<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2312591</hangar_id>
 <dok_id>GH0373</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>73</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:73</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>73</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:47:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0373/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0373</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0373</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:73&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förvaltningen av Svenska kyrkans&lt;br&gt;finansförmögenhet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0373/prop_199394__73-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(C ivildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar av kyrkolagen (1992:300) och lagen&lt;br&gt;(1992:301) om införande av kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändringar av kyrkolagen syftar till att förbättra avkast-&lt;br&gt;ningen av och öka värdebeständigheten hos den egendom av stiftelseka-&lt;br&gt;raktär som Svenska kyrkan fått genom donationer m.m. för att garante-&lt;br&gt;ra prästernas uppehälle och kyrkans bestånd (Svenska kyrkans finansför-&lt;br&gt;mögenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förvaltningen av löneboställenas jordbruk förs över till egendoms-&lt;br&gt;nämnderna. I samband med denna överföring införs den gemensamma&lt;br&gt;beteckningen prästlönefastigheter för nuvarande löneboställen och&lt;br&gt;prästlönefondsfåstigheter. Pastoraten får del i vinsten av stiftets sam-&lt;br&gt;lade förvaltning av prästlönefästighetema i förhållande till sina an-&lt;br&gt;delar i denna förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Församlingskyrkornas fastigheter skall förvaltas av pastoraten. Kyr-&lt;br&gt;kofondsfästigheter samt domkyrkornas fastigheter och biskopsgårdar i&lt;br&gt;andra stift än Lunds stift skall förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prästlönefondema sammanförs stiftsvis och förvaltas av egendoms-&lt;br&gt;nämnderna. Vaije pastorat tilldelas en mot pastoratets lönefond sva-&lt;br&gt;rande andel av den gemensamma fondförvaltningen i stiftet. Viss del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av avkastningen av prästlönefondema läggs till kapitalet för att detta Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;skall värdesäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den särskilda kyrkoavgiften beräknas på avkastningen av lönetill-&lt;br&gt;gångama. Avgiften betalas av stiftssamfalligheten och beräknas till 50&lt;br&gt;procent av nettoavkastningen efter gjorda fondavsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kyrkolagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring av lagen (1992:301) om införande av kyrkola-&lt;br&gt;gen (1992:300) innebär att övergångsregleringen av beräkningen av den&lt;br&gt;särskilda kyrkoavgiften skall gälla också under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) .. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:301) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av kyrkolagen (1992:300) ............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målen för förvaltningen .......................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningen av löneboställen och prästlönefondsfåstigheter . 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig kyrklig jord .......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prästlönefonder m.m.........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den särskilda kyrkoavgiften .....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avreglering ...............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande .............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser ........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ...........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde .............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad .................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 41 kap. och 42 kap. 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 6 och 7 §§, 42 kap. 12, 14, 15 och 25 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 41 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt före-&lt;br&gt;skrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd-&lt;br&gt;ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i prästlönefondsfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller prästlönejordsfond övertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av det pastorat från vars löne-&lt;br&gt;tillgångar andelen härrör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsansvaret för en skuld&lt;br&gt;som hänför sig till en prästgård&lt;br&gt;eller ett löneboställe, övertas av&lt;br&gt;den som har övertagit förvalt-&lt;br&gt;ningen av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsansvaret för en skuld&lt;br&gt;som hänför sig till en prästgård,&lt;br&gt;övertas av den som har övertagit&lt;br&gt;förvaltningen av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrklig jord är sådan fäst egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller kommi-&lt;br&gt;nister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;(prästgård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (för-&lt;br&gt;samlingskyrkas fastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fas-&lt;br&gt;tighet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall också sådan fast egendom&lt;br&gt;där en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är&lt;br&gt;uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare&lt;br&gt;skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något&lt;br&gt;annat inte sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som förvaltar den kyrkliga jorden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Pastoratet skall förvalta församlingskyrkors fastigheter och präst-&lt;br&gt;gårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;§ Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefåstigheter, kyrko-&lt;br&gt;fondsfåstigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i&lt;br&gt;Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning på något annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter&lt;br&gt;ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall&lt;br&gt;förvaltas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Förvaltningen av den kyrkliga jorden skall inriktas på att vidmakt-&lt;br&gt;hålla de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål skall den kyrkliga jorden förvaltas så effektivt som&lt;br&gt;möjligt och i fråga om annan kyrklig jord än prästgårdar och biskops-&lt;br&gt;gårdar på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av prästlönefästigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Egendomsnämnden skall ge de pastorat som närmast berörs tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig före en eventuell försäljning av en prästlönefastighet, om-&lt;br&gt;fattande förändring av användningen av denna, nybyggnad, väsentlig&lt;br&gt;ombyggnad eller antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller&lt;br&gt;fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan egendomsnämnden beslutar att företa en mera omfattande vär-&lt;br&gt;debeständig rationalisering på en prästlönefästighets jordbruk eller att&lt;br&gt;utföra nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på ett sådant jord-&lt;br&gt;bruk, skall nämnden också inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det&lt;br&gt;behövs skall nämnden också ge kommunen där egendomen finns tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-&lt;br&gt;kommer vid förvaltningen av prästlönefästigheter på pastoraten i för-&lt;br&gt;hållande till deras andelar i fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och an-&lt;br&gt;vändningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt&lt;br&gt;värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid förvalt-&lt;br&gt;ningen av en prästlönefastighet som tidigare har varit prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en&lt;br&gt;komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna&lt;br&gt;prästgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya&lt;br&gt;hus på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på&lt;br&gt;innehavaren av tjänstebostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkas fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i&lt;br&gt;ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark for församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om&lt;br&gt;regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den&lt;br&gt;kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,&lt;br&gt;naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd for djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en dispositionsändring i fråga om en församlingskyrkas fastig-&lt;br&gt;het föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt,&lt;br&gt;skall frågan prövas av egendomsnämnden. Detsamma gäller om änd-&lt;br&gt;ringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över pastoratens förvaltning av&lt;br&gt;församlingskyrkas fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock&lt;br&gt;i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning eller byte av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör&lt;br&gt;behållas för sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det&lt;br&gt;allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte före-&lt;br&gt;skrivs särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske&lt;br&gt;som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Frågor enligt 19 § skall prövas av egendomsnämnden eller Dom-&lt;br&gt;kyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prästlönefonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att fondera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,&lt;br&gt;upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit&lt;br&gt;avsedd for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som härrör från en prästlönefastighet skall dock användas&lt;br&gt;till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som har upptagits för fas-&lt;br&gt;tigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten&lt;br&gt;att fondera medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av&lt;br&gt;Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en&lt;br&gt;prästlönefastighet, skall utgöra prästlönefond för stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefondema skall förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en&lt;br&gt;församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighets-&lt;br&gt;fond för församlingskyrkan respektive domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från bis-&lt;br&gt;kopsgården i Lunds stift skall tillföras fåstighetsfonden för Lunds dom-&lt;br&gt;kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Församlingskyrkas fåstighetsfond förvaltas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkas fåstighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrko-&lt;br&gt;fondsfåstighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgården i&lt;br&gt;Lunds stift skall tillföras kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fåstig-&lt;br&gt;hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om&lt;br&gt;omyndigs medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får&lt;br&gt;placeras på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den avkastning som stiftens prästlönefonder samt försam-&lt;br&gt;lingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder har från obligationer,&lt;br&gt;bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i värdepap-&lt;br&gt;persfonder skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot värdeminskningen på grund av inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-&lt;br&gt;kommer vid förvaltningen av prästlönefonden på pastoraten i förhål-&lt;br&gt;lande till deras andelar i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Medel ur en prästlönefond eller en församlingskyrkas eller dom-&lt;br&gt;kyrkas fåstighetsfond får användas för köp av fäst egendom eller tomt-&lt;br&gt;rätt enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kyrkofonden får lån lämnas&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;rationalisera driften av lönebo-&lt;br&gt;staden eller prästlönefondsfas-&lt;br&gt;tigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förvärv av jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet som löneboställe eller&lt;br&gt;prästlönefondsfastighet, om&lt;br&gt;förvärvet syftar till en rationali-&lt;br&gt;sering av det kyrkliga jordinne-&lt;br&gt;havet i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fås-&lt;br&gt;tighetsbildningsförrättning eller&lt;br&gt;företag enligt lagen (1939:608)&lt;br&gt;om enskilda vägar, anläggnings-&lt;br&gt;lagen (1973:1149) eller vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291) som ett lönebo-&lt;br&gt;ställe eller en prästlönefonds-&lt;br&gt;fastighet skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kyrkofonden får lån lämnas&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;rationalisera driften av präst-&lt;br&gt;lönefastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förvärv av jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet som prästlönefastighet,&lt;br&gt;om förvärvet syftar till en&lt;br&gt;rationalisering av det kyrkliga&lt;br&gt;jordinnehavet i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kostnader till följd av&lt;br&gt;fastighetsbildningsförrättning&lt;br&gt;eller företag enligt lagen&lt;br&gt;(1939:608) om enskilda vägar,&lt;br&gt;anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;som en prästlönefastighet skall&lt;br&gt;belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana pastorat som har löne-&lt;br&gt;tillgångar skall varje är också&lt;br&gt;betala särskild kyrkoavgift till&lt;br&gt;kyrkofonden. Pastoratens löne-&lt;br&gt;tillgångar är löneboställen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheterna skall&lt;br&gt;betala särskild kyrkoavgift till&lt;br&gt;kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prästlönefonder samt andelar i&lt;br&gt;prästlönejordsfonder och präst-&lt;br&gt;lönefondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild kyrkoavgift beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för egendom som taxeras&lt;br&gt;enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) till tvä procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för aktier och andelar i&lt;br&gt;värdepappersfonder enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder till två procent av mark-&lt;br&gt;nadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för obligationer, förlags-&lt;br&gt;bevis och konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;till åtta procent av marknads-&lt;br&gt;värdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för bankmedel och andra&lt;br&gt;fordringar till ätta procent av&lt;br&gt;det nominella värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del taxeringsvärdet&lt;br&gt;enligt första stycket 1 består av&lt;br&gt;skogsbruksvärde skall i stället&lt;br&gt;för vad som där sägs gälla att&lt;br&gt;avgiften skall beräknas till sex&lt;br&gt;procent av skogsbruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lönetillgångar som utgörs&lt;br&gt;av andel i fast egendom skall&lt;br&gt;avgiften beräknas i proportion&lt;br&gt;till andelstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften&lt;br&gt;beräknas till femtio procent av&lt;br&gt;den nettovinst som uppkommer&lt;br&gt;under räkenskapsåret på förvalt-&lt;br&gt;ningen av prästlönefastighetema&lt;br&gt;och stiftets prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettovinsten pä förvaltningen&lt;br&gt;av prästlönefastighetema utgörs&lt;br&gt;av vad som återstår av vinsten&lt;br&gt;frän den samlade förvaltningen&lt;br&gt;av denna egendom efter det att&lt;br&gt;egendomsnämnden har avsatt&lt;br&gt;det rörelsekapital som behövs&lt;br&gt;för förvaltningen av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettovinsten av prästlönefon-&lt;br&gt;dens förvaltning utgörs av av-&lt;br&gt;kastningen under räkenskaps-&lt;br&gt;året, minskad med det belopp&lt;br&gt;som enligt 41 kap. 27 § tredje&lt;br&gt;stycket har avsatts till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;betalning av särskild kyrkoavgift&lt;br&gt;till kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse fastställer&lt;br&gt;för varje pastorat tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag samt vad som&lt;br&gt;skall utgå i allmän och särskild&lt;br&gt;kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse fastställer&lt;br&gt;för varje pastorat tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag och vad som&lt;br&gt;skall betalas i allmän kyrkoav-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25&lt;br&gt;januari bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen fastställer för varje&lt;br&gt;stifissamfallighet vad som skall&lt;br&gt;betalas i särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe eller&lt;br&gt;prästlönefondsfåstighet skall från och med den 1 januari 1995 utgöra&lt;br&gt;prästlönefastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Pastoratens prästlönefonder och prästlönejordsfondema skall upplösas&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1995. Medlen skall samtidigt föras över till&lt;br&gt;stiftets prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:301) om&lt;br&gt;införande av kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 a § lagen (1992:301) om införande av&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots föreskrifterna i 42 kap. 14 §, 15 § första stycket och 25-26 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) skall i fråga om sådan särskild kyrkoavgift som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;(Propositionens&lt;br&gt;lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas på skogsbruksvärdet gälla&lt;br&gt;Intill utgången av år 1993 skall&lt;br&gt;avgiften för pastoratens räkning&lt;br&gt;betalas av egendomsnämnden från&lt;br&gt;avkastningen av den skog som&lt;br&gt;nämnden förvaltar åt pastoraten.&lt;br&gt;Avgiften skall beräknas på det&lt;br&gt;sammanlagda skogsbruksvärdet av&lt;br&gt;pastoratens skogar i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för år 1993 får inte&lt;br&gt;överstiga 80 procent av överskot-&lt;br&gt;tet från egendomsnämndens för-&lt;br&gt;valtning av pastoratens skogar&lt;br&gt;under det räkenskapsår som av-&lt;br&gt;slutas vid utgången av år 1992.