2227628GH03501993/9450propproppropProposition 1993/94:50PropositionProposition5001993-10-28 00:00:002025-12-19 13:46:512008-08-25 15:13:35Fortsatt reformering av företagsbeskattningendigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GH0350/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GH0350https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0350
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1993/94:50</h1>
<h2>Fortsatt reformering av företagsbeskattningen</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0350/prop_199394__50-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0350/prop_199394__50-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<h3>Prop.</h3>
<h3>1993/94:50</h3>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 28 oktober 1993</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bo Lundgren<br>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås betydande förändringar i beskattningen av<br>ägarkapital i det svenska näringslivet. Beskattningen av aktieutdelning<br>föreslås slopad och reavinstbeskattningen halverad i förhållande till vad<br>som gäller nu. Samtidigt avskaffas bolagens rätt till utdelningsavdrag,<br>Annell-avdraget. Syftet med dessa förslag är att jämställa eget kapital<br>med lånekapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn.</p>
<p>Lättnaderna i utdelnings- och reavinstbeskattningen föreslås gälla för<br>svenska aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar och värdepap-<br>persfonder samt för optioner och terminer som har sådana värdepapper<br>som underliggande egendom.</p>
<p>Som en följd av dessa förändringar görs även vissa ändringar i<br>beskattningen av investmentbolag och värdepappersfonder. Ändringarna<br>syftar till att anpassa reglerna för dessa s.k. mellanhänder till förslagen<br>om ny ägarbeskattning.</p>
<p>Allemansfondernas skatteprivilegium blir obehövligt och föreslås av-<br>skaffas. För pensionssparande medges ytterligare skattelättnader som en<br>anpassning till förslaget om lindrad beskattning av direktägda aktier.</p>
<p>I fråga om aktiebolagens beskattning sänks skattesatsen samtidigt som<br>skattebasen breddas. Bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 %.<br>Möjligheten att göra avsättning till surv slopas. Principen för avveckling<br>av gjorda survavsättningar är att hälften av avsättningarna får upplösas<br>utan beskattningseffekter medan återstoden återförs till beskattning under</p>
<p>1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>en femårsperiod med början vid 1995 års taxering. Vissa begränsningar Prop. 1993/94:50<br>gäller för de fall då avsättningen till surv är större vid 1994 års taxering<br>än vid 1993 års taxering.</p>
<p>En ny allmän reserveringsmöjlighet som kallas periodiseringsfonder<br>införs. Avdrag medges för avsättning till fond med högst 25 % av års-<br>inkomsten. Fonden skall återföras till beskattning senast femte beskatt-<br>ningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Någon inbetal-<br>ningsskyldighet på räntelöst konto eller annat liknande villkor för<br>avdragsrätten uppställs inte.</p>
<p>Med hänsyn till den möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden som<br>periodiseringsfondema medför föreslås inte några särskilda regler för<br>förlustutjämning bakåt.</p>
<p>Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får skatteregler som<br>är likvärdiga med reglerna för enmansaktiebolag. En huvudpunkt i<br>förslaget är att avkastningen på det kapital som investeras i verksamheten<br>beskattas i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet (positiv<br>räntefördelning). En annan är att företagarna, med motsvarande beskatt-<br>ning som i ett enmansaktiebolag, skall kunna återinvestera vinstmedel i<br>verksamheten (ökning av expansionsmedel). Även enskilda näringsidkare<br>och delägare i handelsbolag föreslås få rätt att göra avdrag för avsättning<br>till periodiseringsfonder.</p>
<p>Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall få kvittas mot<br>tjänsteinkomster. Syftet är att stimulera nyföretagande.</p>
<p>För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslås att<br>avskattningen av uppskovsbeloppet — återföring av obeskattade reserver<br>från 1990 års skattereform — görs frivillig även vid 1994 års taxering.<br>Det innebär att skyldigheten att avskatta uppskovsbeloppen uppkommer<br>först i det nya systemet.</p>
<p>Nya spärregler för förlustutjämning framåt i tiden införs.</p>
<p>Definitionen av utländskt bolag ändras. Den s.k. Luxemburgregeln<br>avskaffas.</p>
<p>De särskilda regler som gäller för skadeförsäkringsföretags surv-<br>avsättningar vid 1992 och 1993 års taxeringar förlängs till att gälla även<br>vid 1994 års taxeringar.</p>
<p>Debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika<br>stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret.</p>
<p>Utgiftsränta som betalts under beskattningsåret och som belöper på tid<br>längst t.o.m. den 31 januari året efter beskattningsåret skall i fortsättning-<br>en vara avdragsgill vid taxeringen för beskattningsåret. Vidare görs några<br>justeringar beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten.</p>
<p>Äldre regler för räntekompensation återinförs. Avdrag för sådana<br>utgifter medges det beskattningsår då den ränta kompensationen avser<br>förfaller till betalning.</p>
<p>Avdragsrätt för avgifter till Svenska Filminstitutet införs för avgifter<br>och bidrag som lämnas enligt det nya film- och videoavtalet från år 1992.<br>Vidare ändras reglerna för medel som betalas ut från Filminstitutet.</p>
<p>För Stiftelsen Sveriges Nationaldag föreslås inskränkt skattskyldighet.</p>
<p>Företrädaransvaret vid bristande betalning av mervärdeskatt utvidgas till<br></p>
<p>att också omfatta belopp som på grund av felaktiga uppgifter från<br>företrädaren återbetalas till den skattskyldige och som senare återkrävs<br>av skattemyndigheten.</p>
<p>Vissa förslag gäller ändringar i bestämmelserna om utmätning, fördel-<br>ning av influtet belopp och hantering av småbelopp samt ändringar i<br>bestämmelserna om forum vid verkställighet enligt utsökningsbalken.</p>
<p>De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad<br>gäller enskilda näringsidkare, till +1,4 mdkr vad gäller juridiska per-<br>soner och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen.<br>Förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig in-<br>komstförstärkning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åt-<br>gärderna ett varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med</p>
<p>1,7 mdkr inom ramen för statsbudgeten. Till resterande del finansieras<br>förslagen genom dels en höjning av folkpensionsavgiften, den särskilda<br>löneskatten för vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten på<br>pensionskostnader med 0,2 procentenheter vilket ger intäkter på ungefär</p>
<p>1,2 mdkr, dels genom att utrikes tjänsteresor jämställs med inrikes resor<br>vad gäller avdrag för ökade levnadskostnader.</p>
<p>Huvuddelen av förslagen föreslås träda kraft den 1 januari 1994 och<br>tillämpas första gången vid 1995 års taxering.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>Innehållsförteckning</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut 11</p>
<p>2 Lagtext 13</p>
<p>2.1 Förslag till lag om räntefördelning vid beskattning 13</p>
<p>2.2 Förslag till lag om expansionsmedel 18</p>
<p>2.3 Förslag till lag om periodiseringsfonder 22</p>
<p>2.4 Förslag till lag om avdrag för underskott av</p>
<p>näringsverksamhet 24</p>
<p>2.5 Förslag till lag om återföring av skatteutjämnings-</p>
<p>reserv 28</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) 31</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:938)</p>
<p>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 49</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p>
<p>statlig inkomstskatt 53</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:939) om</p>
<p>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 82</p>
<p>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om</p>
<p>statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst 93</p>
<p>2.11 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 96</p>
<p>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1661) om</p>
<p>ändring i uppbördslagen (1953:272) 101</p>
<p>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:000) om</p>
<p>ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen<br>(1953:272) 104</p>
<p>2.14 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen</p>
<p>(1954:142) 105</p>
<p>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän</p>
<p>försäkring 108</p>
<p>2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:173) om</p>
<p>avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Film-</p>
<p>institutet, m.m. 110</p>
<p>2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om</p>
<p>mervärdeskatt 112</p>
<p>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag</p>
<p>vid inkomsttaxeringen för avgifter till</p>
<p>Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag 114</p>
<p>2.19 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen</p>
<p>(1970:624) 115</p>
<p>2.20 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen</p>
<p>(1971:69) 117</p>
<p>2.21 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 119</p>
<p>2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om</p>
<p>upphovsmannakonto 121</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2.23</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om</p></td><td>
<p>Prop. 1993/94:50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>socialavgifter</p></td><td>
<p>123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.24</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken</p></td><td>
<p>125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.25</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:893) om<br>ändring i utsökningsbalken</p></td><td>
<p>127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.26</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</p></td><td>
<p>128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.27</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:943) om<br>ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk<br>skatt</p></td><td>
<p>129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.28</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)</p></td><td>
<p>131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.29</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:944) om<br>ändring i taxeringslagen (1990:324)</p></td><td>
<p>133</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.30</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</p></td><td>
<p>134</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.31</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:945) om<br>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</p></td><td>
<p>142</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.32</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.33</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om<br>återföring av obeskattade reserver</p></td><td>
<p>146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.34</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.35</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:947) om<br>ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.36</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder</p></td><td>
<p>152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.37</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</p></td><td>
<p>156</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.38</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:949) om<br>ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt<br>på pensionskostnader</p></td><td>
<p>157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.39</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1485) om<br>beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst<br>vid 1994 och 1995 års taxeringar</p></td><td>
<p>158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.40</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om<br>särskilda regler för beskattning av inkomst från<br>handelsbolag i vissa fall</p></td><td>
<p>159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.41</p></td><td>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om<br>statligt stöd till banker och andra kreditinstitut</p></td><td>
<p>161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.42</p></td><td>
<p>Förslag till lag om upphävande av lagen (1967:94) om<br>avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning</p></td><td>
<p>162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.43</p></td><td>
<p>Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:630) om<br>skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk<br>interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)</p></td><td>
<p>163</p></td></tr>
</table>
<p>2.44 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:847) om</p>
<p>skattelättnader för allemanssparande 164</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning 165</p>
<p>3.1 Utredningar m.m. 165</p>
<p>3.2 Lagrådet 167</p>
<p>4 Allmänna synpunkter 168</p>
<p>BESKATTNING AV BOLAGSINKOMST 175</p>
<p>5 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 175</p>
<p>5.1 Beskattningen av utdelad bolagsinkomst 175</p>
<p>5.2 Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst 182</p>
<p>5.3 Särskilda frågor 185</p>
<p>5.3.1 Finansiella instrument som omfattas av lättnaderna 185</p>
<p>5.3.2 Ekonomiska föreningar 190</p>
<p>5.3.3 Investmentbolag och värdepappersfonder 191</p>
<p>5.3.4 Fåmansföretag 195</p>
<p>5.3.5 Utskiftning m.m. 197</p>
<p>5.3.6 Avdrag vid konkurs 199</p>
<p>5.3.7 Aktiebolag med fastighetsinnehav 201</p>
<p>5.4 Allemanssparande 204</p>
<p>5.5 Avkastningsskatt på pensionssparande 205</p>
<p>6 Bolagsskattesatsen sänks, surven avskaffas och</p>
<p>periodiseringsfonder införs 207</p>
<p>BESKATTNING AV ENSKILDA NÄRINGSIDKARE OCH</p>
<p>HANDELSBOLAG 219</p>
<p>7 Enskilda näringsidkare och handelsbolag, m.m. 219</p>
<p>7.1 Enskilda näringsidkare 219</p>
<p>7.1.1 Förvärvskällor m.m. 220</p>
<p>7.1.2 Kapitalavkastning m.m. 226</p>
<p>7.1.3 Expansionsmedel 234</p>
<p>7.1.4 Exempel på skatteberäkning för enskild närings-</p>
<p>idkare 239</p>
<p>7.2 Handelsbolag 241</p>
<p>7.2.1 Delägarbeskattning eller beskattning hos bolaget 241</p>
<p>7.2.2 Förvärvskällor 242</p>
<p>7.2.3 Kapitalavkastning 244</p>
<p>7.2.4 Expansionsmedel 245</p>
<p>7.2.5 Den skattemässiga inkomstfördelningen 247</p>
<p>7.2.6 Vissa frågor avseende passiva kommanditdelägare 249</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>7.3 Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot</p>
<p>inkomst av tjänst 250</p>
<p>7.4 Beskattning av uppskovsbeloppet 253</p>
<p>7.5 Dödsbon 254</p>
<p>ÖVRIGA FRÅGOR 255</p>
<p>8 Spärregler för förlustutjämning 255</p>
<p>8.1 Utgångspunkterna 255</p>
<p>8.2 Begränsningar efter ägarförändringar 261</p>
<p>8.2.1 Spärrsituationerna 261</p>
<p>8.2.2 Begränsningarna 265</p>
<p>8.3 Övriga spärregler 268</p>
<p>9 Ändringen av definitionen av utländskt bolag 272</p>
<p>10 Statslåneränta 275</p>
<p>11 Förskottsränta 276</p>
<p>12 Räntekompensation 278</p>
<p>13 Avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska</p>
<p>Filminstitutet, m.m. 280</p>
<p>14 Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Sveriges</p>
<p>Nationaldag 285</p>
<p>15 Höjd folkpensionsavgift m.m. 286</p>
<p>16 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. 287</p>
<p>17 Företrädares betalningsansvar för mervärdeskatt i</p>
<p>vissa fall 291</p>
<p>18 Vissa verkställighetsfrågor 293</p>
<p>18.1 Utmätning, fördelning av influtet belopp och hantering</p>
<p>av småbelopp 293</p>
<p>18.2 Forumfrågor 295</p>
<p>18.3 Ikraftträdande 297</p>
<p>BUDGETEFFEKTER 298</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>19 Budgeteffekter</p>
<p>19.1 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen</p>
<p>19.1.1 Slopad skatt på utdelningsinkomster</p>
<p>298</p>
<p>298</p>
<p>298</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>19.1.2 Reducerad skatt på reavinster</p></td><td>
<p>299 Prop. 1993/94:50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19.1.3 Avveckling av Annell-avdraget</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19.1.4 Avskattning av windfall gains</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.2</p></td><td>
<p>Beskattning av bolagsinkomster</p>
<p>19.2.1 Sänkt bolagsskattesats och avskaffad surv</p>
<p>19.2.2 Avveckling av surv och sänkt skatt på</p></td><td>
<p>301</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kvarvarande uppskovsbelopp</p></td><td>
<p>301</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19.2.3 Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>302</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.3</p></td><td>
<p>Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag</p>
<p>19.3.1 Räntefördelning, expansionsmedel och</p></td><td>
<p>303</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>303</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19.3.2 Avveckling av surv</p></td><td>
<p>305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.4</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot<br>inkomst av tjänst</p></td><td>
<p>305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.5</p></td><td>
<p>Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt</p></td><td>
<p>306</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.6</p></td><td>
<p>Återföring av kvarvarande uppskovsbelopp för enskilda<br>näringsidkare</p></td><td>
<p>306</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.7</p></td><td>
<p>Sammanfattning för reformförslagen</p></td><td>
<p>306</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.8</p></td><td>
<p>Reformens finansiering</p></td><td>
<p>307</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19.9</p></td><td>
<p>Effekter för skatteförvaltningen</p></td><td>
<p>308</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>FÖRFATTNINGSKOMMENTARER</p></td><td>
<p>309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Författningskommentarer</p></td><td>
<p>309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.1</p></td><td>
<p>Lagen om räntefördelning vid beskattning</p></td><td>
<p>309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.2</p></td><td>
<p>Lagen om expansionsmedel</p></td><td>
<p>315</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.3</p></td><td>
<p>Lagen om periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>321</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.4</p></td><td>
<p>Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet</p></td><td>
<p>323</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.5</p></td><td>
<p>Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>329</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.6</p></td><td>
<p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p></td><td>
<p>333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.7</p></td><td>
<p>Lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.8</p></td><td>
<p>Lagen (10947:576) om statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.9</p></td><td>
<p>Lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>354</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.10</p></td><td>
<p>Lagen om ändring i lagen (1951:763) om statlig<br>inkomstskatt på ackumulerad inkomst</p></td><td>
<p>356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.11</p></td><td>
<p>Uppbördslagen (1953:272)</p></td><td>
<p>356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.12</p></td><td>
<p>Lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen<br>(1953:272)</p></td><td>
<p>358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.13</p></td><td>
<p>Lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om<br>ändring i uppbördslagen (1953:272)</p></td><td>
<p>358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.14</p></td><td>
<p>Skogskontolagen (1954:142)</p></td><td>
<p>358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.15</p></td><td>
<p>Lagen (1962:381) om allmän försäkring</p></td><td>
<p>359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.16</p></td><td>
<p>Lagen (1963:173) om avdrag till Stiftelsen Svenska<br>Filminstitutet, m.m.</p></td><td>
<p>359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.17</p></td><td>
<p>Lagen (1968:430) om mervärdeskatt</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20.18</p></td><td>
<p>Lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för</p></td><td>
<p>Prop. 1993/94:50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.19</p></td><td>
<p>Kupongskattelagen (1970:624)</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.20</p></td><td>
<p>Skattebrottslagen (1971:69)</p></td><td>
<p>361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.21</p></td><td>
<p>Bokföringslagen (1976:125)</p></td><td>
<p>361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.22</p></td><td>
<p>Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.23</p></td><td>
<p>Lagen (1981:691) om socialavgifter</p></td><td>
<p>362</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.24</p></td><td>
<p>Utsökningsbalken</p></td><td>
<p>362</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.25</p></td><td>
<p>Lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken</p></td><td>
<p>363</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.26</p></td><td>
<p>Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</p></td><td>
<p>364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.27</p></td><td>
<p>Lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</p></td><td>
<p>364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.28</p></td><td>
<p>Taxeringslagen (1990:324)</p></td><td>
<p>364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.29</p></td><td>
<p>Lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324)</p></td><td>
<p>365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.30</p></td><td>
<p>Lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</p></td><td>
<p>365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.31</p></td><td>
<p>Lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</p></td><td>
<p>367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.32</p></td><td>
<p>Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.33</p></td><td>
<p>Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver</p></td><td>
<p>368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.34</p></td><td>
<p>Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förv årsinkomster</p></td><td>
<p>368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.35</p></td><td>
<p>Lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</p></td><td>
<p>368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.36</p></td><td>
<p>Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</p></td><td>
<p>369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.37</p></td><td>
<p>Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.38</p></td><td>
<p>Lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.39</p></td><td>
<p>Lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt<br>på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.40</p></td><td>
<p>Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning<br>av inkomst från handelsbolag i vissa fall</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.41</p></td><td>
<p>Lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra<br>kreditinstitut</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.42</p></td><td>
<p>Lagen om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning</p></td><td>
<p>371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.43</p></td><td>
<p>Lagen om upphävande av lagen (1969:630) om viss<br>skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk inter-<br>kontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)</p></td><td>
<p>371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20.44</p></td><td>
<p>Lagen om upphävande av lagen (1988:847) om<br>skattelättnader för allemanssparande</p></td><td>
<p>371</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Bilagor:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 1</p></td><td>
<p>Remissinstanser</p></td><td>
<p>372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 2</p></td><td>
<p>Lagrådsremissens lagförslag</p></td><td>
<p>375</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 3</p></td><td>
<p>Lagrådets yttrande</p></td><td>
<p>426</p></td></tr>
</table>
<p>Bilaga 3:1 Lagen om räntefördelning vid beskattning av fysiska<br>personer och svenska dödsbon 436</p>
<p>Bilaga 3:2 Lagen om expansionsmedel 442</p>
<p>Bilaga 3:3 Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet 447</p>
<p>Bilaga 3:4 Lagen om periodiseringsfonder 452</p>
<p>Bilaga 3:5 Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv 454</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 456</p>
<p>den 28 oktober 1993</p>
<p>Förkortningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ABL</p>
<p>AFL</p>
<p>BAL</p>
<p>BFL</p>
<p>EFL</p>
<p>FAL</p>
<p>FRL<br>HBL</p>
<p>KL</p>
<p>LSK</p></td><td>
<p>Aktiebolagslagen (1975:1385)</p>
<p>Lagen (1962:381) om allmän försäkring</p>
<p>Bankaktiebolagslagen (1987:618)</p>
<p>Bokföringslagen (1976:125)</p>
<p>Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar</p>
<p>Lagen (1960:63) om förlustavdrag</p>
<p>Försäkringsrörelselagen (1982:713)</p>
<p>Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag<br>Kommunalskattelagen (1928:370)</p>
<p>Lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RFV</p>
<p>RINK</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p>
<p>Utredningen (Fi 1987:07) om reformerad<br>inkomstbeskattning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RRV</p>
<p>RSV<br>SAL</p>
<p>SIL</p>
<p>SLF</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket</p>
<p>Riksskatteverket</p>
<p>Lagen (1981:691) om socialavgifter</p>
<p>Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Surv</p>
<p>UBL</p>
<p>URF</p></td><td>
<p>Skatteutjämningsreserv</p>
<p>Uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>Utredningen (Fi 1985:06) om reformerad<br>företagsbeskattning</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>— lag om räntefördelning vid beskattning,</p>
<p>— lag om expansionsmedel,</p>
<p>— lag om periodiseringsfonder,</p>
<p>— lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet,</p>
<p>— lag om återföring av skatteutjämningsreserv,</p>
<p>— lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på<br>ackumulerad inkomst,</p>
<p>— lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen<br>(1953:272),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941)<br>om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>— lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till<br>Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1968:173) om mervärdeskatt,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxering-<br>en för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,</p>
<p>— lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),</p>
<p>— lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),</p>
<p>— lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>— lag om ändring i utsökningsbalken,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468)<br>om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>— lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen<br>(1990:324),</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter,</p>
<p>— lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,<br></p>
<p>11</p>
<p>lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade<br>reserver,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687)<br>om särskild löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar,<br>lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för<br>beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,</p>
<p>lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och<br>andra kreditinstitut,</p>
<p>lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxe-<br>ringen för viss aktieutdelning,</p>
<p>lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdel-<br>ning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),<br>lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för<br>allemanssparande.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>12</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>2.1 Förslag till</h3>
<h3>Lag om räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>näringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. Verksamhet som<br>bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.</p>
<p>Fördelningsunderlag</p>
<p>2 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden<br>mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast<br>föregående beskattningsår med beaktande av 8 - 12 och 18 - 20 §§.</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs<br>fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen<br>i bolaget enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17 - 20<br>§§. För andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs för-<br>delningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma juster-<br>ingar.</p>
<p>Fördelningsbelopp</p>
<p>3 § Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången<br>av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multi-<br>plicerad med ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av denna räntesats multiplicerad<br>med ett negativt fördelningsunderlag.</p>
<p>Räntefördelning</p>
<p>4 § Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt<br>fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att<br>samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.</p>
<p>Med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas<br>upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att<br>avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital.</p>
<p>13</p>
<p>5 § Positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade Prop. 1993/94:50<br>resultatet enligt 7 § är positivt. Positivt fördelningsbelopp som inte kan</p>
<p>utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret (sparat fördelnings-<br>belopp). Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade för-<br>delningsbeloppet kvittas mot detta.</p>
<p>6 § Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll<br>med högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett<br>fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelnings-<br>underlagen.</p>
<p>Justerat resultat</p>
<p>7 § Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller<br>underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före<br>räntefördelning enligt följande.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt</p>
<p>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag<br>för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:000) om<br>periodiseringsfonder, avdrag på grund av ökning av expansionsmedel<br>enligt 2 § lagen (1993:000) om expansionsmedel samt uppskov enligt<br>skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmanna-<br>konto.</p>
<p>Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,<br>återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om<br>periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel<br>enligt 2 § lagen om expansionsmedel, avdrag för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen<br>(1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv samt belopp som<br>tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsman-<br>nakonto.</p>
<p>Beräkning av fördelningsunderlaget, m.m.</p>
<p>Fysiska personer och dödsbon</p>
<p>8 § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för<br>reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. Detsamma gäller belopp<br>som avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.</p>
<p>9 § Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 §<br>1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen<br>utgör intäkt av näringsverksamhet. Andel i ekonomisk förening räknas</p>
<p>14<br></p>
<p>inte som tillgång om sådan utdelning som inte är skattepliktig enligt punkt Prop. 1993/94:50<br>2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) mottagits<br>på andelen under närmast föregående beskattningsår. Andel i handels-<br>bolag skall aldrig räknas som tillgång.</p>
<p>10 § Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal in-<br>komstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastig-<br>hetsskatt, mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om<br>mervärdeskatt, annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745)<br>om allmän sjukförsäkringsavgift, avgift enligt lagen (1993:000) om<br>allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt<br>skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas<br>inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>11 § Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelnings-<br>underlaget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet<br>i verksamheten.</p>
<p>12 § Det belopp som följer av 2 § första stycket och 8 - 11 §§ ökas med<br>underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den<br>mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kom-<br>munalskattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt minskas med 72<br>procent av expansionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel<br>vid utgången av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltill-<br>skott under närmast föregående beskattningsår.</p>
<p>13 § Vid värderingen av tillgångarna skall</p>
<p>1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt<br>räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande<br>avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,</p>
<p>2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas</p>
<p>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt<br>punkterna 12 - 14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,</p>
<p>4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet<br>för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värde-<br>minskningsavdrag och liknande avdrag,</p>
<p>5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden<br>beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana<br>tillgångar som avses i punkt 2,</p>
<p>15</p>
<p>6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid Prop. 1993/94:50<br>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas</p>
<p>upp till halva beloppet,</p>
<p>8. andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1 - 7 tas upp till<br>anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag.</p>
<p>14 § Vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången<br>av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1993. Anskaffnings-<br>värdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993<br>gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982 - 1993 års taxeringar<br>medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för<br>år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde.<br>Med del av taxeringsvärde avses i fråga om</p>
<p>1. småhusenheter 54 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte<br>utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbo-<br>stadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>15 § Värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på<br>byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte<br>överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvär-<br>det på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1993.</p>
<p>16 § Vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag<br>också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.</p>
<p>Delägare i handelsbolag</p>
<p>17 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag minskas<br>delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör<br>omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde med kapitaltillskott<br>under närmast föregående beskattningsår och med lån avseende det<br>aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren<br>närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte marknadsmässig ränta<br>utgått på lånet.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser</p>
<p>18 § Är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av<br>förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksam-<br>heten detta år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget — beräknat<br></p>
<p>utan sådan jämkning som avses i 19 § — negativt, skall fördelnings- Prop. 1993/94:50<br>underlaget ökas med motsvarande belopp (övergångsposten).</p>
<p>I fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i<br>den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under<br>beskattningsår som taxerats åren 1991 - 1994 överstigit såväl hans<br>skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver<br>avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.</p>
<p>Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen<br>till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren.</p>
<p>19 § Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader<br>jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.</p>
<p>20 § Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående<br>sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget.</p>
<p>21 § Fysisk person är skattskyldig för sådan inkomst av kapital som<br>avses i 4 § även för tid under vilken han inte varit bosatt här i landet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. 9 § andra meningen tillämpas dock första gången<br>vid 1996 års taxering.</p>
<p>I fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall vid beräkning av<br>fördelningsunderlaget</p>
<p>underlaget minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt<br>lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp<br>enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, samt</p>
<p>som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om<br>allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen<br>(1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag<br>vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av<br>fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder</p>
<p>Vid beräkning av fördelningsunderlaget tas medel på uppfinnarkonto<br>upp till halva beloppet.</p>
<p>Som avgående post enligt 7 § räknas också belopp som tas upp till<br>beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade<br>reserver.</p>
<p>2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>17</p>
<h3>2.2 Förslag till</h3>
<h3>Lag om expansionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för fysisk person och<br>svenskt dödsbo enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas på sätt föreskrivs i denna lag<br>hänsyn till en post expansionsmedel i självdeklarationen. Verksamhet som<br>bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.</p>
<p>2 § Avdrag medges med ett belopp som motsvarar en ökning av<br>expansionsmedel. En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt.</p>
<p>3 § En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, betalas till staten med 28<br>procent av en ökning av expansionsmedel.</p>
<p>I 27 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) föreskrivs att den skatt-<br>skyldige vid debitering av slutlig skatt gottskrivs ett belopp som mot-<br>svarar 28 procent av en minskning av expansionsmedel.</p>
<p>4 § Är en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet delägare i ett<br>handelsbolag, tas expansionsmedel för näringsverksamheten och för<br>andelen i bolaget upp i skilda poster. Motsvarande gäller om någon är<br>delägare i flera handelsbolag. Vad som föreskrivs om expansionsmedel<br>gäller varje post för sig.</p>
<p>För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag får det<br>inte finnas någon post.</p>
<p>5 § Bedriver fysisk person som inte är bosatt här i landet<br>näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här<br>och upphör näringsverksamhetens anknytning till fastigheten respektive<br>det fasta driftstället skall expansionsmedel anses ha minskat till noll<br>kronor. Detsamma gäller utomlands bosatt delägare i handelsbolag i fall<br>som angetts nu.</p>
<p>Beloppsbegränsningar</p>
<p>6 § Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som mot-<br>svarar inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med<br>följande justeringar.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt<br>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) samt upp-<br></p>
<p>18</p>
<p>skov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upp- Prop. 1993/94:50<br>hovsmannakonto.</p>
<p>Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,<br>återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen samt belopp som tagits upp<br>som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto.</p>
<p>7 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas upp till så stort belopp att 72 procent<br>av expansionsmedlen överstiger ett takbelopp. Detta beräknas med hänsyn<br>till förhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt de grunder som<br>anges i 2, 8 - 10 och 18 §§ lagen (1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning. 9 § andra meningen nämnda lag tillämpas dock inte. Det<br>erhållna värdet ökas med underskott för beskattningsåret, i den mån<br>avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9<br>mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och minskas med<br>kapitaltillskott under beskattningsåret.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbe-<br>loppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>8 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får<br>expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade<br>ingångsvärde enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för<br>andelen i bolaget är negativt. Utgör andel i handelsbolag omsättningstill-<br>gång gäller vad som sagts nu i stället andelens skattemässiga värde.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet med kapitaltillskott under<br>beskattningsåret. Detsamma gäller lån från bolaget till delägaren eller<br>sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av<br>anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte mark-<br>nadsmässig ränta utgått på lånet. Det justerade ingångsvärdet respektive<br>det skattemässiga värdet justeras vidare enligt 18 § lagen om ränteför-<br>delning vid beskattning.</p>
<p>Överlåtelse och upphörande av näringsverksamhet, m.m.</p>
<p>9 § Upphör den skattskyldige att bedriva näringsverksamhet eller avyttras<br>andel i handelsbolag skall expansionsmedel anses ha minskat till noll<br>kronor, om inte annat följer av 10 - 14 §§.</p>
<p>Överlåtelse av näringsverksamhet</p>
<p>10 § Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en<br>näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till<br>en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen<br></p>
<p>avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte Prop. 1993/94:50<br>9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen<br>förklarat att han övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den<br>mån de överstiger värdet av realtillgångarna i verksamheten beräknat<br>enligt de grunder som anges i 13 § 1 - 4 och 8 lagen (1993:000) om<br>räntefördelning vid beskattning. Övertagande får avse högst ett belopp<br>motsvarande värdet av realtillgångarna i verksamheten vid utgången av<br>det tredje beskattningsåret före beskattningsåret ökat med en tredjedel.</p>
<p>Förvärvaren skall vid taxeringen för det närmast föregående beskatt-<br>ningsåret anses ha haft expansionsmedel som uppgår till det överförda<br>beloppet eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel, det upptagna<br>beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>11 §. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet<br>kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksam-<br>heten till ett handelsbolag, i vilket personen eller dödsboet innehade eller<br>genom överlåtelsen kommit att inneha en andel, lämna en skriftlig<br>förklaring av innebörd att han för över expansionsmedel för näringsverk-<br>samhet till expansionsmedel för andelen i bolaget. I sådant fall tillämpas<br>inte 9 §.</p>
<p>Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid<br>taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft<br>expansionsmedel för andelen som uppgår till det överförda beloppet eller,<br>om delägaren då hade expansionsmedel för andelen, det upptagna<br>beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>12 §. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet<br>kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksam-<br>heten till ett aktiebolag, i vilket personen eller dödsboet ägde eller genom<br>överlåtelsen kommit att äga aktier, lämna en skriftlig förklaring av<br>innebörd att han önskar att expansionsmedlen skall ersättas av beskattat<br>kapital i bolaget. Har personen eller dödsboet skjutit till kapital till<br>bolaget motsvarande 72 procent av expansionsmedlen, tillämpas inte 9 §.</p>
<p>I den mån expansionsmedel inte minskas på grund av första stycket, tas<br>inte hänsyn till tillskott som avses i samma stycke vid beräkning av an-<br>skaffningsvärde för aktierna.</p>
<p>Överlåtelse av andel i handelsbolag, m.m.</p>
<p>13 § Innebär gåva eller bodelning att en andel i ett handelsbolag övergår<br>till en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen<br>avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte<br>9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen<br>förklarat att han övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den<br>mån expansionsmedlen överstiger ett belopp som motsvarar det justerade</p>
<p>20<br></p>
<p>ingångsvärdet enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Prop. 1993/94:50<br>Övertagande får avse högst ett belopp som motsvarar det justerade<br>ingångsvärdet vid utgången av det tredje beskattningsåret före<br>beskattningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen<br>för närmast föregående beskattningsår anses ha haft expansionsmedel för<br>andelen som uppgår till samma belopp som de expansionsmedel avseende<br>andelen som överlåtaren eller dödsboet då hade.</p>
<p>14 § En delägare i ett handelsbolag, som tilldelats realtillgångar i<br>samband med skifte vid upplösning av bolaget kan, om skiftet inte<br>föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370), lämna en skriftlig förklaring av<br>innebörd att han för över expansionsmedel för andelen i bolaget till<br>expansionsmedel för näringsverksamhet. I sådant fall tillämpas inte 9 §.</p>
<p>Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid<br>taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft<br>expansionsmedel för näringsverksamhet som uppgår till det överförda<br>beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för näringsverk-<br>samhet, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Vid tillämpning av 7 § skall fördelningsunderlaget enligt 2 § första<br>stycket lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning minskas med<br>avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen om återför-<br>ing av obeskattade reserver. Som skuld räknas avsättningar som gjorts<br>enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40)<br>om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond,<br>lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond<br>för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.</p>
<p>Vid beräkning av takbeloppet tas medel på uppfinnarkonto enligt lagen<br>(1979:611) om uppfinnarkonto upp till halva beloppet.</p>
<p>21</p>
<h3>2.3 Förslag till</h3>
<h3>Lag om periodiseringsfonder</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får<br>avdrag göras enligt denna lag för belopp som avsatts till periodiserings-<br>fond. Schablonbeskattat bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom. samt<br>investmentföretag och värdepappersfond som anges i 2 § 10 mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt får dock inte göra sådant avdrag.</p>
<p>2 § Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en<br>särskild fond.</p>
<p>Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att<br>upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i<br>räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om handelsbolag görs avsättning till periodiseringsfond hos<br>delägarna.</p>
<p>3 § För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond<br>uppgå till högst 25 procent av inkomsten för beskattningsåret före<br>avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 25<br>procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet<br>av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före<br>avdrag för avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt<br>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag<br>på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:000) om<br>expansionsmedel samt uppskov med beskattning enligt skogskontolagen<br>(1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.</p>
<p>Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,<br>återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av an-<br>visningarna till 22 § kommunalskattelagen, intäkt på grund av minskning<br>av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel samt belopp<br>som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upp-<br>hovsmannakonto.</p>
<p>4 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs till beskattning<br>senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen<br>gjordes.</p>
<p>5 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till<br>beskattning om</p>
<p>1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva näringsverksamhet,</p>
<p>2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,</p>
<p>22</p>
<p>3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits Prop. 1993/94:50<br>enligt 7 §,</p>
<p>4. beslut har fattats om att företag som innehar fond skall träda i<br>likvidation eller</p>
<p>5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs.</p>
<p>6 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna<br>till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag<br>till ett aktiebolag och föranleder inte överföringen uttagsbeskattning enligt<br>punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktie-<br>bolaget som en skattskyldig.</p>
<p>7 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) eller 11 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620) och vid<br>övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande<br>och övertagande företag som ett företag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Underlaget för beräkning av avdrag för avsättning till periodiserings-<br>fond enligt 3 § skall minskas med belopp som tagits upp till beskattning<br>enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.</p>
<p>23</p>
<h3>2.4 Förslag till</h3>
<h3>Lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 § Uppkommer underskott i en förvärvskälla vid beräkning av inkomst<br>av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, medges avdrag för underskottet i<br>förvärvskällan närmast följande beskattningsår, om ej annat följer av<br>denna lag.</p>
<p>Allmänna begränsningar i avdragsrätten</p>
<p>2 § Har avdrag medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller enligt 3 § 13 mom. andra stycket, 25 § 11 mom. eller<br>26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges inte<br>avdrag enligt denna lag för motsvarande belopp.</p>
<p>Bestämmelser om rätt till avdrag när en förvärvskälla upphör finns i</p>
<p>3 § 13 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Begränsningar efter ägarförändringar</p>
<p>Definitioner</p>
<p>3 § Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,<br>sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.</p>
<p>Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret<br>närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar-<br>förändring som anges i 4 eller 5 §. Ett utländskt bolag skall inte anses<br>utgöra ett förlustföretag.</p>
<p>Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell<br>förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med<br>annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som<br>anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en<br>person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,<br>avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling.<br>Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående<br>avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som<br>anges i fjärde och femte meningarna är delägare.</p>
<p>Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats<br>av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort över-<br>låtande eller övertagande företag i sådan fusion som anges i 12 § första<br>stycket.</p>
<p>24</p>
<p>Ägarförändringar</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>4 § Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om<br>ett företag {den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-<br>taget.</p>
<p>En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller<br>ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över<br>ett annat företag {det nya dotterföretaget).</p>
<p>Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha<br>ett bestämmande inflytande över ett annat företag om det senare företaget<br>är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1<br>kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen<br>(1987:619), 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9 §<br>försäkringsrörelselagen (1982:713).</p>
<p>5 § Ett förlustföretag skall — i annat fall än som anges i 4 § första<br>stycket — anses ha omfattats av en ägarförändring om</p>
<p>1. ett annat rättssubjekt {den nya ägaren) fått bestämmande inflytande<br>över förlustföretaget eller</p>
<p>2. — i annat fall än som anges i 1 — ett annat rättssubjekts förvärv av<br>aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som<br>omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier<br>eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och<br>tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under<br>perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget {de nya ägarna) med<br>för var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, samman-<br>taget förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster<br>i företaget.</p>
<p>Ett annat rättssubjekt skall vid tillämpning av första stycket 1 anses ha<br>bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit<br>dotterföretag till rättssubjektet om detta hade varit ett aktiebolag.</p>
<p>6 § Vid tillämpning av 5 § första stycket 2 gäller följande.</p>
<p>Hänsyn skall inte tas till aktieförvärv genom emission med lika rätt för<br>aktieägarna. Med förvärv av aktie eller andel jämställs avtal om rätt att<br>förvärva aktier eller andelar i ett företag eller att besluta i företagets an-<br>gelägenheter.</p>
<p>Som förvärv som gjorts av ett annat rättssubjekt räknas även förvärv<br>som gjorts av</p>
<p>1. ett företag i vilket rättssubjektet — direkt eller genom förmedling av<br>ett annat företag över vilket rättssubjektet har ett sådant bestämmande<br>inflytande som anges i 5 § andra stycket — innehar aktier eller andelar<br>med minst fem procent av röstetalet eller</p>
<p>2. ett företag över vilket ett sådant företag som avses vid 1 har ett<br>sådant bestämmande inflytande som anges i 4 § tredje stycket.</p>
<p>25</p>
<p>Begränsningar</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>7 § Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges<br>i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den<br>del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens<br>eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet<br>över förlustföretaget.</p>
<p>Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget erhållit<br>under en period omfattande den del av det beskattningsår då ägarföränd-<br>ringen skedde som föregick ägarförändringen och de två närmast<br>föregående beskattningsåren. Vad som sagts nu gäller även kapitaltillskott<br>som tillfallit annat företag som såväl före som efter ägarförändringen<br>ingick i samma koncern som förlustföretaget.</p>
<p>I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna<br>paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma<br>koncern som den nya ägaren.</p>
<p>Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om<br>det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse<br>från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle<br>genomföras om undantag inte medgavs.</p>
<p>Första-fjärde styckena gäller i tillämpliga delar även om ett förlust-<br>företag utgjort överlåtande företag i en sådan fusion som anges i 12 kap.</p>
<p>1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 11 kap. 1 och</p>
<p>2 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618) eller 7 kap. 1 och 2 §§ spar-<br>bankslagen (1987:619). Med vederlag avses i detta fall fusionsvederlag.<br>Med ny ägare avses det övertagande företaget.</p>
<p>8 § Har ett förlustföretag, som omfattats av en sådan ägarförändring, som<br>anges i 4 §, under beskattningsåret mottagit sådant koncernbidrag som<br>enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör<br>avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren,<br>medges avdrag för gammalt underskott endast till den del företagets<br>inkomst utan sådant avdrag överstiger koncernbidraget.</p>
<p>Begränsningen av rätten att dra av gammalt underskott gäller inte<br>koncernbidrag som erhållits från ett företag som ingick i samma koncern<br>som förlustföretaget redan före ägarförändringen. Vad som sagts nu<br>gäller dock inte om ett företag som omfattats av ägarförändringen gått<br>upp i företaget genom fusion. Det gäller inte heller i den mån kon-<br>cernbidraget motsvaras av koncernbidrag från företag som inte ingick i<br>samma koncern som förlustföretaget före ägarförändringen.</p>
<p>Begränsningen gäller det beskattningsår då ägarförändringen skedde och<br>de fem därpå följande beskattningsåren och avser de delar av det gamla<br>underskottet som inte fallit bort enligt 7 §.</p>
<p>9 § Till den del avdrag för underskott inte medgetts visst beskattningsår<br>på grund av 8 § skall underskottet anses ha uppkommit under detta<br>beskattningsår men ändå anses utgöra gammalt underskott.</p>
<p>Har ett företag medgetts avdrag för underskott, skall avdraget i första Prop. 1993/94:50<br>hand anses avse annan del av underskottet än gammalt underskott. Härvid<br>beaktas ett avdrag för underskott endast till den del avdraget medfört att<br>en inkomst blivit lägre än vad den annars skulle ha varit.</p>
<p>Begränsningar vid konkurs och ackord</p>
<p>10 § Är en skattskyldig försatt i konkurs, medges inte avdrag för under-<br>skott.</p>
<p>Har avdrag vägrats enligt första stycket och läggs konkursen ned på<br>grund av att borgenärerna har erhållit full betalning, får den skattskyldige<br>avdrag för underskott för vilket avdrag inte medgetts.</p>
<p>11 § Har en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i<br>under beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs, medges inte avdrag<br>för underskott till den del underskottet motsvarar skulder som fallit bort<br>genom ackordet.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>12 § I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det övertagande<br>företaget anses som ett och samma företag.</p>
<p>Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt<br>underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det<br>beskattningsår då fusionen skedde.</p>
<p>I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket<br>endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §<br>8 mom. lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>13 § Avdrag medges inte för underskott som uppkommer vid överlåtelse<br>till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller<br>till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag i fall som avses<br>i 2 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering om annat inte följer av andra eller tredje stycket.</p>
<p>Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar,<br>fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens ikraftträ-<br>dande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före ikraftträdandet.</p>
<p>Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års<br>taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta<br>erhållit ackord efter den 8 november 1993.</p>
<p>27</p>
<h3>2.5 Förslag till</h3>
<h3>Lag om återföring av skatteutjämningsreserv</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 § Har avdrag gjorts för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering och överstiger avdraget inte motsvarande avdrag vid närmast<br>föregående taxering återförs hälften av avdraget till beskattning</p>
<p>vid 1995 års taxering med minst en femtedel,</p>
<p>vid 1995-1996 års taxeringar med minst två femtedelar,</p>
<p>vid 1995-1997 års taxeringar med minst tre femtedelar,</p>
<p>vid 1995-1998 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och</p>
<p>vid 1995-1999 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1999,<br>vid 1995-2000 års taxeringar med hela beloppet.</p>
<p>2 § Om avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års<br>taxering överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs den<br>överskjutande delen till beskattning vid 1995 års taxering eller, om<br>taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Hälften av återstående<br>del av avdraget återförs till beskattning i den ordning som anges i 1 §.</p>
<p>3 § Om taxering inte sker år 1994 återförs hälften av avdraget för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering till<br>beskattning i den ordning som anges i 1 §.</p>
<p>4 § Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskatt-<br>ning i den ordning som anges i 1 § inte 4 000 kronor återförs i stället<br>hela beloppet vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker år 1995,<br>vid 1996 års taxering.</p>
<p>5 § Om taxering inte sker ett visst år läggs vid taxeringen det följande<br>året till det belopp som då tas upp till beskattning ett belopp motsvarande<br>statslåneräntan vid utgången av november året före taxeringsåret multi-<br>plicerad med det belopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning det<br>förstnämnda året.</p>
<p>6 § Har avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen<br>närmast före 1994 års taxering medgetts på grundval av ett yrkande om<br>avdrag som framställts efter den 30 september 1993, skall vid tillämpning<br>av 1-3 §§ avdraget anses uppgå till ett belopp som motsvarar vad<br>avdraget skulle ha varit om yrkandet inte framställts, såvida avdraget för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv därigenom blir mindre.</p>
<p>Vid tillämpning av 1 - 3 §§ skall bortses från ett yrkande om att<br>värdeminskningsavdrag skall göras med ett lägre belopp, att lager eller<br>pågående arbeten skall värderas till ett högre belopp eller att uppskovsbe-<br>lopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall<br>tas upp till ett högre belopp om yrkandet framställts efter nämnda tid-<br>punkt.</p>
<p>28</p>
<p>7 § Föreligger ett underskott i verksamheten vid taxeringen närmast före Prop. 1993/94:50<br>1994 års taxering, skall avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv</p>
<p>vid taxeringen anses uppgå till ett belopp som motsvarar avdraget minskat<br>med underskottet.</p>
<p>8 § Vid tillämpning av 1 § skall, för företag som avses i 1 och 2 §§<br>lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa om-<br>struktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., 50 % av de avsätt-<br>ningar som avses i 2 § första stycket den lagen, anses utgöra avdrag för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering.</p>
<p>9 § Vid tillämpning av föreskrifterna i 28 § lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt om justerat ingångsvärde på andel i handelsbolag skall ett<br>belopp motsvarande den del av avdraget som inte skall återföras till<br>beskattning enligt denna lag ändå anses utgöra skattepliktig intäkt i<br>bolaget.</p>
<p>10 § Uppgår avsättningen till skatteutjämningsreserv enligt räkenskaperna<br>för det beskattningsår som taxeringen avser till ett lägre belopp än det<br>avdrag som ännu ej återförts till beskattning enligt 1 § multiplicerat med<br>två, tas ett belopp som svarar mot hälften av skillnaden mellan de<br>jämförda beloppen upp som skattepliktig intäkt.</p>
<p>11 § Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart<br>till beskattning om</p>
<p>1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört</p>
<p>att bedriva näringsverksamhet,</p>
<p>2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,</p>
<p>3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller</p>
<p>4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket gäller även bestämmelserna i 10 §. I<br>sådana fall anses avsättningen till skatteutjämningsreserv uppgå till noll<br>kronor.</p>
<p>12 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av<br>denna till ett aktiebolag, eller överförs näringsverksamheten i ett<br>handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder överföringen inte uttagsbe-<br>skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) anses den fysiska personen eller<br>bolagsmannen och aktiebolaget som en skattskyldig.</p>
<p>13 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid<br>övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande<br>och övertagande företag som ett företag.</p>
<p>29</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall<br>dock alltjämt tillämpas vid 1992-1994 års taxeringar utom såvitt gäller<br>punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>30</p>
<h3>2.6 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'<br>dels att 26 §, 33 § 3 mom., 44 §, punkt 16 av anvisningarna till 22 §,<br>anvisningarna till 26 och 44 §§, punkt 4 av anvisningarna till 53 § samt<br>punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650)<br>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 3, 18 och 25 §§, 48 § 2 mom., 53 § 3 mom., punkterna 1 och<br>2 av anvisningarna till 22 §, punkterna 9, 19 och 33 av anvisningarna till<br>23 §, punkt 2 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av anvisningarna till<br>32 § samt punkt 10 av anvisningarna till 53 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 §, 46 § 1 mom.,<br>samt 1 a och 2 a av anvisningarna till 22 §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket<br>taxeringsbeslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen<br>(1990:324) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som<br>närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller<br>med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>närmast före taxeringsåret.</p>
<p>För andra skattskyldiga än såda-<br>na som skall föra räkenskaper en-<br>ligt jordbruksbokföringslagen<br>(1979:141) räknas brutet räken-<br>skapsår som beskattningsår för viss<br>förvärvskälla under förutsättning<br>att inkomsten av förvärvskällan<br>beräknas enligt bokföringsmässiga<br>grunder i enlighet med be-<br>stämmelserna i 24 §. Som ytter-<br>ligare förutsättning gäller</p>
<p>a) i fråga om skatt skyldig, som<br>enligt 1 § bokföringslagen<br>(1976:125) är bokförings skyldig,<br>att föreskrifterna i 12 § nämnda<br>lag iakttagits; och</p>
<p>b) i fråga om skattskyldig, som<br>inte avses i a), att räkenskapsåret<br>omfattar tid som enligt 12 § andra<br>stycket bokföringslagen medgetts<br>för annan av den skattskyldige<br>bedriven verksamhet.</p>
<p>Har skattskyldig, som avses i<br>andra stycket b), påbörjat eller<br>upphört med verksamheten eller<br>lagt om räkenskapsåret, skall<br>räkenskapsåret utgöra beskatt-<br>ningsår utan hinder av att det</p>
<p>För skattskyldiga som är bokfö-<br>ringsskyldiga enligt 1 § bokförings-<br>lagen (1976:125) räknas brutet<br>räkenskapsår som beskattningsår<br>för näringsverksamhet under förut-<br>sättning att föreskrifterna i 12 §<br>nämnda lag iakttagits.</p>
<p>Inkomst hos ett handelsbolag tas<br>upp vid den taxering då han-<br>delsbolaget skulle ha taxerats om<br>det hade varit skattskyldigt.</p>
<p>31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>omfattar annan tid än tolv måna-<br>der. Räkenskapsår som utsträcks<br>att omfatta längre tid än aderton<br>månader skall dock inte i något fall<br>räknas som beskattningsår. Inte<br>heller skall räkenskapsår som lagts<br>om till annan tid än kalenderår<br>räknas som beskattningsår i annat<br>fall än då omläggningen har skett<br>för att få samma räkenskapsår för<br>förvärvskällan i fråga som för<br>annan av den skattskyldige bedri-<br>ven verksamhet för vilken brutet<br>räkenskapsår godtas som beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>18</p>
<p>För inkomst av näringsverksam-<br>het skall inkomsten av varje för-<br>värvskälla beräknas för sig. Vid<br>bedömningen av om verksamheter<br>som den skattskyldige bedriver<br>utgör en eller flera förvärvskällor<br>görs skillnad mellan aktiv och<br>passiv näringsverksamhet.</p>
<p>Verksamheter som utgör aktiv<br>näringsverksamhet bildar tillsam-<br>mans en förvärvskälla. Har en<br>verksamhet tidigare utgjort passiv<br>näringsverksamhet och uppkom<br>underskott det sista beskattningsår<br>då verksamheten utgjorde sådan<br>näringsverksamhet utgör dock<br>verksamheten en särskild förvärvs-<br>källa så länge den alltjämt visar<br>underskott. Aktiv litterär, konstnär-<br>lig eller därmed jämförlig verksam-<br>het bildar en särskild förvärvskälla<br>om den skattskyldige begär det.</p>
<p>Varje verksamhet som utgör<br>passiv näringsverksamhet bildar en<br>särskild förvärvskälla.</p>
<p>Verksamheter som har naturlig<br>anknytning till varandra betraktas</p>
<p>6§<sup>3</sup></p>
<p>Vid beskattning skall med stats-<br>låneräntan vid en viss tidpunkt<br>förstås den statslåneränta som<br>Riksgäldskontoret fastställt för den<br>period under vilken tidpunkten<br>infaller.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>För inkomst av näringsverksam-<br>het skall inkomsten av varje för-<br>värvskälla beräknas för sig.</p>
<p>All inkomst av näringsverksamhet<br>som bedrivs av en fysisk person, ett<br>dödsbo eller ett handelsbolag hän-<br>förs till en och samma förvärvs-<br>källa om inte annat följer av fjärde<br>stycket.</p>
<p>Ifråga om handelsbolag som in-<br>nehar andel i ett annat handelsbo-<br>lag hänförs inkomst av närings-<br>verksamhet som bedrivs av bolagen<br>till en och samma förvärvskälla.<br>För kommanditdelägare medges<br>därvid avdrag för underskott i<br>bolaget i den mån avdraget och<br>avdrag som medgetts vid tidigare<br>års taxeringar inte överstiger ett<br>belopp som svarar mot vad del-<br>ägaren satt in i bolaget eller, om<br>det belopp som delägaren åtagit<br>sig sätta in är högre, detta senare<br>belopp. För sådana delägare i han-<br>delsbolag som i förhållande till<br>övriga delägare i bolaget förbe-<br>hållit sig ett begränsat ansvar för</p>
<p>32</p>
<p>Nuvarande lydelse<br>som en enda verksamhet. En verk-<br>samhet utgör aktiv näringsverksam-<br>het om den skattskyldige i inte<br>oväsentlig omfattning arbetat i<br>verksamheten. Annan verksamhet<br>utgör passiv näringsverksamhet.<br>Självständig näringsverksamhet i<br>utlandet hänförs alltid till passiv<br>näringsverksamhet.</p>
<p>För delägare i ett handelsbolag<br>hänförs inkomst från bolaget och<br>annan inkomst till skilda förvärvs-<br>källor. Inkomsten från bolaget<br>hänförs — även om det är fråga om<br>aktiv näringsverksamhet — till flera<br>förvärvskällor om verksamheterna<br>i bolaget saknar naturlig anknyt-<br>ning till varandra.</p>
<p>25</p>
<p>Vad som återstår av intäkterna<br>av en förvärvskälla inom inkomst-<br>slaget näringsverksamhet sedan<br>avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn<br>tagits till in- och utgående balans<br>enligt 24 § och avdrag gjorts enligt<br>26 § utgör inkomsten av förvärvs-<br>källan. Beträffande makar finns<br>särskilda bestämmelser i anvis-<br>ningarna till 52 §.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>bolagets förbindelser medges av-<br>drag med sammanlagt högst ett be-<br>lopp som svarar mot det han an-<br>svarar för. För överskjutande<br>underskott medges avdrag vid<br>beräkningen av inkomsten från<br>bolaget närmast följande beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>Självständig näringsverksamhet i<br>utlandet hänförs alltid till en sär-<br>skild förvärvskälla.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Vad som återstår av intäkterna<br>av en förvärvskälla inom inkomst-<br>slaget näringsverksamhet sedan<br>avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn<br>tagits till in- och utgående balans<br>enligt 24 § och avdrag gjorts enligt<br>lagen (1993:000) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet<br>utgör inkomsten av förvärvskällan.<br>Beträffande makar finns särskilda<br>bestämmelser i anvisningarna till<br>52 §.</p>
<p>46 §</p>
<p>1 mom. Underskott av förvärvs-<br>källa som utgör aktiv näringsverk-<br>samhet enligt 11 kap. 3 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>får — efter yrkande av den skatt-<br>skyldige och med de begränsningar<br>som anges i andra-fjärde styckena<br>— dras av från den skattskyldiges<br>inkomst.</p>
<p>Avdrag får göras för underskott<br>avseende det beskattningsår då den<br>skattskyldige började bedriva för-<br>värvskällan (startåret) och de fyra<br>närmast följande beskattningsåren.<br>Om förvärvskällan övergått till den<br>skattskyldige från någon sådan<br>närstående som avses i punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § får avdrag</p>
<p>3 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 50</p>
<p>33</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>(33 § 3 mom.)</p>
<p>Avdrag får göras för underskott<br>av förvärvskälla som är hänförlig<br>till aktiv näringsverksamhet av-<br>seende litterär, konstnärlig eller<br>därmed jämförlig verksamhet i den<br>mån underskottet — sedan därifrån<br>avräknats vad som i förekommande<br>fall dragits av vid tillämpning av<br>25 § 11 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt eller 26 §<br>9 mom. nämnda lag — överstiger<br>avdrag för underskott från närmast<br>föregående beskattningsår.</p>
<p>Ett villkor för avdrag är dock att<br>den skattskyldige under den period<br>som omfattas av beskattningsåret<br>och de tre närmast föregående<br>beskattningsåren redovisat intäkter<br>från verksamheten av någon bety-<br>denhet. Härvid beaktas även intäk-<br>ter som hänförts till inkomstslaget<br>tjänst.<br></p>
<p>göras endast om den närstående<br>hade varit berättigad till avdrag<br>om han fortsatt att driva verksam-<br>heten.</p>
<p>Avdrag medges inte</p>
<p>1. skattskyldig som någon gång<br>under de fem beskattningsår som<br>närmast föregått startåret direkt<br>eller indirekt bedrivit likartad<br>verksamhet,</p>
<p>2. för underskott som belöper på<br>kommanditdelägare eller sådan<br>delägare i handelsbolag som z<br>förhållande till övriga delägare i<br>bolaget förbehållit sig ett begränsat<br>ansvar för bolagets förbindelser i<br>vidare mån än som anges i 18 §<br>tredje stycket,</p>
<p>3. i den mån avdrag för under-<br>skottet medgetts enligt 3 §<br>13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt.</p>
<p>I fråga om förvärvskälla som<br>uteslutande eller så gott som ute-<br>slutande avser litterär, konstnärlig<br>eller därmed jämförlig verksamhet<br>får avdrag göras även efter den i<br>andra stycket angivna tiden. Här-<br>vid gäller följande. Avdrag får med<br>iakttagande av föreskrifterna i<br>tredje stycket 2 och 3 göras i den<br>mån underskottet överstiger av-<br>drag för underskott från närmast<br>föregående beskattningsår. Ett<br>villkor för avdrag är dock att den<br>skattskyldige under den period som<br>omfattas av beskattningsåret och de<br>tre närmast föregående beskatt-<br>ningsåren redovisat intäkter från<br>verksamheten av någon betydenhet.<br>Härvid beaktas även intäkter som<br>hänförts till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>48 §</p>
<p>2 mom.<sup>6</sup> Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under<br>hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.</p>
<p>34</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,25 basbelopp för taxerad inkomst som inte<br>överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men<br>inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,25 basbelopp ökat med<br>25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86<br>men inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04<br>basbelopp uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående<br>mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10<br>procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04<br>basbelopp, dock lägst till 0,25 basbelopp.</p>
<p>Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan<br>gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje<br>period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt-<br>ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen<br>skattepliktig dagpenning.</p>
<p>Med basbelopp avses basbeloppet<br>försäkring för året före taxeringsåret</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet och tjänst mins-<br>kad med avdrag som avses i 46 §.<br>I inkomst av tjänst inräknas därvid<br>inte intäkt som avses i 32 § 1</p>
<p>mom. första stycket h och i. Som<br>avdrag enligt 46 § räknas därvid<br>inte avdrag som på grund av dis-<br>pens enligt punkt 6 tredje stycket<br>av anvisningarna till 46 § grundas<br>på inkomst av passiv näringsverk-<br>samhet eller intäkt som avses i<br>32 § 1 mom. första stycket h.</p>
<p>Grundavdraget avrundas nedåt till</p>
<p>enligt lagen (1962:381) om allmän</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3 § lagen om allmän försäkring<br>och tjänst minskad med avdrag<br>som avses i 46 §. I inkomst av<br>tjänst inräknas därvid inte intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i. Som avdrag enligt<br>46 § räknas därvid inte avdrag som<br>på grund av dispens enligt punkt 6<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>46 § grundas på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet eller intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h.</p>
<p>helt hundratal kronor.</p>
<p>53 §</p>
<p>3 mom? Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet<br>inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den<br>avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet,<br>och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna<br>i denna lag skolat gälla för den avlidne.</p>
<p>För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad<br>som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt<br>här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hem-<br>mahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal in-<br>komstskatt.</p>
<p>35</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Från och med det taxeringsår<br>som följer närmast efter det fjärde<br>kalenderåret efter det kalenderår,<br>då dödsfallet inträffade, tillämpas<br>dock bestämmelserna om han-<br>delsbolag på dödsbo efter den som<br>vid sitt frånfälle var bosatt här i<br>riket, om för dödsboet skulle ha<br>beräknats högre till statlig inkomst-<br>skatt taxerad inkomst än 10 000<br>kronor eller större skattepliktig<br>förmögenhet än 100 000 kronor.<br>Bestämmelserna om handelsbolag<br>i punkterna 1 och 2 av anvis-<br>ningarna till 22 § och punkt 1 av<br>anvisningarna till 23 § tillämpas<br>dock inte. Ingår i dödsbo sådan<br>egendom som vid dödsfallet var<br>privatbostad, som avses i 5 §, skall<br>reglerna om privatbostad tillämpas<br>intill utgången av nyss angiven tid<br>om egendomen fortfarande upp-<br>fyller förutsättningarna för att<br>kunna räknas som privatbostad.<br>Dödsbo på vilket bestämmelserna<br>om handelsbolag varit tillämpliga<br>något beskattningsår anses därefter<br>som sådant bolag i beskattnings-<br>hänseende, oavsett storleken av<br>boets inkomst eller förmögenhet.<br>Bestämmelserna i detta stycke<br>tillämpas icke på fideikommissbo.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>dödsbo, som enligt föregående<br>stycke skall behandlas såsom han-<br>delsbolag i beskattningshänseende,<br>taxeras enligt bestämmelserna i<br>andra stycket.</p>
<p>Ingår i dödsbo sådan egendom<br>som vid dödsfallet var privatbostad<br>som avses i 5 §, skall reglerna om<br>privatbostad tillämpas till och med<br>det taxeringsår som följer närmast<br>efter det tredje kalenderåret efter<br>det kalenderår då dödsfallet in-<br>träffade om egendomen fortfarande<br>uppfyller förutsättningarna för att<br>kunna räknas som privatbostad.</p>
<p>Anvisningar<br>till 22 §</p>
<p>l.<sup>8</sup> Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar<br>eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten<br>skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och<br>ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för<br>varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda<br>gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter<br>befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga<br>den sista affärshändelsen i verksamheten.</p>
<p>36</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avytt-<br>rats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot uttagsbe-<br>skattning inte föreligger. Uttag av<br>bränsle från fastighet som är taxe-<br>rad som lantbruksenhet för upp-<br>värmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid<br>avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda<br>inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning<br>av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §<br>andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs<br>av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om<br>den skattskyldige begär det.</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-<br>mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening<br>som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida<br>innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels-<br>bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid<br>avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som<br>avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser<br>som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.</p>
<p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avytt-<br>rats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot uttagsbe-<br>skattning inte föreligger. Uttag av<br>bränsle från fastighet som är taxe-<br>rad som lantbruksenhet för upp-<br>värmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.<br>Uttag av andra aktier än sådana<br>som utgör omsättningstillgångar<br>enligt punkt 4 av anvisningarna till<br>21 § beskattas inte heller om akti-<br>erna delats eller skiftats ut enligt 3<br>§ 7 mom. fjärde stycket eller 3 §<br>8 mom. tredje stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av<br>tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna<br>2 och 4 av anvisningarna till 42 §.</p>
<p>1 a. Vid tillämpning av punkt 1<br>fjärde stycket skall uttag av andra<br>aktier än sådana som utgör omsätt-<br>ningstillgångar enligt punkt 4 av<br>anvisningarna till 21 § inte beskat-<br>tas om det är fråga om sådan<br>utdelning från svenskt aktiebolag<br>som avses i andra stycket eller<br>utskiftning i samband med</p>
<p>37</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>upplösning av svensk ekonomisk<br>förening som avses i tredje stycket.</p>
<p>[3 § 7 mom. fjärde stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt]</p>
<p>Annan utdelning från svenskt<br>aktiebolag än som avses i 1 mom.<br>tredje stycket är skattefri om den<br>har uppburits i förhållande till<br>innehavda aktier och utgår i form<br>av aktier i ett annat svenskt<br>aktiebolag. Som förutsättningar<br>gäller följande. Det utdelande<br>bolaget skall ha aktier inregistrera-<br>de vid en svensk börs. När utdel-<br>ning lämnas skall bolaget — direkt<br>eller indirekt — ha innehaft samt-<br>liga aktier i det andra bolaget<br>sedan ingången av närmast före-<br>gående beskattningsår eller sedan<br>det andra bolaget började bedriva<br>verksamhet av något slag. Samtliga<br>aktier i det andra bolaget skall<br>delas ut. Den verksamhet som där-<br>efter bedrivs eller skall bedrivas i<br>vartdera bolaget skall vara av be-<br>tydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de<br>utdelade aktierna lager hos mot-<br>tagaren av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av aktier-<br>na. Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p>
<p>(3 § 8 mom. tredje stycket lagen<br>om statlig inkomstskatt)</p>
<p>Som utdelning skall inte anses<br>större belopp än som motsvarar<br>vad medlemmen erhåller i annat än<br>aktier i ett svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följ ande. Den<br>utskiftande föreningen får inte vara<br>sådant företag som avses i 3 §<br>12 mom. nionde stycket. Före-<br>ningen skall äga samtliga aktier i<br>bolaget och samtliga aktier skall<br>skiftas ut. Värdet av den egendom<br>som skiftas ut i annan form än</p>
<p>Utdelning skall lämnas i form av<br>aktier i ett annat svenskt<br>aktiebolag. Det utdelande aktie-<br>bolaget skall ha aktier inregistrera-<br>de vid en svensk börs. Bolaget får<br>inte vara sådant företag som avses<br>i 2 § 10 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt. När ut-<br>delning lämnas skall bolaget —<br>direkt eller indirekt — ha innehaft<br>samtliga aktier i det andra bolaget<br>sedan ingången av närmast före-<br>gående beskattningsår eller sedan<br>det andra bolaget började bedriva<br>verksamhet av något slag. Samtliga<br>aktier i det andra bolaget skall<br>delas ut. Den verksamhet som där-<br>efter bedrivs eller skall bedrivas i<br>vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget.</p>
<p>Den utskiftande föreningen får<br>inte vara sådant företag som avses<br>i 3 § 12 mom. nionde stycket lagen<br>om statlig inkomstskatt. Värdet av<br>den egendom som skiftas ut i an-<br>nan form än aktier i ett svenskt<br>aktiebolag får inte överstiga fem<br>procent av det nominella värdet på<br>aktierna. Föreningen skall äga<br>samtliga aktier i bolaget och samt-<br>liga aktier skall skiftas ut.</p>
<p>Utgör aktier som utdelas eller</p>
<p>38</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>aktier får inte överstiga fem<br>procent av det nominella värdet på<br>aktierna. Utgör de utskiftade ak-<br>tierna lager hos mottagaren skall<br>denne som intäkt ta upp värdet av<br>aktierna. Värdet skall bestämmas<br>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §<br>kommunal skattelagen (1928:370).</p>
<p>2.<sup>9</sup> Ränta på banktillgodohavan-<br>den som hör till näringsverksamhet<br>och på kundfordringar utgör intäkt<br>av näringsverksamhet. Detsamma<br>gäller beträffande ränta och ut-<br>delning på omsättningstillgångar<br>samt utdelning som uppburits från<br>aktiebolag eller ekonomiska<br>föreningar i förhållande till gjorda<br>inköp (rabatt) eller försäljningar<br>(pristillägg). Ränta och utdelning<br>på sådan andel i ekonomisk för-<br>ening som avses i 2 § 8 mom. la-<br>gen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt utgör intäkt av näringsverk-<br>samhet om innehavet av andelen</p>
<p>utskiftas enligt andra eller tredje<br>stycket lager hos mottagaren skall<br>denne som intäkt ta upp värdet av<br>aktierna. Värdet skall bestämmas<br>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §.</p>
<p>2. Ränta på banktillgodohavan-<br>den som hör till näringsverksamhet<br>och på kundfordringar utgör intäkt<br>av näringsverksamhet. Detsamma<br>gäller beträffande ränta och ut-<br>delning på omsättningstillgångar<br>samt utdelning som uppburits från<br>aktiebolag eller ekonomiska<br>föreningar i förhållande till gjorda<br>inköp (rabatt) eller försäljningar<br>(pristillägg).</p>
<p>betingas av sådan verksamhet.</p>
<p>Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all<br>ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning<br>enligt 19 §.</p>
<p>Med utdelning avses även sådana<br>utbetalningar som anges i 3 §<br>1 mom. tredje stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>2 a. Från skatteplikt undantas<br>dels — i fall som avses i 1—3 ned-<br>an — utdelning och — i fall som<br>avses i 4 nedan — ränta, dels<br>hälften av realisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och<br>företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk<br>förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepappers-<br>fond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinst-<br>andelslån (vinstandelsbevis) som<br>givits ut av ett svenskt företag i de<br>fall företaget helt saknar avdrags-<br>rätt enligt 2 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>5. terminer och optioner som</p>
<p>39</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hän-<br>förligt till aktier i svenska aktiebo-<br>lag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller<br>dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning på lagertillgång.</p>
<p>b) Utdelning som det utdelande<br>företaget har rätt till avdrag för<br>enligt 2 § 8 mom. första stycket<br>eller 11 mom. andra stycket lagen<br>om statlig inkomstskatt.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andra<br>aktier eller tillgångar som avses i<br>första stycket än sådana som givits<br>ut av ett aktiebolag vars aktier är<br>noterade vid svensk börs eller ett<br>företag som ingår i en koncern<br>med ett moderbolag vars aktier är<br>föremål för en sådan notering, om<br>tillgångarna givits ut av ett företag<br>som innehar fastighet taxerad som<br>hyreshusenhet. Undantaget från<br>skatteplikt gäller inte den del av<br>vinsten som svarar mot värdet av<br>fastighetsinnehavet i förhållande<br>till värdet av samtliga tillgångar i<br>företaget. Med innehav av fastighet<br>jämställs att en fastighet innehas<br>av ett företag i intressegemenskap<br>som omfattas av avyttringen. In-<br>tressegemenskap anses råda mellan<br>företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av<br>fastighetsinnehavet avses det<br>högsta av taxeringsvärdet och det<br>bokförda värdet på av företaget<br>innehavd fastighet.</p>
<p>d) Vinst vid avyttring av andel i<br>sådan bostadsförening respektive<br>aktie i sådant bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>e) Vinst för fysisk person och<br>dödsbo vid avyttring av andel i<br>ekonomisk förening,</p>
<p>f) Utdelning, ränta och vinst på<br>tillgångar som innehas av handels-<br>bolag.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3<br>att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappesfond</p>
<p>40</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>skall undantas från skatteplikt<br>gäller endast om fondförmögenhe-<br>ten inte annat än tillfälligtvis un-<br>derstigit 90 procent av summan av</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplik-<br>ten är begränsad enligt bestämmel-<br>serna i denna anvisningspunkt och</p>
<p>b. andelar i utländsk juridisk<br>person eller andra utländska finan-<br>siella instrument motsvarande dem<br>som avses i första stycket 1, 2 och<br>5.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som<br>avses i tredje stycket a och b inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 60<br>procent av fondförmögenheten,<br>undantas 30 procent av realisa-<br>tionsvinsten på andelarna från<br>skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3<br>att utdelning från svensk värdepap-<br>persfond undantas från skatteplikt<br>gäller för</p>
<p>— den del av utdelningen som<br>svarar mot skattefri utdelning som<br>har mottagits av fonden under det<br>beskattningsår för vilket utdel-<br>ningen bestämts,</p>
<p>— hälften av den del av utdel-<br>ningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det be-<br>skattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts på tillgångar för vilka<br>hälften av vinsten är undantagen<br>från skatteplikt enligt denna an-<br>visningspunkt samt</p>
<p>— 30 procent av den del av<br>utdelningen som svarar mot fon-<br>dens realisationsvinster under det<br>beskattningsår för vilket utdelning-<br>en bestämts på tillgångar för vilka<br>30 procent av vinsten är undanta-<br>gen från skatteplikt enligt denna<br>anvisningspunkt.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten<br>enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappersfon-<br>der skall utdelningen anses svara<br>mot fondens inkomster i följande<br>ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.</p>
<p>41</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>åttonde stycket lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och<br>ränta samt realisationsvinst på<br>andra tillgångar än som avses i<br>tredje stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar<br>för vilka skatteplikten undantas<br>med 30 procent enligt denna anvis-<br>ningspunkt.</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>till 23 §</p>
<p>9.<sup>10</sup> Avdrag på grund av avyttring av skog på fastighet som är taxerad<br>som lantbruksenhet (skogsavdrag) medges enligt bestämmelserna i denna<br>anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångs-<br>punkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med an-<br>skaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid<br>förvärv av fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Med gällande<br>ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har<br>medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 föreskrivs hur anskaff-<br>ningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdrags-<br>grundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av be-<br>skattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och<br>60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogs-<br>produkter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig<br>skogsprodukter för eget bruk eller i annan förvärvskälla. Fysisk person<br>får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffnings-<br>värdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst<br>halva den avdragsgrundande skogsintäkten.</p>
<p>Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar<br>han genom intyg från länsstyrelse eller på annat sätt att förvärvet utgör<br>ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationa-<br>liseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande<br>skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det be-<br>skattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå<br>följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räk-<br>nas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt<br>fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat<br>det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller<br>enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta<br>stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper<br>på rationaliseringsförvärvet.</p>
<p>42</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den<br>avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den<br>avlidne.</p>
<p>Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under<br>innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe-<br>ringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den<br>avdragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock<br>inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag beräknas<br>dödsbo, för vilket reglerna om avdraget för bolaget.<br>handelsbolag skall tillämpas, be-<br>räknas avdraget för bolaget respek-<br>tive boet.</p>
<p>Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige<br>tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvs-<br>källan, har förvärvats av ny ägare.</p>
<p>Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och<br>inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av<br>enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den<br>gemensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till<br>minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000</p>
<p>19. Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter i den<br>mån avgifterna hänför sig till nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>kronor.</p>
<p>19." Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter i den<br>mån avgifterna hänför sig till nä-<br>ringsverksamheten .</p>
<p>Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att<br>täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-<br>samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller<br>jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta<br>årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenska-<br>perna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskatt-<br>ning nästföljande beskattningsår.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den<br>skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med</p>
<p>1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av an-<br></p>
<p>visningarna till 22 §,</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.</p>
<p>2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring,<br>och</p>
<p>3) intäkt som omfattas av över-<br>enskommelse enligt 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>43</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 23 procent av under-<br>laget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster som<br>avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-</p>
<p>komster får dock avdraget uppgå till<br>Vad som har sagts i första —<br>fjärde styckena gäller också för en<br>fysisk person, som är delägare i ett<br>handelsbolag, under förutsättning<br>att bolaget har haft inkomst av<br>näringsverksamhet här i riket.<br>Avdrag enligt<br>första och andra styckena skall<br>därvid göras av delägaren. Vad</p>
<p>högst 15 procent.</p>
<p>Vad som har sagts i första —<br>fjärde styckena gäller också för en<br>fysisk person, som är delägare i ett<br>handelsbolag, under förutsättning<br>att bolaget har haft inkomst av<br>näringsverksamhet här i riket.<br>Avdrag enligt<br>första och andra styckena skall<br>därvid göras av delägaren.</p>
<p>som nu har sagts gäller också i<br>fråga om en delägare i ett dödsbo,<br>för vilket reglerna om handelsbolag<br>skall tillämpas.</p>
<p>Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpan-<br>de make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra</p>
<p>maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för<br>envar av makarna.</p>
<p>Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid<br>självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna<br>skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.</p>
<p>33.<sup>12</sup> Avdrag medges för förlust<br>vid icke yrkesmässig avyttring<br>(realisationsförlust) av tillgång eller<br>förpliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Vid inkomstberäkningen i ett<br>handelsbolag begränsas avdraget<br>för realisationsförlust på sätt anges<br>i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte innehavet av tillgången<br>eller förpliktelsen betingas av<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>den skattskyldige eller annan som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå den skatt-<br>skyldige nära.</p>
<p>33. Avdrag medges för förlust<br>vid icke yrkesmässig avyttring<br>(realisationsförlust) av tillgång eller<br>förpliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Om viss del av vinst skulle ha<br>tagits upp som skattepliktig intäkt<br>enligt punkt 2 a av anvisningarna<br>till 22 § får endast motsvarande<br>del av förlusten räknas som om-<br>kostnad. Vid inkomstberäkningen i<br>ett handelsbolag begränsas avdraget<br>för realisationsförlust på sätt anges<br>i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte innehavet av tillgången<br>eller förpliktelsen betingas av<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>den skattskyldige eller annan som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå den skatt-<br>skyldige nära.</p>
<p>44</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>till 24 §</p>
<p>2.<sup>13</sup> Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte<br>tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd<br>som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125).</p>
<p>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,<br>som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,<br>anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.</p>
<p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än<br>lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, ob-<br>ligationer, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst<br>97 procent av det samlade anskaffningsvärdet.</p>
<p>Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager<br>får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett<br>högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvär-<br>de. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för<br>varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har<br>denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,<br>får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och allmänna saluvärdet.</p>
<p>Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar<br>enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas<br>endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag<br>på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på<br>rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning<br>(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige<br>visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen<br>understiger det kontraherade priset.</p>
<p>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-<br>eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatt-<br>skyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte<br>uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får<br>sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyl-<br>dige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och<br>inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomst-<br>beräkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som mot-<br>svarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdel-<br>ning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges anskaff-<br>ningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket<br>utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i</p>
<p>45</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett be-<br>lopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffnings-<br>kostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade belop-<br>pet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för<br>beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att<br>den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget<br>redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar<br>utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla<br>andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs<br>om aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk<br>förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.</p>
<p>I fråga om aktier som utgör lager<br>gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning<br>som avses i 3 § 7 mom. fjärde<br>stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall som anskaff-<br>ningsvärde för dessa aktier anses<br>så stor del av anskaffningsvärdet<br>för aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Anskaffnings-<br>värdet för aktierna i det utdelande<br>bolaget skall minskas i motsvaran-<br>de mån. För sådan mottagare som<br>avses i 3 § 7 mom. femte stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket nämnda lag skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses anskaffningsvärdet för an-<br>delarna i den förening som skiftat<br>ut aktierna.</p>
<p>I fråga om aktier som utgör lager<br>gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning<br>som avses i punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av anskaffnings-<br>värdet för aktierna i det utdelande<br>bolaget som svarar mot förändring-<br>en i marknadsvärdet på dessa<br>aktier till följd av utdelningen. An-<br>skaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget skall minskas i<br>motsvarande mån. För sådan mot-<br>tagare som inte äger aktier i det<br>utdelande bolaget skall, om veder-<br>lag erlagts för rätten till utdelning,<br>vederlaget anses som anskaffnings-<br>värde. I annat fall skall de utdelade<br>aktierna anses anskaffade utan<br>kostnad. Har aktier erhållits genom<br>sådan utskiftning som i punkt 1 a<br>av anvisningarna till 22 § skall<br>som anskaffningsvärde för dessa<br>aktier anses anskaffningsvärdet för<br>andelarna i den förening som<br>skiftat ut aktierna.</p>
<p>till 32</p>
<p>9.<sup>14</sup> Har delägare i vanligt han-<br>delsbolag, kommanditbolag, enkelt<br>bolag eller rederi åtnjutit inkomst<br>från bolaget eller rederiet i form av<br>avlöning, hänföres sådan inkomst<br>till intäkt icke av tjänst utan av den<br>förvärvskälla, varur bolagets eller<br>rederiets inkomst härflutit.</p>
<p>9. Har delägare i vanligt han-<br>delsbolag, kommanditbolag, enkelt<br>bolag eller rederi haft inkomst från<br>bolaget eller rederiet i form av<br>avlöning, hänföres sådan inkomst<br>till intäkt icke av tjänst utan av det<br>inkomstslag bolagets eller rederiets<br>inkomst avser.</p>
<p>46</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>till 53 §</p>
<p>10.<sup>15</sup> Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag<br>eller rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å<br>honom belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts,<br>och oberoende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under<br></p>
<p>beskattningsåret eller tidigare förvä</p>
<p>Vad som föreskrivs i första<br>stycket gäller också beträffande här<br>i riket bosatt eller hemmahörande<br>delägare i fråga om den på deläga-<br>ren belöpande delen av vinsten i<br>annan utländsk juridisk person än<br>sådan som enligt 2 § 12 mom. eller<br>16 § 2 mom. andra stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall betraktas som svensk ekono-<br>miskförening eller utländskt bolag</p>
<p>a) om delägaren beskattas i den s<br>nen är hemmahörande för den del</p>
<p>ade vinst.</p>
<p>Vad som föreskrivs i första<br>stycket gäller också beträffande här<br>i riket bosatt eller hemmahörande<br>delägare i fråga om den på deläga-<br>ren belöpande delen av vinsten i<br>annan utländsk juridisk person än<br>sådan som enligt 16 § 2 mom.<br>andra eller tredje styckena lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall betraktas som utländskt bolag</p>
<p>: där den utländska juridiska perso-<br>den utländska juridiska personens</p>
<p>vinst som belöper på delägaren, eller</p>
<p>b) om vid utgången av året närmast före taxeringsåret dels minst tio<br>procent av den utländska juridiska personens kapital eller röstetal för dess<br>samtliga andelar innehas antingen av delägaren själv eller av en krets av<br>personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller<br>juridisk person (moderföretaget), av — om moderföretaget är en fysisk<br>person — sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av<br>anvisningarna till 32 § samt av juridiska personer som direkt eller genom<br>förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de<br>närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska personens<br>kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras,<br>direkt eller genom förmedling av juridisk person, av här i riket bosatta<br>eller hemmahörande personer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Inkomst hos ett handelsbolag som med tillämpning av äldre rätt skulle<br>ha tagits upp vid 1995 års eller, om den skattskyldige då inte taxeras, vid<br>1996 års taxering skall tas upp i enlighet med äldre rätt om de nya<br>bestämmelserna föranleder att inkomsten annars inte tas upp vid<br>ifrågavarande taxeringar.</p>
<p>Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i punkt 2 a av anvisningarna<br>till 22 § skall hänsyn inte tas till sammansättningen av värdepappersfonds<br>förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1<br>januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhetsnivån<br>90 procent i anvisningspunktens tredje stycke en gräns på 75 procent<br>tillämpas.</p>
<p>47</p>
<p>Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i punkt 2 a femte och sjätte Prop. 1993/94:50<br>styckena av anvisningarna till 22 § skall, i fråga om utdelning som<br>lämnas under år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade<br>inkomsterna efter ikraftträdandet.</p>
<p>'Senaste lydelse av</p>
<p>26 § 1991:2006</p>
<p>33 § 3 mom. 1993/94:45.</p>
<p>punkt 16 av anvisningarna till 22 § 1990:1421<br>anvisningarna till 26 § 1990:650</p>
<p>punkt 4 av anvisningarna till 53 § 1991:180</p>
<p>punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till 1990:650, 1992:1343.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1990:650.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse av förutvarande 6 § 1972:169.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1990:650.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1990:650.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1992:1484.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1991:180.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1992:1343.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1990:1421.</p>
<p><sup>l0</sup>Senaste lydelse 1990:1487.</p>
<p>"Senaste lydelse 1992:1343.</p>
<p><sup>l2</sup>Senaste lydelse 1991:1832.</p>
<p><sup>13</sup>Senaste lydelse 1992:1343.</p>
<p><sup>14</sup>Senaste lydelse 1940:876.</p>
<p><sup>15</sup>Senaste lydelse 1990.1421.</p>
<p>48</p>
<h3>2.7 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) i sin lydelse enligt lagen (1993:938) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>till 46 §</p>
<p>6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-<br>ringen ägs av den skattskyldige.</p>
<p>Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på<br>pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>aktiv näringsverksamhet före av-<br>drag enligt punkt 21 av anvisning-<br>arna till 23 §, före avdrag för<br>särskild löneskatt på pensionskost-<br>nader enligt punkt 23 av anvisning-<br>arna till 23 § på sådan pensionsför-<br>säkring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring före avdrag enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på<br>pensionskostnader enligt punkt 23<br>av anvisningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensionsspar-<br>konto som avses i punkt 7 och före<br>avdrag för avsättning för egenav-<br>gifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter,</p>
<p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i och</p>
<p>3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt<br>1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-<br>ningsåret eller året närmast dessförinnan</p>
<p>och beräknas med hänsyn till<br>storleken av sådan inkomst. Avdra-<br>get får uppgå till högst ett belopp<br>motsvarande det basbelopp som en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring bestämts för året när-<br>mast före taxeringsåret och des-<br>sutom i fråga om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent<br>av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna<br>anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses<br>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda</p>
<p>och beräknas med hänsyn till<br>storleken av sådan inkomst. Avdra-<br>get får uppgå till högst ett belopp<br>motsvarande det basbelopp som en-<br>ligt lagen om allmän försäkring<br>bestämts för året närmast före<br>taxeringsåret och dessutom i fråga<br>om</p>
<p>4 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 50</p>
<p>49</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som<br>överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt<br>i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk<br>förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt<br>20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35<br>procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger<br>tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen<br>om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig<br>dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger<br>tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke<br>beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt-<br>ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.<br>Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer<br>än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och<br>samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda</p>
<p>rätt till avdrag enligt detta stycke ba<br>och som allmänt avdrag skall den<br>basbelopp fördelas efter respektive<br>de sammanlagda avdragsgrundande</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får<br>medges med högre belopp än som<br>följer av bestämmelserna i föregå-<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skattskyl-<br>dig som avses i andra stycket b.<br>Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast föregå-</p>
<p>de i inkomstslaget näringsverksamhet<br>del av avdraget som beräknas på ett<br>avdragsgrundande inkomsts andel av<br>inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får<br>medges med högre belopp än som<br>följer av bestämmelserna i föregå-<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skattskyl-<br>dig som avses i andra stycket b.<br>Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast föregå-</p>
<p>50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ende meningarna får dock inte be-<br>räknas för inkomst som härrör från<br>aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte styc-<br>ket av anvisningarna till 23 §. Har<br>skattskyldig, som — själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son — bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvskäl-<br>lan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett betryg-<br>gande pensionsskydd, får avdrag<br>beräknas även på inkomst av kapi-<br>tal som är hänförlig till försäljning<br>av förvärvskällan före avdraget, på<br>inkomst av passiv näringsverksam-<br>het före avdraget samt på sådan<br>intäkt av tjänst som avses i 32 §</p>
<p>1 mom. första stycket h. Avdraget<br>får i detta fall beräknas med beak-<br>tande av det antal år den skattskyl-<br>dige drivit näringsverksamheten,<br>dock högst för tio år. Hänsyn skall<br>vid bedömningen av avdragets<br>storlek tas till den skattskyldiges<br>övriga pensionsskydd och andra<br>möjligheter till avdrag för avgift<br>och inbetalning som avses i 46 §</p>
<p>2 mom. första stycket 6 och 7.<br>Avdraget får dock inte överstiga ett<br>belopp som för varje år som drif-<br>ten pågått motsvarar tio gånger det<br>basbelopp som enligt lagen om<br>allmän försäkring bestämts för det<br>år driften i förvärvskällan upphört<br>och ej heller summan av de belopp<br>som under beskattningsåret redovi-<br>sats som nettointäkt av förvärvskäl-<br>lan i förekommande fall före av-<br>draget, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvisnings-<br>punkt och på sådan inbetalning på<br>pensionssparkonto som avses i<br>punkt 7 och före avdrag för av-<br>sättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter och sådan<br>inkomst av kapital som är att hän-<br></p>
<p>ende meningarna får dock inte be-<br>räknas för inkomst som härrör från<br>aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som — själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son — bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvskäl-<br>lan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett betryg-<br>gande pensionsskydd, får avdrag<br>beräknas även på inkomst av kapi-<br>tal som är hänförlig till försäljning<br>av förvärvskällan före avdraget, på<br>inkomst av passiv näringsverksam-<br>het enligt lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster före avdraget samt<br>på sådan intäkt av tjänst som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h.<br>Avdraget får i detta fall beräknas<br>med beaktande av det antal år den<br>skattskyldige drivit näringsverk-<br>samheten, dock högst för tio år.<br>Hänsyn skall vid bedömningen av<br>avdragets storlek tas till den<br>skattskyldiges övriga pensions-<br>skydd och andra möjligheter till<br>avdrag för avgift och inbetalning<br>som avses i 46 § 2 mom. första<br>stycket 6 och 7. Avdraget får dock<br>inte överstiga ett belopp som för<br>varje år som driften pågått motsva-<br>rar tio gånger det basbelopp som<br>enligt lagen om allmän försäkring<br>bestämts för det år driften i för-<br>värvskällan upphört och ej heller<br>summan av de belopp som under<br>beskattningsåret redovisats som in-<br>komst av förvärvskällan i förekom-<br>mande fall före avdraget, före<br>avdrag för särskild löneskatt på<br>pensionskostnader enligt punkt 23<br>av anvisningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensionsspar-<br>konto som avses i punkt 7 och före<br>avdrag för avsättning för egenav-</p>
<p>51</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>föra till vinst med anledning av<br>överlåtelse av förvärvskällan. Har<br>skattemyndigheten enligt punkt 1<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>31 § medgivit att dödsbo tar pen-<br>sionsförsäkring, anger skattemyn-<br>digheten det högsta belopp varmed<br>avdrag för avgift för försäkringen<br>får medges. Härvid iakttas i<br>tillämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i<br>en förvärvskälla. Skattemyndig-<br>hetens beslut i fråga som avses i<br>detta stycke får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>gifter enligt lagen om socialavgifter<br>och sådan inkomst av kapital som<br>är att hänföra till vinst med an-<br>ledning av överlåtelse av förvärvs-<br>källan. Har skattemyndigheten<br>enligt punkt 1 tredje stycket av<br>anvisningarna till 31 § medgivit att<br>dödsbo tar pensionsförsäkring,<br>anger skattemyndigheten det högsta<br>belopp varmed avdrag för avgift<br>för försäkringen får medges. Här-<br>vid iakttas i tillämpliga delar be-<br>stämmelserna i detta stycke om<br>avdrag för skattskyldig som upp-<br>hört med driften i en förvärvskälla.<br>Skattemyndighetens beslut i fråga<br>som avses i detta stycke får över-<br>klagas hos Riksskatteverket. Riks-<br>skatteverkets beslut får inte över-<br>klagas.</p>
<p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §<br>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i<br>andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p>
<p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för<br>avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7<br>inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,<br>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det<br>beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får<br>utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalnings-<br>året. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår<br>sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p>
<p>Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av att<br>aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första hand<br>göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande<br>det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt<br>av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte<br>kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital<br>enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag<br>avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom.<br>sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>52</p>
<p>2.8 Förslag till <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50</p>
<h3>Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt<sup>1</sup></p>
<p>dels att 2 § 12, 15 och 16 mom. skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 2 § 1,4, 8, 10 och 14 mom., 3 § 4, 6 - 10, 12 och 13 mom.,<br>10 §, 16 § 2 mom., 22 §, 24 § 2 och 4 mom., 27 § 2, 4 och 5 mom.,<br>28 § samt 29 § 2 mom. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>1 mom.<sup>2</sup> Bestämmelserna i 3-<br>5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och<br>66 §§ kommunalskattelagen<br>(1928:370) tillämpas också vid<br>taxeringen till statlig inkomstskatt<br>i den mån inte annat följer av<br>denna lag.</p>
<p>1 mom. Bestämmelserna i 3-6,<br>18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och<br>66 §§ kommunalskattelagen<br>(1928:370) tillämpas också vid<br>taxeringen till statlig inkomstskatt<br>i den mån inte annat följer av<br>denna lag.</p>
<p>I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-<br>ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även<br>anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.</p>
<p>För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde -</p>
<p>åttonde styckena.</p>
<p>Beskattningsåret utgörs av det<br>räkenskapsår som slutat närmast<br>före taxeringsåret. I fråga om<br>verksamhet på vilken bokförings-<br>lagen (1976:125) inte är tillämplig<br>gäller dock följande. Beskatt-<br>ningsåret får avse — utom kalen-<br>derår — räkenskapsår som omfattar<br>tiden den 1 maj-den 30 april, den<br>1 juli-den 30 juni, den 1 septem-<br>ber-den 31 augusti eller tid som<br>enligt 12 § andra stycket bok-<br>föringslagen medgetts för annan av<br>den skattskyldige bedriven verk-<br>samhet. Har skattskyldig påbörjat<br>eller upphört med verksamheten<br>eller lagt om räkenskapsåret, skall<br>räkenskapsåret utgöra beskatt-<br>ningsår utan hinder av att det<br>omfattar annan tid än tolv måna-<br>der. Räkenskapsår som utsträcks<br>att omfatta längre tid än aderton<br>månader skall dock inte i något fall<br>räknas som beskattningsår. Inte<br>heller skall räkenskapsår som lagts<br>om till annan tid än kalenderår</p>
<p>Beskattningsåret utgörs av det<br>räkenskapsår som slutat närmast<br>före taxeringsåret. I fråga om<br>verksamhet på vilken bokförings-<br>lagen (1976:125) inte är tillämplig<br>skall beskattningsåret avse kalen-<br>derår.</p>
<p>53</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>räknas som beskattningsår i annat<br>fall än då omläggningen har skett<br>för att få samma räkenskapsår för<br>förvärvskällan i fråga som för<br>annan av den skattskyldige be-<br>driven verksamhet för vilken brutet<br>räkenskapsår godtas som beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>All inkomst hänförs till samma All inkomst hänförs till samma<br>förvärvskälla. förvärvskälla. För kommandit-</p>
<p>delägare medges avdrag för under-<br>skott i bolaget i den mån avdraget<br>och avdrag som medgetts vid tidi-<br>gare års taxeringar inte överstiger<br>ett belopp som svarar mot vad<br>delägaren satt in i bolaget eller,<br>om det belopp som delägaren<br>åtagit sig sätta in är högre, detta<br>senare belopp. För sådana del-<br>ägare i handelsbolag som i<br>förhållande till övriga delägare i<br>bolaget förbehållit sig ett begränsat<br>ansvar för bolagets förbindelser<br>medges avdrag med sammanlagt<br>högst ett belopp motsvarande det<br>han ansvarar för. För över-<br>skjutande underskott medges av-<br>drag vid beräkning av inkomsten<br>från bolaget närmast följande<br>beskattningsår.</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av<br>första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-<br>vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktel-<br>ser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från</p>
<p>beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Ränteutgift och — med den be-<br>gränsning som anges i 14 mom. —<br>förlust (realisationsförlust) vid icke<br>yrkesmässig avyttring av tillgångar<br>och förpliktelser räknas som om-<br>kostnad i näringsverksamhet även<br>när detta inte följer av första och<br>andra styckena. Avdrag medges<br>inte för utgifter för inköp av<br>lottsedlar eller för andra liknande<br>insatser i lotteri.</p>
<p>Ränteutgift och — med den be-<br>gränsning som anges i punkt 33 av<br>anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen och i 14 mom. —<br>förlust (realisationsförlust) vid icke<br>yrkesmässig avyttring av tillgångar<br>och förpliktelser räknas som om-<br>kostnad i näringsverksamhet även<br>när detta inte följer av första och<br>andra styckena. Avdrag medges<br>inte för utgifter för inköp av<br>lottsedlar eller för andra liknande<br>insatser i lotteri.</p>
<p>Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas —<br>utöver vad som följer av första stycket — 25 § 1-9 mom. och 11 mom.</p>
<p>54</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>2.</p>
<p>3.</p>
<p>4.</p>
<p>5.</p>
<p>samt 26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 §<br>10 mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.</p>
<p>4 mom.<sup>3</sup> Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga<br>om fusioner enligt</p>
<p>1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p>
<p>11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),</p>
<p>7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),</p>
<p>10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).</p>
<p>Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande<br>företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings-<br>avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande<br>företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.</p>
<p>Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,<br>patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid<br>beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet<br>av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-<br>tagande företag utgjort en skattskyldig.</p>
<p>Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna<br>för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i<br>räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje<br>stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa<br>räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden<br>tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller<br>med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två<br>närmast följande åren.</p>
<p>Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och<br>gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig.</p>
<p>Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det<br>överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som<br>motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.<br>Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i<br>de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.</p>
<p>Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller<br>avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.<br>Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av<br>frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-<br>lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre-<br>tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.</p>
<p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 26 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och i<br>14 mom. som det överlåtande</p>
<p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 14 mom. som det<br>överlåtande företaget skulle ha haft<br>om fusionen inte ägt rum. Om</p>
<p>55</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>företaget skulle ha haft om fusio-<br>nen inte ägt rum. Om moderbola-<br>get var ett fåmansföretag enligt<br>punkt 14 av anvisningarna till 32 §<br>nämnda lag vid utgången av be-<br>skattningsåret eller dotterbolaget<br>var ett sådant företag vid ingången<br>av det närmast föregående beskatt-<br>ningsåret krävs dock att moderbo-<br>laget ägde mer än nio tiondelar av<br>aktierna i dotterbolaget vid den<br>sistnämnda tidpunkten. Vid fusion<br>mellan ekonomiska föreningar<br>krävs att båda föreningarna är att<br>anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p>
<p>moderbolaget var ett fåmansföretag<br>enligt punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) nämnda lag vid<br>utgången av beskattningsåret eller<br>dotterbolaget var ett sådant företag<br>vid ingången av det närmast före-<br>gående beskattningsåret krävs dock<br>att moderbolaget ägde mer än nio<br>tiondelar av aktierna i dotterbolaget<br>vid den sistnämnda tidpunkten. Vid<br>fusion mellan ekonomiska före-<br>ningar krävs att båda föreningarna<br>är att anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p>
<p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller<br>rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida<br>överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och<br>dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller<br>i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i<br>tredje och femte styckena.</p>
<p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag<br>eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk<br>person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida<br>moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en<br>sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna<br>aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker</p>
<p>överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.</p>
<p>I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttags-<br>stycket av anvisningarna till 22 §</p>
<p>beskattning enligt punkt 1 fjärde<br>kommunalskattelagen inte ske.</p>
<p>Har en tillgång delats ut till ett<br>företag som är frikallat från skatt-<br>skyldighet för utdelningen enligt<br>7 § 8 mom. tillämpas bestämmel-<br>serna i andra, tredje och femte<br>styckena samt sjunde stycket första<br>och andra meningarna om det<br>utdelande företaget inte uttags-<br>beskattas enligt punkt 1 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen.</p>
<p>Har annan utdelning än som<br>avses i punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>lämnats utan att det utdelande före-<br>taget uttagsbeskattats enligt punkt<br>1 fjärde stycket av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen,<br>tillämpas bestämmelserna i andra,<br>tredje och femte styckena samt<br>sjunde stycket första och andra<br>meningarna om det mottagande<br>företaget inte beskattas för utdel-<br>ningen.</p>
<p>56</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>8 mom.* Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa<br>verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp<br>eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.</p>
<p>En kooperativ förening har också<br>rätt till avdrag för utdelning som<br>lämnas i förhållande till inbetalda<br>insatser enligt lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar. I fråga om<br>andra insatser än förlagsinsatser<br>medges emellertid inte avdrag till<br>den del det utdelade beloppet till-<br>faller någon som enligt 7 § 8 mom.<br>inte är skattskyldig för utdelningen.<br>Avser denna del av utdelningen<br>högst 10 procent av utdelningen på<br>annat än förlagsinsatser är dock<br>utdelningen i sin helhet avdrags-<br>gill.</p>
<p>År en ekonomisk förening direkt<br>eller indirekt centralorganisation<br>för kooperativa föreningar, har<br>centralorganisationen — även om<br>den inte är kooperativ enligt<br>tionde-tolfte styckena nedan — rätt<br>till avdrag för utdelning på förlags-<br>insatser. År föreningen ett förvalt-<br>ningsföretag enligt 7 § 8 mom.<br>andra stycket skall det avdragsgilla<br>beloppet minskas med den del av<br>utdelningen som föranlett fri-<br>kallelse från skattskyldighet enligt<br>nämnda stycke.</p>
<p>Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen<br>hänför sig till.</p>
<p>Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för<br>avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett<br>enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.</p>
<p>Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.</p>
<p>Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till<br>sparbankerna.</p>
<p>Sveriges allmänna hypoteksbank får göra avdrag för belopp, som<br>avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att<br>uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av skulderna.<br>Landshypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till<br>reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden<br>till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens<br>skulder.</p>
<p>Har reservfond som avses i Har reservfond som avses i sjätte<br>åttonde stycket satts ned skall — stycket satts ned skall — om avdrag<br>om avdrag för fondavsättningen för fondavsättningen har medgetts</p>
<p>57</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>har medgetts — ett belopp mot- — ett belopp motsvarande det ned-<br>svarande det nedsatta beloppet tas satta beloppet tas upp som intäkt,<br>upp som intäkt.</p>
<p>En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom<br>kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika<br>rösträtt.</p>
<p>För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den<br>enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,<br>utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,<br>som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess<br>angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och<br>beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra<br>till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den<br>omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att<br>pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter<br>nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess<br>egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan<br>den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som<br>medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom<br>föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande<br>köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas<br>medlemskap — i en stor förening, som säljer till utomstående, är det<br>omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle<br>vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom<br>öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med<br>medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som<br>medlem erhåller.</p>
<p>Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,<br>även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av<br>centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk<br>soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas<br>såsom medlem. Vad angår kravet på Zzfaz rösträtt så berövas en central-<br>organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess<br>förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas<br>medlemsantal.</p>
<p>10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,<br>utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper som avses i<br>27 § 7 mom.,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 2 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 27 § 7 mom.,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper för vilka<br>hälften av realisationsvinsten enligt<br>3 § 7 mom. tredje stycket är un-<br>dantagen från skatteplikt,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 7 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 7,</p>
<p>58</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3. att avdrag får göras för annan<br>utdelning än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket som före-<br>taget har beslutat för beskatt-<br>ningsåret, dock inte med så stort<br>belopp att det föranleder under-<br>skott.</p>
<p>Förlust som uppkommit genom<br>att aktie förlorat sitt värde tillföljd<br>av att bolaget upplösts genom likvi-<br>dation eller genom fusion enligt 14<br>kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller<br>2 § bankaktiebolagslagen<br>(1987:618) är, utan hinder av vad<br>som sägs i första stycket 1, av-<br>dragsgill till den del förlusten<br>svarar mot utdelning från bolaget<br>av annat slag än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket under be-<br>skattningsåret och närmast före-<br>gående beskattningsår.</p>
<p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som uteslutan-<br>de eller så gott som uteslutande<br>förvaltar värdepapper eller likartad<br>lös egendom och vars uppgift<br>väsentligen är att genom ett välför-</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av an-<br>delar i utländsk juridisk person<br>eller andra utländska finansiella<br>instrument motsvarande dem som<br>avses i 3 § 1 mom. tredje<br>stycket 1, 2 och 5.</p>
<p>Har företaget för beskatt-<br>ningsåret beslutat utdelning som<br>överstiger ett gränsbelopp tas 40<br>procent av det överskjutande be-<br>loppet upp som intäkt. Understiger<br>beslutad utdelning för beskatt-<br>ningsåret gränsbeloppet får skillna-<br>den läggas till det för påföljande<br>beskattningsår beräknade gräns-<br>beloppet. Gränsbeloppet utgörs av<br>summan av mottagen utdelning som<br>är undantagen från skatteplikt samt<br>72 procent av det belopp som har<br>beräknats enligt första stycket, om<br>detta belopp är positivt.</p>
<p>Med beslutad utdelning jämställs<br>utbetalning i samband med<br>upplösning av företaget eller ut-<br>betalning av fusionsvederlag till<br>den del utbetalningen överstiger<br>tillskjutet kapital. I fråga om ak-<br>tiebolag jämställs med beslutad<br>utdelning också utbetalning i sam-<br>band med nedsättning av ak-<br>tiekapitalet eller reservfonden.</p>
