<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284980</hangar_id>
 <dok_id>GH0377</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>77</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:77</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>77</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-11-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:47:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0377/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0377</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0377</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:77&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ombildning av arbetsgivarorganisationen för&lt;br&gt;det statliga området&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0377/prop_199394__77-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0377/prop_199394__77-2.png" style="width:39pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt 'Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt att Statens arbetsgivarverk ombildas till en upp-&lt;br&gt;dragsmyndighet fr.o.m. den 1 juli 1994 (rskr. 1992/93:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram fyra lagförslag som i huvudsak&lt;br&gt;innebär att riksdagens beslut fullföljs samtidigt som det läggs fast att&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationen för det statliga området skall bedriva sin verk-&lt;br&gt;samhet i form av en uppdragsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lag om ändring av regeringsformen föreslås sålunda att bestäm-&lt;br&gt;melserna om att finansutskottet skall godkänna avtal i frågor om anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor för statens arbetstagare tas bort. Ändringen i regerings-&lt;br&gt;formen föranleder konsekvensändringar i riksdagsordningen och i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs dessutom fram förslag till en lag om upphävande&lt;br&gt;av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsför-&lt;br&gt;handlingar m.m. (ställföreträdarlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna föreslås träda ikraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;regeringsformen ........ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;riksdagsordningen ....... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen (1980:100)&amp;nbsp;&amp;nbsp;. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1965:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar&lt;br&gt;m.m................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behöver finansutskottet godkänna avtal om anställningsvillkor? 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behövs en ställföreträdarlag? ....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;I vilken form skall arbetsgivarorganisationen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det statliga området bedriva sin verksamhet? ...........17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall få skilja chefen för arbetsgivarorganisationen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det statliga området från anställningen? ..............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;När och hur skall ombildningen&amp;nbsp;av&amp;nbsp;arbetsgivarorganisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen genomföras? ..........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen .......26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordning .......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) ............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1965:576)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsför-&lt;br&gt;handlingar m.m..........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet Staten och arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationerna (SOU 1992:100) ..............29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag .................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande .......................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i riksdagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om upphävande av lagen (1965:576) om ställföreträdare för&lt;br&gt;kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner det regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den form i vilken arbetsgivarorganisationen för det statliga området&lt;br&gt;skall bedriva sin verksamhet (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen skall upphöra&lt;br&gt;att gälla vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 5 § och tilläggsbestämmelsen 4.8.1 skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet skall, utöver sina&lt;br&gt;uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt 9&lt;br&gt;kap. 4 § och 11 § regeringsfor-&lt;br&gt;men, bereda ärenden om allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och för budgetreglering-&lt;br&gt;en samt ärenden som rör riksban-&lt;br&gt;kens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet skall, utöver sina&lt;br&gt;uppgifter enligt 8 kap. 6 § och 9&lt;br&gt;kap. 4 § regeringsformen, bereda&lt;br&gt;ärenden om allmänna riktlinjer för&lt;br&gt;den ekonomiska politiken och för&lt;br&gt;budgetregleringen samt ärenden&lt;br&gt;som rör riksbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsfor-&lt;br&gt;men, bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut av finans- och skatteutskot-&lt;br&gt;ten i fråga som avses i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen och av finansut-&lt;br&gt;skottet i fråga om godkännande&lt;br&gt;enligt 9 kap. 77 § regeringsformen&lt;br&gt;meddelas regeringen genom skri-&lt;br&gt;velse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av finans- och skatteutskot-&lt;br&gt;ten i fråga som avses i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen meddelas rege-&lt;br&gt;ringen genom skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande i fråga om vad&lt;br&gt;som före ikraftträdandet har förekommit vid behandlingen i finansut-&lt;br&gt;skottet av frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Riksdagsordningen omtryckt 1992:43.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:77&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § och 11 kap. 2 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att&lt;br&gt;användas vid facklig förhandling på den offentliga sektorn eller vid för-&lt;br&gt;beredelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller&lt;br&gt;statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försäm-&lt;br&gt;ras om uppgiften röjs. Med facklig förhandling på den offentliga sektorn&lt;br&gt;avses sådan förhandling i fråga angående förhållandet mellan arbetsgiva-&lt;br&gt;re och arbetstagare, vari myndighet, sammanslutning av kommuner eller&lt;br&gt;statligt eller kommunalt företag har att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;fem år. Beträffande handling som&lt;br&gt;har upprättats hos eller inkommit&lt;br&gt;till riksdagens finansutskott gäller&lt;br&gt;sekretessen dock längst till dess&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelse har&lt;br&gt;träffats eller förhållandet annars&lt;br&gt;har reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;paragraf ankommer det på myn-&lt;br&gt;dighet, som har att självständigt&lt;br&gt;handlägga ärende om förhandling i&lt;br&gt;fråga angående förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, att&lt;br&gt;pröva fråga om utlämnande till en-&lt;br&gt;skild av uppgift som hänför sig till&lt;br&gt;ärendet. Beträffande uppgift hos&lt;br&gt;riksdagens finansutskott ankommer&lt;br&gt;det dock på utskottet att pröva&lt;br&gt;frågan. Om förhandlingsärende&lt;br&gt;har uppdragits åt sammanslutning&lt;br&gt;av kommuner, ankommer pröv-&lt;br&gt;ningen av frågan inom en viss&lt;br&gt;kommun på den myndighet inom&lt;br&gt;kommunen som handlägger sådant&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;paragraf ankommer det på myn-&lt;br&gt;dighet, som har att självständigt&lt;br&gt;handlägga ärende om förhandling i&lt;br&gt;fråga angående förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, att&lt;br&gt;pröva fråga om utlämnande till en-&lt;br&gt;skild av uppgift som hänför sig till&lt;br&gt;ärendet. Om förhandlingsärende&lt;br&gt;har uppdragits åt sammanslutning&lt;br&gt;av kommuner, ankommer pröv-&lt;br&gt;ningen av frågan inom en viss&lt;br&gt;kommun på den myndighet inom&lt;br&gt;kommunen som handlägger sådant&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§&lt;br&gt;gäller inte för ledamot av riks-&lt;br&gt;dagen såvitt avser uppgift som han&lt;br&gt;har erhållit under utövandet av sitt&lt;br&gt;uppdrag. Föreskrifter om tyst-&lt;br&gt;nadsplikt för sådan ledamot och&lt;br&gt;för tjänsteman i riksdagen finns i&lt;br&gt;10 kap. 7 § regeringsformen samt&lt;br&gt;2 kap. 4 § och 4 kap. 15 och 16&lt;br&gt;§§ riksdagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om vad som har&lt;br&gt;förekommit vid sammanträde med&lt;br&gt;riksdagens kammare gäller sekre-&lt;br&gt;tess enligt denna lag endast om&lt;br&gt;sammanträdet har hållits inom&lt;br&gt;stängda dörrar. För uppgift som&lt;br&gt;har intagits i kammarens protokoll&lt;br&gt;gäller sekretess enligt denna lag&lt;br&gt;endast i fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;För uppgift i annat riksdagens&lt;br&gt;protokoll eller beslut gäller sekre-&lt;br&gt;tess enligt denna lag endast i de&lt;br&gt;fall som avses i 2 kap. samt 6&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§&lt;br&gt;gäller inte för ledamot av riks-&lt;br&gt;dagen såvitt avser uppgift som han&lt;br&gt;har erhållit under utövandet av sitt&lt;br&gt;uppdrag. Föreskrifter om tyst-&lt;br&gt;nadsplikt för sådan ledamot och&lt;br&gt;för tjänsteman i riksdagen finns i&lt;br&gt;10 kap. 7 § regeringsformen samt&lt;br&gt;2 kap. 4 § och 4 kap. 15 § riks-&lt;br&gt;dagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om vad som har&lt;br&gt;förekommit vid sammanträde med&lt;br&gt;riksdagens kammare gäller sekre-&lt;br&gt;tess enligt denna lag endast om&lt;br&gt;sammanträdet har hållits inom&lt;br&gt;stängda dörrar. För uppgift som&lt;br&gt;har intagits i kammarens protokoll&lt;br&gt;gäller sekretess enligt denna lag&lt;br&gt;endast i fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;För uppgift i annat riksdagens&lt;br&gt;protokoll eller beslut gäller sekre-&lt;br&gt;tess enligt denna lag endast i de&lt;br&gt;fall som avses i 2 kap. och 6 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller riksdagen från regeringen uppgift som är sekretessbelagd där,&lt;br&gt;gäller sekretessen också hos riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I fråga om handlingar som har upprättats hos eller inkommit till&lt;br&gt;riksdagens finansutskott före ikraftträdandet gäller 6 kap. 5 § och 11&lt;br&gt;kap. 2 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1965:576)&lt;br&gt;om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsför-&lt;br&gt;handlingar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1965:576) om ställföreträdare för&lt;br&gt;kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om fastställande av&lt;br&gt;anställnings- eller avtalsvillkor för sådana arbetstagare som anges i 18&lt;br&gt;kap. 13 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetsmarknaden uppvisar i dag en splittrad bild på arbets-&lt;br&gt;givarsidan. För det statliga området finns det numera två arbetsgivaror-&lt;br&gt;ganisationer. De är Statens arbetsgivarverk — främst företrädande de&lt;br&gt;statliga förvaltningsmyndigheterna och domstolarna — och Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen BOA. Vissa av staten ägda bolag är anslutna till Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen. Vidare finns det statligt ägda bolag som inte är&lt;br&gt;medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Med stöd av en särskild&lt;br&gt;lagstiftning och med denna sammanhörande riksdagsbeslut medverkar&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk vid förhandlingar om anställningsvillkor för&lt;br&gt;arbetstagare hos vissa icke-statliga arbetsgivare (jfr avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i mars 1992 en kommitté — Arbetsgivarkommittén&lt;br&gt;— med uppdrag att bl.a. lämna förslag till en framtida utformning av&lt;br&gt;statens centrala arbetsgivarfunktion (se dir. 1992:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarkommittén överlämnade i början på hösten 1992 sitt betän-&lt;br&gt;kande Staten och arbetsgivarorganisationerna (SOU 1992:100). Kom-&lt;br&gt;mitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i prop. 1992/93:100 bil. 8.5. