2334162 GH0382 1993/94 82 prop prop prop Proposition 1993/94:82 Proposition Proposition Utbildningsdepartementet 82 0 1993-10-21 00:00:00 2025-12-19 13:48:00 1994-01-01 00:00:00 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GH0382/text https://data.riksdagen.se/dokument/GH0382 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0382 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1993/94: 82</h1> <h2>om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0382/prop_199394__82-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/> Prop. 1993/94: 82 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 1993 På regeringens vägnar Carl Bildt Beatrice Ask (Utbildningsdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort. Långsiktiga investeringar, långtgående konsekvenser för samhällsplanering, miljö och hushållning med natur- resurser karaktäriserar sektorn. Dessa frågor kräver en långsiktig upp- byggnad av kunskap och kompetens där kvalitetskraven på forskning och utbildning bör ställas högt. Genom riksdagens beslut med anledning av vårens forskningsproposi- tion har förutsättningarna för den tekniskt inriktade bygg- och fastig- hetsforskningen förbättrats. En institution för bygg- och fastighetsforsk- ning i Gävle, knuten till Kungliga Tekniska högskolan, är under upp- byggnad. I denna proposition läggs förslag om uppbyggnad av en samhällsve- tenskaplig institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet. Förslaget innebär att förutsättningar för samhälls- vetenskaplig bostads- och byggforskning av hög vetenskaplig kvalitet skapas genom anknytningen till universitetets forskning, forskarutbild- ning och grundutbildning. 1 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 82 Rättelse: S. 1 rad 9 Står: Per Unckel. Rättat till: Beatrice Ask Den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen kommer Prop. 1993/94:82 framgent i högre grad än hittills att vara konkurrensutsatt. Forskning- ens inriktning kommer att i betydande utsträckning bestämmas av fors- karnas förmåga att erhålla finansiering för sina projekt från forsknings- råd och jämförbara forskningsfinansierande organ. <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1993/94:82 1    Förslag till riksdagsbeslut ........................... 4 2   Bakgrund ....................................... 4 3   Riksdagens tidigare beslut ........................... 5 4   En KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning ............................. 5 5   Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid Statens institut för byggnadsforskning .................. 6 6   Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i ny organisatorisk form ............................. 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.............. 12 1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 82 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning 2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för bygg- nadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. Prop. 1993/94:82 <h2>2 Bakgrund</h2> Regeringen föreslog i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg åtgärder för att förnya och effektivisera byggforskningen. Bygg- forskning används som ett samlingsbegrepp för det forsknings- och ut- vecklingsarbete (FoU) som har sin tyngdpunkt i frågor som rör mark- användning, byggande, bostadsförsörjning, förvaltning och därmed sam- manhängande samhällsplaneringsfrågor. Denna forskning är till sin ka- raktär sektorövergripande och förekommer inom en rad discipliner, fö- reträdesvis inom de samhällsvetenskapliga och tekniska områdena. Forskningen har direkt och indirekt betydelse för konkurrenskraft, väl- färd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och mil- jö. Regeringens förslag innebar att statens resurser för ändamålet borde koncentreras till Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och de tekni- ska högskolorna. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) skulle läg- gas ner. En institution för bygg- och fastighetsforskning borde bildas den 1 juli 1993. Institutionen borde vidare knytas till Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och förläggas till Gävle. Genom en integration i KTH skulle en koppling åstadkommas med den utbildning och forskning som bedrivs vid övriga institutioner vid KTH. Regeringen anmälde att den avsåg att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna förslag till hur den nya högskoleinstitutionen skulle utformas. Regeringen underströk vidare vikten av en samhällsvetenskaplig forskning av hög kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av