<p>Som intäkt tas i ett in-<br>vestmentföretag upp 2 procent för<br>år räknat av värdet vid ingången<br>av beskattningsåret av egendom<br>som avses i första stycket 3. Av-<br>drag medges inte mot denna intäkt.<br>Detta hindrar inte att avdrag för<br>underskott som uppkommit vid<br>inkomstberäkningen enligt första<br>och andra styckena medges när-<br>mast följande beskattningsår enligt<br>lagen (1993:000) om avdrag för<br>underskott i näringsverksamhet.</p>
<p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande förvaltar värdepapper eller<br>likartad lös egendom och vars<br>uppgift väsentligen är att genom ett</p>
<p>59</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>delat värdepappersinnehav erbjuda<br>aktie- eller andelsägare riskför-<br>delning och vari ett stort antal<br>fysiska personer äger aktier eller<br>andelar.</p>
<p>Vad som föreskrivits för in-<br>vestmentföretag gäller också för<br>värdepappersfonder. För värde-<br>pappersfonder utgör intäkten enligt<br>första stycket 2 dock 1,5 procent.</p>
<p>14 mom.<sup>6</sup>1 fråga om juridiska<br>personer utom dödsbon medges</p>
<p>välfördelat värdepappersinnehav<br>erbjuda aktie- eller andelsägare<br>riskfördelning och vari ett stort<br>antal fysiska personer äger aktier<br>eller andelar. Ett företag som inte<br>längre uppfyller dessa krav skall<br>som intäkt ta upp ett belopp som<br>svarar mot 30 procent av det hög-<br>sta av värdena av tillgångar som<br>avses i första stycket 1 och 3 vid<br>ingången av beskattningsåret eller<br>något av de fem föregående be-<br>skattningsåren, dock tidigast vid<br>ingången av år 1991. Som intäkt<br>får i stället tas upp 40 procent av<br>summan av de realisationsvinster<br>och realisationsförluster som före-<br>taget haft från och med ingången<br>av år 1991 på tillgångar som avses<br>i första stycket 1 och 3, sedan av-<br>drag gjorts för sådan intäkt som<br>tagits upp enligt andra stycket<br>första meningen.</p>
<p>Vad som föreskrivits i första<br>stycket för investmentföretag gäller<br>också för värdepappersfonder. För<br>värdepappersfonder utgör intäkten<br>enligt första stycket 2 dock<br>0,75 procent.</p>
<p>En värdepappersfond får göra<br>avdrag för utdelning som fonden<br>har beslutat för beskattningsåret<br>till den del denna utdelning över-<br>stiger mottagen skattefri utdelning,<br>dock inte med så stort belopp att<br>det föranleder underskott.</p>
<p>Som intäkt tas i en värdepappers-<br>fond upp 2 procent för år räknat<br>av värdet vid ingången av beskatt-<br>ningsåret av egendom som avses<br>första stycket 3. Mot denna intäkt<br>medges endast avdrag enligt före-<br>gående stycke. Detta hindrar inte<br>att avdrag för underskott som upp-<br>kommit vid inkomstberäkningen<br>enligt första, sjätte och sjunde<br>styckena medges närmast följande<br>beskattningsår enligt lagen om<br>avdrag för underskott i närings-<br>verksamhet.</p>
<p>14 mom. I fråga om juridiska<br>personer utom dödsbon medges</p>
<p>60</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>avdrag för förlust vid avyttring av<br>tillgång som avses i 27 § 1 mom.<br>endast mot vinst vid avyttring av<br>sådan tillgång. Uppkommer under-<br>skott behandlas det vid taxeringen<br>för det närmast följande beskatt-<br>ningsåret som förlust vid avyttring<br>av tillgång som avses i första me-<br>ningen. Förlust som uppkommit<br>genom att aktie förlorat sitt värde<br>till följd av att bolaget upplösts<br>genom likvidation eller genom<br>fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) eller<br>11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-<br>lagslagen (1987:618) är, utan<br>hinder av vad nu sagts, avdragsgill<br>till den del förlusten svarar mot<br>utdelning från bolaget av annat<br>slag än som avses i 3 § 7 mom.<br>fjärde stycket under beskattnings-<br>året och närmast föregående be-<br>skattningsår.</p>
<p>Begränsningen i första stycket<br>gäller inte om innehavet av den<br>avyttrade tillgången betingats av<br>verksamhet som bedrivs av den<br>skattskyldige eller av företag som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå den skatt-<br>skyldige nära. Den gäller inte<br>heller om ett sådant företag som<br>avses i 7 § 8 mom. tredje stycket<br>avyttrat aktie eller andel med röste-<br>tal som anges i det nämnda stycket<br>vid a.<br></p>
<p>avdrag för förlust vid avyttring av<br>tillgång som avses i 27 § 1 mom.<br>endast mot vinst vid avyttring av<br>sådan tillgång. Uppkommer under-<br>skott behandlas det vid taxeringen<br>för det närmast följande beskatt-<br>ningsåret som förlust vid avyttring<br>av tillgång som avses i första me-<br>ningen.</p>
<p>Begränsningen i första stycket<br>gäller inte om innehavet av den<br>avyttrade tillgången betingats av<br>verksamhet som bedrivs av den<br>skattskyldige eller av företag som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå den skatt-<br>skyldige nära. Den gäller inte<br>heller om ett företag avyttrat aktie<br>eller andel och det sammanlagda<br>röstetalet vid avyttringstillfället för<br>företagets innehav motsvarat en<br>fjärdedel eller mer av röstetalet för<br>samtliga aktier eller andelar i det<br>andra företaget.</p>
<p>3 §</p>
<p>4 mom.<sup>1</sup> Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av statligt<br>räntebidrag för bostadsändamål.</p>
<p>Vid räntefördelning enligt punkt</p>
<p>16 av anvisningarna till 22 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) får<br>avdrag göras som för ränta med<br>samma belopp som skall tas upp<br>som intäkt i näringsverksamhet<br>enligt anvisningspunkten.</p>
<p>Med ränteutgift jämställs även Med ränteutgift jämställs även<br>tomträttsavgäld och vederlag vid tomträttsavgäld och vederlag vid</p>
<p>61</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>återbetalning av lån i förtid. Mot-<br>svarande gäller för sådan ränteför-<br>mån som enligt punkt 10 av anvis-<br>ningarna till 32 § nyss nämnda lag<br>skall anses som betald ränta.</p>
<p>6 mom.<sup>8</sup> Beträffande ränta som<br>har erlagts i förskott gäller att<br>avdrag inte medges för den del av<br>räntan som belöper på tid efter<br>beskattningsårets utgång. För ränta<br>som enligt denna bestämmelse inte<br>fått dras av omedelbart medges<br>avdrag med lika stora belopp för år<br>räknat under återstoden av den tid<br>som förskottsbetalningen har av-<br>sett.</p>
<p>Räntekompensation för upplupen<br>men inte förfallen ränta som utgår<br>vid överlåtelse av fordran, behand-<br>las inte som ränteintäkt eller rän-<br>teutgift utan medräknas i veder-<br>laget respektive anskaffningsvärdet<br>för fordringen vid beräkning av<br>realisationsvinst.</p>
<p>återbetalning av lån i förtid. Mot-<br>svarande gäller för sådan ränteför-<br>mån som enligt punkt 10 av anvis-<br>ningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) skall anses<br>som betald ränta.</p>
<p>6 mom. Beträffande ränta som<br>har erlagts i förskott gäller att<br>avdrag inte medges för den del av<br>räntan som belöper på tid efter den<br>31 januari året efter beskatt-<br>ningsåret. För ränta som enligt<br>denna bestämmelse inte fått dras av<br>omedelbart medges avdrag med<br>lika stora belopp för år räknat<br>under återstoden av den tid som<br>förskottsbetalningen har avsett.</p>
<p>Räntekompensation som en för-<br>värvare av ett skuldebrev lämnar<br>överlåtaren för upplupen men inte<br>förfallen ränta behandlas som<br>ränteintäkt respektive ränteutgift.<br>Avdrag för lämnad räntekompensa-<br>tion får göras det beskattningsår<br>då räntan enligt skuldebrevet för-<br>faller till betalning. Likaså är vid<br>förvärv av enbart rätten till av-<br>kastning på skuldebrevet sådan<br>räntekompensation avdragsgill det<br>beskattningsår då räntan förfaller<br>till betalning. Har förvärvaren i sin<br>tur, innan räntan förfallit till betal-<br>ning, avyttrat skuldebrevet tillsam-<br>mans med rätten till ränta eller<br>avyttrat rätten till räntan är dock<br>utgiven räntekompensation av-<br>dragsgill redan det beskattningsår<br>under vilket det avtalade vederlaget<br>skall tas upp till beskattning. Be-<br>stämmelserna i detta stycke tilläm-<br>pas på motsvarande sätt på ränte-<br>kompensation vid förvärv av andel<br>i sådan värdepappersfond som<br>avses i 27 § 6 mom.</p>
<p>7mom.<sup>9</sup> Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår<br>i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig<br>grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i<br>levnadskostnader.</p>
<p>Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag<br>eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till<br>teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §</p>
<p>62</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom<br>företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av</p>
<p>kapital.</p>
<p>Annan utdelning från sådan<br>bostadsförening eller sådant bo-<br>stadsaktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. än i form av bostad eller<br>annan förmån av fastighet räknas<br>såsom intäkt av kapital för med-<br>lemmen eller delägaren, även om<br>den inte utgått i förhållande till<br>innehavda andelar eller aktier, om<br>och i den mån utdelningen översti-<br>ger sådana på beskattningsåret<br>belöpande avgifter och andra in-<br>betalningar till föreningen eller bo-<br>laget, som inte enligt bestämmel-<br>serna i 3 mom. femte stycket är att<br>anse som kapitaltillskott.</p>
<p>Annan utdelning från svenskt<br>aktiebolag än som avses i 1 mom.<br>tredje stycket är skattefri om den<br>har uppburits i förhållande till<br>innehavda aktier och utgår i form<br>av aktier i ett annat svenskt ak-<br>tiebolag. Som förutsättningar<br>gäller följande. Det utdelande<br>bolaget skall ha aktier inregistrera-<br>de vid en svensk börs. När utdel-<br>ning lämnas skall bolaget — direkt<br>eller indirekt — ha innehaft samt-<br>liga aktier i det andra bolaget<br>sedan ingången av närmast före-<br>gående beskattningsår eller sedan<br>det andra bolaget började bedriva<br>verksamhet av något slag. Samtliga<br>aktier i det andra bolaget skall<br>delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de<br>utdelade aktierna lager hos mot-<br>tagaren av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av aktier-<br>na. Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Utdelning enligt fjärde stycket är<br>skattefri även för mottagare som</p>
<p>Annan utdelning från sådan<br>bostadsförening eller sådant bo-<br>stadsaktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. än i form av bostad eller<br>annan förmån av fastighet räknas<br>såsom intäkt av kapital för med-<br>lemmen eller delägaren, om den<br>inte utgått i förhållande till inne-<br>havda andelar eller aktier, om och<br>i den mån utdelningen överstiger<br>sådana på beskattningsåret belöpan-<br>de avgifter och andra inbetalningar<br>till föreningen eller bolaget, som<br>inte enligt bestämmelserna i<br>3 mom. femte stycket är att anse<br>som kapitaltillskott.</p>
<p>Har ett aktiebolag satt ned ak-<br>tiekapitalet eller reservfonden<br>genom minskning av aktiernas<br>nominella belopp anses återbetal-<br>ning till aktieägare i samband där-<br>med som utdelning.</p>
<p>63</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>inte äger aktierna i det utdelande<br>bolaget.</p>
<p>8 mom.<sup>10</sup> Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings<br>upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem</p>
<p>utöver inbetald insats.</p>
<p>Såsom utdelning från svensk<br>ekonomisk förening anses — med<br>de begränsningar som anges i<br>tredje-femte styckena — jämväl vad<br>som vid föreningens upplösning<br>utskiftas till medlem.</p>
<p>Som utdelning skall inte anses<br>större belopp än som motsvarar<br>vad medlemmen erhåller i annat än<br>aktier i ett svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följande. Den<br>utskiftande föreningen får inte vara<br>sådant företag som avses i 3 §<br>72 mom. nionde stycket. Förening-<br>en skall äga samtliga aktier i bola-<br>get och samtliga aktier skall skiftas<br>ut. Värdet av den egendom som<br>skiftas ut i annan form än aktier<br>får inte överstiga fem procent av<br>det nominella värdet på aktierna.<br>Utgör de utskiftade aktierna lager<br>hos mottagaren skall denne som<br>intäkt ta upp värdet av aktierna.<br>Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Vid fusion, som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket, skall som<br>utdelning inte anses större belopp<br>än som motsvarar vad medlemmen<br>erhåller i annat än andelar i den<br>övertagande föreningen. Som in-<br>betald insats i den övertagande<br>föreningen skall anses inbetald<br>insats i den överlåtande föreningen.</p>
<p>1 andra fall än som avses i tredje<br>och fjärde styckena skall som ut-<br>delning anses vad som utskiftas till<br>medlem utöver inbetald insats.</p>
<p>9 mom.<sup>11</sup> Beträffande avkast-<br>ning av svenska aktier är huvud-<br>regeln att densamma tas upp som<br>intäkt för den som var ägare av<br>kupongen eller av annan anledning<br>hade rätt till utdelningen, när<br>denna blev tillgänglig för lyftning.</p>
<p>Vid fusion, som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket 2, skall som<br>utdelning anses ett belopp som<br>motsvarar vad medlemmen erhåller<br>i annat än andelar i den<br>övertagande föreningen. Som in-<br>betald insats i den övertagande<br>föreningen skall anses inbetald<br>insats i den överlåtande föreningen.</p>
<p>9 mom. Beträffande skatteplik-<br>tig utdelning pä aktier och andelar<br>är huvudregeln att densamma tas<br>upp som intäkt för den som var<br>ägare av kupongen eller av annan<br>anledning hade rätt till utdelningen,<br>när denna blev tillgänglig för lyft-</p>
<p>64</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>För den, som genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt avtal för-<br>värvat rätt till utdelning på svensk<br>aktie eller på andel i svensk värde-<br>pappersfond eller ekonomisk för-<br>ening eller i utländskt bolag eller<br>utländsk värdepappersfond, skall<br>såsom intäkt upptagas endast det<br>belopp, varmed utdelningen eller,<br>om förvärvaren i sin tur överlåtit<br>rätten till utdelning, den därvid<br>erhållna valutan överstigit det vid<br>förvärvet utgivna vederlaget för<br>rätten till utdelning.</p>
<p>Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för<br>förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall<br>vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning<br>på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den<br>mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom<br>avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast<br>följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till<br>utdelning under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till<br>annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.</p>
<p>Vad som gäller utdelning på<br>svensk aktie skall äga motsvarande<br>tillämpning beträffande utdelning<br>på andel i svensk värdepappersfond<br>eller ekonomisk förening, aktie<br>eller annan andel i utländskt bolag<br>eller utländsk värdepappersfond.</p>
<p>10 mom.<sup>12</sup> Vad som gäller om<br>annan utdelning från utländskt<br>bolag än som avses i 3 § 1 mom.<br>tredje stycket skall även tillämpas<br>på utdelning från annan utländsk<br>juridisk person. Sådan utdelning<br>skall dock inte beskattas i den mån<br>delägare i utländsk juridisk person<br>enligt punkt 10 andra stycket av<br>anvisningarna till 53 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) har beskat-<br>tats för den del av den utländska<br>personens vinst som belöper på<br>delägaren. Utdelning från dödsbo<br>efter person, som vid sitt frånfälle<br>inte varit bosatt eller stadigvarande<br>vistats här i riket, till i Sverige<br>bosatt delägare av inkomst, som<br>förvärvats under den tid delägarna<br>suttit i oskift bo — men givetvis ej<br>utskiftning av den avlidnes efter-</p>
<p>ning.</p>
<p>För den, som genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt avtal för-<br>värvat rätt till skattepliktig utdel-<br>ning skall som intäkt tas upp en-<br>dast det belopp, varmed utdel-<br>ningen eller, om förvärvaren i sin<br>tur överlåtit rätten till utdelning,<br>den därvid erhållna valutan över-<br>stigit det vid förvärvet utgivna<br>vederlaget för rätten till utdelning.</p>
<p>10 mom. Vad som gäller om<br>utdelning från utländskt bolag<br>skall även tillämpas på utdelning<br>från annan utländsk juridisk per-<br>son. Sådan utdelning skall dock<br>inte beskattas i den mån delägare i<br>utländsk juridisk person enligt<br>punkt 10 andra stycket av anvis-<br>ningarna till 53 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) har beskat-<br>tats för den del av den utländska<br>personens vinst som belöper på<br>delägaren. Utdelning från dödsbo<br>efter person, som vid sitt frånfälle<br>inte varit bosatt eller stadigvarande<br>vistats här i riket, till i Sverige<br>bosatt delägare av inkomst, som<br>förvärvats under den tid delägarna<br>suttit i oskift bo — men givetvis ej<br>utskiftning av den avlidnes efter-<br>lämnade tillgångar — skall här i</p>
<p>5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>65</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>riket bli föremål för beskattning.<br>Från denna föreskrift meddelas<br>likväl ett undantag i 7 § 9 mom.</p>
<p>lämnade tillgångar — skall här i<br>riket bli föremål för beskattning.<br>Från denna föreskrift meddelas<br>likväl ett undantag i 7 § 9 mom.</p>
<p>I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres<br>i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande)<br>som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett<br>system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant<br>skattetillgodohavande är "avoir ftscal” i Frankrike och "tax credit" i<br>Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall<br>tillämpas även på skattetillgodohavande.</p>
<p>Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den<br>utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.</p>
<p>12 mom.<sup>13</sup> Överstiger utdel-<br>ningen på aktier i ett fåmansföretag<br>så stor procent av den skattskyl-<br>diges anskaffningskostnad för<br>aktierna och lämnade ovillkorliga<br>kapitaltillskott som svarar mot<br>statslåneräntan vid utgången av<br>november året före beskattningsåret<br>med tillägg av fem procentenheter,<br>skall överskjutande belopp tas upp<br>som intäkt av tjänst. Har aktierna<br>förvärvats på annat sätt än genom<br>köp, byte eller därmed jämförligt<br>fång, skall anskaffningskostnaden<br>beräknas med tillämpning av 24 §<br>1 mom. tredje stycket.</p>
<p>12 mom. Överstiger utdel-<br>ningen på aktier i ett fåmansföretag<br>så stor procent av den skattskyl-<br>diges anskaffningskostnad för<br>aktierna och lämnade ovillkorliga<br>kapitaltillskott som svarar mot<br>statslåneräntan vid utgången av<br>november året före beskattningsåret<br>med tillägg av fem procentenheter,<br>skall överskjutande belopp tas upp<br>som intäkt av tjänst. Har aktierna<br>förvärvats på annat sätt än genom<br>köp, byte eller därmed jämförligt<br>fång, skall anskaffningskostnaden<br>beräknas med tillämpning av 24 §<br>1 mom. tredje stycket. Som ut-<br>delning behandlas vinst som upp-<br>kommit vid nedsättning av aktieka-<br>pitalet eller reservfonden i bolaget.<br>Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av<br>första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som<br>senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad<br>utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om<br>utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning<br>läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första<br>stycket.</p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmansföre-<br>tag skall hälften av den del av<br>vinsten som överstiger kvarstående<br>sparad utdelning tas upp som intäkt<br>av tjänst. Uppkommer realisations-<br>förlust genom att aktierna förlorat<br>sitt värde till följd av att företaget<br>upplösts genom likvidation eller<br>genom fusion enligt 14 kap. 1 eller</p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmansföre-<br>tag skall 70 procent av den del av<br>vinsten som överstiger kvarstående<br>sparad utdelning tas upp som intäkt<br>av tjänst.</p>
<p>66</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>2 § aktiebolagslagen (1975:1385)<br>skall vid tillämpning av första<br>stycket det överskjutande beloppet<br>minskas med förlusten.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och<br>avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att<br>vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier<br>som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget<br>upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 gäller vid tillämp-<br>ningen av första-tredje styckena följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad får tas upp värdet på aktierna vid utgången<br>av år 1990 beräknat enligt punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i dess då gällande lydelse.<br>Därvid gäller dock att värden som enligt punkt 5 första-ljärde styckena<br>tagits upp till 75 eller 30 procent skall multipliceras med 1,4 respektive<br>3,5. Har femte stycket av nämnda anvisningspunkt tillämpats skall</p>
<p>a) värdet multipliceras med 5 om någon del av underlaget vid<br>värderingen satts ned till 20 procent,</p>
<p>b) i andra fall än a värdet multipliceras med 3,5 om någon del av<br>underlaget vid värderingen satts ned till 30 procent,</p>
<p>c) i andra fall än a och b värdet multipliceras med 1,4 om någon del<br>av underlaget vid värderingen tagits upp till 75 procent.</p>
<p>2. Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringarna i det<br>allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med<br>år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott<br>som gjorts före år 1990.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den<br>skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i<br>betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna<br>gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under<br>någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att<br>denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-<br>ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget<br>upphörde.</p>
<p>Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger<br>del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-<br>tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid<br>beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast<br>föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på<br>vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket<br>inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som<br>intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den</p>
<p>67</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till<br>100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under<br>18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden<br>har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den<br>skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det<br>belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp<br>som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-<br>ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-<br>täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst.</p>
<p>Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs<br>verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.</p>
<p>Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt<br>14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid<br>bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag<br>skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom<br>någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i</p>
<p>betydande omfattning.</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.</p>
<p>13 mom.<sup>14</sup> Avslutas verksam-<br>heten i en förvärvskälla inom in-<br>komstslaget näringsverksamhet och<br>uppkommer underskott i förvärvs-<br>källan vid taxeringen för det år då</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.<br>Vid tillämpningen av bestämmelser-<br>na i första och andra styckena på<br>aktier eller andelar skall vid 1995<br>års taxering värdering enligt fjärde<br>stycket 1 inte medges. Detsamma<br>gäller vid tillämpningen av be-<br>stämmelserna i tredje stycket, om<br>avyttring skett till närstående.</p>
<p>13 mom. Upphör en enskild<br>näringsidkare eller ett dödsbo att<br>bedriva annan näringsverksamhet<br>än självständig näringsverksamhet<br>i utlandet och finns det då under-</p>
<p>68</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>verksamheten upphör, får avdrag<br>för underskottet ske enligt vad som<br>gäller för realisationsförlust vid<br>närmast följande taxering eller, om<br>den skattskyldige yrkar det, denna<br>och de två närmast därefter följan-<br>de taxeringarna. Rätt till avdrag<br>föreligger inte i den mån under-<br>skottet beror på att tillgångar eller<br>tjänster tagits ut ur förvärvskällan<br>utan att uttagsbeskattning skett.</p>
<p>skott för vilket avdrag inte medges<br>enligt andra stycket eller 46 §<br>1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) får avdrag för under-<br>skottet ske enligt vad som gäller<br>för realisationsförlust vid närmast<br>följande taxering eller, om den<br>skattskyldige yrkar det, denna och<br>de två närmast därefter följande<br>taxeringarna. Rätt till avdrag före-<br>ligger inte i den mån underskottet<br>beror på att tillgångar eller tjänster<br>tagits ut ur förvärvskällan utan att<br>uttagsbeskattning skett.</p>
<p>Rätt till avdrag för underskott<br>föreligger inte ifråga om självstän-<br>dig näringsverksamhet i utlandet<br>eller när den skattskyldiges verk-<br>samhet i ett handelsbolag upphör<br>genom att andelen överlåts.</p>
<p>Delägare i sådant andelshus som<br>avses i punkt 5 av anvisningarna<br>till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) har efter yrkande rätt<br>till avdrag såsom för realisations-<br>förlust för underskott av förvärvs-<br>källa i vilken fastigheten ingår i<br>den mån underskottet belöper på<br>sådan bostadslägenhet som skulle<br>ha utgjort privatbostad för honom<br>om han innehaft den med bostads-<br>rätt.</p>
<p>Delägare i sådant andelshus som<br>avses i punkt 5 av anvisningarna<br>till 23 § kommunalskattelagen har<br>efter yrkande rätt till avdrag såsom<br>för realisationsförlust för under-<br>skott av näringsverksamhet i vilken<br>fastigheten ingår i den mån under-<br>skottet belöper på sådan bostads-<br>lägenhet som skulle ha utgjort<br>privatbostad för honom om han<br>innehaft den med bostadsrätt och i<br>den mån avdrag för underskottet<br>inte medgetts enligt 46 § 1 mom.<br>kommunalskattelagen.</p>
<p>Avdrag enligt tredje stycket med-<br>ges inte i den mån avdrag har<br>medgetts enligt 25 §11 mom. eller<br>26 § 9 mom. eller enligt 33 §<br>3 mom. kommunalskattelagen.</p>
<p>Bestämmelserna i anvisningarna<br>till 26 § kommunalskattelagen<br>tillämpas också i fall som avses i<br>första och tredje styckena.</p>
<p>Bestämmelserna i 10 och 11 §§<br>lagen (1993:000) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet<br>tillämpas också i fall som avses i<br>första och andra styckena.</p>
<p>10 § <sup>15</sup></p>
<p>För fysiska personer och döds- För fysiska personer beräknas<br>bon beräknas statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt enligt följande,<br>enligt följande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns<br>på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår</p>
<p>69</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad<br>med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan<br>det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget<br>i oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.<br>Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före<br>taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Skatt på kapitalinkomst utgör 25 procent av inkomsten av kapital enligt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3 § 14 mom.</p></td><td>
<p>För dödsbon beräknas skatten<br>enligt andra och tredje styckena<br>med följande undantag. Från och<br>med beskattningsåret efter det<br>kalenderår dödsfallet inträffade tas<br>det i andra stycket angivna be-<br>loppet 100 kronor ut bara om den<br>beskattningsbara förvärvsinkom-<br>sten överstiger ett belopp som mot-<br>svarar grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det<br>fjärde beskattningsåret efter det<br>kalenderår dödsfallet inträffade<br>utgör skatten på förvärvsinkomst<br>20 procent av den beskattningsbara<br>förvärvsinkomsten. Om den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp motsvarande<br>grundavdrag enligt 48 § 2 mom.<br>kommunalskattelagen tas dessutom<br>100 kronor ut.</p></td></tr>
</table>
<p>16 §</p>
<p>2 mom.'<sup>6</sup> Med utländsk juridisk person avses i denna lag association,<br>som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan<br>förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar<br>och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>delägarna inte fritt kan förfoga.</p>
<p>Med utländskt bolag avses i<br>denna lag utländsk juridisk person<br>som</p>
<p>a) enligt ett avtal för undvikande<br>av dubbelbeskattning som Sverige<br>ingått är en person på vilken av-<br>talets regler om begränsning av<br>beskattningsrätten tillämpas och<br>som enligt avtalet har hemvist i<br>annan avtals slutande stat, eller</p>
<p>b) i den stat där den är hemma-<br>hörande är föremål för beskattning</p></td><td>
<p>Med utländskt bolag avses i<br>denna lag utländsk juridisk person<br>som i den stat där den är hem-<br>mahörande är föremål för beskatt-<br>ning som är likartad den som sven-<br>ska aktiebolag är underkastade.</p></td></tr>
</table>
<p>70</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>som är likartad den som svenska<br>aktiebolag är underkastade.</p>
<p>Såsom utländskt bolag avses i<br>denna lag också alltid utländsk<br>juridisk person hemmahörande i<br>någon av följande stater, med vilka<br>Sverige har ingått avtal för<br>undvikande av dubbelbeskattning,<br>om den utländska juridiska per-<br>sonen är en person på vilken av-<br>talets regler om begränsning av<br>beskattningsrätten tillämpas och<br>enligt avtalet har hemvist i denna<br>stat: Amerikas Förenta Stater,<br>Argentina, Bangladesh, Barbados,<br>Belgien, Botswana, Brasilien,<br>Bulgarien, Canada, Cypern, Dan-<br>mark, Egypten, Estland, Filippi-<br>nerna, Finland, Frankrike, Gre-<br>kland, Indien, Indonesien, Irland,<br>Island, Israel, Italien, Jamaica,<br>Japan, Kenya, Folkrepubliken<br>Kina, Republiken Korea, Lettland,<br>Litauen, Luxemburg, Malta, Ma-<br>rocko, Mauritius, Mexico, Namibi-<br>a, Nederländerna, Norge, Nya<br>Zeeland, Pakistan, Peru, Polen,<br>Rumänien, Ryssland, Schweiz,<br>Singapore, Slovakiska Republiken,<br>Spanien, Sri Lanka, Storbritannien<br>och Nordirland, Sydafrika, Tan-<br>zania, Tjeckiska Republiken, Trini-<br>dad och Tobago, Tunisien, Turkiet,<br>Tyskland, Ukraina, Ungern, Vene-<br>zuela, Vitryssland, Zambia, Zim-<br>babwe och Österrike samt övriga<br>fd. delrepubliker i Sovjetunionen.</p>
<p>Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas, främ-<br>mande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid<br>sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket.</p>
<p>22</p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt företag till svenskt före</p>
<p>§<sup>17</sup></p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag</p>
<p>71</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>tag i fall då utdelningen skulle ha i fall som avses i 7 § 8 mom. a.<br>varit undantagen från beskattning</p>
<p>om båda företagen varit svenska.</p>
<p>24</p>
<p>2 mom.<sup>18</sup> Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det bolag eller den<br>ekonomiska förening som givit ut<br>instrumentet upplöses genom kon-<br>kurs eller likvidation eller genom<br>fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) eller<br>11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-<br>lagslagen (1987:618). Med avyt-<br>tring jämställs också att tiden för<br>utnyttjande av en option löpt ut<br>utan att optionen har utnyttjats.<br>Med avyttring avses däremot inte<br>utlåning av egendom för blankning.<br>Avyttring anses inte heller före-<br>ligga när en andel definitivt för-<br>lorar sitt värde i fall som avses i 3<br>§ 8 mom. tredje stycket.</p>
<p>§</p>
<p>2 mom. Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det bolag eller den<br>ekonomiska förening som givit ut<br>instrumentet upplöses genom lik-<br>vidation eller genom fusion enligt<br>14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-<br>lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1<br>eller 2 § bankaktiebolagslagen<br>(1987:618). Avyttring anses också<br>föreligga om ett finansiellt instru-<br>ment som givits ut av ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekono-<br>misk förening förlorar sitt värde<br>genom att det företag som givit ut<br>instrumentet försätts i konkurs.<br>Med avyttring jämställs också att<br>tiden för utnyttjande av en option<br>löpt ut utan att optionen har ut-<br>nyttjats. Med avyttring avses däre-<br>mot inte utlåning av egendom för<br>blankning. Avyttring anses inte<br>heller föreligga när en andel defini-<br>tivt förlorar sitt värde i fall som<br>avses i punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sm andel t bolaget<br>om andelen inlöses eller bolaget upplöses.</p>
<p>Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt<br>28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.</p>
<p>Inlöses andel i värdepappersfond<br>eller utskiftas fondens behållna<br>tillgångar till fondandelsägare i<br>samband med att fonden upplöses,<br>skall avyttring av andelen anses ha<br>skett mot vederlag motsvarande<br>vad fondandelsägaren uppbär vid<br>inlösen eller utskiftning.</p>
<p>Inlöses andel i värdepappersfond<br>eller utskiftas fondens behållna<br>tillgångar till fondandelsägare i<br>samband med att fonden upplöses,<br>skall avyttring av andelen anses ha<br>skett mot vederlag motsvarande<br>vad fondandelsägaren uppbär vid<br>inlösen eller utskiftning. Detsamma<br>gäller om medlem avgår ur en<br>ekonomisk förening.</p>
<p>72</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,<br>företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,<br>optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,<br>för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en<br>avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den<br>förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet<br>och annat vederlag.</p>
<p>4 mom.<sup>19</sup> Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid<br>avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras.<br>Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och<br>kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisations-<br>förlust medges endast om förlusten är definitiv.</p>
<p>Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till<br>följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är<br>i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller<br>de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske<br>på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de<br>beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.</p>
<p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband<br>med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år<br>inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden.<br>Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen<br>skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen<br>(premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen<br>köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen,<br>om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas<br>upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år,<br>inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det<br>som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande<br>optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen<br>respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker<br>samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt<br>instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obliga-<br>tioner eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla<br>betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p>
<p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av<br>en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt termins-<br>avtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett<br>avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss<br>framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla<br>betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p>
<p>I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder,<br>om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av</p>
<p>73</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en<br>motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast<br>året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.</p>
<p>Har ett finansiellt instrument<br>ansetts avyttrat genom att det<br>bolag eller den ekonomiska före-<br>ning som givit ut instrumentet<br>försatts i konkurs gäller följande.</p>
<p>1. Har ackord träffats eller har<br>utdelning i konkursen erhållits skall<br>ersättningen tas upp som realisa-<br>tionsvinst, dock högst med ett<br>belopp som svarar mot medgivet<br>avdrag för realisationsförlust i<br>samband med att företaget försattes<br>i konkurs. Medgavs avdrag för viss<br>del av realisationsförlusten skall<br>endast motsvarande del av ersätt-<br>ningen tas upp som realisations-<br>vinst.</p>
<p>2. Har ett beslut om konkurs<br>upphävts eller har konkursen lagts<br>ned skall som realisationsvinst tas<br>upp ett belopp som svarar mot<br>medgivet avdrag för realisations-<br>förlust i samband med att företaget<br>försattes i konkurs. Detsamma<br>gäller om en konkurs avslutas med<br>överskott. Anskaffningsvärdet anses<br>därefter uppgå till det enligt ge-<br>nomsnittsmetoden beräknade värdet<br>vid den tidpunkt då avyttring an-<br>sågs ha skett.</p>
<p>Skatteplikt föreligger inte för<br>realisationsvinst som uppkommit<br>vid nedsättning av aktiekapitalet<br>eller reservfonden i svenskt ak-<br>tiebolag eller vid likvidation av ett<br>sådant aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening. Detta gäller<br>under förutsättning att det inte i<br>fråga om företag som avses i 3 §<br>12 mom. nionde stycket. Undantag<br>från skatteplikt gäller inte när aktie<br>eller andel utgör tillgång i närings-<br>verksamhet som bedrivs av fysisk<br>person eller dödsbo eller av ett<br>handelsbolag. Har förlust<br>uppkommit vid likvidation av ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening medges avdrag<br>för realisationsförlust.</p>
<p>74</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>27</p>
<p>2 mom.<sup>20</sup> Som anskaffnings-<br>värde anses det genomsnittliga<br>anskaffningsvärdet för samtliga<br>finansiella instrument av samma<br>slag och sort som det avyttrade,<br>beräknat på grundval av faktiska<br>anskaffningsutgifter och med hän-<br>syn till inträffade förändringar<br>beträffande innehavet (genomsnitts-<br>metoden). Har aktier erhållits<br>genom sådan utdelning som avses<br>i 5 § 7 mom. fjärde stycket skall<br>som anskaffningsvärde för dessa<br>aktier anses så stor del av det<br>genomsnittliga anskaffningsvärdet<br>för aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för i<br>aktierna det utdelande bolaget skall<br>minskas i motsvarande mån. För<br>sådan mottagare som avses i 3 §<br>7 mom. femte stycket skall, om<br>vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som an-<br>skaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket skall som anskaffningsvärde<br>för dessa aktier anses an-<br>skaffningsvärdet för andelarna i<br>den förening som skiftat ut aktier-<br>na.</p>
<p>§</p>
<p>2 mom. Som anskaffningsvärde<br>anses det genomsnittliga an-<br>skaffningsvärdet för samtliga finan-<br>siella instrument av samma slag<br>och sort som det avyttrade, beräk-<br>nat på grundval av faktiska an-<br>skaffningsutgifter och med hänsyn<br>till inträffade förändringar<br>beträffande innehavet (genomsnitts-<br>metoden). Har aktier erhållits<br>genom sådan utdelning som avses<br>i punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som inte äger<br>aktier i det utdelande bolaget skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som an-<br>skaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses anskaffningsvärdet för an-<br>delarna i den förening som skiftat<br>ut aktierna.</p>
<p>Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på<br>inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av<br></p>
<p>marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnote-<br>rade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet<br>bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt-<br>ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.</p>
<p>Delbevis eller teckningsrättsbevis,<br>bolag, anses anskaffat utan kostnad.</p>
<p>4 mom.<sup>21</sup> Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt ak-<br></p>
<p>som grundas på aktieinnehav i ett</p>
<p>4 mom. Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt</p>
<p>75</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>tiebolag eller ett motsvarande<br>utländskt bolag och utgörs veder-<br>laget för de avyttrade aktierna av<br>nyemitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mot-<br>svarande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig reali-<br>sationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar.<br>Vad nu sagts tillämpas också vid<br>avyttring av andelar i ekonomisk<br>förening. De mottagna aktierna<br>skall anses förvärvade till det an-<br>skaffningsvärde som gällde för de<br>avyttrade aktierna eller andelarna.</p>
<p>aktiebolag eller ett motsvarande<br>utländskt bolag och utgörs veder-<br>laget för de avyttrade aktierna av<br>nyemitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mot-<br>svarande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig reali-<br>sationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar,<br>eller om det är fråga om sådana<br>aktier för vilka hälften av realisa-<br>tionsvinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt 3 § 1 mom. hälf-<br>ten av den del av vederlaget som<br>utgörs av pengar. Vad nu sagts<br>tillämpas också vid avyttring av<br>andelar i ekonomisk förening. De<br>mottagna aktierna skall anses för-<br>värvade till det anskaffningsvärde<br>som gällde för de avyttrade aktier-<br>na eller andelarna. / fråga om<br>aktier eller andelar som avses i 3 §<br>1 mom. fjärde stycket b skall som<br>skattepliktig realisationsvinst räk-<br>nas den del av vinsten som inte<br>omfattas av undantaget från skatte-<br>plikt. I detta fall skall de mottagna<br>aktierna anses förvärvade till det<br>anskaffningsvärde som gällde för<br>de avyttrade aktierna eller andelar-<br>na med tillägg för skattepliktig<br>realisationsvinst.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från<br>riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå<br>anses bosatt här.</p>
<p>Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom.<br>nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten<br>lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte<br>någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyn-<br>dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier<br>eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller<br>tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflytt-</p>
<p>ningen sker i fråga om den del av<br>tagits upp till beskattning.</p>
<p>5 mom.<sup>22</sup> Realisationsförlust<br>vid avyttring av marknadsnoterad<br>tillgång som avses i 1 mom. får<br></p>
<p>realisationsvinsten som tidigare inte</p>
<p>5 mom. Förlust på marknads-<br>noterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från realisa-</p>
<p>76</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>dras av från realisationsvinst på<br>marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning av avdrags-<br>rätten som framgår av 3 § 2 mom.<br>tredje stycket.</p>
<p>Detta gäller dock i fråga om<br>andel i värdepappersfond endast<br>om värdet av fondens innehav av<br>aktier inte annat än tillfälligtvis<br>understigit tre fjärdedelar av fond-<br>förmögenheten.</p>
<p>Realisationsförlust som uppkom-<br>mit genom att aktie förlorat sitt<br>värde till följd av att bolaget<br>upplösts genom likvidation eller<br>genom fusion enligt 14 kap. 1 eller<br>2 § aktiebolagslagen (1975:1385)<br>eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktie-<br>bolagslagen (1987:618) är av-<br>dragsgill utan den begränsning av<br>avdragsrätten som framgår av 3 §<br>2 mom. tredje stycket till den del<br>förlusten svarar mot utdelning från<br>bolaget av annat slag än som avses<br>i 3 § 7 mom. fjärde stycket under<br>beskattningsåret och närmast före-<br>gående beskattningsår.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket avses med marknadsnoterad<br>tillgång även en tillgång som var<br>marknadsnoterad när det ak-<br>tiebolag som givit ut den försattes<br>i konkurs. Tillgången anses som<br>marknadsnoterad till och med den<br>tidpunkt när konkursen eller en<br>därpå följande likvidation avslutas.<br></p>
<p>tionsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. Om viss del av vinst<br>skulle ha tagits upp som skatteplik-<br>tig vinst får endast motsvarande<br>del avförlusten dras av. Av förlust<br>som inte dragits av mot vinst på<br>marknadsnoterad egendom eller av<br>förlust på egendom som inte är<br>marknadsnoterad får</p>
<p>— 70 procent dras av om 100<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig,</p>
<p>— 49 procent dras av om 70<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig,</p>
<p>— 35 procent dras av om 50<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig.</p>
<p>28</p>
<p>Vid beräkning av realisations-<br>vinst på grund av avyttring av<br>andel i handelsbolag skall ingångs-<br>värdet för andelen ökas med till-<br>skott till bolaget och minskas med<br>uttag från bolaget. Ingångsvärdet<br>skall vidare ökas med de på del-<br>ägaren belöpande skattepliktiga in-<br>komsterna och minskas med de på<br>delägaren belöpande avdragsgilla<br>underskotten. Blir det justerade<br>ingångsvärdet negativt, skall om-<br>kostnadsbeloppet anses vara noll.</p>
<p>§<sup>23</sup></p>
<p>Vid beräkning av realisations-<br>vinst på grund av avyttring av<br>andel i handelsbolag skall ingångs-<br>värdet för andelen ökas med till-<br>skott till bolaget och minskas med<br>uttag från bolaget. Ingångsvärdet<br>skall vidare ökas med de på del-<br>ägaren belöpande skattepliktiga in-<br>komsterna och minskas med de på<br>delägaren belöpande avdragsgilla<br>underskotten. Blir det justerade<br>ingångsvärdet negativt, skall om-<br>kostnadsbeloppet anses vara noll.</p>
<p>77</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Vederlaget vid avyttringen skall i<br>detta fall ökas med ett belopp som<br>motsvarar det negativa justerade<br>ingångsvärdet.</p>
<p>Vederlaget vid avyttringen skall i<br>detta fall ökas med ett belopp som<br>motsvarar det negativa justerade<br>ingångsvärdet. För andel i han-<br>delsbolag som innehas av ett annat<br>handelsbolag skall ingångsvärdet<br>justeras som om ägarbolaget var<br>skattskyldigt i den skattskyldiges<br>ställe. För andel i ägarbolaget<br>justeras ingångsvärdet med hänsyn<br>till summan av inkomster och un-<br>derskott i bolagen. Blir nettot<br>negativt skall ingångsvärdet mins-<br>kas endast i den mån på andelen<br>belöpande underskott är avdrags-<br>gillt.</p>
<p>I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för<br>handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas<br>först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår<br>(bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens<br>ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapital-<br>behållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot<br>negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll.<br>Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för<br>justeringar enligt första stycket.</p>
<p>Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,<br>pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden<br>som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomst-<br>beräkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från<br>förutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.</p>
<p>Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på<br>vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse<br>före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före<br>den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av<br>det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer<br>av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den<br>avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna<br>efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen<br>senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på<br>grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.</p>
<p>Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart<br>på bestämmelserna i första stycket.</p>
<p>Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp,<br>byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats<br>enligt 24 § 2 mom. tredje stycket, skall det justerade ingångsvärdet för<br>andelen anses vara noll.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>skall bortses från positiv och nega-</p>
<p>78</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>tiv räntefördelning enligt lagen<br>(1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning. Ett negativt fördel-<br>ningsbelopp skall dock minska<br>ingångsvärdet i den mån ränteför-<br>delningen minskat ett underskott av<br>näringsverksamheten.</p>
<p>Ingångsvärdet skall ökas med 28<br>procent av en ökning av<br>expansionsmedel enligt lagen<br>(1993:000) och minskas med med<br>28 procent av en minskning.<br>Ingångsvärdet skall ökas med 72<br>procent av en minskning av expan-<br>sionsmedel som inte tas upp som<br>intäkt enligt 14 § lagen om expan-<br>sionsmedel. Vid överföring av<br>expansionsmedel enligt 11 ^nämn-<br>da lag skall ingångsvärdet minskas<br>med 72 procent av det överförda<br>beloppet.</p>
<p>2 mom.<sup>24</sup> Är tillgång som<br>avses i 1 mom. marknadsnoterad<br>behandlas realisationsvinst och<br>realisationsförlust som ränteintäkt<br>respektive ränteutgift. Detta gäller<br>dock inte premieobligationer.</p>
<p>29 §</p>
<p>2 mom. Realisationsvinst och<br>realisationsförlust på annan mark-<br>nadsnoterad tillgång som avses i<br>1 mom. än premieobligationer be-<br>handlas som ränteintäkt respektive<br>ränteutgift. Av förlust på premie-<br>obligationer eller på tillgångar som<br>inte är marknadsnoterade får 70<br>procent dras av.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-11.</p>
<p>2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller fortfarande i<br>fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i<br>fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid till-<br>lämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som dragits av<br>vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.</p>
<p>4. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning<br>som förfallit till betalning före ikraftträdandet.</p>
<p>5. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari<br>1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och<br>fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>79</p>
<p>6. I enlighet med punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen Prop. 1993/94:50<br>(1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<sup>25</sup> skall</p>
<p>för taxeringsåret 1995 de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om skatteplikt<br>för vinst respektive avdragsrätt för förlust på svenska aktier e.d. tillämpas<br>på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten.</p>
<p>7. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den<br>lydelse föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp till beskatt-<br>ning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 14 mom.<br>första stycket och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har realisationsförlust<br>uppkommit vid 1994 års taxering och är förlusten hänförlig till inlösen<br>av aktie vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett<br>aktiebolag skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under år 1994 eller<br>senare tas upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot<br>medgivet avdrag för realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del av<br>realisationsförlusten skall endast motsvarande del av det utskiftade<br>beloppet tas upp som realisationsvinst.</p>
<p>8. Har förvärvare av skuldebrev eller andel i värdepappersfond som<br>avses i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men före utgången av år<br>1993, lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen<br>avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse.</p>
<p>9. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser<br>Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året efter det att<br>respektive dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två stater<br>träder i kraft.</p>
<p>10. Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men<br>har företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie<br>eller annat finansiellt instrument som företaget har givit ut ha avyttrats<br>den 1 januari 1994.</p>
<p>11. I 9 § lagen (1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv<br>finns särskilda bestämmelser om ingångsvärde för andel i handelsbolag<br>enligt 28 §.</p>
<p>80</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>lagens rubrik 1974:770</p>
<p>2 § 12 mom. 1990:651</p>
<p>2 § 15 mom. 1990:651</p>
<p>2 § 16 mom. 1993:670.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1993/94:45.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1992:703.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1992:703.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1991:412.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1991:412.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1991:1833.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1992:1092.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1992:1344.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1990:1422.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1990:1422.</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1991:1833.</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1991:2007.</p>
<p><sup>15</sup> Senaste lydelse 1991:1833.</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1989:1040.</p>
<p><sup>17</sup> Senaste lydelse 1986:466.</p>
<p><sup>18</sup> Senaste lydelse 1992:1344.</p>
<p><sup>19</sup> Senaste lydelse 1990:1422.</p>
<p><sup>20</sup> Senaste lydelse 1992:1344.</p>
<p><sup>21</sup> Senaste lydelse 1992:1344.</p>
<p><sup>22</sup> Senaste lydelse 1992:577.</p>
<p><sup>23</sup> Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p><sup>24</sup> Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p><sup>25</sup> Senaste lydelse 1992:1486.</p>
<p>6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50</p>
<p>81</p>
<h3>2.9 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt att 2 § 3 mom., 3 § 1 och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a §<br>i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:939) om ändring i nämnda lag<br>samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>a) att varken givare eller mot-<br>tagare är bostadsföretag enligt<br>7 mom. eller investmentföretag<br>enligt 10 mom.,</p>
<p>2 §</p>
<p>3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)<br>mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska<br>aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),<br>skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag<br>eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt<br>dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för<br>givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för<br>givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.<br>Som förutsättning för detta gäller</p>
<p>a) att varken givare eller mot-<br>tagare är bostadsföretag enligt<br>7 mom., investmentföretag enligt<br>10 mom. eller förvaltningsföretag<br>enligt 7 § 8 mom. andra stycket,</p>
<p>b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års<br>taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</p>
<p>c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt<br>under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan<br>dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,</p>
<p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>moderföretaget skulle vara frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>som under beskattningsåret hade<br>uppburits från dotterföretaget samt</p>
<p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföre-<br>tag, moderföretaget är investment-<br>företag eller förvaltningsföretag<br>som avses i a eller moderföretaget<br>i annat fall skulle vara antingen<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning som under beskattnings-<br>året hade uppburits från det givan-<br>de dotterföretaget eller skattskyldigt<br>för utdelning som under beskatt-</p>
<p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>aktierna eller andelarna i<br>dotterföretaget inte utgör lager-<br>tillgångar hos moderföretaget samt</p>
<p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföretag<br>och om aktierna i det givande<br>dotterföretaget utgör lagertill-<br>gångar hos moderföretaget skall<br>även aktierna i det mottagande<br>dotterföretaget utgöra lager-<br>tillgångar hos moderföretaget.</p>
<p>82</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ningsåret hade uppburits från det<br>mottagande dotterföretaget.</p>
<p>Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som<br>inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget<br>ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-<br>tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket<br>a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-<br>ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började<br>bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom<br>fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att<br>uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när<br>moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte<br>i annat fall.</p>
<p>Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till<br>annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och<br>skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med<br>avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat<br>lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt<br>eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebeford-<br>ras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha<br>haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat<br>belopp.</p>
<p>Vid tillämpning av detta moment<br>skall sådana utländska juridiska<br>personer som avses i 2 § 12 mom.<br>inte anses som svenska ekonomiska<br>föreningar.</p>
<p>Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att<br>förutsättningar för sådant avdrag föreligger.</p>
<p>Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med<br>vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig<br>betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,<br>kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad<br>för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera<br>av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.</p>
<p>3 §</p>
<p>1 mom.<sup>1</sup> Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p>
<p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p>
<p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p>
<p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p>
<p>83</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p>
<p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och</p>
<p>skulder i utländsk valuta.</p>
<p>Med utdelning avses även ut-<br>betalning till aktieägare enligt<br>12 kap. 1 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) och 9 kap. 1 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618) vid<br>nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden eller vid bolagets<br>likvidation. Till utdelning hänförs<br>vidare utbetalning av fusionsveder-<br>lag till aktieägare enligt 14 kap.</p>
<p>6 § aktiebolagslagen och 11 kap.</p>
<p>7 § bankaktiebolagslagen. Som<br>utdelning anses även utbetalning<br>från utländskt bolag om utbetal-<br>ningen är jämförlig med sådan<br>utbetalning från svenskt bolag som<br>avses i första eller andra<br>meningen.</p>
<p>Att utdelning och vinst vid för-<br>säljning av aktier i vissa fall skall<br>hänföras till inkomst av tjänst<br>framgår av 12 mom.</p>
<p>Från skatteplikt undantas dels —<br>i fall som avses i 1-3 nedan —<br>utdelning och — i fall som avses i<br>4 nedan — ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och<br>företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk<br>förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värde-<br>pappersfond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinst-<br>andelslån (vinstandelsbevis) som<br>givits ut av ett svenskt företag i de<br>fall företaget helt saknar avdrags-<br>rätt enligt 2 § 9 mom.,</p>
<p>5. terminer och optioner som<br>uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hän-<br>förligt till aktier i svenska aktie-<br>bolag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller<br>dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning som det utdelande</p>
<p>84</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>företaget har rätt till avdrag för<br>enligt 2 § 11 mom. andra stycket.</p>
<p>b) Vinst vid avyttring av andra<br>aktier eller tillgångar som avses i<br>tredje stycket än sådana som givits<br>ut av ett aktiebolag vars aktier är<br>noterade vid svensk börs eller ett<br>företag som ingår i en koncern<br>med ett moderbolag vars aktier är<br>föremål för en sådan notering, om<br>tillgångarna givits ut av ett företag<br>som innehar fastighet taxerad som<br>hyreshusenhet. Undantaget från<br>skatteplikt gäller inte den del av<br>vinsten som svarar mot värdet av<br>fastighetsinnehavet i förhållande<br>till värdet av samtliga tillgångar i<br>företaget. Med innehav av fastighet<br>jämställs att en fastighet innehas<br>av ett företag i intressegemenskap<br>som omfattas av avyttringen. In-<br>tressegemenskap anses råda mellan<br>företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av<br>fastighetsinnehavet avses det hög-<br>sta av taxeringsvärdet och det<br>bokförda värdet på av företaget<br>innehavd fastighet.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andelar<br>i sådan bostadsförening respektive<br>aktier i sådant bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom.</p>
<p>Undantaget i tredje stycket<br>innebär inte någon inskränkning i<br>bestämmelserna i 12 mom. att<br>utdelning och vinst vid avyttring av<br>aktier i vissa fall skall hänföras till<br>inkomst av tjänst.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3<br>att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond<br>skall undantas från skatteplikt<br>gäller endast om fondförmögen-<br>heten inte annat än tillfälligtvis<br>understigit 90 procent av summan<br>av</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplik-<br>ten är begränsad enligt bestämmel-<br>serna i detta moment och</p>
<p>b. andelar i utländsk juridisk<br>person eller andra utländska finan-<br>siella instrument motsvarande dem</p>
<p>85</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>som avses i tredje stycket 1, 2 och<br>5.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som<br>avses i sjätte stycket a och b inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 60<br>procent av fondförmögenheten,<br>undantas 30 procent av realisa-<br>tionsvinsten på andelarna från<br>skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3<br>att utdelning från svensk värde-<br>pappersfond undantas från<br>skatteplikt gäller för</p>
<p>— den del av utdelningen som<br>svarar mot skattefri utdelning som<br>har mottagits av fonden under det<br>beskattningsår för vilket utdelning-<br>en bestämts,</p>
<p>— hälften av den del av utdel-<br>ningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det be-<br>skattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts på tillgångar för vilka<br>hälften av vinsten är undantagen<br>från skatteplikt enligt detta moment<br>samt</p>
<p>— 30 procent av den del av<br>utdelningen som svarar mot fon-<br>dens realisationsvinster under det<br>beskattningsår för vilket utdel-<br>ningen bestämts på tillgångar för<br>vilka 30 procent av vinsten är un-<br>dantagen från skatteplikt enligt<br>detta moment.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten<br>enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappers-<br>fonder skall utdelningen anses<br>svara mot fondens inkomster i<br>följande ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.<br>åttonde stycket.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och<br>ränta samt realisationsvinst på<br>andra tillgångar än som avses i<br>sjätte stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar<br>för vilka skatteplikten undantas<br>med 30 procent enligt detta<br>moment.</p>
<p>86</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p>
<p>Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag<br>jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.</p>
<p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om<br>beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>2 mom.<sup>2</sup> Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för<br>intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit<br>bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift<br>och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av<br>tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte<br>annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte<br>skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-<br>lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha<br>förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.</p>
<p>Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p>
<p>Avdrag för realisationsförlust<br>medges med 70 procent av förlus-<br>ten, i den mån inte annat anges i<br>25 § 11 mom., 26 § 10 mom, 27 §<br>5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om<br>avdrag för realisationsförlust finns</p>
<p>1 25 § 11 mom, 26 § 10 mom.,<br>27 § 5 och 6 mom. eller 29 §</p>
<p>2 mom. Avdrag för realisations-</p>
<p>förlust på egendom som avses i 28,<br>30 och 31 §§ medges med</p>
<p>70 procent av förlusten.</p>
<p>Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger<br>1 000 kronor under beskattningsåret.</p>
<p>Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra</p>
<p>liknande insatser i lotteri.</p>
<p>Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pen-<br>sionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte<br>styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och<br>för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto<br>enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.</p>
<p>87</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.</p>
<p>Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och<br>förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.</p>
<p>7 §</p>
<p>4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut-<br>ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de<br>studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,<br>samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra<br>uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,<br>sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional<br>utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av<br>vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,<br>regleringsförening som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på<br>jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets<br>område,</p>
<p>allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif-<br>telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,<br>sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan<br>organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge<br>avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till<br>förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd<br>till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering<br>av företags verksamhet eller med ändamål att utge permit-<br>teringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen<br>(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med<br>uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga<br>försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,</p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfonden,<br>Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,<br>Apotekarsocietetens stiftelse för<br>främjande av farmacins utveckling<br>m.m., Bokbranschens Finan-<br>sieringsinstitut Aktiebolag, Bryg-<br>geristiftelsen, Dag Hammarskjölds<br>minnesfond, Fonden för industriellt<br>utvecklingsarbete, Fonden för<br>industriellt samarbete med u-län-<br>der, Fonden för svenskt-norskt<br>industriellt samarbete, han-<br>delsprocedurrådet, Jernkontoret<br>och SIS - Standardiseringskommis-<br>sionen i Sverige, så länge kontorets<br>respektive kommissionens vinstme-<br>del används till allmänt nyttiga</p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfonden,<br>Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,<br>Apotekarsocietetens stiftelse för<br>främjande av farmacins utveckling<br>m.m., Bokbranschens Finan-<br>sieringsinstitut Aktiebolag, Bryg-<br>geristiftelsen, Dag Hammarskjölds<br>minnesfond, Fonden för industriellt<br>utvecklingsarbete, Fonden för<br>industriellt samarbete med u-län-<br>der, Fonden för svenskt-norskt<br>industriellt samarbete, han-<br>delsprocedurrådet, Jernkontoret<br>och SIS - Standardiseringskommis-<br>sionen i Sverige, så länge kontorets<br>respektive kommissionens vinstme-<br>del används till allmänt nyttiga</p>
<p>88</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ändamål och utdelning inte lämnas<br>till delägare eller medlemmar,<br>Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden,<br>Olof Palmes minnesfond för inter-<br>nationell förståelse och gemensam<br>säkerhet, Stiftelsen Industricentra,<br>Stiftelsen industriellt utveck-<br>lingscentrum i övre Norrland,<br>Stiftelsen Institutet för Företagsut-<br>veckling, Stiftelsen Landstingens<br>fond för teknikupphandling och<br>produktutveckling, Stiftelsen för<br>produktutvecklingscentrum i<br>Göteborg, Stiftelsen Produk-<br>tionstekniskt centrum i Borås för<br>tekoindustrin — PROTEKO, Stiftel-<br>sen Produktutvecklingscentrum i<br>Östergötland, Stiftelsen Småföre-<br>tagsfonden, Stiftelsen för sam-<br>verkan mellan Lunds universitet<br>och näringslivet — SUN, Stiftelsen<br>Sveriges teknisk-vetenskapliga<br>attachéverksamhet, Stiftelsen<br>UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,<br>Svenska bibelsällskapets bibelfond,<br>Svenska kyrkans stiftelse för riks-<br>kyrklig verksamhet, Svenska Pen-<br>ninglotteriet Aktiebolag, Svenska<br>skeppshypotekskassan,<br>UNICEF-kommittén,<br>exportråd, Sveriges</p>
<p>TCO: s internationella stipendiefond<br>till statsminister Olof Palmes<br>minne, Aktiebolaget Tipstjänst och<br>Aktiebolaget Trav och Galopp<br></p>
<p>Svenska<br>Sveriges<br>turistråd,</p>
<p>frikallas från skattskyldighet för<br>näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p>
<p>Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande<br>tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.</p>
<p>8 mom. Mottagare av utdel- 8 mom.<br>ning från svenskt aktiebolag och<br>svensk ekonomisk förening är fri-<br>kallade från skattskyldighet i den<br>omfattning som anges nedan. Med<br>utdelning förstås sådan utdelning<br>som har uppburits i förhållande till<br>innehavda aktier eller andelar eller<br>som har uppburits efter annan<br>grund men inte är avdragsgill för<br>det utdelande företaget enligt 2 §</p>
<p>ändamål och utdelning inte lämnas<br>till delägare eller medlemmar,<br>Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden,<br>Olof Palmes minnesfond för inter-<br>nationell förståelse och gemensam<br>säkerhet, Stiftelsen Industricentra,<br>Stiftelsen industriellt utveck-<br>lingscentrum i övre Norrland,<br>Stiftelsen Institutet för Företagsut-<br>veckling, Stiftelsen Landstingens<br>fond för teknikupphandling och<br>produktutveckling, Stiftelsen för<br>produktutvecklingscentrum i<br>Göteborg, Stiftelsen Produk-<br>tionstekniskt centrum i Borås för<br>tekoindustrin — PROTEKO, Stiftel-<br>sen Produktutvecklingscentrum i<br>Östergötland, Stiftelsen Småföre-<br>tagsfonden, Stiftelsen för sam-<br>verkan mellan Lunds universitet<br>och näringslivet — SUN, Stiftelsen<br>Sveriges Nationaldag, Stiftelsen<br>Sveriges teknisk-vetenskapliga<br>attachéverksamhet, Stiftelsen<br>UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,<br>Svenska bibelsällskapets bibelfond,<br>Svenska kyrkans stiftelse för riks-<br>kyrklig verksamhet, Svenska<br>Penninglotteriet Aktiebolag,<br>Svenska skeppshypotekskassan,<br>Svenska UNICEF-kommittén,<br>Sveriges exportråd, Sveriges turist-<br>råd, TCO:s internationella stipen-<br>diefond till statsminister Olof<br>Palmes minne, Aktiebolaget Tips-<br>tjänst och Aktiebolaget Trav och<br>Galopp</p>
<p>all annan inkomst än inkomst av</p>
<p>89</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>8 mom. första stycket. Bestämmel-<br>serna i tredje stycket nedan gäller<br>inte sådan utdelning på förlags-<br>insatser, som är avdragsgill för det<br>utdelande företaget.</p>
<p>Svenskt aktiebolag eller svensk<br>ekonomisk förening som förvaltar<br>värdepapper eller likartad lös<br>egendom och därutöver inte —<br>direkt eller indirekt — bedriver<br>någon eller endast obetydlig verk-<br>samhet (förvaltningsföretag), är<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning i den mån sammanlagda<br>beloppet av utdelningen motsvaras<br>av annan utdelning än som avses i<br>3 § 7 mom. fjärde stycket som<br>företaget har beslutat för samma<br>beskattningsår. Som förvaltnings-<br>företag anses inte investmentföre-<br>tag som avses i 2 § 10 mom.</p>
<p>Svenskt aktiebolag eller svensk<br>ekonomisk förening är med undan-<br>tag av investmentföretag och för-<br>valtningsföretag, frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>näringsbetingade aktier eller an-<br>delar. Detsamma gäller svensk<br>sparbank och svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkrings]öretag. Med nä-<br>ringsbetingad aktie eller andel<br>avses aktie eller andel som inte<br>utgör omsättningstillgång i före-<br>tagets verksamhet under förutsätt-<br>ning att</p>
<p>a) det sammanlagda röstetalet<br>för företagets aktier eller andelar i<br>det utdelande företaget vid beskatt-<br>ningsårets utgång motsvarade en<br>fjärdedel eller mer av röstetalet för<br>samtliga aktier eller andelar i det<br>utdelande företaget, eller</p>
<p>b) det görs sannolikt att<br>innehavet av aktien eller andelen<br>betingas av verksamhet som be-<br>drivs av företaget eller av företag<br>som med hänsyn till äganderätts-<br>förhållanden eller organisatoriska<br>förhållanden kan anses stå det<br>nära.</p>
<p>Skattefrihet enligt tredje stycket<br>föreligger dock inte för utdelning</p>
<p>90</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>på aktie eller andel i förvaltnings-<br>företag eller investmentföretag, om<br>detta äger mer än enstaka aktier<br>eller andelar på vilka utdelning<br>skulle ha varit skattepliktig om<br>aktierna eller andelarna hade ägts<br>direkt av det företag som äger<br>aktien eller andelen i förvaltnings-<br>företaget eller investmentföretaget.</p>
<p>Förvärvar företag aktie eller<br>andel i annat företag och är det<br>inte uppenbart att det företag som<br>gör förvärvet därigenom erhåller<br>tillgång av verkligt och särskilt<br>värde med hänsyn till ägarföre-<br>tagets verksamhet, föreligger inte<br>skattefrihet enligt detta moment för<br>utdelning på aktien eller andelen<br>av sådana medel som vid förvärvet<br>fanns hos det utdelande företaget<br>och som inte motsvarar tillskjutet<br>belopp eller inbetald insats. Ut-<br>delning anses i första hand gälla<br>andra medel än sådana som mot-<br>svarar tillskjutet belopp eller in-<br>betald insats.</p>
<p>Svenskt företag är frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>aktie eller andel i utländskt bolag<br>under förutsättning</p>
<p>a) att utdelningen skulle ha varit<br>skattefri enligt vad som ovan i<br>detta moment sagts för det fall det<br>utdelande bolaget hade varit<br>svenskt och</p>
<p>b) att den inkomstbeskattning<br>som det utländska bolaget är un-<br>derkastat är jämförlig med den</p>
<p>Svenskt aktiebolag, svensk eko-<br>nomisk förening, svensk sparbank<br>eller svenskt ömsesidigt skadeför-<br>säkringsföretag är frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>aktie eller andel i utländskt bolag<br>som inte utgör omsättningstillgång<br>i företagets verksamhet under<br>förutsättning att</p>
<p>a) det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i det<br>utdelande bolaget vid beskatt-<br>ningsårets utgång motsvarade en<br>fjärdedel eller mer av röstetalet för<br>samtliga aktier eller andelar i det<br>utdelande bolaget, eller</p>
<p>det görs sannolikt att innehavet<br>av aktien eller andelen betingas av<br>verksamhet som bedrivs av före-<br>taget eller av företag som med<br>hänsyn till äganderättsförhållanden<br>eller organisatoriska förhållanden<br>kan anses stå det nära, och</p>
<p>b) den inkomstbeskattning som<br>det utländska bolaget är underkas-<br>tat är jämförlig med den inkomst-</p>
<p>91</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>inkomstbeskattning som skulle ha<br>skett enligt denna lag, om inkoms-<br>ten hade förvärvats av svenskt<br>företag.<br></p>
<p>beskattning som skulle ha skett<br>enligt denna lag, om inkomsten<br>hade förvärvats av svenskt företag.</p>
<p>10 a §</p>
<p>För andra skattskyldiga än fysis-<br>ka personer, dödsbon och värde-<br>pappersfonder, utgör statlig in-<br>komstskatt 30 procent av den be-<br>skattningsbara inkomsten. För<br>värdepappersfonder utgör statlig<br>inkomstskatt 25 procent av den<br>beskattningsbara inkomsten.</p>
<p>För andra skattskyldiga än fysis-<br>ka personer, dödsbon och värde-<br>pappersfonder, utgör statlig in-<br>komstskatt 28 procent av den be-<br>skattningsbara inkomsten. För<br>värdepappersfonder utgör statlig<br>inkomstskatt 25 procent av den<br>beskattningsbara inkomsten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.<br>Äldre bestämmelser tillämpas dock<br>för beskattningsår som har påbör-<br>jats före ikraftträdandet.</p>
<p>7. Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering om<br>inte annat följer av punkterna 2-4.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser tillämpas<br>i fråga om livförsäkringsföretag<br>för beskattningsår som har påbör-<br>jats före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Vid tillämpningen av de nya<br>föreskrifterna i 3 § 1 mom. om<br>andelar i svenska värdepappers-<br>fonder skall hänsyn inte tas till<br>sammansättningen av fondens<br>förmögenhet före den 1 januari<br>1994. Under tiden från och med<br>den 1 januari till och med den 30<br>juni 1994 skall i stället för<br>förmögenhetsnivån 90 procent i<br>momentets sjätte stycke tillämpas<br>en gräns på 75 procent.</p>
<p>4. Vid tillämpningen av de nya<br>föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde<br>och nionde styckena skall, i fråga<br>om utdelning som lämnas under år<br>1994, anses att fonden mottagit de<br>vidareutdelade inkomsterna efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>'Lydelse enligt prop. 1993/94:45.</p>
<p><sup>2</sup>Lydelse enligt prop. 1993/94:45.</p>
<p>92</p>
<h3>2.10 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig<br>inkomstskatt på ackumulerad inkomst</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1951:763) om statlig<br>inkomstskatt på ackumulerad inkomst<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Har fysisk person eller dödsbo<br>under visst beskattningsår haft<br>inkomst av tjänst eller sådan in-<br>komst av näringsverksamhet som<br>avses i 3 §, och hänför sig in-<br>komsten till minst två beskattingsår<br>ackumulerad inkomst, skall under<br>de förutsättningar som anges i<br>denna lag, statlig inkomstskatt på<br>denna inkomst beräknas enligt föl-<br>jande.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Har fysisk person eller dödsbo<br>som beskattas enligt 10 § andra<br>och tredje styckena lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>under visst beskattningsår haft<br>inkomst av tjänst eller sådan in-<br>komst av näringsverksamhet som<br>avses i 3 §, och hänför sig inkoms-<br>ten till minst två beskattningsår<br>ackumulerad inkomst, skall under<br>de förutsättningar som anges i den-<br>na lag, statlig inkomstskatt på<br>denna inkomst beräknas enligt föl-<br>jande.</p>
<p>Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst<br>tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av<br>den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den<br>genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och<br>så många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter<br>justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan</p>
<p>1. taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den ackumu-<br>lerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,</p>
<p>2. taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den<br>ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,</p>
<p>3. taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den<br>ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller</p>
<p>4. taxeringsåret och fjärde taxeringsåret före taxeringsåret om den<br>ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.</p>
<p>Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före taxerings-<br>året, skall — på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna — hänsyn tas<br>härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring<br>skall göras.</p>
<p>Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten.<br>Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då<br>den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.</p>
<p>Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill<br>ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte<br>särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig<br>till tre år.</p>
<p>93</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag<br>som nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt<br>i vissa fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.</p>
<p>(Se vidare anvisningarna.)</p>
<p>3 §<sup>3</sup></p>
<p>I fråga om inkomst av näringsverksamhet skall lagens bestämmelser<br>gälla endast följande intäkter, nämligen:</p>
<p>1. intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämför-<br>lig verksamhet;</p>
<p>2. intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn<br>och andra liknande rättigheter av goodwills natur;</p>
<p>3. intäkt — i samband med att en näringsfastighet avyttras eller övergår<br>till privatbostadsfastighet — avseende återförda avdrag för värdeminsk-<br>ning m.m. och utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt<br>bestämmelserna i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370);</p>
<p>4. intäkt — i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel<br>som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i fall<br>då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller<br>övergår till privatbostad — avseende återförda avdrag för utgifter för<br>värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelserna i punkt<br>5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen;</p>
<p>5. intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande<br>av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt,<br>intäkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 §<br>jordabalken samt intäkt för fastighetsägare avseende värde av förbättring<br>som nyttjanderättshavare bekostat;</p>
<p>6. intäkt i form av försäkringsersättning, skadestånd eller dylikt för<br>inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom<br>expropriation eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste<br>anses föreligga;</p>
<p>7. intäkt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för ska-<br>da på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats<br>genom brand eller annan olyckshändelse;</p>
<p>8. intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst-<br>bortfall till följd av skador och intrång på fastighet, som föranletts av<br>industriell eller därmed jämförlig verksamhet;</p>
<p>9. intäkt genom ersättning för skada på växande skog på grund av<br>brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den<br>skattskyldiges åtgöranden samt intäkt genom avyttring av skog och<br>skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning,<br>torka, insektsskador eller liknande eller av vattenuppdämning eller<br>framdragande av kraftledning;</p>
<p>94</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>12. intäkt vid avyttring av djur i<br>jordbruk och renskötsel i samband<br>med upphörande av djurskötsel;</p>
<p>10. intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller<br>liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty,<br>allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband<br>med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet;</p>
<p>11. intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller<br>nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadig-<br>varande bruk i verksamheten avsedda inventarier;</p>
<p>12. intäkt vid avyttring av djur i<br>jordbruk och renskötsel i samband<br>med upphörande av djurskötsel<br>samt;</p>
<p>13. intäkt som har uppkommit<br>genom att ersättningsfond har åter-<br>förts till beskattning på grund av<br>att näringsverksamheten har över-<br>låtits eller nedlagts, dock att sär-<br>skilt tillägg på det återförda be-<br>loppet inte skall anses utgöra sådan<br>inkomst.</p>
<p>13. intäkt som har uppkommit<br>genom att ersättningsfond har åter-<br>förts till beskattning på grund av<br>att näringsverksamheten har över-<br>låtits eller nedlagts, dock att sär-<br>skilt tillägg på det återförda be-<br>loppet inte skall anses utgöra sådan<br>inkomst;</p>
<p>14. intäkt som grundas på 5 och<br>9 §§ lagen (1993:000) om expan-<br>sionsmedel samt;</p>
<p>15. intäkt som grundas på 5 § 1<br>lagen (1993:000) om periodise-<br>ringsfonder.</p>
<p>Vad i denna lag sägs om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av<br>näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verksamheter<br>i en förvärvskälla.</p>
<p>(Se vidare anvisningarna.)</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:1431.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:1431.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1990:1431.</p>
<p>95</p>
<h3>2.11 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom., 26 §, 27 § 2 mom., 32, 36 och<br>36 a §§, 69 § 2 mom. samt anvisningarna till 40 § uppbördslagen<br>(1953:272)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2</p>
<p>3 mom. Kvarstående skatt och<br>tillkommande skatt samt obetald<br>del av sådan skatt anses belöpa i<br>första hand på annuitet som avses<br>i 1 § och i andra hand på skatte-<br>tillägg eller förseningsavgift enligt<br>taxeringslagen.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>3 mom. Kvarstående skatt och<br>tillkommande skatt samt obetald<br>del av sådan skatt anses belöpa i<br>första hand på annuitet som avses<br>i 1 § och i andra hand på skatte-<br>tillägg eller förseningsavgift enligt<br>taxeringslagen eller förseningsav-<br>gift enligt fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152).</p>
<p>26 §<sup>2</sup></p>
<p>Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post.<br>Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att<br>öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under</p>
<p>vilka skatten skall betalas.</p>
<p>Preliminär F-skatt och särskild<br>A-skatt skall betalas med lika stora<br>belopp senast den 18 i uppbörds-<br>månaderna mars, maj, juli, sep-<br>tember, november och januari<br>under uppbördsåret eller, vid<br>debitering under inkomståret, i var<br>och en av de nyss nämnda upp-<br>bördsmånaderna som återstår efter<br>utgången av den månad då skatten<br>debiteras.</p>
<p>Preliminär F-skatt och särskild<br>A-skatt skall betalas med lika stora<br>belopp senast den 18 i varje upp-<br>bördsmånad under uppbördsåret<br>eller, vid debitering under in-<br>komståret, i var och en av de<br>uppbördsmånader som återstår<br>efter utgången av den månad då<br>skatten debiteras.</p>
<p>Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret<br>påförs inte.</p>
<p>27 §</p>
<p>2 mom} Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:</p>
<p>1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;</p>
<p>2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts<br>att betala enligt 75 §;</p>
<p>3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av</p>
<p>den skattskyldige i den man skatten inte har använts för betalning av<br>innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;</p>
<p>4. överskjutande ingående mer-<br>värdeskatt i den mån skatten inte<br>betalats ut enligt 45 § 2 mom.<br>andra stycket; samt</p>
<p>5. skatt som överförts från stat</p>
<p>4. överskjutande ingående mer-<br>värdeskatt i den mån skatten inte<br>betalats ut enligt 45 § 2 mom.<br>andra stycket;</p>
<p>5. skatt som överförts från stat</p>
<p>96</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>med vilken Sverige ingått över- med vilken Sverige ingått över-<br>enskommelse om uppbörd och enskommelse om uppbörd och<br>överföring av skatt. överföring av skatt; samt</p>
<p>6. ett belopp motsvarande 28<br>procent av en minskning av expan-<br>sionsmedel enligt lagen (1993:000)<br>om expansionsmedel.</p>
<p>Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas<br>särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under<br>beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvar-<br>ande vistats här.</p>
<p>Vid gottskrivning av preliminär A-skatt som innehållits av den skatt-<br>skyldiges arbetsgivare skall sådan allmän sjukförsäkringsavgift och allmän<br>avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet som ar-<br>betsgivaren redovisat i kontrolluppgift gottskrivas som sådan avgift.</p>
<p>32 §<sup>4</sup></p>
<p>På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).<br>Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas<br>för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den<br>statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående<br>kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av<br>det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för<br>debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.</p>
<p>Vid beräkning av respitränta gäller,<br>att i den tillkommande skatten<br>inte inräknas skattetillägg eller<br>förseningsavgift enligt taxerings-<br>lagen och inte heller kvarskatte-<br>avgift och respitränta;</p>
<p>att i den tillkommande skatten<br>inte inräknas skattetillägg eller för-<br>seningsavgift enligt taxeringslagen<br>(1990:324) eller förseningsavgift<br>enligt fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) och inte heller kvar-<br>skatteavgift och respitränta;</p>
<p>19 april året näst efter taxeringsåret,</p>
<p>att ränta tas ut från och med den</p>
<p>dock att ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt, som återbetalts<br>enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från<br></p>
<p>utgången av den månad, då beloppet utbetalts; samt</p>
<p>att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning.<br>Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på</p>
<p>respitränta.</p>
<p>7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50</p>
<p>97</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>36 §<sup>5</sup></p>
<p>En F-skattesedel skall översändas En F-skattesedel skall översändas<br>till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 25<br>februari under inkomståret. januari under inkomståret.</p>
<p>En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd<br>under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas<br>till den skattskyldige så snart det kan ske.</p>
<p>!<sup>6</sup></p>
<p>Ett besked om debitering av<br>särskild A-skatt skall översändas<br>till den skattskyldige senast den 25<br>januari under inkomståret.</p>
<p>36 a §'</p>
<p>Ett besked om debitering av<br>särskild A-skatt skall översändas<br>till den skattskyldige senast den 25<br>februari under inkomståret.</p>
<p>Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på<br></p>
<p>preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den<br>skattskyldige så snart det kan ske.</p>
<p>69 §</p>
<p>2 mom.' På skatt, avgift och ränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom.,<br>och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av<br>68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Res-<br>titutionsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som<br>motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av<br>november närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter<br>utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den<br>räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till procenttal med<br>högst en decimal. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte<br>ut.</p>
<p>Vid beräkning av restitutionsränta<br>att ränta utgår på belopp, som<br>senast under taxeringsåret har<br>betalts som preliminär skatt, och<br>på belopp, som avses i 27 §<br>2 mom. första stycket 4 eller 5<br>eller i andra stycket samma mom.,<br>från utgången av taxeringsåret och<br>på annat belopp från utgången av<br>den månad, då det har betalts;</p>
<p>gäller i övrigt,</p>
<p>att ränta utgår på belopp, som<br>senast under taxeringsåret har<br>betalts som preliminär skatt, och<br>på belopp som avses i 27 §<br>2 mom. första stycket 4, 5 eller 6<br>eller i andra stycket samma mom.,<br>från utgången av taxeringsåret och<br>på annat belopp från utgången av<br>den månad, då det har betalts;</p>
<p>att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har<br>förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda upp-<br>bördsmånad;</p>
<p>att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast<br>viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda<br>beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt</p>
<p>att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.</p>
<p>Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta<br>inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet<br>hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att</p>
<p>98</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i<br>denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutions-<br>ränta.</p>
<p>Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket.</p>
<p>Skatteavdrag skall inte göras på<br>lön, som utbetalas senast den sista<br>januari under inkomståret, om<br>arbetstagaren företer F-skattesedel<br>eller F-skattebevis för nästföre-<br>gående inkomstår. Vad sist sagts<br>gäller dock inte nyanställd ar-<br>betstagare, som kan antas ha sin<br>väsentliga utkomst av anställning-<br>en.</p>
<p>Anvisningar<br>till 40 §<sup>8</sup></p>
<p>I 40 § 2 mom. andra stycket angivet skatteavdrag skall inte verkställas,<br>då det är uppenbart för arbetsgivaren att anställningen hos honom är att<br>anse såsom bisyssla. Är så inte fallet, får avdrag underlåtas endast om<br>arbetstagaren med intyg från skattemyndighet styrker att fråga är om<br>bisyssla.</p>
<p>Skatteavdrag skall inte göras på<br>lön, som utbetalas senast den sista<br>februari under inkomståret, om<br>arbetstagaren företer skattsedel<br>eller F-skattebevis utvisande att<br>han för nästföregående inkomstår<br>varit påförd preliminär F-skatt.<br>Vad sist sagts gäller dock inte<br>nyanställd arbetstagare, som kan<br>antas ha sin väsentliga utkomst av<br>anställningen.</p>
<p>Det åligger arbetsgivaren, att senast en vecka innan i 40 § 2 mom.<br>andra stycket angivet avdrag för kvarstående skatt första gången görs,<br>genom skriftlig eller muntlig hänvändelse till arbetstagaren uppmana<br>denne att överlämna skattsedel på slutlig skatt eller vederbörlig del av<br>sådan skattsedel eller på föreskrivet sätt visa att skatteavdrag för<br>kvarstående skatt inte skall göras. Därvid skall arbetsgivaren tillika erinra<br>arbetstagaren om det skatteavdrag, som annars kommer att göras.</p>
<p>Arbetsgivarens val av skattetabell för beräkning av förhöjt avdrag enligt<br>40 § 1 mom. andra stycket bör godtas, om skälig anledning får anses ha<br>förelegat att tillämpa skattetabellen i fråga.</p>
<p>Har genom skatteavdrag enligt 40 § 1 mom. andra stycket eller 2 mom.<br>andra stycket innehållits större belopp än vad som skall inbetalas vid<br>närmast följande uppbördstillfälle enligt skattsedel, F-skattebevis eller av<br>skattemyndighet utfärdat intyg, som arbetstagaren företett efter det av-<br>draget gjorts, eller erhållet besked om skatteavdrag, skall arbetsgivaren,<br>om inte särskilda hinder föreligger, mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren<br>vad som sålunda innehållits för mycket.</p>
<p>Vad i 40 § sägs om skyldighet att visa upp skattsedel för arbetsgivare<br>och om påföljd för underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet gäller inte<br>vid utbetalning av folkpension eller tilläggspension från allmän<br>försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket eller annars i den mån<br>regeringen så förordnar.</p>
<p>99</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>i fråga om preliminär skatt för 1994 och slutlig skatt på grund av 1995<br>års taxering. Den del av den preliminära F-skatten och den särskilda A-<br>skatten som avser uppbördsmånaden februari 1994 skall dock betalas<br>senast den 18 mars samma år.</p>
<p>'Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p><sup>3</sup>Lydelse enligt prop. 1993/94:80.</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1992:624.</p>
<p><sup>5</sup>Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p><sup>6</sup>Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p><sup>7</sup>Senaste lydelse 1992:624.</p>
<p><sup>8</sup>Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>100</p>
<h3>2.12 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i<br>uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 27 § 3 mom., 68 § 6 mom. och 69 § 1 mom.<br>uppbördslagen (1953:272) i momentens lydelse enligt lagen (1992:1661)<br>om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 mom. Överstiger skattskyldigs<br>slutliga skatt, efter avdrag för<br>överskjutande ingående mervärde-<br>skatt, den preliminära skatt som<br>han har betalat senast den 18 feb-<br>ruari året efter inkomståret och vad<br>som skall gottskrivas honom enligt<br>2 mom. första stycket 1, 2 eller 5<br>eller andra stycket samma moment,<br>skall den skattskyldige betala en<br>avgift (kvarskatteavgift) på<br>det överskjutande beloppet. Kvar-<br>skatteavgift tas ut med en procent-<br>sats motsvarande 20 procent av den<br>statslåneränta som gällde vid ut-<br>gången av november inkomståret<br>på det överskjutande beloppet till<br>den del det har täckts av preliminär<br>skatt som har betalats senast den 3<br>maj året efter inkomståret och med<br>en procentsats motsvarande 125<br>procent av statslåneräntan på reste-<br>rande del. På kvarstående skatt,<br>som uppkommer vid debitering av<br>slutlig skatt senast den 31 augusti<br>året efter inkomståret och som<br>betalas senast den 18 september<br>samma år, tas kvarskatteavgift ut<br>med en procentsats motsvarande 60<br>procent av statslåneräntan. Pro-<br>centsatserna bestäms till tal med<br>högst en decimal. Om särskild ber-<br>äkning i vissa fall föreskrivs i<br>4 mom.</p>
<p>Avgift, i förekommande fall efter<br>avdrag för ö-skatteränta, påförs<br>inte om beloppet understiger 50<br>kronor. Vid beräkningen av avgif-<br>ten gäller att i den slutliga skatten<br>inte inräknas skattetillägg eller<br>förseningsavgift enligt taxeringsla-<br>gen (1990:324) och att avgift inte</p>
<p>27 §</p>
<p>3 mom. Överstiger skattskyldigs<br>slutliga skatt, efter avdrag för<br>överskjutande ingående mervärde-<br>skatt, den preliminära skatt som<br>han har betalat senast den 18 feb-<br>ruari året efter inkomståret och vad<br>som skall gottskrivas honom enligt<br>2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller<br>6 eller andra stycket samma mo-<br>ment, skall den skattskyldige betala<br>en avgift (kvarskatteavgift) på<br>det överskjutande beloppet. Kvar-<br>skatteavgift tas ut med en procent-<br>sats motsvarande 20 procent av den<br>statslåneränta som gällde vid ut-<br>gången av november inkomståret<br>på det överskjutande beloppet till<br>den del det har täckts av preliminär<br>skatt som har betalats senast den 3<br>maj året efter inkomståret och med<br>en procentsats motsvarande 125<br>procent av statslåneräntan på reste-<br>rande del. På kvarstående skatt,<br>som uppkommer vid debitering av<br>slutlig skatt senast den 31 augusti<br>året efter inkomståret och som<br>betalas senast den 18 september<br>samma år, tas kvarskatteavgift ut<br>med en procentsats motsvarande 60<br>procent av statslåneräntan. Pro-<br>centsatserna bestäms till tal med<br>högst en decimal. Om särskild<br>beräkning i vissa fall föreskrivs i<br>4 mom.</p>
<p>Avgift, i förekommande fall efter<br>avdrag för ö-skatteränta, påförs<br>inte om beloppet understiger 50<br>kronor. Vid beräkningen av avgif-<br>ten gäller att i den slutliga skatten<br>inte inräknas skattetillägg eller<br>förseningsavgift enligt taxeringsla-<br>gen (1990:324) eller förseningsav-</p>
<p>101</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>skall beräknas på överskjutande<br>belopp till den del det uppgår till<br>högst 20 000 kronor och har beta-<br>lats senast den 3 maj året efter<br>inkomståret.</p>
<p>gift enligt fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) och att avgift inte<br>skall beräknas på överskjutande<br>belopp till den del det uppgår till<br>högst 20 000 kronor och har beta-<br>lats senast den 3 maj året efter in-<br>komståret.</p>
<p>Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras<br>tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften<br>bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts<br>vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande<br>skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.</p>
<p>68 §</p>
<p>6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna<br>lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.</p>
<p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran<br>utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1 mom. första<br>stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med<br>att kronofogdemyndighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt<br>bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146)<br>om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får<br>fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts<br>senare än den 30 juni under taxeringsåret.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid<br>utmätning av fordran som avses i första stycket.</p>
<p>Utmätning i enskilt mål må icke<br>ske utan att åtgärden kan beräknas<br>inbringa sökanden något utöver<br>vad som fordras för att täcka kost-<br>naderna för utmätningen.</p>
<p>1 mom. Om preliminär skatt,<br>som har inbetalats eller som, utan<br>att så har skett, skall gottskrivas<br>skattskyldig på grund av att arbets-<br>givaren gjort skatteavdrag, och<br>skatt som skall gottskrivas enligt<br>27 § 2 mom. första stycket 4 eller<br>5 eller andra stycket samma mo-<br>ment, överstiger den slutliga skat-<br>ten skall ränta (ö-skatteränta)<br>beräknas på det överskjutande<br>beloppet.</p>
<p>Vid ränteberäkningen gäller att i<br>den slutliga skatten inte inräknas<br>skattetillägg eller förseningsavgift</p>
<p>69 §</p>
<p>1 mom. Om preliminär skatt,<br>som har inbetalats eller som, utan<br>att så har skett, skall gottskrivas<br>skattskyldig på grund av att ar-<br>betsgivaren gjort skatteavdrag, och<br>skatt som skall gottskrivas enligt<br>27 § 2 mom. första stycket 4, 5<br>eller 6 eller andra stycket samma<br>moment, överstiger den slutliga<br>skatten skall ränta (ö-skatte-<br>ränt a) beräknas på det överskju-<br>tande beloppet.</p>
<p>Vid ränteberäkningen gäller att i<br>den slutliga skatten inte inräknas<br>skattetillägg eller förseningsavgift</p>
<p>102</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>enligt taxeringslagen (1990:324)<br>och att i den preliminära skatten<br>inte inräknas sådan preliminär skatt<br>som avses i 27 § 2 mom. 3 och<br>som har betalats efter den 3 maj<br>året efter inkomståret.</p>
<p>enligt taxeringslagen (1990:324)<br>eller förseningsavgift enligt fas-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152)<br>och att i den preliminära skatten<br>inte inräknas sådan preliminär skatt<br>som avses i 27 § 2 mom. 3 och<br>som har betalats efter den 3 maj<br>året efter inkomståret.</p>
<p>Vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti taxeringsåret,<br>beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger<br>20 000 kronor enligt en räntesats, som motsvarar 35 procent av den<br>statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret och på<br>belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 25 procent av stats-<br>låneräntan. Ränta utgår inte på överskjutande belopp till den del det<br>motsvaras av preliminär skatt som inbetalas efter den 18 februari året<br>efter inkomståret. I övriga fall beräknas ränta på den del av överskju-<br>tande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som<br>motsvarar 60 procent av statslåneräntan och på belopp däröver enligt en<br>räntesats som motsvarar 45 procent av statslåneräntan. Har preliminär<br>skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 februari året efter<br>inkomståret men senast den 3 maj samma år, beräknas räntan enligt en<br>räntesats som motsvarar 30 procent av statslåneräntan. Räntesatserna<br>bestäms till procenttal med högst en decimal.</p>
<p>Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas<br>inte ut om beloppet understiger 50 kronor.</p>
<p>Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras<br>tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid<br>till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga<br>debiteringen av motsvarande slutliga skatt.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på<br>ö-skatteränta.</p>
<p>103</p>
<h3>2.13 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen<br>(1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § uppbördslagen (1953:272)' i paragrafens<br>lydelse enligt lagen (1993:941) om ändring i nämnda lag skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:</p>
<p>1. kommunal inkomstskatt,</p>
<p>2. statlig inkomstskatt,</p>
<p>3. statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>4. statlig fastighetsskatt,</p>
<p>5. skogsvårdsavgift,</p>
<p>6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,</p>
<p>8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p>
<p>9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)<br>samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),</p>
<p>10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om<br>mervärdeskatt,</p>
<p>11. annuitet pa avdiknmgslan,</p>
<p>12. avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,</p>
<p>13. avgift enligt lagen (1993:<br>000) om allmän avgift för finan-<br>siering av kontantförmåner vid<br>arbetslöshet.</p>
<p>Att vad som sägs i denna lag</p>
<p>13. avgift enligt lagen (1993:<br>000) om allmän avgift för finan-<br>siering av kontantförmåner vid<br>arbetslöshet,</p>
<p>14. skatt enligt lagen (1993:000)<br>om expansionsmedel.</p>
<p>om egenavgifter enligt lagen om</p>
<p>socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659)<br>om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda<br></p>
<p>lag.</p>
<p>'Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup>Lydelse enligt prop. 1993/94:80.</p>
<p>104</p>
<h3>2.14 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 2, 3 och 9 §§ skogskontolagen<sup>1</sup> (1954:142)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Vid taxering till kommunal och<br>statlig inkomstskatt kan fysisk per-<br>son och dödsbo på de villkor och i<br>den omfattning som anges i denna<br>lag, få uppskov med beskattning av<br>intäkt av näringsverksamhet av-<br>seende skogsbruk för medel som<br>sätts in på ett särskilt bankkonto<br>(skogskonto eller skogsskadekon-<br>to). Uppskov medges inte delägare<br>i handelsbolag för inkomst av<br>bolagets verksamhet.</p>
<p>1</p>
<p>Vid taxering till kommunal och<br>statlig inkomstskatt kan fysisk per-<br>son och dödsbo som avses i 10 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt, på de villkor och<br>i den omfattning som anges i denna<br>lag, få uppskov med beskattning av<br>intäkt av näringsverksamhet av-<br>seende skogsbruk för medel som<br>sätts in på ett särskilt bankkonto<br>(skogskonto eller skogsskadekon-<br>to). Uppskov medges inte delägare<br>i handelsbolag eller i dödsbo, för<br>vilket reglerna om handelsbolag<br>skall tillämpas, för inkomst av bo-<br>lagets eller dödsboets verksamhet.</p>
<p>Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om storm-<br>fällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att<br>mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad<br>som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från<br>skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga<br>delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu<br>har sagts.</p>
<p>Uppskov för insättning på skogs-<br>skadekonto medges inte om den<br>skattskyldige för det beskattningsår<br>och den förvärvskälla som<br>uppskovet avser också yrkar upp-<br>skov för insättning på skogskonto.</p>
<p>Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att<br>de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skatt-<br>skyldige framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto.<br>Sådan framställning skall ha kommit in till skattemyndigheten inom sex<br>månader från det att beslut meddelades om att rätt till uppskov för in-<br>sättning på skogsskadekonto inte föreligger, om inte längre tid följer av<br>bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>Med bank avses i denna lag Riksbanken, affärsbank, sparbank samt<br>föreningsbank.</p>
<p>En skattskyldig får för ett visst<br>beskattningsår och en viss förvärvs-<br>källa göra insättning på endast ett<br>skogskonto eller skogsskadekonto.</p>
<p>Uppskov för insättning på skogs-<br>skadekonto medges inte om den<br>skattskyldige för det beskattningsår<br>som uppskovet avser också yrkar<br>uppskov för insättning på skogs-<br>konto.</p>
<p>En skattskyldig får för ett visst<br>beskattningsår göra insättning på<br>endast ett skogskonto eller skogs-<br>skadekonto. Har den skattskyldige</p>
<p>105</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Har den skattskyldige i strid mot<br>denna bestämmelse gjort insättning<br>på skogskonto eller skogsskadekon-<br>to i mer än en bank medges<br>uppskov endast för insättning på<br>det först öppnade kontot.</p>
<p>2</p>
<p>Beträffande viss förvärvskälla får<br>uppskovet för ett och samma be-<br>skattningsår, om annat ej följer av<br>andra och tredje styckena, avse<br>högst ett belopp motsvarande sum-<br>man av<br></p>
<p>i strid mot denna bestämmelse<br>gjort insättning på skogskonto eller<br>skogsskadekonto i mer än en bank<br>medges uppskov endast för insätt-<br>ning på det först öppnade kontot.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Uppskovet får för ett och samma<br>beskattningsår, om annat ej följer<br>av andra och tredje styckena, avse<br>högst ett belopp motsvarande sum-<br>man av</p>
<p>a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen<br>för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,</p>
<p>b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen<br>för avyttrade skogsprodukter samt</p>
<p>c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under be-<br>skattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom<br>inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att<br>en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad<br>som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han<br>med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att<br>intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett<br>belopp motsvarande summan av</p>
<p>a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för<br>skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,</p>
<p>b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen<br>för avyttrade skogsprodukter samt</p>
<p>c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under be-<br>skattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom<br>inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga<br>om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i 25 §<br>2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Vid tillämpningen av första-tredje styckena avses med köpeskilling<br>även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.</p>
<p>Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott uppkommer<br>vid beräkning av inkomst av förvärvskällan enligt kommunalskattelagen.</p>
<p>Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses<br>i 6 § 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>medges uppskov för den del av utdelningen som härrör från intäkt av<br>skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen<br>hänför sig till på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av<br>skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.</p>
<p>106</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3</p>
<p>Uppskov för visst beskattningsår<br>och viss förvärvskälla medges i<br>fråga om skogskonto inte med<br>belopp som understiger 5 000<br>kronor och i fråga om skogsskade-<br>konto inte med belopp som under-<br>stiger 50 000 kronor. Uppskovs-<br>beloppet avrundas nedåt till helt<br>hundratal kronor.</p>
<p>§</p>
<p>Uppskov för visst beskattningsår<br>medges i fråga om skogskonto inte<br>med belopp som understiger 5 000<br>kronor och i fråga om skogsskade-<br>konto inte med belopp som under-<br>stiger 50 000 kronor. Uppskovs-<br>beloppet avrundas nedåt till helt<br>hundratal kronor.</p>
<p><sup>9</sup> §<sup>4</sup></p>
<p>Övergår skattskyldigs fastighet till annan på annat sätt än genom köp,<br>byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva skall, såvida fastig-<br>heten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på<br>skogskonto eller skogsskadekonto har gjorts, innestående medel genast<br>tas upp som intäkt av näringsverksamhet.</p>
<p>Har dödsbo innestående medel<br>skall beskattning äga rum för det<br>beskattningsår då reglerna om han-<br>delsbolag tillämpas första gången<br>på dödsboet.</p>
<p>Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på<br>skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen genast tas upp som intäkt<br>av näringsverksamhet. Beskattning skall inte ske av den anledningen att<br>den skattskyldige efter framställning från skogsvårdsstyrelse har förbundit<br>sig att inte utan styrelsens tillstånd förfoga över medlen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>'Lagen omtryckt 1982:325.<br><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:677.<br><sup>3</sup>Senaste lydelse 1990:677.<br><sup>4</sup>Senaste lydelse 1990:677.</p>
<p>107</p>
<h3>2.15 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>11 kap.</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Med inkomst av annat förvärvsarbete avses</p>
<p>a) inkomst av aktiv näringsverk- a) inkomst av näringsverksamhet</p>
<p>samhet här i riket; här i landet i vilken den försäkrade</p>
<p>arbetat i icke oväsentlig omfattning<br>(aktiv näringsverksamhet);</p>
<p>b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;</p>
<p>c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra<br>skattepliktiga förmåner;</p>
<p>d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-<br>penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av<br>regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för<br>inkomst som ovan nämnts samt</p>
<p>e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande före-<br>legat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk<br>person;</p>
<p>allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av</p>
<p>anställning.</p>
<p>Har inkomst som avses i första<br>stycket a) eller b) inte uppgått till<br>1 000 kronor för år, tas den inte i<br>beräkning. Ej heller tas sådan er-<br>sättning som avses i första stycket<br>c) i beräkning, om ersättningen<br>från den, för vilken arbetet utförts,<br>under året inte uppgått till 1 000<br>kronor. Intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i kom-<br>munalskattelagen (1928:370) eller<br>sådan ersättning enligt gruppsjuk-<br>försäkring eller trygghetsförsäkring<br>vid arbetsskada som enligt 2 §<br>första stycket lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster utgör underlag för<br>nämnda skatt räknas inte som in-<br>komst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Bedömningen i första stycket a)<br>görs för sig för varje förvärvskälla<br>enligt kommunalskattelagen (1928:<br>370). Har inkomst som avses i<br>första stycket a) eller b) inte<br>uppgått till 1 000 kronor för år, tas<br>den inte i beräkning. Ej heller tas<br>sådan ersättning som avses i första<br>stycket c) i beräkning, om ersätt-<br>ningen från den, för vilken arbetet<br>utförts, under året inte uppgått till<br>1 000 kronor. Intäkt som avses i<br>32 § 1 mom. första stycket h och i<br>nämnda lag eller sådan ersättning<br>enligt gruppsjukförsäkring eller<br>trygghetsförsäkring vid arbetsskada<br>som enligt 2 § första stycket lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt räknas<br>inte som inkomst av annat för-<br>värvsarbete.</p>
<p>108</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om pensionsgrundande inkomst som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1991:1040.</p>
<p>109</p>
<h3>2.16 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter<br>till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 - 3 §§ lagen (1963:173) om avdrag för<br>avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.<sup>1</sup> skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Vid beräkning av nettointäkt av<br>rörelse enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) och lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt medges<br>avdrag för sådana avgifter till<br>stiftelsen Svenska Filminstitutet,<br>som avses i ett den 2 mars 1982<br>träffat avtal med de ändringar och<br>tillägg som följer av ett den 22<br>december 1988 slutet avtal mellan<br>staten samt Sveriges biografäga-<br>reförbund, Folkets husföreningar-<br>nas riksorganisation, Föreningen<br>Våra gårdar, Sveriges filmuthyra-<br>reförening u. p. a., Föreningen<br>Sveriges filmproducenter och före-<br>ningen 1FPI-VIDEO.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt medges avdrag för så-<br>dana avgifter och bidrag till Stiftel-<br>sen Svenska Filminstitutet, som<br>avses i ett den 3 september 1992<br>träffat avtal mellan staten samt<br>Sveriges Biografägareförbund,<br>Folkets Husföreningamas Riks-<br>organisation, Riksföreningen Våra<br>Gårdar, Sveriges Filmuthyrare-<br>förening u. p. a., Föreningen<br>Sveriges Filmproducenter, Sveriges<br>Videodistributörers Förening<br>(VHF), VideoHandelns Samarbets-<br>organisation (VHS), VIDSAM-<br>Videouthyrarnas Samarbetsorgani-<br>sation (VIDSAM), Sveriges Tele-<br>vision AB och Nordisk Television<br>AB.</p>
<p>2</p>
<p>Stiftelsen är inte skyldig att erläg-<br>ga skatt för inkomst eller förmö-<br>genhet i vidare mån än vad avser<br>inkomstskatt för inkomst av<br>fastighet.</p>
<p>3</p>
<p>Medel, vilka utbetalas från den i</p>
<p>1 § nämnda stiftelsen, skola hos<br>mottagaren upptagas som skatte-<br>pliktig intäkt för det beskattnings-<br>år, då medlen kommit honom till<br>godo, dock att bidrag och stipendi-<br>er till utbildning eller forskning<br>inom filmens område samt till<br>folkbildningsorganisationer eller<br>organisationer med huvudsaklig</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Stiftelsen är inte skyldig att erläg-<br>ga skatt för inkomst eller förmö-<br>genhet i vidare mån än vad avser<br>inkomstskatt för inkomst av nä-<br>ringsverksamhet som hänför sig till<br>innehav av fastighet.</p>
<p>§</p>
<p>I fråga om inkomstbeskattningen<br>av stöd som lämnas av stiftelsen till<br>en näringsidkare för näringsverk-<br>samheten tillämpas bestämmelserna<br>om näringsbidrag och annat stöd i<br>punkt 9 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>110</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>uppgift att studera filmens konst-<br>närliga och sociala betydelse eller<br>organisationer med uteslutande<br>syfte att tillgodose behovet av<br>filmförevisningar, lämpade för<br>barn, icke skola utgöra skatteplik-<br>tig intäkt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1994 års taxering. Bestämmelsen i 3 § tillämpas på medel som<br>betalas ut från stiftelsen efter ikraftträdandet.</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1989:251.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1984:1069.</p>
<p>111</p>
<h3>2.17 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>48</p>
<p>Har någon, i egenskap av före-<br>trädare för skattskyldig som är<br>juridisk person, uppsåtligen eller<br>av grov oaktsamhet underlåtit att<br>betala in skatt i den tid och ord-<br>ning som anges i 22, 22 a och<br>42 §§, är han tillsammans med den<br>skattskyldige betalningsskyldig för<br>skattebeloppet, ränta och dröjs-<br>målsavgift enligt 47 §. Betalnings-<br>skyldigheten får jämkas eller efter-<br>ges om det föreligger särskilda<br>skäl.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Har någon, i egenskap av före-<br>trädare för skattskyldig som är<br>juridisk person, uppsåtligen eller<br>av grov oaktsamhet underlåtit att<br>betala in skatt i den tid och ord-<br>ning som anges i 22, 22 a och<br>42 §§, är han tillsammans med den<br>skattskyldige betalningsskyldig för<br>skattebeloppet, ränta och dröjs-<br>målsavgift enligt 47 §. Om företrä-<br>daren uppsåtligen eller av grov<br>oaktsamhet lämnat uppgifter som<br>föranlett att den skattskyldige till-<br>godoförts överskjutande ingående<br>skatt enligt 49 § med för stort<br>belopp, är han tillsammans med<br>den skattskyldige skyldig att betala<br>tillbaka beloppet samt därpå belö-<br>pande skattetillägg, ränta och<br>dröjsmålsavgift.</p>
<p>Betalningsskyldighet som följer<br>av första stycket får jämkas eller<br>efterges om det föreligger särskilda<br>skäl.</p>
<p>Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän<br>domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyl-<br>dighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om<br>preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd<br>betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för<br>skatt.</p>
<p>Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp, ränta eller<br>dröjsmålsavgift enligt första stycket får söka beloppet åter av den<br>skattskyldige.</p>
<p>Bestämmelsen i 4 § preskrip-<br>tionslagen (1981:130) gäller i fråga<br>om regressfordran enligt tredje<br>stycket.</p>
<p>Bestämmelsen i 4 § preskrip-<br>tionslagen (1981:130) gäller i fråga<br>om regressfordran enligt fjärde<br>stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>112</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1990:576.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1992:627.</p>
<p>8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>113</p>
<h3>2.18 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen<br>VPC Aktiebolag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst-<br>taxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag<sup>1</sup> skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Avgifter som aktiebolag erlägger<br>till Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag för uppgifter enligt 3<br>kap. 8 § tredje stycket aktiebo-<br>lagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 §<br>tredje stycket försäkringsrörelse-<br>lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 §<br>tredje stycket bankaktiebolagslagen<br>(1987:618) eller enligt särskilt<br>uppdrag utgör avdragsgill kostnad<br>vid beräkning enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>av nettointäkt av den förvärvskälla<br>som utgör det utbetalande bolagets<br>huvudsakliga verksamhet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Avgifter som aktiebolag erlägger<br>till Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag för uppgifter enligt 3<br>kap. 8 § tredje stycket aktiebo-<br>lagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 §<br>tredje stycket försäkringsrörelse-<br>lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 §<br>tredje stycket bankaktiebolagslagen<br>(1987:618) eller enligt särskilt<br>uppdrag utgör avdragsgill kostnad<br>vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1987:635.</p>
<p>114</p>
<h3>2.19 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Kupongskatt erlägges enligt<br>denna lag till staten för utdelning<br>av annat slag än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>på aktie i svenskt aktiebolag.</p>
<p>Vad i denna lag sägs om aktie i :<br>svensk värdepappersfond.</p>
<p>§§ kupongskattelagen (1970:624)</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Kupongskatt erläggs enligt denna<br>lag till staten för utdelning av annat<br>slag än som avses i punkt 1 a<br>andra stycket av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) på aktie i svenskt ak-<br>tiebolag.</p>
<p>■enskt aktiebolag gäller även andel i</p>
<p>4 §<sup>3</sup></p>
<p>Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk<br>person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo<br>efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är<br>hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast drift-<br>ställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelnings-<br>berättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt<br>punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) har beskattats hos delägaren.</p>
<p>För handelsbolag, kommandit-<br>bolag, rederi och dödsbo, på vilket<br>enligt 53 § 3 mom. tredje stycket<br>kommunalskattelagen skall tilläm-<br>pas bestämmelserna om handels-<br>bolag, föreligger skattskyldighet<br>för den del av utdelningen som ej<br>är hänförlig till inkomst av<br>näringsverksamhet som bedrivits<br>från fast driftställe här i riket och<br>som belöper på delägare som ej är<br>bosatt eller stadigvarande vistas<br>här.</p>
<p>För handelsbolag, kommandit-<br>bolag och rederi föreligger skatt-<br>skyldighet för den del av utdel-<br>ningen som ej är hänförlig till<br>inkomst av näringsverksamhet som<br>bedrivits från fast driftställe här i<br>riket och som belöper på delägare<br>som ej är bosatt eller stadigvarande<br>vistas här.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som inne-<br>har aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen<br>beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från<br>kupongskatt.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>115</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1991:414.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1991:349.</p>
<p>116</p>
<h3>2.20 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt</p>
<p>1. lagen (1908:128) om bevill-<br>ningsavgifter för särskilda förmå-<br>ner och rättigheter, lagen<br>(1927:321)om skatt vid utskiftning<br>av aktiebolags tillgångar, kommu-<br>nalskattelagen (1928:370), lagen<br>(1933:395) om ersättningsskatt,<br>lagen (1941:416) om arvsskatt och<br>gåvoskatt, lagen (1946:324) om<br>skogsvårdsavgift, lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt, lagen (1983:219) om<br>tillfällig vinstskatt, lagen<br>(1983:1086) om vinstdelningsskatt,<br>lagen (1984:1052) om statlig fas-<br>tighetsskatt, lagen (1986:1225) om<br>tillfällig förmögenhetsskatt för liv-<br>försäkringsbolag, understödsför-<br>eningar och pensionsstiftelser,<br>lagen (1989:346) om särskild vinst-<br>skatt, lagen (1989:471) om inves-<br>teringsskatt för vissa byggnadsar-<br>beten, lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel, lagen<br>(1991:586) om särskild inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta, lagen<br>(1991:591) om särskild inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta artister<br>m.fl., lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensionskost-<br>nader,</p>
<p>1. lagen (1908:128) om bevill-<br>ningsavgifter för särskilda förmå-<br>ner och rättigheter, lagen<br>(1927:321) om skatt vid utskiftning<br>av aktiebolags tillgångar, kommu-<br>nalskattelagen (1928:370), lagen<br>(1933:395) om ersättningsskatt,<br>lagen (1941:416) om arvsskatt och<br>gåvoskatt, lagen (1946:324) om<br>skogsvårdsavgift, lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt, lagen (1983:219) om<br>tillfällig vinstskatt, lagen<br>(1983:1086) om vinstdelningsskatt,<br>lagen (1984:1052) om statlig fas-<br>tighetsskatt, lagen (1986:1225) om<br>tillfällig förmögenhetsskatt för liv-<br>försäkringsbolag, understödsför-<br>eningar och pensionsstiftelser,<br>lagen (1989:346) om särskild vinst-<br>skatt, lagen (1989:471) om inves-<br>teringsskatt för vissa byggnadsar-<br>beten, lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel, lagen<br>(1991:586) om särskild inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta, lagen<br>(1991:591) om särskild inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta artister<br>m.fl., lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensionskost-<br>nader, lagen (1993:000) om ex-<br>pansionsmedel,</p>
<p>2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om<br>särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen<br>(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel-<br>skattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen<br>(1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt<br>på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, väg-<br>trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för<br>oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338)</p>
<p>117</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen<br>(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691)<br>om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband-<br>spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen<br>(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen<br>(1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen<br>(1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-<br>myndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen<br>(1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på<br>bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,<br>fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om fordonsskatt på<br>utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,<br>lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt,<br>lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energipro-<br>duktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, lagen<br>(1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om<br>särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om<br>lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:1438) om diesel-<br>oljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om<br>lagerskatt på dieselolja,</p>
<p>3. lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1992:1745) om allmän<br>sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:000) om allmän avgift för<br>finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.</p>
<p>Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande<br>skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).</p>
<p>Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i<br>den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-<br>gift, skattetillägg eller liknande avgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>'Lydelse enligt prop. 1993/94:80.</p>
<p>118</p>
<h3>2.21 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 § bokföringslagen (1976:125) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>12 §'</p>
<p>Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild näringsidkare,<br>dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för<br>bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som<br>avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall kalenderåret<br>utgöra räkenskapsår. Annan bokföringsskyldig får tillämpa annat<br>räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår<br>skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller<br>den 1 september-den 31 augusti.</p>
<p>Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra<br>omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader än<br>som följer av första stycket skall utgöra räkenskapsår.</p>
<p>När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får<br>räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att<br>omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också<br>göras om bokföringsskyldigheten upphör.</p>
<p>Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske<br>till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med<br>mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.</p>
<p>Den som är bokföringsskyldig i<br>fråga om flera rörelser skall an-<br>vända samma räkenskapsår för des-<br>sa. Föreligger synnerliga skäl, kan<br>regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer medge att<br>olika räkenskapsår får användas.<br>För att få samma räkenskapsår för<br>flera rörelser får omläggning av<br>räkenskapsår ske utan särskilt till-<br>stånd.</p>
<p>Femte stycket äger motsvarande<br>tillämpning på räkenskapsår inom<br>koncern.</p>
<p>Den som är bokföringsskyldig i<br>fråga om flera rörelser skall an-<br>vända samma räkenskapsår för des-<br>sa. För att få samma räkenskapsår<br>för flera rörelser får omläggning av<br>räkenskapsår ske utan särskilt<br>tillstånd.</p>
<p>Femte stycket äger motsvarande<br>tillämpning på räkenskapsår inom<br>koncern. Föreligger synnerliga<br>skäl, kan regeringen eller myndig-<br>het som regeringen bestämmer<br>medge att olika räkenskapsår får<br>användas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>119</p>
<p>1 Senaste lydelse 1990:665.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>120</p>
<h3>2.22 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1979:611) om<br>upphovsmannakonto</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 3, och 5 §§ lagen (1979:611) om<br>upphovsmannakonto skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 §’</p>
<p>Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person,<br>på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov<br>med beskattning av sådan intäkt av näringsverksamhet som tillkommit<br>honom i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovs-<br>rätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt). Uppskov<br>medges inte om den skattskyldige har avlidit under beskattningsåret.</p>
<p>Delägare i handelsbolag eller i<br>dödsbo, för vilket reglerna om<br>handelsbolag skall tillämpas, har<br>inte rätt till uppskov för bolagets<br>eller dödsboets inkomst.</p>
<p>Delägare i handelsbolag har inte<br>rätt till uppskov för bolagets in-<br>komst.</p>
<p>3 §</p>
<p>Som förutsättning för uppskov gäller</p>
<p>a) att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som inbetal-</p>
<p>ningen avser är bosatt här i riket och<br>b) att den skattskyldiges sam-<br>manlagda upphovsmannaintäkter<br>under beskattningsåret av en eller<br>flera förvärvskällor med minst<br>femtio procent överstiger hans<br>sammanlagda upphovsmannaintäk-<br>ter under något av de två närmast<br>föregående beskattningsåren.</p>
<p>b) att den skattskyldiges upp-<br>hovsmannaintäkter under beskatt-<br>ningsåret med minst femtio procent<br>överstiger hans upphovsmanna-<br>intäkter under något av de två<br>närmast föregående beskattnings-<br>åren.</p>
<p>5</p>
<p>Skattskyldig har för ett och sam-<br>ma beskattningsår rätt till uppskov<br>endast i fråga om en förvärvskälla<br>och för inbetalning på upphovs-<br>mannakonto i en bank. Har den<br>skattskyldige för visst beskattnings-<br>år gjort inbetalning till mer än en<br>bank, föreligger rätt till uppskov<br>endast för inbetalning till den först<br>anlitade banken.</p>
<p>§</p>
<p>Skattskyldig har för ett och sam-<br>ma beskattningsår rätt till uppskov<br>endast för inbetalning på upphovs-<br>mannakonto i en bank. Har den<br>skattskyldige för visst beskattnings-<br>år gjort inbetalning till mer än en<br>bank, föreligger rätt till uppskov<br>endast för inbetalning till den först<br>anlitade banken.</p>
<p>121</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången Prop. 1993/94:50<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1990:679.</p>
<p>122</p>
<h3>2.23 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>En arbetsgivare skall på det av-<br>giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§<br>för varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 8,43<br>procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 5,86<br>procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift efter den<br>procentsats som anges i särskild<br>lag,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20<br>procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38<br>procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 2,12<br>procent,</p>