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4734/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Arbetsgivarkommitténs förslag lade vi i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 under Fl s. 85-93) fram&lt;br&gt;förslag att ombilda Statens arbetsgivarverk till en uppdragsmyndighet&lt;br&gt;som från och med budgetåret 1994/95 skall finansieras genom avgifter.&lt;br&gt;Riksdagen godkände att den statliga arbetsgivarorganisationen ombildas&lt;br&gt;med den inriktning som vi förordat (bet. 1992/93:AU10, rskr.&lt;br&gt;1992/93:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition följer vi i huvudsak upp riksdagens beslut att om-&lt;br&gt;bilda Statens arbetsgivarverk till en uppdragsmyndighet och lägger fram&lt;br&gt;fyra lagförslag (avsnitten 4 och 5). Frågan om vilken närmare organisa-&lt;br&gt;tion som skall väljas för arbetsgivarorganisationen tas upp i avsnitt 6.&lt;br&gt;Vem som skall kunna skilja arbetsgivarorganisationens chef från anställ-&lt;br&gt;ningen behandlas i avsnitt 7. Vi redovisar i avsnitt 8 när och hur refor-&lt;br&gt;men närmare är tänkt att genomföras. I avsnitt 9 kommenteras lagförsla-&lt;br&gt;gen närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 oktober 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid sin granskning av lagförslagen som sådana inte fun-&lt;br&gt;nit skäl till någon erinran. Enligt Lagrådets uppfattning fanns det emel-&lt;br&gt;lertid sådan tveksamhet kring vissa konstitutionella frågor att Lagrådet&lt;br&gt;inte har ansett sig på föreliggande material kunna tillstyrka att de remit-&lt;br&gt;terade förslagen läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 6 och 9.4. Av de Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;till Lagrådet remitterade förslaget läggs i denna proposition bara fram&lt;br&gt;förslaget till upphävande av ställföreträdarlagen (se avsnitten 5 och 9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid har vissa ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen består av rena konse-&lt;br&gt;kvensändringar (se avsnitt 9.3). I den delen får det anses att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet och det&lt;br&gt;lagförslaget kan därför bli föremål för proposition till riksdagen utan&lt;br&gt;föregående lagrådsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Behöver finansutskottet godkänna avtal om&lt;br&gt;anställningsvillkor?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansutskottet skall inte längre godkänna&lt;br&gt;avtal i frågor om anställningsvillkor som gäller statens arbetstagare&lt;br&gt;eller i övrigt tillhör riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför att 9 kap. 11 § regeringsformen upphävs samt&lt;br&gt;att konsekvensändringar görs i riksdagsordningen och i sekretessla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Enligt Arbetsgivarkommitténs direktiv (dir.&lt;br&gt;1992:31) skulle den nuvarande lydelsen av 9 kap. 11 § regeringsformen&lt;br&gt;vara utgångspunkt för kommitténs överväganden. Kommittén har därför&lt;br&gt;inte lagt fram något förslag i denna del (se betänkandet s. 77 f. och 99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universi-&lt;br&gt;tet och Stockholms universitets Juridiska fakultetsnämnd sätter i fråga&lt;br&gt;om inte en konsekvens av ett genomförande av kommitténs förslag blir&lt;br&gt;att 9 kap. 11 § regeringsformen måste upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1965 års förhandlingsrättsrefbrm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1965 års förhandlingsrättsreform fick de statsanställda förhand-&lt;br&gt;lingsrätt och rätt att träffa kollektivavtal (jfr prop. 1965:60). Dessför-&lt;br&gt;innan hade staten såsom arbetsgivare i princip ensidigt bestämt de stats-&lt;br&gt;anställdas löne- och anställningsvillkor. Lönefrågorna utgjorde därvid en&lt;br&gt;betydelsefull del av budgetbehandlingen i riksdagen. I praktiken hade&lt;br&gt;emellertid ett system utvecklats, där villkoren för de statsanställda fast-&lt;br&gt;ställdes efter förhandlingar och överenskommelser mellan de fackliga&lt;br&gt;organisationerna och regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen lönedelegation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förhandlingsrättsreformen inrättades en riksdagens löne-&lt;br&gt;delegation för att tillförsäkra riksdagen insyn i förhandlingsarbetet och&lt;br&gt;därmed ett reellt inflytande (se bl.a. prop. 1964:140 och bet.&lt;br&gt;1964: KU 19). Lönedelegationens uppgifter var att dels överlägga med ett&lt;br&gt;av regeringen utsett statsråd i förhandlingsfrågor om anställningsvillkor&lt;br&gt;som skulle gälla för statens arbetstagare eller i övrigt tillhörde riksda-&lt;br&gt;gens prövning, dels på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådana för-&lt;br&gt;handlingsfrågor eller, om frågan hade undantagits från avtal, förslag till&lt;br&gt;reglering av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lönedelegationen nåddes emellertid inte. Delegationen an-&lt;br&gt;sågs spela en oklar roll och den befann sig långt från politikens centrum&lt;br&gt;(se Ds C 1983:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet tar över lönedelegationens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt under våren 1985 om en långtgående delegering till&lt;br&gt;regeringen av rätten att slutligt godkänna avtal. Riksdagen beslöt vidare&lt;br&gt;att lönedelegationen skulle upphöra vid utgången av år 1985 (jfr prop.&lt;br&gt;1984/85:100 bil. 2, bet. 1984/85:KU34). Genom en ändring i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § regeringsformen övertog finansutskottet den 1 januari 1986 lönede-&lt;br&gt;legationens tidigare uppgifter. Finansutskottets funktion skulle därvid bli&lt;br&gt;att på riksdagens vägnar ta ställning till avtal som gäller en generell&lt;br&gt;reglering av anställningsvillkoren för statens arbetstagare i samband med&lt;br&gt;de allmänna avtalsrörelserna eller som annars är av mer avsevärd, själv-&lt;br&gt;ständig statsfinansiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En bärande idé i Arbetsgivarkommit-&lt;br&gt;téns förslag är att de avtal som en arbetsgivarorganisation för det stat-&lt;br&gt;liga området träffar varken skall behöva godkännas av riksdagen eller&lt;br&gt;regeringen. Undantag skall gälla för huvudavtalen, såvitt avser bl.a.&lt;br&gt;skyddet mot samhällsfarliga konflikter, och medbestämmandeavtalet för&lt;br&gt;regeringskansliet (MBA-R).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 89) anslöt&lt;br&gt;vi oss till kommitténs uppfattning i denna del. Vi betonade vidare vikten&lt;br&gt;av att myndigheterna och arbetsgivarorganisationen tar på sig ett fullt&lt;br&gt;ansvar för alla typer av kostnader som följer av kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ifrågasatte därvid om ett sådant förfarande kan anses helt förenligt&lt;br&gt;med bestämmelserna i 9 kap. 11 § regeringsformen. Vi uttalade att&lt;br&gt;finansmakten kan utövas på ett annat och bättre sätt än det nuvarande,&lt;br&gt;nämligen genom i förväg fastställda ramar för förvaltningskostnaderna&lt;br&gt;och ett direkt ställningstagande till myndigheternas anslag i statsbud-&lt;br&gt;geten, utan att dessa i efterhand räknas upp på grundval av träffade&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände vårt förslag (rskr. 1992/93:205). Eftersom finans-&lt;br&gt;utskottet alltså inte längre skall bl.a. behöva godkänna avtal i frågor&lt;br&gt;rörande anställningsvillkor för statens arbetstagare, återkommer vi nu&lt;br&gt;med ett förslag att 9 kap. 11 § regeringsformen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i regeringsformen föranleder konsekvensändringar i riks- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;dagsordningen och i sekretesslagen (se vidare avsnitten 9.2 och 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behövs en ställföreträdarlag?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ställföreträdarlagen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Motsvarar delvis regeringens förslag. Arbetsgi-&lt;br&gt;varkommittén föreslog att den nuvarande ställföreträdarlagen skulle&lt;br&gt;ersättas med en ny ställföreträdarlag som avsågs omfatta de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna samt Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter, de senare dock bara såvitt avser sådana anställnings-&lt;br&gt;eller arbetsvillkor för präster som får bestämmas genom avtal. Kommit-&lt;br&gt;tén föreslog även att den nya ställföreträdarlagen skulle kunna omfatta&lt;br&gt;sådana universitet och högskolor som bedriver sin verksamhet som en&lt;br&gt;från staten fristående stiftelse (se betänkandet s. 85 ff. och 123 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet och Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund avstyrker kommitténs förslag och anser att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och Pastoratsförbundet själva fullt ut skall få utöva arbetsgivar-&lt;br&gt;funktionen gentemot de anställda på respektive område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk påpekar att förslaget torde innebära att&lt;br&gt;vissa icke-statliga arbetsgivare med offentlig ställning inte längre kom-&lt;br&gt;mer att omfattas av det statliga pensionsavtalet. Nordiska museet och&lt;br&gt;Riksutställningar anser det angeläget att även fortsättningsvis få omfattas&lt;br&gt;av ställföreträdarlagen bl.a. för att personalen skall kunna omfattas av&lt;br&gt;de statliga pensions- och trygghetsavtalen. DIK-förbundet framför mot-&lt;br&gt;svarande synpunkter med avseende på kulturinstitutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vem företräder staten i frågor om kollektivavtal?