&lt;br&gt;Överskottet beräknas efter avdrag&lt;br&gt;för kostnaderna för skogsvårdsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse skall&lt;br&gt;senast den 15 april 1993 fastställa&lt;br&gt;den särskilda kyrkoavgift som&lt;br&gt;beräknas på skogsbruksvärdet av&lt;br&gt;pastoratens lönetillgångar för år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill utgången av år 1994 skall&lt;br&gt;avgiften för pastoratens räkning&lt;br&gt;betalas av egendomsnämnden från&lt;br&gt;avkastningen av den skog som&lt;br&gt;nämnden förvaltar åt pastoraten.&lt;br&gt;Avgiften skall beräknas på det&lt;br&gt;sammanlagda skogsbruksvärdet av&lt;br&gt;pastoratens skogar i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för år 1994 får inte&lt;br&gt;överstiga 80 procent av överskot-&lt;br&gt;tet från egendomsnämndens för-&lt;br&gt;valtning av pastoratens skogar&lt;br&gt;under det räkenskapsår som av-&lt;br&gt;slutas vid utgången av år 1993.&lt;br&gt;Överskottet beräknas efter avdrag&lt;br&gt;för kostnaderna för skogsvårdsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse skall&lt;br&gt;senast den 15 april 1994 fastställa&lt;br&gt;den särskilda kyrkoavgift som&lt;br&gt;beräknas på skogsbruksvärdet av&lt;br&gt;pastoratens lönetillgångar för år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1175.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den egendom som disponeras av Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess församlingar har sedan länge varit föremål för särskild reglering i&lt;br&gt;lag och annan författning. Till denna specialreglerade egendom hör bl.a.&lt;br&gt;ett stort antal fastigheter och fonder. Sedan den 1 januari 1993 finns&lt;br&gt;merparten av de regler som rör förfogandet över den kyrkliga egen-&lt;br&gt;domen i kyrkolagen (1992:300). Med kyrklig jord avses i denna lag&lt;br&gt;löneboställe, prästgård, församlingskyrkas fastighet, prästlönefonds-&lt;br&gt;fastighet, kyrkofondsfastighet, domkyrkas fastighet och biskopsgård.&lt;br&gt;Till den specialreglerade egendomen hör också prästlönefond, präst-&lt;br&gt;lönejordsfond, församlingskyrkas fåstighetsfond och domkyrkas fastig-&lt;br&gt;hetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu nämnda specialreglerade egendomen brukar sammanfattas&lt;br&gt;under beteckningen Svenska kyrkans finansförmögenhet. Gemensamt&lt;br&gt;för denna egendom är att den har stiftelsekaraktär. Kyrkan har huvud-&lt;br&gt;sakligen fått egendomen genom donationer. Ändamålet med dessa har&lt;br&gt;varit att garantera prästernas uppehälle samt lokalkyrkans eller dom-&lt;br&gt;kyrkans bestånd. Pastoraten förvaltar också fonder och donationsmedel&lt;br&gt;av annan karaktär samt kyrkokommunal egendom. Den egendomen&lt;br&gt;berörs över huvud taget inte av förslagen i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen av kyrkans finansförmögenhet har under senare år varit&lt;br&gt;otillfredsställande. Prästlönefondema är dessutom till ca 80 procent&lt;br&gt;placerade i bank eller obligationer vilket har inneburit en successiv&lt;br&gt;urholkning av kapitalet genom inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid olika tillfällen har förslag förts fram om åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;avkastningen av och värdebeständigheten hos kyrkans finansförmögen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll i en skri-&lt;br&gt;velse till regeringen den 24 november 1976 att högst hälften av tillgång-&lt;br&gt;arna i en prästlönefond skulle få placeras i aktier eller förlagsbevis eller&lt;br&gt;andelar i aktiefond. Med anledning av framställningen ändrade regering-&lt;br&gt;en förordningen om förvaltning av kyrklig jord så att prästlönefondsme-&lt;br&gt;del fick placeras även i andelar i aktiefond. Framställningen i övrigt&lt;br&gt;överlämnades till utredningen angående översyn av den statliga fondför-&lt;br&gt;valtningen m.m. Utredningen föreslog i sitt betänkande Svenska kyrkans&lt;br&gt;fond (SOU 1983:66) att prästlönefondemas tillgångar skulle placeras i&lt;br&gt;en gemensam placeringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsnämndskonferensens arbetsutskott föreslog hos 1982 års kyrko-&lt;br&gt;kommitté en expertutredning om det ecklesiastika jordbrukets svaga&lt;br&gt;lönsamhet. Kommittén överlämnade skrivelsen till Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 30 april 1986 uppdrog regeringen åt Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse att utreda möjligheterna att öka avkastningen av den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen. Regeringen uppdrog senare genom beslut den 29 oktober&lt;br&gt;1987 åt Kyrkofondens styrelse att i anslutning till det tidigare lämnade&lt;br&gt;utredningsuppdraget utarbeta underlag för ett ställningstagande från&lt;br&gt;regeringens sida i fråga om försäkringen av kyrkokommunernas egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett första led i utredningsarbetet fick Lantmäteriverket i uppdrag Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;att samla in data om den kyrkliga egendomen och dess avkastning och&lt;br&gt;att göra en ekonomisk analys av avkastningen. Resultatet av detta arbete&lt;br&gt;har redovisats i Lantmäteriverkets rapport den 21 november 1988&lt;br&gt;Svenska kyrkans egendomar, omfattning och avkastning 1986&lt;br&gt;(LMV-RAPPORT 1988:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse avlämnade i februari 1990 betänkandet Trygg-&lt;br&gt;het för kyrkan med förslag om kyrkokommunernas försäkringar och i&lt;br&gt;oktober 1990 betänkandet Jorden, skogen och fondema med förslag om&lt;br&gt;en effektivare förvaltning av kyrkans finansförmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Kyrkofondsstyrelsens förslag och remissinstanser-&lt;br&gt;nas synpunkter utarbetades inom Civildepartementet ett lagförslag som&lt;br&gt;redovisades i departementspromemorian Svenska kyrkans finansför-&lt;br&gt;mögenhet (Ds 1992:2). Även denna departementspromemoria har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgäng-&lt;br&gt;lig i detta ärende (C93/8OO/KY).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen (C 1992:02) fick därefter i uppdrag att mot bak-&lt;br&gt;grund av förslagen i och remissyttrandena över departementsprome-&lt;br&gt;morian överväga vilken betydelse det har för förmögenhetsförvaltningen&lt;br&gt;att det ekonomiska ansvaret för den kyrkliga verksamheten i växande&lt;br&gt;grad har kommit att vila på organ på stiftsplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har den 1 mars 1993 avlämnat en promemoria i&lt;br&gt;ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till ändringar&lt;br&gt;av kyrkolagen avseende förvaltningen av Svenska kyrkans finansför-&lt;br&gt;mögenhet (RegSkr 1993:1, 1KL 1993:6, kskr. 1993:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har i sitt yttrande i allt väsentligt godtagit lagförslaget. I&lt;br&gt;fråga om målen för förvaltningen, förslaget om obligatoriska egendoms-&lt;br&gt;nämnder, pastorats yttranderätt och övergångsbestämmelserna om över-&lt;br&gt;förandet av äganderätt i vissa fall har emellertid kyrkomötet fört fram&lt;br&gt;synpunkter. Kyrkomötets synpunkter redovisas i det följande vid be-&lt;br&gt;handlingen av dessa frågor. Med hänsyn till bland annat kyrkomötets&lt;br&gt;synpunkter föreslår regeringen vissa mindre förändringar i förhållande&lt;br&gt;till det till kyrkomötet överlämnade författningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Målen för förvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkans finansförmögenhet&lt;br&gt;skall förvaltas så effektivt som möjligt så att man skapar de&lt;br&gt;bästa ekonomiska förutsättningarna för att kyrkans förkunnelse&lt;br&gt;kan vidmakthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den allmänna målsättningen för förvalt-&lt;br&gt;ningen av finansförmögenheten tas in i 41 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen om målen för förvaltningen av kyrkans&lt;br&gt;finansförmögenhet tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. Statskon-&lt;br&gt;toret framhåller att kyrkans finansförmögenhet kan komma att utgöra ett&lt;br&gt;mer betydelsefullt inslag än i dag i finansieringen av kyrkans verksam-&lt;br&gt;het. Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av det lokala enga-&lt;br&gt;gemanget. Flera remissinstanser, däribland Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, under-&lt;br&gt;stryker behovet av hänsyn till etiska värderingar samt till naturvårdens&lt;br&gt;och kulturminnesvårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte har som sin mening givit regeringen till känna att&lt;br&gt;i kyrkolagen bör ingå en bestämmelse om att produktionsmål och miljö-&lt;br&gt;mål jämställs i skogsbruket vid förvaltning av den kyrkliga jorden.