&lt;br&gt;som staten tagit på sig. Särskilt när det gäller uppgifter som kräver samver-&lt;br&gt;kan mellan staten och andra intressenter förekommer det emellertid att in-&lt;br&gt;tressenterna inrättar ett privaträttsligt organ för uppgiften i fråga. Ibland väl-&lt;br&gt;jer man då att bilda ett aktiebolag och i andra fall att inrätta ett självständigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och självägande organ under beteckningen stiftelse eller fond. Det senare Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;alternativet är särskilt vanligt när den ifrågavarande uppgiften innefattar att&lt;br&gt;lämna ekonomiskt stöd till en viss region i landet, en viss näring, vetenskap-&lt;br&gt;lig forskning eller till verksamhet inom kultursektorn (jfr Riksrevisionsver-&lt;br&gt;kets rapport ”Stiftelser för statlig verksamhet” 1990-08-31, s. 107 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lämplig organisationsform för verksamhet som staten på något&lt;br&gt;sätt vill ta ett ansvar för (statlig verksamhet) har länge varit föremål för upp-&lt;br&gt;märksamhet. Detta gäller särskilt i fråga om verksamheter inom kultursek-&lt;br&gt;torn (se t.ex. SOU 1967:9, 1972:66 och 1973:5, prop. 1974:28 s. 324 f samt&lt;br&gt;direktiven till stiftelseutredningen, Ju 1975:01). Under den förra regeringen&lt;br&gt;inleddes det ett arbete i syfte att renodla formerna för bedrivandet av statlig&lt;br&gt;verksamhet. Den nyss nämnda rapporten från Riksrevisionsverket ingick&lt;br&gt;som ett led i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Riksrevisionsverkets rapport lade den förra regeringen&lt;br&gt;fast vissa principer för tillämpningen av stiftelseformen (se prop.&lt;br&gt;1990/91:100, bil. 1, s. 60 f). Det uttalades därvid bl.a. att regeringen bör ha&lt;br&gt;en restriktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelseform, ett uttalande som&lt;br&gt;även den nuvarande regeringen har ställt sig bakom (se prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bilaga 1, s. 40). Vad den nuvarande regeringen anförde i förra årets budget-&lt;br&gt;proposition har också godtagits av riksdagen (jfr 1991/92:FiU20 s. 57 och&lt;br&gt;rskr 1991/92:128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När staten inrättar en stiftelse är stiftelsen ofta beroende av fortlöpande&lt;br&gt;resurstillskott för att kunna främja sitt ändamål under mer än en kortare tid&lt;br&gt;(så är t.ex. fallet beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisnings-&lt;br&gt;sed och Stiftelsen för rättsinformation). Som berörts tidigare i avsnitt 2.2.1&lt;br&gt;kommer en tillämpning av stiftelselagen i regel att vara utesluten beträffande&lt;br&gt;sådana stiftelser. Den fråga som därvid inställer sig är om det finns anledning&lt;br&gt;att - såsom föreslogs i promemorian - komplettera stiftelselagens allmänna&lt;br&gt;stiftelsebegrepp med en särskild stiftelseform under benämningen anslags-&lt;br&gt;stiftelse så att av staten i framtiden bildade anslagsberoende och självägande&lt;br&gt;organ kommer att omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en lämplig organisationsform för verksamheter som är bero-&lt;br&gt;ende av statliga anslag och som inte bör bedrivas i myndighetsform bör över-&lt;br&gt;vägas utifrån helt andra utgångspunkter än som kan ske inom ramen för det&lt;br&gt;nu föreliggande lagstiftningsärendet. Det får därför ske i annat samman-&lt;br&gt;hang. Regeringen avser att senare ta initiativ till det. Med hänsyn härtill är&lt;br&gt;det för statens del inte lämpligt att nu komplettera det allmänna stiftelsebe-&lt;br&gt;greppet med en särskild stiftelseform för anslagsberoende, självägande or-&lt;br&gt;gan. Det bör enligt min mening inte komma i fråga att göra någon annan&lt;br&gt;bedömning för kommunernas och landstingens vidkommande. Jag förordar&lt;br&gt;alltså att man inte tar upp anslagsstiftelsen som en särskild stiftelseform i&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i specialmotiveringen till frågan om vad som efter den&lt;br&gt;nya lagens ikraftträdande skall gälla beträffande nu befintliga stiftelser som&lt;br&gt;är anslagsberoende (se avsnitt 4.2 och vad som anförs där i kommentaren&lt;br&gt;till 3 § förslaget till lag om införande av stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandestiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggan-&lt;br&gt;delagen) kan arbetsgivare inrätta två typer av stiftelser, nämligen pensions-&lt;br&gt;stiftelser och personalstiftelser. Det finns f.n. cirka 3 500 dylika stiftelser i&lt;br&gt;Sverige och ungefär 200 stiftelser av detta slag bildas varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en pensionsstiftelse avses enligt tryggandelagen en av arbetsgivare&lt;br&gt;grundad stiftelse vars uteslutande ändamål är att trygga utfästelse om pen-&lt;br&gt;sion till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande eller viss grupp av ar-&lt;br&gt;betstagare eller efterlevande. Stiftelsen får inte utfästa pension. Den egen-&lt;br&gt;dom som arbetsgivaren överfört till stiftelsen tjänar således endast som sä-&lt;br&gt;kerhet för de pensionslöften som arbetsgivaren utställt. Under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar får dock arbetsgivaren ersättning ur pensionsstiftelsen för pen-&lt;br&gt;sionsutgifter som avser arbetstagare ingående i stiftelsens destinatärskrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en personalstiftelse avses likaledes en av arbetsgivare grundad stif-&lt;br&gt;telse men med ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbets-&lt;br&gt;tagares efterlevande eller viss grupp av arbetstagare eller efterlevande som&lt;br&gt;inte avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är skyl-&lt;br&gt;dig att utge till enskild arbetstagare. Arbetsgivaren har rätt till ersättning&lt;br&gt;från stiftelsen för utgifter han haft inom ramen för stiftelsens ändamål. Stif-&lt;br&gt;telsen får dock vägra att betala ut ersättning, om stiftelsen skulle nödgas av-&lt;br&gt;stå fast egendom som nyttjas till personalens välfärd. Om ytterligare medel&lt;br&gt;finns tillgängliga förfogar stiftelsen över dessa under vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryggandelagen finns bestämmelser om hur styrelseledamöter utses, un-&lt;br&gt;der vilka förutsättningar styrelsen är beslutför och hur beslut fattas i styrel-&lt;br&gt;sen. Där finns vidare bestämmelser om revision, om arvode åt styrelseleda-&lt;br&gt;möter och revisorer och om likvidation. Hur stiftelsens medel skall användas&lt;br&gt;vid likvidation anges också i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tryggandestiftelse står under tillsyn enligt såväl tryggandelagen som&lt;br&gt;tillsynslagen. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren&lt;br&gt;har sitt hemvist. Om stiftelsen är knuten till en bank utövar även finansin-&lt;br&gt;spektionen viss tillsyn över stiftelsen (se 7 kap. 17 § bankrörelselagen,&lt;br&gt;1987:617). Vid tillsynen enligt tryggandelagen gäller beträffande tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens befogenheter och åligganden bestämmelserna i tillsynslagen.&lt;br&gt;Till följd av att tillsynslagen är tillämplig på en tryggandestiftelse är stiftelsen&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper och att inge bl.a. ett sammandrag av räkenska-&lt;br&gt;perna till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryggandelagen finns också bestämmelser om ändring av stiftelsens stad-&lt;br&gt;gar. Prövningen av frågan om tillstånd till ändring av stadgarna skall göras&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tryggandestiftelse får inte ta emot en fordran mot stiftaren. Ett avtal&lt;br&gt;härom är ogiltigt enligt tryggandelagen. Stiftelsen får däremot låna ut medel&lt;br&gt;till stiftaren om betryggande säkerhet ställs eller det medges av tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten. En tryggandestiftelse som grundats av ett aktiebolag får inte äga&lt;br&gt;aktier i bolaget utan godkännande av tillsynsmyndigheten. Är stiftelsen knu-&lt;br&gt;ten till ett fåmansaktiebolag gäller vidare den begränsningen i fråga om för-&lt;br&gt;mögenhetsplaceringen att stiftelsen i princip inte får lämna penninglån till&lt;br&gt;eller ställa säkerhet till förmån för t.ex. styrelseledamot eller aktieägare i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget (jfr RÅ 1986 ref. 184). I övrigt gäller att en stiftelses förmögenhet Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;skall vara placerad på nöjaktigt sätt (se 15 § första stycket tillsynslagen) eller,&lt;br&gt;om stiftelsen är knuten till en bank, på ett sätt som bereder skälig säkerhet&lt;br&gt;(se 7 kap. 17 § första stycket bankrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tryggandestiftelse är en mycket speciell form av självständig och själv-&lt;br&gt;ägande förmögenhetsbildning. Som nämnts tidigare (se avsnitt 2.1.1) er-&lt;br&gt;känns den som stiftelse utan att någon förmögenhetsbildning ännu ägt rum.&lt;br&gt;Ett annat särdrag hos tryggandestiftelsen är vidare att den i princip är knuten&lt;br&gt;till sin stiftare. Stiftelsen har nämligen spelat ut sin roll och skall likvideras&lt;br&gt;om stiftaren upphör med sin näringsverksamhet (jfr SOU 1965:41 s. 78 samt&lt;br&gt;19 § första stycket och 30 § första stycket tryggandelagen). Även om stiftaren&lt;br&gt;i det enskilda fallet avskiljer egendom till förmån för stiftelsen redan vid dess&lt;br&gt;bildande går det därför inte att bedöma om det kommer att bli fråga om var-&lt;br&gt;aktig förvaltning av den avskilda egendomen eller inte. En tryggandestiftelse&lt;br&gt;omfattas därför inte heller i ett sådant fall av den av mig förordade allmänna&lt;br&gt;definitionen av stiftelsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiyggandelagen innehåller ett väl utvecklat och i huvudsak väl fungerande&lt;br&gt;regelsystem som är anpassat till tryggandestiftelsernas särart. Detta regelsy-&lt;br&gt;stem avviker på många punkter från den reglering jag har för avsikt att före-&lt;br&gt;slå för stiftelser i allmänhet. Starka lagtekniska skäl talar således mot att låta&lt;br&gt;stiftelselagen omfatta även tryggandestiftelserna. Jag förordar därför att be-&lt;br&gt;stämmelserna om denna särskilda stiftelseform får stå kvar i tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynslagen bör upphävas då stiftelselagen träder i kraft. Detta innebär&lt;br&gt;att tryggandelagen bör kompletteras med bestämmelser om tillsynen men&lt;br&gt;även i en del andra avseenden. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt&lt;br&gt;2.10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Stiftelser som undantas från lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Från lagstiftningens tillämpningsområde undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. församlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får använ-&lt;br&gt;das endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 159-162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Svenska kommunförbundet och några kommu-&lt;br&gt;ner anser att kommunalt bildade stiftelser inte skall omfattas av lagen. Även&lt;br&gt;från flera andra håll krävs undantag för vissa angivna stiftelser eller stiftelser&lt;br&gt;som har en viss förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det regelsystem som stiftelselagen avses att få bör&lt;br&gt;givetvis i princip bli tillämpligt på alla nya förmögenhetsbildningar som upp-&lt;br&gt;fyller någon av de tre definitioner på stiftelser som jag förordat i avsnitt 2.2.1&lt;br&gt;och 2.2.2. Som jag redan uttalat och som jag återkommer till i avsnitt 2.9&lt;br&gt;bör stiftelselagen också bli tillämplig på äldre stiftelser, dvs. förmögenhets-&lt;br&gt;bildningar som vid stiftelselagens ikraftträdande är stiftelser i stiftelselagens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att stiftelselagen bör vara tillämplig på såväl nya som äldre för- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;mögenhetsbildningar som är stiftelser i stiftelselagens mening bör emellertid&lt;br&gt;kunna frångås när det gäller stiftelser av mycket speciellt slag. Jag skall i&lt;br&gt;förevarande avsnitt ta upp bl.a. ett par sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av det historiska sambandet mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;har en stor del av den egendom som disponeras av kyrkan och dess försam-&lt;br&gt;lingar samt andra till kyrkan knutna organ sedan länge varit föremål för én&lt;br&gt;speciell reglering i lag och annan författning (specialreglerad kyrklig egen-&lt;br&gt;dom). Sedan den 1 januari 1993 finns merparten av de bestämmelser som rör&lt;br&gt;förfogandet över den kyrkliga egendomen i kyrkolagen (1992:300). Liksom&lt;br&gt;tidigare är det yttersta syftet även med kyrkolagens reglering att den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen behålls och används för det ändamål vartill den ursprungligen&lt;br&gt;anslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna i sin egenskap av kyrklig kommun eller i vissa fall staten&lt;br&gt;är ägare till den kyrkliga egendom - t.ex. församlingskyrkor, kyrkotomt och&lt;br&gt;kyrkogårdar, prästgårdar och andra fastigheter vilkas avkastning är avsedd&lt;br&gt;för avlöning åt präster (löneboställen) - som omfattas av regleringen i kyrko-&lt;br&gt;lagen. Äganderätten till kyrkobyggnaderna inklusive till resp, kyrkobyggnad&lt;br&gt;hörande tomt och löneboställe tillkommer emellertid inte alltid vare sig för-&lt;br&gt;samlingen eller staten utan ett särskilt rättssubjekt av stiftelsekaraktär.&lt;br&gt;Detta är fallet beträffande kyrkobyggnader som är uppförda av andra än&lt;br&gt;kronan och innan församlingen (på landet år 1817 och i städerna år 1843)&lt;br&gt;erhöll rättslig ställning som juridisk person (jfr SOU 1967:46 s. 46 ff, 1972:37&lt;br&gt;s. 60 och 1978:3 s. 75).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församlingskyrka eller en domkyrka av stiftelsekaraktär kan i det en-&lt;br&gt;skilda fallet vara en stiftelse i stiftelselagens mening enligt antingen den all-&lt;br&gt;männa definitionen av stiftelsebegreppet eller definitionen på insamlingsstif-&lt;br&gt;telsen. Det föreligger emellertid inte något behov av att låta stiftelselagen&lt;br&gt;bli tillämplig på församlingskyrkor eller domkyrkor som är stiftelser i stiftel-&lt;br&gt;selagens mening eftersom kyrkolagen innefattar en fullt tillfredsställande re-&lt;br&gt;glering av förvaltningen av den egendom som finns i sådana stiftelser. Enligt&lt;br&gt;min mening bör därför dessa stiftelser undantas från stiftelselagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Med hänsyn till att fråga är om stiftelser som tillkommit före&lt;br&gt;mitten av 1850-talet bör bestämmelsen om undantaget inte meddelas i själva&lt;br&gt;stiftelselagen utan i den särskilda lag om införande av stiftelselagen som jag&lt;br&gt;återkommer till i avsnitt 2.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer ytterligare en grupp av förmögenhetsbildningar beträf-&lt;br&gt;fande vilka behovet av lagreglering inte framstår som särskilt stort. Jag tän-&lt;br&gt;ker då på förmögenheter vilkas tillgångar får användas endast till förmån för&lt;br&gt;bestämda fysiska personer. Förmögenheter av detta slag är inte ovanliga i&lt;br&gt;det praktiska rättslivet. Ofta innebär det bakomliggande förordnandet att&lt;br&gt;förmögenhetens löpande avkastning skall uppbäras av en viss person så&lt;br&gt;länge han lever varefter förmögenheten skall tillkomma någon annan med&lt;br&gt;full äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en extensiv tolkning kan förmögenhetsbildningar av nu nämnt slag&lt;br&gt;vara att betrakta som stiftelser enligt den av mig förordade, allmänna defini-&lt;br&gt;tionen av stiftelsebegreppet (jfr Hessler, a.a., s. 123 ff och promemorian&lt;br&gt;s. 62-63 och 65). Enligt min mening föreligger det emellertid inte något be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hov av att låta stiftelselagens bestämmelser bli tillämpliga på stiftelser av&lt;br&gt;detta slag, oaktat det undantagsvis kan förekomma att en sådan stiftelse har&lt;br&gt;en hyresfastighet bland sina tillgångar. Jag förordar därför att de undantas&lt;br&gt;från stiftelselagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag här ta upp två ytterligare frågor. Den ena av dessa rör&lt;br&gt;vissa gravfonder. Enligt lagen (1916:94) om nyttjanderätt till gravplats ålåg&lt;br&gt;det en myndighet, som mot ersättning åtagit sig vård och underhåll av grav-&lt;br&gt;plats för all framtid, att fondera erlagda medel. I och med ikraftträdandet&lt;br&gt;av lagen (1963:537) om gravrätt upphörde visserligen denna skyldighet, men&lt;br&gt;äldre bestämmelser skulle fortsätta att gälla för sådana fonder (gravfonder)&lt;br&gt;som bestod vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu berörda gravfonderna skall enligt övergångsbestämmelserna till la-&lt;br&gt;gen (1963:537) om gravrätt förvaltas särskilt för all framtid (jfr även punkt 7&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna till begravningslagen, 1990:1144, och Carlsson -&lt;br&gt;Schött, Handbok i begravning, s. 206). Det föreligger emellertid inte något&lt;br&gt;behov av att låta stiftelselagen bli tillämplig i fråga om dem. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs en särskild bestämmelse som innebar att gravfonderna undantogs&lt;br&gt;från lagens tillämpning. En gravfonds ställning av självständig och själv-&lt;br&gt;ägande förmögenhet har emellertid inte uppkommit till följd av ett förord-&lt;br&gt;nande av den som tillskjutit medlen och den omfattas därför inte av den av&lt;br&gt;mig förordade allmänna definitionen av stiftelsebegreppet. Någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse i frågan erfordras således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan jag vill ta upp rör sådana självständiga och självägande&lt;br&gt;förmögenhetsmassor vilkas ändamål är bestämda i lag och som byggs upp&lt;br&gt;med medel som erläggs enligt i lag fastslagna, tvingande förpliktelser. I an-&lt;br&gt;ledning av vad som förekommit under remissbehandlingen av promemorian&lt;br&gt;vill jag framhålla att dylika förmögenhetsmassor inte träffas av vare sig den&lt;br&gt;av mig förordade allmänna definitionen av stiftelsebegreppet eller av mitt&lt;br&gt;förslag till definition av insamlingsstiftelsen. Allmänna arvsfonden och kyr-&lt;br&gt;kofonden m.fl. andra fonder kommer alltså enligt mitt förslag att falla utan-&lt;br&gt;för stiftelselagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 När får stiftelser rättskapacitet?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En stiftelse skall få rättskapacitet så snart den rättsligt&lt;br&gt;sett finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 106-108).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Merparten av dem anser att rättskapaciteten bör inträda i samband med regi-&lt;br&gt;strering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tillsynslagen saknar närmare bestämmelser om&lt;br&gt;stiftelsers rättskapacitet. Som redan tidigare berörts i avsnitt 2.1.1 anses&lt;br&gt;emellertid praxis innebära att en stiftelse i tillsynslagens mening erhåller så-&lt;br&gt;dan kapacitet så snart det i enlighet med stiftelseförordnandet har företagits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förmögenhetsdisposition mot någon som har åtagit sig uppdraget att&lt;br&gt;handha förvaltningen av stiftelsens egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän stiftelselag bör efter mönster av associationsrättslig lagstiftning&lt;br&gt;innehålla en bestämmelse som klargör under vilka förutsättningar en stif-&lt;br&gt;telse har rättskapacitet, dvs. att den kan förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beträf-&lt;br&gt;fande aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller den ordningen att rätts-&lt;br&gt;kapacitetens inträde är knuten till registreringen av bolaget eller föreningen.&lt;br&gt;En liknande ordning för stiftelsers vidkommande förutsätter dock att alla&lt;br&gt;stiftelser skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att utveckla närmare i ett senare avsnitt (se avsnitt 2.8.2)&lt;br&gt;delar jag för min del inte den i promemorian framförda uppfattningen att&lt;br&gt;alla stiftelser bör omfattas av ett registreringskrav. En konsekvens av detta&lt;br&gt;är att rättskapacitetens inträde inte kan knytas till registreringen av stiftel-&lt;br&gt;sen. Jag förordar därför en lösning som innebär att rättskapaciteten inträder&lt;br&gt;i samma ögonblick som stiftelsen rättsligt sett föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Stiftelsers näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelser bör även i fortsättningen ha rätt att bedriva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet i eget namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian diskuteras om inte stiftelser som&lt;br&gt;bildats av andra än staten eller kommuner bör tillåtas att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet endast genom helägda dotterbolag. Enligt promemorian bör&lt;br&gt;emellertid ett ställningstagande till frågan inte göras innan remissinstanserna&lt;br&gt;har fått tillfälle att lämna sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna ställer sig avvi-&lt;br&gt;sande till tanken att stiftelser som bildats av andra än staten eller kommuner&lt;br&gt;skall få bedriva näringsverksamhet endast genom helägda dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom anförs i promemorian har stiftelseformen&lt;br&gt;åtminstone ett särdrag som gör att dess lämplighet för näringsverksamhet i&lt;br&gt;skiftande ekonomiska förhållanden kan ifrågasättas från allmänna synpunk-&lt;br&gt;ter. Genom sin bundenhet till stiftarens föreskrifter om exempelvis närings-&lt;br&gt;verksamhetens art och hur den skall bedrivas framstår stiftelsen som en föga&lt;br&gt;flexibel form för ekonomisk verksamhet. Oftast kan lika gärna eller t.o.m.&lt;br&gt;hellre andra företagsformer, kanske främst aktiebolag, komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat särdrag som också är förknippat med stiftelseformen är att det&lt;br&gt;är en i grunden främmande användning om stiftelseformen utnyttjas som ett&lt;br&gt;alternativ av den som för egen vinnings skull vill bedriva verksamhet av eko-&lt;br&gt;nomisk natur. Även detta särdrag gör att stiftelseformens lämplighet för nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet kan ifrågasättas. Trots att en stiftelsebildning med nyss&lt;br&gt;nämnt syfte inte är giltig kan det nämligen ofta vara svårt att genomskåda&lt;br&gt;arrangemang där stiftelseformen används för att i praktiken tillgodose stifta-&lt;br&gt;rens ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid måste man beakta att det sedan länge finns stiftelser som främ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jar sitt syfte genom att bedriva ekonomisk verksamhet, i regel utan sikte på Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;vinst. Ofta torde det vara flera orsaker som har medverkat till att man har&lt;br&gt;valt stiftelsen som form för den aktuella verksamheten. Ett vanligt motiv är&lt;br&gt;antagligen att stiftelseformen, genom dess avsaknad av ägare eller medlem-&lt;br&gt;mar, innefattar den bästa garantin man kan få för att verksamheten över hu-&lt;br&gt;vud taget kommer att drivas vidare och dessutom med just det mål och den&lt;br&gt;inriktning som stiftaren har angett. Detta gäller inte minst sådana stiftelser&lt;br&gt;som skall främja ett religiöst, vetenskapligt, konstnärligt, politiskt eller opi-&lt;br&gt;nionsbildande syfte genom att bedriva något som civilrättsligt sett utgör nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet (ang. begreppet näringsverksamhet i civilrättslig mening,&lt;br&gt;se bl.a. prop. 1960:167 s. 39 och 1975:104 s. 203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle enligt min mening leda för långt med ett totalt förbud för stiftel-&lt;br&gt;ser att bedriva näringsverksamhet. Såsom har påpekats av en remissinstans&lt;br&gt;är det dessutom rent lagtekniskt synnerligen komplicerat att utforma ett så-&lt;br&gt;dant förbud. Däremot kan det, såsom också skett i promemorian, diskuteras&lt;br&gt;om man inte borde begränsa stiftelsernas rätt att bedriva näringsverksamhet&lt;br&gt;i eget namn, men samtidigt tillåta att sådan verksamhet bedrivs genom ett&lt;br&gt;av stiftelsen helägt dotterbolag. Som emellertid har framhållits av ett stort&lt;br&gt;antal remissinstanser skulle en sådan ordning leda till en betydligt mera in-&lt;br&gt;vecklad organisationsstruktur och ökade kostnader utan att man uppnår&lt;br&gt;några påtagliga fördelar. Dessutom är dotterbolaget inte mindre bundet än&lt;br&gt;stiftelsen av det för stiftelsen gällande ändamålet. Vidare kan det antas att&lt;br&gt;den offentliga insynen i verksamheten och kontrollen av den snarast försvå-&lt;br&gt;ras om man skulle kräva en uppdelning mellan moderstiftelse och dotterbo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats av det anförda blir därför att stiftelser även i fortsättningen&lt;br&gt;bör ha rätt att utöva näringsverksamhet i eget namn. Detta kräver emellertid&lt;br&gt;enligt min mening att den som träder i förbindelse med en näringsutövande&lt;br&gt;stiftelse rättsligt sett inte bara får ett bättre skydd än gällande ordning erbju-&lt;br&gt;der utan ett skydd som nära ansluter till det som finns när man rättshandlar&lt;br&gt;med ”vanliga” företag. Jag återkommer i nästföljande avsnitt till frågan i&lt;br&gt;vilka avseenden regler behövs för att ett sådant skydd skall kunna åstadkom-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Ansvaret för en stiftelses förpliktelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Endast stiftelsens tillgångar skall svara för stiftelsens för-&lt;br&gt;pliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 127 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt är en stiftelses borgenärer hän-&lt;br&gt;visade till stiftelsens tillgångar för att få betalning för sina fordringar. Detta&lt;br&gt;gäller även om stiftelsen utövar näringsverksamhet. Enligt min mening bör&lt;br&gt;även i framtiden regeln vara den att endast stiftelsens tillgångar svarar för&lt;br&gt;de förpliktelser som åvilar stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan tidigare varit inne på vid ett par tillfällen bör den som träder&lt;br&gt;i förbindelse med t.ex. en stor avkastningsstiftelse eller en stiftelse som ut-&lt;br&gt;övar näringsverksamhet rättsligt sett ha ett skydd som nära ansluter till det&lt;br&gt;som finns när man rättshandlar med ”vanliga” företag. För att ett sådant&lt;br&gt;skydd skall kunna åstadkommas måste stiftelselagen innefatta krav på att&lt;br&gt;stiftelser av nu ifrågavarande slag har ordnad bokföring, upprättar offentlig&lt;br&gt;årsredovisning och har kvalificerad revision. Eftersom stiftelsens företrädare&lt;br&gt;enligt vad jag nyss förordat inte kommer att ha något personligt ansvar för&lt;br&gt;stiftelsens förpliktelser är det vidare angeläget att efterlevnaden av stiftelse-&lt;br&gt;lagens bestämmelser till skydd för tredje man sanktioneras med skade-&lt;br&gt;ståndsbestämmelser för ledamöter i stiftelsestyrelser resp, förvaltare av stif-&lt;br&gt;telser. Slutligen erfordras det regler om likvidationsskyldighet för stiftelser.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för dessa senare regler bör dock vara begränsat till stif-&lt;br&gt;telser som utövar näringsverksamhet. Till mina förslag i samtliga nu nämnda&lt;br&gt;avseenden återkommer jag i senare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förvaltningen av en stiftelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Betydelsen av förvaltningsföreskrifter i stiftelseförordnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid förvaltningen av en stiftelse skall föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet följas, om de inte strider mot tvingande bestäm-&lt;br&gt;melser i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 170-171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser har kommenterat pro-&lt;br&gt;memorieförslaget i denna del. Några av dem framhåller att det är angeläget&lt;br&gt;att stiftarviljan respekteras i största möjliga utsträckning. Enligt Kammar-&lt;br&gt;kollegiet finns det inte något samhällsintresse av att göra lagens förvaltnings-&lt;br&gt;bestämmelser tvingande mot stiftarens vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare uttalat (se avsnitt 2.1.3) att den&lt;br&gt;principiella utgångspunkten bör vara att stiftaren skall ha frihet att be-&lt;br&gt;stämma hur stiftelsen skall förvaltas. Stiftelselagens förvaltningsbestämmel-&lt;br&gt;ser bör alltså gälla för stiftelsen endast om stiftaren har underlåtit att i sitt&lt;br&gt;förordnande reglera de frågor som bestämmelserna behandlar. Det kan dock&lt;br&gt;finnas motiv för att göra vissa bestämmelser i lagen tvingande. Som jag redan&lt;br&gt;tidigare framhållit kan detta vara påkallat av hänsyn till utomstående som&lt;br&gt;ingår rättshandlingar med stiftelsen eller som på annat sätt kommer i kontakt&lt;br&gt;med den. Tvingande bestämmelser kan också vara nödvändiga när det gäller&lt;br&gt;att tillgodose vissa grundläggande krav på klarhet och reda vid förvaltningen&lt;br&gt;av en stiftelse, detta närmast av hänsyn till stiftelsen själv och det ändamål&lt;br&gt;för vilket den har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en bestämmelse är tvingande betyder i förevarande sammanhang att&lt;br&gt;den skall tillämpas inte bara när stiftaren underlåtit att meddela någon före-&lt;br&gt;skrift om den fråga som regleras i bestämmelsen utan även i de fall stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet innehåller en föreskrift som avviker från bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu anförda bör det i stiftelselagen tas in en bestäm- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;melse av innebörd att föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid&lt;br&gt;förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om föreskrifterna inte strider&lt;br&gt;mot någon bestämmelse i stiftelselagen. Till undvikande av missförstånd vill&lt;br&gt;jag framhålla att denna bestämmelse inte berör stiftarens föreskrifter om än-&lt;br&gt;damålet med stiftelsen. Som jag närmare utvecklar i specialmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 4.1) får det nämligen anses följa av allmänna rättsgrundsatser att så-&lt;br&gt;dana föreskrifter aldrig kan ersättas av några bestämmelser som har medde-&lt;br&gt;lats i stiftelselagen och för övrigt inte heller av bestämmelser som meddelats&lt;br&gt;i annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget har nu berörd bestämmelse en vi-&lt;br&gt;dare innebörd så till vida att det i den uttalas att vid förvaltningen av en stif-&lt;br&gt;telses angelägenheter tar även tvingande bestämmelser i andra lagar och för-&lt;br&gt;fattningar över föreskrifterna i stiftelseförordnandet. Lagrådet har emeller-&lt;br&gt;tid framhållit att det torde vara överflödigt att föreskriva att en stiftelse&lt;br&gt;måste rätta sig efter allmängiltiga lagar och författningar, t.ex. i fråga om&lt;br&gt;beskattning, näringsverksamhet samt ordning och säkerhet. Jag delar denna&lt;br&gt;bedömning. Den nu ifrågavarande bestämmelsen bör därför endast reglera&lt;br&gt;förhållandet mellan föreskrifterna i stiftelseförordnandet och stiftelselagens&lt;br&gt;tvingande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i de närmast följande avsnitten till frågan i vilka fall stif-&lt;br&gt;telselagens bestämmelser bör vara av tvingande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Olika förvaltningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelselagen skall innehålla bestämmelser om två olika&lt;br&gt;förvaltningsformer-egen förvaltning och anknuten förvaltning. Stifta-&lt;br&gt;ren skall själv få välja förvaltningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsformen är egen förvaltning om förvaltningsåtagandet&lt;br&gt;har lämnats av en eller flera fysiska personer och anknuten förvaltning&lt;br&gt;om förvaltningsåtagandet har lämnats av en juridisk person. Den eller&lt;br&gt;de fysiska personer som vid egen förvaltning har lämnat förvaltnings-&lt;br&gt;åtagandet bildar styrelse för stiftelsen. Den juridiska person som vid&lt;br&gt;anknuten förvaltning har lämnat ett sådant åtagande är stiftelsens/ör-&lt;br&gt;valtare. Om staten har lämnat ett förvaltningsåtagande är dock stiftel-&lt;br&gt;sens förvaltare den myndighet som har lämnat åtagandet för statens&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I&lt;br&gt;promemorian föreslås dessutom att den som är stiftare inte får vara ordfö-&lt;br&gt;rande i stiftelsens styrelse samt att, om flera stiftare ingår i styrelsen, de till-&lt;br&gt;sammans inte skall ha mer än en röst (se promemorian s. 121-124, 171 och&lt;br&gt;172 samt 184-186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Juridiska fakulteten vid Lunds universitet bör&lt;br&gt;det i en ny lagstiftning om stiftelser ingå bestämmelser om de två förvalt-&lt;br&gt;ningsformer som godtas enligt gällande rätt, dvs. egen och anknuten förvalt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Fakulteten framhåller dock att enligt nuvarande ordning benämningen Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;styrelse bara är en av flera benämningar på en stiftelses verkställande organ&lt;br&gt;vid egen förvaltning och att denna ordning bör kunna bibehållas. Hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige påpekar att förslaget saknar en bestämmelse som förklarar&lt;br&gt;begreppen egen och anknuten förvaltning. Ett stort antal remissinstanser har&lt;br&gt;yttrat sig om förbudet för stiftaren att vara ordförande i styrelsen samt regeln&lt;br&gt;om begränsning av rösträtten för stiftare och så gott som alla har avstyrkt&lt;br&gt;dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med utgångspunkt i tillsynslagens reglering kan&lt;br&gt;man från förvaltningssynpunkt särskilja två olika typer av stiftelser, nämli-&lt;br&gt;gen fristående stiftelser och anknutna stiftelser. En fristående stiftelse karak-&lt;br&gt;teriseras av att den har ett för stiftelsens förvaltning särskilt inrättat organ.&lt;br&gt;Vanligen går organet under benämningen styrelse. Styrelsen utgörs till en&lt;br&gt;böljan av den eller de fysiska personer som i sin egenskap av adressat för&lt;br&gt;stiftarens förmögenhetsdisposition har åtagit sig uppdraget att handha för-&lt;br&gt;valtningen av stiftelsen. Om inte annat följer av stiftelseförordnandet är det&lt;br&gt;styrelsen själv som därefter entledigar och utser nya styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en anknuten stiftelse har en styrelse. Men i motsats till vad som är&lt;br&gt;fallet i fråga om fristående stiftelser är styrelsen för en anknuten stiftelse inte&lt;br&gt;särskilt inrättad för stiftelsen. Som styrelse för en anknutet förvaltad stiftelse&lt;br&gt;betraktas nämligen styrelsen för den juridiska person som i sin egenskap av&lt;br&gt;adressat för stiftarens förmögenhetsdisposition åtagit sig uppdraget att&lt;br&gt;handha förvaltningen av stiftelsen eller, om adressaten är staten eller en&lt;br&gt;kommun, en viss statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör stiftelselagens bestämmelser i fråga om förvalt-&lt;br&gt;ningsformer i huvudsak anknyta till gällande ordning. Samtidigt är det också&lt;br&gt;viktigt att bestämmelserna står i nära samklang med mina förslag om hur&lt;br&gt;en stiftelse rättsligt sett bildas. Jag tänker därvid särskilt på att det krävs ett&lt;br&gt;förvaltningsåtagande av en eller flera fysiska personer eller av en juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att stiftelselagen skall innehålla&lt;br&gt;bestämmelser om två förvaltningsformer - egen och anknuten förvaltning.&lt;br&gt;Förvaltningsformen egen förvaltning föreligger om förvaltningsåtagandet&lt;br&gt;har lämnats av en eller flera fysiska personer och anknuten förvaltning om&lt;br&gt;förvaltningsåtagandet lämnats av en juridisk person. Liksom för närvarande&lt;br&gt;bör i det förra fallet den eller de fysiska personerna bilda ett organ för stiftel-&lt;br&gt;sen. Som jag återkommer till i nästföljande avsnitt bör uppgiften att handha&lt;br&gt;stiftelsens förvaltning i huvudsak åvila detta organ. Vid sådant förhållande&lt;br&gt;talar lagtekniska skäl för att organet får en genomgående benämning i stiftel-&lt;br&gt;selagen. Jag föreslår att organet erhåller benämningen ”styrelse”. Med an-&lt;br&gt;ledning av vad en remissinstans har anfört vill jag framhålla att detta inte&lt;br&gt;innebär något hinder mot att en stiftelse på grund av stiftarens förskrift&lt;br&gt;därom använder en annan benämning på det organ som rättsligt sett utgör&lt;br&gt;dess styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller förvaltningsformen anknuten förvaltning är det en-&lt;br&gt;ligt min mening naturligt att den som lämnat förvaltningsåtagandet, dvs. den&lt;br&gt;juridiska personen som sådan, skall betraktas som organ för stiftelsen. Jag&lt;br&gt;förordar således att stiftelselagen på denna punkt får en annan innebörd än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som gällande rätt torde ha. Som jag återkommer till i nästföljande av- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;snitt bör uppgiften att handha stiftelsens förvaltning i huvudsak åvila den ju-&lt;br&gt;ridiska personen som organ för stiftelsen. Av lagtekniska skäl bör även detta&lt;br&gt;organ få en genomgående benämning i stiftelselagen. Jag förordar att orga-&lt;br&gt;net erhåller benämningen ”förvaltare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgiften att handha stiftelsens förvaltning vid anknuten för-&lt;br&gt;valtning i huvudsak skall åvila förvaltaren betyder det rättsligt sett att uppgif-&lt;br&gt;ten ytterst kommer att vara en angelägenhet för förvaltarens högsta verkstäl-&lt;br&gt;lande organ. För statens vidkommande är detta emellertid inte en godtagbar&lt;br&gt;ordning. Den skulle nämligen innebära att det ytterst blir en angelägenhet&lt;br&gt;för regeringen att svara för förvaltningen av alla till staten anknutna stiftel-&lt;br&gt;ser. För sådana stiftelser bör stiftelselagen därför innehålla en särreglering&lt;br&gt;av innebörd att det alltid är den myndighet som för statens räkning lämnat&lt;br&gt;förvaltningsåtagandet som är förvaltare och organ för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att stiftaren liksom för närvarande själv skall få bestämma&lt;br&gt;vilken förvaltningsform som skall tillämpas. Som kommer att framgå i de&lt;br&gt;följande avsnitten måste reglerna för de två förvaltningsformerna utformas&lt;br&gt;på delvis olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har tilldragit sig stor uppmärksamhet under remissbehand-&lt;br&gt;lingen är vilket inflytande en fysisk person som stiftare skall kunna ha över&lt;br&gt;förvaltningen av den av honom tillskapade stiftelsen (med egen förvaltning).&lt;br&gt;Flera remissinstanser har påpekat att stiftaren inte bör ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Remissinstanserna har emellertid genomgående ställt sig avvi-&lt;br&gt;sande till den reglering som föreslås i promemorian och som innebär att stif-&lt;br&gt;taren inte skall få vara ordförande i stiftelsens styrelse samt att, om flera stif-&lt;br&gt;tare ingår i styrelsen, de tillsammans har endast en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då om lagen i stället skulle kunna innehålla en mer allmänt&lt;br&gt;hållen regel om att stiftaren inte får ha ett bestämmande inflytande i styrel-&lt;br&gt;sen. Även om det i och för sig kan finnas anledning att åtminstone för vissa&lt;br&gt;fall begränsa stiftarens inflytande är jag dock för egen del tveksam till en&lt;br&gt;sådan reglering, främst därför att den sannolikt lätt skulle kunna kringgås.&lt;br&gt;I sammanhanget måste man nämligen hålla i minnet att stiftaren under alla&lt;br&gt;förhållanden kan påverka den framtida förvaltningen på det sättet att han,&lt;br&gt;så länge han lever, kan förbehålla sig själv rätten att bestämma vilka perso-&lt;br&gt;ner som skall ingå i styrelsen. Och det kan knappast komma i fråga att be-&lt;br&gt;gränsa stiftarens inflytande i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kommer jag till slutsatsen att stiftelselagen&lt;br&gt;inte bör innehålla några regler som generellt begränsar stiftarens inflytande&lt;br&gt;över förvaltningen av stiftelsen. Intresset av att stiftaren inte utövar något&lt;br&gt;slags obehörig påverkan på förvaltningen får därför tillgodoses dels genom&lt;br&gt;att det i stiftelselagen tas in en bestämmelse om att stiftaren eller stiftarna&lt;br&gt;inte ensamma får utgöra stiftelsens styrelse, dels genom den redan i prome-&lt;br&gt;morian föreslagna regeln om jäv för styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande stiftelser med anknuten förvaltning finns det anledning&lt;br&gt;att uppmärksamma frågan om stiftarens inflytande. I fall då stiftelsen har&lt;br&gt;bildats av en juridisk person får intresset att stiftaren inte utövar något slags&lt;br&gt;obehörig påverkan på förvaltningen tillgodoses genom att det i stiftelselagen&lt;br&gt;tas in en bestämmelse om att stiftaren inte får vara stiftelsens förvaltare. I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga fall får det tillgodoses genom regler om jäv för företrädare för förval- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;taren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Styrelsens resp, förvaltarens allmänna åligganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Styrelsen vid egen förvaltning och förvaltaren vid anknu-&lt;br&gt;ten förvaltning skall enligt tvingande bestämmelser svara för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt, i den mån det&lt;br&gt;inte följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten skall vara pla-&lt;br&gt;cerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen har ett namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen fullgör sin bokförings- och årsredovisningsskyldighet,&lt;br&gt;samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelseförordnandet och övriga handlingar avseende stiftelsen&lt;br&gt;förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen vid egen förvaltning skall dock inte svara för åtgärd som&lt;br&gt;i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon annan än sty-&lt;br&gt;relsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter i styrelsen. Styrel-&lt;br&gt;sen vid egen förvaltning och förvaltaren vid anknuten förvaltning skall&lt;br&gt;inte heller svara för åtgärd som i enlighet med stiftelseförordnandet&lt;br&gt;vidtagits av någon annan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om att&lt;br&gt;utse eller entlediga revisor i stiftelsen eller att bestämma arvode åt&lt;br&gt;styrelsen, förvaltaren eller revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen företräds gentemot utomstående av styrelsen resp, förval-&lt;br&gt;taren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I&lt;br&gt;promemorian föreslås dock dessutom regler om dels vad som alltid skall an-&lt;br&gt;ses utgöra en godtagbar placering, dels skyldighet för styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren att i vissa fall söka få till stånd en ändring i stiftelsens ändamålsföreskrif-&lt;br&gt;ter samt dels skyldighet för styrelsen att utfärda särskilda stadgar för stiftel-&lt;br&gt;sen (se promemorian s. 124-126).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet avstyrker förslaget i den del det in-&lt;br&gt;nebär att endast ett organ inom stiftelsen (styrelsen resp, förvaltaren) skall&lt;br&gt;svara för handhavandet av stiftelsens angelägenheter. Förslaget att det skall&lt;br&gt;åvila styrelsen respektive förvaltaren att i vissa fall försöka ändra ändamålet&lt;br&gt;för en stiftelse avstyrks eller kritiseras av flera remissinstanser. Åtskilliga re-&lt;br&gt;missinstanser är vidare starkt kritiska till förslaget i promemorian att stiftel-&lt;br&gt;selagen skall innehålla anvisningar om vad som alltid skall anses utgöra en&lt;br&gt;godtagbar placering. Några remissinstanser ifrågasätter behovet av regler&lt;br&gt;om stadgar. Andra menar att dessa i första hand bör utfärdas av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av mina förslag i avsnitt 2.6.2 följer att ansvaret&lt;br&gt;för förvaltningen av en stiftelse ytterst bör vila på stiftelsens styrelse vid egen&lt;br&gt;förvaltning och stiftelsens förvaltare vid anknuten förvaltning. I förvalt-&lt;br&gt;ningen av en stiftelse ingår i första hand uppgiften att se till att stiftelseför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnandets föreskrifter följs (jfr avsnitt 2.6.1). Att styrelsen eller förvaltaren &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar för att denna uppgift sköts bör slås fast i lagen genom en särskild be-&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan det förekomma stiftelseförordnanden av innebörd att stif-&lt;br&gt;telsen skall ha ett eller flera organ som är sidoordnade stiftelsens styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare. Stiftelseförordnandet avseende en avkastningsstiftelse med&lt;br&gt;egen förvaltning kan t.ex. innebära att besluten angående användningen av&lt;br&gt;stiftelsens löpande avkastning skall fattas av ett styrelsen sidoordnat organ.&lt;br&gt;Frågan blir då om den angivna principen om att det är styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren som skall svara för att stiftelseförordnandet följs skall vara tvingande&lt;br&gt;eller om den i enlighet med nuvarande ordning skall kunna frångås genom&lt;br&gt;de förordnanden rörande stiftelsens organisation som görs av stiftaren (jfr&lt;br&gt;prop. 1929:83 s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en böijan kan konstateras att det kan vara ändamålsenligt att ansvaret&lt;br&gt;för vissa av de uppgifter som stiftelseförvaltningen innefattar är uppdelade&lt;br&gt;mellan två eller flera sidoordnade organ. Så är t.ex. fallet i fråga om uppgif-&lt;br&gt;ten att utse och entlediga ledamöter i styrelsen för en stiftelse med egen för-&lt;br&gt;valtning. Ett annat exempel är uppgiften att bestämma arvode åt styrelsens&lt;br&gt;ledamöter i en stiftelse med egen förvaltning eller åt förvaltaren i en stiftelse&lt;br&gt;med anknuten förvaltning. I fall av nu nämnt slag bör den nyss angivna prin-&lt;br&gt;cipen om att det är styrelsen eller förvaltaren som ytterst svarar för att stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet följs kunna frångås, i vart fall i den meningen att styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren i dylika fall inte skall svara för åtgärd som i enlighet med&lt;br&gt;stiftelseförordnandet vidtas av någon annan än styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller beslut i frågor som rör användningen av stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar eller placeringen av förmögenheten är det emellertid enligt min&lt;br&gt;mening en fördel om man genom den nya stiftelselagen tillskapar klara an-&lt;br&gt;svarsförhållanden i alla stiftelser. Detta kan endast åstadkommas om ansva-&lt;br&gt;ret för dessa angelägenheter alltid ligger samlat på en hand, dvs. hos styrel-&lt;br&gt;sen vid egen förvaltning och hos förvaltaren vid anknuten förvaltning. Om&lt;br&gt;lagen i stället skulle göra det möjligt för stiftaren att med rättslig verkan dela&lt;br&gt;upp ansvaret för dessa frågor mellan två sidoordnade organ, måste lagen&lt;br&gt;bl.a. kompletteras med särskilda skadeståndsbestämmelser för andra organ&lt;br&gt;än styrelsen etc. Detta skulle vara förenat med särskilda svårigheter efter-&lt;br&gt;som reglerna då måste utformas för stiftelser vilkas organisation inte är när-&lt;br&gt;mare känd för lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder mig till slutsatsen att det i stiftelselagen bör tas in en&lt;br&gt;tvingande reglering som innebär att ansvaret för hur stiftelsen använder sina&lt;br&gt;tillgångar och hur den har sin förmögenhet placerad alltid ligger på stiftel-&lt;br&gt;sens styrelse respektive förvaltare. Jag vill dock framhålla att den förändring&lt;br&gt;av rättsläget som mitt förslag innefattar inte är av så genomgripande karak-&lt;br&gt;tär som det kan förefalla. Styrelsen eller förvaltaren bör nämligen alltid vara&lt;br&gt;skyldig att se till att förvaltningen av stiftelsen organiseras på det sätt som&lt;br&gt;stiftaren har föreskrivit. Inget bör alltså hindra att det i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;anges att något annat organ än styrelsen eller förvaltaren skall fatta beslut i&lt;br&gt;frågor om t.ex. användningen av stiftelsens löpande avkastning. Om stifta-&lt;br&gt;rens förordnande i ett sådant fall innebär att det ”extra” organet skall utöva&lt;br&gt;sina beslutsbefogenheter självständigt och vid sidan om styrelsen eller för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtaren, är den enda avvikelsen från stiftarens förordnande som följer av Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;mitt förslag att det ”extra” organet utövar sina beslutsbefogenheter under&lt;br&gt;styrelsens eller förvaltarens överinseende. Frågan kommer att belysas ytter-&lt;br&gt;ligare i specialmotiveringen (se avsnitt 4.1 och vad som anförs där i anslut-&lt;br&gt;ning till 2 kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör således regleringen i stiftelselagen innebära att an-&lt;br&gt;svaret för frågor som rör användningen av stiftelsens tillgångar och place-&lt;br&gt;ringen av förmögenheten alltid ligger hos styrelsen respektive förvaltaren.&lt;br&gt;Jag skall nu gå in på vad ansvaret för dessa frågor närmare bör innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att styrelsen eller förvaltaren inte får medverka till att&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar används för annat syfte, på annat sätt eller till förmån&lt;br&gt;för annan än stiftaren angivit i sitt förordnande. För donationsviljans upp-&lt;br&gt;rätthållande är det emellertid också viktigt att stiftelsetillgångar inte ligger&lt;br&gt;oanvända. Det bör därför vara en skyldighet för stiftelsestyrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren att se till att ändamålet tillgodoses så länge detta objektivt sett är&lt;br&gt;möjligt. Av denna skyldighet bör t.ex. följa att styrelsen eller förvaltaren ak-&lt;br&gt;tivt försöker finna destinatärer om sådana inte anmäler sig till stiftelsen&lt;br&gt;ändå. Däremot vill jag inte gå så långt att det - som föreslås i promemorian -&lt;br&gt;skall vara en formlig skyldighet för styrelsen eller förvaltaren att försöka få&lt;br&gt;till stånd en ändring av ändamålet om det efter en tid visar sig att det inte&lt;br&gt;längre går att tillgodose detta. Jag föreslår därför inte någon sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ansvaret för placeringen av förmögenheten närmare innebär i det en-&lt;br&gt;skilda fallet beror i första hand på om förordnandet anger hur förmögenhe-&lt;br&gt;ten skall vara placerad. Riktlinjer i stiftelseförordnandet bör vara ett rätte-&lt;br&gt;snöre för styrelsens eller förvaltarens placeringsverksamhet förutsatt att de&lt;br&gt;inte står i strid mot någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen som inne-&lt;br&gt;fattar ett förbud mot en sådan placering. Om det i stället inte finns några&lt;br&gt;riktlinjer om förmögenhetsplaceringen i stiftelseförordnandet, får det tolkas&lt;br&gt;så att styrelsen eller förvaltaren av stiftaren givits frihet att på egen hand av-&lt;br&gt;göra i vilka slags tillgångar stiftelsens förmögenhet skall placeras. Enligt min&lt;br&gt;mening bör emellertid stiftelselagen för dessa fall innehålla en allmän norm&lt;br&gt;för styrelsens eller förvaltarens placeringsverksamhet. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;stiftelselagen skall ställa krav på att förmögenheten skall vara placerad på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt. Lagen bör dock inte innehålla någon uppräkning av sådana&lt;br&gt;placeringar som alltid skall anses som godtagbara. Bedömningen av om en&lt;br&gt;viss placering skall anses godtagbar skall i stället ske med utgångspunkt från&lt;br&gt;ett helhetsperspektiv under hänsynstagande till flera olika faktorer. Denna&lt;br&gt;fråga kommer att behandlas närmare i specialmotiveringen (se avsnitt 4.1&lt;br&gt;och vad som anförs i anslutning till 2kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lämnar nu frågorna om vad styrelsens och förvaltarens ansvar för an-&lt;br&gt;vändningen av stiftelsens tillgångar och placeringen av förmögenheten när-&lt;br&gt;mare bör innebära. I stället skall jag nu ta upp några andra med stiftelseför-&lt;br&gt;valtning förenade uppgifter för vilka styrelsen och förvaltaren enligt min me-&lt;br&gt;ning också bör ha ansvaret enligt tvingande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att gå närmare in på i ett senare avsnitt bör vissa stiftelser&lt;br&gt;vara skyldiga att följa bokföringslagens bestämmelser och att upprätta en på&lt;br&gt;bokslutet grundad årsredovisning, medan andra stiftelser endast bör bli skyl-&lt;br&gt;diga att föra räkenskaper av enklare beskaffenhet. Eftersom styrelsen resp.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltaren enligt vad jag nyss har förordat alltid skall svara för bl.a. använd-&lt;br&gt;ningen av stiftelsens tillgångar är det enligt min mening naturligt att de även&lt;br&gt;svarar för att stiftelsen iakttar föreskriven bokföringsskyldighet m.m. Jag fö-&lt;br&gt;reslår därför att det i stiftelselagen tas in en bestämmelse av denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte övertygad om bärkraften i motivet bakom det i promemorian&lt;br&gt;framförda förslaget om särskilda stadgar för stiftelser. En stiftelse bör emel-&lt;br&gt;lertid alltid ha ett namn. Det bör lämpligen åligga styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;att besluta om namn för stiftelsen, om stiftaren i stiftelseförordnandet inte&lt;br&gt;meddelat någon föreskrift i denna fråga. Jag anser att en bestämmelse om&lt;br&gt;det bör tas in i stiftelselagen. Till frågorna vilka krav som bör ställas på inne-&lt;br&gt;hållet i stiftelsens namn och om skyddet för detta namn återkommer jag i&lt;br&gt;specialmotiveringen (se avsnitt 4.1 och vad som anförs i anslutning till&lt;br&gt;1 kap. 6 §). Jag vill dock redan här förutskicka att namnet enligt min mening&lt;br&gt;alltid bör innehålla ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att stiftelseförordnandet och övriga handlingar avseende&lt;br&gt;stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt (jfr 12 § tillsynslagen).&lt;br&gt;Det bör vara en uppgift för styrelsen resp, förvaltaren att se till att så är fal-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen bör vidare efter mönster av den associationsrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen innehålla bestämmelser om vem som kan företräda stiftelsen gent-&lt;br&gt;emot utomstående. Eftersom uppgiften att handha förvaltningen av en stif-&lt;br&gt;telses angelägenheter enligt mitt förslag i allt väsentligt skall åvila styrelsen&lt;br&gt;vid egen respektive förvaltaren vid anknuten förvaltning bör bestämmel-&lt;br&gt;serna innebära att det i det förra fallet är styrelsen och i det senare fallet&lt;br&gt;förvaltaren som utåt företräder stiftelsen. Av hänsyn till tredje man bör be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna fråga göras tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.4 Gemensam placering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I stiftelselagen skall det tas in en bestämmelse enligt vil-&lt;br&gt;ken en stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra&lt;br&gt;stiftelser, om inte annat följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorieförslaget är bestämmelsen om ge-&lt;br&gt;mensam placering tvingande och promemorieförslaget innehåller även sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om kapitalisering vid sådan placering (se promemorian&lt;br&gt;s. 130-132).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om pro-&lt;br&gt;memorians förslag om gemensam placering. Enligt Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Lunds universitet förefaller bestämmelserna onödiga, eftersom samförvalt-&lt;br&gt;ning enligt gällande rätt alltid är tillåten om inte stiftaren förordnat annor-&lt;br&gt;lunda. Flertalet övriga remissinstanser tijlstyrker förslaget. Kammarkollegiet&lt;br&gt;och ytterligare en remissinstans motsätter sig dock att en stiftelse skall få pla-&lt;br&gt;cera sin förmögenhet gemensamt med en annan stiftelse i strid mot stiftarens&lt;br&gt;vilja. Kammarkollegiet avstyrker även förslaget i promemorian att ett ge-&lt;br&gt;nomsnittligt procenttal skall användas vid kapitalisering av stiftelsernas för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mögenhet. Ett par andra remissinstanser anser att bestämmelserna om kapi- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;talisering inte bör vara tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt en av Statistiska centralbyrån under 1970-&lt;br&gt;talet utförd undersökning fanns det vid utgången av år 1976 cirka 50 000 stif-&lt;br&gt;telser i landet. Av dessa stiftelser hade enligt undersökningen 80 % en för-&lt;br&gt;mögenhet med ett värde under 100000kr (se promemorian avsnitt 4.1.2).&lt;br&gt;Om man beaktar att basbeloppet har tredubblats sedan mitten av 1970-talet&lt;br&gt;torde det i dag finnas cirka 40000 stiftelser med en förmögenhet under&lt;br&gt;300000 kr. Av intresse i detta sammanhang är även att en av Stiftelse- och&lt;br&gt;föreningsskattekommitten (Fi 1988:03) ännu inte publicerad enkät visar att&lt;br&gt;73 % av de stiftelser som under åren 1982-1988 ställdes under tillsyn enligt&lt;br&gt;tillsynslagen hade tillgångar till ett värde under 300000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stiftelseväsendet består till mycket stor del av avkastnings-&lt;br&gt;stiftelser med relativt små förmögenheter. Vid förvaltning av små förmögen-&lt;br&gt;heter är det i praktiken ganska få andra placeringsalternativ än traditionellt&lt;br&gt;banksparande som utnyttjas. En starkt bidragande orsak till det är att place-&lt;br&gt;ring i t.ex. värdepapper drar ganska dryga kostnader. När det gäller avkast-&lt;br&gt;ningsstiftelser är sannolikt en ytterligare orsak att många stiftelseförvaltare&lt;br&gt;anser sig sakna erforderliga kunskaper för att våga ta steget in på kapital-&lt;br&gt;marknaden och dessutom gör den bedömningen att det är för dyrt att köpa&lt;br&gt;sig denna kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl är det angeläget att de många mindre avkastningsstiftelserna&lt;br&gt;förvaltas på ett effektivt sätt. Frågan hur man kan skapa förutsättningar för&lt;br&gt;detta har varit uppmärksammad i riksdagen. I anslutning till en motion utta-&lt;br&gt;lade således lagutskottet under 1985/86 års riksmöte att samförvaltning av&lt;br&gt;flera mindre stiftelser ”hos en moderstiftelse” är en möjlighet som närmare&lt;br&gt;bör prövas (se bet. 1985/86:LU21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § första meningen tillsynslagen får en stiftelses pengar och värde-&lt;br&gt;papper inte sammanblandas med annan tillhöriga pengar eller värdepapper.&lt;br&gt;Varken promemorian eller remissförslaget innehåller någon motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse. Skälet härtill är att det inte ansetts nödvändigt eftersom be-&lt;br&gt;stämmelsen i tillsynslagen ger uttryck för vad som allmänt får anses ligga i&lt;br&gt;en sysslomans skyldighet. En utgångspunkt för remissförslaget är således att&lt;br&gt;styrelseledamöter vid egen förvaltning och förvaltare vid anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning är skyldiga att hålla stiftelsens tillgångar avskilda från annans egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113 § andra meningen tillsynslagen finns en bestämmelse enligt vilken två&lt;br&gt;eller flera stiftelser under vissa förutsättningar får placera stiftelsernas medel&lt;br&gt;gemensamt. Av vad som förekom under arbetet med tillsynslagen framgår&lt;br&gt;att avsikten med bestämmelsen framför allt var att göra det möjligt för två&lt;br&gt;eller flera stiftelser att placera hela eller i vart fall en del av sin förmögenhet&lt;br&gt;i av stiftelserna gemensamt ägda värdepapper (se prop. 1929:83 s. 51 ff). Be-&lt;br&gt;stämmelsen har tjänat som förebild för den i såväl promemorian som remiss-&lt;br&gt;förslaget intagna bestämmelsen om att en stiftelse får placera sin förmögen-&lt;br&gt;het gemensamt med andra stiftelser, om det inte följer av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det att förmögenheten skall vara placerad på ett sätt som hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat kritik mot den föreslagna bestämmelsen. Enligt Lagrå-&lt;br&gt;det ger varken lagtext eller motiv någon ledning för bedömningen av vad&lt;br&gt;som i själva verket avses med uttrycket ”placeras gemensamt” och än mindre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges vilka gränser som gäller för sådan placering. Med hänsyn härtill ifråga-&lt;br&gt;sätter Lagrådet om inte bestämmelsen bör strykas och för den händelse den&lt;br&gt;behålls sätter Lagrådet i fråga om tillräckliga skäl åberopats för att stiftarens&lt;br&gt;vilja endast skall beaktas i begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet synes vara av den uppfattningen att det - i fall då två eller flera&lt;br&gt;stiftelser placerar sin förmögenhet i av stiftelserna t.ex. gemensamt ägda vär-&lt;br&gt;depapper - inte föreligger sammanblandning i rättslig mening. För egen del&lt;br&gt;delar jag den bedömningen. Detta betyder emellertid inte att jag också delar&lt;br&gt;Lagrådets bedömning att det inte behövs någon bestämmelse om gemensam&lt;br&gt;placering. Jag är nämligen övertygad om att en sådan bestämmelse verksamt&lt;br&gt;kommer att kunna bidra till att fler stiftelser väljer vägen att placera sin för-&lt;br&gt;mögenhet gemensamt och därmed till en mer effektiv förvaltning. Jag föror-&lt;br&gt;dar därför att stiftelselagen innehåller en bestämmelse om gemensam place-&lt;br&gt;ring. Till skillnad från vad remissförslaget innebär på den punkten bör emel-&lt;br&gt;lertid bestämmelsen i sin helhet vara av dispositiv natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse som vid gemensam placering behandlar frågan om&lt;br&gt;kapitalisering i fall då ett eller flera av stiftelseförordnandena innehåller&lt;br&gt;föreskrifter därom erfordras enligt min mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.5 Låneförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En stiftelse skall inte få lämna penninglån till eller ställa&lt;br&gt;säkerhet till förmån för stiftaren eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall inte heller få lämna penninglån eller ställa säkerhet&lt;br&gt;till förmån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en person som är gift eller är nära släkt med stiftaren eller med en&lt;br&gt;person som ensam eller tillsammmans med andra företräder stiftelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en juridisk person över vars verksamhet förvaltaren eller någon&lt;br&gt;av följande personer har ett bestämmande inflytande: stiftaren; någon&lt;br&gt;som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren; någon som är gift eller är nära släkt med stiftaren eller&lt;br&gt;med någon som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag görs bl.a. för fall då stiftelsen skall främja sitt syfte ge-&lt;br&gt;nom att meddela penninglån till någon annan än stiftaren och låntaga-&lt;br&gt;ren omfattas av den annars förbjudna kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Låneförbudet i promemorians förslag omfattar&lt;br&gt;t.ex. inte förvaltaren eller den som ensam eller tillsammans med andra före-&lt;br&gt;träder stiftelsen eller förvaltaren. Vidare innehåller promemorians förslag&lt;br&gt;inte något undantag från låneförbudet (se promemorians. 180-181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Reglerna om låneförbud tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser avstyrker dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget eller ställer sig tveksamma till det. En del andra remissinstanser Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;påpekar att det kan förekomma stiftelser som skall främja sitt syfte genom&lt;br&gt;att meddela lån till den förbjudna kretsen. Ett par remissinstanser framhål-&lt;br&gt;ler att även styrelseledamöter och förvaltare bör omfattas av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den som handhar förvaltningen av en stiftelse bör&lt;br&gt;enligt min mening inte ha möjlighet att låna pengar av stiftelsen. Om en så-&lt;br&gt;dan möjlighet finns torde det nämligen många gånger ligga nära till hands&lt;br&gt;att den utnyttjas till skada för stiftelsen. I likhet med aktiebolagslagen bör&lt;br&gt;därför stiftelselagen innehålla tvingande bestämmelser om låneförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneförbudet i stiftelselagen bör i första hand omfatta förvaltaren. För-&lt;br&gt;bundet bör även omfatta den som ensam eller tillsammans med andra före-&lt;br&gt;träder stiftelsen eller förvaltaren. För att hindra kringgåenden bör förbudet&lt;br&gt;vidare omfatta den som är gift, nära släkt eller besvågrad med någon av de&lt;br&gt;nu angivna personerna. Av samma skäl bör låneförbudet också gälla för en&lt;br&gt;juridisk person över vars verksamhet någon som omfattas av låneförbudet&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande (jfr 12 kap. 7 § första stycket aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör också stiftaren omfattas av låneförbudet. Ett så-&lt;br&gt;dant förbud ligger f.ö. väl i linje med att en stiftelses förmögenhet enligt det&lt;br&gt;av mig förordade, allmänna stiftelsebegreppet inte kan bestå av endast en&lt;br&gt;benefik fordran på stiftaren. För att hindra kringgåenden bör förbudet även&lt;br&gt;omfatta stiftarens närstående och juridiska personer över vars verksamhet&lt;br&gt;stiftaren eller stiftarens närstående har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser har påpekat kan det förekomma stiftelser som&lt;br&gt;skall främja sitt syfte genom att meddela lån t.ex. till någon närstående till&lt;br&gt;stiftaren. För dylika fall erfordras det ett undantag från den reglering som&lt;br&gt;jag nyss har redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det även vara förbjudet för en stiftelse att ställa&lt;br&gt;säkerhet i form av t.ex. borgen till förmån för någon som omfattas av låne-&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.6 Bokföring och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelser som utövar näringsverksamhet skall vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav ställs på stiftelser som helt eller delvis bildats av staten,&lt;br&gt;en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun samt på insam-&lt;br&gt;lingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser. I övrigt skall stiftelser vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga, om de har tillgångar till ett marknadsvärde som&lt;br&gt;motsvarar minst tio basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. Tillsynsmyndigheten skall dock under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kunna meddela dispens från detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt stiftelselagen skall full-&lt;br&gt;göra denna skyldighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga skall föra räkenskaper över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbetalningar till och utbetalningar från stiftelsen. Räkenskaperna&lt;br&gt;skall för varje räkenskapsår avslutas med en sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som är bokföringsskyldiga skall upprätta årsredovisning i&lt;br&gt;huvudsak efter principerna i lagen (1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag. Denna redovisning skall vara offentligt tillgäng-&lt;br&gt;lig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen skall innehålla bestämmelser om koncerner i fall då&lt;br&gt;moderföretaget är en stiftelse (moderstiftelse). En moderstiftelse skall&lt;br&gt;vara bokföringsskyldig och skyldig att upprätta offentlig årsredovis-&lt;br&gt;ning. En moderstiftelse skall upprätta en offentlig koncernredovis-&lt;br&gt;ning, om antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i me-&lt;br&gt;deltal har varit minst tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorians. 132-134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är splittrad. Några remissinstanser&lt;br&gt;anser att alla stiftelser bör vara bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen,&lt;br&gt;andra anser att promemorieförslagets krav på bokföring är alltför långt-&lt;br&gt;gående. Några remissinstanser avstyrker de i promemorian föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna om koncernredovisning eller efterlyser närmare motiv för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om en stiftelse utövar näringsverksamhet i civil-&lt;br&gt;rättslig mening är den enligt gällande ordning skyldig att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i bokföringslagen (1976:125) om löpande bokföring, årsbokslut samt&lt;br&gt;arkivering. Det nu sagda gäller dock endast beträffande näringsverksamhe-&lt;br&gt;ten som sådan (jfr Bokföringsnämndens cirkulär nr 4, s. 6). En näringsutö-&lt;br&gt;vande stiftelse är enligt gällande ordning inte skyldig att upprätta någon på&lt;br&gt;årsbokslutet avseende näringsverksamheten grundad, offentlig årsredovis-&lt;br&gt;ning. Det har visserligen tidigare lagts fram ett förslag om att införa en sådan&lt;br&gt;skyldighet men med hänvisning till det pågående arbetet på stiftelserättens&lt;br&gt;område avstod man från att genomföra det (jfr prop. 1979/80:143 s. 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan tidigare uttalat (se avsnitt 2.1.3) bör beträffande stiftelser&lt;br&gt;som bedriver näringsverksamhet stiftelselagens regler i fråga om bokföring&lt;br&gt;och årsredovisning kunna utformas i nära anslutning till vad som gäller för&lt;br&gt;andra företagsformer. En näringsutövande stiftelse bör därför vara skyldig&lt;br&gt;att ha bokföring av det slag som bokföringslagen innefattar, dvs. såväl lö-&lt;br&gt;pande bokföring som årsbokslut. Den bör också vara skyldig att upprätta en&lt;br&gt;på årsbokslutet grundad, offentlig årsredovisning. Denna redovisning bör i&lt;br&gt;huvudsak kunna upprättas efter de principer som enligt lagen'(1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m.m. i vissa företag (årsredovisningslagen) gäller för&lt;br&gt;större handelsbolag. Inte minst av praktiska skäl bör emellertid skyldigheten&lt;br&gt;att följa bokföringslagen inte som nu vara inskränkt till endast näringsverk-&lt;br&gt;samheten utan omfatta stiftelsens hela ekonomiska verksamhet. Detta bety-&lt;br&gt;der att en avkastningsstiftelse som placerar en del av sin förmögenhet i en&lt;br&gt;hyresfastighet redan på grund därav blir bokföringsskyldig och skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning beträffande hela sin förmögenhetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller avkastningsstiftelser (enligt den allmänna definitio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen av stiftelsebegreppet) som inte utövar näringsverksamhet får man till en Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;böljan skilja mellan stiftelser som helt eller delvis bildats av offentliga rätts-&lt;br&gt;subjekt och stiftelser som bildats av privata donatorer. För stiftelser som hör&lt;br&gt;till den förra gruppen bör vad jag nu har förordat beträffande näringsdri-&lt;br&gt;vande stiftelser gälla utan undantag. Beträffande de stiftelser som hör till&lt;br&gt;den senare gruppen - där det ojämförligt största antalet stiftelser ingår -&lt;br&gt;finns det anledning att till en början erinra om att regleringen i tillsynslagen&lt;br&gt;innebär att stiftelser som står under tillsyn är skyldiga att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt en renodlad kontantprincip över tillgångar och skulder samt inkomster&lt;br&gt;och utgifter och att avsluta räkenskaperna för vaije räkenskapsår&lt;br&gt;(jfr 14 § tillsynslagen och Norin m.fl., Allmännyttiga stiftelser, s. 53). Det&lt;br&gt;kan också nämnas i sammanhanget att skattelagstiftningen numera innefat-&lt;br&gt;tar krav på att en stiftelses inkomster i form av löpande kapitalavkastning&lt;br&gt;och realisationsvinster skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (se&lt;br&gt;21 och 24§§ kommunalskattelagen, 1928:370, 2§1 mom.sjätte stycket&lt;br&gt;lagen, 1947:576, om statlig inkomstskatt och prop. 1989/90:110 s. 648). Detta&lt;br&gt;innebär emellertid inte något krav på bokföring av det slag som anges i bok-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som inställer sig nu är om det från civilrättsliga utgångspunkter&lt;br&gt;finns anledning att beträffande avkastningsstiftelser av här anfört slag ställa&lt;br&gt;mer långtgående krav på bokföringen än vad nuvarande ordning innebär.&lt;br&gt;Som jag redan uttalat tidigare (se avsnitt 2.1.3) finns det i förevarande sam-&lt;br&gt;manhang anledning att ta hänsyn till att avkastningsstiftelsernas förmögen-&lt;br&gt;hetsförhållanden är starkt varierande. Det förekommer stiftelser med vä-&lt;br&gt;sentliga tillgångar i t.ex. aktier, men flertalet stiftelser har relativt små till-&lt;br&gt;gångar oftast i form av ett banktillgodohavande. Stiftelselagens krav på av-&lt;br&gt;kastningsstiftelserna bör därför skiktas så att stiftelser med mer betydande&lt;br&gt;värden blir skyldiga att ha bokföring av det slag som anges i bokföringslagen&lt;br&gt;och övriga stiftelser att föra räkenskaper över in- och utbetalningar till stif-&lt;br&gt;telsen. Stiftelser av det förra slaget bör vidare vara skyldiga att upprätta of-&lt;br&gt;fentlig årsredovisning i huvudsak efter principerna i årsredovisningslagen.&lt;br&gt;För övriga stiftelser finns det däremot inte skäl att kräva att de upprättar&lt;br&gt;offentlig årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller frågan vid vilket förmögenhetsvärde en avkast-&lt;br&gt;ningsstiftelse bör bli skyldig att följa bokföringslagen och att upprätta årsre-&lt;br&gt;dovisning kan det vara lämpligt att bedömningen görs under hänsynstagande&lt;br&gt;till frågan om tillsynen över stiftelser. Mina förslag i fråga om tillsynen kom-&lt;br&gt;mer jag att ta upp i avsnitt 2.8.1. Där avser jag att föreslå att vissa stiftelser&lt;br&gt;skall vara föremål för återkommande kontroll. I den del förslaget avser icke&lt;br&gt;näringsutövande avkastningsstiftelser innebär det att en stiftelse årligen skall&lt;br&gt;skicka skriftlig redovisning till tillsynsmyndigheten om stiftelsen har till-&lt;br&gt;gångar till ett marknadsvärde överstigande tio basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (dvs. för närvarande 344000kr). En årsre-&lt;br&gt;dovisning upprättad väsentligen efter principerna enligt årsredovisningsla-&lt;br&gt;gen innehåller enligt min bedömning sådana upplysningar om den redovis-&lt;br&gt;ningsskyldige att den utgör ett godtagbart underlag för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;återkommande kontroll. Detta förhållande talar för att det förmögenhets-&lt;br&gt;värde vid vilket en avkastningsstiftelse blir skyldig att avge skriftlig redovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till tillsynsmyndigheten också blir bestämmande för stiftelsens skyldig- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;het att följa bokföringslagen och att upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening saknas det skäl att kräva att bokföringsskyldiga famil-&lt;br&gt;jestiftelser upprättar offentlig redovisning i andra fall än när de utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser bör där-&lt;br&gt;emot generellt sett vara såväl bokförings- som årsredovisningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen är en ramlag. Detta kommer främst till uttryck i lagens&lt;br&gt;grundläggande bestämmelse (2 § första stycket) enligt vilken bokföringsskyl-&lt;br&gt;digheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisnings-&lt;br&gt;sed. Lagen utfylls också av regler i annan lag. I aktiebolagslagen t.ex. finns&lt;br&gt;det således regler om hur vissa för aktiebolag speciella förhållanden skall&lt;br&gt;beaktas vid redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till stiftelselag innehåller inte några utfyllande reg-&lt;br&gt;ler för redovisningen i stiftelser. Remissförslaget saknar också förslag till så-&lt;br&gt;dana regler. Enligt båda förslagen skall en stiftelse som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;fullgöra denna skyldighet på sätt som föreskrivs i bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat kritik mot att det beträffande stiftelser som skall vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga endast ges den anvisningen att denna skyldighet skall&lt;br&gt;fullgöras enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen. Lagrådet har anfört att&lt;br&gt;det kommer att ta åtskillig tid innan det i fråga om stiftelser föreligger någon&lt;br&gt;god redovisningssed i dokumenterad form och att man intill dess får leva&lt;br&gt;med den osäkerhet som följer av att vedertagna redovisningsprinciper inte&lt;br&gt;alltid är helt lätta att tillämpa på stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet anfört i sitt yttrande ger mig anledning att till en början&lt;br&gt;framhålla att remissbehandlingen av promemorian föranledde särskilda&lt;br&gt;överväganden om det i stiftelselagen borde tas in särskilda redovisningsreg-&lt;br&gt;ler, framför allt beträffande redovisningen av realisationsvinster och eget&lt;br&gt;kapital i avkastningsstiftelser som enligt stiftelseförordnandet inte får an-&lt;br&gt;vända annat än den löpande avkastningen för ändamålet (jfr angående dessa&lt;br&gt;frågor även Norin m.fl., a.a., särskilt s.58ff). Det konstaterades därvid att&lt;br&gt;redovisningen av realisationsvinster och eget kapital i dylika stiftelser bör&lt;br&gt;ske på sätt som avviker från de scheman för resultat- och balansräkningen&lt;br&gt;som finns intagna i bokföringslagen men det konstaterades samtidigt att det&lt;br&gt;inom ramen för bestämmelserna i 18 och 19 §§ bokföringslagen är möjligt&lt;br&gt;att utveckla en god redovisningssed i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekar kommer det att ta viss tid innan det föreligger nå-&lt;br&gt;gon god redovisningssed för stiftelser i dokumenterad form. De olägenheter&lt;br&gt;som Lagrådet anser förknippade därmed är emellertid enligt min mening&lt;br&gt;inte så stora. Enligt vad jag inhämtat anser man nämligen inom det praktiska&lt;br&gt;rättslivet att det utan undantag går att tillämpa bokföringslagens bestämmel-&lt;br&gt;ser även i fråga om sådana avkastningsstiftelser som endast får använda den&lt;br&gt;löpande avkastningen för sitt ändamål. Mot denna bakgrund och då Lagrå-&lt;br&gt;dets kritik inte utmynnar i något förslag till ändring av det remitterade försla-&lt;br&gt;get står jag fast vid detta. Jag vill dock betona att mitt ställningstagande gi-&lt;br&gt;vetvis inte utgör något hinder mot att frågan om särskilda redovisningsregler&lt;br&gt;för stiftelser tas upp på nytt om det senare skulle visa sig att det föreligger&lt;br&gt;behov av sådana regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att stiftelser har ett bestämmande inflytande över andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personer, exempelvis aktiebolag. Ett bestämmande inflytande fö-&lt;br&gt;religger typiskt, när stiftelsen innehar så många aktier i bolaget att den har&lt;br&gt;mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier. Ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;kan emellertid föreligga även i andra fall. Ett exempel på detta är om stiftel-&lt;br&gt;sen t.ex. via ett av stiftelsen direktägt aktiebolag innehar röstmajoriteten i&lt;br&gt;ett annat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen skall främja en fullständig, korrekt och överskådlig eko-&lt;br&gt;nomisk redovisning. Om en ekonomisk verksamhet organiseras som en kon-&lt;br&gt;cern ger detta, när koncernregler saknas, möjligheter att påverka koncern-&lt;br&gt;företagens ekonomiska ställning och rörelseresultat. Därigenom kan mål-&lt;br&gt;sättningen med bokföringslagen uppenbarligen motverkas. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör därför stiftelselagen innehålla regler som närmare anger när en stif-&lt;br&gt;telse skall anses inta ställning som moderstiftelse. Vidare bör det i stiftelsela-&lt;br&gt;gen tas in regler som innebär skyldighet för en moderstiftelse att dels följa&lt;br&gt;bokföringslagens bestämmelser om bl.a. löpande bokföring och årsbokslut,&lt;br&gt;dels upprätta såväl års- som koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till Lagrådet remitterade förslaget innehåller bestämmelser som anger&lt;br&gt;under vilka förutsättningar en stiftelse skall anses vara moderstiftelse. Be-&lt;br&gt;stämmelserna är utformade efter mönster av 1 kap. 2§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Förslaget innehåller även bestämmelser om koncernredovis-&lt;br&gt;ning vilka i huvudsak innebär att en stiftelseledd koncern skall upprätta års-&lt;br&gt;och koncernredovisning efter principerna i årsredovisningslagen. Anknyt-&lt;br&gt;ningen till årsredovisningslagen innebär bl.a. att skyldighet att upprätta kon-&lt;br&gt;cernredovisning endast skall föreligga om antalet anställda hos koncernen&lt;br&gt;under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat kritik mot remissförslaget i nu nämnda delar. Kritiken&lt;br&gt;föranleds framför allt av att remissprotokollet inte redovisar vilka övervä-&lt;br&gt;ganden som lett fram till att koncerndefinitionen skulle utformas efter möns-&lt;br&gt;ter av aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser eller att innehållet i en&lt;br&gt;stiftelses koncernredovisning skulle vara detsamma som i andra koncernre-&lt;br&gt;dovisningar. När det gäller den föreslagna koncerndefinitionen pekar Lagrå-&lt;br&gt;det särskilt på att det finns anledning anta att det arbete som pågår avseende&lt;br&gt;EG-anpassningen (se Ju 1990:08 och 1991:07) av svensk lag kommer att leda&lt;br&gt;fram till att definitionerna av moder- och dotterföretag samt koncernförhål-&lt;br&gt;landen i skilda lagar kommer att få ett ändrat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Lagrådet sålunda anfört vill jag till en början erinra&lt;br&gt;om att det - även om det ännu inte finns några lagbestämmelser om stiftelse-&lt;br&gt;ledda koncerner - inte har saknats förslag till sådana bestämmelser. Ett för-&lt;br&gt;slag lades sålunda fram av 1974 års bolagskommitté (se SOU 1978:67&lt;br&gt;s. 181 ff). Detta förslag, vars omfattning var inskränkt till stiftelseledda kon-&lt;br&gt;cerner med en moderstiftelse som själv var näringsidkare, avstod man dock&lt;br&gt;från att genomföra med hänvisning till det då pågående arbetet på stiftelse-&lt;br&gt;rättens område (se prop. 1979/80:143 s. 67 och 69-70). Ett annat förslag åter-&lt;br&gt;finns i de av stiftelseutredningen (Ju 1975:01) år 1983 överlämnade arbets-&lt;br&gt;promemorierna (se Justitiedepartementet dnr 2830-1983). Detta senare för-&lt;br&gt;slag omfattar alla stiftelseledda koncerner utan någon begränsning. Om man&lt;br&gt;bortser från det förra förslagets begränsning till koncerner vars moderstif-&lt;br&gt;telse själv utövar näringsverksamhet bör det vidare noteras att båda de nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda förslagen så gott som helt stämmer överens med remissförslaget när Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;det gäller koncerndefinition och kravet på innehållet i en koncernredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nu sagda vill jag även framhålla följande. Det är naturligt att&lt;br&gt;de regler som gäller för koncerner i allmänhet får bilda utgångspunkt vid&lt;br&gt;utformningen av regler för stiftelseledda koncerner. Enligt min mening bör&lt;br&gt;man därvid inte avvika från dessa regler med mindre mycket starka skäl talar&lt;br&gt;för det och några sådana skäl föreligger inte så vitt jag kan förstå. TVärtom&lt;br&gt;anses det enligt vad jag inhämtat från det praktiska rättslivet att de regler&lt;br&gt;som i dag gäller för koncerner i allmänhet går att tillämpa även på stiftelse-&lt;br&gt;ledda koncerner (jfr angående den frågan även Norin m.fl., a.a., s. 54 ff).&lt;br&gt;Till detta kommer att det sannolikt är så att den lagstiftning som nu gäller&lt;br&gt;för koncerner i allmänhet kommer att ändras inom en snar framtid (jfr om&lt;br&gt;den frågan även Thorell i Svensk Juristtidning, 5-6/93, bl.a. s. 519). Mot bak-&lt;br&gt;grund av det nu anförda anser jag att frågan om en avvikande reglering för&lt;br&gt;stiftelseledda koncerner bör anstå till dess att det slutliga resultatet av nu&lt;br&gt;pågående utredningsarbete föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen ta upp en fråga av lagteknisk natur. Näringsidkare är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga enligt bokföringslagen. Detsamma gäller ett aktiebolag, han-&lt;br&gt;delsbolag och en ekonomisk förening även om bolaget eller föreningen inte&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Vilka som är bokföringsskyldiga enligt bokför-&lt;br&gt;ingslagen anges i den lagens inledande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förslag till stiftelselag är det endast vissa stiftelser som generellt&lt;br&gt;sett skall vara skyldiga att följa bokföringslagen. Detta talar för att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att stiftelser skall vara bokföringsskyldiga anges i stiftelselagen&lt;br&gt;och inte i bokföringslagen. Jag förordar en sådan lösning. I bokföringslagen&lt;br&gt;bör det dock tas in en bestämmelse som i fråga om förutsättningarna för att&lt;br&gt;en stiftelse skall vara bokföringsskyldig hänvisar till stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.7 Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Alla stiftelser skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som är årsredovisningsskyldiga skall ha minst en auktori-&lt;br&gt;serad eller godkänd revisor. I stiftelser med riktigt stora förmögenhe-&lt;br&gt;ter skall minst en revisor vara auktoriserad. Detta gäller bl.a. om stif-&lt;br&gt;telsen vid utgången av de två senaste räkenskapsåren har haft till-&lt;br&gt;gångar till ett värde överstigande 1000 basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen för en stiftelse som har kvalificerad revisor&lt;br&gt;skall vara tillgänglig för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av stiftelseförordnandet, skall styrelsen ha till&lt;br&gt;uppgift att utse revisor vid egen förvaltning och förvaltarens högsta&lt;br&gt;beslutande organ vid anknuten förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Endast årsredovisningsskyldiga stiftelser skall vara&lt;br&gt;skyldiga att ha revisor. Denne skall vara auktoriserad i stiftelser som bedri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver näringsverksamhet eller som är moderstiftelse eller som har tillgångar Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;till ett värde överstigande 5 miljoner kronor (se promemorian s. 134-135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget har lämnats utan erinran av fler-&lt;br&gt;talet remissinstanser. Några remissinstanser anser dock att kravet på att en&lt;br&gt;stiftelse skall ha revisor inte bör begränsas till årsredovisningsskyldiga stiftel-&lt;br&gt;ser. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR föreslår t.ex. att alla stiftelser&lt;br&gt;åläggs att anlita minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket framhåller i stället att kravet på auktoriserad revisor inte bör gå längre&lt;br&gt;än för ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är det angeläget att det i stiftel-&lt;br&gt;selagen genom tvingande regler slås fast under vilka förutsättningar en stif-&lt;br&gt;telse skall vara skyldig att ha revisor och vilka krav som skall ställas på revi-&lt;br&gt;sorns kvalifikationer. Lagens bestämmelser i dessa frågor bör givetvis utgöra&lt;br&gt;minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte råda någon tvekan om att revision alltid-alltså oavsett vad&lt;br&gt;stiftaren har föreskrivit-bör äga rum i fråga om sådana stiftelser som skall&lt;br&gt;vara skyldiga att upprätta årsredovisning (jfr vad som anförts i avsnitt 2.1.3).&lt;br&gt;Jag skall först gå in på frågan om vilka närmare krav som bör ställas på revi-&lt;br&gt;sionen i dessa fall för att sedan ta ställning till frågan om det generellt skall&lt;br&gt;krävas revision också i övriga stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiebolagslagen krävs det utan undantag att minst en revisor skall&lt;br&gt;vara kvalificerad, dvs. auktoriserad eller godkänd. Något motsvarande krav&lt;br&gt;uppställs varken i lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) eller i årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen. De tre lagarna har dock en överensstämmande reglering&lt;br&gt;när det gäller krav på auktoriserad revisor i större företag. Auktoriserad re-&lt;br&gt;visor krävs enligt dessa lagar om ett företag under de senaste två åren har&lt;br&gt;haft tillgångar till ett nettovärde överstigande 1000 basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring eller om antalet anställda i företaget&lt;br&gt;under de senaste två åren i medeltal har överstigit 200 (se bl.a. 8 kap. 5§&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stiftelser anser jag att kvalificerad revision bör krävas i stif-&lt;br&gt;telser som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse. Vidare anser&lt;br&gt;jag att det är lämpligt att även avkastningsstiftelser med mer betydande vär-&lt;br&gt;den på sina tillgångar blir skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor. Lik-&lt;br&gt;som när det gäller frågan om bokförings- och årsredovisningsskyldighet av-&lt;br&gt;ser jag med mer betydande värden stiftelser som har tillgångar till ett mark-&lt;br&gt;nadsvärde över tio basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, dvs. för när-&lt;br&gt;varande 344000 kr. Även stiftelser som helt eller delvis bildats av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun bör ha kvalificerad revisor.&lt;br&gt;Samma krav bör vidare ställas på insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär det nu anförda att kvalificerad revision bör äga rum&lt;br&gt;i alla stiftelser som är årsredovisningsskyldiga. För verkligt stora stiftelser,&lt;br&gt;dvs. stiftelser som vid utgången av de senaste två åren haft tillgångar till ett&lt;br&gt;värde som överstiger 1000 basbelopp eller stiftelser som under de senaste&lt;br&gt;två åren i medeltal haft fler än 200 anställda, bör enligt min mening stiftelse-&lt;br&gt;lagen i likhet med de nyssnämnda associationsrättsliga lagarna innebära att&lt;br&gt;minst en revisor skall vara auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller stiftelser som inte omfattas av de nu föreslagna reg-&lt;br&gt;lerna, dvs. avkastningsstiftelser bildade av privata donatorer med tillgångar&lt;br&gt;vars värde understiger tio basbelopp, är det enligt min mening mera tvek-&lt;br&gt;samt vilka krav på revision som bör ställas. Som flera remissinstanser har&lt;br&gt;varit inne på finns det skäl som talar för att i princip alla stiftelser skall under-&lt;br&gt;kastas något slags revision. Det torde i praktiken vara allmänt brukligt i så&lt;br&gt;gott som alla sammanhang - inte bara i fråga om stiftelser utan också exem-&lt;br&gt;pelvis i ideella föreningar - att den som förvaltar medel för någon annans&lt;br&gt;räkning underkastas något slags kontroll. Jag anser därför att stiftelselagen&lt;br&gt;bör innebära att det skall finnas minst en revisor även i mindre stiftelser. En&lt;br&gt;annan sak är att det i dessa stiftelser inte är nödvändigt att ställa så särskilt&lt;br&gt;höga krav i fråga om revisorns formella kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen bör innehålla bestämmelser om hur revisorer skall utses. I&lt;br&gt;en del fall kan frågan visserligen vara reglerad genom de föreskrifter som&lt;br&gt;stiftaren har lämnat och i den mån det finns sådana föreskrifter bör de re-&lt;br&gt;spekteras. Det kan dock inte förutsättas att det finns sådana föreskrifter för&lt;br&gt;alla stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften för en stiftelserevisor är att löpande granska styrelsens eller för-&lt;br&gt;valtarens förvaltning av stiftelsen samt stiftelsens räkenskaper och samman-&lt;br&gt;ställning eller årsredovisning. En komplikation i sammanhanget är därvid att&lt;br&gt;det i stiftelser med egen förvaltning inte finns något annat organ för stiftelsen&lt;br&gt;än styrelsen som kan utse revisor. Det kan givetvis sägas vara principiellt&lt;br&gt;olämpligt att de som skall granskas själva utser granskarna. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid i praktiken knappast något annat alternativ än att lägga uppgiften på&lt;br&gt;styrelsen i dessa fall. Att som en remissinstans har varit inne på låta tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten utse revisorer anser jag av kostnadsskäl inte vara någon lämp-&lt;br&gt;lig lösning. I sammanhanget får man också ta hänsyn till att revisorn, så snart&lt;br&gt;det inte är fråga om en avkastningsstiftelse med tillgångar till ett värde&lt;br&gt;mindre än tio basbelopp, skall vara kvalificerad revisor samt till att den års-&lt;br&gt;redovisning som dessa stiftelser skall upprätta i flertalet fall även blir föremål&lt;br&gt;för granskning av tillsynsmyndigheten. Jag anser därför att revisorer i stiftel-&lt;br&gt;ser med egen förvaltning bör kunna utses av styrelsen för stiftelsen, om inte&lt;br&gt;stiftaren har föreskrivit något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om stiftelser med anknuten förvaltning går det i vissa fall&lt;br&gt;att undvika det problem som jag nyss var inne på. Om inte annat har före-&lt;br&gt;skrivits i stiftelseförordnandet, kan nämligen uppgiften att utse revisorer läg-&lt;br&gt;gas på förvaltarens högsta beslutande organ. I fall då förvaltaren är t.ex. en&lt;br&gt;ideell förening eller en kommun uppnår man på det sättet att revisorerna&lt;br&gt;utses av en annan personkrets än den som har det yttersta ansvaret för hand-&lt;br&gt;havandet av stiftelsens angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den associationsrättsliga lagstiftningen gäller att revisionsberättel-&lt;br&gt;sen är offentligt tillgänglig (jfr t.ex. 9 kap. 3 § andra stycket lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar). Enligt min mening bör samma ordning gälla även för stif-&lt;br&gt;telser som har kvalificerad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.8 Likvidation av näringsdrivande stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En stiftelse som utövar näringsverksamhet skall träda i&lt;br&gt;likvidation om värdet av stiftelsens tillgångar är lägre än summan av&lt;br&gt;stiftelsens skulder. När likvidatorema har slutfört sitt uppdrag är stif-&lt;br&gt;telsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 127-130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Vissa re-&lt;br&gt;missinstanser anser att likvidationsskyldigheten bör skärpas, medan andra&lt;br&gt;menar att reglerna är obehövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående förordat att reglerna i stif-&lt;br&gt;telselagen skall utformas så att en stiftelses borgenärer får ett rimligt skydd&lt;br&gt;(se bl.a. avsnitt 2.5). Jag har i nämnda avsnitt även förutskickat att jag för&lt;br&gt;att ytterligare förstärka skyddet för tredje man kommer att föreslå regler om&lt;br&gt;likvidationsskyldighet för stiftelser som utövar näringsverksamhet. Jag avser&lt;br&gt;att i förevarande avsnitt ta upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att stiftelselagen innehåller regler som&lt;br&gt;förhindrar att en stiftelse bedriver näringsverksamhet som i längden är för-&lt;br&gt;lustbringande. På denna punkt kan man anknyta till den reglering i aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen som innebär att ett bolag som bedriver en förlustbringande verk-&lt;br&gt;samhet så småningom kan bli skyldigt att träda i likvidation och att, om&lt;br&gt;denna skyldighet inte iakttas, styrelseledamöterna blir personligen ansvariga&lt;br&gt;för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationsskyldigheten för en stiftelse kan knappast inträda förrän vär-&lt;br&gt;det av stiftelsens tillgångar är lägre än summan av stiftelsens skulder. Visser-&lt;br&gt;ligen är en stiftelse som befinner sig i en sådan situation insufficient och i&lt;br&gt;praktiken antagligen också insolvent, dvs. konkursmässig. Men även en så&lt;br&gt;sent inträdande likvidationsskyldighet torde indirekt kunna utgöra ett skydd&lt;br&gt;för tredje man. Den kan antas fungera som ett effektivt remedium mot bil-&lt;br&gt;dandet av verksamhetsstiftelser med så ringa startkapital att stiftelsen - om&lt;br&gt;verksamheten skulle visa sig vara förlustbringande - redan efter en kortare&lt;br&gt;tid skulle drabbas av likviditetsbrist. Mot bakgrund av det anförda anser jag&lt;br&gt;att stiftelselagen efter mönster av nämnda bestämmelser i aktiebolagslagen&lt;br&gt;bör innehålla regler om likvidationsskyldighet för stiftelser som bedriver nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om likvidationsskyldigheten inte iakttas, bör i första hand stiftelsens sty-&lt;br&gt;relseledamöter eller förvaltare bli solidariskt ansvariga för stiftelsens upp-&lt;br&gt;kommande förpliktelser. En styrelseledamot eller förvaltare bör dock kunna&lt;br&gt;frita sig från detta ansvar genom att visa att underlåtenheten att iaktta likvi-&lt;br&gt;dationsskyldigheten inte beror på försummelse av honom. Till dessa frågor&lt;br&gt;återkommer jag i specialmotiveringen (se avsnitt 4.1 och vad som anförs i&lt;br&gt;anslutning till 7 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.9 Påföljder vid misskötsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ledamöter i en stiftelsestyrelse, förvaltaren vid anknu-&lt;br&gt;ten förvaltning och revisorer skall vara skadeståndsskyldiga, om de&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar stiftelsen ekonomisk skada&lt;br&gt;när de fullgör sina uppdrag. De skall även vara skadeståndsskyldiga&lt;br&gt;gentemot en tredje man som har tillfogats skada genom överträdelse&lt;br&gt;av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i en stiftelsestyrelse resp, förvaltaren skall kunna entle-&lt;br&gt;digas av allmän domstol, om de missköter sina uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 125, 230-236).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har i dessa delar i huvudsak lämnats utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Envar av styrelsens ledamöter vid egen förvaltning&lt;br&gt;står i direkt sysslomannaförhållande till stiftelsen. Detsamma gäller förvalta-&lt;br&gt;ren vid anknuten förvaltning. Styrelseledamöter och förvaltare är därför&lt;br&gt;skyldiga att vid fullgörandet av sitt uppdrag för stiftelsen iaktta samma grad&lt;br&gt;av omsorg som krävs av en syssloman i allmänhet. Om de uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet inte iakttar denna skyldighet och stiftelsen till följd därav or-&lt;br&gt;sakas skada av ekonomisk natur, bör de vara skadeståndsskyldiga gentemot&lt;br&gt;stiftelsen (jfr 6 § tillsynslagen; jfr även 15 kap. 1 § första meningen aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit (se avsnitt 2.5) bör styrelseledamöter resp,&lt;br&gt;förvaltare också ha ett skadeståndsansvar mot stiftelsens borgenärer. I ana-&lt;br&gt;logi med den associationsrättsliga lagstiftningen (jfr 15 kap. 1 § andra me-&lt;br&gt;ningen aktiebolagslagen) bör ledamöterna i en stiftelsestyrelse resp, en stif-&lt;br&gt;telses förvaltare även ha ett skadeståndsansvar mot övriga tredje män som&lt;br&gt;berörs av deras verksamhet för stiftelsen. Ansvaret i de nu berörda fallen&lt;br&gt;bör emellertid vara begränsat till den del av uppdraget som direkt följer av&lt;br&gt;stiftelseförordnandet och stiftelselagen. Däremot bör tillämpningsområdet&lt;br&gt;för nu berörda regler inte vara begränsat till vissa stiftelser utan gälla även&lt;br&gt;för de mindre avkastningsstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelses revisorer bör - också i analogi med vad som gäller enligt t.ex.&lt;br&gt;aktiebolagslagen (jfr 15 kap. 2 § aktiebolagslagen) - svara för skada gent-&lt;br&gt;emot såväl stiftelsen som tredje man enligt samma grunder som styrelseleda-&lt;br&gt;möter resp, förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget att vara ledamot i en stiftelsestyrelse eller att vara förvaltare&lt;br&gt;för en stiftelse är ett förtroendeuppdrag. Härav följer att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller förvaltare i regel kan entledigas när som helst, dvs. utan att missvård&lt;br&gt;föreligger. Frågan vem som i det enskilda fallet har rätt att fatta beslut om&lt;br&gt;ett entledigande bör i första hand avgöras med ledning av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Om förordnandet däremot skulle sakna föreskrifter om saken, bör det&lt;br&gt;följa av stiftelselagen att beslut om entledigande vid egen förvaltning fattas&lt;br&gt;av stiftelsens styrelse. Vid förvaltningsformen anknuten förvaltning är det&lt;br&gt;däremot inte möjligt att fylla ut stiftelseförordnandet på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis angeläget att den som missköter sitt uppdrag som styrelse-&lt;br&gt;ledamot eller förvaltare alltid kan tvingas att lämna sitt uppdrag. Inte ens&lt;br&gt;den nyss beskrivna ordningen för stiftelser med egen förvaltning utgör emel-&lt;br&gt;lertid någon garanti för detta. Det är därför nödvändigt att det i stiftelselagen&lt;br&gt;tas in en bestämmelse av innebörd att domstol kan entlediga inte bara en&lt;br&gt;förvaltare utan även en styrelseledamot (jfr 7 § tillsynslagen). Det bör lämp-&lt;br&gt;ligen vara allmän domstol som prövar frågor om entledigande. Med en sådan&lt;br&gt;ordning är det nämligen möjligt att vid en och samma domstol föra tala om&lt;br&gt;såväl skadestånd som entledigande avseende en och samma styrelseledamot&lt;br&gt;eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan om rätten att föra talan om skadestånd för stiftelsens räkning&lt;br&gt;och om entledigande återkommer jag bl.a. i avsnitt 2.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Allmänna förutsättningar för ändring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Styrelsen eller förvaltaren får ändra, upphäva eller i sär-&lt;br&gt;skilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet, om föreskrif-&lt;br&gt;ten på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har&lt;br&gt;blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens av-&lt;br&gt;sikter eller om det finns särskilda skäl. Åtgärden får inte vidtas innan&lt;br&gt;Kammarkollegiet gett sitt tillstånd till det eller, om beslutet avser&lt;br&gt;föreskrifter av ren detaljnatur, innan tillsynsmyndigheten har fått till-&lt;br&gt;fälle att kontrollera att beslutet inte strider mot stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen har föreskrivit att&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd av myndighet skall få ändra,&lt;br&gt;upphäva eller åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet (ändringsförbehåll) som angår någon annan fråga än stiftel-&lt;br&gt;sens ändamål, är styrelsen eller förvaltaren oförhindrad att fatta be-&lt;br&gt;slut om ändring m.m. Ett beslut som fattats med stöd av ett ändrings-&lt;br&gt;förbehåll får dock inte tillämpas innan tillsynsmyndigheten fått till-&lt;br&gt;fälle att kontrollera bl.a. att det rör en föreskrift som omfattas av änd-&lt;br&gt;ringsförbehållet och att - om beslutet avser ändring eller åsidosät-&lt;br&gt;tande i särskilt fall - den nya föreskriften inte strider mot någon tving-&lt;br&gt;ande bestämmelse i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag&lt;br&gt;utom så till vida att förslaget i promemorian inte tillerkänner ändringsförbe-&lt;br&gt;håll någon rättsverkan (se promemorian s. 135-138 och 240).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är positivt inställda till försla-&lt;br&gt;gen i promemorian. Någon remissinstans anser emellertid att reglerna om&lt;br&gt;ändring m.m. endast bör gälla såvitt inte annat följer av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Från kommunalt håll framhålls att de i promemorian föreslagna reg-&lt;br&gt;lerna inte passar in på stiftelser som bildats av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Stiftelselagen bör innehålla regler som i såväl ma-&lt;br&gt;teriellt som formellt avseende klargör vilka förutsättningar som måste före-&lt;br&gt;ligga för att föreskrifter i stiftelseförordnanden skall få ändras m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelseförordnanden som har meddelats av enskilda regleras Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;nämnda förutsättningar enligt gällande ordning i permutationslagen&lt;br&gt;(1972:205). I materiellt avseende innebär bestämmelserna i den lagen att en&lt;br&gt;föreskrift kan ändras m.m. om den på grund av ändrade förhållanden inte&lt;br&gt;längre kan följas eller har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande&lt;br&gt;mot stiftarens avsikter eller om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att upprätthålla en hög donationsvilja i landet. Stiftelselagen&lt;br&gt;bör därför enligt min mening knyta an till den reglering som permutationsla-&lt;br&gt;gen innehåller i nu ifrågavarande avseende. Jag förordar alltså att stiftelsela-&lt;br&gt;gen i materiellt hänseende ställer upp samma krav som permutationslagen.&lt;br&gt;Till skillnad från den senare lagen bör dock kraven enligt stiftelselagen gälla&lt;br&gt;för alla stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I formellt avseende ställs det i permutationslagen krav på tillstånd av Kam-&lt;br&gt;markollegiet. Permutation kan meddelas efter ansökan av styrelsen eller av&lt;br&gt;någon annan, t.ex. stiftaren. Även i nu ifrågavarande avseende förordar jag&lt;br&gt;att regleringen i stiftelselagen blir ungefär densamma som i permutationsla-&lt;br&gt;gen. I motsats till vad som är fallet i den lagen bör emellertid utgångspunkten&lt;br&gt;för bestämmelserna i stiftelselagen vara att det alltid är styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren som svarar för stiftelsens beslut i frågor om ändring m.m. och det bör&lt;br&gt;därför endast vara styrelsen eller förvaltaren som för stiftelsens räkning får&lt;br&gt;ansöka om permutation. Vidare bör man enligt min mening kunna frångå&lt;br&gt;permutationslagens undantagslösa krav på tillstånd av Kammarkollegiet när&lt;br&gt;fråga är om ändring m.m. av föreskrifter av ren detaljnatur. Som jag ser det&lt;br&gt;bör det då vara fullt tillräckligt med ett system som innebär att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får tillfälle att kontrollera att skälen för beslutet i materiellt av-&lt;br&gt;seende är sådana att de i lagen angivna kraven är uppfyllda och att, när fråga&lt;br&gt;är om ändring eller tillfälligt åsidosättande, den nya föreskriften inte strider&lt;br&gt;mot någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsdragningen mellan tillståndspliktiga föreskrifter och&lt;br&gt;föreskrifter som kan ändras m.m. efter kontroll av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;måste givetvis stiftelselagen lämna ett entydigt besked. Denna fråga bör en-&lt;br&gt;ligt min mening lösas så att det i lagen tas in en uppräkning av sådana före-&lt;br&gt;skrifter eller slag av föreskrifter som skall vara tillståndspliktiga. Det kan&lt;br&gt;inte råda något tvivel om att de föreskrifter som avser stiftelsens ändamål&lt;br&gt;skall höra till den tillståndspliktiga gruppen av föreskrifter. Dit bör även hän-&lt;br&gt;föras bl.a. föreskrifter om förmögenhetsplacering och förvaltningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som jag nu beskrivit är avsedd för fall då stiftaren i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet inte meddelat några föreskrifter som tar sikte på behovet av&lt;br&gt;ändringar m.m. Som belysts i avsnitt 2.1.1 anses stiftaren enligt gällande ord-&lt;br&gt;ning kunna förbehålla sig själv eller någon annan rätt att besluta om att&lt;br&gt;ändra eller upphäva föreskrifterna i förordnandet (s.k. ändringsförbehåll).&lt;br&gt;Ett ändringsförbehåll innefattar sällan krav på att det i materiellt avseende&lt;br&gt;skall föreligga särskilda förutsättningar för att beslut skall få fattas med stöd&lt;br&gt;av förbehållet. För att ett förbehåll som avser stiftelsens ändamålsföreskrif-&lt;br&gt;ter skall vara giltigt anses det dock vara ett krav att rätten att ändra m.m.