<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2345679</hangar_id>
 <dok_id>GH0366</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>66</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:66</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>66</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:47:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0366/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0366</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0366</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:66&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0366/prop_199394__66-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar&lt;br&gt;och långtidsarbetslösa, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd införs för att&lt;br&gt;stimulera till nya reguljära arbeten. Stödet innebär ett avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter för tillkommande anställda&lt;br&gt;efter den 30 september 1993. Avdraget från avgifterna gäller under år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att den försöksverksamhet med arbets-&lt;br&gt;platsförlagd praktik för ungdomar - ungdomspraktik - som pågått sedan&lt;br&gt;den 1 juli 1992 förlängs till utgången av juni 1995. Vidare föreslås&lt;br&gt;vissa förändringar i försöksverksamheten. Förslagen innebär ett förtyd-&lt;br&gt;ligande av syftet med praktiken - nämligen att den i större utsträckning&lt;br&gt;bör leda till anställning. Praktikanordnama föreslås, med vissa undan-&lt;br&gt;tag, bidra till finansieringen av åtgärden via ett mindre finansierings-&lt;br&gt;bidrag för varje ungdomspraktikant. Bidraget föreslås till 1 000 kr per&lt;br&gt;månad under den första sexmånadersperioden och till 3 000 kr per&lt;br&gt;månad under de följande sex månaderna hos samme praktikanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att det försök med arbetslivsutveckling (ALU) som&lt;br&gt;pågått sedan den 1 januari 1993 förlängs till utgången av juni 1995.&lt;br&gt;Högst 450 miljoner kronor inom ramen för anslaget Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder föreslås för kringkostnader i samband med en kraftigt&lt;br&gt;utökad ALU-verksamhet under innevarande budgetår. Dessutom före-&lt;br&gt;slås att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för resekostnader för den som anvisats ALU. Det föreslås också att&lt;br&gt;högst 5 miljoner kronor av anslagsmedlen skall få disponeras för en&lt;br&gt;delegation för ALU. Delegationens uppgift skall bl.a. vara att komma&lt;br&gt;med idéer och uppslag till hur ALU-verksamheten kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext..................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Behov av förändringar.........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utgångspunkter..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Problem och möjligheter ....................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Prioriteringar.......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Fler reguljära arbeten..................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Ungdomsarbetslöshet ..................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Regeländringar ......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Långtidsarbetslöshet...................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Avnämarna............................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Kommunala insatser...................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ungdomspraktik........................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Ett modifierat åtgärdssystem................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ungdomspraktik under sommaren.............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Särskilda bestämmelser för funktionshindrade ung-&lt;br&gt;domar ............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Akademikerpraktik....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Genomförandet......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivsutveckling......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett generellt anställningsstöd.................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till samlingslokaler..................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer...................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslag till lag om generellt anställningsstöd.......31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 14 oktober 1993 ........................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94 1 sam/. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsut-&lt;br&gt;veckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lag om generellt anställningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara&lt;br&gt;aktuella för ungdomspraktik (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i&lt;br&gt;samband med ALU-verksamhet (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-&lt;br&gt;anvisade som har särskilt höga resekostnader (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation for&lt;br&gt;arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (av-&lt;br&gt;snitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om&lt;br&gt;ungdomspraktikanter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:322) om ungdoms-&lt;br&gt;praktikanter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1995,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande bestämmelse skall betecknas 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;anordnare som tillhandahåller&lt;br&gt;praktik för ungdomar skall&lt;br&gt;betala finansieringsbidrag vid&lt;br&gt;anvisning till ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens giltighetstid senast förlängd 1993:721.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331)&lt;br&gt;om arbetslivsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,&lt;br&gt;som gäller till utgången av år 1994, skall fortsätta att gälla till utgången&lt;br&gt;av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om generellt anställningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetsgivare medges enligt bestämmelserna i denna lag ett gene-&lt;br&gt;rellt anställningsstöd. Lagen gäller inte statliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med anställd avses i denna lag den som har en anställning med en&lt;br&gt;arbetstid om minst 17 timmar per vecka i arbetsgivarens verksamhet&lt;br&gt;och som för detta arbete uppbär sådan lön eller annan ersättning för&lt;br&gt;vilken arbetsgivaravgifter skall betalas. Med anställd avses också annan&lt;br&gt;som uppbär ersättning för arbete under motsvarande tid och för vilken&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetsgivare som efter den 30 september 1993 har ökat antalet&lt;br&gt;anställda får göra ett avdrag enligt bestämmelserna i 3-6 §§ när han&lt;br&gt;beräknar av de arbetsgivaravgifter han skall betala enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;15 procent av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter multiplicerat med det antal anställda som vid måna-&lt;br&gt;dens utgång överstiger antalet anställda efter utgången av september&lt;br&gt;1993 (nyanställda) dividerat med antalet anställda vid utgången av&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om det finns intressegemenskap mellan två arbetsgivare anses den&lt;br&gt;som var anställd hos en av arbetsgivarna vid utgången av september&lt;br&gt;1993 inte som nyanställd hos någon annan inom intressegemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en verksamhet förvärvats eller övertagits anses den som var&lt;br&gt;anställd i verksamheten vid utgången av september 1993 inte vara nyan-&lt;br&gt;ställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om förfarandet vid avdrag från arbetsgivaravgifter enligt&lt;br&gt;denna lag gäller bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Belopp som dragits av från arbetsgivaravgifter enligt denna lag&lt;br&gt;skall anses avse folkpensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på ersätt-&lt;br&gt;ning som betalas ut under tiden den 1 januari - den 31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den&lt;br&gt;allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna lag tillämpas även i fråga om arbetsmiljöavgift och särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster framgår av lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift och lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning av socialav-&lt;br&gt;gifter som regionalpolitiskt stöd&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning av socialav-&lt;br&gt;gifter som regionalpolitiskt stöd&lt;br&gt;och som generellt anställnings-&lt;br&gt;stöd finns särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen faller inom Lagrådets granskningsområde. Lagförslagen&lt;br&gt;under 2.1, 2.2 och 2.4 är enligt regeringens mening av sådan enkel be-&lt;br&gt;skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagförslaget&lt;br&gt;under 2.3 är av så brådskande natur, att den fördröjning av ärendet som&lt;br&gt;granskningen skulle medföra, skulle vara till avsevärd men. Lagen&lt;br&gt;måste med anledning av det ekonomiska läget och situationen på arbets-&lt;br&gt;marknaden träda i kraft redan den 1 januari 1994. Lagrådets hörande&lt;br&gt;bör därför underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1841.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Behov av förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sviterna efter 1980-talets inflations- och spekulationsekonomi och därav&lt;br&gt;följande obalanser i den svenska ekonomin, i kombination med en&lt;br&gt;internationell lågkonjunktur, medför stora påfrestningar på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Problemen kan lösas endast med en politik som skapar tillväxt&lt;br&gt;och som är förenlig med en varaktig stabil ekonomisk utveckling med&lt;br&gt;hög sysselsättning och låg inflation. Det internationella beroendet gör&lt;br&gt;att tilltron till ekonomins långsiktiga utvecklingskraft avgör möjlig-&lt;br&gt;heterna att bekämpa arbetslösheten på såväl kort som längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att alla, oavsett förutsättningar och hemort, skall ges goda möjlig-&lt;br&gt;heter i livet krävs en stark ekonomi, som klarar kortsiktiga påfrest-&lt;br&gt;ningar. Regeringens långsiktiga program mot obalanserna i de offentliga&lt;br&gt;finanserna syftar till att vända utvecklingen i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskotten utgör starka restriktioner för politiken. Deras storlek&lt;br&gt;gör att saneringen medför smärtsamma övergångsproblem med krav på&lt;br&gt;och uppoffringar av alla. Samtidigt innebär reformerna förbättringar av&lt;br&gt;samhällsekonomins funktion. Stabilitets- och tillväxthinder undanröjs,&lt;br&gt;incitamenten blir tydligare, nyföretagandet och valmöjligheterna ökar.