&lt;br&gt;Vidare har kyrkomötet ansett att 41 kap. kyrkolagen bör inledas med&lt;br&gt;målsättningsparagrafema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kyrkans finansförmögenhet har kom-&lt;br&gt;mit till genom att egendomar eller kapital skänkts till kyrkan för att&lt;br&gt;avkastningen skall användas till att betala kostnader för kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet, i första hand till prästlöner eller underhåll av kyrkor. I fråga&lt;br&gt;om förvaltningen av dessa tillgångar måste ställas lika stränga krav som&lt;br&gt;ställs på annan egendom av stiftelsekaraktär. Det innebär att finans-&lt;br&gt;förmögenheten bör förvaltas på ett sådant sätt att den hålls värdebestän-&lt;br&gt;dig och så att den ger en långsiktigt god totalavkastning. Detta innebär&lt;br&gt;att man i förvaltningen bör eftersträva en riskspridning som är rimlig&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god förvaltning av den kyrkliga finansförmögenheten är särskilt&lt;br&gt;viktig med tanke på att Svenska kyrkan - oavsett om det sker någon&lt;br&gt;förändring av relationerna mellan staten och kyrkan eller ej - inte utan&lt;br&gt;vidare kan räkna med att antalet medlemmar i Svenska kyrkan kommer&lt;br&gt;att vara lika stort i nästa generation som nu. Avkastningen av kyrkans&lt;br&gt;finansförmögenhet kan därför i framtiden väntas bli av större betydelse&lt;br&gt;för finansieringen av kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 41 kap. 11 § kyrkolagen finns en regel som uttrycker att förvalt-&lt;br&gt;ningen av den kyrkliga egendomen skall inriktas på att egendomens&lt;br&gt;avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Regeringen&lt;br&gt;föreslår, mot bakgrund av vad som nyss sagts om vikten av en effektiv&lt;br&gt;förvaltning, att lagregeln tydligare markerar målsättningen för finansför-&lt;br&gt;valtningen. Målsättningsparagrafema har enligt vår mening en naturlig&lt;br&gt;plats bland övriga allmänna bestämmelser om förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som tillgångarna måste förvaltas affärsmässigt så att den&lt;br&gt;reella avkastningen blir tillfredsställande får det anses ligga i sakens&lt;br&gt;natur att förvaltningen inte strider mot kyrkans värderingar eller mot&lt;br&gt;naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen. Flera remissinstanser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har framhållit vikten av detta. Det föreskrivs redan nu i 41 kap. 10 § Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;kyrkolagen att naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen skall&lt;br&gt;beaktas i skälig omfattning vid förvaltningen av den kyrkliga jorden.&lt;br&gt;Enligt vår mening är det viktigt att denna bestämmelse behålls. När det&lt;br&gt;gäller hänsynen till etiska värden bör det ankomma på kyrkans egna&lt;br&gt;organ att besluta om den praktiska tillämpningen vid förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det miljömål som kyrkomötet föreslagit för förvaltningen av den&lt;br&gt;kyrkliga skogen anges redan i skogsvårdslagen (1979:429, ändrad senast&lt;br&gt;1993:553) och gäller för all skogsförvaltning. Detta mål behöver därför&lt;br&gt;inte anges särskilt i kyrkolagen. Det är i och för sig naturligt om Svens-&lt;br&gt;ka kyrkan själv ställer strängare etiska krav på sin förmögenhetsför-&lt;br&gt;valtning än andra formögenhetsförvaltare. Emellertid är den främsta&lt;br&gt;anledningen till den statliga regleringen av förvaltningen av Svenska&lt;br&gt;kyrkans finansförmögenhet dess stiftelsekaraktär. De mål för förvalt-&lt;br&gt;ningen som anges i kyrkolagen bör därför i första hand syfta till att&lt;br&gt;förmögenheten används för avsett ändamål, dvs. för att garantera präst-&lt;br&gt;ernas uppehälle och kyrkans bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förvaltningen av löneboställen och&lt;br&gt;prästlönefondsfastigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvaltningen av löneboställenas jordbruk&lt;br&gt;förs över till egendomsnämnderna. I samband med denna över-&lt;br&gt;föring införs den gemensamma beteckningen prästlönefästigheter&lt;br&gt;för nuvarande löneboställen och prästlönefondsfastigheter. Egen-&lt;br&gt;domsnämnderna får besluta om köp och försäljning av kyrklig&lt;br&gt;jord och i övrigt utöva de ägarfunktioner som är förbundna med&lt;br&gt;löneboställena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten får del i vinsten av stiftets samlade förvaltning av&lt;br&gt;prästlönefastighetema i förhållande till sina andelar i denna för-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall få tillfälle att yttra sig före en eventuell för-&lt;br&gt;säljning av en prästlönefastighet, omfattande förändring av an-&lt;br&gt;vändningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad samt&lt;br&gt;antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: I departementspromemorian föreslås att&lt;br&gt;löneboställenas jordbruk i likhet med skogen skall förvaltas av stiftssam-&lt;br&gt;fällighetema men att det inte skall vara obligatoriskt för dessa att ha&lt;br&gt;egendomsnämnder. Vidare föreslås att pastoratet skall ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig innan viktigare åtgärder vidtas på ett löneboställes jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med för- Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;slaget i departementspromemorian. Kyrkofondsstyrelsen föreslår emel-&lt;br&gt;lertid att jordbruksfastigheterna bokförs pastoratsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att jordbruksförvaltningen skall föras&lt;br&gt;över till stiftssamfällighetema tillstyrks av flertalet remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;av Svenska kyrkans centralstyrelse, så gott som samtliga domkapitel och&lt;br&gt;stiftsstyrelser, Statskontoret, Lantbruksstyrelsen, Lantmäteriverket,&lt;br&gt;Sveriges jordbruksarrendatorers förbund och en majoritet av de pastorat&lt;br&gt;som hörts av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (Pasto-&lt;br&gt;ratsförbundet). Flera av dessa remissinstanser är mycket kritiska mot&lt;br&gt;den nuvarande förvaltningen av jordbruksfastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks däremot av Stiftsstyrelsen i Uppsala och Pastorats-&lt;br&gt;förbundet. Domkapitlet i Karlstad och Stiftsstyrelsen i Karlstad anser att&lt;br&gt;det skulle vara fördelaktigt om egendomsnämnderna förvaltar även&lt;br&gt;jordbruken men föreslår att detta skall vara frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian att prästlönefondsfästighetema&lt;br&gt;klassificeras som löneboställen tillstyrks av alla de remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig över detta förslag. Kammarkollegiet föreslår att alla lönetill-&lt;br&gt;gångar slås ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian om att egendomsnämnderna inte&lt;br&gt;skall vara obligatoriska tillstyrks av ett tiotal remissinstanser och av-&lt;br&gt;styrks av ungefär lika många. Flera av de remissinstanser som anser att&lt;br&gt;egendomsnämnderna inte skall vara obligatoriska framhåller att egen-&lt;br&gt;domsnämnderna behövs men att respektive stiftssamfallighet bör besluta&lt;br&gt;om inrättande av egendomsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrko-&lt;br&gt;mötet föreslår att regeringen åter prövar frågan om avskaffande av&lt;br&gt;egendomsnämnderna som obligatoriska nämnder. Vidare efterlyser&lt;br&gt;kyrkomötet klargörande föreskrifter i fråga om pastoratens yttranderätt&lt;br&gt;innan egendomsnämnden vidtar större åtgärder med kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De förslag som regeringen lägger&lt;br&gt;fram i detta ärende innebär sammantaget att stiftssamfällighetema får ett&lt;br&gt;ökat ansvar för förvaltningen av kyrkans egendom. Behovet av hög&lt;br&gt;kompetens och starkt engagemang i förvaltningsfrågor på stiftsplanet&lt;br&gt;ökar därmed. Det gör det enligt regeringens mening nödvändigt att även&lt;br&gt;fortsättningsvis ha ett organ motsvarande egendomsnämnderna. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden är regeringen inte beredd att föreslå ett upphävande av&lt;br&gt;kravet på obligatoriska egendomsnämnder. Detta ställningstagande har&lt;br&gt;också stöd av remissutfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller frågan om att föra över jordbruksförvaltningen från en&lt;br&gt;förvaltning av pastoraten till en förvaltning på stiftsplanet vill vi först&lt;br&gt;framhålla behovet av en rationalisering av denna förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av olönsamma jordbruksfastigheter kan vid en gemensam&lt;br&gt;förvaltning på stiftsnivå genomföras snabbare och effektivare än om&lt;br&gt;nuvarande organisation behålls. Dessutom har egendomsnämnderna en&lt;br&gt;överblick över situationen i stiftet som gör att man kan få en enhetlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av vilka jordbruksfastigheter som i första hand bör avveck- Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regional förvaltning av jordbruket innebär också den fördelen att&lt;br&gt;man hos egendomsnämnderna kan samordna förvaltningen av jordbruk&lt;br&gt;och skogsbruk. Detta är särskilt värdefullt när en strukturrationalisering&lt;br&gt;genom försäljning eller markbyten blir aktuell. En annan fördel med&lt;br&gt;egendomsnämnderna som förvaltare är att man kan få likartade arrende-&lt;br&gt;villkor över hela stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av jordbruksförvaltningen till egendomsnämnderna&lt;br&gt;skulle också innebära en förenkling av administrationen. En gemensam&lt;br&gt;förvaltning av löneboställenas jordbruk i varje stift skulle vidare med-&lt;br&gt;föra effektivitetsvinster