<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227583</hangar_id>
 <dok_id>GH0367</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>67</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:67</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>67</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:47:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0367/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0367</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0367</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:67&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd och i lagen om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0367/prop_199394__67-1.png" style="width:61pt;height:100pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Ett syfte&lt;br&gt;med förslagen är att i nuvarande svåra arbetsmarknadsläge och inför en&lt;br&gt;konjunkturuppgång underlätta för arbetslösa och främst ungdomar att få&lt;br&gt;anställningar. Det förutsätter att en expansion av landets många små-&lt;br&gt;företag underlättas. Förslagen har sin grund i arbetsrättskommitténs del-&lt;br&gt;betänkande SOU 1993:32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ändringar föreslås i anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhop-&lt;br&gt;ning förlängs från sammanlagt högst sex månader till sammanlagt högst&lt;br&gt;tolv månader under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den längsta tillåtna prövotiden vid provanställning förlängs från sex&lt;br&gt;till tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande kollektivavtal som innehåller kortare tillåtna avtalstider i för-&lt;br&gt;hållande till de nya reglerna om rätten att visstidsanställa vid arbets-&lt;br&gt;anhopning och att provanställa skall undanröjas. Reglerna skall emeller-&lt;br&gt;tid även i fortsättningen kunna frångås genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;br&gt;skall arbetsgivaren ha rätt att inom turordningskretsen undanta två&lt;br&gt;arbetstagare som anses vara av särskild betydelse för den fortsatta drif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. månadsregeln ändras. Regeln reglerar den tidsfrist inom&lt;br&gt;vilken en arbetsgivare måste agera för att kunna säga upp en arbets-&lt;br&gt;tagare av personliga skäl eller avskeda denne. Ändringen innebär dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tidsfristen sträcks ut till två månader, dels att tidsfristen skall kunna&lt;br&gt;brytas igenom i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ett EG-direktiv införs en regel om att arbetsgivaren&lt;br&gt;i inledningen av ett anställningsförhållande skall vara skyldig att skrift-&lt;br&gt;ligen informera arbetstagaren om villkoren i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medbestämmandelagen föreslås följande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om facklig vetorätt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om ffedsplikt förs in en regel om förbud mot stridsåtgärder&lt;br&gt;mot enmans- eller familjeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5, 6, 7, 18 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i annan lag eller i för-&lt;br&gt;ordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lag särskilda föreskrifter&lt;br&gt;som avviker från denna lag, gäller&lt;br&gt;de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltiga i den mån de&lt;br&gt;upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna&lt;br&gt;lag. Genom kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får dock&lt;br&gt;göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Den närmare beräkningen&lt;br&gt;av förmåner som avses i 12 §&lt;br&gt;samt avvikelser från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 30 a §, såvitt gäller besked&lt;br&gt;enligt 15 §, liksom från bestäm-&lt;br&gt;melserna i 30, 30 a och 31 §§,&lt;br&gt;såvitt gäller den lokala arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationens rättigheter,&lt;br&gt;får också bestämmas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en&lt;br&gt;förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, skall dessa föreskrifter&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån&lt;br&gt;det upphäver eller inskränker&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 5, 6,&lt;br&gt;11, 15, 21, 22, 25-28, 32, 33, 40&lt;br&gt;och 41 §§. Det är också tillåtet att&lt;br&gt;genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte in-&lt;br&gt;nebär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av EG-rådets direk-&lt;br&gt;tiv 91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:963.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från regler-&lt;br&gt;na i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av andra stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från regler-&lt;br&gt;na i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av tredje stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden&lt;br&gt;av ett kollektivavtal enligt andra&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden&lt;br&gt;av ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst sex månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av ri/Z-&lt;br&gt;fällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av arbets-&lt;br&gt;anhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal for viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad provanställning, om prö-&lt;br&gt;votiden är högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte arbetsgivaren eller&lt;br&gt;arbetstagaren att anställningen&lt;br&gt;skall fortsätta efter det att prövoti-&lt;br&gt;den har löpt ut, skall besked om&lt;br&gt;detta lämnas till motparten senast&lt;br&gt;vid prövotidens utgång. Sker det&lt;br&gt;ej, övergår provanställningen i en&lt;br&gt;tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad provanställning, om prö-&lt;br&gt;votiden är högst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte arbetsgivaren eller&lt;br&gt;arbetstagaren att anställningen&lt;br&gt;skall fortsätta efter det att prövoti-&lt;br&gt;den har löpt ut, skall besked om&lt;br&gt;detta lämnas till motparten senast&lt;br&gt;vid prövotidens utgång. Görs inte&lt;br&gt;detta, övergår provanställningen i&lt;br&gt;en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före&lt;br&gt;prövotidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en månad efter det att&lt;br&gt;arbetstagaren har börjat arbeta&lt;br&gt;skall arbetsgivaren skriftligen&lt;br&gt;informera arbetstagaren om de&lt;br&gt;villkor som gäller för anställning-&lt;br&gt;en. Om anställningstiden är korta-&lt;br&gt;re än en månad, är arbetsgivaren&lt;br&gt;inte skyldig att lämna sådan in-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla&lt;br&gt;följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivarens och arbetstaga-&lt;br&gt;rens namn och adress, anställ-&lt;br&gt;ningens tillträdesdag samt arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetstagarens arbetsuppgifter,&lt;br&gt;yrkesbenämning eller tjänstetitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om anställningen gäller tills&lt;br&gt;vidare eller för begränsad tid eller&lt;br&gt;om den är en provanställning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning tills vidare: de&lt;br&gt;uppsägningstider som gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning för begränsad&lt;br&gt;tid: anställningens slutdag eller de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för att&lt;br&gt;anställningen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vid provanställning: prövoti-&lt;br&gt;dens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Begynnelselön, andra löneför-&lt;br&gt;måner och hur ofta lönen skall&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Längden på arbetstagarens&lt;br&gt;betalda semester och längden pä&lt;br&gt;arbetstagarens normala arbetsdag&lt;br&gt;eller arbetsvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpligt kollektivavtal, i&lt;br&gt;förekommande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkoren för arbetstagares&lt;br&gt;stationering utomlands, om sta-&lt;br&gt;tioneringen avses pågå längre än&lt;br&gt;en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för anställ-&lt;br&gt;ningen ändras genom ett beslut av&lt;br&gt;arbetsgivaren eller genom en&lt;br&gt;överenskommelse mellan arbetsgi-&lt;br&gt;varen och arbetstagaren och&lt;br&gt;ändringen gäller någon av de&lt;br&gt;uppgifter som avses i andra styck-&lt;br&gt;et, skall arbetsgivaren lämna ny&lt;br&gt;skriftlig information om ändringen&lt;br&gt;inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger ej om&lt;br&gt;det är skäligt att kräva att arbets-&lt;br&gt;givaren bereder arbetstagaren&lt;br&gt;annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till mer än en månad innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren underlåtit att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt&lt;br&gt;grundad om det är skäligt att&lt;br&gt;kräva att arbetsgivaren bereder&lt;br&gt;arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till antingen mer än två månader&lt;br&gt;innan underrättelse lämnades&lt;br&gt;enligt 30 § eller, om någon sådan&lt;br&gt;underrättelse inte lämnats, två&lt;br&gt;månader före tidpunkten för upp-&lt;br&gt;sägningen. Arbetsgivaren får dock&lt;br&gt;grunda uppsägningen enbart på&lt;br&gt;omständigheter som han har känt&lt;br&gt;till mer än två månader, om tids-&lt;br&gt;överdraget berott på att han på&lt;br&gt;arbetstagarens begäran eller med&lt;br&gt;dennes medgivande dröjt med&lt;br&gt;underrättelsen eller uppsägningen&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för att omständigheterna får åbe-&lt;br&gt;ropas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggan-&lt;br&gt;den mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedandet får inte grundas en-&lt;br&gt;bart på omständigheter som ar-&lt;br&gt;betsgivaren har känt till mer än en&lt;br&gt;månad innan underrättelse läm-&lt;br&gt;nades enligt 30 §. Har arbetsgiva-&lt;br&gt;ren underlåtit att underrätta, räk-&lt;br&gt;nas tiden i stället från tidpunkten&lt;br&gt;för avskedandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedandet får inte grundas&lt;br&gt;enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren har känt till antingen&lt;br&gt;mer än tvä månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 § eller,&lt;br&gt;om någon sådan underrättelse inte&lt;br&gt;lämnats, tvä månader före tid-&lt;br&gt;punkten för avskedandet Arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givaren får dock grunda avskedan-&lt;br&gt;det enbart på omständigheter som&lt;br&gt;han har känt till mer än två må-&lt;br&gt;nader, om tidsöverdraget berott på&lt;br&gt;att han på arbetstagarens begäran&lt;br&gt;eller med dennes medgivande dröjt&lt;br&gt;med underrättelsen eller avskedan-&lt;br&gt;det eller om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för att omständigheterna får&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta&lt;br&gt;följande turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas plats i turord-&lt;br&gt;ningen bestäms med utgångspunkt&lt;br&gt;i varje arbetstagares sammanlagda&lt;br&gt;anställningstid hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;Arbetstagare med längre anställ-&lt;br&gt;ningstid har företräde framfor&lt;br&gt;arbetstagare med kortare anställ-&lt;br&gt;ningstid. Vid lika anställningstid&lt;br&gt;ger högre ålder företräde. Kan en&lt;br&gt;arbetstagare endast efter omplace-&lt;br&gt;ring beredas fortsatt arbete hos&lt;br&gt;arbetsgivaren, gäller som förut-&lt;br&gt;sättning för företräde enligt tur-&lt;br&gt;ordningen att arbetstagaren har&lt;br&gt;tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsen-&lt;br&gt;heter, fastställs en turordning för&lt;br&gt;varje enhet för sig. Om arbets-&lt;br&gt;givaren är eller brukar vara bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, festställs en&lt;br&gt;särskild turordning för vaije av-&lt;br&gt;talsområde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fell flera driftsenheter på samma&lt;br&gt;ort, skall inom en arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisations avtalsområde festställas&lt;br&gt;en gemensam turordning for samt-&lt;br&gt;liga enheter på orten, om organi-&lt;br&gt;sationen begär det senast vid för-&lt;br&gt;handlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs får&lt;br&gt;arbetsgivaren undanta två arbets-&lt;br&gt;tagare inom den turordningskrets&lt;br&gt;där arbetsbristen finns. Den eller&lt;br&gt;de arbetstagare som har undan-&lt;br&gt;tagits har företräde till fortsatt&lt;br&gt;arbete. Detta företräde gäller även&lt;br&gt;i förhållande till den eller de&lt;br&gt;arbetstagare som kan få företräde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:1008. Ändringen innebär - utöver kursiverade delar -&lt;br&gt;att nuvarande andra stycket blivit fjärde stycket och att nuvarande&lt;br&gt;tredje stycket blivit andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsen-&lt;br&gt;heter, fastställs turordningen för&lt;br&gt;varje enhet for sig. Om arbets-&lt;br&gt;givaren är eller brukar vara bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, festställs en&lt;br&gt;särskild turordning för varje av-&lt;br&gt;talsområde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fell flera driftsenheter på samma&lt;br&gt;ort, skall inom en arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisations avtalsområde festställas&lt;br&gt;en gemensam turordning för samt-&lt;br&gt;liga enheter på orten, om organi-&lt;br&gt;sationen begär det senast vid för-&lt;br&gt;handlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 23 § denna lag och 8 §&lt;br&gt;lagen (1974:358) om facklig för-&lt;br&gt;troendemans ställning på arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga arbetstagarnas plats i&lt;br&gt;turordningen bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vaije arbetstagares sam-&lt;br&gt;manlagda anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagare med&lt;br&gt;längre anställningstid har företräde&lt;br&gt;framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika anställ-&lt;br&gt;ningstid ger högre ålder företräde.&lt;br&gt;Kan en arbetstagare endast efter&lt;br&gt;omplacering beredas fortsatt arbe-&lt;br&gt;te hos arbetsgivaren, gäller som&lt;br&gt;förutsättning for företräde enligt&lt;br&gt;turordningen att arbetstagaren har&lt;br&gt;tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan&lt;br&gt;verkan i de delar avtalet innehåller bestämmelser om kortare avtalstider&lt;br&gt;för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än&lt;br&gt;lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna lag. Har avtalet tillkom-&lt;br&gt;mit för att göra avsteg från lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna&lt;br&gt;lag, gäller dock avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder när denna lag träder&lt;br&gt;i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom två må-&lt;br&gt;nader därefter lämna sådan information som avses i 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i deras&lt;br&gt;nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som arbetsgi-&lt;br&gt;varen har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen har trätt i&lt;br&gt;kraft. I annat fell tillämpas bestämmelserna enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i sam-&lt;br&gt;band med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhand-&lt;br&gt;lingen har begärts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38-40 §§ och rubriken närmast före 38 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 5, 41, 45, 57, 69 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 41a och 41 b §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphäves eller&lt;br&gt;inskränkes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;genom kollektivavtal göras av-&lt;br&gt;vikelse från föreskrifterna i 11,&lt;br&gt;12, 14, 19-22 och 28 §§, 29 §&lt;br&gt;tredje meningen, 33-40 §§, 43 §&lt;br&gt;andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41 och 44 §§ anger samt längre&lt;br&gt;gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrives in-&lt;br&gt;nebär icke rätt för part till insyn i&lt;br&gt;sådana förhållanden hos motpart,&lt;br&gt;som har betydelse för förestående&lt;br&gt;eller redan utbruten arbetskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån&lt;br&gt;det innebär att rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet enligt denna lag upp-&lt;br&gt;hävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket är det tillåtet att genom&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelse från&lt;br&gt;föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22&lt;br&gt;och 28 §§, 29 § tredje meningen,&lt;br&gt;33-37 §§, 43 § andra stycket samt&lt;br&gt;64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrivs in-&lt;br&gt;nebär inte rätt till insyn för en&lt;br&gt;part i sådana förhållanden hos&lt;br&gt;motparten, som har betydelse för&lt;br&gt;en förestående eller redan utbru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 38 § 1993:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flikt, eller rätt till inflytande över&lt;br&gt;motpartens beslut rörande sådan&lt;br&gt;konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34,&lt;br&gt;35, 38 och 39 §§ äger tillämpning&lt;br&gt;även när kollektivavtal tillfälligt&lt;br&gt;icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten arbetskonflikt, eller rätt till&lt;br&gt;inflytande över motpartens beslut&lt;br&gt;rörande sådan konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34&lt;br&gt;och 35 §§ skall tillämpas även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;som är bundna av kollektivavtal&lt;br&gt;får icke vidtaga eller deltaga i&lt;br&gt;arbetsinställelse (lockout eller&lt;br&gt;strejk), blockad, bojkott eller&lt;br&gt;annan därmed jämförlig stridsåt-&lt;br&gt;gärd, om avtalet har ingåtts av&lt;br&gt;organisation och denna ej i be-&lt;br&gt;hörig ordning har beslutat åtgär-&lt;br&gt;den, om åtgärden strider mot&lt;br&gt;bestämmelse om fredsplikt i kol-&lt;br&gt;lektivavtal eller om åtgärden har&lt;br&gt;till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utöva påtryckning i tvist om&lt;br&gt;kollektivavtals giltighet, bestånd&lt;br&gt;eller rätta innnebörd eller i tvist&lt;br&gt;huruvida visst förfarande strider&lt;br&gt;mot avtalet eller mot denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att åstadkomma ändring i av-&lt;br&gt;talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att genomföra bestämmelse,&lt;br&gt;som är avsedd att tillämpas sedan&lt;br&gt;avtalet har upphört att gälla, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att stödja annan, när denne icke&lt;br&gt;själv får vidtaga stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;som är bundna av kollektivavtal&lt;br&gt;får inte vidta eller delta i arbetsin-&lt;br&gt;ställelse (lockout eller strejk),&lt;br&gt;blockad, bojkott eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig stridsåtgärd, om&lt;br&gt;avtalet har ingåtts av en organisa-&lt;br&gt;tion och denna organisation inte i&lt;br&gt;behörig ordning har beslutat åt-&lt;br&gt;gärden, om åtgärden strider mot&lt;br&gt;en bestämmelse om fredsplikt i&lt;br&gt;kollektivavtal eller om åtgärden&lt;br&gt;har till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utöva påtryckning i en tvist&lt;br&gt;om ett kollektivavtals giltighet,&lt;br&gt;bestånd eller rätta innebörd eller i&lt;br&gt;en tvist huruvida ett visst förfaran-&lt;br&gt;de strider mot avtalet eller mot&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att åstadkomma ändring i av-&lt;br&gt;talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att genomföra bestämmelse,&lt;br&gt;som är avsedd att tillämpas sedan&lt;br&gt;avtalet har upphört att gälla, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att stödja någon annan, när&lt;br&gt;denne inte själv får vidta stridsåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;i strid mot första stycket betecknas&lt;br&gt;som olovliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:817.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör ej hinder för&lt;br&gt;arbetstagarorganisation att i be-&lt;br&gt;hörig ordning besluta blockad för&lt;br&gt;att utverka betalning av klar och&lt;br&gt;förfallen fordran på lön eller på&lt;br&gt;annan ersättning for utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om kollektivavtal gäller&lt;br&gt;för en arbetsgivare inte såsom&lt;br&gt;stridsåtgärd eller som ett led i en&lt;br&gt;stridsåtgärd hålla inne lön eller&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;som har förfallit till betalning.&lt;br&gt;Såsom olovlig stridsåtgärd be-&lt;br&gt;traktas också att arbetsgivaren&lt;br&gt;håller inne till betalning förfallen&lt;br&gt;lön eller annan ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete med anledning av att&lt;br&gt;arbetstagarna deltar i strejk eller&lt;br&gt;annan stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte ar-&lt;br&gt;betstagare att delta i en blockad&lt;br&gt;som har beslutats av en arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation i behörig ord-&lt;br&gt;ning och som har till ändamål att&lt;br&gt;utverka betalning av klar och&lt;br&gt;förfallen fordran på lön eller på&lt;br&gt;någon annan ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete (indrivningsblockad). En&lt;br&gt;sådan stridsåtgärd är inte olovlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare för inte såsom&lt;br&gt;stridsåtgärd eller som ett led i en&lt;br&gt;stridsåtgärd hålla inne lön eller&lt;br&gt;någon annan ersättning for utfört&lt;br&gt;arbete som har förfallit till be-&lt;br&gt;talning. Arbetsgivaren får inte&lt;br&gt;heller hålla inne lön eller någon&lt;br&gt;annan ersättning for utfört arbete,&lt;br&gt;som har förfallit till betalning,&lt;br&gt;med anledning av att arbetstagarna&lt;br&gt;deltar i en strejk eller någon&lt;br&gt;annan stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana åtgärder som avses i&lt;br&gt;första stycket är att anse som&lt;br&gt;olovliga stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare får inte vidta eller&lt;br&gt;delta i stridsåtgärd som har till&lt;br&gt;ändamål att kollektivavtal skall&lt;br&gt;träffas med ett företag som inte&lt;br&gt;har några arbetstagare eller där&lt;br&gt;bara företagaren eller företaga-&lt;br&gt;rens familjemedlemmar är arbets-&lt;br&gt;tagare och ensamma ägare. Det-&lt;br&gt;samma gäller när stridsåtgärd har&lt;br&gt;till ändamål att stödja någon som&lt;br&gt;vill träffa kollektivavtal med ett så-&lt;br&gt;dant företag. Vad som nu sagts&lt;br&gt;hindrar inte arbetstagare från att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delta i en anställningsblockad som&lt;br&gt;riktar sig mot ett sådant företag&lt;br&gt;och som har beslutats i behörig&lt;br&gt;ordning av en arbetstagarorgani-&lt;br&gt;sation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;i strid mot första stycket är att&lt;br&gt;anse som olovliga. Förändringar i&lt;br&gt;anställnings- eller ägarförhållan-&lt;br&gt;den som har inträffat sedan en&lt;br&gt;stridsåtgärd har varslats eller&lt;br&gt;inletts skall inte beaktas vid be-&lt;br&gt;dömningen av om en stridsåtgärd&lt;br&gt;är att anse som olovlig enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation&lt;br&gt;är sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej möter, skriftligen varsla&lt;br&gt;motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att vidtaga stridsåtgärd&lt;br&gt;eller att utvidga pågående stridsåtgärd. Omfattar stridsåtgärd från ar-&lt;br&gt;betsgivarsidan även arbetstagare som ej är medlemmar i berörd arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på ar-&lt;br&gt;betsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel enligt första stycket skall innehålla uppgift om anledningen till&lt;br&gt;stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att varsla föreligger Skyldighet att varsla finns inte i&lt;br&gt;ej i fråga om stridsåtgärd som fråga om stridsåtgärd som avses i&lt;br&gt;avses i 41 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation skall&lt;br&gt;ersätta uppkommen skada, om den&lt;br&gt;i tvist som avses i 33 eller 34 §&lt;br&gt;har föranlett eller godkänt felaktig&lt;br&gt;tillämpning av avtal eller av denna&lt;br&gt;lag och organisationen har saknat&lt;br&gt;fog för sin ståndpunkt i tvisten.&lt;br&gt;Detsamma gäller om organisa-&lt;br&gt;tionen har saknat fog for förkla-&lt;br&gt;ring enligt 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation skall&lt;br&gt;ersätta uppkommen skada, om den&lt;br&gt;i tvist som avses i 33 eller 34 §&lt;br&gt;har föranlett eller godkänt felaktig&lt;br&gt;tillämpning av avtal eller av denna&lt;br&gt;lag och organisationen har saknat&lt;br&gt;fog för sin ståndpunkt i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:529.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbets-&lt;br&gt;givaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till ho-&lt;br&gt;nom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat&lt;br&gt;beslutsorgan eller i sådan ställning förfär grovt vårdslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33-35 och 39 §§&lt;br&gt;utgör icke hinder mot beslut enligt&lt;br&gt;15 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33-35 §§ utgör&lt;br&gt;inte hinder mot beslut enligt 15&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:440) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:440) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft skall iaktta följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mellan arbetsgivaren och ar-&lt;br&gt;betstagaren skall det finnas ett&lt;br&gt;skriftligt anställningsavtal som&lt;br&gt;reglerar anställningsformen samt&lt;br&gt;lön och allmänna anställnings-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Arbetstagare får inte genom&lt;br&gt;villkor i avtal eller på något annat&lt;br&gt;sätt hindras att ta anställning hos&lt;br&gt;beställare för vilka de utför eller&lt;br&gt;utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En arbetstagare som har sagt&lt;br&gt;upp sig från en anställning och tar&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare&lt;br&gt;som hyr ut arbetskraft får inte&lt;br&gt;hyras ut till sin förra arbetsgivare&lt;br&gt;tidigare än sex månader efter det&lt;br&gt;att anställningen hos denne upp-&lt;br&gt;hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetstagare får inte genom&lt;br&gt;villkor i avtal eller på något annat&lt;br&gt;sätt hindras att ta anställning hos&lt;br&gt;beställare för vilka de utför eller&lt;br&gt;utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare som har sagt&lt;br&gt;upp sig från en anställning och tar&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare&lt;br&gt;som hyr ut arbetskraft får inte&lt;br&gt;hyras ut till sin förra arbetsgivare&lt;br&gt;tidigare än sex månader efter det&lt;br&gt;att anställningen hos denne upp-&lt;br&gt;hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser får göras från 4 § 1&lt;br&gt;genom kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet handlar i strid&lt;br&gt;med 4 §, utan att detta är tillätet&lt;br&gt;enligt avtal som avses i 5 §, döms&lt;br&gt;till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet handlar i strid&lt;br&gt;med 4 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 eller 6 § döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att p. 1 och 3 i bilagan till arbetsrättslig bered-&lt;br&gt;skapslag (1987:1262) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1. Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 35 och 37 §§ inte tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34, 36, 38, 56 och 69 §§ ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34, 36, 56 och 69 §§ ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels nya föreskrifter, betecknade 53 §, införas av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphäves eller&lt;br&gt;inskränkes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;genom kollektivavtal göras av-&lt;br&gt;vikelse från föreskrifterna i 11,&lt;br&gt;12, 14, 19-22 och 28 §§, 29 §&lt;br&gt;tredje meningen, 33, 34, 36, 38-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §§, 43 § andra stycket samt 64&lt;br&gt;och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 och 44 §§ anger samt längre&lt;br&gt;gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån&lt;br&gt;det innebär att rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet enligt denna lag upp-&lt;br&gt;hävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket är det tillåtet att genom&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelse från&lt;br&gt;föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22&lt;br&gt;och 28 §§, 29 § tredje meningen,&lt;br&gt;33, 34 och 36 §§, 43 § andra&lt;br&gt;stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrives in- Vad i denna lag föreskrivs in-&lt;br&gt;nebär icke rätt för part till insyn i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nebär inte rätt till insyn för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana förhållanden hos motpart,&lt;br&gt;som har betydelse for förestående&lt;br&gt;eller redan utbruten arbetskonflikt,&lt;br&gt;eller rätt till inflytande över mot-&lt;br&gt;partens beslut rörande sådan kon-&lt;br&gt;flikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34,&lt;br&gt;38 och 39 §§ äger tillämpning&lt;br&gt;även när kollektivavtal tillfälligt&lt;br&gt;icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part i sådana förhållanden hos&lt;br&gt;motparten, som har betydelse för&lt;br&gt;en förestående eller redan utbruten&lt;br&gt;arbetskonflikt, eller rätt till in-&lt;br&gt;flytande över motpartens beslut&lt;br&gt;rörande sådan konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19 och&lt;br&gt;34 §§ skall tillämpas även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33, 34 och&lt;br&gt;39 §§ utgör icke hinder mot beslut&lt;br&gt;enligt 15 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33 och 34 §§&lt;br&gt;utgör inte hinder mot beslut enligt&lt;br&gt;15 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3? I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;dels 25-27 och 32 §§ inte tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i annan lag eller i för-&lt;br&gt;ordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lag särskilda föreskrifter&lt;br&gt;som avviker från denna lag, gäller&lt;br&gt;de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en&lt;br&gt;förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, skall dessa föreskrifter&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:964.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltiga i den mån de&lt;br&gt;upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt&lt;br&gt;denna lag. Genom kollektivavtal&lt;br&gt;som har slutits eller godkänts av&lt;br&gt;en central arbetstagarorganisation&lt;br&gt;får dock göras avvikelser från 5,&lt;br&gt;6, 11, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Den närmare beräkningen&lt;br&gt;av förmåner som avses i 12 §&lt;br&gt;samt avvikelser från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 30 a §, såvitt gäller besked&lt;br&gt;enligt 15 §, liksom bestämmelser-&lt;br&gt;na i 30, 30 a och 31 §§, såvitt&lt;br&gt;gäller den lokala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens rättigheter, får också&lt;br&gt;bestämmas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från regler-&lt;br&gt;na i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av andra stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån&lt;br&gt;det upphäver eller inskränker&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 5, 6,&lt;br&gt;11, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Det är också tillåtet att&lt;br&gt;genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte inne-&lt;br&gt;bär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av EG-rådets direk-&lt;br&gt;tiv 91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från regler-&lt;br&gt;na i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av tredje stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden&lt;br&gt;av ett kollektivavtal enligt andra&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med av-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden&lt;br&gt;av ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst sex månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av till-&lt;br&gt;fällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av arbets-&lt;br&gt;anhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger ej om&lt;br&gt;det är skäligt att kräva att arbets-&lt;br&gt;givaren bereder arbetstagaren&lt;br&gt;annat arbete hos sig. Vid be-&lt;br&gt;dömande av vad som skäligen kan&lt;br&gt;krävas av arbetsgivaren skall&lt;br&gt;beaktas intresset av att tillgodose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt&lt;br&gt;grundad om det är skäligt att&lt;br&gt;kräva att arbetsgivaren bereder&lt;br&gt;arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;br&gt;Vid bedömande av vad som skäli-&lt;br&gt;gen kan krävas av arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarets produktionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till mer än en månad innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren underlåtit att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beaktas intresset av att till-&lt;br&gt;godose totalförsvarets produk-&lt;br&gt;tionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till antingen mer än två månader&lt;br&gt;innan underrättelse lämnades&lt;br&gt;enligt 30 § eller, om någon sådan&lt;br&gt;underrättelse inte lämnats, två&lt;br&gt;månader före tidpunkten för upp-&lt;br&gt;sägningen. Arbetsgivaren får dock&lt;br&gt;grunda uppsägningen enbart på&lt;br&gt;omständigheter som han har känt&lt;br&gt;till mer än två månader, om tids-&lt;br&gt;överdraget berott på att han på&lt;br&gt;arbetstagarens begäran eller med&lt;br&gt;dennes medgivande dröjt med&lt;br&gt;underrättelsen eller uppsägningen&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för att omständigheterna får åbe-&lt;br&gt;ropas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta&lt;br&gt;följande turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas plats i turord-&lt;br&gt;ningen bestäms med utgångspunkt&lt;br&gt;i varje arbetstagares sammanlagda&lt;br&gt;anställningstid hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;Arbetstagare med längre anställ-&lt;br&gt;ningstid har företräde framfor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsen-&lt;br&gt;heter, fastställs en turordning för&lt;br&gt;vaije enhet för sig. Om arbets-&lt;br&gt;givaren är eller brukar vara bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, fastställs en&lt;br&gt;särskild turordning för vaije&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ändringen innebär - utöver kursiverade delar -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nuvarande andra stycket blivit fjärde stycket och att nuvarande tredje&lt;br&gt;stycket blivit andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare med kortare anställ-&lt;br&gt;ningstid. Vid lika anställningstid&lt;br&gt;ger högre ålder företräde. Kan en&lt;br&gt;arbetstagare endast efter omplace-&lt;br&gt;ring beredas fortsatt arbete hos&lt;br&gt;arbetsgivaren, gäller som förut-&lt;br&gt;sättning för företräde enligt tu-&lt;br&gt;rordningen att arbetstagaren har&lt;br&gt;tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. Vid den bedöm-&lt;br&gt;ningen skall beaktas även intresset&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets pro-&lt;br&gt;duktionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsen-&lt;br&gt;heter, festställs turordningen för&lt;br&gt;varje enhet för sig. Om arbets-&lt;br&gt;givaren är eller brukar vara bun-&lt;br&gt;den av kollektivavtal, festställs en&lt;br&gt;särskild turordning för vaije av-&lt;br&gt;talsområde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fell flera driftsenheter på samma&lt;br&gt;ort, skall inom en arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisations avtalsområde festställas&lt;br&gt;en gemensam turordning för samt-&lt;br&gt;liga enheter på orten, om organi-&lt;br&gt;sationen begär det senast vid för-&lt;br&gt;handlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalsområde. Finns det i ett&lt;br&gt;sådant fell flera driftsenheter på&lt;br&gt;samma ort, skall inom en arbets-&lt;br&gt;tagarorganisations avtalsområde&lt;br&gt;festställas en gemensam turord-&lt;br&gt;ning för samtliga enheter på orten,&lt;br&gt;om organisationen begär det se-&lt;br&gt;nast vid förhandlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs får&lt;br&gt;arbetsgivaren undanta tvä arbets-&lt;br&gt;tagare inom den turordningskrets&lt;br&gt;där arbetsbristen finns. Den eller&lt;br&gt;de arbetstagare som har undan-&lt;br&gt;tagits har företräde till fortsatt&lt;br&gt;arbete. Detta företräde gäller även&lt;br&gt;i förhållande till den eller de&lt;br&gt;arbetstagare som kan få företräde&lt;br&gt;enligt 23 § denna lag och 8 §&lt;br&gt;lagen (1974:358) om facklig för-&lt;br&gt;troendemans ställning på arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga arbetstagarnas plats i&lt;br&gt;turordningen bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vaije arbetstagares sam-&lt;br&gt;manlagda anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagare med&lt;br&gt;längre anställningstid har företräde&lt;br&gt;framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika anställ-&lt;br&gt;ningstid ger högre ålder företräde.&lt;br&gt;Kan en arbetstagare endast efter&lt;br&gt;omplacering beredas fortsatt arbe-&lt;br&gt;te hos arbetsgivaren, gäller som&lt;br&gt;förutsättning för företräde enligt&lt;br&gt;turordningen att arbetstagaren har&lt;br&gt;tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. Vid den bedöm-&lt;br&gt;ningen skall beaktas även intresset&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets pro-&lt;br&gt;duktionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd och i lagen om medbestämmande&lt;br&gt;i arbetslivet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 december 1991 beslöt regeringen att bemyndiga&lt;br&gt;chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en kommitté för att&lt;br&gt;göra en översyn av medbestämmandelagen och den centrala arbets-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet &amp;quot;1992 års arbetsrättskommitté&amp;quot;, avläm-&lt;br&gt;nade i början av maj 1993 delbetänkandet Ny anställningsskyddslag&lt;br&gt;(SOU 1993:32). Delbetänkandet omfattar förslag till ny anställnings-&lt;br&gt;skyddslag och avskaffande av den fackliga vetorätten när arbetsgivaren&lt;br&gt;anlitar arbetskraft som inte anställs samt förbud mot blockader mot&lt;br&gt;enmans- eller familjeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna bör fogas till protokollet som bilaga 2. Remissyttrandena finns att&lt;br&gt;tillgå i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A93/1159/RS och dnr&lt;br&gt;A93/1804/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 september 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd, lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet, lag om ändring i lagen (1993:440) om privat arbetsförmed-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling och uthyrning av arbetskraft samt lag om ändring i arbetsrättslig Prop.