<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225165</hangar_id>
 <dok_id>GH0338</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:41</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1993/94:38&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Postlag och en förändrad verk-&lt;br&gt;samhetsform för Postverket, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens proposition&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:38&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Postlag och en förändrad verksamhetsform&lt;br&gt;för Postverket, m.m.&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0338/prop_199394__38-1.png" style="width:37pt;height:62pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en postlag och en förändrad&lt;br&gt;verksamhetsform för Postverket. I sistnämnda hänseende föreslås att&lt;br&gt;regeringen ges bemyndigande att ombilda Postverket till aktiebolag -&lt;br&gt;Posten Aktiebolag (Posten AB). I propositionen lämnas också vissa andra&lt;br&gt;förslag till lagändringar som sammanhänger med införandet av en postlag&lt;br&gt;och bolagiseringen av Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till postlag har till syfte att i lag fastställa grunden för den&lt;br&gt;omfattning av post- och kassaservice som skall tillhandahållas allmän-&lt;br&gt;heten. Postlagen skall vidare ge staten förutsättningar att på en öppen&lt;br&gt;marknad för postverksamhet följa upp verksamheten så att de politiska&lt;br&gt;målen för post- och kassaservicen kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreslås vidare vissa centrala bestämmelser för postverksamhet&lt;br&gt;som motiveras av skyddet för den personliga integriteten, bl.a. regler om&lt;br&gt;hanteringen av obeställbara brev, tystnadsplikt och ansvarighet vid&lt;br&gt;postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förslaget till postlag föreslås ändringar i sekretesslagen&lt;br&gt;som främst hänger samman med att en myndighet föreslås överta&lt;br&gt;hanteringen av obeställbara brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i exempelvis val- och tullagstiftningen gör det möjligt att&lt;br&gt;överlämna vissa uppgifter som innefattar myndighetsutövning till ett&lt;br&gt;postbefordringsföretag. Posten AB avses bl.a. medverka vid röstning på&lt;br&gt;postkontor och vid tullkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas hur bolagiseringen av Postverket är avsedd Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;att genomföras. Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder&lt;br&gt;överfors till Posten AB i princip i utbyte mot aktier i Posten AB. Staten&lt;br&gt;kommer att inneha samtliga aktier i Posten AB. En redogörelse lämnas&lt;br&gt;för skilda överväganden infor bolagiseringen avseende konstitutionella&lt;br&gt;aspekter, såsom styrning och kontroll av det nya bolaget. Information&lt;br&gt;lämnas även om det blivande Posten AB:s organisation samt om målsätt-&lt;br&gt;ning och inriktning för verksamheten inom koncernen. Huvudinriktningen&lt;br&gt;för verksamheten skall enligt förslaget oförändrat vara att erbjuda post-&lt;br&gt;och kassaservice åt företag, organisationer och privatpersoner på den&lt;br&gt;svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förslaget om förändring av Postverkets verksamhets-&lt;br&gt;form föreslås att regeringen träffar avtal med Posten AB om begräns-&lt;br&gt;ningar av bolagets rätt att höja privatpersoners avgifter for brev-&lt;br&gt;befordran. Regeringen föreslår också åtgärder för att mildra effekterna&lt;br&gt;för ideella föreningar till följd av att befordran av brev blir mervärdes-&lt;br&gt;skattepliktig. Vidare lämnas förslag om hur särskilda samhällsåtaganden&lt;br&gt;inom postverksamheten, såsom totalförsvarets behov av postbefordran,&lt;br&gt;handikappades behov av grundläggande post- och kassaservice samt&lt;br&gt;befordran av blindskriftsförsändelser skall genomföras och finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Postlag....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i sekretess-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1980:100)........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i luftfarts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1957:297)........................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:418)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om straff för varusmuggling................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i delgivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1970:428)........................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&amp;nbsp;&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1972:704)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1974:203)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kriminalvård i anstalt................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:610)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inrikes vägtransport.................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:371)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om behandlingen av häktade och anhållna m.fl...... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i körkorts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1977:477)........................ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i folkomröstnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1979:369)........................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1979:1152) ....................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i tullagen (1987:1065) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481)........................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1613)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i bankrörelselagen (1987:617) ........ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank . &amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1602)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om valuta- och kreditreglering................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272)........................ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arvsskatt och gåvoskatt.................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om mervärdeskatt ....................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i kupongskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1970:624)........................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i fordonsskatte-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1988:327)........................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:676)&lt;br&gt;om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översynen av postverksamheten............... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådet............................. 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Styrningen av postverksamheten m.m. i&amp;nbsp;landet.......... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande mål för post- och kassaservicen........ 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassningen av styrningen avseende post- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassaservicen i landet..................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Nuvarande ordning........................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Allmän motivering........................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagreglering på postområdet.......... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande postservice.................. 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedrivande av postverksamhet................ 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Integritetsskyddet i postbefordran.............. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Nuvarande ordning m.m............... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Integritetsfrågans behandling i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella samarbetet.............. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 En ny reglering av integritetsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på postområdet..................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Obeställbara försändelser................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frimärken, portobetaltbeteckningar m.m.......... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Frimärken ....................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Portobetaltbeteckningar................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarighet vid postbefordran................ 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postverkets medverkan vid val, delgivning&amp;nbsp;m.m.....101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.1 Medverkan vid val (poströstning)&amp;nbsp;&amp;nbsp;......... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.2 Särskild postdelgivning................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.3 Medverkan vid utlämnande av körkort ...... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.4 Handläggning av flyttningsanmälningar...... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postverkets medverkan vid tullkontroll m.m........ 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;Föreskrifter om postverksamhet i krig m.m........110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 &amp;nbsp;Internationellt samarbete på postområdet&amp;nbsp;&amp;nbsp;......... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 &amp;nbsp;Tillsynsverksamheten ..................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 &amp;nbsp;Finansiering av tillsynsmyndighetens verksamhet .... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 &amp;nbsp;Överklagande.......................... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m....................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Utvecklingen och konkurrenssituationen inom Postverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknader................................ 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Brevbefordran.......................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paket (Lättgods)&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................ 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsförmedling ..................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikes brev- och&amp;nbsp;paketbefordran.............. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postkontoren .......................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 En förändrad verksamhetsform för Postverket .......... 125 &amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av Postverkets verksamhet till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt ägt aktiebolag..................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Överföringen av Postverkets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. till aktiebolag.................. 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Statsmakternas styrning, kontroll samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insyn i ett statligt ägt aktiebolag .......... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nya Postkoncemen.................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Mål och huvudinriktning för Posten AB .....131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Postgirot......................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Statens betalningssystem och fortsatt&lt;br&gt;huvudmannaskap för statens koncemkonto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system CassaNova................... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.4 Bank och Kassa.................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Samhällsåtaganden på postområdet ................. 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Distribution av tidningar och tidskrifter.......... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Befordran av blindskriftsförsändelser............ 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handikappservice ....................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Särskilda frågor............................. 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Mervärdesskatt på befordran av brev............ 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Avgifter för brevbefordran .................. 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Totalförsvarets behov av postbefordran........... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Särskilt om uppgiften att företräda Sverige i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella samarbetet på postområdet......... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;Postnummersystemet...................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 ............... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Specialmotivering............................ 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;postlag...................... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen ...... 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;luftfartslagen....... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen om straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varusmuggling....................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;delgivningslagen..... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;vallagen .......... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen om kyrko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktigval, m.m....................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i datalagen ......... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvård i anstalt..................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om inrikes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägtransport........................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.11 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl........164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.12 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen....... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.13 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen . . 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.14 Förslaget till lag om ändring i fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen .......................... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.15 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;tullagen .......... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.16 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;folkbokföringslagen ... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.17 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;bankrörelselagen.....165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.18 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank ....................... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.19 Förslaget till lag om ändring i lagen om valuta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kreditreglering....................... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.20-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.25 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;m.fl. lagar............................ 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Postlagsutredningens sammanfattning&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet (SOU 1993:9) Postlag............. 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Betänkandets lagförslag.................... 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser m.fl. som yttrat&lt;br&gt;sig över Postlagsutredningens förslag &amp;nbsp;...........202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Sammanfattning av Finansdepartementets promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med utkast till lagrådsremiss om ändringar i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella lagstiftningen med anledning av&lt;br&gt;Postgirots bolagisering, promemorians lagförslag&lt;br&gt;samt förteckning över remissinstanserna .........203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagforslag.................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande....................... 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;postlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) &amp;nbsp;lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) &amp;nbsp;lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreg-&lt;br&gt;lering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t) &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;y) &amp;nbsp;lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;z) &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner att Postverket ombildas till ett av staten helägt aktie-&lt;br&gt;bolag den 1 februari 1994 (avsnitt 8.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bemyndigar regeringen att genomföra bolagsbildningen och över-&lt;br&gt;föra Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder till Posten&lt;br&gt;AB (avsnitt 8.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att&lt;br&gt;upprätthålla post- och kassaservice i hela landet (avsnitt 8.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begräns- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;ningen av Postgirots verksamhet i det nybildade bankaktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avsnitt 8.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslär om äganderätten till statens&lt;br&gt;koncemkontosystem CassaNova (avsnitt 8.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begräns-&lt;br&gt;ningen av verksamheten i det nybildade kreditmarknadsbolaget&lt;br&gt;(avsnitt 8.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen av befordran&lt;br&gt;av blindskriftsförsändelser och handikappservice (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen anför om mervärdesskatt på befordran&lt;br&gt;av brev (avsnitt 10.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för&lt;br&gt;bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes&lt;br&gt;befordran av brevförsändelse (avsnitt 10.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om Postverkets uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret och finansieringen av totalförsvarets behov av post-&lt;br&gt;befordran (avsnitt 10.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om uppgiften att företräda&lt;br&gt;Sverige i det internationella samarbetet på postområdet (avsnitt&lt;br&gt;10.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om post-&lt;br&gt;nummersystemet (avsnitt 10.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;till Telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden på&lt;br&gt;tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under sjätte&lt;br&gt;huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 29 600 000 kr&lt;br&gt;(avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Postlag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande postservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I landet skall det finnas en rikstäckande postservice som innebär att&lt;br&gt;brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet&lt;br&gt;för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Privat-&lt;br&gt;personer skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att&lt;br&gt;alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall fort-&lt;br&gt;löpande följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postservicen&lt;br&gt;och kassaservicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med postverksamhet avses i lagen regelbunden befordran mot&lt;br&gt;avgift av brev eller av brev och paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev och paket som hanteras i postverksamhet utgör postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses adresserade postförsändelser som är inneslutna i kuvert&lt;br&gt;eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort, brevkort och lik-&lt;br&gt;nande försändelser jämställs med brev vid tillämpning av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med paket avses adresserade postförsändelser som väger mer än 2 men&lt;br&gt;högst 20 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av postförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Postverksamhet får bedrivas först efter anmälan hos den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet och, när det gäller befordran av brev, så&lt;br&gt;att skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet upprätt-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förlust av brev, skada på brev eller försening av brev ger rätt till Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;ersättning från postbefordringsföretaget endast om det har avtalats mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget och avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva om och i vilken utsträckning brevförsändelser&lt;br&gt;skall utvisa vem som har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obeställbara brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett brev anses som obeställbart om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte kan delas ut till mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är ofrankerat eller otillräckligt frankerat och mottagaren inte&lt;br&gt;löser ut det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det har återsänts från en postförvaltning eller ett befordringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utlandet till det postbefordringsföretag som befordrade brevet från&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett obeställbart brev skall om möjligt återställas till avsändaren.