2359715 GH0385 1993/94 85 prop prop prop Proposition 1993/94:85 Proposition Proposition Finansdepartementet 85 0 1993-11-04 00:00:00 2025-12-19 13:48:00 1994-01-01 00:00:00 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GH0385/text https://data.riksdagen.se/dokument/GH0385 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0385 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1993/94:85</h1> <h2>Vissa skattefrågor rörande livförsäkring</h2> <h3>Prop.</h3> <h3>1993/94:85</h3> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 4 november 1993</p> <p>Carl Bildt</p> <p>Anne Wibble</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås ändringar i skattereglerna för pensionsförsäk-<br>ringar och för beskattningen av kapital hänförligt till bl.a. grupplivför-<br>säkring. Några följdändringar sker också i det individuella pensionsspa-<br>randet.</p> <p>Villkor för pensionsförsäkring</p> <p>Det nuvarande kravet att pension till efterlevande barn skall upphöra<br>senast när barnet fyller 20 år slopas. Ett krav på minst fem års utbetal-<br>ningstid skall gälla även för pension till barn. Det skall dock vara möjligt<br>att i försäkringsavtalet begränsa utbetalningstiden till den tidpunkt då<br>barnet fyller 20 år.</p> <p>Reglerna om försörjningsränta slopas.</p> <p>Regeln om kvarstående skattskyldighet för överlåtaren för utfallande<br>pensionsbelopp från en pensionsförsäkring som överlåtits vid bodelning<br>med anledning av äktenskapsskillnad avskaffas. Detsamma föreslås gälla<br>vid överlåtelse genom bodelning med anledning av den försäkrades makes<br>död. Regeln om kvarstående skattskyldighet skall dock alltjämt gälla om<br>en pensionsförsäkring överlåts vid bodelning under äktenskapet. För de<br>sistnämnda fallen slopas regeln om dispens från kvarstående beskattning.</p> <p>Återköp av pensionsförsäkring föreslås kunna ske utan dispens om<br>försäkringens tekniska återköpsvärde uppgår till högst ett basbelopp och<br>premier för försäkringen inte har betalats under den senaste tio-årsperio-</p> <p>1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 85<br></p> <p>den. Försäkringsgivaren får också rätt att återköpa försäkringar med Prop. 1993/94:85<br>mindre värde. I övrigt föreslås att återköp endast medges efter dispens,<br>om det finns synnerliga skäl. Skattemyndighetens återköpsprövning<br>föreslås ske först sedan det hos försäkringsbolaget klarlagts att för-<br>säkringsmässiga hinder mot återköp inte föreligger.</p> <p>Avdragsrätt</p> <p>Avdragsrätt för pensionsförsäkringspremie skall alltjämt kräva att<br>försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse.<br>Denna reglering preciseras efter mönster från det individuella pen-<br>sionssparandet så att det uttryckligen framgår att marknadsföring av<br>försäkringar här i landet från ett fast driftställe i annat land (gränsöver-<br>skridande verksamhet) inte är verksamhet som gör premiema avdrags-<br>gilla.</p> <p>På samma sätt som gäller för det individuella pensionssparandet<br>medges inte avdrag för premier som betalas efter det att äganderätten till<br>en pensionsförsäkring övergått genom bodelning under bestående<br>äktenskap.</p> <p>Avkastningsskatt</p> <p>Kapital hänförligt till rena riskförsäkringar undantas från av-<br>kastningsskatt. Överskottet på dessa försäkringar beskattas i stället med<br>inkomstskatt hos försäkringsgivarna.</p> <p>Individuellt pensionssparande</p> <p>Vissa följdändringar sker beträffande det individuella pensionssparandet.<br>Regeln om minimitid för utbetalningar av efterlevandepension till barn får<br>samma utformning som nu föreslås för pensionsförsäkring. Regeln om<br>hänsynstagande till kursutvecklingen på andelar i värdepappersfonder och<br>andra fondandelar föreslås även omfatta inlåning i utländsk valuta.<br>Slutligen föreslås en precisering som innebär att avskattning av pen-<br>sionssparkonto vid kontoinnehavarens död skall ske i dödsboet även i fall<br>då kontot varit föremål för bodelning.</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Förslag till riksdagsbeslut &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4</p> <p>Lagtext &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4</p> <p>Ärendet och dess beredning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;28</p> <p>Bakgrund &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>Individuellt pensionssparande &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>Allmänt om beskattning av pensionskapital &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>Överväganden &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;32</p> <p>Konkurrensneutraliteten mellan individuellt</p> <p>pensionssparande och sparande i P-försäkring&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;32</p> <p>Avdrag för premier till utländska</p> <p>försäkringsgivare &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;33</p> <p>Begreppet invalidpension &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;35</p> <p>Rätt att teckna försäkring för annan &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>Efterlevandepension &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>Utbetalningar till dödsbo &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;42</p> <p>Skattskyldighet för överlåten pensionsrätt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>Dispenser &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>5.8.1 Allmänt om dispenser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>5.8.2 Utländska försäkringar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>5.8.3 Lägsta pensionsålder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;47</p> <p>5.8.4 Dödsbo som försäkringstagare&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;48</p> <p>5.8.5 Återköp av P-försäkring&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;50</p> <p>5.8.6 Överlåtelse av P-försäkring&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;54</p> <p>Avgränsningen mellan liv- och skadeförsäkring &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;55</p> <p>Vissa lagtekniska justeringar i fråga om det</p> <p>individuella pensionssparandet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;57</p> <p>Statsftnansiella effekter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;58</p> <p>Författningskommentarer &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <p>Lagen om ändring i lagen (1993:938)</p> <p>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <p>Lagen om ändring i lagen (1993:939)</p> <p>om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomst-</p> <p>skatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;61</p> <p>Lagen om ändring i lagen (1993:945)</p> <p>om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration</p> <p>och kontrolluppgifter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;62</p> <p>Lagen om ändring i lagen (1993:947)</p> <p>om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt</p> <p>på pensionsmedel &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;63</p> <p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna</p> <p>Bilaga 2 Lagrådets yttrande</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1993-11-04</p> <p>64</p> <p>65</p> <p>66</p> <h2>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:85</h2> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattela-<br>gen (1928:370),</p> <p>2. lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)</p> <p>om statlig inkomstskatt,</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325)</p> <p>om självdeklaration och kontrolluppgifter,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <h3>1 Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Härigenom föreskrivs att 53 § 4 mom., punkterna 1 och 3 av an-<br>visningarna till 31 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) i paragrafens och anvisningspunkternas lydelse<br>enligt lagen (1993:938) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdande- och<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1993:938) om ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>53 §</p> <p>4 mom. Överlåts genom bodel-<br>ning pensionsförsäkring eller rätt<br>enligt pensionssparavtal, skall<br>överlåtaren oavsett överlåtelsen<br>under sin livstid i förvärvarens<br>ställe vara skattskyldig för utfal-<br>lande belopp, såvida han inte<br>skulle ha varit berättigad till av-<br>drag vid utgivande av periodiskt<br>understöd till förvärvaren. Om det<br>finns särskilda skäl, får skattemyn-<br>digheten efter ansökan besluta att<br>överlåtaren inte skall vara skatt-<br>skyldig i förvärvarens ställe, även<br>om överlåtaren inte skulle ha varit<br>berättigad till avdrag som här<br>avses. Skattemyndighetens beslut i<br>sådant ärende får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att<br>uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin<br>rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån<br>han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag<br>för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.</p> <p>4 mom. Överlåts genom bodel-<br>ning under äktenskapet utan att<br>något mål om äktenskapsskillnad<br>pågår, pensionsförsäkring eller rätt<br>enligt pensionssparavtal, skall<br>överlåtaren oavsett överlåtelsen<br>under sin livstid i förvärvarens<br>ställe vara skattskyldig för utfal-<br>lande pensionsbelopp, såvida han<br>inte skulle ha varit berättigad till<br>avdrag vid utgivande av periodiskt<br>understöd till förvärvaren.</p> <p>Anvisningar<br>till 31 §</p> <p>1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av<br>försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp,<br>som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av<br>folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av<br>pensionsförsäkring, dels belopp som utbetalas från pensionssparkonto till<br>pensionsspararen, till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnan-<br>de, till den som erhållit rätten till pension genom bodelning, till make</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>eller bröstarvinge på grund av jämkning av förmånstagarförordnande</p> <p>samt vid återbetalning enligt 13 kap</p> <p>Med pensionsförsäkring förstås<br>försäkring, som inte medför rätt till<br>andra försäkringsbelopp än ålder-<br>spension, invalidpension eller<br>efterlevandepension. För att en<br>försäkring skall anses som pen-<br>sionsförsäkring fordras vidare, om<br>inte annat följer av förklaring<br>enligt sjuttonde stycket, att försäk-<br>ringen meddelats i en här i landet<br>bedriven försäkringsrörelse. Med<br>försäkrad avses den på vars liv<br>försäkringen tagits eller, i fråga om<br>invalidpension, den vars arbetso-<br>förmåga försäkringen avser. Med<br>tjänstepensionsförsäkring förstås<br>pensionsförsäkring, som har sam-<br>band med tjänst och för vilken den<br>försäkrades arbetsgivare åtagit sig<br>att ansvara för betalning av hela<br>avgiften. Med tjänstepensionsför-<br>säkring förstås också pensions-<br>försäkring, som — om en anställd<br>avlidit — tagits av den anställdes<br>arbetsgivare till förmån för den<br>anställdes efterlevande och för<br>vilken försäkring arbetsgivaren<br>åtagit sig att ansvara för betalning<br>av hela avgiften.</p> <p>I fråga om annan pensionsförsäk-<br>ring än tjänstepensionsförsäkring<br>skall försäkringstagaren vara den<br>försäkrade. Har försäkringstagaren<br>eller hans make eller person med<br>vilken han sammanbor under äk-<br>tenskapsliknande förhållanden barn<br>under 16 år, får han ta försäkring<br>avseende efterlevandepension på<br>sin makes eller den sammanboen-<br>des liv, om barnet insätts som<br>förmånstagare. Om särskilda skäl<br>föreligger kan skattemyndigheten<br>efter ansökan medge att dödsboet<br>efter skattskyldig som här i riket<br>bedrivit näringsverksamhet får ta<br>försäkring avseende efterlevande-<br></p> <p>. 4 § äktenskapsbalken.</p> <p>Med pensionsförsäkring förstås<br>försäkring, som inte medför rätt till<br>andra försäkringsbelopp än ålder-<br>spension, sjukpension eller efter-<br>levandepension. För att en för-<br>säkring skall anses som pensions-<br>försäkring fordras vidare, om inte<br>annat följer av förklaring enligt<br>sjuttonde stycket, att försäkringen<br>meddelats i en här i landet bedri-<br>ven försäkringsrörelse för vilken<br>skattskyldighet föreligger enligt<br>lagen (1990:661) om avkastnings-<br>skatt på pensionsmedel respektive<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt. Med försäkrad avses<br>den på vars liv försäkringen tagits<br>eller, i fråga om sjukpension, den<br>vars arbetsoförmåga försäkringen<br>avser. Med tjänstepensionsförsäk-<br>ring förstås pensionsförsäkring,<br>som har samband med tjänst och<br>för vilken den försäkrades arbets-<br>givare åtagit sig att ansvara för<br>betalning av hela avgiften. Med<br>tjänstepensionsförsäkring förstås<br>också pensionsförsäkring, som —<br>om en anställd avlidit — tagits av<br>den anställdes arbetsgivare till<br>förmån för den anställdes efter-<br>levande och för vilken försäkring<br>arbetsgivaren åtagit sig att ansvara<br>för betalning av hela avgiften.</p> <p>I fråga om annan pensionsförsäk-<br>ring än tjänstepensionsförsäkring<br>skall försäkringstagaren vara den<br>försäkrade. Har försäkringstagaren<br>eller hans make eller person med<br>vilken han sammanbor under äk-<br>tenskapsliknande förhållanden barn<br>under 20 år, får han ta försäkring<br>avseende efter-levandepension på<br>sin makes eller den sammanboen-<br>des liv, om barnet insätts som<br>förmånstagare. Om särskilda skäl<br>föreligger kan skattemyndigheten<br>medge att dödsboet efter skattskyl-<br>dig som bedrivit näringsverksamhet<br>i Sverige får ta försäkring avseende<br>efterlevandepension. Som förutsätt-</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>pension. Som förutsättning för att<br>medgivande skall lämnas gäller att<br>den efterlevande saknar betryg-<br>gande pensionsskydd och att för-<br>säkringen tas i samband med att<br>boet upphör med driften i förvärvs-<br>källan. Motsvarande gäller om den<br>avlidne drivit verksamheten genom<br>förmedling av juridisk person.</p> <p>Ålderspension får inte börja utgå<br>vid lägre ålder än 55 år. Om sär-<br>skilda skäl föreligger, får dock<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att pension får börja utgå<br>vid lägre ålder.</p> <p>ning för att medgivande skall läm-<br>nas gäller att den efterlevande<br>saknar betryggande pensionsskydd<br>och att försäkringen tas i samband<br>med att boet upphör med driften i<br>förvärvskällan. Motsvarande gäller<br>om den avlidne drivit verksam-<br>heten genom förmedling av juridisk<br>person.</p> <p>Ålderspension får inte börja utgå<br>vid lägre ålder än 55 år. Utbetal-<br>ning får dock ske dessförinnan till<br>den som fått rätt tillförtidspension<br>enligt lagen om allmän försäkring.<br>Om det i annat fall finns särskilda<br>skäl, får skattemyndigheten besluta<br>att pension får börja utgå vid lägre<br>ålder.</p> <p>Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under<br>den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra<br>när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den<br>första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än<br>samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensions-<br>belopp.</p> <p>För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den<br>skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt<br>planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår<br>av punkt 20 av anvisningarna till 23 §.</p> <p>Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än<br>tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende<br>ålderspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den<br>försäkrade, vara förmånstagare.</p> <p>Med invalidpension förstås<br>pension som utgår till den försäk-<br>rade högst så länge denne är ar-<br>betsoförmögen eller har nedsatt<br>arbetsförmåga. Invalidpension får<br>upphöra tidigast fem år efter det<br>försäkringsavtalet träffades. I fråga<br>om förmånstagare gäller föreskrif-<br>terna i föregående stycke.</p> <p>Med sjukpension förstås pension<br>som utgår till den försäkrade högst<br>så länge denne är arbetsoförmögen<br>eller har nedsatt arbetsförmåga.<br>Sjukpension får upphöra tidigast<br>fem år efter det försäkringsavtalet<br>träffades. I fråga om förmånstagare<br>gäller föreskrifterna i föregående<br>stycke.</p> <p>Med efterlevandepension förstås pension</p> <p>1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,<br>varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade<br>varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,</p> <p>2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller<br>barn till person som angivits under 1,</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av<br>dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå<br>som om den avlidne varit försäkrad, eller</p> <p>4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till<br>förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista<br>meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.</p> <p>Efterlevandepension får utgå<br>högst så länge den efterlevande<br>lever och får under den första<br>femårsperiod under vilken den<br>utbetalas inte utgå med annat än<br>samma belopp vid varje utbetal-<br>ningstillfälle eller med stigande<br>pensionsbelopp. Efterlevandepen-<br>sion till person som avses i före-<br>gående stycke 1. får upphöra när<br>denne ingår nytt äktenskap men i<br>annat fall under dennes livstid inte<br>förrän fem år förflutit efter den<br>försäkrades död. Har den försäkra-<br>de avlidit mindre än fem år före<br>den tidpunkt då försäkringen an-<br>nars skulle ha upphört, får dock<br>sådan efterlevandepension som<br>nyss sagts upphöra vid sistnämnda<br>tidpunkt. Efterlevandepension till<br>barn, som avses i föregående<br>stycke 2., skall upphöra senast när<br>barnet fyller 20 år. År barnet<br>varaktigt oförmöget till arbete, får<br>pension utgå så länge barnet lever.<br>Har försäkring avseende efter-<br>levandepension till barn tagits på<br>sådan persons liv som avses i<br>föregående stycke 1., skall pen-<br>sionen upphöra senast när barnet<br>fyller 16 år.</p> <p>Som efterlevandepension anses<br>även pension som — om försäkrad<br>eller efterlevande make avlider<br>innan ålders- eller efterlevandepen-<br>sion har utgått under viss i försäk-<br>ringsavtalet angiven minsta tid —<br>skall utgå under återstoden av<br>denna tid (försörjningsränta). En<br>förutsättning för detta är dock att<br>försörjningsräntan skall kunna utgå<br>endast till person som avses i<br>nionde stycket. Vidare förutsätts</p> <p>a) att försörjningsräntan är<br>förenad med livsvarig ålders-<br>pension eller med sådan livsvarig</p> <p>Efterlevandepension får utgå<br>högst så länge den efterlevande<br>lever och får under den första<br>femårsperiod under vilken den<br>utbetalas inte utgå med annat än<br>samma belopp vid varje utbetal-<br>ningstillfälle eller med stigande<br>pensionsbelopp. Efterlevandepen-<br>sion får under den efterlevandes<br>livstid inte upphöra förrän fem år<br>förflutit efter den försäkrades död<br>med följande undantag:</p> <p>1. Efterlevandepension till per-<br>son som avses i föregående stycke<br>1, får upphöra när denne ingår nytt<br>äktenskap.</p> <p>2. &nbsp;Har den försäkrade avlidit<br>mindre än fem år före den tidpunkt<br>då försäkringen annars skulle ha<br>upphört, får efterlevandepension<br>upphöra vid sistnämnda tidpunkt.</p> <p>3. Om utbetalning av efterlevan-<br>depension till barn under 20 år<br>påbörjats, får pensionen upphöra<br>när barnet fyller 20 år.</p> <p>4. Har försäkring avseende efter-<br>levandepension till barn tagits på<br>sådan persons liv som avses i<br>föregående stycke 1, skall pen-<br>sionen upphöra senast när barnet<br>fyller 20 år.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>efterlevandepension till make, som<br>skall börja utgå omedelbart efter<br>den försäkrades död, samt att<br>försörjningsräntans årsbelopp inte<br>överstiger den livsvariga pen-<br>sionens årsbelopp,</p> <p>b) att försörjningsräntan skall<br>utgå under högst tjugo år, dock<br>med den inskränkningen att, då<br>räntan är förenad med livsvarig<br>ålderspension, räntan inte får utgå<br>längre än till den tidpunkt, då den<br>försäkrade skulle ha fyllt 90 år,<br>och inte heller, vid pensionsålder<br>över 70 år, under längre tid än<br>som motsvarar skillnaden mellan<br>90 år och pensionsåldern,</p> <p>c) att premier för försörjnings-<br>räntan och den med denna före-<br>nade livsvariga pensionen skall<br>erläggas under tid, som inte med<br>mera än fem år understiger den tid<br>under vilken försörjningsräntan<br>enligt avtalet längst skall utgå,<br>samt att inte vid utgången av något<br>kalenderår under förstnämnda tid<br>det sammanlagda beloppet av<br>erlagda premier överstiger det<br>belopp, som vid samma tidpunkt<br>skulle ha erlagts, om premiebetal-<br>ningen jämnt fördelats på tid, som<br>med fem år understiger den tid<br>under vilken försörjningsräntan<br>längst skall utgå.