2223852 GH0345 1993/94 45 prop prop prop Proposition 1993/94:45 Proposition Proposition Finansdepartementet 45 0 1993-10-07 00:00:00 2025-12-19 13:46:51 1994-01-01 00:00:00 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GH0345/text https://data.riksdagen.se/dokument/GH0345 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0345 <p>Regeringens proposition<br>1993/94:45</p> <h1><a name="caption1"></a>Uppskovsregler<br>vid bostadsbyten m.m.</h1> <p>»A4&gt;A4<br>tA4</p> <p>1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 45</p> <h2>Regeringens proposition<br>1993/94:45</h2> <h3>om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0345/prop_199394__45-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1993/94:45</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 7 oktober 1993</p> <p>Carl Bildt</p> <p>Bo Lundgren</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3> <p>I propositionen läggs fram förslag till ett nytt uppskovssystem vid<br>bostadsbyten. De nya reglerna, som är uppbyggda kring ett uppskovsav-<br>drag, innebär att den som säljer en villa eller en bostadsrätt (ur-<br>sprungsbostad) kan skjuta upp beskattningen av reavinsten om han för-<br>värvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostad) senast året efter<br>försäljningen och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare skjuts<br>beskattningen av en viss del av vinsten upp medan återstoden beskattas.<br>Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden tas fram till beskattning<br>när ersättningsbostaden säljs.</p> <p>I anslutning till de nya uppskovsreglerna föreslås också vissa för-<br>ändringar i reavinstreglerna för fastigheter och bostadsrätter. Det huvud-<br>sakliga skälet till detta är att det nya uppskovssystemet bygger på att<br>vinstberäkningen sker enligt en konventionell metod.</p> <p>De takregler för skatteuttaget som gäller för villor och bostadsrätter —<br>9- och 18-procentsreglema — föreslås därför slopade. I stället föreslås att<br>den skattepliktiga vinsten skall utgöra 50 % av den konventionellt be-<br>räknade vinsten. På motsvarande sätt föreslås för förlustfall att 50 % av<br>en förlust hänförlig till en villa eller en bostadsrätt får dras av.</p> <p>Takregeln för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter, 27-<br>procentsregeln, föreslås också avskaffad och ersatt av en ny skatte -<br>pliktsregel. Den innebär för fysiska personer och dödsbon att 90 % av<br>den konventionellt beräknade vinsten är skattepliktig och att 63 % av en<br></p> <p>förlust hänförlig till sådan egendom får dras av. För fastigheter och Prop. 1993/94:45<br>bostadsrätter som ägs av andra juridiska personer än dödsbon föreslås att<br>90 % av vinsten skall vara skattepliktig och att 90 % av en förlust får<br>dras av.</p> <p>Vidare föreslås nya regler för att beräkna ingångsvärden för fastigheter<br>och bostadsrätter som förvärvats före år 1952 resp. 1974. Dessa regler</p> <p>— som väsentligen överensstämmer med vad som gällde före skatterefor-<br>men — innebär att ingångsvärdet beräknas på grundval av fastighetens<br>resp, föreningsfastighetens taxeringsvärde nämnda år om den skatt-<br>skyldige inte kan visa att det verkliga anskaffningsvärdet är högre.</p> <p>De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och</p> <p>— med undantag för vad som föreslås i fråga om förlustkvotering —<br>tillämpas på försäljningar från och med den 8 september 1993. Det<br>föreslås vidare att de nuvarande reglerna på den skattskyldiges begäran<br>skall kunna tillämpas på försäljningar fram till och med den 30 juni 1994.<br>De nya förlustkvoteringsreglerna föreslås bli tillämpliga på försäljningar<br>som sker den 1 juli 1994 och senare.</p> <p>Regeringen har den 7 september 1993 i en skrivelse till riksdagen<br>överlämnat ett meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om<br>förslaget att de nya reglerna, med undantag för förlustkvoteringsreglerna,<br>skall tillämpas från och med den 8 september 1993.</p> <h3>Innehållsförteckning</h3> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagtext&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7</p> <p>2.1 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om uppskovsavdrag vid&nbsp;byte av bostad&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7</p> <p>2.2 &nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;11</p> <p>2.3 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig</p> <p>inkomstskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;16</p> <p>2.4 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen</p> <p>(1980:343) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;27</p> <p>2.5 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om</p> <p>homosexuella sambor &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;31</p> <p>2.6 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p> <p>självdeklaration och kontrolluppgifter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;32</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ärendet och dess beredning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;34</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;34</p> <p>4.1 &nbsp;&nbsp;Inledning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;34</p> <p>4.2 &nbsp;Allmänna överväganden&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;35</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ett nytt uppskovssystem&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;39</p> <p>5.1 &nbsp;&nbsp;Grunddragen i de nya reglerna&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;39</p> <p>5.2 &nbsp;Förutsättningar för uppskovsavdrag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>5.2.1 Den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>Privatbostad &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>Permanentbostad &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>5.2.2 Den förvärvade bostaden&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;42</p> <p>5.3 &nbsp;Uppskovstekniken&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>5.3.1 Förhållandena vid den taxering då vinsten</p> <p>redovisas &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>5.3.2 Förhållandena vid den därpå följande taxeringen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>5.3.3 Beskattning av vinsten från ursprungsbostaden&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>5.4 &nbsp;Vissa övriga frågor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>5.4.1 Ny-, till-och ombyggnadskostnader&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>5.4.2 Expropriation m.m&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;48</p> <p>5.4.3 Det särskilda tillägget&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;49</p> <p>5.4.4 Vinstens minsta storlek&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;50</p> <p>Frivilligfallen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;50</p> <p>Tvångsfallen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;51</p> <p>5.4.5 Dödsfall&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;51</p> <p>5.4.6 Bankgaranti&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>5.4.7 Avdrag för värdehöj ande åtgärder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>5.4.8 Ändringar i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p> <p>m.m. med anledning av de nya uppskovsreglema &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;54</p> <p>5.5</p> <p>Uppgiftsskyldighet m.m</p> <p>54 Prop. 1993/94:45</p> <p>6.1</p> <p>6.2</p> <h5>Reavinstbeskattning av fastigheter och<br>bostadsrätter</h5> <p>Inledning</p> <p>Gällande rätt</p> <p>6.2.1</p> <p>6.2.2</p> <p>6.2.3</p> <p>6.2.4</p> <p>6.2.5</p> <p>6.3</p> <p>Huvudregeln</p> <p>De s.k. takreglerna</p> <p>Övergångsbestämmelserna</p> <p>Gamla uppskov</p> <p>Den skattemässiga behandlingen av förluster</p> <p>Fysiska personer och dödsbon</p> <p>Andra juridiska personer än dödsbon</p> <p>De nya reavinstreglema</p> <p>6.3.1</p> <p>55</p> <p>55</p> <p>56</p> <p>56</p> <p>56</p> <p>57</p> <p>58</p> <p>58</p> <p>58</p> <p>58</p> <p>59</p> <p>6.3.2</p> <p>6.3.3</p> <p>6.3.4</p> <p>6.3.5</p> <p>6.3.6</p> <p>Slopade 9- och 18-procentsregler och en ny<br>skattepliktsregel för villor och bostadsrätter<br>Slopad 27-procentsregel och en ny skattepliktsregel<br>för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter<br>Övergångsbestämmelserna och de nya<br>skattepliktsreglerna</p> <p>Karensreglema</p> <p>Alternativa anskaffningsvärden</p> <p>Slopade särregler för fåmansföretagare</p> <p>59</p> <p>60</p> <p>62</p> <p>63</p> <p>64</p> <p>66</p> <h5>Ikraftträdande m.m.</h5> <p>67</p> <p>9</p> <p>9.1</p> <p>9.2</p> <p>9.3</p> <p>9.4</p> <p>9.5</p> <p>9.6</p> <h5>Statsfinansiella konsekvenser</h5> <p>Privatbostäder</p> <p>Näringsfastigheter</p> <h5>Specialmotivering</h5> <p>Lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad</p> <p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p> <p>Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p> <p>Skatteregisterlagen (1980:343)</p> <p>Lagen (1987:813) om homosexuella sambor</p> <p>Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</p> <p>68</p> <p>68</p> <p>69</p> <p>69</p> <p>69</p> <p>80</p> <p>82</p> <p>88</p> <p>88</p> <p>89</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Regeringens skrivelse 1993/94:2 med meddelande<br>om kommande förslag till lagstiftning om uppskovsregler<br>vid bostadsbyten, m.m.</p> <p>Lagrådsremissens lagförslag</p> <p>Lagrådets yttrande</p> <p>90</p> <p>93</p> <p>107</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993</p> <p>115</p> <h3>1 Förslag till riksdagsbeslut</h3> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,</p> <p>2. &nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>3. &nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>4. &nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</p> <p>5. &nbsp;lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,</p> <p>6. &nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h3>2 Lagtext</h3> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <h4>2.1 Förslag till</h4> <h4>Lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad</h4> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Vid taxering till statlig inkomstskatt kan skattskyldig fysisk person,<br>som redovisar skattepliktig realisationsvinst hänförlig till en bostad<br>(ursprungsbostad), på de villkor och i den omfattning som anges i denna<br>lag, medges ett uppskovsavdrag om han förvärvat eller avser att förvärva<br>en ny bostad (ersättningsbostad) och bosatt sig eller avser att bosätta sig<br>där.</p> <p>Dödsbo kan medges uppskovsavdrag under de förutsättningar som anges<br>i 13 §.</p> <p>2 § Med ursprungsbostad avses privatbostad enligt 5 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370) om bostaden är den skattskyldiges permanentbostad.<br>Bostad i utlandet kan inte vara ursprungsbostad.</p> <p>3 § Med permanentbostad avses</p> <p>1. sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år<br>närmast före avyttringen eller</p> <p>2. sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre år<br>av de senaste fem åren.</p> <p>Avyttrades ursprungsbostaden senare än då ersättningsbostaden<br>förvärvades skall, om den skattskyldige begär det, frågan om den<br>avyttrade bostaden var den skattskyldiges permanentbostad avgöras med<br>hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då ersättningsbostaden<br>förvärvades.</p> <p>Bostad som vid avyttringen ägs av dödsbo kan inte vara permanentbo-<br>stad.</p> <p>4 § Med ursprungsbostad avses också privatbostad enligt 5 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) utan hinder av att den inte är permanentbo-<br>stad om den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte bott där i<br>ett år och</p> <p>1. egendomen tas i anspråk genom expropriation eller liknande<br></p> <p>förfarande eller annars avyttras under sådana förhållanden att tvångsavytt- Prop. 1993/94:45<br>ring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att<br>avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat eller</p> <p>2. egendomen avyttras till staten därför att den på grund av flygbuller<br>inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.</p> <p>5 § Uppskovsavdrag medges endast om realisationsvinsten uppgår till<br>minst 50 000 kronor. Vid expropriation och andra liknande förfaranden<br>som avses i 4 § medges dock uppskovsavdrag om vinsten uppgår till<br>minst 10 000 kronor.</p> <p>6 § Om den skattskyldige har förvärvat en ersättningsbostad det år<br>under vilket ursprungsbostaden avyttrades eller året före det året och<br>bosatt sig där senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbo-<br>staden avyttrades, uppgår uppskovsavdraget</p> <p>1. i det fall vederlaget för ersättningsbostaden uppgick till minst samma<br>belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbostaden, till ett<br>belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten, och</p> <p>2. i annat fall, till ett belopp som motsvarar så stor del av den<br>skattepliktiga vinsten som vederlaget för ersättningsbostaden utgör av<br>vederlaget för ursprungsbostaden.</p> <p>7 § Om den skattskyldige inte har förvärvat en ersättningsbostad senast<br>under samma år som han avyttrat ursprungsbostaden, uppgår upp-<br>skovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten.<br>Detsamma gäller om han har förvärvat en ersättningsbostad senast under<br>samma år som han avyttrat ursprungsbostaden men inte bosatt sig där<br>senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>8 § Har uppskovsavdrag medgetts enligt 7 § skall vid den närmast<br>därefter följande taxeringen ett belopp motsvarande avdraget tas upp som<br>intäkt av kapital, om inte annat följer av andra stycket.</p> <p>Om den skattskyldige tidigast året före det år under vilket ursprungs-<br>bostaden avyttrades och senast under året efter det år då avyttringen<br>skedde förvärvat en ersättningsbostad och bosatt sig där senast den 15<br>februari andra året efter det år då avyttringen skedde, skall</p> <p>1. i det fall vederlaget för ersättningsbostaden uppgår till minst samma<br>belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbostaden, ingen del<br>av ett belopp motsvarande uppskovsavdraget tas upp som intäkt av<br>kapital, och</p> <p>2. i annat fall, ett belopp motsvarande uppskovsavdraget minskat med<br>så stor del av detta som vederlaget för ersättningsbostaden utgör av<br>vederlaget för ursprungsbostaden tas upp som intäkt av kapital.</p> <p>9 § Har belopp som avses i 8 § tagits upp som intäkt av kapital skall<br>som sådan intäkt samtidigt tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 10<br>procent av beloppet.</p> <p>10 § Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades<br>till minst samma belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbo-<br>staden, skall omkostnadsbeloppet, när ersättningsbostaden avyttras,<br>minskas med ett belopp som motsvarar vinsten när ursprungsbostaden<br>avyttrades.</p> <p>Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades till ett<br>lägre belopp än vederlaget för ursprungsbostaden, skall omkostnadsbelop-<br>pet när ersättningsbostaden avyttras minskas med ett elopp som motsvarar<br>så stor del av vinsten hänförlig till ursprungsbostaden som vederlaget för<br>ersättningsbostaden utgjorde av vederlaget för ursprungsbostaden.</p> <p>11 § Med ersättningsbostad avses egendom som vid förvärvet utgörs<br>av småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt<br>småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs<br>ett sådant småhus. Med ersättningsbostad avses också bostad som innehas<br>av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare<br>i bostadsaktiebolag om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan<br>som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Bostad<br>i utlandet kan inte vara ersättningsbostad.</p> <p>12 § Vid beräkning av vederlaget för en bostad skall hänsyn tas till<br>försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.</p> <p>Vid vederlagets beräkning får hänsyn tas till kostnader för ny-, till-<br>eller ombyggnad som lagts ned under tiden mellan förvärvet av en<br>ersättningsbostad och den dag då bosättning senast skall ha ägt rum enligt<br>6 eller 8 §.</p> <p>Har den skattskyldige på sätt som sägs i 6 § förvärvat en ersättnings-<br>bostad och bosatt sig där, skall på hans begäran 7 § tillämpas under<br>förutsättning att den skattskyldige har lagt ned eller avser att lägga ned<br>kostnader för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den dag då<br>bosättning senast skall ha ägt rum enligt 6 § och den dag då bosättning<br>senast skall ha ägt rum enligt 8 §.</p> <p>Bestämmelserna i andra och tredje styckena gäller endast ersätt-<br>ningsbostad som är fastighet.</p> <p>13 § Om den skattskyldige har avyttrat en ursprungsbostad men avlider<br>innan en ersättningsbostad förvärvats, skall bestämmelserna i denna lag<br>gälla för dödsboet om efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor<br>i fråga om förvärv av ersättningsbostad och bosättning som eljest skulle<br>ha gällt för den döde.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om den skattskyldige<br>avlider innan han bosatt sig i en av honom förvärvad bostad, om<br>efterlevande make eller sambo bosätter sig i bostaden under förutsättning<br>att bostaden då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller<br>bodelning med anledning av makes eller sambos död övergått till den<br>efterlevande.</p> <p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller endast om förhållan-<br>dena är sådana att den efterlevande skulle ha uppfyllt bosättningskraven<br>enligt 3 eller 4 § om denna i stället ägt bostaden vid avyttringen.</p> <p>14 § Framställer dödsbo yrkande om uppskovsavdrag och har den<br>efterlevande på sätt som anges i 13 § förvärvat ersättningsbostad, krävs<br>för bifall till yrkandet att denne lämnar medgivande till att egendomen<br>anses som ersättningsbostad.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Yrkande om uppskovsavdrag och medgivande enligt första stycket skall Prop. 1993/94:45<br>göras på blankett enligt fastställt formulär.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på<br>avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare.</p> <p>2. Bestämmelserna i denna lag är inte tillämpliga om vinsten beräknats<br>enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:000) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller om om-<br>kostnadsbeloppet vid avyttring av en fastighet beräknats enligt punkt 4 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>10</p> <h4>2.2 Förslag till</h4> <h4>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 33 § 3 mom., punkt 5 av anvisningarna till<br>22 § och punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>33</p> <p>3 mom.¹ Avdrag får göras för<br>underskott av förvärvskälla som är<br>hänförlig till aktiv näringsverksam-<br>het avseende litterär, konstnärlig<br>eller därmed jämförlig verksamhet<br>i den mån underskottet — sedan<br>därifrån avräknats vad som i före-<br>kommande fall dragits av vid till-<br>lämpning av 25 § 77 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>eller 26 § 9 mom. nämnda lag —<br>överstiger avdrag för underskott<br>från närmast föregående beskatt-<br>ningsår.</p> <p>§</p> <p>3 mom. Avdrag får göras för<br>underskott av förvärvskälla som är<br>hänförlig till aktiv näringsverksam-<br>het avseende litterär, konstnärlig<br>eller därmed jämförlig verksamhet<br>i den mån underskottet — sedan<br>därifrån avräknats vad som i före-<br>kommande fall dragits av vid tillä-<br>mpning av 25 § 10 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>eller 26 § 9 mom. nämnda lag —<br>överstiger avdrag för underskott<br>från närmast föregående beskatt-<br>ningsår.</p> <p>Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period<br>som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående<br>beskattningsåren redovisat intäkter från verksamheten av någon betyden-<br>het. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.</p> <h5>Anvisningar</h5> <p>till 22 5</p> <p>5.² Vid avyttring av en närings-<br>fastighet som inte utgör omsätt-<br>ningstillgång tas som intäkt upp<br>medgivna avdrag för värdeminsk-<br>ning av byggnad eller av mark-<br>anläggning samt skogsavdrag och<br>avdrag för substansminskning. Som<br>intäkt tas även upp belopp varmed<br>byggnad eller markanläggning på<br>fastigheten har skrivits av i sam-<br>band med ianspråktagande av er-<br>sättningsfond e.d. Vidare tas som<br>intäkt upp ett belopp motsvarande<br>avdragsgilla utgifter för värdehö-<br>jande reparation och underhåll av<br>byggnad eller markanläggning på<br>fastigheten under det aktuella be-<br>skattningsåret och medgivna avdrag<br>avseende sådana utgifter under de<br>fem närmast föregående beskatt-<br>ningsåren.</p> <p>5. Vid avyttring av en närings-<br>fastighet som inte utgör omsätt-<br>ningstillgång tas som intäkt upp<br>medgivna avdrag för värdeminsk-<br>ning av byggnad eller av markan-<br>läggning samt skogsavdrag och<br>avdrag för substansminskning. Som<br>intäkt tas även upp belopp varmed<br>byggnad eller markanläggning på<br>fastigheten har skrivits av i sam-<br>band med ianspråktagande av<br>ersättningsfond e.d. Vidare tas som<br>intäkt upp ett belopp motsvarande<br>avdragsgilla utgifter för värdehö-<br>jande reparation och underhåll av<br>byggnad eller markanläggning på<br>fastigheten under det aktuella be-<br>skattningsåret och medgivna avdrag<br>avseende sådana utgifter under de<br>fem närmast föregående beskatt-<br>ningsåren. Vad nu sagts gäller inte</p> <p>11</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>värdeminskningsavdrag m.m. som<br>hänför sig till tiden före år 1952.</p> <p>Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses<br>i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas — om bo-<br>stadsrättslägenheten eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten<br>inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång — som intäkt upp ett<br>belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och<br>underhåll av lägenheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna<br>avdrag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående<br>beskattningsåren.</p> <p>Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall<br>tas upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade<br>fastighetsdelen.</p> <p>Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m.m. som avses i<br>25 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan<br>allframtidsupplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det<br>nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller<br>markanläggning.</p> <p>Belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte<br>upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen — efter avräkning<br>för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som<br>inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag — understiger det<br>vid beräkning av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt<br>tillämpliga omkostnadsbeloppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning<br>av bestämmelsen i första meningen med bortseende från bestämmelserna<br>i 25 § 5 mom. och 8 mom. nämnda lag.</p> <p>Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den<br>avyttrade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid<br>avyttringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller<br>vid förvärvet om detta skedde senare.</p> <p>Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag<br>erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markan-<br>läggningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller<br>markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättnings-<br>fonden. Av det belopp som ianspråktagandet avser tas endast den del upp<br>som intäkt som motsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd<br>av bestämmelserna i första och tredje-sjätte styckena vid avyttringen av<br>ursprungsfastigheten.</p> <p>Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också när egendom som här<br>avses övergår till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva<br>om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas<br>komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses<br>att egendomen avyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vad<br>nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och ägande-<br>rättsövergången sker genom arv, testamente eller bodelning med<br>anledning av makes död.</p> <p>12</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>till 32 §</p> <p>14.³ Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare<br>närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsleda-<br>re närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden<br>för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu<br>sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder beskattning av</p> <p>bilförmån.</p> <p>Avyttrar delägare i fåmansföre-<br>tag eller delägare närstående per-<br>son egendom till företaget skall,<br>om priset är högre än egendomens<br>marknadsvärde, det överskjutande<br>beloppet beskattas hos överlåtaren<br>som intäkt av tjänst. Av 24 § 6<br>mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt framgår att återståen-<br>de del av vederlaget skall beaktas<br>vid beräkning av realisationsvinst<br>samt att vid denna beräkning sär-<br>skilda undantagsregler gäller för<br>fastighet och bostadsrätt. Avser<br>avyttringen sådan egendom som<br>avses i 31 § nämnda lag gäller<br>dock, oavsett hur priset förhåller<br>sig till marknadsvärdet, att hela<br>vederlaget, utan avdrag för något<br>omkostnadsbelopp, skall beskattas<br>hos överlåtaren som intäkt av<br>tjänst, såvida inte egendomen är<br>eller kan väntas bli till nytta för<br>företaget.</p> <p>\iid som i andra stycket sägs om<br>bostadsrätt gäller endast sådan<br>bostadsrätt som avses i 26 § 1<br>mom. första stycket lagen om stat-<br>lig inkomstskatt men tillämpas även<br>i fråga om andel eller aktie som<br>avses i andra stycket av samma<br>moment.</p> <p>Avyttrar delägare i fåmansföre-<br>tag eller delägare närstående per-<br>son egendom till företaget skall,<br>om priset är högre än egendomens<br>marknadsvärde, det överskjutande<br>beloppet beskattas hos överlåtaren<br>som intäkt av tjänst. Av 24 § 6<br>mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt framgår att återståen-<br>de del av vederlaget skall beaktas<br>vid beräkning av realisationsvinst.<br>Avser avyttringen sådan egendom<br>som anges i 31 § nämnda lag skall,<br>oavsett hur priset förhåller sig till<br>marknadsvärdet, hela vederlaget,<br>utan avdrag för något omkostnads-<br>belopp, beskattas hos överlåtaren<br>som intäkt av tjänst, såvida inte<br>egendomen är eller kan väntas bli<br>till nytta för företag.</p> <p>Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person<br>gendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall<br>ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt<br>av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handels-<br>bolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handels-<br>bolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet<br>som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad<br>enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd<br>med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företags-</p> <p>13</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>ledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första<br>stycket vid företagets förvärv av egendomen.</p> <p>Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag<br>eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning<br>från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller<br>den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas<br>såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt<br>av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som<br>han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.</p> <p>Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående<br>person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknads-<br>räntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av<br>tjänst. Förmånens värde skall beräknas på sätt som anges i punkt 10<br>tredje-femte styckena.</p> <p>Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare<br>närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,<br>skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av<br>tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.</p> <p>Som fåmansföretag räknas</p> <p>a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett<br>fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa<br>personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i<br>företaget; samt</p> <p>b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på<br>verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person<br>genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har<br>den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv-<br>ständigt kan förfoga över dess resultat.</p> <p>Som fåmansföretag räknas dock inte aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid en svensk börs. Som fåmansföretag räknas inte heller bostads-<br>föreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt.</p> <p>Som fåmansägt handelsbolag räknas</p> <p>a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer<br>genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande<br>inflytande; samt</p> <p>b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar<br>som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,<br>avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten<br>över sådan verksamhetsgren.</p> <p>Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som — direkt<br>eller genom förmedling av juridisk person — äger eller på därmed<br>jämförligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.</p> <p>Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall<br>anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons</p> <p>14</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett<br>väsentligt inflytande i företaget eller — där fråga är om företag som avses<br>i åttonde stycket b eller tionde stycket b — den som har den reella<br>bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan<br>förfoga över dess resultat.</p> <p>Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående<br>person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller<br>avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt<br>dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är<br>delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på<br>avyttringar som skett den 8 september 1993 eller senare samt på sådan<br>äganderättsövergång eller sådant karaktärsbyte som avses i punkt 5<br>åttonde stycket respektive punkt 6 av anvisningarna till 22 § om<br>äganderättsövergången eller karaktärsbytet skett den 8 september 1993<br>eller senare.</p> <p>2. Utan hinder av vad som stadgas i punkt 1 gäller där angivna<br>bestämmelser i deras lydelse intill den 30 juni 1994 om punkt 2 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1993:000) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tillämpas vid avyttring av fastighet<br>eller bostadsrätt.</p> <p>‘Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>³Senaste lydelse 1992:1596.</p> <p>15</p> <h4>2.3 Förslag till</h4> <h4>Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt¹</p> <p>dels att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 2 § 1 mom., 3 § 1 och 2 mom., 24 § 6 mom., 25 § 6 mom.<br>och 8-11 mom., 26 § 4 och 7-9 mom. samt punkt 4 av övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i 26 § skall införas ett nytt moment, 10 mom., av följande<br>lydelse,</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>1 mom.² Bestämmelserna i 3-5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och 66 §§<br>kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig<br>inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.</p> <p>I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestäm-<br>melser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även<br>anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.</p> <p>För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-<br>åttonde styckena.</p> <p>Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före<br>taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen<br>(1976:125) inte är tillämplig gäller dock följande. Beskattningsåret får<br>avse — utom kalenderår — räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj-<br>den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 september-den 31 augusti eller<br>tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av<br>den skattskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbörjat eller<br>upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall<br>räkenskapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar<br>annan tid än tolv månader. Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre<br>tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som<br>beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid<br>än kalenderår räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen<br>har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för<br>annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet<br>räkenskapsår godtas som beskattningsår.</p> <p>All inkomst hänförs till samma förvärvskälla.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av<br>första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst<br>(realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>16</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är<br>frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p> <p>Ränteutgift och — med den begränsning som anges i 14 mom. — förlust<br>(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta<br>inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter<br>för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst<br>eller realisationsförlust tillämpas -<br>utöver vad som följer av första<br>stycket — 25 § 1-8 mom. och 26 §<br>1-6 mom.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst<br>eller realisationsförlust tillämpas -<br>utöver vad som följer av första<br>stycket — 25 § 1-9 och 11 mom.<br>samt 26 § 1-8 och 10 mom. Vid<br>tillämpning av 25 &nbsp;11 mom. eller</p> <p>26 § 10 mom. skall dock gälla att<br>90 procent av en förlust är<br>avdragsgill.</p> <p>3 §</p> <p>1 mom.³ Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p> <p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p> <p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p> <p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p> <p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p> <p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen<br>(1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid<br>bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av<br>fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och<br>11 kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning<br>från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning<br>från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.</p> <p>Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall<br>hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.</p> <p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde</p> <p>2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 45</p> <p>17</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p> <p>Av lagen (1993:000) om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att ett belopp helt eller<br>delvis motsvarande ett medgivet<br>uppskovsavdrag jämte särskilt<br>tillägg i vissa fall skall tas upp som<br>intäkt av kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:000) om individuellt pensionssparande. Bestämmelserom<br>beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>2 mom.