<p>7. arbetarskyddsavgift med 0,17<br>procent,</p>
<p>8. lönegarantiavgift med 0,20<br>procent.</p>
<p>1</p>
<p>En arbetsgivare skall på det av-<br>giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§<br>för varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 8,43<br>procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 5,66<br>procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift efter den<br>procentsats som anges i särskild<br>lag,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20<br>procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38</p>
<p>procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 2,12</p>
<p>procent,</p>
<p>7. arbetarskyddsavgift med 0,17</p>
<p>procent,</p>
<p>8. lönegarantiavgift med 0,20<br>procent.</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffan-<br>de ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsav-<br>gift.</p>
<p>Staten betalar inte arbetsskadeavgift.</p>
<p>3 kap<br>1</p>
<p>En försäkrad som avses i 1 kap.</p>
<p>2 § skall på det avgiftsunderlag<br>som anges i 3 - 5 §§ för varje år<br>betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 9,12<br>procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 5,83<br>procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift efter den<br>procentsats som anges i särskild<br>lag,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20<br>procent samt</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,40<br>procent.</p>
<p>En försäkrad som avses i 1 kap.<br>2 § skall på det avgiftsunderlag<br>som anges i 3 - 5 §§ för varje år<br>betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 9,12<br>procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,03<br>procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift efter den<br>procentsats som anges i särskild<br>lag,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20<br>procent samt</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,40<br>procent.</p>
<p>123</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Riksförsäkringsverket får varje<br>år från vederbörlig inkomsttitel i<br>statsbudgeten tillgodoföra sig ett<br>belopp som motsvarar summan av<br>de under nästföregående år debite-<br>rade egenavgifterna minskad med<br>summan av de avgifter som under<br>samma år avkortats eller restitue-<br>rats.</p>
<p>Riksförsäkringsverket får under<br>respektive uppbördsår enligt upp-<br>bördslagen (1953:272) som förskott<br>på belopp enligt första stycket till-<br>godoföra sig 11 procent av den<br>preliminära F-skatt som debiterats<br>intill den 25 februari samma år.<br>Förskottet tillgodoförs med en<br>sjättedel under var och en av<br>uppbördsmånaderna mars, maj,<br>juli, september, november och<br>januari. Riksskatteverket skall<br>varje år senast den 15 mars lämna<br>Riksförsäkringsverket uppgift om<br>summan av den före den 25 feb-<br>ruari samma år debiterade preli-<br>minära F-skatten.</p>
<p>4</p>
<p>Riksförsäkringsverket får varje<br>år från vederbörlig inkomsttitel i<br>statsbudgeten tillgodoföra sig ett<br>belopp som motsvarar summan av<br>de under nästföregående år debite-<br>rade egenavgiftema minskad med<br>summan av de avgifter som under<br>samma år satts ned eller restitue-<br>rats.</p>
<p>Riksförsäkringsverket får under<br>respektive uppbördsår enligt upp-<br>bördslagen (1953:272) som förskott<br>på belopp enligt första stycket till-<br>godoföra sig 11 procent av den<br>preliminära skatt som debiterats<br>fysiska personer före den 1 februari<br>samma år. Förskottet tillgodoförs<br>med en tolftedel under var och en<br>av uppbördsmånaderna. Riksskatte-<br>verket skall varje år senast den 15<br>februari lämna Riksförsäkringsver-<br>ket uppgift om summan av den<br>före den 1 februari samma år<br>debiterade preliminära skatten för<br>fysiska personer.</p>
<p>Om Riksförsäkringsverket under ett uppbördsår tillgodoförts förskott<br>som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras<br>genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras<br>enligt första eller andra stycket.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser<br>tid före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Omfattar ett beskattningsår tid såväl före som efter utgången av år<br>1993 skall — om den avgiftsskyldige inte visar annat — så stor del av be-<br>skattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som<br>infaller före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret.</p>
<p>4. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 § tillämpas första gången i fråga<br>om uppbördsåret 1994/95. Den del av förskottet som avser uppbördsmå-<br>naden februari 1994 skall dock Riksförsäkringsverket tillgodoföra sig<br>under uppbördsmånaden mars samma år.</p>
<p>'Lagen omtryckt 1989:633.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:1707.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:1572.</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1992:1178.</p>
<p>124</p>
<h3>2.24 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i utsökningsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 §, 13 kap. 6 och<br>20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 § utsökningsbalken skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>2 kap.<br>4 §</p>
<p>Har ansökan gjorts hos en krono-<br>fogdemyndighet som ej är behörig,<br>skall målet genast överlämnas till<br>den kronofogdemyndighet som en-<br>ligt vad handlingarna visar är<br>behörig. Ansökan anses gjord, när<br>ansökningshandlingen kom in till<br>den förra myndigheten eller, i<br>fråga om muntlig ansökan, när<br>sådan ansökan gjordes där.</p>
<p>Har ansökan gjorts hos en behö-<br>rig kronofogdemyndighet och är<br>även annan kronofogdemyndighet<br>behörig, får målet överlämnas till<br>den myndigheten, om målet ej utan<br>avsevärd olägenhet kan handläggas<br>vid den förra myndigheten eller<br>överlämnande annars uppenbart<br>främjar målets handläggning.</p>
<p>Har ansökan gjorts hos en krono-<br>fogdemyndighet som inte är behö-<br>rig, skall målet genast överlämnas<br>till en kronofogdemyndighet som<br>enligt vad handlingarna visar är<br>behörig. Ansökan anses gjord, när<br>den kom in till den första myn-<br>digheten eller, i fråga om muntlig<br>ansökan, när sådan ansökan gjor-<br>des där.</p>
<p>Åven om den myndighet där<br>ansökan gjorts är behörig, får<br>målet överlämnas till en annan<br>behörig kronofogdemyndighet, om<br>det främjar målets handläggning.<br>Ett mål får överlämnas även efter<br>det att utmätning har verkställts<br>eller andra åtgärder för verk-<br>ställighet har vidtagits.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>3 §</p>
<p>Utmätning skall ske endast om<br>det belopp som kan beräknas flyta<br>in, efter avdrag för kostnader som<br>uppkommer efter utmätningen, ger<br>ett överskott som gör åtgärden<br>försvarlig.</p>
<p>Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan<br>tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad,<br>förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4-6 §§.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>6 §</p>
<p>Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket den uppgår<br>på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag till vilken<br>fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att då verkställa<br>fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då kronofogde-<br>myndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.</p>
<p>Vid fördelning räknas som ford-</p>
<p>125</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ran i ett mål även sådan förrätt-<br>ningskostnad som avser endast det<br>målet.</p>
<p>Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall<br>utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.</p>
<p>20 a §</p>
<p>Skall influtna medel fördelas mel-<br>lan flera mål och understiger det<br>belopp som skall betalas ut i något<br>av dessa 100 kronor, skall belop-<br>pet, om särskilda skäl inte föran-<br>leder något annat, i stället fördelas<br>mellan övriga mål där fordringen<br>inte fått full täckning.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten är inte<br>skyldig att betala ut belopp som<br>understiger 25 kronor. Om be-<br>loppet inte betalas ut, tillfaller det<br>staten.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten är inte<br>skyldig att betala ut belopp som<br>understiger tio kronor. Om be-<br>loppet inte betalas ut, tillfaller det<br>staten.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten är inte<br>skyldig att betala ut belopp som<br>understiger tio kronor. Om be-<br>loppet inte betalas ut, tillfaller det</p>
<p>staten.</p>
<p>15 kap.</p>
<p>24 a §<sup>2</sup></p>
<p>Kronofogdemyndigheten är inte<br>skyldig att betala ut belopp som<br>understiger 25 kronor. Om be-<br>loppet inte betalas ut, tillfaller det</p>
<p>staten.</p>
<p>17 kap.</p>
<p>7 §<sup>3</sup></p>
<p>Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för<br>såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får<br>vid behov genast utsökas hos gäldenären.</p>
<p>Förrättningskostnader som är<br>gemensamma för flera mål har<br>företräde framför kostnader som<br>endast avser ett mål.</p>
<p>Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast<br>utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.</p>
<p>Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom införsel<br>hos gäldenären.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>'Senaste lydelse 1983:924.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1983:924.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:636.</p>
<p>126</p>
<h3>2.25 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i<br>utsökningsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § utsökningsbalken i paragrafens<br>lydelse enligt lagen (1993:893) om ändring i nämnda balk skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>4 kap.</p>
<p>8 §</p>
<p>Frågor om utmätning prövas av<br>kronofogdemyndigheten i det län<br>där gäldenären har sitt hemvist.</p>
<p>Frågor om utmätning av egen-<br>dom som inte finns i det län där<br>gäldenären har sitt hemvist får<br>prövas även av kronofogdemyn-<br>digheten i det län där egendomen<br>finns eller, i fråga om ett fartyg<br>eller luftfartyg, dit det väntas.<br>Frågor om utmätning av ett fartyg<br>får prövas även av kronofogde-<br>myndigheten i det län där fartyget<br>har sin hemort. Frågor om utmät-<br>ning av en fordran eller en annan<br>rättighet får prövas också av kro-<br>nofogdemyndigheten i det län där<br>sekundogäldenären eller någon<br>annan förpliktad finns, även om<br>fordran eller rättigheten skall anses<br>finnas i ett annat län. Frågor om<br>utmätning av lön eller annan för-<br>mån som avses i 7 kap. prövas,<br>om gäldenären inte har hemvist här<br>i landet, av kronofogdemyndig-<br>heten i det län där arbetsgivaren<br>eller någon annan som ger ut för-<br>månen finns.</p>
<p>Frågor om utmätning prövas av<br>kronofogdemyndigheten i det län<br>där gäldenären har sitt hemvist,<br>där egendom som tillhör gäldenä-<br>ren finns eller där verkställighet<br>annars lämpligen kan ske.</p>
<p>Frågor om utmätning av lön eller<br>annan förmån som avses i 7 kap.<br>prövas, om gäldenären inte har<br>hemvist här i landet, av krono-<br>fogdemyndigheten i det län där ar-<br>betsgivaren eller någon annan som<br>ger ut förmånen finns.</p>
<p>Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt<br>första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga<br>åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första<br>stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.</p>
<p>127</p>
<p>2.26 Förslag till</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-<br>hetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som<br>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag åvilar<br>dödsbon som vid inkomsttaxeringen skattskyldigheten dock delägarna.<br>behandlas som handelsbolag åvilar<br>skattskyldigheten dock delägarna.</p>
<p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p>
<p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan<br>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning<br>i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p>
<p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret<br>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats<br>eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskat-<br>ten jämkas med hänsyn härtill.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1990:1383.</p>
<p>128</p>
<h3>2.27 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen<br>(1986:468) om avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:943) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller<br>inländsk juridisk person har haft intäkt</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt kommunal skattelagen (1928:370)<br>eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i<br>enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt<br>för en i utlandet belägen privatbostad.</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid<br>prövning enligt 7 § 8 mom. sjätte<br>stycket lagen om statlig inkomst-<br>skatt inte visa att den inkomstbe-<br>skattning som det utländska bolaget<br>är underkastat är jämförlig med<br>den inkomstbeskattning som skulle<br>ha skett enligt lagen om statlig<br>inkomstskatt om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag, och<br>skall mottagen utdelning därför<br>beskattas i Sverige, men är övriga<br>förutsättningar för att erhålla skat-<br>tefrihet för utdelningen i nämnda<br>moment uppfyllda har företaget,<br>utöver den avräkning som medges<br>enligt första stycket och enligt<br>dubbelbeskattningsavtal, genom<br>avräkning rätt att erhålla nedsätt-<br>ning av statlig inkomstskatt med ett<br>belopp motsvarande tio procent av<br>denna utdelnings bruttobelopp. Vid</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid<br>prövning enligt 7 § 8 mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt inte visa att<br>den inkomstbeskattning som det<br>utländska bolaget är underkastat är<br>jämförlig med den inkomst-<br>beskattning som skulle ha skett<br>enligt lagen om statlig inkomstskatt<br>om inkomsten hade förvärvats av<br>svenskt företag, och skall mottagen<br>utdelning därför beskattas i Sve-<br>rige, men är övriga förutsättningar<br>för att erhålla skattefrihet för utdel-<br>ningen i nämnda moment uppfyllda<br>har företaget, utöver den avräkning<br>som medges enligt första stycket<br>och enligt dubbelbeskattningsavtal,<br>genom avräkning rätt att erhålla<br>nedsättning av statlig inkomstskatt<br>med ett belopp motsvarande tio<br>procent av denna utdelnings brut-<br>tobelopp. Vid sådan avräkning gäl-</p>
<p>9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>129</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>sådan avräkning gäller i tillämpliga ler i tillämpliga delar vad som<br>delar vad som föreskrivs i 4-13 §§. föreskrivs i 4-13 §§.</p>
<p>130</p>
<h3>2.28 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § och 5 kap. 1 § taxeringslagen<br>(1990:324) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>13 §</p>
<p>Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får om-<br>prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före<br>utgången av det femte året efter taxeringsåret.</p>
<p>Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det<br>femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av</p>
<p>1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols<br>beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyl-<br>dig,</p>
<p>2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i<br>fastighetstaxering,</p>
<p>3. skattemyndighets beslut om 3. skattemyndighets beslut om<br>åtgärd enligt 28 kap. 12 § fas- fastighetstaxering enligt fastighets-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152) taxeringslagen (1979:1152),</p>
<p>eller om rättelse enligt 20 kap.</p>
<p>23 § eller 28 kap. 10 § samma lag,</p>
<p>4. beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten an-<br>gående sjömansskatt,</p>
<p>5. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i<br>46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får<br>skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett<br>beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett<br>skattetillägget inte har vunnit laga kraft.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>5 kap.</p>
<p>1 §'</p>
<p>Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,<br>som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat<br>uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras<br>honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan upp-<br>gift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i</p>
<p>sak.</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdeskatt och med fyrtio pro-<br>cent av sådan skatt som avses i 1<br>kap. 1 § första stycket 1-4,6 och<br>7 som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha på-<br>förts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, någon annan person som</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdeskatt och med fyrtio pro-<br>cent av sådan skatt som avses i 1<br>kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6, 7<br>och 10 som, om den oriktiga upp-<br>giften hade godtagits, inte skulle ha<br>påförts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, någon annan person som</p>
<p>131</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>samtaxeras med honom, eller, vad<br>gäller mervärdeskatt, felaktigt<br>skulle ha tillgodoräknats honom.<br>Skulle den oriktiga uppgiften, om<br>den hade godtagits, ha medfört så-<br>dant underskott i förvärvskälla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet el-<br>ler tjänst som inte utnyttjas taxe-<br>ringsåret, skall skattetillägg i stället<br>beräknas på ett underlag som utgör<br>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som rättelsen av den<br>oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad<br>gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när</p>
<p>1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med<br>ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyn-<br>digheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av<br>november taxeringsåret,</p>
<p>2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd<br>fråga.</p>
<p>samtaxeras med honom, eller, vad<br>gäller mervärdeskatt, felaktigt<br>skulle ha tillgodoräknats honom.<br>Skulle den oriktiga uppgiften, om<br>den hade godtagits, ha medfört<br>sådant underskott i förvärvskälla i<br>inkomstslaget näringsverksamhet<br>eller tjänst som inte utnyttjas taxe-<br>ringsåret, skall skattetillägg i stället<br>beräknas på ett underlag som utgör<br>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som rättelsen av den<br>oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse 1991:1902.</p>
<p>132</p>
<h3>2.29 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i<br>taxeringslagen (1990:324)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) i<br>paragrafens lydelse enligt lagen (1993:944) om ändring i nämnda lag<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §'</p>
<p>Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller<br>avgift (taxering) enligt</p>
<p>1. kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,</p>
<p>6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som<br>avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,</p>
<p>7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>8. lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,</p>
<p>9. lagen (1993:000) om allmän 9. lagen (1993:000) om allmän</p>
<p>avgift för finansiering av kon- avgift för finansiering av kon-<br>tantförmåner vid arbetslöshet. tantförmåner vid arbetslöshet,</p>
<p>10. lagen (1993:000) om expan-<br>sionsmedel.</p>
<p>Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter<br>(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.</p>
<p>Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål<br>om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för<br>fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen<br>(1968:430) om mervärdeskatt.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>‘Lydelse enligt prop. 1993/94:80.</p>
<p>133</p>
<h3>2.30 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10, 14, 18, 19 och 25 §§ samt 3 kap.</p>
<p>22, 25 a, 28, 31 och 60 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>10 §‘</p>
<p>En självdeklaration skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet,<br>beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte,<br>samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings-<br>året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,</p>
<p>2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,</p>
<p>3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,</p>
<p>4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings-<br>året, om den beskattningsbara förmögenheten uppgår till skattepliktigt<br>belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögen-<br>het.</p>
<p>En självdeklaration skall dess-<br>utom innehålla de uppgifter som<br>för särskilda fall föreskrivs i 16-<br>24 §§ eller som behövs för<br>beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring, fastighets-<br>skatt enligt lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt, avkastnings-<br>skatt enligt lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel<br>eller särskild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt<br>på pensionskostnader.</p>
<p>Om en skattskyldig skall taxeras<br>mögenhet, skall uppgift lämnas ävei</p>
<p>En självdeklaration skall dess-<br>utom innehålla de uppgifter som<br>för särskilda fall föreskrivs i 16-<br>24 §§ eller som behövs för<br>beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring, fastighets-<br>skatt enligt lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt, avkastnings-<br>skatt enligt lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel,<br>särskild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt<br>på pensionskostnader eller expan-<br>sionsmedelsskatt enligt lagen<br>(1993:000) om expansionsmedel.<br>för barns eller någon annans för-<br>om sådan förmögenhet.</p>
<p>14</p>
<p>I självdeklarationen behöver upp-<br>gift inte lämnas om ersättning som,<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 §<br>första stycket 4, först efter före-<br>läggande av skattemyndigheten be-<br>höver tas upp i kontrolluppgift.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>I självdeklarationen behöver upp-<br>gift inte lämnas om ersättning som,<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 §<br>första stycket 3, först efter före-<br>läggande av skattemyndigheten be-<br>höver tas upp i kontrolluppgift.</p>
<p>134</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt<br>punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall<br>han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att<br>täcka kostnaderna.</p>
<p>Har en överenskommelse enligt<br>3 kap. 2 § andra stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>träffats om att en viss ersättning<br>skall anses som inkomst av anställ-<br>ning, skall den som uppbär ersätt-<br>ningen ange detta i sin självdekla-<br>ration. Detsamma skall gälla om<br>ersättning från arbetsgivare som är<br>bosatt utomlands eller är utländsk<br>juridisk person enligt överens-<br>kommelse som avses i 3 kap. 2 a §<br>nämnda lag skall hänföras till<br>inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>18 §</p>
<p>Har en överenskommelse enligt<br>3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring träffats om att en<br>viss ersättning från arbetsgivare<br>som är bosatt utomlands eller är<br>utländsk juridisk person skall hän-<br>föras till inkomst av annat för-<br>värvsarbete, skall den som uppbär<br>ersättningen ange detta i sin själv-<br>deklaration.</p>
<p>19 §<sup>3</sup></p>
<p>Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat fram-<br>går av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bok-<br>föringen lämna uppgifter om varje slag av</p>
<p>1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga<br>avsättningar,</p>
<p>2. tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital.</p>
<p>Uppgifter skall vidare lämnas om</p>
<p>1. arten och omfattningen av verksamheten,</p>
<p>2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,</p>
<p>3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överens-<br>stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grun-<br>derna,</p>
<p>4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,</p>
<p>5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten<br>eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på<br>annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,<br>som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra<br>förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,</p>
<p>6. ändrade redovisningsprinciper samt</p>
<p>7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.</p>
<p>Fysisk person och dödsbo skall<br>lämna uppgift om fördelnings-<br>underlag enligt 2 § lagen</p>
<p>(1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning vid utgången av när-<br>mast föregående beskattningsår</p>
<p>135</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>samt motsvarande belopp vid be-<br>skattningsårets utgång.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter<br>som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.<br>Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och<br>omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som<br>behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den<br>deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1<br>lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid<br>av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-<br>digheten före ingången av taxeringsåret.</p>
<p>Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på<br>blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av<br>Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på<br>annat lämpligt sätt.</p>
<p>25</p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § samt för varje delägare<br>uppgifter om hans andel av bola-<br>gets eller rederiets inkomst av<br>varje förvärvskälla och värdet av<br>hans andel eller lott i bolaget eller<br>rederiet. Uppgift skall också läm-<br>nas om delägares andel av skatte-<br>underlag enligt 2 § lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt, 3 § lagen (1990:661) om av-<br>kastningsskatt på pensionsmedel<br>och 2 § lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensionskostna-<br>der.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § första och andra styckena<br>samt för varje delägare uppgifter<br>om hans andel av bolagets eller<br>rederiets inkomst av varje för-<br>värvskälla och värdet av hans andel<br>eller lott i bolaget eller rederiet.<br>Uppgift skall också lämnas om<br>delägares andel av skatteunderlag<br>enligt 2 § lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt, 3 § lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel och 2 § lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt<br>på pensionskostnader.</p>
<p>Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdekla-</p>
<p>ration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i första och<br>andra styckena gäller i tillämpliga<br>delar även sådant dödsbo som vid<br></p>
<p>inkomst- och förmögenhetstaxering<br>skall anses som handelsbolag.</p>
<p>Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för upp-<br></p>
<p>giftsskyldighet enligt denna paragraf.</p>
<p>136</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3 kap.</p>
<p>22 §<sup>5</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av</p>
<p>1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,</p>
<p>2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-<br>sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,</p>
<p>3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,</p>
<p>4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,</p>
<p>5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,</p>
<p>6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap-<br>per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper</p>
<p>förvaras i depå eller kontoförs.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>den som gottskrivits ränta eller till<br>vilken ränta betalats ut (borgenär)<br>och den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper oavsett om ränta<br>utgått. Kontrolluppgiften skall ta<br>upp den ränta som den uppgifts-<br>skyldige sammanlagt gottskrivit<br>eller betalat ut till borgenären,<br>dennes sammanlagda fordran på<br>den uppgiftsskyldige vid årets<br>utgång och avdragen preliminär<br>skatt. I fall som avses i första<br>stycket 6 skall uppgift lämnas om<br>ränta som utbetalats eller gottskri-<br>vits samt om innehavet i depån el-<br>ler den kontoförda fordringen vid<br>årets utgång.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>den som gottskrivits ränta eller till<br>vilken ränta betalats ut (borgenär)<br>och den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper oavsett om ränta<br>utgått. Kontrolluppgiften skall ta<br>upp den ränta som den uppgifts-<br>skyldige sammanlagt gottskrivit<br>eller betalat ut till borgenären,<br>dennes sammanlagda fordran på<br>den uppgiftsskyldige vid årets<br>utgång och avdragen preliminär<br>skatt. I fall som avses i första<br>stycket 6 skall uppgift lämnas om<br>ränta som utbetalats eller gottskri-<br>vits samt om innehavet i depån el-<br>ler den kontoförda fordringen vid<br>årets utgång. Kontrolluppgift skall<br>vidare lämnas för upplupen men<br>inte förfallen avkastning (räntekom-<br>pensation) vid avyttring av fordran<br>eller andel i sådan värdepappers-<br>fond som avses i 27 § 6 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas<br>lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-<br>giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi-<br>sas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala rän-<br>tan och fordran redovisas utan fördelning.</p>
<p>Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige<br>inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det<br>sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>25 a §<sup>6</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av</p>
<p>1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den<br>som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning<br>via konto eller i annan form,</p>
<p>2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller</p>
<p>3. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller<br>uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kon-<br>trolluppgiften skall ta upp betald<br>ränta. I fall som avses i första<br>stycket 3 skall även eventuell rän-<br>teförmån anges.</p>
<p>Avser den ränta som betalts till<br>någon del ränta som erlagts i för-<br>skott, skall av kontrolluppgiften<br>framgå hur stor del av räntan som<br>belöper på beskattningsåret.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kon-<br>trolluppgiften skall ta upp den<br>ränta som gäldenären betalt till den<br>uppgiftsskyldige. I fall som avses i<br>första stycket 3 skall även eventu-<br>ell ränteförmån anges.</p>
<p>Avser den ränta som betalts till<br>någon del ränta som erlagts i för-<br>skott, skall av kontrolluppgiften<br>framgå hur stor del av räntan som<br>belöper på tid till och med den 31<br>januari året efter beskattningsåret,<br>dock endast om förskottsräntan till<br>någon del belöper på tid efter<br>denna tidpunkt.</p>
<p>Kontrolluppgift skall vidare<br>lämnas för upplupen men inte för-<br>fallen avkastning (räntekompensa-<br>tion) vid förvärv av fordran eller<br>andel i sådan värdepappersfond<br>som avses i 27 § 6 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>Dock skall kontrolluppgift inte<br>lämnas i det fall den avkastning<br>kompensationen avser förfaller till<br>betalning ett senare år än det år<br>förvärvet skett.</p>
<p>Är fler än en person betalningsansvarig för skuld skall utgiftsräntan<br>fördelas lika mellan gäldenärema, om inte annat förhållande är känt för<br>den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte<br>redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala<br>räntan redovisas utan fördelning.</p>
<p>28 §<sup>7</sup></p>
<p>Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av</p>
<p>1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte<br>är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),<br>3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktie-<br>bolagslagen (1987:618), samt</p>
<p>2. den som i Sverige har fått</p>
<p>138</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>a) utdelning på andelar i svensk<br>ekonomisk förening, eller, om<br>utdelningen inte har betalts ut<br>genom Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag eller gäller fall som<br>avses i 27 § första stycket 5, från<br>utländsk juridisk person, eller</p>
<p>a) utdelning från utländsk juri-<br>disk person, om utdelningen inte<br>har betalts ut genom Värdepappers-<br>centralen VPC Aktiebolag eller<br>gäller fall som avses i 27 § första<br>stycket 5, eller</p>
<p>b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte<br>har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller<br>fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller<br></p>
<p>någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.</p>
<p>Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot.<br>Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en<br>av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den<br>som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för<br>vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot<br>kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör,<br>skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har<br>förvärvats.</p>
<p>Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och<br>lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till<br>att uppgift lämnas innan betalning sker.</p>
<p>I den omfattning och på det sätt<br>Riksskatteverket bestämmer skall,<br>utöver vad som framgår av 28 och<br>29 §§, svenskt bolag eller svensk<br>ekonomisk förening lämna kon-<br>trolluppgift rörande utbetald ut-<br>delning. Detsamma gäller utgivare<br>av obligationer, förlagsbevis eller<br>andra för den allmänna rörelsen<br>avsedda förskrivningar i fråga om<br>utbetald ränta.</p>
<p>31 §</p>
<p>I den omfattning och på det sätt<br>Riksskatteverket bestämmer skall,<br>utöver vad som framgår av 28 och<br>29 §§, utgivare av obligationer,<br>förlagsbevis eller andra för den<br>allmänna rörelsen avsedda för-<br>skrivningar lämna kontrolluppgift<br>rörande utbetald ränta.</p>
<p>60</p>
<p>Vid en kontrolluppgift som läm-<br>nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §<br>skall fogas särskild uppgift (sam-<br>mandrag av kontrolluppgifter). I<br>sådant sammandrag skall anges<br>namn, postadress och personnum-<br>mer eller organisationsnummer för<br>den uppgiftsskyldige, antalet läm-<br>nade kontrolluppgifter samt det<br>sammanlagda beloppet av de<br>skatteavdrag som har verkställts för<br>preliminär A-skatt under året före</p>
<p>§<sup>8</sup></p>
<p>Vid en kontrolluppgift som läm-<br>nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §<br>skall fogas särskild uppgift (sam-<br>mandrag av kontrolluppgifter). I<br>sådant sammandrag skall anges<br>namn, postadress och personnum-<br>mer eller organisationsnummer för<br>den uppgiftsskyldige, antalet läm-<br>nade kontrolluppgifter samt det<br>sammanlagda beloppet av de skat-<br>teavdrag som har verkställts för<br>preliminär A-skatt under året före</p>
<p>139</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>taxeringsåret. Om den uppgifts-<br>skyldige har tilldelats särskilt redo-<br>visningsnummer enligt 53 §</p>
<p>1 mom. uppbördslagen(1953:272),<br>skall detta, i annat sammandrag än<br>sådant som avser kontrolluppgift<br>om ränta, utdelning eller betalning<br>till eller från utlandet, anges i<br>stället för personnummer eller<br>organisationsnummer. Om den<br>uppgiftsskyldige har gjort avdrag<br>för en arbetstagares kostnader en-<br>ligt 2 kap. 4 § första stycket 6<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>skall denna kostnad också anges i<br>sammandraget. I sammandraget<br>skall också anges det sammanlagda<br>beloppet av semestermedel som har<br>betalts in till en semesterkassa och<br>som den uppgiftsskyldige inte skall<br>redovisa i någon kontrolluppgift<br>samt det sammanlagda skatteunder-<br>lag för särskild löneskatt som har<br>redovisats enligt lagen (1984:668)<br>om uppbörd av socialavgifter från<br>arbetsgivare.</p>
<p>taxeringsåret. Om den uppgifts-<br>skyldige har tilldelats särskilt redo-<br>visningsnummer enligt 53 §</p>
<p>1 mom.uppbördslagen(1953:272),<br>skall detta, i annat sammandrag än<br>sådant som avser kontrolluppgift<br>om ränta, utdelning eller betalning<br>till eller från utlandet, anges i<br>stället för personnummer eller<br>organisationsnummer. Om den<br>uppgiftsskyldige har gjort avdrag<br>för en arbetstagares kostnader en-<br>ligt 2 kap. 4 § första stycket 6<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>skall denna kostnad också anges i<br>sammandraget.</p>
<p>Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen<br>skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.</p>
<p>Vid en kontrolluppgift som läm-<br>nas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a,<br>44 eller 45 § skall fogas sam-<br>mandrag, som skall uppta namn,<br>postadress och personnummer eller<br>organisationsnummer för den upp-<br>giftsskyldige samt antalet lämnade<br>kontrolluppgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1994 års taxering såvitt avser 2 kap. 14 och 18 §§ samt 3 kap. 60 §<br>första stycket och i övrigt vid 1995 års taxering. De nya bestämmelserna<br>i 3 kap. 22 § och 25 a § fjärde stycket tillämpas dock första gången vid<br>1996 års taxering.</p>
<p>140</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>* Senaste lydelse 1992:1659.<br>, Senaste lydelse 1990:1136.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1990:1136.</p>
<p>* Senaste lydelse 1992:1185.<br>’ Senaste lydelse 1992:1496.<br>’ Senaste lydelse 1992:1659.<br>' Senaste lydelse 1990:1136.</p>
<p>Senaste lydelse 1991:1903.</p>
<p>141</p>
<h3>2.31 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27 och 32 a §§ lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafernas lydelse enligt<br>lagen (1993:945) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3 kap.</p>
<p>23 §</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte</p>
<p>1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag,<br>aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-</p>
<p>mer,</p>
<p>2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag<br>inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den<br>allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte<br>hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,</p>
<p>3. för ränta som inte utgör skat-<br>tepliktig inkomst enligt lagen<br>(1988:847) om skattelättnader för<br>allemanssparande,</p>
<p>3. för ränta på vinstandelslån<br>som inte utgör skattepliktig in-<br>komst enligt punkt 2 a första<br>stycket 4 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller 3 § 1 mom. tredje stycket 4<br>lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt,</p>
<p>4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller<br>organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om rän-<br>tan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot<br>innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna un-<br>derstiger 100 kronor,</p>
<p>5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta<br>på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta<br>som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från upp-<br>giftsskyldighet inte skall medräknas,</p>
<p>6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen<br>(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1982:2) om<br>uppfinnarkonto eller lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.</p>
<p>27 §</p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p>
<p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.</p>
<p>142</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-<br>lagen (1987:618),</p>
<p>2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värde-<br>pappersfond,</p>
<p>3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som<br>förvaltar svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br></p>
<p>försorg,</p>
<p>5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-<br>papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper<br>förvaras i depå eller kontoförs.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person a) fysisk eller juridisk person</p>
<p>som är berättigad att lyfta utdel- som, i fall som avses i första<br>ning för egen del vid utdel- stycket 3 om utdelningen inte är<br>ningstillfället och skattefri enligt punkt 2 a av an-</p>
<p>visningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 § 1<br>mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt samt i fall som avses<br>i första stycket 4 och 5, är berät-<br>tigad att lyfta utdelning för egen<br>del vid utdelningstillfället och</p>
<p>b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som<br>innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk<br>person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning och avdragen preliminär<br>skatt samt i förekommande fall<br>uppgift om utdelningen avser sådan<br>utbetalning som avses i punkt 2<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen (1928:<br>370) eller 3 § 1 mom. tredje<br>stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Kontrolluppgift enligt<br>andra stycket b skall ta upp<br>innehavet vid årets utgång.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna<br>paragraf föreligger inte för till-<br>gångar på pensionssparkonto eller<br>för utdelning på sådana tillgångar<br>eller för utdelning som inte utgör<br>skattepliktig inkomst enligt lagen<br>(1988:847) om skattelättnader för<br>allemanssparande.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är<br>skattepliktig och avdragen pre-<br>liminär skatt. Kontrolluppgift enligt<br>andra stycket b skall ta upp inne-<br>havet vid årets utgång.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna<br>paragraf föreligger inte för till-<br>gångar på pensionssparkonto eller<br>för utdelning på sådana tillgångar.</p>
<p>143</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>32 a §</p>
<p>Kontrolluppgift om realisationsvinst eller realisationsförlust vid<br>avyttring av andel i allemansfond skall lämnas av fondbolag som avses<br>i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>dem som har avyttrat andel i alle-<br>mansfond som inte är tillgång på<br>pensionssparkonto. Kontrollupp-<br>giften skall ta upp realisationsvinst<br>eller realisationsförlust till den del<br>den är skattepliktig respektive<br>avdragsgill enligt lagen (1988:847)<br>om skattelättnader för allemans-<br>sparande.<br></p>
<p>dem som har avyttrat andel i alle-<br>mansfond som inte är tillgång på<br>pensionssparkonto. Kontrollupp-<br>giften skall ta upp realisationsvinst<br>eller realisationsförlust till den del<br>den är skattepliktig respektive av-<br>dragsgill.</p>
<p>144</p>
<h3>2.32 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1990:654) om</h3>
<h3>skatteutj ämningsreserv</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>8<sup>1</sup>. Vid beräkning av kapitalun-<br>derlaget för skadeförsäkringsföre-<br>tag skall vid 1992 och 1993 års<br>taxeringar säkerhetsreserv räknas<br>som skuld endast till den del reser-<br>ven överstiger 70 procent av säker-<br>hetsreserven i bokslut till ledning<br>för 1991 års taxering.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8. Vid beräkning av kapitalun-<br>derlaget för skadeförsäkringsföre-<br>tag skall vid 1992, 1993 och 1994<br>års taxeringar säkerhetsreserv<br>räknas som skuld endast till den<br>del reserven överstiger 70 procent<br>av säkerhetsreserven i bokslut till<br>ledning för 1991 års taxering.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 31 december 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse 1992:1345.</p>
<p>10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>145</p>
<h3>2.33 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 §'</p>
<p>Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att<br>minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,<br>sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993<br>års taxeringar,</p>
<p>sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992—1994 års<br>taxeringar,</p>
<p>hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller, om taxering<br>inte sker år 1995, vid 1992—1996 års taxeringar.</p>
<p>En fysisk person behöver vid<br>1992 och 1993 års taxeringar inte<br>ta upp någon del av uppskovsbe-<br>loppet. Vid 1992-1994 års tax-<br>eringar tas sammanlagt minst 50<br>procent av beloppet upp. Ett han-<br>delsbolag behöver vid 1992 års<br>taxering inte ta upp mer än 25<br>procent och vid 1992 och 1993 års<br>taxeringar inte mer än sammanlagt<br>50 procent av uppskovsbeloppet<br>multiplicerat med den andel av<br>bolagets inkomst som belöper på<br>andra delägare än fysiska personer.<br>Vid 1992-1994 års taxeringar tas<br>upp dels sammanlagt minst 50<br>procent av uppskovsbeloppet multi-<br>plicerat med den andel av bolagets<br>inkomst som belöper på delägare<br>som är fysiska personer, dels sam-<br>manlagt minst 75 procent av<br>uppskovsbeloppet multiplicerat med<br>den andel av bolagets inkomst som<br>belöper på andra delägare<br>fysiska personer. Vid 1995<br>1996 års taxeringar gäller<br>stämmelserna i första stycket.</p>
<p>Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året<br>till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent<br>av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid<br>taxeringen det förstnämnda året.</p>
<p>Har den förvärvskälla eller, i<br>fråga om handelsbolag, den verk-<br>samhet, till vilken de obeskattade</p>
<p>En fysisk person behöver vid<br>1992-7994 års taxeringar inte ta<br>upp någon del av uppskovsbe-<br>loppet. Ett handelsbolag behöver<br>vid 1992 års taxering inte ta upp<br>mer än 25 procent, vid 1992 och<br>1993 års taxeringar inte mer än<br>sammanlagt 50 procent och vid<br>1992-1994 års taxeringar inte mer<br>än sammanlagt 75 procent av<br>uppskovsbeloppet multiplicerat med<br>den andel av bolagets inkomst som<br>belöper på andra delägare än fysis-<br>ka personer. Vid 1995 och 1996<br>års taxeringar gäller bestämmel-<br>serna i första stycket.</p>
<p>än<br>och<br>be-</p>
<p>Har den förvärvskälla eller, i<br>fråga om handelsbolag, den verk<br>samhet, till vilken de obeskattade</p>
<p>146</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>reserverna hänför sig upphört,<br>skall återstående del av uppskovs-<br>beloppet omedelbart tas upp till<br>beskattning. Detta gäller inte om<br>en fysisk person överför sin<br>näringsverksamhet eller driften av<br>denna till ett aktiebolag om intres-<br>segemenskap råder mellan företa-<br>gen. Återstående del av uppskovs-<br>beloppet skall i sådana fall tas upp<br>till beskattning hos aktiebolaget<br>enligt bestämmelserna i denna lag.<br>Vad nu sagts gäller även i de fall<br>verksamhet i handelsbolag eller<br>driften av denna överförs till ett<br>aktiebolag om intressegemenskap<br>råder mellan företagen. Med åter-<br>stående del av uppskovsbeloppet<br>avses i dessa fall så stor andel av<br>beloppet som motsvarar den andel<br>av bolagets inkomst som belöper<br>på delägare som är fysiska per-<br>soner. Vid tillämpning av detta<br>stycke anses intressegemenskap<br>råda mellan företag som står under<br>i huvudsak gemensam ledning.</p>
<p>1 fråga om dödsbon gäller att<br>återstående del av uppskovsbelop-<br>pet omedelbart skall tas upp till<br>beskattning det beskattningsår då<br>reglerna om handelsbolag tilläm-<br>pas första gången.<br></p>
<p>reserverna hänför sig upphört,<br>skall återstående del av uppskovs-<br>beloppet omedelbart tas upp till<br>beskattning. Detta gäller inte om<br>en fysisk person överför sin<br>näringsverksamhet eller driften av<br>denna till ett aktiebolag om intres-<br>segemenskap råder mellan företa-<br>gen. Återstående del av uppskovs-<br>beloppet skall i sådana fall tas upp<br>till beskattning hos aktiebolaget<br>enligt bestämmelserna i denna lag.<br>Vad nu sagts gäller även i de fall<br>verksamhet i handelsbolag eller<br>driften av denna överförs till ett<br>aktiebolag om intressegemenskap<br>råder mellan företagen. Med åter-<br>stående del av uppskovsbeloppet<br>avses i dessa fall så stor andel av<br>beloppet som motsvarar den andel<br>av bolagets inkomst som belöper<br>på delägare som är fysiska per-<br>soner. Vid tillämpning av detta<br>stycke anses intressegemenskap<br>råda mellan företag som står under<br>i huvudsak gemensam ledning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas i fråga om<br>5 § andra stycket första gången vid 1994 och i övrigt vid 1995 års<br>taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:115.</p>
<p>147</p>
<h3>2.34 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje<br>år betalas till staten med 17,69 år betalas till staten med 17,89<br>procent på procent på</p>
<p>1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är<br>65 år eller äldre,</p>
<p>2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-<br>försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,</p>
<p>3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-<br>grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kom-<br>munalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,<br>Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens plane-<br>rings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren<br>tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under<br>förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad som</p>
<p>anges i punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt<br>grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-<br>organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-<br>sion eller till sjukbidrag,</p>
<p>6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts<br>enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-<br>lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första<br>stycket.</p>
<p>Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.<br>3 — 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första<br>stycket 2 och 13.</p>
<p>2</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,69<br>procent på inkomst av passiv nä-</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,89<br>procent på inkomst enligt kom-</p>
<p>148</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ringsverksamhet här i riket samt,<br>om den skattskyldige före årets<br>början fyllt 65 år eller inte fyllt 65<br>år men under hela året uppburit hel<br>ålderspension eller avlidit under<br>året, på inkomst som avses i<br>3 kap. 4 § andra stycket lagen<br>(1981:691) om socialavgifter samt<br>vidare på ersättning som utgår<br>enligt sådan avtalsgruppsjukförsäk-<br>ring som avses i punkt 12 av an-<br>visningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller enligt<br>sådan trygghetsförsäkring som av-<br>ses i nämnda anvisningspunkt till<br>den del ersättningen utgår i form<br>av engångsbelopp som inte utgör<br>kompensation för mistad inkomst.<br>Skatt beräknas inte på sådana in-<br>komster för vilka den skattskyldige<br>skall betala egenavgifter enligt<br>3 kap. 4 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>munalskattelagen (1928:370) av<br>annan näringsverksamhet här i<br>landet än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses i 11 kap. 3 §<br>första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (passiv närings-<br>verksamhet) samt, om den skatt-<br>skyldige före årets början fyllt 65<br>år eller inte fyllt 65 år men under<br>hela året uppburit hel ålderspension<br>eller avlidit under året, på inkomst<br>som avses i 3 kap. 4 § andra styck-<br>et lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter samt vidare på ersättning<br>som utgår enligt sådan avtalsgrupp-<br>sjukförsäkring som avses i punkt<br>12 av anvisningarna till 22 § kom-<br>munalskattelagen eller enligt sådan<br>trygghetsförsäkring som avses i<br>nämnda anvisningspunkt till den<br>del ersättningen utgår i form av<br>engångsbelopp som inte utgör<br>kompensation för mistad inkomst.<br>Skatt beräknas inte på sådana in-<br>komster för vilka den skattskyldige<br>skall betala egenavgifter enligt<br>3 kap. 4 § lagen om socialavgifter.<br>Bedömningen om näringsverksam-<br>het är aktiv eller passiv görs för en<br>förvärvskälla enligt kommunalskat-<br>telagen.</p>
<p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar be-<br>stämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på inkomst<br>som tas upp till beskattning vid 1995 års taxering eller senare.</p>
<p>Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1993,<br>skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskatt-<br>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993 som<br>svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller<br>före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret.</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:1491.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:1491.</p>
<p>149</p>
<h3>2.35 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-<br>skatt på pensionsmedel i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:947) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse samt att det i över-<br>gångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>Skattskyldiga till avkastningsskatt är</p>
<p>1. svenska livförsäkringsföretag,</p>
<p>2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här<br>i riket,</p>
<p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-<br>samhet,</p>
<p>4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m. m.,</p>
<p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken<br>Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse<br>m. m.,</p>
<p>6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag är dock<br>dödsbon som vid inkomsttaxeringen delägarna skattskyldiga.<br>behandlas som handelsbolag är<br>dock delägarna skattskyldiga.</p>
<p>7</p>
<p>Värdepapper, som är noterat vid<br>en svensk eller utländsk börs eller<br>noterat vid en auktoriserad mark-<br>nadsplats eller som annars är före-<br>mål för regelbunden handel vid<br>någon annan reglerad marknad som<br>är öppen för allmänheten, tas upp<br>till det noterade värdet.</p>
<p>§</p>
<p>Värdepapper, som är noterat vid<br>en svensk eller utländsk börs eller<br>noterat vid en auktoriserad mark-<br>nadsplats eller som annars är före-<br>mål för regelbunden handel vid<br>någon annan reglerad marknad som<br>är öppen för allmänheten, tas upp<br>till det noterade värdet. Värde-<br>papper för vilket skatteplikten är<br>begränsad enligt 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>tas dock upp till</p>
<p>1. 65 procent av det noterade<br>värdet om tillgången ingår i kapi-<br>talunderlag som är hänförligt till<br>annan försäkring än pensionsför-<br>säkring, och</p>
<p>2. 80 procent av det noterade<br>värdet i övriga fall.</p>
<p>150</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nedsättningen av värdet enligt<br>första stycket 1 och 2 med 35<br>respektive 20 procent skall i fråga<br>om andelar i svenska värdepappers-<br>fonder reduceras i samma utsträck-<br>ning som skatteplikt gäller för<br>utdelningen på andelen året före<br>beskattningsåret enligt 3 § 1 mom.<br>lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade<br>eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier<br>i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade<br>aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas<br>upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.</p>
<p>Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga<br>skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna<br>påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det<br>beräknade priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värde-<br>ringen.</p>
<p>Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till<br>ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning<br>av marknadsvärdena på fastigheterna.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i 7 §<br>andra stycket tillämpas första<br>gången för beskattningsår som<br>påbörjas efter utgången av år<br>1994.</p>
<p>151</p>
<h3>2.36 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:663) om ersättningsfon-<br>der</p>
<p>dels att 6 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 1,3,9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får<br>avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till</p>
<p>1. ersättningsfond för inventarier,</p>
<p>2. ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,</p>
<p>3. ersättningsfond för mark och</p>
<p>4. ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.</p>
<p>1 fråga om handelsbolag beräknas I fråga om handelsbolag beräknas<br>avdraget för bolaget. Avdrag med- avdraget för bolaget.<br>ges inte i fråga om dödsbon som<br>behandlas som handelsbolag.</p>
<p>Vad gäller ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för bygg-<br>nader och markanläggningar samt ersättningsfond för djurlager i jordbruk<br>och renskötsel skall den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller<br>jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut ha<br>satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i jordbruk<br>och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid<br>inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för<br>maskiner och andra inventarier, byggnader, markanläggningar respektive<br>djurlager i jordbruk och renskötsel. Som inventarier anses inte tillgångar<br>som avses i punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 § kommunal-<br>skattelagen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Avdrag enligt 2 § får för viss<br>förvärvskälla inte överstiga den<br>skattepliktiga ersättningen. Har den<br>skattskyldige med anledning av<br>skadan eller avyttringen fått avdrag<br>för värdeminskning på inventarier,<br>byggnader eller markanläggningar<br>med större belopp än han annars<br>skulle ha varit berättigad till, skall<br>avdraget för avsättning till ersätt-<br>ningsfond för inventarier eller för<br>avsättning till ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar<br>reduceras i motsvarande mån. Av-<br>ser ersättningen en avyttrad fas-<br>tighet får avdraget för avsättning</p>
<p>Avdrag enligt 2 § får inte över-<br>stiga den skattepliktiga ersättning-<br>en. Har den skattskyldige med<br>anledning av skadan eller avytt-<br>ringen fått avdrag för värdeminsk-<br>ning på inventarier, byggnader<br>eller markanläggningar med större<br>belopp än han annars skulle ha<br>varit berättigad till, skall avdraget<br>för avsättning till ersättningsfond<br>för inventarier eller för avsättning<br>till ersättningsfond för byggnader<br>och markanläggningar reduceras i<br>motsvarande mån. Avser ersätt-<br>ningen en avyttrad fastighet får<br>avdraget för avsättning till ersätt-</p>
<p>152</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>ningsfond inte överstiga den skatte-<br>pliktiga vinsten med anledning av<br>avyttringen samt det belopp som<br>tagits upp som intäkt av närings-<br>verksamhet enligt bestämmelserna<br>i punkt 5 första och tredje—sjätte<br>styckena av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>till ersättningsfond inte överstiga<br>den skattepliktiga vinsten med an-<br>ledning av avyttringen samt det<br>belopp som tagits upp som intäkt<br>av näringsverksamhet enligt be-<br>stämmelserna i punkt 5 första och<br>tredje—sjätte styckena av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och<br>renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar minskningen av<br>lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigit i pris under be-<br>skattningsåret får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på<br>grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt<br>nedskrivits och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid<br>beskattningsårets utgång.</p>
<p>9 §'</p>
<p>Ersättningsfond skall återföras till beskattning om</p>
<p>1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4—6 §§,</p>
<p>2. hela eller den huvudsakliga<br>delen av den förvärvskälla där<br>avsättningen till fonden har gjorts<br>under beskattningsåret har överlå-<br>tits eller verksamheten har upphört<br>och fonden inte har övertagits<br>enligt sjätte stycket,</p>
<p>3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits<br>enligt sjätte stycket,</p>
<p>4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda<br>i likvidation,</p>
<p>2. hela eller den huvudsakliga<br>delen av förvärvskällan under be-<br>skattningsåret har överlåtits eller<br>verksamheten har upphört och fon-<br>den inte har övertagits enligt sjätte<br>stycket,</p>
<p>5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-<br>kurs, eller</p>
<p>6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för<br>vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för<br>avsättningen har medgetts.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på<br>avyttring som avses i 2 § andra stycket 1—3.</p>
<p>Med överlåtelse som avses i<br>första stycket 2 likställs att hela<br>eller en del av den förvärvskälla<br>där avsättningen har gjorts tillfallit<br>en ny ägare genom bodelning eller<br>arv eller genom förordnande i<br>testamente. Skattemyndigheten får<br>dock, om det finns särskilda skäl,<br>medge att fonden i stället för att<br>återföras till beskattning övertas av<br>förvärvskällans nye ägare. I be-</p>
<p>Med överlåtelse som avses i<br>första stycket 2 likställs att för-<br>värvskällan helt eller delvis tillfallit<br>en ny ägare genom bodelning eller<br>arv eller genom förordnande i<br>testamente. Skattemyndigheten får<br>dock, om det finns särskilda skäl,<br>medge att fonden i stället för att<br>återföras till beskattning övertas av<br>den nya ägaren. Därvid skall be-<br>stämmelserna i 11 § tredje stycket</p>
<p>153</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>slutet skall anges i vilken förvärvs-<br>källa hos den nye ägaren fonden<br>skall anses avsatt. Vidare skall<br>bestämmelserna i 11 § tredje styck-<br>et tillämpas.</p>
<p>Återföring till beskattning skall<br>göras i den förvärvskälla där av-<br>sättningen har gjorts. Har fysisk<br>person fått avdrag för avsättning<br>till ersättningsfond för byggnader<br>och markanläggningar i fall som<br>avses i 2 § andra och tredje styck-<br>ena skall återföring till beskattning<br>göras i den förvärvskälla där av-<br>sättningen har gjorts till den del<br>fonden motsvarar belopp som tagits<br>upp som intäkt av näringsverksam-<br>het enligt bestämmelserna i punkt 5<br>första och tredje—sjätte styckena av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370). Fonden i<br>övrigt skall återföras till beskatt-<br>ning i inkomstslaget kapital. Ersätt-<br>ningsfond för mark skall återföras<br>till beskattning i inkomstslaget<br>kapital.</p>
<p>tillämpas.</p>
<p>Har fysisk person fått avdrag för<br>avsättning till ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar i<br>fall som avses i 2 § andra och<br>tredje styckena skall återföring till<br>beskattning göras till den del fon-<br>den motsvarar belopp som tagits<br>upp som intäkt av näringsverksam-<br>het enligt bestämmelserna i punkt 5<br>första och tredje—sjätte styckena av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370). Fonden i<br>övrigt skall återföras till beskatt-<br>ning i inkomstslaget kapital. Ersätt-<br>ningsfond för mark skall återföras<br>till beskattning i inkomstslaget<br>kapital.</p>
<p>Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond<br>som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock<br>längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte<br>taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.</p>
<p>Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:<br>576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en ekono-<br>misk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda<br>lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier<br>skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande<br>företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då avsättningen<br>gjorts hos det överlåtande företaget.</p>
<p>10</p>
<p>Har en ersättningsfond återförts<br>till beskattning enligt 9 § skall som<br>skattepliktig intäkt i den förvärvs-<br>källa där återföringen görs tas upp<br>ett särskilt tillägg som svarar mot<br>30 procent av det återförda belop-<br>pet.</p>
<p>§</p>
<p>Har en ersättningsfond återförts<br>till beskattning enligt 9 § skall som<br>skattepliktig intäkt i det inkomst-<br>slag där återföringen görs tas upp<br>ett särskilt tillägg som svarar mot<br>30 procent av det återförda belop-<br>pet.</p>
<p>Om det finns synnerliga skäl skall tillägg inte påföras.</p>
<p>154</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1992:1347.</p>
<p>155</p>
<h3>2.37 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Den som utfäst en tjänstepension<br>skall till staten betala särskild<br>löneskatt med 17,69 procent på<br>kostnaden för pensionsutfästelsen,<br>beräknad enligt 2 §.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och<br>dödsbon som vid inkomsttaxeringen<br>behandlas som handelsbolag är<br>dock delägarna skattskyldiga.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Den som utfäst en tjänstepension<br>skall till staten betala särskild<br>löneskatt med 17,89 procent på<br>kostnaden för pensionsutfästelsen,<br>beräknad enligt 2 §.</p>
<p>I fråga om handelsbolag är dock<br>delägarna skattskyldiga.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för be-<br>skattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1992:1493.</p>
<p>156</p>
<h3>2.38 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i<br>lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:949) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo som medges avdrag för avgift<br>för pensionsförsäkring enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>för det beskattningsåret till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,69<br>procent på avgiften. Detsamma<br>gäller för enskild person som med-<br>ges avdrag för inbetalning på pen-<br>sionssparkonto enligt nämnda<br>anvisningspunkt.</p>
<p>§</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo som medges avdrag för avgift<br>för pensionsförsäkring enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>för det beskattningsåret till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,89<br>procent på avgiften. Detsamma<br>gäller för enskild person som med-<br>ges avdrag för inbetalning på pen-<br>sionssparkonto enligt nämnda<br>anvisningspunkt.</p>
<p>157</p>
<h3>2.39 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års<br>taxeringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1485) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>I stället för vad som anges i 10 §<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt angående beräkning av<br>statlig inkomstskatt på förvärvs-<br>inkomst skall vid 1994 och 1995<br>års taxeringar statlig inkomstskatt<br>för fysiska personer och dödsbon<br>beräknas enligt följande.</p>
<p>I stället för vad som anges i 10 §<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt angående beräkning av<br>statlig inkomstskatt på förvärvsin-<br>komst skall vid 1994 års taxering<br>statlig inkomstskatt för fysiska<br>personer och dödsbon och vid 1995<br>års taxering för fysiska personer<br>och såvitt gäller dödsbon till och<br>med det tredje beskattningsåret<br>efter det kalenderår dödsfallet<br>inträffade statlig inkomstskatt<br>beräknas enligt följande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns<br>som vid 1994 års taxering uppgår till 186 600 kronor multiplicerad med<br>det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det<br>allmänna prisläget i oktober 1992 och prisläget i oktober 1991. Vid 1995<br>års taxering uppgår skiktgränsen till skiktgränsen vid 1994 års taxering<br>multiplicerad med det jämförelsetal uttryckt i procent, som anger<br>förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober 1993 och prisläget<br>i oktober 1992. Skiktgränsen avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.</p>
<p>158</p>
<h3>2.40 Förslag till <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för<br>beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1992:1643) om särskilda</p>
<p>regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett<br>handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har<br>överlåtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person<br>bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från en<br>fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägarna i<br>handelsbolaget inte är fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.</p>
<p>Lagen gäller om överlåtaren varit<br>verksam i handelsbolaget i en<br>förvärvskälla avseende aktiv nä-<br>ringsverksamhet under det räken-<br>skapsår då överlåtelsen skedde.<br>Lagen gäller också om någon<br>närstående till överlåtaren varit<br>delägare i handelsbolaget och<br>verksam i detta i en förvärvskälla<br>avseende aktiv näringsverksamhet<br>eller varit anställd hos handels-<br>bolaget under räkenskapsåret eller<br>om överlåtaren eller någon när-<br>stående på motsvarande sätt bedri-<br>vit verksamhet i handelsbolaget<br>genom en juridisk person. Vid<br>tillämpning av första och andra<br>meningarna skall i fall som avses i<br>2 § första stycket andra meningen<br>som överlåtare anses även tidigare<br>innehavare av andelen under sam-<br>ma räkenskapsår. Frågan om en<br>förvärvskälla skall anses avse aktiv<br>eller passiv näringsverksamhet be-<br>döms med hänsyn till förhållandena<br>under den del av räkenskapsåret<br>som föregått överlåtelsen.</p>
<p>Lagen gäller om verksamheten i<br>handelsbolaget för överlåtaren<br>avsett aktiv näringsverksamhet<br>under det räkenskapsår då över-<br>låtelsen skedde. Lagen gäller också<br>om någon närstående till överlåta-<br>ren varit delägare i handelsbolaget<br>och verksamheten för denne avsett<br>aktiv näringsverksamhet eller varit<br>anställd hos handelsbolaget under<br>räkenskapsåret eller om överlåtaren<br>eller någon närstående på motsva-<br>rande sätt bedrivit verksamhet i<br>handelsbolaget genom en juridisk<br>person. Vid tillämpning av första<br>och andra meningarna skall i fall<br>som avses i 2 § första stycket<br>andra meningen som överlåtare<br>anses även tidigare innehavare av<br>andelen under samma räkenskap-<br>sår. Frågan huruvida aktiv eller<br>passiv näringsverksamhet skall<br>anses föreligga bedöms med hän-<br>syn till förhållandena under den del<br>av räkenskapsåret som föregått<br>överlåtelsen.</p>
<p>159</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3</p>
<p>Överlåtaren får — i stället för<br>vad som anges i 2 § — ta upp<br>inkomst från handelsbolaget av<br>förvärvskälla avseende aktiv nä-<br>ringsverksamhet som belöper på<br>antingen tiden före överlåtelsen<br>eller tiden före tillträdesdagen. /<br>fall som avses i 1 § andra stycket<br>andra meningen skall — om över-<br>låtaren väljer att beskattas enligt<br>föreliggande paragraf — även in-<br>komst av sådan förvärvskälla av-<br>seende passiv näringsverksamhet i<br>vilken den närstående varit verk-</p>
<p>§</p>
<p>Överlåtaren får — i stället för<br>vad som anges i 2 § — ta upp<br>inkomst från handelsbolaget som<br>belöper på antingen tiden före<br>överlåtelsen eller tiden före till-<br>trädesdagen.</p>
<p>sam eller anställd tas upp.</p>
<p>Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till<br>honom — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter den<br>sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första<br>stycket första meningen.</p>
<p>Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett<br>särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets<br>beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt första<br>stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för<br>taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>160</p>
<h3>2.41 Förslag till <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till</h3>
<h3>banker och andra kreditinstitut</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:765) om statligt stöd till<br>banker och andra kreditinstitut skall införas en ny paragraf, 27 §, och<br>närmast före 27 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Övrig bestämmelse</p>
<p>27§</p>
<p>Äger staten direkt samtliga aktier<br>eller andelar i en bank eller ett<br>annat företag, som kan erhålla<br>stöd enligt 3 §, skall företaget —<br>om aktie eller andel överlåts — inte<br>ha rätt till avdrag enligt lagen<br>(1993:000) om avdrag för under-<br>skott av näringsverksamhet till den<br>del underskottet uppkommit före<br>det beskattningsår då överlåtelsen<br>skedde.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. Lagen gäller endast företag i vilket aktie eller<br>andel överlåtits efter ikraftträdandet.</p>
<p>11 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 50</p>
<p>161</p>
<h3>2.42 Förslag till</h3>
<h3>Lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-<br>taxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av<br>år 1993. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas på utdel-<br>ning som förfallit till betalning före denna tidpunkt.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>162</p>
<h3>2.43 Förslag till <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om upphävande av lagen (1969:630) om viss skattefrihet<br>för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik<br>aktiebolag (SILA)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för</p>
<p>utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)</p>
<p>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.</p>
<p>Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 och<br>tidigare års taxeringar.</p>
<p>163</p>
<h3>2.44 Förslag till Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>Lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader</h3>
<h3>för allemanssparande</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1988:847) om skattelättnader för<br>allemanssparande skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.</p>
<p>Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1994 och<br>tidigare års taxeringar. Bestämmelserna om sparpremie i den upphävda<br>2 § tredje stycket skall tillämpas vid 1995 och senare års taxeringar.<br>Bonusränta enligt 11 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande som<br>tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 utgör alltjämt inte<br>skattepliktig inkomst.</p>
<p>164</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning Prop. 1993/94:50</h2>
<h3>3.1 Utredningar m.m.</h3>
<p>Skattereformen genomfördes i tre steg genom beslut under hösten 1989<br>samt under våren och hösten 1990. Det system för beskattning av företag<br>som gällde före skattereformen karaktäriserades av en hög formell skatte-<br>sats och — beroende på olika reserveringsmöjligheter — en smal<br>skattebas. Skattereformen innebar att ett i grunden förändrat skattesystem<br>kom att tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Utmärkande för föränd-<br>ringarna på företagsskatteområdet var att de olika reserveringsmöjlig-<br>hetema ersattes av en mer begränsad och enhetlig reserveringsmöjlighet,<br>skatteutjämningsreserven (surv). Samtidigt sänktes bolagsskattesatsen till<br>30 %.</p>
<p>Systemet hade emellertid inte fått sin slutgiltiga utformning. I den<br>proposition som den socialdemokratiska regeringen lämnade till riksdagen<br>hösten 1990 konstaterade föredraganden, statsrådet Åsbrink, att ytter-<br>ligare överväganden och utredningsinsatser behövdes innan ställning<br>kunde tas till vissa återstående frågor på inkomstskatteområdet (prop.<br>1990/91:54 s. 158 f.). Det gällde bl.a. beskattningen av enskilda närings-<br>idkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Ett gammalt<br>önskemål att få mer aktiebolagslika skatteregler för enskild näringsverk-<br>samhet och verksamhet som bedrivs genom handelsbolag hade inte kunnat<br>uppfyllas. Även förslaget från Utredningen om reformerad företagsbe-<br>skattning, URF, om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning läm-<br>nades öppet (SOU 1989:34). En översyn av spärreglerna för förlustutjäm-<br>ning återstod också.</p>
<p>I fråga om beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag redovisas ett förslag i betänkandet Neutral Företags-<br>beskattning (SOU 1991:100, särskild utredare Klas Herrlin). Betänkandet<br>har remissbehandlats.</p>
<p>Bl.a. mot bakgrund av de synpunkter som framfördes vid remissbe-<br>handlingen fann regeringen att den fortsatta beredningen av förslaget<br>borde ske i ett större sammanhang. Regeringen gav därför Klas Herrlin<br>ett nytt uppdrag att som särskild utredare överväga vissa andra frågor<br>beträffande företagsbeskattningen. Utredningsuppdraget kom att omfatta<br>— utöver de kvarstående frågorna från skattereformen — frågan om att<br>avskaffa surven och att i stället sänka bolagsskattesatsen och införa<br>särskilda regler om förlustutjämning bakåt i tiden. En fråga som också<br>kom att ingå i uppdraget gällde den ekonomiska dubbelbeskattningen av<br>aktiebolagens vinster.</p>
<p>Resultatet av utredningen utom vad avser den ekonomiska dubbelbe-<br>skattningen redovisas i betänkandet Fortsatt reformering av företagsbe-<br>skattningen, Del 1 (SOU 1992:67). Betänkandet har remissbehandlats.</p>
<p>Övervägandena och förslagen i fråga om den ekonomiska dubbelbe-<br>skattningen av bolagsinkomster redovisas i betänkandet Fortsatt reforme-<br>ring av företagsbeskattningen, Del 2 (SOU 1993:29).</p>
<p>165</p>
<p>Betänkandet remitterades i anslutning till att en inom Finansdeparte-<br>mentet upprättad promemoria remitterades. Promemorian Beskattning av<br>enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds<br>1993:28) innehåller ett sammanhållet förslag som grundas på förslagen<br>i betänkandena Neutral företagsbeskattning och Fortsatt reformering av<br>företagsbeskattningen, Del 1.</p>
<p>I propositionen (avsnitten 4 - 8 och 16 - 17) används fortsättningsvis<br>benämningen "utredningen" vid redovisningen av förslagen och över-<br>vägandena i betänkandet SOU 1993:29 medan "promemorian" hänför sig<br>till departementspromemorian Ds 1993:28. Sammanställningar över<br>remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 2674-<br>2675/93). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.</p>
<p>En följdfråga med anledning av förslagen om enskilda näringsidkare<br>och delägare i handelsbolag gäller skyldigheten att avskatta uppskovs-<br>belopp vid 1994 års taxering.</p>
<p>I det följande behandlas nu anmärkta frågor. Propositionen innehåller<br>vissa ytterligare frågor. En sådan fråga är förslaget om månatlig uppbörd<br>av F-skatt.</p>
<p>Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria avseende<br>månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och särskild A-skatt (upp-<br>bördspromemorian). Promemorian har remitterats. Remissyttrandena<br>finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 3468/92). En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 1.</p>
<p>En annan fråga härrör från den översyn av utsökningsbalken som RSV<br>genomfört på regeringens uppdrag. I sin slutrapport föreslår verket bl.a.<br>ett nytt system för löneexekution (RSV Rapport 1992:1). Förslagen är<br>omfattande och beredningen inom regeringskansliet är inte avslutad.<br>Förslag i vissa delar bör dock läggas fram redan nu. En sammanställning<br>av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedeparte-<br>mentet dnr 1673/92). En förteckning över remissinstanserna finns i<br>bilaga 1.</p>
<p>Ytterligare en fråga gäller avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska<br>Filminstitutet, m.m. En promemoria upprättad inom Finansdepartmentet<br>har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns<br>tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3127/93). Remissinstanserna redo-<br>visas i bilaga 1.</p>
<p>Vidare behandlas frågor om ändring av definitionen av utländskt<br>bolag, reservering för skadeförsäkringsföretagen, inskränkt skattskyldig-<br>het för Stiftelsen Sveriges Nationaldag, statslåneränta, förskottsränta och<br>räntekompensation samt en utvidgning av företrädaransvaret vid bristande<br>betalning av mervärdeskatt. Dessa förslag har beretts inom Finans-<br>departementet. Samråd har skett med Riksskatteverket. I fråga om<br>förslaget om utländskt bolag har samråd även skett med Industriförbundet<br>och beträffande förslaget om förskottsränta med Bankföreningen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>166</p>
<h3>3.2 Lagrådet</h3>
<p>Regeringen beslutade den 30 september 1993 att inhämta Lagrådets ytt-<br>rande över de lagförslag som finns i bilaga 2.</p>
<p>Av de inte remitterade förslagen är flertalet av den beskaffenheten att<br>Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är<br>sådana att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller lagförslag<br>som rör den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen.</p>
<p>Förslagen om en reformerad företagsbeskattning — som materiellt och<br>systematiskt utgör en sammanhållen helhet — är ett synnerligen viktigt<br>inslag i den del av regeringens ekonomiska politik som riksdagen bör ta<br>ställning till i höst (jfr prop. 1993/94:25). En lagrådsgranskning i nu<br>berörda delar skulle fördröja avlämnadet av propositionen så att det inte<br>vore möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under<br>hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftnings-<br>frågornas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Tilläggas kan<br>att de förslag som är att se som de mest centrala — däribland alla förslag<br>till nya lagar — remitterats till Lagrådet. Med hänsyn till det anförda bör<br>yttrande från Lagrådet i ifrågavarande delar inte inhämtas.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet föreslår att de remitterade<br>nya lagarna arbetas om i redaktionellt hänseende och att vissa andra<br>ändringar av i huvudsak formell natur bör göras. Regeringen har i<br>propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I vissa avseenden<br>har förslagen bearbetats vidare efter det att lagrådsremissen beslutades.<br>Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 5.2, 6, 8 och i författnings-<br>kommentaren till de berörda lagarna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>167</p>
<h2>4 Allmänna synpunkter</h2>
<p>En av de mest angelägna uppgifterna för regeringen är att återskapa en<br>tillfredsställande tillväxtkraft i Sveriges ekonomi. Endast därigenom<br>skapas förutsättningar för nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet,<br>sanering av statsfinanserna och bibehållen och utvecklad välfärd. Det är<br>därvid oundgängligen nödvändigt att skapa gynnsamma förutsättningar för<br>produktionen i Sverige. Särskilda ansträngningar måste göras för att<br>förbättra de små och medelstora företagens situation.</p>
<p>Regeringen har sedan tillträdet i oktober 1991 lagt fram flera förslag<br>som syftar till att minska skatternas skadliga effekter på produktion och<br>nyföretagande. Arbetet påbörjades omedelbart efter regeringens tillträde<br>hösten 1991 då bl.a. förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen<br>togs bort (jfr prop. 1991/92:60). Vid sidan om de successiva ändringar<br>som hittills gjorts under mandatperioden har den långsiktiga inriktningen<br>av arbetet i fråga om inkomstbeskattningen varit att uppnå vissa viktiga<br>strukturella förändringar främst för att få ett neutralare system för<br>företagsbeskattning.</p>
<p>Den högst prioriterade frågan har gällt beskattningen av enskilda<br>näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.<br>Utgångspunkten har varit att 1990 års skattereform bör kompletteras så<br>att enskilda näringsidkare och handelsbolag kan arbeta på samma skatte-<br>mässiga villkor som aktiebolag.</p>
<p>Avkastningen på riskfritt sparande i bank eller obligationer beskattas<br>för närvarande efter en skattesats på 30 %. Om en enskild näringsidkare<br>eller delägare i handelsbolag placerar sitt kapital i det egna företaget<br>beskattas avkastningen enligt dagens regler ofta efter en skattesats som<br>överstiger 60 %. Regeringens mål har varit att ta bort denna överbe-<br>skattning. Skatten bör vara densamma oavsett om kapital sparas i företag<br>eller i riskfritt sparande. Dessutom bör lägre beskattade inkomster kunna<br>användas för att expandera verksamheten. Därmed ökar möjligheterna att<br>kunna skapa nya arbetstillfällen avsevärt. Bättre soliditet och större<br>möjligheter till egenfinansiering bidrar dessutom till att det bör bli lättare<br>att komplettera den egna insatsen med lånat kapital.</p>
<p>Det långsiktiga arbetet på företagsskatteområdet har omfattat även bo-<br>lagsbeskattningen. Vid skattereformen gjordes en genomgripande omlägg-<br>ning av bolagsbeskattningen. Omläggningen anslöt till en fortgående in-<br>ternationell utveckling som innebar att skattebasen breddades samtidigt<br>som skattesatsen sänktes. Den nya bolagsbeskattningen framstår som kon-<br>kurrenskraftig vid en internationell jämförelse. Trots detta har regeringen<br>sett det som nödvändigt att pröva ändamålsenligheten av vissa lösningar<br>i det nuvarande systemet.</p>
<p>Genom skattereformen infördes en ny allmän reserveringsmöjlighet,<br>skatteutjämningsreserv (surv), samtidigt som ett antal äldre reserverings-<br>möjligheter avskaffades. Regeringens uppfattning var tidigt att det fanns<br>anledning att närmare överväga att fullfölja tankarna bakom skattere-<br>formen genom en ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och bredd-</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>168</p>
<p>ning av skattebasen. Ett skäl var att allmänna reserveringar är in- Prop. 1993/94:50<br>ternationellt avvikande.</p>
<p>Vidare finns en koppling till den önskvärda förändringen av beskatt-<br>ningen för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En ofrån-<br>komlig effekt av aktiebolagslika regler för dessa företagare är nämligen<br>att systemet kompliceras. Erfarenheterna från flera utredningars arbete<br>liksom av lagstiftning i våra grannländer visar detta. Ett avskaffande av<br>surven skulle innebära att ett komplicerande inslag i företagsbeskattningen<br>försvann. Även denna fråga borde belysas. Slutligen har vissa frågor från<br>skattereformen inte kunnat slutbehandlas, t.ex. frågan om periodiserings-<br>fonder och nuvärdesavskrivning.</p>
<p>En annan fråga som efter hand fått allt större aktualitet gäller den<br>ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelad och kvarhållen aktiebolagsin-<br>komst. Den svåra ekonomiska situation som råder i Sverige till följd av<br>främst åttiotalets ekonomiska politik accentuerar det i sig angelägna att<br>i skattehänseende likställa beskattningen av eget och lånat kapital som<br>finansieringskälla för investeringar i bolagssektom. De små och medel-<br>stora företagens svårigheter att skaffa riskkapital är dokumenterad.<br>Soliditeten är i många företag oroande låg. Dessutom tenderar svenskt<br>aktieägande att trängas undan till följd av den i förhållande till vår<br>omvärld höga ägarbeskattningen i Sverige.</p>
<p>För att ge ett underlag för ett ställningstagande i nu berörda frågor har<br>ett omfattande utredningsarbete genomförts. Det har av tidsskäl inte varit<br>möjligt att låta remissinstanserna ta ställning till ett enda sammanhållet<br>förslag. Förslagen om beskattningen av enskilda näringsidkare och deläga-<br>re i handelsbolag har samordnats med förslagen om ändringar i bolagsbe-<br>skattningen i departementspromemorian Ds 1993:28. Förslaget om<br>lättnader i dubbelbeskattningen har redovisats separat i betänkandet SOU<br>1993:29.</p>
<p>Huvuddragen i förslagen kan sammanfattas enligt följande.</p>
<p>I promemorian föreslås att överbeskattningen av enskilda näringsidkare<br>och delägare i handelsbolag tas bort genom att avkastningen på det kapi-<br>tal som investerats i näringsverksamheten beskattas i inkomstslaget<br>kapital och inte i näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Det sker<br>genom att ett belopp motsvarande en schablonmässigt beräknad avkast-<br>ning dras av i näringsverksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas<br>upp som intäkt i kapital. Vidare föreslås att företagarna med motsvarande<br>beskattning som i ett enmansaktiebolag skall kunna återinvestera vinst-<br>medel i sin verksamhet (ökning av expansionsmedel).</p>
<p>I fråga om bolagsbeskattningen föreslås att skattesatsen sänks till 25 %<br>samtidigt som surven avskaffas. Som ersättning för survens förlustutjäm-<br>ningsfunktion föreslås ett generellt system för förlustutjämning bakåt i<br>tiden.</p>
<p>Ett system för periodiseringsfonder (avsättning med högst 30 % av års-<br>inkomsten som får behållas under högst sex år) föreslås med syfte att<br>möjliggöra att resultatet mellan olika beskattningsår utjämnas även i<br>vinstsituationer och för att ge en investeringsstimulans. Förslaget innebär<br>ingen reserveringsmöjlighet eftersom fondavsättningen inte skall medföra</p>
<p>169<br></p>
<p>rätt till avdrag. I stället gottskrivs den skattskyldige ett belopp motsva- Prop. 1993/94:50<br>rande skatten på avsättningen när den upplöses.</p>
<p>För att främja riskkapitalförsörjning och ny företagande föreslås en möj-<br>lighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av<br>tjänst.</p>
<p>Utredningen föreslår att lättnader i den ekonomiska dubbelbeskatt-<br>ningen skall ske genom åtgärder på ägarsidan. Mottagen utdelning på<br>aktier i svenska aktiebolag tas enligt förslaget upp till beskattning med<br>halva beloppet. Detsamma gäller i fråga om aktievinster. Den nuvarande<br>lättnaden på bolagsnivån, Annell-avdraget, föreslås avskaffad.</p>
<p>Flertalet remissinstanser är positiva till en förändring av företagsbeskatt-<br>ningen med den inriktning som förslagen har. I fråga om beskattningen<br>av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tillstyrks förslagen<br>i sina huvuddrag av nästan samtliga remissinstanser.</p>
<p>Beträffande synen på beskattningen av bolagsinkomster (bolagsskatt och<br>beskattningen av utdelningsinkomster och aktievinster hos aktieägarna)<br>dominerar två uppfattningar. En grupp remissinstanser tillstyrker för-<br>slagen i princip. Företrädarna för den andra linjen, bl.a. flertalet<br>näringslivsorganisationer, har samlats kring ett alternativt förslag som<br>innebär längre gående lättnader i dubbelbeskattningen än de remitterade<br>förslagen.</p>
<p>Enligt det alternativa förslaget tas utdelningsbeskattningen bort helt i<br>stället för att halveras. En andra avvikelse gäller den begränsning av re-<br>serveringsmöjligheter som det remitterade förslaget innebär. Näringslivs-<br>företrädama anser att en generell reserveringsmöjlighet inte kan undvaras<br>ens med en så låg bolagsskattesats som 25 %. Man föreslår därför i<br>första hand att periodiseringsfonder med avdragsrätt vid avsättningstill-<br>fället (30 %, återföring efter sex år) införs i stället för surven och att<br>fondavsättningarna inte räntebeläggs. Systemet bör enligt förslaget också<br>kompletteras med en lönebaserad reserv med inriktning på de mindre före-<br>tagen. Vidare föreslås att bolagsskattesatsen inte sänks till 25 % utan<br>ligger kvar på 30 % som ett bidrag till en finansiering av de tillkom-<br>mande lättnaderna.</p>
<p>Förslagen i promemorian och i betänkandet har inte undgått kritik. LO<br>och TCO intar ståndpunkten att några ändringar i skattereformen inte bör<br>vidtas innan de nya reglerna tillämpats en längre tid. En annan kritisk<br>synpunkt av övergripande slag är att vissa förslag, särskilt förslagen för<br>enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag om räntefördelning<br>och expansionsmedel, inte uppfyller rimliga krav på att vara enkla,<br>begripliga och hanterliga.</p>
<p>Regeringens sammanfattande bedömning av remissutfallet är att det ger<br>ett starkt stöd för att radikalt förbättra de små och medelstora företagens<br>skattesituation. Med hänsyn till dagens ekonomiska förhållanden är det<br>synnerligen angeläget att åtgärder kan vidtas omgående. En sådan stimu-<br>lans åt näringslivet kommer verksamt att bidra till att de små och medel-<br>stora företagen kan växa, vilket direkt bör ge effekter på sysselsättningen.<br>Det skulle också ge en stabil grund för framtida tillväxt och välfärd.</p>
<p>170</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att skatterna i möjligaste mån bör vara Prop. 1993/94:50<br>neutrala. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelade bolagsinkoms-<br>ter bör därför avvecklas. Från vissa ekonomiska utgångspunkter kan skäl<br>anföras för att lindra beskattningen på bolagsnivån. Bl.a. internationella<br>hänsynstaganden medför emellertid att lättnaden bör göras på ägarnivån.</p>
<p>Värdet av att avskaffa beskattningen på utdelade inkomster i ett steg kan<br>inte överskattas. En sådan åtgärd ger låga avkastningskrav för nyemitterat<br>kapital. Den bidrar till ökade investeringar. Soliditeten förbättras vilket<br>stärker företagens motståndskraft.</p>
<p>Ett motsvarande synsätt gör sig gällande även i fråga om beskattningen<br>av aktievinster. Med hänsyn till risken för skattearbitrage och att aktie-<br>vinster normalt inte i sin helhet är att hänföra till inom bolagen be-<br>skattade och där kvarhållna inkomster bör emellertid hälften av en aktie-<br>vinst tas upp till beskattning.</p>
<p>I fråga om bolagsbeskattningen finns en allmän uppslutning kring för-<br>slaget att avskaffa surven. För en sådan åtgärd kan flera argument åbe-<br>ropas, bl.a. att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den formella<br>skattesatsen som möjligt. Vidare medför surven stora tillämpningspro-<br>blem, särskilt för koncerner och för handelsbolag. Näringslivets<br>tillstyrkan villkoras dock av att en mer begränsad reserveringsmöjlighet<br>baserad på årsinkomsten införs i stället.</p>
<p>Regeringens bedömning är att skattesatsen bör sänkas samtidigt som<br>företagens reserveringsutrymme begränsas. Det bör ske genom att surven<br>avskaffas och periodiseringsfonder med en avsättningsmöjlighet om 25 %<br>av årsinkomsten utan räntebeläggning av fondavsättningarna införs. Av<br>förslaget att lindra dubbelbeskattningen på ägamivå följer att Annell-<br>avdraget tas bort. Mot bakgrund av vad som nu anförts och med hänsyn<br>till bl.a. den slutliga avvägningen av de samlade förslagen i propositionen<br>anser regeringen att bolagsskattesatsen bör sänkas till 28 %.</p>
<p>Utgångspunkten för förslagen om enskilda näringsidkare och delägare<br>i handelsbolag är att en skattskyldig skall kunna räkna med i princip<br>samma skattemässiga behandling oavsett om han driver sin verksamhet<br>genom ett aktiebolag eller ett handelsbolag eller som enskilt bedriven<br>verksamhet. Ett genomförande av dessa förslag leder till att den<br>nuvarande skattemässiga diskrimineringen av verksamhet som drivs<br>utanför aktiebolagssfären upphör. Expansion av verksamheten kan i<br>fortsättningen finansieras med vinstmedel som beskattas med 28 % mot<br>dagens regler som oftast ger en skatteeffekt på över 60 %. Marginalskat-<br>ten på avkastning av eget kapital sänks från nu nämnda skattesats till<br>skattesatsen för övriga kapitalinkomster, för närvarande 30 %.</p>
<p>I sitt yttrande konstaterar Lagrådet inledningsvis att de remitterade<br>förslagen tillgodoser syftet att förbättra skattesituationen för främst de<br>små och medelstora företagen men att regleringen i vissa stycken —<br>främst de nya reglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handels-<br>bolag — blivit mycket komplicerad vilket kan förväntas leda till problem<br>vid tillämpningen. Lagrådet anser att det hade varit värdefullt att<br>ytterligare ansträngningar gjorts för att förenkla systemet, om inte annat<br>genom att slå av på ambitionen att för de enskilda näringsidkarna och</p>
<p>171<br></p>
<p>handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i förhållande till aktiebolags- Prop. 1993/94:50<br>reglerna.</p>
<p>Lagrådet tangerar här en fråga som vissa remissinstanser pekat på,<br>nämligen att ersätta räntefördelning och expansionsmedel med en<br>möjlighet att bygga upp obeskattade reserver för att lindra beskattningen.<br>Syftet med de föreslagna reglerna är att de skall komplettera 1990 års<br>skattereform. En omfattande allmän reserveringsmöjlighet skulle i stället<br>innebära ett avsteg från reformen och ge negativa samhällsekonomiska<br>effekter. Enskilda näringsidkare skulle på nytt få möjligheter att använda<br>skattekrediter för privat konsumtion. Det skulle innebära att gränsen<br>mellan inkomstlaget tjänst och inkomstslaget näringsverksamhet skulle<br>förändras på ett oacceptabelt sätt. Detta alternativ är därför inte aktuellt.</p>
<p>Om Lagrådets påpekande i stället uppfattas som en uppfordran till<br>förenkling inom ramen för ett system som utgår från aktiebolagslika<br>regler kan följande noteras. Under beredningsarbetet har avsteg gjorts<br>från aktiebolagsnormen i förenklande syfte. Det gäller både sådana<br>justeringar som är till de skattskyldigas nackdel och sådana som är till<br>deras fördel. Som exempel kan nämnas begränsningen i möjligheten att<br>utjämna resultat mellan olika handelsbolag eller mellan ett handelsbolag<br>och enskild näringsverksamhet (jfr avsnitt 7.2.2) eller att beskattningen<br>av minskning av expansionsmedel skall göras i inkomstslaget närings-<br>verksamhet och inte i tjänst (jfr avsnitt 7.1.3). Det är regeringens<br>bedömning att det inte är lämpligt att göra ytterligare avsteg innan<br>erfarenheter finns från den praktiska tillämpningen.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning kan den föreliggande situationen<br>sammanfattas på följande sätt. Ett allvarligt missförhållande på företags-<br>beskattningens område är den överbeskattning som sker av fysiska<br>personer som bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet<br>genom ett handelsbolag. Att avskaffa överbeskattningen kommer att<br>medföra betydande samhällsekonomiska vinster. Mot det skall ställas de<br>olägenheter som kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen av det<br>föreslagna systemet. Regeringen är inte beredd att minska ambitionen att<br>så långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av eget<br>kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför företaget. Det är också<br>viktigt att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna<br>expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för<br>aktiebolag. De samhällsekonomiska mål som uppställs — bl.a. att ge<br>bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen — måste prioriteras högre än<br>de i sig viktiga förenklingsaspekter som Lagrådet betonar.</p>
<p>En bedömning av hur stora svårigheter som den föreslagna lagstift-<br>ningen kan förväntas leda till är svår att göra. Lagrådet förutser att den<br>detaljreglering som förekommer i bl.a. lagarna om räntefördelning och<br>expansionsmedel kommer att vålla problem. Mot det kan anföras att en<br>lagstiftningsteknik med få och allmänt hållna bestämmelser är pro-<br>blematisk på grund av att svar alltför sällan ges på olika frågor innan<br>utfyllnad skett via praxis. En sådan ordning framstår som särskilt<br>olämplig när det gäller lagstiftning som riktas mot en mycket stor grupp<br>av skattskyldiga. Flertalet mindre näringsidkare har relativt enkla</p>
<p>172<br></p>
<p>förhållanden. Detta talar för att tillämpningen i normalfallen bör kunna Prop. 1993/94:50<br>bli förhållandevis okomplicerad när väl systemet satt sig.</p>
<p>Den ytterligare bearbetning som gjorts av de remitterade förslagen<br>sedan lagrådsremissen innebär att vissa brister undanröjts. Den praktiska<br>tillämpningen av ett nytt system bör följas upp noga. Som Lagrådet pekar<br>på pågår ett utredningsarbete som syftar till att bl.a. göra en systematisk<br>översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39). Resultatet av det<br>arbetet bör medföra att regelsystemen förenklas ytterligare.</p>
<p>Det är självfallet angeläget att RSV och skatteförvaltningen i övrigt<br>vidtar de åtgärder i fråga om information, utbildning, blankettutformning<br>m.m. som behövs för att så långt som möjligt underlätta hanteringen både<br>för de skattskyldiga och inom skatteförvaltningen.</p>
<p>En konsekvens av att det i fråga om inkomstbeskattningen införs aktie-<br>bolagslika regler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag<br>är att företagarna också i den dagliga verksamheten måste göra en tydli-<br>gare åtskillnad mellan företaget och privatekonomin än vad som många<br>gånger sker i dag. Ansvaret för att ett ändrat synsätt snabbt skall slå ige-<br>nom kommer i första hand att vila på skatteförvaltningen och redovis-<br>ningsbyråerna. Den nyordning som måste inskärpas är sammanfattnings-<br>vis att uttag ur näringsverksamheten får konsekvenser vid den löpande<br>beskattningen. Uttagen måste därför i fortsättningen planeras noga.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär det anförda enligt regeringens uppfattning<br>att förslagen om räntefördelning och expansionsmedel av samhällsekono-<br>miska skäl bör genomföras utan vidare dröjsmål. Övriga förslag som rör<br>enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har i stort sett blivit<br>väl mottagna av remissinstanserna. Förslagen bör därför — med vissa<br>undantag — läggas till grund för lagstiftning.</p>
<p>Förslaget att införa en möjlighet att kvitta underskott av aktiv närings-<br>verksamhet mot inkomst av tjänst framstår som särskilt viktigt när det<br>gäller att stimulera ny företagandet. För närvarande remissbehandlas ett<br>förslag om ett särskilt riskkapitalavdrag. Förslaget innebär i stora drag<br>att avdrag medges vid förvärv av nyemitterade aktier i onoterade<br>industriföretag. Internationella erfarenheter visar att denna form av<br>riskkapitalsatsning för småföretag varit positiv. Ett ställningstagande till<br>ett förslag som också beaktar remissinstansernas synpunkter och<br>genomförda reformer på skatteområdet bör kunna ske senare detta år.</p>
<p>De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad<br>gäller enskilda näringsidkare, till 1,4 mdkr vad gäller juridiska personer<br>och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen. Förslaget<br>om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig inkomstförstärk-<br>ning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åtgärderna ett<br>varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med 1,7 mdkr<br>inom ramen för statsbudgeten. Resterande del finansieras genom dels en<br>höjning av folkpensionsavgiften — och särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster och på pensionskostnader — med 0,2 procentenheter vil-<br>ket ger intäkter på ungefär 1,2 mdkr, dels genom att reglerna om avdrag</p>
<p>173<br></p>
<p>för ökade levnadskostnader vid utrikes tjänsteresor anpassas till reglerna Prop. 1993/94:50<br>för inrikes tjänsteresor (jfr prop. 1993/94:90).</p>
<p>Det finns ett antal frågor med nära anknytning till dem som tas upp i<br>propositionen som inte får en slutlig behandling här. I flertalet fall är det<br>frågor som aktualiserats i remissvaren men som är av så komplicerad<br>natur att det inte är lämpligt att de föreläggs riksdagen utan sedvanlig<br>beredning. Det finns därför skäl att efter det att riksdagen tagit ställning<br>till regeringens förslag ta initiativ till att frågorna utreds. De frågor som<br>åsyftas finns närmare redovisade i anslutning till behandlingen av närlig-<br>gande frågor.</p>
<p>174</p>
<h1>BESKATTNING AV</h1>
<h1>BOLAGSINKOMST</h1>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h2>5 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen</h2>
<h3>5.1 Beskattningen av utdelad bolagsinkomst</h3>
<p>Regeringens förslag: Mottagen utdelning på aktier i svenska<br>aktiebolag undantas från beskattning. Annell-avdraget avskaffas.</p>
<p>Utredningens förslag: Mottagen utdelning på aktier i svenska<br>aktiebolag tas upp till beskattning med halva beloppet. Annell-avdraget<br>avskaffas.</p>
<p>Remissinstanserna: Med ett par undantag är remissinstanserna positiva<br>till en reform. Flertalet remissinstanser tillstyrker att lättnader i dubbelbe-<br>skattningen sker genom åtgärder på ägamivån. NUTEK, Riksgäldskon-<br>toret och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet anser<br>att lättnader bör sättas in på bolagsnivån. En del remissinstanser med<br>anknytning till näringslivet förordar att mottagen utdelning helt undantas<br>från beskattning. Skogsstyrelsen föreslår att utdelningsinkomster beskattas<br>efter 20 %. Näringslivets Skattedelegation anser att Annell-avdraget bör<br>finnas kvar i någon form om inte utdelningsinkomster helt undantas från<br>beskattning. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att en<br>lättnad i beskattningen av utdelningsinkomster bör omfatta även aktier i<br>utländska aktiebolag. LO och TCO har uppfattningen att nuvarande<br>system inte bör ändras och avstyrker därför en reform.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt för be-<br>skattningen är att skatterna i möjligaste mån bör vara neutrala om inte en<br>annan lösning visats vara bättre. I önskemålet om neutralitet ligger såvitt<br>nu är aktuellt att beskattningen inte skall påverka företagens val av<br>finansiering med nyemission eller lån. Neutraliteten bör även omfatta<br>kvarhållna inkomster. Den aspekten behandlas i avsnitt 5.2.</p>
<p>Av önskemålet om neutralitet följer att utdelade bolagsinkomster och<br>räntor bör behandlas likvärdigt i skattehänseende om inte särskilda skäl<br>talar mot det. Regeringen tar i det följande först upp frågan om hur ett<br>neutralt system bör vara utformat. Därefter behandlas frågan om ett<br>sådant system bör införas. Slutligen tas vissa frågor med internationell<br>anknytning upp.</p>
<p>Utformningen av ett neutralt system</p>
<p>Olika hänsynstaganden medför att behandlingen av lånat kapital måste<br>vara styrande vid utformningen av ett neutralt system. Såväl i andra<br></p>
<p>175</p>
<p>länder som i Sverige enkelbeskattas avkastning på sådant kapital genom Prop. 1993/94:50<br>att bolaget får avdrag för utgiftsräntor och långivare som är fysisk person<br>beskattas för inkomsträntor som intäkt av kapital. Skattesatsen för detta<br>inkomstslag är för närvarande 30 %. Fr.o.m. 1996 års taxering sänks den<br>till 25 %.</p>
<p>Det gällande systemet för beskattning av bolagsinkomster innebär att<br>utdelade inkomster i princip är föremål för dubbelbeskattning. Första<br>ledet utgörs av bolagsskatten. Skattesatsen är 30 %. Enligt förslagen i<br>avsnitt 6 sänks den till 28 %. Andra ledet utgörs av skatten hos<br>aktieägarna på utdelningsinkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget<br>kapital för fysiska personer.</p>
<p>Dubbelbeskattningen av utdelad inkomst begränsas genom det s.k.<br>Annell-avdraget. Föreskrifterna om detta finns i lagen (1967:94) om<br>avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Avdraget avser<br>utdelningar på nyemitterat kapital. De årliga avdragen får uppgå till högst<br>10 % av emitterat belopp under högst 20 år efter emissionen. Samman-<br>lagt får avdragen inte överstiga det emitterade beloppet. Avdrag<br>förutsätter i princip att mottagaren är skattskyldig för utdel-<br>ningsinkomsten.</p>
<p>Skatteuttaget på utdelad inkomst bestäms av den sammanlagda effekten<br>av bolagsskatten och skatten på mottagen utdelning hos ägarna (den<br>resulterande skattesatsen). Av utredningens undersökningar följer att den<br>resulterande skattesats som ger samma effektiva beskattning som den som<br>lånat kapital utsätts för (den neutrala resulterande skattesatsen) varierar<br>med inflationen och riskersättningen till lånat kapital. Vid rimliga<br>antaganden om storleken av inflationen och riskersättningen till lånat<br>kapital ligger den neutrala resulterande skattesatsen något över kapital-<br>skattesatsen.</p>
<p>Regeringen drar slutsatsen att den resulterande skattesatsen i ett neutralt<br>system bör överensstämma med eller något överstiga kapitalskattesatsen.<br>Den resulterande skattesatsen i det gällande systemet är högre, ca 40 %<br>(vid jämförelsen uttrycks värdet av Annell-avdraget som ett årligt evigt<br>avdrag).</p>
<p>Ett neutralt system kan erhållas antingen genom att inkomsten hos<br>bolaget undantas från beskattning eller genom att skatt inte utgår på<br>mottagen utdelning. Den förra lösningen innebär i princip att Annell-<br>avdraget utvidgas genom att de kvantitativa begränsningarna tas bort.<br>Den senare lösningen kan bestå i att mottagen utdelning undantas från be-<br>skattning. En annan möjlighet är att mottagare av utdelning får räkna av<br>bolagsskatten från skatten på utdelningen.</p>
<p>I andra länder undanröjs eller lindras dubbelbeskattningen med endast<br>enstaka undantag genom åtgärder på ägarnivån. Det talar för att<br>neutralitet bör åstadkommas genom någon sådan åtgärd. Utredningens<br>analys visar att Annell-avdraget är problematiskt i ett internationellt<br>sammanhang. Bl.a. kan svenskt beskattningsunderlag i vissa fall över-<br>föras till andra länder. Vidare ges möjlighet till vissa former av skatte-<br>undandragande. Det synes inte möjligt att konstruera ett utdelningsavdrag<br>som inte är behäftat med svagheter av detta slag. En allmän invändning</p>
<p>176<br></p>
<p>mot ett utdelningsavdrag är att det av andra stater inte utan rätt kan Prop. 1993/94:50<br>uppfattas som en åtgärd som innefattar otillbörlig skattekonkurrens i syfte<br>att förmå utländska investerare att investera i Sverige.</p>
<p>Ett motiv för en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivån i stället<br>för på ägarnivån som ibland förs fram är att lösningen skulle göra det<br>möjligt att begränsa lättnaden till nyemitterat kapital och därigenom<br>minska den statsfinansiella kostnaden. En sådan begränsning är av<br>tekniska skäl inte möjlig vid åtgärder på ägarnivån. En betydande andel<br>av nu utgående utdelningar omfattas emellertid redan av en lättnad,<br>nämligen Annell-avdraget. Vid en utökad lättnad på bolagsnivån skulle<br>det inte vara aktuellt att avveckla rätten till Annell-avdrag i fråga om<br>redan emitterat kapital. Den statsfinansiella vinsten av att begränsa<br>åtgärder till nyemitterat kapital är därför mindre än vad den skulle vara<br>om obegränsad dubbelbeskattning rådde i utgångsläget.</p>
<p>Sammantaget delar regeringen utredningens uppfattning att neutralitet<br>bör åstadkommas genom åtgärder på ägarnivån.</p>
<p>En vanlig lösning i många av de länder med vilka Sverige har ett<br>betydelsefullt ekonomiskt utbyte är att dubbelbeskattningen undanröjs<br>eller lindras genom att aktieägarna får räkna av bolagsskatten från skatten<br>på mottagen utdelning. Vid beräkning av den senare skatten läggs därvid<br>bolagsskatten till utdelningen.</p>
<p>Syftet med valet av skatteavräkning i stället för den alternativa<br>metoden — hel eller delvis skattefrihet för mottagen utdelning — torde i<br>huvudsak ha varit att upprätthålla en progressiv beskattning hos ak-<br>tieägarna.</p>
<p>I ett skattesystem som det svenska som saknar progressiva inslag i<br>beskattningen av kapitalinkomster har ett avräkningssystem och ett system<br>med skattefrihet för mottagen utdelning samma effekter i väsentliga<br>hänseenden. Ett avräkningssystem är till sin karaktär komplicerat och<br>svårtillgängligt. Regeringen anser med hänsyn härtill att den av ut-<br>redningen anvisade lösningen med skattefrihet för mottagen utdelning är<br>att föredra.</p>
<p>Ett neutralt system bör införas</p>
<p>Nyss redovisades uppfattningen att den lämpligaste lösningen för ett<br>neutralt system är att utdelad bolagsinkomst beskattas endast på bolagsni-<br>vån. En övergång till ett sådant system innebär att Annell-avdraget<br>avskaffas och att skattefrihet för utdelningsinkomster införs. Regeringen<br>tar nu upp frågan om en sådan övergång bör ske. Med utgångspunkt i<br>utredningens överväganden gör regeringen följande bedömning.</p>
<p>Vid en analys av tänkbara effekter av ett avskaffande av dubbelbe-<br>skattningen av utdelad bolagsinkomst är det instruktivt att utgå från en<br>hypotetisk svensk situation med neutral beskattning. Beskattningen av<br>utdelad bolagsinkomst antas ske på bolagsnivån. Vi tänker oss så att<br>utdelad bolagsinkomst belastas med en merskatt på ägarnivån. Initialt</p>
<p>12 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 50<br></p>
<p>177</p>
<p>sjunker då avkastningen efter skatter på aktier. Ett incitament uppkommer Prop. 1993/94:50<br>att sälja aktier och i stället köpa obligationer.</p>
<p>Effekten på sikt får antas bero av graden av svenska aktiers rörlighet<br>mellan placerare som är skattskyldiga för utdelningsinkomst i Sverige —<br>vilka träffas av den tänkta merskatten — och andra placerare. Till den<br>senare kategorin hör utländska placerare och vissa svenska placerare,<br>t.ex. livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser. I syfte att underlätta<br>framställningen benämns kategorierna i det följande svenskar resp,<br>utlänningar. Två extremfall diskuteras, obegränsad rörlighet och orör-<br>lighet.</p>
<p>Vid obegränsad rörlighet kommer de svenska aktievärdena på sikt inte<br>att påverkas. 1 stället kommer det svenska ägandet av svenska aktier att<br>övergå på utlänningar. Vid orörlighet absorberas inte det ökade utbudet<br>från svenskar av utlänningar. Värdet av svenska aktier sjunker därför.<br>Obligationsräntan får antas vara internationellt bestämd och påverkas<br>således inte av den ökade efterfrågan på obligationer i någondera fallet.</p>
<p>De nämnda extremfallen leder således till två olika nya situationer. I<br>den ena (obegränsad rörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat<br>kapital oförändrat men aktier i svenska företag ägs endast av utlänningar.<br>I den andra (orörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat kapital<br>förhöjt medan aktierna oförändrat ägs av svenskar.</p>
<p>Aktier i svenska stora börsnoterade företag omsätts inte bara på den<br>svenska aktiebörsen utan även på börser i andra länder. På den svenska<br>börsen agerar inte bara svenskar utan även utlänningar. Börsföretag har<br>legala och praktiska möjligheter att anskaffa eget kapital genom<br>nyemission utomlands. För små och medelstora företag är situationen en<br>annan. Omsättningen av aktier i sådana företag sker i huvudsak endast<br>inom Sverige mellan subjekt som är skattskyldiga för utdelningsinkom-<br>ster. Några nämnvärda möjligheter i praktiken att anskaffa eget kapital<br>från utlänningar föreligger inte.</p>
<p>Detta innebär att aktier i börsföretag befinner sig på den del av skalan<br>där extremfallet är obegränsad rörlighet. Den närmare graden av<br>lättrörlighet kan inte anges. Aktier i små och medelstora företag befinner<br>sig på den andra delen av skalan, sannolikt ganska nära extremläget<br>orörlighet.</p>
<p>Om den tidigare analysen kompletteras med hänsyn till vad som nu<br>anförts om olika rörlighet mellan börsaktier och aktier i små och<br>medelstora företag blir bilden följande.</p>
<p>När i utgångsläget med neutral beskattning utdelad bolagsinkomst<br>belastas med en merskatt sjunker initialt avkastningen efter skatter på<br>båda kategorierna av aktier. I fråga om börsaktier sker en överströmning<br>av ägandet till utlänningar. I den mån det ökade utbudet från svenskar<br>inte absorberas av utländsk efterfrågan kommer även aktievärdena att<br>sjunka.</p>
<p>Det bästa placeringsaltemativet för de ursprungliga innehavarna av<br>såväl börsaktier som aktier i små och medelstora företag är obligationer.<br>Placerare kan dock ha preferenser för ett visst innehav av aktier i sina<br>portföljer. Det ökade utbudet av aktier i små och medelstora företag torde</p>
<p>178<br></p>
<p>sammantaget endast i begränsad omfattning fångas upp av ökad efter- Prop. 1993/94:50<br>frågan på sådana aktier. Värdet av aktier i små och medelstora företag<br>får därför antas sjunka. En konsekvens av sjunkande aktievärden är<br>stigande avkastningskrav för investeringar som finansieras genom<br>nyemission.</p>
<p>Som en följd av merbeskattningen uppkommer på sikt en situation som<br>i huvudsak karaktäriseras av att ägandet av börsföretag förskjutits till<br>utlänningar och av att avkastningskravet för investeringar i små och<br>medelstora företag som finansieras med nyemission är högre än i<br>utgångsläget. Det får antas att utgångsläget återtas vid ett borttagande av<br>merbeskattningen av utdelad bolagsinkomst.</p>
<p>I den nuvarande svenska situationen merbeskattas utdelad bolagsin-<br>komst i förhållande till räntor. Analysen tyder på att avkastningskravet<br>för nyemitterat kapital i små och medelstora företag som en konsekvens<br>av detta är högre än vad det skulle vara i frånvaro av denna merbeskatt-<br>ning. I fråga om stora företag kan en tendens till ökat utlandsägande<br>noteras. Andelen utländska ägare till svenska börsaktier ökade från 8 %<br>år 1983 till 18 % i början av år 1993. Denna utveckling har fortsatt. Till<br>viss del kan det utländska ägandet bero på den svenska merbeskattningen<br>av utdelade bolagsinkomster.</p>
<p>I det sagda ligger att det är svårt att dra några slutsatser rörande<br>storleken av effekterna. Riktningen är emellertid entydig. Merbeskatt-<br>ningen av utdelade bolagsinkomster påverkar avkastningskravet för<br>investeringar som finansieras med nyemitterat kapital i höjande riktning.<br>Effekten är mest markerad för små och medelstora företag. I fråga om<br>stora företag sker en förskjutning av ägandet till utlandet.</p>
<p>Det är av strategiskt intresse för utvecklingen av Sveriges ekonomi att<br>inslag som höjer avkastningskraven för investeringar som finansieras med<br>nyemitterat kapital och som därmed hämmar investeringarna och sänker<br>soliditeten tas bort. Det är också angeläget att ägandet av svenska företag<br>inte av skatteskäl förskjuts till utlandet. Inledningsvis anfördes att<br>önskemålet om neutralitet i beskattningen medför att utdelade bolags-<br>inkomster och räntor bör behandlas likvärdigt om inte särskilda skäl talar<br>mot det. Såvitt framkommit föreligger inga sådana skäl. Tvärtom visar<br>analysen att det gällande systemet bör ändras så att neutralitet upp-<br>kommer.</p>
<p>Regeringens principiella uppfattning är således att dubbelbeskattningen<br>av utdelade bolagsinkomster bör undanröjas. Enligt vad som anförts i det<br>föregående bör det ske genom att utdelningsinkomster undantas från<br>beskattning. Utredningen har samma principiella inställning men anser<br>ändå att man åtminstone för närvarande bör begränsa sig till att lindra<br>dubbelbeskattningen på så sätt att endast hälften av en utdelningsinkomst<br>behöver tas upp till beskattning.</p>
<p>Utredningens ställningstagande har sin grund i uppfattningen att halva<br>beloppet av en aktievinst bör tas upp till beskattning. Enligt utredningen<br>bör utdelningsinkomster inte beskattas lindrigare är aktievinster.<br>Utredningen befarar att företagen i annat fall skulle sträva efter att i<br>största möjliga utsträckning dela ut sina inkomster och tillgodose sitt</p>
<p>179<br></p>
<p>kapitalbehov genom nyemission. Denna utstötningseffekt skulle även Prop. 1993/94:50<br>medföra bl.a. ett incitament för överlåtelse av inkråmet i bolag med<br>efterföljande utskiftning av likviden i stället för överlåtelse av aktierna i<br>bolaget.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är sådana farhågor överdrivna. Visser-<br>ligen kan en viss utstötningseffekt antas uppkomma om hälften av en<br>aktievinst skall tas upp till beskattning — vilket regeringen föreslår<br>(avsnitt 5.2) — samtidigt som utdelningsinkomster är undantagna från<br>beskattning. Denna effekt motverkas emellertid avsevärt av två förhållan-<br>den. För det första är bolagsskatten på kvarhållen inkomst något lägre än<br>på utdelad inkomst på grund av möjligheten till avsättning till periodise-<br>ringsfond. För det andra är den effektiva skattesatsen i ägarledet för<br>kvarhållen inkomst lägre än 12,5 % till följd av att beskattning sker först<br>vid realisationstillfället (den s.k. deferraleffekten). Den begränsade<br>utstötningseffekten får i ett effektivitetsperspektiv anses vara ett mindre<br>problem än den inlåsningseffekt som skulle uppkomma vid formell<br>symmetri i ägarledet.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att de fördelar som är förenade med att<br>utdelningsinkomster helt undantas från beskattning kan antas vara så<br>betydande att risken för olägenheter av det slag som utredningen befarar<br>bör tas. Utvecklingen bör emellertid följas med stor uppmärksamhet.<br>Skulle det visa sig att olägenheter uppkommer får motverkande åtgärder<br>övervägas.</p>
<p>Vissa internationella frågor</p>
<p>1 fråga om investeringar i utlandet brukar man skilja mellan portfölj-<br>investeringar och direktinvesteringar. En portfölj investering föreligger<br>när en fysisk person äger aktier i ett utländskt börsföretag eller när ett<br>svenskt aktiebolag innehar en aktiepost som inte ger ett ägarinflytande i<br>ett utländskt företag. Med direktinvestering avses en investering av ett<br>svenskt aktiebolag i ett utländskt dotterbolag eller intressebolag.</p>
<p>Vad först gäller portföljinvesteringar talar önskemålet om neutralitet<br>med avseende på placeringar i svenska och utländska aktier för att<br>skattefriheten bör omfatta även utdelning på utländska aktier. En första<br>förutsättning för en sådan lösning bör dock vara att med svensk<br>bolagsskatt jämförlig skatt utgått i utlandet. Ett sådant krav uppställs i<br>gällande rätt för att utdelning från ett utländskt dotterbolag till ett svenskt<br>moderbolag skall vara skattefri. Det kan vara förenat med betydande<br>svårighet att utreda om kravet är uppfyllt, t.ex. i sådana fall då utdel-<br>ningen lämnats av ett bolag som tillhör en koncern med verksamhet i<br>många länder. Med hänsyn härtill är det olämpligt att uppställa ett krav<br>av det aktuella slaget för utdelning som tas emot av fysiska personer.</p>
<p>Ett annat krav som bör uppställas är att utdelning från ett svenskt bolag<br>till en person hemmahörande i en främmande stat, erhåller sådana<br>lättnader i dubbelbeskattningen som i den främmande staten medges<br>beträffande utdelning från där hemmahörande bolag.</p>
<p>180</p>
<p>Andra länder som infört lättnader i dubbelbeskattningen har oftast valt Prop. 1993/94:50<br>att medge gottgörelse för erlagd bolagsskatt genom avräkning. Sådan<br>gottgörelse ges enligt dessa länders lagstiftningar endast för bolagsskatt<br>som erlagts i den egna staten. Utdelning som en aktieägare uppbär direkt<br>från utlandet beskattas därför utan gottgörelse. I det fall utdelningen<br>erhålls av ett moderbolag från dotterbolag i utlandet utgår en komplet-<br>teringsskatt vid vidareutdelning. Endast genom dubbelbeskattningsavtal<br>har vissa av länderna medgivit lättnader i beskattningen av från utlandet<br>mottagen utdelning resp, för utdelning till utlandet.</p>
<p>Undantag från beskattning i Sverige av utdelningar på utländska aktier<br>bör därför endast göras i dubbelbeskattningsavtal om en med svensk<br>bolagsskatt jämförlig skatt utgår i den främmande staten och under<br>förutsättning att den staten medger lättnader i dubbelbeskattningen<br>beträffande utdelning från svenska bolag. Utdelning på utländska<br>portfölj aktier bör således vara skattepliktig. Detta överensstämmer med<br>internationell praxis.</p>
<p>En särskild fråga är vilken effekt som förslaget om slopad utdel-<br>ningsbeskattning får på svenska aktiebolags portfölj investeringar utom-<br>lands. I många av de nu gällande svenska dubbelbeskattningsavtalen har<br>skattskyldigheten för en från utlandet erhållen utdelning knutits till vad<br>som skulle ha gällt om utdelningen i stället hade erhållits från ett svenskt<br>bolag. Det nu föreslagna systemet innebär att utdelning mellan svenska<br>aktiebolag blir skattefri. Genom den särskilda bestämmelsen i dubbel-<br>beskattningsavtalen skulle därför utdelning på svenska aktiebolags<br>utländska portfölj investeringar också bli skattefri. En sådan ordning<br>strider mot den nyss nämnda slutsatsen att beskattning bör ske av sådana<br>utdelningar. Frågan övervägs emellertid för närvarande i Företagsskatte-<br>utredningens fortsatta arbete. Ett delbetänkande med förslag till lösning<br>av bl.a. det nu aktuella problemet kan förväntas i december i år.<br>Regeringen har för avsikt att genom en skrivelse till riksdagen före<br>årsskiftet avisera en kommande lagstiftning i denna fråga på grundval av<br>Företagsskatteutredningens förslag. Det blir därigenom möjligt att<br>remissbehandla och slutbereda förslaget under våren 1994 samtidigt som<br>reglerna kan ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994, då övriga ändringar<br>i företags- och kapitalbeskattningen sätts i kraft.</p>
<p>Vid direktinvesteringar i utlandet är som nyss framgått utdelning som<br>tas emot av det svenska moderbolaget i allmänhet skattefri. Mottagen<br>utdelning som vidareutdelas bör vara skattefri hos mottagaren trots att<br>svensk bolagsskatt inte utgått. Den motsatta lösningen kan nämligen<br>befaras allvarligt minska Sveriges lämplighet som bas för internationellt<br>verksamma koncerner.</p>
<p>Kupongskatten</p>
<p>Genom att utdelning på svenska aktier till här hemmahörande ägare inte<br>beskattas uppnås enkelbeskattning av bolagsinkomst, dvs. inkomsten<br>beskattas endast i bolaget. Utdelning till i utlandet hemmahörande</p>
<p>181<br></p>
<p>aktieägare beskattas regelmässigt i hemlandet, som medger avräkning för Prop. 1993/94:50<br>den erlagda kupongskatten. Ett slopande av kupongskatten skulle därför<br>i allmänhet inte leda till enkelbeskattning i dessa fall utan endast till<br>svenskt skattebortfall och motsvarande ökat skatteuttag i den<br>skattskyldiges hemland.</p>
<p>Med hänsyn till detta bör undantag från kupongskatteskyldigheten<br>endast göras i dubbelbeskattningsavtal så att ömsesidiga lättnader i<br>utdelningsbeskattningen kan åstadkommas. Något förslag om ändring av<br>kupongskattelagen med anledning av den ändrade aktiebeskattningen läggs<br>således inte fram. Däremot föreslås några ändringar i kupongskattelagen<br>till följd av ändringar i andra delar av skattesystemet. Dessa ändringar<br>behandlas i författningskommentaren.</p>
<h3>5.2 Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst</h3>
<p>Regeringens förslag: Vid försäljning av svenska aktier tas endast<br>hälften av vinsten upp till beskattning.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som är positiva till att<br>den ekonomiska dubbelbeskattningen lindras (jfr avsnitt 5.1) tillstyrker<br>utredningens förslag. I yttrandet från Näringslivets Skattedelegation<br>föreslås att den s.k. JIK-metoden tillämpas på aktier i icke noterade<br>företag. Skogsstyrelsen anser att aktievinster bör beskattas efter 20 %.<br>Grossistförbundet Svensk Handel anser att aktievinster bör vara helt<br>skattefria.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den ekonomiskt riktiga konsekvensen<br>av förslaget om att utdelade bolagsinkomster undantas från beskattning<br>hos aktieägarna (avsnitt 5.1) är att kvarhållna inkomster behandlas på<br>motsvarande sätt. Med en sådan lösning föreligger nämligen skattemässig<br>neutralitet med avseende på finansiering genom nyemission och kvar-<br>hållen inkomst.</p>
<p>Utredningen har presenterat en modell för en sådan lösning, JIK-<br>metoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Modellen<br>baseras på det system för enkelbeskattning av kvarhållen inkomst som<br>nyligen införts i Norge (RISK-metoden). JIK-metoden går ut på att<br>ingångsvärdet för en aktie justeras årligen för den kvarhållna inkomst i<br>bolaget som belöper på aktien. Kvarhållen inkomst beräknas som<br>beskattningsbar inkomst minskad med skatt och utdelning. Kvarhållen<br>inkomst kan vara både positiv och negativ.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning kan det för närvarande inte vara aktuellt<br>att införa metoden för aktier i noterade företag. JIK-metodens utformning<br>för aktier i onoterade företag utreds för närvarande av Företagsskatte-<br>utredningen. Regeringen har erfarit att utredningen avser att lämna ett<br>förslag i frågan under innevarande år. Vi avser att återkomma till</p>
<p>182<br></p>
<p>riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla från Prop. 1993/94:50<br>ingången av år 1994, om den av utredningen framlagda lösningen<br>framstår som lämplig.</p>
<p>Ett tänkbart alternativ till JIK-metoden kunde vara att helt undanta<br>aktievinster från beskattning. Ett skattemässigt spann på 25 procent-<br>enheter mellan aktievinster och räntor skulle emellertid som utredningen<br>visar kunna öppna vissa möjligheter till skatteundandragande genom att<br>ränteinkomster omvandlas till aktievinster. Vidare skulle det kunna bli<br>alltför förmånligt att avyttra aktiebolag med tillgångar som stigit i värde.</p>
<p>En lämplig avvägning erhålls enligt regeringens uppfattning om<br>aktievinstbeskattningen i överensstämmelse med utredningens förslag<br>lindras på så sätt att endast hälften av en aktievinst tas upp till beskatt-<br>ning. Det innebär att den faktiska skattesatsen för vinster som tas upp<br>som intäkt av kapital blir 12,5 %. För aktievinster hos aktiebolag blir den<br>faktiska skattesatsen 14 % mot bakgrund av förslaget om att sänka<br>bolagsskattesatsen till 28 % (avsnitt 6).</p>
<p>I detta sammanhang kan det vara lämpligt att ta upp Lagrådets<br>synpunkter i den del de avser kapitalbeskattningen i allmänhet. Lagrådet<br>påpekar i sitt yttrande att slopandet av utdelningsbeskattningen och<br>halveringen av reavinstbeskattningen av aktier innebär att man i framtiden<br>får flera olika beskattningsnivåer inom inkomstslaget kapital. Dessutom<br>framhålls i yttrandet att spännvidden ökar mellan kapitalbeskattningen och<br>beskattningen av inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Lagrådet<br>befarar att dessa förhållanden kommer att leda till oönskad skatteplane-<br>ring och försök att kringgå reglerna om inte gränserna mellan de olika in-<br>komstformema är klara.</p>
<p>Regeringen vill med anledning av Lagrådets synpunkter anföra<br>följande. Dagens regler för beskattning av utdelning och kvarhållen vinst<br>medför bristande neutralitet i jämförelse med beskattningen av räntor.<br>Den överbeskattning av eget kapital i förhållande till främmande kapital<br>som nu gäller försvagar företagens soliditet och och leder till sämre<br>riskkapitalförsörjning. Därmed försämras förutsättningarna för expansion,<br>särskilt för de mindre och medelstora aktiebolagen. Regeringens förslag<br>leder till att neutralitet i stort sett uppnås, vilket kommer att ge betydande<br>samhällsekonomiska vinster.</p>
<p>Det är i och för sig riktigt att flera beskattningsnivåer uppkommer om<br>man utesluter den beskattning som sker i bolaget och endast ser till<br>inkomstslaget kapital. Om man enbart tar hänsyn till den del av<br>beskattningen som sker hos ägaren kommer vidare en större skattemässig<br>skillnad att finnas mellan olika slag av inkomster i framtiden än vad som<br>gäller för närvarande. Dessa problem påpekades även av utredningen.</p>
<p>Ett av dessa problem är risken för att kapitalinkomster som skall<br>beskattas i sin helhet omvandlas till lägre beskattade inkomster. Det är<br>särskilt risken för omvandling av räntor till reavinster som är aktuell i<br>detta hänseende. Vi vill emellertid påpeka att utredningen visade att det<br>inte är möjligt att på ett lönsamt sätt omvandla normalbeskattad ränte-<br>inkomst till lågbeskattad reavinst (SOU 1993:29 s. 89). Regeringens för-</p>
<p>183<br></p>
<p>slag om en reavinstbeskattning på 12,5 % medför således ingen risk i Prop. 1993/94:50<br>detta hänseende.</p>
<p>Vidare bör framhållas att avgränsningen av de finansiella instrument<br>som åtnjuter lägre beskattning från övriga instrument görs på ett mycket<br>tydligt sätt i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), KL och 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt, SIL (jfr avsnitt 5.3.1). Åtskillnaden mellan de båda grupper-<br>na är vidare sådan att instrument med både en aktiedel och en räntedel<br>inte omfattas av lättnadsreglema. Risken bör därför vara liten för att nya<br>finansiella instrument skapas som kan utnyttjas för transformering av<br>inkomster över denna gräns. Utvecklingen på detta område måste dock<br>följas uppmärksamt.</p>
<p>När det gäller den skattemässiga skillnaden mellan kapitalinkomster och<br>inkomster av tjänst är det främst fåmansföretagen som kommer i<br>blickpunkten. På det området finns emellertid särskilda bestämmelser som<br>är avsedda att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapital-<br>inkomster i 3 § 12 mom. SIL. Som framgår av det följande (avsnitt<br>5.3.4) är det av flera skäl motiverat att se över dessa bestämmelser. I det<br>sammanhanget är det lämpligt att också frågan om möjligheterna till<br>omvandling av högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad<br>kapitalinkomst tas upp till prövning. Inriktningen på arbetet i den delen<br>bör vara att de särskilda bestämmelserna alltjämt skall utgöra ett effektivt<br>hinder mot inkomstomvandling.</p>
<p>Ytterligare ett problem som bör nämnas här är möjligheterna till avdrag<br>för förluster som inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex.<br>därför att säljaren av värdepapper inte beskattas för reavinst. Ett exempel<br>på frågeställningen är de förluster som köpare av ett aktiebolag med<br>beskattade vinstmedel kan få om de säljer aktierna sedan skattefri<br>utdelning skett.</p>
<p>Denna och likartade frågor om förluster övervägs för närvarande inom<br>Företagsskatteutredningen, som väntas komma med ett delbetänkande i<br>sådan tid att lagstiftning även i denna fråga kan gälla fr.o.m. år 1994 (jfr<br>vad som sagts i avsnitt 5.1 om vissa internationella frågor).</p>
<p>Regeringens sammanfattande bedömning är att det föreslagna systemet<br>är motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av skattepla-<br>nering. Samtidigt kommer en översyn att ske på de övriga områden som<br>i detta sammanhang är särskilt betydelsefulla. De redan vidtagna och<br>planerade åtgärderna är enligt vår mening tillräckligt långtgående för att<br>göra systemet acceptabelt också ur den nu diskuterade synvinkeln. Som<br>tidigare framhållits bör emellertid utvecklingen följas med stor upp-<br>märksamhet och motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle<br>uppkomma. Vissa av de nu nämnda problemen skulle lösas med en JIK-<br>metod. Även ur denna synvinkel är det således angeläget med en<br>prövning om metoden kan införas med verkan redan från det kommande<br>årsskiftet.</p>
<p>Förslagen om avvecklad utdelningsbeskattning och en i förhållande till<br>nuläget halverad aktievinstbeskattning behöver kompletteras och<br>preciseras i olika avseenden. Förslagen får också återverkningar på</p>
<p>184<br></p>
<p>beskattningen av ekonomiska föreningar och deras medlemmar. Dessa Prop. 1993/94:50<br>frågor behandlas i avsnitt 5.3. Vidare bör förändringar göras beträffande<br>sparande i allemansfond, se avsnitt 5.4. Slutligen är det påkallat att<br>justera beskattningen av avkastningen på pensionsmedel. Den frågan tas<br>upp i avsnitt 5.5.</p>
<h3>5.3 Särskilda frågor</h3>
<p>5.3.1 Finansiella instrument som omfattas av lättnaderna</p>
<p>Regeringens förslag: Förslagen om skattefrihet för utdelning och en<br>halverad skatt på reavinst omfattar följande tillgångar: aktier i<br>svenska aktiebolag, teckningsrätter och delrätter som avser sådana<br>aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, vissa vinst-<br>andelsbevis samt optioner och terminer som avser dessa tillgångar<br>eller ett svenskt aktieindex.</p>
<p>Någon ändring i nuvarande regler föreslås inte i fråga om utdel-<br>ning på lagertillgångar eller vinst på andelar i bostadsrättsföreningar.</p>
<p>För andelar i svenska värdepappersfonder med en förmögenhet<br>som består av aktier är skatten på reavinst halverad. En särreglering<br>gäller för fonder med blandad förmögenhet. Omfattningen av<br>skattefriheten för utdelning från värdepappersfond bestäms av<br>karaktären på fondens inkomster.</p>