&lt;br&gt;Om avsändarens adress inte är känd, skall brevet sändas till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten. Detta gäller dock inte vykort, brevkort och liknande försän-&lt;br&gt;delser som inte är inneslutna i kuvert eller annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett obeställbart brev som är inneslutet i kuvert eller annat omslag&lt;br&gt;får öppnas endast av tillsynsmyndigheten och endast om omslaget saknar&lt;br&gt;sådana uppgifter om avsändaren som möjliggör att brevet kan återställas&lt;br&gt;till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett öppnat brev får inte undersökas närmare än som behövs för att&lt;br&gt;det skall kunna återställas till avsändaren eller, när det gäller brev som&lt;br&gt;avses i 8 § 1, delas ut till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Öppnade brev som fortfarande är obeställbara skall förvaras hos&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är utsatt&lt;br&gt;för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett öppnat brev som inte har kunnat lämnas ut tillfaller staten vid&lt;br&gt;förvaringstidens utgång. Skriftliga meddelanden skall då omedelbart&lt;br&gt;förstöras. Annat innehåll än pengar skall säljas, om det lämpligen kan&lt;br&gt;ske och en försäljning inte kan antas medföra att någons personliga&lt;br&gt;integritet kränks. I annat fall skall egendomen förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av paket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I fråga om postbefordringsföretags ansvar gentemot den som har&lt;br&gt;anlitat företaget för befordran av paket inom landet tillämpas 5 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27-42 §§ lagen (1974:610) om inrikes vägtransport, oavsett vilket Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;transportmedel som kommit till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillsyn över att befordran av brev sker i överensstämmelse med 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5, 9 och 10 §§ utövas av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall också ha tillsyn över att de föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har också rätt att få dllträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under&lt;br&gt;tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser åtgärder för tillsynen enligt första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för&lt;br&gt;efterlevnaden av 4, 5, 9 och 10 §§ eller av föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen. Sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva om skyldighet för den som bedriver postverksam-&lt;br&gt;het att betala avgift for tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till någon&lt;br&gt;av följande uppgifter får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller&lt;br&gt;hon därigenom har fått veta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift som rör särskild brevförsändelse som befordras inom&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan uppgift som rör en enskild persons förbindelse med verksam-&lt;br&gt;heten när det gäller befordran av brev, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla eller beslagta för-&lt;br&gt;sändelser enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt första stycket 1 och 2 gäller inte i förhållande till&lt;br&gt;avsändaren och mottagaren av brevförsändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om en enskild persons adress gäller tystnadsplikt endast om&lt;br&gt;det kan antas att ett röjande av adressen skulle medföra fara för att någon&lt;br&gt;utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en&lt;br&gt;myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning&lt;br&gt;enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan&lt;br&gt;antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars&lt;br&gt;finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyn-&lt;br&gt;dighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det&lt;br&gt;för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I det allmännas verksamhet skall, i stället för 19-20 §§, bestäm-&lt;br&gt;melserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan personuppgift som ingår i personregister i postverksamhet&lt;br&gt;än som avses i 19 § första och tredje styckena gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt denna lag finns i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § För att ett postbefordringsföretag skall få delta i det internationella&lt;br&gt;postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen krävs att företaget&lt;br&gt;har en verksamhet och organisation som garanterar att det på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt kan utföra internationell postbefordran och därvid tillämpa&lt;br&gt;fördragens bestämmelser samt att regeringen godkänt företaget för sådant&lt;br&gt;deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I gränsöverskridande postbefordran som sker inom ramen för&lt;br&gt;världspostfördragen får endast användas frimärken som har portovärdet&lt;br&gt;angivet i arabiska siffror och beteckningen Sverige. Sådana frimärken får&lt;br&gt;endast ges ut av ett postbefordringsföretag som enligt 23 § får delta i det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet. Övriga portobeteckningar skall i gräns-&lt;br&gt;överskridande postbefordran inom ramen för världspostfördragen vara&lt;br&gt;stämplade av, eller med tillstånd av, ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;regeringen meddela de föreskrifter om postverksamhet som behövs med&lt;br&gt;hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om planering och andra åtgärder som behövs i&lt;br&gt;fredstid för att tillgodose totalförsvarets behov av postkommunikationer&lt;br&gt;under sådana förhållanden som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994, då lagen (1990:291)&lt;br&gt;om obeställbara postförsändelser skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande postbefordringsföretag som redan före ikraftträdandet av&lt;br&gt;denna lag bedriver postverksamhet träder föreskriften i 4 § om anmälan&lt;br&gt;i kraft den 1 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 8-13 §§ skall tillämpas även på postförsändelser&lt;br&gt;som har varit obeställbara enligt lagen (1990:291) om obeställbara&lt;br&gt;postförsändelser och som fortfarande är obeställbara vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 §, 16 kap. 1 § samt bilagan till&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten på postområdet och&lt;br&gt;hos myndighet som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet för uppgift som angår&lt;br&gt;särskild postförsändelse. Om sekre-&lt;br&gt;tess inte följer av annan bestäm-&lt;br&gt;melse, får dock sådan uppgift&lt;br&gt;lämnas till den som är försänd-&lt;br&gt;elsens avsändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom Postverket&lt;br&gt;för uppgift som angår särskild&lt;br&gt;postförsändelse. Om sekretess inte&lt;br&gt;följer av annan bestämmelse, får&lt;br&gt;dock sådan uppgift lämnas till den&lt;br&gt;som är försändelsens avsändare&lt;br&gt;eller mottagare. Sekretess gäller&lt;br&gt;inom postverket även för uppgift&lt;br&gt;om enskilds förbindelse med post-&lt;br&gt;girorörelsen eller bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift&lt;br&gt;som angår särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekre-&lt;br&gt;tess inte följer av annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till&lt;br&gt;den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets&lt;br&gt;avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för&lt;br&gt;telemeddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Postverket&lt;br&gt;och annan myndighet som handhar&lt;br&gt;allmän samfärdsel för uppgift som&lt;br&gt;angår enskilds förbindelse med&lt;br&gt;samfardselverksamheten och som&lt;br&gt;inte avses i första eller andra&lt;br&gt;stycket, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada eller men.&lt;br&gt;Sekretessen hos Postverket för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds adress gäller dock&lt;br&gt;endast, om det kan antas att&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle&lt;br&gt;medföra fara för att någon utsätts&lt;br&gt;för övergrepp eller annat allvarligt&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet&lt;br&gt;som handhar allmän samfärdsel för&lt;br&gt;uppgift som angår enskilds för-&lt;br&gt;bindelse med samfärdselverksam-&lt;br&gt;heten och som inte avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men. Sekretessen hos myndighet&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet för&lt;br&gt;uppgift om enskilds adress gäller&lt;br&gt;dock endast, om det kan antas att&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle med-&lt;br&gt;föra fara för att någon utsätts för&lt;br&gt;övergrepp eller annat allvarligt&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom total-&lt;br&gt;försvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar&lt;br&gt;på telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt första&lt;br&gt;stycket tredje meningen samt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 25 § första stycket telelagen&lt;br&gt;(1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om innehållet&lt;br&gt;i ett telemeddelande eller annan&lt;br&gt;uppgift som angår ett särskilt&lt;br&gt;sådant meddelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om kvar-&lt;br&gt;hållande av försändelse på beford-&lt;br&gt;ringsföretag eller om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning på grund av beslut av&lt;br&gt;domstol, undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:608.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 25 § första stycket telelagen&lt;br&gt;(1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om innehållet&lt;br&gt;i ett telemeddelande eller annan&lt;br&gt;uppgift som angår ett särskilt&lt;br&gt;sådant meddelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om kvar-&lt;br&gt;hållande av försändelse på beford-&lt;br&gt;ringsföretag eller om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning på grund av beslut av&lt;br&gt;domstol, undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1&lt;br&gt;och 3 postlagen (1993:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:608.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notarius publicus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet som Notarius pub-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;licus (SFS 1981:1363)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk fisk, statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;ekonomisk förening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notarius publicus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet som Notarius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;publicus (SFS 1981:1363)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Aktiebolag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medverkan vid val (SFS 1993:000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1993:000), folkomröstning&lt;br&gt;(SFS 1993:000), särskild postdel-&lt;br&gt;givning (SFS 1993:000), tullkon-&lt;br&gt;troll (SFS 1993:000), utlämnande&lt;br&gt;av körkort (SFS 1993:000) samt&lt;br&gt;handläggning av flyttningsanmäl-&lt;br&gt;ningar (SFS 1993:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk fisk, statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;ekonomisk förening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.3 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap.2 § luftfartslagen (1957:297) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;förvaltningen. Ansvaret regleras&lt;br&gt;inte av bestämmelserna i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;befordringsföretaget. Ansvaret reg-&lt;br&gt;leras inte av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel utan av de särskilda regler detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller mellan fraktföraren och&lt;br&gt;postförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-8 §§ gäller inte i fråga om transporter som utförs&lt;br&gt;under osedvanliga förhållanden och som inte utgör normal luftfartsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:619.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.4 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten, posttjänsteman&lt;br&gt;och tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar åligger att i den mån honom&lt;br&gt;anbefalld tjänstgöring därtill föran-&lt;br&gt;leder noggrant övervaka, att brott,&lt;br&gt;som avses i denna lag, icke äger&lt;br&gt;rum. Vid sådan tillsyn äge, utan&lt;br&gt;hinder av vad eljest är stadgat,&lt;br&gt;posttjänsteman föranstalta om&lt;br&gt;undersökning av postpaket, som&lt;br&gt;inlämnats för befordran till utrikes&lt;br&gt;ort eller ankommer till riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar åligger att i&lt;br&gt;den mån honom anbefalld tjänst-&lt;br&gt;göring därtill föranleder noggrant&lt;br&gt;övervaka, att brott, som avses i&lt;br&gt;denna lag, icke äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge enahanda rätt&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman att gripa den som&lt;br&gt;misstänkes för brott, som avses i denna lag, samt att till förhör medtaga&lt;br&gt;den som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna lag för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket för&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock posttjänsteman och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar verkställa&lt;br&gt;beslag som nyss sagts. Tulltjän-&lt;br&gt;steman och tjänsteman vid kust-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna lag för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket för&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar verkställa beslag som nyss&lt;br&gt;sagts. Tulltjänsteman och tjänste-&lt;br&gt;man vid kustbevakningen äge i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt i fråga om brott, som avses&lt;br&gt;i denna lag, den rätt att taga egen-&lt;br&gt;dom i beslag, som enligt rätte-&lt;br&gt;gångsbalken tillkommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevakningen äge i övrigt i fråga&lt;br&gt;om brott, som avses i denna lag,&lt;br&gt;den rätt att taga egendom i beslag,&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken till-&lt;br&gt;kommer polisman.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller åklagaren&lt;br&gt;och har denne ej beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos&lt;br&gt;honom och han skall därvid omedelbart pröva, om beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.5 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 a, 17, 19 och 24 §§ delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesörjer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;posten eller överlämna den med&lt;br&gt;bud eller på annat sätt till den&lt;br&gt;sökte, varvid som bevis att denne&lt;br&gt;har mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom postverkets&lt;br&gt;försorg (särskild postdelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med posten (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesörjer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;post eller överlämna den med bud&lt;br&gt;eller på annat sätt till den sökte,&lt;br&gt;varvid som bevis att denne har&lt;br&gt;mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga&lt;br&gt;att delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom post-&lt;br&gt;befordringsföretag som regeringen&lt;br&gt;bestämmer (särskild postdelgiv-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med post (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1990:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan delgivning inte ske enligt första-tredje styckena, får delgivning ske&lt;br&gt;genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket&lt;br&gt;utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse&lt;br&gt;(kungörelsedelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med posten till den&lt;br&gt;sökte under hans senast kända&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress och minst en dag senare&lt;br&gt;skickar ett meddelande om att&lt;br&gt;handlingen har sänts (förenklad&lt;br&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med post till den sökte&lt;br&gt;under hans senast kända adress och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst en dag senare skickar ett&lt;br&gt;meddelande om att handlingen har&lt;br&gt;sänts (förenklad delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar varigenom mål eller ärenden anhängiggörs och får användas&lt;br&gt;bara om den sökte har delgivits upplysning om att förenklad delgivning&lt;br&gt;kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivning av sådan&lt;br&gt;upplysning med den som inlett målet eller ärendet behöver dock inte ske,&lt;br&gt;om upplysningen lämnas i nära anslutning till att dennes ansökan kommit&lt;br&gt;in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:19 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss&lt;br&gt;tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och&lt;br&gt;genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll&lt;br&gt;införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa&lt;br&gt;inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns&lt;br&gt;särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får&lt;br&gt;meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta&lt;br&gt;förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt&lt;br&gt;rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid&lt;br&gt;delgivning i fall som avses i 16 § första stycket andra meningen med de&lt;br&gt;personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1250.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:19 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom meddelandet anslås mom fastigheten på lämpligt sätt mom tio&lt;br&gt;dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 16 § första och&lt;br&gt;andra stycket sänds dessutom&lt;br&gt;meddelande med posten till någon&lt;br&gt;eller några av de personer som&lt;br&gt;söks för delgivning under deras&lt;br&gt;vanliga adresser för att vara till-&lt;br&gt;gängligt för alla dem som avses&lt;br&gt;med delgivningen. Ingår statlig&lt;br&gt;myndighet eller kommun bland&lt;br&gt;dem som avses med delgivningen,&lt;br&gt;skall sådant meddelande alltid&lt;br&gt;sändas till myndigheten eller kom-&lt;br&gt;munen. Gäller delgivningen i fall&lt;br&gt;som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen de personer som&lt;br&gt;hyr eller annars innehar lägenhet i&lt;br&gt;samma fastighet, skall i stället&lt;br&gt;handlingen eller meddelande enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket sändas med&lt;br&gt;posten till var och en av dem, om&lt;br&gt;inte också detta förfarande skulle&lt;br&gt;medföra större kostnad och besvär&lt;br&gt;än som är försvarligt med hänsyn&lt;br&gt;till ändamålet med delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket den juridiska personen en&lt;br&gt;registrerad postadress, sänds dess-&lt;br&gt;utom meddelande med posten till&lt;br&gt;den juridiska personen under denna&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 16 § första och&lt;br&gt;andra stycket sänds dessutom&lt;br&gt;meddelande med post till någon&lt;br&gt;eller några av de personer som&lt;br&gt;söks för delgivning under deras&lt;br&gt;vanliga adresser för att vara till-&lt;br&gt;gängligt för alla dem som avses&lt;br&gt;med delgivningen. Ingår statlig&lt;br&gt;myndighet eller kommun bland&lt;br&gt;dem som avses med delgivningen,&lt;br&gt;skall sådant meddelande alltid&lt;br&gt;sändas till myndigheten eller kom-&lt;br&gt;munen. Gäller delgivningen i fall&lt;br&gt;som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen de personer som&lt;br&gt;hyr eller annars innehar lägenhet i&lt;br&gt;samma fastighet, skall i stället&lt;br&gt;handlingen eller meddelande enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket sändas med post&lt;br&gt;till var och en av dem, om inte&lt;br&gt;också detta förfarande skulle med-&lt;br&gt;föra större kostnad och besvär än&lt;br&gt;som är försvarligt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket den juridiska personen en&lt;br&gt;registrerad postadress, sänds dess-&lt;br&gt;utom meddelande med post till den&lt;br&gt;juridiska personen under denna&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;br&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;br&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;br&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;br&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom till handa samma dag som honom till handa samma dag som&lt;br&gt;den avhämtats på posten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den avhämtats av budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadel-&lt;br&gt;givning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses delgivning ändå ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom&lt;br&gt;att handlingen är tillgänglig och&lt;br&gt;meddelandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;skickades med posten och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;br&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fasts på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom&lt;br&gt;att handlingen är tillgänglig och&lt;br&gt;meddelandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;skickades med post och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;br&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fästs på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i intyget&lt;br&gt;gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv&lt;br&gt;tjänsteman vid kronofogdemyndighet samt tjänsteman vid någon av&lt;br&gt;följande inrättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. häkte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket andra meningen lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om delgivningen avser den som är intagen där. Samma vitsord&lt;br&gt;tillkommer intyg av notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt&lt;br&gt;vid delgivning for tingsrättens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av tjänsteman vid postverket&lt;br&gt;sådant vitsord som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av befattningshavare vid&lt;br&gt;postbefordringsföretag som avses i&lt;br&gt;3 § andra stycket sådant vitsord&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg att delgivning skett på utrikes ort skall gälla som fullt bevis att&lt;br&gt;delgivning skett på sätt som anges i intyget, om intygsgivarens behörighet&lt;br&gt;styrkes av tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet. Intyg om delgivning&lt;br&gt;på utrikes ort gäller som fullt bevis även utan sådant bestyrkande som&lt;br&gt;nyss nämnts, om detta följer av överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.6 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 §, 8 kap. 1 och 9 §§, 10 kap. 1, 2,&lt;br&gt;3 och 10 §§, 11 kap. 5 § samt 13 kap. 7, 8 och 11 §§ vallagen&lt;br&gt;(1972:620)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landsting&lt;br&gt;och kommun listor över de kandi-&lt;br&gt;dater som partierna anmält. Listor-&lt;br&gt;na skall sändas till postverket.