bygg- forskningen måste därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forskning av detta slag måste, i likhet med byggforskningen i övrigt, i ökad utsträckning bedrivas med stöd från forskningsråd, sek- torsorgan och andra intressenter. En allmän princip för forskning borde enligt regeringens förslag vara att forskning bedrivs i former som tillåter konkurrens mellan utförare av forskning. Det innebär bl. a. att institut och myndigheter som har fasta anslag för forskning i vidgad omfattning bör söka finansiering i öp- pen konkurrens. Eftersom tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagande till framtiden för den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som bedri- vits vid SIB parallellt med den forskning som haft en mera teknisk in- riktning inte förelåg anmälde regeringen att denna del av verksamheten vid SIB skulle utvärderas. Regeringens förslag innebar att den samhällsvetenskapligt inriktade verksamheten vid SIB skulle fortsätta under budgetåret 1993/94 men knytas till Uppsala universitet. Förslaget innebar slutligen att Utbild- ningsdepartementet skulle ha ansvaret för den föreslagna institutionen vid KTH samt den fortsatta beredningen av frågan om den samhällsve- tenskapligt inriktade forskningens omfattning och organisation. SIB borde upphöra den 1 juli 1993. <h2>3 Riksdagens tidigare beslut</h2> Bostadsutskottet (bet. 1992/93:BoU23) delade regeringens uppfattning om betydelsen av en effektiv och kvalitativt högtstående forskning inom byggområdet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att BFR även i fortsättningen skulle ansvara för samordningen av de statliga resurserna inom forskningsområdet, liksom behovet av att verksamheten inom SIB omstruktureras, bl.a. genom att en ny institution tillhörande KTH inrät- tades i Gävle. Utskottet ansåg däremot att det var olyckligt att planerna på en omstrukturering av verksamheten vid SIB skapade oro bland den berörda personalen. För att möta risken av att kompetenta forskare lämnade SIB under utvärderingsfasen ansåg utskottet det vara angeläget att slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad forskning skulle bibe- hållas i en ny organisation. Bostadsutskottet ansåg vidare att mycket ta- lade för att en avveckling av SIB borde ske först i samband med att ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta organisation kunde tas. Utskottet föreslog därför att SIB skulle avvecklas den 1 januari 1994. Detta skulle också ge bättre möjligheter att lösa personalfrågorna på ett godtagbart sätt. Uskottet ansåg avslutningsvis att vad som anförts om riktlinjerna för byggforskningen och fortsatta överväganden om densamma borde riks- dagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1992/93:401). <h2>4 En KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning</h2> Regeringen gav den 25 mars 1993 i uppdrag åt BFR att träffa en över- enskommelse med KTH om bygg- och fastighetsforskning i Gävle. BFR tillsatte en utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, och en styr- grupp med företrädare för BFR, KTH och SIB. KTH och BFR har den 20 september 1993 träffat överenskommelse om inrättande av en sådan institution med vida uppgifter. Institutionen kommer att byggas upp kring fem verksamhetsområden: bygg- och fas- tighetsekonom, inomhusklimat och ventilation, byggnadsanalys och bo- Prop. 1993/94:82 endekvalitet, materialteknik samt informationsteknologi för mark, bygg- nader och infrastruktur. Målet är att varje verksamhetsområde i ett uppbyggt skede skall företrädas av en professor under förutsättning att långsiktig finansiering kan erhållas. Organisatoriskt inordnas den nya institutionen under KTH:s delfakultet för arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnad. Den nya institutionen kommer att utformas och från den 1 januari 1994 ledas på i princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH. Institutionen finansieras genom ett årligt anslag från BFR på 15 mil- joner kr, genom utbildnings- och forskningsuppdrag från KTH:s institu- tioner och delfakulteter samt genom utbildnings- och forskningsupp- drag i övrigt. Målet är att institutionen vid sin start den 1 januari 1994 skall ha en omslutning på 25 miljoner kr räknat på årsbasis. Efter upp- byggnadsskedet bör institutionen kunna nå en omslutning på 35 till 40 miljoner kr. Prop. 1993/94:82 <h2>5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid Statens institut för byggnadsforskning</h2> Regeringen gav den 1 april 1993 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) i uppdrag att utvärdera den samhällsvetenskap- ligt inriktade forskningen vid