<p>Utdelning och reavinst på tillgångar som innehas av handelsbolag<br>omfattas inte av lättnaderna.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningsförslaget motsvarar i huvudsak<br>regeringens förslag men i regeringsförslaget preciseras och utvidgas i viss<br>mån den grupp av tillgångar som omfattas av lättnaderna. I utredningens<br>förslag behandlas dock andelar i svenska värdepappersfonder på samma<br>sätt som aktier e.d.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksgäldskontoret understryker vikten av att<br>konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrument med ränteinslag<br>inte ges en skattelättnad som inte också omfattar skuldebrev på obliga-<br>tionsmarknaden. Bankföreningen anser däremot att s.k. hybridinstrument<br>med både risk- och lånedel bör få del av lättnaderna. Riksgäldskontoret,<br>Finansbolagens förening och Bankföreningen pekar på att s.k. blandade<br>värdepappersfonder, som innehåller räntebärande värdepapper, miss-<br>gynnas. Bl.a. Försäkringsförbundet vänder sig mot att lagertillgångar<br>generellt undantas från de föreslagna lättnaderna. Förbundet anser att<br>endast lageraktier i företag som bedriver handel med värdepapper bör<br>uteslutas från den grupp av instrument som får en gynnad ställning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att eliminera den ekonomiska<br>dubbelbeskattningen bör som tidigare föreslagits utdelning på svenska<br>aktier vara skattefri. Dessutom bör reavinst på sådana tillgångar endast</p>
<p>185<br></p>
<p>tas upp till beskattning med hälften eller med andra ord beskattas med en Prop. 1993/94:50<br>faktisk skattesats på 12,5 % (14 % inom bolagssektorn). Ägarkapital i<br>ekonomiska föreningar bör behandlas på samma sätt. En med aktier<br>likvärdig behandling föreslås därför för andelar i ekonomiska föreningar.<br>Detta bör gälla även för förlagsinsatser i ekonomiska föreningar eftersom<br>avkastningen på sådant kapital beskattas som utdelning.</p>
<p>En viktig fråga är hur gränsdragningen i övrigt skall göras mellan<br>tillgångar som skall omfattas av skattefrihet för löpande avkastning och<br>reducerad skatteplikt för vinst samt sådana som inte skall omfattas.<br>Frågan ställs på sin spets beträffande räntebärande värdepapper vars<br>värdeförändring till viss del beror på ändrade aktiekurser.</p>
<p>En utgångspunkt för gränsdragningen är att endast avkastning på<br>ägarkapital skall jämställas skattemässigt med avkastning på lånat kapital.<br>En annan utgångspunkt bör vara att gränsdragningen måste göras tydlig<br>för att undvika tvister och andra praktiska komplikationer. Vidare bör<br>reglerna utformas så att oönskade ekonomiska snedvridningar i största<br>möjliga mån undviks.</p>
<p>Vissa värdepapper med inslag av såväl delägarrätt som fordringsrätt<br>förekommer i relativt rikt mått på värdepappersmarknaden, t.ex.<br>konvertibla skuldebrev. Andra former av hybridinstrument har tillkommit<br>på senare tid, t.ex. aktieindexobligationer. Den del av värdet på hybrid-<br>instrumentet som är aktierelaterat kan självfallet variera. Om alla<br>hybridinstrument eller alla sådana instrument med ett visst minsta<br>aktieinslag skulle bli föremål för den reducerade skatteplikten är det risk<br>för allvarliga störningar på obligationsmarknaden. I så fall skulle de<br>hybridinstrument som får en lägre beskattning på grund av att de<br>återfinns på "rätta sidan" närmast gränsen mot värdepapper med<br>oreducerad beskattning gynnas starkt på bekostnad av de senare.</p>
<p>En lösning vore att proportionera beskattningen efter de olika hybrider-<br>nas inslag av aktie resp, obligation. Sådana proportioneringsregler måste<br>emellertid i praktiken göras starkt schabloniserade. Trots detta skulle<br>reglerna bli mycket svåra att hantera för såväl placerare som skatteför-<br>valtning. Slutsatsen måste därför bli att en lösning efter dessa riktlinjer<br>inte är godtagbar.</p>
<p>Med de angivna utgångspunkterna blir vår slutsats i stället att be-<br>stämmelserna måste vara restriktiva och så långt som möjligt endast ge<br>skattelättnad för aktier och andra rena delägarrätter utan inslag av<br>fordringsrätt, som emitterats av svenska företag. Genom en sådan lösning<br>undviks omotiverade lättnader för lånat kapital samtidigt som åtgärderna<br>inriktas direkt mot ägarkapitalet. Skattereglerna blir dessutom begripliga<br>och praktiskt hanterbara.</p>
<p>De värdepapper som bör omfattas av de föreslagna reglerna är därför<br>- utöver svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar -<br>delrätter, teckningsrätter, vissa vinstandelsrätter samt optioner och<br>terminer med nu nämnda värdepapper som underliggande egendom. De<br>vinstandelsrätter som bör jämställas med aktier är sådana för vilka det<br>emitterande företaget inte till någon del medges avdrag för den utbetalade<br>räntan. I dessa fall bestäms räntan helt med utgångspunkt i det låntagande</p>
<p>186<br></p>
<p>företagets resultat. Räntan bör därför i detta sammanhang anses jämställd Prop. 1993/94:50<br>med utdelning på samma sätt som gäller för utdelning på förlagsinsatser</p>
<p>1 ekonomiska föreningar. Mot denna bakgrund är det logiskt att också<br>reavinst på vinstandelslån behandlas på motsvarande sätt. De vinst-<br>andelslån för vilka avdragsrätt för utbetalad ränta inte föreligger anges i</p>
<p>2 § 9 mom. SIL.</p>
<p>Det bör i detta sammanhang påpekas att i fråga om skuldebrev förenade<br>med optionsrätt sker reavinstbeskattningen av optionsrätten enligt<br>aktiereglema och av skuldebrevet enligt reglerna för fordringsrätter.</p>
<p>Ett särskilt avgränsningsproblem uppkommer i fråga om behandlingen<br>av indirekt ägande av värdepapper genom värdepappersfonder och in-<br>vestmentföretag. Dessa företag kan inneha såväl svenska aktier e.d. som<br>andra finansiella instrument.</p>
<p>Bortsett från allemansfonder finns det i dag två huvudtyper av<br>värdepappersfonder. En grupp av fonder placerar på riskkapital-<br>marknaden och en arman placerar i räntebärande värdepapper. Det finns<br>även kombinationer av dessa typer av fonder med ett mer varierat<br>värdepappersinnehav. I lagen (1990:1114) om värdepappersfonder görs<br>inte någon skillnad mellan inhemska och utländska fondpapper.</p>
<p>De gällande placeringsreglema för allemansfonder innebär att en sådan<br>fonds medel till minst 75 % skall vara placerade i svenska aktier och<br>andra svenska aktierelaterade instrument som exempelvis konvertibla<br>skuldebrev [lagen (1983:890) om allemanssparande]. Allemansfonder får<br>således placera i räntebärande värdepapper upp till 25 % av fondför-<br>mögenheten.</p>
<p>En lösning på avgränsningsproblemen för fonder vore att inskränka<br>skattelättnaden för andelsägaren till att avse andelar i fonder som endast<br>investerar i svenska aktier. En renodlad sådan lösning skulle emellertid<br>sannolikt leda till att fonder med blandad förmögenhet får svårt att hävda<br>sig på marknaden och kanske slås ut.</p>
<p>En sätt att lösa problemet med blandad fondförmögenhet är att dra<br>gränsen för skattelättnaden på fondnivå i stället för på ägarnivå. En sådan<br>lösning skulle innebära att fonden inte får möjlighet att eliminera<br>beskattningen genom utdelningsavdrag. Detta för dock med sig vissa<br>problem av teknisk natur. Bl.a. uppkommer en kedjebeskattningseffekt<br>för pensionskapital som placerats i fondandelar. En relativt komplicerad<br>reglering krävs för att häva denna effekt. Det är också angeläget att<br>behålla de svenska värdepappersfondernas konkurrensförmåga gentemot<br>placeringar i utlandsbaserade fonder. Övervägande skäl talar därför för<br>att gränsdragningen för skattelättnaden bör ske på ägarnivå med en<br>särreglering för fonder av blandad förmögenhetskaraktär. Innehav av<br>svenska och utländska aktier kan dock likabehandlas på ägarnivå genom<br>att fonderna påförs en schablonintäkt som uppgår till 2 % av marknads-<br>värdet av utländska aktier i fonden. Schablonintäkten skall huvudsakligen<br>balansera den lägre reavinstbeskattning som föreslås på andelsägamivå<br>i förhållande till reavinstbeskattningen på direktägda utländska aktier.<br>Denna intäkt bör därför göras effektiv genom att kostnadsavdrag inte får<br>ske mot intäkten.</p>
<p>187</p>
<p>Utdelningar på andelar i värdepappersfonder av annat slag än rena Prop. 1993/94:50<br>räntefonder beskattas efter relationerna mellan de skilda slagen av<br>fondinkomster under det år för vilket utdelningen bestäms. En vidareut-<br>delad utdelning på svenska aktier är inte skattepliktig. En vidareutdelad<br>reavinst på svenska och utländska aktier beskattas med 12,5 %. Övriga<br>vidareutdelade fondinkomster beskattas i princip fullt ut med 25 %. Den<br>skattepliktiga utdelningen redovisas på kontrolluppgift och preliminär<br>skatt dras i enlighet med kontrolluppgiften.</p>
<p>En andel i en svensk fond vars förmögenhet till minst 90 % utgörs av<br>svenska och utländska aktier e.d. bör behandlas som en svensk aktie i<br>reavinsthänseende. Endast halva vinsten är skattepliktig. För en motsva-<br>rande fond med en minsta andel svenska och utländska aktier på 60 %<br>bör reavinsten på andelar beskattas med (40 % x 25 % + 60 % x<br>12,5 % =)17,5 %. I andra fondfall än de nu angivna bör utdelning och<br>reavinst på andelarna beskattas fullt ut med 25 %.</p>
<p>För att möjliggöra en "mjuk" övergång till det nya systemet för<br>beskattning av fondandelar föreslås en särskild övergångsregel i fråga om<br>kraven på fondförmögenhetens sammansättning. Kravet på 90 % aktier<br>bör därför under första halvåret 1994 sättas ned till 75 %.</p>
<p>Den föreslagna ordningen för fonder är mindre lämplig för investment-<br>företag. Utdelning från investmentföretag lämpar sig inte för en<br>skattemässig uppdelning beroende på vad slags inkomster i företaget som<br>vidareutdelas. Vidare kan en skiktad reavinstbeskattning på grundval av<br>sammansättningen av företagets tillgångar knappast upprätthållas i<br>praktiken. Likheten mellan investmentbolag och vanliga aktiebolag är<br>också större än den mellan värdepappersfonder och vanliga aktiebolag.<br>Värdepappersfonder är dessutom i vissa avseenden ett mer närliggande<br>alternativ till hushållens direkta sparande än investmentbolag. Aktier i in-<br>vestmentbolag bör därför behandlas som övriga aktier. I förhållande till<br>värdepappersfonderna betyder det för investmentföretagens del att den<br>skattemässiga skillnaden mellan olika slags värdepapper kommer att ligga<br>på företagsnivå. Den närmare regleringen för beskattning av värde-<br>pappersfonder och investmentbolag redovisas i avsnitt 5.3.3.</p>
<p>Från principen att aktier och andelar i svenska företag blir föremål för<br>skattelättnader bör tre undantag göras.</p>
<p>Det första undantaget syftar till att motverka att den sänkta skatten på<br>aktievinster utnyttjas för att kringå beskattningen av reavinster på<br>fastigheter. I frånvaro av särskilda regler skulle det bli förmånligt att äga<br>fastigheter i bolag och tillgodogöra sig värdestegring på fastigheterna<br>genom försäljning av aktierna i stället för genom en fastighetsförsäljning.<br>En särskild regel föreslås därför för aktier eller andelar i företag som<br>äger fastigheter som taxeras som hyreshusenhet i avsnitt 5.3.7.</p>
<p>Utredningen föreslår att aktier och andelar som är lagertillgångar inte<br>bör omfattas av lättnaderna i dubbelbeskattningen. Det framstår enligt<br>utredningen som olämpligt om avdrag för vissa kostnader kan medges<br>samtidigt som endast hälften av en vinst skulle beskattas. Vid remissbe-<br>handlingen har den föreslagna gränsdragningen ifrågasatts. Bank-<br>föreningen framhåller att en strävan bör vara att ta bort de särskilda</p>
<p>188<br></p>
<p>beskattningseffektema för lageraktier. Föreningen utgår från att frågan Prop. 1993/94:50<br>tas upp i Företagsskatteutredningens fortsatta arbete.</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att en utveckling mot en likabehandling<br>av lageraktier och övriga aktier vore önskvärd av flera skäl. Frågan är<br>emellertid komplicerad och bör därför utredas närmare. Fram till dess att<br>ett underlag för vidare ställningstaganden tagits fram bör undantag göras<br>för aktier och andra finansiella instrument som utgör lager.</p>
<p>En vinst vid försäljning av en andel i en äkta bostadsrättsförening eller<br>bostadsförening resp, aktie i ett äkta bostadsaktiebolag bör inte omfattas<br>av de nu aktuella skattelättnaderna. För dessa vinster gäller i stället de<br>särskilda vinstreglema för bostadsrätter i 26 § SIL.</p>
<p>Ett system med skattefrihet för utdelning och en halverad reavinst-<br>beskattning föranleder vissa frågor beträffande bl.a. handelsbolag. Vid in-<br>komstberäkningen i ett handelsbolag hänförs enligt gällande regler<br>utdelningsinkomster och reavinster på aktier och andra värdepapper<br>generellt till inkomstslaget näringsverksamhet (punkterna 1 och 2 av<br>anvisningarna till 22 § KL). Härigenom tillgodoses kravet att beskatt-<br>ningen inte bör bli lindrigare än vad som skulle följa av bestämmelserna<br>om fåmansägda aktiebolag med uppdelning av beskattningen i kapital och<br>tjänst (3 § 12 mom. SIL).</p>
<p>Med skattefrihet för utdelning och halverad reavinstbeskattning i<br>handelsbolag skulle det öppnas möjlighet att uppbära förvärvsinkomst<br>som endast beskattas med 28 %. Detta är givetvis inte acceptabelt. En<br>reglering med bestämmelserna om fåmansägda aktiebolag som förebild<br>skulle inte innebära en gångbar lösning på problemet. Det skulle<br>nämligen förutsätta att inte bara, som i dag, bolagets inkomst fördelas<br>och beskattas hos delägarna utan också att olika poster som ligger till<br>grund för inkomstberäkningen fördelas på delägarna (jfr prop.<br>1989/90:110 s. 593 ff.). Svårigheter skulle också uppkomma vid<br>ägarskiften i handelsbolaget. Lättnaderna bör därför inte gälla för<br>handelsbolag och detta oavsett om det bland delägarna finns enbart<br>juridiska personer, enbart fysiska personer eller om delägarkretsen är<br>blandad.</p>
<p>Förslaget om skattefrihet för utdelning resp, begränsad skatteplikt för<br>reavinst på svenska delägarrätter har tagits in i punkt 2 a av anvisningar-<br>na till 22 § KL och 3 § 1 mom. SIL.</p>
<p>189</p>
<p>5.3.2 Ekonomiska föreningar</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Rätten till avdrag i en ekonomisk förening för<br>annan utdelning än pristillägg och rabatter avskaffas.</p>
<p>Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes<br>inte.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Andelar i ekonomiska föreningar<br>tillhör de tillgångar som omfattas av förslaget om skattefrihet för löpande<br>avkastning och reducerad skatteplikt för vinst. En konsekvens av detta<br>förslag är att vissa ändringar bör genomföras beträffande beskattningen<br>av föreningen eftersom en förutsättning för att lindra dubbelbeskattningen<br>är att beskattningen på företagsnivå är effektiv.</p>
<p>I det nuvarande systemet dubbelbeskattas i princip vinster i ekonomiska<br>föreningar. Denna princip har dock luckrats upp i fråga om ekonomiska<br>föreningar som i beskattningshänseende anses som kooperativa. En<br>förening anses som kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter<br>tillämpar lika rösträtt (2 § 8 mom. tionde stycket SIL).</p>
<p>Har en kooperativ förening av vinsten på sin kooperativa verksamhet<br>lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försälj-<br>ningar har föreningen rätt till avdrag för sådan utdelning. Kooperativ<br>utdelning som utgör en besparing av levnadskostnaderna är skattefri för<br>medlemmen. I övriga fall utgör utdelningen skattepliktig intäkt av<br>näringsverksamhet.</p>
<p>En kooperativ förening har också rätt till avdrag för insatsutdelning,<br>dvs. vinstutdelning i förhållande till medlemsinsatsemas storlek. För den<br>medlem vars andel är betingad av den verksamhet som bedrivs skall<br>sådan utdelning tas upp som intäkt av näringsverksamhet. I annat fall<br>skall utdelningen tas upp som intäkt av kapital. Rätt till avdrag gäller<br>även för utdelning på förlagsinsatser. Det är här fråga om särskilda<br>kapitalinsatser som räknas till föreningens bundna egna kapital men som<br>intar en mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital.<br>Avkastning på förlagsinsatser behandlas hos mottagaren som skattepliktig<br>utdelning i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.</p>
<p>I konsekvens med förslaget att insatsutdelning och utdelning på<br>förlagsinsatser skall vara skattefri hos medlemmen bör rätten till avdrag<br>i föreningen slopas för sådan utdelning. Det finns däremot inte någon<br>anledning att ändra principerna för sådan utdelning som avser pristillägg<br>och rabatter eftersom det i detta fall endast är fråga om en justering av<br>avräkningspriset mellan föreningen och medlemmen. I denna del föreslås<br>således inte någon ändring.</p>
<p>Det slopade avdraget för vinstutdelning resp, utdelning på förlagsinsat-<br>ser föranleder ändring i 2 § 8 mom. SIL.</p>
<p>190</p>
<p>5.3.3 Investmentföretag och värdepappersfonder</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: För investmentföretag gäller den allmänna<br>regeln om skattefrihet för mottagna utdelningsinkomster från svenska<br>aktiebolag m.fl. Den nuvarande rätten till avdrag för lämnad<br>utdelning slopas därför. Vid inkomstberäkningen tas inte någon<br>hänsyn till reavinster resp, reaförluster på svenska resp, utländska<br>aktier e.d. Utdelning av helt eller delvis skattefria reavinster skall<br>dock föranleda avskattning i företaget. Schablonintäkten sänks till<br>1 % i fråga om svenska aktier. För utländska aktier kvarstår<br>schablonintäkten på 2 % och avdrag medges inte mot denna intäkt.</p>
<p>Värdepappersfonder är befriade från skatteplikt för utdelning på<br>svenska aktier och för reavinster på såväl svenska som utländska<br>aktier e.d. I övrigt gäller allmänna regler för vinstberäkningen.<br>Fonderna får möjlighet att eliminera beskattningen helt genom ett<br>utdelningsavdrag som dock inte får föranleda underskott. Den<br>schablonintäkt som tas ut på värdet av svenska aktier m.m. sänks till<br>0,75 %. På utländska aktier utgår en schablonintäkt på 2 %. Mot<br>denna intäkt medges inte något annat avdrag än utdelningsavdrag.</p>
<p>Utredningens förslag: Som en konsekvens av det allmänna förslaget<br>om en sänkning av beskattningen av reavinst föreslås en sänkning av<br>schablonintäkten till 1 % för investmentföretag och till 0,75 % för<br>värdepappersfonder.</p>
<p>Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har redovisats (avsnitt<br>5.3.1) har olika lösningar valts för skattelättnaderna för utdelning och<br>reavinster vid indirekt ägande av värdepapper. För investmentföretag<br>läggs skillnaden i den skattemässiga behandlingen av olika värdepapper<br>på företagsnivå och för värdepappersfonder på andelsägamivå. Aktier i<br>ett investmentföretag kommer alltså att behandlas som övriga aktier.</p>
<p>Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika<br>slag av mellanhänder. I 1990 års skattereform utformades reglerna för<br>beskattning av dessa mellanhänder med utgångspunkt från följande krav<br>(prop. 1989/90:110, s. 564).</p>
<p>— Neutralitet mellan direkt och indirekt ägande kräver att beskattningen<br>hos mellanhanden i princip tas bort.</p>
<p>— Skattereglerna bör utformas så att det inte blir förmånligare med<br>indirekt än med direkt ägande.</p>
<p>— Olika mellanhänder bör beskattas på ett och samma sätt.</p>
<p>— Beskattningen av mellanhänder bör möjliggöra omplaceringar av<br>aktieinnehavet.</p>
<p>Investmentföretag och värdepappersfonder är i dag i princip skatte-<br>befriade för utdelningsinkomster. Tekniskt har reglerna utformats så att<br>mottagna utdelningar är skattepliktiga medan avdrag medges för lämnad<br>utdelning. För att möjliggöra omplaceringar är reavinster på aktier</p>
<p>191</p>
<p>skattefria. För att likställa direkt och indirekt ägande kräver dock denna<br>skattefrihet åtgärder för att undvika s.k. sparbösseeffekter som upp-<br>kommer genom att omsättning av en aktieportfölj kan ske skattefritt till<br>skillnad från vad som gäller för en direktägd aktieportfölj. Detta sker<br>genom schablonbeskattning av aktieinnehavet. En skattepliktig schablon-<br>intäkt tas ut på ett underlag som utgörs av aktiernas marknadsvärde vid<br>beskattningsårets ingång. För investmentföretag uppgår schablonintäkten<br>till 2 % och för värdepappersfonder till 1,5 % av underlaget. Skillnaden<br>i schablonintäkt motiveras av att investmentföretag till skillnad från<br>värdepappersfonder har möjlighet att vid belåning kvitta schablonintäkten<br>mot ränteutgifter.</p>
<p>De utgångspunkter som var avgörande för ställningstagandet i 1990 års<br>skattereform är fortfarande aktuella. Det är här fråga om att tillämpa<br>dessa villkor i en miljö med skattefrihet för utdelningsinkomster och en<br>halvering av beskattningen av reavinster. Förslaget att för värdepappers-<br>fonder lägga gränsdragningen för skattelättnaderna på andelsägarnivå och<br>i fråga om investmentföretag på bolagsnivå innebär emellertid att<br>beskattningen av investmentföretag resp, värdepappersfonder måste<br>utformas på olika sätt. Det är därför inte möjligt att helt upprätthålla de<br>ovan nämnda principerna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Investmentföretag</p>
<p>För investmentföretag bör utgångspunkten vara att dessa företag skall<br>omfattas av den generella skattefriheten för mottagna utdelningsinkomster<br>på svenska aktier. För utdelning på utländska aktier kan avdragsrätten för<br>lämnad utdelning inte bestå eftersom detta skulle leda till total skattefrihet<br>för sådan utdelning. Det innebär således att rätten till avdrag för lämnad<br>utdelning helt bör slopas. I likhet med nuvarande regler bör reavinster på<br>svenska aktier vara skattefria. Som ovan nämnts gynnar emellertid en<br>skattefrihet för reavinster indirekt ägande i förhållande till direkt ägande<br>genom en sparbösseeffekt. På samma sätt som i gällande regler krävs<br>därför en kompenserande åtgärd i form av en schablonbeskattning av<br>aktieinnehavet. Med hänsyn till att endast hälften av en reavinst är<br>skattepliktig i ägarledet bör schablonintäkten bestämmas till 1 %.</p>
<p>Nuvarande regler innebär att investmentföretagen är befriade från skatt<br>även för reavinster på utländska aktier. Med hänsyn till att dessa vinster<br>inte omfattas av förslaget om skattelättnader föreslogs i lagrådsremissen<br>att denna skattefrihet skulle slopas. En merbeskattning skulle emellertid<br>uppkomma om reavinster vid avyttring av utländska aktier först beskattas<br>fullt ut i företaget och därefter — om vinsterna behålls i företaget — hos<br>aktieägaren när aktien avyttras. För att undvika en sådan merbeskattning<br>föreslogs att beskattningen i företaget skulle reduceras till 60 %. Detta<br>skulle i kombination med reavinstbeskattningen hos aktieägaren ge<br>ungefär samma resultat som vid ett direktägande.</p>
<p>De skäl som motiverar en möjlighet att omplacera svenska aktier utan<br>reavinstbeskattning gäller givetvis även utländska aktier. Det finns därför</p>
<p>192</p>
<p>argument som talar för att skattefriheten för reavinster på utländska aktier Prop. 1993/94:50<br>bör behållas. I likhet med vad som gäller för svenska aktier måste<br>givetvis denna skattefrihet kompenseras genom en schablonbeskattning.<br>Eftersom reavinster på utländska aktier inte omfattas av den generella<br>skattelättnaden är denna möjlighet till omplacering mera värd i förhållan-<br>de till omplacering av svenska aktier. En högre schablonintäkt bör alltså<br>tas ut på värdet av utländska aktier. Det är emellertid inte enbart<br>möjligheten till skattefri omplacering som denna schablonintäkt skall<br>ersätta. Reavinster på aktier i investmentbolag omfattas av den föreslagna<br>skattelättnaden som innebär en halvering av beskattningen på ak-<br>tieägamivå. Denna skillnad i reavinstbeskattning i förhållande till direkt<br>ägande av utländska aktier bör också den balanseras av schablonintäkten.</p>
<p>Under förutsättning att schablonintäkten beskattas effektivt i investment-<br>företaget är en intäkt på 2 % av marknadsvärdet på aktierna tillräckligt<br>kompenserande. Regeringen föreslår att beskattningen utformas på det nu<br>angivna sättet.</p>
<p>En skattefrihet för reavinster får dock inte medföra att företaget kan<br>dela ut sådana vinster utan att det uppkommer några skatteeffekter. Dessa<br>vinster skulle i så fall förbli obeskattade även i ägarledet vilket skulle<br>skapa en oacceptabel obalans till det direkta ägandets nackdel. Utdelning<br>av obeskattade reavinster måste därför föranleda avskattning i bolaget.</p>
<p>Den tekniska lösning som här föreslås för denna avskattning utgår från<br>att de intäkter som har beskattats fullt ut i företaget skall kunna delas ut<br>utan skattekonsekvenser. Denna möjlighet till utdelning fastställs med<br>utgångspunkt från ett beräknat gränsbelopp. Gränsbeloppet utgörs av<br>skattepliktiga intäkter i företaget med avdrag för kostnader och årets<br>beräknade skatt med tillägg för mottagna skattefria utdelningsinkomster.<br>Om beslutad utdelning överstiger detta gränsbelopp bör 40 % av det<br>överskjutande beloppet tas upp till beskattning i bolaget. Understiger<br>beslutad utdelning gränsbeloppet får resterande utdelningsutrymme sparas<br>till nästa år.</p>
<p>Regler behövs också för det fallet att ett investmentföretag inte längre<br>uppfyller kravet för att vara ett sådant företag. Den bestämmelse som<br>skall förhindra att obeskattade reavinster kan delas ut utan beskattning<br>blir då inte längre tillämplig. För att inte komplicera systemet föreslås en<br>metod som innebär att de obeskattade reavinster som finns i företaget<br>uppskattas schablonmässigt med utgångspunkt från marknadsvärdet på<br>aktieportföljen. Schablonintäkten bestäms med hänsyn till vissa antagan-<br>den om avkastning och omsättningshastighet på aktieportföljen. Den<br>genomsnittliga innehavstiden antas vara 12 år. Vidare antas reavinster ha<br>ackumulerats i bolaget under 10 år. Med beaktande av att hälften av en<br>reavinst på aktier är skattepliktig kan schablonintäkten bestämmas till<br>30 %. Denna intäkt beskattas i företaget med den föreslagna skattesatsen<br>på 28 % (jfr avsnitt 6). För företag som haft obeskattade reavinster<br>uppgående till ett lägre belopp finns möjlighet att beräkna intäkten på<br>grundval av summan av faktiska reavinster och reaförluster.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.</p>
<p>I fråga om investmentföretagen bör ytterligare två frågor behandlas.</p>
<p>13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>193</p>
<p>Den första gäller beskattningen vid 1994 års taxering. För vissa företag<br>kan beslut om utdelning för år 1993 tas på bolagsstämma under år 1994.<br>När aktieägarna får utdelningsinkomsten har enligt det här lämnade<br>förslaget bestämmelsen om skattefrihet för utdelning trätt i kraft. De be-<br>stämmelser som skall förhindra att bolaget utan skatteeffekter delar ut<br>obeskattade reavinster tillämpas emellertid första gången vid 1995 års<br>taxering. För dessa situationer krävs en bestämmelse som förhindrar att<br>obeskattade medel delas ut med skattefrihet för mottagaren. Den andra<br>frågan rör behovet av en övergångsreglering i den del som gäller<br>beskattningen av överskjutande utdelning. Förslaget innebär att sådan<br>beskattning kommer att ske utan hänsyn till att bolaget kan ha redan be-<br>skattade vinstmedel inklusive beskattade reavinster från tiden före 1990<br>års skattereform då skattefriheten för reavinster infördes. Sådana vinst-<br>medel bör inte beskattas ytterligare en gång.</p>
<p>De nu redovisade frågorna har inte kunnat beaktas i det förslag till<br>lagstiftning som nu läggs fram. Frågorna kommer att beredas vidare med<br>sikte på att ett förslag till lösning skall presenteras före utgången av detta<br>år och kunna tillämpas fr.o.m. ingången av år 1994.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Värdepappersfonder</p>
<p>För värdepappersfonder läggs lindringen i dubbelbeskattningen på<br>ägarnivå. Det innebär att beskattningen på fondnivå bör kunna elimine-<br>ras. En skattefrihet för fonden bör på samma sätt som i dag utformas som<br>ett utdelningsavdrag vilket i princip förutsätter att skattepliktig avkastning<br>vidareutdelas. Den allmänna skattefriheten för utdelning på svenska aktier<br>bör dock gälla även för värdepappersfonder. Vidare bör den nuvarande<br>möjligheten till omplacering av aktieinnehavet kvarstå.</p>
<p>Som en konsekvens av halveringen av beskattningen av reavinster bör<br>den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av svenska aktier sänkas till<br>0,75 %. Möjligheten till skattefri omplacering omfattar även utländska<br>aktier. I lagrådsremissen föreslogs att en schablonintäkt på 1,5 % skulle<br>tas ut på värdet av utländska aktier. Skillnaden i reavinstbeskattning<br>mellan svenska och utländska aktier beaktades genom att det vid<br>beskattningen av fondandelsägaren togs hänsyn till vilka inkomster som<br>ingick i utdelningen från fonden. På samma sätt som för in-<br>vestmentföretag är det emellertid möjligt att kompensera för skillnaden<br>i reavinstbeskattning genom att ta ut en schablonintäkt på 2 % på värdet<br>av utländska aktier. Under förutsättning att denna schabloninäkt beskattas<br>effektivt kan vidareutdelade reavinster på svenska och utländska aktier<br>behandlas på samma sätt hos fondandelsägaren. En effektiv beskattning<br>behöver dock inte ske i fonden. Det bör vara möjligt att genom ut-<br>delningsavdrag eliminera beskattningen i fonden även i denna del och i<br>stället föra över beskattningen av schablonintäkten på fondandelsägaren.<br>Regeringen förordar att förslaget om beskattning av fonden utformas på<br>detta sätt.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.</p>
<p>194</p>
<p>5.3.4 Fåmansföretag</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Den del av en utdelningsinkomst från ett<br>fåmansföretag som enligt de särskilda fåmansföretagsreglema i 3 §<br>12 mom. SIL hänförs till inkomst av kapital är på samma sätt som<br>annan utdelning från svenska aktiebolag skattefri. Den del av en<br>reavinst som efter en försäljning av aktie i ett sådant företag skall tas<br>upp i tjänst höjs från 50 % till 70 %. Resterande del beskattas i<br>kapital varvid hälften av denna del av reavinsten tas upp som intäkt.</p>
<p>Möjligheten att vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet<br>utnyttja aktiernas värde vid utgången av år 1990 begränsas vid 1995<br>års taxering.</p>
<p>Utredningens förslag: Kvoteringen av vinst vid avyttring av aktier<br>ändras så att 75 % skall tas upp som intäkt av tjänst och resterande som<br>intäkt av kapital. Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 3<br>procentenheter till statslåneräntan + 8 %. Närståendebegreppet justeras<br>genom att syskon undantas. Den bestämmelse som begränsar det belopp<br>som vid en avyttring skall tas upp som intäkt av tjänst höjs från 100 till<br>200 basbelopp. Lön som tagits ut under de senaste tio åren får avräknas<br>från beloppet.</p>
<p>Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation m.fl. avstyrker en<br>höjning av den kvot som reglerar hur stor del av en reavinst som skall<br>tas upp som intäkt av tjänst. Delegationen anser att i stället för en<br>höjning av tillägget till statslåneräntan med 3 procentenheter vid<br>beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet bör utrymmet räknas upp<br>med 10 % av summan av de anställdas löner och socialavgifter.<br>Delegationen anser vidare att vissa andra tekniska ändringar bör vidtas.<br>Bl.a. föreslås att reglerna överhuvudtaget inte skall vara tillämpliga om<br>företaget har ett visst antal anställda per aktiv delägare och delägaren har<br>tagit ut en viss lägsta lön.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag om en höjning<br>av den del av en reavinst som skall tas upp som intäkt av tjänst från 50<br>till 75 % bygger på samma norm som i 1990 års skattereform, nämligen<br>att en aktievinst i fåmansföretag sammanlagt skall beskattas efter ca<br>40 %. Denna utgångspunkt har bl.a. Näringslivets skattedelegation<br>framfört invändningar mot.</p>
<p>Inte heller utredningens förslag om att höja utrymmet för kapital-<br>inkomstbeskattning med 3 procentenheter till statslåneräntan + 8 %<br>tillstyrks av skattedelegationen. I stället för delegationen fram ett förslag<br>om att det vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet skall tas<br>hänsyn till viss del av de anställdas löner etc.</p>
<p>En lönesummeanknuten beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet<br>framstår som ett intressant alternativ. Det är emellertid inte lämpligt att<br>göra en sådan ändring i systemet utan att ytterligare beredning sker.<br>Innan ställning kan tas till detta förslag måste således effekterna av det</p>
<p>195</p>
<p>närmare analyseras. Detta gäller också frågan om vilket skatteuttag som Prop. 1993/94:50<br>bör gälla för aktier i fåmansföretag i ett system med skattefrihet för<br>utdelningsinkomster. Slutligen är det befogat att överväga närstående-<br>begreppet ytterligare.</p>
<p>Det är alltså av flera skäl motiverat att närmare analysera effekterna av<br>de förslag till ändringar av beskattningen av inkomster från fåmansföretag<br>som har framförts av utredningen och vid remissbehandlingen. Ett sådant<br>arbete bör påbörjas i anslutning till att riksdagen tagit ställning till de<br>förslag om reformering av företagsbeskattningen som nu förs fram. Syftet<br>bör vara att — med beaktande av att reglerna skall utgöra ett effektivt<br>hinder mot att omvandla arbetsinkomster — så långt möjligt lindra<br>effekterna av särskilda spärregler. Regeringen avser att återkomma med<br>förslag till riksdagen våren 1994. I det sammanhanget bör också frågan<br>om tillämpligheten av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL vid avyttring<br>av andel i handelsbolag och därmed anknutna frågor övervägas.</p>
<p>En följd av att beskattningen av reavinster på aktier föreslås bli<br>halverad är att kvoteringen i fråga om reavinst på aktier i fåmansföretag<br>bör ändras. En sådan ändring bör innebära att 70 % av en reavinst tas<br>upp som intäkt av tjänst och 30 % som intäkt av kapital. Skatteuttaget<br>kommer då att ligga kvar på nuvarande nivå, vilket är lämpligt i avvaktan<br>på resultatet av den översyn av regelverket som skall genomföras.</p>
<p>Vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet för utdelning resp,<br>reavinst gäller särskilda regler om aktierna har anskaffats före år 1990.<br>Anskaffningskostnaden för aktierna får räknas upp med beaktande av den<br>allmänna prisutvecklingen fram till år 1990. En alternativ<br>uppräkningsmetod infördes fr.o.m. 1992 års taxering. Den innebär att an-<br>skaffningskostnaden bestäms med utgångspunkt i värdet på aktierna vid<br>utgången av år 1990 enligt de regler som gällde för förmögenhetsvärde-<br>ringen vid denna tidpunkt.</p>
<p>Alternativet att beräkna det kapitalbeskattade utrymmet med utgångs-<br>punkt i förmögenhetsvärdet på aktierna infördes i en miljö där utdelnings-<br>inkomster beskattades med en skattesats på 30 %. I ett system med<br>skattefrihet för utdelning är det lämpligt att överväga altemativregeln på<br>nytt. Även detta är en fråga som bör ingå i det nämnda översynsarbetet.<br>Innan en analys har kunnat genomföras bör möjligheterna att tillämpa<br>värderingsmetodeninskränkasvidutdelningsbeskattningen. Begränsningen<br>bör även gälla vid beräkning av reavinst om aktierna avyttras till<br>närstående.</p>
<p>Förslagen om en ändrad kvotering av reavinsten och begränsning i<br>fråga om beräkningen av anskaffningskostnaden tas in i 3 § 12 mom.<br>SIL.</p>
<p>196</p>
<p>5.3.5 Utskiftning m.m.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Reglerna för utskiftning från aktiebolag<br>samordnas med de bestämmelser som gäller vid utskiftning från en<br>ekonomisk förening. Det innebär att utskiftning huvudsakligen<br>kommer att hanteras inom reavinstsystemet. Vinst som uppkommer<br>vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk<br>förening är normalt skattefri om det inte är fråga om likvidation av<br>ett fåmansföretag. Avdrag för förlust medges enligt reglerna för<br>reaförlust. Skattefrihet föreligger även vid utskiftning i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett svenskt<br>aktiebolag. Vinst vid fusion mellan fristående aktiebolag är däremot<br>skattepliktig.</p>
<p>De särskilda regler som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara<br>skattekonsekvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter<br>behövs inte längre till den del de avser skattefrihet för utdelning.<br>Detsamma gäller de regler om skattefrihet vid likvidation av en<br>ekonomisk förening som ombildas till ett aktiebolag. Däremot<br>behålls de särskilda bestämmelserna om möjlighet att underlåta<br>uttagsbeskattning resp, behandling av sådana skattskyldiga hos vilken<br>utdelade eller utskiftade aktier utgör lager.</p>
<p>Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes<br>inte.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett aktiebolag kan lämna vederlagsfri<br>utbetalning till aktieägare dels som utdelning, dels som utskiftning i<br>samband med nedsättning av aktiekapitalet och reservfonden eller vid<br>likvidation av bolaget. Skatterättsligt hänförs vederlagsfria utbetalningar<br>till aktieägarna numera till utdelning.</p>
<p>Utskiftning från ett företag kan endast avse i företaget beskattade<br>medel. Vid utskiftning av annat än kontanta medel kommer det utskif-<br>tande bolaget att uttagsbeskattas. Det blir alltså fråga om en beskattning<br>som om tillgångarna hade sålts till marknadspris.</p>
<p>När beskattning av tillgångar redan har skett i bolagssektom har<br>normen om en effektiv ettledsbeskattning i bolagssektom uppfyllts. Det<br>finns därför allmänt sett inte något skäl att också beskatta mottagaren av<br>ett utskiftat belopp. Utskiftning från en ekonomisk förening bör i princip<br>behandlas på samma sätt.</p>
<p>Utskiftning från aktiebolag resp, ekonomiska föreningar behandlas i<br>dag i allt väsentligt skattemässigt materiellt lika. Däremot har olika<br>lagtekniska lösningar valts.</p>
<p>I fråga om aktiebolag behandlas samtliga utbetalningar från ett bolag<br>till dess aktieägare som utdelning. Hänsyn till tillskjuten kapitalinsats tas<br>först om bolaget upphör att existera till följd av likvidation. Aktien anses<br>då avyttrad utan vederlag och aktieägaren får avdrag med ett belopp<br>motsvarande aktiernas anskaffningspris.</p>
<p>197</p>
<p>Utskiftning från ekonomiska föreningar behandlas också som utdelning Prop. 1993/94:50<br>men här tas hänsyn till tillskjuten kapitalinsats genom att endast den del<br>av utskiftat belopp som överstiger insatsen behandlas som utdelning.</p>
<p>I ett system med en i princip generell skattebefrielse för utdelning är<br>det mindre lämpligt att behandla utskiftning från aktiebolag som utdelning<br>och att anse aktien avyttrad utan vederlag. En bättre lösning är att<br>behandla likvidation e.d. helt inom reavinstsystemet. Det innebär att<br>aktien anses avyttrad mot ett vederlag som motsvaras av utskiftat belopp.<br>Uppkommer en vinst bör denna undantas från skatteplikt om utdelning på<br>aktien skulle ha varit skattefri. Ett undantag bör gälla vid likvidation av<br>fåmansföretag. Det är också lämpligt att i så stor utsträckning som<br>möjligt samordna behandlingen av utskiftning från aktiebolag resp,<br>ekonomiska föreningar. Det innebär att utskiftning från en ekonomisk<br>förening inte längre behandlas som utdelning utan som reavinst.</p>
<p>Förslaget innebär att bestämmelsen i 3 § 1 mom. SIL att utskiftning<br>från ett aktiebolag skall behandlas som utdelning slopas. Vidare slopas<br>de bestämmelser i 3 § 8 mom. SIL som innebär att utskiftning från en<br>ekonomisk förening skall behandlas som utdelning. Bestämmelsen om<br>skatteplikt för vinst vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening tas in i 24 § 4 mom. SIL. I denna paragraf<br>behandlas även vinst vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden.<br>En särskild bestämmelse om nedsättning av aktiekapitalet eller reservfon-<br>den som skett genom minskning av aktiernas nominella belopp finns i 3 §<br>7 mom. SIL.</p>
<p>En fråga som aktualiseras bl.a. i samband med utskiftning är be-<br>handling av förlust som uppkommit vid likvidation. Förslaget innebär att<br>avdrag för sådan förlust medges enligt allmänna regler. Förlusten kan<br>helt eller delvis bero på att tillgångar har delats ut till aktieägaren. Är det<br>fråga om utdelning från svenska aktiebolag är sådan utdelning i allmänhet<br>skattefri. Företagsskatteutredningen behandlar som tidigare redovisats<br>(avsnitt 5.1) en fråga om utdelning från utländska bolag. Även frågan om<br>förlust vid likvidation e.d. kommer att tas upp av utredningen.</p>
<p>Omstrukturering av företag</p>
<p>Ett allmänt önskemål är att skattereglerna inte skall motverka omstruk-<br>tureringar av företag. Detta önskemål har föranlett att särskilda regler<br>införts för att underlätta samhällsekonomiskt önskvärda omstrukture-<br>ringar.</p>
<p>I 3 § 7 mom. SIL finns bestämmelser som innebär att ett aktiebolag<br>under vissa förutsättningar kan dela upp verksamheten på mindre enheter<br>utan att det uppkommer några omedelbara inkomstskattekonsekvenser.<br>Bestämmelserna tar sikte på det fallet att ett moderbolag till sina<br>aktieägare delar ut aktierna i ett dotterbolag. Denna utdelning är under<br>vissa förutsättningar skattefri för mottagaren. Till regleringen hör<br>särskilda bestämmelser som innebär dels att utdelning på lageraktier är</p>
<p>198<br></p>
<p>skattefri för mottagaren, dels att utdelning av aktier inte skall föranleda Prop. 1993/94:50<br>uttagsbeskattning hos det utdelande företaget.</p>
<p>Förslaget att utdelning från svenska aktiebolag skall vara skattefri gäller<br>oavsett i vilken form utdelning lämnas. Det finns därför inte något behov<br>av den särskilda regleringen för utdelning av aktier i ett dotterbolag.<br>Regeringen föreslår därför att den slopas.</p>
<p>För ekonomiska föreningar finns en särskild bestämmelse i 3 § 8 mom.<br>SIL som reglerar ombildning till aktiebolag. Utgångspunkten är här att<br>föreningen bildar ett aktiebolag och sedan skiftar ut aktierna i detta till<br>sina andelsägare. Denna utskiftning är skattefri för andelsägaren. Även<br>till denna bestämmelse hör en särskild reglering om lageraktier resp,<br>uttagsbeskattning. Eftersom vinst som uppkommer vid upplösning av en<br>svensk ekonomisk förening i det föreslagna systemet är skattefri saknas<br>behov av den särskilda lagstiftningen. Även denna kan alltså upphävas.</p>
<p>De särskilda bestämmelserna om utdelning på lageraktier resp,<br>undantag från uttagsbeskattning knyter an till huvudregleringen i 3 §<br>7 mom. resp. 3 § 8 mom. SIL. I lagrådsremissen föreslogs att även dessa<br>bestämmelser skulle slopas. Eftersom Företagsskatteutredningen i<br>tilläggsdirektiv (dir. 1993:54) har fått i uppdrag att göra en översyn av<br>reglerna om beskattning vid omstruktureringar ansågs det lämpligt att i<br>det sammanhanget se över behovet av dessa bestämmelser. Det innebär<br>emellertid att omstruktureringar som genomförs enligt något av de nu<br>beskrivna alternativen i vissa skulle kunna medföra skattekonsekvenser.<br>För att inte lägga hinder i vägen för sådana omstruktureringar förslås<br>därför att till dess Företagsskatteutredningen kan ta ställning till frågan<br>och lagstiftning kan ske, bestämmelserna till den del de avser uttags-<br>beskattning resp, utdelning på lageraktier i princip behålls i oförändrat<br>skick. När det gäller den reglering som har som utgångspunkt att ett<br>moderbolag till sina aktieägare delar ut aktier i ett aktiebolag föreslås<br>dock den ändringen att det utdelande bolaget inte får vara ett in-<br>vestmentföretag.</p>
<p>Förslagen medför ändringar i 3 § 7 mom. och 8 mom. SIL samt i<br>punkt 1 av anvisningarna till 22 § och punkt 2 av anvisningarna till 24 §<br>KL. Den nya regleringen avseende uttagsbeskattning och lageraktier tas<br>in i en ny anvisningspunkt, 1 a till 22 § KL.</p>
<p>5.3.6 Avdrag vid konkurs</p>
<p>Regeringens förslag: Aktier e.d. anses avyttrade redan när ett<br>företag har försatts i konkurs. Särskilda regler gäller för bl.a. det<br>fallet att utdelning erhålls i konkursen eller att en konkurs läggs ned.</p>
<p>Utredningens förslag: Något förslag i denna del lämnades inte.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Realisationsprincipen innebär att<br>beskattning sker först när tillgångar avyttras. Före 1990 års skattereform</p>
<p>199<br></p>
<p>ansågs därför att rätt till avdrag inte förelåg för en förlust på aktier som Prop. 1993/94:50<br>uppkommit till följd av att aktierna blivit värdelösa på grund av en<br>konkurs. Någon avyttring ansågs inte ha skett i ett sådant fall. Detta<br>resulterade i att sådana aktier såldes för en symbolisk köpeskilling i syfte<br>att erhålla en avdragsgill förlust.</p>
<p>Genom 1990 års skattereform infördes en bestämmelse som innebär att<br>aktier e.d. skall anses avyttrade när det bolag som har ställt ut in-<br>strumentet upplösts genom konkurs eller en efterföljande likvidation (24 §<br>2 mom. första stycket SIL).</p>
<p>Ett annat problem som uppmärksammats hänger samman med<br>möjligheten att kvitta en förlust vid avyttring av marknadsnoterade aktier<br>mot reavinster på andra marknadsnoterade aktier. Viss tid efter det att ett<br>bolag har försatts i konkurs avför Stockholms fondbörs regelmässigt<br>aktierna i bolaget från notering. Det fick tidigare till följd att förlust vid<br>avyttring inte längre kunde kvittas mot vinst vid avyttring av marknads-<br>noterade aktier. Förlusten blev föremål för den generella avdragsbegräns-<br>ningen för reaförluster till 70 %. Reglerna om kvittningsrätt i 27 §<br>5 mom. SIL har numera ändrats (prop. 1991/92:166). Det innebär att<br>reaförluster på aktier i företag som har försatts i konkurs är fullt avdrags-<br>gilla i samma utsträckning som förluster på marknadsnoterade aktier om<br>aktien var marknadsnoterad när bolaget försattes i konkurs.</p>
<p>Reglerna om avyttring i samband med konkurs innebär alltså att en<br>avyttring anses föreligga först i och med att bolaget har upplösts. Det<br>betyder att avdragsrätten inträder först när konkursen har avslutats eller<br>bolaget har upplösts genom likvidation. Ett särskilt problem med aktier<br>i bolag som har försatts i konkurs är att en konkursutredning i vissa fall<br>kan pågå under lång tid. Det förhållandet har föranlett en konstlad handel<br>med aktier och andra finansiella instrument i bolag som har försatts i<br>konkurs. Syftet är att tidigarelägga rätten till avdrag för förlust. För att<br>undvika detta föreslår vi att sådana finansiella instrument skall anses<br>avyttrade redan när det företag som ställt ut dem försätts i konkurs. En<br>sådan ordning medför att avdrag kommer att medges för en förlust när<br>den i praktiken inträffar, dvs. vid konkursutbrottet.</p>
<p>Den föreslagna lösningen kräver en särskild bestämmelse för de<br>undantagsfall när konkursen avslutas med överskott. Företaget skall i<br>sådant fall träda i likvidation. Om aktieägaren erhåller utdelning i<br>samband med likvidationen skall det tidigare gjorda avdraget i princip<br>återföras till beskattning. Även om konkursen skulle läggas ned skall<br>avdraget för reaförlust återföras till beskattning. Anskaffningsvärdet för<br>det finansiella instrumentet bör sedan anses vara detsamma som gällde<br>vid konkursutbrottet.</p>
<p>En bestämmelse att försättande i konkurs skall jämställas med avyttring<br>bör tas in i 24 § 2 mom. SIL. I 24 § 4 mom. SIL bör tas in be-<br>stämmelser som reglerar bl.a. den situationen att konkursen avslutas med<br>överskott eller att konkursen läggs ned.</p>
<p>200</p>
<p>5.3.7 Aktiebolag med fastighetsinnehav</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Lättnaden i aktievinstbeskattningen begränsas<br>vid avyttring av aktier i ett företag som innehar fastighet som taxeras<br>som hyreshusenhet. Den del av reavinsten som kan anses utgöra<br>ersättning för företagets innehav av fastigheter undantas från<br>skattelättnaden. Detta gäller även i de fall fastigheter innehas av<br>företag i intressegemenskap. Bestämmelsen om begränsning av<br>skattelättnaden tillämpas emellertid inte vid avyttring av aktier i<br>börsnoterade bolag.</p>
<p>Utredningens förslag: Fastighetsbeskattningsutredningen bör ges i<br>uppdrag att utreda möjligheterna att införa en särskild löpande skatt för<br>fastighetsbolag i syfte att motverka de fördelar som uppnås genom att äga<br>fastigheter i bolag. Problemet med förmånligare skatteregler för indirekta<br>fastighetsöverlåtelser anses dock inte större än att lättnaderna i<br>aktievinstbeskattningen bör kunna genomföras utan att resultatet av<br>Fastighetsbeskattningsutredningens arbete avvaktas.</p>
<p>Remissinstanserna: RSV och FAR anser att problemet måste lösas<br>innan aktievinstbeskattningen sänks. Juridiska fakulteten vid Uppsala<br>universitet och Byggentreprenörerna delar utredningens bedömning att<br>aktievinstbeskattningen kan sänkas nu och eventuella motverkande regler<br>införas senare. Sveriges Fastighetsägareförbund kan inte acceptera en ny<br>objektskatt. Övriga remissinstanser har inte kommenterat frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En fysisk person beskattas för reavinst<br>vid avyttring av fastighet i inkomstslaget kapital. Det gäller såväl<br>försäljning av privatbostadsfastighet som näringsfastighet. Vissa<br>skillnader gäller emellertid vid beräkning av den skattepliktiga reavinsten.<br>Vid försäljning av näringsfastighet återförs medgivna värdeminsknings-<br>avdrag e.d. till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattesat-<br>sen i inkomstslaget kapital är 30 % t.o.m. 1995 års taxering och 25 %<br>fr.o.m. 1996 års taxering.</p>
<p>Ägs fastigheten av ett aktiebolag beskattas vinsten som intäkt av<br>näringsverksamhet. Skattesatsen är 28 % fr.o.m. 1995 års taxering enligt<br>det förslag som regeringen redovisar i avsnitt 6. Ägs fastigheten indirekt<br>av ett bolag och avyttras i stället aktierna i fastighetsbolaget sker<br>beskattningen enligt aktievinstreglema. Den faktiska skattesatsen blir<br>enligt vad regeringen ovan föreslagit 12,5 % fr.o.m. 1995 års taxering<br>genom att endast halva aktievinsten tas upp till beskattning. Lättnaden i<br>aktievinstbeskattningen medför att det blir förmånligt att sälja fastigheter<br>indirekt och tillgodogöra sig inflationsvinst och annan fastighetsvinst<br>genom avyttring av aktierna i det bolag som äger fastigheten. Enskilda<br>fastighetsägare skulle inför en försäljning kunna överföra fastigheter till<br>ett aktiebolag för att få del av den lägre beskattningen.</p>
<p>I prop. 1993/94:45 har regeringen föreslagit att vid avyttring av<br>privatbostadsfastighet skall endast halva vinsten tas upp till beskattning.<br></p>
<p>201</p>
<p>Det innebär att den faktiska skattesatsen i dessa fall motsvarar hälften av Prop. 1993/94:50<br>gällande kapitalskattesats. Den gynnsammare beskattning som kan<br>erhållas genom att fastigheter överförs till ett bolag varefter aktierna säljs<br>gäller således näringsfastigheter. Även inom bolagssektom är det möjligt<br>med ett motsvarande förfarande. Genom att överföra en fastighet till ett<br>annat bolag och sälja aktierna i stället för fastigheten skulle vinsten<br>beskattas efter 14 % i stället för 28 %.</p>
<p>En sådan bristande neutralitet med avseende på beskattningen av<br>fastighetsvinster bör enligt utredningen inte godtas. I betänkandet anges<br>som en tänkbar lösning att aktievinster beskattas med en effektiv<br>skattesats på 25 % om bolaget innehar fastigheter. En sådan regel måste<br>dock, enligt utredningen, kompletteras med regler om att vissa fastig-<br>hetsinnehav inte medför tillämpning av regeln, t.ex. ett industriföretags<br>innehav av en fabriksfastighet eller fastigheter med ett begränsat värde<br>i förhållande till det samlade värdet av tillgångarna i företaget. Utred-<br>ningen framhåller också att en strikt regel skulle kunna medföra<br>omstruktureringar av befintliga fastighetsinnehav som är svåra att förutse.</p>
<p>Utredningen anser i stället att det bör undersökas om inte den förmån<br>som förslaget om sänkt skattesats för aktievinster medför i fråga om<br>fastigheter som innehas av aktiebolag kan motverkas genom en särskild<br>löpande skatt på sådana fastigheter. Utredningen nämner två möjligheter<br>— en skatt grundad på förändringar i taxeringsvärdet eller en särskild<br>fastighetsskatt på fastigheter som innehas av bolag. Utredningen föreslår<br>att Fastighetsbeskattningsutredningens uppdrag (dir. 1992:111) utvidgas<br>till att även avse frågan om en sådan skatt. Mot bakgrund av bl.a.<br>värdefallet för fastigheter under senare tid kan dock lättnaderna i<br>dubbelbeskattningen enligt utredningens uppfattning genomföras utan att<br>resultatet av Fastighetsbeskattningsutredningens arbete avvaktas.</p>
<p>Många länder har lägre reavinstbeskattning på aktier än på fastigheter.<br>En metod som går ut på att undanta fastighetsbolag från reavinstreglerna<br>för aktier tillämpas i bl.a. Frankrike. Där beskattas aktievinster avseende<br>fastighetsbolag i likhet med reavinster avseende direktägda fastigheter<br>progressivt tillsammans med förvärvsinkomster.</p>
<p>En stoppregel som riktades mot fastigheter i aktiebolag fanns tidigare<br>i KL. Bestämmelsen infördes år 1967 (35 § 3 mom. sjunde stycket KL).<br>Regleringen föranleddes av att evig reavinstbeskattning infördes på<br>fastigheter samtidigt som aktievinstbeskattningen enbart gällde för aktier<br>som innehafts kortare tid än fem år. Avsikten var att hindra att en<br>skattskyldig fick skattelättnader genom att först avyttra en fastighet till ett<br>eget bolag och därefter överlåta aktierna i detta i stället för själva<br>fastigheten. Hade så skett skulle reavinsten beräknas enligt stoppregeln<br>som om försäljningen avsett en mot aktierna svarande del av fastigheten.<br>Bestämmelsen förutsatte för sin tillämpning att fastigheten utgjorde<br>bolagets väsentliga tillgång. Departementschefen uttalade att regeln med<br>denna utformning inte var tillämplig om företaget drev rörelse av inte<br>alltför obetydlig omfattning (prop. 1967:153 s. 143).</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är det inte acceptabelt att fas-<br>tighetsvinster systematiskt kan förvandlas till lågt beskattade aktievinster.</p>
<p>202</p>
<p>Därför bör en regel med syfte att motverka omvandling av fastig- Prop. 1993/94:50</p>
<p>hetsvinster till aktievinster införas samtidigt som den ekonomiska<br>dubbelbeskattningen lindras. Även detta problem skulle lösas om JIK-<br>metoden infördes. I avvaktan på en prövning av metodens lämplighet<br>måste emellertid en alternativ lösning väljas.</p>
<p>En särskild fastighetsskatt under innehavstiden framstår inte som en<br>lämplig utväg. Det alternativet bör således inte komma i fråga. En annan<br>möjlighet är att införa en regel som innebär att beskattningen vid<br>avyttring av aktier i ett fastighetsbolag beskattas enligt reavinstreglerna<br>för fastigheter. Sådana lösningar förekommer som nämnts utomlands och<br>ingick också i det svenska skattesystemet före 1990 års skattereform. Det<br>kan dock inte undvikas att regler med den inriktningen blir komplicerade.<br>Med hänsyn till nuvarande skattesatser torde det heller inte vara<br>nödvändigt att använda sig av en så komplicerad lösning. Det är<br>tillräckligt att beskattningen i de nu avsedda fallen ligger på ungefär<br>samma nivå som bolags- och kapitalskattesatsema.</p>
<p>En ny spärregel skulle kunna konstrueras så att aktievinster vid<br>försäljning av aktier i fastighetsbolag undantas från lättnadsregeln och<br>görs fullt skattepliktiga. Frågan blir då vilka företag som skall fångas upp<br>av bestämmelsen och om det skall göras skillnad mellan olika slag av<br>fastigheter.</p>
<p>En utgångspunkt bör vara att spärren skall riktas endast mot fastigheter<br>som primärt innehas i kapitalplaceringssyfte, dvs. fastighetsförvaltning.<br>Däremot bör industrifastigheter och olika slag av specialfastigheter inte<br>träffas av spärregeln. En annan utgångspunkt bör vara att börsnoterade<br>företag undantas. Det torde inte vara praktiskt möjligt att hantera<br>beskattningsfrågan för aktier som omsätts marknadsmässigt samtidigt som<br>behovet av motverkande åtgärder i de fallen måste anses vara mindre<br>framträdande. I övrigt talar tillämpningsskäl för en strikt regel. Det bör<br>inte spela någon roll om fastigheten överförts till bolaget i samband med<br>försäljningen av fastigheten eller sedan länge har innehafts av detta.</p>
<p>Slutsatsen i lagrådsremissen var att endast aktier som inte är börsnote-<br>rade skulle omfattas av bestämmelsen och detta endast i de fall hyresfas-<br>tigheter utgör en väsentlig tillgång i företaget. Förslaget innebar att<br>spärren skulle utlösas om innehavet av hyresfastigheter mätt som bokfört<br>värde eller taxeringsvärde översteg 40 %.</p>
<p>För att spärren inte skall kunna kringgås genom att andra tillgångar<br>lyfts in i bolaget så att fastighetsvärdet kommer att understiga den<br>uppställda gränsen har förslaget ändrats i förhållande till lagrådsremissen.<br>Förslaget innebär nu att skattelättnaden inte gäller den del av reavinsten<br>som schablonmässigt kan anses utgöra ersättning för fastighetsinnehavet.<br>Denna del bör anses motsvara så stor del som värdet av fastighets-<br>innehavet utgör av samtliga tillgångar i företaget. Det bokförda värdet av<br>bolagets hyresfastigheter — eller det sammanlagda taxeringsvärdet om<br>detta är högre — jämförs med det bokförda värdet av bolagets samtliga<br>tillgångar vid försäljningstillfället. Motsvarande fördelning görs av<br>reavinsten.</p>
<p>203</p>
<p>En annan ändring i förhållande till lagrådsremissen är att hänsyn även Prop. 1993/94:50<br>skall tas till fastigheter som innehas av företag i intressegemenskap. I<br>dessa fall skall bedömningen av tillgångarnas sammansättning avse hela<br>den överlåtna koncernen.</p>
<p>Förslaget är fortfarande begränsat till avyttringar av aktier i företag<br>som inte är börsnoterade. Den bestämmelse som tar sikte på företag i in-<br>tressegemenskap bör inte vara tillämplig när moderbolaget är ett börs-<br>noterat bolag.</p>
<p>Förslagen bör tas in i punkt 2 a andra stycket c av anvisningarna till</p>
<p>22 § KL resp. 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL.</p>
<h3>5.4 Allemanssparande</h3>
<p>Regeringens förslag: De särskilda skattelättnaderna för sparande i<br>allemansfond slopas fr.o.m. år 1994.</p>
<p>Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i saken<br>tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Skattelättnaderna för inlåning på<br>allemanssparkonto och i ungdomsbosparandet slopades hösten 1992 med<br>verkan fr.o.m. år 1993 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl och<br>1992/93:SkU 18, SFS 1992:1488). Dessa sparformer beskattas således<br>numera med den allmänna skattesatsen för kapitalinkomster. Beskatt-<br>ningen av försäljningsvinster och utdelning på andelar i allemansfonder<br>ändrades dock inte och denna avkastning beskattas därför alltjämt med ett<br>skatteuttag på 20 %. Regeringen aviserade dock förra hösten att ett<br>slopande av förmånsbehandlingen av fondsparandet skulle kunna komma<br>under prövning i framtiden (prop. 1992/93:50 bil. 5 s. 3).</p>
<p>Ett bibehållande av den relativa förmån som allemansfondsparandet<br>åtnjuter i förhållande till beskattningen av reavinster på aktier och övrigt<br>fondsparande skulle leda till en faktisk skattesats på 10 %. En skillnad<br>i skattesats på endast 2,5 % skulle alltså uppkomma gentemot reavinster<br>på aktier. Denna obetydliga skillnad kan inte motivera bibehållna<br>särregler på skattesidan för allemansfondssparandet. Regeringen delar<br>således den uppfattning i frågan som utredningen och remissinstanserna<br>intagit.</p>
<p>Lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande bör därför<br>upphävas fr.o.m. kommande årsskifte. Förmånerna för viss äldre<br>bonusränta på ungdomsbosparandet och för sparpremier enligt reglerna<br>om premiegrundande allemanssparande bör kvarstå.</p>
<p>När särreglerna på skatteområdet upphör faller det egentliga skälet för<br>de särskilda spar- och placeringsregler som finns i lagen (1983:890) om<br>allemanssparande. Det finns emellertid ett behov av en genomgång av<br>dessa regler bl.a. utifrån placeringsreglernas inverkan på värdepappers-<br></p>
<p>204</p>
<p>marknaden. Avvecklingen av spar- och placeringsreglema bör därför Prop. 1993/94:50<br>föregås av en översyn. Denna bör ske skyndsamt. Regeringen avser att<br>snarast möjligt återkomma i frågan.</p>
<h3>5.5 Avkastningsskatt på pensionssparande</h3>
<p>Regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionssparandet sänks<br>som en anpassning till den nya aktiebeskattningen. Anpassningen<br>görs genom ändrade värderingsregler. Svenska aktier tas upp till<br>80 % av det noterade värdet om de är hänförliga till pensionsspar-<br>konto, pensionsförsäkring eller innehas av pensionsstiftelser. Om<br>aktierna är hänförliga till kapitalförsäkring tas de upp till 65 % av<br>det noterade värdet.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen anser att förslaget om halverad<br>utdelnings- och reavinstbeskattning inte bör föranleda någon nedsättning<br>av avkastningsskatten på pensionssparandet.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet delar<br>utredningens mening att det inte finns tillräckliga skäl att behålla<br>nuvarande relationer mellan avkastningsskattenivån och nivån för<br>inkomstbeskattningen. Bankföreningen, Försäkringsförbundet och S-E-<br>Banken Försäkring har motsatt sig utredningens ställningstagande och<br>understrukit vikten av att den relativa fördelen för det långsiktigt bundna<br>pensionssparandet behålls. Bankföreningen m.fl. har också framhållit att<br>kapitalförsäkringar missgynnas av förslaget. Försäkringsförbundet begär<br>härutöver en skattesänkning till följd av den sänkta bolagsskattesatsen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog våren 1993 ett<br>förslag om ett nytt individuellt pensionssparande som också föranledde<br>förändringar i avkastningsskatten på pensionsmedel (prop. 1992/93:187,<br>bet. 1992/93:SkU31, SFS 1993:947). Enligt de nya reglerna beskattas all<br>avkastning på olika former av pensionssparande med avkastningsskatt.<br>Denna skatt beräknas på en schablonmässigt bestämd avkastning genom<br>att pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genom-<br>snittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret.<br>Avkastningen beskattas med en skattesats på 9 % om kapitalet hör till<br>pensionsförsäkring. För kapital som är hänförligt till kapitalförsäkring<br>sker beskattningen på samma sätt men efter en skattesats på 20 %. Den<br>senare nivån gäller även för vissa andra personförsäkringar, t.ex. sjutc-<br>och olycksfallsförsäkringar.</p>
<p>Beträffande de sist nämnda slagen av försäkringar föreslås dock i en<br>den 22 oktober 1993 överlämnad lagrådsremiss om vissa skattefrågor<br>rörande livförsäkring att beskattningen i princip skall ske med vanlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>205</p>
<p>Skattesatserna 9 resp. 20 % på den schablonmässigt bestämda avkast- Prop. 1993/94:50<br>ningen motsvarar de tidigare skattesatserna 10 resp. 25 % på ett<br>skatteunderlag som beräknas med stöd av inkomstskattereglerna.</p>
<p>Utredningen har ansett att det inte är motiverat att behålla den relativa<br>skatteförmånen för pensionssparandet bl.a. mot bakgrund av att aktier<br>utgör endast 20 % av det totala värdet av pensionskapitalet.</p>
<p>Regeringen gör följande bedömning.</p>
<p>Riksdagen har efter förslag från regeringen nyligen beslutat om ett<br>långsiktigt bundet pensionssparande med skattesubvention. Det princi-<br>piella ställningstagande för en skattesubvention som ligger i riksdagens<br>beslut talar för att en relativ förmån behålls i fråga om avkastningsskatten<br>på pensionssparande. Med hänsyn även till förhållandena för dem som<br>tidigare bundit sitt kapital för lång tid är det inte lämpligt att mer<br>genomgripande ändra relationerna mellan bundna och obundna spar-<br>former. Behovet av följdåtgärder är särskilt stort på fondförsäkrings-<br>området (unit linked-försäkring). Fondförsäkringskapitalet är nämligen i<br>stor utsträckning placerat i aktier e.d. För kapitalförsäkring med koppling<br>till fondförsäkring blir en bibehållen nivå på avkastningsskatten direkt<br>oförmånlig i förhållande till den nya faktiska inkomstskattesatsen 12,5 %<br>på aktievinster. Det kan också hävdas att skillnaden i skattesats på<br>pensionskapital och på aktievinster innebär en för låg grad av skattesub-<br>ventionering för pensionssparandet.</p>
<p>För sparande i pensionsförsäkring resp, på pensionssparkonto bör<br>värderingen göras så att en betydande relativ skattefördel kvarstår.<br>Lättnaden bör sättas in vid värderingen av de aktier som ingår i<br>underlaget för avkastningsskatten. Endast aktier i svenska aktiebolag och<br>andra tillgångar som föreslås få en begränsad inkomstskatteplikt bör bli<br>föremål för lättnader vid värderingen. Detta bör dock inte gälla andelar<br>i värdepappersfonder vars förmögenhet helt eller delvis består av<br>utländska aktier och räntebärande värdepapper. I sådana fall bör värde-<br>ringen anpassas till skatteplikten på lämnad utdelning.</p>
<p>En lämplig nivå uppnås om aktier e.d. som är hänförliga till pen-<br>sionsförsäkring eller de nya pensionssparkontona tas upp till 80 % av det<br>noterade värdet.</p>
<p>För kapitalförsäkring bör motsvarande andel vara 65 %. Genom denna<br>justering ligger beskattningen av kapital hänförligt till kapitalförsäkring<br>kvar på en nivå som motsvarar den vanliga nivån för kapitalinkomstskatt.</p>
<p>Det finns anledning att noga följa utvecklingen på pensionssparområdet<br>med hänsyn bl.a. till de nu föreslagna beskattningsnivåerna. Skulle<br>utvecklingen visa sig bli negativ för sparandet får övervägas om en ytter-<br>ligare nedsättning av beskattningsunderlaget bör göras.</p>
<p>206</p>
<h2>6 Bolagsskattesatsen sänks, periodiseringsfonder <sup>Pr</sup>°P- 1993/94:50<br>införs och surven avskaffas</h2>
<p>Regeringens förslag: Bolagsskattesatsen sänks till 28 %, surven<br>avskaffas och en ny allmän reserveringsmöjlighet — periodiserings-<br>fonder — införs.</p>
<p>Skattskyldig som gjort avsättning till periodiseringsfond får vid<br>beräkning av inkomst av näringsverksamhet göra avdrag för avsätt-<br>ningen. Avdraget får uppgå till högst 25 % av årets inkomst. Har en<br>fond inte frivilligt återförts till beskattning i sin helhet senast vid<br>taxeringen för det femte beskattningsåret efter det år då avsättningen<br>gjordes sker en obligatorisk återföring av återstående del.</p>
<p>Avdrag för avsättning till surv återförs till beskattning genom att<br>ett belopp motsvarande i princip hälften av avsättningarna vid 1993<br>års taxering tas upp till beskattning under en femårsperiod. Vid 1995<br>års taxering återförs dessutom den del av survavdraget som över-<br>stiger avdraget vid 1993 års taxering.</p>
<p>De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid beräkning av<br>kapitalunderlag för surv förlängs att gälla även vid 1994 års<br>taxering.</p>
<p>Promemorians förslag: Avviker från regeringens förslag dels om<br>nivån för bolagsskattesatsen (25 %), dels vad gäller syftet med periodi-<br>seringsfondema (ingen allmän reserv endast resultatutjämningsmöjlighet),<br>dels genom att generella regler för förlustutjämning bakåt i tiden föreslås.</p>
<p>Juridiska personer föreslås vid beräkning av inkomst av näringsverk-<br>samhet få göra avsättning till periodiseringsfond med 30 % av årsvinsten.<br>Avdrag medges inte för avsättningen. När fonden upplöses tas beloppet<br>upp till beskattning samtidigt som 25 % av upplöst belopp gottskrivs den<br>skattskyldige vid debitering av slutlig skatt. Obligatorisk återföring till<br>beskattning av fonden i dess helhet sker senast vid taxeringen för det<br>sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen gjordes.</p>
<p>Något förslag till hur survavsättningar skall återföras till beskattning<br>läggs inte fram.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet företrädare för näringslivet ställer sig<br>bakom ett förslag från Näringslivets Skattedelegation som innebär att<br>bolagskattesatsen 30 % behålls och att surven ersätts av en mer be-<br>gränsad reserveringsmöjlighet som baseras på årsinkomsten (periodise-<br>ringsfond). Befintliga survavsättningar bör enligt förslaget i viss<br>omfattning föras över till eget kapital utan beskattning.</p>
<p>Av övriga remissinstanser tillstyrker flertalet förslagen i promemorian<br>om att sänka inkomstskattesatsen till 25 % och avveckla surven. Däremot<br>avstyrks förslaget om periodiseringsfonder. Sammanfattningsvis<br>framhåller kritikerna mot förslaget — bl.a. RSV, BFN, Juridiska<br>fakulteten vid Uppsala universitet och Redovisningsrådet — att fonderna<br>strider mot centrala principer i skattesystemet, att de är internationellt</p>
<p>207<br></p>
<p>avvikande och att de ytterligare skulle försvåra begripligheten av svenska Prop. 1993/94:50<br>företags bokslut. Från flera håll påpekas att det är såväl praktiskt som<br>systematiskt olämpligt med ett kompletterande system för förlustutjäm-<br>ning bakåt (periodisieringsfonder) vid sidan av det generella system för<br>förlustutjämning bakåt som föreslås i promemorian.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Bolagsbeskattningens huvuddrag</p>
<p>Vid 1990 års skattereform ersattes en rad reserveringsmöjligheter<br>(resultatutjämningsfond, lagernedskrivning, investeringsfondsavsättningar,<br>fartygsfonder m.fl.) av en ny generell reserveringsmöjlighet — skat-<br>teutjämningsreserv (surv). Juridiska personer får göra avdrag för<br>avsättning till surv med högst 30 % av kapitalunderlaget eller 15 % av<br>löneunderlaget. Den som är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt<br>av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.<br>Kapitalunderlaget utgörs i princip av skillanden mellan tillgångar och<br>skulder vid beskattningsårets utgång. Därvid skall hänsyn tas till den på<br>årets vinst belöpande inkomstskatten på så sätt att vinsten minskas med<br>30 %. För fysiska personer gäller att avdraget får uppgå till högst 30 %<br>av kapitalunderlaget vid beskattningsårets ingång och 20 % av in-<br>komstunderlaget eller 15 % av löneunderlaget. Vid 1994 års taxering får<br>avdraget uppgå till högst 25 % av inkomstunderlaget. För alla skattskyl-<br>diga gäller att avdraget skall återföras till beskattning närmast följande<br>beskattningsår. Vidare skall den som är skyldig att upprätta årsbokslut ha<br>satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattnings-<br>året. Genom att utnyttja möjligheten till survavdrag reduceras skattebe-<br>lastningen från 30 till cirka 25 %.</p>
<p>I fråga om bolagsbeskattningen finns nu en allmän uppslutning kring<br>förslaget att avskaffa surven. För en sådan åtgärd kan flera argument<br>åberopas, bl.a. att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den<br>formella skattesatsen som möjligt. Vidare medför surven stora tillämp-<br>ningsproblem, särskilt för aktiebolag som ingår i koncern och för<br>handelsbolag.</p>
<p>Näringslivets företrädare tillstyrker förslaget. Flertalet av dem anser<br>dock att en mer begränsad reserveringsmöjlighet baserad på årsinkomsten<br>bör införas i stället samt att bolagsskattesatsen 30 % behålls.</p>
<p>Förslaget grundas bl.a. på att det hos företagen — i vart fall i dagens<br>situation — finns ett önskemål om en viss reserveringsmöjlighet även till<br>priset av en högre skattesats. Vidare framhålls att en ökad beskattning på<br>bolagsnivån skulle bidra till finansieringen av förslaget om lindrad<br>dubbelbeskattning.</p>
<p>Regeringens övergripande bedömning är att skattesatsen bör sänkas<br>samtidigt som företagens reserveringsutrymme bör begränsas. Som ett led<br>i en sådan förändring bör — av skäl som redovisats ovan — surven</p>
<p>208<br></p>
<p>avvecklas. Det leder till frågan om ett system med periodiseringsfonder Prop. 1993/94:50<br>bör införas.</p>
<p>För en sådan åtgärd talar bl.a. den omständigheten att företagens<br>finansiering av investeringar med eget kapital även framgent bör<br>underlättas (jfr nuvarande surv och Annell-avdrag). Periodiseringsfonder<br>enligt modellen i promemorian skapar förutsättningar för en omfördelning<br>över tiden av företagens utrymme för skattemässiga avskrivningar. Den<br>föreslagna modellen har emellertid inte fått stöd vid remissbehandlingen.<br>Med hänsyn härtill och till den betydelse som man från näringslivshåll<br>tillmäter en allmän reserveringsmöjlighet anser regeringen att periodise-<br>ringsfonder med rätt till avdrag vid avsättningstillfället bör införas.<br>Därigenom kan vissa likviditetsförstärkande inslag i skattesystemet<br>bevaras. Något krav på räntebeläggning för utnyttjande av en sådan<br>reservering bör inte uppställas. Vid dimensioneringen av systemet bör<br>även hänsyn tas till hur förlustutjämning bakåt lämpligen hanteras.</p>
<p>I dagens system tillgodoses möjligheterna till förlustutjämning bakåt<br>genom surven. Förslagen i promemorian innebär att survens förlustutjäm-<br>ningsfunktion ersätts av särskilda regler för förlustutjämning bakåt med<br>en förlustutjämningsperiod på tre år. Valet av en treårsperiod betingas i<br>första hand av en avvägning mellan önskemål om en så effektiv<br>förlustutjämning som möjligt (en lång tidsperiod) och risken för<br>tillämpningsproblem (kort tidsperiod). Även förslaget i promemorian om<br>periodiseringsfonder innebär möjligheter till förlustutjämning bakåt.</p>
<p>Vid remissbehandlingen har framförts bl.a. att det av systematiska skäl<br>är olämpligt att införa två regeluppsättningar som båda ger möjlighet till<br>förlustutjämning bakåt.</p>
<p>Regeringen delar den principiella uppfattningen att man bör undvika att<br>ha två skilda system för förlustutjämning bakåt. Med hänsyn till förslaget<br>om periodiseringsfonder bör särskilda regler för sådan förlustutjämning<br>inte införas. I stället bör systemet med avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfonder utformas så att det ger en möjlighet till förlustutjäm-<br>ning bakåt som är likartad med den som surven ger.</p>
<p>En utgångspunkt kan vara att avdrag medges för avsättning till<br>periodiseringsfond med högst 25 % av årsinkomsten och att en<br>fondavsättning skall återföras till beskattning senast efter fem år.<br>Tidsperioden fem år motsvarar en normal konjunkturcykel. I survsys-<br>temet baseras avsättningen på det beskattade egna kapitalet, bl.a. på den<br>beskattade årsinkomsten. Det innebär att avsättningen till surv kan uppgå<br>till maximalt 23 % av den obeskattade inkomsten. Det anförda talar för<br>att det nu skisserade periodiseringsfondssystemet — i vilket som nämnts<br>avsättningen grundas på den obeskattade inkomsten — bör vara likvärdigt<br>med survsystemet ur förlustutjämningssynpunkt.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör ett avdragsutrymme om 25 % av<br>årsinkomsten med en återföringsskyldighet på fem år innebära ett<br>lämpligt avvägt reserveringsutrymme.</p>
<p>En särskild fråga är om ett system med periodiseringsfonder bör<br>kompletteras med en möjlighet till nuvärdesavskrivning. URF föreslog ett<br>system med både periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning. Frågan</p>
<p>14 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>209</p>
<p>har därefter övervägts vidare i olika sammanhang. I promemorian Prop. 1993/94:50<br>föreslås att ett system för periodiseringsfonder skulle införas. Något<br>förslag om nuvärdesavskrivning lades däremot inte fram. Ställningstagan-<br>det grundades på att positiva effekter av periodiseringsfonder ansågs<br>uppkomma även i förening med vanliga avskrivningsregler samt hänsyn<br>till den kritik som riktats mot systemet för nuvärdesavskrivning.<br>Remissinstanserna intar i princip samma ståndpunkter som när förslag om<br>periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning behandlats tidigare. Från<br>näringslivshåll framhålls behovet av nuvärdesavskrivning som ett<br>komplement till periodiseringsfonder för att ytterligare stimulera<br>risktagande och investeringsvilja. Många andra remissinstanser instämmer<br>dock i promemorians bedömning att nuvärdesavskrivning inte bör införas.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att periodiseringsfonder införs. Något förslag<br>om nuvärdesavskrivning läggs däremot inte fram nu. Med hänsyn till de<br>gynnsamma likviditetseffekter som en möjlighet till nuvärdesavskrivning<br>innebär för företagen är det emellertid angeläget att — trots de invänd-<br>ningar som riktas mot förslaget — frågan bereds ytterligare.</p>
<p>Förslagen så långt kan sammanfattas enligt följande. Surven avvecklas<br>och periodiseringsfonder med en avsättningsmöjlighet om 25 % av<br>årsinkomsten införs. Någon räntebeläggning av avsättningen sker inte. Av<br>förslaget att lindra dubbelbeskattningen på ägarnivå följer vidare att<br>Annell-avdraget tas bort.</p>
<p>Den nya bolagsskattesatsen bör avvägas mot bakgrund av vad som nu<br>redovisats och med hänsyn till de samlade förslagen i propositionen.<br>Enligt regeringens uppfattning bör bolagsskattesatsen sänkas till 28 %.</p>
<p>Periodiseringsfondssystemets närmare utformning</p>
<p>En första fråga är vilka företag som bör omfattas av ett system med<br>periodiseringsfonder. I promemorian föreslås att enskilda näringsidkare<br>och delägare i handelsbolag som är fysiska personer inte bör kunna göra<br>avsättning till periodiseringsfonder. Skälet till denna begränsning kan<br>sökas i att promemorians förslag till periodiseringsfonder främst ger<br>möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår. Systemet<br>innebär således ingen möjlighet till allmän reservering. Vidare anses att<br>kravet på förlustutjämning bakåt tillgodoses på ett rimligt sätt genom<br>förslaget om expansionsmedel (varken särskilda regler för förlustutjäm-<br>ning bakåt eller periodiseringsfonder föreslås). Nästan samtliga re-<br>missinstanser delar den bedömningen. I det förslag till beskattning av<br>fysiska personer — enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag —<br>som nu läggs fram (avsnitt 7) — och som i sina huvuddrag överensstäm-<br>mer med förslagen i promemorian — tillgodoses kravet på förlustutjäm-<br>ning bakåt av möjligheten att göra avsättning till expansionsmedel.<br>Avdragsgilla periodiseringsfonder även för fysiska personer fyller därför<br>typiskt sett enbart ett reserveringsbehov. Ett ytterligare sådant inslag gör<br>naturligtvis systemet mer svåröverskådligt.</p>
<p>210</p>
<p>Önskemålen om att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag Prop. 1993/94:50<br>skall få aktiebolagslika regler talar för att systemet skall gälla även för<br>fysiska personer. Systemen för periodiseringsfonder och expansionsmedel<br>griper inte in i varandra på det sätt som gäller för förlustutjämning bakåt<br>och periodiseringsfonder. Tillämpningsproblem av det slag som skulle<br>uppkomma vid två sådana parallella system för bolagen bör därför inte<br>uppkomma om periodiseringsfonder införs för fysiska personer.<br>Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att även enskilda<br>näringsidkare och delägare i handelsbolag bör ha rätt att få avdrag för<br>avsättning till periodiseringsfond.</p>
<p>I fråga om vilka juridiska personer som bör omfattas av systemet<br>gjordes ingen begränsning vare sig i Företagsskatteutredningens förslag<br>eller i promemorian. Med hänsyn till de särskilda skattereglerna för<br>schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag och värdepappers-<br>fonder bör dessa dock undantas från lagens tillämpningsområde.</p>
<p>En avsättning till periodiseringsfond bör för bl.a. aktiebolagen ha<br>karaktären av en bokslutsdisposition i företagets räkenskaper. Det bör<br>därför vara ett villkor för avdrag att avsättning till periodiseringsfond<br>görs i räkenskaperna.</p>
<p>Enligt vad som föreslås i avsnitt 7 kommer inkomsten för en fysisk<br>person som driver näringsverksamhet i en enskilt bedriven firma eller ett<br>handelsbolag att bli föremål för räntefördelning. Räntefördelning innebär<br>att den del av inkomsten från verksamheten som är att hänföra till<br>kapitalavkastning räknas av från inkomsten och i stället beskattas i<br>inkomstslaget kapital. Underlaget för avsättning till periodiseringsfond<br>bör inte avse den del av inkomsten som är att hänföra till kapitalinkomst.<br>Det innebär att underlaget för avsättning till periodiseringsfond för<br>fysiska personer bör vara inkomsten efter räntefördelning. I författnings-<br>kommentaren redovisas närmare hur underlaget bör beräknas.</p>
<p>För delägare i handelsbolag görs räntefördelningen på delägarnivå.<br>Någon skyldighet att göra avsättning till periodiseringsfond i han-<br>delsbolagets räkenskaper aktualiseras därför inte, vilket är en avvikelse<br>från vad som varit vanligt i liknande lagstiftningar tidigare.</p>
<p>Det anförda leder alltså till att avsättning till periodiseringsfond för<br>inkomst från handelsbolag alltid bör göras på delägarnivå. Om delägaren<br>är ett aktiebolag görs avsättningen i aktiebolagets räkenskaper. En fysisk<br>person bör göra avsättningen i deklarationen. Även enskilda näringsid-<br>kare bör göra avsättningen i deklarationen.</p>
<p>För fysiska personers inkomstberäkning behövs särskilda "turordnings-<br>regler" (jfr författningskommentaren till 7 § räntefördelningslagen, avsnitt<br>20.1). Bestämmelsen om hur underlaget för avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond bör beräknas bör därför utformas olika för juridiska<br>och fysiska personer. Underlaget kommer dock i princip att beräknas på<br>samma sätt.</p>
<p>Bl.a. bör underlaget ökas med det återförda beloppet när en fond<br>upplöses. Belopp som återförs till beskattning enligt lagen om återföring<br>av obeskattade reserver — uppskovsbelopp — bör däremot inte ingå i<br>avsättningsbasen.</p>
<p>211</p>
<p>Varje avsättning bör bilda en särskild fond. Detta gör det enkelt att<br>hålla reda på när obligatorisk återföring skall ske. En skattskyldig kan<br>således ha högst fem fonder vid en viss tidpunkt.</p>
<p>Efter förebild av Företagsskatteutredningens modell till periodiserings-<br>fonder bör en fondavsättning disponeras och avdraget återföras till<br>beskattning efter den skattskyldiges bestämmande.</p>
<p>Om ett års fond inte återförts i sin helhet till beskattning senast femte<br>året efter det beskattningsår avdraget gjordes bör återstående del<br>automatiskt återföras. Effekterna av en sådan återföring bör blir desamma<br>som om återföringen gjorts frivilligt. Lagrådet har i sitt yttrande tagit upp<br>frågan om behovet av särskilda regler när verksamheten upphör och vid<br>fusion. Regeringen delar uppfattningen att en sådan reglering bör göras.<br>Motsvarande regler i lagen (1990:663) om ersättningsfonder bör tas som<br>förebild. En periodiseringsfond bör omedelbart återföras till beskattning<br>om verksamheten upphör, vid annan fusion än sådan där fond får övertas<br>och vid konkurs. En närmare redogörelse lämnas i författningskommen-<br>taren. Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet upphör med<br>verksamheten och periodiseringsfonder på grund därav återförs till<br>beskattning bör inkomsten av återföringen få räknas som ackumulerad<br>inkomst.</p>
<p>Periodiseringsfond bör normalt få övertas vid sådan fusion som är<br>skattemässigt gynnad även i andra sammanhang. Periodiseringsfond bör<br>också få övertas om en fysisk person eller ett handelsbolag överför<br>näringsverksamheten till ett aktiebolag och någon uttagsbeskattning inte<br>sker. Personen resp, handelsbolaget och aktiebolaget bör betraktas som<br>ett och samma företag. De villkor som gällde för periodiseringsfonden<br>hos den fysiska personen kommer därmed att gälla även för aktiebolaget.</p>
<p>Det är naturligt att överväga spärregler för att motverka att företag med<br>periodiseringsfonder går i handel. Ett företag med underskott kan<br>exempelvis tänkas vilja förvärva ett företag med periodiseringsfonder i<br>syfte att kvitta underskottet mot koncernbidrag från det förvärvade<br>företaget. Koncernbidragen skulle därigenom kunna neutralisera<br>återföringen av periodiseringsfonderna. Koncernbidragsspärren i de<br>föreslagna spärreglerna mot förlustutjämning hindrar emellertid att ett<br>förlustföretags gamla underskott kvittas mot koncernbidrag från en nytt<br>koncernbolag under en femårig spärrtid (avsnitt 8.2). Någon särskild<br>spärregel för förlustbolagsfallen synes därför inte behövas i lagstiftningen<br>om periodiseringsfonder.</p>
<p>Spärreglerna mot förlustutjämning hindrar inte att kvittning kan ske mot<br>underskott som uppkommer efter ägarförändringen. Ett företag som<br>förväntar ett underskott under beskattningsår 2 kan således förvärva ett<br>företag med periodiseringsfond under beskattningsår 1 för att under<br>beskattningsår 2 kvitta underskottet mot en upplösning av fonden. En<br>spärr mot sådana förfaranden skulle kunna utformas så att efter ägar-<br>skiften avdrag vägras för koncernbidrag som motsvaras av upplöst<br>periodiseringsfond under en period på t.ex. fem beskattningsår. Med hän-<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>212</p>
<p>syn till att de skattemässiga vinsterna med det angivna förfarandet är Prop. 1993/94:50<br>begränsade framstår en sådan spärr som obehövlig.</p>
<p>Bestämmelserna om periodiseringsfond bör tas in i en ny lag.</p>
<p>Avvecklingen av surven</p>
<p>Olika synsätt kan läggas på frågan hur befintliga survavsättningar skall<br>behandlas. Det gäller i normalfallet avsättningarna vid 1994 års taxering.<br>Ett upphävande av survlagen innebär utan särskilda regler att<br>survavdraget skall återföras i sin helhet vid 1995 års taxering. En sådan<br>ordning kan ge olämpliga effekter i många fall.</p>
<p>En motsvarande fråga fanns att ta ställning till vid övergången till det<br>nuvarande systemet i 1990 års skattereform. Den diskussion som fördes<br>först i URF och sedan under den fortsatta beredningen av lagstift-<br>ningsärendet visar att skäl kan anföras för olika lösningar. Ett synsätt är<br>att företagen aldrig återför sina obeskattade reserver annat än i förlust-<br>situationer. De obeskattade reserverna bör därför få föras över till eget<br>kapital utan beskattning. Den motsatta argumentationslinjen mynnar ut i<br>att reserverna bör beskattas efter samma skattesats som gällde då<br>avdraget gjordes.</p>
<p>I promemorian diskuteras olika alternativ utifrån ett förslag om en<br>tioårig återföringsperiod (jfr förslaget om återföring av survavsättningar<br>i betänkandet SOU 1992:67). Enligt ett alternativ ges företagen möjlighet<br>att skjuta på avskattningen mot att den skattekredit som ett sådant<br>uppskov innebär räntebeläggs. En annan möjlighet som nämns är att<br>företagen får föra över en del av surven (kvotdel eller visst belopp) till<br>eget kapital utan skattekonsekvenser. Ytterligare ett alternativ som<br>framförs är att dämpa survavskattningens negativa effekter genom att<br>tillåta företagen att bygga upp en ny reservering.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör effekterna av en avveckling av<br>survlagstiftningen mildras. Det avgörande skälet till att återförings-<br>reglerna principiellt sett bör vara generösa är att survavdrag har gjorts<br>mot bakgrund av att avdraget inte skall behöva skattas av annat än i<br>förlustsituationer. För skattskyldiga som befinner sig i en sådan situation<br>leder en avveckling som innebär att avdraget skall återföras till beskatt-<br>ning omedelbart eller inom en begränsad tid till en omotiverad skat-<br>teskärpning.</p>
<p>Det är vidare angeläget att företagandet i rådande ekonomiska läge inte<br>utsätts för ytterligare avtappning av kapital. Ett krav på full avskattning<br>av survavsättningama kan, även om avskattningen sprids över en längre<br>period, förstärka företagens problem. Å andra sidan bör av förenk-<br>lingsskäl den avskattning som aktualiseras göras under en så kort<br>tidsperiod som möjligt. De budgetmässiga förutsättningarna som gäller<br>för det samlade förslag som nu läggs fram innebär en annan restriktion.</p>
<p>Från näringslivets sida hänvisas till en modell för återföring som går<br>ut på att koppla återföringen till det av Näringslivets Skattedelegation<br>föreslagna systemet för periodiseringsfonder. Enligt modellen skall —</p>
<p>213<br></p>
<p>utan att förslaget preciseras närmare — en retroaktiv fiktiv beräkning<br>göras av periodiseringsfondsutrymmet för de senaste åren. Avsikten är<br>att den surv som skall återföras till beskattning förs över till periodise-<br>ringsfonder så långt utrymmet medger. Vid 1995 års taxering återförs<br>den "först avsatta" periodiseringsfonden osv. tills hela surven återförts.<br>Återstående surv, utöver vad som beräknas rymmas inom periodiserings-<br>fondssystemets ramar, upplöses utan beskattning.</p>
<p>Utgångspunkten för det redovisade förslaget är att man kan beräkna hur<br>stor avsättning till periodiseringsfond ett företag skulle kunna ha gjort vid<br>de närmast föregående taxeringarna om periodiseringsfondema funnits då.<br>Hur det enskilda företaget skulle ha handlat i en sådan tänkt situation är<br>naturligtvis inte möjligt att ha någon närmare uppfattning om med tanke<br>på bl.a. alternativa reserveringsmöjligheter. Det är inte heller tänkbart att<br>skattemyndigheterna vid 1995 års taxering skall kunna besluta om de<br>"fiktiva" periodiseringsfondemas storlek för samtliga företag med surv<br>om inte grova schabloner används.</p>
<p>Av det anförda följer att utfallet av den föreslagna modellen — dvs. hur<br>stor del som återförs till beskattning via periodiseringsfonder resp,<br>upplöses utan beskattning — beror på vilka antaganden som görs vid<br>beräkningen av de "fiktiva" periodiseringsfondema. Det är uppenbart att<br>den nu redovisade avskattningsmodellen är förenad med betydande<br>komplikationer. Det finns därför enligt regeringens mening anledning att<br>välja en enklare modell för avskattningen.</p>
<p>Regeringen anser att en rimlig avvägning uppnås om ett belopp motsva-<br>rande i storleksordningen hälften av de sammanlagda survarna får<br>upplösas utan beskattningskonsekvenser. Den andra hälften av survarna<br>skall återföras till beskattning. En utgångspunkt för den närmare<br>regleringen av avskattningen kan lämpligen vara lagen om återföring av<br>obeskattade reserver, vilket föreslagits i betänkandet SOU 1992:67.<br>Återföringsperioden bör begränsas till fem år.</p>
<p>Förslaget för avveckling av surven skall avse avdrag som gjorts för<br>avsättning i bokslut till ledning för 1994 års taxering. Nästan samtliga<br>företag har möjlighet att göra survavsättning vid 1994 års taxering med<br>kännedom om att survlagstiftningen skall avvecklas. Mot bakgrund av<br>vad som anförts ovan om granden för generösa avskattningsregler saknas<br>motiv för att låta den del av en survavsättning i bokslutet till ledning för<br>1994 års taxering som överstiger avsättningen vid närmast föregående<br>taxering omfattas av generösa avskattningsregler. Härtill kommer att om<br>ingen begränsning görs i nu berört hänseende skulle företagen ges<br>incitament att vid 1994 års taxering vidta särskilda åtgärder för att göra<br>så stora survavsättningar som möjligt, eftersom surven under en<br>femårsperiod till hälften får återföras utan beskattning och till hälften utan<br>räntebeläggning.</p>
<p>Exempelvis skulle kvarvarande uppskovsbelopp enligt lagen om<br>återföring av obeskattade reserver kunna återföras till beskattning tidigare<br>än vad lagen föreskriver och periodiseringsmöjligheter utnyttjas så långt<br>det är möjligt. Vidare skulle det vara fördelaktigt att inför bokslutet vidta<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>214</p>
<p>andra åtgärder för att öka kapitalunderlaget. Sammanfattningsvis skulle Prop. 1993/94:50<br>en omfattande skatteplanering kunna förväntas.</p>
<p>Ett sätt att motverka beteenden av nämnt slag är att knyta de generösa<br>återföringsreglerna till survavsättningen vid taxeringen närmast före 1994<br>års taxering, dvs. normalt 1993 års taxering. I de fall surven vid 1994 års<br>taxering är större än vid 1993 års taxering kan ett belopp motsvarande<br>ökningen av survavsättningen mellan 1993 och 1994 års taxering i sin<br>helhet återföras till beskattning vid 1995 års taxering och hälftendelningen<br>avse resterande belopp, dvs. surven vid 1993 års taxering.</p>
<p>Ett exempel kan illustrera. AB A har gjort avdrag för avsättning till<br>surv med 1 200 i bokslutet till ledning för 1994 års taxering. Vid 1993<br>års taxering uppgick avdraget till 1 000. De belopp som får upplösas<br>resp, avskattas på fem år uppgår till 500 vardera (1 000/2). Survökningen<br>på 200 samt 100 (1/5 av 1 000/2) återförs till beskattning vid 1995 års<br>taxering. Vinsten ökas därmed med 300 vilket i sin tur innebär att<br>periodiseringsfondsavsättningen får öka med 75. Detta innebär att de 300<br>i realiteten endast träffas av en bolagsskatt på 25,43 %, vilket motsvarar<br>nuvärdet av den skatt som betalas i ett system med periodiseringsfonder<br>(efter en diskonteringsränta på 7,5 %).</p>
<p>Förslaget om återföring av surv var i lagrådsremissen utformat enligt<br>nämnda modell. Lagrådet anser att regleringen kan få mycket slumpar-<br>tade effekter och ifrågasätter om den uppfyller rimliga krav på en<br>likformig beskattning. Lagrådet pekar på att förekomsten av<br>survavsättning vid 1993 års taxering kan bero på tillfälligheter och att<br>vissa företag inte gjort negativ survavsättning t.ex. därför att verksam-<br>heten gått med förlust.</p>
<p>I flertalet fall känner ett företag vid 1994 års taxering till förslaget om<br>de förmånliga reglerna för survåterföring. I frånvaro av någon särskild<br>spärregel har företagen därför som redovisats anledning att göra större<br>survavsättning vid denna taxering än vad som annars hade varit motive-<br>rat. Ett företag kan t.ex. realisera värdestegringsvinster för att öka<br>survavdraget.</p>
<p>Regeringens bedömning är att en spärregel är nödvändig. Lagrådet<br>synes inte ifrågasätta denna bedömning. Den spärregel som föreslagits är<br>såvitt framkommit under beredningen av ärendet den mest ändamålsenli-<br>ga. Lagrådet har inte pekat på någon alternativ lösning.</p>
<p>Någon formell olikbehandling av skilda företag sker inte enligt<br>förslaget. Lagrådets farhågor för att den föreslagna spärregeln inte skulle<br>uppfylla rimliga krav på en likformig beskattning synes överdrivna.<br>Visserligen behandlas företagen olika beroende på vilka dispositioner de<br>gjort vid 1993 års taxering och att de då inte kände till förslaget om<br>förmånlig survåterföring. Det är emellertid en åsyftad effekt. Om hinder<br>skulle föreligga mot en spärregel med denna innebörd skulle förslaget om<br>förmånliga regler för survåterföringen inte vara genomförbart. Rege-<br>ringens uppfattning är att något sådant hinder inte föreligger.</p>
<p>Lagrådet pekar på en speciell situation. Det gäller två företag,<br>Stadshypotek AB, och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.<br>Stadshypotek AB har bildats efter en sammanslagning av Stadshypoteks-<br></p>
<p>215<br></p>
<p>kassan och stadshypoteksföreningarna. De senare företagen hade liksom Prop. 1993/94:50<br>SBAB avdragsrätt för avsättning till reservfond och säkerhetsfond. I<br>skattereformen gjordes ingen ändring av dessa företags reserverings-<br>regler. A andra sidan infördes ingen rätt till surv.</p>
<p>I samband med bildandet av Stadshypotek AB beslutades att rätt till<br>avdrag för avsättning till reservfond och säkerhetsfond skulle upphöra<br>(prop. 1991/92:119, bet. 1991/92:NU32, SFS 1992:702). Samtidigt<br>avskaffades avdragsrätten för SBAB. De obeskattade reserverna — som<br>uppgår till betydande belopp — skall återföras till beskattning. Återfö-<br>ringsperioden anknyter till vad som gäller för vanliga företag i fråga om<br>återföring av uppskovsbelopp. Det innebär att återföring görs — för<br>Stadshypotekkassans och stadshypoteksföreningamas del hos Stadshypotek<br>AB — med minst 75 % av beloppet vid 1994 års taxering och återstående<br>del vid 1995 års taxering. Samtidigt infördes en rätt för företagen att göra<br>survavdrag.</p>
<p>En utgångspunkt för utformningen av reglerna för återföring av<br>reservfond och säkerhetsfond var att effekterna skulle kunna begränsas<br>genom survavdrag. Det är mot den bakgrunden rimligt att även<br>Stadshypotek AB och SBAB ges möjlighet att avveckla surven enligt<br>lättnadsreglerna för den förtida survåterföringen trots att de inte kunnat<br>göra survavdrag vid 1993 års taxering. Enligt regeringens uppfattning är<br>en lämplig avvägning att för dessa företag ett belopp motsvarande 50 %<br>av de reserv- och säkerhetsfonder som företagen skall återföra med<br>början vid 1994 års taxering anses utgöra avdrag för avsättning till skat-<br>teutjämningsreserv vid närmast föregående taxering. Förslaget bör<br>utformas i enlighet härmed.</p>
<p>En situation som uppmärksammats i olika sammanhang gäller<br>återföring av obeskattade reserver vid övergången till dagens system för<br>enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska<br>personer. Återföringen av obeskattade reserver (uppskovsbeloppet) görs<br>enligt huvudregeln vid 1992-1995 års taxeringar med i princip en<br>fjärdedel av beloppet per taxering. För de nämnda kategorierna skattskyl-<br>diga infördes en bestämmelse som innebar att det uppskovsbelopp som<br>skulle återföras vid 1992 års taxering i stället kunde tas upp vid 1993 års<br>taxering. Därefter har en likartad justering gjorts avseende 1993 års<br>taxering. Nu föreslås att en återföring av uppskovsbeloppet skall vara<br>frivillig även vid 1994 års taxering (avsnitt 7.4).</p>
<p>Det har framkommit att många enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag har valt att skjuta upp återföringen av uppskovsbeloppet.<br>Det har medfört att de inte har haft anledning att göra survavdrag eller<br>att survavdraget i vart fall är mindre än vad det skulle ha varit om<br>uppskovsbeloppet återförts till beskattning. Genom att följa den av<br>lagstiftaren anvisade vägen att skjuta upp återföringen kommer, hävdas<br>det, de skattskyldiga att sammantaget få en större skattekostnad än vad<br>som skulle ha blivit fallet om uppskovsbelopp återförts före 1994 års<br>taxering och grundat survavdrag på vilka de särskilda avvecklingsreglema<br>kunde ha tillämpats.</p>
<p>216</p>
<p>En analys visar emellertid att den som valt att skjuta upp återföringen Prop. 1993/94:50<br>av uppskovsbeloppet inte kommer i en sämre situation än den som valt<br>att återföra uppskovsbelopp och gjort survavdrag som grundats på det<br>återförda beloppet.</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts anser regeringen att lagrådsremis-<br>sens modell för återföring av surv — med vissa justeringar — bör läggas<br>till grund för lagstiftning.</p>
<p>Modellen innebär bl.a. att om ett företag inte taxeras vid 1994 års<br>taxering skall surven vid närmast föregående taxering återföras enligt de<br>särskilda reglerna utan någon jämförelse med tidigare taxering.</p>
<p>Ett nytt yrkande om högre survavsättning inom taxerings- eller ompröv-<br>ningsperioden bör inte få medföra att syftet med att knyta återföringsreg-<br>lema till surven vid närmast föregående taxering kringgås. Därför krävs<br>en kompletterande regel om att skattemyndigheten skall bortse från ett<br>avdrag som grundats på ett sådant yrkande och i stället låta de förmånliga<br>återföringsreglema grundas på den surv som skulle ha medgetts om det<br>nya yrkandet inte hade framställts, dvs. vanligtvis yrkandet i själv-<br>deklarationen. Denna kompletterande föreskrift bör gälla i fråga om<br>yrkanden som framställs efter utgången av september 1993. Tillämpning<br>av föreskriften underlättas genom att skattemyndigheterna redan i<br>samband med årets taxering registrerar de uppgifter och tillskapar de<br>granskningssignaler som behövs för återföringen.</p>
<p>Om survavdraget vid 1993 års taxering medfört underskott av verksam-<br>heten vid den taxeringen bör även motsvarande del av underskottet<br>återföras till beskattning omedelbart vid 1995 års taxering. Med hänsyn<br>härtill bör man bortse även från vissa yrkanden som framställs efter<br>utgången av september 1993 i syfte att minska ett underskott.</p>
<p>Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en<br>femårsperiod inte överstiger 4 000 kr. bör beloppet istället återföras på<br>en gång.</p>
<p>För delägare i handelsbolag behövs en kompletterande regel om hur<br>den skattefria delen av survupplösningen skall påverka det justerade<br>ingångsvärdet.</p>
<p>Den del av avsättningen till surv som får överföras till fritt eget kapital<br>bör överföras successivt med högst en femtedel per år under en<br>femårsperiod, dvs. i samma takt med vilken den skattepliktiga hälften av<br>survavdraget måste återföras. En snabbare återföring bör motverkas<br>genom en föreskrift om att ett särskilt tillägg i form av en skattepliktig<br>intäkt tas ut i sådant fall.</p>
<p>De föreslagna reglerna behandlas utförligare i författningskommen-<br>taren, avsnitt 20.5.</p>
<p>Föreskrifterna om avvecklingen av survlagen bör tas in i en särskild<br>lag.</p>
<p>217</p>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>En fråga vid övergången till det nya företagsskattesystemet som inte fått<br>en slutlig lösning gäller skadeförsäkringsföretagens reser-<br>veringsmöjligheter och avskattning av obeskattade reserver (se prop.<br>1991/92:60 s. 94 ff.).</p>
<p>Svårigheterna har sin grund i främst skattefördelar vid byte av<br>företagsform från ömsesidigt bolag till försäkringsaktiebolag. Särskilt de<br>ömsesidiga bolagen har ansett sig missgynnas i jämförelse med till<br>försäkringsaktiebolag ombildade ömsesidiga bolag. Vid en ombildning<br>kan underlaget för survavsättning — det egna kapitalet — och utrymmet<br>för avsättning till säkerhetsreserv ökas. De skattemässiga effekterna av<br>utdelningskrav på aktiebolag motverkas av möjligheten till Annell-avdrag.</p>
<p>I avvaktan på att ett förslag till permanent lösning skulle kunna läggas<br>fram infördes särskilda bestämmelser för 1992 års taxering (prop.<br>1991/92:60, bet,1991/92:SkU 10, SFS 1991:1845). Enligt dessa räknas<br>säkerhetsreserven som skuld vid beräkning av survunderlaget endast till<br>den del reserven överstiger 70 % av säkerhetsreserven i bokslutet till<br>ledning för 1991 års taxering (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till<br>survlagen). Genom lagstiftning hösten 1992 förlängdes de särskilda<br>reglerna att gälla även vid 1993 års taxering (prop. 1992/93:131, bet.<br>1992/93:SkU 15, SFS 1992:1345). Bestämmelserna innebär att någon<br>avskattning av obeskattade reserver inte aktualiseras vid 1992 eller 1993<br>års taxeringar.</p>
<p>De förändringar av de generella reglerna som nu föreslås kommer att<br>medföra att de skattemässiga incitament till ombildning till aktiebolag<br>som finns i dagens system i allt väsentligt kommer att försvinna.<br>Förslagen innebär bl.a. att såväl rätten till survavdrag som Annell-avdrag<br>slopas. Periodiseringsfonden, den reserveringsmöjlighet som föreslås<br>ersätta surven, baseras på årsresultatet i stället för det egna kapitalet.</p>
<p>En ombildning kommer även i fortsättningen att kunna öka utrymmet<br>för avsättning till säkerhetsreserv. Å andra sidan föranleder en ombild-<br>ning beskattning för återbäring av de försäkringstagare som är näringsid-<br>kare. Dessutom innebär aktieägarnas utdelningskrav i praktiken en<br>begränsning av att utnyttja den vidgade reserveringsmöjligheten.</p>
<p>Av det anförda framgår att särskilda åtgärder i fråga om skadeförsäk-<br>ringsföretagens beskattning inte kommer att behövas när det föreslagna<br>systemet är genomfört. Vid 1994 års taxering bör samma regler gälla<br>som vid 1992 och 1993 års taxeringar.</p>
<p>218</p>
<h1>Beskattning av enskilda näringsidkare <sup>Prop 1993/94 50<br></sup>och handelsbolag</h1>
<h2>7 Enskilda näringsidkare och handelsbolag, m.m.</h2>
<h3>7.1 Enskilda näringsidkare</h3>
<p>Näringsverksamhet kan bedrivas direkt av näringsidkaren under enskild<br>firma eller genom förmedling av juridisk person. Valet av verksamhets-<br>form har civilrättsliga och skatterättsliga konsekvenser. De skattemässiga<br>skillnaderna mellan verksamhetsformerna har kommit att accentueras ge-<br>nom 1990 års skattereform.</p>
<p>De skattemässiga skillnaderna mellan enskilt bedriven näringsverksam-<br>het och verksamhet som bedrivs genom aktiebolag kan i korthet beskrivas<br>på följande sätt.</p>
<p>Förvärvskälleindelning</p>
<p>Genom att enskild näringsverksamhet delas in i förvärvskällor begränsas<br>möjligheten att kvitta överskott och underskott av olika verksamheter mot<br>varandra. I ett aktiebolag utgör all verksamhet en och samma förvärvs-<br>källa.</p>
<p>Kapitalavkastning</p>
<p>Avkastning på kapital som en aktieägare lånat ut till bolaget enkelbeskat-<br>tas som kapitalinkomst. Avkastning på eget kapital i ett aktiebolag som<br>delas ut beskattas för närvarande enligt regler som innebär att beskatt-<br>ningen blir ett mellanting mellan enkel- och dubbelbeskattning men före-<br>slås enkelbeskattas i fortsättningen (avsnitt 5). I fråga om enskild<br>näringsverksamhet dubbelbeskattas all avkastning på det kapital som är<br>hänförligt till verksamheten.</p>
<p>Expansion med enkelbeskattning</p>
<p>I ett aktiebolag enkelbeskattas inkomst som återinvesteras i verksamheten.<br>Någon möjlighet för en enskild näringsidkare att finansiera expansion av<br>verksamheten med enkelbeskattade medel finns inte.</p>
<p>219</p>
<p>7.1.1 Förvärvskällor m.m.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande indelning i förvärvskällor avskaf-<br>fas. I fortsättningen kommer all enskild näringsverksamhet som<br>bedrivs här i landet av en skattskyldig att beräknas gemensamt i en<br>och samma förvärvskälla. Detta medför att överskott och underskott<br>från olika verksamheter automatiskt kvittas mot varandra i såväl<br>skatte- som avgiftshänseende. Indelningen i aktiv och passiv närings-<br>verksamhet skall avse hela näringsverksamheten. För självständig<br>näringsverksamhet i utlandet skall tills vidare särskilda regler gälla<br>även i fortsättningen. I avvaktan på en fortsatt översyn skall själv-<br>ständig näringsverksamhet i utlandet hänföras till en särskild för-<br>värvskälla.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bortsett från<br>förslaget om fortsatt särbehandling av självständig näringsverksamhet i<br>utlandet.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget att slopa förvärvskälleindelningen för<br>enskilda näringsidkare tillstyrks som en betydande förbättring eller<br>förenkling av så gott som samtliga remissinstanser. Skogsstyrelsen befarar<br>dock att förslaget bibehåller nuvarande alltför passiva skogsbruk och<br>avstyrker därför förslaget. Åtskilliga remissinstanser påtalar att negativa<br>konsekvenser i enskilda fall kan uppkomma genom att indelningen i aktiv<br>och passiv näringsverksamhet skall avse all näringsverksamhet som den<br>skattskyldige själv bedriver. Fördelarna anses dock över lag överväga<br>nackdelarna. LRF/Skogsägarna understryker att den praktiska tillämp-<br>ningen bör följas. Jordbruksverket förordar att inkomst motsvarande<br>arbetsinsats i en passiv näringsverksamhet frivilligt skall grunda sociala<br>förmåner och medföra avgifter. Två remissinstanser berör förslaget att<br>slopa särbehandlingen av självständig näringsverksamhet utomlands. RFV<br>anser att ett genomförande i den delen bör avvakta en närmare utredning<br>av konsekvenserna avseende socialförsäkringskonventioner, dubbelbe-<br>skattningsavtal och EES-avtal. Även RSV efterlyser en sådan analys och<br>påtalar att i frånvaro av särskilda åtgärder blir avgifter och sociala<br>förmåner för utlandsinkomster beroende av vilken metod för undvikande<br>av dubbelbeskattning som dubbelbeskattningsavtalet i fråga föreskriver.<br>RSV understryker även att kontrollproblemen fortlöpande måste bevakas.</p>
<p>Flera remissinstanser är negativa till att kapitalplaceringar i aktier och<br>andra värdepapper inte skall kunna hänföras till den enskilda näringsverk-<br>samheten vid beskattningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom att enskild näringsverksamhet-<br>het delas in i förvärvskällor begränsas möjligheten att kvitta överskott och<br>underskott från olika verksamheter mot varandra.</p>
<p>Indelningen av inkomster i olika förvärvskällor härstammar från KL:s<br>tillkomst. Det ansågs inte möjligt att ge en kort och uttömmande defi-<br>nition på vad som utgjorde skattepliktig inkomst. Man valde i stället att</p>
<p>220</p>
<p>föreskriva att en inkomst var skattepliktig om den härflutit ur någon viss Prop. 1993/94:50<br>angiven källa. Syftet med förvärvskälleindelningen har varit att skapa en<br>formell ram för sortering av de intäkter och kostnader som hör ihop,<br>vilket har haft betydelse bl.a. för uppdelningen mellan inkomstslagen.</p>
<p>Enligt de regler som gällde före skattereformen beräknades inkomsten<br>inom de olika inkomstslagen särskilt för varje förvärvskälla. I fråga om<br>rörelse utgjorde varje verksamhet som var att anse som självständig rörel-<br>se en förvärvskälla. Om rörelse bedrevs huvudsakligen med den enskildes<br>egen arbetskraft ansågs i allmänhet en förvärvskälla föreligga. Var<br>verksamheterna till arten helt olika och utan något egentligt inre<br>sammanhang ansågs i regel skilda förvärvskällor föreligga.</p>
<p>Från och med 1988 års taxering blev förvärvskälleindelningen betydel-<br>selös för den kommunala taxeringen. Förvärvskälleindelningen hade där-<br>emot betydelse vid taxeringen till statlig inkomstskatt genom att under-<br>skott i en förvärvskälla inte fick räknas av från överskott i en annan<br>förvärvskälla vid beräkningen av underlag för tilläggsbelopp. Vidare fick<br>vid beräkning av socialavgifter utjämning av underskott eller överskott<br>mellan olika förvärvskällor inte ske.</p>
<p>Genom 1990 års skattereform gavs förvärvskälleindelningen ett nytt<br>innehåll. Enligt 18 § KL gäller följande i fråga om enskilda näringsidka-<br>re. Skilda aktiva näringsverksamheter bildar en gemensam förvärvskälla.<br>Varje passiv verksamhet bildar en egen förvärvskälla. Verksamheter som<br>har naturlig anknytning till varandra betraktas som en enda verksamhet.<br>En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om näringsidkaren i icke<br>oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör<br>passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet i utlandet hän-<br>förs alltid till passiv näringsverksamhet.</p>
<p>I prop. 1989/90:110 (s. 646) anfördes följande beträffande gränsdrag-<br>ningen mellan aktiv och passiv verksamhet. Kravet på aktivitet innebär<br>i normalfallet att den skattskyldige skall ha ägnat sysslorna i verksam-<br>heten minst en tredjedel av den tid som går åt för en vanlig anställning<br>på heltid. Detta krav får i vissa fall jämkas med hänsyn till omständig-<br>heterna. En person som vid sidan av en anställning driver näringsverk-<br>samhet som i huvudsak baseras på hans egen arbetskraft får således<br>regelmässigt anses uppfylla aktivitetskravet. Detta gäller däremot inte<br>beträffande verksamhet med en betydande balansomslutning. I fråga om<br>t.ex. förvaltning av egna fastigheter bör således arbetsinsatsen motsvara<br>minst en tredjedel av arbetstiden i en heltidsanställning för att verksam-<br>heten skall vara att hänföra till aktiv näringsverksamhet.</p>
<p>I fråga om aktiebolag förekommer ingen indelning i förvärvskällor.<br>Reaförluster på kapitalplaceringsaktier m.m. får dock inte kvittas mot<br>andra inkomster utan endast mot vinster på sådan egendom (2 § 14 mom.<br>SIL).</p>
<p>Tidigare har indelningen i förvärvskällor haft betydelse bl.a. för be-<br>skattningsorten och för vissa juridiska personers skattskyldighet. Vad<br>gäller inkomstbeskattningen är skälet för förvärvskälleindelningen numera<br>att underskott av en passiv verksamhet, t.ex. passiv fastighetsförvaltning,</p>
<p>221<br></p>
<p>inte skall kunna kvittas mot inkomst av en annan verksamhet, t.ex. kon- Prop. 1993/94:50<br>sultverksamhet.</p>
<p>En näringsidkare som i dag vill kvitta i skattehänseende mellan olika<br>verksamheter kan normalt göra detta genom att förlägga verksamheterna<br>till ett aktiebolag. Denna olikhet mellan den som driver olika verksam-<br>heter som enskild näringsidkare och den som driver verksamheter i form<br>av aktiebolag framstår som en diskriminering av enskilt bedriven närings-<br>verksamhet och bör undanröjas. Detta kan ske genom att indelningen i<br>förvärvskällor avskaffas.</p>
<p>Klassificeringen i aktiv och passiv näringsverksamhet har betydelse —<br>utom för indelningen i förvärvskällor — även i fråga om sociala förmåner<br>och egenavgifter. Rätt till tilläggspension grundas på, såvitt nu är<br>aktuellt, inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Med inkomst av<br>sådant annat förvärvsarbete avses enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL), såvitt nu är av intresse, inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet här i riket. Grunden för beräkning av tilläggspensions-<br>avgift och därmed likställda avgifter utgörs av inkomst enligt 11 kap. 3 §<br>AFL.</p>
<p>Den sjukpenninggrundande inkomsten utgörs bl.a. av den årliga in-<br>komst som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget<br>arbete på annan grund än som arbetstagare. Inkomsten får inte beräknas<br>högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans<br>räkning.</p>
<p>Beräkningen av egenavgifter baseras på taxeringen till statlig in-<br>komstskatt. Detta gäller för såväl tilläggspensionsavgift och därmed<br>likställda egenavgifter som sjukförsäkringsavgift och därmed likställda<br>avgifter.</p>
<p>En enskild näringsidkare betalar särskild löneskatt enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) på<br>inkomst av passiv näringsverksamhet här i riket. Har han fyllt 65 år<br>betalar han särskild löneskatt även på bl.a. inkomst som avses i 11 kap.<br>3 § AFL.</p>
<p>Indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet har således betydelse<br>i socialförsäkringshänseende och bör därför behållas. Om den nuvarande<br>indelningen i förvärvskällor avskaffas kommer indelningen att hänföra sig<br>till hela näringsverksamheten. Vid bestämmandet om verksamheten skall<br>hänföras till aktiv eller passiv bör de uttalanden i prop. 1989/90:110 som<br>redovisats i det föregående kunna vara vägledande även i framtiden.</p>
<p>Förslaget om slopad förvärvskälleindelning och om att indelningen i<br>aktiv och passiv verksamhet bör avse hela verksamheten har fått remiss-<br>instansernas stöd. Förslaget bör därför genomföras med viss justering<br>som redovisas i det följande.</p>
<p>Några remissinstanser vill införa möjligheter för den skattskyldige att<br>välja om en tidigare passiv näringsverksamhet skall kunna behålla sin<br>status trots att verksamheten enligt allmänna regler är att bedöma som<br>aktiv på grund av en — kanske tillfällig — förändring av verksamheten.<br>Andra remissinstanser har framhållit de negativa konsekvenserna av att<br>en näringsidkare som driver en näringsverksamhet som normalt anses</p>
<p>222<br></p>
<p>som aktiv under något enstaka år på grund av t.ex. konjunkturskäl inte Prop. 1993/94:50<br>uppfyller aktivitetskravet och blir betraktad som passiv.</p>
<p>När det gäller bedömningen av om en verksamhet skall klassificeras<br>som aktiv eller passiv torde en tillfällig ändring av aktivitetsgraden under<br>något beskattningsår inte medföra att verksamheten anses ändra karaktär.<br>Det bör därför inte komma i fråga att ändra regelsystemet på det sätt som<br>ifrågavarande remissinstanser angett.</p>
<p>Det förhållandet att indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet<br>omfattar den skattskyldiges alla aktiviteter som är att hänföra till<br>näringsverksamhet får konsekvens för den pensionsgrundande inkomsten<br>på så sätt att inkomst eller underskott av en passiv delverksamhet som<br>enligt gällande rätt utgör en egen förvärvskälla kommer att påverka in-<br>komsten av en aktiv näringsverksamhet. En liknande effekt uppkommer<br>i avgiftshänseende.</p>
<p>Det är ofrånkomligt att en sådan genomgripande förändring som nu<br>föreslås kan leda till konsekvenser som i enskilda fall innebär en ökad<br>skatte- och avgiftsbelastning. De redovisade effekterna motverkas emel-<br>lertid av det förslag om positiv och negativ räntefördelning som behand-<br>las i avsnitt 7.1.2. Förslaget om positiv räntefördelning innebär att den<br>del av inkomsten av en näringsverksamhet som motsvarar statslåneräntan<br>plus en procentenhet multiplicerad med ett på visst sätt bestämt kapital-<br>underlag inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utan i inkomst-<br>slaget kapital. Genom räntefördelningen kommer därmed avkastningen på<br>passiva verksamheter att endast i begränsad omfattning öka den pen-<br>sionsgrundande inkomsten och därmed underlaget för egenavgifterna. En<br>motsvarande effekt vid negativ räntefördelning medför att underskott av<br>passiv verksamhet som beror på att lånen överstiger de skattemässiga<br>värdena på tillgångarna endast i begränsad omfattning minskar de nämnda<br>posterna. Några mer påtagliga olägenheter i socialförsäkringshänseende<br>bör således inte uppkomma. Till bilden hör att den skattskyldige många<br>gånger kan förlägga en viss delverksamhet till ett handelsbolag. Med<br>regeringens förslag att enskilt bedriven näringsverksamhet och närings-<br>verksamhet i handelsbolag inte skall beräknas gemensamt (avsnitt 7.2.2)<br>separeras verksamheterna med verkan i såväl socialförsäkringshänseende<br>som skattehänseende.</p>
<p>Promemorieförslaget innebär i likhet med det bakomliggande betän-<br>kandet (SOU 1991:100) att särbehandlingen av näringsverksamhet i utlan-<br>det skall upphöra. Först vid remissbehandlingen av promemorieförslaget<br>har invändningar framförts. Inom ramen för den fortsatta beredningen av<br>lagstiftningsärendet har det inte varit möjligt att utreda och analysera<br>konsekvenserna av förslaget tillräckligt ingående. Som RSV påtalat i sitt<br>remissyttrande uppkommer särskilda problem i fråga om avgifter och<br>sociala förmåner för utlandsinkomster. Utfallet blir beroende av vilken<br>metod för undvikande av dubbelbeskattning som dubbelbeskattningsavtalet<br>i fråga föreskriver. Gällande dubbelbeskattningsavtal har inte utformats<br>med hänsyn till sociala avgifter eller förmåner. Utan särskilda regler<br>skulle ett genomförande av förslaget kunna innebära slumpartade effekter<br>i fråga om avgifter och förmåner. Regeringen anser därför att förslaget</p>
<p>223</p>
<p>att slopa särbehandlingen av utlandsinkomster bör övervägas ytterligare.</p>
<p>I avvaktan härpå bör nuvarande särbehandling behållas.</p>
<p>I avsnitt 7.2.2 behandlas avskaffandet av indelningen i förvärvskällor<br>för handelsbolagen. En slutsats är att det blir möjligt att kvitta överskott<br>mot underskott från olika verksamheter inom bolaget. Däremot bör någon<br>resultatutjämning inte få göras mellan ett handelsbolag och en enskilt<br>bedriven näringsverksamhet eller mellan flera handelsbolag som innehas<br>av en fysisk person. Mot den bakgrunden finns ett behov av att ha en sär-<br>skild term för att beskriva den enhet inom vilken näringsinkomst kan<br>utjämnas. Förslaget i promemorian innebär dels att begreppet förvärvs-<br>källa avskaffas, dels att för vissa situationer i inkomstslaget närings-<br>verksamhet termen beräkningsenhet införs. Begreppet förvärvskälla an-<br>vänds återkommande såväl i KL och SIL som i ett antal andra skatteför-<br>fattningar. Den vanligaste användningen är med anknytning till inkomst-<br>slaget näringsverksamhet men begreppet förvärvskälla förekommer även<br>i inkomstslagen tjänst och kapital.</p>
<p>En följd av promemorians förslag är att ändringar måste göras i ett<br>stort antal författningar. I inkomstslaget näringsverksamhet byts begreppet<br>förvärvskälla ut mot beräkningsenhet eller mot verksamhet. Särskilt då<br>begreppet förvärvskälla används utanför inkomstslaget näringsverksamhet<br>görs ingen saklig ändring jämfört med vad som gäller i dag. Det är då<br>endast fråga om att byta ut ordet förvärvskälla mot ordet verksamhet.</p>
<p>RSV har i sitt remissvar förordat att den nuvarande termen förvärvs-<br>källa i stället behålls. Härigenom undgår man att göra ett stort antal<br>ingrepp i skatteförfattningarna. Regeringen ansluter sig därför till den av<br>RSV förordade ordningen.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i bl.a. 18 § KL, 2 § 1 mom. SIL,</p>
<p>II kap. 3 § AFL och 2 § SLF. Härutöver föreslås några ändringar av<br>formell eller närmast formell natur som anknyter till begreppet förvärvs-<br>källa.</p>
<p>Kapitalplaceringar i aktier och andra värdepapper hänförs inte till<br>näringsverksamhet. Avkastning och reavinst beskattas som inkomst av<br>kapital. Placerar en enskild näringsidkare överskottsmedel i värdepapper<br>utgör detta skattemässigt ett uttag från verksamheten. I promemorian<br>övervägs möjligheten att ge enskilda näringsidkare rätt att hänföra en<br>placering i värdepapper till näringsverksamheten. Konsekvensen av att<br>näringsidkaren väljer att göra detta skulle vara att värdet av placeringen<br>ingår i underlaget för räntefördelning samt i takbeloppet för expansions-<br>medel (avsnitt 7.1.2 resp. 7.1.3). Avkastning och reavinst skulle beskat-<br>tas som intäkt av näringsverksamhet. Vidare skulle rätten att kvitta förlust<br>vid avyttring av aktier o.d. mot annan inkomst behöva begränsas på<br>samma sätt som gäller för aktiebolagen.</p>
<p>Regeringens förslag om slopad dubbelbeskattning innebär helt nya<br>förutsättningar. Slopandet av dubbelbeskattningen föranleder att de nu<br>redovisade konsekvenserna av att aktier etc. skulle anses hänförliga till<br>näringsverksamheten inte får samma giltighet. Det kan t.ex. inte anses<br>motiverat att tillgångar skall få ingå i underlaget för räntefördelningen</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>224</p>
<p>samt i takbeloppet för expansionsmedel om avkastningen inte beskattas.<br>Några särskilda regler bör därför inte införas.</p>
<p>Några remissinstanser bl.a. Jordbruksverket anser att enskilda närings-<br>idkare i likhet med enmansaktiebolagen skall kunna få tillämpa reglerna<br>om näringsbetingade aktier. Verket framhåller att jordbrukets omställning<br>kan motivera kompletterande verksamhet i aktiebolagsform med hänsyn<br>till såväl större risktagande som behov av samverkan mellan flera jord-<br>brukare.</p>
<p>I promemorian avvisas en sådan möjlighet med hänvisning till att beho-<br>vet av åtgärden inte står i rimlig proportion till svårigheterna att inom<br>ramen för det föreslagna systemet åstadkomma en korrekt beskattning.</p>
<p>Genom förslaget om slopad dubbelbeskattning elimineras de svårigheter<br>som uttryckligen påtalats i promemorian. Slopandet av dubbelbeskatt-<br>ningen föranleder emellertid nya frågor. En är huruvida näringsbetingade<br>aktier skall få ingå i underlaget för räntefördelning och i takbeloppet för<br>expansionsmedel om avkastningen inte beskattas. En möjlig lösning kan<br>vara att aktierna får ingå i underlaget resp, takbeloppet men att å andra<br>sidan avkastningen beskattas — helt eller delvis — i näringsverksamheten.<br>En annan fråga gäller hur bestämmelserna om näringsbetingade aktier<br>skall samordnas med de särskilda fåmansföretagsreglema i 3 § 12 mom.<br>SIL. Som framgått (avsnitt 5.3.4) skall de bestämmelserna bli föremål för<br>fortsatta överväganden. Innan resultatet av dessa föreligger bör ett system<br>med näringsbetingade aktier inte införas.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>225</p>
<p>7.1.2 Kapitalavkastning, m.m.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av näringsverk-<br>samhet medges avdrag för en schablonmässigt beräknad avkastning<br>på ett underlag som i princip utgörs av det egna kapitalet i verksam-<br>heten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt av kapital<br>(positiv räntefördelning).</p>
<p>Om kapitalunderlaget i verksamheten är negativt skall ett på visst<br>sätt bestämt belopp i stället tas upp som inkomst av näringsverk-<br>samhet. Ett belopp motsvarande inkomsten dras av vid beräkning av<br>inkomst av kapital (negativ räntefördelning).</p>
<p>Räntesatsen för räntefördelning utgörs av statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret plus en procent-<br>enhet.</p>
<p>Om den skattskyldige har ett negativt eget kapital när de nya<br>reglerna börjar tillämpas skall kapitalet då anses vara noll kronor<br>och kapitalet följande år ökas med det negativa beloppet.</p>
<p>De särskilda reglerna i 44 § KL om fördelning av lånat kapital<br>upphävs.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-<br>ringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget får ett övervägande positivt mottagande.<br>De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget om positiv ränte-<br>fördelning. RSV motsätter sig inte att en uppdelning av inkomst av<br>näringsverksamhet i form av räntefördelning införs trots administrativa<br>kostnader. Verket anför bl.a. att beloppsgränsen av förenklingsskäl bör<br>höjas från 50 000 kr till 100 000 kr. Vissa remissinstanser däribland<br>Näringslivets skattedelegation, LRF/Skogsägarna samt Svenska Revisor-<br>samfundet SRS föreslår en justering av räntesatsen till statslåneräntan plus<br>fem procentenheter. Bibehållandet av den negativa räntefördelningen får<br>ett mer blandat mottagande. RSV anser att 44 § KL bör behållas även om<br>negativ räntefördelning införs. Bland näringslivsföreträdama är flertalet<br>negativa till förslaget. Det godtas av LRF/Skogsägarna samt Fastighets-<br>ägarförbundet. Näringslivets skattedelegation avstyrker. Delegationen<br>anför bl.a. att bokföringen skall ske med iakttagande av god redovis-<br>ningssed. Utgångspunkten bör vara att endast skulder och räntor som till-<br>hör näringsverksamheten redovisas där. Reglerna om negativ ränte-<br>fördelning är därför onödiga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förslaget i promemorian om positiv<br>räntefördelning skall ses mot bakgrund av att den rättsliga miljön för<br>förslaget var det gällande systemet med dubbelbeskattning av utdelade<br>bolagsinkomster. En ägare till ett enmansaktiebolag kan undgå dubbel-<br>beskattningen genom att låna in kapital i bolaget i stället för att skjuta<br>till aktiekapital. Inställningen i promemorian var att en enskild närings-</p>
<p>226</p>
<p>idkare inte bör behandlas sämre i skattehänseende än en ägare till ett Prop. 1993/94:50<br>enmansaktiebolag som lånar in kapital i bolaget.</p>
<p>I propositionen föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad bolags-<br>inkomst avskaffas genom att utdelningsinkomster undantas från beskatt-<br>ning (avsnitt 5.1). Detta innebär att kapitalavkastning i enmansaktiebolag<br>enkelbeskattas oberoende av om kapitalet skjutits till som eget kapital<br>eller om det lånats in i bolaget.</p>
<p>En konsekvens av detta är att det nu framstår som än mer angeläget att<br>avkastning på kapital som investeras i enskild näringsverksamhet inte<br>utsätts för den merbeskattning i förhållande till beskattning av räntor som<br>en beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet innebär. Promemorieför-<br>slaget bör därför i princip genomföras. Huvuddragen i räntefördelningen<br>är följande.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag för en<br>schablonmässigt beräknad avkastning på ett underlag som i princip utgörs<br>av det egna kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget<br>tas upp som intäkt av kapital. Denna metod för klyvning av inkomsten<br>i en del som avser avkastning på eget kapital och en del som avser<br>arbetsersättning benämns positiv räntefördelning.</p>
<p>Ett omvänt förfarande aktualiseras om det finns ett kapitalunderskott i<br>näringsverksamheten. Det innebär att räntor som är hänförliga till ett<br>kapitalunderskott dras av i inkomstslaget kapital och inte i näringsverk-<br>samhet (negativ räntefördelning).</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Kapitalet i en näringsverksamhet är 100 och<br>inkomsten före räntefördelning 15. Om räntesatsen för fördelning sätts till<br>10 % får avdrag i verksamheten göras med 10. Samma belopp beskattas<br>i inkomstslaget kapital. Den skattepliktiga inkomsten av verksamheten<br>blir 5. Antas kapitalet i stället vara minus 100 och inkomsten före<br>räntefördelning vara minus 5 tas 10 upp som intäkt i verksamheten. Vid<br>beräkning av inkomst av kapital får avdrag göras med samma belopp.<br>Den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamhet blir 5 även i detta<br>fall.</p>
<p>Förslaget medför att inkomst av enskild näringsverksamhet i princip<br>beräknas som om kapitalet i verksamheten utgjort noll kronor oberoende<br>av det faktiska kapital som redovisas.</p>
<p>Räntefördelning förutsätter att en beräkning görs av kapitalet i den<br>enskilda näringsverksamheten, dvs. att tillgångar och skulder bestäms.<br>Beräkningen av underlaget har framstått som ett hinder för klyvning när<br>frågan övervägts tidigare. Efter skattereformen har emellertid förut-<br>sättningarna ändrats. De då införda reglerna om K-survunderlag medför<br>att ett kapitalunderlag som är lämpligt att utgå från redan används i<br>många fall. I gällande rätt (punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL och<br>3 § 4 mom. SIL) finns också regler om negativ räntefördelning. Dessa<br>regler bygger på förvärvskällans kapitalunderlag enligt 4 och 6 §§ lagen<br>om skatteutjämningsreserv. Tillämpningen av reglerna, som infördes efter<br>förslag i prop. 1989/90:110 s. 582 ff, har skjutits upp två gånger (prop.</p>
<p>227</p>
<p>1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS 1991:1832 och prop. Prop. 1993/94:50<br>1992/93:131, bet. 1992/93:SkU 15, SFS 1992:1343) i avvaktan på nya<br>beskattningsregler för enskilda näringsidkare och handelsbolag.</p>
<p>När tillämpningen aktualiseras av de bestämmelser som nu föreslås —<br>vid 1995 års taxering — har survlagstiftningen tillämpats vid tre tax-<br>eringar. Det kan därför förväntas att övergången till ett system med<br>räntefördelning bör kunna ske utan större komplikationer. Skattemyn-<br>digheterna och många skattskyldiga har således en viss erfarenhet av att<br>beräkna kapitalunderlag från survsystemet.</p>
<p>Positiv räntefördelning är sammanfattningsvis en metod som ger<br>möjlighet för enskilda näringsidkare att få avkastning på kapital beskattad<br>på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare till enmans-<br>aktiebolag. Reglerna om beräkning av underlaget för räntefördelning ut-<br>går från vad som gäller för enskilda näringsidkare vid beräkning av<br>kapitalunderlaget i survlagstiftningen. Det innebär att igångsättnings-<br>problemen bör bli begränsade.</p>
<p>Från principiella utgångspunkter ter det sig naturligt att ett system för<br>räntefördelning görs symmetriskt, dvs. att modellen innehåller både posi-<br>tiv och negativ räntefördelning. Vid remissbehandlingen av förslagen har<br>negativ räntefördelning ifrågasatts främst av företrädare för näringslivet.</p>
<p>Fördelningen av skulder mellan olika förvärvskällor hade ursprungligen<br>betydelse främst för fördelningen av beskattningsunderlaget mellan olika<br>kommuner. Betydelsen för de skattskyldiga var tämligen begränsad.</p>
<p>I det gällande skattesystemet har skuldfördelningen följande konsekven-<br>ser. Avdrag för ränta på en skuld som anses hänförlig till privatsfären<br>görs i inkomstslaget kapital, vilket får till effekt att skatten minskas med<br>30 %, fr.o.m. inkomståret 1995 25 %, av räntan. Anses skulden hänför-<br>lig till näringsverksamhet görs avdraget i inkomstslaget näringsver-<br>ksamhet. Den samlade effekten av avdraget blir då en minskning av egen-<br>avgifter och inkomstskatt med upp till ca 63 % av räntan. En skuld som<br>anses hänförlig till näringsverksamhet minskar kapitalunderlaget enligt<br>survlagen eller ökar underlaget för (negativ) räntefördelning.</p>
<p>De skillnader som råder mellan beskattningen av näringsverksamhet<br>och kapital i det nya systemet ställer stora krav på att en enskild<br>näringsidkare inte kan dra av räntor hänförliga till privata lån i närings-<br>verksamheten.</p>
<p>I 44 § KL finns regler om fördelning av lånat kapital på olika<br>förvärvskällor. Reglerna utgår från en huvudregel om att fördelningen av<br>det lånade kapitalet i första hand skall ske på grundval av utredning.<br>Reglerna blir aktuella i det fallet det inte går att utreda hur det lånade<br>kapitalet fördelar sig. De föreskriver att i den situationen fördelning skall<br>ske på grundval av värdet av tillgångarna i de olika förvärvskällorna.</p>
<p>I fråga om lös egendom skall härvid normalt det bokförda värdet an-<br>vändas. Om tillgångarna i en förvärvskälla tagits upp "orimligt" lågt eller<br>högt i jämförelse med tillgångarna i en annan förvärvskälla skall<br>tillgångarnas värde beräknas till saluvärdet eller anskaffningsvärdet om<br>det är lägre.</p>
<p>Beträffande fast egendom skall taxeringsvärdet användas.</p>
<p>228</p>
<p>För skattskyldig som inte haft ordnad bokföring skall fördelningen "i Prop. 1993/94:50<br>regel" ske på grundval av saluvärdena i de olika förvärvskällorna.</p>
<p>Om tillgångarna i en förvärvskälla är i stort sett de samma år från år<br>och storleken av tillgångarna i en annan förvärvskälla växlar "är man ofta<br>berättigad antaga" att skulderna i den förra förvärvskällan är desamma<br>över åren.</p>
<p>Vid tillämpning av huvudregeln torde tidsaspekten ha stor betydelse.<br>Köper en näringsidkare först en segelbåt i samband med att han tar upp<br>ett lån och senare en maskin i samband med att han tar ut besparingar<br>från banken torde lånet vara att anse som hänförligt till privatsfären.<br>Förfar han på motsatt sätt torde lånet vara att anse som hänförligt till<br>näringsverksamheten.</p>
<p>Av exemplet framgår att huvudregeln kan verka på ett godtyckligt sätt<br>och att den ger stort utrymme för skatteanpassning.</p>
<p>Förslaget om negativ räntefördelning innebär att detta problem löses.<br>Alternativet är att fortsätta att tillämpa 44 § KL.</p>
<p>Mot sistnämnda lösning talar till att börja med att det skulle bli<br>komplicerat och resurskrävande att kontrollera systemet. I själva verket<br>är 44 § KL emellertid behäftad med sådana svagheter att en långsiktig<br>lösning som baseras på paragrafen aldrig kan bli tillfredsställande (jfr<br>prop. 1989/90:110 s. 582 ff).</p>
<p>Vad som nu anförts kan sammanfattas enligt följande. Utgångspunkten<br>för den skattskyldiges inkomstberäkning av näringsverksamheten är hans<br>redovisning. God redovisningssed innebär att enskilda näringsidkare i<br>bokföringen skall göra noggrann åtskillnad mellan näringsverksamheten<br>och privatekonomin. På grundval härav beräknas bl.a. kapitalunderlaget<br>för räntefördelningen m.m.</p>
<p>Även om fördelning av skulder i flertalet fall görs i enlighet med god<br>redovisningssed råder enighet om att det finns ett behov av att kunna<br>korrigera fördelningen vid inkomstberäkningen. En del remissinstanser<br>anser att en tillräcklig kontroll kan uppnås med tillämpning av 44 § KL.</p>
<p>Negativ räntefördelning framstår som rättvisare och enklare än det al-<br>ternativ som finns. Positiva och negativa kapitalunderlag behandlas i<br>princip symmetriskt. Förslaget innebär inte någon ändring i det nuvaran-<br>de sambandet mellan redovisning och beskattning. Det framstår inte som<br>sannolikt att reglerna om räntefördelning leder till att enskilda närings-<br>idkares syn på värdet av en tillförlitlig redovisning påverkas. Motsatsen<br>är snarare fallet eftersom reglerna inte medför skattemässiga incitament<br>som kan påverka redovisningen.</p>
<p>Negativ räntefördelning beslutades i skattereformen men har därefter<br>skjutits upp i avvaktan på det nu behandlade lagförslaget (jfr prop.<br>1991/92:60 och 1992/93:131). De uppskjutna reglerna innehåller sär-<br>skilda övergångsregler för skattskyldiga med negativt eget kapital.</p>
<p>Reglerna innebär i korthet följande. För att de skattskyldiga skulle få<br>skälig tid för att stärka det egna kapitalet får en näringsidkare t.o.m.<br>1999 års taxering bortse från det negativa egna kapital som fanns vid<br>övergången till det nya systemet — normalt den 1 januari 1991. Med ne-<br>gativt eget kapital avses negativa värden som överstiger 50 000 kr. Enligt</p>
<p>229<br></p>
<p>reglerna kommer t.o.m. beskattningsåret 1998 endast "nya" kapitalunder- Prop. 1993/94:50<br>skott att träffas av räntefördelning. Det belopp som övergångsvis undan-<br>tas från räntefördelning benämns "övergångsposten". Övergångsposten<br>behandlas t.o.m. taxeringsåret 1999 som en tilläggspost vid beräkning av<br>survunderlaget. När systemet väl är igång påverkas fördelningsunder-<br>laget inte av ett underskott i verksamheten eftersom underskott skall<br>läggas till kapitalunderlaget.</p>
<p>Många remissinstansers motstånd mot negativ räntefördelning, såsom<br>förslaget var utformat i betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU<br>1991:100), synes bero på att ett negativt kapitalunderlag vid övergången<br>till det nya systemet kan utgöras av gamla underskott och inte av för<br>stora uttag. Dessa bör inte påverka kapitalunderlaget. Det är emellertid<br>inte möjligt att i efterhand klarlägga hur stor del av ett negativt underlag<br>som motsvaras av en driftförlust. Kritik kan riktas mot förslaget och även<br>mot nuvarande regler om räntefördelning för att detta inte i tillräcklig<br>omfattning beaktats. En lämplig åtgärd synes vara att, som föreslagits i<br>promemorian och fått ett positivt bemötande, vid beräkningen av kapital-<br>underlaget bortse från ett belopp motsvarande förslagets negativa kapital-<br>underlag vid övergången till det nya systemet. Beloppet bör lämpligen<br>benämnas övergångspost.</p>