⁴ Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för<br>intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit<br>bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift<br>och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av<br>tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte<br>annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte<br>skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för<br>realisationsförlust får dock göras av annan fysisk person om<br>skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade<br>egendomen.</p> <p>Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Avdrag för realisationsförlust<br>medges med 70 procent av förlust-<br>en, i den mån inte annat anges i<br>27 § 5 och 6 mom. eller 29 §<br>2 mom.</p> <p>Avdrag för realisationsförlust<br>medges med 70 procent av förlus-<br>ten, i den mån inte annat anges i<br>25 § 11 mom., 26 § 10 mom., 27 §<br>5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.</p> <p>Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger<br>1 000 kronor under beskattningsåret.</p> <p>Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra<br>liknande insatser i lotteri.</p> <p>Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pen-<br>sionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte<br>styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och<br>för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto<br>enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.</p> <p>Av lagen (1993:000) om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att uppskovsavdrag får<br>göras i vissa fall.</p> <p>Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och<br>förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.</p> <p>18</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>24 §</p> <p>6 mom.⁵ Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående<br>person egendom till företaget, skall vid vinstberäkningen vederlaget tas<br>upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens<br>marknadsvärde. Av punkt 14 andra stycket av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) framgår att överskjutande del av</p> <p>vederlaget skall beskattas som intäkt</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller inte när hela vederlaget<br>enligt det där angivna lagrummet<br>skall beskattas som intäkt av tjänst.<br>I sådana fall skall avyttringen inte<br>till någon del beaktas vid beräkning<br>av överlåtarens inkomst av kapital.</p> <p>av tjänst.</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller inte när hela vederlaget<br>enligt punkt 14 tredje stycket av<br>anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen skall beskattas som<br>intäkt av tjänst. I sådana fall skall<br>avyttringen inte till någon del<br>beaktas vid beräkning av överlåta-<br>rens inkomst av kapital.</p> <p>Vid avyttring som avses i första<br>stycket får vinsten inte beräknas<br>enligt 25 § 9 mom. eller 26 § 7<br>mom. Vid nu sagts gäller dock inte<br>om den avyttrade egendomen helt<br>eller till huvudsaklig del skall<br>användas i företagets näringsverk-<br>samhet.</p> <p>Skattemyndigheten får om syn-<br>nerliga skäl föreligger efter ansök-<br>an medge undantag från bestäm-<br>melserna i tredje stycket. Skatte-<br>myndighetens beslut får överklagas<br>hos riksskatteverket. Riksskattever-<br>kets beslut får inte överklagas.</p> <p>25 §</p> <p>6 mom.⁶ Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet<br>skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid<br>tillämpning av den beloppsgräns som anges i 4 mom. första stycket skall<br>dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. På den skat-<br>tskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i stället<br>för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett belopp som<br>motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbe-<br>loppet som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde<br>vid avyttringstillfället. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal<br>tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än<br>10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på<br>den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona<br>per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.</p> <p>19</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller<br>i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen<br>(1970:988).</p> <p>Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i 2<br>mom. andra stycket, skall så stor del av det för hela fastigheten<br>beräknade omkostnadsbeloppet anses belöpa på den del av fastigheten<br>som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens<br>hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i<br>förfoganderätten. Den som enligt 2 mom. fjärde stycket erhåller avdrag<br>från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får<br>inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa<br>ersättningar.</p> <p>Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en<br>fastighet, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet<br>för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den<br>andel av omkostnadsbeloppet för fastigheten, som belöpt på den avyttrade<br>fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen<br>ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses<br>överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart före<br>avyttringen av fastighetsdelen.</p> <p>Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige<br>under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom.<br>andra stycket. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från<br>mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988),<br>skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat<br>med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken<br>som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.</p> <p>Beräknas omkostnadsbeloppet vid<br>avyttring av återstoden av fastig-<br>heten eller del därav med ledning<br>av ett taxeringsvärde som åsatts<br>efter det att delavyttringen, mar-<br>kupplåtelsen eller marköverför-<br>ingen m.m. ägt rum, är bestämmel-<br>serna i de två föregående styckena<br>icke tillämpliga.</p> <p>8 m o m. Avyttras en fastighet<br>som har förvärvats som ersättning<br>för en annan fastighet och medgavs<br>uppskov med beskattningen av<br>realisationsvinst som uppkom när<br>denna fastighet avyttrades, skall<br>omkostnadsbeloppet minskas i<br>motsvarande mån.</p> <p>8 mom. Avyttras en fastighet<br>som har förvärvats som ersättning<br>för en annan fastighet och har<br>uppskov medgetts enligt lagen<br>(1978:970) om uppskov med be-<br>skattning &amp;N realisationsvinst, skall<br>omkostnadsbeloppet minskas i<br>motsvarande mån.</p> <p>Av lagen (1993:000) om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att vid avyttring av en<br>fastighet som är ersättningsbostad</p> <p>20</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>9 mom.⁸ Vinst när fysisk per-<br>son avyttrar sådan privatbo-<br>stadsfastighet som omfattar hans<br>permanentbostad får beräknas till<br>30 procent av vederlaget för fas-<br>tigheten. Som permanentbostad<br>räknas sådan privatbostad där den<br>skattskyldige varit bosatt under<br>minst ett år närmast före avytt-<br>ringen under förutsättning att han<br>inte dessförinnan innehaft bostaden<br>mer än ett år utan att vara bosatt<br>där samt att han erlade ett mark-<br>nadsmässigt vederlag vid förvärvet.<br>Som permanentbostad räknas dock<br>alltid sådan privatbostad där den<br>skattskyldige varit bosatt under<br>minst tre år av de senaste fem<br>åren.</p> <p>Vinst när fysisk person och döds-<br>bo avyttrar annan privatbostadsfas-<br>tighet än nu sagts får beräknas till<br>60 procent av vederlaget för den<br>avyttrade egendomen.</p> <p>Vinst vid avyttring av näringsfas-<br>tighet får beräknas genom att ett<br>belopp motsvarande 90 procent av<br>vederlaget för fastigheten minskas<br>med värdeminskningsavdrag m.m.<br>som tagits upp till beskattning<br>enligt bestämmelserna i punkt 5 av<br>anvisningarna till 22 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p> <p>För privatbostadsfastighet som<br>under den skattskyldiges innehav<br>varit näringsfastighet under något<br>av de tre närmaste åren före avyt-<br>tringstillfället skall i stället för vad<br>som stadgas i första och tredje<br>styckena gälla att vinsten<br>får beräknas med tillämpning av<br>fjärde stycket.</p> <p>10 mom.⁹ Vinst vid avyttring<br>av privatbostadsfastighet får alltid<br>beräknas till 30 procent av veder-<br>laget för den avyttrade fastigheten<br>om</p> <p>1) fastigheten tagits i anspråk<br>genom expropriation eller liknande<br></p> <p>omkostnadsbeloppet skall minskas<br>på sätt som där anges.</p> <p>9 mom. Har en fastighet<br>förvärvats före år 1952 skall den<br>anses förvärvad den 1 januari<br>1952. Ingångsvärdet skall därvid<br>anses utgöra 150 procent av<br>fastighetens taxeringsvärde för år<br>1952. Det vid förvärvet erlagda<br>vederlaget för fastigheten får dock<br>användas som ingångsvärde om<br>den skattskyldige kan visa att<br>köpeskillingen överstigit 150<br>procent av taxeringsvärdet för år<br>1952. Fanns taxeringsvärde inte<br>åsatt för år 1952 får motsvarande<br>värde uppskattas med ledning av<br>taxeringsvärdet för den fastighet, i<br>vilken den avyttrade egendomen<br>ingått, eller det närmast därefter<br>åsatta taxeringsvärdet. Hänsyn<br>skall vid vinstberäkningen inte tas<br>till kostnader och avdrag som<br>belöper på tid före år 1952.</p> <p>21</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>förfarande eller annars avyttrats<br>under sådana förhållanden att<br>tvångsavyttring måste anses vara<br>för handen och det inte skäligen<br>kan antas att avyttringen skulle ha<br>ägt rum även om tvång inte före-<br>legat,</p> <p>2) avyttringen av en fastighet<br>utgör ett led i åtgärder för jord-<br>brukets eller skogsbrukets yttre<br>rationalisering samt om</p> <p>3) fastigheten avyttrats till staten<br>därför att fastigheten på grund av<br>flygbuller inte kan bebos utan<br>påtaglig olägenhet.</p> <p>Detsamma gäller om den skatt-<br>skyldige fått engångsersättning för<br>inskränkning i förfoganderätten till<br>sin fastighet enligt naturvårdslagen<br>(1964:822) eller för motsvarande<br>inskränkningar enligt andra författ-<br>ningar.</p> <p>11 mom.¹⁰ Från vinst vid avytt-<br>ring av en näringsfastighet, beräk-<br>nad enligt bestämmelserna i 1-70<br>mom., skall för fysisk person och<br>dödsbo dras av ett belopp motsvar-<br>ande det underskott som för det år<br>fastigheten avyttrats redovisas i den<br>förvärvskälla vartill fastigheten<br>varit att hänföra. Avdraget får inte<br>överstiga vinsten före avdraget.</p> <p>70 m o m. Från vinst vid<br>avyttring av en näringsfastighet,<br>beräknad enligt bestämmelserna i<br>1-9 mom., skall för fysisk person<br>och dödsbo dras av ett belopp<br>motsvarande det underskott som<br>för det år fastigheten avyttrats<br>redovisas i den förvärvskälla vartill<br>fastigheten varit att hänföra.<br>Avdraget får inte överstiga vinsten<br>före avdraget.</p> <p>77 mom. Vid avyttring av<br>privatbostadsfastighet är 50<br>procent av vinsten skattepliktig. År<br>den avyttrade egendomen<br>näringsfastighet är 90 procent av<br>vinsten skattepliktig. Uppkommer<br>förlust är i förra fallet 50 procent<br>och i det senare 63 procent av<br>förlusten avdragsgill.</p> <p>22</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>26 §</p> <p>4 mom.&quot; Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bo-<br>stadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses<br>som köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i<br>samband med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter)<br>skall också räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen för lägenheten satts<br>ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet<br>reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.</p> <p>Kapitaltillskott — utöver insats<br>enligt första stycket — som under<br>innehavet har lämnats till bo-<br>stadsrättsföreningen får räknas in i<br>omkostnadsbeloppet endast om<br>tillskotten har varit avsedda att<br>användas av föreningen för amorte-<br>ring av lån eller för finansiering av<br>förbättringsarbeten på fastigheten.<br>Tillskotten för amorteringar skall<br>anses ha uppgått till ett belopp<br>motsvarande bostadsrättens andel<br>av de amorteringar som föreningen<br>har gjort under innehavet. Om<br>föreningen har finansierat amorte-<br>ring av ett lån genom upptagande<br>av ett nytt lån medräknas inte den<br>amorteringen vid beräkningen av<br>kapitaltillskott som skall ingå i om-<br>kostnadsbeloppet. Beräkningen av<br>tillskotten för amorteringar som<br>belöper på bostadsrätten sker med<br>tillämpning av andelsförhållandena<br>vid avyttringstidpunkten. För att ett<br>tillskott för finansiering av förbätt-<br>ringsarbeten skall få beaktas ford-<br>ras att tillskottet har använts för ett<br>bestämt förbättringsarbete och att<br>tillskott som bostadsrättshavarna<br>har lämnat för arbetet i fråga sam-<br>manlagt har uppgått till minst<br>3 000 kronor multiplicerat med<br>antalet deltagande bostadsrätter.<br>Vid vinstberäkningen får hänsyn<br>inte tas till kapitaltillskott som skett<br>före år 1974.</p> <p>7 mom.'² Vinst när fysisk<br>person avyttrar sådan bostadsrätt<br>som med tillämpning av 25 § 9 mo-<br>m. andra stycket skall anses avse<br>hans permanentbostad får beräknas<br>till 30 procent av vederlaget för<br>bostadsrätten. Vinst när fysisk</p> <p>Kapitaltillskott — utöver insats<br>enligt första stycket — som under<br>innehavet har lämnats till bostads-<br>rättsföreningen får räknas in i<br>omkostnadsbeloppet endast om till-<br>skotten har varit avsedda att använ-<br>das av föreningen för amortering<br>av lån eller för finansiering av<br>förbättringsarbeten på fastigheten.<br>Tillskotten för amorteringar skall<br>anses ha uppgått till ett belopp<br>motsvarande bostadsrättens andel<br>av de amorteringar som föreningen<br>har gjort under innehavet. Om<br>föreningen har finansierat amorte-<br>ring av ett lån genom upptagande<br>av ett nytt lån medräknas inte den<br>amorteringen vid beräkningen av<br>kapitaltillskott som skall ingå i om-<br>kostnadsbeloppet. Beräkningen av<br>tillskotten för amorteringar som<br>belöper på bostadsrätten sker med<br>tillämpning av andelsförhållandena<br>vid avyttringstidpunkten. För att ett<br>tillskott för finansiering av förbätt-<br>ringsarbeten skall få beaktas ford-<br>ras att tillskottet har använts för ett<br>bestämt förbättringsarbete och att<br>tillskott som bostadsrättshavarna<br>har lämnat för arbetet i fråga sam-<br>manlagt har uppgått till minst<br>3 000 kronor multiplicerat med<br>antalet deltagande bostadsrätter.</p> <p>7 mom. Har en bostadsrätt<br>förvärvats före år 1974 skall den<br>anses förvärvad den 1 januari<br>1974. Ingångsvärdet skall därvid<br>anses utgöra 150 procent av bo-<br>stadsrättens andel av bostadsrätts-<br>föreningens behållna förmögenhet</p> <p>23</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>person eller dödsbo avyttrar<br>bostadsrätt avseende annan<br>privatbostad får beräknas till 60<br>procent av vederlaget för<br>bostadsrätten.</p> <p>Vinst vid avyttring av bostadsrätt<br>som inte är privatbostad får beräk-<br>nas till 90 procent av vederlaget<br>för bostadsrätten.</p> <p>För privatbostad som under den<br>skattskyldiges innehav varit att<br>hänföra till näringsverksamhet<br>under något av de tre närmaste<br>åren före avyttringstillfället skall i<br>stället för vad som stadgas i första<br>stycket gälla att vinsten får<br>beräknas med tillämpning av andra<br>stycket.</p> <p>8 mom.'³ Vinst vid avyttring<br>av privatbostad under sådana<br>omständigheter som avses i 25 §<br>10 mom. får alltid beräknas till 30<br>procent av vederlaget för den<br>avyttrade bostadsrätten.</p> <p>9 mom.'⁴ Från vinst vid avytt-<br>ring av en bostadsrätt som inte är<br>privatbostad, beräknad enligt be-<br></p> <p>nämnda dag, beräknad med<br>utgångspunkt i taxeringsvärdet för<br>år 1974 på föreningens fastighet<br>och med hänsyn till föreningens<br>övriga tillgångar och skulderna<br>enligt bokslutet för det räken-<br>skapsår som har avslutats närmast<br>före ingången av år 1974. Det vid<br>förvärvet erlagda vederlaget får<br>dock tas upp som ingångsvärde,<br>om den skattskyldige kan visa att<br>det överstiger 150 procent av an-<br>delen i föreningens behållna för-<br>mögenhet den 1 januari 1974. Vid<br>bestämningen av vederlaget skall i<br>detta fall bortses från om medel vid<br>förvärvet av lägenheten fanns<br>innestående på inre<br>reparationsfond eller någon annan<br>inom föreningen bildad fond, som<br>var avsedd för reparation och<br>underhåll av upplåtna lägenheter.<br>Fanns taxeringsvärde inte åsatt för<br>år 1974 får motsvarande värde<br>uppskattas med ledning av det<br>närmast därefter åsatta<br>taxeringsvärdet. Hänsyn får vid<br>vinstberäkningen inte tas till<br>kostnader och avdrag som belöper<br>på tid före år 1974.</p> <p>8 m o m. Av lagen (1993:000)<br>om uppskovsavdrag vid byte av<br>bostad framgår att vid avyttring av<br>en bostadsrätt som är ersättnings-<br>bostad omkostnadsbeloppet skall<br>minskas på sätt som där anges.</p> <p>9 mom. Från vinst vid avytt-<br>ring av en bostadsrätt som inte är<br>privatbostad, beräknad enligt be-</p> <p>24</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>stämmelserna i 1-8 mom., skall för<br>fysisk person och dödsbo dras av<br>ett belopp motsvarande det under-<br>skott som för det år bostadsrätten<br>avyttrats redovisas i den förvärvs-<br>källa vartill bostadsrätten varit att<br>hänföra. Vad nu sagts gäller inte i<br>den mån underskottet tagits i an-<br>språk för sådant avdrag som avses<br>i 25 § 11 mom. Avdraget får inte<br>överstiga vinsten före avdraget.<br></p> <p>stämmelserna i 1-8 mom., skall för<br>fysisk person och dödsbo dras av<br>ett belopp motsvarande det under-<br>skott som för det år bostadsrätten<br>avyttrats redovisas i den förvärvs-<br>källa vartill bostadsrätten varit att<br>hänföra. Vad nu sagts gäller inte i<br>den mån underskottet tagits i an-<br>språk för sådant avdrag som avses<br>i 25 § 10 mom. Avdraget får inte<br>överstiga vinsten före avdraget.</p> <p>10 mom. Vid avyttring av<br>bostadsrätt som är privatbostad är<br>50 procent av vinsten skattepliktig.<br>Är bostadsrätten inte privatbostad<br>är 90 procent av vinsten<br>skattepliktig. Uppkommer förlust är<br>i förra fallet 50 procent och i det<br>senare 63 procent av förlusten<br>avdragsgill.</p> <p>4.¹⁵ Avyttras fastighet före utgången av år 1999 får - i andra fall än när<br>delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller delägare<br>närstående person avyttrar fastighet till företaget - omkostnadsbeloppet<br>beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om<br>avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. avsedda<br>förbättringskostnader m.m. som lagts ned på fastigheten under tiden<br>mellan den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av<br>punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) i deras lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande gälla.</p> <p>a) Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda<br>belopp för vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till<br>prisutvecklingen från det åttonde året efter det år då fastigheten för-<br>värvades respektive kostnaden lades ned.</p> <p>b) Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall<br>omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året<br>efter sistnämnda år.</p> <p>c) Värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad<br>vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren<br>räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det<br>år kostnaden lades ned.</p> <p>d) Tidigareläggning får inte ske med mer än åtta år.</p> <p>e) Tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångsvärde<br>och förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger<br>ett belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga<br>fastigheten minskat med förbättringskostnader som under den skatt-<br>skyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då<br>fastigheten avyttrades eller under något av de sju närmast föregående<br>åren. Sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader på den</p> <p>25</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>ursprungliga fastigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda<br>kostnaderna har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttringen av<br>denna fastighet.</p> <p>f) Tidigareläggning får — om ersättningsfastigheten förvärvats före<br>förvärvet av den ursprungliga fastigheten eller tidigare än åtta år före<br>avyttringen av den ursprungliga fastigheten — inte leda till att<br>ersättningsfastigheten anses förvärvad före avyttringen av nämnda<br>fastighet.</p> <p>Beräknas omkostnadsbeloppet<br>enligt bestämmelserna i första<br>stycket skall sådan kvotering av<br>vinsten som avses i 25 § 11 mom.<br>ej ske.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas — med<br>undantag för bestämmelserna om avdrag för förluster i 2 § 1 mom. sista<br>stycket, 25 § 11 mom. och 26 § 10 mom. — på avyttringar som skett den<br>8 september 1993 och senare. Reglerna om avdrag för förluster i nämnda<br>lagrum tillämpas på avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.</p> <p>2. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september 1993<br>— den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 1,<br>bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den<br>skattskyldige yrkar det.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>³Senaste lydelse 1993:939.</p> <p>⁴Senaste lydelse 1993:939.</p> <p>⁵Senaste lydelse 1991:181.</p> <p>⁶Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>⁷Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>^Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>⁹Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>¹⁰Senaste lydelse 1990:1422.</p> <p>&quot;Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>¹²Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>^l3Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>¹⁴Senaste lydelse 1990:1422.</p> <p>¹⁵Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>26</p> <h4>2.4 Förslag till</h4> <h4>Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 13 §§ skatteregisterlagen<br>(1980:343)’ skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslagen lydelse</p> <p>7 §²</p> <p>För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5<br>och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</p> <p>1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som<br>enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag<br>och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter.</p> <p>2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller<br>mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §<br>taxeringslagen (1990:324) eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärde-<br>skatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod,<br>skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller<br>underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida<br>bokföringsskyldighet har fullgjorts.</p> <p>3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om<br>innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om<br>återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen<br>för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift<br>enligt uppbördslagen (1953:272), lagen om mervärdeskatt, lagen<br>(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen<br>(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen<br>(1990:912) om nedsättning av socialavgifter och lagen (1951:763) om<br>beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter<br>om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller<br>avgifter.</p> <p>4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.</p> <p>5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och<br>med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att<br>laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-<br>het.</p> <p>6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.</p> <p>7. Uppgifter som skall lämnas i<br>förenklad självdeklaration, allmän<br>självdeklaration enligt 2 kap. 13 §<br>första stycket punkterna 2-4 och<br>andra stycket lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter samt<br>uppgifter som skall lämnas enligt 2<br>kap. 25 § lagen om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter.</p> <p>7. Uppgifter som skall lämnas i<br>förenklad självdeklaration, allmän<br>självdeklaration enligt 2 kap. 10 §<br>första stycket punkterna 2-4 och<br>andra stycket lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter samt<br>uppgifter som skall lämnas enligt 2<br>kap. 25 § lagen om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter.</p> <p>27</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej</p> <p>skälen för beslutet, uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. upp-<br>bördslagen samt uppgift om anledning till att överskjutande skatt inte helt<br>betalas ut med återbetalningskort.</p> <p>9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-<br>demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om<br>ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</p> <p>10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</p> <p>11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-<br>delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</p> <p>12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från<br>sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring.</p> <p>13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,<br>beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som<br>ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera<br>ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fas-<br>tighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.</p> <p>14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt<br>beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid<br>för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat<br>sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen om<br>mervärdeskatt.</p> <p>15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är<br>näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta<br>emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots<br>nummer och typ.</p> <p>16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-<br>skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjö-<br>mansskatt.</p> <p>17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</p> <p>18. &nbsp;Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan<br>beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och<br>belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskost-<br>nader.</p> <p>19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om<br>fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.</p> <p>20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift<br>och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om<br>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för<br>bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut<br>om sådan skattereduktion.</p> <p>21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för<br>byte av bosättningsland.</p> <p>22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i<br>2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgif-<br>ter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncembalan-<br>somslutning för koncernmoderföretag.</p> <p>23. Uppgift som skall lämnas<br>enligt 2 kap. 17 § andra stycket</p> <p>28</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter samt<br>uppgift om uppskovsavdrag enligt<br>lagen (1993:000) om upp-<br>skovsavdrag vid byte av bostad.</p> <p>10 §³</p> <p>Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas<br>endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt<br>som anges i andra-femte styckena.</p> <p>Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som<br>avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter<br>därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.</p> <p>Skattemyndigheten får vidare ha<br>terminalåtkomst till uppgifter som<br>avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,<br>20 och 21 och som hänför sig till<br>länet eller gäller skattskyldig som<br>beskattas i länet.</p> <p>Riksskatteverket får ha terminal-</p> <p>Skattemyndigheten får vidare ha<br>terminalåtkomst till uppgifter som<br>avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,<br>20, 21 och 23 och som hänför sig<br>till länet eller gäller skattskyldig<br>som beskattas i länet.</p> <p>Riksskatteverket får ha terminal-</p> <p>åtkomst till uppgifter som avses i 5<br>och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-22.</p> <p>åtkomst till uppgifter som avses i 5<br>och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23.</p> <p>Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skat-<br>teregistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.<br>Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva<br>åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt<br>7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad<br>som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller<br>annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 §<br>1 får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag</p> <p>där någon som avses i tredje meningen är delägare.</p> <p>13 §⁴</p> <p>Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter<br>i register enligt denna lag som hänför sig till viss beskattningsperiod<br>gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket</p> <p>perioden gick ut.</p> <p>Uppgifter som avses i 5 §, med<br>undantag av de i första stycket 5,<br>6 § och 7 § 3, med undantag av<br>uppgifter om beslut om återkallelse<br>av skattsedel på preliminär F-skatt,<br>får bevaras även efter utgången av<br>den tid som anges i första stycket.<br>Detsamma gäller uppgifter om</p> <p>Uppgifter som avses i 5 §, med<br>undantag av de i första stycket 5,<br>6 §, 7 § 3, med undantag av<br>uppgifter om beslut om återkallelse<br>av skattsedel på preliminär F-skatt<br>och 7 § 23, med undantag av<br>uppgift om uppskovsavdrag enligt<br>lagen (1993:000) om uppskovsav-<br>drag vid byte av bostad, får beva-<br>ras även efter utgången av den tid</p> <p>29</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>som anges i första stycket. Det-<br>samma gäller uppgifter om</p> <p>1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan<br>person, personnummer för denne,</p> <p>2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,</p> <p>3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart<br>på kontrolluppgift om inkomst av kapital,</p> <p>4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit<br>inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,</p> <p>5. ingående och utgående mervärdeskatt samt särskilt investeringsav-<br>drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt.</p> <p>Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av<br>det år under vilket revisionen avslutades.</p> <p>Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för<br>uppgifter som avses i första eller tredje stycket.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering såvitt avser 7 § 7 och i övrigt vid 1994 års<br>taxering.</p> <p>'Lagen omtryckt 1983:143.</p> <p>²Senaste lydelse 1993:673.</p> <p>³Senaste lydelse 1993:469.</p> <p>⁴Senaste lydelse 1992:1190</p> <p>30</p> <p>2.5 Förslag till &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^ProP- 1993/94:45</p> <h4>Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor</h4> <p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1987:813) om homosexuella<br>sambor¹ skall införas en ny punkt, 14, av följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall<br>vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser<br>tillämpas även på de homosexuella samborna:</p> <p>1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,</p> <p>2. ärvdabalken,</p> <p>3. jordabalken,</p> <p>4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,</p> <p>5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,</p> <p>6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde<br>stycket av anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till<br>33 § kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p> <p>8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,</p> <p>9. bostadsrättslagen (1991:614),</p> <p>10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),</p> <p>11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,</p> <p>12. 5 kap. 18 § tredje stycket<br>fastighetsbildningslagen</p> <p>(1970:988), samt</p> <p>13. 10 § insiderlagen<br>(1990:1342).</p> <p>12. 5 kap. 18 § tredje stycket<br>fastighetsbildningslagen</p> <p>(1970:988),</p> <p>13. 10 § insiderlagen<br>(1990:1342), samt</p> <p>14. lagen (1993:000) om upp-<br>skovsavdrag vid byte av bostad.</p> <p>Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara<br>ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på avyttringar<br>av sådana bostäder som omfattas av bestämmelserna i lagen (1993:000)<br>om uppskovsavdrag vid byte av bostad.</p> <p>'Senaste lydelse 1993:935.</p> <p>31</p> <p>2.6 Förslag till &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:45</p> <h4>Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 § och 3 kap. 45 § lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Nuvarande lydelse</p></td><td> <p>Föreslagen lydelse<br>2 kap.</p> <p>17 §’</p></td></tr> </table> <p>Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller lös<br>egendom eller betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta, skall han i<br>självdeklarationen lämna de uppgifter som behövs för att beräkna<br>skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige<br>under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana<br>förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av<br>fastighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den<br>är beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i</p> <table border="1"> <tr><td> <p>självdeklarationen.</p></td><td> <p>Den som vid beskattningsårets<br>utgång äger en sådan ersättnings-<br>bostad som avses i lagen<br>(1993:000) om uppskovsavdrag vid<br>byte av bostad skall i självdeklara-<br>tionen lämna uppgift om</p> <p>1. storleken på det belopp som<br>enligt 10 § nämnda lag skall dras<br>ifrån omkostnadsbeloppet när<br>ersättningsbostaden avyttras och</p> <p>2. &nbsp;ersättningsbostadens beteck-<br>ning samt, om ersättningsbostaden<br>utgörs av bostad som avses i 11 §<br>andra meningen lagen om uppskov-<br>savdrag vid byte av bostad, öre-<br>ningens eller bolagets organisatio-<br>nsnummer och namn.</p> <p>Har äganderätten till en<br>ersättningsbostad under beskatt-<br>ningsåret övergått till annan genom<br>arv, testamente, bodelning med<br>anledning av makes eller sambos<br>död eller gåva skall självdeklara-<br>tionen lämnas sådan uppgift som<br>avses i andra stycket 1 samt upp-<br>gift om den nye ägarens namn,<br>adress och personnummer.</p></td></tr> </table> <p>32</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>3 kap.</p> <p>45 §²</p> <p>Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en<br>bostadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret var<br>av det slag som anges i 2 § 7 mom. första stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt. Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som<br>har anmälts till föreningen och innehålla uppgift om</p> <p>a) lägenhetens beteckning,</p> <p>b) &nbsp;överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer,<br>organisationsnummer eller adress,</p> <p>c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt<br>tidpunkten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,</p> <p>d) storleken av sådana kapital-<br>tillskott som överlåtaren enligt 26 §<br>4 mom. andra stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt får räkna in i<br>omkostnadsbeloppet samt</p> <p>e) bostadsrättens andel av in-<br>nestående medel på inre repara-<br>tionsfond eller liknande fond vid</p> <p>d) &nbsp;&nbsp;storleken av sådana<br>kapitaltillskott som överlåtaren<br>enligt 26 § 4 mom. andra stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt får<br>räkna in i omkostnadsbeloppet,</p> <p>e) bostadsrättens andel av in-<br>nestående medel på inre repara-<br>tionsfond eller liknande fond vid</p> <p>förvärvs — respektive avyttringstid-<br>punkten.