&lt;br&gt;Skall röstning äga rum hos utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på fartyg, skall&lt;br&gt;listorna om möjligt sändas även till&lt;br&gt;myndigheten och fartygets befäl-&lt;br&gt;havare. Listorna för varje riksdags-&lt;br&gt;valkrets, landsting och kommun&lt;br&gt;skall så snart som möjligt tillställas&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;br&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på postkontor&lt;br&gt;inom riket, hos svensk utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på svenskt fartyg i&lt;br&gt;utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landsting&lt;br&gt;och kommun listor över de kandi-&lt;br&gt;dater som partierna anmält. Listor-&lt;br&gt;na skall sändas till Posten Aktie-&lt;br&gt;bolag. Skall röstning äga rum hos&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg,&lt;br&gt;skall listorna om möjligt sändas&lt;br&gt;även till myndigheten och fartygets&lt;br&gt;befälhavare. Listorna för vaije&lt;br&gt;riksdagsvalkrets, landsting och&lt;br&gt;kommun skall så snart som möjligt&lt;br&gt;tillställas länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på Posten&lt;br&gt;Aktiebolags postkontor inom riket,&lt;br&gt;hos svensk utlandsmyndighet eller&lt;br&gt;på svenskt fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på post-&lt;br&gt;kontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle&lt;br&gt;utöva sin rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:21 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert som&lt;br&gt;avses i 5 § tillställs röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före&lt;br&gt;valet finnas tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit&lt;br&gt;att gå väljarna till handa i sådant hänseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på postkontor samt hos lant- 2. på Posten Aktiebolags post-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brevbärare som tar emot valsedels- kontor samt hos de av dess lant-&lt;br&gt;försändelser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;brevbärare som tar emot valsedels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på&lt;br&gt;begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som vid något av de två senaste&lt;br&gt;riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ordinarie val till riksdagen&lt;br&gt;och val i hela riket av landstings-&lt;br&gt;ledamöter och kommunfullmäktige&lt;br&gt;får röstning ske på varje post-&lt;br&gt;kontor inom riket från och med den&lt;br&gt;tjugofjärde dagen före valdagen till&lt;br&gt;och med valdagen. Vid andra val&lt;br&gt;får röstning på postkontor ske från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val skall förrättas, bestäm-&lt;br&gt;mer centrala valmyndigheten efter&lt;br&gt;samråd med Posten Aktiebolag på&lt;br&gt;vilka postkontor röstning skall&lt;br&gt;genomföras. Vid val till riksdagen&lt;br&gt;och vid sådana val till kommun-&lt;br&gt;eller landstingsfullmäktige som om-&lt;br&gt;fattar hela riket skall röstning&lt;br&gt;alltid kunna äga rum på minst ett&lt;br&gt;postkontor i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man vid ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen och val i hela&lt;br&gt;riket till kommun- och landstings-&lt;br&gt;fullmäktige kunna rösta från och&lt;br&gt;med den tjugofjärde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med valdagen.&lt;br&gt;Vid andra val skall man på dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med den tionde dagen före val-&lt;br&gt;dagen till och med valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att röstning på postkontor kan&lt;br&gt;begränsas i vissa fall framgår av&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postkontor kunna rösta från och&lt;br&gt;med den tionde dagen före val-&lt;br&gt;dagen till och med valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;for allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor före val-&lt;br&gt;dagen. Röstning skall dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum under minst en&lt;br&gt;timme vaije dag då postkontoret är&lt;br&gt;öppet för allmänheten. På valdagen&lt;br&gt;skall postkontor vara öppet för&lt;br&gt;röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten bestämma att&lt;br&gt;röstmottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på forslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;på vissa postkontor. Vid val till&lt;br&gt;riksdagen och vid sådana val av&lt;br&gt;landstingsledamöter eller kommun-&lt;br&gt;fullmäktige som omfattar hela riket&lt;br&gt;skall röstning dock alltid kunna&lt;br&gt;äga rum på minst ett postkontor i&lt;br&gt;varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning åv valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdanstal-&lt;br&gt;tens ledning, dock tidigast sjunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;Posten Aktiebolag får centrala&lt;br&gt;valmyndigheten begränsa den tid&lt;br&gt;då röstning får ske på postkontor&lt;br&gt;före valdagen. Röstning skall dock&lt;br&gt;alltid kunna äga rum under minst&lt;br&gt;en timme vaije dag då postkontoret&lt;br&gt;är öppet för allmänheten. På val-&lt;br&gt;dagen skall postkontor vara öppet&lt;br&gt;för röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid&lt;br&gt;sådana val till kommun- och lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige som ej omfattar&lt;br&gt;hela riket får dock centrala val-&lt;br&gt;myndigheten bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som Posten Aktiebolag bestäm-&lt;br&gt;mer efter samråd med valnämnden&lt;br&gt;och med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning, dock tidi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen före valdagen. Postverket&lt;br&gt;skall samråda med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller vård-&lt;br&gt;anstaltens ledning om hur röst-&lt;br&gt;ningen skall genomföras. På be-&lt;br&gt;gäran av postverket skall valnämn-&lt;br&gt;den utse erforderligt antal personer&lt;br&gt;att biträda röstmottagare på post-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet for röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som post-&lt;br&gt;verket bestämmer efter samråd&lt;br&gt;med valnämnden i den kommun&lt;br&gt;där postkontoret inrättas. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme före klockan&lt;br&gt;11 och minst en timme efter&lt;br&gt;klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med posten, skall försän-&lt;br&gt;delsen anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gast sjunde dagen före valdagen.&lt;br&gt;Posten Aktiebolag skall samråda&lt;br&gt;med valnämnden och med vård-&lt;br&gt;inrättningens eller vårdanstaltens&lt;br&gt;ledning om hur röstningen skall ge-&lt;br&gt;nomföras. På begäran av Posten&lt;br&gt;Aktiebolag skall valnämnden utse&lt;br&gt;erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på postkon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet för röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som Posten&lt;br&gt;Aktiebolag bestämmer efter samråd&lt;br&gt;med valnämnden i den kommun&lt;br&gt;där postkontoret inrättas. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme fore klockan&lt;br&gt;11 och minst en timme efter&lt;br&gt;klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som Posten Aktiebolag utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med post, skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:21 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;br&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av Postverket begränsa antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;br&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av Posten Aktiebolag begränsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:21 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas antalet linjer vid vilka valsedel får&lt;br&gt;genom lantbrevbärare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämnas genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande&lt;br&gt;sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I&lt;br&gt;närvaro av ett vittne lägger han sedan in de valkuvert han ställt i ordning&lt;br&gt;i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter&lt;br&gt;tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att&lt;br&gt;han gjort på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren själv&lt;br&gt;undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller&lt;br&gt;barn eller makens barn får inte vara vittne, och inte heller väljarens&lt;br&gt;sambo eller sambos barn. Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till&lt;br&gt;lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall&lt;br&gt;legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.&lt;br&gt;Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av&lt;br&gt;väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande&lt;br&gt;valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med post, skall för-&lt;br&gt;sändelsen anordnas som värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till&lt;br&gt;7 § kommit in till nämnden och att,&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;posten skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samtliga handlingar som avses i&lt;br&gt;om så ej är fallet, infordra det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;post skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;fåstställes av centrala valmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;fåstställes av centrala valmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående röst-&lt;br&gt;längder, protokoll samt iordning-&lt;br&gt;ställda kuvert och omslag till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;posten skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående röst-&lt;br&gt;längder, protokoll samt iordning-&lt;br&gt;ställda kuvert och omslag till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;post skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30, 31, 36, 42 och 42 a §§ lagen (1972:704)'&lt;br&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m., skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning får ske på varje post-&lt;br&gt;kontor inom riket, vid val i hela&lt;br&gt;landet från och med den tjugo-&lt;br&gt;fjärde dagen och vid annat val från&lt;br&gt;och med den tionde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med torsdagen&lt;br&gt;före valdagen, om inte annat följer&lt;br&gt;av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontor är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme vaije dag då&lt;br&gt;postkontoret är öppet för allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;på vissa postkontor. Vid val som&lt;br&gt;omfattar hela riket skall röstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val skall förrättas bestämmer&lt;br&gt;centrala valmyndigheten efter sam-&lt;br&gt;råd med Posten Aktiebolag på vilka&lt;br&gt;postkontor röstning skall genom-&lt;br&gt;föras. Vid val som omfattar hela&lt;br&gt;riket skall röstning alltid kunna&lt;br&gt;äga rum på minst ett postkontor i&lt;br&gt;varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man, vid val i hela&lt;br&gt;landet, kunna rösta från och med&lt;br&gt;den tjugofjärde dagen före val-&lt;br&gt;dagen till och med torsdagen före&lt;br&gt;valdagen. Vid annat val skall man&lt;br&gt;på dessa postkontor kunna rösta&lt;br&gt;från och med den tionde dagen&lt;br&gt;före valdagen till och med tors-&lt;br&gt;dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontor är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;Pösten Aktiebolag får centrala val-&lt;br&gt;myndigheten begränsa den tid då&lt;br&gt;röstning får ske på postkontor.&lt;br&gt;Röstning skall dock alltid kunna&lt;br&gt;äga rum under minst en timme&lt;br&gt;vaije dag då postkontoret är öppet&lt;br&gt;for allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1991:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock alltid kunna äga rum på minst&lt;br&gt;ett postkontor i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller lik-&lt;br&gt;nande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdanstalt-&lt;br&gt;ens ledning, dock tidigast sjunde&lt;br&gt;dagen före valdagen. Postverket&lt;br&gt;skall samråda med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller vård-&lt;br&gt;anstaltens ledning om hur röst-&lt;br&gt;ningen skall genomföras. På begär-&lt;br&gt;an av postverket skall valnämnden&lt;br&gt;utse erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på postkon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller lik-&lt;br&gt;nande vårdinrättning eller vårdan-&lt;br&gt;stalt, äger röstning där rum på tid&lt;br&gt;som Posten Aktiebolag bestämmer&lt;br&gt;efter samråd med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller vårdan-&lt;br&gt;staltens ledning, dock tidigast&lt;br&gt;sjunde dagen före valdagen. Posten&lt;br&gt;Aktiebolag skall samråda med val-&lt;br&gt;nämnden och med vårdinrättning-&lt;br&gt;ens eller vårdanstaltens ledning om&lt;br&gt;hur röstningen skall genomföras.&lt;br&gt;På begäran av Posten Aktiebolag&lt;br&gt;skall valnämnden utse erforderligt&lt;br&gt;antal personer att biträda röstmot-&lt;br&gt;tagare på postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som Posten Aktiebolag utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Väljare, som&lt;br&gt;på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn,&lt;br&gt;fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedels-&lt;br&gt;försändelse genom denne, om röst-&lt;br&gt;ning äger rum vid det postkontor&lt;br&gt;till vilket lantbrevbäraren är&lt;br&gt;knuten. Vid val som ej omfattar&lt;br&gt;hela riket får dock centrala val-&lt;br&gt;myndigheten på förslag av post-&lt;br&gt;verket begränsa antalet linjer vid&lt;br&gt;vilka valsedel får lämnas genom&lt;br&gt;lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av Posten&lt;br&gt;Aktiebolags lantbrevbärare får&lt;br&gt;lämna valsedelsförsändelse genom&lt;br&gt;denne, om röstning äger rum vid&lt;br&gt;det postkontor till vilket lantbrev-&lt;br&gt;bäraren är knuten. Vid val som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten på förslag av&lt;br&gt;Posten Aktiebolag begränsa antalet&lt;br&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas&lt;br&gt;genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med posten, skall försändelsen an-&lt;br&gt;ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § kommer in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med post, skall försändelsen anord-&lt;br&gt;nas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med post, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.8 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § datalagen (1973:289)’ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i SPAR hämtas från de statliga personregister som används&lt;br&gt;för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering. Till dessa&lt;br&gt;uppgifter får fogas anteckning om att en enskild person inte önskar&lt;br&gt;adresserad direktreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter om adresser hämtas från&lt;br&gt;Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev mellan intagen och svensk myndighet, internationellt organ som&lt;br&gt;har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller&lt;br&gt;advokat skall vidarebefordras utan granskning. Anges brev vara avsänt&lt;br&gt;från svensk myndighet, sådant internationellt organ eller advokat och kan&lt;br&gt;skäligen misstänkas att uppgiften är oriktig, får dock brevet granskas, om&lt;br&gt;förhållandet icke kan klarläggas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om brev till postverket&lt;br&gt;tillämpas 26 § i stället för första&lt;br&gt;stycket ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.10 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall ej tillämpas på post- Lagen skall ej tillämpas på post-&lt;br&gt;befordran, begravningstransporter befordran, begravningstransporter&lt;br&gt;eller befordran av flyttsaker. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller befordran av flyttsaker. Av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § postlagen (1993:000) följer&lt;br&gt;dock att 5 och 27-42 §§ skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om postbeford-&lt;br&gt;ringsföretags ansvar gentemot den&lt;br&gt;som har anlitat företaget för be-&lt;br&gt;fordran av paket inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte heller tillämpas på sådan befordran på väg som är&lt;br&gt;underkastad fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik&lt;br&gt;eller som en järnväg i annat fall utfor inom Sverige till fullgörande av&lt;br&gt;avtal om befordran av gods på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1985:198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.11 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk myn-&lt;br&gt;dighet, internationellt organ som&lt;br&gt;har av Sverige erkänd behörighet&lt;br&gt;att ta emot klagomål från enskilda&lt;br&gt;eller hans offentlige försvarare&lt;br&gt;skall vidarebefordras utan före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk myn-&lt;br&gt;dighet, internationellt organ som&lt;br&gt;har av Sverige erkänd behörighet&lt;br&gt;att ta emot klagomål från enskilda&lt;br&gt;eller hans offentlige försvarare&lt;br&gt;skall vidarebefordras utan före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående granskning. I fråga om gående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brev från häktad till postverket&lt;br&gt;tillämpas dock andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt första stycket får häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev, om det kan ske utan fara från säkerhetssynpunkt och, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på grund av misstanke om brott, utan fara&lt;br&gt;för att bevis undanröjes eller utredning om brott eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller mottaga brev utan föregående granskning&lt;br&gt;av dess innehåll, skall brevet kvarhållas men får ej öppnas utan den&lt;br&gt;häktades medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är föreskrivet om brev gäller även annan skriftlig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1135.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.12 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § körkortslagen (1977:477)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om&lt;br&gt;förarutbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen&lt;br&gt;av lagen. Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska&lt;br&gt;körkorts giltighet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna till&lt;br&gt;postbefordringsföretag att med-&lt;br&gt;verka vid utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.13 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkomröstningslagen (1979:369) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;br&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på postanstalt inom riket, hos&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;svenskt fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postanstalt, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i sam-&lt;br&gt;band med val till riksdagen, skall&lt;br&gt;röstande som nu har angivits, som&lt;br&gt;önskar delta både i omröstningen&lt;br&gt;och i valet, avge sin röst i folkom-&lt;br&gt;röstningen samtidigt som han&lt;br&gt;röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postanstalt,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstning&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på Posten Aktiebolags post-&lt;br&gt;kontor inom riket, hos svensk&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på svenskt&lt;br&gt;fartyg i utrikes färt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postkontor, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i sam-&lt;br&gt;band med val till riksdagen, skall&lt;br&gt;röstande som nu har angivits, som&lt;br&gt;önskar delta både i omröstningen&lt;br&gt;och i valet, avge sin röst i folkom-&lt;br&gt;röstningen samtidigt som han&lt;br&gt;röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postkontor,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstning&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1982:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till riksdagen eller om den inte om-&lt;br&gt;fattar hela riket, tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna om extra val i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till riksdagen eller om den inte om-&lt;br&gt;fattar hela riket, tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna om extra val i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-12 kap. vallagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8-12 kap. vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av&lt;br&gt;denna lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om&lt;br&gt;sådan har beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i&lt;br&gt;grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som&lt;br&gt;avses med omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.14 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, ter-&lt;br&gt;minal, stationsbyggnad, expedi-&lt;br&gt;tionsbyggnad, vänthall, gods-&lt;br&gt;magasin, reparationsverkstad och&lt;br&gt;liknande, om byggnaden används&lt;br&gt;för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Post-&lt;br&gt;verkets, Statens järnvägars, Luft-&lt;br&gt;fartsverkets, Banverkets, Svensk&lt;br&gt;Rundradio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Radio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Television Aktiebolags och Sver-&lt;br&gt;iges Utbildningsradio Aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, ter-&lt;br&gt;minal, stationsbyggnad, expedi-&lt;br&gt;tionsbyggnad, vänthall, gods-&lt;br&gt;magasin, reparationsverkstad och&lt;br&gt;liknande, om byggnaden används&lt;br&gt;för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Television Ak-&lt;br&gt;tiebolags och Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio Aktiebolags verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:606.