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m. sluter&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk bl.a. kollektivavtal på statens vägnar, med un-&lt;br&gt;dantag för arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter. Med stöd&lt;br&gt;av förordningen beslutar verket också om lockout eller någon annan&lt;br&gt;stridsåtgärd mot arbetstagare i staten. Verket företräder också staten i&lt;br&gt;sådana tvister mellan staten och arbetstagare hos staten som skall hand-&lt;br&gt;läggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdarlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1965 års lag om ställföreträdare för kommuner vid vissa avtalsförhand-&lt;br&gt;lingar m.m. {ställföreträdarlagen) anses innebära att staten i vissa i lag&lt;br&gt;eller i särskilda beslut av riksdagen fastställda fall förbehållit sig att få&lt;br&gt;medverka vid fastställandet av anställnings- och arbetsvillkor för en del&lt;br&gt;arbetstagare hos kommuner och vissa andra icke-statliga arbetsgivare,&lt;br&gt;nämligen inom det statligt lönereglerade området. Det sagda innebär&lt;br&gt;emellertid inte att staten på grund härav blir att anse som arbetsgivare&lt;br&gt;för de av ställföreträdarlagen berörda anställda i deras anställningsför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av ställföreträdarlagens tillämpningsområde får ses mot&lt;br&gt;bakgrund av att vissa icke-statliga arbetsgivares personalkostnader —&lt;br&gt;helt eller delvis — har finansierats genom statsbidrag. Genom ställföret-&lt;br&gt;rädarlagen har staten medverkat i frågor främst om villkor för löner och&lt;br&gt;liknande avlöningsförmåner eller allmänna anställningsvillkor. Utanför&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde faller dock ett antal frågor, såsom arbets-&lt;br&gt;miljöfrågor, som avgörs av andra än staten (jfr prop. 1975/76:105 bil. 2&lt;br&gt;s. 204 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ställföreträdarlagen och kungörelsen (1965:577) med till-&lt;br&gt;lämpningsföreskrifter till lagen om ställföreträdare för kommun vid&lt;br&gt;vissa avtalsförhandlingar m.m. sker statens medverkan genom Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk eller myndighet som regeringen bestämmer. Enligt ett&lt;br&gt;regeringsbeslut den 19 november 1981 har regeringen uppdragit åt&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk att gemensamt med de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna sluta och säga upp kollektivavtal rörande arbetstagare hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. Vad som sägs om Statens arbetsgivarverk i ställföre-&lt;br&gt;trädarlagen eller 1965 års kungörelse skall enligt beslutet i stället gälla&lt;br&gt;verket efter samråd med försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att fullt ut tolka innebörden och omfattningen av ställföre-&lt;br&gt;trädarlagen. Denna särskilda problematik är redovisad i departements-&lt;br&gt;promemorian Förenklad ställföreträdarlag (Ds 1991:2) som efter remiss-&lt;br&gt;behandling utgjort underlag för Arbetsgivarkommitténs överväganden i&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i bl.a. övervägandena i departementspromemorian&lt;br&gt;och i Arbetsgivarkommitténs betänkande torde ställföreträdarlagen — i&lt;br&gt;fråga om alla de avtalsbara villkor som var reglerade genom sådana&lt;br&gt;statliga bestämmelser som gällde antingen vid utgången av år 1965 eller&lt;br&gt;i varje fall senast vid utgången av år 1967 — ha följande tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ställföreträdarlagen skall vid tillämpningen av lagen allmän&lt;br&gt;försäkringskassa jämställas med kommun. Av 18 kap. 13 § tredje styck-&lt;br&gt;et lagen (1962:381) om allmän försäkring torde följa att ställföreträdar-&lt;br&gt;lagen är tillämplig på anställda vid försäkringskassorna. I lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring föreskrivs nämligen statlig medverkan vid fastställande&lt;br&gt;av de försäkringskasseanställdas anställnings- och arbetsvillkor (jfr Ds&lt;br&gt;1991:2 s. 7 och 20). Dessa villkor för de försäkringskasseanställda fast-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställs för närvarande inom ramen för samförhandlingar mellan Statens Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;arbetsgivarverk och Försäkringskasseförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdarlagen är också tillämplig på biskops- och prästtjänster i&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Enligt 32 kap. 11 § kyrkolagen (1992:300) skall av-&lt;br&gt;löningsförmånerna för dem som innehar biskopstjänster eller prästtjäns-&lt;br&gt;ter i pastorat och stiftssamfälligheter fastställas under statlig medverkan&lt;br&gt;(jfr prop. 1987/88:31 s. 226). Med statligt reglerad pension förstås i 35&lt;br&gt;kap. 22 § kyrkolagen pension för biskopar och präster som enligt lag&lt;br&gt;eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det kyrkliga området företräds arbetsgivaren av domkapitlen&lt;br&gt;med stöd av Statens arbetsgivarverks föreskrifter om utövande av ar-&lt;br&gt;betsgivarens befogenheter enligt 3 § huvudavtalet (HA) den 24 juni&lt;br&gt;1993 (arbetsgivamyckel). Statens arbetsgivarverk sluter kollektivavtal&lt;br&gt;med bindande verkan för kyrkokommunerna efter samråd med Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Pastoratsförbundet företrä-&lt;br&gt;der därvid som arbetsgivarorganisation närmare 1 000 församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter i Svenska kyrkan. I de lokala förhandlingarna&lt;br&gt;har Statens arbetsgivarverk delegerat rätten att sluta avtal om bl.a.&lt;br&gt;prästernas löner till en särskild förhandlingsdelegation i varje stift som&lt;br&gt;utses av domkapitlet och Pastoratsförbundets stiftsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett riksdagsbeslut år 1966 (rskr. 1966:203) blev ställföreträ-&lt;br&gt;darlagen tillämplig på vissa anställda hos Stiftelsen Stockholms interna-&lt;br&gt;tionella fredsforskningsinstitut (SIPRI) med undantag för kontraktanställ-&lt;br&gt;da forskare och forskningsassistenter (se prop. 1966:76 och prop.&lt;br&gt;1990/91: 100 bil. 4). I riksdagsbeslutet föreskrivs nämligen statlig med-&lt;br&gt;verkan vid reglering av anställningsvillkoren för tjänster som förs upp&lt;br&gt;på institutets personalförteckning. En bestämmelse av motsvarande inne-&lt;br&gt;håll finns intagen i stadgarna för SIPRI. Det kan nämnas att i 1990 års&lt;br&gt;SIPRI-utrednings betänkande SIPRI 90 om SIPRIs finansiering och ar-&lt;br&gt;betsformer (SOU 1990:69 s. 74 ff.) föreslogs att den nuvarande statliga&lt;br&gt;regleringen för tjänster hos institutet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ytterligare ett riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967:131, bet.&lt;br&gt;1967:SU134, rskr. 1967:327) torde ställföreträdarlagen vara tillämplig&lt;br&gt;på alla avtalsbara anställnings- eller arbetsvillkor som var statligt regle-&lt;br&gt;rade före den 1 januari 1968 (se Ds 1991:2 s. 37). Genom senare lag-&lt;br&gt;stiftning och beslut har ändringar därefter skett i den krets som beslutet&lt;br&gt;kan anses omfatta (se bl.a. prop. 1987/88:144, bet. 1988/89:KrU6,&lt;br&gt;rskr. 1988/89:77 och prop. 1989/90:41, bet. 1989/90:UbU9, rskr.&lt;br&gt;1989/90:58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda huvudavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan även noteras det särskilda huvudavtalet för den&lt;br&gt;offentliga sektorn (SHA) från år 1976 som avser att förhindra att avtal&lt;br&gt;på den offentliga sektorn kränker den politiska demokratin och som&lt;br&gt;vidare ger uttryck för en strävan efter fredliga förhandlingar med undvi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kände av stridsåtgärder. Avtalet är på arbetsgivarsidan träffat av för- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;utom Statens arbetsgivarverk och de båda kommunförbunden också För-&lt;br&gt;säkringskassornas förhandlingsorganisation samt Pastoratsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ställföreträdarlagen bör upphävas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för riksdagens beslut att ombilda Statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk till formen av en uppdragsmyndighet var att tillskapa en enda&lt;br&gt;arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna som ges en gent-&lt;br&gt;emot regeringen så fristående ställning som möjligt (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 8 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central arbetsgivarorganisation för det statliga området är också&lt;br&gt;motiverad utifrån bl.a. följande skäl. En central arbetsgivarfunktion&lt;br&gt;underlättar en samordning av anställningsvillkor på det statliga området.&lt;br&gt;Det kan därvid vara angeläget att upprätthålla enhetliga s.k. allmänna&lt;br&gt;anställningsvillkor om bl.a. semestrar, trygghetssystem, pensioner samt&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadefrågor. En central arbetsgivarorganisation medger&lt;br&gt;också effektivare regleringar av övergripande förhandlingsordningar,&lt;br&gt;konflikträtt m.m. för att uppnå en stabilitet på arbetsmarknaden och&lt;br&gt;minska riskerna för arbetskonflikter. Inom myndighetsområdet förutsät-&lt;br&gt;ter dessutom 1965 års förhandlingsrättsreform att konflikträtten hålls&lt;br&gt;samman på central nivå inom respektive huvudorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en central arbetsgivarorganisation för det statliga området skall&lt;br&gt;ges tillräcklig styrka bör den förutom de statliga förvaltningsmyndighe-&lt;br&gt;terna och domstolarna också kunna på uppdrag företräda icke-statliga&lt;br&gt;arbetsgivare verksamma företrädesvis inom det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även arbetstagarsidan skall uppleva en arbetsgivarorganisation&lt;br&gt;på det statliga området som en tydlig och kraftfull motpart krävs också&lt;br&gt;att tillräckliga mandat ges avseende de arbetsgivare som organisationen&lt;br&gt;skall företräda. Detta gäller särskilt i fråga om konflikträtten och att&lt;br&gt;träffa bindande kollektivavtal (se vidare avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna strävan att skapa en stark arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tion för det statliga området saknas därför motiv för att behålla en regle-&lt;br&gt;ring i form av en särskild ställföreträdarlag. Såsom framgått är dess-&lt;br&gt;utom den nuvarande ställföreträdarlagens innebörd och omfattning oklar&lt;br&gt;och genom denna osäkerhet motverkas lagstiftarens ursprungliga inten-&lt;br&gt;tioner. Vi föreslår därför att ställföreträdarlagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligt ställföreträdarskap för icke-statliga arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den icke-statliga arbetsgivare som i dag med bl.a. stöd av ställföreträ-&lt;br&gt;darlagen obligatoriskt företräds av Statens arbetsgivarverk skall också i&lt;br&gt;framtiden kunna företrädas av arbetsgivarorganisationen för det statliga&lt;br&gt;området, om arbetsgivaren önskar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-statliga arbetsgivare det här är fråga om är bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska Institutet, Stockholms internationella fredsforsknings- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;institut (SIPRI), Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International&lt;br&gt;Drug Monitoring, Stiftelsen Riksutställningar, Stiftelsen Nordiska muse-&lt;br&gt;et, Stiftelsen Tekniska Museet, Svenska språknämnden samt Skogs- och&lt;br&gt;lantbruksakademien (jfr Ds 1991:2 s. 9 och SOU 1992:100 s. 85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några icke-statliga arbetsgivare som i dag omfattas av ställföreträdar-&lt;br&gt;lagen har uttryckt viss oro för att ett upphävande av den lagen skulle&lt;br&gt;innebära att deras anställda inte längre kommer att omfattas av bl.a. det&lt;br&gt;statliga pensionsavtalet. De avtal det här närmast är fråga om är pen-&lt;br&gt;sionsavtalet (PA-91), avtalet den 29 januari 1988 om statens tjänste-&lt;br&gt;grupplivförsäkring (TGL-S), avtalet om trygghetsfrågor (TA) och avtalet&lt;br&gt;om ersättning vid personskada (PSA). De nämnda avtalen gäller enligt&lt;br&gt;sina villkor — med vissa undantag bl.a. för de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna — för arbetstagare för vilka Statens arbetsgivarverk har rätt att&lt;br&gt;sluta kollektivavtal om avlönings- eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att ställföreträdarlagen upphävts kommer det inte att finnas&lt;br&gt;något hinder för berörda icke-statliga arbetsgivare att uppdra åt arbets-&lt;br&gt;givarorganisationen för det statliga området att sluta kollektivavtal om&lt;br&gt;de anställdas anställnings- eller avlöningsförmåner. Väljer emellertid en&lt;br&gt;arbetsgivare att inte lämna ett sådant förhandi ingsuppdrag och de nämn-&lt;br&gt;da pensions- och trygghetsavtalen därför inte kommer att bli omedelbart&lt;br&gt;tillämpliga, kan ändå de anställdas pensioner komma att betalas av&lt;br&gt;staten. Det förutsätter i så fall att regeringen föreskriver att den icke-&lt;br&gt;statliga arbetsgivaren skall omfattas av förordningen (1991:1427) om&lt;br&gt;tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs ett obligatoriskt ställföreträdarskap för vissa icke-statliga&lt;br&gt;arbetsgivare också i framtiden ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition konstaterade vi bl.a. att frågan om ändrat&lt;br&gt;huvudansvar för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen för närvarande över-&lt;br&gt;vägs (se prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 6) och att Kyrkoberedningen skall&lt;br&gt;överväga bl.a. frågan om prästernas framtida tjänsteorganisation (se dir.