<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229887</hangar_id>
 <dok_id>GH0368</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>68</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:68</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>68</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:47:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lagändringar på djurhälsoområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0368/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0368</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0368</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:68&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lagändringar på djurhälsoområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:68&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande av sal-&lt;br&gt;monella hos djur, djurskyddslagen (1988:534), lagen (1985:342) om kontroll&lt;br&gt;av husdjur m.m., lagen (1992:1683) om provtagning på djur och livsmedelsla-&lt;br&gt;gen (1971:511).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen om bekämpande av salmonella hos djur innebär att Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk bemyndigas delegera till veterinär att besluta om bekämp-&lt;br&gt;ningsåtgärder enligt lagen. För att på ett effektivare sätt än vad som gäller i&lt;br&gt;dag kunna förhindra att salmonella via ägg överförs till människa införs en&lt;br&gt;obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att det förekommer brott mot djurskyddslagens bestämmelser om forprövning&lt;br&gt;av djurstallar infors en särskild sanktionsavgift för den som inte iakttar skyl-&lt;br&gt;digheten att låta förpröva sådana stallar. För att ge hästägare möjlighet att an-&lt;br&gt;lita en hovslagare med dokumenterat goda kunskaper införs ett system för&lt;br&gt;godkännande av hovslagare. År 1991 påvisades tuberkulos i hjorthägn i&lt;br&gt;Sverige för första gången. För att hindra att sjukdomen sprids skall regering-&lt;br&gt;en, om det finns en hälsokontroll anordnad för hjortdjur, kunna meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Köttbesiktningstvånget skall&lt;br&gt;omfatta också slakt av sådana hjortar för nusbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kontroll av husdjur bemyndigas regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ägg för avelsändamål. Vidare föreslås i lagen om provtagning på&lt;br&gt;djur bemyndiganden som gör det möjligt att meddela föreskrifter om märk-&lt;br&gt;ning och registrering av djur m.m. och föreskrifter om djurhållning, djurhälsa&lt;br&gt;och hygien i mjölkproduktionen. Ändringarna är i huvudsak föranledda av&lt;br&gt;EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 utom såvitt avser&lt;br&gt;ändringen som rör avelsverksamhet i lagen om kontroll av husdjur m.m. Den&lt;br&gt;sistnämnda ändringen skall träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ........................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekämpande av salmonella hos djur..................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) .... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;troll av husdjur m.m.............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om prov-&lt;br&gt;tagning på djur................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:511) ..................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ...........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bekämpande av salmonella hos djur .....................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ........................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar .....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Delegation av beslut om bekämpningsåtgärder till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veterinär ....................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa djurskyddsfrågor ..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Prövning av djurstallar ..........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Godkännande av hovslagare.......................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur ..................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar på djurområdet som föranleds av EES-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a vtalet .........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Bakgrund ...................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen ........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Handel med djur m.m...........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Märkning och registrering av djur&amp;nbsp;...................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Mjölkproduktion ..............................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;Tillsyn......................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;Avelskon troll.................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;Omhändertagande av djuravfall .....................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering..................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1983:738) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekämpande av salmonella hos djur..................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:534) .................................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av husdjur m.m..........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1992:1683) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provtagning på djur ............................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:511) ..................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 januari 1992 till ändringar i lagen (1983:738) om&lt;br&gt;bekämpande av salmonella hos djur..................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 januari 1993 till ändringar i lagen (1983:738) om&lt;br&gt;bekämpande av salmonella hos djur..................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Statens jordbruksverks förslag till ändring i djur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddslagen (1988:534).......................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Statens jordbruksverks förslag till lag om förebyg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande och bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur........59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Statens jordbruksverks förslag till lag om kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkning och registrering av djur m.m................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådets yttrande .............................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 oktober 1993 .................................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos&lt;br&gt;djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 7 §§ lagen (1983:738) om bekämpande&lt;br&gt;av salmonella hos djur skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet for uppfödning av fader-&lt;br&gt;fä till slakt skall låta utföra och be-&lt;br&gt;kosta undersökning av djuren i fråga&lt;br&gt;om salmonella enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg är&lt;br&gt;skyldig att föra anteckningar och läm-&lt;br&gt;na uppgifter om verksamheten enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt hdllerfjä-&lt;br&gt;derfä för uppfödning till slakt eller&lt;br&gt;för produktion av ägg skall låta utfö-&lt;br&gt;ra och bekosta undersökning av dju-&lt;br&gt;ren i fråga om salmonella enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg el-&lt;br&gt;ler yrkesmässigt hdller fjäderfä för&lt;br&gt;produktion av ägg är skyldig att föra&lt;br&gt;anteckningar och lämna uppgifter&lt;br&gt;om verksamheten enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt&lt;br&gt;1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis skall&lt;br&gt;ankomma på länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får också beslu-&lt;br&gt;ta att befogenhet som ankommer på&lt;br&gt;verket enligt 1 § helt eller delvis&lt;br&gt;skall ankomma på den veterinär som&lt;br&gt;verket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får över- Beslut av länsstyrelsen eller av&lt;br&gt;klagas hos Jordbruksverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;veterinär får överklagas hos Jord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har meddelats enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något&lt;br&gt;annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1991:398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:398.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)&lt;br&gt;dels att 3 och 37 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 g&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt ut-&lt;br&gt;rymme och skydd samt hållas rena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk&lt;br&gt;får meddela ytterligare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att låta förpröva sådana utrymmen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att den&lt;br&gt;som inte låter förpröva stall eller and-&lt;br&gt;ra förvaring sutrymmen för djur skall&lt;br&gt;åläggas att betala en särskild avgift.&lt;br&gt;Avgiften skall tas ut av den som var&lt;br&gt;ägare av stallet ellerförvaringsutrym-&lt;br&gt;met när byggnadsåtgärden vidtogs.&lt;br&gt;Den särskilda avgiften skall bestäm-&lt;br&gt;mas till ett belopp som motsvarar fy-&lt;br&gt;ra gånger den avgift som skulle ha&lt;br&gt;betalats om förprövning skett, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl att be-&lt;br&gt;stämma avgiften till ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om godkännande av&lt;br&gt;hovslagare. I föreskrifterna får be-&lt;br&gt;stämmas att en avgift skall tas utför&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt 36 § för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ålagts att betala en&lt;br&gt;särskild avgift enligt 3 § fjärde styck-&lt;br&gt;et för att han inte låtit förpröva stall&lt;br&gt;eller andra förvaringsutrymmen för&lt;br&gt;djur döms inte till ansvar enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:68&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 6 och 7 § § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det syfte som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket meddela&lt;br&gt;föreskrifter om seminverksamhet&lt;br&gt;och för överföring av befruktade ägg&lt;br&gt;mellan hondjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det syfte som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket meddela&lt;br&gt;föreskrifter om seminverksamhet,&lt;br&gt;överföring av befruktade ägg mellan&lt;br&gt;hondjur och om ägg för avelsända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att hingstar får användas till avel&lt;br&gt;endast om de har avelsvärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hälsokontroll an-&lt;br&gt;ordnad för kronhjort och dovhjort,&lt;br&gt;får regeringen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall gälla för att kron-&lt;br&gt;hjortar och dovhjortar som inte om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen skall få flyttas&lt;br&gt;från ett hägn. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;också andra djurslag som hålls i sam-&lt;br&gt;bete med kronhjort eller dovhjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna åt Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela föreskrifter som avses&lt;br&gt;i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§ samt&lt;br&gt;5 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna åt Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela föreskrifter som avses&lt;br&gt;i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§, 5 §&lt;br&gt;första stycket samt 5 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslut-&lt;br&gt;ningar rätt att anordna sådan kontroll som avses i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besluta om sådant överlämnande som avses i 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot en föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:402.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 eller 4 § döms till böter, om inte an- 2, 4 eller 5 a § döms till böter, om&lt;br&gt;svar för gärningen kan ådömas en- inte ansvar för gärningen kan ådö-&lt;br&gt;ligt brottsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mas enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den dag som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, och i övrigt den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på&lt;br&gt;djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på&lt;br&gt;djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 5 § skall betecknas 9 §, nuvarande 6 § skall betecknas&lt;br&gt;8 § och nuvarande 7 och 8 §§ skall betecknas 10 och 11 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen samt 1 § och de nya 8 och 9-11 §§ lagen skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya bestämmelser, 5-7 §§, samt när-&lt;br&gt;mast före 1, 5, 6,7,9 och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen närmast före 2 och 4 §§ skall införas nya rubriker som&lt;br&gt;skall lyda ”Provtagning eller undersökning” respektive ”Hälsoövervakning&lt;br&gt;och villkor för livdjursförsäljning”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om provtagning på djur, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser kartläggning och&lt;br&gt;kontroll av smittsamma djursjukdo-&lt;br&gt;mar samt kontroll av användningen&lt;br&gt;av läkemedel vid uppfödningen av&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kartläggning och kontroll av&lt;br&gt;smittsamma djursjukdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kontroll av användningen av lä-&lt;br&gt;kemedel vid uppfödningen av djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. märkning och registrering av&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla Sveriges åtagan-&lt;br&gt;den enligt internationella överens-&lt;br&gt;kommelser får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. märkning, journalföring och&lt;br&gt;registrering av djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. djur hälsa, flyttningsdokument&lt;br&gt;för djur och hygien vid transport av&lt;br&gt;djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registrering av djurhållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av mjölkproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om djurhälsa i be-&lt;br&gt;sättningar för mjölkproduktion samt&lt;br&gt;om djurhållning, hantering av mjölk&lt;br&gt;och krav på hygien i samband med&lt;br&gt;sådan produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk utövar till-&lt;br&gt;synen över att föreskrifter meddela-&lt;br&gt;de med stöd av 4-6 §§ följs. Jord-&lt;br&gt;bruksverket får överlåta åt länssty-&lt;br&gt;relsen att utöva viss tillsyn inom lä-&lt;br&gt;net. Verket får också överlåta ät en&lt;br&gt;kommun att inom kommunen kon-&lt;br&gt;trollera att föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av 6 § följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 4-6 §§ skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om hur tillsynen&lt;br&gt;skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För provtagning eller undersök-&lt;br&gt;ning enligt denna lag har den som&lt;br&gt;utför provtagningen eller undersök-&lt;br&gt;ningen rätt att få tillträde till områ-&lt;br&gt;den, anläggningar, byggnader, loka-&lt;br&gt;ler och andra utrymmen där djur&lt;br&gt;hålls eller där djurkroppar, mjölk&lt;br&gt;eller annat material förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurägaren skall tillhandahålla&lt;br&gt;den hjälp som behövs för att provtag-&lt;br&gt;ningen eller undersökningen skall&lt;br&gt;kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn, provtagning eller un-&lt;br&gt;dersökning enligt denna lag har den&lt;br&gt;som utövar tillsynen, utför provtag-&lt;br&gt;ningen eller undersökningen rätt att&lt;br&gt;få tillträde till områden, anläggning-&lt;br&gt;ar, byggnader, lokaler och andra ut-&lt;br&gt;rymmen där djur hålls eller där djur-&lt;br&gt;kroppar, mjölk eller annat material&lt;br&gt;förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurägaren skall tillhandahålla&lt;br&gt;den hjälp och lämna de upplysningar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen och för att&lt;br&gt;provtagningen eller undersökningen&lt;br&gt;skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;djurägare att betala ersättning för&lt;br&gt;provtagning och undersökning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den djurägare&lt;br&gt;som inte fullgör skyldigheten enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som annan statlig myndig-&lt;br&gt;het än regeringen i enskilda fall med-&lt;br&gt;delat enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om skyldighet att be-&lt;br&gt;tala ersättning för provtagning, un-&lt;br&gt;dersökning eller kontroll enligt den-&lt;br&gt;na lag eller enligt föreskrifter med-&lt;br&gt;delade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den djurägare&lt;br&gt;som inte fullgör skyldigheten enligt&lt;br&gt;8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en kommunal nämnd&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrif-&lt;br&gt;ter som meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;får överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som annan statlig myndig-&lt;br&gt;het än regeringen i enskilda fall med-&lt;br&gt;delat enligt lagen eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § livsmedelslagen (WkSll)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hantering av livs-&lt;br&gt;medel i enskilt hushåll. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får dock föreskriva att la-&lt;br&gt;gen helt eller delvis skall gälla hante-&lt;br&gt;ring av vatten i enskilt hushåll, om&lt;br&gt;vattnet är avsett att drickas eller att&lt;br&gt;användas vid hantering av livsme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hantering av livs-&lt;br&gt;medel i enskilt hushåll. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får dock föreskriva att la-&lt;br&gt;gen helt eller delvis skall gälla hante-&lt;br&gt;ring av livsmedel i enskilt hushåll i&lt;br&gt;frdga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vatten som år avsett att drickas&lt;br&gt;eller att användas vid hantering av&lt;br&gt;livsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kött frän kronhjort och dov-&lt;br&gt;hjort som har hållits i hägn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller hantering av livsmedel i kök i förskola och fritids-&lt;br&gt;hem med högst två avdelningar om inte regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Våren 1988 antog riksdagen ett förslag från regeringen om en ny djurskydds-&lt;br&gt;lag (prop. 1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22, rskr. 1987/88:327) som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1988. Enligt 2 § djurskyddslagen (1988:534) skall djur be-&lt;br&gt;handlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djurskyddslagen&lt;br&gt;tar följaktligen bl.a. sikte på att genom en rad krav som gäller skötsel och&lt;br&gt;miljö så långt möjligt skona djuren från sjukdomar. Annan lagstiftning har&lt;br&gt;delvis samma syfte men är dessutom inriktad på att förhindra att sjukdomar&lt;br&gt;förs över från djur till människa. Dit hör epizootilagen (1980:369) och lagen&lt;br&gt;(1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. Det finns också lagstift-&lt;br&gt;ning som tar sikte på att förebygga sjukdomar hos djur och ge möjlighet till&lt;br&gt;kontroll av hälsoläget hos djur. Bl.a. dessa syften har lagen (1985:342) om&lt;br&gt;kontroll av husdjur m.m. resp, lagen (1992:1683) om provtagning på djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningar till regeringen den 30 januari 1992 och den 27 januari&lt;br&gt;1993 har Statens jordbruksverk lämnat förslag till ändringar i lagen om be-&lt;br&gt;kämpande av salmonella hos djur. I framställningarna föreslår Jordbruksver-&lt;br&gt;ket bl.a. att verket bemyndigas delegera till veterinär att besluta om bekämp-&lt;br&gt;ningsåtgärder enligt lagen. Vidare föreslår verket att det införs en obligatorisk&lt;br&gt;salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Förslagen har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Jordbruksverkets lagförslag finns i bilaga I resp, bilaga 2. Samman-&lt;br&gt;ställningar av remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet,&lt;br&gt;dnr 224/92 resp, dnr 197/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen den 25 november 1992 har Jordbruksver-&lt;br&gt;ket lämnat förslag till ändring i djurskyddslagen i fråga om förprövning av&lt;br&gt;djurstallar. Förslaget har remissbehandlats. Jordbruksverkets lagförslag finns&lt;br&gt;i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementet, dnr 2311/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen den 24 april 1992 har institutionen för&lt;br&gt;husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslagit att en auktori-&lt;br&gt;sation av hovslagare införs. Förslaget har remissbehandlats. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet,&lt;br&gt;dnr 969/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen den 12 november 1992 har Jordbruksver-&lt;br&gt;ket föreslagit att en särskild lagstiftning om tuberkulos hos hjortdjur införs.&lt;br&gt;Förslaget har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementet, dnr 2182/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av remissutfallet i ärendet uppdrog regeringen den 1 april&lt;br&gt;1993 åt Jordbruksverket att efter samråd med Statens livsmedelsverk, Statens&lt;br&gt;veterinärmedicinska anstalt och berörda näringsorganisationer göra en bedöm-&lt;br&gt;ning av remissinstansernas synpunkter och förslag. Jordbruksverket har redo-&lt;br&gt;visat uppdraget den 17 maj 1993 och därvid föreslagit vissa ändringar i sitt&lt;br&gt;ursprungliga förslag till lagstiftning. Jordbruksverkets lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen den 26 maj 1993 har Jordbruksverket&lt;br&gt;lämnat förslag till en bemyndigandelag på djurområdet. Förslaget, som i&lt;br&gt;huvudsak är föranlett av EES-avtalet och en eventuellt svenskt medlemskap i&lt;br&gt;EG, innebär att lagen skall ge stöd för föreskrifter om bl.a. in- och utförsel av&lt;br&gt;djur, handel med djur, märkning och registrering av djur, kontroll av mjölk-&lt;br&gt;produktion, gentekniskt modifierade djur, klassificering av kött och omhän-&lt;br&gt;dertagande av djuravfall. Förslaget innebär att lagen (1985:342) om kontroll&lt;br&gt;av husdjur m.m., lagen (1992:1683) om provtagning på djur, veterinära inför-&lt;br&gt;selkungörelsen (1958:551), veterinära utförselkungörelsen (1958:552) och&lt;br&gt;Kungl. Maj:ts förordning (1956:413) om klassificering av kött upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets lagförslag finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet, dnr 990/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 juni 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över de&lt;br&gt;lagförslag som finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att det föreslagna bemyndigandet i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur utgår och anför&lt;br&gt;vidare synpunkter på utformningen av det bemyndigande som föreslås i 3 §&lt;br&gt;tredje stycket djurskyddslagen (1988:534).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag. Dess-&lt;br&gt;utom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter i avsnittet om delegation av bekämpningsåtgärder till&lt;br&gt;veterinär och i avsnittet om prövning av djurstallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de förslag till lagändringar som remitterats till Lagrådet föreslås i&lt;br&gt;propositionen ytterligare en ändring i lagen (1985:342) om kontroll av hus-&lt;br&gt;djur m.m. Dessutom föreslås vissa ändringar i lagen (1992:1683) om prov-&lt;br&gt;tagning på djur och en ändring i livsmedelslagen (1971:511).