&lt;br&gt;gjorts beroende av att en viss händelse inträffar som den beslutsberättigade&lt;br&gt;inte kan råda över. Gällande ordning innebär vidare att beslut som fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av ändringsförbehåll av nu angivet slag får tillämpas utan att till- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;stånd av myndighet dessförinnan behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde förhålla sig så att ändringsförbehåll av nu berört slag kan utnytt-&lt;br&gt;jas till skada för tredje man. Mot denna bakgrund föreslog jag i lagrådsre-&lt;br&gt;missen bestämmelser i syfte att för framtiden helt förta den rättsliga verkan&lt;br&gt;som ändringsförbehåll nu anses ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt är det emellertid Lagrådets uppfattning att remissförsla-&lt;br&gt;get utan tillräckliga skäl beskär stiftarens möjligheter att bestämma om stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter. Lagrådet anser därför att ändringsförbehåll i viss&lt;br&gt;utsträckning alltjämt skall vara giltiga och föreslår att så skall vara fallet om&lt;br&gt;stiftelseförordnandet uttryckligen föreskriver att styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;utan tillstånd av myndighet får ändra, upphäva eller åsidosätta särskilt an-&lt;br&gt;givna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår annan fråga än stiftelsens&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Lagrådet förslagna ordningen innebär att ändringsförbehåll får en&lt;br&gt;kraftigt begränsad rättsverkan i jämförelse med vad gällande rätt innebär på&lt;br&gt;denna punkt. På de skäl som anförts av Lagrådet är jag därför beredd att&lt;br&gt;ansluta mig till den. Som Lagrådet också varit inne på bör det dock krävas&lt;br&gt;att beslut som fattas med stöd av ett giltigt ändringsförbehåll inte får tilläm-&lt;br&gt;pas innan tillsynsmyndigheten fått tillfälle att kontrollera bl.a. att beslutet&lt;br&gt;rör en föreskrift som omfattas av ändringsförbehållet och att - om beslutet&lt;br&gt;avser ändring eller åsidosättande i särskilt fall - den nya föreskriften inte stri-&lt;br&gt;der mot någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i avsnitt 2.9 till frågan vilken verkan som efter den nya&lt;br&gt;lagens ikraftträdande bör tillerkännas ändringsförbehåll i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;den avseende äldre stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör vad j ag hittills har anfört om ordningen för ändring&lt;br&gt;m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande i princip gälla även för insam-&lt;br&gt;lingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser. Det finns dock anledning att ha&lt;br&gt;en delvis avvikande reglering i fråga om den senare stiftelseformen. Till den&lt;br&gt;frågan skall jag återkomma i specialmotiveringen (se avsnitt 4.1 och vad som&lt;br&gt;anförs i anslutning till 11 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag ta upp frågan om instansordningen vid överklagande av&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut. Enligt permutationslagen får kollegiets beslut&lt;br&gt;överklagas till regeringen. Promemorieförslaget innehåller på denna punkt&lt;br&gt;inte något förslag till nyordning. Enligt min mening finns det dock anledning&lt;br&gt;att överväga om inte prövningen av överklaganden bör föras över från rege-&lt;br&gt;ringen till allmän förvaltningsdomstol. En sådan lösning ligger i linje med&lt;br&gt;den allmänna strävan som nu finns att befria regeringen från ärenden av&lt;br&gt;olika slag. Till detta kommer att frågor om tillstånd till ändring m.m. av före-&lt;br&gt;skrifter i ett stiftelseförordnande rör sådana civila rättigheter som avses i&lt;br&gt;artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna. Prövningen av sådana frågor&lt;br&gt;skall enligt konventionen göras av domstol. En annan sak är att inte heller&lt;br&gt;den nuvarande regleringen med överklaganderätt till regeringen torde stå i&lt;br&gt;strid med konventionen, eftersom lagen (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut är tillämplig på beslut i ärenden om permutation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således skäl som talar för att överklaganden av Kammarkolle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giets beslut i frågor om permutation av stiftelser skall prövas av allmän för- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;valtningsdomstol. En sådan reform aktualiserar emellertid frågan om en lik-&lt;br&gt;nande ändring skall göras beträffande överklagande av permutationsbeslut&lt;br&gt;i allmänhet. Enligt min mening bör dock en sådan nyordning inte införas&lt;br&gt;med mindre frågan varit föremål för en mer allsidig utredning än den som&lt;br&gt;kan göras inom ramen för förevarande lagstiftningsärende. Med hänvisning&lt;br&gt;till vad jag nu har anfört och eftersom det inte är lämpligt att ha olika lös-&lt;br&gt;ningar för å ena sidan permutation av stiftelser och å andra sidan övriga per-&lt;br&gt;mutationsfall ansluter jag mig till förslaget i promemorian att överklaganden&lt;br&gt;i frågor om permutation av stiftelser liksom hittills skall prövas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Upphörande av stiftelser med små förmögenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse med en ringa&lt;br&gt;förmögenhet får i strid mot stiftelseförordnandets ändamålsföreskrif-&lt;br&gt;ter besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill&lt;br&gt;de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt mot-&lt;br&gt;svara detta. En av förutsättningarna är därvid att värdet på stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar under de tre senaste åren har understigit ett basbelopp en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Övriga förutsättningar är&lt;br&gt;att stiftelsen har grundats för mer än 50 år sedan, att den inte har kun-&lt;br&gt;nat främja sitt ändamål under en sammanhängande tid av minst fem&lt;br&gt;år och att den saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens eller förvaltarens beslut får inte verkställas innan tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten har fått tillfälle att kontrollera bl.a. att föreskrivna för-&lt;br&gt;utsättningar för beslutet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillgångarna förbrukats är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag&lt;br&gt;(se promemorian s. 138-140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har framhållit tidigare består det svenska&lt;br&gt;stiftelseväsendet till stor del av avkastningsstiftelser med små förmögenhe-&lt;br&gt;ter. Den som förvaltar en sådan stiftelse har i realiteten få andra placeringsal-&lt;br&gt;ternativ än traditionellt banksparande att tillgå. En avkastningsstiftelse får i&lt;br&gt;regel inte använda annat än den löpande avkastningen på sin förmögenhet&lt;br&gt;för ändamålet. Det är därför svårt eller ibland t.o.m. omöjligt att både&lt;br&gt;främja stiftelsens ändamål och skydda förmögenheten mot penningvärdeför-&lt;br&gt;sämringen. Förr eller senare kan den situationen uppstå att den löpande av-&lt;br&gt;kastningen måste fonderas i stiftelsen under kanske tio år för att den alls&lt;br&gt;skall ha någon möjlighet att främja sitt ändamål. Det är bl.a. mot denna bak-&lt;br&gt;grund som mitt förslag i avsnitt 2.6.4 om gemensam placering av stiftelseför-&lt;br&gt;mögenheter skall ses. Tanken bakom det förslaget är nämligen bl.a. att det&lt;br&gt;skall medverka till att förebygga uppkomsten av problem av nu anfört slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppstått en situation som innebär att en stiftelse måste fondera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin avkastning tio år i rad för att den skall kunna främja sitt ändamål finns det Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;olika sätt att lösa problemet på. Ett sätt kan vara att placera förmögenheten&lt;br&gt;gemensamt med andra stiftelser, ett annat att fusionera stiftelsen med en an-&lt;br&gt;nan stiftelse med likartat ändamål. Stiftelselagen bör emellertid anvisa ytter-&lt;br&gt;ligare en väg till lösning, en lösning som bör vara enkel att tillämpa när förut-&lt;br&gt;sättningarna för en tillämpning väl föreligger (jfr 1991/92:LU17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda ställer jag mig bakom förslaget i promemo-&lt;br&gt;rian att styrelsen eller förvaltaren under vissa mycket speciella förutsätt-&lt;br&gt;ningar skall få besluta om att förbruka stiftelsens samtliga tillgångar för det&lt;br&gt;ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt&lt;br&gt;motsvara detta. En av förutsättningarna för ett sådant beslut bör därvid vara&lt;br&gt;att värdet på stiftelsens tillgångar under de tre senaste åren har understigit&lt;br&gt;ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (dvs. för närva-&lt;br&gt;rande 34 400 kr). Andra förutsättningar bör vara att stiftelsen har grundats&lt;br&gt;för mer än 50 år sedan, att den inte har kunnat främja sitt ändamål under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst fem år och att den saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som fattas med stöd av den av mig nu förordade regleringen&lt;br&gt;kommer alltid att strida mot stiftelsens ändamålsföreskrifter. Det bör trots&lt;br&gt;detta inte ställas krav på tillstånd av Kammarkollegiet. Enligt min mening&lt;br&gt;bör det räcka med att tillsynsmyndigheten bereds tillfälle att kontrollera att&lt;br&gt;beslutet inte strider mot stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör den ordning jag nu har förordat inte bara vara till-&lt;br&gt;lämplig om den löpande avkastningen inte längre räcker till för att främja&lt;br&gt;stiftelsens ändamål. Den bör kunna komma till användning oavsett anled-&lt;br&gt;ningen till att stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under den se-&lt;br&gt;naste femårsperioden, t.ex. i fall då det inte längre går att uppbringa någon&lt;br&gt;destinatär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Tillsyn och registrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För stiftelser skall det finnas en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens&lt;br&gt;förvaltning eller revisionen av den inte utövas i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen eller att en styrel-&lt;br&gt;seledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag. Ett ingri-&lt;br&gt;pande skall kunna utmynna i att tillsynsmyndigheten t.ex. förelägger&lt;br&gt;styrelsedamoten eller förvaltaren att fullgöra sina åligganden eller för&lt;br&gt;stiftelsens räkning väcker talan om skadestånd mot eller väcker talan&lt;br&gt;om entledigande av styrelseledamoten eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall alltid ha rätt att begära information av&lt;br&gt;stiftelsen. En årsredovisningsskyldig stiftelse skall varje år sända sin&lt;br&gt;årsredovisning och revisionsberättelse till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelsen råd och upplysningar och&lt;br&gt;skall även i övrigt lämna stiftelsen service i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftaren i stiftelseförordnandet för en stiftelse enligt den all-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa definitionen har föreskrivit att stiftelsen inte skall stå under&lt;br&gt;tillsyn, skall tillsynsmyndigheten som regel inte få ingripa mot och be-&lt;br&gt;gära information av stiftelsen i andra fall än då det kan antas att stiftel-&lt;br&gt;sen åsidosätter stiftelselagens bestämmelser om årsredovisning eller&lt;br&gt;revision. Samma ordning i fråga om tillsynen skall gälla för stiftelser&lt;br&gt;som har bildats av ett offentligt rättssubjekt eller som förvaltas av en&lt;br&gt;statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i det län där en stiftelses styrelse eller förvaltare har&lt;br&gt;sitt säte skall i princip vara tillsynsmyndighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Enligt promemorieförslaget tas ingen hänsyn till&lt;br&gt;stiftarens inställning i tillsynsfrågan. Promemorieförslaget innefattar inte&lt;br&gt;heller något undantag från tillsynsreglerna för stiftelser som bildats av en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;promemorieförslaget i huvudsak med mitt förslag (se promemorian s. 140-&lt;br&gt;142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska mot förslaget att&lt;br&gt;hela stiftelseväsendet skall stå under offentlig tillsyn. Kritiken riktar sig sär-&lt;br&gt;skilt mot att stiftaren inte skall kunna undanta en stiftelse från denna tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I stiftelser finns det i regel inte något organ som&lt;br&gt;har befogenhet att både övervaka och ingripa mot stiftelsens förvaltning.&lt;br&gt;Därför har det sedan länge funnits en tillsyn över stiftelseväsendet som läns-&lt;br&gt;styrelserna svarat för. Vad som framkommit under remissbehandlingen ger&lt;br&gt;belägg för att det råder en bred enighet om att en tillsyn av detta slag behövs&lt;br&gt;även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att stiftelsernas fortbestånd tryggas, inte minst för att sti-&lt;br&gt;mulera viljan att göra donationer. För egen del ansluter jag mig därför till&lt;br&gt;den allmänt omfattade uppfattning som kommit till uttryck under remissbe-&lt;br&gt;handlingen, nämligen att stiftelseväsendet bör stå under tillsyn. Stiftelsela-&lt;br&gt;gen bör således innehålla regler om tillsyn, regler som i allt väsentligt bör&lt;br&gt;kunna utformas efter mönster av tillsynslagens bestämmelser i ämnet. I lik-&lt;br&gt;het med vad som är fallet enligt tillsynslagen bör det även enligt stiftelselagen&lt;br&gt;i tillsynsmyndighetens befattning med stiftelserna ingå tre huvuduppgifter,&lt;br&gt;nämligen kontroll, ingripande och service. Till skillnad från vad regleringen&lt;br&gt;i tillsynslagen innebär förordar jag dock att alla stiftelser skall vara knutna&lt;br&gt;till en tillsynsmyndighet. Vidare bör man i stiftelselagen - tydligare än vad&lt;br&gt;som f.n. är fallet (jfr 9 § tillsynslagen) - slå fast under vilka förutsättningar&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten skall ha rätt och skyldighet att ingripa. I enlighet med&lt;br&gt;vad Lagrådet förordat bör tillsynsmyndigheten ha rätt och skyldighet att in-&lt;br&gt;gripa om det kan antas bl.a. att stiftelsens förvaltning eller revisionen av den&lt;br&gt;inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stif-&lt;br&gt;telselagen. Tillsynsmyndigheten bör alltså i princip inte - till skillnad från&lt;br&gt;vad det till Lagrådet remitterade förslaget innebär - ha skyldighet att ingripa&lt;br&gt;mot underlåtenhet att följa tvingande bestämmelser som gäller för även&lt;br&gt;andra rättssubjekt än stiftelser, t.ex. bestämmelserom beskattning, brandsä-&lt;br&gt;kerhet, allmän ordning eller viss näringsverksamhet. Jag återkommer till&lt;br&gt;denna fråga i specialmotiveringen (se avsnitt 4.1 och kommentaren till 9 kap.&lt;br&gt;3§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har tilldragit sig stor uppmärksamhet under remissbehand- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;lingen av promemorian är vilken hänsyn som bör tas till stiftarens inställning&lt;br&gt;ifråga om tillsynen över den av honom bildade stiftelsen. Skall alltså stiftaren&lt;br&gt;liksom i dag kunna bestämma att stiftelsen inte skall stå under offentlig till-&lt;br&gt;syn? Innan jag går närmare in på den saken vill jag emellertid behandla frå-&lt;br&gt;gan om hur kontrollen över stiftelserna bör vara upplagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillsynslagen sker kontrollen av stiftelserna genom att länsstyrel-&lt;br&gt;serna granskar de handlingar som stiftelserna årligen sänder dit. Ett system&lt;br&gt;som endast bygger på återkommande kontroll innefattar emellertid risk för&lt;br&gt;att det allmännas resurser inte tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är givet-&lt;br&gt;vis angeläget att de knappa resurser som är tillgängliga på detta område i&lt;br&gt;möjligaste mån kommer till användning där de behövs. Jag förordar därför&lt;br&gt;ett kontrollsystem som i huvudsak bygger på att tillsynsmyndigheten alltid&lt;br&gt;har rätt att begära information av en stiftelse. Härigenom blir det möjligt att&lt;br&gt;kontrollen - via anmälningar från allmänheten - styrs till sådana stiftelser&lt;br&gt;vars förvaltning det kan finnas anledning att granska i något avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan emellertid inte undvara det gamla systemet med återkommande&lt;br&gt;kontroll helt och hållet. Enligt stiftelselagen bör sådan kontroll i första hand&lt;br&gt;komma i fråga beträffande avkastningsstiftelser med mer betydande värden&lt;br&gt;på sina tillgångar. Gränsen bör lämpligen kunna sättas till tio basbelopp en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Även stiftelser som under ett rä-&lt;br&gt;kenskapsår har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelse bör om-&lt;br&gt;fattas av denna form av kontroll, liksom insamlingsstiftelser. Det jag nu för-&lt;br&gt;ordat innebär att det endast är årsredovisningsskyldiga stiftelser som kom-&lt;br&gt;mer att beröras av den återkommande kontrollen och som jag uttalat redan&lt;br&gt;tidigare (se avsnitt 2.6.6) bör årsredovisningen tillsammans med revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen kunna utgöra ett godtagbart underlag för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;granskning av stiftelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till frågan om vilken betydelse man bör tillmäta stiftarens&lt;br&gt;inställning i fråga om tillsynen över ”sin” stiftelse (enligt den allmänna defini-&lt;br&gt;tionen av stiftelsebegreppet). Promemorieförslaget innebär på denna punkt&lt;br&gt;att stiftarens vilja inte tillerkänns någon rättslig verkan. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser är kritiska mot promemorieförslaget på denna punkt och har betonat att&lt;br&gt;det måste krävas mycket starka skäl för att frångå nuvarande ordning som&lt;br&gt;innebär att stiftaren kan bestämma att den av honom bildade stiftelsen inte&lt;br&gt;skall stå under tillsyn. Ett fasthållande vid promemorieförslagets inställning&lt;br&gt;skulle enligt de mest kritiska remissinstanserna kunna vara ägnat att dämpa&lt;br&gt;donationsviljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man har som utgångspunkt att staten skall ha ett yttersta ansvar för&lt;br&gt;att medel som har donerats verkligen kommer till nytta för det ändamål som&lt;br&gt;stiftaren har avsett, kan det tyckas följdriktigt att detta skall gälla alla stiftel-&lt;br&gt;ser. Det förhållandet att stiftaren inte har önskat att stiftelsen skall stå under&lt;br&gt;tillsyn skulle då inte tillerkännas någon avgörande verkan men skulle mycket&lt;br&gt;väl kunna beaktas av tillsynsmyndigheten vid utövandet av tillsynen, exem-&lt;br&gt;pelvis så att ingripande åtgärder vidtas endast i allvarligare fall och då det&lt;br&gt;står klart att en rättsförlust annars skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har anförts i flera av remissyttrandena ger emellertid belägg för&lt;br&gt;att en ordning som inte tillmäter stiftarens inställning i tillsynsfrågan någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som helst betydelse skulle innebära en allvarlig risk för att stiftare som inte&lt;br&gt;önskar någon tillsyn skulle komma att dra sig för att göra den donation som&lt;br&gt;leder till stiftelsens tillkomst. Enligt min mening är skälen för en sådan ord-&lt;br&gt;ning inte så starka att det motiverar att man tar en sådan risk. Jag anser alltså&lt;br&gt;att man i princip bör ta hänsyn till stiftarens inställning i tillsynsfrågan som&lt;br&gt;den kommit till uttryck i det av honom meddelade stiftelseförordnandet. En&lt;br&gt;förutsättning för detta bör dock vara att stiftelsen varken utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet eller är moderstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda bör emellertid inte gälla undantagslöst. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;bör nämligen kunna ingripa framför allt i fall då det kan antas att stiftelsen&lt;br&gt;åsidosätter stiftelselagens regler om årsredovisning och revision. På detta&lt;br&gt;sätt får dessa regler en direkt sanktion i lagen. Vidare bör de regler i stiftelse-&lt;br&gt;lagen som innefattar skyldighet för tillsynsmyndigheten att utföra ett slags&lt;br&gt;service mot stiftelsen (t.ex. förordnande av styrelseledamot) även gälla för&lt;br&gt;stiftelser som omfattas av den speciella tillsynsordning jag nu har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsynsordning som enligt min mening bör gälla för stiftelser vars stif-&lt;br&gt;tare förordnat om att stiftelsen inte skall stå under tillsyn bör - oberoende&lt;br&gt;av stiftarens vilja på den punkten - gälla även för stiftelser som förvaltas av&lt;br&gt;statlig myndighet (jfr 2 § första stycket 1 tillsynslagen). Också för stiftelser&lt;br&gt;med andra typer av förvaltare kan det finnas anledning att närmare överväga&lt;br&gt;en speciell tillsynsordning. Vad jag då särskilt tänker på är stiftelser som för-&lt;br&gt;valtas av kommuner, landsting och kyrkliga kommuner (jfr bl.a. det s.k. fri-&lt;br&gt;kommunförsöket och lagen, 1986:98, om undantag för vissa kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner från bestämmelserna i lagen, 1929:116, om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser; jfr även prop. 1991/92:13 s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets inställning med avseende på stiftelser som förvaltas av&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner är att de bör omfattas av&lt;br&gt;samma ordning som för stiftelser förvaltade av statliga myndigheter. Lagrå-&lt;br&gt;det avstyrker emellertid detta förslag. Lagrådet framhåller bl.a. i sitt ytt-&lt;br&gt;rande att vissa erfarenheter från den kommunala revisionen tyder på att&lt;br&gt;kommuner brustit i sin förvaltning av s.k. donationsfonder. En annan in-&lt;br&gt;vändning mot förslaget att undanta de kommunalt förvaltade stiftelserna&lt;br&gt;från tillsyn är enligt Lagrådet att en sådan ordning knappast är förenlig med&lt;br&gt;lagstiftningens övergripande syfte att säkerställa och trygga stiftelsens möj-&lt;br&gt;ligheter att verka för det ändamål som stiftaren har angett i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet och inte heller är den förenlig med principen att respekten för stifta-&lt;br&gt;rens vilja bör vara en ledstjärna vid utformningen av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag godtar Lagrådets ståndpunkt i denna fråga. Kommunalt förvaltade&lt;br&gt;stiftelser bör alltså inte få någon särställning i tillsynshänseende. Samtidigt&lt;br&gt;vill jag emellertid framhålla att det är min övertygelse att införandet av en&lt;br&gt;stiftelselag med det innehåll som jag föreslår i förevarande lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende sannolikt kommer att leda till att kommunerna (såväl borgerliga som&lt;br&gt;kyrkliga) allmänt sett stramar upp förvaltningen av ”sina” donationsfonder.&lt;br&gt;Frågan om en särställning för kommunalt förvaltade stiftelser kan alltså bli&lt;br&gt;aktuell på nytt när stiftelselagen varit i tillämpning under några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mitt förslag kommer sådana stiftelser som helt eller delvis har bildats&lt;br&gt;av staten eller andra offentliga rättssubjekt alltid att vara skyldiga att hålla&lt;br&gt;sin årsredovisning tillgänglig för envar. Man torde kunna utgå från att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlighet som stiftelselagen således garanterar med avseende på dessa stif- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;telser kommer att få särskild betydelse för hur stiftelserna förvaltas. Enligt&lt;br&gt;min mening bör därför en tillsynsordning av det slag som jag förordat för&lt;br&gt;stiftelser som förvaltas av statliga myndigheter även kunna gälla för stiftelser&lt;br&gt;av nu ifrågavarande slag. Av samma skäl bör vidare kollektivavtalsstiftelser&lt;br&gt;kunna omfattas av en liknande tillsynsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till sist i förevarande sammanhang erinra om att bl.a. arvingar, uni-&lt;br&gt;versella testamentstagare, boutredningsmän och testamentsexekutörer en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 22 kap. 7 § ärvdabalken kan föra talan om verkstäl-&lt;br&gt;lande av testamentariska ändamålsbestämmelser. I fråga om ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelser med allmännyttigt ändamål får sådan talan också föras av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Bestämmelserna är tillämpliga på testamentariskt bildade stiftel-&lt;br&gt;ser (jfr NJA 1966 s. 3). I fråga om stiftelser med allmännyttigt ändamål tjä-&lt;br&gt;nar de därmed som ett komplement till reglerna i tillsynslagen, framför allt&lt;br&gt;vad gäller stiftelser som på grund av stiftarens föreskrift är undantagna från&lt;br&gt;tillsynslagens tillämpningsområde (jfr NJA II 1933 s.520f). Även efter stif-&lt;br&gt;telselagens ikraftträdande torde bestämmelserna i ärvdabalken kunna tjäna&lt;br&gt;som ett komplement till tillsynsreglerna på stiftelseområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelser som är årsredovisningsskyldiga skall vara regi-&lt;br&gt;strerade i ett offentligt stiftelseregister. Till registreringen skall firma-&lt;br&gt;rättsliga verkningar vara knutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet skall vara den länsstyrelse som är tillsyns-&lt;br&gt;myndighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Alla stiftelser skall registreras. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer promemorieförslaget i huvudsak med mitt förslag (se promemorian&lt;br&gt;s. 141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser är kritiska mot promemorians&lt;br&gt;förslag och menar att i varje fall mindre stiftelser bör undantas från registre-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt nu gällande ordning är en stiftelse skyldig att söka regi-&lt;br&gt;strering i handelsregistret innan den börjar utöva näringsverksamhet. Sådan&lt;br&gt;skyldighet inträder emellertid endast i fall då stiftelsen beträffande den ifrå-&lt;br&gt;gavarande näringsverksamheten skulle ha varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1929:117), om denna gällt även efter utgången av år 1976&lt;br&gt;(se 2 § andra stycket handelsregisterlagen, 1974:157, i dess lydelse enligt SFS&lt;br&gt;1993:761).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret registreras inte bara stiftelser utan även handelsbolag,&lt;br&gt;enskilda näringsidkare samt ideella föreningar. Enskilda näringsidkare,&lt;br&gt;ideella föreningar och, från och med år 1995, även bolagsmännen i ett enkelt&lt;br&gt;bolag (se SFS 1993:761) är registreringsskyldiga under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar som gäller för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma är den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet. Av handelsregistret skall i fråga om enskilda näringsidkare, handels-&lt;br&gt;bolag, ideella föreningar och stiftelser framgå bl.a. den registrerades firma.&lt;br&gt;Registreringen av firmor för andra näringsidkare sker i aktiebolagsregistret&lt;br&gt;beträffande aktiebolag och i föreningsregistret beträffande ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom registrering av firma förvärvar firmans innehavare i princip en-&lt;br&gt;samrätt till firman inom det område för vilket firman registrerats. En firma&lt;br&gt;får därför inte registreras om den är förväxlingsbar med en för samma om-&lt;br&gt;råde förut registrerad firma. Enligt huvudregeln anses emellertid firmor för-&lt;br&gt;växlingsbara endast i fall då de avser verksamhet av samma eller liknande&lt;br&gt;slag (se 2 §, 6 § första stycket och 10§ första stycket 6 firmalagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av firma i ett visst handelsregister gäller för ett län. Registre-&lt;br&gt;ring av firma för aktiebolag och ekonomisk förening gäller för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förandet av handels- och föreningsregistren överförs f.n. suc-&lt;br&gt;cessivt från länsstyrelserna till Patent- och registreringsverket (PRV) (se&lt;br&gt;prop. 1992/93:27, 1992/93:LU10 och rskr. 1992/93:75). Tanken är att refor-&lt;br&gt;men skall vara genomförd före år 1995. Anledningen till denna förändring&lt;br&gt;är bl.a. att det hittillsvarande systemet inte har ansetts medge att man i till-&lt;br&gt;börlig grad beaktar firmalagens förbud mot registrering av förväxlingsbara&lt;br&gt;firmor. Vidare har man pekat på att det inte finns ett sådant samband mellan&lt;br&gt;länsstyrelsernas huvudsakliga verksamhet och registreringen i handels- och&lt;br&gt;föreningsregistren att en fortsatt anknytning till länsstyrelserna är befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör stiftelser som utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet i fortsättningen vara registreringsskyldiga. Den hittillsva-&lt;br&gt;rande knytningen till bokföringsskyldighetens omfattning sådan denna be-&lt;br&gt;stämts i 1929 års bokföringslag bör alltså upphöra. Firmarättsliga verkningar&lt;br&gt;bör liksom hittills inträda vid registreringen av sådana stiftelser. Även stiftel-&lt;br&gt;ser som är moderstiftelser bör omfattas av en generell registreringsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller avkastningsstiftelser (enligt den allmänna definitio-&lt;br&gt;nen av stiftelsebegreppet) som inte utövar näringsverksamhet eller inte är&lt;br&gt;moderstiftelser får man till en böljan skilja mellan stiftelser som helt eller&lt;br&gt;delvis bildats av offentliga rättssubjekt och stiftelser som bildats av privata&lt;br&gt;donatorer. Stiftelser som hör till den förra gruppen bör enligt min mening&lt;br&gt;vara registreringsskyldiga utan undantag. Beträffande den senare gruppen -&lt;br&gt;där det ojämförligt största antalet stiftelser ingår - ställer jag mig däremot&lt;br&gt;inte bakom förslaget i promemorian att det skall föreligga en generell regi-&lt;br&gt;streringsskyldighet. Som flera remissinstanser har framhållit måste man&lt;br&gt;nämligen beakta i sammanhanget att krav på registrering innebär att resur-&lt;br&gt;ser tas i anspråk inte bara hos den enskilda stiftelsen utan även hos den eller&lt;br&gt;de registrerande myndigheterna. Samtidigt måste man emellertid också be-&lt;br&gt;akta allmänhetens berättigade intresse av att på ett enkelt sätt kunna få fram&lt;br&gt;upplysningar om avkastningsstiftelserna. Detta gäller inte minst stiftelser&lt;br&gt;som skall främja sitt syfte genom att utge kontanta bidrag. I likhet med vad&lt;br&gt;jag föreslagit i fråga om bokföringsskyldighetens inträde blir min slutsats att&lt;br&gt;även registreringsskyldigheten bör knytas till värdet på stiftelsens tillgångar.&lt;br&gt;Denna värdegräns bör lämpligen kunna bestämmas till tio basbelopp eller&lt;br&gt;den värdegräns jag i avsnitt 2.8.1 föreslagit skall gälla för den återkommande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollen av stiftelser. Mitt nu angivna ställningstagande i fråga om värde- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;gränsen för registreringsskyldighetens inträde utesluter emellertid inte att&lt;br&gt;frågan kan tas upp till förnyat övervägande om det någon tid efter det att&lt;br&gt;stiftelselagen har trätt i kraft skulle visa sig att det finns skäl som talar för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening saknas skäl att kräva registreringsskyldighet för bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga men inte årsredovisningsskyldiga familjestiftelser. Insam-&lt;br&gt;lingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser bör däremot generellt sett omfat-&lt;br&gt;tas av registreringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär det nu anförda att stiftelser som enligt vad&lt;br&gt;jag tidigare har föreslagit skall vara årsredovisningsskyldiga också skall vara&lt;br&gt;skyldiga att registrera sig (jfr avsnitt 2.6.6). Enligt min mening bör all regi-&lt;br&gt;strering av stiftelser ske i ett register som är särskilt inrättat för stiftelser (stif-&lt;br&gt;telseregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har sagt bör firmarättsliga verkningar vara knutna till regi-&lt;br&gt;streringen i stiftelseregistret av näringsutövande stiftelser. Då inställer sig&lt;br&gt;naturligen frågan för vilket område registreringen av en stiftelses firma bör&lt;br&gt;gälla. När det gäller denna fråga kan man konstatera att det totalt sett inte&lt;br&gt;är så många stiftelser som utövar näringsverksamhet. Ibland rör det sig om&lt;br&gt;fall då stiftelsen, kanske under en begränsad tid, har sin förmögenhet place-&lt;br&gt;rad i en eller flera hyresfastigheter. Antalet stiftelser som har behov av ett&lt;br&gt;firmaskydd inom ett större område än ett län kan därför bedömas vara ytter-&lt;br&gt;ligt lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu senast anförda anser jag att registreringen av stif-&lt;br&gt;telser bör ske i stiftelseregister som förs länsvis. När det därefter gäller frå-&lt;br&gt;gan om vilken myndighet som skall svara för förandet av stiftelseregistren&lt;br&gt;vill jag erinra om att PRV före år 1995 kommer att ha tagit över ansvaret för&lt;br&gt;förandet av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Det kan då&lt;br&gt;tyckas naturligt att PRV även skulle få ansvaret för förandet av stiftelsere-&lt;br&gt;gistren. Man måste emellertid när det gäller stiftelser bl.a. beakta att länssty-&lt;br&gt;relserna enligt stiftelselagen kommer att svara för tillsynen över stiftelserna&lt;br&gt;(se avsnitt 2.8.1) och att det finns en naturlig koppling mellan registreringen&lt;br&gt;av och tillsynen över stiftelser. Vidare måste man beakta i sammanhanget&lt;br&gt;att registreringen av stiftelser inte skall ha någon civilrättslig betydelse (se&lt;br&gt;avsnitt 2.3). Om ansvaret för registreringen läggs på PRV, kommer därför&lt;br&gt;frågan om en viss ”stiftelse” rättsligt sett verkligen är en stiftelse eller inte&lt;br&gt;att bli föremål för bedömning av två skilda myndigheter. I vissa fall finns&lt;br&gt;det en risk för att meningarna i denna fråga kan komma att gå isär mellan&lt;br&gt;myndigheterna och för sådana fall skulle stiftelselagen behöva innehålla reg-&lt;br&gt;ler som klarar ut vad som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att uppgiften att handha&lt;br&gt;registreringen av en viss stiftelse bör ligga på den myndighet som har ansva-&lt;br&gt;ret för tillsynen över samma stiftelse. Detta innebär att jag beträffande an-&lt;br&gt;svaret för registreringen av stiftelser förordar en lösning som innebär att den&lt;br&gt;länsstyrelse som är tillsynsmyndighet för en viss stiftelse även är registre-&lt;br&gt;ringsmyndighet för samma stiftelse. Med en sådan lösning finns det visserli-&lt;br&gt;gen en viss risk för att PRV i något av de av den myndigheten förda registren&lt;br&gt;registrerar en firma som är förväxlingsbar med en i ett stiftelseregister redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerad firma. Denna risk bör emellertid kunna elimineras genom att&lt;br&gt;länsstyrelserna åläggs skyldighet att fortlöpande underrätta PRV om de fir-&lt;br&gt;mor som registreras i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att länsstyrelserna tillämpar regelsy-&lt;br&gt;stemet för registrering av stiftelser på ett så enhetligt och effektivt sätt som&lt;br&gt;möjligt. Någon eller några av länsstyrelserna bör därför få i uppdrag att svara&lt;br&gt;för bl.a. utbildning om regelsystemet samt framtagande av blanketter. Av-&lt;br&gt;sikten är att Riksrevisionsverket senare skall få i uppdrag att granska verk-&lt;br&gt;samheten med registreringen av stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelselagen behöver det tas in regler som för stiftelser kompletterar fir-&lt;br&gt;malagens allmänna bestämmelser om firma. Stiftelselagens materiella be-&lt;br&gt;stämmelser om firma och de bestämmelser som behövs för att reglera regi-&lt;br&gt;streringsförfarandet bör tas upp i skilda kapitel. Särskilt bestämmelserna för&lt;br&gt;registreringen av stiftelser som utövar näringsverksamhet bör kunna utfor-&lt;br&gt;mas efter mönster av handelsregisterlagens nuvarande bestämmelser. Jag&lt;br&gt;återkommer i specialmotiveringen när det gäller det närmare innehållet i nu&lt;br&gt;berörda bestämmelser om firma och registering (se avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade lösningen för registreringen av näringsutövande&lt;br&gt;stiftelser innebär att kravet på att sådana stiftelser skall vara registrerade i&lt;br&gt;handelsregistret kan slopas. Även till den frågan återkommer jag senare (se&lt;br&gt;avsnitt 2.10.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En förmögenhetsbildning som kommit till före stiftelse-&lt;br&gt;lagens ikraftträdande skall anses som stiftelse enligt stiftelselagen&lt;br&gt;(äldre stiftelse) om förmögenhetsbildningen närmast före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet uppfyllde de krav som enligt stiftelselagen ställs på stiftelse-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen skall med vissa undantag gälla även för äldre stiftel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen skall träda i kraft och tillsynslagen upphöra att gälla&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Bestämmelserna om ikraftträdande m.m. skall tas&lt;br&gt;in i en särskild lag om införande av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Enligt promemorieförslaget torde det i allmänhet&lt;br&gt;inte föreligga något hinder mot att omedelbart tillämpa stiftelselagens nya&lt;br&gt;civilrättsliga bestämmelser på äldre stiftelser (se promemorian s. 143 och&lt;br&gt;144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är starkt kritiska mot prome-&lt;br&gt;morieförslagets inställning att de nya civilrättsliga bestämmelserna omedel-&lt;br&gt;bart kan tillämpas även på äldre stiftelser. Flera pekar bl.a. på att man bru-&lt;br&gt;kar vara ytterst försiktig med att införa retroaktiva regler. Kammarkollegiet&lt;br&gt;framhåller att det i gällande rätt inte finns något formkrav för bildande av&lt;br&gt;stiftelse i allmänhet och att det i de föreslagna övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;inte finns några regler om hur det skall förfaras med befintliga stiftelser som&lt;br&gt;inte uppfyller det nya formkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom civilrätten finns det inte som inom straffrät- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ten något principiellt förbud mot retroaktiv lagstiftning. Det anses emeller-&lt;br&gt;tid att man även i civilrättsliga sammanhang skall vara försiktig med bakåt-&lt;br&gt;verkande bestämmelser. Som en principiell grundsats anses därför gälla att&lt;br&gt;nya materiella rättsregler normalt bör tillämpas endast beträffande sådana&lt;br&gt;förhållanden som har uppkommit efter reglernas ikraftträdande. Samtidigt&lt;br&gt;är det emellertid uppenbart olämpligt att ha olika lagregler för stiftelser som&lt;br&gt;tillkommit efter stiftelselagens ikraftträdande och för sådana förmögenhets-&lt;br&gt;bildningar som tillkommit före ikraftträdandet och som närmast före ikraft-&lt;br&gt;trädandet är stiftelser i stiftelselagens mening (äldre stiftelser). Jag förordar&lt;br&gt;därför att äldre stiftelser skall anses som stiftelser enligt stiftelselagen och att&lt;br&gt;stiftelselagen i princip skall gälla för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innefattar krav på att stiftelseförordnandet skall vara skrift-&lt;br&gt;ligt och undertecknat av stiftaren - ett krav som inte har någon motsvarighet&lt;br&gt;i dag. Samtidigt får en ny lag om stiftelser inte innebära att förmögenhets-&lt;br&gt;bildningar som nu anses tillhöra stiftelsefamiljen förlorar sin status som stif-&lt;br&gt;telse. Denna konflikt bör enligt min mening lösas så att förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som före ikraftträdandet uppfyllde alla stiftelselagens krav på stiftel-&lt;br&gt;sebildning så när som på stiftelseförordnandets form också skall anses som&lt;br&gt;stiftelser enligt stiftelselagen. På samma sätt bör man enligt min mening lösa&lt;br&gt;den konflikt som ligger i att stiftelselagen enligt den allmänna definitionen&lt;br&gt;av stiftelsebegreppet kräver att stiftelsens egendom skall vara avskild. En&lt;br&gt;stiftelse vars förmögenhet närmast före ikraftträdandet består av endast en&lt;br&gt;benefik fordran på stiftaren skall alltså efter ikraftträdandet anses som en&lt;br&gt;stiftelse enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att bland annat hänsynen till den nyss angivna grundsat-&lt;br&gt;sen - att nya materiella rättsregler normalt bör tillämpas endast beträffande&lt;br&gt;sådana förhållanden som har uppkommit efter reglernas ikraftträdande -&lt;br&gt;kan föranleda att äldre stiftelser undantas från vissa regler i stiftelselagen. I&lt;br&gt;det följande skall jag gå närmare in på vilka undantag som enligt min mening&lt;br&gt;motiveras av den ifrågavarande grundsatsen. Hänsynen till den kan f.ö. för-&lt;br&gt;anleda vissa undantag från stiftelselagens regler även beträffande stiftelser&lt;br&gt;som bildats efter stiftelselagens ikraftträdande. Detta gäller fall då stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet finns intaget i ett testamente som har upprättats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet. Jag skall i det följande ta upp även frågan om det i något eller några&lt;br&gt;avseenden bör göras undantag också för dessa ”äldre&amp;quot; testamentstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.6.2 har jag föreslagit att det i stiftelselagen bör föras in regler&lt;br&gt;som klargör att stiftaren, när denne är fysisk person, inte ensam kan utgöra&lt;br&gt;stiftelsens styrelse och att stiftaren, när denne är en juridisk person eller en&lt;br&gt;statlig myndighet, inte kan vara förvaltare för stiftelsen. Dessa regler bör&lt;br&gt;enligt min mening inte tillämpas fullt ut på äldre stiftelser. I fråga om stiftel-&lt;br&gt;ser med egen förvaltning bör undantaget träffa stiftelser vars styrelse vid&lt;br&gt;ikraftträdandet utgörs av stiftaren ensam. Stiftaren bör få fortsätta att utgöra&lt;br&gt;stiftelsens styrelse fram till dess att han lämnar uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagens bestämmelser i 3 kap. om bokföring och årsredovisning&lt;br&gt;m.m., i 4 kap. om revision och i 10 kap. om registrering bör inte tillämpas&lt;br&gt;från och med stiftelselagens ikraftträdande på andra äldre stiftelser än så-&lt;br&gt;dana som då påbörjar ett nytt räkenskapsår. Det behövs övergångsbestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser om detta. Det behövs vidare övergångsbestämmelser med avseende Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;på dels innehållet i års- och koncernredovisning när sådan redovisning för&lt;br&gt;första gången upprättas av en äldre stiftelse med tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. stiftelselagen (jfr vad Lagrådet anfört i sitt yttrande beträf-&lt;br&gt;fande remissförslagets 8 § i förslaget till lag om införande av stiftelselagen),&lt;br&gt;dels revisionen av äldre stiftelser för det räkenskapsår som föregår det då&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. stiftelselagen träder i tillämpning. Till dessa senare&lt;br&gt;bestämmelser återkommer jag närmare i specialmotiveringen (se avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i avsnitt 2.7.1 innebär att den rättsliga verkan som ändrings-&lt;br&gt;förbehåll enligt nu gällande ordning anses ha väsentligt begränsas. Enligt&lt;br&gt;min mening bör emellertid stiftelselagens bestämmelser på denna punkt inte&lt;br&gt;vinna tillämpning på vare sig äldre stiftelser eller ”äldre” testamentsstiftel-&lt;br&gt;ser. Även i nu ifrågavarande avseende återkommer jag närmare till mina för-&lt;br&gt;slag i specialmotiveringen (se avsnitt 4.2 och 10 § lagen om införande av stif-&lt;br&gt;telselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten för en stiftelse (enligt den allmänna definitionen)&lt;br&gt;vars stiftelseförordnande innehåller en av stiftaren meddelad föreskrift om&lt;br&gt;att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn skall enligt mitt förslag till&lt;br&gt;stiftelselag som regel vara förhindrad att ingripa mot och begära information&lt;br&gt;av stiftelsen i andra fall än då det kan antas att stiftelsen åsidosätter stiftelse-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om årsredovisning eller revision (se avsnitt 2.8.1). En-&lt;br&gt;ligt tillsynslagen kan en stiftare med laga verkan föreskriva att en stiftelse&lt;br&gt;inte skall stå under tillsyn enligt den lagen. Mot bakgrund av det anförda&lt;br&gt;behövs det en övergångsbestämmelse av innebörd att ett av stiftaren till en&lt;br&gt;äldre stiftelse meddelat undantag från tillsynen enligt tillsynslagen vid till-&lt;br&gt;lämpningen av stiftelselagen jämställs med ett undantagande från tillsyn en-&lt;br&gt;ligt den sistnämnda lagen. Denna övergångsbestämmelse bör även gälla för&lt;br&gt;”äldre” testamentsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu anförda undantagen från stiftelselagens tillämplighet på&lt;br&gt;äldre stiftelser erfordras det även vissa övergångsbestämmelser för att möj-&lt;br&gt;liggöra eller underlätta en övergång till den nya lagen. Det gäller framför allt&lt;br&gt;den viktiga frågan vilken förvaltningsform (egen eller anknuten förvaltning)&lt;br&gt;en äldre stiftelse skall anses ha. Jag skall i specialmotiveringen (se avsnitt 4.2&lt;br&gt;och 5 § lagen om införande av stiftelselagen) återkomma till den närmare&lt;br&gt;utformningen av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har i sitt remissvar framhållit att det är angeläget att&lt;br&gt;föreskrifter för äldre stiftelser som finns i av regeringen, länsstyrelse eller&lt;br&gt;kollegiet före stiftelselagens ikraftträdande fastställda stadgar efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet blir bindande för stiftelsens styrelse eller förvaltare. Jag delar den&lt;br&gt;uppfattningen och förordar därför en övergångsbestämmelse av innebörd&lt;br&gt;bl.a. att föreskrifter som t.ex. regeringen före ikraftträdandet har fastställt&lt;br&gt;för en stiftelse vid tillämpningen av stiftelselagen skall jämställas med före-&lt;br&gt;skrifter meddelade i ett stiftelseförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att flertalet äldre stiftelser har kalenderåret som räken-&lt;br&gt;skapsår. Stiftelselagen bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Till skillnad&lt;br&gt;från remissförslaget förordar jag att detta sker vid årsskiftet 1994U995. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till att det erfordras förhållandevis många övergångsbestämmelser Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;till stiftelselagen förordar jag att de tas in i en särskild införandelag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Följdändringar i annan lagstiftning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.10.1 Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: I lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. (tryggandelagen) tas in bestämmelser bl.a. om tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens befogenheter och åligganden och om skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;för styrelseledamöter. Lagtekniskt sett sker detta genom en hänvis-&lt;br&gt;ning till regleringen i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensions- eller personalstiftelse (tryggandestiftelse) skall ha ett&lt;br&gt;namn som innehåller ordet pensionsstiftelse resp, personalstiftelse.&lt;br&gt;En tryggandestiftelse skall vara bokföringsskyldig. Denna skyldighet&lt;br&gt;skall fullgöras enligt bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tryggandestiftelse skall liksom f.n. anmälas för tillsyn inom sex&lt;br&gt;månader från det att den bildades. Tillsynsmyndigheten skall föra ett&lt;br&gt;särskilt register över anmälda tryggandestiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag till följdänd-&lt;br&gt;ringar i denna lag (jfr dock promemorian s. 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I avsnitt 2.2.2 har jag föreslagit att reglerna om&lt;br&gt;förevarande stiftelseform bör kvarstå i tryggandelagen. Jag har där också&lt;br&gt;förutskickat att det förhållandet att tillsynslagen upphävs vid stiftelselagens&lt;br&gt;ikraftträdande nödvändiggör att tryggandelagen kompletteras med bestäm-&lt;br&gt;melser bl.a. om tillsynsmyndighetens åligganden och befogenheter vad avser&lt;br&gt;tryggandestiftelserna. Av samma skäl måste tryggandelagen vidare komplet-&lt;br&gt;teras med bestämmelser bl.a. om placeringen av en tryggandestiftelses för-&lt;br&gt;mögenhet, om skadeståndsskyldighet för och entledigande av ledamöter i en&lt;br&gt;tryggandestiftelses styrelse, om bokföring, om en tryggandestiftelses skyl-&lt;br&gt;dighet att anmäla stiftelsen för tillsyn enligt tryggandelagen samt om skyldig-&lt;br&gt;het för tillsynsmyndigheten att föra ett register över för tillsyn anmälda stif-&lt;br&gt;telser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de nya bestämmelserna bör i vissa avseenden avvika från vad&lt;br&gt;som f.n. gäller enligt tillsynslagen. Detta är framför allt fallet beträffande&lt;br&gt;kravet på tryggandestiftelserna i fråga om bokföring. Enligt min mening ta-&lt;br&gt;lar starka skäl för att tryggandestiftelserna bör bli bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125). Tryggandestiftelserna bör vidare vara skyldiga&lt;br&gt;att upprätta en på bokslutet grundad årsredovisning, som även skall omfatta&lt;br&gt;en förvaltningsberättelse. Årsredovisningen bör framför allt tjäna som un-&lt;br&gt;derlag för tillsynsmyndighetens kontroll av stiftelsen. Med tanke på att en&lt;br&gt;tryggandestiftelse alltid är knuten till ett företag lär de nya kraven knappast&lt;br&gt;föranleda några praktiska problem för de enskilda stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelserna om bokföringsskyldighet beträffande de stiftel-&lt;br&gt;seformer som stiftelselagen omfattar enligt mitt förslag (se avsnitt 2.6.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tas in i stiftelselagen bör även på motsvarande sätt bestämmelsen om Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för tryggandestiftelser tas in i tryggandelagen. Bokför-&lt;br&gt;ingslagen bör dock kompletteras med en bestämmelse som hänvisar till tryg-&lt;br&gt;gandelagen när det gäller bokföringsskyldighet för sådana stiftelser som om-&lt;br&gt;fattas av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa avseenden bör den ”nya” regleringen i tryggandelagen i allt väsent-&lt;br&gt;ligt ansluta till vad som för närvarande gäller enligt tillsynslagen. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. i fråga om tillsynsmyndighetens befogenheter och åligganden. Efter-&lt;br&gt;som stiftelselagens bestämmelser i nu nämnda frågor i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med den nuvarande regleringen i tillsynslagen är det lagtekniskt&lt;br&gt;sett enklast om kompletteringen av tryggandelagen sker genom att det i den&lt;br&gt;lagen tas in direkta hänvisningar till stiftelselagens bestämmelser i samma&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag ta upp frågan om registrering av tryggandestiftelser. Enligt&lt;br&gt;gällande ordning åligger det tillsynsmyndigheterna att föra en förteckning&lt;br&gt;över tryggandestiftelser som anmälts för tillsyn (se 21 § tillsynslagen). Till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna bör även i fortsättningen föra en förteckning eller sna-&lt;br&gt;rare ett register över anmälda tryggandestiftelser. Detta register bör emeller-&lt;br&gt;tid i rättsligt avseende vara helt skilt från stiftelseregistret enligt stiftelsela-&lt;br&gt;gen. Jag vill vidare framhålla att det enligt min mening inte finns någon an-&lt;br&gt;ledning att knyta firmarättsliga verkningar till registreringen av en tryggan-&lt;br&gt;destiftelse (jfr ang. denna fråga vad som anförs i avsnitt 2.10.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.2 Permutationslagen (1972:205)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I permutationslagen (1972:205) förs det in en bestäm-&lt;br&gt;melse som i sak innebär att den lagen inte gäller för stiftelser som om-&lt;br&gt;fattas av stiftelselagens reglering om ändring m.m. i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 147 och 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare förordat (se avsnitt 2.7.1) att förut-&lt;br&gt;sättningarna för ändring m.m. i sådana stiftelseförordnanden som omfattas&lt;br&gt;av stiftelselagens tillämpningsområde skall regleras där. Som en konsekvens&lt;br&gt;av detta bör det föras in en bestämmelse i permutationslagen (1972:205) som&lt;br&gt;i sak innebär att stiftelser som omfattas av stiftelselagens reglering om änd-&lt;br&gt;ring m.m. undantas från permutationslagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.3 Handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De bestämmelser i handelsregisterlagen (1974:157) som&lt;br&gt;rör registrering av stiftelser upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag (se prome- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;morian s. 148 och 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av skäl som redan framgått (se avsnitt 2.8.2) anser&lt;br&gt;jag att registreringen i handelsregistret av sådana näringsutövande stiftelser&lt;br&gt;som omfattas av stiftelselagen bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas enstaka näringsutövande stiftelser som inte om-&lt;br&gt;fattas av stiftelselagens bestämmelser om registrering. Det kan t.ex. röra sig&lt;br&gt;om en tryggandestiftelse som äger en hyresfastighet. Enligt min mening sak-&lt;br&gt;nas det dock skäl att för de fåtaliga fall som det här rör sig om behålla han-&lt;br&gt;delsregisterlagens bestämmelser i fråga om registrering av stiftelser, inte ens&lt;br&gt;om man beaktar de firmarättsliga verkningar som är knutna till registrering&lt;br&gt;enligt den lagen. Jag förordar därför att de bestämmelser som nu finns i han-&lt;br&gt;delsregisterlagen om registrering av näringsutövande stiftelser upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.4 Bokföringslagen (1976:125)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I bokföringslagen (1976:125) tas det in en bestämmelse&lt;br&gt;som i fråga om förutsättningarna för att en stiftelse skall vara bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig hänvisar till stiftelselagen och lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 146 och 147).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bokföringslagen är avsedd att vara en generell lag&lt;br&gt;inom sitt område. Eftersom jag tidigare (se avsnitten 2.6.6 och 2.10.1) har&lt;br&gt;förordat att bestämmelser om stiftelsers bokföringsskyldighet skall tas in i&lt;br&gt;stiftelselagen resp, tryggandelagen bör det i bokföringslagen tas in en be-&lt;br&gt;stämmelse som i fråga om förutsättningarna för att en stiftelse skall vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldig hänvisar till stiftelselagen och tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.5 Brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I brottsbalkens bestämmelser om bokföringsbrott i&lt;br&gt;11 kap. 5 § tas in ett tillägg så att även överträdelser av bokföringsskyl-&lt;br&gt;digheten enligt stiftelselagen och lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. kan beivras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 147).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ill kap. 5 § brottsbalken finns bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsbrott. Dessa bestämmelser är tillämpliga bara i fall då fråga är om&lt;br&gt;ett förfarande av någon som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tersom bokföringsskyldigheten för stiftelser enligt mitt förslag inte skall re- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;gleras i bokföringslagen erfordras det ett tillägg till bestämmelserna i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § brottsbalken för att även överträdelser av bokföringsskyldigheten för stif-&lt;br&gt;telser straffrättsligt skall kunna beivras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.6 Lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa&lt;br&gt;stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Systemet med offentlig styrelserepresentation&lt;br&gt;enligt lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa&lt;br&gt;stiftelser skall upphöra i och med utgången av juni månad år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian tas inte ställning till frågan om be-&lt;br&gt;stämmelserna om offentlig styrelserepresentation skall permanentas eller&lt;br&gt;inte (jfr promemorian s. 146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: TCO anser att lagen om styrelserepresentation för&lt;br&gt;samhället bör permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1982:315) om styrelserepresentation&lt;br&gt;för samhället i vissa stiftelser (styrelserepresentationslagen) har staten rätt&lt;br&gt;att utse en ledamot och en ersättare i styrelsen för sådana allmännyttiga stif-&lt;br&gt;telser som har mer än fem miljoner kronor i tillgångar. Det är regeringen&lt;br&gt;som beslutar om offentlig styrelserepresentation och högst tio stiftelser får&lt;br&gt;samtidigt omfattas av sådana representation. F.n. är det tio stiftelser som är&lt;br&gt;omfattade av systemet. I samtliga fall gäller att den offentlige ledamoten&lt;br&gt;resp, hans ersättare är förordnade till och med utgången av år 1993. Syftet&lt;br&gt;med lagen är att möjliggöra insyn för samhället i sådana större stiftelser som&lt;br&gt;till följd av att de har allmännyttiga ändamål intar en gynnad ställning skatte-&lt;br&gt;mässigt sett. En offentlig styrelseledamot skall särskilt verka för att samhäl-&lt;br&gt;lets intressen beaktas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade stiftelselagen innebär att alla stiftelser som berörs&lt;br&gt;av styrelserepresentationslagens tillämpningsområde utan undantag blir&lt;br&gt;bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta en på bokslutet grundad årsre-&lt;br&gt;dovisning. De blir också skyldiga att ha kvalificerad revisor och såväl årsre-&lt;br&gt;dovisningen som revisionsberättelsen blir offentlig. Om stiftelsen i det en-&lt;br&gt;skilda fallet t.ex. inte följer kravet på att årsredovisningen skall vara offent-&lt;br&gt;lig, skall tillsynsmyndigheten enligt vad jag tidigare har föreslagit alltid ha&lt;br&gt;möjlighet att ingripa (jfr avsnitt 2.8.1). Det nu sagda innebär att vem som&lt;br&gt;helst har goda möjligheter att skaffa sig en inblick i hur nu ifrågavarande&lt;br&gt;stiftelser sköts. Mot bakgrund av det nu anförda anser jag att systemet med&lt;br&gt;offentlig styrelserepresentation bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen kommer enligt vad jag har förordat i avsnitt 2.9 inte att träda&lt;br&gt;i kraft förrän den 1 januari 1995. Ändå bör giltigheten för lagen om offentlig&lt;br&gt;styrelserepresentation enligt min mening inte förlängas efter den 30 juni&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har jag samrått med chefen för näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.7 Lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Giltigheten av lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser förlängs till och med utgången av&lt;br&gt;år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian har inte frågan berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner&lt;br&gt;och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn&lt;br&gt;över stiftelser gäller f.n. till och med utgången av år 1993 (se SFS 1991:1589).&lt;br&gt;Lagen bör upphöra att gälla samtidigt med att tillsynslagen gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förslag i avsnitt 2.9. skall tillsynslagen upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1994. Mot bakgrund härav bör giltigheten av förevarande lag&lt;br&gt;förlängas med ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.8 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget omfattade regler som syftade till att bevara den hittills-&lt;br&gt;varande möjligheten för stiftelser som utövar näringsverksamhet att utse&lt;br&gt;prokurist och att få prokura registrerad (se promemorian s. 149). Eftersom&lt;br&gt;mitt förslag till stiftelselag innebär att styrelsen eller förvaltaren för en stif-&lt;br&gt;telse som utövar näringsverksamhet alltid, dvs. oavsett vad stiftaren har&lt;br&gt;föreskrivit därom, har rätt att till firmatecknare för stiftelsen i princip utse&lt;br&gt;vem som helst kan det emellertid enligt min bedömning knappast föreligga&lt;br&gt;något behov av att bevara möjligheten för stiftelser att utse prokurister. De&lt;br&gt;i promemorian framlagda förslagen om ändring i lagen (1915:218) om avtal&lt;br&gt;och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och i prokurala-&lt;br&gt;gen (1974:158) bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuterades även frågan om en eventuell utvidgning av&lt;br&gt;tillämpningsområdet för lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda. Denna fråga är inte längre aktuell (jfr prop. 1991/92:100 bi-&lt;br&gt;laga 11, s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har uppkommit fråga om behovet av särskilda regler om sekretess&lt;br&gt;hos de myndigheter som utövar tillsyn över stiftelser. Denna fråga är nu före-&lt;br&gt;mål för särskild beredning i Justitiedepartementet. En promemoria (Justitie-&lt;br&gt;departementet dnr 93-3936) med förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) har i dagarna remitterats. I promemorian föreslås regler om att&lt;br&gt;sekretess skall gälla hos myndighet som utövar tillsyn över stiftelser för upp-&lt;br&gt;gift bl.a. om personliga förhållanden för den som har trätt i förbindelse med&lt;br&gt;en stiftelse som myndigheten har tillsyn över. Enligt promemorian bör de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i sekretesslagen träda i kraft samtidigt med stiftelse-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Kostnadskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stiftelser som kontrolleras återkommande av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten skall betala en tillsynsavgift. Stiftelser som är registre-&lt;br&gt;rade i stiftelseregistret skall betala en årlig registerhållningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandestiftelser skall betala såväl en tillsyns- som en register-&lt;br&gt;hållningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stiftelserna skall åläggas skyldighet att täcka sta-&lt;br&gt;tens kostnader för registrering genom avgifter. Avgifterna bör differentieras&lt;br&gt;på lämpligt sätt med hänsyn bl.a. till stiftelsens behållna förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser ansluter sig till tanken att stiftel-&lt;br&gt;serna skall betala registreringsavgift. Många remissinstanser avvisar där-&lt;br&gt;emot förslaget om att avgiften skall vara differentierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De myndigheter som berörs av mitt förslag till stif-&lt;br&gt;telselag är framför allt länsstyrelserna i dess egenskap av tillsyns- och regi-&lt;br&gt;streringsmyndighet för stiftelserna samt de allmänna domstolarna och de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna. Jag tar först upp de resursfrågor som avser&lt;br&gt;länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillsynen ingår tre huvuduppgifter - kontroll, ingripande och service.&lt;br&gt;Kontrollen är den mest resurskrävande uppgiften. När det gäller den delen&lt;br&gt;av tillsynsverksamheten har jag förordat ett system som i huvudsak bygger&lt;br&gt;på att tillsynsmyndigheten alltid skall ha rätt att begära information av en&lt;br&gt;stiftelse. Tanken bakom detta system är att kontrollinsatserna via anmäl-&lt;br&gt;ningar från allmänheten skall styras till sådana stiftelser vars förvaltning det&lt;br&gt;kan finnas anledning att granska i något avseende. I vilken omfattning all-&lt;br&gt;mänheten kommer att vända sig till tillsynsmyndigheterna med klagomål är&lt;br&gt;det emellertid svårt att bedöma. Det kan dock antas att stiftelselagens krav&lt;br&gt;på att alla stiftelser skall ha revisor kommer att medverka till att antalet kla-&lt;br&gt;gomål blir begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till stiftelselag innebär vidare att årsredovisningsskyldiga stif-&lt;br&gt;telser skall kontrolleras återkommande i den meningen att tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;terna vaije år skall granska stiftelsernas årsredovisningar. Antalet stiftelser&lt;br&gt;som kommer att bli föremål för sådan kontroll kommer i vart fall till en bör-&lt;br&gt;jan att vara ungefär detsamma som i dag är föremål för motsvarande kontroll&lt;br&gt;enligt tillsynslagen eller cirka 7 000 stiftelser. Detta talar för att granskningen&lt;br&gt;av stiftelsernas redovisningar efter stiftelselagens ikraftträdande kommer att&lt;br&gt;kräva ungefär samma resurser som den f.n. gör. Det förhållandet att samt-&lt;br&gt;liga stiftelser som enligt stiftelselagen är föremål för återkommande kontroll&lt;br&gt;skall ha kvalificerad revisor torde dock kunna medverka till att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheternas granskning blir mindre tidskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som länsstyrelserna i dag bedriver med stöd av tillsynsla-&lt;br&gt;gen är anslagsfinansierad. Enligt min mening är det emellertid rimligt att sta-&lt;br&gt;ten i framtiden får full kostnadstäckning för arbetet med den återkommande&lt;br&gt;kontrollen av stiftelserna. Jag förordar därför att de stiftelser som är föremål&lt;br&gt;för sådan kontroll skall åläggas att betala en årlig tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länsstyrelsernas verksamhet som registreringsmyndighet för stiftel- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;serna kommer att ställa krav på resurser av olika slag. Särskilt med hänsyn&lt;br&gt;till att uppbyggnaden av de nya stiftelseregistren kommer att ske under en&lt;br&gt;längre tidsperiod gör jag emellertid sammantaget den bedömningen att läns-&lt;br&gt;styrelserna inte behöver tillföras något extra resurstillskott för att klara&lt;br&gt;denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller registreringen av stiftelser är det enligt min mening&lt;br&gt;rimligt att staten får full kostnadstäckning. Jag förordar därför att de stiftel-&lt;br&gt;ser som är registrerade i stiftelseregistret skall åläggas att betala en årlig&lt;br&gt;registerhållningsavgift. Denna avgift bör i princip vara lika stor för alla stiftel-&lt;br&gt;ser. Avgiften bör vara beräknad så att den täcker kostnaderna för registrens&lt;br&gt;uppläggning och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag hittills anfört i förevarande avsnitt har avsett stiftelser enligt stif-&lt;br&gt;telselagen. Även för den återkommande kontrollen av tryggandestiftelserna&lt;br&gt;är det emellertid rimligt att staten får full kostnadstäckning. Staten bör också&lt;br&gt;få full kostnadstäckning för registreringen av tryggandestiftelserna i det sär-&lt;br&gt;skilda register som tillsynsmyndigheten skall föra över dessa stiftelser. Jag&lt;br&gt;förordar därför att tryggandestiftelserna skall åläggas att årligen betala en&lt;br&gt;tillsynsavgift och en registerhållningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu angivna resursfrågorna har jag samrått med chefen för civildepar-&lt;br&gt;tementet. Det saknas för närvarande underlag för att bedöma storleken på&lt;br&gt;avgifterna för den återkommande kontrollen och registreringen av stiftel-&lt;br&gt;serna. Den frågan får därför utredas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller att bedöma vilka effekter stiftelselagen kommer att&lt;br&gt;få på antalet mål och ärenden vid domstolarna måste man ha klart för sig att&lt;br&gt;den tillsyn som länsstyrelserna i dag utövar med stöd av tillsynslagen föranle-&lt;br&gt;der ytterst få mål och ärenden hos domstolarna. Det saknas anledning till&lt;br&gt;antagande att införandet av stiftelselagen kommer att förändra situationen&lt;br&gt;i någon nämnvärd utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det förhållandet att brottsbalkens bestämmelser om bokföringsbrott&lt;br&gt;blir gällande för fler stiftelser än f.n. kan vara av betydelse i förevarande&lt;br&gt;sammanhang. Min bedömning är emellertid att antalet mål som denna ut-&lt;br&gt;vidgning föranleder kommer att bli försumbart.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Justitiedepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelselag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av stiftelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i permutationslagen (1972:205),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagom ändring i handelsregisterlagen (1974:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen 1-7 har granskats av Lagrådet. Förslaget 8 är av sådan beskaf-&lt;br&gt;fenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till stiftelselag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innehåller elva kapitel. Lagen är disponerad enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;1 kap. (inledande bestämmelser): i lagens första kapitel finns bl.a. be-&lt;br&gt;stämmelser om den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet, om stif-&lt;br&gt;telsers rättskapacitet och om stiftelseledda koncerner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;2 kap. (förvaltning): i detta kapitel meddelas bl.a. bestämmelser om bety-&lt;br&gt;delsen av att stiftaren har meddelat förvaltningsföreskrifter i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet och om förvaltningsformerna egen och anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. (bokföringoch årsredovisning m.m.): i detta kapitel återfinns bl.a.&lt;br&gt;regler som innebär att en stiftelse under vissa förutsättningar blir bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) och skyldig att upprätta of-&lt;br&gt;fentlig årsredovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. (revision): i detta kapitel regleras hur revisionen i stiftelser skall&lt;br&gt;gå till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. (skadestånd): i detta kapitel meddelas bestämmelser om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för en ledamot i en stiftelsestyrelse eller en förvaltare&lt;br&gt;för en stiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6kap. (ändringm.m. avföreskrifter i ett stiftelseförordnande): idettakapi-&lt;br&gt;tel meddelas bestämmelser om förutsättningarna för att man skall få&lt;br&gt;ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifterna i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;7kap. (likvidation och upplösning): i detta kapitel finns bl.a. bestämmel-&lt;br&gt;ser som innebär att en stiftelse som utövar näringsverksamhet under vissa&lt;br&gt;förutsättningar är skyldig att träda i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 kap. (stiftelses firma): i detta kapitel meddelas vissa bestämmelser om&lt;br&gt;en stiftelses firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;9 kap. (tillsyn m.m.): i detta kapitel finns bestämmelser om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser och bestämmelser om entledigande av en ledamot i en stiftelses-&lt;br&gt;tyrelse eller en förvaltare som missköter sitt uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;10 kap. (registrering): i detta kapitel meddelas bestämmelser som innebär&lt;br&gt;att vissa stiftelser skall registreras i länsvis förda stiftelseregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;11 kap. (insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser): i detta kapitel&lt;br&gt;finns bestämmelser om insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser -&lt;br&gt;två särskilda former av stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som regleras av bestämmelserna i stiftelselagens första kapitel har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.2.1, 2.2.3, 2.3, 2.5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förordnande enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordnande enligt 11 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande i kollektivavtal enligt 11 kap. 3§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärd för grundande av pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana stiftelser som avses i första stycket 2 och 3 gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag endast i den utsträckning som anges i 11 kap. För stiftelser&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 gäller endast lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 1 § 1 och 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens inledande paragraf, som förts in på förslag sln Lagrådet, syftar till att&lt;br&gt;underlätta förståelsen för lagens tillämpningsområde och av hur stiftelsebe-&lt;br&gt;greppet används i fortsättningen. Bestämmelsen har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket framgår att fyra olika slags förmögen-&lt;br&gt;hetsbildningar godtas som stiftelser. Närmare bestämmelser om vilka krav&lt;br&gt;som med avseende på bildandet ställs på dessa som stiftelser godtagna för-&lt;br&gt;mögenhetsbildningar återfinns vad gäller stiftelser i allmänhet i 1 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§, insamlingsstiftelser i 11 kap. 1 §, kollektivavtalsstiftelser i 11 kap. 3 §&lt;br&gt;och tryggandestiftelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att det förhållandet att en förmögenhetsbildning inte&lt;br&gt;uppfyller kraven för att godtas som en stiftelse inte behöver betyda att det&lt;br&gt;inte är några rättsverkningar knutna till förmögenhetsbildningen i fråga.&lt;br&gt;Vilka rättsverkningar som i det enskilda fallet är knutna till en förmögen-&lt;br&gt;hetsbildning som inte är en stiftelse får dock överlämnas till rättstillämp-&lt;br&gt;ningen. Med hänsyn till den utformning som stiftelselagen här föreslås få&lt;br&gt;torde dock förmögenhetsbildningar som tillerkännes rättsverkningar men&lt;br&gt;ändå faller utanför stiftelselagen bli ganska sällsynta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagens tillämpningsområde är avgränsat till förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som har någon form av anknytning till Sverige. Att så är fallet kom-&lt;br&gt;mer dock i stiftelselagen endast till indirekt uttryck i 9 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;(jfr även kommentaren till 1 kap. 5 § och 7 kap. 1 §). Där anges kriterier i&lt;br&gt;syfte att för olika fall reglera frågan vilken länsstyrelse som är tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet. Men dessa kriterier kan samtidigt sägas vara ett uttryck för vilka för-&lt;br&gt;utsättningar som måste vara uppfyllda för att en stiftelse skall anses som en&lt;br&gt;svensk stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera&lt;br&gt;stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet&lt;br&gt;för ett bestämt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet. Som&lt;br&gt;nämnts i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.2.1) är definitionen i hu-&lt;br&gt;vudsak utformad efter mönster av det stiftelsebegrepp som återfinns i till-&lt;br&gt;synslagen. Detta begrepp har belysts ganska ingående i avsnitt 2.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns dock en väsentlig nyhet i förhållande till&lt;br&gt;tillsynslagens stiftelsebegrepp. Nyheten består i att den för stiftelsen avsedda&lt;br&gt;egendomen måste vara avskild för att en stiftelse skall ha kommit till stånd.&lt;br&gt;Det bör dessutom påpekas att det i paragrafen inte anges alla de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som måste vara uppfyllda för att det skall föreligga en stiftelse. I näst-&lt;br&gt;följande paragraf finns nämligen bestämmelser om att stiftelseförordnandet&lt;br&gt;skall ha skriftlig form, ett krav som också är en nyhet i förhållande till gäl-&lt;br&gt;lande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i stycket framgår att det för stiftelsebildning fordras två&lt;br&gt;rättshandlingar från stiftarens sida, ett förordnande (stiftelseförordnande)&lt;br&gt;och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet med förordnandet. Vad&lt;br&gt;som krävs i fråga om den senare rättshandlingen regleras i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som är fallet enligt tillsynslagens stiftelsebegrepp skall&lt;br&gt;stiftelseförordnandet först och främst innefatta en förklaring från stiftarens&lt;br&gt;sida att han för ett bestämt ändamål vill skapa en varaktigt bestående och&lt;br&gt;självständig förmögenhet av egendom som han i enlighet med förordnandet&lt;br&gt;tillskjuter själv. Som ett minimum skall viljeförklaringen således ge besked&lt;br&gt;i två avseenden, nämligen om den avsedda stiftelsens ändamål och om vilken&lt;br&gt;egendom som stiftaren avser att tillskjuta till förmån för detta ändamål eller,&lt;br&gt;i fall då stiftelsebildningen skall ske sedan stiftaren har dött, om vilken rätt&lt;br&gt;den avsedda stiftelsen skall ha till stiftarens kvarlåtenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig ändamålsbestämning för en stiftelse omfattar i princip tre&lt;br&gt;moment: syfte, verksamhetsföremål och destinatärskrets. Syftet anger när-&lt;br&gt;mare vilket område stiftelsen skall verka inom eller vad den skall verka för,&lt;br&gt;t.ex. vetenskaplig forskning av visst slag, sjukvård, högre undervisning eller&lt;br&gt;tillgång till bostäder. Verksamhetsföremålet bestämmer närmare på vilket&lt;br&gt;sätt stiftelsen skall främja sitt syfte, t.ex. genom att utge kontanta bidrag&lt;br&gt;med en viss procentandel av förmögenhetens årliga avkastning eller genom&lt;br&gt;att uppföra och förvalta flerfamiljshus. Destinatärskretsen slutligen anger&lt;br&gt;vilka krav man måste uppfylla för att kunna komma i fråga för bidrag eller&lt;br&gt;förmån av annat slag från stiftelsen, t.ex. att man är i behov av extra stöd&lt;br&gt;för högskolestudier eller att man är bosatt i en viss församling. Det bör påpe-&lt;br&gt;kas att det inte föreligger något hinder mot att en och samma stiftelse har&lt;br&gt;mer än ett ändamål (jfr Hessler, Om stiftelser, s. 307 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av kravet att viljeförklaringen i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet skall innefatta ett bestämt ändamål är att ändamålet måste vara angi-&lt;br&gt;vet med en sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa. I annat fall&lt;br&gt;får förordnandet inte någon rättsverkan överhuvudtaget. Förordnandet får&lt;br&gt;inte heller någon rättsverkan om det av stiftaren angivna ändamålet strider&lt;br&gt;mot lag eller goda seder eller om det - även om det ges en rimlig tolkning -&lt;br&gt;inte är möjligt att kunna främja (jfr NJA 1934 s. 66 samt Hessler, a.a.,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.283ff och s. 300ff). Om syftet med förordnandet är att främja stiftaren i Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ekonomiskt avseende får förordnandet inte heller av ”stiftaren” avsedd rätts-&lt;br&gt;verkan (jfr vad som anförts i avsnitt 2.1.1). En annan sak är att stiftaren i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet utan att han äventyrar den rättsverkan han vill uppnå&lt;br&gt;med sina dispositioner kan förbehålla sig nyttjanderätten t.ex. till en bostad&lt;br&gt;i en fastighet som han enligt förordnandet avser att donera till ”sin” stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte nödvändigt att alla de nämnda momenten är angivna för att&lt;br&gt;det skall anses föreligga ett ändamål med erforderlig grad av bestämdhet.&lt;br&gt;För en verksamhetsstiftelse kan det t.o.m. räcka med att ändamålsbestäm-&lt;br&gt;ningen endast omfattar ett visst verksamhetsföremål (jfr Hessler, a.a.,&lt;br&gt;s.276f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämndes innefattar första stycket krav på att stiftarens avsikt&lt;br&gt;med stiftelseförordnandet är att skapa en självständig förmögenhet av varak-&lt;br&gt;tig natur. Kravet i det senare avseendet får anses uppfyllt så snart det av stif-&lt;br&gt;taren angivna ändamålet är varaktigt och förordnandet inte innehåller före-&lt;br&gt;skrifter som i sig betyder att det endast kan vara verksamt under en kortare&lt;br&gt;tid, t.ex. två eller tre år. Ett exempel på föreskrifter av det senare slaget är&lt;br&gt;att förordnandet skall anses upphävt efter endast ett par år. Ett annat exem-&lt;br&gt;pel är att den avskilda egendomen snabbt skall förbrukas för ändamålet i&lt;br&gt;fråga (jfr vidare vad som anförs i anslutning till andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kravet på varaktighet är uppfyllt får detta i regel anses visa att stifta-&lt;br&gt;ren med förordnandet avsett att få till stånd en självständig förmögenhet (jfr&lt;br&gt;NJA II 1929 s. 234 f). Som berörts i den allmänna motiveringen (se avsnitt&lt;br&gt;2.1.1) hindrar emellertid inte den omständigheten att varaktighetskravet är&lt;br&gt;uppfyllt att det ändå kan uppstå tvekan om vilken självständighet han har&lt;br&gt;avsett för den ifrågavarande egendomen. Särskilt gäller detta om stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet är testamentariskt och ”stiftaren” i ”stiftelseförordnandet” utsett&lt;br&gt;en juridisk person, t.ex. en ideell förening, att vara mottagare till den egen-&lt;br&gt;dom som anslagits. Inte så sällan används nämligen i dylika fall lokutioner&lt;br&gt;som ”att egendomen skall tillfalla” eller ”att den skall tillkomma” den juri-&lt;br&gt;diska personen. Sådana uttryck antyder att ”stiftarens” avsikt är att den ifrå-&lt;br&gt;gavarande egendomen inte skall bilda en från mottagarens förmögenhet&lt;br&gt;skild egendomsmassa utan i stället att den skall ingå i mottagarens förmögen-&lt;br&gt;het med skyldighet för denne att använda den på visst sätt. Liksom hittills&lt;br&gt;får förevarande fråga avgöras efter en samlad bedömning av förordnandets&lt;br&gt;innehåll. Om det för egendomen bestämda ändamålet och det ändamål som&lt;br&gt;mottagaren för egen del skall främja inte sammanfaller, talar detta för att&lt;br&gt;avsikten är att egendomen skall bilda en självständig förmögenhet. En an-&lt;br&gt;nan omständighet som talar i samma riktning är om det i förordnandet har&lt;br&gt;föreskrivits att egendomen skall hållas avskild från mottagarens tillgångar.&lt;br&gt;En omständighet som också kan vara av betydelse vid bedömningen men&lt;br&gt;som närmast talar i motsatt riktning är om stiftaren har föreskrivit att den&lt;br&gt;anslagna egendomen skall förbrukas (jfr särskilt NJA 1972 s. 573; jfr vidare&lt;br&gt;NJA II 1929 bl.a. s. 234 f och 247 ff, Karlgren, Ändamålsbestämmelse och&lt;br&gt;stiftelse, bl.a. s. 64 ff, Walin, Separationsrätt, s. 101 ff, Rodhe, Handbok i&lt;br&gt;sakrätt, s. 162 ff samt Hessler, a.a., s. 159 f och i Kammarkollegiet 1539 -&lt;br&gt;1989, s. 140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket ställer inga särskilda behörighetskrav på en stif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare. Vad som erfordras är att denne enligt allmänna regler själv råder över&lt;br&gt;den egendom som han avser att avskilja för stiftelsen. Ett hinder mot stiftel-&lt;br&gt;sebildning kan alltså föreligga om den som vill tillskapa en stiftelse är under-&lt;br&gt;årig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller är försatt i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke reglerar närmare när den av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det omfattade egendomen skall anses avskild eller med andra ord vilka åt-&lt;br&gt;gärder som krävs från stiftarens eller, i de fall då stiftelsebildningen sker efter&lt;br&gt;hans död, hans rättsinnehavares sida med avseende på nämnda egendom för&lt;br&gt;att den av honom avsedda stiftelsebildningen skall komma till stånd. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör inte läsas isolerad för sig. För att få en fullständig belysning&lt;br&gt;av bestämmelsens närmare innebörd bör man även beakta innehållet i 2 kap.&lt;br&gt;2§ andra stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse i tillsynslagens mening kan bestå av t.ex. en räntelöpande ford-&lt;br&gt;ran på stiftaren av benefik natur. Som berörts närmare i allmänna motive-&lt;br&gt;ringen innefattar bestämmelsen i förevarande stycke en förändring av rätts-&lt;br&gt;läget på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall den för stiftelsen avsedda egendomen ha tagits&lt;br&gt;om hand av någon (annan än stiftaren), som lämnat ett åtagande att förvalta&lt;br&gt;den i enlighet med stiftelseförordnandet (förvaltningsåtagande') för att den&lt;br&gt;skall anses avskild. Detta betyder i regel att besittningen till den egendom&lt;br&gt;som berörs skall ha övergått till någon som har lämnat ett förvaltningsåta-&lt;br&gt;gande. I fall då stiftelsebildningen sker medan stiftaren är i livet och förmö-&lt;br&gt;genhetsdispositionen omfattar t.ex. fast egendom innebär bestämmelsen så-&lt;br&gt;ledes att det beträffande den egendomen måste finnas ett skriftligt överlåtel-&lt;br&gt;seavtal undertecknat av stiftaren och för stiftelsens räkning av någon som&lt;br&gt;lämnat ett förvaltningsåtagande och den eller de senare måste även ha till-&lt;br&gt;trätt egendomen i fråga. Det bör påpekas i sammanhanget att man som&lt;br&gt;adressat i den överlåtelseförklaring som det skriftliga överlåtelseavtalet en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § jordabalken (jfr 4 kap. 29 § jordabalken)&lt;br&gt;måste innehålla torde kunna ange den stiftelse som är under bildande (jfr&lt;br&gt;Hessler, a.a., s. 208 f, Kedner-Roos, Aktiebolagslagen, Del I, fjärde uppl.,&lt;br&gt;s. 53 samt prop 1975:103 s. 309). Och i fall då stiftelsebildningen sker efter&lt;br&gt;stiftarens död betyder förevarande bestämmelse att egendomen skall ha ut-&lt;br&gt;givits till någon som har lämnat ett förvaltningsåtagande och, om stiftelsen&lt;br&gt;är universell testamentstagare, därutöver har undertecknat arvskifteshand-&lt;br&gt;lingen för stiftelsens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma att förmögenhetsdispositionen omfattar egendom be-&lt;br&gt;träffande vilken någon besittningsövergång inte äger rum (t.ex. rätt till&lt;br&gt;royalty). För att dylik egendom skall anses avskild i bestämmelsens mening&lt;br&gt;krävs - utöver ett förvaltningsåtagande - att det beträffande den egendomen&lt;br&gt;vidtagits sådana åtgärder som normalt förutsätts för att en förvärvare skall&lt;br&gt;erhålla skydd mot överlåtarens borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsåtagandet är inte förknippat med något formkrav. Som hår&lt;br&gt;framhållits i den allmänna motiveringen kan det ändå vara lämpligt att detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknas på den handling där stiftelseförordnandet är nedtecknat. Om ett Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;”förvaltningsåtagande” skulle vara oklart till sin innebörd får man försöka&lt;br&gt;klarlägga avsikten hos den som har avgivit åtagandet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i stycket följer att stiftaren eller stiftarna inte ensamma&lt;br&gt;kan bilda styrelse i eller bli förvaltare för stiftelsen vid själva stiftelsebild-&lt;br&gt;ningen (jfr 2 kap. 10 § och 19 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om varaktighetsrekvisitet enligt paragrafens första&lt;br&gt;stycke är uppfyllt skall - som också berörts i den allmänna motiveringen (se&lt;br&gt;avsnitt 2.2.1) - ske med utgångspunkt i den egendom som avskilts för stiftel-&lt;br&gt;sen och utan hänsynstagande till eventuella utfästelser i förordnandet om yt-&lt;br&gt;terligare tillskott. Till skillnad från tillsynslagens stiftelsebegrepp kommer&lt;br&gt;därför stiftelselagens allmänna definition av stiftelsebegreppet sällan att om-&lt;br&gt;fatta anslagsberoende ”stiftelser” (jfr vad som anförts i kommentaren till&lt;br&gt;föregående paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett giltigt testamentariskt förordnande skall godtas som ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande enligt denna lag utan hinder av bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 3 § första stycket promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att stiftelseförordnandet skall uppfylla vissa form-&lt;br&gt;krav. Frågorna har behandlats i avsnitt 2.2.1 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viljeförklaring som stiftelseförordnandet utgör skall enligt bestämmel-&lt;br&gt;sen i första stycket komma till uttryck i en handling som är undertecknad av&lt;br&gt;stiftaren eller stiftarna. Detta krav innefattar en nyordning i förhållande till&lt;br&gt;gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen innebär inte nödvändigtvis att stiftaren måste upprätta&lt;br&gt;en särskild handling där stiftelseförordnandet tas in. Förordnandet kan lika&lt;br&gt;gärna innefattas i ett gåvobrev eller testamente eller, i fall då stiftaren är en&lt;br&gt;juridisk person, i ett styrelseprotokoll som har undertecknats av behöriga&lt;br&gt;företrädare. Bestämmelsen innebär inte heller att stiftelseförordnandet&lt;br&gt;måste framgå av en enda handling. Vid stiftelsebildning som skall ske sedan&lt;br&gt;stiftaren har dött kan således förordnandet återfinnas dels i stiftarens testa-&lt;br&gt;mente och dels i en handling som har undertecknats av den som genom testa-&lt;br&gt;mentet fått i uppdrag att fullborda stiftelsebildningen (ang. uppdrag i testa-&lt;br&gt;mente att bilda stiftelse, jfr Hessler, a.a., s. 267 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senast sagda ger vid handen att det inte är nödvändigt att stiftaren&lt;br&gt;egenhändigt har skrivit under den handling där stiftelseförordnandet åter-&lt;br&gt;finns. Vid stiftelsebildning som skall ske medan stiftaren är i livet kan själva&lt;br&gt;förordnandet vara underskrivet av någon som befullmäktigats att göra detta&lt;br&gt;enligt en av stiftaren utfärdad skriftlig fullmakt (jfr Hessler, a.a., s. 210 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att stiftelseförordnandet skall vara skriftligt betyder inte att det&lt;br&gt;skall ställas särskilda krav på tydlighet såvitt avser innebörden av testamen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tariska förordnanden. Ett i testamente intaget förordnande skall alltså god- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;kännas som stiftelseförordnande, om det efter sedvanlig testamentstolkning&lt;br&gt;går att fastställa att testator därmed avsett att inrätta en stiftelse (jfr t.ex.&lt;br&gt;vad som sagts i avsnitt 2.1.1 och i anslutning till 2 § första stycket om svårig-&lt;br&gt;heten att i vissa fall avgöra om testator avsett att egendomen skall bilda en&lt;br&gt;självständig förmögenhet; jfr också 1 kap. 3 § andra stycket promemorieför-&lt;br&gt;slaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte något hinder mot att stiftaren i sitt förordnande medde-&lt;br&gt;lar andra föreskrifter beträffande stiftelsen än sådana som rör ändamålet och&lt;br&gt;vilken egendom som skall avskiljas. Förutsatt att formkravet i förevarande&lt;br&gt;stycke har iakttagits omfattar stiftelseförordnandet alla de föreskrifter som&lt;br&gt;stiftaren har meddelat om stiftelsen, t.ex. i en som stadgar för stiftelsen be-&lt;br&gt;tecknad handling vilken har fogats som bilaga till det underskrivna förord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att ett stiftelseförordnande som åter-&lt;br&gt;finns i ett giltigt, testamentariskt förordnande godtas som ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande även om inte formföreskrifterna i första stycket är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av bestämmelsen att ett stiftelseförordnande som ges i ett munt-&lt;br&gt;ligt testamente (jfr 10 kap. 3 § ärvdabalken) skall godtas som stiftelseförord-&lt;br&gt;nande. Vidare följer det av bestämmelsen att ett förordnande som är intaget&lt;br&gt;i ett testamente som inte är undertecknat godtas som ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande, om testamentet blir gällande mot arvingarna antingen på grund av&lt;br&gt;att de har godkänt det eller på grund av att de har delgivits testamentet enligt&lt;br&gt;14 kap. 4 § ärvdabalken och sedan underlåtit att väcka klandertalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra ta-&lt;br&gt;lan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 2 § första stycket och 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en stiftelses rättskapacitet har i den allmänna motiveringen be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första stycket är att en stiftelse har rättskapa-&lt;br&gt;citet i samma ögonblick som den har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att endast stiftelsens tillgångar svarar för stiftelsens förpliktelser innebär att&lt;br&gt;varken stiftaren, styrelsen eller någon annan som har hand om stiftelsens an-&lt;br&gt;gelägenheter har något personligt betalningsansvar för de förbindelser som&lt;br&gt;stiftelsen ingår. En annan sak är att en företrädare för stiftelsen kan bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeståndssskyldig gentemot stiftelsen eller tredje man under vissa förut- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;sättningar (se 5 kap. nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att endast stiftelsens tillgångar svarar för stiftelsens förbindelser&lt;br&gt;gäller emellertid inte undantagslöst. Om stiftelsen utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;kan nämligen ett personligt betalningsansvar uppkomma under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar enligt vad som framgår av bestämmelserna i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk&lt;br&gt;juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller&lt;br&gt;andelar, är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska personen dotter-&lt;br&gt;företag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderstiftelse och ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så&lt;br&gt;många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, är även&lt;br&gt;den sistnämnda juridiska personen dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller av-&lt;br&gt;tal ensam har ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en&lt;br&gt;betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse&lt;br&gt;och den juridiska personen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har i allmänna motiveringen behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 2.6.6. De har utformats efter mönster av 1 kap. 2 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Bestämmelserna anger när en stiftelse intar ställning av&lt;br&gt;moderstiftelse i förhållande till en annan juridisk person och stiftelsen till-&lt;br&gt;sammans med denna juridiska person bildar en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om koncernförhållanden finns i 3 kap. (om bokfö-&lt;br&gt;ring och årsredovisning m.m.), i 4 kap. (om revision) och i 9 kap. (om till-&lt;br&gt;syn).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen i paragrafen förutsätter, precis som dess förebild i aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen, att moderstiftelsen är en svensk stiftelse, dvs. en stiftelse som om-&lt;br&gt;fattas av stiftelselagen (jfr vad som anförts i anslutning till kommentaren till&lt;br&gt;1§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är utmärkande för en koncern är att en juridisk person har möjlig-&lt;br&gt;het att utöva ett bestämmande inflytande över en annan juridisk person och&lt;br&gt;att det finns en väsentlig intressegemenskap mellan de båda. Dessa förhål-&lt;br&gt;landen föreligger typiskt, när en juridisk person innehar så många aktier el-&lt;br&gt;ler andelar i en annan juridisk person att den har mer än hälften av röstetalet&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar i den senare juridiska personen (jfr bestäm-&lt;br&gt;melsen i styckets första mening).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen innebär att en stiftelse även kan vara mo-&lt;br&gt;derstiftelse utan att stiftelsen direkt är ägare till aktier eller andelar som nyss&lt;br&gt;sagts. Enligt bestämmelsen är t.ex. en stiftelse moderstiftelse om den via ett&lt;br&gt;eller flera av stiftelsen direktägda dotterföretag innehar röstmajoriteten i en&lt;br&gt;annan juridisk person. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmande inflytande utan röstmajoritet kan t.ex. föreligga i fall då ak-&lt;br&gt;tierna eller andelarna i den juridiska personen är spridda på så många händer&lt;br&gt;att stiftelsens innehav räcker till s.k. praktisk majoritet. Ett annat exempel&lt;br&gt;på bestämmande inflytande utan röstmajoritet är om stiftelsen skall främja&lt;br&gt;sitt syfte genom att meddela kredit och de avtal som stiftelsen träffar med&lt;br&gt;olika kredittagare ger stiftelsen rätt att medverka i viktigare beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en&lt;br&gt;förkortning av detta ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om stiftelses firma finns i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 14 och 21 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om stiftelsers namn har i den allmänna motiveringen behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första stycket skall en stiftelse ha ett namn som inne-&lt;br&gt;håller ordet stiftelse. Om namnet inte är bestämt i stiftelseförordnandet an-&lt;br&gt;kommer det enligt bestämmelsen i 2 kap. 7 § på styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;att besluta om namn för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser och tryggandestiftelser skall&lt;br&gt;också ha namn innehållande ordet stiftelse (jfr 11 kap. 2 och 4 §§ första och&lt;br&gt;andra styckena samt 9 § andra stycket och 27 § tredje stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i tryggandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som innebär att ordet stiftelse eller en förkortning av&lt;br&gt;detta ord inte får användas av andra rättssubjekt än stiftelser återfinns i före-&lt;br&gt;varande paragrafs andra stycke. Stiftelselagen innefattar emellertid inte&lt;br&gt;några regler som skyddar en stiftelse mot att en annan stiftelse använder den&lt;br&gt;förra stiftelsens namn utan tillstånd. Detta betyder dock inte att stiftelsen&lt;br&gt;helt saknar rättsligt skydd mot att så sker. Stiftelsens namn torde nämligen&lt;br&gt;åtnjuta skydd om det har blivit allmänt känt (se prop. 1974:4 s. 62 f, Bernitz&lt;br&gt;m.fl., Immaterialrätt, 2. uppl., s. 158 och 1991/92:LU20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket har utformats efter mönster av bestämmelsen i 14&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Den in-&lt;br&gt;nebär att ordet ”stiftelse” får ett bättre skydd än f.n. (jfr också 10 § första&lt;br&gt;stycket 4 och 16§ firmalagen, 1974:156, 4§ 2 b) mönsterskyddslagen,&lt;br&gt;1970:485, samt 13 § första stycket 5 namnlagen, 1982:670).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i andra stycket talas om ”stiftelse” avses därmed samtliga de for-&lt;br&gt;mer av stiftelser som nämns i 1 §. Att även vissa äldre förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som vid stiftelselagens ikraftträdande inte uppfyller kraven på stif-&lt;br&gt;telse enligt 1 § får (och även skall) använda ordet stiftelse i sitt namn följer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förslaget till lag om införande av stiftelselagen (se 3 § andra meningen&lt;br&gt;och 4§ första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet för andra rättssubjekt än stiftelser att använda ordet stiftelse el-&lt;br&gt;ler en förkortning av detta ord är sanktionerat i 10 kap. 12 § stiftelselagen.&lt;br&gt;Förbudet är dock inte absolut (jfr 15 § förslaget till lag om införande av stif-&lt;br&gt;telselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.8.2) skall firmarätts-&lt;br&gt;liga verkningar vara knutna till registreringen i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser om firma meddelas i firmalagen (1974:156). Som&lt;br&gt;berörts i den allmänna motiveringen måste firmalagens bestämmelser kom-&lt;br&gt;pletteras med bestämmelser som rör endast stiftelsers firma. Det har ansetts&lt;br&gt;lämpligt att här ta in en upplysning om var i stiftelselagen man finner den&lt;br&gt;lagens bestämmelser om firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § och 6 § första stycket och 2-10kap. gäller inte i fråga&lt;br&gt;om stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas en-&lt;br&gt;dast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 1 § 4 promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf innebär att sådana stiftelser i vars destinatärs-&lt;br&gt;krets som den angivits i stiftelseförordnandet ingår endast bestämda fysiska&lt;br&gt;personer undantas från stiftelselagens tillämpningsområde. Hithörande&lt;br&gt;fråga har behandlats i avsnitt 2.2.3 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande paragraf i det till Lagrådet remitterade förslaget innehöll&lt;br&gt;även ett undantag för ”kyrkostiftelser”. På Lagrådets inrådan har emellertid&lt;br&gt;den bestämmelsen flyttats till 4 § andra stycket lagen om införande av stiftel-&lt;br&gt;selagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse omfattas givetvis av förevarande undantagsbestämmelse om&lt;br&gt;stiftaren i förordnandet direkt har namngett en eller flera personer som sam-&lt;br&gt;tidiga eller successiva destinatärer. Detsamma gäller om destinatärerna en-&lt;br&gt;dast har angetts indirekt, t.ex. alla anställda vid ett visst företag vid en viss,&lt;br&gt;vid förordnandets avgivande redan passerad tidpunkt. S.k. vinstandelsstif-&lt;br&gt;telser kan ha en destinatärskrets som är bestämd på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande undantagsbestämmelse är också tillämplig om tillhörighet till&lt;br&gt;viss släkt enligt förordnandet utgör den enda kvalifikation man måste upp-&lt;br&gt;fylla för att kunna komma i fråga som destinatär. Detta betyder att stiftelse-&lt;br&gt;lagen inte gäller för ett testamentariskt förordnande som t.ex. innebär att&lt;br&gt;den löpande avkastningen på viss egendom skall tillkomma testators barn så&lt;br&gt;länge de lever, varefter testators ännu ofödda barnbarn skall erhålla egendo-&lt;br&gt;men med äganderätt (ett sådant förordnande är giltigt enligt 9 kap. 2 § ärvda-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande som innebär att frågan vem eller vilka som skall komma&lt;br&gt;i åtnjutande av förmån av stiftelsen avgörs efter en av stiftarens vilja obe-&lt;br&gt;roende prövning av stiftelsens förvaltning eller av annan omfattas däremot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte av undantagsbestämmelsen i 7 §. Härav följer bl.a. att stiftelselagen gäl-&lt;br&gt;ler i sin helhet för s.k. familjestiftelser, dvs. stiftelser vars förordnanden inne-&lt;br&gt;bär att tillhörighet till viss släkt är en men inte den enda kvalifikationen för&lt;br&gt;att man skall kunna komma i fråga som destinatär (jfr Hessler a.a., s. 311 f).&lt;br&gt;Härav följer också att stiftelselagen gäller för ett förordnande som innebär att&lt;br&gt;destinatären är den person som från tid till annan innehar en viss tjänst vid en&lt;br&gt;viss myndighet eller ett visst företag (jfr Hessler a.a., s. 311).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande undantagsbestämmelse gäller bara om stiftelsen uteslutande&lt;br&gt;har bestämda destinatärer. Om stiftaren har förordnat t.ex. att avkastningen på&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhet skall tillfalla vissa i förordnandet namngivna personer&lt;br&gt;så länge de lever och att den därefter skall användas i syfte att främja vetenskap-&lt;br&gt;lig forskning av visst slag är således stiftelselagen tillämplig på stiftelsen redan&lt;br&gt;från det att den bildades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör till sist påpekas att stiftelser som omfattas av 7 § får ha ett namn som&lt;br&gt;innehåller ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet. 110 kap. finns bestämmelser om att vissa stiftelser skall vara re-&lt;br&gt;gistrerade i ett stiftelseregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr promemorieförslaget 1 kap. 6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl begreppet tillsynsmyndighet som stiftelseregister förekommer på åt-&lt;br&gt;skilliga ställen i lagtexten. Vilken myndighet som är tillsynsmyndighet fram-&lt;br&gt;går dock först av bestämmelserna om tillsyn i 9 kap. Lagens bestämmelser&lt;br&gt;om stiftelseregistret återfinns först i 10 kap. Det har därför ansetts lämpligt&lt;br&gt;att redan här ange var i stiftelselagen man hittar reglerna om tillsyn och regi-&lt;br&gt;strering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel meddelas bl.a. bestämmelser om vilken betydelse det har att&lt;br&gt;stiftaren meddelat olika förvaltningsföreskrifter i sitt förordnande och om&lt;br&gt;förvaltningsformerna egen och anknuten förvaltning. Hithörande frågor har&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.6.1-2.6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt (1-8 §§) meddelas mera allmänna bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;förvaltningen av en stiftelse oavsett förvaltningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stiftel-&lt;br&gt;sens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestämmelse&lt;br&gt;i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen har behandlats i avsnitt 2.6.1 i den allmänna mo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiveringen. Som framgår där är den utformad i enlighet med vad Lagrådet Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen slår fast utgångspunkten för all stiftelseförvaltning - att&lt;br&gt;föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas. Med undantag för före-&lt;br&gt;skrifter om revision (jfr 4 kap. 9 § tredje stycket) tar bestämmelsen sikte på&lt;br&gt;alla föreskrifter som stiftaren har meddelat och således inte bara på före-&lt;br&gt;skrifter avseende frågor som behandlas i detta kapitel. Med begreppet ”före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnandet” avses inte enbart de ursprungligen, av stifta-&lt;br&gt;ren meddelade föreskrifterna utan även föreskrifter som har ändrats med&lt;br&gt;stöd av bestämmelserna i 6 kap. eller motsvarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör särskilt observeras att bestämmelsen saknar betydelse i fråga om&lt;br&gt;stiftelsens ändamålsföreskrifter. Ett stiftelseförordnande blir nämligen ogil-&lt;br&gt;tigt om de avsedda ändamålsföreskrifterna står i strid mot en tvingande be-&lt;br&gt;stämmelse meddelad i stiftelselagen. Detta följer av allmänna rättsgrundsat-&lt;br&gt;ser (jfr vad som anförts i avsnitt 2.1.1). Eftersom ogiltigheten följer av all-&lt;br&gt;männa rättsgrundsatser gäller f.ö. att ett stiftelseförordnande blir ogiltigt&lt;br&gt;även i fall då ändamålsföreskrifterna strider mot någon annan tvingande lag-&lt;br&gt;bestämmelse. Och om det skulle inträffa att en ändamålsföreskrift står i strid&lt;br&gt;mot en tvingande bestämmelse meddelad i en annan (grundlagsenlig) för-&lt;br&gt;fattning än lag, får det också anses följa av allmänna rättsgrundsatser att för-&lt;br&gt;ordnandet blir ogiltigt. Det nu sagda innebär alltså att ändamålsföreskrif-&lt;br&gt;terna för en stiftelse aldrig kan ersättas av några bestämmelser meddelade i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller alltså följande för en giltig stiftelsebildning. Av&lt;br&gt;stiftaren meddelade ändamålsföreskrifter skall alltid följas så länge de inte&lt;br&gt;har ändrats eller upphävts enligt bestämmelserna i 6 kap. I övrigt skall stiftel-&lt;br&gt;seförordnandets föreskrifter rörande förvaltningen av stiftelsen följas om de&lt;br&gt;inte strider mot en tvingande bestämmelse i stiftelselagen, i vilka fall i stället&lt;br&gt;den tvingande bestämmelsen skall tillämpas. Det nu senast sagda gäller även&lt;br&gt;i fall då förvaltningsföreskriften i stiftelseförordnandet strider mot någon&lt;br&gt;tvingande bestämmelse i annan lag eller författning. Om det inte följer av&lt;br&gt;stiftelseförordnandet (på grund av uttryckliga föreskrifter eller annat) vilka&lt;br&gt;regler som skall gälla i en viss fråga, fyller stiftelselagens förvaltningsbestäm-&lt;br&gt;melser ut förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i stiftelselagen är dispositiv om det i anslutning till den&lt;br&gt;anges i lagtexten att den skall gälla om inte annat följer av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Bestämmelser som saknar ett sådant förbehåll är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning.&lt;br&gt;Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen.&lt;br&gt;Vid ett sådant omhändertagande av egendom som avses i lkap. 2§ andra&lt;br&gt;stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska person som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltare för stiftelsen. Om staten har gjort ett sådant åtagande, är det i Prop&lt;br&gt;stället den myndighet som har gjort åtagandet för statens räkning som är för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta stycke definierar begreppen egen respektive anknu-&lt;br&gt;ten förvaltning. Avgörande är vem som har lämnat förvaltningsåtagandet en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stiftelsebildning som sker medan stiftaren är i livet är det alltid stifta-&lt;br&gt;ren som bestämmer stiftelsens förvaltningsform. Hans val av förvaltnings-&lt;br&gt;form kommer då till ett otvetydigt uttryck genom att han själv kontaktar den&lt;br&gt;eller de personer eller den juridiska person som han önskar skall förvalta&lt;br&gt;den tänkta stiftelsen. Hans val av förvaltningsform kan därutöver också&lt;br&gt;komma till uttryck direkt eller indirekt i själva stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett stiftelseförordnande som skall verkställas sedan stiftaren har dött kan&lt;br&gt;stiftaren ha meddelat föreskrifter om förvaltningsform för stiftelsen men i&lt;br&gt;likhet med gällande rätt ställer inte stiftelselagen något krav på att så sker.&lt;br&gt;Om stiftelseförordnandet inte lämnar något som helst besked på denna&lt;br&gt;punkt, bör man som regel kunna tolka detta så att stiftaren avsett att stiftel-&lt;br&gt;sen skall ha egen förvaltning. Har stiftaren däremot i förordnandet namngi-&lt;br&gt;vit ett antal personer som tillsammans, vid tidpunkten för förordnandet, bil-&lt;br&gt;dar ett organ för en viss juridisk person, t.ex. är ledamöter i en ideell för-&lt;br&gt;enings styrelse, får förordnandet tolkas med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;i det enskilda fallet. Ett förordnande som innebär att de (icke namngivna)&lt;br&gt;personer som från tid till annan bildar ett visst organ i en viss juridisk person&lt;br&gt;skall vara styrelse för stiftelsen torde däremot som regel ges den tolkningen&lt;br&gt;att stiftaren avsett att stiftelsen skall ha egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken förvaltningsform stiftaren avsett att stiftelsen skall ha kan&lt;br&gt;det i fall då stiftelseförordnandet är testamentariskt tänkas uppstå svårighe-&lt;br&gt;ter att finna någon som vill lämna ett förvaltningsåtagande. Med tanke på&lt;br&gt;sådana fall har det i 9 kap. 9 § tagits in bestämmelser som innebär att länssty-&lt;br&gt;relsen i det län där stiftaren hade sitt hemvist skall verka för att ett sådant&lt;br&gt;förvaltningsåtagande lämnas (jfr 3 § andra stycket tillsynslagen). Enligt de&lt;br&gt;angivna bestämmelserna i stiftelselagen får länsstyrelsen vidare om det före-&lt;br&gt;ligger svårigheter med att finna någon som vill lämna ett förvaltningsåta-&lt;br&gt;gande förordna om annan förvaltningsform för stiftelsen i fråga än den som&lt;br&gt;har föreskrivits av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är en eller flera fysiska personer som har lämnat ett förvaltningsåta-&lt;br&gt;gande bildar den eller de personerna ett organ för stiftelsen som i stiftelsela-&lt;br&gt;gen benämns styrelse. Som redan framhållits i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;finns det däremot inte något hinder mot att en stiftelse använder en annan&lt;br&gt;beteckning än styrelse på det organ som rättsligt sett utgör dess styrelse, om&lt;br&gt;stiftaren i stiftelseförordnandet har meddelat föreskrift om att detta organ&lt;br&gt;skall ha en annan beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen har tillkommit på förslag av Lagrådet. Av &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen följer att den av stiftaren för stiftelsen anslagna egendomen är&lt;br&gt;avskild och stiftelsebildningen fullbordad så snart egendomen har tagits om&lt;br&gt;hand av en person som åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet. I fall då det enligt stiftelseförordnandet skall ingå mer än en per-&lt;br&gt;son i styrelsen, är det alltså inte någon förutsättning för stiftelsens tillkomst&lt;br&gt;att styrelsen är komplett eller ens beslutför. Om förmögenhetsdispositionen&lt;br&gt;omfattar endast fast egendom, räcker det således med att det skriftliga över-&lt;br&gt;låtelseavtalet avseende egendomen undertecknas av endast en person för&lt;br&gt;stiftelsens räkning (jfr vad som anförs i anslutning till 9 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan endast ha en förvaltare. Däremot kan en juridisk person&lt;br&gt;mycket väl vara förvaltare för flera stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till bestämmelsen i andra meningen har berörts närmare i all-&lt;br&gt;männa motiveringen, avsnitt 2.