SIB. Utvärderingen, som genomförts av forskningsrådets huvudsekreterare, professorn Bo Särlvik, har överläm- nats till regeringen den 1 oktober 1993. Under arbetet med utvärderingen har synpunkter på byggforskning- ens organisation inhämtats från BFR och från BFR:s utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, vad avser planeringen för en KTH-insti- tution för bygg- och fastighetsforskning i Gävle. Representanter för per- sonalorganisationerna vid SIB har orienterats om förutsättningarna för och inriktningen av utvärderingen och beretts tillfälle att anföra syn- punkter. Samråd har skett med företrädare för Uppsala universitet be- träffande de allmänna dragen i förslagsdelen. Utvärderarens egen sammanfattning beträffande den vetenskapliga verksamheten omfattar tre slutsatser: (1) Den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB bör inte avvecklas utan att något annat kommer i dess ställe. Om så inte sker kommer det inte längre att i landet finnas någon mångvetenskaplig miljö med lång- siktighet i verksamheten, där forskning om bostads- och byggområdet kan bedrivas. Med hänsyn till bostads- och byggsektorns betydelse för landets ekonomi, för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort behövs resurser för mångvetenskaplig forskning inom detta område. (2) Forskningen har i alltför stor utsträckning fått drag av utrednings- verksamhet och i alltför liten utsträckning varit inriktad på forsknings- uppgifter av inomvetenskaplig relevans och betydelse. En inte obetydlig del av den forskning som bedrivits vid SIB uppvisar god vetenskaplig Prop. 1993/94:82 kvalitet, men i fortsättningen bör eftersträvas att en betydligt större del av den samhälllsvetenskapliga bostads- och byggforskningen når upp till denna nivå. (3) Om bostads- och byggforskningen skall fortsätta i en ny organisa- tionsform - utvärderaren förordar en universitetsanknuten institution -, bör den vetenskapliga ledningen och planeringen av forskningen för- stärkas. Vidare bör forskningens omfattning i stor utsträckning bestäm- mas av forskarnas förmåga att få projektbidrag från forskningsfinansie- rande organ, som fördelar forskningsmedel efter vetenskaplig kvalitets- prövning. I den mån utredningsuppgifter utförs, bör detta ske i form av uppdrag som är helt externfinansierade. Institutionen bör eftersträva att sådan verksamhet också bidrar till institutionens eget forskningspro- gram eller förväntas ge ny kunskap av mer allmän betydelse inom forskningsområdet. Utvärderaren föreslår mot denna bakgrund att den samhällsveten- skapliga forskning som hittills bedrivits vid SIB, bör ersättas av en ny samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och byggforsk- ning. Denna bör vara förlagd till Gävle men tillhöra Uppsala universi- tet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet. Vid denna institution bildas en mångvetenskaplig forskningsmiljö med stark vetenskaplig kompetens och huvudsaklig iniktning på inomvetenskapligt relevanta forskningsuppgifter som är av betydelse för bostads- och byggområdet. Även om institutionen främst bör bedriva forskning och forskarutbild- ning bör den kunna bidra till grundutbildningen. Samverkan med KTH-institutionen samt med de mindre och medelstora högskolorna - särskilt Högskolan i Gävle/Sandviken - är angelägen. Utvärderaren föreslår att institutionen bör byggas kring professurer i sex ämnesområden: företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi, statistik och statsvetenskap. Möjligheter till dubbel fakultets- och institutionsanknytning av professorerna i nationalekonomi och fö- retagsekonomi till KTH resp Uppsala universitet bör kunna övervägas. Utvärderaren anger två alternativa nivåer för verksamheten. I det större alternativet ingår totalt 27 forskartjänster på olika nivåer samt tolv dok- torandtjänster. Kostnaden beräknas till ca 22,7 miljoner kr. I det mind- re alternativet ingår 22 forskartjänster varvid kostnaden beräknas till ca 16,5 miljoner kr. Utredaren förutsätter att samtliga tjänster tillsätts efter samma princi- per som för motsvarande tjänster inom universitet och högskolor. Utvärderaren framhåller avslutningsvis att med den nya inriktning av bostads- och byggforskningen som han förordar kommer bidrag för bo- stads- och fastighetsforskning i större utsträckning än tidigare att sökas från forskningsråd och jämförbara forskningsfinansierande organ. HSFR bör därför tillföras ökade resurser avsedda för detta område. Medlen bör fördelas i nationell konkurrens och således kunna användas för att stödja forskning vid såväl institutionen i Gävle som vid andra in- stitutioner. <h2>6 