</p> <p>Vid tillämpningen av bestäm-<br>melserna under a) i nästföregående<br>stycke skall efterlevandepension<br>anses såsom livsvarig, även om<br>pension skall upphöra vid omgifte.</p> <p>Som förmånstagare till försäkring<br>avseende efterlevandepension får<br>endast insättas person till vilken<br>efterlevandepension kan utgå enligt<br>nionde och tionde styckena eller,<br>vid försörjningsränta, person som<br>anges i nionde stycket.</p> <p>Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är<br>avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför-<br>säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla<br>villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller<br>ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som</p> <p>Som förmånstagare till försäkring<br>avseende efterlevandepension får<br>endast insättas person till vilken<br>efterlevandepension kan utgå enligt<br>nionde och tionde styckena.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan<br>föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som<br>är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.</p> <p>Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas</p> <p>1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller<br>efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,</p> <p>2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller</p> <p>3. genom bodelning.</p> <p>Ny ägare till pensionsförsäkring<br>skall omedelbart underrätta försäk-<br>ringsgivaren om förvärvet av för-<br>säkringen. Återköp av pensions-<br>försäkring får utan hinder av be-<br>stämmelserna i denna lag ske, om<br>det tekniska återköpsvärdet uppgår<br>till högst 10 000 kronor eller om<br>särskilda skäl föreligger och skatte-<br>myndigheten på särskild ansökan<br>medger det. Bestämmelserna i<br>lagen hindrar inte heller återbe-<br>talning enligt 13 kap. 4 § äkten-<br>skapsbalken av försäkringstagarens<br>tillgodohavande.</p> <p>Ny ägare till pensionsförsäkring<br>skall omedelbart underrätta försäk-<br>ringsgivaren om förvärvet av<br>försäkringen.</p> <p>Återköp av pensionsförsäkring<br>får utan hinder av bestämmelserna<br>i denna lag ske,</p> <p>1. om det tekniska återköpsvär-<br>det uppgår till högst ett basbelopp<br>enligt lagen om allmän försäkring<br>och försäkringen inte är förenad<br>med ett oåterkalleligt förmåns-<br>tagatförordnande samt premier för<br>försäkringen inte har betalats sena-<br>re än 10 år före återköpet, eller</p> <p>2. om det tekniska återköpsvärdet<br>uppgår till högst 30 procent av ett<br>basbelopp enligt lagen om allmän<br>försäkring.</p> <p>Om det i annat fall än som avses<br>i föregående stycke finns synnerliga<br>skäl för återköp och sådant får ske<br>enligt försäkringstekniska grunder,<br>får återköp medges av skattemyn-<br>digheten. Bestämmelserna i före-<br>varande lag hindrar inte heller<br>återbetalning enligt 13 kap. 4 §<br>äktenskapsbalken av försäkrings-<br>tagarens tillgodohavande.</p> <p>Om särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten efter ansökan<br>förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäk-<br>ringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får<br>meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i<br>huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvis-<br></p> <p>ningspunkt om pensionsförsäkring. Har förklaring som här avses<br>meddelats kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.</p> <p>Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk-<br>ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring<br>svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund<br>av försäkring.</p> <p>10</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring<br>får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet<br>vid dess ingående.</p> <p>Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring<br>som huvudförsäkringen.</p> <p>För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband<br>med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbets-<br>givaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att<br>försäkringen har tagits i samband med tjänst.</p> <p>Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till<br>denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.</p> <p>Såvitt gäller kraven enligt denna<br>anvisningspunkt, att en ålders- eller<br>efterlevadepension under den första<br>femårsperioden inte utgår med<br>annat än samma belopp vid varje<br>utbetalningstillfälle eller med sti-<br>gande belopp samt att årsbeloppet<br>av en försörjningsränta inte över-<br>stiger den livsvariga pensionens<br>årsbelopp, bortses i fråga om<br>försäkring enligt lagen (1989:1079)<br>om livförsäkringar med anknytning<br>till värdepappersfonder från sådana<br>förändringar av beloppen som<br>föranleds av kursutvecklingen på<br>fondandelarna.</p> <p>Såvitt gäller kraven enligt denna<br>anvisningspunkt, att en ålders- eller<br>efterlevandepension under den<br>första femårsperioden inte utgår<br>med annat än samma belopp vid<br>varje utbetalningstillfälle eller med<br>stigande belopp, bortses i fråga om<br>försäkring enligt lagen (1989:1079)<br>om livförsäkringar med anknytning<br>till värdepappersfonder från sådana<br>förändringar av beloppen som<br>föranleds av kursutvecklingen på<br>fondandelarna.</p> <p>Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, fjärde,<br>sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överklagas<br>hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p> <p>3. Pensionssparavtal, pensionssparkonto, pensionssparare och<br>kontoinnehavare har den innebörd som anges i 1 kap. 2 § lagen<br>(1993:931) om individuellt pensionssparande.</p> <p>För att ett konto skall anses utgöra ett pensionssparkonto fordras att<br>kontot förs av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt<br>instituts filial i Sverige.</p> <p>11</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Utbetalning från pensionssparkonto får, förutom betalning av skatt, av-<br>gifter och ersättning för förvärv av tillgångar, inte avse annat än<br>pension till pensionsspararen (ålderspension),</p> <p>pension efter pensionsspararens död till dem som avses i sjunde stycket<br>(efterlevandepension),</p> <p>behållning som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j,<br>belopp som utgår på grund av jämkning av förmånstagarförordnande<br>samt</p> <p>återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.<br>Ålderspension får inte börja<br>betalas ut vid lägre ålder än 55 år.<br>Utbetalning får dock ske dessförin-<br>nan till den som fått rätt till för-<br>tidspension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring. Om det i<br>andra fall finns särskilda skäl, får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att pension får börja betalas<br>ut vid lägre ålder.</p> <p>Pensionssparkonto får avslutas<br>genom en utbetalning i förtid om<br>behållningen på kontot uppgår till<br>högst ett basbelopp enligt lagen om<br>allmän försäkring och kontot inte<br>är förenat med ett oåterkalleligt<br>förmånstagarförordnande samt in-<br>betalning på kontot inte har skett<br>senare än 10 år före utbetal-<br>ningstillfället. Om det i andra fall<br>finns synnerliga skäl, får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att kontot får avslutas gen-<br>om utbetalning i förtid.</p> <p>Ålderspension får inte börja<br>betalas ut innan pensionsspararen<br>fyller 55 år. Utbetalning får dock<br>ske dessförinnan till den som fått<br>rätt till förtidspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Om det i andra fall finns särskilda<br>skäl, får skattemyndigheten efter<br>ansökan besluta att pension får<br>börja betalas ut vid lägre ålder.</p> <p>Pensionssparkonto får avslutas<br>genom en utbetalning i förtid om<br>behållningen på kontot uppgår till<br>högst ett basbelopp enligt lagen om<br>allmän försäkring och kontot inte<br>är förenat med ett oåterkalleligt<br>förmånstagarförordnande samt in-<br>betalning på kontot inte har skett<br>senare än 10 år före utbe tal -<br>ningstillfället. En sådan avslutande<br>utbetalning i förtid får även göras<br>vid den tidpunkt pension får börja<br>betalas ut om behållningen då<br>uppgår till högst 30 procent av ett<br>basbelopp enligt lagen om allmän<br>försäkring. Om det i andra fall<br>finns synnerliga skäl, får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att kontot får avslutas gen-<br>om utbetalning i förtid.</p> <p>Ålderspension får betalas ut högst så länge pensionsspararen lever och<br>skall utgå under minst fem år eller, om pensionssparavtalet skall upphöra<br>när pensionsspararen fyller 65 år, under minst tre år. Pensionen skall<br>under den första femårsperioden för utbetalningarna betalas ut med<br>samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.</p> <p>Med efterlevandepension förstås pension som efter pensionsspararens<br>död betalas till</p> <p>1. person med vilken den avlidne varit gift eller sammanbott under<br>äktenskapsliknande förhållanden, eller</p> <p>2. barn till pensionsspararen eller till person som angivits under 1.</p> <p>12</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Efterlevandepension får betalas<br>ut högst så länge den efterlevande<br>lever och skall under den första<br>femårsperioden för utbetalningarna<br>betalas ut med samma belopp vid<br>varje utbetalningstillfälle eller med<br>stigande belopp. Har pensionsspa-<br>raren avlidit mindre än fem år före<br>den tidpunkt då utbetalningarna<br>annars skulle ha upphört, får dock<br>efterlevandepension upphöra vid<br>sist nämnda tidpunkt.</p> <p>Efterlevandepension får betalas<br>ut högst så länge den efterlevande<br>lever och skall under den första<br>femårsperioden för utbetalningarna<br>betalas ut med samma belopp vid<br>varje utbetalningstillfälle eller med<br>stigande belopp. Har pensionsspa-<br>raren avlidit mindre än fem år före<br>den tidpunkt då utbetalningarna<br>annars skulle ha upphört, får dock<br>efterlevandepension upphöra vid<br>sist nämnda tidpunkt. Om utbe-<br>talning av efterlevandepension till<br>barn under 20 år påbörjats, får<br>pensionen upphöra när barnet<br>fyller 20 år.</p> <p>Som förmånstagare till rätt enligt pensionssparavtal får endast insättas<br>person till vilken efterlevandepension kan betalas enligt sjunde stycket.</p> <p>Pensionssparvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag<br>är avgörande för frågan om sparavtalet skall anses utgöra ett pen-<br>sionssparavtal, skall tas in i pensionssparavtalet. Detta skall dessutom<br>innehålla villkor att rätt enligt pensionssparavtal samt tillgångar på ett<br>pensionssparkonto inte får pantsättas eller belånas. Pensionssparavtalet får<br>inte heller ändras på sådant sätt att det inte längre uppfyller de föreskrif-<br>ter som anges för ett sådant avtal i lag eller innehålla villkor som är<br>oförenliga med bestämmelserna om pensionssparavtal i denna lag.</p> <p>Rätt till behållning på pensionssparkonto får endast överlåtas</p> <p>1. på grund av utmätning,</p> <p>2. vid ackord och konkurs, eller</p> <p>3. i den ordning som anges i 4 kap. 12 och 16 §§ lagen om individuellt<br>pensionssparande.</p> <p>Den som övertagit rätt till behållning på respektive utbetalningar från<br>pensionssparkonto skall omedelbart underrätta det pensionssparinstitut</p> <p>som för kontot om överlåtelsen.</p> <p>Vid tillämpningen av kravet att<br>en ålders- eller efterlevandepension<br>under den första femårsperioden<br>skall betalas ut med samma eller<br>med stigande belopp skall, för<br>sparande i värdepapper och värde-<br>pappersfonder, bortses från de<br>förändringar av beloppen som<br>beror på kursutvecklingen på vär-<br>depapperen och fondandelarna.</p> <p>Vid tillämpningen av kravet att<br>en ålders- eller efterlevandepension<br>under den första femårsperioden<br>skall betalas ut med samma eller<br>med stigande belopp skall, för<br>sparande i fondpapper och inlåning<br>i utländsk valuta, bortses från de<br>förändringar av beloppen som<br>beror på kursutvecklingen på fond-<br>papperen och den utländska valu-<br>tan.</p> <p>Beslut av skattemyndighet enligt fjärde och femte styckena av denna<br>anvisningspunkt får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>13</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>till 46 §</p> <p>6. Avdrag för avgift för pen-<br>sionsförsäkring medges endast om<br>försäkringen ägs av den skattskyl-<br>dige. Avdrag medges inte om för-<br>säkringen förvärvats genom bodel-<br>ning under äktenskapet utan att<br>mål om äktenskapsskillnad pågått.<br>avdrag för sådan inbetalning på</p> <p>6.¹ Avdrag för avgift för pen-<br>sionsförsäkring medges endast om<br>försäkringen ägs av den skattskyl-<br>dige.</p> <p>Avdraget får, tillsammans med<br>pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p> <p>1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före av-<br>drag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-<br>visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses<br>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter,</p> <p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i och</p> <p>3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt<br>1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-<br>ningsåret eller året närmast dessförinnan</p> <p>och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får<br>uppgå till högst ett belopp motsvarande det basbelopp som enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före<br>taxeringsåret och dessutom i fråga om</p> <p>a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent<br>av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-<br>visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses<br>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda bas-<br>belopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som<br>överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,</p> <p>b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt<br>i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk<br>förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt<br>20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst<br>35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger<br>nämnda basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som<br>överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller</p> <p>c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen<br>om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dag-<br>penning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger tio</p> <p>14</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke<br>beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt-<br>ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.<br>Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer<br>än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och<br>samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda<br>rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet<br>och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett<br>basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av<br>de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.</p> <p>Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning<br>på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av<br>bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla.<br>För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst<br>endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt<br>i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för<br>skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej<br>skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med<br>högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna<br>får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller<br>ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande in-<br>flytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person<br>— bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och<br>har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensions-<br>skydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig<br>till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med<br>beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,<br>dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till<br>avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket<br>6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som<br>driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om<br>allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och<br>ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som<br>inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av an-<br>visningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna<br>anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses</p> <p>15</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst<br>med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten<br>enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att<br>dödsbo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp<br>varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i<br>tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig<br>som upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut</p> <p>1 fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatteverket.<br>Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p> <p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §</p> <p>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller<br>inbetalningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna<br>i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p> <p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för<br>avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7<br>inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av<br>inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §.<br>Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxe-<br>ringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen<br>skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter<br>betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad<br>som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p> <p>Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av<br>att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-<br>svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp<br>som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del<br>avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i<br>inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar<br>i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget<br>kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p> <p>16</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Åldre bestämmelser i punkt 1 av<br>anvisningarna till 31 § om återköp<br>av pensionsförsäkring skall dock<br>alltjämt tillämpas i fråga om dis-<br>pens för återköp på grund av ansö-<br>kan som kommit in till skattemyn-<br>digheten före ikraftträdandet.</p> <p>Äldre bestämmelser i punkt 6<br>första stycket av anvisningarna till<br>46 § skall fortfarande tillämpas om<br>försäkringen överlåtits genom<br>bodelning före ikraftträdandet.</p> <p>Övergångsbestämmelserna i<br>lagen (1975:1348) om ikraftträdan-<br>de av lagen (1975:1347) om änd-<br>ring i kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall fortfarande gälla.</p> <p>'Lydelse enligt prop. 1993/94:50.</p> <p>17</p> <p>2 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 85</p> <p>2 Förslag till &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:85</p> <h3>Lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen</h3> <h3>(1947:576) om statlig inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom., 3 § 1 mom. och 6 § 4 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i paragrafernas lydelse enligt<br>lagen (1993:939) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>6 mom.¹ Med livförsäk-<br>ringsföretag förstås i denna lag<br>företag vars försäkringsrörelse<br>uteslutande eller så gott som ute-<br>slutande avser personförsäkring<br>(livförsäkring, sjuk- och<br>olycksfallsförsäkring, avgångs-<br>bidragsförsäkring samt ar-<br>betslöshetsförsäkring) .</p> <p>Med skadeförsäkrings-<br>företag förstås annat försäkrings-<br>företag än livförsäkringsföretag.<br>Utländskt försäkringsföretag, som<br>drivit försäkringsrörelse här i riket,<br>bedöms med hänsyn endast till den<br>rörelse som företaget drivit här.</p> <p>Livförsäkringsföretag frikallas<br>från skattskyldighet enligt denna<br>lag för dels den del av nettointäk-<br>ten som avser personförsäkring och<br>som är hänförlig till tillgångar och<br>skulder som förvaltas för försäk-<br>ringstagarnas räkning, dels influtna<br>premier hänförliga till personför-<br>säkring. Avdrag får inte göras för<br>utgivet belopp hänförligt till sådan<br>försäkring.