</p> <p>förvärvs — respektive avyttringstid-<br>punkten samt</p> <p>f) bostadsrättens andel av före-<br>ningens behållna förmögenhet den<br>1 januari 1974 beräknad enligt<br>26 § 7 mom. lagen om statlig<br>inkomstskatt, om överlåtarens<br>örvärv skett före år 1974.</p> <p>Om överlåtelsen avser en bostadsrätt som har förvärvats före år 1974</p> <p>behöver någon uppgift enligt första stycket e avseende förhållandena vid<br>förvärvstidpunkten inte lämnas. Har förvärvet skett före den 1 juli 1982<br>behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas.</p> <p>Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna<br>ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisa-<br>tionsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.</p> <p>Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 §, bevara det<br>underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1994 års taxering.</p> <p>'Senaste lydelse 1990:1424.</p> <p>²Senaste lydelse 1991:1856.</p> <p>3 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 45</p> <p>33</p> <h3>3 Ärendet och dess beredning</h3> <p>Regeringens förslag om nya uppskovsregler för bostäder och ändringarna<br>av reavinstreglema för fastigheter och bostadsrätter och annan anslutande<br>lagstiftning bygger på ett beredningsarbete som utförts inom Finansdepar-<br>tementet. Samråd har skett med Riksskatteverket.</p> <p>Regeringens skrivelse 1993/94:2</p> <p>De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och<br>— med undantag för vad som föreslås i fråga om förlustavdrag —<br>tillämpas på avyttringar från och med den 8 september 1993.</p> <p>Regeringen beslöt den 2 september 1993 i enlighet med 2 kap. 10 §<br>regeringsformen att till riksdagen överlämna en skrivelse med med-<br>delande om kommande förslag till lagstiftning om uppskovsregler vid<br>bostadsbyten, m.m. Skrivelsen, som finns återgiven i bilaga 1, överläm-<br>nades till riksdagen den 7 september 1993.</p> <p>Lagrådet, m.m.</p> <p>Regeringen beslöt den 2 september 1993 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 2. I bilagan har endast tagits med<br>lagrådsremissens förslag till lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>och förslaget till lag om ändringar i lagen (1947:571) om statlig<br>inkomstskatt. Övriga lagförslag i lagrådsremissen överensstämmer med<br>propositionens förslag.</p> <p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet föreslår vissa ändringar<br>av i huvudsak formell natur. Regeringen har i propositionen följt<br>Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i<br>lagtexten. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i specialmotiveringen<br>till ändringarna i de berörda lagarna.</p> <p>Frågan om behovet av vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343)<br>berördes i lagrådsremissen utan att något förslag presenterades. De för-<br>slag till sådana ändringar som regeringen nu lägger fram har därför av<br>tidsskäl inte kunnat granskas av Lagrådet. Datainspektionen har yttrat sig<br>över förslaget (dnr 3832/93) och har förklarat sig inte ha några erin-<br>ringar.</p> <h3>4 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.</h3> <h4>4.1 Inledning</h4> <p>Det har i den allmänna debatten framförts stark kritik mot reglerna om<br>reavinstbeskattning av villor och bostadsrätter. Kritiken har särskilt tagit<br>sikte på den situationen att beskattning skall ske även när en ny bostad<br>förvärvas.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>34</p> <p>Frågan om reavinstbeskattningen av bostäder har berörts av Utred- Prop. 1993/94:45<br>ningen om statens stöd för bostadsfinansieringen. I betänkandet Av-<br>reglerad bostadsmarknad, del II, (SOU 1992:47), anförs att den<br>nuvarande reavinstbeskattningen av bostäder är skadlig och så snart som<br>möjligt bör förändras. Utredningen konstaterar vidare att starka skäl,<br>såväl samhällsekonomiska som sociala, talar för att reavinstbeskattning<br>av villor och bostadsrätter inte bör ske om försäljningen sker för att<br>skaffa en annan bostad. Härigenom skulle ett av hindren för rörligheten<br>på bostadsmarknaden undanröjas. Det samhällsekonomiska värdet av att<br>utnyttja det befintliga bostadsbeståndet på ett effektivare sätt och värdet<br>för de enskilda hushållen att kunna anpassa sitt boende efter förändrade<br>förhållanden skulle enligt utredningens uppfattning uppväga ett eventuellt<br>skattebortfall.</p> <p>Mot bakgrund av att frågan om nya regler för reavinstbeskattning av<br>villor och bostadsrätter bereddes i Finansdepartementet avstod utred-<br>ningen från att lägga fram ett eget förslag i frågan.</p> <p>Enligt regeringens mening är kritiken mot de nuvarande reglerna<br>befogad. Den s.k. flyttskatten bör därför slopas. Vi kommer i det<br>följande att lägga fram förslag till ett nytt uppskovssystem för villor och<br>bostadsrätter. Samtidigt redovisas förslag till vissa förändringar av<br>reavinstreglema avseende fastigheter och bostadsrätter som betingas av<br>det nya uppskovssystemet.</p> <p>Regeringens förslag om nya uppskovsregler omfattar inte s.k.<br>andelslägenheter. Anledningen är följande. Andelslägenheter hänförs i<br>skattemässig mening — till skillnad från villor och bostadsrätter — alltid<br>ill kategorin näringsfastigheter. Reavinstbeskattningen av näringsfastighe-<br>ter, villor och bostadsrätter sker dock i ett och samma inkomstslag,<br>inkomstslaget kapital.</p> <p>Utredningen om beskattning av inkomster hos enskilda näringsidkare<br>och handelsbolag har i betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU<br>1991:100) föreslagit att reavinster hänförliga till näringsfastigheter skall<br>beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om utredningens förslag<br>genomförs skulle uppskovsregler omfattande såväl villor och bostadsrätter<br>som andelslägenheter bli förhållandevis komplicerade. Betänkandet har<br>remissbehandlats och frågan om den framtida reavinstbeskattningen av<br>näringsfastigheter övervägs nu inom Finansdepartementet.</p> <p>Vi gör den bedömningen att det är angeläget att de nya uppskovsregler-<br>na kan börja tillämpas så snart som möjligt. Frågan om hur andelslägen-<br>heterna skall behandlas i uppskovshänseende måste därför anstå tills<br>vidare.</p> <h4>4.2 Allmänna överväganden</h4> <p>När skattereformen genomfördes vid årsskiftet 1990/91 (prop.<br>1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:650 - 696) infördes för<br>fastigheter och bostadsrätter särskilda schablonregler för vinstberäkning-<br>en, de s.k. takreglerna. Syftet var bl.a. att begränsa skatteuttaget</p> <p>35<br></p> <p>beräknat enligt den konventionella metoden. Den mest förmånliga Prop. 1993/94:45<br>takregeln — avsedd att användas vid avyttring av permanentbostäder —<br>tillkom bl.a. för att ersätta de samtidigt avskaffade äldre uppskovsregler-<br>na som dock endast gällde fastigheter. Takregeln för permanentbostäder<br>innebär att skattens andel av vederlaget uppgår till 9 %. När skattesatsen<br>i inkomstslaget kapital sänks till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995 (prop.<br>1992/93:50, bet. 1992/93:SkU18, SFS 1992:1486) blir skatteandelen<br>7,5 %.</p> <p>Reglerna om reavinstbeskattning av villor och bostadsrätter har utsatts<br>för kritik och det har hävdats att den s.k. flyttskatten bör slopas.<br>Regeringen instämmer väsentligen i denna kritik. Det är enligt vår<br>uppfattning ett problem att reavinstbeskattning aktualiseras när en bostad<br>avyttras även om en ny förvärvas. I den allmänna debatten har det förts<br>fram exempel på bostadsrättsinnehavare som bytt identiska lägenheter i<br>samma fastighet med varandra och som enligt gällande regler har betalat<br>skatt på den reavinst som uppkommit genom bytena. På motsvarande sätt<br>skall en villaägare som säljer en villa och flyttar till annan ort, kanske på<br>grund av arbetsmarknadsskäl eller på grund av förändrade famil-<br>jeförhållanden, betala reavinstskatt även om han på den nya orten<br>förvärvar en ny och kanske dyrare bostad.</p> <p>Det kan alltså på goda grunder göras gällande att vinster som upp-<br>kommer när man säljer sin bostad och samtidigt köper en ny inte är jäm-<br>förbara med andra vinster. Ett bostadsbyte bör inte uppfattas som en<br>vinstrealisation i vanlig mening. I stället handlar det endast om att de<br>egna tillgångarna i form av en bostad flyttas till en annan bostad.<br>Skattereglerna bör utformas med denna utgångspunkt.</p> <p>Det finns också andra aspekter på den s.k. flyttskatten. Reavinstskatten<br>betalas normalt med medel som frigörs vid avyttringen. Beskattningen<br>innebär att en del av de medel som eljest skulle ingått i den kontanta<br>finansieringen av den nya bostaden inte är tillgängliga för detta ändamål.<br>Detta leder till att en högre del av förvärvskostnaden måste finansieras<br>genom lån, vilket innebär en ytterligare ekonomisk belastning för köparen<br>och dessutom att en del bostadsbyten inte går att genomföra.</p> <p>De nuvarande reglerna innebär således en hämmande faktor när det<br>gäller försäljningar av villor och bostadsrätter. Det finns anledning att tro<br>att många välmotiverade bostadsbyten inte genomförs på grund av skatte-<br>reglernas utformning. Reglerna hindrar därmed en från bl.a. arbets-<br>marknadspolitiska utgångspunkter önskvärd rörlighet på bostadsmarkna-<br>den. Vidare leder reglerna till ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga<br>bostadsbeståndet. Det är också angeläget att de enskilda hushållen kan<br>anpassa sitt boende till ändrade skatteregler och till ändrade bestämmelser<br>om statens stöd till boendet.</p> <p>Mot bakgrund av det sagda instämmer vi i de inledningsvis redovisade<br>synpunkter som framförts av Utredningen om statens stöd för bo-<br>stadsfinansieringen. Reavinstbeskattningen kan i nu avsedda fall, enligt<br>vår uppfattning, betecknas som en mindre ändamålsenlig skatt och det<br>framstår som angeläget att förändra reglerna.</p> <p>36</p> <p>En sådan förändring kan i princip ske på två olika sätt. Det ena är att Prop. 1993/94:45<br>slopa reavinstbeskattningen av bostäder. Det andra är att införa ett<br>uppskovssystem. Av i första hand rättviseskäl, men även av statsfinan-<br>siella skäl, är det inte lämpligt att slopa reavinstbeskattningen av<br>bostäder.</p> <p>Utgångspunkten för 1990 års skattereform var att alla slags kapital-<br>vinster skall beskattas. En annan sak är att det i vissa fall — t.ex. i fråga<br>om bostäder — kan finnas anledning att inte låta beskattningen slå igenom<br>fullt ut. Med denna utgångspunkt bör flyttskatteproblematiken därför<br>lösas genom ett nytt uppskovssystem. Ett sådant system bör innebära att<br>beskattningen av en vinst som uppkommit vid ett bostadsbyte skjuts upp<br>till dess att en permanentbostad säljs utan att någon ny bostad av det<br>slaget förvärvas.</p> <p>Mot bakgrund av vårt ställningstagande är det uppenbart att utform-<br>ningen av de uppskovsregler som fanns före skattereformen är av<br>intresse. Det kan till och med göras gällande att den enklaste åtgärden<br>vore att återinföra de äldre uppskovsreglerna sedan dessa kompletterats<br>med bestämmelser avseende bostadsrätterna. De äldre uppskovsreglerna<br>— som alltså inte omfattade bostadsrätter — fanns i lagen (1978:970) om<br>uppskov med beskattning av realisationsvinst, UppskovsL. Dessa<br>slopades i samband med skattereformen (SFS 1990:680). Ett förslag till<br>en ny uppskovslag hade dessförinnan lämnats i betänkandet Reavinst-<br>uppskov - Fastigheter (SOU 1985:38) av Kommittén för reavinstuppskov.<br>Förslaget har inte lett till lagstiftning.</p> <p>Reglerna i UppskovsL innebar sammanfattningsvis följande.</p> <p>Vid avyttring av ursprungsfastigheten redovisades en vinst och — på<br>den skattskyldiges yrkande — medgavs ett preliminärt uppskov med<br>beskattningen av denna vinst. Inom fyra år från avyttringen av ursprungs-<br>fastigheten skulle den skattskyldige redovisa ett nytt förvärv och han<br>medgavs då ett definitivt uppskov. Fyraårsfristen kunde under vissa<br>förutsättningar förlängas. Förvärvades ingen ersättningsfastighet inom den<br>föreskrivna tiden beskattades reavinsten genom ett särskilt förfarande som<br>motsvarade eftertaxering. Den skattskyldige skulle i samband med att det<br>preliminära uppskovet medgavs ge in en bankgaranti till skattemyn-<br>digheten.</p> <p>Det definitiva uppskovet omfattade hela vinsten om den förvärvade<br>fastigheten kostade minst lika mycket som den skattskyldige fått för den<br>avyttrade. Var ersättningsfastigheten billigare gällde särskilda regler. Vid<br>avyttring av ersättningsfastigheten skulle omkostnadsbeloppet minskas<br>med det indexuppräknade uppskovsbeloppet.</p> <p>Uppskovsreglerna var tillämpliga i två olika situationer. Den ena var<br>vid expropriation och andra liknande förfaranden. Under sådana förut-<br>sättningar fanns inget bosättningskrav och reglerna kunde tillämpas för<br>alla slags fastigheter. Enligt nuvarande terminologi omfattades såväl<br>näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter. Den andra situationen<br>avsåg frivilliga avyttringar av jordbruksfastigheter och schablontaxerade</p> <p>37<br></p> <p>villor. En av förutsättningarna för uppskov i frivilligfallen var att den Prop. 1993/94:45<br>skattskyldige var bosatt på den avyttrade fastigheten.</p> <p>De äldre uppskovsreglerna var i lagteknisk mening och i administrativt<br>hänseende tämligen invecklade. Det var för övrigt ett av de skäl som<br>åberopades för att uppskovsreglerna avskaffades och ersattes av 9-<br>procentsregeln (jfr prop. 1989/90:110 s. 410 ff). Enligt regeringens<br>uppfattning bör därför skatteproblemen i samband med bostadsbyten inte<br>lösas genom att de äldre reglerna återinförs. Ett ytterligare argument för<br>detta är att nya uppskovsregler utformade med de äldre som förebild i<br>väsentliga hänseenden skulle avvika från skattesystemets nuvarande<br>systematik. Härtill kommer att den lagstiftning som nu är aktuell<br>uteslutande tar sikte på den s.k. flyttskatten och inte den mer omfattande<br>reglering som fanns i UppskovsL.</p> <p>En enklare och mer systemenlig lösning för uppskov bör således väljas.<br>Reglerna bör så långt det är möjligt utformas med den grundläggande<br>inriktningen att innehav av flera bostäder efter varandra skall behandlas<br>som ett enda innehav. Detta innebär bl.a. att den vinst som på grund av<br>uppskovsreglerna inte beskattas vid ett bostadsbyte får samma karaktär<br>som orealiserad värdestegring. En annan utgångspunkt för den nya<br>uppskovslagstiftningen bör vara att reglerna skall gälla för bostadsbyten<br>i ordets verkliga mening. Med detta avses att den skattskyldige inom<br>förhållandevis kort tid sedan han avyttrat en bostad skaffar en annan och<br>bosätter sig där. Tidsgränserna för nyanskaffning och bosättning bör<br>således vara snävare än enligt UppskovsL. Hänsyn måste också tas till<br>den inte alldeles ovanliga situationen att en ny bostad köps innan den<br>gamla hunnit säljas. Reglerna bör också vara så utformade att kostnader<br>för ny-, till- och ombyggnad på en fastighet skall kunna räknas in i<br>vederlaget för ersättningsbostaden. Uppskov bör också kunna medges när<br>den skattskyldige förvärvar en obebyggd tomt och där bygger ett småhus.</p> <p>Regeringens förslag avseende de nya uppskovsreglerna och de därav<br>betingade justeringarna i reavinstreglema för fastigheter och bostadsrätter<br>kommer att redovisas i det följande. Som en utgångspunkt för den<br>fortsatta diskussionen bör emellertid redan här nämnas att vi i det<br>följande bl.a. kommer att föreslå att de s.k. takreglerna för villor och<br>bostadsrätter, 9- och 18-procentsreglema, slopas och ersätts av en regel<br>som innebär att 50 % av den konventionellt beräknade vinsten skall<br>utgöra skattepliktig vinst.</p> <p>De nya uppskovsreglerna bör placeras i en särskild lag, kallad Lag om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad, UAL.</p> <p>38</p> <h3>5 Ett nytt uppskovssystem</h3> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h4>5.1 Grunddragen i de nya reglerna</h4> <p>Regeringens förslag: Uppskovsreglerna byggs upp kring ett särskilt<br>avdrag, kallat uppskovsavdrag, som medges vid den taxering då<br>vinsten från den avyttrade bostaden, ursprungsbostaden, redovisas.<br>Reglerna gäller fysiska personer och — under vissa förutsättningar<br>— dödsbon. Frågan om tillämpning av uppskovsreglerna aktualiseras<br>vid högst två på varandra följande taxeringar. Den obeskattade<br>vinsten beaktas när ersättningsbostaden avyttras. Vid den försäljning-<br>en kan ett förnyat uppskov erhållas om förutsättningar för det<br>föreligger.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att de nya reglerna<br>utformas i så nära anslutning som möjligt till de befintliga reavinstregler-<br>na och till inkomstskattesystemet i stort. De nya bestämmelserna bör<br>således vara en integrerad del av kapitalbeskattningsreglerna och inte<br>utgöra ett undantag från dem. Uppskovet bör därför åstadkommas genom<br>ett särskilt avdrag, kallat uppskovsavdrag.</p> <p>Uppskovsavdrag medges, på den skattskyldiges begäran, vid den<br>taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisas. Allt efter omstän-<br>digheterna när det gäller tidpunkten för ersättningsförvärv och bosättning<br>aktualiseras uppskovsfrågan antingen enbart vid denna taxering eller<br>också vid denna och den därpå följande taxeringen. Hur stor del av<br>vinsten från ursprungsbostaden som omfattas av uppskovet kopplas till<br>frågan huruvida den nya bostaden kostade mer eller mindre än vad den<br>skattskyldige fick för den gamla. Obeskattad vinst från ursprungsbostaden<br>beaktas vid vinstberäkningen när ersättningsbostaden avyttras.</p> <p>När det gäller de tidsmässiga villkoren innebär vårt förslag följande.<br>Om en bostad avyttras ett visst år kan ersättningsförvärv ha skett tidigast<br>under året före avyttringsåret och senast under året därpå. Bosättning i<br>den ny förvärvade bostaden skall ha skett senast den 15 februari det andra<br>året efter avyttringen.</p> <p>Tidsfristerna för att skaffa en ersättningsbostad och bosätta sig där är<br>således snävare än enligt UppskovsL. Anledningen till detta är att de nya<br>uppskovsreglerna endast bör omfatta vad som i egentlig mening är ett<br>bostadsbyte.</p> <p>Reglerna bör gälla fysiska personer och — under vissa förutsättningar<br>— dödsbon.</p> <p>De grundläggande reglerna om det nya uppskovsavdraget finns i 1 §<br>UAL.</p> <p>39</p> <h3>5.2 Förutsättningar för uppskovsavdrag</h3> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h5>5.2.1 Den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden)</h5> <p>Privatbostad</p> <p>Regeringens förslag: Den grundläggande förutsättningen för att en<br>villa eller en bostadsrätt skall kunna vara en ursprungsbostad är att<br>egendomen vid avyttringen utgjorde en privatbostad i skatterättslig<br>mening. Endast en bostad i Sverige kan vara ursprungsbostad.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De nya uppskovsreglerna för bostäder<br>utgör en del av skattereglerna inom ramen för inkomstslaget kapital.<br>Bestämmelserna rör reavinstbeskattningen vid bostadsbyten och bör i<br>princip gälla sådana villor eller bostadsrätter som enligt nuvarande regler<br>omfattas av 9-procentsregeln. De bostäder som kan vara ursprungsbostä-<br>der utgörs alltså av sådana villor eller bostadsrätter som enligt be-<br>stämmelserna i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, utgör privat-<br>bostäder. Utgångspunkten är således att den avyttrade egendomen utgör<br>en privatbostadsfastighet eller en motsvarande bostadsrätt.</p> <p>Av bl.a. administrativa skäl bör en bostad i utlandet inte kunna vara<br>ursprungsbostad. Motsvarande gällde enligt UppskovsL.</p> <p>För att ett uppskovsavdrag skall kunna medges bör vidare fordras att<br>den avyttrade bostaden var den skattskyldiges på visst sätt definierade<br>permanentbostad eller — om villkoren för detta inte är uppfyllda — varit<br>föremål för expropriation eller liknande. Dessa två frågor behandlas i det<br>följande.</p> <p>Att reglerna om uppskovsavdrag endast kan komma i fråga för<br>ursprungsbostäder som är privatbostadsfastigheter eller motsvarande<br>bostadsrätter framgår, liksom att egendomen måste finnas i Sverige, av<br>2 § UAL.</p> <p>Permanentbostad</p> <p>Regeringens förslag: För att en bostad skall vara ursprungsbostad<br>krävs att den vid avyttringen utgjorde den skattskyldiges permanent-<br>bostad. Bostad som ägs av dödsbo kan inte vara permanentbostad.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de äldre uppskovsreglerna<br>fanns i de s.k. frivilligfallen ett krav på att den avyttrade egendomen<br>skulle omfatta den skattskyldiges permanenta bostad. Uppskov medgavs<br>endast om den skattskyldige varit bosatt på den avyttrade fastigheten<br></p> <p>40</p> <p>minst tre år i följd under den femårsperiod som inföll närmast före den<br>dag då avyttringen skedde (3 § första stycket UppskovsL). Vidare gällde<br>att den skattskyldige skulle anses bosatt på den fastighet där han<br>rätteligen skulle vara kyrkobokförd (3 § fjärde stycket UppskovsL).</p> <p>Den nuvarande 9-procentsregeln — som ersatte UppskovsL — innehåller<br>också ett bosättningskrav. Har bosättningen varat endast en viss kortare<br>tid är dock denna bestämmelse tillämplig endast om den skattskyldige<br>uppfyller vissa ytterligare villkor som inte direkt har med bosättningen<br>att göra. Uppfyller den skattskyldige bosättningsvillkoret och — om<br>bosättningen varat en kortare tid — de andra villkoren utgör bostaden en<br>&quot;permanentbostad&quot; och 9-procentsregeln är tillämplig.</p> <p>De nuvarande reglerna i 25 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, SIL, innebär följande. En villa eller en bostadsrätt som är<br>privatbostad blir permanentbostad redan efter ett års boende under<br>förutsättning att den skattskyldige förvärvat egendomen till ett marknads-<br>mässigt pris (&quot;prisvillkoret&quot;) och att den tid som han ägt fastigheten utan<br>att ha varit bosatt där inte överstiger ett år (&quot;sommarstugevillkoret&quot;). I<br>annat fall gäller att en privatbostad alltid är en permanentbostad om den<br>skattskyldige varit bosatt där i minst tre av de senaste fem åren. Det finns<br>ingen särskild definition av begreppet &quot;bosatt&quot;.</p> <p>Den inledningsvis förutskickade ändringen av reavinstreglema — att 9-<br>och 18-procentsreglerna tas bort — innebär bl.a. att frågan om en bostad<br>är permanentbostad eller ej kommer att sakna betydelse vid reavinstbe-<br>skattningen. Däremot bör uppskovsreglerna endast omfatta per-<br>manentbostäder varför bestämmelserna i frivilligfallen endast bör vara<br>tillämpliga på sådan egendom som enligt gällande rätt faller under<br>begreppet permanentbostad.</p> <p>Att utan justering flytta villkoren för 9-procentsregelns tillämpning från<br>reavinstreglema till de nya uppskovsreglerna torde emellertid inte vara<br>principiellt riktigt. När det gäller de villkor som aktualiseras utöver<br>kravet på viss tids bosättning — ''prisvillkoret&quot; och &quot;sommarstugevillkor-<br>et&quot; — kan konstateras att dessa tillkom mot bakgrund av att 9-procentsre-<br>geln innebär en definitiv skattelättnad. När det gäller möjligheten till<br>uppskov är utgångspunkten emellertid en annan. Ett uppskov innebär<br>endast att beskattningen skjuts framåt i tiden samtidigt som det inom<br>ramen för reavinstbeskattningen inte längre är någon skillnad på<br>permanentbostäder och andra bostäder. Slutsatsen blir därför att den nya<br>bestämmelsen inte skall innehålla villkor motsvarande ”prisvillkoret&quot; eller<br>&quot;sommarstugevillkoret&quot;.</p> <p>Regeringens förslag är alltså att uppskovsreglerna skall vara tillämpliga<br>om den skattskyldige har bott i bostaden minst ett år närmast före<br>avyttringen eller minst tre av de senaste fem åren. En bostad där dessa<br>villkor uppfylls är den skattskyldiges uppskovsgilla permanentbostad.</p> <p>Inledningsvis har regeringen angett att reglerna också skall omfatta den<br>situationen att ursprungsbostaden avyttras först efter det att en ersätt-<br>ningsbostad anskaffats. Denna fråga kommer att beröras ytterligare i det<br>följande. Frågeställningen har emellertid betydelse för permanentbo-<br></p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>41</p> <p>stadsbegreppet. Bakgrunden är denna. Om den skattskyldige förvärvar en<br>ny bostad och flyttar dit innan han sålt den gamla kan det hända att den<br>senare inte längre uppfyller de nyss nämnda villkoren för att vara en<br>uppskovsgill permanentbostad när den avyttras. Det är alltså nödvändigt<br>att komplettera permanentbostadsregeln med tanke på sådana fall.</p> <p>Vårt förslag innebär att om ersättningsbostaden skaffas innan ur-<br>sprungsbostaden har avyttrats får frågan om ursprungsbostaden är per-<br>manentbostad eller ej avgöras med hänsyn till förhållandena vid den<br>tidpunkt då ersättningsbostaden köptes. Denna regel gör inte avkall på<br>kravet att ursprungsbostaden måste vara en privatbostadsfastighet eller<br>motsvarande bostadsrätt enligt 5 § KL vid tidpunkten för avyttringen.</p> <p>Bostad som avyttras av dödsbo bör — på samma sätt som nu gäller vid<br>tillämpning av 9-procentsregeln — inte kunna vara permanentbostad.</p> <p>Kravet på att den avyttrade bostaden skall vara den skattskyldiges<br>permanentbostad och definitionen av detta begrepp återfinns i 2 resp. 3<br>§ UAL.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h5>5.2.2 Den förvärvade bostaden</h5> <p>Regeringens förslag: Ersättningsbostaden skall vara en villa, en<br>mangårdsbyggnad på ett lantbruk eller en bostadsrätt. Som ersätt-<br>ningsbostad räknas också tomt under förutsättning att där uppförs en<br>villa. Ersättningsbostaden kan förvärvas tidigast året före avytt-<br>ringen, samma år som avyttringen eller senast under det därpå<br>följande året. Egendom i utlandet kan inte vara ersättningsbostad.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ersättningsbostaden skall vara en<br>villa, en mangårdsbyggnad på ett lantbruk eller bostadsrätt av det slag<br>som räknas upp i 5 § KL. Däremot bör det inte uppställas något krav på<br>att den förvärvade egendomen i rättslig mening skall utgöra privatbostad.<br>Bakgrunden till detta är följande.</p> <p>Reglerna om gränsdragningen mellan näringsfastigheter och<br>privatbostadsfastigheter i 5 § KL är så konstruerade att även om den<br>skattskyldige bor i ett småhus kan detta vara en näringsfastighet. Så är<br>t.ex. fallet om mer än hälften av ett småhus används som kontor.<br>Motsvarande gäller bostadsrätter.</p> <p>Ett småhus eller en bostadsrätt kan alltså under ett och samma innehav<br>byta skattemässig karaktär. Att en ersättningsbostad byter karaktär under<br>innehavet bör inte tillmätas någon särskild betydelse i uppskovshänseen-<br>de. Detta talar för att det inte heller är nödvändigt att uppställa något<br>krav på att egendomen skall ha en viss rättslig karaktär just vid förvärvet.<br>Avgörande bör i stället vara att egendomen är av det slag som i och för<br>sig kan hänföras till privatbostadsfastighet eller privatbostad enligt 5 §<br>KL samt att förvärvaren faktiskt bosätter sig där.</p> <p>42</p> <p>Det bör inte vara någon skillnad på att förvärva t.ex. en villa med<br>tillhörande tomtmark och att förvärva en tomt och där uppföra en villa.<br>De två slagen av ersättningsförvärv bör därför behandlas lika och båda<br>bör kunna utgöra &quot;ersättningsbostad”. Vid den prisjämförelse som skall<br>ske mellan ursprungsbostad och ersättningsbostad är det i tomtfallet<br>nödvändigt att beakta kostnader för att uppföra villan. Denna fråga —<br>liksom spörsmålet om hur kostnader för till- och ombyggnadskostnader<br>på en befintlig villa skall beaktas vid prisjämförelsen — återkommer vi<br>till i ett följande avsnitt (5.4.1).</p> <p>Egendom i utlandet bör — på samma sätt som enligt 3 § UppskovsL —<br>inte kunna användas som ersättningsbostad.</p> <p>Bestämmelser om ersättningsbostaden finns i 11 § UAL.</p> <h4>5.3 Uppskovstekniken</h4> <h5>5.3.1 Förhållandena vid den taxering då vinsten redovisas</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Har den skattskyldige förvärvat en ersättnings-<br>bostad senast samma år som ursprungsbostaden avyttrades och har<br>han bosatt sig där senast den 15 februari året därefter är upp-<br>skovsavdraget lika stort som den skattepliktiga vinsten om den nya<br>bostaden är minst lika dyr som den avyttrade. Är den billigare utgör<br>uppskovsavdraget en viss kvotdel av den skattepliktiga vinsten. Har<br>den skattskyldige inte förvärvat någon ny bostad eller, om så skett,<br>inte bosatt sig där senast den 15 februari året efter det år då<br>ursprungsbostaden avyttrades uppgår uppskovsavdraget till samma<br>belopp som den skattepliktiga vinsten.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De frågor som aktualiseras vid den<br>taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisas är huruvida den<br>skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad och — i så fall — bosatt sig<br>där. Ersättningsförvärvet kan tidigast ha skett året före avyttringen eller<br>— för att vara relevant vid den nu aktuella taxeringen — senast samma år.<br>På motsvarande sätt gäller att bosättningen skall ha skett senast den 15<br>februari året efter avyttringsåret. Uppfylls båda dessa villkor aktualiseras<br>frågan om ersättningsbostadens pris i förhållande till vad den<br>skattskyldige erhöll för ursprungsbostaden.</p> <p>Vårt förslag innebär — på i princip samma sätt som enligt de äldre<br>reglerna i 6 § UppskovsL — att beskattningen av vinsten från ursprungs-<br>bostaden i sin helhet skall kunna skjutas upp om ersättningsbostaden är<br>minst lika dyr som ursprungsbostaden. Innebörden av detta är att om den<br>skattskyldige inom ovan angivna tidsramar förvärvat en ersättningsbostad<br>och bosatt sig där och om ersättningsbostaden är minst lika dyr som<br>ursprungsbostaden skall uppskovsavdraget uppgå till ett belopp som mot-<br></p> <p>43</p> <p>svarar den skattepliktiga vinsten. Härigenom undantas hela vinsten från<br>omedelbar beskattning.</p> <p>Om däremot ersättningsbostaden är billigare bör en del av vinsten<br>beskattas och en del därav undantas från omedelbar beskattning. Enligt<br>äldre regler — 6 § UppskovsL — gällde att den uppskovsgilla vinsten<br>reducerades med ett belopp motsvarande skillnaden mellan vederlaget för<br>ursprungsfastigheten och det för ersättningsfastigheten.</p> <p>Också enligt de nya reglerna bör i nu avsedda fall endast en viss del av<br>vinsten undantas från omedelbar beskattning. Detta bör dock ske på ett<br>annat sätt än enligt UppskovsL. Om ersättningsbostaden kostar t.ex.<br>hälften eller en tredjedel av vad den skattskyldige får för ursprungsbos-<br>taden skall endast hälften resp, en tredjedel av den skattepliktiga vinsten<br>omfattas av uppskovet. Skälet till detta är att reglerna också i detta<br>hänseende bör utformas med ledning av principen om att flera bostads-<br>innehav skall behandlas som ett enda innehav. Om ersättningsbostaden är<br>billigare kan detta sägas innebära att en motsvarande andel av ursprungs-<br>bostaden avyttrats. Det betyder att uppskovsavdrag i sådana fall skall<br>medges med ett belopp motsvarande så stor del av den skattepliktiga<br>vinsten som vederlaget för ersättningsbostaden utgör av vederlaget för<br>ursprungsbostaden.</p> <p>Vid den nu aktuella taxeringen kan förhållandena också vara sådana att<br>någon ersättningsbostad över huvud taget inte skaffats eller — om så skett<br>— att den skattskyldige inte hunnit bosätta sig där i rätt tid.</p> <p>Också i sådana fall bör den skattskyldige kunna medges ett<br>uppskovsavdrag under förutsättning att han avser att skaffa en bostad och<br>bosätta sig där eller att han avser att bosätta sig i en redan anskaffad<br>bostad. Uppskovsbeloppet skall i så fall uppgå till samma belopp som den<br>skattepliktiga vinsten. Något krav på att den skattskyldige i ett sådant fall<br>skall ge in en bankgaranti bör inte finnas (jfr avsnitt 5.4.6).</p> <p>Om bostadsbytet inte fullföljts därför att den skattskyldige avlidit bör<br>dödsboet kunna medges ett uppskovsavdrag endast under förutsättning att<br>efterlevande maka eller sambo fullgör vad den döde inte kunnat. Denna<br>och anslutande frågor tar vi upp i det följande (avsnitt 5.4.5).</p> <p>Att ersättningsbostaden vid 1994 och 1995 års taxeringar kan vara<br>förvärvad före den 8 september 1993 återkommer vi till vid diskussionen<br>om ikraftträdandet (avsnitt 7).</p> <p>Det bör inte finnas någon möjlighet för den skattskyldige att yrka ett<br>lägre uppskovsavdrag än- det han har rätt till. Ett lägre avdragsbelopp<br>ligger inte i linje med tanken att flera bostadsinnehav skall betraktas som<br>ett enda och skulle dessutom kunna leda till administrativa komplikatio-<br>ner. En arman sak är att den skattskyldige givetvis kan avstå från att<br>framställa ett yrkande om uppskovsavdrag.</p> <p>Reglerna om hur uppskovsavdraget beräknas när en ersättningsbostad<br>har anskaffats och bosättning skett finns i 6 § UAL. Bestämmelser om<br>hur uppskovsavdraget beräknas när någon ersättningsbostad inte<br>förvärvats eller om bosättning inte skett finns i 7 § UAL.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>44</p> <h5>5.3.2 Förhållandena vid den därpå följande taxeringen</h5> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Om den skattskyldige inte uppfyller upp-<br>skovsvillkoren vid taxeringen för det år som följer efter det år<br>ursprungsbostaden avyttrades skall uppskovsavdraget återföras till<br>beskattning tillsammans med ett särskilt tillägg. Har han förvärvat<br>en ersättningsbostad som är minst lika dyr och bosatt sig där skall<br>ingen återföring ske. Är den billigare, återförs en viss kvotdel av<br>uppskovsavdraget till beskattning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för diskussionen om<br>förfarandet vid den nu aktuella taxeringen är att den skattskyldige vid<br>taxeringen för avyttringsåret inte uppfyllde uppskovsvillkoren. Det<br>betyder att han antingen inte förvärvat någon ersättningsbostad eller, om<br>så skett, inte bosatt sig där senast den 15 februari året efter det år då<br>avyttringen skedde. Han har i så fall medgetts ett uppskovsavdrag som<br>var lika stort som den skattepliktiga vinsten.</p> <p>Om han inte heller vid den därpå följande taxeringen uppfyller<br>uppskovsvillkoren skall ett belopp motsvarande uppskovsavdraget<br>återföras till beskattning. Vidare skall ett särskilt tillägg enligt 9 § UAL<br>tas upp. Frågan om det särskilda tillägget berörs i det följande (avsnitt<br>5.4.3).</p> <p>Om den skattskyldige däremot förvärvat en ersättningsbostad som är<br>minst lika dyr som ursprungsbostaden och om han uppfyller bosättnings-<br>villkoret skall uppskovsavdraget inte återföras. Bosättningsvillkoret är<br>uppfyllt om den skattskyldige bosatt sig i bostaden senast den 15 februari<br>det andra året efter avyttringen.</p> <p>Är ersättningsbostaden billigare än ursprungsbostaden skall en del av<br>uppskovsavdraget och ett därtill avpassat tilläggsbelopp tillsammans<br>återföras till beskattning. Beloppsmässigt är förhållandena i princip<br>desamma som om en billigare ersättningsbostad förvärvats redan samma<br>år som ursprungsbostaden avyttrades. Samma vinstandel skall bli<br>beskattad oavsett om villkoren i fråga om ersättningsbostaden är<br>uppfyllda vid den första eller andra taxeringen. I teknisk mening är<br>skillnaden dock den att i det förra fallet har den skattskyldige medgetts<br>ett uppskovsavdrag som på visst sätt är mindre än den skattepliktiga<br>vinsten. I det senare har han medgetts ett uppskovsavdrag som är lika<br>stort som den skattepliktiga vinsten. Beräkningen av det belopp som skall<br>återföras måste utgå från detta förhållande.</p> <p>Bestämmelserna om uppskovsavdraget i nu diskuterade fall finns i 8 §<br>UAL.