&lt;br&gt;Därmed kan produktiviteten öka, tillväxten skjuta fart och arbetslös-&lt;br&gt;heten minska på ett varaktigt sätt. Sverige skall komma stärkt ur krisen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Problem och möjligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är vårt allvarligaste problem. Den innebär ett samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt slöseri med resurser och leder till sociala problem och&lt;br&gt;spänningar i samhällslivet. Kampen mot arbetslösheten står därför i&lt;br&gt;centrum för den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen ur arbetslöshetskrisen blir lång och mödosam. Att ytterligare&lt;br&gt;skjuta de grundläggande strukturella ekonomiska problemen på fram-&lt;br&gt;tiden skulle medföra ett växande och helt ohanterligt fördelningspolitiskt&lt;br&gt;dilemma. Det skulle leda till bestående hög arbetslöshet, kraftigt min-&lt;br&gt;skade resurser till välfärdspolitiken och varaktigt sänkt levnadsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora underskotten i statens finanser innebär på kort sikt en dämp-&lt;br&gt;ning och en fördröjning av konjunkturuppgången. På längre sikt utgör&lt;br&gt;underskotten - och därmed en växande räntebörda - ett hot mot den&lt;br&gt;grundläggande välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kort- och långsiktiga problem måste ses i ett sammanhang. Tilltro till&lt;br&gt;politikens långsiktighet ger styrka åt kampen mot arbetslöshet på kort&lt;br&gt;sikt. Aktiv arbetsmarknadspolitik innebär en investering i människor.&lt;br&gt;Kunskaper och färdigheter kan vidmakthållas och utvecklas. Det sker en&lt;br&gt;bred upprustning av infrastrukturen. Därmed främjas produktivitet och&lt;br&gt;tillväxtkraft i hela landet. Uppdelningen mellan människor och lands-&lt;br&gt;delar motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under mandatperioden har en rad åtgärder vidtagits mot arbetslös-&lt;br&gt;heten. Utöver stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska insatser av&lt;br&gt;traditionellt snitt kan nämnas utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler&lt;br&gt;platser inom högskolan, infrastrukturinvesteringar, ROT-verksamhet,&lt;br&gt;ungdomspraktik och arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har ökat snabbt efter sommar-&lt;br&gt;en och den öppna arbetslösheten har pressats ned. En fortsatt utbyggnad&lt;br&gt;av de arbetsmarknadspolitiska insatserna under hösten kan förväntas ge&lt;br&gt;en ytterligare nedgång av den öppna arbetslösheten. Antalet ungdomar&lt;br&gt;inom ungdomspraktik ökade till ca 45 000 i början av oktober och&lt;br&gt;ökningen fortsätter. Totalt omfattades nästan 170 000 personer av olika&lt;br&gt;åtgärder i slutet av september. Med anvisade medel beräknas 290 000&lt;br&gt;personer i genomsnitt per månad kunna få del av olika konjunktur-&lt;br&gt;beroende arbetsmarknadspolitiska insatser under resten av budgetåret.&lt;br&gt;Härtill kommer ett stort antal personer i utbildningsvikariat och arbets-&lt;br&gt;livsutveckling, som finansieras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska näringslivets konkurrenskraft har starkt förbättrats genom&lt;br&gt;främst ett hårt rationaliseringsarbete, valutakursförändringar, sänkta&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, minskad korttidsfrånvaro samt sänkta räntenivåer.&lt;br&gt;Den förbättrade konkurrenskraften har också slagit igenom i form av&lt;br&gt;bl.a. en ökad orderingång, produktion och export. Effekterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden kommer alltid med en betydande eftersläpning. Noteras kan&lt;br&gt;emellertid en stark nedgång av antalet varsel om uppsägning samt att&lt;br&gt;antalet nyanmälda platser har upphört att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har under de senaste åren bedrivit ett inten-&lt;br&gt;sivt arbete i syfte att utveckla och effektivisera verksamheten. En fort-&lt;br&gt;satt koncentration på huvuduppgifterna i form av vård och omsorg om&lt;br&gt;barn, gamla och sjuka samt utbildning är nödvändig liksom ett utveck-&lt;br&gt;lingsarbete i syfte att effektivisera och stärka medborgarnas valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Prioriteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot långtidsarbetslöshet, och då inte minst bland våra ung-&lt;br&gt;domar, måste ställas ännu mer i förgrunden av två skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Samhället har ett ansvar för att ungdomarna länkas in i arbetslivet&lt;br&gt;och därmed ges möjlighet att tillfredsställa sina förväntningar och an-&lt;br&gt;vända sina resurser i samhällsbyggandet. Att åsidosätta det ansvaret kan&lt;br&gt;försvaga vår ställning som välfårdsnation. Den växande arbetslösheten&lt;br&gt;bland de unga kan också hota näringslivets framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Långtidsarbetslöshet innebär stora individuella påfrestningar. Sam-&lt;br&gt;tidigt medför den att omfattande produktiva resurser, som kunde an-&lt;br&gt;vändas för att stärka ekonomin, läggs i träda och riskerar att raseras.&lt;br&gt;Erfarenheterna från omvärlden i det avseendet förskräcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag vi strax kommer att redogöra för avser att ta till vara&lt;br&gt;landets mänskliga resurser. De är ett uttryck för arbetslinjen - trots en&lt;br&gt;mycket låg arbetskraftsefterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är ägnade att ge de arbetslösa produktiva och utvecklande Prop.&lt;br&gt;alternativ, med möjlighet till stor omfattning och omedelbar effekt, att 1993/94:66&lt;br&gt;motverka ytterligare arbetslöshet inom kommuner och landsting samt att&lt;br&gt;underlätta återgången till en reguljär arbetsmarknad med utveckling och&lt;br&gt;tillväxt i våra företag. Det förslag om ett tidsbegränsat generellt an-&lt;br&gt;ställningsstöd som vi förordar syftar till att stimulera till nyanställningar&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden och till att omvandla den omfattande&lt;br&gt;övertiden till fler arbeten. Därmed tas också de möjligheter den&lt;br&gt;ordinarie arbetsmarknaden erbjuder bättre till vara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Fler reguljära arbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten i Sverige är mycket hög. Detta trots att många företag,&lt;br&gt;i synnerhet de som exporterar eller konkurrerar med importerande&lt;br&gt;foretag, i dag upplever en starkt förbättrad situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många arbetsgivare vågar inte nyanställa, präglade av svårigheterna&lt;br&gt;att anpassa verksamheten när det tidigare gick dåligt. I stället låter de&lt;br&gt;redan anställda arbeta övertid. Den övertid som nu tas ut motsvarar ca&lt;br&gt;50 000 arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt blir alltfler människor långtidsarbetslösa och riskerar att&lt;br&gt;slås ut. Detta är inte bara ett stort socialt problem; det försvårar också&lt;br&gt;återgången till en väl fungerande arbetsmarknad längre fram. I många&lt;br&gt;andra europeiska länder uppstår överhettningstendenser med åtföljande&lt;br&gt;löneinflation redan vid sådana arbetslöshetstal som vi har i Sverige i&lt;br&gt;dag. En bestående långtidsarbetslöshet måste därför motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna förbättringarna i möjligheterna till prov-&lt;br&gt;och visstidsanställning bidrar till att motverka en sådan utveckling och&lt;br&gt;till att tidigarelägga och förstärka sysselsättningsuppgången när produk-&lt;br&gt;tionen ökar. Det generella anställningsstöd (GAS) som föreslås i denna&lt;br&gt;proposition är ett viktigt komplement till dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med GAS är att konstruera ett system som är så enkelt och&lt;br&gt;lättfattligt som möjligt och som omfattar alla icke-statliga arbetsgivare.&lt;br&gt;Systemet kan sammanfattas så här: Stödet innebär en nedsättning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter under år 1994 för den&lt;br&gt;nettoökning av sysselsättningen som sker efter den 30 september 1993&lt;br&gt;jämfört med antalet sysselsatta vid slutet av den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en omläggning av politiken i riktning mot mark-&lt;br&gt;nadsmässiga, &amp;quot;riktiga&amp;quot;, arbeten. Till skillnad från många andra arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärder finns en mycket hög grad av privat medfinansiering,&lt;br&gt;vilket medför att sysselsättningen ger ett samhällsekonomiskt värdefullt&lt;br&gt;produktionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GAS innebär att kostnaden för att öka sysselsättningen minskas. Vi är&lt;br&gt;nu, av allt att döma, i inledningsfasen till en konjunkturuppgång, varvid&lt;br&gt;stödet kan förväntas tidigarelägga anställningar som i annat fäll skulle&lt;br&gt;ske senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer kostnaden för att nyanställa att minska, vilket stärker&lt;br&gt;de arbetslösas ställning gentemot dem som redan har jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Ungdomsarbetslöshet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken infördes i ett läge då tillgängliga åtgärder för att&lt;br&gt;hindra en accelererande ungdomsarbetslöshet var helt otillräckliga. Det&lt;br&gt;gällde att snabbt motverka att tiotusentals ungdomar avvisades från&lt;br&gt;arbetsmarknaden och gavs budskapet att de var obehövliga. Arbetsför-&lt;br&gt;medlingen gavs ett verkningsfullt instrument. En okomplicerad åtgärd&lt;br&gt;möjliggjorde att även små företag kunde anordna praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden har uppfyllt målen. Ungdomarna själva har positiva erfaren-&lt;br&gt;heter och dessa omdömen delas av praktikanordnama. Samtidigt har&lt;br&gt;kritik riktats mot ungdomspraktiken för att den medför en viss undan-&lt;br&gt;trängning av reguljära arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärden infördes gjordes en bedömning av riskerna, eftersom&lt;br&gt;sådana aldrig helt kan undvikas. Arbetsförmedlingen har med de resur-&lt;br&gt;ser den förfogar över uppfyllt sitt ansvar väl. Den har stävjat missför-&lt;br&gt;hållanden. I stället har ungdomar och vuxna verkat sida vid sida och ett&lt;br&gt;utbyte av kunskaper och erfarenheter har skett mellan generationerna.