</p> <p>Att särskilda bestämmelser<br>företag följer av lagen (1990:661)</p> <p>6 mom. Med livförsäk-<br>ringsföretag avses</p> <p>1. &nbsp;livförsäkringsbolag enligt 1<br>kap. 4 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713), samt</p> <p>2. &nbsp;utländska försäkringsföretag<br>som driver livförsäkringsrörelse<br>här i landet med stöd av lagen<br>(1950:272) om rätt för utländska<br>försäkringsföretag att driva för-<br>säkringsrörelse i Sverige eller<br>lagen (1993:000) om EES-försäk-<br>ringsgivares verksamhet i Sverige.<br>Med skadeförsäkrings-<br>företag förstås annat försäkrings-<br>företag än livförsäkringsföretag.<br>Utländskt försäkringsföretag, som<br>drivit försäkringsrörelse i Sverige,<br>bedöms med hänsyn endast till den<br>rörelse som företaget drivit här<br>genom etablering.</p> <p>Livförsäkringsföretag frikallas<br>från skattskyldighet enligt denna<br>lag för dels den del av nettointäk-<br>ten som är hänförlig till tillgångar<br>och skulder som förvaltas för<br>försäkringstagarnas räkning, dels<br>influtna premier. Undantaget från<br>skattskyldighet gäller dock inte den<br>del av nettointäkten eller premierna<br>som är hänförlig till försäkringar<br>som i redovisningshänseende tas<br>upp som grupplivförsäkringar eller<br>försäkringar som avses i 2 kap. 3<br>a § första stycket 1 och 2 samt<br>3 b § första stycket 1 b och 4<br>försäkringsrörelselagen. Avdrag<br>får inte göras för kostnader som är<br>hänförliga till intäkter som är fria<br>från skatt enligt detta moment.</p> <p>gäller vid beskattning av livförsäkrings-<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>18</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Såsom nettointäkt av försäkrings-<br>rörelse, som drivits av i n 1 ä n d s k t<br>skadeförsäkringsföretag,<br>anses överskottet av försäkrings-<br>rörelsen.</p> <p>Såsom nettointäkt av försäkrings-<br>rörelse, som drivits av i n 1 ä n d s k t<br>skadeförsäkringsföretag,<br>anses överskottet av försäkrings-<br>rörelsen. Detsamma gäller för<br>livförsäkringsföretag till den del<br>nettointäkten är hänförlig till för-<br>säkringar som i redovisningshän-<br>seende tas upp som grupplivförsäk-<br>ringar eller försäkringar som avses</p> <p>1 2 kap. 3 a § första stycket 1 och</p> <p>2 samt 3 b § första stycket 1 b och<br>4 försäkringsrörelselagen.</p> <p>Vid beräkning av överskottet av<br>försäkringsrörelse, som avses i<br>föregående stycke, får från brut-<br>tointäkten avdrag göras förutom för<br>driftkostnader, som avses i 23 §<br>kommunalskattelagen, för avgifter<br>och bidrag, som utgivits till kom-<br>mun, förening eller sammanslut-<br>ning och som avser att understödja<br>verksamhet med syfte att förebygga<br>skador, vilka faller inom ramen för<br>den av företaget bedrivna rörelsen,<br>för ökning av försäkringstekniska<br>skulder för egen räkning, för ök-<br>ning av säkerhetsreserv samt för<br>utbetald återbäring och verkställd<br>premieåterbetalning.</p> <p>för egen räkning förstås sådana</p> <p>Vid beräkning av överskottet av<br>försäkringsrörelse, som drivits av<br>inländskt skadeförsäkringsföretag,<br>får från bruttointäkten avdrag göras<br>förutom för driftkostnader, som<br>avses i 23 § kommunalskattelagen,<br>för avgifter och bidrag, som ut-<br>givits till kommun, förening eller<br>sammanslutning och som avser att<br>understödja verksamhet med syfte<br>att förebygga skador, vilka faller<br>inom ramen för den av företaget<br>bedrivna rörelsen, för ökning av<br>försäkringstekniska skulder för<br>egen räkning, för ökning av säker-<br>hetsreserv samt för utbetald återbä-<br>ring och verkställd premieåterbetal-<br>ning.</p> <p>Med försäkringstekniska skulder</p> <p>skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713)<br>(premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv, tilldelad<br>återbäring och utjämningsreserv för kreditförsäkring) minskade med<br>värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.</p> <p>Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får<br>redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av<br>Finansinspektionen fastställd normalplan.</p> <p>Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker-<br>hetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av<br>utjämningsfond skall anses som intäkt.</p> <p>Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till<br>omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.</p> <p>Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har<br>motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-<br>ringsföretag drivit här i riket.</p> <p>Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-<br>säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp<br>motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven</p> <p>19</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets<br>försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.</p> <p>Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela<br>upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags<br>verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt<br>sätt.</p> <p>3 §</p> <p>1 mom.² Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p> <p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p> <p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p> <p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p> <p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p> <p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p> <p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Från skatteplikt undantas dels — i fall som avses i 1—3 nedan —<br>utdelning och — i fall som avses i 4 nedan — ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p> <p>1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p> <p>2. andelar i svensk ekonomisk förening,</p> <p>3. andelar i svensk värdepappersfond,</p> <p>4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits<br>ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt<br>2 § 9 mom.,</p> <p>5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1—4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.</p> <p>Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:</p> <p>a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt<br>2 § 11 mom. andra stycket.</p> <p>b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje<br>stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moder-<br>bolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits<br>ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.<br>Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot<br>värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga till-<br>gångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet<br>innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.</p> <p>20</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta<br>av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd<br>fastighet.</p> <p>c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive<br>aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.</p> <p>Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i be-<br>stämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier i<br>vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.</p> <p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller<br>endast om fondförmögenheten inte annat än tillfälligtvis understigit<br>90 procent av summan av</p> <p>a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna<br>i detta moment och</p> <p>b. andelar i utländsk juridisk person eller andra utländska finansiella in-<br>strument motsvarande dem som avses i tredje stycket 1, 2 och 5.</p> <p>Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat<br>än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30<br>procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.</p> <p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde-<br>pappersfond undantas från skatteplikt gäller för</p> <p>— den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har<br>mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p> <p>— hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på<br>tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt<br>detta moment samt</p> <p>— 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen be-<br>stämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt detta moment.</p> <p>Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för<br>utdelning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara<br>mot fondens inkomster i följande ordning:</p> <p>1. Skattefri utdelning.</p> <p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. åttonde stycket.</p> <p>3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.</p> <p>21</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med<br>30 procent enligt detta moment.</p> <p>5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.</p> <p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p> <p>Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag<br>jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas inte<br>utdelning, vinst eller annan av-<br>kastning på tillgångar som är hän-<br>förliga till pensionssparkonto som<br>avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande.<br>Bestämmelser om beskattning av<br>tillgångar hänförliga till ett sådant<br>konto finns i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>6</p> <p>4 mom. Överlåts genom bodel-<br>ning pensionsförsäkring eller rätt<br>enligt pensionssparavtal, skall<br>överlåtaren oavsett överlåtelsen<br>under sin livstid i förvärvarens<br>ställe vara skattskyldig för utfal-<br>lande belopp, såvida han icke<br>skulle ha varit berättigad till av-<br>drag vid utgivande av periodiskt<br>understöd till förvärvaren. Om det<br>finns särskilda skäl, får skattemyn-<br>digheten efter ansökan besluta att<br>överlåtaren inte skall vara<br>skattskyldig i förvärvarens ställe,<br>även om överlåtaren inte skulle ha<br>varit berättigad till avdrag som här<br>avses. Skattemyndighetens beslut i<br>sådant ärende får överklagas hos</p> <p>Till intäkt av kapital räknas inte<br>utdelning, vinst eller annan av-<br>kastning på tillgångar som är hän-<br>förliga till pensionssparkonto som<br>avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande.<br>Bestämmelser om beskattning av<br>tillgångar hänförliga till ett sådant<br>konto finns i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.<br>Till intäkt av kapital räknas inte<br>heller ränta på förfallna men inte<br>utbetalda belopp från pensionsför-<br>säkring eller annan försäkring som<br>avses i 9 § andra stycket lagen om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>§</p> <p>4 mom. Överlåts genom<br>bodelning under äktenskapet utan<br>att något mål om äktenskapsskill-<br>nad pågår, pensionsförsäkring eller<br>rätt enligt pensionssparavtal, skall<br>överlåtaren oavsett överlåtelsen<br>under sin livstid i förvärvarens<br>ställe vara skattskyldig för utfal-<br>lande pensionsbelopp, såvida han<br>icke skulle ha varit berättigad till<br>avdrag vid utgivande av periodiskt<br>understöd till förvärvaren.</p> <p>22</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att<br>uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin<br>rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån<br>han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag<br>för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.</p> <p>'Lydelse enligt prop. 1992/93:257.</p> <p>²Lydelse enligt prop. 1993/94:50.</p> <p>23</p> <h3>3 Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i<br>lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 17 a § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen<br>(1993:945) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Kontrolluppgift om avgift för<br>pensionsförsäkring skall lämnas av<br>försäkringsföretag och understöds-<br>förening. Kontrolluppgift om inbe-<br>talning på pensionssparkonto skall<br>lämnas av pensionssparinstitut.</p> <p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>försäkringstagaren och pensions-<br>spararen. Kontrolluppgiften skall ta<br>upp betald avgift för pensionsför-<br>säkringen och inbetalningen på pen-<br>sionssparkonto.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>3 kap.</p> <p>17 a §</p> <p>Kontrolluppgift om avgift för an-<br>nan pensionsförsäkring än tjänste-<br>pensionsförsäkring skall lämnas av<br>försäkringsföretag och understöds-<br>förening. Kontrolluppgift om inbe-<br>talning på pensionssparkonto skall<br>lämnas av pensionssparinstitut.</p> <p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>försäkringstagaren om avdrag kan<br>medges enligt punkt 6 första stycket<br>av anvisningarna till 46 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) samt<br>för pensionsspararen. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp betald avgift<br>för pensionsförsäkringen och in-<br>betalningen på pensionssparkonto.</p> <p>24</p> <h3>4 Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt<br>på pensionsmedel i dess lydelse enligt lagen (1993:947) om ändring i<br>nämnda lag</p> <p>dels att 2, 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall införas<br>en ny punkt, 4, av nedan angivna lydelse.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 §'</p> <p>Skattskyldiga till avkastningsskatt</p> <p>1. &nbsp;&nbsp;svenska livförsäkringsföre-<br>tag,</p> <p>2. utländska livförsäkringsföretag<br>som bedriver försäkringsrörelse här<br>i riket,</p> <p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig</p> <p>är</p> <p>1. &nbsp;svenska livförsäkringsföre-<br>tag,</p> <p>2. utländska livförsäkringsföretag<br>som bedriver försäkringsrörelse här<br>i landet genom etablering,</p> <p>verksamhet,</p> <p>4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.,</p> <p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken<br>Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse<br></p> <p>m.m.,</p> <p>6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.</p> <p>I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.</p> <p>3 §</p> <p>Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra - sjätte styckena,<br>multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret<br>närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas<br>nedåt till helt hundratal kronor.</p> <p>För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapital-<br>underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av<br>beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt.<br>För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast<br>sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige<br>bedrivna försäkringsrörelsen.</p> <p>Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från<br>tillgångar och skulder som är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar<br>meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan ar-<br>betsmarknadens huvudorganisationer.</p> <p>25</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Vid beräkning av kapitalunderlag<br>skall även bortses från den del av<br>tillgångar och skulder som inte för-<br>valtas för försäkringstagarnas räk-<br>ning.</p> <p>Vid beräkning av kapitalunderlag<br>skall även bortses från den del av<br>tillgångar och skulder som inte för-<br>valtas för försäkringstagarnas<br>räkningar eller som avser försäk-<br>ringar som i redovisningshän-<br>seende tas upp som grupplivför-<br>säkringar eller sjuk- och olycks-<br>fallsförsäkringar hänförliga till<br>försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a §<br>första stycket 1 och 2 samt 3 b §<br>första stycket 1 b och 4 försäk-<br>ringsrörelselagen (1982:713).</p> <p>Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5<br>utgörs av pensionsskuldens belopp vid ingången av beskattningsåret. Vid<br>bestämning av pensionsskuldens belopp skall beaktas sådana pen-<br>sionsåtaganden för vilka tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt<br>20 d jämfört med punkt 20 e av anvisningarna till 23 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och sådana pensionsåtaganden för vilka avdrags-<br>rätt föreligger enligt 8 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen<br>(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6<br>utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är<br>hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt<br>denna lag som är hänförlig till kontot.</p> <p>10 §</p> <p>Om inte annat följer av andra stycket gäller bestämmelserna i taxerings-<br>lagen (1990:324) vid taxering till avkastningsskatt och bestämmelserna<br>i uppbördslagen (1953:272) i fråga om debitering och<br>uppbörd av sådan skatt.</p> <p>Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 §<br>första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det<br>pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om<br>individuellt pensionssparande.</p> <p>I fråga om förfarandet vid be-<br>skattningen i fall som avses i andra<br>stycket gäller bestämmelserna i<br>lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter i tillämp-<br>liga delar. Med skattskyldig avses<br>därvid det pensionssparinstitut med<br>vilket den skattskyldige träffat<br>pensionssparavtal. Pen-<br>sionssparinstitutets beskattningsår<br>är redovisningsperiod.</p> <p>I fråga om förfarandet vid be-<br>skattningen i fall som avses i andra<br>stycket gäller bestämmelserna i<br>lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter i tillämp-<br>liga delar. Med skattskyldig avses<br>därvid det pensionssparinstitut med<br>vilket den skattskyldige träffat<br>pensionssparavtal. Pensionssparins-<br>titutets beskattningsår är redovis-<br>ningsperiod. Pensionssparinstitutet<br>skall vara registrerat hos beskatt-<br>ningsmyndigheten.</p> <p>Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 §</p> <p>26</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt<br>enligt bestämmelserna i 8 kap. lagen om punktskatter och prisregle-<br>ringsavgifter.</p> <p>Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pen-<br>sionssparinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 5 kap. 13 §<br>lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter tillgodoföras kontot. Har<br>kontot avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till<br>det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det<br>avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet<br>betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt pensionssparande.</p> <p>4. Pensionssparinstitut som skall<br>redovisa avkastningsskatt enligt<br>10 § andra och tredje styckena<br>skall lämna deklaration första<br>gången för den redovisningsperiod<br>som innefattar tidpunkten den 1<br>januari 1995.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1993/94:50.</p> <p>27</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Riksdagen antog under våren 1993 regeringens förslag om en ny form för<br>pensionssparande, individuellt pensionssparande (prop. 1992/93:187, bet.<br>1992/93:SkU31, rskr. 1992/93:359). Den nya sparformen får börja till-<br>lämpas fr.o.m. år 1994.</p> <p>En av utgångspunkterna för utformningen av det individuella pensions-<br>sparandet är att reglerna så långt som möjligt skall vara neutrala i<br>jämförelse med sparande i pensionsförsäkring (P-försäkring). Vissa<br>skillnader mellan sparformerna finns dock. I propositionen om det<br>individuella pensionssparandet aviserades därför en översyn av vissa<br>skatteregler för P-försäkring i syfte att utjämna omotiverade skillnader (s.<br>133 och 177 f.).</p> <p>Inom Finansdepartementet har genomförts en översyn av skattereglerna<br>för försäkringssparandet. Översynen har resulterat i ett antal ändringsför-<br>slag som bl.a. medför enklare regler för efterlevandepension. Förslagen<br>redovisades i juni 1993 i en promemoria från departementet, Kvalitativa<br>villkor för frivillig individuell pensionsförsäkring (dnr 3039/93). Den<br>företagna översynen var dock inte fullständig. Det påpekades i promemo-<br>rian att det fanns ett behov av en fortsatt översyn av vissa tekniska<br>detaljfrågor, främst rörande pensionsbegreppet. Med anledning av de<br>justeringar i avgränsningen mellan livförsäkringsbolag och skadeförsäk-<br>ringsbolag som föranleds av EES-avtalet föreslogs också vissa följdänd-<br>ringar i beskattningen av sådana bolag. Frågor om tjänstepension togs<br>endast upp beträffande återköp. Förslagen tog även sikte på P-försäkring<br>i form av s.k. gruppensionsförsäkring som inte avser tjänstepension men<br>som tecknats genom fackförening e.d. I promemorian föreslogs slutligen<br>några följdändringar i det individuella pensionssparandet.</p> <p>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-<br>serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns i en sammanställning<br>tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 3039/93).</p> <p>I det följande behandlas de i promemorian upptagna frågorna. Den<br>statsfinansiella betydelsen av förslagen är försumbar.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 21 oktober 1993 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de nu redovisade lagförslagen. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.