&lt;br&gt;beredskapslag (1987:1262). De förslag som remitterades till Lagrådet 1993/94:67&lt;br&gt;bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag behandlar Lagrådets synpunkter under avsnitt 3.5 och 4.2 samt i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 2, 7 och 22 §§ anställningsskyddslagen och&lt;br&gt;41 a § medbestämmandelagen. I förhållande till lagrådsremissen har&lt;br&gt;dessutom gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en djup recession med hög arbets-&lt;br&gt;löshet, finansiella obalanser och en låg produktionsnivå. De grundläg-&lt;br&gt;gande problemen, som svag tillväxt och bristande utvecklingskraft&lt;br&gt;hänger samman med brister i de senaste 20 årens politik. Olika hinder&lt;br&gt;för tillväxt har byggts upp och förvärrats. Dessa brister och de svåra&lt;br&gt;sviterna från 1980-talets spekulationsekonomi ställer nu samhället inför&lt;br&gt;stora påfrestningar. Läget förvärras av den internationella lågkonjunktu-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allvarligaste problemet nu är arbetslösheten. Den är ett slöseri&lt;br&gt;med mänskliga resurser och kan leda till sociala problem och utslag-&lt;br&gt;ning. Trots betydande insatser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är&lt;br&gt;arbetslösheten nu den högsta under efterkrigstiden. I augusti 1993 var&lt;br&gt;9,4 procent av de som tillhörde arbetskraften öppet arbetslösa. Därtill&lt;br&gt;kommer ca 2,5 procent i olika konjunkturberoende åtgärder. Aktuella&lt;br&gt;prognoser tyder på att kampen mot arbetslösheten kommer att vara en&lt;br&gt;huvudfråga i såväl Sverige som övriga Europa under hela 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på den svenska arbetsmarknaden präglas av det dramatiska&lt;br&gt;bortfallet av arbetstillfällen som 1989 påbörjades inom industrisektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten är grunden för välståndet. Den är också&lt;br&gt;nödvändig för att trygga och öka sysselsättningen. Att få till stånd en&lt;br&gt;snabb expansion av antalet arbetstillfällen inom det privata näringslivet&lt;br&gt;kommer att vara en av 1990-talets nyckelfrågor. De små och medelstora&lt;br&gt;företagen står i centrum för regeringens näringspolitik. Växande små&lt;br&gt;och medelstora företag är en förutsättning för en uthållig tillväxt och en&lt;br&gt;återgång till den sysselsättningsnivå som vi hade i slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretag med färre än 20 anställda står för en femtedel av alla ar-&lt;br&gt;betstillfällen. De utgör dock 97 procent av alla företag i Sverige. Totalt&lt;br&gt;finns det ca 480 000 foretag med färre än 20 anställda. Om de mindre&lt;br&gt;företagen börjar nyanställa innebär det alltså ett stort antal nya arbets-&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nu tecken på att den ekonomiska aktiviteten i ekonomin för-&lt;br&gt;stärks. Vändningen i industrikonjunkturen har blivit allt tydligare. Det&lt;br&gt;gäller dock främst för de exportinriktade företagen. Hemmamarknaden&lt;br&gt;är alltjämt svag. Övertidsuttaget inom industrin ligger nu på samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå som under högkonjunkturåren i slutet av 1980-talet. I ett sådant&lt;br&gt;läge är det viktigt att undanröja de hinder som finns för att foretag skall&lt;br&gt;våga nyanställa arbetskraft. Det är också viktigt att långsiktigt öka&lt;br&gt;arbetsmarknadens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det viktigt att ändringar nu görs även i det&lt;br&gt;arbetsrättsliga regelsystemet. Ett syfte med de förslag som nu läggs&lt;br&gt;fram är att i nuvarande svåra arbetsmarknadsläge och inför en konjunk-&lt;br&gt;turuppgång underlätta för arbetslösa, inte minst för ungdomar, att er-&lt;br&gt;hålla anställningar. Det förutsätter att en expansion av landets många&lt;br&gt;småföretag underlättas. De delar av arbetsrättskommitténs förslag som&lt;br&gt;är av speciell betydelse för små och medelstora företags förmåga att&lt;br&gt;nyanställa bör genomföras så att de kan träda i kraft redan vid det&lt;br&gt;kommande årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen i de delar av arbets-&lt;br&gt;rättskommitténs delbetänkande som inte behandlas i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagen om anställningsskydd&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Tidsbegränsad anställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid&lt;br&gt;arbetsanhopning förlängs från sammanlagt högst sex månader&lt;br&gt;till sammanlagt högst tolv månader under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;(betänkandet s. 263-310).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anser att man bör ge en arbetsgivare och en&lt;br&gt;arbetstagare en generell möjlighet att avtala om tidsbegränsad anställ-&lt;br&gt;ning, oavsett skäl, i tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tillstyrker förslaget men anger som&lt;br&gt;förutsättning att en visstidsanställd skall ha samma rätt till uppsägning&lt;br&gt;på eget initiativ som en tillsvidareanställd har. AMS föreslår även att&lt;br&gt;14 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjan-&lt;br&gt;delagen), skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum anser att de argument som kommittén anför till stöd&lt;br&gt;för att införa en längre tillåten avtalstid är dåligt underbyggda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att det inte på-&lt;br&gt;visats några egentliga behov av den föreslagna ordningen och att för-&lt;br&gt;slaget är olämpligt eftersom det riskerar kringående av reglerna om&lt;br&gt;tillsvidareanställning. Styrelsen anser också att det är olämpligt att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;tillfällig&amp;quot; slopas i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget medför risk för&lt;br&gt;missbruk och att det urholkar huvudregeln om tillsvidareanställning.&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) framför liknande synpunk-&lt;br&gt;ter och avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Anställningsskyddslagen utgår från att&lt;br&gt;den normala anställningsformen är tillsvidareanställning. I vissa i an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen särskilt uppräknade fall är det dock tillåtet att&lt;br&gt;träffa avtal om en tidsbegränsad anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det karakteristiska för en tidsbegränsad anställning är att anställningen&lt;br&gt;i princip är avsedd att pågå bara en viss på förhand bestämd tidsperiod.&lt;br&gt;Vid tidsperiodens utgång upphör anställningen utan att det krävs någon&lt;br&gt;uppsägning och utan krav på saklig grund. En arbetsgivare och en&lt;br&gt;arbetstagare kan avtala om att en visstidsanställning kan upphöra i förtid&lt;br&gt;efter uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anställningsskyddslagen finns det en uppräkning av fem fell där&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning är tillåten. På en punkt - visstidsanställning&lt;br&gt;vid tillfällig arbetsanhopning - finns det en begränsning av den tillåtna&lt;br&gt;anställningstidens längd. En sådan visstidsanställning får pågå samman-&lt;br&gt;lagt högst sex månader under en tvåårsperiod. Syftet med regeln är att&lt;br&gt;ge arbetsgivaren en möjlighet att klara upp situationen när det tillfälligt&lt;br&gt;uppkommer ett kortsiktigt behov av en extrainsats. Anledningen till att&lt;br&gt;den tillåtna anställningstiden begränsats just i detta fell är att lagstiftaren&lt;br&gt;velat skapa en klar och enkel regel som utan att undergräva huvudre-&lt;br&gt;geln om tillsvidareanställning tillåter att en visstidsanställning vid behov&lt;br&gt;kan förlängas inom den uppdragna tidsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetstagare som har mera varaktiga tidsbegränsade anställningar -&lt;br&gt;mer än sammanlagt tolv månader under de senaste två åren - har ett&lt;br&gt;visst förstärkt skydd, t.ex. företrädesrätt till återanställning. I lagen&lt;br&gt;finns också bestämmelser om att en anställning som har tidsbegränsats&lt;br&gt;på ett otillåtet sätt kan omvandlas till en tillsvidareanställning på arbets-&lt;br&gt;tagarens begäran. Härtill kommer 14 § främjandelagen, som ger läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden möjlighet att vid vite förbjuda en arbetsgivare att träffe&lt;br&gt;avtal om tidsbegränsade anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till tidsbegränsade anställningar vid tillfällig arbetsanhop-&lt;br&gt;ning infördes i och med 1982 års anställningsskyddslag (prop.&lt;br&gt;1981/82:71 s. 38-54). Enligt 1974 års anställningsskyddslag fenns det&lt;br&gt;ingen lagregel som tillät en sådan anställningsform, men det var tillåtet&lt;br&gt;att träffe kollektivavtal för att anställa för ett tillfälligt arbetskraftsbe-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tillsvidareanställning skall enligt min upp-&lt;br&gt;fattning även fortsättningsvis vara den normala anställningsformen.&lt;br&gt;Begränsningarna i rätten att träffa avtal om tidsbegränsad anställning är&lt;br&gt;uppställda i syfte att förhindra kringgåenden av det starka anställnings-&lt;br&gt;skydd som tillsvidareanställning ger arbetstagaren i lagen. Det är därför&lt;br&gt;inte lämpligt att i lagen, som SAF, Sveriges Industriförbund och Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen föreslagit, generellt tillåta tidsbegränsad anställning,&lt;br&gt;ens under en bestämd längsta tid, också i de fell där det inte finns något&lt;br&gt;egentligt behov av en sådan anställningsform. Förslaget att generellt&lt;br&gt;tillåta tidsbegränsade anställningar inom en viss tidsram ger inte ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt skydd mot missbruk. Tidsbegränsade anställningar skall,&lt;br&gt;såsom idag, tillåtas bara i de fall där det typiskt sett finns ett generellt&lt;br&gt;och berättigat behov av sådana anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag emellertid att det finns behov av att&lt;br&gt;förlänga den tillåtna anställningstiden vid arbetsanhopning. Tidsgränsen&lt;br&gt;i lagen skall förhindra missbruk och kringåenden av lagen. Genom en&lt;br&gt;tidsgräns förhindras effektivt att arbetsgivaren missbrukar reglerna&lt;br&gt;genom att under en lång tid ha en och samma arbetstagare anställd för&lt;br&gt;arbetsanhopning. Tidsgränsen får dock inte vara så snäv att alltför&lt;br&gt;många fell av befogade visstidsanställningar feller utanför. Om t.ex. ett&lt;br&gt;företag får in en större order beträffande ett arbete som beräknas ta&lt;br&gt;längre tid än sex månader att färdigställa är det inte rimligt att arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall tvingas tillsvidareanställa extrapersonal som han sedan måste&lt;br&gt;säga upp eller omplacera i en arbetsbristsituation. Det är inte heller&lt;br&gt;rimligt att i detta fell ha en ordning som i praktiken gör det nödvändigt&lt;br&gt;att byta ut den visstidsanställda arbetsstyrkan efter sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfettning att tidsgränsen bör ändras till sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under två år dvs., samma tidsgräns som&lt;br&gt;gäller idag för upparbetande av företrädesrätt vid återanställning. Har&lt;br&gt;en arbetsgivare behov av arbetstagaren även efter sammanlagt tolv&lt;br&gt;månader kan man inte med fog tala om ett behov av arbetstagaren på&lt;br&gt;grund av arbetsanhopning. Vill arbetsgivaren anlita arbetstagaren även&lt;br&gt;i fortsättningen får han i stället erbjuda en tillsvidareanställning. Tids-&lt;br&gt;gränsen är samtidigt så snäv att den effektivt förhindrar ett missbruk av&lt;br&gt;anställningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs förslag till lagtext är ordet &amp;quot;tillfällig&amp;quot; slopat. Med hän-&lt;br&gt;syn till att tiden föreslås förlängd till tolv månader anser även jag att&lt;br&gt;ordet &amp;quot;tillfällig&amp;quot; kan utmönstras ur lagtexten. Även Arbetsdomstolen har&lt;br&gt;tillstyrkt kommitténs lagtextförslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna vidgade möjlighet kommer förmodligen särskilt de mindre före-&lt;br&gt;tagen med få anställda till godo. Dessa företag kan ofta ha svårt att&lt;br&gt;klara en större order än normalt utan nyanställningar. Samtidigt kan det&lt;br&gt;vara tveksamt om de i längden stadigvarande kan sysselsätta ytterligare&lt;br&gt;någon eller några anställda. En tillsvidareanställning är då inte något&lt;br&gt;egentligt alternativ. Genom att dessa företag nu får vidgade möjligheter&lt;br&gt;att anpassa arbetsstyrkan efter arbetstillgången främjas också konkurren-&lt;br&gt;sen. Mindre företag får bättre möjligheter att konkurrera om större&lt;br&gt;arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att arbetsgivaren bättre kan anpassa arbetsstyrkan efter arbets-&lt;br&gt;mängden, blir det också lättare att iaktta intentionerna bakom bl.a.&lt;br&gt;arbetstidsregleringen och förhindra att enskilda arbetstagare utsätts för&lt;br&gt;stora övertidsuttag. Detta kan förbättra arbetsmiljön och arbetssituatio-&lt;br&gt;nen för samtliga anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidsbegränsad anställning kan även betyda fördelar för arbetstagar-&lt;br&gt;na. För ungdomar kan olika tidsbegränsade anställningar vara ett sätt att&lt;br&gt;få prova på många olika slags arbeten för att kunna bestämma inriktning&lt;br&gt;i yrkeslivet. Även under en tidsbegränsad anställning, som inte är en&lt;br&gt;provanställning, kan en arbetstagare få möjlighet att visa sin arbetsför-&lt;br&gt;måga. Detta är till fördel för ungdomarna men även för andra t.ex.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappade och deras möjlighet att komma in på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det kan vidare finnas många skäl till varför en arbetstagare&lt;br&gt;bara kan, eller önskar, arbeta under en tidsbegränsad tidsperiod. En&lt;br&gt;utökad möjlighet till tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning, och&lt;br&gt;därmed förhoppningsvis fler anställningar är således även till fördel för&lt;br&gt;arbetstagarna och de arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att 14 § i främjandelagen skall utmönstras. Jag vill&lt;br&gt;emellertid avvakta kommitténs slutbetänkande eftersom den även har i&lt;br&gt;uppdrag att göra en allmän översyn av främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har även föreslagit att visstidsanställda skall ges rätt till uppsäg-&lt;br&gt;ning på eget initiativ på samma sätt som tillsvidareanställda. Jag anser&lt;br&gt;dock inte att förändringen att förlänga den tillåtna tiden oundgängligen&lt;br&gt;kräver att dessa frågor avgörs nu. En arbetstagares och en arbetsgivares&lt;br&gt;möjlighet till förtida uppsägning behandlas av kommittén i betänkandet&lt;br&gt;(avsnitt 15). Jag avser att senare ta ställning till den delen av kommit-&lt;br&gt;téns förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-konventionen (nr 158) om uppsägning av anställningsavtal på ar-&lt;br&gt;betsgivarens initiativ och en därtill anslutande rekommendation (nr 166)&lt;br&gt;med kompletterande stadganden i samma ämne innehåller vissa bestäm-&lt;br&gt;melser som berör tidsbegränsad anställning och provanställning. ILO-&lt;br&gt;kommittén har uttalat att den inte kunnat finna att arbetsrättskommitténs&lt;br&gt;förslag står i strid med ILO-konventionen. Jag delar ELO-kommitténs&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Provanställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den längsta tillåtna prövotiden vid provanställning&lt;br&gt;förlängs från sex till tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Avviker från mitt såtillvida att den föreslår dels&lt;br&gt;att den längsta tillåtna prövotiden fortfarande skall vara sex månader&lt;br&gt;med möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om förläng-&lt;br&gt;ning av prövotiden till högst nio månader, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;dels att prövotiden skall förlängas automatiskt om arbetstagaren under&lt;br&gt;prövotiden har semster, tjänstledighet eller semesterlönegrundande&lt;br&gt;frånvaro enligt 17 § semesterlagen (1977:480) (betänkandet s.&lt;br&gt;263-313).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan tillstyrker att det införs möjlighet till längre prövotider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö tingsrätt, Samhall AB, Försäkringskasseförbundet och Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund anser att det inte skall krävas särskilda skäl för en&lt;br&gt;förlängning av prövotiden utan föreslår istället att det införs en längre&lt;br&gt;bestämd prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, SAF och Sveriges Industriförbund anser också att&lt;br&gt;det är klarare med en längre bestämd prövotid. De är därutöver kritiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot förslaget till en regel om automatisk förlängning vid frånvaro och&lt;br&gt;anför att denna riskerar att leda till missförstånd och tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund förordar en längsta&lt;br&gt;tillåtna prövotid om nio månader med möjlighet till automatisk förlän-&lt;br&gt;gning vid frånvaro om frånvaron varat en viss minsta tid, t.ex. en må-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen anser att den föreslagna regleringen är allt för kom-&lt;br&gt;plicerad och förordar att den längsta tillåtna prövotiden bestäms till nio&lt;br&gt;månader utan möjlighet till automatisk förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS och Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att den längsta tillåtna prö-&lt;br&gt;votiden bestäms till tolv månader och Företagarnas Riksorganisation att&lt;br&gt;den bestäms till minst tolv månader. Kriminalvårdsstyrelsen anser därut-&lt;br&gt;över att om en arbetstagares frånvaro är längre än t.ex. tre månader&lt;br&gt;skall arbetstagaren och arbetsgivaren kunna avtala om förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), och Handi-&lt;br&gt;kappförbundens Samarbetsorgan anser att det inte finns behov av längre&lt;br&gt;prövotider än sex månader och avstyrker därför förslaget om möjlighet&lt;br&gt;till förlängning till nio månader men tillstyrker förslaget om automatisk&lt;br&gt;förlängning vid frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO avstyrker förslaget om möjlighet att avtala om en förlängning av&lt;br&gt;prövotiden från sex till nio månader men tillstyrker förslaget om auto-&lt;br&gt;matisk förlängning vid frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Arbetares Centralorganisation anser att möjligheten till prov-&lt;br&gt;anställning bör avskaffas eller begränsas till högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Det är tillåtet enligt anställningsskydds-&lt;br&gt;lagen att avtala om provanställning. Prövotiden får dock vara högst sex&lt;br&gt;månader. Om vare sig arbetsgivaren eller arbetstagaren har gett besked&lt;br&gt;om något annat senast vid prövotidens utgång, går provanställningen&lt;br&gt;automatiskt över i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en otillåten provanställning kan omvandlas till en tillsvidarean-&lt;br&gt;ställning på arbetstagarens begäran. Reglerna i främjandelagen om&lt;br&gt;länsarbetsnämndens möjlighet att kontrollera arbetsgivarens tillämpning&lt;br&gt;och beivra missbruk gäller även vid provanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till provanställning infördes i och med 1982 års anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslag. Tidigare fanns det inte någon sådan lagregel men det&lt;br&gt;var tillåtet att träffa kollektivavtal om provanställning. Tre månader var&lt;br&gt;den vanliga tiden i kollektivavtalen på LO:s område av den privata&lt;br&gt;arbetsmarknaden. På tjänstemannaområdet och hos kommunerna var&lt;br&gt;den vanliga tiden däremot sex månader. Departementschefen (prop.&lt;br&gt;1981/82:71 s. 51) uttalade, när regeln infördes, att en lagregel med&lt;br&gt;giltighet över hela arbetsmarknaden borde öppna möjlighet till provan-&lt;br&gt;ställning i sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En provanställning är av en annan karaktär&lt;br&gt;än andra tidsbegränsade anställningar eftersom den normalt är avsedd&lt;br&gt;att gå över i en tillsvidareanställning efter prövotiden. Syftet med prö-&lt;br&gt;votiden är att arbetsgivaren, utan att genast ta på sig det ansvar som en&lt;br&gt;tillsvidareanställning innebär, skall få tillfälle att bedöma hur arbets-&lt;br&gt;tagaren fungerar i arbetet. Även arbetstagaren får under prövotiden&lt;br&gt;möjlighet att bedöma anställningen. För att provanställningen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna fylla sin funktion måste prövotiden vara så lång att den ger en&lt;br&gt;tillräcklig möjlighet for bedömningarna. Det finns annars risk för att&lt;br&gt;arbetsgivaren inte vågar låta provanställningen gå över i en tillsvidare-&lt;br&gt;anställning utan att han i stället avbryter anställningsförhållandet. Det&lt;br&gt;finns naturligtvis också en risk för att en arbetsgivare helt avstår från att&lt;br&gt;pröva t.ex. en person som aldrig har arbetat i yrket eller en person med&lt;br&gt;kända speciella problem om han inte kan vara säker på att den tillåtna&lt;br&gt;prövotiden ger ett tillräckligt utrymme för att bedöma arbetstagarens&lt;br&gt;förmåga. Även arbetstagaren har ett intresse av att prövotiden är till-&lt;br&gt;räckligt lång. Om det t.ex. har uppkommit ett övergående initial-&lt;br&gt;problem, hinner han visa vad han går för och göra de bedömningar som&lt;br&gt;behövs för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagregeln tillåter att prövotiden är högst sex månader.&lt;br&gt;Någon möjlighet att därutöver förlänga prövotiden finns inte, inte ens&lt;br&gt;om arbetstagaren t.ex. blir sjuk eller har semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är många olika faktorer som inverkar på vilken prövotid som kan&lt;br&gt;behövas eller vara önskvärd i ett visst fell. Det kan gälla fektorer som&lt;br&gt;hänför sig till arbetets art eller till arbetssituationen i övrigt. Det kan&lt;br&gt;också vara fråga om fektorer som har att göra med arbetstagaren. Det&lt;br&gt;är naturligtvis svårt, eller omöjligt, att i lag precisera vilken prövotid&lt;br&gt;som bör tillämpas i vaije särskilt fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör man genom en för arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;dispositiv lagregel bestämma en längsta prövotid som är så lång att den&lt;br&gt;i de allra flesta fell ger en arbetsgivare ett tillräckligt underlag för att&lt;br&gt;avgöra om provanställningen skall gå över i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fell är en prövotid om sex månader fullt tillräcklig. I vissa&lt;br&gt;situationer är dock en längre prövotid önskvärd och behövlig. Det har&lt;br&gt;t.ex. påpekats att det bl.a. för säljare av mera komplexa produkter&lt;br&gt;ibland kan behövas en längre prövotid. Tiden från den första kundkon-&lt;br&gt;takten till en försäljning kan t.ex. vara lång i dessa fell, och det vikti-&lt;br&gt;gaste för företaget är givetvis att försäljningen kommer till ett avslut.&lt;br&gt;Även beträffande arbetstagare som ensamma har ansvar för kontakter&lt;br&gt;med människor i utsatta situationer kan det behövas en längre prövotid&lt;br&gt;för att utröna om arbetstagaren sett i ett längre perspektiv har sådana&lt;br&gt;personliga egenskaper som krävs för arbetet. För vissa handikappade&lt;br&gt;kan det också vara den enda möjligheten att komma in på den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden att genom en längre prövotid få visa att de trots sitt&lt;br&gt;handikapp i längden klarar av arbetet. Det kan också finnas arbeten där&lt;br&gt;säsongsvariationer gör att arbetsuppgifternas art varierar med årstiderna&lt;br&gt;och där det kan vara viktigt att arbetstagaren under prövotiden får en&lt;br&gt;möjlighet att visa att han klarar av de varierande arbetsuppgifterna.&lt;br&gt;Dessutom finns det naturligtvis ett behov av att prövotiden är längre i&lt;br&gt;de fell där arbetstagaren blir sjuk eller av någon annan anledning är&lt;br&gt;ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har här föreslagit att det bör öppnas en möjlighet för&lt;br&gt;parterna att avtala om en förlängning av prövotiden, om det finns särkil-&lt;br&gt;da skäl, dock längst till sammanlagt nio månader. Kommittén har också&lt;br&gt;föreslagit att prövotiden automatiskt skall förlängas om arbetstagaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft semester, tjänstledighet eller semesterlönegrundande frånvaro enligt&lt;br&gt;17 § semesterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs, liksom flera av remissinstansernas, bedömning&lt;br&gt;att det finns behov av längre prövotider än sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är hur lagens regler om detta lämpligen bör utformas. Ä ena&lt;br&gt;sidan skall lagen inte öppna större möjligheter för provanställning än&lt;br&gt;som är behövligt. Å andra sidan skall reglerna vara enkla och praktiskt&lt;br&gt;hanterliga. De bör inte mer än nödvändigt innehålla särskilda villkor för&lt;br&gt;sin tillämplighet eller andra begränsningar av det slaget. Om man i&lt;br&gt;lagen bygger in en risk för tolknings- och tillämpningstvister, uppstår&lt;br&gt;lätt på arbetsmarknaden en tvekan inför nyanställningar. Detta bör i&lt;br&gt;möjligaste mån undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regel som kommittén föreslagit är enligt min mening inte tillräck-&lt;br&gt;ligt enkel att tillämpa. Eftersom det krävs särskilda skäl för att avtala&lt;br&gt;om en längre prövotid än sex månader kan dessa skäl komma att prövas&lt;br&gt;i en domstolsprocess. Frågan huruvida parterna haft rätt att träffa såda-&lt;br&gt;na avtal kan alltså, som också några av remissinstanserna påpekat, ge&lt;br&gt;upphov till en rad tvister. En sådan ordning är därför inte lämplig. Jag&lt;br&gt;anser att det är mer ändamålsenligt att helt enkelt förlänga den längsta&lt;br&gt;tillåtna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den av kommittén föreslagna automatiska förlängningen vid&lt;br&gt;frånvaro kan, som några av remissinstanserna framfört, ställa till pro-&lt;br&gt;blem. Både arbetstagaren och arbetsgivaren måste föra noggranna an-&lt;br&gt;teckningar om frånvaron. Ett misstag eller en felsummering kan för&lt;br&gt;arbetsgivaren betyda att han lämnar ett besked om att han inte önskar&lt;br&gt;att provanställningen skall övergå i en tillsvidareanställning för sent.&lt;br&gt;Som Arbetsdomstolen påpekat kan regeln även leda till komplikationer&lt;br&gt;om arbetsgivaren och arbetstagaren är oense i frågan om den automatis-&lt;br&gt;ka förlängningens beräkning och den frågan inte är löst när prövotiden&lt;br&gt;går ut. Skall, som domstolen ifrågasatt, arbetstagaren ha rätt att gå kvar&lt;br&gt;i anställningen så länge tvisten inte är löst och vad skall gälla om den&lt;br&gt;omtvistade frånvaron inte var av sådant slag att den gav rätt till förläng-&lt;br&gt;ning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den längsta tillåtna provanställningstiden skall förlängas&lt;br&gt;så att även en något längre frånvaro inte påverkar möjligheten att be-&lt;br&gt;döma arbetstagarens lämplighet för en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är hur lång den längsta tiden bör vara. Ett alternativ är att be-&lt;br&gt;stämma den till nio månader som Arbetsdomstolen m.fl. föreslagit och&lt;br&gt;som kommittén föreslagit som längsta tid efter förlängning. AMS har&lt;br&gt;anfört att en provanställning under en relativt lång period kan öka möj-&lt;br&gt;ligheterna till en fäst förankring på arbetsmarknaden och att det även&lt;br&gt;från rehabiliteringssynpunkt har visat sig väsentligt med provanställ-&lt;br&gt;ningstider. AMS har vidare uttalat att en längre provanställningstid än&lt;br&gt;vad som är vanligt förekommande idag borde kunna medverka till att&lt;br&gt;slussa över bl.a. ungdomar i mindre företag från praktikplatser till&lt;br&gt;ordinarie jobb. Mot denna bakgrund föreslår AMS att provanställning&lt;br&gt;skall kunna ske upp till ett år. Jag finner att AMS argument är bärande.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att tiden bestäms till tolv månader. På så sätt möjlig-&lt;br&gt;görs att en arbetstagare kan prövas under ett helt år av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma tillåtna längsta tidsperiod kommer att gälla som för tidsbegrän- Prop.&lt;br&gt;sad anställning vid arbetsanhopning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna vidgade möjlighet till provanställning kommer särskilt&lt;br&gt;småföretagarna till godo. De får en längre tid på sig för att bedöma en&lt;br&gt;arbetstagares förmåga. Som AMS anfört bör även detta vara till fördel&lt;br&gt;för arbetstagarna, särskilt de unga arbetstagarna, eftersom en provan-&lt;br&gt;ställning i praktiken ofta är den enda möjligheten att komma in på den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden och visa sin arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning står förändringen av regeln inte i strid med den&lt;br&gt;tidigare nämnda ILO-konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Reglering av tidsbegränsad anställning och&lt;br&gt;provanställning i kollektivavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om visstidsanställning vid arbetsanhopning&lt;br&gt;och provanställning skall kunna frångås genom kollektivavtal även&lt;br&gt;efter det att lagen trätt i kraft. Genom övergångsbestämmelser skall&lt;br&gt;dock de delar av kollektivavtalen undanröjas som vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande innehåller bestämmelser om kortare tillåtna avtalstider än de&lt;br&gt;nya reglerna om visstidsanställning vid arbetsanhopning och&lt;br&gt;provanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Även den förslår att de aktuella reglerna skall&lt;br&gt;vara dispositiva för arbetsmarknadens parter men föreslår att de äldre&lt;br&gt;kollektivavtalen i dessa delar inte skall undanröjas (betänkandet s.&lt;br&gt;314-315).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte berört frå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultets styrelsen vid Lunds Universitet och LO anser att be-&lt;br&gt;stämmelserna skall vara dispositiva för arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att det vore att kränka rättssamhällets grunder att undan-&lt;br&gt;röja ingångna kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Sveriges Industriförbund föreslår att äldre kollektivavtal skall&lt;br&gt;undanröjas i den mån dessa innehåller regler som är sämre än de nya&lt;br&gt;bestämmelserna. Samhall AB föreslår att äldre kollektivavtal som in-&lt;br&gt;nehåller begränsningar jämfört med lagens regler automatiskt skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation anser att den tillåtna prövotiden inte&lt;br&gt;skall kunna begränsas genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund instämmer i kommitténs betänkligheter mot&lt;br&gt;att genom övergångsbestämmelser undanröja de äldre inskränkande&lt;br&gt;kollektivavtalen. Samfundet förordar i stället att reglerna görs tvingan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt var det först genom&lt;br&gt;1982 års anställningsskyddslag som rätten att avtala om provanställning&lt;br&gt;och tidsbegränsad anställning vid tillfällig arbetsanhopning reglerades i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag. Vid införandet av 1982 års anställningsskyddslag lämnades emeller-&lt;br&gt;tid de kollektivavtal som avvek från lagen orörda av lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På betydande delar av arbetsmarknaden finns det än i dag kollektivav-&lt;br&gt;tal med bestämmelser om kortare avtalstider för provanställning och&lt;br&gt;visstidsanställning vid arbetsanhopning än lagen medger. På denna del&lt;br&gt;av arbetsmarknaden kan de kollektivavtalsbundna arbetsgivarna inte an-&lt;br&gt;vända sådana anställningsformer i den utsträckning som kollektivavtals-&lt;br&gt;lösa arbetsgivare kan. Dessa inskränkningar i kollektivavtalen härrör i&lt;br&gt;stor utsträckning från den tid då de nämnda anställningsformerna var&lt;br&gt;tillåtna bara under förutsättning att ett kollektivavtal hade träffats om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle mot den bakgrunden kunna övervägas att göra reglerna om&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning tving-&lt;br&gt;ande. Jag anser dock att det är viktigt att parterna inom en bransch&lt;br&gt;också i framtiden har en möjlighet att göra de justeringar i förhållande&lt;br&gt;till lagen som kan behövas för branschen eller för ett enskilt företag.&lt;br&gt;Reglerna bör därför även i fortsättningen kunna frångås genom kollek-&lt;br&gt;tivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör i stället överväga att genom övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;den nya lagen röja undan de delar av kollektivavtalen som vid de nya&lt;br&gt;reglernas ikraftträdande innehåller inskränkningar, såvitt avser tillåtna&lt;br&gt;avtalstider, i rätten att visstidsanställa vid arbetsanhopning och att prov-&lt;br&gt;anställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ett sådant förfaringssätt kan det riktas principiella invändningar.&lt;br&gt;Frågan behandlades ingående i anslutning till övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till medbestämmandelagen (prop. 1975/76:105 Bilaga 1 s. 520 ff.). I de&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna föreskrevs det att kollektivavtal, som hade&lt;br&gt;ingåtts före lagens ikraftträdande, skulle vara utan verkan i den mån&lt;br&gt;avtalet innefattade avvikelse från den nya lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i vad SAF, Sveriges Industriförbund och Samhall AB&lt;br&gt;anfört i denna del. Det är viktigt att de förändringar som nu föreslås får&lt;br&gt;genomslag på hela arbetsmarknaden. Då måste de delar av kollektivav-&lt;br&gt;talen som finns när ändringarna träder i kraft och som innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om kortare avtalstider undanröjas. Det föreligger annars en&lt;br&gt;uppenbar risk för att dessa lagändringar inte får de positiva effekter,&lt;br&gt;under den väntade konjunkturuppgången, som kan förväntas och att&lt;br&gt;bara den icke kollektivavtalsreglerade arbetsmarknaden berörs. Arbets-&lt;br&gt;marknadens parter bör emellertid, som jag nyss nämnt, ges möjlighet&lt;br&gt;att därefter göra anpassningar med de nya lagreglerna som grund. De&lt;br&gt;kollektivavtal som vid lagens ikraftträdande har bestämmelser om längre&lt;br&gt;avtalstider än lagen medger bör dock lämnas orörda. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla de kollektivavtal som ingås före lagens ikraftträdande och som&lt;br&gt;innehåller kortare avtalstider än lagen under förutsättning att avtalet&lt;br&gt;ingåtts i syfte att frångå den nya lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså angeläget att parterna på arbetsmarknaden anpassar sina&lt;br&gt;avtal till de nya bestämmelserna om längre avtalstider för provanställ-&lt;br&gt;ning och tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning. I detta sam-&lt;br&gt;manhang bör parterna även se till att det inte finns några andra hinder i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtalen för att använda dessa anställningsformer på hela arbets- Prop.&lt;br&gt;marknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Information om anställningsvillkor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mot bakgrund av ett EG-direktiv tillförs lagen en regel&lt;br&gt;om att arbetsgivaren i inledningen av ett anställningsförhållande skall&lt;br&gt;vara skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om villkoren i an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt (betänkandet&lt;br&gt;s. 561-564 och 566-569).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;i frågan tillstyrker eller har inget att erinra mot att det införs en lagre-&lt;br&gt;gel mot bakgrund av det aktuella EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att det inte är någon brådska med att genomföra direktivet i&lt;br&gt;den svenska rättsordningen eftersom direktivet inte omfattas av EES-&lt;br&gt;avtalet och inte blir gällande förrän nya forhandlingar har hållits. LO&lt;br&gt;anför vidare att direktivets innehåll är av den karaktären att det naturligt&lt;br&gt;hör hemma i kollektivavtal och att arbetsmarknadens parter därför i&lt;br&gt;första hand skall införliva direktivet genom träffande av kollektivavtal.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen och TCO framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att informationen skall lämnas när anställningsavtalet&lt;br&gt;ingås eller i vart fell senast när anställningen påböijas. TCO framfor&lt;br&gt;liknande synpunkter samt föreslår att informationsskyldigheten även bör&lt;br&gt;omfatta gällande pensionsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att bestämmelsen sträcker sig längre än direkti-&lt;br&gt;vet och att lagtexten är alltför detaljerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund anser att lagtexten inte uppfyller EG-direkti-&lt;br&gt;vets krav fullt ut. Samfundet anför att bestämmelsen bör tillföras krav&lt;br&gt;på att informationen även skall omfatta löneutbetalningsintervaller,&lt;br&gt;veckoarbetstidsmått och specificerade villkor för utlandsstationerade&lt;br&gt;arbetstagare. Samfundet påpekar även att förslaget i några hänseenden&lt;br&gt;ställer betydligt längre gående krav än vad EG-direktivet gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen anser att den föreslagna regleringen inte motsvarar&lt;br&gt;den informationsskyldighet som följer av EG-direktivet; i vissa delar&lt;br&gt;går den föreslagna regleringen längre än direktivet och i andra delar&lt;br&gt;saknas regler motsvarande direktivets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: För närvarande finns det inte någon&lt;br&gt;generell lagregel för hela arbetsmarknaden som ålägger en arbetsgivare&lt;br&gt;att iaktta skriftlig form eller att på annat sätt skriftligen tillkännage in-&lt;br&gt;nehållet i det träffade anställningsavtalet. Inom EG finns dock ett direk-&lt;br&gt;tiv som behandlar arbetsgivarens skyldighet att skriftligen upplysa ar-&lt;br&gt;betstagarna om villkoren for anställningsavtalet eller anställningsförhål-&lt;br&gt;landet (91/533/EEG). Direktivet är antaget av ministerrådet i oktober&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. Enligt direktivet skall det vara införlivat i medlemsstaterna senast&lt;br&gt;den 30 juni 1993. Rättsakter som är antagna av EG efter den 31 juli&lt;br&gt;1991 omfattas inte av EES-avtalet. Överenskommelser om sådana rätt-&lt;br&gt;sakter kommer dock att träffas genom beslut i Gemensamma EES-kom-&lt;br&gt;mittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas direktivet i dess engelska ver-&lt;br&gt;sion som bilaga 5 och i en preliminär svensk översättning som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen innehåller inte några regler om formen för ett&lt;br&gt;anställningsavtal. Det finns inte heller regler om att anställningsbevis&lt;br&gt;eller liknande skall upprättas i samband med att en anställning påböijas.