<p>Tidpunkten för nollställning av negativa kapitalunderlag bör vara års-<br>skiftet 1993/1994 (fördelningsunderlaget för räntefördelning vid utgången<br>av året före beskattningsåret, beskattningsåret är 1994).</p>
<p>Med hänsyn till det anförda föreslås att såväl positiv som negativ ränte-<br>fördelning införs. Underlaget för beräkning av räntefördelning bör be-<br>nämnas fördelningsunderlaget.</p>
<p>Förslaget föranleder dels att punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL<br>upphävs dels ändringar i 2 § 1 mom. och 3 § 4 mom. SIL, i punkt 3 i<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1343) om ändring i KL och<br>i punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1345) om ändring<br>i survlagen, dels att en ny lag, (räntefördelningslagen), införs. Förslaget<br>föranleder också att 44 § KL och punkt 12 och 13 i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i KL upphör att gälla.</p>
<p>Fördelningsunderlaget</p>
<p>Förebilden för fördelningsunderlaget utgörs som framgår ovan av kapital-<br>underlaget enligt survlagen.</p>
<p>Fördelningsunderlaget bör utgöra skillnaden vid utgången av närmast<br>föregående beskattningsår mellan tillgångar och skulder i näringsverk-<br>samheten med följande justeringar.</p>
<p>Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reser-<br>veringen medges vid inkomsttaxeringen och belopp som har avsatts till<br>ersättningsfond eller periodiseringsfond.</p>
<p>Tillgångar som avses i 27 § och 29 — 31 §§ SIL räknas inte som<br>tillgång såvida inte vederlag eller reavinst vid avyttring utgör intäkt av</p>
<p>230<br></p>
<p>näringsverksamhet. Näringsbetingad andel i ekonomisk förening på vilken Prop. 1993/94:50<br>mottagits skattefri utdelning enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 §<br>KL räknas inte som tillgång.</p>
<p>Skatter som debiteras som preliminär F-skatt räknas inte som tillgång<br>eller skuld.</p>
<p>Kapital som skjutits till vid påbörjandet av en verksamhet bör inte an-<br>ses tillskjutet under beskattningsåret och bör således ingå i fördelnings-<br>underlaget.</p>
<p>Tillgångarna bör i princip tas upp till de värden som gäller vid beskatt-<br>ningen. En utförligare redogörelse för förslaget i denna del finns i<br>författningskommenataren till 13 § i den föreslagna lagen, se avsnitt<br>20.1.</p>
<p>I survlagen föreskrivs att i fråga om värdering av fastigheter som inte<br>utgör omsättningstillgång får endast 70 % av värdet (anskaffningsvärdet<br>för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värde-<br>minskningsavdrag och liknande avdrag) räknas in i kapitalunderlaget.<br>Regeln infördes för att motverka att den totala skattebelastningen blev för<br>låg när näringsfastigheter beskattades i kapital.</p>
<p>Begränsningsregeln leder till besvärande likviditetseffekter under löpan-<br>de fastighetsinnehav. I det system som nu föreslås skulle betydligt fler<br>skattskyldiga komma att påverkas av begränsningsregeln än vad som är<br>fallet i dagens system. Det innebär att de negativa effekterna av en<br>begränsningsregel skulle förstärkas. 1 rådande ekonomiska läge måste en<br>sådan situation undvikas. Med hänsyn till det anförda bör begränsnings-<br>regeln tas bort.</p>
<p>Den alternativa värderingsmöjlighet som finns för äldre fastigheter tar<br>sikte på fastigheter som förvärvats före ingången av år 1991. Dessa fas-<br>tigheter får under vissa förutsättningar tas upp till viss del av tax-<br>eringsvärdet minskat med vissa värdeminskningsavdrag m.m. Främst av<br>hänsyn till det begränsade utrymme som finns för skattesänkningar bör<br>inte avskaffandet av 70 %-regeln slå igenom fullt ut vid tillämpningen av<br>altemativregeln. Effekten av slopandet bör lämpligen begränsas till<br>hälften. Av praktiska skäl bör de taxeringsvärden som gäller år 1993 vara<br>utgångspunkt för tillämpningen av alternativregeln.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 7.1.3 föreslås att regler införs som gör det<br>möjligt för en enskild näringsidkare att finansiera en expansion av<br>verksamheten med lågbeskattade vinstmedel. I deklarationen skall finnas<br>en post benämnd expansionsmedel. Den del av det egna kapitalet som<br>svarar mot expansionsmedel har endast beskattats i ett led (efter 28 %<br>skatt) och är således inte fullbeskattad. Expansionsmedel minus ett belopp<br>motsvarande den skatt som utgått bör därför räknas av vid fastställande<br>av fördelningsunderlaget.</p>
<p>Underskott av näringsverksamhet förs vidare i verksamheten och kan<br>kvittas mot överskott ett senare beskattningsår. Underskott av litterär,<br>konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet får dock i vissa fall dras av<br>från intäkt av tjänst. Vidare får underskott av näringsverksamhet dras av<br>från reavinst vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt och liknande som<br>ingått i förvärvskällan. Anledning saknas att låta underskott för vilket</p>
<p>231<br></p>
<p>avdrag inte medgetts inverka på räntefördelningen. Ett belopp motsva- Prop. 1993/94:50<br>rande sådant underskott bör således läggas till kapitalunderlaget vid<br>fastställande av fördelningsunderlaget.</p>
<p>Från teoretisk synpunkt borde räntefördelningen grundas på fördel-<br>ningsunderlaget dag för dag. Av praktiska skäl är man hänvisad till att<br>grunda fördelningen på förhållandena vid ett årsskifte. En fördelning som<br>grundas på förhållandena vid utgången av beskattningsåret är beräk-<br>ningstekniskt problematisk. Vid räntefördelning tas nämligen hänsyn till<br>ökning av expansionsmedel samtidigt som räntefördelningen har betydelse<br>för denna post. Fördelningen bör därför grundas på förhållandena vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår.</p>
<p>Det är viktigt att fördelningsunderlaget inte kan manipuleras genom att<br>kapital tillskjuts till näringsverksamheten inför ett årsskifte och tas ut<br>efter årsskiftet. Det kan undvikas genom att kapital som skjutits till under<br>närmast föregående beskattningsår inte får räknas in i fördelningsunder-<br>laget.</p>
<p>Näringslivets skattedelegation menar att risken för missbruk över-<br>skattas. Delegationen pekar på — om det ändå anses önskvärt att för-<br>hindra missbruk — att endast kapitaltillskott som görs under viss tid, t.ex.<br>sista månaden det aktuella beskattningsåret, bör reducera fördelnings-<br>underlaget. LRF/Skogsägarna delar uppfattningen att någon särskild regel<br>inte behövs för att förhindra missbruk. Förbunden hänvisar till att med<br>tillskjutet kapital endast kan avses kapital som tillskjutits för stadigvaran-<br>de användning i näringsverksamheten. Ett tillskott som görs ena dagen<br>och som återtas nästa kan inte anses som tillskjutet kapital.</p>
<p>Det är här fråga om en avvägning mellan vad som är önskvärt från de<br>skattskyldigas synpunkt och möjligheterna till kontrollmässig hantering<br>m.m. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att vid övergången<br>till det nya systemet undvika möjligheter till missbruk så långt som<br>möjligt. De alternativa förslag till lösningar som förts fram ger inte<br>tillräckliga garantier i det avseendet. Innan erfarenheter från det nya<br>systemet föreligger bör det därför inte komma i fråga att tillåta att kapital<br>som skjutits till under närmast föregående beskattningsår får räknas in i<br>fördelningsunderlaget.</p>
<p>När det gäller makar som tillsammans har deltagit i näringsverksamhet<br>bör fördelningsunderlaget delas upp mellan makarna på grundval av deras<br>andelar av kapitalet i verksamheten. Förslaget har i stort sett lämnats utan<br>erinran av remissinstanserna. ÄSVhar framhållit att problem skulle kunna<br>uppkomma vid fördelningen. Skälet härtill anges vara att det är mycket<br>sällsynt att enskilda näringsidkare har mer än ett kapitalkonto. En<br>remissinstans hävdar att makar som gemensamt deltagit i enskild närings-<br>verksamhet ofta inte torde känna till sina resp, andelar av det i verksam-<br>heten nedlagda kapitalet.</p>
<p>När det gäller fördelningen av kapitalunderlaget bör vanliga bevisvär-<br>deringsregler gälla. I de fall en säker fördelning inte kan göras får man<br>med tillgängliga uppgifter om anskaffningen av de i verksamheten ingåen-<br>de tillgångarna söka göra en så rättvisande fördelning som möjligt. Denna<br>fördelning skiljer sig principiellt sett inte från den fördelning som skulle</p>
<p>232<br></p>
<p>göras vid förmögenhetstaxeringen under den tid då s.k. arbetande kapital Prop. 1993/94:50<br>i enskild näringsverksamhet var förmögenhetsskattepliktigt eller den<br>fördelning som måste göras i samband med dödsfall och gåvor då lätt-<br>nadsreglema i 23 § F och 43 § lagen (1941:416) om arvsskatt och<br>gåvoskatt skall tillämpas. Såvitt är känt har fördelningsfrågan inte lett till<br>komplikationer i de sammanhangen. Några större problem torde därför<br>inte vara förenade med bestämningen av makarnas resp, kapitalunderlag.</p>
<p>Bestämmelserna om fördelningsunderlag bör tas in i 2, 8 — 12 och</p>
<p>17 — 20 §§ räntefördelningslagen.</p>
<p>Räntesatsen</p>
<p>Positiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som<br>investerats i näringsverksamhet skall beskattas som intäkt av kapital.<br>Härigenom skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande till be-<br>skattningen av avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktie-<br>bolag tillskjutit till bolaget. Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av<br>eget kapital i enmansaktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar<br>statslåneräntan plus fem procentenheter. För att syftet med positiv ränte-<br>fördelning skall kunna uppnås fullt ut bör därför i princip utrymmet för<br>kapitalinkomstbehandling bestämmas på samma sätt. Dock bör en juste-<br>ring ske beroende på att den föreslagna bolagsskattesatsen och skatte-<br>satsen för inkomst av kapital inte överensstämmer.</p>
<p>I rådande statsfinansiella läge har det emellertid inte bedömts vara<br>möjligt att sätta räntesatsen så högt som statslåneräntan plus fem<br>procentenheter. En något för låg fördelningsränta kompenseras dock till<br>viss del om utrymmet för kapitalinkomstbehandling ej justeras med hän-<br>syn till skillnaden mellan bolagsskattesatsen och skattesatsen för inkomst<br>av kapital.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att utrymmet för kapi-<br>talinkomstbehandling baseras på en räntesats som motsvarar statslåne-<br>räntan plus en procentenhet. Anledning att avvika från denna räntesats<br>vid negativ räntefördelning föreligger inte.</p>
<p>Gränsbelopp</p>
<p>Några remissinstanser har förordat att gränsbeloppet bör ligga på 100 000</p>
<p>kr.</p>
<p>Regeringen anser, i överensstämmelse med förslaget i promemorian,<br>att en lämplig nivå ligger vid ett fördelningsunderlag av plus/minus<br>50 000 kr. Om räntesatsen för positiv räntefördelning är 8 % motsvarar<br>detta en fördelning av 4 000 kr och en skatteeffekt på som mest ca 1 200<br>kr. Över- resp, understiger fördelningsunderlaget gränsbeloppet bör<br>fördelningen grundas på hela underlaget.</p>
<p>233</p>
<p>Sparat utrymme för positiv räntefördelning</p>
<p>Promemorians förslag innebär följande. Om utrymmet för positiv ränte-<br>fördelning överstiger inkomsten före fördelning sparas det överskjutande<br>beloppet. Föreligger senare ett negativt fördelningsbelopp skall kvittning<br>ske mot detta. När utrymmet för positiv räntefördelning beräknas skall<br>ackumulerade sparade belopp läggas till fördelningsunderlaget.</p>
<p>I likhet med promemorieförslaget är reglerna om expansionsmedel juste-<br>rade i förhållande till det tidigare utredningsbetänkandet så att en<br>minskning av posten expansionsmedel beskattas som inkomst av närings-<br>verksamhet på vanligt sätt. Det innebär att motivet för att ha full valfrihet<br>i fråga om att kunna spara utrymme för räntefördelning försvagats väsent-<br>ligt. Med hänsyn härtill och till bl.a. förenklingsskäl bör utrymme inte<br>få sparas i de fall årets inkomster räcker till för att utnyttja utrymmet.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>7.1.3 Expansionsmedel</p>
<p>Regeringens förslag: Enskilda näringsidkare ges möjlighet att fon-<br>dera vinstmedel i näringsverksamheten. De fonderade medlen enkel-<br>beskattas och kan användas för expansion av verksamheten utan yt-<br>terligare beskattning.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag<br>med en ökning av en särskild post i deklarationen, expansionsmedel.<br>På samma belopp utgår en särskild statlig inkomstskatt (expansions-<br>medelsskatt) efter 28 %. Beloppet är inte förmånsgrundande i social-<br>försäkringshänseende och medför inte egenavgifter eller särskild<br>löneskatt.</p>
<p>En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt av närings-<br>verksamhet. Minskningen medför egenavgifter och sociala förmåner<br>eller föranleder särskild löneskatt. Expansionsmedelsskatten gott-<br>skrivs den skattskyldige vid en minskning av expansionsmedlen.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. Av<br>dessa remissinstanser har några synpunkter på enskildheter. Några<br>remissinstanser förordar att expansionsmedel skall få tillföras aktiekapita-<br>let vid en ombildning av den enskilda näringsverksamheten till aktiebo-<br>lag.</p>
<p>Några remissinstanser, däribland RSV, avstyrker förslaget. Verket anför<br>som främsta skäl härför att den föreslagna lagen komplicerar skat-<br>teadministrationen. RSV anför vidare att om regler om expansionsmedel<br>införs, bör ett enklare takbelopp väljas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förutsättningarna för att en verk-<br>samhet skall kunna expandera är olika beroende på om verksamheten<br>bedrivs genom ett enmansaktiebolag eller om den bedrivs som enskild<br></p>
<p>234</p>
<p>näringsverksamhet. En inkomst som uppkommit i ett enmansaktiebolag Prop. 1993/94:50<br>kan omedelbart tas ut av ägaren i form av lön eller utdelning. Den kan<br>också fonderas i bolaget. En inkomst som har fonderats kan senare tas<br>ut genom utdelning, utskiftning eller lön. Beskattningen av inkomsten blir<br>olika beroende på hur den behandlas i civilrättsligt hänseende.</p>
<p>Tas inkomsten ut som lön utgår i ett första led arbetsgivaravgifter hos<br>bolaget. I ett andra led beskattas resterande belopp som förvärvsinkomst<br>hos ägaren.</p>
<p>På en inkomst som tas ut som utdelning utgår i ett första led statlig<br>inkomstskatt hos bolaget. I avsnitt 6 föreslås att skattesatsen bestäms till<br>28 % fr.o.m. taxeringsåret 1995. I ett andra led beskattas det utdelade<br>beloppet hos ägaren enligt reglerna i 3 § 12 mom. SIL. Utdelning som<br>uppgår till högst ett belopp som motsvarar anskaffningskostnaden för<br>aktierna multiplicerad med en viss räntesats beskattas inte enligt förslagen<br>i propositionen (avsnitt 5.1). Räntesatsen utgörs av statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem pro-<br>centenheter. Överskjutande utdelning beskattas som förvärvsinkomst (in-<br>komst av tjänst).</p>
<p>Även på en inkomst som fonderas utgår i ett första led statlig in-<br>komstskatt hos bolaget. Med hänsyn till att inkomst som fonderas grundar<br>rätt till avsättning till surv kan skatten begränsas till 23,1 % av in-<br>komsten. I avsnitt 6 föreslås att möjligheten till survavsättning tas bort.<br>I frånvaro av någon ny reserveringsmöjlighet skulle skatt således utgå<br>efter 28 %. Med beaktande av avdrag för avsättning till periodiserings-<br>fond kan den effektiva skattesatsen sjunka till 25,43 % vid en dis-<br>konteringsränta på 7,5 %.</p>
<p>Om inkomsten fonderas i bolaget skjuts således den eventuella beskatt-<br>ningen hos ägaren upp tills utdelning sker. Detta innebär att verksam-<br>heten kan expandera med finansiering av vinstmedel som beskattats efter<br>endast 25,43 %.</p>
<p>På en inkomst som uppkommit i enskild näringsverksamhet utgår egen-<br>avgifter i ett första beskattningsled. I ett andra led beskattas den<br>resterande delen av inkomsten som förvärvsinkomst. Någon möjlighet för<br>en enskild näringsidkare att finansiera en expansion av verksamheten med<br>lågbeskattade vinstmedel finns inte.</p>
<p>Av neutralitetsskäl bör även den som driver sin verksamhet som en-<br>skild näringsidkare ges möjlighet att expandera verksamheten med enkel-<br>beskattat kapital.</p>
<p>Regeringen föreslår följande. Vid beskattning av enskild näringsverk-<br>samhet medges avdrag för en post i deklarationen som kallas expansions-<br>medel. Syftet med deklarationsposten är att en ökning av expansions-<br>medel från närmast föregående taxering skall medföra en beskattning som<br>motsvarar beskattningen hos ett enmansaktiebolag när vinstmedel fonde-<br>ras. Skatt tas ut genom en särskild statlig skatt. Därigenom undviks att<br>den taxerade förvärvsinkomsten enligt KL resp. SIL skiljer sig. Skatten<br>på en ökning av expansionsmedel benämns expansionsmedelsskatt.<br>Skattesatsen skall vara densamma som skattesatsen för juridiska personer.<br>Av detta och förslagen i avsnitt 6 följer att den uppgår till 28 %. En</p>
<p>235<br></p>
<p>minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt av näringsverksamhet.<br>Härvid återbetalas expansionsmedelsskatten.</p>
<p>En ökning av expansionsmedel bör inte få medföra underskott. Ökning<br>får därför ske med högst ett belopp som motsvarar inkomsten av<br>näringsverksamhet enligt SIL efter vissa justeringar. En utförligare<br>redogörelse för dessa bestämmelser finns i författningskommentaren till<br>6 § expansionsmedelslagen (avsnitt 20.2).</p>
<p>Vidare bör det högsta tillåtna expansionsmedelsbeloppet kopplas till det<br>egna kapitalet i näringsverksamheten på ett sådant sätt att ett belopp<br>motsvarande expansionsmedel inte är tillgängligt för näringsidkarens<br>privata ändamål. Detta syfte kan uppnås genom att expansionsmedel inte<br>får tas upp till mer än ett visst belopp (takbeloppet). Takbeloppet<br>beräknas på grundval av det egna kapitalet. Det överensstämmer i stora<br>drag med fördelningsunderlaget enligt räntefördelningslagen men beräk-<br>nas med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret.<br>Expansionsmedel får således inte ökas så att takbeloppet överskrids. Om<br>expansionsmedlen kommer att överstiga takbeloppet på grund av en<br>minskning av takbeloppet skall expansionsmedlen minskas med det över-<br>skjutande beloppet.</p>
<p>I avsnitt 4 behandlar regeringen från allmänna utgångspunkter den<br>kritik för komplexitet som förslaget om beskattningen av enskilda<br>näringsidkare och delägare i handelsbolag har fått. Eftersom en hel del<br>av kritiken har sin grund i den tekniska utformningen av förslaget om<br>expansionsmedel med dess koppling till räntefördelningen finns det<br>anledning att diskutera frågan närmare utifrån den ovan gjorda redo-<br>visningen av grunddragen i en sådan modell. I den här frågan tar fram-<br>ställningen även sikte på handelsbolagen.</p>
<p>Svårigheterna med räntefördelning och expansionsmedel hänför sig<br>främst till hur underlagen bestäms (fördelningsunderlag resp, takbelopp).<br>Beträffande enskilda näringsidkare är det till stora delar fråga om att<br>använda sig av en teknik som förekommer i survlagen i dag (jfr avsnitt</p>
<p>7.1.2) . För en delägare i ett handelsbolag beräknas fördelningsunderlag<br>och takbelopp på grundval av andelens justerade ingångsvärde (jfr avsnitt</p>
<p>7.2.3) . Reglerna är samordnade så att man i princip behöver redovisa<br>endast ett underlag vid varje taxering. Takbeloppet för expansionsmedel<br>vid en viss taxering kan nämligen läggas till grund för fördelnings-<br>underlaget vid räntefördelningen vid den närmast följande taxeringen.</p>
<p>Posten expansionsmedel medför vissa särskilda komplikationer. Det<br>beror på att den inkomst som motsvaras av en ökning av expansionsme-<br>del i ett första skede endast beskattas delvis, med en skattesats motsva-<br>rande bolagsskattesatsen. Den fulla skatten tas ut först vid en minskning<br>av expansionsmedlen. Det föreslagna systemet förutsätter att särskild<br>hänsyn tas till den omständigheten i olika avseenden. Vid bestämmandet<br>av underlaget för räntefördelning får t.ex. endast den del av en ex-<br>pansionsmedelsökning som motsvarar den skatt som belöper på ökningen<br>ingå i underlaget, eftersom expansionsmedlen inte är att anse som<br>fullbeskattat kapital.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>236</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är det inte lämpligt att av förenk- Prop. 1993/94:50<br>lingshänsyn helt bortse från ökning av expansionsmedel vid ränteför-<br>delningen. Det skulle leda till ett mindre fördelningsunderlag och därmed<br>en ökad skattebelastning jämfört med förslaget. För delägare i handels-<br>bolag skulle det justerade ingångvärdet bli för lågt, vilket skulle få<br>konsekvenser även vid reavinstbeskattningen.</p>
<p>Det finns två sätt att tekniskt hantera expansionsmedlen. I betänkandet<br>SOU 1991:100 föreslås att hänsyn till expansionsmedel tas när avdraget<br>beräknas. Det innebär att den uppdelning av expansionsmedel som består<br>av dels ett belopp motsvarande den skatt som belöper på ökningen, dels<br>resterande belopp görs genom att avdraget beräknas som ett belopp mot-<br>svarande ökningen av expansionsmedel inkl, den på ökningen belöpande<br>skatten. En följd av att uppdelningen görs på "avdragsnivå" är att hän-<br>synstagande till expansionsmedel vid beräkning av underlag kan göras<br>utan uppdelning.</p>
<p>Förslaget i promemorian att medge avdrag för enbart ökningen av ex-<br>pansionsmedel och i stället göra uppdelningen i ett senare skede gjordes<br>för att tillmötesgå remisskritiken mot förslaget i SOU 1991:100. En jäm-<br>förelse av de nu diskuterade teknikerna — det i promemorian och det i<br>SOU 1991:100 — visar att de ger ekonomiskt likvärdiga resultat. För-<br>slaget i promemorian har uppfattats som mindre besvärligt. Med hänsyn<br>härtill bör det väljas. Regeringen förutsätter att de svårigheter som även<br>promemorieförslaget är behäftat med kan underlättas genom information<br>och krav på tydliga redovisningar i deklarationen.</p>
<p>Som tidigare nämnts bör en minskning av expansionsmedel tas upp som<br>intäkt av näringsverksamhet och grunda egenavgifter eller särskild<br>löneskatt på förvärvsinkomst och sociala förmåner. För att inte en<br>överbeskattning skall uppkomma bör som också redan nämnts expan-<br>sionsmedelsskatten på ökningen av expansionsmedlen få avräknas mot<br>den skatt som skall utgå på en minskning av expansionsmedlen. Detta kan<br>åstadkommas genom att den skattskyldige gottskrivs den erlagda<br>expansionsmedelsskatten vid beräkning av skatt och avgifter på en<br>minskning av expansionsmedlen. När expansionsmedlen minskar bör den<br>skattskyldige alltså gottskrivas expansionsmedelsskatten på minskningen.</p>
<p>Ett exempel illustrerar hur systemet med expansionsmedel kan fungera<br>(expansionsmedel = EM, näringsverksamhet = NV).</p>
<p>År 1</p>
<p>Inkomst av NV före EM</p>
<p>Ökning av EM</p>
<p>Inkomst av NV efter EM</p>
<p>Expansionsmedelsskatt</p>
<p>400</p>
<p>100</p>
<p>300</p>
<p>28</p>
<p>237</p>
<p>År 2</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Inkomst av NV före EM</p>
<p>Ökning av EM</p>
<p>Inkomst av NV efter EM</p>
<p>Expansionsmedelsskatt</p>
<p>År 3</p>
<p>Underskott av NV före EM</p>
<p>Minskning av EM</p>
<p>Inkomst av NV efter EM</p>
<p>Återbetalad expansionsmedelsskatt</p>
<p>460</p>
<p>180</p>
<p>280</p>
<p>50</p>
<p>280</p>
<p>280</p>
<p>0</p>
<p>78</p>
<p>Minskningen av EM år 3 innebär att tidigare betald skatt på 78 återbe-<br>talas.</p>
<p>Ytterligare ett exempel kan illustrera. När expansionsmedlen ökas med<br>100 erläggs expansionsmedelsskatt med 28. Expansionsmedlen uppgår<br>således till 100. Vid en minskning av expansionsmedlen skall detta<br>belopp ligga till grund för egenavgifter och inkomstskatt. Egenavgifter<br>beräknade på bruttobeloppet 100 uppgår till 23. Efter avgiftsuttaget<br>återstår 77. Om den skattskyldige befinner sig i marginalskatteskiktet<br>51 % blir inkomstskatten 39. Egenavgifter och inkomstskatt uppgår alltså<br>sammanlagt till 62 %. Från detta avräknas den erlagda näringsskatten på<br>ökningen av expansionsmedel med 28. På minskningen av expan-<br>sionsmedel erlägger den skattskyldige ca 34 % i statlig och kommunal<br>inkomstskatt och egenavgifter.</p>
<p>Om en näringsidkare upphör med sin verksamhet tas befintliga expan-<br>sionsmedel i princip upp till beskattning som intäkt av näringsverk-<br>samhet. Inkomsten bör vara egenavgiftsgrundande och medföra sociala<br>förmåner.</p>
<p>Vid gåva, bodelning, arv och testamente av samtliga realtillgångar i<br>verksamheten bör expansionsmedel få övertas av förvärvaren för att<br>inlåsningseffekter skall undvikas. Vid gåva och bodelning bör krävas att<br>parterna skriftligen avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvar-<br>en. Vid arv och testamente bör mottagaren skriftligen ha förklarat att han<br>övertar expansionsmedlen. Som förutsättning bör vidare gälla att mottaga-<br>ren är en fysisk person som är bosatt här i riket.</p>
<p>Möjligheten att överföra expansionsmedel kan i vissa fall ge utrymme<br>för att omfördela skattepliktiga förvärvsinkomster mellan närstående med<br>olika skatte- och avgiftsbelastning. En begränsning bör därför införas.<br>Begränsningen innebär att en skattskyldig inte får överföra expansions-<br>medel till ett belopp som överstiger värdet av realtillgångarna i verk-<br>samheten. För att motverka att tillgångar läggs in i verksamheten i<br>samband med överlåtelsen bör en komplettering göras som innebär att<br>expansionsmedel dock inte får överföras till ett belopp som överstiger<br>värdet av realtillgångarna i verksamheten vid utgången av tredje året före<br>beskattningsåret ökat med en tredjedel.</p>
<p>238</p>
<p>Vid byte av företagsform bör beskattning av expansionsmedel kunna Prop. 1993/94:50<br>skjutas upp. Se vidare om detta i författningskommentaren (avsnitt 20.2).</p>
<p>Vid avyttring av näringsverksamhet bör expansionsmedel inte få över-<br>tas. Om intäkt av näringsverksamhet har sin grund i minskning av<br>expansionsmedel till följd av att näringsverksamheten har upphört bör den<br>få räknas som ackumulerad inkomst om expansionsmedlen hänför sig till<br>minst två beskattningsår.</p>
<p>Förslagen om expansionsmedel bör tas in i en ny särskild lag (ex-<br>pansionsmedelslagen). Förslagen föranleder ändringar i 1 § och 27 §<br>2 mom. UBL, 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324), 3 § lagen<br>(1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad<br>inkomst.</p>
<p>7.1.4 Exempel på skatteberäkning för enskild näringsidkare</p>
<p>En enskild näringsidkare antas stå inför att upprätta bokslut till ledning<br>för taxeringen år 7. Vid beräkningen av slutliga skatter och avgifter<br>avseende beskattningsåret 6 skall hänsyn tas till bl. a. räntefördelning och<br>möjlighet till avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansions-<br>medel.</p>
<p>Till grund för räntefördelningen ligger förhållandena vid utgången av<br>närmast föregående beskattningsår, dvs beskattningsår 5. Det årets utgå-<br>ende balansräkning antas ha följande utseende:</p>
<p>Tillgångar</p>
<p>UB 5</p>
<p>2 000 000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skulder 1</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringsfond 1</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringsfond 2</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringsfond 3</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringsfond 4</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringsfond 5</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eget kapital</p></td><td>
<p>700 000</p></td></tr>
</table>
<p>Det egna kapitalet är godtyckligt valt. En post expansionsmedel antas<br>uppgå till 400 000 kr.</p>
<p>Uttag av kapitalbeskattad inkomst</p>
<p>För beskattningsåret (år 6) antas det justerade resultatet uppgå till<br>600 000 kr. Den skattskyldige förutsätts inte ha något sparat<br>fördelningsbelopp.</p>
<p>Fördelningsunderlaget är 412 000 kr (= eget kapital minskat med<br>72 % av expansionsmedel). Statslåneräntan vid november månads utgång<br>föregående beskattningsår antas uppgå till 7,5 %. Detta ger en räntesats<br>vid positiv räntefördelning på 8,5 % (statslåneräntan plus en procent-<br></p>
<p>239<br></p>
<p>enhet). Det positiva fördelningsbeloppet uppgår därmed till Prop. 1993/94:50<br>(0,085*412 000 =) 35 020 kr., vilket efter kapitalbeskattning med 25 %<br>ger ett bidrag till konsumtion på ((l-0,25)*35 020 =) 26 265 kr. Det<br>justerade resultatet efter räntefördelning är (600 000-35 020 =) 564 980</p>
<p>kr.</p>
<p>Periodiseringsfond</p>
<p>Beträffande beskattningsåren 1-5 antas den skattskyldige ha gjort avdrag<br>för avsättning till periodiseringsfond. Avdraget som är hänförligt till<br>periodiseringsfond 1 skall återföras till beskattning vid den nu aktuella<br>taxeringen (tax. år 7). Det återförda beloppet, 60 000 kr., ökar det juster-<br>ade resultatet efter räntefördelning till (564 980 + 60 000 =) 624 980<br>kr.</p>
<p>Avdrag för beskattningsårets avsättning till periodiseringsfond får<br>uppgå till högst 25 % av nämnda underlag, dvs. (0,25 * 624 980 =)<br>156 245 kr. Den skattskyldiga väljer att begränsa avdraget (och av-<br>sättningen) till 150 000 kr.</p>
<p>Ökning av expansionsmedel</p>
<p>Det justerade resultatet efter räntefördelning samt återföring och avdrag<br>avseende periodiseringsfond är (624 980 - 150 000 =) 474 980 kr. Den<br>skattskyldige antas vilja göra en så stor ökning av expansionsmedel att<br>han efter att ha betalat skatt på förvärvsinkomsten, kapitalinkomsten och<br>egenavgifter, samt betalat expansionsmedelskatt, har kvar ett belopp på<br>180 000 kr.</p>
<p>Den skattskyldiges kalkyl kan sammanfattas enligt följande<br>uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Justerat resultat</p></td><td>
<p>600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uttag som kapitalinkomst</p></td><td>
<p>-35 020 35 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomstskatt</p></td><td>
<p>- 8 775</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter räntefördelning</p></td><td>
<p>564 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring av periodiseringsfond</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underlag för avsättning till periodiseringsfond</p></td><td>
<p>624 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avsättning till periodiseringsfond</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Justerat resultat före ökning av expansionsmedel 474 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning av expansionsmedel</p></td><td>
<p>- 80 850</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resterande resultat</p></td><td>
<p>394 130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter och inkomstskatt</p></td><td>
<p>-217 757</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst före expansionsmedelskatt</p></td><td>
<p>176 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Expansionsmedelskatt (0,28 * 80 850 =)</p></td><td>
<p>- 22 638</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>153 735 +26 265</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>180 000</p></td></tr>
</table>
<p>240</p>
<p>Utgående balans enligt bokslutet år 6 blir (näringsskatt eliminerad): Prop. 1993/94:50</p>
<p>UB 6</p>
<p>Tillgångar</p>
<p>2 230 850 Skulder</p>
<p>Periodiseringsfond 2</p>
<p>Periodiseringsfond 3</p>
<p>Periodiseringsfond 4</p>
<p>Periodiseringsfond 5</p>
<p>Periodiseringsfond 6<br>Eget kapital</p>
<p>1 000 000</p>
<p>60 000</p>
<p>80 000</p>
<p>60 000</p>
<p>40 000</p>
<p>150 000</p>
<p>840 850</p>
<h3>7.2 Handelsbolag</h3>
<p>7.2.1 Delägarbeskattning eller beskattning hos bolaget</p>
<p>Regeringens förslag: Handelsbolagens inkomster skall även i<br>fortsättningen beskattas hos delägarna.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget om fortsatt del ägarbeskattning tillstyrks<br>eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanser. Kammarrätten<br>och RSV anser dock att skattesubjektsalternativet skulle innebära en<br>betydande förenkling.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett handelsbolag föreligger om två el-<br>ler flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. Ett<br>kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera delägare —<br>kommanditdelägare — förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindel-<br>ser med mer än han satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.</p>
<p>Ett handelsbolag är inte ett skattesubjekt. I stället beskattas inkomsten<br>hos delägarna. För delägare som är fysisk person bildar verksamheten i<br>bolaget en särskild förvärvskälla. Aktiebolag har endast en förvärvskälla.<br>Inkomst eller underskott från ett handelsbolag ingår således i denna och<br>kan utjämnas mot aktiebolagets resultat i övrigt.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1995 gäller att ett handelsbolag uppkommer först<br>genom registrering i handelsregistret och att näringsverksamhet kan ut-<br>övas även i ett enkelt bolag (prop. 1992/93:137, bet. 1992/93:LU43, SFS<br>1993:760). Den nu gällande gränsdragningen mellan handelsbolag och<br>enkla bolag innebär att endast sådan näringsverksamhet som medför skyl-<br>dighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen får utövas i<br>enkelt bolag. Det kan knappast vara aktuellt att begränsa möjligheten till<br>resultatutjämning i fråga om verksamhet i enkelt bolag. Det kan här på-<br>pekas att regeringen i propositionen föreslår att underskott i en nystartad<br>verksamhet skall få kvittas mot inkomst av tjänst (avsnitt 7.3). Med han-<br>delsbolaget som skattesubjekt skulle således det enkla bolaget — som</p>
<p>16 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>241</p>
<p>civilrättsligt är mindre utvecklat än handelsbolaget — skattemässigt Prop. 1993/94:50<br>gynnas i förhållande till handelsbolaget. Detta kan inte vara lämpligt.</p>
<p>Ytterligare en fråga skall tas upp i detta sammanhang. Det gäller frågan<br>om enmanshandelsbolag. Från skattemässig synpunkt har frågan om<br>enmanshandelsbolag intresse om möjligheten att utanför sektorn av<br>aktiebolag m.fl. juridiska personer erhålla en behandling vid beskatt-<br>ningen som är likvärdig med den för aktiebolag och aktieägare begränsas<br>till handelsbolag och delägare i handelsbolag. Genom regeringens förslag<br>öppnas möjlighet för enskilda näringsidkare till sådan skattebehandling.<br>Mot bakgrund av de förslag till nya regler för beskattning av enskilda<br>näringsidkare och handelsbolag som regeringen nu föreslår och det anför-<br>da skälet mot handelsbolag som skattesubjekt saknas anledning att över-<br>väga införande av enmanshandelsbolag.</p>
<p>Ett ytterligare skäl för att inte göra handelsbolag till skattesubjekt är att<br>delägarbeskattning är den vanliga metoden i andra länder. Det exempel<br>som brukar ges på något land där handelsbolagen är skattesubjekt är<br>Finland. I samband med "totalskattereformen" år 1989 infördes en s.k.<br>halveringsregel för den finska motsvarigheten till handelsbolag. Den<br>innebar att endast hälften av bolagets inkomst i fortsättningen skulle<br>beskattas hos bolaget. Den andra hälften skulle delägarbeskattas. Fr.o.m.<br>den 1 januari i år beskattas bolagsinkomsten i sin helhet hos delägarna.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att delägarbeskatt-<br>ningen behålls.</p>
<p>7.2.2 Förvärvskällor</p>
<p>Regeringens förslag: Indelningen i förvärvskällor inom ett han-<br>delsbolag avskaffas. All näringsverksamhet inom ett handelsbolag<br>hänförs till en och samma förvärvskälla för en delägare. Härigenom<br>åstadkoms en resultatutjämning mellan skilda verksamheter inom ett<br>och samma bolag. Självständig näringsverksamhet i utlandet hänförs<br>dock alltid till en särskild förvärvskälla. Andelar i skilda hand-<br>elsbolag hänförs till skilda förvärvskällor. Enskilt bedriven närings-<br>verksamhet och verksamhet i ett handelsbolag hänförs till skilda för-<br>värvskällor. För delägare i ett handelsbolag som i sin tur är delägare<br>i ett handelsbolag hänförs bolagsinkomsterna till en och samma för-<br>värvskälla.</p>
<p>Inkomst hos ett handelsbolag tas upp vid den taxering då handels-<br>bolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med<br>den skillnaden att promemorieförslaget saknar uttrycklig reglering för<br>inkomstberäkningen hos ett handelsbolag som i sin tur är delägare i ett<br>handelsbolag. Promemorieförslaget innebär att särregleringen av<br>självständig näringsverksamhet i utlandet upphör.</p>
<p>242</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget att slopa förvärvskälleindelningen för Prop. 1993/94:50<br>skilda verksamheter inom ett och samma handelsbolag bemöts undantags-<br>löst positivt. Förslaget att inte — av förenklingsskäl — tillåta gemensam<br>inkomstberäkning för en skattskyldigs verksamheter i skilda handelsbolag<br>eller mellan enskilt bedriven näringsverksamhet och handelsbolagsinkomst<br>bemöts negativt av flera remissinstanser. FAR godtar inte argumenten.<br>Näringslivets skattedelegation anser att man får acceptera en viss<br>komplexitet. LRF/Skogsägarna anser att den presenterade modellen<br>visserligen är komplicerad men att den går att förenkla. Om en lösning<br>inte hinns med i lagstiftningsärendet bör frågan bli föremål för fortsatt<br>utredning snarast.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För en fysisk person som är delägare<br>i ett handelsbolag utgör hans andel av inkomsten i bolaget — bortsett från<br>reavinster på fastigheter och bostadsrätter — inkomst av näringsverksam-<br>het. Detta gäller även om inkomsten är hänförlig till utdelning eller vinst<br>på kapitalplaceringsaktier. I fråga om en delägare som är fysisk person<br>gäller vidare att näringsverksamhet i ett handelsbolag delas in i förvärvs-<br>källor enligt de regler som gäller för enskild näringsverksamhet med den<br>skillnaden att även aktiva verksamheter bildar skilda förvärvskällor om<br>verksamheterna saknar naturlig anknytning till varandra. Inkomst från ett<br>handelsbolag och inkomst av enskild näringsverksamhet som bedrivs av<br>delägaren eller inkomst från ett annat handelsbolag hänförs till skilda<br>förvärvskällor även om verksamheterna har naturlig anknytning till varan-<br>dra.</p>
<p>I likhet med vad som föreslagits i fråga om enskilda näringsidkare bör<br>även i fråga om delägare i handelsbolag som är fysisk person indelningen<br>i förvärvskällor avskaffas såvitt gäller verksamheter inom ett bolag. För<br>handelsbolagen bör emellertid inkomst beräknas för varje bolag. Bedöm-<br>ningen om en verksamhet skall anses som aktiv eller passiv görs på<br>delägarnivå bolag för bolag.</p>
<p>Neutralitetsskäl talar för att även enskilda näringsidkare bör kunna delta<br>i verksamhet som bedrivs genom handelsbolag med rätt att vid be-<br>skattningen utjämna förlust i handelsbolaget mot vinst i den egna verk-<br>samheten och tvärtom. Motsvarande möjlighet till kvittning bör finnas för<br>en delägare som innehar andelar i flera handelsbolag utan att själv vara<br>näringsidkare.</p>
<p>Det har emellertid visat sig uppkomma betydande tekniska svårigheter<br>när det gällt att omsätta ett förslag om kvittningsregler i lagtext.<br>Problemen beror på samspelet mellan skattepliktig inkomst, egenavgif-<br>ter/särskild löneskatt, andelens justerade ingångsvärde i reavinstbe-<br>skattningen och förlustutjämning framåt. Den reglering som krävs för att<br>införa en rätt till kvittning av handelsbolagsinkomster skulle såvitt hittills<br>framkommit komplicera systemet på ett inte acceptabelt sätt. Det gäller<br>särskilt när de nya regelsystemen avseende räntefördelning och expan-<br>sionsmedel samtidigt införs. Frågan bör övervägas ytterligare.</p>
<p>När det gäller inkomstberäkningen för ett handelsbolag bör, i enlighet<br>med promemorieförslaget, inkomst av ett handelsbolag tas upp till be-<br>skattning vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det</p>
<p>243<br></p>
<p>hade varit skattesubjekt. I jämförelse med vad som enligt uppfattningen Prop. 1993/94:50<br>i promemorian är gällande rätt innebär förslaget en ändring endast i de<br>fall delägaren och handelsbolaget har skilda räkenskapsår. I fråga om<br>fysiska personer kan detta vara fallet endast i rena undantagsfall. Såväl<br>fysiska personer som handelsbolag som har en fysisk person i delägar-<br>kretsen skall nämligen ha kalenderår som räkenskapsår. Avvikelse häri-<br>från kräver dispens enligt 12 § BFL.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 3 och 18 §§ KL.</p>
<p>7.2.3 Kapitalavkastning</p>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om positiv och negativ räntefördel-<br>ning bör omfatta sådan delägare i handelsbolag som är fysisk person<br>eller svenskt dödsbo. För dessa skattskyldiga utgörs fördelningsun-<br>derlaget av det i andelen nedlagda kapitalet, dvs. det justerade<br>ingångsvärdet enligt 28 § SIL, vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår.</p>
<p>Om den skattskyldige har ett negativt justerat ingångsvärde när de<br>nya reglerna skall börja tillämpas skall ingångsvärdet då anses vara<br>noll kronor och senare år ökas med det negativa beloppet.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.<br>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva<br>eller har inga erinringar mot förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Skälet för att införa räntefördelning<br>för enskild näringsverksamhet, nämligen att likställa sådan verksamhet<br>med verksamhet i enmansaktiebolag, gäller även i fråga om handelsbolag.</p>
<p>Räntefördelningen bör omfatta delägare i handelsbolag som är fysisk<br>person eller svenskt dödsbo.</p>
<p>Fördelningsunderlaget bör utgöras av det i andelen nedlagda kapitalet<br>eller närmare bestämt det justerade ingångsvärdet enligt 28 § SIL vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår. För att vissa möjligheter<br>till kringgående skall hindras bör det justerade ingångsvärdet minskas<br>med kapitaltillskott under beskattningsåret närmast före det aktuella<br>beskattningsåret och med lån från bolaget till delägaren eller person som<br>är närstående till delägaren på vilket inte utgår marknadsmässig ränta.<br>Ingångsvärdet bör minskas fullt ut även om lånet löpt under endast en<br>begränsad del av beskattningsåret.</p>
<p>Räntesatsen bör vara densamma som för enskilda näringsidkare, dvs.<br>statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus<br>en procentenhet.</p>
<p>Vid beräkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handels-<br>bolag skall enligt 28 § SIL ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott<br>till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall<br>vidare ökas med på delägaren belöpande skattepliktiga inkomster och</p>
<p>244<br></p>
<p>minskas med på delägaren avdragsgilla underskott. Positiv ränteför- Prop. 1993/94:50<br>delning innebär att ett belopp får dras av vid beräkning av inkomsten i<br>bolaget och att motsvarande belopp tas upp som intäkt av kapital. Belop-<br>pet är därmed fullbeskattat och skall kunna tas ut utan att ingångsvärdet<br>sänks (se 28 § SIL och kommentaren till denna).</p>
<p>Tidpunkten för nollställning av negativa kapitalunderlag bör vara<br>årsskiftet 1993/1994 (fördelningsunderlaget för räntefördelning vid<br>utgången av året före beskattningsåret, beskattningsåret är 1994). I fråga<br>om handelsbolag utgörs kapitalunderlaget av andelens justerade ingångs-<br>värde. Vid beräkning av kapitalunderlaget bör — i likhet med vad som<br>gäller enligt gällande regler — hänsyn tas till nettouttag som överstiger<br>bl.a. skattepliktig nettoinkomst under de beskattningsår som taxeras 1991<br>- 1994.</p>
<p>Reglerna bör införas i räntefördelningslagen.</p>
<p>7.2.4 Expansionsmedel</p>
<p>Regeringens förslag: Expansionsmedel bör knytas till delägare i<br>bolaget som är fysisk person och inte till bolaget.</p>
<p>En ökning av expansionsmedel medför att delägaren får dra av<br>ökningen från sin andel av inkomsten vid taxeringen till kommunal<br>och statlig inkomstskatt. På samma belopp utgår en särskild statlig<br>skatt (expansionsmedelsskatt) efter 28 %. Underlagen för sociala<br>förmåner och egenavgifter minskar med beloppet.</p>
<p>En minskning av expansionsmedel bör tas upp som inkomst av<br>näringsverksamhet och grunda egenavgifter och sociala förmåner.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett mindre antal remissinstanser har yttrat sig. Av<br>dessa är flertalet positiva till förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Även när det gäller expansionsmedel<br>gör sig samma skäl gällande för handelsbolagen som för de enskilda<br>näringsidkarna. Det är alltså fråga om att likställa beskattningen av<br>handelsbolag med beskattningen av enmansaktiebolag.</p>
<p>Förändringar av expansionsmedel får motsvarande effekt för en del-<br>ägare i ett handelsbolag som för en enskild näringsidkare med ut-<br>gångspunkt i delägarens andel av bolagets inkomst. En ökning av<br>expansionsmedel medför således att delägaren får dra av ökningen från<br>sin andel av inkomsten vid taxeringen till kommunal och statlig in-<br>komstskatt. Den särskilda expansionsmedelsskatten på beloppet utgår<br>efter 28 %. Underlaget för sociala förmåner och egenavgifter minskar<br>med beloppet.</p>
<p>För en enskild näringsidkare får expansionsmedel ökas med högst ett<br>belopp motsvarande inkomsten av verksamheten efter vissa justeringar.<br>För en delägare i ett handelsbolag bör samma begränsning knytas till</p>
<p>245<br></p>
<p>hans andel av bolagets inkomst efter motsvarande justeringar. Prop. 1993/94:50<br>Justeringarna kommenteras i författningskommentaren (avsnitt 20.2).</p>
<p>En minskning av expansionsmedel bör av samma skäl som anförts i<br>fråga om enskilda näringsidkare tas upp som intäkt av näringsverksamhet<br>och utgöra grund för egenavgifter hos delägaren. Den statliga expan-<br>sionsmedelsskatt som betalas på ökningen av expansionsmedel skall<br>därvid gottskrivas den skattskyldige vid beräkningen av slutlig skatt.</p>
<p>Expansionsmedel får för en enskild näringsidkare uppgå till högst kapi-<br>talunderlaget enligt lagen om räntefördelning justerat på visst sätt, det<br>s.k. takbeloppet. I fråga om delägare i handelsbolag bör motsvarande<br>villkor vara att expansionsmedel inte får tas upp till den del att det<br>justerade ingångsvärdetär negativt. Det justerade ingångsvärdet bör vid<br>jämförelsen minskas med kapitaltillskott under beskattningsåret och med<br>lån från bolaget till delägaren eller delägaren närstående person på vilket<br>inte utgår marknadsmässig ränta.</p>
<p>Vid beräkning av det justerade ingångsvärde som används i reavinst-<br>hänseende skall enligt 28 § SIL ingångsvärdet för andelen ökas med till-<br>skott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall<br>vidare ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna<br>och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten.<br>Avdrag för en ökning av expansionsmedel medges även vid taxeringen<br>till statlig inkomstskatt. Det innebär att det justerade ingångsvärdet inte<br>påverkas av en ökning av expansionsmedel. Med hänsyn till att expan-<br>sionsmedelsskatt utgått bör emellertid ett belopp motsvarande skatten öka<br>ingångsvärdet. Vid en minskning av expansionsmedel gäller det omvända.</p>
<p>En konsekvens av att minskningen skall tas upp i näringsverksamhet<br>och kunna kvittas mot underskott är att det inte bör vara möjligt att föra<br>över expansionsmedel till förvärvaren vid avyttring av en handelsbolag-<br>sandel.</p>
<p>Om en skattskyldig upphör att vara delägare i handelsbolag bör expan-<br>sionsmedel beskattas i likhet med vad som gäller när en enskild närings-<br>idkare upphör med verksamheten, dvs. befintliga expansionsmedel tas i<br>princip upp till beskattning som intäkt av näringsverksamhet.</p>
<p>Expansionsmedel bör få övertas av förvärvaren vid gåva av andelen till<br>en fysisk person och vid arv och testamente. Vidare bör beskattningen av<br>expansionsmedel kunna skjutas upp vid byte av företagsform. Se vidare<br>om detta i författningskommentaren (avsnitt 17.2).</p>
<p>I likhet med vad som föreslås beträffande enskilda näringsidkare bör<br>i fråga om delägare i handelsbolag intäkt på grund av minskning av ex-<br>pansionsmedel då förutsättningar inte längre föreligger för expansions-<br>medel kunna räknas som ackumulerad inkomst.</p>
<p>Förslagen om expansionsmedel bör tas in i en särskild lag om ex-<br>pansionsmedel. Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen (1951:763) om<br>beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.</p>
<p>246</p>
<p>7.2.5 Den skattemässiga inkomstfördelningen</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: En kommanditdelägares avdragsrätt för under-<br>skott i bolaget begränsas till vad delägaren satt in eller åtagit sig att<br>sätta in i bolaget. För delägare i handelsbolag som i förhållande till<br>övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för<br>bolagets förbindelser begränsas avdragsrätten till högst det belopp<br>han ansvarar för. Överskjutande underskott får sparas och dras av<br>mot framtida överskott i bolaget.</p>
<p>Promemorians förslag: Kommanditdelägare och vanliga delägare i<br>handelsbolag som i förhållande till övriga delägare begränsat sitt ansvar<br>för bolagets förbindelser får avdrag för underskott i bolaget först då<br>andelen avyttras.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget att kommanditdelägare inte skall få<br>avdrag förrän andelen avyttras får ett blandat mottagande. Bl.a. RSV och<br>Hovrätten tillstyrker. Näringslivsföreträdama är liksom FAR över lag<br>uttalat negativa. Näringslivets skattedelegation m.fl. framhåller att om<br>möjligheten till löpande kvittning anses behöva begränsas är det rimligt<br>att kvittningsrätt i vart fall skall gälla för ett belopp motsvarande insatt<br>kapital. Tjänsteförbundet anser att konsekvenserna av förslaget inte be-<br>lysts tillräckligt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 53 § 2 mom. KL anges att inkomst<br>hos handelsbolag hänförs till delägarnas inkomst med belopp som mot-<br>svarar deras andelar av bolagets inkomst. En delägare beskattas för sin<br>andel av bolagets inkomst oavsett om han tagit ut vinstmedlen från bola-<br>get eller inte (punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL). I princip är alltså<br>den civilrättsliga inkomstfördelningen avgörande även skattemässigt.</p>
<p>Civilrättsligt gäller avtalsfrihet för vinst- och förlustfördelningen mellan<br>delägarna. I lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL)<br>finns dispositiva regler för vinst- och förlustfördelningen. Enligt dessa<br>har en bolagsman i ett vanligt handelsbolag för varje räkenskapsår rätt till<br>dels ränta (diskontot plus två procentenheter) på den behållna insatsen vid<br>räkenskapsårets början, dels skäligt arvode för sin förvaltning av bolaget.<br>Vad som återstår utgör räkenskapsårets resultat. Detta resultat (positivt<br>eller negativt) fördelas lika mellan bolagsmännen, dvs. efter huvudtalet.</p>
<p>För en kommanditdelägare gäller inte dessa regler. Finns inget avtal<br>och kan bolagsmännen inte komma överens får domstol avgöra frågan ef-<br>ter vilken grund en kommanditdelägare skall ta del i vinst och förlust<br>efter skälighet.</p>
<p>Enligt HBL:s terminologi är alltså bolagets resultat vad som återstår<br>sedan bolagsmännen tillgodoräknats ränta och arvode. Ett överskott kan<br>efter det att vissa av delägarna tillgodoförts ränta och arvode förvandlas<br>till en förlust som kan utgöra avdragsgillt underskott för andra delägare<br>(RÅ 1968 Fi 945).</p>
<p>247</p>
<p>Vid taxeringen godtas normalt den inkomstfördelning som delägarna<br>har gjort. Allmänt gäller dock att fördelningen kan frångås vid beskatt-<br>ningen om fördelningen innebär en obehörig överföring av inkomst mel-<br>lan delägarna (se RÅ 1988 not 291). Regeringsrätten har i åtskilliga fall<br>underkänt inkomstfördelningen i familjeägda handelsbolag.</p>
<p>En kommanditdelägares ansvar gentemot tredje man är begränsat till in-<br>satsen eller till vad han utfäst sig att sätta in i bolaget. Detta har dock<br>inte ansetts hindra att kommanditdelägaren får avdrag med större belopp<br>(RÅ 1979 1:85). Frågan aktualiseras för fysiska personer och dödsbon<br>genom förslaget om kvittningsrätt för underskott av nystartad närings-<br>verksamhet (avsnitt 7.3).</p>
<p>I punkt 13 av anvisningarna till 32 § KL finns särskilda regler för<br>inkomstfördelningen i fåmansägda handelsbolag. Reglerna, som gäller in-<br>komstfördelningen mellan makar och mellan föräldrar och barn, innebär<br>i huvudsak följande. Är ena maken företagsledare och den andra<br>medhjälpande beskattas den medhjälpande maken — oavsett om denne är<br>delägare eller anställd — för marknadsmässig ersättning för utfört arbete<br>och företagsledaren för eventuellt överskjutande belopp. Ersättning för<br>arbete till en företagsledares eller makes barn under 16 år beskattas hos<br>företagsledaren. Detsamma gäller ersättning till barn över 16 år till den<br>del ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning. Make eller barn<br>— oavsett ålder — som är delägare beskattas själva för skälig ersättning<br>för sina kapitalinsatser i bolaget medan eventuell överskjutande ersättning<br>beskattas hos företagsledaren. RSV har utfärdat rekommendationer (RSV<br>Dt 1993:2) enligt vilka skälig ränta på kapitalinsatsen i allmänhet kan<br>bestämmas utifrån statslåneräntan vid utgången av november året före<br>beskattningsåret ökad med fem procentenheter.</p>
<p>Nuvarande regler innebär alltså att delägarnas inkomst- och förlustför-<br>delning — i såväl familjeägda som andra handelsbolag — kan frångås<br>skattemässigt om fördelningen innebär en obehörig överföring av inkomst<br>eller underskott mellan delägarna. Någon särskild reglering i detta<br>hänseende behövs därför inte.</p>
<p>För bl.a. aktiebolag som är kommanditdelägare krävs däremot en sär-<br>skild reglering. En kommanditdelägare intar på grund av det begränsade<br>ansvaret en ställning som är näraliggande en aktieägares. Enligt pro-<br>memorian talar därför neutralitetsskäl för att kommanditdelägare inte bör<br>få avdrag för underskott i bolaget förrän andelen avyttras. I promemorian<br>uppnås detta resultat genom förslaget att bolagsinkomsten för kommandit-<br>delägaren skall utgöra en särskild förvärvskälla eller med promemorians<br>terminologi en särskild beräkningsenhet.</p>
<p>Vid remissbehandlingen har företrädare för näringslivet invänt mot<br>denna del av förslaget och anfört bl.a. att förslaget torde leda till att<br>kommanditbolagens värde som samarbetsform urholkas kraftigt. Enligt<br>regeringens uppfattning skulle det vara en icke önskad konsekvens. Å<br>andra sidan framstår en begränsning som angelägen ur fiskal synpunkt.<br>En alternativ lösning som Näringslivets skattedelegation pekar på skulle<br>vara att begränsa avdragsrätten beloppsmässigt till insatsen. Enligt<br>regeringens mening är en sådan åtgärd tillräcklig för att förhindra</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>248</p>
<p>renodlat skattemässiga kommanditbolagsetableringar utan att för den skull Prop. 1993/94:50<br>omöjliggöra samverkan i seriös näringsverksamhet. Regeringen föreslår<br>därför att avdragsrätten för kommanditdelägare begränsas till vad del-</p>
<p>ägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.</p>
<p>För att motverka kringgående bör en motsvarande regel gälla även<br>vanliga delägare i handelsbolag som förbehållit sig ett begränsat ansvar<br>för bolagets förbindelser i förhållande till övriga delägare.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 18 § KL och i 2 § 1 mom. SIL.</p>
<p>7.2.6 Vissa frågor avseende passiva kommanditdelägare</p>
<p>Regeringens förslag: Inga särskilda regler införs för passiva<br>kommanditdelägare.</p>
<p>Promemorians förslag: Räntesatsen för positiv räntefördelning för<br>passiva kommanditdelägare bestäms till statslåneräntan minskad med fem<br>procentenheter. Inkomst som belöper på en passiv kommanditdelägare<br>och som inte räntefördelas dubbelbeskattas med skattesatsen 25 % i första<br>ledet och 25 %, t.o.m. 1995 års taxering 30 %, i andra ledet. Skatten i<br>första ledet tas ut i form av förhöjd särskild löneskatt och i andra ledet<br>som inkomst av kapital. Med passiva kommanditdelägare jämställs vanli-<br>ga delägare i handelsbolag som förbehållit sig ett begränsat ansvar för<br>bolagets förbindelser i förhållande till övriga delägare.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslagen får ett blandat mottagande. RSV avstyr-<br>ker att särregler införs. Näringslivets skattedelegation accepterar<br>förslagen även om det systematiskt kan förefalla egendomligt att<br>näringsverksamhet beskattas i inkomstslaget kapital. Kammarrätten och<br>FAR anser reglerna komplicerade.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En kommanditdelägare för vilken<br>verksamheten i bolaget utgör passiv näringsverksamhet (passiv komman-<br>ditdelägare) intar enligt promemorian en ställning i ekonomiskt hänseende<br>som är näraliggande en kapitalplacerande aktieägares. För att inte kom-<br>manditbolag skall gynnas i förhållande till aktiebolag föreslås i pro-<br>memorian särskilda regler för kommanditbolagen i två hänseenden.</p>
<p>Räntesatsen för positiv räntefördelning bör enligt promemorian be-<br>gränsas till statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-<br>ningsåret minus fem procentenheter. Den andra särlösningen gäller in-<br>komst i ett kommanditbolag som belöper på en passiv kommanditdelägare<br>i den mån inkomsten inte räntefördelas. Inkomsten bör dubbelbeskattas<br>med skattesatsen 25 % i första ledet och 25 % (30 % t.o.m. 1995 års<br>taxering) i andra ledet. Detta resultat erhålls genom att i första ledet<br>särskild löneskatt utgår efter 25 % och i andra ledet inkomsten efter<br>avdrag för löneskatten tas upp som intäkt av kapital. En konsekvens av<br>lösningen är att en minskning av expansionsmedel bör tas upp som intäkt<br>av kapital i stället för som intäkt av näringsverksamhet.</p>
<p>249</p>
<p>Remissinstanserna har invänt att de föreslagna reglerna är komplicerade Prop. 1993/94:50<br>och bryter systematiken i skattesystemet. Som RSV framhåller innebär<br>särbehandlingen av passiva kommanditdelägare många gånger en förmån-<br>ligare skattebehandling än av passiva enskilda näringsidkare eller passiva<br>delägare i vanliga handelsbolag vilket i sin tur kan leda till skattean-<br>passning. Genom regeringens förslag att slopa beskattningen av aktieut-<br>delning hos mottagaren kommer de föreslagna generella reglerna för be-<br>skattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag inte att gynna pas-<br>siva kommanditdelägare i jämförelse med aktieägare. Några särskilda<br>regler för passiva kommanditdelägare behövs därför inte.</p>
<h3>7.3 Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet<br>mot inkomst av tjänst</h3>
<p>Regeringens förslag: Underskott av aktiv näringsverksamhet skall<br>få kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren.<br>Om verksamheten övertagits från någon närstående medges avdrag<br>endast om den närstående hade varit berättigad till avdrag om han<br>själv fortsatt att driva verksamheten. Avdrag medges inte om den<br>skattskyldige under en femårsperiod före verksamhetens påbörjande<br>bedrivit likartad verksamhet. För kommanditdelägare begränsas<br>kvittnings-möjligheten beloppsmässigt och får sammanlagt inte<br>överstiga vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.<br>Även för delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga<br>delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser<br>begränsas kvittningsmöjligheten.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med<br>den skillnaden att promemorian helt exkluderade kommanditdelägare<br>m.fl. från kvittningsmöjligheten.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att en<br>kvittningsmöjlighet införs. Åtskilliga förordar mer långtgående<br>kvittningsrätt. Näringslivets skattedelegation beklagar att kvittning inte<br>tillåts mot kapitalinkomst. FAR ifrågasätter begränsningen för kommandit-<br>delägare. Bl.a. LRF/Skogsägarna och Fastighetsägareförbundet vill ha en<br>generell inte tidsbegränsad möjlighet till kvittning. Även Advokatsam-<br>fundet som tidigare motsatt sig införande av en kvittningsmöjlighet<br>tillstyrker numer en generell ej tidsbegränsad kvittning. LRF och<br>Yrkesfiskarna är kritiska mot närståendebegränsningen. Utan den under-<br>lättas generationsskiften. Några remissinstanser är uttalat negativa till en<br>kvittningsrätt. RSV påtalar gränsdragnings- och tolkningsproblem. Skogs-<br>styrelsen anser att motiven för att tillåta kvittning inte är tillräckligt<br>starka. Vidare kan i vissa fall en kvittningsrätt snarare motverka än<br>främja de syften som skall uppnås genom förslaget. Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet framhåller att förslaget innebär introduktion av</p>
<p>250<br></p>
<p>ett näringsstöd och att det därför vore bättre och klarare att på ansökan Prop. 1993/94:50<br>ge bidrag till de berättigade. LO framhåller att promemorieförslaget är<br>ännu sämre än utredningsförslaget (SOU 1992:67) på grund av att fastig-<br>hetsspärren slopats.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En kvittningsmöjlighet skulle<br>underlätta nyföretagande och ge positiva effekter på företagande och<br>risktagande hos enskilda näringsidkare. Inte minst i det rådande<br>ekonomiska läget är åtgärder som ger sådana effekter särskilt angelägna.<br>En kvittningsrätt bör därför införas.</p>
<p>Syftet är alltså att en kvittningsmöjlighet skall fungera som en starthjälp<br>för verksamheter som kan tänkas utvecklas till livskraftiga företag men<br>inte att utgöra ett generellt alternativ till huvudregeln om kvittning framåt<br>i verksamheten.</p>
<p>Promemorians modell för kvittning har fått ett i huvudsak positivt be-<br>mötande vid remissbehandlingen och bör kunna läggas till grund för lag-<br>stiftning. Att utvidga kvittningsmodellen till att omfatta även underskott<br>av passiv näringsverksamhet skulle avsevärt vidga möjligheten till skatte-<br>planering och bör inte komma i fråga. Kvittningsmöjligheten bör vidare<br>föreligga endast mot förvärvsinkomst.</p>
<p>Med hänsyn till syftet med kvittningen — att underlätta nyföretagande</p>
<p>— är en tidsbegränsning påkallad. I likhet med promemorieförslaget bör<br>kvittning kunna tillåtas under de fem första verksamhetsåren. Kvittning<br>bör inte få ske om den skattskyldige tidigare — direkt eller indirekt —<br>bedrivit likartad verksamhet. Av tillämpningsskäl bör begränsningen avse<br>endast de senaste fem åren. Promemorieförslaget innebär att kontinuitet<br>skall gälla om verksamheten övertagits från make eller annan närstående<br>person. Kravet på kontinuitet innebär att kvittning inte blir möjlig vid<br>s.k. generationsskiften. T.ex. innebär begränsningen i kvittningsrätten att<br>om ett barn övertar förälderns rörelse föreligger inte kvittningsrätt, vilket<br>det hade gjort om rörelsen hade ägts av annan, icke närstående person.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning har de skäl som anförs för att begränsa<br>kvittningsrätten inte samma giltighet i fråga om generationsskiften. Att<br>det är fråga om ett generationsskifte bör inte hindra att verksamheten<br>anses nystartad. Det är önskvärt att rätten till kvittning kan omfatta även<br>dessa fall. En sådan ändring av förslaget är tekniskt komplicerad och kan<br>medföra även icke önskvärda effekter. Frågan bör beredas på sedvanligt<br>sätt. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med ett förslag<br>i frågan med sikte på att förslaget skall kunna gälla fr.o.m. 1995 års<br>taxering. Intill dess bör kontinuitet krävas i enlighet med förslaget i<br>promemorian.</p>
<p>Genom förslaget om ändrad förvärvskälleindelning (avsnitt 7.1.1)<br>kommer en ny verksamhet som en redan etablerad näringsidkare påbörjar<br>att ingå som en del i den redan tidigare etablerade förvärvskällan. Den<br>nya verksamheten föranleder alltså i sig ingen kvittningsmöjlighet mot<br>tjänst. Samma gäller för en delägare i handelsbolag om bolaget utvidgar<br>befintlig verksamhet med ny verksamhet. För att komma i fråga för<br>kvittning mot tjänst måste den nya verksamheten i båda fallen förläggas<br>till ett separat handelsbolag i vilket han äger del.</p>
<p>251</p>
<p>Utredningen som föregick promemorieförslaget har inte ansett det på-<br>kallat att samhället generellt lämnar starthjälp till nytillkommande jord-<br>och skogsbrukare i form av en rätt till kvittning av underskott mot tjäns-<br>teinkomster. En möjlighet till kvittning avseende underskott av jord- och<br>skogsbruk antas i betydande utsträckning komma verksamheter till godo<br>där underskottet i större eller mindre utsträckning har sin grund i lev-<br>nadskostnader (t.ex. fritidsjordbruk och s.k. hästgårdar). Ett stöd till<br>sådana verksamheter kan enligt utredningen vidare verka höjande på pri-<br>serna för jordbruksfastigheter och försvåra yrkesmässiga etableringar.<br>Även underskott av hyres- eller kontorsfastighet bör enligt utredningen<br>undantas från kvittningsmöjligheten.</p>
<p>Enligt utredningen bör kvittning därför inte få ske om mer än hälften<br>av kapitalet i verksamheten är hänförligt till fastighet med undantag för<br>fastighet eller fastighetsdel med tillhörande mark som vid fastighetstaxe-<br>ringen är att hänföra till bl.a. industribyggnad. Förslaget har i den delen<br>utsatts för avsevärd kritik.</p>
<p>Det ligger — som framhållits av jordbruksverket — i samhällets intresse<br>att nyetablering underlättas inom jordbruket även nu när jordbruket är<br>föremål för anpassning och omställning. Riskerna för att privata levnads-<br>kostnader skall föranleda underskottsavdrag kan bedömas som små med<br>hänsyn till aktivitetskravet och då bostadsbyggnaderna på jordbruk numer<br>beskattas som andra privatbostäder. Med hänsyn härtill bör den prishö-<br>jande effekt av en kvittningsmöjlighet som utredningen befarar vara liten<br>eller ingen.</p>
<p>Tillräckliga skäl kan således inte anses föreligga för att exkludera jord-<br>och skogsbruk från kvittningsmöjligheten. Inte heller verksamheter som<br>omfattar andra kommersiella fastigheter bör undantas. Det är viktigt att<br>ha klart för sig att huvudregeln om kvittning framåt i verksamheten<br>medför kvittning även mot socialavgifter vilket kvittning mot inkomst av<br>tjänst inte gör. Det kan därför i många fall bli svårt för en skattskyldig<br>att ta ställning till vilken kvittningsform han bör välja. Den rätt till<br>omprövning under fem år som tillåts enligt den nya taxeringslagen be-<br>gränsar dock detta problem. Vidare innebär förslaget inget hinder mot att<br>ett underskott som består av underskott som ackumulerats under flera år<br>kvittas mot tjänsteinkomst.</p>
<p>I avsnitt 7.2.5 föreslås att avdragsrätten för kommanditdelägare skall<br>begränsas till ett belopp som motsvarar vad delägaren skjutit till eller<br>åtagit sig att skjuta till. För delägare i handelsbolag som förbehållit sig<br>ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i förhållande till övriga<br>delägare begränsas avdragsrätten till det belopp han ansvarar för. I<br>konsekvens med det förslaget bör kvittningsrätten begränsas på samma<br>sätt för sådana delägare.</p>
<p>Rätten till avdrag för underskott av näringsverksamhet mot inkomst av<br>tjänst bör tekniskt sett utformas som ett allmänt avdrag. Av denna<br>konstruktion följer att kvittning kan ske mot såväl tjänsteinkomst som<br>inkomst av näringsverksamhet som hänförs till en annan förvärvskälla (j fr<br>förslaget till 18 § KL). Vidare följer att uttaget av egenavgifter resp.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>252</p>
<p>särskild löneskatt på handelsbolagsinkomster inte begränsas. Härigenom<br>föreligger en likabehandling med löntagarfallen.</p>
<p>Den föreslagna kvittningsmöjligheten är typiskt sett förmånligare för de<br>skattskyldiga än de gällande reglerna för litterär, konstnärlig eller därmed<br>jämförlig verksamhet. Bl.a. med hänsyn härtill bör de föreslagna reglerna<br>gälla även för skattskyldiga som bedriver sådan verksamhet under de fem<br>första verksamhetsåren. För senare beskattningsår bör de nuvarande<br>reglerna alltjämt gälla. En förutsättning — som hänger samman med<br>förslaget att avskaffa indelningen i förvärvskällor — bör vara att<br>näringsverksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande avser<br>litterära, konstnärliga eller därmed jämförliga verksamheter.</p>
<p>Möjligheten till avdrag i efterhand för utgifter före verksamhetens<br>påbörjande (punkt 26 av anvisningarna till 23 § KL) påverkas inte av<br>förslagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>7.4 Beskattningen av uppskovsbeloppet</h3>
<p>Regeringens förslag: För fysiska personer skjuts beskattningen av<br>uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskat-<br>tade reserver upp till 1995 års taxering.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En ytterligare fråga beträffande<br>enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är av övergångs-<br>karaktär och gäller avskattningen av det gamla skattesystemets obe-<br>skattade reserver, dvs. lagerreserv och resultatutjämningsfond.</p>
<p>Gällande regler för fysiska personer innebär att uppskovsbeloppet —<br>skillnaden mellan de obeskattade reserverna och survavsättningen vid<br>1992 års taxering — skall intäktsföras med hälften var vid 1994 och 1995<br>års taxeringar. Vid 1992 - 1993 års taxeringar är intäktsföring av<br>uppskovsbeloppet frivillig. Motsvarande gäller för den del av uppskovs-<br>beloppet i ett handelsbolag som hänförs till andel som ägs av fysisk<br>person.</p>
<p>I en skrivelse (dnr 3879/93) hemställer Företagarna med flera närings-<br>livsföreträdare att uppskovsbeloppet helt undantas från beskattning. I<br>andra hand begär man att intäktsföringen blir frivillig vid 1994 års<br>taxering och att beskattningen skjuts upp och fördelas med hälften var på<br>1995 och 1996 års taxeringar.</p>
<p>De förslag till ändrade skatteregler för enskilda näringsidkare och<br>delägare i handelsbolag som regeringen lägger fram i lagrådsremissen<br>kommer att tillämpas fr.o.m. inkomståret 1994, dvs. 1995 års taxering.<br>Enligt regeringens uppfattning motiverar detta ett anstånd med beskatt-<br>ningen. En lämplig avvägning är att skjuta på avskattningen ett år.<br>Regeringen föreslår därför att avskattningen görs frivillig även vid 1994<br>års taxering. Hela uppskovsbeloppet kommer då i normalfallet att intäkts-<br>föras vid 1995 år taxering.</p>
<p>253</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring i 5 § lagen (1990:655) om återföring Prop. 1993/94:50<br>av obeskattade reserver.</p>
<h3>7.5 Dödsbon</h3>
<p>Regeringens förslag: Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst på äld-<br>re dödsbo tas ut på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Dödsbon beskattas med något<br>undantag enligt samma regler som fysiska personer. Detta gäller fullt ut<br>i fråga om dödsåret och de tre därpå följande beskattningsåren. För<br>senare beskattningsår tillämpas bestämmelserna om handelsbolag om för<br>dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst än 10 000 kr eller större skattepliktig förmögenhet än<br>100 000 kr. Om särskilda skäl föreligger kan undantag härifrån medges.</p>
<p>Förslagen om räntefördelning och expansionsmedel är inte lämpliga för<br>handelsbolagsbeskattade dödsbon. Det är därför önskvärt att avskaffa<br>denna kategori skattskyldiga. Det vore dessutom en förenkling.</p>
<p>Reglerna om handelsbolagsbeskattning av dödsbon, som tillkom år<br>1966, motiverades av att det tidigare — främst på grund av progressionen<br>i skatteskalorna för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen — kunde<br>vara skattemässigt lönsamt att behålla dödsbon oskiftade.</p>
<p>Progressionen i inkomstbeskattningen är nu — efter skattereformen år<br>1990 — begränsad till att den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst<br>tas ut endast på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som<br>överstiger en skiktgräns (186 600 kr vid 1993 års taxering). Lagen om<br>statlig förmögenhetsskatt upphörde att gälla vid utgången av år 1991 och<br>tillämpas sista gången vid 1995 års taxering.</p>
<p>Med hänsyn till de nya förutsättningarna kan handelsbolagsbeskattnin-<br>gen av äldre dödsbon ersättas av en regel om att den statliga inkomstskat-<br>ten på förvärvsinkomst hos sådana dödsbon tas ut på hela den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten. Med beaktande av bl.a. förslagen om posi-<br>tiv räntefördelning, som innebär att normal kapitalavkastning beskattas<br>som intäkt av kapital, kan förslaget inte anses medföra en oskälig beskatt-<br>ning. Förslagen föranleder dels ändringar i 53 § 3 mom. KL, 10 § SIL,<br>1 § SAIL och 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel, dels att punkt 4 av anvisningarna till 53 § KL upphör att gälla.</p>
<p>254</p>
<h1>ÖVRIGA FRÅGOR</h1>
<h2>8 Spärregler för förlustutjämning</h2>
<h3>8.1 Utgångspunkterna</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande spärregler ersätts av regler som<br>syftar till att systemet för förlustutjämning skall vara neutralt med<br>avseende på ägarförändringar.</p>
<p>En koncernbidragsspärr införs som hindrar att gamla underskott<br>kvittas mot koncernbidrag från de nya ägarbolagen.</p>
<p>En beloppsmässig begränsningsregel införs enligt vilken ett<br>förlustbolags gamla underskott faller bort till den del det överstiger<br>dubbla köpeskillingen för aktierna i bolaget. Denna spärregel förses<br>med en dispensmöjlighet.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian var en bearbetning<br>av de förslag som redovisades av 1992 års företagsskatteutredning i<br>betänkandet (SOU 1992:67) Fortsatt reformering av företagsbeskatt-<br>ningen, del 1. Promemorians förslag om en kapitaltillskottsspärr genom-<br>förs inte. I övrigt överensstämmer regeringens förslag i huvudsak med<br>promemorians förslag utom så vitt gäller förslaget om undantag från<br>beloppsspärren.</p>
<p>Remissinstanserna: I remissvaren över betänkandeförslaget instämde<br>flertalet remissinstanser i principen att ett system för förlustutjämning bör<br>vara neutralt med avseende på ägarförändringar. De delade bedömningen<br>att spärregler inte kan undvaras på grund av de negativa samhällsekono-<br>miska konsekvenser som kan följa på en alltför omfattande handel med<br>förlustbolag. I remissvaren över promemorieförslaget uppehåller sig<br>remissinstanserna inte så mycket vid de principiella frågorna eller de<br>nuvarande spärreglernas brister. Kammarrätten delar dock bedömningen<br>att ett behov föreligger av nya spärregler som effektivt förhindrar att<br>ägarförändringar sker med huvudsakligt motiv att tillgodogöra sig<br>underskott. Fastighetsägareförbundet finner det lovvärt att slopa de<br>nuvarande särreglerna för fåmansföretag och införa generella spärregler<br>för förlustutjämning. Bankföreningen ifrågasätter om spärregler för<br>förlustutjämning framåt över huvud taget behövs. FAR anser att<br>spärregler bara bör gälla för det fall verksamheten upphör eller ändras<br>efter en ägarförändring.</p>
<p>Ett genomgående tema i så gott som samtliga remissvar är att de<br>föreslagna spärreglerna är för komplicerade och svåra att tillämpa. RSV<br>anser dock att de förenklingsvinster som uppnås genom att surven<br>avskaffas är så stora att de uppväger de tillämpningsproblem som det nya<br>systemet med förlustutjämning medför.</p>
<p>Förslaget om en koncernbidragsspärr tillstyrks allmänt. Från näringsli-<br>vets sida framförs att den bör förses med en dispensmöjlighet. Den i</p>
<p>255</p>
<p>promemorian föreslagna beloppsmässiga spärregeln tillstyrks av bl.a. RSV Prop. 1993/94:50<br>och KF medan Näringslivets Skattedelegation säger sig inte kunna inse<br>behovet av en sådan spärr. Så gott som samtliga näringslivsorganisationer<br>är negativa till kapitaltillskottsspärren.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Gällande rätt innehåller dels<br>särskilda spärregler för fåmansföretag (fåabreglerna), dels en regel för<br>aktiebolag som inte är fåmansföretag (skalbolagsregeln). Vidare finns det<br>ett par regler av mer begränsad räckvidd vilka berörs i avsnitt 8.3 nedan.</p>
<p>I URF fanns en ambition att ersätta de nuvarande spärreglerna med<br>generella regler. URF:s uppgift omfattade även att beakta en utredning<br>från riksdagens revisorer med förslag om en begränsning av statliga<br>bolags rätt till förlustavdrag (Förslag 1987/88:17). Bakgrunden var en<br>granskning från statsfinansiell synpunkt av verkningarna av statligt stöd<br>för förlusttäckning till statliga bolag.</p>
<p>Arbetet i URF inriktades på reglerna för fåmansbolag och skalbolags-<br>regeln. Man diskuterade olika möjligheter, bl.a. en spärregel som knöt<br>an till årslönekostnaden vid ägarskiftet, men kom på grund av tidsbrist<br>inte fram till ett konkret förslag. Vid skattereformen behölls de dåvarande<br>spärreglerna med endast de justeringar som föranleddes av att tekniken<br>för förlustutjämning förändrades. Med anledning av att lagen (1960:63)<br>om förlustavdrag (FAL) upphävdes flyttades de nämnda spärreglerna till<br>SIL.</p>
<p>Fåabreglema gäller — såvitt avser aktiebolag — för bolag som utgör<br>fåmansföretag antingen vid utgången av beskattningsåret (utgångsdagen)<br>eller vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret (ingångs-<br>dagen). De är tillämpliga i två fall.</p>
<p>Det ena fallet föreligger när aktier med mer än hälften av röstetalet i<br>bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsdagen inte ägde<br>aktier med så stor andel i röstetalet. Situationen kan t.ex. vara den att en<br>person, som på ingångsdagen ägde 50 av 100 aktier med lika rösträtt,<br>under beskattningsåret (eller det närmast föregående beskattningsåret) har<br>förvärvat ytterligare en aktie.</p>
<p>Det andra fallet föreligger när aktier med mer än hälften av röstetalet<br>i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde<br>dessa aktier på ingångsdagen. Detta fall avser situationen att aktier med<br>mer än hälften av röstetalet har bytt ägare.</p>
<p>Med ägande av aktier jämställs innehav genom förmedling av juridisk<br>person.</p>
<p>Skalbolagsregeln är tillämplig om aktier i ett bolag förvärvas av ett<br>företag — direkt eller genom förmedling av dotterföretag — i sådan<br>omfattning att förvärvaren erhåller mer än hälften av röstetalet i bolaget.<br>En ytterligare förutsättning för att regeln skall vara tillämplig är att det<br>inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av<br>verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin rörelse eller kapitalförvalt-<br>ning.</p>
<p>Konsekvensen av att fåabreglema eller skalbolagsregeln är tillämpliga<br>är att bolaget förlorar rätten till avdrag för underskott från föregående<br>beskattningsår.</p>
<p>256</p>
<p>Såväl fåabreglema som skalbolagsregeln strider mot utgångspunkten att Prop. 1993/94:50<br>systemet för förlustutjämning bör vara neutralt med avseende på<br>ägarförändringar. Fåabreglema gör det på grund av att konsekvensen av<br>att reglerna är tillämpliga — att avdraget för underskott går helt förlorat<br>— är alltför långtgående. Skalbolagsregeln är i praktiken tillämplig endast<br>om tillgångsmassan i bolaget består av finansiella tillgångar. Är regeln<br>tillämplig gäller detsamma som för fåabreglema. I den mån regeln inte<br>är tillämplig ger systemet för förlustutjämning olämpliga incitament till<br>ägarskiften.</p>
<p>Fåabreglema kan även kritiseras från utgångspunkten att den genom<br>skattereformen införda tekniken med "rullning” framåt i förvärvskällan<br>av underskott har skapat vissa möjligheter till kringgående av reglerna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Några remissinstanser anser att bolag<br>med gamla underskott bör få säljas utan att rätten till förlustavdrag<br>påverkas. Huruvida förlustbolaget har andra tillgångar eller driver någon<br>verksamhet bör sakna betydelse. Företagssektorn ses som en helhet i<br>vilken beskattningsunderlaget utgörs av företagens sammanlagda vinster<br>minskade med företagens sammanlagda förluster.</p>
<p>Det redovisade synsättet har förespråkare inom den ekonomiska<br>litteraturen. Dessa idéer har dock inte genomförts i praktiken. Alla<br>skattesystem som tillåter förlustutjämning har spärregler som begränsar<br>avdragsrätten i händelse av en ägarförändring. Spärrarna kan utlösas av<br>en förändring av ägandet i ett bolag, en förändring av verksamheten eller<br>en kombination av sådana förändringar. Spärreglerna är i allmänhet<br>generella på så sätt att de omfattar såväl bolag med ett litet antal ägare<br>som andra bolag.</p>
<p>Utan spärregler kommer möjligheten att utnyttja ett annat bolags<br>förluster att få stor betydelse för ägarförändringar. En sådan utveckling<br>är inte önskvärd. Med hänsyn härtill och till vad som gäller i andra<br>länder bör spärregler finnas även i svensk rätt.</p>
<p>Som framgår av redogörelsen över gällande rätt är det angeläget att<br>reformera nuvarande spärregler. Ett förslag till nya spärregler bör vila på<br>principen att systemet för förlustutjämning skall vara neutralt med<br>avseende på ägarförändringar. Detta synsätt läggs till grund för en<br>diskussion av möjliga spärregler. Diskussionen utgår från fallet att ett<br>förlustbolag, F, övergår från att vara dotterbolag till ett aktiebolag, S, till<br>att vara dotterbolag till ett annat aktiebolag, K.</p>
<p>Den skillnad i potentiell möjlighet för F att erhålla koncernbidrag som<br>ägarskiftet medför bör inte påverka F:s faktiska möjlighet till förlustut-<br>jämning. Ett beaktande fullt ut av denna princip skulle innebära att<br>möjligheten för F att kvitta underskottet mot koncernbidrag från K<br>begränsades till att avse kvittning mot endast sådana koncernbidrag som<br>F kan antas ha fått från S vid oförändrade ägarförhållanden. Det är<br>emellertid uppenbart att en sådan regel inte skulle gå att tillämpa i<br>praktiken. Man får i stället tänka sig en schablon som så nära som<br>möjligt ansluter till en teoretiskt korrekt lösning.</p>
<p>Den möjlighet som synes föreligga är att schablonmässigt anta att S<br>under spärrperioden skulle ha helt saknat möjlighet att lämna kon-</p>
<p>17 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>257</p>
<p>cembidrag till F. Antagandet leder till att underskottet i F inte till någon Prop. 1993/94:50<br>del bör få kvittas mot koncernbidrag från K under spärrperioden. Å andra<br>sidan skulle inga restriktioner uppställas för tid efter utgången av<br>spärrperioden.</p>
<p>Genom koncernbidrag kan inkomst direkt föras över från ett bolag till<br>ett annat. Inkomster kan även föras över indirekt, i form av avkastning<br>på överfört kapital. Om t.ex. ett moderbolag vid ingången av ett<br>räkenskapsår skjuter till 1 000 till ett dotterbolag medför det — med en<br>räntesats på 10 % i båda bolagen — att bolagens inkomster under räken-<br>skapsåret (och senare räkenskapsår så länge kapitaltillskottet kvarstår) blir<br>100 lägre resp, högre än vad som eljest skulle ha varit fallet.</p>
<p>Motsvarigheten i fråga om kapitaltillskott till det schablonmässiga<br>antagandet för koncernbidrag är ett antagande om att den gamle ägaren<br>inte skulle ha gjort något kapitaltillskott under spärrperioden. Detta leder<br>till att underskottet i F inte bör få kvittas mot, för varje beskattningsår<br>under spärrperioden, en schablonmässigt beräknad marknadsmässig<br>avkastning på ackumulerade kapitaltillskott från den nye ägaren.</p>
<p>Begreppet marknadsränta är oprecist eftersom riskinnehållet i olika<br>placeringar varierar. I utredningen och promemorian föreslås att samma<br>räntesats skall tillämpas som för konvertibla skuldebrev och vinstan-<br>delsbevis enligt reglerna i 3 § 12 mom. sista stycket SIL, dvs. statslåne-<br>räntan ökad med en procentenhet.</p>
<p>Effekten av en kapitaltillskottsspärr kan belysas genom följande<br>exempel. Antag att ett bolag överväger att göra en finansiell placering på<br>1 000 (företaget kan t.ex. ha 1 000 i kassan efter avyttring av någon<br>tillgång eller ompröva en redan föreliggande finansiell placering) med en<br>årlig avkastning på 100. Om företaget förvärvar ett annat bolag med ett<br>underskott på 500 och gör placeringen genom detta bolag blir effekten i<br>frånvaro av en spärr avseende kapitaltillskott att avkastningen på<br>placeringen ekonomiskt sett inte träffas av skatt under fem år. Mot detta<br>skall vägas vad köparen måste betala för underskottet. Tas hänsyn till<br>transaktionskostnader, altemativränta på köpeskillingen och inflation<br>reduceras värdet av den femåriga skattefriheten väsentligt. Är kalkylrän-<br>tan i det tillskottsgivande bolaget högre än i det mottagande bolaget, t.ex.<br>på grund av att det förra bolaget lånar upp medlen mot högre ränta än<br>vad medlen avkastar hos det senare bolaget, försämras utbytet av<br>transaktionen ytterligare och kan i vissa fall bli negativt.</p>
<p>Många länder har regler som spärrar rätten till förlustavdrag när<br>bolagets verksamhet förändras eller när en ägar- och verksam-<br>hetsförändring inträder samtidigt. Utifrån neutralitetsnormen finns dock<br>inte skäl att tillmäta en omläggning av verksamheten någon betydelse.<br>Det vore nämligen godtyckligt att anta att verksamheten skulle ha<br>bedrivits i oförändrad form vid oförändrade ägarförhållanden. Snarare<br>bör man utgå från att varje ägare försöker förränta kapitalet på bästa<br>möjliga sätt. Slutsatsen blir att det ur neutralitetssynpunkt saknas<br>anledning att begränsa F:s rätt till underskottsavdrag på grund av en<br>ändring av verksamheten i F efter ägarskiftet. Denna slutsats stöds av att</p>
<p>258<br></p>
<p>den motsatta lösningen skulle skapa ett incitament för upprätthållande av Prop. 1993/94:50<br>stagnerande verksamheter, vilket är olämpligt från ekonomisk synpunkt.</p>
<p>En spärrperiod reducerar det skattemässiga värdet av avdrag för<br>underskott. Lönsamheten av att förvärva ett företag med underskott beror<br>på till vilken ränta förvärvet kan finansieras och hur snart avdraget kan<br>utnyttjas. Om avdrag för underskott kan kvittas mot ett koncernbidrag<br>genast efter en spärrtid på exempelvis fem år blir vid 28 % skattesats<br>nuvärdet av avdraget 0,20 i stället för 0,28 vid en lånefinansiering till<br>7 % nettoränta eller 0,17 vid viktad finansiering enligt URF:s nuvärdes-<br>tal, dvs. 4,9 % på lån resp. 15 % på eget kapital; i genomsnitt 11 %.</p>
<p>En konsekvens av det anförda är att det även med långa spärrtider kan<br>vara lönsamt att förvärva ett företag med en i förhållande till substansen<br>i företaget stor andel underskott — i typfallet ett skalbolag. Ett sådant fall<br>karaktäriseras av att företaget självt skulle sakna möjlighet att utnyttja<br>sina underskott. Neutralitetsnormen talar för att särskilda restriktioner<br>införs för dessa fall.</p>
<p>Om köpeskillingen inte vida överstiger värdet av underskottsavdragen<br>kan man anta att bolagsförvärvet huvudsakligen är betingat av en vilja att<br>överta underskottsavdragen. Är exempelvis ett gammalt underskott på<br>100 efter fem år värt 20 kan köparen antas få betala cirka 10 för<br>underskottet (10 och inte 20 därför att säljaren vill ha betalt för under-<br>skotten). Betalar köparen inte mer än 10 för aktierna i förlustbolaget kan<br>man utgå från att det är fråga om en ren skalbolagsaffär. Är köpeskil-<br>lingen högre finns även substans i bolaget. Ju högre köpeskilling i<br>förhållande till värdet av underskottet desto mer substans och mindre<br>behov av en spärregel.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl fåabreglema som skal-<br>bolagsregeln strider mot principen att systemet för förlustutjämning bör<br>vara neutralt med avseende på ägarförändringar. Härtill kommer att man<br>om möjligt bör undvika särregler för fåmansföretag. Slutsatsen är att<br>fåabreglema och skalbolagsregeln bör avskaffas och ersättas av generella<br>spärregler som baseras på den nämnda principen.</p>
<p>Neutralitetsnormen talar för att förlustutjämningssystemet bör förses<br>med såväl en koncernbidragsspärr och en kapitaltillskottsspärr som en<br>beloppsspärr. Spärrarna är tänkta att samverka så att först tillämpas<br>beloppsspärren. Till den del ett underskott kvarstår kan kon-<br>cembidragsspärren och kapitaltillskottsspärren aktualiseras.</p>
<p>Förslaget om en beloppspärr tillkom i promemorian. Utan en sådan<br>regel skulle behov föreligga att förlänga den femåriga spärrperioden för<br>koncernbidrags- och kapitaltillskottsspärrama. Vidare bör en beloppspärr<br>effektivt motverka handel med skalbolag. En beloppsspärr bör därför<br>införas. Starka skäl kan även anföras för en koncernbidragsspärr. En<br>sådan regel förhindrar att ett underskott kan utnyttjas i nära anslutning till<br>en ägarförändring. Även en koncernbidragsspärr bör därför införas.</p>
<p>I fråga om kapitaltillskottsspärren gör sig inte lika starka skäl gällande.<br>Möjligheten att kvitta underskott mot avkastning på grund av kapital-<br>tillskott är typiskt sett betydligt mer begränsad än om koncernbidrag kan<br>användas. Dessutom finns det fog att förmoda att en inkomstöverföring</p>
<p>259<br></p>
<p>i form av en felprissättning kan angripas utan en särskild kapitaltill- Prop. 1993/94:50<br>skottsspärr. En sådan dold inkomstöverföring torde underkännas enligt<br>gällande rätt. Det givande bolaget (i regel vinstbolagets) inkomst skall<br>ökas med ett belopp motsvarande skillnaden mellan underpriset och<br>marknadspriset samtidigt som det mottagande bolagets (i regel förlustbo-<br>lagets) inkomst skall minskas med motsvarande belopp. Om de inblan-<br>dade bolagen kvittningsvis gör gällande att transaktionen i stället skall<br>behandlas som ett koncernbidrag kan — om förutsättningarna i övrigt är<br>uppfyllda — koncernbidragsspärren givetvis tillämpas.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att en kapitaltill-<br>skottspärr inte bör införas. Utvecklingen bör dock följas noga. Det torde<br>ligga inom ramen för Företagsskatteutredningens fortsatta arbete att göra<br>en sådan uppföljning.</p>
<p>Vid omstruktureringar inom näringslivet kan det tänkas förekomma att<br>ett livskraftigt bolag förvärvar ett stagnerande bolag med förluster och<br>därefter gör investeringar i detta. För de fall ett sådant förfarande<br>framstår som motiverat av andra skäl än skatteskäl föreslogs i promemo-<br>rian att undantag skulle kunna göras från kapitaltillskottsspärren genom<br>ett dispensförfarande. Enligt flertalet näringslivsorganisationer bör även<br>koncernbidragsspärren och beloppsspärren förses med en dispensmöjlig-<br>het så att inte sådana företagsförvärv som tillkommer i strukturrationalise-<br>ringssyfte försvåras.</p>
<p>Syftet med de nämnda spärreglerna är att systemet för förlustutjämning<br>skall vara neutralt med avseende på ägarförändringar. Häri ligger att en<br>ägarförändring som inte är motiverad av affärmässiga skäl inte bör<br>genomföras. En undantagsbestämmelse av det slag som näringslivets<br>företrädare föreslår skulle kunna urholka systemet och leda till skat-<br>tebetingade förändringar av ägarförhållandena. Vad nu anförts gäller<br>generellt. Med hänsyn till beloppsspärrens mer långtgående effekter kan<br>det dock inte helt uteslutas att en möjlig tillämpning av regeln skulle<br>kunna få effekter som inte är önskvärda från allmän synpunkt. En<br>undantagsregel bör därför införas. Undantag bör medges endast om det<br>kan antas att den aktuella ägarförändringen har väsentlig betydelse från<br>samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle<br>genomföras om undantag inte medgavs. Undantagsregeln bör tillämpas<br>synnerligen restriktivt. Dispensprövningen bör ligga hos regeringen.</p>
<p>260</p>
<h3>8.2 Begränsningar efter ägarförändringar</h3>
<p>8.2.1 Spärrsituationerna</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Spärregler kan aktualiseras efter en ägarför-<br>ändring som utlöser en av fyra spärrsituationer. En spärrsituation<br>kännetecknas av att ett förlustbolag kommer under nytt bestämmande<br>inflytande eller att ett förlustbolag eller moderbolag till bolaget får<br>ett bestämmande inflytande över ett annat aktiebolag.</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian redovisas ytterligare fyra<br>spärrsituationer i vilka vinstbolag är inblandade. Dessa spärrsituationer<br>var avsedda att tillämpas vid förlustutjämning bakåt.</p>
<p>Remissinstanserna: Synpunkterna som framförs är huvudsakligen av<br>lagteknisk art.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I det följande inventeras först de<br>situationer då spärregler aktualiseras. Därefter lämnas förslag till sådana<br>regler. Framställningen är principiellt hållen. Innebörden i detalj av<br>förslagen framgår av förslaget till lag om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet, till vilken vissa paragrafhänvisningar görs, och av<br>författningskommentaren.</p>
<p>För att framställningen skall förenklas inriktas den på aktiebolag som<br>ytterst ägs av fysiska personer. Vad som sägs om aktiebolag gäller även<br>ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank, försäkringsbolag och<br>utländskt bolag. I lagtexten går dessa subjekt under den gemensamma<br>beteckningen företag. Vad som nedan sägs om fysisk person gäller även<br>dödsbo, stiftelse, ideell förening, annan utländsk juridisk person än<br>utländskt bolag och handelsbolag i vilket ett subjekt av de nämnda slagen<br>är delägare. I lagtexten benämns dessa subjekt gemensamt annat<br>rättssubjekt. Med förlustbolag avses ett aktiebolag med underskott som<br>kvarstår från det beskattningsår som föregick ägarförändringen. I<br>lagtexten används beteckningen förlustföretag.</p>
<p>I promemorian föreslogs att begreppet annat rättssubjekt skulle utvidgas<br>till att omfatta även stat, kommun och landsting så att kapitaltill-<br>skottsspärren skulle gälla för alla företag oavsett ägarkategori. Med<br>hänsyn till att kapitaltillskottsspärren inte skall införas behövs ingen sådan<br>utvidgning.</p>
<p>I de tre första spärrsituationema, S1-S3, kommer ett förlustbolag under<br>ett nytt bestämmande inflytande. I det fjärde fallet, S4, är det ett<br>förlustbolag eller dess moderbolag som får ett bestämmande inflytande<br>över ett annat aktiebolag. Ett företag bör anses ha ett bestämmande<br>inflytande över ett annat företag om det senare företaget är dotterföretag<br>till det förra. Frågan om en fysisk person har bestämmande inflytande<br>över ett företag bör bedömas utifrån vad som hade gällt om personen<br>hade varit ett aktiebolag.</p>
<p>261</p>
<p>Relationen "bestämmande inflytande över" kan innefatta flera led. Om Prop. 1993/94:50<br>t.ex. A har bestämmande inflytande över B som har bestämmande<br>inflytande över C, så har A bestämmande inflytande över C.</p>
<p>De fyra spärrsituationema är följande.</p>
<p>SI. Ett aktiebolag (det nya moderbolaget) får bestämmande inflytande<br>över ett förlustbolag (4 § första stycket).</p>
<p>Det nya moderbolaget</p>
<p>Förlustbolaget</p>
<p>Denna spärrsituation motsvarar det typfall som tidigare fick åskådlig-<br>göra den teoretiska utgångspunkten.</p>
<p>Ett aktiebolag bör anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat<br>företag om det senare företaget är dotterbolag till det förra. Ett kon-<br>cemförhållande föreligger då. Den närmare innebörden av begreppet<br>koncern regleras i den civilrättsliga lagstiftningen. Enligt 1 kap. 2 §<br>första stycket ABL föreligger en koncern om ett aktiebolag äger mer än<br>hälften av röstetalet av samtliga aktier och andelar i en svensk eller<br>utländsk juridisk person. Enligt andra stycket gäller detta också om ett<br>aktiebolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal<br>ensamt har ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en<br>betydande andel i resultatet av dess verksamhet. Motsvarande be-<br>stämmelser finns exempelvis i lagen om ekonomiska föreningar.</p>
<p>S2. En fysisk person får — i annat fall än som avses i SI — bestämmande<br>inflytande över ett förlustbolag (5 § punkt 1).</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0350/prop_199394__50-3.png" style="width:31pt;height:65pt;"/>
<p>Fysisk person</p>
<p>Förlustbolaget</p>
<p>Närstående fysiska personer, dödsbon och handelsbolag räknas som ett<br>subjekt. Förvärvar exempelvis två makar, deras barn och ett av familjen<br>ägt handelsbolag tillsammans över hälften av rösterna i förlustbolaget är<br>således spärrsituationen tillämplig.</p>
<p>Förhållandet mellan SI och S2 är sådant att om exempelvis en fysisk<br>person har bestämmande inflytande över ett aktiebolag som får ett<br>bestämmande inflytande över ett förlustbolag så föreligger SI men inte<br>S2. Om personens aktiebolag endast förvärvar 40 % av rösterna och</p>
<p>262<br></p>
<p>personen och/eller hans närstående drygt 10 % av rösterna är däremot S2 Prop. 1993/94:50<br>tillämplig.</p>
<p>S3. En grupp fysiska personer får — i annat fall än som avses i SI —<br>bestämmande inflytande över ett förlustbolag (5 § punkt 2).</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0350/prop_199394__50-4.png" style="width:100pt;height:64pt;"/>
<p>Flera fysiska personer</p>
<p>Förlustbolaget</p>
<p>En begränsad grupp fysiska personer kan — utan att vara närstående —<br>samverka i en uppgörelse om att exempelvis utnyttja ett förlustavdrag på<br>visst sätt.</p>
<p>S3 syftar till att samma konsekvenser som inträffar när en fysisk person<br>(eller flera om de är närstående) får det bestämmande inflytandet över ett<br>förlustbolag eller ett vinstbolag skall inträffa när en grupp fysiska<br>personer som är av så begränsad omfattning att personerna har möjlighet<br>att samverka får ett sådant inflytande.</p>
<p>Detta syfte kan i rimlig grad anses uppfyllt om S3 grundas på att<br>fysiska personer under en period som omfattar fem beskattningsår för det<br>aktuella bolaget dels var och en förvärvat aktier i bolaget med minst 5 %<br>av röstetalet, dels sammanlagt förvärvat aktier med mer än hälften av<br>röstetalet.</p>
<p>Med denna utformning kommer S3 i huvudsak att omfatta endast<br>aktiebolag som är eller övergår till att bli fåmansföretag. Principiellt sett<br>är dock S3 fristående från begreppet fåmansföretag.</p>
<p>Förhållandet mellan S1 och S3 är sådant att om flera fysiska personer<br>har ett bestämmande inflytande över ett aktiebolag som får ett be-<br>stämmande inflytande över ett förlustbolag så föreligger SI men inte S3.</p>
<p>Identifiering av aktieägarna vid tillämpning av S3</p>
<p>S3 torde bli lätt att tillämpa för aktiebolag som är eller övergår till att<br>bli fåmansföretag. Enligt 2 kap. 16 § LSK är nämligen fåmansföretag<br>skyldiga att i självdeklarationen lämna uppgift om delägares eller<br>närstående personers namn m.m.</p>
<p>För övriga företag föreligger ingen motsvarande skyldighet. Styrelsen<br>i ett aktiebolag är dock skyldigt att föra en aktiebok. I fråga om<br>avstämningsbolag förs aktieboken av VPC. I sådana bolag kan en<br>auktoriserad förvaltare (svensk förvaltare) införas i aktieboken i stället för<br>ägare till aktier som omfattas av förvaltningsuppdrag. Är aktier i<br>avstämningsbolag föremål för handel vid utländsk fondbörs kan, efter<br>särskilt tillstånd, i stället för aktieägare som är bosatt utomlands införas</p>
<p>263<br></p>
<p>den som fått i uppdrag att i utlandet förvalta hans aktier (utländsk Prop. 1993/94:50<br>förvaltare).</p>
<p>Aktiebok eller utskrift av aktiebok skall hållas tillgänglig för envar.<br>Utskriften får inte vara äldre än sex månader. När det gäller avstäm-<br>ningsbolag får utskriften inte innehålla uppgift om aktieägare som har<br>högst 500 aktier i bolaget. Vid bolagsstämma skall utskrift av hela<br>aktieboken avseende förhållandena tio dagar före stämman hållas<br>tillgänglig för aktieägarna. På begäran av VPC skall en svensk förvaltare<br>lämna uppgift till VPC om de aktieägare vars aktier han förvaltar.<br>Avstämningsbolag har rätt att hos VPC få tillgång till de uppgifter som<br>lämnats beträffande bolagets aktieägare. Hos VPC skall för varje<br>avstämningsbolag finnas en sammanställning över aktieägare med mer än<br>500 aktier i bolaget som förvaltas av svensk förvaltare. Någon skyldighet<br>för utländsk förvaltare att lämna uppgift om de aktieägare vars aktier han<br>förvaltar föreligger inte med undantag för fysiska personer som är bosatta<br>i Sverige (3 kap. 27 a § LSK).</p>
<p>Sammanfattningsvis syns det möjligt att identifiera samtliga aktieägare<br>vid en viss tidpunkt utom ägare till sådana aktier som förvaltas av<br>utländsk förvaltare. Sådana ägaruppgifter kan även vara kända för bolaget<br>på annat sätt. Av praktiska skäl bör dock skyldigheten att i självdeklara-<br>tionen lämna uppgift om aktieägare inte utvidgas till att avse andra bolag<br>än fåmansbolag. Inte desto mindre bör S3 i princip omfatta alla företag.<br>Det bör inte förorsaka ett aktiebolag några större svårigheter att efter<br>begäran av skattemyndigheten ta fram behövliga uppgifter.</p>
<p>Undantag för vissa emissioner</p>
<p>I lagrådsremissen föreslås att hänsyn inte skall tas till aktieförvärv genom<br>emission med lika rätt för aktieägarna. En sådan emission förändrar i<br>princip inte ägarförhållandena i bolaget. Aktieförvärv av detta slag bör<br>därför inte medföra att spärreglerna för ägarförändringar blir tillämpliga.</p>
<p>Lagrådet har föreslagit att undantaget utvidgas till att gälla även<br>aktieförvärv genom emission i vilken vissa aktieägare har företrädesrätt<br>till teckning enligt föreskrift i bolagsordningen.</p>
<p>Enligt 3 kap. 1 § ABL gäller följande. Alla aktier i bolaget skall ha<br>lika rätt i bolaget om inte annat följer av paragrafen. I bolagsordningen<br>kan anges olikheter mellan aktieslagen avseende rätten till andel i<br>bolagets tillgångar eller vinst. I sådant fall skall även anges den<br>företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet<br>genom bl.a. nyemission. I ett bolag med stam- och preferensaktier kan<br>en föreskrift exempelvis innebära att innehavare av preferensaktierna inte<br>har företrädesrätt vid nyemission. Enligt Lagrådet synes det riktigast att<br>bortse från aktier som har tecknats i enlighet med en bolagsordnings-<br>bestämmelse av nu angivet slag när frågan om en ägarförändring har ägt<br>rum prövas.</p>
<p>Det är i allmänhet enkelt att ändra bolagsordningen i ett aktiebolag med<br>en eller ett fåtal ägare. Ett genomförande av Lagrådets förslag skulle med</p>
<p>264<br></p>
<p>hänsyn härtill öppna möjligheter till kringgående av spärreglerna. Prop. 1993/94:50<br>Förslaget bör därför inte genomföras.</p>
<p>S4. Ett förlustbolag eller moderbolag till ett sådant bolag får bestämman-<br>de inflytande över ett annat aktiebolag — det nya dotterbolaget (4 § andra<br>stycket).</p>
<p>Förlustbolaget</p>
<p>Det nya dotterbolaget</p>
<p>Förlustbolagets<br>moderbolag</p>
<p>Förlustbolaget</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0350/prop_199394__50-5.png" style="width:71pt;height:64pt;"/>
<p>Det nya<br>dotterbolaget</p>
<p>I denna spärrsituation är ägarförhållandena omkastade jämfört med SI.<br>I S4 är det förlustbolaget (eller dess moderbolag) som förvärvar ett annat<br>bolag.</p>
<p>En spärrsituation inträder således efter en viss förändring av det<br>bestämmande inflytandet (ägarförändring). I följande avsnitt föreslås<br>spärregler för de olika spärrsituationema.</p>
<p>8.2.2 Begränsningarna</p>
<p>Regeringens förslag: Om ett aktiebolag — det nya moderbolaget —<br>får bestämmande inflytande över ett förlustbolag (SI) skall såväl en<br>beloppsspärr som en koncernbidragspärr kunna tillämpas.</p>
<p>Om en fysisk person (S2) eller en grupp fysiska personer (S3) får<br>bestämmande inflytande över ett förlustbolag skall en beloppsspärr<br>gälla.</p>
<p>Om ett förlustbolag eller moderbolag till ett sådant bolag får be-<br>stämmande inflytande över ett annat aktiebolag — det nya dotter-<br>bolaget — (S4) skall en koncernbidragsspärr gälla.</p>
<p>265</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian föreslogs även en kapitaltill- Prop. 1993/94:50<br>skottsspärr för SI-3 resp, en utdelnings-/utskiftningsspärr för S4.</p>
<p>Remissinstanserna: RSV tillstyrker att beloppsspärren införs på de i<br>promemorian angivna grunderna. Regeln framstår som enkel både att<br>förstå och tillämpa. Näringslivets Skattedelegation kan inte inse behovet<br>av en sådan spärr. Om den införs måste den förses med en dis-<br>pensmöjlighet. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser valet av<br>beloppsgräns godtyckligt. Så gott som samtliga remissinstanser godtar<br>förslaget om en koncernbidragsspärr. Flera näringslivsorganisationer<br>villkorar dock sina godkännanden med att spärrarna bör förses med<br>dispensregler. Flertalet remissinstanser anser att kapitaltillskottsspärren<br>är alltför komplicerad och ifrågasätter om dess efterlevnad är möjlig att<br>kontrollera. Även behovet av en sådan spärr ifrågasätts.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Spärregler för SI</p>
<p>SI motsvarar det typfall som bildade utgångspunkt för diskussionen i<br>avsnitt 8.1. I enlighet med den nämnda diskussionen finns det skäl för<br>såväl en beloppsspärr som en spärr mot koncernbidrag. Någon särskild<br>spärr mot kapitaltillskott bör dock, som framgått av vad som tidigare<br>anförts, inte införas.</p>
<p>Beloppsspärr för SI</p>
<p>Principerna bakom en beloppsspärr har behandlats i avsnitt 8.1. Kan<br>vederlaget för aktierna till stor del antas hänförligt till det gamla<br>underskottet skall underskottet begränsas. Enligt promemorian erhålls en<br>rimlig begränsning om den nya ägaren får ta över gammalt underskott<br>motsvarande högst två gånger köpeskillingen för aktierna. Betalar han<br>100 får han överta underskott på 200. Till den del det gamla underskottet<br>är större faller det bort. Beloppsspärren bygger på sambandet mellan<br>underskottsavdragens skattemässiga värde och köpeskillingen för aktierna.<br>Vid 28 % skattesats kan - vid rimliga antaganden om finansieringssätt<br>och nettoränta - underskottet värderas till mellan 0,28 och 0,17 beroende<br>på när de kan utnyttjas. Kan de gamla underskotten utnyttjas redan<br>följande år kan det värderas till minst 0,25. Kan underskotten utnyttjas<br>först efter sex år gäller det lägre värdet. Valet av beloppsgräns måste<br>således bygga på en rimlighetsbedömning.</p>
<p>Beloppsspärren bör inte kunna kringås genom att förlustbolaget<br>förvärvas indirekt. Om förvärvet avser ett moderbolag till förlustföretaget<br>bör beräkning grundas på kostnaden för förvärvet av moderföretaget.</p>
<p>För att inte beloppsspärren skall kunna kringås genom kapitaltillskott<br>i nära anslutning till ägarförändringen bör man, enligt promemorieförsla-<br>get, bortse från sådana tillskott. Köpeskillingen bör därför reduceras med</p>
<p>266<br></p>
<p>ett belopp motsvarande de kapitaltillskott som skett mellan dagen för Prop. 1993/94:50<br>ägarförändringen och ingången av andra beskattningsåret före ägarföränd-<br>ringen. Detta gäller även kapitaltillskott till andra företag som såväl före<br>som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget.</p>
<p>Koncernbidragsspärr för SI</p>
<p>Bestämmelser om koncernbidrag finns i 2 § 3 mom. SIL. Enligt dessa<br>bestämmelser kan — såvitt nu är aktuellt — ett koncernbidrag som lämnas<br>från ett moderbolag till ett dotterbolag eller från ett dotterbolag till ett<br>annat dotterbolag vara avdragsgillt för givaren och skattepliktigt för<br>mottagaren (ha verkan vid beskattningen). ("Dotterbolag" används här i<br>den aktiebolagsrättsliga meningen, i vilken t.ex. ett "dotterdotterbolag''<br>till ett "mormorsbolag" — i motsats till vad som är fallet enligt termi-<br>nologin i 2 § 3 mom. SIL — utgör dotterbolag till detta.) En av förutsätt-<br>ningarna för att ett koncernbidrag skall ha verkan vid beskattningen är att<br>ägandet i varje led mellan det aktuella dotterbolaget (de aktuella<br>dotterbolagen) och moderbolaget avsett mer än 90 % av aktierna. En<br>annan förutsättning är att detta krav på ägande av dotterbolaget (dotter-<br>bolagen) varit uppfyllt under hela beskattningsåret för både givare och<br>mottagare.</p>
<p>På grund av den sistnämnda förutsättningen kan inte koncernbidrag ges<br>till förlustbolaget med verkan vid beskattningen under det beskattningsår<br>då ägarförändringen skedde. Någon koncernbidragsspärr för detta<br>beskattningsår behövs därför inte.</p>
<p>För senare beskattningsår bör under en spärrtid avdrag för underskott<br>som kvarstår från beskattningsåret närmast före det beskattningsår då<br>ägarförändringen skedde (gammalt underskott) medges endast i den mån<br>bolagets inkomst (före avdrag för gammalt underskott) överstiger erhållet<br>koncernbidrag. I den mån avdrag för underskott inte medges på grund av<br>denna regel bör avdraget få göras det närmast följande beskattningsåret<br>(i den mån regeln inte är tillämplig även då). Spärrtiden kan lämpligen<br>sträcka sig t.o.m. det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då<br>ägarförändringen skedde. Efter utgången av spärrtiden föreligger inget<br>hinder mot att kvitta erhållet koncernbidrag mot gammalt underskott.</p>
<p>Det är inte ovanligt att bolagsförvärv omfattar hela koncerner. Spärren<br>skall omfatta endast koncernbidrag som direkt eller indirekt erhållits från<br>det nya moderbolaget och dess koncernbolag före ägarförändringen. För<br>det fall en koncern med moderbolaget A och dotterbolagen B och C tar<br>över en annan koncern med moderbolaget D och dotterbolagen E och F,<br>varav F är ett förlustföretag, gäller koncernbidragsspärren således inte<br>koncernbidrag från D och E till F. Har koncernbidraget "slussats" från</p>
<p>267</p>
<p>A, B eller C via D eller E till förlustföretaget F är spärren däremot Prop. 1993/94:50<br>tillämplig.</p>
<p>Spärregler för S2 och S3</p>
<p>En fysisk person — eller någon annan av de andra rättssubjekt som S2<br>och S3 avser — har inte någon möjlighet att ge koncernbidrag. En<br>koncernbidragsspärr är därför inte aktuell här. Behovet av en<br>beloppsspärr är detsamma som i SI. Den kan utformas på samma sätt<br>som för SI.</p>
<p>Spärregler för S4</p>
<p>Ett förlustbolag (eller dess moderbolag) kan förvärva aktierna i ett bolag<br>som har tillgångar med betydande övervärden. Den vinst som uppkom-<br>mer vid en avyttring av tillgångarna kan kvittas mot underskottet i<br>förlustbolaget genom att det nya dotterbolaget lämnar koncernbidrag till<br>förlustbolaget. En koncernbidragsspärr behövs därför. Denna kan<br>utformas på samma sätt som koncernbidragsspärren för SI.</p>
<h3>8.3 Övriga spärregler</h3>
<p>Regeringens förslag: Begränsningar i rätten att utnyttja underskott<br>införs även beträffande fusioner.</p>
<p>Nuvarande spärregler vid konkurs och ackord samt Lex Kockum<br>behålls. I fråga om ackord förloras dock avdragsrätten endast såvitt<br>avser ett belopp motsvarande de skulder som fallit bort genom<br>ackordet.</p>
<p>En särskild spärregel införs i bankstödslagen.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget om en särskild avdragsbegränsning<br>i bankstödslagen är nytt, i övrigt överensstämmer regeringens förslag i<br>stort sett med promemorians.</p>
<p>Remissinstanserna: Bankstödsnämnden har aktualiserat frågan om en<br>särskild avdragsbegränsning i fråga om statligt ägda banker m.fl.<br>Näringslivets Skattedelegation anser att en dispensregel bör införas också<br>i fusionsreglema.</p>
<p>268</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Fusion</p>
<p>En fusion enligt 14 kap. 8 § ABL innebär att ett helägt dotterbolag (det<br>överlåtande bolaget) går upp i moderbolaget (det övertagande bolaget).<br>Vid sådan fusion har enligt 2 § 4 mom. åttonde stycket SIL det över-<br>tagande företaget samma rätt till avdrag för underskott som det överlåtan-<br>de företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om det övertagande<br>företaget var ett fåmansföretag vid utgången av beskattningsåret eller det<br>överlåtande företaget ett sådant företag vid ingången av det närmast<br>föregående beskattningsåret krävs dock att det övertagande företaget ägde<br>mer än 90 % av aktierna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda<br>tidpunkten.</p>
<p>Reglerna gäller även vid motsvarande fusioner enligt vissa andra<br>associationsrättsliga lagar. I dessa fall omfattas även fusioner genom<br>absorption och kombination. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar<br>krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §<br>8 mom. SIL.</p>
<p>Den nuvarande principen kan sägas vara att en fusion inte skall påverka<br>möjligheten till förlustutjämning. Denna princip bör gälla även i<br>fortsättningen. Helt kan den dock inte upprätthållas.</p>
<p>Den förlustutjämning som koncernbidragsspärren riktar sig mot sker<br>nämligen implicit efter en fusion på grund av att då endast ett resultat och<br>en förmögenhetsmassa föreligger. Förelåg för något av de deltagande<br>företagen en begränsning i rätten att utnyttja ett gammalt underskott<br>måste därför rätten att utnyttja det underskottet skjutas upp till dess<br>spärren skulle ha släppt vid oförändrade förhållanden. Annars skulle<br>koncernbidragsspärren kunna kringgås genom fusion.</p>
<p>Beloppsspärren bör tillämpas vid absorption och kombination.</p>
<p>Anledning att frångå kravet vid fusion mellan ekonomiska föreningar<br>att båda föreningarna skall vara kooperativa föreligger inte.</p>
<p>Konkurs och ackord</p>
<p>I punkt 1 av anvisningarna till 26 § KL finns en spärregel som innebär<br>att en skattskyldig som försätts i konkurs förlorar rätten till förlustavdrag<br>för underskott som uppkommit under konkursen eller tidigare. Om<br>konkursen läggs ner på grund av att borgenärerna fått full betalning har<br>dock gäldenären rätt till avdrag för dessa underskott. Bestämmelsen<br>motiverades med att sannolikheten är stor för att förlusten helt eller<br>delvis bärs av annan än konkursgäldenärerna (prop. 1960:30 s 90).</p>
<p>Enligt punkt 2 av anvisningarna till 26 § KL är rätten till underskott<br>begränsad i de fall den skattskyldige erhållit ackord utan konkurs. Avdrag<br>medges inte för underskott i förvärvskälla till vilken skuld som omfattas<br>av ackordet hänför sig.</p>
<p>269</p>
<p>Spärreglerna vid konkurs och ackord bör gälla även i fortsättningen. I Prop. 1993/94:50<br>lagrådsremissen föreslogs att konkursspärren skulle utvidgas till att gälla<br>även bolagsmän i handelsbolag som inte personligen försatts i konkurs.<br>En sådan utvidgning framstår som alltför långtgående särskilt för<br>aktiebolag som har egna underskott. En bolagsman är ansvariga för<br>handelsbolagets förpliktelser. Avdragsrätten för bolagsmannens del av<br>handelsbolagets underskott bör därför begränsas endast om bolagsmannen<br>själv försätts i konkurs.</p>
<p>Den nuvarande regeln avseende ackord är onödigt långtgående. Enligt<br>regeln bortfaller rätten till avdrag för underskott i en förvärvskälla helt<br>och hållet om skattskyldig erhåller ett ackord. I ett skattesystem där all<br>näringsverksamhet som bedrivs av en skattskyldig beräknas gemensamt<br>i en förvärvskälla utsträcks denna begränsning till att gälla underskott i<br>en skattskyldigs alla verksamheter. Särredovisade inkomster från<br>handelsbolag faller dock alltjämt utanför den enskilda näringsverk-<br>samheten. Regeln verkar hämmande på ackordsuppgörelser. Det kan<br>vidare vara svårt att skilja mellan ett ackord och nedskrivning av enstaka<br>fordringar. Ackordsspärren bör därför begränsas till att gälla endast<br>avdragsbegränsning för ett belopp motsvarande de skulder som fallit bort<br>genom ackordet. Vid bedömningen av om en ackordsöverenskommelse<br>träffats av den innebörd att en skuld fallit bort skall självfallet de faktiska<br>förhållandena vara avgörande.</p>
<p>Lex Kockum</p>
<p>En speciell spärregel — den s.k. Lex Kockum — finns i 2 § 5 mom. SIL.<br>Regeln gäller om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening helt eller till<br>huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till bl.a.<br>staten eller kommun. Underskott som uppkommit före eller i samband<br>med överlåtelsen får enligt spärren inte avräknas mot inkomst som<br>tillfallit företaget efter överlåtelsen. Bestämmelsen syftar till att ett<br>företag inte skall ha rätt till avdrag för underskott som motsvaras av<br>skulder som övertagits av staten m.fl. Denna spärregel bör behållas.</p>
<p>Statsägda banker m.fl.</p>
<p>Bankstödsnämnden har aktualiserat behovet av en särskild spärregel för<br>banker och andra företag, vars samtliga aktier ägts av staten.</p>
<p>Vid försäljning av ett av staten helägt företag skulle en bestämmelse<br>som förhindrar att företaget efter en överlåtelse gör avdrag för underskott<br>som uppkommit före statens försäljning vara fördelaktigt, dels därför att<br>försäljningspriset knappast torde fullt ut kompensera staten för skat-<br>tebortfallet, dels därför att köpeskillingen blir enklare att beräkna, vilket<br>också positivt påverkar avtalets transparens.</p>
<p>Till detta kommer att en bestämmelse av detta slag skulle skapa<br>flexiblare möjligheter för bankstödsnämnden att lämna ekonomiskt stöd</p>
<p>270<br></p>
<p>till och/eller rekonstruera av staten ägda företag utan att vid bestämmande Prop. 1993/94:50<br>av formen för stödet eller vid företagets försäljning vara tvingad att ta<br>hänsyn till företagets möjlighet till framtida förlustavdrag.</p>
<p>Regeln bör endast avse av staten helägda företag. En avdragsbegräns-<br>ning där staten enbart äger en del av företaget skulle nämligen innebära<br>att värdet av andra ägares tillgångar i företaget också minskar. Bl.a.<br>rättssäkerhetsskäl talar emot att en sådan regel införs. Den föreslagna<br>regeln bör därför begränsas till de fall då staten ensam äger företaget.</p>
<p>Bestämmelsen kan lämpligen fogas till lagen (1993:765) om statligt stöd<br>till banker och andra kreditinstitut.</p>
<p>271</p>
<h2>9 Ändringen av definitionen av utländskt bolag</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Definitionen av utländskt bolag i 16 § 2 mom.<br>SIL ändras så att enligt huvudregeln i andra stycket är det endast den<br>beskattning som den utländska juridiska personen är underkastad i<br>den stat där den är hemmahörande som blir avgörande för bedöm-<br>ningen om personen är ett utländskt bolag. I ett nytt tredje stycke<br>anges de stater med vilka Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal<br>och i vilka en där hemmahörande juridisk person alltid skall anses<br>utgöra ett utländskt bolag när den juridiska personen omfattas av<br>avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och när den<br>enligt avtalet har hemvist i denna stat.</p>
<p>Bestämmelserna i 2 § 12 mom. SIL (den s.k. Luxemburgregeln),<br>att under angivna förutsättningar beskatta bolag eller annan juridisk<br>person med säte i utlandet som en svensk ekonomisk förening,<br>avskaffas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med verkan fr.o.m. den 1 januari<br>1990 infördes dels definitioner av begreppen utländsk juridisk person<br>resp, utländskt bolag dels regler för i vilka fall en här hemmahörande<br>delägare i en utländsk juridisk person skall beskattas för den del av den<br>utländska juridiska personens vinst som belöper på delägaren. Lagstift-<br>ningen tillkom för att klargöra vem eller vilka som är skattskyldiga i fall<br>då en utländsk association uppbär inkomst för vilken skattskyldighet före-<br>ligger i Sverige. Vidare för att klargöra när en här hemmahörande<br>delägare i en utländsk juridisk person skall beskattas för sin andel av<br>vinsten i en utländsk juridisk person, dvs. om han skall beskattas löpande<br>eller när vinsten delas ut.</p>
<p>Genom lagstiftningen fastslogs med andra ord i vilka fall en löpande-<br>beskattning skulle ske av här bosatt delägare i utländsk juridisk person<br>och i vilka fall en sådan delägare i stället skulle anses äga del i en<br>utländsk person jämförlig med svenskt aktiebolag (utländskt bolag).</p>
<p>Ett problem beträffande reglerna om utländska juridiska personer är att<br>löpandebeskattning inte kan ske när den utländska juridiska personen om-<br>fattas av ett dubbelbeskattningsavtals förmånsregler. Anledningen till<br>detta var att det vid reglernas tillkomst inte var klarlagt huruvida en<br>sådan löpandebeskattning kunde anses vara i strid med åtagandena i av-<br>talen. Numera är en stor majoritet av OECD:s medlemsländer av den<br>uppfattningen att en sådan beskattning inte kan anses vara i strid med<br>avtalen (se p. 22 och 23 i kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellav-<br>tal, 1992). Flera av dessa länder har också regler liknande de svenska<br>men utan den angivna begränsningen. I definitionen av utländskt bolag<br>i 16 § 2 mom. SIL bör därför denna begränsning utgå. Härigenom blir<br>endast den beskattning som den utländska juridiska personen är underkas-<br>tad i den stat där den är hemmahörande avgörande för bedömningen om<br>personen är ett utländskt bolag.</p>
<p>272</p>
<p>När Sverige har ingått ett dubbelbeskattningsavtal med en annan stat Prop. 1993/94:50<br>har en prövning gjorts av den skattemässiga behandlingen av juridiska<br>personer som enligt avtalets definition har hemvist där. Om det då be-<br>funnits att den skattemässiga behandlingen av en viss juridisk person är<br>sådan att Sverige inte är berett att tillämpa avtalets regler om begränsning<br>av beskattningsrätten beträffande detta slags person, har detta angetts i<br>avtalet (jfr t.ex. art. 28 i avtalet med Luxemburg, SFS 1984:174).<br>Omfattas däremot en utländsk juridisk person av ett dubbelbeskattnings-<br>avtals regler om begränsning av beskattningsrätten innebär detta att en<br>sådan prövning redan gjorts och att den utländska juridiska personen i<br>princip bör accepteras som ett utländskt bolag. Mot denna bakgrund har<br>ett nytt tredje stycke lagts till vari de stater uppräknas med vilka Sverige<br>har ingått dubbelbeskattningsavtal och i vilka där hemmahörande juridiska<br>personer alltid skall anses utgöra utländska bolag när de omfattas av<br>avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i<br>denna andra stat. I de fall en stat i sin interna lagstiftning inför regler<br>som medger s.k. offshoreverksamhet efter det att Sverige har ingått dub-<br>belbeskattningsavtal med denna stat är situationen givetvis en annan.<br>Någon prövning av eller godkännande av denna lagstiftning har då inte<br>skett. De stater som på detta sätt efter avtalets ikraftträdande har infört<br>sådan lagstiftning återfinns därför inte bland de uppräknade staterna i<br>tredje stycket. Med offshoreverksamhet menas en verksamhet som typiskt<br>sett inte bedrivs av bolag som bedriver näringsverksamhet i egentlig<br>mening i en stat, utan av bolag vars inkomster uteslutande härrör från<br>verksamhet utanför denna stat. Sådana bolag är formellt upprättade enligt<br>en stats lagstiftning men registreras i allmänhet i speciella register och<br>deras verksamhet begränsas av särskilda regler. Oftast får endast perso-<br>ner hemmahörande i utlandet vara delägare i sådant bolag. Bolagen får<br>normalt inte bedriva verksamhet på den interna marknaden i den stat där<br>de är upprättade. Avsikten är att bolagen endast skall bedriva sin verk-<br>samhet och konkurrera på marknader utanför staten i fråga. Skatt utgår<br>i form av en fast årlig avgift eller med en mycket låg skattesats ofta på<br>en schablonmässig bas.</p>
<p>Slopande av Luxemburgregeln</p>
<p>Luxemburgregeln tillkom efter förslag från bolagsskatteberedningen 1933<br>(prop. 1933:171). För att vara tillämplig krävs en rad rekvisit och i<br>praktiken har regeln endast varit föremål för Regeringsrättens prövning<br>vid ett tillfälle, då den befanns inte vara tillämplig. Regeln är mycket<br>svår att effektuera. Den kräver samarbete med skattemyndigheter i andra<br>länder, som förutsätts bidra till att ett svenskt beskattningsunderlag kan<br>fastställas för en i den egna staten hemmahörande juridisk person. Med<br>verkan fr.o.m. den 1 januari 1990 infördes regler om löpande beskattning<br>enligt reglerna för handelsbolag av delägare i utländsk juridisk person<br>som inte uppfyller definitionen på utländskt bolag (andra stycket i punkt<br>10 av anvisningarna till 53 § KL). Luxemburgregeln har utgjort ett</p>
<p>18 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>273</p>
<p>komplement till dessa regler. Efter den föreslagna ändringen av Prop. 1993/94:50<br>definitionen på utländskt bolag fyller Luxemburgregeln inte längre denna<br>funktion. Förslaget medför även en följdändring i punkt 10 av anvis-<br>ningarna till 53 § KL.</p>
<p>274</p>
<h2>10 Statslåneränta</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Vid beskattningen skall gälla att med statslåne-<br>räntan vid en viss tidpunkt förstås den statslåneränta som Riksgälds-<br>kontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten<br>infaller.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid beskattningen används statslåne-<br>räntan bl.a. vid beräkning av schablonintäkt på valutakursreserv, ränte-<br>förmånliga lån till anställda och till företagsledare i fåmansföretag samt<br>vid uppdelning av inkomster från fåmansföretag mellan inkomstslagen<br>tjänst och kapital. Bestämmelserna har vållat tolkningsproblem och med-<br>fört att statslåneräntan vid en viss tidpunkt getts olika innebörd i olika<br>sammanhang.</p>
<p>Bl.a. mot bakgrund av ett uttalande i prop. 1989/90:110, s. 663 har<br>man vid beskattningen gjort den tolkningen att som statslåneräntan vid en<br>viss tidpunkt skall förstås den statslåneränta som fastställts närmast efter<br>den tidpunkten. Vid användning av statslåneräntan för andra ändamål är<br>det däremot vedertaget att anse att statslåneräntan vid en viss tidpunkt är<br>den ränta som fastställts närmast dessförinnan.</p>
<p>Det finns anledning att i det här sammanhanget nämna något om stats-<br>låneräntans konstruktion. Statslåneräntan fastställs en gång i veckan av<br>Riksgäldskontoret (jfr 1 § första stycket 6 förordningen (1989:248) med<br>instruktion för Riksgäldskontoret). Statslåneräntan motsvarar säljräntan<br>på statens tioåriga obligationslån. Säljräntan på obligationslånen avläses<br>varje bankdag. Räntenoteringarna fr.o.m. fredag t.o.m. torsdag samman-<br>vägs till en genomsnittsränta som fastställs på torsdagen av riksgälds-<br>direktören. Riksgäldskontoret publicerar denna genomsnittsränta som<br>statslåneräntan påföljande fredag kl. 09.00. Den fastställda statslåneräntan<br>gäller sedan fr.o.m. fredagen då publicering sker t.o.m. torsdagen veckan<br>därpå.</p>
<p>Det förhållandet att statslåneräntan vid en viss tidpunkt fått olika<br>innebörd i olika sammanhang är ägnat att vålla missförstånd hos såväl<br>skattemyndigheter som skattskyldiga. Det bör därför införas en bestäm-<br>melse i KL om att man även vid beskattningen skall anse att statslånerän-<br>tan vid en viss tidpunkt är den ränta som fastställts närmast dessförinnan.<br>Den nya bestämmelsen bör tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1994. Genom<br>de hänvisningar till KL:s begrepp som finns i annan skatte- och upp-<br>bördslagstiftning kommer begreppet statslåneränta att ges en och samma<br>betydelse inom skatteområdet.</p>
<p>275</p>
<h2>11 Förskottsränta</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Avdrag medges för förskottsränta som betalts<br>under beskattningsåret till den del den belöper på tid längst t.o.m.<br>den 31 januari året efter beskattningsåret.</p>
<p>Kontrolluppgift om utgiftsränta skall särskilt ange hur stor del av<br>den betalda räntan som är avdragsgill det aktuella året, dock endast<br>när betald förskottsränta till någon del belöper på tid efter den 31<br>januari året efter beskattningsåret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1993 infördes en rad<br>lagändringar avseende ett i väsentliga avseenden förenklat deklara-<br>tionsförfarande (jfr prop. 1992/93:86). Förfarandet, som skall tillämpas<br>fr.o.m. 1995 års taxering, innebär att en förtryckt deklarationsblankett<br>sänds ut till de skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret. Är de<br>förtryckta uppgifterna oriktiga eller ofullständiga i något avseende skall<br>den skattskyldige lämna kompletterande uppgifter. I annat fall skall<br>blanketten endast undertecknas och sändas tillbaka till skattemyndigheten.</p>
<p>Det nya deklarationsförfarandet bygger på en utökad skyldighet att läm-<br>na kontrolluppgifter. Bl.a. skall kontrolluppgift lämnas i fråga om utgifts-<br>räntor. För att underlätta genomförandet av det förenklade deklarations-<br>förfarandet har en strikt kontantprincip införts i inkomstslaget kapital och<br>för allmänna avdrag. Förskottsränta skall dock även fortsättningsvis<br>undantas från kontantprincipen, såtillvida att avdrag inte medges för den<br>del av räntan som belöper på tid efter beskattningsårets utgång. Av kon-<br>trolluppgiften skall framgå hur stor del av en betald ränta som belöper på<br>beskattningsåret om räntan delvis avser förskottsränta (3 kap. 25 a §<br>LSK).</p>
<p>Bankorganisationerna har motsatt sig kravet på en så långtgående sär-<br>redovisning av förskottsränta i en kontrolluppgift och har i en skrivelse<br>till Skatteutskottet föreslagit att kontrolluppgift inte skall lämnas för ränta<br>som betalts i förskott utöver vad som aviserats enligt gällande räntebetal-<br>ningsvillkor. Skatteutskottet har i anledning av detta uttalat att utskottet<br>förutsätter att regeringen skyndsamt ser över frågan och återkommer till<br>riksdagen med förslag om det kan anses motiverat att ändra på de angiv-<br>na reglerna (bet. 1992/93:SkUll s.34).</p>
<p>Nuvarande regler innebär att den skattskyldige får kontrolluppgift om<br>dels ränta som är avdragsgill det aktuella året, dels betald förskottsränta<br>vilken är avdragsgill först senare år. Många skattebetalare har lån med<br>ränteperioder som löper några dagar in på det nya året. Detta är särskilt<br>vanligt beträffande lån kopplade till räntebidrag, där räntebidraget betalas<br>ut under beskattningsåret, men räntan förfaller till betalning först efter<br>årsskiftet. Det kan därför falla sig naturligt för låntagarna att betala<br>räntan redan i december. Till den del räntan belöper på tid efter årsskiftet<br>utgör den förskottsränta och skall således redovisas särskilt. För den<br>skattskyldige kan det te sig förvirrande och inkonsekvent att en del av</p>
<p>276</p>
<p>den betalda räntan inte är avdragsgill för beskattningsåret, trots att den Prop. 1993/94:50<br>har betalts före årsskiftet. Då det i de flesta fall även är fråga om små<br>belopp kan förfarandet även framstå som onödigt byråkratiskt.</p>
<p>Det uppstår också olägenheter beträffande själva deklarationsförfaran-<br>det. Den del av räntan som belöper på beskattningsåret kan förtryckas i<br>den förenklade deklarationsblankett som skickas ut till den skattskyldige.<br>Någon förtryckning av det belopp som betalts i förskott kan dock inte<br>ske, eftersom skattemyndigheten inte med säkerhet vet om förskottsräntan<br>endast avser ett enda eller flera beskattningsår. De skattskyldiga kommer<br>därför att tvingas lämna tilläggsuppgifter i kommande deklarationer för<br>att få avdrag för den betalda förskottsräntan. Slutligen medför ordningen<br>även merarbete för uppgiftslämnama med därtill hörande kostnader för<br>systemomläggningar.</p>
<p>En ordning där kontrolluppgiften innefattar aviserad ränta som betalts<br>i förskott är inte heller godtagbar. Kontrolluppgiften skulle då omfatta ett<br>större belopp än vad som faktiskt är avdragsgillt för den skattskyldige.<br>Det ankommer därmed på den skattskyldige att genom tilläggsuppgift<br>själv rätta uppgiften i sin självdeklaration. Om han inte gör detta till-<br>godoförs han avdraget ett år för tidigt. Räntan kommer inte att omfattas<br>av nästa års kontrolluppgift.</p>
<p>En möjlig lösning är att ändra de materiella reglerna så att avdrag får<br>göras betalningsåret för hela räntan även om räntan delvis belöper på tid<br>efter beskattningsårets utgång. Detta innebär visserligen ett undantag från<br>vad som gäller för förskottsräntor i övrigt, men överensstämmer med den<br>nyligen införda strikta kontantprincipen beträffande inkomst av kapital.<br>För att undvika kringgående bör detta dock endast tillämpas på den del<br>av betald förskottsränta som belöper på tid t.o.m. den 31 januari året<br>efter beskattningsåret. Detta skulle medföra att en betydande majoritet av<br>betalda förskottsräntor kan fångas in, eftersom de flesta fall som nämnts<br>torde avse skattskyldiga som strax före årsskiftet betalt räntor med en<br>förfallodag under de första dagarna i januari. Resterande andel förskotts-<br>räntor får anses försumbar. Vid kontakter med bankorganisationema har<br>dessa förklarat sig kunna godta en sådan lösning.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att avdrag medges för förskottsränta som<br>betalts under beskattningsåret till den del den belöper på tid längst t.o.m.<br>den 31 januari året efter beskattningsåret. Av kontrolluppgift om utgifts-<br>ränta som betalts i förskott skall särskilt framgå hur stor del av räntan<br>som är avdragsgill det aktuella året, om räntan till någon del belöper på<br>tid efter den 31 januari året efter beskattningsåret. Regeringen föreslår<br>att 3 § 6 mom. första stycket SIL och 3 kap. 25 a § LSK ändras i över-<br>ensstämmelse härmed. De nya bestämmelserna föreslås tillämpas fr.o.m.<br>1995 års taxering.</p>
<p>277</p>
<h2>12 Räntekompensation</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Tidigare regler om räntekompensation återin-<br>förs. Kompensationen behandlas som ränta. Avdrag för kompensa-<br>tion för upplupen men inte förfallen ränta vid förvärv av obligationer<br>och andra skuldebrev får göras det beskattningsår då den ränta<br>kompensationen avser förfaller till betalning. Har förvärvaren i sin<br>tur överlåtit skuldebrevet tillsammans med rätten till ränta innan<br>räntan förfallit till betalning skall räntekompensationen vara<br>avdragsgill för det beskattningsår då denna överlåtelse skett. Samma<br>regler skall gälla för räntekompensation då endast rätt till ränta för-<br>värvas. Mottagen räntekompensation behandlas som ränteintäkt för<br>säljaren.</p>
<p>Bestämmelserna om räntekompensation skall även gälla vid förvärv<br>av andel i räntefond.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid ett aktieköp omfattar förvärvet<br>normalt även utdelning som inte förfallit till betalning. Vid köp av<br>obligationer och andra skuldebrev har i stället gällt som huvudregel att<br>köparen utöver köpeskillingen för själva skuldebrevet skall betala ränte-<br>kompensation för den vid förvärvstillfället upplupna räntan.</p>
<p>Med verkan fr.o.m den 9 november 1987 infördes regler om räntekom-<br>pensation som motsvarar de som nu föreslås bli återinförda (prop.<br>1987/88:62, bet. 1987/88:SkU15). Reglerna innebar ett avsteg från den<br>annars gällande kontantprincipen och skulle förhindra ett uppskjutande av<br>beskattningen. Bestämmelserna fick inte någon negativ inverkan på obli-<br>gationsmarknadens funktionssätt.</p>
<p>Genom 1990 års skattereform infördes nya regler (prop. 1989/90:110<br>s. 462 f.). Reglerna gäller endast för inkomstslaget kapital och innebär<br>att räntekompensationen behandlas som en del av anskaffningsvärdet för<br>skuldebrevet. Kompensationen får således dras av först i samband med<br>en senare avyttring av skuldebrevet. Den mottagna räntekompensationen<br>behandlas som en del av försäljningsintäkten. Förändringen motiverades<br>med att den förde med sig enklare regler och gav en viss statsfinansiell<br>intäkt.</p>
<p>Efter några års tillämpning av de nya reglerna för räntekompensation<br>står det klart att bestämmelserna har fått flera negativa konsekvenser.</p>
<p>En privatperson som köper en obligation kort före ränteutbetalnings-<br>tillfället betalar en räntekompensation som motsvarar större delen av<br>ränteutbetalningen (kupongutbetalningen). När kupongräntan sedan beta-<br>las ut görs ett avdrag för preliminär skatt. Som nämnts får räntekompen-<br>sationen först dras av när köparen i sin tur avyttrar obligationen. Dessa<br>förhållanden ställer krav på en tidsmässig planering av inköpen och leder<br>således till skattebetingade transaktioner.</p>
<p>278</p>
<p>De negativa effekterna för obligationshandeln blir särskilt markanta om Prop. 1993/94:50<br>skuldebrevet är onoterat till följd av den avdragsbegränsning för reaför-<br>luster som gäller för sådana skuldebrev.</p>
<p>På marknaden har utvecklats förfaringssätt som gör det möjligt att vid<br>obligationshandeln "gå runt" de aktuella skattereglerna. De nuvarande<br>reglerna om avdrag för räntekompensation kan dessutom ha bidragit till<br>den nu omfattande handeln med underkursskuldebrev utan årlig kupong,<br>s.k. nollkupongare. Av dessa skäl är inte en återgång till de räntekom-<br>pensationsregler som gällde före skattereformen förenad med något bort-<br>fall av skatteintäkter.</p>