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.15 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom forskrivs att 73 och 80 §§ tullagen (1987:1065) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet och tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndighet och kustbevakningen samt polisman och tjänsteman vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även järnvägsföretag och post-&lt;br&gt;verket är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;på järnväg eller med post. I fråga&lt;br&gt;om sådan medverkan gäller inte&lt;br&gt;63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Posten Aktiebolag och&lt;br&gt;järnvägsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;medverka i kontrollverksamheten&lt;br&gt;enligt denna lag i fråga om varor&lt;br&gt;som befordras med post eller på&lt;br&gt;järnväg. I fråga om sådan med-&lt;br&gt;verkan gäller inte 63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postverket tullskyldigt, om&lt;br&gt;varorna inte anmäls till förtullning&lt;br&gt;eller annan tullklarering av någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer tullskyldigt,&lt;br&gt;om varorna inte anmäls till förtull-&lt;br&gt;ning eller annan tullklarering av&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 19-23 §§ om omtulltaxering och eftertulltaxering gälla&lt;br&gt;honom, även om han inte lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna&lt;br&gt;uppgift till ledning för tull taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1988:430.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.16 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat skall inom en&lt;br&gt;vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat skall inom en&lt;br&gt;vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa eller ett postbe-&lt;br&gt;fordringsföretag som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.17 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617) i paragrafens lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1613) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:1613) om ändring&lt;br&gt;i bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning&lt;br&gt;från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd (oktroj) av regeringen, drivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker. Vidare får&lt;br&gt;bankrörelse drivas av utländska bankföretag under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får&lt;br&gt;postverket för sin postgirorörelse&lt;br&gt;hålla konton för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 februari 1994 såvitt avser 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket och i övrigt den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om banker som beviljats oktroj före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;gäller vid tillämpning av 2 kap. 9 § andra stycket och 7 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att kapitalbasen för ett bankaktiebolag inte får understiga ett belopp&lt;br&gt;som vid tidpunkten för ikraftträdandet motsvarar fem miljoner ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kapitalbasen för en sparbank inte får understiga ett belopp som&lt;br&gt;vid tidpunkten för ikraftträdandet motsvarar en miljon ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att kapitalbasen för en föreningsbank jämte anslutna lokala förenings-&lt;br&gt;banker inte får understiga ett belopp som vid tidpunkten för ikraftträd-&lt;br&gt;andet motsvarar fem miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En sparbank som beviljats oktroj före lagens ikraftträdande får,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i denna punkt, fortsätta att driva&lt;br&gt;bankrörelse, även om sparbankens kapitalbas vid ikraftträdandet uppgår&lt;br&gt;till lägre belopp än motsvarande en miljon ecu. I sådant fall gäller vid&lt;br&gt;tillämpning av 2 kap. 9 § andra stycket och 7 kap. 16 § första stycket 6&lt;br&gt;att sparbankens kapitalbas inte efter lagens ikraftträdande får understiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det högsta belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992. När&lt;br&gt;kapitalbasen uppnått ett belopp som vid tidpunkten för ikraftträdandet&lt;br&gt;motsvarat en miljon ecu gäller bestämmelserna i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.18 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 22 b § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank i paragrafens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1992:1619) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:1619) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutahandel får, med de undantag som anges i femte stycket, bedrivas&lt;br&gt;endast med stöd av tillstånd av Riksbanken. Något tillstånd behövs dock&lt;br&gt;inte för köp och försäljning av resevaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till valutahandel med&lt;br&gt;allmänheten (valutahandelstill-&lt;br&gt;stånd) kan medges kreditinstitut&lt;br&gt;och Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall sökandens kompetens och soliditet samt allmänna&lt;br&gt;lämplighet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett valutahandelstillstånd kan begränsas till viss valutahandel. Till-&lt;br&gt;ståndet kan förenas med villkor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till valutahandel med&lt;br&gt;allmänheten (valutahandelstill-&lt;br&gt;stånd) kan medges kreditinstitut&lt;br&gt;och Posten Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsningar av sökandens innehav av tillgångar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta samt, när det gäller fordringar och skulder mot utländska&lt;br&gt;rättssubjekt, i svenska kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rapportering som Riksbanken finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna paragraf krävs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;5 § bankrörelselagen (1987:617), om det i hemlandet meddelade&lt;br&gt;tillståndet att driva bankrörelse omfattar rätt att bedriva valutahandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap.&lt;br&gt;9 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, om det i hemlandet&lt;br&gt;meddelade tillståndet att driva finansieringsverksamhet omfattar rätt att&lt;br&gt;driva valutahandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt företag som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 10 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag, om valutahandel är tillåten enligt&lt;br&gt;företagets stadgar eller bolagsordning och det eller de utländska&lt;br&gt;kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle ha rätt&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får för sådana företag som avses i femte stycket föreskriva&lt;br&gt;villkor och rapporteringsskyldighet som avses i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att bedriva valutahandel med allmänheten kallas&lt;br&gt;auktoriserad valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 februari 1994 såvitt avser 22 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket första meningen och&lt;br&gt;i övrigt den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.19 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och&lt;br&gt;kreditreglering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2, 3 och 6 §§ lagen (1992:1602) om&lt;br&gt;valuta- och kreditreglering skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om valutareglering, får regeringen&lt;br&gt;förordna att Riksbanken för ett tillstånd till valutatransaktion får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta ut en avgift som skall tillfalla Riksbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma att ett visst belopp under en viss tid skall vara insatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konto i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, får regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fond-&lt;br&gt;papper skall erbjuda Riksbanken&lt;br&gt;att mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;får, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett kredit-&lt;br&gt;institut eller Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får bemyndiga ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller Postverket att&lt;br&gt;meddela tillstånd enligt detta&lt;br&gt;kapitel. Anser sig kreditinstitutet&lt;br&gt;eller Postverket inte kunna bifalla&lt;br&gt;en ansökan, skall denna över-&lt;br&gt;lämnas till Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första meningen eller andra&lt;br&gt;meningen 1 eller 2, får regeringen&lt;br&gt;förordna att Riksbanken eller&lt;br&gt;posttjänstemän som Riksbanken&lt;br&gt;bestämmer har rätt att öppna och&lt;br&gt;granska de brev och andra för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, får regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fond-&lt;br&gt;papper skall erbjuda Riksbanken&lt;br&gt;att mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;får, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett kredit-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får bemyndiga ett&lt;br&gt;kreditinstitut att meddela tillstånd&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Anser sig&lt;br&gt;kreditinstitutet inte kunna bifalla en&lt;br&gt;ansökan, skall denna överlämnas&lt;br&gt;till Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första meningen eller andra me-&lt;br&gt;ningen 1 eller 2, får regeringen&lt;br&gt;förordna att Riksbanken, eller den&lt;br&gt;som Riksbanken i samråd med&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på postområdet&lt;br&gt;bestämmer, har rätt att öppna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelser till eller från utlandet granska de brev och andra för-&lt;br&gt;som finns inom Postverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sändelser till eller från utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finns hos postbefordrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.20 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 52 § uppbördslagen (1953:272) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas in senast&lt;br&gt;den 18 i den uppbördsmånad, som infaller närmast efter utgången av den&lt;br&gt;månad, då skatteavdraget gjordes genom insättning på särskilt konto hos&lt;br&gt;den skattemyndighet som avses i 2 a § andra stycket. Inbetalning från&lt;br&gt;landsting och kommun skall dock, såvitt gäller preliminär A-skatt, ske&lt;br&gt;genom avräkning mot fordran enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på&lt;br&gt;särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas&lt;br&gt;enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken&lt;br&gt;skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett&lt;br&gt;särskilt konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten respektive den skattskyldige&lt;br&gt;Skatten anses betald den dag när&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kom in till en postan-&lt;br&gt;stalt eller, om staten har ingått&lt;br&gt;avtal om förmedling av skattein-&lt;br&gt;betalningen med en bank eller ett&lt;br&gt;giroinstitut, till banken eller giro-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten anses betald den dag när&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;hand lingar kom in till Posten&lt;br&gt;Aktiebolag eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.21 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 53 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skattemyndighet,&lt;br&gt;som enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet, snarast&lt;br&gt;översända till rätten ingiven bouppteckning eller annan handling, som&lt;br&gt;sägs i 51 § andra stycket, eller bouppteckning, som tillhandahållits rätten&lt;br&gt;jämlikt tredje stycket sistnämnda paragraf. Därjämte åligger det rätten&lt;br&gt;att, enligt vad regeringen närmare bestämmer, tillställa skatte-&lt;br&gt;myndigheten de uppgifter, som fordras för uppbörd av skatten. Vad nu&lt;br&gt;sagts skall äga motsvarande tillämpning, när överrätt fastställt skatt till&lt;br&gt;högre belopp än förut beräknats eller&lt;br&gt;som framställts av den enligt 64&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall ske till särskilt&lt;br&gt;konto hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Skatten skall anses vara betald den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig vitsordat anmärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. förordnade gransknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall ske till särskilt&lt;br&gt;konto hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Skatten skall anses vara betald den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag, då inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;en postanstalt eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank&lt;br&gt;eller ett giroinstitut, till banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag, då inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;Pösten Aktiebolag eller, om staten&lt;br&gt;har ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt inte betalas inom föreskriven tid, skall skattemyndigheten, om&lt;br&gt;inte annat följer av 6 § sista stycket, förordna om uttagande av felande&lt;br&gt;belopp i den ordning, som enligt uppbördslagen (1953:272) gäller for&lt;br&gt;indrivning av restford skatt. Därvid tas dröjsmålsavgift ut enligt 58 § 2-5&lt;br&gt;mom. lagen. Skattemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling, som enligt första stycket tillställts skattemyndigheten och som&lt;br&gt;ingivaren äger återfå må skattemyndigheten icke utlämna till denne förrän&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:895.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av&lt;br&gt;inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i 49 a § överlämnas till den skattskyldige sedan&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan&lt;br&gt;handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av&lt;br&gt;inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.22 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs föreskrivs att 22 och 44 §§ lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i 21 § skall en särskild deklaration lämnas for&lt;br&gt;vaije verksamhet för vilken särskild registrering skall ske. Deklaration&lt;br&gt;lämnas för vaije redovisningsperiod så länge registreringen kvarstår.&lt;br&gt;Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder&lt;br&gt;är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti,&lt;br&gt;september och oktober samt november och december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt&lt;br&gt;kommer att överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor vaije månad&lt;br&gt;kan skattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall&lt;br&gt;vara en kalendermånad. För sådan skattskyldig som registrerats trots att&lt;br&gt;den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor kan&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att redovisningsperioden skall vara helt&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklaration skall lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län, där&lt;br&gt;den skattskyldige registrerats,&lt;br&gt;senast den 5 i andra månaden efter&lt;br&gt;utgången av den redovisnings-&lt;br&gt;period som deklarationen avser,&lt;br&gt;om ej annat följer av anvis-&lt;br&gt;ningarna. Sker inbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt 42 § andra stycket i behörig&lt;br&gt;ordning, anses deklarationen ha&lt;br&gt;lämnats till skattemyndigheten den&lt;br&gt;dag inbetalningskort eller gire-&lt;br&gt;ringshandlingar kommit in till en&lt;br&gt;postanstalt eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank&lt;br&gt;eller ett giroinstitut, till banken&lt;br&gt;eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklaration skall avges på heder &amp;lt;&lt;br&gt;enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklaration skall lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län, där&lt;br&gt;den skattskyldige registrerats,&lt;br&gt;senast den 5 i andra månaden efter&lt;br&gt;utgången av den redovisnings-&lt;br&gt;period som deklarationen avser,&lt;br&gt;om ej annat följer av anvis-&lt;br&gt;ningarna. Sker inbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt 42 § andra stycket i behörig&lt;br&gt;ordning, anses deklarationen ha&lt;br&gt;lämnats till skattemyndigheten den&lt;br&gt;dag inbetalningskort eller gire-&lt;br&gt;ringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;Posten Aktiebolag eller, om staten&lt;br&gt;har ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samvete samt avfattas på blankett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande skall deklaration lämnas även av den som inte enligt&lt;br&gt;första stycket är deklarationsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för&lt;br&gt;mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt anses ha&lt;br&gt;skett den dag inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;en postanstalt eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank&lt;br&gt;eller ett giroinstitut, till banken&lt;br&gt;eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt anses ha&lt;br&gt;skett den dag inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;Posten Aktiebolag eller, om staten&lt;br&gt;har ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.23 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs föreskrivs att 19 &amp;nbsp;§ kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt betalas genom in-&lt;br&gt;sättning på särskilt konto. In-&lt;br&gt;betalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till en post-&lt;br&gt;anstalt eller, om staten har ingått&lt;br&gt;avtal om förmedling av skatte-&lt;br&gt;inbetalningen med en bank eller ett&lt;br&gt;giroinstitut, till banken eller giro-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt betalas genom in-&lt;br&gt;sättning på särskilt konto. In-&lt;br&gt;betalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till Posten&lt;br&gt;Aktiebolag eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kupongskatt inte betalas inom den tid som anges i 8 eller 15 § eller&lt;br&gt;i den ordning som anges i första stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut&lt;br&gt;enligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:773.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.24 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs föreskrivs att 58 &amp;nbsp;§ fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning på särskilt konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning anses ha skett den&lt;br&gt;dag inbetalningskort eller gire-&lt;br&gt;ringshandlingar kommit in till ett&lt;br&gt;postkontor eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank&lt;br&gt;eller ett giroinstitut, till banken&lt;br&gt;eller giroinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning anses ha skett den&lt;br&gt;dag inbetalningskort eller gire-&lt;br&gt;ringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;Posten Aktiebolag eller, om staten&lt;br&gt;har ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:775.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.25 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs föreskrivs att 8 § lagen (1990:676) om skatt på&lt;br&gt;ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken skall betala skatten till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län inom den tid som anges i 6 §.&lt;br&gt;Betalning skall göras genom in-&lt;br&gt;sättning på särskilt konto. In-&lt;br&gt;betalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till en post-&lt;br&gt;anstalt eller, om staten har ingått&lt;br&gt;avtal om förmedling av skatte-&lt;br&gt;inbetalningen med en bank eller ett&lt;br&gt;giroinstitut, till banken eller giro-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken skall betala skatten till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län inom den tid som anges i 6 §.&lt;br&gt;Betalning skall göras genom in-&lt;br&gt;sättning på särskilt konto. In-&lt;br&gt;betalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till Posten&lt;br&gt;Aktiebolag eller, om staten har&lt;br&gt;ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank,&lt;br&gt;till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:776.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;3.1 Översynen av postverksamheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Postverksamheten i landet har under de senaste åren varit föremål för en&lt;br&gt;omfattande översyn. Behovet av att se över förutsättningarna och&lt;br&gt;formerna för Postverkets verksamhet redovisades av den tidigare&lt;br&gt;regeringen i prop. 1990/91:87 om Näringspolitik för tillväxt. Det fanns&lt;br&gt;flera skäl till att en översyn var påkallad. Riksdagens revisorer pekade&lt;br&gt;år 1989 i rapporten &amp;quot;Postverkskoncemens verksamhet&amp;quot; på ett antal brister&lt;br&gt;i regeringens styrning och uppföljning av Postverkets verksamhet.&lt;br&gt;Revisorerna pekade också på att Postverkets offentligrättsliga ställning&lt;br&gt;innebär vissa begränsningar i handlingsfriheten jämfört med privata&lt;br&gt;konkurrenter. Förändrade marknadsförutsättningar hade orsakat en&lt;br&gt;strukturkris i postkontorsnätet. Regleringen av Postverkets ensamrätt till&lt;br&gt;brevbefordran var i behov av en översyn mot bakgrund av den snabba&lt;br&gt;förändringen av marknaden för brev, framväxten av alternativa kommuni-&lt;br&gt;kationsmetoder samt diskussionerna inom EG om liberalisering av&lt;br&gt;postverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen delade regeringens syn på behovet av en översyn av&lt;br&gt;Postverkets verksamhetsforutsättningar. Riksdagen menade att det fanns&lt;br&gt;skäl som talade for att Postverket ombildas till aktiebolag men att förut-&lt;br&gt;sättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av Postverket&lt;br&gt;måste klarläggas inom ramen för ett regelverk som lämnar utrymme för&lt;br&gt;samhällspolitiska åtaganden (bet. 1990/91:TU29, rskr. 1990/91:377).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare regeringen framhöll i 1990 års finansplan (prop. 1990/91:&lt;br&gt;100 bil.l) att det statliga betalningssystemet, med vissa förbehåll, i&lt;br&gt;princip bör vara utformat så att det skapas valfrihet för allmänhet och&lt;br&gt;myndigheter att välja betalningsförmedlare. Mot bakgrund av detta var&lt;br&gt;det angeläget att utreda vilka effekterna skulle bli på Postverkets ekonomi&lt;br&gt;om Postgirots kvarvarande ensamrätt till statliga betalningar avskaffades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7) återkom&lt;br&gt;regeringen till riksdagen med en redovisning av en till stora delar&lt;br&gt;slutförd översyn av förutsättningarna och formerna for Postverkets&lt;br&gt;verksamhet. Slutsatsen av utredningsarbetet var att fri konkurrens är av&lt;br&gt;värde för att postverksamhet skall bedrivas så effektivt som möjligt.