&lt;br&gt;I annan lagstiftning finns dock exempel på en reglering av dessa frågor.&lt;br&gt;Lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft innehåller sådana regler. Här föreskrivs att det skall finnas ett&lt;br&gt;skriftligt anställningsavtal - alltså inte endast ett bevis om anställning -&lt;br&gt;som reglerar anställningsformen samt lön och allmänna anställnings-&lt;br&gt;villkor. Bestämmelsen är straffsanktionerad. En arbetsgivare som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter mot regeln om skriftligt anställnings-&lt;br&gt;avtal kan dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att det skall införas en lagregel&lt;br&gt;som utformas efter mönster av EG-direktivet, som upptar grundläggan-&lt;br&gt;de och väsentliga förhållanden som bör klargöras i skriftlig form. Jag&lt;br&gt;anser vidare att lagregeln bör införas i antällningsskyddslagen med det&lt;br&gt;tillämpningsområde den har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt talar för att EES-avtalet kommer att träda i kraft inom en snar&lt;br&gt;framtid. Med hänsyn till detta och direktivets karaktär anser jag att det&lt;br&gt;är lämpligt att nu lagstifta i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagbestämmelse av detta slag kan eventuella oklarheter i ett&lt;br&gt;anställningsförhållande undanröjas. En sådan regel kan således leda till&lt;br&gt;större klarhet när det gäller att bedöma innehållet i ett anställningsavtal.&lt;br&gt;Detta får anses vara till fördel för båda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det lämpligt att regeln utformas som en skyldig-&lt;br&gt;het för arbetsgivaren att informera arbetstagaren om de villkor som&lt;br&gt;skall gälla i anställningen. Lagtexten behöver inte tyngas med föreskrif-&lt;br&gt;ter om i vilken handling en sådana information skall ges. Om informa-&lt;br&gt;tionen lämnas genom ett skriftligt anställningsbevis, ett skriftligt an-&lt;br&gt;ställningsavtal eller i någon annan skriftlig handling är inte av avgöran-&lt;br&gt;de betydelse. Arbetsgivaren får själv välja sättet att skriftligen informe-&lt;br&gt;ra. Denna bedömning görs under skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall informationen lämnas till arbetstagaren senast&lt;br&gt;två månader efter det att arbete har börjat utföras. SACO har föreslagit&lt;br&gt;att informationen skall lämnas senast när anställningen påböijas. Jag&lt;br&gt;anser här att kommitténs förslag är väl avvägt och föreslår därför att in-&lt;br&gt;formationen skall lämnas senast en månad efter det att arbete har böijat&lt;br&gt;utföras i anställningen. Skyldigheten att ge information bör endast avse&lt;br&gt;anställningar av viss varaktighet. Informationsskyldigheten bör därför&lt;br&gt;inte omfatta anställningstider som är kortare än en månad. Beträffande&lt;br&gt;de anställningsförhållanden som råder vid bestämmelsens ikraftträdande&lt;br&gt;skall de arbetstagare som begär det ha rätt att erhålla sådan information&lt;br&gt;som avses inom två månader från begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen bör inbegripa följande punkter: 1. Parternas namn och&lt;br&gt;adress, anställningens tillträdesdag samt den arbetsplats som avses med&lt;br&gt;anställningen. 2. Den anställdes arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller&lt;br&gt;tjänstetitel. 3. Om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid&lt;br&gt;eller är en provanställning samt a. vid anställning tills vidare, de upp-&lt;br&gt;sägningstider som gäller, b. vid anställning för begränsad tid, anställ-&lt;br&gt;ningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen&lt;br&gt;skall upphöra, c. vid provanställning, prövotidens längd. 4. Begynnelse-&lt;br&gt;lön, andra löneförmåner och hur ofta utbetalning skall ske. 5. Längden&lt;br&gt;på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens nor-&lt;br&gt;mala arbetsdag eller arbetsvecka. 6. Tillämpligt kollektivavtal i före-&lt;br&gt;kommande fell. 7. Villkoren för arbetstagares stationering utomlands,&lt;br&gt;om stationeringen avses pågå längre än en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda punkterna skall alltså tas in i lagtexten. Jag kommer i&lt;br&gt;specialmotiveringen att närmare utveckla vad som sägs under vaije&lt;br&gt;punkt. Vissa detaljer har tillförts lagtexten jämfört med kommitténs&lt;br&gt;förslag i enlighet med Sveriges Advokatsamfunds påpekande. Vissa&lt;br&gt;detaljer har dock fortfarande utelämnats men jag anser att den beskrivna&lt;br&gt;informationsskyldigheten på ett godtagbart sätt uppfyller syftet med EG-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt betänkande därutöver förslagit att arbetsgivaren&lt;br&gt;skall vara skyldig att informera om de rättigheter och skyldigheter som&lt;br&gt;i övrigt följer av anställningsskyddslagen, om inte arbetstagaren för-&lt;br&gt;klarar sig avstå från den informationen. Som Sveriges Advokatsamfund&lt;br&gt;påpekat följer denna skyldighet inte av EG-direktivet. Det är naturligt-&lt;br&gt;vis bra att arbetstagaren ges så mycket information som möjligt om sina&lt;br&gt;lagliga rättigheter och skyldigheter i anställningsskyddslagen. Jag anser&lt;br&gt;det dock vara onödigt betungande för arbetsgivaren att han skall åläggas&lt;br&gt;även denna informationsskyldighet under skadeståndsanvar. Jag delar&lt;br&gt;samfundets uppfattning att lagförslaget inte bör innefetta den föreslagna&lt;br&gt;informationsskyldigheten och föreslår därför inte någon sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från regeln om informationsskyldighet skall kunna bestäm-&lt;br&gt;mas genom kollektivavtal, under förutsättning att avtalet inte innebär&lt;br&gt;mindre förmånliga regler för arbetstagarna än EG-direktivet. Genom en&lt;br&gt;sådan regel anvisas alltså en metod för parterna att pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att införliva direktivet genom kollektivavtal och göra de ytterli-&lt;br&gt;gare anpassningar som parterna finner lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med denna reglering kan kravet på skriftliga anställningsavtal i&lt;br&gt;lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft avskaffas, liksom den anslutande straffregeln.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Den s.k. månadsregeln&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den s.k. månadsregeln ändras dels så att tidsfristen&lt;br&gt;sträcks ut till två månader, dels så att tidsfristen skall kunna brytas&lt;br&gt;igenom i vissa situationer eller när det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. Prop.&lt;br&gt;329-402). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna som har yttrat sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i frågan tillstyrker att tidsfristen förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen avstyrker förslaget och föreslår i stället att månads-&lt;br&gt;regeln avskaffas alternativt att förändringen inskränks till att fristen&lt;br&gt;förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt och Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund avstyrker förslaget om att tidsfristen skall&lt;br&gt;kunna brytas igenom eftersom regeln i den delen kan förväntas ge&lt;br&gt;upphov till onödiga processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall AB, Kriminalvårdsstyrelsen och Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet föreslår att tidsfristen bestäms till tre må-&lt;br&gt;nader. Fakultetsnämnden anser att förslaget om undantag är oaccepta-&lt;br&gt;belt och att det kommer att leda till tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;amp;4F och Sveriges Industriförbund förordar i första hand att månads-&lt;br&gt;regeln avskaffas, alternativt att tidsfristen bestäms till sex månader utan&lt;br&gt;möjlighet till undantag och i sista hand tillstyrks förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslaget om en förlängning av fristen till två månader&lt;br&gt;men är tveksamt till förslaget om möjlighet till undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, SACO och Sveriges Arbetares Centralorganisation anser att det&lt;br&gt;inte finns skäl att ändra den nuvarande regeln och avstyrker därför&lt;br&gt;förslaget i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Vid uppsägningar som grundar sig på&lt;br&gt;arbetstagarens personliga förhållanden och vid avskedande gäller enligt&lt;br&gt;anställningsskyddslagen den s.k. månadsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln innebär att arbetsgivaren inte får grunda uppsägningen respek-&lt;br&gt;tive avskedandet enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till i mer än en månad innan han lämnade underrättelse om den tilltänk-&lt;br&gt;ta åtgärden. En motsvarande regel gäller vid avskedande enligt lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning. I den lagens 11 kap. 5 § anges att&lt;br&gt;avskedande inte får grundas enbart på omständighet som den anställande&lt;br&gt;myndigheten har känt till mer än en månad före prövningen av avskeds-&lt;br&gt;frågan. En frist på två månader gäller i de fall Statens ansvarsnämnd&lt;br&gt;skall pröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När månadsregeln kom till framhölls det som naturligt att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren reagerar relativt omgående när arbetstagaren har begått en förseelse&lt;br&gt;(SOU 1973:7 s. 180, prop. 1973:129 s. 125 f., 150 och 243 samt prop.&lt;br&gt;1981/82:71 s. 125). Genom månadsregeln ville lagstiftaren alltså skära&lt;br&gt;av arbetsgivarens möjligheter att vänta för att senare åberopa sig på&lt;br&gt;förhållanden som tilldragit sig långt före uppsägningen eller avskedan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln begränsar endast arbetsgivarens möjligheter i de fall där han&lt;br&gt;uteslutande åberopar händelser som ligger före månadsfristen. Regeln är&lt;br&gt;inte tillämplig om han kan stödja uppsägningen eller avskedandet på en&lt;br&gt;händelse som ligger inom fristen. I de fallen kan han alltså även åbe-&lt;br&gt;ropa förhållanden som har inträffat i tiden dessförinnan. Regeln förut-&lt;br&gt;sätter egentligen att uppsägningen eller avskedandet går tillbaka på en&lt;br&gt;eller flera specifika, klart avgränsade händelser, såsom vid brott, en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serie fell av arbetsvägran, upprepad olovlig utevaro eller dylikt. När det&lt;br&gt;i stället är fråga om ett fortlöpande eller varaktigt missförhållande, ett&lt;br&gt;&amp;quot;bestående tillstånd” (jmf. AD 1977 nr 87), ställer sig saken annorlun-&lt;br&gt;da. Det är här fråga om sådana förhållanden som bestående sam-&lt;br&gt;arbetssvårigheter, svår alkoholism, ständig ovillighet att fullgöra arbets-&lt;br&gt;uppgifter eller bristande lämplighet. I sådana fell synes arbetsgivaren&lt;br&gt;kunna åberopa förhållandet under förutsättning att det har bestått under&lt;br&gt;någon del av månadsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsfristen börjar löpa när arbetsgivaren, varmed avses även ar-&lt;br&gt;betsledningen, får kännedom om den aktuella händelsen. Situationen&lt;br&gt;kan dock kompliceras av att de närmare förhållandena är oklara och&lt;br&gt;kanske tvistiga mellan parterna. I såväl lagmotiv som rättspraxis har&lt;br&gt;brott av arbetstagaren ägnats särskild uppmärksamhet i det här samman-&lt;br&gt;hanget. Principen är då att fristen börjar löpa först sedan de närmare&lt;br&gt;omständigheterna har blivit utredda och arbetsgivaren kan överblicka&lt;br&gt;situationen. Så anses vara fellet när arbetstagaren har erkänt brottet och&lt;br&gt;i vissa situationer när det finns bindande bevisning, t.ex. analysbesked&lt;br&gt;i mål om rattfylleri. I övriga situationer, dvs. vid mera komplicerad och&lt;br&gt;förnekad brottslighet, räknas fristen från det att den fällande brottmåls-&lt;br&gt;domen vinner laga kraft och arbetsgivaren har fått reda på det (AD&lt;br&gt;1976 nr 51)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Olika synpunkter gör sig gällande när det&lt;br&gt;gäller att bedöma månadsregeln. Det är naturligt att arbetsgivaren rea-&lt;br&gt;gerar relativt omgående när arbetstagaren har gjort sig skyldig till en&lt;br&gt;förseelse; arbetstagaren skall inte behöva sväva i ovisshet om arbetsgi-&lt;br&gt;varens inställning till det som har hänt. Samtidigt är det viktigt att&lt;br&gt;regelverket får en sådan utformning att det inte leder till materiellt&lt;br&gt;otillfredsställande resultat. I vissa fell kan det te sig stötande att arbets-&lt;br&gt;tagaren av formella skäl får behålla sin anställning och/eller tilldöms&lt;br&gt;höga skadestånd trots att han eller hon gjort sig skyldig till grova brott&lt;br&gt;mot anställningsavtalet. En sådan situation är ägnad att skapa oro på&lt;br&gt;den berörda arbetsplatsen och kan urholka allmänhetens tilltro till det&lt;br&gt;arbetsrättsliga regelsystemet. Jfr bl.a. AD 1986 nr 59, 1989 nr 77 och&lt;br&gt;1992 nr 145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det uppenbart att månadsregeln inte är tillräckligt flexibel i&lt;br&gt;sin nuvarande utformning och att en ändring därför måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har redogjort för tre olika lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att, som även Arbetsdomstolen har föreslagit, helt&lt;br&gt;slopa regeln. Följden av detta skulle inte bli att arbetsgivaren kan åbe-&lt;br&gt;ropa inträffade händelser under en obegränsad tid. I stället skulle den&lt;br&gt;allmänna grundsatsen tillämpas som innebär att betydelsen av en hän-&lt;br&gt;delse avtar allt eftersom tiden förflyter. Om arbetsgivaren dröjer en tid&lt;br&gt;med att reagera mot den aktuella händelsen kan det leda till att den inte&lt;br&gt;räcker för en uppsägning, trots att förutsättningar för det skulle ha&lt;br&gt;funnits vid ett snabbt ingripande från hans sida. Nackdelen med att ta&lt;br&gt;bort regeln är dock att den enskilde arbetstagaren kan tvingas arbeta i&lt;br&gt;ovisshet under förhållandevis lång tid. Risken är också att det tillskapas&lt;br&gt;ett svårtolkat rättsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra alternativ är att behålla en tidsfrist, men att göra den av-&lt;br&gt;sevärt längre än en månad, som några av remissinstanserna föreslagit.&lt;br&gt;Aven detta leder dock till en försvagning av den enskildes ställning. En&lt;br&gt;förlängning kan också ge upphov till den missuppfattningen att arbetsgi-&lt;br&gt;varen inte bör reagera så snabbt som möjligt vid en incident. En sådan&lt;br&gt;utveckling vore olycklig och dessutom omotiverad, eftersom arbetsgiva-&lt;br&gt;ren i normalfallet borde kunna agera inom en kort tid. Alternativet är&lt;br&gt;dessutom behäftat med samma sorts svaghet som den nu gällande må-&lt;br&gt;nadsregeln, eftersom det innebär en absolut frist som inte kan brytas&lt;br&gt;igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett tredje alternativ redovisar kommittén en lösning av innebörd&lt;br&gt;att en kort och bestämd tidsfrist står kvar som huvudregel, men med&lt;br&gt;möjlighet till undantag i vissa särskilda fell. Kommitténs bedömning är&lt;br&gt;att man härigenom skulle kunna uppnå en god balans mellan arbets-&lt;br&gt;tagarens intresse av ett snabbt besked och intresset av att stötande resul-&lt;br&gt;tat kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna har framställt kritik mot detta förslag med&lt;br&gt;den motiveringen att möjligheten till undantag kommer att leda till&lt;br&gt;tvister. Trots detta anser jag dock i likhet med kommittén att det tredje&lt;br&gt;alternativet är att föredra, eftersom det innehåller den bästa balansen&lt;br&gt;mellan de olika intressen som gör sig gällande. Den nuvarande tids-&lt;br&gt;fristen bör alltså förlängas något med hänsyn till att det i semestertider&lt;br&gt;eller annars kan förekomma omständigheter som gör det svårt för ar-&lt;br&gt;betsgivaren att handla inom en alltför kort tid. Jag delar kommitténs&lt;br&gt;bedömning att en tid om två månader är tillräcklig. Därtill bör en un-&lt;br&gt;dantagsregel införas som medger möjlighet till uppsägning eller avske-&lt;br&gt;dande när tvåmånadersfristen har löpt ut. Kommittén har här föreslagit&lt;br&gt;att undantaget i första hand ska ta sikte på sådana situationer där arbets-&lt;br&gt;tagaren kan anses ursäktad med sitt dröjsmål. Arbetstagaren kan t.ex.&lt;br&gt;ha begärt anstånd. Det kan vidare förekomma att parterna avbryter&lt;br&gt;pågående förhandlingar om en uppsägning för att hämta in en utredning&lt;br&gt;eller avvvakta något besked från en utomstående. Jag ansluter mig här&lt;br&gt;till kommitténs förslag. Jag delar dock Lagrådets synpunkt att undan-&lt;br&gt;tagsbestämmelsen i den nu berörda delen kan ges en avfettning som&lt;br&gt;närmare ansluter sig till de givna exemplen. Undantagsbestämmelsen&lt;br&gt;skall således avse sådana situationer där tidsöverdraget berott på att&lt;br&gt;arbetsgivaren på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande&lt;br&gt;dröjt med att lämna arbetstagaren underrättelse om uppsägningen/av-&lt;br&gt;skedandet eller besked om uppsägningen/avskedandet. Ett undantag&lt;br&gt;utformat på detta sätt kan dock inte anses helt tillräckligt. Lagen måste&lt;br&gt;därför även inrymma ett undantag som gör det möjligt att undvika&lt;br&gt;stötande resultat t.ex. om arbetstagaren gjort sig skyldig till mycket&lt;br&gt;allvarlig brottslighet. En regel om att tidsfristen även kan brytas igenom&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl bör därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Innan turordningen fastställs skall arbetsgivaren ha rätt&lt;br&gt;att inom turordningskretsen undanta två arbetstagare som anses vara&lt;br&gt;av särskild betydelse för den fortsatta driften. I övrigt görs nu&lt;br&gt;inga ändringar i turordningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att turordningsreglema änd-&lt;br&gt;ras i flera avseenden. Lagstiftningen bör enligt kommittén innehålla en&lt;br&gt;målsättningsparagraf som anger att partema på arbetsplatsen i första&lt;br&gt;hand bör träffa avtal om turordningen och som anvisar vad som bör&lt;br&gt;beaktas när avtal träffas. Enligt kommittén bör den regel som skall&lt;br&gt;tillämpas när avtal inte kommer till stånd medge arbetsgivaren att välja&lt;br&gt;ut en femtedel av den befintliga personalstyrkan i en turordningskrets,&lt;br&gt;dock minst två personer, innan övriga arbetstagare placeras i turordning&lt;br&gt;efter anställningstid. Kommittén föreslår dessutom att turordningskret-&lt;br&gt;sama förändras på så sätt att det nuvarande begreppet &amp;quot;driftsenhet&amp;quot;&lt;br&gt;ersätts av &amp;quot;arbetsenhet&amp;quot; och i stället för avgränsning utifrån begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;avtalsområde&amp;quot; bör indelning ske på grundval av begreppet &amp;quot;i huvudsak&lt;br&gt;jämförbara arbetsuppgifter&amp;quot;. Kommittén förordar vidare en förändrad&lt;br&gt;syn på frågor som rör omplacering i samband med arbetsbrist. Vissa&lt;br&gt;förändringar föreslås också i reglerna om företrädesrätt till återanställ-&lt;br&gt;ning (betänkandet s. 471-517).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i fråga om&lt;br&gt;turordningsreglema är de flesta uttalat positiva till en regeländring som&lt;br&gt;gör att nyckelpersoner kan undantas från turordningsreglema och be-&lt;br&gt;hållas i verksamheten. Vissa kommenterar dock inte kommitténs förslag&lt;br&gt;i denna del i detalj, medan andra, t.ex. Kommerskollegium, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund uttryckligen tillstyrker förslaget. Några av&lt;br&gt;remissinstanserna är i princip positiva till en kvotregel, t.ex. Statskonto-&lt;br&gt;ret och Landstingsförbundet, men tar inte bestämd ställning till hur stor&lt;br&gt;kvoten bör vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen tillstyrker att de nuvarande reglerna kompletteras&lt;br&gt;med en kvotregel med ett lägre procenttal än det av kommittén före-&lt;br&gt;slagna och med en annan minimikvot. Som en tänkbar kvot nämns 15&lt;br&gt;procent, dock minst en arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS avstyrker utredningens förslag till kvotregel men anser att arbets-&lt;br&gt;givaren alltid bör ha rätt att undanta två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att arbetsgivaren själv skall få&lt;br&gt;fatta beslut om vilka som skall få fortsatt anställning efter en driftsin-&lt;br&gt;skränkning. Det är enligt Företagarnas Riksorganisation många gånger&lt;br&gt;otillräckligt att på ett litet företag, med cirka tio anställda, endast få&lt;br&gt;välja ut två nyckelpersoner. Även SAF och Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;anser att arbetsgivaren bör förbehållas full bestämmanderätt. De kan i&lt;br&gt;andra hand tänka sig en kvot på minst en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. LO, TCO och SACO, godtar inte kommit-&lt;br&gt;téns förslag, som anses kunna medföra att utslagningen av äldre arbets-&lt;br&gt;kraft och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga ökar. Även Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Juridiska fakultetssty-&lt;br&gt;relsen vid Lunds universitet är starkt kritiska till kommitténs förslag. De&lt;br&gt;framhåller att det i lagen redan existerande begreppet &amp;quot;tillräckliga kvali-&lt;br&gt;fikationer'' kan användas - i vart fåll efter viss modifiering - för att&lt;br&gt;tillgodose behovet av att behålla arbetstagare med särskild kompetens.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs även av LO, TCO, SACO och Samhall&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet sombudsmannen (JämO), motsätter sig en kvotregel med&lt;br&gt;hänsyn till risken för att t.ex. småbarnsföräldrar och kvinnor får stå&lt;br&gt;tillbaka i turordningshänseende. Även LO och TCO hävdar att kvotre-&lt;br&gt;geln kan medföra att kvinnornas ställning försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Reglerna om turordning vid uppsägning&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist hör till de mest centrala i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen. De innebär i huvudsak att företräde till fortsatt anställning&lt;br&gt;skall ges till de arbetstagare som har längst anställningstid. Turordning-&lt;br&gt;en skall normalt fastställas för vaije driftsenhet och avtalsområde för&lt;br&gt;sig. En arbetstagare som måste omplaceras för att kunna beredas fort-&lt;br&gt;satt arbete har företräde bara om han har tillräckliga kvalifikationer för&lt;br&gt;detta arbete. Turordningsreglema är dispositiva på så sätt att partema&lt;br&gt;genom centrala kollektivavtal kan komma överens om att andra regler&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregeln om att anställningstidens längd i första hand skall vara av-&lt;br&gt;görande för turordningen infördes genom 1974 års anställningsskydds-&lt;br&gt;lag. Tidigare ansågs en arbetsgivare inte vara skyldig att vid uppsägning&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist iaktta turordning efter anställningstid, om det&lt;br&gt;inte följde av kollektivavtal. Vanligen innehöll kollektivavtalen regler&lt;br&gt;om att arbetsgivaren hade rätt att behålla de dugligaste och lämpligaste&lt;br&gt;arbetstagarna. Först vid valet mellan lika lämpliga och skickliga arbets-&lt;br&gt;tagare skulle man beakta anställningstidens längd och särskilt stor för-&lt;br&gt;sörjningsbörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet i 1977 års anställningsskyddskommitté (A 1977:01) be-&lt;br&gt;gärdes från arbetsgivarhåll ändringar i 1974 års turordningsregler i syfte&lt;br&gt;att ge möjlighet att ta större hänsyn till individuell duglighet och lämp-&lt;br&gt;lighet i enskilda fåll. Man önskade en lagregel som gav möjlighet att,&lt;br&gt;när det finns särskilda skäl, få tillgodose behovet av att arbetstagare&lt;br&gt;med &amp;quot;särskilt yrkeskunnande&amp;quot; eller &amp;quot;särskild lämplighet&amp;quot; får stanna kvar&lt;br&gt;i arbetet (prop. 1981/82:71 Ny anställningsskyddslag, s. 57 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 års anställningsskyddskommitté sade sig vara väl medveten om&lt;br&gt;de problem som turordningsreglema i anställningsskyddslagen kan&lt;br&gt;medföra framför allt för små företag, men erinrade om att problemen&lt;br&gt;hade förutsetts och att lagreglerna i stor utsträckning gjorts dispositiva.&lt;br&gt;Kommittén lät undersöka turordningsreglema i de centrala kollektivav-&lt;br&gt;talen och lät också genomföra en brett upplagd undersökning genom&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån där man bl.a. ställde frågor som syftade till att&lt;br&gt;kartlägga vilka avvikelser som skedde från lagens turordningsregler.&lt;br&gt;Den slutsats kommittén drog av undersökningarna var att de framförda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskemålen om ändring av turordningsreglema i &amp;quot;viss utsträckning&amp;quot; var&lt;br&gt;tillgodosedda i kollektivavtal. Utredningarna gav inte belägg för att&lt;br&gt;lagens regler i förening med bestämmelserna i förekommande kollektiv-&lt;br&gt;avtal inte skulle fungera på ett &amp;quot;trots allt i stort sett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt&amp;quot; (Ds A 1981:6 Anställningsskydd, s. 85 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1982 års anställningsskyddslag fann departementschefen inte skäl&lt;br&gt;att i grunden ändra på reglerna. Han framhöll behovet av att bestämt&lt;br&gt;värna om det skydd som lagen gav åt de äldre arbetstagarna och de&lt;br&gt;arbetstagare i övrigt som hade svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Han godtog visserligen arbetsgivarsidans resonemang om avvägningen&lt;br&gt;mellan olika intressen och om det gemensamma intressset av att det&lt;br&gt;företag som drabbas av en driftsinskränkning kan finna former för en&lt;br&gt;fortsatt verksamhet som är effektiv och lönsam. Han bestred inte heller&lt;br&gt;att det för att uppnå detta ofta är nödvändigt att en viss eller vissa ar-&lt;br&gt;betstagare får stanna kvar i verksamheten, oavsett anställningstid och&lt;br&gt;ålder, och framhöll att det i själva verket råder enighet mellan parterna&lt;br&gt;på arbetsmarknaden om detta. Enligt departementschefen var dock den&lt;br&gt;väsentliga frågan inte om, utan på vilket sätt, avsteg från lagens huvud-&lt;br&gt;regel kunde göras. Lagens gällande lösning var den som borde föredras.&lt;br&gt;Han betonade att lagens turordningsregler var huvudregler, från vilka&lt;br&gt;avsteg borde få ske bara om det fanns starka skäl i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Det naturliga och rimliga var att sådana undantagslösningar skedde i&lt;br&gt;samråd mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt&lt;br&gt;företrädesrätt till återanställning som hade införts genom 1974 års an-&lt;br&gt;ställningsskyddslag behölls därför i stort sett oförändrade även i 1982&lt;br&gt;års lag. Reglerna har inte heller ändrats i några mer väsentliga avseen-&lt;br&gt;den under tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening ger anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gens turordningsregler inte tillräckligt utrymme för många arbetsgivare&lt;br&gt;att behålla arbetstagare som är av särskild betydelse för den fortsatta&lt;br&gt;driften, s.k. nyckelpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst de mindre företagen och företag som står utan kollektivav-&lt;br&gt;tal har problem med turordningsreglema. De ändringar i reglerna som&lt;br&gt;jag nu föreslår tar särskilt sikte på de små företagens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anda sedan 1974 års lag om anställningsskydd infördes har det fram-&lt;br&gt;förts krav på att lagregleringen av turordningsfrågoma bättre bör ge&lt;br&gt;uttryck för avvägningen mellan arbetstagarnas behov av trygghet i&lt;br&gt;anställningen och särskilt de mindre företagens intresse av att behålla&lt;br&gt;den mest effektiva och den mest lämpliga arbetskraften. Bland de euro-&lt;br&gt;peiska länderna är Sverige ensamt om att ha en lagregel som utan något&lt;br&gt;uttryckligt förbehåll, utöver kravet på tillräckliga kvalifikationer för&lt;br&gt;fortsatt arbete, anger anställningstidens längd såsom avgörande omstän-&lt;br&gt;dighet vid turordningen. Anställningstidens längd är genom lagstiftning&lt;br&gt;eller kollektivavtal en viktig faktor även i andra länder, men samtidigt&lt;br&gt;ges också möjligheter för arbetsgivaren att ta skälig hänsyn bl.a. till de&lt;br&gt;effektivitetskrav som verksamheten kan ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts förutsätter de nuvarande turordningsreglema att den&lt;br&gt;anpassning som behövs sker genom kollektivavtal. Enligt min mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör en sådan anpassning inte bara ske undantagsvis. Inriktningen bör&lt;br&gt;istället vara att frågor om övertalighet i första hand skall lösas i samför-&lt;br&gt;stånd, med utgångspunkt i en gemensam strävan att komma fram till&lt;br&gt;vad situationen kräver. Lagens regler bör vara utformade så att de&lt;br&gt;främjar förhandlingslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den fackliga sidan har hävdats att uppgörelser om avvikelser från&lt;br&gt;lagen träffas i den omfattning som krävs och att reglerna är ett viktigt&lt;br&gt;instrument för att förhindra godtyckliga bedömningar. Från arbetsgivar-&lt;br&gt;sidan har dock gjorts gällande att avsteg sker i för liten utsträckning och&lt;br&gt;att bestämmelserna förhindrar eller försvårar nödvändiga uppgörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har gjort en genomgång av ett antal centrala kollektivavtal&lt;br&gt;och konstaterar bl.a. (betänkandet s. 461 f.) att praktiskt taget samtliga&lt;br&gt;LO-förbund har avtal som medger avsteg från lagens turordningsregler.&lt;br&gt;Det vanligaste är att avtalen anger att lokala överenskommelser om&lt;br&gt;avvikelse får ske men att det i övrigt inte anges några riktlinjer för vilka&lt;br&gt;kriterier som skall tillämpas. På stora delar av LO-området ges på detta&lt;br&gt;sätt möjligheter till &amp;quot;avtalsturlistor&amp;quot; på lokal nivå, men det är då också&lt;br&gt;en öppen fråga i förhandlingarna vilka kriterier som skall kunna tilläm-&lt;br&gt;pas. I ett fåtal centrala avtal ges dock riktlinjer om vilka kriterier, t.ex.&lt;br&gt;yrkesskicklighet, som skall beaktas när man bestämmer turordningslis-&lt;br&gt;tan. På tjänstemannasidan finns centrala avtal som anger att riktmärket&lt;br&gt;för överenskommelser om avvikelser från turordningsreglema skall vara&lt;br&gt;att med minsta möjliga olägenhet for berörda tjänstemän bibehålla en&lt;br&gt;personalstyrka vid företaget som gör att effektiviteten inte eftersätts. På&lt;br&gt;hela den offentliga sektom möjliggörs avvikelser från anställnings-&lt;br&gt;skyddslagens turordningsregler genom regler i centrala kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén har det varit svårt att få någon klar uppfattning om&lt;br&gt;kollektivavtalens respektive lagreglernas tillämpning i praktiken. Det&lt;br&gt;har inte visat sig finnas några aktuella statistiska uppgifter till belysning&lt;br&gt;av frågan. Undersökningar som tidigare gjorts i syfte att kartlägga&lt;br&gt;avsteg från lagen har enligt kommittén visat sig vara svåra att utvär-&lt;br&gt;dera, bl.a. på grund av att partema inte alltid gör klart om en träffad&lt;br&gt;överenskommelse innebär en strikt tillämpning av lagreglerna eller om&lt;br&gt;den i själva verket innebär avsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag att alldeles oavsett hur vanligt före-&lt;br&gt;kommande avsteg är inom den kollektivavtalsreglerade sektom så åter-&lt;br&gt;speglar den nuvarande lagregeln inte en allmänt rådande uppfattning om&lt;br&gt;den avvägning mellan olika intressen som måste komma till stånd när&lt;br&gt;man på en arbetsplats skall lösa frågor om övertalighet. Regelns utform-&lt;br&gt;ning kan i stället sägas ge intryck av att en arbetstagare redan på grund&lt;br&gt;av anställningstidens längd har ett oavvisligt krav på fortsatt anställning.&lt;br&gt;Platsen i turordningen kan lätt uppfattas som något av en &amp;quot;intjänad&lt;br&gt;rättighet&amp;quot;. Det ligger då nära till hands att felaktigt uppfatta ett åsido-&lt;br&gt;sättande av detta anspråk genom avtal som ett brott mot den enskildes&lt;br&gt;rätt. Som bestämmelsen är utformad kan den också sägas ställa höga&lt;br&gt;krav på den lokala fackliga parten i förhållande till de enskilda medlem-&lt;br&gt;marna. Att den lokala parten går med på en &amp;quot;avtalsturlista&amp;quot; som leder&lt;br&gt;till uppsägning av en arbetstagare som enligt lagregeln skulle ha fått&lt;br&gt;stanna, kan av den uppsagde medlemmen uppfattas som en orättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens utformning kan därigenom sägas motverka nödvändiga&lt;br&gt;avvägningar vid förhandlingarna om turordningen. Saken kan också&lt;br&gt;uttryckas så att regeln inte ger den fackliga organisationens företrädare&lt;br&gt;tillräckligt forhandlingsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur en annan synvinkel kan det hävdas att regeln har kommit att utfor-&lt;br&gt;mas så att den kan användas som ett påtryckningsmedel när turordnings-&lt;br&gt;diskussioner förs med arbetsgivaren. Den fackliga organisationen kan då&lt;br&gt;kanske komma att hävda en turordning strikt enligt lag bara för att på&lt;br&gt;så sätt få fram höga ersättningar för att avsteg i slutändan skall tillåtas.&lt;br&gt;Att detta på sikt kan skada särskilt ett mindre företag med små ekono-&lt;br&gt;miska resurser är uppenbart. En annan konsekvens kan bli att arbetsgi-&lt;br&gt;varen väljer att behålla viss övertalighet trots att detta inte går att för-&lt;br&gt;svara rent ekonomiskt, med följd att företaget senare kanske helt får&lt;br&gt;lägga ned sin verksamhet. De nu beskrivna konsekvenserna kan inte&lt;br&gt;accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste också framhållas att den del av arbetsmarknaden som står&lt;br&gt;utan kollektivavtal generellt har skurits av från möjligheten att göra&lt;br&gt;avvikelser från lagreglerna. Lagstiftaren har ansett att denna sektor skall&lt;br&gt;få finna sig i detta trots att bestämmelsen inte ansetts helt tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande. Det är med mitt synsätt inte lämpligt att lagstifta så att det endast&lt;br&gt;inom ramen för ett kollektivavtal öppnas möjligheter till några som helst&lt;br&gt;avvägningar i fråga om turordningen. Det måste i stället eftersträvas att&lt;br&gt;lagstiftningen i sig erbjuder möjligheter till lämpliga bedömningar redan&lt;br&gt;i utgångsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att jag till skillnad från vissa av&lt;br&gt;remissinstanserna inte anser att anställningsskyddslagens regel om att en&lt;br&gt;arbetstagare som omplaceras i samband med driftsinskränkning måste&lt;br&gt;ha tillräckliga kvalifikationer för det nya arbetet fungerar som en till-&lt;br&gt;räcklig garanti för att företagen får behålla behövlig kompetens. Att på&lt;br&gt;ett eller annat sätt ge detta begrepp en vidgad innebörd löser enligt min&lt;br&gt;mening inte heller problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man tidigare diskuterat behovet av avsteg från turordningsreglema&lt;br&gt;har det bl.a. förts fram önskemål om uttryckliga undantag på grundval&lt;br&gt;av vissa bedömningsrekvisit. De modeller som då varit föremål för&lt;br&gt;diskussion har bl.a. gått ut på att arbetsgivaren skulle ha rätt att ge&lt;br&gt;företräde åt arbetstagare med &amp;quot;särskilt yrkeskunnande&amp;quot; eller &amp;quot;särskild&lt;br&gt;lämplighet&amp;quot;. Mot bakgrund av att flera kollektivavtal på ett liknande sätt&lt;br&gt;anger vilka kriterier som skall iakttas vid urvalet skulle en sådan ord-&lt;br&gt;ning teoretiskt sett vara möjlig. Arbetsgivarens krav att med stöd av&lt;br&gt;lagen kunna behålla sådana nyckelpersoner som inte skyddas av de&lt;br&gt;nuvarande reglerna skulle därigenom kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande tankegångar förs nu fram av några av remissinstanserna.&lt;br&gt;Arbetslivscentrum har berört möjligheten att överväga en särskild kom-&lt;br&gt;petensregel med syfte att skapa balans mellan kraven på att slå vakt om&lt;br&gt;dem som varit anställda länge och verksamhetens krav på kompetens&lt;br&gt;och åldersspridning. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet har föreslagit en särskild regel enligt vilken arbetstagare som har &amp;quot;i&lt;br&gt;huvudsak likvärdiga arbetsuppgifter och likvärdig kompetens&amp;quot; placeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i turordning efter anställningstid med möjlighet att ge företräde för den&lt;br&gt;som har &amp;quot;avsevärt bättre kvalifikationer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det dock uppenbart att en lagregel av denna typ&lt;br&gt;skulle medföra tillämpningssvårigheter. Parterna skulle exempelvis&lt;br&gt;kunna tvista om vad som avsågs med de olika rekvisiten. Risken för ett&lt;br&gt;ökat antal tvister har använts som argument mot en sådan ordning. Med&lt;br&gt;en mer obestämd regel kan domstolarna också i större utsträckning&lt;br&gt;komma in på en prövning av de ekonomiska och andra krav som verk-&lt;br&gt;samheten ställer. Den konsekvens av rättsosäkerhet och bristande förut-&lt;br&gt;sebarhet som detta skulle kunna medföra i domstolsprocessen måste&lt;br&gt;enligt min uppfattning så långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har haft som utgångspunkt att en ny regel så långt detta&lt;br&gt;låter sig göras skall vara möjlig att tillämpa på ett enkelt sätt utan att&lt;br&gt;tvister skapas. Den regel kommittén föreslagit för det fell avtal inte&lt;br&gt;träffas om turordningen innebär därför en möjlighet för arbetsgivaren&lt;br&gt;att välja ut en viss andel - en femtedel - av personalstyrkan i en turord-&lt;br&gt;ningskrets, dock minst två personer, innan övriga arbetstagare placeras&lt;br&gt;i turordning efter anställningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för min del inte beredd att nu gå så långt som kommittén när&lt;br&gt;det gäller förändring av turordningsreglema. Det viktiga nu är att skapa&lt;br&gt;en regel till stöd främst för de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär en enkel regel som med minsta möjliga ingrepp i&lt;br&gt;dagens system medför en reell förändring för dessa företag. Jag delar&lt;br&gt;helt kommitténs synpunkter angående fördelarna med en regel som är&lt;br&gt;möjlig att tillämpa på ett enkelt sätt. En sådan regel är i allmänhet av&lt;br&gt;alldeles särskilt stor betydelse för just de små företagen. Det nuvarande&lt;br&gt;systemet bör alltså förändras på så sätt att arbetsgivaren alltid ges rätt&lt;br&gt;att ensam bestämma över en viss del av personalsammansättningen,&lt;br&gt;nämligen två arbetstagare inom vaije turordningskrets, dvs. den krets&lt;br&gt;inom vilken turordningen skall bestämmas. Därigenom tillerkänns ar-&lt;br&gt;betsgivaren en redan på lagen grundad möjlighet att behålla sådana&lt;br&gt;arbetstagare som är särskilt väsentliga för den fortsatta driften. Detta&lt;br&gt;kan också få till följd att omfattningen av personalinskränkningen kan&lt;br&gt;begränsas. En sådan regel kan också antas i någon mån medverka till en&lt;br&gt;jämnare ålderssammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom antalet arbetstagare begränsas till två är det självfallet att&lt;br&gt;regeln får störst betydelse för de små företagen och i de fell turord-&lt;br&gt;ningskretsama av andra skäl är små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tydligt poängteras att det i princip inte skall vara möjligt att&lt;br&gt;rättsligt angripa en uppsägning som inträtt som en konsekvens av att ar-&lt;br&gt;betsgivaren i större eller mindre utsträckning använt sig av rätten att be-&lt;br&gt;hålla vissa särskilda arbetstagare. Arbetsgivaren skall alltså normalt ha&lt;br&gt;frihet att fullt ut använda undantagsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare betonat är det självklart att en förhandlingslösning,&lt;br&gt;liksom nu, alltid skall eftersträvas i första hand. Den regel jag nu före-&lt;br&gt;slår innebär alltså endast att det i lagen införs ett undantag - i form av&lt;br&gt;en schablon - från den strikta principen om längst anställningstid som&lt;br&gt;urvalsgrund vid turordning. Därigenom kommer de lagregler som bildar&lt;br&gt;ramen för förhandlingen att i vart fell för de mindre företagens del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre återspegla de avvägningar mellan intresset av fortsatt effektiv&lt;br&gt;drift och de enskilda arbetstagarnas anspråk på fortsatt anställning som&lt;br&gt;alltid måste ske när man skall komma till rätta med frågor om övertalig-&lt;br&gt;het. Regeln bör därför kunna främja väl avvägda förhandlingslösningar.&lt;br&gt;Samtidigt åstadkommer man att dessa intresseavvägningar i viss mån&lt;br&gt;också kan få genomslag dels i situationer då någon avtalslösning inte&lt;br&gt;kunnat uppnås, dels på den del av arbetsmarknaden som står utan kol-&lt;br&gt;lektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats av bl.a. SACO och Juridiska fakultetsstyrelsen vid&lt;br&gt;Lunds universitet att arbetsgivarens rätt att undanta en viss del av ar-&lt;br&gt;betstagarna innebär att man skapar en &amp;quot;frizon&amp;quot; där arbetsgivaren kan&lt;br&gt;fatta helt godtyckliga beslut, utan motivering och utan möjlighet till&lt;br&gt;rättslig prövning. Skyddet mot diskriminerande uppsägningar skulle&lt;br&gt;därmed undergrävas. Liknande synpunkter har framförts av TCO. LO&lt;br&gt;har hävdat att den av kommittén föreslagna kvotregeln ger arbetsgivaren&lt;br&gt;ett alldeles för stort eget inflytande över vilka som skall sägas upp och&lt;br&gt;att den utesluter alla diskussioner om kompetens och behov inom verk-&lt;br&gt;samheten. I stället skulle personliga preferenser och inställsamhet bli&lt;br&gt;vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss mån drabbar denna typ av invändningar även mitt förslag till&lt;br&gt;undantagsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa farhågor är dock enligt min mening överdrivna. Man bör kunna&lt;br&gt;utgå från att det är verksamhetens bästa och inte godtycke som rent&lt;br&gt;allmänt är den styrande principen inom företagen. Även de nuvarande&lt;br&gt;reglerna kan betraktas som godtyckliga om de relateras till företagens&lt;br&gt;möjligheter att verka och överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn tagen till att den av mig föreslagna regeln endast innebär&lt;br&gt;en möjlighet att undanta två arbetstagare i vaije turordningskrets är det&lt;br&gt;min uppfattning att arbetsgivarens möjlighet att manipulera är begränsa-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att bestämmelserna om före-&lt;br&gt;träde i vissa fall till fortsatt arbete för arbetstagare med nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga och för feckliga förtroendemän kvarstår oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att undantagsregeln inte fritar arbetsgivaren&lt;br&gt;från att motivera sitt beslut inom ramen för den förhandlingsskyldighet&lt;br&gt;som följer av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att den arbetsgivare som endast har två eller tre an-&lt;br&gt;ställda genom undantagsregeln får full beslutanderätt i fråga om vem&lt;br&gt;eller vilka som skall sägas upp i en arbetsbristsituation. Det skulle&lt;br&gt;naturligtvis i och för sig kunna finnas en risk för att undantag då görs&lt;br&gt;av andra skäl än behovet av att behålla kompetent personal i verksam-&lt;br&gt;heten. Jag vill för min del emellertid framhålla att man bör kunna utgå&lt;br&gt;från att det är företagets överlevnadsmöjligheter och företagarens rätts-&lt;br&gt;känsla som styr uppsägningsbeslut i en sådan situation. Dessutom är det&lt;br&gt;just i de mycket små företagen som arbetsgivarens behov av att själv få&lt;br&gt;bestämma vem eller vilka arbetstagare som skall behållas är särskilt&lt;br&gt;framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från vissa av remissinstanserna framförts farhågor för att&lt;br&gt;införandet av undantagsregeln skulle missgynna exempelvis kvinnor på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknaden. När det gäller det förslag som jag nu lägger fram vill&lt;br&gt;jag dock framhålla att en arbetsgivares rätt att undanta vissa arbetstaga-&lt;br&gt;re från turordningen kan vara begränsad enligt annan lagstiftning. Om&lt;br&gt;t.ex. beslutet direkt eller indirekt har samband med arbetstagarens&lt;br&gt;könstillhörighet kan det utgöra otillåten könsdiskriminering enligt 20 §&lt;br&gt;jämställdhetslagen (1991:433) och en uppsägning som grundas på be-&lt;br&gt;slutet kan då komma att ogiltigförklaras enligt 24 § samma lag. Vidare&lt;br&gt;får beslutet inte strida mot medbestämmandelagens regler om förbud&lt;br&gt;mot föreningsrättskränkning. Kringgåenden och liknande förfaranden&lt;br&gt;kan också angripas enligt allmänna regler (AD 1986 nr 50).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Lagen om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Facklig vetorätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om facklig vetorätt i 38-40 §§ med-&lt;br&gt;bestämmandelagen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;(betänkandet s. 679-718).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Konkurrensverket anser att förslaget är positivt från konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt genom att det underlättar för företag att erhålla under-&lt;br&gt;entreprenörsuppdrag samt skapar större möjligheter för nya och mindre&lt;br&gt;företag att få tillträde till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och TCO anser att vetorättsreglema bör behållas och pekar på att&lt;br&gt;reglema försvårat ekonomisk brottslighet. De anser att reglerna inte&lt;br&gt;verkat hindrande för en arbetsgivare, under förutsättning att denne velat&lt;br&gt;bedriva seriös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att kom-&lt;br&gt;mittén inte framlagt några sakliga skäl för att avskaffa vetorättsreglema&lt;br&gt;utan att motiveringen närmast är ideologiskt betingad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Reglema i 38-40 §§ medbestämmande-&lt;br&gt;lagen tillämpas när en arbetsgivare vill besluta att låta någon utföra visst&lt;br&gt;arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid&lt;br&gt;skall vara arbetstagare hos honom. Det är alltså i första hand fråga om&lt;br&gt;situationer där arbetsgivaren vill lägga ut arbete på entreprenad eller&lt;br&gt;hyra in arbetskraft från någon annan arbetsgivare. Reglema ger den&lt;br&gt;arbetstagarorganisation (på central nivå), som arbetsgivaren har kollek-&lt;br&gt;tivavtal med för det aktuella arbetet, möjlighet att i vissa fell lägga in&lt;br&gt;veto mot den åtgärd som arbetsgivaren vill vidta, dvs. förbjuda honom&lt;br&gt;att vidta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att arbetstagarorganisationen skall få kännedom om nu aktuella&lt;br&gt;åtgärder och möjlighet att ingripa med veto har arbetsgivaren ålagts en&lt;br&gt;särskild primär förhandlingsskyldighet. Han är enligt huvudregeln skyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig att på eget initiativ ta upp förhandling med (i första hand den lokala)&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen innan han beslutar i frågan. Som jag senare&lt;br&gt;kommer till får vetorätten begagnas endast under vissa förutsättningar.&lt;br&gt;För att arbetstagarorganisationen skall få ett tillfredsställande underlag&lt;br&gt;för bedömningen har arbetsgivaren i dessa förhandlingar ålagts en vid-&lt;br&gt;sträckt skyldighet att lämna information till organisationen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som brukar sammanfattas under benämningen facklig veto-&lt;br&gt;rätt består således av dels en särskild förhandlings- och informations-&lt;br&gt;skyldighet för arbetsgivaren, dels en vetorätt för arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att arbetstagarorganisationen skall få lägga in&lt;br&gt;veto är att den åtgärd som arbetsgivaren vill vidta kan antas föra med&lt;br&gt;sig att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts, eller att åtgärden&lt;br&gt;annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtals-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller åtgärder som kan antas föra med sig att lag eller kol-&lt;br&gt;lektivavtal för arbetet sätts åsido nämns i förarbetena till de nuvarande&lt;br&gt;reglema som exempel att arbetsgivaren söker kringå arbetstagarbegrep-&lt;br&gt;pet. Arbetsgivaren kan t.ex. vilja anlita någon som skall arbeta under&lt;br&gt;förhållanden som i hög grad liknar en arbetstagares utan att anställa&lt;br&gt;denne. Syftet med arbetsgivarens handlande kan vara att kringgå lag-&lt;br&gt;stiftning eller kollektivavtal. Ett annat fall kan vara att det är väl känt&lt;br&gt;för arbetstagarsidan att en viss företagare, som arbetsgivaren vill anlita,&lt;br&gt;i förhållande till sina anställda regelmässigt åsidosätter t.ex. arbetar-&lt;br&gt;skydds- eller arbetstidslagstiftning, eller på något annat sätt flagrant&lt;br&gt;visar bristande förmåga eller vilja att uppfylla de centrala förpliktelser&lt;br&gt;som lagstiftning eller kollektivavtal ålägger honom som arbetsgivare.&lt;br&gt;Ytterligare ett fåll, som även detta nämns i förarbetena, är att arbetsgi-&lt;br&gt;varen vill medverka till att upprätta en sådan kedja av entreprenörer och&lt;br&gt;underentreprenörer som erfarenhetsmässigt för med sig fara för att såväl&lt;br&gt;arbetsrättslig lagstiftning som skattelagstiftning sätts åsido.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisationen har också, som ovan nämnts, möjlighet att&lt;br&gt;utnyttja sin vetorätt om arbetsgivarens planerade åtgärd står i strid med&lt;br&gt;vad som är allmänt godtaget på parternas avtalsområde. Att utnyttja s.k.&lt;br&gt;grå arbetskraft eller enmansföretagare &amp;quot;med kontoret på fickan&amp;quot; är&lt;br&gt;enligt lagförarbetena förekommande men uppenbarligen inte allmänt&lt;br&gt;godtaget på något avtalsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren lägger ut arbetet trots att arbetstagarorganisationen&lt;br&gt;inlagt ett veto, som ej saknat fog, blir arbetsgivaren skyldig att betala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen skadestånd. Det är enligt förarbetena till&lt;br&gt;lagstiftningen av den största betydelse att vetot respekteras och detta bör&lt;br&gt;avspegla sig i storleken på skadeståndet. Om däremot vetoförklaringen&lt;br&gt;saknar fog kan arbetsgivaren vidta åtgärden utan risk för att bli skade-&lt;br&gt;ståndsskyldig. I ett sådant fall ådrar sig däremot arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nen ett skadeståndsansvar gentemot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förhandlings- informations- och vetorätt i&lt;br&gt;38-40 §§ medbestämmandelagen kan frångås genom överenskommelser&lt;br&gt;i kollektivavtal. Sådana överenskommelser har träffats på flera områ-&lt;br&gt;den. Ett exempel utgör en branschöverenskommelse från 1977 mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland andra Byggförbundet och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.&lt;br&gt;Enligt överenskommelsen skall arbetsgivaren till de lokala arbetstagar-&lt;br&gt;organisationerna på arbetsorten lämna en förteckning (lista) över de&lt;br&gt;underentreprenörer som det kan bli aktuellt att anlita. Arbetsgivaren&lt;br&gt;skall dessutom göra en utfästelse om att underentreprenören är kollek-&lt;br&gt;tivavtalsbunden, att arbetsgivaren enligt entreprenadavtalet med under-&lt;br&gt;entreprenören har rätt att häva avtalet om det beträffande entreprenö-&lt;br&gt;rens verksamhet finns ett sådant förhållande som utgör grund for veto&lt;br&gt;och underentreprenören är förpliktad att göra motsvarande förbehåll om&lt;br&gt;han i sin tur anlitar underentreprenörer för att utföra arbetet. Kravet på&lt;br&gt;kollektivavtal gäller inte för s.k. enmansföretag. Lokal arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisation har rätt att avföra en underentreprenör från listan om det finns&lt;br&gt;skäl att sätta i fråga vetorätt eller om kollektivavtal saknas. Organisa-&lt;br&gt;tionen måste i så fell ange skälen för avförandet och skriftligen under-&lt;br&gt;rätta bl.a. underentreprenören. Vill arbetsgivaren anlita en underentre-&lt;br&gt;prenör som inte är upptagen på listan gäller reglema i medbestämman-&lt;br&gt;delagen. Om arbetsgivaren däremot vill anlita någon som finns upptagen&lt;br&gt;på listan, behöver han bara informera de lokala arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nerna om detta. Initiativet kommer härefter att ligga på organisationen&lt;br&gt;om den vill förhandla eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel på överenskommelse utgör den mellan Elektriska&lt;br&gt;Arbetsgivarföreningen och Svenska Elektrikerförbundet angående till-&lt;br&gt;lämpningen av medbestämmandelagens förhandlingsregler. Överens-&lt;br&gt;kommelsen överenstämmer i stort med ovan nämnda överenskommelse&lt;br&gt;på byggnadsområdet. Kravet på att underentreprenören skall vara kol-&lt;br&gt;lektivavtalsbunden gäller emellertid här även för s.k. enmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Alltsedan vetorättsreglema infördes i lagstift-&lt;br&gt;ningen år 1977 har det forts en debatt kring reglema. Den kritik som&lt;br&gt;har förts fram synes i stora drag gå ut på följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är principiellt oriktigt att arbetstagarorganisationerna har getts så&lt;br&gt;långt gående befogenheter att bevaka att lagar efterlevs. Detta är en&lt;br&gt;uppgift för de berörda myndigheterna och brott mot lagar och föreskrif-&lt;br&gt;ter skall beivras i normal rättslig ordning. I vart fell är det oriktigt att&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen hos den arbetsgivare som anlitar ej anställd&lt;br&gt;arbetskraft har getts befogenhet att bevaka efterlevnaden av lagar och&lt;br&gt;avtal hos en helt annan arbetsgivare. Detta borde snarast vara en uppgift&lt;br&gt;för arbetstagarorganisationen hos den egna arbetsgivaren. Problem med&lt;br&gt;att företag drar sig undan att betala skatt bör lösas genom lagstiftning på&lt;br&gt;skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetorättsreglema uppfyller inte heller befogade krav på rättssäkerhet.&lt;br&gt;Reglema ger inte den entreprenör som anklagas för att vara oseriös&lt;br&gt;någon möjlighet att bemöta anklagelserna, och han kan inte få en veto-&lt;br&gt;förklaring rättsligt prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av vetorättsreglema hindrar dessutom en sund konkur-&lt;br&gt;rens och försvårar nyetablering av företag. Tillämpningen leder i prakti-&lt;br&gt;ken till att arbetsgivare, som inte vågar eller vill ta strid med arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen, bara anlitar kollektivavtalsbundna företag trots att&lt;br&gt;det inte finns några sakliga skäl för det. Detta leder till att särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre företag, som kanske inte får sluta s.k. hängavtal med den be-&lt;br&gt;rörda arbetstagarorganisationen, utestängs från arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetorättsreglema kan missbrukas och användas för ovidkommande&lt;br&gt;syften och därmed hindra seriösa företags verksamhet. Reglema kan&lt;br&gt;t.ex. användas vid konflikter mellan arbetstagarorganisationer, for att&lt;br&gt;tvinga företag att sluta kollektivavtal eller för att förbehålla arbetstill-&lt;br&gt;fällen åt den vetoberättigade organisationens egna medlemmar. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde -&lt;br&gt;i praktiken en generalklausul - är för &amp;quot;luddig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommuner vill pröva alternativa former för sin verksamhet, kan&lt;br&gt;ett missbruk av vetorättsreglema hindra det. Detta kan innebära en in-&lt;br&gt;skränkning i demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här tilläggas att även dåvarande Näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;vid flera tillfällen har pekat på att vetorättsreglema, eller kollektivavtal&lt;br&gt;eller andra överenskommelser som träffats mot bakgrund av reglema,&lt;br&gt;förhindrar en sund konkurrens och försvårar nyetablering av företag.&lt;br&gt;De kollektivavtal som har träffats mot bakgrund av vetorättsreglema,&lt;br&gt;vilka jag tidigare gett exempel på, innebär oftast att arbetsgivaren slip-&lt;br&gt;per att ta upp förhandling om vaije entreprenad om han väljer att bara&lt;br&gt;anlita kollektivavtalsbundna entreprenörer. Dessa förhållanden skulle i&lt;br&gt;praktiken ge de företag som har kollektivavtal ett inte sakligt motiverat&lt;br&gt;försteg i konkurrensen med andra, främst mindre, företag. Härtill kom-&lt;br&gt;mer att flera fackliga organisationer vägrar att sluta kollektivavtal med&lt;br&gt;enmansföretag, vilket i praktiken kan utestänga sådana företag från att&lt;br&gt;antas som entreprenörer. Näringsfrihetsombudsmannen har också i ett&lt;br&gt;fell fäst regeringens uppmärksamhet på att vissa förhållanden inom&lt;br&gt;elektrikerbranschen försvårade för seriösa enmansföretagare att få till-&lt;br&gt;träde till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har uttalat att den fackliga vetorätten på vissa om-&lt;br&gt;råden lett till ett försvårande för bl.a. enmansföretagare som saknar&lt;br&gt;kollektivavtal eftersom arbetsgivarna, i syfte att slippa ta upp förhand-&lt;br&gt;lingar, väljer ett kollektivavtalsbundet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S4F har uttalat att entreprenadreglema utgör ett försenande och för-&lt;br&gt;dyrande inslag i byggprocessen. Inom Elektriska arbetsgivarföreningens&lt;br&gt;avtalsområde är det vanligt med förhandlingar. Förhandlingarna kan&lt;br&gt;orsaka en tidsutdräkt på 2 - 6 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vetorättsreglemas effektivitet finns inte någon mer ingåen-&lt;br&gt;de eller systematisk undersökning. Det finns dock ett uppmärksammat&lt;br&gt;fell där vetorättsreglema uppenbarligen inte har fungerat som avsett.&lt;br&gt;Det gäller den s.k. Mond Bygghärvan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mond Bygg AB, i fortsättningen kallad Mond, anlitades av stora, kol-&lt;br&gt;lektivavtalsbundna och välkända byggbolag i samband med bl.a. pro-&lt;br&gt;jekten att bygga Globen- och Södra stationsområdena i Stockholm.&lt;br&gt;Mond, liksom det tidigare företaget Rivsnabben AB, förmedlade i&lt;br&gt;mycket stor omfattning s.k. svart arbetskraft som utförde arbetena.&lt;br&gt;Sammanlagt utbetalades 120 miljoner kr till Mond, och staten undan-&lt;br&gt;drogs skatter och avgifter på 110 miljoner kr. Ett flertal personer döm-&lt;br&gt;des till långa fängelsestraff. Det beslutades även om näringsförbud&lt;br&gt;under fem år för flera personer. Monds verksamhet gick ut på ren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uthyrning av arbetskraft och redan en översiktlig kontroll av verksam-&lt;br&gt;heten borde ha gett vid handen att det fanns stor risk för att skatter och&lt;br&gt;avgifter skulle dras undan staten. De byggbolag som anlitade Mond&lt;br&gt;förhandlade enligt 38 § medbestämmandelagen med den lokala fackliga&lt;br&gt;organisationen. I något fäll framgår det av förhandlingsprotokollet att&lt;br&gt;organisationen har varnat for att det kunde vara fråga om olaglig ut-&lt;br&gt;hyrning av arbetskraft. Frågan fördes emellertid inte upp till central&lt;br&gt;förhandling och något veto lades aldrig in, varför verksamheten kunde&lt;br&gt;fortsätta utan facklig kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har efterlyst en&lt;br&gt;utredning som bl.a. skall ta sikte på vetorättsreglemas tillämpning i&lt;br&gt;praktiken. Med nyss nämnda exempel samt mot bakgrund av de åtgär-&lt;br&gt;der som redan vidtagits för att komma till rätta med vissa av de pro-&lt;br&gt;blem som reglema haft till syfte att motverka, anser jag inte att någon&lt;br&gt;ytterligare utredning behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO har, till stöd för bibehållandet av reglema, uttalat att de resurser&lt;br&gt;som samhället hittills avsatt för att bekämpa den ekonomiska brottslig-&lt;br&gt;heten visat sig otillräckliga och att det finns en överhängande risk att&lt;br&gt;den pågående avregleringen inom olika sektorer kommer att gynna&lt;br&gt;oseriösa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan medbestämmandelagens tillkomst har det på olika områden vid-&lt;br&gt;tagits en mängd skilda åtgärder för att komma tillrätta med de problem&lt;br&gt;och företeelser som vetorättsreglema bl.a. hade till syfte att motverka&lt;br&gt;när de infördes. Följande kan nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningen har, beträffande ekonomisk brottslighet, under 1980-&lt;br&gt;talet införts regler om näringsförbud och rådgivningsförbud som tar&lt;br&gt;sikte på fall då den som bedriver näringsverksamhet grovt åsidosatt vad&lt;br&gt;som ålegat honom. Vidare har det införts möjlighet att ålägga näringsid-&lt;br&gt;kare företagsbot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skatte- och uppbördsområdena genomförs i år genomgripande för-&lt;br&gt;ändringar i systemet för uppbörd av preliminärskatt och arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter. En ny skattsedel, F-skattesedel, införs för fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som driver näringsverksamhet, dvs. är företagare. Den som&lt;br&gt;för arbete anlitar någon som inte åberopar en F-skattesedel skall i prin-&lt;br&gt;cip alltid vara skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter. En F-skattesedel skall kunna återkallas bl.a. om den missbrukas&lt;br&gt;eller om innehavaren inte redovisar och betalar skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med reglema i 38-40 §§ medbestämmandelagen är att&lt;br&gt;motverka att lag sätts åsido genom att ej anställd arbetskraft anlitas.&lt;br&gt;Enligt 1935 års arbetsförmedlingslag var s.k. uthyrning av arbetskraft&lt;br&gt;att anse som straffbar olaga arbetsförmedling och därmed förbjuden.&lt;br&gt;Veto kunde således läggas in mot en åtgärd som innebar uthyrning av&lt;br&gt;arbetskraft i strid mot förbudet i 1935 års arbetsförmedlingslag. Genom&lt;br&gt;lagen (1991:746) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft, vilken den 1 juli 1993 ersatts av en ny lag med samma namn&lt;br&gt;(SFS 1993:440), har ut- och inhyming av arbetskraft legaliserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på området för stadiga myndigheters upphandling har föränd-&lt;br&gt;ringar skett. Upphandlingsförordningen har, sedan medbestämmandela-&lt;br&gt;gen trätt i kraft, ändrats. Det finns i den nu gällande förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om att myndigheten innan ett anbud antas skall kontrolle-&lt;br&gt;ra om arbetsgivaren är registrerad för skatter och avgifter och om han i&lt;br&gt;dessa hänseenden står i skuld till det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste man också beakta frågan om de nuvarande&lt;br&gt;reglema om vetorätt står i överensstämmelse med EG- och EES-rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om facklig vetorätt i 38-40 §§ medbestämmandelagen ger en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation, om de nämnda förutsättningarna är för handen,&lt;br&gt;möjlighet att förbjuda arbetsgivaren att vid t.ex. entreprenadupphandling&lt;br&gt;anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom EES-avtalet åtagit sig att i sin rättsordning införli-&lt;br&gt;va ett EG-direktiv som rör samordningen av förfarandena vid tilldelning&lt;br&gt;av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten&lt;br&gt;(rådets direktiv 71/305/EEG och 89/440/EEG). Vidare har den 18 juni&lt;br&gt;1992 beslutats ett EG-direktiv om offentlig tjänsteupphandling (rådets&lt;br&gt;direktiv 92/50/EEG). Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling&lt;br&gt;innebär att EG:s regelverk transformeras till svensk rätt. Lagen träder i&lt;br&gt;kraft den dag regeringen bestämmer dvs. när EES-avtalet börjar att&lt;br&gt;gälla. Lagen skall gälla vid upphandling av bl.a. byggentreprenad och&lt;br&gt;vissa tjänster som görs av staten, kommuner, landsting, kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner och vissa andra upphandlande enheter som närmare anges i&lt;br&gt;lagtexten. En leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandlingen&lt;br&gt;bl.a. om han är i konkurs, är föremål för ansökan om konkurs, är dömd&lt;br&gt;för brott avseende yrkesutövningen, om han har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;allvarligt fel i yrkesutövningen eller om han ej fullgjort sina skyldig-&lt;br&gt;heter vad avser skatter och avgifter. Större krav än vad som anges i&lt;br&gt;lagen får ej ställas på en leverantör (prop. 1992/93:88 s 68 f). Kan det&lt;br&gt;inte visas att det finns angivet missförhållande, får leverantören ej&lt;br&gt;uteslutas från upphandlingen. Enligt huvudregeln skall då det anbud&lt;br&gt;som har lägst anbudspris antas. Något undantag för det fallet att en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation har lagt in veto finns inte i lagen eller i de&lt;br&gt;bakomliggande EG-direktiven. Inte heller finns det där några bestäm-&lt;br&gt;melser som gör det möjligt att utesluta en leverantör eller att förkasta&lt;br&gt;ett anbud av den anledningen att ett anlitande av leverantören &amp;quot;kan&lt;br&gt;antagas medföra åsidosättande av lag eller kollektivavtal för arbetet”&lt;br&gt;eller av den anledningen att ett anlitande av leverantören &amp;quot;annars strider&lt;br&gt;mot vad som är allmänt godtaget inom&amp;quot; ett visst kollektivavtalsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har framhållit&lt;br&gt;att den konkurrenslag, som trädde i kraft i Sverige den 1 juli 1993 (SFS&lt;br&gt;1993:20), kan medföra betydande problem i situationer när vetorätten&lt;br&gt;utövas. Om t.ex. vetorätten används mot flera arbetsgivare, och dessa&lt;br&gt;sedan i samråd fattar beslut att inte använda de tjänster som erbjuds av&lt;br&gt;viss eller vissa entreprenörer, kan detta utgöra ett sådant otillåtet samar-&lt;br&gt;bete som föranleder dryga konkurrensskadeavgifter. Om arbetsgivarna&lt;br&gt;med hänsyn till denna risk väljer att negligera vetot, riskerar de i stället&lt;br&gt;att få betala skadestånd till facket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har även efter-&lt;br&gt;lyst en utredning som bl.a. skall få i uppgift att undersöka EG och EES-&lt;br&gt;rättens betydelse för vetorätten. TCO har föreslagit att kommittén får i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggsuppdrag att se över lagreglerna i syfte att garantera att de är&lt;br&gt;förenliga med reglema om bl.a. konkurrensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att vetorättsreglema får anses oför-&lt;br&gt;enliga med de EG-regler om offentlig upphandling som Sverige åtagit&lt;br&gt;sig att tillämpa samt att de även på annat sätt, vilket Juridiska fäkultets-&lt;br&gt;nämnden vid Stockholms universitet givit exempel på, kan komma att&lt;br&gt;stå i konflikt med lagar föranledda av den svenska EG-anpassningen.&lt;br&gt;Någon ytterligare utredning anser jag inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan, enligt min mening, följande sägas. Vetorätts-&lt;br&gt;reglema har utsatts för ständig kritik ända sedan de infördes. Det finns&lt;br&gt;inte några tillförlitliga belägg för att reglema har någon mera påtaglig&lt;br&gt;effekt på de företeelser som de är avsedda att motverka. Däremot finns&lt;br&gt;det flera exempel på att tillämpningen av reglema har haft negativa&lt;br&gt;effekter. De bestämmelser som nu tillämpas beträffande det allmännas&lt;br&gt;upphandling innebär att det inte längre finns någon beaktansvärd risk&lt;br&gt;för att oseriösa företag anlitas på ett sådant sätt som för med sig risk för&lt;br&gt;att skatter och avgifter undandras det allmänna. Den ordning med F-&lt;br&gt;skattebevis som införs under år 1993 innebär i praktiken att det inte&lt;br&gt;heller på den privata sektom längre kommer att finnas någon beaktans-&lt;br&gt;värd risk för att anlitade företag kommer att kunna dra sig undan att&lt;br&gt;betala in skatter och avgifter avseende utförda uppdrag. Uthyrning av&lt;br&gt;arbetskraft har numera legaliserats och utgör således inte längre någon&lt;br&gt;grund för att inlägga ett veto. Vetorättsreglema får dessutom anses&lt;br&gt;oförenliga med de EG-regler om offentlig upphandling som Sverige har&lt;br&gt;åtagit sig att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder mig till slutsatsen att möjligheten för kollektivavtals-&lt;br&gt;bärande arbetstagarorganisationer att lägga in veto kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetorättsreglema i medbestämmandelagen omfattar, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, förutom möjligheten att lägga in veto också en särskild primär&lt;br&gt;förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren och en särskild informations-&lt;br&gt;skyldighet för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den särskilda primära förhandlingsskyldigheten är främst&lt;br&gt;att skapa förutsättningar för att arbetstagarorganisationen skall kunna ut-&lt;br&gt;nyttja sin rätt att lägga in veto. Om möjligheten att lägga in veto av-&lt;br&gt;skaffas, finns det således inte längre något behov i detta avseende av att&lt;br&gt;ålägga arbetsgivaren en särskild primär förhandlingsskyldighet innan&lt;br&gt;han anlitar ej anställd arbetskraft. Till detta kommer att redan de all-&lt;br&gt;männa bestämmelserna om förhandlingsrätt i medbestämmandelagen&lt;br&gt;föreskriver en primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren i det fäll&lt;br&gt;anlitandet innebär en viktigare förändring av verksamheten samt att en&lt;br&gt;kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation alltid har en möjlighet att&lt;br&gt;själv påkalla förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att det inte finns tillräckliga skäl för att behålla den sär-&lt;br&gt;skilda primära förhandlingsskyldigheten när möjligheten att lägga in&lt;br&gt;veto avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behövs det inte heller någon särskild informations-&lt;br&gt;skyldighet för det fallet att arbetsgivaren avser att anlita ej anställd&lt;br&gt;arbetskraft. Redan de allmänna reglema om information och förhandling&lt;br&gt;ger kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer hos det anlitande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget tillfredställande möjligheter att få kännedom om arbetsgivarens Prop.&lt;br&gt;anlitande av ej anställd arbetskraft och därigenom möjlighet att på egen 1993/94:67&lt;br&gt;hand eller genom kontakter med myndigheter eller andra organisationer&lt;br&gt;agera mot misstänkt oseriösa förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har således kommit fram till att reglema om facklig vetorätt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38-40 §§ medbestämmandelagen kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Blockader mot enmans- eller familjeföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I medbestämmandelagens avsnitt om fredsplikt förs in&lt;br&gt;en regel om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföre-&lt;br&gt;tag. Förbudet omfattar också stridsåtgärder (sympatiåtgärder) som&lt;br&gt;har till ändamål att stödja någon i en konflikt med ett sådant företag.&lt;br&gt;I behörig ordning beslutade anställningsblockader berörs dock&lt;br&gt;inte av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;(betänkandet s. 719-752).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i ffågan&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket pekar på att förbudet underlättar nyetablering av&lt;br&gt;företag och förbättrar småföretagens möjligheter att konkurrera på&lt;br&gt;marknaden genom att företagen inte får utsättas för stridsåtgärder och&lt;br&gt;därigenom inte hindras i sin näringsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avvisar förslaget och pekar bl.a. på att de blockader som förekom-&lt;br&gt;mer mot företag utan anställda regelmässigt gäller företag som av och&lt;br&gt;till har anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO kan av principiella skäl inte biträda förslaget att lagstiftnings-&lt;br&gt;vägen begränsa rätten att vidta stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 2 kap. 17 § regeringsformen har&lt;br&gt;förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare&lt;br&gt;rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om ej annat följer av lag eller&lt;br&gt;avtal. Arbetsmarknadens parter, som inte är inbördes bundna av kollek-&lt;br&gt;tivavtal, är i allmänhet fria att söka lösa meningsmotsättningar i fackliga&lt;br&gt;frågor genom att vidta olika stridsåtgärder. I och med att kollektivavtal&lt;br&gt;träffas upphör dock i princip denna rätt. Regler om den s.k. fredsplik-&lt;br&gt;ten, som gäller i kollektivavtalsförhållanden, finns i medbestämmandela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enmans- eller familjeföretag som träffat kollektivavtal är i stor&lt;br&gt;utsträckning skyddat mot stridsåtgärder på grund av fredsplikten. Om&lt;br&gt;ett sådant företag inte har slutit kollektivavtal, kan det emellertid bli&lt;br&gt;utsatt för stridsåtgärder från en arbetstagarorganisation som vill träffa&lt;br&gt;ett kollektivavtal med företaget; sådana stridsåtgärder är inte olovliga&lt;br&gt;enligt medbestämmandelagens fredspliktsregler. Företaget kan då också&lt;br&gt;drabbas av kännbara sympatiåtgärder som vidtas till stöd för organisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionens krav på kollektivavtal; det är även i kollektivavtalsreglerade&lt;br&gt;förhållanden i princip tillåtet att vidta sympatiåtgärder till stöd for en&lt;br&gt;part i en lovlig primärkonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall dock tilläggas att huvudavtalet mellan SAF och LO rent fak-&lt;br&gt;tiskt ger ett familjeföretag ett effektivt skydd mot stridsåtgärder. Huvud-&lt;br&gt;avtalet innehåller nämligen ett förbud mot stridsåtgärder riktade mot&lt;br&gt;enmans- eller familjeföretag. Förbudet gäller även om stridsåtgärden&lt;br&gt;vidtas mot enmans- eller familjeföretag som inte är medlem av en orga-&lt;br&gt;nisation för vilket huvudavtalet gäller. Också sympatiåtgärder innefattas&lt;br&gt;i förbudet. Huvudavtalet har vunnit stor anslutning bland de organisa-&lt;br&gt;tioner som tillhör SAF eller LO. Tre LO-förbund - Svenska Byggnads-&lt;br&gt;arbetareförbundet, Svenska Målareförbundet och Svenska Transport-&lt;br&gt;arbetareförbundet - har emellertid inte undertecknat avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det praktiskt viktiga fallet av stridsåtgärder&lt;br&gt;som vidtas mot familjeföretag är det att åtgärden vidtas i syfte att träffa&lt;br&gt;kollektivavtal med företaget. Det är också karakteristiskt att den primä-&lt;br&gt;ra stridsåtgärden, t.ex. en anställningsblockad, vanligen har ringa eller&lt;br&gt;ingen effekt på det angripna företaget. Det är först när primäråtgärden&lt;br&gt;kombineras med sympatiåtgärder som den kan bli effektiv. Konflikten&lt;br&gt;drabbar då inte bara familjeföretaget utan även tredje man, som nästan&lt;br&gt;undantagslöst redan är kollektivavtalsbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan det inte vara rimligt att en arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion får anordna stridsåtgärder mot ett familjeföretag med de omfattande&lt;br&gt;skadeverkningar som åtgärden i förening med sympatiåtgärder kan&lt;br&gt;medföra för företaget och for tredje man, när syftet är att uppnå ett&lt;br&gt;kollektivavtal som i praktiken inte direkt kommer att reglera arbets-&lt;br&gt;villkoren för någon utanför företagarens egen familj. En sådan stridsåt-&lt;br&gt;gärd kan inte anses fylla något rimligt fackligt syfte. Företaget har rätt&lt;br&gt;att utan inblandning från arbetstagarorganisationerna få bestämma vilka&lt;br&gt;inbördes relationer och förhållanden som skall råda mellan de familje-&lt;br&gt;medlemmar som arbetar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagarorganisation får emellertid sägas ha ett befogat intresse&lt;br&gt;av att deras medlemmar inte tar anställning i ett företag innan anställ-&lt;br&gt;ningsvillkoren har reglerats genom kollektivavtal. Ett undantag bör&lt;br&gt;därför införas för stridsåtgärden anställningsblockad. En sådan blockad&lt;br&gt;innebär att organisationens egna medlemmar, och kanske även andra,&lt;br&gt;uppmanas att inte ta anställning hos företaget. Lagregeln bör enligt min&lt;br&gt;mening utformas som ett förbud mot stridsåtgärder mot familjeföretag,&lt;br&gt;med nyss nämnda undantag. Regeln bör lämpligen placeras i anslutning&lt;br&gt;till medbestämmandelagens fredspliktsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har&lt;br&gt;uttalat att ett gemensamt drag för de tre förbund som ej undertecknat&lt;br&gt;huvudavtalet är att många av deras medlemmar arbetar i småföretag.