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m. och i livsmedels-&lt;br&gt;lagen faller utanför Lagrådets granskningsområde. Vissa ändringar i lagen om&lt;br&gt;provtagning på djur hör däremot till detta område. Dit hör ändringen i 1 §&lt;br&gt;som gäller lagens tillämpningsområde och ändringen i nuvarande 6 § om rätt&lt;br&gt;till tillträde i samband med tillsyn. Dit kan också anses höra den nya 7 § som&lt;br&gt;är en tillsynsbestämmelse och ändringen i nuvarande 8 § om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tillsynsbestämmelsen har karaktär av standardbestämmelse som är&lt;br&gt;vanligt förekommande i offentligrättslig lagstiftning, inte minst i lagstiftning-&lt;br&gt;en på jordbrukets område. Bestämmelsen har följaktligen utformats i överens-&lt;br&gt;stämmelse med motsvarande bestämmelse i andra lagar. Det saknas därför&lt;br&gt;anledning att förutsätta annat än att bestämmelsen har fått en lämplig utform-&lt;br&gt;ning och är ändamålsenlig för sitt syfte. Med hänsyn till vad nu sagts skulle&lt;br&gt;Lagrådets hörande över bestämmelsen sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande kan inte heller anses nödvändigt i fråga om de ändring-&lt;br&gt;ar som föreslås av bestämmelser som redan finns i lagen. Ändringarna är av&lt;br&gt;enkel beskaffenhet. Ändringen i 1 § innebär endast en upplysning om att&lt;br&gt;lagen skall avse också märkning och registrering av djur. De ändringar som&lt;br&gt;föreslås i nuvarande 6 § är rena följdändringar som föranleds av den nya&lt;br&gt;tillsynsbestämmelsen. Ändringarna består dels i att den rätt till tillträde som&lt;br&gt;bl.a. provtagare har till djurstallar och andra anläggningar vidgas till att gälla&lt;br&gt;också en tillsynsmyndighet, dels i att det införs en skyldighet för djurägaren&lt;br&gt;att lämna de upplysningar som behövs för tillsynen. I 7 § ändras endast en&lt;br&gt;paragrafhänvisning. Ändringarna i nuvarande 8 §, sludigen, har också karak-&lt;br&gt;tär av följdändringar föranledda av tillsynsregeln och två nyinförda bemyndi-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör regeringen den bedömningen att ändringarna är&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bekämpande av salmonella hos djur&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Salmonella är benämningen på en grupp bakterier som kan angripa djur och&lt;br&gt;människor. För närvarande känner man till ca 2 (XX) olika s.k. serotyper av&lt;br&gt;salmonella. Av särskild betydelse i det här sammanhanget är Salmonella ente-&lt;br&gt;ritidis som är en s.k. invasiv salmonellatyp, en egenskap som medför att sal-&lt;br&gt;monellabakterier hos värphöns kan förekomma i hönans äggledare och ägg-&lt;br&gt;stockar och därifrån överföras till ägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa salmonellatyper kan ge besvärliga infektioner hos djur. Det är emel-&lt;br&gt;lertid bakteriens spridning från djur till människa och dess sjukdomsfram-&lt;br&gt;kallande egenskaper hos människan som i huvudsak föranlett ingripanden&lt;br&gt;med kontroll- och bekämpandeåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Salmonellainfektion, oavsett serotyp, hos människa är anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt smittskyddslagen (1988:1472) och rubriceras som en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom. Det innebär bl.a. att när salmonellabakterier påvisas i livsmedel får&lt;br&gt;detta livsmedel inte säljas för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en lång tradition när det gäller att vidta åtgärder för att kontrol-&lt;br&gt;lera salmonellaförekomsten bland animalieproducerande djur. Dessa åtgärder&lt;br&gt;har medfört att Sverige internationellt sett har få inhemska fall av salmonella-&lt;br&gt;infektion hos människa. Som inhemska fall räknas människor smittade i&lt;br&gt;Sverige oberoende av om smittkällan är ett importerat eller svenskt livsmedel.&lt;br&gt;Även s.k. sekundärfall till personer som smittats utomlands rapporteras som&lt;br&gt;inhemsk smitta. Sverige rapporterar trots få inhemska fall en av de högsta inci-&lt;br&gt;densema, dvs. det relativa antalet fall av en sjukdom under en viss period, av&lt;br&gt;salmonellainfektion hos människa i Europa. Ett skäl till detta är att i Sverige&lt;br&gt;är, som nyss nämnts, salmonellainfektion hos människa en anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom. Vidare tas prov på många människor. Exempelvis måste enligt livs-&lt;br&gt;medelslagstiftningen en person som arbetar med oförpackade livsmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som varit utanför Norden mer än fem dagar lämna avföringsprov för under-&lt;br&gt;sökning med avseende på bl.a. salmonella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har under de senaste åren rapporterats ca 6 (XX) fall av salmonel-&lt;br&gt;lainfektion per år, vilket innebär att antalet fall har fördubblats jämfört med&lt;br&gt;böijan av 1980-talet. Ökningen har till stor del berott på hemvändande turister&lt;br&gt;som smittats med S. enteritidis i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet årligen rapporterade inhemska fall av salmonellainfektion har sedan&lt;br&gt;år 1980, med undantag för ett år, varierat mellan 242 och 863. År 1991 rap-&lt;br&gt;porterades 1 206 inhemska fall beroende på S. enteritidis i ägg från infekte-&lt;br&gt;rade värphönsbesättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre än 20 % av salmonellafallen hos människa i Sverige är således in-&lt;br&gt;hemskt smittade, övriga är smittade i samband med utlandsresor. I många&lt;br&gt;europeiska länder är förhållandet det motsatta. I t.ex. England och Wales är&lt;br&gt;ca 85 % av fallen inhemskt smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan lång tid tillbaka bekämpat salmonella hos djur. Ursprung-&lt;br&gt;ligen var epizootilagen tillämplig på salmonellainfektioner hos djur. Med hän-&lt;br&gt;syn till erfarenheter från stora salmonellautbrott i Sverige i början på 1950-&lt;br&gt;talet undantogs emellertid år 1955 salmonella från epizootilagens tillämpning.&lt;br&gt;Epizootilagen ansågs nämligen inte medge den rörlighet och anpassning vid&lt;br&gt;bekämpningen som krävs vid ett utbrott av salmonella. Dåvarande Veterinär-&lt;br&gt;styrelsen hade dock vissa bemyndiganden att ingripa vid salmonellainfektio-&lt;br&gt;ner hos djur. Möjligheten till sådana ingripanden hade huvudsakligen tillkom-&lt;br&gt;mit för att hindra smittöverföring till människor. Ingripandena förutsatte dock&lt;br&gt;djurägarens frivilliga medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att höja beredskapen och möjliggöra en mer effektiv bekämpning av&lt;br&gt;salmonella infördes år 1961 en särskild förordning om salmonellabekämp-&lt;br&gt;ande hos djur. I förordningen föreskrevs att regeringen, dåvarande Veterinär-&lt;br&gt;styrelsen eller i vissa fall veterinär, fick besluta om åtgärder för att förhindra&lt;br&gt;smittspridning vid misstänkt eller konstaterad salmonellainfektion hos djur.&lt;br&gt;Besluten kunde bl.a. avse förbud att föra djur och produkter från smittstället,&lt;br&gt;avlivning av djur och oskadliggörande av ägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig, förebyggande salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar inför-&lt;br&gt;des år 1970. Jordbruksverket är huvudman för denna kontroll. För anslutna&lt;br&gt;besättningar ställs bl.a. krav på att besättningsveterinären skall vara statligt&lt;br&gt;förordnad, djurutrymmena skall vara hygieniskt utformade, det skall finnas&lt;br&gt;förrum till djurutrymmena, uppfödningen skall ske i omgångar, fodret skall&lt;br&gt;värmebehandlas och skadedjursbekämpning skall genomföras. Programmet&lt;br&gt;kräver vidare att ansluten besättning endast tillförs djur från salmonellakontrol-&lt;br&gt;lerade avelsbesättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1984 ersattes förordningen (1961:309) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonellainfektion hos djur m.m. med den nu gällande lagen (1983:738) om&lt;br&gt;bekämpande av salmonella hos djur (prop. 1982/83:172, bet. 1982/83:&lt;br&gt;JoU37, rskr. 1982/83:404). Den mest väsentliga förändringen mot den tidi-&lt;br&gt;gare gällande förordningen var att det i lagen infördes en bestämmelse om att&lt;br&gt;den som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä till slakt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall låta utföra och bekosta undersökningar av djuren i fråga om salmonella.&lt;br&gt;Skälet till att bestämmelsen infördes var att uppfödare vid den tidpunkten&lt;br&gt;hade böljat ställa sig utanför den frivilliga kontrollen. Risken bedömdes vara&lt;br&gt;stor att denna utveckling skulle fortsätta och att salmonellasituationen då med&lt;br&gt;all sannolikhet snabbt skulle försämras. Den obligatoriska kontrollen innebär&lt;br&gt;att också den som har en slaktkyckling- eller slaktkalkonbesättning som inte&lt;br&gt;är ansluten till det frivilliga kontrollprogrammet skall låta utföra bakteriolo-&lt;br&gt;giska undersökningar med avseende på salmonella en till två veckor före slakt&lt;br&gt;av djuren. I lagen anges vidare bl.a. att Jordbruksverket får besluta om olika&lt;br&gt;åtgärder för att bekämpa och hindra spridning av uppkommen salmonellainfek-&lt;br&gt;tion hos husdjur och andra djur som hålls i fångenskap. Verket får sålunda&lt;br&gt;besluta om slakt eller annan avlivning av djur eller oskadliggörande av ägg,&lt;br&gt;isolering av djur eller andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor&lt;br&gt;som kan vara infekterade samt om smittrening av lokaler eller föremål som&lt;br&gt;kan vara infekterade och andra åtgärder som är nödvändiga från bekämp-&lt;br&gt;ningssynpunkt. Besluten kan bl.a. gälla transport av djur eller varor, prov-&lt;br&gt;tagning eller vaccination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom slaktkycklingnäringen är i dag drygt 95 % av bruksbesättningama&lt;br&gt;och samtliga avelsbesättningar och kläckerier anslutna till den frivilliga sal-&lt;br&gt;monellakontrollen. Kontrollen har varit framgångsrik i sitt syfte att förebygga&lt;br&gt;salmonellainfektion i anslutna besättningar. Vetenskapligt upplagda undersök-&lt;br&gt;ningar har visat att andelen salmonellainfekterade slaktkycklingar vid slakt är&lt;br&gt;mindre än 1 %. Den omfattande provtagning som utförs i den frivilliga och&lt;br&gt;den obligatoriska salmonellakontrollen innebär också att salmonellasituatio-&lt;br&gt;nen inom slaktkycklingproduktionen är väl klarlagd sedan lång tid tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningen av värphönsbesättningar till den frivilliga kontrollen är där-&lt;br&gt;emot liten. Branschorganisationen Svensk fågel införde den 1 februari 1991&lt;br&gt;krav på att samtliga värphönsgrupper som slaktas vid ett slakteri tillhörande&lt;br&gt;organisationen skall genomgå en salmonellaprovtagning tre till åtta veckor&lt;br&gt;före slakt. Någon salmonellaprovtagning sker dock inte om hönsen slaktas&lt;br&gt;vid ett slakteri som inte är anslutet till organisationen eller om hönsen avlivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jordbruksverket är det tveksamt om denna salmonellakontroll på ett&lt;br&gt;effektivt sätt förmår hindra att salmonella via ägg överförs till människa. En&lt;br&gt;kontroll innan slakt är av betydelse för att undvika smittspridning från hönan&lt;br&gt;som livsmedel, men mindre lämplig som smittskyddsåtgärd då det gäller&lt;br&gt;ägget som livsmedel. Verket har därför i en skrivelse till Jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentet den 27 januari 1993 föreslagit att en obligatorisk salmonellaprovtag-&lt;br&gt;ning i värphönsbesättningar införs enligt samma system som i dag gäller för&lt;br&gt;slaktkycklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Obligatorisk salmonellaprovtagning i&lt;br&gt;värphönsbesättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En obligatorisk salmonellaprovtagning införs&lt;br&gt;för värphönsbesättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om en&lt;br&gt;obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Statens livsme-&lt;br&gt;delsverk anser att från livsmedelshygienisk synpunkt bör obligatoriet gälla&lt;br&gt;när ägg säljs i större omfattning. Vidare bör begreppet yrkesmässighet pre-&lt;br&gt;ciseras till att omfatta försäljning till butiker, storhushåll och liknande. Enligt&lt;br&gt;verket bör direkt försäljning enbart till enskilda konsumenter kunna undantas.&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund anser att föreskrifterna inte bör begränsas till att&lt;br&gt;omfatta besättningar av en viss storlek. Provtagning bör ske i besättningar&lt;br&gt;varifrån ägg levereras för försäljning till detaljhandeln eller storkökssektom.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av föreningen Svensk fjäderfäskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Salmonellainfektion är en allvarlig&lt;br&gt;sjukdom sett från folkhälsosynpunkt. Internationellt sett är salmonellainfek-&lt;br&gt;tion hos människa orsakad av S. enteritidis en epidemisk sjukdom. För att&lt;br&gt;belysa förhållandena kan nämnas Tyskland där antalet fall av S. enteritidis-&lt;br&gt;infektion hos människa fördubblats på tre år och där antalet rapporterade fall&lt;br&gt;år 1992 var ca 180 000. Trots att vi i Sverige internationellt sett har en mycket&lt;br&gt;god salmonellasituation har antalet fall av S. enteritidis-infektion ökat också&lt;br&gt;här, från ca 350 fall per år i början på 1980-talet till 2 842 anmälda fall år&lt;br&gt;1991. Råa äggprodukter bedöms som den vanligaste smittkällan vid infektion&lt;br&gt;med denna salmonellatyp. På grund av bakteriens temperaturtålighet kan även&lt;br&gt;kokta ägg utgöra en smittkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att kontrollen av salmonella&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att riskerna för salmonella i livsmedel minimeras.&lt;br&gt;Som Jordbruksverket anför är anslutningen av värphönsbesättningar till den&lt;br&gt;frivilliga, förebyggande salmonellakontrollen mycket liten. Branschorganisa-&lt;br&gt;tionens Svensk fågel krav på att värphönsgrupper skall genomgå salmonella-&lt;br&gt;kontroll tre till åtta veckor före slakt omfattar enbart värphönsgrupper som&lt;br&gt;slaktas vid ett slakteri tillhörande organisationen. Provtagningen sker dess-&lt;br&gt;utom i ett skede när värpperioden nästan är slut. Kontrollen före slakt är av&lt;br&gt;betydelse för att hindra smitta från hönan som livsmedel men ger däremot inte&lt;br&gt;samma skydd när det gäller äggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Jordbruksverkets och remissinstansernas uppfattning att&lt;br&gt;det är angeläget att en obligatorisk salmonellakontroll införs inom äggproduk-&lt;br&gt;tionen. Vårt förslag innebär således att den bakteriologiska provtagning som&lt;br&gt;ingår i den frivilliga salmonellakontrollen blir obligatorisk. Därmed kommer&lt;br&gt;salmonellainfektion i värphönsbesättningar att kunna upptäckas på ett tidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadium och möjligheterna att förhindra att salmonellainfekterade ägg når Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;handeln ökar betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jordbruksverkets förslag skall den som yrkesmässigt producerar&lt;br&gt;ägg för konsumtion omfattas av den obligatoriska salmonellaprovtagningen.&lt;br&gt;Besättningar under en viss storlek skall dock kunna undantas från kravet på&lt;br&gt;provtagning. Enligt verkets bedömning bör besättningar med mindre än 200&lt;br&gt;djur kunna undantas. Skälet som verket anför är att med den besättningsstruk-&lt;br&gt;tur som äggnäringen har i dag kommer, trots att enbart 7 % av antalet besätt-&lt;br&gt;ningar har mer än 200 värphöns, mer än 95 % av antalet värphöns med den&lt;br&gt;föreslagna ordningen att omfattas av den obligatoriska kontrollen. Verket&lt;br&gt;bedömer att detta ger en tillfredsställande säkerhet från folkhälsosynpunkt&lt;br&gt;utan att kraven på kontrollsystem eller kostnaderna för de mindre besättning-&lt;br&gt;arna blir oproportionerligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att begreppet yrkesmässig verksamhet är oklart&lt;br&gt;i detta sammanhang. Statens livsmedelsverk vill begränsa den obligatoriska&lt;br&gt;kontrollen till besättningar från vilka ägg säljs i större omfattning. Enligt ver-&lt;br&gt;ket bör begreppet yrkesmässighet preciseras och omfatta försäljning till bu-&lt;br&gt;tiker, storhushåll och liknande och undantag göras för direkt försäljning en-&lt;br&gt;bart till enskilda konsumenter. Lantbrukarnas riksförbund anser att föreskrif-&lt;br&gt;terna inte bör begränsas till besättningar av en viss storlek. Provtagning bör&lt;br&gt;ske i besättningar varifrån ägg levereras för försäljning till detaljhandeln eller&lt;br&gt;storkökssektom. Liknande synpunkter framförs av föreningen Svensk fjäder-&lt;br&gt;fäskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att kontrollen kommer att omfatta besätt-&lt;br&gt;ningar från vilka ägg saluförs till en bredare krets konsumenter. En avgräns-&lt;br&gt;ning som innebär att kontrollen bara kommer att gälla leverantörer till butiker&lt;br&gt;och storkök är mindre lämplig eftersom det skulle innebära att t.ex. en försälj-&lt;br&gt;ning i gårdsbutik, oavsett omfattning, skulle falla utanför. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att den avgränsning som Jordbruksverket har föreslagit är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det också viktigt att insatser görs för att un-&lt;br&gt;derlätta för den småskaliga livsmedelsproduktionen samtidigt som samhällets&lt;br&gt;krav på en god livsmedelskontroll upprätthålls. Det övervägande antalet värp-&lt;br&gt;höns, 81 %, finns i besättningar med mer än 5 000 höns. Som nyss nämnts&lt;br&gt;föreslår Jordbruksverket att besättningar med mindre än 200 djur undantas&lt;br&gt;från den obligatoriska kontrollen. Det innebär att drygt 95 % av värphönsen&lt;br&gt;då kommer att omfattas av kontrollen. Enligt verkets bedömning innebär det&lt;br&gt;en tillfredsställande säkerhet från folkhälsosynpunkt samtidigt som kostnader-&lt;br&gt;na för de mindre besättningarna inte blir oproportionerligt stora. Det bör an-&lt;br&gt;komma på Jordbruksverket att mot bakgrund av vad vi nu anfört bestämma&lt;br&gt;vilka besättningsstorlekar som den obligatoriska kontrollen skall gälla. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den struktur som äggproduktionen har i dag finner regeringen&lt;br&gt;dock att den av Jordbruksverket föreslagna gränsen synes väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om bekämpande av salmonella hos djur bör det således föras in ett&lt;br&gt;bemyndigande som gör det möjligt att meddela föreskrifter om att den som&lt;br&gt;yrkesmässigt håller fjäderfä för produktion av ägg skall låta utföra och bekos-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta salmonellakontroll av djuren. Föreskrifterna med stöd av lagen bör utfor-&lt;br&gt;mas så att kontrollkravet bara kommer att gälla besättningar över en viss stor-&lt;br&gt;lek. Det i lagen angivna kravet på yrkesmässighet kan vid ett sådant förhållan-&lt;br&gt;de inte förutsättas leda till några avgränsningsproblem. Av föreskrifterna bör&lt;br&gt;vidare framgå att kontrollen inte gäller annan äggproduktion än den som sker&lt;br&gt;för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna modellen kommer således inte alla värphönsbesättning-&lt;br&gt;ar att omfattas av den obligatoriska kontrollen. Det bör dock även för de un-&lt;br&gt;dantagna besättningarna föras anteckningar om verksamheten, såsom när det&lt;br&gt;gäller den leverans av ägg som sker. Regeringen föreslår därför att alla som&lt;br&gt;yrkesmässigt producerar ägg skall vara skyldiga att föra anteckningar och&lt;br&gt;lämna uppgifter om sin verksamhet, dvs. även innehavare av mindre besätt-&lt;br&gt;ningar som inte omfattas av den obligatoriska salmonellakontrollen. Motsva-&lt;br&gt;rande skyldighet gäller redan i dag för den som yrkesmässigt driver verksam-&lt;br&gt;het för kläckning av ägg. Det innebär att smittskyddsutredningar vid miss-&lt;br&gt;tanke om salmonellasmitta från ägg underlättas och att också ägg från mindre&lt;br&gt;besättningar som inte omfattas av kontrollen kan spåras och eventuell salmo-&lt;br&gt;nellainfektion bekämpas. I den mån det i det här sammanhanget krävs någon&lt;br&gt;definition av begreppet yrkesmässighet bör en sådan precisering kunna ske i&lt;br&gt;föreskrifter meddelade av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör de föreslagna bestämmelserna väsentligt&lt;br&gt;effektivisera salmonellakontrollen samtidigt som förutsättningarna för den&lt;br&gt;småskaliga livsmedelsproduktionen underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Delegation av beslut om bekämpningsåtgärder till&lt;br&gt;veterinär&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordbruksverket får delegera till en veterinär&lt;br&gt;att besluta om bekämpningsåtgärder enligt lagen om bekämpande av sal-&lt;br&gt;monella hos djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till att den förordnade veteri-&lt;br&gt;nären ges befogenhet att fatta de beslut som är nödvändiga för att förhindra&lt;br&gt;smittspridning. Några remissinstanser har påpekat att det är väsendigt att sam-&lt;br&gt;råd förekommer mellan förordnad veterinär, länsstyrelsen och Jordbruksver-&lt;br&gt;ket samt att förordnandet för veterinären bör vara personligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler fattar Jord-&lt;br&gt;bruksverket i princip alla beslut om bekämpningsåtgärder vid salmonellainfek-&lt;br&gt;tioner. Besluten kan gälla slakt eller annan avlivning, begränsningar i djur-&lt;br&gt;flödet till eller från en smittad djurenhet, rening av lokaler eller föremål och&lt;br&gt;andra från bekämpningssynpunkt nödvändiga åtgärder. Jordbruksverket kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåta vissa av dessa befogenheter på länsstyrelsen. Tillsynen av efterlevna- Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;den av besluten utövas av en veterinär som förordnas av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av bekämpningsåtgärdema består i att meddela beslut om s.k. spärr-&lt;br&gt;förklaring, vilket bl.a. innebär begränsningar i fråga om in- eller utförsel av&lt;br&gt;djur till eller från besättningen och tillträde till stallarna för andra än den perso-&lt;br&gt;nal som behövs för djurens skötsel och gårdens drift i övrigt. Syftet med en&lt;br&gt;sådan spärr är att i största möjliga utsträckning hindra att smittan sprids till&lt;br&gt;andra besättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdandet av en spärrförklaring kräver kännedom om förhållandena på&lt;br&gt;platsen. Bästa kunskapen om dessa förhållanden har den förordnade veterinä-&lt;br&gt;ren. Förutsättningarna för ett snabbt ingripande med adekvata bekämpningsåt-&lt;br&gt;gärder ökar därför om Jordbruksverket ges möjlighet att delegera befogenhe-&lt;br&gt;ten att besluta om spärrförklaring och annan bekämpning till den veterinär&lt;br&gt;som verket finner lämplig. Ett sådant förordnande bör vara personligt. Det är&lt;br&gt;fråga om att fatta beslut av kvalificerad natur som kräver noggranna övervä-&lt;br&gt;ganden och hög kompetens hos veterinären. Besluten kan dessutom vara i&lt;br&gt;betydande grad ingripande och tyngande för den enskilde. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör lagen om bekämpande av salmonella hos djur ändras så att den nu&lt;br&gt;beskrivna delegationen blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs i förtydligande syfte ett bemyndigande som av-&lt;br&gt;såg föreskrifter om hur provtagning och undersökning skall genomföras. Lag-&lt;br&gt;rådet har bl.a. påpekat att den föreslagna bemyndiganderegeln är onödig med&lt;br&gt;hänsyn till det bemyndigande som redan finns i 2 § och regeringens behörig-&lt;br&gt;het att meddela verkställighetsföreskrifter. Regeringen ansluter sig till Lagrå-&lt;br&gt;dets uppfattning och lägger därför inte fram något motsvarande förslag i pro-&lt;br&gt;positionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa djurskyddsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Prövning av djurstallar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild avgift skall kunna tas ut om före-&lt;br&gt;skriven förprövning av stall eller andra förvaringsutrymmen för djur&lt;br&gt;underlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag: En möjlighet till efterprövning av stall och&lt;br&gt;andra förvaringsutrymmen för djur införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till att det införs en möjlighet&lt;br&gt;att i efterhand ingripa mot byggnadsåtgärder som inte förprövats. Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Länsstyrelserna i Skaraborgs och Värmlands län, Nor-&lt;br&gt;diska samfundet mot plågsamma djurförsök, Sveriges djurskyddsföreningars&lt;br&gt;riksförbund och Sveriges veterinärförbund anser att det redan av lagen bör&lt;br&gt;framgå att prövningen gäller sådana förhållanden som avser djurskyddet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djurhälsan. Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelserna i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus, Skaraborgs och Västerbottens län och Svenska lantarbetareförbundet&lt;br&gt;har påpekat att det är nödvändigt att göra en helhetsgranskning från djurhälso-&lt;br&gt;och djurskyddssynpunkt och att alla former av inhysningssystem bör bli före-&lt;br&gt;mål för förprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som ett led i strävandena att ge hus-&lt;br&gt;djuren en god miljö infördes år 1973 bestämmelser om förprövning av djur-&lt;br&gt;stallar. Av grundläggande betydelse har ansetts vara att djurstallar utformas&lt;br&gt;med beaktande av djurskyddsaspekterna eftersom husdjurens hälsa är så&lt;br&gt;starkt beroende av närmiljön. Även ekonomiska och produktionstekniska&lt;br&gt;faktorer måste emellertid beaktas. Samtidigt har framhållits att ett större hän-&lt;br&gt;synstagande till djurskyddssynpunkter vid utformningen av djurstallar ofta&lt;br&gt;leder till ekonomiska fördelar för djurägaren eftersom ett bättre djurskydd&lt;br&gt;leder till en bättre djurhälsa som i sin tur ger ökat produktionsresultat (prop.&lt;br&gt;1973:31 s. 21). I prop. 1987/88:93 om djurskyddslag m.m. framhölls att&lt;br&gt;djurstallar även i fortsättningen bör förprövas från djurskyddssynpunkt och&lt;br&gt;att prövningen liksom hittills bör vara ett uttryck för en strävan att med god&lt;br&gt;stallmiljö och lämpliga skötselmetoder öka förutsättningarna för ett gott hälso-&lt;br&gt;tillstånd hos djuren. Prövningen bör omfatta alla faktorer i miljö och skötsel&lt;br&gt;som har betydelse för djurhälsa och djurbeteenden och därmed för djurskyd-&lt;br&gt;det. Även en uppföljning bör ske dels för att kontrollera att tillståndet och de&lt;br&gt;villkor som kan ha förenats med detta har följts, dels för att studera hur an-&lt;br&gt;läggningen fungerar i praktiken. Frågor om godkännande av stallar och an-&lt;br&gt;läggningar prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall också besikta stallar&lt;br&gt;och anläggningar innan de tas i bruk. För prövningen skall en avgift betalas&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket. För närvarande tas det&lt;br&gt;vid en enklare handläggning, t.ex. prövning av ett mindre stall, ut en avgift&lt;br&gt;på 2 000 kr och vid en normal handläggning 4 000 kr. I särskilt komplicerade&lt;br&gt;ärenden tillämpas en timtaxa varierande från 285-365 kr per timme. Brott mot&lt;br&gt;reglerna om förprövning kan leda till åtal. Böter som utdöms uppgår vanligt-&lt;br&gt;vis inte till det belopp som en förprövning hade kostat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bl.a. miljö- och hälsoskyddsnämndernas inspektioner i samband med&lt;br&gt;tillsynen enligt djurskyddslagen har det kommit fram att stallar uppförts eller&lt;br&gt;byggts om utan att någon förprövning har skett. Det har visat sig svårt att&lt;br&gt;komma till rätta med den olovliga byggnation som sker. Som en bidragande&lt;br&gt;orsak till problemen har angetts att bötesstraffet oftast är en mindre ekono-&lt;br&gt;misk påfrestning än kostnaden för en förprövning. Tillsynsmyndigheternas&lt;br&gt;befogenhet enligt djurskyddslagen att besluta om förelägganden för att i efter-&lt;br&gt;hand komma till rätta med en byggnads fel och brister har inte varit ett tillräck-&lt;br&gt;ligt verksamt medel för att åstadkomma en bättre efterlevnad av reglerna om&lt;br&gt;förprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med problemet föreslår regeringen att det i djur-&lt;br&gt;skyddslagen införs ett bemyndigande till stöd för föreskrifter om en sanktions-&lt;br&gt;avgift för den som inte iakttar skyldigheten att låta förpröva ett stall eller annat&lt;br&gt;förvaringsutrymme för djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att låta förpröva stallar m.m. behålls följaktligen oförändrad.&lt;br&gt;I de fall då föreskrifterna om förprövning inte har följts, skall det vara möjligt&lt;br&gt;att ta ut en särskild avgift i efterhand. Avgiften bör i likhet med byggnadsav-&lt;br&gt;gift enligt plan- och bygglagen (1987:10) vid olovligt byggande bestämmas&lt;br&gt;till fyra gånger den avgift som annars skulle ha betalats. Eftersom det är läns-&lt;br&gt;styrelsen som prövar frågan om godkännande av stallar och anläggningar bör&lt;br&gt;länsstyrelsen även besluta om den särskilda avgiften. Avgiften bör tas ut av&lt;br&gt;den som var ägare av stallet eller förvaringsutrymmet när byggnadsåtgärden&lt;br&gt;vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på det föreslagna bemyndigandet som inne-&lt;br&gt;bär rätt för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk att meddela föreskrifter om avgiftsskyldigheten. Enligt Lagrådet&lt;br&gt;får en sanktionsavgift av ifrågavarande slag anses ha en sådan karaktär att det&lt;br&gt;står bäst i överensstämmelse med motiven till regeringsformen att åtminstone&lt;br&gt;ramarna för regleringen preciseras av riksdagen. Så har också enligt Lagrådet&lt;br&gt;i regel skett vad gäller de sanktionsavgifter som hittills inforts. Lagrådet vill i&lt;br&gt;första hand förorda att en lagreglering görs efter förebild av avgiftsbestämmel-&lt;br&gt;sema i plan- och bygglagen. Det innebär att avgiftsbestämmelsema i huvud-&lt;br&gt;sak anges i lagen. I andra hand anser Lagrådet att åtminstone vissa ramar bör&lt;br&gt;anges för bemyndigandet. Det kan enligt Lagrådet inte anses lämpligt att tillåta&lt;br&gt;regeringen att delegera befogenheten att meddela föreskrifter i ämnet vidare&lt;br&gt;till Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör bestämmelsen få formen av ett bemyndig-&lt;br&gt;ande för regeringen att meddela föreskrifter om avgiften. För att uppfylla de&lt;br&gt;krav som Lagrådet hänvisat till bör bemyndigandet preciseras på sätt som&lt;br&gt;skett i lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel&lt;br&gt;av varor. Följaktligen bör i bemyndigandet anges vem som skall vara avgifts-&lt;br&gt;skyldig och med vilket belopp avgiften skall kunna tas ut. Ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser om den särskilda avgiften bör tas in i djurskyddsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan reglerna om föreläggande att ändra den utförda byggnaden&lt;br&gt;för att tillgodose djurskyddslagstiftningens krav komma till användning också&lt;br&gt;i sådana fall då den särskilda avgiften skall betalas. Ett föreläggande kan för-&lt;br&gt;enas med vite. Om ett föreläggande inte följs kan det till sist bli fråga om att&lt;br&gt;byggnaden ändras eller rivs på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen inom kommunen av djurskyddsreglemas efterlevnad utövas av&lt;br&gt;den kommunala nämnd som har hand om miljö- och hälsoskyddsfrågor. För&lt;br&gt;tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, byggnader,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen där djur hålls och att där besikta djuren, göra un-&lt;br&gt;dersökningar och ta prover. Det är rimligt att anta att det är i första hand vid&lt;br&gt;sådan tillsyn som byggnadsåtgärder som inte förprövats kommer att upp-&lt;br&gt;täckas. Nämnden bör då underrätta länsstyrelsen om att förprövning inte har&lt;br&gt;skett och länsstyrelsen får då ta upp frågan om en särskild avgift skall tas ut.&lt;br&gt;Även vid besök av t.ex distriktsveterinären kan underlåten förprövning upp-&lt;br&gt;dagas och rapporteras till länsstyrelsen. När det upptäcks att en byggnad inte&lt;br&gt;har förprövats bör nämnden i samverkan med länsstyrelsen ta ställning till om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är nödvändigt att bygga om eller ändra byggnaden för att den skall kunna&lt;br&gt;godkännas från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Som underlag för denna&lt;br&gt;prövning behövs i allmänhet ritningar över byggnaden. Ritningar kan alltså&lt;br&gt;behöva upprättas i efterhand och detta får då ses som en åtgärd som behövs&lt;br&gt;för att lagstiftningen skall efterlevas. Tillsynsmyndigheten kan därför med&lt;br&gt;stöd av 26 § djurskyddslagen förelägga den som uppfört byggnaden att till-&lt;br&gt;handahålla nödvändiga ritningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I djurskyddslagen bemyndigas regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Jordbruksverket att meddela föreskrifter om bl.a. stall och andra för-&lt;br&gt;varingsutrymmen för djur samt om skyldighet att låta förpröva sådana utrym-&lt;br&gt;men. I djurskyddsförordningen föreskrivs att godkännande av djurstallar&lt;br&gt;skall ske från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Regeringen anser mot den&lt;br&gt;bakgrunden att det inte skall behöva råda någon tvekan om vad förprövningen&lt;br&gt;skall avse. Enligt regeringens mening kan det inte anses nödvändigt att i det&lt;br&gt;här avseendet göra några förtydliganden i djurskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i prop. 1987/88:93 framhålls att prövningen bör omfatta alla fakto-&lt;br&gt;rer i miljön som har betydelse för djurhälsa och djurbeteende och därmed&lt;br&gt;även för djurskyddet. Detta har hela tiden varit och skall alltjämt vara utgångs-&lt;br&gt;punkten vid den förprövning som görs. Någon ytterligare precisering av pröv-&lt;br&gt;ningens omfattning utöver den som görs i djurskyddsförordningen är därför&lt;br&gt;inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Godkännande av hovslagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett system för godkännande av hovslagare&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitets förslag (Institutionen för hus-&lt;br&gt;djurshygien): Ett auktorisationssystem för hovslagare införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Lantbrukarnas riks-&lt;br&gt;förbund tillstyrker förslaget. Lantbrukarnas riksförbund anser att problemet&lt;br&gt;med en bristande tillgång på kvalificerade hovslagare och klövvårdare inte&lt;br&gt;avhjälps genom en auktorisation. Djurägarna bör enligt förbundet skaffa sig&lt;br&gt;en uppfattning om kompetensen hos en hovslagare genom referenser eller&lt;br&gt;uppgifter om utbildning. Jordbruksverket anser det naturligt att verket an-&lt;br&gt;förtros uppgiften som auktoriserande myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter: En god hov- och klövvård är viktig för&lt;br&gt;husdjurens välbefinnande. De djur som främst är i behov av sådan vård är&lt;br&gt;nötkreatur och hästar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har hästen haft sin största betydelse inom jord- och skogsbruket,&lt;br&gt;försvaret och transportsektorn. Det största antalet hästar registrerades i böljan&lt;br&gt;på 1920-talet. Antalet hästar var då 700 000.1 och med ”avhästningen” inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvaret och inom jord- och skogsbruket efter andra världskriget minskade&lt;br&gt;antalet hästar och var endast ca 82 000 i början av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens hästhållning har en annan inriktning än tidigare. Antalet travhästar&lt;br&gt;har ökat kraftigt, men främst har det stora antalet ridintresserade barn och ung-&lt;br&gt;domar medfört att antalet hästar åter ökat. Det finns ingen officiell statistik&lt;br&gt;över antalet hästar i landet. I Lantbruksstyrelsens rapport (1991:4) Hästutred-&lt;br&gt;ningen uppskattas antalet hästar till 160 000-180 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla hästar är i behov av regelbunden hovvård. Inom travsporten sköts&lt;br&gt;hovvården av tradition till stor del av tränare eller skötare. I övrigt anlitas&lt;br&gt;vanligen praktiserande hovslagare. Enligt uppgift från Svenska hovslagare-&lt;br&gt;föreningen finns det i dag ca 500 verksamma hovslagare i landet. Hälften av&lt;br&gt;dessa beräknas ha hov- och klövvård som huvudsaklig försörjningskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på hovslagartjänster är mycket stor och det råder brist på hov-&lt;br&gt;slagare. I den nyss nämnda Hästutredningen uppskattas behovet av hovslaga-&lt;br&gt;re till hästar som inte skos av ägare, tränare eller skötare till mellan 700 och&lt;br&gt;800. Hästutredningen påpekar att svårigheterna att täcka behovet accentueras&lt;br&gt;av att många av de arméutbildade yrkesverksamma hovslagama närmar sig&lt;br&gt;eller har nått pensionsåldern. Bland de nyutbildade förekommer dessutom&lt;br&gt;ofta en alltför tidig avgång beroende på belastningsskador m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills nyligen anordnades hovslagarutbildning enbart på en plats i landet,&lt;br&gt;nämligen av hovslagarskolan i Skara med Sveriges lantbruksuniversitet som&lt;br&gt;huvudman. Numera anordnas det hovslagarutbildning på flera ställen, bl.a.&lt;br&gt;inom AMU och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet har i en&lt;br&gt;skrivelse den 24 april 1992 föreslagit att en auktorisation av hovslagare in-&lt;br&gt;förs. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter för insti-&lt;br&gt;tutionen och Svenska hovslagareföreningen. Som skäl anför arbetsgruppen&lt;br&gt;bl.a. att i dag kan vem som helst oavsett utbildning och erfarenhet kalla sig&lt;br&gt;hovslagare och att det därmed är svårt för hästägare att avgöra om en hovsla-&lt;br&gt;gare har tillräcklig utbildning och erfarenhet i fråga om hovvård och hovslage-&lt;br&gt;ri. Arbetsgruppen anför vidare att det vid flera tillfällen inträffat att personer&lt;br&gt;som uppgett sig vara hovslagare utfört ingrepp och på grund av okunnighet&lt;br&gt;orsakat djuren lidande och skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också i andra sammanhang framförts önskemål om någon form av&lt;br&gt;auktorisation av hovslagare. Dåvarande Lantbruksstyrelsen anförde i sin rap-&lt;br&gt;port Hästutredningen bl.a. att en stor del av hovslageriverksamheten sköts av&lt;br&gt;personer som har verksamheten som bisyssla, vilket gör att branschens om-&lt;br&gt;fattning och omsättning är svår att kartlägga. Den stora efterfrågan på hovsla-&lt;br&gt;gare i kombination med djurägamas ofta bristande kunskaper i ämnet har i&lt;br&gt;vissa fall lett till att hovslageriarbete av låg kvalitet har utförts vilket är en be-&lt;br&gt;tydande riskfaktor för hästhälsa och djurskydd. Lantbruksstyrelsen föreslog&lt;br&gt;därför att frågan om auktorisation av hovslagare skulle utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Sverige lägger vi stor vikt vid djur-&lt;br&gt;skyddsintresset och en av de grundläggande bestämmelserna i djurskyddsla-&lt;br&gt;gen är att djur skall skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hästintresset har ökat under de senaste årtiondena och hästhållningen har&lt;br&gt;som nämnts i det föregående en annan struktur än tidigare. Antalet fritids- och&lt;br&gt;sporthästar har ökat och därmed antalet hästägare med liten eller ingen erfaren-&lt;br&gt;het av hästskötsel. Enligt Hästutredningen är det största enskilda djurskyddspro-&lt;br&gt;blemet inom hästhållningen hästägamas låga kunskapsnivå i fråga om hästens&lt;br&gt;skötsel och vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det betydelsefullt att hovslageriverksamheten&lt;br&gt;bedrivs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Trots att de ingrepp som en&lt;br&gt;hovslagare utför inte är att betrakta som operativa, görs de i levande vävnad.&lt;br&gt;Om ingreppen inte utförs på ett riktigt sätt kan de medföra skada och lidande&lt;br&gt;för djuren. Det är därför viktigt att den som utför dessa ingrepp har goda kun-&lt;br&gt;skaper och praktisk färdighet. Det kan vara svårt för en hästägare att bedöma&lt;br&gt;om en hovslagare har utfört ett riktigt arbete. Skadan kan då redan vara&lt;br&gt;skedd. Det är bl.a. av det skälet viktigt att djurägama när de vill anlita en pro-&lt;br&gt;fessionell hovslagare har möjlighet att välja en hovslagare som har dokumen-&lt;br&gt;terat goda kunskaper. Därför bör bestämmelser om godkännande av hovsla-&lt;br&gt;gare införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser betonar att bristen på hovslagare är ett stort problem.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts har det dock under den senaste tiden på flera platser an-&lt;br&gt;ordnats utbildningar i hovslageri. Svenska hovslagareföreningen påpekar i&lt;br&gt;sitt yttrande att dessa utbildningar är av varierande längd och synes vara av&lt;br&gt;skiftande kvalitet. Enligt vår mening är det mot bakgrund av bristen på hov-&lt;br&gt;slagare positivt att fler utbildningar i hovslageri har satts igång. Ett system&lt;br&gt;med godkännande av hovslagare bör medföra en kvalitetshöjning av utbild-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som flera remissinstanser har att ett sy-&lt;br&gt;stem för godkännande av hovslagare inte skall innebära att all hovslageriverk-&lt;br&gt;samhet måste utföras av godkända hovslagare. Ett system för godkännande&lt;br&gt;av hovslagare kommer således inte att utgöra någon konkurrensbegränsning&lt;br&gt;eller något ingrepp i näringsfriheten. Det ger däremot djurägama en möjlighet&lt;br&gt;att välja en hovslagare med dokumenterat goda kunskaper och praktisk färdig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Jordbruksverket anför i sitt yttrande bör verket vara&lt;br&gt;godkännande myndighet Jordbruksverket bör också få befogenhet att medde-&lt;br&gt;la föreskrifter om vad som skall krävas för godkännande. Detta bör ske efter&lt;br&gt;samråd med Svenska hovslagareföreningen, Hästhållningens yrkesnämnd&lt;br&gt;och utbildningsanordnare. Kunskapskraven bör formuleras på så sätt att ga-&lt;br&gt;rantier kan skapas för en god minimistandard på de godkända hovslagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landet finns för närvarande flera skolor som bedriver hovslageriutbild-&lt;br&gt;ning. Även traditionell utbildning i form av lärlingssystem förekommer. Båda&lt;br&gt;dessa utbildningsformer bör betraktas som godtagbara vägar för att uppnå ett&lt;br&gt;formellt godkännande som hovslagare. En förutsättning för godkännande bör&lt;br&gt;vara att den sökande har tillfredsställande kunskaper både vad gäller hovvård&lt;br&gt;och klövvård. I det här sammanhanget har särskilt understrukits behovet av&lt;br&gt;hovslagare på grund av det ökande antalet hästar i landet. Det är emellertid vik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigt att också påpeka behovet hos de klövbärande husdjuren av en god klöv-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för allmänheten att bedöma kvaliteten hos en anlitad hov-&lt;br&gt;slagare bör hovslagaren efter godkännande kunna visa upp någon form av in-&lt;br&gt;tyg som utvisar att han eller hon har godkänts av Jordbruksverket. Hos Jord-&lt;br&gt;bruksverket bör det föras en förteckning över godkända hovslagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som innebär att en stadig myndighet meddelar ett godkännande&lt;br&gt;förutsätter kontroll av att standarden hos godkända hovslagare upprätthålls.&lt;br&gt;Jordbruksverket bör därför kunna upphäva godkännandet för den hovslagare&lt;br&gt;som i sin yrkesutövning visar grov oskicklighet eller annars visar sig uppen-&lt;br&gt;bart olämplig. Om någon obehörigen skulle utge sig för att vara godkänd&lt;br&gt;hovslagare bör ingripande kunna ske med stöd av marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill bli godkänd hovslagare bör vara skyldig att betala en avgift&lt;br&gt;för prövningen i samband med att ansökan om godkännande görs hos Jord-&lt;br&gt;bruksverket. Avgiften som skall ge full kostnadstäckning för verkets pröv-&lt;br&gt;ning bör tas ut oavsett vilket resultat ansökan leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall, med stöd av ett bemyndig-&lt;br&gt;ande som förs in i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. kun-&lt;br&gt;na meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och&lt;br&gt;dovhjortar som inte omfattas av en hälsokontroll skall få flyttas från ett&lt;br&gt;hägn. Föreskrifterna får också avse andra djurslag som hålls i sambete&lt;br&gt;med kronhjort eller dovhjort. Regeringen skall kunna delegera till Jord-&lt;br&gt;bruksverket att meddela föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelslagen (1971:511) ändras så att föreskrifter får meddelas&lt;br&gt;som innebär att kött från hägnad hjort som hanteras i enskilt hushåll&lt;br&gt;skall omfattas av köttbesiktningstvånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag: Tuberkulos hos hjortdjur bör inte som hit-&lt;br&gt;tills bekämpas med stöd av epizootilagstiftningen utan med stöd av en sär-&lt;br&gt;skild lagstiftning om förebyggande och bekämpande av tuberkulos hos hjort-&lt;br&gt;djur. Det grundläggande syftet med den föreslagna lagen är att utrota sjukdo-&lt;br&gt;men i landet I lagen som avser hjortar av arterna kronhjort och dovhjort som&lt;br&gt;hålls i hägn finns bestämmelser som möjliggör en kontroll över vilka hägn&lt;br&gt;som finns i landet. Vidare finns bestämmelser som reglerar flyttningar av djur&lt;br&gt;mellan hägn och bestämmelser om vilka djur som får hållas i hägn. Bestäm-&lt;br&gt;melser om sjukdomskontroll såväl av djur som slaktas, avlivas eller självdör,&lt;br&gt;som av levande djur föreslås. Jordbruksverket föreslår att bestämmelser skall&lt;br&gt;införas om kontroll av hägnade djur genom obligatorisk tuberkulintestning.&lt;br&gt;Om särskilda skäl finns skall dock enligt Jordbruksverkets förslag undantag&lt;br&gt;från kravet på tuberkulintestning kunna medges. Vidare föreslås bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser om märknings-, rapporterings- och joumalföringsskyldighet. Slutligen&lt;br&gt;föreslås föreskrifter om anmälningsplikt för hägnägaren eller brukaren vid&lt;br&gt;misstanke om tuberkulos i hägn liksom föreskrifter om obligatorisk veterinär-&lt;br&gt;kontroll. Ansvaret för bekämpningen av tuberkulos skall enligt förslaget åvila&lt;br&gt;Jordbruksverket. Detsamma gäller tillsynen över efterlevnaden av den före-&lt;br&gt;slagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförbundet för Svensk hjortavel och Sällskapet&lt;br&gt;Frisk kronhjort har avstyrkt förslaget och lämnat egna förslag till ett frivilligt&lt;br&gt;program för bekämpning av tuberkulos hos hjort. Förslaget har avstyrkts&lt;br&gt;också av flera enskilda personer. Glesbygdsmyndigheten har avstått från att&lt;br&gt;yttra sig i ärendet. Flertalet remissinstanser, däribland Statens livsmedels-&lt;br&gt;verk, Statens naturvårdsverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens&lt;br&gt;bakteriologiska laboratorium och Lantbrukarnas riksförbund har tillstyrkt de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ända till i maj 1991 då nötkreaturs-&lt;br&gt;tuberkulos påvisades på hjort i ett hägn i Stockholms län betraktades denna&lt;br&gt;infektionssjukdom som utrotad i Sverige. I dagsläget har ytterligare sju tuber-&lt;br&gt;kulosinfekterade hjorthägn påvisats. Den mest sannolika smittkällan är dov-&lt;br&gt;hjortar som importerades till landet år 1987. Dessa djur samt djur som har&lt;br&gt;haft direkt eller indirekt kontakt med de importerade djuren och därför kan&lt;br&gt;vara smittade, bedöms vara spridda på olika hägn i landet. I Sverige finns i&lt;br&gt;dag omkring 750 hjorthägn. Antalet hjortar i hägnen är okänt men kan upp-&lt;br&gt;skattas till ungefär 50 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuberkulos är en s.k. zoonos. Det innebär att sjukdomen inte bara smittar&lt;br&gt;mellan djur och mellan människor utan också från djur till människa och vice&lt;br&gt;versa. Tuberkulos hos däggdjur ger upphov till en allvarlig kronisk sjukdom.&lt;br&gt;Inkubationstiden kan vara mycket lång, från några månader till många år.