<p>Starka skäl, främst vikten av att privatobligationsmarknaden fungerar<br>effektivt, talar således för ett återinförande av äldre regler. Reglerna bör<br>även gälla för kompensation för kommande utdelning på andel i ränte-<br>fond. De aktuella avdragsreglema blir i dessa fall tillämpliga endast<br>under förutsättning att den upplupna utdelningen på andelarna i räntefond<br>sämoteras.</p>
<p>Regeringen föreslår därför sådana ändringar i 3 § 6 mom. SIL. Dess-<br>utom krävs en övergångsregel för räntekompensation betald under åren<br>1991 — 1993. Slutligen bör en anpassning ske av reglerna för kontroll-<br>uppgiftslämnandet.</p>
<p>279</p>
<h2>13 Avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska<br>Filminstitutet m.m.</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Avdrag medges för biograf- och videoavgifter<br>som betalas till Filminstitutet med stöd av 1992 års film- och<br>videoavtal. Motsvarande skall gälla för TV-företagens bidrag.</p>
<p>Stöd som Filminstitutet lämnar till en näringsidkare för närings-<br>verksamheten skall anses som näringsbidrag eller stöd med villkorlig<br>återbetalningsskyldighet och beskattas enligt bestämmelserna om des-<br>sa i KL.</p>
<p>Frågan om beskattning av stipendier m.m. skall bedömas enligt de<br>generella reglerna i KL varför de särskilda bestämmelserna i 3 § tas<br>bort.</p>
<p>Liksom tidigare bör Filminstitutet vara skattskyldigt endast för in-<br>komst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med<br>det undantaget att promemorian inte innehöll några förslag om avdragsrätt<br>för TV-företagens bidrag.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinman.<br>Sveriges Biografägareförbund, Föreningen Sveriges Filmproducenter,<br>Sveriges Television AB och Nordisk Television AB förordar att avdrags-<br>rätten skall omfatta även TV-företagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Filminstitutet</p>
<p>Stiftelsen Svenska Filminstitutet har sedan sin tillkomst i början av 1960-<br>talet haft en central roll i svensk filmpolitik. Institutets verksamhet syftar<br>till att främja värdefull svensk filmproduktion och bevarandet av filmer<br>och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för inter-<br>nationellt samarbete i dessa avseenden.</p>
<p>Filminstitutet bildades genom ett avtal år 1963 mellan staten och orga-<br>nisationer inom filmbranschen. Avtalet ersattes av ett nytt avtal år 1982.</p>
<p>Sedan den 1 januari i år gäller 1992 års film- och videoavtal. Avtalet<br>har träffats den 3 september 1992 mellan å ena sidan staten och å andra<br>sidan organisationer inom filmbranschen och videobranschen (Sveriges<br>Biografägareförbund, Folkets Husföreningamas Riksorganisation, Riks-<br>föreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u. p. a., För-<br>eningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Videodistributörers Förening<br>(SVF), VideoHandelns Samarbetsorganisation (VHS) och VIDSAM-<br>Video-uthyramas Samarbetsorganisation (VIDSAM)) samt TV-företag<br>(Sveriges Televison AB och Nordisk Television AB). Avtalet finns<br>intaget som bilaga 3 till prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och<br></p>
<p>280</p>
<p>statens stöd till filmkulturell verksamhet. Riksdagen har beslutat i enlig- Prop. 1993/94:50<br>het med förslagen i propositionen (bet. 1992/93 :KrU7, rskr. 1992/93:60).</p>
<p>Enligt avtalet betalar biografägare och uthyrare av videogram avgifter<br>till Filminstitutet baserat på biljettintäktema resp, antalet filmer som hyrs<br>ut. Även den som utger videogram för försäljning betalar avgifter. Avgif-<br>terna har beräknats uppgå till 100 miljoner kronor om året. Sveriges Te-<br>levision AB och Nordisk Television AB skall lämna bidrag till Filminsti-<br>tutet motsvarande 15 miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor per år.<br>Därutöver garanterar TV-företagen att använda vissa belopp för sampro-<br>duktion m.m. Staten bidrar med 61,5 miljoner kronor. Vidare har staten<br>anslagit 66,1 miljoner kronor för finansieringen av Filminstitutets film-<br>kulturella verksamhet (arkiv, publikationer, spridning av värdefull film<br>m.m.).</p>
<p>En förutsättning för de tidigare avtalens ingående har varit att avdrag<br>medges för avgifter som betalas till Filminstitutet av berörda företag inom<br>film- och videobranschen. Denna och vissa andra skattefrågor med<br>anledning av Filminstitutets verksamhet regleras i lagen (1963:173) om<br>avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. (prop.<br>1963:101, bet. 1963:BeU35). Lagen har endast genomgått smärre juste-<br>ringar sedan tillkomsten (bl.a. SFS 1982:444 och 1989:251). I 1 § anges<br>att avdrag för avgifter till Filminstitutet medges vid taxeringen till<br>kommunal och statlig inkomstskatt. Av lagen följer vidare att Filminsti-<br>tutet är befriat från skyldighet att betala skatt för inkomst eller förmögen-<br>het i vidare mån än vad avser inkomstskatt för inkomst av fastighet (2 §).<br>Lagen innehåller också bestämmelser om beskattningen av den som får<br>medel från stiftelsen (3 §).</p>
<p>Avdragsrätten enligt lagens nuvarande lydelse förutsätter att avgifterna<br>har betalats enligt 1982 års film- och videoavtal (eller 1988 års tilläggs-<br>avtal). 1992 års avtal är villkorat av att motsvarande skall gälla för av-<br>gifter enligt det avtalet. Frågan om TV-företagens avdragsrätt för bi-<br>dragen till Filminstitutet regleras inte i avtalet. I det följande tas upp<br>skattemässiga ändringar med anledning av det nya avtalet.</p>
<p>1992 års film- och videoavtal avser finansieringen av den del av<br>Stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet som i första hand gäller<br>stödet av svensk filmproduktion. Finansieringen av den filmkulturella<br>delen av verksamheten omfattas inte längre av avtalet och behandlas där-<br>för inte vidare här. Den filmkulturella verksamheten finansieras i sin<br>helhet av staten.</p>
<p>Parterna i det nya avtalet har utgått från att Filminstitutets fortsatta<br>verksamhet skall — i likhet med vad som gällde tidigare — finansieras<br>med dels avgifter (från biografägare, 6-9 §§ i avtalet, och videogram-<br>uthyrare, 10-13 §§ i avtalet), dels bidrag (från TV-företagen, 14 § i av-<br>talet, och från staten, 15 § i avtalet). Parterna har förutsatt att biograf-<br>och videoavgifterna skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen (36 §<br>andra och tredje styckena i avtalet). Organisation inom filmbranschen får<br>således säga upp avtalet om rätten att göra avdrag för biografavgiften be-</p>
<p>281<br></p>
<p>gränsas eller avskaffas och motsvarande gäller för videobranschens del Prop. 1993/94:50<br>i fråga om videoavgiften.</p>
<p>Avdrag för avgifter och bidrag till Filminstitutet</p>
<p>1992 års film- och videoavtal är uppbyggt på i stort sett samma sätt som<br>tidigare avtal. De avgifter som betalas in till Filminstitutet är avsedda att<br>användas för att bl.a. främja svensk filmproduktion. De biograf- och vi-<br>deoavgifter som betalas enligt det nya avtalet bör — i likhet med de äldre<br>avgifterna — vara avdragsgilla.</p>
<p>Genom det nya avtalet skall Sveriges Television AB och Nordisk Televi-<br>sion AB bidra med sammanlagt 20 miljoner kronor om året till Filminsti-<br>tutet. Frågan om avdragsrätten för TV-företagens kom aldrig att diskute-<br>ras i förhandlingarna inför det nya avtalet. Enligt regeringens uppfattning<br>bör TV-företagen ha motsvarande möjlighet till avdragsrätt som bio-<br>grafägare och videogramuthyrare.</p>
<p>Författningstekniskt föranleder förslaget att hänvisningen i 1 § till<br>tidigare avtal ersätts med en hänvisning till det nya avtalet.</p>
<p>Näringsbidrag</p>
<p>Enligt 3 § skall medel som betalas ut från stiftelsen hos mottagaren tas<br>upp som skattepliktig intäkt för det beskattningsår då medlen kommit ho-<br>nom till godo. Skatteplikt föreligger dock inte för bidrag och stipendier<br>till utbildning eller forskning inom filmens område samt till folkbildnings-<br>organisationer eller filmstudios.</p>
<p>I allt väsentligt avser de medel som betalas ut av Filminstitutet stöd till<br>svensk filmproduktion (produktionsstöd). Produktionsstöd utgår i form av<br>förhandsstöd och efterhandsstöd.</p>
<p>Förhandsstöd är en ny form av produktionsstöd. Enligt avtalet skall</p>
<p>75 % av det tillgängliga produktionsstödet avsättas till förhandsstöd. För-<br>handsstödet är i princip återbetalningspliktigt. Återbetalning kommer i<br>fråga först när en film haft över 110 000 biografbesökare. Flertalet sven-<br>ska filmer kommer inte upp i mer än mellan 5 000 och 100 000 besöka-<br>re.</p>
<p>Efterhandsstöd utgår med ett visst belopp till filmer som haft 30 000<br>besökare. Stödet ökar sedan successivt i proportion till antalet besökare<br>för att maximeras vid 110 000 besökare. Har förhandsstöd utgått kan ef-<br>terhandsstöd komma i fråga endast om filmen därigenom kan få ett högre<br>stödbelopp. Efterhandsstöd är inte återbetalningspliktigt.</p>
<p>Enligt huvudregeln i 3 § skall alltså medel som utbetalas av Filminsti-<br>tutet i sin helhet tas upp som skattepliktig intäkt för det beskattningsår då<br>det kommit mottagaren tillgodo. En sådan bestämmelse kan väntas leda<br>till ej önskvärda effekter vid mottagandet av förhandsstöd. Även i fråga<br>om den skattemässiga behandlingen av efterhandsstöd kan nuvarande be-<br>stämmelser ge slumpartade effekter. Det finns därför skäl att överväga</p>
<p>282<br></p>
<p>en anknytning till det generella system som gäller vid beskattningen av Prop. 1993/94:50<br>stöd till en näringsidkare för näringsverksamheten. Det gäller främst stöd<br>som lämnas av staten. Bestämmelserna omfattar även bidrag som lämnas<br>från bl.a. sådana subjekt som avses i 7 § 4 mom. SIL, dvs. subjekt med<br>samma skattesituation som Filminstitutet. Dessa bestämmelser reglerar ut-<br>tryckligen hur användningen av mottaget stöd påverkar beskattningen,<br>vad som gäller vid eventuella återbetalningar samt ger taxeringstekniska<br>anvisningar. Skattereglerna är utformade bl.a. mot bakgrund av vad som<br>gäller vid redovisningen av olika stöd.</p>
<p>Ifrågavarande bestämmelser om beskattningen av statliga stöd m.m. be-<br>slutades år 1983. Bestämmelserna finns numera i punkt 9 av anvis-<br>ningarna till 22 § KL. De kan i korthet beskrivas enligt följande.</p>
<p>Bestämmelserna avser stöd utan återbetalningsskyldighet till en närings-<br>idkare för näringsverksamheten (näringsbidrag). Med näringsbidrag avses<br>också stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet men där återbe-<br>talning kan komma i fråga endast om mottagaren gör något som klart<br>strider mot vad som förutsattes när stödet beviljades.</p>
<p>Näringsbidrag är i princip — direkt eller indirekt — skattepliktigt.<br>Näringsbidrag som avser utgifter som inte är avdragsgilla vare sig direkt<br>eller genom värdeminskningsavdrag är skattefritt. Är utgiften för vilken<br>bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det<br>då bidraget skall tas upp som intäkt får avdrag i stället göras för utgiften<br>vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt.</p>
<p>Återbetalas ett näringsbidrag som intäktsförts medges avdrag för det<br>återbetalade beloppet. Återbetalning av bidrag som är indirekt skatte-<br>pliktigt dras av genom en indirekt metod. Om ett näringsbidrag utgått i<br>förskott, dvs. det skall användas för ett visst ändamål först senare be-<br>skattningsår kan bidraget skattemässigt få föras över till det eller de år<br>då bidraget används.</p>
<p>Efterges återbetalningsskyldighet för stöd (stöd med återbetalningsskyl-<br>dighet är som framgått inte näringsbidrag enligt KL:s terminologi) gäller<br>bestämmelserna om näringsbidrag på motsvarande sätt för den eftergivna<br>delen.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda bör stöd som Filminstitutet lämnar till en<br>näringsidkare för näringsverksamheten anses som näringsbidrag eller stöd<br>med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag.<br>Sådana stöd bör beskattas som näringsbidrag m.m. enligt bestämmelserna<br>i punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL. 3 § (i den särskilda lagen) bör<br>ändras i enlighet härmed.</p>
<p>Stipendier m.m.</p>
<p>I 3 § finns ett undantag från huvudregeln att medel som utges av Film-<br>institutet är skattepliktigt. Undantaget innebär att bidrag och stipendier<br>från stiftelsen till utbildning eller forskning inom filmens område samt till<br>folkbildningsorganisationer eller filmstudios inte är skattepliktiga.</p>
<p>283</p>
<p>Det kan ifrågasättas om inte generella regler för beskattning av stipen- Prop. 1993/94:50<br>dier m.m. kan fylla det syfte som avses med nuvarande bestämmelser.<br>Bestämmelserna tar i princip sikte på beskattningen av fysiska personer.<br>Kommuner, ideella föreningar m.fl. som mottar bidrag av nu avsett slag<br>omfattas inte av bestämmelserna eftersom de enligt SIL inte är skatt-<br>skyldiga för sådan verksamhet som bedrivs inom ramen för ifrågavarande<br>bidrag. Enligt 19 § KL räknas inte till skattepliktig inkomst stipendier för<br>mottagarens utbildning. Stipendium som är avsett för andra ändamål och<br>som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har ut-<br>förts eller skall utföras för utgivarens räkning är inte heller skattepliktigt.<br>Bestämmelsen har fått sin nuvarande lydelse genom lagstiftning hösten<br>1992 (prop. 1992/93:127, bet. 1992/93:SkU 14, SFS 1992:1597). En<br>beskrivning över skattefrågor kring stipendier finns i betänkandet<br>Beskattning av stipendier (SOU 1990:47).</p>
<p>Nuvarande bestämmelser om skattefrihet för vissa bidrag och stipendier<br>får mot bakgrund av vad som anförts anses obehövliga. 3 § bör därför<br>även justeras så att dessa bestämmelser slopas. Den föreslagna ändringen<br>kan i något fall innebära att beskattning kan komma i fråga som för<br>näringsbidrag enligt förslaget till 3 §.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Filminstitutets skattemässiga ställning har utformats efter förebild av de<br>begränsat skattskyldiga subjekt som numera finns intagna i 7 § 4 mom.<br>SIL, t.ex. akademier och allmänna undervisningsverk (se prop. 1963:101<br>s. 21 f.). Det innebär att Filminstitutet är skattskyldigt endast för inkomst<br>av fastighet (2 §). Det nya film- och videoavtalet motiverar inte någon<br>förändring i skattesituationen för Filminstitutet. På grund av den<br>förändring av indelningen i förvärvskällor som gjordes i skattereformen<br>bör en redaktionell anpassning av 2 § ske så att skattskyldigheten för<br>inkomst avser inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav<br>av fastighet.</p>
<p>De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1994 års tax-<br>ering. Bestämmelserna i 3 § bör tillämpas på medel som betalas ut efter<br>utgången av år 1993.</p>
<p>284</p>
<h2>14 Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Sveriges <sup>Pro</sup>P- >993/94:50<br>Nationaldag</h2>
<p>Regeringens förslag: Stiftelsen Sveriges Nationaldag befrias från<br>skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksam-<br>het som hänför sig till fastighetsinnehav. Befrielsen gäller även<br>förmögenhetsskatt vid 1995 års taxering.</p>
<p>Skälen för regeringens beslut: Stiftelser är i likhet med andra juri-<br>diska personer i regel oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt.<br>Stiftelser är i allmänhet också skyldiga att betala förmögenhetsskatt.<br>Sistnämnda skatt slopas dock generellt fr.o.m. år 1995.</p>
<p>Vissa stiftelser och andra juridiska personer har ansetts bedriva en så<br>höggradigt allmännyttig verksamhet att deras skattskyldighet har in-<br>skränkts genom att subjektet uttryckligen namnges i lagtexten (7 § 4<br>mom. SIL, den s.k. katalogen). Enligt 6 § 1 mom. den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt — som tillämpas övergångsvis<br>t.o.m. nästa år — är sådana rättssubjekt också befriade från förmögen-<br>hetsskatt. Skattereglerna för stiftelser är föremål för översyn av Stiftelse-<br>och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) som väntas slutföra sitt arbete<br>under våren 1994. I utredningsdirektiven har uttalats att det bör<br>undersökas om katalogen kan förkortas och på sikt tas bort (dir. 1988:6).<br>Statsmakterna har därefter avstått från att ta in nya subjekt i katalogen.</p>
<p>Stiftelsen Sveriges Nationaldag har som ändamål att främja respekten<br>och intresset för nationaldagen och svenska flaggan. Riksdagens talman<br>är ordförande i stiftelsen och landets landshövdingar är huvudmän för<br>stiftelsen.</p>
<p>Stiftelsens intäkter kommer huvudsakligen från försäljning av flagg-<br>märken och flaggnålar. Till det kommer ett visst statsbidrag.</p>
<p>Enligt regeringens mening är stiftelsens ändamål och verksamhet så<br>höggradigt allmännyttig och utgör en så central nationell angelägenhet att<br>dess medel inte bör beskattas. I detta speciella fall är det därför motiverat<br>med ett undantag från den under senare år tillämpade principen att ytter-<br>ligare subjekt inte bör tas in i den s.k. katalogen.</p>
<p>285</p>
<h2>15 Höjd folkpensionsavgift m.m.</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Folkpensionsavgiften höjs från årsskiftet med<br>0,2 procentenheter. Motsvarande höjning görs av den särskilda löne-<br>skatten på vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten på<br>pensionskostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna reformeringen av<br>företagsbeskattningen bör till viss del finansieras med höjda socialavgifter<br>(jfr avsnitt 4). Höjningen bör avse folkpensionsavgiften. Som en följd<br>härav bör även den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster och<br>den särskilda löneskatten på pensionskostnader höjas i motsvarande mån.<br>Med hänsyn till finansieringsbehovet bör folkpensionsavgiften och de<br>särskilda löneskatterna höjas med 0,2 procentenheter.</p>
<p>Folkpensionsavgiften utgör en av de arbetsgivaravgifter och egenav-<br>gifter som regleras i lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL. Som ar-<br>betsgivaravgift skall arbetsgivare betala folkpensionsavgift enligt 2 kap.<br>1 § SAL med 5,66 % på avgiftsunderlaget. Som egenavgift skall en<br>försäkrad betala folkpensionsavgift enligt 3 kap. 1 § SAL med 5,83 %<br>på avgiftsunderlaget. Höjningen innebär att folkpensionsavgiften höjs till<br>5,86 % resp. 6,03 %.</p>
<p>Särskild löneskatt skall, enligt 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster, betalas med 17,69 % på skatte-<br>underlaget. Enligt 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader betalas särskild löneskatt med 17,69 % av kostnad för<br>pensionsutfästelse, avgift för pensionsförsäkring eller inbetalning på<br>pensionssparkonto. Med hänsyn till att folkpensionsavgiften i sin helhet<br>har karaktären av skatt bör de särskilda löneskatterna höjas i motsvarande<br>mån till 17,89 %.</p>
<p>286</p>
<h2>16 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. Prop. 1993/94:50</h2>
<p>Regeringens förslag: Debiterad preliminär F-skatt och särskild A-<br>skatt skall betalas med lika stora belopp varje uppbördsmånad under<br>uppbördsåret.</p>
<p>Uppbördspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: RSV tillstyrker förslaget. FAR tillstyrker också<br>förslaget med motiveringen att det ger administrativa vinster i form av ett<br>enhetligt uppbördssystem. Föreningen noterar att frågan om en sam-<br>ordning med uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter kommer att<br>behandlas senare. Företagarnas Riksorganisation, LRF och Sveriges<br>Industriförbund avstyrker förslaget. De skäl som anförts för en månatlig<br>uppbörd är enligt förbundet inte tillräckligt bärkraftiga. Enligt förbundets<br>mening har betalningarna av B-skatt varannan månad inte inneburit någon<br>påfrestning för betalningssystemet eller medfört likviditetsproblem för<br>arbetsgivarna. Förbundet anför vidare att den preliminära skattedebite-<br>ringen inte ansluter till intjänandet under året utan i stället till en<br>uppräkning av för tidigare år betald skatt. Förbundet anser därför att inte<br>heller motivet att skatt skall ansluta till intjänandet gör sig starkt<br>gällande. Förbundet hävdar dessutom att det för skattebetalaren är admi-<br>nistrativt enklare att betala varannan månad i stället för varje månad och<br>att en månatlig uppbörd inte heller för skattemyndigheterna framstår som<br>en administrativ förenkling. Inbetalning varje månad förefaller förbundet<br>inte innebära någon skillnad i kontrollhänseende. Avslutningsvis fram-<br>håller förbundet att förslaget inte bör genomföras med hänsyn till det<br>rådande ekonomiska klimatet. Företagarnas Riksorganisation instämmer<br>i Sveriges Industriförbunds remissvar. Såvitt LRF kunnat finna torde en<br>månads förkortad kredittid för halva uppbördsbeloppet innebära en ränte-<br>kostnad på i storleksordningen ca 300 mkr. Ränteförlusten utgör emel-<br>lertid enligt LRF endast en av flera ekonomiska effekter om förslaget<br>genomförs. Enskilda som bedriver jord- eller skogsbruk har genom skat-<br>tereformen fråntagits möjligheten att redovisa intäkter och kostnader per<br>det räkenskapsår som är mest rättvisande för verksamheten. För de allra<br>flesta inflyter inkomsterna säsongvis och således på ett sätt som redan i<br>dag markant avviker från uppbördssystemets skatteinbetalningar. Försla-<br>get accentuerar denna åtskillnad och medför därför förutom räntekost-<br>naden en ytterligare likviditetsförsämring för jord- och skogsbrukare. De<br>negativa ekonomiska effekterna och andra olägenheter som den föreslagna<br>ordningen skulle innnebära för lantbrukarna talar enligt LRF:s mening för<br>att preliminärskatteinbetalningen i stället samordnas i tiden med mervär-<br>deskatteredovisningen, dvs. alltjämt i princip tvåmånadersredovisning.<br>Sveriges Campingvärdars Riksförbund, som på eget initiativ yttrat sig<br>över förslaget, påpekar att det dåvarande uppbördssystemet för B-skatt<br>innebar stora likviditetspåfrestningar vid uppbördstillfällena mars och<br>april för dem som drev säsongsöppna campingplatser. Många av nämnda</p>
<p>287</p>
<p>campingföretag tvingades att temporärt låna upp erforderligt belopp för<br>att kunna betala sin preliminära skatt vid dessa uppbördstillfällen. Det nu<br>aktuella förslaget förstärker detta problem.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Fram till år 1985 var redovisnings-och<br>betalningsperioden för både källskatt och arbetsgivaravgifter två månader.<br>Källskatten skulle redovisas och betalas månader med udda ordnings-<br>nummer och arbetsgivaravgifterna månader med jämna. När den<br>samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter infördes<br>(prop. 1983/84:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369, SFS<br>1984:668 och 669) förkortades redovisnings- och betalningsperioden till<br>en månad. Det framhölls att för att fördelarna av en samordning skulle<br>kunna tas till vara fullt ut borde redovisning och inbetalning av källskatt<br>och arbetsgivaravgifter avse samma period. En samordning med bibehål-<br>lande av tvåmånadersperioder för redovisning och inbetalning av såväl<br>skatter som arbetsgivaravgifter skulle ha inneburit en utglesning av<br>uppbördstillfällena från varje till varannan månad och därmed medfört<br>påfrestningar på betalningssystemet och risk för likviditetsproblem hos<br>arbetsgivarna. Det ansågs vidare vara viktigt att redovisning och be-<br>talning av källskatt och avgifter anslöt så nära som möjligt till den månad<br>då löner och ersättningar betalades ut. En sådan anknytning ansågs också<br>väsentlig såväl med hänsyn till kreditmarknaden som från statlig kassa-<br>hållningssynpunkt. Den nya ordningen gällde dock inte inbetalning av<br>preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt (prop.<br>1983/84:167 s. 50).</p>
<p>Reglerna om redovisning och betalning av kvarstående skatt har nume-<br>ra, för att förenkla skatteuppbörden, ändrats så att sista dag för redo-<br>visning och inbetalning har förlagts till ett enda tillfälle, den 18 april året<br>efter taxeringsåret (prop. 1985/86:150 (bil 1), bet. 1985/86:SkU50, rskr.<br>1985/86:360, SFS 1986:474). Den nya ordningen tillämpades första<br>gången i fråga om kvarstående skatt som grundades på 1986 års taxering.</p>
<p>Även reglerna om inbetalning av tillkommande skatt har ändrats för att<br>förenkla uppbörden och göra uppbördsreglerna mer enhetliga. Sådan skatt<br>skall fr.o.m. den 1 januari 1991 också betalas vid endast ett uppbörds-<br>tillfälle, tidigast den 18 maj året efter taxeringsåret (prop. 1989/90:74,<br>bet. 1989/90:SkU32, rskr. 1989/90:217, SFS 1990:329).</p>
<p>De skäl som anförts för en månatlig uppbörd av källskatt och ar-<br>betsgivaravgifter gäller också, om än inte med samma styrka, för en<br>månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och särskild A-skatt.</p>
<p>Vårt källskattesystem grundas på principen att den skattskyldige under<br>uppbördsåret skall betala en preliminär skatt som så nära som möjligt kan<br>antas motsvara den slutliga skatten.</p>
<p>När det gäller beräkningen av preliminär A-skatt kan principen att den<br>preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten tillämpas fullt ut<br>eftersom A-skatten betalas genom skatteavdrag som står i en viss relation<br>till utbetald lön. När det gäller preliminär F-skatt och särskild A-skatt<br>måste skatten — om inte preliminär taxering sker — i stället beräknas<br>efter en schablon. Den använda schablonen syftar emellertid också till att<br>den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten. Av rättvise -</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>288</p>
<p>och likformighetsskäl bör reglerna för inbetalning av preliminär A-skatt Prop. 1993/94:50<br>och debiterad preliminär skatt så långt möjligt stämma överens. Källskatt<br>och arbetsgivaravgifter betalas månatligen. Den preliminära F-skatten och<br>den särskilda A-skatten bör därför också betalas varje månad.</p>
<p>En skattskyldigs inkomster kan vara ojämnt fördelade under inkomst-<br>året. Vissa uppbär inkomsterna mot slutet av året och andra i början.<br>Nuvarande regler om betalning — med inbetalningstillfällena jämt för-<br>delade under uppbördsåret — kan, som LRF och Sveriges Campingvär-<br>dars Riksförbund har påpekat, medföra likviditetsproblem för den först<br>nämnda gruppen. Dessa problem blir dock inte nämnvärt större vid en<br>månatlig uppbörd än vid en uppbörd varannan månad och får behandlas<br>i ett annat sammanhang. Vi vill endast nämna att uppbördslagen är<br>föremål för en allmän översyn av en särskild utredningsman (dir.<br>1993:22).</p>
<p>Den 1 april 1993 började ett i stora delar nytt system för uppbörd av<br>källskatt och arbetsgivaravgifter att tillämpas fullt ut (prop. 1991/92:112,<br>bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680). Inom det nya<br>systemet har preliminärskattesedlarna getts en vidare funktion än i det<br>gamla systemet genom att även skyldigheten att betala socialavgifter har<br>knutits an till skattsedlarna. Den som har tilldelats en F-skattesedel skall<br>t.ex. själv betala socialavgifterna i form av egenavgifter. Detta gäller<br>även om den skattskyldige har tjänsteinkomster. Med hänsyn till den sto-<br>ra betydelse som en F-skattesedel har getts inom det nya uppbörds-<br>systemet har det ansetts nödvändigt med regler som ger skattemyndig-<br>heten möjlighet att återkalla en F-skattesedel om den missbrukas. En F-<br>skattesedel får sålunda återkallas bl.a. om den skattskyldige inte betalar<br>sin preliminära F-skatt inom föreskriven tid.</p>
<p>Från administrativ synpunkt skulle det vara till fördel för såväl skatte-<br>myndigheter som de skattskyldiga om den preliminära F-skatten och den<br>särskilda A-skatten kunde betalas vid samma tillfällen och på samma sätt<br>som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, dvs. varje uppbördsmånad<br>till skattemyndighetens särskilda konto med hjälp av en och samma upp-<br>bördsdeklaration. Samtidigt skulle man få ett mer enhetligt uppbörds-<br>system.</p>
<p>När det gäller kontrollfrågan är det viktigt att en F-skattesedels-<br>innehavare inte ges möjlighet att samla på sig stora skatte- och av-<br>giftsskulder, t.ex. F-skatteskulder, innan skattemyndigheten kan gripa in.<br>Med hänsyn härtill är en månatlig F-skatteuppbörd att föredra.</p>
<p>I prop. 1991/92:112 om F-skattebevis, m.m. föreslog visserligen rege-<br>ringen, som också Industriförbundet påpekat i sitt remissvar, att F-skatten<br>skulle betalas vid endast sex uppbördstillfällen, dvs. varannan månad.<br>Grunden för detta förslag var att regeringen ansåg att de skattskyldigas<br>likviditet inte borde försämras i det då rådande ekonomiska klimatet.<br>Genom det förslag på företagsbeskattningens område som regeringen nu<br>lägger fram skapas emellertid enligt vår mening utrymme för en månatlig<br>uppbörd av F-skatten och den särskilda A-skatten.</p>
<p>Med hänsyn till vad som anförts föreslår regeringen att den preliminära<br>F-skatten fr.o.m. uppbördsåret 1994/95 skall betalas in månatligen. Det-</p>
<p>19 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>289</p>
<p>samma bör gälla den särskilda A-skatten. Vi har inhämtat från RSV att Prop. 1993/94:50<br>en samordning med uppbörden av innehållen skatt och arbetsgivaravgifter<br>inte kan ske förrän tidigast uppbördsåret 1995/96. Vi lägger därför inte<br>nu fram något förslag i den delen. De nya reglerna bör träda i kraft den</p>
<p>1 januari 1994. För att ge skatteförvaltningen möjlighet att genomföra<br>nödvändiga ändringar i ADB-stödet för uppbörden bör uppbörden av den<br>del av den preliminära F-skatten och särskilda A-skatten som avser<br>uppbördsmånaden februari 1994 flyttas fram till uppbördsmånaden mars<br>samma år. Vårt förslag föranleder ändringar dels i 26, 36 och 36 a §§<br>uppbördslagen (1953:272) samt i anvisningarna till 40 § samma lag, dels<br>i 3 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>290</p>
<h2>17 Företrädares betalningsskyldighet för<br>mervärdeskatt i vissa fall</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Regeringens förslag: Företrädaransvaret enligt 48 a § lagen om<br>mervärdeskatt utvidgas till att också omfatta belopp som på grund av<br>lämnade uppgifter från företrädaren felaktigt tillgodoförts den<br>skattskyldige.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 48 a § lagen (1968:430) om<br>mervärdeskatt (ML) är en företrädare för en skattskyldig juridisk person<br>tillsammans med denne betalningsskyldig om företrädaren uppsåtligen<br>eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in mervärdeskatt i rätt tid<br>och ordning. Bestämmelsen har tolkats så att företrädaransvaret skulle<br>gälla vid underlåtenhet att inbetala skatt men inte då det är fråga om<br>underlåtenhet att inbetala belopp som tidigare, på grund av felaktiga<br>uppgifter som lämnats av företrädaren, återbetalats eller på annat sätt<br>tillgodoförts den skattskyldige enligt 49 § ML, och som till följd av ett<br>senare beskattningsbeslut återkrävs av skattemyndigheten.</p>
<p>Skattemyndigheterna återbetalar i mycket stor omfattning belopp som<br>avser överskjutande ingående mervärdeskatt enligt 49 § ML. I vissa fall<br>sker sådana återbetalningar med ledning av uppgifter i deklaration eller<br>andra handlingar som i efterhand visar sig vara felaktiga. Det är inte<br>ovanligt att den skattskyldige i sådana fall är på obestånd eller försatt i<br>konkurs när skattemyndigheten kräver tillbaka det felaktigt utbetalade<br>beloppet. I många fall förekommer det dessutom att företrädare för den<br>skattskyldige tillgodogjort sig medel ur bolaget. Detta är inte tillfreds-<br>ställande. Det bör därför införas en möjlighet att fastställa betalnings-<br>skyldighet också för en företrädare som uppsåtligen eller av grov oakt-<br>samhet lämnat uppgifter som föranlett att den skattskyldige tillgodoförts<br>överskjutande ingående skatt enligt 49 § ML med för stort belopp.</p>
<p>Av 49 § framgår när återbetalning skall ske till den skattskyldige. Om<br>den avdragsgilla ingående skatten överstiger den utgående skatten åter-<br>betalas enligt första stycket det överskjutande beloppet i den mån kvitt-<br>ning inte skett enligt 17 § nionde stycket. I sistnämnda bestämmelse an-<br>ges att om en skattskyldig redovisar olika verksamheter var för sig får<br>överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt<br>i en annan verksamhet. Om den skattskyldige står i skuld för mervärde-<br>skatt och vissa andra skatter och avgifter har han vidare enligt 49 § fjärde<br>stycket bara rätt att återfå vad som överstiger skulden och de räntor och<br>avgifter som belöper på denna. Rätten till återbetalning begränsas också<br>av vad som är föreskrivet i lagen (1985:146) om avräkning vid återbe-<br>talning av skatter och avgifter. Företrädarens betalningsansvar enligt<br>förslaget bör omfatta inte bara belopp som faktiskt återbetalats till den<br>skattskyldige utan även belopp som kvittats eller avräknats enligt vad som<br>nu sagts.</p>
<p>291</p>
<p>Det subjektiva rekvisitet — uppsåtet eller den grova oaktsamheten — Prop. 1993/94:50<br>bör i dessa fall knyta an till lämnandet av den felaktiga uppgiften och inte<br>till underlåtenheten att betala tillbaka beloppet till myndigheten.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 48 a § ML.</p>
<p>292</p>
<h2>18 Vissa verkställighetsfrågor</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>18.1 Utmätning, fördelning av influtet belopp och<br>hantering av småbelopp</h3>
<p>Regeringens förslag: Den nuvarande regeln att utmätning bara skall<br>ske om alla kostnader och någon del av själva fordringen blir betalda<br>avskaffas. I stället skall utmätning ske om resultatet gör åtgärden<br>försvarlig. Vid samtidig utmätning i flera mål tas förrättningskostna-<br>der som är gemensamma för flera mål ut först. Därefter sker<br>fördelning proportionellt efter målens storlek inklusive grundavgifter.<br>Inom varje mål krediteras kostnaderna först.</p>
<p>Kronofogdemyndigheten skall inte vara skyldig att betala ut belopp<br>under 25 kr. Om det finns flera mål och det belopp som skulle<br>utbetalas i något av dem skulle understiga 100 kr, skall beloppet<br>normalt i stället fördelas mellan andra mål som får utdelning men<br>inte full täckning för fordringen.</p>
<p>RSV:s förslag: Överensstämmer i princip med regeringens.<br>Remissinstanserna: Remissvaren är till övervägande del positiva.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En grundläggande princip i UB är att<br>utmätning skall ske samtidigt i alla mål mot samma gäldenär som är aktu-<br>ella hos kronofogdemyndigheten. Om pengarna som flyter in inte räcker<br>till full betalning av alla fordringar för vilka utmätning skett, skall en<br>fördelning göras. Influtna medel fördelas först på förrättningskostnadema<br>i målen. Därefter fördelas återstoden proportionellt efter fordringsbe-<br>loppens storlek. Enligt gällande rätt skall utmätning inte ske om inte alla<br>förrättningskostnader i alla inneliggande mål mot samma gäldenär kan<br>beräknas bli betalda och därutöver borgenären kan beräknas få åtminstone<br>någon betalning för själva fordringen i målet. Denna princip lades fast i<br>propositionen med förslag till UB (prop. 1980/81:8, s. 361). En annan<br>ordning sades endast komma att medföra olägenheter för gäldenären utan<br>motsvarande nytta för borgenären, frånsett ansvaret för redan upp-<br>kommen kostnad.</p>
<p>Det beskrivna systemet leder till att utmätning ofta inte kan ske, just<br>därför att kostnaderna inte kan beräknas bli täckta.</p>
<p>Enligt förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndighe-<br>terna tas i utsökningsmål ersättning ut för förrättningskostnadema i form<br>av grundavgift, värderingsavgift, försäljningsavgift och särskild avgift.<br>I enskilda mål, utom i mål om införsel för underhållsbidrag och i några<br>andra fall, svarar sökanden gentemot staten för förrättningskostnadema.<br>Ansvar för grundavgiften uppkommer när ansökan om verkställighet<br>görs. Värderingsavgift och försäljningsavgift tas ut i vissa fall när<br>exekutiv försäljning skall ske. Särskild avgift tas ut i vissa fall när någon<br>annan särskild kostnad för staten uppkommer i målet. Kronofogdemyn-<br>digheten får begära att sökanden förskotterar förrättningskostnadema.<br></p>
<p>293</p>
<p>Kostnaderna skall om möjligt tas ut av gäldenären i målet. Om försälj- Prop. 1993/94:50<br>ning sker av egendom som utmätts till förmån för flera mål blir som<br>regel alla kostnader utom grundavgifterna gemensamma för alla målen.</p>
<p>Frågan är då i vilken mån man bör ställa krav på att förrättningskost-<br>nadema blir betalda för att en utmätning skall få göras. En utmätning bör<br>naturligtvis inte genomföras om inte ens kostnaderna för en fortsatt han-<br>tering av egendomen efter själva utmätningen — transport, försäljning etc.<br>— kommer att täckas av försäljningsintäkterna. Däremot är det enligt vår<br>mening inte självklart att man som nu bör underlåta utmätning bara<br>därför att inte alla förrättningskostnader i målet eller målen skulle bli<br>täckta. Sökandens ansvar såvitt gäller grundavgiften har alltid redan upp-<br>kommit när frågan om utmätning blir aktuell. Så kan vara fallet även med<br>en särskild avgift. Som nämnts får sökanden i ett enskilt mål ofta stå för<br>förrättningskostnadema om de inte kan tas ut av gäldenären i det aktuella<br>målet. Mot denna bakgrund anser vi att det knappast finns principiella<br>skäl att se annorlunda på förrättningskostnadema än på övriga delar av<br>vad som yrkas i ett utsökningsmål.</p>
<p>Med dagens grundavgifter på 500 resp. 1 000 kr i varje mål innebär<br>nuvarande regler att det belopp som beräknas inflyta måste vara ganska<br>stort för att utmätning skall kunna ske. Nackdelarna med dessa regler har<br>blivit ännu tydligare sedan grundavgifter införts även i allmänna mål från<br>och med år 1993. En gäldenär kan med nuvarande regler fredas mot ut-<br>mätning i stor utsträckning därför att grundavgifterna sammantagna upp-<br>går till ett inte obetydligt belopp. Särskilt stötande är det förhållandet att<br>en gäldenär på detta sätt får lättare att undgå utmätning ju fler mål han<br>har dragit på sig.</p>
<p>Dagens system får alltså klart otillfredsställande konsekvenser. Det<br>uppfattas i vida kretsar som orättvist och som ett omotiverat avsteg från<br>tanken att alla skall göra rätt för sig.</p>
<p>RSV har i rapporten diskuterat olika möjligheter att komma till rätta<br>med det beskrivna problemet och har funnit att det bara finns en tänkbar<br>lösning. RSV:s förslag går ut på att utmätning skall göras om denna, ef-<br>ter avdrag för kostnader som tillkommer efter utmätningen, kan beräknas<br>ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Remissinstanserna har i all-<br>mänhet ställt sig bakom detta förslag.</p>
<p>Vi anser att RSV:s förslag bör följas. Den föreslagna regeln blir flexi-<br>bel och möjliggör för kronofogdemyndigheten att ta hänsyn till omstän-<br>digheterna i det enskilda fallet, t.ex. skuldbilden, utmätningens karaktär<br>och alternativa handlingsvägar. Regelns närmare innebörd blir denna. I<br>princip kan utmätning ske så snart någonting utöver de efter utmätningen<br>uppkommande kostnaderna kan beräknas bli betalt. Däremot behöver var-<br>ken de redan uppkomna kostnaderna eller resten av fordringsbeloppen be-<br>räknas bli fullt betalda. Avgörande är i stället att så mycket därav blir<br>betalt att utmätningen framstår som försvarlig. Därvid bör hänsyn tas<br>både till myndighetens arbetsinsats och till olägenheterna för gäldenären.<br>Utmätning av överskjutande skatt är en billig åtgärd som inte orsakar<br>någon värdeförstöring. Sådan utmätning bör därför alltid göras oavsett<br>vilka belopp det gäller. Det kan förhålla sig annorlunda med utmätningar</p>
<p>294<br></p>
<p>av egendom som kräver större arbetsinsatser i form av transport, för- Prop. 1993/94:50<br>varing, värdering, annonsering etc. eller som innebär ett stort ingrepp ur<br>gäldenärens synvinkel.</p>
<p>När pengar flutit in efter utmätning som gjorts till förmån för flera mål<br>bör, liksom enligt gällande ordning, de kostnader som är gemensamma<br>för flera mål betalas först. Därefter bör, såsom RSV har föreslagit, för-<br>delning ske mellan målen proportionellt efter fordringsbeloppet inklusive<br>övriga i respektive mål uppkomna förrättningskostnader, t.ex. grundav-<br>giften. Inom varje mål bör, precis som enligt dagens ordning, i första<br>hand förrättningskostnadema betalas.</p>
<p>Utbetalning av mycket små belopp medför som regel kostnader för bå-<br>de kronofogdemyndigheten och mottagande borgenär som inte står i pro-<br>portion till värdet av det som utbetalas. I dag gäller att kronofog-<br>demyndigheten inte är skyldig att betala ut belopp under 10 kr och att<br>sådana belopp om de inte betalas ut skall tillfalla staten. RSV har före-<br>slagit att beloppsgränsen höjs till 25 kr. I de fall flera mål finns och det<br>belopp som skulle utbetalas i något av dem skulle understiga 100 kr, bör<br>beloppet enligt RSV:s förslag i stället fördelas mellan andra mål där ford-<br>ringen inte blivit fullbetald, om inte särskilda skäl föranleder något annat.<br>För denna situation finns en förebild i 11 kap. 13 a § konkurslagen<br>(1987:672).</p>
<p>Förslagen har inte mött någon kritik under remissbehandlingen. Vi an-<br>ser att förslagen bör genomföras.</p>
<h3>18.2 Forumfrågor</h3>
<p>Regeringens förslag: Mål om utmätning skall kunna handläggas vid<br>den kronofogdemyndighet som är lämpligast från verkställighetssyn-<br>punkt. Ett mål skall kunna överlämnas från en myndighet till en<br>annan även efter det att utmätning skett eller andra åtgärder<br>vidtagits.</p>
<p>RSV:s förslag: Överensstämmer i princip med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De som har uttalat sig är positiva till förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I UB finns på flera ställen regler om<br>vilken kronofogdemyndighet som är behörig att handlägga olika sorters<br>mål. Gemensamt för alla typer av mål är att kronofogdemyndigheten i det<br>län där gäldenären eller svaranden har sitt hemvist alltid är behörig. Det<br>finns också vissa alternativa kompetensregler. Bl.a. får frågor om<br>utmätning av viss egendom prövas av myndigheten i det län där egendo-<br>men finns. Vissa specialregler finns om utmätning av fartyg, luftfartyg<br>och fordringar m.m. Såvitt gäller fast egendom föreskrivs att begäran om<br>försäljning bara får göras hos myndigheten i det län där fastigheten finns.<br>Verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet får<br>prövas av myndigheten i det län där verkställigheten skall eller kan ske.</p>
<p>295</p>
<p>Enligt vad RSV har anfört kan det finnas stora fördelar med att sam- Prop. 1993/94:50<br>ordna verkställigheten av mål mot olika gäldenärer och handlägga dem<br>vid en och samma myndighet. I mål om utmätning saknas med dagens<br>regler möjligheter till gemensam handläggning, om gäldenären varken är<br>bosatt eller har utmätningsbar egendom i det län, där målen bör sam-<br>ordnas. Exempel på mål som kan behöva samordnas är mål där det finns<br>solidariskt betalningsansvar eller annan påtaglig intressegemenskap.<br>Viktigast är dock samordningen för den s.k. specialindrivningen, dvs.<br>indrivning som ofta riktar sig mot ett stort antal bolag och bolagsföreträ-<br>dare på olika håll i landet. Mycket rationellt skulle det vara att i en s.k.<br>skalbolagshärva kunna handlägga mål mot alla bolag i en och samma ked-<br>ja vid en enda kronofogdemyndighet. RSV har mot denna bakgrund fram-<br>hållit att det är angeläget att ett mål alltid kan handläggas där verkställig-<br>heten med fördel kan äga rum. Remissinstanserna har inte haft något att<br>invända mot de föreslagna ändringarna.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att forumreglerna bör ha som främsta syfte just<br>att styra handläggningen till den myndighet som är lämpligast från verk-<br>ställ ighetssynpunkt. Samma regler bör därför gälla för utmätningsmålen<br>som för t.ex. mål om kvarstad. Vårt förslag är alltså att frågor om ut-<br>mätning skall få prövas hos kronofogdemyndigheten i det län där gälde-<br>nären har sitt hemvist, där han har egendom eller där verkställighet<br>annars lämpligen kan ske.</p>
<p>UB:s regler om kronofogdemyndigheternas behörighet kompletteras av<br>regler om att mål i vissa fall får överflyttas från en myndighet till en<br>annan. Om ansökan har gjorts vid en myndighet och även en annan myn-<br>dighet är behörig, får målet överlämnas till den myndigheten om målet<br>inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den förra myndigheten<br>eller överlämnande annars uppenbart främjar målets handläggning. RSV<br>har föreslagit att förutsättningarna för överlämnande mjukas upp något,<br>så att detta kan ske så snart målets handläggning främjas därigenom.</p>
<p>För närvarande är det inte möjligt att överlämna ett mål till en annan<br>kronofogdemyndighet efter det att en utmätning har gjorts, bortsett från<br>i det fallet att viss egendom har utmätts av flera kronofogdemyndigheter.<br>Enligt RSV är det angeläget att ett mål kan överlämnas från en kronofog-<br>demyndighet till en annan även efter det att utmätning skett.</p>
<p>RSV:s förslag vad gäller överlämnande av mål har inte mött några in-<br>vändningar under remissbehandlingen. För vår del anser vi att den före-<br>slagna uppmjukningen av den allmänna överlämnanderegeln är ändamåls-<br>enlig och bör kunna godtas. Frågan om överlämnande av ett mål efter det<br>att utmätning har skett är något mer komplicerad. Ett sådant överlämnan-<br>de kan nämligen i händelse av överklagande medföra att en utmätning<br>överklagas till en viss domstol och att beslut i samma utsökningsmål se-<br>nare överklagas till en annan domstol. Emellertid kan det bara bli fråga<br>om ett fåtal sådana fall. Dessutom kan det redan i dagens system upp-<br>komma liknande situationer då kronofogdemyndighetens åtgärder i ett mål<br>överklagas vid flera tillfällen. Då kan nämligen en domstol vid flera olika<br>tillfällen få pröva överklagande av beslut som fattats i samma utsöknings-<br>mål. Den omständigheten att sådan prövning i framtiden skulle kunna få</p>
<p>296<br></p>
<p>göras vid olika domstolar innebär därför enligt vår mening inte någon Prop. 1993/94:50<br>principiell skillnad och inte något hinder mot den föreslagna lösningen.</p>
<p>Vi bedömer också att denna lösning är viktig för att möjligheterna till<br>samordning av utsökningsmål skall kunna tas till vara fullt ut. Ett mål bör<br>därför få överlämnas till en annan kronofogdemyndighet även efter det<br>att utmätning — eller någon annan verkställighetsåtgärd, t.ex. kvarstad —<br>har vidtagits.</p>
<p>RSV har i sin översyn också föreslagit att löneexekutiva mål där gälde-<br>nären saknar hemvist i Sverige skall koncentreras till Kronofogdemyn-<br>digheten i Stockholms län. Vi gör bedömningen att den frågan bör prövas<br>i anslutning till de omfattande ändringar i reglerna om exekution i lön<br>som RSV har föreslagit i sin rapport.</p>
<h3>18.3 Ikraftträdande</h3>
<p>De i detta kapitel föreslagna ändringarna kräver endast mindre ADB-<br>förberedelser och annat förberedande arbete. Därför bör ändringarna<br>kunna träda i kraft redan den 1 januari 1994. De nya reglerna bör gälla<br>i alla mål hos kronofogdemyndigheterna, alltså även i de mål som är an-<br>hängiga vid ikraftträdandet. Några övergångsbestämmelser bedömer vi<br>därför inte som nödvändiga.</p>
<p>297</p>
<h1>BUDGETEFFEKTER</h1>
<h2>19 Budgeteffekter</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bedömningarna av budgeteffekterna utgör i tillämpliga delar en uppdate-<br>ring i förhållande till dels betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU<br>1991:100), dels betänkandena Fortsatt reformering av företagsbeskatt-<br>ningen, del 1 (SOU 1992:67) och Fortsatt reformering av företagsbe-<br>skattningen, del 2: Den ekonomiska dubbelbeskattningen (SOU 1993:29).</p>
<p>Vid uppdateringen har hänsyn bl. a. tagits till ny information vad gäller<br>den ekonomiska utvecklingen och också avseende utfallet av 1992 års<br>taxering. Vid olika ränteberäkningar tillämpas genomgående en räntesats<br>på 7,5 %.</p>
<h3>19.1 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen</h3>
<p>Bedömningarna baseras i huvudsak på analyser i betänkandet Fortsatt<br>reformering av företagsbeskattningen, del 2: Den ekonomiska dubbel-<br>beskattningen (SOU 1993:29). Eftersom uppgifter avseende 1992 års<br>taxering numera är tillgängliga, har bedömningen av sänkt reavinst-<br>beskattning för hushåll delvis baserats på dessa.</p>
<p>Vad gäller utdelningsinkomster för hushåll, och till en del vad gäller<br>bolagens utdelningsinkomster, finns ny statistik tillgänglig.</p>
<p>19.1.1 Slopad skatt på utdelningsinkomster</p>
<p>För att avgöra skattebortfallets storlek fordras en bedömning av de<br>utdelningsinkomster som i dag är skattepliktiga och som tillfaller hushåll<br>och juridiska personer (i det senare fallet avseende kapitalplacerings-<br>aktier).</p>
<p>Enligt aktuella nationalräkenskaper uppgick för år 1991 hushållens<br>utdelningsinkomster till 7,5 mdkr och för år 1992 till 6,9 mdkr. Med en<br>framskrivning motsvarande den som gjordes i betänkandet, men utan<br>beaktande av den kraftiga reduktion i direktavkastning som uppkom våren</p>
<p>1993, kan hushållens utdelningar bedömas uppgå till 7,3 mdkr för år</p>
<p>1994, till 7,8 mdkr för år 1995 och till 8,3 mdkr för år 1996. Detta<br>innebär att kostnaden för ett slopande av skatten på utdelningar vad gäller<br>hushållen uppgår till 2,1 mdkr.</p>
<p>298</p>
<p>Bolagens mottagna utdelningar uppgår till 4,2 mdkr.<sup>1</sup> En framskriv- Prop. 1993/94:50<br>ning resulterar i utdelningar år 1994 på 4,5 mdkr, år 1995 på 4,8 mdkr<br>och år 1996 på 5,1 mdkr. Kostnaden för ett slopande av utdelnings-<br>beskattningen vad gäller bolagen uppgår därmed till 1,3 mdkr.</p>
<p>Sammantaget uppgår kostnaderna för slopande av skatten på ut-<br>delningsinkomster till 3,4 mdkr.</p>
<p>Ett delvis bibehållande av pensionssparandets relativt förmånliga<br>skattebehandling innebär en viss justering av avkastningsskatten på<br>pensionssparandet (se avsnitt 5.5).</p>
<p>Den föreslagna justeringen innebär att gynnade aktier i P-försäkringar<br>tas upp till 80 % av marknadsvärdet och att gynnade aktier i K-försäk-<br>ringar tas upp till 65 % av marknadsvärdet. Detta ger ett skattebortfall<br>på 0,3 mdkr.</p>
<p>19.1.2 Reducerad skatt på reavinster</p>
<p>Hushållens andel av börsaktievärdet uppgick år 1991 till 14,3 %. Med ett<br>börsvärde i början av augusti 1993 på ca 700 mdkr, och med beaktande<br>av omsättningshastighet m. m. kan de realisationsvinster på börsaktier<br>som hushållen varje år tar upp till beskattning uppskattas till 6,51 mdkr.<br>Basen för onoterade aktier uppskattas till 3,84 mdkr.</p>
<p>HINK-undersökningen avseende hushållens inkomster år 1991<br>innehåller uppgifter som föranleder en justering av denna uppskattning.<br>Det kan noteras att undersökningen avser inkomståret efter börsens<br>kraftiga nedgång hösten 1990 med 200 mdkr. De förluster denna<br>framkallade borde därmed vara realiserade till betydande del inkomståret<br>innan. Enligt undersökningen uppgår hushållens samlade aktievinster till<br>6,60 mdkr. Den samlade basen för beräkning av hushållens realisations-<br>vinster på aktier och andelar uppskattas därför till 8,52 mdkr, något som<br>ger ett skattebortfall vid halvering av realisationsvinstbeskattningen på<br>1,07 mdkr.</p>
<p>Bolagens andel av börsaktievärdet uppgick år 1991 till 19,8 %, vilket<br>ger en aktievinstbas avseende bolagens börsaktier på 5,83 mdkr.<br>Bolagens innehav av onoterade aktier uppgick 1991 till 255,8 mdkr.<br>Aktievinstbasen avseende bolagens icke-noterade aktier uppgick därmed<br>till 4,91 mdkr. Detta innebär att kostnaden för halverandet av reavinst-<br>skatten hos bolagen kan beräknas uppgå till 1,18 mdkr.</p>
<p>Per 1993-01-01 uppgick värdet på allemansfonderna till 47,2 mdkr.<br>Detta ger en skattebas på 2,61 mdkr. En sänkning av reavinsten på</p>
<p>i</p>
<p>Utdelning på kapitalplaceringsaktier i icke-finansiella bolag 1991 var 3 498 mkr.<br>(Företagen 1991, SCB, 1993). För affärsverken var utdelningen på kapital-<br>placeringsaktier år 1991 på 19 mkr. (ibid). Kapitalplaceringsaktier i bankerna<br>uppskattas till 79 mkr. år 1991 (Bankerna 1991, SCB, 1992). Fondkommissions-<br>bolagens utdelningar uppskattas till 23 mkr. år 1991 (Kapitalmarknaden del II, kv 4<br>1991, SCB, 1992). Skadeförsäkringsbolagens utdelningar på kapitalplaceringsaktier<br>uppskattas till 49 mkr. (Försäkringsbolagen under 1991, SCB, 1993).</p>
<p>299<br></p>
<p>fondandelar från 20 % till 12,5 % innebär ett skattebortfall på 0,26 Prop. 1993/94:50<br>mdkr.</p>
<p>Sammantaget uppgår därmed den statsfinansiella kostnaden såvitt avser<br>en halvering av aktievinstbeskattningen till 2,51 mdkr.</p>
<p>För investmentföretag och aktiefonder innebär förslaget en reduktion av<br>påförd schablonintäkt vad gäller gynnade instrument. Reduktionen be-<br>räknas ge ett skattebortfall på 0,2 mdkr. Med beaktande av att reavinster<br>för ägare av aktier i investmentbolag och andelar i värdepappersfonder<br>(för fonder med minst 90 % aktier) får tas upp till 50 %, utgör den höjda<br>schablonintäkten på inte gynnade instrument på bolags-/fondnivån en<br>inkomstneutral åtgärd.</p>
<p>19.1.3 Avveckling av Annell-avdraget</p>
<p>De utdelningar från aktiebolag som uppfyller de kvalitativa förut-<br>sättningarna för Annell-avdrag med avseende på givaren och mottagaren<br>kan för år 1991 beräknas till 17,9 mdkr. För varje tidpunkt kan<br>bestämmas hur stor andel av dessa utdelningar som uppfyller de<br>kvantitativa villkoren för avdrag (Annell-avdragsbasen). Vid 1995 års<br>taxering har Annell-systemet ännu inte nått full verkan. (Systemet i dess<br>nuvarande form introducerades 1979.) Detta innebär att Annell-avdrags-<br>basen växer över tiden.</p>
<p>Om Annell-lagen upphävs fr. o. m. 1994 ger detta en skatteskärpning<br>som på kort sikt består i den förlorade skattelättnaden på Annell-<br>avdragsbasen. Vid 1995 års taxering kan Annell-avdragsbasen i frånvaro<br>av ändringar uppskattas till 7,6 mdkr, vilket ger en skatteskärpning för<br>bolagen på 2,1 mdkr för inkomståret 1994. För inkomståren 1995 och<br>1996 uppgår basen till 9,3 respektive 11,3 mdkr och skärpningen till 2,6<br>respektive 3,2 mdkr.</p>
<p>Grunderna för beräkningarna redovisas i appendix till bilaga 2 i<br>betänkandet SOU 1993:29.</p>
<p>19.1.4 Avskattning av windfall gains</p>
<p>Den totala skattelättnaden på bolagskapital av nu aktuella förslag uppgår<br>till 2,0 mdkr. Eftersom dessa inte finansieras inom bolagssektom kan s.k.<br>windfall gains uppkomma genom att aktiekurserna stiger. Därigenom<br>ökar underlaget för den framtida aktievinstbeskattningen.</p>
<p>Underlaget för aktievinstskatt antas växa med 11 % per år (total-<br>avkastning på 14 % med avdrag för direktavkastning på 3 %). Dis-<br>konteringsräntan antas vara 14 %. Nuvärdet av framtida skattebortfall<br>uppskattas till 17,3 mdkr. Detta är maximala windfall gains, som kan<br>reduceras genom ökat utbud av aktier från utlandet och från skattefria<br>subjekt i Sverige. Om man schablonmässigt antar att hälften av maximala<br>windfall gains uppkommer och att dessa vinster realiseras med lika delar<br>över en tioårsperiod, erhålls en årlig breddning av underlaget för</p>
<p>300<br></p>
<p>aktievinstskatten på 0,9 mdkr. Detta ger en inkomstförstärkning på Prop. 1993/94:50<br>0,1 mdkr.</p>
<h3>19.2 Beskattning av bolagsinkomster</h3>
<p>19.2.1 Sänkt bolagsskattesats och avskaffad surv</p>
<p>I SOU 1992:67 behandlades utförligt den sänkning av bolagsskattesatsen<br>som är möjlig vid ett slopande av rätten till survavsättningar. Dis-<br>kussionen avsåg den intäktsneutrala skattesatsen i ett fortvarighets-<br>tillstånd, dvs. utan beaktande av skatteeffekter genom återföring av<br>tidigare gjorda survavsättningar. Denna intäktsneutrala skattesats visar sig<br>vara beroende av räntabiliteten på eget kapital övergångsåret på så sätt<br>att en låg räntabilitet ger en högre skattesats och vice versa.</p>
<p>Med användandet av denna metodik kan den intäktsneutrala skattesatsen<br>antas ligga mellan 24,8 % och 25,1 %. Den förra uppgiften avser ett mer<br>långsiktigt tidsperspektiv där räntabiliteten överensstämmer med<br>genomsnittet för 1980-1990 medan den senare avser förväntad räntabilitet<br>i ett kortare tidsperspektiv (1994).</p>
<p>Enligt aktuella bedömningar från RRV beräknas inkomstskatten för<br>juridiska personer exkl. skatt på återförda uppskovsbelopp uppgå till</p>
<p>19,6 mdkr för inkomståret 1994. Vid en bolagsskattesats på 28 % innebär<br>detta en inkomstförstärkning för det offentliga. För de olika antagandena<br>om intäktsneutrala skattesatser vid ett avskaffande av surv ger detta nya<br>skattebaser enligt tabell 19.1.</p>
<p>Tabell 19.1: Nya skattebaser och budgeteffekter vid alternativa intäktsneutrala<br>skattesatser 1994 och på lång sikt. Ny skattesats 28 %. mdkr.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Intäktsneutral skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24,8 %</p></td><td>
<p>25,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ny skattebas</p></td><td>
<p>79,0</p></td><td>
<p>78,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteffekt</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Den varaktiga budgeteffekten (vid en räntabilitetsnivå motsvarande<br>genomsnittet för åren 1980-1990) uppgår alltså till ca + 2,6 mdkr,<br>medan den kortsiktiga effekten (vid en räntabilitet på 13,3 % 1994)<br>innebär en inkomstförstärkning på 2,3 mdkr.</p>
<p>19.2.2 Avveckling av surv och sänkt skatt på kvarvarande<br>uppskovsbelopp</p>
<p>I detta avsnitt redovisas budgetförstärkningen när hälften av de vid 1992<br>års bokslut gjorda survavsättningarna återförs i lika delar under 5 år med<br>början vid 1995 års taxering.</p>
<p>301</p>
<p>Baserat på uppgifter från 1992 års taxering kan juridiska personers surv<br>i 1992 års bokslut beräknas uppgå till 53 mdkr. Vid den beskrivna<br>återföringsmodellen kommer skatteuttaget att höjas temporärt med</p>
<p>1,1 mdkr per år. Därvid har beaktats möjligheten att avsätta 25 % av<br>återförd surv till periodiseringsfond. Den varaktiga budgetförstärkningen<br>— räntan på nuvärdet av denna ström av skattebetalningar — uppgår till<br>0,4 mdkr.</p>
<p>En sänkning av bolagsskattesatsen med 2 procentenheter innebär att<br>skatten sänks på kvarvarande uppskovsbelopp, i realiteten endast på den<br>del av ursprungligt fastställt belopp som i normalfallet skall återföras vid<br>1995 års taxering. Baserat på aktuella bedömningar av RRV kan det<br>kvarvarande uppskovsbeloppet beräknas till 14,3 mdkr. Skattebortfallet<br>blir därmed 0,3 mdkr. Detta är den kortsiktiga likviditetseffekten medan<br>den varaktiga effekten, räntan på detta belopp, uppgår till ca 22 mkr.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>19.2.3 Periodiseringsfonder</p>
<p>Förslaget till avdragsgilla periodiseringsfonder innebär att maximalt 25 %<br>av årsvinsten får avsättas till fond. Gjorda fondavsättningar skall återföras<br>till beskattning efter en period av 5 år.</p>
<p>Den finansiella bedömningen av det föreslagna systemet är förknippad<br>med en betydande osäkerhet som framför allt gäller i vilken utsträckning<br>systemet kommer att utnyttjas av företagen. Följande utgångspunkter har<br>gällt för bedömningen.</p>
<p>I URF (SOU 1989:34) redovisades resultat från vissa simuleringar som<br>visade att ett system med surv under perioden 1980-1986 skulle ha<br>utnyttjats till 70-80 %. Att utnyttjandegraden understiger 100 % beror i<br>första hand på att företagen för att kunna betala utdelningar tvingas<br>redovisa en viss del av vinsten till beskattning. Den del av vinsten som<br>därmed ej kan avsättas till surv är beroende av räntabiliteten; vid låg<br>räntabilitet utnyttjas reserveringsmöjligheter i mer begränsad omfattning<br>än vid hög räntabilitet. I den tidigare bedömningen av kostnaden för<br>sänkt skattesats och slopad surv förutsattes räntabiliteten ligga i nivå med<br>genomsnittet för 1980-talet, vilket gav en intäktsneutral skattesats på<br>24,8 %. Vid denna skattesats kan utnyttjandegraden för ett system med<br>surv beräknas uppgå till ca 75 %.</p>
<p>Såvitt gäller utnyttjandegraden av det föreslagna systemet med<br>periodiseringsfonder finns anledning tro att utnyttjandegraden kommer att<br>avvika något från vad som gällt för systemet för surv. Först kan<br>emellertid konstateras att systemet med periodiseringsfonder uppvisar<br>stora likheter med survsystemet som i sig talar för en likartad utnyttjan-<br>degrad. Exempelvis innebär båda systemen att företagen ges en räntefri<br>skattekredit, där dock kreditperioden är kortare i systemet med periodise-<br>ringsfonder. Men vissa korrigeringar är dock motiverade.</p>
<p>För det första kan noteras att den maximala avsättningen till periodi-<br>seringsfond, mätt som andel av obeskattad vinst, är något högre än i<br>survsystemet. Maximal avsättning uppgår till 25 %, ej till ca 23 % som<br></p>
<p>302</p>
<p>i survsystemet. Vid given lönsamhet tenderar detta att reducera ut- Prop. 1993/94:50<br>nyttjandegraden. Reduktionen kan beräknas uppgå till 6,5 procentenheter.</p>
<p>Å andra sidan kan utnyttjandegraden i systemet med periodiserings-<br>fonder förväntas ligga något högre i den nu aktuella miljön med en<br>skattesats på 28 %. Detta är en lägre skattesats än vid gällande regler,<br>vilket innebär att den tröskelvinst företagen tvingas redovisa för att kunna<br>lämna utdelning är lägre än vid gällande regler. Detta motiverar en<br>uppjustering av utnyttjandegraden med 3 procentenheter.</p>
<p>Sammantaget ger de båda korrigeringarna en beräknad utnyttjandegrad<br>av systemet med periodiseringsfonder på ca 71,5 %, alltså något lägre än<br>vid gällande regler och med surv.</p>
<p>Vid den antagna utnyttjandegraden och med vissa kompletterande<br>antaganden om beskattningen av återförda fondavsättningar (se SOU<br>1992:67) kan den varaktiga kostnaden för systemet beräknas uppgå till</p>
<p>1,6 mdkr. Denna kostnad — som består av räntan på summa nuvärde-<br>beräknade skatteeffekter av systemet — är lägre än systemets kostnader<br>på kort sikt under uppbyggnadsfasen. För inkomståret 1994 kan denna<br>kostnad beräknas uppgå till 3,9 mdkr. Uppgifterna avser juridiska<br>personer. Systemets kostnader för enskilda näringsidkare redovisas i<br>annat sammanhang (se avsnitt 19.3.1)</p>
<h3>19.3 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag</h3>
<p>Bedömningen för enskilda näringsidkare koncentreras till de mest<br>betydelsefulla inslagen i de nya reglerna, möjligheten till positiv<br>räntefördelning, avsättning till periodiseringsfond och ökning av<br>expansionsmedel. Övriga förändringar antas inte ge några beaktansvärda<br>budgeteffekter.</p>
<p>19.3.1 Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfonder</p>
<p>I förhållande till redovisningen i SOU 1991:100 väljs här en annan<br>uppläggning i det att kostnaderna för positiv räntefördelning, avsättning<br>till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel bedöms i ett<br>sammanhang. Utgångspunkten är därvid att näringsidkarna gör uttag från<br>verksamheten för privata ändamål i samma omfattning efter regelför-<br>ändringen som före. Möjligheten till uttag som enkelbeskattad kapital-<br>inkomst minskar skattekostnaden för uttag och skapar utrymme för<br>avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel, där de<br>avsatta beloppen bestäms residuellt i beräkningsmodellen. Beräkningarna<br>görs på aggregerat material och följaktligen har inte förhållanden och<br>olika slag av restriktioner för enskilda företagare kunnat beaktas.</p>
<p>Bedömningen av gäller enskilda näringsidkares utnyttjande av periodi-<br>seringsfonder, blir i första hand beroende på vad man tror om de<br>enskildas behov av att upprätthålla en viss inkomst av näringsverksamhet<br>och därmed erlagda egenavgifter så att tillräckliga förmåner erhålls.</p>
<p>303</p>
<p>Redan med räntefördelning sjunker de inbetalda egenavgiftema. Ränte- Prop. 1993/94:50<br>fördelningen är obligatorisk, och innebär en reduktion av förmånerna<br>med 1,4 mdkr. I förhållande till förmånsnivåerna vid gällande regler är<br>detta en reducering med 25 %. Mot denna bakgrund framstår det som<br>mindre sannolikt att utnyttjandet av periodiseringsfondssystemet (med<br>beaktande av restriktionen om oförändrad disponibel inkomst ligger<br>utnyttjandegraden på 52 %) medför en ytterligare sänkning av för-<br>månsnivån.</p>
<p>För inkomståret 1994 kan enskilda näringsidkares inkomst av närings-<br>verksamhet före egenavgift och surv beräknas uppgå till ca 30 mdkr. Det<br>sammanlagda uttaget av egenavgifter och inkomstskatter vid oförändrade<br>regler kan beräknas uppgå till 12,6 mdkr. Disponibel inkomst för privat<br>bruk uppgår till 16,2 mdkr.</p>
<p>För gruppen företagare kan den genomsnittliga marginalskatten<br>beräknas till 30 %, och den genomsnittliga inkomstskatten för för-<br>värvsinkomster vid gällande regler beräknas till 27 %. Beloppet som<br>beskattas som förvärvsinkomst när möjlighet för räntefördelning och<br>ökning av expansionsmedel föreligger är mindre, och därmed sjunker<br>genomsnittsskatten till 26,0 %.</p>
<p>Baserat på uppgifter från 1992 års taxering kan underlaget för positiv<br>räntefördelning uppskattas till ca 60,8 mdkr. Möjligheten till positiv<br>räntefördelning innebär att näringsidkarna kan ta ut 5,2 mdkr som<br>inkomst av kapital vid en statslåneränta på 7,5 %. På detta betalas</p>
<p>1,6 mdkr i kapitalinkomstskatt 1994 eftersom kapitalskattesatsen fort-<br>farande uppgår till 30 %, och beloppet efter skatt för privat bruk uppgår<br>till 3,6 mdkr.</p>
<p>Efter uttag som kapitalinkomst återstår 24,8 mdkr före avsättning till<br>periodiseringsfond, före ökning av expansionsmedel och före beskattning<br>som inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Med restriktionen att uttagen för privat bruk efter skatt skall vara<br>oförändrade definieras ett krav på uttag som inkomst av näringsverksam-<br>het som efter skatter och avgifter skall ge 12,6 mdkr (16,2-3,6). På<br>denna inkomst utgår skatter och avgifter på sammanlagt 9,5 mdkr. Detta<br>ger ett utrymme för avsättning till periodiseringsfond eller ökning av<br>expansionsmedel på 2,7 mdkr (24,8-12,6-9,5).</p>
<p>Vid de föreslagna reglerna uppgår det sammanlagda skatte- och<br>avgiftsuttaget till 11,1 mdkr (1,6+9,5). I relation till uttaget vid gällande<br>regler på 12,6 mdkr ger detta ett inkomstbortfall för den konsoliderade<br>offentliga sektorn på 1,5 mdkr, när hänsynt tas till reducerade förmåner.<br>Vid denna beräkning som avser den kortsiktiga effekten har använts en<br>statslåneränta på 7,5 % (och en kapitalskattesats på 30 %). För beräk-<br>ningar på lång sikt bör samma ränta användas. Detta ger en varaktig<br>effekt på 1,2 mdkr när hänsyn tas till att periodiseringsfonder måste<br>återföras till beskattning efter 5 år.</p>
<p>304</p>
<p>19.3.2 Avveckling av surv</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Baserat på uppgifter från utfallet av 1992 års taxering kan enskilda<br>näringsidkares avsättningar till surv beräknas uppgå till ca 11,2 mdkr.<br>Vid de föreslagna återföringsreglema och med ett antagande att återförda<br>survavsättningar delvis avsätts till periodiseringsfonder och i övrigt<br>beskattas som expansionsmedel kan den varaktiga budgetförstärkningen<br>beräknas till 0,1 mdkr. Skatteuttaget under återföringsperioden ökar med<br>0,2 mdkr per år.</p>
<h3>19.4 Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot<br>inkomst av tjänst</h3>
<p>Enligt förslaget medges kvittning av underskott av aktiv näringsverksam-<br>het mot inkomst av tjänst med i olika avseenden väsentliga begräns-<br>ningar.</p>
<p>Enligt uppgift från senast tillgängliga taxeringsstatistiska undersökning<br>från RRV, avseende inkomståret 1990, uppgick summa underskott i de<br>gamla inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse-, till<br>sammanlagt 10,5 mdkr. Med hänsyn till de olika begränsningsreglema<br>och grundad i de överväganden som gjordes i SOU 1992:67 torde de<br>kvittningsbara underskotten inte komma att överstiga 1,8 mdkr.</p>
<p>Vid en bedömning av de varaktiga skatteeffekterna bör beaktas dels den<br>genomsnittliga marginalskatten i inkomstslaget tjänst, dels den genom-<br>snittliga totala marginalskatten på inkomst av näringsverksamhet. Den<br>senare faktorn är betydelsefull, eftersom näringsidkaren i frånvaro av<br>kvittning mot inkomst av tjänst skulle ha kunnat spara underskottet för<br>kvittning mot framtida överskott i förvärvskällan (mot egenavgifter och<br>inkomstskatt).</p>
<p>Vid en genomsnittlig marginalskatt på 31,04 % och med antagande att<br>70 % av de aktiva näringsidkarna enbart betalar kommunalskatt blir den<br>genomsnittliga marginalskatten i inkomstskatten 37 %. Den genomsnitt-<br>liga marginalskatten på inkomst av näringsverksamhet — inklusive<br>skattedelen av egenavgifterna — kan beräknas uppgå till 46,1 %.<sup>2</sup></p>
<p>I frånvaro av kvittning mot tjänsteinkomster kan näringsidkarna kvitta<br>underskottet mot framtida inkomst av näringsverksamhet. Nettobud-<br>geteffektens storlek vid kvittning av inkomst mot tjänst beror på hur lång</p>
<p>2</p>
<p>Följande antaganden görs. För personer som betalar enbart kommunalskatt utgörs<br>skattedelen av egenavgifter av den särskilda löneskatten (17,69 %) vilket vid en<br>kommunalskatt på 31,04 % ger en marginalskatt på 40,5 %. För personer som betalar<br>statlig inkomstskatt med 20 % vars inkomster efter avgifter understiger 7,5 basbelopp<br>är skattedelen av egenavgifterna densamma som för den tidigare gruppen, vilket ger<br>en marginalskatt på 57,7 %. För personer med inkomster överstigande 7,5 basbelopp<br>utgör egenavgifterna i sin helhet skatt vilket ger en total marginalskatt på 62,6 %. Vid<br>sammanvägningen av marginalskatterna antas personer med inkomster över 7,5<br>basbelopp utgöra 10 % av hela gruppen, medan personer med statlig inkomstskatt med<br>inkomster under 7,5 basbelopp utgör 20 % av hela gruppen.</p>
<p>20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>305</p>
<p>tid som förflyter till dess att den alternativa kvittningen kan ske. Prop. 1993/94:50<br>Bedömningen blir osäker. Om den genomsnittliga tiden antas vara 5 år<br>blir nettobortfallet, mätt i nuvärde, vid ett underskott på 1,8 mdkr 5 %<br>av underskottet<sup>3</sup>, dvs. 88 mkr. Antas i stället den genomsnittliga tiden<br>vara 3 år föreligger approximativt inget bortfall.</p>
<p>Effekten på kort sikt blir betydligt större genom att den kompenserade<br>basbreddningen genom bortfall av kvittning mot framtida överskott slår<br>igenom först med viss tidsfördröjning. Den kortsiktiga effekten utgörs av<br>minskad skatt på tjänsteinkomster, vilken vid ett underskott på 1,8 mdkr<br>utgör 0,7 mdkr.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan det varaktiga inkomstbortfallet på grund av<br>utökad kvittningsrätt beräknas uppgå till högst 0,1 mdkr per år. Effekten<br>på kort sikt blir 0,7 mdkr.</p>
<h3>19.5 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt</h3>
<p>Uppbörden av debiterad preliminär F-skatt avseende kalenderåren 1991<br>och 1992 uppgick till 43 resp. 38 mdkr. Med utgångspunkt från dessa<br>inbetalningar kan en månatlig uppbörd av F-skatt uppskattas ge en årlig<br>räntevinst för det allmänna på ca 0,2 mdkr. För de skattskyldiga medför<br>den föreslagna ordningen en ränteförlust av motsvarande storlek. En<br>månatlig uppbörd ger dessutom en budgetmässig engångseffekt för<br>budgetåret 1993/94 med en förstärkning på 3,4 mdkr.</p>
<h3>19.6 Återföring av kvarvarande uppskovsbelopp för enskilda<br>näringsidkare</h3>
<p>Enligt förslaget skjuts återföringen av uppskovsbelopp för enskilda<br>näringsidkare och handelsbolag upp till 1995 års taxering. Denna senare-<br>läggning av avskattningen beräknas ge en starkt begränsad varaktig effekt<br>för den konsoliderade offentliga sektorn. Effekten på kort sikt för<br>budgetåret 1993/94 beräknas uppgå till - 0,7 mdkr.</p>
<h3>19.7 Sammanfattning för reformförslagen</h3>
<p>I tabell 19.2 sammanfattas gjorda bedömningar av budgeteffekterna, där<br>redovisningen avser de varaktiga effekterna och effekterna på kort sikt<br>för den konsoliderade offentliga sektorn. Det kan noteras att de före-<br>slagna reglerna för enskilda näringsidkare genom förslagen om positiv</p>
<p>3</p>
<p>Med ett underskott på U gäller att skattebortfallet ges av</p>
<p>(0,37-0,461/1,075<sup>t</sup>)*U, där T är tiden fram till dess att kvittning mot överskott i nä-<br>ringsverksamhet kan ske.</p>
<p>306<br></p>
<p>räntefördelning och ökning av expansionsmedel medför en omfördelning Prop. 1993/94:50<br>av skatteuttaget från kommuner och socialförsäkringssektor till staten.</p>
<p>Tabell 19.2: Finansiella effekter för konsoliderad offentlig sektor av olika<br>åtgärder, mdkr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Varaktig<br>effekt</p></td><td>
<p>Kort sikt<br>(helår)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enskilda näringsidkare</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1. Positiv räntefördelning,</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiseringsfond och ökning</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>av expansionsmedel</p></td><td>
<p>- 1,2</p></td><td>
<p>- 1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Kvittning mot inkomst av tjänst</p></td><td>
<p>- 0,1</p></td><td>
<p>- 0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. Återföring av SURV</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. Uppskjuten återföring av</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>uppskovsbelopp</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>- 0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa enskilda näringsidkare</p></td><td>
<p>- 1,2</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Juridiska personer</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1. Slopad SURV/sänkt skattesats</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Sänkt skatt på kvarvarande</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>uppskovsbelopp</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>- 0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>- 1,6</p></td><td>
<p>- 3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. Återföring av SURV</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa juridiska personer</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>- 0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lättnad i dubbelbeskattningen</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1. Slopad skatt på utdelning</p></td><td>
<p>- 3,4</p></td><td>
<p>- 3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Halverad reavinstskatt</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>inkl, allemansfonder</p></td><td>
<p>- 2,5</p></td><td>
<p>- 2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. Slopat Annellavdrag</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. Justerad schablonintäkt</p></td><td>
<p>- 0,2</p></td><td>
<p>- 0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5. Reducerad avkastningsskatt</p></td><td>
<p>- 0,3</p></td><td>
<p>- 0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6. Avskattning av Windfall gains</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa lättnader i dubbelbeskattningen</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Månadsuppbörd F-skatt</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>- 3,5</p></td></tr>
</table>
<h3>19.8 Reformens finansiering</h3>
<p>Sammantaget medför reformförslagen ett varaktigt inkomstbortfall för den<br>konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 mdkr. Av detta har utrymme<br>redan reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget mot-<br>svarande 1,7 mdkr.</p>
<p>I rådande statsfinansiella läge är det utomordentligt angeläget att<br>resterande del finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Detta sker genom en<br>höjning av folkpensionsavgiften för arbetsgivare och egenföretagare samt<br>de särskilda löneskatterna med 0,2 procentenheter och som en följd av att<br>avdrag för ökade levnadskostnader vid utrikes tjänsteresor jämställs med<br>reglerna för inrikes resor.</p>
<p>Förslaget om en höjning av folkpensionsavgiften och de särskilda<br>löneskatterna med 0,2 procentenheter bygger på följande avvägning.</p>
<p>307</p>
<p>En finansiering med höjda avgifter har i sig nackdelar, då den bidrar Prop. 1993/94:50<br>till att, visserligen marginellt, höja företagens arbetskraftskostnader.</p>
<p>Åtgärden får dock ses i ljuset av vad som hänt i den svenska ekonomin<br>under det senaste året.</p>
<p>Sveriges konkurrenskraft har stärkts mycket kraftigt de senaste åren.<br>Det har skett genom att arbetsgivaravgifterna sänkts med sammanlagt<br>4,64 procentenheter, genom kraftiga produktivitetsförbättringar och<br>genom kronans depreciering. Med hänsyn till dels behovet av full<br>finansiering i det ansträngda statsfinansiella läget, dels de positiva<br>effekter som förslagen i övrigt kommer att få för företagande och tillväxt<br>kan en finansiering som delvis sker genom en mycket begränsad höjning<br>av avgifterna accepteras. När utrymme för ytterligare skattesänkningar<br>föreligger kan denna del av finansieringen omprövas.</p>
<p>Såvitt gäller avdraget för ökade levnadskostnader vid utrikes tjänste-<br>resor fullföljs de förändringar som aviserades i samband med skatte-<br>reformen. Avdraget kommer, i likhet med vad som gäller för inrikes<br>tjänsteresor, att avse ökningen av levnadskostnaderna vid resan. Med<br>tanke på de särskilda problem som kan uppstå i fråga om att hålla nere<br>kostnaderna vid utrikes resor blir reglerna mer generösa. Förändringen<br>kan beräknas ge ökade skatte- och avgiftsintäkter på 400-500 mkr (jfr<br>prop. 1993/94:90).</p>
<h3>19.9 Effekter för skatteförvaltningen</h3>
<p>RSV har i sitt remissyttrande redovisat en bedömning av kostnaderna för<br>att administrera det nya regelverket. Enligt RSV medför främst be-<br>stämmelserna om räntefördelning men även vissa andra delar av förslaget<br>ett betydande merarbete vad gäller enskilda näringsidkare och delägare<br>i handelsbolag. På bolagens område gör RSV bedömningen att förslaget<br>totalt sett inte medför något ökat resursbehov.</p>
<p>En alternativ bedömning av de resursmässiga konsekvenserna avviker<br>något från RSV:s egna bedömning. Det merarbete som utan tvivel upp-<br>kommer vad gäller beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare<br>i handelsbolag kompenseras enligt den alternativa bedömningen delvis av<br>förenklingar på bolagsområdet. Frågan om de resursmässiga konse-<br>kvenserna av förslaget avses att behandlas i 1994 års budgetproposition.<br>Vissa kostnader för genomförandet uppkommer också under innevarande<br>budgetår.</p>
<p>308</p>
<h2>20 Författningskommentar Prop. 1993/94:50</h2>
<h3>20.1 Lagen om räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>1 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att räntefördelning skall ske för fysisk person och<br>svenskt dödsbo. Någon valfrihet föreligger alltså inte.</p>
<p>Lagen gäller även för utomlands bosatta personer som bedriver<br>näringsverksamhet för vilken föreligger skattskyldighet här i riket. Av</p>
<p>21 § framgår att fysisk person som inte är bosatt här i landet ändå är<br>skattskyldig för inkomst av kapital på grund av räntefördelning enligt 4 §.<br>Dödsbo efter person som vid sitt frånfälle inte var bosatta eller stadigvar-<br>ande vistades här i riket omfattas inte av lagen. Sådant dödsbo likställs<br>enligt 16 § 2 mom. SIL med utländskt bolag.</p>
<p>Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av<br>lagen. Anledningen härtill är att bestämmelserna om justerat ingångsvärde<br>enligt 28 § SIL inte är tillämpliga på dessa (jfr RÅ 1992 ref 94).</p>
<p>Fördelningsunderlag</p>
<p>2 §</p>
<p>I paragrafens första stycke anges hur fördelningsunderlaget skall<br>beräknas. För enskild näringsidkare och dödsbo utgörs fördelningsun-<br>derlaget av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten med<br>vissa justeringar (8-12 och 18 - 20 §§). Beräkningen av fördelnings-<br>underlaget skall avse förhållandena vid utgången av beskattningsåret före<br>det aktuella beskattningsåret.</p>
<p>I andra stycket anges hur fördelningsunderlaget för verksamhet som<br>bedrivs i handelsbolag skall beräknas. Utgångspunkten är delägarens<br>justerade ingångsvärde för andelen i bolaget enligt 28 § SIL. Lagrådet<br>har föreslagit att ett förtydligande skall göras så att det framgår att det är<br>det justerade ingångsvärdet sedan hänsyn tagits till den ökning eller<br>minskning av ingångsvärdet som följer av lagrådets förslag till 21 §<br>räntefördelningslagen och 15 § expansionsmedelslagen vid utgången av<br>närmast föregående beskattningsår som avses. Hänsyn har tagits till<br>Lagrådets förslag. Regleringen har emellertid gjorts i 28 § SIL. Om<br>andelen i handelsbolaget utgör omsättningstillgång är det i stället andelens<br>skattemässiga värde vid utgången av närmast föregående beskattningsår<br>som är utgångspunkt för beräkningen. Vissa justeringar skall göras av det<br>justerade ingångsvärdet resp, det skattemässiga värdet (17 - 20 §§).</p>
<p>309</p>
<p>Fördelningsbelopp</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>3 §</p>
<p>I paragrafen definieras positivt resp, negativt fördelningsbelopp. Ett<br>positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av<br>november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multi-<br>plicerad med ett positivt fördelningsunderlag. Ett negativt fördelningsbe-<br>lopp utgörs av statslåneräntan ökad med en procentenhet multiplicerad<br>med ett negativt fördelningsunderlag.</p>
<p>Räntefördelning</p>
<p>I paragrafen definieras positiv resp, negativ räntefördelning. Med positiv<br>räntefördelning menas att vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet<br>medges avdrag för ett positivt fördelningsbelopp och att samma belopp<br>tas upp som intäkt av kapital. Vid negativ räntefördelning medges avdrag<br>i kapital och samma belopp tas upp som intäkt i näringsverksamhet.</p>
<p>5 §</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp får sparas endast i den mån det justerade<br>resultatet, dvs. inkomsten enligt SIL med vissa justeringar är lägre än<br>fördelningsbeloppet. Det justerade resultatet definieras i 7 §. Sparade<br>fördelningsbelopp är knutna till den förvärvskälla i vilken sparandet har<br>skett. Ett sparat fördelningsbelopp läggs till ett positivt fördelningsbelopp<br>följande beskattningsår. Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall<br>det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Av bestämmelsen följer<br>att positiv räntefördelning inte får medföra underskott.</p>
<p>6 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att någon räntefördelning inte skall ske om<br>fördelningsbeloppet understiger en viss nivå. Om fördelningunderlaget<br>avviker från noll med 50 000 kr skall räntefördelning inte ske. Om<br>fördelningsunderlaget överstiger + 50 000 kr eller understiger -50 000 kr<br>skall räntefördelning beräknas på hela beloppet.</p>
<p>Justerat resultat</p>
<p>7§</p>
<p>I paragrafen regleras grunderna för beräkning av det justerade resultatet.</p>
<p>Utgångspunkten är inkomsten eller underskottet enligt SIL. Vid beräkning</p>
<p>310</p>
<p>av resultatet enligt SIL tas hänsyn till olika författningar som komplette- Prop. 1993/94:50<br>rar SIL. Detta resultat justeras i olika hänseenden i paragrafen. En<br>justering görs också enligt sista stycket i övergångsbestämmelserna.</p>
<p>Beräkning av fördelningsunderlaget, m.m.</p>
<p>Fysiska personer och dödsbon</p>
<p>8 §</p>
<p>Som skuld räknas — utöver låneskulder m.m. — sådana reserveringar för<br>vilka avdrag har medgetts vid inkomsttaxeringen. Det kan vara fråga om<br>t.ex. avdragsgilla pensions- eller garantiavsättningar. Belopp som har<br>avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond räknas som skuld.</p>
<p>9§</p>
<p>Av paragrafen framgår att aktier, andelar m.m. räknas in i fördelnings-<br>underlaget om vederlag eller reavinst vid avyttring av egendomen utgör<br>intäkt av näringsverksamhet. Andel i ekonomisk förening ingår i<br>fördelningsunderlaget endast om sådan utdelning som inte är skattepliktig<br>enligt 2 a av anvisningarna till 22 § KL inte mottagits på andelen under<br>närmast föregående beskattningsår. Har inte skattefri utdelning erhållits<br>ingår alltså andelen i fördelningsunderlaget. Andel i handelsbolag skall<br>dock aldrig räknas som tillgång.</p>
<p>10 §</p>
<p>Bestämmelsen innebär att man inte tar hänsyn till på näringsverksamheten<br>belöpande fordran eller skuld avseende skatt och avgifter som anges i 1 §<br>första stycket 1 - 4 och 6-13 UBL.</p>
<p>11 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att om makar tillsammans har deltagit i<br>verksamheten skall fördelningsunderlaget delas upp mellan dem på<br>grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten. Om makarna inte<br>har två kapitalkonton i verksamheten bör en uppdelning ändå kunna ske<br>(se avsnitt 7.1.2).</p>
<p>12 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att det belopp som följer av 2 § första stycket och</p>
<p>8 - 11 §§ skall ökas med underskott av näringsverksamheten närmast<br>föregående beskattningsår om avdrag för underskottet inte har medgetts<br>enligt vissa angivna bestämmelser. Fördelningsunderlaget skall utgöras<br>av fullbeskattat kapital, vilket medför att 72 % av expansionsmedlen skall</p>
<p>311<br></p>
<p>undantas. För att hindra vissa kringåendemöjligheter skall kapitaltillskott Prop. 1993/94:50<br>som gjorts närmast föregående beskattningsår också undantas.</p>
<p>H §</p>
<p>I paragrafen regleras värderingen av tillgångar som ingår i fördelningsun-<br>derlaget. En tillgång tas som huvudregel, punkt 8, upp till<br>anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag.</p>
<p>I punkt 1 finns en särskild regel för omsättningsfastigheter. Regeln<br>behövs eftersom avdrag för värdeminskning medges för sådana fastig-<br>heter trots att de utgör lager.</p>
<p>Enligt punkt 2 skall lager och kundfordringar tas upp till de värden<br>som gäller vid inkomsttaxeringen.</p>
<p>Inventarier m.m. inklusive mark- och byggnadsinventarier tas enligt<br>punkt 3 upp till skattemässiga restvärden.</p>
<p>Anläggningsfastigheter skall enligt punkt 4 tas upp till anskaffnings-<br>värdet för mark, byggnad och markanläggning reducerat med medgivna<br>värdeminskningsavdrag på byggnad och markanläggning och liknande<br>avdrag. Med värdeminskningsavdrag jämställs avskrivning mot ersätt-<br>ningsfond och liknande fonder. Det sistnämnda framgår av 16 §.</p>
<p>Av punkt 5 framgår att sådana finansiella instrument som avses i 27 §</p>
<p>1 mom. SIL tas upp till anskaffningsvärdet enligt genomsnittsmetoden om<br>tillgångarna inte utgör omsättningstillgångar. Det gäller i praktiken endast<br>näringsbetingade andelar i ekonomisk förening.</p>
<p>Av punkt 6 framgår att fordringar i utländsk valuta skall tas upp till de<br>värden som gäller vid inkomsttaxeringen, dvs. värdet enligt god<br>redovisningssed. En avsättning till valutakursreserv skall således räknas<br>av eftersom den utgör en del av värderingen.</p>
<p>I punkt 7 anges att behållning på skogskonto, skogsskadekonto och<br>upphovsmannakonto tas upp med 50 % av behållningen på kontot.</p>
<p>14 §</p>
<p>Vid äldre fastighetsinnehav är anskaffningsvärdet lågt och det kan också<br>vara svårt att fastställa det skattemässiga restvärdet. För anläggningsfas-<br>tigheter som förvärvats före år 1991 får därför anskaffningsvärdet som<br>ett alternativ till huvudregeln beräknas till viss del av taxeringsvärdet för<br>år 1993. Bestämmelsen som är av övergångskaraktär innebär att som<br>anskaffningsvärde för anläggningsfastigheter får användas viss del av det<br>för år 1993 gällande taxeringsvärdet. Vid användning av taxerings-<br>värdealternativet skall värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som<br>medgetts vid 1982 - 1993 års taxeringar reducera taxeringsvärdet om<br>avdragen för år räknat uppgått till minst 10 % av denna del av<br>taxeringsvärdet. Med värdeminskningsavdrag likställs även i detta fall<br>avskrivningar som görs mot ersättningsfonder.</p>
<p>312</p>
<p>15 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall jämkning göras om marknadsvärdet på byggnader,<br>mark och markanläggningar inte överstiger 75 % av värdet enligt<br>alternativregeln efter värdeminskningsavdrag m.m. Jämkning kan bli<br>aktuell om en inte oväsentlig del av taxeringsvärdet är att hänföra till<br>inventarier. Bestämmelsen kan också användas i andra fall t.ex. om<br>fastighetens värde minskat till följd av brand eller andra orsaker.<br>Marknadsvärdet vid beskattningsårets ingång på fastighetens byggnader,<br>mark och markanläggning skall jämföras med 75 % av värdet beräknat<br>enligt altemativregeln. Det är marknadsvärdet på de delar av fastigheten<br>som fanns den 1 januari 1993 och som finns kvar vid den tidpunkt då<br>jämförelsen görs som skall utgöra utgångspunkt för jämkningen.</p>
<p>16 §</p>
<p>Av paragrafen följer att med värdeminskningsavdrag avses även belopp<br>varmed ersättningsfond eller liknande fonder tagits i anspråk. Med<br>liknande fonder avses avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om<br>allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen<br>(1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag<br>vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av<br>fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder. Vid värdering enligt<br>13 § 1 och 4 och 14 § skall alltså anskaffningsvärdet minskas med den<br>del av utgiften som täckts av det ianspråktagna beloppet.</p>
<p>Delägare i handelsbolag</p>
<p>17 §</p>
<p>Av 2 § andra stycket framgår att för näringsverksamhet som bedrivs av<br>handelsbolag utgör delägarens justerade ingångsvärde för andelen<br>utgångspunkt vid bestämmande av fördelningsunderlaget och att i fråga<br>om andel i handelsbolag som utgör omsättningstillgång utgör det<br>skattemässiga värdet utgångspunkt. Av förevarande paragraf framgår att<br>värdet skall minskas med kapitaltillskott året före beskattningsåret och<br>med lån avseende det aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren<br>eller närstående om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet. Med lån<br>avses här sedvanliga lån och inte löpande uttag som räknas av mot<br>delägarens resultatandel för räkenskapsåret.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>313</p>
<p>Gemensamma bestämmelser</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>18 §</p>
<p>Av paragrafens första stycke framgår att om en skattskyldig har ett<br>negativt fördelningsunderlag första gången de nya bestämmelserna<br>tillämpas skall underlaget anses vara noll kr. Gamla negativa underlag<br>läggs alltså till fördelningsunderlaget. En förändring i förhållande till<br>lagrådsremissen är att det belopp som läggs till benämns övergångs-<br>posten. Ett exempel kan illustrera. Den skattskyldige har ett negativt<br>fördelningsunderlag på 1 000 vid 1995 års taxering. Övergångsposten<br>uppgår alltså till 1 000. Detta år sker varken positiv eller negativ<br>räntefördelning. Har fördelningsunderlaget året därpå stigit till minus 500<br>skall positiv räntefördelning ske på grundval av ett positivt fördelnings-<br>underlag om 500.</p>
<p>Med hänsyn till de möjligheter som finns i fråga om delägare i<br>handelsbolag att genom uttag framkalla ett negativt underlag för<br>räntefördelning inför övergången har i andra stycket införts en regel för<br>det fall att uttagen under beskattningsår som taxerats 1991 - 1994<br>överstigit såväl den skattemässiga nettoinkomsten från bolaget som hans<br>andel av bolagets civilrättsliga resultat.</p>
<p>Enligt tredje stycket, som är nytt i förhållande till lagrådsremissen,<br>övergår övergångsposten till en ny näringsidkare eller, i fråga om andel<br>i handelsbolag, ny delägare om näringsverksamheten eller andelen övertas<br>av en fysisk person eller ett dödsbo genom ett icke-oneröst fång.</p>
<p>19 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall fördelningsunderlaget jämkas om beskattningsåret<br>omfattar längre eller kortare tid än tolv månader. Bestämmelsen blir<br>aktuell när en näringsverksamhet påbörjas eller avslutas och vid omlägg-<br>ning av räkenskapsår. Om fördelningsunderlaget uppgår till 3 milj, kr och<br>beskattningsåret omfattar fyra månader jämkas underlaget till 1 milj. kr.<br>(4/12 x 3). På motsvarande sätt jämkas ett underlag på 3 milj, kr då<br>beskattningsåret omfattar arton månader till 4,5 milj, kr (18/12 x 3).</p>
<p>Bestämmelsen skall tillämpas även om i annat fall en delägare i ett<br>handelsbolag taxeras för inkomst hos bolaget avseende annan tidsperiod<br>än tolv månader. Detta inträffar när en andel i ett handelsbolag överlåts<br>under bolagets löpande beskattningsår och överlåtaren och förvärvaren<br>fördelar det skattemässiga resultatet mellan sig.</p>
<p>20 §</p>
<p>Av 4 § framgår att positiva fördelningsbelopp får sparas i den mån det<br>justerade resultatet understiger fördelningsbeloppet. Av förevarande<br>paragraf framgår att kvarstående sparade fördelningsbelopp skall läggas<br>till fördelningsunderlaget enligt 2 §.</p>
<p>314</p>
<p>21 §</p>
<p>Enligt 6 § SIL är fysisk person som inte är bosatt här i landet inte<br>skattskyldig för inkomst av kapital. Av förevarande paragraf framgår att<br>fysisk person som inte är bosatt här dock är skattskyldig för inkomst av<br>kapital på grund av räntefördelning. Avdragsrätt i inkomstslaget kapital<br>föreligger givetvis vid negativ räntefördelning.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering. Bestämmelsen huruvida andel i ekonomisk förening<br>ingår i fördelningsunderlaget enligt 9 § tillämpas första gången vid 1996<br>års taxering eftersom bestämmelserna om skattefrihet på utdelning på<br>sådan andel träder i kraft den 1 januari 1994. Första gången det kan bli<br>aktuellt att tillämpa regeln blir vid det fördelningsunderlag som bestäms<br>vid utgången av 1994, dvs. avseende 1996 års taxering.</p>
<p>Enligt andra stycket övergångsbestämmelsen skall i fråga om enskild<br>näringsidkare och dödsbo fördelningsunderlaget minskas med gjorda<br>survavsättningar och uppskovsbelopp. Som skuld skall även räknas<br>avsättningar som gjorts till allmän investeringsreserv o.d.</p>
<p>Behållningen på uppfinnarkonto får till hälften räknas som tillgång vid<br>beräkning av fördelningsunderlaget.</p>
<p>Av sista stycket framgår att ytterligare justering kan göras av det<br>justerade resultatet enligt 7 §. Som tillkommande post räknas även belopp<br>som tas upp till beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver.</p>
<h3>20.2 Lagen om expansionsmedel</h3>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 §</p>
<p>Möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag till expansion<br>genom finansiering med lågbeskattade vinstmedel på villkor som är<br>likvärdiga med dem för aktiebolag baseras på en post i deklarationen<br>betecknad expansionsmedel. Beskattningen styrs av förändringar av denna<br>post.</p>
<p>Av paragrafen framgår att för fysiska personer och svenska dödsbon<br>som bedriver näringsverksamhet tas hänsyn till en post expansionsmedel<br>vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt KL och SIL. Även<br>utomlands bosatta personer får ta upp expansionsmedel om personen i<br>princip är skattskyldig här i riket för inkomst från den bedrivna<br>verksamheten (inkomst behöver inte ha uppkommit det aktuella<br>beskattningsåret). Här i riket bosatta personer och svenska dödsbon får</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>315</p>
<p>ta upp expansionsmedel även i fråga om näringsverksamhet som bedrivs Prop. 1993/94:50<br>utomlands om i princip skattskyldighet här föreligger för inkomsten.</p>
<p>Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas dock inte<br>av lagen. Anledningen härtill är att dessa inte har något justerat<br>ingångsvärde.</p>
<p>2 §</p>
<p>Enligt paragrafen medges avdrag med ett belopp motsvarande en ökning<br>av expansionsmedel vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet<br>enligt KL och SIL.</p>
<p>Ett exempel illusterar. Inkomsten av en enskild näringsverksamhet före<br>avdrag för ökning av expansionsmedel är 100. Expansionsmedel ökas<br>med 100. Efter avdrag med 100 utgör inkomsten av näringsverksamheten<br>enligt KL och SIL noll.</p>
<p>En minskning av expansionsmedel skall tas upp som intäkt av närings-<br>verksamhet. Bestämmelsen beskrivs i allmänna motiveringen, se avsnitt<br>7.1.3.</p>
<p>3 §</p>
<p>I första stycket anges att en särskild statlig skatt (expansionsmedelsskatt)<br>skall erläggas med 28 % av en ökning av expansionsmedlen.</p>
<p>Av andra stycket jämfört med den föreslagna lydelsen av 27 § 2 mom.<br>UBL framgår att den skattskyldige skall gottskrivas ett belopp<br>motsvarande 28 % av en minskning av expansionsmedel vid debiteringen<br>av slutlig skatt. Av den bestämmelsen följer att om erlagd preliminär<br>skatt överstiger den slutliga skatten skall återbetalning ske till den<br>skattskyldige.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Ar 1 uppgår inkomst av näringsverksamhet före<br>hänsynstagande till expansionsmedel till 100. Avdrag för en ökning av<br>expansionsmedel görs med 100. På ökningen erläggs expansionsmedels-<br>skatt med 28. År 2 går verksamheten med underskott 100. Näringsid-<br>karen minskar expansionsmedel med 100, varefter inkomsten av närings-<br>verksamhet blir 0. Inkomstskatt eller egenavgifter utgår alltså inte år 2.<br>Näringsidkaren återfår i stället de 28 som erlagts i expansionsmedelsskatt.</p>
<p>4 §</p>
<p>Av den norm som lagen grundas på — de regler som gäller för enmans-<br>aktiebolag och ägare till sådana bolag — följer att möjligheten till<br>expansion med förstaledsbeskattade vinstmedel skall bedömas för varje<br>förvärvskälla för sig. Regler i detta avseende har tagits in i första stycket.</p>
<p>Ett handelsbolag i vilket en fysisk person innehar en andel kan inneha<br>en andel i ett annat handelsbolag. Av andra stycket följer att expan-<br>sionsmedel får tas upp endast för andelen i det överordnade bolaget.</p>
<p>316</p>
<p>5 §</p>
<p>Av paragrafen följer att om, för en fysisk person eller delägare i<br>handelsbolag som är bosatt utomlands, anknytningen till en fastighet eller<br>ett fast driftställe här upphör skall expansionsmedel anses ha minskat till<br>noll kr. Minskningen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.</p>
<p>Beloppsbegränsningar</p>
<p>6§</p>
<p>I paragrafen ges grunderna för beräkning av inkomstunderlaget. Under-<br>laget skiljer sig från det justerade resultatet enligt 7 § räntefördel-<br>ningslagen genom att avdrag för avsättning till periodiseringsfond inte<br>räknas som tillkommande post och att avdrag för periodiseringsfond som<br>återförs till beskattning, intäkt på grund av minskning av expansionsme-<br>del, avdrag för avsättning till surv som återförs till beskattning enligt<br>survåterföringslagen inte räknas som avgående poster. Belopp som tas<br>upp till beskattning enligt lagen om återföring av obeskattade reserver,<br>vilket räknas som avgående post enligt sista stycket av övergångsbe-<br>stämmelserna till räntefördelningslagen räknas inte som avgående post.</p>
<p>7§</p>
<p>I paragrafen anges hur stort avdraget för expansionsmedel maximalt får<br>vara, takbeloppet, för den som bedriver verksamheten som enskild<br>näringsidkare. Skälet till begränsningen är att ett belopp motsvarande<br>expansionsmedelsbeloppet inte skall vara tillgängligt för näringsidkarens<br>privata ändamål. Begränsningen innebär att 72 % av expansionsmedlen<br>(72 % eftersom skatten på expansionsmedel är 28 %) inte får överskrida<br>fördelningsunderlaget enligt de grunder som, med ett undantag, anges i<br>2, 8 - 10 och 18 §§ räntefördelningslagen ökat med underskott under<br>beskattningsåret i den mån avdrag för underskott inte har medgetts enligt<br>46 § 1 mom. KL eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom.<br>SIL och minskat med kapitaltillskott under beskattningsåret. Undantaget<br>avser näringsbetingad andel i ekonomisk förening som i vissa fall inte<br>skall ingå i fördelningsunderlaget enligt 9 § räntefördelningslagen. Sådan<br>andel skall alltid ingå i takbeloppet för expansionsmedel.</p>
<p>8 §</p>
<p>I paragrafen anges hur stort avdraget för expansionsmedel maximalt får<br>vara, takbeloppet, för den som bedriver verksamheten i form av<br>handelsbolag. För en delägare i handelsbolag får inte expansionsmedel tas<br>upp med så stort belopp att det justerade ingångsvärdet, eller, om andelen<br>utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde är negativt.<br>Restriktionen gäller inte bara vid ökning av expansionsmedel utan även<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>317</p>
<p>vid oförändrade eller minskade expansionsmedel. Det justerade ingångs- Prop. 1993/94:50<br>värdet eller det skattemässiga värdet skall därvid minskas med kapitaltill-<br>skott under beskattningsåret och med lån från bolaget till delägaren eller<br>någon honom närstående om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet.</p>
<p>Justering skall vidare ske för övergångsposten enligt 18 §<br>räntefördelningslagen, dvs. för negativt fördelningsunderlag första gången<br>lagen tillämpas och med beaktande av om nettouttag från bolaget under<br>vissa taxeringsår överstigit såväl skattepliktig nettoinkomst som<br>delägarens andel av bolagets resulatat.</p>
<p>Överlåtelse och upphörande av näringsverksamhet, m.m.</p>
<p>9 §</p>
<p>Beskattning för inkomst av näringsverksamhet skall i princip ske av<br>expansionsmedel när den skattskyldige upphör att bedriva<br>näringsverksamhet eller andel i handelsbolag avyttras. En föreskrift av<br>den angivna innebörden har tagits in i paragrafen. I denna erinras vidare<br>om att undantagsregler finns i 10 - 14 §§.</p>
<p>Överlåtelse av näringsverksamhet</p>
<p>10 §</p>
<p>I paragrafen regleras i fråga om enskilda näringsidkare situationer när<br>andraledsbeskattning inte skall ske.</p>
<p>I första stycket regleras gåva, bodelning, arv och testamente avseende<br>samtliga realtillgångar i verksamheten. På grund av att i dessa fall<br>kontinuitet föreligger vid inkomstbeskattningen är det möjligt att låta<br>förvärvaren överta expansionsmedel. Innebörden av övertagande är att<br>andraledsbeskattningen inte utlöses genom överlåtelsen och att de<br>överlåtna expansionsmedlen anses utgöra ingående expansionsmedel hos<br>förvärvaren.</p>
<p>I syfte att minska vissa icke önskvärda möjligheter till skatteanpassning<br>finns i andra stycket en begränsning i rätten att överföra expansionsme-<br>del. Begränsningen innebär att i den mån expansionsmedel uppgår till ett<br>högre värde än vad som motsvarar värdet av realtillgångarna i verksam-<br>heten vid utgången av tredje året före beskattningsåret ökat med en<br>tredjedel får expansionsmedlen inte överföras. Tillgångarna skall värderas<br>enligt reglerna i 13 § 1 - 4 och 8 räntefördelningslagen.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att förvärvaren vid taxeringen för det närmast<br>föregående beskattningsåret skall anses ha haft expansionsmedel<br>uppgående till det överförda beloppet. Om förvärvaren då hade<br>expansionsmedel skall han anses ha haft expansionsmedel uppgående till<br>det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>318</p>
<p>11 §</p>
<p>I paragrafen behandlas det fallet att samtliga realtillgångar i en enskild<br>näringsverksamhet förs över till ett handelsbolag i vilket den skattskyldige<br>innehar eller genom överlåtelsen kommer att inneha en andel. I ett sådant<br>fall bör andraledsbeskattningen underlåtas om expansionsmedel för<br>näringsverksamhet förs över till expansionsmedel för andelen i handels-<br>bolaget och det justerade ingångsvärdet för andelen minskas — i<br>förekommande fall till ett negativt belopp — med 72 % av det överförda<br>beloppet. En skriftlig förklaring krävs med innebörden att den skattskyl-<br>dige för över expansionsmedlen i näringsverksamheten till expansionsme-<br>del för andel i handelsbolag.</p>
<p>Följande exempel illustrerar. En näringsidkare har år 1 inkomster på<br>100. Expansionsmedel ökas med 100 vilket medför en beskattning på 28.<br>Näringsidkaren betalar skatten med privata medel. De 100 investeras i en<br>maskin. År 2 görs ett tillskott till ett handelsbolag med maskinen för ett<br>avräkningsvärde av 100 med överföring av expansionsmedel för närings-<br>verksamheten till expansionsmedel för andelen i bolaget. Ingångsvärdet<br>minskas med 72 på grund av 28 § åttonde stycket. Vidare avyttras<br>andelen i bolaget för 100 utan överföring av expansionsmedel till<br>förvärvaren. Genom avyttringen anses expansionsmedel ha minskat till<br>0. Detta medför en skattepliktig inkomst på 100 som höjer det justerade<br>ingångsvärdet med samma belopp (28 § första stycket SIL). Ingångs-<br>värdet minskar med 72 och med 28 på grund av föreskrifterna i 28 §<br>åttonde stycket tredje resp, första meningarna SIL. Någon reavinst<br>uppkommer inte. Totalt medför förloppet att 100 beskattas som inkomst<br>av näringsverksamhet. Ett belopp motsvarande den erlagda expansions-<br>medelsskatten på 28 gottskrivs vid debiteringen av slutlig skatt. Detta<br>resultat överensstämmer med resultatet om inkomsten ursprungligen hade<br>uppkommit i bolaget.</p>
<p>12 §</p>
<p>Paragrafen reglerar det fallet att samtliga realtillgångar i en<br>näringsverksamhet förs över till ett aktiebolag i vilket den skattskyldige<br>äger eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier. I ett sådant fall bör<br>andraledsbeskattningen underlåtas om expansionsmedlen omvandlas till<br>enkelbeskattat kapital i bolaget. Förutsättningarna för att så skall ske är<br>att den skattskyldige i samband med överföringen gör ett tillskott med det<br>aktuella beloppet och att tillskottet inte höjer anskaffningsvärdet för<br>aktierna. Stycket har utformats i enlighet härmed.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. En näringsidkare har år 1 inkomster på 100.<br>Expansionsmedel ökas med 100 vilket medför en beskattning på 28.<br>Kvarvarande 72 investeras i en maskin. År 2 görs ett tillskott till ett<br>aktiebolag med maskinen för ett avräkningsvärde av 72 varvid<br>näringsidkaren förklarar att han önskar att expansionsmedlen skall<br>ersättas av beskattat kapital i bolaget. Vidare avyttras näringsidkarens<br>aktier i bolaget för 72. Reavinsten blir härvid 72 eftersom</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>319</p>
<p>anskaffningsvärdet inte påverkas av tillskottet. Resultatet överensstämmer Prop. 1993/94:50<br>med resultatet om inkomsten ursprungligen hade uppkommit i bolaget.</p>
<p>Med realtillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamhet än<br>kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar.</p>
<p>Överlåtelse av andel i handelsbolag, m.m.</p>
<p>13 §</p>
<p>I paragrafen regleras i fråga om delägare i handelsbolag situationer när<br>andraledsbeskattning inte skall ske. Paragrafen avser överlåtelse av en hel<br>andel i handelsbolag. I likhet med vad som gäller vid överlåtelse av<br>enskild näringsverksamhet omfattar reglerna gåva, bodelning, arv och<br>testamente. En spärregel av motsvarande slag som den som finns i 10 §<br>andra stycket finns även i fråga om handelsbolag.</p>
<p>14 §</p>
<p>I paragrafen behandlas det fallet att en delägare i ett handelsbolag genom<br>skifte vid upplösning av bolaget erhållit realtillgångar och skriftligen<br>förklarat att han för över expansionsmedel. En förutsättning för överför-<br>ingen är att skiftet inte föranleder uttagsbeskattning.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Såvitt belöper på den skattskyldige har ett<br>handelsbolag år 1 haft en inkomst på 100. Den skattskyldige har ökat<br>expansionsmedel med 100 och expansionsmedelsskatt på 28 har betalts.<br>Ingångsvärdet har inte förändrats genom detta (jfr kommentaren till 28 §<br>åttonde stycket andra meningen SIL). Kvarvarande 72 investeras i en<br>maskin. År 2 upplöses bolaget varvid den skattskyldige erhåller maskinen<br>(som alltjämt är värd 72) genom skifte. Den skattskyldige förklarar att<br>han för över expansionsmedlen till expansionsmedel för näringsverksam-<br>het. Av 28 § åttonde stycket andra meningen SIL följer att det justerade<br>ingångsvärdet för andelen ökas med 72. Upplösning av bolaget medför<br>därför inte någon reavinst eller reaförlust. Sammantaget befinner sig den<br>skattskyldige efter upplösningen i samma situation som om inkomsten på<br>100 och maskininvesteringen ursprungligen varit hänförliga till enskild<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Ombildning av handelsbolag till aktiebolag utan beskattning för minsk-<br>ning av expansionsmedel kan ske i två led genom att först handelsbolaget<br>upplöses med tillämpning av 14 § och därefter tillgångarna överlåts till<br>aktiebolaget med tillämpning av 12 §.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p>320</p>
<p>Av andra stycket framgår att i fråga om enskild näringsidkare och Prop. 1993/94:50<br>dödsbo skall vid beräkning av takbeloppet minskning ske med gjorda<br>survavsättningar och uppskovsbelopp. Som skuld skall även räknas<br>avsättningar som gjorts till allmän investeringsreserv o.d.</p>
<p>I tredje stycket anges att behållningen på uppfinnarkonto får till hälften<br>räknas som tillgång vid beräknng av takbeloppet.</p>
<h3>20.3 Lagen om periodiseringsfonder</h3>
<p>1 §</p>
<p>1 denna paragraf anges att skattskyldiga vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet får göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond.<br>Undantag görs dock för schablonbeskattade bostadsföretag, investment-<br>företag och värdepappersfonder.</p>
<p>2 §</p>
<p>I första stycket anges att varje års avsättning skall bilda en egen fond.</p>
<p>Av andra stycket framgår att juridiska personer — utom dödsbon — som<br>är skyldiga att upprätta årsbokslut skall ha gjort avsättningen till<br>periodiseringsfond i räkenskaperna. Övriga skattskyldiga skall göra<br>avsättningen i deklarationen.</p>
<p>I tredje stycket anges att för handelsbolagens del skall avsättning och<br>avdrag göras av delägaren. Detta innebär att avdraget beräknas på hans<br>del av bolagsinkomsten på sätt som närmare anges i 3 § andra stycket.</p>
<p>3 §</p>
<p>I paragrafens första stycke anges beträffande juridiska personer — utom<br>dödsbon — att avdrag för avsättning till periodiseringsfond inte får<br>överstiga 25 % av beskattningsårets inkomst före avdrag för avsättningen.<br>I denna inkomst ingår bl.a. avdrag för survavsättningar som återförts till<br>beskattning enligt den föreslagna lagen om återföring av skatteutjäm-<br>ningsreserv. I övergångsbestämmelserna anges att återfört uppskovsbe-<br>lopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver inte<br>ingår i underlaget för avsättning till periodiseringsfond.</p>
<p>I andra - fjärde styckena regleras grunderna för beräkning av in-<br>komstunderlaget för fysiska personer och dödsbon. Underlaget skiljer sig<br>från det justerade resultatet enligt 7 § räntefördelningslagen genom att<br>avdrag för positiv räntefördelning inte räknas som tillkommande post och<br>att intäkt på grund av negativ räntefördelning samt återfört avdrag för<br>avsättning till surv enligt survåterföringslagen och periodiseringsfond inte<br>räknas som avgående poster.</p>
<p>21 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 50</p>
<p>321</p>
<p>4 §</p>
<p>I 4 och 5 §§ föreskrivs när avdrag för avsättning till periodiseringsfond<br>tvångsvis skall återföras till beskattning.</p>
<p>Om avdrag för avsättning till periodiseringsfond inte återförts till<br>beskattning tidigare skall återföring ske vid taxeringen för det femte<br>beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Beskatt-<br>ningen sker på samma sätt som vid frivillig upplösning av fonden.</p>
<p>5 §</p>
<p>Paragrafen är ny i förhållande till lagrådsremissen. På Lagrådets inrådan<br>innehåller paragrafen regler för när periodiseringsfond omedelbart skall<br>återföras till beskattning. Till en början anges att avdrag för avsättning<br>till periodiseringsfond skall återföras till beskattning när en skattskyldig<br>eller ett handelsbolag inte längre bedriver någon näringsverksamhet. När<br>ett handelsbolag har upphört med sin verksamhet skall alltså delägare<br>som fått avdrag för avsättning till periodiseringsfond återföra detta avdrag<br>till beskattning.</p>
<p>Den omständigheten att en skattskyldig upphör att bedriva närings-<br>verksamhet får även anses innefatta sådana fall då ett näringsdrivande<br>dödsbo skiftas. Aterföringen skall i sådant fall ske det sista året dödsboet<br>redovisar inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Periodiseringsfond skall också återföras till beskattning när delägare i<br>handelsbolag säljer sin andel. Av 24 § 2 mom. andra stycket SIL följer<br>att med försäljning av andel i handelsbolag jämställs inlösen av sådan<br>andel eller att handelsbolaget upplöses.</p>
<p>Ett exempel illustrerar beskattningen vid försäljning av andel i han-<br>delsbolag. Det justerade ingångsvärdet på en andel i ett handelsbolag<br>antas vara 0. Närmast följande beskattningsår är den på andelen belö-<br>pande inkomsten 100. Delägaren gör avdrag för en avsättning till perio-<br>diseringsfond på 25. Den skattepliktiga inkomsten blir då 75, som läggs<br>till det justerade ingångsvärdet. Skatten på de 75 antas finansieras på<br>annat sätt än genom uttag från bolaget. Delägaren säljer därefter sin andel<br>för 100. Försäljningen medför att de 25 som satts av till periodiserings-<br>fond återförs till beskattning. Därmed ökas det justerade ingångsvärdet<br>till 100 och någon reavinst uppkommer således inte.</p>
<p>Försäljning av andel i dödsbo medför inte att avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond återförs till beskattning eftersom dödsboet är ett eget<br>skattesubjekt.</p>
<p>Andra i paragrafen angivna situationer när periodiseringsfond omedel-<br>bart skall tas upp till beskattning är vid företagsupplösning genom sådan<br>fusion som inte omfattas av 2 § 4 mom. första stycket SIL, när beslut<br>fattats om likvidation av ett företag och när beslut meddelats om att skatt-<br>skyldig skall försättas i konkurs.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>322</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>I denna paragraf finns regler för hur periodiseringsfonder behandlas i<br>skattehänseende när en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller<br>driften av denna till ett aktiebolag eller när näringsverksamheten i ett<br>handelsbolag överförs till ett aktiebolag. I enlighet med vad Lagrådet<br>förordat har bestämmelsen utformats så att avgörande för om periodise-<br>ringsfond omedelbart skall återföras till beskattning är huruvida uttagsbe-<br>skattning skall ske. Om möjlighet föreligger att föra över tillgångar till<br>skattemässiga restvärden till aktiebolaget utan att uttagsbeskattning<br>kommer i fråga får aktiebolaget överta periodiseringsfond från den<br>fysiska personen på samma villkor som gällde för denne. Detta innebär<br>att den övertagna periodiseringsfonden behandlas på samma sätt som om<br>avsättningen redan från början gjorts av aktiebolaget. Samma sak gäller<br>när verksamheten i ett handelsbolag överförs till ett aktiebolag.</p>
<p>7§</p>
<p>Enligt denna paragraf anses vid fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket<br>SIL och andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det<br>övertagande företaget som ett företag. Detta innebär att periodiserings-<br>fond överförs till det övertagande företaget på samma villkor som gällde<br>i det överlåtande företaget, dvs. den övertagna fonden behandlas som om<br>den redan från början satts av i det övertagande företaget.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Lagen tillämpas endast på avsättningar som gjorts under beskattningsår<br>som taxeras år 1995 eller senare. Eftersom obeskattade reserver som<br>återförs till beskattning inte skall kunna rullas vidare i form av periodise-<br>ringsfonder får i underlaget för beräkning av avdrag för periodiserings-<br>fond inte ingå återfört uppskovsbelopp.</p>
<h3>20.4 Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3>
<p>1 §</p>
<p>I den inledande bestämmelsen fastslås att om underskott uppkommer vid<br>beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt KL och SIL medges<br>avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår<br>Bestämmelsen ersätter nuvarande 26 § första stycket KL.</p>
<p>323</p>
<p>Allmänna begränsningar i avdragsrätten</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>2 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 26 § andra och tredje styckena<br>KL. Av första stycket framgår att avdrag inte medges till den del avdrag<br>i stället har medgetts enligt något av fyra angivna lagrum i KL eller SIL.<br>Hänvisningen till KL avser bestämmelserna om rätt till avdrag för<br>underskott av litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet från<br>inkomst av tjänst, som flyttas från 33 § 3 mom. till 46 § 1 mom., samt<br>de föreslagna reglerna om kvittning av underskott av aktiv närings-<br>verksamhet mot inkomst av tjänst. De tre hänvisningarna till SIL avser<br>avdrag för underskott av s.k. andelshus samt kvittning av underskott mot<br>reavinst vid försäljning av näringsfastighet resp, vissa bostadsrätter.</p>
<p>I andra stycket hänvisas beträffande underskott som finns när en<br>enskild näringsidkare eller ett dödsbo upphör att bedriva näringsverksam-<br>het till 3 § 13 mom. första stycket SIL. Enligt dessa bestämmelser räknas<br>underskott vid förvärvskällans upphörande som realisationsförlust.</p>
<p>Begränsningar efter ägarförändringar</p>
<p>Definitioner</p>
<p>3 §</p>
<p>I lagrummet definieras fyra begrepp — företag, förlustföretag, annat<br>rättssubjekt och gammalt underskott — vilka används i de följande<br>bestämmelserna.</p>
<p>I första stycket definieras begreppet företag. Därmed avses aktiebolag,<br>ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank, försäkringsbolag eller<br>utländskt bolag.</p>
<p>I andra stycket definieras begreppet förlustföretag. Därmed avses ett<br>företag (enligt den föregående definitionen) med underskott beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskattningsår företaget omfattas av en sådan<br>ägarförändring som avses i 4 eller 5 §.</p>
<p>Med annat rättssubjekt, som definieras i tredje stycket, avses fysisk<br>person, dödsbo, stiftelse, ideell förening eller annan utländsk juridisk<br>person än utländskt bolag.</p>
<p>Vad som avses med utländsk juridisk person resp, utländskt bolag<br>framgår av 16 § 2 mom. SIL.</p>
<p>I anslutning till definitionen av annat rättssubjekt görs en bestämning<br>av närståendekretsen. Definitionen skiljer sig från den som ges i punkt<br>14 av anvisningarna till 32 § KL på så sätt att även handelsbolag i vilka<br>någon person i närståendekretsen är delägare anses som närstående.</p>
<p>Med gammalt underskott, som definieras i fjärde stycket, avses<br>underskott som kvarstår från beskattningsåret närmast före det beskatt-<br>ningsår då ett förlustföretag omfattas av en sådan ägarförändring som</p>
<p>324</p>
<p>avses i 4 eller 5 § eller utgjort överlåtande eller övertagande företag i en Prop. 1993/94:50<br>sådan fusion som avses i 12 §.</p>
<p>Ägarförändringar</p>
<p>41</p>
<p>I första stycket definieras ett fall av ägarförändring. En ägarförändring<br>anses ha skett om ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande<br>inflytande över ett förlustföretag. Situationen motsvarar den i avsnitt</p>
<p>8.2.1 angivna spärrsituationen SI.</p>
<p>Av andra stycket framgår att en ägarförändring också skall anses ha<br>skett om om ett förlustföretaget eller ett moderföretag till detta har fått<br>bestämmande inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget).<br>Situationen motsvarar den i avsnitt 8.2.1 angivna spärrsituationen S4.</p>
<p>I tredje stycket definieras begreppet bestämmande inflytande genom en<br>hänvisning till de koncemdefinitioner som finns i de associationsrättsliga<br>lagar som gäller för resp, företagsform.</p>
<p>5 §</p>
<p>I första stycket definieras ytterligare två fall där ett förlustföretag<br>genomgått en ägarförändring. I punkt 1 har ett annat rättssubjekt (jfr<br>definitionen i 3 §) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget. I<br>punkt 2 har flera sådana rättssubjekt under en femårsperiod gemensamt<br>erhållit ett bestämmande inflytande över förlustföretaget. Dessa båda fall<br>av ägarförändringar motsvarar de i avsnitt 8.2.1 angivna spärrsituatio-<br>nema S2 resp. S3. Förhållandet mellan de olika ägarförändringarna är<br>sådant att punkterna 1 och 2 i denna paragraf inte gäller om 4 § första<br>stycket är tillämplig och punkt 2 inte gäller om punkt 1 är tillämplig.</p>
<p>I andra stycket anges vad som skall förstås med bestämmande<br>inflytande.</p>
<p>6§</p>
<p>I lagrummet ges vissa kompletterande bestämmelser till 5 § första stycket</p>
<p>2.</p>
<p>Vid emission med lika rätt för aktieägarna förändras i princip inte<br>ägarförhållandena i bolaget. Ett undantag avseende aktieförvärv genom<br>sådan emission har därför gjorts i andra stycket. Bestämmelsen har i<br>denna del, av skäl som anförs i avsnitt 8.2.1, getts en annan utformning<br>än Lagrådet föreslagit. Av stycket framgår också att avtal om rätt att<br>förvärva aktie eller andel i ett företag eller avtal om rätt att besluta i<br>företagets angelägenheter skall jämställas med förvärv av aktie eller<br>andel.</p>
<p>Av sista stycket framgår att även förvärv som gjorts av ett annat<br>rättssubjekt genom företag över vilka rättssubjektet direkt eller indirekt</p>
<p>325<br></p>
<p>har ett bestämmande inflytande skall anses som förvärv som gjorts av Prop. 1993/94:50<br>rättssubjektet.</p>
<p>Begränsningar</p>
<p>7§</p>
<p>I första stycket finns beloppsspärren. Spärren innebär att avdrag för<br>gammalt underskott endast medges till den del det gamla underskottet inte<br>överstiger 200 % av kostnaden för att erhålla det bestämmande in-<br>flytandet över förlustföretaget. Överskjutande del av det gamla under-<br>skottet faller bort. Spärren gäller sådana ägarförändringar som anges i<br>4 § första stycket och 5 § första stycket. I lagrådsremissen omfattade<br>bestämmelsen inte uttryckligen indirekta förvärv av förlustföretag. I<br>stället talades om vederlaget för aktierna eller andelarna med syftning på<br>aktierna eller andelarna i förlustföretaget.</p>
<p>Om förvärvet avser ett moderföretag till förlustföretaget skall beräk-<br>ningen således grundas på kostnaden för förvärvet avseende moderföre-<br>taget. Det är således kostnaden för förvärvet av den koncern i vilket<br>förlustföretaget (eller förlustföretagen) ingår som är utgångspunkt för<br>beräkningen. Ingår flera förlustföretag i förvärvet proportioneras under-<br>skottsbegränsningen efter resp, förlustföretags andel av koncernens<br>sammanlagda underskott. Ett exempel illustrerar det sagda. Anta att AB<br>A förvärvar AB B med dotterbolagen C och D. Vederlaget uppgår till<br>1 mkr. I dotterbolagen finns gamla underskott om 3 mkr., fördelat med<br>0,9 mkr. på C resp. 2,1 mkr. på D. Genom spärren begränsas underskot-<br>ten. AB C:s andel av underskotten uppgår efter begränsningen till (0,9/3<br>* 200% =) 0,6 mkr. och AB D:s underskott uppgår till (2,1/3 *<br>200% =) 1,4 mkr.</p>
<p>Vid beräkning av kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet<br>bör den sammanlagda anskaffningskostnaden beaktas. Om exempelvis den<br>nya ägaren uppnått ett bestämmande inflytande genom att utöka sitt<br>aktieinnehav från 10 till 51 % av rösterna bör även anskaffningskost-<br>naden för det ursprungliga innehavet tas med vid beräkningen.</p>
<p>Av andra stycket framgår att kostnaden skall minskas med kapital-<br>tillskott som förlustföretaget erhållit under en period som omfattar den<br>del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick<br>ägarförändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Det<br>sagda gäller också kapitaltillskott som tillfallit annat företag som såväl<br>före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföre-<br>taget.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att spärren inte är tillämplig vid ägarföränd-<br>ringar inom en koncern.</p>
<p>i fjärde stycket ges en dispensregel.</p>
<p>Av sista stycket, som är tillagt efter lagrådsremissen, framgår att<br>bestämmelserna i föregående stycken i tillämpliga delar gäller även om<br>ett förlustföretag utgjort överlåtande företag i vissa fusioner. De angivna</p>
<p>326<br></p>
<p>fusionsfallen motsvarar de som anges i 12 § med undantag för sådana Prop. 1993/94:50<br>fusioner där ett dotterbolag går upp i sitt moderbolag.</p>
<p>S§</p>
<p>I lagrummet finns koncernbidragsspärren. Av första stycket framgår att<br>spärren slår till om ett förlustföretag, som genomgått en sådan ägarför-<br>ändring som avses i 4 §, mottagit koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL.<br>Spärren innebär att förlustbolagets gamla underskott får kvittas mot<br>förlustföretagets inkomst endast till den del underskotten motsvarar<br>förlustföretagets inkomst utan koncernbidraget.</p>
<p>I andra stycket anges att begränsningen inte gäller koncernbidrag som<br>erhållits från ett företag som tillhörde samma koncern som förlustföre-<br>taget före ägarförändringen. Detta undantag gäller dock inte om ett<br>företag som omfattas av ägarförändringen gått upp i företaget genom<br>fusion. Anta exempelvis att förlustbolaget A:s dotterföretag B i sin tur<br>förvärvar samtliga aktier i C varefter B och C fusioneras. Efter en sådan<br>fusion blir spärren tillämplig på koncernbidrag från B till A. Undantaget<br>gäller heller inte koncernbidrag som "slussas" från ett nytt koncernbolag<br>till förlustföretaget via exempelvis dess gamla moderbolag.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att koncernbidragsspärren endast tillämpas<br>det beskattningsår då ägarförändringen skedde och de därpå följande fem<br>beskattningsåren. Av stycket framgår också att spärren gäller även om<br>beloppsspärren varit tillämplig och avser då sådant gammalt underskott<br>som inte fallit bort till följd av beloppsspärren.</p>
<p>9 §</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket innebär att den del av ett gammalt<br>underskott som till följd av koncernbidragsspärren inte är avdragsgill<br>skall anses ha uppkommit det beskattningsår då avdrag vägras och således<br>rullas framåt vid sidan av eventuellt nya underskott. Karaktären av<br>gammalt underskott påverkas inte av denna mekanism.</p>
<p>I andra stycket finns en turordningsregel. Om förlustföretaget redovisar<br>underskott även det beskattningsår då ägarförändringen skedde och/eller<br>de därpå följande beskattningsåren är dessa "nya underskott" givetvis<br>avdragsgilla utan begränsningar. Det gäller därför att under spärrtiden<br>skilja mellan gammalt underskott som är spärrat genom kon-<br>cernbidragsspärren och nytt ospärrat underskott. Medgivna avdrag skall<br>i första hand anses avse nya underskott.</p>
<p>Begränsningar vid konkurs och ackord</p>
<p>10 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar nuvarande punkt 1 av anvisningarna till 26 § KL.</p>
<p>327</p>
<p>11 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar nuvarande punkt 2 av anvisningarna till 26 § KL.<br>En ändring har skett som medför att rätten till avdrag begränsas endast<br>såvitt avser sådan del av underskottet som motsvarar de genom ackordet<br>bortfallna skulderna.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>12 §</p>
<p>Första och sista styckena har sin motsvarighet i nuvarande 2 § 4 mom.<br>åttonde stycket SIL. Huvudregeln vid sådana fusioner där exempelvis<br>helägda dotterföretag går upp i sina moderföretag är således alltjämt att<br>det övertagande företaget har samma rätt till underskottsavdrag som det<br>överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Be-<br>stämmelsens utformning skiljer sig från förslaget i lagrådsremissen på så<br>sätt att även ombildningar och övertaganden enligt föreningsbankslagen<br>omfattas.</p>
<p>En tidsmässig begränsning i rätten till avdrag för gammalt underskott<br>finns i andra stycket. Där föreskrivs att det övertagande företaget har rätt<br>till avdrag först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det<br>beskattningsår fusionen ägde rum. Av definitionen av gammalt underskott<br>i 3 § framgår att begränsningen gäller gammalt underskott hos såväl det<br>överlåtande som det övertagande företaget. Av 7 § framgår att belopps-<br>spärren är tillämplig vid vissa fusioner.</p>
<p>13 §</p>
<p>I bestämmelsen hänvisas till Lex Kockum. Eftersom den spärregeln gäller<br>såväl avräkning inom ett beskattningsår som avdrag för underskott ett<br>senare beskattningsår sker i denna lag endast en hänvisning till 2 § 5<br>mom. SIL.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering. De nya spärreglerna skall inte tillämpas i fråga om<br>ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före<br>lagens ikraftträdande och inte heller i fråga om skattskyldiga som försatts<br>i konkurs före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna om ackord i 11 §<br>tillämpas redan vid 1994 års taxering i fråga om ackord som erhållits<br>efter den 8 november 1993.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>328</p>
<h3>20.5 Lag om återföring av skatteutjämningsreserv</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>1 lagen behandlas hur och i vilken omfattning avdrag för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv (surv) skall återföras till beskattning. Av<br>övergångsbestämmelsen som föreskriver att lagen (1990:654) om<br>avsättning till skatteutjämningsreserv (survlagen) upphävs, framgår att<br>den lagen — sånär som på ett angivet undantag — skall tillämpas vid<br>1992-1994 års taxeringar.</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen handlar om hur skatteutjämningsreserven skall upplösas<br>om surven vid 1994 års taxering inte överstiger surven vid närmast<br>föregående taxering. Ett belopp motsvarande halva avdraget för avsätt-<br>ning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering skall återföras till<br>beskattning under en femårsperiod med början vid 1995 års taxering.<br>Med närmast föregående taxering avses normalt 1993 års taxering. Har<br>ett företag åsatts flera taxeringar år 1993, vilket kan ske vid omläggning<br>av räkenskapsår, avses med närmast föregående taxering den taxering<br>som avser senare delen av beskattningsåret. Av paragrafen framgår mot-<br>satsvis att den andra hälften av avdraget inte behöver återföras till<br>beskattning (se vidare 10 §).</p>
<p>2 §</p>
<p>Är avdraget för avsättning till surv vid 1994 års taxering högre än surven<br>vid närmast föregående taxering skall ett belopp motsvarande survök-<br>ningen återföras till beskattning vid 1995 års taxering. Om taxering inte<br>sker år 1995 skall återföringen i stället ske vid 1996 års taxering. Hälften<br>av återstående del av surven återförs till beskattning på sätt anges i 1 §.</p>
<p>3 §</p>
<p>Om den skattskyldige inte taxeras år 1994 skall hälften av avdraget<br>återföras till beskattning på sätt anges i 1 §. Någon koppling till närmast<br>föregående taxering görs inte. Det innebär att hänsyn inte behöver tas till<br>om surven ökat jämfört med den taxering som i sin tur föregått denna<br>taxering.</p>
<p>4 §</p>
<p>Av bestämmelsen framgår att surven i vissa fall skall återföras redan vid<br>1995 års taxering. Bestämmelsen gäller om den hälft av avdraget som<br>skall återföras successivt i den ordning som anges i 1 § inte överstiger<br>4 000 kr.</p>
<p>329</p>
<p>5 §</p>
<p>I bestämmelsen ges kompletterande regler för det fall den skattskyldige<br>inte taxeras ett visst år. Om ett företag som exempelvis har att återföra<br>ett belopp om 50 000 kr. med minst en femtedel per år (enligt 1 §) inte<br>taxeras vid 1995 års taxering skall vid återföringen den närmast följande<br>taxeringen återföringen ökas med 10 000 kr. multiplicerat med statslåne-<br>räntan vid utgången av november månad året före taxeringsåret. Detta<br>innebär att det belopp som skulle ha erlagts i skatt om taxering skett år<br>1995 beläggs med ränta för den fördröjning som överhoppet av ett taxe-<br>ringsår inneburit. Om statslåneräntan är 7,5 % skall återföring således<br>ske med [(10 000 + 750) + 10 000=] 20 750 kr.</p>
<p>6§</p>
<p>Av första stycket framgår att man vid tillämpning av 1-3 §§ skall bortse<br>från yrkande om högre avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv<br>vid taxeringen närmast före 1994 års taxering om yrkandet framställts<br>efter den 30 september 1993. Även om ett sådant yrkande bifalles i sak<br>skall återföringen av surven grundas på förhållandena före den 1 oktober,<br>dvs. i regel de uppgifter som lämnats i självdeklarationen (se vidare<br>kommentaren till 7 §).</p>
<p>Detsamma gäller enligt andra stycket i fråga om yrkanden om lägre<br>värdeminskningsavdrag, högre värdering av lager eller pågående arbeten<br>eller återföring av uppskovsbelopp med högre belopp. Sådana yrkanden<br>innebär att inkomsten av verksamheten ökas. Denna regel sammanhänger<br>med bestämmelsen i 7 § om att avdrag för avsättning till skatteutjäm-<br>ningsreserv vid taxeringen närmast före 1994 års taxering — om<br>underskott föreligger vid denna taxering — skall anses uppgå till ett<br>belopp som motsvarar avdraget minskat med underskottet.</p>
<p>7§</p>
<p>Föreligger ett underskott vid taxeringen närmast före 1994 års taxering<br>skall surven minskas med underskottet.</p>
<p>Ett exempel illustrerar innebörden av 6 och 7 §§ och hur de kan<br>samverka. Anta att ett företag har 1 miljon kr. i surv både vid 1994 års<br>taxering och 1993 års taxering. Yrkandet om survavsättning vid 1993 års<br>taxering antas ursprungligen ha varit 800 000 kr. Höjningen till 1 miljon<br>kr. antas ha gjorts på grundval av ett yrkande som framställts efter den<br>30 september 1993. Det innebär med tillämpning av 6 § att surven vid<br>1993 års taxering skall anses vara 800 000 kr. Anta vidare att företaget<br>vid 1993 års taxering redovisat ett underskott på 300 000 kr. Surven vid<br>närmast föregående taxering skall anses uppgå till (800 000 - 300 000 =)<br>500 000 kr. Skillnaden mellan surven vid 1994 års taxering och surven<br>vid närmast föregående taxering, (1 000 000 - 500 000 =) 500 000 kr.,<br>skall återföras vid 1995 års taxering. Det belopp som skall återföras i den<br>ordning som anges i 1 § uppgår härefter till 250 000 kr. (hälften av</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>330</p>
<p>500 000 kr.) och återförs under högst fem år med minst 50 000 kr. per Prop. 1993/94:50<br>år. Vid 1995 års taxering skall således sammanlagt minst 550 000 kr.</p>
<p>återföras till beskattning.</p>
<p>Återföringsbeloppen i exemplet ändras inte om yrkandet efter den 30<br>september i stället avser exempelvis återföring av uppskovsbelopp med<br>ytterligare 300 000 kr. Av 6 § andra stycket följer att underskottet ändå<br>skall anses uppgå till 300 000 kr.</p>
<p>8§</p>
<p>Stadgandet innehåller en undantagsregel för Statens Bostadsfinan-<br>sieringsaktiebolag, SBAB och Stadshypotek AB. Förhållandena för dessa<br>företag är speciella (jfr avsnitt 6). Undantagsregeln innebär att dessa<br>företag får räkna 50 % av de reserv- och säkerhetsfonder som skall<br>återföras till beskattning enligt 2 § första stycket lagen (1992:702) om<br>inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den<br>finansiella sektorn, m.m., som avdrag för avsättning till skatteutjämnings-<br>reserv vid närmast föregående taxering. Om surven vid 1994 års taxering<br>är högre än 50 % av reserv- och säkerhetsfonderna skall således survök-<br>ningen återföras direkt och resterande del surven, motsvarande 50 % av<br>nämnda reserver, till hälften återföras till beskattning enligt 1 §.</p>
<p>9§</p>
<p>Vid tillämpning av reglerna om justerat ingångsvärde för andel i<br>handelsbolag skall ett belopp motsvarande den del av avdraget som inte<br>skall återföras till beskattning enligt denna lag anses utgöra skattepliktig<br>intäkt i bolaget. Delägaren får således öka sitt omkostnadsbelopp med<br>den skattefria delen av survupplösningen. I annat fall skulle den värdeök-<br>ning av andelarna som blir följden av skattefria återföringen träffas av<br>reavinstbeskattning när andelarna avyttras.</p>
<p>10 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att ett särskilt tillägg i form av en skattepliktig<br>intäkt tas ut om den avsättning till skatteutjämningsreserv som gjorts i<br>bokslut till ledning för 1994 års taxering — eller, om företaget inte<br>taxerats då, avsättning i bokslut till ledning för 1993 års taxering — löses<br>upp i snabbare takt än survavdraget återförs till beskattning. En<br>jämförelse skall alltså göras vid varje taxering under perioden mellan den<br>avsättning till skatteutjämningsreserv som redovisas i bokslutet för det<br>räkenskapsår som taxeringen avser och det avdrag som skall återföras till<br>beskattning vid de följande taxeringarna efter det att avdraget multi-<br>plicerats med två. Om skatteutjämningsreserven är mindre än jämförelse-<br>beloppet tas ett tillägg ut som uppgår till hälften av skillnaden mellan<br>beloppen.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Anta att den hälft av avdraget som skall<br>återföras till beskattning successivt under en femårsperiod uppgår till</p>