&lt;br&gt;1992:45). Detta bör enligt vår mening numera inte innebära något hin-&lt;br&gt;der för att ställföreträdarlagen i sin helhet kan upphävas vid utgången av&lt;br&gt;år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. betydelsen av att konflikträtten för det statliga&lt;br&gt;området även framgent hålls samman på central nivå avser vi att under&lt;br&gt;våren 1994 komma åter till riksdagen med förslag till ändring i lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring beträffande föreskrifter om fastställande av an-&lt;br&gt;ställnings- eller arbetsvillkor för de försäkringskasseanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de fortsatta övervägandena i fråga om anställda på biskops- och&lt;br&gt;prästtjänster i Svenska kyrkan inte skulle leda till slutsatsen att det är&lt;br&gt;mer ändamålsenligt att tillämpa en annan ordning än den nuvarande,&lt;br&gt;måste före utgången av år 1994 motsvarande ändring beträffande kon-&lt;br&gt;flikträtten göras i kyrkolagen som den här aviserade i lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 I vilken form skall arbetsgivarorganisationen&lt;br&gt;för det statliga området bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivarorganisationen för det statliga&lt;br&gt;området skall bedriva sin verksamhet i form av en uppdragsmyn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Motsvarar delvis regeringens förslag. Arbetsgi-&lt;br&gt;varkommitténs förslag innebär att den statliga arbetsgivarorganisationen&lt;br&gt;förutom de statliga myndigheterna under regeringen också skall före-&lt;br&gt;träda de arbetsgivare som omfattas av en ny ställföreträdarlag. Bara de&lt;br&gt;arbetsgivare som sålunda obligatoriskt företräds av arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tionen skall få rösträtt vid organisationens årsmöten (se betänkandet s.&lt;br&gt;81-84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Många remissinstanser ställer sig emellertid frågande till kom-&lt;br&gt;mitténs förslag till fördelning av rösterna vid föreslagna arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationens årsmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall och Översty-&lt;br&gt;relsen för civil beredskap respektive Justitiekanslern, Domstolsverket&lt;br&gt;och Statskontoret samt Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universi-&lt;br&gt;tet och Stockholms universitets Juridiska fakultetsnämnd avstyrker eller&lt;br&gt;ställer sig tveksamma till kommitténs förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket förordar att regeringen utser delar av arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk anser att kommitténs definition av myndig-&lt;br&gt;heter som skall ha medlemsliknande status gentemot organisationen var-&lt;br&gt;ken är entydig eller har givits närmare arbetsgivarpolitisk motivering.&lt;br&gt;Verket föreslår att regeringen skall kunna medge andra arbetsgivare än&lt;br&gt;myndigheter att kunna få tillhöra den föreslagna arbetsgivarorganisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser — däribland Statskontoret, Statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk, Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket — efterlyser en närmare analys av olika&lt;br&gt;associationsformer för en arbetsgivarorganisation för det statliga om-&lt;br&gt;rådet som alternativ till myndighetsformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter för en arbetsgivarorganisation på det statliga&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den av riksdagen godkända reformen (rskr. 1992/93:205) är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skapa en från regeringen mer fristående arbetsgivarorganisation som Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;på likartade villkor kan samverka med andra arbetsgivarorganisationer&lt;br&gt;på arbetsmarknaden och ta ansvar för en lönebildning som främjar&lt;br&gt;samhällsekonomisk balans och ökad konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk ombildat till en uppdragsmyndighet är avsedd&lt;br&gt;att bli en starkare och mera sammanhållen arbetsgivarorganisation för&lt;br&gt;det statliga området som kan företräda myndigheternas och på området&lt;br&gt;verksamma icke-statliga arbetsgivares intressen i centrala arbetsgivarpo-&lt;br&gt;litiska frågor, särskilt i förhandlingar om kollektivavtal inom löne- och&lt;br&gt;personalpolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivarorganisation för det statliga området i form av en upp-&lt;br&gt;dragsmyndighet förutsätter dels att den från och med budgetåret 1993/94&lt;br&gt;införda reformen med ramar för myndigheternas förvaltningskostnader&lt;br&gt;fungerar tillfredsställande, dels att myndigheterna fullföljer sitt arbets-&lt;br&gt;givaransvar fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 90) angav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi de närmare uppgifter som en uppdragsmyndighet och arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisation för det statliga området borde ha. Vi nämnde bl.a. uppgifterna&lt;br&gt;att företräda de statliga myndigheternas intressen i centrala arbetsgivar-&lt;br&gt;politiska frågor och i förhandlingar om kollektivavtal som reglerar löner&lt;br&gt;och övriga anställningsvillkor samt att samordna den statliga arbetsgi-&lt;br&gt;varpolitiken. Utöver detta borde arbetsgivarorganisationen kunna erbju-&lt;br&gt;da den service och rådgivning som myndigheterna efterfrågar, under&lt;br&gt;förutsättning att detta stöd har en tydlig koppling till arbetsgivarorgani-&lt;br&gt;sationens grundläggande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisationen borde också mot särskild ersättning kunna&lt;br&gt;medverka vid förhandlingar och biträda icke-statliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett årsmöte som en ny ledningsform i en myndighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 89) instämde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi i Arbetsgivarkommitténs uppfattning att beslut av uppdragsmyndig-&lt;br&gt;heten skulle kunna fattas av ett årsmöte bestående av representanter för&lt;br&gt;de arbetsgivare som myndigheten skall företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi uttalade, att rätten att delta i årsmötets beslut och skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgifter till arbetsgivarorganisationen bara skulle gälla de myn-&lt;br&gt;digheter som tilldelats ett uttalat ansvar för kostnadsutvecklingen inom&lt;br&gt;sin verksamhet, dvs. sådana myndigheter som finansieras över anslag&lt;br&gt;eller en anslagspost på statsbudgeten eller genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även icke-statliga arbetsgivare som omfattas av ställföreträdarlagen&lt;br&gt;skulle enligt förslaget vara &amp;quot;medlemmar i organisationen&amp;quot; på samma&lt;br&gt;villkor som myndigheterna. För att nämnda icke-statliga arbetsgivare&lt;br&gt;fullt ut skulle kunna delta i årsmötets beslut också beträffande frågor&lt;br&gt;som innefattar myndighetsutövning, anmälde vi vår avsikt att komma&lt;br&gt;åter till riksdagen med ett lagförslag som gav dessa arbetsgivare ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande som avses i 11 kap. 6 § tredje stycket regerings-&lt;br&gt;formen (jfr bilaga 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening (se bilaga 3) är det emellertid tveksamt om Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;en sådan ordning är förenlig med föreskrifterna i 11 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket regeringsformen, sett mot bakgrund av regeln angående rege-&lt;br&gt;ringens övergripande uppgift att styra riket (1 kap. 6 § regeringsfor-&lt;br&gt;men). Tveksamheten blir inte mindre av att representanter för icke-&lt;br&gt;statliga arbetsgivare skulle få beslutanderätt vid verkets årsmöte och&lt;br&gt;ingå i dess styrelse. I praktiken skulle en sådan ordning enligt Lagrådet&lt;br&gt;innebära en viss ytterligare uttunning av regeringens inflytande, efter-&lt;br&gt;som det i uppdragsmyndighetens beslutande församlingar kan komma att&lt;br&gt;ingå ett antal personer som varken är statligt anställda eller fått sina&lt;br&gt;uppdrag av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lagrådets påpekanden återkommer vi i det följande&lt;br&gt;med ett modifierat förslag till ledningsform för uppdragsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statlig arbetsgivarorganisation i föreningsform ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 91) anmälde&lt;br&gt;vi att det vid remissbehandlingen av Arbetsgivarkommitténs betänkande&lt;br&gt;hade förts fram den synpunkten att en arbetsgivarorganisation för det&lt;br&gt;statliga området i form av en ideell förening närmare borde analyseras.&lt;br&gt;Samtidigt noterades att en sådan ordning kunde möta betydande rättsliga&lt;br&gt;problem. Vidare kan föreningsformen för en arbetsgivarorganisation för&lt;br&gt;det statliga området på ett avgörande sätt förändra förutsättningarna för&lt;br&gt;1965 års förhandlingsrättsreform, nämligen om konflikträtten inte längre&lt;br&gt;kan följa de huvudavtalsslutande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviserades sålunda en utredning av frågan. Vi anmälde&lt;br&gt;vidare avsikten att i 1994 års budgetproposition återkomma med förslag&lt;br&gt;i frågan, om någon annan verksamhetsform skulle visa sig ha övervä-&lt;br&gt;gande fördelar framför den beslutade formen med en uppdragsmyndig-&lt;br&gt;het. Med vårt bemyndigande tillsatte därför chefen för Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet sommaren 1993 en utredare med uppgift att belysa frågan om&lt;br&gt;lämplig associationsform för den statliga arbetsgivarorganisationen (se&lt;br&gt;dir. 1993:16). Utredaren skulle därvid särskilt pröva om det är möjligt&lt;br&gt;och ändamålsenligt att de statliga myndigheternas arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tion bedrivs i föreningsform i stället för i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har huvudsakligen kommit att bedriva sitt arbete inom&lt;br&gt;ramen för detta lagstiftningsärende. Såsom framgår av det följande&lt;br&gt;avses därför utredaren inte lägga fram några egna förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den styrande makten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån riksdagens grundläggande beslut genom lagstiftning och budget-&lt;br&gt;reglering ankommer det på andra organ - regeringen, domstolarna och&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna - att tillämpa lagarna och verkställa besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 6 § regeringsformen sägs, att regeringen styr riket och att&lt;br&gt;den är ansvarig inför riksdagen. I 12 kap. regeringsformen anges for-&lt;br&gt;merna för riksdagens kontroll och ansvarsutkrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ryms i begreppet den styrande makten är inte definierat i &amp;nbsp;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsformen. I förarbetena till lagen sägs att man av regeringsfor-&lt;br&gt;mens innehåll får läsa sig till innebörden (se prop. 1973:90 s. 230).