&lt;br&gt;Sjukdomen är svår att diagnostisera. Det finns ingen fungerande behandling&lt;br&gt;för djur som har smittats med tuberkulos. Om en infektion med tuberkulos&lt;br&gt;diagnostiseras hos ett djur måste detta avlivas och kroppen totalkasseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuberkulos är en epizootisk sjukdom och bekämpningen sker med stöd av&lt;br&gt;epizootilagstiftningen. Epizootilagen (1980:369) gäller bl.a. för tuberkulos av&lt;br&gt;bovin och human typ hos klövbärande djur och häst. Lagen reglerar allmänfar-&lt;br&gt;liga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur&lt;br&gt;till människor. Syftet med lagen är att möjliggöra en snabb och effektiv utrot-&lt;br&gt;ning av epizootiska sjukdomar som introduceras i landet. Epizootilagen ger&lt;br&gt;samhället omfattande befogenheter att vidta åtgärder. Den innefattar också&lt;br&gt;långtgående skyldigheter att ersätta djurägare för t.ex. förlust av djur som&lt;br&gt;måste slaktas, kostnader för rengöring och desinfektion samt för driftsavbrott&lt;br&gt;eller störningar i driften. Eftersom Sverige har varit förskonat från större ut-&lt;br&gt;brott av epizootiska sjukdomar under många år finns inte några aktuella beräk-&lt;br&gt;ningar av hur mycket sådana utbrott kan kosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett mödosamt bekämpningsarbete främst under 1900-talets första&lt;br&gt;hälft förklarades Sverige år 1958 som ett av få länder i världen fritt från nöt-&lt;br&gt;kreaturstuberkulos. Det är ett allvarligt problem att vi nu åter, efter så många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år, har fått in sjukdomen i landet För att komma till rätta med situationen mås- Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;te beredskapen mot sjukdomen höjas. I motsats till Jordbruksverket anser re-&lt;br&gt;geringen emellertid att det för närvarande inte finns skäl för att utmönstra tu-&lt;br&gt;berkulos ur epizootilagstiftningen. Tuberkulos bör därför även i fortsättning-&lt;br&gt;en bekämpas med stöd av denna lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram i Sverige, t.ex. för&lt;br&gt;leukos hos nötkreatur och för Aujeszkys sjukdom hos svin. Programmen har&lt;br&gt;stor anslutning. På motsvarande sätt bör en frivillig hälsokontroll som är in-&lt;br&gt;riktad på att bekämpa tuberkulos hos hjort anordnas. En sådan hälsokontroll&lt;br&gt;kan i likhet med de nämnda programmen utformas inom ramen för bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;som framkommit under beredningen av lagstiftningsärendet finns det goda&lt;br&gt;förutsättningar för att en frivillig hälsokontroll för hjortdjur skall komma till&lt;br&gt;stånd. Enligt vad regeringen erfarit är en sådan hälsokontroll nu under utarbe-&lt;br&gt;tande. Det är naturligt att störst intresse för en kontroll finns hos hjortägare&lt;br&gt;som säljer livdjur. Emellertid får det förutsättas att också hjortägare som hål-&lt;br&gt;ler hjortar för köttproduktion har ett starkt intresse av att ansluta sig till en fri-&lt;br&gt;villig kontroll. Vi vet inte med säkerhet i dag hur utbredd sjukdomen är bland&lt;br&gt;hjortar. Det är därför angeläget att den frivilliga kontrollen börjar så snabbt&lt;br&gt;som möjligt och att anslutningen till kontrollen blir stor. Därmed skapas möj-&lt;br&gt;lighet att utrota tuberkulos hos hjortdjur i Sverige. En spridning av tuberkulo-&lt;br&gt;sen bland de hägn där hjortar hålls för köttproduktion skulle hota hela hjortnä-&lt;br&gt;ringen i Sverige och på sikt innebära hälsorisker för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste inslaget i ett sådant kontrollprogram bör vara ett åtagande&lt;br&gt;från deltagarna i programmet att inte föra levande djur från ett hägn om inte&lt;br&gt;samtliga djur i detta tuberkulintestats vid minst tre tillfällen under minst ett år&lt;br&gt;med negativt resultat och hägnet därvid har förklarats fritt från tuberkulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de allvarliga konsekvenser som en spridning av tuberkulos&lt;br&gt;kan få inte bara för den enskilde djurägaren, jordbruksnäringen och staten&lt;br&gt;utan också för djur och människor i allmänhet är det emellertid inte tillräckligt&lt;br&gt;med enbart en frivillig hälsokontroll. Från ungefär 200 av de svenska hjort-&lt;br&gt;hägnen säljs livdjur. Det innebär att ett antal levande djur flyttas inom landet&lt;br&gt;och kanske också exporteras. Det är stor risk för smittspridning när djur flyt-&lt;br&gt;tas. För att bekämpningen skall bli heltäckande och effektiv måste det därför&lt;br&gt;finnas möjligheter att med stöd av lag förbjuda ägare till sådana besättningar&lt;br&gt;som står utanför kontrollen att flytta levande djur från ett hägn, om inte detta&lt;br&gt;har förklarats fritt från tuberkulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan reglering kan kanske i det korta perspektivet uppfattas som myck-&lt;br&gt;et ingripande för den enskilde hjortägaren. Det får emellertid anses vara av li-&lt;br&gt;ka stort intresse för näringen som för staten att sjukdomen så snabbt som möj-&lt;br&gt;ligt bekämpas och på nytt utrotas. För den enskilde producenten är det av&lt;br&gt;stort ekonomiskt intresse att återvinna de fördelar vid internationell handel&lt;br&gt;som Sverige som tuberkulosfritt land sedan länge har haft. Det har i ärendet&lt;br&gt;upplysts att ett tjugotal hjortägare efter tuberkulosutbrottet år 1991 har byggt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialanläggningar för att kunna testa sina hjortar. Några av dessa hjortägare&lt;br&gt;har på eget initiativ påbörjat testning av sina djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna hindra en hjortägare som står utanför det frivilliga hälsokontroll-&lt;br&gt;programmet från att flytta djur från hägn som inte är förklarade fria från tuber-&lt;br&gt;kulos krävs det lagstöd. Lagtekniskt bör detta stöd åstadkommas genom att la-&lt;br&gt;gen om kontroll av husdjur kompletteras med ett bemyndigande som innebär&lt;br&gt;att regeringen skall kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att&lt;br&gt;kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från&lt;br&gt;ett hägn. Föreskrifterna bör avse också andra djurslag som hålls i sambete&lt;br&gt;med kronhjort eller dovhjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig att anslutningen till den frivilliga kontrollen inte blir&lt;br&gt;tillräckligt stor för att utrota sjukdomen måste ett mera vidsträckt obligatoriskt&lt;br&gt;system övervägas. Regeringen har för avsikt att ge Jordbruksverket i uppdrag&lt;br&gt;att efter två år redovisa en utvärdering av kontrollprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärbesiktning av slaktkroppar är den ojämförligt säkraste metoden att&lt;br&gt;diagnostisera tuberkulos. Besiktningen är också en livsmedelshygienisk kon-&lt;br&gt;troll med syfte att förhindra att infekterat kött når ut till konsumenten. Ett av&lt;br&gt;de i Sverige konstaterade tuberkulosfallen upptäcktes just vid kontroll av kött&lt;br&gt;från en till synes helt frisk hjort Med hänsyn till att hjortslakten ett ordinärt år&lt;br&gt;omfattar 25-30 % av hjortstammen är köttbesiktningen ett mycket viktigt led i&lt;br&gt;kampen mot tuberkulosen. Det är därför angeläget att hjortägama iakttar be-&lt;br&gt;stämmelserna om köttbesiktningstvång och att kontrollen av efterlevnaden av&lt;br&gt;dessa föreskrifter är effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Livsmedelsverkets kungörelse om köttkontroll (SLV FS 1990:6)&lt;br&gt;undantas för närvarande husbehovsslakt av hjort från köttbesiktningstvånget.&lt;br&gt;För att bättre kunna övervaka sjukdomen och förhindra smittspridning till&lt;br&gt;människa bör även husbehovsslakt av hjort vara underkastad köttbesiktnings-&lt;br&gt;tvång. Livsmedelslagen bör ändras så att föreskrifter om sådan besiktning&lt;br&gt;kan meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid misstanke om tuberkulos hos ett självdött djur skall obduktion ske&lt;br&gt;enligt epizootilagstiftningens bestämmelser. När i andra fall självdöda djur&lt;br&gt;påträffas, kan det i dagsläget i allmänhet inte förutsättas att någon obduktion&lt;br&gt;sker. Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att kontrollera och dokumen-&lt;br&gt;tera sjukdomar. Enligt regeringens mening bör alla självdöda eller på grund&lt;br&gt;av sjukdom avlivade hjortar äldre än sex månader obduceras med avseende på&lt;br&gt;tuberkulos. Som tidigare nämnts kan smittade djur finnas spridda på olika&lt;br&gt;hägn i landet Obduktioner av samtliga hjortar som självdött eller som avlivats&lt;br&gt;på grund av sjukdom ökar därför möjligheterna att snabbt upptäcka hägn med&lt;br&gt;smittade djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obduktionerna bör i förekommande fall beslutas med stöd av epizootilag-&lt;br&gt;en. Obduktioner för att verifiera sjukdomar som omfattas av epizootilagen är&lt;br&gt;kostnadsfria för djurägaren. Om djurägama själva måste bekosta obduktioner-&lt;br&gt;na finns det risk för att vissa djurägare avstår från att låta obducera djuret. I&lt;br&gt;de fall epizootilagen inte är tillämplig bör därför kostnaderna för obduktioner-&lt;br&gt;na bekostas av allmänna medel. Särskilda medel för obduktionsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns avsatta under nionde huvudtitelns anslag Bekämpande av smittsamma Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;husdjurssjukdomar. För budgetåret 1993/94 uppgår dessa medel till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 150 000 kr. Obduktionerna med avseende på tuberkulos bör rymmas inom&lt;br&gt;ramen för dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG ges medlemsländerna möjlighet att ansöka om s.k. tilläggsgaran-&lt;br&gt;tier i fråga om sjukdomar som medlemsländerna är fria från eller för sjukdo-&lt;br&gt;mar som landet har ett bekämpningsprogram för. Vid ett eventuellt svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG krävs således att Sverige har pågående kontrollprogram av-&lt;br&gt;seende tuberkulos för att Sverige vid införsel av djur från andra länder skall&lt;br&gt;kunna ges möjlighet att ställa krav på att de djur som förs in är fria från tuber-&lt;br&gt;kulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag kommer således i fortsättningen följande att&lt;br&gt;gälla. Hjortar i hägn som är anslutna till kontrollprogrammet skall tuberkulin-&lt;br&gt;testas och inga djur får flyttas från ett hägn innan hägnet förklarats fritt från&lt;br&gt;tuberkulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga levande hjortar får flyttas från hägn som inte är anslutna till kontrollpro-&lt;br&gt;grammet. Mer detaljerade villkor för sådana hägn skall meddelas i föreskrifter&lt;br&gt;av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Jordbruksverket. Sådana&lt;br&gt;föreskrifter får också avse andra djur som hålls i hägn tillsammans med hjor-&lt;br&gt;tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således kommer inga levande hjortar att få föras från ett hägn om hägnet&lt;br&gt;inte är friförklarat från tuberkulos. Vidare skall allt kött från hägnade hjortar&lt;br&gt;besiktas och alla självdöda eller på grund av sjukdom avlivade hjortar obdu-&lt;br&gt;ceras. Vid misstanke om eller vid konstaterad tuberkulos skall sjukdomen&lt;br&gt;även i fortsättningen bekämpas med stöd av epizootilagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening viktigt att epizootilagen även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen gäller vid misstanke om tuberkulos eftersom ersättningsreglerna enligt&lt;br&gt;den lagstiftningen är gynnsamma för djurägaren. Därmed saknas ekonomiska&lt;br&gt;skäl för en djurägare att underlåta att anmäla misstanke om sjukdomen till be-&lt;br&gt;rörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vissa ändringar på djurområdet som föranleds av&lt;br&gt;EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär krav på införlivande av ett mycket stort antal rättsakter&lt;br&gt;som rör djur och djurhälsa samt livsmedelshygien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;redovisades i vilka avseeenden EES-avtalet rör Jordbruksdepartementets verk-&lt;br&gt;samhetsområde. I anslutning till en beskrivning av EES-avtalets bestämmel-&lt;br&gt;ser och motsvarande svenska regler redovisade regeringen sin bedömning av&lt;br&gt;i vilka avseenden avtalet skulle komma att föranleda författningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del EES-avtalet kräver lagändringar har riksdagen på grundval av&lt;br&gt;två särskilda propositioner fattat beslut om ny och ändrad lagstiftning på djur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området. Sålunda har beslutats två nya lagar, lagen (1992:1683) om provtag-&lt;br&gt;ning på djur och lagen (1993:649) om marknadsreglering på fiskets område.&lt;br&gt;Vidare har beslut fattats om ändringar i lagen (1985:295) om foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i EES-propositionen förutskickade regeringen att lagen (1985:342)&lt;br&gt;om kontroll av husdjur skulle behöva ändras som en följd av EES-avtalet.&lt;br&gt;Emellertid förutsågs då inte det lagstiftningsbehov som nu föranleder rege-&lt;br&gt;ringen att föreslå vissa ändringar i såväl lagen om kontroll av husdjur m.m.&lt;br&gt;som lagen om provtagning på djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har, som framgår av avsnittet om ärendet och dess bered-&lt;br&gt;ning, i en framställning till regeringen lämnat förslag till en ny lag om kon-&lt;br&gt;troll, märkning och registrering av djur m.m. Lagen som är en renodlad ram-&lt;br&gt;lag innehåller förslag till bemyndiganden på en rad områden. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer skall enligt förslaget få meddela&lt;br&gt;föreskrifter om seminverksamhet, gentekniskt modifierade djur, märkning&lt;br&gt;och registrering av djur, uppfödning av och handel med djur, in- och utförsel&lt;br&gt;av djur, mjölkproduktion, djuravfall, köttklassificering, provtagning och un-&lt;br&gt;dersökning på djur och slutligen också om avels- och hälsokontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av bemyndigandena är avsedda att ersätta bestämmelser som&lt;br&gt;redan finns i annan lagstiftning. Förslaget innebär att man med en enda lag&lt;br&gt;ersätter bestämmelser som i dag finns i förordningen (1956:413) om klassi-&lt;br&gt;ficering av kött, lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela bestämmel-&lt;br&gt;ser om in- eller utförsel av varor, lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m. och lagen (1992:1683) om provtagning på djur. Bemyndigandena i den&lt;br&gt;föreslagna lagen har till stor del sin motsvarighet i de nyssnämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet om seminverksamhet motsvarar i allt väsentligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om kontroll av husdjur m.m. För att uppnå överensstämmelse&lt;br&gt;med EES-avtalet har bemyndigandet utvidgats till att omfatta också ägg för&lt;br&gt;avelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om gentekniskt modifierade djur har föranletts av genteknik-&lt;br&gt;beredningens betänkande Genteknik - en utmaning (SOU 1992:82). I betänk-&lt;br&gt;andet föreslås att regleringen av bl.a. hållande av gentekniskt modifierade&lt;br&gt;djur bör ske i lagen om kontroll av husdjur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar det föreslagna bemyndigandet om märkning och registrering&lt;br&gt;av djur gäller följande. EG:s direktiv 92/102/EEG om märkning kan komma&lt;br&gt;att omfattas av EES-avtalet. Därtill kommer att flera handelsdirektiv som om-&lt;br&gt;fattas av EES-avtalet kräver att djur som är föremål för handel är märkta och&lt;br&gt;registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandena om uppfödning av och handel med djur motsvarar delvis&lt;br&gt;4 § första stycket lagen om provtagning på djur. Det tillägg som gjorts inne-&lt;br&gt;bär stöd för att införliva ett EG-direktiv som reglerar handeln även inom ett&lt;br&gt;land (direktiv 91/67/EEG). Direktivet omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om in- och utförsel av djur är avsedd att ge stöd för före-&lt;br&gt;skrifter om in- eller utförsel av djur och produkter av animalt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet som gäller mjölkproduktion är avsett att ge lagstöd för&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. djurhälsa, djurhållning och hygien i besättningar där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mjölk produceras. Föreskrifterna behövs för att uppfylla ett direktiv som kan&lt;br&gt;komma att omfattas av EES-avtalet. Under alla förhållanden måste Sverige&lt;br&gt;uppfylla direktivet senast den 1 januari 1994 för att som tredje land kunna&lt;br&gt;exportera mjölkprodukter till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna bemyndigandet som rör djuravfall avser att möjliggöra ett&lt;br&gt;införlivande av direktivet 90/667/EEG om bl.a. omhändertagande av anima-&lt;br&gt;liskt avfall. Direktivet omfattas av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet om köttklassificering skall utgöra stöd för föreskrifter om&lt;br&gt;sådan klassificering. Föreskrifterna avses ersätta förordningen (1956:413)&lt;br&gt;om klassificering av kött. Frågan om köttklassificering ingår inte i EES-&lt;br&gt;avtalet. Först vid ett medlemskap i EG kan det bli aktuellt att anpassa de&lt;br&gt;svenska reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om provtagning och undersökning på djur motsvarar 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen om provtagning på djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandena om avels- och hälsokontroll motsvarar 1 § andra stycket&lt;br&gt;och 3 § lagen om kontroll av husdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de nu nämnda bemyndigandena innehåller den föreslagna lagen&lt;br&gt;bestämmelser om avgifter, tillsyn, ansvar och överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Den lagtekniska lösningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det införlivande av EG:s rättsakter som&lt;br&gt;nu bör ske begränsas i huvudsak till vad som krävs för att uppfylla&lt;br&gt;EES-avtalet. Införlivandet bör ske inom ramen för befintlig lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag innebär en ny samlande lag som tar hänsyn&lt;br&gt;också till den anpassning till EG:s regler som kan komma att krävas vid ett&lt;br&gt;medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har uttalat sig om den&lt;br&gt;lagtekniska lösningen tillstyrker flertalet Jordbruksverkets förslag. Några re-&lt;br&gt;missinstanser, däribland Statskontoret, ifrågasätter det lämpliga i att redan nu&lt;br&gt;lagstifta för att möjliggöra ett införlivande av rättsakter som inte klart omfattas&lt;br&gt;av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Jordbruksverket har i sin framställ-&lt;br&gt;ning anfört att den föreslagna lagen skulle underlätta överblicken över regel-&lt;br&gt;systemet och följaktligen också tillämpningen av detta. Regeringen kan i viss&lt;br&gt;utsträckning instämma i den bedömningen. Det kan vara rationellt att samla ett&lt;br&gt;antal författningar i en gemensam lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen att i en lag sammanföra ett antal ämnesområden&lt;br&gt;som bara delvis har ett sakligt samband utöver det förhållandet att reglerna rör&lt;br&gt;djur kan emellertid ifrågasättas. Regeringen delar inte heller Jordbruksverkets&lt;br&gt;uppfattning när det gäller behovet av att nu reglera vissa ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna bemyndigandet om gentekniskt modifierade djur bygger på&lt;br&gt;Genteknikberedningens förslag. Detta ärende bereds för närvarande inom re-&lt;br&gt;geringskansliet och regeringen har för avsikt att i ett annat sammanhang åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att i lagen reglera frågan om in- och utförsel av djur genom ett&lt;br&gt;särskilt bemyndigande har motiverats med hänvisning till de förpliktelser ett&lt;br&gt;medlemskap i EG kan komma att innebära. Enligt regeringens mening saknas&lt;br&gt;det emellertid skäl att på det här området göra en sådan anpassning redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del den föreslagna lagen reglerar omhändertagande av djuravfall&lt;br&gt;gör regeringen en annan bedömning än Jordbruksverket när det gäller beho-&lt;br&gt;vet av en anpassning till EG:s regler. Som kommer att utvecklas närmare i det&lt;br&gt;följande anser regeringen att redan befintlig lagstiftning tillgodoser de krav&lt;br&gt;som följer av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget upptar också bestämmelser om köttklassificering. Som redan&lt;br&gt;har nämnts ingår inte frågan om köttklassificering i EES-avtalet. I likhet med&lt;br&gt;vad som har anförts i frågan om in- och utförsel av djur saknas det skäl för att&lt;br&gt;redan nu överväga en anpassning till EG:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regleringsbehov som återstår kan enligt regeringens bedömning till-&lt;br&gt;godoses genom begränsade ändringar i befintlig lagstiftning. Huvuddelen av&lt;br&gt;de återstående bemyndigandena i Jordbruksverkets förslag har sin motsvarig-&lt;br&gt;het i lagen om kontroll av husdjur, lagen om provtagning på djur och lagen&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Det&lt;br&gt;som härutöver behöver regleras är frågan om märkning och registrering av&lt;br&gt;djur, frågan om mjölkproduktion och frågan om handel med djur inom lan-&lt;br&gt;det Detta ändringsbehov kan tillgodoses genom vissa kompletteringar i lagen&lt;br&gt;om provtagning på djur. Dessutom behövs en mindre ändring i reglerna om&lt;br&gt;avel i lagen om kontroll av husdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar därför en lagteknisk lösning som innebär att regle-&lt;br&gt;ringsbehovet tillgodoses genom ändringar i lagen om provtagning på djur och&lt;br&gt;i lagen om kontroll av husdjur. Vid den bedömningen har också beaktats det&lt;br&gt;förhållandet att en lösning med en helt ny samlande lag skulle förutsätta att&lt;br&gt;den av riksdagen nyligen beslutade provtagningslagen, som ännu inte har trätt&lt;br&gt;i kraft, upphävdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Handel med djur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om provtagning på djur kompletteras&lt;br&gt;med ett bemyndigande som innebär att föreskrifter skall kunna medde-&lt;br&gt;las om djurhälsa, flyttningsdokument för djur och hygien vid transport&lt;br&gt;av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag: Med undantag från den valda lagtekniska&lt;br&gt;lösningen överensstämmer Jordbruksverkets förslag i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan är i&lt;br&gt;huvudsak positiva till förslaget. Fiskeriverket och Fiskhälsan FH AB pekar&lt;br&gt;på behovet av en samordning mellan fiskelagstiftningens bestämmelser om&lt;br&gt;utsättning, odling och flyttning av fisk och de bestämmelser som kan komma&lt;br&gt;att utfärdas med stöd av det föreslagna bemyndigandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i december&lt;br&gt;1992 efter förslag från regeringen om en ny lag om provtagning på djur&lt;br&gt;(prop. 1992/93:119, bet. 1992/93:JoU6, rskr. 1992/93:243). Lagen avser&lt;br&gt;kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar samt kontroll av&lt;br&gt;användningen av läkemedel vid uppfödning av djur. Lagen tillkom bl.a. i&lt;br&gt;syfte att kunna genomföra undersökningar som behövs dels för att dokumen-&lt;br&gt;tera att vissa allvarliga smittsamma sjukdomar över huvud taget inte förekom-&lt;br&gt;mer i Sverige eller i en region inom landet, dels för att dokumentera förekoms-&lt;br&gt;ten av vissa sjukdomar som är föremål för bekämpning eller omfattas av ett&lt;br&gt;kontrollprogram, dels för att organisera en obligatorisk hälsoövervakning.&lt;br&gt;Provtagningslagen föreslogs träda i kraft samtidigt med EES-avtalet och har&lt;br&gt;således ännu inte trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt ändamål med lagen var att Sverige skulle kunna få tilläggsgaran-&lt;br&gt;tier för vissa sjukdomar vid import från länder som omfattas av EES-avtalet.