<br>Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Vissa redaktionella ändringar<br>har gjorts i de remitterade lagförslagen. Efter lagrådsgranskningen har en<br>justering gjorts i fråga om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).<br>Förslaget till ändring i 10 § lagen (1993:947) om ändring i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel och tillägget till över-<br>gångsbestämmelserna till denna ändringslag har inte granskats av Lagrå-<br>det. Dessa förslag är av en sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>28</p> <h2>4 Bakgrund</h2> <h3>4.1 Individuellt pensionssparande</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Riksdagen har, som tidigare nämnts, nyligen beslutat om en ny sparform<br>för pension utan försäkringsinslag, individuellt pensionssparande. Den<br>nya sparformen kan kortfattat beskrivas på följande sätt.</p> <p>De särskilda skattelättnader som hittills varit förbehållna sparande i P-<br>försäkring skall gälla även den nya sparformen.</p> <p>Nuvarande avdragsutrymme för P-försäkringspremier skall gälla<br>gemensamt för P-försäkring och inbetalningar i det individuella pen-<br>sionssparandet. Inkomstbeskattning sker först när pensionsbeloppen<br>betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av sparkapitalet på samma sätt<br>som P-försäkringskapitalet, dvs. med en betydligt lägre skattesats än den<br>som gäller generellt för kapitalinkomster. Reglerna för det individuella<br>pensionssparandet har även i övrigt utformats efter förebild av de<br>bestämmelser som gäller för P-försäkring. Det innebär bl.a. att utbetal-<br>ningar av pension får ske tidigast då spararen uppnått en ålder av 55 år<br>och att utbetalningarna normalt skall ske under minst fem år.</p> <p>De civilrättsliga regler som idag gäller för P-försäkring har i största<br>möjliga utsträckning överförts till att gälla även för det individuella<br>pensionssparandet. Det innebär möjlighet att förordna om förmånstagare<br>samt förbud mot överlåtelse, belåning och pantsättning, m.m.</p> <p>I det individuella pensionssparandet kan sparandet ske i tre sparformer,<br>nämligen i värdepappersfonder, enskilda värdepapper resp, inlåning på<br>konto. Spararen får fritt välja sparform och får även omplacera medel<br>under spartiden, såväl inom sparformerna som mellan dem.</p> <p>För att delta i det individuella pensionssparandet ingår spararen ett<br>pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut som har Finansinspek-<br>tionens tillstånd att driva pensionssparrörelse. Tillstånd kan ges till<br>värdepappersinstitut, dvs. till banker som har tillstånd att bedriva<br>värdepappersrörelse och värdepappersbolag. Sparmedlen placeras efter<br>spararens önskemål i de sparformer institutet erbjuder. För att tillförsäkra<br>spararen så stor valfrihet som möjligt och stärka konkurrensen om<br>sparandet har spararen rätt att flytta sitt sparande från ett pen-<br>sionssparinstitut till ett annat.</p> <p>Någon omfördelning mellan sparare av sparkapital i form av s.k.<br>arvsvinst sker självfallet inte i detta sparande helt utan försäkringsinslag.<br>Det sparade kapitalet faller därför ut i spararens dödsbo vid hans död om<br>förmånstagare saknas.</p> <h3>4.2 Allmänt om beskattning av pensionskapital</h3> <p>Inkomstbeskattning av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt den<br>ena medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade<br>premiema. I sådana fall beskattas inte de på försäkringen utfallande<br>beloppen. Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den</p> <p>29</p> <p>andra principen innebär att den skattskyldige medges avdrag för Prop. 1993/94:85<br>försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt för den utfallande<br>ersättningen från försäkringen. Den senare principen gäller för P-<br>försäkring.</p> <p>De två beskattningsprincipema har utformats inom skattesystemets ram<br>och saknar motsvarighet i försäkringslagstiftningen. Kapitalförsäkring i<br>försäkringsteknisk mening är dock alltid en skattemässig K-försäkring<br>medan livränteförsäkring kan vara endera K- eller P-försäkring.</p> <p>Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika<br>delar. I kommunalskattelagen (1928:370), KL, finns tre skilda regelsys-<br>tem. De kompletteras av bestämmelser utanför KL om beskattningen av<br>avkastningen på det sparkapital som hör till sådana försäkringar.</p> <p>Det regelsystem som karaktäriserar de olika försäkringsslagen brukar<br>kallas kvalitativa villkor. De finns i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL<br>och fick i allt väsentligt sin nuvarande utformning vid 1975 års reform<br>av försäkringsbeskattningen.</p> <p>Rätten till avdrag för inbetalda premier för P-försäkring framgår av de<br>s.k. kvantitativa villkoren, som är intagna i punkt 6 av anvisningarna till<br>46 § KL. Här anges de begränsningar som finns i avdragsrätten för<br>inbetalade försäkringspremier. Avdragsrätten var länge obegränsad men<br>har efterhand inskränkts. Väsentliga förändringar skedde år 1975 i<br>samband med den då genomförda reformen av beskattningen på<br>livförsäkringsområdet. Vid 1990 års skattereform gjordes inga princi-<br>piella förändringar i dessa villkor. I samband med reformen justerades<br>dock det gällande regelsystemet med anledning av att enskilda näringsid-<br>kare numera i första hand skall göra sitt P-försäkringsavdrag i förvärvs-<br>källan och inte som ett allmänt avdrag.</p> <p>De kvalitativa och kvantitativa reglerna kompletteras av bestämmelsen<br>i 32 § 1 mom. första stycket b KL enligt vilken pensioner beskattas under<br>inkomst av tjänst. De gäller även om premieavdraget gjorts i näringsverk-<br>samhet.</p> <p>Avdragsrätten för premiebetalningar innebär inte någon skattemässig<br>fördel om samma skattesats tillämpas vid såväl avdrag för sparande som<br>beskattning av utfallande pension. Någon skatteförmån är således inte<br>förenad med avdragsrätten i sig. Avdragsrätten leder dock till en<br>skatteförmån om pensionsbeloppen beskattas med en lägre skattesats än<br>den skattesats mot vilken avdragen för premieinbetalningarna tidigare har<br>gjorts.</p> <p>En sådan olikformig behandling av avdrag och utfallande belopp kan<br>sägas motsvara en subvention med 20 % av utbetald pension om avdraget<br>görs mot en skattesats på 51 % och beskattningen av pensionsutbetal-<br>ningama sker med 31 %. Ju kortare spartiden är desto större betydelse<br>får denna olikformighet. Om spartiden är kort eller sparandet regelbundet<br>kan avdragseffekten leda till att netto avkastningen ökar flera procenten-<br>heter.</p> <p>30</p> <p>En omvänd situation med ett avdrag mot en låg skattesats och en Prop. 1993/94:85<br>beskattning med en hög skattesats kan å andra sidan ge en mycket låg<br>nettoavkastning.</p> <p>Till regelsystemet hör även den genom 1990 års skattereform införda<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningen<br>på P-försäkringskapitalet beskattades tidigare inte, vare sig hos försäk-<br>ringstagaren eller hos försäkringsgivaren. Med stöd av den nya lagen tas<br>emellertid skatt numera ut av livförsäkringsföretagen på den avkastning<br>som pensionskapitalet genererat under beskattningsåret. Sedan den<br>1 januari 1992 är skattesatsen för avkastningsskatt på privata P-försäk-<br>ringar sänkt från 15 % till 10 %. Samma skattesats gäller för avkast-<br>ningen på kapital hänförligt till tjänstepensioner. I samband med<br>införandet av det nya individuella pensionssparandet sker en omläggning<br>så att avkastningsskatten beräknas på schablonmässiga grunder. Skattesat-<br>sen för P-försäkringskapitalet sänks då till 9 %.</p> <p>För kapital anknutet till K-försäkring har hittills tillämpats en annan<br>ordning. Avkastningen beskattas hos livförsäkringsföretagen inom ramen<br>för den vanliga inkomstbeskattningen. Med verkan fr.o.m. år 1992<br>sänktes skattesatsen från den ordinarie bolagsskattesatsen på 30 % till<br>25 %. Sänkningen hänger samman med justeringen av skatten på P-för-<br>säkringskapitalets avkastning. Även kapital hänförligt till andra slag av<br>personförsäkringar än P- och K-försäkringar beskattas för närvarande<br>enligt denna modell. Den nyligen beslutade omläggningen av av-<br>kastningsskatten innebär dock att all avkastning på kapital i både P- och<br>K-försäkring skall beskattas med samma metod. Det gäller såväl för<br>pensionskapital i livförsäkringsföretagen och pensionsstiftelserna som i<br>det individuella pensionssparandet.</p> <p>För livförsäkringsföretagens och pensionsstiftelsernas del innebär<br>förslaget att inkomstbeskattningen enligt dagens regler ersätts av en<br>schabloniserad avkastningsskatt med en skattesats på 9 %. För kapital<br>placerat i K-försäkring är skattesatsen fr.o.m år 1994 20 %.</p> <p>P-försäkringar är befriade från förmögenhetsskatt. En förmånstagare<br>som efter den försäkrades död erhåller pension från en sådan försäkring<br>blir inte heller arvsbeskattad för de utfallande beloppen eller det<br>kapitaliserade värdet av dessa belopp. Däremot beskattas förmånstagaren<br>på vanligt sätt för erhållna pensionsbelopp under inkomst av tjänst.<br>Någon gåvobeskattning blir inte aktuell till följd av förbudet mot<br>överlåtelse av P-försäkring.</p> <p>Den relativa förmånen vid förmögenhetsbeskattningen försvinner när<br>förmögenhetsskatten slopas i sin helhet år 1995. Befrielsen från arvsskatt<br>har blivit mindre betydelsefull efter att den tidigare starkt progressiva<br>arvsskatteskalan fr.o.m. år 1992 lindrats med en högsta skattesats på<br>30 %.</p> <p>31</p> <h2>5 Överväganden</h2> <p>Prop. 1993/94:85</p> <h3>5.1 Konkurrensneutraliteten mellan individuellt<br>pensionssparande och sparande i P-försäkring</h3> <p>Som tidigare nämndes var en av utgångspunkterna vid utformandet av<br>systemet för individuellt pensionssparande att reglerna så långt möjligt<br>skulle vara lika de regler som gäller för P-försäkring. En mycket viktig<br>del av detta regelsystem är skattereglerna. Beträffande dessa var<br>målsättningen att reglerna skulle utformas så att snedvridande effekter<br>inte uppkom i konkurrensen mellan de båda sparformerna. I stort sett<br>uppnåddes detta mål. I propositionen om individuellt pensionssparande<br>konstaterades dock att det fanns vissa skillnader mellan sparformerna.<br>Några av reglerna för P-försäkring har tillkommit och utformats med<br>hänsyn till de särskilda förhållandena på försäkringsområdet. På vissa<br>punkter är det därför omöjligt att upprätthålla neutralitet mellan systemen,<br>medan det i andra fall inte ansågs önskvärt eller lämpligt att göra det.</p> <p>Sammanfattningsvis fann det föredragande statsrådet att det var<br>nödvändigt att göra en övergripande bedömning av konkur-<br>rensneutraliteten. Vid den bedömningen drogs slutsatsen att förslaget om<br>individuellt pensionssparande inte ledde till några otillbörliga konkur-<br>rensfördelar för denna sparform gentemot sparande i P-försäkring (prop.<br>1992/93:187 s. 93).</p> <p>I propositionen framhölls emellertid också att det fanns sakliga skäl att<br>ompröva en del av skattereglerna för P-försäkring som framstod som<br>något föråldrade eller onödigt komplicerade. Översynen av dessa regler<br>har skett i promemorian Kvalitativa villkor för frivillig individuell<br>pensionförsäkring.</p> <p>Vad beträffar de ändringar som föreslås i promemorian torde de som<br>gäller reglerna för efterlevandepension i form av försörjningsränta vara<br>de viktigaste. Förslaget innebär att dessa synnerligen komplicerade,<br>kostnadskrävande och administrativt svårhanterliga bestämmelser<br>utmönstras. Vidare föreslås uppstramningar av vissa dispensregler, så att<br>olika slag av dispenser gällande P-försäkring på det hela taget blir lika<br>dem som finns i det individuella pensionssparandet. Den viktigaste<br>dispensregeln som föreslås bli förändrad är den som avser återköp av P-<br>försäkring. Ytterligare förbättringar för den försäkringsmässiga sparfor-<br>men är dels att den allmänna åldersgränsen på 20 år för upphörande av<br>efterlevandepension till barn slopas, dels att det sker en höjning av<br>åldersgränsen från 16 till 20 år vid efterlevandepension till barn i fall där<br>försäkringen tagits på makes liv.</p> <p>De förändringar som föreslås i promemorian är alla ägnade att förbättra<br>konkurrenssituationen för försäkringssparandet. Från försäkrings-<br>branschens sida har emellertid framförts krav på ytterligare förändringar<br>i regelsystemen. En sådan förändring gäller möjligheten att betala ut<br>medel från en P-försäkring till den försäkrades dödsbo. Detta är inte<br>tillåtet enligt gällande rätt och något förslag om ändring på denna punkt<br>lämnades inte i promemorian. Inte heller regeringen avser att nu föreslå</p> <p>32</p> <p>någon förändring i denna riktning. Frågan rör nämligen inte bara Prop. 1993/94:85<br>skattereglernas utformning utan ingriper även i det rent försäkringsrätts-<br>liga regelsystemet. Den begärda förändringen kräver därför överväganden<br>som ligger utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Det kan emellertid<br>finnas skäl att återkomma i frågan sedan konsekvenserna av den begärda<br>förändringen klarlagts i olika hänseenden. Till saken hör också att<br>Försäkringsförbundet i sitt remissvar uttalat att en regel av den nu<br>diskuterade innebörden skulle bli premiehöjande för vissa försäkringsfor-<br>mer och kanske inte särskilt vanligt förekommande. Någon egentlig<br>konkurrensnackdel för försäkringsbolagen torde således inte uppkomma<br>på detta område.</p> <p>Den samlade bedömningen av remissutfallet ger vid handen att<br>konkurrensneutraliteten mellan försäkringssparandet och det individuella<br>pensionssparandet förbättras ytterligare i och med de förslag som lagts<br>fram i promemorian och att någon egentlig konkurrensfördel inte<br>föreligger för någon av sparformerna gentemot den andra om förslagen<br>genomförs. Regeringen delar denna bedömning. Det är i detta samman-<br>hang också viktigt att påminna om att någon absolut neutralitet mellan<br>sparformerna inte går att genomföra på grund av de sakliga skillnader<br>som föreligger mellan sparande med resp, utan försäkring. De förslag<br>som regeringen nu lägger fram följer därför i stort promemorieförslagen.</p> <h3>5.2 Avdrag för premier till utländska försäkringsgivare</h3> <p>Regeringens förslag: Det skall alltjämt krävas för avdragsrätt för<br>premie att P-försäkring meddelats i en här i landet bedriven<br>försäkringsrörelse. Denna reglering preciseras emellertid efter<br>mönster från det individuella pensionssparandet så att det uttryck-<br>ligen framgår att marknadsföring av försäkringar här i landet från ett<br>fast driftställe i annat land (gränsöverskridande verksamhet) inte är<br>verksamhet som medför avdragsrätt för premiema.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget möter inte någon erinran.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ett grundläggande villkor för att en<br>försäkring skall anses som P-försäkring är att den har meddelats i en här<br>i landet bedriven försäkringsrörelse. En utländsk livförsäkring klassas<br>därför skattemässigt som en K-försäkring. En undantagsbestämmelse<br>finns dock som ger skattemyndigheten rätt att efter ansökan besluta att en<br>utländsk livförsäkring skattemässigt skall likställas med en svensk P-<br>försäkring.</p> <p>För det nya individuella pensionssparandet ställs som krav att<br>pensionssparkontot skall föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av<br>ett utländskt instituts filial i Sverige. Vid reglernas utformning har hänsyn<br>tagits till den ändrade lagstiftningen för banker och andra kreditinstitut</p> <p>33</p> <p>3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 85<br></p> <p>med anledning av EES-avtalet (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9,<br>rskr 1992/93:109, SFS 1992:1613). Genom ändringarna i banklagstift-<br>ningen kan tjänster bl.a. tillhandahållas över gränserna utan krav på<br>etablering (gränsöverskridande verksamhet). Kraven som ställs upp för<br>det individuella pensionssparandet i fråga om verksamhetens lokalisering<br>medför att de för sparsystemet nödvändiga reglerna om uppgiftslämnande<br>samt innehållande och redovisning av skatt kan uppfyllas.</p> <p>Ett utländskt försäkringsföretag kan driva försäkringsrörelse här i<br>landet genom ett svenskt dotterbolag eller genom en generalagent. Om<br>verksamheten drivs i ett svenskt dotterbolag gäller för detta bolag samma<br>regler som för svenska bolag i allmänhet. Dessa regler finns i huvudsak<br>intagna i försäkringsrörelselagen (1982:713). Drivs verksamheten genom<br>en generalagent gäller i stället lagen (1950:272) om rätt för utländska<br>försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige.</p> <p>För att det utländska försäkringsföretaget skall få koncession krävs,<br>förutom en generalagentur i Sverige, en deposition av värdehandlingar till<br>ett värde som motsvarar 300 basbelopp. Hittills har det inte beviljats<br>någon sådan koncession för livförsäkringsverksamhet. Sedan något år<br>tillbaka har utländska försäkringsgivare också möjlighet att marknadsföra<br>försäkringar här i landet genom samverkande försäkringsföretag som har<br>koncession för verksamhet i Sverige.</p> <p>Regeringen har i juni i år lämnat förslag om ändrad lagstiftning för<br>försäkringsverksamhet med anledning av EES-avtalet (prop.<br>1992/93:257). Utländska försäkringsgivare som hör hemma i EES-<br>området ges i förslaget större möjlighet att verka här i landet. Även på<br>försäkringsområdet föreslås regler för gränsöverskridande verksamhet<br>m.m. som liknar dem som införts på bankområdet. Tillstånd krävs dock<br>enligt förslaget om den gränsöverskridande marknadsföringen av<br>livförsäkringar riktas direkt mot enskilda och verksamheten inte sker<br>genom förmedling av ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige.<br>Det föreslås vidare att en utländsk försäkringsgivare får beviljas tillstånd<br>att bedriva försäkringsverksamhet här genom agentur eller filial<br>(etablering). Kravet att deponera värdepapper slopas för ett sådant<br>företag.</p> <p>Enligt regeringens mening bör de utvidgade möjligheterna för utländska<br>försäkringsgivare att bedriva verksamhet i Sverige inte föranleda någon<br>förändring i principerna för avdragsrätt för premier. Det bör således<br>alltjämt krävas för avdragsrätt att P-försäkring meddelats i en här i landet<br>bedriven försäkringsrörelse. Denna reglering bör emellertid efter mönster<br>från det individuella pensionssparandet preciseras så att det uttryckligen<br>framgår att marknadsföring av försäkringar här i landet från ett fast<br>driftställe i annat land (gränsöverskridande verksamhet) inte är verksam-<br>het som gör premiema avdragsgilla. En sådan verksamhet medför<br>nämligen inte något skydd för de svenska skatteanspråken.</p> <p>För avdragsrätt bör det krävas att skattskyldighet här i landet till<br>avkastningsskatt resp, statlig inkomstskatt föreligger för verksamheten.<br>Det krävs därför att verksamheten drivs genom ett avdelningskontor i<br>Sverige med självständig förvaltning (filial). Filialen har bl.a. en egen<br></p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>34</p> <p>bokföring som är skild från det utländska företagets bokföring i övrigt Prop. 1993/94:85<br>[11 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och 2 kap. 1 § fjärde<br>stycket den föreslagna lagen om EES-försäkringsgivares verksamhet i<br>Sverige], När verksamheten drivs här i landet genom en generalagent på<br>ett sådant sätt att skattskyldighet för denne föreligger i Sverige så bör<br>även denna verksamhet medföra avdragsrätt för P-försäkringspremier.</p> <p>Vid koncessionsgivningen bör det bl.a. prövas om verksamheten är<br>sådan att anspråken på avkastningsskatt m.m. kan säkerställas. Försäk-<br>ringsgivarens uppgiftsskyldighet beträffande utbetalda belopp, mottagna<br>premier m.m. måste också beaktas. För det fall filialen skulle läggas ned<br>måste garantier finnas för en fortsatt hantering av befintliga försäkringar<br>enligt svenska skatteregler.</p> <p>Det kapital som förvaltas för livförsäkringstagamas räkning i filialen<br>blir alltså föremål för samma skatt som motsvarande kapital i ett svenskt<br>livförsäkringsföretag. Det är också värt att påpeka att ett skattemässigt<br>betingat krav att P-försäkring skall tecknas hos svensk försäkringsgivare<br>eller hos en utländsk försäkringsgivares filial i Sverige är förenligt med<br>den nuvarande EG-rätten (jfr prop. 1992/93:187 s. 148). Motsvarande<br>regler är också gängse i Europa i övrigt. Frågan om dispens från regeln<br>behandlas i avsnitt 5.8.2.</p> <h3>5.3 Invalidpension</h3> <p>Regeringens förslag: Termen invalidpension byts ut mot termen<br>sjukpension.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som<br>yttrat sig i frågan.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Med P-försäkring avses försäkring<br>som inte kan betalas ut med andra försäkringsbelopp än ålderspension,<br>invalidpension eller efterlevandepension.