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande för statens räkning av gåvo- och donationsmedel&lt;br&gt;prövas enligt förordningen (1964:484) om mottagande för statens räkning av&lt;br&gt;gåvo- och donationsmedel. Ett beslut enligt den förordningen att ta emot en&lt;br&gt;viss donation är inte liktydigt med ett förvaltningsåtagande enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket. För att ett sådant åtagande skall föreligga i det enskilda fallet&lt;br&gt;krävs det att den av stiftelseförordnandet omfattade egendomen har tagits&lt;br&gt;om hand av en myndighet vars företrädare gentemot stiftaren eller dennes&lt;br&gt;rättsinnehavare för statens räkning lämnat ett åtagande att förvalta den i en-&lt;br&gt;lighet med förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte ansvar för styrelsen eller förvaltaren för åtgär-&lt;br&gt;der som i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon annan än sty-&lt;br&gt;relsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter eller ordförande i styrel-&lt;br&gt;sen eller av någon annan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om att utse&lt;br&gt;eller entlediga revisor i stiftelsen eller att bestämma arvode åt styrelsen, för-&lt;br&gt;valtaren eller revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller medför första stycket ansvar för styrelsen eller förvaltaren för&lt;br&gt;innehållet i en revisors uppdrag till den del det finns föreskrifter om detta i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de centrala bestämmelserna om vilka uppgifter styrel-&lt;br&gt;sen och förvaltaren skall svara för vid förvaltningen av en stiftelse. Hithö-&lt;br&gt;rande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.6.3. I&lt;br&gt;redaktionellt avseende är paragrafen utformad i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke slår fast att det vid egen förvaltning är styrelsen&lt;br&gt;och vid anknuten förvaltning förvaltaren som svarar för att föreskrifterna i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet följs. En föreskrift i ett stiftelseförordnande kan vara&lt;br&gt;ogiltig (se 1 § och vad som anförs i kommentaren till den paragrafen). Det&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändigt att i förevarande stycke klargöra att styrelsen el-&lt;br&gt;ler förvaltaren i ett sådant fall inte skall tillämpa den ogiltiga bestämmelsen.&lt;br&gt;Vissa andra undantag från regeln i stycket har emellertid tagits upp i paragra-&lt;br&gt;fens andra och tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anknuten förvaltning är det ytterst ett åliggande för förvaltarens&lt;br&gt;högsta verkställande organ eller, om ett handelsbolag är förvaltare, på envar&lt;br&gt;av de bolagsmän som har rätt att företräda bolaget eller, om bolagsmännen&lt;br&gt;gemensamt företräder bolaget, på bolagsmännen i förening att se till så att&lt;br&gt;förordnandet efterlevs (se allmänna motiveringen, avsnitt 2.6.2). Ansvaret&lt;br&gt;för detta kommer således att hos förvaltaren vila på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;myndighetens chef eller i vissa fall myndighetens styrelse, om förvalta-&lt;br&gt;ren är en statlig myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kommunens eller landstingets styrelse, om förvaltaren är en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kyrkorådet, om förvaltaren är en kyrklig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bolagets eller föreningens styrelse, om förvaltaren är ett aktiebolag el-&lt;br&gt;ler en ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningens eller stiftelsens styrelse, om förvaltaren är en ideell för-&lt;br&gt;ening eller en stiftelse (med egen förvaltning), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;envar av de bolagsmän eller på de bolagsmän i förening som företräder&lt;br&gt;bolaget, om förvaltaren är ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket organ som i det enskilda fallet är det högsta verkställande organet&lt;br&gt;för en statlig myndighet får - i fråga om myndigheter under regeringen - av-&lt;br&gt;göras med ledning av instruktionen för den aktuella myndigheten. Om det&lt;br&gt;av den följer att verksförordningen (1987:1100) i sin helhet är tillämplig på&lt;br&gt;myndigheten är det chefen för myndigheten som är myndighetens högsta&lt;br&gt;verkställande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som enligt bestämmelsen i stycket åvilar styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren innefattar först och främst att se till att stiftelsens tillgångar kommer&lt;br&gt;till användning i det syfte och på det sätt som stiftaren föreskrivit samt i före-&lt;br&gt;kommande fall till förmån för någon som omfattas av den av stiftaren be-&lt;br&gt;stämda destinatärskretsen. När det gäller avkastningsstiftelser är det därvid&lt;br&gt;i regel så att syftet skall främjas genom utbetalning av kontanta bidrag till&lt;br&gt;ett värde som svarar mot en viss del av stiftelsens avkastning under en viss&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om begreppet avkastning uttalades det i lagrådsremissen (i special-&lt;br&gt;motiveringen till 2 kap. 3 §) att man därmed bör förstå sådan avkastning som&lt;br&gt;är direkt knuten till den av stiftelsen innehavda förmögenheten, dvs. lö-&lt;br&gt;pande avkastning i form av ränta och utdelning, såvida inte stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet i det enskilda fallet ger fog för en annan tolkning. Lagrådet har riktat&lt;br&gt;invändningar mot detta uttalande och ifrågasatt om det inte finns skäl att&lt;br&gt;anlägga ett mer nyanserat synsätt. Enligt Lagrådet skulle det - inte minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot bakgrund av den utveckling som ägt rum på värdepappersmarknaden -&lt;br&gt;många gånger framstå som konstlat och från ekonomisk synpunkt som omo-&lt;br&gt;tiverat att göra den åtskillnad mellan löpande avkastning och avkastning i&lt;br&gt;form av värdestegring som antyds i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Lagrådet sålunda anfört måste först och främst slås&lt;br&gt;fast att gränsen för vad som får användas för främjandet av stiftelsens syfte&lt;br&gt;ytterst alltid måste bestämmas med ledning eller tolkning av föreskrifterna&lt;br&gt;i stiftelseförordnandet. Om gränsen därvid har preciserats till en viss del av&lt;br&gt;avkastningen, är det alltså en uppgift för stiftelsens styrelse eller förvaltare&lt;br&gt;att bedöma vad stiftaren för sin del kan ha lagt in i detta begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall kan det direkt följa av stiftelseförordnandet vilken betydelse&lt;br&gt;stiftaren lagt in i begreppet avkastning. Stiftaren kan t.ex. ha föreskrivit att&lt;br&gt;endast löpande avkastning får användas eller att stiftelsens kapital inte får&lt;br&gt;användas för främjandet av stiftelsens syfte. Föreskrifter av sådant slag inne-&lt;br&gt;bär förbud mot att avkastning i form av värdestegring används och stiftelsens&lt;br&gt;styrelse eller förvaltare måste då göra en åtskillnad mellan avkastning som&lt;br&gt;är löpande och avkastning som beror på värdestegring, även om en sådan&lt;br&gt;åtskillnad skulle framstå som konstlad och omotiverad från ekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller fall då varken stiftelseförordnandet eller omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt ger någon som helst ledning för bedömningen av vilken&lt;br&gt;innebörd stiftaren lagt in i begreppet avkastning är det naturligt att stiftel-&lt;br&gt;sens styrelse eller förvaltare tillskriver stiftaren den uppfattning om begrep-&lt;br&gt;pet som vid tidpunkten för förordnandet var förhärskande i civilrättsliga&lt;br&gt;sammanhang. I civilrättsliga sammanhang har begreppet avkastning sedan&lt;br&gt;länge ansetts ha betydelsen av sådan ränta och utdelning som är direkt knu-&lt;br&gt;ten till en viss förmögenhet, dvs. löpande avkastning (jfr t.ex. prop. 1929:83,&lt;br&gt;s. 99, Hessler, a.a., s. 164, RÅ 1979 ref. 2:9, 4 kap. 10 § jordabalken, 65 §&lt;br&gt;köplagen, 1990:931, och prop. 1988/89:76 s. 188). Den av Lagrådet påtalade&lt;br&gt;utvecklingen på värdepappersmarknaden torde i varje fall inte ännu ha för-&lt;br&gt;ändrat detta synsätt. Slutsatsen av det nu anförda blir därför att man med&lt;br&gt;begreppet avkastning i ett stiftelseförordnande bör förstå löpande avkast-&lt;br&gt;ning, så länge inte stiftelseförordnandet eller omständigheterna i övrigt i det&lt;br&gt;enskilda fallet ger stöd för en annan tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All användning av stiftelsetillgångar behöver inte stå i direkt och uttryck-&lt;br&gt;lig överensstämmelse med stiftelsens ändamål. Till exempel måste de kost-&lt;br&gt;nader som en avkastningsstiftelse förorsakas till följd av den bidragsgivande&lt;br&gt;verksamheten eller av omplaceringar av förmögenheten bestridas av stiftel-&lt;br&gt;sen. Det följer för övrigt även av vissa bestämmelser i stiftelselagen att en&lt;br&gt;stiftelse får förbruka medel utan att det sker till främjande av stiftelsens än-&lt;br&gt;damål (jfr t.ex. 2 kap. 15 och 22 §§ samt 4 kap. 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande stycke innebär vidare att om det följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad är det sty-&lt;br&gt;relsen eller förvaltaren som svarar för att förordnandet efterlevs på denna&lt;br&gt;punkt. Det är därvid att märka att stiftaren kan reglera placeringen av för-&lt;br&gt;mögenheten inte endast genom direkta föreskrifter i förordnandet utan även&lt;br&gt;via ändamålet. Det senare är fallet i fråga om verksamhetsstiftelser. En stif-&lt;br&gt;telse vars syfte är att främja tillgången till bostäder i en viss kommun och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall verka för sitt syfte genom att uppföra och förvalta flerfamiljshus Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;skall således i huvudsak ha sin förmögenhet placerad i flerfamiljshus eller&lt;br&gt;andra tillgångar som naturligt hör samman med ägande och skötsel av bo-&lt;br&gt;stadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren kan i stiftelseförordnandet ha meddelat föreskrifter av organisa-&lt;br&gt;torisk natur. Vid egen förvaltning kan en sådan föreskrift innebära att stiftel-&lt;br&gt;sen skall ha andra organ utöver styrelsen. I en stipendiestiftelse kan det t.ex.&lt;br&gt;röra sig om ett organ som självständigt skall fatta beslut om stipendiater eller&lt;br&gt;som skall överpröva styrelsens beslut om stipendier. Vid anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning kan organisatoriska föreskrifter innebära att vissa av stiftelsens angelä-&lt;br&gt;genheter självständigt skall handhas av ett visst organ hos förvaltaren, t.ex.&lt;br&gt;den ideella föreningens årsmöte eller bolagsstämman i ett aktiebolag, eller&lt;br&gt;ett för stiftelsen särskilt inrättat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet t.ex. innebär att det för stiftelsen skall finnas ett&lt;br&gt;annat organ än styrelsen eller förvaltaren är det styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;skyldighet att se till så att det ”extra” organet inrättas och att det sätts i till-&lt;br&gt;fälle att utöva sina beslutsbefogenheter. Men om det dessutom följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet att det extra organet skall utöva sina beslutsbefogenheter&lt;br&gt;självständigt kan bestämmelsen i stycket betyda att så inte blir fallet. Denna&lt;br&gt;konsekvens belyses enklast med ett par exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning: Tre fysiska personer har lämnat ett förvaltningsåtagande&lt;br&gt;i fråga om en stipendiestiftelse och utgör alltså stiftelsens styrelse. Enligt stif-&lt;br&gt;telseförordnandet skall stiftelsen ha ett extra organ, ett utdelningsråd. Rådet&lt;br&gt;skall självständigt fatta beslut om stipendiater. Rådet skall i övrigt inte ha&lt;br&gt;någon befattning med stiftelsens angelägenheter. Stiftelsen har således två&lt;br&gt;beslutande organ, styrelsen och utdelningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det enligt bestämmelsen i stycket är styrelsen som svarar för att stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet följs innebär först och främst att styrelsen skall se till så att&lt;br&gt;rådet inrättas och att det sätts i tillfälle att fatta beslut om stipendiater. Rådet&lt;br&gt;kommer dock inte att som stiftaren tänkt sig fatta sina beslut med för styrel-&lt;br&gt;sen bindande verkan. Enligt förevarande bestämmelse är det nämligen sty-&lt;br&gt;relsen som svarar för att stiftelseförordnandet följs. I detta ligger bl.a. att&lt;br&gt;det alltid är styrelsen som ytterst svarar för att stiftelsens tillgångar används&lt;br&gt;som stiftaren föreskrivit. Styrelsen får alltså inte verkställa beslut av rådet&lt;br&gt;som alldeles klart avser prestationer av annat slag än som skall premieras&lt;br&gt;enligt stiftelseförordnandet. Vidare skall styrelsen själv utse stipendiater i&lt;br&gt;fall då utdelningsrådet försummar att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning: En kommun har lämnat ett förvaltningsåtagande&lt;br&gt;avseende en stipendiestiftelse. Kommunen är alltså förvaltare för stiftelsen.&lt;br&gt;Enligt stiftelseförordnandet skall kommunens skolstyrelse självständigt fatta&lt;br&gt;beslut om stipendiater. Skolstyrelsen skall i övrigt inte ha någon befattning&lt;br&gt;med stiftelsens angelägenheter. Stiftelsen har således två beslutande organ,&lt;br&gt;förvaltaren och skolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det enligt bestämmelsen i stycket är förvaltaren som svarar för att stif-&lt;br&gt;telseförordnandet följs innebär först och främst att kommunen i sin egen-&lt;br&gt;skap av förvaltare skall se till så att skolstyrelsen sätts i tillfälle att fatta beslut&lt;br&gt;om stipendiater. Skolstyrelsen kommer dock inte att som stiftaren tänkt sig&lt;br&gt;fatta sina beslut med för förvaltaren bindande verkan. Enligt förevarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse är det nämligen förvaltaren som svarar för att stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs. I detta ligger bl.a. att det alltid är förvaltaren (genom kommun-&lt;br&gt;styrelsen) som ytterst svarar för att stiftelsens tillgångar används som stifta-&lt;br&gt;ren föreskrivit. Förvaltaren får alltså inte verkställa beslut av skolstyrelsen&lt;br&gt;som alldeles klart avser prestationer av annat slag än som skall premieras&lt;br&gt;enligt stiftelseförordnandet. Vidare skall förvaltaren själv utse stipendiater&lt;br&gt;i fall då skolstyrelsen försummar att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket utgör undantag från regeln i paragrafens&lt;br&gt;första stycke. Bestämmelserna i andra stycket innebär nämligen att styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren i vissa angivna fall inte svarar för åtgärder som i enlighet&lt;br&gt;med stiftelseförordnandet och på eget ansvar vidtagits av någon annan än&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren. I de fall som omfattas av undantagsbestämmelsen&lt;br&gt;har det från allmänna synpunkter ansetts vara en lämpligare ordning att&lt;br&gt;andra än styrelsen eller förvaltaren har det yttersta ansvaret för att vidtagna&lt;br&gt;åtgärder överensstämmer med stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelsen i stycket kan delas in i tre delar. Den första delen&lt;br&gt;av bestämmelsen rör endast stiftelser med egen förvaltning och avser åtgär-&lt;br&gt;der i fråga om att utse eller entlediga ledamöter eller ordförande i styrelsen&lt;br&gt;(jfr de dispositiva bestämmelserna i 9 § första stycket och 11 § andra stycket).&lt;br&gt;En föreskrift av nu ifrågavarande slag kan t.ex. innebära att ledamöterna i&lt;br&gt;styrelsen skall utses och entledigas av en i särskild ordning utsedd valförsam-&lt;br&gt;ling. I ett sådant fall följer det alltså av bestämmelsen i förevarande stycke&lt;br&gt;att styrelsen blir bunden av de beslut som valförsamlingen fattar i dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att den som enligt stiftelseförordnandet på eget ansvar&lt;br&gt;skall utse styrelseledamöter eller ordförande i styrelsen inte fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet inom rimlig tid. Detta är särskilt allvarligt om styrelsen måste kom-&lt;br&gt;pletteras med nya ledamöter för att den skall vara beslutför eller förses med&lt;br&gt;en ordförande för att den ens skall kunna sammankallas. I sådana fall får&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket anses innebära ett åliggande för styrelseleda-&lt;br&gt;möterna att uppmärksamma tillsynsmyndigheten på förhållandet i fråga (jfr&lt;br&gt;9 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen av undantagsbestämmelsen rör såväl stiftelser med egen&lt;br&gt;som med anknuten förvaltning och avser åtgärder i fråga om att utse eller&lt;br&gt;entlediga revisor i stiftelsen (jfr de dispositiva bestämmelserna i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena). En föreskrift av nu ifrågavarande slag kan be-&lt;br&gt;träffande en stiftelse med egen förvaltning innebära att stiftelsens revisor&lt;br&gt;skall utses och entledigas av t.ex. en statlig myndighet. I ett sådant fall följer&lt;br&gt;det alltså av undantagsbestämmelsen att styrelsen blir bunden av de beslut&lt;br&gt;som myndigheten fattar i dessa frågor. Om myndigheten inte skulle utse revi-&lt;br&gt;sor, är stiftelsens styrelse skyldig att göra anmälan till tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;(jfr 4 kap. 8 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje delen av undantagsbestämmelsen i stycket rör också både stif-&lt;br&gt;telser med egen och stiftelser med anknuten förvaltning och avser åtgärder&lt;br&gt;i fråga om arvoden till styrelsen, förvaltaren eller revisorerna (jfr de disposi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiva bestämmelserna i 2 kap. 15 § första stycket och 22 § första stycket; jfr&lt;br&gt;även vad som anförs i anslutning till 4 kap. 16 §). En föreskrift av nu ifrågava-&lt;br&gt;rande slag kan beträffande en stiftelse med egen förvaltning innebära att ar-&lt;br&gt;vodena till ledamöterna i styrelsen skall bestämmas av en i särskild ordning&lt;br&gt;utsedd valförsamling. Av undantagsbestämmelsen följer då att styrelsens le-&lt;br&gt;damöter blir bunden av de beslut som valförsamlingen fattar i arvodesfrågor.&lt;br&gt;Vad denna bundenhet närmare innebär t.ex. i fall då stiftelseförordnandet&lt;br&gt;även innehåller föreskrifter om efter vilken norm arvodena skall bestämmas&lt;br&gt;belyses i anslutning till 2 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseförordnande kan innehålla föreskrifter om revisionsuppdragets&lt;br&gt;omfattning. Bestämmelsen i 4 kap. 9 § tredje stycket innebär att sådana före-&lt;br&gt;skrifter skall följas av revisorerna i den mån föreskrifterna inte står i strid&lt;br&gt;mot god revisionssed eller någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande stycke innebär att styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;inte svarar för att revisorn fullgör sitt uppdrag på det sätt som stiftaren har&lt;br&gt;föreskrivit i sitt förordnande. I denna fråga är således revisorn inte i något&lt;br&gt;avseende underordnad den förvaltning som är föremål för hans granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;skall vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmögenheten&lt;br&gt;är placerad på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av vad som anförts vid 3 § svarar styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren för att stiftelsens förmögenhet är placerad på det sätt som följer av stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet. Den av stiftaren i förordnandet uttryckta viljan är således i&lt;br&gt;fråga om förmögenhetsplaceringen bindande för styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;(med vissa undantag som regleras i 6 §). Som också har framgått av vad som&lt;br&gt;anförts vid 3 § kan stiftarens vilja beträffande förmögenhetsplaceringen&lt;br&gt;komma till uttryck på två sätt, antingen genom i förordnandet meddelade&lt;br&gt;placeringsföreskrifter eller, i fråga om verksamhetsstiftelser, genom det i för-&lt;br&gt;ordnandet angivna ändamålet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avkastningsstiftelser är det emellertid långt ifrån alltid så att&lt;br&gt;det följer av stiftelseförordnandet hur hela förmögenheten skall vara place-&lt;br&gt;rad. I den mån stiftelseförordnandet innebär en frihet i detta avseende anges&lt;br&gt;det i 4 § att styrelsen eller förvaltaren svarar för att förmögenheten är place-&lt;br&gt;rad på ett godtagbart sätt. Denna bestämmelse är tvingande. Det betyder -&lt;br&gt;i likhet med vad som är fallet när det följer av stiftelseförordnandet hur för-&lt;br&gt;mögenheten skall vara placerad - att ansvaret ytterst och oavsett vad stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet innebär på den punkten alltid ligger hos styrelsen eller, vid&lt;br&gt;anknuten förvaltning hos förvaltarens högsta verkställande organ eller, om&lt;br&gt;ett handelsbolag är förvaltare, de bolagsmän som företräder bolaget (jfr vad&lt;br&gt;som anförts i anslutning till 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ordet godtagbart avses att uttrycka lagens krav på en miniminivå i Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;fråga om placering av stiftelsetillgångar. Bedömningen skall ske med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från ett helhetsperspektiv. Detta betyder att det avgörande är&lt;br&gt;sammansättningen av hela den del av stiftelsens förmögenhet beträffande&lt;br&gt;vilken det inte följer av stiftelseförordnandet hur den skall vara placerad.&lt;br&gt;Bakom bestämmelsen ligger således synsättet att de risker som alltid är för-&lt;br&gt;knippade med förmögenhetsförvaltning bör spridas på ett sådant sätt att stif-&lt;br&gt;telsens förmögenhet sammantaget framstår som godtagbart placerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den bedömning som skall ske är det givetvis en mängd olika faktorer&lt;br&gt;av ekonomisk natur som skall beaktas. En sådan faktor är säkerheten i form&lt;br&gt;av trygghet mot nominella förluster och en annan skyddet mot att kapitalet&lt;br&gt;urholkas genom den fortgående penningvärdeförsämringen. Andra faktorer&lt;br&gt;är dels förmögenhetens avkastning i form av ränta eller annan utdelning,&lt;br&gt;dels möjligheten till real värdestegring. Ytterligare en faktor som kan vara&lt;br&gt;av betydelse i sammanhanget är möjligheten att utan större tidsutdräkt&lt;br&gt;kunna placera om tillgångarna. Förevarande bestämmelse innebär inte att&lt;br&gt;någon av de nu angivna, ofta mer eller mindre motstående faktorerna skall&lt;br&gt;generellt prioriteras framför de andra. Avsikten är alltså inte att exempelvis&lt;br&gt;tryggheten mot nominella förluster alltid skall väga tyngre vid bedömningen&lt;br&gt;än möjligheten till real värdestegring. En annan sak är att värdet på förmö-&lt;br&gt;genheten i ett enskilt fall kan vara så ringa att placering i bank eller obligatio-&lt;br&gt;ner är de enda alternativen som i praktiken står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär emellertid inte att frågan om en avkastningsstiftel-&lt;br&gt;ses förmögenhetsplacering endast skall bedömas med utgångspunkt från ra-&lt;br&gt;tionella ekonomiska överväganden. Det kan vara så att stiftaren i sitt förord-&lt;br&gt;nande har meddelat föreskrifter som utan att direkt ta sikte på hur stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhet skall vara placerad ändå bör beaktas vid bedömningen om för-&lt;br&gt;mögenheten är godtagbart placerad eller inte. Det för stiftelsen gällande syf-&lt;br&gt;tet eller det sätt varpå syftet skall främjas kan t.ex. innebära att tryggheten&lt;br&gt;mot nominella förluster bör väga något tyngre än övriga faktorer av ekono-&lt;br&gt;misk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren kan vidare ha meddelat föreskrifter som innebär att stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhet skall ha förbrukats för det av stiftaren bestämda ändamålet&lt;br&gt;inom en tioårsperiod t.ex. Under sådana förhållanden bör en ensidig inrikt-&lt;br&gt;ning av placeringarna till bank eller obligationer kunna anses godtagbar,&lt;br&gt;även om det annars inte skulle vara fallet. Sammansättningen av den av stif-&lt;br&gt;taren vid stiftelsebildningen tillskjutna egendomen kan också vara av bety-&lt;br&gt;delse. Om denna egendom helt och hållet utgjordes av börsnoterade aktier,&lt;br&gt;måste det i regel anses vara godtagbart om stiftelsen även fortsättningsvis&lt;br&gt;har hela sin förmögenhet placerad i just börsnoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen eller förvaltaren som svarar för att förmögenheten är god-&lt;br&gt;tagbart placerad. Härav följer att frågan om en stiftelses förmögenhet är&lt;br&gt;godtagbart placerad i vissa fall också kan vara att bedöma med beaktande&lt;br&gt;av vilken kunskap i ekonomiska spörsmål som finns representerad i styrelsen&lt;br&gt;eller hos förvaltaren i dennes högsta verkställande organ eller, om förvalta-&lt;br&gt;ren är ett handelsbolag, hos de bolagsmän som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser, om&lt;br&gt;inte annat följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som föreslogs i lagrådsremissen är förevarande be-&lt;br&gt;stämmelse dispositiv i sin helhet. En stiftelse får t.ex. inte placera sin förmö-&lt;br&gt;genhet gemensamt med någon annan stiftelse, om stiftaren i förordnandet&lt;br&gt;har förbjudit att sådan placering sker. Även utan ett sådant förbud kan ge-&lt;br&gt;mensam placering vara utesluten. Detta är fallet om respekten för stiftarens&lt;br&gt;vilja i fråga om stiftelsens placeringsverksamhet eller kravet att förmögenhe-&lt;br&gt;ten skall vara godtagbart placerad inte samtidigt kan upprätthållas (jfr 3 och&lt;br&gt;4 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att det i 6 § angivna låneförbudet smittar av sig vid ge-&lt;br&gt;mensam placering. En placering som enligt nämnda bestämmelse inte är till-&lt;br&gt;låten för en av de deltagande stiftelserna blir därmed otillåten i fråga om hela&lt;br&gt;den gemensamma förmögenhetsmassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. (se 4 § 2 och 5 § första stycket tredje meningen) meddelas det&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om den löpande bokföringen m.m. när två eller flera&lt;br&gt;stiftelser har sina förmögenheter gemensamt placerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett&lt;br&gt;handelsbolag, den som är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett&lt;br&gt;dotterföretag till stiftelsen eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolags-&lt;br&gt;man i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-&lt;br&gt;gande led till en person som avses i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är besvågrad med en person som avses i 1-3 i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres&lt;br&gt;syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en juridisk person över vars verksamhet någon som avses i 1-5 har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av&lt;br&gt;samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2-5 och andra stycket gäller inte vid utlåning till någon som&lt;br&gt;omfattas av dessa bestämmelser om stiftelsen skall främja sitt syfte genom&lt;br&gt;att lämna penninglån till eller ställa säkerhet för enskilda personer och lånta-&lt;br&gt;garen tillhör den personkrets som skall gynnas. Bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycketö gäller inte om gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.5. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag (jfr även be-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förevarande paragraf är tvingande. De innebär att en Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;stiftelse inte får placera sin förmögenhet som penninglån hos stiftaren eller&lt;br&gt;förvaltaren m.fl. Har stiftaren i förordnandet meddelat direkta föreskrifter&lt;br&gt;om förmögenhetens placering vilka står i strid mot förbudet är de ogiltiga&lt;br&gt;(jfrl§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penninglån omfattar i detta sammanhang inte medel på bankräkning (jfr&lt;br&gt;prop. 1973:93 s. 133). En stiftelse kan således sätta in medel på en sådan&lt;br&gt;räkning även om banken skulle vara stiftelsens förvaltare. Uttrycket pen-&lt;br&gt;ninglån omfattar inte heller normala varukrediter. Skulle villkoren för en va-&lt;br&gt;rukredit vara ovanligt förmånliga kan det dock finnas anledning att betrakta&lt;br&gt;krediten som ett maskerat penninglån (jfr prop. 1973:93 s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett penninglån som omfattas av förbudet är inte ogiltigt bara av det skälet&lt;br&gt;att det strider mot förbudet (jfr prop 1975:103 s. 496). Sedan lånevalutan har&lt;br&gt;betalats ut till låntagaren är därför tillsynsmyndighetens möjligheter att med&lt;br&gt;föreläggande om rättelse enligt 9 kap. 5 § första stycket 3 bringa lånet att&lt;br&gt;upphöra begränsade till sådana åtgärder som kan vidtas enligt försträck-&lt;br&gt;ningsavtalet. Däremot kan tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelsen&lt;br&gt;i 9 kap. 5 § första stycket 2 förelägga stiftelsens styrelse eller förvaltare att&lt;br&gt;avyttra fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen lider skada på grund av en förbjuden lånetransaktion kan&lt;br&gt;den under vissa förutsättningar erhålla gottgörelse för skadan (jfr 5 kap. 1 §).&lt;br&gt;Till skillnad från låneförbudet i aktiebolagslagen är låneförbudet i stiftelsela-&lt;br&gt;gen inte straffsanktionerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöter eller förvaltare som medverkat till att stiftelsen vid upp-&lt;br&gt;repade tillfällen lånat ut pengar med vetskap om att låntagarna tillhör den&lt;br&gt;förbjudna kretsen bör kunna entledigas med stöd av bestämmelsen i 9 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller även ett förbud mot att ställa säkerhet till förmån&lt;br&gt;för någon som omfattas av låneförbudet. Det strider praktiskt taget alltid&lt;br&gt;mot styrelsens eller förvaltarens vårdnadsplikt att låta stiftelsens egendom&lt;br&gt;utgöra säkerhet för någon annans förbindelser. Enda undantaget härifrån är&lt;br&gt;om stiftelsen skall tillgodose sitt syfte på detta sätt. Förbudet i paragrafen&lt;br&gt;mot att ställa säkerhet till förmån för någon som omfattas av låneförbudet&lt;br&gt;skall alltså inte uppfattas så att en stiftelse är oförhindrad att ställa säkerhet&lt;br&gt;i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från aktiebolagslagen (se 12 kap. 8 §) innehåller stiftelselagen&lt;br&gt;inte några regler om undantag från låneförbudet. Det har inte bedömts vara&lt;br&gt;nödvändigt med sådana regler i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 2 omfattas i fall då stiftelsen har egen förvalt-&lt;br&gt;ning den som är styrelseledamot i stiftelsen och den som är antecknad som&lt;br&gt;särskild företrädare för stiftelsen i stiftelseregistret av den förbjudna kret-&lt;br&gt;sen. Om stiftelsen har anknuten förvaltning omfattas enligt bestämmelsen&lt;br&gt;den som ensam eller tillsammans med andra företräder förvaltaren av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbjudna kretsen. Detta betyder att stiftelsen inte får lämna penninglån till Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;den som är ledamot i förvaltarens högsta verkställande organ, verkställande&lt;br&gt;direktör i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening eller särskilt förordnad&lt;br&gt;firmatecknare i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse med&lt;br&gt;egen förvaltning (jfr 23 § första stycket). Enligt bestämmelsen i punkt 2 om-&lt;br&gt;fattas även den som av förvaltaren bemyndigats att företräda stiftelsen enligt&lt;br&gt;23 § andra stycket av den förbjudna kretsen. I den förbjudna kretsen ingår&lt;br&gt;också en bolagsman i ett handelsbolag som inte har rätt att företräda bola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 4-6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bestämmelserna i aktiebolagslagen omfattar förbudet i stiftelse-&lt;br&gt;lagen även lån till närstående till de fysiska personer som omfattas av förbu-&lt;br&gt;det enligt punkterna 1-3 och lån till juridiska personer över vars verksamhet&lt;br&gt;en av förbudet omfattad fysisk eller juridisk person har ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande. I förevarande sammanhang anses ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;föreligga, om den av förbudet omfattade fysiska eller juridiska personen på&lt;br&gt;ett avgörande sätt kan påverka formerna för den juridiska personens finan-&lt;br&gt;siering (jfr prop 1975:103 s. 492). En stiftelse kan således t.ex. inte låna ut&lt;br&gt;pengar till ett av stiftaren eller förvaltaren helägt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet samboförhållande har här samma innebörd som i allmänt språk-&lt;br&gt;bruk. Det innebär att med samboförhållande avses samtliga fall då en kvinna&lt;br&gt;och en man bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (jfr&lt;br&gt;prop. 1986/87:1 s. 394).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen torde särskilt vara av betydelse för familje-&lt;br&gt;stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens namn, om stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet inte innehåller någon föreskrift om namn för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om föreskrifter i ett stiftelseförordnande gäller&lt;br&gt;också beslut som fattats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 14 och 21 §§ samt 6 kap. 1 § tredje stycket promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras frågan om skyldighet för styrelsen eller förvaltaren att&lt;br&gt;i vissa fall besluta om namn för stiftelsen. Frågan har i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen behandlats i avsnitt 2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tvingande bestämmelsen i 1 kap. 6§ första stycket skall en stiftel-&lt;br&gt;ses namn alltid innehålla ordet stiftelse. Om det av stiftaren bestämnda nam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;net för stiftelsen saknar detta ord åligger det styrelsen eller förvaltaren att Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;besluta om namn för stiftelsen. I ett sådant fall blir alltså bara fråga om att&lt;br&gt;komplettera det av stiftaren bestämda namnet med ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nytillträdd styrelse eller förvaltare bör givetvis snarast fatta beslut om&lt;br&gt;namn. Beslut om namn skall dokumenteras i protokoll (jfr 13 och 20 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att förutsättningarna för att få ändra&lt;br&gt;en stiftelses namn är desamma oavsett om namnet har bestämts av stiftaren&lt;br&gt;eller av stiftelsens styrelse eller förvaltare (jfr 6 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet m.m. enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga&lt;br&gt;handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. innebär att stiftelsen är skyldig antingen att följa&lt;br&gt;bokföringslagens bestämmelser och att upprätta årsredovisning (för vissa&lt;br&gt;moderstiftelser även koncernredovisning) eller att föra räkenskaper över in-&lt;br&gt;och utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första stycket är det styrelsen eller förvaltaren som&lt;br&gt;svarar för att stiftelsen fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap. Man kan emel-&lt;br&gt;lertid inte räkna med att styrelsen eller förvaltaren (genom sitt högsta verk-&lt;br&gt;ställande organ) för större avkastnings- eller verksamhetsstiftelser vare sig&lt;br&gt;sköter det löpande bokföringsarbetet eller utövar löpande tillsyn över det.&lt;br&gt;Det ansvar som förevarande bestämmelse i dylika fall ålägger styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren är att se till att bokföringsarbetet organiseras på ett sätt som är&lt;br&gt;anpassat till stiftelsens förhållanden. Vidare åligger det styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren att i sådana fall se till att den eller de som faktiskt sköter arbetet är&lt;br&gt;underkastade en med hänsyn till stiftelsens förhållanden tillfredsställande&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet kan innehålla mer långtgående krav i fråga om bok-&lt;br&gt;föring och årsredovisning än vad som följer av bestämmelserna i 3 kap. Det&lt;br&gt;är styrelsen eller förvaltaren som svarar för att dessa krav efterlevs (jfr 3 §&lt;br&gt;första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exemplar av stiftelseförordnandet bör t.ex. förvaras i bankfack eller på&lt;br&gt;ett annat, lika säkert sätt. För stiftelsens räkenskapshandlingar gäller sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser (jfr 3 kap. 5 § tredje stycket och 22 § bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förvaltningsformerna för en stiftelse har i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen behandlats i avsnitt 2.6.2.1 9-18 §§ finns bestämmelser för stiftelser&lt;br&gt;med förvaltningsformen egen förvaltning. Bestämmelserna för stiftelser som&lt;br&gt;har anknuten förvaltning finns i 19-24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall utse och entlediga ledamöter om inte annat följer av stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upp-&lt;br&gt;hör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om&lt;br&gt;denne inte kan nås, hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om&lt;br&gt;ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett&lt;br&gt;honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket reglerar vem som har rätt att entlediga resp, utse nya&lt;br&gt;ledamöter i en stiftelses styrelse, i fall då stiftaren inte har meddelat några&lt;br&gt;föreskrifter om detta i stiftelseförordnandet. Bestämmelsen är således av&lt;br&gt;dispositiv natur. Om det enligt stiftelseförordnandet är någon annan än sty-&lt;br&gt;relsen som självständigt skall entlediga eller utse nya ledamöter i styrelsen,&lt;br&gt;saknar styrelsen behörighet att alls ingripa i denna fråga i vidare mån än som&lt;br&gt;har uttalats i anslutning till 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma föreskrifter i stiftelseförordnanden vilka behandlar&lt;br&gt;såväl rätten att utse nya ledamöter som rätten att entlediga ledamöter. Man&lt;br&gt;kan dock på goda grunder anta att stiftare i flertalet fall endast reglerar frå-&lt;br&gt;gan om vem som skall ha rätt att utse ledamöter. Vem som i ett sådant fall&lt;br&gt;skall anses ha rätt att entlediga ledamöter - den som enligt förordnandet har&lt;br&gt;rätt att utse nya ledamöter eller styrelsen - får avgöras från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget att vara ledamot i en stiftelsestyrelse är ett förtroendeuppdrag.&lt;br&gt;Härav följer att den på vilken det ankommer att entlediga styrelseledamöter&lt;br&gt;i en viss stiftelse när som helst bör få utöva denna rätt. Det nu sagda gäller&lt;br&gt;dock inte en ledamot vars uppdrag som ledamot faller tillbaka på direkta&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnandet (jfr 1 §). Det mest näraliggande exemplet&lt;br&gt;är att stiftaren i förordnandet har namngivit en eller flera personer som skall&lt;br&gt;ingå i stiftelsen första styrelse. Ett annat exempel är att stiftaren i förordnan-&lt;br&gt;det har föreskrivit att den som från tid till annan innehar ett viss tjänst vid&lt;br&gt;en viss myndighet eller ett visst företag skall vara självskriven ledamot i stif-&lt;br&gt;telsens styrelse. Så länge en ledamot av nu berört slag själv vill behålla sitt&lt;br&gt;uppdrag kan han endast skiljas från sitt uppdrag vid missvård (med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 kap. 6 §) eller om han t.ex. försätts i konkurs eller under-&lt;br&gt;kastas näringsförbud (jfr 2 kap. 10 § och 9 kap. 5 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i dessa två stycken följer att en styrelseledamot har rätt&lt;br&gt;att när som helst lämna sitt uppdrag. Detta gäller även när fråga är om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot vars uppdrag som ledamot faller tillbaka på direkta föreskrifter i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet (jfr kommentaren till första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket bringar en ledamot i en styrelse med&lt;br&gt;två eller flera ledamöter sitt uppdrag att upphöra genom att han anmäler att&lt;br&gt;han vill avgå hos den som har utsett honom. I fall då han har utsetts av någon&lt;br&gt;annan än styrelsen kan det emellertid i vissa fall vara svårt eller rentav omöj-&lt;br&gt;ligt för honom att finna denne. Om han inte utan större ansträngningar kan&lt;br&gt;nå den som har utsett honom, har han därför enligt bestämmelsen i stycket&lt;br&gt;rätt att anmäla sin avgång hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot som ensam bildar styrelse vill lämna sitt uppdrag måste&lt;br&gt;han enligt bestämmelsen i tredje stycket alltid anmäla sin avgång hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten för att hans uppdrag skall upphöra (jfr 9 kap. 7 §). Om det är&lt;br&gt;möjligt, skall han även anmäla sin avgång hos den som har utsett honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om avgång kan framställas muntligen eller skickas per brev&lt;br&gt;eller med telefax. Det är en ensidig rättshandling och behöver således inte&lt;br&gt;föranleda någon bekräftelse eller något beslut från mottagarens sida. Det&lt;br&gt;bör tilläggas att den som ensam utgjort styrelse för en stiftelse och frivilligt&lt;br&gt;lämnar sitt uppdrag eller entledigas från det enligt allmänna rättsgrundsatser&lt;br&gt;torde vara skyldig att, till dess ny ledamot är utsedd, vidta åtgärder för att&lt;br&gt;hindra att värdet på stiftelsens förmögenhet onödigtvis minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot avlider, bör det ankomma på den som har hand om&lt;br&gt;dödsboet att anmäla förhållandet med tillämpning av reglerna i förevarande&lt;br&gt;paragraf. Någon särskild bestämmelse om detta har inte bedömts vara nöd-&lt;br&gt;vändig (jfr 11 § andra stycket tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den&lt;br&gt;som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf anger när en styrelseledamot är obehörig.&lt;br&gt;En obehörig styrelseledamot skall genast entledigas, om han inte lämnar&lt;br&gt;uppdraget av egen kraft. Om inte annat följer av stiftelseförordnandet an-&lt;br&gt;kommer det på styrelsen att göra detta (se 9 § första stycket). Ytterst kan&lt;br&gt;alltid tillsynsmyndigheten ingripa med stöd av bestämmelsen i 9 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts i kommentaren till 1 kap. 2 § andra stycket kan stiftaren eller&lt;br&gt;stiftarna inte ensamma bilda styrelse vid själva stiftelsebildningen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 10 § första meningen kan därför sägas förhindra att stiftaren eller&lt;br&gt;stiftarna ensamma går in som styrelseledamöter när stiftelsen väl har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftaren är en juridisk person kan denne inte vara styrelseledamot (jfr&lt;br&gt;2 kap. 2 §). I dylika fall är det däremot ingenting som hindrar att en av stifta-&lt;br&gt;ren utsedd fysisk person ensam bildar styrelse för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som ensam utgör styrelse för en stiftelse blir försatt i konkurs&lt;br&gt;eller om förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utses för honom, bör&lt;br&gt;det ankomma på den som har hand om konkursboet eller på förvaltaren att&lt;br&gt;anmäla förhållandet med tillämpning av reglerna i 9 § i förevarande kapitel.&lt;br&gt;Någon särskild bestämmelse om detta har inte bedömts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud enligt lagen (1986:436) om nä-&lt;br&gt;ringsförbud får enligt 6 § första stycket 4 eller 7 nämnda lag inte vara styrelse-&lt;br&gt;ledamot i en stiftelse som är bokföringsskyldig. Även i ett sådant fall kan&lt;br&gt;alltid tillsynsmyndigheten ingripa (jfr 9 kap. 5 § första stycket 1 stiftelsela-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande rätt finns inga krav på att en stiftelses styrelseledamöter skall&lt;br&gt;vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Inte heller stiftelselagen in-&lt;br&gt;nehåller några krav med denna innebörd. Detta hindrar givetvis inte att före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnandet kan innefatta dylika krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall se till&lt;br&gt;att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om en&lt;br&gt;styrelseledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall väljas av styrelsen. Vid lika röstetal avgörs valet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om inte annat följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras arbetet inom stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen skall läsas så att det skall finnas en ordfö-&lt;br&gt;rande, om styrelsen har minst två ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av sammanträden växlar mellan olika stiftelser. I en stiftelse som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet eller som har en stor förmögenhet uppkommer&lt;br&gt;naturligtvis sådana frågor som erfordrar att styrelsen sammanträder ganska&lt;br&gt;ofta. Om ordföranden skall kunna fullgöra sin skyldighet enligt andra me-&lt;br&gt;ningen måste han särskilt i fråga om stiftelser av nu senast nämnt slag hålla&lt;br&gt;sig väl underrättad om stiftelsens angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordförande som inte efterkommer en begäran om att styrelsen skall&lt;br&gt;sammankallas kan föreläggas av tillsynsmyndigheten att sammankalla styrel-&lt;br&gt;sen (jfr 9 kap. 5 § första stycket 2). Detta förutsätter dock att det inte är&lt;br&gt;fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att bestämmelserna i förevarande stycke skall i sin&lt;br&gt;helhet göras dispositiva. Det har emellertid ansetts vara av värde att dessa&lt;br&gt;grundläggande regler för styrelsearbetet får gälla oavsett vad stiftaren har&lt;br&gt;föreskrivit. Bestämmelserna är därför tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas förekomma stiftelseförordnanden som innehåller före-&lt;br&gt;skrifter om att annan ledamot i styrelsen eller t.o.m. någon person som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är styrelseledamot har rätt att kalla till sammanträde med styrelsen. En så- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;dan föreskrift står inte i strid med bestämmelsen i andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket är dispositiva. Stiftaren kan alltså i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet föreskriva t.ex. att någon annan än styrelsen skall välja ordfö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter&lt;br&gt;är närvarande. Om det i stiftelseförordnandet föreskrivs att fler styrelseleda-&lt;br&gt;möter måste vara närvarande, gäller i stället det. Om inte stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den&lt;br&gt;mening som mer än hälften av de närvarande röstar för eller, vid lika röste-&lt;br&gt;tal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr promemorieförslaget 2 kap. 10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med föregående paragraf regleras här styrelsens arbete. Lagrådet har&lt;br&gt;förordat att bestämmelserna skall vara dispositiva. Det har emellertid även&lt;br&gt;i detta sammanhang ansetts vara av värde att dessa grundläggande regler för&lt;br&gt;styrelsearbetet får gälla oavsett vad stiftaren har föreskrivit. Vad Lagrådet&lt;br&gt;anfört har i stället föranlett att det i 7 § andra stycket lagen om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen tagits in en bestämmelse som innebär att bestämmelserna i 12 §&lt;br&gt;är dispositiva för äldre stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra meningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i de två första meningarna har sakligt sett sin förebild i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 § första stycket första meningen lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(jfr även 8 kap. 9§ första stycket första meningen aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande bestämmelser är tvingande så till vida att de ställer krav på&lt;br&gt;att mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter måste vara närvarande&lt;br&gt;för att styrelsen skall vara beslutför. Bestämmelserna tar därför över en före-&lt;br&gt;skrift i stiftelseförordnandet om att styrelsen skall vara beslutför exempelvis&lt;br&gt;med endast en tredjedel av ledamöterna närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hela antalet styrelseledamöter menas det antal som skall finnas enligt&lt;br&gt;stiftelseförordnandet eller, om det där anges ett högsta och ett lägsta antal,&lt;br&gt;det faktiska antalet ledamöter. Också om förordnandet överhuvudtaget sak-&lt;br&gt;nar föreskrift om antalet ledamöter får med hela antalet ledamöter förstås&lt;br&gt;det antal ledamöter som faktiskt ingår i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 9§ andra stycket första meningen lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar är förebild för bestämmelsen i tredje meningen (jfr även&lt;br&gt;8 kap. 9§ andra stycket första meningen aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande bestämmelse medför att en av stiftaren meddelad föreskrift&lt;br&gt;av innebörd att en viss styrelseledamot skall ha vetorätt saknar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över styrelsens beslut skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 11 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i sak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att man i efterhand kan ta reda på bl.a. vilka styrelseleda-&lt;br&gt;möter som varit närvarande när styrelsen har utövat sin beslutsrätt avseende&lt;br&gt;stiftelsen. Ett annat skäl för den i paragrafen föreskrivna protokollsskyldig-&lt;br&gt;heten är att den säkerställer att styrelsens beslut i fråga om ändring av en av&lt;br&gt;stiftaren meddelad föreskrift blir dokumenterat och därmed tillgängligt bl.a.&lt;br&gt;för framtida styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig även när styrelsen har endast en ledamot. Av&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 § följer att protokollen skall förvaras på ett ordnat och be-&lt;br&gt;tryggande sätt. Några särskilda bestämmelser om undertecknande eller ju-&lt;br&gt;stering av protokollen har inte ansetts nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma stiftelseförordnanden som innehåller föreskrifter om&lt;br&gt;protokoll. I den mån dessa föreskrifter innefattar mer omfattande skyldighe-&lt;br&gt;ter än förevarande bestämmelse skall dessa föreskrifter följas (jfr 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom&lt;br&gt;och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen&lt;br&gt;och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida&lt;br&gt;mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rättegång eller&lt;br&gt;annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda&lt;br&gt;stiftelsen i styrelsens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 12 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om jäv för styrelseledamöter. Behovet av dylika&lt;br&gt;regler har berörts i avsnitt 2.6.2 i allmänna motiveringen. Reglerna är utfor-&lt;br&gt;made i enlighet med Lagrådets förslag (jfr även 8 kap. 10 § aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i första stycket har den effekten att en styrelseledamot inte får vara&lt;br&gt;med och besluta om ingående av vissa ömsesidigt förpliktande avtal. Med&lt;br&gt;avtal jämställs därvid enligt bestämmelsen i styckets tredje mening annan&lt;br&gt;rättshandling. Med annan rättshandling avses framför allt ensidiga beslut om&lt;br&gt;bidrag. Detta är givetvis av särskild betydelse inom stiftelserätten, eftersom&lt;br&gt;just utgivande av kontanta bidrag eller förmåner av annat slag i regel är det&lt;br&gt;sätt på vilket en avkastningsstiftelse främjar sitt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är jävig enligt bestämmelserna i stycket utesluts inte endast från&lt;br&gt;att vara med och fatta det slutliga beslutet om en viss rättshandling. Han är&lt;br&gt;även förhindrad att delta i beslut av förberedande eller preliminär natur och&lt;br&gt;i de beslut som fattas i tiden efter det slutliga beslutet, t.ex. i fråga om tolk-&lt;br&gt;ningen av rättshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot i en avkastningsstiftelse kan inte delta i beslut som in- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;nebär att han får åtnjuta förmån av stiftelsen. Bestämmelserna i stycket ut-&lt;br&gt;gör emellertid inte något hinder mot att en person som är ledamot i styrelsen&lt;br&gt;för en stiftelse står som mottagare av ett bidrag från samma stiftelse. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i stycket utgör inte heller något hinder mot att styrelsen själv beslu-&lt;br&gt;tar om sina arvoden. Detta följer av bestämmelserna i nästföljande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det enligt 16 § är styrelsen som företräder stiftelsen kan jävsbe-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket medföra att det inte finns någon som kan fatta&lt;br&gt;beslut i en viss angelägenhet. Det kan t.o.m. vara så att stiftelsen inte ens&lt;br&gt;kan fatta beslut i frågor som rör främjandet av ändamålet. Därför föreskrivs&lt;br&gt;det i förevarande stycke att tillsynsmyndigheten - i de fall styrelsen på grund&lt;br&gt;av jävsbestämmelserna är förhindrad att företräda stiftelsen - på styrelsens&lt;br&gt;begäran får utse en god man att företräda stiftelsen i styrelsens ställe. Stiftel-&lt;br&gt;selagen innehåller inte några särskilda ansvarsbestämmelser för en sådan&lt;br&gt;god man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om arvode får fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 13 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första meningen har styrelsens ledamöter rätt till skä-&lt;br&gt;ligt arvode. Men eftersom bestämmelsen är dispositiv (se andra stycket) kan&lt;br&gt;det inträffa att det i ett enskilt fall inte föreligger någon rätt till arvode. Det&lt;br&gt;kan på grund av bestämmelsens disposivitet också vara så att storleken på&lt;br&gt;arvodet skall bestämmas efter en annan norm än efter skälighet. Det kan&lt;br&gt;t.ex. följa av stiftelseförordnandet att arvode skall utges med ett fast belopp&lt;br&gt;eller med ett belopp knutet till ett visst index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med skäligt arvode i bestämmelsens mening får i det&lt;br&gt;enskilda fallet bedömas med hänsyn till bl.a. hur kvalificerat uppdraget är.&lt;br&gt;Av betydelse är också den tid som har lagts ned på uppdraget, t.ex. i avkast-&lt;br&gt;ningsstiftelser för att bereda besluten om bidrag, och om denna tidsåtgång&lt;br&gt;framstår som försvarlig med beaktande av stiftelsens ändamål och dess för-&lt;br&gt;mögenhetsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen, som också är dispositiv, får styrel-&lt;br&gt;sen fatta beslut om arvode. Denna bestämmelse förutan skulle styrelsen till&lt;br&gt;följd av jävsbestämmelserna i närmast föregående paragraf ha varit förhind-&lt;br&gt;rad att fatta några beslut om arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingenting som hindrar att styrelsen fattar beslut om att arvode inte&lt;br&gt;skall utgå, trots att rätt till arvode föreligger. Ett sådant beslut gäller sedan&lt;br&gt;för stiftelsen till dess att styrelsen eller dess majoritet fattar ett beslut av mot- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satt innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsens ledamöter beviljar sig själva oskäliga arvoden, kan detta Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;föranleda ingripande från tillsynsmyndighetens sida. Myndigheten kan där-&lt;br&gt;vid förbjuda styrelsens ledamöter vid vite att betala ut arvodena (jfr 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket 3 och tredje stycket). Har utbetalning redan skett, har till-&lt;br&gt;synsmyndigheten möjlighet att föra talan om skadestånd för stiftelsens räk-&lt;br&gt;ning (se 5 kap. 4§ första stycket 5 ). Vad nu sagts gäller dock inte om fråga&lt;br&gt;är om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket 1 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i andra stycket följer att en föreskrift i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det alltid tar över regleringen enligt första stycket. Som redan har framgått&lt;br&gt;av vad som anförts i anslutning till första stycket betyder detta bl.a. att om&lt;br&gt;stiftaren har föreskrivit att arvode inte skall utges så föreligger det ingen rätt&lt;br&gt;till arvode. Detta betyder också att om stiftaren har föreskrivit att arvode&lt;br&gt;skall utges med ett fast belopp eller ett belopp knutet till ett visst index, skall&lt;br&gt;denna föreskrift tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftaren har föreskrivit att någon annan än styrelsen skall fatta beslut&lt;br&gt;i arvodesfrågor, blir styrelsen bunden av de arvodesbeslut som fattas i den&lt;br&gt;meningen att högre arvoden än vad besluten anger inte kan betalas ut (jfr&lt;br&gt;3 § andra stycket). Om det skulle visa sig att stiftelsen blir handlingsförlamad&lt;br&gt;till följd av stiftarens föreskrifter om arvode eller att stiftelsen på ett eller&lt;br&gt;annat sätt skadas av sådana föreskrifter, bör föreskrifterna i fråga kunna&lt;br&gt;ändras eller upphävas enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan bemyn-&lt;br&gt;diga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma.&lt;br&gt;Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även&lt;br&gt;om han inte är styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den styrelse som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 9§ gäller&lt;br&gt;dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 15 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar hur en stiftelse med egen förvaltning företräds utåt&lt;br&gt;sett, t.ex. vid ingående av avtal och inför domstolar samt andra myndigheter.&lt;br&gt;Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen gäller för styrelsen (första och fjärde styck-&lt;br&gt;ena) och för av styrelsen utsedda, i stiftelseregistret registrerade, särskilda&lt;br&gt;företrädare (andra stycket). Regler om andra representanter för en stiftelse,&lt;br&gt;t.ex. vanliga fullmäktige och rättegångsombud, finns i annan lagstiftning (jfr&lt;br&gt;t.ex. lagen, 1915:218, om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets-&lt;br&gt;rättens område).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innehåller inte några bestämmelser om verkställande direk- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;tör. Om en stiftelse håller sig med verkställande direktör, grundar denne sin&lt;br&gt;behörighet inte - som är fallet beträffande t.ex. verkställande direktören i&lt;br&gt;ett aktiebolag - på lag utan på avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tvingande. Det innebär att styrelsen alltid har rätt&lt;br&gt;att företräda stiftelsen även om stiftaren i stiftelseförordnandet har föreskri-&lt;br&gt;vit annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med förpliktande verkan för stiftelsen kan alltså ingås av styrelsen.&lt;br&gt;Samtliga styrelseledamöter behöver inte delta i beslutet att ingå avtalet. Det&lt;br&gt;räcker med att styrelsen är beslutför när beslutet tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § första stycket skall en stiftelse alltid ha ett namn. Utövar&lt;br&gt;stiftelsen näringsverksamhet skall den göra det under en firma som kan men&lt;br&gt;inte behöver och ibland inte ens får sammanfalla med stiftelsens namn (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 8 kap. 2 §). Enligt bestämmelsen i förevarande stycke teck-&lt;br&gt;nar styrelsen för en stiftelse som utövar näringsverksamhet både stiftelsens&lt;br&gt;namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 kap. 4 § första stycket innefattar vissa undantag från&lt;br&gt;bestämmelsen i förevarande stycke. Enligt den förra bestämmelsen kan&lt;br&gt;nämligen talan om skadestånd till en stiftelse med egen förvaltning även&lt;br&gt;väckas av andra än styrelsen, t.ex. den som genom stiftelseförordnandet har&lt;br&gt;getts rätt att föra sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet inte innefattar förbud däremot är det ingenting&lt;br&gt;som hindrar att en stiftelses styrelse låter t.ex. vanliga fullmäktige företräda&lt;br&gt;stiftelsen vid rättshandlingar med tredje man. Särskilt stiftelser som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet kan emellertid ha behov av särskilda företrädare med i&lt;br&gt;princip samma behörighet att företräda stiftelsen som en beslutför styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen innefattar därför en rätt för styrelsen i&lt;br&gt;en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret att bemyndiga en eller flera&lt;br&gt;fysiska personer att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är tvingande, vilket innebär att denna rätt gäller även om stifta-&lt;br&gt;ren skulle ha förordnat annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett bemyndigande med stöd av bestämmelsen i första meningen&lt;br&gt;skall få avsedd verkan måste det anmälas för registrering i stiftelseregistret.&lt;br&gt;Om företrädaren enligt styrelsens beslut får utöva sin behörighet endast i&lt;br&gt;förening med annan, skall också detta anmälas för registrering. Någon an-&lt;br&gt;nan inskränkning i företrädarens behörighet får inte registreras (se 10 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och andra stycket). Om stiftelsen avser att utöva eller&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet, skall de i registret införda uppgifterna kungöras&lt;br&gt;i Post- och Inrikes Tidningar (se 10 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande styckes tredje mening innebär att jävsreg-&lt;br&gt;lerna i 2 kap. 14 § första stycket gäller för den som av styrelsen bemyndigats&lt;br&gt;att företräda stiftelsen även om denne inte är styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 10 § andra meningen inte får vara styrelseledamot får enligt&lt;br&gt;bestämmelsen 16 § tredje stycket inte heller bemyndigas att företräda stiftel-&lt;br&gt;sen. Det bör påpekas att enligt 6§ första stycket 6 lagen (1986:436) om nä-&lt;br&gt;ringsförbud får den som är underkastad näringsförbud inte bemyndigas att&lt;br&gt;företräda en stiftelse som utövar näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats efter mönster av bl.a. 13 kap. 20 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att en stiftelse försätts i konkurs betyder inte att stif-&lt;br&gt;telseförordnandet upphävs. I och med konkursbeslutet får emellertid styrel-&lt;br&gt;sen inte befatta sig med de rättigheter och skyldigheter som tillkommer kon-&lt;br&gt;kursboet. Styrelsen får inte heller befatta sig med angelägenheter som hand-&lt;br&gt;läggs av konkursförvaltningen enligt konkurslagen. Styrelsen företräder&lt;br&gt;dock stiftelsen som konkursgäldenär under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i styckets andra mening till 9 § innebär bl.a. att en styrelsele-&lt;br&gt;damot i en stiftelse som har försatts i konkurs har rätt att avgå när han så&lt;br&gt;önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen eller någon annan företrädare för stiftelsen har företagit en&lt;br&gt;rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte&lt;br&gt;rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 16 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen har utformats efter mönster av 8 kap. 14 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385). Den tar sikte på det fallet att styrelsen eller annan&lt;br&gt;företrädare för stiftelsen har handlat inom ramen för sin behörighet men&lt;br&gt;överskridit sin befogenhet. Rättshandlingen blir då oförbindande för stiftel-&lt;br&gt;sen under förutsättning att tredje man var i ond tro i fråga om befogenhets-&lt;br&gt;överskridandet. Med begreppet annan företrädare avses sådan person som&lt;br&gt;bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 16 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns suppleanter för styrelseledamöterna, tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag om styrelseledamöter också på suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse saknar motsvarighet i såväl promemorieförslaget som&lt;br&gt;det till Lagrådet remitterade förslaget. Den har tagits in i stiftelselagen på&lt;br&gt;förslag av Lagrådet. Bestämmelsen innebär för sådana fall då stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet föreskriver att det skall finnas suppleanter för styrelseledamöterna&lt;br&gt;att samma regler skall gälla för suppleanterna som för ledamöterna. När en&lt;br&gt;suppleant tjänstgör i styrelsen är denne i alla avseenden jämställd med en&lt;br&gt;ordinarie ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119-24 §§ finns vissa bestämmelser om anknuten förvaltning. Frågan om för-&lt;br&gt;valtningsformerna har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning innebär att stiftelsen har en juridisk person eller en&lt;br&gt;statlig myndighet som sin förvaltare. Det vilar därvid på förvaltaren att se&lt;br&gt;till så att föreskrifterna i stiftelseförordnandet och stiftelselagen följs. Hos&lt;br&gt;förvaltaren är uppgiften ytterst en angelägenhet för det högsta verkställande&lt;br&gt;organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det finns föreskrifter i stiftelseförordnandet och i stiftelselagen&lt;br&gt;om hur handläggningen av stiftelsens angelägenheter skall gå till åligger det&lt;br&gt;förvaltaren att följa dessa (jfr 1 §, 3 § första stycket och 20 §). I övrigt ankom-&lt;br&gt;mer det på förvaltaren att själv bestämma vilka regler som skall följas i detta&lt;br&gt;avseende. Det naturliga torde därvid vara att förvaltaren, t.ex. i fråga om&lt;br&gt;kallelse till och beslutförhet vid sammanträde med förvaltarens olika organ,&lt;br&gt;bestämmer sig för att tillämpa samma regler som gäller vid handläggningen&lt;br&gt;av förvaltarens egna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då en statlig myndighet, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun är förvaltare kan frågan uppkomma om vissa förattningsbestäm-&lt;br&gt;melser är tillämpliga. Det gäller om förvaltarens beslut avseende stiftelsen&lt;br&gt;får överklagas med stöd av de författningsföreskrifter som gäller för överkla-&lt;br&gt;gande av myndighetens beslut i allmänhet. Det gäller också om den i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen föreskrivna offentlighetsprincipen för allmänna hand-&lt;br&gt;lingar är tillämplig på stiftelsens handlingar. Stiftelselagen lämnar inte något&lt;br&gt;svar på dessa frågor. Det förhållandet att förvaltaren fattar sina beslut rö-&lt;br&gt;rande stiftelsen resp, handhar stiftelsens handlingar i egenskap av organ för&lt;br&gt;stiftelsen talar dock för att svaret på frågorna är nekande (jfr angående den&lt;br&gt;senare frågan justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1989/90 s. 370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte hel-&lt;br&gt;ler vara förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 17 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet får uppdraget att vara förvaltare för en stiftelse anses gälla tills&lt;br&gt;vidare. Uppdraget är ett förtroendeuppdrag. Enligt bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket får därför en förvaltare när som helst frånträda sitt uppdrag. Detta&lt;br&gt;gäller även i fall då förvaltaren är angiven i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer emellertid att förvaltaren måste anmäla sin av-&lt;br&gt;gång hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne&lt;br&gt;kan nås. Det är inte avsett att förvaltaren skall behöva göra några tidskrä-&lt;br&gt;vande efterforskningar efter den som har utsett honom. En förvaltare som&lt;br&gt;är utsedd av stiftaren och som har grundad anledning anta att denne inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre är i livet bör utan vidare kunna nöja sig med att vända sig till tillsyns- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;myndigheten med sin anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket finns ingen bestämmelse som tar sikte på utseendet av ny förval-&lt;br&gt;tare när den tidigare förvaltaren har lämnat sitt uppdrag. Har stiftaren i för-&lt;br&gt;ordnandet meddelat föreskrifter om detta, skall dessa givetvis tillämpas. I&lt;br&gt;annat fall har tillsynsmyndigheten befogenhet att förordna ny förvaltare (jfr&lt;br&gt;9 kap. 8§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalades i anslutning till bestämmelsen i 2 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket får det anses ankomma på en avgående förvaltare att till dess&lt;br&gt;ny förvaltare utsetts vidta de åtgärder som behövs för att hindra att värdet&lt;br&gt;på stiftelsens förmögenhet onödigtvis minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen om att stiftaren inte får vara förvaltare är&lt;br&gt;en motsvarighet till regeln i 10 § om att stiftaren inte ensam kan vara styrelse&lt;br&gt;för stiftelsen. I fall då staten är stiftare innebär bestämmelsen i styckets&lt;br&gt;första mening hinder mot att en statlig myndighet går in som förvaltare efter&lt;br&gt;stiftelsens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lämpligt att en förvaltare som har försatts i konkurs fortsätter&lt;br&gt;att vara förvaltare. Enligt bestämmelsen i andra meningen får därför den&lt;br&gt;som är försatt i konkurs inte vara förvaltare. Det får anses ankomma på den&lt;br&gt;som företräder förvaltarens konkursbo att anmäla förhållandet med tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelsen i första stycket. Någon särskild bestämmelse om detta&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förvaltare är obehörig enligt bestämmelsen i andra meningen, kan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten entlediga förvaltaren från uppdraget att vara förvaltare&lt;br&gt;(jfr 9 kap. 5 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall det föras proto-&lt;br&gt;koll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 18 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att föra protokoll gäller inte bara beslut som fattas av förvalta-&lt;br&gt;rens högsta verkställande organ utan även beslut beträffande stiftelsen som&lt;br&gt;fattas av andra organ hos förvaltaren, t.ex. skolstyrelsen i fall då en kommun&lt;br&gt;är förvaltare. Om ett handelsbolag är förvaltare gäller skyldigheten att föra&lt;br&gt;protokoll de beslut som fattas av envar av de bolagsmän som har rätt att före-&lt;br&gt;träda bolaget eller, om bolagsmännen gemensamt företräder bolaget, av bo-&lt;br&gt;lagsmännen i förening (jfr vad som har anförts i anslutning till 3 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 20 § innefattar endast skyldighet att föra protokoll men&lt;br&gt;innehåller inga föreskrifter om protokollets form. Bestämmelsen innebär så-&lt;br&gt;ledes inte någon skyldighet att upprätta särskilda, fristående protokolls-&lt;br&gt;handlingar över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen. Om stif-&lt;br&gt;taren inte har meddelat någon föreskrift i stiftelseförordnandet om denna&lt;br&gt;senare fråga, ankommer det på förvaltaren att själv ta ställning till den (jfr&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som anförts i inledningen till detta avsnitt). Om förvaltaren därvid av&lt;br&gt;t.ex. praktiska skäl väljer att nedteckna besluten avseende stiftelsen i de pro-&lt;br&gt;tokoll som förvaltaren upprättar över besluten i sina egna angelägenheter,&lt;br&gt;bör vidimerade kopior av förvaltarens protokoll i den del de rör stiftelsen&lt;br&gt;förvaras samlade för sig (jfr 8 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och stiftel-&lt;br&gt;sen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen&lt;br&gt;och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan&lt;br&gt;vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan ta-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att före-&lt;br&gt;träda stiftelsen i förvaltarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 19 och 23 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf meddelas bestämmelser om jäv för förvaltaren och sådana&lt;br&gt;fysiska personer som ensamma eller tillsammans med andra företräder för-&lt;br&gt;valtaren samt om förordnande av god man i de fall förvaltaren är förhindrad&lt;br&gt;att företräda stiftelsen till följd av jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser om jäv vid egen förvaltning finns i 14 §. Det&lt;br&gt;bör särskilt framhållas att det är en saklig skillnad mellan jävsbestämmel-&lt;br&gt;serna i 21 § och jävsbestämmelserna i 14 §. När det gäller bestämmelserna&lt;br&gt;om jävvid egen förvaltning jämställs nämligen med avtal inte bara rättegång&lt;br&gt;eller annan talan utan även ”annan rättshandling”. Med annan rättshandling&lt;br&gt;avses därvid framför allt ensidiga beslut om bidrag. Sådana andra rättshand-&lt;br&gt;lingar omfattas alltså inte av jävsregeln i förevarande paragraf. Bakgrunden&lt;br&gt;till denna sakliga skillnad är Lagrådets påpekande om att en jävsregel vid&lt;br&gt;anknuten förvaltning som även omfattar ensidiga beslut om bidrag skulle&lt;br&gt;kunna leda till betydande praktiska komplikationer i fall då t.ex. en kommun&lt;br&gt;är förvaltare av en stiftelse vars enda destinatär är just stiftelsens förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressejäv för förvaltaren föreligger t.ex. vid handläggning av frågor om av-&lt;br&gt;tal mellan stiftelsen och ett dotterföretag till förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet företrädare för förvaltaren avses den som ensam eller till-&lt;br&gt;sammans med andra har rätt att företräda förvaltaren i dennes egna angelä-&lt;br&gt;genheter (jfr 6 § första stycket 2 och 23 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande stycke innebär hinder för t.ex. en ledamot i&lt;br&gt;förvaltarens högsta verkställande organ att delta vid handläggningen av frå-&lt;br&gt;gor om avtal mellan stiftelsen och en tredje man, om ledamoten har ett vä-&lt;br&gt;sentligt intresse i frågan. Ett sådant väsentligt intresse föreligger t.ex. om&lt;br&gt;han har ägarintressen i det bolag som är stiftelsens motpart i det tänkta avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det enligt 23 § första stycket är förvaltaren som företräder stiftel-&lt;br&gt;sen kan jävsbestämmelserna i första stycket medföra att stiftelsen och förval-&lt;br&gt;taren helt saknar möjlighet att träffa avtal med varandra. Enligt bestämmel-&lt;br&gt;sen i 21 § tredje stycket får därför tillsynsmyndigheten förordna en god man&lt;br&gt;för stiftelsen i fall då förvaltaren saknar rätt att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut om&lt;br&gt;arvode får fattas av förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 20 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har utformats efter mönster av 15 §. Om&lt;br&gt;förvaltaren gör utlägg som är direkt hänförliga till förvaltningen av stiftelsen&lt;br&gt;(i form av t.ex. porton eller courtage) har förvaltaren givetvis rätt att av stif-&lt;br&gt;telsen gottgöra sig för dessa utlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan be-&lt;br&gt;myndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och&lt;br&gt;firma. Förvaltaren kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 21 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndi-&lt;br&gt;gande även om han inte är företrädare för förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den förvaltare som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 19 § gäl-&lt;br&gt;ler dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 22 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar frågan hur en anknutet förvaltad stiftelse företräds.&lt;br&gt;Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur en stiftelse med egen förvaltning företräds finns i&lt;br&gt;16 §. När det gäller den närmare innebörden av bestämmelserna i 23 § kan&lt;br&gt;även hänvisas till vad som anförs i anslutning till 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke är tvingande. Det innebär att förvaltaren alltid&lt;br&gt;har rätt att företräda stiftelsen även om stiftaren i stiftelseförordnandet har&lt;br&gt;föreskrivit annat. När det gäller talan om skadestånd till stiftelsen kan stiftel-&lt;br&gt;sen emellertid självständigt och vid sidan av förvaltaren företrädas av andra,&lt;br&gt;t.ex. den som genom stiftelseförordnandet har getts rätt att föra sådan talan&lt;br&gt;(jfr 5 kap. 4 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer att det organ eller de fysiska personer som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller annan författning eller enligt praxis är företrädare för en viss slags&lt;br&gt;juridisk person eller en viss statlig myndighet automatiskt också har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen eller myndigheten som förvaltare för en&lt;br&gt;stiftelse. Företrädaren har därvid samma behörighet att företräda den juri-&lt;br&gt;diska personen eller myndigheten som förvaltare som han har att företräda&lt;br&gt;den juridiska personen eller myndigheten i dennes egna angelägenheter. Om&lt;br&gt;förvaltaren exempelvis är ett aktiebolag, har alltså den verkställande direk-&lt;br&gt;tören i bolaget eller en särskild firmatecknare samma behörighet att före-&lt;br&gt;träda bolaget i dess egenskap av förvaltare för den ifrågavarande stiftelsen&lt;br&gt;som han har att företräda bolaget i frågor om bolagets egna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda innebär att i frågor som rör en anknutet förvaltad stiftelse&lt;br&gt;företräds förvaltaren om denne är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en statlig myndighet: av myndighetens chef eller i vissa fall dess styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en kommun eller ett landsting: av kommunens eller landstingets sty-&lt;br&gt;relse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en kyrklig kommun: av kyrkorådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett aktiebolag eller en ekonomisk förening: av bolagets eller förening-&lt;br&gt;ens styrelse, verkställande direktör eller särskilda firmatecknare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en ideell förening eller en stiftelse: av föreningens eller stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse eller i det senare fallet av den som bemyndigats att företräda stif-&lt;br&gt;telsen enligt 16 § andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett handelsbolag: av envar av de bolagsmän eller av de bolagsmän i för-&lt;br&gt;ening som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke kan vara av särskild betydelse för sådana för-&lt;br&gt;valtare som inte har möjlighet att utse särskilda företrädare, dvs. statliga&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, ideella föreningar&lt;br&gt;och stiftelser som inte är registrerade i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 21 § första stycket om jäv gäller enligt tredje meningen i&lt;br&gt;förevarande stycke för den som har bemyndigats att företräda stiftelsen med&lt;br&gt;stöd av bestämmelsen i styckets första mening även om han inte är företrä-&lt;br&gt;dare för förvaltaren (ang. detta begrepp - jfr vad som anförs i anlutning till&lt;br&gt;21 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket innebär att den som inte får bemyndigas att&lt;br&gt;vara företrädare för en stiftelse med egen förvaltning inte heller får bemyndi-&lt;br&gt;gas att företräda en stiftelse med anknuten förvaltning (jfr 16 § tredje&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i fjärde styckets andra mening till 19 § innebär att förvalta-&lt;br&gt;ren för en stiftelse som har försatts i konkurs har rätt att lämna sitt uppdrag&lt;br&gt;som förvaltare när han så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen företagit en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 24 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf har utformats efter mönster av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel meddelas bestämmelser om bokförings- och årsredovisnings-&lt;br&gt;skyldighet m.m. Hithörande frågor har i den allmänna motiveringen be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regleringen i kapitlet följer att stiftelserna i princip kan delas in i två&lt;br&gt;grupper, nämligen bokförings- och årsredovisningsskyldiga stiftelser å ena si-&lt;br&gt;dan samt stiftelser som är skyldiga att föra räkenskaper å den andra sidan.&lt;br&gt;Det är stiftelsens styrelse eller förvaltare som bär det yttersta ansvaret för&lt;br&gt;att skyldigheterna iakttas (jfr 2 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som enligt bestämmelserna i förevarande kapitel endast är&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper kan likväl vara bokförings- och årsredovisnings-&lt;br&gt;skyldig. Detta är fallet om stiftaren har meddelat föreskrifter om sådan skyl-&lt;br&gt;dighet i stiftelseförordnandet. Styrelsen eller förvaltaren bär också då det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att skyldigheten iakttas (jfr 2 kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en byggnad eller del av en byggnad, är den dock&lt;br&gt;bokföringsskyldig på grund av detta endast om verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun är alltid bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 2 § i det till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse utövar näringsverksamhet om den är näringsidkare i den mening&lt;br&gt;detta begrepp har i bokföringslagen och andra lagar av civilrättslig natur (jfr&lt;br&gt;bl.a. prop. 1960:167 s. 39och 1975:104 s. 203). Det krävs inte att verksamhe-&lt;br&gt;ten bedrivs i vinstsyfte (det skatterättsliga begreppet näringsverksamhet i&lt;br&gt;21 § kommunalskattelagen innefattar dock ett sådant krav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet moderstiftelse definieras närmare i 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer i sak med 1 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen bokföringslagen. Bestämmelsen innebär t.ex. att en stif-&lt;br&gt;telse som hyr ut en tvåfamilj sfastighet inte endast på grund därav anses utöva&lt;br&gt;sådan näringsverksamhet som enligt stiftelselagen medför bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tillämplig även i fall då staten, kommunen eller&lt;br&gt;landstinget bildat stiftelsen tillsammans med en eller flera andra enskilda&lt;br&gt;stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § är en stiftelse bokföringsskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från tidpunkten för dess bildande, om värdet av tillgångarna då översti-&lt;br&gt;ger ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det gällande basbeloppet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med räkenskapsåret efter det vid vars utgång värdet av stiftel-&lt;br&gt;sens tillgångar översteg det gränsbelopp som anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan av tillsynsmyndigheten undantas från bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt första stycket, om stiftelsens tillgångar vid utgången av de tre se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåren har varit lägre än det i första stycket angivna gränsbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § i det till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stycket anger under vilka förutsättningar en stiftelse som&lt;br&gt;varken utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första punkten följer att en stiftelses tillgångar skall&lt;br&gt;värderas vid stiftelsens tillkomst och av bestämmelsen i andra punkten att&lt;br&gt;värdering skall ske vid utgången av vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen skall ske med tillämpning av bestämmelserna i 6 §. Resultatet&lt;br&gt;av sådan värdering som sker enligt andra punkten i 2 § första stycket skall&lt;br&gt;framgå av sammanställningen av stiftelsens räkenskaper (se 5 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om undantag från bokföringsskyldighet enligt 2 § första stycket&lt;br&gt;meddelas i paragrafens andra stycke och i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att värdet på stiftelsens tillgångar har varit lägre än gräns-&lt;br&gt;beloppet tre år i rad skall inte utan vidare leda till att stiftelsen skall undantas&lt;br&gt;från bokföringsskyldigheten. Bestämmelsen innebär nämligen att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten skall göra en bedömning av vad som är lämpligt i det enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallet. I den bedömningen måste särskilt behovet av kontroll av och intresset Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;av offentlighet kring stiftelsen vägas in. Om stiftelsen även fortsättningsvis&lt;br&gt;bör stå under årligen återkommande kontroll (jfr avsnitt 2.8.1), bör stiftel-&lt;br&gt;sen alltså inte undantas från bokföringsskyldigheten. Det nu senast sagda&lt;br&gt;förutsätter dock att det inte är fråga om en stiftelse som är undantagen från&lt;br&gt;tillsyn enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 eller 3.1 ett sådant fall är det endast&lt;br&gt;intresset av att det är offentlighet kring stiftelsen som kan vägas in vid be-&lt;br&gt;dömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om undantagande från bokföringsskyldighet enligt förevarande&lt;br&gt;stycke torde vanligen komma att aktualiseras efter en framställan från stiftel-&lt;br&gt;sen. Tillsynsmyndigheten är dock oförhindrad att besluta om undantag utan&lt;br&gt;att någon framställan om detta föreligger från stiftelsens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som erhållit dispens enligt bestämmelsen i stycket blir omedel-&lt;br&gt;bart bokföringsskyldig, om den börjar utöva näringsverksamhet eller blir&lt;br&gt;moderstiftelse (jfr 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 2 § kan tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten undanta stiftelsen från bokföringsskyldigheten för en viss tid,&lt;br&gt;högst fem räkenskapsår i följd, om stiftelsen skall främja sitt syfte enbart&lt;br&gt;genom att utge kontanta bidrag och den har sin förmögenhet huvudsakligen&lt;br&gt;placerad i sådana obligationer som avses i 15 kap. 4 § tredje stycket föräldra-&lt;br&gt;balken eller i fordran hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret eller i fordran&lt;br&gt;på svensk bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i paragrafen, som motsvarar 3 kap. 4 § i det till Lagrå-&lt;br&gt;det remitterade förslaget, kan en stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 2 §&lt;br&gt;undantas från denna skyldighet även i andra fall än som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de i förevarande paragraf angivna förutsättningarna för dispens före-&lt;br&gt;ligger, betyder inte det att stiftelsen har en ovillkorlig rätt att bli undantagen&lt;br&gt;från bokföringsskyldigheten. I bedömningen måste även behovet av kontroll&lt;br&gt;av och intresset av offentlighet kring stiftelsen vägas in (jfr vad som anförts&lt;br&gt;vid 2 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt denna lag skall fullgöras enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i bokföringslagen (1976:125) och med iakttagande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bokföringsskyldigheten omfattar all verksamhet som stiftelsen utövar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en an-&lt;br&gt;nan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade för-&lt;br&gt;mögenheten ha en med den andra stiftelsen gemensam löpande bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En stiftelse som upphör att vara bokföringsskyldig enligt 1 § skall i års-&lt;br&gt;bokslutet ange värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är bokföringsskyldig enligt denna lag om den är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt någon bestämmelse i stiftelselagen. Bestämmelser om bokförings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet finns i loch 2§§ (jfr även 7 kap. 7 § fjärde stycket). En stiftelse Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig till följd av en i stiftelseförordnandet meddelad fö-&lt;br&gt;reskrift om detta är alltså inte att anse som bokföringsskyldig enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 4 § är en stiftelse som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;stiftelselagen skyldig att följa bestämmelserna i bokföringslagen. Som be-&lt;br&gt;rörts i den allmänna motiveringen är bokföringslagen en ramlag. Detta&lt;br&gt;kommer främst till uttryck i lagens grundläggande bestämmelse (2 § första&lt;br&gt;stycket) enligt vilken bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med god redovisningssed. Som också berörts i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen kan det antas att vad som skall förstås med begreppet&lt;br&gt;god redovisningssed i fråga om stiftelser kommer att utvecklas närmare se-&lt;br&gt;dan stiftelselagen trätt i kraft. Detta gäller särskilt beträffande avkastnings-&lt;br&gt;stiftelser som i regel får använda endast den löpande avkastningen på sin&lt;br&gt;förmögenhet för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i avsnitt 2.10.5 föreslagna tillägget till 11 kap. 5 § brottsbalken innebär&lt;br&gt;att den som åsidosätter sådan bokföringsskyldighet som följer av stiftelsela-&lt;br&gt;gen kan dömas för bokföringsbrott. Bestämmelserna i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) om försvårande av skattekontroll gäller också för stiftelser som är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt stiftelselagen (jfr kommentaren till 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 1 har förts in på förslag av Lagrådet. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen omfattar bokföringsskyldigheten all verksamhet som en stiftelse ut-&lt;br&gt;övar. Detta betyder exempelvis att en avkastningsstiftelse som placerar en&lt;br&gt;del av sin förmögenhet i en hyresfastighet på grund därav omedelbart blir&lt;br&gt;bokföringsskyldig inte bara beträffande fastigheten utan även för den övriga&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 5 § får en stiftelse placera sin förmögenhet gemensamt med en&lt;br&gt;annan stiftelses förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anses normalt inte vara förenligt med god redovisningssed om den&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig har gemensam löpande bokföring (grund- och hu-&lt;br&gt;vudbokföring) med en annan bokföringsskyldig (jfr Bokföringsnämndens&lt;br&gt;cirkulär nr 20, s. 6). Om en stiftelse som är bokföringsskyldig har sin förmö-&lt;br&gt;genhet gemensamt placerad med en annan bokföringsskyldig stiftelses för-&lt;br&gt;mögenhet ligger det emellertid i sakens natur att de två stiftelserna beträf-&lt;br&gt;fande den gemensamt placerade förmögenheten har en gemensam grund-&lt;br&gt;bokföring. I punkt 2 meddelas det en bestämmelse som uttryckligen tillåter&lt;br&gt;detta. Bestämmelsen innebär också - till skillnad från 3 kap. 3§ tredje&lt;br&gt;stycket i det till Lagrådet remitterade förslaget - att även huvudbokföringen&lt;br&gt;får vara gemensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt saknar motsvarighet i det till Lagrådet remitte-&lt;br&gt;rade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som vid ingången av ett visst räkenskapsår utövar näringsverk- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;samhet kan upphöra med denna verksamhet under räkenskapsåret. Bokför-&lt;br&gt;ingsskyldigheten enligt 1 § kvarstår dock till räkenskapsårets slut. Frågan om&lt;br&gt;stiftelsen i ett sådant fall är bokföringsskyldig även för nästföljande räken-&lt;br&gt;skapsår blir enligt 2 § första stycket 2 beroende av värdet på stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar (värderade enligt bestämmelserna i 6§) vid utgången av det före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret. Enligt bestämmelsen iförevarande punkt skall resul-&lt;br&gt;tatet av denna värdering anges i stiftelsens årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt denna lag skall fortlöpande&lt;br&gt;föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftel-&lt;br&gt;sen. Det skall finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som&lt;br&gt;har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögen-&lt;br&gt;het, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenska-&lt;br&gt;per som är gemensamma med den andra stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räken-&lt;br&gt;skapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder vid rä-&lt;br&gt;kenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskaps-&lt;br&gt;året. I sammanställningen skall även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsåret för en sådan stiftelse som avses i första stycket skall om-&lt;br&gt;fatta ett kalenderår. Stiftelsens första räkenskapsår skall avkortas om det be-&lt;br&gt;hövs för att nästföljande räkenskapsår skall omfatta ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framhållits skall stiftelser som inte är bokföringsskyldiga en-&lt;br&gt;ligt stiftelselagen föra räkenskaper. Bestämmelser om det finns i denna para-&lt;br&gt;graf. I materiellt hänseende motsvarar regleringen i huvudsak den som gäller&lt;br&gt;för stiftelser som står under tillsyn enligt tillsynslagen (jfr 14 § den lagen).&lt;br&gt;Åsidosätts reglerna i 5 § kan straffansvar inträda enligt bestämmelserna i 10 §&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69) om försvårande av skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § skall iakttas också av sådana stiftelser som är bokför-&lt;br&gt;ingsskyldiga enligt bokföringslagen på grund av föreskrift därom i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Genom att följa bokföringslagens regler kommer en sådan&lt;br&gt;stiftelse automatiskt att uppfylla sina skyldigheter enligt 5 §. Stiftelsen måste&lt;br&gt;dock komplettera sitt årsbokslut med en uppgift om värdet på tillgångarna,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av bestämmelserna i 6 §. Även för frågan vilken&lt;br&gt;period räkenskapsåret skall omfatta blir bestämmelserna i 5 § av saklig bety-&lt;br&gt;delse. Av bestämmelsen i fjärde stycket följer nämligen att räkenskapsåret&lt;br&gt;för en stiftelse som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen till följd av&lt;br&gt;stiftarens föreskrift därom endast kan omfatta ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stiftelse som åsidosätter en föreskrift i stiftelseförordnandet om bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bokföringslagen berörs inte av bestämmelserna om&lt;br&gt;bokföringsbrott i brottsbalken llkap.5§ (se avsnitt2.10.5). Ett åsidosät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riks dagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tande av sådan bokföringsskyldighet som följer av stiftelseförordnandet kan Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;inte heller föranleda ansvar enligt bestämmelserna i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) om försvårande av skattekontroll. Ett sådant ansvar förutsätter att&lt;br&gt;stiftelseförvaltningen i det enskilda fallet inte ens levt upp till de krav som&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § innefattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen, som med anledning av vad Lagrådet anfört&lt;br&gt;i sitt yttrande har en något annorlunda lydelse än i lagrådsremissen, innebär&lt;br&gt;att stiftelsen med tillämpning av en renodlad kontantprincip som ett mini-&lt;br&gt;mum måste föra anteckningar om in- och utbetalningar (t.ex. vid utbetal-&lt;br&gt;ningar av stipendier eller styrelsearvoden eller vid köp av värdepapper). An-&lt;br&gt;teckningarna skall föras fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen skall det finnas verifikationer för&lt;br&gt;in- och utbetalningar. En verifikation skall innehålla uppgift bl.a. om vad&lt;br&gt;och vilket belopp betalningen avser (jfr 5 § andra stycket bokföringslagen).&lt;br&gt;Som verifikation skall i första hand användas den eller de handlingar som&lt;br&gt;härrör från den aktuella betalningen. Om det inte finns någon sådan hand-&lt;br&gt;ling skall en särskild handling upprättas (jfr 5 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § 2 är förebild för bestämmelsen i tredje meningen. I&lt;br&gt;jämförelse med lagrådsremissens förslag har förevarande bestämmelse jäm-&lt;br&gt;kats något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall enligt bestämmelsen \ första meningen avslutas med en&lt;br&gt;sammanställning för vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen saknar motsvarighet i lagrådsremissens&lt;br&gt;förslag. Genom bestämmelsen tydliggörs vad som skall anges i sammanställ-&lt;br&gt;ningen. Av den skall bl.a. framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets&lt;br&gt;böljan och slut. I anledning av vad Lagrådet anfört i sitt yttrande bör det&lt;br&gt;framhållas att så länge stiftelsen för sina räkenskaper enligt en renodlad kon-&lt;br&gt;tantprincip skall sammanställningen inte omfatta sådana fordringar eller&lt;br&gt;skulder som t.ex. dokumenterats genom faktura men som ännu inte föran-&lt;br&gt;lett någon inbetalning till eller utbetalning av stiftelsen. Om inte stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet innehåller någon föreskrift därom, får styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;själv bestämma efter vilken princip tillgångarna skall värderas i sammanställ-&lt;br&gt;ningen. Man bör dock sträva efter att använda samma princip mellan åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sammanställningen skall också framgå inkomster och utgifter under rä-&lt;br&gt;kenskapsåret. Vad som krävs är endast att stiftelsen gör en summering av in-&lt;br&gt;och utbetalningar. In- och utbetalningar som skett med anledning av ompla-&lt;br&gt;ceringar av förmögenheten, t.ex. försäljningar eller köp av obligationer eller&lt;br&gt;fastigheter skall inte redovisas som inkomst eller utgift. I sammanställningen&lt;br&gt;bör utgifterna för arvoden till styrelsen eller förvaltaren och för stiftelsens&lt;br&gt;ändamål anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har berörts i anslutning till kommentaren till 2 § första stycket 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall en stiftelse som är skyldig att föra räkenskaper värdera sina tillgångar Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;vid utgången av vaije räkenskapsår med tillämpning av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§. Resultatet av denna värdering skall enligt bestämmelsen i tredje me-&lt;br&gt;ningen anges i sammanställningen för det gångna räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke har en motsvarighet i 22 § bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts nödvändigt att ge stiftelser som endast skall föra räken-&lt;br&gt;skaper möjlighet att ha s.k. brutet räkenskapsår (jfr 12 § bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i styckets andra mening skall tillämpas även i fall då en stif-&lt;br&gt;telse som varit bokföringsskyldig enligt stiftelselagen och därvid haft brutet&lt;br&gt;räkenskapsår övergår till att föra räkenskaper enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av stiftelsens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde av stiftelsens tillgångar som avses i 2 §, 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 5 § skall vaije tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad till-&lt;br&gt;gången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.&lt;br&gt;Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvär-&lt;br&gt;det om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första meningen är att stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;skall tas upp till ett försiktigt beräknat marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen skall tillämpas också vid den värdering som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt denna lag skall upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning. Om stiftelsen vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse och anta-&lt;br&gt;let anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst&lt;br&gt;tio, skall stiftelsen även upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen gäller inte i fråga om en&lt;br&gt;stiftelse som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlem-&lt;br&gt;mar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldig endast på&lt;br&gt;grund av 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen består av den resultaträkning och den balansräkning&lt;br&gt;som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående uttrycket bokföringsskyldig enligt denna lag, se vad som anförts&lt;br&gt;i kommentaren till 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse inte upprättar årsredovisning kan tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;med stöd av 9 kap. 5 § första stycket 2 och tredje stycket förelägga ledamö-&lt;br&gt;terna i styrelsen eller förvaltaren att fullgöra denna skyldighet i förening med&lt;br&gt;vite. Det anförda gäller även i fråga om sådana stiftelser som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 § första stycket (jfr 9 kap. 10 § andra stycket 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelses årsredovisning skall vara tillgänglig för var och en som vill ta&lt;br&gt;del av den. Detta gäller även i fråga om stiftelser som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 10 § första stycket (jfr 3 kap. 12 § andra meningen). Om en&lt;br&gt;stiftelse som omfattas av dessa bestämmelser inte iakttar skyldigheten att&lt;br&gt;hålla årsredovisningen tillgänglig, kan tillsynsmyndigheten ingripa med före-&lt;br&gt;läggande i förening med vite (jfr 9 kap. 10 § andra stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3kap. l§lagen (1980:1103) om årsredovisningm.m. i&lt;br&gt;vissa företag är förebild för bestämmelsen i förevarande styckes andra me-&lt;br&gt;ning. Vad en koncernredovisning skall innehålla regleras närmare i 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke - som utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag - är den enda i stiftelselagen som särskilt berör familjestiftelser (angå-&lt;br&gt;ende detta begrepp, se vad som anförts i anslutning till kommentaren till&lt;br&gt;lkap. 7§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i stycket följer att en familjestiftelse är föremål för of-&lt;br&gt;fentlighet (via den offentliga årsredovisningen), återkommande kontroll av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten (jfr avsnitt 2.8.1) och registreringsskyldighet endast i&lt;br&gt;den mån den utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket reglerar närmare vilket innehåll en stiftelses&lt;br&gt;årsredovisning skall ha. I förvaltningsberättelsen skall stiftelsen lämna upp-&lt;br&gt;gift om hur stiftelsens ändamål har främjats under året. En avkastningsstif-&lt;br&gt;telse behöver emellertid inte lämna uppgift om vilka som erhållit stöd från&lt;br&gt;stiftelsen. En annan sak är att det ankommer på stiftelsens revisor att utöva&lt;br&gt;en reell kontroll av att det inte har skett några avsteg från stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Det kan därför bli nödvändigt för revisorn att infordra upplysningar om&lt;br&gt;vilka som erhållit stöd från stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelser som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret el-&lt;br&gt;ler som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång gäller ytterligare be-&lt;br&gt;stämmelser om årsredovisningen enligt 3 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan vara skyldig att upprätta årsredovisning även om den inte&lt;br&gt;är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detta är fallet om stiftaren har före-&lt;br&gt;skrivit sådan skyldighet i stiftelseförordnandet. Vad som då skall gälla i fråga&lt;br&gt;om redovisningens innehåll, om och hur den skall skrivas under, om och i så&lt;br&gt;fall när den skall tillställas revisorn för granskning samt om den skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig avgörs av vad stiftaren föreskrivit i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång skall vid upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen tillämpa god redovisningssed och lämna uppgifter och upp-&lt;br&gt;lysningar av det innehåll som anges i 2kap. 6-8§§ lagen(1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag. Om det finns synnerliga skäl får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten medge att bruttoomsättningssumman inte anges i årsredovis-&lt;br&gt;ningens resultaträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som skall upprätta koncernredovisning skall vid upprättandet&lt;br&gt;av årsredovisningen iaktta även 3 kap. 2 § andra stycket, 3 och 4 §§ samt&lt;br&gt;8 § andra meningen lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;br&gt;och vid upprättandet av koncernredovisningen 3 kap. 5 och 7 §§ samt 9 §&lt;br&gt;första stycket samma lag. Ett dotterföretag till stiftelsen skall vid upprättan-&lt;br&gt;det av sin årsredovisning iaktta 3 kap. 2 § andra stycket samt 8 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styckets första mening, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;meddelas bl.a. ytterligare bestämmelser om innehållet i årsredovisningen för&lt;br&gt;en stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång. Det hänvisas därvid till&lt;br&gt;vissa bestämmelser i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa före-&lt;br&gt;tag (jfrprop. 1979/80:143 s. 154-157). Det bör särskilt observeras att dessa&lt;br&gt;bestämmelser - till skillnad från vad som är fallet i fråga om t.ex. handelsbo-&lt;br&gt;lag - skall gälla för stiftelser oberoende av tillgångarnas nettovärde eller an-&lt;br&gt;talet anställda i stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § årsredovisningslagen skall i årsredovisningen återges re-&lt;br&gt;sultat- och balansräkning för föregående räkenskapsår. När det gäller stiftel-&lt;br&gt;ser, har det ansetts ligga i sakens natur att denna skyldighet faller bort om&lt;br&gt;stiftelsen inte var bokföringsskyldig enligt 1 § under det tidigare räkenskaps-&lt;br&gt;året. Någon bestämmelse om detta har därför inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i styckets andra mening har sin förebild i 2 kap.&lt;br&gt;5 §3 årsredovisningslagen (jfr prop. 1979/80:143 s. 154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bestämmelsen i styckets första mening hänvisas till prop.&lt;br&gt;1979/80:143 s. 159-164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller, i&lt;br&gt;fråga om stiftelser med anknuten förvaltning, av förvaltaren eller, om ett&lt;br&gt;handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga de bolagsmän som företrä-&lt;br&gt;der bolaget. Vad nu sagts gäller även i fråga om koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avvikande mening beträffande års- eller koncernredovisningen har&lt;br&gt;antecknats till styrelsens eller förvaltarens protokoll, skall den avvikande&lt;br&gt;meningen fogas till redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 2 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är förebild för bestämmelserna i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för en stiftelse med anknuten förvaltning skall enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i första styckets första mening skrivas under av förvaltaren.&lt;br&gt;Detta innebär att redovisningen skall skrivas under av någon som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning eller enligt praxis är behörig att företräda förvaltaren&lt;br&gt;i alla dennes egna angelägenheter (jfr vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;2kap. 23§). Årsredovisningen för t.ex. en kommunalt förvaltad stiftelse&lt;br&gt;måste således skrivas under av minst så många av ledamöterna i kommunsty-&lt;br&gt;relsen att de tillsammans bildar en beslutför kommunstyrelse och för en stif-&lt;br&gt;telse som förvaltas av ett aktiebolag av antingen minst så många av ledamö-&lt;br&gt;terna i bolagets styrelse att de tillsammans bildar en beslutför styrelse eller&lt;br&gt;av någon som är firmatecknare för bolaget. Vad nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om ett handelsbolag är förvaltare. Som framgår av förevarande bestämmelse&lt;br&gt;skall årsredovisningen i ett sådant fall undertecknas av samtliga de bolags-&lt;br&gt;män som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelselagen föreskrivs det inte någon skyldighet för styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren att underteckna den sammanställning som skall upprättas i fall då&lt;br&gt;stiftelsen endast är skyldig att föra räkenskaper. Det är dock lämpligt att un-&lt;br&gt;dertecknande sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag skall&lt;br&gt;avlämna årsredovisningen till revisorn senast fyra månader efter räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som inte är årsredovisningsskyldig enligt denna lag skall av-&lt;br&gt;lämna årsbokslutet eller sammanställningen över räkenskaperna till revisorn&lt;br&gt;senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 10 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är skyldig att upprätta årsredovisning eller koncernredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag om den är skyldig att upprätta årsredovisning eller koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt någon bestämmelse i stiftelselagen. En stiftelse som t.ex.