&lt;br&gt;Förekomst av kontrollprogram för en viss smittsam djursjukdom eller doku-&lt;br&gt;menterad frihet från en sådan sjukdom innebär att Sverige kan kräva att djur&lt;br&gt;som förs in från EES-området är fria från den aktuella sjukdomen. Detta leder&lt;br&gt;till ökade krav på dokumentation och kontroll när det gäller den inhemska&lt;br&gt;sjukdomssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet ingår bl.a. direktiv 91/67/EEG om djurhälsovillkor för ut-&lt;br&gt;släppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk. Direktivet&lt;br&gt;gäller även handeln inom resp, land och medför krav på bl.a. smittskydds-&lt;br&gt;klassificering av zoner och anläggningar inom dessa zoner. Direktivet upp-&lt;br&gt;ställer krav för flyttning av levande djur och produkter från vattenbruk mellan&lt;br&gt;godkända och icke godkända zoner och anläggningar och för leverans för di-&lt;br&gt;rekt konsumtion som livsmedel. Direktivet uppställer krav på att flyttningsdoku-&lt;br&gt;ment i vissa fall skall åtfölja transporter av fisk samt att transport av fisk skall&lt;br&gt;ske på visst sätt. Viltfångad fisk avsedd för konsumtion omfattas inte av direk-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningslagen ger bemyndigande att meddela föreskrifter om, eller i&lt;br&gt;det enskilda fallet besluta, att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas från&lt;br&gt;ett område till ett annat, endast om djuren är fria från viss sjukdom. Regering-&lt;br&gt;en delar Jordbruksverkets uppfattning att provtagningslagen inte ger tillräck-&lt;br&gt;ligt stöd för att i svensk lagstiftning införliva samtliga delar av direktiv&lt;br&gt;91/67/EEG om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och&lt;br&gt;produkter från vattenbruk. Syftet med provtagningslagen är som tidigare angi-&lt;br&gt;vits inte heller att ge lagstöd för införlivandet av EES-avtalets handelsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Lagen bör således ändras för att handeln med djur inom landet skall kun-&lt;br&gt;na regleras den dag EES-avtalet träder i kraft. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;det i lagen om provtagning på djur införs ett bemyndigande för regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;djurhälsa, flyttningsdokument för djur och om hygien vid transport av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskelagstiftningen krävs tillstånd av länsstyrelsen för utsättning av&lt;br&gt;fisk eller flyttning av fisk från ett vatten till ett annat. Länsstyrelsens tillstånd&lt;br&gt;krävs också for att anlägga och driva en fiskodling. Den samordning som kan&lt;br&gt;behövas mellan fiskelagstiftningens regler och de föreskrifter som kommer att&lt;br&gt;meddelas for att uppfylla det aktuella direktivet får åstadkommas genom sam-&lt;br&gt;råd mellan Jordbruksverket och Fiskeriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet ingår även flera andra direktiv som rör handeln inom EG och&lt;br&gt;med tredje land och som föranleder ett visst ändringsbehov. Direktivens be-&lt;br&gt;stämmelser för handeln med tredje land omfattas inte av EES-avtalet. Enligt&lt;br&gt;avtalet skall dock den principen gälla att de avtalsslutande parterna inte får&lt;br&gt;tillämpa gynnsammare regler för import från tredje land än för den import&lt;br&gt;som omfattas av avtalet. Direktiv finns bl.a. för reglering av djurhälsovillkor&lt;br&gt;vid handeln med nötkreatur, svin, hästar, fjäderfä, kläckägg samt får och&lt;br&gt;getter inom gemenskapen och med tredje land (64/432/EEG, 90/426/EEG,&lt;br&gt;90/539/EEG och 91/68/EEG). Direktiven innebär en omfattande reglering av&lt;br&gt;exporten och detta medför bl.a. krav på hälsokontroller av djur, utfärdande av&lt;br&gt;hälsointyg, märkning av djur samt godkännande av försäljningsplatser och&lt;br&gt;hygienkrav för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innehåller också vissa direktiv som avser djurhälsokrav vid&lt;br&gt;handel med embryon från nötkreatur, nötsperma och svinsperma inom gemen-&lt;br&gt;skapen och med tredje land (89/556/EEG, 88/407/EEG och 90/429/EEG). Di-&lt;br&gt;rektiven medför t.ex. krav på utformningen av tjurstationer och hygienbestäm-&lt;br&gt;melser för sådana stationer samt krav på tillsyn av dessa anläggningar. Vidare&lt;br&gt;krävs t.ex. att embryon skall samlas inom officiellt godkända grupper beståen-&lt;br&gt;de av tekniker med särskild kompetens. Dessa embryosamlingsgrupper skall&lt;br&gt;stå under särskild tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet ingår även direktiv 72/461/EEG och 80/215/EEG som gäller&lt;br&gt;hälsoproblem vid handel inom gemenskapen med färskt kött och köttvaror,&lt;br&gt;samt direktiv 91/494/EEG som gäller djurhälsovillkor för handel inom gemen-&lt;br&gt;skapen och med tredje land av färskt fjäderfäkött. Även dessa rättsakter med-&lt;br&gt;för krav på exportreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Jordbruksverkets bedömning att lagen (1975:85) med be-&lt;br&gt;myndigande att meddela föreskrifter om in- och utförsel av varor ger tillräck-&lt;br&gt;ligt stöd för att meddela de föreskrifter som erfordras med anledning av EES-&lt;br&gt;avtalet. Lagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om in- och ut-&lt;br&gt;försel av varor om det är påkallat av bl.a. handelspolitiska skäl eller av hän-&lt;br&gt;syn till skyddet mot djursjukdomar. Regeringen får i sin tur överlåta åt förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet att meddela föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att senare göra erforderliga ändringar i veterinära&lt;br&gt;införselkungörelsen och i veterinära utförselkungörelsen med anledning av de&lt;br&gt;nämnda handelsdirektiven i EES-avtalet. Bl.a. följer av avtalet att de nuvaran-&lt;br&gt;de kraven för tillstånd till införsel av djur och djurprodukter från andra EES-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länder inte längre kan behållas i sin nuvarande form. Bestämmelserna härom i Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;veterinära införselkungörelsen måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Märkning och registrering av djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om provtagning på djur kompletteras&lt;br&gt;med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter om märkning av djur, joumalföring&lt;br&gt;och om registrering av djur och djurhållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag överensstämmer med undantag för den val-&lt;br&gt;da lagtekniska lösningen i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker Jordbruksver-&lt;br&gt;kets förslag om ett obligatoriskt system för märkning och registrering av djur.&lt;br&gt;Flera remissinstanser anser att det är angeläget att de identitets- och registre-&lt;br&gt;ringssystem som finns utvecklade inom avelsorganisationen kan utnyttjas&lt;br&gt;som bas för ett obligatoriskt märknings- och registreringssystem. Genom att&lt;br&gt;utnyttja befintliga system skulle kostnaderna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG:s regler om märkning och regi-&lt;br&gt;strering av djur diskuteras inom ramen för nytillkomna EG-rättsakter som kan&lt;br&gt;komma att omfattas av EES-avtalet. Ett system för identifiering och registre-&lt;br&gt;ring av enskilda djur är en viktig förutsättning för att smittskyddskontroller&lt;br&gt;skall kunna utföras vid handel med djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/102/EEG om märkning och registrering av djur, det s.k. märk-&lt;br&gt;ningsdirektivet, reglerar hur medlemsländerna skall märka och registrera nöt-&lt;br&gt;kreatur, svin, får och getter. Syftet med direktivet är, förutom att möjliggöra&lt;br&gt;en väl fungerande handel med djur inom EG, även att kontrollera aveln. Märk-&lt;br&gt;nings- och registreringssystemet skall vidare utgöra ett underlag för kontroll&lt;br&gt;av utbetalning av olika former av stöd. Enligt direktivet skall nötkreatur, svin,&lt;br&gt;får och getter märkas och djurhållare av dessa djurslag registreras. Den centra-&lt;br&gt;la myndigheten skall enligt direktivet föra register över alla som håller djur i&lt;br&gt;landet med uppgifter om djurslag samt vissa uppgifter om identifiering av des-&lt;br&gt;sa djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan medge undantag från märkningskravet för dem som&lt;br&gt;håller högst tre får eller getter under förutsättning att bidrag inte söks för dju-&lt;br&gt;ren. Undantag kan även i vissa fall beviljas för dem som håller endast ett&lt;br&gt;svin. Undantagen gäller så länge djuren inte lämnar ursprungsbesättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns på husdjurssidan frivilliga hälso- och avelskontroller som&lt;br&gt;djurhållare kan anmäla sina djur till. Djur som ingår i kontrollen registreras&lt;br&gt;och märks med antingen ett öronmärke eller en tatuering. Sådana kontroller&lt;br&gt;anordnas i dag bl.a. av Svensk husdjursskötsel och av Slakteriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk husdjursskötsel anordnar kontrollsystem för mjölkkor, köttbo-&lt;br&gt;skap, svin och getter. Djur som är anslutna till Svensk husdjursskötsels kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trollsystem och som är födda före den 1 januari 1992 skall antingen vara&lt;br&gt;märkta med klipp i öronen eller vara försedda med förpräglade plastmärken.&lt;br&gt;Djur födda efter den 1 januari 1992 skall vara märkta med öronbricka. Samt-&lt;br&gt;liga djur är registrerade i ett centralt dataregister. Öronbrickan innehåller ett&lt;br&gt;individnummer samt uppgifter om besättningstillhörighet och i vilken del av&lt;br&gt;landet besättningen finns. Uppgifter om djurets identitet, ursprungsbesättning&lt;br&gt;och eventuella ägarbyten finns lagrade i en central databas under djurets hela&lt;br&gt;livstid. Djurhållaren för själv journaler över alla förändringar som sker i be-&lt;br&gt;sättningen. Enligt uppgift från Svensk husdjursskötsel är i dag 93 % av hon-&lt;br&gt;djuren i de mjölkproducerande besättningarna märkta och registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slakteriförbundets hälsokontroll utförs av Svenska djurhälsovården. Kon-&lt;br&gt;trollen omfattar alla smågrisar som förmedlas samt viss del av slaktsvinsproduk-&lt;br&gt;tionen, som haren lägre anslutningsgrad. Uppgifter om anslutna besättningar&lt;br&gt;och antal djur i resp, besättning vid inspektionstillfällena lagras i dels lokala&lt;br&gt;register, dels i ett centralt register. Smågrisar som ingår i hälsokontrollen&lt;br&gt;märks med ett särskilt öronmärke eller genom tatuering där besättningsnumret&lt;br&gt;ingår. Avelsdjur märks så att även djurets identitet framgår. Skillnaden är så-&lt;br&gt;ledes att smågrisar bara kan identifieras med besättningsnumret medan avels-&lt;br&gt;djur kan identifieras som enskilda djur. Enligt uppgift är samtliga suggor som&lt;br&gt;är avelsdjur identitetsmärkta och registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett officiellt företagsbaserat register, Lantbrukets företagsre-&lt;br&gt;gister, som omfattar företag med mer än 2,0 ha åkermark eller företag med&lt;br&gt;större djurbesättningar. Registret hålls av Statistiska centralbyrån och upp-&lt;br&gt;giftslämnandet till detta register är obligatoriskt enligt lagen (1992:888) om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden och den till lagen hö-&lt;br&gt;rande förordningen. Registret omfattar djurslagen nötkreatur, svin, får och&lt;br&gt;getter och innehåller uppgifter om djurantal vid ett fastställt datum på året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s närmare regler om märkning och registrering av djur diskuteras för&lt;br&gt;närvarande inom ramen för EES-avtalet. Det är fråga om rättsakter som kan&lt;br&gt;komma att omfattas av avtalet. Ett system för identifiering och registrering av&lt;br&gt;enskilda djur är en viktig förutsättning för att smittskyddskontroller skall kun-&lt;br&gt;na utföras vid handel med djur. Enligt EG:s regelverk gäller bl.a. att djur vid&lt;br&gt;transport måste åtföljas av ett hälsointyg av vilket det skall framgå att djuret&lt;br&gt;uppfyller de i direktiven ställda hälsokraven. Det är därför nödvändigt att djur&lt;br&gt;kan identifieras både snabbt och korrekt. I EES-avtalet ingår flera s.k. han-&lt;br&gt;delsdirektiv (64/432/EEG, 90/425/EEG, 91/68/EEG) som kräver att djur&lt;br&gt;identifieras och registreras på ett sådant sätt att den ursprungliga eller tidigare&lt;br&gt;uppställningsplatsen kan härledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det är angeläget att Sverige snarast inför regler&lt;br&gt;om ett sådant märknings- och registreringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens finns redan i Sverige inom ramen för befintliga&lt;br&gt;kontrollsystem. Det är angeläget att de märknings- och registreringssystem&lt;br&gt;som redan används i Sverige kan utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.&lt;br&gt;Det bör emellertid ankomma på Jordbruksverket att föreskriva hur djur skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara märkta, vilka uppgifter som skall joumalföras och vilket system som&lt;br&gt;skall ligga till grund for ett obligatoriskt märknings- och registreringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det i lagen om provtagning på djur införs ett bemyn-&lt;br&gt;digande som innebär rätt for regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter om märkning, joumalföring och om regi-&lt;br&gt;strering av djur och djurhållare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Mjölkproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om provtagning på djur kompletteras&lt;br&gt;med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer att meddela föreskrifter om djurhälsa i besättningar för&lt;br&gt;mjölkproduktion samt om djurhållning, hantering av mjölk och krav på&lt;br&gt;hygien i samband med sådan produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag överensstämmer med undantag för den lag-&lt;br&gt;tekniska lösningen i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan är i&lt;br&gt;huvudsak positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Sverige finns bara i begränsad ut-&lt;br&gt;sträckning bestämmelser med krav på djurhälsa, djurhållning, djurutrymme&lt;br&gt;och hygien i djurbesättningar där mjölk produceras. Vissa av dessa frågor reg-&lt;br&gt;leras i Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1984:7) med föreskrifter om&lt;br&gt;mjölk m.m. och i djurskyddslagstiftningen. Enligt Livsmedelsverkets kungö-&lt;br&gt;relse får mjölk inte saluföras om den kommer från djur som har eller kan miss-&lt;br&gt;tänkas ha sådan sjukdom som kan göra livsmedlet otjänligt som människofo-&lt;br&gt;da. I Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1992:8) med föreskrifter och all-&lt;br&gt;männa råd om karenstider vid hantering av livsmedel från djur som behand-&lt;br&gt;lats med läkemedel finns regler som förbjuder att bl.a. mjölk tas till vara un-&lt;br&gt;der en viss tid efter sista behandlingstidpunkten. Vidare innehåller djurskydds-&lt;br&gt;lagen vissa grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det i huvudsak mejeriindustrin som ställer de mer detaljerade&lt;br&gt;kraven på hygien där mjölk produceras och som har ett system för kontroll av&lt;br&gt;att reglerna följs. Denna egenkontroll bygger således på frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innehåller två direktiv som avser produktion och handel med&lt;br&gt;mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 89/362/EEG om allmänna hygieniska villkor vid mjölkproduceran-&lt;br&gt;de anläggningar innebär bl.a. att medlemsländerna skall se till att mjölkprodu-&lt;br&gt;centema följer de allmänna hygienkrav som fastställs i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 85/397/EEG om frågor om livsmedelshygien och djurhälsa som&lt;br&gt;påverkar handel inom gemenskapen med värmebehandlad mjölk ställer krav&lt;br&gt;på hälsoskydd och djurhälsa för handel med värmebehandlad mjölk mellan&lt;br&gt;staterna inom gemenskapen. Detta direktiv ersätts den 1 januari 1994 av direk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiv 92/46/EEG om hygienregler för produktion och handel med obehandlad&lt;br&gt;mjölk, pastöriserad mjölk samt mjölkbaserade produkter. Direktivet innehål-&lt;br&gt;ler mycket detaljerade krav på hygien, alltifrån ladugården där koma mjölkas,&lt;br&gt;transporten till mejeriet och hanteringen vid mejeriet till den konsumtionsfär-&lt;br&gt;diga mjölken och mjölkprodukterna. Den konsumtionsfärdiga mjölken och&lt;br&gt;mjölkprodukterna skall enligt direktivet märkas med ett särskilt s.k. hälso-&lt;br&gt;märke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1994 kommer direktivets hygienregler att gälla även&lt;br&gt;för länder utanför EG vid export av mjölk och mjölkbaserade produkter till&lt;br&gt;EG. Mjölk och mjölkbaserade produkter som importeras till EG måste åtföl-&lt;br&gt;jas av ett intyg i vilket behörig myndighet i det exporterande landet intygar att&lt;br&gt;produkterna uppfyller de i direktivet ställda kraven. Detta innebär att direkti-&lt;br&gt;vets bestämmelser även är tillämpliga på produkter som exporteras från&lt;br&gt;Sverige till EG när Sverige är att anse som tredje land, dvs. kraven gäller för&lt;br&gt;handel med EG oberoende av ett EES-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till Jordbruksdepartementet påtalar Svenska mejeriernas riks-&lt;br&gt;förening att mjölk och mjölkbaserade produkter måste kunna godkännas av&lt;br&gt;svenska myndigheter för att möjliggöra export till EG efter den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att Sverige kan uppfylla de for-&lt;br&gt;mella krav som ställs av EG för handel med dessa produkter. Det svenska re-&lt;br&gt;gelverket bör därför ändras så att svenska myndigheter har bemyndigande att&lt;br&gt;intyga att mjölk och mjölkprodukter som exporteras till EG är producerade på&lt;br&gt;ett sätt som uppfyller de hygienbestämmelser som ställs i de nämnda direk-&lt;br&gt;tiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför i la-&lt;br&gt;gen om provtagning på djur bemyndigas att meddela föreskrifter om djurhälsa&lt;br&gt;i besättningar för mjölkproduktion samt om djurhållning, hantering och krav&lt;br&gt;på hygien i samband med sådan produktion. De föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;med stöd av bemyndigandet skall ge myndigheten möjlighet att ställa krav på&lt;br&gt;den hygieniska utformningen av djurutrymmen och mjölkrum, på de rutiner&lt;br&gt;som används vid mjölkning samt på mjölkens förvaring och kylning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det ändamålsenligt att Jordbruksverket&lt;br&gt;får ansvaret för att meddela närmare föreskrifter om djurhållning, djurutrym-&lt;br&gt;men och hygien på besättningsnivå fram till dess mjölken pumpas över i en&lt;br&gt;mjölkbil. Därefter blir livsmedelslagstiftningen tillämplig och ansvaret över-&lt;br&gt;går då på Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordbruksverket skall utöva tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av bestämmelserna om hälsoövervakning och villkor för liv-&lt;br&gt;djursförsäljning, handel med djur, märkning och registrering av djur&lt;br&gt;samt kontroll av mjölkproduktionen på besättningsnivå. Jordbruksver-&lt;br&gt;ket får överlåta åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet. Verket&lt;br&gt;får också överlåta åt kommun att utöva viss tillsyn i fråga om kontroll&lt;br&gt;av mjölkproduktion. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer skall få meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag innebär att verket ges ett centralt tillsynsan-&lt;br&gt;svar för alla de områden som omfattas av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan anser&lt;br&gt;att övervägande skäl talar för att Jordbruksverket får ett centralt tillsynsansvar&lt;br&gt;för den av verket föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen om provtagning på djur sak-&lt;br&gt;nar bestämmelser om central tillsynsmyndighet. De myndigheter som kan&lt;br&gt;komma i fråga att meddela föreskrifter med stöd av lagen och att bestämma&lt;br&gt;vem som skall utföra provtagningen eller undersökning enligt 3 § samma lag&lt;br&gt;är Jordbruksverket och Livsmedelsverket. I förarbetena till lagen om prov-&lt;br&gt;tagning på djur (prop. 1992/93:119) anförde departementschefen bl.a. att&lt;br&gt;något behov av en överordnad tillsynsmyndighet inte kunde förutsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit bemyndiganden söm gör det&lt;br&gt;möjligt att meddela föreskrifter i frågor om handel med djur och produkter av&lt;br&gt;animaliskt ursprung, märkning och registrering av djur samt kontroll av&lt;br&gt;mjölkproduktion. En anpassning till EG:s regelverk med anledning av EES-&lt;br&gt;avtalet fordrar att det finns en kontrollorganisation som övervakar att alla be-&lt;br&gt;rörda föreskrifterna iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om handel med djur och djurprodukter hör till Jordbruksverkets&lt;br&gt;verksamhetsområde. Dit hör naturligen också frågor om märkning av djur.&lt;br&gt;Det är därför lämpligt att Jordbruksverket utövar den tillsyn som krävs för att&lt;br&gt;kontrollera efterlevnaden av dessa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kontroll av mjölkproduktionen är frågan om ansvarig myn- &lt;sup&gt;r&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dighet inte lika självklar. I det föregående har redovisats direktivet om hygien &amp;quot; -&lt;br&gt;för produktion och handel med obehandlad mjölk, pastöriserad mjölk samt&lt;br&gt;mjölkbaserade produkter. Direktivet innehåller bestämmelser som omfattar ..y&lt;br&gt;allt ifrån djurhållningen i mjölkproduktionen till den konsumtionsfärdiga mjöl-&lt;br&gt;ken och mjölkprodukten. Verksamheten rör således både Jordbruksverkets&lt;br&gt;och Livsmedelsverkets ansvarsområden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska mejeriernas riksförening och Lantbrukarnas riksförbund har i&lt;br&gt;sina yttranden anfört att myndighetsansvaret för hygien i mjölkproduktionen&lt;br&gt;bör ligga hos den myndighet som har ansvaret för de konsumtionsfärdiga pro-&lt;br&gt;dukterna. Dessa instanser anser därför att veterinärmedicinska frågor bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligga hos Jordbruksverket medan hygienfrägoma pä besättningsnivå bör ligga Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;hos Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag i avsnittet om mjölkproduktion bör det ankom-&lt;br&gt;ma pä Jordbruksverket att meddela de föreskrifter som krävs i fråga om djur-&lt;br&gt;hållning, djurutrymmen och hygien på besättningsnivä fram till dess att mjöl-&lt;br&gt;ken pumpas över i en mjölkbil. Det är enligt regeringens mening ändamålsen-&lt;br&gt;ligt att Jordbruksverket även utövar tillsynen i denna del. Mjölkbedömning&lt;br&gt;och restsubstanskontroll bör det dock ankomma pä Livsmedelsverket att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör följaktligen ankomma på Jordbruksverket att se till att kraven på&lt;br&gt;djurhälsa och hygien i direktivet uppfylls genom an låta besikta och registrera&lt;br&gt;samtliga mjölklevererande besättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningen skall enligt direktivet utföras av en veterinär, vilket för&lt;br&gt;svensk del kan vara distriktsveterinären, djurhälsoveterinären eller någon&lt;br&gt;annan veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontroll som direktivet i övrigt förutsätter, t.ex. hygienkontroll, kan&lt;br&gt;lämpligen utföras av de kommunala nämnder som har ansvaret for dj ursky dds -&lt;br&gt;tillsynen. Kontrollen av bl.a. hygien och märkning bör så långt möjligt kunna&lt;br&gt;ske genom att befintliga system utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De intyg som skall visa att mjölk och mjölkbaserade produkter som expor-&lt;br&gt;teras ull EG uppfyller de krav som anges i direktivet bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening utfärdas av Livsmedelsverket efter samråd med Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis kunde vid tillkomsten av lagen om provtagning&lt;br&gt;på djur något behov av en överordnad tillsynsmyndighet inte förutsättas. När&lt;br&gt;nu Jordbruksverket föreslås få tillsynsansvaret för föreskrifter om bl.a. märk-&lt;br&gt;ning och kontroll av mjölkproduktion är det emellertid ändamålsenligt att detta&lt;br&gt;ansvar också får gälla föreskrifter om hälsoövervakning och villkor för liv-&lt;br&gt;djursförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsyn skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt bör föreskrifter&lt;br&gt;kunna meddelas om hur tillsynen mer konkret skall utformas och om vilken&lt;br&gt;inriktning tillsynen skall ha. Ett bemyndigande för sådana föreskrifter bör&lt;br&gt;föras in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Avelskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bemyndigandet i 2 § lagen om kontroll av&lt;br&gt;husdjur m.m. att meddela föreskrifter om seminverksamhet och överfö-&lt;br&gt;ring av befruktade ägg mellan hondjur vidgas till att gälla även ägg för&lt;br&gt;avelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag överensstämmer med regeringens. Verket&lt;br&gt;har dessutom föreslagit en vidgning av lagens tillämpningsområde samt ett&lt;br&gt;upphävande av bemyndigandet att meddela föreskrifter om att hingstar får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas till avel endast om de har avelsvärderats. Enligt verkets bedömning Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;strider den sistnämnda bestämmelsen mot direktiv 90/427/EEG som ingår i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges lantbruksuniversitet. Lantbrukarnas riks-&lt;br&gt;förbund, Svenska travsportens centralförbund, Svenska galoppsportens cen-&lt;br&gt;tralförbund, Svenska fullblodsavelsföreningen, Svenska hästavelsförbundet&lt;br&gt;och Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen anser att kravet på&lt;br&gt;avelsvärdering av hingstar inte strider mot direktiv 90/427/EEG. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser betonar att kravet på avelsvärdering är en viktig förutsättning för att&lt;br&gt;kvaliteten i den svenska hästaveln skall upprätthållas. Sveriges veterinärför-&lt;br&gt;bund anför att det svenska kravet på avelsvärdering även har ett veterinäime-&lt;br&gt;dicinskt värde genom att möjliggöra förebyggande av sjukdomar med avels-&lt;br&gt;mässiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Husdjursförädling innebär att man ge-&lt;br&gt;nom olika avels- och urvalsmetoder söker få fram de bästa husdjuren. Avels-&lt;br&gt;arbetet innebär bl.a. att data om djurens identitet, härstamning, prestationer&lt;br&gt;och produktionsegenskaper samlas in och bearbetas. Resultaten ligger till&lt;br&gt;grund för värdering och urval av djuren. Arbetet bedrivs djurslagsvis eller&lt;br&gt;rasvis inom av avelsorganisationer eller avelsföreningar organiserade kon-&lt;br&gt;troller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har särskilda regler på avelsområdet fastställts för nötkreatur,&lt;br&gt;svin, får, getter och hästdjur. Ett flertal av EG:s rättsakter på detta område&lt;br&gt;omfattas av EES-avtalet. Rättsakterna finns upptagna i bilaga I till EES-av-&lt;br&gt;talet. Bestämmelserna, som syftar till att harmonisera kraven på registrering&lt;br&gt;och värdering av avelsdjur, reglerar bl.a. metoder för prövning och avelsvär-&lt;br&gt;dering av djur, villkor för godkännande av avelsorganisationer och avelsföre-&lt;br&gt;ningar, utformning av härstamningsbevis och identitetshandlingar samt vill-&lt;br&gt;kor för stambokföring. En stambok utgörs av en förteckning över avelsdjur&lt;br&gt;som uppfyller vissa ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de grundläggande direktiven på området gäller att medlemsstaterna&lt;br&gt;inte på avelsmässiga grunder får förbjuda, begränsa eller hindra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handel med renrasiga avelsdjur eller med sperma, ägg och embryon från&lt;br&gt;sådana djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprättande av stamböcker, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- officiellt godkännande av avelsorganisationer och avelsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nötkreatur finns de grundläggande bestämmelserna i direktiv 77/504/EEG&lt;br&gt;om renrasiga avelsdjur av nötkreatur. Med stöd av direktivet har kommissio-&lt;br&gt;nen i skilda beslut fastställt villkor för godkännande av avelsorganisationer&lt;br&gt;och avelsföreningar som upprättar eller för stamböcker för renrasiga avelsdjur&lt;br&gt;av nötkreatur, villkor för stambokföring av nötkreatur, metoder för individ-&lt;br&gt;prövning och beräkning av avelsvärde samt utformning och innehåll i härstam-&lt;br&gt;ningsbevis (besluten 84/247/EEG, 84/419/EEG, 86/130/EEG, 86/404/EEG&lt;br&gt;och 88/124/EEG). I EES-avtalet ingår också direktiv 87/328/EEG om godkän-&lt;br&gt;nande för avel av renrasiga avelsdjur av nötkreatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande bestämmelser för avelsvin finns i direktiv 88/661/EEG om avels- Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;mässiga normer för avelssvin, i besluten 89/501/EEG-89/507/EEG samt i&lt;br&gt;direktiven 90/118/EEG och 90/119/EEG. För renrasiga avelsfår och avels-&lt;br&gt;getter finns bestämmelser i direktiv 89/361/EEG och i besluten 90/254/EEG-&lt;br&gt;90/258/EEG. Avels- och härstamningsmässiga villkor för handeln med häst-&lt;br&gt;djur finns i direktiv 90/427/EEG. Med hästdjur avses husdjur av häst- eller&lt;br&gt;åsneras eller korsningar mellan dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nämnda rättsakterna i vilka aveln reglerats djurslagsvis finns i&lt;br&gt;direktiv 91/174/EEG bestämmelser om marknadsföringen av renrasiga djur.&lt;br&gt;Med renrasiga djur avses sådana avelsdjur som, i fråga om handel, ännu inte&lt;br&gt;varit föremål för särskild gemenskapslagstiftning på avelsområdet och som är&lt;br&gt;införda eller registrerade i en stambok eller ett register som förs av en god-&lt;br&gt;känd avelsorganisation eller avelsförening. I direktivet anges bl.a. att med-&lt;br&gt;lemsstaterna skall säkerställa att marknadsföringen av renrasiga djur och de-&lt;br&gt;ras sperma, ägg eller embryon inte förbjuds, begränsas eller hindras av skäl&lt;br&gt;som grundar sig på avel eller härstamning. Villkoren för godkännande av&lt;br&gt;avelsorganisationer eller avelsföreningar, införande eller registrering i stam-&lt;br&gt;böcker eller register, godkännande för avel av renrasiga djur och för använd-&lt;br&gt;ningen av deras sperma, ägg och embryon samt det intyg som fordras för att&lt;br&gt;marknadsföra dem skall fastställas på ett icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna på avelsområdet finns i lagen (1985:342) om&lt;br&gt;kontroll av husdjur m.m., förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m. och i föreskrifter meddelade av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen om kontroll av husdjur m.m. får regeringen i syfte att&lt;br&gt;främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i näringsverksam-&lt;br&gt;het samt att förebygga sjukdomar hos djur meddela föreskrifter om kontroll&lt;br&gt;av husdjur och andra djur som människan har i sin vård, samt ge organisatio-&lt;br&gt;ner på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rätt att anord-&lt;br&gt;na sådan kontroll. I 2 § lagen bemyndigas regeringen i det nyss nämnda syf-&lt;br&gt;tet att meddela föreskrifter om seminverksamhet och för överföring av befruk-&lt;br&gt;tade ägg mellan hondjur. Vidare anges att regeringen får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om att hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats. Enligt&lt;br&gt;6 § får regeringen överlämna åt Jordbruksverket att meddela sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter. Regeringen har i 1 och 2 §§ förordningen om kontroll av husdjur m.m.&lt;br&gt;bemyndigat Jordbruksverket att meddela sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna innebär att Jordbruksverket ställer upp&lt;br&gt;vissa regler för och övervakar verksamheter som sköts av organisationer på&lt;br&gt;jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar. Verket utser hu-&lt;br&gt;vudman för kontrollen och meddelar föreskrifter om huvudmannens uppgifter&lt;br&gt;och om kontrollens genomförande. På avelsområdet kan de sistnämnda före-&lt;br&gt;skrifterna exempelvis avse avelsvärderingsmetoder, stambokföring, register-&lt;br&gt;föring samt härstamnings- och identitetskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis redovisats omfattar EG:s regelverk förutom avelsdjur,&lt;br&gt;sperma och embryon även ägg för avelsändamål. Regeringens bemyndigande&lt;br&gt;i 2 § lagen om kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrifter om semin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet och överföring av befruktade ägg mellan hondjur bör således vid- Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;gas till att omfatta även ägg för avelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att Jordbruksverket inom ramen för sitt bemyndigande&lt;br&gt;i större utsträckning bör meddela mer detaljerade föreskrifter på avelsområ-&lt;br&gt;det. Detta gäller bl.a. i fråga om vilka villkor som skall gälla för stambokfö-&lt;br&gt;ringen av renrasiga djur. Enligt vad regeringen har fått veta har dock de olika&lt;br&gt;avelsorganisationema i stor utsträckning redan anpassat sina bestämmelser till&lt;br&gt;EG:s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har med stöd av 1 § förordningen om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m. i sina föreskrifter (SJV FS 1991:127) om avelsvärdering av hingst och&lt;br&gt;officiell kontroll av hästar föreskrivit att hingst får användas till avel endast&lt;br&gt;om den har avelsvärderats. Kravet gäller dock inte betäckningar av ston som&lt;br&gt;tillhör hingstägaren. Enligt Jordbruksverkets bedömning strider bestämmel-&lt;br&gt;sen mot EG:s direktiv (90/427/EEG) om avels- och härstamningsmässiga vill-&lt;br&gt;kor för handeln med hästdjur inom gemenskapen. Verket föreslår därför att&lt;br&gt;bemyndigandet i 2 § lagen om kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om att hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet anser att kravet på avelsvärdering av hingstar&lt;br&gt;inte strider mot det nyss nämnda direktivet. Samma bedömning har Svenska&lt;br&gt;travsportens centralförbund, Svenska galoppsportens centralförbund, Sven-&lt;br&gt;ska fullblodsavelsföreningen, Svenska hästavelsförbundet och Avelsförening-&lt;br&gt;en för svenska varmblodiga travhästen gjort. Organisationerna hänvisar i ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande bl.a. till direktivets ingress i vilken finns angivet att han-&lt;br&gt;deln med registrerade hästdjur inom gemenskapen gradvis bör liberaliseras.&lt;br&gt;Vidare anges i ingressen att en fullständig liberalisering av handeln kräver en&lt;br&gt;ytterligare harmonisering, särskilt då det gäller godkännande för avel av hings-&lt;br&gt;tar som används till andra ston än ägarens samt användningen av sperma och&lt;br&gt;ägg enligt reglerna i varje stambok. Vidare hänvisar organisationerna till direk-&lt;br&gt;tivets artikel 7.1 artikeln anges bl.a. att kommissionen i den utsträckning som&lt;br&gt;det visar sig vara nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i direktivet får fastställa metoder för individprövning och avels-&lt;br&gt;värdering av avelsdjur samt på grundval av dessa metoder allmänna villkor&lt;br&gt;för godkännande av handjur och, om det är lämpligt, av hondjur för avels-&lt;br&gt;ändamål och för användning av deras sperma, ägg eller embryon. Mot bak-&lt;br&gt;grund av detta anför organisationerna att direktivet synes förutsätta att det&lt;br&gt;finns en avelsvärdering och att kommissionen t.o.m. skall kunna ställa vissa&lt;br&gt;kvalitetskrav på hingstar som skall tillåtas för allmän avel. Därutöver hänvisar&lt;br&gt;organisationerna till att flertalet av de större hästavelsländema i Europa såsom&lt;br&gt;Tyskland, Frankrike och Holland har lagreglerade krav på avelsvärdering av&lt;br&gt;hingstar. Sveriges veterinärförbund anför i sitt yttrande att det svenska kravet&lt;br&gt;på avelsvärdering även har ett veterinärmedicinskt värde genom att möjliggöra&lt;br&gt;förebyggande av sjukdomar med avelsmässiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i denna fråga den bedömning som remissinstanserna&lt;br&gt;gjort. Det finns således inget hinder mot att behålla kravet på avelsvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hingstar. Som flera remissinstanser betonat är kravet på avelsvärdering en Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;viktig förutsättning för att kvaliteten i den svenska hästaveln skall upprätt-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Omhändertagande av djuravfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Omhändertagande av djurkadaver och av-&lt;br&gt;fall från djur regleras tillfredsställande av nuvarande lagstiftning i förhål-&lt;br&gt;lande till de åtaganden som Sverige gjort i samband med undertecknan-&lt;br&gt;det av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets förslag: Regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får meddela föreskrifter om omhändertagande, hantering&lt;br&gt;och bearbetning av djurkadaver och avfall från djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till att frågan om&lt;br&gt;omhändertagande av kadaver regleras i lag. Svenska kommunförbundet anför&lt;br&gt;att frågan om omhändertagande av kadaver bör regleras via renhållningsförord-&lt;br&gt;ningen med rätt för kommunerna att själva besluta i frågan. Förbundet anser&lt;br&gt;också att råd bör utarbetas av Jordbruksverket tillsammans med Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk och att länsveterinärerna skall utgöra remissinstanser till renhåll-&lt;br&gt;ningsförordningen. Lantbrukarnas riksförbund anför att långa transportsträck-&lt;br&gt;or och höga kostnader måste medföra att Sverige får rätt att finna andra for-&lt;br&gt;mer än ett centralt omhändertagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I EES-avtalet ingår rådsdirektiv&lt;br&gt;90/667/EEG om fastställande av veterinära bestämmelser för bl.a. omhänderta-&lt;br&gt;gande av animaliskt avfall. Med animaliskt avfall avses i direktivet djurkrop-&lt;br&gt;par, delar av djur eller produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda&lt;br&gt;att konsumeras av människor. Undantaget från avfallsbegreppet är endast&lt;br&gt;exkrementer från djur och matavfall. Med djur avses i direktivet även fisk. I&lt;br&gt;direktivet uppdelas animaliskt avfall i två typer, högriskavfall och lågriskav-&lt;br&gt;fall. Till kategorin högriskavfall hör animaliskt avfall som kan misstänkas&lt;br&gt;medföra allvarliga hälsorisker för djur eller människor och som härstammar&lt;br&gt;från bl.a. självdöda djur som fötts upp för animalieproduktion, från skämda&lt;br&gt;livsmedel eller från vissa delar av djur som inte genomgått besiktning efter&lt;br&gt;slakt eller som vid slakt uppvisat sjukliga förändringar. Allt högriskavfall&lt;br&gt;skall i princip insamlas och transporteras direkt till en för ändamålet godkänd&lt;br&gt;bearbetningsanläggning. Behörig myndighet kan i vissa fall besluta om att&lt;br&gt;högriskavfall i stället skall brännas eller grävas ned. Lågriskavfall är anima-&lt;br&gt;liskt avfall som inte innebär allvarlig risk för överföring av smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar till djur eller människor. Också allt lågriskavfall skall i princip insam-&lt;br&gt;las och transporteras till en för detta ändamål godkänd bearbetningsanlägg-&lt;br&gt;ning. Behörig myndighet kan dock besluta om bränning eller nedgrävning av&lt;br&gt;avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Jordbruksverket påpekar saknas i svensk lagstiftning bestämmelser&lt;br&gt;som specifikt tar sikte på omhändertagande av animaliskt avfall. Bestämmel-&lt;br&gt;ser av betydelse för avfallshantering i allmänhet finns emellertid i renhållnings-&lt;br&gt;lagen (1979:596) och hälsoskyddslagen (1982:1080). Den senare lagen kan&lt;br&gt;ha viss betydelse när det gäller omhändertagande av sådant avfall som i direk-&lt;br&gt;tiv 90/667/EEG betecknas som lågriskavfall. Enligt den lagen föreskrivs en&lt;br&gt;skyldighet att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra upp-&lt;br&gt;komsten av sanitär olägenhet och för att undanröja sådan olägenhet. Skyldig-&lt;br&gt;heten kan preciseras antingen i generella föreskrifter eller i beslut i enskilda&lt;br&gt;fall. Dessutom gäller att en kommunal nämnd kan meddela de förelägganden&lt;br&gt;och förbud som behövs för att hälsoskyddslagen eller bestämmelser som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen skall efterlevas. Enligt renhållningslagen är kommu-&lt;br&gt;neras skyldighet att svara för bortforsling av avfall för närvarande begränsad&lt;br&gt;till hushållsavfall. Lagen innehåller emellertid en allmän aktsamhetsregel som&lt;br&gt;innebär att avfall skall hanteras på ett sådant sätt att det inte uppkommer oläg-&lt;br&gt;enhet från hälso- och miljövårdssynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avfall som enligt EG-direktivet betecknas som högriskavfall&lt;br&gt;finns inom Jordbruksdepartementets område lagstiftning som tillgodoser kra-&lt;br&gt;ven i direktivet. Bestämmelser av sådant slag finns både i epizootilagen&lt;br&gt;(1980:369) och i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan hälsoskyddslagen och renhållningslagen innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om hur avfall i allmänhet skall hanteras för att olägenheter ur hälso- och miljö-&lt;br&gt;vårdssynpunkt inte skall uppkomma, ger bestämmelserna i epizootilagen rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket rätt att medde-&lt;br&gt;la föreskrifter om bl.a. avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade&lt;br&gt;och om oskadliggörande av döda djur för att bekämpa epizootiska sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om bekämpande av salmonella hos djur anger att Jordbruksverket&lt;br&gt;får besluta om åtgärder som är nödvändiga för bekämpande av denna sjuk-&lt;br&gt;dom. Bland åtgärderna kan inbegripas omhändertagande av döda djur och&lt;br&gt;djuravfall, som i detta fall är att anse som högriskavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att bestämmelserna om omhändertagande av&lt;br&gt;djuravfall i rådsdirektivet 90/667/EEG täcks av den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;och det saknas därför behov av särskild lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om&lt;br&gt;bekämpande av salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke görs ett tillägg som innebär att salmonellaprovtag-&lt;br&gt;ning blir obligatorisk i värphönsbesättningar enligt samma system som nu gäl-&lt;br&gt;ler för slaktkycklingsbesättningar. I lagtexten har detta kommit till uttryck ge-&lt;br&gt;nom att det anges att obligatoriet skall omfatta också den som yrkesmässigt&lt;br&gt;håller fjäderfä för produktion av ägg. För att tillgodose de livsmedelshygie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niska kraven har det ansetts tillräckligt att genom föreskrifter låta den obliga-&lt;br&gt;toriska provtagningen omfatta besättningar över en viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även skyldigheten i andra stycket att föra anteckningar och lämna uppgif-&lt;br&gt;ter om verksamheten skall gälla också den som yrkesmässigt håller fjäderfä&lt;br&gt;för produktion av ägg. Därigenom underlättas smittskyddsutredningar vid&lt;br&gt;misstanke om livsmedelsinfektion som härrör från ägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som innebär att Jordbruksverket&lt;br&gt;ges möjlighet att delegera sin befogenhet enligt 1 § till en veterinär i den om-&lt;br&gt;fattning som verket bestämmer. Ändringen har kommenterats i avsnittet om&lt;br&gt;delegation av bekämpningsåtgärder till veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att veterinär i framtiden kommer att fatta&lt;br&gt;beslut som får överklagas av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt stycke med ett bemyndigande för regeringen att fö-&lt;br&gt;reskriva att den som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen&lt;br&gt;för djur skall åläggas att betala en särskild avgift. Bestämmelsen har utfor-&lt;br&gt;mats i huvudsak efter mönster av 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Avgiftsbeloppet skall mot-&lt;br&gt;svara fyra gånger förprövningsavgiften. Paragrafen har kommenterats i av-&lt;br&gt;snittet om prövning av djurstallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om godkän-&lt;br&gt;nande av hovslagare. Föreskrifterna kommer bl.a. att innehålla krav på ut-&lt;br&gt;bildning och kunskaper för ett godkännande. Bestämmelsen har kommente-&lt;br&gt;rats i avsnittet om godkännande av hovslagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke som innebär att den som inte iakttar&lt;br&gt;skyldigheten att låta förpröva stall och andra förvaringsutrymmen för djur un-&lt;br&gt;dantas från straff, om den nya särskilda avgiften tas ut. Detta görs eftersom&lt;br&gt;dubbla sanktioner i princip inte bör förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om&lt;br&gt;kontroll av husdjur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter i två avseenden, dels om seminverksamhet, dels om överföring av befruk-&lt;br&gt;tade ägg mellan hondjur. För att uppnå överensstämmelse med EG:s regler&lt;br&gt;som omfattas av EES-avtalet har bemyndigandet vidgats till att omfatta också&lt;br&gt;föreskrifter om ägg för avelsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny förutsätter att det anordnas en frivillig hälsokontroll för&lt;br&gt;kronhjort och dovhjort. Under den förutsättningen får regeringen meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte&lt;br&gt;omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Föreskrifterna skall kunna&lt;br&gt;avse också andra djurslag som hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort.&lt;br&gt;Paragrafen liknar till sin uppbyggnad 5 § lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet skall regeringen kunna meddela föreskrifter&lt;br&gt;om den provtagning som skall gälla som villkor för att hjortar skall få föras&lt;br&gt;levande från hägn. Sådana föreskrifter kan förutsättas innebära krav på märk-&lt;br&gt;ning av djuren. Med hänsyn till att det förekommer att hjortar hålls i hägn till-&lt;br&gt;sammans med andra djur, t.ex. nötkreatur, skall de krav som ställs i fråga om&lt;br&gt;hjortarna kunna gälla också dessa djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att punkt 1 i paragrafen ändras så att regeringen kan över-&lt;br&gt;låta åt Jordbruksverket att meddela också sådana föreskrifter som avses i&lt;br&gt;5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen har ett tillägg gjorts som innebär att även överträdelser av&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 a § skall kunna straffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om&lt;br&gt;provtagning på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att syftena med lagen är dels att kartlägga och kontrollera&lt;br&gt;smittsamma djursjukdomar, dels att kontrollera användningen av läkemedel&lt;br&gt;vid uppfödningen av djur. Ändringen innebär att tillämpningsområdet för&lt;br&gt;lagen vidgas till att omfatta också märkning och registrering av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i två av-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkterna 1 och 3 följer att föreskrifter skall kunna meddelas om märk-&lt;br&gt;ning och registrering av djur samt om förande av journal över djur och om re-&lt;br&gt;gistrering av djurhållare. Det förhållandet att föreskrifter får meddelas om&lt;br&gt;märkning av djur innefattar också en befogenhet att föreskriva förbud mot att&lt;br&gt;flytta omärkta djur från ursprungsbesättningen. Det bör ankomma på regering-&lt;br&gt;en att föreskriva vilka djurslag som skall omfattas av märkningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 följer att föreskrifter skall kunna meddelas om djurhälsa,&lt;br&gt;flyttningsdokument för djur och om hygien vid transport av djur. Bemyn-&lt;br&gt;digandet skall ge stöd för införlivande av direktiv 91/67/EEG om djurhälso-&lt;br&gt;villkor vid utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk.&lt;br&gt;Föreskrifterna får följaktligen bara aktualitet när det gäller odling av fisk,&lt;br&gt;skaldjur och blötdjur och åtgärder som sammanhänger med sådan odling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som tar&lt;br&gt;sikte på både djurens hälsa i besättningar för mjölkproduktion och hygienen&lt;br&gt;när mjölk hanteras före leverans till mejeri. Behovet av bestämmelsen har&lt;br&gt;kommenterats i avsnittet om mjölkproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt paragrafens första stycke skall Jordbruksverket ha&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av föreskrifterna som rör bl.a. hälsoövervakning&lt;br&gt;och villkor för livdjursförsäljning, märkning av djur och hygienkrav och&lt;br&gt;andra krav vid mjölkproduktion. Gränsdragningen mot Livsmedelsverkets&lt;br&gt;tillsynsansvar har kommenterats i avsnittet om tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer också att Jordbruksverket får överlåta viss tillsyn&lt;br&gt;till länsstyrelserna och till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse om att en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het får meddela de förelägganden som behövs för att föreskrifter som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen skall följas. Av den avgränsning som gjorts i fråga om&lt;br&gt;tillsynen följer att förelägganden kan bli aktuella endast för att säkerställa efter-&lt;br&gt;levnaden av lagens föreskrifter om hälsoövervakning och villkor för livdjurs-&lt;br&gt;försäljningenligt4 §, märkning m.m.enligt 5 § och mjölkproduktion enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden skall kunna förenas med vite. Regeringen kommer senare&lt;br&gt;att besluta om en sådan bestämmelse i förordningen till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tredje stycke finns ett bemyndigande som gör det möjligt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som tidigare betecknades 6 §, har ändrats som en följd av att en&lt;br&gt;tillsynsbestämmelse har förts in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt som nu tillkommer den som utför provtagning eller undersökning&lt;br&gt;att få tillträde till bl.a. djurstallar vidgas i paragrafens första stycke till att gälla&lt;br&gt;också tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har förts in en skyldighet för djurägaren att läm- Prop. 1993/94:68&lt;br&gt;na de upplysningar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som tidigare betecknades 5 §, innehåller ett bemyndigande för re-&lt;br&gt;geringen att meddela föreskrifter om avgiftsskyldighet. Bestämmelserna har&lt;br&gt;kompletterats för att ersättning skall kunna tas ut även för kontroll enligt lagen&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen betecknades tidigare 7 §. Till följd av omnumreringen i lagen har&lt;br&gt;hänvisningen i paragrafen ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som tidigare betecknades 8 §, har genom ett första stycke anpas-&lt;br&gt;sats till den nya tillsynsbestämmelsen. Andra stycket har utformats med hän-&lt;br&gt;syn till att lagen har tillförts nya bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut kan sålunda meddelas både enligt lagen och enligt föreskrifter utfär-&lt;br&gt;dade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som bl.a. syftar till att möjliggöra en provtagning och kontroll som&lt;br&gt;föranleds av EES-avtalet, var tänkt att träda i kraft samtidigt med detta avtal.&lt;br&gt;Därför föreskrevs att lagen skall träda i kraft den dag som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett mycket gott hälsoläge när det gäller de allvarliga smittsam-&lt;br&gt;ma djursjukdomarna. Det är i hög grad angeläget att Sverige kan behålla den&lt;br&gt;nuvarande sjukdomsfriheten. Vid ett EG-medlemskap är detta möjligt om&lt;br&gt;Sverige kan erhålla s.k. tilläggsgarantier. Sådana garantier innebär att Sverige&lt;br&gt;kan kräva att djur som förs in i landet är fria från vissa sjukdomar. Sverige&lt;br&gt;har i förhandlingarna om EG-medlemskap ansökt om att få sådana garantier&lt;br&gt;för ett antal sjukdomar redan från tidpunkten från ett medlemskap. En förut-&lt;br&gt;sättning för att Sverige skall kunna få garantier är att vi antingen kan visa att&lt;br&gt;vi är fria från dessa sjukdomar eller att vi har kontrollprogram för sjukdomar-&lt;br&gt;na. För de flesta av de aktuella sjukdomarna saknar vi kontrollprogram. För&lt;br&gt;att kunna kartlägga och styrka vår sjukdomsfrihet behövs provtagning med&lt;br&gt;stöd av den beslutade lagen. Lagen behövs följaktligen i det här avseendet&lt;br&gt;oberoende av EES-avtalet och det är angeläget att lagen träder i kraft utan&lt;br&gt;dröjsmål. För att säkerställa ett så tidigt ikraftträdande som möjligt bör nu en&lt;br&gt;bestämd ikraftträdandedag anges, den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ikraftträdande den dagen är också angeläget med hänsyn till bestämmel-&lt;br&gt;serna om mjölkkontroll. En sådan kontroll är nämligen, oberoende av ett&lt;br&gt;EES-avtal, en förutsättning för att Sverige skall kunna exportera mjölk- och&lt;br&gt;mjölkprodukter till EG efter den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen har därför ändrats till att avse den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94 I saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke undantas hanteringen av livsmedel i enskilt hushåll&lt;br&gt;från livsmedelslagens tillämpningsområde. Med stöd av ett bemyndigande i&lt;br&gt;samma stycke kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriva att lagen skall vara tillämplig också i enskilt hushåll såvitt gäller&lt;br&gt;hantering av dricksvatten och vatten som skall användas för hantering av livs-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att besikta kött följer av föreskrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;livsmedelslagen. Det förhållandet att hantering av livsmedel i enskilt hushåll&lt;br&gt;faller utanför lagens tillämpningsområde innebär att husbehovsslakt inte om-&lt;br&gt;fattas av köttbesiktningstvånget. Som framgår av vad som anförts i avsnittet&lt;br&gt;om bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur föreslås att besiktning i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall ske också av hägnad kronhjort och dovhjort som slaktas för hus-&lt;br&gt;behov. För att möjliggöra föreskrifter om sådan besiktning har bemyndigan-&lt;br&gt;det i paragrafens första stycke vidgats. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall kunna föreskriva att lagen helt eller delvis skall&lt;br&gt;kunna gälla hantering i enskilt hushåll också av kött från kronhjort och dov-&lt;br&gt;hjort som har hållits i hägn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den 30 januari&lt;br&gt;1992 till ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket en-&lt;br&gt;ligt 1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis&lt;br&gt;skall ankomma på länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får vidare besluta att befogenhet som ankommer på verket&lt;br&gt;enligt 1 § helt eller delvis skall ankomma på den veterinär verket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut av länsstyrelse eller veterinärs beslut enligt 1 § får överklagas&lt;br&gt;hos Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har meddelats enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något&lt;br&gt;annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den 27 januari Prop. 1993/94:68&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993 till ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande av Bilaga 2&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för uppfödning av fjäder-&lt;br&gt;fä till slakt skall låta utföra och be-&lt;br&gt;kosta undersökning av djuren i fråga&lt;br&gt;om salmonella enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg är&lt;br&gt;skyldig att föra anteckningar och läm-&lt;br&gt;na uppgifter om verksamheten enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till böter döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att fullgöra vad som&lt;br&gt;åligger honom enligt föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 2 § andra stycket&lt;br&gt;lämnar oriktigt uppgift rörande något&lt;br&gt;förhållande av betydelse, om inte gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff i brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för uppfödning av fjäder-&lt;br&gt;fä till slakt, eller yrkesmässigt pro-&lt;br&gt;ducerar ägg för konsumtion, skall&lt;br&gt;låta utföra och bekosta undersökning&lt;br&gt;av djuren i fråga om salmonella en-&lt;br&gt;ligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Beträffande un-&lt;br&gt;dersökning av fjäderfä för äggpro-&lt;br&gt;duktion får sådana föreskrifter be-&lt;br&gt;gränsas till att omfatta besättningar&lt;br&gt;över viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan undersökning som av-&lt;br&gt;ses i första stycket får regeringen, el-&lt;br&gt;ler den myndighet som regeringen&lt;br&gt;föreskriver, meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vilka laboratorier som skall anlitas&lt;br&gt;och om rapportering från anlitat la-&lt;br&gt;boratorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg,&lt;br&gt;eller yrkesmässigt producerar ägg&lt;br&gt;för konsumtion, är skyldig att föra&lt;br&gt;anteckningar och lämna uppgifter&lt;br&gt;om verksamheten enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till böter döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att fullgöra vad som&lt;br&gt;åligger honom enligt föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 2 § tredje stycket&lt;br&gt;lämnar oriktigt uppgift rörande något&lt;br&gt;förhållande av betydelse, om inte gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff i brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt ett vitesföreläggande enligt 4 § döms inte till ansvar&lt;br&gt;enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innefattar brott som avses i första stycket 1 olovlig transport av djur eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor, skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. I stället for egendomen kan dess värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens jordbruksverks förslag till ändring i&lt;br&gt;djurskyddslagen (1988:534)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt ut-&lt;br&gt;rymme och skydd samt hållas rena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk&lt;br&gt;får meddela kytterligare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydlighet att låta förpröva så- 2. prövning av sädana utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana utrymmen, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens jordbruksverks förslag till lag om förebyggande&lt;br&gt;och bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag har till syfte att förebygga och bekämpa tuberku-&lt;br&gt;los hos hjortdjur. Med tuberkulos avses i denna lag tuberkulos av bovin och&lt;br&gt;human typ och med hjortdjur artema kronhjort och dovhjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hägn med hjortdjur inom zoologisk trädgård, djurpark eller liknande an-&lt;br&gt;läggning för vilka krävs tillstånd enligt djurskyddsförordningen (1988:539)&lt;br&gt;omfattas inte av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hägn med hjortdjur får, med nedan angivna undantag i andra och tredje&lt;br&gt;styckena, hållas djur av andra arter endast under förutsättning att de befinner&lt;br&gt;sig i hägnet vid ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hästdjur får inte hållas i hägn som ej förklarats fritt från tuberkulos enligt&lt;br&gt;8 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hägn med hjortdjur som förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket får, utöver hjortdjur, endast hållas nötkreatur, tamfår, tamget, häst,&lt;br&gt;mufflonfår och vildsvin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andra djur än hjortdjur hålls i hägn med hjortdjur skall, om inte annat&lt;br&gt;stadgas, bestämmelserna i denna lag tillämpas på samtliga djur som hålls i&lt;br&gt;hägnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till eller brukaren av ett hägn med hjortdjur skall hos länsstyrelsen&lt;br&gt;anmäla hägnet till registrering enligt de föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hägn med hjortdjur skall vara försett med anordning för insamling av djuren&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjortdjur i hägn skall vara märkta i den utsträckning regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande Jordbruksverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra djur som hålls i hägn med hjortdjur som ej förklarats fritt från tuber-&lt;br&gt;kulos enligt 8 § fjärde stycket behöver inte vara märkta enligt vad som stad-&lt;br&gt;gas i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjortdjur får föras ut ur hägn endast för slakt, köttbesiktning, obduktion,&lt;br&gt;destruktion eller export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjortdjur från hägn som förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket får föras ut ur hägn i andra fall än de som anges i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från andra hägn än som avses i 8 § fjärde stycket och för andra ändamål&lt;br&gt;än som avses i första stycket får nötkreatur, tamfår, tamget, mufflonfår och&lt;br&gt;vildsvin föras ut ur hägn med hjortdjur enligt föreskrifter meddelade av rege-&lt;br&gt;ringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket. För utföran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av andra djur från sådana hägn krävs tillstånd av Jordbruksverket i varje&lt;br&gt;enskilt fall. De närmare villkoren för utförandet skall anges i tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om villkor för tillstånd enligt tredje stycket får meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning och inventarier i annat hägn än som avses i andra stycket får&lt;br&gt;inte föras till annat hägn med djur utan att de föreskrifter som meddelats av&lt;br&gt;regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket, iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hägn med hjortdjur får endast föras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hjortdjur från hägn som avses i 8 § fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- importerat hjortdjur som efter den ...................... genomgått enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införseltillstånd föreskriven sjukdomskontroll och befunnits fritt från&lt;br&gt;tuberkulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hägn med hjortdjur som avses i 8 § fjärde stycket får dessutom föras&lt;br&gt;nötkreatur, tamfår, tamget och häst. Därjämte får mufflonfår och vildsvin fö-&lt;br&gt;ras till sådant hägn under förutsättning att de kommer från hägn av samma&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra hägn än som avses i 8 § fjärde stycket får, utan hinder av vad&lt;br&gt;som stadgas i 2 § första stycket, föras djur av andra arter än hjortdjur efter&lt;br&gt;tillstånd av Jordbruksverket i vatje enskilt fall. För erhållande av sådant till-&lt;br&gt;stånd krävs att synnerliga skäl föreligger. De närmare villkoren for införandet&lt;br&gt;skall anges i tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjortdjur i hägn skall genomgå sjukdomskontroll avseende tuberkulos enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får Jordbruksverket medge undantag från&lt;br&gt;sjukdomskontroll av levande hjortdjur i hägn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Jordbruksverket får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från sjukdomskontroll enligt första stycket&lt;br&gt;av andra levande djur än hjortdjur i hägn med sådana djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hägn med hjortdjur kan förklaras fritt från tuberkulos enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av&lt;br&gt;Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JoumalfÖring och rapportering avseende hjortdjur i hägn skall ske enligt de fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande&lt;br&gt;av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid misstanke om förekomst av tuberkulos i hägn med hjortdjur skall ägaren&lt;br&gt;till eller brukaren av hägnet omedelbart anmäla detta till distriktsveterinären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har veterinär anledning misstänka att hjortdjur i hägn drabbats av tuberkulos,&lt;br&gt;skall han omedelbart göra en undersökning för att fastställa om något djur vi-&lt;br&gt;sar tecken att vara smittat av sjukdomen. Om det är nödvändigt för undersök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen får djur som insjuknat avlivas utan hägnägarens eller brukarens sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undersökning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekämpa eller förebygga tuberkulos hos hjortdjur i hägn får&lt;br&gt;Jordbruksverket besluta om eller efter regeringens bemyndigande meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) avlivning av hjortdjur som är eller misstänks vara smittade med tu-&lt;br&gt;berkulos eller kan sprida sådan smitta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) oskadliggörande av dött hjortdjur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) undersökning av hjortdjur i kontrollsyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) smittrening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) isolering av hjortdjur eller andra begränsningar i hanteringen av sådana&lt;br&gt;djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) åläggande för ägaren till eller brukaren av ett hägn att se till att djur&lt;br&gt;insamlas för avlivning eller undersökning och att vid behov uppföra an-&lt;br&gt;läggning som medger individuell hantering av djuren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) andra åtgärder som är nödvändiga från förebyggande - eller bekämp-&lt;br&gt;ningssynpunkt såsom i fråga om transport av djur eller varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får besluta att den befogenhet som ankommer på verket en-&lt;br&gt;ligt 12 § att besluta om i stadgandet angivna åtgärder helt eller delvis skall an-&lt;br&gt;komma på länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen&lt;br&gt;meddelade föreskrifter utövas av Jordbruksverket. Länsstyrelsen utövar till-&lt;br&gt;synen inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde till områden, an-&lt;br&gt;läggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djuren hålls, för att&lt;br&gt;där göra undersökningar och ta prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller förbud som uppenbart&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lag-&lt;br&gt;en skall efterlevas. I beslut om föreläggande får tillsynsmyndigheten sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt föreläggande&lt;br&gt;kan tillsynsmyndigheten förordna om rättelse på hans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning av statsmedel lämnas till den som på grund av beslut om avlivning&lt;br&gt;enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter om avlivning&lt;br&gt;orsakas kostnad eller förlust. Ersättning lämnas i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning kan jämkas om den ersättningsberättigade själv uppsåtligen eller&lt;br&gt;genom grov vårdslöshet har medverkat till kostnaden eller förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 15 § fastställs av Jordbruksverket. Ansökan om ersättning&lt;br&gt;skall göras hos Jordbruksverket inom sex månader från den dag anspråket&lt;br&gt;uppkom. Görs inte ansökan inom den angivna tiden är rätten till ersättning&lt;br&gt;förlorad, om inte särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning av statsmedel för uppkomna kostnader för sjukdomskontroll enligt&lt;br&gt;8 § utgår enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 2, 5-7 eller 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot beslut enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innefattar brott som avses i första stycket olovlig transport eller förflytt-&lt;br&gt;ning av djur eller vara, skall sådan egendom förklaras förverkad om det ej är&lt;br&gt;uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna den handräckning som behövs för att denna lag&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsstyrelsen får överklagas hos Jordbruksverket.&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut i särskilt fall får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Andra beslut av Jordbruksverket får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena gäller med omedelbar verkan&lt;br&gt;om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sjukdomskontroll enligt 8 § av levande hjortdjur skall ha påböijats&lt;br&gt;inom två år från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hästdjur får hållas i hägn med hjortdjur längst tre månader från ikraft-&lt;br&gt;trädandet och får föras ut ur hägnet utan några restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge sådana djur hålls i hägn med hjortdjur skall bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag i övrigt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket äger, om särskilda skäl föreligger, förlänga den i första&lt;br&gt;stycket angivna tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om misstanke om tuberkulos hos hjortdjur i hägn anmälts till distrikts-&lt;br&gt;veterinär eller annan veterinär före ikraftträdandet eller har veterinär före&lt;br&gt;ikraftträdandet inlett undersökning med anledning av sådan misstanke och&lt;br&gt;misstanken kvarstår därefter skall bestämmelserna i epizootilagen (1980:369)&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens jordbruksverks förslag till lag om kontroll,&lt;br&gt;märkning och registrering av djur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag avser kontroll, märkning och registrering av djur m.m. i föl-&lt;br&gt;jande syften:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Att främja animalieproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Att möjliggöra handeln med djur och produkter med animaliskt ur-&lt;br&gt;sprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Att möjliggöra handel med djursperma, embryon och ägg för avels-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Att möjliggöra handel med slaktkroppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Att främja det nationella avelsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Att förebygga uppkomst och spridning av sjukdomar hos djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från och kontrollera smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar hos djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Att kontrollera användningen av läkemedel och andra ämnen eller bered-&lt;br&gt;ningar med liknande verkan vid uppfödning av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Att skydda människors hälsa och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Att utgöra underlag för samt underlätta kontroll av utbetalning av stöd&lt;br&gt;till djurägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seminverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 1, 3, 5 och 6 meddela föreskrifter om seminverksamhet, hantering&lt;br&gt;av djursperma och ägg för avelsändamål samt överföring av embryon mellan&lt;br&gt;hondjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare i de syf-&lt;br&gt;ten som anges i första stycket meddela föreskrifter om utsläppande på markna-&lt;br&gt;den av ägg för avelsändamål, djursperma och embryon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentekniskt modifierade djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det syfte som&lt;br&gt;anges i 1 § 9 meddela föreskrifter om uppfödning, hållande av samt utsläppan-&lt;br&gt;de på marknaden av djur som har fått sitt genetiska material ändrat på ett sätt&lt;br&gt;som går utöver det naturliga genutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning och registrering m.m. av djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 2, 5, 6 och 10 meddela föreskrifter om märkning, joumalföring&lt;br&gt;och registrering av djur samt förbud att flytta omärkta djur från ursprungs-&lt;br&gt;besättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfödning av och handel med djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 2, 6, 7, 8 och 9 meddela föreskrifter om vad som den som föder&lt;br&gt;upp djur skall iaktta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra an-&lt;br&gt;teckningar om verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till veterinär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. krav på hygien i djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges il § 2, 6, 7, 8 och 9 meddelade föreskrifter om hälsotillstånd på och&lt;br&gt;identitetshandlingar för djur samt hygien vid försäljning och transport av djur&lt;br&gt;som släpps ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare föreskri-&lt;br&gt;va eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas&lt;br&gt;från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In- och utförsel av djur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 2, 3, 6 och 9 meddela föreskrifter om in- och utförsel av djur,&lt;br&gt;embryon, ägg och djursperma samt andra produkter av animaliskt ursprung.