&lt;br&gt;Kritiken väger därför lätt. Alternativet hade varit sysslolöshet med&lt;br&gt;permanent kontantbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningar av åtgärden visar emellertid också på en viss ensidig-&lt;br&gt;het. Inledningsvis gynnade ungdomspraktiken i mindre utsträckning&lt;br&gt;konkurrenssvaga kategorier som långtidsarbetslösa, lågutbildade och&lt;br&gt;invandrare. Under våren 1993 uppmärksammades dessa och behoven&lt;br&gt;kunde tillgodoses i något större utsträckning. Det är viktigt att ytter-&lt;br&gt;ligare ansträngningar görs för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken har givit ungdomarna värdefull erfarenhet av&lt;br&gt;arbetslivet. Den har skapat en god grund för yrkesvalet och motivation&lt;br&gt;för fortsatta studier. Den låga volymen under sommaren 1993 medger&lt;br&gt;en kraftig ökning av ungdomspraktiken under resten av budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Regeländringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken är en tidsbegränsad åtgärd i ett unikt svårt arbets-&lt;br&gt;marknadsläge. Det är nu lägligt att modifiera systemet så att praktiken&lt;br&gt;i ännu större utsträckning leder till reguljär anställning. Detta kan ske&lt;br&gt;genom att för praktikanordnama tydliggöra ungdomspraktikens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i arbetsmarknadspolitikens finansiering föreslår vi att&lt;br&gt;under de första sex månadernas praktik skall anordnama åta sig att&lt;br&gt;betala ett finansieringsbidrag om 1 000 kr per månad för varje ung-&lt;br&gt;domspraktikant. Därefter kan praktiken förlängas med ytterligare sex&lt;br&gt;månader. Om detta sker hos samme anordnare blir bidraget 3 000 lö-&lt;br&gt;per månad. Om den förlängs hos en annan anordnare blir det 1 000 lö-&lt;br&gt;per månad. Förlängningen stärker ungdomarnas position vid konjunktur-&lt;br&gt;uppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken skall avvecklas stegvis och smidigt så fort situa-&lt;br&gt;tionen medger det. Osäkerheten om konjunkturutvecklingen är stor. För&lt;br&gt;att inte ändringar av regler rörande finansieringsbidraget eller de ålders-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper som omfattas onödigtvis skall försenas, och för att inte pågåen-&lt;br&gt;de verksamhet skall ryckas sönder av att förändringar annonseras i&lt;br&gt;förväg, bör regeringen bemyndigas att avgöra när och hur sådana åt-&lt;br&gt;gärder skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Långtidsarbetslöshet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Människor kan brytas ner av långvarig arbetslöshet. Risk finns för&lt;br&gt;passivitet och isolering. De förlorar social förankring och strukturen i&lt;br&gt;det dagliga livet bryts ner. En utveckling som riskerar att göra det&lt;br&gt;svårare och ibland omöjligt att komma tillbaka till arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagning medför stora skadeverkningar för såväl individen som&lt;br&gt;samhället. Kostnaderna för de sociala skyddssystemen stiger. Arbets-&lt;br&gt;marknadens funktionssätt påverkas negativt när fler förlorar anknyt-&lt;br&gt;ningen till arbetsmarknaden. Den strukturella arbetslösheten stiger och&lt;br&gt;inflationsdrivande flaskhalsar uppstår tidigare i konjunkturuppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling (ALU) infördes bl.a. för att motverka ökningen&lt;br&gt;av långtidsarbetslösheten. Åtgärden avser att stimulera och använda den&lt;br&gt;individuella och lokala initiativrikedom som behövs för att ge de arbets-&lt;br&gt;lösa själva möjlighet att konstruktivt bidra till sin egen och samhällets&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje människa besitter resurser. Därför måste de arbetslösas vilja,&lt;br&gt;kunskap och förmåga till aktivitet och utveckling tas till vara. Det&lt;br&gt;gagnar lokalt näringsliv och gör att samhällsuppgifter som annars inte&lt;br&gt;skulle bli utförda kommer till stånd. Därmed skapas nära kontakt med&lt;br&gt;arbetslivet utan störningar på den reguljära arbetsmarknaden. Det&lt;br&gt;underlättar återinträdet i arbetslivet och bidrar till utveckling på den&lt;br&gt;egna orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya lokala samverkansformer mellan enskilda människor, kommuner,&lt;br&gt;organisationer och företag har lett till uppslag och otraditionella initia-&lt;br&gt;tiv. De har haft och har stor betydelse för både individen och de lokala&lt;br&gt;förutsättningarna att utveckla ort och bygd såväl ekonomiskt som&lt;br&gt;kulturellt, natur- och miljömässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att öka de sedvanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna&lt;br&gt;i någon högre grad. De kostnadsmässiga och praktiska gränserna har i&lt;br&gt;det närmaste nåtts. Utbildningsmöjligheterna har byggts ut kraftigt och&lt;br&gt;kommunerna kan inte finansiera någon väsentlig ökning av beredskaps-&lt;br&gt;arbeten. ALU är i dagsläget den enda åtgärd som volymmässigt kan få&lt;br&gt;en verkningsfull effekt och hejda utvecklingen av långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med ungdomspraktiken har ALU mött kritik för att verksam-&lt;br&gt;heten tar bort arbeten från den reguljära arbetsmarknaden. Det har före-&lt;br&gt;kommit vissa missförhållanden. AMS visar emellertid i en uppföljning&lt;br&gt;av åtgärden den 28 maj 1993 att dessa är begränsade. Åtgärden är med&lt;br&gt;de regler som har upprättats inte konkurrenssnedvridande. De mindre&lt;br&gt;lyckade projekten bottnar sannolikt i bristande kunskap och erfarenhet i&lt;br&gt;ett initialskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller nu att bygga på de erfarenheter som har erhållits och ytter-&lt;br&gt;ligare sträva efter att finna projekt som är meningsfulla utan att den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden störs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Avnämarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ALU väckte direkt stort intresse och projekten kom snabbt i gång.&lt;br&gt;Länsarbetsnämndernas praxis för hur medlet används spänner över ett&lt;br&gt;vitt falt. Det gäller nu att ta vara på de bästa erfarenheterna. Till skill-&lt;br&gt;nad från andra insatser är inte ekonomin restriktionen för ALU-åtgär-&lt;br&gt;dema. Altemativkostnaden - kontantersättning - är i stort densamma.&lt;br&gt;Begränsningen är bristen på samordning av behoven och kapaciteten att&lt;br&gt;identifiera, organisera och driva projekten. Idéer, uppslag och goda&lt;br&gt;erfarenheter måste spridas. Det gäller också att bredda ALU-verksam-&lt;br&gt;heten så att fler kvinnor och invandrare får del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla tillgången på möjligheter och idéer i landet kommer&lt;br&gt;regeringen senare att inrätta en idé- och avnämardelegation för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling. Delegationen skall aktivera avnämarna genom att in-&lt;br&gt;formera, engagera och mobilisera näringsliv, kommuner, myndigheter&lt;br&gt;och organisationer i arbetet med att ta till vara den kapacitet de arbets-&lt;br&gt;lösa besitter. Målet skall vara ambitiöst: bekämpa all långtidsarbets-&lt;br&gt;löshet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen skall sprida idéer till och goda exempel på väsentliga&lt;br&gt;uppgifter. Den skall vägleda och informera om hur insatserna kan ut-&lt;br&gt;formas så att den reguljära arbetsmarknaden inte påverkas. Den skall&lt;br&gt;vidare bidra till opinionsbildning och utvärdering. Delegationen skall&lt;br&gt;även gå igenom möjligheterna att öka andelen ALU-projekt med be-&lt;br&gt;tydelse för näringslivet utan att konkurrensen mellan olika företag störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen skall vara källa till uppslag och en kanal mellan av-&lt;br&gt;nämarna för idéer om hur ALU bäst kan användas i ett svårt arbets-&lt;br&gt;marknadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Kommunala insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha uppvisat underskott varje år sedan år 1985 förstärks utveck-&lt;br&gt;lingen av kommunsektorns finansiella sparande under åren 1992 och&lt;br&gt;1993. De positiva resultaten är emellertid tillfälliga. Under år 1994&lt;br&gt;beräknas det finansiella sparandet för kommunsektorn försämras. Kost-&lt;br&gt;naderna för den kommunala konsumtionen beräknas minska åren 1993&lt;br&gt;och 1994, samtidigt som lönerna fortsätter att öka förhållandevis lång-&lt;br&gt;samt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt för utvecklingen av svensk ekonomi att föränd-&lt;br&gt;ringsarbetet i kommuner och landsting bedrivs vidare. Någon förstärk-&lt;br&gt;ning av den kommunala ekonomin genom ytterligare ökning av statliga&lt;br&gt;anslag är inte möjlig. En sådan lösning skulle undergräva förtroendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för svensk ekonomi och fördröja den konjunkturuppgång som krävs för&lt;br&gt;att minska arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nu aktuella bedömningar av den kommunala ekonomin och&lt;br&gt;planerade begränsningar av antalet kommunalt anställda bör kommuner&lt;br&gt;och landsting ha relativt goda möjligheter att också beakta arbetsmark-&lt;br&gt;naden vid genomförandet av erforderliga förändringar. Det är av största&lt;br&gt;vikt att den arbetsmarknadspolitiska arsenalen utnytttjas optimalt för att&lt;br&gt;stödja ett sådant förändringsarbete och motverka arbetslöshet. Frågorna&lt;br&gt;bör lösas genom lokala förhandlingar mellan länsarbetsnämnder, kom-&lt;br&gt;muner och landsting på samma sätt som gäller för övriga arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ungdomspraktik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ett modifierat åtgärdssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som tillhandahåller praktik för ungdomar&lt;br&gt;skall, med vissa undantag, efter överenskommelse med arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen betala ett bidrag som en delfinansiering av åtgärden (finansie-&lt;br&gt;ringsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsbidraget skall under de första sex månaderna vara&lt;br&gt;1 000 kr per månad för varje ungdomspraktikant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningstiden för en praktikant kan förlängas i ytterligare sex&lt;br&gt;månader. Om detta sker hos samme anordnare skall finansierings-&lt;br&gt;bidraget vara 3 000 kr per månad. Om förlängningen sker hos annan&lt;br&gt;anordnare blir bidraget hos denne 1 000 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med ungdomspraktik förlängs till att avse även tiden&lt;br&gt;den 1 juli 1994 - den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande systemet med ung-&lt;br&gt;domspraktik som infördes den 1 juli 1992 har gett arbetssökande ung-&lt;br&gt;domar under 25 år möjlighet till praktik i arbetslivet. Alternativet för de&lt;br&gt;ca 120 000 ungdomar som under budgetåret 1992/93 anvisades ung-&lt;br&gt;domspraktik hade i mycket hög utsträckning varit sysslolöshet och&lt;br&gt;passivt uppbärande av kontantbidrag. Praktiken har i stället gett ung-&lt;br&gt;domarna arbetslivserfarenhet. Många har givits möjlighet att behålla och&lt;br&gt;öka den kompetens som de inhämtat genom bl.a. teoretisk utbildning.&lt;br&gt;De har samtidigt fått möjlighet att presentera sig för presumtiva arbets-&lt;br&gt;givare och har därmed ökat sina möjligheter att få ett reguljärt arbete.