&lt;br&gt;Härav följer, att i den styrande makten alltså inte ingår de befogenheter&lt;br&gt;som tillkommer riksdagen, dvs. främst stiftande av lag och fastställande&lt;br&gt;av statsbudgeten. I den styrande makten inryms inte heller domstolarnas&lt;br&gt;rättsskipning. Däri ingår däremot en vidsträckt förordningsmakt, grun-&lt;br&gt;dad dels på delegation av riksdagen, dels direkt på regeringsformens&lt;br&gt;bestämmelser. Överenskommelser med annan stat eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation ingås av regeringen, dock med förbehåll för att riksdagens&lt;br&gt;godkännande i vissa fall måste inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen lyder statliga förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter under regeringen, bortsett från riksdagens myndigheter. Även&lt;br&gt;kyrkomötets myndigheter är undantagna (punkt 11 i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till regeringsformen). Förvaltningsmyndigheternas främsta&lt;br&gt;uppgift är att under lagarna verkställa den styrande maktens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har en betydande självständighet. Särskilt viktigt är,&lt;br&gt;att enligt 11 kap. 7 § regeringsformen regeringen inte får bestämma,&lt;br&gt;hur en förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärenden som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör&lt;br&gt;tillämpning av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt som ingår i regeringens styrande funktion är inte omnämnt i&lt;br&gt;regeringsformen. Överhuvud torde gälla att denna funktion bör uppfattas&lt;br&gt;som en restfunktion först och främst i förhållande till riksdagens be-&lt;br&gt;fogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisationen för det statliga området bör inte bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet som ideell förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisationer inom den privata sektorn brukar vanligtvis&lt;br&gt;bedriva sin verksamhet i form av ideella föreningar. Denna verksam-&lt;br&gt;hetsform anses ge arbetsgivarorganisationen en uttalad självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle utifrån rent principiella utgångspunkter därför kunna häv-&lt;br&gt;das att den av riksdagen på grundval av främst Arbetsgivarkommitténs&lt;br&gt;överväganden (se SOU 1992:100 s. 80 f.) godkända arbetsgivarorgani-&lt;br&gt;sationen för det statliga området i form av en uppdragsmyndighet inte&lt;br&gt;ger en tillräcklig självständighet. Detta även om organisationsreformen&lt;br&gt;i sig innebär en genomgripande förändring, inte minst genom att avtalen&lt;br&gt;på det statliga området - med undantag för huvudavtalen och MBA-R -&lt;br&gt;fr.o.m. år 1995 inte längre skall behöva träffas under förutsättning av&lt;br&gt;regeringens godkännande (se avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens godkännande avsågs i stället Statens arbetsgivarverk&lt;br&gt;den 1 juli 1994 ombildas till en s.k. uppdragsmyndighet med den för&lt;br&gt;svensk statsförvaltning nya formen med ett beslutande &amp;quot;årsmöte&amp;quot; be-&lt;br&gt;stående av myndigheter och icke-statliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetsform som presenterades i 1993 års budgetproposi- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;tion uppvisar flera organisatoriska likheter med en ideell förening.&lt;br&gt;Många av de problem som skulle behöva lösas inom ramen för en sådan&lt;br&gt;tänkt myndighetsmodell är därför gemensamma med föreningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom närmare beskrivits i bakgrunden syftar organisationsreformen&lt;br&gt;bl.a. till att i linje med den numera genomförda reformen med rambud-&lt;br&gt;getering framhäva att myndigheterna har ett eget ansvar för lönebildning&lt;br&gt;och anställningsvillkor. Reformen innebär dock att regeringen fortfaran-&lt;br&gt;de har ett övergripande ansvar för de samhällsekonomiska konsekven-&lt;br&gt;serna. En betydelsefull skillnad i förhållande till den privata sektorn&lt;br&gt;består däri att staten har ett särskilt ansvar för vissa grundläggande sam-&lt;br&gt;hällsfunktioner — bl.a. försvaret och rättsväsendet — där det inte finns&lt;br&gt;någon alternativ huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens och regeringens övergripande ansvar ingår att fatta beslut&lt;br&gt;om i vilken form arbetsgivarfunktionen på det statliga området skall&lt;br&gt;utövas. Väljs därvid någon annan form än myndighetsformen finns en&lt;br&gt;uppenbar risk att framför allt regeringens möjligheter att fullgöra nämn-&lt;br&gt;da grundläggande funktioner beskärs på ett inte tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;Detta gäller i särskilt hög grad om associationsformen förening väljs för&lt;br&gt;att utöva arbetsgivarfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av många komplikationer som tillkommer med en ideell förening&lt;br&gt;som organisationsform för en arbetsgivarorganisation för det statliga&lt;br&gt;området utgör det förhållandet att statliga myndigheter inte kan bilda en&lt;br&gt;ideell förening. För att bilda en sådan förening krävs nämligen minst två&lt;br&gt;självständiga rättssubjekt. En myndighet utgör i allmänhet en del av det&lt;br&gt;odelbara rättssubjektet staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom nämnda grundläggande brist i fråga om själva personsam-&lt;br&gt;manslutningen för att kunna bilda en arbetsgivarorganisation för det&lt;br&gt;statliga området, förutsätter den privaträttsliga associationsformen ideell&lt;br&gt;förening också att sammanslutningen skall vara grundad på en frivillig&lt;br&gt;överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening förutsätter även en principiell öppenhet som in-&lt;br&gt;nebär att medlemmar kan träda ut och nya medlemmar kan träda in. Ett&lt;br&gt;av de krav som vi i bakgrunden redovisat för en arbetsgivarorganisation&lt;br&gt;är att organisationen framstår stark och därför bör omfatta samtliga&lt;br&gt;myndigheter som har tilldelats ett uttalat ansvar för kostnadsutveckling-&lt;br&gt;en inom sitt område, däribland för lönekostnaderna. Vidare är en av&lt;br&gt;grunderna i 1965 års förhandlingsrättsreform att konflikträtten hålls&lt;br&gt;samman på central nivå inom respektive huvudorganisation (se också&lt;br&gt;avsnitt 5). Föreningsformen skulle kräva att konflikträtten delas upp och&lt;br&gt;följer respektive myndighet. Det är svårt att överblicka de negativa&lt;br&gt;konsekvenser som en sådan åtgärd skulle innebära för lönebildningen&lt;br&gt;och arbetsfreden på det statliga området, där det bl.a. skulle saknas&lt;br&gt;verksamma medel att i praktiken motverka uppkomsten av samhälls-&lt;br&gt;farliga konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här tecknade bakgrunden samt de olika och delvis motstridi-&lt;br&gt;ga krav som kan ställas på en arbetsgivarorganisation i allmänhet och på&lt;br&gt;en sådan organisation för det statliga området i synnerhet framstår —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också om man ser bort från noterade formella och konstitutionella hin- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;der — organisationsformen ideell förening i vart fall inte mer ändamål-&lt;br&gt;senlig än myndighetsformen. Vår uppfattning är därför — i likhet med&lt;br&gt;Arbetsgivarkommittén — att någon annan organisationsform än myndig-&lt;br&gt;hetsformen inte bör komma i fråga för arbetsgivarorganisationen för det&lt;br&gt;statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avser alltså inte att vidare utreda eller lägga fram förslag om for-&lt;br&gt;men ideell förening eller någon annan associationsform för en arbets-&lt;br&gt;givarorganisation för det statliga området. Vi avser inte heller att för&lt;br&gt;närvarande ta initiativ till någon förändring av grunderna för 1965 års&lt;br&gt;förhandlingsrätts reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modifierad uppdragsmyndighet med ett arbetsgivarkollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi noterade redan i 1993 års budgetproposition att formen med en upp-&lt;br&gt;dragsmyndighet med ett beslutande &amp;quot;årsmöte&amp;quot; med både myndigheter&lt;br&gt;och icke-statliga arbetsgivare är förenad med vissa rättsliga komplikatio-&lt;br&gt;ner. Detta har också bekräftats av Lagrådet, som alltså menar sig på&lt;br&gt;grund av konstitutionella tveksamheter inte kunna tillstyrka att de remit-&lt;br&gt;terade förslagen läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de av Lagrådet anmälda konstitutionella tveksamheter-&lt;br&gt;na föreslår vi att Statens arbetsgivarverk ombildas till en uppdragsmyn-&lt;br&gt;dighet med en modifierad organisation i förhållande till den som presen-&lt;br&gt;terades i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom också Lagrådet antecknat kan på goda grunder göras gällande&lt;br&gt;att det finns skäl att välja en lösning som avviker från det normala för&lt;br&gt;statliga myndigheter just för den uppdragsmyndighet som skall utgöra&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationen för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att uppdragsmyndighetens beslutande organ i stället för ett&lt;br&gt;årsmöte skall utgöras av ett arbetsgivarkollegium. Kollegiets ledamöter&lt;br&gt;skall utses av regeringen efter förslag av kollegiet. Ledamöterna bör&lt;br&gt;företrädesvis vara myndighetschefer eller motsvarande personer med ett&lt;br&gt;uttalat ansvar för myndighetens lönekostnader. Ledamöterna bör utses&lt;br&gt;till ett sådant antal att samtliga de myndigheter — dvs. också små myn-&lt;br&gt;digheter — och eventuellt icke-statliga arbetsgivare som företräds av&lt;br&gt;uppdragsmyndigheten ges inflytande i kollegiet. Någon form av diffe-&lt;br&gt;rentierat röstvärde behöver därför inte tillämpas (jfr prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 8 s. 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på arbetsgivarkollegiet att genom en arbetsordning&lt;br&gt;närmare fastställa formerna för myndigheternas inflytande i arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationen. Kollegiet bör också fastställa de avgifter som skall be-&lt;br&gt;talas till uppdragsmyndigheten och utse en styrelse för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser för närvarande ledamöter i olika partsammansatta&lt;br&gt;organ, såsom Statstjänstenämnden. En uppgift som också är lämplig att&lt;br&gt;lägga på uppdragsmyndigheten är att lämna förslag till ledamöter i&lt;br&gt;sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens styreJse skall förutom beredande och verkställande&lt;br&gt;uppgifter ha beslutanderätt i löpande frågor och därvid bl.a. utse myn-&lt;br&gt;dighetens chef. Som närmare framgår i avsnitt 7 avser vi att i instruk-&lt;br&gt;tionen för uppdragsmyndigheten föra in föreskrifter om att chefen för&lt;br&gt;myndigheten skall utses av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den här angivna uppbyggnaden av uppdragsmyndighetens&lt;br&gt;organisation, som alltså närmare skall framgå av myndighetens instruk-&lt;br&gt;tion, anser vi att regeringens styrande makt (jfr 1 kap. 6 § regerings-&lt;br&gt;formen) i tillräcklig omfattning kan utövas beträffande myndigheten och&lt;br&gt;att Lagrådets synpunkter därmed blir tillgodosedda. Samtidigt kan refor-&lt;br&gt;men såsom den godkänts av riksdagen i anslutning till behandlingen av&lt;br&gt;1993 års budgetproposition i allt väsentligt genomföras som planerat och&lt;br&gt;myndigheterna därmed ges ett mera avgörande inflytande över arbets-&lt;br&gt;givarorganisationen för det statliga området. Hur och när reformen&lt;br&gt;närmare skall genomföras återkommer vi till i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vem skall få skilja chefen för&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationen för det statliga&lt;br&gt;området från anställningen?