</p> <p>Invalidpension är således en särskild pensionsform som avser pension<br>som betalas ut till den försäkrade så länge han är arbetsoförmögen eller<br>har nedsatt arbetsförmåga. Denna ordning bör behållas men det kan sättas<br>i fråga om beteckningen invalidpension bör kvarstå. Termen är delvis<br>missvisande och kan ibland uppfattas som en mindre lämplig beteckning<br>på försäkringsformen. Därför bör den bytas ut mot termen sjukpension.<br>Samma byte av beteckning har tidigare föreslagits av utredningen om<br>beskattning av tjänstepensioner i betänkandet Tjänstepension - tryggande<br>och beskattning (SOU 1985:63 s. 175 f.).</p> <p>35</p> <h3>5.4 Rätt att teckna försäkring för annan</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Regeringens förslag: För frivillig individuell P-försäkring godtas<br>med ett undantag inte någon annan än försäkringstagaren som<br>försäkrad. Undantaget innebär att P-försäkring kan tecknas på makes<br>eller sambos liv till förmån för barn under 16 år. Denna gräns höjs<br>till 20 år.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Höjningen av åldersgränsen till 20 år tillstyrks<br>överlag. Försäkringsbranschens företrädare anser att avdragsrätt bör<br>införas för makes P-försäkring och framhåller att ett fortsatt övervägande<br>av saken bör ske skyndsamt. TCO anser att det vore fel att nu återinföra<br>avdragsrätt för makes pensionspremier. Enligt TCO bör frågan avgöras<br>först när det står klart hur det framtida allmänna pensionssystemet<br>kommer att utformas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En arbetsgivare kan såväl teckna<br>tjänstepensionsförsäkring till förmån för anställd som äga försäkringen.<br>Denna ordning är lämplig av flera skäl. När det gäller frivillig individuell<br>P-försäkring godtas med ett undantag inte annan än försäkringstagaren<br>som försäkrad. Undantaget innebär att P-försäkring kan tecknas på makes<br>(eller med make jämförlig sambos) liv till förmån för barn under 16 år.</p> <p>Avdragsrätten för P-försäkringspremie bygger på synsättet att pension<br>är en från den aktiva verksamhetstiden uppskjuten förvärvsinkomst. Detta<br>betraktelsesätt är och bör alltjämt vara orubbat. Den som tecknar<br>försäkringen skall i princip också vara den som pensioneras. En motsatt<br>ordning skulle, såvitt gäller ålderspension, ge möjlighet för försäkrings-<br>tagare att systematiskt utnyttja en skillnad i marginalskattenivå mellan<br>makar för att nå skattefördelar. Regeln att P-försäkring endast får tecknas<br>på försäkringstagarens eget liv bör således ligga fast.</p> <p>Försäkring som tecknas på makes liv</p> <p>Syftet med undantaget från nämnda princip för försäkring som tecknas på<br>makes liv är att öppna en möjlighet till kompensation för den ökning av<br>kostnaderna för barns skötsel som uppkommer om maken avlider. Den<br>omständigheten att försäkringstagaren inte har avdragsrätt för periodiskt<br>understöd till barnet har inte ansetts som ett hinder för denna form av P-<br>försäkring. Motiven för rätten att i ett särfall teckna försäkring på<br>makens liv har fortfarande bärkraft.</p> <p>Skälen för att åldersgränsen bestämts till 16 år har inte utvecklats<br>närmare i förarbetena till reglerna. Troligen har gränsen satts mot<br>bakgrund av att barnbidrag betalas ut till dess barnet fyller 16 år.</p> <p>Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn upphör först då barnen<br>fyllt 18 år eller i vissa fall 21 år (7 kap. 1 § föräldrabalken). Barn bor<br></p> <p>36</p> <p>dock inte sällan kvar hos föräldrarna till dess de slutfört en gymnasial Prop. 1993/94:85<br>eller motsvarande utbildning och i åtskilliga fall även därefter. Mot denna<br>bakgrund framstår det som rimligt att låta den aktuella gränsdragningen<br>knyta an till det bidrag som ersätter barnbidraget (studiehjälp) och som<br>utgår längst till och med första halvåret det år då barnet fyller 20 år.</p> <p>En frivillig P-försäkring bör således kunna tecknas på makes liv till<br>förmån för barn under 20 år.</p> <p>Avdrag för premier för makes P-försäkring</p> <p>En närbesläktad fråga gäller rätten för make att göra avdrag för betald<br>premie som avser den andre makens försäkring. Motsvarande frågeställ-<br>ning togs upp i propositionen om individuellt pensionssparande (prop.<br>1992/93:187 s. 147 f.). Det föredragande statsrådet anförde att det för<br>närvarande inte fanns skäl att införa avdragsrätt för inbetalningar på<br>makes pensionssparkonto. Han tilläde att frågan kräver ytterligare<br>överväganden, bl.a. med hänsyn till att det efter förmögenhetsbeskatt-<br>ningens avskaffande år 1995 inte finns någon kvarstående rest av<br>sambeskattning i skattesystemet.</p> <p>Från försäkringsbranschens sida har efterlysts en avdragsrätt för<br>försäkring ägd av make. Branschen har pekat på vissa faktorer som<br>försvagat ställningen för make med låga egna inkomster. Motsvarande<br>krav har under senare år även framförts i riksdagsmotioner.</p> <p>Pensionsskyddet för hem- och deltidsarbetande makar har i viss<br>utsträckning försvagats genom den år 1988 beslutade avvecklingen av den<br>allmänna änkepensionen. Den nya äktenskapslagstiftningen som började<br>gälla samma år medförde förändringar för samma grupp. Den innebar ett<br>frångående av den tidigare huvudregeln att privata P-försäkringar skulle<br>bli föremål för bodelning vid äktenskapsskillnad. Huvudregeln är nu i<br>stället att värdet av egen P-försäkring i huvudsak inte skall ingå i<br>bodelning mellan makarna.</p> <p>Den fullständiga särbeskattningen av inkomst innebär i sin nuvarande<br>utformning bl.a. att endast den make som är försäkringstagare är<br>berättigad till avdrag för försäkringsutgiften. Som ett led i 1970 års<br>särbeskattningsreform slopades nämligen år 1973 rätten till avdrag för<br>premier för P-försäkring som ägs av den skattskyldiges make. Genom<br>ändringen hindrades ett utnyttjande av makarnas skilda marginalskattesat-<br>ser.</p> <p>Regeringen konstaterar att det finns ett behov av förbättrad ålders-<br>pension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst. Enligt rege-<br>ringens mening utgör detta dock inte skäl att nu lägga fram förslag om<br>en ändrad avdragsordning. Avdragsfrågan kan inte ses isolerad och de<br>fortsatta överväganden som kan bli aktuella bör ske med utgångspunkt<br>från principen om särbeskattning av makar.</p> <h3>5.5 Efterlevandepension</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Regeringens förslag: Det nuvarande kravet att pension till efter-<br>levande barn skall upphöra senast när barnet fyller 20 år slopas. Ett<br>krav på minst fem års utbetalningstid skall gälla även för pension till<br>barn. Det skall dock vara möjligt att i försäkringsavtalet begränsa<br>utbetalningstiden till den tidpunkt då barnet fyller 20 år. Samma<br>regel införs för det nya individuella pensionssparandet.</p> <p>Reglerna om försörjningsränta slopas.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna tillstyrker överlag förslaget.</p> <p>Gällande ordning: Efterlevandepension betalas ut efter den försäkrades<br>död till make resp, sambo eller till barn till endera den försäkrade eller<br>dennes make resp, sambo. Även tidigare make eller sambo och deras<br>barn ingår i den krets som kan vara förmånstagare till efterlevandepen-<br>sion. Detsamma gäller för styvbarn och fosterbarn.</p> <p>Efterlevandepension betalas ut antingen som en ren efterlevandepension<br>eller som en s.k. försörjningsränta.</p> <p>En ren efterlevandepension kan vara antingen livsvarig eller temporär.<br>Om barn mottar en ren efterlevandepension skall pensionen dock vara<br>temporär och upphöra senast när barnet fyller 20 år. Den rena efterlevan-<br>depensionen betalas ut till en särskilt angiven förmånstagare inom den<br>tillåtna kretsen.</p> <p>Försörjningsränta utgår, under vissa villkor, så länge någon i den<br>tillåtna kretsen av förmånstagare lever. Pension i form av försörjnings-<br>ränta är således inte beroende av en viss pensionstagares liv - eller såvitt<br>gäller barn, att de är under 20 år - utan endast av att någon lever i den<br>krets av personer som kan vara förmånstagare.</p> <p>Regleringen innebär att det oftast finns en större möjlighet till<br>pensionsutbetalning när pensionen utgår som försörjningsränta än i de fall<br>då en ren efterlevandepension betalas ut. Förutom själva konstruktionen<br>med &quot;kollektivt medförsäkrade&quot; beror detta således på att försörjnings-<br>ränta kan utgå till barn utan någon övre åldersgräns. För att en försäkring<br>med försörjningsränta skall godtas som P-försäkring skall vissa ytterligare<br>krav vara uppfyllda. Dessa krav är följande.</p> <p>Försörjningsräntan skall vara kombinerad med en livsvarig ålders-<br>pension eller en livsvarig efterlevandepension till make resp, sambo.<br>Utbetalningarna av försörjningsräntan skall börja direkt efter den<br>försäkrades död. De årliga utbetalningarna av försörjningsränta får inte<br>överstiga den livsvariga pensionens årsbelopp. Försörjningsräntan får<br>betalas ut under högst 20 år. Om den kombineras med en ålderspension<br>får utbetalningar till förmånstagaren inte ske efter den tidpunkt då den<br>försäkrade skulle ha fyllt 90 år.</p> <p>En försörjningsränta ställer dessutom särskilda krav på inbetalningarna<br>av försäkringspremierna. Premiema för försörjningsräntan och den</p> <p>38</p> <p>livsvariga pensionen får inte betalas in under en kortare tid än den Prop. 1993/94:85<br>avtalade utbetalningsperioden för försörjningsräntan minskad med fem år.<br>Premiema skall vara jämnt fördelade över inbetalningsåren. Under en del<br>av tiden för premiebetalning, som skall motsvara nyss nämnda kortaste<br>tillåtna inbetalningstid, får det belopp som betalts i premier inte vid<br>utgången av något kalenderår överstiga det belopp som sammanlagt skulle<br>ha betalts in vid samma årsskifte om inbetalningarna hade fördelats jämnt<br>på den kortast tillåtna tiden.</p> <p>I 1950 års lagstiftning rörande beskattning av livförsäkring infördes<br>begreppet försörjningsränta för den garanterade delen av försäkringarna.<br>Den garanterade utbetalningstiden föreskrevs få överstiga premiebetal-<br>ningstiden med högst fem år och premiema skulle fördelas jämnt under<br>inbetalningstiden. Redan dessförinnan, år 1932, hade det garanterade<br>antalet utbetalningsår maximerats till 20. Bestämmelserna skall självfallet<br>ses mot bakgrund bl.a. av att regleringen samtidigt tillät avdragsrätt för<br>engångspremie utan några beloppsmässiga begränsningar och att P-<br>försäkring fick tecknas på vems liv som helst.</p> <p>Livförsäkringsskattekommittén föreslog i ett betänkande år 1975 att<br>försörjningsränta inte skulle godtas som efterlevandepension. Som skäl<br>för detta angav kommittén att försörjningsräntan i regel inte fyller något<br>pensioneringssyfte (se SOU 1975:21 s. 109). Regeringen följde denna<br>linje i sitt lagförslag (prop. 1975/76:31 s. 122). Det föredragande<br>statsrådet förklarade sig inte kunna tillstyrka P-försäkring i form av<br>försörjningsränta ens till en begränsad förmånstagarkrets eftersom<br>behovet av efterlevandeskydd i allt väsentligt kunde tillgodoses genom<br>övrig efterlevandepension som föreslogs kunna vara såväl livsvarig som<br>temporär. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget bestämdes emellertid att<br>försörjningsränta skulle godtas som P-försäkring. Reglerna inskränktes<br>dock på så sätt att förmånstagarkretsen begränsades på samma sätt som<br>för övriga P-försäkringar (bet. 1975/76:SkU20 s. 46). Som skäl för<br>avvikelsen från regeringsförslaget anförde skatteutskottet att be-<br>loppsgränsema för avdragsrätten m.m. medförde att frågan om försörj-<br>ningsräntans fortbestånd inte var av avgörande betydelse för möjlighe-<br>terna att motverka skatteflykt och andra inte avsedda skattelättnader.</p> <p>Den restriktiva inställningen till försörjningsränta beror således på de<br>möjligheter till skatteanpassning en sådan utbetalning kunnat ge. I<br>frånvaro av inskränkande regler skulle den försäkrades kapital kunna<br>föras över till hans närstående utan arvsskatt och utan att syfte förelåg att<br>tillgodose den försäkrades behov av ålderspension. Samtidigt skulle<br>inkomstskattefördelar uppnås.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Under senare år har P-försäkringar<br>ofta kommit att innehålla allt mer av sparande och mindre av försäkrings-<br>skydd. Försäkringsavtal kan numera utformas så att försäkringsinslaget,<br>trots ett krav på visst minsta riskinnehåll, är av marginell betydelse sett<br>ur den enskilde försäkringstagarens synvinkel. En ålderspension kan t.ex.<br>utformas som en temporär pension utan dödsfallsskydd resp, premiebe-<br>frielse vid sjukdom. Det utbetalda årsbeloppets storlek beror i sådana fall<br>på sparbelopp, avkastningen, avdraget för omkostnader och arvsvinster</p> <p>39<br></p> <p>i försäkringstagarkollektivet. Den egentliga försäkringsdelen av utfallet Prop. 1993/94:85<br>av ett sådant avtal består av arvsvinster som tillgodoförs försäkrings-<br>tagaren, dvs. en del i sparande som ackumulerats av &quot;för tidigt&quot; avlidna<br>försäkringstagare. I vissa försäkringsavtal är sparandet det helt domine-<br>rande inslaget. P-försäkringens sociala anknytning och försörjningsskydd<br>är således inte lika framträdande som tidigare.</p> <p>Förutsättningarna för att utnyttja en efterlevandepension i syfte att<br>uppnå skattelättnader har numera förändrats. Genom 1990 års skat-<br>tereform har högsta marginalskatt för inkomstskatten sänkts till 51 % (vid<br>en kommunal skattesats om 31 %). En avkastningsskatt har införts på P-<br>försäkringskapitalet samtidigt som särskild löneskatt påförs näringsidkare<br>som gör avdrag för försäkringspremie i förvärvskällan. Med verkan<br>fr.o.m. 1992 har vidare arvsskatten sänkts betydligt. För skatteklass I och<br>II halverades den högsta arvsskattesatsen och uppgår nu till 30 %.<br>Skiktgränsema i arvsskatteskalan fördubblades dessutom i de lägre<br>skikten. År 1995 slopas förmögenhetsbeskattningen helt (jfr prop<br>1992/93:50 bil. 5). Dessa förändringar i skattesystemet i kombination<br>med den alltjämt gällande avdragsramen för frivillig P-försäkring har<br>kraftigt minskat möjligheterna att utnyttja P-försäkringssystemet i<br>skatteundandragande syfte.</p> <p>Från försäkringsföretagens sida har framhållits att den komplicerade<br>försörjningsränteregleringen fordrar mycket kostnadskrävande kontroll-<br>funktioner och andra betungande administrativa göromål. I åtskilliga fall<br>framtvingar omläggningar i premiebetalningama o.d. sidorutiner som inte<br>kan åtgärdas i det normala ADB-systemet. Företagen har också pekat på<br>att reglerna ger ett begränsat utrymme för valfrihet och flexibilitet och<br>därför hämmar produktutvecklingen på pensionsområdet.</p> <p>Till de omständigheter som talar mot inskränkningar i möjligheterna att<br>teckna en P-försäkring med försörjningsränta skall också läggas<br>regeringens nyligen framlagda förslag om ett individuellt pen-<br>sionssparande utan försäkringsinslag. Denna pensionsform medger, som<br>tidigare nämnts, att barn oavsett ålder kan vara förmånstagare till<br>efterlevandepension.</p> <p>Intresset av att de skilda pensionsinstituten verkar under samma<br>förutsättningar talar således starkt för ett slopande av hindren för att sätta<br>in vuxna barn som förmånstagare till pension från P-försäkring.</p> <p>Det nuvarande kravet att pension till efterlevande barn skall upphöra<br>senast när barnet fyller 20 år bör därför slopas. Ett krav på minst fem års<br>utbetalningstid bör gälla även för pension till barn. Det bör dock vara<br>möjligt att i försäkringsavtalet begränsa utbetalningstiden till den tidpunkt<br>då barnet fyller 20 år. Samma regel bör gälla för det nya individuella<br>pensionssparandet.</p> <p>Frågan kvarstår dock om vissa begränsande regler bör behållas för<br>efterlevandepension till barn för att hävda syftet med skattelättnaderna,<br>dvs. att ett pensioneringsändamål skall föreligga. Starka skäl talar dock<br>mot att behålla sådana begränsande regler som enbart skall gälla på<br>försäkringsområdet. För att neutralitet skall råda mellan P-försäkring och<br>det nya individuella pensionssparandet bör de begränsningar som gäller</p> <p>40<br></p> <p>för sparformerna så långt möjligt vara lika. En ensidig begränsning för Prop. 1993/94:85<br>P-försäkring i form av efterlevandepension till barn som fyllt 20 år skulle<br>därför endast kunna motiveras om mer gynnsamma skatteregler gällde för<br>P-försäkring än för den nya sparformen. Så är inte fallet. Det bör därför<br>inte gälla någon inskränkning i möjligheten att teckna P-försäkringsavtal<br>med efterlevandepension som inte motsvaras av likartade begränsningar<br>i det individuella pensionssparandet.</p> <p>Något egentligt intresse hos försäkringstagarna av en livsvarig<br>efterlevandepension till friska barn torde normalt inte finnas. Efterfrågan<br>på efterlevandepension till barn med mycket långa utbetalningstider torde<br>således främst gälla fall då barnet är handikappat eller i övrigt har behov<br>av särskilt stöd. En generös tidsgräns för efterlevandepension till barn<br>skulle därför i och för sig kunna ställas upp utan att flexibla pensions-<br>lösningar hindras. En sådan tidsgräns skulle dock i åtskilliga fall medföra<br>extra administrationskostnader för omläggning o.d. av försäkringen utan<br>att några egentliga vinster uppnås. Något förslag om längsta utbetalnings-<br>tid för efterlevandepension lämnas därför inte.</p> <p>De nya bestämmelserna om efterlevandepension bör tillämpas även för<br>äldre försäkringsavtal. Övergångsbestämmelserna kommenteras närmare<br>i specialmotiveringen. För avtal som tecknats före reformen år 1976 bör<br>äldre övergångsbestämmelser alltjämt gälla.</p> <p>Kortare utbetalningstid vid omgifte</p> <p>I fråga om efterlevandepension till make bör en justering göras i reglerna<br>för minsta utbetalningstid på fem år. Undantaget som ger möjlighet till<br>kortare utbetalningstid vid omgifte saknar numera tillräcklig saklig grund<br>och bör slopas. Därigenom uppnås även på denna punkt en överensstäm-<br>melse med reglerna för det nya individuella pensionssparandet. Den i<br>kollektivavtal reglerade ITP-försäkringen innehåller emellertid motsvaran-<br>de möjlighet till avkortad utbetalningstid vid omgifte. Eftersom reglerna<br>på området bör samordnas redovisas dock inte något förslag på denna<br>punkt i avvaktan på att reglerna om tjänstepensionsförsäkring har setts<br>över.</p> <p>41</p> <h3>5.6 Utbetalningar till dödsbo</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Regeringens bedömning: Frågan om P-försäkringskapital skall<br>kunna betalas ut med ett engångsbelopp till den försäkrades dödsbo<br>och beskattas där övervägs ytterligare.</p> <p>Promemorians förslag: P-försäkringskapitalet skall alltjämt inte kunna<br>betalas ut med ett engångsbelopp till den försäkrades dödsbo och<br>beskattas där.</p> <p>Remissinstanserna: Försäkringsbranschens företrädare understryker<br>vikten av att utbetalningar i dödsbo tillåts efter avskattning på samma sätt<br>som gäller för det individuella pensionssparandet. Det framhålls att detta<br>är förenligt med kravet på riskinnehåll i försäkring och att ändringen bör<br>införas av konkurrensskäl även om sådana utbetalningar blir premiehöj an-<br>de för vissa försäkringsformer och därför inte särskilt vanligt förekom-<br>mande.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: I det föregående har nämnts att<br>P-försäkringskapitalet inte kan betalas ut med ett engångsbelopp till den<br>försäkrades dödsbo och beskattas där.</p> <p>I det nya individuella pensionssparandet faller sparkapitalet ut i<br>pensionsspararens dödsbo om det saknas förmånstagare. Det utbetalda<br>beloppet avskattas därvid i inkomstslaget tjänst. Halva det utbetalda<br>beloppet ingår i underlaget för arvsskatt.</p> <p>Gällande försäkringslagstiftning hindrar försäkringsbolag att vara<br>kontraktspart i ett avtal om rent sparande utan försäkringsinslag. Denna<br>ram för verksamheten är under diskussion. I en nyligen redovisad<br>proposition om ändrad lagstiftning för försäkringsverksamhet med<br>anledning av EES-avtalet förklarade det föredragande statsrådet att bl.a.<br>den rena sparformen Capital redemption inte bör föras in i det svenska<br>koncessionssystemet utan att dess rättsliga karaktär samt dess civilrätts-<br>liga och skatterättsliga behandling blivit föremål för ytterligare utredning.<br>Han tilläde att han senare skulle återkomma i frågan (prop. 1992/93:257<br>s. 106 f.).</p> <p>Frågan om utbetalning i dödsboet hänger delvis samman med de<br>pågående övervägandena om svenska försäkringsbolag skall ges möjlighet<br>att administrera rena sparprodukter. Utbetalningar i dödsbo kräver<br>dessutom fortsatta överväganden om förmånstagarkretsen, om avgräns-<br>ningen mot K-försäkring och om utformningen av en eventuell be-<br>stämmelse om avskattning m.m. Något förslag om utbetalning i dödsbo<br>kan därför inte redovisas nu.