</p> <p>45</p> <h5>5.3.3 Beskattning av vinsten från ursprungsbostaden</h5> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Vid avyttring av ersättningsbostaden skall<br>omkostnadsbeloppet vid vinstberäkningen minskas med det vinstbe-<br>lopp som inte beskattades när ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: När ersättningsbostaden avyttras skall<br>den uppskjutna vinsten tas fram och beskattas. Det betyder att uppskovet<br>följer bostaden vid familjerättsliga äganderättsövergångar och vid gåva.<br>Det betyder också att om en bostad byter skattemässig karaktär, t.ex.<br>genom ändrad användning, och den därigenom blir näringsfastighet eller<br>motsvarande bostadsrätt kommer dess karaktär av ersättningsbostad inte<br>att påverkas.</p> <p>En särskild fråga är på vilket sätt den obeskattade vinsten skall tas fram<br>till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Det finns olika metoder<br>för detta. Som tidigare nämnts bör en utgångspunkt vara att den<br>obeskattade vinsten skall behandlas på samma sätt som en orealiserad<br>vinst. Detta betyder att vinstbeloppet inte skall ökas med ränta e.d.</p> <p>Den närmast till hands liggande lösningen är enligt vår uppfattning att<br>omkostnadsbeloppet vid avyttring av ersättningsbostaden skall minskas<br>med ett belopp som motsvarar den obeskattade vinsten. Motsvarande<br>princip gällde, och gäller alltjämt, för uppskov enligt UppskovsL. Av<br>25 § 8 mom. SIL framgår således att om en ersättningsfastighet enligt<br>UppskovsL avyttras och vinsten beräknas enligt den konventionella<br>metoden skall omkostnadsbeloppet minskas med uppskovsbeloppet.<br>Regeringens förslag är att motsvarande skall gälla när en ersättnings-<br>bostad avyttras.</p> <p>När vinsten från ersättningsbostaden tas upp till beskattning kan ett nytt<br>uppskovsavdrag medges om villkoren för detta är uppfyllt.</p> <p>Bestämmelser om hur omkostnadsbeloppet påverkas vid avyttring av<br>ersättningsbostaden finns i 10 § UAL.</p> <h4>5.4 Vissa övriga frågor</h4> <h5>5.4.1 Ny-, till- och ombyggnadskostnader</h5> <p>Regeringens förslag: Om ersättningsbostaden är en fastighet får<br>kostnader för ny-, till- och ombyggnad som lagts ned på fastigheten<br>räknas in vid den prisjämförelse som skall ske mellan ursprungs- och<br>ersättningsbostaden. Detta innebär bl.a. att förvärv av en obebyggd<br>tomt där ett småhus uppförs skall behandlas på samma sätt som<br>förvärv av ersättningsbostad.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De äldre uppskovsreglerna innebar att<br>kostnader för ny-, till- och ombyggnad kunde räknas in i priset för en</p> <p>46</p> <p>ersättningsfastighet under förutsättning att den skattskyldige avyttrat en Prop. 1993/94:45<br>bebyggd fastighet. I 4 § UppskovsL stadgades att ny-, till- och om-<br>byggnad i den omfattning som behövdes för att ersättningsfastigheten<br>skulle anses likvärdig med den avyttrade kunde anses som förvärv av en<br>ersättningsfastighet. Förvärvet skulle anses ha skett när ny-, till- eller<br>ombyggnaden var slutförd. Detta gällde också om den skattskyldige avsåg<br>att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han vid av-<br>yttringstillfället ägde eller eljest förfogade över. I det senare fallet skulle,<br>om den skattskyldige så begärde, beräkningen av uppskovsbeloppet<br>grundas endast på den del av reavinsten som belöpte på den avyttrade<br>byggnaden.</p> <p>När det gäller frågan om hur kostnader för ny-, till- och ombyggnad<br>skall behandlas kan följande konstateras. Om en förvärvad bostad är<br>minst lika dyr som ursprungsbostaden har kostnader av detta slag ingen<br>betydelse eftersom uppskovsavdraget ändå uppgår till samma belopp som<br>den skattepliktiga vinsten. Det är alltså endast när den nyförvärvade<br>bostaden är billigare som sådana kostnader får betydelse.</p> <p>I princip är det alltså två situationer där den nu aktuella frågan får<br>betydelse. Den ena är att den skattskyldige förvärvar en villa där han<br>lägger ned kostnader för ny-, till- och ombyggnad och den andra är att<br>han förvärvar en tomt och där bygger en villa. Vårt förslag innebär att<br>dessa två situationer behandlas på samma sätt och att kostnader för ny-,<br>till- och ombyggnad får räknas in i vederlaget för ersättningsbostaden. De<br>yttre tidsramarna för de kostnader som kan komma i fråga sätts av de två<br>taxeringar där uppskovsfrågan aktualiseras. Någon utsträckning av tiden<br>bör alltså inte komma i fråga.</p> <p>Vårt förslag innebär för det första att alla kostnader av nu avsett slag<br>som lagts ned under tiden mellan förvärv och senaste dagen för bosätt-<br>ning vid prövning enligt 6 eller 8 § UAL i princip bör omfattas. Det<br>tidsmässigt mest generösa fallet innebär alltså — om förvärvet antas ske<br>i början av året före det år som ersättningsbostaden avyttras — att<br>kostnader som lagts ned under tiden mellan förvärvet och den senaste<br>dagen för bosättning det tredje året efter förvärvsåret kan beaktas. Den<br>närmare utformningen av reglerna och hur de skall tillämpas vid olika<br>kombinationer av förvärv och bosättning inom ramen för de tre år<br>reglerna omfattar framgår av specialmotiveringen.</p> <p>Regeringens förslag innebär att en vid försäljningen av ursprungsbo-<br>staden redan ägd bostad eller tomt endast kan vara ersättningsbostad om<br>den förvärvats samma år som försäljningen sker eller under året<br>dessförinnan.</p> <p>Reglerna om hur kostnader för ny-, till- och ombyggnad skall beaktas</p> <p>i vissa fall finns i 12 § UAL.</p> <p>47</p> <h5>5.4.2 Expropriation m.m.</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Vid expropriation och andra liknande<br>förfaranden skall uppskovsavdrag kunna medges även om bostaden<br>inte är en permanentbostad. En förutsättning är dock att den<br>skattskyldige bor i bostaden men ännu inte hunnit bo där i ett år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 2 § UppskovsL fanns bestämmelser<br>om att uppskov kunde medges om en fastighet togs i anspråk genom<br>expropriation eller genom andra liknande åtgärder. Enligt dagens<br>terminologi omfattade reglerna både privatbostadsfastigheter och närings-<br>fastigheter. Med expropriation jämställdes vissa andra liknande ianspråk-<br>taganden. För uppskovsrätten uppställdes inget annat villkor än att den<br>skattskyldige förvärvat eller avsåg att förvärva en ersättningsfastighet<br>samt att vinsten uppgick till minst 3 000 kr. Det fanns alltså inget krav<br>på bosättning vilket betydde att både fritidsfastigheter och jordbruks-<br>fastigheter utan bostadshus omfattades av reglerna.</p> <p>När UppskovsL avskaffades ersattes expropriationsreglerna för<br>näringsfastigheter av bestämmelser i lagen (1990:663) om ersättningsfon-<br>der. Också för privatbostadsfastigheternas del tog man vid utformandet<br>av de nya reglerna hänsyn till att uppskov tidigare kunde medges även<br>om bosättningskraven m.m. i UppskovsL inte var uppfyllda. Enligt 25 §<br>10 mom. SIL är 9-procentsregeln alltid tillämplig om en privatbostads-<br>fastighet görs till föremål för expropriation eller liknande. Motsvarande<br>gäller enligt 26 § 8 mom. SIL för bostadsrätter som är privatbostäder.<br>Det sagda innebär t.ex. att sommarbostäder och uthyrda bostäder som<br>inte är permanentbostäder omfattas av 9-procentsregeln vid expropriation<br>o.d.</p> <p>Det kan inledningsvis konstateras att frågan om särskilda regler för<br>expropriation o.d. endast gäller den situationen att den skattskyldiges<br>egendom inte är permanentbostad enligt 3 § UAL och att avyttringen<br>redan av det skälet omfattas av uppskovsreglerna. Det handlar alltså om<br>andra bostäder än sådana där den skattskyldige varit bosatt i minst ett år<br>omedelbart före avyttringen eller där han varit bosatt minst tre av de<br>senaste fem åren.</p> <p>Detta innebär att den krets av bostäder som skulle kunna komma i<br>fråga utgörs av bostäder där den skattskyldige bor men där han ännu inte<br>hunnit bo i ett år, bostäder som tidigare utnyttjats för fast boende men<br>där den skattskyldige inte längre uppfyller kravet på bosättning i minst<br>tre av de senaste fem åren — t.ex. uthyrda villor — samt bostäder där det<br>aldrig varit fråga om fast boende, dvs. fritidsbostäder. Hit hör också<br>bostäder som är uthyrda till vissa anhöriga.</p> <p>Den nu aktuella lagstiftningen syftar till att det inte skall ske någon<br>omedelbar beskattning i samband med byte av den skattskyldiges<br>permanenta bostad. Mot den bakgrunden är det endast i en av de</p> <p>48</p> <p>ovannämnda situationerna som ett uppskovsavdrag bör komma i fråga,<br>nämligen då ianspråktagandet avser en bostad där den skattskyldige är<br>bosatt men ännu inte hunnit bo i ett år. Vårt förslag innebär att ex-<br>propriationsregeln endast skall omfatta detta fall.</p> <p>Regeringens förslag innebär således en skillnad i förhållande till vad<br>som gäller enligt 9-procentsregeln och vad som gällde enligt UppskovsL.<br>Bostäder för fritidsändamål och uthyrda bostäder där den skattskyldige<br>inte längre uppfyller kraven på att ha bott i minst tre av de senaste fem<br>åren omfattas inte av vårt förslag. Dessa bostäder kan därför relativt sett<br>sägas komma i ett sämre läge än enligt gällande rätt. Detta har emellertid<br>inte med flyttskatteproblematiken att göra. Vi återkommer till denna fråga<br>när det gäller den nya skattepliktsregeln (avsnitt 6.3.1).</p> <p>En ytterligare fråga är i vilka fall av expropriation o.d. bestämmelserna<br>skall vara tillämpliga. De fall som omfattades av reglerna i 2 §<br>UppskovsL överensstämde väsentligen med de situationer som anges i 25<br>§ 10 mom. SIL. Vårt förslag är att möjligheten till uppskov begränsas i<br>förhållande till uppräkningen i nuvarande 25 § 10 mom. SIL. Skälet till<br>detta ställningstagande är följande.</p> <p>Enligt nuvarande regler gäller att 9-procentsregeln kan tillämpas om<br>den skattskyldige fått en engångsersättning för en inskränkning i<br>förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller<br>enligt vissa andra författningar. Regeln avser alltså beskattningen av en<br>ersättning för en rådighetsinskränkning men är inte relevant för rätten till<br>uppskovsavdrag i samband med ett bostadsbyte. Detsamma gäller vid<br>rationaliseringsavyttringar inom jord- och skogsbruket. En annan sak är<br>att uppskovsfrågan kan aktualiseras om en fastighet blir inlöst enligt<br>bestämmelser i naturvårdslagen eller andra liknande författningar. Att<br>uppskovsavdrag i så fall kan medges följer av huvudregeln som omfattar<br>&quot;expropriation och annat liknande förfarande&quot;.</p> <p>Reglerna om expropriation m.m. finns i 4 § UAL.</p> <h5>5.4.3 Det särskilda tillägget</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Om uppskovsavdraget helt eller delvis skall<br>återföras till beskattning skall ett särskilt tillägg tas upp som intäkt.<br>Tillägget skall utgöra 10 % av det återförda beloppet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder gäller att om ett fonderat belopp återförs till beskattning<br>skall den skattskyldige ta upp ett särskilt tillägg motsvarande 30 % av det<br>återförda beloppet. Enligt 9 § punkt 6 ersättningsfondslagen gäller detta<br>bl.a. om fonden inte tagits i anspråk inom en treårsperiod från avsätt-<br>ningen.</p> <p>Resonemanget gäller också uppskovsavdraget. Tilläggsbeloppet betingas<br>av den skattekredit som ligger i att vinsten från ursprungsbostaden</p> <p>4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 45<br></p> <p>49</p> <p>beskattas senare än vad som eljest skulle varit fallet. Att tilläggsbeloppet<br>satts till 30 % bygger på en schematisk årsränta om 10 %.'Vårt förslag<br>är därför att om ett uppskovsavdrag helt eller delvis skall återföras skall<br>detta kombineras med ett särskilt tillägg. Tilläggets storlek bör sättas i<br>nivå med den som gäller enligt ersättningsfondslagen och beloppsmässigt<br>bör det bestämmas med hänsyn till att skattekrediten omfattar ett år.<br>Tillägget bör därför utgöra 10 % av det belopp som skall återföras.</p> <p>Reglerna om det särskilda tillägget finns i 9 § UAL.</p> <h5>5.4.4 Vinstens minsta storlek</h5> <p>Frivilligfallen</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: I frivilligfallen måste vinsten uppgå till minst<br>50 000 kr per delägare för att uppskovsavdrag skall kunna medges.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 § UppskovsL gällde att<br>uppskov i frivilligfallen kunde komma i fråga om vinsten uppgick till<br>minst 15 000 kr per delägare. Om man antar att den genomsnittliga<br>marginalskatten var 65 % under den tid då UppskovsL gällde betyder det<br>att skatten uppgick till minst 9 750 kr när uppskov medgavs.</p> <p>I mått av skattebelastning motsvarar en minsta vinst om 15 000 kr en<br>vinst på (9750/(0,5 x 0,3)=) 65 000 kr under förutsättning att skattesat-<br>sen är 30 % och att 50 % av den nominellt beräknade vinsten är<br>skattepliktig. Kommittén för reavinstuppskov föreslog att vinsten måste<br>uppgå till minst 25 000 kr för att uppskov skulle kunna ifrågakomma.<br>Under de förutsättningar som angetts ovan motsvarar det en vinst på<br>108 333 kr (0,65 x 25 000 = 108 333 x 0,5 x 0,3).</p> <p>Reglerna i UppskovsL innebar att uppskov inte medgavs om den skatt<br>som skulle betalas uppgick till ett lägre belopp än ca 10 000 kr. Frågan<br>är om detta minsta belopp bör höjas, sänkas eller vara oförändrat. Ett<br>argument för att beloppet borde vara lägre är att principen om ett enda<br>innehav egentligen innebär att det inte borde finnas något minsta belopp<br>över huvud taget. Av praktiska och administrativa skäl är vårt förslag<br>emellertid att uppskovsavdrag endast skall kunna medges om vinsten<br>uppgår till minst 50 000 kr i frivilligfallen. Om skattesatsen är 30 % och<br>den skattepliktiga vinsten utgör 50 % av vinsten uppgår skatten i sådana<br>fall till (50 000 x 0,5 x 0,3 =)</p> <p>7 500 kr.</p> <p>Reglerna om den skattepliktiga vinstens minsta storlek i frivilligfallen<br>finns i 5 § UAL.</p> <p>50</p> <p>Tvångsfallen</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: I tvångsfallen måste vinsten uppgå till minst<br>10 000 kr per delägare för att ett uppskovsavdrag skall kunna<br>medges.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt UppskovsL gällde för<br>tvångsfallen en lägre minimigräns för att uppskov skulle kunna medges<br>än i frivilligfallen. I 2 § UppskovsL stadgades att vinsten måste uppgå till<br>minst 3 000 kr per delägare. Med tillämpning av de resonemang som<br>förts i föregående avsnitt motsvarar det en vinst på ca 13 000 kr (0,65 x<br>3 000 = 13 000 x 0,5 x 0,3). En vinst på 13 000 kr motsvarar en<br>skattepliktig vinst på 6 500 kr enligt vårt förslag.</p> <p>Den principiella frågan är om det för tvångsfallens del skall sättas en<br>lägre gräns eller om gränsen skall vara densamma som i frivilligfallen.<br>Den valda gränsen i frivilligfallen innebär att de omedelbara skatteeffek-<br>terna vid bostadsbyten undanröjs om den skatt som skall betalas uppgår<br>till ett högre belopp än 7 500 kr. Detta är ett förhållandevis lågt belopp<br>och det kan hävdas — framför allt av förenklingsskäl — att samma belopp<br>bör gälla i båda situationerna. Mot detta står den princip som kommit till<br>uttryck i UppskovsL, nämligen att den vars bostad tagits i anspråk genom<br>expropriation eller något annat liknande förfarande bör kunna medges ett<br>uppskovsavdrag vid en lägre vinst än vad som gäller i frivilligfallen.<br>Regeringen förordar att denna princip skall upprätthållas även i det nya<br>uppskovssystemet och att gränsen sätts till 10 000 kr. Detta motsvarar en<br>skatt på (10 000 x 0,5 x 0,3 =) 1 500 kr.</p> <p>Reglerna om den skattepliktiga vinstens minsta storlek i tvångsfallen<br>finns i 5 § UAL.</p> <h5>5.4.5 Dödsfall</h5> <p>Regeringens förslag: Har den skattskyldige avyttrat en bostad men<br>avlider innan han förvärvat en ny får reglerna om uppskovsavdrag<br>ändå tillämpas av dödsboet om efterlevande make eller sambo<br>fullföljer vad den döde inte kunnat. Detsamma gäller om den<br>skattskyldige avlider innan han hunnit bosätta sig i en nyförvärvad<br>bostad. En förutsättning i båda dessa fall är att den efterlevande<br>skulle ha uppfyllt bosättningsvillkoren om denne i stället ägt och<br>avyttrat bostaden.</p> <p>Skälen till regeringens förslag: Om den skattskyldige avyttrar en<br>bostad och därefter avlider eller om han förvärvar en ny bostad men<br>avlider innan han hunnit bosätta sig där skulle detta — om det inte fanns</p> <p>51</p> <p>särskilda regler för dödsfallssituationer — innebära att tillämpning av Prop. 1993/94:45<br>uppskovsreglerna inte skulle kunna komma i fråga.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör ett dödsfall inte leda till att dödsboet i alla<br>situationer skall förlora den uppskovsmöjlighet som eljest skulle<br>tillkommit den döde. Därför bör det vara möjligt att tillämpa<br>uppskovsreglerna även om den skattskyldige avlidit under förutsättning<br>att en efterlevande make eller sambo fullföljer vad den döde inte hunnit<br>göra. Våra förslag när det gäller de två aktuella situationerna innebär<br>således följande. Har den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad<br>men avlidit innan han hunnit bosätta sig där skall uppskovsreglerna ändå<br>få tillämpas under förutsättning att den efterlevande bosätter sig i<br>bostaden. Vid tidpunkten för bosättningen skall bostaden ägas av<br>dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning med anledning av<br>makes eller sambos död ha tillskiftats den efterlevande.</p> <p>I det förra fallet — att bostaden vid inflyttningen ägs av dödsboet — kan<br>det hända att bostaden tillskiftas någon annan än den efterlevande. Att<br>dödsboet även i sådana fall skall medges uppskovsavdrag ligger i linje<br>med att den efterlevandes bosättning får samma verkan som om den<br>utförts av den avlidne. Situationen skiljer sig i princip inte från den att<br>den skattskyldige bosätter sig i den fastighet han förvärvat och sedan kort<br>tid därefter avlider och bostaden genom arv eller testamente övergår till<br>någon annan än den efterlevande.</p> <p>Den andra situationen då uppskovsreglerna bör kunna tillämpas trots att<br>den skattskyldige avlidit är när den efterlevande själv förvärvat bostad<br>och bosätter sig där.</p> <p>I denna situation måste emellertid ytterligare en omständighet beaktas.<br>Bakgrunden är att uppskovsavdraget medges dödsboet medan den<br>efterlevandes nyförvärvade bostad belastas med den obeskattade vinsten<br>vid en framtida försäljning. Därför är frågan om uppskovsavdraget inte<br>enbart dödsboets angelägenhet. Det räcker därför inte med att dödsboet<br>framställer ett yrkande om uppskovsavdrag. Härutöver bör krävas att den<br>efterlevande lämnar sitt medgivande till att den bostad han förvärvat skall<br>behandlas som ersättningsbostad. Vårt förslag är utformat i enlighet med<br>detta.</p> <p>En förutsättning för att den efterlevandes åtgärder skall räknas dödsboet<br>till godo bör vara att den efterlevande vid tidpunkten för avyttringen<br>skulle ha uppfyllt bosättningskraven enligt 3 eller 4 § UAL om han eller<br>hon i stället ägt och försålt den bostad som den döde avyttrade.<br>Vårt förslag bör även gälla för homosexuella sambor. Det innebär att<br>lagen (1987:813) om homosexuella sambor måste kompletteras med en<br>hänvisning till den nya uppskovslagen.</p> <p>Att ett dödsbo under vissa förutsättningar kan medges uppskovsavdrag<br>framgår av 1 § andra stycket UAL. De materiella bestämmelserna om<br>den efterlevandes möjligheter att förvärva en ersättningsbostad och att<br>bosätta sig där eller att bosätta sig på en redan förvärvad ersättningsbo-<br>stad finns i 13 § UAL. Regeln om att den efterlevande i vissa fall måste<br>godkänna ett yrkande från ett dödsbo finns i 14 § UAL.</p> <p>52</p> <h5>5.4.6 Bankgaranti</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Frågan om säkerhet skall ställas för skattebeloppet uppkommer om den<br>skattskyldige medges ett uppskovsavdrag utan att ha förvärvat någon<br>ersättningsbostad eller, om så skett, utan att ha bosatt sig där senast den<br>15 februari året efter det år ursprungsbostaden avyttrades. Enligt<br>UppskovsL gällde i motsvarande situation att den skattskyldige skulle ge<br>in en bankgaranti.</p> <p>Det är emellertid uppenbart att en bankgaranti innebär administrativa<br>komplikationer för skattemyndigheterna samtidigt som det leder till<br>kostnader för de skattskyldiga. Det kan vidare noteras att lagen om<br>ersättningsfonder — som i väsentliga delar liknar UAL — inte innehåller<br>regler om bankgaranti. Den redan nämnda Kommittén för reavinst-<br>uppskov föreslog i betänkandet Reavinstuppskov Fastigheter (SOU<br>1985:38) att reglerna om garantiförbindelse skulle slopas (s. 205 ff). Ett<br>av de skäl som åberopades var att det praktiska behovet av bankgarantier<br>hade visat sig vara mycket begränsat. Till bilden hör också att reger-<br>ingens förslag till uppskovsregler i förhållande till vad som förut gällde<br>enligt UppskovsL innebär att frågan om säkerhet aktualiseras under en<br>betydligt kortare tid.</p> <p>Mot bakgrund av det sagda avstår regeringen från att föreslå särskilda<br>regler om bankgaranti.</p> <h5>5.4.7 Avdrag för värdehöjande åtgärder</h5> <p>Regeringens i det tidigare framförda förslag till nya uppskovsregler är<br>uppbyggda kring principen om att ett upprepat bostadsinnehav skall<br>behandlas på samma sätt som ett enda innehav. I ett hänseende skulle<br>emellertid ett konsekvent upprätthållande av denna princip leda till<br>onödigt komplicerade regler. Vi tänker på den avdragsrätt för värdehö-<br>jande reparationer och underhåll som föreligger vid vinstberäkningen.</p> <p>Reavinstreglema innebär att den skattskyldige vid vinstberäkningen har<br>rätt till avdrag för kostnader för värdehöjande åtgärder som lagts ned på<br>egendomen under avyttringsåret och fem år dessförinnan. Bestämmel-<br>serna gäller både villor och bostadsrätter (25 § 4 mom. resp. 26 § 5<br>mom. SIL).</p> <p>Detta innebär — inom ramen för ett sådant uppskovssystem som<br>regeringen i det föregående har föreslagit — att den som byter bostad vart<br>femte år gynnas framför den som bor i samma bostad hela tiden. Att<br>komma till rätta med detta skulle kräva att vinstberäkningsreglema<br>byggdes ut med ytterligare en bestämmelse. En sådan regel skulle vara<br>tillämplig vid vinstberäkningen efter det att en ersättningsbostad avyttrats<br>och ta sikte på det förhållandet att det uppskjutna vinstbeloppet beräknats<br>med hänsyn till avdrag för värdehöjande åtgärder som vid tidpunkten då<br>ersättningsbostaden avyttras är äldre än fem år. I så fall skulle vinsten<br>ökas med ett belopp motsvarande dessa avdragsbelopp. Det är uppenbart</p> <p>53</p> <p>att en sådan regel skulle bli svår att förstå och tillämpa. Vi avstår därför Prop. 1993/94:45<br>från att lägga fram ett förslag med detta innehåll.</p> <h5>5.4.8 Ändringar i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt m.m. med<br>anledning av de nya uppskovsreglerna</h5> <p>Regeringen har tidigare föreslagit att de nya uppskovsreglerna skall<br>placeras i en särskild lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad, UAL.<br>För att en sådan lag skall harmonisera med övriga kapitalbe-<br>skattningsregler är det nödvändigt med vissa justeringar i SIL.</p> <p>De bestämmelser som berörs av de nya uppskovsreglerna är 3 § 1 och</p> <p>2 mom. SIL. Här finns de allmänna reglerna om vilka intäkter som<br>hänförs till inkomst av kapital och vilka avdrag som får göras i detta<br>inkomstslag. De två bestämmelserna bör kompletteras med anledning av<br>det nya avdraget, uppskovsavdraget, och den nya intäkt som ett återfört<br>uppskovsavdrag, jämte det särskilda tillägget, utgör.</p> <p>I 25 § 8 mom. SIL finns bestämmelsen om hur uppskovsbelopp enligt<br>UppskovsL skall behandlas vid en konventionell vinstberäkning. Denna<br>bestämmelse måste kompletteras med en motsvarande bestämmelse<br>avseende den nya uppskovslagstiftningen. En motsvarande ny be-<br>stämmelse för bostadsrätterna måste införas i 26 § SIL.</p> <p>Den närmare utformningen av dessa bestämmelser tas upp i special-<br>motiveringen.</p> <h4>5.5. Uppgiftsskyldighet m.m.</h4> <p>Regeringens förslag: Uppgifter om ersättningsbostaden och den<br>obeskattade vinstens storlek samt de övriga uppgifter som den<br>skattskyldige lämnat och som behövs för tillämpningen av be-<br>stämmelserna om uppskovsavdrag skall registreras i skatteregistret.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Har den skattskyldige medgetts<br>uppskovsavdrag och avser han att först året efter försäljningen av<br>ursprungsbostaden förvärva en ersättningsbostad, måste skattemyn-<br>digheten efterföljande taxeringsår kontrollera att förutsättningarna för<br>uppskovsavdrag blivit uppfyllda. Vid reavinstberäkningen när ersättnings-<br>fastigheten sedermera avyttras måste vidare bevakas att den obeskattade<br>vinsten återförs till beskattning. En nödvändig förutsättning för att<br>skattemyndigheten effektivt skall kunna fullgöra sina uppgifter är att en<br>skattskyldig som vid årets utgång äger eller under året har ägt en<br>ersättningsbostad lämnar vissa uppgifter om bostaden och att bevakningen<br>kan ske med ADB-stöd. Vi föreslår därför att den skattskyldige i<br>självdeklarationen skall lämna uppgift om ersättningsbostadens beteck-<br>ning, den obeskattade vinstens storlek samt, om ersättningsbostaden</p> <p>54<br></p> <p>utgörs av bostad som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller Prop. 1993/94:45<br>bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag, föreningens eller<br>bolagets organisationsnummer och namn. I 7 § skatteregisterlagen<br>(1980:343) förs in en ny punkt 23 som möjliggör registrering av de<br>uppgifter som den skattskyldige skall lämna samt uppgift om upp-<br>skovsavdraget.</p> <p>Uppgift om ersättningsbostadens beteckning är nödvändig för att<br>identifiera bostaden. För villor är detta inte något problem eftersom det<br>för alla fastigheter finns en särskild fastighetsbeteckning. Någon<br>motsvarande beteckning finns emellertid inte för bostadsrätter. Enligt<br>bostadsrättslagen (1991:614) skall en bostadsrättsförenings styrelse föra<br>förteckning över föreningens medlemmar och de lägenheter som är<br>upplåtna med bostadsrätt. I lägenhetsförteckningen skall anges bl.a.<br>lägenhetens beteckning. Enbart uppgiften om lägenhetens beteckning kan<br>inte anses vara tillräcklig för en säker identifiering av ersättningsbosta-<br>den. I de fall ersättningsbostaden utgörs av en bostadsrätt måste även<br>bostadsrättsföreningens namn och organisationsnummer anges och<br>uppgifterna tas in i skatteregistret. Motsvarande bör gälla även i fråga om<br>bostad som innehas av medlem i bostadsförening eller delägare i<br>bostadsaktiebolag. Uppgift om vinstens storlek är nödvändig vid framtida<br>reavinstberäkning vid försäljning av ersättningsbostaden. Uppgift om<br>uppskovsavdragets storlek behövs om det blir aktuellt att återföra medgett<br>avdrag till beskattning.</p> <p>I 13 § skatteregisterlagen föreskrivs att uppgifter som hänför sig till<br>viss beskattningsperiod får bevaras under högst sju år efter utgången av<br>det kalenderår under vilket perioden gått ut. Uppgifterna om ersättnings-<br>bostaden och den obeskattade vinstens storlek kommer i många fall att<br>behöva lagras under en längre tid än sju år. Skatteregisterlagen måste<br>därför ändras så att bevarande av dessa uppgifter blir möjlig.</p> <p>Datainspektionen har i yttrande förklarat sig inte ha något att erinra<br>mot förslagen till ändringar i skatteregisterlagen (1980:343).</p> <p>Reglerna om den skattskyldiges uppgiftsskyldighet finns i ett nytt andra<br>stycke i 2 kap. 17 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter.</p> <h3>6 Reavinstbeskattning av fastigheter och<br>bostadsrätter</h3> <h4>6.1 Inledning</h4> <p>Regeringens förslag om ett nytt uppskovssystem för villor och bo-<br>stadsrätter gör det nödvändigt att i vissa hänseenden ändra reglerna för<br>reavinstbeskattningen. Vi har redan nämnt att de nya uppskovsreglerna<br>inte är lämpliga att kombinera med de s.k. takreglerna. Dessa och<br>anslutande frågor tar vi upp i det följande.</p> <p>55</p> <h4>6.2 Gällande rätt</h4> <h5>6.2.1 Huvudregeln</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Både för fastigheter och bostadsrätter innebär huvudregeln vid reavinstbe-<br>skattningen att vinsten beräknas enligt en konventionell metod. Detta<br>innebär i princip att vinsten beräknas som skillnaden mellan försäljnings-<br>priset och anskaffningspriset. Avdrag medges också för förbättringskost-<br>nader, mäklararvode o.d. För bostadsrätternas del är den s.k. genom-<br>synen i praktiken slopad från och med 1993 års taxering (prop.<br>1991/92:54, bet. 1991/92:SkU9, SFS 1991:1855).</p> <h5>6.2.2 De s.k. takreglerna</h5> <p>För både privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter gäller att<br>vinsten kan beräknas enligt särskilda schablonregler, de s.k. takreglerna.<br>Dessa bestämmelser skall tillämpas om de leder till en lägre skatt än den<br>som beräknats enligt den konventionella metoden, de sätter med andra<br>ord ett &quot;tak&quot; på skatteuttaget. Takreglerna för privatbostadsfastigheter och<br>motsvarande bostadsrätter finns i 25 § 9 mom. första, andra och tredje<br>styckena resp. 26 § 7 mom. första stycket SIL.</p> <p>För en permanentbostad innebär takregeln att vinsten får beräknas till<br>30 % av vederlaget. Detta betyder att skattens andel av vederlaget uppgår<br>till 9 %.</p> <p>En villa eller en bostadsrätt blir permanentbostad redan efter ett års<br>boende om vissa villkor är uppfyllda. Den skattskyldige skall ha<br>förvärvat bostaden till ett marknadsmässigt pris och den tid under vilken<br>han ägt bostaden utan att ha varit bosatt där får inte överstiga ett år. Har<br>den skattskyldige varit bosatt minst tre av de senaste fem åren i en viss<br>bostad räknas dock denna alltid som en permanentbostad. För andra<br>privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter som inte är<br>permanentbostäder — t.ex. fritidsbostäder — gäller att vinsten får<br>beräknas till 60 % av vederlaget. Skatteandelen blir i så fall 18 % av<br>vederlaget. Takreglerna som gäller för näringsfastigheter och motsvaran-<br>de bostadsrätter är mer restriktivt utformade. Vinsten skall i de fallen<br>anses utgöra 90 % av vederlaget.</p> <p>Den mest förmånliga takregeln, 9-procentsregeln, tillkom bl.a. mot<br>bakgrund av att uppskovsrätten för villor samtidigt avskaffades. Att<br>endast vederlaget är av intresse vid tillämpning av takreglerna innebar<br>också att det var möjligt att samtidigt avskaffa de altemativregler där<br>ingångsvärdena beräknades schablonmässigt med ledning av ett visst års<br>taxeringsvärde. För fastigheterna gällde dessa regler bl.a. förvärv före år<br>1952 och för bostadsrätterna förvärv före år 1974.</p> <p>Vidare gäller att 9-procentsregeln alltid får användas om bostaden<br>exproprieras eller eljest avyttras under liknande förhållanden. Be-<br>stämmelser om detta finns i 25 § 10 mom. resp. 26 § 8 mom. SIL.</p> <p>Det finns också vissa inskränkningar i rätten att använda takreglerna.<br>I 25 § 9 mom. femte stycket och 26 § 7 mom. andra stycket SIL stadgas<br></p> <p>56</p> <p>att 9- eller 18-procentsregeln inte får användas vid avyttring av en Prop. 1993/94:45<br>privatbostadsfastighet eller motsvarande bostadsrätt om egendomen varit<br>näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt inom tre år före av-<br>yttringstidpunkten (den s.k. karensregeln). Bakgrunden till regeln är att<br>det annars skulle kunna vara omotiverat fördelaktigt att inför en<br>försäljning av en näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt se till att<br>det sker ett karaktärsbyte varefter 9- eller 18-procentsregeln kan<br>användas.</p> <p>Även när det gäller beskattningen av fåmansföretagare finns det regler<br>som inskränker rätten att använda schablonreglerna i 25 § 9 mom. och<br>26 § 7 mom. SIL. Enligt 24 § 6 mom. tredje stycket SIL gäller att om<br>en delägare i ett fåmansföretag eller en delägaren närstående person<br>avyttrar en fastighet eller en bostadsrätt till företaget får vinsten inte<br>beräknas enligt någon av takreglerna. Detta gäller dock inte om<br>egendomen helt eller till huvudsaklig del skall användas i företagets<br>näringsverksamhet. Enligt 24 § 6 mom. fjärde stycket SIL kan skat-<br>temyndigheten medge undantag från förbudet att beräkna vinsten enligt<br>någon av schablonreglerna. Bestämmelsen innebär att vinsten i dessa<br>dispensfall alltid beräknas enligt den konventionella metoden.</p> <h5>6.2.3 Övergångsbestämmelserna</h5> <p>Både för fastigheter och bostadsrätter finns särskilda övergångsregler som<br>infördes i samband med skattereformen. Dessa regler är endast tillämp-<br>liga när vinsten beräknas enligt huvudregeln.</p> <p>Den övergångsregel som gäller fastigheter — punkt 4 av övergångs-<br>bestämmelserna till SIL (SFS 1990:651) — får tillämpas vid avyttringar<br>som sker den 1 januari 1991 — den 31 december 1999. Bestämmelsen<br>innebär att omkostnadsbeloppet (anskaffningspriset, förbättringskostnader<br>o.d.) får — med ett undantag — beräknas som om fastigheten avyttrades<br>den 31 december 1990, dvs. enligt äldre regler. Undantaget innebär att<br>indexeringen av omkostnadsbeloppet börjar först från det åttonde - och<br>inte det fjärde - året efter förvärvet.</p> <p>Övergångsregeln för bostadsrätter omfattar förvärv som skett före den<br>1 januari 1987. Om en sådan bostadsrätt avyttras under något av åren<br>1991, 1992 eller 1993 är endast 60, 75 resp. 90 % av vinsten skatteplik-<br>tig. Bestämmelsen finns i punkt 5 av övergångsreglerna till SIL (SFS<br>1990:651) och gäller alla slags bostadsrätter under förutsättning att<br>vinsten inte beräknas enligt någon av de s.k. takreglerna.</p> <p>57</p> <h5>6.2.4 Gamla uppskov</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>UppskovsL upphörde som tidigare nämnts att gälla vid utgången av år<br>1990 (SFS 1990:680). Avyttras en fastighet efter den tidpunkten och<br>beräknas vinsten enligt den konventionella metoden gäller emellertid att<br>ett uppskov som medgetts enligt den upphävda lagen skall tas fram till<br>beskattning. Detta framgår av 25 § 8 mom. SIL. Ett uppskov enligt<br>UppskovsL beaktas däremot inte om vinsten beräknas enligt någon av<br>takreglerna. Den schabloniserade vinsten är alltid densamma oavsett om<br>den avyttrade fastigheten är en ersättningsfastighet enligt UppskovsL eller<br>ej-</p> <h5>6.2.5 Den skattemässiga behandlingen av förluster</h5> <p>Fysiska personer och dödsbon</p> <p>Avyttras en fastighet eller en bostadsrätt och uppkommer en förlust gäller<br>att 70 % av förlusten är avdragsgill i inkomstslaget kapital. Bestämmelser<br>om detta finns i 3 § 2 mom. tredje stycket SIL. Därutöver finns i 24 §<br>3 mom. SIL vissa särskilda bestämmelser om avdrag för förluster.</p> <p>Andra juridiska personer än dödsbon</p> <p>För andra juridiska personer än dödsbon gäller enligt 2 § 1 mom. sjätte<br>stycket SIL att vinst hänförlig till en fastighet eller bostadsrätt utgör<br>intäkt av näringsverksamhet. Av åttonde stycket i det nämnda lagrummet<br>framgår dock att vinsten — med ett visst undantag — skall beräknas enligt<br>bestämmelserna i 25 resp. 26 § SIL. Undantaget innebär att 27-procents-<br>regeln inte kan användas. Dessa skattskyldiga måste alltså som ingångs-<br>värde använda det verkliga anskaffningsvärdet.</p> <p>Förluster hänförliga till inkomstslaget näringsverksamhet får fullt ut<br>dras av. Någon kvotering motsvarande den 70-procentsregel som gäller<br>för inkomstslaget kapital enligt 3 § 1 mom. SIL finns inte.</p> <p>58</p> <h4>6.3 De nya reavinstreglerna</h4> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h5>6.3.1 Slopade 9- och 18-procentsregler och en ny skattepliktsregel för<br>villor och bostadsrätter</h5> <p>Regeringens förslag: De s. k. takreglerna för privatbostadsfastigheter<br>och motsvarande bostadsrätter, 9- och 18-procentsreglerna, tas bort.<br>För sådan egendom skall i stället gälla att 50 % av den konventio-<br>nellt beräknade vinsten skall utgöra den skattepliktiga vinsten. Vid<br>förlust på sådan egendom får 50 % av förlusten dras av.