&lt;br&gt;För den grupp ungdomar som ännu ej varit klar med sin yrkesutbildning&lt;br&gt;har praktiken utgjort en bra grund för yrkesval och skapat motivation&lt;br&gt;for fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet att ungdomspraktiken främst skulle inriktas mot privata&lt;br&gt;näringslivet har uppnåtts. Enligt en enkätundersökning av AMS i januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 fick 58 % av ungdomarna praktik vid enskilda foretag, 35 % inom&lt;br&gt;den offentliga sektom och 6,5 % hos ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i oktober 1993 redovisat erfarenheter och resultat av ung-&lt;br&gt;domspraktiken från juli 1992 till augusti 1993. Under denna period fick&lt;br&gt;137 378 personer beslut om att bölja ungdomspraktik. I september 1993&lt;br&gt;var antalet ungdomar i ungdomspraktik 42 581, nära 11 000 fler än i&lt;br&gt;september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomsnitt fick 21,2 % av dem som deltagit i ungdomspraktik&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93 arbete. I detta innefattas arbete på den regul-&lt;br&gt;jära arbetsmarknaden, arbete med lönebidrag, skyddat arbete hos offent-&lt;br&gt;liga arbetsgivare och Samhall. Tendensen har varit att en stigande andel&lt;br&gt;av ungdomspraktikanterna fått reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar med högre utbildning fick arbete i större utsträckning än&lt;br&gt;övriga. Av de 80 % som hade gymnasiekompetens fick 23,3 % arbete&lt;br&gt;mot 14,0 % av dem som endast hade grundskolekompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen som fick arbete av de 5 % som hade arbetshandikapp och av&lt;br&gt;de 3,5 % som var utomnordiska medborgare var ungefar hälften av vad&lt;br&gt;som gällde för genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kartläggning gjord på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;om &amp;quot;Arbetsgivarnas kunskaper om och inställning till ungdomspraktik&amp;quot;&lt;br&gt;(IMU-Testologen september 1992) visade att drygt 40 % av de till-&lt;br&gt;frågade arbetsgivarna var intresserade av att ta emot ungdoms-&lt;br&gt;praktikanter framför allt då man trodde att åtgärden underlättar framtida&lt;br&gt;rekrytering och fungerar som en form av provanställning. Enligt en&lt;br&gt;annan intervjuundersökning (TEM O februari 1993) har ungdomarna&lt;br&gt;själva uppskattat praktiken då den i stor utsträckning legat i linje med&lt;br&gt;deras framtidsmål och då de anser sig ha blivit väl omhändertagna och&lt;br&gt;därmed trivts på sina arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss kritik har framförts mot ungdomspraktiken att den kan ha inne-&lt;br&gt;burit undanträngning av reguljärt arbete. Enligt vår mening är det ound-&lt;br&gt;vikligt att vissa problem uppstår när en åtgärd, för att förhindra&lt;br&gt;stigande arbetslöshet, får en sådan stor omfattning som ungdomspraktik-&lt;br&gt;en. Det gäller även andra arbetsmarknadspolitiska insatser som t.ex.&lt;br&gt;beredskapsarbeten. Undanträngningseffekten skall jämföras med att ca&lt;br&gt;120 000 ungdomar har fått värdefull praktik i arbetslivet föregående&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med ungdomspraktik är en tidsbegränsad åtgärd i ett mycket&lt;br&gt;svårt arbetsmarknadsläge. Det är viktigt att anpassa systemet till det&lt;br&gt;faktiska konjunkturläget. Vår bedömning är att det nu är tid att&lt;br&gt;modifiera systemet så att praktiken i ännu högre grad leder till reguljär&lt;br&gt;anställning efter praktikperiodens slut. Ungdomspraktiken är begränsad&lt;br&gt;i tiden t.o.m. den 30 juni 1994. Även om det nu finns tecken på en&lt;br&gt;positiv utveckling av ekonomin kommer det svåra arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;för ungdomar att kvarstå även därefter. Vi föreslår därför att ungdoms-&lt;br&gt;praktiken förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör ett modifierat system med ungdomspraktik där&lt;br&gt;praktikanordnaren åtar sig att betala ett bidrag till staten för varje ung-&lt;br&gt;domspraktikant införas. Utöver tidigare krav på att tillhandahålla inskol-&lt;br&gt;ning, handledning och praktisk yrkesutbildning får praktikanordnama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även äta sig en delfinansiering av systemet för ungdomspraktik vilket&lt;br&gt;motiveras av bl.a. statsfinansiella skäl. I en överenskommelse med&lt;br&gt;arbetsförmedlingen åtar sig praktikanordnaren att under de första sex&lt;br&gt;månaderna av ungdomspraktiken betala ett finansieringsbidrag om&lt;br&gt;1 000 kr per månad för varje ungdomspraktikant som anordnaren tar&lt;br&gt;emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingen skall redan inför beslut om anvisning till den&lt;br&gt;första praktikperioden diskutera med praktikanordnaren om möjlig-&lt;br&gt;heterna för ungdomspraktikanten att efter praktiken övergå till reguljärt&lt;br&gt;arbete, arbete med rekryteringsstöd eller om ytterligare en praktikperiod&lt;br&gt;kan ordnas. Det är en diskussion som måste föras med utgångspunkt&lt;br&gt;från såväl den unges förutsättningar, kompetens och intresseinriktning,&lt;br&gt;som praktikuppgiftemas innehåll och utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den inledande sexmånadersperioden kan ungdomspraktiken för-&lt;br&gt;längas med ytterligare sex månader hos samme praktikanordnare om&lt;br&gt;denne överenskommer med arbetsförmedlingen att anställa den unge&lt;br&gt;efter praktikperiodens slut. Under denna period höjs enligt överenskom-&lt;br&gt;melse finansieringsbidraget till 3 000 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noggranna överväganden bör föregå en anvisning av en ny ungdoms-&lt;br&gt;praktikant till en praktikanordnare som ej har erbjudit tidigare prakti-&lt;br&gt;kant reguljär anställning eller anställning med rekryteringsstöd. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla när anordnaren inte har erbjudit en förlängning av&lt;br&gt;ungdomspraktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som efter sex månader i ungdomspraktik inte kan få regul-&lt;br&gt;järt arbete och ej heller förlängning av sin ungdomspraktik hos samme&lt;br&gt;praktikanordnare skall liksom hittills kunna anvisas ny ungdomspraktik&lt;br&gt;hos annan praktikanordnare. Finansieringsbidraget för denne nye prak-&lt;br&gt;tikanordnare blir då 1 000 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsbidragen är avdragsgilla i praktikanordnamas rörelse.&lt;br&gt;Finansieringsbidrag skall erläggas av alla anordnare utom i vissa fall.&lt;br&gt;Vi återkommer strax till dessa (avsnitten 4.3 och 4.4). En anvisning till&lt;br&gt;en ungdomspraktikplats hos anordnare som inte betalar förfallna bidrag&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna skall i likhet med nu i första hand anvisas platser inom&lt;br&gt;det enskilda näringslivet och då främst vid små - även enmansföretag -&lt;br&gt;och medelstora företag. För att underlätta framtagningen av praktik-&lt;br&gt;platserna kan hjälp tas av parterna på arbetsmarknaden. Det är också&lt;br&gt;viktigt att ungdomarna själva tar en mycket aktiv del i och ansvar for&lt;br&gt;att hitta lösningar på sin arbetslöshetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av AMS rapport den 1 mars 1993 &amp;quot;Ungdomsarbetslöshet och arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder för ungdomar&amp;quot; framgår att långtidsarbetslösa&lt;br&gt;ungdomar samt ungdomar med handikapp och ungdomar med utländskt&lt;br&gt;medborgarskap var underrepresenterade bland de ungdomar som an-&lt;br&gt;visats en praktikplats i förhållande till sin andel av de arbetslösa ung-&lt;br&gt;domarna. Dessa prioriterade målgrupper för arbetsmarknadsåtgärder&lt;br&gt;måste få den uppmärksamhet och det stöd av arbetsförmedlingen som är&lt;br&gt;en förutsättning for att de skall få tillträde till arbetslivet. Dessa&lt;br&gt;gruppers andel i ungdomspraktik måste därför överstiga deras andel av&lt;br&gt;de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationen av utbildningsbidragen bör tills vidare ske enligt de&lt;br&gt;regler och rutiner som arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsinstituten och&lt;br&gt;försäkringskassan utformat för utbildningsbidrag vid deltagande i ung-&lt;br&gt;domspraktik. Detta innebär att länsarbetsnämnden prövar rätten till&lt;br&gt;utbildningsbidrag medan försäkringskassan beräknar och betalar ut&lt;br&gt;bidraget. Vi vill här erinra om att formerna för administrationen av&lt;br&gt;utbildningsbidragen för närvarande ses över inom Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår har beräknats att 100 000 ungdomar i&lt;br&gt;genomsnitt per månad kommer att delta i ungdomspraktik. Kostnaden&lt;br&gt;härför har beräknats till 7,9 miljarder kronor. Enligt våra beräkningar&lt;br&gt;innebär det föreslagna finansieringsbidraget att, under perioden januari -&lt;br&gt;juni 1994, praktikanordnama kommer att erlägga bidrag på sammanlagt&lt;br&gt;ca 300 miljoner kronor till staten. Helårseffekten av det förslagna finan-&lt;br&gt;sieringsbidraget beräknas vid oförändrad volym till ca 1,0 miljarder&lt;br&gt;kronor netto efter skatt. Utfallet är beroende av omfattningen på 3 000-&lt;br&gt;kronorsplatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för innevarande budgetår för ungdomspraktik under som-&lt;br&gt;maren, som vi strax återkommer till, dvs. endast juni månad 1994,&lt;br&gt;ryms inom anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att besluta om de närmare rutinerna m.m. för administra-&lt;br&gt;tionen av finansieringsbidraget. Finansieringsbidraget skall föras till&lt;br&gt;inkomsttitel 2524 Bidrag för ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ungdomspraktiken skall pågå även under perioden&lt;br&gt;den 1 juli 1994 - den 30 juni 1995 bör genomföras genom ändring i&lt;br&gt;lagen (1992:332) om ungdomspraktikanter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ungdomspraktik under sommaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ungdomspraktik som har anvisats före den&lt;br&gt;1 maj skall kunna sträcka sig även över perioden juni - augusti.&lt;br&gt;Detta skall dock inte gälla för traditionella feriearbetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sommaren 1993 hade endast ung-&lt;br&gt;domar med registrerat handikapp samt de ungdomar som annars skulle&lt;br&gt;utförsäkras från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd rätt&lt;br&gt;att delta i ungdomspraktik mer än en månad under perioden juni -&lt;br&gt;augusti. Skälet var att den reguljära sommararbetsmarknaden för ung-&lt;br&gt;domar inte skulle ersättas med ungdomspraktik. Normalt stiger alltid&lt;br&gt;sysselsättningen under sommarmånaderna. Det beror bl.a. på det stora&lt;br&gt;antal ungdomar som sommararbetar. I det nuvarande dåliga arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget är dessa möjligheter emellertid begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stanna kvar på en ungdomspraktikplats under sommaren bör&lt;br&gt;väsentligt öka den unges möjligheter till reguljärt arbete under hösten.