<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285841</hangar_id>
 <dok_id>GH0348</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:51</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:48&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Handlingsoffentlighet hos kommunala företag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0348/prop_199394__48-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen (1980:100), kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900), arkivlagen (1990:782) och i kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och stiftelser där kommuner, landsting eller kommunalförbund utövar&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande, jämställs med myndigheter när det gäller&lt;br&gt;handlingsoffentligheten. Förslagen innebär vidare att enskilda får rätt att&lt;br&gt;hos förvaltningsdomstol överklaga beslut av sådana kommunala företag&lt;br&gt;att inte lämna ut företagets handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverksam-&lt;br&gt;het för villkoren i slutna avtal om förvärv, upplåtelse eller användning&lt;br&gt;av egendom, tjänst eller annan nyttighet förlängs och blir densamma&lt;br&gt;som i dag gäller for motsvarande avtal som sluts hos statliga affärsverk.&lt;br&gt;Sekretess införs i kommunal verksamhet som avser uthyrning av bo-&lt;br&gt;stadslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfrihet skall råda i de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen skall tillämpas på de kommunala företag som jämställs&lt;br&gt;med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbundslagen kompletteras för att klargöra att kommunal-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om kommunala företag skall tillämpas av kommu-&lt;br&gt;nalförbund vare sig det har fullmäktige eller förbundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft, i fråga om kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen, den 1 januari 1994 och i övrigt den 1 januari 1995. För vissa&lt;br&gt;delägda kommunala företag föreslås lagändringarna dock träda i kraft&lt;br&gt;först den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ....................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen ......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kommunallagen ........ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;arkivlagen ...........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kommunalförbundslagen ... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Offentlighet och sekretess hos kommunala företag ........16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Registrering och utlämnande av allmänna handlingar.......23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Överklagande - direkt till domstol ..................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Skydd för de kommunala företagens ekonomiska intressen ... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Sekretess till skydd för bostadshyresgäster .............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Skydd för enskildas ekonomiska intressen .............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Meddelarfrihet ..............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Tystnadsplikter i annan lagstiftning .................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Följdändringar i kommunallagen ...................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Arkivlagen skall tillämpas av de kommunala företagen .....42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Följdändringar i kommunalförbundslagen .............45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Specialmotivering ............................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 Sekretesslagen ...........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Kommunallagen ..........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Arkivlagen .............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 Kommunalförbundslagen ....................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Handlingsoffentlighet hos&lt;br&gt;kommunala företag (SOU 1992:134) ................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lokaldemokratikommitténs lagförslag ............56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ..............72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ..................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande ........................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde .............90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad .................................91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i sekretesslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i arkivlagen (1990:782),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 kap. 9-12 §§ skall betecknas 1 kap. 10-13 §§,&lt;br&gt;dels att den nya 1 kap. 12 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 10 §&lt;br&gt;samt 15 kap. 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 9 §, av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar också&lt;br&gt;gälla handlingar hos aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar och stiftelser där kom-&lt;br&gt;muner eller landsting utövar ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de. Sådana bolag, föreningar&lt;br&gt;och stiftelser skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag jämställas&lt;br&gt;med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall&lt;br&gt;anses utöva ett rättsligt bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande om de ensam-&lt;br&gt;ma eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i en ekonomisk&lt;br&gt;förening med mer än hälften av&lt;br&gt;samtliga röster i bolaget eller&lt;br&gt;föreningen eller på något annat&lt;br&gt;sätt förfogar över så många&lt;br&gt;röster i bolaget eller föreningen,&lt;br&gt;2. har rätt att utse eller avsätta&lt;br&gt;mer än hälften av ledamöterna i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;stiftelse, eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat&lt;br&gt;ansvariga bolagsmän i ett han-&lt;br&gt;delsbolag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;1-3 skall inflytande som utövas&lt;br&gt;av en juridisk person över vilken&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;bestämmer på det sätt som&lt;br&gt;anges i de nämnda punkterna&lt;br&gt;anses utövat av kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också&lt;br&gt;beträffande handlingar som efter&lt;br&gt;medgivande av en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting för viss bestämd tid&lt;br&gt;förvaras hos aktiebolag, han-&lt;br&gt;delsbolag, ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar eller stiftelser där kommuner&lt;br&gt;eller landsting har utövat ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om kommuner&lt;br&gt;och landsting i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas också på&lt;br&gt;kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;beträffande företagshemligheter&lt;br&gt;finns bestämmelser som är&lt;br&gt;tillämpliga utöver föreskrifterna&lt;br&gt;om sekretess i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;beträffande företagshemligheter&lt;br&gt;och tystnadsplikt för revisorer&lt;br&gt;finns bestämmelser som är&lt;br&gt;tillämpliga utöver föreskrifterna&lt;br&gt;om sekretess i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller for uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv,&lt;br&gt;överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte arbete som för&lt;br&gt;myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom&lt;br&gt;för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fall&lt;br&gt;lämnas till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden&lt;br&gt;offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk fem år, har&lt;br&gt;förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk samt i&lt;br&gt;kommunal affärsverksamhet fem&lt;br&gt;år, har förflutit från det avtalet&lt;br&gt;slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ kommunal bostadsuthymings-&lt;br&gt;verksamhet gäller sekretess för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon&lt;br&gt;närstående till honom lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhål-&lt;br&gt;landen för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har trätt&lt;br&gt;i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan&lt;br&gt;antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller&lt;br&gt;också hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för&lt;br&gt;enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällig-&lt;br&gt;het eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna&lt;br&gt;genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver&lt;br&gt;revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller&lt;br&gt;dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:738.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket, lämnats&lt;br&gt;till annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall forordna om undantag från sekretess-&lt;br&gt;en, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk fem år, har&lt;br&gt;förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk samt i&lt;br&gt;kommunal affärsverksamhet fem&lt;br&gt;år, har förflutit från det att&lt;br&gt;avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få&lt;br&gt;ta del av handling eller lämnat&lt;br&gt;ut allmän handling med förbe-&lt;br&gt;håll, som inskränker sökandens&lt;br&gt;rätt att yppa dess innehåll eller&lt;br&gt;annars förfoga över den, får&lt;br&gt;överklagas av sökanden. Om&lt;br&gt;inte annat följer av andra-fjärde&lt;br&gt;styckena, överklagas beslutet&lt;br&gt;hos kammarräten eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kammarrätts beslut i där&lt;br&gt;väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats&lt;br&gt;av organ som avses i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23-25 §§ och 30 §&lt;br&gt;första meningen förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) om överkla-&lt;br&gt;gande. Att prövningstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få&lt;br&gt;ta del av handling eller lämnat&lt;br&gt;ut allmän handling med förbe-&lt;br&gt;håll, som inskränker sökandens&lt;br&gt;rätt att yppa dess innehåll eller&lt;br&gt;annars förfoga över den, får&lt;br&gt;överklagas av sökanden. Om&lt;br&gt;inte annat följer av andra-fjärde&lt;br&gt;styckena, överklagas beslutet&lt;br&gt;hos kammarräten eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kammarrätts beslut i där&lt;br&gt;väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats&lt;br&gt;av organ som avses i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket eller 9 § tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 23-25 §§ och&lt;br&gt;30 § första meningen förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) om över-&lt;br&gt;klagande. Att prövningstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte behövs när kammarrätts&lt;br&gt;beslut överklagas framgår av&lt;br&gt;35 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte behövs när kammarrätts&lt;br&gt;beslut överklagas framgår av&lt;br&gt;35 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första stycket meddelats av tingsrätt och rör&lt;br&gt;det handling i domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet,&lt;br&gt;överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där väckt&lt;br&gt;eller dit överklagat ärende överklagas hos Högsta domstolen. Vid över-&lt;br&gt;klagande av tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmel-&lt;br&gt;serna i rättegångsbalken om besvär. Vid överklagande av hovrätts beslut&lt;br&gt;skall dock reglerna om prövningstillstånd inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, rege-&lt;br&gt;ringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i&lt;br&gt;2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under&lt;br&gt;riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller&lt;br&gt;gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre&lt;br&gt;än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och i fråga om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än&lt;br&gt;kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 1 kap. 9 § dock&lt;br&gt;tillämpas först från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 15 kap. 7 § om överklagande tillämpas inte på&lt;br&gt;beslut som har meddelats före ikraftträdandet enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16-18 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna över&lt;br&gt;vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild&lt;br&gt;ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono-&lt;br&gt;misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det&lt;br&gt;finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;ett aktiebolag där kommunen&lt;br&gt;eller landstinget bestämmer&lt;br&gt;ensam, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;fastställa det kommunala&lt;br&gt;ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse styrelseledamöter och&lt;br&gt;minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige får&lt;br&gt;yttra sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmänhetens rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos vissa&lt;br&gt;kommunala företag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 1 kap. 9 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;ett aktiebolag där kommunen&lt;br&gt;eller landstinget innehar samt-&lt;br&gt;liga aktier, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;fastställa det kommunala&lt;br&gt;ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter och minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;se till att fullmäktige får&lt;br&gt;yttra sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av prin-&lt;br&gt;cipiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten som är av prin-&lt;br&gt;cipiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt fattas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besluta om att allmänheten&lt;br&gt;har rätt att ta del av handlingar&lt;br&gt;hos företaget enligt de grunder&lt;br&gt;som gäller för allmänna hand-&lt;br&gt;lingars offentlighet i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en&lt;br&gt;stiftelse för en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag&lt;br&gt;eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam-&lt;br&gt;mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska perso-&lt;br&gt;nen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är&lt;br&gt;rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med&lt;br&gt;någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana juridiska&lt;br&gt;personer som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena och som inte&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 9 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100), skall full-&lt;br&gt;mäktige verka för att allmän-&lt;br&gt;heten skall ha rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingar hos företaget enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för all-&lt;br&gt;männa handlingars offentlighet i&lt;br&gt;2 kap. tryclfrihetsförordningen&lt;br&gt;och sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller&lt;br&gt;gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre&lt;br&gt;än två tredjedelar av de med aktierna i bolaget förenade rösterna samt&lt;br&gt;på ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än&lt;br&gt;kommuner eller landsting skall dock äldre föreskrifter tillämpas till&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782)&lt;br&gt;dels att 8 och 14-16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller&lt;br&gt;for kommunala myndigheters&lt;br&gt;arkiv skall gälla även för arkiv&lt;br&gt;hos sådana juridiska personer&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 9 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för&lt;br&gt;tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ankommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på de statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkiv-&lt;br&gt;myndighet i kommunen och för-&lt;br&gt;valtningsutskottet i landstings-&lt;br&gt;kommunen, om inte kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstinget har&lt;br&gt;utsett någon annan nämnd eller&lt;br&gt;styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkiv-&lt;br&gt;myndighet i kommunen och&lt;br&gt;landstingsstyrelsen i landstinget,&lt;br&gt;om inte kommunfullmäktige&lt;br&gt;eller landstingsfullmäktige har&lt;br&gt;utsett någon annan nämnd eller&lt;br&gt;styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala arkivmyndig-&lt;br&gt;heten skall se till att sådana&lt;br&gt;juridiska personer som avses i 1&lt;br&gt;kap. 9 &amp;nbsp;§ sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) föll gör sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 3-6 §§ denna lag. I&lt;br&gt;de fall flera kommuner eller&lt;br&gt;flera landsting bestämmer till-&lt;br&gt;sammans i ett sådant företag&lt;br&gt;fullgörs uppgiften av arkivmyn-&lt;br&gt;digheten i den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal myndighet&lt;br&gt;har upphört och dess verksam-&lt;br&gt;het inte har förts över till en&lt;br&gt;annan kommunal myndighet,&lt;br&gt;skall myndighetens arkiv över-&lt;br&gt;lämnas till arkivmyndigheten&lt;br&gt;inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tinget har beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal myndighet&lt;br&gt;har upphört och dess verksam-&lt;br&gt;het inte har förts över till en&lt;br&gt;annan kommunal myndighet,&lt;br&gt;skall myndighetens arkiv över-&lt;br&gt;lämnas till arkivmyndigheten&lt;br&gt;inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tingfullmäktige har beslutat&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9, 10 och 14 §§&lt;br&gt;får en kommunal myndighet&lt;br&gt;avhända sig allmänna handlingar&lt;br&gt;endast genom sådant återläm-&lt;br&gt;nande eller överlämnande som&lt;br&gt;sker med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt beslut av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9, 10 och 14 §§&lt;br&gt;får en kommunal myndighet&lt;br&gt;avhända sig allmänna handlingar&lt;br&gt;endast genom sådant återläm-&lt;br&gt;nande eller överlämnande som&lt;br&gt;sker med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt beslut av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstings-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har fått som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tinget får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om arkivvården inom kommun-&lt;br&gt;en, i den utsträckning något&lt;br&gt;annat inte är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om arkivvården&lt;br&gt;inom kommunen, i den utsträck-&lt;br&gt;ning något annat inte är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om sådana aktiebolag i vilka kommuner eller landsting&lt;br&gt;själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna&lt;br&gt;eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och&lt;br&gt;sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar&lt;br&gt;än kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 2 a § dock&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om sådana juridiska personer som avses i 2 a § skall arkiv-&lt;br&gt;beskrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgång-&lt;br&gt;en av år 1998. För sådana juridiska personer som avses i punkten 2&lt;br&gt;gäller dock att arkivbeskrivningar och arkivförteckningar skall vara&lt;br&gt;upprättade senast vid utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6,&lt;br&gt;8, 9, 11-15 och 17-23 §§,&lt;br&gt;6 kap. 10, 11 och 18-31 §§&lt;br&gt;samt i 7 kap. 1-7 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) skall i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla i fråga om&lt;br&gt;förbundsdirektionen. Härifrån&lt;br&gt;skall dock följande avvikelser&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillkännagivande &amp;lt;&lt;br&gt;protokoll gäller föreskrifterna i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde för fastställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 kap.&lt;br&gt;16-18 §§, 4 kap. 5, 6, 8, 9,&lt;br&gt;11-15 och 17-23 §§, 6 kap. 10,&lt;br&gt;11 och 18-31 §§ samt i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-7 &amp;nbsp;§§ kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla i fråga om förbunds-&lt;br&gt;direktionen. Härifrån skall dock&lt;br&gt;följande avvikelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justering av förbundsdirektionens&lt;br&gt;p. 13 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budget skall vara offentligt. Därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmelserna i 5 kap. 8-10 §§ och 39 § kommunallagen gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya kommunallagen (1991:900), som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992, infördes för första gången regler om offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipens tillämpning i kommunala företag. Reglerna återfinns i 3 kap. 17&lt;br&gt;och 18 §§ kommunallagen och innebär i huvudsak att fullmäktige skall&lt;br&gt;se till att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos kommunala&lt;br&gt;företag enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlig-&lt;br&gt;het i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av propositionen 1990/91:117 om en ny&lt;br&gt;kommunallag uttalade konstitutionsutskottet att intresset av insyn i&lt;br&gt;kommunal verksamhet är lika stort oavsett om verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;nämndform eller av privaträttsliga organ (bet. 1990/91 :KU38). Ut-&lt;br&gt;skottet delade vidare Lagrådets uppfattning att den föreslagna reglering-&lt;br&gt;en av frågan om handlingsoffentlighet hade karaktären av ett proviso-&lt;br&gt;rium samt att en översyn av sekretesslagen i denna del var angelägen.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet sålunda hade anfört (rskr. 1990/91:360).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i februari 1992 civilministern att tillkalla en&lt;br&gt;kommitté (dir. 1992:12) med uppgift att överväga olika åtgärder för att&lt;br&gt;stärka den lokala demokratin. I kommitténs uppdrag har bl.a. ingått att&lt;br&gt;behandla frågan om handlingsoffentlighet i de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som har antagit namnet Lokaldemokratikommittén (ord-&lt;br&gt;förande: kommunalrådet Sven Lindgren), avlämnade i december 1992&lt;br&gt;delbetänkandet Handlingsoffentlighet hos kommunala företag (SOU&lt;br&gt;1992:134). Kommitténs sammanfattning av betänkandet återfinns i&lt;br&gt;bilaga 1 och kommitténs lagförslag framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-&lt;br&gt;erna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Civildepartementet (dnr C93/18/KOM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 juni 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att den i lagrådsremissen föreslagna kompletteringen&lt;br&gt;av sekretesslagen avseende de kommunala företagen tas in i en ny&lt;br&gt;särskild paragraf. Vidare föreslår Lagrådet att det i den nya paragrafen&lt;br&gt;dels uttryckligen anges vilka juridiska personer som avses, dels tas in&lt;br&gt;en definition av begreppet bestämmande inflytande. Lagrådet ger även&lt;br&gt;ett förslag till en sådan definition. Lagrådet föreslår också att det av den&lt;br&gt;nya paragrafen i sekretesslagen klart bör framgå att kommunalförbund&lt;br&gt;också omfattas av den nya regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter i avsnitt 4 om offentlighet och sekretess hos kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala företag, avsnitt 10 om meddelarfrihet och avsnitt 11 om bl.a. Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;tystnadsplikt inom associationsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Offentlighet och sekretess hos kommunala&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;företag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Gränserna för offentligheten i de kommunala&lt;br&gt;företagen vidgas och klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om handlingsoffentlighet i tryckfrihetsförordningen skall&lt;br&gt;tillämpas på aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;stiftelser i vilka kommuner, landsting eller kommunalförbund har&lt;br&gt;ett rättsligt bestämmande inflytande, själva eller gemensamt eller&lt;br&gt;också gemensamt med eller genom en eller flera sådana juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens regler om sekretess skall också tillämpas på&lt;br&gt;sådana bolag, föreningar och stiftelser. Det sker genom att sådana&lt;br&gt;företag vid tillämpningen av sekretesslagen jämställs med myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen genomförs genom att en ny paragraf 1 kap. 9 § tas in&lt;br&gt;i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén föreslår dock att även ideella föreningar skall omfattas samt&lt;br&gt;för aktiebolagens del en gräns för den utvidgade handlingsoffentligheten&lt;br&gt;vid ett kommunalt aktieinnehav om nio tiondelar av det totala antalet&lt;br&gt;aktier vilka samtidigt representerar nio tiondelar av röstetalet. För&lt;br&gt;övriga företag föreslår kommittén att gränsen för den vidgade hand-&lt;br&gt;lingsoffentligheten skall gå vid ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ser positivt på eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot att insynen i de kommunala företagen ökar och ges&lt;br&gt;en fästare rättslig reglering. Vissa remissinstanser med kommunal an-&lt;br&gt;knytning, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Svenska Hamnförbun-&lt;br&gt;det, avstyrker kommitténs förslag och anser att kommunallagens nuva-&lt;br&gt;rande reglering är tillfyllest. Flera remissinstanser, främst sådana med&lt;br&gt;anknytning till massmedia, anser att behovet av ökad insyn i de kommu-&lt;br&gt;nala företagen är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker den föreslagna lag-&lt;br&gt;tekniska lösningen att vissa företag i sekretesslagen jämställs med myn-&lt;br&gt;dighet när det gäller handlingsoffentligheten. Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landsorganisationen (LO) ifrågasätter&lt;br&gt;lämpligheten av att jämställa företagen med myndigheter. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att avgränsningen i stället bör ske med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i verksamheternas art. Hovrätten för Västra Sverige, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Konkurrensverket, juridiska fakulteterna vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms och vid Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;br&gt;Tidningsutgivareföreningen anser att den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;gränsdragningen är för snäv och att gränsen bör sättas betydligt lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förordar en nedre gräns för ägandet vid minst femtio procents&lt;br&gt;aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun anser att handlingsoffentlighet endast skall vara obli-&lt;br&gt;gatorisk för företag som är helägda eller där alla ägare är offentliga.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm och Borås kommun anser att frågan om&lt;br&gt;insynsreglernas tillämpning på dotterföretag måste klargöras. Nutek,&lt;br&gt;Energidistributörema och Stor-Stockholms Energi AB anser att el-&lt;br&gt;branschen av hänsyn till den kommande avregleringen och konkurrens-&lt;br&gt;intresset måste undantas från insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms, Jönköpings, Göteborgs,&lt;br&gt;Borås och Gävle kommuner, Landstinget i Östergötland, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet och SABO har ansett att frågan om det straffrättsliga&lt;br&gt;ansvaret för brott mot tystnadsplikt måste klargöras om företagen jäm-&lt;br&gt;ställs med myndighet. Sveriges kommunaljuridiska förening anser att&lt;br&gt;brottsbalkens föreskrift om ansvar för brott mot tystnadsplikt inte blir&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän menar att frågan om ämbetets tillsyn över de&lt;br&gt;kommunala företagen måste klargöras. JO anser att frågan om omfatt-&lt;br&gt;ningen av tillsynen måste beröras närmare liksom konsekvenserna för&lt;br&gt;arbetsbördan hos ämbetet. Jönköpings och Borås kommuner och Lands-&lt;br&gt;tinget i Östergötland anser också att JO:s tillsyn måste analyseras.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att frågan behöver utredas mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;regleras allmänna handlingars offentlighet. I sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;finns regler om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att&lt;br&gt;lämna ut allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken sekretesslagen eller 2 kap. tryckfrihetsförordningen är direkt&lt;br&gt;tillämpliga på kommunala företag. Bestämmelserna tillämpas emellertid&lt;br&gt;indirekt genom att fullmäktige enligt föreskrifterna i 3 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§ kommunallagen i vissa fall skall besluta om eller se till att före-&lt;br&gt;tagen skall tillämpa grunderna för allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. De kommuna-&lt;br&gt;la företagens handlingar blir inte härigenom att betrakta som allmänna&lt;br&gt;handlingar. Beslutet innebär endast att företagen skall ha tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och sekretesslagens bestämmelser som förebilder när de be-&lt;br&gt;dömer en framställning från någon om att få ta del av företagens hand-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har under senare år gått mot att i ökad omfattning be-&lt;br&gt;driva kommunal verksamhet i privaträttsliga former. Det handlar både&lt;br&gt;om rena entreprenadförhållanden och om att kommuner, landsting och&lt;br&gt;även kommualförbund själva eller tillsammans med andra intressenter&lt;br&gt;bildar företag för olika verksamheter eller lägger över verksamhet på&lt;br&gt;befintliga företag. Det är särskilt på områden där verksamheten har&lt;br&gt;starka kommersiella inslag som det är vanligt att kommunerna bedriver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten i privaträttsliga former. Detta är fallet inom många tek- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;niska verksamheter, t.ex. när det gäller el- och bostadsförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kommunala företag ökar liksom deras totala omsättning. Kom-&lt;br&gt;munens och kommunmedlemmarnas möjligheter till insyn, inflytande&lt;br&gt;och kontroll över verksamheter som drivs i privaträttsliga former är&lt;br&gt;mindre än i sådana som drivs inom ramen för den kommunala förvalt-&lt;br&gt;ningen. Redan i samband med att sekretesslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;utvidgades till att omfatta vissa enskilda organ, uttalades att intresset av&lt;br&gt;insyn i offentlig verksamhet gör sig gällande med likartad styrka oavsett&lt;br&gt;den yttre form som valts för verksamheten (prop. 1986/87:151 s. 148).&lt;br&gt;Detta uttalande har alltjämt giltighet. Den privaträttsligt bedrivna verk-&lt;br&gt;samheten hos kommunerna har nu fått en sådan omfattning att det finns&lt;br&gt;anledning att införa en lagreglerad handlingsoffentlighet i de kommunala&lt;br&gt;företagen i syfte att förbättra medborgarnas möjligheter till insyn (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:117 s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip kommitténs uppfattning att allmänhetens&lt;br&gt;intresse av insyn i de kommunala företagen är större ju större det kom-&lt;br&gt;munala ägandet är. Detta principiella synsätt har också kommit till&lt;br&gt;uttryck i lagstiftningen genom bestämmelserna i 3 kap. 17 och 18 §§&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén och ett antal remissinstanser anser regeringen&lt;br&gt;att rätten att ta del av handlingar hos kommunala företag direkt bör&lt;br&gt;framgå av lag och inte vara beroende av fullmäktiges beslut. Det bör&lt;br&gt;ske genom att jämställa kommunala företag med myndigheter vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som i detta sammanhang har diskuterats av kommittén och&lt;br&gt;remissinstanserna är huruvida handlingsoffentligheten skall vara be-&lt;br&gt;roende av verksamhetens art eller av det kommunala inflytandet i före-&lt;br&gt;tagen. I sistnämnda hänseende har också diskuterats hur stort inflytandet&lt;br&gt;i så fall skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del vill regeringen framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som bedrivs av kommunala företag måste ligga inom&lt;br&gt;ramen för vad som är att betrakta som kommunala angelägenheter.&lt;br&gt;Verksamheten måste tillgodose ett intresse som är gemensamt för kom-&lt;br&gt;munmedlemmarna. Av kommunallagen följer att vården av kommunala&lt;br&gt;angelägenheter sköts genom nämndförvaltning. De kan dock enligt 3&lt;br&gt;kap. 16 § överlämnas till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk&lt;br&gt;förening, en ideell förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de rättsliga möjligheterna till insyn och&lt;br&gt;kontroll inte vara beroende av i vilken form som kommuner och lands-&lt;br&gt;ting väljer att bedriva sin verksamhet. Samma öppenhet bör alltså i&lt;br&gt;princip gälla för kommunala företag som för kommunala myndigheter,&lt;br&gt;oavsett vilken verksamhet de bedriver. Det innebär i sin tur att samma&lt;br&gt;regler om handlingsoffentlighet och sekretess som gäller för kommunala&lt;br&gt;myndigheter också bör gälla för kommunala företag som bedriver mot-&lt;br&gt;svarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande uttalat att regeringens förslag innebär att&lt;br&gt;offentligheten i de kommunala företagen vidgas och ges en fästare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslig stadga. Lagrådet menar att detta måste hälsas med tillfredsstäl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lelse. Lagrådet pekar dock på att det är förenat med problem att över- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;föra en offentligrättslig regelmassa på privaträttsliga subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala företag drivs i 99 procent av fallen i form av aktiebolag,&lt;br&gt;stiftelser eller ekonomiska föreningar (jfr prop. 1990/91:117 s. 52).&lt;br&gt;Ideella föreningar, handelsbolag och kommanditbolag förekommer i&lt;br&gt;mycket liten utsträckning. Behovet av insyn i kommunal verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i dessa mera sällan använda företagsformer är emellertid&lt;br&gt;inte mindre än i verksamhet som bedrivs i andra former. Detta gäller&lt;br&gt;med undantag för de ideella föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala företag i form av ideella föreningar utgörs i huvudsak av&lt;br&gt;intresseorganisationer, t.ex. Svenska Kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet. Den verksamhet som dessa föreningar bedriver motsvarar&lt;br&gt;inte sådan verksamhet som normalt eller lika väl kan skötas av en kom-&lt;br&gt;munal myndighet (jfr Ds C 1985:13 s. 48). Reglerna om handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen&lt;br&gt;bör därför inte omfatta ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga återstår då hur gränsdragningen skall göras för att bestämma&lt;br&gt;vilka kommunala företag i övrigt som skall omfattas av reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att handlingsoffentlighet skall råda i företag i vilka kommuner, lands-&lt;br&gt;ting och kommunalförbund bestämmer ensamma och i företag där kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kommunalförbund samarbetar enbart med varand-&lt;br&gt;ra framstår som uppenbart och råder bred enighet om. I huvudsak kan&lt;br&gt;denna ordning i praktiken anses gälla redan nu genom reglerna i 3 kap.&lt;br&gt;17 § kommunallagen och 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen (angående&lt;br&gt;3 kap. 5 § kommunalförbundslagen, se avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande handelsbolag, föreningar och stiftelser har kommittén&lt;br&gt;föreslagit att handlingsoffentlighet skall gälla i de fall kommuner och&lt;br&gt;landsting utövar ett bestämmande inflytande. Någon egentlig kritik har&lt;br&gt;vid remissbehandlingen inte riktats mot kommitténs förslag i denna del.&lt;br&gt;Även regeringen anser att den föreslagna avgränsningen i denna del är&lt;br&gt;lämplig. Lagrådet godtar också att begreppet bestämmande inflytande&lt;br&gt;används som avgränsning och föreslår dessutom att kommunalförbundet&lt;br&gt;uttryckligen anges i sekretesslagen. Till frågan om vad som skall förstås&lt;br&gt;med bestämmande inflytande i olika associationsformer återkommer&lt;br&gt;regeringen i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delade meningar råder däremot i fråga om kommitténs förslag när det&lt;br&gt;gäller aktiebolag. Kommittén har i denna del - med hänvisning till vissa&lt;br&gt;regler i aktiebolagslagen (1975:1385) om skydd och rättigheter för&lt;br&gt;minoritetsdelägare och om tvångsinlösen av aktier - föreslagit att regler-&lt;br&gt;na om handlingsoffentlighet skall gälla vid ett kommunalt aktieinnehav&lt;br&gt;som överstiger nio tiondelar av aktierna och samtidigt nio tiondelar av&lt;br&gt;rösterna i bolaget. Enligt regeringens mening kan den sålunda föreslag-&lt;br&gt;na avgränsningen ifrågasättas. Även om minoritetsdelägares inflytande&lt;br&gt;inte är obetydligt vid ett stort kommunalt aktieinnehav, har en majori-&lt;br&gt;tetsdelägare i de flesta fall ett avgörande inflytande när det gäller verk-&lt;br&gt;samheten i och ledningen av ett aktiebolag. I aktiebolag där kommuner,&lt;br&gt;landsting eller kommunalförbund genom innehav av aktiemajoriteten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på något annat sätt har det bestämmande inflytandet dominerar det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala intresset och därmed har också allmänheten ett starkt Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;intresse av insyn i och kontroll av verksamheten. Regeringen anser&lt;br&gt;därför i likhet med åtskilliga remissinstanser att reglerna om handlings-&lt;br&gt;offentlighet skall gälla sådana aktiebolag i vilka kommuner, landsting&lt;br&gt;eller kommunalförbund, själva eller gemensamt eller via ett kommunalt&lt;br&gt;foretag, utövar det bestämmande inflytandet. Därmed kommer samma&lt;br&gt;principer att gälla samtliga associationsformer genom vilka kommuner,&lt;br&gt;landsting och kommunalförbund får bedriva verksamhet. Den föreslagna&lt;br&gt;ordningen ansluter också nära till vad som nu gäller för delägda kom-&lt;br&gt;munala företag enligt 3 kap. 18 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser har påpekat råder det tveksamhet om vad&lt;br&gt;som gäller om handlingsoffentlighet i kommunala dotterföretag. Regler-&lt;br&gt;na bör därför utformas så att det klart framgår att handlingsoffentlig-&lt;br&gt;heten också skall gälla sådana företag där kommuner, landsting eller&lt;br&gt;kommunalförbund var för sig eller gemensamt med eller genom andra&lt;br&gt;juridiska personer har ett bestämmande inflytande. Lagrådet har ut-&lt;br&gt;tryckligen godtagit detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller innebörden av begreppet bestämmande inflytande kan&lt;br&gt;det till en början konstateras att inflytandet tar sig olika uttryck i olika&lt;br&gt;företagsformer. Innebörden av begreppet har behandlats i förarbetena&lt;br&gt;till 6 kap. 1 § sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 147, jfr även&lt;br&gt;Corell m.fl., Sekretesslagen, tredje upplagan, s. 129 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande behandlat begreppet bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de och därvid anfört bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet bestämmande inflytande användes redan i koncerndefinitio-&lt;br&gt;nen i 1944 års aktiebolagslag. I 1975 års aktiebolagslag återfinns defini-&lt;br&gt;tionen i 1 kap. 2 §. Enligt andra stycket av den paragrafen föreligger ett&lt;br&gt;koncemförhållande om ett aktiebolag på grund av aktie- eller andels-&lt;br&gt;innehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande över en&lt;br&gt;juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet.&lt;br&gt;Uttrycket bestämmande inflytande återfinns i många andra lagar, t.ex. i&lt;br&gt;4 § första stycket 6 lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, m.m. och i 3 § andra stycket insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342). I 3 kap. 18 § kommunallagen återfinns ett besläktat ut-&lt;br&gt;tryck nämligen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare anfört att trots att begreppet bestämmande in-&lt;br&gt;flytande således har lång tradition i svensk rätt är det uppenbart att det&lt;br&gt;inte är så exakt som man skulle önska med hänsyn till de straffbestäm-&lt;br&gt;melser som ingår i det föreslagna regelverket. En befattningshavare i ett&lt;br&gt;kommunalt företag som bryter mot sekretesslagens bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt skall enligt det remitterade förslaget dömas till straff, om&lt;br&gt;de kommunala företrädarna har ett bestämmande inflytande i företaget,&lt;br&gt;men gå fri från ansvar för brott mot tystnadsplikten, om det kommunala&lt;br&gt;inflytandet inte har denna styrka. Med hänsyn till detta har Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit att en definition av bestämmande inflytande tas in direkt i lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av bestämmande inflytande som Lagrådet har föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är avsedd av vara uttömmande. Lagrådet har vidare ansett att praktisk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;majoritet på bolagsstämma i ett aktiebolag kan, om aktieägandet är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritt, finnas vid mindre aktieinnehav än som anges i den av Lagrådet Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;föreslagna definitionen. Att kommuner eller landsting har praktisk&lt;br&gt;majoritet i denna mening gör emellertid inte att bestämmelserna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet blir tilllämpliga på företaget. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning att begreppet bestämmande inflytande i detta&lt;br&gt;sammanhang bör ges en mer exakt och förutsebar bestämning. Den av&lt;br&gt;Lagrådet föreslagna definitionen av begreppet bestämmande inflytande i&lt;br&gt;bestämmelsen är dock något inskränkt i förhållande till hur begreppet&lt;br&gt;tidigare har används i sekretesslagens 6 kap. 1 § och 8 kap. 10 §. En-&lt;br&gt;ligt dessa bestämmelser gäller sekretess hos myndighet för uppgift om&lt;br&gt;affärs- och driftförhållanden hos bl.a. bolag som bedriver affärsverk-&lt;br&gt;samhet och vari det allmänna utövar ett bestämmande inflytande. Av&lt;br&gt;förarbetena till dessa bestämmelser framgår att ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande kan föreligga även om det allmänna inte har mer än hälften av&lt;br&gt;aktierna men resten av dessa är så spridda att det finns en säker möjlig-&lt;br&gt;het för det allmänna att bestämma över bolagen (prop. 1979/80:2 Del A&lt;br&gt;s. 147, LU 1977/78:8 s. 18 ff, jfr. även Corell m.fl., Sekretesslagen,&lt;br&gt;tredje upplagan, s. 129 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet bör därför i detta sammanhang redan i lagtexten ges en mer&lt;br&gt;preciserad och förutsebar bestämning. Enligt regeringen motiveras&lt;br&gt;skillnaden i bestämningen av begreppet av att den nu föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen anger vilka företag som skall omfattas av handlingsoffent-&lt;br&gt;lighet och därmed direkt pekar ut de personer som omfattas av straff-&lt;br&gt;ansvar. För att markera denna skillnad i betydelsen av begreppet bör&lt;br&gt;det i lagtexten uttryckas som rättsligt bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet rättsligt bestämmande inflytande i fråga om de olika asso-&lt;br&gt;ciationsformerna kommer därmed i huvudsak att innebära följande. Vad&lt;br&gt;som sägs om kommuner och landsting gäller också kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktiebolag får kommuner och landsting anses ha ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytande, om de ensamma eller tillsammans&lt;br&gt;äger aktier med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller eljest&lt;br&gt;förfogar över så många röster i detta. En kommun eller ett landsting får&lt;br&gt;anses ha rätt att förfoga över rösterna för vissa aktier, om kommunen&lt;br&gt;eller landstinget genom t.ex. ett konsortialavtal försäkrat sig om att&lt;br&gt;rösträtten för aktierna kommer att utövas på det sätt kommunen eller&lt;br&gt;landstinget anvisar. Ett rättsligt bestämmande inflytande i ett aktiebolag&lt;br&gt;får också anses föreligga om kommuner eller landsting har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget.&lt;br&gt;Vad som sagts nu om aktiebolag bör gälla också för ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om ett handelsbolag föreligger ett kommunalt rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande, om samtliga bolagsmän är kommuner eller&lt;br&gt;landsting. Ett kommanditbolag där samtliga komplementärer är kom-&lt;br&gt;muner eller landsting bör betraktas som kommunalstyrt, även om bolag-&lt;br&gt;et har kommanditdelägare som inte hör till den kommunala kretsen,&lt;br&gt;eftersom kommanditdelägare in dubio är uteslutna från förvaltningen (se&lt;br&gt;3 kap. 4 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). I enlighet härmed&lt;br&gt;bör i lagen föreskrivas att kommuner och landsting skall anses ha ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsligt bestämmande inflytande i ett handelsbolag, om de utgör samt- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;liga obegränsat ansvariga bolagsmän i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser föreligger ett rättsligt bestämmande inflytande om&lt;br&gt;kommuner eller landsting på grund av stiftelseförordnandet har rätt att&lt;br&gt;utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för en stif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rättsligt bestämmande inflytande som angivits nu kan helt eller&lt;br&gt;delvis uppnås via företag som ägs av kommuner och landsting eller av&lt;br&gt;dotterföretag till kommun- och landstingsägda foretag. Vid tillämpning-&lt;br&gt;en av definitionen skall inflytande som utövas av en juridisk person&lt;br&gt;över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på sätt som anges&lt;br&gt;i definitionen anses utövat av kommunen eller landstinget. Det innebär&lt;br&gt;exempelvis att aktier i ett aktiebolag som ägs av ett kommunägt aktiebo-&lt;br&gt;lag eller av ett helägt dotterbolag till ett sådant bolag räknas som ägda&lt;br&gt;direkt av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att jämställa vissa kommunala företag med myn-&lt;br&gt;digheter vid tillämpningen av tryckfrihetsförordningen och sekretesslag-&lt;br&gt;en får konsekvenser också för tillämpningen av viss annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättade och inkomna handlingar hos de kommunala företagen&lt;br&gt;kommer att anses som allmänna handlingar i samma utsträckning och på&lt;br&gt;samma sätt som hos myndigheter. Prövningen av frågor om utlämnande&lt;br&gt;av allmänna handlingar i företagen innefattar myndighetsutövning. Det&lt;br&gt;innebär att reglerna om ansvar för tjänstefel i 20 kap. 1 § brottsbalken&lt;br&gt;och reglerna om skadestånd i 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)&lt;br&gt;blir tillämpliga. Vidare innebär det att den myndighetsutövande verk-&lt;br&gt;samheten blir underkastad Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn (jfr bet. 1975/76:KU22 s. 69, SOU 1985:26 s. 151, bet.