och möjliggöra en ökad avkastning av&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen av ett löneboställe är avsedd för avlöning åt en kyrko-&lt;br&gt;herde eller komminister i ett visst pastorat medan avkastningen av en&lt;br&gt;prästlönefondsfästighet är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller kom-&lt;br&gt;minister i flera pastorat. Vi föreslår en gemensam förvaltning av samt-&lt;br&gt;liga löneboställen och prästlönefondsfastigheter i varje stift. Vid en så-&lt;br&gt;dan gemensam förvaltning finns det inte behov av att skilja mellan&lt;br&gt;löneboställen och prästlönefondsfastigheter. Vi föreslår därför att båda&lt;br&gt;dessa kategorier får den gemensamma beteckningen prästlönefästigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnderna prövar enligt nu gällande bestämmelser flera&lt;br&gt;ärenden som gäller löneboställenas förvaltning. Som exempel kan näm-&lt;br&gt;nas försäljning av mark, större investeringar, jordbruksarrenden och&lt;br&gt;upplåtelser av olika rättigheter. En viss kompetens i jordbruksfrågor&lt;br&gt;finns därför redan hos egendomsnämnderna. Den lokala kompetens som&lt;br&gt;finns i pastoraten bör också kunna tas till vara vid egendomsnämndernas&lt;br&gt;förvaltning av prästlönefastighetema. Vi föreslår därför att de pastorat&lt;br&gt;som närmast berörs skall få tillfälle att yttra sig före en eventuell för-&lt;br&gt;säljning av en prästlönefastighet i pastoratet. Ett sådant yttrande bör&lt;br&gt;också inhämtas vid omfattande förändringar av användningen av präst-&lt;br&gt;lönefästigheten, vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad samt vid&lt;br&gt;antagande av en ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske. Egen-&lt;br&gt;domsnämnderna får från fall till fäll avgöra vilka pastorat som skall&lt;br&gt;höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förvaltningen av löneboställenas jordbruk förs över till egendoms-&lt;br&gt;nämnderna bör dessa också ta över fästighetsinnehavet i sin helhet samt&lt;br&gt;svara för alla funktioner och kostnader som är förbundna med förvalt-&lt;br&gt;ningen. Pastoraten skall alltså fortsättningsvis inte drabbas av några&lt;br&gt;kostnader för dessa fästigheter. De bör, på samma sätt som skett beträf-&lt;br&gt;fände skogsfästighetema, erhålla en mot värdet på jordbruksfästigheter-&lt;br&gt;na svarande andel av stiftets gemensamma förmögenhet. Pastoratens&lt;br&gt;årliga utdelning blir därmed inte beroende av avkastningen på pastora-&lt;br&gt;tets prästlönefästighet utan på avkastningen i stort från den samlade för-&lt;br&gt;mögenheten i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övrig kyrklig jord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Församlingskyrkas fastighet - skog såväl&lt;br&gt;som jordbruk - skall förvaltas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkas fastighet skall - utom i Lunds stift - även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis förvaltas av egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnderna skall förvalta kyrkofondsfastighetema&lt;br&gt;och biskopsgårdarna. Biskopsgården i Lund skall dock även i&lt;br&gt;fortsättningen förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: I departementspromemorian föreslås att&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet skall förvaltas av pastoratet och domkyrkas&lt;br&gt;fastighet av den myndighet som förvaltar domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsfastighetema skall enligt departementspromemorian för-&lt;br&gt;valtas av Kammarkollegiet. Biskopsgårdarna skall - med vissa undantag&lt;br&gt;- utgöra kyrkofondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse föreslår att kyrkofondsfastigheter och biskops-&lt;br&gt;gårdar som i dag är kyrklig jord förs över till kyrkofonden. Mindre&lt;br&gt;fastigheter med ett taxeringsvärde understigande 100 000 kronor före-&lt;br&gt;slås få säljas till respektive pastorat för en schablonmässigt beräknad&lt;br&gt;köpeskilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget att församlingskyrkas skog skall förvaltas av pastoratet och dom-&lt;br&gt;kyrkas fastighet av den myndighet som förvaltar domkyrkan. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser emellertid att förvaltningen av församlingskyrkas&lt;br&gt;fastigheter bör ske på stiftsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att kyrkofondsfastighetema skall förvaltas av Kammarkolle-&lt;br&gt;giet avstyrks av så gott som samtliga remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;denna fråga. I stället föreslås att kyrkofondsfastighetema förs över till&lt;br&gt;stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att biskopsgårdarna skall utgöra kyrkofondsfastigheter till-&lt;br&gt;styrks av Svenska kyrkans centralstyrelse, Pastoratsförbundet, två dom-&lt;br&gt;kapitel och tre stiftsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Statskontoret, tre domkapitel och fem&lt;br&gt;stiftsstyrelser, anser att biskopsgårdarna i stället bör föras över till stif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkas fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkas fastighet är sådan kyrklig jord vars avkastning är&lt;br&gt;avsedd for församlingskyrkans behov. Förvaltningen av församlingskyr-&lt;br&gt;kas fastigheter är i dag delad mellan församling och pastorat på så sätt&lt;br&gt;att församlingen förvaltar församlingskyrkas fastighets skog medan&lt;br&gt;pastoratet förvaltar dess jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På pastoratsnivå ligger numera det ekonomiska ansvaret för större&lt;br&gt;delen av församlingarnas angelägenheter. På denna nivå ligger sålunda&lt;br&gt;ansvaret för bl.a. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som har föreslagits i departementspromemorian och&lt;br&gt;av Kyrkoberedningen anser regeringen att förvaltningsansvaret för&lt;br&gt;församlingskyrkas fastigheter bör renodlas och i sin helhet läggas på&lt;br&gt;pastoraten. På så sätt kommer förvaltningen att ligga på den nivå där&lt;br&gt;kostnadsansvaret för verksamheten ligger. En sådan ordning har också&lt;br&gt;tillstyrkts av flertalet remissinstanser och 1993 års kyrkomöte. I de rela-&lt;br&gt;tivt få fäll där det finns församlingskyrkas fastighets skog som förvaltas&lt;br&gt;av församlingar i flerförsamlingspastorat, torde det inte vara några&lt;br&gt;större administrativa problem att föra över församlingens skogsförvalt-&lt;br&gt;ning till pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkas fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkas fastighet är en kategori kyrklig jord vars avkastning är&lt;br&gt;avsedd för en domkyrkas behov. Domkyrkas fastighet, som finns i ett&lt;br&gt;mindre antal stift, förvaltas av egendomsnämnden. I Lunds stift sköter&lt;br&gt;dock det särskilda domkyrkorådet förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslogs att domkyrkas fastighet skall&lt;br&gt;förvaltas av den myndighet som förvaltar domkyrkan. Detta skulle&lt;br&gt;innebära att de medeltida domkyrkornas fastigheter skulle förvaltas av&lt;br&gt;respektive domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig sympati för tanken att den myndighet&lt;br&gt;som har ansvaret för domkyrkan också skall förvalta dess fastigheter.&lt;br&gt;Samtidigt innebär en sådan ordning en uppsplittring av den egendoms-&lt;br&gt;förvaltning som nu handhas av stiftssamfälligheten. I likhet med Kyrko-&lt;br&gt;beredningen och 1993 års kyrkomöte har regeringen därför ändå stannat&lt;br&gt;för att domkyrkas fastighet även fortsättningsvis bör förvaltas av egen-&lt;br&gt;domsnämnden. Den speciella ordning som gäller för Lunds stift bör&lt;br&gt;dock kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. kyrkofondsfastighetema, som är av olika härkomst men vilkas&lt;br&gt;avkastning tillkommer kyrkofonden, förvaltas av Kammarkollegiet, som&lt;br&gt;dock kan överlåta förvaltningen åt en egendomsnämnd eller någon&lt;br&gt;annan förvaltare. I departementspromemorian diskuteras om inte egen-&lt;br&gt;domsnämnderna också borde få det formella ansvaret för förvaltningen.&lt;br&gt;Något sådant förslag läggs dock inte fram. Remissbehandlingen visar att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns ett mycket starkt stöd för att egendomsnämnderna tar över Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;ansvaret för förvaltningen av kyrkofondsfastighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen anser att effektivitetsskäl talar för att förvaltningen&lt;br&gt;förs över till egendomsnämnderna. Behovet av strukturrationalisering är&lt;br&gt;stort och därför är en samordnad förvaltning av olika typer av kyrklig&lt;br&gt;jord fördelaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I biskopamas avlöningsförmåner ingår rätten till fri tjänstebostad. Kost-&lt;br&gt;naderna för biskoparnas avlöningsförmåner betalas ur kyrkofonden.&lt;br&gt;Tjänstebostad åt en biskop kan vara anordnad i en fastighet som upp-&lt;br&gt;förts, anskaffats eller av kronan ställts till förfogande för ändamålet.&lt;br&gt;Med biskopsgård avses här endast sådan fastighet. Tjänstebostad åt&lt;br&gt;biskop kan emellertid också vara anordnad i en för ändamålet hyrd&lt;br&gt;lägenhet eller villa. Äganderätten till vissa av biskopsgårdarna är oklar.