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i ny organisatorisk form</h2> Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort. Beslut och investeringar om bostäder och byggande är till sin karaktär långsiktiga. Samhällsplanering i vid me- ning har långtgående konsekvenser för hushållning med naturresurser och miljö. Dessa frågor kräver en motsvarande långsiktighet i uppbygg- naden av kunskap och kompetens. Kvalitetskraven på den för dessa om- råden relevanta forskningen och utbildningen måste ställas högt. Endast en effektiv och konkurrensutsatt bostads- och byggforskning kan uthål- ligt möta de krav som ställs från företag, kommuner, samhällsplaneran- de myndigheter m fl. Den hittillsvarande bostads- och byggforskningen har genom SIB:s ge- stalt och organisation till en väsentlig del inte varit utsatt för den kon- kurrens i finansieringen och rekryteringen som erfarenhetsmässigt krävs för att uppnå en jämn, hög kvalitet i den vetenskapliga verksam- heten. Utredaren framhåller att i en ny organisationsform bör det efter- strävas att en betydligt större del av den samhällsvetenskapligt inriktade bostadsforskningen når upp till den nivå som representerats av det bästa som gjorts inom detta område vid SIB, så att den når en god vetenskap- lig kvalitet. Bostads- och byggforskningen är flervetenskaplig och gränsöverskri- dande vilket förutsätter samverkan mellan en rad discipliner med främst samhällsvetenskaplig och teknisk inriktning. En anknytning till universitetens och högskolornas forskning, forskarutbildning och grundutbildning ger goda möjligheter till kontakter med den kunskaps- utveckling som äger rum inom skilda ämnesområden. Denna anknyt- ning ger vidare flexibilitet i inriktningen av forskningen och möjlighet att successivt angripa nya eller ändrade frågeställningar. De senaste år- tiondenas förändringar på bostads- och byggmarknaden understryker vikten av långsiktighet i forskningen parad med lyhördhet för och vilja till att med högt ställda kvalitetskrav bearbeta komplexa problem. Det avtal som slutits mellan BFR och KTH om inrättande av en insti- tution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning ger goda för- utsättningar för företrädesvis teknisk och ekonomisk forskning av hög kvalitet. Företag inom bygg- och fastighetsområdet har visat ett betydan- de intresse för den nya institutionen. Den samhällsvetenskapligt inrikta- de bostads- och byggforskningen har delvis annorlunda förutsättningar. Forskning kring bostäder och byggnader, naturresursutnyttjande, sam- hällsplanering, den inre och yttre miljön m.fl. områden, faller väl in i den samhällsvetenskapliga forskningens teori och metod. Användare av denna kunskap och kompetens är emellertid snarare kommuner, sam- hällsplanerande myndigheter och bostadsföretag än de delar av närings- livet som har intresse av den tekniskt inriktade bygg- och fastighets- forskningen. Kravet på den samhällsvetenskapliga bostads- och bygg- Prop. 1993/94:82 forskningen att vara konkurrensutsatt bör ställas lika högt som för den tekniska, även om finansieringskällorna kommer att vara av annat slag. Den samhällsvetenskapliga forskningen på detta område bör, på ett helt annat sätt än hittills, delta i konkurrens om medel från forskningsråd och andra forskningsfinansiärer och därigenom vinna i kvalitet. Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet Utvärderingen av den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB utgör en god grund för uppbyggnaden av en ny institution för sam- hällsvetenskaplig bostads- och byggforskning, med väsentligt skärpta krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i verksamheten. En nyli- gen genomförd undersökning visar på ett relativt omfattande samband mellan den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen i Gävle och forskning inom Uppsala universitet. Regeringen avser därför att ge Uppsala universitet i uppdrag att inleda arbetet med uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning med placering i Gävle. Det ankommer på Uppsala universitet att inom de ramar och riktlinjer för den sektoriellt orienterade forskningsverksamheten, som regering och riksdag faststäl- ler, ta ställning till den närmare utformningen av institutionens organi- sation. Ansvaret för kvalitetskontroll, ledning och planering av den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen i Gävle kommer att entydigt falla på den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Av bl.a. dessa skäl bör den detaljerade utformning- en av den nya institutionen inte föreskrivas universitetet. En väl funge- rande basorganisation för forskning och forskarubildning