<p>331</p>
<p>500 000 kr. Vid 1995 års taxering återförs 100 000 kr. Survavsättningen Prop. 1993/94:50<br>måste därefter uppgå till minst (400 000 x 2=) 800 000 kr. för att inte<br>särskild beskattning skall ske. Det innebär att endast 100 000 kr. kan<br>överföras till fritt eget kapital utan beskattning. Uppgår surven i stället<br>till 700 000 kr. skall till de 100 000 kr. som återförs enligt 1 § läggas en<br>intäkt som svarar mot hälften av skillnaden mellan survavsättningen på</p>
<p>700 000 och minimibeloppet på 800 000, dvs. 50 000 kr. Uppgår surven<br>till 400 000 kr. skall (hälften av 800 000 - 400 000 =) 200 000 kr. tas<br>upp till beskattning jämte det återförda avdraget på 100 000 kr. Skatte-<br>plikten för resterande 400 000 kr. som upplöses vid de följande taxering-<br>arna påverkas inte av dessa tillägg.</p>
<p>Varieras exemplet så att företaget upplöser hela survavsättningen vid<br>1995 års taxering skall — om 100 000 kr. av avdraget återföras till<br>beskattning enligt 1 § — en intäkt på (hälften av 800 000-0=)<br>400 000 kr. beskattas. Återstående del av avdraget (högst 400 000 kr.)<br>återförs med minst 100 000 kr. per år.</p>
<p>Tilläggas kan att det står den skattskyldige fritt att återföra hälften av<br>avdraget enligt 1 § i en snabbare takt utan att det medför några skat-<br>tepliktiga tillägg. Det är endast om den icke skattepliktiga hälften återförs<br>i en förhållandevis snabbare takt som skattepliktigt tillägg påförs.</p>
<p>11 §</p>
<p>Enligt denna paragraf skall återstående del av surven, som skall avskattas<br>enligt 1-6 §§, omedelbart återföras till beskattning i fyra särskilt angivna<br>situationer, nämligen när en skattskyldig eller ett handelsbolag har<br>upphört att bedriva näringsverksamhet, vid företagsupplösning genom<br>sådan fusion som inte omfattas av 2 § 4 mom. första stycket SIL, när<br>beslut fattats om att företaget skall träda i likvidation och när beslut<br>meddelats om att skattskyldig skall försättas i konkurs.</p>
<p>Punkt 1 — en skattskyldig upphör att bedriva näringsverksamhet — får<br>anses även innefatta sådana fall då ett näringsdrivande dödsbo skiftats.<br>Återföringen skall i sådant fall ske det sista året dödsboet redovisar<br>inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Av andra stycket framgår att reglerna i 10 § även gäller de återförings-<br>fall som anges i första stycket. Om exempelvis en skattskyldig upphör att<br>bedriva näringsverksamhet eller företaget träder i likvidation skall hela<br>skatteutjämningsreserven anses upplöst och reglerna om tilläggsbeskatt-<br>ning tillämpas.</p>
<p>12 §</p>
<p>Vid sådana ombildningar av enskild näringsverksamhet eller näringsverk-<br>samhet i handelsbolag till aktiebolag, som inte föranleder uttagsbeskatt-<br>ning, fullföljs survåterföringen i aktiebolaget. Bestämmelsen är for-<br>mulerad så att den ger möjlighet för ägaren av en jordbruksfastighet att<br>behålla själva fastigheten i egen ägo medan övriga tillgångar och skulder<br>förs över till den juridiska personen.</p>
<p>332</p>
<p>13 §</p>
<p>Vid sådana fusioner där exempelvis helägda dotterföretag går upp i sina<br>moderföretag skall övertagande och överlåtande företag anses som ett och<br>samma företag.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>I övergångsbestämmelserna anges att survlagen skall upphöra att gälla<br>den 1 januari 1994 samtidigt som lagen om återföring av skatteutjäm-<br>ningsreserv träder i kraft. Den upphävda lagen skall dock alltjämt<br>tillämpas i fråga om 1992-1994 års taxeringar utom såvitt gäller<br>bestämmelsen om övergångspost i punkt 6 av övergångsbestämmelserna.</p>
<h3>20.6 Kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>3 §</p>
<p>Lagtexten har förenklats bl.a. genom att nuvarande andra stycket b och<br>nuvarande tredje stycket tagits bort. Icke bokföringsskyldiga enligt BFL<br>kommer i fortsättningen undantagslöst att ha kalenderår som beskattnings-<br>år. Det har inte ansetts motiverat att behålla den nuvarande möjligheten<br>för icke bokföringsskyldiga att vid påbörjande eller upphörande av verk-<br>samheten förlänga beskattningsåret (nuvarande tredje stycket). Dispens-<br>bestämmelsen i 12 § andra stycket BFL gäller endast för bokföringsskyl-<br>diga. Den nya lydelsen öppnar således inte någon möjlighet till brutet<br>räkenskapsår genom dispens för icke bokföringsskyldiga.</p>
<p>Enligt det nya tredje stycket avgörs frågan om rätt beskattningsår för<br>en delägares inkomst av handelsbolag med utgångspunkt i vad som gällt<br>om handelsbolaget självt hade varit skattesubjekt (avsnitt 7.2.2). Han-<br>delsbolagsinkomsten hänförs till det beskattningsår som taxeras det år<br>handelsbolaget skulle ha taxerats om det varit skattesubjekt. Det har inte<br>ansetts behövligt att reglera frågan till vilket beskattningsår handels-<br>bolagsinkomsten skall hänföras då delägaren skall taxeras för två beskatt-<br>ningsår vid samma taxering. I avsaknad av reglering torde den skattskyl-<br>dige ha valrätt.</p>
<p>6§</p>
<p>I paragrafen, som är ny, klargörs vad som vid beskattningen skall avses<br>med statslåneräntan en viss tidpunkt. I de skatteförfattningar där an-<br>knytning finns exempelvis till statslåneräntan vid utgången av november<br>är det alltså den ränta som fastställts för den tidsperiod under vilken den<br>30 november infaller.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>333</p>
<p>18 §</p>
<p>All annan inkomst av näringsverksamhet än självständig näringsverksam-<br>het i utlandet som bedrivs av en fysisk person, ett dödsbo eller ett<br>handelsbolag hänförs till en och samma förvärvskälla. Det innebär att den<br>tidigare indelningen mellan å ena sidan aktivt bedrivna näringsverksam-<br>heter som utgör en förvärvskälla och passivt bedrivna näringsverksamhe-<br>ter som var och en utgör en förvärvskälla inte längre gäller.</p>
<p>Av andra stycket följer att inkomst av näringsverksamhet som bedrivs<br>av ett handelsbolag och annan inkomst av näringsverksamhet alltid hän-<br>förs till skilda förvärvskällor.</p>
<p>När det gäller handelsbolag som innehar andel i ett annat handelsbolag<br>hänförs enligt tredje stycket inkomst av näringsverksamhet som bedrivs<br>av bolagen till en och samma förvärvskälla. Därvid gäller en särskild<br>begränsning för kommanditdelägare och sådana delägare i handelsbolag<br>som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar<br>för bolagets förbindelser. Begränsningen har omarbetats redaktionellt i<br>förhållande till lagrådsremissen.</p>
<p>I fråga om kommanditdelägare utgår avdragsbegränsningen från deläga-<br>rens ansvar mot tredje man. Med den utgångspunkten begränsas av-<br>dragsrätten normalt till det utfästa beloppet även om den faktiska insatsen<br>är lägre. Skulle den faktiska insatsen överstiga den utfästa, vilket kan<br>vara fallet om belopp som avses i 2 kap. 9 § HBL lagts till hans insats,<br>ingår beloppet i bolagets egendom varmed bolaget svarar mot borgenä-<br>rerna. Avdragsrätten begränsas då till den faktiska insatsen.</p>
<p>För delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar utgår avdragsbegränsningen från en<br>obligationsrättslig inskränkning (externa ansvaret är oinskränkt). Om<br>bolagsmännen sins emellan avtalat att en av delägarna inte skall behöva<br>stå för mer än ett visst belopp så utgör beloppet "avdragsramen". Skulle<br>delägaren med de andras samtycke öka sin insats så blir det närmast en<br>tolkningsfråga huruvida detta även skall innefatta en ändring av hans<br>obligationsrättsliga ansvar och alltså höja "avdragsramen".</p>
<p>Överskjutande underskott rullas sedan för att avräknas mot framtida<br>inkomster i det bolaget. Systemet innebär alltså en särskild fålla för<br>andelar som omfattas av avdragsbegränsningen.</p>
<p>Enligt fjärde stycket hänförs självständig näringsverksamhet i utlandet<br>till en särskild förvärvskälla. Självständighetskravet får i likhet med som<br>nu gäller anses uppfyllt om verksamheten utomlands saknar anknytning<br>till en verksamhet här i landet. En förändring i jämförelse med gällande<br>rätt är att skilda verksamheter utomlands i fortsättningen hänförs till en<br>och samma förvärvskälla.</p>
<p>25 §</p>
<p>Ändringen är en följd av att bestämmelserna om avdrag för underskott<br>hänförts till en särskild lag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>334</p>
<p>46 § 1 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Momentet, som tidigare innehöll bestämmelser om kvittning mellan för-<br>värvskällor, upphävdes i samband med skattereformen. Nu återinförs en<br>begränsad kvittningsrätt för inkomst av aktiv näringsverksamhet mot in-<br>komst av tjänst. Bestämmelserna härom, som motiveras i avsnitt 7.3, ges<br>xförsta — tredje styckena.</p>
<p>Bestämmelserna i fjärde stycket motsvarar i stort nuvarande 33 § 3<br>mom.</p>
<p>48 § 2 mom.</p>
<p>Ändringen föranleds av att aktiv näringsverksamhet i fortsättningen<br>definieras i 11 kap. 3 § AFL.</p>
<p>53 § 3 mom.</p>
<p>Ändringarna innebär att äldre dödsbon inte längre skall beskattas som<br>handelsbolag.</p>
<p>Anvisningar</p>
<p>till 22 §</p>
<p>punkt 1</p>
<p>Sista meningen i fjärde stycket slopas. Förutsättningarna för att underlåta<br>uttagsbeskattning i angivna fall har tagits in i den nya anvisningspunkten<br>1 a.</p>
<p>punkt 1 a</p>
<p>Bestämmelsen reglerar förutsättningarna för att underlåta uttagsbeskatt-<br>ning i vissa fall. Det är fråga om uttag av aktier som skall delas ut av ett<br>svenskt aktiebolag eller skiftas ut av en svensk ekonomisk förening i<br>samband med att föreningen upplöses.</p>
<p>I andra stycket behandlas den situationen att ett moderbolag till sina<br>aktieägare delar ut aktierna i ett dotterbolag. Den nuvarande bestäm-<br>melsen (jfr sista meningen i fjärde stycket i punkt 1) knyter an till ett<br>bestämt förfarande som anges i 3 § 7 mom. och som medger skattefrihet<br>för utdelningen (jfr prop. 1990/90:167). Denna bestämmelse har nu slo-<br>pats till följd av förslaget om generell skattebefrielse för utdelning från<br>ett svenskt aktiebolag. Förutsättningarna för att underlåta uttagsbeskatt-<br>ning har därför flyttats över till denna anvisningspunkt. Det tillägget har<br>gjorts att det utdelande företaget inte får vara ett sådan företag som avses<br>i 2 § 10 mom., dvs. ett investmentföretag.</p>
<p>I tredje stycket anges förutsättningarna för ombildning av en ekonomisk<br>förening till ett aktiebolag. De nuvarande reglerna finns i 3 § 8 mom.<br>SIL (jfr prop. 1992/93:131).</p>
<p>335</p>
<p>I fjärde stycket finns bestämmelser för den situationen att de utdelade Prop. 1993/94:50<br>eller utskiftade aktierna utgör lager hos mottagaren. Även dessa bestäm-<br>melser har flyttats över från 3 § 7 resp. 8 mom.</p>
<p>punkt 2</p>
<p>Sista meningen i första stycket slopas eftersom avkastning på andel i<br>svensk ekonomisk förening är skattefri (jfr punkt 2 a av anvisningarna till<br>22 § KL).</p>
<p>Tredje stycket slopas som en följd av att utskiftning från ett aktiebolag<br>numera huvudsakligen hanteras inom reavinstsystemet.</p>
<p>punkt 2 a</p>
<p>Anvisningspunkten är ny och anger i en uppräkning vilka finansiella<br>instrument som är föremål för skattelättnader för att undanröja den eko-<br>nomiska dubbelbeskattningen. Utdelning på sådana tillgångar som avses<br>i uppräkningen är skattefri och en reavinst tas endast upp till hälften. I<br>ett fall likställs ränta med utdelning (se kommentaren till första stycket<br>punkt 4). I fem punkter i första stycket räknas de gynnade tillgångarna<br>upp. Därefter görs i andra stycket sex inskränkningar i denna uppräk-<br>ning.</p>
<p>Första punkten i första stycket tar upp aktier i ett svenskt aktiebolag<br>och företrädesrätter att delta i en emission av sådana aktier. Med aktier<br>avses för kupongbolag såväl aktiebrev som interimsbevis. I fråga om<br>avstämningsbolag avses även de tillfälliga aktierättigheter som förvärvas<br>på grund av aktieteckning och som benämns interimsaktier eller<br>teckningsaktier. De företrädesrätter som punkten tar sikte på är delrätter<br>och teckningsrätter. Värdet av s.k. inköpsrätter anses som utdelning när<br>de utnyttjas eller avyttras av aktieägaren.</p>
<p>En utdelningskupong som är skild från aktiebrevet betraktas som ett<br>skuldebrev och inte som ett bevis om delaktighet i bolaget. Även en ut-<br>delning på sådan avskild kupong blir fri från skatt eftersom utdelningen<br>även efter det att kupongen avskiljts är hänförlig till aktien (jfr kommen-<br>taren till 3 § 9 mom. SIL).</p>
<p>Andra punkten gäller andelar i svenska ekonomiska föreningar. Regeln<br>gäller för såväl insatsandelar som förlagsandelar. Ett undantag görs sena-<br>re i andra stycket d) för andelar i bostadsrättsföreningar och övriga s.k.<br>äkta bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. SIL. Ett särskilt undantag<br>görs också i andra stycket e) för vinst på andelar som ägs av enskilda<br>näringsidkare och dödsbon. Det kan anmärkas att en samfällighetsför-<br>ening inte är en ekonomisk förening.</p>
<p>Tredje punkten gäller andelar i svensk värdepappersfond. I tredje t.o.m.<br>sjätte styckena preciseras omfattningen av inskränkningarna i skatteplikten<br>och de närmare kraven för dessa inskränkningar.</p>
<p>Vinstandelsbevis i fjärde punkten omfattas endast av lättnaderna i de<br>fall då det låntagande företaget saknar all avdragsrätt för den lämnade<br>räntan på lånet. Regeln har kommenterats i avsnitt 5.3.1.</p>
<p>1 femte punkten räknas ett antal derivatinstrument upp vars underlig-<br>gande egendom eller index uteslutande avser svenska aktier e.d. Med</p>
<p>336<br></p>
<p>terminer avses också s.k. financial futures. Dessa instrument skiljer sig Prop. 1993/94:50<br>från ett terminskontrakt genom att det sker en daglig resultatavräkning av<br>vinst och förlust. Med lokutionen "uteslutande avser" anges att värdeför-<br>ändringar på derivatinstrumentet helt skall vara hänförliga till tillgångar<br>enligt punkterna 1-4. Vid denna bedömning skall också undantagen i<br>andra stycket beaktas. Derivatinstrument som avser tillgångar som tas<br>upp i andra stycket omfattas således inte av den begränsade skatteplikten.</p>
<p>I andra stycket görs inskränkningar i uppräkningen i första stycket.</p>
<p>I a-punkten anges att utdelning på lagertillgångar inte är undantagen<br>från skatteplikt (jfr avsnitt 5.3.1).</p>
<p>I b-punkten sägs att utdelning är skattepliktig i den mån avdragsrätt<br>föreligger enligt 2 § 8 mom. första stycket SIL för företaget som lämnar<br>utdelningen. Detsamma gäller för gottgörelse från sambruksförening i den<br>mån den utgör avdragsgill utdelning enligt 2 § 11 mom. andra stycket<br>SIL. Sambruksföreningar regleras i lagen (1975:417) om sambruksföre-<br>ningar.</p>
<p>Punkten tar främst sikte på rabatter och pristillägg till näringsidkare<br>(2 § 8 mom. första stycket SIL jämfört med punkt 2 av anvisningarna till<br>22 § KL). Rabatter och pristillägg som inte ges till näringsidkare utan till<br>hushållen är skattefria.</p>
<p>En spärr mot ett kringgående av reglerna för reavinstbeskattning av<br>fastigheter har tagits in i punkt c (jfr avsnitt 5.3.7). Bestämmelsen blir<br>tillämplig vid försäljning av aktier i ett företag som äger fastighet som<br>taxeras som hyreshusenhet. I dessa fall skall en så stor del av vinsten<br>beskattas fullt ut som värdet av fastigheten utgör av samtliga tillgångar<br>i företaget. Resterande del av vinsten beskattas enbart till hälften.<br>Jämförelsen görs med utgångspunkt från det högsta av taxeringsvärdet<br>resp, det bokförda värdet på fastigheten vid försäljningstillfället.<br>Bestämmelsen är tillämplig även när fastigheten innehas av ett annat<br>företag som är i intressegemenskap med det företag i vilket aktierna säljs,<br>under förutsättning att avyttringen omfattar även det förstnämnda<br>företaget. När avyttringen omfattar flera företag skall jämförelsen av<br>fastighetens värde i förhållande till övriga tillgångar göras med utgångs-<br>punkt från värdet av samtliga tillgångar i den företagsgrupp som omfattas<br>av avyttringen. Ett undantag från spärren görs för aktier som är noterade<br>vid svensk börs och för aktier eller andelar i ett företag som ingår i en<br>koncern där moderbolaget är börsnoterat i Sverige. Med börsnoterade<br>aktier avses såväl A- som OTC- och O-listeaktier [jfr lagen (1992:543)<br>om börs- och clearingverksamhet].</p>
<p>D-punkten gör en inskränkning i lättnadsreglema för vinst på andel i<br>bostadsrättsförening och bostadsförening samt aktie i bostadsaktiebolag.<br>Särskilda regler gäller vid försäljning av andelar resp, aktier i sådana s.k.<br>äkta bostadsföretag (se 26 § SIL).</p>
<p>I e-punkten anges att vinster för enskilda näringsidkare och dödsbon vid<br>avyttring av andel i ekonomisk förening inte undantas från skatteplikt.<br>Undantaget gäller för reavinster som är hänförliga till näringsverksamhet<br>(se punkt 1 av anvisningarna till föreliggande paragraf). I praktiken kan<br>reavinstbeskattning av andel i en ekonomisk förening aktualiseras endast</p>
<p>22 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>337</p>
<p>vid likvidation av föreningen och då endast undantagsvis. Bestämmelsen Prop. 1993/94:50<br>behövs likväl för att upprätthålla en beskattning av förvärvsinkomst som<br>inte är lindrigare än vad som följer av 3 § 12 mom. SIL.</p>
<p>Slutligen görs i punkt fett undantag från skattelättnaderna för egendom<br>som innehas av handelsbolag. Motiven för undantaget som gäller för alla<br>slags delägare i handelsbolag finns i avsnitt 5.3.1.</p>
<p>I tredje stycket finns regler med krav på viss sammansättning av<br>värdepappersfonds förmögenhet för att skatteplikten för vinst och<br>utdelning på andelarna skall inskränkas. Bestämmelsen har utformats efter<br>mönster från de nu upphävda bestämmelserna om förmögenhetssam-<br>mansättning för aktiefond i 27 § 5 mom. SIL. Den mest omfattande<br>skattelättnaden, halverad skatteplikt för vinst, ges för andelar i fond vars<br>förmögenhet till minst 90 % placerats i svenska eller utländska aktier e.d.<br>Stycket innehåller också bestämmelser om begränsad skatteplikt för<br>reavinst på andel i fond vars förmögenhet till minst 60 % utgörs av<br>svenska eller utländska aktier e.d (blandad fond). Reavinst på sistnämnda<br>andel beskattas med en faktisk skattesats på 17,5 %. En reaförlust är<br>avdragsgill i motsvarande mån.</p>
<p>För båda dessa fondslag gäller enligt femte och sjätte styckena att<br>utdelningsbeskattningen är beroende av vilken typ av fondinkomst den<br>anses härröra från. Den skall i första hand anses härröra från för fonden<br>skattefri utdelning och är i denna del skattefri även för andelsägaren. I<br>andra hand belöper utdelningen på den schablonintäkt som fonden påförs<br>enligt 2 § 10 mom. åttonde stycket SIL. Denna del av utdelningen<br>beskattas med 25 %. Därefter anses utdelningen härröra från utdelning<br>och ränta som är skattepliktig för fonden samt från reavinster på<br>räntebärande värdepapper och andelar i räntefonder som också är<br>skattepliktiga i fonden. Även denna del av utdelningen beskattas med<br>25 %. Utdelningen belöper därefter på andelar i blandad fond och<br>beskattas i denna del med 17,5 %. Nästa fondinkomst som utdelningen<br>skall avräknas mot är reavinster på svenska och utländska aktier m.m.<br>och på andra andelar i värdepappersfonder än andelar i räntefonder eller<br>blandade fonder. Sistnämnda del av utdelningen beskattas med 12,5 %.<br>Utdelningsbelopp som därefter kvarstår att avräkna är fullt skattepliktiga.<br>Det sist sagda framgår vid en jämförelse mellan femte och sjätte<br>styckena.</p>
<p>De fondinkomster som andelsägarens utdelning avräknas mot utgörs av<br>de faktiska nettointäkterna för resp, slag av inkomst. Det innebär bl.a. att<br>reaförluster dragits av från reavinster av samma slag.</p>
<p>Utdelningen avräknas mot fondens inkomster under det beskattningsår<br>för vilket utdelningen beslutats, dvs. fondinkomsterna året innan<br>utdelningen betalas ut.</p>
<p>Det kan anmärkas att en fond i fråga om placeringar är bunden av de<br>av Finansinspektionen fastställda fondbestämmelsema. Det torde inte vara<br>möjligt att erhålla tillstånd till ändringar i dessa fondbestämmelser så att<br>fonden helt ändrar karaktär. Kontinuitet kommer därmed att gälla i fråga<br>om placeringsinriktning.</p>
<p>338</p>
<p>till 23 §</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>punkt 9</p>
<p>Ändringen är en följd av att handelsbolagsbeskattningen av äldre dödsbon<br>slopas.</p>
<p>punkt 19</p>
<p>Ändringen i första stycket är redaktionell.</p>
<p>Punkt 3 i tredje stycket utmönstras på grund av att möjligheten att att<br>träffa överenskommelse om s.k. likställighetsavtal redan tidigare har slo-<br>pats (jfr prop. 1991/92:112).</p>
<p>Ändringen i fjärde stycket beror på att handelsbolagsbeskattningen av<br>äldre dödsbon slopas.</p>
<p>punkt 33</p>
<p>Ett tillägg har gjorts om rätt till avdrag för endast del av förlust.<br>Tillägget korresponderar med reglerna i punkt 2 a av anvisningarna till<br>22 § om begränsad skatteplikt för reavinster i vissa fall.</p>
<p>till 24 §</p>
<p>punkt 2<br>Ändringarna i sjunde stycket är en konsekvens av att förutsättningarna för<br>utdelning resp, utskiftning i dessa fall har flyttats till punkt 1 a av<br>anvisningarna till 22 § KL.</p>
<p>till 32 §</p>
<p>punkt 9<br>Ändringarna är en följd av den ändrade indelningen i förvärvskällor.</p>
<p>till 53 §</p>
<p>punkt 10<br>Änringen är en följd av att Luxemburgregeln avskaffas.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Av första stycket följer bl.a. att övergångspost inte skall fastställas vid<br>1994 års taxering.</p>
<p>Andra stycket föranleds av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om rätt<br>beskattningsår för handelsbolagsinkomst.</p>
<p>Tredje stycket innebär att förmögenhetsförhållandena för värdepappers-<br>fonder före ikraftträdandet inte påverkar andelsbeskattningen efter denna<br>tidpunkt. Under en övergångsperiod första halvåret 1994 får bestämmel-<br>serna om reducerad skatteplikt för reavinst i fråga om andel i svensk<br>värdepappersfond som har minst 90 % av förmögenheten placerad i</p>
<p>339</p>
<p>svenska och utländska aktier m.m. tillämpas om denna förmögenhetsandel Prop. 1993/94:50<br>uppgår till minst 75 %.</p>
<p>Fjärde stycket anger att de nya bestämmelserna om skatteplikt för<br>utdelning på andel i värdepappersfond tillämpas vid taxeringsåret 1995<br>som om fonden uppburit de vidareutdelade inkomsterna samma år<br>utdelningen sker. Därigenom undviks att utdelningar blir fullt skatteplik-<br>tiga under år 1994 för andra fonder än räntefonder.</p>
<h3>20.7 Lagen om ändring i lagen (1993:938) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>Anvisningar</p>
<p>till 46 §<br>punkt 6<br>Ändringarna är en följd av att begreppet aktiv näringsverksamhet numera<br>definieras i AFL.</p>
<h3>20.8 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>2 § 7 mom.</p>
<p>I första stycket har hänvisningen till 26 och 44 §§ KL som föreslås<br>upphävda tagits bort. En hänvisning till 6 § har lagts till.</p>
<p>Av förenklingsskäl har den gällande regleringen i fjärde stycket för icke<br>bokföringsskyldiga juridiska personer — huvudsakligen stiftelser och<br>föreningar som inte är näringsidkare i den mening som avses i BFL —<br>ersatts av ett krav att beskattningsåret skall avse kalenderår. Det har inte<br>ansetts motiverat att behålla den nuvarande möjligheten för skattskyldiga<br>som inte är bokföringsskyldiga enligt BFL att vid påbörjande eller<br>upphörande av verksamheten förlänga beskattningsåret (jfr även punkt 11<br>av övergångsbestämmelserna).</p>
<p>För aktiebolag och andra skattskyldiga juridiska personer än dödsbon<br>beräknas enligt gällande regler all inkomst gemensamt. Det innebär att<br>utjämning av resultatet mellan skilda verksamheter kan ske fullt ut och<br>även om verksamheterna bedrivs genom handelsbolag. Detta skall vara<br>huvudregeln även fortsättningsvis. Ett undantag föreslås i fråga om<br>inkomst som belöper på kommanditdelägare och andra delägare i handels-<br>bolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat<br>ansvar för bolagets förbindelser (avsnitt 7.2.5). Bestämmelserna som<br>finns i femte stycket har omarbetats redaktionellt i förhållande till lagråds-<br>remissen.</p>
<p>I fråga om kommanditdelägare utgår avdragsbegränsningen från<br>delägarens ansvar mot tredje man. Med den utgångspunkten begränsas<br>avdragsrätten normalt till det utfästa beloppet även om den faktiska</p>
<p>340<br></p>
<p>insatsen är lägre. Skulle den faktiska insatsen överstiga den utfästa, vilket Prop. 1993/94:50<br>kan vara fallet om belopp som avses i 2 kap. 9 § HBL lagts till hans<br>insats, ingår beloppet i bolagets egendom varmed bolaget svarar mot<br>borgenärerna. Avdragsrätten begränsas då till den faktiska insatsen.</p>
<p>För delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare<br>förbehållit sig ett begränsat ansvar utgår avdragsbegränsningen från den<br>obligationsrättsliga inskränkningen (externa ansvaret är oinskränkt). Om<br>bolagsmännen sins emellan avtalat att en av delägarna inte skall behöva<br>stå för mer än ett visst belopp så utgör beloppet "avdragsramen". Skulle<br>delägaren med de andras samtycke öka sin insats så blir det närmast en<br>tolkningsfråga huruvida detta även skall innefatta en ändring av hans<br>obligationsrättsliga ansvar och alltså höja avdragsramen.</p>
<p>Överskjutande belopp, dvs. underskott som till följd av avdragsbegräns-<br>ningen inte får dras av mot delägarens, t.ex. ett aktiebolags, övriga<br>inkomster rullas framåt för att avräknas mot på delägaren belöpande<br>framtida inkomster i handelsbolaget. Systemet innebär alltså en särskild<br>fålla för underskott avseende andelar som omfattas av begränsningen. I<br>den mån ett underskott till följd av avdragsbegränsningen inte får dras av<br>mot andra inkomster påverkas inte det justerade ingångsvärdet på<br>andelen. Enligt bestämmelserna i 28 § påverkas detta endast av under-<br>skott som är avdragsgilla. Underskott som endast rullas framåt i<br>förvärvskällan eller i detta fall inom fållan är inte avdragsgilla i den<br>mening som avses i 28 § (se prop. 1989/90:110, s.725).</p>
<p>Sjunde stycket reglerar rätten till avdrag för bl.a. reaförlust. Hänvis-<br>ningen till punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL innebär att avdrag för<br>reaförlust endast medges med 50 % om en motsvarande vinst skulle ha<br>tagits upp till hälften.</p>
<p>2 § 4 mom.</p>
<p>Ändringen i åttonde stycket föranleds av att underskott fortsättningsvis<br>regleras i lagen om avdrag för underskott i näringsverksamhet.</p>
<p>Bestämmelsen om kontinuitet vid beskattningen i tolfte stycket gäller i<br>dag om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas och det mottagande<br>företaget är frikallat från skattskyldighet enligt 7 § 8 mom. Eftersom<br>denna bestämmelse som en följd av det allmänna förslaget om skattefrihet<br>har slopats gäller kontinuitet alltid om det mottagande företaget inte<br>beskattas för utdelning. Ett undantag gäller dock i fråga om sådan<br>utdelning som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL, dvs. när<br>ett moderbolag till sina aktieägare delar ut aktierna i ett dotterbolag. I<br>dessa fall gäller en särskild regel om fördelning av anskaffningsvärdet på<br>aktierna i det utdelande bolaget (27 § 2 mom.).</p>
<p>341</p>
<p>2 § 8 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bestämmelserna i nuvarande andra och tredje styckena om rätt till avdrag</p>
<p>1 föreningen för lämnad utdelning slopas som en konsekvens av förslaget<br>att medlemmarna inte skall beskattas för sådan utdelning.</p>
<p>Ändringen i det nuvarande nionde stycket är redaktionell.</p>
<p>2 § 10 mom.</p>
<p>Av första stycket framgår att allmänna regler gäller för in-<br>komstberäkningen i ett investmentföretag. Vinst och förlust på sådana<br>instrument som omfattas av den föreslagna skattelättnaden — halverad<br>reavinst — skall inte beaktas. Med hänsyn till att reavinstbeskattningen<br>har sänkts har den schablonintäkt som skall tas upp enligt första stycket<br>2 sänkts till 1 %. Denna schablonintäkt tas ut på svenska aktier e.d. Att<br>allmänna regler gäller för inkomstberäkningen innebär bl.a. att den<br>generella bestämmelsen om skattefrihet för utdelning på svenska aktier<br>gäller även för investmentföretag. Som en konsekvens av detta slopas<br>rätten till avdrag för utdelning i första stycket 3.</p>
<p>I den nya lydelsen av första stycket 3 anges att vinst och förlust på<br>andelar i utländska juridiska personer och vissa andra utländska<br>finansiella instrument inte skall beaktas vid inkomstberäkningen. Genom<br>hänvisningen till 3 § 1 mom. tredje stycket 1, 2 och 5 träffar bestämmel-<br>sen finansiella instrument som givits ut av utländska juridiska personer<br>och som motsvarar de svenska instrument som räknas upp i nämnda<br>punkter. Det innebär att bestämmelserna omfattar utländska aktier,<br>emissionsrätter till sådana aktier, andelar i utländska ekonomiska<br>föreningar samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>delägarrätter. Utländska fordringsrätter omfattas således inte.</p>
<p>Det nuvarande andra stycket slopas beroende på att utskiftning vid<br>likvidation och fusion enligt förslaget skall tas om hand helt inom<br>reavinstsystemet.</p>
<p>I andra stycket finns en bestämmelse som skall förhindra att skattefria<br>reavinster delas ut. Den innebär att det skall fastställas ett gränsbelopp<br>som utgörs av mottagna skattefria utdelningsinkomster med tillägg för<br>inkomster som har beskattats i bolaget. Överstiger beslutad utdelning<br>detta belopp presumeras att det överskjutande beloppet utgörs av i<br>företaget obeskattade reavinster som skall skattas av vid utdelning.<br>Understiger beslutad utdelning gränsbeloppet får skillnaden sparas och<br>läggas till det gränsbelopp som beräknas för nästkommande år. I<br>gränsbeloppet inräknas mottagna skattefria utdelningsinkomster. Förutom<br>utdelning på svenska aktier e.d. kan utdelning på utländska aktier ingå<br>om utdelningen är frikallad från beskattning enligt 7 § 8 mom. eller<br>genom dubbelbeskattningsavtal. Vidare inräknas 72 % av den skatteplik-<br>tiga vinst som har beräknats enligt första stycket, dvs. vinsten i företaget<br>exklusive reavinster och reaförluster på tillgångar som utgörs av svenska<br>och utländska aktier och liknande tillgångar men inklusive den schablon-<br>intäkt som tas ut på värdet av svenska aktier. Har ett underskott fram-</p>
<p>342</p>
<p>kommit vid denna beräkning tas beloppet inte med vid beräkningen av Prop. 1993/94:50<br>gränsbeloppet. Det innebär att ett gränsbelopp aldrig kan vara negativt.</p>
<p>Överstiger beslutad utdelning gränsbeloppet skall 40 % av beloppet tas<br>upp som intäkt i företaget. Redovisar företaget underskott får intäkten<br>kvittas mot detta underskott.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att utskiftning från företaget jämställs med<br>beslutad utdelning. Det innebär att reglerna om överskjutande utdelning<br>blir tillämpliga även på utskiftning i samband med nedsättning av<br>aktiekapitalet eller när företaget upplöses genom likvidation. Vid<br>likvidation skall hänsyn tas till tillskjutet kapital vilket i normalfallet<br>avser aktiekapital som skjutits till vid bolagets bildande och vid eventuell<br>nyemission. Till tillskjutet kapital bör även hänföras den del av reserv-<br>fonden som utgörs av eventuell överkurs i samband med nyemission.</p>
<p>Enligt fjärde stycket skall en schablonintäkt på 2 % tas ut på innehav<br>av utländska aktier och vissa andra utländska finansiella instrument.<br>Denna schablonintäkt skall beskattas effektivt. Ett eventuellt underskott<br>får alltså inte kvittas mot intäkten. Det hindrar emellertid inte att<br>underskottet får föras över till det närmast följande beskattningsåret.</p>
<p>Definitionen av ett investmentföretag har flyttats till femte stycket.<br>Tillägget innehåller bestämmelser som blir tillämpliga om ett företag<br>övergår till sådan verksamhet att det inte längre uppfyller definitionen på<br>ett sådant företag. De obeskattade reavinster företaget haft skall då<br>skattas av. Denna avskattning sker schablonmässigt genom att en intäkt<br>påförs motsvarande 30 % av värdet av innehavet av svenska och<br>utländska aktier e.d. Värdet bestäms vid ingången av det beskattningsår<br>under vilket företaget övergår till annan verksamhet. Är motsvarande<br>värde högre under något av de fem föregående beskattningsåren beräknas<br>intäkten på detta högre värde. Med hänsyn till att skattefriheten för<br>reavinster infördes i samband med 1990 års skattereform går emellertid<br>jämförelsen aldrig längre tillbaka än till år 1991. Möjlighet finns för<br>företaget att beräkna intäkten vid en avskattning med utgångspunkt från<br>de verkliga reavinster och reaförluster företaget haft. Från summan av<br>vinster och förluster får avdrag göras för intäkt som kan ha påförts p.g.a.<br>att företaget lämnat överskjutande utdelning. Av det resterande beloppet<br>skall 40 % tas upp som intäkt.</p>
<p>I sjätte stycket finns regler för värdepappersfonder. Vid in-<br>komstberäkningen gäller vad som föreskrivits för investmentföretag i<br>första stycket. Det innebär att hänsyn inte skall tas till reavinster och<br>reaförluster på svenska och utländska aktier e.d. En skillnad i förhållande<br>till investmentföretagen är den schablonintäkt på 0,75 % som tas ut på<br>värdet av svenska aktier.</p>
<p>En värdepappersfond medges enligt sjunde stycket avdrag för beslutad<br>utdelning för beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger<br>mottagna skattefria utdelningsinkomster. Ett sådant avdrag får inte<br>innebära att underskott uppkommer.</p>
<p>I åttonde stycket finns bestämmelser om den schablonintäkt som skall<br>tas ut på värdet av utländska aktier och vissa andra utländska finansiella<br>instrument. Mot denna intäkt får inte annat avdrag göras än utdel-<br></p>
<p>343<br></p>
<p>ningsavdrag. Ett kvarstående underskott får emellertid föras över till det Prop. 1993/94:50<br>närmast följande beskattningsåret.</p>
<p>2 § 14 mom.</p>
<p>Sista meningen i första stycket innehåller en möjlighet till kvittning av<br>förlust som har uppkommit genom att aktier förlorat sitt värde till följd<br>av att bolaget upplösts genom likvidation eller fusion. Kvittning är möjlig<br>mot utdelning från bolaget. Enligt förslaget skall likvidation och fusion<br>enbart hanteras inom reavinstsystemet. Bestämmelsen om kvittning slopas<br>därför.</p>
<p>I andra stycket har skett en redaktionell ändring. De nuvarande be-<br>stämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket föreslås slopade och därför har<br>bestämmelsen i nuvarande tredje stycket a överförts till detta moment.</p>
<p>3 § 4 mom.</p>
<p>Andra stycket har slopats som en konsekvens av att reglerna om<br>räntefördelning har tagits in i en särskild lag. Ändringen i tredje stycket<br>är redaktionell.</p>
<p>3 § 6 mom.</p>
<p>I första stycket har införts bestämmelser att förskottsränta som har<br>betalats under beskattningsåret skall vara avdragsgill även till den del den<br>avser tid efter beskattningsåret utgång, dock längst t.o.m. den 31 januari<br>året efter beskattningsåret.</p>
<p>Ändringen i andra stycket innebär att räntekompensation i fortsätt-<br>ningen skall behandlas som ränta. Det innebär att avdrag för kompensa-<br>tion för upplupen men inte förfallen avkastning vid förvärv av obligatio-<br>ner och andra skuldebrev samt andelar i s.k. räntefonder medges när den<br>avkastning kompensationen avser förfaller till betalning. Har vidareöver-<br>låtelse skett av skuldebrevet eller räntefondsandelen tillsammans med<br>rätten till ränta och har denna vidareöverlåtelse skett innan räntan har<br>förfallit till betalning medges dock avdrag under det beskattningsår när<br>vederlaget för överlåtelsen skall tas upp till beskattning. Bestämmelsen<br>innebär således en avvikelse från den kontantbestämmelse som gäller<br>enligt 5 mom.</p>
<p>3 § 7 mom.</p>
<p>Ändringen i tredje stycket är en följd av förslaget att utdelning på aktier<br>skall undantas från skatteplikt. I stycket regleras numera i vilka fall<br>skatteplikt föreligger för utdelning som inte utgår i förhållande till<br>innehavda aktier.</p>
<p>I nuvarande fjärde och femte styckena finns en bestämmelse om<br>skattefrihet för utdelning i vissa fall. Den gäller när ett moderbolag till<br>sina aktieägare delar ut aktier i ett dotterbolag. Förslaget om skattefrihet</p>
<p>344<br></p>
<p>för utdelning innebär att denna bestämmelse kan slopas. Här finns också Prop. 1993/94:50<br>bestämmelser som tillämpas när de utdelade aktierna utgör lager hos<br>mottagaren av utdelningen. I denna del flyttas bestämmelsen till punkt 1 a<br>av anvisningarna till 22 § KL.</p>
<p>Återbetalning till aktieägaren i samband med nedsättning av ak-<br>tiekapitalet eller reservfonden som skett genom minskning av aktiernas<br>nominella belopp skall enligt det nya fjärde stycket behandlas som<br>utdelning. Det innebär att sådan återbetalning är skattefri om utdelning<br>på aktien är skattefri. Vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden<br>som sker genom inlösen av aktier anses i dag att aktierna har avyttrats.<br>Förslaget om en ny reglering för utskiftning innebär emellertid att den<br>återbetalning som sker till aktieägaren inte längre skall anses som<br>utdelning. Inlösen av aktier behandlas alltså i sin helhet inom reavinst-<br>systemet.</p>
<p>3 § 8 mom.</p>
<p>Momentet behandlar i nuvarande andra—femte styckena utskiftning från<br>en svensk ekonomisk förening. I andra stycket anges att utskiftning i<br>samband med föreningens upplösning skall behandlas som utdelning.<br>Denna utskiftning behandlas på samma sätt som föreslås i fråga om<br>utskiftning vid upplösning av ett aktiebolag inom reavinstsystemet. Be-<br>stämmelsen slopas därför. Att en andel i en ekonomisk förening anses ha<br>avyttrats vid likvidation framgår redan av nuvarande 24 § 2 mom.</p>
<p>I nuvarande tredje stycket behandlas ombildning av en ekonomisk<br>förening till aktiebolag. För att sådan ombildning skall kunna ske utan<br>omedelbara skattekonsekvenser behandlas sådan utskiftning inte som<br>utdelning. Med hänsyn till den nya regleringen för utskiftning är<br>bestämmelsen inte längre erforderlig (jfr 24 § 4 mom. sjunde stycket).<br>Den del av bestämmelsen som behandlar den situationen att utskiftade<br>aktier utgör lager hos mottagaren har flyttats till punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § KL.</p>
<p>I det nya andra stycket (nuvarande fjärde stycket) har skett en<br>redaktionell ändring.</p>
<p>3 § 9 mom.</p>
<p>Momentets första och andra stycke har ändrats till följd av det allmänna<br>förslaget om skattefrihet för utdelning. Bestämmelserna har gjorts<br>generella med följd att nuvarande sista stycket slopats. Någon materiell<br>ändring är inte avsedd. Lagrådet har pekat på den aktiebolagsrättsliga<br>principen om en akties odelbarhet som kommer till uttryck i det s.k.<br>splittringsförbudet och principens betydelse för det remitterade förslaget<br>om reavinstbeskattning i vissa fall av ersättning vid överlåtelse av<br>utdelningskupong. Lagrådet framhåller att en aktie inte torde kunna<br>splittras på det sätt som antagits i det remitterade förslaget, nämligen att<br>utdelningskuponger avskiljs innan ett förslag till vinstutdelning lagts fram<br>eller antagits. Det har också understrukits att det i fråga om aktier i</p>
<p>345<br></p>
<p>avstämningsbolag inte är möjligt att göra några som helst avvikelser från Prop. 1993/94:50<br>splittringsförbudet. Lagrådet har vidare anfört att dess uttalanden om<br>innebörden av odelbarhetsprincipen i allt väsentligt torde äga tillämpning<br>på andel i ekonomisk förening resp, värdepappersfond.</p>
<p>Mot bakgrund av vad Lagrådet anfört finns inte tillräckliga skäl att<br>behålla en särbestämmelse om reavinstbeskattning av kupongöverlåtelse.<br>Det sagda innebär också att tillämpningsområdet för tredje stycket i<br>momentet i huvudsak torde inskränka sig till överlåtelse av räntekuponger<br>(jfr hänvisningen i 3 § 5 mom.). I likhet med vad Lagrådet påpekat bör<br>framhållas att en aktieägare i stället för att överlåta framtida ännu inte<br>beslutad utdelning självfallet kan utfästa sig att till arman betala sådana<br>utdelningsbelopp. Det blir då en obligationsrättslig förpliktelse och inte<br>en verklig splittring av aktierätten. Denna överlåtelse beskattas enligt<br>vanliga regler beroende av utfästelsens innebörd.</p>
<p>3 § 10 mom.</p>
<p>I första stycket har gjorts en redaktionell ändring som en konsekvens av<br>slopandet av bestämmelsen i 3 § 1 mom. tredje stycket att utskiftning<br>från ett aktiebolag skall behandlas som utdelning.</p>
<p>3 § 12 mom.</p>
<p>Från den allmänna bestämmelsen om skattefrihet för utdelning resp,<br>halverad beskattning av reavinst undantas enligt 3 § 1 mom. femte<br>stycket utdelning från fåmansföretag eller vinst vid avyttring av aktier i<br>ett sådant företag. De bestämmelser som blir aktuella i dessa fall finns i<br>detta moment.</p>
<p>I första stycket finns den bestämmelse som reglerar i vilka fall viss del<br>av en utdelningsinkomst skall tas upp som intäkt av tjänst. För den del<br>av ett utdelningsbelopp som tas upp som intäkt av kapital gäller den<br>allmänna bestämmelsen om skattefrihet. Utbetalning i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett genom<br>minskning av aktiernas nominella belopp skall enligt 7 mom. behandlas<br>som utdelning och omfattas därmed av bestämmelserna i detta stycke.<br>Tillägget i sista meningen att vinst vid nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden skall behandlas som utdelning i fråga om fåmansföretag<br>gäller den situationen att nedsättning sker genom inlösen av aktier.</p>
<p>I tredje stycket har kvoten för fördelning av reavinst ändrats. Av den<br>beräknade reavinsten med eventuellt avdrag för sparat utdelningsutrymme<br>skall 70 % tas upp som intäkt av tjänst. Resterande belopp (30 %) tas<br>upp som intäkt av kapital. För sådana aktier som enligt 1 mom. omfattas<br>av den föreslagna skattelättnaden skall denna del av reavinsten tas upp<br>till hälften. Som intäkt av kapital skall också tas upp den del av<br>reavinsten som undantas beroende på sparat utrymme för utdelning. Även<br>detta belopp kan omfattas av den allmänna regeln att endast häften skall<br>tas upp till beskattning.</p>
<p>346</p>
<p>En annan ändring i tredje stycket är att de bestämmelser som hänger Prop. 1993/94:50<br>samman med den nuvarande regleringen för beskattning av utskiftade<br>belopp slopas eftersom utskiftning i samband med likvidation numera i<br>sin helhet regleras inom reavinstsystemet.</p>
<p>Tillägget i tionde stycket begränsar möjligheten att vid 1995 års<br>taxering beräkna det kapitalbeskattade utrymmet vid utdelning enligt den<br>alternativa värderingsmetoden i fjärde stycket 1. Det innebär också att<br>denna metod inte får användas vid beräkning av det sparade utrymmet.<br>Det vid 1994 års taxering beräknade sparade utrymmet kan alltså inte<br>användas om den alternativa värderingsregeln har använts. Begränsningen<br>gäller även vid beräkning av reavinst på aktier och andelar om avyttring<br>skett till närstående.</p>
<p>3 § 13 mom.</p>
<p>Bestämmelserna i nuvarande första och andra styckena har arbetats om.<br>Att kvoterat slutavdrag inte medges i fråga om självständig näringsverk-<br>samhet i utlandet (nuvarande andra stycket) framgår fortsättningsvis av<br>första stycket. Nuvarande möjlighet till kvoterat slutavdrag i fråga om<br>verksamhet i handelsbolag slopas. Detta är en konsekvens av att<br>indelningen i förvärvskällor i princip avskaffas för verksamheter inom ett<br>och samma handelsbolag. I fortsättningen kan delägaren endast tillgodo-<br>göra sig avdrag för ackumulerade underskott under innehavstiden som<br>reaförlust. Nuvarande andra stycket blir obehövligt och upphävs.</p>
<p>Övriga ändringar i momentet föranleds främst av det nya allmänna<br>avdraget (kvittningen) i 46 § 1 mom. KL eller av den nya underskotts-<br>lagen.</p>
<p>10 §</p>
<p>Ändringarna hänger samman med den ändrade dödsbobeskattningen. Det<br>nya fjärde stycket har — frånsett några redaktionella ändringar —<br>utformats enligt Lagrådets förslag. Av stycket framgår att be-<br>stämmelserna i andra och tredje styckena om beräkning av skatten för<br>fysiska personer skall gälla också för dödsbon med vissa undantag. Från<br>och med beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade tas<br>det fasta beloppet om 100 kr bara ut om den beskattningsbara förvärvs-<br>inkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. KL, trots att grundavdrag inte medges för dödsbon för beskatt-<br>ningsår efter det år då dödsfallet inträfffade. Från och med det fjärde<br>beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade utgör skatten<br>på förvärvsinkomst 20 % av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.<br>Dessutom skall det fasta beloppet om 100 kr tas ut om förvärvsinkomsten<br>överstiger det nyss angivna gränsbeloppet.</p>
<p>347</p>
<p>16 § 2 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>I momentet — som är nytt i förhållande till lagrådsremissen — slopas<br>andra stycket a. Det innebär att enligt huvudregeln är det avgörande för<br>om det är fråga om ett utländskt bolag enbart den beskattning som den<br>utländska juridiska personen är underkastad i den stat där den är<br>hemmahörande. Enligt ett nytt tredje stycke anses en utländsk juridisk<br>person dock utgöra ett utländskt bolag när den juridiska personen<br>omfattas av ett dubbelbeskattningsavtals regler om begränsning av<br>beskattningsrätten som Sverige har ingått med någon av de uppräknade<br>staterna samt den juridiska personen har hemvist i denna stat.</p>
<p>22 §</p>
<p>Som en konsekvens av det allmänna förslaget om skattefrihet för<br>utdelning från svenska företag har förutsättningarna för avdrag i stället<br>knutits till den nya lydelsen av 7 § 8 mom. a. En redaktionell ändring har<br>också gjorts eftersom skattefrihet enligt den bestämmelsen endast kan<br>komma i fråga avseende utdelning från utländskt bolag.</p>
<p>24 § 2 mom.</p>
<p>Ändringen i första stycket innebär att avyttring av ett finansiellt instru-<br>ment anses föreligga redan när det företag som har givit ut instrumentet<br>har försatts i konkurs under förutsättning att företaget är ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Ändringen i sista<br>meningen beror på att regler som avser upplösning av en ekonomisk<br>förening i samband med ombildning till aktiebolag numera finns i punkt<br>1 a av anvisningarna till 22 § KL. Någon ändring har inte skett i fråga<br>om avyttring i samband med likvidation och fusion. Bestämmelsen i 3 §<br>1 mom. tredje stycket att utbetalning till aktieägaren i samband med<br>likvidation, fusion e.d. skall behandlas som utdelning har emellertid<br>slopats. Det innebär att avyttring vid likvidation resp, fusion enligt<br>förslaget helt kommer att regleras inom reavinstsystemet. Vid avyttring<br>motsvaras vederlaget av det utskiftade beloppet.</p>
<p>Tillägget i fjärde stycket innebär att reglerna för inlösen av andel i<br>värdepappersfond även gäller när en medlem avgår ur en ekonomisk<br>förening.</p>
<p>24 § 4 mom.</p>
<p>I det nya sjätte stycket finns regler som kan bli tillämpliga sedan avdrag<br>för reaförlust har medgetts när företaget försattes i konkurs. I sjätte<br>stycket 1 behandlas den situationen att ackord träffas eller att utdelning<br>erhålls i en konkurs. Det avdrag som tidigare gjorts för reaförlust skall<br>då elimineras och det sker genom att den ersättning som erhållits tas upp<br>som reavinst. Medgavs ett kvoterat avdrag för reaförlusten skall<br>motsvarande kvotering göras beträffande den ersättning som skall tas upp</p>
<p>348</p>
<p>som reavinst. Om avdrag medgavs för 70 % av förlusten skall således Prop. 1993/94:50<br>70 % av erhållen ersättning tas upp.</p>
<p>Sjätte stycket 2 tillämpas i de undantagsfall ett beslut om konkurs<br>upphävs. Det tillämpas även om en konkurs har lagts ned på grund av<br>ackord i fråga om sådana tillgångar som inte omfattats av ackordet, dvs.<br>i princip aktierna i ett bolag. Det tidigare erhållna avdraget skall då i sin<br>helhet återföras till beskattning. Därefter skall aktien eller andelen anses<br>ha det anskaffningsvärde beräknat enligt genomsnittsmetoden det hade vid<br>tidpunkten för konkursen. Motsvarande gäller om konkursen avslutats<br>med överskott. Det innebär att det tidigare avdraget för reaförlust<br>elimineras och att aktien därefter anses avyttrad i samband med att<br>företaget upplöses genom likvidation. Då gäller allmänna regler för<br>beräkning av reavinst.</p>
<p>Har nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden skett genom inlösen<br>av aktier anses en avyttring ha skett. Vinst som uppkommit vid inlösen<br>undantas enligt sjunde stycket från skatteplikt. Det gäller även reavinst<br>vid likvidation av svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening.<br>Det får dock inte i något av fallen vara fråga om ett fåmansföretag.<br>Undantag från skatteplikt gäller inte heller näringsbetingade andelar i<br>näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo eller aktie<br>eller andel som innehas av handelsbolag. I dessa fall skall reavinsten tas<br>upp som intäkt i näringsverksamheten. Har reaförlust uppkommit vid<br>likvidation av svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening medges<br>avdrag enligt allmänna regler.</p>
<p>27 § 2 mom.</p>
<p>De särskilda bestämmelser i 3 § 7 mom. som tar sikte på att ett<br>moderbolag till sina aktieägare delar ut aktierna i ett dotterbolag har<br>slopats i den del de avser skattefrihet för utdelningen. Vissa bestämmel-<br>ser om undantag från uttagsbeskattning m.m. vid sådan utdelning regleras<br>nu i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL. Som en konsekvens av detta<br>har första stycket ändrats.</p>
<p>27 § 4 mom.</p>
<p>I första stycket ändras skatteplikten för kontantersättning i samband med<br>byte av svenska aktier och andelar till hälften av utgiven kon-<br>tantersättning. Ändringen är en följd av förslaget att hälften av reavinsten<br>är skattepliktig vid avyttring av svenska aktier. Tillägget i de två sista<br>meningarna avser byte av aktier eller andelar i företag som innehar<br>fastighet taxerad som hyreshusenhet. Den del av vinsten som kan anses<br>belöpa på denna fastighet skall tas upp som skattepliktig reavinst. För<br>återstående del medges uppskov med beskattningen. Som an-<br>skaffningsvärde för de avyttrade andelarna anses anskaffningsvärdet för<br>de avyttrade andelarna med tillägg för den del av reavinsten som<br>beskattats i samband med bytet.</p>
<p>349</p>
<p>27 § 5 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>I nuvarande första stycket finns de bestämmelser som innebär att vinst på<br>marknadsnoterade aktier e.d. får kvittas fullt ut mot förlust på sådana<br>marknadsnoterade instrument. Bestämmelserna har formulerats om och<br>reglerar nu rätt till avdrag för förlust vid samtliga fall av avyttring av<br>tillgångar som avses i 27 § 1 mom. Om det är fråga om ett sådant<br>finansiellt instrument på vilket en vinst skulle ha tagits upp till hälften<br>resp. 70 % är endast hälften resp. 70 % av en förlust avdragsgill. I det<br>fall det är fråga om en förlust på icke marknadsnoterade aktier är endast<br>(70 % av 50 %) 35 % eller (70 % av 70 %) 49 % av förlusten<br>avdragsgill.</p>
<p>Bestämmelsen i det nuvarande andra stycket om begränsning i rätten<br>till full kvittning i fråga om andel i marknadsnoterad värdepappersfond<br>slopas (jfr kommentaren till punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL).</p>
<p>Reglerna i tredje stycket slopas som en konsekvens av att den ändrade<br>regleringen för beskattning av utskiftade medel. Vidare slopas fjärde<br>stycket till följd av att avdrag för förlust medges redan när ett bolag<br>försätts i konkurs.</p>
<p>28 §</p>
<p>I paragrafen, som behandlar det justerade ingångsvärdet vid reavinst-<br>beskattningen av handelsbolagsandelar, görs några kompletteringar.</p>
<p>Till följd av att någon uppdelning på skilda förvärvskällor inte skall<br>göras av bolagsinkomsterna då ett handelsbolag innehar en andel i ett<br>annat handelsbolag (se 18 § KL) görs ett tillägg i första stycket. De nya<br>föreskrifterna torde motsvara vad som i praktiken redan tillämpas i<br>motsvarande situation då andelen i ägarbolaget ägs av t.ex. ett aktiebolag.<br>Bestämmelserna om det justerade ingångsvärdet (jiv) kan åskådliggöras<br>av ett exempel.</p>
<p>Ingående jiv 0</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>"eget" resultat</p></td><td>
<p>andel i HB</p></td><td>
<p>netto</p></td><td>
<p>jiv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HB 3</p></td><td>
<p>+220</p></td><td></td><td></td><td>
<p>+220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HB 2</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>+ 220</p></td><td>
<p>+20</p></td><td>
<p>+ 20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HB 1</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>+ 20</p></td><td>
<p>-80</p></td><td>
<p>beror på<br>ägarkategori</p></td></tr>
</table>
<p>Om andelen i HB 1 ägs av ett aktiebolag bör hela underskottet minska<br>ingångsvärdet. Resonemanget förutsätter att avdragsbegränsningen i<br>2 § 1 mom. femte stycket inte är tillämplig. Ägs andelen i stället av en<br>fysisk person bör ingångsvärdet minskas i den utsträckning underskottet<br>är avdragsgillt, dvs. till den del avdrag yrkas och medges enligt 46 § 1<br>mom. KL.</p>
<p>Det justerade ingångsvärdet har hitills haft betydelse endast vid<br>beräkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag. För<br>delägare som är fysiska personer eller dödsbon kommer det justerade</p>
<p>350</p>
<p>ingångsvärdet i fortsättningen att få betydelse även vid den löpande Prop. 1993/94:50<br>beskattningen. Fördelningsunderlaget för räntefördelning och takbeloppet<br>för expansionsmedel beräknas i fråga om verksamhet som bedrivs av<br>handelsbolag med utgångspunkt i det justerade ingångsvärdet (2 § lagen<br>om räntefördelning resp. 8 § expansionsmedelslagen).</p>
<p>Vid beräkning av justerat ingångsvärde skall enligt gällande be-<br>stämmelser i första stycket det ursprungliga ingångsvärdet bl.a. ökas med<br>de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och minskas med<br>de på honom belöpande avdragsgilla underskotten. Med inkomst eller<br>underskott torde i princip avses det skattemässiga resultatet vid taxeringen<br>till statlig inkomstskatt. Det innebär att hänsyn skall tas inte endast till<br>inkomstberäkningsregler i SIL utan även till sådana regler i andra lagar,<br>t.ex. lagen (1990:663) om ersättningsfonder.</p>
<p>Räntefördelning får således i frånvaro av särskilda regler genomslag på<br>det justerade ingångsvärdet såvitt gäller ökning eller minskning av<br>inkomsten av näringsverksamhet. Detta gäller däremot inte motsvarande<br>åtgärder i inkomstslaget kapital. Det synes nämligen oegentligt att<br>uppfatta en intäkt av kapital som grundas på positiv räntefördelning som<br>en på delägaren belöpande skattepliktig inkomst från bolaget. I fråga om<br>negativ räntefördelning står det klart att ett avdrag i inkomstslaget kapital<br>på grund av räntefördelning inte utgör ett på delägaren belöpande<br>underskott i bolaget. Detta gäller oberoende av om det föreligger<br>överskott eller underskott i bolaget.</p>
<p>Räntefördelning påverkar således i frånvaro av särskilda regler det<br>justerade ingångsvärdet. Detta medför emellertid ett materiellt felaktigt<br>resultat. En faktisk inkomst i ett handelsbolag som motsvaras av positiv<br>räntefördelning är fullbeskattad och skall kunna tas ut utan ytterligare<br>beskattning. Detta tillgodoses genom det nya sjunde stycket.</p>
<p>Bestämmelserna innebär att man — med ett undantag — skall bortse<br>från räntefördelning. Ingångsvärdet påverkas alltså med inkomsten före<br>räntefördelning. Den tekniska lösningen i propositionen innebär en<br>förenkling i förhållande till lagrådsremissen.</p>
<p>Undantaget från huvudregeln att man skall bortse från räntefördelning<br>gäller negativ räntefördelning i en underskottssituation.</p>
<p>Ett exempel kan belysa. På delägaren belöpande underskott från bolaget<br>före räntefördelning antas uppgå till 70 och ett negativt fördelningsbelopp<br>till 105. Negativ räntefördelning innebär att det negativa fördelningsbe-<br>loppet tas upp som skattepliktig intäkt av näringsverksamhet och att<br>avdrag medges med samma belopp i inkomstslaget kapital. Den negativa<br>räntefördelningen innebär alltså i realiteten att ett underskott kan bli<br>avdragsgillt. I den utsträckning detta blir fallet skall underskottet minska<br>ingångsvärdet. Undantagsregeln innebär att det justerade ingångsvärdet<br>minskas med det negativa fördelningsbeloppet, i exemplet 105, till den<br>del det motsvaras av ett underskott före räntefördelning, i exemplet 70.<br>Ingångsvärdet minskas alltså med 70.</p>
<p>I det nya åttonde stycket har särskilda regler rörande expansionsmedel<br>tagits in. Bestämmelserna i första meningen innebär att uttag kan göras</p>
<p>351<br></p>
<p>för att erlägga expansionsmedelsskatt utan någon nettominskning av Prop. 1993/94:50<br>ingångsvärdet.</p>
<p>Anta att på delägaren belöpande inkomst — efter räntefördelning — är<br>100. Delägaren ökar expansionsmedel med hela beloppet. Den skatteplik-<br>tiga inkomsten blir 0. Uttag, som minskar ingångsvärdet, görs med 28<br>för att erlägga expansionsmedelsskatt. Till följd av föreskriften att<br>ingångsvärdet skall ökas med 28 % av en expansionsmedelsökning<br>uppkommer ingen nettoförändring av ingångsvärdet i exemplet. Vid en<br>minskning av expansionsmedel med 100 ökas ingångsvärdet med 72 (100<br>- 28). Sammantaget har ingångsvärdet ökat med den ursprungliga<br>inkomsten på 100 och minskat med uttaget på 28.</p>
<p>I andra och tredje meningarna i åttonde stycket finns särskilda regler<br>för ingångsvärdet vid de två ombildningssituationer som avses i 14 §<br>resp. 11 § expansionsmedelslagen. Se kommentaren till de bestämmel-<br>serna.</p>
<p>29 § 2 mom.</p>
<p>Ändringen i momentet innebär att rätt till avdrag för reaförlust för sådana<br>tillgångar som avses i 29 § 1 mom. nu i sin helhet regleras i detta<br>moment. Någon materiell ändring av kvittningsrätten har inte skett.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>punkt 1</p>
<p>De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering. Det innebär att för företag med räken-<br>skapsår som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser<br>om skattskyldighet för utdelning som varit tillgänglig för lyftning före<br>utgången av år 1993 resp, för beskattning av reavinst när avyttring skett<br>före denna tidpunkt. I punkterna 2-11 finns särskilda övergångsbe-<br>stämmelser.</p>
<p>punkt 2</p>
<p>Punkten som är ny i förhållande till lagrådsremissen innebär att övergång<br>till kalenderår inte behöver ske redan innevarande beskattningsår. Kortas<br>eller förlängs inte innevarande beskattningsår kommer övergången alltid<br>att ske genom avkortning av det följande beskattningsåret.</p>
<p>punkt 3</p>
<p>De nya bestämmelserna blir tillämpliga på beskattningsår — inkl,<br>räkenskapsår för handelsbolag i fall som avses i 3 § tredje stycket KL —<br>som börjar den 1 januari 1994 och senare. Underskott före ikraftträdandet<br>beaktas av bl.a. praktiska skäl inte fullt ut vid bestämmande av avdrags-<br>ramen.</p>
<p>352</p>
<p>punkt 4 Prop. 1993/94:50</p>
<p>Har en ekonomisk förening fattat beslut om utdelning före ikraftträdandet<br>och har denna utdelning förfallit till betalning före utgången av år 1993<br>gäller äldre bestämmelser i fråga om föreningens rätt till avdrag för<br>utdelningen.</p>
<p>punkt 5</p>
<p>För investmentföretag och värdepappersfonder har bestämmelserna om<br>den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av aktieinnehavet ändrats.<br>För företag som har påbörjat räkenskapsåret före ikraftträdandet gäller<br>emellertid äldre bestämmelser om schablonintäkt för den del av räken-<br>skapsåret som löper fram till den 1 januari 1994.</p>
<p>punkt 6</p>
<p>Kapitalskattesatsen är t.o.m. 1995 års taxering 30 %. För reavinst på<br>aktier e.d. gäller en särskild reglering som innebär att 5/6 av en reavinst<br>är skattepliktig resp, att avdrag för reaförlust beräknas på 5/6 av<br>förlusten. Vid 1995 års taxering gäller fortfarande begränsningen till 5/6.<br>Det innebär att sedan denna kvotering skett skall återstående del av<br>vinsten i förekommande fall tas upp till hälften eller såvitt gäller andelar<br>i vissa värdepappersfonder till 70 %.</p>
<p>punkt 7</p>
<p>Har utskiftat belopp tagits upp till beskattning vid 1994 års taxering får<br>reaförlust vid bolagets upplösning kvittas enligt äldre bestämmelser i 2 §<br>14 mom. första stycket och 27 § 5 mom., dvs. förlusten får kvittas fullt<br>ut mot mottaget utskiftat belopp som erhållits under föregående beskatt-<br>ningsår. Har en aktie ansetts avyttrad beroende på att aktiebolaget satt<br>ned sitt aktiekapital eller reservfond genom inlösen av aktie och har<br>reaförlust redovisats vid 1994 års taxering skall återbetalning till<br>aktieägaren under år 1994 eller senare tas upp som reavinst. Skatteplikten<br>är emellertid begränsad till ett belopp som svarar mot medgivet avdrag<br>för reaförlust.</p>
<p>punkt 8</p>
<p>De nya reglerna om beskattning av räntekompensation tillämpas inte om<br>räntekompensation lämnats under åren 1991-1993. Den föreslagna<br>ordningen innebär inte någon inskränkning i äldre övergångsbestämmelser<br>avseende tidigare ändringar i reglerna om räntekompensation.</p>
<p>punkt 9</p>
<p>1 fråga om Namibia och Venezuela tillämpas de nya föreskrifterna i 16 §</p>
<p>2 mom. tredje stycket först fr.o.m. den 1 januari året efter det att<br>dubbelbeskattningsavtalet med respektive land trätt i kraft.</p>
<p>punkt 10</p>
<p>Förslaget att aktie e.d. skall anses ha avyttrats när ett bolag försätts i<br>konkurs föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. Har ett bolag före</p>
<p>23 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>353</p>
<p>ikraftträdandet försatts i konkurs men inte upplösts vid den tidpunkten Prop. 1993/94:50<br>anses aktie e.d. ha avyttrats den 1 januari 1994.</p>
<p>punkt 11</p>
<p>I punkten har tagits in en hänvisning till en bestämmelse i lagen om<br>återföring av skatteutjämningsreserv. Den bestämmelsen gäller ingångs-<br>värdet för andel i handelsbolag enligt 28 §.</p>
<h3>20.9 Lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>2 § 3 mom.</p>
<p>I första stycket har villkoren i d och e ändrats som en konsekvens av<br>förslaget att utdelning på svenska aktier och andelar skall vara skattefri.<br>Förslaget i lagrådsremissen innebar att koncernbidrag inte fick lämnas<br>mellan systerbolag om aktierna i något av bolagen utgjorde lager-<br>tillgångar hos moderbolaget. En tillräcklig restriktion är emellertid att<br>begränsa möjligheten att lämna koncernbidrag för bolag vars aktier utgör<br>lagertillgångar hos moderbolaget. Villkoret i e har utformats så att om<br>aktierna i det givande dotterföretaget utgör lagertillgångar hos moderföre-<br>taget skall detsamma gälla för det mottagande dotterföretaget för att<br>koncernbidrag skall kunna lämnas.</p>
<p>Det nuvarande fjärde stycket slopas som en konsekvens av att 2 §<br>12 mom. har upphävts.</p>
<p>3 § 1 mom.</p>
<p>Bestämmelserna i det nuvarande tredje stycket har slopats beroende på att<br>utskiftning från aktiebolag numera tas om hand inom reavinstsystemet.</p>
<p>I de nya tredje—fjärde styckena anges förutsättningarna för<br>skattelättnader för att lindra den ekonomiska dubbelbeskattningen. Jfr<br>kommentaren till punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL.</p>
<p>Till femte stycket har flyttats den nuvarande bestämmelsen i fjärde<br>stycket. Den erinrar om att det för beskattning av utdelning från resp,<br>avttring av aktier i ett fåmansföretag finns särskilda regler i 12 mom.</p>
<p>I sjätte—nionde styckena finns bestämmelser som reglerar beskattningen<br>av andelar i värdepappersfonder. Jfr kommentaren till punkt 2 a av<br>anvisningarna till 22 § KL.</p>
<p>3 § 2 mom.</p>
<p>I andra stycket har skett en redaktionell ändring. Orsaken är att rätt till<br>avdrag för reaförluster för vissa tillgångar numera uttryckligen regleras<br>i 25 § 11 mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom.</p>
<p>354</p>
<p>7 § 4 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Stiftelsen Sveriges Nationaldag har tagits in i den s.k. katalogen i fjärde<br>stycket.</p>
<p>7 § 8 mom.</p>
<p>Första - femte styckena har slopats som en konsekvens av den allmänna<br>regeln om skattefrihet för utdelningsinkomster.</p>
<p>I den nya första stycket har de nuvarande förutsättningarna för<br>skattefrihet i tredje stycket a och b tagits in.</p>
<p>10 a §</p>
<p>Bolagsskattesatsen sänks från 30 till 28 %.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>punkt 1</p>
<p>De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.</p>
<p>punkt 2</p>
<p>Den tidigare beslutade övergångsbestämmelsen för livförsäkringsföretag<br>kvarstår oförändrad.</p>
<p>punkt 3</p>
<p>Förmögenhetsförhållandena för värdepappersfonder före ikraftträdandet<br>skall inte påverka andelsbeskattningen efter denna tidpunkt. Under en<br>övergångsperiod får bestämmelserna om reducerad skatteplikt för reavinst<br>i fråga om andel i svensk värdepappersfond som skall ha minst 90 % av<br>förmögenheten placerad i svenska och utländska aktier e.d. tillämpas om<br>denna förmögenhetsandel uppgår till minst 75 %.</p>
<p>punkt 4</p>
<p>De nya bestämmelserna om skatteplikt för utdelning på andel i värde-<br>pappersfond tillämpas vid 1995 års taxering som om fonden uppburit de<br>vidareutdelade inkomsterna samma år utdelningen sker. Därigenom<br>undviks att utdelningar från värdepappersfonder blir fullt skattepliktiga<br>under år 1994 för andra fonder än räntefonder.</p>
<p>355</p>
<h3>20.10 Lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>ackumulerad inkomst</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att handelsbolagsbeskattningen av äldre<br>dödsbon avskaffas.</p>
<p>3 §</p>
<p>En minskning av expansionsmedel skall tas upp som intäkt av närings-<br>verksamhet. En sådan intäkt av detta slag som beror på att verksamheten<br>har upphört bör få räknas som ackumulerad inkomst om expansionsmed-<br>len hänför sig till minst två år. Detsamma gäller i fråga om fysisk person<br>eller delägare i handelsbolag som är bosatt utomlands om anknytning till<br>fastighet eller fast driftställe här i landet har upphört och expan-<br>sionsmedel enligt 5 § expansionsmedelslagen skall anses vara noll kr. En<br>bestämmelse om detta har införts i en ny punkt 14.</p>
<p>Av en ny punkt 15 framgår att intäkt av näringsverksamhet som härrör<br>från återföring av periodiseringsfonder på grund av bl.a. att näringsverk-<br>samheten upphört, andel i handelsbolag avyttrats eller konkurs bör få<br>räknas som ackumulerad inkomst om de återförda avdragen för avsätt-<br>ningar hänför sig till minst två år.</p>
<h3>20.11 Uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>2 § 3 mom.</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att reglerna om förseningsavgift har<br>föreslagits bli intagna i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), se prop.<br>1993/94:1.</p>
<p>26 §</p>
<p>Av bestämmelsen i andra stycket framgår att såväl preliminär F-skatt som<br>särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje uppbördsmånad<br>under uppbördsåret, dvs. under tiden fr.o.m. februari månad ett år t.o.m.<br>januari månad det följande året. Har skatten debiterats under uppbörds-<br>året skall den betalas med lika stora belopp senast den 18 i var och en av<br>de månader som återstår av uppbördsåret efter den månad under vilken<br>skatten debiterades.</p>
<p>27 § 2 mom.</p>
<p>I momentet har en ny punkt, 6, införts. Av punkt 6 jämförd med 3 §<br>lagen om expansionsmedel framgår att den skattskyldige skall gottskrivas</p>
<p>356<br></p>
<p>ett belopp motsvarande 28 % av en minskning av expansionsmedel vid Prop. 1993/94:50<br>debitering av slutlig skatt.</p>
<p>32 §</p>
<p>Se kommentaren till 2 § 3 mom.</p>
<p>36 §</p>
<p>Med en månatlig uppbörd av preliminär F-skatt blir februari den första<br>uppbördsmånaden under uppbördsåret. Den preliminära F-skatt som debi-<br>terats inför detta uppbördstillfälle skall alltså betalas senast den 18 i<br>månaden. För att göra en sådan ordning möjlig föreskrivs i första stycket<br>att en F-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 25<br>januari under inkomståret.</p>
<p>36 a §</p>
<p>Med en månatlig uppbörd av särskild A-skatt blir februari den första<br>uppbördsmånaden under uppbördsåret. Den särskilda A-skatt som debite-<br>rats inför detta uppbördstillfälle skall alltså betalas senast den 18 i<br>månaden. För att göra en sådan ordning möjlig föreskrivs i första stycket<br>att ett besked om debitering av särskild A-skatt skall översändas till den<br>skattskyldige senast den 25 januari under inkomståret.</p>
<p>69 § 2 mom.</p>
<p>I andra stycket görs en följdändring till ändringen i 27 § 2 mom.</p>
<p>Anvisningar</p>
<p>till 40 §</p>
<p>Enligt den nuvarande lydelsen får F-skattesedeln effekt t.o.m. februari<br>året efter det inkomstår för vilket den är utfärdad. Det innebär att<br>skatteavdrag som skall redovisas vid det första uppbördstillfället under<br>uppbördsåret, dvs. senast den 18 mars, får underlåtas på grund av en F-<br>skattesedel som utfärdats för närmast föregående inkomstår. En motsva-<br>rande ordning avses gälla även med en månatlig uppbörd av F-skatt. Då<br>kommer emellertid det första uppbördstillfället att bli senast den 18<br>februari. Förevarande bestämmelse har därför ändrats så att F-skatte-<br>sedeln ges effekt endast under januari året efter det inkomstår för vilket<br>skattsedeln utfärdats. Bestämmelsen korresponderar med 36 § UBL där<br>det föreskrivs att en F-skattesedel skall översändas till den skattskyldige<br>senast den 25 januari under inkomståret.</p>
<p>357</p>
<h3>20.12 Lagen (1992:1661) om ändring i Prop. 1993/94:50</h3>
<h3>uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>27 § 3 mom.</p>
<p>I första stycket görs en följdändring till ändringen i 27 § 2 mom. UBL.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att reglerna om<br>förseningsavgift föreslagits bli intagna i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152), se prop. 1993/94:1.</p>
<p>68 § 6 mom.</p>
<p>Den föreslagna ändringen innebär att sista stycket upphävs. Därigenom</p>
<p>tas kravet bort att en utmätning skall inbringa något utöver vad som<br>fordras för att täcka kostnaderna.</p>
<p>69 § 7 mom.</p>
<p>I första stycket görs en följdändring till ändringen i 27 § 2 mom. UBL.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att reglerna om<br>förseningsavgift föreslagits bli intagna i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152), se prop. 1993/94:1.</p>
<h3>20.13 Lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om<br>ändring i uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>1 §</p>
<p>1 lagrummet har en ny punkt, 14, införts. Av denna framgår att upp-<br>bördslagens bestämmelser skall gälla även skatt enligt lagen om ex-<br>pansionsmedel.</p>
<h3>20.14 Skogskontolagen (1954:142)</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen i första stycket är en följd av att handelsbolagsbeskattningen</p>
<p>av äldre dödsbon tagits bort.</p>
<p>De justeringar som gjorts i tredje och sjätte styckena är en anpassning<br>till den ändrade förvärvskälleindelningen.</p>
<p>358</p>
<p>2 §</p>
<p>Ändringen i första stycket är en anpassning till den ändrade förvärvskälle-<br>indelningen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Justeringen är en anpassning till den ändrade förvärvskälleindelningen.</p>
<p>9§</p>
<p>Ändringen är en följd av att handelsbolagsbeskattningen av äldre dödsbon<br>tagits bort.</p>
<h3>20.15 Lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3>
<p>11 kap. 3 §</p>
<p>Vad som är aktiv resp, passiv näringsverksamhet regleras enligt gällande<br>regler i 18 § KL. I fortsättningen definieras aktiv näringsverksamhet i<br>AFL och passiv näringsverksamhet i 2 § första stycket SLF.</p>
<p>I paragrafens första stycke har definitionen av aktiv näringsverksamhet<br>tagits in. Enligt andra stycket skall bedömningen göras för varje för-<br>värvskälla för sig. Gränsdragningen mellan aktiv och passiv näringsverk-<br>samhet samt vad som är att hänföra till en resp, skilda förvärvskällor har<br>kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt 7.1.1 och 7.2.2).</p>
<p>Enligt definitionen kan självständig näringsverksamhet utomlands aldrig<br>utgöra aktiv näringsverksamhet. Detta innebär t.ex. att ett underskott av<br>självständig näringsverksamhet utomlands aldrig kan föranleda avdrag<br>enligt 46 § 1 mom. KL.</p>
<h3>20.16 Lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen<br>Svenska Filminstitutet, m.m.</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringarna är en följd av det nya film- och videoavtalet. I be-<br>stämmelsen anges parterna i det nya avtalet. Som tidigare medges avdrag<br>för biograf- och videoavgifter till Filminstitutet. Som en följd av att två<br>TV-företag är parter i avtalet föreskrivs att avdrag medges även för dessa<br>företags avtalsenliga bidrag till Filminstitutet.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>359</p>
<p>2 §</p>
<p>Ändringen är en följd av att inkomstslagen ändrats genom skatterefor-<br>men.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen innebär att stöd som Filminstitutet ger till näringsidkare<br>för näringsverksamheten anses vara näringsbidrag eller annat stöd som<br>beskattas enligt punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL.</p>
<p>Den nuvarande regleringen om skattefrihet för vissa bidrag slopas.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>20.17 Lagen (1963:430) om mervärdeskatt</h3>
<p>48 a §</p>
<p>Den föreslagna ändringen har kommenterats i kapitel 17.</p>
<h3>20.18 Lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen<br>för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag</h3>
<p>Den justering som har gjorts är en anpassning till redan tidigare beslutade<br>ändringar av förvärvskälleindelningen (jfr prop. 1989/90:110, s 543 f).</p>
<h3>20.19 Kupongskattelagen (1970:624)</h3>
<p>I 2 § finns bestämmelser som innebär att kupongskatt även tas ut på<br>utbetalningar i form av utskiftning. För aktieägare som är skattskyldiga<br>i Sverige föreslås att utskiftning i samband med likvidation och fusion<br>helt skall behandlas inom reavinstsystemet. En motsvarande ändring i<br>fråga om uttag av kupongskatt är inte möjlig eftersom det förutsätter att<br>den som skall innehålla skatten - VPC eller det utbetalande bolaget - har<br>kännedom om den vinst som har uppkommit. Regleringen kvarstår därför<br>oförändrad. Det restitutionsförfarande som finns i 27 § ger på samma sätt<br>som i dag en möjlighet till reduktion av underlaget för kupongskatt.</p>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen i första stycket är en konsekvens av att de regler, som innebär<br>att ett moderbolag till sina aktieägare kan dela ut aktierna i ett dotterbolag<br>utan skattekonsekvenser, har flyttats till punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § KL.</p>
<p>360</p>
<p>4 §</p>
<p>Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att handelsbolagsbeskatt-<br>ningen för dödsbon slopas.</p>
<h3>20.20 Skattebrottslagen (1971:69)</h3>
<p>Ändringen föranleds av den nya expansionsmedelsskatten.</p>
<h3>20.21 Bokföringslagen (1976:125)</h3>
<p>12 §</p>
<p>Enligt den nuvarande lydelsen av femte stycket gäller följande. Den som<br>är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda samma<br>räkenskapsår för dessa. Föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller<br>myndighet som regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får<br>användas. Enligt den nuvarande lydelsen av sjätte stycket har detta mot-<br>svarande tillämpning på räkenskapsår inom en koncern.</p>
<p>Genom skattereformen 1990 avskaffades indelningen i förvärvskällor<br>för aktiebolag m.fl. juridiska personer. Med undantag för självständig<br>näringsverksamhet i utlandet kommer all näringsverksamhet som en fy-<br>sisk person bedriver att hänföras till en och samma förvärvskälla. Den<br>bokföringsskyldige bör inte få kunna tillämpa olika räkenskapsår för<br>skilda delar av sin verksamhet. Den nämnda möjligheten till dispens bör<br>därför begränsas till att avse olika företag inom en koncern. En ändring<br>av denna innebörd har gjorts i femte och sjätte styckena.</p>
<h3>20.22 Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen i 1 § andra stycket är en följd av att handelsbolagsbeskatt-<br>ningen av äldre dödsbon slopats.</p>
<p>3 och 5 §§</p>
<p>Justeringarna i 3 och 5 §§ har gjorts till följd av den ändrade förvärvskäl-<br>leindelningen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>361</p>
<h3>20.23 Lagen (1981:691) om socialavgifter Prop. 1993/94:50</h3>
<p>2 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Folkpensionsavgiften höjs med 0,2 procentenheter.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Folkpensionsavgiften höjs med 0,2 procentenheter.</p>
<p>6§</p>
<p>Ändringen i första stycket föranleds av att föreskrifterna om avkortning<br>utmönstrats ur uppbördslagstiftningen (prop. 1992/93:198, bet. 1992/93:<br>SkU27, rskr. 1992/93:448, SFS 1993:891 m.fl.).</p>
<p>I andra stycket har med hänsyn till den månatliga uppbörden antalet<br>tillgodoföringstillfällen ändrats från sex till tolv. Bestämmelserna har<br>också utvidgats till att avse all debiterad preliminär skatt, dvs. inte bara<br>preliminär F-skatt utan också särskild A-skatt. Vidare har de tidsangivel-<br>ser som finns i stycket justerats med hänsyn till att första uppbördsmåna-<br>den blir februari i stället för mars. Slutligen anges i förtydligande syfte<br>att bestämmelserna endast gäller preliminär skatt som debiterats fysiska<br>personer.</p>
<h3>20.24 Utsökningsbalken</h3>
<p>2 kap. 4 §</p>
<p>I första stycket har endast språkliga ändringar gjorts.</p>
<p>I andra stycket har förutsättningarna för överlämnande av mål mellan<br>behöriga kronofogdemyndigheter mjukats upp. För sådant överlämnande<br>krävs fortsättningsvis endast att målets handläggning främjas därigenom.<br>Vidare görs den ändringen att ett mål får överlämnas även efter det att<br>utmätning, eller någon arman verkställighetsåtgärd, t.ex. kvarstad, har<br>företagits.</p>
<p>4 kap. 3 §</p>
<p>Paragrafen har fått ett nytt första stycke som anger de nya förutsätt-<br>ningarna för att utmätning skall ske. Det finns inte längre något krav på<br>att alla förrättningskostnader som uppkommer hos kronofogdemyndighe-<br>ten skall bli betalda för att utmätning skall få göras. I stället skall</p>
<p>362<br></p>
<p>myndigheten göra en prövning av om resultatet, efter avdrag för kostna- Prop. 1993/94:50<br>der som kan uppkomma efter själva utmätningen, kan beräknas bli ett<br>överskott som gör åtgärden försvarlig. Detta innebär t.ex. att utmätning<br>kan komma att ske även om bara en del av grundavgiften — eller grund-<br>avgifterna — blir betald.</p>
<p>13 kap. 6 §</p>
<p>Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Här framgår att sådana<br>förrättningskostnader som bara avser ett mål skall räknas med i det<br>målets fordran när man gör den proportionella fördelningen. Av det<br>föreslagna nya andra stycket i 17 kap. 7 § framgår att de gemensamma<br>kostnaderna skall tas ut innan den fördelningen görs.</p>
<p>20 a §</p>
<p>Paragrafen behandlar utbetalning av småbelopp.</p>
<p>Ett nytt första stycke behandlar det fallet att det finns flera mål och det<br>belopp som skall utbetalas i något av dem understiger 100 kr. Då skall<br>detta belopp i stället fördelas mellan andra mål, dvs. mål som enligt den<br>första fördelningen skulle få minst 100 kr. men inte därigenom bli fullbe-<br>talda. Denna regel skall tillämpas om inte särskilda skäl föranleder något<br>annat. En förebild till denna lösning finns i 11 kap. 13 a § konkurslagen<br>(1987:672).</p>
<p>Enligt andra stycket är kronofogdemyndigheten inte skyldig att betala<br>ut belopp som understiger 25 kr. Om beloppet inte betalas ut tillfaller det<br>staten. Den gräns som gällt hittills är 10 kr.</p>
<p>15 kap. 24 a §</p>
<p>Ändringen har samma innebörd som ändringen i 13 kap. 20 a § andra<br>stycket.</p>
<p>17 kap. 7 §</p>
<p>I ett nytt andra stycke anges att gemensamma förrättningskostnader har<br>företräde framför kostnader som bara avser ett mål och alltså skall tas ut<br>innan proportionering och fördelning sker (jfr 13 kap. 6 §).</p>
<h3>20.25 Lagen om ändring i lagen (1993:893) om ändring i<br>utsökningsbalken</h3>
<p>4 kap. 8 §</p>
<p>Paragrafen har ändrats senast genom SFS 1993:893 (prop. 1992/93:198<br>om indrivning av statliga fordringar m.m.), som träder i kraft den 1<br>januari 1994.</p>
<p>363</p>
<p>Ändringarna i första stycket innebär en utvidgning av den behörighet Prop. 1993/94:50<br>som kronofogdemyndigheten har att pröva mål om utmätning. När det<br>gäller behörigheten på grund av gäldenärens hemvist innebär förslaget<br>inga ändringar. Däremot utvidgas den behörighet som grundas på att<br>gäldenären har egendom inom länet; här behöver det nämligen inte längre<br>vara fråga om just den egendom som är föremål för själva utmätningen.<br>Härutöver föreskrivs nu behörighet för myndigheten i det län där verk-<br>ställighet annars lämpligen kan ske. Regeln skall tillgodose behoven av<br>att samordna handläggningen av mål mot olika gäldenärer vid en och<br>samma myndighet.</p>
<p>Till följd av de utvidgningar av behörigheten som gjorts i första stycket<br>har specialreglerna för behandling av fartyg m.m. i andra stycket kunnat<br>tas bort.</p>
<h3>20.26 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</h3>
<p>2 §</p>
<p>Ändringen beror på de nya reglerna för beskattning av äldre dödsbon<br>(avsnitt 7.5).</p>
<h3>20.27 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen i tredje stycket är redaktionell.</p>
<h3>20.28 Taxeringslagen (1990:324)</h3>
<p>4 kap. 13 §</p>
<p>Andra stycket 3 har justerats med anledning av förslagen i prop.<br>1993/94:1 omorganisationen vid fastighetstaxeringen. Förslagen innebär<br>att fastighetstaxeringsförfarandet i allt väsentligt utformas i enlighet med<br>förfarandet vid inkomsttaxeringen, bl.a. införs ett omprövningsförfarande<br>efter mönster från taxeringslagen. Justeringen innebär att följdändring i<br>att beslut enligt taxeringslagen får företas även efter utgången av fem-<br>årsperioden när det föranleds av att skattemyndigheten genom beslut om<br>omprövning eller taxeringsåtgärder ändrat ett fastighetstaxeringsbeslut.</p>
<p>5 kap. 1 §</p>
<p>Ändringen i andra stycket föranleds av att skattetillägg skall kunna<br>påföras vid oriktig uppgift beträffande underlag för skatt enligt lagen om<br>expansionsmedel.</p>
<p>364</p>
<h3>20.29 Lagen om ändring i lagen (1993:944) om ändring i <sup>Pro</sup>P- 1993/94:50<br>taxeringslagen (1990:324)</h3>
<p>1 kap. 1 §</p>
<p>Ändringen i första stycket föranleds av att taxeringslagen skall gälla också<br>vid fastställelse av underlaget för skatt enligt lagen om expansionsmedel.</p>
<h3>20.30 Lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3>
<p>2 kap. 10 §</p>
<p>Ändringen i andra stycket anger att en självdeklaration skall innehålla<br>också de uppgifter som behövs för beräkning av skatt enligt lagen om<br>expansionsmedel.</p>
<p>14 §</p>
<p>I första stycket skall hänvisningen till 3 kap. 5 § första stycket 4<br>rätteligen vara 3 kap. 5 § första stycket 3.</p>
<p>18 §</p>
<p>Paragrafen innehöll i sin tidigare lydelse bestämmelser om upplysnings-<br>plikt beträffande s.k. likställighetsavtal. Möjligheten att ingå sådana avtal<br>med svensk arbetsgivare har slopats fr.o.m. den 1 april 1993 i och med<br>införandet av F-skattebevis. Däremot kvarstår möjlighet att ingå s.k.<br>omvända likställighetsavtal med utländska arbetsgivare. Paragrafen har<br>justerats i enlighet med detta.</p>
<p>19 §</p>
<p>Till följd av införandet av lagen (1993:000) om räntefördelning vid be-<br>skattning har i ett nytt andra stycke intagits bestämmelser om skyldighet<br>för näringsidkare att lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt nämnda<br>lag. Uppgifterna skall lämnas avseende såväl utgången av närmast före-<br>gående beskattningsår som motsvarande belopp vid beskattningsårets ut-<br>gång.</p>
<p>25 §</p>
<p>Tredje stycket har slopats till följd av att handelsbolagsbeskattningen av<br>äldre dödsbon avskaffats.</p>
<p>365</p>
<p>3 kap. 22 §</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>I paragrafens andra stycke har intagits bestämmelser om kontrolluppgift<br>vid s.k. räntekompensation vid avyttring av en fordran eller andel i s.k.<br>räntefond (se kommentaren till 3 § 6 mom. SIL).</p>
<p>25 a §</p>
<p>I paragrafens andra stycke har ett förtydligande gjorts beträffande frågan<br>om vem som är uppgiftsskyldig för utgiftsränta. Förtydligandet innebär<br>att det är den som faktiskt har tagit emot räntan som är uppgiftsskyldig,<br>(dock fortfarande under förutsättning att mottagaren tillhör kretsen av<br>uppgiftsskyldiga i första stycket). Detta medför bl.a. att den som yrkes-<br>mässigt bedriver utlåning och tar emot ränta för en annan borgenärs räk-<br>ning blir uppgiftsskyldig, vilket kan vara fallet t.ex. då ett säljföretag<br>som säljer varor på avbetalning har lämnat över hela låneadministrationen<br>till ett finansieringsföretag, som också aviserar kunderna.</p>
<p>Detsamma gäller vid pantsättning av fordringar. Det kan även förekom-<br>ma att en bank, som lånat ut pengar till privatpersoner, säljer ut ford-<br>ringar för att på så sätt sprida riskerna eller förbättra likviditeten. Banken<br>fortsätter emellertid att administrera lånen; aviserar låntagarna och tar<br>emot räntebetalningarna. Kunderna har inte underrättats om borgenärs-<br>bytet. Vid sådan överlåtelse är det den förste borgenären — i detta fall<br>banken — som är uppgiftsskyldig.</p>
<p>Paragrafens tredje stycke har, till följd av ändringen i 3 § 6 mom. förs-<br>ta stycket SIL justerats så att det av kontrolluppgiften särskilt skall<br>framgå hur stor del av betald ränta som är avdragsgill för det aktuella<br>året, dock endast om den betalda räntan till någon del belöper på tid efter<br>den 31 januari året efter beskattningsåret.</p>
<p>I ett nytt fjärde stycke har intagits bestämmelser om kontrolluppgift vid<br>s.k. räntekompensation vid förvärv av fordon (jfr kommentaren till 22 §).<br>I de fall den avkastning kompensationen avser förfaller till betalning ett<br>senare år än det år förvärvet skett skall dock någon kontrolluppgift inte<br>lämnas.</p>
<p>28 och 31 §§</p>
<p>Paragraferna har justerats med anledning av att utdelning på aktier i<br>svenskt aktiebolag, och andelar i svensk ekonomisk förening fortsätt-<br>ningsvis skall vara skattefri.</p>
<p>60 §</p>
<p>Paragrafens första stycke innehåller regler om sammandrag av kontroll-<br>uppgifter. Sista meningen har utgått. Meningen behandlar först semester-<br>medel som har betalts in till semesterkassa. Sådan uppgift behöver inte<br>längre tas med på sammandraget eftersom arbetsgivaren fr.o.m. inkomst-<br>året 1993 inte längre betalar de socialavgifter som belöper på medlen.</p>
<p>366</p>
<p>Detta görs i stället av semesterkassan, som också lämnar kontrolluppgift. Prop. 1993/94:50<br>Därefter behandlas underlag för löneskatt. Inte heller denna uppgift<br>behöver längre särskilt anges på sammandraget, eftersom det framgår av<br>personnumret om personen i fråga är över 65 år och arbetsgivaren då<br>skall betala in särskild löneskatt i stället för arbetsgivaravgifter. Beloppen<br>i ruta 11 och 12 på kontrolluppgiftsblanketten utgör då underlaget för<br>särskild löneskatt.</p>
<p>I ett nytt tredje stycke har i syfte att underlätta taxeringsarbetet införts<br>bestämmelser om skyldighet att lämna sammandrag avseende utgiftsränta,<br>tomträttsavgäld, avgift för pensionsförsäkring och reavinst/förlust vid för-<br>säljning av andel i allemansfond. Vidare har införts skyldighet för<br>bostadsrättsföreningar m.fl. att lämna sammandrag beträffande kontroll-<br>uppgifter som skall lämnas vid upplåtelse eller överlåtelse av lägenhet.</p>
<h3>20.31 Lagen om ändring i lagen (1993:945) om ändring i<br>lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>3 kap. 23 §</p>
<p>Punkt 3 har justerats med anledning av att den skattemässiga särbe-<br>handlingen av allemanssparandet har slopats. Vidare har ränta på<br>vinstandelslån som inte utgör skattepliktig inkomst enligt punkt 2 a första<br>stycket 4 av anvisningarna till 22 § KL (se kommentaren vid denna<br>paragraf) undantagits från kontrolluppgiftsskyldigheten.</p>
<p>27 §</p>
<p>Paragrafen har justerats med anledning av att utdelning på aktie i svenskt<br>bolag och andel i svensk ekonomisk förening fortsättningsvis skall vara<br>skattefri. Beträffande svensk värdepappersfond skall kontrolluppgift läm-<br>nas till den del utdelningen är skattepliktig. Justering har även skett till<br>följd av att den skattemässiga särbehandlingen av allemanssparandet har<br>slopats.</p>
<p>32 a §</p>
<p>Paragrafen har justerats med anledning av att den skattemässiga särbe-<br>handlingen av allemanssparandet har slopats. Numera gäller att reavinst<br>och reaförlust vid försäljning av andel i allemansfond skattemässigt skall<br>behandlas på samma sätt som reavinst/förlust vid försäljning av andel i<br>annan svensk värdepappersfond.</p>
<p>367</p>
<h3>20.32 Lagen om ändring i lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv</h3>
<p>Föreskriften och motiven för ändringen kommenteras i avsnitt 6.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<h3>20.33 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade<br>reserver</h3>
<p>Motiven för bestämmelserna i andra stycket och finns i avsnitt 7.4.</p>
<p>Slopandet av 5 § femte stycket beror på att handelsbolagsbeskattningen<br>av äldre dödsbon avskaffats.</p>
<h3>20.34 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen är en följd av att folkpensionsavgiften höjs med 0,2 procen-<br>tenheter.</p>
<p>2 §</p>
<p>Bestämningen i första stycket av passiv näringsverksamhet föranleds av<br>att definitionerna av aktiv och passiv näringsverksamhet utgått ur 18 §<br>KL och en definition av aktiv näringsverksamhet tagits in i 11 kap. 3 §<br>första stycket AFL. Som en följd av att folkpensionsavgiften höjs med<br>0,2 procentenheter justeras den särskilda löneskatten.</p>
<h3>20.35 Lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>2 §</p>
<p>I paragrafens sista stycke har en följdändring gjorts till förslaget om<br>slopad handelsbolagsbeskattning av äldre dödsbon.</p>
<p>7§</p>
<p>Ett tillägg har gjorts i reglerna om värdering av värdepapper vid be-<br>stämmandet av underlaget för avkastningsskatt. Ändringarna innebär att<br>uttaget av avkastningsskatt anpassas till förslaget om lindrad beskattning<br>av direktägda värdepapper. De värdepapper som är föremål för begränsad<br>skatteplikt enligt 3 § 1 mom. SIL skall vid bestämmandet av underlaget<br>för avkastningsskatt inte tas upp till hela det noterade värdet. Värdepap-<br></p>
<p>368</p>
<p>per i denna grupp som är hänförliga till kapitalförsäkring tas upp till Prop. 1993/94:50<br>65 % för att skattebelastningen på detta kapital alltjämt skall ligga på en<br>nivå som motsvarar kapitalinkomstskattenivån.</p>
<p>Värdepapper som omfattas av nämnda moment och som är hänförliga<br>till den del av underlaget för avkastningsskatt som beskattas med en<br>skattesats på 9 % tas upp till 80 % av det noterade värdet. Det innebär<br>att sparande i pensionsförsäkring och på pensionssparkonto alltjämt<br>kommer att behålla en relativ skatteförmån.</p>
<p>När det gäller andelar i värdepappersfonder sker värderingen på ett<br>något annorlunda sätt. En fondandel skall nämligen värderas med<br>hänsynstagande till hur stor del av utdelningen som under det föregående<br>beskattningsåret skulle ha varit skattepliktig resp, inte skattepliktig enligt<br>de allmänna bestämmelserna om inkomstbeskattning av utdelning från<br>fonder. Den generella nedsättningen av värderingsunderlaget till 80 resp.<br>65 % av marknadsvärdet skall reduceras i samma proportion som<br>utdelningen skulle ha varit skattepliktig i inkomstskattesystemet. Om t.ex<br>30 % av utdelningen skulle ha varit skattepliktig skall nedsättningen av<br>värderingsunderlaget också reduceras med 30 %. Det innebär att andelen<br>i ett sådant fall skall tas upp till 86 % av det noterade värdet om den<br>ingår i pensionsförsäkringskapital. Reduceringen av den högsta tillåtna<br>nedsättningen (100 - 80=) 20 blir alltså (30 % av 20=) 6 %.</p>
<p>Om utdelningen delvis skulle ha varit skattefri, t.ex därför att<br>reavinster på aktier delats ut, skall reduceringen ske på motsvarande sätt.<br>Ett exempel får illustrera. Utdelningen antas vara 100 kr. och skatten,<br>beräknad enligt de vanliga inkomstskattereglema, antas uppgå till 15 kr.<br>Högsta möjliga skatt som skulle ha kunnat utgå på utdelningen är 25 kr.<br>vid en skattesats på 25 %. Reduceringen skall i detta fall göras med<br>(15/25=) 60 %, vilket motsvarar 12 procentenheter. Det betyder alltså<br>att fondandelen skall tas upp till 92 % av det noterade värdet om den<br>ingår i ett pensionsförsäkringskapital.</p>
<p>Motsvarande justeringar skall göras för andelar som ingår i annat<br>pensionskapital.</p>
<h3>20.36 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</h3>
<p>Ändringen i 1 § andra stycket är en följd av att handelsbolagsbeskatt-<br>ningen av äldre dödsbon tagits bort.</p>
<p>Justeringarna i 3, 9 och 10 §§ innebär en anpassning till det ändrade<br>förvärvskällebegreppet.</p>
<p>24 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50</p>
<p>369</p>
<p>'2Q.'i'l Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</p>
<p>1 §</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Ändringen är en följd av att reglerna i 53 § 3 mom. KL om handels-<br>bolagsbeskattade dödsbon slopats. Som en följd av att folkpensionsav-<br>giften höjs justeras löneskatten.</p>
<p>2.38 Lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</p>
<p>3§</p>
<p>Som en följd av att folkpensionsavgiften höjs justeras löneskatten.</p>
<p>20.39 Lagen (1992:1485) om beräkning av statlig in-<br>komstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års<br>taxeringar</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av den ändrade dödsbobeskattningen.</p>
<p>20.40 Lagen (1992:1643) om särskilda regler för<br>beskattning av handelsbolag i vissa fall</p>
<p>Ändringen i 1 och 3 §§ föranleds av den ändrade förvärvskälleindelnin-<br>gen</p>
<p>20.41 Lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och<br>andra kreditinstitut</p>
<p>27 §</p>
<p>Bestämmelsen är tillämplig i fråga om sådana företag vars samtliga aktier<br>eller andelar ägs av staten vid överlåtelsetidpunkten och som omfattas av<br>möjligheten att erhålla stöd från staten enligt 3 § lagen. Företaget i fråga<br>behöver inte faktiskt ha erhållit sådant stöd som avses i bankstödslagen.</p>
<p>Begränsningen i avdragsrätten gäller allt underskott som uppkommit<br>före det beskattningsår då överlåtelsen skedde. Även underskott som upp-<br>kommit före statens förvärv av företaget omfattas således. Underskott<br>som uppkommit under det beskattningsår överlåtelsen ägde rum omfattas<br>däremot inte. Avdragsbegränsningen förutsätter inte att staten sålt samt-<br></p>
<p>370</p>
<p>liga aktier eller andelar. Bestämmelsen gäller även för det fall staten Prop. 1993/94:50<br>överlåter en del av företaget.</p>
<h3>20.42 Lagen om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag<br>vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning</h3>
<p>Av skäl som anförs i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) skall<br>Annell-avdraget avskaffas och ersättas med en lindring av dubbelbe-<br>skattningen på aktieägamivån. Lagen om avdrag vid inkomsttaxeringen<br>för viss aktieutdelning skall därför upphävas. Den upphävda lagen till-<br>lämpas på utdelning som förfallit till betalning före utgången av år 1993.</p>
<h3>20.43 Lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning<br>på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)</h3>
<p>Lagen upphävs som en följd av det allmänna förslaget om skattefrihet för<br>utdelning.</p>
<h3>20.44 Lagen om upphävande av lagen (1988:847) om<br>skattelättnader för allemanssparande</h3>
<p>Lagen innebär att de särskilda skattereglerna för allemansfonder slopas</p>
<p>fr.o.m. den 1 januari 1994. Allmänna skatteregler för fondandelar kom-<br>mer därför att gälla. Vissa nu gällande regler om behandling av spar-<br>premie enligt reglerna för premiegrundande allemanssparande kvarstår<br>dock enligt övergångsregleringen. Detsamma gäller regler om skattefrihet<br>för bonusränta som ännu inte utbetalts men som tillgodoräknats ungdoms-<br>bosparare före utgången av år 1991.</p>
<p>371</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>promemorian Beskattning av enskild näringsverksamhet m.m.<br>Ändringar i bolagsbeskattningen Ds 1993:28</p>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksskatteverket<br>(RSV), Riksbanken, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten<br>i Göteborg, Datainspektionen, Bokföringsnämnden (BFN), Riksförsäk-<br>ringsverket (RFV), Riksrevisionsverket (RRV), Skogsstyrelsen, Statens<br>jordbruksverk, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Bank-<br>stödsnämnden, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid<br>Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Finansbolagens Förening,<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Grossistförbundet Svensk<br>Handel, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd<br>(KLYS), Kooperativa Förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige<br>(LO), Landstingsförbundet, Redovisningsrådet, Svenska kommunför-<br>bundet, Svenska Revisorsförbundet SRS, Svenska Samemas Riksförbund,<br>Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges<br>fastighetsägareförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Jord-<br>ägareförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänsteför-<br>bundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Utvecklings-<br>fonden i Jönköpings län.</p>
<p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund (LRF/<br>Skogsägarna) har avgett ett gemensamt yttrande.</p>
<p>Svenska Handelskammarförbundet, Svensk Industriförening, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har åberopat ett<br>yttrande från Näringslivets Skattedelegation. Företagarnas Riksorga-<br>nisation, Svenska Bankföreningen, Sveriges Köpmannaförbund och Sve-<br>riges Redareförening har förutom egna yttranden åberopat yttrandet från<br>Näringslivets Skattedelegation.</p>
<p>Yttrande har kommit in från Sveriges Försäkringsförbund som också<br>har hänvisat till Näringslivets skattedelegations yttrande. Yttranden har<br>även kommit in från Skogsindustrierna, Samhällsvetenskapliga fakulteten<br>vid Lunds universitet, Kooperativa institutet, Skattebetalarnas Förening,<br>Sveriges Bokförings- & Revisionsbyråers Förbund, Kjell Lindén, Johan<br>af Klint, John Canevall och SABO.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>372</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>betänkandet (SOU 1993:29) Fortsatt reformering av företagsbe-<br>skattningen. Del 2. Den ekonomiska dubbelbeskattningen</p>
<p>Riksskatteverket (RSV), Riksbanken, Hovrätten över Skåne och Blekinge,<br>Kammarrätten i Göteborg, Datainspektionen, Bokföringsnämnden (BFN),<br>Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket (RRV), Skogsstyrelsen,<br>Statens jordbruksverk, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),<br>Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala univer-<br>sitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, Sam-<br>hällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Byggentreprenörerna,<br>Centralorganisationen SACO, Finansbolagens förening, Föreningen<br>Auktoriserade Revisorer (FAR), Företagarnas riksorganisation, Grossist-<br>förbundet Svensk Handel, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisa-<br>tionen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Redovisningsrådet, Svenska<br>kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Svenska Uppfinnare-<br>föreningen, Sveriges ackordcentral, Sveriges Fastighetsägareförbund,<br>Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges<br>Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänsteför-<br>bundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Utvecklingsfonden<br>i Jönköpings län.</p>
<p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett<br>ett gemensamt yttrande.</p>
<p>Svenska Handelskammarförbundet, Svensk Industriförbund, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande<br>från Näringslivets Skattedelegation. Företagarnas Riksorganisation och<br>Svenska Bankföreningen har förutom egna yttranden åberopat yttrandet<br>från Näringslivets Skattedelegation.</p>
<p>Yttrande har kommit in från Bankstödsnämnden, Riksgäldskontoret, S-<br>E-Banken Försäkring, Fondbolagens Förening, Kooperativa institutet,<br>Sveriges Bokförings- & Revisionsbyråers Förbund och SABO Bankstöds-<br>nämnden, Skattebetalarnas Förening, John Canevall, Sveriges Bokförings-<br>& Revisionsbyråers Förbund, Johan af Klint och SABO</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>373</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>promemorian om månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och<br>särskild A-skatt.</p>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av RSV, För-<br>eningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation,<br>LRF och Sveriges Industriförbund.</p>
<p>Yttrande har också kommit in från Sveriges Campingvärdars Riks-<br>förbund.</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>promemorian Avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska<br>Filminstitutet, m.m.</p>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av RSV, Stiftelsen<br>Svenska Filminstitutet, Sveriges Biografägareförbund, Sveriges Film-<br>uthyrareförening u.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges<br>Videodistributörers Förening, VIDSAM-Videouthyramas Samarbetsorga-<br>nisation och Sveriges Television AB.</p>
<p>Nordisk Television har förutom eget yttrande åberopat yttrande från<br>Sveriges Television AB.</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>Riksskatteverkets översyn av utsökningsbalken (RSV Rapport 1992:1)</p>
<p>Justitiekanslern, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, Kriminalvårds-<br>styrelsen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Socialstyrelsen, Riksför-<br>säkringsverket, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Centrala studiestöds-<br>nämnden, Konsumentverket, Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän,<br>Försvarets civilförvaltning, Skattemyndigheten i Malmöhus län, Krono-<br>fogdemyndigheten i Stockholms län, Juridiska fakultetsnämnden vid<br>Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens<br>centralorganisation, JUSEK, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska<br>Bankföreningen, Sparbankernas Bank, Föreningen Sveriges kronofogdar,<br>Ackordscentralen i Stockholm, Konkursförvaltarkollegiernas förening,<br>Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Finansbolagens förening,<br>Svenska Inkassoföreningen, Socialtjänstlagsutredningen (dir. 1991:50),<br>Göteborgs konsumentnämnd.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>374</p>
<h2>Remitterade lagförslag</h2>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>2.1 Förslag till</h3>
<h3>Lag om räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § För fysisk person och svenskt dödsbo sker räntefördelning enligt<br>denna lag. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas<br>inte av denna lag.</p>
<p>2 § Med positiv räntefördelning avses att avdrag medges för ett positivt<br>fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och att samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av<br>inkomst av kapital enligt lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas<br>upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt<br>kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt och att avdrag<br>medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital enligt la-<br>gen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>3 § Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången<br>av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multi-<br>plicerad med ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av den nämnda räntesatsen multi-<br>plicerad med ett negativt fördelningsunderlag.</p>
<p>4 § Positiv räntefördelning medges endast i den mån det föreligger ett<br>positivt justerat resultat i förvärvskällan. Positivt fördelningsbelopp som<br>inte kan utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret (sparat<br>fördelningsbelopp). Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det<br>sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta.</p>
<p>Det justerade resultatet beräknas med utgångspunkt i inkomsten eller<br>underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt<br>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och ersätt-<br>ningsfond som återförts till beskattning jämte särskilt tillägg enligt 9 och<br>10 §§ lagen (1990:663) om ersättningsfonder.</p>
<p>Som avgående poster räknas intäkter enligt punkterna 11 och 13 av an-<br>visningarna till 22 § kommunalskattelagen och avdrag enligt 1 § lagen om<br>ersättningsfonder.</p>
<p>5 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo beräknas fördelningsunderlaget med utgångspunkt i skillnaden<br>mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast</p>
<p>375</p>
<p>föregående beskattningsår med de justeringar som anges i andra - fjärde<br>styckena, åttonde stycket första meningen och nionde stycket.</p>
<p>Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för<br>reserveringen medges vid inkomsttaxeringen och belopp som har avsatts<br>till ersättningsfond eller periodiseringsfond.</p>
<p>Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 §<br>1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt av<br>näringsverksamhet. Andel i handelsbolag skall aldrig räknas som tillgång.</p>
<p>Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt,<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt<br>enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkom-<br>ster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt<br>på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastighetsskatt, mervär-<br>deskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,<br>annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän<br>sjukförsäkringsavgift samt skattetillägg och förseningsavgift enligt<br>taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelningsunder-<br>laget enligt första - fjärde styckena upp mellan makarna på grundval av<br>deras andelar av kapitalet i verksamheten.</p>
<p>Det belopp som följer av första - femte styckena ökas med underskott<br>av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån<br>avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av<br>expansionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltillskott<br>under närmast föregående beskattningsår.</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs<br>fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen<br>i bolaget enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt vid utgången av<br>närmast föregående beskattningsår eller, för andel i handelsbolag som<br>utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde vid samma<br>tidpunkt. Värdet minskas med kapitaltillskott under närmast föregående<br>beskattningsår och med lån avseende det aktuella beskattningsåret från<br>bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses<br>i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen<br>om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet.</p>
<p>Fördelningsunderlaget skall ökas med ett belopp motsvarande ett<br>negativt fördelningsunderlag bestämt med bortseende från sista stycket<br>vid 1995 års taxering, eller om den skattskyldige på grund av förlängt<br>räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksamheten detta<br>år, vid 1996 års taxering. I fråga om delägare i handelsbolag skall<br>beloppet reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag<br>över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991 - 1994<br>överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatteplikti-</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>376</p>
<p>ga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets Prop. 1993/94:50<br>resultat. Bilaga 2</p>
<p>Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader<br>jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.</p>
<p>6 § Vid värderingen av tillgångarna skall</p>
<p>1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt<br>räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande<br>avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,</p>
<p>2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas<br>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12-14<br>av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till<br>skattemässiga restvärden,</p>
<p>4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffnings-<br>värdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna<br>värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,</p>
<p>5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden<br>beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana<br>tillgångar som avses i punkt 2,</p>
<p>6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid<br>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7. andra tillgångar än de som avses i punkterna 1 - 6 tas upp till<br>anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag,</p>
<p>8. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas<br>upp till halva beloppet,</p>
<p>9. tillgångar som avses i 26 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt tas<br>upp till 85 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana<br>tillgångar som avses i punkt 2.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 4 får fastighet som förvärvats före<br>utgången av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991.<br>Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för<br>år 1993 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982 - 1991 års<br>taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om<br>avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av<br>nämnda värde. Med del av taxeringsvärde avses i fråga om</p>
<p>1. småhusenheter 55 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte<br>utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbo-<br>stadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvär-<br>det på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets<br>ingång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse</p>
<p>377<br></p>
<p>marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt<br>andra stycket.</p>
<p>Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värdeminsk-<br>ningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond eller liknande fonder<br>tagits i anspråk.</p>
<p>7 § Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående<br>sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget enligt 5 § första eller<br>sjunde styckena.</p>
<p>8 § Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll<br>med högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett<br>fördelningsunderlag avser undantaget i första meningen summan av<br>fördelningsunderlagen.</p>
<p>9 § Vid tillämpning av 28 § första stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall ingångsvärdet även ökas med ett positivt fördelningsbe-<br>lopp och minskas med ett negativt fördelningsbelopp.</p>
<p>10 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen<br>(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma<br>betydelse som i de lagarna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>I fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall fördelningsunderlaget<br>enligt 5 § minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt<br>lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp<br>enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.</p>
<p>Vid beräkning av fördelningsunderlaget enligt 5 § räknas som skuld<br>avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investerings-<br>reserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om<br>särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttax-<br>eringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och lagen<br>(1981:296) om eldsvådefonder.</p>
<p>378</p>
<h3>2.2 Förslag till</h3>
<h3>Lag om expansionsmedel</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § I fråga om fysisk person som är skattskyldig för inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas på sätt föreskrivs i denna lag<br>hänsyn till en post betecknad expansionsmedel vid beräkning av inkomst<br>enligt de nämnda lagarna. Vad nu sagts har motsvarande tillämpning på<br>svenskt dödsbo. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person<br>omfattas inte av denna lag.</p>
<p>Är en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet delägare i ett<br>handelsbolag får det finnas en post för näringsverksamheten och en för<br>andelen i bolaget. Motsvarande gäller om någon är delägare i flera<br>handelsbolag. För andel i handelsbolag som innehas av ett annat<br>handelsbolag får det inte finnas någon post. Vad som föreskrivs om<br>expansionsmedel gäller varje post för sig.</p>
<p>Posten expansionsmedel tas upp i allmän självdeklaration.</p>
<p>2 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>medges avdrag med ett belopp som motsvarar en ökning av expansions-<br>medel.</p>
<p>En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, skall betalas till staten med<br>28 procent av en ökning av expansionsmedel.</p>
<p>3 § En minskning av expansionsmedel skall tas upp som intäkt av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Av 27 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) framgår att den skattskyldi-<br>ge vid debitering av slutlig skatt skall gottskrivas ett belopp motsvarande<br>28 procent av en minskning av expansionsmedel.</p>
<p>4 § Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt positivt justerat<br>resultat enligt 4 § lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning<br>efter räntefördelning och justerat för åtgärder enligt lagen (1993:000) om<br>periodiseringsfonder.</p>
<p>5 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas upp till så stort belopp att 72 procent<br>av expansionsmedlen överstiger ett belopp beräknat med hänsyn till<br>förhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt de grunder som<br>anges i 5 § första - fjärde styckena och åttonde stycket första meningen<br>lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning ökat med underskott<br>under beskattningsåret i den mån avdrag för underskottet inte har<br>medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 §<br></p>
<p>379</p>
<p>13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt och minskat med kapitaltillskott under beskattningsåret<br>(takbeloppet).</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet fördelas takbe-<br>loppet mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>6 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får<br>expansionsmedel inte tas upp i den mån delägarens justerade ingångs-<br>värde enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i<br>bolaget utan hänsynstagande till 10 § eller, för andel i handelsbolag som<br>utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde understiger<br>andelens ingångsvärde enligt 24 § 1 mom. samma lag respektive dess<br>ursprungliga skattemässiga värde. Härvid skall det justerade ingångs-<br>värdet eller det skattemässiga värdet minskas med kapitaltillskott under<br>beskattningsåret och med lån från bolaget till delägaren eller sådan<br>delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av<br>anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte mark-<br>nadsmässig ränta utgått på lånet. Det justerade ingångsvärdet eller det<br>skattemässiga värdet skall vidare justeras enligt 5 § åttonde stycket lagen<br>(1993:000) om räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>7 § Föreligger inte längre förutsättningar för expansionsmedel enligt 1 §<br>första stycket tas ett belopp motsvarande befintliga expansionsmedel upp<br>som intäkt enligt 3 § om inte annat följer av 8 eller 9 §.</p>
<p>8 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo tas expansionsmedel inte upp som intäkt på grund av 7 §:</p>
<p>1. I den mån vid övergång genom gåva eller bodelning av samtliga<br>realtillgångar i verksamheten till en fysisk person som är bosatt här i<br>riket parterna skriftligen avtalat att expansionsmedel skall övertas av<br>förvärvaren. Motsvarande gäller vid arv och testamente om mottagaren<br>skriftligen förklarat att han övertar expansionsmedel.</p>
<p>2. I den mån den skattskyldige i samband med en överlåtelse av<br>samtliga realtillgångar i verksamheten till ett handelsbolag i vilket han<br>innehade eller genom överlåtelsen kommit att inneha en andel lämnat en<br>skriftlig förklaring av innebörd att han för över expansionsmedel för<br>näringsverksamhet till expansionsmedel för andelen i bolaget. En sådan<br>förklaring har den verkan att dels delägaren vid taxeringen för det<br>närmast föregående beskattningsåret skall anses ha haft expansionsmedel<br>för andelen uppgående till det överförda beloppet eller, om delägaren då<br>hade expansionsmedel för andelen, uppgående till det upptagna beloppet<br>ökat med det överförda beloppet, dels det justerade ingångsvärdet för<br>andelen enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt minskas<br>med 72 procent av det överförda beloppet.</p>
<p>3. I den mån den skattskyldige i samband med en överlåtelse av samt-<br>liga realtillgångar i verksamheten till ett aktiebolag i vilket han ägde eller<br>genom överlåtelsen kommit att äga aktier dels lämnat en skriftlig<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>380</p>
<p>förklaring av innebörd att han önskar att expansionsmedlen skall ersättas<br>av beskattat kapital i bolaget, dels skjutit till kapital till bolaget motsva-<br>rande 72 procent av expansionsmedlen. I den mån minskningen av<br>expansionsmedel inte tas upp som intäkt på grund av föreskrifterna i<br>föregående mening skall hänsyn inte tas till tillskottet vid beräkning av<br>anskaffningsvärde för aktierna.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 1 får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån expansionsmedlen överstiger ett belopp motsvarande värdet av<br>realtillgångarna i verksamheten beräknat enligt de grunder som anges i<br>6 § första stycket 1 - 4 och 7 lagen (1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning. Övertagande får dock avse högst ett belopp motsvarande<br>värdet av realtillgångarna i verksamheten vid utgången av det tredje året<br>före beskattningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid<br>taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret anses ha haft<br>expansionsmedel för näringsverksamhet uppgående till samma belopp<br>som de expansionsmedel avseende näringsverksamhet som överlåtaren<br>eller dödsboet då hade eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel<br>för näringsverksamhet, uppgående till summan av de nämnda beloppen.</p>
<p>9 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag tas<br>expansionsmedel inte upp som intäkt på grund av 7 §:</p>
<p>1. I den mån vid överlåtelse genom gåva eller bodelning av andelen till<br>en fysisk person som är bosatt här i riket parterna skriftligen avtalat att<br>expansionsmedel skall övertas av förvärvaren. Motsvarande gäller vid arv<br>och testamente om mottagaren skriftligen förklarat att han övertar<br>expansionsmedel.</p>
<p>2. I den mån en delägare som genom skifte vid upplösning av bolaget<br>erhållit realtillgångar lämnat en skriftlig förklaring av innebörd att han<br>för över expansionsmedel för andelen i bolaget till expansionsmedel för<br>näringsverksamhet. En sådan förklaring har den verkan att delägaren<br>skall vid taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret anses ha<br>haft expansionsmedel för näringsverksamhet uppgående till det överförda<br>beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för näringsverk-<br>samhet, uppgående till det upptagna beloppet ökat med det överförda<br>beloppet.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 1 får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån expansionsmedlen överstiger ett belopp motsvarande det<br>justerade ingångsvärdet enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt. Övertagande får dock avse högst ett belopp motsvarande det<br>justerade ingångsvärdet vid utgången av det tredje året före beskattnings-<br>året ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen för det<br>närmast föregående beskattningsåret anses ha haft expansionsmedel för<br>andelen uppgående till samma belopp som de expansionsmedel avseende<br>andelen som överlåtaren eller dödsboet då hade.</p>
<p>10 § Vid tillämpning av 28 § första stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall ingångsvärdet ökas med 28 procent av en ökning av<br>expansionsmedel och minskas med 28 procent av en minskning. Vidare<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>381</p>
<p>skall ingångsvärdet ökas med 72 procent av en minskning av expansions-<br>medel som inte skall tas upp som intäkt på grund av föreskrifterna i 9 §<br>första stycket 2.</p>
<p>11 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen<br>(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma<br>betydelse som i de lagarna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Vid tillämpning av 5 § skall även andra stycket av övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning<br>gälla.</p>
<p>382</p>
<h3>2.3 Förslag till</h3>
<h3>Lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Tillämpningsområde</p>
<p>1 § Denna lag gäller vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet<br>enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>2 § Uppkommer underskott vid beräkning av inkomst av en förvärvskälla<br>medges — med de begränsningar som anges i denna lag — avdrag för<br>underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår.</p>
<p>Allmänna begränsningar i avdragsrätten</p>
<p>3 § Avdrag enligt 2 § medges inte till den del avdrag har medgetts enligt<br>46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller enligt 3 § 13 mom.<br>andra stycket, 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Beträffande underskott vid förvärvskällans upphörande gäller 3 § 13<br>mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Begränsningar efter strukturändring</p>
<p>4 § Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,<br>sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.</p>
<p>Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret<br>närmast före det beskattningsår som bedömningen av företagets karaktär<br>avser. Ett utländskt bolag skall inte anses utgöra ett förlustföretag.</p>
<p>Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell<br>förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med<br>annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som<br>anges i föregående mening är delägare. Närstående fysiska personer,<br>dödsbon och handelsbolag räknas som en person. Med närstående avses<br>föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings make,<br>syskon, syskons make och avkomling. Med närstående avses även<br>dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i<br>föregående mening är delägare. Med avkomling avses även styvbarn och<br>fosterbarn.</p>
<p>Med gammalt underskott avses underskott som härrör från beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag genomgått<br>en sådan strukturändring som anges i 5 eller 6 §.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>383</p>
<p>5 § Ett förlustföretag skall anses ha genomgått en strukturändring om en<br>händelse inträffat som innebär att</p>
<p>1. ett företag (den nya ägaren) erhållit bestämmande inflytande över<br>förlustföretaget,</p>
<p>2. förlustföretaget eller moderföretag till detta erhållit bestämmande<br>inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget).</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall ett företag anses ha ett be-<br>stämmande inflytande över ett annat företag om det senare företaget är<br>dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,<br>1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen<br>(1987:619), 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9 §<br>försäkringsrörelselagen (1982:713).</p>
<p>6 § Ett förlustföretag skall — i annat fall än som anges i 5 § första<br>stycket punkt 1 — anses ha genomgått en strukturändring om en händelse<br>inträffat som innebär att</p>
<p>1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) erhållit bestämmande<br>inflytande över förlustföretaget eller</p>
<p>2. — i annat fall än som anges i punkt 1 — ett annat rättssubjekts<br>förvärv av aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en<br>period som omfattar fem beskattningsår för företaget dels förvärvaren<br>förvärvat aktier eller andelar med minst fem procent av röstetalet, dels<br>förvärvaren jämte andra som utgör annat rättssubjekt och som under<br>perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med<br>för var och en minst fem procent av röstetalet sammantaget förvärvat<br>aktier eller andelar med mer än hälften av röstetalet.</p>
<p>Ett annat rättssubjekt skall vid tillämpning av första stycket punkt 1<br>anses ha bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha<br>varit dotterföretag till rättssubjektet om detta hade varit ett aktiebolag.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket punkt 2 gäller följande. Hänsyn tas<br>inte till aktieförvärv genom emission med lika rätt för aktieägarna. Med<br>förvärv av aktie eller andel jämställs avtal om rätt att förvärva aktier eller<br>andelar i ett företag eller att besluta i företagets angelägenheter. Som<br>förvärv som görs av ett annat rättssubjekt räknas även förvärv som görs<br>av</p>
<p>a. ett företag i vilket rättssubjektet — direkt eller genom förmedling av<br>ett annat företag över vilket rättssubjektet har ett sådant bestämmande<br>inflytande som anges i andra stycket — innehar aktier eller andelar med<br>minst fem procent av röstetalet eller</p>
<p>b. ett företag över vilket ett sådant företag som anges vid a har ett<br>bestämmande inflytande som anges i 5 § andra stycket.</p>
<p>7 § Har ett förlustföretag genomgått en sådan strukturändring som anges<br>i 5 § första stycket punkt 1 eller 6 § första stycket begränsas rätten till<br>förlustutjämning till den del gammalt underskott inte överstiger 200 pro-<br>cent av vederlaget för aktierna eller andelarna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>384</p>
<p>Vid beräkningen av vederlaget för aktierna eller andelarna skall<br>köpeskillingen minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget erhållit<br>under en period omfattande den del av det beskattningsår då strukturän-<br>dringen skedde som föregick strukturändringen och de två närmast<br>föregående beskattningsåren.</p>
<p>I fall som anges i 5 § första stycket punkt 1 gäller inte begränsningen<br>i första stycket om förlustföretaget redan före strukturändringen ingick i<br>samma koncern som den nya ägaren.</p>
<p>Regeringen kan efter ansökan medge undantag från bestämmelsen i<br>första stycket om det finns anledning att anta att strukturändringen har<br>väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att strukturän-<br>dringen inte skulle genomföras om undantag inte medgavs.</p>
<p>8 § Har ett förlustföretag genomgått en strukturändring begränsas — ut-<br>över vad som anges i 7 § — förlustföretagets rätt till avdrag för gammalt<br>underskott på sätt anges i andra stycket. Begränsningen avser sådant<br>gammalt underskott som inte fallit bort till följd av begränsningen i 7 §<br>och gäller för det beskattningsår då strukturändringen skedde och de fem<br>därpå följande beskattningsåren.</p>
<p>Har förlustföretaget under beskattningsåret mottagit sådant koncern-<br>bidrag som enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>utgör avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för<br>mottagaren medges avdrag för gammalt underskott endast till den del<br>företagets inkomst utan hänsynstagande till sådant avdrag överstiger kon-<br>cernbidraget. Begränsningen gäller koncernbidrag som direkt eller<br>indirekt erhållits från ett företag som inte ingick i samma koncern som<br>förlustföretaget före strukturändringen.</p>
<p>9 § Till den del avdrag för underskott inte medgetts på grund av 8 § skall<br>underskottet anses ha uppkommit under det beskattningsår då avdraget<br>inte medgavs. Detta förtar inte underskottet karaktären av gammalt<br>underskott.</p>
<p>Har ett företag medgivits avdrag för underskott skall avdraget i första<br>hand anses avse annan del av underskottet än gammalt underskott. Härvid<br>beaktas ett avdrag för underskott endast till den del avdraget medfört att<br>en inkomst blivit lägre än vad den annars skulle ha varit.</p>
<p>Begränsningar vid konkurs och ackord</p>
<p>10 § Om en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i är<br>försatt i konkurs medges inte avdrag för underskott. Till den del en<br>delägare i ett handelsbolag infriat bolagets förpliktelser medges dock<br>avdrag. Har en konkurs lagts ned på grund av att borgenärerna har<br>erhållit full betalning får den skattskyldige avdrag för underskott för<br>vilket avdrag inte medgetts på grund av bestämmelserna i första och<br>andra meningarna.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>25 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50</p>
<p>385</p>
<p>11 § Har en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i<br>under beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs medges inte avdrag<br>för underskott till den del underskottet motsvarar de genom ackordet<br>bortfallna skulderna.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>12 § I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) skall vid tillämpning av denna lag det<br>överlåtande och det övertagande företaget — med de begränsningar som<br>anges i andra - fjärde styckena — anses som ett och samma företag.</p>
<p>Förelåg för något av företagen sådan begränsning i rätt till avdrag för<br>underskott som anges i 7 § har det övertagande företaget inte rätt till<br>avdrag för den del av underskottet som begränsningen avsåg.</p>
<p>Förelåg för något av företagen sådan begränsning i rätt till avdrag för<br>underskott som anges i 8 § har det övertagande företaget rätt till avdrag<br>för sådant underskott som begränsningen avsåg först vid taxeringen för<br>det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då strukturändringen<br>skedde.</p>
<p>I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket<br>endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §<br>8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>13 § Avdrag medges inte för underskott som avses i 2 § 5 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande i<br>fråga om strukturändringar som skett före lagens ikraftträdande och<br>skattskyldiga som försatts i konkurs eller erhållit ackord före lagens<br>ikraftträdande.</p>
<p>386</p>
<h3>2.4 Förslag till</h3>
<h3>Lag om periodiseringsfonder</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får<br>avdrag göras enligt bestämmelserna i denna lag för belopp som avsatts<br>till periodiseringsfond.</p>
<p>Sådana företag som avses i 2 § 7 och 10 mom. lagen om statlig<br>inkomstskatt är inte berättigade till avdrag.</p>
<p>Annan juridisk person än handelsbolag som enligt bokföringslagen<br>(1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att<br>upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i<br>räkenskaperna.</p>
<p>Varje beskattningsårs avsättning till periodiseringsfond bildar en<br>särskild fond.</p>
<p>2 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får för annan juridisk<br>person än handelsbolag och dödsbo uppgå till högst 25 procent av<br>inkomsten för beskattningsåret.</p>
<p>I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst<br>25 procent av ett särskilt underlag om det är positivt. Underlaget utgörs<br>av det justerade resultatet enligt 4 § lagen (1993:000) om räntefördelning<br>vid beskattning minskat med avdrag enligt 2 § första stycket och ökat<br>med intäkt enligt 2 § andra stycket den nämnda lagen.</p>
<p>3 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall återföras till<br>beskattning senast det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då<br>avsättningen gjorts.</p>
<p>Avdraget skall också återföras till beskattning när delägare i<br>handelsbolag avyttrar sin andel i handelsbolaget.</p>
<p>4 § Vid sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) skall överlåtande och övertagande företag<br>anses som ett och samma företag.</p>
<p>Har en fysisk person överfört sin näringsverksamhet eller driften av<br>denna till ett aktiebolag med vilket intressegemenskap råder skall<br>personen och aktiebolaget anses som en skattskyldig. Vad nu sagts gäller<br>även om näringsverksamheten i ett handelsbolag överförts till ett<br>aktiebolag och intressegemenskap råder mellan företagen.<br>Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning.</p>
<p>387</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Underlaget för beräkning av avdrag för avsättning till periodiserings-<br>fond enligt 2 § skall minskas med belopp som tagits upp till beskattning<br>enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>388</p>
<h3>2.5 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)’<br>dels att 26 §, 33 § 3 mom., 44 §, punkt 16 av anvisningarna till 22 §,<br>anvisningarna till 26 och 44 §§, punkt 4 av anvisningarna till 53 § samt<br>punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650)<br>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 3, 18 och 25 §§, 48 § 2 mom., 53 § 3 mom., punkterna 1 och<br>2 av anvisningarna till 22 §, punkterna 1, 9 och 33 av anvisningarna till<br>23 §, punkt 2 av anvisningarna till 24 § samt punkt 9 av anvisningarna<br>till 32 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 §, 46 § 1 mom.,<br>och punkt 2 a av anvisningarna till 22 §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>(delar av)*</p>
<p>Anvisningar<br>till 22 §</p>
<p>l.<sup>8</sup> Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar<br>eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten<br>skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och<br>ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för<br>varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda<br>gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter<br>befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga<br>den sista affärshändelsen i verksamheten.</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid<br>avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda<br>inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning<br>av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §<br>andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs<br>av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om</p>
<p>den skattskyldige begär det.</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet<br>hänförs vidare vinst vid icke yrkes-<br>mässig avyttring (realisationsvinst)<br>av andel i sådan ekonomisk före-<br>ning som avses i 2 § 8 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida innehavet av andelen be-<br>tingats av sådan verksamhet. I</p>
<p>Till intäkt av näringsverksamhet<br>hänförs vidare vinst vid icke yrkes-<br>mässig avyttring (realisationsvinst)<br>av aktie i svenskt aktiebolag eller<br>av andel i svensk ekonomisk före-<br>ning om innehavet betingats av<br>näringsverksamhet. I fråga om<br>handelsbolag hänförs till intäkt av</p>
<p>De här utelämnade delarna av lagrådsremissens lagförslag är, frånsett redaktionella<br>ändringar, likalydande med propositionens lagförslag.</p>
<p>389</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>fråga om handelsbolag hänförs till<br>intäkt av näringsverksamhet också<br>realisationsvinst vid avyttring av<br>andra tillgångar som avses i 27 § 1<br>mom., av tillgångar som avses i<br>28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.<br>och 31 § samt av förpliktelser som<br>avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.</p>