&lt;br&gt;Ibland kan det vara fråga om tillfälliga anställningar vid arbetstoppar&lt;br&gt;hos en ensamföretagare eller hos ett familjeföretag. Bakgrunden till de&lt;br&gt;ifrågavarande stridsåtgärdema är således att förbundens medlemmar&lt;br&gt;alltid skall vara tillförsäkrade arbete enligt de kollektivavtalsnormer som&lt;br&gt;gäller för branschen i fråga. Att stridsåtgärder tillgrips är närmast en&lt;br&gt;facklig bevakningsfråga. Det är svårt att övervaka om småföretag har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda eller ej. Arbetsdomstolen har pekat på att kommittén inte&lt;br&gt;tillräckligt synes ha beaktat och analyserat situationen att ett enmans-&lt;br&gt;eller familjeföretag vid arbetsanhopning eller eljest av och till har an-&lt;br&gt;ställda i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan dock intresset av att företaget har ett gällande&lt;br&gt;kollektivavtal den dag det till äventyrs önskar anställa någon utomståen-&lt;br&gt;de, inte uppväga den skada och det intrång som stridsåtgärder utgör för&lt;br&gt;ett foretag som när åtgärden vidtas faktiskt inte har några utomstående&lt;br&gt;arbetstagare. Så snart företaget anställer någon utomstående bör å andra&lt;br&gt;sidan stridsåtgärder vara tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har uttalat att det finns kollektivavtal som bl.a. be-&lt;br&gt;gränsar möjligheterna för företag utan anställda att åta sig vissa arbeten.&lt;br&gt;Infors förslaget behöver sådana företag i vart fall inte tvingas teckna&lt;br&gt;kollektivavtal av denna innebörd. Enligt min mening är denna synpunkt&lt;br&gt;värd att beakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbudsregel av detta slag utgör naturligtvis ett ingrepp i den rätt&lt;br&gt;att utanför kollektivavtalsreglerade förhållanden vidta ekonomiska strids-&lt;br&gt;åtgärder som sedan gammalt varit en grundprincip i svensk arbetsrätt.&lt;br&gt;TCO har också i sitt remissvar pekat på att förslaget utgör något full-&lt;br&gt;ständigt nytt på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför, anser jag,&lt;br&gt;viktigt att förbudsregeln inte ges ett vidare tillämpningsområde än vad&lt;br&gt;som är absolut nödvändigt. Därför bör regeln begränsas till att avse&lt;br&gt;stridsåtgärder som vidtas i syfte att träffa kollektivavtal och sympatiåt-&lt;br&gt;gärder som vidtas till stöd för sådana strävanden. Även familjeföretag&lt;br&gt;skulle alltså kunna drabbas av t.ex. en kort politisk demonstrationsstrejk&lt;br&gt;eller sympatiåtgärder till stöd för en part i en lovlig primärkonflikt.&lt;br&gt;Sådana åtgärder riktas nämligen inte direkt mot familjeföretaget och&lt;br&gt;avser förhållanden utanför företaget. Det är rimligt att familjeföretag i&lt;br&gt;samma mån som alla andra företag eller medborgare kan drabbas av&lt;br&gt;konflikter som inte i första hand rör företaget. Även en s.k. indriv-&lt;br&gt;ningsblockad mot ett familjeföretag i syfte att utverka betalning av klar&lt;br&gt;och förfallen lön eller annan ersättning för utfört arbete som hänför sig&lt;br&gt;till tid då företaget hade utomstående arbetstagare bör vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag alltså att andra stridsåtgärder än anställ-&lt;br&gt;ningsblockader över huvud taget inte bör få vidtas i samband med tvis-&lt;br&gt;ter som avser träffande av kollektivavtal med enmans- eller familje-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår härefter till frågan om vilka företag som bör vara fredade&lt;br&gt;från stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte har någon arbetstagare skall omfattas av förbuds-&lt;br&gt;regeln. Det kan gälla aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar&lt;br&gt;samt stiftelser där ingen arbetar men det kan också gälla handelsbolag,&lt;br&gt;enkla bolag och rörelser som bedrivs som enskild firma i vilka bara&lt;br&gt;företagets ägare eller delägare arbetar. Som exempel kan nämnas att ett&lt;br&gt;handelsbolag, som drivs gemensamt av flera delägare och där ingen av&lt;br&gt;dem är att anse som arbetstagare, omfattas av förbudsregeln. Frågan i&lt;br&gt;vad mån ett företag har några arbetstagare och vilka som skall anses&lt;br&gt;som delägare i företaget får avgöras enligt allmänna arbetsrättsliga&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag i vilket bara företagets ende ägare är arbetstagare skall Prop.&lt;br&gt;också omfattas av förbudsregeln. Det är då fråga om ett äkta enmans- &amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall även ett företag i vilket bara företagets ende ägare eller&lt;br&gt;dennes familjemedlemmar är arbetstagare omfattas av förbudsregeln&lt;br&gt;(familjeföretag). Eftersom det kan bero på valet av företagsform om&lt;br&gt;ägaren skall betraktas som anställd (arbetstagare) i företaget, bör det&lt;br&gt;inte krävas att denne skall vara anställd (arbetstagare) i företaget jämte&lt;br&gt;familjemedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag kan ha flera delägare. Ar det bara medlemmar av samma&lt;br&gt;familj som äger del i ett företag, bör företaget såsom äkta familjeföretag&lt;br&gt;omfattas av förbudsregeln. Detta bör gälla även om bara någon eller&lt;br&gt;några familjemedlemmar är arbetstagare eller arbetar i företaget. Om&lt;br&gt;det i ett företag finns flera delägare, som inte är medlemmar av samma&lt;br&gt;familj, är det dock inte längre fråga om något renodlat familjeföretag.&lt;br&gt;Det kan finnas många delägare i samma företag. Några delägare kanske&lt;br&gt;arbetar i företaget medan andra bara deltagit med kapitalinsats. Det kan&lt;br&gt;vara fråga om vitt skilda förhållanden i dessa flermansföretag och det&lt;br&gt;bör, enligt min mening, inte komma i fråga att generellt föra in dem&lt;br&gt;under en regel som avser enmans- eller familjeföretag även om bara&lt;br&gt;medlemmar av de olika delägarnas familjer är arbetstagare i företaget.&lt;br&gt;Däremot skulle ett skydd åt mindre flermansföretag med bara några få&lt;br&gt;delägare eller delägarfamiljer kunna diskuteras. Reglema om detta&lt;br&gt;skulle dock bli ganska komplicerade. Särskilt regler om stridsåtgärder&lt;br&gt;bör vara enkla att tillämpa och i lagtexten ge klara anvisningar om vad&lt;br&gt;som är förbjudet. Jag har därför stannat vid att inte föreslå någon regel&lt;br&gt;som erbjuder flermansföretag som inte är renodlade familjeföretag ett&lt;br&gt;förstärkt skydd mot stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om vilka personer som i detta samman-&lt;br&gt;hang bör betraktas som medlemmar av en och samma familj kan följan-&lt;br&gt;de sägas. Inom arbetsrätten har det sedan gammalt använts ett i huvud-&lt;br&gt;sak enhetligt familjebegrepp. Till familjemedlemmar hänförs såväl make&lt;br&gt;och släktingar i rätt upp- och nedstigande led som avlägsnare släktingar&lt;br&gt;- inklusive fosterbarn, myndlingar och styvbarn - som lever i gemen-&lt;br&gt;samt bo eller i samma hushåll. Kravet på gemensamt bo eller samma&lt;br&gt;hushåll gäller inte för make och släktingar i rätt upp- och nedstigande&lt;br&gt;led medan det däremot gäller för t.ex. syskon. I förarbetena till ett par&lt;br&gt;lagar har med hänvisning till 65 § kommunalskattelagen angetts att med&lt;br&gt;make kan under vissa förutsättningar jämställas person med vilken&lt;br&gt;arbetsgivaren eller motsvarande lever tillsammans. Av det nämnda&lt;br&gt;lagrummet framgår att i kommunalskattelagen jämställs med makar&lt;br&gt;personer som utan att vara gifta lever tillsammans, om de tidigare varit&lt;br&gt;gifta med varandra eller om de har eller har haft gemensamma barn.&lt;br&gt;Utvecklingen får dock nu sägas ha nått dithän att sambo utan vidare bör&lt;br&gt;vara att jämställa med make oavsett om de sammanboende tidigare har&lt;br&gt;varit gifta med varandra eller har gemensamma barn. Det kan tilläggas&lt;br&gt;att enligt lagen (1987:813) om homosexuella sambor skall beträffande&lt;br&gt;sådana sambor tillämpas en rad bestämmelser som avser övriga sambor.&lt;br&gt;I enlighet härmed bör den förbudsregel som jag nu förslår även bereda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd åt ett företag vilket ägs och drivs av homosexuella sambor utan&lt;br&gt;utomstående anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägar- eller anställningsförhållanden kan naturligtvis ändras sedan en&lt;br&gt;stridsåtgärd har varslats eller inletts. Sådana förändringar som inträffar&lt;br&gt;först sedan en stridsåtgärd aktualiserats bör inte få inverka på bedöm-&lt;br&gt;ningen av en stridsåtgärds lovlighet. Har en lovlig stridsåtgärd väl en&lt;br&gt;gång varslats eller inletts, bör den få fullföljas eller utvidgas med sym-&lt;br&gt;patiåtgärder utan hinder av att det angripna företaget t.ex. väljer att låta&lt;br&gt;en utomståendes anställning upphöra eller förändrar sina interna ägar-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle kunna fråga sig om förbudsregeln bör rikta sig i första&lt;br&gt;hand mot de enskilda arbetstagarna eller om det är tillräckligt att arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationerna förbjuds att föranleda och medverka vid här av-&lt;br&gt;sedda stridsåtgärder. Eftersom de nuvarande fredspliktsreglema i med-&lt;br&gt;bestämmandelagen riktar sig mot de enskilda arbetstagarna är det natur-&lt;br&gt;ligt att lagtexten riktar sig direkt till de enskilda arbetstagarna. Därige-&lt;br&gt;nom uppnår man också den pedagogiska bieffekten att vaije arbetstagare&lt;br&gt;direkt av lagtexten kan utläsa vad som är förbjudet. De nya reglema&lt;br&gt;bör gälla för såväl organiserade som oorganiserade arbetstagare och bör&lt;br&gt;också gälla oavsett om arbetstagarna är bundna av kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stridsåtgärd som en arbetstagare vidtar i strid mot förbudsregeln&lt;br&gt;skall vara att anse som olovlig, och därmed bör i enlighet med vad som&lt;br&gt;gäller vid andra olovliga stridsåtgärder arbetstagarorganisationerna&lt;br&gt;också vara förbjudna att föranleda eller medverka till sådana åtgärder.&lt;br&gt;Likaså bör en kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation vara skyldig&lt;br&gt;att försöka hindra en medlem från att vidta sådan stridsåtgärd. Organi-&lt;br&gt;sationen bör också vara skyldig att verka för att den olovliga stridsåt-&lt;br&gt;gärden upphör samt att omedelbart med arbetsgivaren ta upp överlägg-&lt;br&gt;ning med anledning av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid övriga olovliga stridsåtgärder bör påföljden for den som&lt;br&gt;bryter mot förbudsregeln vara skadestånd, såväl ekonomiskt som all-&lt;br&gt;mänt. Samma regler som för övriga olovliga stridsåtgärder bör gälla i&lt;br&gt;fråga om befrielse från eller begränsning av arbetstagares skadestånds-&lt;br&gt;ansvar för deltagande i olovlig stridsåtgärd och om domstols möjlighet&lt;br&gt;att ålägga arbetstagaren att återgå till arbetet. Ett företag som drabbas&lt;br&gt;av stridsåtgärder bör ha rätt till skadestånd av alla som deltagit, alltså&lt;br&gt;även de som vidtog sympatiåtgärder. Beträffande sympatiåtgärder bör&lt;br&gt;även andra arbetsgivare som på något sätt drabbats bli berättigade till&lt;br&gt;skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål rörande förbudsregeln skall handläggas enligt lagen om rättegång-&lt;br&gt;en i arbetstvister. Om den som blir utsatt för en stridsåtgärd gör en s.k.&lt;br&gt;fredspliktsinvändning, har domstolen i enlighet med den praxis som&lt;br&gt;tillämpas i stridsåtgärdsmål möjlighet att, på den angripnes begäran,&lt;br&gt;meddela interimistiskt beslut rörande stridsåtgärdens lovlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna i medbestämmandelagen innebär att&lt;br&gt;vissa stridsåtgärder som tidigare varit tillåtna blir olovliga. En stridsåt-&lt;br&gt;gärd som pågår när lagändringarna träder i kraft kan således bli olovlig.&lt;br&gt;Bedömningen huruvida en pågående åtgärd blivit olovlig genom lagänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen skall, som Lagrådet påpekat, ske med utgångspunkt från de läk- Prop.&lt;br&gt;tiska förhållandena i företaget vid lagens ikraftträdande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;livet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Lagen om anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag,&lt;br&gt;skall dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett&lt;br&gt;sådant kollektivavtal bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under förutsättning att avtalet inte innebär att&lt;br&gt;mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer&lt;br&gt;av EG-rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglema i 21 § får träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av tredje stycket har träffats för verksamhetsområdet skall tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje styck-&lt;br&gt;et får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av&lt;br&gt;den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete&lt;br&gt;som avses med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts en bestämmelse om att det är tillåtet att genom&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelser från den nya 6 a § om skriftlig informa-&lt;br&gt;tion om anställningsvillkor under förutsättning att kollektivavtalet upp-&lt;br&gt;fyller EG-direktivets minimivillkor. Bestämmelserna i 6 a § har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 3.4 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det i tredje stycket i stället för &amp;quot;rådets” bör&lt;br&gt;anges &amp;quot;Europeiska Gemenskapernas råds&amp;quot;. Med hänsyn härtill har i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen &amp;quot;rådets&amp;quot; utbytts mot &amp;quot;EG-rådets&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har därutöver omarbetats redaktionellt för att den skall bli&lt;br&gt;mer lättläst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal for viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tolv månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller for tiden till dess arbetstagaren skall böija värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har i förhållande till den nuvarande lydelsen gjorts den&lt;br&gt;ändringen att visstidsanställning vid arbetsanhopning får ske sammanlagt&lt;br&gt;högst tolv månader under två år, istället för som tidigare högst sex&lt;br&gt;månader under två år. Ändringen har behandlats i avsnitt 3.1 i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills skall det i princip vara den enskilde arbetsgivarens sak&lt;br&gt;att - inom givna tidsgränser - bedöma när det har uppstått arbetsanhop-&lt;br&gt;ning och ett behov av extra arbetskraft. Någon allmän möjlighet att&lt;br&gt;överpröva bedömningen finns inte (jmf. prop. 1981/82:71 s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen kan frångås genom sådant kollektivavtal Prop.&lt;br&gt;som avses i 2 § tredje stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av kollektivavtalen som innehåller kortare tillåtna avtalstider&lt;br&gt;än tolv månader och som ingåtts före lagens ikraftträdande är utan&lt;br&gt;verkan, om inte avtalet träffats för att göra avvikelser från den nya&lt;br&gt;lydelsen (jmf. övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövoti-&lt;br&gt;den är högst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fort-&lt;br&gt;sätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas&lt;br&gt;till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår&lt;br&gt;provanställningen i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före&lt;br&gt;prövotidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har i förhållande till nuvarande lagen den ändringen&lt;br&gt;gjorts att den längsta tillåtna tiden för avtal om provanställning har&lt;br&gt;förlängts från sex månader till tolv månader. Ändringen har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 3.2 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen kan frångås genom sådant kollektivavtal&lt;br&gt;som avses i 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av kollektivavtalen som innehåller kortare tillåtna avtalstider&lt;br&gt;än tolv månader och som ingåtts före lagens ikraftträdande är utan&lt;br&gt;verkan, om inte avtalet träffats för att göra avvikelser från den nya&lt;br&gt;lydelsen (jmf. övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall&lt;br&gt;arbetsgivaren skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som&lt;br&gt;gäller för anställningen. Om anställningstiden är kortare än en månad&lt;br&gt;är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens&lt;br&gt;tillträdesdag samt arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetstagarens arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om&lt;br&gt;den är en provanställning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vid provanställning: prövotidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbets-&lt;br&gt;tagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkoren för arbetstagares stationering utomlands, om stationeringen 1993/94:67&lt;br&gt;avses pågå längre än en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av ar-&lt;br&gt;betsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och&lt;br&gt;arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som avses i&lt;br&gt;andra stycket, skall arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om&lt;br&gt;ändringen inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler som ålägger arbetsgivaren att informera&lt;br&gt;om de förutsättningar och villkor som gäller för anställningen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen är utformad efter mönster av ett EG-direktiv (91/533/EEG).&lt;br&gt;Regeln behandlas i avsnitt 3.4 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall enligt första stycket ske skriftligen inom en månad&lt;br&gt;från det att arbete har börjat utföras. Som undantag gäller att informa-&lt;br&gt;tion inte behöver lämnas vid vissa kortare anställningar. Det bör obser-&lt;br&gt;veras att lagtexten inte innehåller någon föreskrift om i vilken handling&lt;br&gt;den skriftliga informationen skall ges. Detta får arbetsgivaren avgöra&lt;br&gt;efter egen bedömning under skadeståndsansvar. Villkoren kan komma&lt;br&gt;till uttryck i ett skriftligt anställningsavtal, ett skriftligt anställningsbevis&lt;br&gt;eller något annat liknande dokument som på lämpligt sätt tillställs den&lt;br&gt;enskilde. Första stycket kompletteras med en regel, i det tredje stycket,&lt;br&gt;där det anges att ny skriftlig information skall ges om ändringar sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns närmare angivet vilka punkter informationen&lt;br&gt;skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller punkten 1 kan, om det inte finns någon arbetsplats som&lt;br&gt;kan anges geografiskt, i stället en annan kompletterande uppgift lämnas&lt;br&gt;i syfte att tydliggöra var arbetet skall utföras. Uppgifterna enligt punk-&lt;br&gt;ten 2 är alternativa. Det kan ofta vara tillräckligt att bara ange yrkesbe-&lt;br&gt;nämningen eller tjänstetiteln. Enligt punkten 3 skall anställningsformen&lt;br&gt;preciseras och sedan kompletteras med vissa särskilda upplysningar som&lt;br&gt;knyter an till den valda anställningsformen, enligt punkterna 3 a.-c.&lt;br&gt;Enligt punkten 4 skall begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta&lt;br&gt;utbetalning skall ske anges. Enligt punkten 5 skall längden på arbets-&lt;br&gt;tagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbets-&lt;br&gt;dag eller arbetsvecka anges. Enligt punkten 6 skall tillämpligt kollektiv-&lt;br&gt;avtal anges, om sådant finns. Punkten 6 kan vara av särskild betydelse&lt;br&gt;såvitt avser en oorganiserad arbetstagare. Om ett visst kollektivavtal är&lt;br&gt;tillämpligt på en sådan arbetstagare bör detta klargöras redan i anställ-&lt;br&gt;ningens inledningsskede. Enligt punkten 7 skall en arbetsgivare informe-&lt;br&gt;ra en arbetstagare, som skall arbeta utomlands för arbetsgivaren, om&lt;br&gt;villkoren för arbetstagarens utlandsstationering. Information behöver&lt;br&gt;inte lämnas om stationeringen avses pågå kortare tid än en månad.&lt;br&gt;Informationen skall, i enlighet med direktivet, lämnas före avresan och&lt;br&gt;omfatta åtminstone följande. Anställningstiden utomlands, den valuta i&lt;br&gt;vilken lönen skall betalas, de kontantersättningar och naturaförmåner&lt;br&gt;som följer av utlandsstationeringen, samt villkoren för hemresan. Be-&lt;br&gt;träffande punkterna 3 a. (om uppsägningstid), 4 (om lön) och 5 (om se-&lt;br&gt;mester och arbetstid) samt punkten 7, såvitt avser i vilken valuta lönen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betalas och vilka andra ersättningar eller förmåner som utgår, kan&lt;br&gt;dessa uppgifter, i enlighet med direktivet, lämnas i form av hänvisning-&lt;br&gt;ar till lagar, författningar eller kollektivavtal som reglerar frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket åläggs arbetsgivaren att under vissa förutsättning-&lt;br&gt;ar lämna ny skriftlig information när ändringar sker under anställning-&lt;br&gt;en. Skyldigheten har begränsats till de fell då arbetsgivaren själv be-&lt;br&gt;slutat om ändringen och de fell då avtal träffas mellan arbetsgivaren och&lt;br&gt;den enskilde. Ändringar på grund av lag, andra författningar eller kol-&lt;br&gt;lektivavtal har alltså uteslutits. Självfallet behöver det också bara röra&lt;br&gt;sig om kompletterande information i just de delar där ändring skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § kan avvikelser från bestämmelsen göras i kollektivavtal&lt;br&gt;under förutsättning att avtalet inte innebär för arbetstagarna mindre&lt;br&gt;förmånliga regler än EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall gälla beträffande de anställningsförhållanden som råder&lt;br&gt;vid bestämmelsens ikraftträdande regleras i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att&lt;br&gt;arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstaga-&lt;br&gt;ren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte&lt;br&gt;lämnats, tvä månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har&lt;br&gt;känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott pä att han på&lt;br&gt;arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med under-&lt;br&gt;rättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att&lt;br&gt;omständigheterna får åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innefettar två ändringar i sak. För det första har tids-&lt;br&gt;fristen förlängts från en månad till två månader. Avsikten är att den&lt;br&gt;praxis som utvecklats beträffande månadsregeln alltjämt skall vara&lt;br&gt;vägledande, när det gäller att beräkna utgångspunkten för fristen. För&lt;br&gt;det andra har bestämmelsen försetts med en undantagsregel som innebär&lt;br&gt;att uppsägning i vissa fell kan ske även när de två månaderna har löpt&lt;br&gt;ut. Så kan ske om tidsöverdraget berott på att arbetsgivaren på arbets-&lt;br&gt;tagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med att underrätta&lt;br&gt;arbetstagaren om uppsägningen eller lämna besked om uppsägningen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren kan således ha innehållit t.ex. sitt besked om uppsägning&lt;br&gt;efter begäran av arbetstagaren. Det bör vidare kunna beaktas om parter-&lt;br&gt;na har behövt hämta in kompletterande material eller avvakta något&lt;br&gt;myndighetsbeslut eller om det eljest funnits starka skäl att skjuta upp&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregeln medger undantag också om det finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;detta. Detta undantag skall tillämpas restriktivt och bör användas i syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att undvika klart stötande resultat, såsom när arbetstagaren sägs upp på Prop.&lt;br&gt;grund av att han eller hon gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin utformning i huvudsak i enlighet med Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att en händelse med tiden kan förlora i saklig tyngd.&lt;br&gt;En materiell prövning som äger rum efter lång tid kan därför leda till&lt;br&gt;att en händelse inte - dåmera - utgör saktig grund för uppsägning trots&lt;br&gt;att utgången skulle ha blivit den motsatta om arbetsgivaren ingripit&lt;br&gt;tidigare. Detta följer av allmänna principer och förändras inte av den&lt;br&gt;nya lydelsen. För att tvåmånadersfristen skall brytas igenom fordras&lt;br&gt;därmed i princip att arbetstagarens agerande alltjämt kan utgöra saklig&lt;br&gt;grund för uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggan-&lt;br&gt;den mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbets-&lt;br&gt;givaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse&lt;br&gt;lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats,&lt;br&gt;två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock&lt;br&gt;grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer&lt;br&gt;än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens&lt;br&gt;begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller av-&lt;br&gt;skedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande två förändringar som införts i 7 § om uppsägning har&lt;br&gt;införts även beträffande avskedande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta&lt;br&gt;följande turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för vaije&lt;br&gt;enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollek-&lt;br&gt;tivavtal, fastställs en särskild turordning för vaije avtalsområde. Finns&lt;br&gt;det i ett sådant fell flera driftsenheter på samma ort, skall inom en&lt;br&gt;arbetstagarorganisations avtalsområde festställas en gemensam turord-&lt;br&gt;ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast&lt;br&gt;vid förhandlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren undanta två arbets-&lt;br&gt;tagare inom den turordningskrets där arbetsbristen finns. Den eller de&lt;br&gt;arbetstagare som har undantagits har företräde till fortsatt arbete. Detta&lt;br&gt;företräde gäller även i förhållande till den eller de arbetstagare som&lt;br&gt;kan få företräde enligt 23 § denna lag och 8 § lagen (1974:358) om&lt;br&gt;facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vaije arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger&lt;br&gt;högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering&lt;br&gt;beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för&lt;br&gt;företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifika-&lt;br&gt;tioner för det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har på förslag av Lagrådet disponerats om. Den har till-&lt;br&gt;förts ett nytt stycke, stycke tre, med den nya undantagsregeln, som ger&lt;br&gt;arbetsgivaren rätt att inom turordningskretsen, dvs. den krets av arbets-&lt;br&gt;tagare inom vilken turordningen skall bestämmas, undanta två arbets-&lt;br&gt;tagare. För dessa gäller alltså inte reglema om arbetstagarnas plats i&lt;br&gt;turordningen i fjärde stycket eller reglema om turordningskretsar i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln, som har behandlats i avsnitt 3.6 i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;tar särskilt sikte på de små företagen, men kan också komma att få&lt;br&gt;genomslag på större arbetsplatser för det fell turordningskretsama är&lt;br&gt;små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den här föreslagna regeln ges alltså arbetsgivaren en möjlighet&lt;br&gt;att efter egen bedömning behålla en eller två personer som han anser&lt;br&gt;vara av särskilt stor betydelse för företagets fortsatta drift. Genom att&lt;br&gt;välja en schablonregel undviker man tvister om behovet for arbetsgiva-&lt;br&gt;ren att behålla vissa särskilda arbetstagare. Arbetsgivarens skyldighet att&lt;br&gt;följa annan tvingande lagstiftning med skydd för vissa grupper på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden inskränks dock inte genom bestämmelsen. Arbetsgivaren&lt;br&gt;får således inte tillämpa turordningsreglema i strid mot diskriminerings-&lt;br&gt;förbudet i 20 § jämställdhetslagen eller mot medbestämmandelagens&lt;br&gt;förbud mot föreningsrättskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de arbetstagare som får undantas enligt andra stycket kan&lt;br&gt;arbetsgivaren självfallet, liksom i dag, behålla exempelvis familjemed-&lt;br&gt;lemmar som inte omfattas av anställningsskyddslagen. Särskilda regler&lt;br&gt;gäller vidare för feckliga förtroendemän enligt 8 § lagen (1974:358) om&lt;br&gt;fecklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannala-&lt;br&gt;gen) och för personer med funktionshinder som feller under tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för 23 § anställningsskyddslagen. Den nya regeln i denna&lt;br&gt;paragraf får användas innan dessa bestämmelser tillämpas. Detta fram-&lt;br&gt;går av tredje meningen i tredje stycket, vilken tillagts på förslag av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen kan frångås genom sådant kollektivavtal som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan&lt;br&gt;verkan i de delar avtalet innehåller bestämmelser om kortare avtalstider&lt;br&gt;för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än&lt;br&gt;lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna lag. Har avtalet tillkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att göra avsteg från lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna&lt;br&gt;lag, gäller dock avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder när denna lag träder&lt;br&gt;i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom två må-&lt;br&gt;nader därefter lämna sådan information som avses i 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i deras&lt;br&gt;nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som arbetsgi-&lt;br&gt;varen har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen har trätt i&lt;br&gt;kraft. I annat fell tillämpas bestämmelserna enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i sam-&lt;br&gt;band med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhand-&lt;br&gt;lingen har begärts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några övergångsbestämmelser avseende de nya bestämmelserna i 5&lt;br&gt;och 6 §§ är inte nödvändiga. Detta betyder att de nya bestämmelserna&lt;br&gt;om under hur lång tid en tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning&lt;br&gt;och provanställning är tillåten skall tillämpas när anställningsavtalet&lt;br&gt;träffas efter ikraftträdandet. En person som, när lagen träder i kraft,&lt;br&gt;redan varit anställd i sex månader för arbetsanhopning kan alltså an-&lt;br&gt;ställas för ytterligare sex månader efter lagens ikraftträdande under&lt;br&gt;förutsättning att den sammanlagda anställningstiden inte överstiger tolv&lt;br&gt;månader under en tvåårsperiod. På samma sätt kan den vars provan-&lt;br&gt;ställningsperiod går ut samtidigt med eller efter lagens ikraftträdande&lt;br&gt;anställas for en ny provanställningssperiod under förutsättning att den&lt;br&gt;sammanlagda tiden inte blir längre än tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergångsbestämmelserna undanröjs de delar av kollektivavta-&lt;br&gt;len som vid lagens ikraftträdande har bestämmelser om kortare avtalsti-&lt;br&gt;der än tolv månader vid visstidsanställning för arbetsanhopning och&lt;br&gt;provanställning. De avtal som träffats före ikraftträdandet för att göra&lt;br&gt;avvikelse från den nya lydelsen berörs dock inte. Inte heller berörs de&lt;br&gt;kollektivavtal som tillåter längre tider än tolv månader. Bestämmelsen&lt;br&gt;har behandlats under avsnitt 3.3 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya 6 a § om skriftlig information om anställningsvillkor före-&lt;br&gt;skriver att informationen skall ges till arbetstagaren inom en månad från&lt;br&gt;det att arbetstagaren har börjat arbeta. I de anställningsförhållanden som&lt;br&gt;råder när lagen träder i kraft skall arbetstagarna ha rätt att få sådan&lt;br&gt;information som föreskrivs inom två månder från det att arbetstagaren&lt;br&gt;begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 7 och 18 §§ innebär att den s.k. månads-&lt;br&gt;regeln ersätts med en tidsfrist om två månader och att arbetsgivaren i&lt;br&gt;vissa fall kan stödja uppsägningen eller avskedandet på omständigheter&lt;br&gt;som han har känt till under en längre tid än två månader. Bestämmel-&lt;br&gt;serna får, liksom månadsregeln, bara verkan när arbetsgivaren grundar&lt;br&gt;sin åtgärd enbart på omständigheter som ligger längre tillbaka i tiden än&lt;br&gt;vad tidsfristen medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här innebär övergångsregeln att de nya bestämmelserna bara gäller i&lt;br&gt;fell där arbetsgivaren har fått kännedom om den aktuella omständig-&lt;br&gt;heten efter det att lagen trätt i kraft. I annat fell skulle läget kunna bli&lt;br&gt;sådant att arbetsgivaren med stöd av den utvidgade regeln kunde åbero-&lt;br&gt;pa en viss omständighet när den nya lagen träder i kraft, trots att han en&lt;br&gt;gång har förlorat sin rätt enligt den tidigare gällande månadsregeln. Den&lt;br&gt;föreslagna övergångsbestämmelsen innebär att arbetsgivaren skall följa&lt;br&gt;månadsregeln även i ett fell där han har fått kännedom om omständig-&lt;br&gt;heten under den sista månaden av den äldre bestämmelsens giltighetstid&lt;br&gt;och där månadsfristen löper ut först sedan den nya lagen har trätt i&lt;br&gt;kraft. Fristen kommer således inte - till följd av ändringen - att förlän-&lt;br&gt;gas under pågående löptid. Det finns dock inget som hindrar att arbets-&lt;br&gt;givaren åberopar tidigare händelser, om han efter ikraftträdandet får&lt;br&gt;kännedom om en ytterligare omständighet av betydelse, som han åbero-&lt;br&gt;par i rätt tid enligt de nya bestämmelserna i 7 och 18 §§. När det gäller&lt;br&gt;varaktiga och fortlöpande förhållanden kommer de nya bestämmelserna&lt;br&gt;att tillämpas om förhållandet varar även efter det att lagen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i turordningsregeln skall inte tillämpas på de&lt;br&gt;uppsägningsärenden som är under handläggning när lagen träder i kraft.&lt;br&gt;Pågående förhandlingar om driftsinskränkningar skall alltså få föras till&lt;br&gt;slut enligt de äldre reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya turordningsregeln får däremot omedelbart genomslag på de&lt;br&gt;arbetsplatser där medbestämmandeförhandlingar inte förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Lagen om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet&lt;br&gt;enligt denna lag upphävs eller inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket är det tillåtet att genom kollektiv-&lt;br&gt;avtal göra avvikelse från föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22 och 28 §§,&lt;br&gt;29 § tredje meningen, 33-37 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också föreskrivas längre gående fredsplikt än 41,&lt;br&gt;41 a, 41 b och 44 §§ anger samt längre gående skadeståndsansvar än&lt;br&gt;som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har en hänvisning till 38-40 §§ tagits bort&lt;br&gt;som en följd av att dessa regler upphävs. I tredje stycket har en hän-&lt;br&gt;visning justerats som en följd av ändringarna i lagens fredspliktsavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i&lt;br&gt;sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en föreståen-&lt;br&gt;de eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över mot-&lt;br&gt;partens beslut rörande sådan konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34 och 35 §§ skall tillämpas även när kol-&lt;br&gt;lektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har en hänvisning till 38 och 39 §§ tagits&lt;br&gt;bort som följd av att dessa regler upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Facklig vetorätt i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38-40 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om facklig vetorätt i nuvarande 38-40 §§, jämte rubri-&lt;br&gt;ken närmast före bestämmelserna, upphävs. Bakgrunden till detta har&lt;br&gt;berörts i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte&lt;br&gt;vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott&lt;br&gt;eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en&lt;br&gt;organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat&lt;br&gt;åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kol-&lt;br&gt;lektivavtal eller om åtgärden har till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, be-&lt;br&gt;stånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande&lt;br&gt;strider mot avtalet eller mot denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att åstadkomma ändring i avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att genomfora bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet&lt;br&gt;har upphört att gälla, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas&lt;br&gt;som olovliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har&lt;br&gt;beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har&lt;br&gt;till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön&lt;br&gt;eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad).&lt;br&gt;En sådan stridsåtgärd är inte olovlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den fredsplikt som följer av gällande kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Nuvarande tredje stycket i paragrafen har förts över till en sär-&lt;br&gt;skild paragraf. Bakgrunden till denna omdisposition är att detta stycke&lt;br&gt;innehåller en generell regel om sådana förbud mot vissa former av&lt;br&gt;stridsåtgärder som skall tillämpas oavsett om kollektivavtal gäller.