kräver en äm- nesmässig bredd samtidigt som det är angeläget att starka forskningsom- råden profileras och prioriteras. Därigenom kommer möjligheterna att erhålla externa resurser för forskning att öka. Regeringen vill dock framhålla att verksamhetsinriktningen och rek- ryteringen av forskare bör främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja sig från andra universitetsinstitutioner genom att den kommer att ha forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter. Bland de relevanta problemområdena för den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen ingår forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsätt- ningar och konsekvenser och därmed åtföljande resurshushållningspro- blem, bostadpolitik, miljö, bostadssociala frågor inklusive jämställdhets- perspektiven, bebyggelsens utformning, utveckling och planering. Enligt regeringens uppfattning bör den nya institutionens storlek emellertid begränsas jämfört med utredarens förslag. Regeringen föror- dar en storlek på den nya institutionen motsvarande 20 miljoner kr. Regeringens förslag innebär att i Gävle kommer att finnas två institu- tioner inom bostads- bygg- och fastighetsområdet, knutna till Uppsala Prop. 1993/94:82 universitet resp. KTH. Det ingår i uppdraget att skapa bästa möjliga Prop. 1993/94:82 samarbetsformer mellan dessa institutioner som har fördelen av att vara samlokaliserade samtidigt som de kan utnyttja kompetens inom ett stort universitet och en stor teknisk högskola. Ytterligare en styrkepunkt är det samarbete med Högskolan i Gävle/Sandviken som har etablerats och som kan utvecklas. De två institutionerna i Gävle kommer att ha kom- petens som i viss utsträckning är kompletterande, även om den huvud- sakliga inriktningen åtskiljer dem, exempelvis i fråga om den ekonomis- ka forskningen. Tillkomsten av en institution knuten till Uppsala uni- versitet bör således totalt sett innebära en förstärkning av den ekonomi- ska forskningen. Det ankommer på resp, universitet och högskola att genom avtal dra upp riktlinjerna för samarbetet. SIB har två mindre lokalavdelningar vid Lunds universitet resp Chal- mers tekniska högskola. Utvärderaren har inte lämnat organisatoriska förslag beträffande dessa avdelningar. Däremot omfattas verksamheterna av utvärderingen. Regeringen avser att ta intiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma dessa verksamheter i resp, universitet och högskola. Givetvis kan innehavare av tjänster vid lokalavdelningarna också välja att söka tjänster vid den nya institutionen i Gävle. Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforsk- ningen i Gävle bör ske stegvis. Tjänsterna i basorganisationen inrättas av Uppsala universitet som bör disponera särskilda resurser för institu- tionen fr.o.m. budgetåret 1994/95. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod bör basfinansieringen uppgå till 20 miljoner kr. Regeringen kommer att i 1994 års budgetproposition föreslå medel för samhällsvetenskaplig bo- stads- och byggforskning under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepar- tementet) anslaget Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild- ning. Regeringen avser anslå 14 miljoner kr för budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kr för budgetåret 1995/96. Dessa anslagsnivåer motsvarar den successiva uppbyggnad av verksamheten som regeringen idag bedö- mer som praktiskt väl avvägd att genomföra. Om det visar sig att det finns skäl att senare göra en annan bedömning, kommer regeringen att ompröva dessa anslag så att uppbyggnaden kan ske snabbare. I enlighet med riksdagens beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170 av- snitt 12, bet. 1992/93:BoU:23, rskr. 1992/93:401) skall SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under kalenderåret 1994 kommer vissa awecklingskost- nader att uppstå som rör personal-, lokal- och övriga förvaltningskost- nader under uppsägningstiden. Det går inte nu att beräkna dessa kost- nader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Projektfinansierad bostads- och byggforskning Regeringens förslag innebär att forskningen inom bostads- och byggom- rådet kommer att vara konkurrensutsatt i väsentligt högre grad än hit- tills. Forskarna kommer att i större utsträckning behöva finansiera pro- jekt med medel som, efter kvalitetsprövning, beviljas av forskningsråd och andra forskningsfinansierande organ. Detta leder till ökade anspråk på framför allt HSFR. Rådet disponerar redan särskilda medel för bygg- 10 forskning, innevarande år 4 miljoner kr. Dessa medel anvisas under Prop. 1993/94:82 tolfte huvudtiteln (Näringsdepartmentet), anslaget F 11 Byggforskning. Det är angeläget att öka andelen medel för bostads- och byggforskning som fördelas i nationell konkurrens och efter vetenskaplig kvalitets- prövning. Regeringen avser därför att i 1994 års budgetproposition före- slå att 4 miljoner kr överförs från tolfte huvudtiteln till åttonde huvud- titeln (Utbildningsdepartmentet). Utrednings- informations- och konsulttjänster Den utrednings- och informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda vid SIB bör fortsättningsvis ske med krav på full kostnadstäck- ning och så långt möjligt på kommersiell basis. I flera fall är verksam- heten av konsultkaraktär och har hittills kunna konkurrera med annan konsultverksamhet på villkor som inte varit konkurrensneutrala. Den myndighet som får ansvaret för avvecklingen av SIB bör undersöka för- utsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för tjänsteproduktion som riktar sig till kommuner, bostads- och byggföretag, myndigheter med ansvar för samhällsplanering, miljö- och naturresursfrågor m.fl. Med hänsyn till att i Gävle finns såväl Statens lantmäteriverk som Centralnämnden för fastighetsdata kan marknaden för fristående konsultinsatser bedömas som god. I detta arbete förutsätts en nära samverkan med lokala arbets- tagarorganisationer, trygghetsstiftelsen och länsarbetsnämnden i Gävle. Regeringen finner det angeläget att de forskare/utredare liksom övrig personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen, genom den- na samverkan får stöd vid övergång till annan verksamhet. 11 <h2>Utbildningsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993 Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johans- son, Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Ask Regeringen beslutar proposition 1993/94:82 om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. gotab 45154, Stockholm 1993 Prop. 1993/94:82 12 1 1 att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning bifall =utskottet 1993/94:BoU7 ? 1 1 att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning ? 2 2 att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. ? 2 2 att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. bifall =utskottet 1993/94:BoU7 ? B Bordläggning 1993-10-26 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1993-10-26 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1993-10-27 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1993-11-15 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Utbildningsdepartementet 2014-11-17 20:13:00 statustext statustext Ärendet är avslutat GH0382 2019-05-28 12:25:57 tilldelat Tilldelat Bostadsutskottet 2014-11-17 20:13:00 GH0382 prop_199394__82.pdf 458032 pdf Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning https://data.riksdagen.se/fil/89BC3A04-37EC-46C1-9C89-0D20FF81D11A behandlas_i 1993/94:BoU7 GH01BoU7 bet 1993/94 BoU7 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo5 mot 1993/94 Bo5 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Motion följdmotion med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo6 mot 1993/94 Bo6 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Motion följdmotion med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo7 mot 1993/94 Bo7 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Motion följdmotion med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo8 mot 1993/94 Bo8 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Motion följdmotion med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo9 mot 1993/94 Bo9 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Motion följdmotion av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson () med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo9 mot 1993/94 Bo9 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson () Motion följdmotion av Elisabeth Persson m.fl. (V) med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo8 mot 1993/94 Bo8 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av Elisabeth Persson m.fl. (V) Motion följdmotion av Marianne Jönsson (C) med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo7 mot 1993/94 Bo7 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av Marianne Jönsson (C) Motion följdmotion av Oskar Lindkvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo5 mot 1993/94 Bo5 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av Oskar Lindkvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Sinikka Bohlin m.fl. (S) med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning GH02Bo6 mot 1993/94 Bo6 med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av Sinikka Bohlin m.fl. (S) Motion