&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredovisning endast enligt stiftelseförordnandet är&lt;br&gt;således inte att anse som skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;(jfr vad som anförts i anslutning till 7 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse inte fullgör sin skyldighet att avlämna årsredovisning eller&lt;br&gt;koncernredovisning till revisorn kan tillsynsmyndigheten enligt 9 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket 2 förelägga styrelsens ledamöter eller förvaltaren att full-&lt;br&gt;göra sin skyldighet. Föreläggandet kan förenas med vite (jfr 9 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket). Det anförda gäller även om stiftelsen är en sådan stiftelse som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 10 § första stycket (jfr 9 kap. 10 § andra stycket 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag är&lt;br&gt;i regel endast skyldiga att föra räkenskaper. En sådan stiftelse skall enligt&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket lämna sammanställningen över sina räkenska-&lt;br&gt;per till revisorn senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång. En sådan&lt;br&gt;familjestiftelse som avses i 7 § andra stycket skall inom samma tid lämna sitt&lt;br&gt;årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen till revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen endast enligt&lt;br&gt;stiftelseförordnandet, är stiftelsen skyldig att lämna sitt årsbokslut till revi-&lt;br&gt;sorn om stiftaren meddelat föreskrift om sådan skyldighet (jfr vad som an-&lt;br&gt;förts i anslutning till 7 § tredje stycket). I annat fall får stiftelsen själv avgöra&lt;br&gt;om den till revisorn skall lämna årsbokslutet eller en sammanställning upp-&lt;br&gt;rättad i enlighet med 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag skall&lt;br&gt;senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sända en kopia av revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernrevisionsberät-&lt;br&gt;telsen och den av revisorn påtecknade koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 13 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från bestämmelserna i denna paragraf gäller enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i nästföljande paragraf för sådana stiftelser som avses i 9 kap.&lt;br&gt;10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall när det följer av stiftelseförordnandet att stiftelsen skall upprätta års-&lt;br&gt;redovisning är det inte uteslutet att stiftaren dessutom har föreskrivit att re-&lt;br&gt;dovisningen och även revisionsberättelsen skall tillställas tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten för granskning. Frågan huruvida stiftelsen måste följa stiftarens före-&lt;br&gt;skrift på denna punkt blir i det enskilda fallet beroende av om tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten förklarar sig villig att granska handlingarna eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 11 § första meningen gäller inte i fråga om sådana stiftelser&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket. En sådan stiftelse skall senast sex måna-&lt;br&gt;der efter räkenskapsårets utgång hålla en kopia av revisionsberättelsen och&lt;br&gt;av den av revisorn påtecknade årsredovisningen tillgänglig för var och en&lt;br&gt;som vill ta del av den. Är stiftelsen skyldig att upprätta koncernredovisning,&lt;br&gt;gäller vad nu sagts även i fråga om koncernrevisionsberättelsen och den av&lt;br&gt;revisorn påtecknade koncernredovisningen, om stiftelsen är sådan som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 10 § första stycket 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 11 § första meningen promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En princip som gäller enligt stiftelselagen är att alla stiftelser som är skyldiga&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning enligt lagen skall vara föremål för offentlighet. I&lt;br&gt;fråga om sådana stiftelser som återkommande kontrolleras av tillsynsmyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten uppnås offentligheten genom att stiftelsen enligt bestämmelserna Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;i 11 § skickar bl.a. en kopia av revisionsberättelsen och av den av revisorn&lt;br&gt;påtecknade årsredovisningen till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 10 § första stycket innebär emellertid bl.a. att&lt;br&gt;vissa årsredovisningsskyldiga stiftelser undantas från den återkommande&lt;br&gt;kontrollen. På grund därav föreskrivs det i 12 § att bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;inte gäller för stiftelser som omfattas av bestämmelsen i 9 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket. Principen om offentlighet för alla årsredovisningsskyldiga stiftelser&lt;br&gt;får dock inte efterges. Därför föreskrivs det i 12 § också att stiftelser som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen i 9 kap. 10 § bl.a. skall hålla en kopia av den av&lt;br&gt;revisorn påtecknade årsredovisningen tillgänglig för var och en som vill ta&lt;br&gt;del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte stiftelsen fullgör sin skyldighet att hålla föreskrivna handlingar&lt;br&gt;tillgängliga för var och en, har tillsynsmyndigheten befogenhet att vid vite&lt;br&gt;förelägga ledamöterna i styrelsen eller förvaltaren att fullgöra denna skyldig-&lt;br&gt;het (jfr 9 kap. 10 § andra stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel meddelas bestämmelser om revision. Hithörande frågor har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet innebär regleringen i kapitlet att en stiftelse alltid skall ha minst&lt;br&gt;en revisor. Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna&lt;br&gt;lag skall ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor och i vissa fall minst&lt;br&gt;en revisor som är auktoriserad. För övriga stiftelser, dvs. främst sådana stif-&lt;br&gt;telser som endast är skyldiga att föra räkenskaper, ställs det dock inte några&lt;br&gt;formella krav på revisorns kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet har i stor utsträckning utformats efter mönster&lt;br&gt;av motsvarande regler i lagen om ekonomiska föreningar (jfr prop.&lt;br&gt;1986/87:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revi-&lt;br&gt;sorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelselseförordnandet, utses och entledigas&lt;br&gt;revisorn i en stiftelse med anknuten förvaltning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvaltarens högsta beslutande organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen om det finns en styrelse och annars av myndighetens chef, om&lt;br&gt;förvaltaren är en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tvingande. Härav följer att en stiftelse alltid skall&lt;br&gt;ha åtminstone en revisor, även om stiftaren i sitt förordnande har föreskrivit&lt;br&gt;att stiftelsen inte skall vara föremål för någon revision över huvud taget (jfr&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som anförs i anslutning till 9 § tredje stycket). I fall då det bedöms lämp- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ligt med hänsyn till stiftelsens ändamål eller förmögenhetsförhållanden och&lt;br&gt;förutsatt att inte stiftelseförordnandet innehåller förbud däremot eller för-&lt;br&gt;bjuder att stiftelsen alls blir föremål för revision får en stiftelse ha mer än en&lt;br&gt;revisor. Om en föreskrift i stiftelseförordnandet innebär att stiftelsen skall&lt;br&gt;ha mer än en revisor, skall den givetvis följas (jfr återigen vad som anförs i&lt;br&gt;anslutning till 9§ tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. gäller för alla revisorer i stiftelser, oavsett av vem&lt;br&gt;eller på vilka grunder de har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa stycken är dispositiva. De skall alltså tillämpas en-&lt;br&gt;dast i fall då stiftaren inte har meddelat några föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet om vem som skall utse resp, entlediga stiftelsens revisor (jfr 9 § tredje&lt;br&gt;stycket och 2 kap. 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att stiftaren i stiftelseförordnandet föreskriver att en viss&lt;br&gt;person skall vara stiftelsens revisor. Om den av stiftaren utpekade personen&lt;br&gt;vill åta sig uppdraget och han uppfyller stiftelselagens krav i formellt av-&lt;br&gt;seende blir han stiftelsens första revisor. Ä andra sidan följer det av de tving-&lt;br&gt;ande bestämmelserna i 7 § andra och tredje styckena att den på vilken det&lt;br&gt;ankommer att entlediga revisorn i stiftelsen får utöva denna rätt när han så&lt;br&gt;finner vara lämpligt. Med stöd av dessa bestämmelser kan han entlediga&lt;br&gt;också en revisor som utsetts av stiftaren i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelser med anknuten förvaltning innebär bestämmelsen i tredje&lt;br&gt;stycket att det i regel är förvaltarens högsta beslutande organ som utser resp,&lt;br&gt;entledigar revisor i stiftelsen. Om förvaltaren t.ex. är en ideell förening an-&lt;br&gt;kommer ifrågavarande uppgifter således på föreningens årsmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser med egen förvaltning och kyrkliga kommuner där beslutanderät-&lt;br&gt;ten utövas av ett direktvalt kyrkoråd (jfr 11 kap. 12 § kyrkolagen, 1992:300)&lt;br&gt;saknar ett särskilt högsta beslutande organ. För dessa fall följer det av be-&lt;br&gt;stämmelsen i första punkten i tredje stycket att revisorn utses, om förvalta-&lt;br&gt;ren är en stiftelse med egen förvaltning, av styrelsen för denna stiftelse och,&lt;br&gt;om förvaltaren är en kyrklig kommun, av det direktvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltaren är en sådan statlig myndighet på vilken verksförordningen&lt;br&gt;(1987:1100) är tillämplig följer det av bestämmelsen i tredje styckets andra&lt;br&gt;punkt att revisorn i stiftelsen utses resp, entledigas av myndighetens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje styckets tredje punkt innebär bl.a. att även en kom-&lt;br&gt;manditdelägare skall medverka i beslut om utseende resp, entledigande av&lt;br&gt;revisor i en av kommanditbolaget förvaltad stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en eller&lt;br&gt;flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer tilläm-&lt;br&gt;pas också på revisorssuppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innefattar inte något krav på att det skall finnas suppleanter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till revisorerna. Om stiftaren har meddelat föreskrifter om det, gäller dessa. Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall får revisorssuppleanter utses med stöd av bestämmelsen i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen innebär bl.a. att en stiftelse som är årsre-&lt;br&gt;dovisningsskyldig enligt denna lag endast kan utse en kvalificerad revisor till&lt;br&gt;suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och&lt;br&gt;värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag utses.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till den stiftelse som&lt;br&gt;revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den hu-&lt;br&gt;vudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag vara auktoriserad eller godkänd revisor. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 § tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer ut-&lt;br&gt;ses, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen kan sägas ange minimikraven på revisorn i&lt;br&gt;en stiftelse. Av andra bestämmelser i kapitlet följer nämligen ytterligare&lt;br&gt;krav på revisorer i årsredovisningsskyldiga stiftelser (jfr 4§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika lite som för styrelseledamöter i en stiftelse ställs det i stiftelselagen&lt;br&gt;några nationalitets- eller bosättningskrav i fråga om en stiftelses revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor som inte får vara revisor enligt bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;varken lämnar sitt uppdrag på eget initiativ eller entledigas av den som har&lt;br&gt;rätt att entlediga honom (jfr 1 § andra stycket), kan tillsynsmyndigheten in-&lt;br&gt;gripa och entlediga revisorn samt utse ny revisor (jfr 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke innehåller mycket allmänt formulerade krav på&lt;br&gt;vad en revisor skall uppfylla i fråga om insikter i och erfarenheter av redovis-&lt;br&gt;ning och ekonomiska förhållanden. Bestämmelsen är formellt sett tillämplig&lt;br&gt;på alla stiftelserevisorer, men av naturliga skäl kommer den i praktiken att&lt;br&gt;få sin största betydelse för sådana stiftelserevisorer som inte är auktoriserade&lt;br&gt;eller godkända revisorer (jfr 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till revisor inte motsvarar de i stycket angivna kraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tillsynsmyndigheten ingripa genom föreläggande om rättelse i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr vad som anförs i anslutning till 9 kap. 5 § första stycket, 2 och 3). Tillsyns- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;myndigheten kan däremot inte ingripa enligt 8 § i förevarande kapitel. Har&lt;br&gt;revisorn orsakat stiftelsen skada kan tillsynsmyndigheten föra talan om&lt;br&gt;skadestånd för stiftelsens räkning enligt 5 kap. 2 § (jfr 5 kap. 4§ första&lt;br&gt;stycket 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den revisor som anlitas av stiftelsen inte är kapabel&lt;br&gt;att klara av uppdraget kan vara ett tecken på att stiftelsens ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden är sådana att revisorn bör vara kvalificerad och att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten därför med stöd av 5 § bör förordna att stiftelsen skall ha kvalificerad&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren kan i stiftelseförordnandet ha meddelat föreskrifter som innefat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar ytterligare krav på revisorerna än vad som följer av 3 § första och andra&lt;br&gt;styckena. Om en revisor inte motsvarar dylika krav kan tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;ingripa med stöd av 8 § (jfr 8 § första stycket 4 och tredje stycket andra me-&lt;br&gt;ningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen är tvingande. Den innebär att en juridisk&lt;br&gt;person kan utses till revisor i en stiftelse även om stiftaren i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet har föreskrivit att endast fysiska personer får utses till detta uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av re-&lt;br&gt;visorer är det endast svenska handels- och aktiebolag som driver revisions-&lt;br&gt;verksamhet som kan auktoriseras eller godkännas. Det kan nämnas i sam-&lt;br&gt;manhanget att Revisorskommittén i ett nyligen avgivet betänkande (SOU&lt;br&gt;1993:69) - beträffande sådana revisorer som har särskild kompetens att ut-&lt;br&gt;föra lagstadgad revision - har lämnat förslag till den författningsreglering&lt;br&gt;som behövs inför Sveriges närmande till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor om skadestånd gäller särskilda bestämmelser för de fall då ett&lt;br&gt;revisionsbolag är revisor (jfr 5 kap. 2§ andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att moderstiftelsens kontrollorgan skall få en så&lt;br&gt;bra kännedom som möjligt om dotterföretagens förhållanden. Om det på&lt;br&gt;grund av t.ex. praktiska svårigheter inte går att ordna med gemensam revi-&lt;br&gt;sor, är det angeläget att moderstiftelsens revisor på annat sätt skaffar sig er-&lt;br&gt;forderlig kännedom om dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad revisor om stiftelsens tillgångar eller, om&lt;br&gt;stiftelsen är moderstiftelse, koncernens tillgångar, värderade med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3 kap. 6 §, vid utgången av de två senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid utgången&lt;br&gt;av respektive räkenskapsår. Minst en revisor skall vara auktoriserad också&lt;br&gt;om stiftelsen eller koncernen under vart och ett av de två senaste räken- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för högst fem år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kvalificerad revision gäller för stiftelser som är ärsredovisnings-&lt;br&gt;skyldiga enligt stiftelselagen. Det betyder att bestämmelsen inte innefattar&lt;br&gt;något krav på sådan revision i stiftelser som är årsredovisningsskyldiga enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. endast till följd av föreskrifter därom i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet. Det betyder vidare att familjestiftelser som är bokföringsskyl-&lt;br&gt;diga enligt stiftelselagen men som enligt 3 kap. 7 § andra stycket är befriade&lt;br&gt;från skyldighet att upprätta årsredovisning inte behöver ha kvalificerad revi-&lt;br&gt;sor. Även för stiftelser som enligt 3 kap. 3 § undantagits från bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet bortfaller kravet på kvalificerad revision. Krav på kvalificerad revi-&lt;br&gt;sion kan dock i nu nämnda fall vara föreskrivet i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse som skall ha kvalificerad revisor enligt stiftelselagen eller&lt;br&gt;stiftelseförordnandet saknar sådan revisor kan tillsynsmyndigheten alltid in-&lt;br&gt;gripa genom att utse revisor (jfr 8 § första stycket 2 och 4). I vissa fall kan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten även ingripa med stöd av bestämmelsen i 9 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket 2 (jfr vad som anförs i anslutning till 9 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är årsredovisningsskyldig enligt stiftelselagen för ett visst&lt;br&gt;räkenskapsår upphör att vara det för nästföljande räkenskapsår om den upp-&lt;br&gt;hör att vara bokföringsskyldig enligt stiftelselagen för det senare räkenskaps-&lt;br&gt;året (jfr vad som anförts i anslutning till 3 kap. 4 § 3). I ett sådant fall kvarstår&lt;br&gt;kravet enligt förevarande stycke att stiftelsen skall ha en kvalificerad revisor&lt;br&gt;tills dess att revisorn avgivit sin revisionsberättelse för det förra räkenskaps-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 5 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar är&lt;br&gt;förebild för bestämmelserna i förevarande stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan meddela dis-&lt;br&gt;pens från kraven enligt andra stycket (jfr tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke gör det exempelvis möjligt för en stiftelse som&lt;br&gt;har kommit att uppfylla förutsättningarna enligt andra stycket att få behålla&lt;br&gt;en tidigare anlitad, godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra stiftelser än som avses i 4 § första stycket får tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revi-&lt;br&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 3 § första stycket skall tillsynsmyndigheten ingripa, om det kan&lt;br&gt;antas att revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller bestämmelserna i denna lag. Vilken form ingripandet skall ha&lt;br&gt;i det enskilda fallet bestämmer tillsynsmyndigheten inom ramen för lagens&lt;br&gt;bestämmelser. I 5 § anvisas en form som är tillämplig i fråga om stiftelser&lt;br&gt;som endast är skyldiga att föra räkenskaper enligt 3 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplysning om tillsynsmyndighetens rätt att besluta om kvalificerad re-&lt;br&gt;vision med stöd av 5 § finns i 9 kap. 5 § andra stycket. Bestämmelsen i 5 §&lt;br&gt;är tillämplig även på stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;(se 9 kap. 10 § andra stycket punkt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 § torde främst komma att tillämpas i fall då den revisor&lt;br&gt;som anlitas av stiftelsen inte är kapabel att klara uppgiften och detta förhål-&lt;br&gt;lande kan tas till intäkt för att stiftelsens ekonomiska förhållanden är sådana&lt;br&gt;att den bör ha en kvalificerad revisor (jfr vad som anförts i anslutning till 3 §&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens beslut enligt 5 § inte följs i det enskilda fallet,&lt;br&gt;kan tillsynsmyndigheten alltid ingripa genom att förordna kvalificerad revi-&lt;br&gt;sor för stiftelsen (jfr 8 § första stycket 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap. 16&lt;br&gt;eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett han-&lt;br&gt;delsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföre-&lt;br&gt;tag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett handels-&lt;br&gt;bolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som avses i&lt;br&gt;1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftel-&lt;br&gt;sen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll där-&lt;br&gt;över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med&lt;br&gt;den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag&lt;br&gt;till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen,&lt;br&gt;förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte är behörig att vara revisor. Har moderstiftelsen eller dotter-&lt;br&gt;företaget någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvud-&lt;br&gt;sakligen ha hand om stiftelsens eller dotterföretagets eller bådas interna re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vision, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förevarande paragraf har, med viss redaktionell jämkning,&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den associationsrättsliga lagstiftningen gäller som en allmän princip att&lt;br&gt;den som kan antas ha svårt att objektivt bedöma ett företags skötsel inte får&lt;br&gt;vara revisor i företaget (jfr t.ex. 8 kap. 7 § lagen om ekonomiska föreningar).&lt;br&gt;Av detta förbud träffas bl.a. den som är ledamot i företagets styrelse och den&lt;br&gt;som är anställd i företaget. Genom bestämmelserna i 6 § blir samma princip&lt;br&gt;även gällande för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorn i en stiftelse inte får vara revisor enligt första stycket i para-&lt;br&gt;grafen, kan tillsynsmyndigheten alltid ingripa med stöd av 8 § (jfr 8 § första&lt;br&gt;stycket 3 och tredje stycket andra meningen). I vissa fall kan myndigheten&lt;br&gt;även ingripa med stöd av bestämmelsen i 9 kap. 5 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom paragrafen i sin helhet är tvingande kan stiftaren inte undgå förbu-&lt;br&gt;det enligt punkt 1 genom en föreskrift i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förvaltaren inte kan vara revisor innebär bl.a. att ett revisionsbolag&lt;br&gt;som är förvaltare av en stiftelse inte kan vara revisor för samma stiftelse (jfr&lt;br&gt;3 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personkrets som omfattas av bestämmelserna i dessa punkter motsvarar&lt;br&gt;i huvudsak den som träffas av låneförbudet i 2 kap. 6 § första stycket 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;förandet av stiftelsens räkenskaper” avses dels löpande bokföring&lt;br&gt;(grundbokföring och huvudbokföring) enligt bokföringslagen dels räkenska-&lt;br&gt;per över in- och utbetalningar enligt 3 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande punkt innebär inte i något fall hinder mot att&lt;br&gt;revisorn lämnar stiftelsens styrelse eller förvaltare råd och anvisningar i&lt;br&gt;bokslutsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan beroendeställning som avses i bestämmelsen föreligger t.ex. om&lt;br&gt;någon under flera år har tagit emot bidrag från en och samma familjestif-&lt;br&gt;telse. Även den som uppbär pension från en tidigare arbetsgivare får i förhål-&lt;br&gt;lande till arbetsgivaren anses inta en sådan beroendeställning som diskvalifi-&lt;br&gt;cerar honom från att vara revisor i en av arbetsgivaren förvaltad stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt innebär inte något hinder mot att huvudbokfö-&lt;br&gt;ringen beträffande en bokföringsskyldig stiftelse och allt bokslutsarbete i&lt;br&gt;fråga om såväl bokföringsskyldiga som övriga stiftelser utförs av personer&lt;br&gt;som är anställda i samma företag som revisorn (jfr prop. 1975:103 s. 423,760&lt;br&gt;och 790). Det står dock inte i överensstämmelse med lagens anda om arbetet&lt;br&gt;med huvudbokföringen eller bokslutet handhas av personal som är överord-&lt;br&gt;nad revisorn i revisionsföretaget (jfr även 12 § i Kommerskollegiets revisors-&lt;br&gt;kungörelse, KFS 1973:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i denna punkt utesluts sådana personer från att vara&lt;br&gt;revisor som står i släkt- eller svågerskapsförhållande till någon som på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i punkterna 1-4 är förhindrad att vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående begreppet sambo, jfr vad som sagts i anslutning till 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som står i låneskuld till stiftelsen får enligt bestämmelsen i punkt 8 inte&lt;br&gt;vara revisor. Bestämmelsen omfattar emellertid även den som fått ett lån&lt;br&gt;efter det att han utsetts till revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke innebär t.ex. att den som är anställd hos eller i&lt;br&gt;övrigt intar en underordnad eller beroende ställning till en moderstiftelse&lt;br&gt;inte får vara revisor i något av stiftelsens dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stycket gäller även för revisorn i en stiftelses dotterföre-&lt;br&gt;tag. Bestämmelsen i andra meningen innebär t.ex. att om det hos moderstif-&lt;br&gt;telsen finns en för hela koncernen anställd, gemensam internrevisor får dot-&lt;br&gt;terföretagens revisorer ta hjälp av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har ut-&lt;br&gt;setts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn an-&lt;br&gt;mäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av någon&lt;br&gt;som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid i förtid, skall revisorn&lt;br&gt;genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten, om uppdraget har gällt en stif-&lt;br&gt;telse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag. Revisorn&lt;br&gt;skall i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning&lt;br&gt;som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag&lt;br&gt;har omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Kopia av anmälan skall&lt;br&gt;överlämnas till stiftelsens styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en så&lt;br&gt;dan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild för&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär att den som skall utse revisorn har rätt&lt;br&gt;att bestämma om revisorn skall utses för bestämd tid eller tills vidare. Om&lt;br&gt;stiftaren i stiftelseförordnandet har angivit för vilken tid revisorn skall utses,&lt;br&gt;gäller dock det. Om stiftaren i förordnandet har föreskrivit att revisorn skall&lt;br&gt;utses för obestämd tid, bör det anses liktydigt med att revisorn skall utses&lt;br&gt;tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tvingande. Den reglerar frågan när ett uppdrag&lt;br&gt;att vara revisor tills vidare upphör. Av bestämmelsen följer att en revisor som&lt;br&gt;själv vill lämna uppdraget inte kan göra det förrän en ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör utan vidare när tiden&lt;br&gt;för uppdraget har gått till ända. Enligt den tvingande bestämmelsen i tredje&lt;br&gt;stycket kan emellertid ett sådant uppdrag bringas att upphöra i förtid. Om&lt;br&gt;revisorn själv vill lämna uppdraget sker detta genom att han anmäler det&lt;br&gt;hos den som utsett honom. I annat fall upphör uppdraget om han blir entle-&lt;br&gt;digad av någon som har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fjärde stycket gäller om revisorns uppdrag upphör i förtid&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i tredje stycket. Bestämmelserna i fjärde stycket skall&lt;br&gt;dock tillämpas endast i fall då uppdraget har avsett en sådan stiftelse som är&lt;br&gt;årsredovisningsskyldig enligt denna lag (jfr vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;4 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket meddelas en bestämmelse om undantag från bestämmel-&lt;br&gt;serna i fjärde stycket för sådana stiftelser som avses i 9 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kan förordna revisor för en stiftelse, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd när det krävs&lt;br&gt;enligt 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utsedd revisor inte får vara revisor enligt vad som föreskrivs i 3 §&lt;br&gt;första stycket eller 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revi-&lt;br&gt;sors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1-4 är styrelsen eller förvaltaren skyldig att Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;göra anmälan till tillsynsmyndigheten, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har&lt;br&gt;hörts och avse tid till dess att en annan revisor har blivit utsedd. Vid förord-&lt;br&gt;nande av revisor i fall som avses i första stycket 2-4 skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;entlediga den tidigare utsedde revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 3 § första stycket skall tillsynsmyndigheten ingripa, om det kan&lt;br&gt;antas att revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller bestämmelserna i denna lag. Vilken form ingripandet skall ha&lt;br&gt;i det enskilda fallet bestämmer tillsynsmyndigheten inom ramen för lagens&lt;br&gt;bestämmelser. I förevarande paragraf, som har utformats efter mönster av&lt;br&gt;8 kap. 9 § lagen om ekonomiska föreningar, anges olika former för ett ingri-&lt;br&gt;pande som avser revisionen av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplysning om tillsynsmyndighetens rätt att utse revisor med stöd av&lt;br&gt;förevarande paragraf finns i 9 kap. 5 § andra stycket. Bestämmelsen i 8 § är&lt;br&gt;tillämplig även på stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket (se 9 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse saknar revisor eller som revisor har någon som inte får vara&lt;br&gt;revisor enligt 3 § första stycket eller 6 § eller inte är godkänd eller auktorise-&lt;br&gt;rad revisor när det krävs enligt 4 eller 5 § kan tillsynsmyndigheten ingripa&lt;br&gt;med stöd av 9 kap. 5 § första stycket 2 endast i vissa fall (jfr vad som anförs i&lt;br&gt;anslutning till 9 kap. 5 § första stycket 2 och 3). Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;innefattar därför en generell rätt för tillsynsmyndigheten att själv förordna&lt;br&gt;revisor i bl.a. nu nämnda fall. Bestämmelsen gäller även för sådana stiftelser&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till tillsynsmyndigheten om att en stiftelse t.ex. saknar revisor kan&lt;br&gt;göras av vem som helst. Någon särskild bestämmelse om detta har inte an-&lt;br&gt;setts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket är det däremot en skyldighet för sty-&lt;br&gt;relsen eller förvaltaren att göra anmälan till tillsynsmyndigheten om stiftel-&lt;br&gt;sen t.ex. saknar revisor eller som revisor har någon som inte får vara revisor&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket och rättelse inte sker utan dröjsmål genom den som&lt;br&gt;skall utse revisorn. I en stiftelse som förvaltas av en ideell förening är det i&lt;br&gt;regel en uppgift för föreningens årsmöte att utse revisor. Om årsmötet inte&lt;br&gt;utser revisor skall således förvaltaren (dvs. ytterst föreningens styrelse - jfr&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 2 kap. 3 § första stycket) se till att anmälan&lt;br&gt;sker till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillsynsmyndigheten förordnar revisor skall tillsynsmyndigheten enligt&lt;br&gt;bestämmelsen i första meningen ge stiftelsen tillfälle att yttra sig. I fall då&lt;br&gt;uppgiften att utse revisor i stiftelsen ankommer på någon annan än styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren ligger det i sakens natur att tillsynsmyndigheten skall ge&lt;br&gt;även denne tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen i fall som avses i första stycket 2-4 t.ex. har två obehöriga&lt;br&gt;revisorer får bestämmelsen i andra meningen anses innebära att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten skall entlediga båda dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning,&lt;br&gt;skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföreta-&lt;br&gt;gens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa iakt-&lt;br&gt;tas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon annan&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild&lt;br&gt;för bestämmelserna i första och andra styckena i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär att revisorerna skall granska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelsens räkenskaper (dvs. den löpande bokföringen enligt 4-10 §§&lt;br&gt;bokföringslagen) och årsredovisning, om stiftelsen är årsredovisnings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelsens räkenskaper avseende in- och utbetalningar och samman-&lt;br&gt;ställningen över dem, om stiftelsen är skyldig att föra räkenskaper en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 5 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelsens räkenskaper (dvs. den löpande bokföringen enligt 4-10 §§&lt;br&gt;bokföringslagen) och årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen, om stiftel-&lt;br&gt;sen är en sådan familjestiftelse som avses i 3 kap. 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att granska stiftelsens räkenskaper skall fullgöras fortlöpande&lt;br&gt;och avse bl.a. verifikationshanteringen och intern kontroll. När det därefter&lt;br&gt;gäller förvaltningsrevisionen innefattar den i första hand en kontroll av att&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar har använts för det syfte och på det sätt som stiftaren&lt;br&gt;har föreskrivit samt i förekommande fall till förmån för någon som omfattas&lt;br&gt;av den av stiftaren bestämda destinatärskretsen. I förvaltningsrevisionen in-&lt;br&gt;går också en kontroll av att stiftelsen inte använt mer av tillgångarna än som&lt;br&gt;är tillåtet (jfr vad som anförts i anslutning till 2 kap. 3 § första stycket). Även&lt;br&gt;att stiftelsens förmögenhet är placerad i överensstämmelse med stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet och stiftelselagen skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorernas granskning ger vid handen t.ex. att tillgångar har använts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i strid mot ändamålet eller att placeringen av förmögenheten inte står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6§, skall&lt;br&gt;detta anmärkas i revisionsberättelsen (jfr 11 § tredje stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God revisionssed är vägledande för granskningens omfattning. För-&lt;br&gt;eningen Auktoriserade Revisorer FAR publicerar fortlöpande rekommen-&lt;br&gt;dationer om vad som skall förstås med detta begrepp. Av betydelse är också&lt;br&gt;de uttalanden som görs av Kommerskollegium i samband med dess tillsyn&lt;br&gt;över auktoriserade och godkända revisorers verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen uttalades att bestämmelsen i 2 kap. 1 § skulle omfatta även&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnandet som gäller revisionen av stiftelsen (t.ex.&lt;br&gt;om vem som skall utse och entlediga revisor, antalet revisorer, formella krav&lt;br&gt;på revisorn eller revisionsuppdragets omfattning och innehåll). Som Lagrå-&lt;br&gt;det påpekat kan dock revisionen inte ses som en del av stiftelsens förvaltning&lt;br&gt;och i enlighet med vad Lagrådet förordat slås det i stället i förevarande be-&lt;br&gt;stämmelse fast att i stiftelseförordnandet intagna föreskrifter i fråga om revi-&lt;br&gt;sionen av stiftelsen skall följas (om de inte strider mot stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa gransk-&lt;br&gt;ningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har företags-&lt;br&gt;ledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i moder-&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 10 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är utformade efter mönster av 8 kap. 11 §&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 § regleras vilket skriftligt material som en stiftelse utan särskild&lt;br&gt;anmaning skall avlämna till revisorn efter varje räkenskapsårs slut. Av be-&lt;br&gt;stämmelsen i förevarande paragrafs första mening följer att stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse eller förvaltare inte får hemlighålla någonting rörande stiftelsens ange-&lt;br&gt;lägenheter i förhållande till revisorn. Om revisorerna begär det är således&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren skyldig att bistå revisorerna med t.ex. ytterligare&lt;br&gt;skriftligt material än det anges i 3 kap. 10 § eller närmare uppgifter om stiftel-&lt;br&gt;sens bidragstagare (jfr vad som anförts i anslutning till 3 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida års-&lt;br&gt;redovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 3 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 8 §, skall detta anges och behövliga upplysningar lämnas i revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att Prop.&lt;br&gt;dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag inte har följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till&lt;br&gt;last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall&lt;br&gt;revisionsberättelsen upprättas med iakttagande av även 4 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 12 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om revisionsberättelsen. Bestämmel-&lt;br&gt;serna överensstämmer i stort sett med dem som gäller om innehållet i revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening (jfr t.ex.&lt;br&gt;8 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för revisorerna i nu nämnda associations-&lt;br&gt;former innehåller emellertid inte 11 § någon bestämmelse om att revisorerna&lt;br&gt;skall uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna eller förval-&lt;br&gt;taren. Detta beror på att det till följd av stiftelsens juridiska konstruktion&lt;br&gt;inte finns någon som naturligen kan anförtros uppgiften att besluta i denna&lt;br&gt;fråga. Det kan dock tänkas att revisorerna skall uttala sig i frågan enligt&lt;br&gt;stiftelseförordnandet och då är de skyldiga att följa denna föreskrift (jfr 9§&lt;br&gt;tredje stycket; jfr också Hessler, Kammarkollegiet 1539 -1989, s. 142 ff och&lt;br&gt;vad som anförs i anslutning till 5 kap. 4§ första stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har berörts i anslutning till 4 kap. 1 § första stycket kan en stiftelse ha&lt;br&gt;mer än en revisor. När så är fallet är i princip var och en av dem ansvarig för&lt;br&gt;hela den granskning som revisionsuppdraget omfattar. Inte minst av prak-&lt;br&gt;tiska skäl torde dock själva granskningsarbetet ofta komma att delas upp&lt;br&gt;mellan dem. Var och en av revisorerna kan avge en egen berättelse i fall då&lt;br&gt;de inte kan enas om vilka slutsatser som den utförda granskningen bör leda&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan när revisorerna senast skall överlämna revisionsberättelsen till sty-&lt;br&gt;relsen eller förvaltaren regleras i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall revisionsberättelsen i fråga om stiftelser som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredovisning enligt stiftelselagen bl.a. innehålla så-&lt;br&gt;dana upplysningar som skulle ha tagits med i årsredovisningen, om det kan&lt;br&gt;ske. Det är dock inte meningen att revisionsberättelsen skall innehålla upp-&lt;br&gt;lysningar om sådana förhållanden som stiftelsens styrelse eller förvaltare&lt;br&gt;med hänsyn till stiftelsens intressen inte önskar och inte heller är skyldig att&lt;br&gt;lämna ut (jfr prop. 1986/87:7 s. 163).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i tredje stycket skall revisorerna göra vissa anmärk-&lt;br&gt;ningar i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning enligt bestämmelsen i punkt 1 kan vara aktuell t.ex. om en&lt;br&gt;avkastningsstiftelse för ändamålet förbrukat mer av den löpande avkast-&lt;br&gt;ningen än vad stiftelseförordnandet medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet framhållit bör inte revisorerna vara skyldiga att anmärka i&lt;br&gt;revisionsberättelsen om de vid sin granskning funnit att någon bestämmelse&lt;br&gt;i annan författning än stiftelselagen åsidosatts. Bestämmelsen i punkt 2 har&lt;br&gt;utformats i enlighet därmed. Bestämmelsen kan vara tillämplig om styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren underlåtit att främja stiftelsens ändamål trots att förutsätt-&lt;br&gt;ningar för det har funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning enligt punkt 3 kan komma i fråga särskilt om stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar har använts i strid mot stiftelsens syfte eller till förmån för någon som&lt;br&gt;inte omfattas av destinatärskretsen. I fall som nu nämnts kan ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet i regel komma i fråga och vid upprepade förfaranden kan det även&lt;br&gt;finnas fog för entledigande. Fog för entledigande kan även föreligga om stif-&lt;br&gt;telsens tillgångar under något eller några år inte kommit till användning trots&lt;br&gt;att detta hade varit möjligt (jfr också vad som anförs i anslutning till 5 kap.&lt;br&gt;1 § och 9 kap. 6 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas skyldighet att göra anmärkningar enligt punkt 3 förutsätter&lt;br&gt;att de verkligen har funnit att skadeståndsskyldighet kan inträda eller att ent-&lt;br&gt;ledigande kan ske. Om revisorerna inte är säkra på detta, bör de i stället göra&lt;br&gt;ett neutralt uttalande i frågan med uppgift om resultatet av deras granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke gäller endast i fråga om stiftelser som har utövat&lt;br&gt;näringsverksamhet under räkenskapsåret. Innebörden av bestämmelsen är&lt;br&gt;att revisorerna särskilt skall granska hur stiftelsen har skött sina skyldigheter&lt;br&gt;i fråga om skatter och avgifter. Beträffande den närmare innebörden av be-&lt;br&gt;stämmelsen hänvisas bl.a. till prop. 1984/85:30 samt LU 1984/85:13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som bedriver näringsverksamhet bör revisorerna&lt;br&gt;också anmärka i revisionsberättelsen om de funnit att värdet av stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Om så är fallet är näm-&lt;br&gt;ligen reglerna i 7 kap. om likvidation tillämpliga. Någon särskild regel be-&lt;br&gt;träffande revisorns skyldighet i nu ifrågavarande hänseende har emellertid&lt;br&gt;inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om moderstiftelsen är skyldig&lt;br&gt;att upprätta koncernredovisning (se 3 kap. 7§ första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen). Vid upprättandet av koncernrevisionsberättelsen skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket och tredje stycket 2 och 3 iakttas. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om entledigande enligt 9 kap. 6 § kan komma ifråga måste revisorerna också&lt;br&gt;väga in de anmärkningar som har tagits upp i revisionsberättelsen avseende&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stycket utgör inget hinder mot att revisions- och kon- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;cernrevisionsberättelserna med åtskiljande rubriker tas in i en och samma&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till&lt;br&gt;revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderstiftelse, på kon-&lt;br&gt;cernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträk-&lt;br&gt;ningen är oriktig, skall de därvid anteckna även detta. I en moderstiftelse&lt;br&gt;gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncemresultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 11 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild&lt;br&gt;för bestämmelserna i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i denna paragraf möjliggörs bl.a. att just det ex-&lt;br&gt;emplar av års- och koncernredovisningen som revisorerna har granskat kan&lt;br&gt;identifieras i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då årsredovisningen har avgivits på grund av föreskrift därom i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet är revisorn skyldig att skriva en hänvisning till revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen på årsredovisningen om stiftaren har föreskrivit detta (jfr 9 § tredje&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall överlämna revisions- och koncernrevisionsberättelsen&lt;br&gt;samt den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen, årsbokslutet&lt;br&gt;eller sammanställningen till styrelsen eller förvaltaren senast fem och en halv&lt;br&gt;månader efter utgången av stiftelsens räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 13 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf innebär att revisorerna minst har en och en&lt;br&gt;halv månad på sig att granska stiftelsens årsredovisning, årsbokslut eller&lt;br&gt;sammanställning (jfr 3 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller förvaltaren och som&lt;br&gt;inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller nå-&lt;br&gt;gon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 14 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild&lt;br&gt;för bestämmelserna i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas granskningsarbete kan ge upphov till synpunkter av olika&lt;br&gt;slag. Enligt 11 § skall vissa synpunkter tas in i revisionsberättelsen i form av&lt;br&gt;anmärkningar. Andra synpunkter som har karaktären av råd eller förslag till&lt;br&gt;förändringar för framtiden, s.k. erinringar, skall enligt första meningen i&lt;br&gt;förevarande paragraf framställas i skriftlig form. En handling som innehåller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinringar skall enligt bestämmelsen i andra meningen överlämnas till styrel- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;sen eller förvaltaren, som är skyldig att förvara handlingen på ett betryg-&lt;br&gt;gande sätt (jfr 2 kap. 8 § andra stycket). Framställda erinringar blir därige-&lt;br&gt;nom tillgängliga inte bara för en ny styrelse eller förvaltare utan även för&lt;br&gt;senare revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § innebär inte att vaije uttalande som revisorerna&lt;br&gt;gör till styrelsen eller förvaltaren måste tas in i en skriftlig handling. Om revi-&lt;br&gt;sorerna vill framföra sådana synpunkter som de själva anser vara av ringa&lt;br&gt;vikt, behöver synpunkterna således inte ges skriftlig form. Och i fall då revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen innehåller anmärkningar enligt 11 § tredje stycket torde det&lt;br&gt;vara lämpligt att revisorerna lämnar styrelsen eller förvaltaren en muntlig&lt;br&gt;redogörelse för sina iakttagelser och slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftel-&lt;br&gt;sens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt&lt;br&gt;uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till under-&lt;br&gt;sökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 15 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 16 § lagen om ekonomiska föreningar är förebild&lt;br&gt;för bestämmelserna i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor har tystnadsplikt enligt bestämmelsen i första stycket. Om revi-&lt;br&gt;sorn åsidosätter tystnadsplikten, kan han ådra sig skadeståndsskyldighet (jfr&lt;br&gt;5 kap. 2 §) och han riskerar också att dömas för brott mot tystnadsplikt (jfr&lt;br&gt;20 kap. 3§ brottsbalken). Revisorn är skyldig att iaktta tystnadsplikt även&lt;br&gt;efter det att hans uppdrag har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla utom stiftelsens organ (dvs. i regel styrelsen resp, förvaltaren) är&lt;br&gt;utomstående i bestämmelsens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ipunkt 1 föreskrivs bl.a. att en revisor är skyldig att lämna erforderliga upp-&lt;br&gt;lysningar om stiftelsens angelägenheter till tillsynsmyndigheten. Ett undan-&lt;br&gt;tag från denna skyldighet meddelas i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 är en revisor skyldig att på begäran lämna upplysningar till&lt;br&gt;den som leder en förundersökning i brottmål. Förundersökningen behöver&lt;br&gt;inte vara föranledd av att någon i t.ex. stiftelsens styrelse misstänks för att ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begått ett brott. Av reglerna i rättegångsbalken om förundersökning följer Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;emellertid att en revisor i denna egenskap får höras endast i de fall då han&lt;br&gt;kan antas kunna lämna någon upplysning av betydelse för den aktuella ut-&lt;br&gt;redningen (jfr LU 1984/85:13 s. 7 f och prop. 1986/87:7 s. 170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan upphöra att omfattas av bestämmelserna i 9 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 3. Om så sker blir revisorn skyldig att lämna upplysningar till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten men endast i fråga om förhållanden som uppstått efter&lt;br&gt;det att stiftelsen lämnade ”frikretsen” (jfr vad som anförs i anslutning till&lt;br&gt;5 kap. 4 § fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;Revisorerna har rätt att av stiftelsen få skäligt arvode för sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 16 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf är tvingande. Om arvode enligt stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet inte skall utgå till revisorn, tar således bestämmelsen i paragrafen&lt;br&gt;över (jfr 9 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 § reglerar inte frågan vem som för stiftelsens räkning&lt;br&gt;fattar beslut om arvodet till revisorn. Detta betyder att en föreskrift i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet som innebär att det är en uppgift för någon annan än styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren att självständigt fatta beslut i denna fråga skall tillämpas&lt;br&gt;(jfr återigen 9§ tredje stycket). Det följer också av bestämmelsen i 2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket att styrelsen eller förvaltaren i ett sådant fall blir bunden&lt;br&gt;av de beslut som fattas om arvodet till revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel meddelas bestämmelser om skadeståndsskyldighet för bl.a.&lt;br&gt;styrelseledamöter och förvaltare. Hithörande frågor har i den allmänna mo-&lt;br&gt;tiveringen behandlats i avsnitt 2.6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till Lagrådet remitterade förslaget innehöll i detta kapitel även en be-&lt;br&gt;stämmelse om entledigande av styrelseledamöter och förvaltare. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse är på Lagrådets inrådan flyttad till 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller förvaltaren uppsåtligen eller av oaktsamhet or-&lt;br&gt;sakar skada för stiftelsen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta ska-&lt;br&gt;dan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosät-&lt;br&gt;tande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen är förebild för bestämmel-&lt;br&gt;serna i förevarande paragraf (jfr även 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar och 6§ tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § regleras styrelseledamöters och förvaltares skadeståndsansvar gent-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot stiftelsen och tredje man. Bestämmelserna innebär bl.a. att styrelsele- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;damöter och förvaltaren har ett mer vidsträckt ansvar för ren förmögenhets-&lt;br&gt;skada än det som gäller i utomobligatoriska förhållanden. På grund av hän-&lt;br&gt;visningar i lagen är bestämmelserna i sak tillämpliga även på revisorer och&lt;br&gt;revisionsbolag (jfr 2 §) samt likvidatorer (jfr 7 kap. 7 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styckets första mening regleras styrelseledamöternas och förvaltarens ska-&lt;br&gt;deståndsansvar gentemot stiftelsen. För styrelseledamöterna är ansvaret per-&lt;br&gt;sonligt. Förvaltaren svarar däremot som juridisk person eller som statlig&lt;br&gt;myndighet (jfr 2 kap. 2 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller förvaltaren är skadeståndsskyldig gentemot stif-&lt;br&gt;telsen om han orsakar skada för stiftelsen då han fullgör sitt uppdrag. Det&lt;br&gt;avgörande blir därmed vad som närmare skall anses ha ålegat styrelseleda-&lt;br&gt;moten eller förvaltaren enligt det uppdrag som lämnats. Till en styrelseleda-&lt;br&gt;mots eller förvaltares uppdrag hör i första hand att verkställa den vilja som&lt;br&gt;stiftaren givit uttryck för i stiftelseförordnandet och i övrigt att fullgöra de&lt;br&gt;skyldigheter han har enligt stiftelselagen eller annan författning. Skulle&lt;br&gt;emellertid stiftelseförordnandet stå i strid med någon tvingande regel i stif-&lt;br&gt;telselagen eller annan författning är förordnandet inte bindande för styrelse-&lt;br&gt;ledamoten eller förvaltaren och någon ersättningsgill skada kan alltså inte&lt;br&gt;uppkomma därför att författningsbestämmelsen respekteras i en sådan situa-&lt;br&gt;tion (jfr 2 kap. 1§ och vad som anförts i allmänna motiveringen avsnitt&lt;br&gt;2.6.1). En styrelseledamot eller förvaltaren kan inte heller bli skadestånds-&lt;br&gt;skyldig om stiftelsen orsakas en skada till följd av en åtgärd eller underlåten-&lt;br&gt;het som inte ligger inom hans ansvarsområde (jfr 2 kap. 3 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för styrelseledamotens eller förvaltarens uppdrag ligger inte&lt;br&gt;enbart vad som direkt följer av stiftelseförordnandet eller författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Eftersom styrelseledamoten eller förvaltaren står i direkt sysslo-&lt;br&gt;mannaförhållande till stiftelsen omfattar uppdraget även den allmänna om-&lt;br&gt;sorgs- och vårdplikt som följer av allmänna grundsatser om sysslomanna-&lt;br&gt;skap. Vad detta närmare innebär får ofta bestämmas med ledning av omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som en styrelseledamot eller förvaltaren vidtar såsom tredje&lt;br&gt;man i förhållande till stiftelsen faller givetvis utanför uppdraget. Detta inne-&lt;br&gt;bär att skadeståndsfrågan är att bedöma efter andra regler än stiftelselagens&lt;br&gt;i fall då t.ex. en styrelseledamot skadar stiftelsen som motpart i ett avtalsför-&lt;br&gt;hållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en styrelseledamot eller förvaltaren skall kunna åläggas ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt bestämmelsen i styckets första mening räcker det&lt;br&gt;emellertid inte med att han har orsakat stiftelsen en skada vid fullgörandet&lt;br&gt;av sitt uppdrag. Härutöver krävs det att den skadebringande åtgärden eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan tillräknas honom som uppsåt eller oaktsamhet. Frågan&lt;br&gt;om ett beteende äroaktsamt eller ej skall därvid bedömas med utgångspunkt&lt;br&gt;i att styrelseledamoten eller förvaltaren gentemot stiftelsen är skyldig att&lt;br&gt;iaktta samma grad av omsorg som en syssloman i allmänhet. Detta krav får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i regel anses uppfyllt om styrelseledamoten eller förvaltaren iakttagit i stiftel- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;seförordnandet meddelade, giltiga föreskrifter och i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning meddelade bestämmelser som rör stiftelser. Det är emellertid inte ute-&lt;br&gt;slutet att ett beteende som trots att det varken strider mot stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det eller för stiftelser tillämpliga författningsbestämmelser kan innefatta ett&lt;br&gt;åsidosättande av den grad av omsorg som anses nödvändig (jfr Kedner-&lt;br&gt;Roos, Aktiebolagslagen, Del II, 1991, s. 353 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av en förvaltares skadeståndsansvar enligt såväl den första&lt;br&gt;som den andra meningen i 1 § skall denne tillskrivas endast det uppsåt eller&lt;br&gt;den oaktsamhet som kan härledas till förvaltaren, dvs. till ett förvaltarens&lt;br&gt;organ såsom styrelsen eller verkställande direktören om förvaltaren är ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en ekonomisk förening (jfr t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt,&lt;br&gt;1983, s. 94 och 100). Reglerna i 3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) torde&lt;br&gt;dock kunna medföra att förvaltaren drabbas av skadeståndsskyldighet utan&lt;br&gt;att det går att härleda något vållande till förvaltarens organ t.ex. i fall då en&lt;br&gt;underordnad tjänsteman som anförtrotts att sköta den dagliga förvaltningen&lt;br&gt;av stiftelsens förmögenhet tillägnar sig egendom ur denna förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas i sammanhanget att ledamöterna i en stiftelsestyrelse el-&lt;br&gt;ler i ett förvaltarens organ eller, om ett handelsbolag är förvaltare, de bolags-&lt;br&gt;män som företräder bolaget kan bli underkastade förskingringsansvar eller&lt;br&gt;ansvar för trolöshet mot huvudman, om de uppsåtligen medverkar till att&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar används i strid mot ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen har styrelseledamöter och förvaltaren ett skade-&lt;br&gt;ståndsansvar också mot utomstående som berörs av deras verksamhet för&lt;br&gt;stiftelsen. Dessa utomstående kan vara stiftelsens eller förvaltarens an-&lt;br&gt;ställda, borgenärer eller andra som ingår rättshandlingar med stiftelsen.&lt;br&gt;Även den som ingår i stiftelsens destinatärskrets kan vara utomstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret mot utomstående är emellertid begränsat till den del av uppdra-&lt;br&gt;get som direkt följer av stiftelseförordnandet och stiftelselagen. Enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i meningen kan nämligen skadeståndsskyldighet endast inträda,&lt;br&gt;om skadan har uppkommit genom en åtgärd eller en underlåtenhet som in-&lt;br&gt;nebär att en föreskrift i stiftelseförordnandet eller stiftelselagen har åsido-&lt;br&gt;satts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Härigenom uppnår man dock att såväl&lt;br&gt;eventuella föreskrifter i förordnandet som de bestämmelser i stiftelselagen&lt;br&gt;vilkas syfte bl.a. är att skydda tredje man (t.ex. bestämmelserna i 3 kap. om&lt;br&gt;årsredovisning) blir sanktionerade. Det kan inte ses som ett åsidosättande&lt;br&gt;av stiftelselagen om styrelsen eller förvaltaren tillämpar en i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet meddelad föreskrift som är ogiltig. Det får i stället ses som en över-&lt;br&gt;trädelse av den tvingande författningsbestämmelse som skulle ha tillämpats.&lt;br&gt;Frågan om skadeståndsansvar gentemot en utomstående får i en sådan situa-&lt;br&gt;tion alltså bedömas med tillämpning av andra regler eller grundsatser än dem&lt;br&gt;som finns i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att skadeståndsskyldighet mot tredje man inträder endast då&lt;br&gt;stiftelseförordnandet eller stiftelselagen har överträtts blir styrelsens leda-&lt;br&gt;möter eller förvaltaren inte ansvarig för skada som har tillfogats en motpart&lt;br&gt;till stiftelsen vid kontraktsbrott från stiftelsens sida. I sådana fall får motpar-&lt;br&gt;ten i stället vända sig mot stiftelsen. Sedan skadeståndet har fastställts, kan&lt;br&gt;dock styrelsens ledamöter eller förvaltaren bli skadeståndsskyldiga mot stif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telsen under de förutsättningar som anges i 1 § första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han an-&lt;br&gt;svarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av hans&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag är revisor, är det bolaget och den som är huvudan-&lt;br&gt;svarig för revisionen som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 2 § promemoieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar skadeståndsansvaret för revisorer, revisorssup-&lt;br&gt;pleanter och revisionsbolag. Den har sin förebild bl.a. i 15 kap. 2§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen innebär att en revisor kan bli skadestånds-&lt;br&gt;skyldig mot stiftelsen om han uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;vad som följer av hans uppdrag samt mot utomstående om han uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet åsidosätter stiftelseförordnandet eller stiftelselagen.&lt;br&gt;Skadeståndsskyldighet inträder t.ex. om revisorn av oaktsamhet har under-&lt;br&gt;låtit att anmärka i revisionsberättelsen att stiftelsen har använt tillgångar i&lt;br&gt;strid mot ändamålet och denna underlåtenhet från revisorns sida har bidragit&lt;br&gt;till att stiftelsen fortsatt med att använda tillgångarna i strid mot ändamålet&lt;br&gt;(jfr Taxell, Ansvar och ansvarsfördelning i aktiebolag, 1963, s. 111 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i andra meningen följer att revisorn även svarar för&lt;br&gt;skada som hans medhjälpare orsakar uppsåtligen eller av oaktsamhet. Med-&lt;br&gt;hjälparen har alltså inte något på denna lag grundat ansvar direkt mot stiftel-&lt;br&gt;sen. Ett sådant ansvar kan dock följa av allmänna regler (framför allt skade-&lt;br&gt;ståndslagen), exempelvis i fråga om skada orsakad genom brottsligt förfa-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag utses till revisor skall bola-&lt;br&gt;get till den stiftelse som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig&lt;br&gt;för revisionen (se 4kap. 3 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett revisionsbolag som utsetts till revisor svarar enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;förevarande stycke tillsammans med den för revisionen huvudansvarige revi-&lt;br&gt;sorn för ersättningsskyldighet som kan uppkomma enligt första stycket. Av&lt;br&gt;bestämmelsen i nästföljande paragrafs andra stycke följer att bolaget och&lt;br&gt;den huvudansvarige i princip är solidariskt ansvariga för skadeståndet. Frå-&lt;br&gt;gan om uppsåt eller oaktsamhet föreligger får normalt avgöras med hänsyn&lt;br&gt;till den huvudansvariges förhållanden (jfr Kedner-Roos, a.a., s. 359).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 eller 2§, kan skadeståndet jämkas&lt;br&gt;efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans&lt;br&gt;storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt&lt;br&gt;första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de&lt;br&gt;andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 kap. 4§ aktiebolagslagen är förebild för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § (jfr även 6§ tillsynslagen). I 3 § finns det bestämmelser om jämk-&lt;br&gt;ning av skadestånd (första stycket) och om solidariskt ansvar m.m. när flera&lt;br&gt;är skyldiga att ersätta samma skada (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av jämkningsfrågan bör graden av skuld beaktas. I allmän-&lt;br&gt;het bör jämkning inte ske när ersättningsskyldigheten är föranledd av ett&lt;br&gt;brottsligt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även skadans storlek skall beaktas vid bedömningen av om jämkning kan&lt;br&gt;komma i fråga. Att skadans storlek ensamt motiverar jämkning torde vara&lt;br&gt;ovanligt. Som framgår av lagtexten skall man vid bedömningen av om det&lt;br&gt;finns skäl att jämka skadeståndet ta hänsyn till samtliga föreliggande om-&lt;br&gt;ständigheter (däribland handlingens beskaffenhet och skadans storlek). En&lt;br&gt;omständighet som i detta sammanhang kan vara av betydelse för frågan om&lt;br&gt;jämkning är om den skadeståndsskyldige har uppburit arvode eller inte för&lt;br&gt;uppdraget. Oftast torde jämkning komma i fråga bara om det finns flera fak-&lt;br&gt;torer som tillsammans talar för detta. I ett sådant fall kan någon av fakto-&lt;br&gt;rerna naturligtvis ha större betydelse än de andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som särskilt diskuterades i förarbetena till skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207) var förhållandet mellan de associationsrättsliga jämkningsbe-&lt;br&gt;stämmelserna och regeln i 4 kap. 1 § skadeståndslagen. Enligt den senare re-&lt;br&gt;geln är arbetstagare ansvarig för skada som vållats i tjänsten endast i den&lt;br&gt;mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till vissa angivna omständigheter.&lt;br&gt;I analogi med vad som uttalades i förarbetena till skadeståndslagen bör även&lt;br&gt;stiftelselagens jämkningsbestämmelse anses innefatta en exklusiv reglering&lt;br&gt;av skadeståndsansvarets omfattning i fall då det är fråga om en skadestånds-&lt;br&gt;grundande handling eller underlåtenhet som kan tillskrivas personen i hans&lt;br&gt;egenskap av organ för stiftelsen (jfr prop. 1972:5 s. 564).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall betala ett jämkat belopp är inte solidariskt ansvarig för mer&lt;br&gt;än det jämkade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur ersättningsskyldigheten slutligen skall fördelas mellan de an-&lt;br&gt;svariga skall prövas efter skälighet. Kan ingen av de ersättningsskyldiga an-&lt;br&gt;ses mer ansvarig än de övriga, sker fördelningen lämpligen efter huvudtalet.&lt;br&gt;Den vars ersättningsskyldighet jämkats blir givetvis aldrig ansvarig med mer&lt;br&gt;än det jämkade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan väckas, förutom av&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller&lt;br&gt;sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör i dödsboet efter stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att få förmån av stiftel-&lt;br&gt;sen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som genom stiftelseförordnandet har rätt att föra sådan talan, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan även väckas av stif-&lt;br&gt;telsens konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har väckt talan med stöd av första stycket 1-5 eller andra stycket&lt;br&gt;svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av stiftelsen för&lt;br&gt;den kostnad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till godo genom rät-&lt;br&gt;tegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 5 gäller inte i fråga om en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka som - förutom styrelsen eller förvaltaren - äger&lt;br&gt;rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 §. Regleringen&lt;br&gt;innefattar i stort sett ett lagfästande av vad som redan anses vara gällande&lt;br&gt;rätt (jfr Holmström-Roos, Stiftelser - En orientering, 3. uppl., s. 37 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelsen i stycket gäller även i fråga om rätt till talan om entledi-&lt;br&gt;gande framgår av 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt har utformats i huvudsak efter mönster av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 22 kap. 7§ första stycket ärvdabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande begreppet sambo hänvisas till vad som har anförts angående&lt;br&gt;begreppet samboförhållande i anslutning till 2kap. 6§ andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt kan en enskild styrelseledamot väcka talan om skade-&lt;br&gt;stånd för stiftelsens räkning. Avgörande för talerätten är förhållandena vid&lt;br&gt;tidpunkten för talans väckande. Om styrelseledamoten därefter lämnar sitt&lt;br&gt;uppdrag, förlorar han alltså inte sin talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt följer att en person som objektivt sett omfattas av den av&lt;br&gt;stiftaren bestämda destinatärskretsen har rätt att väcka sådan talan som här&lt;br&gt;avses. I praktiken torde bestämmelsen få störst betydelse i fall då destina-&lt;br&gt;tärskretsen är starkt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas förekomma stiftelseförordnanden som innebär att någon&lt;br&gt;skall pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter eller förvalta-&lt;br&gt;ren. En av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelad föreskrift med denna&lt;br&gt;innebörd får anses innefatta en rätt att föra skadeståndstalan mot styrelsens&lt;br&gt;ledamöter eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten eller annan som är berättigad att föra talan om&lt;br&gt;skadestånd mot styrelsens ledamöter eller förvaltaren får föra sådan talan&lt;br&gt;utan hinder av att ansvarsfrihet meddelats av den som enligt stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet skall pröva denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 3 § första stycket skall tillsynsmyndigheten ingripa, om det kan&lt;br&gt;antas att stiftelsens förvaltning inte utövas i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller förval-&lt;br&gt;taren annars missköter sitt uppdrag. Av bestämmelsen i punkt 5 följer att&lt;br&gt;ett ingripande kan utmynna i att myndigheten väcker skadeståndstalan för&lt;br&gt;stiftelsens räkning (jfr 18 § första stycket tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplysning om tillsynsmyndighetens befogenhet enligt punkt 5 finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 § andra stycket. Tillsynsmyndigheten har inte rätt att föra skade-&lt;br&gt;ståndstalan mot styrelseledamöter för eller förvaltare av sådana stiftelser&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket (jfr fjärde stycket förevarande para-&lt;br&gt;graf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan talan som avses i detta stycke gäller särskilda preskriptionsregler&lt;br&gt;(se 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller enligt bestämmelsen i tredje stycket att den som&lt;br&gt;väcker talan om skadestånd till stiftelsen enligt första stycket 1-5 eller enligt&lt;br&gt;andra stycket själv svarar för sina egna rättegångskostnader. Skälet till denna&lt;br&gt;reglering är att en stiftelse inte skall drabbas av några ekonomiska påföljder&lt;br&gt;i fall då en skadeståndstalan ogillas. Om den däremot leder till framgång föl-&lt;br&gt;jer det av förevarande bestämmelse att stiftelsen är skyldig att ersätta den&lt;br&gt;som väckte talan för de rättegångskostnader denne haft till den del dessa&lt;br&gt;täcks av vad som kommit stiftelsen till godo genom rättegången (jfr 15 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket aktiebolagslagen; jfr även prop. 1980/81:48 s. 34-35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket gäller givetvis inte då talan förs av styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana stiftelser som omfattas av de speciella reglerna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket har tillsynsmyndigheten enligt bestämmelsen i föreva-&lt;br&gt;rande stycke inte rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen (eller om&lt;br&gt;entledigande, se 9 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket 2 eller Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;3 till och från tillhör ”frikretsen”. Särskilt gäller det stiftelser som avses i den&lt;br&gt;senare av de två punkterna. Avgörande för tillsynsmyndighetens rätt att föra&lt;br&gt;talan om skadestånd är om de åtgärder som myndigheten åberopar till stöd&lt;br&gt;för sin talan har vidtagits under den tid som stiftelsen tillhörde frikretsen el-&lt;br&gt;ler inte. I förra fallet saknar myndigheten talerätt (jfr dock vad som anförts&lt;br&gt;i avsnitt 2.8.1 om den talerätt som kan följa av bestämmelserna i 22 kap. 7 §&lt;br&gt;ärvdabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott&lt;br&gt;kan inte väckas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan fattades eller vidtogs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får stiftelsens konkursbo&lt;br&gt;väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket har gått ut. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock inte&lt;br&gt;väckas senare än sex månader från edgångssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats med 15 kap. 6§ aktiebolagslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda preskriptionsbestämmelserna i 5 § gäller inte i fråga om&lt;br&gt;skadestånd som grundas på brott. I sådana fall tillämpas i stället reglerna i&lt;br&gt;preskriptionslagen (1981:130), vilket innebär att fordringen som regel pre-&lt;br&gt;skriberas tio år efter dess uppkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka förutsättningar som måste&lt;br&gt;föreligga för att föreskrifter i stiftelseförordnanden skall få ändras eller upp-&lt;br&gt;hävas eller åsidosättas i särskilt fall. Dessa frågor har i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen behandlats i avsnitt 2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i kapitlet innebär att det ställs upp vissa krav för att få ändra&lt;br&gt;m.m. i såväl materiellt som formellt hänseende. I materiellt avseende innebär&lt;br&gt;bestämmelserna i huvudsak att föreskrifter i stiftelseförordnanden får änd-&lt;br&gt;ras m.m. endast om sådana ändrade förhållanden inträtt att den aktuella&lt;br&gt;föreskriften på grund därav inte längre kan följas eller har blivit uppenbart&lt;br&gt;onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. I formellt avseende&lt;br&gt;innebär bestämmelserna att det är stiftelsens styrelse eller förvaltare som yt-&lt;br&gt;terst svarar för besluten i frågor om ändring m.m. Ett beslut får dock inte&lt;br&gt;tillämpas innan Kammarkollegiet gett sitt tillstånd till det eller, om beslutet&lt;br&gt;avser föreskrifter av ren detaljnatur, innan tillsynsmyndigheten har fått till-&lt;br&gt;fälle att kontrollera att beslutet inte strider mot stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som nu beskrivits gäller emellertid inte om styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren enligt en av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelad föreskrift ut-&lt;br&gt;tryckligen har förbehållits rätt att utan tillstånd av myndighet ändra, upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häva eller åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som&lt;br&gt;angår annan fråga än stiftelsens ändamål. I dylika fall gäller inte några re-&lt;br&gt;striktioner för styrelsens eller förvaltarens rätt att fatta beslut om ändring&lt;br&gt;m.m. Ett beslut som fattats med stöd av ett ändringsförbehåll får dock inte&lt;br&gt;tillämpas innan tillsynsmyndigheten haft tillfälle att kontrollera att det rör&lt;br&gt;en föreskrift som omfattas av förbehållet och att - om beslutet avser ändring&lt;br&gt;eller åsidosättande i särskilt fall - det inte står i strid med någon tvingande&lt;br&gt;bestämmelse i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet, som till skillnad från permutationslagen&lt;br&gt;(1972:205) gäller för alla stiftelser oavsett vem som är stiftare, slår alltså fast&lt;br&gt;under vilka förutsättningar föreskrifterna i ett stiftelseförordnande far änd-&lt;br&gt;ras. I vissa fall kan företrädarna för en stiftelse även vara skyldiga att verka&lt;br&gt;för att en ändring kommer till stånd. Detta följer av den allmänna vårdplikt&lt;br&gt;som åvilar dem i deras egenskap av stiftelsens sysslomän (jfr vad som anförts&lt;br&gt;i anslutning till 5 kap. 1 §). En sådan skyldighet kan föreligga exempelvis om&lt;br&gt;det under en följd av år visat sig vara omöjligt att återfinna en på visst sätt&lt;br&gt;bestämd destinatärskrets och det saknas fog för annat antagande än att detta&lt;br&gt;är ett bestående förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m. m. efter tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av Kammarkollegiet ändra&lt;br&gt;eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller&lt;br&gt;hur styrelsen skall vara sammansatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. revision, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller om entledigande av&lt;br&gt;styrelseledamot eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas endast&lt;br&gt;om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit&lt;br&gt;uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter eller om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål skall vad som kan antas&lt;br&gt;ha varit stiftarens avsikt beaktas så långt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 och 2 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § och 2 § första stycket i det&lt;br&gt;till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § är tvingande med de undantag som framgår av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 och 5 §§. Ingen av de två sistnämnda paragraferna innefat-&lt;br&gt;tar emellertid något undantag från den princip som läggs fast i 1 §, att det&lt;br&gt;ytterst är styrelsen eller förvaltaren som svarar för stiftelsens beslut i frågor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring m.m. Detta betyder bl.a. att en föreskrift i ett stiftelseförord- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;nande inte gäller i den mån den innebär att det är någon annan än styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren som skall fatta beslut med för styrelsen eller förvaltaren bin-&lt;br&gt;dande verkan i frågor om ändring m.m. (jfr 2 kap. 1 § och vad som anförts&lt;br&gt;i anslutning till 2 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att styrelsen eller förvaltaren inte utan tillstånd av&lt;br&gt;Kammarkollegiet får tillämpa beslut om ändring m.m. i den del beslutet av-&lt;br&gt;ser en föreskrift av det slag som anges i punkterna 1-9. Uppräkningen är&lt;br&gt;avsedd att vara uttömmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd är enligt ordalydelsen i stycket ovillkorligt. Bestämmel-&lt;br&gt;sen skulle därför kunna uppfattas så att det krävs tillstånd för att få åsido-&lt;br&gt;sätta föreskrifter som enligt vad som uttalas i kommentaren till 2 kap. 1 §&lt;br&gt;(jfr även 4 kap. 9 § tredje stycket) skall åsidosättas därför att de är ogiltiga.&lt;br&gt;Så är emellertid inte fallet. Förevarande paragraf skall alltså inte uppfattas&lt;br&gt;så att den hindrar ett åsidosättande av lagstridiga föreskrifter (jfr vad Lagrå-&lt;br&gt;det har anfört i frågan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd vid ändring m.m. av ändamålet är obligatoriskt (jfr dock&lt;br&gt;5§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan inte uppdelas i två eller flera stiftelser utan att stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet i sin helhet upphävs för den egendom som skall avskiljas för den&lt;br&gt;eller de nya stiftelserna. Även vid fusion mellan stiftelser måste stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet i sin helhet upphävas för den egendom som vid fusionen skall&lt;br&gt;föras från den överlåtande stiftelsen till den mottagande stiftelsen. Beslut&lt;br&gt;som avser åtgärder av nu nämnt slag kräver således alltid tillstånd av Kam-&lt;br&gt;markollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka moment som ingår i en fullständig ändamålsbeskrivning för en stif-&lt;br&gt;telse har tidigare behandlats i anslutning till 1 kap. 2§ första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt omfattar sådana föreskrifter i ett stiftelseför-&lt;br&gt;ordnande som påbjuder eller förbjuder placering i vissa slags tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt innebär att en stiftelse inte utan tillstånd får byta förvaltnings-&lt;br&gt;form (jfr dock 9 kap. 9 § första stycket andra meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bestämmelserna i övriga punkter i stycket förutsätter även&lt;br&gt;bestämmelsen i denna punkt att det finns en föreskrift i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;att ändra. Om stiftarens inställning i fråga om stiftelsens förvaltningsform&lt;br&gt;endast har kommit till uttryck genom ett faktiskt handlande från hans sida&lt;br&gt;(t.ex. genom att han överlämnat stiftelsens egendom till en ideell förening)&lt;br&gt;kan därför stiftelsen byta förvaltningsform utan att behöva iaktta bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt följer bl.a. att sådana av stiftaren meddelade förskrifter som&lt;br&gt;reglerar hur styrelsen för en stiftelse med egen förvaltning skall vara sam-&lt;br&gt;mansatt inte får ändras m.m. utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift som avser styrelsens sammansättning kan t.ex. reglera anta-&lt;br&gt;let ledamöter i styrelsen eller ange ett lägsta och ett högsta antal. Av en så-&lt;br&gt;dan föreskrift kan det också följa att det skall vara en viss fördelning mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i styrelsen. Ytterligare exempel är en föreskrift som inne-&lt;br&gt;bär att innehavaren av en viss tjänst på en viss myndighet eller ordföranden&lt;br&gt;i styrelsen för en viss ideell förening skall vara ledamot i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift som avser styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 12 §; jfr också 7 § andra stycket i förslaget till lag om införande&lt;br&gt;av stiftelselagen) kan innebära exempelvis att alla styrelsens ledamöter&lt;br&gt;måste vara närvarande när beslut skall fattas eller att kvalificerad majoritet&lt;br&gt;krävs för beslut i vissa frågor. En föreskrift av nu ifrågavarande slag kan även&lt;br&gt;innebära att all omröstning skall ske i skriftlig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av stiftaren meddelad föreskrift när det gäller arvode kan t.ex. innebära&lt;br&gt;att arvode skall utgå efter någon speciell beräkningsgrund eller att någon an-&lt;br&gt;nan än styrelsen eller förvaltaren självständigt skall fatta beslut för stiftel-&lt;br&gt;sens räkning i denna fråga (jfr 2 kap. 15 och 22 §§). En föreskrift som rör&lt;br&gt;arvode kan också innebära att arvode över huvud taget inte skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som avses i denna punkt kan i det enskilda fallet betyda att sty-&lt;br&gt;relsen eller förvaltaren för en sådan stiftelse som enligt stiftelselagens be-&lt;br&gt;stämmelser i 3 kap. endast är skyldig att föra räkenskaper åläggs att följa&lt;br&gt;bokföringslagen och att upprätta en på årsbokslutet grundad årsredovisning,&lt;br&gt;som skall hållas tillgänglig för var och en (jfr bl.a. vad som har anförts i an-&lt;br&gt;slutning till 3 kap. 7§ tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som omfattas av denna punkt kan exempelvis innebära att stif-&lt;br&gt;telsens revisor skall utses av en statlig myndighet, att revisorn skall vara god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad eller att han skall uttala sig i fråga om ansvarsfrihet&lt;br&gt;i revisionsberättelsen (jfr vad som anförts i anslutning till 4 kap. 9 § tredje&lt;br&gt;stycket och 11 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt omfattar t.ex. en föreskrift av innebörd att nå-&lt;br&gt;gon är skyldig att pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter el-&lt;br&gt;ler förvaltaren (jfr vad som har anförts i anslutning till 5 kap. 4§ första&lt;br&gt;stycket 4). Bestämmelsen i punkt 9 betyder däremot inte att det föreligger&lt;br&gt;skyldighet att inhämta tillstånd för upphävande av föreskrift om att stiftelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara undantagen från tillsyn enligt stiftelselagen (jfr vad som anförs i Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;anslutning till 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke anges vilka förutsättningar som i materiellt avseende måste&lt;br&gt;vara uppfyllda för att en föreskrift i ett stiftelseförordnande skall få ändras&lt;br&gt;eller upphävas eller få åsidosättas i särskilt fall. De överensstämmer med&lt;br&gt;dem som i dag gäller enligt permutationslagen (1972:205) och någon ändring&lt;br&gt;i förhållande till gällande ordning är inte avsedd. När det gäller permuta-&lt;br&gt;tionslagens närmare innebörd i nu ifrågavarande avseende kan hänvisas till&lt;br&gt;prop. 1972:8 och LU 1979/80:30 samt till den översikt av praxis i permuta-&lt;br&gt;tionsärenden som återfinns i SOU 1984:60, bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tillämplig inte bara i fall då styrelsens eller för-&lt;br&gt;valtarens beslut om ändring m.m. avser en föreskrift som enligt första&lt;br&gt;stycket omfattas av tillståndsplikt. Enligt 3 § andra stycket gäller den även&lt;br&gt;vid ändring m.m. av rena detaljföreskrifter. Den skall tillämpas inte bara vid&lt;br&gt;ändring m.m. av föreskrifter i det ”ursprungliga” stiftelseförordnandet utan&lt;br&gt;också när det gäller en föreskrift som tidigare ändrats i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. Detta betyder att man efter att ha genomfört en tillstånds-&lt;br&gt;pliktig ändring inte kan återgå till den ursprungliga föreskriften utan att för-&lt;br&gt;utsättningar för detta finns enligt bestämmelserna i 1 §. På denna punkt&lt;br&gt;torde stiftelselagen innefatta en ändring i förhållande till gällande rätt (jfr&lt;br&gt;Hessler, a.a., s. 475).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i stycket är tvingande med de undantag som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § första stycket och 5 §. Bestämmelsen anger dock endast&lt;br&gt;en miniminivå i fråga om de förutsättningar som i materiellt avseende måste&lt;br&gt;föreligga för beslut om ändring m.m. Om stiftaren i förordnandet uppställt&lt;br&gt;strängare förutsättningar för dylika beslut skall stiftarens vilja i princip re-&lt;br&gt;spekteras (jfr Hessler, a.a., s. 512 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas i sammanhanget att bestämmelsen i stycket inte inverkar&lt;br&gt;på stiftarens eller hans arvingars möjligheter att få tillbaka stiftelsetillgång-&lt;br&gt;arna med stöd av allmänna regler om rättshandlingars ogiltighet eller om&lt;br&gt;jämkning av rättshandlingar på grund av felaktiga förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten i detta stycke, som har utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag, avviker från permutationslagens (1972:205) motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;(jfr 1 § andra stycket sagda lag). Någon annan saklig innebörd är dock inte&lt;br&gt;avsedd. Även bestämmelsen i permutationslagen har som utgångspunkt att&lt;br&gt;man vid ändring av en stiftelses ändamål så långt möjligt skall beakta vad&lt;br&gt;som kan antas ha varit stiftarens avsikt med stiftelsen (jfr prop. 1972:8 s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 § prövas på ansökan av styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren. Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som hittills gällt innebär att ansökan om permutation kan göras&lt;br&gt;inte bara av stiftelsens företrädare utan även av stiftaren eller personer som&lt;br&gt;ingår i stiftelsens destinatärskrets (se prop. 1972:8 s. 32). Som berörts i inled-&lt;br&gt;ningen till detta kapitel är det emellertid en utgångspunkt för regleringen i&lt;br&gt;kapitlet att det är styrelsen eller förvaltaren som ytterst svarar för stiftelsens&lt;br&gt;beslut i frågor om ändring m.m. av föreskrifterna i stiftelseförordnandet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i paragrafens första mening innebär därför att endast styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren har rätt att ansöka om tillstånd. Detta förhållande hindrar&lt;br&gt;emellertid inte att Kammarkollegiet liksom hittills låter stiftaren m.fl. yttra&lt;br&gt;sig över gjorda ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen överensstämmer sakligt sett med 4 § per-&lt;br&gt;mutationslagen. Frågan hur ett beslut av Kammarkollegiet överklagas regle-&lt;br&gt;ras i 23 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1992:203) om avgifter för ärenden enligt permuta-&lt;br&gt;tionslagen (1972:205) utgår avgift för prövning av ansökningar enligt permu-&lt;br&gt;tationslagen. Avgifter bör utgå även för prövning av ansökningar enligt stif-&lt;br&gt;telselagen. Närmare föreskrifter om sådana avgifter bör regeringen kunna&lt;br&gt;meddela med stöd av det bemyndigande som ligger till grund för förord-&lt;br&gt;ningen om avgifter för ärenden enligt permutationslagen (se prop.&lt;br&gt;1989/90:138, 1989/90:FiU38 s. 5 och rskr. 1989/90:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. utan tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen har föreskrivit att styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren utan tillstånd av en myndighet får ändra, upphäva eller åsi-&lt;br&gt;dosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår en an-&lt;br&gt;nan fråga än som anges i 1 § första stycket 1, gäller vad stiftelseförordnandet&lt;br&gt;föreskriver utan hinder av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av stiftelseförordnandet får styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren i andra fall än som avses i 1 § första stycket utan tillstånd ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet. Här-&lt;br&gt;vid skall 1 § andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens första stycke saknar motsvarighet i lagrådsre-&lt;br&gt;missen. Bestämmelsen i andra stycket har sin motsvarighet i 3 § i lagrådsre-&lt;br&gt;missens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke innebär att s.k. ändringsförbehåll av visst slag&lt;br&gt;alltjämt skall vara giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen gäller inte bestämmelserna i 1 § om stiftaren i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet uttryckligen har föreskrivit att styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;utan tillstånd får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i&lt;br&gt;förordnandet som angår annan fråga än stiftelsens ändamål. För att bestäm-&lt;br&gt;melsen i stycket överhuvudtaget skall vara tillämplig krävs det alltså bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är stiftaren som har meddelat föreskriften i fråga och att det av den Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;otvetydigt framgår att styrelsen eller förvaltaren skall ha rätt att utan till-&lt;br&gt;stånd fatta beslut om ändring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 4 § första stycket första meningen framgår att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten skall ha tillfälle att kontrollera beslut som fattats med stöd av&lt;br&gt;ett ändringsförbehåll. Denna kontroll skall avse att stiftelseförordnandet in-&lt;br&gt;nehåller en av stiftaren meddelad föreskrift med i stycket angivet innehåll,&lt;br&gt;att beslutet i fråga inte avser stiftelsens ändamål eller en föreskrift som inte&lt;br&gt;omfattas av ändringsförbehållet och till sist, om beslutet avser ändring i eller&lt;br&gt;åsidosättande i särskilt fall av en föreskrift, att den nya föreskriften inte står&lt;br&gt;i strid med någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen. I fall då beslutet&lt;br&gt;avser ett upphävande av en föreskrift i förordnandet skall tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten även kontrollera att åtgärden inte avser en föreskrift som inte kan upp-&lt;br&gt;hävas utan endast kan ändras. Föreskriften om stiftelsens namn är ett exem-&lt;br&gt;pel på en föreskrift av detta slag (jfr 2 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens kontroll skulle ge vid handen att beslutet t.ex.&lt;br&gt;inte avser en föreskrift som omfattas av det ifrågavarande ändringsförbehål-&lt;br&gt;let, skall myndigheten förbjuda styrelsens ledamöter eller förvaltaren att till-&lt;br&gt;lämpa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående frågan vilken verkan som efter den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;tillerkännes ändringsförbehåll i stiftelseförordnanden avseende äldre stiftel-&lt;br&gt;ser, se 10 § i förslaget till lag om införande av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket jämförd med bestämmelsen i 4 § första stycket&lt;br&gt;innebär att det för tillämpning av styrelsens eller förvaltarens beslut om änd-&lt;br&gt;ring m.m. - i andra fall än som avses i 1 § första stycket 1-9 och utan att&lt;br&gt;det följer av stiftelseförordnandet - är tillräckligt att tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;tillfälle att kontrollera beslutet i fråga. Tillsynsmyndighetens kontroll skall&lt;br&gt;därvid avse att beslutet inte står i strid med bestämmelsen i 1 § andra stycket&lt;br&gt;eller, om det avser ändring i eller åsidosättande i särskilt fall av en föreskrift&lt;br&gt;i förordnandet, att den nya föreskriften inte strider mot någon tvingande fö-&lt;br&gt;reskrift i stiftelselagen. (Jfr i övrigt vad som anförs i anslutning till första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på en föreskrift som kan ändras med stöd av bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;andra stycket är den om stiftelsens namn. En föreskrift som innebär att stif-&lt;br&gt;telsen skall vara undantagen från tillsyn enligt stiftelselagen kan upphävas&lt;br&gt;med tillämpning av detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om beslut&lt;br&gt;som avses i 3 §. Beslutet gäller från och med den dag då tre månader förflutit&lt;br&gt;sedan underrättelsen inkom till tillsynsmyndigheten, om inte denna under&lt;br&gt;trcmånaderstiden förbjudit styrelsen eller förvaltaren att tillämpa beslutet.&lt;br&gt;Förbud av tillsynsmyndigheten får grundas endast på att beslutet strider mot&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten behöver längre tid för prövningen, får den för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länga tidsfristen enligt första stycket med högst tre månader. Om det fattas Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;beslut om förlängning skall stiftelsen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf är i allt väsentligt utformad i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i första stycket skall tillsynsmyndigheten underrättas&lt;br&gt;om beslut som avses i 3 §. Även beslut som avses i 5 § skall tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten bli underrättad om (jfr 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör lämpligen bli underrättad genom att stiftelsen till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten skickar en kopia av beslutet. När det gäller beslut med&lt;br&gt;stöd av ett ändringsförbehåll kan det ibland även krävas att stiftelsen sänder&lt;br&gt;en kopia av stiftelseförordnandet till tillsynsmyndigheten. Eftersom under-&lt;br&gt;rättelsen sker på stiftelsens risk är det vidare lämpligt att stiftelsens företrä-&lt;br&gt;dare förvissar sig om att underrättelsen kommit fram till tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad tillsynsmyndighetens kontroll skall avse har kommenterats i anslut-&lt;br&gt;ning till 3 § första och andra styckena. Av vad som sagts där framgår att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten vid ändring i eller åsidosättande i särskilt fall av en före-&lt;br&gt;skrift inte får förbjuda styrelsen eller förvaltaren att tillämpa den nya före-&lt;br&gt;skriften enbart av det skälet att myndigheten finner den vara olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt torde det inte erbjuda några större svårigheter för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten att avgöra om ett beslut som har fattats med stöd av 3 § (eller 5 §) stri-&lt;br&gt;der mot stiftelselagen eller inte. Det kan dock inte uteslutas att tidsfristen i&lt;br&gt;vissa fall är för kort. Därför innehåller 4 § andra stycket en bestämmelse en-&lt;br&gt;ligt vilken fristen får förlängas med ytterligare högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av en stiftelse i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som&lt;br&gt;möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 6§, vid ut-&lt;br&gt;gången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit det då gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4§ tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 3 och 4 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sagts tidigare innebär också bestämmelserna i denna paragraf ett un-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dantag från bestämmelserna i 1 §. Hithörande frågor har utförligt kommen- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;terats i avsnitt 2.7.2 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande paragraf i det till Lagrådet remitterade förslaget innehöll i&lt;br&gt;andra stycket en bestämmelse om att en stiftelse är upplöst när tillgångarna&lt;br&gt;förbrukats. På Lagrådets inrådan har den bestämmelsen flyttats till 7 kap.&lt;br&gt;18§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut med stöd av första stycket kan fattas t.ex. om den löpande avkast-&lt;br&gt;ningen inte längre räcker till för att främja ändamålet, om den för stiftelsen&lt;br&gt;gällande destinatärskretsen inte längre kan återfinnas eller om det för stiftel-&lt;br&gt;sen gällande syftet har fallit bort på grund av samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna vårdplikt som åvilar styrelseledamöter eller förvaltaren i&lt;br&gt;deras egenskap av stiftelsens sysslomän innebär en skyldighet att se till så&lt;br&gt;att stiftelsetillgångar inte ligger oanvända. Härav följer emellertid inte att&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren är skyldiga att fatta ett beslut om förbrukning så&lt;br&gt;snart förutsättningar för ett sådant beslut synes föreligga. Styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren bör alltid försöka finna någon annan lösning på problemet än den&lt;br&gt;som anvisas i denna paragraf (jfr vad som anförts i inledningen till 6 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut som fattats med stöd av första stycket får verkställas skall till-&lt;br&gt;synsmyndigheten enligt bestämmelsen i detta stycke beredas tillfälle att kon-&lt;br&gt;trollera beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens kontroll av beslut enligt första stycket bör i första&lt;br&gt;hand avse skälen till att ändamålet inte har främjats. Om det därvid uppstår&lt;br&gt;misstanke om att stiftelseförvaltningen uppsåtligen har underlåtit att an-&lt;br&gt;vända stiftelsens tillgångar, skall myndigheten förbjuda att beslutet verk-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av styrelsens eller förvaltarens beslut enligt första stycket måste exakt&lt;br&gt;framgå hur förbrukningen av tillgångarna skall gå till. Om beslutet innebär&lt;br&gt;att tillgångarna skall förbrukas för ett annat ändamål än det vartill de är be-&lt;br&gt;stämda, skall tillsynsmyndigheten undersöka om det inte är möjligt att för-&lt;br&gt;bruka dem i enlighet med det för stiftelsen gällande ändamålet. Vidare skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i ett sådant fall även undersöka om det i beslutet an-&lt;br&gt;givna ändamålet så nära som möjligt motsvarar det för stiftelsen gällande&lt;br&gt;ändamålet. Målet för tillsynsmyndighetens granskning i nu nämnda avseen-&lt;br&gt;den bör vara att i första hand hindra att beslut som uppenbart står i strid mot&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket bringas till verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Likvidation och upplösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel innehåller framför allt bestämmelser om tvångslikvidation av&lt;br&gt;stiftelser som utövar näringsverksamhet. Hithörande frågor har i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen behandlats i avsnitt 2.6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet med kapitlets regler om likvidation är att de skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra ett skydd för borgenärer som ingår avtal med stiftelser som utövar Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;näringsverksamhet. Reglerna har utformats i nära överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 kap. aktiebolagslagen. I stor utsträckning kan därför&lt;br&gt;hänvisas till lagmotiven för de sistnämnda reglerna (se prop. 1975:103&lt;br&gt;s.498ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt sett gäller bestämmelserna om likvidation inte bara för verksam-&lt;br&gt;hetsstiftelser utan även för avkastningsstiftelser som t.ex. har en del av sin&lt;br&gt;förmögenhet placerad i en hyresfastighet. Givetvis kommer det mycket säl-&lt;br&gt;lan att vara aktuellt att tillämpa bestämmelserna på stiftelser av det senare&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl&lt;br&gt;att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens&lt;br&gt;skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt&lt;br&gt;4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar&lt;br&gt;balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skul-&lt;br&gt;derna, skall styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen&lt;br&gt;försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för denna paragraf är 13 kap. 2§ första stycket aktiebolagslagen i&lt;br&gt;dess lydelse från och med den 1 januari 1992 (jfr SFS 1991:1734).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § åligger det styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet att upprätta en särskild balansräkning (kontrollbalans-&lt;br&gt;räkning) bl.a. i fall då det finns skäl att anta att värdet av tillgångarna under-&lt;br&gt;stiger summan av skulderna. I praktiken innebär det att en kontrollbalans-&lt;br&gt;räkning skall upprättas när styrelsen eller förvaltaren känner till att stiftel-&lt;br&gt;sens ekonomi har försämrats och misstanke finns att skulderna överstiger&lt;br&gt;värdet av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om likvidation görs hos tingsrätten i den ort där stiftelsen har sitt&lt;br&gt;hemvist (jfr 10 kap. 1 § rättegångsbalken; jfr även 9 kap. 1 § stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall det i den balansräk-&lt;br&gt;ning som avses i 1 § inom linjen tas upp en post som utvisar den ökning av&lt;br&gt;tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till&lt;br&gt;försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande så-&lt;br&gt;dana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller&lt;br&gt;dock att de skall tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga av-&lt;br&gt;skrivningar och nedskrivningar, om man därigenom får ett högre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte tas&lt;br&gt;till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är&lt;br&gt;beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stif-&lt;br&gt;telsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, skall återbetalas först se-&lt;br&gt;dan övriga skulder till fullo har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för denna paragraf är 13 kap. 2§ tredje stycket aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna i första stycket är att få fram stiftelsens even-&lt;br&gt;tuella dolda reserver för att därigenom förhindra att den onödigtvis tvingas&lt;br&gt;i likvidation. Vid upprättandet av kontrollbalansräkningen skall därför van-&lt;br&gt;liga regler tillämpas utom i fråga om värderingen av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i andra stycket är att man vid jämförelsen en-&lt;br&gt;ligt 1 § mellan värdet av stiftelsens tillgångar och summan av stiftelsens skul-&lt;br&gt;der inte skall ta hänsyn till skulder på grund av statligt stöd för vilket gäller&lt;br&gt;särskilda villkor i fråga om återbetalningsskyldigheten. I kontrollbalansräk-&lt;br&gt;ningen skall dock stiftelsens alla skulder redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter styrelseledamöterna eller förvaltaren att fullgöra vad som åligger&lt;br&gt;dem enligt 1 §, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåten-&lt;br&gt;het handlar på stiftelsens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkom-&lt;br&gt;mer för stiftelsen. En styrelseledamot eller förvaltaren undgår dock ansvar,&lt;br&gt;om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighet enligt första stycket gäller inte för förpliktelser som uppkom-&lt;br&gt;mer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till domstols prövning eller så-&lt;br&gt;dan balansräkning som avses i 4 § har blivit granskad av revisorerna och god-&lt;br&gt;känd av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för denna paragraf är 13 kap. 2§ fjärde stycket aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafens första stycke innebär att en borgenär som&lt;br&gt;har fordringsanspråk mot en näringsdrivande stiftelse under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar kan göra sina anspråk gällande även mot styrelseledamöterna eller&lt;br&gt;förvaltaren eller andra som handlar på stiftelsens vägnar, exempelvis särskilt&lt;br&gt;bemyndigade firmatecknare för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första stycket andra meningen är att en sty-&lt;br&gt;relseledamot och förvaltaren har ett s.k. presumtionsansvar (jfr prop.&lt;br&gt;1987/88:10 s. 68 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätt skall besluta att stiftelsen skall träda i likvidation, om det inte un-&lt;br&gt;der ärendets handläggning i domstolen styrks att en balansräkning, utvi-&lt;br&gt;sande att stiftelsen har tillgångar till ett värde som överstiger summan av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulderna, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndig- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för denna paragraf är 13 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att stiftelsen kan undgå likvidation genom att under&lt;br&gt;frågans behandling i tingsrätten förebringa bevisning om att likvidationsan-&lt;br&gt;ledningen har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stiftel-&lt;br&gt;sen och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för domstolen&lt;br&gt;på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för stiftelsen att träda i likvida-&lt;br&gt;tion skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske&lt;br&gt;på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall&lt;br&gt;kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två&lt;br&gt;och högst fyra månader före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebilden för bestämmelserna är 13 kap. 5 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen innebär att skyldigheten att träda i likvi-&lt;br&gt;dation skall prövas på den dag som har bestämts i kallelsen. Det finns således&lt;br&gt;ingen möjlighet att besluta om uppskov för att pröva frågan vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen skall stiftelsen delges kallelsen, om&lt;br&gt;det kan ske med användande av andra delgivningsformer än kungörelsedel-&lt;br&gt;givning. Härvid blir i första hand 3, 9 och 13 §§ delgivningslagen tillämpliga.&lt;br&gt;Kallelsen skall alltid kungöras i Post- och Inrikes Tidningar enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen i tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expe-&lt;br&gt;ditioner i ett ärende enligt 1 §, skall kostnaderna betalas av stiftelsens medel,&lt;br&gt;om stiftelsen förpliktas träda i likvidation eller om domstolen i annat fall fin-&lt;br&gt;ner det skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf har 13 kap. 6 § aktiebolagslagen som före-&lt;br&gt;bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att sökanden i ett ärende om likvidation i allmänhet&lt;br&gt;har rätt till ersättning av stiftelsen för kostnader avseende delgivning, kungö-&lt;br&gt;relse och expeditioner (jfr även 17 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som fattar beslut att en stiftelse skall träda i likvidation skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;eller förvaltarens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för registrering i stiftelseregistret genast anmäla be-&lt;br&gt;slut om likvidation och förordnande av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas&lt;br&gt;på likvidatorema, i den mån inte annat följer av detta kapitel. En likvidator&lt;br&gt;har alltid rätt till skäligt arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är alltid bokföringsskyldig under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att stiftelsen träder i likvi-&lt;br&gt;dation. Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida enligt revisorernas me-&lt;br&gt;ning likvidationen onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebilder för bestämmelserna i denna paragraf har varit delar av 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna har dock anpassats till förhållandena&lt;br&gt;i stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de närmare överväganden som bör ligga till grund för domsto-&lt;br&gt;lens val av likvidator kan hänvisas till prop. 1982/83:139 s. 13f och 21 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i styckets första mening likställs likvidatorema i princip&lt;br&gt;med styrelse och styrelseledamöter. Detta gäller även om stiftelsen före lik-&lt;br&gt;vidationen haft anknuten förvaltning. Innebörden av att likvidatorema lik-&lt;br&gt;ställs med styrelse och styrelseledamöter är bl.a. att likvidatorema är under-&lt;br&gt;kastade jävsreglerna i 2 kap. 14 § och att de kan entledigas och lämna sitt&lt;br&gt;uppdrag enligt samma regler som för styrelseledamöter. Vidare följer det av&lt;br&gt;förevarande bestämmelse att om en stiftelse som är i likvidation försätts i&lt;br&gt;konkurs är det likvidatorema som företräder stiftelsen som konkursgäldenär&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 16 § fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen har en likvidator alltid rätt till skä-&lt;br&gt;ligt arvode. Detta gäller således även om arvode enligt stiftelseförordnandet&lt;br&gt;inte skall utgå till styrelsens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i fjärde stycket följer att en stiftelse som trätt i likvidation&lt;br&gt;är bokföringsskyldig till dess att likvidationen har avslutats. Bokföringsskyl-&lt;br&gt;digheten skall enligt 3 kap. 4§ fullgöras enligt vad som föreskrivs i bokför-&lt;br&gt;ingslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i 4 kap. skall tillämpas under likvidation innebär t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att revisorn är underkastad reglerna i 4 kap. 6 § om jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast&lt;br&gt;avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lämnats till reviso- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;rerna. Redovisningen skall lämnas till revisorerna så snart det kan ske. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning avges för detta år. I en moderstiftelse skall denna särskilda redo-&lt;br&gt;visning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för bestämmelserna i denna paragraf är 13 kap. 9 § aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra styckets första mening innebär att styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren är skyldig att avge två årsredovisningar i de fall då den tid som avses&lt;br&gt;i första stycket även omfattar det föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning enligt bestämmelsen i andra&lt;br&gt;styckets andra mening föreligger givetvis endast under den i 3 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen angivna förutsättningen, nämligen att antalet an-&lt;br&gt;ställda hos koncernen under det ifrågavarande räkenskapsåret i medeltal har&lt;br&gt;varit minst tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall genast söka kallelse på stiftelsens okända borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förebild för denna paragraf har använts 13 kap. 10 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av förevarande bestämmelse är att kallelse på okända borge-&lt;br&gt;närer skall sökas även om likvidationsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Ver-&lt;br&gt;kan av att en fordran inte anmäls inom föreskriven tid efter det att kallelse&lt;br&gt;har utfärdats är i princip att borgenären i fråga förlorar rätten att kräva ut&lt;br&gt;fordringen (se 6§ lagen, 1981:131, om kallelse på okända borgenärer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auk-&lt;br&gt;tion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar, i&lt;br&gt;den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder. Stiftel-&lt;br&gt;sens näringsverksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig&lt;br&gt;avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig att skaffa sig nya&lt;br&gt;anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 10 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 11 § aktiebolagslagen är förebild för denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen i paragrafen skall likvidatorema, i den mån det be-&lt;br&gt;hövs, förvandla stiftelsens tillgångar till pengar. Likvidatorema är därvid&lt;br&gt;skyldiga att noga överväga vad som är förmånligast, försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller försäljning under hand. De har rätt att relativt fritt bedöma när&lt;br&gt;försäljningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen får likvidatorema låta stiftelsen utöva den ifrågava-&lt;br&gt;rande näringsverksamheten bl.a. om det behövs för att de anställda skall få&lt;br&gt;skälig tid på sig att skaffa nya anställningar. Med hänsyn till syftet med själva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidationsförfarandet får dock ett uppskov med avvecklingen inte bli allt- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;för långvarigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den anmälningstid som bestämts i kallelsen på stiftelsens okända oorge-&lt;br&gt;närer har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorema&lt;br&gt;använda återstående tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller&lt;br&gt;för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte är&lt;br&gt;möjligt att använda tillgångarna på detta sätt, skall de överlämnas till All-&lt;br&gt;männa arvsfonden. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till&lt;br&gt;betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall dock så mycket av över-&lt;br&gt;skottet behållas som kan behövas för denna betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 11 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats med 13 kap. 13 § aktiebolagslagen som förebild. I&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag skall tillgångar som återstår efter likvidation&lt;br&gt;i första hand användas för stiftelsens ändamål eller för ett ändamål som så&lt;br&gt;nära som möjligt motsvarar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske&lt;br&gt;avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som&lt;br&gt;avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall de foga redovisnings-&lt;br&gt;handlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandling-&lt;br&gt;arna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter till&lt;br&gt;likvidatorema avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och för-&lt;br&gt;valtningen under likvidationen. Likvidatorema skall därefter genast sända&lt;br&gt;en kopia av revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 12 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen är förebild för&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema har sänt revisions- och förvaltningsberättelserna till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall likvidato-&lt;br&gt;rerna genast anmäla för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om likvidatorema finner att stiftelsen är på obestånd och inte kan betala&lt;br&gt;likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att stiftelsen försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 13 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 15 § första och tredje styckena aktiebolagslagen&lt;br&gt;är förebild för denna paragraf. Jämför även 7 kap. 18 § stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som andra stycket innefattar har gällt sedan år 1982 för aktie-&lt;br&gt;bolag och sedan år 1988 för ekonomiska föreningar (jfr prop. 1986/87:7&lt;br&gt;s.224).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter stiftelsens upplösning enligt 13 § visar sig att stiftelsen har till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar eller om talan väcks mot stiftelsen eller det av någon annan orsak&lt;br&gt;uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.&lt;br&gt;Detta skall genast anmälas av likvidatorema för registrering i stiftelseregist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 14 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats med 13 kap. 16 § aktiebolagslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i denna paragraf är stiftelsen inte längre att anse som upp-&lt;br&gt;löst. En fortsatt likvidation knyter an till den föregående där denna avsluta-&lt;br&gt;des. Likvidatorema återinträder utan vidare i sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom ett beslut av domstol som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse eller förvaltare i likvi-&lt;br&gt;datorernas ställe. Likvidatorema skall genast anmäla beslutet för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 15 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för denna paragraf är 13 kap. 17 § fjärde och femte styckena aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Som Lagrådet har påpekat torde ett likvidationsbeslut av-&lt;br&gt;seende en stiftelse inte kunna upphävas genom domstols dom. Paragrafens&lt;br&gt;lydelse har i jämförelse med det till Lagrådet remitterade förslaget justerats&lt;br&gt;i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation efter konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse som utövar näringsverksamhet är försatt i konkurs och denna&lt;br&gt;avslutas med överskott, skall styrelsen eller förvaltaren inom en månad från&lt;br&gt;det att konkursen avslutades besluta att stiftelsen skall träda i likvidation och&lt;br&gt;genast anmäla detta till tingsrätten. Denna skall därefter utan dröjsmål utse&lt;br&gt;en eller flera likvidatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen var i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidatio-&lt;br&gt;nen fortsättas enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 16 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för bestämmelserna i denna paragraf är bestämmelserna i 13 kap.&lt;br&gt;19 § andra och tredje styckena samt 7 § första stycket första meningen aktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att det enligt förevarande bestämmelse - till skillnad&lt;br&gt;från vad som är fallet enligt 1 § första stycket tredje meningen - är styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren som skall fatta beslutet om att stiftelsen skall träda i likvida-&lt;br&gt;tion. Styrelsen eller förvaltaren skall anmäla sitt beslut till tingsrätten i den&lt;br&gt;ort där stiftelsen har sitt hemvist (jfr vad som anförts i anslutning till 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § andra stycket meddelas en bestämmelse med avseende på det fall&lt;br&gt;att en stiftelses konkurs avslutas utan överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte fattas ett sådant beslut som avses i 16 § första stycket, skall tings-&lt;br&gt;rätten besluta att stiftelsen skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten eller på ansökan av en styrelseledamot eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten eller sökanden har haft kostnader för delgivning&lt;br&gt;eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;kostnaderna betalas av stiftelsens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 6 och 17 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebilden för bestämmelserna i första och andra styckena i denna paragraf&lt;br&gt;är 13 kap. 19 § andra stycket andra meningen samt 4§ första stycket 2 och&lt;br&gt;tredje stycket aktiebolagslagen. I förhållande till bestämmelsen i 13 kap. 4§&lt;br&gt;tredje stycket är dock den personkrets som enligt andra stycket i förevarande&lt;br&gt;paragraf kan ansöka om likvidation något mer begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående frågan vilken tingsrätt som är behörig att pröva en anmälan en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf, se vad som anförts i anslutning till föregående paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke har sin förebild i 13 kap. 6 § ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (jfr 7 kap. 6§ stiftelselagen). I det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget innehöll förevarande stycke som en andra mening ytterligare en be-&lt;br&gt;stämmelse om att staten i vissa fall skall svara för tillsynsmyndighetens kost-&lt;br&gt;nader. I enlighet med vad Lagrådet förordat har den bestämmelsen tagits&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplösning utan likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 6 kap. 5 § är stiftelsen upplöst när tillgångarna förbrukats.&lt;br&gt;När en stiftelses konkurs har avslutats utan överskott är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 16 § första stycket promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som saknar motsvarighet i det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget, har i enlighet med Lagrådets förslag sammanförts de bestämmel-&lt;br&gt;ser som i det remitterade förslaget återfinns i 6 kap. 5 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen och 10 kap. 4§ tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt anses en stiftelse upplöst när det med säkerhet kan slås&lt;br&gt;fast att stiftelsen inte längre har några tillgångar (jfr Hessler, a.a., s. 515 f).&lt;br&gt;Bestämmelserna i 18 § skall alltså ses som ett uttryck för en generell princip&lt;br&gt;som gällt sedan länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Stiftelses firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsligt sett är firma den benämning under vilken en näringsidkare driver&lt;br&gt;sin verksamhet. Genom registrering eller inarbetning kan en näringsidkare&lt;br&gt;förvärva ensamrätt till sin firma och därmed ett skydd mot att någon annan&lt;br&gt;använder denna firma eller en med firman förväxlingsbar benämning på&lt;br&gt;verksamhet av samma eller liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om firma finns i firmalagen (1974:156). Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 kap. om stiftelses firma gäller vid sidan av firmalagens all-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa bestämmelser om firma och anger bl.a. vilka ytterligare förutsätt- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ningar som måste vara uppfyllda för att en stiftelse skall få sin firma registre-&lt;br&gt;rad i stiftelseregistret (jfr 10 kap. 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 1 kap. 6§ första stycket första meningen skall en&lt;br&gt;stiftelse alltid ha ett namn. Om varken de generella bestämmelserna i firma-&lt;br&gt;lagen eller bestämmelserna i förevarande kapitel innebär hinder däremot,&lt;br&gt;får en stiftelse som bedriver näringsverksamhet använda sitt namn även som&lt;br&gt;benämning på näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelses firma skall tydligt skilja sig från andra firmor som förut är in-&lt;br&gt;förda i stiftelseregistret. I en firma som skiljer sig från stiftelsens namn får&lt;br&gt;inte ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord ingå. I övrigt finns be-&lt;br&gt;stämmelser om registreringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 § handelsregisterlagen är förebild för bestämmelsen i&lt;br&gt;första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen får en stiftelses firma som skiljer&lt;br&gt;sig från stiftelsens namn inte innehålla ordet stiftelse eller en förkortning av&lt;br&gt;detta ord. Denna reglering sammanhänger med att det enligt 1 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen är obligatoriskt att ordet stiftelse ingår i en stiftelses&lt;br&gt;namn och att en och samma stiftelse endast bör få ha ett kännetecken som&lt;br&gt;innehåller ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord (jfr vad som gäller&lt;br&gt;om bifirmor inom associationsrätten, se t.ex. 16 kap. 1 § tredje stycket tredje&lt;br&gt;meningen aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt handelsregisterlagen är det möjligt för en stiftelse som avser att be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet i t.ex. hela landet att genom registrering erhålla ett&lt;br&gt;rikstäckande skydd för sin firma (jfr 3 § tredje stycket handelsregisterlagen).&lt;br&gt;Denna möjlighet behålls (se 10 kap. 6§ tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning av&lt;br&gt;firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firmalagens bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hä-&lt;br&gt;vande av firmaregistrering återfinns i 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har en med namnet sammanfallande firma förlorar inte&lt;br&gt;rätten till sitt namn om firman hävs med tillämpning av firmalagens bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en i stiftelseförordnandet angiven firma inte kan registreras, får styrel-&lt;br&gt;sens eller förvaltarens beslut om ny firma tillämpas utan att bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse avser att böija utöva näringsverksamhet och stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet inte innehåller någon föreskrift om firma eller om där angiven firma&lt;br&gt;inte kan registreras är styrelsen eller förvaltaren skyldig att besluta i den frå-&lt;br&gt;gan (jfr 10 kap. 6 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvingande bestämmelsen i 3 § avser fall då styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;måste fatta beslut om firma på grund av att en i förordnandet angiven firma&lt;br&gt;inte kan registreras. Enligt bestämmelsen får styrelsen eller förvaltaren där-&lt;br&gt;vid tillämpa beslutet om ny firma utan iakttagande av bestämmelserna i&lt;br&gt;6 kap. 3 och 4 §§. Detta innebär att styrelsen eller förvaltaren genast kan an-&lt;br&gt;mäla sitt beslut för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet&lt;br&gt;bör undertecknas med angivande av stiftelsens firma. Vid angivande av&lt;br&gt;firma som inte sammanfaller med stiftelsens namn skall på lämpligt sätt alltid&lt;br&gt;anges att det är en stiftelse som innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen&lt;br&gt;utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens&lt;br&gt;innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har under-&lt;br&gt;tecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäl-&lt;br&gt;ler dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand-&lt;br&gt;lingen utfärdades för stiftelsen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat god-&lt;br&gt;kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en be-&lt;br&gt;gäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har&lt;br&gt;gjorts gällande mot undertecknarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter mönster av bl.a. 16 kap. 1§ fjärde stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om firmateckning finns i 26 § firmalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens lagförslag innehöll andra meningen i förevarande para-&lt;br&gt;graf en bestämmelse av innebörd att en stiftelses namn alltid skall anges vid&lt;br&gt;firmateckning om firman avviker från stiftelsens namn. Motivet bakom be-&lt;br&gt;stämmelsen är att en tredje man alltid bör få veta att den näringsidkare han&lt;br&gt;har att göra med är en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat kritik mot den utformning som remissförslaget fått i nu&lt;br&gt;ifrågavarande avseende. Enligt Lagrådet kan det inte uteslutas att stiftelsens&lt;br&gt;namn är förväxlingsbart, eller kanske t.o.m. närmast identiskt, med annan&lt;br&gt;stiftelses namn och firma och då kan den som har att göra med en sådan&lt;br&gt;stiftelse vars firma avviker från namnet bli vilseledd av att till firman knyts&lt;br&gt;ett förväxlingsbart stiftelsenamn. Lagrådet pekar också i sammanhanget på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är otillfredsställande att en ordningsföreskrift kräver en åtgärd som Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;skulle kunna vålla konflikt med de intressen som uppbär lagstiftningen om&lt;br&gt;rätten till skydd för firma och andra näringskännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innefattar inte några regler som skyddar en stiftelse mot att&lt;br&gt;en annan stiftelse använder den förra stiftelsens namn utan tillstånd. Även&lt;br&gt;om en allmänt känd stiftelse inte helt saknar rättsligt skydd mot att en annan&lt;br&gt;stiftelse utan tillstånd använder den förra stiftelsens namn (jfr kommentaren&lt;br&gt;till 1 kap. 6 § första stycket) kan man inte bortse från de av Lagrådet påtalade&lt;br&gt;olägenheterna. På grund härav har bestämmelsen i förevarande mening änd-&lt;br&gt;rats så att den nu innefattar krav på att man vid firmateckning på lämpligt&lt;br&gt;sätt skall ange att en firma innehas av en stiftelse om firman inte sammanfal-&lt;br&gt;ler med stiftelsens namn. Vilket sätt som är lämpligt får avgöras av den en-&lt;br&gt;skilde firmatecknaren. De fall när det på grund av de av Lagrådet anförda&lt;br&gt;skälen är olämpligt att ange stiftelsens namn torde dock vara mycket säll-&lt;br&gt;synta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som är anknutet förvaltade företräds av sin förvaltare. I sådana&lt;br&gt;fall bör en skriftlig handling som utfärdas för stiftelsen i dess näringsverk-&lt;br&gt;samhet även undertecknas med förvaltarens firma eller namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i detta stycke följer att bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;är ordningsföreskrifter. Även bestämmelserna i 26 § firmalagen är ordnings-&lt;br&gt;föreskrifter. Det är alltså inte något villkor för att en stiftelse skall bli bunden&lt;br&gt;att nämnda bestämmelser har iakttagits. Det viktiga för att bundenhet skall&lt;br&gt;uppstå är att rättshandlingen för stiftelsens räkning har ingåtts av någon som&lt;br&gt;är behörig att företräda denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns bl.a. bestämmelser om tillsyn. Frågorna om tillsyn har&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.8.1. I kapitlet finns det&lt;br&gt;även en bestämmelse om entledigande av den som missköter sitt uppdrag&lt;br&gt;som styrelseledamot eller förvaltare. Den frågan har i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen behandlats i avsnitt 2.6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsbestämmelserna i kapitlet bygger i stor utsträckning på tillsynsla-&lt;br&gt;gens bestämmelser i ämnet. I korthet innebär stiftelselagens tillsynsbestäm-&lt;br&gt;melser följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndighet&lt;br&gt;är i regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt&lt;br&gt;säte. Tillsynsmyndigheten har rätt och skyldighet att ingripa, om det kan&lt;br&gt;antas att stiftelsens förvaltning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i en-&lt;br&gt;lighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller att&lt;br&gt;en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag. Tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten skall också ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet preciseras på vilket sätt tillsynsmyndigheten får ingripa och i viss&lt;br&gt;mån även vilken service det åligger myndigheten att utföra gentemot stiftel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ingripande och service är kontroll en av de tre huvuduppgifter som Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;åvilar tillsynsmyndigheterna. I rent kontrollsyfte har tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;rätt att begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen. Stiftelser som&lt;br&gt;är årsredovisningsskyldiga är vidare föremål för återkommande kontroll.&lt;br&gt;Utan att det framgår av någon bestämmelse i kapitlet åligger det nämligen&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten att granska de handlingar (årsredovisning och revisions-&lt;br&gt;berättelse) som en sådan stiftelse varje år skall sända till sin tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het (jfr 3 kap. 11 § första meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa stiftelser är undantagna från flertalet av lagens tillsynsregler. Detta&lt;br&gt;gäller stiftelser som bildats av staten, stiftelser som förvaltas av ett offentligt&lt;br&gt;rättssubjekt och stiftelser som enligt stiftelseförordnandet skall vara undan-&lt;br&gt;tagna från tillsynen enligt förevarande lag och som varken under inneva-&lt;br&gt;rande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat närings-&lt;br&gt;verksamhet eller varit moderstiftelse (se 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra kapitel än 9 kap. finns det bestämmelser som i olika avseen-&lt;br&gt;den närmare preciserar på vilket sätt tillsynsmyndigheten får ingripa och vil-&lt;br&gt;ken service det åligger myndigheten att utföra gentemot stiftelserna. En&lt;br&gt;sammanställning av de frågor som tillsynsmyndigheten på grund av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kan komma att befatta sig med visar sålunda att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten kan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 14 § andra stycket och 21 § tredje stycket förordna en god man att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företräda stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 2 § andra stycket och 3 § undanta en stiftelse från bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 8 § första stycket andra meningen medge visst undantag från vad&lt;br&gt;årsredovisningen skall innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 5 § besluta att en stiftelse skall ha minst en kvalificerad revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 8 § förordna revisor i en stiftelse som saknar revisor eller behörig&lt;br&gt;revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 4 § första stycket 5 föra talan om skadestånd för stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 4 § eller 5 § andra stycket kontrollera att styrelsens eller förvalta-&lt;br&gt;rens beslut om ändring m.m. av föreskrifter i stiftelseförordnandet inte&lt;br&gt;strider mot stiftelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 4 § pröva frågan om godkännande av en stiftelses balansräkning,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 17 § andra stycket anmäla fråga om likvidation av en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där för-&lt;br&gt;valtningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står&lt;br&gt;under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om&lt;br&gt;säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas&lt;br&gt;eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrät-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndig- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;het för en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen fram-&lt;br&gt;går av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sätet för en stiftelses styrelse kan vara reglerad i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet. Om så är fallet gäller denna föreskrift (jfr 2 kap. 1 §). Om stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet däremot inte innehåller någon föreskrift i frågan, står det sty-&lt;br&gt;relsen fritt att själv bestämma om och i så fall var den skall ha sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelses styrelse saknar bestämt säte, skall stiftelsen enligt 1 § stå&lt;br&gt;under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltningen huvudsakligen ut-&lt;br&gt;övas. Förvaltningen anses utövad, i fall då stiftelsen har ett fast kontor eller&lt;br&gt;kansli, där kontoret eller kansliet är beläget och i annat fall i den ort där&lt;br&gt;styrelsen normalt håller sina sammanträden (jfr i övrigt vad som anförs i an-&lt;br&gt;slutning till andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det direkt uttalas i paragrafen skall huvudkontoret för ett han-&lt;br&gt;delsbolag anses vara beläget i det län där det enligt i handelsregistret införd&lt;br&gt;uppgift är beläget (se 4 § handelsregisterlagen, 1974:157, i dess lydelse enligt&lt;br&gt;SFS 1992:1448).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke är i första hand avsedd för sådana fall då t.ex.&lt;br&gt;landshövdingen eller någon annan högre tjänsteman vid länsstyrelsen är le-&lt;br&gt;damot i styrelsen för en stiftelse som enligt första stycket skall stå under till-&lt;br&gt;syn av samma länsstyrelse (jfr justitieombudsmännens ämbetsberättelse&lt;br&gt;1975/76 s. 288). I ett sådant fall går det att med stöd av bestämmelsen utse&lt;br&gt;t.ex. en annan länsstyrelse till tillsynsmyndighet. Bestämmelsen kan även&lt;br&gt;tillämpas i fall då det framstår som lämpligare att tillsynen sköts av en central&lt;br&gt;än en regional myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en stiftelse skall stå under tillsyn av annan myndighet kan&lt;br&gt;väckas hos behörig myndighet av den länsstyrelse som med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket skall vara tillsynsmyndighet för stiftelsen i&lt;br&gt;fråga eller av stiftelsen själv. Det har inte bedömts vara nödvändigt att ta in&lt;br&gt;några regler om detta i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det i stycket skall tas in en bestämmelse som&lt;br&gt;innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta att en viss länsstyrelse skall utöva tillsyn över stiftelsen. Enligt Lagrå-&lt;br&gt;det kan det ibland inträffa att de i första stycket angivna kriterierna inte&lt;br&gt;leder till något resultat, t.ex. när styrelsen saknar bestämt säte och förvalt-&lt;br&gt;ningen är jämnt fördelad mellan två eller flera län. I ett sådant fall bör emel-&lt;br&gt;lertid frågan vilken länsstyrelse som skall vara tillsynsmyndighet - liksom&lt;br&gt;f.n. är fallet enligt tillsynslagen - kunna avgöras antingen formlöst efter sam-&lt;br&gt;råd mellan den enskilda stiftelsen och de berörda länsstyrelserna eller efter&lt;br&gt;överklagande av det förvaltningsbeslut som fattas i saken (jfr 11 §; jfr även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 13 §). Den av Lagrådet föreslagna bestämmelsen har därför inte ta- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;gits in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts lämpligt att i kapitlets första paragraf ta in en upplysning om&lt;br&gt;att det beträffande vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndigheternas verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inte några förslag om tillsynsavgifter (jfr s. 152 i&lt;br&gt;promemorian).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avgifter har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.11. Där har bl.a. uttalats att avgifter i tillsynsärenden endast skall komma&lt;br&gt;ifråga för det rutinarbete som granskningen av stiftelsernas årsredovisningar&lt;br&gt;innebär. För att ytterligare markera att avgifterna i princip skall hållas inom&lt;br&gt;ramen för de belopp som behövs för att täcka kostnaderna för denna del av&lt;br&gt;tillsynen har paragrafen i enlighet med Lagrådets förslag en något annor-&lt;br&gt;lunda lydelse än i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om avgifter av det slag som avses i förevarande paragraf faller&lt;br&gt;i princip inom lagområdet och därmed inom riksdagens kompetens (se 8 kap.&lt;br&gt;3 § regeringsformen). Med stöd av 8 kap. 9 och 11 §§ regeringsformen kan&lt;br&gt;emellertid riksdagen bemyndiga regeringen att utfärda sådana föreskrifter&lt;br&gt;med rätt för regeringen att överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela&lt;br&gt;bestämmelser i ämnet. Förevarande paragraf innehåller ett sådant bemyndi-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvalt-&lt;br&gt;ning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller&lt;br&gt;förvaltaren annars missköter sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har tillsynsmyndigheten i denna sin egenskap tre hu-&lt;br&gt;vuduppgifter - ingripande, service och kontroll. I denna paragraf finns de&lt;br&gt;centrala bestämmelserna med avseende på ingripande och service (jfr 9 § till-&lt;br&gt;synslagen). I andra paragrafer i kapitlet (5-9 §§) meddelas bestämmelser&lt;br&gt;som anger på vilket sätt tillsynsmyndigheten får ingripa och i vilka avseenden&lt;br&gt;det åligger tillsynsmyndigheten att utföra service gentemot stiftelserna. Yt-&lt;br&gt;terligare bestämmelser i dessa frågor meddelas även på andra ställen i lagen&lt;br&gt;(se vad som anförts i anslutning till rubriken till 9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär att tillsynsmyndigheten har rätt och&lt;br&gt;skyldighet att ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvaltning eller revi-&lt;br&gt;sionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag. För att tillsynsmyndigheten i ett enskilt fall skall&lt;br&gt;anses ha skyldighet att ingripa måste emellertid antagandet om brister i för-&lt;br&gt;valtningen eller revisionen vara grundat på omständigheter som det finns fog&lt;br&gt;att sätta tilltro till. En anonym eller formlös anmälan per telefax eller telefon&lt;br&gt;med påstående om att en viss avkastningsstiftelse t.ex. använder sin avkast-&lt;br&gt;ning i strid mot ändamålet bör därför i regel inte kunna grunda sådan skyl-&lt;br&gt;dighet. En annan sak är att tillsynsmyndigheten alltid kan ta en dylik anmä-&lt;br&gt;lan till intäkt för att begära information av stiftelsen med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4§ första stycket 1, förutsatt dock att stiftelsen inte omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan ett ingripande så&lt;br&gt;småningom utmynna i t.ex. ett föreläggande enligt 5 § första stycket 2 eller&lt;br&gt;att myndigheten för stiftelsens räkning väcker talan om skadestånd. Åtgär-&lt;br&gt;der av nu nämnt slag kräver emellertid att myndigheten i det enskilda fallet&lt;br&gt;har en väl grundad uppfattning om vad som hänt eller är på väg att hända.&lt;br&gt;Det kan därför i regel förutsättas att myndigheten måste ha mer information&lt;br&gt;av stiftelsen innan det finns förutsättningar för ett ingripande i egentlig me-&lt;br&gt;ning. Denna information kan myndigheten inhämta med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall enligt förevarande bestämmelse endast ingripa&lt;br&gt;i fall då stiftelsens företrädare inte följer tvingande bestämmelser i stiftelse-&lt;br&gt;lagen. Det är således inte en uppgift för tillsynsmyndigheten att övervaka om&lt;br&gt;stiftelsen följer tvingande, generella författningsbestämmelser som gäller för&lt;br&gt;även andra rättssubjekt än stiftelser. Som framgår av lagtexten skall tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten emellertid även ingripa, om det kan antas att en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag. Och underlåtenhet att&lt;br&gt;iaktta regler i andra lagar och författningar än stiftelselagen kan - om stiftel-&lt;br&gt;sen på grund därav skulle drabbas av skada i form av förluster eller onödiga&lt;br&gt;påföljder av ekonomisk art - innefatta misskötsel som tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall ingripa mot t.ex. genom förelägganden enligt 5 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens skyldighet att ingripa enligt 3 § kan ibland/äZ/a bort.&lt;br&gt;Detta kan särskilt inträffa när det gäller frågor om registrering i stiftelsere-&lt;br&gt;gistret enligt 10 kap. och stiftelsens tillsynsmyndighet är en annan myndighet&lt;br&gt;än den länsstyrelse som är registreringsmyndighet för samma stiftelse. Regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten skall nämligen ingripa enligt 10 kap. 11 § bl.a. om det&lt;br&gt;kan antas att en stiftelse inte följer bestämmelserna i det kapitlet. Om regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten ingriper med stöd av nämnda bestämmelse, saknar gi-&lt;br&gt;vetvis tillsynsmyndigheten anledning att också göra det. Tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;tens skyldighet att ingripa kan också falla bort om en av stiftaren genom för-&lt;br&gt;ordnandet tillskapad, särskild tillsynsordning för stiftelsen ingriper mot stif-&lt;br&gt;telsens förvaltning på ett lämpligt sätt och styrelsen eller förvaltaren rättar&lt;br&gt;sig därefter eller om någon, t.ex. en destinatär eller någon annan som är tale-&lt;br&gt;berättigad enligt 5 kap. 4 § första stycket, väcker talan om skadestånd till&lt;br&gt;stiftelsen enligt 5 kap. 1 eller 2 § eller om entledigande enligt 9 kap. 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) skall vaije myndighet i lämplig ut-&lt;br&gt;sträckning lämna bl.a. råd och upplysningar till enskilda i frågor som rör&lt;br&gt;myndighetens verksamhetsområde. Bestämmelsen har ett mycket vitt till-&lt;br&gt;lämpningsområde. Den gäller all förvaltningsverksamhet hos en förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet, dvs. inte bara den del av verksamheten som är att beteckna&lt;br&gt;som ärenden (jfr Hellners-Malmqvist, Nya Förvaltningslagen, 3. uppl., s.&lt;br&gt;62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att utföra service gentemot stiftelserna utgör en av hörnpelarna&lt;br&gt;i tillsynsverksamheten. Det har därför ansetts befogat att ta in förevarande&lt;br&gt;bestämmelse i stiftelselagen även om den grundläggande regeln i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen också gäller för tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarna för en stiftelse kan tänkas behöva ha råd och upplysningar i&lt;br&gt;en mängd olika angelägenheter, t.ex. frågor kring hur stiftelseförordnandet&lt;br&gt;bör tolkas i ett visst avseende eller om den närmare innebörden av en viss&lt;br&gt;bestämmelse i stiftelselagen. Stiftelserna kan även behöva hjälp med blan-&lt;br&gt;ketter, t.ex. för den sammanställning som en stiftelse skall upprätta enligt&lt;br&gt;3 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att stiftaren beträffande en stiftelse som inte är årsredo-&lt;br&gt;visningsskyldig enligt denna lag har förordnat att stiftelsen vaije år skall upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning som efter granskning av revisorn även skall granskas av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Varken bestämmelsen i 3 § andra stycket eller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 § förvaltningslagen innefattar för ett sådant fall någon skyldig-&lt;br&gt;het för tillsynsmyndigheten att granska stiftelsens årsredovisningar (jfr vad&lt;br&gt;som har anförts i anslutning till 3 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens styrelse eller förval-&lt;br&gt;tare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om särskild anledning föreligger utföra inspektion hos stiftelsen på tid&lt;br&gt;och sätt som myndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 är stiftelsens styrelse eller förvaltare skyl-&lt;br&gt;dig att hålla stiftelsens kassa, värdehandlingar och övriga tillgångar samt rä-&lt;br&gt;kenskapsmaterial och protokoll tillgängliga för dem som utför inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf reglerar kontrollen, en av de tre huvud-&lt;br&gt;uppgifter som åvilar tillsynsmyndigheten med avseende på stiftelserna. Para-&lt;br&gt;grafen, som delvis har sin förebild i 15 § andra och tredje styckena tillsynsla-&lt;br&gt;gen, innebär framför allt att tillsynsmyndigheten alltid har rätt att infordra&lt;br&gt;handlingar och upplysningar från en stiftelse. Bestämmelserna i paragrafen&lt;br&gt;kan alltså tillämpas utan att tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet är skyl-&lt;br&gt;dig att ingripa enligt 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller oavsett om stiftelsen är föremål för återkom-&lt;br&gt;mande kontroll eller inte. När det gäller den återkommande kontrollen bör&lt;br&gt;det påpekas att det åligger tillsynsmyndigheten att granska de handlingar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(årsredovisning och revisionsberättelse) som en årsredovisningsskyldig stif- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;telse skall sända till tillsynsmyndigheten (jfr 3 kap. 11 § första meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse om tillsynsmyndighetens skyldighet i nu nämnda av-&lt;br&gt;seende har emellertid inte ansetts nödvändig (jfr 15 § tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då fråga är om en stiftelse som inte är årsredovisningsskyldig kan till-&lt;br&gt;synsmyndigheten behöva infordra stiftelseförordnandet, styrelsens eller för-&lt;br&gt;valtarens protokoll, sammanställning över räkenskaperna enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;och revisionsberättelser. Avser kontrollen en verksamhetsstiftelse kan det&lt;br&gt;vara aktuellt att infordra t.ex. olika avtal för att närmare granska om de lig-&lt;br&gt;ger inom ramen för stiftelsens verksamhetsföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kan framställa sin begäran om att få ta del av viss&lt;br&gt;handling eller erhålla viss upplysning formlöst vid ett telefonsamtal eller&lt;br&gt;skriftligen per brev. Om stiftelsen inte följer tillsynsmyndighetens begäran,&lt;br&gt;kan myndigheten förelägga styrelsen eller förvaltaren att förete handlingen&lt;br&gt;eller lämna upplysningen i fråga med stöd av bestämmelsen i 5§ första&lt;br&gt;stycket 2. Föreläggandet kan förenas med vite enligt tredje stycket i sist-&lt;br&gt;nämnda paragraf (jfr även vad som anförs i anslutning till förevarande&lt;br&gt;stycke, punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt saknar helt motsvarighet i tillsynslagen. Den&lt;br&gt;innebär att tillsynsmyndigheten kan få direktinformation av stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan även komma till användning i syfte att få till stånd ett&lt;br&gt;sammanträde med en stiftelsestyrelse. Det kan t.ex. röra sig om fall då sty-&lt;br&gt;relsens ordförande är oförmögen att kalla styrelsen till sammanträde och det&lt;br&gt;enligt stiftelseförordnandet endast är denne som har befogenhet att utfärda&lt;br&gt;kallelse (jfr 2 kap. 11 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs särskild anledning för att inspektion skall få äga rum. Särskild an-&lt;br&gt;ledning kan t.ex. vara att stiftelsen underlåtit att följa föreläggande att förete&lt;br&gt;en viss handling eller att lämna viss upplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel torde tidpunkten för en inspektion komma att bestämmas i samråd&lt;br&gt;med företrädare för den ifrågavarande stiftelsen. Om omständigheterna ger&lt;br&gt;anledning till det, kan dock inspektionen göras utan att sådant samråd ägt&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en inspektion får tillsynsmyndigheten biträdas av utomstående exper-&lt;br&gt;ter, t.ex. revisorer eller fastighetsvärderare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skilja en styrelseledamot från hans uppdrag om han är obehörig enligt&lt;br&gt;2 kap. 10 § eller enligt lagen (1986:436) om näringsförbud samt skilja en för-&lt;br&gt;valtare som är obehörig enligt 2 kap. 19 § andra stycket från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbjuda en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att verkställa&lt;br&gt;ett beslut eller, om beslutet har verkställts, förelägga en eller flera styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller förvaltaren att göra rättelse om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillsynsmyndigheten har även andra befogenheter framgår av 4 kap. 5&lt;br&gt;och 8 §§ samt 5 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket 2 och 3 får för-&lt;br&gt;enas med vite. Tillsynsmyndigheten skall pröva frågan om att döma ut ett&lt;br&gt;vite som förelagts enligt första stycket 2, om föreläggandet endast avser ålig-&lt;br&gt;gande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten. I övriga fall&lt;br&gt;prövas frågan av länsrätten enligt lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med vissa redaktionella jämkningar utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 2 och 3 samt i andra stycket har utformats&lt;br&gt;med bestämmelserna i 16 och 17 §§ tillsynslagen som förebilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser med egen förvaltning skall förelägganden eller förbud&lt;br&gt;enligt första stycket riktas mot styrelseledamöterna personligen och inte mot&lt;br&gt;styrelsen som ett kollektiv. Skälet härtill är att förelägganden eller förbud&lt;br&gt;får förenas med vite (jfr paragrafens tredje stycke) och att vitesföreläggan-&lt;br&gt;den enligt 2 § lagen (1985:206) om viten endast kan riktas mot en eller flera&lt;br&gt;namngivna fysiska eller juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt har kommenterats tidigare i anslutning till&lt;br&gt;2 kap. 10 § och 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 1 gäller även för stiftelser som avses i 9 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande med stöd av bestämmelsen i punkt 2 kan t.ex. riktas mot&lt;br&gt;styrelseledamöterna eller förvaltaren för en avkastningsstiftelse som utan&lt;br&gt;fog underlåtit att alls använda den löpande avkastningen. Det kan även&lt;br&gt;komma i fråga i fall då stiftelsens förmögenhet är placerad i strid mot före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelsen i 2 kap. 4 § (jfr även vad&lt;br&gt;som anförts i anslutning till 2 kap. 6 §) eller när styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;inte har upprättat årsredovisning (jfr 3 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand kommer förelägganden i fråga när det gäller skyldigheter&lt;br&gt;som följer av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen. Det blir däremot&lt;br&gt;mycket sällan aktuellt med förelägganden när det gäller åligganden enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra författningar. Som redan framgått av vad som anförts i anslutning till Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;3 § första stycket är det nämligen inte tillsynsmyndighetens uppgift att över-&lt;br&gt;vaka att stiftelser följer sådana tvingande bestämmelser som gäller även för&lt;br&gt;andra rättssubjekt än stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 3 har tillsynsmyndigheten befogenhet att in-&lt;br&gt;gripa med verkställighetsförbud. I praktiken torde tillsynsmyndigheten emel-&lt;br&gt;lertid sällan ha möjlighet att ingripa med en sådan åtgärd. Det av bestämmel-&lt;br&gt;sen omfattade rättelseinstitutet kan däremot bli av större praktisk betydelse.&lt;br&gt;Om det beslut som skall rättas berör en tredje man, kan dock användnings-&lt;br&gt;området även för detta institut vara begränsat. Har en stipendiestiftelse t.ex.&lt;br&gt;betalat ut ett stipendium i strid mot ändamålet, kan det till grund för utbetal-&lt;br&gt;ningen liggande beslutet nämligen rättas endast när det framstår som uppen-&lt;br&gt;bart att utbetalningen i fråga är ogiltig och stiftelsen kan återkräva den (jfr&lt;br&gt;RÅ 1962 ref. 17; jfr även Nial, Svensk Associationsrätt, 3. uppl., s. 236 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynsmyndigheten skall ha rätt att ingripa med föreläggande en-&lt;br&gt;ligt punkt 2 eller 3 fordras det att föreläggandet avser en angelägenhet vars&lt;br&gt;handhavande styrelsen eller förvaltaren ytterst svarar för. Ett föreläggande&lt;br&gt;kan alltså inte utfärdas i fall då fråga är om en angelägenhet som enligt stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet skall skötas av ett styrelsen eller förvaltaren sidoordnat or-&lt;br&gt;gan (jfr 2 kap. 3 § andra stycket). Det går heller inte att utfärda ett föreläg-&lt;br&gt;gande i fall då angelägenheten enligt stiftelselagen (vid anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning) ankommer på ett annat organ än det som är förvaltarens högsta verk-&lt;br&gt;ställande. Det nu senast anförda är av särskild betydelse när det gäller frågor&lt;br&gt;om att utse eller entlediga revisor. Enligt stiftelselagen är nämligen huvudre-&lt;br&gt;geln att det vid anknuten förvaltning ankommer på förvaltarens högsta be-&lt;br&gt;slutande organ (t.ex. årsmötet i en ideell förening) att utse och entlediga re-&lt;br&gt;visor, om inte annat följer av stiftelseförordnandet (jfr 4 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket). I fall då stiftelselagens huvudregel gäller och förvaltaren är en kyrk-&lt;br&gt;lig kommun (som inte har direktvalt kyrkoråd), ett aktiebolag eller en ideell&lt;br&gt;eller ekonomisk förening kommer tillsynsmyndigheten därför mycket sällan&lt;br&gt;att kunna ingripa enligt punkt 2 eller 3 när det gäller att entlediga eller utse&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke innefattar endast en upplysning om några av de&lt;br&gt;andra befogenheter som tillkommer tillsynsmyndigheten enligt stiftelselagen&lt;br&gt;(se den fullständiga sammanställningen som redovisats i anslutning till rubri-&lt;br&gt;ken till 9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsetillgångar har använts i strid mot ändamålet och tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten inte kan utfärda föreläggande om rättelse med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;sen i första stycket punkt 3, är tillsynsmyndigheten hänvisad till att med stöd&lt;br&gt;av bestämmelserna i 5 kap. väcka talan om skadestånd för stiftelsens räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om viten. Enligt&lt;br&gt;den lagen skall frågor om utdömande av vite prövas av länsrätt. Samma re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;glering skall i huvudsak gälla även vad avser viten som förelagts enligt före- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;varande stycke (se bestämmelsen i tredje meningen). Bestämmelsen i styck-&lt;br&gt;ets andra mening innebär dock att tillsynsmyndigheten själv prövar dylika&lt;br&gt;frågor i fall då föreläggandet endast avser skyldighet att inge en eller flera&lt;br&gt;handlingar till tillsynsmyndigheten (jfr 9 kap. 3 § fjärde stycket bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, 1987:617, och prop. 1986/87:12 s. 334 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111 § meddelas bestämmelser om överklagande av beslut som tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten fattat enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han ent-&lt;br&gt;ledigas av allmän domstol. Entledigandet får begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till talan om entledigande gäller 5 kap. 4 § första och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillsynsmyndigheten väckt talan om entledigande av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till&lt;br&gt;dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 4 § och 5 § första stycket samt 9 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har här tagits in den bestämmelse som i lag-&lt;br&gt;rådsremissen fanns i 5 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin förebild i 7 § tillsynslagen. Det får avgöras i rättstill-&lt;br&gt;lämpningen i vilka fall omständigheterna är sådana att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller förvaltare bör entledigas från sitt uppdrag. Med hänsyn till de skiftande&lt;br&gt;förhållandena är det nämligen inte möjligt att ställa upp några bestämda kri-&lt;br&gt;terier för när ett entledigande kan komma i fråga. Det torde dock vara klart&lt;br&gt;att den som i samband med uppdraget gör sig skyldig till en brottslig gärning&lt;br&gt;i regel bör entledigas. Detta gäller vare sig gärningen har inneburit skada för&lt;br&gt;stiftelsen eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådan misskötsel av uppdraget som inte innefattar straffbart&lt;br&gt;handlande blir bedömningen i hög grad beroende på omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Om det är centrala föreskrifter i stiftelseförordnandet eller i&lt;br&gt;stiftelselagen som har åsidosatts, bör misskötseln i regel bedömas som så all-&lt;br&gt;varlig att ett entledigande bör ske. Det kan t.ex. vara fråga om ändamålsstri-&lt;br&gt;diga utbetalningar eller placering av förmögenheten i strid mot stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet eller bestämmelserna i 2 kap. 4 eller 6§ till följd varav stiftelsen&lt;br&gt;drabbats av en större ekonomisk skada eller risk för sådan skada förelegat.&lt;br&gt;Entledigande kan också vara aktuellt i fall då styrelsens ledamöter eller för-&lt;br&gt;valtaren under något eller några år har underlåtit att främja stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål trots att detta varit möjligt. Entledigande kan vidare komma i fråga om&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren vid upprepade tillfällen underlåtit att iaktta sådant&lt;br&gt;som ålegat stiftelsen enligt andra författningar, i vart fall om stiftelsen till&lt;br&gt;följd därav drabbats av skada i form av förluster eller påföljder av ekono-&lt;br&gt;misk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för bedömningen i det enskilda fallet är vidare om hand-&lt;br&gt;lingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller oaktsam, om det är fråga om&lt;br&gt;enstaka eller upprepade händelser samt om styrelseledamoten eller förvalta- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;203&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren har visat bristande vilja att rätta sig efter förelägganden från tillsynsmyn- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;dighetens sida (jfr vad som anförts i anslutning till 2 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i förevarande stycke följer att den som entledigats är&lt;br&gt;helt frikopplad från skötseln av stiftelsens angelägenheter under den tid ent-&lt;br&gt;ledigandet varar. I motsats till vad som är fallet enligt tillsynslagen kan man&lt;br&gt;således enligt stiftelselagen inte utestänga t.ex. en styrelseledamot från&lt;br&gt;handläggningen av endast vissa av stiftelsens angelägenheter. Skälet till re-&lt;br&gt;gleringen i stiftelselagen är att den lagen förutsätter att en stiftelse endast&lt;br&gt;har ett organ som rättsligt sett utgör dess styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av bestämmelsen i stycket prövas frågor om entledigande av&lt;br&gt;de allmänna domstolarna. Det är med en sådan ordning möjligt att vid en&lt;br&gt;och samma domstol föra talan om såväl entledigande som skadestånd av-&lt;br&gt;seende en och samma styrelseledamot eller förvaltare. Om domstolen entle-&lt;br&gt;digar så många styrelseledamöter att styrelsen inte längre är beslutför eller&lt;br&gt;entledigar en förvaltare, har tillsynsmyndigheten befogenhet att ingripa (jfr&lt;br&gt;9 kap. 7 och 8 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bestämmelsen i andra stycket hänvisas till vad som anförts i an-&lt;br&gt;slutning till 5 kap. 4 § första och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i paragrafens andra stycke jämfört med bestämmelsen&lt;br&gt;i 5 kap. 4 § första stycket 5 får tillsynsmyndigheten väcka talan om entledi-&lt;br&gt;gande enligt bestämmelsen i första stycket i förevarande paragraf. Om till-&lt;br&gt;synsmyndigheten har väckt sådan talan, får myndigheten enligt bestämmel-&lt;br&gt;sen i tredje stycket, som har sin förebild i 18 § andra stycket tillsynslagen,&lt;br&gt;fatta beslut om ett interimistiskt entledigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut med stöd av 6 § får inte överklagas (jfr 11 §&lt;br&gt;första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en stiftelse med egen förvaltning skall tillsynsmyndigheten förordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordförande i styrelsen i fall då någon annan än styrelsen skall utse ordfö-&lt;br&gt;rande men inte gör detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller intill dess att en ny ledamot eller ordförande har blivit&lt;br&gt;utsedd i behörig ordning. Har den förre ledamoten entledigats för en viss&lt;br&gt;tid, gäller dock förordnandet för den nye ledamoten för den tid entledigan-&lt;br&gt;det avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jämför 9 kap. 7 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur tillsynsmyndigheten får kännedom om att ett ingripande behövs&lt;br&gt;enligt detta stycke har berörts i anslutning till 2 kap. 3 § andra stycket och&lt;br&gt;9§ andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse med egen förvaltning måste ha en beslutför styrelse. Därför före-&lt;br&gt;skrivs det i styckets första punkt att tillsynsmyndigheten skall förordna ny&lt;br&gt;styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför (jfr 10 §&lt;br&gt;tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande punkt är tillämplig oavsett vad som är anled-&lt;br&gt;ningen till att styrelsen inte är beslutför. Tillsynsmyndigheten skall alltså för-&lt;br&gt;ordna nya styrelseledamöter exempelvis om mer än hälften av styrelsens le-&lt;br&gt;damöter lämnar uppdraget samtidigt eller om hela styrelsen entledigas inte-&lt;br&gt;rimistiskt av tillsynsmyndigheten med stöd av 6 § tredje stycket. Ett ingri-&lt;br&gt;pande från tillsynsmyndighetens sida kan även komma i fråga i fall då en&lt;br&gt;nybildad stiftelse saknar beslutför styrelse (jfr vad som anförs i anslutning&lt;br&gt;till 9 kap. 9 § första meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig oavsett om det är styrelsen eller någon annan&lt;br&gt;som skall utse styrelsens ledamöter (jfr 2 kap. 3 § andra stycket och 9 §). I&lt;br&gt;det förra fallet krävs det alltid ett ingripande från tillsynsmyndighetens sida&lt;br&gt;om styrelsen inte är beslutför. Är det däremot så att uppgiften att utse leda-&lt;br&gt;möter i styrelsen enligt stiftelseförordnandet ankommer på någon annan än&lt;br&gt;styrelsen, skall tillsynsmyndigheten ingripa med stöd av bestämmelsen i&lt;br&gt;denna punkt endast om det är nödvändigt för att styrelsen skall bli beslutför&lt;br&gt;inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av person bör tillsynsmyndigheten respektera sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter i stiftelseförordnandet enligt vilka ledamoten skall uppfylla vissa kvalifi-&lt;br&gt;kationer. Det är dock oftast lämpligare att stiftelsen förses med en beslutför&lt;br&gt;styrelse än att tillsynsmyndigheten under en längre tid försöker finna en per-&lt;br&gt;son som fullt ut uppfyller föreskrifterna i stiftelseförordnandet. Man bör i&lt;br&gt;sammanhanget även beakta bestämmelsen i andra stycket som innebär att&lt;br&gt;en av tillsynsmyndigheten förordnad ledamot ”riskerar” att få lämna sitt&lt;br&gt;uppdrag kanske bara efter en kort tid. Det mest rationella torde vara om&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten försöker finna en person som allmänt sett är lämpad för&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt är med viss redaktionell jämkning utformad i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelsestyrelse som saknar ordförande kan vara handlingsförlamad&lt;br&gt;(jfr vad som har anförts i anslutning till 4§ första stycket 2). Därför skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten enligt bestämmelsen i denna punkt utse ordförande om&lt;br&gt;sådan saknas. Bestämmelsen gäller dock endast i fall då ordföranden skall&lt;br&gt;utses av någon annan än styrelsen. Det.är inte heller avsikten att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten skall ingripa i andra fall än då det är nödvändigt för att styrelsen&lt;br&gt;skall bli försedd med ordförande inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av ordförande är det lämpligt att tillsynsmyndigheten respekte-&lt;br&gt;rar sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet enligt vilka ordföranden skall&lt;br&gt;uppfylla vissa kvalifikationer. I regel är det dock viktigare att stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse förses med en ordförande än att man hittar ”rätt” person. Man bör i&lt;br&gt;sammanhanget även beakta bestämmelsen i andra stycket som innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av tillsynsmyndigheten förordnad ordförande kan komma att få lämna Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;sitt uppdrag kanske bara efter en kort tid. Det mest rationella torde vara om&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten försöker finna en person som allmänt sett är lämpad för&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i detta stycke följer att förordnanden med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelsen i första stycket i regel kommer att gälla endast under en kortare&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall förordna ny förvaltare för en stiftelse med anknu-&lt;br&gt;ten förvaltning, om stiftelsen saknar förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller tills vidare. Har den förre förvaltaren entledigats för&lt;br&gt;en viss tid, gäller dock förordnandet för den nye förvaltaren för den tid entle-&lt;br&gt;digandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse med anknuten förvaltning behöver ny förvaltare t.ex. om en&lt;br&gt;domstol har entledigat den ursprunglige förvaltaren eller om denne har för-&lt;br&gt;satts i konkurs. Detsamma gäller om den ursprunglige förvaltaren frivilligt&lt;br&gt;har frånträtt sitt uppdrag (jfr vad som har anförts vid 2 kap. 19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelseförordnandet kan det finnas föreskrifter om vem som skall in-&lt;br&gt;träda som ny förvaltare eller om vem som skall utse ny förvaltare. Dylika&lt;br&gt;föreskrifter skall man givetvis försöka tillämpa (jfr 2 kap. 1 §). Om det emel-&lt;br&gt;lertid visar sig att detta inte är möjligt eller om det inte finns några sådana&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnandet, åligger det enligt bestämmelsen i para-&lt;br&gt;grafens första stycke tillsynsmyndigheten att finna en efterträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför att&lt;br&gt;det saknas ett sådant åtagande som avses i 1 kap. 2§ andra stycket, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på begäran av någon som förvaltar dödsboet verka för att ett&lt;br&gt;sådant åtagande lämnas. Länsstyrelsen får därvid besluta om en annan för-&lt;br&gt;valtningsform än den som har föreskrivits av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig länsstyrelse är länsstyrelsen i det län där stiftaren hade sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf - som utformats i enlighet med Lagrådets förslag - medde-&lt;br&gt;las bestämmelser rörande testamentariska stiftelseförordnanden som ännu&lt;br&gt;inte har lett till stiftelsebildning (jfr 3 § andra stycket tillsynslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stiftelsebildning som skall ske efter stiftarens död kan det ibland inträffa&lt;br&gt;att valet av den eller de som skall lämna förvaltningsåtagandet enligt 1 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket måste ske utan någon vägledning i stiftelseförordnandet. Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;Detta är t.ex. fallet om stiftaren i stiftelseförordnandet inte alls meddelat&lt;br&gt;några föreskrifter om vem eller vilka som enligt hans vilja skall bilda stiftel-&lt;br&gt;sens första styrelse eller vara stiftelsens förvaltare och han inte heller i för-&lt;br&gt;ordnandet har befullmäktigat någon att utse styrelseledamöter eller förval-&lt;br&gt;tare. Ett annat fall då detta inträffar är om samtliga de i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;utpekade styrelseledamöterna eller den i det utpekade förvaltaren förklarar&lt;br&gt;sig ointresserade av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot nu anförda bakgrund föreskrivs det i första meningen att länsstyrelsen&lt;br&gt;skall verka för att ett förvaltningsåtagande lämnas om ett testamentariskt&lt;br&gt;stiftelseförordnande inte kan verkställas därför att ett sådant åtagande sak-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då stiftelsen skall ha egen förvaltning, får bestämmelsen anses inne-&lt;br&gt;bära skyldighet för länsstyrelsen att försöka finna så många, för uppdraget i&lt;br&gt;fråga lämpliga personer som vill lämna ett förvaltningsåtagande att stiftelsen&lt;br&gt;får en beslutför styrelse i samma ögonblick som den rättsligt sett bildas. Om&lt;br&gt;det skulle visa sig att man inte kan uppnå detta mål utan stor tidsutdräkt är&lt;br&gt;det dock ingenting som hindrar att man låter bilda stiftelsen trots att den&lt;br&gt;saknar beslutför styrelse (jfr 2 kap. 2 § andra stycket andra meningen) varef-&lt;br&gt;ter det blir en uppgift för stiftelsens tillsynsmyndighet att med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen i 7 § första stycket förordna det ytterligare antal ledamöter&lt;br&gt;som erfordras för att stiftelsen skall erhålla en styrelse som är beslutför. Sär-&lt;br&gt;skilt i fall då stiftaren har meddelat föreskrifter som innebär att styrelseleda-&lt;br&gt;möterna skall uppfylla speciella kvalifikationer kan det senare förfarandet&lt;br&gt;vara att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen enligt förordnandet skall ha anknuten förvaltning, får före-&lt;br&gt;varande bestämmelse anses innebära en skyldighet för länsstyrelsen att för-&lt;br&gt;söka finna en förvaltare som allmänt sett kan bedömas vara lämplig för upp-&lt;br&gt;draget i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då stiftelseförordnandet är testamentariskt kan det ibland uppstå&lt;br&gt;oklarhet om vilken förvaltningsform stiftaren har avsett att stiftelsen skall&lt;br&gt;ha. Beträffande den frågan hänvisas till vad som anförts vid 2 kap. 2§ första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som svarar för förvaltningen av stiftarens dödsbo är i fall som nu be-&lt;br&gt;rörts oförhindrad att försöka finna någon eller några som vill lämna det för&lt;br&gt;stiftelsebildningen nödvändiga förvaltningsåtagandet. Men han bör inte vara&lt;br&gt;skyldig att göra sådana försök. I likhet med vad som gäller för närvarande&lt;br&gt;bör det däremot även i fortsättningen vara en skyldighet för honom att göra&lt;br&gt;en anmälan till länsstyrelsen om det är nödvändigt för att förordnandet skall&lt;br&gt;kunna bringas till verkställighet (jfr 3 § andra stycket första meningen till-&lt;br&gt;synslagen). I enlighet med Lagrådets förslag föreskrivs det därför i föreva-&lt;br&gt;rande mening att länsstyrelsens skyldighet att verka för att ett förvaltnings-&lt;br&gt;åtagande lämnas inträder på begäran av någon som förvaltar dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse får länsstyrelsen förordna om en annan förvalt-&lt;br&gt;ningsform än den av stiftaren föreskrivna. Förutsättningen för ett sådant för-&lt;br&gt;207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande är att länsstyrelsen har misslyckats i sina försök att bringa stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet till verkställighet med den av stiftaren föreskrivna förvalt-&lt;br&gt;ningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i stiftelselagen om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall&lt;br&gt;gälla också länsstyrelsens förordnande enligt bestämmelsen i denna mening.&lt;br&gt;Någon särskild bestämmelse därom har emellertid inte bedömts vara nöd-&lt;br&gt;vändig (jfr 2 kap. 7 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stiftarens hemvist avses här det hemvist han hade vid sin död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd ifråga om vissa stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3 gäller&lt;br&gt;inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre när-&lt;br&gt;mast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit&lt;br&gt;moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har&lt;br&gt;avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions- eller&lt;br&gt;koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 1 § tredje stycket promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har behandlats utförligt i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (jfr avsnitt 2.8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser av det slag som anges i punkterna 1-3 är undantagna från de cen-&lt;br&gt;trala bestämmelserna i 3 § första stycket om ingripande och 4 § om kontroll.&lt;br&gt;Detta betyder bl.a. att tillsynsmyndigheten är förhindrad att ingripa mot och&lt;br&gt;att begära information av stiftelsen (jfr dock andra stycket). Eftersom be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket är tvingande har tillsynsmyndigheten inte ens&lt;br&gt;rätt att ingripa om stiftaren beträffande en stiftelse som omfattas av andra&lt;br&gt;punkten skulle ha förordnat att stiftelsen skall stå under tillsyn enligt stiftel-&lt;br&gt;selagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i anslutning till 5 kap. 4 § fjärde stycket kan det komma Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;att inträffa att stiftelser som omfattas av 10 § första stycket andra och tredje&lt;br&gt;punkterna senare upphör att göra det för att ytterligare en tid senare åter&lt;br&gt;tillhöra frikretsen. Särskilt gäller detta stiftelser som avses i tredje punkten.&lt;br&gt;Tillsynsmyndighetens möjligheter att ingripa, med stöd av stiftelselagen mot&lt;br&gt;t.ex. en klandervärd åtgärd blir i sådana fall beroende av om stiftelsen till-&lt;br&gt;hörde frikretsen eller inte när åtgärden vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första punkten är tillämplig även i fall då staten, kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget bildat stiftelsen tillsammans med en eller flera enskilda&lt;br&gt;stiftare (jfr vad som anförts i anslutning till 3 kap. 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna, som i huvudsak har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, innebär vissa undantag från undantagsreglerna i första stycket. Av&lt;br&gt;regleringen i andra stycket följer nämligen att tillsynsmyndigheten under&lt;br&gt;vissa förutsättningar skall ingripa mot sådana stiftelser som omfattas av&lt;br&gt;första stycket. Som framgår av bestämmelsen är det därvid en förutsättning&lt;br&gt;att det kan antas att stiftelselagens bestämmelser om namn på stiftelsen eller&lt;br&gt;om redovisning eller revision åsidosätts eller att fråga uppkommer om sådant&lt;br&gt;beslut som avses i 4 kap. 5 §. Antagandet om att det föreligger brister i något&lt;br&gt;av de nu nämnda hänseendena måste därvid vara grundat på omständigheter&lt;br&gt;som det finns fog att sätta tilltro till (jfr vad som anförts i anslutning till 9&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ingripande med stöd av bestämmelserna i förevarande stycke kan yt-&lt;br&gt;terst utmynna i föreläggande eller förbud enligt 5 § första stycket 2 eller 3,&lt;br&gt;förordnande av revisor m.m. enligt 4 kap. 8 § eller beslut om att stiftelsen&lt;br&gt;skall ha kvalificerad revisor. Ett ingripande kan dock aldrig utmynna i att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten väcker skadeståndstalan för stiftelsens räkning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 eller 2 § eller talan om entledigande enligt 9 kap. 6 § (se 5 kap. 4§&lt;br&gt;fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förevarande stycke omfattar inte frågor om registre-&lt;br&gt;ring. Anledningen är att enligt 10 kap. 11 § första stycket skall registrerings-&lt;br&gt;myndigheten utan undantag ingripa mot en årsredovisningsskyldig stiftelse,&lt;br&gt;om det kan antas att den inte iakttar stiftelselagens bestämmelser om regi-&lt;br&gt;strering. Någon bestämmelse i 10 § andra stycket behövs alltså inte för att&lt;br&gt;upprätthålla respekten för den i 10 kap. föreskrivna registreringsskyldighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall ha ett namn som innehåller ordet stiftelse. Ytterst är det&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren som svarar för att stiftelsen har ett namn (jfr 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket och 2 kap. 7 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i punkt 1 följer att tillsynsmyndigheten skall ingripa mot&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren om en stiftelse som avses i första stycket saknar&lt;br&gt;namn. Om det i det enskilda fallet inte räcker med ett enkelt påpekande kan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten med stöd av 5 § första stycket 2 förelägga ledamöterna&lt;br&gt;i stiftelsens styrelse eller förvaltaren att fullgöra sin skyldighet enligt 2 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § att besluta om namn för stiftelsen. Ett sådant föreläggande får förenas Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;med vite (jfr 9 kap. 5 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2-3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som avses i första stycket är underkastade stiftelselagens grundläg-&lt;br&gt;gande reglering i 3 kap. om årsredovisning. Bestämmelserna i punkt 2 och&lt;br&gt;3 innebär att om det kan antas att en stiftelse som omfattas av första stycket&lt;br&gt;i förevarande paragraf inte följer denna reglering, tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;samma rätt och skyldighet att ingripa mot denna stiftelse som mot vilken an-&lt;br&gt;nan stiftelse som helst. Respekten för bestämmelserna i 3 kap. om årsredo-&lt;br&gt;visning och dess offentlighet kan alltså upprätthållas även med avseende på&lt;br&gt;stiftelser som omfattas av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt innebär att tillsynsmyndigheten har rätt och&lt;br&gt;skyldighet att ingripa om en stiftelse som skall ha kvalificerad revisor saknar&lt;br&gt;detta. Den innebär också att tillsynsmyndigheten i vissa fall har möjlighet&lt;br&gt;att ingripa med stöd av 9 kap. 5 § första stycket 3 om en sådan stiftelse som&lt;br&gt;avses i 10 § första stycket 2 eller 3 håller sig med en revisor som inte motsva-&lt;br&gt;rar de i 4 kap. 3 § andra stycket angivna kraven (jfr vad som anförts i anslut-&lt;br&gt;ning till sistnämnda paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt innebär bl.a. att tillsynsmyndigheten skall in-&lt;br&gt;gripa i fall då det kan antas att en stiftelse som avses i första stycket 2 eller 3&lt;br&gt;har sådana ekonomiska förhållanden att en lekman generellt sett inte klarar&lt;br&gt;uppgiften att vara revisor i stiftelsen (jfr vad som anförs i anslutning till&lt;br&gt;4kap. 3 och 5 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten. Detta gäller dock inte beslut om att väcka talan enligt 5 kap. 4§ första&lt;br&gt;stycket eller 9 kap. 6§ första stycket eller beslut enligt 9 kap. 6§ tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 8 §, 6 kap. 4 § eller 5 § andra&lt;br&gt;stycket, 9 kap. 5 § första stycket 3, i den del beslutet avser verkställighetsför-&lt;br&gt;bud, eller 9 kap. 7 eller 8 § gäller även om de överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens beslut överklagas, skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;föra talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 9 § överklagas hos kammarrätten. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i tredje stycket om tillsynsmyndigheten och dess beslut gäller i sådant&lt;br&gt;fall länsstyrelsen och dess beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 10 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen innebär att de beslut som tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten fattar enligt stiftelselagen i princip får överklagas (jfr 20 § första stycket&lt;br&gt;tillsynslagen). Allmänna bestämmelser om hur man överklagar en förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighets beslut finns i förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra meningen i förevarande stycke är det vissa&lt;br&gt;beslut som inte får överklagas. Det är beslut att vid domstol väcka talan om&lt;br&gt;skadestånd eller entledigande enligt 5 kap. 4 § första stycket eller 9 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket och beslut att interimistiskt entlediga en styrelseledamot eller&lt;br&gt;en förvaltare enligt 9 kap. 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen har föreslagit att länsrätt i princip bör bli första in-&lt;br&gt;stans i samtliga måltyper där kammarrätt i dag har denna funktion (se SOU&lt;br&gt;1991:106 Del A s. 28). Ordningen enligt 11 § första stycket med kammarrätt&lt;br&gt;som första instans kan således komma att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att ett beslut av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;enligt någon av de i stycket uppräknade bestämmelserna alltid gäller även&lt;br&gt;om det överklagas (jfr 20 § andra stycket tillsynslagen). En annan sak är att&lt;br&gt;den kammarrätt som har att överpröva beslutet kan förordna om inhibition,&lt;br&gt;dvs. att beslutet inte skall gälla omedelbart (se 28 § förvaltningsprocesslagen,&lt;br&gt;1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen i tredje stycket är att göra det möjligt för tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten att överklaga kammarrättens beslut till Regeringsrätten. Jäm-&lt;br&gt;för i övrigt domstolsutredningens förslag till lag om ändring i 49 § körkortsla-&lt;br&gt;gen, 1977:477 (SOU 1991:106 Del B s. 203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag meddelas det i detta stycke bestämmelser&lt;br&gt;om överklagande av sådana beslut som avses i 9 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om registrering. Bestämmelserna har i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet innebär att stiftelser som är skyldiga att upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning skall vara registrerade i länsvis förda stiftelseregister.&lt;br&gt;Detta gäller även årsredovisningsskyldiga stiftelser som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 10 § första stycket. Registreringsmyndighet för en stiftelse&lt;br&gt;är alltid en länsstyrelse och i princip är det den länsstyrelse som utövar tillsyn&lt;br&gt;över stiftelsen som är registreringsmyndighet. Registreringsmyndigheten&lt;br&gt;skall ingripa om det kan antas att en stiftelse inte fullgör sina skyldigheter i&lt;br&gt;fråga om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att ut-&lt;br&gt;öva näringsverksamhet. Flertalet av dessa bestämmelser är med några un-&lt;br&gt;dantag överflyttade från handelsregisterlagen (1974:157).'Till skillnad från&lt;br&gt;handelsregisterlagen innehåller stiftelselagen inte några bestämmelser om&lt;br&gt;prokura. Det har inte ansetts föreligga något behov av sådana bestämmelser&lt;br&gt;(jfr allmänna motiveringen, avsnitt 2.10.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns det en bestämmelse enligt vilken länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län får förbjuda den som använder ordet stiftelse i strid mot 1 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket att fortsätta med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrif-&lt;br&gt;terna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registre-&lt;br&gt;ringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 1 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt gäller det ett krav på registrering för stiftelser som är&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiga enligt denna lag. Av denna begränsning följer att en&lt;br&gt;stiftelse som till följd av föreskrifter därom i stiftelseförordnandet är årsre-&lt;br&gt;dovisningsskyldig enligt bestämmelserna i 3 kap. inte omfattas av registe-&lt;br&gt;ringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare exempel på stiftelser som inte är registreringsskyldiga är så-&lt;br&gt;dana familjestiftelser som avses i 3 kap. 7 § andra stycket och stiftelser som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § undantagits från bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall inte föra in annat än stiftelser i registret. I&lt;br&gt;det enskilda fallet kan det emellertid krävas en förhållandevis kvalificerad&lt;br&gt;bedömning för att avgöra om en stiftelse föreligger eller inte. Registrerings-&lt;br&gt;myndigheten bör därför vägra införing i registret bara när det är uppenbart&lt;br&gt;att det som avses bli registrerat inte är en stiftelse (jfr vad som anförs i anslut-&lt;br&gt;ning till 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse felaktigt skulle vägras registrering, saknar det betydelse&lt;br&gt;för frågan om stiftelsens rättsliga status som stiftelse. Det är nämligen endast&lt;br&gt;allmän domstol som med civilrättslig verkan kan ta ställning till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att stiftelseförordnandet beträffande en stiftelse som inte är&lt;br&gt;skyldig att vara registrerad enligt stiftelselagen innehåller en föreskrift om&lt;br&gt;att stiftelsen skall vara registrerad. I enlighet med Lagrådets förslag före-&lt;br&gt;skrivs det i denna punkt en ovillkorlig registreringsskyldighet för sådana stif-&lt;br&gt;telser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke innebär att det alltid är en länsstyrelse som är&lt;br&gt;registreringsmyndighet för en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel är en och samma länsstyrelse såväl tillsynsmyndighet som registre-&lt;br&gt;ringsmyndighet för samma stiftelse. Av bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket följer emellertid att en stiftelse kan som tillsynsmyndighet ha en an-&lt;br&gt;nan myndighet än den länsstyrelse som är stiftelsens registreringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 10 kap. följer att stiftelseregistret kommer att innehålla&lt;br&gt;vissa grundläggande uppgifter om vaije registrerad stiftelse. Närmare anvis-&lt;br&gt;ningar om hur registret skall föras kan meddelas av regeringen i särskilda&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter till stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för införingarna i registret kommer främst att utgöras av an-&lt;br&gt;mälningar från stiftelsen. Någon gång kan det också vara fråga om underrät-&lt;br&gt;telser från domstol (se 4 och 5 §§). Vidare kan grunden för åtgärden utgöras&lt;br&gt;av ett beslut som registreringsmyndigheten har fattat ex officio, t.ex. i fall&lt;br&gt;då myndigheten har funnit att den registrerade ”stiftelsen” uppenbarligen&lt;br&gt;inte är en stiftelse (jfr vad som anförts i anslutning till första stycket och&lt;br&gt;12§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avgifter har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.11. Jämför i övrigt vad som har anförts i anslutning till 9 kap. 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller för-&lt;br&gt;valtare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att&lt;br&gt;stiftelsen bildades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, bostadsadress, post-&lt;br&gt;adress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, postadress och tele-&lt;br&gt;fon. Vid egen förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där&lt;br&gt;styrelsen har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas om&lt;br&gt;den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förval-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tårens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det är&lt;br&gt;möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7§ fattat beslut om&lt;br&gt;namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall ingripa om en stiftelse inte fullgör sina skyl-&lt;br&gt;digheter i fråga om anmälan för registrering (jfr 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som endast är skyldig att föra räkenskaper enligt 3 kap. 5 § skall&lt;br&gt;ha kalenderår som räkenskapsår. Om en sådan stiftelse blir bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt 3 kap. 2 § betyder bestämmelsen i punkt 2 i förevarande stycke&lt;br&gt;att stiftelsen skall vara anmäld senast den 30 juni samma år som den blev&lt;br&gt;bokföringsskyldig. Om stiftelsen avser att förvärva en hyresfastighet blir stif-&lt;br&gt;telsen enligt 6 § andra stycket däremot anmälningsskyldig redan innan den&lt;br&gt;blir bokföringsskyldig (jfr vad som anförs i anslutning till 6 § första och andra&lt;br&gt;styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående säte för en stiftelsestyrelse eller förvaltare, se vad som anförts i&lt;br&gt;anslutning till 9 kap. 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registeringsskyldighet inträder och det inte finns ens någon kopia av stif-&lt;br&gt;telselseförordnandet i behåll, får stiftelsens företrädare beskriva stiftelsens&lt;br&gt;ändamål i sin anmälan till registreringsmyndigheten med ledning av proto-&lt;br&gt;koll eller andra handlingar rörande stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det av anmälningen att stiftelsen inte har något namn, kan till-&lt;br&gt;synsmyndigheten vid vite förelägga styrelsens ledamöter eller förvaltaren att&lt;br&gt;fatta beslut i frågan (jfr 1 kap. 6 § första stycket, 2 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;samt 9 kap. 5 § första stycket 2 och andra stycket samt 10 § andra stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 23 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när stiftelsen inte längre är registreringsskyldig enligt denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 skall uppgift lämnas om företrädarens&lt;br&gt;namn, bostadsadress, postadress och telefon. Har styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt att teckna dess namn och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;firma får utövas endast av två eller flera i förening, skall detta också anmälas Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;för registrering i stiftelseregistret. Någon annan inskränkning i rätten att&lt;br&gt;företräda stiftelsen och att teckna dess namn och firma får inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall anmälan&lt;br&gt;göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5 skall anmälan&lt;br&gt;göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I övriga fall skall anmä-&lt;br&gt;lan göras av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med viss redaktionell jämkning utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall anmälan för registrering i&lt;br&gt;stiftelseregistret genast göras när det inträtt ändrade förhållanden avseende&lt;br&gt;en i stiftelseregistret redan registrerad stiftelse. I paragrafens tredje stycke&lt;br&gt;finns det bestämmelser om vem som svarar för att föreskriven anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt punkt 2 som avser inträde av ny ledamot i styrelsen för&lt;br&gt;en stiftelse med egen förvaltning skall inte bara innehålla den nye ledamo-&lt;br&gt;tens namn och adress samt telefon utan även uppgift om vem som lämnat&lt;br&gt;styrelsen. I fråga om stiftelser som utövar näringsverksamhet skall en anmä-&lt;br&gt;lan göras redan när en ledamot har lämnat sitt uppdrag (jfr 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt punkt 2 skall göras också när styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;har bytt säte eller ort för förvaltningens huvudsakliga utövande. När det gäl-&lt;br&gt;ler ändring av sätet gäller att anmälningsskyldighet formellt sett inträder en-&lt;br&gt;ligt punkt 2 i fall då ändring sker av ett säte som bestämts av styrelsen (jfr&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 9 kap. 1 § första stycket). Om det däremot&lt;br&gt;är så att det nya sätet bestämts efter ändring av stiftelseförordnandet följer&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten formellt sett av bestämmelsen i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av säte (eller ort för förvaltningen) kan i det enskilda fallet inne-&lt;br&gt;bära att stiftelsen också blir knuten till en annan tillsynsmyndighet. I ett så-&lt;br&gt;dant fall byter stiftelsen också registreringsmyndighet. Närmare anvisningar&lt;br&gt;för hur överföringen av en stiftelse skall ske från ett stiftelseregister till ett&lt;br&gt;annat bör kunna meddelas av regeringen i tillämpningsföreskrifter till stiftel-&lt;br&gt;selagen (jfr vad som anförts i anslutning till 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 4 skall anmälan för registrering genast göras&lt;br&gt;när en stiftelse inte längre är registreringsskyldig. Det bör påpekas att regi-&lt;br&gt;streringsskyldigheten enligt 1 § första stycket 1 gäller fram till dess att det&lt;br&gt;finns en av revisorn granskad årsredovisning avseende hela den tid stiftelsen&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig (jfr vad som anförs i anslutning till 7 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseregistret bör givetvis innehålla uppgifter endast om bestående stif-&lt;br&gt;telser. Därför föreligger anmälningsskyldighet enligt punkt 7 när stiftelsen är&lt;br&gt;upplöst (angående upplösning av stiftelse - se bl.a. 7 kap. 18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt punkt 7 torde komma att inträda ganska säl-&lt;br&gt;lan. Anmälan till stiftelseregistret att en stiftelse är upplöst efter konkurs el-&lt;br&gt;ler efter likvidation enligt bestämmelserna i 7 kap. sker nämligen genom rät-&lt;br&gt;tens respektive likvidatorernas försorg (jfr 7 kap. 13 § första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § andra stycket). Ett exempel på anmälningsskyldighet enligt punkt&lt;br&gt;7 är när det sker en fusion mellan två registrerade stiftelser (jfr vad som an-&lt;br&gt;förts i anslutning till 6 kap. 1 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket meddelas ytterligare bestämmelser om registrering av före-&lt;br&gt;trädare för stiftelsen enligt bestämmelsen i första stycket punkt 3. Av be-&lt;br&gt;stämmelsen i tredje meningen i andra stycket följer bl.a. att en rätt att före-&lt;br&gt;träda en avkastningsstiftelse som utövar näringsverksamhet måste avse rätt&lt;br&gt;att företräda stiftelsen i alla sammanhang, alltså inte bara beträffande nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en registrerad stiftelse försätts i konkurs eller förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord inleds för stiftelsen, skall tingsrätten sända en underrättelse om be-&lt;br&gt;slutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konkursen har avslutats eller förhandlingen om offentligt ackord har&lt;br&gt;avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall tingsrätten genast sända en&lt;br&gt;underrättelse för registrering i stiftelseregistret och i det förra fallet ange om&lt;br&gt;något överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering under-&lt;br&gt;rätta registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har vun-&lt;br&gt;nit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs eller att&lt;br&gt;inleda förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 4 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 20 § första och tredje styckena aktiebolagslagen&lt;br&gt;är förebild för bestämmelserna i förevarande stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innehöll i förevarande paragraf ytterligare ett stycke. I&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag finns den bestämmelsen nu i 7 kap. 18 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering skall avföras om det genom dom som har vunnit laga kraft&lt;br&gt;har förklarats att en registrering inte borde ha skett, att ett beslut som regi-&lt;br&gt;strerats är ogiltigt eller att något visst förhållande som registrerats inte före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall sända en kopia av domen till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 5 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebild för bestämmelserna i denna paragraf är 16 § andra stycket handels-&lt;br&gt;registerlagen (1974:157). Bestämmelserna i paragrafen är tillämpliga t.ex. i&lt;br&gt;fall då en allmän domstol har fastställt att en i stiftelseregistret införd stiftelse&lt;br&gt;inte är en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att utöva eller som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som rubriken ger vid handen berör bestämmelserna i detta avsnitt stiftelser&lt;br&gt;som avser att utöva eller som utövar näringsverksamhet. Med några undan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag är bestämmelserna överflyttade från handelsregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet skall styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren lämna uppgift för registrering i stiftelseregistret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken näringsverksamheten skall bedrivas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte tidigare är registrerad i stiftelseregistret, skall stiftelsen&lt;br&gt;även fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 2§ innan den böljar utöva nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får registreras även i stiftelseregister för annat län, om verksam-&lt;br&gt;heten är avsedd att utövas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 6 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 4 § tredje stycket 1 och 3 handelsre-&lt;br&gt;gisterlagen är förebild för bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra stycket handelsregisterlagen skall en stiftelse söka regi-&lt;br&gt;strering i handelsregistret innan den börjar utöva näringsverksamhet om stif-&lt;br&gt;telsen skulle ha varit bokföringsskyldig enligt 1929 års bokföringslag. Ge-&lt;br&gt;nom bestämmelsen i 6 § första stycket utvidgas den i handelsregisterlagen&lt;br&gt;fastlagda principen - med undantag för det fall då stiftelsen utövar endast&lt;br&gt;sådan näringsverksamhet som avses i 3 kap. 1 § andra stycket - till att gälla&lt;br&gt;för all form av näringsverksamhet i stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att en stiftelse som avser att utöva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet och som inte redan tidigare är registrerad i stiftelseregistret&lt;br&gt;är anmälningsskyldig till stiftelseregistret redan innan den blir bokförings-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § tredje stycket handelsregisterlagen är förebild för be-&lt;br&gt;stämmelsen i detta stycke. Genom bestämmelsen i 6 § tredje stycket kan en&lt;br&gt;stiftelse som avser att bedriva verksamhet i hela landet få ett rikstäckande&lt;br&gt;skydd för sin firma (jfr vad som anförts i anslutning till 8 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en stiftelse att utöva näringsverksamhet eller ändras någon annan&lt;br&gt;uppgift som har registrerats om en stiftelse som utövar näringsverksamhet,&lt;br&gt;skall stiftelsens styrelse eller förvaltare genast anmäla detta för registrering&lt;br&gt;i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 8 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har 13 § första stycket handelsregisterlagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse upphör att utöva näringsverksamhet skall detta anmälas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till stiftelseregistret enligt 7 §. Att stiftelsen upphör med näringsverksamhe- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;ten är emellertid inte liktydigt med att den skall avföras ur stiftelseregistret.&lt;br&gt;Stiftelsen är registreringsskyldig fram till dess att det finns en av revisorn&lt;br&gt;granskad årsredovisning för den hela den tid stiftelsen varit bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig (angående frågan när en stiftelse som inte längre utövar näringsverksam-&lt;br&gt;het upphör att vara bokföringsskyldig - se vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;3 kap. 4 § 3; jfr vidare vad som sagts vid 10 kap. 3 § första stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar vad som har införts i stiftelseregistret i fråga om en stiftelse som&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Detta gäller dock inte registrering av underrät-&lt;br&gt;telser enligt 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts&lt;br&gt;i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 9 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har 18 § handelsregisterlagen och 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ aktiebolagslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelseskyldigheten omfattar beslut om likvidation m.m. enligt 7 kap.&lt;br&gt;(jfr 7 kap. 7 § andra stycket, 13 § första stycket samt 14 och 15 §§). Den om-&lt;br&gt;fattar däremot inte meddelanden från tingsrätten enligt 10 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 8 § skall anses ha&lt;br&gt;kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständighe-&lt;br&gt;terna att han varken kände till eller borde ha känt till det som har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 10 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf har sin förebild i 19 § handelsregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 § innebär att en tredje man presumeras ha kännedom&lt;br&gt;om det som har blivit kungjort i Post- och Inrikes Tidningar. Därvid presu-&lt;br&gt;meras han inte bara ha kännedom om det som faktiskt har kungjorts. Vid&lt;br&gt;ändringar av i registret gjorda införingar presumeras sådan kännedom även&lt;br&gt;om ändringens innebörd trots att kungörelsen i dylika fall endast anger änd-&lt;br&gt;ringens art (jfr prop. 1984/85:38 s. 9). Presumtionen genombryts dock i de&lt;br&gt;fall det framgår av omständigheterna att tredje man, t.ex. till följd av onor-&lt;br&gt;malt avbrott i kommunikationerna, varken kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;det som har kungjorts. Om ett förhållande ännu inte kungjorts kan det, om&lt;br&gt;det blivit eller borde ha blivit infört i registret, endast åberopas mot den som&lt;br&gt;har känt till eller som borde ha känt till förhållandet i fråga (jfr prop. 1974:4&lt;br&gt;s. 246,1986/87:7 s. 263, Nial, Svensk Associationsrätt, 3. uppl., s. 234 f samt&lt;br&gt;Pettersson - Lundius, Handelsbolag/Årsredovisning, s. 51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer att den som står i begrepp att träffa ett avtal med&lt;br&gt;en stiftelse som utövar näringsverksamhet bör skaffa sig kännedom om vad&lt;br&gt;som har kungjorts om stiftelsen fram till dagen för avtalsslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma ur re-&lt;br&gt;gistret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 11 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om reglerna i firmalagen rörande avförande av firma&lt;br&gt;(jfr 16 § första stycket handelsregisterlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingripande av registreringsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att en stiftelse inte&lt;br&gt;följer bestämmelserna i denna lag eller annan författning i fråga om anmälan&lt;br&gt;för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten får därvid begära in handlingar eller upplys-&lt;br&gt;ningar från stiftelsen och kan förelägga en eller flera ledamöter i stiftelsens&lt;br&gt;styrelse eller förvaltaren att lämna begärda handlingar eller upplysningar till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten eller att göra anmälan för registrering i stiftelsere-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande får förenas med vite. Registreringsmyndigheten&lt;br&gt;skall pröva frågan om utdömande av vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 12 § första stycket 1 och andra stycket promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i handelsregisterlagen, är utformad&lt;br&gt;efter mönster av 9 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltid en länsstyrelse som är registreringsmyndighet för en stiftelse.&lt;br&gt;I regel är samma länsstyrelse även tillsynsmyndighet för stiftelsen. Det kan&lt;br&gt;dock förekomma att en stiftelse som tillsynsmyndighet har en annan myndig-&lt;br&gt;het än den länsstyrelse som är stiftelsens registreringsmyndighet (jfr vad som&lt;br&gt;anförs i anslutning till 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten för en stiftelse skall enligt regleringen i 9 kap. i prin-&lt;br&gt;cip alltid ingripa mot en stiftelse som inte följer stiftelselagens bestämmelser&lt;br&gt;i frågor som rör registrering. Om den myndighet som är tillsynsmyndighet&lt;br&gt;inte också är registreringsmyndighet för samma stiftelse kan det emellertid&lt;br&gt;vara lämpligare att det är den senare myndigheten som ingriper i dylika fall.&lt;br&gt;Första stycket i 11 § innehåller därför bl.a. regler om att registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten skall ingripa i fall då det kan antas att en stiftelse inte följer bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag i fråga om anmälan för registrering i stiftelseregistret.&lt;br&gt;Om tillsynsmyndigheten ändå skulle ingripa i fall som nu berörts, bortfaller&lt;br&gt;givetvis skyldigheten för registreringsmyndigheten att göra det (jfr i övrigt&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 9 kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas i sammanhanget att det endast är registrerings-&lt;br&gt;myndigheten som har befogenhet att ingripa i fall då stiftelsen inte iakttar&lt;br&gt;bestämmelser om registrering i stiftelseregistret vilka finns i andra författ-&lt;br&gt;ningar än i stiftelselagen. Det bör också uppmärksammas i sammanhanget&lt;br&gt;att bestämmelsen i förevarande stycke även gäller för stiftelser som omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna i 9 kap. 10§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför vad som anförts i anslutning till 9 kap. 4 § första stycket 1 och 5 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län får förbjuda den som använder ordet stiftelse&lt;br&gt;i strid med 1 kap. 6 § andra stycket att fortsätta med det. Förbudet får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 12 § första stycket 2 promemorieförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § andra stycket får ordet stiftelse endast användas av en stif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 §, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;innebär att länsstyrelsen i Stockholms län får ingripa med förbud om någon&lt;br&gt;använder ordet stiftelse i strid med bestämmelsen i 1 kap. 6 § andra stycket.&lt;br&gt;Med tanke på de gränsdragningssvårigheter som kan förekomma bör dock&lt;br&gt;ett förbud meddelas bara när det är uppenbart att ordet används som beteck-&lt;br&gt;ning för något som inte är en stiftelse (jfr vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;10kap. 1 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om överklagande av länsstyrelsens beslut finns i 13 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registreringsmyndighetens beslut överklagas skall registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten föra talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om registreringsmyndigheten och&lt;br&gt;dess beslut gäller länsstyrelsen i Stockholms län och dess beslut när det är&lt;br&gt;fråga om beslut enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från motsvarande bestämmelser i t.ex. handelsregisterlagen och&lt;br&gt;aktiebolagslagen innehåller första stycket i 13 § inte någon bestämmelse om&lt;br&gt;klagotidens längd. Det innebär att den som vill överklaga ett beslut av regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten måste göra det inom den tid som anges i 23 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen förvaltningslagen (1986:223), dvs. inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då han fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen enligt 13 § första stycket med kammarrätt som första instans&lt;br&gt;kan komma att ändras (se vad som anförts i anslutning till 9 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför vad som anförts i anslutning till 9 kap. 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag meddelas det i detta stycke en bestämmelse&lt;br&gt;om överklagande av sådana beslut som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns regler om insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftel-&lt;br&gt;ser. Skälen till att lagen innehåller regler om dessa särskilda stiftelseformer&lt;br&gt;har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i kapitlet innebär att bestämmelserna i stiftelselagen i stor ut-&lt;br&gt;sträckning blir tillämpliga även på insamlingsstiftelser och kollektivavtals-&lt;br&gt;stiftelser. Lagtekniskt sett har det ändå bedömts lämpligt att samla reglerna&lt;br&gt;om dessa stiftelseformer i ett avslutande kapitel i lagen. I stiftelselagens inle-&lt;br&gt;dande paragraf finns det en hänvisning till bestämmelserna i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en eller flera stiftare förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop&lt;br&gt;av dem, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varak-&lt;br&gt;tigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr promemorieförslaget 11 kap. 1 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras insamlingsstiftelsen. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;denna definition finns inte i gällande lagstiftning. Som har framhållits i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen är stiftelseformen som sådan dock ingen ny före-&lt;br&gt;teelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en insamlingsstiftelse skall föreligga krävs bl.a. att det rör sig om&lt;br&gt;insamling av kontanta medel. Insamlingar som endast avser kläder eller lös-&lt;br&gt;ören av annat slag faller utanför och leder således inte till att en insamlings-&lt;br&gt;stiftelse bildas. Detta hindrar emellertid inte att många av stiftelselagens reg-&lt;br&gt;ler bör kunna tillämpas analogiskt på en sådan insamling, särskilt i de fall då&lt;br&gt;syftet med insamlingen är att få fram pengar till förmån för något särskilt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse skall i regel främja sitt syfte genom att lämna kon-&lt;br&gt;tanta bidrag. Det kan därvid vara så att stiftelsen fungerar som en renodlad&lt;br&gt;avkastningsstiftelse, dvs. bidrag får endast lämnas ur den löpande avkast-&lt;br&gt;ningen på de medel som samlats in. Det torde dock vara vanligare att de&lt;br&gt;medel som samlas in mer eller mindre oavkortat används för att främja syf-&lt;br&gt;tet. Det kan också förekomma insamlingar vars mål är att skapa nödvändiga&lt;br&gt;resurser för verksamhet som skall bedrivas i stiftelsens egen regi, t.ex. sjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård. I sådana fall kanske det aktiva insamlingsarbetet avstannar när insam- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;lingen har nått ett resultat som medger att den tänkta verksamheten påbör-&lt;br&gt;jas. Detta betyder emellertid inte att förmögenhetsbildningen därigenom&lt;br&gt;förlorar sin karaktär av att vara insamlingsstiftelse. Det avgörande för vilken&lt;br&gt;kategori en viss stiftelse tillhör är nämligen på vilket sätt den självständiga&lt;br&gt;och självägande förmögenheten har tillskapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna punkt anger den grundläggande förutsättningen för&lt;br&gt;att en insamlingsstiftelse skall komma till stånd. Enligt bestämmelsen skall&lt;br&gt;det finnas ett förordnande (stiftelseförordnande) som ger uttryck för stifta-&lt;br&gt;rens vilja att pengar, som inflyter efter ett upprop av honom, skall som en&lt;br&gt;självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål. Ända-&lt;br&gt;målet skall därvid vara angivet med sådan grad av bestämdhet att förordnan-&lt;br&gt;det går att verkställa. I annat fall får det inte någon rättsverkan över huvud&lt;br&gt;taget (jfr vad som anförts i anslutning till 1 kap. 2 § första stycket). Som krav&lt;br&gt;på förordnandets innehåll ställs också upp att man vid tidpunkten för dess&lt;br&gt;avgivande skall kunna slå fast att det av stiftaren bestämda ändamålet varak-&lt;br&gt;tigt kommer att kunna främjas om pengar flyter in. Det krävs därför att än-&lt;br&gt;damålet är av varaktig natur och att stiftaren inte i förordnandet har medde-&lt;br&gt;lat andra föreskrifter som visar att det kommer att bli verksamt endast under&lt;br&gt;en kortare tid (jfr återigen vad som anförts i anslutning till 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu senast sagda innebär att en insamling av pengar som sker i syfte&lt;br&gt;att lindra nöden efter en viss naturkatastrof i regel inte är att betrakta som&lt;br&gt;en insamlingsstiftelse. På samma sätt bör man också se saken om den vilja&lt;br&gt;som kommit till uttryck i förordnandet innebär att insamlade medel skall&lt;br&gt;överlämnas till någon annan - t.ex. till en fysisk eller juridisk person - när&lt;br&gt;ett visst insamlingsresultat har uppnåtts. Den omständigheten att insamlade&lt;br&gt;medel skall förbrukas i den takt de flyter in betyder däremot inte att kravet&lt;br&gt;på varaktighet inte skall anses uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad som gäller för stiftelser enligt den allmänna definitionen&lt;br&gt;skall den som bildar en insamlingsstiftelse med sitt förordnande ha avsett att&lt;br&gt;de pengar som tillskjuts skall bilda en från mottagarens förmögenhet skild&lt;br&gt;förmögenhetsmassa eller en självständig förmögenhet. Har inte stiftaren&lt;br&gt;meddelat föreskrifter i förordnandet som talar däremot, får en sådan avsikt&lt;br&gt;som regel anses föreligga om kravet på varaktighet är uppfyllt (jfr vad som&lt;br&gt;anförts i anslutning till 1 kap. 2 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 1 är det ett krav att stiftaren skall göra något&lt;br&gt;slags upprop. Det kan vara lämpligt att det i stiftelseförordnandet anges vil-&lt;br&gt;ket innehåll uppropet skall ha och i vilken form det skall ske, t.ex. genom&lt;br&gt;annons i någon tidning. För att undvika i praktiken svårlösta gränsdragnings-&lt;br&gt;problem är det emellertid enligt förevarande förslag - till skillnad från pro-&lt;br&gt;memorieförslaget - inte nödvändigt att stiftaren vänder sig till allmänheten&lt;br&gt;med sitt upprop. Uppropet kan lika gärna vara riktat mot en mindre, sluten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krets, t.ex. alla anställda vid ett visst företag eller medlemmarna i en viss Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt skall det finnas ett åtagande från någon att ta emot de&lt;br&gt;pengar som kan flyta in för förvaltning i enlighet med stiftelseförordnandet.&lt;br&gt;Åtagandet (förvaltningsåtagandet) kan göras av en eller flera fysiska perso-&lt;br&gt;ner eller av en juridisk person. För detta åtagande gäller inte något form-&lt;br&gt;krav, men det kan ändå vara lämpligt att det tecknas på den handling där&lt;br&gt;stiftelseförordnandet är intaget (jfr vad som anförts vid 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 10 och 19 §§ är tillämpliga på insamlingsstiftelser&lt;br&gt;(se bestämmelsen i 2§ första stycket). Detta innebär vissa begränsningar i&lt;br&gt;fråga om vem som i det enskilda fallet kan lämna det för stiftelsebildningen&lt;br&gt;nödvändiga förvaltningsåtagandet. Om stiftelsen skall ha egen förvaltning,&lt;br&gt;kan förvaltningsåtagandet inte lämnas av stiftaren ensam i fall då denne är&lt;br&gt;en fysisk person och om stiftelsen skall ha anknuten förvaltning kan åtagan-&lt;br&gt;det inte lämnas av stiftaren om denne är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket skall det till grund för en insamlingsstif-&lt;br&gt;telse ligga ett skriftligt och av stiftaren eller stiftarna undertecknat stiftelse-&lt;br&gt;förordnande. Stiftelseförordnandet torde i regel tas in i en för ändamålet sär-&lt;br&gt;skilt upprättad handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet är den enda rättshandling som krävs från stiftarens&lt;br&gt;sida för att få en insamlingsstiftelse till stånd. Om stiftaren eller stiftarna för&lt;br&gt;egen del lämnar bidrag, saknar det således rättslig betydelse för själva stiftel-&lt;br&gt;sebildningen. Det bör påpekas i detta sammanhang att det inte föreligger&lt;br&gt;någon insamlingsstiftelse om det enligt förordnandet är meningen att de som&lt;br&gt;lämnar penningbidrag just på grund därav skall erhålla inflytande över hur&lt;br&gt;bidragen förvaltas (jfr allmänna motiveringen, avsnitt 2.