&lt;br&gt;Regeringen framförde mot bakgrund av detta att ökad konkurrens var&lt;br&gt;önskvärd även såvitt avser brevbefordran och att Postverkets ensamrätt&lt;br&gt;till brevbefordran därför borde avskaffas. Vidare angav regeringen att&lt;br&gt;Postverket borde ombildas till aktiebolag för att ges samma förut-&lt;br&gt;sättningar att verka som sina konkurrenter. Regeringen framförde&lt;br&gt;emellertid att dessa åtgärder inte kunde genomföras förrän det fanns en&lt;br&gt;lagstiftning varigenom staten bl.a. kan försäkra sig om att den regionala&lt;br&gt;och sociala postservicen fungerar i hela landet. Vidare föreslogs att&lt;br&gt;Postgirots kvarvarande ensamrätt till statliga betalningar skulle avskaffas.&lt;br&gt;Detta kunde inte ske med omedelbar verkan då statens strategi för det&lt;br&gt;framtida betalningssystemet måste utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig bakom regeringens överväganden (bet.&lt;br&gt;1991/92:TU18, rskr. 1991/92:276). Vad beträffar Postgirots förmedling&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de statliga betalningarna hade riksdagen inget att invända mot att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;regeringen avvecklade Postgirots ensamrätt till statliga betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen framförde emellertid att förekomsten av två konkurrerande&lt;br&gt;betalningssystem, Postgirot resp, bankerna och Bankgirot, har bidragit&lt;br&gt;till att det svenska betalningssystemet är mycket effektivt med internatio-&lt;br&gt;nella mått mätt. Riksdagen ansåg det därför angeläget att denna&lt;br&gt;konkurrens främjar utvecklingen av det svenska betalningssystemet även&lt;br&gt;i framtiden. Postgirots konkurrensförutsättningar ansågs därför vara av&lt;br&gt;stor betydelse. En avreglering av Postgirots kvarvarande ensamrätt till&lt;br&gt;statliga betalningar borde därför göras på ett sätt som säkerställer en&lt;br&gt;fortsatt fungerande konkurrens mellan de båda betalningssystemen (bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). Postgirots konkurrensförutsättningar&lt;br&gt;har varit föremål för utredning som redovisats i 1993 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1992/93:100 bil.7). Denna utredning påvisade att Postgirot&lt;br&gt;klarar att den kvarvarande ensamrätten till de statliga betalningarna&lt;br&gt;avskaffas. Mot bakgrund av detta kommer förordningen (1974:591) om&lt;br&gt;skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller Postgirot att&lt;br&gt;upphävas senast i samband med att Postverket ombildas till aktiebolag.&lt;br&gt;Postgirot kommer samtidigt att ges begränsat utvidgade verksamhetsförut-&lt;br&gt;sättningar i form av fri räntesättning och begränsad kreditgivning till stöd&lt;br&gt;för betalningsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars år 1992 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift&lt;br&gt;att utarbeta förslag till den lagstiftning och den ändrade reglering i övrigt&lt;br&gt;som behövs vid en ändrad konkurrenssituation på postområdet - Post-&lt;br&gt;lagsutredningen (K 1992:38). Utredningen har i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1993:9) Postlag lämnat förslag till ny postlag och vissa andra lag-&lt;br&gt;ändringar m.m. Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1 och utredningens lagförslag i bilaga 2. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet (dnr K93/3OO/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till&lt;br&gt;lagrådsremiss om ändringar i den finansiella lagstiftningen med anledning&lt;br&gt;av Postverkets bolagisering. Promemorian har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av promemorian, promemorians lagförslag och en för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanfattning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig hos Finansdepartementet (dnr 3252/93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkom till riksdagen i november år 1992 med förslag om&lt;br&gt;att Postverkets ensamrätt till brevbefordran skulle avvecklas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993 (prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:-&lt;br&gt;152) vilket godtogs av riksdagen. Riksdagen anförde i samband härmed&lt;br&gt;att en rikstäckande postservice med god kvalitet och till rimliga priser&lt;br&gt;utgör en väsentlig del av ett lands infrastruktur. Det ansågs därför&lt;br&gt;nödvändigt att skapa villkor som möjliggör för Postverket att uppfylla&lt;br&gt;statsmakternas krav beträffande kvalitet och service. Riksdagen framhöll&lt;br&gt;betydelsen av att regeringen snarast återkommer till riksdagen med&lt;br&gt;förslag om postlag och bolagisering av Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkom i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 7, bet. 1992/93:TU27, rskr. 1992/93:311). Regeringen angav då att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett förslag till postlag och ändrad verksamhetsform för Postverket skulle&lt;br&gt;komma att presenteras för riksdagen i sådan tid att bolagsbildningen och&lt;br&gt;postlagen skulle kunna träda i kraft senast den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal utredningar och analyser har gjorts som underlag för en&lt;br&gt;bolagsbildning i enlighet med riksdagens riktlinjer. Här bör nämnas att&lt;br&gt;regeringen i maj år 1992 tillsatte en särskild expertgrupp inom regerings-&lt;br&gt;kansliet med uppgift att närmare utreda de konstitutionella aspekterna vid&lt;br&gt;en ändrad verksamhetsform för Televerket, Postverket och Statens järn-&lt;br&gt;vägar. Resultatet av gruppens arbete redovisas i promemorian Bolagi-&lt;br&gt;sering av affärsverk, konstitutionella aspekter (Ds 1992:101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör även nämnas den analys av Postverkets konkurrensförutsätt-&lt;br&gt;ningar som genomfördes inom Kommunikationsdepartementet. Detta&lt;br&gt;arbete finns redovisat i promemorian Postens konkurrensförutsättningar&lt;br&gt;(Ds 1991:44) som remissbehandlades under hösten år 1991. Fördjupade&lt;br&gt;analyser av Postgirots konkurrensförutsättningar och Postverkets&lt;br&gt;samarbete med andra banker har även gjorts inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bolagets övergripande struktur och inriktning, erforderliga&lt;br&gt;avtal mellan staten och bolaget m.m. har behandlats i arbetsgrupper med&lt;br&gt;företrädare för regeringskansliet och Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen av Postverket innefattar en rad tekniska frågor. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. val av förvärvsmetod, värdering av tillgångar och skulder&lt;br&gt;samt utformning av avtal. Arbete har i denna del utförts inom Kom-&lt;br&gt;munikationsdepartementet med stöd av externa experter inom områdena&lt;br&gt;för redovisning och affärsjuridik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras nu förslag till ny reglering av postverksamhet&lt;br&gt;m.m. i landet närmare. Vidare föreslås att Postverkets verksamhet&lt;br&gt;överförs till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.2 Lagrådet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 september 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi&lt;br&gt;återkommer till Lagrådets synpunkter i specialmotiveringen till postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över&lt;br&gt;dessa lagförslag (lagförslag 2.17-2.25).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Styrningen av postverksamheten m.m. i landet&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.1 Nuvarande mål för post- och kassaservicen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har slagit fäst att en väl fungerande post- och kassaservice&lt;br&gt;skall finnas tillgänglig för alla oavsett adressort. Denna post- och&lt;br&gt;kassaservice skall omfatta distribution av brev, paket och betalningar och&lt;br&gt;tillhandahållas alla vardagar. Uppdraget att tillhandahålla denna service&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har getts till Postverket. Uppdraget preciserades senast i 1992 års Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1991/92:TU18, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:276) och innebär följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Service och kvalitet. En god grundläggande postservice skall ges till&lt;br&gt;såväl stora som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör&lt;br&gt;vara styrande för Postverkets insatser. Förändringar av servicens ut-&lt;br&gt;formning i glesbygd bör ske varsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Daglig service. Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till&lt;br&gt;alla hushåll, företag och organisationer. I normalfallet skall dessa ha&lt;br&gt;tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rikstäckande service. Postverkets service skall vara rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev, paket och betalningar skall kunna nå alla oavsett adressort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Brevbefordran. Postverket skall tillhandahålla brevbefordran med hög&lt;br&gt;tillförlitlighet enligt kundernas efterfrågan. Enstaka försändelse skall&lt;br&gt;befordras till enhetligt och rimligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paketbefordran. Postverket skall tillhandahålla paketbefordran till ett&lt;br&gt;enhetligt pris för enstaka försändelser från privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Betalnings^ och kassaservice. Postverket skall tillhandahålla daglig&lt;br&gt;och rikstäckande betalnings- och kassaservice. På orter där alternativ&lt;br&gt;till Postverkets betalnings- och kassaservice saknas skall staten&lt;br&gt;upphandla betalnings- och kassaservice. Det överlåts på Postverket&lt;br&gt;att finna det billigaste och mest effektiva sättet att upprätthålla&lt;br&gt;betalnings- och kassaservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevbefordran i Postverkets regi har tidigare skyddats av en författnings-&lt;br&gt;reglerad ensamrätt. Paketbefordran har alltid varit öppen för fri konkur-&lt;br&gt;rens. Förmedlingen av statliga betalningar har reglerats genom myndig-&lt;br&gt;heternas skyldighet att använda Riksbanken eller Postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den hittillsvarande ordningen har således samhällets behov av post-&lt;br&gt;och kassaservice uppnåtts genom att riksdagen beslutat om riktlinjer för&lt;br&gt;Postverkets post- och kassaservice. Samtidigt har Postverkets brev- och&lt;br&gt;postgiroverksamhet skyddats med regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker förändringar på postområdet snabbt. Allt fler alternativ till&lt;br&gt;de tjänster som Postverket tillhandahåller framkommer. Det krävs av&lt;br&gt;företagen på postmarknaden att de är flexibla och kundanpassade för att&lt;br&gt;möta de ökande och alltmer differentierade kraven från postkunderna.&lt;br&gt;Samtidigt är det ett samhällsintresse att hela landet tillförsäkras en&lt;br&gt;tillfredsställande post- och kassaservice. Ansvaret för detta vilar hos&lt;br&gt;riksdag och regering. Den nya modell som nu föreslås betonar detta&lt;br&gt;ansvar och skiljer tydligare mellan den post- och kassaservice som&lt;br&gt;beställs och utförandet av densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2 Anpassningen av styrningen avseende post- och&lt;br&gt;kassaservicen i landet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det skett väsentliga förändringar på postområdet.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen har förbättrat förutsättningarna för en snabb&lt;br&gt;och effektiv post- och kassaservice. Samtidigt har nya kommunikations-&lt;br&gt;medel tillkommit som utgör viktiga alternativ till den traditionella&lt;br&gt;postverksamheten (se även kapitel 7 nedan). Även om dessa andra&lt;br&gt;kommunikationsmedel har fått stor betydelse, står det klart att de endast&lt;br&gt;är komplement till postverksamhet och alltså inte kan ersätta post- och&lt;br&gt;kassaservicen. Privatpersoner likaväl som myndigheter och företag&lt;br&gt;kommer under överskådlig tid att ha behov av att brev, paket och be-&lt;br&gt;talningar blir befordrade på ett effektivt och tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya situationen med fri konkurrens på postområdet samtidigt som&lt;br&gt;samhällets behov av postkommunikationer måste tillgodoses, är det&lt;br&gt;angeläget att statens ansvar för post- och kassaservice fortsatt kan upp-&lt;br&gt;rätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten är beställare av posttjänster och ställer som sådan krav på&lt;br&gt;postverksamhetens omfattning. Staten är även ägare av den postverksam-&lt;br&gt;het som bedrivs inom Postverket och har som sådan till uppgift att ställa&lt;br&gt;ekonomiska krav på att verksamheten bedrivs effektivt. Staten är sam-&lt;br&gt;tidigt regulator med uppgift att övervaka postverksamheten och utfärda&lt;br&gt;riktlinjer för formerna för servicens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande övergripande målen för den grundläggande post- och&lt;br&gt;kassaservicen bör enligt regeringen ligga fast och anges i lag. Det bör&lt;br&gt;slås fast att det skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att&lt;br&gt;brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet&lt;br&gt;för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Pri-&lt;br&gt;vatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att&lt;br&gt;alla kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet skall alla ha tillgång till post- och kassaservicen fem&lt;br&gt;dagar i veckan. I dag saknar ca 1.800 fästa hushåll daglig post- och&lt;br&gt;kassaservice. Denna ringa andel av antalet hushåll som inte har daglig&lt;br&gt;post- och kassaservice bör inte öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att en grundläggande post- och kassaservice finns vilar på&lt;br&gt;staten. Postlagen gör det möjligt för staten att uppdra åt flera olika före-&lt;br&gt;tag att medverka till att en grundläggande post- och kassaservice finns.&lt;br&gt;Regeringen har emellertid inledningsvis för avsikt att genom avtal med&lt;br&gt;Posten AB säkerställa en fortsatt väl fungerande grundläggande post- och&lt;br&gt;kassaservice enligt ovan i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postservice (brev- och paketbefordran)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angivits ovan är det angeläget att en daglig och rikstäckande brev-&lt;br&gt;och paketbefordran även framgent tillhandahålls och att enstaka brev- och&lt;br&gt;paketförsändelser befordras till enhetliga och rimliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att Postverkets ensamrätt till brevbefordran har avvecklats, Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;har flera företag möjlighet att etablera sig på ett verksamhetsområde där&lt;br&gt;Postverket tidigare varit ensam. I denna nya marknadssituation behövs&lt;br&gt;lagreglering och tillsyn. Det är nödvändigt med bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt m.m. för att skydda den personliga integriteten hos dem&lt;br&gt;som anlitar befordringsforetag, i synnerhet för brevbefordran. Staten&lt;br&gt;måste också ha ett instrument för att se till att det grundläggande behovet&lt;br&gt;av postservice kan tillgodoses överallt i landet och inte bara där den är&lt;br&gt;lönsam. En reglering tjänar också syftet att ge företagen vissa spelregler&lt;br&gt;för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket bedömer att Posten AB bör kunna upprätthålla en daglig och&lt;br&gt;rikstäckande postservice utan särskild ersättning. Det är emellertid svårt&lt;br&gt;att bedöma hur konkurrensen mellan brevbefordringsföretag kan komma&lt;br&gt;att utvecklas. Förändras konkurrenssituationen kan det innebära att&lt;br&gt;Posten AB:s förmåga att tillhandahålla den dagliga och rikstäckande&lt;br&gt;postservicen utan särskild ersättning försvåras. Om det visar sig nödvän-&lt;br&gt;digt kan därför det system med anmälningsskyldighet som nu föreslås,&lt;br&gt;framöver komma att ändras till ett tillståndssystem. Möjlighet ges då att&lt;br&gt;ålägga postbefordringsföretag vissa uppdrag eller avgiftsbelägga post-&lt;br&gt;verksamhet som ett medel att uppnå de politiska mål som ställs upp för&lt;br&gt;postverksamheten. Alla postbefordringsföretag kan med ett sådant system&lt;br&gt;solidariskt vara med och bidra till att den rikstäckande postservice som&lt;br&gt;anses angelägen ur statsmakternas synvinkel upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en fungerande marknad med konkurrens behövs inte prisregleringar.&lt;br&gt;Marknaden för brevbefordran är fr.o.m. den 1 januari 1993 öppen för&lt;br&gt;alla. Marknaden kännetecknas dock ännu inte av en fungerande konkur-&lt;br&gt;rens. Posten AB kommer med stor sannolikhet under överskådlig framtid&lt;br&gt;att vara det dominerande företaget på brevbefordringsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att värna om enhetsportoprincipen samt skydda de kunder som&lt;br&gt;inte har alternativ till den brevbefordran som Postverket i dag till-&lt;br&gt;handahåller från kraftiga prishöjningar är en fortsatt priskontroll&lt;br&gt;nödvändig. Det är framför allt privatpersoner som saknar alternativ. Ett&lt;br&gt;pristak for privatpersoners avgift för inrikes befordran av brev kommer&lt;br&gt;därför att införas. Detta kommer att regleras i avtal mellan staten och&lt;br&gt;Posten AB. Kravet från statsmakternas sida på att enstaka brevför-&lt;br&gt;sändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris kan då infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassaservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att alla kan&lt;br&gt;verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassaservice ingår i finansiell verksamhet av det slag som bedrivs av&lt;br&gt;banker m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket tillhandahåller en rikstäckande kassaservice via postkontors-&lt;br&gt;nätet och lantbrevbäringen. Detta gör det möjligt för privatpersoner,&lt;br&gt;företag och organisationer i hela landet att verkställa och ta emot&lt;br&gt;betalningar samt att få tillgång till kontanta medel. Denna kassaservice&lt;br&gt;har ett naturligt samband med övrig postdistribution utan att för den skull&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra postverksamhet. Målen för den rikstäckande distributionsservicen Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;av brev, paket och betalningar bör emellertid hållas samlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte varit aktuellt att med ett tillståndssystem finansiera riks-&lt;br&gt;täckande kassaservice. Det har av naturliga skäl inte heller varit aktuellt&lt;br&gt;att ålägga andra postbefordringsföretag, som endast är verksamma med&lt;br&gt;brev- och paketbefordran, att vara med och finansiera kassaservicen. En-&lt;br&gt;ligt den nuvarande ordningen ersätter staten Postverket för den rikstäck-&lt;br&gt;ande kassaservicen till den del alternativ saknas och det inte är kommer-&lt;br&gt;siellt motiverat att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i avtal uppdra åt Posten AB att tillhandahålla en&lt;br&gt;rikstäckande kassaservice mot ersättning enligt nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av Posten AB som är verksamma med kassaservice kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i och med ombildningen till aktiebolag att omfattas av den befintliga&lt;br&gt;regleringen på det finansiella området. Postgirots verksamhet föreslås&lt;br&gt;komma att omfattas av bankrörelselagen (1987:617). Övrig betalnings-&lt;br&gt;förmedling som bedrivs i postkontorsnätet föreslås komma att omfattas&lt;br&gt;av lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Dessa verksamheter&lt;br&gt;kommer liksom andra finansiella institutioner att stå under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen när det gäller formerna för verksamheten, banksekre-&lt;br&gt;tess osv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet är reglerad i förhållandevis liten utsträckning. Någon&lt;br&gt;lagstiftning som reglerar utövande av själva postverksamheten finns inte.&lt;br&gt;Det finns i stället regler som generellt styr Postverkets verksamhet.&lt;br&gt;Postverket är underkastat det allmänna regelsystemet för offentligrättslig&lt;br&gt;verksamhet. Hit räknas såväl grundlagsbestämmelser som annan&lt;br&gt;offentligrättslig reglering. Även civil- och näringsrättsliga bestämmelser&lt;br&gt;har betydelse för Postverkets uppträdande i affärsrelationer. Det finns&lt;br&gt;också offentligrättsliga regler som specifikt styr Postverket. Dessutom&lt;br&gt;finns det regler som Postverket har bestämt skall gälla i den egna verk-&lt;br&gt;samheten, bl.a. avtalsvillkor i verkets affärsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har enligt förordningen (1988:79) med instruktion för&lt;br&gt;Postverket till huvuduppgift att driva poströrelse vari det ingår att&lt;br&gt;befordra och distribuera brev och paket samt förmedla betalningar.