&lt;br&gt;1986/87:KU2 s. 15). Förslaget innebär också att den som röjer en&lt;br&gt;uppgift som han enligt sekretsslagen är skyldig att hemlighålla kan&lt;br&gt;dömas till ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har tagit upp frågan om det straffrättsliga ansvaret. Därvid&lt;br&gt;har Lagrådet anfört att det inte är självklart att de straffbestämmelser&lt;br&gt;som ingår i den offentligrättsliga regleringen måste göras tillämpliga när&lt;br&gt;en offentlig verksamhet drivs av privaträttsliga organ. Enligt Lagrådet&lt;br&gt;kan det diskuteras om det är lämpligt att driva konsekvensens krav så&lt;br&gt;hårt som förslaget innebär eller om man kan nöja sig med de sanktioner&lt;br&gt;som normalt tillgrips i privata företag vid brott mot tystnadsplikt och&lt;br&gt;andra brott i ett anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i detta avsnitt uttalat att samma regler om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess bör tillämpas oavsett i vilken form&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Regeringen anser att någon åtskillnad inte heller&lt;br&gt;bör göras när det gäller det straffrättsliga ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda - och då Lagrådet inte heller anser en&lt;br&gt;sådan ordning som direkt olämplig - saknas det enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning skäl att frångå förslaget i lagrådsremissen om det straffrättsliga&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen kan väntas medföra visst merarbete för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslem då de kommunala företagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till viss del kommer under deras tillsyn. Antalet ärenden torde dock bli Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;så begränsade att kostnaderna därför bör kunna regleras inom tillgäng-&lt;br&gt;liga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså att vissa aktiebolag, handelsbolag, ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar och stiftelser i sekretesslagen skall jämställas med myn-&lt;br&gt;digheter när det gäller handlingsoffentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att reglerna om handlingsoffentlighet för det första&lt;br&gt;skall tillämpas hos aktiebolag där en kommun, ett landsting eller ett&lt;br&gt;kommunalförbund innehar samtliga aktier. Bestämmelserna skall dess-&lt;br&gt;utom tillämpas hos aktiebolag där kommun, landsting, kommunalför-&lt;br&gt;bund eller foretag som ägs av dessa har ett rättsligt bestämmande in-&lt;br&gt;flytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att handlingsoffentligheten skall tillämpas hos&lt;br&gt;ekonomiska föreningar där kommuner, landsting, kommunalförbund&lt;br&gt;eller företag som ägs av dessa tillsammans innehar så många andelar i&lt;br&gt;föreningen att de kan sägas ha ett rättsligt bestämmande inflytande däri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentligheten skall även tillämpas hos stiftelser som har&lt;br&gt;endast en stiftare dvs. antingen en kommun, ett landsting eller ett kom-&lt;br&gt;munalförbund. Bestämmelserna skall tillämpas även hos stiftelser där&lt;br&gt;majoriteten av styrelseledamöterna enligt stiftelseförordnandet utses av&lt;br&gt;kommuner, landsting, kommunalförbund eller företag som ägs av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentligheten skall också tillämpas hos handelsbolag (inklu-&lt;br&gt;sive kommanditbolag) där kommuner, landsting, kommunalförbund eller&lt;br&gt;ett företag som ägs av kommuner, landsting eller kommunalförbund&lt;br&gt;utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser återkom-&lt;br&gt;mer regeringen i specialmotiveringen till lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Registrering och utlämnande av allmänna&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;handlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om registrering och utläm-&lt;br&gt;nande av allmänna handlingar m.m. i 15 kap. sekretesslagen skall&lt;br&gt;tillämpas också på de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser menar att en obligatorisk&lt;br&gt;tillämpning i ett kommunalt företag av 15 kap. sekretesslagen innebär&lt;br&gt;alltför stor byråkrati, merkostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En effekt av att vissa kommunala&lt;br&gt;företag skall inordnas i sekretesslagens och tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystem är att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om bl.a. Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;registrering och utlämnande av allmänna handlingar blir tillämpliga på&lt;br&gt;företagen, om inga särskilda undantag görs. I kapitlet finns bestämmel-&lt;br&gt;ser som på vissa punkter kompletterar tryckfrihetsförordningens be-&lt;br&gt;stämmelser om allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 1 § finns den grundläggande bestämmelsen om myndigheter-&lt;br&gt;nas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Bestämmelsernas syfte&lt;br&gt;är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar.&lt;br&gt;För att offentlighetsprincipen praktiskt sett skall kunna fungera på det&lt;br&gt;sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen har det ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att myndigheterna håller sina allmänna handlingar diarieförda eller i&lt;br&gt;vart fåll så ordnade att det går att konstatera vilka allmänna handlingar&lt;br&gt;som finns (prop. 1979/80:2 Del A s. 354).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande registreringsskyldighet gäller i dag för de enskilda organ&lt;br&gt;som anges i bilagan till sekretesslagen. Av förarbetena till sekretess-&lt;br&gt;lagen framgår att det för de flesta allmänna handlingar inte ställs sär-&lt;br&gt;skilt höga krav på hur diarieföringen skall ordnas. Bestämmelserna ger&lt;br&gt;myndigheterna en betydande frihet att ordna diarieföringen efter vad&lt;br&gt;som är lämpligast för den enskilda myndigheten (jfr prop. 1979/80:2&lt;br&gt;Del A s. 356).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 2 § sekretesslagen anges de minimikrav som måste uppfyllas&lt;br&gt;vid registreringen av allmänna handlingar. Enligt paragrafen skall det&lt;br&gt;av registret framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. datum då handlingen kom in eller upprättades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i förekommande fåll från vem handlingen har kommit in eller till&lt;br&gt;vem den har expedierats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i korthet vad handlingen rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna bestämmelse är att registreringen skall vara så&lt;br&gt;utförlig att handlingen utan svårighet kan identifieras (jfr prop.&lt;br&gt;1979/80:2 Del A s. 358).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 3-6 §§ sekretesslagen finns vidare bestämmelser om hemlig-&lt;br&gt;stämpling, upplysningsplikt mot enskilda och myndigheter samt för-&lt;br&gt;fårandet vid utlämnande av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga nu berörda bestämmelser har kommit till för att garantera en&lt;br&gt;effektiv tillämpning av offentlighetsprincipen så som den har kommit till&lt;br&gt;uttryck i tryckfrihetsförordningen. När reglerna i 2 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och sekretesslagen om allmänna handlingars offentlighet och&lt;br&gt;sekretess görs tillämpliga på handlingar i kommunala företag finns&lt;br&gt;motsvarande behov att garantera reglernas effektivitet. Det finns därför&lt;br&gt;ingen anledning att göra undantag för de kommunala företagen från de&lt;br&gt;aktuella bestämmelsernas tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens bestämmelser i 15 kap. 6 § om prövningen av frågan&lt;br&gt;om utlämnande av allmänna handlingar kommer visserligen i praktiken&lt;br&gt;inte att till alla delar kunna tillämpas direkt på företagen. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna får dock bli vägledande för tillämpningen hos de kom-&lt;br&gt;munala företagen. Kommunen eller landstinget kan genom ägardirektiv&lt;br&gt;ange den närmare utformningen av beslutsgången inom företaget. De in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema handläggningsrutinema får givetvis inte utformas så att skynd- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;samhetskravet m.m. i tryckfrihetsförordningen blir eftersatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tryckfrihetsförordningen framgår att allmänheten har rätt att mot&lt;br&gt;festställd avgift få avskrift eller kopia av en allmän handling. Avgifter-&lt;br&gt;nas storlek bestäms för kommunens del i taxa som antas av fullmäktige.&lt;br&gt;När det gäller tillämpningen i företagen av denna bestämmelse torde det&lt;br&gt;vara företagen själva som fettar det formella beslutet om avgifternas&lt;br&gt;storlek, utformning m.m. Kommunen, landstinget eller kommunalför-&lt;br&gt;bundet torde dock ha möjligheten att i ägardirektiv föreskriva att före-&lt;br&gt;taget skall tillämpa den taxa som fullmäktige antagit för sina styrelser&lt;br&gt;och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 9-13 §§ finns särskilda bestämmelser om upptagningar för&lt;br&gt;automatisk databehandling. Dessa bestämmelser bör också bli direkt&lt;br&gt;tillämpliga på de kommunala företagen. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;bör samma principer gälla i dessa avseenden som för de kommunala&lt;br&gt;myndigheterna. Tillgången till handlingarna får inte försvåras eller&lt;br&gt;förhindras av att dessa förs och lagras med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling. Bestämmelserna skall tillämpas vid sidan om de krav som&lt;br&gt;ställs på myndigheter och andra i datalagen (1973:289). Handlings-&lt;br&gt;offentlighetens förhållande till tystnadsplikten i datalagen behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utökade handlingsoffentligheten med krav på registrering m.m.&lt;br&gt;kan medföra en viss ökad administration för de kommunala företagen.&lt;br&gt;Samtidigt måste det ligga i företagens eget intresse att ha handlingarna&lt;br&gt;väl ordnade. De flesta företag torde också redan i dag ha sina hand-&lt;br&gt;lingar ordnade på ett sådant sätt som i stort uppfyller sekretesslagens&lt;br&gt;krav. Särskilda administrativa rutiner kan emellertid behöva läggas upp&lt;br&gt;och personal behöva utbildas. Kostnaderna för detta bör dock kunna be-&lt;br&gt;gränsas. Regeringen anser att finansieringsprincipen inte är tillämpbar i&lt;br&gt;detta fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär inte att företagen skall vara skyldiga att diarieföra&lt;br&gt;de handlingar som sedan tidigare finns i företaget när den nya&lt;br&gt;regleringen träder i kraft. Skyldigheten bör bara omfatta de handlingar&lt;br&gt;som kommer in till eller upprättas hos företagen efter det att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Överklagande - direkt till domstol&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i sekretesslagen och förvalt-&lt;br&gt;ningslagen om överklagande skall tillämpas på ett kommunalt före-&lt;br&gt;tags beslut att inte lämna ut en handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg till 15 kap. 7 § sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Därutöver har Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;kommittén övervägt en annan överklagningsväg. I det alternativet, kallat&lt;br&gt;indirekt överklagande, skulle ett företags beslut kunna överklagas till&lt;br&gt;kommun- respektive landstingsstyrelsen. I och med att styrelsen får&lt;br&gt;handlingen för prövning blir den allmän hos styrelsen och utlämnande-&lt;br&gt;frågan kan prövas enligt sekretesslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs&lt;br&gt;förslag. Av de remissinstanser som avstyrker kommitténs förslag anser&lt;br&gt;en del att insyn i företagen inte skall råda över huvud taget och andra&lt;br&gt;att insynen inte behöver utvidgas. Svenska Kommunförbundet anser&lt;br&gt;vidare att det bör övervägas ytterligare att endast beslut av företag som&lt;br&gt;bedriver icke konkurrensutsatt verksamhet skall kunna överklagas.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Botkyrka kommun, Karlstads kommun och&lt;br&gt;LO anser att möjligheten till en indirekt domstolsprövning via styrelsen&lt;br&gt;i kommunen eller landstinget är att föredra framför att direkt jämställa&lt;br&gt;vissa företag med myndigheter. Förbundet förordar att detta alternativ&lt;br&gt;blir föremål för ytterligare överväganden. Några remissinstanser anser&lt;br&gt;att kommitténs förslag inte går tillräckligt långt. De anser att alla kom-&lt;br&gt;munala företag, oberoende av storleken på den kommunala ägarandelen,&lt;br&gt;skall omfattas av den föreslagna ökade handlingsoffentligheten och möj-&lt;br&gt;ligheten att överklaga företagens beslut. Göteborgs kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun och Sveriges kommunaljuridiska förening anser att frågan om&lt;br&gt;förvaltningslagens tillämpning på de kommunala företagen måste klar-&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En enskild fysisk eller juridisk per-&lt;br&gt;son som vägras att ta del av handlingar hos ett kommunalt företag har i&lt;br&gt;dag inga rättsmedel att ta till för att få utlämnandefrågan prövad. Rätten&lt;br&gt;att ta del av företagens handlingar är i stället ytterst beroende av om&lt;br&gt;kommunen kan förmå ett företag att lojalt följa den överenskommelse&lt;br&gt;eller den föreskrift i t.ex. bolagsordningen eller de villkor om hand-&lt;br&gt;lingsoffentlighet som fullmäktige har satt upp för verksamheten. Denna&lt;br&gt;ordning är enligt regeringens mening inte tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill hävda sin lagliga rätt att få del av en allmän handling i&lt;br&gt;strid mot det kommunala företagets uppfattning bör kunna få frågan&lt;br&gt;prövad av ett utomstående organ. Ett beslut varigenom ett kommunalt&lt;br&gt;företag har avslagit en begäran att få ta del av en allmän handling eller&lt;br&gt;har lämnat ut en allmän handling med förbehåll bör därför kunna över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén och en majoritet av remissinstanserna anser&lt;br&gt;regeringen att sådana beslut bör få överklagas till domstol på samma&lt;br&gt;sätt som gäller för motsvarande beslut av myndigheter och sådana&lt;br&gt;enskilda organ som finns upptagna i bilagan till sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om hur&lt;br&gt;beslut överklagas. I 30 § samma lag finns bestämmelser om överklagan-&lt;br&gt;de av avvisningsbeslut. Enligt 15 kap. 7 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;skall dessa bestämmelser tillämpas också på beslut som har meddelats&lt;br&gt;av sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 8 § samma lag. Denna&lt;br&gt;ordning infördes av bl. a. rättssäkerhetsskäl. Det ansågs viktigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klargöra på vilket sätt, till vilken instans och inom vilken tid en skrivel- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;se med överklagande skall ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som angavs för att låta de aktuella bestämmelserna i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen bli tillämpliga vid överklagande av beslut som har meddelats&lt;br&gt;av sådana enskilda organ som omfattas av sekretesslagen gör sig gällan-&lt;br&gt;de med samma styrka också i fråga om de kommunala företagen. För-&lt;br&gt;valtningslagens bestämmelser om överklagande bör därför också gälla&lt;br&gt;sådana överklagbara beslut som har meddelats av kommunala företag.&lt;br&gt;15 kap. 7 § första stycket sekretesslagen bör därför kompletteras med&lt;br&gt;en hänvisning till den föreslagna nya bestämmelsen i 1 kap. 9 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av de delägda kommunala företag som enligt regeringens för-&lt;br&gt;slag inte skall jämställas med myndighet att inte lämna ut handlingar&lt;br&gt;kommer inte heller i fortsättningen att kunna överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna överklagningsmöjligheten kan väntas medföra visst&lt;br&gt;merarbete för förvaltningsdomstolarna. Antalet ärenden torde dock bli&lt;br&gt;förhållandevis få. Kostnaderna bör därför tills vidare kunna rymmas&lt;br&gt;inom ramen för tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Skydd för de kommunala företagens&lt;br&gt;ekonomiska intressen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Några ytterligare regler om sekretess med&lt;br&gt;hänsyn till det allmännas ekonomiska intressen införs inte i sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverk-&lt;br&gt;samhet förlängs från två till fem år för uppgift i handling som&lt;br&gt;anger villkoren i slutna avtal om förvärv, överlåtelse, upplåtelse&lt;br&gt;eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet i syfte att&lt;br&gt;skydda det allmännas ekonomiska intressen. Förhållandena blir&lt;br&gt;därmed jämställda med vad som gäller för motsvarande avtal hos&lt;br&gt;de statliga affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom en ändring i 6 kap. 2 § sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag. Svenska Hamnförbundet efterlyser dessutom sekretess med ett&lt;br&gt;omvänt skaderekvisit. Kungälvs kommun anser att skyddet bör omfatta&lt;br&gt;ett avtals hela löptid. Landstinget i Stockholms län anser att skyddet bör&lt;br&gt;gälla affärsavtal i all kommunal verksamhet. Landstinget i Älvsborgs&lt;br&gt;län anser att skyddstiden bör vara minst tio år. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;hyst tveksamhet över om det skydd som sekretesslagen ger för de kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala företagens affärshemligheter är tillräckligt for att dessa företags Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;konkurrenssituation inte skall försämras när handlingsoffentlighet skall&lt;br&gt;råda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommuner och landsting är verk-&lt;br&gt;samma på en rad områden som vanligen ses som en del av näringslivet.&lt;br&gt;Exempel på detta är verksamheter inom kommunikationsväsendet och&lt;br&gt;energiförsörjningen. Man brukar kalla detta sedvanlig kommunal affärs-&lt;br&gt;verksamhet (prop. 1990/91:117 s. 33). Tyngdpunkten ligger ofta i att&lt;br&gt;tillhandahålla kollektiva anläggningar och tjänster av olika slag, t.ex.&lt;br&gt;elverk, värmeverk, vatten- och avloppsverk, renhållningsverk, buss- och&lt;br&gt;trafikföretag, hamnar och flygplatser. Även annan affärsmässigt driven&lt;br&gt;kommunal verksamhet som skall tillgodose intressen av allmän betydel-&lt;br&gt;se räknas hit såsom kommunala fastighets-, bostads-, hotell- och restau-&lt;br&gt;rangföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för de kommunala företagen att agera på marknaden&lt;br&gt;kommer troligen att förändras framöver. I samband med avregleringar&lt;br&gt;inom bland annat bostadsförsörjningen och elmarknaden kommer de&lt;br&gt;kommunala bostads- och energiföretagen att möta en större konkurrens&lt;br&gt;än för närvarande. Även på andra områden kan ökad konkurrens kom-&lt;br&gt;ma att riktas mot de kommunala företagen. En fullständig öppenhet i&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som det allmänna bedriver i konkurrens med&lt;br&gt;enskilda skulle uppenbarligen inverka menligt på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen innehåller flera regler om skydd för uppgifter om myn-&lt;br&gt;digheters affärs- eller driftförhållanden i deras affärsverksamhet. Vidare&lt;br&gt;finns regler om skydd för företagshemligheter i lagen (1990:409) om&lt;br&gt;skydd för företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 1 § sekretesslagen ges bestämmelser om sekretess i myndig-&lt;br&gt;hets affärsverksamhet. Med affärsverksamhet förstås verksamhet som är&lt;br&gt;antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del affärs in riktad. Sekretess&lt;br&gt;gäller för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndig-&lt;br&gt;hetens bekostnad om uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet om-&lt;br&gt;fattar också uppgifter om affärs- och driftförhållanden i bolag och andra&lt;br&gt;associationsrättsliga organisationer som driver affärsverksamhet och vari&lt;br&gt;det allmänna genom myndigheten har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hän-&lt;br&gt;för sig till ärende angående förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller annan&lt;br&gt;användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas&lt;br&gt;att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Med det allmänna avses&lt;br&gt;inte bara myndigheter utan också andra organ som enligt 1 kap. 8 §&lt;br&gt;sekretesslagen vid tillämpningen av lagen skall jämställas med myndig-&lt;br&gt;het. Sekretess för tjänst gäller dock inte för arbete som för myndighets&lt;br&gt;behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal. Angår ären-&lt;br&gt;det upphandling eller angår det försäljning av lös egendom för det&lt;br&gt;allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fäll lämnas&lt;br&gt;till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden offent-&lt;br&gt;liggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om skydd för företagshemligheter (prop. 1987/88:155, bet.&lt;br&gt;1989/90:LU37) ges ett skydd för obehöriga angrepp på företagshemlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. I lagen kriminaliseras foretagsspioneri och olovlig befattning med Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig vid all slags näringsverksamhet dvs. också vid&lt;br&gt;näringsverksamhet som utövas av det allmänna (prop. 1987/88:155 s.&lt;br&gt;34 f., bet. 1989/90:LU37 s. 7). Lagen gäller alltså redan i dag för&lt;br&gt;kommunal affärsverksamhet vare sig den bedrivs av en kommunal&lt;br&gt;myndighet eller av ett kommunalt företag. I förarbetena anmärks dock&lt;br&gt;att en uppgift hos en myndighet som bedriver näringsverksamhet kan&lt;br&gt;utgöra en företagshemlighet endast så länge som sekretess gäller för&lt;br&gt;uppgiften. Sekretesslagen utgör således den yttre ramen för vad som i&lt;br&gt;det allmänna är att betrakta som en företagshemlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att arbetstagare som är styrelserepresen-&lt;br&gt;tant i ett aktiebolag, liksom andra styrelseledamöter i bolaget, är skyldi-&lt;br&gt;ga att visa bolaget lojalitet. De är därmed också skyldiga att iaktta&lt;br&gt;tystlåtenhet om förhållanden vars röjande kan föranleda bolaget skada.&lt;br&gt;Om en arbetstagarerepresentant till skada för bolaget avslöjar företags-&lt;br&gt;hemligheter som han har fått del av i sitt styrelsearbete blir skadestånds-&lt;br&gt;bestämmelsema i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) tillämpliga&lt;br&gt;och inte reglerna i lagen om skydd för företagshemligheter (prop.&lt;br&gt;1987/88:155 s. 49, bet. 1989/90:LU37 s. 33). Förhållandet till den&lt;br&gt;associationsrättsliga tystnadsplikten behandlas i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade bestämmelserna i sekretesslagen och lagen om före-&lt;br&gt;tagshemligheter ger enligt regeringens mening ett tillfredsställande&lt;br&gt;skydd för sådana uppgifter om de kommunala företagens affärsförhål-&lt;br&gt;landen som kan behöva hemlighållas. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;finns det inte något behov av skydd för ytterligare uppgifter om sådana&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller den tid under vilken sekretess skall gälla för&lt;br&gt;vissa sådana uppgifter finns det anledning att överväga förändringar.&lt;br&gt;Enligt 6 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen gäller beträffande hand-&lt;br&gt;ling som anger villkoren i ett slutet avtal sekretessen längst till dess två&lt;br&gt;år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk fem år, har&lt;br&gt;förflutit från det att avtalet slöts. Anledningen till att tiden är längre hos&lt;br&gt;vissa myndigheter är att huvudregeln om två års sekretessskydd ansetts&lt;br&gt;ge ett alltför kortvarigt sekretesskydd bl.a. vid utvecklings- och options-&lt;br&gt;avtal med längre giltighetstid än två år (prop. 1987/88:41 s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att skyddet för villkor i affärsavtal förlängdes från två till&lt;br&gt;fem år för Försvarets materielverk var att offentlighet hos handlingar i&lt;br&gt;upphandlingsärenden kan leda till att det allmänna kommer i ett sämre&lt;br&gt;läge vid senare likartade uppgörelser. Att anbudsgivama känner till de&lt;br&gt;priser som konkurrenterna har offererat vid en föregående upphandling&lt;br&gt;kan ha en prisuppdrivande effekt och kan även sägas strida mot prin-&lt;br&gt;ciperna i vår konkurrenslagstiftning. Presumtiva anbudsgivare kan&lt;br&gt;fordra att sekretess för längre tid än två år skall gälla efter det att ären-&lt;br&gt;det avgjorts för att vilja ge ett anbud eller för att våga erbjuda det&lt;br&gt;senaste och det bästa de har i tekniskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att samma skäl kan läggas till grund för att förlänga&lt;br&gt;skyddet för villkor i avtal som sluts i kommunal affärsverksamhet. På &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. den tekniska sidan kan det finnas uppgifter som behöver skyddas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för insyn från konkurrenternas sida under en längre tid än två år från Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;det att avtalet slöts. För avtal i annan kommunal verksamhet än affärs-&lt;br&gt;verksamhet bör huvudregeln även i fortsättningen vara ett skydd i två&lt;br&gt;år. Att ett avtal i verkligheten kan ha avsevärt längre löptid behöver&lt;br&gt;inte innebära att ett utlämnande av uppgifterna skulle kunna medföra&lt;br&gt;lika stor skaderisk för parterna under hela denna tid. Det finns således&lt;br&gt;för närvarande inte någon anledning att föreslå ytterligare förlängning&lt;br&gt;av den två- respektive femåriga skyddstiden. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;enbart en ändring i 6 kap. 2 § andra stycket av innebörd att skyddstiden&lt;br&gt;för uppgifter om villkor i avtal i kommunal affärsverksamhet förlängs&lt;br&gt;från två till fem år i syfte att skydda det allmännas ekonomiska intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Sekretess till skydd för bostadshyresgäster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i verksamhet som avser&lt;br&gt;kommunal bostadsuthyming för personliga uppgifter om hyres-&lt;br&gt;gäster och deras närstående, om det kan antas att de lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker genom en komplettering av 7 kap. 25 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår dock att skyddet för personliga och ekonomiska upp-&lt;br&gt;gifter om hyresgästens närstående regleras med ett omvänt skaderekvisit&lt;br&gt;i ett nytt andra stycke i 7 kap. 25 §. Motsvarande skydd för hyresgästen&lt;br&gt;själv föreslås bli reglerat i ett nytt andra stycke i 8 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstansena ser positivt på att skyddet för&lt;br&gt;uppgifter om hyresgästerna stärks. JO och Sundsvalls kommun anser att&lt;br&gt;sekretessen bör vara lika i uthyrningsverksamhet vare sig den bedrivs i&lt;br&gt;myndighetsform eller i företagsform. Hyresgästernas Riksförbund anser&lt;br&gt;att ett brett skydd behövs. SABO anser att sekretessen bör vara absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I sekretesslagen finns i dag, med&lt;br&gt;undantag av uppgifter om kontraktshavarens affärs- och driftförhållan-&lt;br&gt;den i 8 kap. 10 § första stycket, inget sekretesskydd för uppgifter om&lt;br&gt;hyresgäster och deras närstående. I dag är denna brist i sekretesskyddet&lt;br&gt;inte något praktiskt problem eftersom kommunal uthyrningsverksamhet&lt;br&gt;av tradition har bedrivits i företagsform genom kommunala&lt;br&gt;bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 7 kap. 25 § sekretess för uppgifter om enskildas&lt;br&gt;personliga förhållanden inom bl.a. bostadsförmedlingsverksamhet, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider be-&lt;br&gt;tydande men om uppgiften röjs. Sekretessen avgränsas alltså med ett&lt;br&gt;s.k. rakt skaderekvisit. Som exempel på uppgifter som bör hållas hem-&lt;br&gt;liga nämns i förarbetena uppgifter om brott och brottspåföljder, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon är utsatt för misshandel i hemmet, om missbruksproblem och om Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;vissa känsliga sjukdomar (prop. 1982/83:64 s. 5). Uppgifter av mer&lt;br&gt;alldagligt slag - som att bostad har sökts därför att sökanden har arbete&lt;br&gt;på viss plats, skall gifta sig, väntar barn, är trångbodd etc. - kan nor-&lt;br&gt;malt inte sekretessbeläggas enligt bestämmelsen eftersom det inte skulle&lt;br&gt;medföra betydande men for den enskilde. Någon gång kan dock även&lt;br&gt;normalt harmlösa uppgifter hemlighållas enligt bestämmelsen, t.ex. om&lt;br&gt;man kan anta att utlämnande av en bostadssökandes adress skulle kunna&lt;br&gt;leda till personförföljelse (prop. 1982/83:64 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos de kommunala bostadsföretagen förekommer, liksom hos bostads-&lt;br&gt;förmedlingarna inte sällan åtskilliga uppgifter av känslig natur. Det kan&lt;br&gt;gälla uppgifter om hyresgästernas sociala och ekonomiska situation,&lt;br&gt;hälsotillstånd, missbruk, misshandel m.m. De kommunala bostadsföre-&lt;br&gt;tagen har i likhet med bostadsförmedlingarna i en inte obetydlig om-&lt;br&gt;fattning samarbete med socialtjänsten, kuratorer inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, kriminalvården liksom med andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening får det förhållandet att offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen skall gälla inom kommunal bostadsuthyming inte leda till att&lt;br&gt;hyresgästerna och deras närstående får ett försämrat integritetsskydd för&lt;br&gt;uppgifter om sina personliga förhållanden. Offentlighetsprincipen inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att allmänheten har rätt till insyn i den offentliga verksam-&lt;br&gt;heten. Syftet är emellertid inte att göra det möjligt för envar att ta del&lt;br&gt;av det som hör till enskilda personers privatliv. Med hänsyn till bl.a.&lt;br&gt;skyddet för enskilds personliga förhållanden får således rätten till insyn&lt;br&gt;begränsas. Hyresgästernas behov av skydd för uppgifter om deras per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden måste anses väga tyngre än allmänhetens intresse&lt;br&gt;av att ta del av sådana uppgifter. Sekretess bör därför gälla för upp-&lt;br&gt;gifter om personliga förhållanden i kommunal verksamhet som gäller&lt;br&gt;uthyrning av bostäder. Sekretessen bör emellertid inte vara mera långt-&lt;br&gt;gående än vad som är strängt nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att den kommunala bostadsuthymingsverk-&lt;br&gt;samheten skall omfattas av sekretess med ett s.k. omvänt skaderekvisit.&lt;br&gt;Kommittén har därvid anfört att skyddsintressen för personliga uppgifter&lt;br&gt;hos bostadsföretagen är helt jämförbara med vad som gäller inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Enligt regeringens mening kan man inte dra några sådana&lt;br&gt;direkta paralleller mellan bostadsföretagen och socialtjänsten. Verksam-&lt;br&gt;heten inom socialtjänsten är av annat slag än kommunal bostadsuthyr-&lt;br&gt;ningsverksamhet, även om det finns ett samarbete mellan de två verk-&lt;br&gt;samheterna. Visserligen förekommer hos bostadsföretagen i vissa fall&lt;br&gt;samma typ av känsliga uppgifter, t.ex. uppgifter om missbruk och&lt;br&gt;misshandel, som inom socialtjänsten. De känsliga uppgifterna hos de&lt;br&gt;kommunala bostadsföretagen är dock otvivelaktigt mycket färre än inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Man får heller inte glömma bort att för de flesta hyres-&lt;br&gt;gäster förekommer inom bostadsföretagen över huvud taget inte den typ&lt;br&gt;av känsliga uppgifter som finns hos socialtjänsten. Sekretess med till-&lt;br&gt;lämpning av ett omvänt skaderekvisit hos de kommunala bostadsföre-&lt;br&gt;tagen skulle leda till en mycket långtgående inskränkning av offentlig-&lt;br&gt;heten inom de kommunalt ägda bostadsföretagen. Vid en jämförelse av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur det omvända skaderekvisitet tillämpas inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inom socialtjänsten framgår att ytterst få uppgifter anses vara Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;offentliga. En uppgift om att en person varit i kontakt med socialtjäns-&lt;br&gt;ten kan redan den omfattas av sekretess. Däremot torde en uppgift om&lt;br&gt;att en viss person är hyresgäst hos ett kommunalt bostadsföretag i nor-&lt;br&gt;malfallet knappast anses som integritetskänslig. En så långt gående&lt;br&gt;sekretess som finns inom socialtjänsten kan därför inte anses vara påkal-&lt;br&gt;lad inom den kommunala bostadsuthymingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att en lämplig avvägning sker om föreskriften&lt;br&gt;utformas så att sekretess skall gälla, om det kan antas att hyresgästen&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess-&lt;br&gt;skyddet blir härigenom starkare hos den kommunala bostadsuthymings-&lt;br&gt;verksamheten än hos de kommunala bostadsförmedlingarna. Skyddet för&lt;br&gt;den enskildes uppgifter kommer således att omfatta alla typiskt sett&lt;br&gt;känsliga uppgifter som avser hälsotillstånd, missförhållanden av olika&lt;br&gt;slag m.m. Sekretessen innebär också att normalt harmlösa uppgifter kan&lt;br&gt;hemlighållas, t.ex. en hyresgästs adress, om ett utlämnande kan antas&lt;br&gt;leda till personförföljelse eller annat men for hyresgästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppgifter som inom socialtjänsten omfattas av sekretess skall&lt;br&gt;kunna överlämnas till ett kommunalt bostadsföretag krävs i normalfallet&lt;br&gt;att den enskilde samtyckt till uppgiftslämnandet. Det förhållandet att en&lt;br&gt;uppgift överlämnas från socialtjänsten till ett bostadsföretag kan med&lt;br&gt;den föreslagna ändringen innebära att uppgiften omfattas av sekretess&lt;br&gt;också hos bostadsföretaget. Att den kommunala bostadsuthymingsverk-&lt;br&gt;samheten kommer att omfattas av sekretess med ett rakt skaderekvisit&lt;br&gt;innebär inte att samarbetet med socialtjänsten och andra verksamheter&lt;br&gt;som tillämpar ett omvänt skaderekvisit skall behöva försvåras påtagligt.&lt;br&gt;Känsliga uppgifter blir sekretessbelagda även med ett rakt skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skydd för enskildas ekonomiska intressen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Några ytterligare regler om sekretess för&lt;br&gt;uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden för enskilda&lt;br&gt;som har trätt i affärsförbindelse med ett kommunalt företag infors&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverk-&lt;br&gt;samhet förlängs från två till fem år för uppgift i handlingar som&lt;br&gt;anger villkoren i slutna affärsavtal i syfte att skydda enskilda mot-&lt;br&gt;parters ekonomiska intressen. Förhållandena blir därmed jämställda&lt;br&gt;med vad som gäller affärsavtal som sluts med statliga affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom en ändring i 8 kap. 10 § sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att sekretess skall gälla för&lt;br&gt;uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden med ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omvänt skaderekvisit for alla affärsförbindelser med de kommunala Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;företagen. I övrigt överensstämmer kommitténs förslag med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag. JO och Sundsvalls kommun anser att samma sekretess bör gälla&lt;br&gt;oavsett om verksamheten bedrivs i myndighetsform eller av företag.&lt;br&gt;Kungälvs kommun och Svenska Hamnförbundet anser att skyddet bör&lt;br&gt;utsträckas till att gälla under ett avtals hela löptid. Landstinget i Stock-&lt;br&gt;holms län anser att skyddet bör omfatta alla affärsavtal i kommunal&lt;br&gt;verksamhet. Landstinget i Älvsborgs län anser att skyddstiden bör vara&lt;br&gt;minst tio år. Svenska Journalistförbundet är kritiskt till förlängd skydds-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 8 kap. 10 § sekretesslagen ges&lt;br&gt;sekretesskydd åt en enskild som har trätt i affärsförbindelse med en&lt;br&gt;myndighet för uppgifter om dennes affärs- och driftförhållanden, dvs.&lt;br&gt;för ekonomiska förhållanden. Inget skydd ges åt uppgifter hos myndig-&lt;br&gt;heterna om enskildas personliga förhållanden. Med enskild avses både&lt;br&gt;enskilda fysiska och juridiska personer. Affärsförbindelsen kan avse&lt;br&gt;förvärv, avyttrande eller upplåtelse av egendom eller arbete som skall&lt;br&gt;utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt bestämmelsen också för uppgifter hos myndig-&lt;br&gt;het om enskildas affärs- och driftförhållanden som hänför sig till den&lt;br&gt;enskildes affärsförbindelse med ett av det allmänna dominerat privat-&lt;br&gt;rättsligt subjekt som driver affärsverksamhet eller till företag i vilket&lt;br&gt;myndigheten bedriver revision. Sekretessen är utformad med ett rakt&lt;br&gt;skaderekvisit och gäller endast om det av särskild anledning kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada om uppgifter röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att 8 kap. 10 § sekretesslagen bör kompletteras&lt;br&gt;med ett skydd för uppgifter hos kommunala företag om enskildas för-&lt;br&gt;hållanden av såväl personlig som ekonomisk natur. Som exempel på&lt;br&gt;sådana uppgifter har kommittén angivit uppgifter om privatpersoners&lt;br&gt;betalningsförmåga, adresser och energiförbrukning. De angivna exem-&lt;br&gt;plen är uppgifter som redan nu kan förekomma hos myndigheter och&lt;br&gt;domstolar och för vilka det hittills inte har ansetts föreligga något sär-&lt;br&gt;skilt sekretessbehov. Regeringen anser för sin del att det inte har fram-&lt;br&gt;kommit något särskilt behov - utöver det behov av sekretess som finns&lt;br&gt;hos kommunala bostadsföretag - som motiverar att skydd ges för sådana&lt;br&gt;uppgifter i de kommunala företagen. Kommitténs förslag i denna del&lt;br&gt;bör därför inte föranleda lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns det anledning att även i 8 kap. 10 § överväga frågan&lt;br&gt;om att förlänga sekretesstiden för uppgifter i handlingar som anger&lt;br&gt;villkoren i slutna avtal i syfte att även skydda enskilda motparters eko-&lt;br&gt;nomiska intressen. Regeringen har i det föregående (avsnitt 7) föreslagit&lt;br&gt;en sådan förlängning i kommunal affärsverksamhet för uppgifter i hand-&lt;br&gt;lingar som anger villkoren i slutna avtal skall förlängas från två till fem&lt;br&gt;år till skydd för det allmännas ekonomiska intressen (6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket sekretesslagen). De skäl som motiverar den sålunda föreslagna&lt;br&gt;förlängningen i 6 kap. 2 § gör sig med samma styrka gällande också i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal affärsverksamhet när det gäller skydd för enskilda motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 10 § sista stycket sekretesslagen bör därför ändras på samma Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Meddelarfrihet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något uttryckligt undantag i lag från&lt;br&gt;principen om meddelarfrihet bör inte göras för de kommunala&lt;br&gt;företagens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Meddelarfrihet skall inte råda i de kommunala&lt;br&gt;företagen. Meddelarfriheten skall dessutom inskränkas i myndighets&lt;br&gt;verksamhet som avser uthyrning av bostadslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Hovrätten för Västra Sverige och&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel anser att meddelarfriheten inte skall&lt;br&gt;inskränkas. Kammarrätten i Stockholm anser att en inskränkning av&lt;br&gt;meddelarfriheten kräver mer utredning. JK ifrågasätter att meddelarfri-&lt;br&gt;heten inskränks för myndighet som bedriver uthyrning av bostäder.&lt;br&gt;Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsut-&lt;br&gt;givareföreningen avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Med meddelarfrihet avses det&lt;br&gt;komplex av regler i tryckfrihetsförordningen och annan lag som innebär&lt;br&gt;att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna ut normalt sekre-&lt;br&gt;tessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift, radio eller TV.&lt;br&gt;Denna frihet ingår sedan länge som ett led i den reglering som avser att&lt;br&gt;förverkliga offentlighetsprincipen (prop. 1979/80:2 Del A s. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om meddelarfrihet och rätt&lt;br&gt;till anonymitet är ett av de viktigaste momenten i yttrandefriheten i&lt;br&gt;tryckt skrift, radio och TV. De utgör en väsentlig förutsättning för&lt;br&gt;massmedias möjligheter att skaffa och förmedla information och med-&lt;br&gt;verka i den allmänna debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfrihetens omfattning är ytterst avhängig av avvägningen mel-&lt;br&gt;lan intresset av sekretess och intresset av offentlig insyn. Meddelarfri-&lt;br&gt;heten skall motverka icke önskvärda effekter av sekretesslagstiftningen.&lt;br&gt;Den fungerar således som en ventil som mjukar upp den stelhet i regle-&lt;br&gt;ringen av offentlighet och sekretess som följer av att regleringen är&lt;br&gt;utformad med tanke på normala fäll men utan hänsyn till att det i andra&lt;br&gt;fäll kan finnas ett särskilt intresse av att uppgiften lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om meddelarfrihet råder så talar erfarenheten för att sekretess-&lt;br&gt;lagens tystnadsplikter ändå innebär att de offentliga funktionärerna är&lt;br&gt;återhållsamma med att lämna hemliga uppgifter till massmedia. I för-&lt;br&gt;arbetena till sekretesslagen anges att som grundprincip bör gälla att stor&lt;br&gt;återhållsamhet bör iakttas när det gäller undantag från meddelarfriheten.&lt;br&gt;Risken för att affärshemligheter eller känsliga personuppgifter om före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagets kunder läcker ut till allmänheten via massmedierna skall inte Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;överdrivas. Ingen remissinstans har pekat på att ett sådant problem i&lt;br&gt;dag råder hos de kommunala myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om meddelarfriheten skall inskränkas blir det nödvändigt att vid varje&lt;br&gt;tillfälle göra en avvägning mellan intresset av sekretess och intresset av&lt;br&gt;offentlighet (prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Här kan för övrigt erinras&lt;br&gt;om möjligheten att lämna ut uppgifter med förbehåll, t.ex. publicerings-&lt;br&gt;förbud. Denna möjlighet kan ibland ses som ett alternativ till undantag&lt;br&gt;från meddelarfriheten. Detta kan också vid en vidgad handlingsoffent-&lt;br&gt;lighet utnyttjas av de kommunala företagen i deras affärsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens intresse av insyn kan sägas vara större i de kommunala&lt;br&gt;företagen, vilka ytterst garanteras av kommunala medel, än i de privata.&lt;br&gt;Samma ordning bör gälla i de kommunala företagens verksamhet som i&lt;br&gt;de kommunala myndigheternas, om inte särskilt starka skäl talar för&lt;br&gt;något annat. Regeringen ser för sin del inte att det finns några sådana&lt;br&gt;skäl. Regeringen föreslår därför ingen inskränkning av meddelarfriheten&lt;br&gt;(jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 366, Del B s. 539). Lagrådet har givit&lt;br&gt;uttryck för samma uppfattning som regeringen. Lagrådet har ansett att&lt;br&gt;det är väsentligt att meddelarfriheten behålls så att en överflyttning av&lt;br&gt;kommunal verksamhet från myndighet till företag inte skall leda till en&lt;br&gt;försvagning av den offentliga insynen i den verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;allmän regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 kap. sekretesslagen finns uppräknat vilken sekretess som bryter&lt;br&gt;meddelarfriheten. Om inga ytterligare undantag görs i 16 kap. kommer&lt;br&gt;meddelarfrihet att råda i de kommunala företag som jämställs med&lt;br&gt;myndighet i stort sett i samma utsträckning som i de kommunala myn-&lt;br&gt;digheterna. Lagrådet har menat att denna slutsats är en sanning med&lt;br&gt;viss modifikation. Lagrådet har ansett att det åtminstone finns viss risk&lt;br&gt;för att utrymmet för meddelarfrihet krymps när en kommunal verksam-&lt;br&gt;het flyttas från en nämnd till ett kommunalägt bolag eller jämställt&lt;br&gt;organ som behandlas som myndighet när det gäller handlingsoffentlighet&lt;br&gt;och sekretess och detta även om något tillägg inte görs i 16 kap. sekre-&lt;br&gt;tesslagen. Utan att i och för sig göra någon mera ingående analys har&lt;br&gt;Lagrådet pekat på vilka skillnader som kan uppstå. Lagrådet har anfört&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om en icke kvalificerad sekretess bryts genom ett publice-&lt;br&gt;ringsmeddelande från någon inom det kommunala företaget, där&lt;br&gt;sekretesslagen är tillämplig, innebär meddelarfriheten otvivel-&lt;br&gt;aktigt att meddelaren går fri från straff och skadestånd på grund&lt;br&gt;av sekretessbrottet. Beträffande en offentligt anställd person&lt;br&gt;anses därutöver varje åtgärd som medför negativa konsekvenser&lt;br&gt;otillåten, om den grundar sig på meddelandet. Det är något&lt;br&gt;osäkert om detsamma gäller en anställd utanför den offentliga&lt;br&gt;sektorn, t.ex. i fråga om avsked eller andra arbetsrättsliga&lt;br&gt;påföljder (se SOU 1990:12 s. 63 och 74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom myndighetssfären anses funktionärerna kunna åläggas&lt;br&gt;tystnadsplikt endast författningsvägen och inte genom avtal. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför myndighetssektom kan däremot avtal om sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffas med rättslig verkan. Inte sällan anses tystnadsplikt följa&lt;br&gt;av den anställdes lojalitetsplikt. Det är numera en vedertagen&lt;br&gt;uppfattning att sådana avtalsgrundade tystnadsplikter åtminstone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 princip bryter meddelarfriheten (se härom nämnda betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 75 ff. och 1989/90:LU 37 s. 43 f.). Övergången från en&lt;br&gt;offentligträttsligt till en privaträttsligt organiserad verksamhet&lt;br&gt;kan alltså tänkas leda till en viss begränsning av meddelarfrihet-&lt;br&gt;en. Särskilt intrikat blir bedömningen av frågan om meddelarfri-&lt;br&gt;het när befattningshavare i t.ex. ett kommunalt bolag omfattas&lt;br&gt;av en sekretessbestämmelse i sekretesslagen som viker för med-&lt;br&gt;delarfriheten, samtidigt som avtal, öppet eller underförstått, om&lt;br&gt;tystnadsplikt på samma område har träffats inom bolaget. Så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. ex. bryter meddelarfriheten igenom den sekretess i myndig-&lt;br&gt;heters affärsverksamhet som föreskrivs i 6 kap. 1 § sekretess-&lt;br&gt;lagen, medan en arbetstagare i det privata näringslivet som i&lt;br&gt;strid med ett avtal med arbetsgivaren röjer dennes skyddade&lt;br&gt;företagshemligheter genom ett meddelande till massmedierna&lt;br&gt;inte torde kunna undgå skadeståndsskyldighet enligt 7 § lagen&lt;br&gt;(1990:409) om skydd för företagshemligheter (se 1989/90:LU&lt;br&gt;37 s. 43). Huruvida det senare skulle gälla också ett kommunalt&lt;br&gt;bolag som i sekretesshänseende jämställs med myndighet får&lt;br&gt;betecknas som ovisst; vissa skäl talar för att så skulle vara fallet&lt;br&gt;(jfr SOU 1990:12 s. 78). Klart står naturligtvis att meddelaren&lt;br&gt;inte kan drabbas av någon straffrättslig reaktion med anledning&lt;br&gt;av publiceringsmeddelandet. Till undvikande av missförstånd&lt;br&gt;kan tilläggas att en anställd inte kan bli skadeståndsskyldig&lt;br&gt;enligt lagen om skydd för företagshemligheter, om han röjer en&lt;br&gt;företagshemlighet för att offentliggöra eller för behörigt organ&lt;br&gt;avslöja misstänkt brottslighet av viss svårhet eller annat allvar-&lt;br&gt;ligt missförhållande; företagshemligheten är då inte skyddad (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § i nämnda lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband med meddelarfriheten har anonymitetsskyddet&lt;br&gt;för bl.a. dem som lämnar meddelanden för publicering till&lt;br&gt;massmedierna. Anonymitetsskyddet, som regleras i 3 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och 2 kap. yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;br&gt;innefattar dels en tystnadsplikt för funktionärer inom massme-&lt;br&gt;dierna, dels ett efterforskningsförbud. Tystnadsplikten kommer&lt;br&gt;också meddelare i de kommunägda företagen till del. Förbudet&lt;br&gt;att efterforska bl.a. den som har lämnat ett publiceringsmed-&lt;br&gt;delande riktar sig emellertid till myndighet och &amp;quot;annat allmänt&lt;br&gt;organ&amp;quot;. De privaträttsligt organiserade kommunala företagen&lt;br&gt;torde falla utanför denna beskrivning, (prop. 1975/76:204 s.&lt;br&gt;145), och den nu föreslagna bestämmelsen om likställighet med&lt;br&gt;myndighet gäller beträffande tryckfrihetsförordningen endast&lt;br&gt;bestämmelserna om rätt att ta del av allmänna handlingar, vilka&lt;br&gt;återfinns i 2 kap. Även i det nu nämnda hänseendet innebär&lt;br&gt;alltså övergången från myndighet till bolag (förening, stiftelse) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en viss försvagning av det yttrandefrihetsrättsliga skyddet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Lagrådet att det kan fora med sig vissa Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;tillämpningsproblem när ett offentligrättsligt regelsystem överfors på&lt;br&gt;privaträttsliga organ. Tillämpningen av meddelerfriheten utgör härvidlag&lt;br&gt;inget undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om meddelarfrihet är avsedda att motverka icke önskvärda&lt;br&gt;resultat av sekretesslagstiftningen. Meddelarfriheten utgör således en&lt;br&gt;ventil for att förhindra sådana effekter. Tanken är att sekretess inte skall&lt;br&gt;hindra någon att avslöja oegentligheter som förekommer inom en verk-&lt;br&gt;samhet. I detta avseende är möjligheterna att lämna ut uppgifter desam-&lt;br&gt;ma i en myndighet som i det privata näringslivet. 