&lt;br&gt;Lagen får genom ändringen en bättre systematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har vidare tillförts ett nytt andra stycke. Härigenom klar-&lt;br&gt;görs vilka stridsåtgärder som är olovliga. Det blir då helt klart vilket&lt;br&gt;tillämpningsområde som gäller för de andra lagreglerna som använder&lt;br&gt;begreppet olovlig stridsåtgärd, t.ex. nuvarande 42, 43, 59, 60 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande andra stycket, som i förslaget återfinns i tredje stycket,&lt;br&gt;har bara redaktionella ändringar gjorts. Reglema i första stycket riktar&lt;br&gt;sig till enskilda arbetsgivare och arbetstagare och undantagsregeln i&lt;br&gt;tredje stycket blir därför klarare om den utformas på samma sätt. I&lt;br&gt;stycket har det också förts in en ny mening som uttryckligen klargör att&lt;br&gt;sådana stridsåtgärder som avses i stycket inte är olovliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i en strid-&lt;br&gt;såtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete som&lt;br&gt;har forfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller hålla inne lön&lt;br&gt;eller någon annan ersättning för utfört arbete, som har förfallit till&lt;br&gt;betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar i en strejk eller&lt;br&gt;någon annan stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga&lt;br&gt;stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den regel som finns i nuvarande 41 § tredje&lt;br&gt;stycket. Bara redaktionella ändringar har gjorts. I förhållande till lag-&lt;br&gt;rådsremissens lagförslag har efter påpekande från Lagrådet uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;som har förfallit till betalning&amp;quot; ersatt uttrycken &amp;quot; som skall ha betalats&lt;br&gt;ut&amp;quot; respektive &amp;quot;som skulle ha betalats ut&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har hämtats från en paragraf som i övrigt behandlar vad som&lt;br&gt;gäller i kollektivavtalsförhållanden. När nu regeln har brutits ut till en&lt;br&gt;egen, fristående paragraf, har det inte ansetts nödvändigt att i lagtexten&lt;br&gt;ange att regeln är tillämplig oavsett om kollektivavtal gäller. Detta&lt;br&gt;framgår av regelns placering i en egen paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har delats upp i två stycken. I det andra stycket anges att de&lt;br&gt;åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga stridsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare får inte vidta eller delta i stridsåtgärd som har till ända-&lt;br&gt;mål att kollektivavtal skall träffas med ett företag som inte har några&lt;br&gt;arbetstagare eller där bara företagaren eller företagarens familjemed-&lt;br&gt;lemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivav-&lt;br&gt;tal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar inte arbetstagare&lt;br&gt;från att delta i en anställningsblockad som riktar sig mot ett sådant&lt;br&gt;företag och som har beslutats i behörig ordning av en arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är att anse&lt;br&gt;som olovliga. Förändringar i anställnings- eller ägarförhållanden som&lt;br&gt;har inträffat sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts skall inte&lt;br&gt;beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd är att anse som olovlig&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen riktar sig på motsvarande sätt som bestämmelserna i&lt;br&gt;41 § första stycket till enskilda arbetstagare. Om en organisations an-&lt;br&gt;svar stadgas i 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket förbjuds stridsåtgärder som har till ändamål att träffa&lt;br&gt;kollektivavtal med s.k. familjeföretag. Stridsåtgärder som har andra&lt;br&gt;syften berörs inte av paragrafen. Om en arbetstagarorganisation, som&lt;br&gt;förvägrats kollektivavtal, vidtar en stridsåtgärd får i allmänhet förut-&lt;br&gt;sättas att ändamålet med stridsåtgärden är att förmå företaget att träffa&lt;br&gt;kollektivavtal med organisationen. Detsamma torde vara fallet när det&lt;br&gt;har uppkommit en tvist mellan en arbetstagarorganisation och ett företag&lt;br&gt;rörande en fråga som kan regleras genom kollektivavtal och organisa-&lt;br&gt;tionen därefter går till strid mot företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller vidare ett förbud mot stridsåtgärder som har&lt;br&gt;till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivavtal med s.k.&lt;br&gt;familjeföretag. Det är här fråga om s.k. sympatiåtgärder. Alla sympati-&lt;br&gt;åtgärder, förutom anställningsblockader, är förbjudna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf syftar i främsta rummet till att skyd-&lt;br&gt;da företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren&lt;br&gt;eller dennes familjemedlemmar är arbetstagare (s.k. familjeföretag).&lt;br&gt;Med uttrycket företag avses alla förekommande företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte har några arbetstagare bereds skydd genom reg-&lt;br&gt;lema i denna paragraf. Huruvida ett företag har någon arbetstagare får&lt;br&gt;avgöras enligt allmänna regler. Detta gäller t.ex. frågan om företagets&lt;br&gt;ägare eller delägare skall betraktas som arbetstagare när de arbetar i&lt;br&gt;företagets rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också företag där bara företagaren eller företagarens familjemedlem-&lt;br&gt;mar är arbetstagare bereds skydd. Denna regel skyddar företag som ägs&lt;br&gt;av en och samma familj och i vilket bara medlemmar av denna familj är&lt;br&gt;arbetstagare. En och samma familj måste således inneha samtliga aktier&lt;br&gt;eller andelar i en juridisk person, och det får inte finnas någon utom-&lt;br&gt;stående aktie- eller andelsägare. Det krävs inte att familjemedlemmarna&lt;br&gt;direkt innehar alla aktier eller andelar, utan de kan istället inneha an-&lt;br&gt;delarna genom t.ex. ett helägt aktiebolag. Om familjemedlemmarna på&lt;br&gt;detta sätt indirekt äger aktier eller andelar genom en juridisk person, får&lt;br&gt;det inte finnas någon utomstående delägare i den juridiska person som&lt;br&gt;skjutits in som ägare mellan familjemedlemmarna och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjemedlem till företagaren avses make och släktingar i rätt&lt;br&gt;upp- och nedstigande led samt - under förutsättning att de lever tillsam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mans med företagaren eller har gemensamt hushåll med denne - även&lt;br&gt;avlägsnare släktingar inklusive fosterbarn, myndlingar och styvbarn.&lt;br&gt;Med make bör jämställas sambo. Även homosexuella sambor bör i detta&lt;br&gt;sammanhang inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sista meningen i första stycket framgår att de nu berörda bestäm-&lt;br&gt;melserna inte hindrar arbetstagare från att delta i en anställningsblockad&lt;br&gt;som i behörig ordning har beslutats av en arbetstagarorganisation. I&lt;br&gt;förhållande till kommitténs förslag har gjorts det förtydligandet att an-&lt;br&gt;ställningsblockaden skall rikta sig mot enmans- eller familjeföretaget.&lt;br&gt;Med anställningsblockad avses en uppmaning till arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tions medlemmar eller andra, som kan antas vilja ta anställning, att inte&lt;br&gt;ta anställning hos företaget. Tillkännagivandet får dock inte ske på&lt;br&gt;sådant sätt eller med sådana metoder att själva tillkännagivandet blir att&lt;br&gt;betrakta som en stridsåtgärd. Det bör således betraktas som otillåtet att&lt;br&gt;t.ex. med posten eller på något annat sätt tillställa företagets kunder,&lt;br&gt;som inte kan antas vilja ta anställning hos företaget, flygblad upptagan-&lt;br&gt;de blockadförklaringen (Jfr AD 1982 nr 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i andra stycket tar sikte på den situationen att en strids-&lt;br&gt;åtgärd vidtas mot ett företag som inte omfattas av förbudet. Efter det att&lt;br&gt;stridsåtgärden varslats eller kanske redan inletts så sker emellertid en&lt;br&gt;förändring av anställnings- eller ägarförhållandena så att företaget blir&lt;br&gt;att betrakta som ett enmans- eller familjeföretag. Innebörden av bestäm-&lt;br&gt;melsen är att förändringen saknar betydelse i detta sammanhang. Har en&lt;br&gt;lovlig stridsåtgärd varslats eller redan inletts mot ett företag, får åtgär-&lt;br&gt;den fortsätta eller utvidgas utan hinder av att en utomståendes anställ-&lt;br&gt;ning upphör eller att en utomstående ägare träder ut ur företaget. Strids-&lt;br&gt;åtgärden får då också stödjas av sympatiåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i, anordnar eller föranleder en stridsåtgärd som är&lt;br&gt;olovlig enligt paragrafen blir skyldig att betala skadestånd enligt medbe-&lt;br&gt;stämmandelagens allmänna skadeståndsregler. Ett företag som drabbats&lt;br&gt;av en olovlig stridsåtgärd har rätt till skadestånd av samtliga som delta-&lt;br&gt;git i åtgärden. Företaget har alltså rätt till skadestånd även av den som&lt;br&gt;har vidtagit eller föranlett en sympatiåtgärd i strid mot förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation&lt;br&gt;är sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej möter, skriftligen varsla&lt;br&gt;motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att vidtaga stridsåtgärd&lt;br&gt;eller att utvidga pågående stridsåtgärd. Omfattar stridsåtgärd från ar-&lt;br&gt;betsgivarsidan även arbetstagare som ej är medlemmar i berörd arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på ar-&lt;br&gt;betsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel enligt första stycket skall innehålla uppgift om anledningen till&lt;br&gt;stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i&lt;br&gt;41 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har som en följd av de redaktionella ändringar som har Prop.&lt;br&gt;vidtagits i 41 § hänvisningen i tredje stycket ändrats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist&lt;br&gt;som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning&lt;br&gt;av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin&lt;br&gt;ståndpunkt i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbets-&lt;br&gt;givaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till ho-&lt;br&gt;nom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat&lt;br&gt;beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i första stycket har tagits bort som en följd av att be-&lt;br&gt;stämmelsen om vetorätt i 39 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33-35 §§ utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningen till 39 §, som upphävs, tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Övriga lagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I och med införandet av 6 a § i lagen om anställningsskydd har följdänd-&lt;br&gt;ringar gjorts i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft. Kravet på skriftligt anställningsavtal har tagits bort&lt;br&gt;i 4 § och konsekvensändringar har gjorts beträffande 5 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändringarna i anställningsskyddslagen och medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen i arbetslivet har även ändringar gjorts i arbetsrättslig bered-&lt;br&gt;skapslag (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-&lt;br&gt;betslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling&lt;br&gt;och uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av arbetsrättskommitténs&lt;br&gt;delbetänkande (SOU 1993:32) Ny&lt;br&gt;anställningsskyddslag.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår&lt;br&gt;en ny lag på det området. Vi har gått igenom flertalet av de problem-&lt;br&gt;ställningar som aktualiseras inom ramen för ett lagfäst anställnings-&lt;br&gt;skydd, och vi redovisar våra överväganden i 15 olika avsnitt (avsnitt&lt;br&gt;9-23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi&lt;br&gt;behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första&lt;br&gt;anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en&lt;br&gt;lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har&lt;br&gt;fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstad-&lt;br&gt;komma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstaga-&lt;br&gt;rens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och&lt;br&gt;det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda&lt;br&gt;betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt&lt;br&gt;förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har byggt ut lagtexten i förhållande till den nu gällande anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen. Bland annat har lagtexten försetts med exempel och&lt;br&gt;utförliga beskrivningar för att den skall bli lättare att förstå. Dessutom&lt;br&gt;har vi tagit upp några frågor som inte tidigare varit reglerade i lag.&lt;br&gt;Härigenom har vi kunnat ge klara och förhållandevis lättillgängliga&lt;br&gt;lösningar på områden där rättsläget är oklart eller där rättsläget kan&lt;br&gt;bestämmas först efter ingående rättsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya anställningsskyddslagen har föranlett vissa följdändringar i&lt;br&gt;annan lagstiftning, exempelvis lagen om förbud mot uppsägning eller&lt;br&gt;avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring och&lt;br&gt;lagen om arbetsgivares kvittningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver anställningsskyddet behandlar vi två ämnen i delbetänkandet,&lt;br&gt;nämligen den fackliga vetorätten (avsnitt 24) och blockader mot en-&lt;br&gt;mans- eller familjeföretag (avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt behandlar vi vårt uppdrag och arbetets bedrivande.&lt;br&gt;Vi redogör också för 25 arbetsplatsbesök som kommittésekretariatet har&lt;br&gt;genomfört för att få en bild av arbetsrätten ur ett lokalt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här återfinns sju olika bakgrundsavsnitt som rör anställningsskyddet.&lt;br&gt;De ämnen som behandlas är anställningsskyddets historiska utveckling&lt;br&gt;(avsnitt 2), den nu gällande anställningsskyddslagen (avsnitt 3), de för-&lt;br&gt;ändrade arbetsformerna i ett modernt näringsliv eller en modernt orga-&lt;br&gt;niserad förvaltning (avsnitt 4), vissa statistiska uppgifter om arbetsmark-&lt;br&gt;naden (avsnitt 5), Sveriges internationella åtaganden på det arbetsrättsli-&lt;br&gt;ga området (avsnitt 6), de europeiska gemenskaperna (avsnitt 7) och&lt;br&gt;avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9-23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa 15 avsnitt redovisar vi våra allmänna överväganden om anställ-&lt;br&gt;ningsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagarbegreppet, lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att lagens tillämpningsområde alltjämt skall bestämmas av&lt;br&gt;ett arbetstagarbegrepp som är tvingande. Vi anser dock att vissa föränd-&lt;br&gt;ringar bör ske inom ramen för ett sådant begrepp, främst med hänsyn&lt;br&gt;till den strukturomvandling som har genomförts inom näringsliv och&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarbegreppet skall inte omfatta situationer där den arbets-&lt;br&gt;presterande parten saknar ett egentligt behov av anställningsskydd,&lt;br&gt;såsom vid föräldramedverkan i daghemsverksamhet. Vi föreslår att de&lt;br&gt;svårbedömda gränsfallen avgörs utan att det - som hittills - skall tilläm-&lt;br&gt;pas en princip om att anställningsförhållande anses föreligga i de tvek-&lt;br&gt;samma situationerna; gränsen får i stället dras efter en helhetsbedöm-&lt;br&gt;ning i det särskilda fallet utan att generellt företräde ges för någon&lt;br&gt;avtalsform. Parternas gemensamma uppfattning om rättsförhållandets&lt;br&gt;karaktär skall respekteras om inte starka skäl talar däremot. Om den&lt;br&gt;arbetspresterande parten har åberopat ett F-skattebevis som avses i&lt;br&gt;uppbördslagen skall han eller hon i normalfallet inte betraktas som&lt;br&gt;arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att arbetstagarbegreppet definieras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den krets av arbetstagare som undantas från lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde skall enligt vår mening stå kvar i huvudsak oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag genom avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att anställningsskyddslagen skall vara tvingande till arbetsta-&lt;br&gt;garens förmån. Undantag skall dock, liksom tidigare, kunna ske i form&lt;br&gt;av kollektivavtal. Vi menar därvid att en arbetsrättslig lag som anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen bör vara neutral och inte, såsom gällande lag, särskilt&lt;br&gt;ange att kollektivavtal om undantag från lagreglerna skall träffas på en&lt;br&gt;viss närmare angiven nivå, när det gäller den fackliga sidan. Det bör i&lt;br&gt;stället vara en uppgift för den kollektivavtalsslutande organisationen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma vilket organ som skall företräda organisationen vid kollekti-&lt;br&gt;vavtalsförhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att vi även beträffande andra delar av lagen, ex-&lt;br&gt;empelvis varsel- och överläggningsreglema, föreslär att lagreglerna&lt;br&gt;skall vara neutrala på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av anställningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningstidens längd är av betydelse, bl.a. när turordningen skall&lt;br&gt;bestämmas. Vi föreslår en sådan ändring av nu gällande regler om&lt;br&gt;tillgodoräknande av anställningstid att resultatet skall bli mera rimligt&lt;br&gt;arbetstagarna emellan. Ändringen avser möjligheten att tillgodoräkna sig&lt;br&gt;anställningstid i tidigare anställningar som ligger långt tillbaka i tiden,&lt;br&gt;där vi föreslår en tioårsgräns. Vi har även diskuterat andra begräns-&lt;br&gt;ningar men stannat för att inte föreslå några sådana regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsad anställning och provanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid&lt;br&gt;arbetsanhopning förlängs från sammanlagt högst sex månader till sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande provanställning föreslår vi att den längsta tillåtna prövoti-&lt;br&gt;den fortfarande skall vara sex månader. Vi föreslår dock att det skall&lt;br&gt;vara möjligt för parterna att avtala om förlängning av prövotiden till&lt;br&gt;högst nio månader, om det finns särskilda skäl för en förlängning.&lt;br&gt;Prövotiden skall också automatiskt förlängas om arbetstagaren under&lt;br&gt;prövotiden har haft semester, tjänstledighet eller semesterlönegrundande&lt;br&gt;frånvaro som avses i 17 § semesterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera kollektivavtal finns det for närvarande i förhållande till lagens&lt;br&gt;regler olika inskränkningar i rätten att visstidsanställa vid en tillfällig ar-&lt;br&gt;betsanhopning och att provanställa. Vi föreslår att lagens regler fortfa-&lt;br&gt;rande skall kunna frångås genom kollektivavtal, varvid vi förutsätter att&lt;br&gt;parterna på arbetsmarknaden nu anpassar sina kollektivavtal till vad som&lt;br&gt;skall gälla generellt enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergång av företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redogör i detta avsnitt för innebörden av ett EG-direktiv från år 1977&lt;br&gt;om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verk-&lt;br&gt;samheter eller delar av verksamheter och för innehållet i gällande&lt;br&gt;svensk rätt. Vi föreslår inte några särskilda lagstiftningsåtgärder på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsägning från arbetsgivarens sida, avskedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att principen om saklig grund för uppsägning från arbetsgi-&lt;br&gt;varens sida skall stå kvar. Inom ramen för saklig grund-begreppet före-&lt;br&gt;slår vi dock ändringar. De innebär bl.a. en anpassning till den utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling som under senare år har skett inom arbetslivet. Ändringarna syftar&lt;br&gt;till ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens&lt;br&gt;behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det&lt;br&gt;intresse som både arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av en&lt;br&gt;väl fungerande arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat föreslår vi en skärpt syn på fell där arbetstagaren med-&lt;br&gt;vetet har satt sig över de normer som måste gälla på en arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa punkter anger vi ganska bestämda riktlinjer för parternas&lt;br&gt;handlande. Detta sker i avsikt att göra bedömningen av saklig grund-&lt;br&gt;begreppet mera förutsebar men riktlinjerna skall också ge arbetsgivaren&lt;br&gt;möjlighet att agera med festhet när arbetstagaren sätter sig över gällan-&lt;br&gt;de normer eller vid störningar på arbetsplatsen till följd av arbetstagares&lt;br&gt;alkoholmissbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet inskränks&lt;br&gt;väsentligt när arbetstagaren medvetet har åsidosatt sina skyldigheter i&lt;br&gt;anställningen samt att skyldigheten anpassas efter arbetsgivarens förut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreslås att arbetsgivare som grund for uppsägning eller&lt;br&gt;avskedande skall kunna åberopa att arbetstagaren har dömts för brott&lt;br&gt;genom lagakraftvunnen dom, något som innebär att arbetsgivaren inte i&lt;br&gt;arbetstvisten behöver föra bevisning om arbetstagarens skuld till brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. månadsregeln föreslås ändrad, dels så att tidsfristen sträcks&lt;br&gt;ut till två månader, dels så att tidsfristen skall kunna brytas igenom när&lt;br&gt;arbetsgivarens dröjsmål är ursäktligt eller när det finns synnerliga skäl.&lt;br&gt;De ändringar som avser saklig grund-begreppet föreslås få ett visst ge-&lt;br&gt;nomslag också beträffande möjligheterna till avskedande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställningsskyddslagen och allmän avtalsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det i anställningsskyddslagen tas in en reglering av de si-&lt;br&gt;tuationer vid en anställnings ingående eller upphörande där i princip all-&lt;br&gt;männa avtalsrättsliga regler tillämpas. Syftet med den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen, som relativt nära ansluter till vad som kan antas gälla i dag, är&lt;br&gt;bl.a. att förtydliga och förenkla genom att i stort sett alla regler rörande&lt;br&gt;en anställnings ingående eller upphörande anges i en och samma lag,&lt;br&gt;anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lön och andra förmåner under uppsägningstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår inte några ändringar beträffande reglema i den nu gällande&lt;br&gt;anställningsskyddslagen när det gäller lön och andra förmåner under&lt;br&gt;uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Turordning vid uppsägning på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsbrist och företrädesrätt till återanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår ett flertal ändringar av de regler som rör turordningen vid&lt;br&gt;uppsägning på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första föreslås att turordningsreglema skall inledas av en mål-&lt;br&gt;sättningsparagraf som anger att arbetsgivaren och de anställda i första&lt;br&gt;hand skall eftersträva avtalslösningar. Vidare föreslår vi vissa nya reg-&lt;br&gt;ler som rör frågor med anknytning till kollektivavtal om turordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fell att partema inte gör upp om turordningen föreslår vi en&lt;br&gt;altemativregel. Enligt denna har arbetsgivaren rätt att välja ut en femte-&lt;br&gt;del av personalstyrkan som anses vara av särskild betydelse för den&lt;br&gt;fortsatta driften. De personer som arbetsgivaren väljer ut står då utanför&lt;br&gt;sedvanliga turordningsdiskussioner och de kan behållas i verksamheten&lt;br&gt;utan hänsyn till anställningstidens längd. För övriga arbetstagare gäller&lt;br&gt;däremot strikta turordningsregler efter anställningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att indela arbetstagarna i turordningskretsar förändras också i&lt;br&gt;flera avseenden enligt den nu diskuterade altemativregeln. Det nuvaran-&lt;br&gt;de begreppet &amp;quot;driftsenhet&amp;quot; föreslås därvid bli ersatt av begreppet &amp;quot;ar-&lt;br&gt;betsenhet&amp;quot;, och den avgränsning som i dag sker utifrån begreppet &amp;quot;av-&lt;br&gt;talsområde&amp;quot; ersätts av en indelning på grundval av begreppet &amp;quot;i huvud-&lt;br&gt;sak jämförbara arbetsuppgifter&amp;quot;. Vi förordar vidare en förändrad syn på&lt;br&gt;frågor rörande omplacering i samband med arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om företrädesrätt till återanställning behålls i sak. Vi har&lt;br&gt;dock till följd av de ändringar vi föreslår i fråga om turordningsreglema&lt;br&gt;funnit skäl att utvidga arbetsgivarens skyldighet att återanställa arbetsta-&lt;br&gt;gare. Sådan skyldighet skall enligt förslaget föreligga inom hela arbets-&lt;br&gt;givarens verksamhet på den ort där arbetstagaren tidigare var anställd.&lt;br&gt;Vidare har vi föreslagit ändringar så att en företrädesberättigad arbets-&lt;br&gt;tagare i vissa fell skall kunna anta erbjudanden om återanställning utan&lt;br&gt;att för den skull förlora sin företrädesrätt till andra befettningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lämnar i detta avsnitt en redogörelse för deltidsarbete och deltidsar-&lt;br&gt;betslöshet. I våra överväganden tar vi upp frågan om deltidsarbetande&lt;br&gt;bör ges företräde framför externa arbetssökande till ett högre arbetstids-&lt;br&gt;mått när arbetsgivaren har ett ökat behov av arbetstimmar. Mot bak-&lt;br&gt;grund av de kollektivavtalsbestämmelser som finns på området och med&lt;br&gt;hänsyn till att arbetsgivarna redan i dagsläget i första hand vänder sig&lt;br&gt;till sina egna anställda föreslår vi inte någon lagändring i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procedurregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ett EG-direktiv från år 1991 föreslår vi att lagen skall&lt;br&gt;tillföras en regel om att arbetsgivaren i inledningen av ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande är skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om villko-&lt;br&gt;ren i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår vi en del förändringar av nuvarande procedurregler i&lt;br&gt;syfte att förenkla regelverket. Bland annat föreslås att den regel som&lt;br&gt;ålägger en kollektivavtalsbunden arbetsgivare att underrätta den kollek-&lt;br&gt;tivavtalsbärande feckliga organisationen om ingångna tidsbegränsade an-&lt;br&gt;ställningsavtal skall utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologiskt har vi vidare låtit benämna även förhandsunderrättel-&lt;br&gt;sen till arbetstagaren &amp;quot;varsel&amp;quot;, vilken term tidigare i anställningsskydds-&lt;br&gt;lagen ansetts förbehållen förhandsunderrättelsen till den fackliga organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största förändringen i denna del gäller dock förfarandet i sam-&lt;br&gt;band med uppsägningar på grund av arbetsbrist och andra kollektiva&lt;br&gt;åtgärder. Här har vi i huvudsak behållit reglema om att de inledande&lt;br&gt;förhandlingarna i en driftsinskränkningssituation skall föras enligt med-&lt;br&gt;bestämmandelagen. Därjämte föreslår vi dock att den enskilda arbets-&lt;br&gt;tagaren och hans organisation skall få föra fram synpunkter eller utöva&lt;br&gt;kontroll i det särskilda fallet inom ramen for ett varsel- och överlägg-&lt;br&gt;ningsförfarande enligt anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktionsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar ett nytt synsätt i fråga om allmänt skadestånd. Det allmänna&lt;br&gt;skadeståndet syftar till att avhålla från lag- och kollektivavtalsbrott (den&lt;br&gt;preventiva funktionen). Men det allmänna skadeståndet måste även i det&lt;br&gt;enskilda fallet framstå som en rättvis och rimlig påföljd för det som har&lt;br&gt;inträffat. Vid den helhetsbedömning som sker vid skadeståndsbestäm-&lt;br&gt;ningen skall - förutom den preventiva funktionen - särskilt beaktas den&lt;br&gt;skadeståndsskyldiges avsikter och motiv med sitt handlande samt den&lt;br&gt;skadeståndsberättigades eget handlande. Om lag- eller avtalsbrottet&lt;br&gt;framstår som ursäktligt skall något allmänt skadestånd inte dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förordade synsättet är allmängiltigt och bör tillämpas på hela det&lt;br&gt;arbetsrättstiga området. Därmed samordnas lagstiftningen, och vår mål-&lt;br&gt;sättning är att den också skall bli lättare att förstå och enklare att tilläm-&lt;br&gt;pa. I syfte att samordna och förenkla föreslår vi vidare att anställnings-&lt;br&gt;skyddslagens reglering om förfarandet, skadestånd och preskription&lt;br&gt;skall vara exklusivt tillämplig beträffande alla fall av uppsägningar och&lt;br&gt;avskedanden som är ogiltiga enligt särskilda lagbestämmelser. Vi före-&lt;br&gt;slår ändringar i flertalet lagar på det arbetsrättstiga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagarens rätt att stå kvar i anställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det, liksom i dag, skall finnas en regel om att arbets-&lt;br&gt;tagaren automatiskt har rätt att stå kvar i anställningen i de fall där det&lt;br&gt;har blivit tvist om en uppsägning är giltig eller inte och där arbetstaga-&lt;br&gt;ren har gått till domstol under uppsägningstiden. Väcker arbetstagaren&lt;br&gt;talan först sedan uppsägningstiden har gått ut, skall det dock krävas att&lt;br&gt;domstolen särskilt beslutar om att arbetstagaren skall ha rätt att stå kvar&lt;br&gt;i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fallet att tvisten egentligen gäller någonting annat än om en upp-&lt;br&gt;sägning är giltig eller inte, t.ex. om det över huvud taget finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande, skall arbetstagaren ha rätt att stå kvar i anställ-&lt;br&gt;ningen bara om en domstol särskilt beslutar om det. Vi föreslår också&lt;br&gt;att en domstol i samband med ett beslut om vad som skall gälla för&lt;br&gt;tvistetiden skall få rätt att pröva om det finns en anställning. Bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det har gjorts åtminstone sannolikt att det finns en anställning, skall&lt;br&gt;domstolen kunna besluta att arbetstagaren skall få stå kvar i anställning-&lt;br&gt;en medan tvisten pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preskriptionsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår förenklade preskriptionsregler som också medför väsentligt&lt;br&gt;längre rådrum för den arbetstagare som vill yrka ogiltigförklaring av en&lt;br&gt;uppsägning eller ett avskedande. Därmed minskar risken för att den en-&lt;br&gt;skilda arbetstagaren skall lida rättsförluster. Samtidigt förkortas fristen&lt;br&gt;för den som vill framställa ett skadeståndsyrkande. Förslaget går ut på&lt;br&gt;att talan i alla förekommande fall skall väckas vid domstol inom tre&lt;br&gt;månader från vissa närmare angivna tidpunkter. Någon särskild frist för&lt;br&gt;underrättelse till motparten skall inte längre finnas i anställningsskydds-&lt;br&gt;lagen. Vi föreslår också vissa följdändringar av de regler som gäller för&lt;br&gt;rätten att kvarstå i anställningen och att uppbära lön under tvistetiden&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår vi vissa ändringar av preskriptionsregler i andra ar-&lt;br&gt;betsrättsliga lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlar vi kortfattat några skilda frågor på anställnings-&lt;br&gt;skyddets område, såsom uppsägningstid, lön och andra förmåner under&lt;br&gt;permittering, omplacering och uppsägning för omreglering av anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor och den arbetsrättsliga beredskapslagen. Vi föreslår inte i&lt;br&gt;detta delbetänkande några ändringar på de områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet tar vi också upp några övergångsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 24. och 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisar vi våra allmänna överväganden om den fackliga vetorät-&lt;br&gt;ten och om blockader mot enmans- eller familjeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Facklig vetorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bestämmelserna om facklig vetorätt i 38-40 §§ medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blockader mot enmans- eller familjeföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår, i enlighet med våra direktiv, att det i medbestämmandela-&lt;br&gt;gens avsnitt om fredsplikt förs in en regel om förbud mot stridsåtgärder&lt;br&gt;som vidtas mot enmans- eller familjeföretag. Regeln skyddar företag&lt;br&gt;som inte har några arbetstagare och företag som ägs av en och samma&lt;br&gt;familj och i vilket bara familjemedlemmar är arbetstagare. Det blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbjudet för arbetstagare, oavsett om de är bundna av kollektivavtal&lt;br&gt;eller inte, att vidta eller delta i stridsåtgärder som har till ändamål att&lt;br&gt;tvinga fram kollektivavtal med sådana foretag. Förbudet omfattar också&lt;br&gt;stridsåtgärder (sympatiåtgärder) som har till ändamål att stödja någon i&lt;br&gt;en konflikt med ett sådant företag. I behörig ordning beslutade anställ-&lt;br&gt;ningsblockader berörs dock inte av förbudet. Den föreslagna regleringen&lt;br&gt;innebär dessutom att det blir förbjudet för arbetstagarorganisationer att&lt;br&gt;anordna, föranleda, understödja eller medverka vid sådana olovliga&lt;br&gt;stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs ledamöter har varit oeniga på flera punkter och tre av&lt;br&gt;ledamöterna har ansett att förslagen i betänkandet inte kan läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning. Sex av de sakkunniga liksom en av experterna&lt;br&gt;har avgett särskilda yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet (SOU 1993:32)&lt;br&gt;Ny anställningsskyddslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tings-&lt;br&gt;rätt, Justitiekanslem, Kriminalvårdsstyrelsen, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Riksförsäkringsverket, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Statens Järnvägar, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens arbets-&lt;br&gt;givarverk, Riksskatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholm-&lt;br&gt;suniversitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Nationa-&lt;br&gt;lekonomiska institutionen vid Umeå universitet, Institutet för social&lt;br&gt;forskning vid Stockholms universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbets-&lt;br&gt;domstolen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivscentrum, Samhall AB,&lt;br&gt;ILO-kommittén, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensver-&lt;br&gt;ket, Svenska Kyrkans församlings- och pastoratförbund, Handelshögsko-&lt;br&gt;lan i Stockholm, Svenska arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Arbetsgiva-&lt;br&gt;ralliansen, Försäkringskasseförbundet, Kooperationens förhandlingsor-&lt;br&gt;ganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Arbetares&lt;br&gt;Centralorganisation, Handikappförbundets Centralkommitté och&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har det inkommit yttranden från ett ytterligare antal organi-&lt;br&gt;sationer och privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att 2, 5, 6, 7, 18 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 6 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i annan lag eller i för-&lt;br&gt;ordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lag särskilda föreskrifter&lt;br&gt;som avviker från denna lag, gäller&lt;br&gt;de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltiga i den mån de&lt;br&gt;upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna&lt;br&gt;lag. Genom kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får dock&lt;br&gt;göras avvikelser ffån 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Den närmare beräkningen&lt;br&gt;av förmåner som avses i 12 §&lt;br&gt;samt avvikelser från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 30 a §, såvitt gäller besked&lt;br&gt;enligt 15 §, liksom ffån bestäm-&lt;br&gt;melserna i 30, 30 a och 31 §§,&lt;br&gt;såvitt gäller den lokala arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationens rättigheter,&lt;br&gt;får också bestämmas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en&lt;br&gt;förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, skall dessa föreskrifter&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån&lt;br&gt;det upphäver eller inskränker&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 5, 6,&lt;br&gt;11, 15, 21, 22, 25-28, 32, 33, 40&lt;br&gt;och 41 §§. Det är också tillåtet att&lt;br&gt;genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte in-&lt;br&gt;nebär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:963.