</p> <p>42</p> <h3>5.7 Skattskyldighet för överlåten pensionsrätt</h3> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Regeringens förslag: En bodelning med anledning av äktenskaps-<br>skillnad skall inte omfattas av regeln om kvarstående skattskyldighet<br>för överlåtaren. Detsamma skall gälla för överlåtelse genom<br>bodelning med anledning av makes död. Regeln skall dock alltjämt<br>gälla för överlåtelser av P-försäkring vid bodelning under bestående<br>äktenskap.</p> <p>Avdrag medges inte för premier som betalas efter det att ägande-<br>rätten till försäkringen övergått genom bodelning under bestående<br>äktenskap.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag. RSV pekar dock på<br>kontrollproblem i fråga om premier som betalas efter bodelning under<br>äktenskapet.</p> <p>Gällande ordning: P-försäkring får under den försäkrades livstid<br>överlåtas endast till följd av anställningsförhållande, utmätning, ackord,<br>konkurs eller genom bodelning.</p> <p>En P-försäkring kan således överlåtas från ena maken till den andra i<br>samband med bodelning. Under makarnas livstid kan överlåtelsen ske vid<br>såväl bodelning under äktenskapet som med anledning av äktenskapsskill-<br>nad. Enligt gällande huvudregel skall beskattningen av utfallande pension<br>ske hos överlåtaren även för tiden efter överlåtelsen [53 § 4 mom. KL<br>och 6 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL]. Om<br>överlåtaren är berättigad till avdrag för periodiskt understöd till förvärva-<br>ren sker beskattningen av pensionen dock hos förvärvaren. Skattemyn-<br>digheten kan också genom dispens medge att beskattningen av utfallande<br>belopp sker hos förvärvaren.</p> <p>I det utredningsbetänkande som föregick 1975 års skattelagstiftning på<br>försäkringsområdet föreslogs att P-försäkring under vissa förutsättningar<br>skulle få överlåtas vid bodelning i anledning av äktenskapsskillnad men<br>inte i övriga bodelningsfall. I propositionen godtogs emellertid överlåtel-<br>ser genom bodelning oavsett om bodelningen skedde med anledning av<br>äktenskapsskillnad eller av annan anledning. Den dåvarande finansminis-<br>tern ansåg dock att skattskyldigheten skulle åvila försäkringstagaren även<br>om försäkringen överläts, såvida inte makarna levde åtskilda. Det<br>framhölls att det fanns en möjlighet till dispens från regeln om kvarståen-<br>de skattskyldighet att utnyttja vid bodelning med anledning av makes död.</p> <p>Det är numera inte tillräckligt för avdragsrätt för ett periodiskt<br>understöd att mottagaren inte tillhör givarens hushåll. S.k. frivilliga<br>periodiska understöd är nämligen inte längre avdragsgilla. För att avdrag<br>skall medges för periodiska utbetalningar till make eller tidigare make<br>krävs, förutom att makarna lever åtskilda, att underhållsskyldigheten<br>reglerats (punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL).</p> <p>Numera svarar varje make för sin försörjning efter äktenskapsskillnad</p> <p>43</p> <p>(6 kap. 7 § äktenskapsbalken). Från denna regel finns undantag i vissa Prop. 1993/94:85<br>fall för en övergångsperiod efter skilsmässan och för fall som i huvudsak<br>avser försörjningsproblem efter långvariga äktenskap.</p> <p>Reglerna om bodelning i 10 kap. 3 § äktenskapsbalken innebär som<br>huvudregel att en P-försäkring ingår i en bodelning om försäkringen helt<br>eller delvis avser efterlevandepension och bodelning sker i anledning av<br>äktenskapsskillnad. Gäller försäkringen ålders- eller invalidpension skall<br>den undantas från bodelningen, oavsett om denna sker i samband med<br>äktenskapsskillnad eller efter ena makens död. Sker bodelningen med<br>anledning av försäkringstagarens död kommer inte heller rätt till<br>efterlevandepension efter denne att dras in i bodelningen eftersom rätt till<br>utbetalning av pensionen då föreligger. En P-försäkring skall dock ingå<br>i bodelningen om det skulle vara oskäligt att undanta pensionsrätten eller<br>om makarna är ense om att den skall ingå.</p> <p>Regeln om kvarstående skattskyldighet har nyligen fått en större<br>betydelse för försäkringsbolagen eftersom preliminär skatt numera alltid<br>skall innehållas vid pensionsutbetalningama.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Flera skäl talar mot att skattskyl-<br>digheten skall kvarstå hos försäkringstagaren efter en överlåtelse i<br>anledning av äktenskapsskillnad. För det första kan det konstateras att<br>1975 års lagstiftare inte avsåg att låsa skattskyldigheten till överlåtaren<br>i fall då makarna separerade. Mot en bibehållen skattskyldighet för<br>överlåtaren talar också särbeskattningsprincipen och den i familje-<br>lagstiftningen allt starkare betoningen av att varje make svarar för sin<br>egen försörjning efter en skilsmässa. En bibehållen skattskyldighet för<br>överlåtaren vid äktenskapsskillnad kan dessutom leda till närmast stötande<br>effekter. Den make som förvärvat P-försäkringen kan genom ökade<br>premieinbetalningar (med avdragsrätt) öka skattebördan för sin tidigare<br>make när pensionen betalas ut.</p> <p>Den nuvarande regeln syftar till att motverka skatteplanering genom<br>överföring av P-försäkring till make med låg marginalskatt. Regeln är<br>emellertid så konstruerad att den kan utnyttjas i motsatt syfte för att<br>uppnå en skatteförmån genom en överlåtelse från en make med låg<br>inkomst till make med högre inkomst. Den senare kan fullgöra premiein-<br>betalningarna med avdragsrätt mot en hög skattesats. Utfallande<br>pensionsbelopp beskattas dock hos den första innehavaren av försäkringen<br>till en låg skattesats (jfr RÅ 1990 not 500).</p> <p>En bodelning med anledning av äktenskapsskillnad bör inte omfattas av<br>regeln om kvarstående skattskyldighet för överlåtaren. Gällande regler<br>torde också ofta ha tillämpats på så sätt. Detsamma bör gälla för<br>överlåtelse genom bodelning med anledning av makes död (eller närmare<br>bestämt den försäkrades makes död). Regeln bör dock alltjämt gälla för<br>överlåtelser av P-försäkring vid bodelning under äktenskapet. I det senare<br>fallet öppnas nämligen en tämligen enkel möjlighet till skatte-<br>undandragande om spärrar saknas. Begreppet &quot;bodelning under äktenska-<br>pet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår&quot; som nu föreslås bli<br>infört i lagtexten har samma innebörd som i äktenskapsbalken.</p> <p>44</p> <p>Avdragsrätt efter bodelning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:85</p> <p>Den nyss nämnda möjligheten att genom ett &quot;omvänt&quot; förfarande utnyttja<br>regeln om kvarstående skattskyldighet kommer emellertid att finnas kvar<br>vid bodelningar under äktenskapet om inte reglerna kompletteras<br>ytterligare.</p> <p>I det nyligen beslutade individuella pensionssparandet gäller den<br>ordningen att ytterligare inbetalningar på pensionssparkonto inte får göras<br>efter en överlåtelse av kontot genom bodelning. En liknande regel bör<br>införas för P-försäkring. Bestämmelsen bör ha den innebörden att avdrag<br>inte medges för premier som betalas efter det att äganderätten till<br>försäkringen övergått genom bodelning under bestående äktenskap.</p> <p>Fr.o.m. taxeringsåret 1995 skall försäkringsgivarna lämna kontroll-<br>uppgift för premier för P-försäkring som underlag för bedömningen av<br>avdragsrätten i den förenklade självdeklarationen. Om försäkringen<br>överlåtits genom bodelning under bestående äktenskap föreligger ingen<br>avdragsrätt enligt vårt förslag. Bestämmelserna om kontrolluppgift bör<br>därför kompletteras med en föreskrift att kontrolluppgift inte skall lämnas<br>i sådana fall.</p> <h3>5.8 Dispenser</h3> <p>5.8.1 Allmänt om dispenser</p> <p>På området för de kvalitativa villkoren finns ett antal dispensbestämmel-<br>ser. Dessa bestämmelser har införts för fall då det funnits ett behov av<br>undantag från de kvalitativa reglerna utan att undantagen kunnat anges i<br>detalj. Möjligheten att i enskilda fall medge undantag finns på följande<br>punkter:</p> <p>— &nbsp;utländska livförsäkringar kan i vissa fall anses som P-försäkring,</p> <p>— &nbsp;lägsta pensionsålder kan i vissa fall underskridas,</p> <p>— &nbsp;dödsbo får i vissa fall vara försäkringstagare,</p> <p>— &nbsp;återköp av P-försäkring medges i vissa fall,</p> <p>— &nbsp;vid överlåtelse av P-försäkring till make i samband med bodelning<br>kan det medges att även skattskyldigheten för utfallande belopp övergår.</p> <p>Den sist nämnda dispensen ligger utanför de kvalitativa villkoren men<br>bör tas upp i detta sammanhang.</p> <p>Beslutsbefogenheten i dipensärendena låg tidigare på Riksskatteverket<br>och handlades inom verkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden).<br>Nämnden har numera brutits ut från verket och rätten att medge dispens<br>har flyttats till skattemyndigheterna. Dispensbesluten får överklagas hos<br>Riksskatteverket (prop. 1990/91:89).</p> <p>45</p> <p>5.8.2 Utländska försäkringar</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Ett av de kvalitativa villkoren för P-försäkring är att försäkringen skall<br>vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse (punkt 1 andra<br>stycket av anvisningarna till 31 § KL). Detta innebär således att alla<br>utländska livförsäkringar i beskattningshänseende är K-försäkringar.<br>Innehavare av sådana försäkringar riskerar således att komma att<br>dubbelbeskattas genom att avdrag inte medges vid den svenska taxeringen<br>och att utfallande belopp kan bli skattepliktiga i det land där försäkringen<br>tecknats. Frågor om förmånsbeskattning kan aktualiseras i vissa fall.<br>Enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § KL får<br>skattemyndigheten emellertid om särskilda skäl föreligger efter ansökan<br>förklara att en försäkring som meddelats i en utomlands bedriven<br>försäkringsrörelse skall anses som P-försäkring. Efter en sådan förklaring<br>kan försäkringen inte övergå till att vara K-försäkring på nytt.</p> <p>Enligt förarbetena till dispensregeln skall dispensprövningen inriktas på<br>tre huvudfrågor, nämligen försäkringsvillkoren, sökandens personliga<br>omständigheter och hindren mot obehöriga skatteförmåner (prop.<br>1979/80:68 s. 21 f.).</p> <p>Försäkringsvillkoren skall vara sådana att de i huvudsak överensstäm-<br>mer med KL:s kvalitativa krav. Det kan emellertid godtas att försäkring-<br>en innehåller vissa förmåner av K-försäkringsnatur om dessa förmåner<br>inte motsvarar mer än 25 % av de totala förmånerna.</p> <p>Medan det torde vara relativt enkelt att bedöma om villkoren är sådana<br>att de uppfyller KL:s kvalitativa regler kan det möta större svårigheter att<br>avgöra om sökandens personliga förhållanden är sådana att dispens bör<br>ges. Försäkringen skall täcka ett verkligt pensioneringsbehov och starka<br>sakliga skäl skall tala för att den utländska försäkringen vidmakthålls<br>under den skattskyldiges vistelse här i landet. Man kan kort uttrycka det<br>så att det skall vara naturligt att sökanden har sitt pensionsskydd i<br>utlandet och inte i Sverige. Skattemyndigheten skall vid denna prövning<br>göra en helhetsbedömning av sökandens situation.</p> <p>De beviljade dispenserna har oftast gällt personer som avser att<br>återvända till sitt hemland efter en tillfällig vistelse i Sverige. Dispens<br>kan även bli aktuell i fler fall. Det kan gälla personer som flyttar till<br>Sverige efter att ha arbetat utomlands och där förvärvat en försäkring<br>som ger pensionsrätt på grund av anställningen. För att vidmakthålla<br>pensionsrätten kan det krävas fortsatta premiebetalningar. Reglerna för<br>s.k. gränsgångare i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet innebär att<br>beskattning sker i bosättningslandet samtidigt som pensionsrätt tillgodo-<br>räknas i arbetslandet. Pensionsrätten kan vara tryggad genom försäkring<br>i arbetslandet. Enligt regeringens mening kan detta vara skäl för dispens.<br>I vissa fall kan det även vara befogat att medge dispens för försäkringar<br>som ger anställda i internationella koncerner pensionsrätt enligt reglerna<br>i moderbolagets hemland.</p> <p>Möjligheten till dispens kan antas få en allt större betydelse när hindren<br>mot personers fria rörlighet inom Europa tas bort. Regeln bör således<br>kvarstå. Denna bedömning står inte i motsats till slutsatsen i proposi-</p> <p>46</p> <p>tionen om individuellt pensionssparande att det för närvarande inte bör Prop. 1993/94:85<br>införas en dispensregel i fråga om utländska instituts möjligheter att<br>hantera den nya sparformen (prop. 1992/93:187 s. 148). Behovet av en<br>sådan dispensregel för det individuella pensionssparandet kan nämligen<br>antas vara mycket begränsat i nuvarande skede. En frånvaro av dis-<br>pensregel för den nya sparformen rör de utländska företagens möjlighet<br>att verka här i landet men kan inte antas utgöra något hinder för enskilda<br>personer att fritt röra sig över gränserna.</p> <p>5.8.3 Lägsta pensionsålder</p> <p>Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall även i framtiden göra<br>en dispensprövning i varje enskilt fall för anställda i vissa yrken med<br>tidig pensionering som vill ta ut den frivilliga pensionen tidigare än<br>normalt. Dispensreglerna kompletteras med en generell rätt till<br>utbetalning av ålderspension vid beslut om förtidspension.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag med<br>den skillnaden att beslut om förtidspension inte tillagts som grund för<br>förtida pensionsutbetalning.</p> <p>Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Föräkringsförbundet<br>m.fl. anser att det för yrkeskategorier med tidig pensionsavgång bör<br>skapas en möjlighet till generellt lägre gräns än 55 år för pensionsutbetal-<br>ningar. Förbundet m.fl. förordar också regler om utbetalning av<br>ålderspension från P-försäkring kopplat till beslut om förtidspension. RSV<br>noterar med tillfredsställelse att utbetalningstidpunkten inte kopplas till<br>reglering i kollektivavtal om pensionsavgång. Verket anser att dis-<br>penskravet från åldersgränsen kan slopas vid beslut om halv förtidspen-<br>sion. Hovrätten över Skåne och Blekinge förordar generella undantag i<br>lag för de aktuella yrkesgrupperna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ålderspension får inte börja utgå vid<br>lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten<br>enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 31 § KL lämna dispens<br>från ålderskravet så att pensionsutbetalningama kan börja tidigare.<br>Skattemyndigheten har dispensrätt i enskilda fall. Individuell dispens kan<br>lämnas först sedan det uppstått behov av pensionsutbetalning. Detta<br>innebär som regel att sådan dispens inte kan ges vid försäkringens<br>tecknande. Dispens kan medges om särskilda omständigheter föreligger<br>t.ex. försämrade försörjningsmöjligheter på grund av varaktig sjukdom<br>eller nedsatt arbetsförmåga.</p> <p>Försäkringsföretagen har pekat på ett behov av dispensgivning som ger<br>medlemmar i vissa yrkeskategorier, med en tidig pensionsavgång, en<br>generell rätt till pensionsutbetalningar före 55 års ålder.</p> <p>En sådan möjlighet till generella undantag som efterlyses skulle vara<br>fördelaktig av flera skäl. Framförallt skulle försäkringens konsekvenser</p> <p>47<br></p> <p>vara förutsebara och klarlagda i en utsträckning som inte gäller för<br>närvarande. Generella avvikelser av denna art möter dock principiella och<br>legala hinder.</p> <p>Skattemyndighetens beslut om undantag från åldersgränsen är ett<br>förvaltningsbeslut. Det innebär att beslutet bara får gälla ett konkret fall<br>och inte ha generell giltighet. Om en föreskrift har generell giltighet skall<br>den beslutas i den ordning som gäller för normbeslut. På beskatt-<br>ningsområdet innebär detta att föreskriften skall ha lagform.</p> <p>Föreskrifter om lägsta ålder för skattemässigt godtagna pensionsutbetal-<br>ningar som riktar sig till alla i en viss yrkeskategori får anses ha en så<br>generell karaktär att de är att hänföra till normbeslut. Sådana föreskrifter<br>kan därför inte lämnas i förvaltningsbeslut. De kan inte heller meddelas<br>av regeringen i förordning.</p> <p>Ett alternativ vore att i lag uttryckligen reglera vissa fall då pensionsut-<br>betalningama får påbörjas före 55 års ålder, t.ex. genom en koppling till<br>vad som anges om förtida pensionering i kollektivavtal mellan parter på<br>arbetsmarknaden. En koppling av en skatteregel till kollektivavtal är dock<br>inte invändningsfri. Dessutom skulle det även med en sådan reglering<br>krävas en dispensregel för vissa särfall som inte kan lagregleras.</p> <p>Övervägande skäl talar därför för att dispensregeln bör behållas i sin<br>nuvarande utformning. Möjligheten för anställda i vissa yrken med tidig<br>pensionering att ta ut den frivilliga pensionen tidigare än normalt bör<br>således även i framtiden ske via en dispensprövning i varje enskilt fall.<br>Resultatet av denna prövning torde kunna bli tämligen förutsebart för den<br>enskilde försäkringstagaren om hänsyn tas till särförhållandena i de<br>aktuella yrkeskategorierna enligt en fast dispenspraxis. Dispensregeln bör<br>dock kompletteras med en bestämmelse som ger en generell rätt till<br>förtida utbetalning av ålderspension vid beslut om förtidspension.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>5.8.4 Dödsbo som försäkringstagare</p> <p>Regeringens bedömning: Möjligheten för dödsbo att genom dispens<br>få teckna P-försäkring bör kvarstå.</p> <p>Promemorians förslag: Möjligheten för dödsbo att genom dispens få<br>teckna P-försäkring slopas.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Ändringarna i P-försäkringsreg-<br>lerna år 1975 innebar bl.a. att ett dödsbo inte längre kunde teckna P-<br>försäkring på t.ex. den avlidnes makes eller barns liv. Enligt äldre regler<br>var detta möjligt.</p> <p>Under år 1980 återinfördes möjligheten för dödsbo att efter dispens<br>teckna P-försäkring till förmån för den avlidnes efterlevande. Dispensen<br>innebär således att undantag kan medges från det kvalitativa villkoret att<br>försäkringstagaren skall vara den försäkrade.</p> <p>48</p> <p>Dispensen avser dödsbo efter den som här i landet bedrivit närings-<br>verksamhet. För att regeln skall vara tillämplig krävs att den efterlevande<br>förmånstagaren saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen<br>tas i samband med att dödsboet avslutar driften i förvärvskällan. I<br>förarbetena till lagstiftningen gjordes en jämförelse med den situation som<br>föreligger då en företagsägare själv avvecklar verksamheten utan att<br>dessförinnan ha skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. I sådant fall<br>kan denne efter dispens göra avdrag för engångspremie för P-försäkring<br>med högre belopp än som annars godtas. Man fann det därför motiverat<br>att öppna en möjlighet för dödsbo att i vissa fall teckna P-försäkring till<br>förmån för efterlevande, som saknade ett tillfredsställande pensionsskydd.</p> <p>Något krav på att avvecklingen sker omedelbart i anslutning till<br>dödsfallet finns inte. Även om avvecklingen sker efter en viss övergångs-<br>tid kan dispens medges. Vid bedömningen om den efterlevande saknar<br>betryggande pensionsskydd skall i princip efterlevandeskyddet enligt ITP-<br>planen tas som utgångspunkt. De begränsningar som gäller för fysisk<br>person som avvecklar sin verksamhet skall iakttas vid bestämmandet av<br>avdragsutrymmet, med beaktande av att premiekostnaden blir mindre för<br>dödsboet än den skulle ha blivit för den avlidne, eftersom ålderspensions-<br>momentet faller bort.</p> <p>Flera remissinstanser har pekat på ett faktiskt behov av en dis-<br>pensmöjlighet för dödsbon. Regeringen delar denna uppfattning.<br>Dödsbodispensen bör därför behållas. Med denna lösning kommer<br>säkerställandet av ett rimligt pensionsskydd vid avveckling av en<br>näringsverksamhet efter näringsidkarens död att kunna ske på motsvaran-<br>de sätt som om han själv hade avvecklat verksamheten.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>49</p> <p>4 Riksdagen?JpHg/94. 1 sand. Nr 85</p> <p>5.8.5 Återköp av P-försäkring</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Regeringens förslag: Förutom ett tekniskt återköpsvärde på högst<br>ett basbelopp skall det för återköp krävas att premier för försäkring-<br>en inte har betalats under den senaste tioårsperioden. I övrigt skall<br>återköp endast medges om det finns synnerliga skäl. Samma regler<br>kommer därmed att gälla för P-försäkring och det individuella<br>pensionssparandet.</p> <p>Skattemyndighetens återköpsprövning skall ske först när det hos<br>försäkringsbolaget klarlagts att försäkrings- och avtalsmässiga hinder<br>mot återköp inte föreligger.</p> <p>Återköp av tjänstepensionsförsäkringar särregleras inte.