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De s.k. takreglerna är inte lämpliga<br>att kombinera med ett nytt uppskovssystem. Det finns flera skäl för denna<br>slutsats. Som vi tidigare nämnt (avsnitt 6.2.2) är ett av skälen att 9-<br>procentsregeln infördes som ersättning för de gamla uppskovsreglerna.<br>Det betyder att om det införs nya uppskovsregler bör dessutom inte<br>takreglerna finnas kvar. Ett annat skäl att avskaffa takreglerna är att vårt<br>förslag avseende nya uppskovsregler bygger på att vinsten beräknas enligt<br>en konventionell metod. Vinsten förs över till ersättningsbostaden genom<br>att omkostnadsbeloppet vid vinstberäkningen minskas med ett belopp<br>motsvarande den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden. En sådan<br>teknik kan inte utan betydande svårigheter förenas med schablonreglerna.</p> <p>Till detta kommer att takreglerna bygger på en kraftig schablonisering<br>som i de enskilda fallen kan innebära orättvisor.</p> <p>Regeringens förslag är mot bakgrund härav att 9- och<br>18-procentsreglerna tas bort. Detta betyder att reavinstbeskattningen av<br>privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter alltid kommer att<br>ske enligt en och samma konventionella metod.</p> <p>Om takreglerna tas bort och vinsten på grund därav alltid kommer att<br>beräknas enligt en konventionell metod är det — särskilt med tanke på<br>långa innehav — emellertid nödvändigt att på något annat sätt begränsa<br>skatteuttaget när det gäller privatbostadsfastigheter och motsvarande<br>bostadsrätter i de fall uppskov inte är aktuellt. Den närmast till hands<br>liggande lösningen är att endast en viss del av den på vanligt sätt<br>beräkande vinsten skall vara skattepliktig. Olika nivåer är tänkbara. Vårt<br>förslag är att 50 % av den konventionellt beräknade vinsten skall utgöra<br>den skattepliktiga vinsten. Detta betyder att skatteandelen av en vinst är<br>(50 x 30 =) 15 %. Efter det att kapitalskattesatsen sänkts till 25 % utgör<br>motsvarande skatteandel 12,5 %.</p> <p>Vad härefter gäller förluster vid avyttring av privatbostadsfastigheter<br>och motsvarande bostadsrätter kan följande konstateras. Om den<br>skattepliktiga vinsten utgör en viss kvotdel av vinsten bör i princip en<br>motsvarande kvotering ske i förlustfall. Eftersom det finns en generell<br>förlustkvotering i inkomstslaget kapital, 70 %-regeln, borde således 35 %<br>av en förlust (70 % av 50 %) få dras av. Med hänsyn till förhållandena</p> <p>59</p> <p>på bostadsmarknaden under de senaste åren framstår emellertid en sådan<br>begränsning som alltför långtgående. Regeringen föreslår därför att 50 %<br>av en förlust skall vara avdragsgill.</p> <p>Vad regeringen nu föreslagit innebär bl.a. att den nuvarande skillnaden<br>mellan permanentbostäder (9 %) och &quot;fritidsbostäder&quot; (18 %) slopas vid<br>reavinstberäkningen. Skillnaden mellan permanentbostäder och andra<br>bostäder får i stället betydelse för möjligheten till uppskov.</p> <p>Att vinsten enligt de nya reglerna alltid kommer att beräknas enligt en i<br>princip konventionell metod innebär bl.a. att alla &quot;gamla&quot; uppskov<br>kommer fram till beskattning genom att omkostnadsbeloppet påverkas (jfr<br>25 § 8 mom. SIL). Vid avyttring av en ersättningsfastighet enligt<br>UppskovsL kommer den skatt som hänför sig till uppskovsbeloppet att<br>vara 30 % -efter 1994 års utgång 25 % — av halva uppskovsbeloppet.</p> <p>Förslagen avseende nya vinst- och förlustregler innebär i lagteknisk<br>mening följande. Bestämmelserna i 25 § 9 mom. första - tredje styckena<br>SIL — som handlar om 9- och 18-procentsreglerna för fastigheter — kan<br>tas bort. Motsvarande lagrum för bostadsrätternas del är 26 § 7 mom.<br>första stycket SIL. Likaså kan bestämmelserna i 25 § 10 mom. och 26 §<br>8 mom. SIL om expropriation o.d. tas bort. De nya reglerna om<br>skattepliktig vinst och avdragsgill förlust har placerats i 25 § 11 mom.<br>resp. 26 § 10 mom. SIL. En justering har gjorts i 3 § 2 mom. SIL som<br>innehåller den allmänna förlustavdragsregeln.</p> <h5>6.3.2 Slopad 27-procentsregel och en ny skattepliktsregel för<br>näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Den s.k. takregeln för näringsfastigheter och<br>motsvarande bostadsrätter, 27-procentsregeln, tas bort. För sådan<br>egendom skall — oavsett om ägaren är en fysisk eller juridisk person<br>— gälla att 90 % av den konventionellt beräknade vinsten utgör<br>skattepliktig vinst. För fysiska personer och dödsbon innebär<br>motsvarande kvotering vid förlust att 63 % av förlusten är avdrags-<br>gill. För andra juridiska personer än dödsbon är 90 % av en förlust<br>avdragsgill.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Slopas takreglerna för privatbos-<br>tadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter betyder detta att alternativa<br>regler för att beräkna ingångsvärden för egendom av detta slag måste<br>införas. Om det mot bakgrund av de föreslagna uppskovsreglerna ändå<br>är nödvändigt med nya alternativregler för bostäder kan 27-procentsre-<br>geln för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter slopas och<br>alternativreglerna utvidgas till att också omfatta sådan egendom. När 27-<br>procentsregeln infördes var motivet att den skulle fungera som en ersätt-</p> <p>60</p> <p>ning för de borttagna altemativreglerna avsedda för att beräkna ingångs- Prop. 1993/94:45<br>värden (prop. 1989/90:110 s. 422).</p> <p>Emellertid kan 27-procentsregeln, oavsett skälen för dess tillkomst, i<br>vissa fall innebära en skattelindring i förhållande till skatteutfallet vid en<br>konventionell vinstberäkning. Eftersom syftet med att slopa 27-procents-<br>regeln inte är att höja beskattningsnivån finns det anledning att på något<br>annat sätt begränsa skatteuttaget vid tillämpning av den konventionella<br>vinstberäkningsmetoden. Enligt vår uppfattning bör detta ske på i princip<br>det sätt som nyss föreslagits för privatbostadsfastigheter och motsvarande<br>bostadsrätter. Regeringens förslag innebär att den skattepliktiga vinsten<br>i nu avsedda fall skall utgöra 90 % av den konventionellt beräknade<br>vinsten. Uppkommer förlust bör denna på vanligt sätt kvoteras enligt 70-<br>procentsregeln. För fysiska personer och dödsbon betyder detta att (70<br>x 90 =) 63 % av en förlust skall vara avdragsgill.</p> <p>En särskild fråga är hur skatteplikts- och förlustavdragsreglerna skall<br>utformas för andra juridiska personer än dödsbon. Enligt gällande rätt är<br>hela vinsten skattepliktig och hela förlusten avdragsgill. Eftersom 27-<br>procentsregeln inte kunnat användas av dessa skattskyldiga får det för<br>dem ingen särskild betydelse om regeln slopas. Enligt vår uppfattning bör<br>emellertid 90-procentsregeln gälla oavsett om det är fråga om fysiska<br>eller juridiska personer. När det gäller andra juridiska personer än<br>dödsbon är därför vårt förslag att 90 % av den konventionellt beräknade<br>vinsten skall utgöra skattepliktig vinst.</p> <p>I princip kan samma resonemang föras när det gäller avdrag för<br>förluster. Utgångspunkten är emellertid en annan. Den i det föregående<br>föreslagna 63-procentsregeln bygger på tanken att om 90 % av vinsten<br>är skattepliktig skall en lika stor förlustandel göras till föremål för 70-<br>procentskvotering. Ett motsvarande resonemang när det gäller andra<br>juridiska personer än dödsbon leder till att 90 % av en förlust skall få<br>dras av. Regeringens förslag är utformat i enlighet med detta.</p> <p>Att slopa takreglerna för näringsfastigheter och motsvarande bo-<br>stadsrätter innebär att 25 § 9 mom. fjärde stycket och 26 § 7 mom. andra<br>stycket SIL kan tas bort. De nya skattepliktsreglema för näringsfastighe-<br>ter och motsvarande bostadsrätter finns i 25 § 11 mom. resp. 26 § 10<br>mom. SIL. Hänvisningen i 2 § 1 mom. åttonde stycket SIL till vissa<br>moment i 25 och 26 §§ SIL som gäller andra juridiska personer än<br>dödsbon måste justeras med hänsyn till ändringarna i 25 och 26 §§ SIL.</p> <p>61</p> <h5>6.3.3 Övergångsbestämmelserna och de nya skattepliktsreglerna</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: För fastigheter skall kvoteringsreglema — 50-<br>och 90-procentsreglema — inte gälla om vinsten beräknas enligt den<br>övergångsregel som innebär att äldre regler skall tillämpas vid<br>beräkning av omkostnadsbeloppet. I så fall skall det heller inte vara<br>möjligt att erhålla ett uppskovsavdrag. Övergångsregeln för bostads-<br>rätter tas bort.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den övergångsregel som finns för<br>fastigheter — punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SIL (SFS<br>1990:651) — tillkom mot bakgrund av att indexuppräkningen av<br>ingångsvärdena avskaffades i samband med skattereformen. Anledningen<br>var att de nya vinstberäkningsreglema i vissa fall kunde medföra<br>omotiverade skatteskärpningar vid en jämförelse mellan försäljningar före<br>och efter årsskiftet 1990/91.</p> <p>Vad vi föreslagit i det föregående när det gäller att slopa de s.k.<br>takreglerna och att ersätta dem med nya regler om den skattepliktiga<br>vinstens storlek rubbar inte de principiella argumenten för den aktuella<br>övergångsregeln. Regeln syftar ju till att den skattskyldige skall bibehål-<br>las rätten att bli beskattad för den vinst som skulle framkommit om<br>avyttringen skett den 31 december 1990. Regeringens förslag är därför<br>att övergångsregeln skall finnas kvar. Resonemanget leder också till den<br>slutsatsen att om omkostnadsbeloppet och därmed vinsten beräknats på<br>grundval av de äldre reglerna bör det inte komma ifråga att vinsten skall<br>kvoteras enligt de nya reglerna eller att ett uppskovsavdrag skall kunna<br>medges.</p> <p>När det däremot gäller den övergångsbestämmelse — punkt 5 av<br>övergångsbestämmelserna till SIL (SFS 1990:651) — som avser bo-<br>stadsrätter är förhållandena annorlunda. Bestämmelsen tillkom med tanke<br>på bostadsrätter där den skattepliktiga vinsten — om de avyttrats under<br>1990 — enligt då gällande regler skulle utgjort 25 % av den nominella<br>vinsten. På i princip samma sätt som beträffande fastigheterna var<br>avsikten att försäljningar under åren 1991 - 1993 inte skulle innebära<br>väsentliga skatteskärpningar i förhållande till en försäljning under år<br>1990.</p> <p>För det år som ännu är aktuellt — 1993 — innebär övergångsregeln att<br>den skattepliktiga andelen av vinst hänförlig till en bostadsrätt förvärvad<br>före den 1 januari 1987 skall utgöra 90 %. Detta är högre än vad<br>regeringen föreslagit för bostadsrätter som är privatbostäder (50%) och<br>lika högt som förslaget avseende andra bostadsrätter. Det finns mot den<br>bakgrunden ingen anledning att behålla övergångsregeln. Vårt förslag är<br>därför att regeln skall slopas.</p> <p>Våra förslag innebär att det är nödvändigt att göra vissa justeringar i<br>punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SIL (1990:651). Bestämmelsen</p> <p>62</p> <p>om att UAL inte är tillämplig om ett omkostnadsbelopp beräknats enligt Prop. 1993/94:45<br>den nyssnämnda övergångsbestämmelsen finns i punkt 2 av övergångs-<br>bestämmelserna till UAL.</p> <h5>6.3.4 Karensreglerna</h5> <p>Regeringens förslag: Den nya vinstberäkningsregeln för privatbo-<br>stadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter skall tillämpas även<br>om egendomen inom en treårsperiod före avyttringen varit närings-<br>fastighet eller motsvarande bostadsrätt. Det skall alltså inte finnas<br>någon motsvarighet till de s.k. karensreglema.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De nya regler för reavinstbeskattning<br>av privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter som nu föreslås<br>gynnar på samma sätt som tidigare sådan egendom framför näringsfastig-<br>heter och med dem jämställda bostadsrätter. Den skillnad i beskattningen<br>som motiverade den s.k. karensregeln finns alltså kvar.</p> <p>Frågan blir därför om det även inom ramen för ett nytt system bör<br>finnas en karensregel för bostäder som inom en viss tid före en avyttring<br>bytt skattemässig karaktär. En sådan regel skulle kunna innebära att den<br>som avyttrar en privatbostadsfastighet eller motsvarande bostadsrätt inte<br>skulle få använda 50-procentsregeln om det gått kortare tid än tre år från<br>det att ett karaktärsbyte skett.</p> <p>Det råder inget tvivel om att det från flera synpunkter vore bäst om det<br>nya systemet inte innehöll någon karensregel. Inte enbart önskemålet om<br>en så enkel lagstiftning som möjligt talar för det. Den nuvarande<br>karensregeln är — i vart fall delvis — betingad av att 9-procentsregeln är<br>en i förhållande till den nominellt beräknade vinsten många gånger<br>mycket förmånlig regel. Det kan nämligen också göras gällande att<br>behovet av en karensregel minskar när den förmånligare beskattningen<br>för privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter bygger på en<br>konventionellt beräknad vinst. Vårt förslag är därför att det inte skall<br>finnas några karensregler. Detta innebär att bestämmelserna i 25 § 9<br>mom. femte stycket och 26 § 7 mom. andra stycket SIL kan upphävas.</p> <p>63</p> <h5>6.3.5 Alternativa anskaffningsvärden</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Regeringens förslag: Särskilda regler införs för att beräkna<br>ingångsvärden för fastigheter och bostadsrätter som förvärvats före<br>år 1952 resp, år 1974.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Reavinstreglema för både fastigheter<br>och bostadsrätter innehöll före 1990 års skattereform alternativa metoder<br>för att beräkna ingångsvärden. En av dem (altemativregel I) kunde<br>användas om en fastighet förvärvats före år 1952. De andra två reglerna<br>(alternativreglema II och III) kunde användas om en avyttrad fastighet<br>innehafts i mer än 20 år eller om den förvärvats genom arv, testamente<br>eller bodelning vid makes död. För bostadsrätternas del fanns särskilda<br>regler om förvärvet skett före år 1974.</p> <p>Bestämmelserna avskaffades när skattereformen genomfördes eftersom<br>takreglerna gjorde dem obehövliga. Det bör dock nämnas att be-<br>stämmelserna kan användas om omkostnadsbeloppet vid en avyttring<br>beräknas enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SIL (1990:651),<br>dvs. enligt de äldre regler som skulle ha tillämpats om avyttringen hade<br>skett den 31 december 1990.</p> <p>Regeringen har i det föregående föreslagit att takreglerna skall<br>avskaffas. Härigenom är man i princip tillbaka till den situation som<br>rådde före skattereformen. Det uppkommer således ett praktiskt behov av<br>att ha regler för att beräkna ingångsvärden när de är okända eller eljest<br>ligger långt tillbaka i tiden. Den möjlighet som står närmast till buds är<br>att återvända till en något modifierad form av de regler som tidigare<br>gällde för fastigheter resp, bostadsrätter. Det finns i så fall skäl för att<br>endast ha en alternativregel för resp, egendomsslag och det är också<br>lämpligt att reglerna har samma principiella utformning. Vårt förslag är<br>att alternativreglerna skall avse fastigheter resp, bostadsrätter anskaffade<br>före år 1952 resp. 1974. Detta innebär att altemativregel I resp, den<br>tidigare bostadsrättsregeln återinförs. Reglerna bör gälla alla slags<br>fastigheter och bostadsrätter.</p> <p>För fastigheternas del innebar alternativregel I i punkt 2 a femte stycket<br>av anvisningarna till 36 § KL följande.</p> <p>Om en fastighet hade förvärvats före år 1952 skulle fastigheten anses<br>förvärvad den 1 januari 1952. Det fanns två sätt att beräkna ingångsvär-<br>det. Det ena var att 150 % av fastighetens taxeringsvärde år 1952 skulle<br>utgöra ingångsvärdet. Det andra sättet avsåg den situationen att den<br>skattskyldige kunde visa att den verkliga köpeskillingen var högre än 150<br>% av det aktuella taxeringsvärdet. I så fall fick det verkliga beloppet<br>användas. Särskilda regler gällde om den avyttrade fastigheten ingick i<br>en annan taxeringsenhet år 1952 eller om det inte fanns något taxerings-<br>värde det året.</p> <p>64</p> <p>Av att fastigheten i båda dessa fall skulle anses förvärvad den 1 januari Prop. 1993/94:45<br>1952 följde, vilket uttryckligen angavs, att vid vinstberäkningen hänsyn<br>inte kunde tas till avdrag eller kostnader som hänförde sig till tiden före<br>år 1952.</p> <p>För bostadsrätter som förvärvats före år 1974 gällde enligt punkt 2 c<br>av anvisningarna till 36 § KL i princip samma regler som för fastigheter<br>anskaffade före år 1952. En sådan bostadsrätt skulle alltid anses<br>förvärvad den 1 januari 1974, den s.k. stickdagen. Också för bo-<br>stadsrätternas del fanns det två metoder för att beräkna ett ingångsvärde.</p> <p>Den ena var att ingångsvärdet skulle anses utgöra 150 % av bo-<br>stadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den<br>1 januari 1974. Föreningsförmögenheten beräknades med ledning av<br>föreningsfastighetens taxeringsvärde år 1974. Hänsyn togs också till<br>föreningens övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det<br>räkenskapsår som hade avslutats närmast före ingången av år 1974.</p> <p>Den andra metoden innebar att det verkliga vederlaget fick användas<br>som ingångsvärde om den skattskyldige kunde visa att vederlaget<br>översteg 150 % av bostadsrättens andel av föreningsförmögenheten på<br>stickdagen. Vid beräkning av vederlaget skulle man bortse från eventuella<br>fonder som fanns vid förvärvet.</p> <p>Oavsett om ingångsvärdet beräknades enligt den förra eller den senare<br>metoden gällde att vid vinstberäkningen hänsyn inte kunde tas till<br>kostnader och avdrag som belöpte på tiden före år 1974. Om det inte<br>fanns något taxeringsvärde för år 1974 fick detta uppskattas med ledning<br>av det närmast därefter åsatta taxeringsvärdet.</p> <p>De nya reglerna om ingångsvärden för fastigheter och bostadsrätter<br>som förvärvats före år 1952 resp. 1974 placeras lämpligen i 25 § 9 mom.<br>och 26 § 7 mom. SIL. Med vissa mindre skillnader kan lagtexten<br>utformas på samma sätt som i motsvarande äldre, numera upphävda<br>lagrum.</p> <p>Att återinföra en regel motsvarande altemativregel I för fastigheter<br>innebär också att det är nödvändigt att göra vissa justeringar av åter-<br>läggningsreglerna i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § KL.<br>För bostadsrätternas del är det nödvändigt med vissa ändringar av de<br>bestämmelser i 26 § 4 mom. SIL som rör avdragsrätten för kapital-<br>tillskott. Ändringarna berör värdeminskningsavdrag m.m. och kapital-<br>tillskott från tiden före år 1952 resp. 1974. De två frågorna berörs<br>ytterligare i specialmotiveringen.</p> <p>Det är också nödvändigt med vissa justeringar i reglerna avseende<br>föreningens kontrolluppgiftsskyldighet. I 3 kap. 45 § lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter regleras frågan om vilken<br>kontrolluppgiftsskyldighet som åligger en bostadsrättsförening. Också i<br>detta hänseende handlar det om att återinföra en äldre regel. Föreningen<br>bör åläggas en skyldighet att lämna uppgift om det förmögenhetsvärde<br>som gällde för lägenheten på stickdagen om den överlåtna bostadsrätten<br>förvärvats före år 1974.</p> <p>5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 45</p> <p>65</p> <p>Ytterligare en fråga bör tas upp i sammanhanget. I 25 § 6 mom. sjätte Prop. 1993/94:45<br>stycket SIL finns en bestämmelse som tar sikte på den situationen att ett<br>omkostnadsbelopp i vissa fall beräknas med ledning av ett taxeringsvärde.<br>Bestämmelsen hade ett sakligt samband med de nyss berörda alternativ-<br>reglerna II och III där ju omkostnadsbeloppet under vissa förutsättningar<br>kunde beräknas utifrån ett taxeringsvärde. Bestämmelsen i 26 § SIL<br>borde ha tagits bort när alternativreglema togs bort vid skattereformen.<br>Att vi nu föreslagit att en bestämmelse motsvarande alternativregel I skall<br>införas påverkar inte detta ställningstagande. Vi föreslår därför att<br>bestämmelsen i 25 § 6 mom. sjätte stycket SIL skall tas bort eftersom<br>den saknar betydelse.</p> <h5>6.3.6 Slopade särregler för fåmansföretagare</h5> <p>Regeringens förslag: Det skall inte finnas några särskilda regler för<br>beräkning av reavinst när bl.a. delägare i fåmansföretag säljer en<br>fastighet eller bostadsrätt till företaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 24 § 6 mom. SIL<br>och i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL kan aktualiseras om en<br>delägare i ett fåmansföretag eller någon honom närstående avyttrar<br>egendom till företaget. Reglerna avser det fallet att vederlaget för den<br>avyttrade egendomen överstiger marknadsvärdet. I så fall skall den del<br>av vederlaget som motsvarar marknadsvärdet beaktas vid vinstberäkning-<br>en och den överskjutande delen av vederlaget tas upp som intäkt av<br>tjänst.</p> <p>Av förarbetena framgår att regeln syftar till att förhindra att den<br>skattskyldige tar ut medel från företaget på ett från skattesynpunkt<br>fördelaktigt sätt samtidigt som han genom företaget har samma tillgång<br>till egendomen som före avyttringen (prop. 1989/90:110 s. 601).</p> <p>Regleringen omfattar all slags egendom, däribland fastigheter och<br>bostadsrätter. Det kanske mest praktiska fallet när det gäller bostäder är<br>att en fåmansföretagare avyttrar sin villa till det egna företaget och sedan<br>bor kvar. Det är också den situationen som omnämns i förarbetena.</p> <p>Enligt 24 § 6 mom. tredje stycket SIL gäller att om en fastighet eller<br>en bostadsrätt inte skall användas i företagets näringsverksamhet får<br>vinsten vid en sådan försäljning inte beräknas enligt någon av de s.k.<br>takreglerna. Enligt 24 § 6 mom. fjärde stycket SIL kan skattemyn-<br>digheten medge undantag från bestämmelserna i tredje stycket om det<br>föreligger synnerliga skäl.</p> <p>Skälet till att de s.k. takreglerna inte får användas i dessa fall är att<br>dessa regler — i första hand</p> <p>9-procentsregeln — i många fall kan vara betydligt förmånligare än om<br>beskattningen sker på grundval av en konventionellt beräknad vinst.</p> <p>66</p> <p>Vi har i det föregående föreslagit att de s.k. takreglerna för både Prop. 1993/94:45<br>fastigheter och bostadsrätter skall tas bort. Motivet för en specialreglering<br>när en fåmansföretagare avyttrar egendom till det egna företaget<br>bortfaller därigenom. Vårt förslag om uppskovsregler ändrar inte denna<br>slutsats. Det kan för övrigt noteras att den som efter en införsäljning av<br>en bostad till det egna företaget inte skaffar eller avser att skaffa någon<br>ersättningsbostad utan bor kvar i den sålda bostaden inte heller kan<br>medges något uppskovsavdrag.</p> <p>Vårt förslag är alltså att förbudet för delägare i fåmansföretag att<br>använda takreglerna i vissa fall tas bort utan att ersättas av andra<br>motsvarande regler. Detta innebär också att den särskilda dis-<br>pensmöjligheten kan upphävas. Vad vi nu föreslagit påverkar inte de<br>bestämmelser som i vissa fall innebär att en del av ett vederlag skall tas<br>upp som inkomst av tjänst medan återstoden skall ingå i en vinstberäk-<br>ning. Dessa bestämmelser bör således kvarstå oförändrade.</p> <p>Regeringens förslag innebär att det är nödvändigt med vissa justeringar<br>av bestämmelserna i 24 § 6 mom. SIL och i punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § KL.</p> <h3>7 Ikraftträdande m.m.</h3> <p>De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och —<br>med undantag för vad vi föreslagit i fråga om förlustavdrag — tillämpas<br>på avyttringar från och med den 8 september 1993. Förlustavdragsreg-<br>lema föreslås tillämpliga på avyttringar som sker från och med den 1 juli<br>1994.</p> <p>Regeringen har den 7 september 1993 i en skrivelse (1993/94:2) till<br>riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen<br>med en begäran att de nya reglerna, med nämnda undantag, skall<br>tillämpas från och med den 8 september 1993.</p> <p>Den omständigheten att ett uppskovsavdrag kan medges tidigast vid<br>avyttringar som skett den 8 september 1993 hindrar inte att egendom som<br>förvärvats den 1 januari 1992 - den 7 september 1993 kan vara ersätt-<br>ningsbostad av det slag som avses i 11 § UAL. Vid 1994 års taxering<br>uppkommer i så fall — enligt 6 § UAL — frågan huruvida bosättning skett<br>senast den 15 februari 1994. Om så ej skett aktualiseras frågan, med ett<br>års förskjutning när det gäller tidpunkten för bosättningen, återigen vid<br>1995 års taxering.</p> <p>Den föreslagna bestämmelsen om att 50 % av den konventionellt<br>beräknade vinsten avseende en villa eller en bostadsrätt skall utgöra den<br>skattepliktiga vinsten betyder att skatteuttaget i vissa fall kan bli något<br>högre för egendom som enligt gällande regler är permanentbostäder och<br>som därför omfattas av 9-procentsregeln. Detta får omedelbara följder för<br>dem som av olika skäl inte kommer att yrka något uppskovsavdrag.</p> <p>Mot bakgrund av att vårt förslag i vissa fall kan innebära skat-<br>teskärpningar som inte varit kända i förväg föreslår vi att de nuvarande<br>reglerna övergångsvis skall kunna tillämpas om den skattskyldige yrkar</p> <p>67<br></p> <p>det. Detta innebär att en skattskyldig som avyttrat en villa eller bo-<br>stadsrätt övergångsvis kan välja mellan å ena sidan 9-procentsregeln eller<br>å andra sidan 50-procentsregeln i kombination med ett uppskovsavdrag.<br>En lämplig bortre tidsgräns synes vara halvårsskiftet 1994. Det betyder<br>att de äldre reglerna bör få tillämpas fram till och med den 30 juni 1994<br>trots att de nya reglerna får verkan fr.o.m. den 8 september 1993.</p> <p>När det gäller sänkningen av avdragskvoten i förlustfall — från 70 %<br>till 50 % för villor och bostadsrätter och till 63 % när det gäller<br>näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter som ägs av fysiska<br>personer och dödsbon — innebär vårt förslag att de nya bestämmelserna<br>skall börja tillämpas först när skattskyldighet inträder den 1 juli 1994 och<br>senare. Detsamma gäller den sänkning av avdragskvoten från 100 till 90<br>% som regeringen föreslagit för egendom av här avsett slag som ägs av<br>andra juridiska personer än dödsbon.</p> <p>Vad regeringen nu föreslagit föranleder särskilda övergångsbestämmel-<br>ser till UAL, KL och SIL.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <h3>8 Statsfinansiella konsekvenser</h3> <p>Privatbostäder</p> <p>Vid en bedömning av de statsfinansiella effekterna av våra förslag är det<br>i sammanhanget viktigt att skilja mellan effekter på kort och lång sikt.<br>Det långsiktiga skattebortfallet som kan beräknas till 1 420 milj kr är<br>relevant först i och med utgången av år 1999 eftersom de skattskyldiga<br>ända fram till denna tidpunkt kan använda de äldre reavinstreglema som<br>om avyttringen skedde den 31 december 1990 (jfr avsnitt 6.3.3). Den<br>kortsiktiga effekten - att skattebortfallet uppgår till 960 milj kr - är att se<br>som en första helårseffekt. Vid beräkningen har inte beaktats att de<br>skattskyldiga föreslås kunna använda de nuvarande reglerna fram till och<br>med utgången av första halvåret 1994.</p> <p>Det skattebortfall som blir följden av att parallella regler fram till<br>halvårsskiftet år 1994 är svårt att kvantifiera. Å ena sidan kan man anta<br>att alla maximalt utnyttjar den möjlighet till skatteanpassning som<br>medges. Å andra sidan finns det flera faktorer som talar emot detta. Det<br>torde t.ex. vara svårt att genomföra vissa försäljningar eftersom både<br>potentiella köpare och kreditgivare kan antas vara försiktiga. För att<br>9%-regeln skall vara att föredra framför de föreslagna reglerna krävs ett<br>försäljningspris som överstiger inköpspriset med 150 %. Vid en<br>försäljning 1993 betyder det, för småhus, att förvärvet i genomsnitt ligger<br>före år 1977. Är förhållandet så att värdet understiger förvärvspriset är<br>nuvarande regler alltid att föredra. Det är emellertid ett begränsat antal<br>situationer där så är fallet. Främst gäller detta när förvärvet ligger efter<br>år 1988. Det är också viktigt att beakta den begränsade skatteförmån som<br>det faktiskt är fråga om. Vid en förlust om 100 000 kr uppgår skattere-<br>duktionen till ett belopp som är endast 6 000 kr lägre än enligt gällande<br></p> <p>68</p> <p>regler. Regeringens bedömning är att det totala skattebortfallet på grund Prop. 1993/94:45<br>av tidigarelagda försäljningar uppgår till 200 miljoner kr.</p> <p>Näringsfastigheter</p> <p>Näringsfastigheter säljs huvudsakligen via aktierna i ett bolag vars<br>huvudsakliga tillgång är fastigheter. Anledningen till detta är främst en<br>enklare administrativ hantering samt att man slipper betala stämpelskatt<br>på förvärvet. Påverkas inte detta beteende av de nya reglerna - vilket är<br>troligt - kommer skattebortfallet att bli litet. Skattebortfallet kan därför<br>beräknas till 150 miljoner kr.</p> <h3>9 Specialmotivering</h3> <h4>9.1 Lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad</h4> <p>1 §</p> <p>1 paragrafens första stycke anges de grundläggande förutsättningarna för<br>att en skattskyldig fysisk person skall kunna medges ett uppskovsavdrag.<br>Av bestämmelsen framgår också vad som gäller om den skattskyldige vid<br>den taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisas inte uppfyller<br>villkoren i fråga om förvärv av en ny bostad och bosättning där. I så fall<br>krävs att den skattskyldige avser att förvärva en bostad och bosätta sig<br>där eller, om sådant förvärv redan skett, att han avser att bosätta sig i<br>den nyförvärvade bostaden. Frågan om innebörden av en sådan avsikt har<br>Lagrådet tagit upp i sitt yttrande och vi instämmer i den uppfattning som<br>där redovisas.</p> <p>Av andra stycket framgår att dödsbo kan medges uppskovsavdrag under<br>de särskilda förutsättningar som anges i 13 §.</p> <p>2 §</p> <p>I paragrafen definieras begreppet ursprungsbostad. Av definitionen<br>framgår att uppskov endast kan komma i fråga om den avyttrade<br>egendomen utgjorde en privatbostad enligt 5 § KL. Det betyder att<br>uppskovsreglerna kan omfatta småhus med mark som utgör småhusenhet,<br>småhus på annans mark samt småhus som är inrättat till bostad åt en eller<br>två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet (5 § första<br>stycket KL).</p> <p>Såvitt gäller bostadsrätter omfattar den nya lagstiftningen egendom som<br>innehas av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av<br>delägare i bostadsaktiebolag om föreningens eller bolagets verksamhet är<br>sådan som avses i 2 § 7 mom. SIL, dvs. när det är fråga om en bostad<br>i ett &quot;äkta&quot; bostadsföretag (5 § fjärde stycket KL).</p> <p>69</p> <p>För att ett småhus eller en bostadsrätt skall hänföras till kategorin<br>privatbostadsfastighet eller motsvarande bostadsrätt krävs att egendomen<br>skall utgöra privatbostad enligt definitionen i 5 § andra stycket KL. Detta<br>innebär att småhuset eller bostadsrätten helt eller till övervägande del<br>eller, i fråga om småhus som är inrättat till bostad åt två familjer, till<br>väsentlig del, skall användas för permanent boende eller som fritidsbostad<br>för ägaren eller vissa honom närstående eller att småhuset eller bo-<br>stadsrätten är avsett att användas på sådant sätt. Om villkoren för att ett<br>småhus eller en bostadsrätt skall vara privatbostad vid en viss tidpunkt<br>inte längre uppfylls kan bostaden under viss övergångstid likväl behålla<br>denna karaktär enligt de s.k. tröghetsreglema i 5 § sjätte stycket KL.</p> <p>För att en privatbostad enligt 5 § KL skall kunna vara ursprungsbostad<br>enligt UAL krävs vidare att den utgör den skattskyldiges permanentbo-<br>stad. Denna fråga berörs i specialmotiveringama till 3 och 4 §§.</p> <p>Det anges särskilt att egendom utomlands inte kan vara ursprungsbo-<br>stad. Tomtmark kan under vissa förutsättningar vara privatbostadsfas-<br>tighet men aldrig privatbostad. En annan sak är att tomtmark som<br>bebyggs kan vara ersättningsbostad enligt 11 §.</p> <p>Kravet på den avyttrade egendomens skattemässiga karaktär — privat-<br>bostad enligt 5 § KL — sträcker sig längre än vad som gäller för<br>ersättningsbostaden. Enligt 11 § UAL skall ersättningsbostaden vara ett<br>sådant småhus eller en sådan bostadsrätt som anges i 5 § första resp,<br>ljärde stycket KL. Något krav på att bostaden skall vara privatbostad<br>uppställs således inte (jfr specialmotiveringen till 11 §).</p> <p>3§</p> <p>Utöver det grundläggande kravet att bostaden skall vara en privatbostad<br>(jfr 2 §) krävs att bostaden skall vara den skattskyldiges permanentbostad.</p> <p>1 paragrafens första stycke definieras begreppet permanentbostad.<br>Definitionen är med vissa undantag utformad på samma sätt som<br>motsvarande definition av egendom som omfattas av den s.k. 9-procents-<br>regeln i 25 § 9 mom. SIL. Undantagen hänför sig till punkt 1 varav<br>framgår att ett småhus eller en bostadsrätt är den skattskyldiges perma-<br>nentbostad om han bott i bostaden minst ett år närmast före avyttringen.<br>I 25 § 9 mom. SIL — vartill 26 § 7 mom. SIL hänvisar — uppställs de<br>ytterligare kraven att den skattskyldige måste ha förvärvat egendomen till<br>ett marknadsmässigt pris och att den tid han ägt bostaden utan att vara<br>bosatt där inte får överstiga ett år. Några motsvarigheter till dessa krav<br>finns inte. Skälen till detta har redovisats i den allmänna motiveringen<br>(avsnitt 5.2.1)</p> <p>I andra stycket finns en särskild regel som är tillämplig i den situation-<br>en att den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad innan han ännu<br>avyttrat ursprungsbostaden. Av stycket framgår att frågan om den<br>avyttrade bostaden är permanentbostad eller ej får avgöras med hänsyn<br>till förhållandena när ersättningsbostaden förvärvades. Att bedömningstid-</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>70</p> <p>punkten då är en annan än avyttringstidpunkten påverkar inte kravet att<br>den sålda bostaden skall vara en privatbostad vid tidpunkten för<br>avyttringen.</p> <p>Att småhus eller bostadsrätt som ägs av dödsbo kan vara privatbostad<br>framgår av 5 § femte stycket KL och 53 § 3 mom. samma lag. Att<br>däremot sådan egendom inte kan vara permanentbostad i UAL:s mening<br>har uttryckligen stadgats i tredje stycket.</p> <p>Frågan om en bostad som ägs av ett dödsbo kan vara permanentbostad<br>är i princip densamma som motsvarande fråga såvitt gäller tillämpningen<br>av den nu gällande</p> <p>9-procentsregeln. Den nya bestämmelsen har tillkommit som ett<br>förtydligande av vad som i sammanhanget är gällande rätt, nämligen att<br>ett dödsbo med stöd av 53 § 3 mom. KL inte kan göra gällande att 9-<br>procentsregeln skall tillämpas när boet avyttrar en privatbostadsfastighet<br>eller motsvarande bostadsrätt under dödsfallsåret.</p> <p>Det bör i sammanhanget nämnas att om en fastighet eller bostadsrätt<br>skiftas ut till någon av de efterlevande torde det inte vara ovanligt att<br>egendomen i dennes hand omedelbart är att anse som permanentbostad.<br>Det finns ingen bestämmelse om att bosättningstid endast räknas för<br>ägaren av bostaden.</p> <p>4§</p> <p>I paragrafen regleras frågan om uppskov i samband med att en privatbo-<br>stad görs till föremål för expropriation eller liknande åtgärder. Av<br>bestämmelsen framgår att uppskovsavdrag i sådana fall kan medges även<br>om bostaden ifråga inte är permanentbostad enligt definitionen i 3 §.<br>Förutsättningen i dessa fall är att den skattskyldige är bosatt i bostaden<br>vid tidpunkten för expropriationen men att han ännu inte hunnit bo där<br>i ett år. I sak innebär stadgandet en utvidgning av definitionen av<br>begreppet ursprungsbostad.</p> <p>Punkterna 1 - 2 omfattar ett par av de situationer som anges i<br>nuvarande 25 § 10 mom SIL. Till skillnad mot den bestämmelsen<br>innehåller UAL inga särskilda regler om att den skattskyldiges fastighet<br>varit föremål för olika slags rådighetsinskränkningar enligt naturvårdsla-<br>gen eller andra liknande författningar. Frågeställningen har berörts i den<br>allmänna motiveringen.</p> <p>5 §</p> <p>I paragrafen regleras frågan om hur stor den minsta vinsten skall vara för<br>att ett uppskovsavdrag skall kunna komma i fråga.