<p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avyt-<br>trats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot ut-<br>tagsbeskattning inte föreligger.<br>Uttag av bränsle från fastighet som<br>är taxerad som lantbruksenhet för<br>uppvärmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.<br>Uttag av andra aktier än sådana<br>som utgör omsättningstillgångar<br>enligt punkt 4 av anvisningarna till<br>21 § beskattas inte heller om ak-<br>tierna delats eller skiftats ut enligt<br>3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 §<br>8 mom. tredje stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Föreslagen lydelse<br>näringsverksamhet också realisa-<br>tionsvinst vid avyttring av andra<br>tillgångar som avses i 27 §<br>1 mom., av tillgångar som avses i<br>28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.<br>och 31 § samt av förpliktelser som<br>avses i 3 § 1 mom. lagen</p>
<p>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avyt-<br>trats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot uttags-<br>beskattning inte föreligger. Uttag<br>av bränsle från fastighet som är<br>taxerad som lantbruksenhet för<br>uppvärmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av<br>tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 och<br>4 av anvisningarna till 42 §.</p>
<p>2 a. Från skatteplikt undantas<br>dels utdelning och — i fall som<br>avses i 4 — ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och<br>företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk<br>förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepap-<br>persfond under förutsättning att<br>fondens innehav av tillgångar som<br>är begränsat skattepliktiga enligt<br>första och andra styckena inte an-<br>nat än tillfälligtvis understigit 90<br>procent av fondförmögenheten,</p>
<p>390</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4. fordringar på grund av vinst-<br>andelslån (vinstandelsbevis) som<br>givits ut av ett svenskt företag i de<br>fall företaget helt saknar avdrags-<br>rätt enligt bestämmelserna i 2 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt,</p>
<p>5. terminer och optioner som<br>uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hän-<br>förligt till aktier i svenska aktiebo-<br>lag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller<br>dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning på lagertillgång.</p>
<p>b) Utdelning som det utdelande<br>företaget har rätt till avdrag för<br>enligt 2 § 8 mom. eller 11 mom.<br>andra stycket lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av aktier<br>och andra tillgångar som anges i<br>första stycket om de givits ut av<br>företag, vilket direkt eller indirekt<br>innehar fastighet taxerad som<br>hyreshusenhet och det sammanlag-<br>da taxeringsvärdet eller bokförda<br>värdet av detta fastighetsinnehav<br>överstiger 40 procent av det bok-<br>förda värdet av företagets samtliga<br>tillgångar. Detta gäller inte för<br>aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller företag som<br>ingår i en koncern med ett moder-<br>bolag vars aktier är föremål för en<br>sådan notering.</p>
<p>d) Vinst vid avyttring av andel i<br>sådan bostadsförening respektive<br>aktie i sådant bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Har annan svensk värdepappers-<br>fond än som avses i första stycket<br>3 ett innehav av begränsat skat-<br>tepliktiga tillgångar enligt första<br>och andra styckena som inte annat<br>än tillfälligtvis understigit 50 pro-<br>cent av fondförmögenheten gäller<br>dels att endast tre fjärdedelar av<br>realisationsvinst vid avyttring av<br>andelen är skattepliktig, dels att<br>utdelning är skattepliktig med</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>391</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>följande inskränkningar,</p>
<p>— skatteplikt gäller inte för den<br>del av utdelningen som svarar mot<br>skattefri utdelning som har mot-<br>tagits av fonden under det be-<br>skattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p>
<p>— skatteplikt gäller för hälften av<br>den del av utdelningen som svarar<br>mot fondens realisationsvinster<br>under det beskattningsår för vilket<br>utdelningen bestämts på tillgångar<br>för vilka hälften av vinsten är<br>undantagen från skatteplikt enligt<br>denna anvisningspunkt.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten<br>skall utdelningen i första hand<br>anses belöpa på av fonden motta-<br>gen skattepliktig utdelning och<br>ränta, i andra hand på realisa-<br>tionsvinst för vilken skatteplikten<br>inte är begränsad enligt punkt 2 a<br>av anvisningarna till 22 § och<br>därefter på av fonden mottagen<br>skattefri utdelning. Resterande del<br>av utdelningen skall anses belöpa<br>på annan realisationsvinst än den<br>sist nämnda.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>33.<sup>12</sup> Avdrag medges för förlust<br>vid icke yrkesmässig avyttring<br>(realisationsförlust) av tillgång eller<br>förpliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Vid inkomstberäkningen i ett<br>handelsbolag begränsas avdraget<br>för realisationsförlust på sätt anges<br>i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte innehavet av tillgången<br>eller förpliktelsen betingas av<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>den skattskyldige eller annan som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå den skatt-<br>skyldige nära.</p>
<p>33. Avdrag medges för förlust vid<br>icke yrkesmässig avyttring (realisa-<br>tionsförlust) av tillgång eller för-<br>pliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Endast halva respektive tre<br>fjärdedelar avförlusten räknas som<br>omkostnad om endast hälften eller<br>trefjärdedelar av en vinst skulle ha<br>tagits upp som intäkt. Vid inkomst-<br>beräkningen i ett handelsbolag<br>begränsas avdraget för realisations-<br>förlust på sätt anges i 3 § 2 mom.<br>tredje stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt såvida inte<br>innehavet av tillgången eller för-<br>pliktelsen betingas av näringsverk-<br>samhet som bedrivs av den skatt-<br>skyldige eller annan som med</p>
<p>392</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>hänsyn till äganderättsförhållanden<br>eller organisatoriska förhållanden<br>kan anses stå den skattskyldige<br>nära.</p>
<p>till 24 §</p>
<p>2.<sup>13</sup> Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte<br>tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd<br>som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125).</p>
<p>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,<br>som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,<br>anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.</p>
<p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än<br>lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga-<br>tioner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent<br>av det samlade anskaffningsvärdet.</p>
<p>Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager<br>får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett<br>högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvär-<br>de. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för<br>varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har<br>denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,<br>får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och allmänna saluvärdet.</p>
<p>Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar<br>enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas<br>endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag<br>på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på<br>rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning<br>(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige<br>visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen<br>understiger det kontraherade priset.</p>
<p>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-<br>eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan<br>skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte<br>uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får<br>sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den<br>skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid<br>förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien<br>vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än</p>
<p>393</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan<br>sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges<br>anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under<br>vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens<br>värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av<br>ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-<br>skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det<br>utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger<br>till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och<br>medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller<br>upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det<br>belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke<br>anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet<br>belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande<br>andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald<br>insats.</p>
<p>1 fråga om aktier som utgör<br>lager gäller vidare följande. Har<br>aktier erhållits genom sådan ut-<br>delning som avses i 3 § 7 mom.<br>fjärde stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall som<br>anskaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av an-<br>skaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som svarar mot<br>förändringen i marknadsvärdet på<br>dessa aktier till följd av utdel-<br>ningen. Anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som avses i<br>3 § 7 mom. femte stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt skall, om<br>vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall<br>skall de utdelade aktierna anses<br>anskaffade utan kostnad. Har<br>aktier erhållits genom sådan ut-<br>skiftning som avses i 3 § 8 mom.<br>tredje stycket nämnda lag skall som<br>anskaffningsvärde för dessa aktier<br>anses anskaffningsvärdet för an-<br>delarna i den förening som skiftat<br>ut aktierna.</p>
<p>394</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas — utom vad<br>avser punkt 16 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 12 och 13 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kom-<br>munalskattelagen (1928:370) — första gången vid 1995 års taxering.</p>
<p>Inkomst hos ett handelsbolag som med tillämpning av äldre rätt skulle<br>ha tagits upp vid 1995 års eller, om den skattskyldige då inte taxeras, vid<br>1996 års taxering skall tas upp i enlighet med äldre rätt om de nya<br>bestämmelserna föranleder att inkomsten annars inte tas upp vid<br>ifrågavarande taxeringar.</p>
<p>För aktier som förvärvats genom sådan utdelning eller utskiftning som<br>avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket respektive 3 § 8 mom. tredje stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt (1947:576) i de lydelser bestämmelserna<br>hade intill den 1 januari 1994 gäller äldre bestämmelser punkt 2 sista<br>stycket av anvisningarna til 24 § om anskaffningsvärde.</p>
<p>Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i punkt 2 a av anvisningarna<br>till 22 § skall hänsyn inte tas till sammansättningen av värdepappersfonds<br>förmögenhet före den 1 januari 1994.</p>
<p>395</p>
<h3>2.6 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kom-<br>munalskattelagen i sin lydelse enligt lagen (1993:938) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse.’</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>Förslaget utesluts här. Det överensstämmer med lagförslaget i propositionen.</p>
<p>396</p>
<h3>2.7 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt<sup>1</sup></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>(delar av)*</p>
<p>dels att 2 § 15 och 16 mom. samt 27 § 6 mom. skall upphöra att gälla,<br>dels att 2 § 1, 4, 8, 10 och 14 mom., 3 § 4, 6 - 10, 12 och 13 mom.,<br>6 §, 10 §, 22 §, 24 § 2 och 4 mom., 27 § 2, 4 och 5 mom. samt 28 §<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>4 mom.<sup>3</sup> Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga<br>om fusioner enligt</p>
<p>1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p>
<p>3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),</p>
<p>4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),</p>
<p>5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).</p>
<p>Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande<br>företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav-<br>seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande<br>företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.</p>
<p>Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,<br>patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid<br>beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet<br>av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-<br>tagande företag utgjort en skattskyldig.</p>
<p>Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna<br>för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i<br>räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje<br>stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa<br>räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden<br>tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller<br>med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två<br>närmast följande åren.</p>
<p>Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och<br>gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig.</p>
<p>Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det<br>överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som<br>motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.</p>
<p>De här utelämnade delarna av lagrådsremissens lagförslag är, frånsett redaktionella<br>ändringar, likalydande med propositionens lagförslag.</p>
<p>397</p>
<p>Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i<br>de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.</p>
<p>Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller<br>avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.<br>Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av<br>frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-<br>lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre-<br>tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 26 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och i<br>14 mom. som det överlåtande<br>företaget skulle ha haft om fusio-<br>nen inte ägt rum. Om moderbola-<br>get var ett fåmansföretag enligt<br>punkt 14 av anvisningarna till 32 §<br>nämnda lag vid utgången av be-<br>skattningsåret eller dotterbolaget<br>var ett sådant företag vid ingången<br>av det närmast föregående beskatt-<br>ningsåret krävs dock att moderbo-<br>laget ägde mer än nio tiondelar av<br>aktierna i dotterbolaget vid den<br>sistnämnda tidpunkten. Vid fusion<br>mellan ekonomiska föreningar<br>krävs att båda föreningarna är att<br>anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p>
<p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 14 mom. som det<br>överlåtande företaget skulle ha haft<br>om fusionen inte ägt rum. Om<br>moderbolaget var ett fåmansföretag<br>enligt punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § nämnda lag vid utgången<br>av beskattningsåret eller dotterbola-<br>get var ett sådant företag vid in-<br>gången av det närmast föregående<br>beskattningsåret krävs dock att<br>moderbolaget ägde mer än nio<br>tiondelar av aktierna i dotterbolaget<br>vid den sistnämnda tidpunkten. Vid<br>fusion mellan ekonomiska före-<br>ningar krävs att båda föreningarna<br>är att anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p>
<p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller<br>rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida<br>överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och<br>dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller<br>i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i<br>tredje och femte styckena.</p>
<p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag<br>eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk<br>person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida<br>moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en<br>sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna<br>aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker<br></p>
<p>överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.</p>
<p>I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-<br>skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen inte ske.</p>
<p>398</p>
<p>Har en tillgång delats ut till ett<br>företag som är frikallat från skatt-<br>skyldighet för utdelningen enligt<br>7 § 8 mom. tillämpas bestämmel-<br>serna i andra, tredje och femte<br>styckena samt sjunde stycket första<br>och andra meningarna om det<br>utdelande företaget inte uttagsbe-<br>skattas enligt punkt 1 fjärde stycket<br>av anvisningarna till 22 § kommu-<br>nalskattelagen.</p>
<p>Har en tillgång delats ut till ett<br>företag som är frikallat från skatt-<br>skyldighet för utdelningen tillämpas<br>bestämmelserna i andra, tredje och<br>femte styckena samt sjunde stycket<br>första och andra meningarna om<br>det utdelande företaget inte uttags-<br>beskattas enligt punkt 1 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>10 m o m.<sup>5</sup> Vid inkomstberäk-<br>ningen för ett investmentföretag<br>gäller, utöver vad som följer av<br>övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper som avses<br>i 27 § 1 mom.,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 2 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 27 § 7 mom.,</p>
<p>3. att avdrag får göras för annan<br>utdelning än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket som före-<br>taget har beslutat för beskattnings-<br>året, dock inte med så stort belopp<br>att det föranleder underskott.</p>
<p>Förlust som uppkommit genom<br>att aktie förlorat sitt värde tillföljd<br>av att bolaget upplösts genom<br>likvidation eller genom fusion<br>enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebo-<br>lagslagen (1975:1385) eller 11<br>kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagsla-<br>gen (1987:618) är, utan hinder av<br>vad som sägs i första stycket 1,<br>avdragsgill till den del förlusten<br>svarar mot utdelning från bolaget<br>av annat slag än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket under be-<br>skattningsåret och närmast före-<br>gående beskattningsår.</p>
<p>10 m o m. Vid inkomstberäk-<br>ningen för ett investmentföretag<br>gäller, utöver vad som följer av<br>övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper för vilka<br>hälften av realisationsvinsten enligt<br>punkt 2 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) är undantagen från<br>skatteplikt,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 1 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 7,</p>
<p>3. att vinst eller förlust vid av-<br>yttring av andra värdepapper än<br>som avses i 1 tas upp till 60 pro-<br>cent.</p>
<p>Har företaget för beskattnings-<br>året beslutat utdelning som över-<br>stiger ett gränsbelopp tas hälften<br>av det överskjutande beloppet upp<br>som intäkt. Understiger beslutad<br>utdelning för beskattningsåret<br>gränsbeloppet får skillnaden läggas<br>till det för påföljande beskattnings-<br>år beräknade gränsbeloppet. Med<br>gränsbelopp avses 72 procent av<br>den vinst som har beräknats enligt<br>första stycket utom såvitt avser<br>vinst eller förlust enligt 3, med<br>tillägg för mottagen utdelning som<br>är undantagen från skatteplikt.</p>
<p>Med beslutad utdelning jämställs<br>utbetalning i samband med upp-<br>lösning av företaget eller utbetal-<br>ning av fusionsvederlag till den del<br>utbetalningen överstiger tillskjutet<br>kapital. 1 fråga om aktiebolag</p>
<p>399</p>
<p>jämställs med beslutad utdelning<br>också utbetalning i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden.</p>
<p>Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift<br>väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda<br>aktie- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>personer äger aktier eller andelar.</p>
<p>Vad som föreskrivits för invest-<br>mentföretag gäller också för värde-<br>pappersfonder. För värdepappers-<br>fonder utgör intäkten enligt första<br>stycket 2 dock 1,5 procent.</p>
<p>För värdepappersfonder gäller,<br>utöver vad som följer av övriga<br>bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av till-<br>gångar som avses i 27 § 1 mom.,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 0,75<br>procent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret på<br>tillgångar för vilka hälften av<br>realisationsvinsten är undantagen<br>från skatteplikt enligt punkt 2 a av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen och 1,5 procent för år<br>räknat av värdet vid ingången av<br>beskattningsåret på övriga tillgång-<br>ar som avses i 27 § 1 mom.,</p>
<p>3. att avdrag får göras för ut-<br>delning som fonden har beslutat för<br>beskattningsåret, dock inte med så<br>stort belopp att det föranleder<br>underskott.</p>
<p>6 m o m.<sup>8</sup> Beträffande ränta som<br>har erlagts i förskott gäller att<br>avdrag inte medges för den del av<br>räntan som belöper på tid efter<br>beskattningsårets utgång. För ränta<br>som enligt denna bestämmelse inte<br>fått dras av omedelbart medges<br>avdrag med lika stora belopp för år<br>räknat under återstoden av den tid<br>som förskottsbetalningen har av-<br>sett.</p>
<p>Räntekompensation för upplupen<br>men inte förfallen ränta som utgår<br>vid överlåtelse av fordran, behand-<br>las inte som ränteintäkt eller rän-<br>teutgift utan medräknas i vederla-<br>get respektive anskaffningsvärdet</p>
<p>6 m o m. Beträffande ränta som<br>har erlagts i förskott gäller att<br>avdrag inte medges för den del av<br>räntan som belöper på tid efter den<br>31 januari året efter beskattnings-<br>året. För ränta som enligt denna<br>bestämmelse inte fått dras av om-<br>edelbart medges avdrag med lika<br>stora belopp för år räknat under<br>återstoden av den tid som för-<br>skottsbetalningen har avsett.</p>
<p>Räntekompensation som en för-<br>värvare av ett skuldebrev lämnar<br>överlåtaren för upplupen men inte<br>förfallen ränta behandlas som rän-<br>teintäkt respektive ränteutgift. Av-<br>drag för lämnad räntekompensation</p>
<p>400</p>
<p>för fordringen vid beräkning av får göras det beskattningsår då<br>realisationsvinst. räntan enligt skuldebrevet förfaller</p>
<p>till betalning. Likaså är vid förvärv<br>av enbart rätten till avkastning på<br>skuldebrevet sådan räntekompensa-<br>tion avdragsgill det beskattningsår<br>då räntan förfaller till betalning.<br>Har förvärvaren i sin tur, innan<br>räntan förfallit till betalning, av-<br>yttrat skuldebrevet tillsammans med<br>rätten till ränta eller avyttrat rätten<br>till räntan är dock utgiven ränte-<br>kompensation avdragsgill redan det<br>beskattningsår under vilket det<br>avtalade vederlaget skall tas upp<br>till beskattning.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>7mom.<sup>9</sup> Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår<br>i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig<br>grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i<br>levnadskostnader.</p>
<p>Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag<br>eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till<br>teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §<br>9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom<br>företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av</p>
<p>kapital.</p>
<p>Annan utdelning från sådan<br>bostadsförening eller sådant bo-<br>stadsaktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. än i form av bostad eller<br>annan förmån av fastighet räknas<br>såsom intäkt av kapital för med-<br>lemmen eller delägaren, även om<br>den inte utgått i förhållande till<br>innehavda andelar eller aktier, om<br>och i den mån utdelningen översti-<br>ger sådana på beskattningsåret<br>belöpande avgifter och andra in-<br>betalningar till föreningen eller bo-<br>laget, som inte enligt bestämmel-<br>serna i 3 mom. femte stycket är att<br>anse som kapitaltillskott.</p>
<p>Annan utdelning från svenskt<br>aktiebolag än som avses i 1 mom.<br>tredje stycket är skattefri om den<br>har uppburits i förhållande till<br>innehavda aktier och utgår i form<br>av aktier i ett annat svenskt aktie-<br>bolag. Som förutsättningar gäller<br>följande. Det utdelande bolaget<br>skall ha aktier inregistrerade vid<br>en svensk börs. När utdelning</p>
<p>Annan utdelning från sådan<br>bostadsförening eller sådant bo-<br>stadsaktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. än i form av bostad eller<br>annan förmån av fastighet räknas<br>såsom intäkt av kapital för med-<br>lemmen eller delägaren, om den<br>inte har utgått i förhållande till<br>innehavda andelar eller aktier, om<br>och i den mån utdelningen översti-<br>ger sådana på beskattningsåret<br>belöpande avgifter och andra in-<br>betalningar till föreningen eller bo-<br>laget, som inte enligt bestämmel-<br>serna i 3 mom. femte stycket är att<br>anse som kapitaltillskott.</p>
<p>26 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 50</p>
<p>401</p>
<p>lämnas skall bolaget — direkt eller<br>indirekt — ha innehaft samtliga<br>aktier i det andra bolaget sedan<br>ingången av närmast föregående<br>beskattningsår eller sedan det<br>andra bolaget började bedriva<br>verksamhet av något slag. Samtliga<br>aktier i det andra bolaget skall<br>delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning iförhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de<br>utdelade aktierna lager hos motta-<br>garen av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av aktier-<br>na. Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Utdelning enligt fjärde stycket är<br>skattefri även för mottagare som<br>inte äger aktierna i det utdelande<br>bolaget.</p>
<p>8 mom.'° Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings<br>upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem<br>utöver inbetald insats.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Såsom utdelning från svensk<br>ekonomisk förening anses — med<br>de begränsningar som anges i<br>tredje-femte styckena — jämväl vad<br>som vid föreningens upplösning<br>utskiftas till medlem.</p>
<p>Som utdelning skall inte anses<br>större belopp än som motsvarar<br>vad medlemmen erhåller i annat än<br>aktier i ett svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följ ande. Den<br>utskiftande föreningen får inte vara<br>sådant företag som avses i 3 §<br>12 mom. nionde stycket. Förening-<br>en skall äga samtliga aktier i bola-<br>get och samtliga aktier skall skiftas<br>ut. Värdet av den egendom som<br>skiftas ut i annan form än aktier<br>får inte överstiga fem procent av<br>det nominella värdet på aktierna.<br>Utgör de utskiftade aktierna lager<br>hos mottagaren skall denne som<br>intäkt ta upp värdet av aktierna.<br>Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 §</p>
<p>Utbetalning till aktieägare vid<br>nedsättning av aktiekapital eller<br>reservfond i svenskt aktiebolag<br>anses som utdelning.</p>
<p>Aktie anses avyttrad om det<br>aktiebolag som givit ut aktien upp-<br>löses genom fusion enligt 14 kap. 1<br>eller 2 § aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller<br>2 § bankaktiebolagslagen<br>(1987:618).</p>
<p>Aktie i svenskt aktiebolag anses<br>avyttrad om det aktiebolag som<br>givit ut aktien upplöses genom<br>likvidation.</p>
<p>402</p>
<p>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Vid fusion, som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket, skall som<br>utdelning inte anses större belopp<br>än som motsvarar vad medlemmen<br>erhåller i annat än andelar i den<br>övertagande föreningen. Som<br>inbetald insats i den övertagande<br>föreningen skall anses inbetald<br>insats i den överlåtande föreningen.</p>
<p>I andra fall än som avses i tredje<br>och fjärde styckena skall som<br>utdelning anses vad som utskiftas<br>till medlem utöver inbetald insats.</p>
<p>9 m o m.<sup>11</sup> Beträffande avkast-<br>ning av svenska aktier är huvud-<br>regeln att densamma tas upp som<br>intäkt för den som var ägare av<br>kupongen eller av annan anledning<br>hade rätt till utdelningen, när den-<br>na blev tillgänglig för lyftning.</p>
<p>För den, som genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt avtal för-<br>värvat rätt till utdelning på svensk<br>aktie eller på andel i svensk värde-<br>pappersfond eller ekonomisk för-<br>ening eller i utländskt bolag eller<br>utländsk värdepappersfond, skall<br>såsom intäkt upptagas endast det<br>belopp, varmed utdelningen eller,<br>om förvärvaren i sin tur överlåtit</p>
<p>Vid fusion, som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket 2, skall som<br>utdelning inte anses större belopp<br>än som motsvarar vad medlemmen<br>erhåller i annat än andelar i den<br>övertagande föreningen. Som inbe-<br>tald insats i den övertagande före-<br>ningen skall anses inbetald insats i<br>den överlåtande föreningen.</p>
<p>Andel i svensk ekonomisk före-<br>ning anses avyttrad om den före-<br>ning som givit ut andelen upplöses<br>genom likvidation. Motsvarande<br>gäller vid medlems avgång ur<br>föreningen.</p>
<p>Utbetalning från utländskt bolag<br>behandlas enligt andra - fjärde<br>styckena om utbetalningen är jäm-<br>förlig med sådan utbetalning från<br>svenskt bolag som avses där.</p>
<p>Avslutas en konkurs med över-<br>skott tas utskiftat belopp i samband<br>med efterföljande likvidation upp<br>som skattepliktig intäkt. Skatteplik-<br>ten är dock begränsad till ett be-<br>lopp som svarar mot det avdrag<br>som medgetts för realisationsförlust<br>i samband med att företaget för-<br>sattes i konkurs.</p>
<p>Vinst som uppkommit vid sådan<br>avyttring som avses i fjärde och<br>sjätte styckena undantas från skat-<br>teplikt om det inte är fråga om<br>aktie som utgör lagertillgång eller<br>vinst som skall behandlas enligt<br>12 mom.</p>
<p>9 m o m. Beträffande avkastning<br>av utländska aktier är huvudregeln<br>att densamma tas upp som intäkt<br>för den som var ägare av kupongen<br>eller av annan anledning hade rätt<br>till utdelningen, när denna blev<br>tillgänglig för lyftning.</p>
<p>För den, som genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt avtal för-<br>värvat rätt till utdelning på andel i<br>utländskt bolag eller utländsk<br>värdepappersfond, skall som intäkt<br>tas upp endast det belopp, varmed<br>utdelningen eller, om förvärvaren<br>i sin tur överlåtit rätten till utdel-<br>ning, den därvid erhållna valutan</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>403</p>
<p>rätten till utdelning, den därvid överstigit det vid förvärvet utgivna<br>erhållna valutan överstigit det vid vederlaget för rätten till utdelning,<br>förvärvet utgivna vederlaget för</p>
<p>rätten till utdelning.</p>
<p>Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för<br>förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall<br>vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning<br>på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den<br>mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom<br>avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast<br>följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>utdelning under obestämd tid, bör<br>annat, vederlaget avräknas under en</p>
<p>Vad som gäller utdelning på<br>svensk aktie skall äga motsvarande<br>tillämpning beträffande utdelning<br>på andel i svensk värdepappersfond<br>eller ekonomisk förening, aktie<br>eller annan andel i utländskt bolag<br>eller utländsk värdepappersfond.</p>
<p>om ej särskilda skäl föranleder till<br>period av tio år.</p>
<p>Överlåtelse av rätt till utdelning<br>på svensk aktie, andel i svensk<br>ekonomisk förening eller andel i<br>svensk värdepappersfond anses som<br>avyttring om värdet av utdelnings-<br>rätten vid avyttringstillfället över-<br>stiger en tiondel av värdet på<br>delägarrätten. För överlåtare av<br>utdelningsrätt som innehar delä-<br>garrätten anses utdelningsrätten<br>anskaffad utan kostnad.</p>
<p>12 m o m.<sup>13</sup> Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor<br>procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och<br>lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem<br>procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.<br>Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av<br>24 § 1 mom. tredje stycket.</p>
<p>Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av<br>första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som<br>senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad<br>utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om<br>utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning<br>läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första<br>stycket.</p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmansföre-<br>tag skall hälften av den del av<br>vinsten som överstiger kvarstående<br>sparad utdelning tas upp som intäkt<br>av tjänst. Uppkommer realisations-<br>förlust genom att aktierna förlorat<br></p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmansföre-<br>tag skall 70 procent av den del av<br>vinsten som överstiger kvarstående<br>sparad utdelning tas upp som intäkt<br>av tjänst.</p>
<p>404</p>
<p>sitt värde till följd av att företaget<br>upplösts genom likvidation eller<br>genom fusion enligt 14 kap. 1 eller<br>2 § aktiebolagslagen (1975:1385)<br>skall vid tillämpning av första<br>stycket det överskjutande beloppet<br>minskas med förlusten.</p>
<p>Bestämmelserna i första - tredje styckena gäller även för utdelning och<br>avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att<br>vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier<br>som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget<br>upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 gäller vid till-<br>ämpningen av första - tredje styckena följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad får tas upp värdet på aktierna vid utgången<br>av år 1990 beräknat enligt punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i dess då gällande lydelse.<br>Därvid gäller dock att värden som enligt punkt 5 första-fjärde styckena<br>tagits upp till 75 eller 30 procent skall multipliceras med 1,4 respektive<br>3,5. Har femte stycket av nämnda anvisningspunkt tillämpats skall</p>
<p>a) värdet multipliceras med 5 om någon del av underlaget vid<br>värderingen satts ned till 20 procent,</p>
<p>b) i andra fall än a värdet multipliceras med 3,5 om någon del av<br>underlaget vid värderingen satts ned till 30 procent,</p>
<p>c) i andra fall än a och b värdet multipliceras med 1,4 om någon del<br>av underlaget vid värderingen tagits upp till 75 procent.</p>
<p>2. Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringarna i det<br>allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med<br>år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott<br>som gjorts före år 1990.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den<br>skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i<br>betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna<br>gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under<br>någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att<br>denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-<br>ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget<br>upphörde.</p>
<p>Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger<br>del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-<br>tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid<br>beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast<br>föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på<br>vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket<br>inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>405</p>
<p>intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den<br>skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till<br>100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18<br>år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har<br>varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldi-<br>ges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp<br>som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som<br>intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-<br>ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-<br>täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst.</p>
<p>Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs<br>verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.</p>
<p>Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt<br>14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid<br>bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag<br>skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom<br>någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i<br>betydande omfattning.</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också<br>andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana<br>av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid<br>tillämpningen av bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda<br>finansiella instrument skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till<br>en procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>6 §</p>
<p>1 mom.<sup>15</sup> Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej<br>annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på<br>grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:</p>
<p>a) fysisk person: a) fysisk person:</p>
<p>för tid under vilken han varit<br>bosatt här i riket:</p>
<p>för all inkomst som förvärvats<br>inom eller utom riket; samt</p>
<p>för tid under vilken han ej varit<br>bosatt här i riket:</p>
<p>för inkomst av näringsverksam-<br>het som hänför sig till fastighet<br>eller fast driftställe här i riket;</p>
<p>för tid under vilken han varit bo-<br>satt här i riket:</p>
<p>för all inkomst som förvärvats<br>inom eller utom riket; samt</p>
<p>för tid under vilken han ej varit<br>bosatt här i riket:</p>
<p>för inkomst av näringsverksam-<br>het som hänför sig till fastighet<br>eller fast driftställe här i riket;</p>
<p>och för sådan inkomst av kapital<br>som avses i 2 § första stycket lagen</p>
<p>406</p>
<p>(1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning-,</p>
<p>för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som<br>avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett<br>hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;</p>
<p>för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska<br>föreningar;</p>
<p>för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och<br>privatbostad här i riket;</p>
<p>för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som<br>avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett<br>hus här i riket;</p>
<p>för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska<br>aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses<br>i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandels-<br>bevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska<br>aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av<br>aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och<br>terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om<br>överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före-<br>gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här<br>i riket eller stadigvarande vistats här;</p>
<p>b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning<br>äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,<br>samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska<br>personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt<br>författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta<br>samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxerings-<br>enhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:</p>
<p>för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;</p>
<p>c) utländska bolag:</p>
<p>för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast<br>driftställe här i riket;</p>
<p>för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses<br>i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här<br>i riket;</p>
<p>för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats<br>eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare<br>års taxeringar; samt</p>
<p>för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före-<br>ningar;</p>
<p>d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:</p>
<p>för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som<br>avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskatte-<br>lagen.</p>
<p>I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i<br>punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>407</p>
<p>10 §<sup>16</sup></p>
<p>För fysiska personer och döds- För fysiska personer beräknas<br>bon beräknas statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt enligt följande,<br>enligt följande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns<br>på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår<br>skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad<br>med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan<br>det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget<br>i oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.<br>Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före<br>taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Skatt på kapitalinkomst utgör 25 procent av inkomsten av kapital enligt<br>3 § 14 mom.</p>
<p>Andra och tredje styckena gäller<br>även för dödsbon. Från och med<br>det beskattningsår som följer när-<br>mast efter det kalenderår då döds-<br>fallet inträffade utgör dock skatten<br>på förvärvsinkomst 100 kronor, om<br>den beskattningsbara förvärvsin-<br>komsten överstiger ett belopp mots-<br>varande grundavdrag enligt 48 § 2<br>mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370), samt — från och med<br>det beskattningsår som följer när-<br>mast efter det tredje beskattnings-<br>året efter det kalenderår då döds-<br>fallet inträffade — 20 procent av<br>den beskattningsbara förvärvsin-<br>komsten.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>24</p>
<p>2 m o m.<sup>18</sup> Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det bolag eller den<br>ekonomiska förening som givit ut<br>instrumentet upplöses genom kon-<br>kurs eller likvidation eller genom<br>fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) eller<br>11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-<br>lagslagen (1987:618). Med av-<br>yttring jämställs också att tiden för<br>utnyttjande av en option löpt ut</p>
<p>2 m o m. Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument förlorar sitt värde ge-<br>nom att det bolag eller den ekono-<br>miska förening som givit ut in-<br>strumentet försätts i konkurs. Av-<br>yttring av annat finansiellt instru-<br>ment än aktie eller andel anses<br>också föreligga om instrumentet<br>definitivt förlorat sitt värde genom<br>att det bolag eller den ekonomiska<br>förening som givit ut det upplöses<br>genom likvidation. Med avyttring</p>
<p>408</p>
<p>jämställs också att tiden för ut-<br>nyttjande av en option löpt ut utan<br>att optionen har utnyttjats. Med<br>avyttring avses däremot inte ut-<br>låning av egendom för blankning.</p>
<p>utan att optionen har utnyttjats.<br>Med avyttring avses däremot inte<br>utlåning av egendom för blankning.<br>Avyttring anses inte heller före-<br>ligga när en andel definitivt för-<br>lorar sitt värde i fall som avses i 3<br>§ 8 mom. tredje stycket.</p>
<p>En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget<br>om andelen inlöses eller bolaget upplöses.</p>
<p>Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt<br>28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.</p>
<p>Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna<br>tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall<br>avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond-<br>andelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning.</p>
<p>Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,<br>företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options-<br>rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring<br>av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade<br>egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat<br>vederlag.</p>
<p>4 mom.'<sup>9</sup> Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid<br>avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras.<br>Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och<br>kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsför-<br>lust medges endast om förlusten är definitiv.</p>
<p>Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till<br></p>
<p>följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är<br>i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller<br>de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske<br>på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de<br>beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.</p>
<p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband<br>med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år<br>inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden.<br>Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen<br>skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen<br>(premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen<br>köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen,<br>om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas<br>upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år,<br>inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det<br>som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande<br>optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen<br>respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker<br>samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt<br></p>
<p>409</p>
<p>instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligatio-<br>ner eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla<br>betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p>
<p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av<br>en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsav-<br>talet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett<br>avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss<br>framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betal-<br>ning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p>
<p>I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder,<br>om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av<br>samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en<br>motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast<br>året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.</p>
<p>Har aktie eller andel ansetts<br>avyttrad genom att det bolag eller<br>den ekonomiska förening som givit<br>ut instrumentet försatts i konkurs<br>och har beslutet om konkurs upp-<br>hävts eller har konkursen lagts ned<br>skall som intäkt tas upp ett belopp<br>som svarar mot medgivet avdrag<br>för realisationsförlust i samband<br>med att företaget försattes i kon-<br>kurs. Anskaffningsvärdet anses<br>därefter uppgå till det enligt ge-<br>nomsnittsmetoden beräknade värdet<br>vid den tidpunkt då avyttring an-<br>sågs ha skett.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>27</p>
<p>2 m o m.<sup>20</sup> Som anskaffnings-<br>värde anses det genomsnittliga<br>anskaffningsvärdet för samtliga<br>finansiella instrument av samma<br>slag och sort som det avyttrade,<br>beräknat på grundval av faktiska<br>anskaffningsutgifter och med hän-<br>syn till inträffade förändringar<br>beträffande innehavet (genomsnitt-<br>smetoden). Har aktier erhållits<br>genom sådan utdelning som avses<br>i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall<br>som anskaffningsvärde för dessa<br>aktier anses så stor del av det<br>genomsnittliga anskaffningsvärdet<br>för aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Det genom-</p>
<p>§</p>
<p>2 m o m. Som anskaffningsvärde<br>anses det genomsnittliga anskaff-<br>ningsvärdet för samtliga finansiella<br>instrument av samma slag och sort<br>som det avyttrade, beräknat på<br>grundval av faktiska anskaffnings-<br>utgifter och med hänsyn till in-<br>träffade förändringar beträffande<br>innehavet (genomsnittsmetoden).</p>
<p>410</p>
<p>snittliga anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som avses i 3<br>§ 7 mom. femte stycket skall, om<br>vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall<br>skall de utdelade aktierna anses<br>anskaffade utan kostnad. Har<br>aktier erhållits genom sådan ut-<br>skiftning som avses i 3 § 8 mom.<br>tredje stycket skall som anskaff-<br>ningsvärde för dessa aktier anses<br>anskaffningsvärdet för andelarna i<br>den förening som skiftat ut aktier-<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>na.</p>
<p>Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på<br>inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av mark-<br>nadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade),<br>får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestäm-<br>mas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter<br>avdrag för kostnad för avyttringen.</p>
<p>Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett</p>
<p>bolag, anses anskaffat utan kostnad.</p>
<p>4 m o m.<sup>21</sup> Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt aktie-<br>bolag eller ett motsvarande ut-<br>ländskt bolag och utgörs vederlaget<br>för de avyttrade aktierna av nye-<br>mitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mots-<br>varande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig real-<br>isationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar.<br>Vad nu sagts tillämpas också vid<br>avyttring av andelar i ekonomisk<br>förening. De mottagna aktierna<br>skall anses förvärvade till det an-<br>skaffningsvärde som gällde för de<br>avyttrade aktierna eller andelarna.</p>
<p>4 m o m. Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt aktie-<br>bolag eller ett motsvarande ut-<br>ländskt bolag och utgörs vederlaget<br>för de avyttrade aktierna av nye-<br>mitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mots-<br>varande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig real-<br>isationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar<br>eller om det är fråga om sådana<br>aktier för vilka hälften av realisa-<br>tionsvinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt 3 § 1 mom.,<br>hälften av denna del av vederlaget.<br>Vad nu sagts tillämpas också vid<br>avyttring av andelar i ekonomisk<br>förening. De mottagna aktierna<br>skall anses förvärvade till det an-<br>skaffningsvärde som gällde för de<br>avyttrade aktierna eller andelarna.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat<br>från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå<br>anses bosatt här.</p>
<p>Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom.</p>
<p>411</p>
<p>nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten<br>lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte<br>någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyn-<br>dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier<br>eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller<br>tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när ut-</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>flyttningen sker i fråga om den del<br>inte tagits upp till beskattning.</p>
<p>5 m o m.<sup>22</sup> Realisationsförlust<br>vid avyttring av marknadsnoterad<br>tillgång som avses i 1 mom. får<br>dras av från realisationsvinst på<br>marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning av avdrags-<br>rätten som framgår av 3 § 2 mom.<br>tredje stycket.</p>
<p>Detta gäller dock i fråga om<br>andel i värdepappersfond endast<br>om värdet av fondens innehav av<br>aktier inte annat än tillfälligtvis<br>understigit tre fjärdedelar av fond-<br>förmögenheten.</p>
<p>Realisationsförlust som uppkom-<br>mit genom att aktie förlorat sitt<br>värde till följd av att bolaget upp-<br>lösts genom likvidation eller genom<br>fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) eller<br>11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-<br>lagslagen (1987:618) är avdrags-<br>gill utan den begränsning av av-<br>dragsrätten som framgår av 3 §<br>2 mom. tredje stycket till den del<br>förlusten svarar mot utdelning från<br>bolaget av annat slag än som avses<br>i 3 § 7 mom. fjärde stycket under<br>beskattningsåret och närmast före-<br>gående beskattningsår.</p>
<p>Vid tillämpningen av första styck-<br>et avses med marknadsnoterad<br>tillgång även en tillgång som var<br>marknadsnoterad när det aktiebo-<br>lag som givit ut den försattes i<br>konkurs. Tillgången anses som<br>marknadsnoterad till och med den<br>tidpunkt när konkursen eller en<br>därpå följande likvidation avslutas.</p>
<p>av realisationsvinsten som tidigare</p>
<p>5 m o m. Realisationsförlust vid<br>avyttring av marknadsnoterad<br>tillgång som avses i 1 mom. får<br>dras av från realisationsvinst på<br>marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning som framgår<br>av 3 § 2 mom. tredje stycket men<br>med den begränsningen att endast<br>halva respektive tre fjärdedelar av<br>förlusten får dras av om endast<br>hälften av en vinst skulle ha tagits<br>upp som intäkt enligt 3 § 1 mom.<br>Om en vinst på en tillgång som<br>inte är marknadsnoterad skulle ha<br>tagits upp till hälften eller till tre<br>fjärdedelar enligt nyssnämnda<br>bestämmelse medges avdrag med<br>endast 35 procent av förlusten.</p>
<p>412</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 1-7.</p>
<p>1. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i<br>fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid till-<br>ämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som dragits av<br>vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.</p>
<p>2. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning<br>som förfallit till betalning före ikraftträdandet.</p>
<p>3. I enlighet med punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<sup>24</sup> skall<br>för taxeringsåret 1995 de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om skatteplikt<br>för vinst respektive avdragsrätt för förlust på svenska aktier m.m.<br>tillämpas på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten.</p>
<p>4. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den<br>lydelse föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp till be-<br>skattning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 27 § 5 mom.</p>
<p>5. Har förvärvare av skuldebrev, efter utgången av år 1990 men före<br>utgången av år 1993, lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men<br>inte förfallen ränta, tillämpas föreskrifterna i 3 § 6 mom. i dess äldre<br>lydelse.</p>
<p>6. För aktier som förvärvats genom sådan utdelning eller utskiftning<br>som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket respektive 3 § 8 mom. tredje<br>stycket i de lydelser föreskrifterna hade intill den 1 januari 1994 gäller<br>äldre föreskrifter i 27 § 2 mom. första stycket om anskaffningsvärde.</p>
<p>7. Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men har<br>företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie eller<br>annat finansiellt instrument som företaget har givit ut ha avyttrats den 1<br>januari 1994.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>413</p>
<h3>2.8 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt att 2 § 3 mom., 3 § 1 mom., 7 § 8 mom. och 10 a § i<br>paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:939) om ändring i nämnda lag<br>samt ikraftträdande och övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>Lagrådsremissins<br>lagförslag<br>(delar av)*</p>
<p><sup>2</sup> §</p>
<p>3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)<br>mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska</p>
<p>a) att varken givare eller motta-<br>gare är bostadsföretag enligt<br>7 mom. eller investmentföretag<br>enligt 10 mom.,</p>
<p>aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),<br>skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag<br>eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt<br>dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för<br>givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för<br>givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.<br>Som förutsättning för detta gäller</p>
<p>a) att varken givare eller motta-<br>gare är bostadsföretag enligt<br>7 mom., investmentföretag enligt<br>10 mom. eller förvaltningsföretag<br>enligt 7 § 8 mom. andra stycket,</p>
<p>b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års<br>taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</p>
<p>c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt<br>under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan<br>dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,</p>
<p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>moderföretaget skulle vara frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>som under beskattningsåret hade<br>uppburits från dotterföretaget samt</p>
<p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföre-<br>tag, moderföretaget är investment-<br>företag eller förvaltningsföretag<br>som avses i a eller moderföretaget<br>i annat fall skulle vara antingen<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning som under beskattnings-</p>
<p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>aktierna eller andelarna i dotter-<br>företaget inte utgör lagertillgångar<br>hos moderföretaget samt</p>
<p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföre-<br>tag, aktierna eller andelarna i det<br>givande eller det mottagande före-<br>taget inte utgör lagertillgångar hos<br>moderföretaget.</p>
<p>De här utelämnade delarna av lagrådsremissens lagförslag är, frånsett redaktionella<br>ändringar, likalydande med propositionens lagförslag.</p>
<p>414</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>året hade uppburits från det givan-<br>de dotterföretaget eller skattskyl-<br>digt för utdelning som under be-<br>skattningsåret hade uppburits från<br>det mottagande dotterföretaget.</p>
<p>Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som<br>inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget<br>ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-<br>tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket<br>a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattnings-<br>året för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva<br>verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner<br>mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i<br>moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföre-<br>tag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat<br>fall.</p>
<p>Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till<br>annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och<br>skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med<br>avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat<br>lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt<br>eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefor-<br>dras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha<br>haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat<br>belopp.</p>
<p>Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska<br>personer som avses i 2 § 12 mom. inte anses som svenska ekonomiska<br>föreningar.</p>
<p>Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att<br>förutsättningar för sådant avdrag föreligger.</p>
<p>Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med<br>vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig<br>betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,<br>kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad<br>för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera<br>av de förutsättningar som anges i första - tredje styckena inte är upp-<br>fyllda.</p>
<p>3 §</p>
<p>1 mom. Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p>
<p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p>
<p>415</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p>
<p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p>
<p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p>
<p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och</p>
<p>skulder i utländsk valuta.</p>
<p>Med utdelning avses även utbe-<br>talning till aktieägare enligt 12<br>kap. 1 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) och 9 kap. 1 § ban-<br>kaktiebolagslagen (1987:618) vid<br>nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden eller vid bolagets<br>likvidation. Till utdelning hänförs<br>vidare utbetalning av fusionsveder-<br>lag till aktieägare enligt 14 kap.</p>
<p>6 § aktiebolagslagen och 11 kap.</p>
<p>7 § bankaktiebolagslagen. Som<br>utdelning anses även utbetalning<br>från utländskt bolag om utbetal-<br>ningen är jämförlig med sådan<br>utbetalning från svenskt bolag som<br>avses i första eller andra mening-<br>en.</p>
<p>Att utdelning och vinst vid för-<br>säljning av aktier i vissa fall skall<br>hänföras till inkomst av tjänst<br>framgår av 12 mom.</p>
<p>Från skatteplikt undantas dels<br>utdelning och — i fall som avses i<br>4 — ränta, dels hälften av realisa-<br>tionsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och<br>företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk<br>förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepap-<br>persfond under förutsättning att<br>fondens innehav av tillgångar som<br>är begränsat skattepliktiga enligt<br>tredje och fjärde styckena inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 90<br>procent av fondförmögenheten,</p>
<p>4. fordringar på grund av vin-<br>standelslån (vinstandelsbevis) som<br>givits ut av ett svenskt företag i de<br>fall företaget helt saknar avdrags-</p>
<p>416</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>rätt enligt bestämmelserna i 9<br>mom.,</p>
<p>5. terminer och optioner som<br>uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hän-<br>förligt till aktier i svenska aktiebo-<br>lag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller<br>dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning som det utdelande<br>företaget har rätt till avdrag för<br>enligt 2 § 11 mom.</p>
<p>b) Vinst vid avyttring av aktier<br>och andra tillgångar som anges i<br>tredje stycket om de givits ut av ett<br>företag, vilket direkt eller indirekt<br>innehar fastighet taxerad som<br>hyreshusenhet och det sammanlag-<br>da taxeringsvärdet eller boiförda<br>värdet av detta fastighetsinnehav<br>överstiger 40 procent av det bok-<br>förda värdet av företagets samtliga<br>tillgångar. Detta gäller dock inte<br>för aktiebolag vars aktier är note-<br>rade vid svensk börs eller företag<br>som ingår i en koncern med ett<br>moderbolag vars aktier är föremål<br>för en sådan notering.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andel i<br>sådan bostadsförening respektive<br>aktie i sådant bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom.</p>
<p>Har annan svensk värdepappers-<br>fond än som avses i tredje stycket<br>3 ett innehav av begränsat skatte-<br>pliktiga tillgångar enligt tredje och<br>fjärde styckena som inte annat än<br>tillfälligtvis understigit 50 procent<br>av fondförmögenheten gäller dels<br>att endast tre fjärdedelar av real-<br>isationsvinst vid avyttring av an-<br>delen är skattepliktig, dels att<br>utdelning är skattepliktig med<br>följande inskränkningar,</p>
<p>— skatteplikt gäller inte för den<br>del av utdelningen som svarar mot<br>skattefri utdelning som har motta-<br>gits av fonden under det beskatt-<br>ningsår för vilket utdelningen be-<br>stämts,</p>
<p>— skatteplikt gäller endast för</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>27 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50</p>
<p>417</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>hälften av den del av utdelningen<br>som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattnings-<br>år för vilket utdelningen bestämts<br>på tillgångar för vilka hälften av<br>vinsten är undantagen från skatte-<br>plikt enligt detta moment.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplik-<br>ten skall utdelningen i första hand<br>anses belöpa på av fonden motta-<br>gen skattepliktig utdelning och<br>ränta, i andra hand på realisation-<br>svinst för vilken skatteplikten inte<br>är begränsad enligt punkt 2 a av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen och därefter på av<br>fonden mottagen skattefri utdel-<br>ning. Resterande del av utdelning-<br>en skall anses belöpa på annan<br>realisationsvinst än den sist nämn-<br>da.</p>
<p>Undantaget i tredje stycket in-<br>nebär inte någon inskränkning i<br>bestämmelserna i 12 mom. att<br>utdelning och vinst vid avyttring av<br>aktier i vissa fall skall hänföras till<br>inkomst av tjänst.</p>
<p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p>
<p>Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att uppskovsavdrag jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som<br>intäkt av kapital.</p>
<p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen(1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelserom<br>beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft den</p>
<p>418</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.<br>Aldre bestämmelser tillämpas dock<br>för beskattningsår som har påbör-<br>jats före ikraftträdandet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.<br>Aldre bestämmelser tillämpas dock<br>i fråga om livförsäkringsföretag<br>för beskattningsår som har påbör-<br>jats före ikraftträdandet. Vid till-<br>ämpningen av de nya föreskrifterna<br>z 3 § 7 mom. tredje stycket 3 och<br>femte stycket skall hänsyn inte tas<br>till sammansättningen av fondens<br>förmögenhet före den 1 januari<br>1994.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>419</p>
<h3>2.13 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring skall ha följande lydelse.’</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>* Förslaget utesluts här. Det överensstämmer med lagförslaget i propositionen.</p>
<p>420</p>
<h3>2.20 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i utsökningsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 §, 13 kap. 6 och<br>20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 § utsökningsbalken skall ha<br>följande lydelse.*</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>Förslaget utesluts här. Det överensstämmer med lagförslaget i propositionen.</p>
<p>421</p>
<h3>2.21 Förslag till</h3>
<h3>Lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i<br>utsökningsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § utsökningsbalken i paragrafens<br>lydelse enligt lagen (1993:893) om ändring i nämnda balk skall ha<br>följande lydelse.*</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2<br>Lagrådsremissens<br>lagförslag</p>
<p>Förslaget utesluts här. Det överensstämmer med lagförslaget i propositionen.</p>
<p>422</p>
<h3>2.35 Förslag till</h3>
<h3>Lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-<br>taxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av<br>år 1993. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas på utdel-<br>ning som förfallit till betalning före denna tidpunkt.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>423</p>
<h3>2.38 Förslag till</h3>
<h3>Lag om återföring av skatteutjämningsreserv</h3>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv enligt lagen<br>(1990:654) om skatteutjämningsreserv återförs till beskattning i den<br>omfattning och vid de taxeringar som anges i denna lag.</p>
<p>2 § Ett belopp motsvarande hälften av avdraget för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering till den del det inte<br>överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs till<br>beskattning på så sätt att</p>
<p>sammanlagt minst en femtedel tas upp vid 1995 års taxering,<br>sammanlagt minst två femtedelar tas upp vid 1995 — 1996 års taxe-<br>ringar,</p>
<p>sammanlagt minst tre femtedelar tas upp vid 1995 — 1997 års taxe-<br>ringar,</p>
<p>sammanlagt minst fyra femtedelar tas upp vid 1995 — 1998 års<br>taxeringar,</p>
<p>sammanlagt fem femtedelar tas upp vid 1995 — 1999 års taxeringar<br>eller, om taxering inte sker år 1999, vid 1995 2000 års taxeringar.</p>
<p>Om avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års<br>taxering överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs<br>även den överskjutande delen av avdraget vid 1995 års taxering.</p>
<p>Om taxering inte sker år 1994 skall ett belopp motsvarande hälften av<br>avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående<br>taxering återföras till beskattning på sätt anges i första stycket.</p>
<p>Överstiger det belopp som successivt skall återföras till beskattning<br>enligt första eller tredje stycket inte 4 000 kronor skall i stället hela<br>beloppet återföras vid 1995 års taxering.</p>
<p>Om taxering inte sker ett visst år skall vid taxeringen det följande året<br>till det belopp som då tas upp till beskattning läggas ett belopp motsva-<br>rande statslåneräntan vid utgången av november året före taxeringsåret<br>multiplicerad med det belopp som lägst skulle ha tagits upp till beskatt-<br>ning vid taxeringen det förstnämnda året.</p>
<p>3 § Har avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen<br>närmast före 1994 års taxering medgetts på grundval av ett yrkande om<br>avdrag som framställts efter den 30 september 1993 skall vid tillämpning<br>av 2 § första eller tredje styckena följande gälla. Om avdraget för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv är större än vad avdraget skulle ha<br>varit om yrkandet inte framställts skall avdraget anses uppgå till det<br>senare beloppet.</p>
<p>4 § Har förvärvskällan eller, ifråga om handelsbolag, verksamheten<br>upphört skall återstående del av beloppet som anges i 2 § omedelbart tas<br></p>
<p>424</p>
<p>upp till beskattning. Detta gäller dock inte om en fysisk person överfört<br>sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag, om<br>intressegemenskap råder mellan företagen. Personen och bolaget skall i<br>sådant fall anses som en skattskyldig. Vad nu sagts gäller även i de fall<br>verksamhet i ett handelsbolag överförts till ett aktiebolag, om intres-<br>segemenskap råder mellan företagen. I dessa fall gäller dock återföringen<br>så stor andel av återstående del av avdraget som motsvarar den andel av<br>handelsbolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska<br>personer. Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i<br>huvudsak gemensam ledning.</p>
<p>5 § Vid sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) skall överlåtande och övertagande företag<br>anses som ett och samma företag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall<br>dock alltjämt tillämpas vid 1992-1994 års taxeringar.</p>
<p>425</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-27</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Bo<br>Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.</p>
<p>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993,<br>varvid statsrådet Bo Lundgren varit föredragande, har regeringen för<br>Lagrådets yttrande överlämnat förslag till lag om räntefördelning vid<br>beskattning, m.m.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Johan Svanberg,<br>kammarrättsassessorerna Lars Bergendal, Olle Halldorf, Ingrid Melbi,<br>Lars Svensson och Johanna Tunhammar samt hovrättsassessorn Göran<br>Anér.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.</p>
<p>Inledning</p>
<p>Förslagen i lagrådsremissen innebär omfattande ändringar i beskattningen<br>av näringsverksamhet och kapital. En gemensam målsättning med för-<br>slagen är enligt remissen att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i<br>Sveriges ekonomi, särskilt hos de små och medelstora företagen.<br>Förslagen har två huvudinriktningar. Den ena går ut på att komplettera<br>1990 års skattereform så att enskilda näringsidkare och handelsbolag kan<br>arbeta på samma skattemässiga villkor som aktiebolag. Den andra går ut<br>på att likställa beskattningen av eget och lånat kapital som finansi-<br>eringskälla för investeringar i bolagssektom.</p>
<p>Syftet med den aktuella reformen är således att i olika avseenden<br>förbättra skattesituationen för främst de små och medelstora företagen.<br>Från de utgångspunkter Lagrådet har att bevaka kan konstateras att<br>förslagen tillgodoser detta syfte men att regleringen i vissa delar blivit<br>mycket komplicerad vilket kan förväntas leda till problem vid tillämp-<br>ningen.</p>
<p>Det är främst de nya reglerna för enskilda näringsidkare och delägare<br>i handelsbolag som blivit komplicerade och då särskilt reglerna om<br>räntefördelning och expansionsmedel. Regeringen har uppmärksammat<br>frågan i remissen och därvid bl.a. uttalat att ett mångårigt utredande av<br>frågan om likvärdiga regler för de nämnda kategorierna skattskyldiga och<br>för aktiebolag har visat att reglerna ofrånkomligen blir komplicerade. Det<br>påpekas vidare bl.a. att den vid remissbehandlingen av utredningsför-<br>slagen mest kritiserade delen — nämligen reglerna om expansionsmedel<br>— är frivillig och att de komplikationer som tillkommer på grund av<br>denna del bör bli begränsade.</p>
<p>Lagrådet vill för egen del framhålla följande. De nya särskilda reglerna<br>för beskattning av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är<br>som nyss nämnts mycket komplicerade i sig. Detsamma gäller också<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>426</p>
<p>vissa av de generella reglerna för näringsidkare, t.ex. reglerna om avdrag<br>för underskott i näringsverksamhet. I den berörda lagstiftningen före-<br>kommer sålunda i stor utsträckning detaljerade bestämmelser om tillämp-<br>ningsområdet, beskattningsunderlaget m.m., med åtskilliga undantag och<br>andra särregler som kan förutses vålla problem vid den praktiska tillämp-<br>ningen. Härtill kommer att det föreslagna regelsystemet utgör en<br>påbyggnad på en redan mycket svåröverskådlig lagstiftning med brister<br>i systematiken, korsvisa hänvisningar och andra oformligheter. En annan<br>bidragande orsak till att den nu föreslagna regleringen framstår som<br>komplicerad är att det aktuella lagstiftningsarbetet har bedrivits under<br>tidspress. Förslagen har på grund härav inte hunnit bearbetas i erforderlig<br>utsträckning, vilket bl.a. medfört att vissa lagtexter blivit onödigt<br>komplicerade och svåra att förstå. Vidare är motiveringen till många av<br>de föreslagna bestämmelserna mycket knapphändig.</p>
<p>Sammantaget får den föreslagna lagstiftningen — med hänsyn särskilt<br>till att den i huvudsak riktar sig till mindre rörelser — anses ligga nära<br>gränsen för vad som kan accepteras i fråga om komplexitet. Den omstän-<br>digheten att tillämpningen av den kanske mest komplicerade delen av<br>systemet — expansionsmedelsreglema — är frivillig gör inte saken bättre.</p>
<p>Det hade mot denna bakgrund varit värdefullt att ytterligare ansträng-<br>ningar gjorts att förenkla systemet, om inte annat genom att slå av på<br>ambitionen att för de enskilda näringsidkarna och handelsbolagen uppnå<br>helt neutrala regler i förhållande till aktiebolagsreglema.</p>
<p>Det bör i sammanhanget framhållas att slopandet av utdelningsbeskatt-<br>ningen och halveringen av reavinstbeskattningen av aktier innebär att man<br>för framtiden får flera olika beskattningsnivåer inom inkomstslaget<br>kapital. Dessutom ökar spännvidden mellan å ena sidan beskattningen av<br>inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet och å andra sidan<br>kapitalbeskattningen mycket kraftigt. Detta kommer att leda till oönskad<br>skatteplanering och försök att kringgå reglerna, om inte gränserna mellan<br>de olika inkomstformema är klara. Det bör inte finns möjligheter att<br>kringgå reglerna t.ex. genom att transformera en typ av inkomst till en<br>annan typ av inkomst. Det kan ifrågasättas om lagstiftningen motsvarar<br>dessa krav.</p>
<p>Det finns sålunda brister i den föreslagna lagstiftningen. Vissa av dessa<br>som har att göra med den lagtekniska utformningen har i någon mån<br>kunnat åtgärdas i samband med lagrådsgranskningen. Återstående brister<br>är inte sådana att Lagrådet vill motsätta sig att lagstiftningen nu genom-<br>förs. Lagrådet vill emellertid betona att en mycket begränsad tid stått till<br>förfogande för granskningen. Någon granskning i detalj i traditionell<br>mening av de olika lagförslagen har därför inte kunnat ske. Lagrådet har<br>koncentrerat granskningen på de nya lagar som föreslås och har i stora<br>delar arbetat om dessa lagtekniskt. Lagstiftningen måste emellertid — i<br>likhet med regleringen av 1990 års skattereform — till stor del betraktas<br>som ett provisorium (jfr prop. 1989/90:110, bilaga 3, s. 108). Det blir<br>därför en viktig uppgift för Skattelagskommittén, Dir. 1991:39, att ytter-<br>ligare se över den aktuella lagstiftningen. Lagrådet vill också betona<br>vikten av att en uppföljning sker av hur de nya reglerna fungerar i<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>427</p>
<p>praktiken. Som Lagrådet tidigare antytt finns det anledning till viss<br>tveksamhet vad gäller den praktiska tillämpningen av systemet.</p>
<p>Enligt vad som upplysts vid föredragningen har arbetet med reformen<br>fortsatt i Finansdepartementet efter det att lagrådsremissen har överläm-<br>nats och nya lösningar i sak har tagits fram i vissa frågor. Dessa nya<br>lösningar faller utanför Lagrådets granskning.</p>
<p>Med dessa allmänna synpunkter övergår Lagrådet till de skilda lag-<br>förslagen.</p>
<p>Lagen om räntefördelning vid beskattning</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör arbetas om i<br>redaktionellt hänseende. Även vissa andra ändringar av i huvudsak<br>formell natur bör göras. Lagrådets författningsförslag framgår av en till<br>detta protokoll fogad bilaga.</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>Följande paragraf i det remitterade förslaget föranleder särskild<br>kommentar.</p>
<p>9 §'</p>
<p>Paragrafen föreslås innehålla en bestämmelse om tillämpningen av en viss<br>paragraf i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, närmare<br>bestämt 28 § första stycket som reglerar beräkningen av ingångsvärdet<br>vid avyttring av andel i handelsbolag. Samtidigt föreslås att det i 28 §<br>nämnda lag tas in en erinran om att det i vissa lagar, bl.a. förevarande<br>lag, finns särskilda bestämmelser om ingångsvärdet.</p>
<p>Från lagteknisk synpunkt hade det i och för sig varit bättre om motsatt<br>ordning tillämpats, dvs. att den materiella bestämmelsen i förevarande<br>paragraf tagits in i 28 § SIL och att en erinran härom tagits in i före-<br>varande lag. Det förhåller sig emellertid så att man egentligen borde<br>sammanfoga hela den förevarande lagen — liksom för övrigt ett stort<br>antal fristående skattelagar — med de grundläggande skattelagarna, dvs.<br>kommunalskattelagen (1928:370) och SIL. Det pågår också ett arbete<br>med den inriktningen i Skattelagskommittén. Med hänsyn härtill och då<br>motsvarande teknik tidigare använts i liknande sammanhang vill Lagrådet<br>inte nu motsätta sig den föreslagna ordningen. Det sagda gäller också<br>motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om expansionsmedel (10 §).</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 21 § i Lagrådets förslag</p>
<p>428</p>
<p>Lagen om expansionsmedel</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör arbetas om i<br>redaktionellt hänseende. Även vissa andra ändringar av i huvudsak<br>formell natur bör göras. Lagrådets författningsförslag framgår av en till<br>detta protokoll fogad bilaga.</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<p>Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör arbetas om i<br>redaktionellt hänseende. Även vissa andra ändringar av i huvudsak<br>formell natur bör göras. Lagrådets författningsförslag framgår av en till<br>detta protokoll fogad bilaga.</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<p>Följande punkter i det remitterade förslaget föranleder särskild<br>kommentar.</p>
<p>Det remitterade lagförslaget innehåller bara 13 paragrafer och inne-<br>håller inte mindre än fem mellanrubriker som skall underlätta läsningen.<br>Bl a användningen av rubriker vittnar om en ambition att göra lagtexten<br>lättillgänglig och begriplig. Trots detta är bestämmelserna svåra att<br>förstå. Den väsentliga förklaringen till detta är att ämnet är sådant att<br>regleringen med nödvändighet blir komplicerad. Det är ändå svårt att<br>komma ifrån intrycket att tiden inte har medgivit en tillräckligt om-<br>sorgsfull bearbetning av lagtexten.</p>
<p>Som exempel på en svårläst bestämmelse vill lagrådet anföra 6 § i den<br>föreslagna lagen. Paragrafen handlar om en viss typ av strukturändring.<br>Bestämmelsen skall läsas tillsammans med 4 § som innehåller vissa<br>definitioner. Vad som därvid verkar förvillande är att ett vanligt ord som<br>"företag" tilläggs en alldeles bestämd mening. Trots detta används ordet<br>"företag" i 6 § emellanåt i sin gängse betydelse, för att ge språklig<br>variation åt texten.</p>
<p>Ett annat, närmast kryptiskt, inslag i 6 § är begreppet "annat rättsub-<br>jekt". I författningar förekommer inte sällan begreppsparet "ett rätts-<br>subjekt — ett annat rättssubjekt". Här är det emellertid fråga om att<br>tillägga ett till synes neutralt uttryck en alldeles speciell betydelse. Denna<br>betydelse är dessutom utomordentligt svår att förstå eftersom begreppet<br>"annat rättssubjekt" bl.a. innefattar en mycket komplicerad närstående-<br>reglering, som hade varit förtjänt av en mera lättfattlig framställning.</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning inte blivit övertygat om att de använda<br>definitionerna är nödvändiga för framställningen eller att de underlättar<br>förståelsen. Tiden för lagrådsföredragningen har emellertid inte medgivit<br>försök att klä regleringen i annan språkdräkt. Det får bli en uppgift för<br>Skattelagskommittén att pröva möjligheterna till förenklingar av lag-<br>texten.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>429</p>
<p>6 §</p>
<p>1 denna paragraf föreslås i sista stycket att hänsyn i visst fall inte skall tas<br>till aktieförvärv genom emission med lika rätt för aktieägarna. Lagrådet<br>vill erinra om att aktiebolagslagen föreskriver att om det i ett aktiebolag<br>finns aktier av olika slag med olika rätt till andel i vinst eller likvid-<br>ationskvot, bolagsordningen måste innehålla bestämmelser om företrädes-<br>rätten till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet. Det kan i ett bolag med<br>stam- och preferensaktier innebära att preferensaktieägama inte har rätt<br>till nya aktier. En emission i enlighet med en sådan bolagsordningsbe-<br>stämmelse med företrädesrätt bara för stamaktieägama är inte en riktad<br>emission så som uttrycket brukar användas. Det synes vara riktigast att<br>bortse från aktier som har tecknats i enlighet med en bolagsordningsbe-<br>stämmelse av nu angivet slag när frågan om en strukturändring har ägt<br>rum prövas.</p>
<p>På grund av det anförda föreslår lagrådet att bestämmelsen utformas<br>efter mönster av 4 § lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i<br>aktiemarknadsbolag, m.m. så att hänsyn inte tas till aktieförvärv genom<br>"emission i vilken aktieägarna har företrädesrätt till teckning i förhållande<br>till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolags-<br>ordningen" .</p>
<p>Lagen om periodiseringsfonder</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör arbetas om i<br>redaktionellt hänseende. Även vissa andra ändringar av i huvudsak<br>formell natur bör göras. Lagrådets författningsförslag framgår av en till<br>detta protokoll fogad bilaga.</p>
<p>Bilaga 3:4</p>
<p>Följande paragrafer i det remitterade förslaget föranleder särskild<br>kommentar.</p>
<p>2 §<sup>2</sup></p>
<p>I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget enligt andra stycket<br>uppgå till högst 25 procent av ett på visst sätt beräknat inkomstunderlag.</p>
<p>I underlaget ingår inte t.ex. avsättningar till periodiseringsfond och surv<br>som återförts till beskattning. Sådana belopp torde böra ingå i underlaget.<br>Det kan i frågasättas om inte också andra liknande återföringar bör ingå<br>i underlaget. Frågan får övervägas vid den fortsatta beredningen av<br>ärendet.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 § i Lagrådets förslag</p>
<p>430</p>
<p>3 §<sup>3</sup></p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring till beskattning av<br>periodiseringsfond. Förutom huvudregeln, enligt vilken återföring skall<br>ske senast det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsätt-<br>ningen gjordes, finns endast en särregel, nämligen för det fall delägare<br>i handelsbolag avyttrar sin andel.</p>
<p>Det torde vara klart att ytterligare regler behövs om omedelbar åter-<br>föring, bl.a. för det fall ett aktiebolag likvideras eller sätts i konkurs.<br>Även i andra fall kan det vara lämpligt med omedelbar återföring. Frågan<br>får övervägas i det fortsatta beredningsarbetet. Förebild för återförings-<br>reglema kan hämtas från t.ex. 9 § lagen (1990:663) om ersättnings-<br>fonder.</p>
<p>4 §<sup>4</sup></p>
<p>Paragrafen reglerar hur periodiseringsfondema skall hanteras vid vissa<br>fusioner (första stycket) och vissa överföringar av näringsverksamhet<br>(andra stycket).</p>
<p>Det finns anledning att först ta upp de uttryckssätt som används för att<br>beskriva de skatterättsliga konsekvenserna av sådana fusioner respektive<br>överföringar, nämligen "överlåtande och övertagande företag anses som<br>ett och samma företag" (första stycket) och "personen och aktiebolaget<br>anses som en skattskyldig" (andra stycket).</p>
<p>Innebörden av uttrycken är inte helt klar. Vad beträffar överföringar<br>enligt andra stycket är det tydligen meningen att fonden skall övertas av<br>aktiebolaget, dvs. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som den<br>fysiska personen gjort skall återföras till beskattning hos bolaget inom<br>fem år från avsättningen. Föreligger däremot inte sådan intressegemen-<br>skap som förutsätts för tillämpning av andra stycket blir följden att<br>fonden ligger kvar hos den fysiska personen och beskattas hos denne.<br>När det gäller fusioner som avses i första stycket skall på motsvarande<br>sätt fonden övertas av det övertagande bolaget och återföras till beskatt-<br>ning där.</p>
<p>Det hade varit att föredra om konsekvenserna av en tillämpning av<br>bestämmelserna hade framgått tydligare än genom de berörda uttrycken.<br>Dessa förekommer emellertid i liknande sammanhang på flera ställen i<br>skattelagstiftningen och det kan vara lämpligt att en samordning sker.<br>Lagrådet vill därför inte nu föreslå någon ändring i detta avseende.</p>
<p>1 sammanhanget bör ytterligare en sak beröras. Av första stycket<br>framgår inte vad som är tänkt att gälla för det fall fusion sker enligt<br>andra regler än som avses i stycket, t.ex. enligt 14 kap. 2 § aktiebolags-<br>lagen. Med hänsyn till utformningen av paragrafen ligger det nära till</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 4 § i Lagrådets förslag</p>
<p><sup>4</sup> Motsvarar 5 och 6 §§ i Lagrådets förslag<br></p>
<p>431</p>
<p>hands att anta att avsikten varit att någon överföring av fonden inte skall<br>ske i ett sådant fall. Eftersom det överlåtande företaget upplöses i<br>samband med fusionen kan emellertid fonden inte heller gärna ligga kvar<br>i detta. Det förefaller lämpligt att en periodiseringsfond hos det över-<br>låtande bolaget i sådant fall återförs till beskattning innan bolaget upp-<br>löses i samband med fusionen. Frågan får övervägas i samband med åter-<br>föringsreglema i 3 §.</p>
<p>I andra stycket finns en definition av intressegemenskap som också bör<br>kommenteras något. I stycket föreskrivs till att börja med att om en<br>fysisk person har överfört sin näringsverksamhet eller driften av denna<br>till ett aktiebolag med vilket intressegemenskap råder, personen och<br>aktiebolaget skall anses som en skattskyldig. Vidare föreskrivs att det-<br>samma skall gälla även om näringsverksamheten i ett handelsbolag över-<br>förts till ett aktiebolag och intressegemenskap råder mellan företagen.<br>Stycket avslutas med den nämnda definitionen som anger att intresse-<br>gemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak gemen-<br>sam ledning.</p>
<p>Enligt specialmotiveringen är definitionen hämtad från lagen (1990:654)<br>om skatteutjämningsreserv, där motsvarande uttryck finns i 12 §. Den<br>paragrafen gäller emellertid bara juridiska personer. Definitionen passar<br>inte bra när, som i förevarande fall, bedömningen av om två företag står<br>under i huvudsak gemensam ledning skall avse inte bara juridiska<br>personer utan också å ena sidan en näringsverksamhet som bedrivs av en<br>fysisk person och å andra sidan ett aktiebolag. Det är över huvud taget<br>oklart i vilka fall företag skall anses stå under i huvudsak gemensam<br>ledning när det är fråga om en eller ett fåtal ägare och smärre för-<br>ändringar sker i ägarstrukturen. Dessutom synes det vara en brist med<br>definitionen att man inte i något fall kan beakta ägarförändringar som<br>sker efter överförandet.</p>
<p>Den åsyftade intressegemenskapen bör därför uttryckas på något annat<br>sätt. Enligt vad som upplysts vid föredragningen har en tanke varit att<br>man i princip borde tillåta en överföring under förutsättning att denna inte<br>föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen. Om detta varit syftet bör det komma till<br>direkt uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att bestämmelsen utformas i<br>enlighet härmed.</p>
<p>Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör arbetas om i<br>redaktionellt hänseende. Även vissa andra ändringar av i huvudsak<br>formell natur bör göras. Lagrådets författningsförslag framgår av en till<br>detta protokoll fogad bilaga.</p>
<p>Bilaga 3:5</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>432</p>
<p>Det remitterade förslaget föranleder särskild kommentar i följande hän-<br>seenden.</p>
<p>Förslaget innebär i huvudsak att hälften av den survavsättning som görs<br>vid 1994 års taxering får upplösas utan beskattning, medan den andra<br>hälften skall återföras till beskattning under en femårsperiod. För att<br>förhindra att företagen vidtar särskilda åtgärder för att få så stor surv-<br>avsättning som möjligt vid 1994 års taxering föreslås en spärregel som<br>innebär att ett belopp motsvarande ökningen av survavsättningen mellan<br>1993 och 1994 års taxering i sin helhet skall återföras till beskattning.</p>
<p>Det står klart att en spärregel av detta slag kan få mycket slumpartade<br>effekter. Ett företag som vid 1993 års taxering redovisat ett visst skatte-<br>mässigt resultat har inte sällan haft olika möjligheter att komma fram till<br>just detta resultat och det kan således vara en ren tillfällighet i vilken mån<br>företaget valt att göra survavsättning eller vidta andra reserverings-<br>åtgärder e.d. Det kan också vara så att ett företag vid 1993 års taxering<br>helt enkelt inte brytt sig om att göra någon survavsättning t.ex. därför att<br>verksamheten gått med förlust. Även andra liknande situationer finns.<br>Bl.a. kan nämnas att vissa företag — Stadshypotek och Statens Bostads-<br>finansieringsaktiebolag, SBAB — fick rätt till survavdrag först vid 1994<br>års taxering.</p>
<p>Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas om den aktuella spärrregeln upp-<br>fyller rimliga krav på en likformig beskattning. Vad man vill åstadkomma<br>med en spärregel är tydligen främst att förhindra att företagen vidtar<br>extraordinära åtgärder för att öka survavsättningen vid 1994 års taxering.<br>I remissen har diskuterats olika möjligheter till motverkande regler och<br>man har av bl.a. förenklingsskäl stannat för den ifrågavarande regeln.<br>Enligt Lagrådet är det önskvärt att ytterligare ansträngningar görs att<br>finna en lösning som bättre än denna tillgodoser kraven på likformighet.</p>
<p>4 §<sup>5</sup></p>
<p>I likhet med vad som anförts beträffande periodiseringsfondema (3 §) bör<br>övervägas att införa uttryckliga regler om omedelbar återföring av surven<br>bl.a. för det fall ett aktiebolag likvideras eller sätts i konkurs.</p>
<p>Lagen om ändring i lagen om statlig inkomstskatt</p>
<p>3 § 9 mom</p>
<p>I lagrummet föreslås att överlåtelse av rätt till utdelning på svensk aktie,<br>andel i svensk ekonomisk förening eller andel i svensk värdepappersfond<br>skall anses som avyttring, om värdet av utdelningsrätten vid avyttrings-<br>tillfället överstiger en tiondel av värdet på delägarrätten. För överlåtare</p>
<p><sup>5</sup> Motsvarar 9 § i Lagrådets förslag<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>28 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50<br></p>
<p>433</p>
<p>av utdelningsrätt som innehar delägarrätten skall utdelningsrätten anses<br>anskaffad utan kostnad.</p>
<p>De föreslagna bestämmelserna bygger uppenbarligen på uppfattningen<br>att det är lagligen möjligt att överlåta en rätt till utdelning separat.<br>Uppfattningen har visst stöd i 24 § lagen (1936:81 ) om skuldebrev.<br>Paragrafen innebär att om utdelningskuponger har utfärdats till ett aktie-<br>brev, så har den som innehar en sådan kupong rätt att mot överlämnande<br>av denna lyfta utdelningen utan hinder av att han inte är aktieägare. Så<br>snart beslut om utdelning har fattats skall kupongen behandlas som ett<br>skuldebrev ställt till innehavaren, under förutsättning att aktierätten är<br>giltig. Kupong som har förvärvats tillsammans med aktiebrevet skall dock<br>behandlas som ett tillbehör till detta.</p>
<p>Kupongförvärv som har skett innan beslut om utdelning har fattats har<br>antagits i allmänhet ha en starkt spekulativ karaktär och ansetts inte böra<br>underlättas av lagstiftningen (NJA II 1936 s 101). I andra stycket av den<br>nämnda paragrafen har i enlighet härmed föreskrivits att godtrosskydd<br>enligt 14 och 15 §§ skuldebrevslagen inte skall inträda, om kupongen har<br>förvärvats före utdelningsbeslutet utan samband med aktiebrevet.</p>
<p>Det normala är således att kuponger blir föremål för självständiga<br>förvärv först sedan utdelningen har beslutats och kupongerna får karaktär<br>av verkliga fordringsbevis. I själva verket är det en grundläggande<br>aktiebolagsrättslig princip att den andelsrätt i bolaget som aktien repre-<br>senterar inte med verkan mot bolaget kan delas upp i andelar. Ett uttryck<br>för denna odelbarhetsprincip är det s.k. splittringsförbudet som innebär<br>bl a att det inte är tillåtet att avskilja de till aktien knutna ekonomiska<br>befogenheterna. En totalavhändelse av rätten till andel i vinst är därför<br>inte möjlig (Kedner - Roos, Aktiebolagslagen Del I, 4 uppl. 1991, s. 19).</p>
<p>I den aktiebolagsrättsliga litteraturen har det rått någon tvekan om det<br>är möjligt att i kupongbolag med verkan mot bolaget överlåta rätten till<br>framtida vinst i begränsad omfattning t ex utdelning för ett visst antal år<br>framåt. Med hänsyn till splittringsförbudets betydelse synes det emellertid<br>vara riktigast att besvara frågan härom nekande. Möjligen kan mycket<br>små avvikelser från splittringsförbudet medges t ex överlåtelse av utdel-<br>ningskupongen när företagsledningens förslag till vinstutdelning lagts<br>fram (jfr Nial Associationsrätt, 5 uppl. 1991, s. 244 och Rodhe, Associa-<br>tionsrätt, 16 uppl. 1993, s. 151).</p>
<p>I sammanhanget skall påpekas att det inte är möjligt att göra några som<br>helst avvikelser från spittringsförbudet i avstämningsbolag. Där får inga<br>utdelningskuponger förekomma och avstämningsförbehållet innebär att<br>bolaget alltid med befriande verkan kan betala utdelningen till den som<br>står upptagen i aktieboken eller i den förteckning över förvaltare m fl<br>som skall föras enligt 3 kap 12 § aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>I såväl kupong- som avstämningsbolag kan emellertid en aktieägare i<br>stället för att överlåta framtida utdelning utfästa sig att till en avtalspart<br>utbetala de utdelningsbelopp som han erhåller från bolaget under en viss<br>period. Det blir en obligationsrättslig förpliktelse och inte en verklig<br></p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>434</p>
<p>spittring av aktierätten. Utfästelsen kan inte göras gällande mot ny ägare<br>utan dennes medgivande (Nial a. a. s 244).</p>
<p>Vad som nu sagts om utdelning på aktie torde i allt väsentligt äga<br>tillämpning också på utdelning på andel i svensk ekonomisk förening eller<br>andel i svensk värdepappersfond.</p>
<p>10 §</p>
<p>Enligt det föreslagna nya fjärde stycket skall bestämmelserna i andra och<br>tredje styckena om beräkning av skatten för fysiska personer gälla också<br>för dödsbon med vissa undantag. Enligt vad som upplysts vid föredrag-<br>ningen är avsikten att följande skall gälla.</p>
<p>Från och med det beskattningsår som följer närmast efter det kalen-<br>derår då dödsfallet inträffade uttas det fasta beloppet om 100 kronor bara<br>om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp mot-<br>svarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det beskattningsår som följer närmast efter det<br>tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade utgör<br>skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvs-<br>inkomsten. Dessutom skall det fasta beloppet om 100 kronor uttas om<br>förvärvsinkomsten överstiger det nyss angivna gränsbeloppet.</p>
<p>Undantagen i andra meningen bör formuleras om så att avsikten med<br>dessa klarare framgår. Lagrådet föreslår att fjärde stycket får följande<br>lydelse.</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena med<br>följande undantag.</p>
<p>1. Från och med det beskattningsår som följer närmast efter det<br>kalenderår då dödsfallet inträffade uttas det i andra stycket angivna<br>beloppet 100 kronor bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>2. Från och med det beskattningsår som följer närmast efter det<br>tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade<br>utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara<br>förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom.<br>kommunalskattelagen uttas dessutom 100 kronor.</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>435</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<h3>Lagen om räntefördelning vid beskattning av fysiska personer<br>och svenska dödsbon</h3>
<p>1 §</p>
<p>Vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>näringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. Verksamhet som bedrivs<br>av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.</p>
<p>Fördelningsunderlag</p>
<p>2 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo<br>utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan<br>tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregå-<br>ende beskattningsår med beaktande av 8 - 12 och 18 - 20 §§.</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs<br>fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen<br>i bolaget enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sedan<br>hänsyn tagits til ökning eller minskning enligt 21 § förevarande lag, vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17 -20<br>§§. För andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs fördel-<br>ningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma justeringar.</p>
<p>Fördelningsbelopp</p>
<p>3 §</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av<br>november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multi-<br>plicerad med ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av denna räntesats multiplicerad<br>med ett negativt fördelningsunderlag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>436</p>
<p>Räntefördelning</p>
<p>4 §</p>
<p>Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt fördel-<br>ningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att<br>samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.</p>
<p>Med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas<br>upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att<br>avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital.</p>
<p>5 §</p>
<p>Positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade resultatet<br>enligt 7 § är positivt. Positivt fördelningsbelopp som inte kan utnyttjas<br>förs vidare till det följande beskattningsåret {sparat fördelningsbelopp).<br>Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade fördelnings-<br>beloppet kvittas mot detta.</p>
<p>6 §</p>
<p>Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll med<br>högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett<br>fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelnings-<br>underlagen.</p>
<p>Justerat resultat</p>
<p>7 §</p>
<p>Det justerade resultatet beräknas med utgångspunkt i inkomsten eller<br>underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt<br>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och<br>ersättningsfond som återförts till beskattning jämte särskilt tillägg enligt<br>9 och 10 §§ lagen (1990:663) om ersättningsfonder.</p>
<p>Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar samt<br>återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkt 11 och 13 av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen samt avdrag för avsättning till<br>ersättningsfond enligt 1 § lagen om ersättningsfonder.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>437</p>
<p>Beräkning av fördelningsunderlaget</p>
<p>Fysiska personer och dödsbon</p>
<p>8 §</p>
<p>Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reser-<br>veringen medges vid inkomsttaxeringen. Detsamma gäller belopp som<br>avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.</p>
<p>9 §</p>
<p>Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 §<br>1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen<br>utgör intäkt av näringsverksamhet. Andel i handelsbolag skall aldrig<br>räknas som tillgång.</p>
<p>10 §</p>
<p>Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt,<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt<br>enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-<br>inkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastig-<br>hetsskatt, mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om<br>mervärdeskatt, annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745)<br>om allmän sjukförsäkringsavgift samt skattetillägg och förseningsavgift<br>enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>H §</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelningsunder-<br>laget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>12 §</p>
<p>Det belopp som följer av 2 § första stycket och 8 - 11 §§ ökas med<br>underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den<br>mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kom-<br>munalskattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller26 §<br>9 mom. lagen om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av<br></p>
<p>438</p>
<p>expansionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel vid utgång-<br>en av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltillskott under<br>närmast föregående beskattningsår.</p>
<p>13 §</p>
<p>Vid värderingen av tillgångarna skall</p>
<p>1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt<br>räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande<br>avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,</p>
<p>2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas<br>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt<br>punkterna 12 - 14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,</p>
<p>4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet<br>för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdemin-<br>skningsavdrag och liknande avdrag,</p>
<p>5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden<br>beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana<br>tillgångar som avses i punkt 2,</p>
<p>6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid<br>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas<br>upp till halva beloppet,</p>
<p>8. tillgångar som avses i 26 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt tas<br>upp till 85 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana<br>tillgångar som avses i punkt 2,</p>
<p>9. andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1 - 8 tas upp till<br>anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag.</p>
<p>14 §</p>
<p>Vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången av<br>år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. Anskaffningsvärdet<br>vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993<br>gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982 - 1991 års taxeringar<br>medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för<br>år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde.<br>Med del av taxeringsvärde avses i fråga om</p>
<p>1. småhusenheter 55 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>439</p>
<p>4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte<br>utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privat-<br>bostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen.</p>
<p>15 §</p>
<p>Värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på<br>byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte<br>överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknads-<br>värdet på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1991.</p>
<p>16 §</p>
<p>Vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag också<br>belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.</p>
<p>Delägare i handelsbolag</p>
<p>17 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag minskas<br>delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör omsättnings-<br>tillgång, andelens skattemässiga värde med kapitaltillskott under närmast<br>föregående beskattningsår och med lån avseende det aktuella beskatt-<br>ningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående<br>person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser</p>
<p>18 §</p>
<p>Är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av förlängt<br>räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksamheten detta<br>år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget — beräknat utan sådan<br>jämkning som avses i 19 § — negativt, skall fördelningsunderlaget ökas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>I fråga om delägare i handelsbolag skall belopp som avses i första<br>stycket reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över<br>tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991 — 1994 överstigit<br>såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga in-<br>komster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets<br>resultat.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>440</p>
<p>19 §</p>
<p>Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader jämkas<br>fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.</p>
<p>20 §</p>
<p>Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående<br>sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget.</p>
<p>Beräkningen av det justerade ingångsvärdet enligt 28 § SIL</p>
<p>21 §</p>
<p>Vid tillämpning av 28 § första stycket lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt skall ingångsvärdet även ökas med ett positivt fördelningsbe-<br>lopp och minskas med ett negativt fördelningsbelopp.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:1</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>I fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall</p>
<p>vid beräkning av fördelningsunderlaget underlaget minskas med<br>avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade reserver, samt</p>
<p>som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om<br>allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen<br>(1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag<br>vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av<br>fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.</p>
<p>29 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50</p>
<p>441</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<h3>Lagen om expansionsmedel</h3>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 §</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för fysisk person och<br>svenskt dödsbo enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas på sätt föreskrivs i denna lag<br>hänsyn till en post expansionsmedel i självdeklarationen. Verksamhet som<br>bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.</p>
<p>2 §</p>
<p>Avdrag medges med ett belopp som motsvarar en ökning av expansions-<br>medel. En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt.</p>
<p>3 §</p>
<p>En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, betalas till staten med 28<br>procent av en ökning av expansionsmedel.</p>
<p>I 27 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) föreskrivs att den skattskyl-<br>dige vid debitering av slutlig skatt gottskrivs ett belopp som motsvarar 28<br>procent av en minskning av expansionsmedel.</p>
<p>4 §</p>
<p>Är en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet delägare i ett handels-<br>bolag, tas expansionsmedel för näringsverksamheten och för andelen i<br>bolaget upp i skilda poster. Motsvarande gäller om någon är delägare i<br>flera handelsbolag. Vad som föreskrivs om expansionsmedel gäller varje<br>post för sig.</p>
<p>För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag får det<br>inte finnas någon post.</p>
<p>5 §</p>
<p>Bedriver fysisk person som inte är bosatt här i landet näringsverksamhet<br>som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här och upphör närings-<br>verksamhetens anknytning till fastigheten respektive det fasta driftstället<br>skall expansionsmedel anses ha minskat till noll kronor. Detsamma gäller<br>utomlands bosatt delägare i handelsbolag i fall som angetts nu.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<p>442</p>
<p>Beloppsbegränsningar</p>
<p>6 §</p>
<p>Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt justerat resultat enligt<br>7 § lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning av fysiska<br>personer och svenska dödsbon minskat med avdrag på grund av positiv<br>räntefördelning eller ökat med intäkt på grund av negativ räntefördelning<br>enligt 4 § den nämnda lagen samt minskat med avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:000) om periodiseringsfonder<br>och ökat med avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförts<br>till beskattning enligt 4 § samma lag.</p>
<p>7 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo<br>får expansionsmedel inte tas upp till så stort belopp att 72 procent av<br>expansionsmedlen överstiger ett takbelopp. Detta beräknas med hänsyn<br>till förhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt de grunder som<br>anges i 2, 8 - 10 och 18 §§ lagen (1993:000) om räntefördelning vid<br>beskattning av fysiska personer och svenska dödsbon. Det erhållna värdet<br>ökas med underskott för beskattningsåret, i den mån avdrag för under-<br>skottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, och minskas med kapitaltillskott<br>under beskattningsåret.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbelop-<br>pet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i verksam-<br>heten.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<p>8 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får expan-<br>sionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade ingångsvärde<br>enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i bola-<br>get, sedan hänsyn tagits till ökning eller minskning enligt 21 § lagen om<br>räntefördelning vid beskattning av fysiska personer och svenska dödsbon,<br>understiger andelens ingångsvärde enligt 24 § 1 mom. samma lag. Utgör<br>andel i handelsbolag omsättningstillgång gäller vad som sagts nu i stället<br>andelens skattemässiga värde respektive dess ursprungliga skattemässiga<br>värde.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet med kapitaltillskott under beskatt-<br>ningsåret. Detsamma gäller lån från bolaget till delägaren eller sådan<br>delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvis-<br>ningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte marknads-<br></p>
<p>443</p>
<p>mässig ränta utgått på lånet. Det justerade ingångsvärdet respektive det<br>skattemässiga värdet justeras vidare enligt 18 § lagen (1993:000) om<br>räntefördelning vid beskattning av fysiska personer och svenska dödsbon.</p>
<p>Överlåtelse och upphörande av näringsverksamhet, m.m.</p>
<p>9§</p>
<p>Upphör den skattskyldige att bedriva näringsverksamhet eller avyttras<br>andel i handelsbolag skall expansionsmedel anses ha minskat till noll<br>kronor, om inte annat följer av 10 - 14 §§.</p>
<p>Överlåtelse av näringsverksamhet</p>
<p>10 §</p>
<p>Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en näringsverk-<br>samhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till en fysisk<br>person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen avtalat att<br>expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte 9 §. Det-<br>samma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat<br>att han övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den<br>mån de överstiger värdet av realtillgångarna i verksamheten beräknat<br>enligt de grunder som anges i 13 § 1 - 4 och 9 lagen (1993:000) om<br>räntefördelning vid beskattning av fysiska personer och svenska dödsbon.<br>Övertagande får avse högst ett belopp motsvarande värdet av realtill-<br>gångama i verksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före<br>beskattningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen<br>för det närmast föregående beskattningsåret anses ha haft expansions-<br>medel som uppgår till det överförda beloppet eller, om förvärvaren då<br>hade expansionsmedel, det upptagna beloppet ökat med det överförda<br>beloppet.</p>
<p>11 §</p>
<p>En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet kan i<br>samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksamheten till<br>ett handelsbolag, i vilket personen eller dödsboet innehade eller genom<br>överlåtelsen kommit att inneha en andel, lämna en skriftlig förklaring av<br>innebörd att han för över expansionsmedel för näringsverksamhet till<br>expansionsmedel för andelen i bolaget. I sådant fall tillämpas inte 9 §.<br>Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid<br>taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft<br>expansionsmedel för andelen som uppgår till det överförda beloppet eller,</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<p>444</p>
<p>om delägaren då hade expansionsmedel för andelen, det upptagna belop- Prop. 1993/94:50<br>pet ökat med det överförda beloppet. Bilaga 3:2</p>
<p>12 §</p>
<p>En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet kan i<br>samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksamheten till<br>ett aktiebolag, i vilket personen eller dödsboet ägde eller genom över-<br>låtelsen kommit att äga aktier, lämna en skriftlig förklaring av innebörd<br>att han önskar att expansionsmedlen skall ersättas av beskattat kapital i<br>bolaget. Har personen eller dödsboet skjutit till kapital till bolaget<br>motsvarande 72 procent av expansionsmedlen, tillämpas inte 9 §.</p>
<p>I den mån expansionsmedel inte minskas på grund av första stycket, tas<br>inte hänsyn till tillskott som avses i samma stycke vid beräkning av an-<br>skaffningsvärde för aktierna.</p>
<p>Överlåtelse av andel i handelsbolag, m.m.</p>
<p>13 §</p>
<p>Innebär gåva eller bodelning att en andel i ett handelsbolag övergår till<br>en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen<br>avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte<br>9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen<br>förklarat att han övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den<br>mån expansionsmedlen överstiger ett belopp som motsvarar det justerade<br>ingångsvärdet enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>Övertagande får avse högst ett belopp som motsvarar det justerade<br>ingångsvärdet vid utgången av det tredje beskattningsåret före beskatt-<br>ningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen för<br>närmast föregående beskattningsår anses ha haft expansionsmedel för<br>andelen som uppgår till samma belopp som de expansionsmedel avseende<br>andelen som överlåtaren eller dödsboet då hade.</p>
<p>14 §</p>
<p>En delägare i ett handelsbolag, som tilldelats realtillgångar i samband<br>med skifte vid upplösning av bolaget, kan lämna en skriftlig förklaring<br>av innebörd att han för över expansionsmedel för andelen i bolaget till<br>expansionsmedel för näringsverksamhet. I sådant fall tillämpas inte 9 §.</p>
<p>Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid<br>taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft<br>expansionsmedel för näringsverksamhet som uppgår till det överförda</p>
<p>445<br></p>
<p>beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för näringsverk-<br>samhet, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>Beräkning av det justerade ingångsvärdet enligt 28 § SIL</p>
<p>15 §</p>
<p>Vid tillämpning av 28 § första stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt gäller följande.</p>
<p>Ingångsvärdet ökas med 28 procent av en ökning av expansionsmedel<br>och minskas med 28 procent av en minskning.</p>
<p>Ingångsvärdet ökas med 72 procent av en minskning av expan-<br>sionsmedel som inte skall tas upp som intäkt på grund av föreskrifterna<br>i 14 § .</p>
<p>Vid en överföring av expansionsmedel enligt 11 § minskas ingångs-<br>värdet med 72 procent av det överförda beloppet.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Vid tillämpning av 7 § skall fördelningsunderlaget enligt 2 § första<br>stycket och 8 - 12 §§ lagen om räntefördelning vid beskattning av fysiska<br>personer och svenska dödsbon minskas med avsättningar till<br>skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv<br>och med uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver.</p>
<p>446</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<h3>Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3>
<p>1 §</p>
<p>Uppkommer underskott i en förvärvskälla vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, medges avdrag för underskottet i<br>förvärvskällan närmast följande beskattningsår, om ej annat följer av<br>denna lag.</p>
<p>Allmänna begränsningar i avdragsrätten</p>
<p>2 §</p>
<p>Har avdrag medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller enligt 3 § 13 mom. andra stycket, 25 § 11 mom. eller<br>26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges inte<br>avdrag enligt denna lag för motsvarande belopp.</p>
<p>Bestämmelser om rätt till avdrag när en förvärvskälla upphör finns i<br>3 § 13 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Begränsningar efter ägarförändringar</p>
<p>Definitioner</p>
<p>3 §</p>
<p>Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,<br>sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.</p>
<p>Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret<br>närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägarförän-<br>dring som anges i 4 eller 5 §. Ett utländskt bolag skall inte anses utgöra<br>ett förlustföretag.</p>
<p>Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell<br>förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med<br>annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som<br>anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en per-<br>son. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,<br>avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling.<br>Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående<br>avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som<br>anges i fjärde och femte meningarna är delägare.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<p>447</p>
<p>Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats<br>av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort över-<br>låtande eller övertagande företag i sådan fusion som anges i 12 § första<br>stycket.</p>
<p>Ägarförändringar</p>
<p>4 §</p>
<p>Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om<br>ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-<br>taget.</p>
<p>En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller<br>ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över<br>ett annat företag (det nya dotterföretaget).</p>
<p>Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha<br>ett bestämmande inflytande över ett annat företag om det senare företaget<br>är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,<br>1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen<br>(1987:619), 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9 §<br>försäkringsrörelselagen (1982:713).</p>
<p>5 §</p>
<p>Ett förlustföretag skall — i annat fall än som anges i 4 § första stycket —<br>anses ha omfattats av en ägarförändring om</p>
<p>1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande<br>över förlustföretaget eller</p>
<p>2. — i annat fall än som anges i 1 — ett annat rättssubjekts förvärv av<br>aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som<br>omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier<br>eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och<br>tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under<br>perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med<br>för var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, samman-<br>taget förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster<br>i företaget.</p>
<p>Ett annat rättssubjekt skall vid tillämpning av första stycket 1 anses ha<br>bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit<br>dotterföretag till rättssubjektet om detta hade varit ett aktiebolag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<p>448</p>
<p>6 §</p>
<p>Vid tillämpning av 5 § första stycket 2 gäller följande.</p>
<p>Hänsyn skall inte tas till aktieförvärv genom emission i vilken aktie-<br>ägarna har företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de<br>förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen. Med förvärv<br>av aktie eller andel jämställs avtal om rätt att förvärva aktier eller andelar<br>i ett företag eller att besluta i företagets angelägenheter.</p>
<p>Som förvärv som gjorts av ett annat rättssubjekt räknas även förvärv<br>som gjorts av</p>
<p>1. ett företag i vilket rättssubjektet — direkt eller genom förmedling av<br>ett annat företag över vilket rättssubjektet har ett sådant bestämmande<br>inflytande som anges i 5 § andra stycket — innehar aktier eller andelar<br>med minst fem procent av röstetalet eller</p>
<p>2. ett företag över vilket ett sådant företag som avses vid 1 har ett<br>sådant bestämmande inflytande som anges i 4 § tredje stycket.</p>
<p>Begränsningar</p>
<p>7 §</p>
<p>Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i<br>4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den<br>del gammalt underskott understiger 200 procent av vederlaget för aktierna<br>eller andelarna.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket minskas vederlaget med kapitaltillskott<br>som förlustföretaget erhållit under en period omfattande den del av det<br>beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägarförändringen<br>och de två närmast föregående beskattningsåren.</p>
<p>I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna<br>paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma<br>koncern som den nya ägaren.</p>
<p>Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om<br>det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse<br>från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle<br>genomföras om undantag inte medgavs.</p>
<p>8 §</p>
<p>Har ett förlustföretag, som omfattats av en sådan ägarförändring, som<br>anges i 4 §, under beskattningsåret mottagit sådant koncernbidrag som<br>enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör av-<br>dragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren,<br>medges avdrag för gammalt underskott endast till den del företagets<br>inkomst utan sådant avdrag överstiger koncernbidraget. Begränsningen<br>gäller koncernbidrag som direkt eller indirekt erhållits från ett företag</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<p>449</p>
<p>som inte ingick i samma koncern som förlustföretaget före ägarföränd- Prop. 1993/94:50<br>ringen. Bilaga 3:3</p>
<p>Begränsningen av rätten att dra av gammalt underskott gäller det<br>beskattningsår då ägarförändringen skedde och de fem därpå följande<br>beskattningsåren och avser de delar av det gamla underskottet som inte<br>fallit bort enligt 7 §.</p>
<p>9 §</p>
<p>Till den del avdrag för underskott inte medgetts visst beskattningsår på<br>grund av 8 § skall underskottet anses ha uppkommit under detta beskatt-<br>ningsår men ändå anses utgöra gammalt underskott.</p>
<p>Har ett företag medgetts avdrag för underskott, skall avdraget i första<br>hand anses avse annan del av underskottet än gammalt underskott. Härvid<br>beaktas ett avdrag för underskott endast till den del avdraget medfört att<br>en inkomst blivit lägre än vad den annars skulle ha varit.</p>
<p>Begränsningar vid konkurs och ackord</p>
<p>10 §</p>
<p>Är en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i försatt i<br>konkurs, medges inte avdrag för underskott. Till den del en delägare i ett<br>handelsbolag infriat bolagets förpliktelser medges dock avdrag.</p>
<p>Har avdrag vägrats enligt första stycket och läggs konkursen ned på<br>grund av att borgenärerna har erhållit full betalning, får den skattskyldige<br>avdrag för underskott för vilket avdrag inte medgetts.</p>
<p>11 §</p>
<p>Har en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i under<br>beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs, medges inte avdrag för<br>underskott till den del underskottet motsvarar skulder som fallit bort<br>genom ackordet.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>12 §</p>
<p>I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt och ombildning enligt 8 kap. spar-<br>bankslagen (1987:619) skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande<br>och det övertagande företaget anses som ett och samma företag.</p>
<p>450</p>
<p>Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt under-<br>skott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskatt-<br>ningsår då fusionen skedde.</p>
<p>I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket<br>endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §<br>8 mom. lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>13 §</p>
<p>Avdrag medges inte för underskott som uppkommer vid överlåtelse till<br>staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till<br>övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag i fall som avses i 2<br>§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande i<br>fråga om ägarförändringar, fusioner och ombildningar som skett före<br>lagens ikraftträdande och för skattskyldiga som försatts i konkurs eller<br>erhållit ackord före ikraftträdandet.</p>
<p>451</p>
<p>Bilaga 3:4</p>
<h3>Lagen om periodiseringsfonder</h3>
<p>1 §</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag<br>göras enligt denna lag för belopp som avsatts till periodiseringsfond.<br>Schablonbeskattat bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom. samt invest-<br>mentföretag och värdepappersfond som anges i 2 § 10 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt får dock inte göra sådant avdrag.</p>
<p>2 §</p>
<p>Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en särskild<br>fond. Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig<br>att upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i<br>räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om handelsbolag görs avsättning till periodiseringsfond hos<br>delägarna.</p>
<p>3 §</p>
<p>För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond uppgå<br>till högst 25 procent av inkomsten för beskattningsåret före avdraget. Vad<br>som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 25<br>procent av ett underlag som beräknas på följande sätt. Det justerade<br>resultatet enligt 7 § lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning<br>av fysiska personer och dödsbon minskas med avdrag på grund av positiv<br>räntefördelning eller ökas med intäkt på grund av negativ räntefördelning<br>enligt 4 § den nämnda lagen. Avdrag medges endast om underlaget är<br>positivt.</p>
<p>4 §</p>
<p>Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs till beskattning<br>senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen<br>gjordes.</p>
<p>Avyttrar delägare i handelsbolag sin andel i bolaget skall avdrag för<br>avsättning till periodiseringsfond som han gjort vid beräkning av in-<br>komsten från bolaget omedelbart återföras till beskattning.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:4</p>
<p>452</p>
<p>5 §</p>
<p>Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna till<br>ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till<br>ett aktiebolag och föranleder inte överföringen uttagsbeskattning enligt<br>punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktie-<br>bolaget som en skattskyldig.</p>
<p>6 §</p>
<p>Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) anses överlåtande och övertagande företag som ett och samma<br>företag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Underlaget för beräkning av avdrag för avsättning till periodiserings-<br>fond enligt 3 § skall minskas med belopp som tagits upp till beskattning<br>enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.</p>
<p>453</p>
<p>Bilaga 3:5</p>
<h3>Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv</h3>
<p>1 §</p>
<p>Har avdrag gjorts för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års<br>taxering och överstiger avdraget inte motsvarande avdrag vid närmast<br>föregående taxering återförs hälften av avdraget till beskattning</p>
<p>vid 1995 års taxering med minst en femtedel,</p>
<p>vid 1995-1996 års taxeringar med minst två femtedelar,</p>
<p>vid 1995-1997 års taxeringar med minst tre femtedelar,<br>vid 1995-1998 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och<br>vid 1995-1999 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1999, vid<br>1995-2000 års taxeringar med hela beloppet.</p>
<p>2 §</p>
<p>Om avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års<br>taxering överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs den<br>överskjutande delen till beskattning vid 1995 års taxering eller, om<br>taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Hälften av återstående<br>del av avdraget återförs till beskattning i den ordning som anges i 1 §.</p>
<p>3 §</p>
<p>Om taxering inte sker år 1994 återförs hälften av avdraget för avsättning<br>till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering till beskatt-<br>ning i den ordning som anges i 1 §.</p>
<p>4 §</p>
<p>Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskattning<br>i den ordning som anges i 1 § inte 4 000 kronor återförs i stället hela<br>beloppet vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker år 1995, vid<br>1996 års taxering.</p>
<p>5 §</p>
<p>Om taxering inte sker ett visst år, skall vid taxeringen det följande året<br>till det belopp som då tas upp till beskattning läggas ett belopp motsva-<br>rande statslåneräntan vid utgången av november året före taxeringsåret<br>multiplicerad med det belopp som lägst skulle ha tagits upp till beskatt-<br>ning det förstnämnda året.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:5</p>
<p>454</p>
<p>6 §</p>
<p>Har avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen<br>närmast före 1994 års taxering medgetts på grundval av ett yrkande om<br>avdrag som framställts efter den 30 september 1993, skall vid tillämpning<br>av 2 eller 3 § avdraget anses uppgå till ett belopp som motsvarar vad<br>avdraget skulle ha varit om yrkandet inte framställts, såvida avdraget för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv därigenom blir mindre.</p>
<p>7 §</p>
<p>Har förvärvskällan eller, ifråga om handelsbolag, verksamheten upphört<br>skall — om 8 eller 9 § inte är tillämplig — återstående del av belopp som<br>avses i 1-5 §§ omedelbart tas upp till beskattning.</p>
<p>8 §</p>
<p>Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna till<br>ett aktiebolag, eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till<br>ett aktiebolag och föranleder överföringen inte uttagsbeskattning enligt<br>punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktie-<br>bolaget som en skattskyldig.</p>
<p>9 §</p>
<p>Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) anses överlåtande och övertagande företag som ett och samma<br>företag.</p>
<p>Prop. 1993/94:50</p>
<p>Bilaga 3:5</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om<br>skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall<br>dock alltjämt tillämpas vid 1992-1994 års taxeringar.</p>
<p>455</p>
<h2>Finansdepartementet Prop. 1993/94:50</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 1993</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-<br>berg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,<br>Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,<br>Lundgren, Unckel, P. Westerberg</p>
<p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av<br>företagsbeskattningen.</p>
<p>gotab 45110, Stockholm 1993</p>
<p>456</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tilldelvis bifallutskottet1993/94:LU13?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?BBordläggning1993-11-08 00:00:00inträffat2INLInlämning1993-11-08 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1993-11-09 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1993-11-23 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 23:46:44statustextstatustextÄrendet är avslutatGH03502019-05-28 12:25:54tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 23:46:44GH0350prop_199394__50.pdf19555891pdfFortsatt reformering av företagsbeskattningenhttps://data.riksdagen.se/fil/47BB33DD-E34A-4C9E-8CB9-4AE89191C4EDbehandlas_i1993/94:LU13GH01LU13bet1993/94LU13Vissa verkställighetsfrågorBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk5mot1993/94Sk5med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk6mot1993/94Sk6med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk7mot1993/94Sk7med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk8mot1993/94Sk8med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk9mot1993/94Sk9med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk10mot1993/94Sk10med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk11mot1993/94Sk11med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk12mot1993/94Sk12med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk13mot1993/94Sk13med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk14mot1993/94Sk14med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk15mot1993/94Sk15med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk16mot1993/94Sk16med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenMotionföljdmotionav Erling Bager och Christer Lindblom (FP)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk7mot1993/94Sk7med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Erling Bager och Christer Lindblom (FP)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk8mot1993/94Sk8med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Hugo Hegeland (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk9mot1993/94Sk9med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Hugo Hegeland (M)Motionföljdmotionav Ingvar Carlsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk12mot1993/94Sk12med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Ingvar Carlsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Ingvar Carlsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk5mot1993/94Sk5med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Ingvar Carlsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Karin Starrin (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk16mot1993/94Sk16med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Karin Starrin (C)Motionföljdmotionav Karin Starrin (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk10mot1993/94Sk10med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Karin Starrin (C)Motionföljdmotionav Olle Schmidt (FP)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk6mot1993/94Sk6med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Olle Schmidt (FP)Motionföljdmotionav Peter Kling och Bo G Jenevall ()<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk13mot1993/94Sk13med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Peter Kling och Bo G Jenevall ()Motionföljdmotionav Roland Sundgren m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk15mot1993/94Sk15med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Roland Sundgren m.fl. (S)Motionföljdmotionav Roland Sundgren m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk11mot1993/94Sk11med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Roland Sundgren m.fl. (S)Motionföljdmotionav Rune Thorén och Tage Påhlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:50<br/>
Fortsatt reformering av företagsbeskattningenGH02Sk14mot1993/94Sk14med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningenav Rune Thorén och Tage Påhlsson (C)Motion