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§ samt 6§ första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 4 § 1 och 2, 7§ första och&lt;br&gt;tredje styckena och 8-11 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6§, 7§ första-fjärde styckena, 8-14 §§, 15 §&lt;br&gt;första och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4§ första-tredje styckena samt 5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1-9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 6 § första stycket, 2-10 kap. samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftel-&lt;br&gt;ser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till för-&lt;br&gt;mån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 kap. 2 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med vissa redaktionella jämkningar utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för det regelsystem som&lt;br&gt;till följd av bestämmelserna i paragrafen gäller för en insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättskapacitet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En insamlingsstiftelse har rättskapacitet. För stiftelsens förpliktelser&lt;br&gt;svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §). Bestämmelsen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;gäller även för insamlingsstiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Av stiftaren meddelade föreskrifter skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter. Om föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i&lt;br&gt;stiftelselagen, tillämpas dock i stället den bestämmelsen (2 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om av stiftaren meddelade ändamålsföreskrifter strider mot lag eller an-&lt;br&gt;nan författning, är stiftelseförordnandet som sådant ogiltigt (jfr vad som an-&lt;br&gt;förts i anslutning till 2 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om ett förvaltningsåtagande lämnas av en eller flera fysiska personer,&lt;br&gt;har stiftelsen egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk per-&lt;br&gt;son föreligger anknuten förvaltning (2 kap. 2§ första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den eller de fysiska personer som har lämnat ett förvaltningsåtagande&lt;br&gt;bildar styrelse för stiftelsen (2 kap. 2§ andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den juridiska person som har lämnat ett förvaltningsåtagande är förval-&lt;br&gt;tare för stiftelsen (2 kap. 2 § tredje stycket första meningen). I fall då staten&lt;br&gt;har lämnat ett förvaltningsåtagande är stiftelsens förvaltare den statliga myn-&lt;br&gt;dighet som lämnat åtagandet för statens räkning (2 kap. 2§ tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens och förvaltarens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs (2 kap. 3§ första stycket), om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 kap. 3§ andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsens förmögenhet är pla-&lt;br&gt;cerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte följer av stiftelseförordnandet&lt;br&gt;hur förmögenheten skall vara placerad (2 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får inte lämna penninglån till stiftaren eller förvaltaren m.fl. Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;(2 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En insamlingsstiftelse skall ha ett namn (1 kap. 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen). Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens namn, om&lt;br&gt;stiftelseförordnandet inte innehåller riågon föreskrift om det (2 kap. 7 §).&lt;br&gt;Namnet skall innehålla ordet insamlingsstiftelse (förevarande paragraf,&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings-&lt;br&gt;och årsredovisningsskyldighet (2 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stiftelsens styrelse entledigar ledamöter och utser nya ledamöter, om&lt;br&gt;inte annat följer av stiftelseförordnandet (2 kap. 9§ första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal m.m. mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen (2 kap. 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma (2 kap.&lt;br&gt;16§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förvaltaren får inte handlägga frågor rörande avtal mellan honom och&lt;br&gt;stiftelsen (2 kap. 21 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2 kap. 23 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring, årsredovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen och&lt;br&gt;skyldig att upprätta årsredovisning (förevarande paragraf, tredje stycket,&lt;br&gt;3 kap. 4 § och 7 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En insamlingsstiftelse skall alltid ha minst en kvalificerad revisor (4 kap.&lt;br&gt;4§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Styrelsen eller förvaltaren skall senast fyra månader efter räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång avlämna årsredovisningen till revisorn (3 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren till tillsynsmyndigheten sända en kopia av revisionsberättelsen&lt;br&gt;och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen (3 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som är styrelseledamot eller förvaltare är skyldig att ersätta stiftel-&lt;br&gt;sen om han uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar den vid fullgörandet av&lt;br&gt;sitt uppdrag. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom&lt;br&gt;överträdelse av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen (5 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid fall av misskötsel kan en styrelseledamot eller förvaltaren entledi-&lt;br&gt;gas från sitt uppdrag (9 kap. 6 §). Exempel på misskötsamhet kan vara att&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren utfärdar ett upprop med vädjan om bidrag till stif-&lt;br&gt;telsen men gör det till förmån för en destinatärskrets som inte omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; 2&lt;br&gt;stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. i stiftelseförordnandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna i förordnandet till en insamlingsstiftelse får ändras eller&lt;br&gt;upphävas eller i särskilt fall åsidosättas endast om i 6 kap. angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En insamlingsstiftelse har vid inrättandet inte någon förmögenhet.&lt;br&gt;Härav följer att den princip som hittills har ansetts vara ett uttryck för gäl-&lt;br&gt;lande rätt inom stiftelseområdet - att en stiftelse är upplöst när det med sä-&lt;br&gt;kerhet kan slås fast att dess förmögenhet är konsumerad (jfr vad som anförts&lt;br&gt;i anslutning till 7 kap. 18 §) - inte kan gälla för insamlingsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreskrivs i stället i förevarande paragraf,&lt;br&gt;fjärde stycket att en insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat till-&lt;br&gt;gångar under en sammanhängande tid av två år. Denna bestämmelse gäller&lt;br&gt;även för insamlingsstiftelser vilkas tillgångar får användas endast till förmån&lt;br&gt;för bestämda fysiska personer (jfr femte stycket). Bestämmelsen i fjärde&lt;br&gt;stycket gäller vid sidan av andra regler i stiftelselagen om upplösning av stif-&lt;br&gt;telser, vilka är tillämpliga också på insamlingsstiftelser (se 7 kap. 13 och&lt;br&gt;18§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En insamlingsstiftelse står under tillsyn av en tillsynsmyndighet (9 kap.&lt;br&gt;1 §). En insamlingsstiftelse är föremål för återkommande kontroll. Detta gäl-&lt;br&gt;ler även om stiftaren i förordnandet föreskrivit att stiftelsen inte skall stå un-&lt;br&gt;der tillsyn. Bestämmelserna i 9 kap. 10 § första stycket är nämligen inte till-&lt;br&gt;lämpliga på insamlingsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Eftersom en insamlingsstiftelse alltid är skyldig att upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning skall den också alltid vara registrerad (10 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kol-&lt;br&gt;lektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller&lt;br&gt;annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett be-&lt;br&gt;stämt och varaktigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 kap. 3 § promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras kollektivavtalsstiftelsen. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;denna definition finns inte i gällande lagstiftning. Som har framhållits i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen är stiftelseformen som sådan dock ingen ny före-&lt;br&gt;teelse (se avsnitt 2.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av kollektivavtalsstiftelsen och insamlingsstiftelsen överens-&lt;br&gt;stämmer i stort sett. För att en kollektivavtalsstiftelse skall föreligga krävs&lt;br&gt;det dock att stiftelseförordnandet är intaget i ett kollektivavtal. Med kollek-&lt;br&gt;tivavtal avses enligt 23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;br&gt;ett skriftligt avtal mellan å ena sidan en arbetsgivarorganisation eller arbets-&lt;br&gt;givare och å andra sidan en arbetstagarorganisation, om anställningsvillkor&lt;br&gt;för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstagare. Enligt bestämmelsen i 3 § krävs att det skall vara fråga om ett Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;kollektivavtal som har träffats mellan en arbetsgivarorganisation och en cen-&lt;br&gt;tral arbetstagarorganisation. Detta innebär att avtalet på arbetstagarsidan&lt;br&gt;måste vara träffat på förbundsnivå (jfr 6 § andra stycket lagen om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§ och 6§ första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 4 § 1 och 2, 7§ första och&lt;br&gt;tredje styckena, 8-10 §§ och 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4§ första stycket 1-4, andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 §&lt;br&gt;första och andra styckena, 7 och 8§§, 10 § andra stycket och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad&lt;br&gt;som anges i 2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall i fråga&lt;br&gt;om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har&lt;br&gt;meddelats genom en sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är bokföringsskyldig. Vid tillämpning av 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § och 4 kap. 15 § skall en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan&lt;br&gt;stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 kap. 4 och 5 §§ promemorieförslaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med vissa redaktionella jämkningar utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för det regelsystem som&lt;br&gt;till följd av bestämmelserna i denna paragraf gäller för en kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättskapacitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En kollektivavtalsstiftelse har rättskapacitet. För stiftelsens förpliktel-&lt;br&gt;ser svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Av stiftarna meddelade föreskrifter skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter. Om föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i&lt;br&gt;stiftelselagen, tillämpas dock i stället den bestämmelsen (2 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om ett förvaltningsåtagande lämnas av en eller flera fysiska personer,&lt;br&gt;har stiftelsen egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk per-&lt;br&gt;son, föreligger anknuten förvaltning (2 kap. 2 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den eller de fysiska personer som har lämnat ett förvaltningsåtagande&lt;br&gt;bildar styrelse för stiftelsen (2 kap. 2 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den juridiska person som har lämnat ett förvaltningsåtagande är förval-&lt;br&gt;tare för stiftelsen (2 kap. 2 § tredje stycket första meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens och förvaltarens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs (2 kap. 3 § första stycket), om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 kap. 3 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsens förmögenhet är pla-&lt;br&gt;cerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte följer av stiftelseförordnandet&lt;br&gt;hur förmögenheten skall vara placerad (2 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får inte lämna penninglån till stiftarna eller förvaltaren m.fl.&lt;br&gt;(2 kap. 6§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kollektivavtalsstiftelse skall ha ett namn (1 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;första meningen). Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens&lt;br&gt;namn, om stiftelseförordnandet inte innehåller någon föreskrift om det&lt;br&gt;(2 kap. 7 §). Namnet skall innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse (föreva-&lt;br&gt;rande paragraf, tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings-&lt;br&gt;och årsredovisningsskyldighet (2 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stiftelsens styrelse entledigar ledamöter och utser nya ledamöter, om&lt;br&gt;inte annat följer av stiftelseförordnandet (2 kap. 9 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal m.m. mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen (2 kap. 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma (2 kap.&lt;br&gt;16§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen av stiftarna kan vara förvaltare (2 kap. 19 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förvaltaren får inte handlägga frågor rörande avtal m.m. mellan honom&lt;br&gt;och stiftelsen (2 kap. 21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma&lt;br&gt;(2 kap. 23§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring, årsredovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.En kollektivavtalsstiftelse är utan undantag bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen och skyldig att upprätta årsredovisning (förevarande para-&lt;br&gt;graf, fjärde stycket, 3 kap. 4 § och 7 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kollektivavtalsstiftelse skall alltid ha minst en kvalificerad revisor&lt;br&gt;(4 kap. 4§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Styrelsen eller förvaltaren skall senast fyra månader efter räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång avlämna årsredovisningen till revisorn (3 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren hålla årsredovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den&lt;br&gt;(förevarande paragraf, fjärde stycket andra meningen och 3 kap. 12 § andra&lt;br&gt;meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som är styrelseledamot eller förvaltare är skyldig att ersätta stiftel-&lt;br&gt;sen om han uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar den vid fullgörandet av&lt;br&gt;sitt uppdrag. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom&lt;br&gt;överträdelse av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen (5 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid fall av misskötsel kan en styrelseledamot eller förvaltaren entledi-&lt;br&gt;gas från sitt uppdrag (9 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åndring m.m. i stiftelseförordnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.7.1) uttalades det att det för&lt;br&gt;ändring m.m. av ett stiftelseförordnande bör gälla i princip samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar för alla former av stiftelser. Samtliga bestämmelser i 6 kap. är därför&lt;br&gt;tillämpliga på kollektivavtalsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också uttalades i den allmänna motiveringen bör det dock i fråga om&lt;br&gt;kollektivavtalsstiftelser finnas möjlighet att avvika från stiftelselagens regle-&lt;br&gt;ring av förutsättningarna för ändring m.m. av ett stiftelseförordnande. Skä-&lt;br&gt;let för detta är att det, med hänsyn till den roll kollektivavtalsstiftelserna är&lt;br&gt;avsedda att ha, bör vara möjligt för stiftarna att i samspel med stiftelsen an-&lt;br&gt;passa föreskrifterna för stiftelsen till den utveckling som sker i samhället.&lt;br&gt;Det kan t.ex. ske organisatoriska förändringar på arbetstagarsidan som inne-&lt;br&gt;bär att en viss grupp destinatärer som hittills har omfattats av en äldre kol-&lt;br&gt;lektivavtalsstiftelses ändamålsbestämmelser upphör att göra det. För att en&lt;br&gt;sådan grupp arbetstagare inte skall bli utan skydd vid t.ex. uppsägningar på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist kan det krävas att det sker ett upphävande av ändamålet&lt;br&gt;för en del av den ifrågavarande stiftelsens förmögenhet i syfte att överföra&lt;br&gt;denna till en annan kollektivavtalsstiftelse. En sådan åtgärd skulle emellertid&lt;br&gt;vara tillåten enligt bestämmelserna i 6 kap. endast om ändamålet för den&lt;br&gt;förra stiftelsen inte längre kan följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu anförda föreskrivs det i 4 § (se andra stycket,&lt;br&gt;första meningen) att stiftarna och stiftelsen utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. genom skriftlig överenskommelse får ändra eller upphäva stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Enligt andra meningen i samma stycke skall vad som anges i&lt;br&gt;2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande i fråga om en kollektivav-&lt;br&gt;talsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en&lt;br&gt;sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kollektivavtalsstiftelse har vid inrättandet inte någon förmögenhet.&lt;br&gt;Härav följer att den princip som hittills har ansetts vara ett uttryck för gäl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande rätt inom stiftelseområdet - att en stiftelse är upplöst när det med sä- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;kerhet kan slås fast att dess förmögenhet är konsumerad (jfr vad som anförts&lt;br&gt;i anslutning till 7 kap. 18 §) - inte kan gälla för kollektivavtalsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda gäller enligt 4 § (se femte stycket) i stället&lt;br&gt;att en kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av två år. Denna regel gäller vid sidan av andra reg-&lt;br&gt;ler i stiftelselagen om upplösning av stiftelser, vilka är tillämpliga även på&lt;br&gt;kollektivavtalsstiftelser (se 7 kap. 13 och 18 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.En kollektivavtalsstiftelse står under tillsyn av en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;(9 kap. 1 §). Den är aldrig föremål för återkommande kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om tillsynsmyndighetens befogenheter och skyldigheter gäller&lt;br&gt;samma reglering som för stiftelser som omfattas av bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Eftersom en kollektivavtalsstiftelse alltid är skyldig att upprätta årsre-&lt;br&gt;dovisning skall den också alltid vara registrerad (10 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om införande av stiftelselagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bl.a. bestämmelser om tidpunkten för stiftelselagens ikraft-&lt;br&gt;trädande och om stiftelselagens tillämplighet på äldre stiftelser. Hithörande&lt;br&gt;frågor har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet bestämmelser i denna promulgationslag saknar motsvarighet i&lt;br&gt;promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen (1994:000) och denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr första punkten i promemorieförslagets ikraftträdandebestämmelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör stiftelselagen träda i&lt;br&gt;kraft vid ett kalenderårsskifte. Enligt denna bestämmelse träder stiftelsela-&lt;br&gt;gen och förevarande lag i kraft vid årsskiftet 1994/1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stiftelselagen (1994:000) upphävs lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr första punkten i promemorieförslagets ikraftträdandebestämmelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall skall tillsynslagen övergångsvis vinna tillämpning på äldre stiftel-&lt;br&gt;ser även efter stiftelselagens ikraftträdande (angående begreppet äldre stif-&lt;br&gt;telser, se 4§). Dessa fall regleras i 9§ första stycket och 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kungliga cirkulären från den 24 april 1788,10 oktober 1806 och 13 juli&lt;br&gt;1809 torde kunna upphävas samtidigt med att stiftelselagen träder i kraft (jfr&lt;br&gt;22 § tillsynslagen; jfr även promemorian s. 290, SOU 1987:4 s. 121 ff samt&lt;br&gt;Frii, Förvalta fonder och stiftelser, s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmögenhetsbildning som har tillkommit före ikraftträdandet och som&lt;br&gt;närmast dessförinnan uppfyllde de krav som stiftelselagen ställer på stiftelse-&lt;br&gt;bildning skall anses som stiftelse enligt stiftelselagen (1994:000). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även om förmögenhetsbildningen inte uppfyllde formkravet en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 3§ eller 11 kap. 1§ stiftelselagen eller kravet enligt 1 kap. 2§&lt;br&gt;samma lag på att egendomen skall ha avskilts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf reglerar under vilka förutsättningar en&lt;br&gt;före stiftelselagens ikraftträdande tillkommen förmögenhetsbildning (äldre&lt;br&gt;förmögenhetsbildning) skall anses som stiftelse enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för bestämmelserna är att förmögenhetsbildningar som&lt;br&gt;kanske sedan länge behandlats som stiftelser av domstolar eller andra myn-&lt;br&gt;digheter inte till följd av den nya lagen skall förlora sin status som stiftelse.&lt;br&gt;Till skillnad från vad Lagrådet föreslagit innefattar emellertid inte bestäm-&lt;br&gt;melsen i andra meningen något krav på att en förmögenhetsbildning närmast&lt;br&gt;före ikraftträdandet var att anse som stiftelse enligt då gällande rätt för att&lt;br&gt;den skall kunna anses som en stiftelse i stiftelselagens mening. De av Lagrå-&lt;br&gt;det påtalade riskerna för att den lösning som här föreslås kan få den märkliga&lt;br&gt;konsekvensen att förordnanden som inte uppfyller formkravet och inte hel-&lt;br&gt;ler lett till avskiljande av egendom skulle anses som giltiga stiftelsebildningar&lt;br&gt;även när de inte godtas som stiftelser enligt gällande rätt har fått stå tillbaka&lt;br&gt;till förmån för intresset av att regleringen blir enkel, ett intresse som knap-&lt;br&gt;past kan anses tillgodosett om man i varje enskilt fall tvingas ta ställning till&lt;br&gt;den närmare innebörden av stiftelsebegreppet enligt nu gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i denna mening, som i huvudsak utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag, skall en äldre förmögenhetsbildning anses som stif-&lt;br&gt;telse enligt stiftelselagen om den närmast före ikraftträdandet uppfyllde de&lt;br&gt;krav som stiftelselagen ställer på stiftelsebildning enligt någon av den lagens&lt;br&gt;tre definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna mening, som till viss del redan kommenterats, bety-&lt;br&gt;der att en äldre förmögenhetsbildning kan anses som en stiftelse enligt stif-&lt;br&gt;telselagen trots att den närmast före ikraftträdandet inte uppfyller alla stif-&lt;br&gt;telselagens krav på stiftelsebildning. Principiellt sett gäller detta i följande&lt;br&gt;tre fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förmögenhetsbildningen uppfyller närmast före ikraftträdandet stiftel-&lt;br&gt;selagens krav på stiftelsebildning enligt den lagens allmänna definition av&lt;br&gt;detta begrepp utom vad avser kravet på att stiftelseförordnandet skall vara&lt;br&gt;skriftligt och undertecknat av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: En förmögenhetsbildning som har tillkommit i enlighet med ett&lt;br&gt;muntligt stiftelseförordnande skall anses som en stiftelse enligt stiftelsela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förmögenhetsbildningen uppfyller närmast före ikraftträdandet stiftel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;selagens krav på stiftelsebildning enligt den lagens allmänna definition av Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;detta begrepp utom vad avser kravet på att besittningen av den egendom&lt;br&gt;som förmögenhetsdispositionen omfattar har övergått på den som lämnat&lt;br&gt;förvaltningsåtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel A: En förmögenhetsbildning som närmast före ikraftträdandet&lt;br&gt;utgörs av endast en benefik fordran på stiftaren skall anses som en stiftelse&lt;br&gt;enligt stiftelselagens allmänna definition av stiftelsebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel B: Det förhållandet att man efterger kravet på att besittningen&lt;br&gt;av den egendom som förmögenhetsdispositionen omfattar skall ha övergått&lt;br&gt;till den som lämnat förvaltningsåtagandet medför att man vid bedömningen&lt;br&gt;av om varaktighetsrekvisitet är uppfyllt eller inte får beakta utfästelser om&lt;br&gt;ytterligare bidrag till stiftelsen vilka stiftaren utställt vid förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningens tillkomst. Härav följer att sådana förmögenhetsbildningar som till-&lt;br&gt;förs nya resurser allteftersom förbrukning sker (s.k. anslagsstiftelser) i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan vara att betrakta som stiftelser enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förmögenhetsbildningen uppfyller närmast före ikraftträdandet stiftel-&lt;br&gt;selagens definition på insamlingsstiftelse utom vad avser kravet på att stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: En förmögenhetsbildning som t.ex. tillkommit på grund av ett&lt;br&gt;upprop som innefattar vädjan om bidrag till ett visst ändamål skall anses som&lt;br&gt;en insamlingsstiftelse även om uppropet inte är undertecknat av stiftaren (jfr&lt;br&gt;prop. 1929:83 s.94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser enligt&lt;br&gt;stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:000) med de be-&lt;br&gt;gränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För församlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär gäller endast&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 § stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som innefattar begränsningar i fråga om stiftelselagens till-&lt;br&gt;lämpning på äldre stiftelser finns bl.a. i 6, 7 och 10 §§ förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tagits in i denna lag på förslag av Lagrådet. Terminologin&lt;br&gt;i bestämmelsen anknyter till den som bl.a. finns i 41 kap. 2§ kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egendom som berörs av bestämmelsen i andra stycket härrör ur-&lt;br&gt;sprungligen från enskilda (donerad eller insamlad). Det finns även andra av&lt;br&gt;enskilda bildade stiftelser som främjar kyrkan och dess verksamhet på annat&lt;br&gt;sätt än genom att tillhandahålla gudstjänstlokaler eller medel för lön åt präs-&lt;br&gt;ter. Stiftelser av detta senare slag omfattas dock inte av bestämmelsen i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför i övrigt allmänna motiveringen avsnitt 2.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall anses ha egen förvaltning om det vid ikraftträdandet&lt;br&gt;är ett för stiftelsen särskilt inrättat organ som ytterst svarar för frågor om&lt;br&gt;placeringen av stiftelsens förmögenhet. Det särskilt inrättade organet skall&lt;br&gt;anses vara stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall anses ha anknuten förvaltning om det vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet är ett organ för en juridisk person eller en statlig myndighet som yt-&lt;br&gt;terst svarar för frågor om placeringen av stiftelsens förmögenhet. Den juri-&lt;br&gt;diska personen eller den statliga myndigheten skall anses vara stiftelsens för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts i den allmänna motiveringen måste denna lag innehålla bestäm-&lt;br&gt;melser som dels klarar ut vilken förvaltningsform en äldre stiftelse skall an-&lt;br&gt;ses ha, dels ger besked om vem som skall anses vara stiftelsens styrelse vid&lt;br&gt;egen förvaltning resp, stiftelsens förvaltare vid anknuten förvaltning. Be-&lt;br&gt;stämmelser i dessa frågor meddelas i denna paragraf. Bestämmelserna kny-&lt;br&gt;ter an till den gränsdragning som finns i tillsynslagen mellan stiftelser som&lt;br&gt;har en särskilt inrättad styrelse och stiftelser vilkas styrelse utgörs av styrel-&lt;br&gt;sen för en juridisk person eller av en statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:000) tillämpas inte i fråga&lt;br&gt;om lån som har lämnats eller säkerheter som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innefattar en begränsning i fråga om stiftelselagens tillämpning&lt;br&gt;på äldre stiftelser. Av bestämmelsen i paragrafen följer att stiftelselagens&lt;br&gt;regler om låneförbud m.m. i fråga om äldre stiftelser skall tillämpas endast&lt;br&gt;beträffande sådana förhållanden som har uppkommit efter stiftelselagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 10 § och 19 § andra stycket stiftelselagen (1994:000)&lt;br&gt;om att stiftaren eller stiftarna inte ensamma får vara styrelse och att stiftaren&lt;br&gt;inte får vara förvaltare gäller inte i fall då stiftaren eller stiftarna vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet ensamma är styrelse eller stiftaren är förvaltare för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat följer av stiftelseförordnandet gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 12 § för äldre stiftelser och för stiftelser som bildats efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det på grundval av ett stiftelseförordnande i ett testamente som har upprät-&lt;br&gt;tats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför vad som anförts i anslutning till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför vad som anförts i anslutning till 2 kap. 12 § stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt med föreskrifter i stiftelseförordnanden av innebörd&lt;br&gt;att en eller ytterligare någon styrelseledamot skall ha vetorätt, i en familje-&lt;br&gt;stiftelse t.ex. de ledamöter som inte är medlemmar i släkten. Det har inte&lt;br&gt;ansetts lämpligt att låta bestämmelserna i 2 kap. 12 § bli tvingande för äldre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser eftersom man i så fall skulle kunna riskera att rubba sådana makt-&lt;br&gt;förhållanden som stiftaren byggt in i stiftelseförordnandet. Bestämmelsen i&lt;br&gt;7 § andra stycket gäller också för stiftelser som har bildats efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det på grundval av ett stiftelseförordnande i ett testamente som har upprät-&lt;br&gt;tats före ikraftträdandet (&amp;quot;äldre” testamentsstiftelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om äldre stiftelser som har ett annat räkenskapsår än kalenderår till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 3, 4 och 10 kap. stiftelselagen (1994:000) från och&lt;br&gt;med det räkenskapsår som böljar löpa närmast efter utgången av år 1994.&lt;br&gt;Detta räkenskapsår skall kortas av om det behövs för att stiftelsen skall få&lt;br&gt;ett räkenskapsår som stämmer överens med bestämmelserna i 3 kap. stiftel-&lt;br&gt;selagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren för en äldre stiftelse skall bestämma värdet av&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar enligt 3 kap. 6 § stiftelselagen vid ingången av det räken-&lt;br&gt;skapsår som börjar löpa närmast efter utgången av år 1994, om inte stiftelsen&lt;br&gt;är bokföringsskyldig enligt 3 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I års- eller koncernredovisningar behöver inte återges resultat- och balans-&lt;br&gt;räkningar eller koncernresultat- eller koncernbalansräkningar för det räken-&lt;br&gt;skapsår som föregår det räkenskapsår från och med vilket bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. gäller för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är revisor i en stiftelse vid utgången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;föregår det räkenskapsår från och med vilket bestämmelserna i 4 kap. stiftel-&lt;br&gt;selagen gäller för stiftelsen får slutföra sitt uppdrag utan hinder av sagda be-&lt;br&gt;stämmelser i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr andra punkten i promemorieförslagets ikraftträdandebestämmelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts lämpligt att bestämmelserna i 3, 4 och 10 kap. stiftelselagen&lt;br&gt;(om bokföring och årsredovisning m.m., revision resp, registrering) inte bör-&lt;br&gt;jar tillämpas på äldre stiftelser som har ett annat räkenskapsår än kalenderår&lt;br&gt;förrän från och med det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1994 (jfr 13 och 16 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelserna i 3 kap. stiftelselagen blir tillämpliga på en äldre stif-&lt;br&gt;telse blir stiftelsen, om den utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse,&lt;br&gt;omedelbart bokföringsskyldig på grund av bestämmelsen i 3 kap. 1 §. I annat&lt;br&gt;fall måste det utredas närmare om stiftelsen är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;3 kap. 2§ första stycket 2 eller endast skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;3 kap. 5 §. Bestämmelsen i förevarande stycke ålägger därför stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse eller förvaltare att bestämma värdet på stiftelsens tillgångar enligt&lt;br&gt;3 kap. 6 § vid ingången av det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter&lt;br&gt;utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat meddelas det i detta stycke en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att äldre stiftelser aldrig kan bli tvungna att göra upp räk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar enligt stiftelselagens bestämmelser för det räkenskapsår som föregår Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;det räkenskapsår från och med vilket bestämmelserna i 3 kap. gäller för stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke meddelas det en bestämmelse som också förordats av Lagrå-&lt;br&gt;det. Den innebär att den som är revisor i en stiftelse vid utgången av det&lt;br&gt;räkenskapsår som föregår det räkenskapsår från och med vilket bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. stiftelselagen gäller för stiftelsen får slutföra sitt uppdrag utan&lt;br&gt;hinder av sagda bestämmelser i stiftelselagen. En stiftelse som anlitar en lek-&lt;br&gt;mannarevisor och som enligt stiftelselagen är skyldig att ha kvalificerad revi-&lt;br&gt;sor när bestämmelserna i 4 kap. blir tillämpliga på den kan alltså låta lek-&lt;br&gt;mannarevisorn slutföra sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att utge skadestånd på grund av handling eller underlå-&lt;br&gt;tenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tillämpas 6§ lagen (1929:116)&lt;br&gt;om tillsyn över stiftelser. Detta gäller även om stiftelsen inte stod under till-&lt;br&gt;syn enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om entledigande enligt 9 kap. 6 § stiftelselagen (1994:000) får den&lt;br&gt;som för talan mot en styrelseledamot eller förvaltare endast åberopa sådana&lt;br&gt;handlingar eller underlåtenheter som ligger i tiden efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om den som för talan mot en styrelseledamot före&lt;br&gt;ikraftträdandet hade rätt att mot styrelseledamoten i fråga föra sådan talan&lt;br&gt;som avses i 7§ lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför vad som anförts i anslutning till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra styckets andra mening berör äldre stiftelser som en-&lt;br&gt;ligt 5 § första stycket skall anses ha egen förvaltning. Bestämmelsen innebär&lt;br&gt;att den som enligt 9 kap. 6 § stiftelselagen väcker talan om entledigande av&lt;br&gt;en styrelseledamot i en sådan stiftelse till stöd för sin talan får åberopa hand-&lt;br&gt;ling eller underlåtenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet om han då&lt;br&gt;hade rätt att föra talan om entledigande enligt 7 § tillsynslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som har&lt;br&gt;bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett tes-&lt;br&gt;tamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att någon får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en av&lt;br&gt;stiftaren meddelad föreskrift avseende stiftelsen, skall den bestämmelsen ha&lt;br&gt;samma giltighet som enligt äldre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i första stycket innebär att någon annan än styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren får fatta beslut för stiftelsens räkning i frågor som avses där&lt;br&gt;gäller inte 2 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelserna i denna paragraf innefattar ett undantag från den i 4 §&lt;br&gt;första stycket uppställda principen att stiftelselagen skall gälla fullt ut för&lt;br&gt;äldre stiftelser. Bestämmelserna i paragrafen är tillämpliga också på ”äldre”&lt;br&gt;testamentsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag. Bestämmelsen i andra stycket saknar motsvarighet i det till Lagrådet Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits i allmänna motiveringen (se avsnitt 2.1.1 och 2.7.1)&lt;br&gt;förekommer det inte så sällan stiftelseförordnanden med föreskrifter som in-&lt;br&gt;nebär t.ex. att stiftaren eller stiftelsens styrelse har rätt att ändra eller upp-&lt;br&gt;häva föreskrifterna i förordnandet. Sådana föreskrifter eller ändringsförbe-&lt;br&gt;håll innebär i regel att det principiella kravet på tillstånd av myndighet för&lt;br&gt;att få ändra m.m. i ett stiftelseförordnande bortfaller. Den verkan som för-&lt;br&gt;behåll av detta slag nu anses ha kommer emellertid att begränsas väsentligt&lt;br&gt;genom den nya stiftelselagen (se 6 kap. 3 § första stycket stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande stycke innebär att ett ändringsförbehåll i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en ”äldre” testamentsstiftelse&lt;br&gt;skall ha samma giltighet efter stiftelselagens ikraftträdande som före. Härav&lt;br&gt;följer att bestämmelserna i 6 kap. 1 och 3 §§ stiftelselagen inte får någon&lt;br&gt;betydelse för stiftelser av nu berört slag så länge ändringsförbehållet kvarstår&lt;br&gt;i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ändringsförbehåll kan vid egen förvaltning t.ex. innebära att någon an-&lt;br&gt;nan än styrelsen får fatta beslut om ändring m.m. med för styrelsen bindande&lt;br&gt;verkan. Ett ändringsförbehåll kan vidare innebära att vissa förutsättningar&lt;br&gt;måste vara uppfyllda för att ett beslut om ändring m.m. skall få fattas. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i andra stycket innebär att styrelsen i sådana fall inte kan göras&lt;br&gt;ansvarig för beslut som fattas utan att föreskrivna förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som före ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av rege-&lt;br&gt;ringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse skall vid tillämpningen av stif-&lt;br&gt;telselagen (1994:000) anses som föreskrifter i ett stiftelseförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, Kammarkollegiet och länsstyrelserna har i åtskilliga fall fast-&lt;br&gt;ställt föreskrifter för äldre stiftelser. Vanligen rör det sig om föreskrifter som&lt;br&gt;finns intagna i stadgar för stiftelsen (jfr 5 § tillsynslagen). I fråga om stiftelser&lt;br&gt;som bildats av staten kan det också röra sig om föreskrifter som utfärdats av&lt;br&gt;regeringen i förordningsform (jfr t.ex. SFS 1993:31). Genom bestämmelsen&lt;br&gt;i 11 § jämställs föreskrifter av nu nämnt slag med föreskrifter i ett stiftelseför-&lt;br&gt;ordnande. Detta betyder bl.a. att dylika föreskrifter skall följas vid förvalt-&lt;br&gt;ningen av stiftelsen (se 2 kap. 1 § stiftelselagen) och att de är underkastade&lt;br&gt;samma skydd mot ändring m.m. som föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;br&gt;(se 6 kap. stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som har&lt;br&gt;bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett tes-&lt;br&gt;tamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en föreskrift om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser, skall denna föreskrift vid tillämpningen av stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1994:000) jämställas med ett undantagande från tillsyn enligt den lagen.&lt;br&gt;Detsamma skall också gälla för en äldre stiftelse om stiftaren efter stiftelsens&lt;br&gt;bildande men före ikraftträdandet har förordnat att stiftelsen skall vara un-&lt;br&gt;dantagen från tillsyn enligt tillsynslagen (1929:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stiftelselagen gäller det en speciell tillsynsordning i fall då stiftelsen&lt;br&gt;enligt en av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelad föreskrift skall vara&lt;br&gt;undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen (se 9 kap. 10 §). Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen i 12 § skall vid tillämpningen av stiftelselagen en av stiftaren avseende&lt;br&gt;en äldre stiftelse meddelad föreskrift om undantag från tillsyn enligt tillsyns-&lt;br&gt;lagen jämställas med ett undantagande från tillsyn enligt stiftelselagen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller även för ”äldre” testamentsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynslagen anses innebära att stiftaren kan undanta ”sin” stiftelse från till-&lt;br&gt;syn även efter det att stiftelsen har bildats (se Hessler i Festskrift tillägnad&lt;br&gt;Halvar Sundberg, s. 184 ff). I andra meningen meddelas det därför en be-&lt;br&gt;stämmelse som jämställer även sådana undantag med undantag från tillsyn&lt;br&gt;enligt stiftelselagen. Enligt bestämmelsen är det dock ett krav att undantaget&lt;br&gt;har meddelats före stiftelselagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i 14 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser skall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om det räkenskapsår som avslutas vid eller närmast efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr andra punkten i promemorieförslagets ikraftträdandebestämmelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf gäller endast äldre stiftelser som vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1994 står under tillsyn enligt tillsynslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § tillsynslagen skall styrelsen för en stiftelse som står under tillsyn&lt;br&gt;föra räkenskaper m.m. samt årligen sända in ett sammandrag av räkenska-&lt;br&gt;perna till länsstyrelsen. Förevarande bestämmelse innebär för en stiftelse&lt;br&gt;som har kalenderåret som räkenskapsår att stiftelsen skall avsluta räkenska-&lt;br&gt;perna och därefter sända in sammandraget av dem till länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets slut. Om stiftelsen däremot har ett annat rä-&lt;br&gt;kenskapsår än kalenderår, skall stiftelsen efter stiftelselagens ikraftträdande&lt;br&gt;fortsätta att föra räkenskaper på sätt som föreskrivs i 14 § tillsynslagen för&lt;br&gt;återstående del av räkenskapsåret. Stiftelsen skall därefter avsluta räkenska-&lt;br&gt;perna och sända in sammandraget av dem till länsstyrelsen inom tre månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 13 § korresponderar med bestämmelsen i 8 §, som bl.a.&lt;br&gt;innebär att bestämmelserna i 3 kap. stiftelselagen skall börja tillämpas be-&lt;br&gt;träffande äldre stiftelser först från och med det räkenskapsår som börjar löpa&lt;br&gt;närmast efter utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse med stöd av ett beslut som regeringen har meddelat före&lt;br&gt;ikraftträdandet står under tillsyn av någon annan myndighet än länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen utövas, skall beslutet vid&lt;br&gt;tillämpningen av stiftelselagen (1994:000) anses som ett beslut enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att stiftelser efter beslut av regeringen står under tillsyn av&lt;br&gt;annan myndighet än en länsstyrelse (jfr Frii, Förvalta fonder och stiftelser,&lt;br&gt;s. 89). Tillsynslagen gäller inte i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 14 § innebär att en myndighet som med stöd av ett av rege-&lt;br&gt;ringen före ikraftträdandet meddelat beslut utövar tillsyn över en viss stif-&lt;br&gt;telse efter ikraftträdandet kommer att betraktas som tillsynsmyndighet för&lt;br&gt;denna stiftelse med de befogenheter och skyldigheter som följer av stiftelse-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening vars namn innehåller ordet stiftelse eller en förkortning&lt;br&gt;av det får behålla detta ord eller denna förkortning i sitt namn även efter&lt;br&gt;stiftelselagens ikraftträdande, om länsstyrelsen i det län där föreningens sty-&lt;br&gt;relse har sitt säte ger tillstånd till det efter ansökan som gjorts före den 1 juli&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd meddelas på ansökan av föreningen. Länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening kan ha ordet stiftelse i sitt namn. Paragrafen innefattar en&lt;br&gt;möjlighet för ideella föreningar som har ordet stiftelse i sitt namn att efter&lt;br&gt;stiftelselagens ikraftträdande få behålla detta ord i namnet. Dispens från det&lt;br&gt;i 1 kap. 6 § andra stycket stiftelselagen intagna förbudet mot att andra än&lt;br&gt;stiftelser använder ordet stiftelse i sitt namn meddelas av länsstyrelsen på&lt;br&gt;ansökan av föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om dispens kan inte slutligt prövas före dagen för stiftelsela-&lt;br&gt;gens ikraftträdande. På förslag av Lagrådet har därför bestämmelsen utfor-&lt;br&gt;mats så att en förening får behålla sitt namn under en övergångstid då ansök-&lt;br&gt;ningen kan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen med kammarrätt som första instans kan komma att ändras (se&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 9 kap. 11 § första stycket stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall inte anses skyldig att göra anmälan för registrering&lt;br&gt;enligt 10 kap. 2 § första stycket 1 eller 6 § stiftelselagen (1994:000) tidigare&lt;br&gt;än en månad efter det att bestämmelserna i 10 kap. sagda lag blev tillämpliga&lt;br&gt;på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf, som i huvudsak utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag, innebär att en äldre stiftelse från den dag då bestämmel-&lt;br&gt;serna i 10 kap. stiftelselagen blir tillämpliga på den (jfr 8 § första stycket före-&lt;br&gt;varande lag) har en månad på sig att anmäla sig för registrering. Bestämmel-&lt;br&gt;sen kommer framför allt att ha betydelse för sådana äldre stiftelser som ut-&lt;br&gt;övar näringsverksamhet när bestämmelserna i 10 kap. börjar gälla för stiftel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.5. Änd-&lt;br&gt;ringen i 11 kap. 5 § brottsbalken innebär att även den som åsidosätter bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt stiftelselagen eller enligt tryggandelagen kan dömas&lt;br&gt;för bokföringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.1. Fler-&lt;br&gt;talet ändringar i lagen föranleds av att tillsynslagen upphävs och innebär inte&lt;br&gt;några sakliga nyheter i förhållande till gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf förs det in ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen i stycket&lt;br&gt;följer att en pensionsstiftelse skall ha ett namn och att namnet skall innehålla&lt;br&gt;ordet pensionsstiftelse (jfr vad som anförts i anslutning till 1 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse slås fast att styrelsen för en pensionsstiftelse bär&lt;br&gt;ansvaret för placeringen av stiftelsens förmögenhet och för användningen av&lt;br&gt;stiftelsens medel. Pensionsstiftelsens förmögenhet skall enligt bestämmelsen&lt;br&gt;vara placerad på ett nöjaktigt sätt. I den delen har bestämmelsen sin direkta&lt;br&gt;förebild i 15 § tillsynslagen (ang. begreppet nöjaktigt - se NJA II1929 s. 289;&lt;br&gt;jfr även RÅ 1979 ref. 2:9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke förs det in en bestämmelse av innebörd att en&lt;br&gt;pensionsstiftelses tillgångar skall värderas med tillämpning av 3 kap. 6 § stif-&lt;br&gt;telselagen i fall då man skall fastställa om stiftelsen har överskott på kapitalet&lt;br&gt;eller inte (jfr Lagrådets påpekande i anslutning till 17 a § förevarande lag; jfr&lt;br&gt;även Helmers-Ekström, Pensionering i företagens egen regi, tredje omarbe-&lt;br&gt;tade uppl., s. 86 ff, och Kihlström, Pensionering direkt i företaget, s. 71 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§ samt 17 a-b§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena i nuvarande 17 § ändras endast&lt;br&gt;i språkligt avseende. Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke flyttas efter&lt;br&gt;viss språklig bearbetning till 17 b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 a § förs det in bestämmelser som innebär dels att pensionsstiftelser&lt;br&gt;utan undantag blir bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) dels&lt;br&gt;att pensionsstiftelser skall upprätta årsredovisning på grundval av årsbokslu-&lt;br&gt;tet enligt bokföringslagen med uppgift om hur stiftelsens ändamål har främ-&lt;br&gt;jats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför i övrigt vad som anförts i anslutning till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall bl.a. bestämmelserna i 5 kap. stiftelselagen om&lt;br&gt;skadestånd tillämpas i fråga om pensionsstiftelser. I jämförelse med gällande&lt;br&gt;rätt införs därigenom den nyordningen att en styrelseledamot blir ansvarig&lt;br&gt;för ekonomisk skada som tillfogas en tredje man genom åsidosättande av de&lt;br&gt;för stiftelsen gällande föreskrifterna eller av tryggandelagen. En annan ny-&lt;br&gt;het är att det införs bestämmelser om skadeståndsansvar för en pensionsstif-&lt;br&gt;telses revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf förs det in ett nytt tredje stycke, som innebär att en perso-&lt;br&gt;nalstiftelse alltid skall ha ett namn som innehåller ordet personalstiftelse (jfr&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 1 kap. 6§ andra stycket stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i denna paragraf blir de nya bestämmelserna i 10 a § till-&lt;br&gt;lämpliga även på personalstiftelser. De nya bestämmelserna i 17a-b§§ och&lt;br&gt;18 a § skall givetvis också tillämpas på personalstiftelser. För att uppnå detta&lt;br&gt;är det dock inte nödvändigt med någon ändring i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf förs det in fyra nya stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de nya andra-fjärde styckena svarar i sak mot 3 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen samt 4 och 21 §§ tillsynslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tryggandestiftelse som vid ikraftträdandet har fullgjort sin anmälnings-&lt;br&gt;plikt enligt tillsynslagen behöver inte göra någon ny anmälan enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i paragrafens andra stycke. Någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta har emellertid inte bedömts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nya femte stycket har motsvarighet i 9 kap. 2§ och&lt;br&gt;10 kap. 1 § fjärde stycket stiftelselagen. Jämför vad som sagts i anslutning till&lt;br&gt;dessa bestämmelser och vad som anförts i avsnitt 2.11 i allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i paragrafen ändras. Dessutom tillförs para-&lt;br&gt;grafen två nya stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket är utformad efter mönster av 9 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket stiftelselagen. Jämför vad som anförts i anslutning till den be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i paragrafens andra stycke är utformad efter möns-&lt;br&gt;ter av 9 kap. 3§ andra stycket stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i paragrafens tredje stycke innebär bl.a. att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten alltid har rätt att i kontrollsyfte begära information av en tryg-&lt;br&gt;gandestiftelse. En tryggandestiftelse skall för övrigt varje år sända sin årsre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dovisning och revisionsberättelse till tillsynsmyndigheten (se 17 b§). En&lt;br&gt;tryggandestiftelse är alltså föremål för återkommande kontroll. När det gäl-&lt;br&gt;ler denna kontroll bör det påpekas att det åligger tillsynsmyndigheten att&lt;br&gt;granska de handlingar som stiftelsen sänder in till myndigheten. Någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om tillsynsmyndighetens skyldighet i detta avseende har&lt;br&gt;emellertid inte ansetts nödvändig (jfr vad som anförts vid 9 kap. 4 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har på Lagrådets förslag samlats alla bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande av beslut enligt tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagändringarna i tryggandelagen har i samtliga&lt;br&gt;fall sina direkta motsvarigheter i lagen (1994:000) om införande av stiftelse-&lt;br&gt;lagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i permutationslagen&lt;br&gt;(1972:205)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.2. Änd-&lt;br&gt;ringen i lagen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innebär att&lt;br&gt;stiftelser på vilka bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen blir tillämpliga vid&lt;br&gt;stiftelselagens ikraftträdande undantas från permutationslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stiftelseförordnanden kommer permutationslagen efter&lt;br&gt;ikraftträdandet att gälla i mycket begränsad utsträckning. Den kommer såle-&lt;br&gt;des att gälla endast för stiftelseförordnanden som ligger till grund för sådana&lt;br&gt;stiftelser som avses i 1 kap. 7 § och 11 kap. 2 § sista stycket stiftelselagen samt&lt;br&gt;4 § andra stycket lagen (1994:000) om införande av stiftelselagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.3. Änd-&lt;br&gt;ringarna innebär att lagens bestämmelser avseende stiftelser tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av vad Lagrådet anfört i anslutning till förslaget till lag om änd-&lt;br&gt;ring i denna lag bör följande framhållas. I ett handelsregister kan det vid&lt;br&gt;ikraftträdandet finnas tre olika grupper av stiftelser. Den ena gruppen utgörs&lt;br&gt;av stiftelser på vilka bestämmelserna i 10 kap. stiftelselagen förr eller senare&lt;br&gt;blir tillämpliga (jfr 8 § första stycket lagen om införande av stiftelselagen).&lt;br&gt;Dessa stiftelser bör kvarstå i handelsregistret till dess att de införts i stiftelse-&lt;br&gt;registret och om detta behövs det en övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen utgörs av stiftelser som i fortsättningen inte alls skall&lt;br&gt;vara registrerade (stiftelser enligt 1 kap. 7 § eller 11 kap. 2 § sista stycket stif-&lt;br&gt;telselagen). Dessa stiftelser skall avföras ur handelsregistret direkt efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje gruppen slutligen utgörs av tryggandestiftelser. Beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggandestiftelsema skall visserligen tillsynsmyndigheten efter ikraftträ- Prop. 1993/94:9&lt;br&gt;dandet föra ett särskilt register (se 31 § fjärde stycket i förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i tiyggandelagen). Men detta register är inte ett register av det slag&lt;br&gt;som handelsregistret eller stiftelseregistret representerar. Till registreringen&lt;br&gt;i registret enligt tryggandelagen är nämligen inte knutna några firmarättsliga&lt;br&gt;verkningar. Några skäl som talar för att en tryggandestiftelse skall stå kvar i&lt;br&gt;handelsregistret till dess att den faktiskt blivit registrerad i registret enligt&lt;br&gt;tryggandelagen finns alltså inte. Slutsatsen blir därför att en tryggandestif-&lt;br&gt;telse som vid ikraftträdandet är registrerad i handelsregistret skall avföras ur&lt;br&gt;detta register direkt efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.4. Änd-&lt;br&gt;ringen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innebär att det i la-&lt;br&gt;gens inledande paragraf tas in en bestämmelse som i fråga om förutsättning-&lt;br&gt;arna för att en stiftelse skall vara bokföringsskyldig hänvisar till stiftelselagen&lt;br&gt;och tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Förslaget till lag om förlängd giltighet av lagen (1986:98)&lt;br&gt;om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner&lt;br&gt;från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.10.7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelselag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av stiftelselagen (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i permutationslagen (1972:205),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorieförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian läggs fram förslag till lag om stiftelser. Lagförslaget innehål-&lt;br&gt;ler en omfattande civilrättslig reglering samt bestämmelser som stärker och&lt;br&gt;effektiviserar samhällets kontroll över stiftelseväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civilrättsliga reglerna innehåller en grundläggande definition av be-&lt;br&gt;greppet stiftelse, vilken bygger på stiftelsebegreppet i lagen (1929:116) om&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser. Vidare föreslås bestämmelser om förvaltningen av en&lt;br&gt;stiftelse, vilka innebär bl.a. att det huvudsakliga ansvaret för förvaltningen&lt;br&gt;åvilar stiftelsens styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian tas inte ställning till frågan om en stiftelse skall kunna ut-&lt;br&gt;öva näringsverksamhet. För att ge en bild av hur regelsystemet skulle te sig,&lt;br&gt;om stiftelser anses böra ha en sådan rätt, innehåller förslaget emellertid reg-&lt;br&gt;ler för stiftelser som utövar sådan verksamhet. Enligt dessa regler skall en&lt;br&gt;stiftelse som utövar näringsverksamhet vara bokföringsskyldig, skyldig att&lt;br&gt;upprätta offentlig årsredovisning och skyldig att ha en kvalificerad revisor.&lt;br&gt;För andra stiftelser gäller i huvudsak samma regler, om stiftelsen har till-&lt;br&gt;gångar överstigande 300 000 kronor eller är moderstiftelse i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också bestämmelser om ändring av föreskrifterna i ett&lt;br&gt;stiftelseförordnande. Bestämmelserna innebär att det nu gällande kravet på&lt;br&gt;tillstånd i vissa fall ersätts av en anmälan till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om den offentliga tillsynen över stiftelser innebär&lt;br&gt;den nyheten att i princip alla stiftelser skall vara registrerade hos länsstyrel-&lt;br&gt;sen och stå under dess tillsyn. Endast stiftelser som utövar näringsverksam-&lt;br&gt;het, är moderstiftelse eller har tillgångar överstigande 300 000 kronor skall&lt;br&gt;emellertid stå under en mera kontinuerlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller i fråga om stiftelser. Lagen gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana pensions- och personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana fonder som avses i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1963:537) om gravrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana stiftelser som förvaltas enligt lagen (1970:939) om förvaltning av&lt;br&gt;kyrklig jord eller enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga sam-&lt;br&gt;fälligheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana stiftelser som har till enda ändamål att gynna bestämda fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har viss egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskilts för&lt;br&gt;att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ända-&lt;br&gt;mål, kan den sålunda grundade stiftelsen förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som skriftligen har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stifta-&lt;br&gt;ren. Det får dock även ges genom ett sådant testamente som avses i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § ärvdabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall ge uttryck för stiftarens vilja att inrätta en stif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Äger en stiftelse så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk&lt;br&gt;juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller&lt;br&gt;andelar, är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska personen dotter-&lt;br&gt;företag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderstiftelse och ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så&lt;br&gt;många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, är även&lt;br&gt;sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en stiftelse i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller&lt;br&gt;avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en bety-&lt;br&gt;dande andel i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse och&lt;br&gt;den juridiska personen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §Att stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet och att de skall&lt;br&gt;registreras i ett stiftelseregister föreskrivs i 9 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §1 11 kap. finns bestämmelser om särskilda former av stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter, om de inte strider mot denna lag eller andra författ-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom görs av en eller flera&lt;br&gt;fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en&lt;br&gt;statlig myndighet, en kommun eller någon annan juridisk person, föreligger&lt;br&gt;anknuten förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom bildar styrelse för stiftelsen. Den juridiska person som har åtagit&lt;br&gt;sig att förvalta stiftelsens egendom är förvaltare för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har stiftelsens tillgångar inte kunnat användas för sitt ändamål under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av fem år, skall styrelsen eller förvaltaren vidta åtgär-&lt;br&gt;der enligt 6 kap. för att få föreskrifter om ändamålet ändrade, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det inte följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten skall vara&lt;br&gt;placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren är placerad på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering i följande tillgångar skall alltid anses godtagbar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. obligationer eller andra skuldförbindelser som har utfärdats eller garan-&lt;br&gt;terats av staten, en svensk kommun eller landstingskommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig svensk samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer eller andra skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges&lt;br&gt;allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Svenska Skeppshypotekskassan eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag&lt;br&gt;eller av svensk bank eller kreditaktiebolag som står under bankinspektio-&lt;br&gt;nens tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. obligationer som har utfärdats av svenskt industriföretag, om de har of-&lt;br&gt;fentligen utbjudits av svensk bank eller av Sveriges Investeringsbank Aktie-&lt;br&gt;bolag och noterats vid Stockholms fondbörs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran som svensk&lt;br&gt;bank, postgirot eller försäkringsbolag med svensk koncession svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp-&lt;br&gt;eller nedstigande led till stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är besvågrad med stiftaren i rätt upp- eller nedstigande led eller&lt;br&gt;så att den ene är gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en juridisk person över vars verksamhet någon som nämnts ovan har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser,&lt;br&gt;om inte stiftelseförordnandet innehåller föreskrifter om förmögenhetens&lt;br&gt;placering vilka hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något av stiftelseförordnandena innehåller föreskrifter om att viss del&lt;br&gt;av förmögenhetens avkastning skall läggas till kapitalet, gäller detta även för&lt;br&gt;de andra stiftelserna. Innehåller flera förordnanden föreskrifter om sådan&lt;br&gt;kapitalisering och är kapitaliseringsprocenten olika, skall avkastningen av&lt;br&gt;stiftelsernas förmögenheter kapitaliseras med ett genomsnittligt procenttal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings-&lt;br&gt;skyldighet m.m. enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen entledigar ledamöter och utser nya ledamöter, om inte annat&lt;br&gt;följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som styrelseledamot upphör, om ledamoten begär det hos sty-&lt;br&gt;relsen. Bildar ledamoten ensam styrelse, upphör uppdraget om han begär&lt;br&gt;det hos den som har utsett honom eller, om denne inte kan nås, hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är omyndig eller i konkurs får inte ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Den som är stiftare får&lt;br&gt;dock inte vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall välja ordförande, om inte annat följer av stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen&lt;br&gt;skall sammankallas, om minst en styrelseledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-&lt;br&gt;möter eller det högre antal som föreskrivs i stiftelseförordnandet är närva-&lt;br&gt;rande. Om inte stiftelseförordnandet föreskriver en särskild röstmajoritet,&lt;br&gt;gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de när-&lt;br&gt;varande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om flera stiftare ingår i styrelsen har de tillsammans inte mer än en&lt;br&gt;röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som undertecknas&lt;br&gt;eller justeras av ordföranden. Protokollen skall föras i nummerföljd och för-&lt;br&gt;varas på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En styrelseledamot får inte handlägga frågor rörande avtal mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan&lt;br&gt;vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan ta-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår.&lt;br&gt;Beslut om arvode får fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast i den mån inte annat har föreskrivits i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Styrelsen skall utfärda stadgar för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange stiftelsens namn, som skall innehålla ordet stiftelse,&lt;br&gt;samt stiftelsens ändamål. Stadgarna skall vidare innehålla föreskrifter om&lt;br&gt;den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte och hur många ledamöter som&lt;br&gt;skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall överensstämma med de föreskrifter som stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn eller firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan bemyndiga annan än stiftaren att företräda stiftelsen och&lt;br&gt;teckna dess namn eller firma. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande. I fråga om den som inte är styrelseledamot gäller vad som&lt;br&gt;sägs i 12 § om en styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är omyndig eller i konkurs får inte bemyndigas att företräda stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den styrelse som finns vid konkursens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har styrelsen överskridit sin befogenhet när den företog en rättshand-&lt;br&gt;ling för stiftelsen, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen om den mot vil-&lt;br&gt;ken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten&lt;br&gt;överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om någon som företräder stiftelsen i styrel-&lt;br&gt;sens ställe har överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling&lt;br&gt;för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren begär det hos den&lt;br&gt;som har utsett honom eller, om denne inte kan nås, hos tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är i konkurs får inte vara förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall föras pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Förvaltaren får inte handlägga frågor rörande avtal mellan honom och&lt;br&gt;stiftelsen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som&lt;br&gt;kan vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut&lt;br&gt;om arvode får fattas av förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast i den mån inte annat har föreskrivits i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förvaltaren skall utfärda stadgar för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange stiftelsens namn, som skall innehålla ordet stiftelse,&lt;br&gt;samt stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall överensstämma med de föreskrifter som stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn eller firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren kan bemyndiga annan än stiftaren att företräda stiftelsen och&lt;br&gt;teckna dess namn eller firma. Förvaltaren kan när som helst återkalla ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande. I fråga om den som har bemyndigats att företräda&lt;br&gt;stiftelsen gäller vad som sägs i 19 § om förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är omyndig eller i konkurs får inte bemyndigas att företräda stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den förvaltare som finns vid konkursens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är förvaltaren enligt 19 § förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att företräda stif-&lt;br&gt;telsen i förvaltarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Har förvaltaren överskridit sin befogenhet när han företog en rättshand-&lt;br&gt;ling för stiftelsen, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen om den mot vil-&lt;br&gt;ken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten&lt;br&gt;överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om någon som företräder stiftelsen i förval-&lt;br&gt;tarens ställe har överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling&lt;br&gt;för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Bokföring och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag skall fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftelser som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bokför-&lt;br&gt;ingsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyr en stiftelse ut byggnad eller del av byggnad, föreligger bokförings-&lt;br&gt;skyldighet på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-&lt;br&gt;eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt&lt;br&gt;hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En stiftelse som inte är bokföringsskyldig enligt 2 § är bokföringsskyldig&lt;br&gt;från och med räkenskapsåret efter det räkenskapsår vid vars utgång värdet&lt;br&gt;av stiftelsens tillgångar översteg 300 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan av tillsynsmyndigheten undantas från bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt första stycket, om stiftelsens tillgångar vid utgången av de tre se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåren har haft ett lägre värde än 300 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 3 § kan av tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten undantas från denna skyldighet för viss tid, om stiftelsen har sin förmö-&lt;br&gt;genhet huvudsakligen placerad i sådana tillgångar som avses i 2 kap. 4§&lt;br&gt;andra stycket och skall tillgodose sitt syfte genom att enbart utge kontanta&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag enligt första stycket meddelas efter ansökan av stiftel-&lt;br&gt;sen för högst fem räkenskapsår i följd. Sådant beslut får inte avse stiftelser&lt;br&gt;vilkas ändamål grundar befrielse från skattskyldighet enligt 7 § 6 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt och vilkas tillgångar vid utgången av det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret hade ett högre värde än fem miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga skall ha räkenskaper som utvisar&lt;br&gt;tillgångar och skulder vid ingången och utgången av vaije räkenskapsår samt&lt;br&gt;de belopp som har influtit till eller utbetalats av stiftelsen. Av räkenskaperna&lt;br&gt;skall även framgå värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna avseende in- och utbetalningar skall föras fortlöpande och&lt;br&gt;skall avslutas särskilt för varje räkenskapsår. Verifikationer skall finnas för&lt;br&gt;de olika posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsåret för stiftelser som inte är bokföringsskyldiga skall omfatta&lt;br&gt;ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av stiftelsens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Det värde av stiftelsens tillgångar som avses i 3-5 §§ skall bestämmas med&lt;br&gt;tillämpning av 4§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Stiftelser som är bokföringsskyldiga skall upprätta årsredovisning och, i&lt;br&gt;det fall de vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse, även koncernredo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen består av den resultaträkning och den balansräkning&lt;br&gt;som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har tillgodosetts under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftelser som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret skall&lt;br&gt;vid upprättandet av årsredovisningen tillämpa även 2 kap. 6-8 §§ lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Stiftelser som vid räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång är moderstiftelse skall vid upprättandet av årsredovis-&lt;br&gt;ningen iaktta 2 kap. 6 och 8 §§ samma lag och vid upprättandet av koncernre-&lt;br&gt;dovisningen iaktta 3 kap. 2-5, 7 och 8 §§ samt 9 § första stycket nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får medge att storlek och förändringar av lagerreser-&lt;br&gt;ven inte redovisas i årsredovisningen. Om det finns synnerliga skäl, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten vidare medge att bruttoomsättningssumman inte anges i&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller,&lt;br&gt;i fråga om stiftelser med anknuten förvaltning, av samtliga ledamöter i för-&lt;br&gt;valtarens högsta verkställande organ. Är ett handelsbolag stiftelsens förval-&lt;br&gt;tare, skall redovisningen undertecknas av samtliga handelsbolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till sty-&lt;br&gt;relsens eller förvaltarens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren avlämna års- och koncernredovisning till revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skyldighet att upprätta års- och koncernredovisning gäller inte för stif-&lt;br&gt;telser som är undantagna från tillsyn enligt 9 kap. Skyldighet att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning gäller inte heller för stiftelser som har till enda ändamål att&lt;br&gt;gynna medlemmar av viss eller vissa släkter och som under räkenskapsåret&lt;br&gt;varken har utövat näringsverksamhet eller har varit moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning skall ha minst en&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att även en&lt;br&gt;stiftelse som inte är skyldig att upprätta årsredovisning skall ha minst en revi-&lt;br&gt;sor. De bestämmelser i detta kapitel som avser årsredovisning gäller inte i&lt;br&gt;detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses revisorerna i en stif-&lt;br&gt;telse med egen förvaltning av styrelsen eller den som styrelsen därtill bemyn-&lt;br&gt;digar och i en stiftelse med anknuten förvaltning av förvaltarens högsta be-&lt;br&gt;slutande organ eller, om förvaltaren är ett handelsbolag, av handelsbolags-&lt;br&gt;männen i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För en stiftelse som har revisorer får utses en eller flera revisorssupplean-&lt;br&gt;ter. Bestämmelserna i detta kapitel om revisorer tillämpas också på revisors-&lt;br&gt;suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som är omyndig eller i konkurs eller är underkastad näringsförbud&lt;br&gt;får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och&lt;br&gt;värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbo-&lt;br&gt;lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktori-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag&lt;br&gt;med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till den stiftelse&lt;br&gt;som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den&lt;br&gt;huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revi-&lt;br&gt;sor och i ett godkänt revisionsbolag vara auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 § och 10 § andra stycket tillämpas på den huvudansva-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderstiftelsens revisorer,&lt;br&gt;om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsens tillgångar, värderade med tillämpning av 4 § lagen (1947:577)&lt;br&gt;om statlig förmögenhetsskatt, vid utgången av det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;hade ett värde överstigande fem miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan förordna&lt;br&gt;att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Så-&lt;br&gt;dana beslut är giltiga i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om andra stiftelser än sådana som avses i 4 § får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revi-&lt;br&gt;sor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är ledamot i stiftelsens styrelse eller förvaltarens högsta verkställande&lt;br&gt;organ eller är verkställande direktör hos förvaltaren eller, om ett handelsbo-&lt;br&gt;lag är förvaltare, är bolagsman i handelsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är styrelseledamot eller verkställande direktör i stiftelsens eller förval-&lt;br&gt;tarens dotterföretag eller, om dotterföretaget är ett handelsbolag, är bolags-&lt;br&gt;man i handelsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förande av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller förvaltaren eller någon som avses under 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftel-&lt;br&gt;sen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper avseende in- och ut-&lt;br&gt;betalningar eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kon-&lt;br&gt;troll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller ned-&lt;br&gt;stigande led till en person som avses under 1-4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med&lt;br&gt;den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller till ett dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;har förpliktelser för vilka stiftelsen eller sådant företag har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen eller dotterföretaget&lt;br&gt;någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen&lt;br&gt;ha hand om stiftelsens eller dotterföretagets eller bådas interna revision, får&lt;br&gt;revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning det är förenligt med&lt;br&gt;god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn begär&lt;br&gt;det hos den som har utsett honom eller om den som utsett honom begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse för&lt;br&gt;iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av lö-&lt;br&gt;pande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tillämpliga delar vad som föreskrivs i 12 § tredje och fjärde styckena om&lt;br&gt;revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till stiftelsens&lt;br&gt;styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten skall förordna behörig revisor, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon revisor inte är utsedd enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 eller&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revi-&lt;br&gt;sors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har&lt;br&gt;hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd i föreskriven&lt;br&gt;ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obehörig enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket eller 6 § eller enligt en föreskrift i stiftelseförordnandet skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten entlediga den obehörige revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är moderstiftelse, skall revisorerna även granska koncernre-&lt;br&gt;dovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och det biträde som de begär. Samma skyldighet föreligger för&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot revisorerna i&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna har rätt att närvara vid styrelsens eller förvaltarens samman-&lt;br&gt;träden. De är skyldiga att närvara vid sådant sammanträde, om det med hän-&lt;br&gt;syn till ärendena kan anses påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sedan revisorerna i en stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen på årsredovisningen och, i en moderstiftelse, på koncernredovis-&lt;br&gt;ningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträkningen är&lt;br&gt;oriktig, skall de anteckna även detta. I en moderstiftelse gäller detsamma i&lt;br&gt;fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen så-&lt;br&gt;dana upplysningar som skall lämnas enligt 3 kap. 7 § andra stycket eller 8§,&lt;br&gt;skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berät-&lt;br&gt;telse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att stiftelsens tillgångar har använts i strid mot stiftelsens ändamål eller&lt;br&gt;att dess förmögenhet har placerats i strid mot stiftelseförordnandet eller mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4§ första stycket eller 5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att någon annan åtgärd eller försummelse innebär att bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna lag eller föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller stadgarna inte har&lt;br&gt;iakttagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till&lt;br&gt;last kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen el-&lt;br&gt;ler entledigande enligt 5 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har stiftelsen utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen även upprättas med iakttagande av 4 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och&lt;br&gt;3 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Revisorerna skall sända revisions- och koncernrevisionsberättelsen samt&lt;br&gt;avskrift av den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten senast sex månader efter utgången av stiftelsens räken-&lt;br&gt;skapsår. De skall även inom samma tid sända den av dem påtecknade års-&lt;br&gt;och koncernredovisningen samt avskrift av revisions- och koncernrevisions-&lt;br&gt;berättelsen till styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Erinringar som revisorerna framställer till stiftelsen och som inte har&lt;br&gt;tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller någon annan&lt;br&gt;handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller förvaltaren, som&lt;br&gt;skall bevara den på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av&lt;br&gt;sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna erforderliga upplysningar om&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till under-&lt;br&gt;sökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Revisorerna har rätt att av stiftelsen få skäligt arvode för sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;skadar stiftelsen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Det-&lt;br&gt;samma gäller när skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, stiftelseförordnandet eller stiftelsens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han&lt;br&gt;ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av hans&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bo-&lt;br&gt;lag och den som är huvudansvarig för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 eller 2§, kan skadeståndet jäm-&lt;br&gt;kas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, ska-&lt;br&gt;dans storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i&lt;br&gt;den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt&lt;br&gt;första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de&lt;br&gt;andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han&lt;br&gt;entledigas av domstol för den tid som omständigheterna påkallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillsynsmyndigheten kan entlediga styrelseledamoten eller förvaltaren&lt;br&gt;för tiden till dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annor-&lt;br&gt;lunda föreskrivs i 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § eller talan om entledi-&lt;br&gt;gande enligt 4 § kan väckas, förutom av den som företräder stiftelsen, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller&lt;br&gt;sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör i dödsboet efter stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att njuta förmån av stif-&lt;br&gt;telsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som genom stiftelseförordnandet har getts rätt att föra sådan talan,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har väckt talan om skadestånd enligt första stycket 1-5 svarar för&lt;br&gt;rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av stiftelsen för den kost-&lt;br&gt;nad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till godo genom rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Sådan talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på&lt;br&gt;brott kan ej väckas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan fattades eller vidtogs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ändring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter i ett stiftelseförordnande får ändras, upphävas eller tillfälligt&lt;br&gt;åsidosättas, om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan iakttas&lt;br&gt;eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens&lt;br&gt;avsikter eller om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål skall det nya ändamålet&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvara det ursprungliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om föreskrifter i ett stiftelseförordnande gäl-&lt;br&gt;ler också föreskrifter i stiftelsens stadgar beträffande sådana frågor som an-&lt;br&gt;ges i 2 kap. 14 eller 21 § i den mån stiftelseförordnandet saknar föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. utan tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelsen eller förvaltaren får ändra, upphäva eller tillfälligt åsidosätta&lt;br&gt;sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur styrelsen eller förvaltaren skall utses eller hur styrelsen skall vara&lt;br&gt;sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Styrelsen eller förvaltaren får upplösa stiftelsen ftelsens tillgångar för ett&lt;br&gt;ändamål som så nära som ursprungliga, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarna inte har kunnat användas för sitt ändamål under en sam-&lt;br&gt;manhängande tid av minst fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 4§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig inkomstskatt, vid utgången av de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren har understigit 20 000 kronor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Styrelsens eller förvaltarens beslut enligt 2 eller 3 § gäller, om inte tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten inom tre månader efter det att den underrättats om beslutet&lt;br&gt;med angivande av skälen för detsamma har förbjudit styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren att verkställa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får förlänga tidsfristen enligt första stycket med&lt;br&gt;högst tre månader. Fattas ett sådant beslut skall stiftelsen underrättas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m. m. efter tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I andra fall än som avses i 2 eller 3 § får styrelsen eller förvaltaren ändra,&lt;br&gt;upphäva eller tillfälligt åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet endast&lt;br&gt;efter tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av kammarkollegiet på an-&lt;br&gt;sökan av styrelsen eller förvaltaren. Kammarkollegiets beslut får överklagas&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser det begärda tillståndet föreskrifter i stiftelseförordnandet om ända-&lt;br&gt;målet för egendom av mera betydande värde eller rör det begärda tillståndet&lt;br&gt;frågor av särskild vikt från allmän synpunkt, skall kammarkollegiet med eget&lt;br&gt;yttrande överlämna ärendet till regeringen för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl&lt;br&gt;att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens&lt;br&gt;skulder. Visar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren ansöka hos rätten om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan&lt;br&gt;kan även göras av styrelseledamot eller revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall i den balansräk-&lt;br&gt;ning som avses i 1 § inom linjen tas upp en post utvisande den ökning av&lt;br&gt;tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till&lt;br&gt;försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande så-&lt;br&gt;dana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller&lt;br&gt;dock att de skall tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga av-&lt;br&gt;skrivningar och nedskrivningar, om därigenom erhålls ett högre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte tas&lt;br&gt;till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är&lt;br&gt;beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet - för det fall att stif-&lt;br&gt;telsen försätts i konkurs eller träder i likvidation - skall återbetalas först se-&lt;br&gt;dan övriga skulder till fullo har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underlåter styrelseledamöterna eller förvaltaren att fullgöra vad som&lt;br&gt;åligger dem enligt 1 §, svarar de och andra som med vetskap om denna un-&lt;br&gt;derlåtenhet handlar på stiftelsens vägnar solidariskt för de förpliktelser som&lt;br&gt;uppkommer för stiftelsen. En styrelseledamot eller förvaltaren undgår dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse på hans&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighet enligt första stycket gäller inte för förpliktelser som uppkom-&lt;br&gt;mer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sådan&lt;br&gt;balansräkning som avses i 4 § blivit granskad av revisorerna och godkänd av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten skall förordna att stiftelsen skall träda i likvidation, om det inte&lt;br&gt;under ärendets handläggning i första instans styrks att en balansräkning, ut-&lt;br&gt;visande att stiftelsen har tillgångar till ett värde som överstiger summan av&lt;br&gt;skulderna, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall rätten genast kalla stiftelsen&lt;br&gt;och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en&lt;br&gt;bestämd dag, då frågan om skyldighet för stiftelsen att träda i likvidation&lt;br&gt;skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om det kan ske på annat sätt än&lt;br&gt;enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom&lt;br&gt;rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra måna-&lt;br&gt;der före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för ex-&lt;br&gt;peditioner i ett ärende enligt 1 eller 17 §, skall kostnaderna betalas av stiftel-&lt;br&gt;sens medel, om stiftelsen förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat&lt;br&gt;fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av tillsynsmyndigheten enligt&lt;br&gt;17 §, skall dessa kostnader betalas av stiftelsen eller, om stiftelsen saknar till-&lt;br&gt;gångar, av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En domstol som fattar beslut att en stiftelse skall träda i likvidation skall&lt;br&gt;samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens&lt;br&gt;eller förvaltarens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för registrering i stiftelseregistret genast anmäla be-&lt;br&gt;slut om likvidation och förordnande av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas&lt;br&gt;på likvidatorema, i den mån inte annat följer av detta kapitel. Har domsto-&lt;br&gt;len utsett endast en likvidator, upphör uppdraget om denne begär det hos&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. En likvidator har alltid rätt till skäligt arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är alltid bokföringsskyldig under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att stiftelsen träder i likvi-&lt;br&gt;dation. Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas under likvidationen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida enligt revisorernas me-&lt;br&gt;ning likvidationen onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast&lt;br&gt;avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under&lt;br&gt;den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har avlämnats till reviso-&lt;br&gt;rerna. Redovisningen skall avlämnas till revisorerna så snart det kan ske.&lt;br&gt;Bestämmelsernaom årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning avges för detta år. I en moderstiftelse skall denna särskilda redo-&lt;br&gt;visning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Likvidatorema skall genast söka kallelse på stiftelsens okända borgenä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar,&lt;br&gt;i den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder. Stif-&lt;br&gt;telsen får fortsätta att utöva näringsverksamheten, om det behövs för en än-&lt;br&gt;damålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för&lt;br&gt;att skaffa sig nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden&lt;br&gt;har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorema över-&lt;br&gt;lämna återstående tillgångar till allmänna arvsfonden. Om något skuldbe-&lt;br&gt;lopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan&lt;br&gt;betalas, skall dock så mycket av överskottet som kan behövas för denna be-&lt;br&gt;talning behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan&lt;br&gt;ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse&lt;br&gt;som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall fogas redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad där-&lt;br&gt;efter till tillsynsmyndigheten avge en revisionsberättelse över slutredovis-&lt;br&gt;ningen och förvaltningen under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När revisorerna har avgett revisionsberättelse enligt 12 §, är stiftelsen&lt;br&gt;upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering i stiftelsere-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om likvidatorema finner att stiftelsen är på obestånd och inte kan betala&lt;br&gt;likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att stiftelsen försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det efter stiftelsens upplösning enligt 13 § visar sig att stiftelsen har&lt;br&gt;tillgångar eller om talan väcks mot stiftelsen eller det av någon annan orsak&lt;br&gt;uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.&lt;br&gt;Detta skall genast anmälas av likvidatorema för registrering i stiftelseregist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom en dom eller ett be-&lt;br&gt;slut av domstol som vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare i likvidatorernas ställe. Likvidatorema skall genast anmäla domen&lt;br&gt;eller beslutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation efter konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §Om en stiftelse som utövar näringsverksamhet är försatt i konkurs och&lt;br&gt;denna avslutas utan överskott, är stiftelsen upplöst när konkursen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns överskott, skall styrelsen eller förvaltaren inom en månad&lt;br&gt;från det att konkursen avslutades besluta att stiftelsen skall träda i likvida-&lt;br&gt;tion och genast anmäla detta till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål&lt;br&gt;utse en eller flera likvidatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var stiftelsen i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen&lt;br&gt;fortsättas enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om inte ett sådant beslut som avses i 16 § andra stycket fattas, skall rät-&lt;br&gt;ten förordna att stiftelsen skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten eller på ansökan av en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Stiftelsens firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §En stiftelses firma skall tydligt skilja sig från andra firmor som förut är&lt;br&gt;införda i stiftelseregistret. I en firma som inte sammanfaller med stiftelsens&lt;br&gt;namn får inte ordet stiftelse ingå. I övrigt finns bestämmelser om registre-&lt;br&gt;ringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning&lt;br&gt;av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Styrelsen eller förvaltaren får besluta om firma för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksam-&lt;br&gt;het bör undertecknas med stiftelsens firma. Om firman inte sammanfaller&lt;br&gt;med stiftelsens namn, skall även namnet anges. Har styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren eller någon annan ställföreträdare för stiftelsen utfärdat en handling utan&lt;br&gt;firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfär-&lt;br&gt;dats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solida-&lt;br&gt;riskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand-&lt;br&gt;lingen utfärdades för stiftelsen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat god-&lt;br&gt;kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en be-&lt;br&gt;gäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har&lt;br&gt;gjorts gällande mot undertecknarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse med egen förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där stiftelsens styrelse har sitt säte. En stiftelse med anknuten förvaltning&lt;br&gt;står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att en stiftelse skall stå under tillsyn av annan myn-&lt;br&gt;dighet än en länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som förvaltas av statlig myndighet står inte under tillsyn enligt&lt;br&gt;detta kapitel. I fråga om sådana stiftelser fullgör kammarkollegiet de uppgif-&lt;br&gt;ter som enligt 2 kap. 17 § första stycket och 23 §, 3 kap. 3 § andra stycket och&lt;br&gt;4§ samt 6 kap. 4§ ankommer på tillsynsmyndigheten beträffande stiftelser&lt;br&gt;som står under dess tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om en stiftelse inte förvaltas i enlighet&lt;br&gt;med denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna erforderliga råd och upplys-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I syfte att inhämta upplysningar om en stiftelse får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;utföra inspektion hos stiftelsen på tid och sätt som myndigheten bestämmer&lt;br&gt;samt kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens styrelse eller förval-&lt;br&gt;tare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsynsmyndighetens inspektion åligger det stiftelsens styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare att hålla stiftelsens kassa, värdehandlingar, övriga tillgångar, rä-&lt;br&gt;kenskapsmaterial samt protokoll tillgängliga för dem som utför inspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsynsmyndigheten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förelägga stiftelsens styrelse eller förvaltare att fullgöra sina åliggan-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbjuda stiftelsens styrelse eller förvaltare att verkställa ett beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot stiftelseförordnandet, denna lag eller andra författningar eller,&lt;br&gt;om beslutet har verkställts, förelägga styrelsen eller förvaltaren att göra rät-&lt;br&gt;telse om det kan ske, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelägga revisorerna i en stiftelse som enligt 4 kap. 1 § skall ha revisor&lt;br&gt;att avge revisions- eller koncernrevisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket får förenas med&lt;br&gt;vite. Tillsynsmyndigheten skall pröva frågor om utdömande av vite som har&lt;br&gt;förelagts i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsynsmyndigheten kan också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 2 kap. 23 § förordna en god man att företräda en stiftelse med&lt;br&gt;anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt 3 kap. 3 § andra stycket eller 4 § undanta en stiftelse från bokför-&lt;br&gt;ingsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt 3 kap. 8 § andra stycket medge vissa undantag från vad årsredo-&lt;br&gt;visningen skall innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. enligt 4 kap. 1 § andra stycket besluta att en stiftelse som inte är skyldig&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning skall ha minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. enligt 4 kap. 5 § besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad revi-&lt;br&gt;sor eller godkänd revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. enligt 4 kap. 8 § förordna behörig revisor och entlediga en obehörig revi-&lt;br&gt;sor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. enligt 5 kap. 5 § första stycket 5 väcka talan om skadestånd till en stif-&lt;br&gt;telse eller väcka talan om entledigande av en styrelseledamot eller förvalta-&lt;br&gt;ren, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. enligt 6 kap. 4§ förbjuda en stiftelses styrelse eller förvaltare att verk-&lt;br&gt;ställa ett beslut om ändring m.m. av föreskrifter i stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har tillsynsmyndigheten väckt talan om entledigande av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till&lt;br&gt;dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillsynsmyndigheten skall förordna ny styrelseledamot i en stiftelse med&lt;br&gt;egen förvaltning, om detta erfordras för att styrelsen skall bli beslutför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande enligt första stycket gäller intill dess att ny ledamot har&lt;br&gt;blivit utsedd i behörig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten skall förordna ny förvaltare för en stiftelse med an-&lt;br&gt;knuten förvaltning, om stiftelsen saknar förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande enligt första stycket gäller tills vidare. Har den förre för-&lt;br&gt;valtaren entledigats för viss tid, gäller dock förordnandet för den nye förval-&lt;br&gt;taren för den tid entledigandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför&lt;br&gt;att stiftaren inte har utsett någon att förvalta egendomen eller därför att den&lt;br&gt;som stiftaren har utsett inte vill åta sig detta uppdrag, skall tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten i fråga om en stiftelse med egen förvaltning utse så många styrelseleda-&lt;br&gt;möter som behövs för att styrelsen skall bli beslutför och i fråga om en stif-&lt;br&gt;telse med anknuten förvaltning utse förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket tillkommer det länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;stiftaren hade sitt hemvist att utse styrelseledamot eller förvaltare. Samma&lt;br&gt;länsstyrelse får föra talan, om någon underlåter vad som åligger honom i&lt;br&gt;fråga om verkställande av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas i fråga&lt;br&gt;om länsstyrelsen till kammarrätten och beträffande annan myndighet än en&lt;br&gt;länsstyrelse till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 4 § första stycket 2 eller enligt 6-9 §§ gäller även om de över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse skall registreras. Registreringsmyndighet för en stiftelse med&lt;br&gt;egen förvaltning är länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte.&lt;br&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse med anknuten förvaltning är länssty-&lt;br&gt;relsen i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registre-&lt;br&gt;ringar enligt denna lag eller andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En stiftelses styrelse eller förvaltare skall anmäla stiftelsen för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret senast sex månader efter det att stiftelsen grundades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens namn,&lt;br&gt;postadress och telefon samt om styrelseledamöternas eller förvaltarens&lt;br&gt;namn, bostads- och postadress och telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan enligt första stycket skall fogas avskrift av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det och av stiftelsens stadgar samt bevis om att någon skriftligen har åtagit&lt;br&gt;sig att förvalta stiftelsens egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en ny ledamot har inträtt i styrelsen för en stiftelse: av styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en stiftelse har bytt förvaltare: av den nye förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när nya stadgar har utfärdats för stiftelsen: av styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 15 §&lt;br&gt;andra stycket eller 22 § andra stycket eller när ett sådant bemyndigande har&lt;br&gt;återkallats: av styrelsen eller förvaltaren, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när en stiftelse är upplöst: av den avträdande styrelsen eller förvaltaren,&lt;br&gt;om inte annat följer av 7 kap. 13 § eller 10 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en stiftelse försätts i konkurs eller förhandling om offentligt ackord&lt;br&gt;inleds för stiftelsen, skall konkursdomaren sända en underrättelse om beslu-&lt;br&gt;tet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats eller en förhandling om offentligt ackord har&lt;br&gt;avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast&lt;br&gt;sända en underrättelse för registrering i stiftelseregistret och i det förra fallet&lt;br&gt;ange om något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även för re-&lt;br&gt;gistrering underrätta registreringsmyndigheten när en överrätt genom beslut&lt;br&gt;som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs&lt;br&gt;eller att inleda förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har genom dom som vunnit laga kraft förklarats att en registrering inte&lt;br&gt;borde ha skett, att ett beslut som registrerats är ogiltigt eller att i annat fall&lt;br&gt;visst förhållande som registrerats ej föreligger, skall registreringen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall sända avskrift av domen till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för stiftelser som utövar näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En stiftelse som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet skall för&lt;br&gt;registrering i stiftelseregistret lämna uppgift om den firma under vilken nä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverksamheten bedrivs eller skall bedrivas i fall då firman inte samman-&lt;br&gt;faller med stiftelsens namn samt om näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får rätten att företräda stiftelsen samt teckna dess namn och firma utövas&lt;br&gt;av annan än styrelsen eller förvaltaren, skall stiftelsen för registrering i stif-&lt;br&gt;telseregistret lämna uppgift om firmatecknarens namn, bostads- och post-&lt;br&gt;adress samt telefon. Har styrelsen eller förvaltaren beslutat att rätten att&lt;br&gt;företräda stiftelsen samt teckna dess namn och firma får utövas endast av två&lt;br&gt;eller flera i förening, skall detta också anmälas för registrering i stiftelsere-&lt;br&gt;gistret. Någon annan inskränkning får inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt denna paragraf skall lämnas senast i samband med anmä-&lt;br&gt;lan för registrering enligt 2 § eller, om stiftelsen redan är registrerad i stiftel-&lt;br&gt;seregistret, innan den böljar utöva näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §Har en stiftelse som utövar näringsverksamhet meddelat prokura, får&lt;br&gt;prokuran registreras i stiftelseregistret efter ansökan av stiftelsen. Prokuran&lt;br&gt;får dock inte registreras, om den innehåller annan begränsning eller annat&lt;br&gt;förbehåll än som följer av 1 eller 2 § prokuralagen (1974:158).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en registrerad prokura skall registret innehålla uppgift om prokuris-&lt;br&gt;tens fullständiga namn, bostads- och postadress samt telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har prokuristen ett särskilt bemyndigande att överlåta stiftelsens fasta&lt;br&gt;egendom eller tomträtt eller att söka inteckning eller upplåta rättighet i&lt;br&gt;denna, skall registret även innehålla uppgift om detta. Detsamma gäller om&lt;br&gt;prokuran har meddelats som kollektivprokura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Upphör en stiftelse att utöva näringsverksamhet eller sker det ändring i&lt;br&gt;fråga om någon annan uppgift som har registrerats enligt 6 eller 7 §, skall&lt;br&gt;stiftelsens styrelse eller förvaltare genast anmäla detta för registrering i stif-&lt;br&gt;telseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar vad som införs i stiftelseregistret i fråga om en stiftelse som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detta gäller dock inte registrering av underrättelser en-&lt;br&gt;ligt 4§. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har&lt;br&gt;införts i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 9 § skall anses&lt;br&gt;ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständighe-&lt;br&gt;terna att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma&lt;br&gt;ur registret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Registreringsmyndigheten kan vid vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förelägga en ledamot i stiftelsens styrelse eller stiftelsens förvaltare att&lt;br&gt;göra behörig anmälan för registrering i stiftelseregistret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbjuda den som uppger sig företräda en stiftelse att fortsätta därmed,&lt;br&gt;om det han uppger sig företräda inte är en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall pröva frågor om utdömande av vite som&lt;br&gt;har förelagts enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registreringsmyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Särskilda former av stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Har en eller flera stiftare förordnat att medel som allmänheten tillskjuter&lt;br&gt;efter ett upprop av stiftaren skall som en självständig förmögenhet varaktigt&lt;br&gt;tillgodose ett bestämt ändamål och har någon skriftligen åtagit sig att ta emot&lt;br&gt;medlen för att förvalta dem i enlighet med förordnandet, kan den sålunda&lt;br&gt;grundade insamlingsstiftelsen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldighe-&lt;br&gt;ter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §För en insamlingsstiftelse gäller 1 kap. 1, 4 och 5 §§ samt 2-10kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har en eller flera stiftare förordnat att medel som arbetsgivare tillskjuter&lt;br&gt;enligt kollektivavtal eller annat avtal skall som en självständig förmögenhet&lt;br&gt;varaktigt tillgodose ett bestämt ändamål och har någon skriftligen åtagit sig&lt;br&gt;att ta emot medlen för att förvalta dem i enlighet med förordnandet, kan den&lt;br&gt;sålunda grundade kollektivavtalsstiftelsen förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara intaget i ett kollektivavtal som har träffats&lt;br&gt;mellan arbetsgivarorganisation och central arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 2kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 3 kap. (bokföring och redovisning): 1-6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 5 kap. (skadestånd m.m.): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6 kap. (ändring i ett stiftelseförordnande m.m.): samtliga bestämmelser,&lt;br&gt;om inte annat följer av ett kollektivavtal som har träffats mellan stiftarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 8 kap. (stiftelsens firma): samtliga bestämmelser, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lOkap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om kollektivavtalsstiftelser fullgör kammarkollegiet de uppgifter&lt;br&gt;andra stycket och 23 §, 3 kap. 3 § andra stycket och 4 § samt 6 kap. 4 § ankom-&lt;br&gt;mer på tillsynsmyndigheten beträffande stiftelser som står under dess tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har staten ensam eller i förening med annan stiftare anslagit medel för&lt;br&gt;att som en självständig förmögenhet varaktigt tillgodose ett bestämt ända-&lt;br&gt;mål och har någon skriftligen åtagit sig att ta emot medlen för att förvalta&lt;br&gt;dem för detta ändamål, kan den sålunda grundade anslagsstiftelsen förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och&lt;br&gt;andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För en anslagsstiftelse gäller följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 3 kap. (bokföring och redovisning): 1-6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 5 kap. (skadestånd m.m.): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6 kap. (ändring i ett stiftelseförordnande m.m.): samtliga bestämmelser,&lt;br&gt;om inte stiftelsen och staten skriftligen har avtalat om annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 8 kap. (stiftelsens firma): samtliga bestämmelser, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lOkap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om anslagsstiftelser fullgör kammarkollegiet de uppgifter som en-&lt;br&gt;ligt 2kap. 8§ andra stycket, 17 § första stycket och 23 §, 3 kap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket och 4 § samt 6 kap. 4 § ankommer på tillsynsmyndigheten beträffande&lt;br&gt;stiftelser som står under dess tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, då lagen (1929:116) om till-&lt;br&gt;syn över stiftelser upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 3 kap. skall tillämpas första gången från och med det&lt;br&gt;räkenskapsår som böljar löpa närmast efter lagens ikraftträdande. En stif-&lt;br&gt;telse som vid ikraftträdandet står under tillsyn enligt 1929 års lag skall full-&lt;br&gt;göra sin skyldighet enligt 14 § nämnda lag när det gäller räkenskapsår som&lt;br&gt;avslutas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har en stiftelse som är skyldig att föra räkenskaper enligt 3 kap. 5 § ett&lt;br&gt;annat räkenskapsår än kalenderår, skall det räkenskapsår som böljar löpa&lt;br&gt;närmast efter ikraftträdandet avkortas så att därefter följande räkenskapsår&lt;br&gt;kommer att omfatta ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En stiftelse som har grundats före ikraftträdandet och som då inte står&lt;br&gt;under tillsyn enligt 1929 års lag skall inge anmälan för registrering i stiftelse-&lt;br&gt;registret senast den 30 juni 1990. Till en sådan anmälan behöver inte fogas&lt;br&gt;bevis om sådant åtagande som avses i 1 kap. 2§ andra stycket eller 11 kap.&lt;br&gt;1 eller 3 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5§ brottsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bokför-&lt;br&gt;ingen eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska re-&lt;br&gt;sultat eller ställning till följd härav&lt;br&gt;inte kan i huvudsak bedömas med&lt;br&gt;ledning av bokföringen, för bokför-&lt;br&gt;ingsbrott till fängelse i högst två år&lt;br&gt;eller, om brottet är ringa, till böter.&lt;br&gt;Är brottet grovt, skall han dömas till&lt;br&gt;fängelse i lägst sex månader och&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller lagen (1989:000) om&lt;br&gt;stiftelser genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bokför-&lt;br&gt;ingen eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska re-&lt;br&gt;sultat eller ställning till följd härav&lt;br&gt;inte kan i huvudsak bedömas med&lt;br&gt;ledning av bokföringen, för bokför-&lt;br&gt;ingsbrott till fängelse i högst två år&lt;br&gt;eller, om brottet är ringa, till böter.&lt;br&gt;Är brottet grovt, skall han dömas till&lt;br&gt;fängelse i lägst sex månader och&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra&lt;br&gt;rättshandlingar på förmögenhetsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1915:218) om avtal och andra rätts-&lt;br&gt;handlingar på förmögenhetsrättens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återkallelse av pro-&lt;br&gt;kura, som blivit till handelsregistret&lt;br&gt;anmäld, skall vad i 13 och 19 §§ han-&lt;br&gt;delsregisterlagen (1974:157) är stad-&lt;br&gt;gat lända till efterrättelse. Har åter-&lt;br&gt;kallelsen blivit införd i handelsre-&lt;br&gt;gistret och kungjord i Post- och Inri-&lt;br&gt;kes Tidningar, är firmans inneha-&lt;br&gt;vare icke pliktig att jämväl på annat&lt;br&gt;sätt återkalla fullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återkallelse av pro-&lt;br&gt;kura, som blivit till handelsregistret&lt;br&gt;eller stiftelseregistret anmäld, skall&lt;br&gt;vad i 13 och 19 §§ handelsregisterla-&lt;br&gt;gen (1974:157) eller i 10 kap. 8 och&lt;br&gt;10§§ lagen (1989:000) om stiftelser&lt;br&gt;är stadgat lända till efterrättelse.&lt;br&gt;Har återkallelsen blivit införd i han-&lt;br&gt;delsregistret eller i stiftelseregistret&lt;br&gt;och kungjord i Post- och Inrikes Tid-&lt;br&gt;ningar, är firmans innehavare icke&lt;br&gt;pliktig att jämväl på annat sätt åter-&lt;br&gt;kalla fullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmakt att sluta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom skall vara&lt;br&gt;skriftlig. Har sådan fullmakt blivit, efter ty i 16 och 17 §§ sägs, återkallad&lt;br&gt;eller för kraftlös förklarad, vare fullmakten utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad här ovan i detta kapitel stadgas därom, att rättshandling av&lt;br&gt;fullmäktigen i vissa fall icke är gällande mot fullmaktsgivaren, sker ej änd-&lt;br&gt;ring i vad 18 kap. 3§ handelsbalken innehåller angående verkan därav att&lt;br&gt;vad som genom sådan rättshandling åtkommits blivit använt till fullmaktsgi-&lt;br&gt;varens nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1977:672.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i permutationslagen (1972:205)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § permutationslagen (1972:205) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej sådan pen-&lt;br&gt;sions- eller personalstiftelse som av-&lt;br&gt;ses i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej stiftelser som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1989:000) om stif-&lt;br&gt;telser och ej heller sådan pensions-&lt;br&gt;eller personalstiftelse som avses i la-&lt;br&gt;gen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden som är anhängiggjorda vid lagens ikraftträdande prövas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2-4 och 9 §§ handelsregisterlagen (1974:157)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som idkar näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka registre-&lt;br&gt;ring, innan bolaget börjar sin verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller enskild&lt;br&gt;näringsidkare, ideell förening och&lt;br&gt;stiftelse som skulle ha varit bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1929:117), om denna gällt även ef-&lt;br&gt;ter utgången av år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i handelsregister i den ordning som föreskrives för&lt;br&gt;handelsbolag. Vad i denna lag sägs om handelsbolag gäller även i fråga om&lt;br&gt;sålunda registrerat enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening som idkar nä-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka registre-&lt;br&gt;ring, innan bolaget börjar sin verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller enskild&lt;br&gt;näringsidkare och ideell förening&lt;br&gt;som skulle ha varit bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1929:117), om denna gällt även ef-&lt;br&gt;ter utgången av år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare och handelsbolag registreras hos länsstyrelsen t det&lt;br&gt;län där verksamheten skall drivas. Skall verksamheten drivas inom flera län,&lt;br&gt;sker registrering hos länsstyrelsen i det län där huvudkontoret skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse regi-&lt;br&gt;streras hos länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;föreningens eller stiftelsens styrelse&lt;br&gt;har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening registreras hos&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där förening-&lt;br&gt;ens styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första eller andra stycket får näringsidkaren&lt;br&gt;registreras även i handelsregister för annat län där verksamheten är avsedd&lt;br&gt;att drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkarens fullständiga namn, bostads- och postadress samt tele-&lt;br&gt;fon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1976:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den ort där huvudkontoret är inrättat samt kontorets postadress och te-&lt;br&gt;lefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort där huvudkontoret är inrättat samt kontorets postadress och te-&lt;br&gt;lefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmännens fullständiga namn, bostads- och postadresser samt tele-&lt;br&gt;fon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av vem och hur bolagets firma tecknas, när ej firman får tecknas av varje&lt;br&gt;bolagsman ensam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen&lt;br&gt;som är kommanditdelägare och beloppet av vaije sådan bolagsmans utfästa&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen eller stiftelsen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens eller stiftelsens&lt;br&gt;namn, om det ej sammanfaller med&lt;br&gt;firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den ort där föreningens eller&lt;br&gt;stiftelsens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens eller stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där&lt;br&gt;suppleanter utsetts, deras fullstän-&lt;br&gt;diga namn, bostads- och postadres-&lt;br&gt;ser samt telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens el-&lt;br&gt;ler stiftelsens namn tecknas, om ej&lt;br&gt;namnet tecknas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens namn, om det ej&lt;br&gt;sammanfaller med firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den ort där föreningens styrelse&lt;br&gt;har sitt säte samt föreningens post-&lt;br&gt;adress och telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där&lt;br&gt;suppleanter utsetts, deras fullstän-&lt;br&gt;diga namn, bostads- och postadres-&lt;br&gt;ser samt telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens&lt;br&gt;namn tecknas, om ej namnet teck-&lt;br&gt;nas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av handelsbolag göres av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av ideell Ansökan om registrering av ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse göres av styrel- förening göres av styrelsen,&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prokura registreras på ansökan av huvudmannen. Är huvudmannen han-&lt;br&gt;delsbolag, göres ansökan av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse som vid ikraftträdandet är registrerad i ett handelsregister&lt;br&gt;skall avföras ur registret när den har införts i stiftelseregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1989:000) om stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i prokuralagen (1974:158)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § prokuralagen (1974:158) skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsidkare som registre-&lt;br&gt;rats i handelsregister åt annan givit&lt;br&gt;fullmakt, som uttryckligen förkla-&lt;br&gt;rats vara prokura (handelsfullmakt),&lt;br&gt;eller har han på annat sätt angivit&lt;br&gt;någon som sin prokurist, får denne i&lt;br&gt;allt som gäller huvudmannens nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet handla på hans&lt;br&gt;vägnar och teckna hans firma. Pro-&lt;br&gt;kiuristen får dock ej utan särskilt be-&lt;br&gt;myndigande överlåta huvudman-&lt;br&gt;nens fasta egendom eller tomträtt el-&lt;br&gt;ler söka inteckning eller upplåta rät-&lt;br&gt;tighet däri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig prokura medför behörighet för prokuristen att företräda huvud-&lt;br&gt;mannen inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering av prokura finns Om registrering av prokura finns&lt;br&gt;bestämmelser i handelsregisterlagen bestämmelser i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1974:157) och lagen (1989:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsidkare som registre-&lt;br&gt;rats i handelsregister eller stiftelsere-&lt;br&gt;gister åt annan givit fullmakt, som&lt;br&gt;uttryckligen förklarats vara prokura&lt;br&gt;(handelsfullmakt), eller har han på&lt;br&gt;annat sätt angivit någon som sin pro-&lt;br&gt;kurist, får denne i allt som gäller hu-&lt;br&gt;vudmannens näringsverksamhet&lt;br&gt;handla på hans vägnar och teckna&lt;br&gt;hans firma. Prokuristen får dock ej&lt;br&gt;utan särskilt bemyndigande överlåta&lt;br&gt;huvudmannens fasta egendom eller&lt;br&gt;tomträtt eller söka inteckning eller&lt;br&gt;upplåta rättighet däri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo, stiftelse eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del&lt;br&gt;av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verk-&lt;br&gt;samheten är att anse som hotell- el-&lt;br&gt;ler pensionatsrörelse eller omfattar&lt;br&gt;mer än två lägenheter som regelmäs-&lt;br&gt;sigt uthyres och ej utgör del av egen&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. För stiftelser regle-&lt;br&gt;ras bokföringsskyldigheten i lagen&lt;br&gt;(1989:000) om stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo eller ideell&lt;br&gt;förening ut byggnad eller del av&lt;br&gt;byggnad föreligger bokföringsplikt&lt;br&gt;på grund därav endast om verksam-&lt;br&gt;heten är att anse som hotell- eller&lt;br&gt;pensionatsrörelse eller omfattar mer&lt;br&gt;än två lägenheter som regelmässigt&lt;br&gt;uthyres och ej utgör del av egen bo-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun,landstingskommun, kommunalförbund, församling och&lt;br&gt;kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild närings-&lt;br&gt;idkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt un-&lt;br&gt;derstiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt la-&lt;br&gt;gen (1962:281) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1981:1198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över departementspromemorian (Ds JU 1987:14)&lt;br&gt;Stiftelser avgetts av Justitiekanslern, Hovrätten för Västra Sverige, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Jönköping, Bokföringsnämnden, Kommerskollegium, Försva-&lt;br&gt;rets civilförvaltning, Bankinspektionen, Riksskatteverket, Samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Lunds universitet, Kammarkollegiet, Riksrevisionsverket, Länsstyrelsernas&lt;br&gt;organisationsnämnd, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Öster-&lt;br&gt;götlands län, Riksdagens ombudsmän, Fideikommissnämnden, Statens kul-&lt;br&gt;turråd, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Universitets-&lt;br&gt;och högskoleämbetet, Statens industriverk, Styrelsen för teknisk utveckling,&lt;br&gt;Domkapitlet i Lunds stift, f.d. justitierådet Henrik Hessler, Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund, Sveriges advokatsamfund, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Haninge kommun, Göteborgs och Bohus läns landsting, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges före-&lt;br&gt;ningsbankers förbund, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet SRS, Lantbrukarnas riksförbund, Riddarhusdirektionen,&lt;br&gt;Institutet för vidareutbildning av jurister och samhällsvetare, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Knut och Alice Wallenbergs stif-&lt;br&gt;telse, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för all-&lt;br&gt;männyttiga ändamål, Ragnar Söderbergs stiftelse, Maud och Birger Gus-&lt;br&gt;tavssons stiftelse 1 och 2, Stiftelsen Riksutställningar, Stiftelsen Västerbot-&lt;br&gt;tens museum, Länsmuseernas samarbetsråd, Samhall, Stiftelsen för insam-&lt;br&gt;lingskontroll, Stiftelsen Skogssällskapet, Stiftelsen Trygghetsfonden SAF-&lt;br&gt;LO, Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond och Stockholms Sjukhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från Ragnar Söderbergs stiftelse, Lin-&lt;br&gt;néa och Josef Carlssons Stiftelse, Stockholms handelskammare, Svenska Lä-&lt;br&gt;karesällskapet, Skånes handelskammare, Kungl. Patriotiska Sällskapet,&lt;br&gt;Kollektivforskningsinstitutens samarbetsorgan, Crafoordska stiftelsen, Bei-&lt;br&gt;jerstiftelsen, Anders Walls Stiftelser, Apotekarsocieteten, Kungl. Veten-&lt;br&gt;skapsakademien, Gunnar Videgård, Antroposofiska Sällskapet och Teatrar-&lt;br&gt;nas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har överlämnat yttranden av Länsskattemyndigheten i&lt;br&gt;Malmöhus län, Stockholms län, Jönköpings län och Södermanlands län samt&lt;br&gt;av Kronofogdemyndigheten i Uppsala, Vänersborg, Halmstad och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har överlämnat yttranden av Rektors-&lt;br&gt;ämbetet vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet, rektorsämbetet vid Uppsala universitet, Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsstyrelsen vid Uppsala universitet, Rektorsämbetet vid universitetet i Lin-&lt;br&gt;köping, Rektorsämbetet vid Lunds universitet samt Chalmers tekniska hög-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Västerbottens museum har överlämnat yttranden av Umeå&lt;br&gt;kommun och Västerbottens läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Stiftelselag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera&lt;br&gt;stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet&lt;br&gt;för ett bestämt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren&lt;br&gt;eller stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett giltigt testamentariskt förordnande skall godtas som ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande enligt denna lag utan hinder av bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra&lt;br&gt;talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en stiftelse äger så många aktier eller andelar i en svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;aktier eller andelar, är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska per-&lt;br&gt;sonen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderstiftelse och&lt;br&gt;ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsam-&lt;br&gt;mans så många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts,&lt;br&gt;är även den sistnämnda juridiska personen dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller av-&lt;br&gt;tal ensam har ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en&lt;br&gt;betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse&lt;br&gt;och den juridiska personen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast stiftelser får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en förkortning&lt;br&gt;därav, om inte annat följer av denna eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om stiftelses firma finns i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 1 kap. 4 § och 5 § första stycket och 2-10 kap. gäller&lt;br&gt;inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkostiftelser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas en-&lt;br&gt;dast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I 9 kap. finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en till-&lt;br&gt;synsmyndighet. 110 kap. finns bestämmelser om att vissa stiftelser skall vara&lt;br&gt;registrerade i ett stiftelseregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. denna lag och i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse m.m. finns bestämmelser om särskilda former av stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter. Om föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i&lt;br&gt;denna lag eller annan författning, tillämpas dock i stället den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvalt-&lt;br&gt;ning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska person som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är&lt;br&gt;förvaltare för stiftelsen. Om staten har lämnat ett sådant åtagande, är det i&lt;br&gt;stället den myndighet som har lämnat åtagandet för statens räkning som är&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om föreskriften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär att någon annan än styrelsen skall entlediga eller utse ledamöter&lt;br&gt;eller ordförande i styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär att någon annan än styrelsen eller förvaltaren skall bestämma&lt;br&gt;arvode åt styrelsen eller förvaltaren eller stiftelsens revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innebär att stiftelsens revisor skall utses eller entledigas av någon annan&lt;br&gt;än styrelsen eller förvaltaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rör innehållet i revisorns uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;skall vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmögenheten&lt;br&gt;är placerad på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser,&lt;br&gt;om det inte följer av stiftelseförordnandet att förmögenheten skall vara pla-&lt;br&gt;cerad på ett sätt som hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en företrädare för stiftelsen eller för förvaltaren eller, om stiftelsen för-&lt;br&gt;valtas av ett handelsbolag, en bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en andelsägare i eller företrädare för ett dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-&lt;br&gt;gande led till en person som avses i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är besvågrad med en person som avses i 1-3 i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres&lt;br&gt;syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en juridisk person över vars verksamhet någon som nämnts ovan har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av&lt;br&gt;samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2-5 och andra stycket gäller inte om stiftelsen skall främja&lt;br&gt;sitt syfte genom att meddela penninglån till eller ställa säkerhet för någon&lt;br&gt;som omfattas av dessa bestämmelser. Bestämmelsen i första stycket 6 gäller&lt;br&gt;inte om gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens namn, om stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet inte innehåller någon föreskrift om namn för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om föreskrifter i ett stiftelseförordnande gäller&lt;br&gt;också beslut som fattats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings-&lt;br&gt;skyldighet m.m. enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga&lt;br&gt;handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Styrelsen har rätt att entlediga ledamöter och att utse nya ledamöter, om&lt;br&gt;inte annat följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upp-&lt;br&gt;hör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om&lt;br&gt;denne inte kan nås, hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om&lt;br&gt;ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och, om det är möjligt, hos&lt;br&gt;den som har utsett honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Stiftaren eller stiftarna kan inte ensamma vara styrelse för stiftelsen.&lt;br&gt;Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall väl-&lt;br&gt;jas av styrelsen, om inte annat följer av stiftelseförordnandet. Vid lika röste-&lt;br&gt;tal avgörs valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen&lt;br&gt;skall sammankallas om en styrelseledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-&lt;br&gt;möter är närvarande eller det högre antal som föreskrivs i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Om inte stiftelseförordnandet föreskriver en särskild röstmajoritet, gäl-&lt;br&gt;ler som styrelsens beslut den mening som mer än hälften av de närvarande&lt;br&gt;röstar för eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan&lt;br&gt;vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan ta-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda&lt;br&gt;stiftelsen i styrelsens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår.&lt;br&gt;Beslut om arvode får fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan bemyn-&lt;br&gt;diga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma.&lt;br&gt;Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även&lt;br&gt;om han inte är styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den styrelse som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 9§ gäller&lt;br&gt;dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare överskridit sin befogenhet när&lt;br&gt;den företog en rättshandling för stiftelsen, gäller inte rättshandlingen mot&lt;br&gt;stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha&lt;br&gt;insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren begär det hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte hel-&lt;br&gt;ler vara förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall det föras&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Förvaltaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och&lt;br&gt;stiftelsen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stif-&lt;br&gt;telsen och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som&lt;br&gt;kan vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att före-&lt;br&gt;träda stiftelsen i förvaltarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut&lt;br&gt;om arvode får fattas av förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan be-&lt;br&gt;myndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och&lt;br&gt;firma. Förvaltaren kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av&lt;br&gt;den förvaltare som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 18 § gäl-&lt;br&gt;ler dock under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Har förvaltaren eller annan företrädare för stiftelsen överskridit sin be-&lt;br&gt;fogenhet när han företog en rättshandling för stiftelsen, gäller inte rättshand-&lt;br&gt;lingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller&lt;br&gt;borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag skall fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En stiftelse som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en byggnad eller del av en byggnad, är den dock&lt;br&gt;bokföringsskyldig på grund därav endast om verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som helt eller delvis har bildats av staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun är alltid bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utöver vad som följer av 2 § är en stiftelse bokföringsskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från tidpunkten för dess bildande, om värdet av tillgångarna då översti-&lt;br&gt;ger ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det gällande basbeloppet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med räkenskapsåret efter det vid vars utgång värdet av stiftel-&lt;br&gt;sens tillgångar översteg det gränsbelopp som anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse kan av tillsynsmyndigheten undantas från bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt första stycket, om stiftelsens tillgångar vid utgången av de tre se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåren har varit lägre än det i första stycket angivna gränsbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan&lt;br&gt;stiftelses förmögenhet, får stiftelsen beträffande den gemensamt placerade&lt;br&gt;förmögenheten ha en med den andra stiftelsen gemensam grundbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 3 § kan av tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten undantas från denna skyldighet för en viss tid, om stiftelsen skall främja&lt;br&gt;sitt syfte enbart genom att utge kontanta bidrag och den har sin förmögenhet&lt;br&gt;huvudsakligen placerad i sådana obligationer som avses i 15 kap. 4§ tredje&lt;br&gt;stycket föräldrabalken eller i fordran hos Riksbanken eller Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret eller i fordran som svensk bank, postgirot eller försäkringsbolag med&lt;br&gt;svensk koncession svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag enligt första stycket meddelas efter ansökan av stiftel-&lt;br&gt;sen för högst fem räkenskapsår i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt denna lag skall fortlö-&lt;br&gt;pande föra räkenskaper över tillgångar och skulder samt över belopp som&lt;br&gt;har influtit till eller utbetalats av stiftelsen. Det skall finnas verifikationer för&lt;br&gt;in- och utbetalningar. Om stiftelsen har sin förmögenhet gemensamt place-&lt;br&gt;rad med en annan stiftelses förmögenhet, tillämpas bestämmelsen i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räken-&lt;br&gt;skapsår. Av sammanställningen skall även framgå värdet av stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsåret för en sådan stiftelse som avses i första stycket skall om-&lt;br&gt;fatta ett kalenderår. Stiftelsens första räkenskapsår skall avkortas om det be-&lt;br&gt;hövs för att nästföljande räkenskapsår skall omfatta ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av stiftelsens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid bestämmandet av det värde av stiftelsens tillgångar som avses i 3 och&lt;br&gt;5 §§ skall fastigheter eller byggnader som är lös egendom tas upp till gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärde om sådant värde finns. I annat fall skall fastigheter eller bygg-&lt;br&gt;nader liksom tillgångar av annat slag tas upp till ett värde som svarar mot vad&lt;br&gt;tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt denna lag skall upprätta års-&lt;br&gt;redovisning. Om stiftelsen vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse och&lt;br&gt;antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit&lt;br&gt;minst tio, skall stiftelsen även upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen gäller inte i fråga om en&lt;br&gt;stiftelse som får använda sina tillgångar till förmån för endast medlemmar&lt;br&gt;av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldig enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen består av den resultaträkning och den balansräkning&lt;br&gt;som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång skall vid upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen tillämpa 2 kap. 6-8 §§ lagen (1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag. Om det finns synnerliga skäl får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;medge att bruttoomsättningssumman inte anges i årsredovisningens resultat-&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som skall upprätta koncernredovisning skall vid upprättandet&lt;br&gt;av årsredovisningen tillämpa även 3 kap. 2 § andra stycket, 3-5 §§ samt 8 §&lt;br&gt;andra meningen lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;br&gt;och vid upprättandet av koncernredovisningen 3 kap. 7§ samt 9§ första&lt;br&gt;stycket samma lag. Ett dotterföretag till stiftelsen skall vid upprättandet av&lt;br&gt;sin årsredovisning tillämpa 3 kap. 2 § andra stycket samt 8 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller,&lt;br&gt;i fråga om stiftelser med anknuten förvaltning, av förvaltaren eller, om ett&lt;br&gt;handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga de handelsbolagsmän som&lt;br&gt;företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till sty-&lt;br&gt;relsens eller förvaltarens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;skall avlämna årsredovisningen till revisorn senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som inte är årsredovisningsskyldig enligt denna lag skall av-&lt;br&gt;lämna årsbokslutet eller sammanställningen över räkenskaperna till revisorn&lt;br&gt;senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sända en kopia av re-&lt;br&gt;visionsberättelsen och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernrevisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen och den av revisorn påtecknade koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelsen i 11 § första meningen gäller inte i fråga om sådana stiftel-&lt;br&gt;ser som avses i 9 kap. 10 § första stycket. En sådan stiftelse skall senast sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång hålla en kopia av revisionsberättelsen&lt;br&gt;och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen tillgänglig för var och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en som vill ta del av den. Är stiftelsen skyldig att upprätta koncernredovis-&lt;br&gt;ning, gäller vad nu sagts även i fråga om koncernrevisionsberättelsen och&lt;br&gt;den av revisorn påtecknade koncernredovisningen, om stiftelsen är sådan&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revi-&lt;br&gt;sorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelselseförordnandet, utses och entledigas&lt;br&gt;revisorn i en stiftelse med anknuten förvaltning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvaltarens högsta beslutande organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen om det finns en styrelse och annars av myndighetens chef, om&lt;br&gt;förvaltaren är en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en el-&lt;br&gt;ler flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i detta kapitel om revisorer&lt;br&gt;tillämpas också på revisorssuppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och&lt;br&gt;värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor kan även ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag utses.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med&lt;br&gt;godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till den stiftelse som&lt;br&gt;revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den hu-&lt;br&gt;vudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor&lt;br&gt;och i ett godkänt revisionsbolag vara auktoriserad eller godkänd revisor. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 § tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer ut-&lt;br&gt;ses, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftel-&lt;br&gt;sen är bokföringsskyldig och skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad revisor om stiftelsens tillgångar eller, om&lt;br&gt;stiftelsen är moderstiftelse, koncernens tillgångar, värderade med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3 kap. 6 §, vid utgången av de två senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid utgången&lt;br&gt;av respektive räkenskapsår. Minst en revisor skall vara auktoriserad också&lt;br&gt;om stiftelsen eller koncernen under vart och ett av de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om andra stiftelser än som avses i 4 § första stycket får tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst&lt;br&gt;en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är företrädare för stiftelsen eller för förvaltaren eller, om ett handelsbo-&lt;br&gt;lag är förvaltare, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är andelsägare i eller företrädare för ett dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förande av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller förvaltaren eller någon som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftel-&lt;br&gt;sen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper avseende in- och ut-&lt;br&gt;betalningar eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kon-&lt;br&gt;troll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller ned-&lt;br&gt;stigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en sådan&lt;br&gt;person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den&lt;br&gt;andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag&lt;br&gt;till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen,&lt;br&gt;förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte är behörig att vara revisor. Har moderstiftelsen eller dotter-&lt;br&gt;företaget någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvud-&lt;br&gt;sakligen ha hand om stiftelsens eller dotterföretagets eller bådas interna re-&lt;br&gt;vision, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn an-&lt;br&gt;mäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av någon&lt;br&gt;som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, om uppdraget har gällt en stiftelse som är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig och skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag. Revisorn skall&lt;br&gt;i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som&lt;br&gt;han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har&lt;br&gt;omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Kopia av anmälan skall&lt;br&gt;överlämnas till stiftelsens styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en så-&lt;br&gt;dan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten kan förordna revisor för en stiftelse, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 eller&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revi-&lt;br&gt;sors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1-4 är styrelsen eller förvaltaren skyldig att&lt;br&gt;göra anmälan till tillsynsmyndigheten, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har&lt;br&gt;hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd. Vid förord-&lt;br&gt;nande på grund av att en revisor är obehörig enligt första stycket 2-4 skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten entlediga den obehörige revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning,&lt;br&gt;skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföreta-&lt;br&gt;gens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som denne finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och det biträde som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt denna lag skall revisionsberättelsen innehålla ett utta-&lt;br&gt;lande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Inne-&lt;br&gt;håller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 § tredje stycket eller 8 §, skall detta anges och behövliga upplysningar&lt;br&gt;lämnas i revisionsberättelsen, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid mot stiftelsens ändamål eller att&lt;br&gt;dess förmögenhet är placerad i strid mot stiftelseförordnandet eller mot 2&lt;br&gt;kap. 4 eller 6§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller annan författning&lt;br&gt;inte har iakttagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till&lt;br&gt;last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 5 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har stiftelsen utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen upprättas även med iakttagande av 4 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och&lt;br&gt;3 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Sedan revisorerna i en stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning&lt;br&gt;till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderstiftelse, på kon-&lt;br&gt;cernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträk-&lt;br&gt;ningen är oriktig, skall de därvid anteckna även detta. I en moderstiftelse&lt;br&gt;gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Revisorerna skall överlämna revisions- och koncernrevisionsberättel-&lt;br&gt;sen samt den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen eller sam-&lt;br&gt;manställningen till styrelsen eller förvaltaren senast fem och en halv måna-&lt;br&gt;der efter utgången av stiftelsens räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller förvaltaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller&lt;br&gt;någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av&lt;br&gt;sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till under-&lt;br&gt;sökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Revisorerna har rätt att av stiftelsen få skäligt arvode för sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;orsakar skada för stiftelsen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta ska-&lt;br&gt;dan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosät-&lt;br&gt;tande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1§. Han&lt;br&gt;ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av hans&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag är revisor, är det bolaget och den som är huvudan-&lt;br&gt;svarig för revisionen som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 eller 2 §, kan skadeståndet jäm-&lt;br&gt;kas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, ska-&lt;br&gt;dans storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i&lt;br&gt;den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt&lt;br&gt;första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de&lt;br&gt;andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han&lt;br&gt;entledigas av domstol för den tid som omständigheterna påkallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § eller talan om entledi-&lt;br&gt;gande enligt 4 § kan väckas, förutom av styrelsen eller förvaltaren, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller&lt;br&gt;sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör i dödsboet efter stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att njuta förmån av stif-&lt;br&gt;telsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som genom stiftelseförordnandet har getts rätt att föra sådan talan,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan även väckas av stif-&lt;br&gt;telsens konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har väckt talan om skadestånd enligt första stycket 1-5 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning&lt;br&gt;av stiftelsen för den kostnad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till&lt;br&gt;godo genom rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 5 gäller inte i fråga om en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Sådan talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på&lt;br&gt;brott kan ej väckas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan fattades eller vidtogs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får stiftelsens konkursbo&lt;br&gt;väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket har gått ut. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock ej&lt;br&gt;väckas senare än sex månader från edgångssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ändring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter i ett stiftelseförordnande får ändras, upphävas eller åsidosät-&lt;br&gt;tas i särskilt fall endast om de på grund av ändrade förhållanden inte längre&lt;br&gt;kan följas eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot&lt;br&gt;stiftarens avsikter eller om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål skall det nya ändamålet&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvara det ursprungliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. efter tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av myndighet ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet som av-&lt;br&gt;ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller&lt;br&gt;hur styrelsen skall vara sammansatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. revision, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller om entledigande av&lt;br&gt;styrelseledamot eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av Kammarkollegiet på an-&lt;br&gt;sökan av styrelsen eller förvaltaren. Kammarkollegiets beslut får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m. m. utan tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I andra fall än som avses i 2 § får styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd&lt;br&gt;ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut som avses i 3 § gäller först sedan tre månader har förflutit efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att styrelsen eller förvaltaren har underrättat tillsynsmyndigheten om beslu-&lt;br&gt;tet och tillsynsmyndigheten inte dessförinnan har förbjudit styrelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren att tillämpa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får förlänga tidsfristen enligt första stycket med&lt;br&gt;högst tre månader. Fattas ett sådant beslut skall stiftelsen underrättas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplösning av en stiftelse i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så&lt;br&gt;nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 6 §, vid ut-&lt;br&gt;gången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit det då gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket. När tillgång-&lt;br&gt;arna förbrukats enligt ett sådant beslut är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl&lt;br&gt;att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens&lt;br&gt;skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4&lt;br&gt;kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar ba-&lt;br&gt;lansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna,&lt;br&gt;skall styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall det i den balans-&lt;br&gt;räkning som avses i 1 § inom linjen tas upp en post som utvisar den ökning&lt;br&gt;av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till&lt;br&gt;försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande så-&lt;br&gt;dana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller&lt;br&gt;dock att de skall tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga av-&lt;br&gt;skrivningar och nedskrivningar, om man därigenom får ett högre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte tas&lt;br&gt;till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är&lt;br&gt;beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stif-&lt;br&gt;telsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, skall återbetalas först se-&lt;br&gt;dan övriga skulder till fullo har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underlåter styrelseledamöterna eller förvaltaren att fullgöra vad som&lt;br&gt;åligger dem enligt 1 §, svarar de och andra som med vetskap om denna un-&lt;br&gt;derlåtenhet handlar på stiftelsens vägnar solidariskt för de förpliktelser som&lt;br&gt;uppkommer för stiftelsen. En styrelseledamot eller förvaltaren undgår dock&lt;br&gt;ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighet enligt första stycket gäller inte för förpliktelser som uppkom-&lt;br&gt;mer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till domstols prövning eller så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan balansräkning som avses i 4 § har blivit granskad av revisorerna och god-&lt;br&gt;känd av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tingsrätt skall besluta att stiftelsen skall träda i likvidation, om det inte&lt;br&gt;under ärendets handläggning i domstolen styrks att en balansräkning, utvi-&lt;br&gt;sande att stiftelsen har tillgångar till ett värde som överstiger summan av&lt;br&gt;skulderna, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stif-&lt;br&gt;telsen och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för domstolen&lt;br&gt;på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för stiftelsen att träda i likvida-&lt;br&gt;tion skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske&lt;br&gt;på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall&lt;br&gt;kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två&lt;br&gt;och högst fyra månader före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för ex-&lt;br&gt;peditioner i ett ärende enligt 1 §, skall kostnaderna betalas av stiftelsens me-&lt;br&gt;del, om stiftelsen förpliktas träda i likvidation eller om domstolen i annat fall&lt;br&gt;finner det skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En domstol som fattar beslut att en stiftelse skall träda i likvidation skall&lt;br&gt;samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens&lt;br&gt;eller förvaltarens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för registrering i stiftelseregistret genast anmäla be-&lt;br&gt;slut om likvidation och förordnande av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas&lt;br&gt;på likvidatorema, i den mån inte annat följer av detta kapitel. En likvidator&lt;br&gt;har alltid rätt till skäligt arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är alltid bokföringsskyldig under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att stiftelsen träder i likvi-&lt;br&gt;dation. Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida enligt revisorernas me-&lt;br&gt;ning likvidationen onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast&lt;br&gt;avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under&lt;br&gt;den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lämnats till reviso-&lt;br&gt;rerna. Redovisningen skall lämnas till revisorerna så snart det kan ske. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning avges för detta år. I en moderstiftelse skall denna särskilda redo-&lt;br&gt;visning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Likvidatorema skall genast söka kallelse på stiftelsens okända borgenä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar,&lt;br&gt;i den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder. Stif-&lt;br&gt;telsen får fortsätta att utöva näringsverksamhet, om det behövs för en ända-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig att&lt;br&gt;skaffa sig nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §När den anmälningstid som bestämts i kallelsen på stiftelsens okända&lt;br&gt;borgenärer har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidato-&lt;br&gt;rerna överlämna återstående tillgångar till Allmänna arvsfonden. Om något&lt;br&gt;skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak&lt;br&gt;inte kan betalas, skall dock så mycket av överskottet behållas som kan behö-&lt;br&gt;vas för denna betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan&lt;br&gt;ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse&lt;br&gt;som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall de foga redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad där-&lt;br&gt;efter till likvidatorema avge en revisionsberättelse över slutredovisningen&lt;br&gt;och förvaltningen under likvidationen. Likvidatorema skall därefter genast&lt;br&gt;sända en kopia av revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När likvidatorema har sänt revisions- och förvaltningsberättelserna till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall likvidato-&lt;br&gt;rerna genast anmäla för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om likvidatorema finner att stiftelsen är på obestånd och inte kan betala&lt;br&gt;likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att stiftelsen försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det efter stiftelsens upplösning enligt 13 § visar sig att stiftelsen har&lt;br&gt;tillgångar eller om talan väcks mot stiftelsen eller det av någon annan orsak&lt;br&gt;uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.&lt;br&gt;Detta skall genast anmälas av likvidatorema för registrering i stiftelseregist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom en dom eller ett be-&lt;br&gt;slut av domstol som har vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare i likvidatorernas ställe. Likvidatorema skall genast anmäla&lt;br&gt;domen eller beslutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation efter konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en stiftelse som utövar näringsverksamhet är försatt i konkurs och&lt;br&gt;denna avslutas med överskott, skall styrelsen eller förvaltaren inom en må-&lt;br&gt;nad från det att konkursen avslutades besluta att stiftelsen skall träda i likvi-&lt;br&gt;dation och genast anmäla detta till tingsrätten. Denna skall därefter utan&lt;br&gt;dröjsmål utse en eller flera likvidatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen var i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidatio-&lt;br&gt;nen fortsättas enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Fattas inte ett sådant beslut som avses i 16 § första stycket, skall tingsrät-&lt;br&gt;ten besluta att stiftelsen skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten eller på ansökan av en styrelseledamot eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillsynsmyndigheten eller sökanden haft kostnader för delgivning eller&lt;br&gt;kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt andra stycket, skall kost-&lt;br&gt;naderna betalas av stiftelsens medel. Om stiftelsen saknar tillgångar och an-&lt;br&gt;mälan har gjorts av tillsynsmyndigheten, skall kostnaderna betalas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Stiftelses firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §En stiftelses firma skall tydligt skilja sig från andra firmor som förut är&lt;br&gt;införda i stiftelseregistret. I en firma som skiljer sig från stiftelsens namn får&lt;br&gt;inte ordet stiftelse eller förkortning därav ingå. I övrigt finns bestämmelser&lt;br&gt;om registreringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning&lt;br&gt;av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om i stiftelseförordnandet angiven firma inte kan registreras, får styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren besluta om firma för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksam-&lt;br&gt;het bör undertecknas med stiftelsens firma. Om firman inte sammanfaller&lt;br&gt;med stiftelsens namn, skall namnet alltid anges. Har styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren eller någon annan ställföreträdare för stiftelsen utfärdat en handling utan&lt;br&gt;firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfär-&lt;br&gt;dats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solida-&lt;br&gt;riskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand-&lt;br&gt;lingen utfärdades för stiftelsen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat god-&lt;br&gt;kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en be-&lt;br&gt;gäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har&lt;br&gt;gjorts gällande mot undertecknarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse med egen förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där för-&lt;br&gt;valtningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står&lt;br&gt;under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om&lt;br&gt;säte inte är bestämt, där förvaltarens förvaltning huvudsakligen utövas eller,&lt;br&gt;om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att&lt;br&gt;en stiftelse skall stå under tillsyn av en annan myndighet än som följer av&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen fram-&lt;br&gt;går av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter i tillsynsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om en stiftelse inte förvaltas i enlighet&lt;br&gt;med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsynsmyndigheten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens styrelse eller förval-&lt;br&gt;tare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om särskild anledning föreligger utföra inspektion hos stiftelsen på tid&lt;br&gt;och sätt som myndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 är stiftelsens styrelse eller förvaltare skyl-&lt;br&gt;dig att hålla stiftelsens kassa, värdehandlingar och övriga tillgångar samt rä-&lt;br&gt;kenskapsmaterial och protokoll tillgängliga för dem som utför inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsynsmyndigheten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbjuda en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att verkställa&lt;br&gt;ett beslut eller, om beslutet har verkställts, förelägga en eller flera styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller förvaltaren att göra rättelse om det kan ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. väcka talan om skadestånd eller entledigande enligt 5 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besluta att en stiftelse skall ha minst en auktoriserad eller godkänd revi-&lt;br&gt;sor enligt 4 kap. 5 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordna och entlediga revisor enligt 4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket 1 och 2 får för-&lt;br&gt;enas med vite. Tillsynsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett&lt;br&gt;vite som förelagts enligt första stycket 1 om föreläggandet endast avser ålig-&lt;br&gt;gande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten. I övriga fall&lt;br&gt;prövas frågan enligt lagen (1985:206) om viten av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har tillsynsmyndigheten väckt talan om entledigande av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till&lt;br&gt;dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I en stiftelse med egen förvaltning skall tillsynsmyndigheten förordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsens ledamöter att vara ordförande i styrelsen i fall då ordfö-&lt;br&gt;rande saknas och denne enligt stiftelseförordnandet skall utses av någon an-&lt;br&gt;nan än styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller intill dess att ny ledamot eller ordförande har blivit&lt;br&gt;utsedd i behörig ordning. Har den förre ledamoten entledigats för en viss&lt;br&gt;tid, gäller dock förordnandet för den nye ledamoten för den tid entledigan-&lt;br&gt;det avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten skall förordna ny förvaltare för en stiftelse med an-&lt;br&gt;knuten förvaltning, om stiftelsen saknar förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller tills vidare. Har den förre förvaltaren entledigats för&lt;br&gt;en viss tid, gäller dock förordnandet för den nye förvaltaren för den tid entle-&lt;br&gt;digandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför&lt;br&gt;att det saknas ett sådant åtagande som avses i 1 kap. 1 § andra stycket, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där stiftaren hade sitt hemvist verka för att sådant åta-&lt;br&gt;gande lämnas. Länsstyrelsen får därvid besluta om annan förvaltningsform&lt;br&gt;än den som har föreskrivits av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd ifråga om vissa stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 5 § första stycket 1 och 2 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som helt eller delvis bildats av staten, en kommun, ett lands-&lt;br&gt;ting eller en kyrklig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, en kommun, ett lands-&lt;br&gt;ting eller en kyrklig kommun, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftelseförordnandet skall vara undantagna från&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre när-&lt;br&gt;mast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit&lt;br&gt;moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot eller förvaltaren är obehörig enligt 2 kap. 10 § eller&lt;br&gt;18 § andra stycket eller enligt en bestämmelse i annan lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har&lt;br&gt;avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen inte håller års- och koncernredovisning eller revisions- eller&lt;br&gt;koncernrevisionsberättelse tillgänglig förvar och en, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 § denna lag eller&lt;br&gt;stiftelsen saknar behörig revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Detta gäller dock inte beslut enligt 5 kap. 5 § första stycket 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 4 kap. 8 §, 6 kap. 4 § eller 5 § andra stycket, 9 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 i den del beslutet avser verkställighetsförbud eller 7 och 8 §§ gäller&lt;br&gt;även om de överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av tillsynsmyndighetens beslut förs det allmännas talan&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten. Om kammarrättens beslut överklagas av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En stiftelse som enligt denna lag är bokföringsskyldig och skyldig att upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning skall vara registrerad. Registreringsmyndighet för en&lt;br&gt;stiftelse är den länsstyrelse som utövar tillsyn över den eller, i fall som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. 1 § tredje stycket, den länsstyrelse som enligt första stycket i den&lt;br&gt;bestämmelsen skulle ha varit tillsynsmyndighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registre-&lt;br&gt;ringar enligt denna lag och andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En stiftelses styrelse eller förvaltare skall anmäla stiftelsen för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret senast sex månader efter det att stiftelsen blev bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig, om inte annat följer av 6§ andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, bostadsadress, post-&lt;br&gt;adress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, postadress och tele-&lt;br&gt;fon. Vid egen förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där&lt;br&gt;styrelsen har sitt säte, eller om säte ej är bestämt, där förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas om&lt;br&gt;den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förval-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tårens förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett handels-&lt;br&gt;bolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om så kan ske.&lt;br&gt;Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut om namn för&lt;br&gt;stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ny ledamot har inträtt i styrelsen för en stiftelse eller styrelsen har&lt;br&gt;bytt säte eller, om säte inte är bestämt, ort för förvaltningens huvudsakliga&lt;br&gt;utövande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när stiftelsen har fått en ny förvaltare eller förvaltaren har bytt säte eller,&lt;br&gt;om säte inte är bestämt, ort för det huvudsakliga utövandet av förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning eller, om ett handelsbolag är förvaltare, bolaget har bytt ort för&lt;br&gt;sitt huvudkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 22 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen har ändrat postadress eller telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när stiftelsen inte längre är bokföringsskyldig enligt 3 kap., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4 skall uppgift lämnas om företrädarens&lt;br&gt;namn, bostadsadress, postadress och telefon. Har styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt teckna dess namn och firma&lt;br&gt;får utövas endast av två eller flera i förening, skall detta också anmälas för&lt;br&gt;registrering i stiftelseregistret. Någon annan inskränkning i rätten att före-&lt;br&gt;träda stiftelsen och att teckna dess namn och firma får inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 skall anmälan göras av förvaltaren eller&lt;br&gt;den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 7 skall anmälan göras av&lt;br&gt;den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I övriga fall skall anmälan göras&lt;br&gt;av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en registrerad stiftelse försätts i konkurs eller förhandling om offent-&lt;br&gt;ligt ackord inleds för stiftelsen, skall tingsrätten sända en underrättelse om&lt;br&gt;beslutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konkursen har avslutats eller förhandlingen om offentligt ackord har&lt;br&gt;avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall tingsrätten genast sända en&lt;br&gt;underrättelse för registrering i stiftelseregistret och i det förra fallet ange om&lt;br&gt;något överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering under-&lt;br&gt;rätta registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har vun-&lt;br&gt;nit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs eller att&lt;br&gt;inleda förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs avslutas utan överskott är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En registrering skall avföras om det genom dom som har vunnit laga kraft&lt;br&gt;har förklarats att en registrering inte borde ha skett, att ett beslut som regi-&lt;br&gt;strerats är ogiltigt eller att något visst förhållande som registrerats inte före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall sända en kopia av domen till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att utöva eller som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som avser att utöva näringsverk-&lt;br&gt;samhet skall innan verksamheten börjar lämna uppgift för registrering i stif-&lt;br&gt;telseregistret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken näringsverksamheten skall bedrivas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte tidigare är registrerad i stiftelseregistret, skall stiftelsen&lt;br&gt;även fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 2 § innan den börjar utöva nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får även registreras i stiftelseregister för annat län, om verksam-&lt;br&gt;heten är avsedd att utövas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Upphör en stiftelse att utöva näringsverksamhet eller ändras någon an-&lt;br&gt;nan uppgift som har registrerats om en stiftelse som utövar näringsverksam-&lt;br&gt;het, skall stiftelsens styrelse eller förvaltare genast anmäla detta för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar vad som har införts i stiftelseregistret i fråga om en stiftelse som&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Detta gäller dock inte registrering av underrät-&lt;br&gt;telser enligt 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts&lt;br&gt;i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 8 § skall anses&lt;br&gt;ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständighe-&lt;br&gt;terna att han varken kände till eller borde ha känt till det som har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §1 firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma&lt;br&gt;ur registret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingripande av registreringsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Registreringsmyndigheten skall ingripa om en stiftelse inte följer be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag eller annan författning i fråga om anmälan för regi-&lt;br&gt;strering i stiftelseregistret. Registreringsmyndigheten kan därvid förelägga&lt;br&gt;en eller flera ledamöter i stiftelsens styrelse eller förvaltaren att göra anmä-&lt;br&gt;lan för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan vidare förbjuda den som använder ordet&lt;br&gt;stiftelse i strid mot 1 kap. 5 § andra stycket att fortsätta med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första eller andra stycket får&lt;br&gt;förenas med vite. Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdö-&lt;br&gt;mande av ett vite som förelagts enligt första stycket. I övrigt prövas frågan&lt;br&gt;enligt lagen (1985:206) om viten av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Registreringsmyndighetens beslut får överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av registreringsmyndighetens beslut förs det allmännas&lt;br&gt;talan av registreringsmyndigheten. Om kammarrättens beslut överklagas av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Särskilda former av stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En insamlingsstiftelse bildas genom att en eller flera stiftare förordnar att&lt;br&gt;pengar som efter ett upprop av dem tillskjuts till en självständig förmögenhet&lt;br&gt;varaktigt skall främja ett bestämt ändamål och någon åtar sig att ta emot&lt;br&gt;pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i övriga kapitel i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 3 och 4 §§, 5 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen samt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 7 § första och tredje styckena&lt;br&gt;och 8-11 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7§ första-fjärde styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd m.m.): 1-4 §§, 5 § första-tredje styckena och 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring i ett stiftelseförordnande m.m.): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelsens firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn): 1-4 §§, 5 § första stycket 1-3 och 5 samt andra stycket, 6-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig och skall fullgöra denna skyl-&lt;br&gt;dighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att en arbetsgivarorganisation&lt;br&gt;och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnar att pengar&lt;br&gt;som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter till en själv-&lt;br&gt;ständig förmögenhet varaktigt skall främja ett bestämt ändamål och någon&lt;br&gt;åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i övriga kapi-&lt;br&gt;tel i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 3 och 4 §§ och 5 § första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 7 § första och tredje styck-&lt;br&gt;ena, 8-10 §§ och 12 § andra meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-6 §§, 7§ första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd m.m.): 1-4 §§, 5 § första stycket 1—4, andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring i ett stiftelseförordnande m.m.): 1-4 §§, om inte stiftarna&lt;br&gt;och stiftelsen skriftligen har kommit överens om annat, och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelsens firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 5, 7 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§, 10 § andra stycket och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 2-7 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall i&lt;br&gt;fråga om en kollektivavtalsstiftelse även gälla föreskrifter för stiftelsen som&lt;br&gt;har meddelats i ett sådant avtal som avses i första stycket sjunde meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är bokföringsskyldig och skall fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av stiftelselagen (1993:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelselagen (1993:000) och denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom stiftelselagen (1993:000) upphävs lagen (1929:116) om tillsyn&lt;br&gt;över stiftelser med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftelselagen (1993:000) gäller för stiftelser som har bildats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet med de undantag som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som sägs i 3 § gäller även om formkravet enligt 1 kap. 2§ eller 11&lt;br&gt;kap. 1 § eller om kravet enligt 1 kap. 1 § stiftelselagen (1993:000) att egen-&lt;br&gt;dom skall ha avskilts inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En stiftelse som har bildats före ikraftträdandet skall anses ha egen för-&lt;br&gt;valtning om det vid ikraftträdandet är ett för stiftelsen särskilt inrättat organ&lt;br&gt;som ytterst svarar för frågor om placeringen av stiftelsens förmögenhet. Det&lt;br&gt;särskilt inrättade organet skall anses vara stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats före ikraftträdandet skall anses ha anknuten&lt;br&gt;förvaltning om det vid ikraftträdandet är ett organ för en juridisk person el-&lt;br&gt;ler en statlig myndighet som ytterst svarar för frågor om placeringen av stif-&lt;br&gt;telsens förmögenhet. Den juridiska personen eller den statliga myndigheten&lt;br&gt;skall anses vara stiftelsens förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 2 kap. 6 § stiftelselagen (1993:000) tillämpas inte i fråga&lt;br&gt;om lån som har lämnats eller säkerheter som har ställts ut före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket och 18 § andra stycket stiftel-&lt;br&gt;selagen (1993:000) om att stiftaren eller stiftarna inte ensamma får vara sty-&lt;br&gt;relse och att stiftaren inte får vara förvaltare gäller inte i fall då stiftaren eller&lt;br&gt;stiftarna vid ikraftträdandet ensamma är styrelse eller stiftaren är förvaltare&lt;br&gt;för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om stiftelser som har bildats före ikraftträdandet och som har ett&lt;br&gt;annat räkenskapsår än kalenderår tillämpas bestämmelserna i 3, 4 och 10&lt;br&gt;kap. stiftelselagen (1993:000) från och med det räkenskapsår som böljar&lt;br&gt;löpa närmast efter utgången av år 1993. Detta räkenskapsår skall avkortas&lt;br&gt;om det behövs för att stiftelsen skall få ett räkenskapsår som överensstäm-&lt;br&gt;mer med bestämmelserna i 3 kap. stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som har bildats före ikraftträdan-&lt;br&gt;det skall bestämma värdet av stiftelsens tillgångar enligt 3 kap. 6 § stiftelsela-&lt;br&gt;gen vid ingången av det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1993, om inte stiftelsen är bokföringsskyldig enligt 3 kap. 2§&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I fråga om skyldighet att utge skadestånd på grund av handling eller un-&lt;br&gt;derlåtenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tillämpas 6§ lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om entledigande enligt 5 kap. 4§ stiftelselagen (1993:000) får den&lt;br&gt;som för talan mot en styrelseledamot eller förvaltare endast åberopa sådan&lt;br&gt;handling eller underlåtenhet som ligger i tiden efter ikraftträdandet. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock inte om den som för talan mot en styrelseledamot före&lt;br&gt;ikraftträdandet hade rätt att mot styrelseledamoten i fråga föra sådan talan&lt;br&gt;som avses i 7 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §Om stiftelseförordnandet för en stiftelse som har bildats före ikraftträ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dandet eller som har bildats senare på grundval av ett stiftelseförordnande i&lt;br&gt;ett testamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en före-&lt;br&gt;skrift som innebär att någon får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta&lt;br&gt;av stiftaren meddelad föreskrift avseende stiftelsen, skall den förra föreskrif-&lt;br&gt;ten gälla även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Föreskrifter som före ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av&lt;br&gt;regeringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;stiftelselagen (1993:000) jämställas med föreskrifter i ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om stiftelseförordnandet för en stiftelse som har bildats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet eller som har bildats senare på grundval av ett stiftelseförordnande i&lt;br&gt;ett testamente som har upprättats före ikraftträdandet innehåller en före-&lt;br&gt;skrift om att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser, skall denna föreskrift vid tillämpningen&lt;br&gt;av stiftelselagen (1993:000) jämställas med ett undantagande från tillsyn en-&lt;br&gt;ligt den lagen. Vad som nu sagts skall också gälla för en stiftelse som har&lt;br&gt;bildats före ikraftträdandet om stiftaren efter stiftelsens bildande men före&lt;br&gt;ikraftträdandet har förordnat att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn&lt;br&gt;enligt tillsynslagen (1929:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna i 14 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om det räkenskapsår som avslutas vid eller närmast efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en stiftelse står under tillsyn av någon annan myndighet än en läns-&lt;br&gt;styrelse med stöd av ett beslut som regeringen har meddelat före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, skall detta beslut vid tillämpningen av stiftelselagen (1993:000) jäm-&lt;br&gt;ställas med ett beslut enligt 9 kap. 1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ideell förening vars namn innehåller ordet stiftelse eller en förkort-&lt;br&gt;ning därav får använda detta ord eller denna förkortning i sitt namn även&lt;br&gt;efter stiftelselagens ikraftträdande, om länsstyrelsen i det län där förening-&lt;br&gt;ens styrelse har sitt säte ger tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd meddelas på ansökan av föreningen. Länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5§ brottsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bokför-&lt;br&gt;ingen eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska re-&lt;br&gt;sultat eller ställning till följd härav&lt;br&gt;inte kan i huvudsak bedömas med&lt;br&gt;ledning av bokföringen, för bokför-&lt;br&gt;ingsbrott till fängelse i högst två år&lt;br&gt;eller, om brottet är ringa, till böter.&lt;br&gt;Är brottet grovt, skall han dömas till&lt;br&gt;fängelse i lägst sex månader och&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. eller stiftelselagen (1993:000)&lt;br&gt;genom att underlåta att bokföra af-&lt;br&gt;färshändelser eller bevara räken-&lt;br&gt;skapsmaterial eller genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter i bokföringen eller&lt;br&gt;på annat sätt, döms, om rörelsens&lt;br&gt;förlopp, ekonomiska resultat eller&lt;br&gt;ställning till följd härav inte kan i hu-&lt;br&gt;vudsak bedömas med ledning av&lt;br&gt;bokföringen, för bokföringsbrott till&lt;br&gt;fängelse i högst två år eller, om brot-&lt;br&gt;tet är ringa, till böter. Är brottet&lt;br&gt;grovt, skall han dömas till fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 17, 27 och 30-32 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 10 a och 18 a §§, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsstiftelse avses av arbetsgivare grundad stiftelse vars uteslu-&lt;br&gt;tande ändamål är att trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller ar-&lt;br&gt;betstagares efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse skall ha ett&lt;br&gt;namn. Namnet skall innehålla ordet&lt;br&gt;pensionsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelses styrelse sva-&lt;br&gt;rar för att förmögenheten är placerad&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt och för att stif-&lt;br&gt;telsens medel inte används för annat&lt;br&gt;än stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för arbetstagarna i pensionsstiftelses styrelse väljes vid sam-&lt;br&gt;manträde med arbetstagarna. Tillhör mer än tre fjärdedelar av arbetstagarna&lt;br&gt;samma fackförening eller liknande förening, äger denna dock välja företrä-&lt;br&gt;darna. Tillhör samma flertal av arbetstagarna två eller flera sådana för-&lt;br&gt;eningar, äger dessa välja företrädarna. Vid val skall tillses att olika yrkes-&lt;br&gt;grupper bland arbetstagarna blir företrädda inom styrelsen i lämplig ut-&lt;br&gt;sträckning. Styrelsen skall i god tid före utgången av valperioden erinra ar-&lt;br&gt;betsgivaren och arbetstagarna om deras rätt att utse ledamöter samt i före-&lt;br&gt;kommande fall utlysa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse är bokförings-&lt;br&gt;skyldig. Bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i bokföringslagen (1976:125). En&lt;br&gt;stiftelse skall upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning, som skall bestå av den resultat-&lt;br&gt;räkning och den balansräkning som&lt;br&gt;har tagits in i årsbokslutet samt av en&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främ-&lt;br&gt;jats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall underteck-&lt;br&gt;nas av samtliga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stadgarna ej innehåller annat, skall arbetsgivaren utse revisor. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten äger utse särskild revisor, när anledning därtill finnes. Re-&lt;br&gt;visors berättelse skall åtfölja styrelsens årsredovisning, som skall inges till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-4 §§,&lt;br&gt;5§ första-tredje styckena samt 6§&lt;br&gt;stiftelselagen (1993:000) skall tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om pensionsstiftel-&lt;br&gt;ser. Vad som anges i 5 kap. 1 § stiftel-&lt;br&gt;selagen om åsidosättande av före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet el-&lt;br&gt;ler i stiftelselagen skall därvid i stäl-&lt;br&gt;let avse åsidosättande av de för pen-&lt;br&gt;sionsstiftelsen gällande föreskrif-&lt;br&gt;terna eller av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personalstiftelse avses en av arbetsgivare grundad stiftelse med ända-&lt;br&gt;mål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetstagares efterlevande&lt;br&gt;som ej avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är&lt;br&gt;skyldig att utge till enskild arbetstagare. Arbetsgivaren äger i stiftelseurkun-&lt;br&gt;den förordna, att stiftelse skall omfatta endast viss grupp av arbetstagare el-&lt;br&gt;ler efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personalstiftelse skall ha ett&lt;br&gt;namn. Namnet skall innehålla ordet&lt;br&gt;personalstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personalstiftelse äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 10a§, 15 § tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena, 16-20 samt 22&lt;br&gt;och 24 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personalstiftelse äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 16-20 samt 22 och&lt;br&gt;24 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan medel vid stiftelses likvidation avsatts för den skuld stiftelsen själv&lt;br&gt;kan ha ådragit sig, användes återstående medel till att främja välfärd för dem&lt;br&gt;som omfattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en pensions- eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse skall anmäla stiftelsen&lt;br&gt;för tillsyn senast sex månader efter&lt;br&gt;det att styrelsen har mottagit sitt upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelsele-&lt;br&gt;damöternas namn, bostadsadress,&lt;br&gt;postadress och telefon. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas bestyrkt kopia av de&lt;br&gt;handlingar som arbetsgivaren upp-&lt;br&gt;rättat avseende stiftelsen samt i den&lt;br&gt;mån det kan ske uppgift om storleken&lt;br&gt;och beskaffenheten av stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall föra ett&lt;br&gt;register över anmälda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den . myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter i tillsyns- och&lt;br&gt;registreringsärenden enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens befogen-&lt;br&gt;heter och åligganden enligt denna lag&lt;br&gt;beträffande pensions- och personals-&lt;br&gt;tiftelse gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen den 24 maj 1929&lt;br&gt;(nr 116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa,&lt;br&gt;om en pensions- eller personalstif-&lt;br&gt;telse inte förvaltas i enlighet med de&lt;br&gt;för stiftelsen gällande föreskrifterna&lt;br&gt;eller denna lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stif-&lt;br&gt;telserna erforderliga råd och upplys-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsynen över pensions- och&lt;br&gt;personalstiftelser tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. 4-7 §§ samt&lt;br&gt;11 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena stiftel-&lt;br&gt;selagen (1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 17 § tredje stycket skall tillämpas första&lt;br&gt;gången från och med det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1993. Detta räkenskapsår skall avkortas om det erfordras för&lt;br&gt;att stiftelsen skall få ett räkenskapsår som överensstämmer med de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om skyldighet för styrelseledamot att utge skadestånd på grund&lt;br&gt;av handling eller underlåtenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tilläm-&lt;br&gt;pas 6§ lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En pensions- eller personalstiftelse skall fullgöra sin skyldighet enligt&lt;br&gt;14 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser i fråga om det räkenskapsår&lt;br&gt;som avslutas vid eller närmast efter utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i permutationslagen (1972:205)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § permutationslagen (1972:205) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej sådan pen-&lt;br&gt;sions- eller personalstiftelse som av-&lt;br&gt;ses i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej sådan pen-&lt;br&gt;sions- eller personalstiftelse som av-&lt;br&gt;ses i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m. och ej&lt;br&gt;heller stiftelser som omfattas av stif-&lt;br&gt;telselagen (1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En ansökan om permutation som har gjorts före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2-4 och 9 §§ handelsregisterlagen (1974:157)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt ideell förening eller stiftelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som idkar näring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka registre-&lt;br&gt;ring, innan bolaget börjar sin verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller enskild &amp;nbsp;&amp;nbsp;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare, ideell förening och &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse som skulle ha varit bokför- &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingsskyldig enligt bokföringslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1929:117), om denna gällt även ef-&lt;br&gt;ter utgången av år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i handelsregister i den ordning som föreskrives för&lt;br&gt;handelsbolag. Vad i denna lag sägs om handelsbolag gäller även i fråga om&lt;br&gt;sålunda registrerat enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening som idkar nä-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka registre-&lt;br&gt;ring, innan bolaget börjar sin verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller enskild&lt;br&gt;näringsidkare och ideell förening&lt;br&gt;som skulle ha varit bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1929:117), om denna gällt även ef-&lt;br&gt;ter utgången av år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare och handelsbolag registreras för det län där verk-&lt;br&gt;samheten skall drivas. Skall verksamheten drivas inom flera län, sker regi-&lt;br&gt;strering för det län där huvudkontoret skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse regi-&lt;br&gt;streras för det län där föreningens el-&lt;br&gt;ler stiftelsens styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första eller andra stycket får näringsidkaren&lt;br&gt;registreras även för annat län där verksamheten är avsedd att drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening registreras för det&lt;br&gt;län där föreningens styrelse har sitt&lt;br&gt;säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress,&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1976:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer och postadresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av vem och hur bolagets firma tecknas, när ej firman får tecknas av varje&lt;br&gt;bolagsman ensam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen&lt;br&gt;som är kommanditdelägare och beloppet av vaije sådan bolagsmans utfästa&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen eller stiftelsen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens eller stiftelsens&lt;br&gt;namn, om det ej sammanfaller med&lt;br&gt;firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där för-&lt;br&gt;eningens eller stiftelsens styrelse har&lt;br&gt;sitt säte samt föreningens eller stiftel-&lt;br&gt;sens postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där&lt;br&gt;suppleanter utsetts, deras fullstän-&lt;br&gt;diga namn, personnummer och post-&lt;br&gt;adresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens el-&lt;br&gt;ler stiftelsens namn tecknas, om ej&lt;br&gt;namnet tecknas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken för-&lt;br&gt;eningen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens namn, om det ej&lt;br&gt;sammanfaller med firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det län och den ort där för-&lt;br&gt;eningens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där&lt;br&gt;suppleanter utsetts, deras fullstän-&lt;br&gt;diga namn, personnummer och post-&lt;br&gt;adresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens&lt;br&gt;namn tecknas, om ej namnet teck-&lt;br&gt;nas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av handelsbolag göres av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering av ideell Ansökan om registrering av ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse göres av styrel- förening göres av styrelsen,&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prokura registreras på ansökan av huvudmannen. Är huvudmannen han-&lt;br&gt;delsbolag, göres ansökan av samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stiftelse skall avföras ur handelsregistret när den har införts i stiftel-&lt;br&gt;seregistret enligt stiftelselagen (1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt j ordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo, stiftelse eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del&lt;br&gt;av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verk-&lt;br&gt;samheten är att anse som hotell- el-&lt;br&gt;ler pensionatrörelse eller omfattar&lt;br&gt;mer än två lägenheter som regelmäs-&lt;br&gt;sigt uthyres och ej utgör del av egen&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag, handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomisk förening, även om bola-&lt;br&gt;get eller föreningen ej utövar nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. För stiftelser regle-&lt;br&gt;ras bokföringsskyldigheten i lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. och i stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst&lt;br&gt;av jordbruksfastighet föra räkenska-&lt;br&gt;per enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) är ej bokföringsskyldig&lt;br&gt;för inkomsten enligt denna lag. Hyr&lt;br&gt;enskild person, dödsbo eller ideell&lt;br&gt;förening ut byggnad eller del av&lt;br&gt;byggnad föreligger bokföringsplikt&lt;br&gt;på grund därav endast om verksam-&lt;br&gt;heten är att anse som hotell- eller&lt;br&gt;pensionatrörelse eller omfattar mer&lt;br&gt;än två lägenheter som regelmässigt&lt;br&gt;uthyres och ej utgör del av egen bo-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och&lt;br&gt;kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild närings-&lt;br&gt;idkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt un-&lt;br&gt;derstiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1981:1198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1982:315) om&lt;br&gt;styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1982:315) om styrelserepresentation för&lt;br&gt;samhället i vissa stiftelser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den i januari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1993 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till stiftelselag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Henning&lt;br&gt;Isoz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill lagrådet ta upp några allmänna utgångspunkter som be-&lt;br&gt;rörts i remissprotokollet och som fått tjäna som grund också för lagråds-&lt;br&gt;granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Behovet av lagstiftning anförs i remissprotokollet att det&lt;br&gt;behövs en tidsenlig lagstiftning om stiftelser som inte bara innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om statlig tillsyn utan framför allt inrymmer grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser av civilrättslig natur. Det är naturligtvis väsentligt att lagförsla-&lt;br&gt;gen tillgodoser detta behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en annan rubrik, Huvudpunkter i en lag om stiftelser, framhålls att&lt;br&gt;reglerna i den nya stiftelselagen måste utformas med särskild tanke på de&lt;br&gt;särdrag som kännetecknar stiftelsen som juridisk företeelse. Vidare betonas&lt;br&gt;där att man genom den nya lagen bör skapa garantier för att det inte skall&lt;br&gt;uppkomma rättsförluster för utomstående som ingår rättshandlingar med en&lt;br&gt;stiftelse. Att säkerställa och trygga stiftelsens möjligheter att verka för det&lt;br&gt;ändamål som stiftaren har angett i sitt stiftelseförordnande anges vara ett&lt;br&gt;övergripande syfte med reglerna. Generellt sett är det respekten för stifta-&lt;br&gt;rens vilja som framhävs som ledstjärna vid utformningen av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att angivna aspekter blivit valda som utgångspunkter för lagförslagen&lt;br&gt;har lagrådet i och för sig inte anledning att rikta några invändningar. Vid sin&lt;br&gt;granskning har lagrådet emellertid stött på de svårigheter som följer av att&lt;br&gt;de skilda aspekterna delvis står mot varandra men egentligen inte rangord-&lt;br&gt;nats, eller kanske ens kan rangordnas. Beträffande enskildheter i lagförsla-&lt;br&gt;gen uppkommer till följd därav frågan huruvida den valda lösningen innebär&lt;br&gt;att den aspekt som har fått företräde framför en annan innefattar det bästa&lt;br&gt;valet. På grund av vad som anförts i remissprotokollet och framkommit un-&lt;br&gt;der ärendets föredragning inför lagrådet framstår det emellertid som en rim-&lt;br&gt;lig grundval för bedömningen att lösningar i lagförslagen som innebär in-&lt;br&gt;skränkningar i respekten för stiftarens vilja fordrar att goda motiv härför kan&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här peka på att det remitterade förslagets stånd-&lt;br&gt;punkt att en stiftelse skall kunna utöva näringsverksamhet väcker särskilda&lt;br&gt;frågor. Som antyds i remissprotokollet synes t.ex. betydelsen av den ovan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berörda borgenärsaspekten kunna vara en annan i dylika fall än när stiftelsen&lt;br&gt;är en icke näringsdrivande avkastningsstiftelse. När en lösning på ett visst&lt;br&gt;problem skall åstadkommas i lagen borde därför en bedömning göras om&lt;br&gt;lösningen skall ha samma utformning för alla stiftelser eller om de aspekter&lt;br&gt;som enligt det föregående skall vägas in bör leda till att lösningarna görs&lt;br&gt;olika för skilda typer av stiftelser. Med ett mindre antal undantag synes emel-&lt;br&gt;lertid det remitterade lagförslaget, till skillnad från vad som gäller t.ex. i&lt;br&gt;Danmark (se Ds Ju 1987:14 s 76 ff), i allt väsentligt bygga på att regelsyste-&lt;br&gt;met skall vara detsamma oavsett om stiftelsen bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;eller inte. Någon egentlig analys som underlättar bedömningen av frågan&lt;br&gt;huruvida skillnader borde göras i fler hänseenden än som skett redovisas inte&lt;br&gt;i remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förslaget till stiftelselag har ofta anslutits nära till ut-&lt;br&gt;formningen av liknande bestämmelser i befintlig associationsrättslig lagstift-&lt;br&gt;ning. Detta kan synas inte bara naturligt utan också förnuftigt från den syn-&lt;br&gt;punkten att ordalydelserna går att känna igen och kan antas vara beprövade.&lt;br&gt;Troheten till förlagan kan emellertid medföra en större benägenhet att låta&lt;br&gt;tolkningen av bestämmelserna påverkas av den innebörd som i praxis och i&lt;br&gt;det praktiska rättslivet tilläggs förlagan än som med hänsyn till stiftelsernas&lt;br&gt;särdrag framstår som önskvärd och lämplig. Det skulle ha varit av värde som&lt;br&gt;hållpunkter för den framtida tillämpningen om de överväganden som lett&lt;br&gt;fram till förslagen i här diskuterade avseenden hade redovisats utförligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i detta sammanhang tillfoga följande. Remissprotokollet in-&lt;br&gt;nehåller ett stort antal uttalanden om den avsedda tolkningen och tillämp-&lt;br&gt;ningen av de nya reglerna. Uttalanden som har en mer direkt anknytning till&lt;br&gt;de av lagrådet föreslagna ändringarna kommer att tas upp i det följande. Det&lt;br&gt;förekommer emellertid också många uttalanden om faktiska förhållanden,&lt;br&gt;gällande rätt m.m. som inte har denna direkta anknytning. Enligt lagrådets&lt;br&gt;mening kan det ifrågasättas om inte dessa uttalanden på flera punkter har&lt;br&gt;blivit alltför kategoriska. Lagrådet nöjer sig här med att anföra ett par exem-&lt;br&gt;pel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant exempel är det som sägs i specialmotiveringen till 1 kap. 6 § i&lt;br&gt;remissförslaget om s.k. vinstandelsstiftelser. Det förutsätts där att dessa stif-&lt;br&gt;telser har en destinatärskrets som består av anställda ”vid en viss, vid förord-&lt;br&gt;nandets avgivande redan passerad tidpunkt” och att destinatärerna därmed&lt;br&gt;omfattas av det i lagtexten använda uttrycket ”bestämda fysiska personer”.&lt;br&gt;Lagrådet vill för sin del inte utesluta att förordnanden för vinstandelsstiftel-&lt;br&gt;ser ibland kan vara konstruerade så att destinatärskretsen blir mera obe-&lt;br&gt;stämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel kan hämtas från specialmotiveringen till 2 kap. 3 §. Det&lt;br&gt;uttalande som görs där om begreppet ”avkastning” innebär att det skulle&lt;br&gt;föreligga en presumtion för att begreppet omfattar endast ”löpande avkast-&lt;br&gt;ning i form av ränta eller utdelning”. Även om denna uppfattning kan sägas&lt;br&gt;ha visst stöd i praxis vill lagrådet ifrågasätta om det inte, i vart fall i detta&lt;br&gt;sammanhang, finns skäl att anlägga ett mer nyanserat synsätt. Inte minst mot&lt;br&gt;bakgrund av den utveckling som ägt rum på värdepappersmarknaden skulle&lt;br&gt;det många gånger framstå som konstlat och från ekonomisk synpunkt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omotiverat att göra den åtskillnad mellan löpande avkastning och avkastning&lt;br&gt;i form av värdestegring som antyds i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning har fört fram till en omarbetning av den remitterade&lt;br&gt;lagtexten i stiftelselagen, lagen om införande av stiftelselagen och lagen om&lt;br&gt;ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. på sätt&lt;br&gt;som framgår av bilagan till detta protokoll (bilaga 5:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt lagrådets lagtextförslag innefattar förtydliganden och omdispone-&lt;br&gt;ring av texten i anslutning till lagmotiven föranleder förslagen i allmänhet&lt;br&gt;inte någon särskild kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagrådets förslag innebär ändring av saklig natur eller annars förtjänar&lt;br&gt;närmare belysning behandlas de i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Stiftelselag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets 1 § föreslås flyttad till 2 § för att ge plats åt en paragraf&lt;br&gt;som saknar direkt motsvarighet i det remitterade förslaget. Syftet med den&lt;br&gt;nya paragrafen är att underlätta förståelsen av lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;och av hur stiftelsebegreppet i fortsättningen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissprotokollets ståndpunkt i dessa frågor kan, såsom lagrådet uppfat-&lt;br&gt;tar den, sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmögenhetsbildning som uppfyller vissa i lagstiftningen angivna krav&lt;br&gt;med avseende på bildandet erkänns som en juridisk person under benäm-&lt;br&gt;ningen stiftelse. Förmögenhetsbildningar som inte uppfyller kraven får i&lt;br&gt;fortsättningen inte kallas stiftelser. Det överlämnas åt rättstillämpningen att&lt;br&gt;avgöra vilka rättsverkningar som kan vara knutna till de förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som inte godtas som stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär att man med hänsyn till kraven på stif-&lt;br&gt;telsebildning kan urskilja fyra olika huvudkategorier av stiftelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser i allmänhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insamlingsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kollektivavtalsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tryggandestiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kategori 1 hör de förmögenhetsbildningar som uppfyller de i 1 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen uppställda kraven på skriftligt förordnande, förmögenhetsdi-&lt;br&gt;sposition (avskild och självständig förmögenhet), varaktighet och bestämt&lt;br&gt;ändamål. I fråga om förmögenhetsbildningar som tillkommit före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet modifieras dessa krav genom den särskilda införandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kategori 1 regleras i 1-10 kap. stiftelselagen (och införandelagen). Var&lt;br&gt;och en av kategorierna 2-4 har fått ett eget regelsystem. Tekniskt har detta&lt;br&gt;åstadkommits på så sätt att kategorierna 2 och 3 regleras i 11 kap. stiftelsela-&lt;br&gt;gen, huvudsakligen genom hänvisningar till särskilda bestämmelser i 1-10&lt;br&gt;kap., medan kategori 4 regleras uteslutande i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i princip inte något att erinra mot denna uppläggning. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är värdefullt att kraven på stiftelsebildning blir reglerade på ett uttömmande&lt;br&gt;sätt och att stiftelseinstitutet därmed blir tydligt avgränsat mot andra rätts-&lt;br&gt;bildningar. I och för sig är det beklagligt att ovisshet även i fortsättningen&lt;br&gt;kommer att råda om rättsverkningarna av vissa förmögenhetsbildningar&lt;br&gt;som ligger nära de reglerade men inte till alla delar uppfyller kraven på stif-&lt;br&gt;telsebildning. Lagrådet har emellertid förståelse för att frågor av detta slag&lt;br&gt;inte regleras inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet och på det&lt;br&gt;utredningsunderlag som finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget har avgränsningen av stiftelsebegreppet rent&lt;br&gt;tekniskt genomförts på det sättet att vissa grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;”stiftelser” tagits in i 1 kap. 1-6 §§ varefter det i 7§ klargörs att det finns&lt;br&gt;också andra förmögenhetsbildningar som erkänns som stiftelser (”särskilda&lt;br&gt;former av stiftelser”). Enligt lagrådets mening vinner man i tydlighet genom&lt;br&gt;att redan i lagens inledande paragraf nämna de fyra slag av stiftelsebildning&lt;br&gt;som kan komma i fråga och genom att samtidigt förvar och en av de stiftelse-&lt;br&gt;kategorier som inte regleras direkt i 1-10 kap. klargöra vilket regelsystem&lt;br&gt;som skall tillämpas. Lagrådets förslag till 1 § har utformats i enlighet här-&lt;br&gt;med. Det kan redan här nämnas att önskemålet om en mer konsekvent ter-&lt;br&gt;minologi påverkar också utformningen av 3 och 4 §§ i införandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stiftelselagens tillämpningsområde vill lagrådet anföra&lt;br&gt;också en annan synpunkt. Det får antas att lagen med dess krav på bl.a. till-&lt;br&gt;syn och registrering är avsedd att omfatta endast sådana förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som har någon form av anknytning till Sverige. Att detta är avsikten&lt;br&gt;framskymtar också på några ställen i lagtexten, särskilt i 9 kap. 1 §. Denna&lt;br&gt;paragraf synes förutsätta att tillsyn kommer i fråga beträffande stiftelser med&lt;br&gt;egen förvaltning endast om styrelsen har sitt säte eller förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas i Sverige och beträffande stiftelser med anknuten förvaltning&lt;br&gt;endast om förvaltaren har sitt säte eller förvaltarens egen förvaltning huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas här i landet. Antagandet bestyrks också av ett uttalande som&lt;br&gt;görs i förbigående i specialmotiveringen till koncemregeln i 1 kap. 4 § (1 kap.&lt;br&gt;5 § i lagrådets förslag). Enligt det uttalandet är det stiftelsens nationalitet&lt;br&gt;som avgör om lagen är tillämplig eller inte; endast den stiftelse som är&lt;br&gt;”svensk” skulle omfattas av lagen. I praktiken torde detta nationalitetskrite-&lt;br&gt;rium inte leda till annat resultat än en tillämpning av de kriterier som enligt&lt;br&gt;det nyss sagda antyds i 9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig ha varit en fördel om den avsedda avgränsningen&lt;br&gt;av lagens tillämpningsområde hade kunnat komma till ett klarare uttryck i&lt;br&gt;lagtexten. I sammanhanget bör dock noteras att den indirekta metod för an-&lt;br&gt;givande av tillämpningsområdet som ligger till grund för det remitterade för-&lt;br&gt;slaget har sin motsvarighet i befintlig associationsrättslig lagstiftning. Det är&lt;br&gt;också tydligt att det på detta område föreligger särskilda svårigheter att&lt;br&gt;åstadkomma en uttrycklig och uttömmande reglering som inte leder till en&lt;br&gt;för snäv avgränsning. I varje fall anser sig lagrådet inte ha tillräckligt under-&lt;br&gt;lag för att föreslå en sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § i remissförslaget. Definitionerna av moderstif-&lt;br&gt;telse, dotterföretag och koncern får betydelse för tillämpningen av vissa be-&lt;br&gt;stämmelser i 3 kap. om bokföring, årsredovisning och koncernredovisning,&lt;br&gt;i 4 kap. om revision och i 7 kap. om vissa redovisningsfrågor vid likvidation.