</p> <p>En regel införs om tvångsåterköpsrätt för försäkringsgivaren för<br>försäkringar vars tekniska återköpsvärde understiger 30 % av ett<br>basbelopp. En liknande regel införs för det individuella pen-<br>sionssparandet.</p> <p>Promemorians förslag överenstämmer med regeringens men saknar<br>regeln om tvångsåterköpsrätt för försäkringsgivare och pensionssparinsti-<br>tut för försäkringar resp, pensionssparkonton med låga värden.</p> <p>Remissinstanserna: Försäkringsförbundet tillstyrker förslaget men<br>anser att prövningen av återköpen bör överföras från skattemyndigheterna<br>till Skatterättsnämnden. Förbundet förordar en uttrycklig lagreglering om<br>att återköp av tjänstepensionsförsäkringar skall vägras. Ett flertal<br>företrädare för försäkringsbranschen anser att reglerna bör kompletteras<br>med en uttrycklig regel som ger försäkringsgivaren rätt att tvångsåterköpa<br>försäkringar som avser mindre belopp. Bankföreningen efterfrågar en<br>motsvarande regel för tvångsutbetalningar från pensionssparkonto. ÄSV<br>ställer sig tveksam till en skärpning av återköpsrekvisiten. Verket är dock<br>positiv till förslaget att försäkringstekniska hinder prövas hos försäkrings-<br>givaren innan prövning sker hos skattemyndigheten. SAF och Industriför-<br>bundet motsätter sig en skärpning av återköpsrekvisiten.</p> <p>Gällande ordning: Ett återköp innebär att försäkringsbolaget frigörs<br>från sina förpliktelser mot försäkringstagaren genom en utbetalning av det<br>aktuella återköpsvärdet på den i förtid annullerade livförsäkringen. Vid<br>utbetalningen tillkommer återbäring. P-försäkringar vars tekniska<br>återköpsvärde uppgår till högst 10 000 kr får återköpas utan dispens<br>eftersom de inte anses fylla något egentligt pensioneringssyfte. Skat-<br>temyndigheten får för övriga fall, om det finns särskilda skäl, genom<br>dispens medge återköp av P-försäkring.</p> <p>Vid återköpet tillkommer i regel även ett återbäringsbelopp. Storleken<br>av detta påverkar emellertid inte rätten att återköpa P-försäkringar med<br>ett tekniskt återköpsvärde om högst 10 000 kr. I samband med lagstift-<br>ningens tillkomst erinrade den föredragande departementschefen om att<br>återköp av P-försäkring utlöser beskattning och att det därför från fiskal</p> <p>50</p> <p>synpunkt inte kan riktas samma invändningar mot återköp som mot Prop. 1993/94:85<br>belåning eller pantsättning av en P-försäkring. I stället framhölls att<br>sociala skäl talar mot återköp av en försäkring som fyller ett verkligt<br>pensioneringsändamål.</p> <p>Dispens för återköp av P-försäkring medges endast om det finns<br>särskilda skäl. Rättsnämnden vid Riksskatteverket (nuvarande Skat-<br>terättsnämnden) följde vid dispensgivningen i princip de riktlinjer som<br>livförsäkringsskattekommittén drog upp i sitt betänkande (SOU 1975:21<br>s. 151). Dispens medgavs i allmänhet om en skattskyldig råkat i<br>allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av sjukdom eller arbetslöshet<br>eller annan orsak och användningen av återköpsbeloppet kunde bedömas<br>som objektivt godtagbart. En förutsättning var att de ekonomiska<br>svårigheterna kunde övervinnas genom utbetalning av försäkrings-<br>pengarna.</p> <p>Dispens har t.ex. medgetts när beloppet utnyttjats för att säkerställa<br>driften i en förvärvskälla. I några ärenden har det rört sig om återköp av<br>tjänstepensionsförsäkringar i fåmansföretag.</p> <p>Dispensprövningen är numera överflyttad till skattemyndigheten i resp,<br>län. Samtidigt har ärendetillströmningen ökat närmast explosionsartat.<br>Ökningen beror bl.a. på nuvarande kraftiga konjunkturnedgång som<br>följde på en period under slutet av 1980-talet med ett stort nytecknande<br>av P-försäkringar. Den stora mängden ärenden har lett till svårigheter för<br>skattemyndigheterna att hålla nere ärendebalansen. Det har också varit<br>svårt att upprätthålla en enhetlig bedömning i ärendena. Trots en strävan<br>hos skattemyndigheterna att följa tidigare praxis har arbetsanhopningen<br>inte sällan tvingat fram en generös bedömning av ansökningarna.<br>Försäkringstagarna å sin sida har tvingats acceptera allt längre hand-<br>läggningstider.</p> <p>Skattemyndighetens dispens är i sig inte tillräcklig för att ett återköp<br>skall komma till stånd. Det krävs också en prövning av återköpsfrågan<br>hos försäkringsbolaget. Denna prövning görs även på försäkringstekniska<br>grunder. Utformningen av grunderna hos det enskilda försäkringsföreta-<br>get avgör utgången av prövningen. För försäkringstagarna är denna<br>ordning med en ''dubbel” prövning många gånger svårbegriplig.</p> <p>När det gäller försäkringsavtal som träffats före år 1976 ligger<br>dispensprövningen alltjämt på en nämnd inom branschföreningen<br>Sveriges Försäkringsförbund. Nämnden benämns Svenska Livförsäkrings-<br>bolags Skattenämnd. Dess prövning innefattar dock inte myndig-<br>hetsutövning [jfr 2 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen<br>(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen]. Nämnden är ett<br>gemensamt organ för de bolag som bedriver försäkringsrörelse avseende<br>personförsäkring och som är anslutna till nyss nämnda förbund. Även<br>andra bolag som bedriver personförsäkringsverksamhet kan ansluta sig<br>till nämndens verksamhet. Nämnden torde tillämpa en mer enhetlig och<br>något restriktivare praxis än den skattemyndigheterna följer.</p> <p>När det gäller mindre försäkringsbelopp finns det anledning till en<br>jämförelse med reglerna för det nya individuella pensionssparandet.<br>Enligt dessa regler får ett pensionssparkonto avslutas genom en utbetal-<br></p> <p>51<br></p> <p>ning i förtid om behållningen på kontot uppgår till högst ett basbelopp Prop. 1993/94:85<br>och kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande.</p> <p>Som en ytterligare förutsättning gäller att inbetalning på kontot inte får<br>ha skett senare än 10 år före utbetalningstillfället. Om det i andra fall<br>finns synnerliga skäl får skattemyndigheten medge att kontot avslutas<br>genom en förtida utbetalning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Basbeloppsregeln inom det indivi-<br>duella pensionssparandet anknyter i praktiken till det penningvärde som<br>rådde när återköpsregeln för P-försäkring infördes. Regeln bör även<br>införas för P-försäkring. I försäkringsfallet blir dock det tekniska<br>återköpsvärdet avgörande. Denna gräns är inte en avgörande nyhet<br>eftersom den ofta har tillämpats i skattemyndigheternas dispensgivning.<br>Om återköp av P-försäkringar med ett tekniskt återköpsvärde på högst ett<br>basbelopp generellt skulle medges torde en förhållandevis stor del av<br>dispensärendena falla bort. Det bör dock noteras att det tekniska<br>återköpsvärdet normalt endast utgör en del av det verkliga värdet på en<br>försäkring. Denna gräns bör dock kombineras med ytterligare krav för<br>att inte avvikelsen från grundregeln om ett bundet sparande skall bli för<br>stor. Jämte ett tekniskt återköpsvärde på högst ett basbelopp bör det för<br>återköp krävas att premier för försäkringen inte har betalats under den<br>senaste 1 O-årsperioden. Endast i ett relativt begränsat antal fall torde båda<br>dessa krav uppfyllas.</p> <p>I övrigt bör återköp endast medges om det finns synnerliga skäl.<br>Samma regler kommer därmed att gälla för P-försäkring och det<br>individuella pensionssparandet. Uppstramningen av reglerna för återköp<br>markerar att pensionssparandet är ett långsiktigt bundet sparande som<br>genom inskränkningarna i rätten att förfoga över medlen motiverar<br>skattesubventionen. Skärpningen av återköpsreglema kan till en del sägas<br>balansera liberaliseringen av reglerna om efterlevandepension m.m.<br>Samtidigt innebär de nya regler som föreslås en förenkling.</p> <p>Enligt regeringens mening är dock det tyngst vägande skälet för en<br>skärpning av återköpsvillkoren det allmänna intresset att återköpen inte<br>får en sådan omfattning att förutsättningarna för livförsäkringsföretagens<br>kapitalplaceringar rubbas.</p> <p>Rekvisitet synnerliga skäl innebär att dispensprövningen skall vara<br>starkt restriktiv. Uttalandena i motiven till motsvarande dispensregel för<br>det individuella pensionssparandet bör även gälla för P-försäkring. Det<br>angavs där att dispensregeln kräver synnerliga skäl och är avsedd att<br>tillämpas när en utebliven utbetalning närmast framstår som stötande. Det<br>framhölls att det inte är tillräckligt för dispens att den skattskyldige<br>hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är<br>ömmande (prop. 1992/93:187 s. 205).</p> <p>De omständigheter som kan ligga till grund för en dispens bör vara<br>sådana att risken för att de skulle uppkomma rimligen inte kunnat<br>förutses av försäkringstagaren. Ekonomiska trångmål är i sig inte skäl för<br>dispens.</p> <p>För närvarande medges dispens för näringsidkare när återköpet bedöms<br>säkerställa en fortsatt drift i näringsverksamheten. Sådana omständighe-<br></p> <p>52<br></p> <p>ter, som ofta är svåra att klarlägga, bör inte anses utgöra synnerliga skäl<br>för dispens. Den nya dispensgrunden är i stället avsedd som en &quot;säker-<br>hetsventil&quot; i fall då mer säregna förhållanden medför ett uppenbart och<br>trängande behov av pensionskapitalet. Dispensmöjligheten syftar således<br>till att avhjälpa en inlåsning av kapitalet som annars framstår som direkt<br>stötande. Förutsättningar för dispens kan föreligga om försäkringstagaren<br>kan visa att han är på obestånd och att ett återköp är helt avgörande för<br>möjligheten att undvika personlig konkurs.</p> <p>Enligt regeringens bedömning bör det inte nu lämnas något förslag om<br>överflyttning av dispensprövningen från skattemyndigheterna. Förslaget<br>inskränks således till en skärpning av kraven för återköp. Förslaget<br>innehåller dessutom en justering så att det av lagtexten framgår att<br>skattemyndighetens återköpsprövning skall ske först när det hos<br>försäkringsbolaget klarlagts att försäkringsmässiga hinder mot återköp<br>inte föreligger. Bolaget skall med andra ord av processekonomiska skäl<br>pröva återköpsfrågan före skattemyndigheten.</p> <p>Regeringen anser i likhet med Försäkringsförbundet m.fl. att dessa<br>regler bör kompletteras med en bestämmelse som ger försäkringsgivaren<br>en generell rätt att återköpa P-försäkringar som avser små belopp. Detta<br>återköp bör begränsas till 30 % av ett basbelopp. En motsvarande rätt till<br>engångsutbetalning bör införas för pensionssparinstitut vid det första<br>pensionsutbetalningstillfället såvitt avser små belopp på pensionsspar-<br>konto.</p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Återköp av tjänstepensionsförsäkring</p> <p>Med tjänstepensionsförsäkring avses en P-försäkring som har samband<br>med tjänst och för vilken den försäkrade arbetstagarens arbetsgivare<br>åtagit sig att betala hela premien. Endera arbetsgivaren eller arbetstagaren<br>är försäkringstagare. Normalt äger arbetsgivaren försäkringen. En<br>tjänstepensionsförsäkring tas på arbetstagarens liv men kan också avse en<br>P-försäkring som tagits av arbetsgivaren till förmån för den anställdes<br>efterlevande. I den mån tjänstepensionen avser ålderspension och<br>arbetsgivaren är försäkringstagare, skall den anställde som var den<br>försäkrade när försäkringsavtalet tecknades vara insatt som förmåns-<br>tagare. Detta förmånstagarförordnande är oåterkalleligt. En tjänstepen-<br>sionsförsäkring kan under den försäkrades livstid överlåtas på honom<br>(punkt 1 femtonde stycket av anvisningarna till 31 § KL).</p> <p>Enighet torde råda om att tjänstepensionsförsäkring enligt allmän<br>pensionsplan eller motsvarande pensionsskydd inte kan återköpas efter<br>dispens. Ett sådant ingrepp i den anställdes normala pensionsskydd vore<br>inte godtagbart. Återköp av tjänstepensionsförsäkring torde således bara<br>förekomma i fåmansföretagsfall. Olika meningar finns om vem som skall<br>beskattas när ett fåmansföretag är försäkringstagare och delägaren är<br>försäkrad resp, förmånstagare.</p> <p>Enligt en åsikt kan inte den anställde genom att avstå från sin rätt enligt<br>försäkringen föra över beskattningen för utfallande belopp på arbets-</p> <p>5 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 85<br></p> <p>givaren (jfr 53 § 4 mom. andra stycket KL). Ett belopp som betalas ut Prop. 1993/94:85<br>på grund av P-försäkring skall tas upp till beskattning under inkomst av<br>tjänst. Detta inkomstslag kan aldrig komma i fråga för ett aktiebolag vars<br>enda inkomstslag är näringsverksamhet. Det framhålls att systematiken<br>i skattereglerna således talar för att skattskyldigheten vid återköpen inte<br>kan ligga hos arbetsgivaren. Om återköp medges skall därför, enligt detta<br>resonemang, det utfallande beloppet beskattas hos den anställde.</p> <p>En annan uppfattning är att återköpsbeloppet är av sådan karaktär att<br>det skall beskattas hos arbetsgivaren. Denna beskattning kommer att ske<br>i inkomstslaget näringsverksamhet. Med hänsyn till att belopp som<br>betalas ut på grund av P-försäkring skall beskattas i inkomstslaget tjänst<br>hävdar företrädarna för denna uppfattning att återköp endast kan medges<br>om den anställde fåmansdelägaren först övertagit försäkringen.</p> <p>En ytterligare åtgärd för att uppnå en uppstramning av återköpspröv-<br>ningen vore att, som Försäkringsförbundet begärt, uttryckligen ange att<br>tjänstepensionsförsäkring inte får återköpas annat än i rena undantagsfall<br>som skulle kunna falla in under synnerliga skäl. Detta borde i så fall även<br>gälla tjänstepensionsförsäkringar som ägs av den försäkrade själv. Skälet<br>till detta är att återköpet inte är förenligt med systemet för beskattning av<br>P-försäkring och att tjänstepensionen ingår i den försäkrades grundskydd.<br>Om återköpsbelopp skall beskattas hos arbetsgivaren och denne har<br>utrymme att lämna kapitalinkomstbeskattad utdelning till delägarna<br>uppkommer dessutom en situation då återköp kan utnyttjas för att uppnå<br>en skatteförmån.</p> <p>Regeringen delar dock bedömningen i promemorian att det är<br>tillräckligt med motivuttalanden i anslutning till ändringen av rekvisitet<br>särskilda skäl till synnerliga skäl för att uppnå den av förbundet avsedda<br>effekten. Någon ändring av bestämmelserna som uttryckligen tar sikte på<br>återköp av tjänstepension föreslås därför inte.</p> <p>5.8.6 Överlåtelse av P-försäkring</p> <p>Regeringens förslag: Regeln om dispens från beskattning vid<br>överlåtelse av P-försäkring slopas.</p> <p>Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget möter inte någon erinran.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: P-försäkring får under den försäkrades<br>livstid överlåtas endast till följd av ändrat anställningsförhållande,<br>utmätning, ackord, konkurs eller genom bodelning (punkt 1 femtonde<br>stycket av anvisningarna till 31 § KL). Om överlåtelsen sker genom<br>bodelning är försäkringstagaren (överlåtaren) även efter överlåtelsen<br>skattskyldig för utfallande belopp såvida överlåtaren inte skulle ha varit<br>berättigad till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren av P-<br>försäkringen. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyndigheten även</p> <p>54<br></p> <p>i andra fall medge att överlåtaren inte skall beskattas för utfallande Prop. 1993/94:85<br>belopp på grund av försäkringen.</p> <p>I ett tidigare avsnitt (avsnitt 5.7) föreslås att regeln om bibehållen<br>skattskyldighet för överlåtaren utmönstras utom såvitt gäller överlåtelse<br>genom bodelning under bestående äktenskap. Grunden för dispensregeln<br>faller således bort i fråga om överlåtelser genom bodelning med<br>anledning av såväl äktenskapsskillnad som makes död. För enbart de fall<br>då överlåtelsen sker genom bodelning under bestående äktenskap finns<br>inte skäl att behålla en dispensregel. Bestämmelsen bör därför slopas.</p> <h3>5.9 Avgränsningen mellan liv- och skadeförsäkring</h3> <p>Regeringens förslag: Den skattemässiga avgränsningen mellan<br>livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag anpassas till den<br>nya försäkringsrörelselagstiftningen. Definitionen på livförsäkrings-<br>företag kopplas direkt till definitionen på livförsäkringsbolag i<br>försäkringsrörelselagen.</p> <p>Gruppliv-, samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar undantas från<br>avkastningsskatt. Ett överskott på sådan försäkring beskattas med<br>inkomstskatt.</p> <p>Promemorians förslag motsvarar regeringens utom såvitt gäller<br>tillägget som undantar grupplivförsäkringar från avkastningsskatt.</p> <p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna förordar en<br>reglering som innebär att rena riskförsäkringar alltid undantas från<br>beskattning med avkastningsskatt. Ett antal försäkringsföretag samt<br>arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna motsätter sig att grupp-<br>livförsäkringar ingår i underlaget för avkastningsskatt.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt försäkringsrörelselagen<br>(1982:713) är ett livförsäkringsbolag ett bolag vars försäkringsrörelse<br>uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring<br>[livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring<br>(AGB) och arbetslöshetsförsäkring]. Samma definition gäller för<br>livförsäkringsföretag enligt 2 § 6 mom. SIL. Andra försäkringsföretag är<br>skadeförsäkringsföretag.</p> <p>Fr.o.m. den 1 januari 1994 utgår en schablonmässig avkastningsskatt<br>på kapital som förvaltas för försäkringstagarnas räkning i livförsäkrings-<br>företag. Detta gäller även kapital knutet till K-försäkringar. Inkomstbe-<br>skattning enligt SIL sker endast för den del av livförsäkringsföretagens<br>verksamhet som avser den egna rörelsen. Den egna rörelsen avser<br>förvaltning av det egna kapitalet, externa tjänster, förvaltningsuppdrag<br>och liknande verksamhet. Genom de nya regler som börjar gälla vid<br>kommande årsskifte har det klarlagts att den egna rörelsen beskattas<br>enligt vanliga bolagsskatteregler. För närvarande tillåts endast fondför-<br>säkringsföretag att driva verksamhet för egen räkning och det är således</p> <p>55<br></p> <p>endast sådana livförsäkringsföretag som kan bli föremål för konventionell<br>inkomstbeskattning. Avkastning och kapital som är hänförligt till AGB-<br>försäkring beskattas inte i någon form.</p> <p>En ny definition av begreppen liv- resp, skadeförsäkringsrörelse<br>föreslås i en under sommaren avlämnad proposition om ändrad lagstift-<br>ning för försäkringsverksamhet med anledning av EES-avtalet (prop.<br>1992/93:257). Ändringen innebär bl.a. att självständiga och uppsägnings-<br>bara sjuk- och olycksfallsförsäkringar med korta försäkringstider hänförs<br>till skadeförsäkringsrörelse. I propositionen föreslås dessutom en ny<br>definition av livförsäkrings- och skadeförsäkringsbolag. Med livförsäk-<br>ringsbolag förstås bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>driver direkt livförsäkringsrörelse eller återförsäkring av livförsäkring.<br>Andra bolag är skadeförsäkringsbolag. Den nya indelningen blir<br>tillämplig på bolag som söker koncession efter lagens ikraftträdande och<br>efter en övergångstid även på redan etablerade bolag. Övergångstiden<br>sträcker sig t.o.m. år 1995 eller den senare tidpunkt då ansökan om ny<br>koncession prövats slutligt. Reglerna för försäkringsrörelse som drivs av<br>utländska försäkringsgivare kommer enligt förslaget att firmas dels i den<br>gällande lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att<br>driva försäkringsrörelse i Sverige, dels i det nyligen framlagda förslaget<br>till lag om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige.</p> <p>Från försäkringsbranschens sida riktas kritik mot att kapital hänförligt<br>till gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar görs till föremål för en<br>schablonmässig avkastningsskatt. Samma kritik framförs av arbetsmark-<br>nadsorganisationerna. Det framhålls att sådana försäkringar saknar inslag<br>av sparande och att avkastningsskatten därför är mindre lämplig för<br>sådant försäkringskapital.</p> <p>Den skattemässiga avgränsningen mellan livförsäkringsföretag och<br>skadeförsäkringsföretag i 2 § 6 mom. SIL bör anpassas till den nya<br>försäkringsrörelselagstiftningen. Definitionen på livförsäkringsföretag kan<br>lämpligen kopplas direkt till definitionen på livförsäkringsbolag i 1 kap.<br>4 § försäkringsrörelselagen. Övergångsbestämmelserna till de nyligen<br>föreslagna ändringarna i sist nämnda bestämmelse kommer därigenom att<br>slå igenom även vid tillämpning av reglerna om vad som är liv- resp,<br>skadeförsäkringsföretag i skattehänseende. Det innebär att den äldre<br>avgränsningen mellan livförsäkrings- resp, skadeförsäkringsbolag även på<br>skatteområdet kommer att gälla under en övergångstid till dess företaget<br>fått ny koncession.</p> <p>Genom anpassningen av reglerna i SIL till förslaget om ändring av<br>begreppen liv- resp, skadeförsäkringsbolag kommer kapital knutet till<br>sjuk- och olycksfallsförsäkring av nyss nämnt slag efter en kortare<br>övergångsperiod att i viss utsträckning inte längre bli föremål för<br>avkastningsskatt.