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglema&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av andra stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglema&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av tredje stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till vaije enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt andra&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst sex månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av till-&lt;br&gt;fällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal for viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av arbets-&lt;br&gt;anhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal for viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad provanställning, om prö-&lt;br&gt;votiden är högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte arbetsgivaren eller&lt;br&gt;arbetstagaren att anställningen&lt;br&gt;skall fortsätta efter det att prövoti-&lt;br&gt;den har löpt ut, skall besked om&lt;br&gt;detta lämnas till motparten senast&lt;br&gt;vid prövotidens utgång. Sker det&lt;br&gt;ej, övergår provanställningen i en&lt;br&gt;tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad provanställning, om prö-&lt;br&gt;votiden är högst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte arbetsgivaren eller&lt;br&gt;arbetstagaren att anställningen&lt;br&gt;skall fortsätta efter det att prövoti-&lt;br&gt;den har löpt ut, skall besked om&lt;br&gt;detta lämnas till motparten senast&lt;br&gt;vid prövotidens utgång. Görs detta&lt;br&gt;inte, övergår provanställningen i&lt;br&gt;en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före&lt;br&gt;prövotidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en månad efter det att&lt;br&gt;arbetstagaren har börjat arbeta i&lt;br&gt;en anställning skall arbetsgivaren&lt;br&gt;skriftligen informera arbetstagaren&lt;br&gt;om de villkor som gäller för an-&lt;br&gt;ställningen. Om anställningstiden&lt;br&gt;är kortare än en månad är arbets-&lt;br&gt;givaren inte skyldig att lämna&lt;br&gt;sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla&lt;br&gt;följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivarens och arbetstaga-&lt;br&gt;rens namn och adress, anställ-&lt;br&gt;ningens tillträdesdag samt arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetstagarens arbetsuppgifter,&lt;br&gt;yrkesbenämning eller tjänstetitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Om anställningen gäller tills&lt;br&gt;vidare eller för begränsad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid eller om den är en provan-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid anställning tills vidare, de&lt;br&gt;uppsägningstider som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid anställning för begränsad&lt;br&gt;tid, anställningens slutdag eller de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för att&lt;br&gt;anställningen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Vid provanställning, prövoti-&lt;br&gt;dens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Begynnelselön, andra löneför-&lt;br&gt;måner och hur ofta lönen skall&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Längden på arbetstagarens&lt;br&gt;betalda semester och längden på&lt;br&gt;arbetstagarens normala arbetsdag&lt;br&gt;eller arbetsvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpligt kollektivavtal i&lt;br&gt;förekommande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Utlandsstationerade arbets-&lt;br&gt;tagares villkor i förekommande&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för anställ-&lt;br&gt;ningen ändras genom ett beslut av&lt;br&gt;arbetsgivaren eller genom en&lt;br&gt;överenskommelse mellan arbetsgi-&lt;br&gt;varen och arbetstagaren och&lt;br&gt;ändringen berör någon av de&lt;br&gt;punkter som avses i andra stycket,&lt;br&gt;skall arbetsgivaren lämna ny&lt;br&gt;skriftlig information om ändringen&lt;br&gt;inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger ej om det&lt;br&gt;är skäligt att kräva att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren bereder arbetstagaren annat&lt;br&gt;arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror pä&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till mer än en månad innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren underlåtit att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt&lt;br&gt;grundad om det är skäligt att&lt;br&gt;kräva att arbetsgivaren bereder&lt;br&gt;arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren känt till&lt;br&gt;mer än två månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren låtit bli att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren får dock grunda&lt;br&gt;uppsägningen på omständigheter&lt;br&gt;som han känt till mer än två må-&lt;br&gt;nader, om dröjsmålet är ursäktligt&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggan-&lt;br&gt;den mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedandet får inte grundas en-&lt;br&gt;bart på omständigheter som ar-&lt;br&gt;betsgivaren har känt till mer än en&lt;br&gt;månad innan underrättelse läm-&lt;br&gt;nades enligt 30 §. Har arbetsgiva-&lt;br&gt;ren underlåtit att underrätta, rä-&lt;br&gt;knas tiden i stället från tidpunkten&lt;br&gt;för avskedandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedandet får inte grundas&lt;br&gt;enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren har känt till mer än&lt;br&gt;två månader innan underrättelse&lt;br&gt;lämnades enligt 30 §. Har arbets-&lt;br&gt;givaren låtit bli att underrätta,&lt;br&gt;räknas tiden i stället från tidpunk-&lt;br&gt;ten för avskedandet. Arbetsgivaren&lt;br&gt;får dock grunda avskedandet på&lt;br&gt;omständigheter som han känt till&lt;br&gt;mer än två månader, om dröjsmål-&lt;br&gt;et är ursäktligt eller om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan-&lt;br&gt;de turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs får&lt;br&gt;arbetsgivaren undanta två arbets-&lt;br&gt;tagare inom den turordningskrets&lt;br&gt;där arbetsbristen finns. Den eller&lt;br&gt;de arbetstagare som har undanta-&lt;br&gt;gits har företräde till fortsatt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i vaije&lt;br&gt;arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbets-&lt;br&gt;tagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med&lt;br&gt;kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder före-&lt;br&gt;träde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt&lt;br&gt;arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt&lt;br&gt;turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsenheter, festställs turordningen för vaije&lt;br&gt;enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollekti-&lt;br&gt;vavtal, fastställs en särskild turordning för vaije avtalsområde. Finns&lt;br&gt;det i ett sådant fell flera driftsenheter på samma ort, skall inom en&lt;br&gt;arbetstagarorganisations avtalsområde festställas en gemensam turord-&lt;br&gt;ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast&lt;br&gt;vid förhandlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan&lt;br&gt;verkan i de delar avtalet innehåller bestämmelser om kortare avtalstider&lt;br&gt;för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än&lt;br&gt;lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna lag. Har avtalet tillkom-&lt;br&gt;mit för att göra avsteg från lagens 5 och 6 §§ i dess lydelse enligt denna&lt;br&gt;lag, gäller dock avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder när denna lag träder&lt;br&gt;i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren så begär, inom två må-&lt;br&gt;nader efter att ha mottagit begäran lämna sådan information som avses&lt;br&gt;i 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:1008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i dess&lt;br&gt;nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som arbetsgi-&lt;br&gt;varen har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen har trätt i&lt;br&gt;kraft. I annat fall tillämpas bestämmelserna enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas om ar-&lt;br&gt;betsgivaren före lagens ikraftträdande har begärt förhandling enligt&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om upp-&lt;br&gt;sägning på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-&lt;br&gt;de i arbetslivet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38-40 §§ och rubriken närmast före 38 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 5, 41, 45, 57, 69 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 41 a och 41 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphäves eller&lt;br&gt;inskränkes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;genom kollektivavtal göras av-&lt;br&gt;vikelse från föreskrifterna i 11,&lt;br&gt;12, 14, 19-22 och 28 §§, 29 §&lt;br&gt;tredje meningen, 33-40 §§, 43 §&lt;br&gt;andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41 och 44 §§ anger samt längre&lt;br&gt;gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphävs eller&lt;br&gt;inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket är det tillåtet att genom&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelse från&lt;br&gt;föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22&lt;br&gt;och 28 §§, 29 § tredje meningen,&lt;br&gt;33-37 §§, 43 § andra stycket samt&lt;br&gt;64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrives in-&lt;br&gt;nebär icke rätt för part till insyn i&lt;br&gt;sådana förhållanden hos motpart,&lt;br&gt;som har betydelse för förestående&lt;br&gt;eller redan utbruten arbetskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrivs innebär&lt;br&gt;inte rätt till insyn för en part i&lt;br&gt;sådana förhållanden hos motpar-&lt;br&gt;ten, som har betydelse för en&lt;br&gt;förestående eller redan utbru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 38 § 1993:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flikt, eller rätt till inflytande över&lt;br&gt;motpartens beslut rörande sådan&lt;br&gt;konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna ill, 12, 19, 34,&lt;br&gt;35, 38 och 39 §§ äger tillämpning&lt;br&gt;även när kollektivavtal tillfälligt&lt;br&gt;icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten arbetskonflikt, eller rätt till&lt;br&gt;inflytande över motpartens beslut&lt;br&gt;rörande sådan konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34&lt;br&gt;och 35 §§ skall tillämpas även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare som&lt;br&gt;är bundna av kollektivavtal får&lt;br&gt;icke vidtaga eller deltaga i arbets-&lt;br&gt;inställelse (lockout eller strejk),&lt;br&gt;blockad, bojkott eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig stridsåtgärd, om&lt;br&gt;avtalet har ingåtts av organisation&lt;br&gt;och denna ej i behörig ordning har&lt;br&gt;beslutat åtgärden, om åtgärden&lt;br&gt;strider mot bestämmelse om fred-&lt;br&gt;splikt i kollektivavtal eller om&lt;br&gt;åtgärden har till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utöva påtryckning i tvist om&lt;br&gt;kollektivavtals giltighet, bestånd&lt;br&gt;eller rätta innnebörd eller i tvist&lt;br&gt;huruvida visst förfarande strider&lt;br&gt;mot avtalet eller mot denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att åstadkomma ändring i av-&lt;br&gt;talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att genomfora bestämmelse,&lt;br&gt;som är avsedd att tillämpas sedan&lt;br&gt;avtalet har upphört att gälla, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att stödja annan, när denne icke&lt;br&gt;själv får vidtaga stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare som&lt;br&gt;är bundna av kollektivavtal får&lt;br&gt;inte vidta eller delta i arbetsin-&lt;br&gt;ställelse (lockout eller strejk),&lt;br&gt;blockad, bojkott eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig stridsåtgärd, om&lt;br&gt;avtalet har ingåtts av en organisa-&lt;br&gt;tion och denna organisation inte i&lt;br&gt;behörig ordning har beslutat åt-&lt;br&gt;gärden, om åtgärden strider mot&lt;br&gt;en bestämmelse om fredsplikt i&lt;br&gt;kollektivavtal eller om åtgärden&lt;br&gt;har till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utöva påtryckning i en tvist&lt;br&gt;om ett kollektivavtals giltighet,&lt;br&gt;bestånd eller rätta innebörd eller i&lt;br&gt;en tvist huruvida ett visst förfaran-&lt;br&gt;de strider mot avtalet eller mot&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att åstadkomma ändring i av-&lt;br&gt;talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att genomföra bestämmelse som&lt;br&gt;är avsedd att tillämpas sedan&lt;br&gt;avtalet har upphört att gälla, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att stödja någon annan, när&lt;br&gt;denne inte själv får vidta stridsåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;i strid mot första stycket är olov-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:817.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör ej hinder för&lt;br&gt;arbetstagarorganisation att i be-&lt;br&gt;hörig ordning besluta blockad för&lt;br&gt;att utverka betalning av klar och&lt;br&gt;förfallen fordran på lön eller på&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte arbets-&lt;br&gt;tagare att delta i en blockad som&lt;br&gt;har beslutats av en arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation i behörig ordning och&lt;br&gt;som har till ändamål att utverka&lt;br&gt;betalning av klar och förfallen&lt;br&gt;fordran på lön eller på någon&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;(indrivningsblockad). En sådan&lt;br&gt;stridsåtgärd är inte olovlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om kollektivavtal gäller&lt;br&gt;får en arbetsgivare inte såsom&lt;br&gt;stridsåtgärd eller som ett led i en&lt;br&gt;stridsåtgärd hålla inne lön eller&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;som har förfallit till betalning.&lt;br&gt;Såsom olovlig stridsåtgärd be-&lt;br&gt;traktas också att arbetsgivaren&lt;br&gt;håller inne till betalning förfallen&lt;br&gt;lön eller annan ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete med anledning av att&lt;br&gt;arbetstagarna deltar i strejk eller&lt;br&gt;annan stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får inte såsom&lt;br&gt;stridsåtgärd eller som ett led i en&lt;br&gt;stridsåtgärd hålla inne lön eller&lt;br&gt;någon annan ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete som skall ha betalats ut.&lt;br&gt;Arbetsgivaren får inte heller hålla&lt;br&gt;inne lön eller någon annan ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete, som skulle&lt;br&gt;ha betalats ut, med anledning av&lt;br&gt;att arbetstagarna deltar i en strejk&lt;br&gt;eller någon annan stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana åtgärder som avses i&lt;br&gt;första stycket är att anse som&lt;br&gt;olovliga stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare får inte vidta eller&lt;br&gt;delta i stridsåtgärd som har till&lt;br&gt;ändamål att träffa kollektivavtal&lt;br&gt;med ett företag som inte har några&lt;br&gt;arbetstagare eller där bara före-&lt;br&gt;tagaren eller företagarens familje-&lt;br&gt;medlemmar är arbetstagare. Det-&lt;br&gt;samma gäller när stridsåtgärdema&lt;br&gt;har till ändamål att stödja någon i&lt;br&gt;tvist om att träffa kollektivavtal&lt;br&gt;med ett sådant företag. Vad som&lt;br&gt;nu sagts hindrar inte arbetstagare&lt;br&gt;från att delta i en anställnings-&lt;br&gt;blockad som riktar sig mot ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant företag och som har be-&lt;br&gt;slutats i behörig ordning av en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;i strid mot första stycket är olov-&lt;br&gt;liga. Förändringar i anställnings-&lt;br&gt;eller ägarförhållanden som har&lt;br&gt;inträffat sedan en stridsåtgärd har&lt;br&gt;varslats eller inletts skall dock inte&lt;br&gt;beaktas vid bedömningen av om en&lt;br&gt;stridsåtgärd är olovlig enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation är&lt;br&gt;sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej möter, skriftligen varsla&lt;br&gt;motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att vidtaga stridsåtgärd&lt;br&gt;eller att utvidga pågående stridsåtgärd. Omfattar stridsåtgärd från ar-&lt;br&gt;betsgivarsidan även arbetstagare som ej är medlemmar i berörd arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på ar-&lt;br&gt;betsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsel enligt första stycket skall innehålla uppgift om anledningen till&lt;br&gt;stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att varsla föreligger ej i Skyldighet att varsla finns inte för&lt;br&gt;fråga om stridsåtgärd som avses i en stridsåtgärd som avses i 41 §&lt;br&gt;41 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation skall&lt;br&gt;ersätta uppkommen skada, om den&lt;br&gt;i tvist som avses i 33 eller 34 §&lt;br&gt;har föranlett eller godkänt felaktig&lt;br&gt;tillämpning av avtal eller av denna&lt;br&gt;lag och organisationen har saknat&lt;br&gt;fog för sin ståndpunkt i tvisten.&lt;br&gt;Detsamma gäller om organisa-&lt;br&gt;tionen har saknat fog för förkla-&lt;br&gt;ring enligt 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation skall&lt;br&gt;ersätta uppkommen skada, om den&lt;br&gt;i tvist som avses i 33 eller 34 §&lt;br&gt;har föranlett eller godkänt felaktig&lt;br&gt;tillämpning av avtal eller av denna&lt;br&gt;lag och organisationen har saknat&lt;br&gt;fog för sin ståndpunkt i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:529.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgi-&lt;br&gt;varen genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom&lt;br&gt;missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat&lt;br&gt;beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33-35 och 39 §§&lt;br&gt;utgör icke hinder mot beslut enligt&lt;br&gt;15 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33-35 §§ uigör&lt;br&gt;inte hinder mot beslut enligt 15&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:440) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:440) om privat arbets-&lt;br&gt;förmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft skall iaktta följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mellan arbetsgivaren och ar-&lt;br&gt;betstagaren skall det finnas ett&lt;br&gt;skriftligt anställningsavtal som&lt;br&gt;reglerar anställningsformen samt&lt;br&gt;lön och allmänna anställnings-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Arbetstagare får inte genom&lt;br&gt;villkor i avtal eller på något annat&lt;br&gt;sätt hindras att ta anställning hos&lt;br&gt;beställare för vilka de utför eller&lt;br&gt;utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En arbetstagare som har sagt&lt;br&gt;upp sig från en anställning och tar&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare&lt;br&gt;som hyr ut arbetskraft får inte&lt;br&gt;hyras ut till sin förra arbetsgivare&lt;br&gt;tidigare än sex månader efter det&lt;br&gt;att anställningen hos denne upp-&lt;br&gt;hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Arbetstagare får inte genom&lt;br&gt;villkor i avtal eller på något annat&lt;br&gt;sätt hindras att ta anställning hos&lt;br&gt;beställare för vilka de utför eller&lt;br&gt;utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare som har sagt&lt;br&gt;upp sig från en anställning och tar&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare&lt;br&gt;som hyr ut arbetskraft får inte&lt;br&gt;hyras ut till sin förra arbetsgivare&lt;br&gt;tidigare än sex månader efter det&lt;br&gt;att anställningen hos denne upp-&lt;br&gt;hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser får göras från 4 § 1&lt;br&gt;genom kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet handlar i strid med&lt;br&gt;4 §, utan att detta är tillåtet enligt&lt;br&gt;avtal som avses i 5 §, döms till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet handlar i strid&lt;br&gt;med 4 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 eller 6 § döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993)94. 1 samt. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;br&gt;(1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att p. 1 och 3 i bilagan till den arbetsrättsliga&lt;br&gt;beredskapslagen (1987:1262) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1. Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 35 och 37 §§ inte tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34, 36, 38, 56 och 69 §§ ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34, 36, 56 och 69 §§ ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels nya föreskrifter, betecknade 53 §, införas av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphäves eller&lt;br&gt;inskränkes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;genom kollektivavtal göras av-&lt;br&gt;vikelse från föreskrifterna i 11,&lt;br&gt;12, 14, 19-22 och 28 §§, 29 §&lt;br&gt;tredje meningen, 33, 34, 36, 38-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §§, 43 § andra stycket samt 64&lt;br&gt;och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 och 44 §§ anger samt längre&lt;br&gt;gående skadeståndsansvar än som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;innebär att rättighet eller skyldig-&lt;br&gt;het enligt denna lag upphävs eller&lt;br&gt;inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket är det tillåtet att genom&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelse ffån&lt;br&gt;föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22&lt;br&gt;och 28 §§, 29 § tredje meningen,&lt;br&gt;33, 34, 36 §§, 43 § andra stycket&lt;br&gt;samt 64 och 65 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kollektivavtal får också före-&lt;br&gt;skrivas längre gående fredsplikt än&lt;br&gt;41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger&lt;br&gt;samt längre gående skadeståndsan-&lt;br&gt;svar än som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag föreskrives in- Vad i denna lag föreskrivs innebär&lt;br&gt;nebär icke rätt för part till insyn inte rätt till insyn för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådana förhållanden hos motpart,&lt;br&gt;som har betydelse for förestående&lt;br&gt;eller redan utbruten arbetskonflikt,&lt;br&gt;eller rätt till inflytande över mot-&lt;br&gt;partens beslut rörande sådan kon-&lt;br&gt;flikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34,&lt;br&gt;38 och 39 §§ äger tillämpning&lt;br&gt;även när kollektivavtal tillfälligt&lt;br&gt;icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part i sådana förhållanden hos&lt;br&gt;motparten, som har betydelse för&lt;br&gt;en förestående eller redan utbruten&lt;br&gt;arbetskonflikt, eller rätt till in-&lt;br&gt;flytande över motpartens beslut&lt;br&gt;rörande sådan konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 11, 12, 19 och&lt;br&gt;34 §§ skall tillämpas även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 33, 34 och 39 §§ Föreskrifterna i 33 och 34 §§&lt;br&gt;utgör icke hinder mot beslut enligt utgör inte hinder mot beslut enligt&lt;br&gt;15 kap. rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;dels 25-27 och 32 §§ inte tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i annan lag eller i för-&lt;br&gt;ordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lag särskilda föreskrifter&lt;br&gt;som avviker ffån denna lag, gäller&lt;br&gt;de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en&lt;br&gt;förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av en lag finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, skall dessa föreskrifter&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:964.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal är ogiltiga i den mån de&lt;br&gt;upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt&lt;br&gt;denna lag. Genom kollektivavtal&lt;br&gt;som har slutits eller godkänts av&lt;br&gt;en central arbetstagarorganisation&lt;br&gt;får dock göras avvikelser från 5,&lt;br&gt;6, 11, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Den närmare beräkningen&lt;br&gt;av förmåner som avses i 12 §&lt;br&gt;samt avvikelser från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 30 a § såvitt gäller besked&lt;br&gt;enligt 15 §, liksom bestämmelser-&lt;br&gt;na i 30, 30 a och 31 §§, såvitt&lt;br&gt;gäller den lokala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens rättigheter, får också&lt;br&gt;bestämmas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser ffån reglema&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av andra stycket&lt;br&gt;har träffats för verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 5, 6,&lt;br&gt;11, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Det är också tillätet att&lt;br&gt;genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a § under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte in-&lt;br&gt;nebär att mindre förmånliga regler&lt;br&gt;skall tillämpas för arbetstagarna&lt;br&gt;än som följer av rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/EEG av den 14 oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelse från bestämmelserna i&lt;br&gt;30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglema&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför&lt;br&gt;kollektivavtalsförhållanden, om&lt;br&gt;avtalet innebär att kollektivavtal&lt;br&gt;som med stöd av tredje stycket&lt;br&gt;har träffats for verksamhetsområ-&lt;br&gt;det skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt&lt;br&gt;kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 § får avtalet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är&lt;br&gt;äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala&lt;br&gt;arbetstagarorganisationens medgivande till vaije enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt andra&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med av-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är medlem-&lt;br&gt;mar av den avtalsslutande arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationen men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst sex månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av till-&lt;br&gt;fällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under&lt;br&gt;två år, om det föranleds av arbets-&lt;br&gt;anhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger ej om det&lt;br&gt;är skäligt att kräva att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren bereder arbetstagaren annat&lt;br&gt;arbete hos sig. Vid bedömande av&lt;br&gt;vad som skäligen kan krävas av&lt;br&gt;arbetsgivaren skall beaktas intres&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsägning är inte sakligt&lt;br&gt;grundad om det är skäligt att&lt;br&gt;kräva att arbetsgivaren bereder&lt;br&gt;arbetstagaren annat arbete hos sig.&lt;br&gt;Vid bedömande av vad som skäli-&lt;br&gt;gen kan krävas av arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set av att tillgodose totalförsvarets&lt;br&gt;produktionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren har känt&lt;br&gt;till mer än en månad innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren underlåtit att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten for uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beaktas intresset av att till-&lt;br&gt;godose totalförsvarets produk-&lt;br&gt;tionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till&lt;br&gt;arbetstagaren personligen, får den&lt;br&gt;inte grundas enbart på omständig-&lt;br&gt;heter som arbetsgivaren känt till&lt;br&gt;mer än två månader innan under-&lt;br&gt;rättelse lämnades enligt 30 §. Har&lt;br&gt;arbetsgivaren låtit bli att under-&lt;br&gt;rätta, räknas tiden i stället från&lt;br&gt;tidpunkten för uppsägningen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren får dock grunda&lt;br&gt;uppsägningen på omständigheter&lt;br&gt;som han känt till mer än två må-&lt;br&gt;nader, om dröjsmålet är ursäktligt&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan-&lt;br&gt;de turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen fastställs får&lt;br&gt;arbetsgivaren undanta två arbets-&lt;br&gt;tagare inom den turordningskrets&lt;br&gt;där arbetsbristen finns. Den eller&lt;br&gt;de arbetstagare som har undanta-&lt;br&gt;gits har företräde till fortsatt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i vaije&lt;br&gt;arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbets-&lt;br&gt;tagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med&lt;br&gt;kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder före-&lt;br&gt;träde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt&lt;br&gt;arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt&lt;br&gt;turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. Vid den bedömningen skall beaktas även intresset att&lt;br&gt;tillgodose totalförsvarets produktionsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för vaije&lt;br&gt;enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollekti-&lt;br&gt;vavtal, fastställs en särskild turordning för vaije avtalsområde. Finns&lt;br&gt;det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en&lt;br&gt;arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turord-&lt;br&gt;ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast&lt;br&gt;vid förhandlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1993,&lt;br&gt;varvid statsrådet Hörnlund varit föredragande, har regeringen för Lag-&lt;br&gt;rådets yttrande överlämnat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;livet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om ändring i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Cathrine&lt;br&gt;Lilja Hansson, Inga Åkerlund och Gösta Ihrfelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket punkt 1 lämnas en hänvisning till &amp;quot;rådets direktiv&lt;br&gt;91/533/ EEG av den 14 oktober 1991&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En på detta sätt oförmedlad hänvisning till &amp;quot;rådets&amp;quot; framstår enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening, åtminstone f.n. och i föreslaget sammanhang, som&lt;br&gt;mindre lämplig. Av bokstavskombinationen efter nummerangivelsen kan&lt;br&gt;visserligen den slutsatsen dras att det är fråga om ett organ inom den&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen. Utan föregående definition eller annat om-&lt;br&gt;nämnande av EG torde det emellertid stå i bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;vanlig lagstiftningsteknik att i stället för &amp;quot;rådets&amp;quot; ange &amp;quot;Europeiska&lt;br&gt;Gemenskapernas råds&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke finns f.n. en föreskrift av innebörd att ar-&lt;br&gt;betsgivaren inte får grunda en uppsägning enbart på omständigheter som&lt;br&gt;han känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägningen&lt;br&gt;lämnades. Enligt det remitterade förslaget förlängs den angivna tids-&lt;br&gt;fristen till två månader. Vidare har föreskriften kompletterats med en&lt;br&gt;undantagsregel som går ut på att uppsägning i vissa fall får grundas&lt;br&gt;enbart på omständighet som arbetsgivaren känt till under längre tid än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två månader. Detta får enligt förslaget ske &amp;quot;om dröjsmålet är ursäktligt&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl för det”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de exempel på fall då ett dröjsmål skall anses ursäktligt som ges i&lt;br&gt;remissen framgår att möjligheten till undantag på denna grund är avsedd&lt;br&gt;att användas endast då starka skäl förelegat att skjuta upp underrättel-&lt;br&gt;sen. Enligt Lagrådets mening kommer denna avsikt inte fram med&lt;br&gt;erforderlig tydlighet i lagtexten. Lagrådet förordar därför att undantags-&lt;br&gt;bestämmelsen i den nu berörda delen ges en avfåttning som ansluter&lt;br&gt;närmare till de givna exemplen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör det föreslagna tredje stycket jämkas redaktionellt. Det kan&lt;br&gt;ges förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbets-&lt;br&gt;tagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;arbetsgivaren känt till mer än två månader innan underrättelse lämnades&lt;br&gt;enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två må-&lt;br&gt;nader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda&lt;br&gt;uppsägningen enbart på omständigheter som han känt till mer än två&lt;br&gt;månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran&lt;br&gt;eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf som reglerar förutsättningarna för avskedande&lt;br&gt;har i remissen samma ändringar föreslagits som i 7 § angående upp-&lt;br&gt;sägning. Lagrådet förordar även här de jämkningar som framgår av vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört i anslutning till 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya bestämmelserna i denna paragraf har förts samman i&lt;br&gt;ett nytt andra stycke. I den första meningen anges att arbetsgivaren&lt;br&gt;&amp;quot;Innan turordningen fastställs” får undanta två arbetstagare inom den&lt;br&gt;&amp;quot;turordningskrets” där arbetsbristen finns. Föreskrifter som anger att en&lt;br&gt;turordning skall bestämmas respektive vad som avses med en &amp;quot;turord-&lt;br&gt;ningskrets&amp;quot; finns i nuvarande andra och tredje styckena, vilka enligt&lt;br&gt;förslaget skall utgöra tredje respektive fjärde styckena i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna andra styckets andra mening anges att den eller de&lt;br&gt;arbetstagare som undantagits (enligt första meningen) har företräde till&lt;br&gt;fortsatt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till paragrafen sägs bl.a. att &amp;quot;den nya regeln&amp;quot;&lt;br&gt;får användas innan de särskilda regler om företräde som finns för fack-&lt;br&gt;liga förtroendemän (8 § lagen /1974:358/ om facklig förtroendemans&lt;br&gt;ställning på arbetsplatsen) och för personer med funktionshinder (23 §&lt;br&gt;förevarande lag) tillämpas. Denna avsikt, som bekräftats under före-&lt;br&gt;dragningen inför Lagrådet, kan inte utläsas av den föreslagna lagtexten.&lt;br&gt;Några förslag till följdändringar i nyss angivna andra bestämmelser har&lt;br&gt;inte heller lagts fram i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser Lagrådet att avsikterna med den&lt;br&gt;föreslagna reformen skulle komma till bättre och tydligare uttryck om&lt;br&gt;paragrafens andra - fjärde stycken ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för&lt;br&gt;vaije enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av&lt;br&gt;kollektivavtal, festställs en särskild turordning för vaije avtalsområde.&lt;br&gt;Finns det i ett sådant fell flera driftsenheter på samma ort, skall inom&lt;br&gt;en arbetstagarorganisations avtalsområde festställas en gemensam tu-&lt;br&gt;rordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det&lt;br&gt;senast vid förhandlingar enligt 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan turordningen festställs får arbetsgivaren undanta två arbetstaga-&lt;br&gt;re inom den turordningskrets där arbetsbristen finns. Den eller de ar-&lt;br&gt;betstagare som har undantagits har företräde till fortsatt arbete. Detta&lt;br&gt;företräde gäller även i förhållande till den eller de arbetstagare som kan&lt;br&gt;få företräde enligt 23 § denna lag och 8 § lagen (1974:358) om fecklig&lt;br&gt;förtroendemans ställning på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vaije arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför&lt;br&gt;arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger&lt;br&gt;högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering&lt;br&gt;beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för&lt;br&gt;företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifika-&lt;br&gt;tioner för det fortsatta arbetet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås en övergångsbestämmelse (punkt 2) av innebörd att&lt;br&gt;kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, skall vara&lt;br&gt;utan verkan i de delar avtalet innehåller bestämmelser om kortare avtal-&lt;br&gt;stider för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provan-&lt;br&gt;ställning än som genom lagen införs i anställningsskyddslagen. Har&lt;br&gt;avtalet tillkommit för att utgöra avsteg ffån de nya lagreglerna skall&lt;br&gt;dock avtalet gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om tidsbegränsad anställning vid ar-&lt;br&gt;betsanhopning och provanställning skall kunna frångås genom kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Bestämmelserna är följaktligen dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet att låta dispositiva lagregler få retroaktiv verkan på in-&lt;br&gt;gångna avtal har tidigare kommit till användning bl.a. vid införandet av&lt;br&gt;medbestämmandelagen. Lagrådet hade i det ärendet principiella invänd-&lt;br&gt;ningar mot remissförslaget och framhöll bl.a. att det innebar ett avsteg&lt;br&gt;från stadgad lagstiftningspraxis på det dispositiva civilrättsliga området.&lt;br&gt;Lagrådet förordade därför att ingrepp i de före ikraftträdandet ingångna&lt;br&gt;avtalen inte skulle göras med anledning av de föreslagna reglema om&lt;br&gt;medbestämmande (prop. 1975/76:105 Bilaga 1 s. 520 fl). Föredragande&lt;br&gt;statsrådet delade inte Lagrådets uppfattning och anförde i slutprotokollet&lt;br&gt;(a prop. s. 540) bl.a. att en reform som medbestämmandelagen borde&lt;br&gt;träda i kraft vid en tidpunkt som gällde gemensamt för hela arbetsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden och att ikraftträdandet därför inte kunde få bestämmas av kollek-&lt;br&gt;tivavtal som ingåtts under helt andra förutsättningar. Riksdagen godtog&lt;br&gt;detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip för ikraftträdandet av dispositiva regler kom till an-&lt;br&gt;vändning också vid införandet av 1979 års jämställdhetslag. I proposi-&lt;br&gt;tionen framhölls uttryckligen att principen under senare år hade varit&lt;br&gt;vägledande för lagstiftningsarbetet på det arbetsrättsliga området (prop.&lt;br&gt;1978/79:175 s. 156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet 1982 av den nu gällande anställningsskyddslagen, i&lt;br&gt;vilken lagregler om tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och&lt;br&gt;provanställning var en nyhet, frångicks emellertid principen. Det fram-&lt;br&gt;hölls i propositionen att det avgörande skälet till att man vid de större&lt;br&gt;arbetsrättsliga reformerna under 1970-talet frångått den i andra sam-&lt;br&gt;manhang tillämpade regeln att äldre avtal fortsatte att gälla utan hinder&lt;br&gt;av en ny dispositiv lag var, att man eftersträvat ett så snabbt och full-&lt;br&gt;ständigt genomförande av den nya lagstiftningen som möjligt. Det syn-&lt;br&gt;sättet ansåg föredragande statsrådet inte vara utan vidare på samma sätt&lt;br&gt;tillämpligt vid ett genomförande av förslaget till ny anställningsskydds-&lt;br&gt;lag. Någon övergångsbestämmelse som ingrep i gällande avtal föreslogs&lt;br&gt;därför inte. Frågan hur det rättsligt förhöll sig med giltigheten av äldre&lt;br&gt;avtalsbestämmelser efter ikrafttträdandet fick enligt statsrådet avgöras&lt;br&gt;genom sedvanlig avtalstolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu föreliggande lagstiftningsärendet övervägde 1992 års arbets-&lt;br&gt;rättskommitté att genom övergångsbestämmelser röja undan de äldre&lt;br&gt;kollektivavtal som innehåller inskränkningar i rätten enligt lagen att&lt;br&gt;visstidsanställa vid arbetsanhopning och för provanställning. Kommittén&lt;br&gt;ansåg dock att det kunde riktas principiella invändningar mot ett sådant&lt;br&gt;förfaringssätt och hänvisade till vad Lagrådet anfört vid införandet av&lt;br&gt;medbestämmandelagen. Med hänsyn härtill stannade kommittén för att&lt;br&gt;inte föreslå undanröjande av gällande kollektivavtalsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser för sin del att de principiella invändningar som Lagrå-&lt;br&gt;det hade år 1975 mot att låta dispositiv civilrättslig lag få retroaktiv in-&lt;br&gt;verkan på gällande avtal fortfarande har bärkraft. Det får emellertid&lt;br&gt;numera anses vara stadgad lagstiftningspraxis på det arbetsrättstiga&lt;br&gt;området att dispositiva lagregler ges retroaktiv inverkan på äldre avtals-&lt;br&gt;bestämmelser, under förutsättning att det befinns angeläget att de nya&lt;br&gt;lagreglerna får ett snabbt genomslag på hela arbetsmarknaden. I remis-&lt;br&gt;sen görs gällande att det är viktigt att de lagändringar som nu föreslås&lt;br&gt;får ett sådant genomslag och det anförs vissa skäl för detta. Lagrådet&lt;br&gt;vill därför inte motsätta sig att den i punkt 2 föreslagna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har tagits in den regel som i dag finns i 41 § tredje&lt;br&gt;stycket. De ändringar som gjorts är enligt remissen enbart av redaktio-&lt;br&gt;nell natur. I första meningen föreskrivs att en arbetsgivare inte såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stridsåtgärd eller som ett led i en stridsåtgärd får hålla inne lön eller&lt;br&gt;någon annan ersättning för utfört arbete som skall ha betalats ut. Orden&lt;br&gt;&amp;quot;som skall ha betalats ut&amp;quot; ersätter den nuvarande avgränsningen &amp;quot;som&lt;br&gt;har förfallit till betalning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet avstyrker ändringen på den nu berörda punkten. Att en&lt;br&gt;ersättning är förfallen till betalning innebär inte alltid att den skall&lt;br&gt;betalas ut. Den föreslagna avfattningen skulle alltså innebära en saklig&lt;br&gt;ändring som uppenbarligen inte varit avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande ändring har föreslagits i den nya paragrafens andra&lt;br&gt;mening. Lagrådet avstyrker även den ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen anger endast att lagen träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen konstateras i denna del att de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i lagen innebär att vissa stridsåtgärder som tidigare varit&lt;br&gt;tillåtna blir olovliga. Det anförs vidare att en stridsåtgärd som pågår när&lt;br&gt;lagändringarna träder i kraft därigenom kan bli olovlig. Utgångspunkten&lt;br&gt;vid bedömningen av åtgärdens laglighet är, enligt vad vidare sägs, &amp;quot;hur&lt;br&gt;de faktiska förhållandena i företaget var när stridsåtgärden varslades&lt;br&gt;eller inleddes.