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den som tillsätter chefen för arbets-&lt;br&gt;givarorganisationen för det statliga området skall också kunna&lt;br&gt;skilja honom eller henne från anställningen, även om chefen är&lt;br&gt;anställd med ett visstidsförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 81 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar kommitténs&lt;br&gt;förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige och Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;avstyrker dock förslaget. Även Justitiekanslem ställer sig tveksam till&lt;br&gt;förslaget i denna del. Kammarkollegiet anser att fördelningen mellan&lt;br&gt;styrelsen och verkschefen av befogenhet och ansvar bör belysas ytter-&lt;br&gt;ligare och anser sig inte kunna bedöma konsekvenserna av att regering-&lt;br&gt;en på föreslaget sätt delegerar sin utnämningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning: Enligt 2 § inrättandeförordningen (1991:1749)&lt;br&gt;inrättas en tjänst av den myndighet som tillsätter tjänsten, med undantag&lt;br&gt;för bl.a. tjänster som är avsedda för myndighetschefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 kap. 9 § regeringsformen framgår att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer tillsätter tjänster vid förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter som lyder under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § lagen om offentlig anställning (1976:600) får en&lt;br&gt;arbetstagare skiljas från anställningen bara med stöd av föreskrifterna i&lt;br&gt;den lagen. Enligt 7 kap. 10 § samma lag gäller att en chef för en statlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsmyndighet som är förordnad för en bestämd tid, under för- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;ordnandetiden bara kan förflyttas till en annan statlig tjänst som tillsätts&lt;br&gt;på samma sätt. En förflyttning får bara beslutas om det är påkallat av&lt;br&gt;organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndig-&lt;br&gt;hetens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 7 kap. 9 § lagen om offentlig anställning finns en möjlighet&lt;br&gt;att med omedelbar verkan skilja visstidsförordnade affärsverkschefer&lt;br&gt;från anställningen (se prop. 1986/87:99, bet. 1986/87:KU29, rskr.&lt;br&gt;1986/87:226). En affärsverkschef kan skiljas från anställningen före ut-&lt;br&gt;gången av förordnandetiden, om det är nödvändigt av hänsyn till verkets&lt;br&gt;bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 1993 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 89) föreslog vi att uppdragsmyndigheten&lt;br&gt;själv skulle få utse sin styrelse. Myndighetens chef skulle i sin tur utses&lt;br&gt;av styrelsen. Regeringen avses alltså inte medverka i något av fallen.&lt;br&gt;Arbetsgivarorganisationen för det statliga området skulle härigenom ges&lt;br&gt;ett större mått av självständighet samtidigt som myndigheterna ges ett&lt;br&gt;större inflytande över organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande modell för att utse chef och styrelse kan som konstate-&lt;br&gt;rats i avsnitt 6 med fördel användas också på den något modifierade&lt;br&gt;form av uppdragsmyndighet som vi numera föreslår för arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationen för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare tydliggöra uppdragsmyndighetens mera fristående&lt;br&gt;ställning från regeringen än den enligt nuvarande myndighetsform, är&lt;br&gt;det en riktig ordning att den som tillsätter chefen, dvs. uppdragsmyndig-&lt;br&gt;hetens styrelse, också bör ges möjlighet att avbryta ett mindre väl fung-&lt;br&gt;erande chefsskap och även mot chefens vilja entlediga honom eller&lt;br&gt;henne. Det kan t.ex. bli aktuellt om chefen har förlorat styrelsens för-&lt;br&gt;troende eller har uppenbara svårigheter att samarbeta med den. Det&lt;br&gt;avgörande för ett beslut om entledigande är dock om det kan anses&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till arbetsgivarorganisationens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skälen för att i förtid kunna skilja en affärsverkschef från&lt;br&gt;anställningen inte fullt ut är desamma som nu kan anföras för att införa&lt;br&gt;motsvarande ordning i fråga om chefen för arbetsgivarorganisationen,&lt;br&gt;framstår nuvarande ordning i 7 kap 9 § lagen om offentlig anställning&lt;br&gt;som ändamålsenlig också för det senare fallet. Motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser bör därför i framtiden tillämpas också på chefen för arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationen för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med affärsverkschefema kräver en sådan ordning för entledi-&lt;br&gt;gande, att anställningsvillkoren för chefen för uppdragsmyndigheten ut-&lt;br&gt;formas något annorlunda än för flertalet andra verkschefer. De närmare&lt;br&gt;villkoren — däribland frågan om pension eller avgångsvederlag — bör&lt;br&gt;regleras i det enskilda anställningsavtal som träffas mellan styrelsen och&lt;br&gt;verkschefen i samband med anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nyligen i en lagrådsremiss om ändrad lagstiftning för stats-&lt;br&gt;anställda m.fl. överlämnat för Lagrådets yttrande ett förslag till lag om&lt;br&gt;offentlig anställning, som skall ersätta den nuvarande lagen med samma&lt;br&gt;namn från år 1976. Föreskrifterna i 7 kap. 9 § i nuvarande lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning beträffande skiljande av affärsverkschefer från Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;anställningen föreslås i remissen bli överförda till den nya lagen utan&lt;br&gt;några ändringar i sak. Föreskrifterna i 15 kap. 1 § nuvarande lag om&lt;br&gt;vem som skall pröva bl.a. frågan om att skilja en affärsverkschef från&lt;br&gt;anställningen avses däremot inte bli reglerad i den nya lagen. Sådana&lt;br&gt;föreskrifter bör lämpligen ges i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lägger därför inte nu fram några lagförslag med anledning av våra&lt;br&gt;överväganden (jfr bilaga 2.3), utan avser i stället att i en kommande&lt;br&gt;proposition med förslag till ny lag om offentlig anställning föreslå att&lt;br&gt;föreskrifterna om skiljande av affärsverkschefer också blir tillämpliga på&lt;br&gt;chefen för arbetsgivarorganisationen för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 När och hur skall ombildningen av&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationen genomföras?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statens arbetsgivarverk skall ombildas till en&lt;br&gt;uppdragsmyndighet den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen fullföljs den 1 januari 1995 genom att ändringen i&lt;br&gt;regeringsformen liksom konsekvensändringama i riksdagsordningen&lt;br&gt;och i sekretesslagen samt upphävandet av ställföreträdarlagen då&lt;br&gt;skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Arbetsgivarkommittén föreslog att den nya statliga&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationen liksom en ny ställföreträdarlag skulle träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1993 (se betänkandet, bilagorna 6 och 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förberedelsearbetet inför ombildningen till en uppdragsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 89) anfördes&lt;br&gt;i fråga om Statens arbetsgivarverks ombildning till en uppdragsmyndig-&lt;br&gt;het följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;För budgetåret 1993/94 tilldelas SAV ett anslag utifrån sed-&lt;br&gt;vanlig anslagsberäkning. Samtidigt utfärdar regeringen en in-&lt;br&gt;struktion för den nya arbetsgivarorganisationen som bl.a. ger de&lt;br&gt;obligatoriskt anslutna myndigheterna rätt att genom årsmötesbe-&lt;br&gt;slut välja styrelse och fastställa myndigheternas avgifter till&lt;br&gt;organisationen för nästkommande budgetår. Efter ett övergångs-&lt;br&gt;och förberedelseår, med en regeringstillsatt styrelse och chef&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning, kan således den nya arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationen träda i kraft den 1 juli 1994.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmodade vi verket att i samråd med Riksrevisionsverket under perio- Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;den förbereda ombildningen av verket till en uppdragsmyndighet fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1994/95 i enlighet med riksdagens beslut. Vidare borde&lt;br&gt;verket förbereda organisation och sammankallande av årsmöte, som&lt;br&gt;avsågs äga rum under våren 1994. Verket skulle också enligt reglerings-&lt;br&gt;brevet till regeringen redovisa förberedelsearbetet inför det avsedda års-&lt;br&gt;mötet och förslag till röstningsförfarande med differentierat röstvärde&lt;br&gt;för att värna om de mindre myndigheternas inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk och övriga berörda myndigheters förberedelse-&lt;br&gt;arbete och tidsplanen för ett ombildande till en uppdragsmyndighet torde&lt;br&gt;endast marginellt komma att påverkas av det här (se avsnitt 6) något&lt;br&gt;modifierade förslaget till organisation för uppdragsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om Statens arbetsgivarverks uppgifter och orga-&lt;br&gt;nisation finns i dag i förordningen (1989:517) med instruktion för Sta-&lt;br&gt;tens arbetsgivarverk. Vi avser att med utgångspunkt i bl.a. Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverks förväntade redovisning av förberedelsearbetet och&lt;br&gt;därmed sammanhörande förslag under våren 1994 besluta en instruktion&lt;br&gt;som kan tillämpas på uppdragsmyndigheten. I samband härmed kan&lt;br&gt;eventuellt — efter förslag från myndigheten — beslutas om byte av namn&lt;br&gt;för Statens arbetsgivarverk. En namnändring kan nämligen medverka till&lt;br&gt;att ytterligare framhäva uppdragsmyndigheten som en utpräglad och&lt;br&gt;tydlig arbetsgivarorganisation för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsmyndigheten kan alltså i enlighet med vad riksdagen redan&lt;br&gt;har godkänt påbörja sin verksamhet den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen kan under år 1994 besluta att upphäva 9 kap. 11 § rege-&lt;br&gt;ringsformen med tillhörande konsekvensändringar i riksdagsordningen&lt;br&gt;och i sekretesslagen (jfr avsnitten 4, 9.2 och 9.3) samt upphäva ställ-&lt;br&gt;företrädarlagen (jfr avsnitt 5). Sedan de nämnda lagförslagen trätt i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995 kan uppdragsmyndigheten fullt ut bedriva sin verk-&lt;br&gt;samhet som arbetsgivarorganisation. Nu gällande ramavtal för löner&lt;br&gt;m.m. löper ut vid utgången av juni 1995 och nya avtal kan därför slutas&lt;br&gt;av uppdragsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att 9 kap. 11 § regeringsformen upphävs vid utgången&lt;br&gt;av år 1994 (se vidare avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring innebär att finansutskottet inte längre skall behöva&lt;br&gt;överlägga i förhandlingsfrågor om anställningsvillkor med det statsråd&lt;br&gt;som regeringen bestämmer eller godkänna avtal i frågor om anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som gäller statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens prövning. Ett sådant godkännande kommer alltså inte att behövas Prop. 1993/94:77&lt;br&gt;ens när avtalen gäller en generell reglering av tjänstemännens anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är&lt;br&gt;av avsevärd och självständig statsfinansiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 11 § regeringsformen har inte varit tillämpli-&lt;br&gt;ga på arbetstagarna på riksdagsområdet utan att för dessa har i stället&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag. Upphävandet av paragrafen innebär&lt;br&gt;därför inte någon ändring i sak på riksdagsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till upphävande av 9 kap. 11 § regeringsformen (jfr avsnitten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 9.1) föranleder följdändringar i form av att hänvisningar till pa-&lt;br&gt;ragrafen tas bort i 4 kap. 5 § riksdagsordningen och i tilläggsbestäm-&lt;br&gt;melsen 4.8.1 till samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare upphävs 4 kap. 16 § riksdagsordningen, som innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om att en ledamot, suppleant eller tjänsteman inte utan&lt;br&gt;finansutskottets tillstånd får yppa vad som har förekommit vid behand-&lt;br&gt;lingen av en fråga enligt 9 kap. 11 § regeringsformen, förrän avtal har&lt;br&gt;träffats eller förhandlingen annars har slutförts eller förslag som avses i&lt;br&gt;paragrafen har lagts fram för utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i riksdagsordningen föreslås träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;ändringarna i regeringsformen, dvs. den 1 januari 1995. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 kap. 16 § riksdagsordningen skall dock övergångsvis tillämpas i&lt;br&gt;fråga om vad som har förekommit vid behandlingen i finansutskottet av&lt;br&gt;frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bl.a. föreskrifter om sekretesstiden och om vem som&lt;br&gt;prövar frågor om utlämnade av uppgifter i sådana handlingar som har&lt;br&gt;upprättats hos eller inkommit till finansutskottet vid behandlingen av&lt;br&gt;frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen (jfr prop. 1984/85:83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om upphävande av 9 kap. 11 § regeringsformen (se avsnit-&lt;br&gt;ten 4 och 9.1) medför konsekvensändringar i 5 § andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av 4 kap. 16 § riksdagsordningen (se avsnitt 9.2) medför&lt;br&gt;en konsekvensändring i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i sekretesslagen föreslås träda i kraft samtidigt med änd-&lt;br&gt;ringen i regeringsformen, dvs. den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana handlingar som har upprättats hos eller inkommit&lt;br&gt;till finansutskottet i anledning av utskottets behandling av en fråga enligt&lt;br&gt;9 kap. 11 § regeringsformen före ikraftträdande bör dock sekretessen&lt;br&gt;övergångsvis gälla, dock längst till dess förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;träffats eller förhållandet annars har reglerats. Föreskrifter om detta tas&lt;br&gt;in i punkt 2 till övergångsbestämmelserna till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1965:576)&lt;br&gt;om ställföreträdare för kommun vid vissa&lt;br&gt;avtalsförhandlingar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna lagen upphävs ställföreträdarlagen vid utgången&lt;br&gt;av år 1994, dvs. samtidigt som 9 kap. 11 § regeringsformen. Härige-&lt;br&gt;nom tillgodoses även Lagrådets synpunkter beträffande kronologin för&lt;br&gt;genomförandet av de olika lagförslagen (se bilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana anställnings- eller arbetsvillkor som med stöd av ställföreträ-&lt;br&gt;darlagen slutits genom kollektivavtal eller på något annat sätt enhetligt&lt;br&gt;reglerats gäller självfallet också efter att den lagen upphävts. Exempel&lt;br&gt;på sådana avtal som alltså gäller också efter utgången av år 1994, är de&lt;br&gt;ramavtal om löner m.m. 1993-1995 för statstjänstemän m.fl. (RALS&lt;br&gt;1993-95) som gäller under tiden den 1 april 1993 — den 30 juni 1995&lt;br&gt;och som slutits mellan Statens arbetsgivarverk och SACO-S, SF respek-&lt;br&gt;tive TCO-OF:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet&lt;br&gt;sammantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte senast vid utgången av år 1994 pågående överväganden om&lt;br&gt;eventuellt ändrat huvudmannaskap för de statligt reglerade biskops- och&lt;br&gt;prästtjänsterna i Svenska kyrkan har föranlett några åtgärder bör kom-&lt;br&gt;pletterande ändringar göras i kyrkolagen. Bland annat motsvarande före-&lt;br&gt;skrifter om konflikträtten som i dag finns i ställföreträdarlagen förs då&lt;br&gt;in i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som i dag i ställföreträdarlagen är tillämpliga på för-&lt;br&gt;säkringskasseanställda bör föras in i lagen om allmän försäkring. Efter-&lt;br&gt;som en sådan reglering kräver ytterligare överväganden, görs ställföre-&lt;br&gt;trädarlagen genom en övergångsbestämmelse tills vidare tillämplig på de&lt;br&gt;försäkringskasseanställda. Övergångsbestämmelsen kommer att kunna&lt;br&gt;upphävas då de i avsnitt 5 aviserade ändringarna i lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga icke-statliga arbetsgivare som vid ställföreträdarlagens&lt;br&gt;upphävande företräds av Statens arbetsgivarverk med stöd den lagen&lt;br&gt;skall i fortsättningen också kunna företrädas av verket, om arbetsgivaren&lt;br&gt;önskar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattningen i betänkandet Staten och&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationerna (SOU 1992:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande betänkande, Staten och arbetsgivarorganisationerna, be-&lt;br&gt;handlar arbetsgivarkommittén frågan om hur statens framtida centrala&lt;br&gt;arbetsgivarfunktion bör utformas för myndigheter samt för företag och&lt;br&gt;stiftelser där staten är huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det tre arbetsgivarorganisationer på det statliga&lt;br&gt;området, nämligen Statens arbetsgivarverk, Arbetsgivaralliansen och&lt;br&gt;Arbetsgivarföreningen BOA. Vissa av staten ägda bolag är anslutna till&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Vidare finns statligt ägda före-&lt;br&gt;tag som inte är medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Med stöd&lt;br&gt;av den s.k. ställföreträdarlagen medverkar arbetsgivarverket vid för-&lt;br&gt;handlingar om anställningsvillkor för arbetstagare hos vissa icke-statliga&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarkommittén anser att det inte går att lämna förslag till en&lt;br&gt;framtida utformning av statens centrala arbetsgivarfunktion utan att sätta&lt;br&gt;in frågan i ett större sammanhang för hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetsmarknaden uppvisar idag en splittrad bild på ar-&lt;br&gt;betsgivarsidan. Det finns ett tjugotal sammanslutningar på centralorgani-&lt;br&gt;sationsnivå som företräder arbetsgivare. Arbetsgivarkommittén anser att&lt;br&gt;detta förhållande är ogynnsamt, framförallt därför att arbetsgivarnas&lt;br&gt;&amp;quot;första linjens ansvar&amp;quot; uttunnas. Detta ansvar innebär att arbeta för en&lt;br&gt;lönebildning som medverkar till samhällsekonomisk balans och ökad&lt;br&gt;konkurrenskraft för näringslivet. Av denna anledning har kommittén —&lt;br&gt;som en del av uppgiften att reformera den statliga arbetsgivarfunktionen&lt;br&gt;— ägnat betydande intresse åt arbetsgivarsidans samverkansbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén presenterar en struktur som öppnar möjligheter till ökad&lt;br&gt;samverkan inom och mellan de tre största sektorerna nämligen närings-&lt;br&gt;livet, kommunal sektor och statsförvaltningen. Den struktur som linjeras&lt;br&gt;upp bygger på idén att företag med staten som huvudman på samma sätt&lt;br&gt;som andra arbetsgivare är betjänta av att samverka inom arbetsgivar-&lt;br&gt;sidans olika branschförbund (motsvarande). Arbetsgivarkommittén vill&lt;br&gt;betona att det inte bör vara ägarförhållandet som avgör hos vilken ar-&lt;br&gt;betsgivarorganisation företag bör vara medlem utan i stället hur deras&lt;br&gt;kommersiella intressen bäst tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén noterar med tillfredsställelse att SAF och Arbetsgivaralli-&lt;br&gt;ansen inlett överläggningar om att alliansens näringslivsdel kan inträda&lt;br&gt;i SAF och att man även inom Arbetsgivarföreningen BOA diskuterar&lt;br&gt;framtiden i liknande termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisationen för de statliga myndigheterna bör utöva sin&lt;br&gt;verksamhet på ett självständigt sätt i förhållande till den politiska nivån.&lt;br&gt;Alla arbetsgivarorganisationer i den föreslagna strukturen kommer här-&lt;br&gt;med att i förhållande till regeringen fullgöra sina förhandlingsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självständigt. I strukturen kan de samverka med varandra för att uppnå&lt;br&gt;arbetsfred, produktivitetsbefrämjande lokal lönesättning och en total&lt;br&gt;lönekostnadsutveckling som är förenlig med samhällsekonomisk balans&lt;br&gt;och internationell konkurrenskraft. Den statliga arbetsgivarorganisatio-&lt;br&gt;nen bör vara väl förankrad i myndigheternas intressen som arbetsgivare.&lt;br&gt;Kommittén har övervägt vilken verksamhetsform som bör väljas för&lt;br&gt;denna organisation. Med hänsyn till riksdagens och regeringens över-&lt;br&gt;gripande ansvar för statsförvaltningen har kommittén funnit att en an-&lt;br&gt;passad form av uppdragsmyndighet bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslagsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 1992:102) om&lt;br&gt;myndigheternas förvaltningskostnader att tydliga finansiella ramar införs&lt;br&gt;för myndigheternas verksamhet. Det innebär att myndigheterna bör&lt;br&gt;kunna ta ett större ansvar bl.a. som arbetsgivare. Enligt Arbetsgivar-&lt;br&gt;kommittén är det naturligt att myndigheterna därvid får ett direkt in-&lt;br&gt;flytande på tillsättning av den statliga arbetsgivarorganisationens styrel-&lt;br&gt;se, dess finansiering m.m. I avvaktan på bl.a. ett sådant system med&lt;br&gt;tydliga utgiftsramar lämnar dock kommittén endast förslag om vissa steg&lt;br&gt;som i dagsläget bör tas i denna riktning. Det innebär att avtal bör kunna&lt;br&gt;träffas utan förbehåll om regeringens godkännande och att verksamheten&lt;br&gt;bör finansieras med avgifter från myndigheterna. Organisationens styrel-&lt;br&gt;se bör domineras av myndighetsföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarkommittén har funnit att behov även framdeles föreligger&lt;br&gt;för en särskild s.k. ställföreträdarlag. Den bör dock endast omfatta för-&lt;br&gt;säkringskassorna och präster inom Svenska kyrkan. För övriga organi-&lt;br&gt;sationer som idag omfattas av ställföreträdarlagen bör arbetsgivaror-&lt;br&gt;ganisationen kunna bistå med förhandlingsmedverkan och annan service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarkommitténs förslag bör ge förutsättningar för den samver-&lt;br&gt;kan mellan arbetsgivare som är nödvändig för att upprätthålla &amp;quot;ett första&lt;br&gt;linjens ansvar&amp;quot; för en lönebildning som ger Sverige internationell kon-&lt;br&gt;kurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1965:576)&lt;br&gt;om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsför-&lt;br&gt;handlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1965:576) om ställföreträdare för&lt;br&gt;kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana anställnings- eller avtalsvillkor som med stöd av den lagen&lt;br&gt;slutits genom kollektivavtal eller på något annat sätt enhetligt reglerats&lt;br&gt;och som gäller vid utgången av juni 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för sådana arbets-&lt;br&gt;tagare som anges i 18 kap. 13 § tredje stycket lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och i 32 kap. 11 § kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om överlämnande av&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter till vissa icke-statliga&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får besluta att en icke-statlig arbetsgivare får delta i&lt;br&gt;beslut om utseende av styrelse för Statens arbetsgivarverk och om av-&lt;br&gt;gifter till verket. Ett sådant beslut gäller bara om arbetsgivaren har&lt;br&gt;uppdragit åt verket att med bindande verkan för arbetsgivaren genom&lt;br&gt;kollektivavtal eller på något annat sätt enhetligt reglera arbetsvillkoren&lt;br&gt;för arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En icke-statlig arbetsgivare som med stöd av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1993:000) om upphävande av lagen (1965:576) om&lt;br&gt;ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. skall&lt;br&gt;företrädas av Statens arbetsgivarverk får delta i sådana beslut som avses&lt;br&gt;i 1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § och 15 kap. 1 § lagen (1976:600)&lt;br&gt;om offentlig anställning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Är chefen för ett statligt affärsverk förordnad för bestämd tid, får han&lt;br&gt;skiljas från sin tjänst före utgången av denna tid, om det är nödvändigt&lt;br&gt;av hänsyn till verkets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall också gälla för che-&lt;br&gt;fen för Statens arbetsgivarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fråga om anställnings upphörande&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 2-4, 11 eller&lt;br&gt;12 § prövas av den myndighet&lt;br&gt;som tillsätter tjänsten, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 § nedan eller av&lt;br&gt;föreskrift eller särskilt beslut som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om anställnings upphöran-&lt;br&gt;de enligt 7 kap. 5, 7 eller 9 §&lt;br&gt;prövas av regeringen, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 § nedan. Närma-&lt;br&gt;re föreskrifter meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om anställnings upphörande&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 2-4 §, 9 §&lt;br&gt;andra stycket, 11 eller 12 § prövas&lt;br&gt;av den myndighet som tillsätter&lt;br&gt;tjänsten, om inte annat följer av 5&lt;br&gt;§ nedan eller av föreskrift eller&lt;br&gt;särskilt beslut som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om anställnings upphöran-&lt;br&gt;de enligt 7 kap. 5, 7 § eller 9 §&lt;br&gt;första stycket prövas av regering-&lt;br&gt;en, om inte annat följer av 5 §&lt;br&gt;nedan. Ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 7 kap. 9 § och 15 kap. 1 § skall tillämpas på&lt;br&gt;ett förordnande som chef för Statens arbetsgivarverk som har börjat&lt;br&gt;löpa före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993, varvid&lt;br&gt;statsrådet Wibble varit föredragande, har regeringen för Lagrådets&lt;br&gt;yttrande överlämnat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om upphävande av lagen (1965:576) om ställföreträdare för&lt;br&gt;kommun vid vissa avtalsförhandlingar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till vissa icke-stat-&lt;br&gt;liga arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rådmannen Robert Schött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda lagförslagen utgör enligt remissen en uppföljning av riks-&lt;br&gt;dagens beslut (rskr 1992/93:205) att Statens arbetsgivarverk skall ombil-&lt;br&gt;das till en uppdragsmyndighet fr.o.m. den 1 juli 1994. Detta beslut ba-&lt;br&gt;serades på ett förslag i regeringens budgetproposition 1992/93:100 Bi-&lt;br&gt;laga 8 under F 1. Till grund för detta förslag låg i sin tur ett betänkande&lt;br&gt;från Arbetsgivarkommittén (SOU 1992:100) Staten och arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av nämnda betänkande påtalade några re-&lt;br&gt;missinstanser — bl.a. Justitiekanslem, Hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Stockholms universitets Juridiska fakultetsnämnd samt Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsstyrelsen vid Uppsala universitet — att det fanns behov av ytterligare&lt;br&gt;utredning av de juridiska aspekterna på kommitténs förslag. Vad som&lt;br&gt;därvid åsyftades var bl.a. bestämmelsen i 9 kap. 11 § regeringsformen&lt;br&gt;(RF) om finansutskottet och dess rätt att på riksdagens vägnar godkänna&lt;br&gt;avtal i frågor rörande anställningsvillkor för statens arbetstagare, be-&lt;br&gt;stämmelsen i 11 kap. 9 § första stycket RF om tjänst som tillsätts av re-&lt;br&gt;geringen samt frågan om den föreslagna organisationens ställning som&lt;br&gt;myndighet under regeringen enligt 11 kap. 6 § första stycket RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen i förevarande lagrådsremiss framgår&lt;br&gt;att avsikten bakom lagförslagen är att ombilda Statens arbetsgivarverk&lt;br&gt;till en &amp;quot;uppdragsmyndighet&amp;quot; som ges en gentemot regeringen &amp;quot;så fristå-&lt;br&gt;ende ställning som möjligt (jfr 11 kap. 6 § första stycket regeringsfor-&lt;br&gt;men)&amp;quot;. Det framhålls i annat sammanhang att verket, genom en föresla-&lt;br&gt;gen ordning med ett beslutande årsmöte, skall ges en långtgående frihet&lt;br&gt;att själv få bestämma om uppdragsmyndighetens interna organisation&lt;br&gt;och verksamhetsformer. Instruktionen för uppdragsmyndigheten avses&lt;br&gt;därför bli begränsad &amp;quot;till ett minimum&amp;quot;. En självklar konsekvens av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya ordningen sägs också vara att de förvaltningsbeslut som årsmötet&lt;br&gt;fattar inte skall kunna överprövas av regeringen. Av remissen framgår&lt;br&gt;vidare att årsmötet bl.a. skall utse verkets styrelse samt besluta om av-&lt;br&gt;gifter till verket. Bland styrelsens uppgifter avses ingå att utse verkets&lt;br&gt;chef samt att vid behov även kunna skilja denne från anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening framstår det som tveksamt om en sålunda&lt;br&gt;tänkt ordning är förenlig med stadgandet i 11 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;RF, sett mot bakgrund av regeln angående regeringens övergripande&lt;br&gt;uppgift enligt 1 kap. 6 § RF, nämligen att styra riket. Tveksamheten&lt;br&gt;blir inte mindre av det först i förevarande ärende framlagda förslaget att&lt;br&gt;även representanter för icke-statliga arbetsgivare avses kunna få beslu-&lt;br&gt;tanderätt vid verkets årsmöte och ingå i dess styrelse. I praktiken inne-&lt;br&gt;bär detta en viss ytterligare uttunning av regeringens inflytande eftersom&lt;br&gt;det sålunda i verkets beslutande församlingar kan ingå ett antal personer&lt;br&gt;som varken är statligt anställda eller fått sina uppdrag av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den nu påtalade konstitutionella frågan försvåras av&lt;br&gt;det förhållandet att det i remissen inte lämnas några närmare uppgifter&lt;br&gt;om hur den tänkta organisationen avses bli utformad i olika enskildhe-&lt;br&gt;ter. Lagrådet vill som exempel nämna den blivande instruktionens inne-&lt;br&gt;håll. Det är vidare på föreliggande material svårt att få någon uppfatt-&lt;br&gt;ning om vilken karaktär som avgifterna till verket avses få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förmodligen göras gällande att förhållandena på förevarande&lt;br&gt;område är så speciella att det med hänsyn härtill finns skäl att för just&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk välja en lösning som avviker från det normala&lt;br&gt;och vars överensstämmelse med nämnda grundlagsstadganden kan ifrå-&lt;br&gt;gasättas. Detta hindrar inte att den nu aktuella konstitutionella frågan,&lt;br&gt;sedd ur ett vidare perspektiv, måste bli föremål för en noggrann pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill därutöver fästa uppmärksamheten på ytterligare en kom-&lt;br&gt;plikation i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen förutskickas att regeringen under inneva-&lt;br&gt;rande höst avser att följa upp riksdagens beslut genom att även lägga&lt;br&gt;fram förslag till upphävande av 9 kap. 11 § RF. Ett beslut därom väntas&lt;br&gt;kunna träda i kraft den 1 januari 1995, dvs. ett år senare än de nu aktu-&lt;br&gt;ella lagförslagen. Det har vidare angivits att det första årsmötet enligt&lt;br&gt;den nya ordningen avses äga rum under våren 1994. En sådan kronologi&lt;br&gt;framstår inte som godtagbar med utgångspunkt från uppfattningen att&lt;br&gt;det i vart fall kan ifrågasättas om det föreslagna nya förfarandet är helt&lt;br&gt;förenligt med nämnda grundlagsbestämmelse (jfr prop. 1992/93:100&lt;br&gt;Bilaga 8 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda finns det enligt Lagrådets uppfattning&lt;br&gt;sådan tveksamhet kring nämnda konstitutionella frågor att Lagrådet på&lt;br&gt;föreliggande material inte anser sig kunna tillstyrka att de remitterade&lt;br&gt;förslagen läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin granskning av lagförslagen som sådana har Lagrådet inte funnit&lt;br&gt;skäl till någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pr°p- 1993/94:77&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Johansson, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:77 En ombildning av arbets-&lt;br&gt;givarorganisationen för det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45329, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att den form i vilken arbetsgivarorganisationen för det statliga området skall bedriva sin verksamhet (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att den form i vilken arbetsgivarorganisationen för det statliga området skall bedriva sin verksamhet (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:KU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-11-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:26:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0377</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:26:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0377</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__77.pdf</filnamn>
<filstorlek>1456510</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/08C8C08C-C16E-4FCB-AF58-42330B1ABB94</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU18</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reformera riksdagsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU19</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU45</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov till 1994/95 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU2</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reformera riksdagsarbetet (vilande grundlagsbeslut m.m.)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU3</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området (vilande grundlagsbeslut med följdlagstiftning)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:77&lt;br/&gt;
En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:77 En ombildning av  arbetsgivarorganisationen för det statliga området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:77&lt;br/&gt;
En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:77 En ombildning av  arbetsgivarorganisationen för det statliga området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:77&lt;br/&gt;
En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:77 En ombildning av  arbetsgivarorganisationen för det statliga området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kurt Ove Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:77&lt;br/&gt;
En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:77 En ombildning av  arbetsgivarorganisationen för det statliga området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kurt Ove Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>