&lt;br&gt;Definitionerna har betydelse även för tillämpningen av bestämmelserna i 9&lt;br&gt;kap. 10 § om undantag från tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet redovisas inte vilka överväganden som lett fram till att&lt;br&gt;definitionerna skulle ges den utformning de fått och någon ledning för be-&lt;br&gt;dömningen av vilka krav som lagen bör uppställa för att en koncern skall&lt;br&gt;föreligga lämnas således inte. Här föreligger en sådan situation som lagrådet&lt;br&gt;berört inledningsvis, där det enda motiven ger är en anvisning om att be-&lt;br&gt;stämmelsen utformats efter mönster av 1 kap. 2§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår utredningar om ändringar av såväl aktiebolagslagen&lt;br&gt;som lagstiftningen om redovisning (Aktiebolagskommittén, Ju 1990:08, och&lt;br&gt;Redovisningskommittén, Ju 1991:07), där frågan om EG-anpassning av&lt;br&gt;svensk lag intar en framträdande plats. Det finns anledning anta att dessa&lt;br&gt;utredningar kommer att leda fram till att definitionerna av moder- och dot-&lt;br&gt;terföretag samt koncernförhållanden i skilda lagar kommer att få ett ändrat&lt;br&gt;innehåll, i fråga om vissa associationsformer i huvudsak styrt av innehållet i&lt;br&gt;EG-direktiv som Sverige har åtagit sig att genomföra. Eftersom stiftelser&lt;br&gt;inte omfattas av detta anpassningsarbete framstår det som en brist att beho-&lt;br&gt;vet av den föreslagna koncernregleringen av stiftelser i föreliggande remis-&lt;br&gt;sprotokoll inte underkastats någon särskild analys och att de närmare över-&lt;br&gt;vägandena bakom förslagets utformning inte redovisats. Denna brist blir sär-&lt;br&gt;skilt framträdande när man beaktar att det i associationsrättslig lagstiftning&lt;br&gt;finns anledning att överväga skilda koncerndefinitioner för skilda ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligen kan det antas ligga i linje med motiven till föreliggande lagför-&lt;br&gt;slag att de ändringar av koncerndefinitionerna som kommer att göras i fråga&lt;br&gt;om aktiebolag såvitt avser redovisnings- och revisionsfrågor också blir in-&lt;br&gt;förda beträffande redovisnings- och revisionsfrågor rörande stiftelser. Mera&lt;br&gt;osäkert är om samma ändringar av koncerndefinitionerna är lämpade för&lt;br&gt;tillsynsfrågor. På detta spörsmål ger remissprotokollet inte något svar. Det&lt;br&gt;skulle ha varit av värde om de frågor som sålunda inom en snar framtid kan&lt;br&gt;komma att behöva prövas ingående i ett särskilt lagstiftningsärende hade bli-&lt;br&gt;vit belysta genom det grundläggande arbete på stiftelseområdet som ligger&lt;br&gt;bakom förevarande lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 6 § i det remitterade förslaget. I detta föreskrivs&lt;br&gt;att huvuddelen av lagens bestämmelser inte skall tillämpas på bl.a. ”kyrko-&lt;br&gt;stiftelser”. Uttrycket är enligt lagrådets mening alltför obestämt för att ge&lt;br&gt;någon ledning vid den praktiska tillämpningen. Det skulle vara en fördel att&lt;br&gt;i stället falla tillbaka på en terminologi som redan är etablerad i annan lag-&lt;br&gt;stiftning. Av de uttalanden som görs i avsnitt 2.2.3 av den allmänna motive-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen synes framgå att avsikten är att träffa de församlingsskyrkor och dom-&lt;br&gt;kyrkor ”av stiftelsekaraktär” som särskilt nämns i 41 kap. 2 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Lagrådet föreslår att detta uttryck används i lagtexten. Med&lt;br&gt;hänsyn till att fråga är om stiftelsebildningar av äldre slag bör bestämmelsen&lt;br&gt;flyttas till 4 § lagen om införande av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslagets innebörd är att stiftelseförordnandets föreskrif-&lt;br&gt;ter skall följas om de inte strider mot någon tvingande regel i stiftelselagen&lt;br&gt;eller i någon annan författning. I motiven sägs att bestämmelsen saknar be-&lt;br&gt;tydelse i fråga om stiftelsens ändamålsföreskrifter. Det uttalas därvid att det&lt;br&gt;anses följa av allmänna rättsgrundsatser att förordnandet som sådant blir&lt;br&gt;ogiltigt om dess föreskrifter står i strid med en tvingande bestämmelse som&lt;br&gt;är meddelad i lag eller annan grundlagsenlig författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde enligt lagrådets mening också vara överflödigt att föreskriva att&lt;br&gt;stiftelsen måste rätta sig efter allmängiltiga lagar och författningar - t.ex. i&lt;br&gt;fråga om beskattning, näringsverksamhet, ordning och säkerhet - även om&lt;br&gt;dessa står i strid med vad stiftelseförordnandet innehåller. Lagrådet förordar&lt;br&gt;därför att stadgandet begränsas till att ange att stiftelselagens bestämmelser&lt;br&gt;tar över stiftelseförordnandet. Det är då underförstått att regeln inte avser&lt;br&gt;de fall då det uttryckligen anges att en bestämmelse i stiftelselagen är dispo-&lt;br&gt;sitiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven anförs att innebörden av bestämmelsen i remissförslagets 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycke (i lagrådets förslag 2 § andra stycket) är att den av stiftaren&lt;br&gt;för stiftelsen anslagna egendomen är avskild så snart den har tagits om hand&lt;br&gt;av den som åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. I&lt;br&gt;fall då det enligt stiftelseförordnandet skall ingå mer än en person i styrelsen&lt;br&gt;skall det inte vara någon förutsättning för stiftelsens tillkomst att styrelsen&lt;br&gt;är komplett eller ens beslutför. Om förmögenhetsdispositionen omfattar fast&lt;br&gt;egendom räcker det således med att överlåtelseavtalet avseende denna egen-&lt;br&gt;dom undertecknas av en person för stiftelsens räkning. Denna avsikt med&lt;br&gt;förslaget bör komma till uttryck i lagtexten. I lagrådets förslag har en ny&lt;br&gt;andra mening i 2 kap. 2§ andra stycket utformats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen) får en&lt;br&gt;stiftelses penningar och värdepapper ej sammanblandas med annan tillhö-&lt;br&gt;riga penningar eller värdepapper. Som ett undantag från detta ger paragra-&lt;br&gt;fen två eller flera stiftelser rätt att under vissa förutsättningar gemensamt&lt;br&gt;placera stiftelsernas medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf ges en bestämmelse om att stiftelser har rätt att&lt;br&gt;”placera sin förmögenhet gemensamt” med andra stiftelser, om det inte av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelseförordnandet följer att förmögenheten skall vara placerad på ett sätt&lt;br&gt;som hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppenbarligen inte ansetts nödvändigt att i den nya lagen ta in&lt;br&gt;någon uttrycklig föreskrift om att stiftelsens medel skall hållas avskilda från&lt;br&gt;t.ex. styrelseledamöters och förvaltares förmögenhet. I specialmotiveringen&lt;br&gt;till 11 kap. 1 § första stycket i remissförslaget uttalas visserligen att det i defi-&lt;br&gt;nitionen av stiftelse i förslagets 1 kap. 1 § intagna kravet på att tillskjutna&lt;br&gt;medel skall bilda en självständig förmögenhet innebär att förmögenheten&lt;br&gt;skall vara en från mottagarens förmögenhet skild förmögenhetsmassa. Detta&lt;br&gt;uttalande, som f.ö. borde ha getts plats i specialmotiveringen till den cen-&lt;br&gt;trala bestämmelsen i 1 kap. om stiftelsebildningen, torde emellertid avse nå-&lt;br&gt;got annat än ett krav på att den som handhar stiftelsens förvaltning skall&lt;br&gt;hålla stiftelsens medel avskilda från annans egendom. Tillsynslagen (1 §)&lt;br&gt;uppställer f.ö. också som krav att anslagen egendom skall utgöra självstän-&lt;br&gt;dig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man utgår ifrån att den ovan berörda bestämmelsen i 13 § tillsynsla-&lt;br&gt;gen i huvudsak ger uttryck för vad som allmänt får anses ligga i en sysslomans&lt;br&gt;skyldighet och godtar att den ställning som stiftelselagen ger stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse och förvaltare med avseende på stiftelsetillgångarna tillräckligt klargör&lt;br&gt;att dessa har samma skyldighet, återstår ändå frågan vad som skall innefattas&lt;br&gt;i att en stiftelses förmögenhet får ”placeras gemensamt” med andra stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken lagtext eller motiv ger någon ledning för bedömningen av vad som&lt;br&gt;i själva verket avses med det nyss citerade uttrycket. Osäkerhet om innebör-&lt;br&gt;den föranleds f.ö. också av att ordet samförvaltning används som rubrik i&lt;br&gt;remissprotokollets allmänna motivering. Än mindre anges vilka gränser som&lt;br&gt;gäller för sådan placering eller förvaltning. Tvärtom ger lagtexten närmast&lt;br&gt;intryck av att sådana gränser saknas. Det kan emellertid knappast antas att&lt;br&gt;avsikten varit att med bestämmelsen om gemensam placering göra undantag&lt;br&gt;från vad som i övrigt skall gälla enligt stiftelselagen beträffande krav på god-&lt;br&gt;tagbar placering eller förbud att ge vissa penninglån. Å andra sidan ger re-&lt;br&gt;missprotokollet inte heller någon antydan om att den ram för tillåtna place-&lt;br&gt;ringar som följer av de allmänt tillämpliga reglerna skulle med en särskild&lt;br&gt;bestämmelse behöva snävas in för fall som kan betecknas som gemensam&lt;br&gt;placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som sålunda anförts ifrågasätter lagrådet om inte be-&lt;br&gt;stämmelsen i 2 kap. 5 § i remissförslaget bör strykas. Beträffande följderna&lt;br&gt;av detta såvitt avser 3 kap. 3 § sista stycket och 5 § första stycket sista me-&lt;br&gt;ningen i samma förslag hänvisas till vad som anförs därom vid 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse bestämmelsen i nämnda 2 kap. 5 § behålls sätter lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga, med hänvisning till vad som anförts inledningsvis, om tillräckliga skäl&lt;br&gt;åberopats i remissprotokollet till stöd för ståndpunkten att bestämmelsen&lt;br&gt;skall i så måtto vara tvingande att stiftarens vilja endast i begränsad utsträck-&lt;br&gt;ning skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen har lagtexten i det remitterade förslaget i stor ut-&lt;br&gt;sträckning utformats efter mönster av bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagslagen. Det föreslagna låneförbudet har fått en stor räckvidd, större än&lt;br&gt;som i själva verket har varit avsedd. Vid föredragningen har upplysts att för-&lt;br&gt;budet bör ha den omfattning som framgår av lagrådets lagtextförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om arbetet i styrelsen har enligt lagrådets uppfattning inte anförts&lt;br&gt;tillräckliga skäl mot att stiftarens vilja beaktas fullt ut. Bestämmelserna i 11&lt;br&gt;och 12 §§ bör förenklas och i sin helhet bli dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att föra protokoll bör inte gälla styrelsens sammanträden utan&lt;br&gt;de beslut som styrelsen fattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller jävsregler som innebär att en ledamot i styrelsen för en&lt;br&gt;stiftelse med egen förvaltning inte får handlägga frågor som rör avtal mellan&lt;br&gt;honom själv och stiftelsen eller som rör vissa avtal mellan stiftelsen och&lt;br&gt;tredje man. Enligt specialmotiveringen är det avsett att begreppet avtal skall&lt;br&gt;omfatta ”inte endast ömsesidigt förpliktande avtal utan även benefika rätts-&lt;br&gt;handlingar”. I det sammanhanget nämns ”utgivande av kontanta bidrag eller&lt;br&gt;förmåner av annat slag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill ifrågasätta om begreppet avtal ger ett riktigt uttryck för vad&lt;br&gt;som varit avsett. För att klargöra att paragrafen är tillämplig inte bara på&lt;br&gt;avtal mellan givare och mottagare utan även på ensidiga beslut om bidrag&lt;br&gt;m.m. föreslår lagrådet en komplettering som anger att med avtal skall jäm-&lt;br&gt;ställas ”annan rättshandling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde förekomma att stiftelseförordnandet föreskriver att en stiftelse&lt;br&gt;skall ha suppleanter för styrelseledamöterna. Om det finns suppleanter bör&lt;br&gt;samma regler gälla för dem som för ledamöterna. En bestämmelse härom&lt;br&gt;har införts i denna paragraf i lagrådets förslag. Som en följd härav ändras&lt;br&gt;numreringen av 18-23 §§ i remissförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar remissförslagets 20 §, som för stiftelser med anknuten&lt;br&gt;förvaltning innehåller en jävsregel med i sak samma innehåll som den ovan&lt;br&gt;kommenterade 14 §. I remissprotokollet har inte sagts annat än att avtalsbe-&lt;br&gt;greppet är avsett att ha samma omfattning i de båda paragraferna. Det skulle&lt;br&gt;betyda att även den nu behandlade paragrafen skall träffa inte endast avtal&lt;br&gt;utan även ensidiga beslut om bidrag m.m. En jävsregel med en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning skulle emellertid vid en anknuten förvaltning kunna leda till betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiska komplikationer. Den skulle kunna medföra att en juridisk person&lt;br&gt;(t.ex. en kommun eller ideell förening), som förvaltar en stiftelse som har&lt;br&gt;till ändamål att genom bidrag stödja någon del av förvaltarens egen verksam-&lt;br&gt;het, aldrig kan själv eller genom något av sina organ fatta beslut om använd-&lt;br&gt;ning av stiftelsens medel. Vid lagrådsföredragningen har framkommit att så&lt;br&gt;vittgående konsekvenser inte varit avsedda. Lagrådet förordar därför att den&lt;br&gt;nu behandlade paragrafen fått behålla sin lydelse enligt remissprotokollet.&lt;br&gt;Av denna lydelse, särskilt när den jämförs med den enligt lagrådets förslag&lt;br&gt;utvidgade 14 §, får anses framgå att paragrafen inte är avsedd att träffa de&lt;br&gt;ensidiga bidragsbesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det remitterade förslaget skall stiftelser vara bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) inte bara om och i den mån de utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet. Bl.a. skall också sådana icke näringsutövande stiftelser vars till-&lt;br&gt;gångar överstiger ett visst gränsbelopp vara bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven anförs beträffande näringsutövande stiftelser att kraven i fråga&lt;br&gt;om bokföring och årsredovisning bör utformas i nära anslutning till vad som&lt;br&gt;gäller för andra företagsformer. Att bokföringsskyldigheten för dessa stiftel-&lt;br&gt;ser utvidgas så att den omfattar all stiftelsens verksamhet anses motiverat av&lt;br&gt;inte minst praktiska skäl. Vad som således uttalats i motiven synes knappast&lt;br&gt;i och för sig böra föranleda några invändningar. Däremot anser lagrådet att&lt;br&gt;det också av lagtexten bör framgå att bokföringsskyldigheten omfattar all en&lt;br&gt;stiftelses verksamhet. En bestämmelse härom föreslås bli införd i en 4 § till&lt;br&gt;vilken också förs över innehållet i förslagets 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bokföringsskyldighetens omfattning och innehåll ges i lagen&lt;br&gt;inte för något fall någon annan anvisning än att den skall fullgöras enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i bokföringslagen (1 § i remissförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförs i specialmotiveringen till 1 § är bokföringslagen en ramlag.&lt;br&gt;I fråga om skilda associationsformer utfylls den emellertid av regler i annan&lt;br&gt;lag som ger besked om hur vissa för associationsformen speciella förhållan-&lt;br&gt;den skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det lagstiftningsärende som ledde fram till lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag uttalade det föredragande statsrådet (prop.&lt;br&gt;1979/80:143 s. 148) att han ansåg att stiftelser borde undantas från den då&lt;br&gt;föreslagna lagen och att det var möjligt att stiftelsernas särart under alla för-&lt;br&gt;hållanden gjorde det mest ändamålsenligt att redovisningsregler för stiftelser&lt;br&gt;fick ingå i en framtida lag om stiftelser. I förevarande lagstiftningsärende har&lt;br&gt;det emellertid ansetts att stiftelserna i allt väsentligt skall fullgöra sin skyldig-&lt;br&gt;het i fråga om bokföring och årsredovisning enbart med tillämpning av de&lt;br&gt;för skilda associationsformer generellt gällande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det beträffande stiftelser föreligger särpräglade förhållanden har i re-&lt;br&gt;missprotokollet berörts i andra sammanhang, t.ex. att stiftelser inte har nå-&lt;br&gt;gon ägare samt att de ofta väsentligen får tillskott av medel genom benefika&lt;br&gt;förvärv och har till ändamål att lämna bidrag. Att dylika förhållanden, till&lt;br&gt;vilka kan hänföras också exempelvis innehållet i stiftelseförordnanden, har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin särskilda betydelse för hur redovisningen skall utformas torde vara ove-&lt;br&gt;dersägligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu ansetts att stiftelselagen inte behöver innehålla några särskilda&lt;br&gt;regler med sikte på stiftelser, inte ens när de inte utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;(jfr vad lagrådet antytt inledningsvis om Danmark), men bokföringslagen&lt;br&gt;samtidigt kan bli endast i begränsad utsträckning direkt och i övrigt på sin&lt;br&gt;höjd analogiskt tillämplig, ifrågasätter lagrådet om inte här föreligger en så-&lt;br&gt;dan av lagrådet inledningsvis berörd situation där åtminstone en fyllig redo-&lt;br&gt;visning i motiven av gj orda överväganden bakom förslaget hade varit av stort&lt;br&gt;värde inte bara för bedömningen av lagförslaget som sådant utan även till&lt;br&gt;ledning för den framtida tillämpningen. Det sagda gäller så mycket mer som&lt;br&gt;det får antas att sådan god redovisningssed i fråga om stiftelser som enligt&lt;br&gt;specialmotiveringen till nämnda 1 § förväntas bli utvecklad sedan den före-&lt;br&gt;slagna lagen trätt i kraft inte kan komma att föreligga i dokumenterad form&lt;br&gt;förrän åtskillig tid förflutit. Åtminstone intill dess så skett skulle alltså stiftel-&lt;br&gt;ser och myndigheter med det föreliggande förslaget få leva med den osäker-&lt;br&gt;het som följer av att, såsom anförs i den i specialmotiveringen åberopade&lt;br&gt;litteraturen, vedertagna redovisningsprinciper inte alltid är helt lätta att ap-&lt;br&gt;plicera på stiftelseformen. Det framstår därmed inte heller som självklart att&lt;br&gt;den föreslagna regleringen genom hänvisning till bokföringslagen helt fyller&lt;br&gt;ett av de syften som anges i den allmänna motiveringen, nämligen att undan-&lt;br&gt;röja de olägenheter för utomstående som vidtar rättshandlingar gentemot&lt;br&gt;stiftelsen som följer av att det saknas tidsenliga regler om redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget överlämnar således till den praktiska tillämpningen att lösa&lt;br&gt;åtskilliga av de problem som kan uppkomma. Med hänsyn härtill ifrågasät-&lt;br&gt;ter lagrådet om det inte finns skäl att låta bestämmelserna i remissförslagets&lt;br&gt;3 kap. 3 § sista stycket och 5 § första stycket sista meningen rörande gemen-&lt;br&gt;sam placering utgå, i varje fall om bestämmelsen i 2 kap. 5 § stryks i enlighet&lt;br&gt;med vad lagrådet föreslagit ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga skall enligt remissförslagets 5 §&lt;br&gt;föra räkenskaper över tillgångar och skulder, vilka skall för varje räken-&lt;br&gt;skapsår avslutas med en sammanställning. Enligt vad som uttalas i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen är det avsett att dessa räkenskaper skall vara ungefär&lt;br&gt;av det slag den nuvarande regleringen i 14 § tillsynslagen innefattar. Denna&lt;br&gt;reglering anses innebära krav endast på tillämpningen av en kontant redovis-&lt;br&gt;ning. Uttalandet i motiven antyder emellertid att det skall föreligga en skill-&lt;br&gt;nad mellan vad som anses gälla nu och vad som skall gälla enligt lagförslaget.&lt;br&gt;Lagtexterna om sammanställning skiljer sig åt. Remissprotokollet ger emel-&lt;br&gt;lertid inte något besked om huruvida avvikelser varit avsedda i andra hän-&lt;br&gt;seenden. Inte heller har närmare utvecklats i motiven vilket samband som&lt;br&gt;bör råda mellan räkenskaperna och sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med lagtexten i 14 § tillsynslagen har i förevarande paragraf&lt;br&gt;inskjutits att räkenskaperna över tillgångar och skulder skall föras ”fortlö-&lt;br&gt;pande”. Det citerade ordet synes kunna föranleda missuppfattningen att, i&lt;br&gt;strid med vad som uttryckligen anges i specialmotiveringen, det inte är en&lt;br&gt;renodlad kontantprincip som skall tillämpas. Det förefaller därför som om&lt;br&gt;det citerade ordet bör strykas. Det synes också böra klargöras hur fordringar&lt;br&gt;och skulder som dokumenterats genom faktura eller på annat sätt men ännu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte betalats skall behandlas vid upprättandet av sammanställningen för ett&lt;br&gt;räkenskapsår (jfr 8§ sista stycket näst sista meningen bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § första stycket i lagförslaget föreskrivs att en stiftelse som är moders-&lt;br&gt;tiftelse skall upprätta koncernredovisning om antalet anställda hos koncer-&lt;br&gt;nen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. Skälet för förslaget,&lt;br&gt;anfört i den allmänna motiveringen, är exakt detsamma som anfördes till&lt;br&gt;stöd för koncernredovisningsreglerna i lagen om årsredovisning i vissa före-&lt;br&gt;tag m.m., nämligen att om en ekonomisk verksamhet organiseras som en&lt;br&gt;koncern kan detta ge möjlighet att påverka koncernföretagens ekonomiska&lt;br&gt;ställning och rörelseresultat så att man inte får den fullständiga, korrekta och&lt;br&gt;överskådliga ekonomiska redovisning som är syftet med bokföringslagens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättandet av en ändamålsenlig koncernredovisning är en komplicerad&lt;br&gt;sak redan för vad som kan sägas vara mer normala fall, t.ex. vid koncernbild-&lt;br&gt;ningar enligt aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Lagrådet ifrågasät-&lt;br&gt;ter om det nyss angivna skälet för kravet på koncernredovisning ger tillräck-&lt;br&gt;lig ledning för bestämmandet av det ändamål som i förevarande fall skall&lt;br&gt;uppnås med koncernredovisningen, i synnerhet när moderstiftelsen inte ut-&lt;br&gt;övar näringsverksamhet. I linje med vad lagrådet anfört i det föregående rö-&lt;br&gt;rande hänvisningen till bokföringslagen hade det därför varit värdefullt om&lt;br&gt;motiven hade gett en mer fullödig redovisning av de överväganden som lett&lt;br&gt;fram till förslaget om att de koncernredovisningar som avses i stiftelselagen&lt;br&gt;i huvudsak skall ha samma innehåll som andra koncernredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte sett som sin uppgift att på de punkter som kommente-&lt;br&gt;rats i det föregående med avseende på 3 kap. lämna förslag till ändrade lydel-&lt;br&gt;ser av bestämmelserna. Utöver redan redovisade förslag föreslår lagrådet&lt;br&gt;emellertid vissa ytterligare redaktionella ändringar som inte torde kräva nå-&lt;br&gt;gon kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävsreglerna i första stycket 1-3 och 7, som enligt motiven utformats efter&lt;br&gt;mönster av motsvarande regler i lagen om ekonomiska föreningar, har änd-&lt;br&gt;rats så att personkretsen i huvudsak motsvarar den som träffas av låneförbu-&lt;br&gt;det i 2 kap. 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till denna paragraf och även av andra uttalanden i&lt;br&gt;remissprotokollet framgår att det har förutsatts att bestämmelsen i 2 kap.&lt;br&gt;1 § - dvs. bestämmelsen att föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas&lt;br&gt;vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter - omfattar föreskrifter som&lt;br&gt;gäller revisionsuppdraget och dess omfattning. Revisionen kan dock inte an-&lt;br&gt;ses som en del av ”förvaltningen”. Lagrådet anser att lagen bör innehålla en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse som klargör att stiftelseförordnandet har den enligt&lt;br&gt;remissprotokollet avsedda betydelsen för revisionen. Bestämmelsen kan&lt;br&gt;lämpligen tas in i den nu behandlade paragrafen som ett tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i paragrafen anger vissa omständigheter som revisorerna skall&lt;br&gt;anmärka i revisionsberättelsen. Bl.a. skall enligt 2 anmärkas om revisorerna&lt;br&gt;vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse innebär att be-&lt;br&gt;stämmelserna i annan författning än stiftelselagen inte iakttagits. Enligt lag-&lt;br&gt;rådet lägger detta en omfattande och alltför obestämd skyldighet på reviso-&lt;br&gt;rerna. Eftersom remissprotokollet inte ger stöd för en mer preciserad lagtext&lt;br&gt;föreslår lagrådet att denna skyldighet stryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det remitterade förslaget skall ändringsförbehåll i ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande vara utan verkan. Som skäl härför åberopas i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, utan att saken närmare utvecklas, att det finns risk för att ändrings-&lt;br&gt;förbehåll kommer till användning för illojala förfaranden till skada för tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ansluter sig till uppfattningen att ändring som avser stiftelsens&lt;br&gt;ändamål alltid skall vara beroende av myndighets tillstånd. Däremot känner&lt;br&gt;sig lagrådet inte övertygat om att sådant tillstånd bör vara nödvändigt för en&lt;br&gt;ändring i andra avseenden. Det torde få antas att ett stiftelseförordnande&lt;br&gt;kan medge styrelsen eller förvaltaren att vid inträffad förutsättning övergå&lt;br&gt;till ett i förordnandet angivet alternativ till ett i första hand tillämpligt förfa-&lt;br&gt;rande. Skillnaden mellan en ändring på grund av en ändringsklausul och&lt;br&gt;övergång till ett sådan alternativt förfarande kan vara hårfin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening bör tillstånd inte krävas för en ändring som stifta-&lt;br&gt;ren förutsett skulle kunna bli önskvärd, om han uttryckligen angivit i vilket&lt;br&gt;hänseende - annat än stiftelseändamålet - som en sådan ändring får företas.&lt;br&gt;Detta synes vara en av de punkter på vilka förslaget utan tillräckliga skäl&lt;br&gt;beskär stiftarens möjligheter att bestämma om stiftelsens angelägenheter.&lt;br&gt;En bestämmelse om att ändringsförbehåll i viss utsträckning alltjämt skall&lt;br&gt;vara giltiga bör tas in som ett nytt första stycke i förslagets 3 §. Härigenom&lt;br&gt;kan man inskränka det administrativa arbetet till sådan efterhandskontroll&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna förutsättningarna för ändring i 6 kap. 1 § i det remitterade&lt;br&gt;förslaget är hämtade från 1 § permutationslagen (1972:205). Permutations-&lt;br&gt;fallet motsvaras i remissförslaget av 6 kap. 2§ och det synes lämpligt att i&lt;br&gt;första hand anknyta bestämmelserna i 6 kap. 1 och 2 §§ till varandra så att&lt;br&gt;2 § första stycket blir ett första stycke i en ny 1 § medan remissförslagets 1 §&lt;br&gt;får bilda andra och tredje styckena i den nya 1 §. Andra stycket i remissför-&lt;br&gt;slagets 2§ kan lämpligen bli en ny 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra stycket i den nya 1 § bör hänvisning göras för det ändringsfall&lt;br&gt;som regleras i 3 § i remissförslaget. Däremot torde ett ändringsförbehåll i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet av det slag som enligt lagrådets förslag skall ge möjlig-&lt;br&gt;het till ändring utan myndighets tillstånd göra en sådan hänvisning Överflö-&lt;br&gt;dig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändring, som efter myndighets tillstånd görs avseende stiftel-&lt;br&gt;sens ändamål, bör utgångspunkten vara att de nya föreskrifterna om ända-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet så långt möjligt beaktar vad som kan antas ha varit stiftarens avsikt&lt;br&gt;med stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget anger inte på vilka grunder som tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten skall kunna förbjuda verkställighet av ett ändringsbeslut. Någon lämp-&lt;br&gt;lighetsprövning bör inte komma i fråga utan endast en prövning av laglighe-&lt;br&gt;ten i de genom ändringarna tillkomna föreskrifterna, såvitt avser förhållan-&lt;br&gt;det till stiftelselagen. På grund av bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommer en änd-&lt;br&gt;ring som står i strid med stiftelseförordnandet att bli att betrakta som en änd-&lt;br&gt;ring som är otillåten enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har utformat 6 kap. 1-4 §§ i enlighet med det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill tillfoga följande. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § (6 kap. 2§ i&lt;br&gt;remissförslaget) innefattar bl.a. förbud att utan tillstånd åsidosätta vissa&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnandet. Förbudet är enligt sin lydelse ovillkor-&lt;br&gt;ligt. Bestämmelserna i fråga skall emellertid inte läsas isolerade utan sättas&lt;br&gt;i samband med andra bestämmelser i stiftelselagen, särskilt 2 kap. 1 §. I den&lt;br&gt;paragrafen anges som huvudregel att föreskrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, men undantag&lt;br&gt;görs för det fall då föreskriften strider mot någon bestämmelse i stiftelsela-&lt;br&gt;gen (jfr lagrådets kommentar till paragrafen). I specialmotiveringen till 2&lt;br&gt;kap. 1 § har understrukits att bestämmelsen innebär att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet sfai// åsidosättas om de är lagstridiga. Konsekvensen bju-&lt;br&gt;der att motsvarande undantag görs vid tillämpningen av 6 kap. 1 §. Denna&lt;br&gt;skall således inte uppfattas så att den hindrar ett åsidosättande av lagstridiga&lt;br&gt;föreskrifter. Remissförslaget utgår uppenbarligen från att någon uttrycklig&lt;br&gt;erinran om detta inte behövs. Lagrådet har ansett sig kunna acceptera denna&lt;br&gt;ståndpunkt. Det bör tilläggas att ett motsvarande undantag givetvis bör läsas&lt;br&gt;in i den bestämmelse i 6 kap. 4 § som föreskriver att ett åsidosättande i vissa&lt;br&gt;fall skall anmälas till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen i paragrafen enligt remissförslaget ingår i 7&lt;br&gt;kap. 18 § i lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De efter likvidation återstående tillgångarna bör i första hand användas för&lt;br&gt;stiftelseändamålet eller ett närstående ändamål. Endast om detta inte låter&lt;br&gt;sig göra, bör Allmänna arvsfonden komma i fråga som mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som kan bli fallet beträffande aktiebolag, något som&lt;br&gt;har fått tjäna som förebild, torde ett likvidationsbeslut avseende en stiftelse&lt;br&gt;inte kunna upphävas genom dom, varför detta ord bör utgå ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tillsynsmyndigheten är en statlig myndighet torde kostnader som&lt;br&gt;inte kan tas ut av stiftelsen falla på staten utan uttrycklig föreskrift, om det&lt;br&gt;är tillsynsmyndigheten som gjort anmälan till tingsrätten om att en stiftelse&lt;br&gt;är likvidationsskyldig. Sista meningen i tredje stycket i remissförslaget kan&lt;br&gt;därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslagets 6 kap. 5§ andra stycket och 10 kap. 4§ tredje&lt;br&gt;stycket finns bestämmelser om att en stiftelse är upplöst när tillgångarna är&lt;br&gt;förbrukade eller en konkurs har avslutats utan överskott. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser har i lagrådets förslag sammanförts i denna paragraf under rubriken&lt;br&gt;”Upplösning utan likvidation”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall enligt remissförslagets 1 kap. 5 § ha ett namn som innehåller&lt;br&gt;ordet stiftelse. Några andra krav på namnet ställs inte i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § i förevarande kapitel får inte ordet stiftelse eller förkortning&lt;br&gt;därav ingå i en firma som skiljer sig från stiftelsens namn. Detta motiveras&lt;br&gt;dels med hänvisning till 1 kap. 5 §, dels med att en stiftelse bör få ha endast&lt;br&gt;ett kännetecken som innehåller ordet stiftelse. I specialmotiveringen görs&lt;br&gt;också en jämförelse med vad som gäller om bifirmor inom associationsrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig talar goda skäl för remissprotokollets ståndpunkt att stiftelser&lt;br&gt;bör hindras från att ha ett namn och en firma vilka båda innehåller ordet&lt;br&gt;stiftelse. Samtidigt synes det olämpligt med hänsyn bl.a. till medkontrahen-&lt;br&gt;ter i avtal och borgenärer i övrigt att en stiftelse i sin näringsverksamhet ge-&lt;br&gt;nom firmateckning uppträder utan att det framgår att näringsidkaren är just&lt;br&gt;en stiftelse och inte något annat. Remissförslaget har löst detta dilemma ge-&lt;br&gt;nom att i 8 kap. 4§ införa en ordningsföreskrift om att namnet alltid skall&lt;br&gt;anges om firman inte sammanfaller med stiftelsens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna bestämmelsen i 4 § synes emellertid vara förenad en&lt;br&gt;nackdel som är värd beaktande. Eftersom det inte kan uteslutas att stiftel-&lt;br&gt;sens namn är förväxlingsbart, eller kanske t.o.m. närmast identiskt, med an-&lt;br&gt;nan stiftelses namn och firma kan den som har att göra med en sådan stiftelse&lt;br&gt;vars firma avviker från namnet bli vilseledd av att till firman knyts ett förväx-&lt;br&gt;lingsbart stiftelsenamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett till synes nära till hands liggande sätt att lösa problemen skulle vara&lt;br&gt;att kräva att den stiftelse som av skäl som anges i lagen måste anta en annan&lt;br&gt;firma än den söm direkt svarar mot namnet också skulle tvingas att ändra&lt;br&gt;namnet så att namn och firma inte skilde sig från varandra. Mot detta kan&lt;br&gt;invändas, dels att det skulle kräva tämligen vittgående undantag i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser, dels att det skulle kunna innebära ett större avsteg från stifta-&lt;br&gt;rens vilja än som rimligen bör krävas för att uppnå en lämplig ordningsföre-&lt;br&gt;skrift enligt 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om invändningarna enligt det nyss sagda godtas, återstår att ta ställ-&lt;br&gt;ning till det otillfredsställande med att en ordningsföreskrift kräver en åtgärd&lt;br&gt;som skulle kunna vålla konflikt med intressen som uppbär annan lagstift-&lt;br&gt;ning, t.ex. den om rätten till skydd för firma och andra näringskännetecken.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening borde därför övervägas om inte intresset av att det&lt;br&gt;i anslutning till en stiftelses firma framgår att det är en stiftelse som har fir-&lt;br&gt;man borde tillgodoses på annat sätt än som föreslås i det remitterade lagför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet skulle måhända kunna vara att ordningsföreskriften får en&lt;br&gt;mer allmän utformning av innebörd att en stiftelse som har en firma som&lt;br&gt;inte innehåller ordet stiftelse till firmateckningen skall knyta en uppgift som&lt;br&gt;utvisar att firman innehas av en stiftelse utan att ordet stiftelse tillförs firman.&lt;br&gt;Därmed lämnas möjlighet för den som så vill att antingen handla i enlighet&lt;br&gt;med vad den föreslagna lagtexten anger eller, om risk därmed skulle anses&lt;br&gt;föreligga att stiftelsen förväxlas med en annan stiftelse, ge upplysningen i&lt;br&gt;annan form. Ett ytterligare alternativ som möjligen kunde övervägas skulle&lt;br&gt;vara att kräva att en firma, som inte innehåller ordet stiftelse, i stället skall&lt;br&gt;ha ett särskilt tillägg av ”stift”, eller annan förkortning av stiftelse. En så&lt;br&gt;beskaffad firma torde inte behöva medföra den olägenhet som skall undvi-&lt;br&gt;kas genom den berörda bestämmelsen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilken länsstyrelse som skall vara tillsynsmyndighet.&lt;br&gt;Det skulle kunna inträffa att omständigheterna i det enskilda fallet är sådana&lt;br&gt;att en tillämpning av kriterierna i första stycket inte ger något resultat, t.ex.&lt;br&gt;när styrelsen för en stiftelse med egen förvaltning inte har något bestämt säte&lt;br&gt;och förvaltningen är jämnt fördelad mellan två eller flera län. I lagrådets för-&lt;br&gt;slag har andra stycket kompletterats med en regel som ger regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att i sådana undantags-&lt;br&gt;fall besluta att en viss länsstyrelse skall vara tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges regeringen möjlighet att besluta om avgifter i tillsyns-&lt;br&gt;ärenden och även möjlighet att lämna uppgiften vidare till någon förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet. Det är naturligtvis viktigt att avgiftsuttaget utformas så att&lt;br&gt;gränsen mot vad som från konstitutionell synpunkt är att betrakta som skatt&lt;br&gt;inte överträds. Lagrådet föreslår en omformulering som syftar till att mar-&lt;br&gt;kera att avgifterna i princip skall hållas inom ramen för de belopp som be-&lt;br&gt;hövs för att täcka kostnaderna för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 2 kap. 1 § har lagrådet yttrat att en stiftelse utan särskilt stad-&lt;br&gt;gande är skyldig att rätta sig efter tvingande bestämmelser som gäller för alla&lt;br&gt;rättssubjekt även om den bestämmelsen står i strid med stiftelseförordnan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Det bör inte vara en uppgift för tillsynsmyndigheten för stiftelser att&lt;br&gt;övervaka att sådana bestämmelser, t.ex. om beskattning, brandsäkerhet, all-&lt;br&gt;män ordning, särskilda villkor för viss näringsverksamhet m.m., efterlevs av&lt;br&gt;stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skulle det kunna förekomma att en styrelse eller en förvaltare&lt;br&gt;också genom att försumma att iaktta andra regler i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar än stiftelselagen åsamkar stiftelsen skada i form av förluster eller onö-&lt;br&gt;diga påföljder av ekonomisk art. En sådan försummelse kan innefatta miss-&lt;br&gt;skötsel av stiftelsens angelägenheter som bör kunna leda till ingripande från&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens sida. Lagtexten i 9 kap. 3 § bör avfattas i enlighet här-&lt;br&gt;med. Bestämmelsen i 9 kap. 5 § 2 i lagrådets förslag om att tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten kan förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att full-&lt;br&gt;göra sina åligganden kommer då att avse även de nu angivna fallen. I sista&lt;br&gt;hand kan tillsynsmyndigheten väcka talan vid allmän domstol om entledi-&lt;br&gt;gande av en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren med stöd av re-&lt;br&gt;missförslagets 5 kap. 4 § och 5 § första stycket. Bestämmelserna i fråga flyt-&lt;br&gt;tas i lagrådets lagtextförslag och får utgöra första och andra styckena i 9 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 bör vara så utformad att tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten kan utse ordförande även utanför kretsen av de befintliga styrelseleda-&lt;br&gt;möterna, om stiftelseförordnandet föreskriver att ordföranden skall hämtas&lt;br&gt;utanför denna krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 § i det remitterade förslaget är hämtad från 3 § tillsynsla-&lt;br&gt;gen men saknar stadgande om att den som förvaltar testators dödsbo är skyl-&lt;br&gt;dig att göra anmälan till länsstyrelsen. Eftersom det är avsett att en sådan&lt;br&gt;skyldighet fortfarande skall föreligga bör en bestämmelse med detta syfte tas&lt;br&gt;upp i 9 §. Samtidigt bör 11 § kompletteras med en bestämmelse om överkla-&lt;br&gt;gande av länsstyrelsens beslut enligt 9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslaget innebär att tre grupper av stiftelser undantas från egentlig&lt;br&gt;tillsyn, nämligen 1) stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten&lt;br&gt;eller en kommun (härunder inbegripet landsting och kyrkliga kommuner),&lt;br&gt;2) stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet eller en kommun och 3)&lt;br&gt;stiftelser som enligt förordnande av stiftaren skall vara undantagna från till-&lt;br&gt;syn (under förutsättning att stiftelsen inte utövar näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderstiftelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste ändringen i förhållande till gällande rätt synes vara undan-&lt;br&gt;taget för de kommunalt förvaltade stiftelserna. I förarbetena till tillsynslagen&lt;br&gt;avvisades tanken på ett sådant undantag, varvid hänvisades främst till risken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att stiftelsemedlen skulle komma att användas för andra ändamål än stif-&lt;br&gt;taren avsett (prop. 1929:83 s. 43- 44 och 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för den föreslagna ändringen har i remissprotokollet anförts en-&lt;br&gt;dast att erfarenheterna från det s.k. frikommunförsöket skulle visa att stiftel-&lt;br&gt;ser som förvaltas av en kommun eller ett landsting bör kunna undantas från&lt;br&gt;lagens tillsynsregler. I det sammanhanget hänvisas till ett avsnitt i&lt;br&gt;prop.1991/92:13. Det åberopade avsnittet (1.16) ger dock knappast stöd för&lt;br&gt;några slutsatser i frågan. Enligt vad som kommit till lagrådets kännedom ty-&lt;br&gt;der åtminstone vissa erfarenheter från bl.a. den kommunala revisionen på&lt;br&gt;att kommuner brustit i sin förvaltning av s.k. donationsfonder, t.ex. genom&lt;br&gt;att använda stiftelsemedlen för ändamål som inte ligger i linje med dona-&lt;br&gt;tionsvillkoren eller genom att inte tillvarata möjligheterna att lämna utdel-&lt;br&gt;ning från fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser sig mot denna bakgrund kunna konstatera att något egent-&lt;br&gt;ligt underlag för remissförslaget inte har redovisats och att den i protokollet&lt;br&gt;redovisade uppfattningen om den kommunala stiftelseförvaltningen i varje&lt;br&gt;fall inte är oomstridd. En annan invändning mot förslaget att undanta de&lt;br&gt;kommunalt förvaltade stiftelserna från tillsyn är att en sådan ordning knap-&lt;br&gt;past är förenlig med de uttalanden som i remissprotokollet gjorts om de prin-&lt;br&gt;ciper som skall ligga till grund för lagstiftningen. Som berörts i inledningen&lt;br&gt;till lagrådets yttrande innebär dessa uttalanden bl.a. att reglerna bör ha som&lt;br&gt;övergripande syfte att säkerställa och trygga stiftelsens möjligheter att verka&lt;br&gt;för det ändamål som stiftaren har angett i stiftelseförordnandet samt att re-&lt;br&gt;spekten för stiftarens vilja bör vara en ledstjärna vid utformningen av reg-&lt;br&gt;lerna. Det strider uppenbarligen mot denna grundsyn att undanta en kom-&lt;br&gt;munalt förvaltad stiftelse från statlig tillsyn i de fall då stiftaren uttryckligen&lt;br&gt;har föreskrivit eller i varje fall tydligt har utgått från att en sådan tillsyn skall&lt;br&gt;äga rum (lagrådet bortser här från den i specialmotiveringen till 3 kap. 11 §&lt;br&gt;och 9 kap. 3§ antydda möjligheten av en ”frivillig” tillsyn). Men även när&lt;br&gt;stiftaren inte alls har uttalat sig i frågan torde det som regel vara bäst fören-&lt;br&gt;ligt med hans intresse att i fall som här avses genom en statlig tillsyn trygga&lt;br&gt;stiftelsens möjligheter att verka för det föreskrivna ändamålet. Endast i de&lt;br&gt;fall då stiftaren uttryckligen förordnat att stiftelsen skall vara undantagen&lt;br&gt;från tillsyn bör ett sådant undantag komma i fråga och då på de villkor som&lt;br&gt;gäller för andra stiftelser (dvs. att stiftelsen inte utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;eller är moderstiftelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda avstyrker lagrådet förslaget om ett generellt un-&lt;br&gt;dantag för de kommunalt förvaltade stiftelserna. Detta ställningstagande&lt;br&gt;återspeglas i den av lagrådet föreslagna lydelsen av 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av samma paragraf finns föreskrifter som innebär att un-&lt;br&gt;dantaget enligt första stycket inte gäller när stiftelsen eller dess företrädare&lt;br&gt;har åsidosatt sina skyldigheter i vissa angivna hänseenden. Av specialmotive-&lt;br&gt;ringen synes kunna utläsas att de vanliga tillsynsreglerna i de avsedda fallen&lt;br&gt;skall bli tillämpliga endast vid det eller de ingripanden som direkt föranleds&lt;br&gt;av stiftelsens eller företrädarens försummelse. I lagrådets förslag har andra&lt;br&gt;stycket justerats så att den nu angivna innebörden skall framträda tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till paragrafen behandlas det fallet att förordnandet&lt;br&gt;för en stiftelse, som inte är registreringsskyldig enligt stiftelselagen, innehål-&lt;br&gt;ler en föreskrift om att stiftelsen skall vara registrerad. Enligt motivuttalan-&lt;br&gt;det är stiftelsens styrelse eller förvaltare i ett sådant fall skyldig att följa före-&lt;br&gt;skriften ”i den mån registreringsmyndigheten i det enskilda fallet förklarar&lt;br&gt;sig villig att registrera stiftelsen”. En ordning av det slag som antyds i uttalan-&lt;br&gt;det väcker erinringar från både principiella och praktiska synpunkter. Vid&lt;br&gt;föredragningen inför lagrådet har också uppgivits att en reglering som inne-&lt;br&gt;bär att en ovillkorlig registreringsskyldighet föreligger i de avsedda fallen är&lt;br&gt;att föredra. Lagrådets förslag till ändring av 1 § har utformats i enlighet här-&lt;br&gt;med. Beträffande fjärde stycket i lagrådets lagtextförslag hänvisas till vad&lt;br&gt;som anförts vid 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten att för registrering anmäla vissa förhål-&lt;br&gt;landen rörande en stiftelse som redan är registrerad. I den lydelse paragrafen&lt;br&gt;har enligt remissprotokollet anger den i första stycket i sju olika punkter de&lt;br&gt;förhållanden som skall anmälas. Punkterna 2,3 och 5 avser ändring i förhål-&lt;br&gt;landen som redan skall vara anmälda enligt 2§. Uppräkningen är dock inte&lt;br&gt;uttömmande. Eftersom det är viktigt att registret hålls aktuellt och att därför&lt;br&gt;anmälan görs om varje ändring i ett förhållande som har blivit föremål för&lt;br&gt;registrering (enligt de föreskrifter som regeringen senare utfärdar) föreslår&lt;br&gt;lagrådet att punkterna 2, 3 och 5 i det remitterade förslaget ersätts av en&lt;br&gt;punkt 2 med en mer generell avfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap 11 § tredje stycket finns en bestämmelse om att registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten kan förbjuda fortsatt användning av ordet stiftelse i strid med för-&lt;br&gt;budet för andra än stiftelser att ha detta ord i sitt namn. Ingripandet skall&lt;br&gt;alltså göras mot någon som inte är registrerad hos registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att befogenheten tilläggs inte registreringsmyndighe-&lt;br&gt;terna som är många utan en bestämd myndighet, lämpligen länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län. Bestämmelsen härom bör bilda en ny 12 §, varefter remiss-&lt;br&gt;förslagets 12 § blir 13 § och förses med ett nytt stycke om överklagande av&lt;br&gt;beslut enligt den nya 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om införande av stiftelselagen (1993:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer behandlas förmögenhetsbildningar som har tillkommit&lt;br&gt;före ikraftträdandet. I anslutning till vad som anförts ovan i kommentaren&lt;br&gt;till 1 kap. 1 § stiftelselagen förordar lagrådet att bestämmelserna utformas&lt;br&gt;och disponeras så att det först anges under vilka förutsättningar dessa äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsbildningar i fortsättningen skall betraktas som stiftelser och&lt;br&gt;därefter klargörs i vilken utsträckning stiftelselagen skall tillämpas på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissförslagets 3 § följer att äldre förmögenhetsbildningar skall anses&lt;br&gt;som stiftelser om de vid ikraftträdandet uppfyllde de krav som enligt stiftel-&lt;br&gt;selagen ställs på stiftelsebildning. Vidare synes förslagets 4 § innebära att&lt;br&gt;äldre förmögenhetsbildningar kan godtas som stiftelser även om kravet på&lt;br&gt;skriftlig form eller kravet på att egendomen skall ha avskilts inte är uppfyllt&lt;br&gt;(övriga krav på stiftelsebildning förutsätts däremot alltid vara uppfyllda).&lt;br&gt;Enligt specialmotiveringen är 4 § tillämplig på ”befintliga förmögenhetsbild-&lt;br&gt;ningar som nu betraktas som stiftelser”. Detta synes innebära att formkravet&lt;br&gt;och kravet på avskild egendom får efterges endast på villkor att förmögen-&lt;br&gt;hetsbildningen närmast före ikraftträdandet var att betrakta som ”stiftelse”&lt;br&gt;enligt då gällande rätt. Enligt lagrådets mening är det också önskvärt att upp-&lt;br&gt;ställa ett sådant villkor. Införandelagen kunde annars få den märkliga konse-&lt;br&gt;kvensen att förordnanden som inte uppfyller formkravet och inte heller lett&lt;br&gt;till avskiljande av egendom skulle anses som giltiga stiftelsebildningar även&lt;br&gt;när de inte godtas som stiftelser enligt nu gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets författningsförslag, som grundas på att nämnda villkor skall&lt;br&gt;upprätthållas, är i enlighet med det nyss sagda disponerat så att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att äldre förmögenhetsbildningar skall betraktas som stiftelser&lt;br&gt;anges i 3 § varefter det i 4 § klargörs att stiftelselagen skall tillämpas på dessa&lt;br&gt;stiftelser med endast de begränsningar som följer av införandelagen. Av&lt;br&gt;praktiska skäl har beteckningen ”äldre stiftelser” införts. Definitionen ersät-&lt;br&gt;ter uttrycket ”en stiftelse som har bildats före ikraftträdandet” i 5, 8, 10 och&lt;br&gt;12§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra stycket i 4 § hänvisas till vad som anförts vid 1 kap. 7 §&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bokföring m.m. och revision i 3 och 4 kap. stiftelsela-&lt;br&gt;gen har, med vissa undantag som följer av förevarande paragraf, ansetts böra&lt;br&gt;tillämpas på äldre stiftelser genast från och med ikraftträdandedagen den 1&lt;br&gt;januari 1994. Lagrådet vill peka på två förhållanden av intresse i samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 8 § första stycket stiftelselagen skall en stiftelse vid upprät-&lt;br&gt;tandet av årsredovisningen lämna uppgifter av det innehåll som anges i 2&lt;br&gt;kap. 6 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Vid upp-&lt;br&gt;rättandet av en koncernredovisning skall enligt andra stycket i nämnda para-&lt;br&gt;graf i stiftelselagen en stiftelse iaktta 3 kap. 9§ första stycket årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen. Av dessa bestämmelser i sistnämnda lag följer att årsredovis-&lt;br&gt;ningen och koncernredovisningen skall återge resultaträkningen och balans-&lt;br&gt;räkningen respektive koncernresultaträkningen och koncernbalansräk-&lt;br&gt;ningen för närmast föregående år. I avsaknad av övergångsbestämmelser&lt;br&gt;motsvarande dem som gällde när årsredovisningslagen trädde i kraft skulle&lt;br&gt;alltså äldre stiftelser bli tvungna att göra upp räkningar enligt de nya reglerna&lt;br&gt;även för det räkenskapsår som närmast föregått det för vilket de nya reglerna&lt;br&gt;första gången skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av de regler i 4 kap. stiftelselagen som anger vem som får&lt;br&gt;vara revisor kan innebära att en äldre stiftelse måste byta revisor. Det före-&lt;br&gt;faller inte ändamålsenligt om revisionen avseende det räkenskapsår som&lt;br&gt;börjat före stiftelselagens ikraftträdande men utlöper den 31 december 1993&lt;br&gt;eller en kort tid därefter måste fullgöras av en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i det föregående föreslagit att även ändringsförbehåll i ett stif-&lt;br&gt;telseförordnande för en ny stiftelse skall ha giltighet om det uppfyller vissa&lt;br&gt;villkor. Ändringar som vidtas med stöd av ett sådant ändringsförbehåll skall&lt;br&gt;vara underkastade viss efterhandskontroll av tillsynsmyndigheten. Stiftelse-&lt;br&gt;lagens 6 kap. 1-4 §§ har i lagrådets förslag utformats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i förevarande paragraf om att ändringsförbehåll för äldre&lt;br&gt;stiftelser och likställda stiftelser skall ha samma giltighet som före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet medför att de nämnda paragraferna i stiftelselagen inte får någon be-&lt;br&gt;tydelse för dessa stiftelser i den mån paragraferna strider mot stiftelseförord-&lt;br&gt;nandets ändringsförbehåll. Efterhandskontroll av tillsynsmyndigheten kom-&lt;br&gt;mer således inte i fråga för ändringar som görs med stöd av ändringsförbehåll&lt;br&gt;i stiftelseförordnanden för äldre stiftelser och likställda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf kan en ideell förening få länsstyrelsens tillstånd att&lt;br&gt;efter stiftelselagens ikraftträdande behålla ordet stiftelse eller en förkortning&lt;br&gt;därav i sitt namn. Eftersom en ansökan inte kan slutligt prövas förrän efter&lt;br&gt;ikraftträdandedagen föreslår lagrådet att paragrafen kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som möjliggör för en förening att behålla sitt namn under en&lt;br&gt;övergångstid då ansökningen kan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget till införandelag innehåller inte någon bestäm-&lt;br&gt;melse som anger när en äldre stiftelse, som redan vid tidpunkten för ikraft-&lt;br&gt;trädandet blir registreringsskyldig enligt den nya lagstiftningen, senast skall&lt;br&gt;göra anmälan för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering skall enligt 10 kap. 1 § stiftelselagen, i dess lydelse enligt lag-&lt;br&gt;rådets förslag, ske i två fall. Det ena är att det av stiftelseförordnandet följer&lt;br&gt;att stiftelsen skall vara registrerad, det andra att stiftelsen är skyldig att upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning. Enligt 10 kap. 2 § skall anmälan för registrering i stiftel-&lt;br&gt;seregistret göras, i det förra fallet senast sex månader efter det att stiftelsen&lt;br&gt;bildades och i det senare fallet senast sex månader efter det att stiftelsen blev&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt stiftelselagen. Vidare gäller enligt 10 kap. 6 § att en&lt;br&gt;stiftelse som skall börja driva näringsverksamhet är skyldig att göra anmälan&lt;br&gt;till stiftelseregistret innan verksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en äldre stiftelse har ett stiftelseförordnande med nyss angivet inne-&lt;br&gt;håll eller när den redan före ikraftträdandet bedrev näringsverksamhet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ovisshet uppkomma om när anmälningsskyldigheten senast skall fullgöras.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att det i en ny 16 § i införandelagen klargörs att en äldre&lt;br&gt;stiftelse inte på grund av ett stiftelseförordnande som avses i stiftelselagens&lt;br&gt;10 kap. 1 § första stycket 2 eller på grund av en näringsverksamhet som på-&lt;br&gt;börjats före ikraftträdandet blir skyldig att göra anmälan enligt 10 kap. 2 el-&lt;br&gt;ler 6 § tidigare än en månad efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen stadgar i det remitterade förslagets lydelse att pensionsstif-&lt;br&gt;telsens styrelse svarar för att förmögenheten är placerad på ett godtagbart&lt;br&gt;sätt. Enligt motiven skall ordet godtagbar ha samma innebörd som ordet nö-&lt;br&gt;jaktig i 15 § tillsynslagen. Innebörden av att förmögenheten är placerad på&lt;br&gt;ett godtagbart sätt är således avsedd att vara en annan än i 2 kap. 4 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen. Tillsynslagens uttryck ”nöjaktigt sätt” bör med hänsyn till det sagda&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att den bestämmelse som i remissförslaget intagits som ett&lt;br&gt;nytt tredje stycke i 17 § bryts ut till en särskild paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till bestämmelsen, som föreskriver att tryggandes-&lt;br&gt;tiftelser skall vara bokföringsskyldiga och tillämpa bokföringslagen, anförs&lt;br&gt;att värderingsreglerna i nämnda lag inte skall tillämpas i fall då man enligt&lt;br&gt;15 § i förevarande lag skall avgöra om det finns överskott på kapitalet i stif-&lt;br&gt;telsen eller inte. Detta får anses vara en sådan väsentlig sak att den borde&lt;br&gt;framgå av lagtexten. Emellertid borde i så fall anges vilka värderingsregler&lt;br&gt;som skall tillämpas. Lagrådet har emellertid inte tillräckligt underlag för att&lt;br&gt;föreslå en lagtext i detta hänseende och lämnar frågan med det gjorda påpe-&lt;br&gt;kandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 och 33 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut finns för när-&lt;br&gt;varande i 33 §. Hänvisningen till besvärsreglerna i 9 kap. 11 § stiftelselagen&lt;br&gt;har därför flyttats till 33 § från den plats som den enligt remissförslaget har&lt;br&gt;i 32 §. I samband härmed har lagrådet omredigerat 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i permutationslagen (1972:205)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 5 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna lag gäller ej stiftelser på vilka 6 kap. stiftelselagen (1993:000) är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpligt och ej heller sådana pensions- eller personalstiftelser som avses i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom pensions- och personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall vara registrerade i det register&lt;br&gt;som anges i 31 § i den lagen och inte i det i punkten 2 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen om ändring i handelsregisterlagen angivna stiftelseregistret&lt;br&gt;bör nämnda övergångsbestämmelser kompletteras för berörda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § första stycket andra meningen om stiftelsers bokförings-&lt;br&gt;skyldighet föreslås få följande lydelse: ”Förutsättningarna för att en stiftelse&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldig framgår av stiftelselagen (1993:000) och lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1993-03-30&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Stiftelselag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förordnande enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordnande enligt 11 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande i kollektivavtal enligt 11 kap. 3§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärd för grundande av pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana stiftelser som avses i första stycket 2 och 3 gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag endast i den utsträckning som anges i 11 kap. Be-&lt;br&gt;träffande stiftelser som avses i första stycket 4 gäller endast lagen om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera&lt;br&gt;stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet&lt;br&gt;för ett bestämt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett giltigt testamentariskt förordnande skall godtas som ett stiftelseför-&lt;br&gt;ordnande enligt denna lag utan hinder av bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en&lt;br&gt;förkortning därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om stiftelses firma finns i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 6 § första stycket och 2-10 kap. gäller inte i&lt;br&gt;fråga om stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas&lt;br&gt;endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet. I 10 kap. finns bestämmelser om att vissa stiftelser skall vara re-&lt;br&gt;gistrerade i ett stiftelseregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stif-&lt;br&gt;telsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestäm-&lt;br&gt;melse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvalt-&lt;br&gt;ning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens&lt;br&gt;egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen.&lt;br&gt;Vid sådant omhändertagande av egendom som avses i 1 kap. 2§ andra&lt;br&gt;stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska person som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är&lt;br&gt;förvaltare för stiftelsen. Om staten har gjort ett sådant åtagande, är det i&lt;br&gt;stället den myndighet som har gjort åtagandet för statens räkning som är för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte ansvar för åtgärd som i enlighet med stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet vidtagits av annan än styrelsen i fråga om utseende eller entle-&lt;br&gt;digande av ledamöter eller ordförande i styrelsen eller som vidtagits av an-&lt;br&gt;nan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om utseende eller entledigande av&lt;br&gt;revisor i stiftelsen eller bestämmande av arvode åt styrelsen, förvaltaren el-&lt;br&gt;ler revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller medför första stycket ansvar för styrelsen eller förvaltaren för&lt;br&gt;innehållet i en revisors uppdrag till den del föreskrifter härom meddelats i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;skall vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmögenheten&lt;br&gt;är placerad på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt&lt;br&gt;16 eller 22 § eller förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbo-&lt;br&gt;lag, den som är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett&lt;br&gt;dotterföretag till stiftelsen eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolags-&lt;br&gt;man i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-&lt;br&gt;gande led till en person som avses i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är besvågrad med en person som avses i 1-3 i rätt upp- eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres&lt;br&gt;syskon eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en juridisk person över vars verksamhet någon som avses i 1-5 har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av&lt;br&gt;samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2-5 och andra stycket gäller inte vid utlåning till någon som&lt;br&gt;omfattas av dessa bestämmelser om stiftelsen skall främja sitt syfte genom&lt;br&gt;att meddela penninglån till eller ställa säkerhet för enskilda personer och&lt;br&gt;låntagaren tillhör den personkrets som skall gynnas. Bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket 6 gäller inte om gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på styrelsen att utse och entlediga ledamöter om inte an-&lt;br&gt;nat följer av stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upp-&lt;br&gt;hör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om&lt;br&gt;denne inte kan nås, hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om&lt;br&gt;ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett&lt;br&gt;honom om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den&lt;br&gt;som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap.&lt;br&gt;7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall väljas&lt;br&gt;av styrelsen. Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller endast om inte annat följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter&lt;br&gt;är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften&lt;br&gt;av de närvarande röstar för eller, vid lika röstetal, den mening som ordföran-&lt;br&gt;den biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller endast om inte annat följer av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över styrelsens beslut skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom&lt;br&gt;och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen&lt;br&gt;och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan vara stri-&lt;br&gt;dande mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rätte-&lt;br&gt;gång eller annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda&lt;br&gt;stiftelsen i styrelsens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har styrelsen eller annan företrädare för stiftelsen företagit en rättshandling&lt;br&gt;för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshand-&lt;br&gt;lingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller&lt;br&gt;borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanter för styrelseledamöter finns, tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om styrelseledamöter också på suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknuten förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte hel-&lt;br&gt;ler vara förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förvaltaren eller annan företrädare för stiftelsen företagit en rättshand-&lt;br&gt;ling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshand-&lt;br&gt;lingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller&lt;br&gt;borde ha insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som utövar näringsverksamhet eller är moderstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en byggnad eller del av en byggnad, är den dock&lt;br&gt;bokföringsskyldig på grund därav endast om verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun är alltid bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 2 § kan av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;undantas från denna skyldighet för en viss tid, om stiftelsen skall främja sitt&lt;br&gt;syfte enbart genom att utge kontanta bidrag och den har sin förmögenhet&lt;br&gt;huvudsakligen placerad i sådana obligationer som avses i 15 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket föräldrabalken eller i fordran hos Riksbanken eller Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret eller i fordran på svensk bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag enligt första stycket meddelas efter ansökan av stiftel-&lt;br&gt;sen för högst fem räkenskapsår i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt denna lag omfattar all verksamhet som stiftel-&lt;br&gt;sen utövar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten skall fullgöras enligt bestämmelserna i bokför-&lt;br&gt;ingslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av stiftelsens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde av stiftelsens tillgångar som avses i 2 och&lt;br&gt;5 §§ skall varje tillgång tas upp till ett värde som svarar mot vad tillgången&lt;br&gt;kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastig-&lt;br&gt;heter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet&lt;br&gt;om sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt denna lag skall upprätta årsre-&lt;br&gt;dovisning. Om stiftelsen vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse och&lt;br&gt;antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har va-&lt;br&gt;rit minst tio, skall stiftelsen även upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen gäller inte i fråga om en&lt;br&gt;stiftelse som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlem-&lt;br&gt;mar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldig endast på&lt;br&gt;grund av 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen består av den resultaträkning och den balansräkning&lt;br&gt;som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift&lt;br&gt;om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång skall vid upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen tillämpa god redovisningssed och lämna uppgifter och upp-&lt;br&gt;lysningar av det innehåll som anges i 2 kap. 6-8 §§ lagen (1980:1103) om års-&lt;br&gt;redovisning m.m. i vissa företag. Om det finns synnerliga skäl får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten medge att bruttoomsättningssumman inte anges i årsredovis-&lt;br&gt;ningens resultaträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som skall upprätta koncernredovisning skall vid upprättandet&lt;br&gt;av årsredovisningen iaktta även 3 kap. 2§ andra stycket, 3-5 §§ samt 8§&lt;br&gt;andra meningen lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vid upprättandet av koncernredovisningen 3 kap. 7§ samt 9§ första&lt;br&gt;stycket samma lag. Ett dotterföretag till stiftelsen skall vid upprättandet av&lt;br&gt;sin årsredovisning iaktta 3 kap. 2§ andra stycket samt 8 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller, i&lt;br&gt;fråga om stiftelser med anknuten förvaltning, av förvaltaren eller, om ett&lt;br&gt;handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga de bolagsmän som företrä-&lt;br&gt;der bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till sty-&lt;br&gt;relsens eller förvaltarens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en eller&lt;br&gt;flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer tilläm-&lt;br&gt;pas också på revisorssuppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad revisor om stiftelsens tillgångar eller, om&lt;br&gt;stiftelsen är moderstiftelse, koncernens tillgångar, värderade med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3 kap. 6§, vid utgången av de två senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid utgången&lt;br&gt;av respektive räkenskapsår. Minst en revisor skall vara auktoriserad också&lt;br&gt;om stiftelsen eller koncernen under vart och ett av de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för&lt;br&gt;en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för högst fem år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap. 16&lt;br&gt;eller 22 § eller förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag,&lt;br&gt;är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföre-&lt;br&gt;tag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett handels-&lt;br&gt;bolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förande av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller någon annan som avses i 1-&lt;br&gt;4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftel-&lt;br&gt;sen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3 kap. 5 § eller&lt;br&gt;vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller ned-&lt;br&gt;stigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en sådan&lt;br&gt;person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den&lt;br&gt;andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag&lt;br&gt;till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen,&lt;br&gt;förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte är behörig att vara revisor. Har moderstiftelsen eller dotter-&lt;br&gt;företaget någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvud-&lt;br&gt;sakligen ha hand om stiftelsens eller dotterföretagets eller bådas interna re-&lt;br&gt;vision, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det&lt;br&gt;är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn an-&lt;br&gt;mäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av någon&lt;br&gt;som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid skall revi-&lt;br&gt;sorn genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten, om uppdraget har gällt en&lt;br&gt;stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag. Revi-&lt;br&gt;sorn skall i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den gransk-&lt;br&gt;ning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans&lt;br&gt;uppdrag har omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 11 § tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Kopia av an-&lt;br&gt;mälan skall överlämnas till stiftelsens styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en så-&lt;br&gt;dan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kan förordna revisor för en stiftelse, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd när det krävs&lt;br&gt;enligt 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utsedd revisor inte får vara revisor enligt vad som föreskrivs i 3§&lt;br&gt;första stycket eller 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revi-&lt;br&gt;sors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1-4 är styrelsen eller förvaltaren skyldig att&lt;br&gt;göra anmälan till tillsynsmyndigheten, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har&lt;br&gt;hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd. Vid förord-&lt;br&gt;nande av revisor i fall som avses i första stycket 2-4 skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;entlediga den tidigare utsedde revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning,&lt;br&gt;skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföreta-&lt;br&gt;gens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa iakt-&lt;br&gt;tas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon annan&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa gransk-&lt;br&gt;ningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar och det biträde som revisorerna begär. Samma skyldighet har före-&lt;br&gt;tagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i mo-&lt;br&gt;derstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida års-&lt;br&gt;redovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-&lt;br&gt;ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 3 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 8 §, skall detta anges och behövliga upplysningar lämnas i revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att&lt;br&gt;dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2&lt;br&gt;kap. 4 eller 6§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag inte har iakttagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till&lt;br&gt;last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har stiftelsen utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen upprättas med iakttagande även av 4 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och&lt;br&gt;3 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall överlämna revisions- och koncernrevisionsberättelsen&lt;br&gt;samt den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen, årsbokslutet&lt;br&gt;eller sammanställningen till styrelsen eller förvaltaren senast fem och en halv&lt;br&gt;månader efter utgången av stiftelsens räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan väckas, förutom&lt;br&gt;av styrelsen eller förvaltaren, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller&lt;br&gt;sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör i dödsboet efter stiftaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att njuta förmån av stif-&lt;br&gt;telsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som genom stiftelseförordnandet har getts rätt att föra sådan talan,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan även väckas av stif-&lt;br&gt;telsens konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har väckt talan med stöd av första stycket 1-5 eller andra stycket&lt;br&gt;svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av stiftelsen för&lt;br&gt;den kostnad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till godo genom rät-&lt;br&gt;tegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 5 gäller inte i fråga om en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott&lt;br&gt;kan ej väckas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan fattades eller vidtogs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får stiftelsens konkursbo&lt;br&gt;väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket har gått ut. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock ej&lt;br&gt;väckas senare än sex månader från edgångssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. efter tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av myndighet ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet som av-&lt;br&gt;ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller&lt;br&gt;hur styrelsen skall vara sammansatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S 347-348 sidhänvisning insatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. revision, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller om entledigande av&lt;br&gt;styrelseledamot eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna får ändras, upphävas eller åsidosättas i särskilt fall endast&lt;br&gt;om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit&lt;br&gt;uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter eller om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål skall vad som kan antas&lt;br&gt;ha varit stiftarens avsikt beaktas så långt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 § prövas av Kammarkollegiet på ansökan av sty-&lt;br&gt;relsen eller förvaltaren. Kammarkollegiets beslut får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. utan tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet uttryckligen föreskriver att styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren utan tillstånd av myndighet får ändra, upphäva eller åsidosätta sär-&lt;br&gt;skilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår en annan fråga&lt;br&gt;än som anges i 1 § första stycket 1 gäller vad stiftelseförordnandet föreskriver&lt;br&gt;utan hinder av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av stiftelseförordnandet får styrelsen eller förval-&lt;br&gt;taren i andra fall än som avses i 1 § första stycket utan tillstånd ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet. Här-&lt;br&gt;vid skall 1 § andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om beslut&lt;br&gt;som avses i 3 §. Beslutet gäller från och med den dag då tre månader förflutit&lt;br&gt;sedan underrättelse inkom till tillsynsmyndigheten, om inte denna under tre-&lt;br&gt;månaderstiden förbjudit styrelsen eller förvaltaren att tillämpa beslutet.&lt;br&gt;Förbud av tillsynsmyndigheten får grundas endast på att beslutet om ändring&lt;br&gt;strider mot denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten behöver längre tid för prövningen får den för-&lt;br&gt;länga tidsfristen enligt första stycket med högst tre månader. Fattas beslut&lt;br&gt;om förlängning skall stiftelsen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av en stiftelse i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så&lt;br&gt;nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 6§, vid ut-&lt;br&gt;gången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit det då gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Likvidation och upplösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar,&lt;br&gt;i den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens näringsverksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamåls-&lt;br&gt;enlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig att skaffa&lt;br&gt;sig nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den anmälningstid som bestämts i kallelsen på stiftelsens okända bor-&lt;br&gt;genärer har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorema&lt;br&gt;använda återstående tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda el-&lt;br&gt;ler för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte är&lt;br&gt;möjligt att använda tillgångarna på detta sätt skall de överlämnas till All-&lt;br&gt;männa arvsfonden. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till&lt;br&gt;betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall dock så mycket av&lt;br&gt;överskottet behållas som kan behövas för denna betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom ett beslut av domstol som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse eller förvaltare i likvi-&lt;br&gt;datorernas ställe. Likvidatorema skall genast anmäla beslutet för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation efter konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fattas inte ett sådant beslut som avses i 16 § första stycket, skall tingsrät-&lt;br&gt;ten besluta att stiftelsen skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten eller på ansökan av en styrelseledamot eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillsynsmyndigheten eller sökanden haft kostnader för delgivning eller&lt;br&gt;kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt andra stycket, skall kost-&lt;br&gt;naderna betalas av stiftelsens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplösning utan likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 6 kap. 5 § är stiftelsen upplöst när tillgångarna förbru-&lt;br&gt;kats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en stiftelses konkurs har avslutats utan överskott är stiftelsen upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Stiftelses firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en i stiftelseförordnandet angiven firma inte kan registreras, får styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren utan iakttagande av bestämmelserna i 6 kap. besluta om&lt;br&gt;firma för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet&lt;br&gt;bör undertecknas med stiftelsens firma. Vid angivande av firma skall stiftel-&lt;br&gt;sens namn alltid anges om detta inte sammanfaller med firman. Har styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen utfärdat en&lt;br&gt;handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll&lt;br&gt;att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat&lt;br&gt;handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand-&lt;br&gt;lingen utfärdades för stiftelsen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat god-&lt;br&gt;kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en be-&lt;br&gt;gäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har&lt;br&gt;gjorts gällande mot undertecknarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där&lt;br&gt;förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte&lt;br&gt;eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvud-&lt;br&gt;kontor är inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en viss länsstyrelse skall utöva tillsynen över en stiftelse när det inte&lt;br&gt;framgår av första stycket vilken länsstyrelse som är tillsynsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsyns-&lt;br&gt;myndighet för en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen fram-&lt;br&gt;går av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndigheternas verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvalt-&lt;br&gt;ning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller&lt;br&gt;förvaltaren annars missköter sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skilja en styrelseledamot från hans uppdrag om han är obehörig enligt&lt;br&gt;2 kap. 10 § eller enligt lagen (1986:476) om näringsförbud samt skilja en för-&lt;br&gt;valtare som är obehörig enligt 2 kap. 19 § andra stycket från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbjuda en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att verkställa&lt;br&gt;ett beslut eller, om beslutet har verkställts, förelägga en eller flera styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller förvaltaren att göra rättelse om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillsynsmyndigheten har även andra befogenheter framgår av 4 kap. 5&lt;br&gt;och 8 §§ samt 5 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket 2 och 3 får för-&lt;br&gt;enas med vite. Tillsynsmyndigheten skall pröva fråga om utdömande av ett&lt;br&gt;vite som förelagts enligt första stycket 2 om föreläggandet endast avser ålig-&lt;br&gt;gande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten. I övriga fall&lt;br&gt;prövas frågan enligt lagen (1985:206) om viten av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han ent-&lt;br&gt;ledigas av allmän domstol. Entledigandet får begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till talan om entledigande gäller 5 kap. 4 § första och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillsynsmyndigheten väckt talan om entledigande av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till&lt;br&gt;dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en stiftelse med egen förvaltning skall tillsynsmyndigheten förordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordförande i styrelsen i fall då annan än styrelsen skall utse ordförande&lt;br&gt;men underlåter att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller intill dess att ny ledamot eller ordförande har blivit&lt;br&gt;utsedd i behörig ordning. Har den förre ledamoten entledigats för en viss&lt;br&gt;tid, gäller dock förordnandet för den nye ledamoten för den tid entledigan-&lt;br&gt;det avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför att&lt;br&gt;det saknas ett sådant åtagande som avses i 1 kap. 2§ andra stycket, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på begäran av någon som förvaltar dödsboet verka för att så-&lt;br&gt;dant åtagande lämnas. Länsstyrelsen får därvid besluta om annan förvalt-&lt;br&gt;ningsform än den som har föreskrivits av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig länsstyrelse är länsstyrelsen i det län där stiftaren hade sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens innebörd ifråga om vissa stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre när-&lt;br&gt;mast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit&lt;br&gt;moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;vid ingripande med anledning av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har&lt;br&gt;avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- och koncernredovisning eller revisions- eller&lt;br&gt;koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten. Detta gäller dock inte beslut om att väcka talan enligt 5 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket eller 9 kap. 6 § första stycket eller beslut enligt 9 kap. 6§ tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 8 §, 6 kap. 4§ eller 5§ andra&lt;br&gt;stycket, 9 kap. 5 § första stycket 3, i den del beslutet avser verkställighetsför-&lt;br&gt;bud, eller 9 kap. 7 eller 8§ gäller även om de överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighetens beslut överklagas skall tillsynsmyndigheten föra&lt;br&gt;talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då det&lt;br&gt;överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 9 § överklagas hos kammarrätten. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i tredje stycket om tillsynsmyndigheten och dess beslut gäller i så-&lt;br&gt;dant fall länsstyrelsen och dess beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den är skyldig att upprätta årsredovisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrif-&lt;br&gt;terna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som utövar till-&lt;br&gt;syn över den eller, i fall som avses i 9 kap. 1 § andra stycket 2, den länsstyrelse&lt;br&gt;som anges i beslut enligt nämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registre-&lt;br&gt;ringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller för-&lt;br&gt;valtare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att&lt;br&gt;stiftelsen bildades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, bostadsadress, post-&lt;br&gt;adress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, postadress och tele-&lt;br&gt;fon. Vid egen förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där&lt;br&gt;styrelsen har sitt säte, eller om säte ej är bestämt, där förvaltningen huvud-&lt;br&gt;sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas om&lt;br&gt;den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förval-&lt;br&gt;tarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett&lt;br&gt;handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om så kan ske.&lt;br&gt;Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut om namn för&lt;br&gt;stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller 23 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när stiftelsen inte längre är registreringsskyldig enligt denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när stiftelsen är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 3 skall uppgift lämnas om företrädarens&lt;br&gt;namn, bostadsadress, postadress och telefon. Har styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt teckna dess namn och firma&lt;br&gt;får utövas endast av två eller flera i förening, skall detta också anmälas för&lt;br&gt;registrering i stiftelseregistret. Någon annan inskränkning i rätten att före-&lt;br&gt;träda stiftelsen och att teckna dess namn och firma får inte registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall anmälan&lt;br&gt;göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5 skall anmälan&lt;br&gt;göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I övriga fall skall anmä-&lt;br&gt;lan göras av styrelsen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en registrerad stiftelse försätts i konkurs eller förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord inleds för stiftelsen, skall tingsrätten sända en underrättelse om be-&lt;br&gt;slutet för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konkursen har avslutats eller förhandlingen om offentligt ackord har&lt;br&gt;avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall tingsrätten genast sända en&lt;br&gt;underrättelse för registrering i stiftelseregistret och i det förra fallet ange om&lt;br&gt;något överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering under-&lt;br&gt;rätta registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har vun-&lt;br&gt;nit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs eller att&lt;br&gt;inleda förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för stiftelser som skall utöva eller som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en stiftelse böljar utöva näringsverksamhet skall styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren lämna uppgift för registrering i stiftelseregistret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken näringsverksamheten skall bedrivas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte tidigare är registrerad i stiftelseregistret, skall stiftelsen&lt;br&gt;även fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 2 § innan den börjar utöva nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen får registreras även i stiftelseregister för annat län, om verksam-&lt;br&gt;heten är avsedd att utövas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingripande av registreringsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall ingripa om en stiftelse inte följer bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag eller annan författning i fråga om anmälan för registre-&lt;br&gt;ring i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan därvid förelägga en eller flera ledamöter i&lt;br&gt;stiftelsens styrelse eller förvaltaren att göra anmälan för registrering i stiftel-&lt;br&gt;seregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande får förenas med vite. Registreringsmyndigheten&lt;br&gt;skall pröva frågan om utdömande av vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län får förbjuda den som använder ordet stiftelse&lt;br&gt;i strid med 1 kap. 6 § andra stycket att fortsätta med det. Förbudet får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registreringsmyndighetens beslut överklagas skall registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten föra talan för det allmänna. Överklagas kammarrättens beslut av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om registreringsmyndigheten och&lt;br&gt;dess beslut gäller länsstyrelsen i Stockholms län och dess beslut när fråga är&lt;br&gt;om beslut enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en eller flera stiftare förordnar att pengar, som inflyter efter ett upprop&lt;br&gt;av dem, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varak-&lt;br&gt;tigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren el-&lt;br&gt;ler stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§, 6 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen samt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 7 § första och tredje styckena&lt;br&gt;och 8-11 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-fjärde styckena, 8-14 §§, 15 § första&lt;br&gt;och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn): 1-9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig och skall fullgöra denna skyl-&lt;br&gt;dighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kol-&lt;br&gt;lektivavtal förordnar att pengar, som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller&lt;br&gt;annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett be-&lt;br&gt;stämt och varaktigt ändamål, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4 och 5 §§ och 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 7 § första och tredje styck-&lt;br&gt;ena, 8-10 §§ och 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första stycket 1-4, andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga&lt;br&gt;bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 7 och 8§§, 10 § andra stycket och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering m.m.): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad&lt;br&gt;som anges i 2-7 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall i fråga&lt;br&gt;om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har&lt;br&gt;meddelats genom en sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är bokföringsskyldig och skall fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet enligt vad som föreskrivs i bokföringslagen (1976:125). Vid till-&lt;br&gt;lämpning av 3 kap. 12 § och 4 kap. 15 § skall en kollektivavtalsstiftelse be-&lt;br&gt;handlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av stiftelselagen (1993:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förmögenhetsbildning som har tillkommit före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall anses som stiftelse fordras att den närmast före ikraftträdandet upp-&lt;br&gt;fyllde de krav som enligt stiftelselagen (1993:000) ställs på stiftelsebildning.&lt;br&gt;Om förmögenhetsbildningen enligt då gällande rätt var att anse som stif-&lt;br&gt;telse, fordras dock inte att formkravet enligt 1 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § stiftel-&lt;br&gt;selagen eller kravet enligt 1 kap. 2 § samma lag på att egendomen skall ha&lt;br&gt;avskilts var uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelser som avses i 3 § (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1993:000)&lt;br&gt;med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 6 § första stycket samt 2-10 kap. stiftelse-&lt;br&gt;lagen gäller dock inte i fråga om församlingskyrkor och domkyrkor av stiftel-&lt;br&gt;sekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall anses ha egen förvaltning om det vid ikraftträdandet&lt;br&gt;är ett för stiftelsen särskilt inrättat organ som ytterst svarar för frågor om&lt;br&gt;placeringen av stiftelsens förmögenhet. Det särskilt inrättade organet skall&lt;br&gt;anses vara stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall anses ha anknuten förvaltning om det vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet är ett organ för en juridisk person eller en statlig myndighet som yt-&lt;br&gt;terst svarar för frågor om placeringen av stiftelsens förmögenhet. Den juri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diska personen eller den statliga myndigheten skall anses vara stiftelsens för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 10 § och 19 § andra stycket stiftelselagen (1993:000)&lt;br&gt;om att stiftaren eller stiftarna inte ensamma får vara styrelse och att stiftaren&lt;br&gt;inte får vara förvaltare gäller inte i fall då stiftaren eller stiftarna vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet ensamma är styrelse eller stiftaren är förvaltare för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om äldre stiftelser som har ett annat räkenskapsår än kalenderår till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 3, 4 och 10 kap. stiftelselagen (1993:000) från och&lt;br&gt;med det räkenskapsår som böljar löpa närmast efter utgången av år 1993.&lt;br&gt;Detta räkenskapsår skall avkortas om det behövs för att stiftelsen skall få ett&lt;br&gt;räkenskapsår som överensstämmer med bestämmelserna i 3 kap. stiftelsela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren för en äldre stiftelse skall bestämma värdet av&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar enligt 3 kap. 6 § stiftelselagen vid ingången av det räken-&lt;br&gt;skapsår som börjar löpa närmast efter utgången av år 1993, om inte stiftelsen&lt;br&gt;är bokföringsskyldig enligt 3 kap. 2§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att utge skadestånd på grund av handling eller underlå-&lt;br&gt;tenhet som ligger i tiden före ikraftträdandet tillämpas 6 § lagen (1929:116)&lt;br&gt;om tillsyn över stiftelser. Detta gäller även om stiftelsen inte stod under till-&lt;br&gt;syn enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om entledigande enligt 9 kap. 6 § stiftelselagen (1993:000) får den&lt;br&gt;som för talan mot en styrelseledamot eller förvaltare endast åberopa sådan&lt;br&gt;handling eller underlåtenhet som ligger i tiden efter ikraftträdandet. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock inte om den som för talan mot en styrelseledamot före&lt;br&gt;ikraftträdandet hade rätt att mot styrelseledamoten i fråga föra sådan talan&lt;br&gt;som avses i 7 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som har&lt;br&gt;bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett tes-&lt;br&gt;tamente som har upprättats före ikraftträdandet, innehåller en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att någon får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta av&lt;br&gt;stiftaren meddelad föreskrift avseende stiftelsen, skall den bestämmelsen ha&lt;br&gt;samma giltighet som enligt äldre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som före ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av rege-&lt;br&gt;ringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse skall vid tillämpningen av stif-&lt;br&gt;telselagen (1993:000) anses som föreskrifter i ett stiftelseförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse eller för en stiftelse som har&lt;br&gt;bildats efter ikraftträdandet på grundval av ett stiftelseförordnande i ett tes-&lt;br&gt;tamente som har upprättats före ikraftträdandet, innehåller en föreskrift om&lt;br&gt;att stiftelsen skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser, skall denna föreskrift vid tillämpningen av stiftelsela-&lt;br&gt;gen (1993:000) jämställas med ett undantagande från tillsyn enligt den lagen.&lt;br&gt;Vad som nu sagts skall också gälla för en äldre stiftelse om stiftaren efter&lt;br&gt;stiftelsens bildande men före ikraftträdandet har förordnat att stiftelsen skall&lt;br&gt;vara undantagen från tillsyn enligt tillsynslagen (1929:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse med stöd av ett beslut som regeringen har meddelat före&lt;br&gt;ikraftträdandet står under tillsyn av någon annan myndighet än länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen utövas, skall beslutet vid&lt;br&gt;tillämpningen av stiftelselagen (1993:000) anses som ett beslut enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket 2 den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening vars namn innehåller ordet stiftelse eller en förkortning&lt;br&gt;därav får behålla detta ord eller denna förkortning i sitt namn även efter stif-&lt;br&gt;telselagens ikraftträdande, om länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse&lt;br&gt;har sitt säte ger tillstånd till det efter ansökan som gjorts före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd meddelas på ansökan av föreningen. Länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En äldre stiftelse skall inte på grund av ett stiftelseförordnande som avses&lt;br&gt;i 10 kap. 1 § första stycket 2 stiftelselagen (1993:000) eller på grund av en&lt;br&gt;näringsverksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet anses skyldig att&lt;br&gt;göra anmälan enligt 10 kap. 2 eller 6 § samma lag tidigare än en månad efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 17, 27 och 30-33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 10 a, 17 a, 17 b och 18&lt;br&gt;a§§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelses styrelse svarar för att förmögenheten är placerad på ett&lt;br&gt;nöjaktigt sätt och för att stiftelsens medel inte används för annat än stiftel-&lt;br&gt;sens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för arbetstagarna i pensionsstiftelses styrelse väljes vid samman-&lt;br&gt;träde med arbetstagarna. Tillhör mer än tre fjärdedelar av arbetstagarna&lt;br&gt;samma fackförening eller liknande förening, äger denna dock välja företrä-&lt;br&gt;darna. Tillhör samma flertal av arbetstagarna två eller flera sådana för-&lt;br&gt;eningar, äger dessa välja företrädarna. Vid val skall tillses att olika yrkes-&lt;br&gt;grupper bland arbetstagarna blir företrädda inom styrelsen i lämplig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall i god tid före utgången av valperioden erinra arbetsgivaren&lt;br&gt;och arbetstagarna om deras rätt att utse ledamöter samt i förekommande fall&lt;br&gt;utlysa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse är bokföringsskyldig. Bokföringsskyldigheten skall full-&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). En stiftelse skall&lt;br&gt;upprätta årsredovisning, som skall bestå av den resultaträkning och den ba-&lt;br&gt;lansräkning som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse&lt;br&gt;med uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall undertecknas av samtliga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stadgarna ej innehåller annat, skall arbetsgivaren utse revisor. Tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten äger utse särskild revisor, när anledning därtill finnes. Revisors&lt;br&gt;berättelse skall åtfölja styrelsens årsredovisning, som skall inges till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§, 4 § första - tredje styckena och 5 § samt 9&lt;br&gt;kap. 6§ första och andra styckena stiftelselagen (1993:000) skall tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om pensionsstiftelser. Vad som anges i 5 kap. 1 § stiftelselagen&lt;br&gt;om åsidosättande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller i stiftelsela-&lt;br&gt;gen skall därvid i stället avse åsidosättande av de för pensionsstiftelsen gäl-&lt;br&gt;lande föreskrifterna eller av bestämmelserna i denna lag. Vid tillämpning av&lt;br&gt;5 kap. 4§ stiftelselagen skall med stiftare avses arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse skall anmäla stiftelsen för&lt;br&gt;tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har mottagit sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens post-&lt;br&gt;adress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, bostadsadress, post-&lt;br&gt;adress och telefon. Till anmälan skall fogas bestyrkt kopia av de handlingar&lt;br&gt;som arbetsgivaren upprättat avseende stiftelsen samt i den mån det kan ske&lt;br&gt;uppgift om storleken och beskaffenheten av stiftelsens förmögenhet. När&lt;br&gt;ändring har inträtt i något förhållande som tidigare har anmälts skall anmä-&lt;br&gt;lan därom genast göras till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall föra ett register över anmälda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för tillsyn och registrering enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om en pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;inte förvaltas i enlighet med de för stiftelsen gällande föreskrifterna eller&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsynen över pensions- och personalstiftelser tillämpas i övrigt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9 kap. 4 och 5 §§ samt 6 § tredje stycket och 7 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt 22 § får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av annat beslut av tillsynsmyndigheten enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 9 kap. 11 § första-tredje styckena stiftelselagen&lt;br&gt;(1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt 11 § tredje stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 17 a § skall tillämpas första gången från och&lt;br&gt;med det räkenskapsår som böljar löpa närmast efter utgången av år 1993.&lt;br&gt;Detta räkenskapsår skall avkortas om det erfordras för att stiftelsen skall få&lt;br&gt;ett räkenskapsår som överensstämmer med de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.............................................. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;stiftelselag................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om införande av stiftelselagen&amp;nbsp;(1994:000)....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i brottsbalken.................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1967:531)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;tryggande&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsutfästelse m.m.................................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;permutationslagen (1972:205)...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;handelsregisterlagen (1974:157).&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;bokföringslagen (1976:125)..... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dantag för vissa kommuner och landstingskommuner från be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september&lt;br&gt;1993 ...................................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter........................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning........................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning...................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudpunkter i en lag om stiftelser........... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Lagens tillämpningsområde......................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser i allmänhet........................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda former av stiftelser................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser om undantas från lagen............. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 När får stiftelser rättskapacitet?...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Stiftelsers näringsverksamhet........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Ansvaret för en stiftelses förpliktelser................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förvaltningen av en stiftelse m.m.................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betydelsen av förvaltningsföreskrifter i stiftelse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordnandet ............................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika förvaltningsformer..................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsens resp, förvaltarens allmänna åligganden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.4 &amp;nbsp;Gemensam placering........................ 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.5 &amp;nbsp;Låneförbud................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföring och årsredovisning................. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision................................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvidation av näringsdrivande stiftelser....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Påföljder vid misskötsel..................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 &amp;nbsp;Allmänna förutsättningar för ändring m.m..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 &amp;nbsp;Upphörande av stiftelser med små förmögenheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Tillsyn och registrering............................. 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn .................................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering................................ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Ikraftträdande m.m................................ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Följdändringar i annan lagstiftning m.m............... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.1 &amp;nbsp;Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telse m.m.................................. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.2 &amp;nbsp;Permutationslagen (1972:205)................ 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.3 &amp;nbsp;Handelsregisterlagen (1974:157).............. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.4 &amp;nbsp;Bokföringslagen (1976:125).................. 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.5 &amp;nbsp;Brottsbalken............................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.6 &amp;nbsp;Lagen (1982:315) om styrelserepresentation för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhället i vissa stiftelser.................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.7 Lagen (1986:98) om undantag för vissa kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner och landstingskommuner från bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10.8 &amp;nbsp;Övriga frågor.............................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Kostnadskonsekvenser.............................. 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till stiftelselag............................. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om införande av stiftelselagen (1994:000)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i brottsbalken............ 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m..................... 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i permutationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:205)........................................ 241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:157)........................................ 241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i&amp;nbsp;bokföringslagen (1976:125)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om undantag för vissa kommuner och landstingskommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser.......................................... 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Sammanfattning av promemorieförslaget............... 244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag............................. 245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna................... 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................. 303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45012, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:LU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1993/94:LU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:33:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH039</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:33:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH039</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__9.pdf</filnamn>
<filstorlek>16373666</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om stiftelser</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5475AA9B-0D98-4242-9B9A-9F50A9967606</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:LU11</uppgift>
<ref_dok_id>GH01LU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillsyn över stiftelser i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:LU12</uppgift>
<ref_dok_id>GH01LU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Wennerfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Wennerfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Lis Lööw  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Lis Lööw  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rosa Östh  och Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosa Östh  och Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Eliasson  och Rosa Östh  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:9&lt;br/&gt;
Stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GH02L3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Eliasson  och Rosa Östh  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>