</p> <p>Av bestämmelsen framgår att vinsten i frivilligfallen måste uppgå till<br>minst 50 000 kr per delägare. I tvångsfallen måste motsvarande vinst</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>71</p> <p>uppgå till minst 10 000 kr. Det bör uppmärksammas att bestämmelsen Prop. 1993/94:45<br>gäller vinsten och inte den skattepliktiga vinsten.</p> <p>6§</p> <p>I paragrafen — liksom i 7 § — finns bestämmelser om uppskovsavdraget<br>och dess beräkning. Bestämmelserna i 6 och 7 §§ är tillämpliga vid den<br>taxering då den skattepliktiga vinsten från ursprungsbostaden redovisas.</p> <p>Utgångspunkten är att den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad<br>under samma kalenderår som ursprungsbostaden avyttrades eller att<br>förvärvet skett tidigast under året dessförinnan och att han bosatt sig där<br>senast den 15 februari året efter det år ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>Avgörande för uppskovsbeloppets beräkning är en jämförelse mellan<br>vederlagen för ursprungsbostaden och ersättningsbostaden. Vid beräkning<br>av vederlaget för en bostad skall bestämmelserna i 12 § första stycket<br>iakttas (jfr specialmotiveringen till detta lagrum).</p> <p>I punkt 1 regleras den situationen att ersättningsbostaden är minst lika<br>dyr som ursprungsbostaden. Uppskovsavdraget skall i så fall uppgå till<br>samma belopp som den skattepliktiga vinsten. Det bör uppmärksammas<br>att uppskovsavdraget inte påverkar vinstberäkningen utan medges som ett<br>särskilt avdrag i inkomstslaget kapital.</p> <p>Som exempel kan nämnas följande. En bostad förvärvas för 100 000<br>kr och avyttras för 500 000 kr. Vinsten uppgår till (500 000 - 100 000<br>=) 400 000 kr och den skattepliktiga vinsten är (0,5 x 400 000 =)<br>200 000 kr. Om ersättningsbostaden kostar 500 000 kr eller mer uppgår<br>uppskovsavdraget till 200 000 kr.</p> <p>Förhållandena när ersättningsbostaden avyttras kan illustreras enligt<br>följande. Den vinst som inte beskattades när ursprungsbostaden av-<br>yttrades uppgick till 400 000 kr. Antag att ersättningsbostaden kostade<br>600 000 kr och att den avyttras för 700 000 kr. Vid vinstberäkningen<br>skall omkostnadsbeloppet enligt 10 § första stycket minskas med den<br>obeskattade vinsten . Det på detta sätt justerade omkostnadsbeloppet blir<br>(600 000 - 400 000 =) 200 000 kr och vinsten blir</p> <p>(700 000 - 200 000 =) 500 000 kr. Den skattepliktiga vinsten blir<br>således (0,5 x 500 000 =) 250 000 kr. Av exemplet framgår vidare att<br>den obeskattade vinsten, som vid avyttring av ersättningsbostaden skall<br>beaktas vid vinstberäkningen, inte är detsamma som uppskovsavdraget.</p> <p>Av paragrafen framgår vidare att den tidigaste tidpunkten för att<br>förvärva en ersättningsbostad är vid ingången av året före det år då<br>ursprungsbostaden avyttras. Inom ramen för den angivna tidsramen har<br>det ingen betydelse i vilken ordning de två bostäderna avyttras resp,<br>förvärvas.</p> <p>I punkt 2 regleras det fallet att ersättningsbostaden är billigare än<br>ursprungsbostaden. I så fall skall uppskovsavdraget uppgå till en viss<br>kvotdel av den skattepliktiga vinsten, nämligen så stor del därav som</p> <p>72<br></p> <p>vederlaget för ersättningsfastigheten utgör av vederlaget för ursprungsfas-<br>tigheten.</p> <p>Hur uppskovsavdraget skall beräknas liksom det bakomliggande<br>resonemanget kan illustreras med följande exempel.</p> <p>Antag att ursprungsbostaden förvärvats för 400 000 kr och att den<br>avyttrats för 500 000 kr. Vinsten är (500 000 - 400 000 =) 100 000 kr.<br>Vid taxeringen skall den skattepliktiga vinsten, (0,5 x 100 000 =) 50 000<br>kr, tas upp som intäkt. Ersättningsbostaden förvärvas för 400 000 kr.</p> <p>Uppskovsavdraget utgör (50 000 x 400 000/500 000 =) 40 000 kr. Av<br>den skattepliktiga vinsten kommer alltså (50 000 - 40 000 =) 10 000 kr<br>att beskattas. Tanken bakom detta är att om ersättningsbostaden kostar<br>4/5 av vad ursprungsbostaden såldes för skall beskattningen av 4/5 av<br>vinsten skjutas upp och 1/5 skall beskattas (1/5 x 50 000 = 10 000).</p> <p>Av vinsten på 100 000 kr är det alltså motsvarande kvotdel eller (4/5<br>x 100 000 =) 80 000 kr som inte beskattas.</p> <p>Vid en senare försäljning av ersättningsbostaden skall det belopp,<br>80 000 kr, som inte beskattades när ursprungsbostaden avyttrades tas<br>fram till beskattning. Avyttras ersättningsbostaden för 600 000 kr blir<br>alltså den skattepliktiga vinsten (0,5 x (600 000 - (400 000 - 80 000) =)<br>140 000 kr.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>7§</p> <p>Paragrafen tar - på samma sätt som 6 § - sikte på förhållandena vid den<br>taxering där vinsten från ursprungsbostaden redovisas.</p> <p>Bestämmelsen gäller den situationen att ingen ersättningsbostad har<br>anskaffats senast under avyttringsåret eller, om så skett, bosättning inte<br>har ägt rum senast den 15 februari året efter det året. Uppskovsavdraget<br>uppgår i så fall enligt paragrafen till ett belopp som motsvarar hela den<br>skattepliktiga vinsten.</p> <p>Att 7 § i vissa fall skall tillämpas även om uppskovsvillkoren enligt 6 §<br>är uppfyllda framgår av 12 § tredje stycket (ny-, till- och ombyggnadsfal-<br>len).</p> <p>S§</p> <p>Paragrafen reglerar förhållandena vid den taxering som följer närmast<br>efter den taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisades.<br>Utgångspunkten är att den skattskyldige vid den föregående taxeringen<br>inte uppfyllde uppskovsvillkoren i fråga om förvärv av ersättningsbostad<br>eller bosättning där. Förhållandena är alltså sådana som avses i 7 §. Den<br>skattskyldige har medgetts ett uppskovsavdrag som var lika stort som den<br>skattepliktiga vinsten.</p> <p>Bestämmelsen omfattar tre olika situationer.</p> <p>Första stycket omfattar den situationen att den skattskyldige inte<br>uppfyller uppskovsvillkoren i fråga om ersättningsförvärv eller bosätt-</p> <p>73</p> <p>ning. I så fall skall ett belopp motsvarande uppskovsavdraget återföras till<br>beskattning. Därutöver skall ett särskilt tillägg tas upp enligt 9 § (jfr<br>specialmotiveringen till den paragrafen). Att den skattskyldige inte<br>uppfyllt uppskovsvillkoren betyder att han inte förvärvat någon ersätt-<br>ningsbostad över huvud taget efter avyttringen eller, om så skett, att han<br>inte bosatt sig där senast den 15 februari det andra året efter det år<br>avyttringen av ursprungsbostaden skedde.</p> <p>I andra stycket är utgångspunkten att den skattskyldige uppfyller<br>uppskovsvillkoren i fråga om ersättningsförvärv och bosättning. Av punkt<br>1 framgår att om ersättningsbostaden är minst lika dyr som ursprungsbos-<br>taden skall ingen återföring ske. Vid beräkning av vederlaget för en<br>bostad skall bestämmelserna i 12 § första stycket iakttas (jfr special-<br>motiveringen till detta lagrum).</p> <p>I punkt 2 regleras den situationen att den skattskyldige uppfyller upp-<br>skovsvillkoren men att ersättningsbostaden är billigare än ursprungs-<br>bostaden. I så fall skall ett belopp motsvarande en viss andel av<br>uppskovsavdraget återföras till beskattning. Beloppsmässigt skall samma<br>andel av vinsten från ursprungsbostaden beskattas oavsett om uppskovs-<br>villkoren är uppfyllda redan vid den taxering då vinsten från ursprungs-<br>bostaden redovisades eller först vid den därpå följande taxeringen.<br>Frågeställningen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt<br>5.3.2).</p> <p>Resonemanget kan illustreras med ett av de tidigare exemplen. Vinsten<br>antogs där vara 100 000 kr, ursprungsbostadens försäljningspris 500 000<br>kr och priset på ersättningsbostaden 400 000 kr. Den skattepliktiga<br>vinsten beräknades till (0,5 x 100 000 =) 50 000 kr och uppskovsav-<br>draget uppgick till (50 000 x 400 000/500 000 =) 40 000 kr. Av vinsten<br>beskattades alltså (50 000 - 40 000 =) 10 000 kr.</p> <p>Om någon ersättningsbostad inte förvärvats under avyttringsåret skulle<br>uppskovsavdraget enligt 7 § uppgått till 50 000 kr. Vad som skall<br>återföras är alltså ett belopp motsvarande uppskovsavdraget minskat med<br>så stor del av detta som ersättningsbostadens vederlag utgör av ur-<br>sprungsbostadens eller (50 000 - 50 000 x 400 000/500 000 =) 10 000<br>kr. Av den skattepliktiga vinsten blir alltså i detta fall (50 000 - 10 000<br>=) 40 000 kr obeskattad. Det särskilda tillägget enligt 9 § uppgår till<br>1 000 kr.</p> <p>Vid en framtida försäljning av ersättningsbostaden skall den del av<br>vinsten som inte beskattades när ursprungsbostaden avyttrades tas fram<br>till beskattning. Det obeskattade beloppet uppgår till (100 000 x<br>400 000/500 000 =) 80 000 kr. Om ersättningsbostaden avyttras för<br>600 000 kr blir den skattepliktiga vinsten (0,5 x (600 000 - (400 000 -<br>80 000) =) 140 000 kr.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>74</p> <p>9 §</p> <p>I 8 § regleras de situationer då ett medgivet uppskovsavdrag, helt eller<br>delvis, skall återföras till beskattning. Av den nu aktuella paragrafen<br>framgår att vid sidan av det enligt 8 § återförda beloppet skall också ett<br>särskilt tillägg tas upp som intäkt av kapital. Tillägget skall utgöra 10 %<br>av det återförda uppskovsbeloppet (jfr det exempel som återgetts i<br>specialmotiveringen till 8 §).</p> <p>Det sagda innebär att det särskilda tillägget kommer att utgå om ingen<br>ersättningsbostad över huvud taget anskaffats, om ersättningsbostad i och<br>för sig förvärvats men bosättning inte skett i rätt tid eller om ersättnings-<br>bostaden varit billigare än vad den skattskyldige fick för ursprungsbo-<br>staden.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>70 §</p> <p>I paragrafen behandlas frågan om hur vinstberäkningen skall ske när en<br>ersättningsbostad avyttras.</p> <p>I första stycket behandlas det fallet att ersättningsbostaden var minst<br>lika dyr som ursprungsbostaden. I så fall har — oavsett när ersättnings-<br>bostaden förvärvades — ingen del av vinsten hänförlig till ursprungs-<br>bostaden blivit beskattad. Därför skall omkostnadsbeloppet minskas med<br>hela vinsten. Det bör uppmärksammas att det inte är ett belopp motsva-<br>rande uppskovsavdraget som omkostnadsbeloppet skall minskas med utan<br>hela den obeskattade vinsten.</p> <p>I andra stycket är förhållandena sådana att ersättningsbostaden var<br>billigare än ursprungsbostaden. Endast en del av vinsten från ursprungs-<br>bostaden är i så fall obeskattad. Omkostnadsbeloppet skall därför minskas<br>med ett belopp motsvarande den obeskattade vinsten.</p> <p>Exempel på de beräkningar som nu avses finns i specialmotiveringarna<br>till 6 och 8 §§.</p> <p>I 25 § 8 mom. och 26 § 8 mom. SIL finns en erinran om att om-<br>kostnadsbeloppet vid vinstberäkningen skall minskas på det sätt som<br>anges i denna paragraf.</p> <p>II §</p> <p>Av paragrafen framgår hur en bostad skall vara beskaffad vid förvärvet<br>för att uppfylla kravet på att kunna vara ersättningsbostad. Uppräkningen<br>omfattar småhus och bostadsrätter som kan vara privatbostäder enligt 5 §<br>KL. Utöver den fysiska beskaffenheten av den förvärvade egendomen<br>uppställs av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen inga<br>särskilda krav mer än att den skattskyldige skall avse att bosätta sig där<br>eller har bosatt sig där. Detta betyder att även en bostad som skat-<br>temässigt räknas som näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt kan<br></p> <p>75</p> <p>utgöra ersättningsbostad. Av 6 eller 8 § framgår däremot att det alltid<br>krävs att den skattskyldige uppfyller bosättningskravet.</p> <p>Av bestämmelsen framgår att också tomt kan vara ersättningsbostad<br>under den förutsättningen att det uppförs en villa där (jfr specialmotive-<br>ringen till</p> <p>12 §).</p> <p>Av stadgandet framgår att bostad i utlandet aldrig kan vara ersättnings-<br>bostad.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>12 §</p> <p>I paragrafen behandlas vissa frågor med anslutning till den prisjämförelse<br>som enligt 6 och 8 §§ skall ske mellan den avyttrade och förvärvade<br>bostaden. Hit hör också frågan om hur kostnader för ny-, till- och<br>ombyggnad skall behandlas i olika situationer.</p> <p>I första stycket anges att vissa direkta kostnader i samband med ett<br>förvärv eller en avyttring skall beaktas vid beräkningen av det vederlag<br>som skall ligga till grund för prisjämförelsen. Kostnaderna är sådana att<br>de är avdragsgilla vid vinstberäkningen. Det betyder att vederlaget för<br>ursprungsbostaden skall minskas med försälj ningsomkostnadema medan<br>vederlaget för ersättningsbostaden skall ökas med omkostnaderna vid<br>förvärvet.</p> <p>I paragrafens övriga stycken behandlas frågan om ny-, till- eller<br>ombyggnadskostnader. Bestämmelserna gäller endast fastigheter. Både<br>den situationen att den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad och<br>där utför ny-, till- och ombyggnad och den att han förvärvar en tomt och<br>där uppför ett småhus omfattas av reglerna.</p> <p>I andra stycket behandlas de tre olika fall som inom ramen för de två<br>aktuella taxeringarna är tänkbara när det gäller förvärv av ersättningsbo-<br>stad och bosättning där. Utgångspunkten för reglernas tillämpning är att<br>priset för en småhusfastighet understiger vederlaget för ursprungsbo-<br>staden eller att förvärvet omfattar en obebyggd tomt.</p> <p>Det första fallet är att den skattskyldige förvärvar en redan uppförd<br>villafastighet eller en tomt och bosätter sig där — i den senare situationen<br>sedan han uppfört ett småhus — i sådan tid att 6 § skall tillämpas.<br>Förvärvet har alltså skett tidigast under året före avyttringen av ur-<br>sprungsbostaden och senast under samma år. Den förvärvade egendomen<br>måste uppfylla de allmänna kraven för att vara ersättningsbostad enligt</p> <p>II §. Vid den aktuella taxeringen kan den skattskyldige begära att<br>kostnader för ny-, till- och ombyggnad som han lagt ned från förvärvet<br>av villan eller tomten till den dag bosättning senast skall ha skett skall<br>beaktas vid vederlagets beräkning. Är det fråga om en befintlig villa är<br>det fråga om till- och ombyggnadskostnader. Är det en tomt handlar det<br>om nybyggnadskostnader.</p> <p>Den andra situationen som omfattas av andra stycket är att den<br>skattskyldige inte gjort något ersättningsförvärv senast under det år då<br></p> <p>76</p> <p>ursprungsbostaden avyttrades. Han omfattas i så fall av 7 §, dvs. han kan<br>medges ett uppskovsavdrag motsvarande den skattepliktiga vinsten.</p> <p>Om han vid den därpå följande taxeringen är bosatt på en fastighet han<br>förvärvat under året efter avyttringen får han vid den prisjämförelse som<br>skall ske vid tillämpning av 8 § räkna in kostnader för ny-, till- och<br>ombyggnad som han lagt ned från förvärvet till den dag bosättning senast<br>skall ha skett. Förvärvet kan ha omfattat en befintlig villa på vilken han<br>gjort till- och ombyggnadsarbeten eller en tomt där han byggt nytt.</p> <p>Den tredje situationen som omfattas av stycket är att den skattskyldige<br>gör ett ersättningsförvärv tidigast under året före avyttringen av<br>ursprungsbostaden eller senast samma år men ännu inte flyttat in i sådan<br>tid att 6 § blir tillämplig. Vid tillämpning av 8 § får den skattskyldige<br>— om han då uppfyller bosättningskraven — räkna in kostnader för ny-,<br>till-och ombyggnad som lagts ned under tiden mellan förvärvet av en<br>befintlig villa eller en tomt där han uppfört en villa och sista dag för<br>bosättning.</p> <p>Tredje stycket omfattar en principiellt annorlunda situation. Utgångs-<br>punkten är den att den skattskyldige i och för sig uppfyller villkoren i 6<br>§ för att medges ett uppskovsavdrag. I enlighet med bestämmelserna i<br>andra stycket kan då — på sätt som ovan beskrivits — den skattskyldige<br>begära att kostnader för ny-, till- och ombyggnad från tiden mellan<br>förvärvet och den sista dagen för bosättning skall beaktas vid beräkning<br>av vederlaget. Bestämmelsen avser det fallet att den skattskyldige vill ha<br>ett högre uppskovsavdrag än vad som är möjligt att få vid tillämpning av<br>6 § andra stycket. Den situation som avses är att den skattskyldige vill<br>att också kostnader som läggs ned under det därpå följande året skall<br>beaktas vid beräkning av vederlaget. Det mest praktiska fallet torde vara<br>att den skattskyldige förvärvat en äldre fastighet som är i behov av en<br>genomgripande renovering som inte kan vara färdig förrän året därpå.<br>Det kan också tänkas att den skattskyldige förvärvat en tomt och där<br>uppfört en villa och bosatt sig där men att ytterligare tid behövs för att<br>villan skall helt färdigställas.</p> <p>Av bestämmelsen framgår att 6 § under vissa förutsättningar inte skall<br>tillämpas i dessa fall. I stället skall 7 § tillämpas. Reglerna skall alltså<br>tillämpas på samma sätt som om någon bosättning inte skett. En<br>förutsättning för detta är emellertid att den skattskyldige under tid tid som<br>anges i paragrafen lagt ned eller avser att lägga ned kostnader för ny-,<br>till- eller ombyggnad. Vid tillämpning av 7 § kommer den skattskyldige<br>att medges ett uppskovsavdrag som uppgår till samma belopp som den<br>skattepliktiga vinsten. Frågan om bosättning skett kommer i stället att<br>prövas vid den därpå följande taxeringen enligt 8 §. Kostnader för ny-,<br>till- och ombyggnad som lagts ned från förvärvet av villan eller tomten<br>till den senaste dagen för bosättning enligt 8 § ingår vid beräkningen av<br>vederlaget. För att den nu aktuella bestämmelsen skall kunna tillämpas<br>krävs, på samma sätt som enligt 1 §, att den skattskyldige har vissa<br>avsikter, i detta fall i fråga om ny-, till- eller ombyggnad. I detta<br>hänseende hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till 1 §.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>TI</p> <p>Det åligger den skattskyldige att på vanligt sätt styrka sina kostnader<br>både för förvärvet av fastigheten och de kostnader han lagt ner på den.</p> <p>Av fjärde stycket framgår att bestämmelserna om ny-, till- eller<br>ombyggndskostnader endast gäller fastigheter.</p> <p>13 §</p> <p>Paragrafen medför att dödsbo under vissa förutsättningar kan medges ett<br>uppskovsavdrag (jfr 1 § andra stycket). Bestämmelsen omfattar två skilda<br>fall och utgångspunkten är att den som avyttrat en bostad avlider. Det ena<br>är att den skattskyldige avlider innan han förvärvat någon ersättnings-<br>bostad. Det andra är att han förvärvat en ny bostad med avlidit innan han<br>hunnit bosätta sig där.</p> <p>Bestämmelserna i paragrafen innebär att uppskovsreglerna trots<br>dödsfallet skall tillämpas för dödsboet om efterlevande make eller sambo<br>fullföljer det bostadsbyte den avlidne inte hunnit med. Vad nu sagts gäller<br>också för homosexuella sambopar. Under angivna förutsättningar får den<br>efterlevandes åtgärder när det gäller förvärv och bosättning samma<br>verkan för dödsboets taxering som om de fullgjorts av den döde. Alla<br>bestämmelser i lagen skall tillämpas på samma sätt som om ersättnings-<br>förvärv, bosättning etc. gjorts av den döde.</p> <p>I första stycket regleras den situationen att den skattskyldige avyttrat en<br>bostad och avlider innan han förvärvat någon ny. I så fall skall<br>uppskovsreglerna tillämpas för boet om den efterlevande förvärvar en<br>bostad och bosätter sig där. Det betyder att en bostad som den efter-<br>levande förvärvat tidigast året före dödsfallet kan utnyttjas som ersätt-<br>ningsbostad.</p> <p>Av andra stycket framgår att om den skattskyldige avlidit innan han<br>hunnit bosätta sig i en av honom förvärvad bostad kan en efterlevande<br>make eller sambo fullfölja bosättningen. En förutsättning är emellertid att<br>bostaden vid bosättningstillfället ägs av dödsboet eller att den övergått till<br>den efterlevande.</p> <p>En allmän förutsättning för tillämpning av bestämmelsen är att den<br>efterlevande hade kunnat medges ett uppskovsavdrag om han eller hon<br>i stället ägt och avyttrat bostaden. Detta framgår av tredje stycket.<br>Avgörande är alltså huruvida den efterlevande vid avyttringen uppfyllde<br>bosättningsvillkoren i 3 eller 4 §.</p> <p>Om den skattskyldige förvärvat en bostad och därefter avlider finns det<br>inget som hindrar att den efterlevande förvärvar en annan bostad och att<br>uppskovsreglerna tillämpas för boet med stöd av första stycket. Det<br>ankommer på den skattskyldige — i detta fall boet — att ange att en viss<br>bostad skall vara ersättningsbostad vid tillämpning av lagen. Att den<br>efterlevande skall medge att den av honom förvärvade bostaden vid<br>dödsboets taxering får anses vara ersättningsbostad framgår av 14 §.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>78</p> <p>14 §</p> <p>Första stycket tar sikte på den situationen att ett dödsbo framställer ett<br>yrkande om ett uppskovsavdrag. I så fall gäller särskilda regler om det<br>inte är den avlidne utan en efterlevande som förvärvat ersättningsbostad-<br>en. Det är ett villkor för att boet skall medges avdraget att den efter-<br>levande ger sitt medgivande till att bostaden vid boets taxering behandlas<br>som en ersättningsbostad. Det betyder att dödsboet inte kan medges ett<br>avdrag utan att den efterlevande tagit ställning till frågan om kompensa-<br>tion för att hon eller han tar över den latenta skatteskulden.</p> <p>I andra stycket anges att yrkande om uppskovsavdrag liksom sådant<br>medgivande som avses i första stycket skall göras på blankett enligt<br>fastställt formulär.</p> <p>Övergångsbestämmelserna</p> <p>Punkt 1</p> <p>Av bestämmelsen framgår att lagstiftningen träder i kraft den 1 januari<br>1994. Vidare anges att reglerna om uppskovsavdrag kan tillämpas på<br>avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare. Att en ersätt-<br>ningsbostad kan förvärvas tidigare än detta datum har berörts i i samband<br>med diskussionen om ikraftträdande (avsnitt 7).</p> <p>Punkt 2</p> <p>1 övergångsbestämmelsen regleras två situationer när bestämmelserna i<br>UAL inte är tillämpliga. Den ena är då den skattskyldige — enligt punkt</p> <p>2 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt — begärt att de äldre reglerna i SIL skall<br>tillämpas vid reavinstbeskattningen sedan en villa eller bostadsrätt<br>avyttrats. Det fall som avses är att den skattskyldige gör en försäljning<br>under tiden 8 september 1993 - 30 juni 1994 och begär att äldre regler<br>skall tillämpas vid reavinstberäkningen.</p> <p>Det andra fallet då UAL inte är tillämplig är då en fastighet avyttrats<br>och omkostnadsbeloppet beräknats enligt punkt 4 av övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, dvs. om omkostnadsbeloppet beräknats enligt äldre regler<br>om indexuppräkning.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>79</p> <h4>9.2 Kommunalskattelagen (1928:370)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:45</h4> <p>33 § 3 mom.</p> <p>Av momentet framgår att den som redovisar ett underskott i näringsverk-<br>samhet i vissa fall har rätt att dra av underskottet från intäkt av tjänst.<br>Den nu gällande hänvisningen till 11 mom. har på grund av förskjut-<br>ningar i momentindelningen i 25 § SIL ändrats till 10 mom.</p> <p>Punkt 5 av anvisningarna till 22 §</p> <p>Enligt den nya bestämmelsen i 25 § 9 mom. första stycket SIL gäller att<br>fastigheter som förvärvats före år 1952 skall anses förvärvade den 1<br>januari 1952. Ingångsvärdet utgör i så fall 150 % av taxeringsvärdet för<br>år 1952 eller — om den är högre — den verkliga anskaffningskostnaden.<br>Vidare gäller enligt den nya bestämmelsen i 25 § 9 mom. SIL att vid<br>vinstberäkningen hänsyn inte skall tas till kostnader och avdrag som<br>hänför sig till tiden före den 1 januari 1952.</p> <p>Denna tidsmässiga begränsning avseende vinstberäkningen har<br>nödvändiggjort en justering av återläggningsreglema.</p> <p>Bakgrunden är följande. Den alternativregel (punkt 2 a femte stycket<br>av anvisningarna till 36 § KL) som före 1990 års skattereform gällde för<br>fastigheter anskaffade före år 1952 innehöll — på samma sätt som den nu<br>föreslagna — den bestämmelsen att vid vinstberäkningen hänsyn inte<br>kunde tas till kostnader och avdrag som hänförde sig till tiden före år<br>1952. Enligt äldre reavinstregler var återläggningen av värdeminsknings-<br>avdrag m.m. en del av vinstberäkningen. Detta betydde bl.a. att<br>värdeminskningsavdrag m.m. som gjorts fram till och med utgången av<br>1951 inte beaktades vid omkostnadsbeloppets beräkning.</p> <p>Numera är emellertid återläggningen av värdeminskningsavdrag m.m.<br>en från vinstberäkningen skild beskattningsåtgärd. Ändringen av första<br>stycket betingas av detta förhållande och syftar till att äldre värdeminsk-<br>ningsavdrag m.m. skall behandlas på i princip samma sätt som före<br>skattereformen. Ändringen innebär att om en fastighet avyttras och den<br>förvärvats före år 1952 skall återläggningsreglema inte tillämpas på<br>värdeminskningsavdrag m.m. som hänför sig till tiden före år 1952.<br>Detta gäller oavsett om vinsten beräknas utifrån 1952 års taxeringsvärde<br>eller det verkliga anskaffningsvärdet. Den lagtekniska lösningen innebär<br>också att motsvarande tidsmässiga begränsning kommer att omfatta andra<br>situationer när punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL skall tillämpas. Det<br>gäller dels vid s.k. avskattning i samband med karaktärsbyten enligt<br>punkt 6 i de nämnda anvisningarna och dels när en privatbostadsfastighet<br>avyttras och förhållandena är sådana som avses i punkt 9 av 1990 års<br>övergångsbestämmelser till KL (SFS 1990:650). Härmed avses avyttring<br>under 1990-talet av en privatbostadsfastighet som fick denna skat-<br>temässiga karaktär vid årsskiftet 1990/91 — dvs. när den nya lagen</p> <p>80<br></p> <p>började tillämpas — och som dessförinnan var helt eller delvis konven-<br>tionellt beskattad.</p> <p>Punkt 14 av anvisningarna till 32 §</p> <p>I anvisningspunkten finns särskilda regler om beskattningen av delägare<br>i fåmansföretag. Härvid gäller bl.a. att om en delägare avyttrar egendom<br>till företaget skall, under vissa förutsättningar, vederlaget till viss del<br>beskattas som intäkt av tjänst. Den återstående delen skall enligt<br>bestämmelser i 24 § 6 mom. SIL beaktas vid beräkning av reavinst.</p> <p>I andra stycket finns en hänvisning till det nämnda lagrummet i SIL<br>samt en erinran om att särskilda undantagsregler gäller vid reavinstbe-<br>skattningen av fastigheter och bostadsrätter. Dessa undantagsregler<br>föreslås avskaffade (jfr specialmotiveringen till 26 § 6 mom. tredje och<br>fjärde styckena SIL) och den särskilda hänvisningen till dessa regler kan<br>därför tas bort.</p> <p>Andra stycket har av redaktionella skäl delats upp och sista meningen<br>bildar ett nytt tredje stycke. Vissa språkliga justeringar, betingade av<br>uppdelningen, har gjorts. Det sakliga innehållet är oförändrat.</p> <p>I nuvarande tredje stycket finns en definition av begreppet &quot;bostadsrätt”<br>som kan tas bort som en konsekvens av justeringarna i andra stycket.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Punkt 1</p> <p>Av punkten framgår att ändringarna träder i kraft den 1 januari 1994<br>samt att de nya bestämmelserna skall tillämpas på avyttringar och sådana<br>äganderättsövergångar och karaktärsbyten som anges i bestämmelsen och<br>som äger rum den 8 september 1993 och senare.</p> <p>Punkt 2</p> <p>Av punkten framgår att de äldre bestämmelserna skall tillämpas om den<br>skattskyldige — enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1993:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt —<br>begärt att de äldre reglerna i SIL skall tillämpas vid reavinstbeskattningen<br>när en näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt avyttrats.</p> <p>6 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 45</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>81</p> <h4>9.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h4> <p>2 § 1 mom.</p> <p>I momentets fjärde — åttonde stycken finns regler som gäller vid<br>beskattningen av andra juridiska personer än dödsbon. I åttonde stycket<br>behandlas frågan om juridiska personers reavinster och reaförluster<br>hänförliga till fastigheter och bostadsrätter. Av den nuvarande lydelsen<br>av det nämnda stycket framgår att bestämmelserna i 25 och 26 §§ skall<br>användas men att endast 1-8 mom. resp. 1 - 6 mom. skall tillämpas.</p> <p>Begränsningen i åttonde stycket innebär ingen annan inskränkning än<br>att takregeln för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter, 27-<br>procentsregeln, inte är tillämplig för juridiska personer. Övriga stadgan-<br>den i de moment som inte omfattas av den aktuella uppräkningen handlar<br>om privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter och skulle<br>ändå inte kunna tillämpas av dem.</p> <p>Den företagna justeringen beror - vid sidan av att takreglerna tagits<br>bort - på att de nya reglerna för egendom förvärvad före år 1952 resp.<br>1974 samt den nya vinstkvoteringsregeln i 25 § 11 mom. resp 26 § 10<br>mom. SIL också skall tillämpas av andra juridiska personer än dödsbon.<br>När det däremot gäller förluster är förhållandena annorlunda. För den nu<br>aktuella gruppen juridiska personer skall — i stället för 63-procentsregeln<br>i 25 § 11 mom. resp 26 § 10 mom. SIL — gälla att 90 % av en förlust<br>får dras av. Detta framgår av ett särskilt tillägg till åttonde stycket.</p> <p>3 § 1 mom.</p> <p>I momentet anges vad som räknas som intäkt av kapital. I ett nytt sjätte<br>stycke erinras om att det av den nya uppskovslagen framgår att i vissa<br>fall skall uppskovsbelopp, jämte det särskilda tillägget i 9 § UAL, tas upp<br>som intäkt av kapital.</p> <p>3 § 2 mom.</p> <p>I momentet behandlas de avdrag som får göras från intäkt av kapital.</p> <p>Enligt gällande rätt beskattas fastighets- och bostadsrättsvinster i sin<br>helhet. Däremot gäller enligt tredje stycket att endast 70 % av en förlust<br>hänförlig till sådan egendom är avdragsgill. Enligt de nya be-<br>stämmelserna i 25 § 11 mom. resp. 26 § 10 mom. SIL gäller emellertid<br>att 50 % av en vinst hänförlig till en privatbostadsfastighet eller en<br>motsvarande bostadsrätt utgör skattepliktig vinst. För näringsfastigheter<br>och motsvarande bostadsrätter gäller enligt samma lagrum att 90 % av<br>en vinst utgör skattepliktig vinst. Förlustreglema bör i princip utformas<br>i konsekvens med vinstreglema. Av skäl som berörts i den allmänna<br>motiveringen har dock föreslagits att 50 % av en förlust hänförlig till en<br>privatbostadsfastighet eller en motsvarande bostadsrätt skall kunna dras</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>82</p> <p>av. För näringsfastigheter och bostadsrätter som inte är privatbostäder<br>upprätthålls emellertid den generella 70 %-kvoteringen och 63 % av en<br>förlust hänförlig till sådan egendom kan dras av.</p> <p>Regeln om kvotering av förluster har placerats i samma lagrum — 25<br>§11 mom. resp. 26 § 10 mom. SIL — som den kvoteringsregel som<br>gäller för vinster. I den generella regeln om förlustreduktion har därför<br>gjorts ett undantag för avdrag för reaförluster på fastigheter och<br>bostadsrätter. Samtidigt sker en hänvisning till de relevanta lagrummen<br>i 25 § 11 mom. och 26 § 10 mom. SIL.</p> <p>I ett nytt sjunde stycke har tagits in en erinran om att det av den nya<br>uppskovslagen framgår att ett uppskovsavdrag i vissa fall får göras i<br>inkomstslaget kapital.</p> <p>24 § 6 mom.</p> <p>I momentet finns regler som gäller den reavinstbeskattning som aktualise-<br>ras när delägare i fåmansföretag avyttrar egendom till företaget (jfr<br>specialmotiveringen till punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL).</p> <p>I andra stycket har det skett en förändring av hänvisningen till<br>bestämmelserna i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. Förändringen<br>beror på att det nuvarande andra stycket i den nämnda anvisningspunkten<br>delats upp i ett andra och tredje stycke.</p> <p>Av det nuvarande tredje stycket framgår att de s.k. takreglerna normalt<br>inte får användas när delägare i fåmansföretag eller honom närstående<br>person avyttrar fastighet eller bostadsrätt till företaget. De s.k. takregler-<br>na föreslås avskaffade och tredje stycket upphävs som en följd av detta<br>(jfr avsnitt 6.3.6).</p> <p>I fjärde stycket finns en regel enligt vilken skattemyndigheten under<br>vissa förutsättningar kan medge undantag från förbudet att använda<br>takreglerna. Som en konsekvens av att tredje stycket tas bort utgår också<br>detta stycke.</p> <p>25 § 6 mom.</p> <p>I sjätte stycket finns en regel som gäller det fallet att ett om-<br>kostnadsbelopp i vissa fall beräknas utifrån ett taxeringsvärde. Stycket<br>har tagits bort eftersom regeln i fråga saknar betydelse. Bakgrunden har<br>berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3.5).</p> <p>25 § 8 mom.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Enligt den nuvarande bestämmelsen i momentet skall vid en konventionell<br>vinstberäkning hänsyn tas till förekommande uppskovsbelopp enligt<br>UppskovsL. Detta sker genom att omkostnadsbeloppet vid vinstbe-<br></p> <p>83</p> <p>räkningen minskas med det aktuella uppskovsbeloppet. Bestämmelsen får<br>ökad aktualitet eftersom schablonreglerna föreslås avskaffade. Uppskovs-<br>belopp enligt UppskovsL härrör i det övervägande antalet fall från 1991<br>eller tidigare års taxering. Undantagsvis kan situationen emellertid vara<br>en annan. Bakgrunden till detta är följande.</p> <p>Enligt lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om<br>uppskov med beskattning av realisationsvinst tillämpas den upphävda<br>lagen alltjämt &quot;i fråga om 1991 och tidigare års taxeringar&quot; samt i fråga<br>om tilläggsköpeskillingar i vissa fall. Med det senare avses sådana<br>tilläggsköpeskillingar som omfattas av bestämmelserna i punkt 3 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt. Det är här fråga om den situationen<br>att en fastighet avyttrats före utgången av år 1990 och att uppskov<br>medgetts enligt UppskovsL men att det efter år 1991 års ingång sker en<br>tilläggsbetalning. UppskovsL skall omfatta detta belopp. Innebörden av<br>detta är att när ersättningsfastigheten avyttras kommer uppskovsbeloppet<br>inte uteslutande att omfatta den vinst som taxerades senast vid 1991 års<br>taxering utan också belopp som med tillämpning av upphävandelagen och<br>UppskovsL taxerats senare.</p> <p>För att markera att stadgandet — som nu utgör ett nytt första stycke —<br>endast avser uppskov enligt UppskovsL har vissa justeringar gjorts.</p> <p>I ett nytt andra stycke erinras om att omkostnadsbeloppet skall<br>minskas enligt bestämmelserna i UAL om en fastighet som är ersättnings-<br>bostad avyttras.</p> <p>25 § 9 mom.</p> <p>Momentets inledande fyra stycken innehöll tidigare de nu slopade 9-, 18-<br>och 27-procentsreglema. I momentets nya lydelse finns den alternativ-<br>regel som gäller för fastigheter som förvärvats före år 1952. Regeln<br>gäller både privatbostads- och näringsfastigheter. För fastigheter<br>förvärvade före år 1952 kan ingångsvärdet bestämmas enligt två olika<br>metoder. Den ena innebär att ingångsvärdet får beräknas till 150 % av<br>1952 års taxeringsvärde. Enligt den andra gäller att det verkliga<br>anskaffningsvärdet får användas om den skattskyldige kan visa att det är<br>högre. Bortsett från vissa språkliga justeringar motsvarar bestämmelsen<br>alternativregel I som intill skattereformens genomförande fanns i punkt<br>2 a femte stycket av anvisningarna till 36 § KL.</p> <p>En konsekvens av att en fastighet som förvärvats före år 1952 skall<br>anses förvärvad den 1 januari 1952 är, vilket uttryckligen anges, att<br>kostnader och avdrag från tiden före år 1952 inte kan beaktas vid<br>vinstberäkningen. I enlighet med vad som anförs i Lagrådets yttrande har<br>en viss redaktionell justering av lagtexten företagits. Av denna framgår<br>på ett tydligare sätt att denna tidsmässiga begränsning gäller oavsett om<br>ingångsvärdet beräknas utifrån 1952 års taxeringsvärde eller det verkliga<br>anskaffningsvärdet. En motsvarande tidsmässig begränsning i fråga om</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>84</p> <p>skyldigheten att återlägga värdeminskningsavdrag m.m. föreslås införd Prop. 1993/94:45<br>i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § KL.