&lt;br&gt;Postverket får dessutom driva annan verksamhet som det har särskilda&lt;br&gt;förutsättningar för. I instruktionen finns regler om Postverkets inre&lt;br&gt;organisation, ansvars- och uppgiftsfördelning mellan Postverkets styrelse&lt;br&gt;och generaldirektören, redovisning och medelsförvaltning, revision m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket skall enligt instruktionen vaije år före den 1 september till&lt;br&gt;regeringen lämna förslag till treårsplan med anslagsredovisning och&lt;br&gt;anslagsframställning. Detta förslag behandlas av regeringen i budget-&lt;br&gt;propositionen, vari föreslås mål och inriktning för Postverkets verksam-&lt;br&gt;het liksom anslag för perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om treårsplaner och anslag delges Postverket genom&lt;br&gt;beslut av regeringen, &amp;quot;Regleringsbrev för postväsendet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;trafik, transporter och kommunikationer har riksdagen bemyndigat&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter om bl.a. postbefordran. Dessutom har&lt;br&gt;riksdagen i lagen medgett subdelegation till förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:291) om obeställbara postförsändelser ger regler för&lt;br&gt;Postverkets behandling av obeställbara brev- och paketförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets kungörelse (1966:120) angående Postverkets ansvarighet&lt;br&gt;för försändelser och medel innehåller de grundläggande reglerna om&lt;br&gt;Postverkets ansvarighet. Kungörelsen har beslutats av Postverket och&lt;br&gt;publicering har skett i Svensk författningssamling. Bestämmelserna avser&lt;br&gt;endast ansvaret i den inrikes rörelsen. För Postverkets ansvarighet i&lt;br&gt;postutväxlingen med utlandet och i den utrikes betalningsförmedlingen&lt;br&gt;gäller vad som överenskommits i internationella avtal och som tillämpas&lt;br&gt;av Postverket som kundvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets uppgifter inom totalförsvaret regleras huvudsakligen genom&lt;br&gt;beredskapsförordningen (1993:242) och kungörelsen (1951:51) om&lt;br&gt;postbehandling under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankrörelselagen (1987:617) avses med bankrörelse verksamhet&lt;br&gt;i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank&lt;br&gt;allmänt använder. Bankrörelse får förutom av Sveriges riksbank endast&lt;br&gt;bedrivas av bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker,&lt;br&gt;som har fått regeringens tillstånd (oktroj) därtill. Postverket får, enligt ett&lt;br&gt;undantag i lagen, för sin postgirorörelse hålla konton för allmänheten&lt;br&gt;trots att verket saknar oktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita&lt;br&gt;Riksbanken eller Postgirot kommer att upphävas i samband med att Post-&lt;br&gt;verket ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om sekretess&lt;br&gt;för uppgift som angår särskild postförsändelse hos Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 8 § brottsbalken skall den som olovligen bereder sig&lt;br&gt;tillgång till ett meddelande som ett postbefordringsföretag förmedlar som&lt;br&gt;postförsändelse dömas för brytande av posthemlighet. I 4 kap. 9 §&lt;br&gt;föreskrivs straffansvar för den som i andra fall än de som nämns i 8 §&lt;br&gt;olovligen bryter brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om beslag m.m. av brev&lt;br&gt;och andra försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som här redovisats är de mest centrala för Post-&lt;br&gt;verkets verksamhet. Det finns därutöver ytterligare ett antal författningar&lt;br&gt;där någon del av Postverkets verksamhet regleras eller där Postverket&lt;br&gt;nämns. Bl.a. finns i vallagen (1972:620) bestämmelser om Postverkets&lt;br&gt;medverkan vid allmänna val, i delgivningslagen (1970:428) bestämmelser&lt;br&gt;om särskild postdelgivning samt i tullagen (1987:1065) bestämmelser om&lt;br&gt;Postverkets medverkan i Tullverkets kontrollverksamhet och om&lt;br&gt;Postverkets tullskyldighet i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Allmän motivering&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;6.1 Behovet av lagreglering på postområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om postverksamhet samlas i en&lt;br&gt;postlag. Postverksamhet definieras i lagen som regelbunden&lt;br&gt;befordran mot avgift av brev eller av brev och paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Många är i likhet med Postverket positiva till förslaget.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg uttrycker tveksamhet till att översynen av vissa&lt;br&gt;problemområden på postområdet, såsom sekretess, obeställbara för-&lt;br&gt;sändelser m.m., bör mynna ut i en ny lag av den typ som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av Postverkets tidigare&lt;br&gt;monopolställning när det gäller brevbefordran och med den möjlighet till&lt;br&gt;styrning av verksamheten från statsmakterna som detta inneburit har det&lt;br&gt;tidigare inte förelegat något behov av en postlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya situationen med möjlighet för flera företag att etablera sig på&lt;br&gt;postmarknaden har behovet av en reglering på postområdet accentuerats.&lt;br&gt;Det är exempelvis angeläget att skapa bestämmelser om tystnadsplikt som&lt;br&gt;syftar till att skydda den personliga integriteten hos dem som anlitar&lt;br&gt;befordringsforetag i synnerhet för brevbefordran. Av 8 kap. regerings-&lt;br&gt;formen följer att sådana föreskrifter i vissa fäll skall meddelas genom&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa delar av dagens postverksamhet, framför allt distributionen av&lt;br&gt;brev till mottagare i glesbygd, är inte lönsam från affärsmässiga&lt;br&gt;synpunkter. Postverket har emellertid vissa samhällsåtaganden, som bl.a.&lt;br&gt;innebär att en rikstäckande postservice skall upprätthållas. Det är en&lt;br&gt;samhällsangelägenhet att denna service skall finnas kvar även framgent.&lt;br&gt;Med en fri och utvidgad konkurrens finns det en risk for att den icke&lt;br&gt;lönsamma postservicen försämras om inget görs för att förhindra det. Det&lt;br&gt;är naturligt att nya postbefordringsföretag forsöker koncentrera sig på&lt;br&gt;den del av postverksamheten som ger störst vinster, framfor allt&lt;br&gt;företagspost i de större städerna. Detta kan försvåra situationen för det&lt;br&gt;eller de företag som vill eller måste ägna sig åt en rikstäckande post-&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför av avgörande betydelse att staten skaffar sig ett instru-&lt;br&gt;ment för att se till att vissa grundläggande behov av postkommunika-&lt;br&gt;tioner kan tillgodoses överallt i landet och inte bara där den är lönsam.&lt;br&gt;En reglering tjänar också syftet att ge postbefordringsföretagen vissa&lt;br&gt;spelregler för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets huvuduppgifter och de servicemål for dessa som riksdagen&lt;br&gt;har ställt upp för Postverket omfattar inte bara postverksamhet i inskränkt&lt;br&gt;mening, dvs. befordran av brev och paket, utan också betalnings- och&lt;br&gt;kassaservice. Denna service har behandlats i finansplanen i 1993 års&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1 s.134). Det sägs där att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Postgirot driver en verksamhet som i flera avseenden liknar den som&lt;br&gt;bedrivs av banker, vilka verkar i enlighet med bankrörelselagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt finansplanen bör postgiroverksamheten i fortsättningen regleras av&lt;br&gt;en särskild lag. Regeringen har senare kommit fram till att Postgirot bör&lt;br&gt;inlemmas under den reglering som gäller för banker i allmänhet. Övrig&lt;br&gt;betalningsförmedling m.m. kommer att omfattas av regleringen rörande&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. De finansiella tjänster som utförs av Postverket&lt;br&gt;kommer således att regleras i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill anser regeringen att den nya postlagen inte bör&lt;br&gt;omfatta betalningsförmedling utan endast sådan verksamhet som i&lt;br&gt;allmänhet ligger i begreppet postverksamhet, dvs. främst befordran av&lt;br&gt;brev men även av paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande servicemålet att det skall finnas en rikstäckande kassa-&lt;br&gt;service förhåller sig saken däremot något annorlunda, vilket framgår av&lt;br&gt;nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.2 Grundläggande postservice&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I postlagen anges de övergripande målen för&lt;br&gt;den grundläggande postservice som skall finnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev&lt;br&gt;och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet&lt;br&gt;för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser.&lt;br&gt;Privatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till&lt;br&gt;enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare finnas en rikstäckande kassaservice som innebär&lt;br&gt;att alla kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret for att denna grundläggande service finns vilar på&lt;br&gt;staten, som genom att utöva sitt ägarinflytande i det statsägda Posten&lt;br&gt;AB kan styra och kontrollera verksamheten på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;fortlöpande följa utvecklingen på postområdet och bevaka att den&lt;br&gt;grundläggande servicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förslaget upptar inte en rikstäckande kassaser-&lt;br&gt;vice som ett mål i anslutning till den grundläggande postservicen. I&lt;br&gt;övriga delar stämmer utredningens förslag huvudsakligen överens med&lt;br&gt;regeringens (se betänkandet s. 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna delar bedömningen att&lt;br&gt;målen för den grundläggande postservicen i landet bör slås fest i&lt;br&gt;postlagen. Några anser att ytterligare servicemål skall tas med. Post-&lt;br&gt;verket och en del andra instanser anser att även målen for Postverkets&lt;br&gt;betalnings- och kassaservice kan behöva säkerställas - i postlagen eller&lt;br&gt;i annat sammanhang. Kammarrätten i Göteborg menar dock att de&lt;br&gt;samhällspolitiska målen för den postverksamhet som skall bedrivas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet liksom hittills kan festställas av riksdagen och regeringen utan att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;lagfästas. Konkurrensverket godtar ett system med enhetsporto inom det&lt;br&gt;avgränsade marknadssegment som föreslås, men framhåller vikten av att&lt;br&gt;fri prissättning råder för annan befordran än styckevis sådan. Vaije&lt;br&gt;postbefordringsföretag bör i en sådan situation få ge rabatter på sina&lt;br&gt;normala priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts sker för när-&lt;br&gt;varande stora förändringar på postkommunikationsområdet både vad&lt;br&gt;gäller sättet för kommunikation och förutsättningarna för olika postbe-&lt;br&gt;fordringsföretag att verka på marknaden. Mot denna bakgrund är det&lt;br&gt;svårt att närmare förutsäga utvecklingen annat än på kort sikt. Klart är&lt;br&gt;att effektiva postkommunikationer spelar en stor roll såväl för samhälls-&lt;br&gt;funktioner av skilda slag som för privatpersoner i hela landet. Det kan&lt;br&gt;således konstateras att det är ett nationellt samhälleligt intresse att det&lt;br&gt;finns goda postkommunikationer. Postkommunikationer har tidigt varit&lt;br&gt;ett intresse för staten. Med hänsyn till den stora betydelsen av post-&lt;br&gt;kommunikationer har inriktningen av politiken på området lagts fest av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande former för statsmakternas styrning av Postverkets verk-&lt;br&gt;samhet beslutades i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil.8, bet.&lt;br&gt;1984/85.TU11, rskr. 1984/85:203). Vissa kompletteringar har emellertid&lt;br&gt;gjorts senare. Styrningen sker genom att riksdagen festställer servicemål,&lt;br&gt;kvalitetsmål och ekonomiska mål på grundval av rullande treårsplaner&lt;br&gt;som upprättas av Postverket. De festställda målen har senast preciserats&lt;br&gt;i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7 s. 160, bet.&lt;br&gt;1991/92:TU18, rskr. 1991/92:276) på det sätt som redogjorts för i&lt;br&gt;avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har på postbefordringsområdet även vissa samhällsåtag-&lt;br&gt;anden, dvs. uppgifter som inte är affärsmässigt motiverade men&lt;br&gt;angelägna ur ett samhällsperspektiv. Till dessa brukar räknas framför allt&lt;br&gt;följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Befordran av blindskrift. Postverket ersätts för kostnaderna för&lt;br&gt;befordran av alla slags blindskriftsforsändelser genom ett anslag över&lt;br&gt;statsbudgeten. Ersättningen har dock kommit att begränsas till försän-&lt;br&gt;delser som skickas till eller från vissa institutioner. Ersättning för de&lt;br&gt;försändelser som skickas portofritt mellan synskadade har inte utgått.&lt;br&gt;Dessa kostnader bärs av Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beredskapsplanering. Postverket skall svara för beredskapsplanering&lt;br&gt;som en del av totalförsvarsplaneringen. Detta gäller bl.a. post-&lt;br&gt;befordran, fältposttjänst under kriser eller i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Handikappservice. Det är angeläget att tillgängligheten till post-&lt;br&gt;service är god även för äldre och handikappade. Postverket tillämpar&lt;br&gt;därför riktlinjerna för glesbygdsservicen generöst för sådana hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Postlagsutredningens direktiv angavs vissa skäl tala for att ett nytt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystem borde innefetta krav på tillstånd for den som skall bedriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postverksamhet efter samma modell som använts på telekommunikations- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;området. Man skulle i så fall i lagen ange de allmänna förutsättningarna&lt;br&gt;för tillstånd. En tillstånds- och tillsynsmyndighet skulle sedan kunna ges&lt;br&gt;bemyndigande att ställa upp de närmare villkoren för tillståndet och utöva&lt;br&gt;tillsyn över att de uppställda reglerna och villkoren följs. Enligt vad som&lt;br&gt;vidare angavs i direktiven skulle villkoren kunna gälla skyldighet för&lt;br&gt;tillståndshavare att upprätthålla vissa prisstrukturer och att delta i&lt;br&gt;kostnaderna för olika samhällsuppdrag (t.ex. postbefordran för total-&lt;br&gt;försvaret och befordran av blindskriftsförsändelser). Vidare skulle&lt;br&gt;tillstånd att bedriva postverksamhet kunna förenas med en skyldighet för&lt;br&gt;tillståndshavaren att tillhandahålla postservice till alla på likartade villkor,&lt;br&gt;även där det inte är lönsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i direktiven skisserade lösningen med styrning via ett tillstånds-&lt;br&gt;system förutsätter i princip att det finns en marknad med flera företag&lt;br&gt;som är villiga att i konkurrens bedriva postverksamhet och som samtidigt&lt;br&gt;har resurser att åta sig vissa angelägna samhällsuppdrag. Det kan&lt;br&gt;emellertid på goda grunder ifrågasättas om detta blir fallet. Även på en&lt;br&gt;helt avreglerad postmarknad finns det till följd av brevmarknadens&lt;br&gt;stordriftsfördelar anledning att tro att endast ett mycket litet antal nya&lt;br&gt;brevbefordringsföretag kommer att finnas. Dessa kan förväntas uppträda&lt;br&gt;i storstadsregionerna och de torde företrädesvis komma att ägna sig åt&lt;br&gt;före tagspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bolagiserade Postverket - Posten AB - kommer med all säkerhet&lt;br&gt;att under överskådlig framtid inta en dominerande ställning när det gäller&lt;br&gt;brevbefordran. Konkurrens till postbolagets brevbefordringsverksamhet&lt;br&gt;uppkommer sannolikt även efter avregleringen främst genom telefax och&lt;br&gt;andra tekniska kommunikationsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om statsmakternas möjligheter att upprätthålla en fortsatt god&lt;br&gt;postservice i landet innebär en bolagisering av Postverket inte någon&lt;br&gt;större förändring. Staten kan styra verksamheten i det bolagiserade&lt;br&gt;Postverket dels genom den lagstiftning som nu föreslås, dels också&lt;br&gt;genom att utöva sitt ägarinflytande på olika sätt. En grundläggande god&lt;br&gt;postservice kan exempelvis garanteras genom bestämmelser i bolags-&lt;br&gt;ordningen eller genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dragit slutsatsen att det vid en bolagisering av Post-&lt;br&gt;verket och en ökande konkurrens på postområdet inte behövs något sys-&lt;br&gt;tem med tillståndsplikt för att gällande sociala och regionala mål på post-&lt;br&gt;området skall kunna upprätthållas. Regeringen gör i dag samma be-&lt;br&gt;dömning som utredningen. I framtiden kan dock frågan komma att om-&lt;br&gt;prövas om utvecklingen på postmarknaden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det emellertid vara av värde att i lag slå fäst vissa grund-&lt;br&gt;läggande servicemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande målen för postkommunikationen i landet är enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening giltiga även i den nya situation som uppkommer efter av-&lt;br&gt;regleringen. Med hänsyn till att det i framtiden inte kommer att bli fråga&lt;br&gt;om styrning av ett statligt affärsverk, bör det i den föreslagna regleringen&lt;br&gt;till ledning for den framtida styrningen av marknaden ges en syftesbe-&lt;br&gt;stämning i huvudsaklig överensstämmelse med de övergripande målen för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postkommunikation som gäller i dag. Det skall finnas en rikstäckande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postservice som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Det skall finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till enhetliga och&lt;br&gt;rimliga priser. Privatpersoner skall ha möjlighet att få paket befordrade&lt;br&gt;till enhetliga priser. Det skall också finnas en rikstäckande kassaservice&lt;br&gt;som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar&lt;br&gt;till enhetliga priser. De mer detaljbetonade målen hör däremot inte&lt;br&gt;hemma i en lag. Så inte heller de samhällsåtaganden som Postverket har&lt;br&gt;i dag. Dessa frågor bör i stället lösas genom att staten som ägare&lt;br&gt;festställer policy och strategier för Posten AB, främst genom avtal med&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den tidigare redogörelsen omfattar de mål som&lt;br&gt;riksdagen senast har ställt upp för Postverket inte bara postverksamhet&lt;br&gt;i vanlig mening, dvs. befordran av brev och paket, utan också betalnings-&lt;br&gt;och kassaservice. Sådan verksamhet är av finansiellt slag liknande den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av banker m.fl. Därför kommer Postgirot att bli&lt;br&gt;bank med begränsade bankrättigheter. Dess verksamhet kommer att&lt;br&gt;omfattas av den lagstiftning som gäller för banker. Viss verksamhet som&lt;br&gt;i dag bedrivs inom affärsområdet Bank och kassa kommer att bli&lt;br&gt;tillståndspliktig enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. De&lt;br&gt;finansiella verksamheterna kommer att stå under tillsyn av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Detta talar i och for sig emot att det i postlagen skall anges som&lt;br&gt;ett mål i anslutning till dem som gäller för postservicen i landet att det&lt;br&gt;skall finnas en rikstäckande kassaservice. Regeringen anser ändå att det&lt;br&gt;kan vara motiverat att ange detta servicemål i postlagen. Postverket&lt;br&gt;tillhandahåller en rikstäckande kassaservice via postkontorsnätet och&lt;br&gt;lantbrevbäringen. Detta gör det möjligt för privatpersoner, företag,&lt;br&gt;myndigheter och organisationer i hela landet att verkställa och ta emot&lt;br&gt;betalningar samt att få tillgång till kontanta medel. Denna kassaservice&lt;br&gt;har därför ett visst samband med övrig postdistribution utan att för den&lt;br&gt;skull utgöra postverksamhet. Det är en fördel, anser regeringen, att&lt;br&gt;målen för den rikstäckande distributionsservicen hålls samlade. Detta&lt;br&gt;görs naturligast i en postlag. Vi vill dock klart understryka att kassa-&lt;br&gt;servicen inte skall anses utgöra postverksamhet och således inte heller&lt;br&gt;skall stå under tillsyn av den myndighet som skall ha tillsyn över&lt;br&gt;brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör själv eller genom en myndighet fortlöpande följa&lt;br&gt;utvecklingen på postområdet och bevaka att post- och kassaservicen&lt;br&gt;motsvarar samhällets behov. Därigenom ges regeringen möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera att de grundläggande krav på servicen som samhället ställer&lt;br&gt;är uppfyllda. Den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet kan&lt;br&gt;också medföra att förändrade eller nya krav behöver ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.3 Bedrivande av postverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som vill bedriva postverksamhet skall&lt;br&gt;först anmäla detta hos den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet och, när det gäller befordran av brev,&lt;br&gt;så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevbefordran skall stå under tillsyn av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Innehåller inte någon bestämmelse om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet för den som vill bedriva postverksamhet som avser&lt;br&gt;brevbefordran. I övrigt stämmer utredningens förslag huvudsakligen&lt;br&gt;överens med regeringens (se betänkandet s. 131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Postverket och Konkurrensverket instämmer i&lt;br&gt;utredningens förslag som innebär att det är tillräckligt att brev-&lt;br&gt;befordringsföretag står under tillsyn. Flertalet remissinstanser anser&lt;br&gt;däremot att det bör införas ett tillståndskrav eller ett enklare anmälnings-&lt;br&gt;förfarande för den som vill ägna sig åt brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt föreslår att ett tillståndskrav införs för att man skall kunna&lt;br&gt;förebygga oseriös verksamhet. Härigenom skulle nya postbefordrings-&lt;br&gt;företag också få reda på vilka krav som kommer att ställas på verksam-&lt;br&gt;heten m.m., och tillsynsmyndigheten få ramar för verksamheten. Även&lt;br&gt;RÅ anser att ett tillstånds- eller anmälningsförfarande bör införas. Värdet&lt;br&gt;i ett dllståndssystem ligger enligt RÅ i att oseriös verksamhet på ett&lt;br&gt;smidigt sätt kan förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen vill att en anmälningsskyldighet skall omfatta alla som&lt;br&gt;bedriver postverksamhet, eftersom det skulle ge tillsynsmyndigheten en&lt;br&gt;bättre överblick över marknaden och bidra till förebyggande av oseriös&lt;br&gt;verksamhet. Dessutom skulle det möjliggöra en fördelning av samhälls-&lt;br&gt;uppdrag mellan olika företag. Statskontoret påpekar att en anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet kan behövas för att möjliggöra en fördelning av kostnaderna&lt;br&gt;för tillsynsmyndighetens verksamhet mellan brevbefordringsforetagen.&lt;br&gt;Även Kammarrätten i Göteborg, TCO, SACO, Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Handikappförbundens Centralkommitté och Synskadades&lt;br&gt;Riksförbund förordar ett tillstånds- eller anmälningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hanteringen av brev har under lång&lt;br&gt;tid varit ett stadigt monopol. Bestämmelser härom har senast funnits i&lt;br&gt;kungörelsen (1947:175) angående postverkets ensamrätt till brevbefordran&lt;br&gt;m.m. Kungörelsen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993. Det råder&lt;br&gt;alltså numera en fri konkurrens på brevbefordringsområdet. Detsamma&lt;br&gt;har länge varit fallet i fråga om befordran av paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande postservice är av stor samhällelig betydelse. Detta&lt;br&gt;gäller trots att den traditionella postbefordringen i ökad omfattning har&lt;br&gt;kommit att ersättas av alternativa kommunikationsmedel inom framför&lt;br&gt;allt teleområdet. I fråga om såväl brev som paket har avsändare och&lt;br&gt;mottagare ett befogat krav på att befordringen sker på ett effektivt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillförlitligt sätt. Det är också viktigt att avsändare och mottagare kan lita Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;på att innehållet i postförsändelser inte röjs. Detta gäller framför allt&lt;br&gt;innehållet i brev, som generellt måste anses ha en förtrolig och personlig&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheten av att postverksamhet bedrivs på ett effektivt och&lt;br&gt;tillförlitligt sätt, samtidigt som integritetsskyddsintressena tillgodoses,&lt;br&gt;talar för att verksamheten underkastas vissa regler. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;finns det för närvarande inte någon särskild lagstiftning som styr&lt;br&gt;utövandet av postverksamhet. Detta hänger samman med att postverksam-&lt;br&gt;het till allra största delen har bedrivits av Postverket. I dag har vi således&lt;br&gt;en helt ny situation. Det förhållandet att Postverket är endast en av flera&lt;br&gt;postdistributörer och i en nära framtid kan förväntas bli ombildat till&lt;br&gt;aktiebolag gör det befogat att överväga en lagreglering av hur postverk-&lt;br&gt;samhet skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att de lagbestämmelser som införs inte görs så&lt;br&gt;detaljerade att de inverkar negativt på en ändamålsenlig konkurrens. Här&lt;br&gt;som på andra områden gäller att onödig byråkrati bör motverkas och att&lt;br&gt;det inte bör införas andra lagregler än sådana som är klart motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som uppstår i detta sammanhang är om det bör ställas&lt;br&gt;krav på tillstånd for den som vill bedriva postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillståndskrav kan, allmänt sett, motiveras av att samhället behöver&lt;br&gt;försäkra sig om ett visst yrkeskunnande eller om vilja och förmåga hos&lt;br&gt;den som vill driva den aktuella verksamheten att fullgöra skyldigheterna&lt;br&gt;mot det allmänna. Det kan - som är fallet exempelvis i fråga om&lt;br&gt;yrkestrafik - finnas skäl att genom ett tillståndskrav söka få garantier för&lt;br&gt;att gällande säkerhetskrav kommer att uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa skäl gör sig i viss utsträckning gällande också på postområdet.&lt;br&gt;Här är vikten av att skyddet för brevhemligheten och övriga integritets-&lt;br&gt;intressen iakttas särskilt framträdande. Dessa intressen skyddas i stor&lt;br&gt;utsträckning redan i dag av bestämmelser i bl.a. sekretesslagen och&lt;br&gt;brottsbalken. Om bestämmelserna byggs ut, så att de omfattar alla som&lt;br&gt;i sin verksamhet befordrar förtroliga försändelser, bör detta ge goda&lt;br&gt;garantier för att skyddet för den personliga integriteten upprätthålls.&lt;br&gt;Skyddet torde knappast vara beroende av att ett tillståndssystem införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat tänkbart skäl för ett tillståndssystem, som också berörs i&lt;br&gt;Postlagsutredningens direktiv, är att den tillståndsprövande myndigheten&lt;br&gt;skulle kunna förena ett tillstånd med vissa villkor, t.ex. en skyldighet för&lt;br&gt;tillståndshavaren att tillgodose olika sociala och regionala intressen på&lt;br&gt;postområdet. Som tidigare angetts anser regeringen detta inte vara något&lt;br&gt;bärande skäl att för närvarande införa ett krav på tillstånd, eftersom det&lt;br&gt;inte kan förväntas uppstå särskilt många postbefordringsföretag som är&lt;br&gt;beredda att åta sig en mera omfattande postservice. Det ringa antalet&lt;br&gt;förväntade brevbefordringsföretag talar tvärtom mot att införa ett&lt;br&gt;tillståndssystem. Postverket - eller Posten AB - torde även i framtiden&lt;br&gt;komma att inta en dominerande ställning. Det framstår inte som&lt;br&gt;meningsfullt att underkasta detta företag en tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet viktigt att kunna förebygga uppkomsten av oseriös&lt;br&gt;verksamhet liksom att i efterhand kunna ingripa mot konstaterade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missförhållanden. Detta torde enligt regeringens mening kunna uppnås&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även utan ett krav på tillstånd, nämligen genom att låta postverksamheten Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;i landet stå under tillsyn av en statlig myndighet. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;kan ges möjlighet att ingripa om någon bedriver postverksamhet på ett&lt;br&gt;sätt som inte är godtagbart. Man kan på det sättet åstadkomma en&lt;br&gt;ordning som är i stort sett likvärdig med ett tillståndssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagsutredningen har med hänsyn till vad som sagts tidigare&lt;br&gt;föreslagit att man avstår från att införa ett tillståndskrav på postområdet&lt;br&gt;och i stället nöjer sig med en tillsynsverksamhet. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning i dessa avseenden, men anser däremot i likhet&lt;br&gt;med flertalet remissinstanser att tillsynsmyndigheten behöver ha ett&lt;br&gt;instrument för att få reda på vilka företag som verkar på marknaden. Av&lt;br&gt;detta skäl föreslår regeringen att företag som bedriver postverksamhet&lt;br&gt;skall vara skyldiga att anmäla sig till tillsynsmyndigheten innan de sätter&lt;br&gt;i gång verksamheten. I samband med att anmälan registreras kan före-&lt;br&gt;taget informeras om vilka krav samhället ställer enligt postlagen och en-&lt;br&gt;ligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vilket slag av verksamhet som bör ställas under tillsyn.&lt;br&gt;I den av regeringen föreslagna postlagen ställs vissa krav på postverk-&lt;br&gt;samhet som innefattar befordran av brev eftersom brev allmänt sett anses&lt;br&gt;vara särskilt skyddsvärda från integritetssynpunkt. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;den som i postverksamhet fått del av uppgifter som angår särskild&lt;br&gt;brevförsändelse åläggas tystnadsplikt. Vidare skall brev i verksamheten&lt;br&gt;som är obeställbara enligt förslaget lämnas till tillsynsmyndigheten för&lt;br&gt;vidare hantering där. Klart är således att brevbefordran skall stå under&lt;br&gt;tillsyn av en tillsynsmyndighet. Frågan är om även paketbefordran bör&lt;br&gt;ställas under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förmån för att ställa paketbefordringen under tillsyn talar bl.a. det&lt;br&gt;allmänna intresset av att paket befordras på ett tillförlitligt sätt. Vidare&lt;br&gt;kan paket - om än i långt mindre utsträckning än brev - innehålla&lt;br&gt;meddelanden av persontig och förtrolig karaktär. Det finns alltså i viss&lt;br&gt;mån integritetsskyddsintressen som gör sig gällande också på paketom-&lt;br&gt;rådet. Det kan i sammanhanget nämnas att den nuvarande lagstiftningen&lt;br&gt;om obeställbara postförsändelser omfattar både brev och paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid flera skäl som talar mot att paketbefordringen&lt;br&gt;ställs under tillsyn. Paketmarknaden har hittills varit praktiskt taget&lt;br&gt;oreglerad. Det är en allmän uppfattning att paketbefordringen hittills har&lt;br&gt;fungerat tillfredsställande och att den även i framtiden bör lämnas&lt;br&gt;oreglerad så långt som möjligt. Det finns inte heller anledning att i detta&lt;br&gt;avseende särbehandla sådan paketbefordran som sker inom ramen för&lt;br&gt;postverksamhet från annan paketbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför mot att ställa paketbefordringen under&lt;br&gt;tillsyn. Regeringen föreslår således att tillsynen får omfatta endast sådan&lt;br&gt;postverksamhet som avser brevbefordran. (Tillsynsverksamheten beskrivs&lt;br&gt;närmare under avsnitt 6.12.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken innebörd begreppen postverksamhet och brev bör ha i den nya&lt;br&gt;lagen utvecklas närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagen bör innehålla en allmänt hållen bestämmelse om att all&lt;br&gt;postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser rimliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på tillförlitlighet. Denna bestämmelse gäller således såväl brev som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paket. Eftersom brevbefordran skall stå under tillsyn av tillsynsmyndig- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;heten innebär bestämmelsen när det gäller brev även en viss hållpunkt for&lt;br&gt;tillsynen. Ett rimligt krav på tillförlitlighet kan exempelvis vara att&lt;br&gt;postbefordringsföretaget har sådan kontroll över de postförsändelser som&lt;br&gt;anförtrotts företaget för befordran att riskerna i möjligaste mån eli-&lt;br&gt;mineras för att obehöriga får tillgång till dem eller att de blir förstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under hanteringen eller av yttre påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller brevbefordran sägs vidare att postverksamhet skall&lt;br&gt;bedrivas så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga&lt;br&gt;integritet upprätthålls. Att se till att denna bestämmelse efterlevs är&lt;br&gt;likaledes en uppgift för tillsynsmyndigheten. Beträffande integritets-&lt;br&gt;skyddet hänvisas bl.a. till bestämmelserna om tystnadsplikt i postverk-&lt;br&gt;samhet och om obeställbara försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.4 Integritetsskyddet i postbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Nuvarande ordning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är vaije medborgare skyddad gentemot&lt;br&gt;det allmänna mot bl.a. undersökning av brev eller annan förtrolig&lt;br&gt;försändelse. Enligt motiven (prop. 1975/76:209 s.147 f) omfattar skyddet&lt;br&gt;för förtrolig kommunikation meddelanden som sänds med post eller på&lt;br&gt;annat sätt som brev, telegram, bandinspelning osv. Fotografering av&lt;br&gt;skriftliga handlingar är exempel på sådana upptagningar som avses i&lt;br&gt;bestämmelsen. Också genomlysning av brev så att de kan läsas räknas&lt;br&gt;som upptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet for förtrolig kommunikation kan enligt 2 kap. 12 § regerings-&lt;br&gt;formen begränsas genom lag. Begränsning får enligt paragrafens andra&lt;br&gt;stycke göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt&lt;br&gt;med hänsyn till det ändamål som föranlett den och inte heller sträcka sig&lt;br&gt;så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av&lt;br&gt;folkstyrelsens grundvalar. Begränsning kan t.ex. ske med hänsyn till&lt;br&gt;beivrandet av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 8 § brottsbalken sägs att den som olovligen bereder sig tillgång&lt;br&gt;till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar&lt;br&gt;som postförsändelse eller telemeddelande, döms för brytande av post-&lt;br&gt;eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom en lagändring (1993:601)&lt;br&gt;den 1 juli 1993 i samband med tillkomsten av telelagen (1993:597).&lt;br&gt;Ändringen berörde dock även postområdet. Numera ges postförsändelser&lt;br&gt;ett skydd i brottsbalken oavsett om de befordras i enskild eller allmän&lt;br&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att gärningen är straffbar är att gärningen utförs Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;olovligen. Gärningen är lovlig under vissa förutsättningar, t.ex. genom&lt;br&gt;samtycke från den som äger förfoga över meddelandet. Den är också i&lt;br&gt;vissa fall lovlig även utan samtycke. Utanför det straffbara området faller&lt;br&gt;t.ex. beslag av brev som sker i enlighet med reglerna i 27 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken eller annan tvångsmedelslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”bereder sig tillgång till&amp;quot; innefattar inte krav på att gärnings-&lt;br&gt;mannen tar del av meddelandets innehåll. Det räcker om han tillgriper&lt;br&gt;handlingen. Gämingsbeskrivningen omfattar således både sådana fall då&lt;br&gt;ett brev eller annat meddelande definitivt avhändes adressaten och fall då&lt;br&gt;gärningsmannen tar del av meddelandet och därefter vidarebefordrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 9 § brottsbalken kan en person dömas för intrång i förvar&lt;br&gt;om han, utan att 8 § är tillämplig, olovligen bryter brev eller telegram&lt;br&gt;eller annars bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller&lt;br&gt;under lås eller eljest tillslutet. Påföljden är även här böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 3 § brottsbalken anges att den som röjer uppgift, som han är&lt;br&gt;skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt&lt;br&gt;förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller&lt;br&gt;annan författning, eller som olovligen utnyttjar sådan hemlighet, döms -&lt;br&gt;om gärningen inte eljest är särskilt belagd med straff - för brott mot&lt;br&gt;tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Vid gärning som begås&lt;br&gt;av oaktsamhet är påföljden böter. I ringa fall av oaktsamhet döms inte till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningen lämnade i december 1992 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1992:110) Information och den nya informationsteknologin - straff- och&lt;br&gt;processrättsliga frågor m.m. I betänkandet föreslås bl.a. att 4 kap. 8, 9&lt;br&gt;och 9 a §§ brottsbalken skall ersättas av en ny 8 §. Enligt första stycket&lt;br&gt;i den nya paragrafen skall den som olovligen tar del av, tillgriper eller&lt;br&gt;upptar handling som förvaras inlåst eller annars tillslutet eller som är&lt;br&gt;under befordran genom ett befordringsföretag dömas för informations-&lt;br&gt;intrång till böter eller fängelse i högst två år. Samtidigt föreslås att&lt;br&gt;bestämmelsen om straff för dataintrång i 21 § datalagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med termen befordringsföretag avses enligt Datastraffrättsutredningen&lt;br&gt;ett företag med en verksamhet vars ändamål är yrkesmässig förmedling&lt;br&gt;av information som andra lämnat för distribution. Ändamålet skall&lt;br&gt;framgå av t.ex. stadgar och andra dokument, där verksamhetens&lt;br&gt;inriktning anges. Verksamheten skall ha en sådan omfattning och&lt;br&gt;inriktning att det inte i realiteten väsentligen är fråga om distribution&lt;br&gt;inom t.ex. ett större företag eller en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningens betänkande har remissbehandlats och är&lt;br&gt;under övervägande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 8 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess&lt;br&gt;inom Postverket för uppgift som angår särskild postförsändelse. Om&lt;br&gt;sekretess inte följer av någon annan bestämmelse får dock sådan uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare. Sekretess Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;gäller inom Postverket även för uppgift om enskilds förbindelse med&lt;br&gt;postgirorörelsen eller bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 8 § tredje stycket regleras sekretessen i övrigt inom allmän&lt;br&gt;samfärdsel. Sekretess gäller hos Postverket och annan myndighet som&lt;br&gt;handhar allmän samfärdsel för uppgift som angår enskilds förbindelse&lt;br&gt;med samfärdselverksamheten och som inte regleras tidigare i paragrafen,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider&lt;br&gt;skada eller men. Sekretessen hos Postverket för uppgift om enskilds&lt;br&gt;adress gäller dock endast om det kan antas att röjande av uppgiften skulle&lt;br&gt;medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om begränsningar i&lt;br&gt;sekretessen och om förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 2 § tredje stycket hindrar sekretessen inte att en uppgift&lt;br&gt;om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en&lt;br&gt;myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 2 § fjärde stycket hindrar sekretessen inte heller att&lt;br&gt;uppgift som rör misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet,&lt;br&gt;polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet,&lt;br&gt;om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas leda till annan&lt;br&gt;påföljd än böter. Beträffande uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;9 kap. 8 § första stycket gäller vad som nyss sagts endast såvitt avser&lt;br&gt;misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i två år (14 kap. 2 § femte stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § datalagen (1973:289) får en personuppgift som ingår i&lt;br&gt;personregister inte lämnas ut, om det finns anledning anta att uppgiften&lt;br&gt;skall användas for automatisk databehandling i strid med lagen. Vidare&lt;br&gt;sägs i bestämmelsen att sekretesslagen i stället skall tillämpas i det&lt;br&gt;allmännas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgift avses i datalagen upplysning som avser enskild&lt;br&gt;person. För att fråga skall vara om ett personregister skall en person-&lt;br&gt;uppgift kunna hänföras till den som avses med uppgiften. En adress-&lt;br&gt;uppgift i ett register är ett exempel på en uppgift som kan hänföras till&lt;br&gt;en viss person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet för enskilda rättssubjekt som håller personregister att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter ur registret finns inte. Däremot skall en prövning&lt;br&gt;enligt 11 § göras, om den som håller ett register avser att lämna ut en&lt;br&gt;personuppgift. Någon möjlighet att överklaga ett sådant beslut finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § datalagen finns en bestämmelse om tystnadsplikt för registeran-&lt;br&gt;svarig och annan i enskild verksamhet som tagit befattning med&lt;br&gt;personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om bl.a. beslag och&lt;br&gt;hemlig telefonavlyssning, vilka innebär en inskränkning i integritets-&lt;br&gt;skyddet. Regleringen har genom en lagändring (1993:602) i samband&lt;br&gt;med tillkomsten av telelagen (1993:597) den 1 juli 1993 gjorts tillämplig&lt;br&gt;på försändelser hos alla post- eller telebefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningen har i betänkandet SOU 1992:110 föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än mer långtgående ändringar i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges att brev, telegram eller annan försändelse, som finns hos&lt;br&gt;ett post- eller telebefordringsföretag, får tas i beslag endast om det för&lt;br&gt;brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver och försändelsen hade&lt;br&gt;kunnat tas i beslag hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § regleras befogenheten att göra beslag i olika fåll. Föremål som&lt;br&gt;påträffas får, utöver i fall då någon med laga rätt använder tvångsmedel,&lt;br&gt;tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara&lt;br&gt;i dröjsmål får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om&lt;br&gt;det inte är fråga om en försändelse som finns hos ett post- eller&lt;br&gt;telebefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § anges att, om en försändelse som kan tas i beslag kan förväntas&lt;br&gt;komma in till ett befordringsföretag, rätten får förordna att den skall&lt;br&gt;hållas kvar när den kommer in till befordringsföretaget till dess frågan&lt;br&gt;om beslag har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § finns regler om hur öppnande av beslagtaget brev eller annan&lt;br&gt;tillsluten handling och undersökning av bl.a. beslagtagna post- och&lt;br&gt;telegrafförsändelser får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1990:291) om obeställbara postförsändelser regleras&lt;br&gt;Postverkets rätt att i vissa situationer öppna brev som är obeställbara dvs.&lt;br&gt;inte kan delas ut till adressaten eller återställas till avsändaren samt&lt;br&gt;sådana som är ofrankerade eller otillräckligt franke rade. En närmare&lt;br&gt;redogörelse för lagens bestämmelser finns i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl. innehåller vissa begräns-&lt;br&gt;ningar i rätten för de i lagarna angivna personerna att ta emot och skicka&lt;br&gt;bl.a. brev. Brev får dock sändas till bl.a. svenska myndigheter utan&lt;br&gt;någon kontroll. Från denna regel undantas brev till Postverket. Skälet till&lt;br&gt;att Postverket undantas är att det har ansetts önskvärt att postanvisningar&lt;br&gt;o.d. som skickas till Postgirot skall kunna kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll innehåller i 20 § bl.a.