&lt;br&gt;Uppförandet av några har bekostats av domkyrkans medel, andra av&lt;br&gt;statsmedel eller medel ur kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kyrkofondens kostnadsansvar för biskopsgårdarna&lt;br&gt;anser regeringen att det i och för sig skulle vara motiverat att, oberoen-&lt;br&gt;de av den ursprungliga finansieringen, låta biskopsgårdarna ingå i kate-&lt;br&gt;gorin kyrkofondsfastigheter. Flera remissinstanser har också tillstyrkt att&lt;br&gt;biskopsgårdarna skall utgöra kyrkofondsfastigheter. Andra har i stället&lt;br&gt;förordat att de förs över till stiften. Även en sådan ordning skulle kunna&lt;br&gt;övervägas. Innan beslut fattas om en förändring av biskopsgårdarnas&lt;br&gt;ställning fordras det emellertid att konsekvenserna av en sådan föränd-&lt;br&gt;ring övervägs ytterligare. Regeringen är därför inte beredd att nu före-&lt;br&gt;slå några förändringar i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnderna bör emellertid få ett mera självständigt ansvar&lt;br&gt;för förvaltningen av biskopsgårdarna. Det bör vara regeringens uppgift&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter om denna förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse till kyrkomötet fanns upptaget ett förslag om att&lt;br&gt;de pastorat som så önskade med full äganderätt skulle få överta en&lt;br&gt;prästgård i pastoratet. I ett sådant fall skulle prästgården övergå från att&lt;br&gt;vara kyrklig jord till att bli kyrkokommunal egendom. Enligt förslaget&lt;br&gt;skulle prästgårdar som inte övertagits av pastoraten med full äganderätt&lt;br&gt;tillfalla stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte har förordat att de prästgårdar som inte övertas av&lt;br&gt;ett pastorat fortfarande skall vara kyrklig jord. Kyrkomötet har emeller-&lt;br&gt;tid också ansett att denna fråga är av så komplicerad natur att den bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare. En annan viktig fråga som behöver lösas är hur&lt;br&gt;man, bl.a. inför en förändring av prästgårdarnas status, skall skydda de&lt;br&gt;prästgårdar som är av särskilt kulturhistoriskt värde. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund lägger regeringen inte nu fram något förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Prästlönefonder m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prästlönefondema sammanförs stiftsvis och&lt;br&gt;förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje pastorat tilldelas en mot pastoratets lönefond svarande&lt;br&gt;andel av den gemensamma fondförvaltningen i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönejordsfondema upplöses och sammanförs med prästlöne-&lt;br&gt;fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss del av avkastningen av prästlönefondema läggs till kapitalet&lt;br&gt;för att detta skall värdesäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag. Avsättning till kapitalet föreslås emellertid ske med viss&lt;br&gt;procent av kapitalvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse föreslår att prästlönefondema skall förvaltas&lt;br&gt;samlade i Kyrkans prästlönefond av Kyrkofondens styrelse. Pastoraten&lt;br&gt;behåller rätten till avkastningen och får andelar i den gemensamma&lt;br&gt;förvaltningen. Styrelsen föreslår vidare att beslut om markförvärv skall&lt;br&gt;föregås av en särskild prövning av Kyrkofondens styrelse och att åt-&lt;br&gt;gärder vidtas för att värdesäkra kyrkans finansförmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att prästlönefondema skall förvaltas av&lt;br&gt;stiftssamfallighetema tillstyrks av Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;Statskontoret, Lantmäteriverket, Kyrkofondens styrelse, sex domkapitel,&lt;br&gt;fyra stiftsstyrelser, Stiftsjägmästareföreningen och SACO. Förslaget&lt;br&gt;avstyrks av två domkapitel, tre stiftsstyrelser och Pastoratsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att prästlönejordsfondema skall bli prästlönefonder tillstyrks&lt;br&gt;av de remissinstanser som yttrat sig över detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är också positiva till förslaget om en årlig avsätt-&lt;br&gt;ning till kapitalet i fråga om prästlönefondsmedel som är placerade i&lt;br&gt;obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i&lt;br&gt;värdepappersfonder. Några ifrågasätter emellertid om den årliga av-&lt;br&gt;sättningen skall behöva vara så stor som fem procent av värdet på dessa&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Prästlönefondema har uppkommit&lt;br&gt;genom försäljning av löneboställen eller delar därav. De förvaltas av&lt;br&gt;respektive pastorat enligt samma grunder som gäller för förvaltningen&lt;br&gt;av omyndigs medel. Av prästlönefondsmedel från flera pastorat kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomsnämnderna bilda en prästlönejordsfond för inköp av prästlöne- Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;fondsfäs tigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som talar till förmån för en integrerad stiftsmodell&lt;br&gt;när det gäller förvaltningen av prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad formögenhetsförvaltning ger ett större kapital att placera&lt;br&gt;och därmed ökade möjligheter både till riskspridning och effektiv för-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda kapitalet i prästlönefondema i varje stift är tillräck-&lt;br&gt;ligt stort för att möjliggöra en professionell och effektiv förvaltning. En&lt;br&gt;gemensam förvaltning av fastigheter och fonder ökar dessutom möjlig-&lt;br&gt;heterna till omplaceringar mellan olika förmögenhetsslag. Ytterligare&lt;br&gt;effektivisering kan vinnas genom att prästlönefondema i olika stift&lt;br&gt;samförvaltas på frivillig grund genom Kammarkollegiet, bank eller&lt;br&gt;annan förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att prästlönefondema förs samman stiftsvis&lt;br&gt;till en prästlönefond för vaije stift och att de förvaltas av egendoms-&lt;br&gt;nämnderna. Därvid bör pastoraten tilldelas andelar i den gemensamma&lt;br&gt;förvaltningen i stiftet. Närmare föreskrifter om hur andelarna bör be-&lt;br&gt;räknas bör - i likhet med vad som nu gäller för andelsberäkningen av&lt;br&gt;bl.a boställsskogen - meddelas av regeringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Om fondmedel används för inköp av fastigheter blir&lt;br&gt;pastoraten delägare i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen av den samlade finansförmögenheten tillfaller pastora-&lt;br&gt;ten i förhållande till deras andelar i fastigheter och fonder. Det är givet-&lt;br&gt;vis av stort intresse för pastoraten att förvaltningen sker så effektivt som&lt;br&gt;möjligt, eftersom pastoraten skall ha del av avkastningen. Ambitionen&lt;br&gt;vid förvaltningen bör vara att egendomsnämnderna tar så stor hänsyn&lt;br&gt;som möjligt till de synpunkter som pastoraten kan ha i fråga om place-&lt;br&gt;ring av fondmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande prästlönejordsfondema har bildats av medel ur präst-&lt;br&gt;lönefonder från flera pastorat. En sammanläggning av samtliga präst-&lt;br&gt;lönefonder i ett stift innebär att det inte längre finns behov av särskilda&lt;br&gt;prästlönejordsfonder. Även prästlönejordsfondema bör därför gå in i&lt;br&gt;den gemensamma förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prästlönefondsmedel som är placerade i t.ex. obligationer, bank-&lt;br&gt;medel och andra fordringar har under lång tid minskat i värde på grund&lt;br&gt;av inflationen. Kravet på en långsiktigt god avkastning måste gälla&lt;br&gt;också för dessa lönetillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra en urholkning av prästlönefondemas värde bör&lt;br&gt;därför en så stor del av avkastningen som motsvarar värdeminskningen&lt;br&gt;på grund av inflationen fonderas. Egendomsnämnderna bör som för-&lt;br&gt;valtare av fondema ha de bästa möjligheterna att bedöma hur stora&lt;br&gt;avsättningar som behöver göras för att hindra att prästlönefondema&lt;br&gt;minskar i värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Den särskilda kyrkoavgiften&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den särskilda kyrkoavgiften beräknas på&lt;br&gt;avkastningen av lönetillgångama. Avgiften betalas av stiftssam-&lt;br&gt;falligheten och fästställs till 50 procent av nettoavkastningen efter&lt;br&gt;gjorda fondavsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att särskild kyrkoavgift skall betalas av&lt;br&gt;stiftssamfälligheten med 50 procent av nettoavkastningen av prästlöne-&lt;br&gt;tillgångama tillstyrks av bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stats-&lt;br&gt;kontoret, fem domkapitel och sju stiftsstyrelser. Några remissinstanser,&lt;br&gt;däribland Pastoratsförbundet, föreslår i stället att den särskilda kyrkoav-&lt;br&gt;giften avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avkastningen av pastoratens prästlöne-&lt;br&gt;tillgångar bidrar till att bl.a. finansiera det kyrkliga utjämningssystemet&lt;br&gt;över kyrkofonden. Utöver den i kyrkolagen fastställda allmänna&lt;br&gt;kyrkoavgiften, som pastoraten har att betala in till kyrkofonden, skall de&lt;br&gt;också betala en särskild kyrkoavgift. Den tas ut med en viss procentsats&lt;br&gt;på lönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften drabbar nu pastoraten olika