&lt;br&gt;Därför bör möjligheten till praktik som har anvisats före den 1 maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgas till att avse hela sommaren. För att ytterligare understryka att&lt;br&gt;ungdomspraktiken skall leda till reguljärt arbete, bör praktikplatser&lt;br&gt;under ferieperioden (den 15 juni - 15 augusti) inte fä avse traditionella&lt;br&gt;feriearbetsområden som hotell och restaurang, handel, vård och omsorg&lt;br&gt;m.m. Anvisningar under denna period bör också ske med ett uttalat&lt;br&gt;sikte på möjligheten till kommande reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som önskar göra uppehåll i praktikplatsplacering under&lt;br&gt;den normala semesterperioden bör kunna få göra detta. Utbildnings-&lt;br&gt;bidrag lämnas naturligtvis inte under sådan ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Särskilda bestämmelser for funktionshindrade ungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid behov skall praktikplatser kunna anvisas&lt;br&gt;utan att praktikanordnama åtar sig att betala finansieringsbidrag för&lt;br&gt;ungdomar som omfattas av 1 § lagen om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade eller som till följd av psykiatrisk vård eller som på&lt;br&gt;annat sätt har en dokumenterad och långvarig kontakt med den&lt;br&gt;psykiatriska vården eller som har fått sin skolgång fördröjd till följd&lt;br&gt;av ett varaktigt fysiskt funktionshinder eller som av socialmedicinska&lt;br&gt;skäl genomgår rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De funktionshindrade ungdomarna&lt;br&gt;bör ha samma möjlighet som andra ungdomar att länkas in i arbetslivet&lt;br&gt;och därmed ges möjlighet att tillfredsställa sina förväntningar och an-&lt;br&gt;vända sina resurser i samhällsbyggandet. Arbetslinjen skall gälla även&lt;br&gt;för de funktionshindrade ungdomarna. Antalet förtidspensioneringar&lt;br&gt;bland ungdomar bör minimeras. Det är därför särskilt viktigt att arbets-&lt;br&gt;förmedlingen och arbetsmarknadsinstituten utarbetar en utvecklingsplan&lt;br&gt;utifrån dessa ungdomars behov och förutsättningar. Tiden i ungdoms-&lt;br&gt;praktik skall användas till att skapa förutsättningar för ungdomarna att&lt;br&gt;delta i arbetslivet även efter uppnådda 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta for dessa ungdomar att fä ungdomspraktik bör an-&lt;br&gt;ordnaren vid behov kunna befrias från finansieringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Akademikerpraktik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Praktikanordnaren betalar inget finansierings-&lt;br&gt;bidrag för ungdomspraktik i högst tre månader som anvisas ny-&lt;br&gt;examinerade ungdomar i åldern 25 - 29 år med högskoleutbildning&lt;br&gt;om minst 120 poäng. Regeringen bemyndigas att vid behov utvidga&lt;br&gt;antalet platser för akademikerpraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En grupp arbetssökande vars arbets-&lt;br&gt;marknadssituation försvårats kraftigt under det senaste året är de ny-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;examinerade högskoleutbildade som fyllt 25 år. Fr.o.m. innevarande&lt;br&gt;budgetår kan dessa ungdomar få ungdomspraktik i högst tre månader.&lt;br&gt;Praktiken bör efter tre månader övergå till reguljärt arbete eller arbete&lt;br&gt;med rekryteringsstöd i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det inte lämpligt att så snart efter införandet av denna nya&lt;br&gt;åtgärd ändra regelsystemet genom att införa ett finansieringsbidrag.&lt;br&gt;Detta skulle enbart skapa osäkerhet bland samtliga berörda. På sikt bör&lt;br&gt;man emellertid också överväga denna åtgärds finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i stället poängtera vikten av att akademikerpraktiken håller en&lt;br&gt;mycket hög kvalité. Praktiken bör vara förlagd inom det verksamhets-&lt;br&gt;område till vilket praktikanternas utbildning syftar. Vidare skall praktik-&lt;br&gt;platsanordnama ansvara för att introduktion och handledning är sådan&lt;br&gt;att de unga akademikerpraktikantema på ett bra sätt ges möjlighet att&lt;br&gt;komplettera sin teoretiska kompetens med praktisk tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om praktiken skall uppfattas som meningsfull av dessa mycket välut-&lt;br&gt;bildade ungdomar bör den utformas så att den leder till ökade möjlig-&lt;br&gt;heter till reguljärt arbete. Arbetsförmedlingen skall därför redan vid&lt;br&gt;anvisning till akademikerpraktiken förhandla med praktikanordnaren om&lt;br&gt;utformningen och övergången till arbete med eller utan rekryteringsstöd&lt;br&gt;efter tre månaders praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med akademikerpraktiken är att förkorta tiden mellan avslutad&lt;br&gt;utbildning och arbete inom utbildningsområdet för nyexaminerade&lt;br&gt;akademiker. Om denna tid blir alltför lång, på grund av den svåra&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen, riskerar de att förlora värdefull kompetens.&lt;br&gt;Detta är ett problem såväl för den enskilde individen som för samhället.&lt;br&gt;Dessa välutbildade ungdomar behövs för att utveckla vårt näringsliv och&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat, på förslag från regeringen, att verk-&lt;br&gt;samheten skall begränsas till 3 000 platser (prop. 1992/93:150 bil. 8,&lt;br&gt;bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Vi föreslår att regeringen&lt;br&gt;bemyndigas att vid eventuellt behov utvidga ramen for akademikerprak-&lt;br&gt;tik inom ramen för oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Genomförandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När det modifierade systemet med ungdoms-&lt;br&gt;praktik införs den 1 januari 1994 skall de tidigare bestämmelserna&lt;br&gt;gälla för ungdomspraktik som har påbörjats senast den 31 december&lt;br&gt;1993, dock i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att arbetsmarknaden för ungdomar så snart som möjligt skall&lt;br&gt;kunna återgå till det normala, bemyndigas regeringen att ändra nivån&lt;br&gt;på finansieringsbidragen. Vidare bemyndigas regeringen i samma&lt;br&gt;syfte att begränsa de åldersgrupper som är aktuella för ungdoms-&lt;br&gt;praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att få en successiv övergång till&lt;br&gt;det modifierade systemet med ungdomspraktik, med ett finansierings-&lt;br&gt;bidrag, bör särskilda övergångsbestämmelser gälla. Vi föreslår därför&lt;br&gt;att för ungdomspraktik som har påbörjats senast den 31 december 1993,&lt;br&gt;skall de tidigare bestämmelserna gälla, dock i högst sex månader. Skälet&lt;br&gt;är att det är mycket viktigt att systemet med ungdomspraktik kan uppnå&lt;br&gt;den omfattning som krävs för att den öppna ungdomsarbetslösheten&lt;br&gt;skall kunna hållas nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för en anpassning till konjunkturutvecklingen&lt;br&gt;och för att så snabbt som möjligt återgå till en reguljär arbetsmarknad&lt;br&gt;är att beslut om finansieringsbidragens storlek och en sänkning av den&lt;br&gt;högsta åldern för dem som kan anvisas ungdomspraktik, kan tas utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag tecken på en positiv utveckling inom såväl den&lt;br&gt;svenska som den internationella ekonomin. Det är emellertid mycket&lt;br&gt;svårt att förutse i vilken omfattning och när detta kommer att påverka&lt;br&gt;situationen på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen bör därför&lt;br&gt;bemyndigas av riksdagen att ändra nivåerna på finansieringsbidragen&lt;br&gt;och att begränsa de åldersgrupper som nu kan få ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition om finansieringsbidrag bör genomföras&lt;br&gt;genom ett tillägg till lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter med&lt;br&gt;innebörden att regeringen får föreskriva om finansieringsbidrag vid&lt;br&gt;anvisning till ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att uppdra åt AMS att senast den 1 maj 1994&lt;br&gt;redovisa de arbetsmarknadspolitiska insatserna och dessas resultat för&lt;br&gt;ungdomar, med särskild vikt lagd på de förändrade förutsättningar som&lt;br&gt;införandet av det modifierade systemet med ungdomspraktik inneburit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetslivsutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att omfattningen på arbetslivsutvecklingen&lt;br&gt;(ALU) skall kunna öka väsentligt, skall högst 450 miljoner kronor av&lt;br&gt;de disponibla medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der få användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet.&lt;br&gt;Vidare skall av samma medel högst 15 miljoner kronor få användas&lt;br&gt;till ersättning för resekostnader för ALU-anvisade med särskilt långa&lt;br&gt;resvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anslagsmedlen skall dessutom högst 5 miljoner kronor få dis-&lt;br&gt;poneras för en särskild delegation för arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med ALU förlängs till att avse även tiden den&lt;br&gt;1 januari - den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Av de problem som samhället nu&lt;br&gt;ställs inför är långtidsarbetslösheten ett av de allvarligaste. Antalet&lt;br&gt;långtidsarbetslösa har ökat dramatiskt under det senaste året. I septem-&lt;br&gt;ber 1992 var 62 000 personer långtidsarbetslösa enligt AMS statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett år senare hade antalet stigit till 119 000 personer. Nära var tredje Prop.&lt;br&gt;arbetslös är i dag långtidsarbetslös. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS prognoser tyder på att långtidsarbetslösheten också kommer att&lt;br&gt;vara mycket hög framöver. Regeringen har därför föreskrivit att bl.a.&lt;br&gt;långtidsarbetslösa skall prioriteras i Arbetsmarknadsverkets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi riskerar annars att en del av arbetskraften kommer att mista fotfästet&lt;br&gt;på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de arbetslösa finns många med kvalificerad utbildning och lång&lt;br&gt;yrkeserfarenhet. Målet måste vara att behålla och utveckla denna kom-&lt;br&gt;petens och deras kontakt med arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad innebär arbetslivsutveckling?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling (ALU) är en åtgärd som skapats för att förstärka&lt;br&gt;arbetslinjen. I stället för att arbetslösa får arbetslöshetsersättning, får de&lt;br&gt;genom ALU tillfälle att utföra sysslor, som annars inte skulle ha utförts.&lt;br&gt;Föreningar och organisationer får en möjlighet att utveckla sin verksam-&lt;br&gt;het. Det lokala näringslivet kan få fler impulser och chanser att förnyas.&lt;br&gt;En grundläggande förutsättning är att ALU-insatser inte får ersätta&lt;br&gt;arbeten på den reguljära arbetsmarknaden eller snedvrida konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns runt om i samhället omfattande sysslor som är angelägna men&lt;br&gt;som inte blir utförda även om den ekonomiska situationen förbättras.&lt;br&gt;Det finns kompetent arbetskraft som behöver och kräver sysselsättning.&lt;br&gt;ALU är en lämplig åtgärd för att matcha dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför av största vikt att ta fram så många ALU-projekt som&lt;br&gt;möjligt. Inom bl.a. följande områden finns ett avsevärt antal uppgifter&lt;br&gt;som kan utföras med hjälp av ALU:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förberedelser för starta-eget-bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Naturvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljösatsningar på bred front&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kulturmiljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Introduktion av flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Otraditionella yrkesval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Idrott- och friluftsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stödprojekt i Östersjöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kompletterande insatser för äldre och funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samhällsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Insatser inom kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer nu att redovisa några möjligheter till ALU-verksamhet&lt;br&gt;med den förutsättningen att insatserna inte skall ersätta reguljära arbeten&lt;br&gt;eller leda till en snedvridning av konkurrensen mellan olika företag. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av vikt att arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnderna är utom- Prop.&lt;br&gt;ordentligt uppmärksamma i detta avseende. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt gäller också att de ALU-projekt som stärker den en-&lt;br&gt;skildes möjligheter på arbetsmarknaden skall ges prioritet, liksom&lt;br&gt;projekt som syftar till att skapa nya arbetstillfällen. För varje ALU-&lt;br&gt;projekt skall finnas en ansvarig handledare som svarar för att uppgift-&lt;br&gt;erna fullföljs planenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kvalitetsaspekten betonas inom ALU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ALU-anvisade bör under sin tid i ALU uppleva att han eller hon&lt;br&gt;uträttar sysslor som stimulerar och leder till delaktighet. De ideella&lt;br&gt;organisationernas roll i framtagandet och organiserandet av ALU-verk-&lt;br&gt;samheten bör samtidigt betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser för start av eget företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för ALU bör de som förbereder start av eget företag kunna&lt;br&gt;komplettera bristande kunskaper inom t.ex. företagsekonomi, marknads-&lt;br&gt;föring och produkt- eller tjänsteutveckling. Dessutom bör de under&lt;br&gt;handledning praktiskt kunna genomföra t.ex. marknadsundersökningar,&lt;br&gt;inventering av finansieringskällor och ekonomiska kalkyler. Förberedel-&lt;br&gt;serna inkluderar även utveckling av foretagsidéer. Framtagning av&lt;br&gt;prototyper torde därför i många fall vara lämpliga ALU-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behöver bl.a. kvinnor, ungdomar och invandrare uppmuntras&lt;br&gt;att delta i denna typ av verksamhet eftersom det finns stora, dolda&lt;br&gt;&amp;quot;företagarresurser&amp;quot; inom grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skogsvården lämpar sig framför allt stamkvistning och rågångs-&lt;br&gt;markering som ALU-verksamhet. Skogsvården behöver även ALU-&lt;br&gt;insatser bl.a. när det gäller kartläggning av sumpskogar och invente-&lt;br&gt;ringar av nyckelbiotoper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom landskapsvården kan projekt som restaurering av hagmarker,&lt;br&gt;fäbodvallar, kulturlämningar av olika slag, markstädning, etc. utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljösatsningar på bred front&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom miljöområdet finns många angelägna uppgifter som kan utföras&lt;br&gt;som ALU-projekt. Likaså kan vårdinsatser inom naturskyddade om-&lt;br&gt;råden och andra naturvårdsobjekt genomföras. Det finns t.ex. ett stort&lt;br&gt;behov av åtgärder som rör vårdinsatser inom naturskyddade områden&lt;br&gt;och andra naturvårdsobjekt och av inventeringar inom naturvårdsom-&lt;br&gt;rådet. En prioritering av ALU på miljöområdet innebär åtgärder i syfte&lt;br&gt;att minska miljöskulden och stimulera kretsloppsutvecklingen. Vidare&lt;br&gt;kan kommunernas arbete inom miljövården stöttas tillfälligt genom t.ex.&lt;br&gt;ALU-engagerade kommunala naturvägledare och miljöinformatörer. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns också goda förutsättningar att använda ALU för engängsinsatser Prop.&lt;br&gt;inom fastighetsdata- och lantmäteriområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kulturmiljövården finns ett antal projekt som är aktuella som&lt;br&gt;ALU. Muséer och arkivinstitutioner har behov av inventeringar, regist-&lt;br&gt;reringsarbete, katalogiseringar, fotovård, dokumentation samt kunskaps-&lt;br&gt;spridning. Kulturmiljöminnen av olika slag kan rustas upp med hjälp av&lt;br&gt;ALU-anvisade. Vård av festa fomlämningar, liksom iordningställande&lt;br&gt;av informationsplatser och skyltar, är angelägna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en möjlighet att inom ramen för ALU bedriva kulturverk-&lt;br&gt;samhet för olika målgrupper, bl.a. skolelever och flyktingar. Även inom&lt;br&gt;andra sektorer av kulturområdet kan meningsfull ALU-verksamhet&lt;br&gt;skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktion av flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU-anvisade kan delta i introduktionen av flyktingar och invandrare&lt;br&gt;till svenskt arbets- och samhällsliv. Insatser för att förbättra invandrares&lt;br&gt;språkkunskaper, introduktion i det svenska samhället och hjälp med&lt;br&gt;praktik för ungdomar är exempel på andra uppgifter. Denna verksamhet&lt;br&gt;kan kombineras med t.ex. teater-, musik- och sportverksamhet samt&lt;br&gt;studiecirklar. Det viktiga är att både de ALU-anvisades och flyktingar-&lt;br&gt;nas kompetens tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer inom ALU kan även informera i skolor om bl.a. främlings-&lt;br&gt;fientlighet och rasism och därmed komplettera skolans resurser i arbetet&lt;br&gt;att motverka dessa fenomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otraditionella yrkesval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa män och kvinnor med otraditionell utbildning, t.ex. inom&lt;br&gt;vård och teknik, kan stärka sin yrkesidentitet, utveckla sina yrkeskun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter genom ALU-verksamhet. ALU kan dessutom&lt;br&gt;vara en bra form för att allmänt pröva vad ett otraditionellt arbetsom-&lt;br&gt;råde innebär inför framtida studie- och yrkesval. Verksamheten får dock&lt;br&gt;inte innebära att reguljärt arbete trängs undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU-projekt kan bedrivas för att mobilisera en orts eller bygds resurser&lt;br&gt;för turism. Sådana projekt kan få sin inspiration i de kvalitéer som finns&lt;br&gt;på orten - natur, jakt, fiske, kulturhistoria etc. ALU-anvisade kan sedan&lt;br&gt;marknadsföra dessa; allt för att stimulera lokalt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistföreningar kan, när det är omöjligt att uppbringa annan finan-&lt;br&gt;siering, genom ALU-verksamhet få stöd i sin verksamhet. ALU-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisade kan t.ex. anlägga leder, iordningställa informationsplatser och Prop.&lt;br&gt;underhålla båthamnar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrotts- och friluftsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU-anvisade kan organisera olika former av fritidsaktiviteter. De kan&lt;br&gt;stimulera till medvetenhet om kost och friskvård samt informera risk-&lt;br&gt;grupper om hälsoproblem. Inom ramen för ALU är det även möjligt att&lt;br&gt;anlägga och rusta upp motionsspår, underhålla mindre idrottsanlägg-&lt;br&gt;ningar etc. ALU-anvisade kan även aktivera ungdomar till fritids-&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödprojekt i Östersjöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS bedriver redan nu - tillsammans med länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;olika handelskamrar - ALU-projekt i Baltikum. Kvalificerade ALU-&lt;br&gt;anvisade, t.ex. ekonomer, jurister, VD:ar, stöder baltiska företag med&lt;br&gt;marknadsföring, bokslut, företagsutveckling etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra typer av stödprojekt kan också bedrivas. Svenska föreningar&lt;br&gt;som samarbetar med länder i Östersjöregionen kan bedriva viss verk-&lt;br&gt;samhet, t.ex. natur- och miljövårdsarbete, inom ramen för ALU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande insatser för äldre och funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engagerade och kompetenta ALU-anvisades insatser kan användas för&lt;br&gt;att stimulera äldres och funktionshindrades tillvaro samt ge komplette-&lt;br&gt;rande stöd och hjälp. Frivilligorganisationer, som handikapprörelsen,&lt;br&gt;pensionärsföreningar, Röda korset och kyrkliga organisationer, är lämp-&lt;br&gt;liga att organisera denna typ av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU-anvisade kan undersöka/inventera de funktionshindrades situa-&lt;br&gt;tion och behov m.m. i kommunerna i samråd med handikapprörelsen.&lt;br&gt;Handikapporganisationerna har även behov av att få vissa typer av&lt;br&gt;projekt utförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella organisationer kan bedriva bl.a. informationsverksamhet i&lt;br&gt;skolorna om angelägna och opolitiska samhällsfrågor, t.ex. om handi-&lt;br&gt;kapp, u-landsprojekt och missbruksproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det omfattande uppgifter&lt;br&gt;inom en rad samhällsområden där aktiva insatser är angelägna. Flertalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner och landsting har i dagsläget hårt ansträngd ekonomi. Det är&lt;br&gt;viktigt i detta läge att kommunerna prioriterar de mest angelägna verk-&lt;br&gt;samheterna, såsom vård, omsorg och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig begränsning för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilken&lt;br&gt;också gäller för ALU, är att insatserna inte får inkräkta på den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Dessa får inte avse arbeten som annars skulle ha&lt;br&gt;utförts av ordinarie arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ALU-delegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket har fått fram en rad viktiga projekt för både&lt;br&gt;deltagare och samhälle inom ramen för ALU. Arbetsförmedlingen har i&lt;br&gt;böijan prövat sig fram på olika sätt för att få fram projekt efter skiftan-&lt;br&gt;de lokala förutsättningar. Till skillnad mot t.ex. ungdomspraktik och&lt;br&gt;utbildningsvikariat har dock resurserna för informationsinsatser om&lt;br&gt;möjligheterna att anordna ALU-projekt varit relativt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nuvarande omfattningen på långtidsarbetslösheten talar&lt;br&gt;starka skäl för ett intensifierat erfarenhetsutbyte och en ökad bredd på&lt;br&gt;ALU-verksamheten. Arbetsmarknadsverket arbetar också i den rikt-&lt;br&gt;ningen. Erfarenhetsutbytet bör gälla såväl kvalitetskrav som att identi-&lt;br&gt;fiera och koordinera behoven. Samtidigt måste också bevakas att ALU-&lt;br&gt;verksamheten inte ersätter reguljära arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delegation bör nu inrättas med tyngdpunkt av viktiga avnämare.