</p> <p>Kapital hänförligt till såväl tjänstegrupplivförsäkringar, TGL, som<br>andra grupplivförsäkringar och i vissa fall sjuk- och olycksfallsförsäk-<br>ringar skulle dock även efter den föreslagna begreppsjusteringen alltjämt<br>komma att beskattas med avkastningsskatt. Enligt regeringens uppfattning<br>är det mer ändamålsenligt att de nu nämnda försäkringskategoriema<br></p> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>56</p> <p>beskattas på ett enhetligt sätt. Ett särskilt undantag bör därför införas för Prop. 1993/94:85<br>sådana försäkringar.</p> <p>Koncession för ett utländskt företags verksamhet i Sverige skall<br>meddelas enligt den avgränsning mellan liv- resp, skadeförsäkring som<br>gäller enligt förslaget till 2 kap. 3 a och 3 b §§ försäkringsrörelselagen.<br>Oavsett detta förhållande bör reglerna om det skattemässiga begreppet<br>livförsäkringsföretag också innehålla en uttrycklig hänvisning till<br>särlagama för utländska försäkringsgivare.</p> <p>Frågan uppkommer därefter om understödsföreningar skall inordnas<br>under det skattemässiga begreppet livförsäkringsföretag vid sidan av<br>svenska livförsäkringsbolag och utländska försäkringsgivare. En<br>understödsförening är en förening som, utan ett affärsmässigt drivande<br>av försäkringsrörelse, meddelar annan personförsäkring än arbets-<br>löshetsförsäkring. Dessa föreningar riktar sig till en viss grupp anställda<br>e.d. och regleras inte i försäkringsrörelselagen utan i lagen (1972:262)<br>om understödsföreningar.</p> <p>I propositionen om ändrad lagstiftning för försäkringsverksamhet med<br>anledning av EES-avtalet läggs inte fram några förslag om nya regler för<br>understödsföreningar. I propositionen anges att en lösning bör övervägas<br>som innebär att föreningarna helt eller delvis inordnas i försäkringsrörel-<br>selagens regelsystem. Arbetet med dessa överväganden kommer att ske<br>i särskild ordning (prop. 1992/93:257 s. 98).</p> <p>Fr.o.m. nästa år faller understödsföreningar inte längre in under det<br>skattemässiga begreppet livförsäkringsföretag. Understödsföreningar är<br>befriade från inkomstskatt för all inkomst utom för inkomst av fastighet<br>som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet (7 § 10 mom. SIL).<br>Understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet<br>är skattskyldiga till avkastningsskatt. Till föreningar som inte driver<br>livförsäkringsverksamhet har tidigare hänförts sjukkassor (som meddelar<br>sjuk- och olycksfallsförsäkringar) men däremot inte kombinerade sjuk-och<br>begravningskassor.</p> <p>I avvaktan på en ny reglering av understödsföreningarnas verksamhet<br>bör föreningarna stå utanför begreppet försäkringsföretag i skattereglerna.<br>Någon ändring av understödsföreningarnas skattesituation föreslås således<br>inte nu.</p> <h3>5.10 Vissa lagtekniska justeringar i fråga om det individuel-<br>la pensionssparandet</h3> <p>Regeringen föreslår dessutom ett antal justeringar i punkt 3 av anvis-<br>ningarna till 31 § KL samt i 53 § 4 mom. KL resp. 6 § 4 mom. SIL.<br>Ändringarna rör det nya individuella pensionssparandet och är av<br>lagteknisk och delvis redaktionell karaktär. Regeln om minimitid för<br>utbetalningar av efterlevandepension till barn föreslås få samma<br>utformning som nu föreslagits för P-försäkring (jfr avsnitt 5.5). Regeln<br>om att kursutvecklingen på andelar i värdepappersfonder och andra<br>fondpapper inte skall påverka minsta utbetalningsbelopp föreslås även</p> <p>57<br></p> <p>omfatta inlåning i utländsk valuta. Vidare föreslås en precisering som Prop. 1993/94:85<br>innebär att avskattning av pensionssparkonto vid kontoinnehavarens död<br>skall ske i dödsboet även i fall då kontot varit föremål för bodelning. Det<br>föreslås också att ränta på förfallna men inte utbetalda försäkringsbelopp<br>skall undantas från kapitalinkomstbeskattning eftersom kapitalet är<br>föremål för avkastningsskatt. Slutligen föreslås vissa bestämmelser i fråga<br>om registrering m.m. av pensionssparinstitut.</p> <h3>5.11 Statsfinansiella effekter</h3> <p>De föreslagna reglerna kan inte antas leda till något egentligt nysparande<br>i P-försäkring. Skatten på kapitalinkomster kommer därför inte att minska<br>av denna anledning.</p> <p>En höjning av försörjningsräntan sker på bekostnad av nivån för ålders-<br>pensionen. En sådan förskjutning påverkar i sig inte statens intäkter av<br>arvsskatt eftersom pensionsutbetalningama i bägge fallen endast beskattas<br>med inkomstskatt. Om de ändrade reglerna inte endast leder till en om-<br>fördelning av sparandet mellan olika former av P-försäkring utan också<br>till ett nysparande därutöver med inriktning på efterlevandepension skulle<br>detta kunna påverka arvsskatteuttaget. Även uttaget av kapitalinkomstskatt<br>skulle kunna påverkas. Som nyss nämndes torde emellertid någon sådan<br>effekt inte uppstå på grund av de föreslagna reglerna.</p> <p>Den statsfinansiella effekten av de nya reglerna är således försumbar.</p> <p>58</p> <h2>6 Författningskommentarer</h2> <p>Prop. 1993/94:85</p> <h3>6.1 Lagen om ändring i lagen (1993:938) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h3> <p>53 § 4 mom.</p> <p>I momentets första stycke har bestämmelserna om kvarstående skattskyl-<br>dighet för överlåtare av P-försäkring eller pensionssparkonto justerats.<br>Ändringen innebär att skattskyldigheten för utfallande pensionsbelopp<br>kvarstår hos överlåtaren endast om överlåtelsen skett genom bodelning<br>under bestående äktenskap. Bestämmelserna anknyter till bodel-<br>ningsbegrepp i 9 kap. äktenskapsbalken. Orden utfallande belopp har<br>ändrats till utfallande pensionsbelopp för att det skall framgå att regeln<br>inte är tillämplig i de fall behållning på pensionssparkonto betalas ut i<br>dödsbo.</p> <p>Bestämmelserna om dispens i första styckets sista mening har slopats.</p> <p>Anvisningarna till 31 §</p> <p>punkt 1</p> <p>I punktens andra stycke har termen invalidpension fått den nya beteck-<br>ningen sjukpension (jfr åttonde stycket).</p> <p>Stycket har också förtydligats så att det klart framgår att s.k. gräns-<br>överskridande verksamhet inte berättigar till avdrag för P-försäkrings-<br>premie eller inbetalning på pensionssparkonto. Bestämmelsen skall<br>jämföras med den föreslagna nya lydelsen av 2 § lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>Tredje stycket har ändrats så att åldersgränsen för barn som kan vara<br>förmånstagare till P-försäkring som tecknas på makes eller sambos liv<br>höjs från 16 till 20 år.</p> <p>I fjärde stycket har införts bestämmelser som ger möjlighet till uttag<br>av ålderspension redan före 55 års ålder om beslut meddelas om<br>förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det är<br>därvid tillräckligt om beslutet grundas på att arbetsförmågan är nedsatt<br>med en fjärdedel. Beslut om sjukbidrag medför inte rätt till förtida<br>pensionsutbetalningar (jfr 7 kap. 1 § resp. 13 kap. 1 § lagen om allmän<br>försäkring).</p> <p>Åttonde stycket justeras så att termen invalidpension ersätts med<br>sjukpension.</p> <p>Tionde stycket har ändrats redaktionellt. Dessutom har det förts in en<br>ny regel i punkten 3 om undantag från bestämmelserna om en minsta<br>utbetalningstid på fem år. Om utbetalningarna påbörjats innan barnet fyllt<br>20 år får utbetalningstiden avkortas till denna tidpunkt. Ändringen i punkt<br>4 korresponderar med ändringen i tredje stycket.</p> <p>De tidigare styckena om försörjningsränta upphävs.</p> <p>1 det nya elfte stycket görs en följdändring till slopandet av de särskilda<br>reglerna för försörjningsränta.</p> <p>59</p> <p>De nya styckena femton och sexton behandlar återköp. De nya Prop. 1993/94:85<br>bestämmelserna innebär att dispens inte krävs från skattemyndigheten om<br>det tekniska återköpsvärdet inte överstiger ett basbelopp och det inte skett<br>premieinbetalningar under den senaste tioårsperioden. Dessutom krävs för<br>återköp att förmånstagarförordnandet inte är oåterkalleligt. Det innebär<br>att en tjänstepensionsförsäkring med arbetsgivaren som försäkringstagare<br>inte får återköpas eftersom den anställde är förmånstagare enligt<br>oåterkalleligt förordnande. Rätten till återköp är dock inte ovillkorlig i de<br>fall skattereglerna inte ställer upp några hinder. Det krävs också ett<br>medgivande från livbolaget till återköp. Begreppsmässigt är det livbolaget<br>som återköper försäkringen. Bolaget ges även möjlighet att återköpa<br>försäkringen under dess löptid om det tekniska återköpsvärdet inte<br>överstiger 30 % av basbeloppet. Denna återköpsmöjlighet är främst<br>avsedd att möjliggöra för livbolagen att avveckla mindre tjänstepensions-<br>försäkringar.</p> <p>I övriga fall krävs för återköp att skattemyndigheten meddelar dispens<br>på grund av synnerliga skäl. Skattemyndigheten skall således vara mycket<br>restriktiv i sin prövning. Det bör bl.a. vara uteslutet att medge dispens<br>för återköp av försäkring som är eller tidigare varit tjänstepensionsförsäk-<br>ring. Återköp av försäkring som är tjänstepensionsförsäkring och som ägs<br>av arbetsgivaren får inte göras redan av skäl som nyss sagts. Innan<br>myndigheten prövar möjligheten till dispens skall besked finnas från<br>försäkringsgivaren huruvida återköp medges enligt försäkringens grunder<br>och avtalsvillkor. Om försäkringsgivaren inte medger återköp skall<br>skattemyndigheten avslå dispensansökningen utan någon vidare prövning<br>i sak.</p> <p>I tjugotredje stycket har det gjorts en ändring som följd av slopandet<br>av reglerna för försörjningsränta.</p> <p>Punkt 3</p> <p>I fjärde stycket har ett förtydligande skett för att klart ange att pen-<br>sionsspararens ålder är avgörande för första tillåtna utbetalningstid. Om<br>kontoinnehavaren är annan än pensionsspararen skall således inte den<br>förstnämndes ålder avgöra första tillåtna utbetalningstid.</p> <p>En ändring har gjorts i femte stycket för att möjliggöra en engångsutbe-<br>talning av mindre belopp på pensionssparkonto vid tiden för första<br>pensionsutbetalning. Någon ovillkorlig rätt för pensionssparinstitutet att<br>under spartiden avsluta konto genom utbetalning av belopp understigande<br>30 % av basbeloppet införs inte. Denna skillnad i förhållande till<br>sparande i P-försäkring motiveras av att ett mer oregelbundet sparande<br>kan förväntas ske inom det nya individuella pensionssparandet. På<br>föräkringsområdet finns dessutom en stabil praxis för återköp av mindre<br>föräkringar som måste bedömas vara väl avvägd med hänsyn till de olika<br>intressen som bör tillgodoses i sådana fall.</p> <p>I åttonde stycket tas in en bestämmelse som bryter kravet på fem års<br>utbetalningstid i fråga om pension som utgått till barn under 20 år. En<br>motsvarighet till denna bestämmelse har även införts för P-försäkring.</p> <p>60</p> <p>I trettonde stycket görs en redaktionell ändring genom utnyttjande av Prop. 1993/94:85<br>begreppet fondpapper som även omfattar andelar i värdepappersfonder.<br>Begreppet definieras i 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella<br>instrument. Det införs dessutom regler om att det skall bortses från vissa<br>värdeförändringar även för inlåning i utländsk valuta.</p> <p>Anvisningarna till 46 §</p> <p>punkt 6</p> <p>Genom en ändring i första stycket bryts rätten till avdrag för P-för-<br>säkringspremie om försäkringen överlåts under bestående äktenskap.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Nuvarande övergångsbestämmelser har byggts ut för att svara mot de<br>ändrade skattereglerna för P-försäkring.</p> <p>I andra stycket av övergångsbestämmelserna anges att äldre be-<br>stämmelser om återköp av försäkringar skall gälla i fråga om ansökningar<br>som gäller äldre avtal och som kommit in till skattemyndigheten före<br>ikraftträdandet.</p> <p>Av tredje stycket framgår att äldre bestämmelser i punkt 6 första<br>stycket av anvisningarna till 46 § om avdragsrätt för premieinbetalningar<br>alltjämt skall gälla i fråga om försäkringar som överlåtits genom<br>bodelning före ikraftträdandet. Det kan i sammanhanget anmärkas att vid<br>tillämpningen av nuvarande regler har överlåtelse genom bodelning med<br>anledning av äktenskapsskillnad hittills inte medfört någon kvarstående<br>skattskyldighet för överlåtaren.</p> <p>Det anmärks särskilt i fjärde stycket av övergångsbestämmelserna att<br>äldre övergångsbestämmelser till 1975 års lagändringar alltjämt skall<br>gälla för avtal som ingåtts före år 1976 (SFS 1975:1348).</p> <p>Det bör slutligen påpekas att äldre avtalsvillkor om efterlevandepension<br>genom försörjningsränta inte blir oförenliga med de nya lag-<br>bestämmelserna om efterlevandepension. Äldre villkor ryms inom den<br>ram som ställs upp för P-försäkring. En K-försäkring som tecknats före<br>ikraftträdandet kan genom de nu föreslagna lagändringarna komma att ha<br>villkor som är förenliga med bestämmelserna för P-försäkring. Försäk-<br>ringen kvarstår dock som K-försäkring på grund av bestämmelserna i<br>punkt 1 nittonde stycket av anvisningarna till 31 §.</p> <h3>6.2 Lagen om ändring i lagen (1993:939) om ändring i<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3> <p>2 § 6 mom.</p> <p>I momentets första stycke har begreppet livförsäkringsföretag getts en ny<br>skattemässig definition som anknyter till en ny reglering av försäkrings-<br>verksamhet som föreslagits i prop. 1992/93:257. I den nya försäkrings-<br></p> <p>rörelseregleringen utmönstras begreppet personförsäkring. Denna Prop. 1993/94:85<br>förändring föranleder en ny hänvisningsteknik i stycket. Begreppet<br>livförsäkringsföretag omfattar svenska och utländska företag som driver<br>livförsäkringsrörelse i Sverige. Understödsföreningar faller numera<br>utanför begreppet.</p> <p>Det andra stycket i momentet har kompletterats så att det klart framgår<br>att s.k. gränsöverskridande verksamhet från utländskt företag inte skall<br>beaktas vid bedömning av verksamheten i Sverige.</p> <p>Genom ändringarna i tredje och femte styckena anges att sjuk-,<br>olycksfalls- och grupplivförsäkring ingår i inkomstskatteunderlaget.<br>Överskottet av försäkringsrörelsen i denna del beskattas således och<br>kapitalet undantas från avkastningsskatt [jfr. 3 § förslaget till ändring i<br>lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel]. Avkastningsskatt utgår inte heller på sådan sjuk- och<br>olycksfallsförsäkring som tecknas som tillägg till livförsäkring enligt</p> <p>2 kap. 3 b § första stycket 1 b försäkringsrörelselagen (1982:713) i dess<br>lydelse enligt prop. 1992/93:257. Detsamma gäller sjuk- och olycks-<br>fallsförsäkring som avses i samma bestämmelse första stycket 4.</p> <p>Ändringen i sjätte stycket är redaktionell.</p> <p>3 § 1 mom.</p> <p>För att undvika en dubbelbeskattning av kapital som är hänförligt till<br>förfallen men inte utbetald försäkringsersättning på pensionsförsäkringar<br>har en bestämmelse tagits in i sista stycket om undantag från inkomstbe-<br>skattning för ränta på sådant kapital. Kapitalet ingår i livbolagens s.k.<br>ersättningsreserv och beskattas med avkastningsskatt.</p> <p>6 § 4 mom.</p> <p>Ändringarna i momentet har sin motsvarighet och kommenteras i 53 § 4<br>mom. KL.</p> <h3>6.3 Lagen om ändring i lagen (1993:945) om ändring i<br>lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</h3> <p>3 kap. 17 a §</p> <p>I paragrafens första stycke undantas tjänstepensionsförsäkring från kravet<br>på kontrolluppgift.</p> <p>Andra stycket har ändras som en följd av de nya bestämmelserna i</p> <p>53 § 4 mom. KL och 6 § 4 mom. SIL.</p> <p>62</p> <h3>6.4 Lagen om ändring i lagen (1993:947) om ändring i ^Prop- 1993/94:85<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel</h3> <p>2 §</p> <p>I första stycket 2 har ett tillägg gjorts för att klargöra att s.k. gränsöver-<br>skridande verksamhet riktad mot den svenska marknaden från ett<br>livförsäkringsföretag i utlandet inte räknas in i underlaget för skatten.<br>Begreppet etablering har hämtats från förslaget till lag om EES-för-<br>säkringsgivares verksamhet i Sverige ( 2 kap. i lagförslaget).</p> <h3>3 §</h3> <p>I sista stycket görs en ändring med anledning av att de rena riskförsäk-<br>ringama sjuk-, olyckfalls- och grupplivförsäkring skall undantas från<br>avkastningsskatt.</p> <p>10 §</p> <p>I tredje stycket har tagits in en föreskrift om registrering för pen-<br>sionssparinstitut.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>En ny fjärde punkt har tagits in i övergångsbestämmelserna till ändrings-<br>lagen. Ändringen innebär att pensionssparinstitut inte behöver lämna<br>deklaration såvitt gäller tillgångar den 1 januari 1994.</p> <p>63</p> <h2>Förteckning över remissinstanser som avgett &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^ProP- 1993/94:85</h2> <h2>yttrande över promemorian Kvalitativa villkor för ^{Bllaga 1<br>}frivillig individuell pensionsförsäkring</h2> <p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksskatteverket,<br>Riksförsäkringsverket, Finansinspektionen, Statens löne- och pen-<br>sionsverk, Konkurrensverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge,<br>Kammarrätten i Stockholm, Försäkringstjänstemannaförbundet, Koopera-<br>tionens Pensionsanstalt, Landsorganisationen i Sverige, S-E-Banken<br>Försäkring, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,<br>Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Livförsäkrings-<br>föreningars Riksförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkrings-<br>förbund och Tjänstemännens Centralorganisation.</p> <p>Sparbanken Sverige har instämt i de synpunkter som anförts av Svenska<br>Bankföreningen. Folksam har deltagit i utarbetandet av yttrandet från<br>Sveriges Försäkringsförbund.</p> <p>Yttrande har också inkommit från Arbetsmarknadsförsäkringar<br>pensionsförsäkringsaktiebolag (AMF Pension). Arbetsmarknadens<br>Försäkringsaktiebolag, Förenade liv ömsesidigt gruppförsäkringsbolag,<br>Kommunernas försäkringsaktiebolag, Kooperationens Pensionsanstalt och<br>Försäkringsbolaget SPP ömsesidigt har avgett ett gemensamt yttrande<br>angående tjänstegrupplivförsäkring.</p> <p>64</p> <h2>Lagrådet</h2> <p>Prop. 1993/94:85</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-29</p> <p>Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,<br>regeringsrådet Sigvard Holstad.</p> <p>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993, varvid<br>statsrådet Lundgren varit föredragande, har regeringen för Lagrådets<br>yttrande överlämnat förslag till</p> <p>1. lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p> <p>2. lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt,</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars<br>Bergendal.</p> <p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p> <p>65</p> <h2>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:85</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 november 1993</p> <p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-<br>berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,<br>Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,<br>P. Westerberg, Ask</p> <p>Föredragande: statsrådet Wibble</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande<br>livförsäkring.</p> <p>66</p> <p>gotab 45226, Stockholm 1993</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till bifall =utskottet 1993/94:SkU16 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? B Bordläggning 1993-11-08 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1993-11-08 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1993-11-09 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1993-11-23 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 20:40:39 statustext statustext Ärendet är avslutat GH0385 2019-05-28 12:25:58 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 20:40:39 GH0385 prop_199394__85.pdf 2987821 pdf Vissa skattefrågor rörande livförsäkring https://data.riksdagen.se/fil/CAB1FF41-9F1C-4082-81F3-6A4EA1B55AA3 behandlas_i 1993/94:SkU16 GH01SkU16 bet 1993/94 SkU16 Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:85<br/> Vissa skattefrågor rörande livförsäkring GH02Sk17 mot 1993/94 Sk17 med anledning av prop. 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:85<br/> Vissa skattefrågor rörande livförsäkring GH02Sk18 mot 1993/94 Sk18 med anledning av prop. 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring Motion följdmotion av Lars Hedfors m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1993/94:85<br/> Vissa skattefrågor rörande livförsäkring GH02Sk17 mot 1993/94 Sk17 med anledning av prop. 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring av Lars Hedfors m.fl. (S) Motion följdmotion av Peter Kling och Bo G Jenevall ()<br/> med anledning av prop. 1993/94:85<br/> Vissa skattefrågor rörande livförsäkring GH02Sk18 mot 1993/94 Sk18 med anledning av prop. 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring av Peter Kling och Bo G Jenevall () Motion