beroende på&lt;br&gt;dels hur lönetillgångama är placerade, dels var pastoratet är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För löneboställen och prästlönefondsfastigheter beräknas den särskilda&lt;br&gt;kyrkoavgiften efter fastighetens taxeringsvärde. Eftersom taxeringsvär-&lt;br&gt;dena på fastigheter varierar mellan olika delar av landet kan därför den&lt;br&gt;särskilda kyrkoavgiften for en fastighet i ett stift vara betydligt större än&lt;br&gt;avgiften för en liknande fastighet i ett annat stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för prästlönefondema beräknas den särskilda kyrkoavgiften efter&lt;br&gt;värdet på tillgångarna. Avgiften varierar från två procent för aktier och&lt;br&gt;andelar i värdepappersfonder till åtta procent för bankmedel och andra&lt;br&gt;fordringar. Några föreskrifter om fondering för att kompensera värde-&lt;br&gt;minskning på grund av inflation finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften för bankmedel uppgår ofta till högre&lt;br&gt;belopp än den reella avkastningen på dessa lönetillgångar. Trots detta&lt;br&gt;kan sådana placeringar på kort sikt upplevas som mest fördelaktiga för&lt;br&gt;det enskilda pastoratet. Det nuvarande systemet stimulerar därför till&lt;br&gt;kortsiktiga placeringar och medverkar till en urholkning av kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har framhållit är det angeläget att den kyrk- Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;liga egendomen placeras och förvaltas på ett sådant sätt att den värde-&lt;br&gt;säkras och långsiktigt ger en god avkastning. Den nuvarande ordningen&lt;br&gt;for beräkning av den särskilda kyrkoavgiften stimulerar inte till en&lt;br&gt;sådan förvaltning. Det nuvarande systemet för att beräkna och redovisa&lt;br&gt;den särskilda kyrkoavgiften är dessutom krångligt med olika regler för&lt;br&gt;olika egendomsslag och ett stort antal inblandade enheter (pastorat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att råda bot på de brister som får anses ligga i det nuvarande&lt;br&gt;systemet föreslår regeringen att den särskilda kyrkoavgiften beräknas på&lt;br&gt;avkastningen av lönetillgångama och att avgiften betalas av dem som&lt;br&gt;förvaltar tillgångarna, dvs. av egendomsnämnderna i enlighet med&lt;br&gt;regeringens förslag i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften kan lämpligen festställas till 50 procent&lt;br&gt;av nettovinsten efter gjorda fondavsättningar. Sådana behöver göras dels&lt;br&gt;för att värdesäkra kapitalet, dels för att täcka framtida pensionskost-&lt;br&gt;nader. Med nettovinst avses därvid vad som återstår av vinsten efter det&lt;br&gt;att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital som behövs för&lt;br&gt;förvaltningen av egendomen eller medel för utjämning av årsvariationer&lt;br&gt;i utdelningen. I nettovinsten inräknas på motsvarande sätt vad som tas i&lt;br&gt;anspråk för utdelning till pastoraten av tidigare avsatt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som har motsatt sig den föreslagna ändringen av&lt;br&gt;den särskilda kyrkoavgiften har i stället föreslagit att den särskilda&lt;br&gt;kyrkoavgiften slopas. Den särskilda kyrkoavgiften är emellertid en del i&lt;br&gt;det inomkyrkliga utjämningssystemet. Kyrkofondens inkomster genom&lt;br&gt;den särskilda kyrkoavgiften uppgick år 1992 till ca 145 miljoner kr. För&lt;br&gt;att få in motsvarande belopp genom den allmänna kyrkoavgiften skulle&lt;br&gt;denna behöva höjas med två öre per skattekrona. En sådan förändring&lt;br&gt;skulle innebära en väsentlig omfördelning mellan olika kyrkokommuner.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas att kyrkokommunerna i Stockholms stift, som&lt;br&gt;redan svarar för ungefär hälften av stiftens nettobidrag till kyrkofonden,&lt;br&gt;skulle få betala ytterligare 18 miljoner kr till kyrkofonden och Göte-&lt;br&gt;borgs stift ytterligare ungefär 10 miljoner kr. En del kyrkokommuner&lt;br&gt;med stora lönetillgångar skulle samtidigt få sina avgifter till kyrkofon-&lt;br&gt;den mer än halverade. Den särskilda kyrkoavgiften kan därför inte&lt;br&gt;slopas utan att andra förändringar samtidigt görs i det kyrkliga utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har i sitt betänkande Vissa kyrkofrågor (SOU&lt;br&gt;1993:46) föreslagit vissa förändringar av det kyrkliga utjämningssyste-&lt;br&gt;met. Dessa förändringar berör emellertid inte den särskilda kyrkoav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag när det gäller den särskilda kyrkoavgiften innebär en&lt;br&gt;förenkling och att avgiften blir mera rättvis än med nuvarande system.&lt;br&gt;Samtidigt medverkar den föreslagna förändringen till att lönetillgångar-&lt;br&gt;na blir mera värdebeständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Avreglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om tillsyn och tillståndspröv-&lt;br&gt;ning beträffande förvaltningen av den kyrkliga egendomen ersätts&lt;br&gt;av ändamålsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om avreglering tillstyrks av samtliga de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig i denna fråga, däribland Jordbruksverket,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Lantmäteriverket, domkapitlen i Västerås, Karlstad&lt;br&gt;och Stockholm, stiftsstyrelserna i Strängnäs, Västerås, Lund, Göteborg,&lt;br&gt;Karlstad, Härnösand och Stockholm samt Stiftsjägmästareföreningen.&lt;br&gt;Kammarkollegiet och stiftsstyrelsen i Västerås anser emellertid att&lt;br&gt;beslut som rör pastoratens löneboställen skall kunna överklagas hos&lt;br&gt;kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statens ansvar för Svenska kyrkans&lt;br&gt;finansförmögenhet bör bestå i att trygga dels att avkastningen av för-&lt;br&gt;mögenheten används för de ändamål vartill den har tillkommit, dels att&lt;br&gt;fondkapitalets värde säkras samtidigt som möjligheter skapas för en&lt;br&gt;effektiv förvaltning. Däremot bör förvaltningen inte vara kringgärdad av&lt;br&gt;bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning som försvårar en ratio-&lt;br&gt;nell handläggning av ärenden om t.ex. köp eller försäljning av fest&lt;br&gt;egendom. I dag finns ett flertal bestämmelser av sådant slag i kyrkola-&lt;br&gt;gen. Bl.a. finns bestämmelser om att frågor om försäljning eller byte av&lt;br&gt;kyrklig jord skall prövas av Kammarkollegiet eller egendomsnämnden,&lt;br&gt;beroende främst på egendomens saluvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förvaltningsbestämmelser är detaljerade och har medverkat&lt;br&gt;till att handläggningen av ärenden om köp eller försäljning av kyrklig&lt;br&gt;jord ofta har tagit lång tid. Bestämmelserna har på detta sätt varit ett&lt;br&gt;hinder för en effektiv förvaltning av den kyrkliga finansförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att förenkla och effektivisera förvaltningen är att reduce-&lt;br&gt;ra antalet nivåer för handläggningen av ärendena. Det är därför viktigt&lt;br&gt;att möjligheterna att överklaga beslut angående förvaltningen begränsas.&lt;br&gt;Genom en enhetlig och sammanhållen förvaltning kan rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster göras samtidigt som man skapar förutsättningar för att på&lt;br&gt;sikt öka finansförmögenheten. Vi föreslår därför att kyrkolagens före-&lt;br&gt;skrifter om tillsyn och tillståndsprövning vid försäljning och köp av fest&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom samt om användning av fondmedel slopas och ersätts av klara Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;ändamålsbestämmelser för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1995. Övergångsregleringen i fråga om sådan&lt;br&gt;beräkning av den särskilda kyrkoavgiften som sker på skogs-&lt;br&gt;bruksvärdet förlängs intill utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkomöte har tillstyrkt regeringens tidigare förslag till kyr-&lt;br&gt;komötet att de föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De förslag till lagändringar som rege-&lt;br&gt;ringen nu lägger fram syftar till att få till stånd en enklare och effekti-&lt;br&gt;vare förvaltning av den kyrkliga finansförmögenheten. Detta bör leda&lt;br&gt;till en bättre värdebeständighet och en på längre sikt ökad avkastning av&lt;br&gt;denna förmögenhet. Förändringarna bör därför genomföras snarast&lt;br&gt;möjligt. Ett genomförande av reformen från och med den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 skulle emellertid innebära att det blev en mycket kort tid mellan&lt;br&gt;riksdagsbeslutet och genomförandet. Regeringen föreslår därför att de&lt;br&gt;förslagna lagändringarna skall träda i kraft först den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Detta innebär att reformen kan förberedas på ett bättre sätt. Ett uppskju-&lt;br&gt;tande av reformen får emellertid konsekvenser för beräkningen av den&lt;br&gt;särskilda kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 42 kap. 16 § kyrkolagen bestäms underlaget för den särskilda&lt;br&gt;kyrkoavgiften med hänsyn till förhållandena den 31 december året före&lt;br&gt;det år som föregår bidragsåret. Avgiften för år 1993 beräknas i princip&lt;br&gt;på värdet av tillgångarna den 31 december 1991. I lagen (1992:1175)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;har