&lt;br&gt;Tillsammans med AMS skall den ha till uppgift att väsentligt utöka&lt;br&gt;omfattningen av ALU för att dels starkt begränsa långtidsarbetslösheten,&lt;br&gt;dels tillgodose angelägna samhällsuppgifter och utvecklingsbehov där&lt;br&gt;insatser kan göras. Delegationen skall även tillsammans med AMS dra&lt;br&gt;upp gränser för ALU-verksamheten så att den inte tränger in på den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. Målsättningen skall vara att erbjuda ALU-&lt;br&gt;aktiviteter med en bredd och ett innehåll som tillgodoser så många&lt;br&gt;långtidsarbetslösa som möjligt och därmed minimerar den skadliga&lt;br&gt;långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen skall bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera, engagera och mobilisera näringsliv, kommuner, landsting,&lt;br&gt;statliga myndigheter och frivilligorganisationer i arbetet med att ta till&lt;br&gt;vara de insatser som de arbetslösa kan erbjuda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- identifiera eftersatta områden där arbetslösa kan göra insatser utan att&lt;br&gt;konkurrensförhållandena på marknaden påverkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utarbeta program samt organisera insatser inom skilda samhällsom-&lt;br&gt;råden och i samarbete med Arbetsmarknadsverket och andra berörda&lt;br&gt;organ initiera och följa upp angelägna projekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till opinionsbildning, utvärdering och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU får dels inte vara reguljärt arbete, dels inte snedvrida kon-&lt;br&gt;kurrensförhållanden på den lokala orten. Delegationen har därför en&lt;br&gt;viktig uppgift i att se över gränsdragningsproblem så att ALU-projekt&lt;br&gt;inte skall riskera att ersätta reguljära arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen skall bestå av en ordförande och representanter för Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS och de samhällsområden där omfattande insatser bedöms kunna 1993/94:66&lt;br&gt;genomföras. Ett sekretariat skall biträda delegationen. Delegationen bör&lt;br&gt;i sitt arbete samråda med beredningen för främjande av den ideella&lt;br&gt;sektorn, som ser över bl.a. sektorns sysselsättningsskapande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare att inrätta denna delegation. För verksam-&lt;br&gt;heten under innevarande budgetår bör högst 5 miljoner kronor få dis-&lt;br&gt;poneras av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;br&gt;Högst 450 000 kronor av dessa bör få användas för förvaltningskost-&lt;br&gt;nader. Resterande medel avsatta för delegationen skall avse informa-&lt;br&gt;tionsinsatser och de övriga uppgifter för delegationen som vi nu har&lt;br&gt;redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\blymer och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknade i 1993 års kompletteringsproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:150 bil. 8) att minst 50 000 personer i genomsnitt per månad&lt;br&gt;skall omfattas av ALU-insatser under budgetåret 1993/94. Genom&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverkets omfattande insatser har åtgärden redan lyckats&lt;br&gt;nå höga volymer. I böijan av oktober 1993 uppgick antalet till nära&lt;br&gt;50 000. Vi anser det nödvändigt att antalet ALU-anvisade ökar väsent-&lt;br&gt;ligt under resten av innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALU är en flexibel åtgärd som medför liten byråkrati. ALU är dess-&lt;br&gt;utom en kostnadseffektiv åtgärd. De ALU-anvisade får en ersättning i&lt;br&gt;form av utbildningsbidrag, som motsvarar deras arbetslöshetsersättning.&lt;br&gt;Den genomsnittliga ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är för&lt;br&gt;närvarande ca 454 kr per dag. Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) är&lt;br&gt;198 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare.&lt;br&gt;Beredskapsarbeten har en genomsnittlig statsbidragskostnad på ca&lt;br&gt;660 kr per dag. En upphandlad arbetsmarknadsutbildning kostar i&lt;br&gt;genomsnitt ca 830 kr per dag. I dagens situation är det nödvändigt att&lt;br&gt;erbjuda olika åtgärder till ett stort antal människor samt att begränsa&lt;br&gt;kostnaderna. ALU är en lämplig åtgärd för att bekämpa långtidsarbets-&lt;br&gt;lösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en stor omfattning på ALU kan behovet av främst beredskaps-&lt;br&gt;arbeten begränsas. Däremot bör ALU inte få inverka negativt på ut-&lt;br&gt;nyttjandet av rekryteringsstödet. Detta är den stödform bland de nu&lt;br&gt;nämnda som bör prioriteras. Vi vill här nämna att rekryteringsstödet&lt;br&gt;snart kommer att bli föremål för en uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår har medlen för kringkostnadema till ALU-&lt;br&gt;verksamheten beräknats till högst 207 miljoner kronor. Vi bedömer att&lt;br&gt;detta belopp är för lågt med hänsyn till den omfattning på ALU-verk-&lt;br&gt;samheten som vi nu bedömer realistisk och nödvändig. Inte minst för&lt;br&gt;insatser inom miljö- och naturvården är behovet stort av kringkostnads-&lt;br&gt;medel. Vi föreslår därför att beloppet bestäms till högst 450 miljoner&lt;br&gt;kronor under innevarande budgetår inom ramen för disponibla medel&lt;br&gt;under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser vi att det i vissa fall skall vara möjligt att ge de ALU-&lt;br&gt;anvisade särskilt bidrag i form av resekostnadsersättning. Det gäller&lt;br&gt;främst ALU-anvisade i glesbygd som inte kan fä en anvisning på hem-&lt;br&gt;orten eller inom normalt pendlingsavstånd. I undantagsfall bör därför&lt;br&gt;bidrag kunna lämnas till de anvisade som har särskilt höga resekost-&lt;br&gt;nader. Vi föreslår därför att högst 15 miljoner kronor av medlen under&lt;br&gt;nyss nämnda anslag får användas till detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling skall vara en tillfällig åtgärd för arbetslösa med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i det rådande svåra arbetsmarknadsläget. I den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. k. stabiliseringspolitiska propositionen hösten 1992 (prop. 1992/93:50&lt;br&gt;bil. 8) gjorde vi bedömningen att åtgärden skulle sträcka sig fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. o.m. den 31 december 1994. Vi föreslår nu att perioden förlängs&lt;br&gt;t.o.m. den 30 juni 1995. Förslaget bör föranleda en lag om fortsatt&lt;br&gt;giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av arbetslivsutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 15 april 1993 AMS i uppdrag att göra en uppfölj-&lt;br&gt;ning av arbetslivsutvecklingen. AMS redovisade uppdraget den 28 maj&lt;br&gt;1993. Av redovisningen framgår bl.a följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övervägande antalet ALU-projekt drivs av föreningar, kommuner&lt;br&gt;och ideella organisationer. De vanligaste sysslorna som utförs inom&lt;br&gt;ALU är reparation och underhåll, uppgifter inom administration samt&lt;br&gt;natur- och miljövård. Någon direkt undanträngningseffekt kunde inte&lt;br&gt;påvisas gentemot reguljärt arbete eller beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnderna har haft olika prioriteringar vid val av ALU-&lt;br&gt;projekt. Ungefär hälften av nämnderna har prioriterat projekt som&lt;br&gt;anordnats av föreningar, kommuner, fackliga och folkbildningsorganisa-&lt;br&gt;tioner. Ungefär vart tredje län har prioriterat projekt som syftar till att&lt;br&gt;utveckla näringslivet och som kan leda till nya arbetstillfällen. Länen&lt;br&gt;har även prioriterat personalintensiva projekt och projekt som är lämpa-&lt;br&gt;de för vissa grupper, såsom kvinnor, tjänstemän och byggnadsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns betydande skillnader mellan länen när det gäller upplägg-&lt;br&gt;ning och genomförande av förberedelse för att starta-eget inom ramen&lt;br&gt;för ALU. När det gäller innehållet i förberedelserna ligger tyngd-&lt;br&gt;punkten på marknadsundersökningar, utveckling av affärsidéer och&lt;br&gt;kunskaper om marknadsföring. Som regel samarbetar arbetsförmedling-&lt;br&gt;en med myndigheter och organisationer som har särskild kompetens&lt;br&gt;inom området, som Utvecklingsfonden, Nyföretagarcentrum, Trygghets-&lt;br&gt;råd och kommunernas näringslivssekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kringkostnadsmedlen har använts på mycket olika sätt i länen och&lt;br&gt;förbrukningen har varierat starkt. En av länsarbetsnämnderna har låtit&lt;br&gt;ALU-anordnaren få betala för kringkostnader som &amp;quot;motprestation&amp;quot; för&lt;br&gt;de ALU-anvisades insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetstiden före en ALU-anvisning har i genomsnitt varit 249&lt;br&gt;dagar. Ungefär 25 % av de anvisade har varit arbetslösa mer än ett år&lt;br&gt;innan de fått en ALU-plats. De anvisade har haft en ALU-plats i fem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader i genomsnitt. Endast ett par procent har avbrutit sin ALU-&lt;br&gt;period och då i de flesta fall därför att de har fått arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av tre har fått sin ALU-plats genom arbetsförmedlingen. Drygt&lt;br&gt;en av fem har skaffat platsen själv. Resten, 13 %, har fått platsen&lt;br&gt;genom någon annans initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet har i augusti i år givit konsultföretaget&lt;br&gt;TEMO i uppdrag att göra en ny uppföljning av arbetslivsutvecklingen.&lt;br&gt;TEMO skall intervjua 1 000 ALU-anvisade, 100 ALU-anordnare och 50&lt;br&gt;arbetsförmedlingar. Uppföljningen är framför allt en attitydundersök-&lt;br&gt;ning, där de tillfrågade får ge sina synpunkter på åtgärden. I uppfölj-&lt;br&gt;ningen ställs också frågor om ALU medför undanträng ning seffekter på&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden. Uppföljningen beräknas kunna redovisas&lt;br&gt;i slutet av november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ett generellt anställningsstöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett generellt anställningsstöd för arbetsgivare&lt;br&gt;införs. Stödet innebär att för en nettoökning av sysselsättningen&lt;br&gt;under år 1994, jämfört med antalet sysselsatta i september 1993,&lt;br&gt;medges avdrag av arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns nu många tecken på att&lt;br&gt;den svenska ekonomin befinner sig i inledningsfasen av en konjunktur-&lt;br&gt;uppgång. Den utlandskonkurrerande delen av näringslivet har fått en&lt;br&gt;väsentligt stärkt position. Samtidigt talar erfarenheterna för att effekter-&lt;br&gt;na på arbetsmarknaden av en ökad ekonomisk aktivitet kommer att&lt;br&gt;märkas betydligt senare, ibland med en eftersläpning på upp till ett år.&lt;br&gt;Effekterna av de strukturellt angelägna åtgärder som regeringen tidigare&lt;br&gt;förslagit och som föreslås i dag kommer att få genomslag successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att i högre grad inrikta stödåtgärderna på den regul-&lt;br&gt;jära arbetsmarknaden och att uppmuntra tidigareläggning av sådana&lt;br&gt;anställningar för att reducera antalet arbetslösa samt att minska behovet&lt;br&gt;av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av dessa skäl är det även ange-&lt;br&gt;läget att ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att ett generellt anställningsstöd införs. Syftet är&lt;br&gt;också att stimulera till en ökad sysselsättning på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden. Genom att rikta åtgärden direkt till arbetsgivarna påverkas&lt;br&gt;inte övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetsförmedlingen&lt;br&gt;belastas inte med ytterligare uppgifter. Stödet skall gälla samtliga kate-&lt;br&gt;gorier av arbetsgivare utom statliga myndigheter och statliga affars-&lt;br&gt;drivande verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella anställningsstödet bör utformas så att en arbetsgivare,&lt;br&gt;som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda, får under år&lt;br&gt;1994, vid beräkningen av de arbetsgivaravgifter som skall betalas enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter, för varje månad göra ett&lt;br&gt;avdrag. Detta skall motsvara 15 procent av avgiftsunderlaget enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3-5 §§ i nämnda lag multiplicerat med det antal anställda som&lt;br&gt;vid månadens utgång överstiger antalet anställda efter utgången av&lt;br&gt;september 1993 (nyanställda) dividerat med antalet anställda vid utgång-&lt;br&gt;en av månaden. Stödnivån motsvarar ungefar den s.k. skattedelen av de&lt;br&gt;sociala avgifterna. För nyanställningar som sker senast under januari&lt;br&gt;utgår stödet hela år 1994, medan stödperioden blir kortare för anställ-&lt;br&gt;ningar som sker senare under år 1994. Genom denna konstruktion&lt;br&gt;uppmuntras snabba sysselsättningsökningar. Ökning av anställda som&lt;br&gt;föranleds av överflyttning av anställda mellan arbetsgivare med intresse-&lt;br&gt;gemenskap och vid förvärv av verksamhet skall inte berättiga till av-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall baseras på den som innehar anställning med en arbetstid&lt;br&gt;om minst 17 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna konstruktion reduceras marginalkostnaden för nyanställ-&lt;br&gt;ningar, vilket innebär en stimulans till expansiva företag utan att en&lt;br&gt;betydande statsfinansiell belastning uppkommer. Åtgärden kan antas ge&lt;br&gt;upphov till betydligt fler och säkrare nya arbeten än vad en ytterligare&lt;br&gt;allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle medföra. Den gör det&lt;br&gt;också lönsamt för arbetsgivarna att omvandla övertid till anställningar.