</p> <p>I nuvarande femte stycket finns den s.k. karensregeln. Stycket är<br>borttaget.</p> <p>25 § 70 mom.</p> <p>Det nuvarande momentet innehåller bestämmelserna om att 9-procentsre-<br>geln alltid får tillämpas om en privatbostadsfastighet görs till föremål för<br>expropriation eller liknande förfaranden. Dessa bestämmelser är<br>borttagna. Nuvarande 11 mom. skall i fortsättningen betecknas 10 mom.<br>Momentet reglerar den situationen att den skattskyldige avyttrar en<br>näringsfastighet samtidigt som han redovisar ett underskott i den<br>förvärvskälla till vilken fastigheten hör. I så fall har han rätt att vid<br>vinstberäkningen dra av underskottet. Avdraget är den sista åtgärden vid<br>vinstberäkningen. På grund av att momentet skall kallas 10 mom. har det<br>skett en redaktionell justering.</p> <p>25 § 77 mom.</p> <p>Momentet är nytt och innehåller de nya vinst- och förlustreglerna som<br>gäller privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter.</p> <p>Av reglerna framgår att vid avyttring av en privatbostadsfastighet är 50<br>% av en vinst skattepliktig och 50 % av en förlust avdragsgill. För<br>näringsfastigheter är motsvarande procentsatser 90 resp 63 %. Be-<br>stämmelserna har berörts i det föregående (jfr specialmotiveringen till 3<br>§ 2 mom.).</p> <p>26 § 4 mom.</p> <p>I andra stycket finns bestämmelsen om att avdrag för kapitaltillskott<br>medges vid vinstberäkningen avseende bostadsrätter. Av sista meningen<br>framgår att avdragsrätten inte omfattar kapitaltillskott som skett före år<br>1974.</p> <p>Den nya metoden i 7 mom. för att beräkna ingångsvärdet för bo-<br>stadsrätter anskaffade före år 1974 aktualiserar vissa justeringar av dessa<br>regler.</p> <p>Före skattereformen gällde att om en bostadsrätt köpts före år 1974<br>skulle den alltid anses förvärvad den 1 januari 1974. Som en konsekvens<br>av detta gällde att kostnader och avdrag, häribiand avdragsrätten för<br>kapitaltillskott, som hänförde sig till tiden före 1974 aldrig beaktades.</p> <p>Under hösten 1991 slopades den s.k. genomsynen samtidigt som<br>reglerna om kapitaltillskott återinfördes (prop. 1991/92:54, bet.<br>1991/92:SkU9, SFS 1991:1855). Denna nya regel om kapitaltillskott<br></p> <p>85</p> <p>innehåller en tidsmässig begränsning som motsvarar vad som tidigare<br>gällde, dvs. kapitaltillskott från tiden före år 1974 får inte dras av. Ett<br>skäl till den nämnda tidsbegränsningen var att avdragsrätten för kapital-<br>tillskott inte skulle bli mer omfattande efter återinförandet än vad den<br>tidigare varit. Tidigare var denna tidsbegränsning avseende kapital-<br>tillskotten ett utflöde av den allmänna regeln om att inga kostnader och<br>avdrag alls från tiden före 1974 kunde beaktas. I det nuvarande systemet<br>finns det emellertid ingen sådan allmän regel och tidsbegränsningen gäller<br>därför endast kapitaltillskott.</p> <p>Den nya regeln i 7 mom. innehåller emellertid en sådan generell regel.<br>Denna kommer då också att omfatta avdragsrätten för kapitaltillskott.<br>Förhållandena i detta hänseende kommer alltså att bli desamma som före<br>skattereformen. Det betyder att sista meningen i andra stycket kan tas<br>bort utan att detta innebär någon saklig förändring av vad som nu gäller.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>26 § 7 mom.</p> <p>I nuvarande första stycket finns 9- och 18-procentsreglerna för bo-<br>stadsrätter. Dessa har tagits bort och ersatts av en regel om ingångsvärd-<br>en för bostadsrätter som förvärvats före år 1974. Beräkningen kan ske<br>enligt två metoder. Den ena innebär att ingångsvärdet får beräknas till<br>150 % av lägenhetens andel av föreningsförmögenheten den 1 januari<br>1974. Enligt den andra får det verkliga anskaffningsvärdet användas om<br>den skattskyldige kan visa att det är högre. Bortsett från vissa språkliga<br>förändringar överensstämmer den nya regeln med den som fram till<br>skattereformens genomförande fanns i punkt 2 c av anvisningarna till 36<br>§ kl.</p> <p>På Lagrådets initiativ har en viss justering företagits av lagtexten.<br>Frågeställningen är densamma som i motsvarande bestämmelse avseende<br>fastigheter, 25 § 9 mom., och har berörts i specialmotiveringen till detta<br>stadgande.</p> <p>Takregeln i nuvarande andra stycket avsedd för bostadsrätter som ej är<br>privatbostäder har tagits bort liksom den s.k. karensregeln i nuvarande<br>tredje stycket.</p> <p>26 § 8 mom.</p> <p>Bestämmelsen om att 9-procentsregeln alltid är tillämplig om en<br>bostadsrätt exproprieras eller avyttras under andra liknande förhållanden<br>är borttagen och ersatt med en ny bestämmelse. Denna utgör en erinran<br>om att omkostnadsbeloppet skall minskas med obeskattad vinst om en<br>avyttrad bostadsrätt är ersättningsbostad enligt UAL. I sak motsvarar<br>stadgandet bestämmelsen i 25 § 8 mom. andra stycket.</p> <p>86</p> <p>26 § 9 mom.</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>Bestämmelsen innehåller en redaktionell förändring betingad av den<br>ändrade momentindelningen i 25 § SIL.</p> <p>26 § 10 mom.</p> <p>Detta moment innehåller den nya vinst- och förlustregeln för bostadsrätter<br>som är privatbostäder och sådana som inte är det. Bestämmelserna har<br>samma utformning som motsvarande regler för fastigheter i 25 § 11<br>mom. SIL. När det gäller förlustfallen hänvisas till vad som sagts i<br>specialmotiveringen till 3 § 2 mom. SIL.</p> <p>Punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring<br>i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p> <p>Övergångsbestämmelsen tar sikte på det fallet att en fastighet avyttras<br>under tiden 1 januari 1991 - 31 december 1999. I så fall får omkost-<br>nadsbeloppet beräknas som om fastigheten sålts den 31 december 1990,<br>dvs. med tillämpning av äldre regler. Indexuppräkningen av ingångs-<br>värdet skall dock ske med åtta — och inte med fyra — års förskjutning.</p> <p>Bestämmelsen har kompletterats på en punkt. Av denna framgår att den<br>vinstkvotering som avses i 25 § 11 mom. inte skall ske om om-<br>kostnadsbeloppet beräknas enligt övergångsregeln i fråga. Hela vinsten<br>är i så fall skattepliktig. Detta gäller för fysiska personer och dödsbon<br>samt — på grund av hänvisningen i 2 § 1 mom. åttonde stycket SIL — för<br>övriga juridiska personer.</p> <p>Av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till UAL framgår att<br>uppskovsavdrag inte kan ifrågakomma om en fastighet avyttrats och<br>omkostnadsbeloppet beräknats enligt den aktuella övergångsbestämmel-<br>sen.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Punkt 1</p> <p>Av punkten framgår vid vilken tidpunkt ändringarna träder i kraft samt<br>att de nya reglerna med vissa undantag skall tillämpas på avyttringar som<br>skett den 8 september 1993 och senare. Undantagen gäller förlustavytt-<br>ringar. De nya lägre avdragskvotema (50, 63 resp 90 %) skall tillämpas<br>först på avyttringar som sker fr.o.m. den 1 juli 1994. Fram till dess<br>gäller således de nuvarande reglerna för förlustavdrag.</p> <p>87</p> <p>Punkt 2</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Enligt punkten gäller att den som avyttrat en fastighet eller en bostadsrätt<br>under tiden den 8 september 1993 - den 30 juni 1994 kan yrka att de<br>nuvarande reavinstreglema skall tillämpas utan hinder av vad som stadgas<br>i punkt 1. Är det fråga om en förlust behövs inget särskilt yrkande om<br>att få dra av 70 % av förlusten eller — om fråga är om en annan juridisk<br>person än ett dödsbo — hela förlusten. Enligt punkt 1 ingår förlustav -<br>dragsreglema inte bland de regler som skall börja tillämpas med avseende<br>på avyttringar som sker den 8 september 1993 och senare.</p> <p>Om den skattskyldige yrkar att de nuvarande reglerna skall användas<br>vid vinstberäkningen får de nya uppskovsreglerna inte tillämpas (jfr<br>specialmotiveringen till punkt 2 av övergångsbestämmelserna till UAL).</p> <h4>9.4 Skatteregisterlagen (1980:343)</h4> <p>7§</p> <p>I punkt 7 görs en följdändring i anledning av att bestämmelsen i<br>nuvarande 2 kap. 13 § LSK flyttats till 2 kap. 10 § LSK.</p> <p>Den nya bestämmelsen i punkt 23 har kommenterats i den allmänna<br>motiveringen (avsnitt 5.5.)</p> <p>10 §</p> <p>Tredje och fjärde styckena har ändrats så att Riksskatteverket och<br>skattemyndigheten får ha terminalåtkomst till de uppgifter som enligt<br>7 § 23 får tas in i skatteregistret.</p> <p>13 §</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att uppgifter rörande ersättningsfastig-<br>heten och den obeskattade vinstens storlek, som enligt 7 § 23 får tas in<br>i skatteregistret, får bevaras i skatteregistret längre tid än sju år.</p> <h4>9.5 Lagen (1987:813) om homosexuella sambor</h4> <p>Om den som avyttrat en ursprungsbostad avlider innan han hunnit skaffa<br>en ersättningsbostad eller innan han bosatt sig där föreslås enligt 13 §<br>UAL att uppskovsreglerna ändå skall kunna tillämpas om en sambo<br>fullföljer vad den döde inte hunnit med i fråga om ersättningsförvärv eller<br>bosättning. Av tillägget framgår att detta också skall gälla om det är fråga<br>om homosexuella sambor.</p> <p>88</p> <p>Av övergångsbestämmelsen framgår att lagen träder i kraft den 1 Prop. 1993/94:45<br>januari 1994 och att dess tillämpning i övrigt är kopplad till motsvarande<br>regler i UAL.</p> <h4>9.6 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter</h4> <p>2 kap. 17 §</p> <p>I ett nytt andra stycke anges vissa uppgifter som den skattskyldige skall<br>lämna om han vid årets slut äger en ersättningsbostad.</p> <p>I ett tredje stycke, också det nytt, har införts bestämmelser om den<br>uppgiftsskyldighet som aktualiseras vid benefika överlåtelser.</p> <p>3 kap. 45 §</p> <p>I paragrafen anges vilka uppgifter som skall ingå i den kontrolluppgift en<br>förening är skyldig att lämna på grund av att en bostadsrätt har avyttrats.<br>Av den nya punkten f, framgår att om förvärvet skett före år 1974 skall<br>kontrolluppgiften innehålla uppgift om bostadsrättens andel av förening-<br>ens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Vidare framgår att<br>förmögenheten i fråga beräknas på sätt som sägs i 26 § 7 mom. SIL.</p> <p>89</p> <p>Bilaga 1 Prop. 1993/94:45</p> <h2>Regeringens skrivelse</h2> <h2>1993/94:2</h2> <h3>med meddelande om kommande förslag till<br>lagstiftning om uppskovsregler vid bostadsbyten,<br>m.m.</h3> <p>Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-<br>protokollet den 2 september 1993 meddelande om kommande förslag till<br>lagstiftning om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.</p> <p>På regeringens vägnar</p> <p>Bengt Westerberg</p> <p>Bo Lundgren</p> <h5>Finansdepartementet</h5> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1993.</p> <p>Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden<br>Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,<br>Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,<br>Unckel, P. Westerberg, Ask</p> <p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p> <p>Skrivelse med meddelande om kommande förslag till lagstiftning om<br>uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.</p> <p>Det har i den allmänna debatten framförts stark kritik mot reglerna om<br>reavinstbeskattning av villor och bostadsrätter. Kritiken har särskilt tagit<br>sikte på den situationen att beskattning skall ske även när en ny bostad<br>förvärvas.</p> <p>Det har gjorts gällande att den nuvarande reavinstbeskattningen av<br>bostäder är skadlig och så snart som möjligt bör förändras samt att starka<br>skäl, såväl samhällsekonomiska som sociala, talar för att reavinstbe-</p> <p>90<br></p> <p>skattning av villor och bostadsrätter inte bör ske om försäljningen sker Prop. 1993/94:45<br>för att skaffa en annan bostad av samma slag. Härigenom skulle ett av<br>hindren för rörligheten på bostadsmarknaden undanröjas. Det har vidare<br>hävdats att det samhällsekonomiska värdet av att utnyttja det befintliga<br>bostadsbeståndet på ett effektivare sätt och värdet för de enskilda<br>hushållen att kunna anpassa sitt boende efter förändrade förhållanden<br>uppväger ett eventuellt skattebortfall.</p> <p>Enligt min mening är kritiken mot de nuvarande reglerna befogad. Den<br>s.k. flyttskatten bör slopas. Mot bakgrund härav har regeringen i dag<br>beslutat att till Lagrådet överlämna en lagrådsremiss om uppskovsregler<br>vid bostadsbyten, m.m.</p> <p>I lagrådsremissen föreslås att i skattereglerna införs ett nytt<br>uppskovssystem vid bostadsbyten. De nya reglerna, som är uppbyggda<br>kring ett uppskovsavdrag, innebär att den som avyttrar en villa eller en<br>bostadsrätt (ursprungsbostad) kan skjuta upp beskattningen av reavinsten<br>om han förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostad) senast året<br>efter avyttringen och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare<br>skjuts beskattningen av en del av vinsten upp medan återstoden beskattas.<br>Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden tas fram till beskattning<br>när ersättningsbostaden avyttras.</p> <p>I anslutning till de nya uppskovsreglerna föreslås också vissa<br>förändringar i reavinstreglema för fastigheter och bostadsrätter. Det<br>huvudsakliga skälet till detta är att det nya uppskovssystemet bygger på<br>att vinstberäkningen sker enligt en konventionell metod.</p> <p>De takregler för skatteuttaget som gäller för villor och bostadsrätter —<br>de s.k. 9- och 18-procentsreglerna — föreslås därför slopade. I stället<br>föreslås att den skattepliktiga vinsten skall utgöra 50 % av den<br>konventionellt beräknade vinsten. För förlustfall föreslås att 50 % av en<br>förlust hänförlig till en villa eller en bostadsrätt får dras av.</p> <p>Takregeln för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter, 27-<br>procentsregeln, föreslås också avskaffad och ersatt av en ny<br>skattepliktsregel. Den innebär för fysiska personer och dödsbon att 90 %<br>av den konventionellt beräknade vinsten är skattepliktig och att 63 % av<br>en förlust hänförlig till sådan egendom får dras av. För fastigheter och<br>bostadsrätter som ägs av andra juridiska personer än dödsbon föreslås att<br>90 % av vinsten skall vara skattepliktig och att 90 % av en förlust får<br>dras av.</p> <p>Vidare föreslås nya regler för att beräkna ingångsvärden för fastigheter<br>och bostadsrätter som förvärvats före år 1952 resp. 1974. Dessa regler</p> <p>— som väsentligen överensstämmer med vad som gällde före<br>skattereformen — innebär att ingångsvärdet beräknas på grundval av<br>fastighetens resp, föreningsfastighetens taxeringsvärde nämnda år om den<br>skattskyldige inte kan visa att det verkliga anskaffningsvärdet är högre.</p> <p>De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och</p> <p>— med undantag för vad regeringen föreslår i fråga om förlustkvotering</p> <p>— tillämpas på avyttringar från och med den 8 september 1993. Det<br>föreslås vidare att de nuvarande reglerna på den skattskyldiges begäran<br>skall kunna tillämpas på avyttringar fram till och med den 30 juni 1994.</p> <p>91<br></p> <p>De nya förlustkvoteringsreglerna föreslås bli tillämpliga på avyttringar Prop. 1993/94:45<br>som sker den 1 juli 1994 och senare.</p> <p>Förslagen i lagrådsremissen innebär således att de nya reglerna skall<br>träda i kraft den 1 januari 1994 och att de, med undantag för förlustkvo-<br>teringsreglerna, skall tillämpas på avyttringar som sker den 8 september<br>1993 och senare samt att de äldre reglerna på den skattskyldiges begäran<br>får tillämpas på avyttringar som sker senast den 30 juni 1994. Förlust-<br>kvoteringsreglerna skall tillämpas på avyttringar den 1 juli 1994 och<br>senare.</p> <p>Av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen framgår att skatt inte får<br>tas ut i vidare mån än vad som följer av föreskrift som gällde när den<br>omständighet inträffade som utlöste skattskyldigheten. Lagrådet har i ett<br>ärende (prop. 1991/92:54 om reavinstbeskattning av bostadsrätter) uttalat<br>att detta förbud mot en tillbakaverkande skärpning av skatteuttaget är<br>principiellt sett ovillkorligt i den meningen att förbudet skall iakttas<br>oavsett vad för uppfattning den skattskyldige har i saken. Den omständig-<br>heten att den skattskyldige inte motsätter sig att nya regler skall tillämpas<br>retroaktivt innebär inte att skattemyndigheterna kan underlåta att ta<br>ställning till om en sådan tillämpning är förenlig med retroaktivitetsförbu-<br>det eller ej. Lagrådet konstaterade vidare att retroaktivitetsförbudet i<br>princip utgör ett absolut förbud för skattemyndigheterna att tillämpa nya<br>regler retroaktivt om detta skulle leda till ett högre skatteuttag. Lagrådet<br>ifrågasatte därför lämpligheten av att — som skett i det då aktuella<br>förslaget — låta den skattskyldiga avgöra om nya eller äldre regler skulle<br>tillämpas.</p> <p>Förslaget i den av Lagrådet diskuterade lagrådsremissen hade, när det<br>gäller frågan om tidpunkten för ikraftträdandet, i princip samma kon-<br>struktion som i den nu aktuella lagrådsremissen. Lagrådets resonemang<br>avsåg den situationen att nya regler föreslogs få retroaktiv tillämpning<br>och att den skattskyldige, om han så begärde, skulle få tillämpa äldre<br>regler fram till en viss tidpunkt.</p> <p>Det förhållandet att den skattskyldige kan medges uppskov om han<br>tillämpar den i jämförelse med 9-procentsregeln ibland oförmånligare 50-<br>procentsregeln torde inte påverka frågans bedömning ur retroaktivitets-<br>synpunkt. Det kan dock konstateras att i de fall en avyttring sker utan att<br>den skattskyldige avser att begära uppskov är förhållandena i det nu<br>aktuella ärendet och det som Lagrådet diskuterade i princip identiska.<br>Redan av det skälet bör regeringen — i enlighet med bestämmelserna i 2<br>kap. 10 § andra stycket regeringsformen — lämna ett särskilt meddelande<br>till riksdagen om att ett förslag med angivna innebörd är att vänta.</p> <p>Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen<br>beslutar att lämna riksdagen ett meddelande om det kommande förslaget<br>till lagstiftning.</p> <p>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</p> <p>92</p> <h4>Bilaga 2 Prop. 1993/94:45<br>1 Förslag till<br>Lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad</h4> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Vid taxering till statlig inkomstskatt kan skattskyldig fysisk person,<br>som redovisar skattepliktig realisationsvinst hänförlig till en avyttrad villa<br>eller bostadsrätt (ursprungsbostad), på de villkor och i den omfattning<br>som anges i denna lag, medges ett avdrag (uppskovsavdrag) om han<br>förvärvat eller avser att förvärva en ny villa eller bostadsrätt (ersättnings-<br>bostad) och bosatt sig eller avser att bosätta sig där.</p> <p>Dödsbo kan medges uppskovsavdrag under de förutsättningar som anges</p> <p>i 13 §.</p> <p>2 § Med ursprungsbostad avses privatbostadsfastighet eller bostadsrätt<br>som är privatbostad enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) om<br>bostaden är den skattskyldiges permanentbostad. Bostad i utlandet kan<br>inte vara ursprungsbostad.</p> <p>3 § Med permanentbostad avses</p> <p>1) sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år<br>närmast före avyttringen eller</p> <p>2) sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre år av<br>de senaste fem åren.</p> <p>Avyttrades ursprungsbostaden senare än ersättningsbostaden förvärva-<br>des får frågan om den avyttrade bostaden var den skattskyldiges<br>permanentbostad avgöras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt<br>då ersättningsbostaden förvärvades.</p> <p>Bostad som vid avyttringen ägs av dödsbo kan inte vara permanentbo-<br>stad.</p> <p>4 § Uppskovsavdrag medges utan hinder av att sådan egendom som<br>avses i 2 § inte är permanentbostad om den skattskyldige är bosatt i<br>bostaden men ännu inte bott där i ett år och</p> <p>1) egendomen tas i anspråk genom expropriation eller liknande<br>förfarande eller annars avyttras under sådana förhållanden att tvångsavytt-<br>ring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att<br>avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat eller</p> <p>2) egendomen avyttras till staten därför att den på grund av flygbuller<br>inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.</p> <p>5 § Uppskovsavdrag medges endast om realisationsvinsten uppgår till<br>minst 50 000 kronor. I fall som avses i 4 § medges dock uppskovsavdrag<br>om vinsten uppgår till minst 10 000 kronor.</p> <p>6 § Om den skattskyldige tidigast året före det år som ursprungsbo-<br>staden avyttrades eller senast samma år förvärvat en ersättningsbostad<br>och bosatt sig där senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbo-<br>staden avyttrades uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar<br>den skattepliktiga vinsten under förutsättning att vederlaget för ersätt-</p> <p>93<br></p> <p>ningsbostaden uppgick till minst samma belopp som vederlaget för Prop. 1993/94:45<br>ursprungsbostaden.</p> <p>Är förhållandena sådana som avses i första stycket men uppgick<br>vederlaget för ersättningsbostaden till ett lägre belopp än vederlaget för<br>ursprungsbostaden, uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som<br>motsvarar så stor del av den skattepliktiga vinsten som vederlaget för<br>ersättningsbostaden utgör av vederlaget för ursprungsbostaden.</p> <p>7 § Om den skattskyldige inte har förvärvat en ersättningsbostad senast<br>under samma år som han avyttrat ursprungsbostaden eller, om så skett,<br>han inte bosatt sig där senast den 15 februari året efter det år då<br>ursprungsbostaden avyttrades, uppgår uppskovsavdraget till ett belopp<br>som motsvarar den skattepliktiga vinsten.</p> <p>8 § Har uppskovsavdrag medgetts enligt 7 § skall vid den närmast<br>därefter följande taxeringen ett belopp motsvarande avdraget tas upp som<br>intäkt av kapital. Detta gäller dock inte om den skattskyldige tidigast året<br>före det år ursprungsbostaden avyttrades och senast under året därefter<br>förvärvat en ersättningsbostad och bosatt sig där senast den 15 februari<br>det andra året efter det år avyttringen skedde och vederlaget för<br>ersättningsbostaden uppgår till minst samma belopp som vederlaget för<br>ersättningsbostaden.</p> <p>Har ersättningsbostad förvärvats och bosättning skett på sätt som anges<br>i första stycket, men uppgår vederlaget för ersättningsbostaden till ett<br>lägre belopp än vederlaget för ursprungsbostaden skall ett belopp mot-<br>svarande uppskovsavdraget minskat med så stor del av detta som veder-<br>laget för ersättningsbostaden utgör av vederlaget för ursprungbostaden tas<br>upp som intäkt av kapital.</p> <p>9 § Har belopp som avses i 8 § tagits upp som intäkt av kapital skall<br>samtidigt tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 10 procent av det<br>återförda beloppet.</p> <p>10 § Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades<br>till minst samma belopp som vederlaget för ursprungsbostaden skall om-<br>kostnadsbeloppet när ersättningsbostaden avyttras minskas med ett belopp<br>som motsvarar vinsten när ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades till ett<br>lägre belopp än vederlaget för ursprungsbostaden skall omkostnadsbelop-<br>pet när ersättningsbostaden avyttras minskas med ett belopp som mot-<br>svarar så stor del av vinsten hänförlig till ursprungsbostaden som<br>vederlaget för ersättningsbostaden utgjorde av vederlaget för ursprungs-<br>bostaden.</p> <p>11 § Med ersättningsbostad avses egendom som vid förvärvet utgörs<br>av småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt<br>småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs<br>ett sådant småhus. Med ersättningsbostad avses också bostadsrätt som<br>innehas av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av<br>delägare i bostadsaktiebolag om föreningens eller bolagets verksamhet är<br>sådan som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>94</p> <p>12 § Vid beräkning av vederlaget för en bostad skall hänsyn tas till<br>försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.</p> <p>Vid vederlagets beräkning får hänsyn tas till kostnader för ny-, till- och<br>ombyggnad som lagts ned under tiden mellan förvärvet av en ersättnings-<br>bostad och den dag då bosättning senast skall ha ägt rum enligt 6 eller<br>8 §•</p> <p>Har den skattskyldige på sätt som sägs i 6 § förvärvat en ersättnings-<br>bostad och bosatt sig där skall på hans begäran 7 § tillämpas som om<br>någon bosättning inte ägt rum. Vid beräkning av vederlaget får hänsyn<br>tas till kostnader för ny-, till- och ombyggnad som lagts ned under tiden<br>mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag bosättning senast<br>skall ha ägt rum enligt 8 §.</p> <p>Bestämmelserna i andra och tredje styckena gäller inte ersättningsbo-<br>stad som är bostadsrätt.</p> <p>13 § Om den skattskyldige avlider innan en ersättningsbostad förvärvats<br>skall bestämmelserna i denna lag gälla för dödsboet om efterlevande<br>make eller sambo förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där och<br>därigenom uppfyller de villkor i fråga om förvärv av ersättningsbostad<br>och bosättning som eljest skulle ha gällt för den döde.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om den skattskyldige<br>avlider innan han bosatt sig i en av honom förvärvad bostad om<br>efterlevande make eller sambo bosätter sig i bostaden under förutsättning<br>att bostaden då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller<br>bodelning med anledning av makes eller sambos död övergått till den<br>efterlevande.</p> <p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller endast om förhållan-<br>dena är sådana att den efterlevande skulle ha uppfyllt bosättningskraven<br>enligt 3 eller 4 § om denne i stället ägt bostaden vid avyttringen.</p> <p>14 § Den skattskyldige skall vid taxeringen för det år då vinsten<br>hänförlig till ursprungsbostaden redovisas framställa ett yrkande om<br>uppskovsavdrag. Framställs yrkandet av dödsbo och har den efterlevande<br>på sätt som anges i 13 § förvärvat ersättningsbostad skall denne lämna<br>sitt medgivande till att egendomen anses som ersättningsbostad. Yrkande<br>och medgivande skall göras på blankett enligt formulär som Riksskatte-<br>verket fastställer.</p> <p>Den som vid beskattningsåret utgång äger en ersättningsbostad skall i<br>självdeklarationen lämna uppgift om</p> <p>1. storleken på det belopp som enligt 10 § skall dras ifrån omkostnads-<br>beloppet när ersättningsbostaden avyttras och</p> <p>2. ersättningsbostadens beteckning och adress. Har äganderätten till en<br>ersättningsbostad under beskattningsåret övergått till annan genom arv,<br>testamente, bodelning med anledning av makes eller sambos död eller<br>gåva skall i självdeklarationen lämnas de uppgifter som avses i punkt 1<br>samt uppgift om den nye ägarens namn, adress och personnummer.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på</p> <p>95</p> <p>avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:45</p> <p>2. Bestämmelserna i denna lag är inte tillämpliga om vinsten beräknats<br>enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:000) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller om omkostnads-<br>beloppet vid avyttring av en fastighet beräknats enligt punkt 4 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>96</p> <p>3 Förslag till &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:45</p> <h4>Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt¹</p> <p>dels att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,</p> <p>delsatl 2 § 1 mom., 3 § 1 och 2 mom., 24 § 6 mom., 25 § 8-11 mom.,<br>26 § 4 och 7-9 mom. samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall<br>ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i 26 § skall införas ett nytt moment, 10 mom., av följande<br>lydelse,</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>1 mom.² Bestämmelserna i 3-5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och 66 §§<br>kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig<br>inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.</p> <p>I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestäm-<br>melser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även<br>anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.</p> <p>För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-<br>åttonde styckena.</p> <p>Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före<br>taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen<br>(1976:125) inte är tillämplig gäller dock följande. Beskattningsåret får<br>avse - utom kalenderår - räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj-den<br>30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 september-den 31 augusti eller tid<br>som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den<br>skattskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbörjat eller<br>upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall<br>räkenskapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar<br>annan tid än tolv månader. Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre<br>tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som<br>beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid<br>än kalenderår räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen<br>har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för<br>annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet<br>räkenskapsår godtas som beskattningsår.</p> <p>All inkomst hänförs till samma förvärvskälla.</p> <p>7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 45</p> <p>97</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av<br>första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst<br>(realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana<br>förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är<br>frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p> <p>Ränteutgift och — med den begränsning som anges i 14 mom. — förlust<br>(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta<br>inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter<br>för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst<br>eller realisationsförlust tillämpas —<br>utöver vad som följer av första<br>stycket — 25 § 1-8 mom. och 26 §<br>1-6 mom.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst<br>eller realisationsförlust tillämpas —<br>utöver vad som följer av första<br>stycket — 25 § 1-9 och 11 mom.<br>samt 26 § 1-8 och 10 mom. Vid<br>tillämpning av 25 § 77 mom. eller<br>26 § 10 mom. skall dock gälla att<br>90 procent av en förlust är<br>avdragsgill.</p> <p>3 §</p> <p>7 mom.³ Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p> <p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p> <p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p> <p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p> <p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p> <p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen<br>(1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid<br>bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av<br>fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och<br>11 kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning<br>från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning<br>från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.</p> <p>Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall<br>hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.</p> <p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som</p> <p>98</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p> <p>Av lagen (1993:000) om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att uppskovsavdrag jämte<br>särskilt tillägg i vissa fall skall tas<br>upp som intäkt av kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:000) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om<br>beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>2 momf Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för<br>intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit<br>bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift<br>och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av<br>tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte<br>annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte<br>skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för<br>realisationsförlust får dock göras av annan fysisk person om<br>skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade<br>egendomen.</p> <p>Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Avdrag för realisationsförlust<br>medges med 70 procent av<br>förlusten, i den mån inte annat<br>anges i 27 § 5 och 6 mom. eller<br>29 § 2 mom.</p> <p>Avdrag för realisationsförlust<br>medges med 70 procent av<br>förlusten, i den mån inte annat<br>anges i 25 § 11 mom., 26 §<br>10 mom., 27 § 5 och 6 mom. eller<br>29 § 2 mom.</p> <p>Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger<br>1 000 kronor under beskattningsåret.</p> <p>Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra<br>liknande insatser i lotteri.</p> <p>Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för<br>pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte<br>styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och<br>för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto<br>enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.</p> <p>Av lagen (1993:000) om<br>uppskovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att uppskovsavdrag får<br>göras i vissa fall.</p> <p>99</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och<br>förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.</p> <p>24 §</p> <p>6 mom.⁵ Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående<br>person egendom till företaget, skall vid vinstberäkningen vederlaget tas<br>upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens<br>marknadsvärde. Av punkt 14 andra stycket av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) framgår att överskjutande del av</p> <p>vederlaget skall beskattas som intäkt</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller inte när hela vederlaget<br>enligt det där angivna lagrummet<br>skall beskattas som intäkt av tjänst.<br>I sådana fall skall avyttringen inte<br>till någon del beaktas vid beräkning<br>av överlåtarens inkomst av kapital.</p> <p>Vid avyttring som avses i första<br>stycket får vinsten inte beräknas<br>enligt 25 § 9 mom. eller 26 § 7<br>mom. Vad nu sagts gäller dock inte<br>om den avyttrade egendomen helt<br>eller till huvudsaklig del skall<br>användas i företagets näringsverk-<br>samhet.</p> <p>Skattemyndigheten får om<br>synnerliga skäl föreligger efter<br>ansökan medge undantag från<br>bestämmelserna i tredje stycket.<br>Skattemyndighetens beslut får över-<br>klagas hos riksskatteverket.<br>Riksskatteverkets beslut får inte<br>överklagas.</p> <p>25</p> <p>8 mom.⁶ Avyttras en fastighet<br>som har förvärvats som ersättning<br>för en annan fastighet och medgavs<br>uppskov med beskattningen av<br>realisationsvinst som uppkom när<br>denna fastighet avyttrades, skall<br>omkostnadsbeloppet minskas i<br>motsvarande mån.</p> <p>av tjänst.</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller inte när hela vederlaget<br>enligt punkt 14 tredje stycket av<br>anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen skall beskattas som<br>intäkt av tjänst. I sådana fall skall<br>avyttringen inte till någon del<br>beaktas vid beräkning av överlåta-<br>rens inkomst av kapital.</p> <p>§</p> <p>8 mom. Avyttras en fastighet<br>som har förvärvats som ersättning<br>för en annan fastighet och har<br>uppskov medgetts enligt lagen<br>(1978:970) om uppskov med<br>beskattning av realisationsvinst,<br>skall omkostnadsbeloppet minskas<br>i motsvarande mån.</p> <p>Av lagen (1993:000) om upp-<br>skovsavdrag vid byte av bostad<br>framgår att vid avyttring av en<br>fastighet som är ersättningsbostad<br>skall omkostnadsbeloppet minskas</p> <p>100</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>9 mom.