2 § lagen om före-&lt;br&gt;tagshemligheter tillkom just i syfte att klargöra att denna rätt finns även&lt;br&gt;inom det privata näringslivet. Dessutom får det redan genom de nu&lt;br&gt;gällande bestämmelserna i kommunallagen anses vara kommuners och&lt;br&gt;landstings ansvar att verka för öppenhet i sina företag. Denna öppenhet&lt;br&gt;stärks genom de förslag regeringen nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser regeringen att de skillnader som&lt;br&gt;Lagrådet har pekat på teoretiskt sett förvisso kan finnas, men att de i&lt;br&gt;praktiken inte medför några allvarliga konsekvenser för tillämpningen.&lt;br&gt;Den framtida rättstillämpningen får närmare avgöra gränserna för med-&lt;br&gt;delarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Tystnadsplikter i annan lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i sekretesslagen skall inte&lt;br&gt;hindra en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revi-&lt;br&gt;sor att fullgöra sin upplysningsplikt mot bolags- eller förenings-&lt;br&gt;stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisors tystnadsplikt skall bestå vid sidan av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen föreslagna regleringen av handlingsoffentlig-&lt;br&gt;heten i de kommunala företagen står inte i strid med den associa-&lt;br&gt;tionsrättsliga tystnadsplikt som åvilar styrelsen och VD i företagen.&lt;br&gt;Den föreslagna regleringen står inte heller i strid med föreskrifter-&lt;br&gt;na i datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte närmare behandlat frågor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om offentlighetsprincipens förhållande till&lt;br&gt;den aktiebolagsrättliga tystnadsplikten behöver enligt Borås, Karlstads,&lt;br&gt;Uddevalla, Gävle, Sandviken, Stockholms, Karlshamns, Malmö och&lt;br&gt;Göteborgs kommuner, Stockholms läns landsting, Landstinget i Öster-&lt;br&gt;götland, Svenska Kommunförbundet, Svenska Hamnförbundet, Sveriges&lt;br&gt;kommunaljuridiska förening analyseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Stockholms kommun behöver också förhållandet till datalagen&lt;br&gt;analyseras vidare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt inom associationsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När associationsrättsliga företagsformer används i offentlig verksamhet,&lt;br&gt;kommer givetvis de civilrättsliga regler som har tillkommit för att&lt;br&gt;skydda ägar- och andra privata intressen att gälla även när det offentliga&lt;br&gt;har ägarinflytande i associationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga uttryckliga bestämmelser i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller i lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) om&lt;br&gt;styrelseledamöters skyldighet att iaktta sekretess beträffande företagets&lt;br&gt;angelägenheter. Däremot finns det föreskrifter beträffande revisors&lt;br&gt;tystnadsplikt i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen respektive 8 kap. 16 §&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar. Denna olikhet beror ej på att styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna är fria från tystnadsplikt utan tvärtom på att en sådan plikt&lt;br&gt;självklart följer ställningen som företagets förtroendeman. Tystnads-&lt;br&gt;plikten innebär att styrelseledamöter måste hemlighålla angelägenheter&lt;br&gt;och förhållanden, vilkas yppande kan skada associationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekt framgår för övrigt denna tystnadsplikt av 9 kap. 12 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen och 7 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar. De&lt;br&gt;nämnda lagrummen avser styrelsens skyldighet att på en bolags- eller&lt;br&gt;föreningsstämma lämna upplysning som begärs av aktieägare eller&lt;br&gt;medlemmar. Denna skyldighet begränsas så att den endast avser upplys-&lt;br&gt;ning som kan ges utan väsentligt förfång för associationen. Styrelsen&lt;br&gt;har inte bara rätt utan också skyldighet att vägra lämna andra upplys-&lt;br&gt;ningar. Av lagrummen framgår vidare att det inte ankommer på en&lt;br&gt;enskild styrelseledamot utan på styrelsen i dess helhet att avgöra om&lt;br&gt;utlämnade av en begärd upplysning skulle vara till skada för företaget.&lt;br&gt;Uppenbarligen gäller tystnadsplikt inte endast på stämman. I lika hög&lt;br&gt;grad måste styrelseledamot underlåta att utanför stämman till medlem-&lt;br&gt;mar eller andra lämna ut uppgifter som kan skada företaget. Brott mot&lt;br&gt;tystnadsplikten kan medföra skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen och 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar. I&lt;br&gt;svårare fäll kan även straff för trolöshet mot huvudman enligt 10 kap.&lt;br&gt;5 § brottsbalken aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarledamötemas likställighet med övriga styrelseledamöter&lt;br&gt;gäller även i fråga om tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verkställande direktörs och en styrelseledamots tystnadsplikt är&lt;br&gt;vagt utformad. Tystnadspliktens omfattning bestäms främst genom&lt;br&gt;reglerna om skadeståndsskyldighet och straffansvaret för trolöshet mot&lt;br&gt;huvudman. Denna tystnadsplikt har sin grund i att just denna kategori&lt;br&gt;personer har ett alldeles speciellt förtroendeförhållande till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en verkställande direktör eller en styrelseledamot skall bli&lt;br&gt;skadeståndsskyldig mot bolaget eller föreningen krävs att han vid full-&lt;br&gt;görandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget&lt;br&gt;eller föreningen. Skadeståndsskyldighet gentemot aktieägare eller annan&lt;br&gt;intressent förutsätter att aktiebolagslagen eller bolagsordningen har&lt;br&gt;överträtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Det kan däremot inte anses&lt;br&gt;oaktsamt eller på något annat vis anses stå i strid med lojalitetsplikten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot bolaget att lämna ut handlingar i enlighet med skyldighet i lag. Ett Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;sådant förfarande kan inte heller anses stå i strid med aktiebolagslagens&lt;br&gt;vagt utformade regler om tystnadsplikt. Regeringen kan därför inte&lt;br&gt;finna att det råder någon konflikt mellan den nu föreslagna handlings-&lt;br&gt;offentligheten och vad som anses gälla i fråga om verkställande direk-&lt;br&gt;törs och styrelseledamots tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vad som skall gälla om sekretessen enligt sekretess-&lt;br&gt;lagen skulle komma i konflikt med styrelsens eller verkställande direk-&lt;br&gt;törens upplysningsplikt mot bolagsstämman eller föreningsstämman. I&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslog regeringen att det i 1 kap. 8 § sekretesslagen&lt;br&gt;borde införas en klargörande bestämmelse om att den upplysningsplikt&lt;br&gt;som verkställande direktören och styrelsen har gentemot stämman inte&lt;br&gt;hindras av att sekretess enligt sekretesslagen råder för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del har Lagrådet anfört att, så som aktiebolagslagen och lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar är konstruerade, bolagsstämman eller före-&lt;br&gt;ningsstämman är ett särskilt organ och att de aktieägare eller förenings-&lt;br&gt;medlemmar som deltar i stämman därför inte torde böra behandlas som&lt;br&gt;enskilda i sekretesslagens mening. Lagrådet har även pekat på bestäm-&lt;br&gt;melsen i 14 kap. 1 § sekretesslagen. Av den bestämmelsen följer att&lt;br&gt;sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet, om upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Lagrådet har erinrat om&lt;br&gt;att bolaget eller föreningen enligt det remitterade förslaget skall anses&lt;br&gt;som myndighet. Enligt Lagrådet innebär därför bestämmelsen i 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller&lt;br&gt;en revisor kan - inom de ramar som anges i aktiebolagslagen och lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar - lämna upplysningar till stämman utan&lt;br&gt;hinder av upplysningarna enligt sekretesslagen omfattas av sekretess.&lt;br&gt;Lagrådet har mot denna bakgrund ansett att den i lagrådsremissen in-&lt;br&gt;tagna lagbestämmelsen inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till Lagrådets bedömning att sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen inte utgör hinder för styrelsen eller för verkställande&lt;br&gt;direktör att fullgöra den uppgiftsskyldighet som enligt aktiebolagslagen&lt;br&gt;och lagen om ekonomiska föreningar föreligger mot bolags- eller för-&lt;br&gt;eningsstämman. Något behov av en särskild bestämmelse om detta finns&lt;br&gt;därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör revisorernas tystnadsplikt bestå vid&lt;br&gt;sidan av sekretesslagens bestämmelser. För att detta skall klargöras&lt;br&gt;föreslås att den föreslagna 1 kap. 12 § sekretesslagen kompletteras med&lt;br&gt;en hänvisning till revisorernas tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För revisorerna gäller såsom tidigare har nämnts, en lagstadgad tyst-&lt;br&gt;nadsplikt. Vid fullgörandet av sina uppdrag har revisorerna rätt att få&lt;br&gt;tillgång till företagets alla räkenskaper och handlingar, styrelseprotokoll&lt;br&gt;m.m. samt att erhålla alla de upplysningar angående förvaltningen som&lt;br&gt;de begär. Den insyn i företagets förhållanden som revisorn har rätt att&lt;br&gt;få och skyldighet att skaffa sig avser även sådana förhållanden som&lt;br&gt;företaget kan ha skäl att hemlighålla. Det kan vara affärshemligheter av&lt;br&gt;teknisk, ekonomisk eller annan art. Det är därför naturligt att en revisor&lt;br&gt;har sträng tystnadsplikt. Han får inte för en enskild föreningsmedlem, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktieägare eller utomstående yppa vad som under granskningen kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till hans kännedom, om det kan vålla skada. Undantag därifrån gäller Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;om yppandet är nödvändigt för att fullgöra av revisorsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor eftersätter sina skyldigheter och därmed uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet förorsakar företaget skada blir han ersättningsskyl-&lt;br&gt;dig. Men hans ansvar gäller inte endast i förhållande till associationen.&lt;br&gt;Revisorn anses också skyldig att bevaka utomståendes - fordringsägares,&lt;br&gt;anställdas med fleras - intressen genom att se till att sådana regler i&lt;br&gt;associationsrätten som avser att skydda dem iakttas. Försummelse i&lt;br&gt;detta avseeende kan medföra att revisorn blir skyldig ersätta utomståen-&lt;br&gt;de skada som därigenom uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § datalagen (1973:289) stadgas ett förbud mot att i privat verksam-&lt;br&gt;het lämna ut personuppgifter som ingår i personregister, om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att mottagaren av uppgifterna skall använda dessa för&lt;br&gt;automatisk databehandling i strid med datalagen. Det föreskrivs också&lt;br&gt;att i det allmännas verksamhet skall sekretesslagens bestämmelser i&lt;br&gt;stället gälla för utlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § datalagen finns en bestämmelse om tystnadsplikt för den regis-&lt;br&gt;teransvarige eller dennes anställda för uppgifter om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden som företagen lagrar i personregister förda med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Innebörden är att när dessa personer tagit&lt;br&gt;befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att&lt;br&gt;ingå i ett sådant register så får de inte obehörigen röja vad de till följd&lt;br&gt;härav fått veta om enskildas personliga förhållanden. Även i denna&lt;br&gt;paragraf sägs att i det allmännas verksamhet skall bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kommer inte heller tystnadsplikterna&lt;br&gt;enligt datalagen i konflikt med den av regeringen föreslagna reglering-&lt;br&gt;en. Vad som är att betrakta som det allmännas verksamhet och på vil-&lt;br&gt;ken sekretesslagen skall tillämpas får avgöras med ledning av de be-&lt;br&gt;stämmelser i sekretesslagen som styr lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Följdändringar i kommunallagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågan om handlingsoffentlighet i delägda&lt;br&gt;kommunala företag där det kommunala inflytandet inte är bestäm-&lt;br&gt;mande skall regleras i kommunallagen. Handlingsoffentligheten i&lt;br&gt;övriga kommunala företag skall regleras i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i sina huvuddrag med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Datainspektionen framhåller att den&lt;br&gt;offentlighet och sekretess som tillämpas i delägda kommunala foretag&lt;br&gt;vilar på privaträttslig grund och att beslut om att tillämpa offentlighets-&lt;br&gt;principen inte tar över datalagens regler om personregister som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling. Datainspektionen pekar vidare&lt;br&gt;på att allmänhetens insynsmöjligheter kommer att vara beroende av om&lt;br&gt;de efterfrågade handlingarna eller uppgifterna finns lagrade på traditio-&lt;br&gt;nellt sätt på papper eller på ADB-medium. Inspektionen anser att för-&lt;br&gt;hållandet mellan datalagen och det civilrättsliga dokument som grundar&lt;br&gt;offentlighetsinsynen är otillfredställande från offentlighetssynpunkt och&lt;br&gt;förordar att frågan blir föremål för ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Insynen i de kommunala företagen&lt;br&gt;regleras i dag i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen. De helägda kom-&lt;br&gt;munala företagen regleras i 17 § och de delägda i 18 §. För de helägda&lt;br&gt;kommunala företagen gäller enligt 17 § första stycket 4 att fullmäktige&lt;br&gt;skall besluta om att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos&lt;br&gt;företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offent-&lt;br&gt;lighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. För de&lt;br&gt;delägda företagen gäller enligt 18 § att fullmäktige skall se till att före-&lt;br&gt;taget blir bundet av de villkor som anges i 17 § i en omfattning som är&lt;br&gt;rimlig med hänsyn andelsförhållandena, verksamhetens art och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående (avsnitt 4) föreslagit att sådana kom-&lt;br&gt;munala företag där en kommun eller ett landsting har ett rättsligt be-&lt;br&gt;stämmande inflytande skall jämställas med myndighet vid tillämpningen&lt;br&gt;av sekretesslagen samt att regler om detta tas in i sekretesslagen. För-&lt;br&gt;slaget i denna del innebär att regeln i 3 kap. 17 § första stycket 4 om&lt;br&gt;fullmäktiges skyldigheter i fråga om handlingsoffentlighet kan upp-&lt;br&gt;hävas. Samtidigt bör en hänvisning till sekretsslagen göras i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådana delägda kommunala företag som inte kommer&lt;br&gt;att omfattas av sekretesslagen bör en så stor öppenhet som möjligt allt-&lt;br&gt;jämt eftersträvas. Det bör ske på samma sätt som i dag, nämligen ge-&lt;br&gt;nom att fullmäktige åläggs att försöka se till att allmänheten skall ha rätt&lt;br&gt;att del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;sekretesslagen. Med den föreslagna ändringen av 3 kap. 17 § kommu-&lt;br&gt;nallagen kräver det ett tillägg till 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av offentlighetsprincipen i sådana kommunala företag&lt;br&gt;som inte omfattas av sekretesslagen kommer i likhet med vad som nu&lt;br&gt;gäller att vila på privaträttslig grund och komma till uttryck i avtal,&lt;br&gt;bolagsordningar, stadgar eller liknande handlingar. Insynen i sådana&lt;br&gt;kommunala företag kommer alltså liksom hittills att vara beroende av&lt;br&gt;beslut som företagen själva fattar. Regleringen i 3 kap. 18 § kommunal-&lt;br&gt;lagen innebär endast en skyldighet för fullmäktige att verka för hand-&lt;br&gt;lingsoffentlighet i de delägda företagen, inte en reglering av handlings-&lt;br&gt;offentligheten som sådan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Datainspektionen har framhållit tar ett privaträttsligt grundat Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;beslut att tillämpa offentlighetsprincipen i ett delägt kommunalt företag&lt;br&gt;inte över datalagens regler om personregister som förs med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Uppgifter i personregister i datalagens me-&lt;br&gt;ning kan lämnas ut bara om det finns stöd för det i datalagen. Detta&lt;br&gt;innebär, som Datainspektionen också har påpekat, att insynsmöjligheter-&lt;br&gt;na i sådana företag kommer att bli beroende av om uppgifterna finns&lt;br&gt;lagrade på ADB-medium eller på papper. I förstnämnda fall begränsas&lt;br&gt;möjligheten att lämna ut uppgifterna av reglerna i datalagen. I sådana&lt;br&gt;kommunala företag som kommer att omfattas av sekretesslagen kommer&lt;br&gt;möjligheten att lämna ut uppgifter som finns lagrade på ADB-medium&lt;br&gt;bara att begränsas av reglerna om sekretess i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den avgränsning av den lagreglerade handlingsoffentligheten hos&lt;br&gt;kommunala företag som regeringen föreslår, kommer offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen att tillämpas fullt ut hos det stora flertalet kommunala företag.&lt;br&gt;Det är också i de företag där det kommunala intresset dominerar som&lt;br&gt;behovet av insyn gör sig mest gällande. Att insynsmöjligheterna kan bli&lt;br&gt;mer begränsade i de delägda kommunala företag där kommuner eller&lt;br&gt;landsting inte har ett rättsligt bestämmande inflytande måste godtas, inte&lt;br&gt;minst med hänsyn till de privata intressenterna i dessa företag. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning bör avgränsningen inte heller leda till några&lt;br&gt;svårigheter vid tillämpningen av datalagen eller den lagstiftning som nu&lt;br&gt;föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Arkivlagen skall tillämpas av de kommunala&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;företagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arkivlagen (1990:782) skall tillämpas av de&lt;br&gt;kommunala företag som vid tillämpningen av sekretesslagen skall&lt;br&gt;jämställas med myndighet. Det sker genom att en ny paragraf,&lt;br&gt;2 a §, tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala arkivmyndigheten skall fullgöra tillsynen även&lt;br&gt;över företagens arkiv. När flera kommuner och landsting tillsam-&lt;br&gt;mans har ett företag fullgörs tillsynen av den arkivmyndighet som&lt;br&gt;de kommer överens om. Bestämmelser om detta ges i 8 § arkiv-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådana delägda kommunala företag som inte skall&lt;br&gt;jämställas med myndighet får arkivfrågorna lösas lokalt av full-&lt;br&gt;mäktige i arkivreglemente eller genom avtal mellan de kommuner&lt;br&gt;och landsting som gemensamt ingår i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Vissa menar att en obligatorisk tillämpning av&lt;br&gt;arkivlagen medför ökad byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Grunden för det offentliga arkiv-&lt;br&gt;väsendet kan sägas vara principen att alla medborgare har rätt att ta del&lt;br&gt;av allmänna handlingar. Arkivbestämmelsema har således en nära&lt;br&gt;koppling till offentlighetsprincipen. Genom att handlingar arkivläggs&lt;br&gt;sörjer man för att allmänheten kan få sådan tillgång till allmänna hand-&lt;br&gt;lingar som tryckfrihetsförordningen stadgar (prop. 1989/90:72 s. 27).&lt;br&gt;Arkivbestämmelsema har en nära koppling till bestämmelserna i 15&lt;br&gt;kap. sekretesslagen om registrering m.m. av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statliga och kommunala myndigheter gäller arkivlagens&lt;br&gt;(1990:782) bestämmelser om arkivbildning hos myndigheterna och om&lt;br&gt;tillsynen över att de fullgör sina skyldigheter. I lagen finns också be-&lt;br&gt;stämmelser om hur man skall förfara med myndigheternas arkiv om&lt;br&gt;myndighetens verksamhet upphör eller övertas av en annan myndighet.&lt;br&gt;En särskild lag om förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än&lt;br&gt;myndigheter är för närvarande under beredning inom Kulturdepartemen-&lt;br&gt;tet. Enligt arkivlagen skall i varje kommun eller landsting finnas en&lt;br&gt;arkivmyndighet. Kommun- respektive landstingstyrelsen är arkivmyn-&lt;br&gt;dighet om inte kommun- eller landstingsfullmäktige utsett någon annan&lt;br&gt;nämnd att vara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arkivlagen skall myndighetens arkiv bildas av sådana hand-&lt;br&gt;lingar som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering.&lt;br&gt;Arkivbildningen skall tillgodose arkivlagens syften, som förutom att&lt;br&gt;garantera tillgången till allmänna handlingar även efter det att myndig-&lt;br&gt;heten inte längre har behov av handlingarna, är att tillgodose behovet av&lt;br&gt;information för rättsskipningen och förvaltningen samt att tillgodose&lt;br&gt;forskningens behov. Om vissa av de kommunala företagen kommer att&lt;br&gt;jämställas med myndigheter när det gäller företagens handlingar, bör de&lt;br&gt;kommunala företagen inordnas i arkivlagens regelsystem. Härigenom&lt;br&gt;jämställs kraven på de kommunala företagen med vad som gäller vissa&lt;br&gt;enskilda organ som finns upptagna i bilagan till sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del är arkivbildningen inom den enskilda sektorn redan i dag&lt;br&gt;författningsmässigt reglerad. Flera lagar innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;bevarande av handlingar. Med hänsyn till statens eller tredje mans&lt;br&gt;behov av insyn och kontroll förekommer skyldighet för enskilda att&lt;br&gt;bevara visst material. I bokföringslagen (1976:125) finns föreskrifter&lt;br&gt;om bl.a. arkiveringsskyldighet. Dessa bestämmelser fyller delvis andra&lt;br&gt;syften än arkivlagens. Enligt bokföringslagen skall allt räkenskapsmate-&lt;br&gt;rial bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt under minst tio år&lt;br&gt;från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa&lt;br&gt;rörelsens ekonomiska förhållanden. Dessa regler tar främst sikte på&lt;br&gt;handlingar av ekonomisk karaktär som t.ex. bokföring och bokslut samt&lt;br&gt;dokument i vissa tillståndspliktiga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta företag torde för att kunna ha kontroll över sin verksamhet&lt;br&gt;och för att kunna leva upp till lagens krav på bevarande som finns&lt;br&gt;redan i dag, på något sätt ha sina handlingar ordnade och bevarade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen lägger fäst vissa minikrav på arkivhanteringen, vilka inte Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;bör bli särskilt betungande för företagen. Regeringen anser inte att&lt;br&gt;finansieringsprincipen är tillämpbar i detta fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara den kommunala arkivmyndighetens uppgift att utöva till-&lt;br&gt;synen enligt arkivlagen även över de kommunala företagen. Företagen&lt;br&gt;och den kommunala arkivmyndigheten bör med arkivlagen och fullmäk-&lt;br&gt;tiges arkivreglemente som grund i samråd kunna fästställa vilka hand-&lt;br&gt;lingar som skall vara arkivhandlingar. I detta sammanhang bör noteras&lt;br&gt;att begreppet allmän handling innefättar mer än den typ av handlingar&lt;br&gt;som anges i t.ex. bokföringslagen. Till allmän handling räknas även&lt;br&gt;t.ex. korrespondens som inte har anknytning till bokföringen. I praktik-&lt;br&gt;en torde företagens arkiv rent fäktiskt inte komma att innehålla så&lt;br&gt;mycket mer än vad bokföringslagen redan föreskriver. Enligt Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet kan fullmäktige i det kommunala arkivreglementet&lt;br&gt;föreskriva om reglementets tillämpning på de kommunala företagen&lt;br&gt;(cirkulär 1991:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fäll flera kommuner eller landsting eller en kommun och ett&lt;br&gt;landsting samverkar i ett företag, är det enligt regeringens mening en&lt;br&gt;lämplig ordning att kommunerna och landstingen kommer överens om&lt;br&gt;vilken kommuns eller vilket landstings arkivmyndighet som skall full-&lt;br&gt;göra tillsynsuppgiften enligt arkivlagen. Att handlingar, som en kom-&lt;br&gt;mun med viss rätt kan anse som &amp;quot;sina&amp;quot; arkivhandlingar, därigenom&lt;br&gt;frånhänds kommunen och hamnar i en annan kommuns vård har i sam-&lt;br&gt;manhanget ingen betydelse eftersom handlingsoffentligheten och sekre-&lt;br&gt;tessen följer arkivhandlingen och inte är knuten till kommunens område.