utfärdats föreskrifter om att sådan särskild kyrkoavgift som beräk-&lt;br&gt;nas på skogsbruksvärdet för år 1993 inte får överstiga 80 procent av&lt;br&gt;överskottet från egendomsnämndens förvaltning av pastoratens skogar&lt;br&gt;under det räkenskapsår som avslutas vid utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften för jordbruks- och skogsfastigheter år&lt;br&gt;1994 beräknas efter 1992 års taxeringsvärden. Detta innebär för flertalet&lt;br&gt;fastigheter en höjning av den särskilda kyrkoavgiften. Pastoratsförbun-&lt;br&gt;det har i en skrivelse till regeringen erinrat om konsekvenserna av de&lt;br&gt;höjda taxeringsvärdena på fastigheter och den minskade avkastningen av&lt;br&gt;prästlönefonder. Förbundet har med hänvisning till dessa konsekvenser&lt;br&gt;anhållit om en provisorisk sänkning av den särskilda kyrkoavgiften om&lt;br&gt;inte en genomgripande förändring av kyrkofondssystemet kommer till&lt;br&gt;stånd den 1 januari 1994. För att lindra effekterna av de höjda taxe-&lt;br&gt;ringsvärdena på skogsfastigheter föreslår regeringen att övergångsregle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen i fråga om beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften förlängs Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att egendomsnämnderna enligt vårt förslag övertar&lt;br&gt;förvaltningen av löneboställenas jordbruk och prästlönefondema den 1&lt;br&gt;januari 1995 kommer egendomsnämnderna att disponera avkastningen&lt;br&gt;av denna egendom. Egendomsnämnderna kan av denna avkastning&lt;br&gt;betala den särskilda kyrkoavgiften för år 1995 enligt de föreslagna nya&lt;br&gt;bestämmelserna. Det nya systemet för beräkningen av den särskilda&lt;br&gt;kyrkoavgiften innebär att egendomsnämnderna fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995 från sin förvaltning av kyrkans finansförmögenhet skall betala&lt;br&gt;särskild kyrkoavgift till kyrkofonden med lika stort belopp som man&lt;br&gt;delar ut till pastoraten. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer bör utfärda närmare föreskrifter om betalning av särskild&lt;br&gt;kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det främsta syftet med de föreslagna förändringarna i fråga om för-&lt;br&gt;valtningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet har varit att förbättra&lt;br&gt;avkastningen och öka värdebeständigheten hos dessa tillgångar. Enligt&lt;br&gt;en av Lantmäteriverket gjord undersökning uppgick värdet av kyrkans&lt;br&gt;finansförmögenhet år 1989 till ca 7,5 miljarder kr. Avkastningen täcker&lt;br&gt;för närvarande endast ca fyra procent av kostnaderna för Svenska kyr-&lt;br&gt;kans verksamhet men kan om tillgångarna förvaltas effektivt i framtiden&lt;br&gt;bli av stor betydelse för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av rationaliseringsvinster kan förvaltningskostnaderna väntas&lt;br&gt;bli lägre vid en samlad förvaltning hos egendomsnämnderna än med&lt;br&gt;nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen i fråga om beräkningen av den särskilda&lt;br&gt;kyrkoavgiften kommer på kort sikt att innebära en minskning av kyrko-&lt;br&gt;fondens inkomster. Genom att den särskilda kyrkoavgiften knyts till&lt;br&gt;avkastningen blir kyrkofondens inkomster genom den särskilda kyrkoav-&lt;br&gt;giften beroende av konjunkturerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nuvarande avkastning av finansförmögenheten blir minskningen&lt;br&gt;av kyrkofondens inkomster genom den särskilda kyrkoavgiften ca 50&lt;br&gt;miljoner kr per år. Ett bibehållande av nuvarande system skulle&lt;br&gt;emellertid på grund av höjda taxeringsvärden innebära att en orimligt&lt;br&gt;stor del av avkastningen av löneboställen dras in till kyrkofonden. På&lt;br&gt;längre sikt innebär den föreslagna värdesäkringen av finansförmögen-&lt;br&gt;heten att avkastningen och därmed också kyrkofondens inkomster ge-&lt;br&gt;nom den särskilda kyrkoavgiften kommer att öka. Kyrkofonden har för&lt;br&gt;närvarande en relativt god ekonomi och en tillfällig minskning av in-&lt;br&gt;komsterna från den särskilda kyrkoavgiften bör därför inte vålla några&lt;br&gt;större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i fråga om den särskilda kyrkoavgiften kommer vidare&lt;br&gt;att innebära att pastoraten får disponera en större del av inkomsterna&lt;br&gt;från förmögenhetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 6 § andra stycket skall, vid en ändring i den territoriella&lt;br&gt;pastoratsindelningen, andel i en prästlönefondsfåstighet eller en prästlö-&lt;br&gt;nejordsfond övertas av det pastorat från vars lönetillgångar andelen&lt;br&gt;härrör. Med anledning av förslagen i avsnitt 5 och 7 att begreppen&lt;br&gt;prästlönefondsfåstighet och prästlönejordsfond skall upphöra behövs inte&lt;br&gt;längre denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § regleras betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en&lt;br&gt;prästgård eller ett löneboställe. I avsnitt 5 har föreslagits att egendoms-&lt;br&gt;nämnderna skall förvalta nuvarande löneboställen. Betalningsansvaret&lt;br&gt;för skuld som hänför sig till ett löneboställe påverkas därför inte av&lt;br&gt;ändringar i den territoriella pastoratsindelningen och därför behövs&lt;br&gt;ingen reglering av löneboställen i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i 41 kap. kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;3 §&lt;br&gt;4§&lt;br&gt;5 §&lt;br&gt;6§&lt;br&gt;7§&lt;br&gt;8§&lt;br&gt;9§&lt;br&gt;10 §&lt;br&gt;H §&lt;br&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;br&gt;21 §&lt;br&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;br&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Paragrafen har förts över till lagförslaget med oförändrad lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl har hela nuvarande 41 kap. upphävts och ersatts Prop. 1993/94:73&lt;br&gt;av ett nytt kapitel med en ny paragrafnumrering. Av tabellen framgår&lt;br&gt;vilka paragrafer som har forts över till det nya kapitlet under nya para-&lt;br&gt;grafnummer och vilka paragrafer som är överförda med oförändrad&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 5 och 7 om att begreppen prästlönefondsfåstighet&lt;br&gt;och prästlönejordsfond skall upphöra gör att de bestämmelser som nu&lt;br&gt;finns om sådan egendom i nuvarande 1, 7, 29, 31 - 33 och 38 §§ inte&lt;br&gt;längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 5 om att förvaltningen av löneboställenas jordbruk&lt;br&gt;skall foras över till egendomsnämnderna och i avsnitt 6 om att&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet skall förvaltas av pastoratet gör att de&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna i 6 och 19-22 §§ kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till förslagen i avsnitt 6 om att egendomsnämnderna bör&lt;br&gt;få ett mera självständigt ansvar för biskopsgårdarna kan de närmare&lt;br&gt;föreskrifterna om förvaltningen av biskopsgårdar i 16 och 17 §§ upp-&lt;br&gt;hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 39 - 41 §§ finns regler om överklagande m.m. i samband med för-&lt;br&gt;valtningen av kyrklig jord. Som framgår av avsnitt 9 bör nuvarande&lt;br&gt;regler om tillsyn och tillståndsprövning slopas och i enlighet med detta&lt;br&gt;kan föreskrifterna i 39 - 41 §§ upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till de motiv som har redovisats i tidigare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 12 § är en följd av förslaget i avsnitt 5 att begreppet präst-&lt;br&gt;lönefondsfastighet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 8 att den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas på&lt;br&gt;avkastningen av lönetillgångama och betalas av stiftssamfälligheten&lt;br&gt;föranleder ändringar i 14, 15 och 25 §§ och gör att bestämmelserna i 16&lt;br&gt;§ om tidpunkt för beräkning av underlaget för den särskilda kyrkoavgif-&lt;br&gt;ten inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:73 Förvaltningen av Svenska&lt;br&gt;kyrkans finansförmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:73&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett norm-&lt;br&gt;givningsbemyndi-&lt;br&gt;gande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 kap. 7, 11, 18,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22, 27, 28 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45061, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-17 22:56:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0373</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-17 22:56:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0373</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__73.pdf</filnamn>
<filstorlek>1194527</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9A299484-F60A-4AF0-9D91-956CE2DB89A4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU14</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:73&lt;br/&gt;
Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:73  Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  och Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:73&lt;br/&gt;
Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:73  Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  och Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>