&lt;br&gt;Det är viktigt att denna möjlighet tas tillvara. Åtgärden gynnar de&lt;br&gt;arbetslösa samtidigt som trycket på lönekostnadsökningar inte påverkas.&lt;br&gt;Genom att åtgärden införs i ett extremt konjunkturläge och genom att&lt;br&gt;den görs tidsbegränsad undviks problem som skulle kunna uppkomma&lt;br&gt;med ett permanent marginellt anställningsstöd. Omvandlingstrycket i&lt;br&gt;ekonomin bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beräkna effekten av GAS på de offentliga finanserna krävs&lt;br&gt;information dels om vilka sysselsättningsökningar som skulle komma att&lt;br&gt;ske även om GAS inte infördes, dels om vilken sysselsättningsökning&lt;br&gt;som sker på grund av GAS. Sådan information saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett räkneexempel kan dock nämnas att en stödberättigad syssel-&lt;br&gt;sättningsökning som skulle ha skett även utan GAS på 70 000 personer&lt;br&gt;skulle leda till en försämring av de offentliga finanserna på ca 1,6&lt;br&gt;miljarder kronor. Om införandet av GAS leder till en sysselsättnings-&lt;br&gt;ökning utöver vad som annars skulle ha skett motsvarande ca 20 000&lt;br&gt;sysselsatta (motsvarande 12 000 genomsnittliga årsarbeten) skulle detta&lt;br&gt;förstärka de offentliga finanserna med ca 1,5 miljarder kronor. GAS&lt;br&gt;skulle under dessa antaganden ge en nettobudgeteffekt för den offentliga&lt;br&gt;sektorn nära noll medan företagens och hushållens sammanlagda in-&lt;br&gt;komster skulle öka med produktionstillskottet motsvarande ca 2,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör regleras i en särskild lag om generellt anställningsstöd.&lt;br&gt;Förslaget föranleder också att en hänvisning till det generella anställ-&lt;br&gt;ningsstödet införs i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att besluta om en utvärdering av stödet sedan det&lt;br&gt;varit i gång en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bidrag till samlingslokaler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1993 beslutade riksdagen (bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447)&lt;br&gt;om bidrag för om-, till- och nybyggnad samt reparation av allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler. Budgetåret 1993/94 disponerar Boverket 50 miljoner&lt;br&gt;kronor för bidrag till objekt med en övre total kostnad om högst&lt;br&gt;6 miljoner kronor. Bidrag får i stödområdena utgå med högst 70 % av&lt;br&gt;arbetskraftskostnaden och utanför stödområdena med högst 65 % av&lt;br&gt;arbetskraftskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt dessa regler har hittills&lt;br&gt;kommit in till Boverket. Anledningen är att reglerna i de flesta fåll är&lt;br&gt;mer oförmånliga och krångliga än de som angivits i tidigare sysselsätt-&lt;br&gt;ningsmotiverade beslut, då bidrag lämnades enligt förordningen&lt;br&gt;(1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. Enligt denna förord-&lt;br&gt;ning utgör det statliga bidraget 50 % av bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de medel som Boverket nu disponerar kan utnytt-&lt;br&gt;jas. I det rådande arbetsmarknadsläget är det av yttersta vikt att inga&lt;br&gt;arbetstillfällen går till spillo, i synnerhet när medel redan anvisats för&lt;br&gt;att snabbt skapa angelägna arbeten. En miljon kronor i statligt bidrag&lt;br&gt;till samlingslokaler beräknas generera fem till sex årsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna bör därför ändras, så att Boverket antingen får lämna&lt;br&gt;bidrag enligt nu gällande regler, eller enligt nyss nämnda förordning om&lt;br&gt;stöd till allmänna samlingslokaler. Bidrag bör emellertid endast få läm-&lt;br&gt;nas till objekt med en övre total kostnad om högst 6 miljoner kronor.&lt;br&gt;Arbetena skall bedrivas med arbetskraft som anvisas eller godkänns av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen. Objekt och tidpunkt när arbetena skall sätta igång&lt;br&gt;skall beslutas efter samråd med länsarbetsnämnden. Vid val av objekt&lt;br&gt;skall projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslag till lag om generellt anställningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka arbetsgivare som kan komma i fråga för det&lt;br&gt;generella anställningsstödet. Undantag görs endast för statliga arbets-&lt;br&gt;givare, dvs. statliga myndigheter och statens afiarsdrivande verk. Lagen&lt;br&gt;gäller således bl.a. kommuner, landsting och statliga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som avses med begreppet anställd. Den valda&lt;br&gt;17-timmarsgränsen knyter an till den gräns som gäller i bl.a. lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäkring. Det generella anställningsstödet&lt;br&gt;ges jämsides med rekryteringsstöd och stöd enligt lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter. Även uppdragstagare som saknar F-skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevis och där således den som betalar ut ersättningen skall betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter omfattas i förevarande lag av begreppet anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella anställningsstödet ges till arbetsgivare som efter den&lt;br&gt;30 september 1993 har ökat antalet anställda. Stödet ges i form av ett&lt;br&gt;avdrag från de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren skall redovisa i sin&lt;br&gt;uppbörd sdeklaration enligt bestämmelserna i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Det är således arbetsgivaren&lt;br&gt;själv som beräknar avdragets storlek i samband med att han redovisar&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga får&lt;br&gt;ske genom revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur avdraget beräknas. Avdrag medges för nyan-&lt;br&gt;ställda med 15 procent av arbetsgivarens genomsnittliga avgiftsgrundan-&lt;br&gt;de ersättning till sina anställda. Med nyanställda avses det antal an-&lt;br&gt;ställda som vid månadens utgång överstiger antalet anställda vid ut-&lt;br&gt;gången av september 1993. Jämförelsen med förhållandena vid utgången&lt;br&gt;av september 1993 innebär för nyetablerad verksamhet att avdrag får&lt;br&gt;göras med ett belopp som motsvarar 15 procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser, liksom regeln i 6 §, att hindra kringgående av&lt;br&gt;bestämmelserna om generellt anställningsstöd. Stödet skall inte ges när&lt;br&gt;anställda flyttats från en verksamhet till en annan om det föreligger&lt;br&gt;intressegemenskap mellan arbetsgivarna, t.ex. från ett bolag till ett&lt;br&gt;annat inom en koncern. Stöd skall inte heller ges i det fall en kommun&lt;br&gt;flyttar över viss verksamhet till ett fristående bolag ägt av kommunen.&lt;br&gt;Detsamma gäller vid byte av företagsform, t.ex. från enskild närings-&lt;br&gt;verksamhet till aktiebolag eller handelsbolag. Stödet är knutet till&lt;br&gt;arbetsgivaren. Stöd ges således inte heller när en arbetsgivare som redo-&lt;br&gt;visar källskatt och arbetsgivaravgifter avseende olika verksamheter&lt;br&gt;under särskilda redovisningsnummer flyttar anställda från en verksamhet&lt;br&gt;till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella anställningsstödet omfattar nyanställningar. Stöd skall&lt;br&gt;därför inte ges när en verksamhet förvärvats från annan arbetsgivare.&lt;br&gt;Paragrafen omfattar samtliga typer av förvärv, alltså även verksamhet&lt;br&gt;som förvärvats genom universalsuccession, t.ex. arv, gåva eller bo-&lt;br&gt;delning. Uttryckssättet &amp;quot;förvärvats eller övertagits&amp;quot; avser att tydliggöra&lt;br&gt;att bestämmelsen omfattar också situationer när verksamhet som drivs i&lt;br&gt;offentlig regi tas över av en privat arbetsgivare, t.ex. kommunalt dag-&lt;br&gt;hem tas över av ett föräldrakooperativ, och när kommun tar över&lt;br&gt;verksamhet som tidigare drivits i landstingskommunal regi. Även i ett&lt;br&gt;fall som detta skall jämförelse göras med förhållandena vid utgången av&lt;br&gt;september 1993 i den förvärvade eller övertagna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § tredje stycket lagen om nedsättning av social- 1993/94:66&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 3 § skall det generella anställnings-&lt;br&gt;stödet utgå i form av ett avdrag från de arbetsgivaravgifter som arbets-&lt;br&gt;givaren redovisar i uppbördsdeklarationen. Belopp som dragits av skall&lt;br&gt;anses avse folkpensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfe ttnings rubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför,&lt;br&gt;ändrar, upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 2 §&lt;br&gt;(1992:322) om ungdoms-&lt;br&gt;praktikanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45139, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-anvisade som har särskilt höga resekostnader (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-anvisade som har särskilt höga resekostnader (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (ansnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (ansnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:59:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0366</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:59:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0366</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__66.pdf</filnamn>
<filstorlek>1315289</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B3CCA851-AE28-4648-8D71-EFE07FB60BAC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:AU5</uppgift>
<ref_dok_id>GH01AU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bert Karlsson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bert Karlsson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:66&lt;br/&gt;
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>