&lt;br&gt;Kommunallagen kan inte heller anses lägga hinder i vägen för en sådan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen lägger fram innebär ett krav på företagen&lt;br&gt;att i enlighet med 6 § andra punkten arkivlagen upprätta dels en arkiv-&lt;br&gt;beskrivning, dels en systematisk arkivförteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivbeskrivningen syftar till att ge utomstående en överblick över&lt;br&gt;vad som kan finnas att hämta i företagens arkiv och hur detta arkiv i&lt;br&gt;huvudsak är organiserat (jfr prop. 1989/90:72 s. 73).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systematiska arkivförteckningen är en inventarieförteckning över&lt;br&gt;arkivet och redovisar det totala arkivbeståndet oavsett medium och&lt;br&gt;förvaringsplats. Dess främsta uppgift är att utgöra ett direkt praktiskt&lt;br&gt;och detaljerat sökmedel i arkivet såväl för företagets personal som för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av beskrivningen och förteckning bör som&lt;br&gt;regel kunna meddelas av kommunerna och landstingen själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara rimligt att företagen ges en viss tid att upp-&lt;br&gt;rätta arkivbeskrivningar och förteckningar och föreslår därför en fyra-&lt;br&gt;årig övergångtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som inte tas upp i detta lagstiftningsärende är hur man skall&lt;br&gt;se på arkivhanteringen vid privatisering av kommunal verksamhet och&lt;br&gt;vad som skall hända med de allmänna handlingar som behövs i den nya&lt;br&gt;privata verksamheten. Den frågan bereds för närvarande inom Kultur-&lt;br&gt;departementet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Följdändringar i kommunalförbundslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunallagens regler om kommunala&lt;br&gt;foretag skall tillämpas också på kommunalförbund med förbunds-&lt;br&gt;direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget kommenteras inte särskilt av någon&lt;br&gt;remissinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att den nya kommu-&lt;br&gt;nallagen antogs av riksdagen år 1991 krävdes en rad följdändringar i de&lt;br&gt;lagar som då innehöll hänvisningar Ull föreskrifter i 1977 års kommu-&lt;br&gt;nallag (1977:179). Ändringar gjordes bl.a. i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen regleras bl.a. kommunallagens&lt;br&gt;tillämpning på kommunalförbund med fullmäktige, styrelse och andra&lt;br&gt;nämnder. Detta sker genom en hänvisning till vissa bestämmelser i&lt;br&gt;kommunallagen, bl.a till 3 kap. 16-18 §§ om de kommunala företagen.&lt;br&gt;Någon motsvarande hänvisning gjordes inte i 3 kap. 5 § om kommunal-&lt;br&gt;förbund med förbundsdirektion. Regeringen anser att de båda formerna&lt;br&gt;av kommunalförbund skall vara jämställda i detta avseende.&lt;br&gt;Kommunalförbundslagen bör därför kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;15.1 Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har de föreslagna reglerna om handlingsoffent-&lt;br&gt;lighet och sekretess tagits in i en ny paragraf i 1 kap. sekretesslagen&lt;br&gt;efter 8 §. Paragrafen föreslås bli betecknad 9 §, vilket får till följd att&lt;br&gt;nuvarande 9-12 §§ betecknas 10-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya paragrafen skall reglerna i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;om rätt att ta del av handlingar hos myndighet gälla också handlingar&lt;br&gt;hos vissa kommunala företag. Vidare jämställs sådana företag med&lt;br&gt;myndigheter vid tillämpningen av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som avses är således enligt första stycket aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, ekonomiska föreningar samt stiftelser i vilka de kommu-&lt;br&gt;nala företrädarna har ett rättsligt bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en definition av vad som avses med rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande i de olika associationsformerna (jfr avsnitt 4).&lt;br&gt;För att de kommunala företagen skall lyda under bestämmelsen krävs&lt;br&gt;enligt andra stycket att kommuner, landsting eller kommunalförbund var&lt;br&gt;för sig eller gemensamt eller genom ett kommunalt företag har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsligt bestämmande inflytande i dessa. Ägande via kommunala foretag Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;eller deras dotterföretag faller alltså in i sekretesslagens reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med de problem som kan uppstå vid en sådan&lt;br&gt;förändring i ägarstrukturen som för med sig att företaget faller utanför&lt;br&gt;den föreslagna regleringen införs, i ett tredje stycke, en bestämmelse&lt;br&gt;som gör det möjligt för företaget att under myndighetsansvar, efter&lt;br&gt;medgivande av kommunen eller landstinget, för viss bestämd tid behålla&lt;br&gt;vården av de handlingar som skall anses som allmänna men som över-&lt;br&gt;gångsvis behövs i verksamheten. Syftet med kravet på viss bestämd tid&lt;br&gt;är att en omprövning skall ske efter viss tid av behovet av att låta hand-&lt;br&gt;lingarna ligga kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fjärde stycke klargörs att även företag som ägs m.m. av kommu-&lt;br&gt;nalförbund omfattas av det föreslagna offentlighetssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 11) har närmare redogjorts för den&lt;br&gt;tystnadsplikt som en revisor har enligt aktiebolagslagen och lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. För att klargöra att denna tystnadsplikt gäller&lt;br&gt;utöver de materiella sekretessreglerna som finns i sekretesslagen, har&lt;br&gt;paragrafen kompletterats med en erinran om att det finns särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om tystnadsplikt för revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns också särskilda sekretessbestämmelser för auktorise-&lt;br&gt;rade och godkända revisorer i förordningen (1973:221) om auktorisation&lt;br&gt;och godkännande av revisorer. Dessa bestämmelser gäller emellertid&lt;br&gt;inte i det allmännas verksamhet, där i stället sekretesslagen skall till-&lt;br&gt;lämpas. Revisorsförordningens sekretessbestämmelser kommer därige-&lt;br&gt;nom att sakna betydelse i nu aktuella fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras bl.a. den s.k upphandlingssekretessen. Det är det&lt;br&gt;allmännas ekonomiska intressen som skyddas. Sekretessen gäller för&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till ärenden om förvärv, överlåtelse, upplåtelse&lt;br&gt;eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det allmänna avses såväl myndigheter som de organ som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §. I och med att de kommunala företagen tas med i en ny 9 §&lt;br&gt;kommer även dessa att i sekretesslagen bli att betrakta som en del av&lt;br&gt;det allmänna. Sekretesskyddet gäller både hos myndigheter och, genom&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§, vissa privaträttsliga organ, bl.a. de&lt;br&gt;kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges den maximala sekretesstiden för upp-&lt;br&gt;gifter i handlingar som anger villkoren i slutna affärsavtal. Den är&lt;br&gt;antingen två år eller fem år. Den längre sekretesstiden fem år gäller hos&lt;br&gt;statliga affärsverk och Försvarets materielverk. Samma sekretesstid&lt;br&gt;skall genom förslaget gälla i kommunal affärsverksamhet. Genom änd-&lt;br&gt;ringen jämställs skyddet för avtalsvillkor i affärsavtal som sluts i kom-&lt;br&gt;munal affärsverksamhet med vad som redan i dag gäller för motsvaran- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de avtal hos statliga affärsverk. Genom införandet av 1 kap. 9 § kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer den längre sekretesstiden att gälla såväl hos kommunala myndig- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;heter som hos kommunala foretag i deras affärsverksamhet. Vad som&lt;br&gt;avses med kommunal affärsverksamhet har närmare behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortare sekretesstiden två år kommer att gälla för avtal som sluts&lt;br&gt;hos kommunala myndigheter och foretag i verksamhet som inte kan&lt;br&gt;betecknas som affärsverksamhet. Den närmare gränsdragningen mellan&lt;br&gt;vad som är att betrakta som affärsverksamhet och annan verksamhet får&lt;br&gt;ytterst överlämnas åt rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett nytt andra stycket ges sekretesskydd för uppgifter om per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden for enskilda i kommunal verksamhet som avser&lt;br&gt;uthyrning av bostadslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till sekretesslagen måste vanligt språkbruk få be-&lt;br&gt;stämma vad som menas med personliga förhållanden. Uttrycket kan&lt;br&gt;avse så vitt skilda förhållanden som t.ex. en persons adress eller ytt-&lt;br&gt;ringar av ett psykiskt sjukdomstillstånd. Hit hör också uppgifter om en&lt;br&gt;persons ekonomi (prop. 1979/80:2 Del A s. 84). Personliga förhållan-&lt;br&gt;den kan bara hänföra sig till fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess skall enligt förslaget gälla för sådana uppgifter, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs, dvs. med ett rakt skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen finns ingen definition av begreppet &amp;quot;närstående&amp;quot;&lt;br&gt;eftersom uppfattningen om vad som förstås med detta begrepp skiftar&lt;br&gt;från tid till annan. Faktiskt släktskap behöver emellertid inte föreligga.&lt;br&gt;Skulle det t.ex. bedömas vara till men för en person att en uppgift om&lt;br&gt;den med vilken han sammanbor lämnas ut, torde uppgiften vara sekre-&lt;br&gt;tesskyddad. Det är också klart att som närstående räknas endast den&lt;br&gt;som är personligt närstående och alltså inte den som t.ex. enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket konkurslagen (1987:672) är att anse som närstående&lt;br&gt;till näringsidkare eller juridisk person (Corell m.fl., Sekretesslagen,&lt;br&gt;tredje upplagan, s. 43 f., se också prop. 1979/80:2 Del A s. 168, 459,&lt;br&gt;493).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 9). I&lt;br&gt;paragrafen skyddas enskilda motparters ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att sekretesstiden för uppgifter i handlingar som&lt;br&gt;anger villkoren i slutna avtal förlängs från två till fem år i kommunal&lt;br&gt;affärsverksamhet (jfr den föreslagna ändringen i 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär i sak att förvaltningslagen regler om överklagande Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;i de aktuella fallen skall tillämpas också på beslut som har fattats av&lt;br&gt;sådana kommunala foretag som omfattas av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. När nu syftet&lt;br&gt;är att offentlighetsprincipen skall gälla fullt ut i de kommunala företagen&lt;br&gt;kan företagen behöva viss tid för att lägga om sina rutiner och utbilda&lt;br&gt;sin personal. Med den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande ges före-&lt;br&gt;tagen en rimlig tid att vidta sådana förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt skall de nya föreskrifterna tillämpas först från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1998 i fråga om vissa aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. Det gäller aktiebolag där kommuner och landsting, var för&lt;br&gt;sig eller gemensamt, äger mindre än två tredjedelar av aktierna eller&lt;br&gt;mindre än två tredjedelar av röstetalet. Gränsen två tredjedelar har valts&lt;br&gt;av hänsyn till minoritetsintressena i aktiebolaget. Ett ägande om två&lt;br&gt;tredjedelar ger normalt en möjlighet att oberoende av minoriteten ändra&lt;br&gt;bolagsordningen. Det gäller också ekonomiska föreningar där samtliga&lt;br&gt;medlemmar inte utgörs av kommuner eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en övergångstid på tre år till den 1 januari 1998 får framför&lt;br&gt;allt de privata intressenterna i företagen en rimlig tid att se över sitt&lt;br&gt;innehav eller medlemskap och eventuellt avveckla detsamma. Samma&lt;br&gt;möjlighet ges åt kommuner och landsting att se över sina engagemang i&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten klargörs att föreskrifterna i 15 kap. 7 § sekretesslagen, om&lt;br&gt;överklagande av beslut att inte lämna ut en handling eller att lämna ut&lt;br&gt;uppgifter med förbehåll bara skall tillämpas om ett sådant beslut fattas&lt;br&gt;efter respektive ikraftträdande enligt punkterna 1 respektive 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt tredje stycke. Syftet är att upplysa om att&lt;br&gt;handlingsoffentligheten för vissa företag regleras i 1 kap. 9 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär, med undantag av att punkten fyra&lt;br&gt;utgår, inga förändringar i sak. Syftet är endast att undanröja vissa oklar-&lt;br&gt;heter i styckets nuvarande lydelse som har föranlett en del tolknings-&lt;br&gt;problem. Det sker genom att orden &amp;quot;bestämmer ensam&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;innehar samtliga aktier&amp;quot; samt genom att i andra punkten ange att full-&lt;br&gt;mäktige skall utse samtliga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkten fyra utgår som en konsekvens av att handlings-&lt;br&gt;offentligheten i de företag som anges i paragrafen inte längre är&lt;br&gt;beroende av fullmäktiges beslut utan fortsättningsvis följer av sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras de delägda företagen. Ett nytt tredje stycke tillförs&lt;br&gt;paragrafen. Ändringen föranleds av att den nuvarande punkten fyra i&lt;br&gt;17 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket anges att fullmäktige, i de delägda företag som&lt;br&gt;inte skall jämställas med myndighet i sekretesslagen, skall verka för att&lt;br&gt;allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingarna i företaget enligt&lt;br&gt;grunderna för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och sekretesslagen. När det kommunala ägandet eller motsva-&lt;br&gt;rande är så begränsat att det inte kan anses medföra bestämmande in-&lt;br&gt;flytande är det inte rimligt att ställa upp krav på att fullmäktige skall&lt;br&gt;&amp;quot;se till&amp;quot; att offentlighetsprincipen tillämpas i företaget. Fullmäktige kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa fall bara verka för öppenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna har anpassats till ikraft-&lt;br&gt;trädandet av de föreslagna ändringar i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Arkivlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger att arkivlagens tillämpningsområde även&lt;br&gt;omfattar de kommunala företag som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens andra stycke är en följd av att nya beteck-&lt;br&gt;ningar på landstingens organ införts genom den nya kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). Numera används begreppet landstingsfullmäktige för det&lt;br&gt;högsta beslutande organet och landstingsstyrelsen för det verkställande&lt;br&gt;organet. Begreppet landsting är numera enbart ett geografiskt begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § arkivlagen skall arkivmyndigheterna se till att myndigheter-&lt;br&gt;na fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna nya tredje stycket skall den kommunala arkiv- Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;myndigheten även vara tillsynsmyndighet över de kommunala företag&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 9 § sekretesslagen. Vid samverkan mellan flera&lt;br&gt;kommuner i ett sådant företag måste kommunerna komma överens om&lt;br&gt;vilken kommuns arkivmyndighet som skall utöva tillsynen. Detta fram-&lt;br&gt;går av sista meningen i det föreslagna nya tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär inga nyheter i sak utan utgör en anpassning till de&lt;br&gt;nya beteckningarna for landstingskommunala organ som skett genom&lt;br&gt;den nya kommunallagen, (se specialmotiveringen till 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt skall de nya föreskrifterna i arkivlagen tillämpas&lt;br&gt;först från och med den 1 januari 1998 i fråga om vissa aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Det gäller sådana aktiebolag i vilka kommuner&lt;br&gt;eller landsting själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar&lt;br&gt;av aktierna eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade&lt;br&gt;rösterna och sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra&lt;br&gt;medlemmar än kommuner eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet har härigenom anpassats till ikraftträdandet av de före-&lt;br&gt;slagna ändringarna i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en övergångstid på fyra år till den 1 januari 1999 får företagen&lt;br&gt;en rimlig tid att upprätta arkivbeskrivningar och förteckningar. För de&lt;br&gt;företag som först den 1 januari 1998 skall tillämpa arkivlagens bestäm-&lt;br&gt;melser kommer att gälla lika lång övergångstid. De skall ha upprättat&lt;br&gt;arkivförteckningar och arkivbeskrivningar senast vid utgången av år&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 Kommunalförbundslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att paragrafen kompletteras med en hänvisning till&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser i 3 kap. 16-18 §§ om kommunala före-&lt;br&gt;tag, så att det klart framgår att bestämmelserna även skall tillämpas av&lt;br&gt;kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;bestämmelserna&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;föreskrifterna&amp;quot; för att uppnå en Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;språklig samstämmighet med lydelsen av 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Handlingsoffentlighet hos kommunala&lt;br&gt;företag (SOU 1992:134)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redovisar kommittén två alternativa förslag att införa&lt;br&gt;en möjlighet att överklaga ett kommunalt företags beslut att vägra&lt;br&gt;lämna ut en handling som någon enskild önskat ta del av. Förslagen&lt;br&gt;har det gemensamt att den rättsliga prövningen och besvärspro-&lt;br&gt;cessen sker på grundval av 2 kap. tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar, sek-&lt;br&gt;retesslagen och den tillämpliga förvaltningsrättsliga lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har emellertid olika principiella utgångspunkter. Det ena&lt;br&gt;alternativet bygger på att de kommunala företag som omfattas av&lt;br&gt;den lagreglerade klagorätten helt inordnas i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens regelsystem genom ett&lt;br&gt;tillägg till 1 kap. 8 § sekretesslagen. Företagens handlingar skall&lt;br&gt;därigenom behandlas som allmänna handlingar och företaget i&lt;br&gt;avseende på dessa jämställas med myndigheter. Ett företags beslut&lt;br&gt;att vägra lämna ut en handling kan då överklagas efter samma&lt;br&gt;regler som gäller för myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentligheten regleras i sekretesslagen för de företag som&lt;br&gt;avses och således inte i kommunallagen. Företag som omfattas är&lt;br&gt;aktiebolag där kommun eller landsting äger mer än nio tiondelar av&lt;br&gt;aktierna eller andra företag där det allmänna har ett bestämmande-&lt;br&gt;inflytande. Företag med större enskilda ägarandelar eller större&lt;br&gt;enskilt inflytande skall omfattas av den nuvarande fakultativa&lt;br&gt;handlingsoffentligheten i kommunallagen. I utredningen benämns&lt;br&gt;förslaget direkt överklagande av företagsbeslut. Det medför&lt;br&gt;ändringar, förutom i sekretesslagen, även i kommunallagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet bygger på den nuvarande regleringen i&lt;br&gt;kommunallagen och där handlingsoffentligheten hos företagen har&lt;br&gt;privaträttslig grund. Det omfattar samma typ av foretag som det&lt;br&gt;första alternativet med avseende på delägarskap. Företagen och&lt;br&gt;foretagens handlingar lämnas utanför myndighetsområdet. För att&lt;br&gt;åstadkomma en möjlighet till överprövning av ett företags beslut att&lt;br&gt;vägra lämna ut en handling enligt grunderna för&lt;br&gt;offentlighetslagstiftningen och av fullmäktige föreskrivet villkor&lt;br&gt;införs en skyldighet för företaget att hänskjuta frågan till&lt;br&gt;kommunens eller landstingets styrelse. Samtidigt föreskrivs att de&lt;br&gt;handlingar som begärts utlämnade skall ges in till det kommunala&lt;br&gt;organet. Handlingarna blir därigenom allmänna och det kommunala&lt;br&gt;organet skyldigt att fatta ett med förvaltningsbesvär överklagbart&lt;br&gt;beslut. Alternativet, som i utredningen benämns indirekt&lt;br&gt;överklagande av företagsbeslut, medför behov av ändringar förutom&lt;br&gt;i kommunallagen, även i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;sekretesslagen. Även vid detta alternativ kvarstår den nuvarande&lt;br&gt;fakultativa handlingsoffentligheten enligt kommunallagen for andra&lt;br&gt;företag där de enskilda ägarandelarna eller det enskilda inflytandet&lt;br&gt;är större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse har gjorts mellan de båda alternativen, som visar att&lt;br&gt;båda har för- och nackdelar och innebär mer eller mindre&lt;br&gt;komplicerade lagtekniska lösningar. De har emellertid avgjort&lt;br&gt;större fördelar än andra i och för sig möjliga lösningar som att&lt;br&gt;exempelvis införa en ny specialprocess eller använda sig av&lt;br&gt;laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det senare efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänskjutande av själva utlämnandefrågan utan ingivande av&lt;br&gt;handlingar till det kommunala organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av de två alternativen direkt och indirekt&lt;br&gt;överklagande har kommittén funnit övervägande fördelar med det&lt;br&gt;direkta överklagandet. Framför allt ger det insynsrätten i företagen&lt;br&gt;rättsliga garantier, som kan vara svåra att åstadkomma med det&lt;br&gt;andra alternativet där själva handlingsoffentligheten har&lt;br&gt;privaträttslig grund. Överprövningen kan också väntas ske snabbare&lt;br&gt;genom att det överklagbara beslutet fattas inom företaget. De&lt;br&gt;farhågor om en ökad byråkratisering, som en del företag gett&lt;br&gt;uttryck for, tror kommittén är något överdrivna. De flesta&lt;br&gt;kommunala affärsdrivande företag är ombildade kommunala&lt;br&gt;affärsverk som tidigare levt med regelsystemen utan nämnvärda&lt;br&gt;problem. I allmänhet har de heller inte ändrat sina rutiner efter&lt;br&gt;“bolagiseringen&amp;quot;. Kommittén redovisar förslag till de ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen, arkivlagen och kommunallagen som alternativet&lt;br&gt;direkt överklagande medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av vilken av de två alternativa lösningar som väljs&lt;br&gt;medför båda behov av kompletterande materiella sekretessregler i&lt;br&gt;sekretesslagen. Med hänsyn till att offentlighetsreglerna blir&lt;br&gt;gällande i verksamheter som tidigare normalt inte bedrivits inom&lt;br&gt;myndighetsområdet skulle en del skyddsvärda intressen annars&lt;br&gt;komma att sakna sekretesskydd med den lagreglerade besvärsrätt&lt;br&gt;som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en uppfattning om på vilka områden sådana behov av&lt;br&gt;sekretesskydd kan finnas, har en enkät gjorts hos ett urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala företag och företagarorganisationer. Enkätsvaren har&lt;br&gt;visat på behov av bl.a. skydd för uppgifter om enskildas personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden hos kommunala bostadsföretag. Även&lt;br&gt;en förstärkt sekretesskydd för såväl personliga som ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden hos enskild som trätt i affärsförbindelse med ett&lt;br&gt;kommunalt företag eller en myndighet har visat sig påkallat.