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan inte acceptera det sistnämnda uttalandet. Bedömningen&lt;br&gt;huruvida en pågående åtgärd blivit olovlig genom lagändringen måste&lt;br&gt;givetvis ske med utgångspunkt från de faktiska förhållandena vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan till rubricerade lag föreslås i remissen samma ändringar be-&lt;br&gt;träffande 2, 7 och 22 § lagen om anställningsskydd som tagits upp i&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i den lagen. Lagrådet förordar även här de&lt;br&gt;jämkningar som framgår av vad Lagrådet anfört i anslutning till sist-&lt;br&gt;nämnda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 288/32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the Europcan Communitics&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Acts whosc publicdtion is not obligatory)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;COUNCIL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 14 October 1991&lt;br&gt;on an employer’» obligation to inform employees of the conditions applicable to&lt;br&gt;the contract or errployment relationship&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(91/533/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COM.4UNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in particular Artide 100&lt;br&gt;thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the European Parli-&lt;br&gt;ament (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the dcvelopment, in the Member States, of new&lt;br&gt;forms of work has led to an increase in the number of&lt;br&gt;types of employment relationship ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, faced with this dcvelopment, certain Member&lt;br&gt;States have considered it necessary to subject employment&lt;br&gt;relationships to formal requiremcnts; whereas these&lt;br&gt;provisions are designed to provide cmployees with&lt;br&gt;improved protection against possible infringements of&lt;br&gt;their rights and to create greater transparency on the&lt;br&gt;labour market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the relevant legislation of the Member States&lt;br&gt;differs considerably on such fundamental points as the&lt;br&gt;requirement to inform cmployees in writing of the main&lt;br&gt;terms of the contract or employment relationship ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas differcnces in the legislation of Member States&lt;br&gt;may have a Jirect effeet on the operation of the common&lt;br&gt;market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No C 24, 31. I. 1991, p. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O OJ No C 240, 16. 9. 1991, p. 21.&lt;br&gt;(•) OJ No C 159, 17. 6. 1991, p. 32.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Artide 117 of the Treaty provides for the&lt;br&gt;Member States to agree upon the need to promote&lt;br&gt;improved working conditions and an improved standard&lt;br&gt;of living for workers, so as to make possible their harmo-&lt;br&gt;nization while the improvement is being maintained ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas point 9 of the Community Charter of Funda-&lt;br&gt;mental Social Rights for Workers, adopted at the Stras-&lt;br&gt;bourg European Council on 9 December 1989 by the&lt;br&gt;Heads of State and Government of 11 Member States,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;States :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The conditions of employment of every worker of the&lt;br&gt;Europcan Community shall be stipulated in laws, a&lt;br&gt;collective agreement or a contract of employment,&lt;br&gt;according to arrangements applying in each country.’ ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is necessary to establish at Community level&lt;br&gt;the general requirement that every employee must be&lt;br&gt;provided with a document containing information on the&lt;br&gt;essential elements of his contract or employment relation-&lt;br&gt;ship ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in view oi the need to maintain a certain degree&lt;br&gt;of flexibility in employment relationships, Member States&lt;br&gt;should be able to exelude certain limited cases of employ-&lt;br&gt;ment relationship from this Directive’s seope of applica-&lt;br&gt;tion ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the obligation to provide information may be&lt;br&gt;mel by means of a written contract, a letter of appoint-&lt;br&gt;ment or one or more other documents or, if they are&lt;br&gt;lacking, a written statement signed by the employer ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in the case of expatriation of the employee, the&lt;br&gt;latter must, in addition to the main terms of his contract&lt;br&gt;or employment relationship, be supplied with relevant&lt;br&gt;information connected with his secondment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communitics&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 288/33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in order to protect the interests of cmployees&lt;br&gt;with regard to obtaining a document, any change in the&lt;br&gt;main terms of the contract or employment relationship&lt;br&gt;must be communicated to them in writing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is necessary for Member States to guarantee&lt;br&gt;that employees can claim the rights conferred on them by&lt;br&gt;this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Member States are to adopt the laws, regulations&lt;br&gt;and legislative provisions necessary to comply with this&lt;br&gt;Directive or are to ensure that both sides of industry set&lt;br&gt;up the necessary provisions by agreement, with Member&lt;br&gt;States being obliged to take the necessary steps enabling&lt;br&gt;them at all times to guarantee the results imposed by this&lt;br&gt;Directive,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scope&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;This Directive shall apply to every paid employee&lt;br&gt;having a contract or employment relationship defined by&lt;br&gt;the law in force in a Member State and/or governed by&lt;br&gt;the law in force in a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may provide that this Directive shall&lt;br&gt;not apply to employees having a contract or employment&lt;br&gt;relationship :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) — with a total duration not exceeding one month,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— with a working week not exceeding eight hours ;&lt;br&gt;or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) of a casual and/or specific nature provided, in these&lt;br&gt;cases, that its non-application is justified by objective&lt;br&gt;considerations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligation to provide information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;An employer shall be obliged to notify an employee&lt;br&gt;to whom this Directive applies, hereinafter referred to as&lt;br&gt;‘the employee’, of the cssential aspeets of the contract or&lt;br&gt;employment relationship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The information referred to in paragraph 1 shall&lt;br&gt;cover at least the following :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the identities of the parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the place of work ; where there is no fixed or main&lt;br&gt;place of work, the principle that the employee is&lt;br&gt;employed at various places and the registered place of&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;business or, where appropriate, the domicile of the&lt;br&gt;employer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) (i) the title, grade, nature or category of the work for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;which the employee is employed ; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) a brief specification or description of the work ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the date of commenccment of the contract or employ-&lt;br&gt;ment relationship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) in the case of a temporary contract or employment&lt;br&gt;relationship, the expeeted duration thereof;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) the amount of paid leave to which the employee is&lt;br&gt;entitled or, where this cannot be indicated when the&lt;br&gt;information is given, the procedures for allocating and&lt;br&gt;determining such leave ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) the length of the periods of notice to be observed by&lt;br&gt;the employer and the employee should their contract&lt;br&gt;or employment relationship be terminated or, where&lt;br&gt;this cannot be indicated when the information is&lt;br&gt;given, the method for determining such periods of&lt;br&gt;notice;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) the initial basic amount, the other component&lt;br&gt;elements and the frequency of payment of the remu-&lt;br&gt;neration to which the employee is entitled ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the length of the employee’s normal working day or&lt;br&gt;week ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) where appropriate ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the collective agreements governing the&lt;br&gt;employee’s conditions of work ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) in the case of collective agreements concluded&lt;br&gt;cutside the business by special joint bodies or&lt;br&gt;institutions, the name of the competent body or&lt;br&gt;joint institution within which the agreements were&lt;br&gt;concluded.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The information referred to in paragraph 2 (f), (g), (h)&lt;br&gt;and (i) may, where appropriate, be given in the form of a&lt;br&gt;reference to the laws, regulations and administrative or&lt;br&gt;statutory provisions or collective agreements governing&lt;br&gt;those particular points.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Means of information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The information referred to in Article 2 (2) may be&lt;br&gt;given to the employee, not later than two months after&lt;br&gt;the commencement of employment, in the form of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) a written contract of employment; and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) a letter of engagement; and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) one or more other written documents, where one of&lt;br&gt;these documents contains at least all the information&lt;br&gt;referred to in Article 2 (2) (a), (b), (c), (d), (h) and (i).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 288/34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communitics&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 10. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where none of the documents referred to in para-&lt;br&gt;graph 1 is handed over to the employee within the pres-&lt;br&gt;cribed period, the employer shall be obliged to give the&lt;br&gt;employee, not later than two months after the commen-&lt;br&gt;cement of employment, a written declaration signed by&lt;br&gt;the employer and containing at least the information&lt;br&gt;referred to in Article 2 (2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the documentfs) referred to in paragraph 1 contain&lt;br&gt;only part of the information required, the written declara-&lt;br&gt;tion provided for in the first subparagraph of this para-&lt;br&gt;graph shall cover the remaining information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the contract or employment relationship&lt;br&gt;comes to an end before expiry of a period of two months&lt;br&gt;as from the date of the start of work, the information&lt;br&gt;provided for in Article 2 and in this Article must be made&lt;br&gt;available to the employee by the end of this period at the&lt;br&gt;latest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expatriate employees&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where an employee is required to work in a country&lt;br&gt;or countries other than the Member State whose law&lt;br&gt;and/or practice govems the contract or employment rela-&lt;br&gt;tionship, the document(s) referred to in Article 3 must be&lt;br&gt;in his/her possession before his/her departure and must&lt;br&gt;include at least the following additional information :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the duration of the employment abroad ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the currency to be used for the payment of remunera-&lt;br&gt;tion ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) where appropriate, the benefits in cash or kind atten-&lt;br&gt;dant on the employment abroad ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) where appropriate, the conditions governing the&lt;br&gt;employee’s repatriation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The information referred to in paragraph 1 (b) and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) may, where appropriate, be given in the form of a&lt;br&gt;reference to the laws, regulations and administrative or&lt;br&gt;statutory provisions or collective agreements governing&lt;br&gt;those particular points.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragraphs 1 and 2 shall not apply if the duration of&lt;br&gt;the employment outside the country whose law and/or&lt;br&gt;practice governs the contract or employment relationship&lt;br&gt;is one month or less.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modification of aspects of the contract or employ-&lt;br&gt;ment relationship&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any change in the details referred to in Artides 2 (2)&lt;br&gt;and 4 (1) must be the subject of a written document to be&lt;br&gt;given by the employer to the employee at the earliest&lt;br&gt;opportunity and not later than one month after the date&lt;br&gt;of entry into effect of the change in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The written document referred to in paragraph I&lt;br&gt;shall not be compulsory in the event of a change in the&lt;br&gt;laws, regulations and administrative or statutory provisions&lt;br&gt;or collective agreements cited in the documents referred&lt;br&gt;to in Article 3, supplemented, where appropriate.&lt;br&gt;pursuant to Article 4 (1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Form and proof of the existence of a contract or&lt;br&gt;employment relationship and procedural rules&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive shall be without prejudice to national law&lt;br&gt;and practice concerning :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the form of the contract or employment relationship,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— proof as regards the existence and content of a&lt;br&gt;contract or employment relationship,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the relevant procedural rules.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;More favourable provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive shall not affect Member States’ prerogative&lt;br&gt;to apply or to introduce laws, regulations or administrative&lt;br&gt;provisions which are more favourable to employees or to&lt;br&gt;encourage or permit the application of agreements which&lt;br&gt;are more favourable to employees.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Defence of rights&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall introduce into their national&lt;br&gt;legal systems such measures as are necessary to enable all&lt;br&gt;employees who consider themselves wronged by failure to&lt;br&gt;comply with the obligations arising from this Directive to&lt;br&gt;pursue their claims by judicial process after possibk&lt;br&gt;recourse to other competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may provide that access to the means&lt;br&gt;of redress referred to in paragraph I are subject to the&lt;br&gt;notification of the employer by the employee and the&lt;br&gt;failure by the employer to reply within 15 days of notifi-&lt;br&gt;cation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, the formality of prior notification may in no&lt;br&gt;case be required in the cases referred to in Article 4.&lt;br&gt;neither for workers with a temporary contract or employ-&lt;br&gt;ment relationship, nor for employees not covered by a&lt;br&gt;collective agreement or by collective agreements relating&lt;br&gt;to the employment relationship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall adopt the laws, regulations and&lt;br&gt;administrative provisions necessary to comply with this&lt;br&gt;Directive no later than 30 June 1993 or shall ensure by&lt;br&gt;that date that the employers’ and workers’ representatives&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communitics&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 288/35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduce the required provisions by way of agreement,&lt;br&gt;the Member States being obliged to take the necessary&lt;br&gt;steps enabling them at all times to guarantee the resulta&lt;br&gt;imposed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;They shall forthwith inform the Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall take the necessary measures to&lt;br&gt;ensure that, in the case of employment relationships in&lt;br&gt;existence upon entry into force of the provisions that they&lt;br&gt;adopt, the employer gives the employee, on request,&lt;br&gt;within two months of receiving that request; any of the&lt;br&gt;documents referred to in Article 3, supplemented, where&lt;br&gt;appropriate, pursuant to Article 4 (1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;When Member States adopt the measures referred to&lt;br&gt;in paragraph 1, such measures shall contain a reference to&lt;br&gt;this Directive or shall be accompanied by such reference&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the occasion of their official publication. The methods&lt;br&gt;of making such a reference shall be laid down by the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Member States shall forthwith inform the Commis-&lt;br&gt;sion of the measures they take to implement this Direc-&lt;br&gt;tive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg, 14 October 1991.&lt;br&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. de VR1ES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inofficiell svensk översättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 14 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagare om de regler&lt;br&gt;som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållan-&lt;br&gt;det (9I/533/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag (1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i medlemsstaterna av nya arbetsformer har lett till allt&lt;br&gt;flera typer av anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa medlemsstater har därför ansett det nödvändigt att ställa formella&lt;br&gt;krav på anställningsförhållandet. Dessa föreskrifter syftar till att ge&lt;br&gt;arbetstagare bättre skydd mot möjlig kränkning av deras rättigheter och&lt;br&gt;att skapa större öppenhet på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas lagstiftning på detta område uppvisar väsentliga&lt;br&gt;skillnader i sådana grundläggande hänseenden som arbetsgivarens&lt;br&gt;skyldighet att underrätta arbetstagare skriftligen om anställningsavtalets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller anställningsförhållandets huvudpunkter. Skillnader i medlemsstater-&lt;br&gt;nas lagstiftning kan ha direkt betydelse för den gemensamma markna-&lt;br&gt;dens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 117 i fördraget föreskriver att medlemsstaterna skall enas om&lt;br&gt;behovet att främja bättre arbetsvillkor och högre levnadsstandard för&lt;br&gt;arbetstagare så att medlemsstaternas lagstiftning kan harmoniseras utan&lt;br&gt;att äventyra förbättringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättig-&lt;br&gt;heter, antagen vid Europeiska rådets möte i Strasbourg den 9 december&lt;br&gt;1989 av 11 medlemsländers stats- och regeringschefer, föreskrivs i&lt;br&gt;punkt 9 följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Anställningsvillkoren för vaije arbetstagare i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen skall anges i lag, kollektivavtal eller anställningsavtal i den&lt;br&gt;ordning som gäller i vaije land.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att på gemenskapsnivå fastslå det generella kravet att&lt;br&gt;vaije arbetstagare skall förses med en handling som ger besked om de&lt;br&gt;väsentliga punkterna i hans anställningsavtal eller anställningsförhållan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla viss grad av flexibilitet i anställningsförhållanden, bör&lt;br&gt;medlemsstaterna kunna utesluta vissa speciella anställningsförhållanden&lt;br&gt;från detta direktivs tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna upplysningar kan uppfyllas genom ett skriftligt&lt;br&gt;avtal, ett anställningsbesked eller en eller flera andra handlingar eller,&lt;br&gt;om sådana saknas, ett skriftligt meddelande undertecknat av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren skall arbeta utomlands måste han, utöver huvudpunk-&lt;br&gt;terna i anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, få information&lt;br&gt;om villkoren for arbetet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda arbetstagarnas rätt till skriftliga besked måste vaije&lt;br&gt;förändring av anställningsavtalets eller anställningsförhållandets huvud-&lt;br&gt;punkter meddelas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna måste garantera att arbetstagarna har möjlighet att&lt;br&gt;hävda de rättigheter detta direktiv ger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelmsstatema skall införa de lagar och andra författningar som är&lt;br&gt;nödvändiga för att följa detta direktiv eller se till att arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter genom avtal inför de nödvändiga reglema, i vilket fall det åligger&lt;br&gt;medlemsstaterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vaije tidpunkt kunna garantera de resultat som detta direktiv föreskri-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Räckvidd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Detta direktiv skall vara tillämpligt på vaije arbetstagare som har ett&lt;br&gt;anställningsavtal eller ett anställningsförhållande som är reglerat genom&lt;br&gt;och/eller omfattat av gällande lagstiftning i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att detta direktiv inte gäller arbets-&lt;br&gt;tagare med anställningsavtal eller anställningsförhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. - om högst en månad, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med en arbetsvecka om högst åtta timmar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. av tillfällig eller särskild beskaffenhet, under förutsättning att sakliga&lt;br&gt;skäl motiverar att dessa fall undantas från tillämpningen av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skyldighet att lämna information&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivaren är skyldig att underrätta en arbetstagare som omfattas&lt;br&gt;av detta direktiv, i det följande kallad &amp;quot;arbetstagaren&amp;quot;, om huvudpunk-&lt;br&gt;terna i anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De upplysningar som avses i punkt 1 skall omfatta åtminstone fö-&lt;br&gt;ljande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. parternas identitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. arbetsplatsen; finns det ingen fäst eller huvudsaklig arbetsplats, skall&lt;br&gt;anges att arbetstagaren skall utföra arbete på olika platser och dessutom&lt;br&gt;skall företagets säte eller, när så är lämpligt, arbetsgivarens hemvist&lt;br&gt;anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. (i) den titel, nivå, beskaffenhet eller kategori av arbete som anställ-&lt;br&gt;ningen avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) en kort specifikation eller beskrivning av arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. den dag då anställningsavtalet eller anställningsförhållandet böljar&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. vid tidsbegränsade anställningsavtal eller anställningsförhållanden:&lt;br&gt;den förväntade varaktigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. längden på den betalda semester som arbetstagaren har rätt till eller,&lt;br&gt;när denna inte kan anges vid den tidpunkt upplysningarna lämnas, vilka&lt;br&gt;regler som gäller for rätten till och längden på sådan semester,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. längden på de uppsägningstider som arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;måste iaktta om de vill att anställningsavtalet eller anställningsförhållan-&lt;br&gt;det skall upphöra, eller när dessa inte kan anges vid den tidpunkt då&lt;br&gt;upplysningarna lämnas, de regler som gäller för att bestämma uppsäg-&lt;br&gt;ningstiderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h. begynnelselön och andra avlöningsförmåner som arbetstagaren har&lt;br&gt;rätt till samt hur ofta utbetalning skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j. i förekommande fell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) de kollektivavtal som reglerar arbetstagarens arbetsvillkor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) vid kollektivavtal slutna av speciella gemensamma organ utanför&lt;br&gt;företaget namnet på det behöriga organ inom vilket kollektivavtal slu-&lt;br&gt;tits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De uppgifter som avses i punkt 2 f-i får, när det är lämpligt, lämnas&lt;br&gt;i form av hänvisningar till de lagar, andra författningar eller kollekti-&lt;br&gt;vavtal som reglerar dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hur information skall lämnas&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. De upplysningar av avses i artikel 2.2 får, senast två månader efter&lt;br&gt;anställningens böljan, lämnas arbetstagaren i följande form:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ett skriftligt anställningsavtal, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. ett anställningsbesked, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. en eller flera handlingar av vilka en innehåller minst alla de upplys-&lt;br&gt;ningar som avses i artikel 2.2 a—d, h och i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om ingen av de handlingar som avses i punkt 1 överlämnas till&lt;br&gt;arbetstagaren inom den föreskrivna tiden, är arbetsgivaren skyldig att&lt;br&gt;inom två månader från anställningens början ge arbetstagaren en skrift-&lt;br&gt;lig underrättelse som är undertecknad av arbetsgivaren och som innehål-&lt;br&gt;ler åtminstone de upplysningar som avses i artikel 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den eller de handlingar som avses i punkt 1 innehåller endast en del&lt;br&gt;av de upplysningar som krävs, skall den underrättelse som avses i första&lt;br&gt;stycket omfatta återstående upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om anställningsavtalet eller anställningsförhållandet upphör inom två&lt;br&gt;månader från anställningens böljan, måste de uppgifter som avses i&lt;br&gt;artikel 2 och i denna artikel hållas tillgängliga för arbetstagaren inom&lt;br&gt;denna tidrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utlandsstationerade arbetstagare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Om en arbetstagare skall utföra sitt arbete i ett annat land eller i&lt;br&gt;andra länder än den medlemsstat vars lagstiftning och/eller praxis gäller&lt;br&gt;for anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, skall den eller de&lt;br&gt;handlingar som avses i artikel 3 vara arbetstagaren till handa före av-&lt;br&gt;resan och innehålla åtminstone följande ytterligare upplysningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. anställningstiden utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. den valuta i vilken lönen betalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. i förekommande fall, de kontantersättningar och de naturaförmåner&lt;br&gt;som följer av utlandsstationeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. i förekommande fall, villkoren för arbetstagarens hemresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De upplysningar som avses i punkt 1 b och c får i förekommande&lt;br&gt;fall lämnas i form av hänvisningar till de lagar, andra författningar eller&lt;br&gt;kollektivavtal som reglerar dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Punkt 1 och 2 gäller inte om anställningstiden utanför det land vars&lt;br&gt;lagstiftning och/eller praxis gäller för anställningsavtalet eller anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden, är högst en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ändring i anställningsavtalet eller anställningsförhållandet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje ändring i de förhållanden som avses i artikel 2.2 och 4.1 måste&lt;br&gt;redovisas i en handling som arbetsgivaren ger arbetstagaren snarast&lt;br&gt;möjligt och senast inom en månad efter det att förändringen träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den handling som avses i punkt 1 är inte obligatorisk i händelse av&lt;br&gt;ändring i de lagar och andra författningar eller kollektivavtal som det&lt;br&gt;hänvisas till i de handlingar som avses i artikel 3 och i förekommande&lt;br&gt;fall de tillägg som gjorts i enlighet med artikel 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bestämmelser om form för och bevis på anställningsavtal och an-&lt;br&gt;ställningsförhållanden samt regler om förfarandet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte utgöra hinder för tillämpningen av nationell&lt;br&gt;lagstiftning och rättspraxis om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- formen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bevis om att anställningsavtal eller anställningsförhållande föreligger&lt;br&gt;och om dess innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillämpliga formella föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gynnsammare bestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa&lt;br&gt;eller utfärda lagar eller andra författningar som är gynnsammare för&lt;br&gt;arbetstagarna eller att främja eller tillåta avtal som är gynnsammare för&lt;br&gt;arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skydd av rättigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall i sina nationella rättsordningar införa de regler&lt;br&gt;som är nödvändiga för att arbetstagare, som anser att deras rätt kränkts&lt;br&gt;genom att arbetsgivaren inte har fullgjort sina åligganden enligt detta&lt;br&gt;direktiv, skall kunna hävda sin rätt genom juridiskt förfarande, eventu-&lt;br&gt;ellt efter att ha vänt sig till andra behöriga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får föreskriva att tillgång till sådana förfaranden&lt;br&gt;som avses i punkt 1 skall förutsätta att arbetstagaren först anmält saken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till arbetsgivaren och denne underlåtit att svara inom 15 dagar efter&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan formell anmälan får dock inte under några omständigheter krävas&lt;br&gt;i de fall som avses i artikel 4 och inte heller för arbetstagare med tids-&lt;br&gt;begränsat anställningsavtal eller anställningsförhållande eller för arbets-&lt;br&gt;tagare som inte omfattas av kollektivavtal som rör anställningsförhållan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 1993 utfärda de lagar och&lt;br&gt;andra författningar som behövs för att följa detta direktiv eller se till att&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter vid den tidpunkten infor de nödvändiga före-&lt;br&gt;skrifterna genom avtal; i det senare fallet är medlemsstaterna skyldiga&lt;br&gt;att vidta de åtgärder som behövs för att vid vaije tidpunkt kunna garan-&lt;br&gt;tera de resultat som detta direktiv föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall genast underrätta kommissionen om de åtgärder de har vid-&lt;br&gt;tagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att,&lt;br&gt;såvitt avser anställningsförhållanden som råder när bestämmelserna som&lt;br&gt;har antagits träder i kraft, se till att arbetsgivaren, på arbetstagarens&lt;br&gt;begäran, inom två månader efter att ha mottagit begäran lämnar arbets-&lt;br&gt;tagaren den eller de handlingar som avses i artikel 3, i förekommande&lt;br&gt;fall kompletterade i enlighet med artikel 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När en medlemsstat antar bestämmelser till följd av punkt 1 skall&lt;br&gt;dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan&lt;br&gt;hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis-&lt;br&gt;ningen skall göras skall vaije medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om de åt-&lt;br&gt;gärder de har vidtagit för att följa detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 14 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. de VRIES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ..........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om anställningsskydd.................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsad anställning ................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Provanställning........................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglering av tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning och provanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kollektivavtal ........................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information om anställningsvillkor ...........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den s.k. månadsregeln................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Turordning .......................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om medbestämmande i arbetslivet............ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Facklig vetorätt........................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Blockader mot enmans- eller&amp;nbsp;familje-&lt;br&gt;företag ............................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering .......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om anställningsskydd................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om medbestämmande&amp;nbsp;i&amp;nbsp;arbetslivet........68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagar ......................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan .............................. 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ................................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Arbetsrättskommitténs sammanfattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delbetänkandet (SOU 1993:32) Ny anställnings-&lt;br&gt;skyddslag ............................ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ............ 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 EG-direktiv om arbetsgivares skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informera om villkoren i anställningen&lt;br&gt;(engelsk originalversion).................. 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Inofficiell svensk översättning av direktivet....... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45131, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:44:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0367</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:44:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0367</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__67.pdf</filnamn>
<filstorlek>4908552</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B2FB1C25-8351-4457-B85A-8121FB8F55DB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:AU4</uppgift>
<ref_dok_id>GH01AU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förändringar i arbetsrätten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fredrik Reinfeldt  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  och Lotta Edholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  och Lotta Edholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Lében  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Lében  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Simon Liliedahl  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:67&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i  arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Simon Liliedahl  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>