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter får omfatta även emballage, redskap och annat material&lt;br&gt;som kommit i kontakt med djur och produkter av animaliskt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 6 och 9 meddela föreskrifter om djurhälsa, djurhållning, djurut-&lt;br&gt;rymmen och hygien i djurbesättningar där mjölk produceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djuravfall m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som&lt;br&gt;anges i 1 § 6, 7 och 9 meddela föreskrifter om omhändertagande, hantering&lt;br&gt;och bearbetning av djurkadaver samt avfall från djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köttklassificering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det syfte&lt;br&gt;som anges i 1 § 4 meddela föreskrifter om klassificering av slaktkroppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare föreskri-&lt;br&gt;va att klassificering enligt första stycket endast får ske vid vissa slakterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagning och undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det syfte&lt;br&gt;som anges i 1 § 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 9 föreskriva eller i det särskilda fallet&lt;br&gt;besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Provtagning eller undersökning enligt 11 § får utföras av veterinär&lt;br&gt;eller annan person som utses av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Provtagning får utföras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. djur och djurkroppar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mjölk som levereras till mejeri, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annat material som regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid provtagning eller undersökning gäller även bestämmelserna i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av ägare&lt;br&gt;eller annan rättsinnehavare och skall genomföras på ett sätt som innebär så&lt;br&gt;små olägenheter som möjligt for denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avels- och hälsokontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften&lt;br&gt;som anges i 1 § första stycket 1, 2, 3 och 5 meddela föreskrifter om avels-&lt;br&gt;och hälsokontroll med frivillig anslutning samt ge organisationer eller andra&lt;br&gt;sammanslutningar rätt att anordna sådan kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som innehar djur av sådant slag och inom sådant område för&lt;br&gt;vilken kontroll enligt 13 § har anordnats har rätt att få djuren anslutna till&lt;br&gt;kontrollen. Fortsatt anslutning får vägras, om innehavaren inte följer de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet att betala ersättning för tillstånd, kontroll, provtagning&lt;br&gt;och undersökning enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det finns frivillig hälsokontroll enligt 13 § för visst djurslag får re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva att en avgift&lt;br&gt;får tas ut från sådana besättningar som inte omfattas av kontrollen och i vilka&lt;br&gt;sjukdomar i särskilt hög grad förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får överlämna åt&lt;br&gt;innehavare av slakteri att uppbära avgift av den som lämnar djur till slakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Statens jordbruksverk utövar tillsynen över efterlevnaden av denna lag&lt;br&gt;och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Jordbruksverket får&lt;br&gt;överlåta åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet. Jordbruksverket får&lt;br&gt;överlåta tillsyn över efterlevnaden av 8 och 9 § § och föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av dessa på kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndighet eller sådan myndighet, som enligt 75 § andra stycket tullför-&lt;br&gt;ordningen (1987:1114) utövar tullkontroll över varor, skall övervaka att in-&lt;br&gt;eller utförsel inte sker i strid mot denna lag eller mot föreskrifter som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur tillsyn enligt denna lag skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden,&lt;br&gt;anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls, där djur-&lt;br&gt;kroppar eller annat material förvaras eller där mjölk hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för tillsynen. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs&lt;br&gt;för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den myndighet som utövar tillsyn får meddela de förelägganden som&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande kan tillsynsmyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 2-10 § §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. djurägare som inte uppfyller sin skyldighet enligt 12 § andra stycket&lt;br&gt;eller 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag&lt;br&gt;för gärning som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ut-&lt;br&gt;dömas enligt brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Beslut av en sådan sammanslutning som avses i 13 § eller av ett så-&lt;br&gt;dant slakteri som avses i 16 § andra stycket samt beslut av länsstyrelse eller&lt;br&gt;kommun överklagas hos Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i enskilda fall överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Maj:ts förordning (1956:413) om klassificering av kött&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinära införselkungörelsen (1958:551).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinära utförselkungörelsen (1958:552).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1683) om provtagning på djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur att 2, 5 och 7 § § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för uppfödning av fjäder-&lt;br&gt;fä till slakt skall låta utföra och be-&lt;br&gt;kosta undersökning av djuren i fråga&lt;br&gt;om salmonella enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg är&lt;br&gt;skyldig att föra anteckningar och läm-&lt;br&gt;na uppgifter om verksamheten enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för uppfödning av fjäder-&lt;br&gt;fä till slakt eller yrkesmässigt hdller&lt;br&gt;fjäderfä för produktion av ägg skall&lt;br&gt;låta utföra och bekosta undersökning&lt;br&gt;av djuren i fråga om salmonella en-&lt;br&gt;ligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt driver&lt;br&gt;verksamhet för kläckning av ägg el-&lt;br&gt;ler yrkesmässigt hdller fjäderfä för&lt;br&gt;produktion av ägg är skyldig att föra&lt;br&gt;anteckningar och lämna uppgifter&lt;br&gt;om verksamheten enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt&lt;br&gt;1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis skall&lt;br&gt;ankomma på länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får också beslu-&lt;br&gt;ta att befogenhet som ankommer på&lt;br&gt;verket enligt 1 § helt eller delvis&lt;br&gt;skall ankomma på den veterinär som&lt;br&gt;verket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hur sådan prov-&lt;br&gt;tagning eller undersökning som före-&lt;br&gt;skrivs i 2 § eller beslutas med stöd&lt;br&gt;av 1 § skall genomföras meddelas av&lt;br&gt;Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får överklä- Beslut av länsstyrelsen eller av&lt;br&gt;gas hos Jordbruksverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;veterinär får överklagas hos Jord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har meddelats enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något&lt;br&gt;annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)&lt;br&gt;dels att 3 och 37 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a § , av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt ut-&lt;br&gt;rymme och skydd samt hållas rena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk&lt;br&gt;får meddela ytterligare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att låta förpröva så- 2. skyldighet att låta förpröva så-&lt;br&gt;dana utrymmen, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dana utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att låta förpröva ny 3. skyldighet att låta förpröva ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknik inom djurhållningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;teknik inom djurhållningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att betala en särskild&lt;br&gt;avgift för den som inte läter förpröva&lt;br&gt;stall eller andra förvaringsutrymmen&lt;br&gt;för djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om godkännande av&lt;br&gt;hovslagare. I föreskrifterna får be-&lt;br&gt;stämmas att en avgift skall tas ut för&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt 36 § för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte låtit förpröva stall&lt;br&gt;eller andra förvaringsutrymmen för&lt;br&gt;djur och som har ålagts att betala en&lt;br&gt;särskild avgift enligt 3 § 4 döms inte&lt;br&gt;till ansvar enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hälsokontroll an-&lt;br&gt;ordnad för kronhjort och dovhjort,&lt;br&gt;får regeringen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall gälla för att kron-&lt;br&gt;hjortar och dovhjortar som inte om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen skall få flyttas&lt;br&gt;från ett hägn. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;också andra djurslag som hålls i sam-&lt;br&gt;bete med kronhjort eller dovhjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna åt Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela föreskrifter som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna åt Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela föreskrifter som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§, 5 §&lt;br&gt;första stycket samt 5 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslut-&lt;br&gt;ningar rätt att anordna sådan kontroll som avses i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besluta om sådant överlämnande som avses i 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 2 eller 4 § döms till böter, om inte&lt;br&gt;ansvar för gärningen kan ådömas&lt;br&gt;enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet bryter mot en före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 2, 4 eller 5 a § döms till böter,&lt;br&gt;om inte ansvar för gärningen kan&lt;br&gt;ådömas enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:402.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Bo Svensson,&lt;br&gt;regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1993 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Olsson beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos&lt;br&gt;djur, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena&lt;br&gt;Ingvarsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande&lt;br&gt;av salmonella hos djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna tredje stycket sägs att föreskrifter om hur sådan provtagning&lt;br&gt;eller undersökning som föreskrivs i 2 § eller beslutas med stöd av 1 § skall&lt;br&gt;genomföras meddelas av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan bemyndigandet enligt 2 § gör det möjligt för regeringen att uppdra&lt;br&gt;åt Jordbruksverket att meddela föreskrifter om hur pundersökning enligt lag-&lt;br&gt;rummet skall genomföras. Motsvarande befogenhet beträffande åtgärd som&lt;br&gt;beslutas med stöd av 1 § kan verket erhålla genom att regeringen utnyttjar sin&lt;br&gt;behörighet att meddela verkställighetsföreskrifter till lag. Någon särskild be-&lt;br&gt;myndiganderegel behövs därför inte. Det torde för övrigt inte gå för sig att i&lt;br&gt;lag delegera normgivningskompetens till en myndighet under regeringen med&lt;br&gt;förbigående av regeringen. Det föreslagna tredje stycket bör alltså utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs för närvarande att regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk, får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om bl.a. stall och andra förvaringsutrymmen för djur och om skyldighet att&lt;br&gt;låta förpröva sådana utrymmen. I djurskyddsförordningen (1988:539) finns&lt;br&gt;närmare föreskrifter om förprövning. I 5 § förordningen anges sålunda i vilka&lt;br&gt;fall förprövning av stall skall ske och i 57 § anges att i ärenden om sådan för-&lt;br&gt;prövning avgift skall betalas enligt föreskrifter som meddelas av Jordbruks-&lt;br&gt;verket. Enligt 36 § djurskyddslagen döms den som med uppsåt eller oaktsam-&lt;br&gt;het bryter mot 3 § till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till ändringar av 3 § skali delegationen av föreskriftsrätten&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även ”skyldighet att betala en särskild avgift för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur”. Som&lt;br&gt;motiv till förslaget anförs bl.a. att det visat sig svårt att komma till rätta med&lt;br&gt;den olovliga byggnation som sker. En bidragande orsak till problemen anges&lt;br&gt;vara att det bötesstraff som riskeras oftast innebär en mindre ekonomisk på-&lt;br&gt;frestning än kostnaden för en förprövning. Det sägs vidare att avgiften i likhet&lt;br&gt;med byggnadsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) vid olovligt byg-&lt;br&gt;gande bör bestämmas till fyra gånger den avgift som normalt skall betalas.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om den särskilda avgiften bör enligt föredraganden tas&lt;br&gt;in i djurskyddsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring av 3 § aktualiserar först och främst frågan om det är&lt;br&gt;möjligt att på angivet sätt delegera föreskriftsrätten beträffande en avgift av&lt;br&gt;förevarande slag till regeringen och underlydande myndighet. Den ifrågava-&lt;br&gt;rande avgiften hör till det slag av avgifter som brukar betecknas som sank-&lt;br&gt;tionsavgifter, dvs. som utgör påföljder för en regelöverträdelse. Exempel på&lt;br&gt;andra sådana avgifter är skattetillägg enligt taxeringslagen (1990:324), över-&lt;br&gt;lastavgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift, felparkeringsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, byggnadsavgift, särskild avgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen samt särskild avgift enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor. I olika lagstiftningssammanhang och i doktrinen har diskuterats möjlig-&lt;br&gt;heterna att delegera föreskriftsrätten beträffande sanktionsavgiftema (se bl.a.&lt;br&gt;prop. 1983/84:192 s. 28-44, G. Wahlgren, Förvaltningsrättslig tidskrift,&lt;br&gt;1984, s. 352-361, W. Wamling-Nerep, Sanktionsavgifter- särskilt vid olov-&lt;br&gt;ligt byggande, 1987, s. 61-91 och H. Strömberg, Normgivningsmakten en-&lt;br&gt;ligt 1974 års regeringsform, 1989, s. 77). Man har därvid varit överens om&lt;br&gt;att sanktionsavgiftema omfattas av 8 kap. 3 § regeringsformen (RF), dvs.&lt;br&gt;föreskrifterna härom kräver i princip lagform. Man har också diskuterat huru-&lt;br&gt;vida sanktionsavgiftema omfattas av delegationsrätten i 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket. Enligt lagrummet kan regeringen eller kommun efter riksdagens be-&lt;br&gt;myndigande meddela sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 §&lt;br&gt;annars skall meddelas av riksdagen. Sanktionsavgiftema har emellertid inte&lt;br&gt;ansetts utgöra sådana avgifter som avses i lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har olika meningar redovisats när det gäller frågan om delegations-&lt;br&gt;reglema i 8 kap. 7 § RF kan tillämpas med avseende på sanktionsavgiftema.&lt;br&gt;Enligt paragrafens första stycke kan regeringen utan hinder av bl.a. 3 §, efter&lt;br&gt;bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt&lt;br&gt;om föreskrifterna avser något av de ämnen som räknas upp i lagrummet. Till&lt;br&gt;dessa ämnen hör såvitt nu är av intresse bl.a. djurskydd. Enligt andra stycket&lt;br&gt;medför bemyndigandet som avses i första stycket inte rätt att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om annan rättsverkan av brott än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillämpningen av 8 kap. 7 § var föremål för en ingående diskus-&lt;br&gt;sion i förarbetena vid införandet av den särskilda avgiften vid överträdelser av&lt;br&gt;vissa föreskrifter enligt lagen om in- eller utförsel av varor (prop. 1983/84:&lt;br&gt;192, SkU46). Lagrådets ledamöter var ense om att en rätt till delegering inte&lt;br&gt;kunde anses föreligga enbart med tillämpning av bestämmelserna i 8 kap. 7 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket om delegering av föreskrifter rörande in- och utförsel av varor.&lt;br&gt;Delade meningar förelåg däremot hos Lagrådet rörande tillämpningen av para-&lt;br&gt;grafens andra stycke. Två ledamöter ansåg att sanktionsavgiften, i den mån&lt;br&gt;den var avsedd att träffa överträdelser som redan var belagda med straff, ut-&lt;br&gt;gjorde annan rättsverkan av brott än böter och att rätten att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om avgiften därför inte kunde delegeras på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket. En ledamot ansåg att delegationsrätt förelåg, eftersom sank-&lt;br&gt;tionsavgiften framstod som en påföljd som var att jämställa med böter. Före-&lt;br&gt;dragande statsrådet fann att övervägande skäl talade för att sanktionsavgiften&lt;br&gt;inte skulle betraktas som vare sig en brottspåföljd eller annan rättsverkan av&lt;br&gt;brott, varför undantagsreglerna i andra stycket inte blev tillämpliga. Rätten att&lt;br&gt;besluta föreskrifter om sanktionsavgifter kunde därför enligt hans mening&lt;br&gt;överlämnas till regeringen med stöd av paragrafens första stycke. Han anför-&lt;br&gt;de vidare att, även om man skulle anse att sanktionsavgiftema företedde så&lt;br&gt;stora likheter med brottspåföljder att reglerna i andra stycket analogiskt borde&lt;br&gt;tillämpas på dem, slutresultatet blev detsamma, eftersom sanktionsavgiftema&lt;br&gt;borde jämställas med böter. Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig Konstitutions-&lt;br&gt;utskottets majoritet i huvudsak till föredragandens ståndpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att frågan om delegation av föreskriftsrätt rörande&lt;br&gt;sanktionsavgifter är komplicerad och delvis kontroversiell. Lagrådet finner&lt;br&gt;inte anledning att i detta sammanhang ytterligare gå in på frågan utan nöjer sig&lt;br&gt;med att konstatera att det mot bakgrund av vad som redovisats i det föregåen-&lt;br&gt;de inte kan anses föreligga något hinder mot att delegera en föreskriftsrätt&lt;br&gt;beträffande den ifrågavarande sanktionsavgiften. Lagrådet finner emellertid&lt;br&gt;att en generell delegation av det slag som föreslås i remissen inte är godtagbar&lt;br&gt;med hänsyn till bl.a. vad som uttalades i förarbetena till RF. Föredragande&lt;br&gt;statsrådet berörde sålunda bl.a. frågan hur detaljerat ett bemyndigande borde&lt;br&gt;vara. Enligt hans mening fick detta avgöras från fall till fall. I fråga om&lt;br&gt;mindre ingripande föreskrifter borde man kunna ge tämligen vidsträckta be-&lt;br&gt;myndiganden. När det åter gällde föreskrifter, t.ex. på näringsrättens område,&lt;br&gt;där mer väsentliga medborgarintressen kunde komma att beröras av regle-&lt;br&gt;ringen, borde riksdagen mer preciserat ange de ramar inom vilka regeringen&lt;br&gt;skulle få röra sig (prop. 1993:90 s. 209).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sanktionsavgift av ifrågavarande slag får anses ha en sådan karaktär att&lt;br&gt;det står i bäst överensstämmelse med motivuttalandena att åtminstone ramarna&lt;br&gt;för regleringen preciseras av riksdagen (jfr prop. 1983/84:192 s. 11 och 39).&lt;br&gt;Så har också i regel skett vad gäller de sanktionsavgifter som hittills införts.&lt;br&gt;Lagrådet vill i första hand förorda att en lagreglering görs efter förebild av av-&lt;br&gt;giftsbestämmelsema i plan- och bygglagen. Det innebär att avgiftsreglerna i&lt;br&gt;huvudsak anges i lagen. I andra hand anser Lagrådet att det i lagen bör anges&lt;br&gt;åtminstone vissa ramar för bemyndigandet så att de viktigaste grunderna för&lt;br&gt;avgiftskonstruktionen läggs fast. Det kan inte anses lämpligt att tillåta rege-&lt;br&gt;ringen att delegera befogenheten att meddela föreskrifter i ämnet vidare till&lt;br&gt;Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:68 Lagändringar på djurhälso-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivningsbemyn-&lt;br&gt;digande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:738) om&lt;br&gt;bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2, 5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3, 12 a §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377L0504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagen (1985:342) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387L0328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontroll av husdjur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388L0661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39OLO118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390L0119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389L0361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390L0427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391L0174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 5 §&lt;br&gt;(1992:1683) om&lt;br&gt;provtagning på djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364L0432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389L0153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390L0425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391L0067&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391L0068&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385L0397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389L0362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0046&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45138, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:35:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0368</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:35:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0368</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__68.pdf</filnamn>
<filstorlek>2877858</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lagändringar på djurhälsoområdet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B831CA29-24B2-4B99-9D2B-71BA25282035</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU11</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lagändringar på djurhälsoområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:68&lt;br/&gt;
Lagändringar på djurhälsoområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:68&lt;br/&gt;
Lagändringar på djurhälsoområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Strömberg  och Jan Fransson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:68&lt;br/&gt;
Lagändringar på djurhälsoområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Strömberg  och Jan Fransson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:68&lt;br/&gt;
Lagändringar på djurhälsoområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>