&lt;br&gt;Framförallt mot bakgrund av en eventuellt skärpt framtida&lt;br&gt;konkurrenssituation för flera typer av kommunala företag får kravet&lt;br&gt;på offentlighet i viss- mån ge vika för en ökad sekretess för att&lt;br&gt;förtroendefulla kundrelationer skall kunna behållas. Med anledning&lt;br&gt;härav föreslås en ny regel i sekretesslagen som erbjuder&lt;br&gt;sekretesskydd för den kategori som nämnts. Av konkurrensskäl&lt;br&gt;föreslås också en förlängd maximitid för hemlighållande av&lt;br&gt;handlingar som anger villkoren i slutna avtal i affärsverksamhet.&lt;br&gt;Samma tid, fem år, som nu gäller de statliga affärsverken föreslås&lt;br&gt;gälla även kommunala sådana - liksom de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommitténs lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 10 § samt 16 kap. 1 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas&lt;br&gt;riksdagen, kyrkomötet och beslutande kommunal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla också&lt;br&gt;handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, i den&lt;br&gt;mån handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. De i&lt;br&gt;bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket skall tillämpas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om sådant aktiebolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1988:836&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunallagen (1991:900), om&lt;br&gt;kommun eller landsting äger mer&lt;br&gt;än nio tiondelar av aktierna och&lt;br&gt;dessa representerar mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av röstetalet i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om handelsbolag,&lt;br&gt;förening eller stiftelse som avses&lt;br&gt;i nämnda paragraf, om kommun&lt;br&gt;eller landsting där utövar&lt;br&gt;bestämmande inflytande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handlingar på vilka 1 eller 2&lt;br&gt;varit tillämplig och som efter&lt;br&gt;medgivande av kommunen eller&lt;br&gt;landstinget för viss tid förvaras&lt;br&gt;hos organet efter det att&lt;br&gt;kommunen eller landstinget slutat&lt;br&gt;ha det angivna aktieinnehavet&lt;br&gt;eller inflytandet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående&lt;br&gt;förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst&lt;br&gt;eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte&lt;br&gt;arbete som för myndighets behov utförs av dess egen eller annan&lt;br&gt;myndighets personal. Angår ärendet upphandling eller angår det&lt;br&gt;försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift&lt;br&gt;som rör anbud inte i något fall lämnas till annan än den som har&lt;br&gt;avgett anbudet förrän alla anbuden offentliggörs eller avtal har&lt;br&gt;slutits eller ärendet annars har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och&lt;br&gt;försvarets materielverk fem år,&lt;br&gt;har förflutit från det avtalet slöts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo ås. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga och kommunala&lt;br&gt;affärsverk och försvarets&lt;br&gt;materielverk fem år, har förflutit&lt;br&gt;från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider betydande men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;bostadsbidrageller bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 10 §, i&lt;br&gt;verksamhet som avser uthyrning&lt;br&gt;av bostadslägenheter för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde lider&lt;br&gt;skada eller n\en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst sjuttio år såvitt angår&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden och annars i högst&lt;br&gt;tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och&lt;br&gt;9 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av&lt;br&gt;särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller också hos myndighet för uppgift om&lt;br&gt;affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse&lt;br&gt;som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom&lt;br&gt;myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver&lt;br&gt;revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan&lt;br&gt;revision gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 verksamhet, i vilken I kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket tillämpas gäller&lt;br&gt;sekretess för uppgift om&lt;br&gt;ekonomiska och personliga&lt;br&gt;förhållanden för enskild, som i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 8 och, 9&lt;br&gt;§§ trätt i ajförsförbindelse med&lt;br&gt;organet, om det inte står klart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'‘Senaste lydelse 1987:1161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppgift, for vilken sekretess&lt;br&gt;gäller enligt första stycket,&lt;br&gt;lämnats till annan myndighet,&lt;br&gt;gäller sekretessen också där.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte, om&lt;br&gt;uppgiften ingår i beslut av den&lt;br&gt;mottagande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppgift, för vilken sekretess&lt;br&gt;gäller enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket, lämnats till annan&lt;br&gt;myndighet, gäller sekretessen&lt;br&gt;också där. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte, om uppgiften ingår i&lt;br&gt;beslut av den mottagande&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från&lt;br&gt;sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst sjuttio år, såvitt angår&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden och annars i högst&lt;br&gt;tjugo år. Beträffande handling&lt;br&gt;som anger villkoren i slutet avtal&lt;br&gt;gäller sekretessen dock längst till&lt;br&gt;dess två år, eller hos statliga&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsverk och försvarets &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunala affärsverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materielverk fem år, har förflutit försvarets materielverk fem år,&lt;br&gt;från det avtalet slöts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2&lt;br&gt;§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och&lt;br&gt;2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av&lt;br&gt;tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars&lt;br&gt;röjande kan antas medföra fara&lt;br&gt;för att någon utsätts för våld&lt;br&gt;eller annat allvarligt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. I § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2&lt;br&gt;§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och&lt;br&gt;2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av&lt;br&gt;tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars&lt;br&gt;röjande kan antas medföra fara&lt;br&gt;för att någon utsätts för våld&lt;br&gt;eller annat allvarligt men&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 25 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga jorhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvårdspersonalen m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. denna lag i verksamhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken 1 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att&lt;br&gt;3 kap. 17 och 18 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget bestämmer ensam, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse styrelseledamöter och minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige får yttra&lt;br&gt;sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av&lt;br&gt;principiell beskaffenhet eller&lt;br&gt;annars av större vikt fattas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besluta om att allmänheten&lt;br&gt;har rätt att ta del av handlingar&lt;br&gt;hos företaget enligt de grunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige får yttra&lt;br&gt;sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av&lt;br&gt;principiell beskaffenhet eller&lt;br&gt;annars av större vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller för allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en&lt;br&gt;stiftelse for en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för allmänheten att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos bolaget&lt;br&gt;eller stiftelsen finns det&lt;br&gt;föreskrifter i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vården av en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet lämnas över till ett&lt;br&gt;bolag eller en förening där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget&lt;br&gt;bestämmer tillsammans med&lt;br&gt;någon annan, skall fullmäktige se&lt;br&gt;till att den juridiska personen&lt;br&gt;blir bunden av de villkor som&lt;br&gt;avses i 17 § i en omfattning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vården av en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet lämnas över till ett&lt;br&gt;bolag eller en förening där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget&lt;br&gt;bestämmer tillsammans med&lt;br&gt;någon annan, skall fullmäktige i&lt;br&gt;en omfattning som är rimlig med&lt;br&gt;hänsyn till andelsförhällandena,&lt;br&gt;verksamhetens art och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är rimlig med hänsyn till&lt;br&gt;andelsförhällandena,&lt;br&gt;verksamhetens art och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att den juridiska&lt;br&gt;personen blir bunden av de&lt;br&gt;villkor som avses i 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besluta om att allmänheten&lt;br&gt;har rätt att ta del av handlingar&lt;br&gt;hos den juridiska personen enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;i 2 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och i sekretesslagen i den män&lt;br&gt;allmänheten inte har sädan rätt&lt;br&gt;enligt föreskrifter i nämnda&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med&lt;br&gt;någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i arkivlagen (1990:782)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782),&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller&lt;br&gt;för kommunala myndigheters rkiv&lt;br&gt;skall gälla även för arkiv hos&lt;br&gt;sådana juridiska personer som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas for&lt;br&gt;tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen översatt sådana&lt;br&gt;organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§&lt;br&gt;ankommer på de statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och&lt;br&gt;förvaltningsutskottet i landstingskommunen, om inte&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller landstinget har utsett någon annan nämnd&lt;br&gt;eller styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;juridiska personer som avses i 2&lt;br&gt;a § fidlgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 3-6 §§ ankommer på den&lt;br&gt;kommunala arkivmyndigheten. I&lt;br&gt;de fall flera kommuner eller flera&lt;br&gt;landsting bestämmer tillsammans&lt;br&gt;i ett sådant företag ankommer&lt;br&gt;uppgiften på arkivmyndigheten i&lt;br&gt;den kommun eller i det landsting&lt;br&gt;som kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen kommer överens om.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalförbundslagen att 3&lt;br&gt;kap. 5 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6, 8,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9, 11-15 och 17-23 §§, 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10, 11 och 18-31 §§ samt i 7&lt;br&gt;kap. 1-7 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla i fråga om&lt;br&gt;förbundsdirektionen. Härifrån&lt;br&gt;skall dock följande avvikelser&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 kap. 16-18 §§,&lt;br&gt;4 kap. 5, 6, 8, 9, 11-15 och 17-&lt;br&gt;23 §§, 6 kap. 10, 11 och 18-31&lt;br&gt;§§ samt i 7 kap. 1-7 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) skall&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla i fråga&lt;br&gt;om förbundsdirektionen.&lt;br&gt;Härifrån skall dock följande&lt;br&gt;avvikelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillkännagivande om justering av förbundsdirektionens&lt;br&gt;protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1695&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde for fastställande av budget skall vara offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall bestämmelserna i 5 kap. 8 - 10 §§ och 39 §&lt;br&gt;kommunallagen gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av Lokaldemokratikommitténs delbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:134) Handlingsoffentlighet hos kommunala foretag&lt;br&gt;har yttrande avgetts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem (JK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nutek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxelösunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlshamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungälvs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddevalla kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstad kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandvikens kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Piteå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Östergötlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Älvsborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Hamnforbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Journalistförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tidningsutgivareforeningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vatten- och avloppsverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Campingvärdars Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kommunaljuridiska förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 och 11 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §&lt;br&gt;samt 8 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdag-&lt;br&gt;en, kyrkomötet och beslutande kommunal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;också handlingar hos de organ&lt;br&gt;som anges i bilagan till denna&lt;br&gt;lag, i den mån handlingarna hör&lt;br&gt;till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organ-&lt;br&gt;en skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag jämställas med myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;också handlingar hos de organ&lt;br&gt;som anges i bilagan till denna&lt;br&gt;lag, i den mån handlingarna hör&lt;br&gt;till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organ-&lt;br&gt;en skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag jämställas med myn-&lt;br&gt;dighet. Vad som nu har sagts&lt;br&gt;skall gälla också bolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;stiftelser i vilka kommuner eller&lt;br&gt;landsting utövar ett bestämman-&lt;br&gt;de inflytande, själva eller ge-&lt;br&gt;mensamt eller också gemensamt&lt;br&gt;med eller genom en eller flera&lt;br&gt;sådana juridiska personer som&lt;br&gt;nyss har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra styck-&lt;br&gt;et tredje meningen gäller också&lt;br&gt;för handlingar som efter med-&lt;br&gt;givande av kommunen eller&lt;br&gt;landstinget för viss bestämd tid&lt;br&gt;förvaras hos den juridiska per-&lt;br&gt;sonen efter det att kommunen&lt;br&gt;eller landstinget slutat ha det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt beträf-&lt;br&gt;fande företagshemligheter finns&lt;br&gt;bestämmelser som är tillämpliga&lt;br&gt;utöver föreskrifterna om sekre-&lt;br&gt;tess i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmande inflytandet. Be-&lt;br&gt;stämmelserna utgör inte hinder&lt;br&gt;för styrelseledamot, verkställan-&lt;br&gt;de direktör eller revisor att&lt;br&gt;fullgöra den uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som de i lag ålagts mot bolags-&lt;br&gt;stämma eller föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt beträf-&lt;br&gt;fande företagshemligheter och&lt;br&gt;tystnadsplikt för revisorer finns&lt;br&gt;bestämmelser som är tillämpliga&lt;br&gt;utöver föreskrifterna om sekre-&lt;br&gt;tess i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv,&lt;br&gt;överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte arbete som för&lt;br&gt;myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom&lt;br&gt;för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fäll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden&lt;br&gt;offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och&lt;br&gt;Försvarets materielverk fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk samt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förflutit från det avtalet&lt;br&gt;slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal affärsverksamhet fem&lt;br&gt;år, har förflutit från det avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling for uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i ärende om bostadsbidrag eller bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunal bostadsuthyrnings-&lt;br&gt;verksamhet gäller sekretess för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har&lt;br&gt;trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller också hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden&lt;br&gt;för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, sam-&lt;br&gt;fallighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmän-&lt;br&gt;na genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver&lt;br&gt;revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller&lt;br&gt;dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket, lämnats&lt;br&gt;till annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretes-&lt;br&gt;sen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och&lt;br&gt;Försvarets materielverk fem år,&lt;br&gt;har förflutit från det avtalet&lt;br&gt;slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i&lt;br&gt;högst tjugo år. Beträffande&lt;br&gt;handling som anger villkoren i&lt;br&gt;slutet avtal gäller sekretessen&lt;br&gt;dock längst till dess två år, eller&lt;br&gt;hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk samt i&lt;br&gt;kommunal affärsverksamhet fem&lt;br&gt;år, har förflutit från det avtalet&lt;br&gt;slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller&lt;br&gt;gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre&lt;br&gt;än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och i fråga om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än&lt;br&gt;kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 1 kap. 8 § dock&lt;br&gt;tillämpas först från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet enligt&lt;br&gt;punkterna 1 respektive 2 skall 15 kap. 7 § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16, 17 och 18 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna över&lt;br&gt;vården av en kommunal angelägenhet, for vars handhavande särskild&lt;br&gt;ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono-&lt;br&gt;misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det&lt;br&gt;finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmänhetens rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos vissa&lt;br&gt;kommunala foretag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 1 kap. 8 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;ett aktiebolag där kommunen&lt;br&gt;eller landstinget bestämmer&lt;br&gt;ensam, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;ett aktiebolag i vilket kommunen&lt;br&gt;eller landstinget innehar samt-&lt;br&gt;liga aktier, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse styrelseledamöter och&lt;br&gt;minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige får&lt;br&gt;yttra sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av prin-&lt;br&gt;cipiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt fattas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besluta om att allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter och minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;se till att fullmäktige får&lt;br&gt;yttra sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av prin-&lt;br&gt;cipiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt fettas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har rätt att ta del av handlingar&lt;br&gt;hos företaget enligt de grunder&lt;br&gt;som gäller för allmänna hand-&lt;br&gt;lingars offentlighet i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en&lt;br&gt;stiftelse för en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag&lt;br&gt;eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam-&lt;br&gt;mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska per-&lt;br&gt;sonen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är&lt;br&gt;rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan bildar en stiftelse for en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana juridiska&lt;br&gt;personer som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena och som inte&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100), skall&lt;br&gt;fullmäktige verka för att all-&lt;br&gt;mänheten skall ha rätt att ta del&lt;br&gt;av handlingar hos företaget&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller för&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlig-&lt;br&gt;het i 2 kap. tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller&lt;br&gt;gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre&lt;br&gt;än två tredjedelar av de med aktierna i bolaget förenade rösterna samt&lt;br&gt;på ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än&lt;br&gt;kommuner eller landsting skall dock äldre föreskrifter tillämpas till och&lt;br&gt;med utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i arkivlagen (1990:782)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 och 14-16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller&lt;br&gt;för kommunala myndigheters&lt;br&gt;arkiv skall gälla även för arkiv&lt;br&gt;hos sädana juridiska personer&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för&lt;br&gt;tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ankommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på de statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkiv-&lt;br&gt;myndighet i kommunen och för-&lt;br&gt;valtningsutskottet i landstings-&lt;br&gt;kommunen, om inte kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstinget har&lt;br&gt;utsett någon annan nämnd eller&lt;br&gt;styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkiv-&lt;br&gt;myndighet i kommunen och&lt;br&gt;landstingsstyrelsen i landstinget,&lt;br&gt;om inte kommunfullmäktige&lt;br&gt;eller landstingsfullmäktige har&lt;br&gt;utsett någon annan nämnd eller&lt;br&gt;styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala arkivmyndig-&lt;br&gt;heten skall se till att sådana&lt;br&gt;juridiska personer som avses i 2&lt;br&gt;a § fullgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 3-6 §§. / de fall flera&lt;br&gt;kommuner eller flera landsting&lt;br&gt;bestämmer tillsammans i ett&lt;br&gt;sådant företag fullgörs uppgiften&lt;br&gt;av arkivmyndigheten i den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som&lt;br&gt;kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal myndighet&lt;br&gt;har upphört och dess verksam-&lt;br&gt;het inte har förts över till en&lt;br&gt;annan kommunal myndighet,&lt;br&gt;skall myndighetens arkiv över-&lt;br&gt;lämnas till arkivmyndigheten&lt;br&gt;inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tinget har beslutat något annat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal myndighet&lt;br&gt;har upphört och dess verksam-&lt;br&gt;het inte har förts över till en&lt;br&gt;annan kommunal myndighet,&lt;br&gt;skall myndighetens arkiv över-&lt;br&gt;lämnas till arkivmyndigheten&lt;br&gt;inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller lands-&lt;br&gt;tingfullmäktige har beslutat&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9, 10 och 14 §§&lt;br&gt;får en kommunal myndighet&lt;br&gt;avhända sig allmänna handlingar&lt;br&gt;endast genom sådant återläm-&lt;br&gt;nande eller överlämnande som&lt;br&gt;sker med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt beslut av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9, 10 och 14 §§&lt;br&gt;får en kommunal myndighet&lt;br&gt;avhända sig allmänna handlingar&lt;br&gt;endast genom sådant återläm-&lt;br&gt;nande eller överlämnande som&lt;br&gt;sker med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt beslut av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller landstings-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;Kommunalfullmäktige eller&lt;br&gt;landstinget får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om arkivvården inom&lt;br&gt;kommunen, i den utsträckning&lt;br&gt;något annat inte är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalfullmäktige eller&lt;br&gt;landstingsfullmäktige får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om arkivvården&lt;br&gt;inom kommunen, i den utsträck-&lt;br&gt;ning något annat inte är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om sådana aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva&lt;br&gt;eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller&lt;br&gt;mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och&lt;br&gt;sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar&lt;br&gt;än kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 2 a § dock&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om sådana juridiska personer som avses i 2 a § skall arkivbe-&lt;br&gt;skrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgången&lt;br&gt;av år 1998. För sådana juridiska personer som avses i punkten 2 gäller&lt;br&gt;dock att arkivbeskrivningar och arkivförteckningar skall vara upprättade&lt;br&gt;senast vid utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 9, 11-15 och 17-23 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 10, 11 och 18-31 §§&lt;br&gt;samt i 7 kap. 1-7 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) skall i tiU-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla i fråga om&lt;br&gt;förbundsdirektionen. Härifrån&lt;br&gt;skall dock följande avvikelser&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillkännagivande &amp;lt;&lt;br&gt;protokoll gäller föreskrifterna i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde för fastställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 kap. 16-&lt;br&gt;18 §§, 4 kap. 5, 6, 8, 9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-15 och 17-23 §§, 6 kap. 10,&lt;br&gt;11 och 18-31 §§ samt i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-7 &amp;nbsp;§§ kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla i fråga om förbunds-&lt;br&gt;direktionen. Härifrån skall dock&lt;br&gt;följande avvikelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justering av förbundsdirektionens&lt;br&gt;p. 13 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budget skall vara offentligt. Därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmelserna i 5 kap. 8-10 §§ och 39 § kommunallagen gälla i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll vid sammanträde 1993-09-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet&lt;br&gt;Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1993 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Davidson beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag om handlingsoffentlighet hos kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Erna Zelmin-Åberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har kommunal verksamhet i kraftigt ökad utsträckning&lt;br&gt;kommit att drivas i privaträttsliga former. Det har inneburit att kom-&lt;br&gt;munens och kommunmedlemmarnas möjligheter till insyn, inflytande&lt;br&gt;och kontroll beskurits eftersom möjligheterna till insyn i privaträttsligt&lt;br&gt;driven verksamhet är mera begränsade än i verksamhet som drivs inom&lt;br&gt;ramen för kommunal förvaltning. Genom de remitterade förslagen&lt;br&gt;vidgas offentligheten i de kommunala företagen och ges en fastare rätts-&lt;br&gt;lig stadga. Det är en åtgärd som måste hälsas med tillfresställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väg som valts för att vidga offentligheten innebär att reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess i tryckfrihetsförordningen och sekre-&lt;br&gt;tesslagen skall tillämpas på aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar och stiftelser i vilka kommuner eller landsting har ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande. Det leder till att reglerna om ansvar för tjänstefel i&lt;br&gt;20 kap. 1 § brottsbalken och reglerna om skadestånd i 3 kap. 2 § skade-&lt;br&gt;ståndslagen (1972:207) blir tillämpliga. Verksamheten blir dessutom&lt;br&gt;underkastad Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslems tillsyn. En&lt;br&gt;ytterligare följd av förslaget blir att den som röjer en uppgift som han&lt;br&gt;enligt sekretesslagen är skyldig att hemlighålla kan dömas till ansvar för&lt;br&gt;brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att på detta sätt överföra en offentligrättslig regelmassa på privaträtts-&lt;br&gt;liga subjekt är, som lagrådet kommer att utveckla i det följande, förenat&lt;br&gt;med problem. Här skall endast sägas att det inte är självklart att de&lt;br&gt;straffbestämmelser som ingår i den offentligrättsliga regleringen måste&lt;br&gt;göras tillämpliga när en offentlig verksamhet drivs av privaträttsliga&lt;br&gt;organ. Det kan diskuteras om det är lämpligt att driva konsekvensens&lt;br&gt;krav så hårt som förslaget innebär eller om man kan nöja sig med de&lt;br&gt;sanktioner som normalt tillgrips i privata företag vid brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikt och andra brott i ett anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfrihet i kommunala företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen diskuteras under avsnitt 8 tillämpningen inom de kommunala&lt;br&gt;företagen av den princip om meddelarfrihet som har sin grund i bestäm-&lt;br&gt;melser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Rege-&lt;br&gt;ringens ståndpunkt är att något undantag från denna princip inte bör&lt;br&gt;göras för de kommunala företagens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte överflyttningen av kommunal verksamhet från myndighet till&lt;br&gt;företag skall leda till en försvagning av den offentliga insynen i den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i allmän regi är det enligt lagrådets mening&lt;br&gt;väsentligt att meddelarfriheten behålls. Lagrådet har alltså samma&lt;br&gt;grundinställning som regeringen. Även här visar det sig emellertid att&lt;br&gt;tillämpningen av det offentligrättsliga regelkomplexet på de privaträtts-&lt;br&gt;ligt organiserade kommunala företagen inte är så enkel som det i för-&lt;br&gt;stone kan tyckas. I remissen sägs att om inga undantag görs i 16 kap.&lt;br&gt;sekretesslagen - dvs. det kapitel som anger de s.k. kvalificerade tyst-&lt;br&gt;nadsplikterna - kommer meddelarfrihet att råda i de kommunala företag&lt;br&gt;som jämställs med myndighet i samma utsträckning som hos de kom-&lt;br&gt;munala mydighetema. Detta är emellertid en sanning med viss modifi-&lt;br&gt;kation. Lagrådet vill i det följande i korthet ange vilka skillnader som&lt;br&gt;kan uppstå, utan att göra någon mera ingående analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en icke kvalificerad sekretess bryts genom ett publiceringsmedde-&lt;br&gt;lande från någon inom det kommunala företaget, där sekretesslagen är&lt;br&gt;tillämplig, innebär meddelarfriheten otvivelaktigt att meddelaren går fri&lt;br&gt;från straff och skadestånd på grund av sekretessbrottet. Beträffande en&lt;br&gt;offentligt anställd person anses därutöver varje åtgärd som medför&lt;br&gt;negativa konsekvenser otillåten, om den grundar sig på meddelandet.&lt;br&gt;Det är något osäkert om detsamma gäller en anställd utanför den offent-&lt;br&gt;liga sektorn, t.ex. i fråga om avsked eller andra arbetsrättsliga påföljder&lt;br&gt;(se SOU 1990:12 s. 63 och 74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom myndighetssfären anses funktionärerna kunna åläggas tystnads-&lt;br&gt;plikt endast författningsvägen och inte genom avtal. Utanför myndig-&lt;br&gt;hetssektom kan däremot avtal om sekretess träffas med rättslig verkan.&lt;br&gt;Inte sällan anses tystnadsplikt följa av den anställdes lojalitetsplikt. Det&lt;br&gt;är numera en vedertagen uppfattning att sådana avtalsgrundade tystnads-&lt;br&gt;plikter åtminstone i princip bryter meddelarfriheten (se härom nämnda&lt;br&gt;betänkande s. 75 ff. och 1989/90:LU 37 s. 43 f.). Övergången från en&lt;br&gt;offentligträttsligt till en privaträttsligt organiserad verksamhet kan alltså&lt;br&gt;tänkas leda till en viss begränsning av meddelarfriheten. Särskilt intrikat&lt;br&gt;blir bedömningen av frågan om meddelarfrihet när befattningshavare i&lt;br&gt;t.ex. ett kommunalt bolag omfattas av en sekretessbestämmelse i sekre-&lt;br&gt;tesslagen som viker för meddelarfriheten, samtidigt som avtal, öppet&lt;br&gt;eller underförstått, om tystnadsplikt på samma område har träffats inom&lt;br&gt;bolaget. Så t.ex. bryter meddelarfriheten igenom den sekretess i myn-&lt;br&gt;digheters affärsverksamhet som föreskrivs i 6 kap. 1 § sekretesslagen,&lt;br&gt;medan en arbetstagare i det privata näringslivet som i strid med ett avtal&lt;br&gt;med arbetsgivaren röjer dennes skyddade företagshemligheter genom ett&lt;br&gt;meddelande till massmedierna inte torde kunna undgå skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 7 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90:LU 37 s. 43). Huruvida det senare skulle gälla också ett kom- &amp;nbsp;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munalt bolag som i sekretesshänseende jämställs med myndighet får &amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betecknas som ovisst; vissa skäl talar för att så skulle vara fallet (jfr&lt;br&gt;SOU 1990:12 s. 78). Klart står naturligtvis att meddelaren inte kan&lt;br&gt;drabbas av någon straffrättslig reaktion med anledning av publicerings-&lt;br&gt;meddelandet. Till undvikande av missförstånd kan tilläggas att en an-&lt;br&gt;ställd inte kan bli skadeståndsskyldig enligt lagen om skydd för före-&lt;br&gt;tagshemligheter, om han röjer en företagshemlighet för att offentliggöra&lt;br&gt;eller för behörigt organ avslöja misstänkt brottslighet av viss svårhet&lt;br&gt;eller annat allvarligt missförhållande; företagshemligheten är då inte&lt;br&gt;skyddad (se 2 § i nämnda lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att det åtminstone finns en viss&lt;br&gt;risk för att utrymmet för meddelarfriheten krymps när en kommunal&lt;br&gt;verksamhet flyttas från en nämnd till ett kommunägt bolag eller jäm-&lt;br&gt;ställt organ som behandlas som myndighet när det gäller handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess, detta även om något tillägg inte görs i 16&lt;br&gt;kap. sekretesslagen beträffande sekretessregler som bryter meddelarfri-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband med meddelarfriheten har anonymitetsskyddet för bl.a.&lt;br&gt;dem som lämnar meddelanden för publicering till massmedierna. Ano-&lt;br&gt;nymitetsskyddet, som regleras i 3 kap. tryckfrihetsförordningen och 2&lt;br&gt;kap. yttrandefrihetsgrundlagen, innefattar dels en tystnadsplikt för funk-&lt;br&gt;tionärer inom massmedierna, dels ett efterforskningsförbud. Tystnads-&lt;br&gt;plikten kommer också meddelare i de kommunägda företagen till del.&lt;br&gt;Förbudet att efterforska bl.a. den som har lämnat ett publiceringsmed-&lt;br&gt;delande riktar sig emellertid till myndighet och &amp;quot;annat allmänt organ&amp;quot;.&lt;br&gt;De privaträttsligt organiserade kommunala företagen torde falla utanför&lt;br&gt;denna beskrivning, (prop. 1975/76:204 s. 145), och den nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om likställighet med myndighet gäller beträffande tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen endast bestämmelserna om rätt att ta del av allmän-&lt;br&gt;na handlingar, vilka återfinns i 2 kap. Aven i det nu nämnda hänseendet&lt;br&gt;innebär alltså övergången från myndighet til bolag (förening, stiftelse)&lt;br&gt;en viss försvagning av det yttrandefrihetsrättsliga skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av denna paragraf föreskrivs för närvarande att bestäm-&lt;br&gt;melserna i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos&lt;br&gt;myndighet i tillämpliga delar skall gälla också handlingar hos vissa&lt;br&gt;organ som anges i en bilaga till sekretesslagen, i den mån handlingarna&lt;br&gt;hör till den verksamhet som nämns där. De angivna organen skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet. Bland de&lt;br&gt;organ som upptagits i den nämnda bilagan kan nämnas Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag (SFS 1992:319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget jämställs på motsvarande sätt vissa kommu-&lt;br&gt;nala företag med myndigheter vid tillämpningen av tryckfrihetsförord- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens regler om allmänna handlingars offentlighet och vid tillämp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av sekretesslagen. Det sker genom ett tillägg till andra stycket&lt;br&gt;av 1 kap. 8 §. Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om de&lt;br&gt;ifrågavarande kommunala företagen lämpligen tas upp i en ny särskild&lt;br&gt;paragraf med beteckningen 1 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala foretag som skall jämställas med myndighet skall vara&lt;br&gt;organiserade som aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller&lt;br&gt;stiftelser. Lagrådet föreslår att i paragrafen uttryckligen anges vilka&lt;br&gt;juridiska personer som avses, för att undvika tolkningssvårigheter&lt;br&gt;exempelvis om handlingsoffentlighet skall gälla också i kommunala&lt;br&gt;enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett kommunalt företag skall jämställas med en&lt;br&gt;myndighet är enligt förslaget att kommunala företrädare utövar ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i företaget. Begreppet &amp;quot;bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de” användes redan i koncemdefinitionen i 1944 års aktiebolagslag. I&lt;br&gt;1975 års aktiebolagslag återfinns definitionen i 1 kap. 2 §. Enligt andra&lt;br&gt;stycket av den paragrafen föreligger ett koncemförhållande om ett&lt;br&gt;aktiebolag på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande&lt;br&gt;andel i resultatet av dess verksamhet. Uttrycket &amp;quot;bestämmande&lt;br&gt;inflytande&amp;quot; återfinns i många andra lagar, t.ex. i 4 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,&lt;br&gt;m.m. och i 3 § andra stycket insiderlagen (1990:1342). I 3 kap. 18 §&lt;br&gt;kommunallagen återfinns ett besläktat uttryck nämligen &amp;quot;bestämmer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att begreppet &amp;quot;bestämmande inflytande&amp;quot; således har lång tradi-&lt;br&gt;tion i svensk rätt är det uppenbart att det inte är så exakt som man&lt;br&gt;skulle önska med hänsyn till de straffbestämmelser som ingår i det&lt;br&gt;föreslagna regelverket. En befattningshavare i ett kommunalt företag&lt;br&gt;som bryter mot sekretesslagens bestämmelser om tystnadsplikt skall&lt;br&gt;enligt det remitterade förslaget dömas till straff, om de kommunala&lt;br&gt;företrädarna har ett bestämmande inflytande i företaget, men gå fri från&lt;br&gt;ansvar for brott mot tystnadsplikten, om det kommunala inflytandet inte&lt;br&gt;har denna styrka. Med hänsyn till det anförda föreslår lagrådet att en&lt;br&gt;definition av begreppet &amp;quot;bestämmande inflytande&amp;quot; tas upp som ett andra&lt;br&gt;stycke i 1 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de ifrågavarande kommunala företagen är aktiebolag. När&lt;br&gt;det gäller aktiebolag bör kommuner och landsting anses ha ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande, om de ensamma eller tillsammans äger aktier med&lt;br&gt;mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller eljest förfogar över så&lt;br&gt;många röster i detta. En kommun eller ett landsting får anses ha rätt att&lt;br&gt;förfoga över rösterna för vissa aktier, om kommunen eller landstinget&lt;br&gt;genom t.ex. ett konsortialavtal försäkrat sig om att rösträtten för aktier-&lt;br&gt;na kommer att utövas på det sätt kommunen eller landstinget anvisar.&lt;br&gt;Ett bestämmande inflytande i ett aktiebolag får också anses föreligga om&lt;br&gt;kommuner eller landsting har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget. Vad som sagts nu om aktiebo-&lt;br&gt;lag bör gälla också för ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser föreligger ett bestämmande inflytande om kom-&lt;br&gt;muner eller landsting på grund av stiftelseförordnandet har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för en stiftelse.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om ett handelsbolag föreligger ett kommunalt bestämmande&lt;br&gt;inflytande, om samtliga bolagsmän är kommuner eller landsting. Ett&lt;br&gt;kommanditbolag där samtliga komplementärer är kommuner eller lands-&lt;br&gt;ting bör betraktas som kommunalstyrt, även om bolaget har kommandit-&lt;br&gt;delägare som inte hör till den kommunala kretsen, eftersom kommandit-&lt;br&gt;delägare in dubio är uteslutna från förvaltningen (se 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om handelsbolag och enkla bolag). I enlighet härmed bör i lagen före-&lt;br&gt;skrivas att kommuner och landsting skall anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande i ett handelsbolag, om de utgör samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;bolagsmän i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bestämmande inflytande som angivits nu kan helt eller delvis upp-&lt;br&gt;nås via foretag som ägs av kommuner och landsting eller av dotterföre-&lt;br&gt;tag till kommunal- och landstingsägda företag. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;definitionen på bestämmande inflytande skall inflytande som utövas av&lt;br&gt;en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer&lt;br&gt;på sätt som anges i definitionen anses utövat av kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget. Det innebär exempelvis att aktier i ett aktiebolag som ägs av ett&lt;br&gt;kommunägt aktiebolag eller av ett helägt dotterbolag till ett sådant bolag&lt;br&gt;räknas som ägda direkt av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av bestämmande inflytande som lagrådet föreslår är&lt;br&gt;avsedd att vara uttömmande. Praktisk majoritet på bolagsstämma i ett&lt;br&gt;aktiebolag kan, om aktieägandet är spritt, föreligga vid mindre aktie-&lt;br&gt;innehav än som anges i den av lagrådet föreslagna definitionen. Att&lt;br&gt;kommuner eller landsting har praktisk majoritet i denna mening gör&lt;br&gt;emellertid inte att bestämmelserna om handlingsoffentlighet blir till-&lt;br&gt;lämpliga på företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget har upptagits en bestämmelse i tredje styck-&lt;br&gt;et som skall klargöra att sekretess enligt sekretesslagen inte hindrar en&lt;br&gt;styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor från att upp-&lt;br&gt;fylla den uppgiftsskyldighet som aktiebolagslagen eller lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar ålägger honom gentemot bolags- eller föreningsstäm-&lt;br&gt;man. Uppgift för vilken sekretess gäller enligt sekretesslagen får inte&lt;br&gt;röjas för enskild (1 kap. 2 § sekretesslagen). Så som aktiebolagslagen&lt;br&gt;och lagen om ekonomiska föreningar är konstruerad är bolagsstämman&lt;br&gt;eller föreningsstämman ett särskilt organ och de aktieägare eller före-&lt;br&gt;ningsmedlemmar som deltar i stämman torde inte böra behandlas som&lt;br&gt;enskilda i sekretesslagens mening. Även om verkställande direktören,&lt;br&gt;stämman och revisorn, när bolaget eller föreningen enligt det remittera-&lt;br&gt;de förslaget skall behandlas som myndighet, ses som olika organ eller&lt;br&gt;olika verksamhetsgrenar är att beakta att bestämmelserna i 14 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen blir tillämpliga. Sekretess hindrar då inte att uppgift&lt;br&gt;lämnas från ett organ till ett annat eller från en verksamhetsgren till en&lt;br&gt;annan på grund av en uppgiftsskyldighet som föreskrivits i lag eller&lt;br&gt;förordning. Tillämpat på förevarande lagstiftningsärende innebär det&lt;br&gt;anförda att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor&lt;br&gt;kan - inom de ramar som anges i 9 kap. 12 § aktiebolagslagen och&lt;br&gt;7 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar - lämna upplysningar på&lt;br&gt;bolagsstämman utan hinder av att upplysningarna enligt sekretesslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av sekretess. Någon uttrycklig bestämmelse i sekretesslagen&lt;br&gt;som klargör detta behövs enligt lagrådets mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget har i tredje stycket första meningen av 1&lt;br&gt;kap 8 § upptagits bestämmelser om handlingsoffentlighet i foretag i&lt;br&gt;vilka kommuner eller landsting tidigare utövat ett bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de. Dessa bestämmelser bör tas upp som ett tredje stycke i 1 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommuner och landsting bör i detta sammanhang uttryckligen&lt;br&gt;jämställas kommunalförbund. En bestämmelse om detta bör upptas i ett&lt;br&gt;fjärde stycke av den nya paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet att i sekretesslagen infors en&lt;br&gt;ny paragraf, 1 kap. 8 a §, av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del&lt;br&gt;av handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla också&lt;br&gt;handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och stiftelser i vilka kommuner eller landsting utövar ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting anses utöva ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande som avses i första stycket om de ensamma eller till-&lt;br&gt;sammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk&lt;br&gt;förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller&lt;br&gt;föreningen eller förfogar över så många röster i bolaget eller&lt;br&gt;föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;stiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handels-&lt;br&gt;bolag. Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande som utövas av&lt;br&gt;en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting be-&lt;br&gt;stämmer på sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat&lt;br&gt;av kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter&lt;br&gt;medgivande av kommun eller landsting för viss bestämd tid&lt;br&gt;förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;eller stiftelser i vilka kommuner eller landsting har utövat ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om kommuner och landsting i första - tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas också på kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringen i en särskild paragraf föranleder konsekvensändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:48&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträden den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos&lt;br&gt;kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inför, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i&lt;br&gt;arkivlagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1990:782)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45062, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:14:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0348</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:14:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0348</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__48.pdf</filnamn>
<filstorlek>3159131</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4347DFEB-2BF8-4310-9501-752DF28025BF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU13</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handlingsoffentligheten i kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Sundin  och Inger Lundberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Sundin  och Inger Lundberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thage G Peterson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:48&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thage G Peterson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>