⁶ Vinst när fysisk per-<br>son avyttrar sådan privatbos-<br>tadsfastighet som omfattar hans<br>permanentbostad får beräknas till<br>30 procent av vederlaget för fas-<br>tigheten. Som permanentbostad<br>räknas sådan privatbostad där den<br>skattskyldige varit bosatt under<br>minst ett år närmast före avytt-<br>ringen under förutsättning att han<br>inte dessförinnan innehaft bostaden<br>mer än ett år utan att vara bosatt<br>där samt att han erlade ett mark-<br>nadsmässigt vederlag vid förvärvet.<br>Som permanentbostad räknas dock<br>alltid sådan privatbostad där den<br>skattskyldige varit bosatt under<br>minst tre år av de senaste fem<br>åren.</p> <p>Vinst när fysisk person och<br>dödsbo avyttrar annan privat-<br>bostadsfastighet än nu sagts får<br>beräknas till 60 procent av veder-<br>laget för den avyttrade egendomen.</p> <p>Vinst vid avyttring av näringsfas-<br>tighet får beräknas genom att ett<br>belopp motsvarande 90 procent av<br>vederlaget för fastigheten minskas<br>med värdeminskningsavdrag m.m.<br>som tagits upp till beskattning<br>enligt bestämmelserna i punkt 5 av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370).</p> <p>För privatbostadsfastighet som<br>under den skattskyldiges innehav<br>varit näringsfastighet under något<br>av de tre närmaste åren före<br>avyttringstillfället skall i stället för<br>vad som stadgas i första och tredje<br>styckena gälla att vinsten får<br>beräknas med tillämpning av fjärde<br>stycket.</p> <p>10 mom* Vinst vid avyttring<br>av privatbostadsfastighet får alltid<br>beräknas till 30 procent av<br>vederlaget för den avyttrade<br>fastigheten om</p> <p>1) fastigheten tagits i anspråk<br>genom expropriation eller liknande<br>förfarande eller annars avyttrats<br>under sådana förhållanden att</p> <p>på sätt som där anges.</p> <p>9 mom. Har en fastighet<br>förvärvats före år 1952 skall den<br>anses förvärvad den 1 januari<br>1952. Ingångsvärdet skall därvid<br>anses utgöra 150 procent av<br>fastighetens taxeringsvärde för år<br>1952. Hänsyn skall vid<br>vinstberäkningen inte tas till<br>kostnader och avdrag som belöper<br>på tid före år 1952. Det vid<br>förvärvet erlagda vederlaget för<br>fastigheten får dock användas som<br>ingångsvärde om den skattskyldige<br>kan visa att köpeskillingen<br>överstigit 150 procent av<br>taxeringsvärdet för år 1952. Fanns<br>taxeringsvärde inte åsatt för år<br>1952 får motsvarande värde<br>uppskattas med ledning av<br>taxeringsvärdet för den fastighet, i<br>vilken den avyttrade egendomen<br>ingått, eller det närmast därefter<br>åsatta taxeringsvärdet.</p> <p>8 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 45</p> <p>101</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop.1993/94:45</p> <p>tvångsavyttring måste anses vara<br>för handen och det inte skäligen<br>kan antas att avyttringen skulle ha<br>ägt rum även om tvång inte<br>förelegat,</p> <p>2) avyttringen av en fastighet<br>utgör ett led i åtgärder för<br>jordbrukets eller skogsbrukets yttre<br>rationalisering samt om</p> <p>3) fastigheten avyttrats till staten<br>därför att fastigheten på grund av<br>flygbuller inte kan bebos utan<br>påtaglig olägenhet.</p> <p>Detsamma gäller om den<br>skattskyldige fått engångsersättning<br>för inskränkning i förfoganderätten<br>till sin fastighet enligt naturvårds-<br>lagen (1964:822) eller för motsva-<br>rande inskränkningar enligt andra<br>författningar.</p> <p>11 mom.⁹ Från vinst vid<br>avyttring av en näringsfastighet,<br>beräknad enligt bestämmelserna i<br>1-/0 mom., skall för fysisk person<br>och dödsbo dras av ett belopp<br>motsvarande det underskott som<br>för det år fastigheten avyttrats<br>redovisas i den förvärvskälla vartill<br>fastigheten varit att hänföra.<br>Avdraget får inte överstiga vinsten<br>före avdraget.</p> <p>10 &nbsp;mom. Från vinst vid<br>avyttring av en näringsfastighet,<br>beräknad enligt bestämmelserna i<br>1-9 mom., skall för fysisk person<br>och dödsbo dras av ett belopp<br>motsvarande det underskott som<br>för det år fastigheten avyttrats<br>redovisas i den förvärvskälla vartill<br>fastigheten varit att hänföra.<br>Avdraget får inte överstiga vinsten<br>före avdraget.</p> <p>11 &nbsp;mom. Vid avyttring av<br>privatbostadsfastighet är 50 pro-<br>cent av vinsten skattepliktig. År<br>den avyttrade egendomen närings-<br>fastighet är 90 procent av vinsten<br>skattepliktig. Uppkommer förlust är<br>i förra fallet 50 procent och i det<br>senare 63 procent av förlusten<br>avdragsgill.</p> <p>26 §</p> <p>4 mom.¹⁰ Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från<br>bostadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses<br>som köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i<br>samband med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter)<br>skall också räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen för lägenheten satts<br>ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet<br>reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.</p> <p>Kapitaltillskott — utöver insats Kapitaltillskott — utöver insats<br>enligt första stycket — som under &nbsp;enligt första stycket — som under</p> <p>102</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>innehavet har lämnats till bostads-<br>rättsföreningen får räknas in i<br>omkostnadsbeloppet endast om<br>tillskotten har varit avsedda att<br>användas av föreningen för amorte-<br>ring av lån eller för finansiering av<br>förbättringsarbeten på fastigheten.<br>Tillskotten för amorteringar skall<br>anses ha uppgått till ett belopp<br>motsvarande bostadsrättens andel<br>av de amorteringar som föreningen<br>har gjort under innehavet. Om<br>föreningen har finansierat amorte-<br>ring av ett lån genom upptagande<br>av ett nytt lån medräknas inte den<br>amorteringen vid beräkningen av<br>kapitaltillskott som skall ingå i om-<br>kostnadsbeloppet. Beräkningen av<br>tillskotten för amorteringar som<br>belöper på bostadsrätten sker med<br>tillämpning av andelsförhållandena<br>vid avyttringstidpunkten. För att ett<br>tillskott för finansiering av förbätt-<br>ringsarbeten skall få beaktas ford-<br>ras att tillskottet har använts för ett<br>bestämt förbättringsarbete och att<br>tillskott som bostadsrättshavarna<br>har lämnat för arbetet i fråga sam-<br>manlagt har uppgått till minst<br>3 000 kronor multiplicerat med<br>antalet deltagande bostadsrätter.<br>Vid vinstberäkningen får hänsyn<br>inte tas till kapitaltillskott som skett<br>före år 1974.</p> <p>7 mom.&quot; Vinst när fysisk<br>person avyttrar sådan bostadsrätt<br>som med tillämpning av 25 §<br>9 mom. andra stycket skall anses<br>avse hans permanentbostad får<br>beräknas till 30 procent av<br>vederlaget för bostadsrätten. Vinst<br>när fysisk person eller dödsbo<br>avyttrar bostadsrätt avseende<br>annan privatbostad får beräknas<br>till 60 procent av vederlaget för<br>bostadsrätten.<br></p> <p>innehavet har lämnats till bostads-<br>rättsföreningen får räknas in i<br>omkostnadsbeloppet endast om<br>tillskotten har varit avsedda att<br>användas av föreningen för amorte-<br>ring av lån eller för finansiering av<br>förbättringsarbeten på fastigheten.<br>Tillskotten för amorteringar skall<br>anses ha uppgått till ett belopp<br>motsvarande bostadsrättens andel<br>av de amorteringar som föreningen<br>har gjort under innehavet. Om<br>föreningen har finansierat amorte-<br>ring av ett lån genom upptagande<br>av ett nytt lån medräknas inte den<br>amorteringen vid beräkningen av<br>kapitaltillskott som skall ingå i om-<br>kostnadsbeloppet. Beräkningen av<br>tillskotten för amorteringar som<br>belöper på bostadsrätten sker med<br>tillämpning av andelsförhållandena<br>vid avyttringstidpunkten. För att ett<br>tillskott för finansiering av förbätt-<br>ringsarbeten skall få beaktas ford-<br>ras att tillskottet har använts för ett<br>bestämt förbättringsarbete och att<br>tillskott som bostadsrättshavarna<br>har lämnat för arbetet i fråga sam-<br>manlagt har uppgått till minst<br>3 000 kronor multiplicerat med<br>antalet deltagande bostadsrätter.</p> <p>7 mom. Har en bostadsrätt<br>förvärvats före år 1974 skall den<br>anses förvärvad den 1 januari<br>1974. Ingångsvärdet skall därvid<br>anses utgöra 150 procent av<br>bostadsrättens andel av<br>bostadsrättsföreningens behållna<br>förmögenhet nämnda dag,<br>beräknad med utgångspunkt i<br>taxeringsvärdet för år 1974 på<br>föreningens fastighet och med<br>hänsyn till föreningens övriga<br>tillgångar och skulderna enligt<br>bokslutet för det räkenskapsår som<br>har avslutats närmast före<br>ingången av år 1974. Hänsyn får<br>vid vinstberäkningen inte tas till<br>kostnader och avdrag som belöper</p> <p>103</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Vinst vid avyttring av bostadsrätt<br>som inte är privatbostad får<br>beräknas till 90 procent av<br>vederlaget för bostadsrätten.</p> <p>För privatbostad som under den<br>skattskyldiges innehav varit att<br>hänföra till näringsverksamhet<br>under något av de tre närmaste<br>åren före avyttringstillfället skall i<br>stället för vad som stadgas i första<br>stycket gälla att vinsten får<br>beräknas med tillämpning av andra<br>stycket.</p> <p>8 mom.'² Vinst vid avyttring<br>av privatbostad under sådana<br>omständigheter som avses i 25 §<br>10 mom. får alltid beräknas till 30<br>procent av vederlaget för den<br>avyttrade bostadsrätten.</p> <p>9 &nbsp;mom.'³ Från vinst vid<br>avyttring av en bostadsrätt som inte<br>är privatbostad, beräknad enligt<br>bestämmelserna i 1-8 mom., skall<br>för fysisk person och dödsbo dras<br>av ett belopp motsvarande det<br>underskott som för det år bostads-<br>rätten avyttrats redovisas i den<br>förvärvskälla vartill bostadsrätten<br>varit att hänföra. Vad nu sagts<br>gäller inte i den mån underskottet<br>tagits i anspråk för sådant avdrag<br>som avses i 25 § 11 mom. Avdra-<br></p> <p>på tid före år 1974. Det vid<br>förvärvet erlagda vederlaget får<br>dock tas upp som ingångsvärde,<br>om den skattskyldige kan visa att<br>det överstiger 150 procent av<br>andelen i föreningens behållna<br>förmögenhet den 1 januari 1974.<br>Vid bestämningen av vederlaget<br>skall i detta fall bortses från om<br>medel vid förvärvet av lägenheten<br>fanns innestående på inre<br>reparationsfond eller någon annan<br>inom föreningen bildad fond, som<br>var avsedd för reparation och<br>underhåll av upplåtna lägenheter.<br>Fanns taxeringsvärde inte åsatt för<br>år 1974 får motsvarande värde<br>uppskattas med ledning av det<br>närmast därefter åsatta<br>taxeringsvärdet.</p> <p>8 m o m. Av lagen (1993:000)<br>om uppskovsavdrag vid byte av<br>bostad framgår att vid avyttring av<br>en bostadsrätt som är ersättnings-<br>bostad skall omkostnadsbeloppet<br>minskas på sätt som där anges.</p> <p>9 &nbsp;mom. Från vinst vid<br>avyttring av en bostadsrätt som inte<br>är privatbostad, beräknad enligt<br>bestämmelserna i 1-8 mom., skall<br>för fysisk person och dödsbo dras<br>av ett belopp motsvarande det<br>underskott som för det år bostads-<br>rätten avyttrats redovisas i den<br>förvärvskälla vartill bostadsrätten<br>varit att hänföra. Vad nu sagts<br>gäller inte i den mån underskottet<br>tagits i anspråk för sådant avdrag<br>som avses i 25 § 10 mom. Avdra-</p> <p>104</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>get får inte överstiga vinsten före get får inte överstiga vinsten före<br>avdraget. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;avdraget.</p> <p>10 mom. Vid avyttring av<br>bostadsrätt som är privatbostad är<br>50 procent av vinsten skattepliktig.<br>Är bostadsrätten inte privatbostad<br>är 90 procent av vinsten<br>skattepliktig. Uppkommer förlust är<br>i förra fallet 50 procent och i det<br>senare 63 procent av förlusten<br>avdragsgill.</p> <p>4.¹⁴ Avyttras fastighet före utgången av år 1999 får — i andra fall än när<br>delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller delägare<br>närstående person avyttrar fastighet till företaget — omkostnadsbeloppet<br>beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om<br>avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. avsedda<br>förbättringskostnader m.m. som lagts ned på fastigheten under tiden<br>mellan den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av<br>punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) i deras lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande gälla.</p> <p>a) Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda<br>belopp för vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till prisutveck-<br>lingen från det åttonde året efter det år då fastigheten förvärvades<br>respektive kostnaden lades ned.</p> <p>b) Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall<br>omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året<br>efter sistnämnda år.</p> <p>c) Värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad<br>vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren<br>räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det<br>år kostnaden lades ned.</p> <p>d) Tidigareläggning får inte ske med mer än åtta år.</p> <p>e) Tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångsvärde<br>och förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger<br>ett belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga<br>fastigheten minskat med förbättringskostnader som under den skat-<br>tskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då<br>fastigheten avyttrades eller under något av de sju närmast föregående<br>åren. Sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader på den<br>ursprungliga fastigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda kost-</p> <p>105</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>naderna har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttringen av denna<br>fastighet.</p> <p>f) Tidigareläggning får — om ersättningsfastigheten förvärvats före<br>förvärvet av den ursprungliga fastigheten eller tidigare än åtta år före<br>avyttringen av den ursprungliga fastigheten — inte leda till att ersättnings-<br>fastigheten anses förvärvad före avyttringen av nämnda fastighet.</p> <p>Beräknas omkostnadsbeloppet<br>enligt bestämmelserna i första<br>stycket skall sådan kvotering av<br>vinsten som avses i 25 § 77 mom.<br>ej ske.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas — med<br>undantag för bestämmelserna om avdrag för förluster i 2 § 1 mom. sista<br>stycket, 25 § 11 mom. och 26 § 10 mom. — på avyttringar som skett den<br>8 september 1993 och senare. Reglerna om avdrag för förluster i nämnda<br>lagrum tillämpas på avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.</p> <p>2. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september 1993<br>- den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 1,<br>bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den<br>skattskyldige yrkar det.</p> <p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>^Lydelse enligt prop. 1992/93:187.</p> <p>⁴Lydelse enligt prop. 1992/93:187.</p> <p>⁵Senaste lydelse 1991:181.</p> <p>⁶Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>^Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>⁸Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>⁹Senaste lydelse 1990:1422.</p> <p>’°Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>''Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>²Senaste lydelse 1991:1855.</p> <p>’³Senaste lydelse 1990:1422.</p> <p>^l4Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>106</p> <p>Bilaga 3 Prop. 1993/94:45</p> <p>LAGRÅDET</p> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-24</p> <p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Johan<br>Munck, regeringsrådet Leif Lindstam.</p> <p>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1993, varvid<br>statsrådet Bo Lundgren varit föredragande, har regeringen för Lagrådets<br>yttrande överlämnat förslag till lag om uppskovsavdrag vid byte av<br>bostad, m.m.</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Per Sjöblom.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>De remitterade förslagen innefattar enligt Lagrådets mening en väl<br>genomarbetad lösning av en komplicerad beskattningsfråga. Den bärande<br>principen - att innehav av flera bostäder efter varandra så långt möjligt<br>skall behandlas som ett enda innehav såvitt gäller frågan om realisations-<br>vinstskatt - får anses konsekvent genomförd, låt vara att vid en reglering<br>av detta slag gränsfall alltid kan uppkomma. Som en nackdel kan man<br>möjligen se det förhållandet att de s.k. takreglerna för villor och<br>bostadsrätter avskaffas och ersätts med en reglering som bygger på en<br>beskattning av den konventionellt beräknade vinsten, något som<br>otvivelaktigt leder till vissa ökade komplikationer både för de skattskyl-<br>diga och för skattemyndigheterna. En annan lösning skulle emellertid<br>uppenbarligen ha varit svår att förena med den grundläggande inrikt-<br>ningen av förslaget.</p> <p>Förslaget till lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad</p> <p>Lagrådet har vid sin granskning funnit att förslaget bör ändras i vissa<br>delar. Ändringarna är i huvudsak av formell natur. Lagrådets<br>författningsförslag framgår av en till detta protokoll fogad bilaga.</p> <p>Följande punkter i Lagrådets förslag förtjänar att kommenteras särskilt.</p> <p>1 §</p> <p>Som en förutsättning för medgivande av uppskovsavdrag anges i denna<br>paragraf att den skattskyldige skall redovisa skattepliktig realisationsvinst<br>hänförlig till en avyttrad villa eller bostadsrätt (ursprungsbostad) och att</p> <p>107<br></p> <p>han skall ha förvärvat eller avse att förvärva en ny villa eller bostadsrätt Prop. 1993/94:45<br>(ersättningsbostad) och bosatt sig eller avse att bosätta sig där. Uttrycket<br>&quot;villa eller bostadsrätt&quot; på dessa båda ställen blir med hänsyn till<br>innehållet i de följande paragraferna inte fullt adekvat och kan leda till<br>missförstånd. En precisering av detta slag är ej heller nödvändig redan<br>i förevarande paragraf, eftersom det av denna framgår att rätt till<br>uppskovsavdrag föreligger endast på de villkor och i den omfattning som<br>anges i lagen. Lagrådet föreslår att det citerade uttrycket på båda ställena<br>ersätts med ”bostad&quot;.</p> <p>Regleringen i paragrafen torde få till följd att den skattskyldige, om<br>han inte redan när han framställer ett yrkande om uppskovsavdrag<br>förvärvat någon ersättningsbostad, har att intyga att han har för avsikt att<br>göra detta. Subjektiva omständigheter av detta slag är erfarenhetsmässigt<br>vanskliga att kontrollera och dokumentera. Till detta kommer att det i<br>många av de praktiska fall som lagen tar sikte på kan vara svårt för den<br>skattskyldige att vid den tidpunkt då yrkandet om uppskovsavdrag skall<br>framställas överblicka sina framtida bostadsförhållanden. Huruvida han<br>får möjlighet att under året förvärva en villa eller en bostadsrätt eller<br>måste lösa bostadsfrågan på annat sätt kan vara beroende av omständig-<br>heter utom hans kontroll med anknytning till exempelvis ar-<br>betsmarknadsförhållandena eller marknadssituationen på den ort som han<br>avser att flytta till.</p> <p>Mot denna bakgrund skulle det kunna ifrågasättas om det är nödvändigt<br>att göra det till ett villkor för uppskovsavdrag att den skattskyldige avser<br>att förvärva en ersättningsbostad av sådan beskaffenhet som anges i<br>lagförslaget. Detta gäller särskilt med hänsyn till att lagförslagets<br>konstruktion innebär att uppskovsavdraget under alla förhållanden skall<br>återföras till beskattning, om den skattskyldige inte uppfyller up-<br>pskovsvillkoren vid taxeringen för året efter det år då ursprungsbostaden<br>avyttrades, och att den skattskyldige i sådant fall dessutom skall påföras<br>ett särskilt tillägg.</p> <p>Häremot kan emellertid anföras att om den som avyttrat en<br>ursprungsbostad skulle tilläggas en ovillkorlig rätt att få göra upp-<br>skovsavdrag, detta skulle kunna missbrukas t.ex. i det fallet att den<br>skattskyldige avser att flytta utomlands eller kanske redan har gjort det<br>när yrkandet om uppskovsavdrag framställs. Den i 1 § valda regleringen<br>synes därför få godtas. Med hänsyn till lagförslagets syfte torde kravet<br>på avsikt få uppfattas så att rätt till uppskovsavdrag föreligger även om<br>den skattskyldige vid tidpunkten för yrkandet inte har underlag för att<br>bedöma utsikterna att förvärva en ersättningsbostad men räknar med<br>möjligheten att kunna göra detta. Det ligger också i sakens natur att<br>skattemyndigheten normalt saknar anledning att avkräva den skattskyldige<br>dokumentation i fall då han uppger sig ha för avsikt att förvärva en<br>ersättningsbostad och att straffansvar enligt skattebrottslagen (1971:69)<br>eller skattetillägg endast under särpräglade förhållanden skulle kunna<br>tänkas aktualiseras på den grunden att en sådan uppgift befinnes vara<br>oriktig.</p> <p>108</p> <p>2 §</p> <p>Enligt paragrafen skall med ursprungsbostad avses privatbostadsfastighet<br>eller bostadsrätt som är privatbostad enligt 5 § kommunalskattelagen<br>(1928:370). Paragrafen avses emellertid enligt specialmotiveringen ta<br>sikte även på egendom som innehas av medlem i bostadsförening eller av<br>delägare i bostadsaktiebolag, förutsatt att föreningens eller bolagets<br>verksamhet är sådan som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Paragrafen bör jämkas så att detta framgår av lydelsen.</p> <p>H §</p> <p>I 2 § anges att bostad i utlandet inte kan vara ursprungsbostad. Detsamma<br>är enligt den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2.2.) avsett att gälla i<br>fråga om ersättningsbostad. I konsekvens med regleringen i 2 § bör i<br>förevarande paragraf anges att bostad i utlandet inte kan vara<br>ersättningsbostad.</p> <p>I andra meningen av paragrafen bör &quot;bostadsrätt&quot; ersättas med &quot;bostad&quot;<br>för att den avsedda innebörden skall framgå (jfr. vad som uttalats ovan<br>vid 2 §).</p> <p>12 §</p> <p>Genom tredje stycket tilläggs den skattskyldige rätt att - trots att han<br>förvärvat en ersättningsbostad och bosatt sig där på sätt som anges i 6 § -<br>begära att nämnda paragraf inte skall tillämpas utan att i stället 7 § skall<br>tillämpas såsom om någon bosättning inte hade ägt rum. Kostnaderna för<br>ny-, till- eller ombyggnad från tiden mellan förvärvet och den sista dagen<br>för bosättning enligt 8 § kan nämligen då beaktas vid beräkningen av<br>vederlaget för ersättningsbostaden. I konsekvens med regleringen i 1 §<br>torde såsom en förutsättning för den skattskyldiges rätt att utverka<br>tillämpning av 7 § i här avsett fall böra anges att han efter den senaste<br>dag för bosättning som anges i 6 § har lagt ned eller avser att lägga ned<br>kostnader för ny-, till- eller ombyggnad. Vad Lagrådet vid 1 § har angett<br>i fråga om tolkningen av kravet på avsikt hos den skattskyldige har<br>tillämpning även på denna situation.</p> <p>14 §</p> <p>I första stycket första meningen anges att den skattskyldige skall<br>framställa ett yrkande om uppskovsavdrag. När det gäller avdrag i övrigt<br>som kan medges vid inkomsttaxeringen föreskrivs inte särskilt i<br>skattelagstiftningen att den skattskyldige skall framställa yrkande om<br>sådana avdrag. Något behov av att just för detta fall uttryckligen<br>föreskriva att ett yrkande om avdrag skall framställas synes inte<br>föreligga. Den angivna bestämmelsen bör därför utgå.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>109</p> <p>För att andra meningen i första stycket inte skall kunna uppfattas som Prop. 1993/94:45<br>om den innebär en skyldighet för den efterlevande att i det fall som<br>regleras i meningen lämna sitt medgivande till att egendomen anses som<br>ersättningsbostad bör bestämmelsen omformuleras. Den efterlevandes<br>medgivande bör i stället uttryckligen anges utgöra en förutsättning för att<br>yrkandet om uppskovsavdrag skall kunna bifallas.</p> <p>I första stycket föreskrivs också att yrkande och medgivande skall<br>göras på blankett enligt formulär som Riksskatteverket fastställer. Det<br>faller inom regeringens kompetens att förskriva vilken myndighet som<br>skall fastställa formulär till en sådan blankett. Någon föreskrift om att<br>Riksskatteverket skall göra detta bör därför inte tas in i lagen.</p> <p>Bestämmelserna i paragrafens andra stycke om de uppgifter som skall<br>lämnas i självdeklarationen bör flyttas till lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter, i vilken de systematiskt hör hemma.</p> <p>Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt</p> <p>25 § 9 mom.</p> <p>I momentet finns en bestämmelse om att vid vinstberäkningen hänsyn inte<br>skall tas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. I<br>specialmotiveringen uttalas att detta skall gälla både då enligt vad som<br>anges i momentet ingångsvärdet skall beräknas med utgångspunkt i<br>taxeringsvärdet och då det skall beräknas till det vid förvärvet erlagda<br>vederlaget för fastigheten. Denna avsikt framgår tydligare av lagtexten<br>om bestämmelsen tas in som en sista mening i momentet.</p> <p>26 § 7 mom.</p> <p>I momentet finns en bestämmelse som i fråga om bostadsrätter motsvarar<br>den bestämmelse i 25 § 9 mom. som behandlats ovan. På de skäl som<br>anförts i fråga om sistnämnda moment bör bestämmelsen i förtydligande<br>syfte placeras som en sista mening i momentet.</p> <p>Övriga lagförslag</p> <p>Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.</p> <p>Vid protokollet</p> <p>Justeras</p> <p>110</p> <p>Bilaga</p> <p>till</p> <p>lagrådets<br>protokoll<br>1993-09-24</p> <h4>Förslag till</h4> <h4>Lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad</h4> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 §</p> <p>Vid taxering till statlig inkomstskatt kan skattskyldig fysisk person, som<br>redovisar skattepliktig realisationsvinst hänförlig till en bostad<br>(ursprungsbostad), på de villkor och i den omfattning som anges i denna<br>lag, medges ett uppskovsavdrag om han förvärvat eller avser att förvärva<br>en ny bostad (ersättningsbostad) och bosatt sig eller avser att bosätta sig<br>där.</p> <p>Dödsbo kan medges uppskovsavdrag under de förutsättningar som<br>anges i 13 §.</p> <p>2 §</p> <p>Med ursprungsbostad avses privatbostad enligt 5 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) om bostaden är den skattskyldiges permanentbostad. Bostad<br>i utlandet kan inte vara ursprungsbostad.</p> <p>3 §</p> <p>Med permanentbostad avses</p> <p>1) sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år<br>närmast före avyttringen eller</p> <p>2) sådan bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre år av<br>de senaste fem åren.</p> <p>Avyttrades ursprungsbostaden senare än då ersättningsbostaden<br>förvärvades skall, om den skattskyldige begär det, frågan om den<br>avyttrade bostaden var den skattskyldiges permanentbostad avgöras med<br>hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då ersättningsbostaden<br>förvärvades.</p> <p>Bostad som vid avyttringen ägs av dödsbo kan inte vara permanentbo-<br>stad.</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>111</p> <p>4 §</p> <p>Med ursprungsbostad avses också privatbostad enligt 5 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370) utan hinder av att den inte är permanentbostad om den<br>skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte bott där i ett år och 1)<br>egendomen tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande<br>eller annars avyttras under sådana förhållanden att tvångsavyttring måste<br>anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avyttringen<br>skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat eller</p> <p>2) egendomen avyttras till staten därför att den på grund av flygbuller<br>inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.</p> <p>5 §</p> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>6 §</p> <p>Om den skattskyldige har förvärvat en ersättningsbostad det år under<br>vilket ursprungsbostaden avyttrades eller året före det året och bosatt sig<br>där senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbostaden<br>avyttrades uppgår uppskovsavdraget</p> <p>1) i det fall vederlaget för ersättningsbostaden uppgick till minst samma<br>belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbostaden, till ett<br>belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten, och</p> <p>2) i annat fall, till ett belopp som motsvarar så stor del av den<br>skattepliktiga vinsten som vederlaget för ersättningsbostaden utgör av<br>vederlaget för ursprungsbostaden.</p> <p>7 §</p> <p>Om den skattskyldige inte har förvärvat en ersättningsbostad senast<br>under samma år som han avyttrat ursprungsbostaden uppgår<br>uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten.<br>Detsamma gäller om han har förvärvat en ersättningsbostad senast under<br>samma år som han avyttrat ursprungsbostaden men inte bosatt sig där<br>senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>8 §</p> <p>Har uppskovsavdrag medgetts enligt 7 § skall vid den närmast därefter<br>följande taxeringen ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt<br>av kapital, om inte annat följer av andra stycket.</p> <p>Om den skattskyldige tidigast året före det år under vilket<br>ursprungsbostaden avyttrades och senast under året efter det år då<br>avyttringen skedde förvärvat en ersättningsbostad och bosatt sig där<br>senast den 15 februari andra året efter det år då avyttringen skedde skall</p> <p>112</p> <p>1) i det fall vederlaget för ersättningsbostaden uppgår till minst samma Prop. 1993/94:45<br>belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbostaden, ingen del</p> <p>av ett belopp motsvarande uppskovsavdraget tas upp som intäkt av<br>kapital, och</p> <p>2) i annat fall, ett belopp motsvarande uppskovsavdraget minskat med<br>så stor del av detta som vederlaget för ersättningsbostaden utgör av<br>vederlaget för ursprungsbostaden tas upp som intäkt av kapital.</p> <p>9 §</p> <p>Har belopp som avses i 8 § tagits upp som intäkt av kapital skall som<br>sådan intäkt samtidigt tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 10<br>procent av beloppet.</p> <p>10 §</p> <p>Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades till minst<br>samma belopp som vederlaget vid avyttringen av ursprungsbostaden skall<br>omkostnadsbeloppet, när ersättningsbostaden avyttras, minskas med ett<br>belopp som motsvarar vinsten när ursprungsbostaden avyttrades.</p> <p>Uppgick vederlaget för ersättningsbostaden när den förvärvades till ett<br>lägre belopp än vederlaget för ursprungsbostaden skall omkostnadsbelop-<br>pet när ersättningsbostaden avyttras minskas med ett belopp som<br>motsvarar så stor del av vinsten hänförlig till ursprungsbostaden som<br>vederlaget för ersättningsbostaden utgjorde av vederlaget för ursprungs-<br>bostaden.</p> <p>11 §</p> <p>Med ersättningsbostad avses egendom som vid förvärvet utgörs av<br>småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt<br>småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs<br>ett sådant småhus. Med ersättningsbostad avses också bostad som innehas<br>av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare<br>i bostadsaktiebolag om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan<br>som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Bostad<br>i utlandet kan inte vara ursprungsbostad.</p> <p>12 §</p> <p>Vid beräkning av vederlaget för en bostad skall hänsyn tas till försälj-<br>nings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.</p> <p>Vid vederlagets beräkning får hänsyn tas till kostnader för ny-, till-<br>eller ombyggnad som lagts ned under tiden mellan förvärvet av en<br>ersättningsbostad och den dag då bosättning senast skall ha ägt rum enligt<br>6 eller 8 §.</p> <p>113</p> <p>Har den skattskyldige på sätt som sägs i 6 § förvärvat en ersättningsbo- Prop. 1993/94:45<br>stad och bosatt sig där skall på hans begäran 7 § tillämpas under<br>förutsättning att den skattskyldige har lagt ned eller avser att lägga ned<br>kostnader för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den dag då<br>bosättning senast skall ha ägt rum enligt 6 § och den dag då bosättning<br>senast skall ha ägt rum enligt 8 §.</p> <p>Bestämmelserna i andra och tredje styckena gäller endast ersättningsbo-<br>stad som är fastighet.</p> <p>13 §</p> <p>Om den skattskyldige har avyttrat en ursprungsbostad men avlider innan<br>en ersättningsbostad förvärvats skall bestämmelserna i denna lag gälla för<br>dödsboet om efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga<br>om förvärv av ersättningsbostad och bosättning som eljest skulle ha gällt<br>för den döde.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om den skattskyldige<br>avlider innan han bosatt sig i en av honom förvärvad bostad, om<br>efterlevande make eller sambo bosätter sig i bostaden under förutsättning<br>att bostaden då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller<br>bodelning med anledning av makes eller sambos död övergått till den<br>efterlevande.</p> <p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller endast om förhållan-<br>dena är sådana att den efterlevande skulle ha uppfyllt bosättningskraven<br>enligt 3 eller 4 § om denna i stället ägt bostaden vid avyttringen.</p> <p>14 §</p> <p>Framställer dödsbo yrkande om uppskovsavdrag och har den efterlevande<br>på sätt som anges i 13 § förvärvat ersättningsbostad krävs för bifall till<br>yrkandet att denne lämnar medgivande till att egendomen anses som<br>ersättningsbostad.</p> <p>Yrkande om uppskovsavdrag och medgivande enligt första stycket skall<br>göras på blankett enligt fastställt formulär.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft —</p> <p>2. Bestämmelserna i denna lag</p> <p>114</p> <h5>Finansdepartementet</h5> <p>Prop. 1993/94:45</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993</p> <p>Närvarande: Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.<br>Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,<br>af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,<br>Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask</p> <p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid<br>bostadsbyten, m.m.</p> <p>115</p> <p>gotab 45065, Stockholm 1993</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till delvis bifall =utskottet 1993/94:SkU11 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? 10002 10002 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 10002 10002 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till delvis bifall =utskottet 1993/94:SkU16 ? 10002 10002.1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? B Bordläggning 1993-10-13 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1993-10-13 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1993-10-14 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1993-10-28 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 13:43:40 statustext statustext Ärendet är avslutat GH0345 2019-05-28 12:25:54 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 13:43:40 GH0345 prop_199394__45.pdf 4988953 pdf om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/2B4BA970-07B9-416E-92CF-C95A019D9663 behandlas_i 1993/94:SkU11 GH01SkU11 bet 1993/94 SkU11 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. Betänkande behandlas_i 1993/94:SkU15 GH01SkU15 bet 1993/94 SkU15 Ändringar i företagsbeskattningen Betänkande behandlas_i 1993/94:SkU16 GH01SkU16 bet 1993/94 SkU16 Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk2 mot 1993/94 Sk2 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk3 mot 1993/94 Sk3 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk4 mot 1993/94 Sk4 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Motion följdmotion av Eva Zetterberg och Lars Werner (V)<br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk3 mot 1993/94 Sk3 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. av Eva Zetterberg och Lars Werner (V) Motion följdmotion av Ian Wachtmeister m.fl. ()<br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk4 mot 1993/94 Sk4 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. av Ian Wachtmeister m.fl. () Motion följdmotion av Lars Hedfors m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1993/94:45<br/> Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. GH02Sk2 mot 1993/94 Sk2 med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. av Lars Hedfors m.fl. (S) Motion