&lt;br&gt;bestämmelser om att polismyndighet i vissa fall kan få tillstånd att&lt;br&gt;närmare undersöka, öppna eller granska post- eller telegrafförsändelser,&lt;br&gt;brev, andra slutna handlingar eller paket som har ställts till eller avsänts&lt;br&gt;från utlänning och som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning eller som finns hos ett befordringsföretag. I samma&lt;br&gt;paragraf sägs att rätten kan förordna att en försändelse, som avses i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndet och som ankommer till ett befordringsföretag, skall hållas kvar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till dess den har undersökts närmare, öppnats eller granskats. Lagrummet Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;har genom en den 1 juli 1993 genomförd lagändring (1993:612) gjorts&lt;br&gt;tillämpligt på postförsändelser hos vaije postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Integritetsfrågans behandling i det internationella samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om integritetsskydd är och har varit central i flera olika inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang, bl.a. inom FN, Europarådet och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FN:s universella förklaring om de mänskliga rättigheterna anges att&lt;br&gt;envar är skyddad mot godtyckliga ingripanden i fråga om bl.a. korre-&lt;br&gt;spondens. Alla har rätt att utan ingripanden söka, motta och sprida&lt;br&gt;upplysningar och tankar genom vaije slags uttrycksmedel utan hänsyn till&lt;br&gt;gränser (artikel 12 och 19). En motsvarande reglering finns i 1966 års&lt;br&gt;FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 14 och&lt;br&gt;19) samt i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8 och 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har den 15 oktober 1992 lagt fram ett förslag till&lt;br&gt;direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om&lt;br&gt;det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 En ny reglering av integritetsskyddet på postområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt i enskild postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Bestämmelser om tystnadsplikt i enskild&lt;br&gt;postverksamhet för uppgift som rör särskild brevförsändelse liksom&lt;br&gt;för annan uppgift som rör enskild persons förbindelse med verksam-&lt;br&gt;heten när det gäller befordran av brev införs i postlagen. Tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller såväl innehållet i brevet som annan uppgift som angår&lt;br&gt;detta. I förhållande till avsändaren eller mottagaren av ett brev&lt;br&gt;gäller tystnadsplikten dock bara när uppgiften hänför sig till att&lt;br&gt;åtgärd med stöd av 27 kap. 9 § rättegångsbalken vidtagits. Förslaget&lt;br&gt;motsvarar sekretesslagens bestämmelser om sekretess för uppgifter&lt;br&gt;som rör postförsändelser inom Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om enskild persons adress gäller tystnadsplikten bara&lt;br&gt;om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att&lt;br&gt;någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten för uppgift som angår särskild brevförsändelse&lt;br&gt;ges företräde framför principen om meddelarfrihet, vilket uppnås&lt;br&gt;genom ett tillägg i 16 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för den tystnadsplikt som gäller för uppgifter som hänför&lt;br&gt;sig till att kvarhållande och beslag enligt förordnande med stöd av&lt;br&gt;27 kap. 9 § rättegångsbalken vidtagits införs en begränsning i&lt;br&gt;meddelarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om myndigheters behov av vissa uppgifter för delgivning&lt;br&gt;enligt delgivningslagen (1970:428) samt i fråga om brottsutredande&lt;br&gt;myndigheters behov av uppgifter som angår misstanke om brott och&lt;br&gt;som omfattas av tystnadsplikten införs i postlagen bestämmelser som&lt;br&gt;i huvudsak motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Prövningen av om en uppgift skall lämnas ut skall&lt;br&gt;dock i samtliga fall göras av den begärande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen införs också en bestämmelse som klargör förhållandet&lt;br&gt;mellan bestämmelserna i datalagen (1973:289) om personuppgifter&lt;br&gt;i personregister och bestämmelserna om tystnadsplikt i postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. skall de&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som gäller för brev till Postverket tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I huvudlinjerna stämmer förslaget överens med&lt;br&gt;regeringens, dock att kretsen av personer som omfattas av tystnadsplikten&lt;br&gt;enligt utredningens förslag begränsats till dem som till följd av an-&lt;br&gt;ställning eller liknande anknytning till postverksamhet tagit befattning&lt;br&gt;med brev som befordrats i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innehåller inte heller någon bestämmelse om&lt;br&gt;tystnadspliktens företräde framför meddelarfriheten eller begränsningar&lt;br&gt;i densamma för delgivnings- och brottsutredningsändamål (se betänkandet&lt;br&gt;s. 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren, överåklagaren i Stockholm och Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg menar att bestämmelsen har fått en alltför snäv&lt;br&gt;utformning. På ett postkontor kan det finnas flera personer som kan ha&lt;br&gt;kännedom om att viss post kvarhålles utan att dessa personer &amp;quot;tagit&lt;br&gt;befattning med&amp;quot; brevet. Personkretsen som omfattas av bestämmelsen om&lt;br&gt;tystnadsplikt bör därför utvidgas så att den omfattar alla som deltar i eller&lt;br&gt;har deltagit i verksamheten och därvid har fått kännedom om uppgiften.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg har framfört synpunkter på att utredningens&lt;br&gt;förslag bör kompletteras i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag gäller sekretess enligt sekretess-&lt;br&gt;lagen för uppgifter hos Postverket och andra myndigheter som handhar&lt;br&gt;allmän samfärdsel. När det är fråga om uppgifter som angår särskilda&lt;br&gt;postförsändelser pekas Postverket ut som det organ hos vilket sekretess&lt;br&gt;gäller. Sekretess gäller vidare hos Postverket för uppgifter beträffande&lt;br&gt;enskilds förbindelse med postgirorörelsen eller bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postverksamhet som utförs av privaträttsliga subjekt finns i dag inte&lt;br&gt;något skydd för den enskilde motsvarande det som gäller i Postverkets&lt;br&gt;verksamhet. Det råder allmän enighet om att innehållet i meddelanden&lt;br&gt;som befordras som brev liksom andra uppgifter som rör breven har ett&lt;br&gt;från integritetssynpunkt högt skyddsvärde oavsett vilket företag som&lt;br&gt;hanterar försändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är därvid att uppgifter som finns hos enskilda företag&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet i princip inte är offentliga, men att å andra&lt;br&gt;sidan sådana uppgifter också kan lämnas ut om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;lag. En ny reglering måste därför bygga på bestämmelser om tystnads-&lt;br&gt;plikt i stället för på bestämmelser om inskränkningar i offentlighets-&lt;br&gt;principen. Förslaget avser att så långt som möjligt tillgodose samma&lt;br&gt;skyddsintressen som den nuvarande regleringen i sekretesslagen med de&lt;br&gt;begränsningar i sekretessen som föreskrivs i främst 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen för vissa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig skillnad mellan den föreslagna bestämmelsen i postlagen&lt;br&gt;och den aktuella bestämmelsen i sekretesslagen är att postlagens&lt;br&gt;bestämmelse endast tar sikte på meddelanden som befordras som brev&lt;br&gt;eller med brev jämställda försändelser (vad som avses med brev framgår&lt;br&gt;av 3 § postlagen och specialmotiveringen till detta lagrum). Förvisso kan&lt;br&gt;även paket innehålla meddelanden, men det har ansetts olämpligt att i&lt;br&gt;detta avseende särbehandla sådana paket som befordras inom ramen för&lt;br&gt;postverksamhet från annan paketbefordran (se närmare därom avsnitt&lt;br&gt;6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utformningen av lagbestämmelsen ansluter sig regeringen&lt;br&gt;till den uppfattning som framförts av Riksåklagaren m.fl., dvs. att det&lt;br&gt;inte finns anledning att begränsa tystnadsplikten till dem i verksamheten&lt;br&gt;som tagit befattning med ett brev. Tystnadsplikten bör gälla för alla dem&lt;br&gt;som till följd av sin anställning eller motsvarande anknytning till&lt;br&gt;postverksamhet deltagit i verksamheten och därigenom fått tillgång till&lt;br&gt;brev som befordras i verksamheten. Såväl innehållet i breven som de&lt;br&gt;kommunicerande parternas identitet bör omfattas av tystnadsplikten. Den&lt;br&gt;bör dock inte gälla i förhållande till brevens avsändare eller mottagare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten begränsas av ett obehörighetsrekvisit. Om tystnadsplikten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterges av den enskilde eller om det av föreskrifter följer att uppgifter Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;skall lämnas ut, skall en sådan gärning således inte anses brottslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt, motsvarande den som i dag gäller för Postverket enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 § sekretesslagen, bör gälla i enskild postverksamhet för&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till att kvarhållande och beslag enligt förord-&lt;br&gt;nande med stöd av 27 kap. 9 § rättegångsbalken vidtagits. Sekretessen&lt;br&gt;gäller såväl det förhållandet att tvångsmedel förekommit som de uppgifter&lt;br&gt;som angår det särskilda ärendet. I detta fall skall sekretessen även gälla&lt;br&gt;i förhållande till avsändaren och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt 9 kap. 8 § sekretesslagen bör tystnadsplikt gälla i fråga&lt;br&gt;om uppgifter beträffande enskildas adresser om det kan antas att röjande&lt;br&gt;av uppgifterna skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp&lt;br&gt;eller annat allvarligt men. Är så inte fallet kan adressuppgifter lämnas ut&lt;br&gt;enligt postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Kammarrätten i Göteborg har påpekat behöver bestämmelsen&lt;br&gt;om tystnadsplikt i den version som föreslagits av utredningen komplet-&lt;br&gt;teras när det gäller såväl en bestämmelse om tystnadspliktens företräde&lt;br&gt;framför meddelarfriheten som när det gäller myndigheters behov i vissa&lt;br&gt;fall av att få uppgifter för delgivningsändamål och brottsutredning.&lt;br&gt;Ändringar i de angivna hänseendena medför även att tystnadsplikten i&lt;br&gt;enskild postverksamhet i allt väsentligt motsvarar den nuvarande&lt;br&gt;postsekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postsekretessen enligt 9 kap. 8 § första stycket sekretesslagen har enligt&lt;br&gt;16 kap. 1 § samma lag företräde framför principen om meddelarfrihet.&lt;br&gt;Regeringen anser att även den i postlagen föreslagna tystnadsplikten i&lt;br&gt;enskild postverksamhet för uppgift som rör särskild brevförsändelse&lt;br&gt;liksom för uppgift som hänför sig till att åtgärd enligt 27 kap. 9 § RB&lt;br&gt;företagits på motsvarande sätt bör undantas från meddelarfriheten. Detta&lt;br&gt;föranleder ett tillägg i 16 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om myndigheters behov av vissa uppgifter om enskild för&lt;br&gt;delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) samt i fråga om brottsut-&lt;br&gt;redande myndigheters behov av uppgifter som rör misstanke om brott&lt;br&gt;och som omfattas av tystnadsplikten införs i postlagen bestämmelser som&lt;br&gt;i huvudsak motsvarar de nuvarande bestämmelserna i sekretesslagen.&lt;br&gt;Prövningen av om en uppgift skall lämnas ut skall dock i samtliga fall&lt;br&gt;göras av den begärande myndigheten. Utlämnandet sker då under&lt;br&gt;myndighetsansvar och kan bli föremål för kontroll av det allmänna. Det&lt;br&gt;är enligt regeringens mening inte lämpligt att genom lag överlämna denna&lt;br&gt;uppgift som innefattar myndighetsutövning och som berör intresset for&lt;br&gt;enskildas personliga integritet i förhållande till det allmännas intresse att&lt;br&gt;utreda och beivra brott, till enskilda postbefordringsföretag. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att prövningen av om skyddade uppgifter skall utlämnas&lt;br&gt;alltid bör göras av den myndighet som begär sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att Postverket bolagiseras bör de bestämmelser i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § sekretesslagen som tar sikte på verket mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i 27 kap. rättegångsbalken om kvarhållande och beslag är&lt;br&gt;redan i dag utformad så att effektiva tvångsmedel skall kunna tillgripas&lt;br&gt;oavsett om det gäller försändelser hos enskilda eller allmänna postbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ford ringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare angivna undantagen i lagen (1974:203) om kriminalvård i Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;anstalt och lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna&lt;br&gt;m.fl. angående brev till Postverket bör slopas i och med att Postverket&lt;br&gt;upphör att vara myndighet. Då kommer respektive lags bestämmelser om&lt;br&gt;begränsningar i rätten att ta emot och skicka brev att gälla för brev till&lt;br&gt;och från postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insyn i Posten AB:s verksamhet till den del den innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning mot enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Offentlighetsprincipen görs tillämplig på&lt;br&gt;verksamhet hos Posten AB som innefattar myndighetsutövning&lt;br&gt;genom ett tillägg i bilagan till sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I och med att Postverket bolagiseras&lt;br&gt;blir tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;inte längre tillämpliga på verksamheten. Allmänheten kommer alltså inte&lt;br&gt;att, mot Posten AB:s vilja, kunna få tillgång till handlingar beträffande&lt;br&gt;sådan verksamhet som innefattar myndighetsutövning mot enskilda som&lt;br&gt;det statliga postbolaget föreslås få hand om även efter bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av regeringen (prop. 1986/87:151) beslutades en utvidgning&lt;br&gt;av offentlighetsprincipens tillämpning utanför myndighetsområdet till att&lt;br&gt;även omfatta enskilda organ som handhar myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda. En ny regel infördes i 1 kap. 8 § sekretesslagen med den&lt;br&gt;innebörden att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att&lt;br&gt;ta del av handlingar hos myndighet också skulle gälla handlingar hos de&lt;br&gt;organ som upptas i en bilaga till lagen, i den mån handlingarna hör till&lt;br&gt;den verksamhet som nämns där. De i bilagan angivna organen skall&lt;br&gt;jämställas med myndigheter vid tillämpningen av sekretesslagen. Som&lt;br&gt;skäl for ändringen anförs i propositionen att handlingsoffentligheten har&lt;br&gt;till huvudsyfte att utgöra en garanti för rättssäkerhet och for effektivitet&lt;br&gt;i förvaltningen. Vidare sägs att intresset av insyn i offentlig verksamhet&lt;br&gt;gör sig gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som valts för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Postverkets uppgift som röstmottagare vid allmänna val&lt;br&gt;(se avsnitt 6.8.1) gör sig allmänhetens intresse av insyn särskilt starkt&lt;br&gt;gällande. Även när det gäller särskild postdelgivning (se avsnitt 6.8.2),&lt;br&gt;tullmedverkan (se avsnitt 6.9), medverkan vid utlämnande av körkort (se&lt;br&gt;avsnitt 6.8.3) och handläggning av flyttningsanmälningar (se avsnitt&lt;br&gt;6.8.4) kan det finnas intresse av insyn. Det finns därför enligt regering-&lt;br&gt;ens mening skäl att göra handlingsoffentligheten tillämplig hos det&lt;br&gt;statliga postbolaget för dessa delar av bolagets verksamhet. Detta sker&lt;br&gt;genom att man i bilagan till sekretesslagen räknar upp den verksamhet&lt;br&gt;hos postbolaget som skall omfattas av denna. I den mån det finns behov&lt;br&gt;av att begränsa insynen i något avseende sker det genom de regler i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen som i dag skyddar motsvarande uppgifter i Postverkets Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess i det allmännas verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretesslagens bestämmelser om skydd för&lt;br&gt;uppgifter som angår särskilda postförsändelser kvarstår med en&lt;br&gt;sådan ändring av bestämmelserna i 9 kap. 8 § att tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet för den sekretess som i dag gäller inom Postverket i stället&lt;br&gt;kommer att gälla dels hos tillsynsmyndigheten på postområdet, dels&lt;br&gt;hos annan myndighet i den mån där bedrivs postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för uppgift om enskilds adress hos myndighet som&lt;br&gt;bedriver postverksamhet gäller endast om det kan antas att röjande&lt;br&gt;av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för fara eller&lt;br&gt;allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 8 § första stycket sekretesslagen som&lt;br&gt;tar sikte på Postverket mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen införs en upplysning om att bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen gäller i det allmännas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens när det gäller&lt;br&gt;sekretess för uppgift som angår särskild postförsändelse hos den&lt;br&gt;myndighet som har att utöva tillsyn över postverksamhet. Ändringen&lt;br&gt;motiveras av att det är tillsynsmyndigheten som i samband med&lt;br&gt;Postverkets bolagisering föreslås överta hanteringen av obeställbara&lt;br&gt;brevförsändelser (se betänkandet s. 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg har påpekat att det inte&lt;br&gt;torde vara uteslutet att postverksamhet även i framtiden kan komma att&lt;br&gt;åtminstone delvis bedrivas i offentligrättsliga former. I övrigt lämnas&lt;br&gt;förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns anledning att överväga om&lt;br&gt;det behövs ett särskilt sekretesskydd i tillsynsmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;och om detta i så fall kräver ändring i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten kommer att fungera som tillsynsmyndighet över brev-&lt;br&gt;befordran. Härvid kommer myndigheten att få tillgång till allehanda&lt;br&gt;uppgifter inom postbefordringsfÖretagen. I bl.a. stadig tillsynsverksamhet&lt;br&gt;med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller närings-&lt;br&gt;livet i övrigt gäller enligt 8 kap. 6 § sekretess i den utsträckning&lt;br&gt;regeringen föreskriver. Paragrafen ger i sig inte upphov till sekretess&lt;br&gt;utan den förutsätter att regeringen föreskriver om sekretess. Regeringen&lt;br&gt;har med stöd av paragrafen meddelat föreskrifter om sekretess i sekre-&lt;br&gt;tessförordningen. Avsikten är att tillsynsmyndigheten på postområdet&lt;br&gt;skall omfattas av denna sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten kommer att få direkt kontakt med postförsändelser&lt;br&gt;även utanför själva tillsynsarbetet, exempelvis i samband med hante-&lt;br&gt;ringen av obeställbara brevförsändelser. Vid denna hantering blir det ofta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuellt att öppna tillslutna brevförsändelser. Denna hantering, som är Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;mycket känslig från integritetssynpunkt, torde inte kunna omfattas av den&lt;br&gt;sekretess som följer av 8 kap. 6 § sekretesslagen och sekretess-&lt;br&gt;förordningen. Enligt nuvarande regler i sekretesslagen gäller absolut&lt;br&gt;sekretess inom Postverket för uppgift som angår särskild postförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skydd bör gälla för sådan uppgift hos tillsynsmyndigheten. En&lt;br&gt;ändring i 9 kap. 8 § första stycket sekretesslagen är därför nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det internationella samarbetet kan det uppstå situationer,&lt;br&gt;exempelvis vid konventionsförhandlingar, när det finns anledning att&lt;br&gt;sekretessbelägga en uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan&lt;br&gt;stat, mellanfolklig organisation, myndighet m.m. Enligt 2 kap. 1 § 2 st&lt;br&gt;sekretesslagen gäller sekretess hos myndighet för de nämnda uppgifterna,&lt;br&gt;om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på&lt;br&gt;annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Behovet av sekretesskydd är&lt;br&gt;således tillgodosett på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynsmyndighetens funktionsansvar för totalförsvarets&lt;br&gt;behov av postbefordran finns erforderligt sekretesskydd i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Där stadgas att sekretess gäller för uppgift som angår&lt;br&gt;verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan&lt;br&gt;förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret,&lt;br&gt;om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar&lt;br&gt;fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framtid med konkurrens på postområdet kan det mycket väl&lt;br&gt;förekomma att även myndigheter i viss utsträckning kommer att bedriva&lt;br&gt;postverksamhet vid sidan av den egentliga verksamheten. Ändringen i 9&lt;br&gt;kap. 8 § första stycket sekretesslagen bör därför, såsom påpekats av&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, göras så att absolut sekretess kommer att gälla&lt;br&gt;for uppgift som angår särskild postförsändelse även hos annan myndig-&lt;br&gt;het, i den mån där bedrivs postverksamhet. Tredje stycket ändras så att&lt;br&gt;sekretessen hos sådan myndighet för uppgift om enskilds adress gäller&lt;br&gt;endast om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för&lt;br&gt;att någon utsätts för fara eller allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5 Obeställbara försändelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om hantering av obeställbara&lt;br&gt;försändelser överförs till postlagen från lagen (1990:291) om&lt;br&gt;obeställbara postförsändelser, som därmed kan upphöra att gälla.&lt;br&gt;Bestämmelserna kommer härigenom att gälla för alla postbeford-&lt;br&gt;ringsföretag. Bestämmelserna begränsas dock till att endast gälla&lt;br&gt;brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ansvar för hanteringen av obeställbara&lt;br&gt;brev. Det är endast där som obeställbara brev får öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot ut- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;redningens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Öppnandet av obeställbara för-&lt;br&gt;sändelser hos Postverket regleras i lagen (1990:291) om obeställbara&lt;br&gt;postförsändelser. En postförsändelse är enligt lagen obeställbar om den&lt;br&gt;inte kan delas ut till adressaten, om den är ofranke rad eller otillräckligt&lt;br&gt;frankerad och adressaten inte löser ut den eller om den har återsänts till&lt;br&gt;Postverket av en utländsk postförvaltning. En försändelse som är&lt;br&gt;obeställbar skall i första hand re tumeras till avsändaren. Om en tillsluten&lt;br&gt;försändelse som är obeställbar saknar uppgift om avsändare får den&lt;br&gt;öppnas av Postverket. En öppnad försändelse får inte undersökas närmare&lt;br&gt;än vad som behövs för att den skall kunna återsändas till avsändaren eller&lt;br&gt;i förekommande fåll delas ut till adressaten. Tillslutna försändelser skall&lt;br&gt;öppnas vid en särskild enhet hos Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppnade försändelser som fortfarande är obeställbara skall förvaras hos&lt;br&gt;Postverket. Förvaringstidens längd bestäms av verket. Innehåll som är&lt;br&gt;utsatt för försämring eller består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras. En öppnad&lt;br&gt;försändelse som inte har kunnat lämnas ut tillfaller staten efter för-&lt;br&gt;varingstidens utgång. Skriftliga meddelanden skall då omedelbart&lt;br&gt;förstöras. Annan egendom än pengar och frimärken skall säljas, om det&lt;br&gt;lämpligen kan ske och en försäljning inte kan antas medföra kränkning&lt;br&gt;av någons personliga integritet. I annat fåll skall egendomen förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen finns även en bestämmelse som handlar om postanvisnings-&lt;br&gt;belopp som betalats in till Postverket och som Postverket varken kan&lt;br&gt;förmedla till mottagaren eller återställa till inbetalaren. Dessa tillfaller&lt;br&gt;staten två år efter det att inbetalningen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att Postverkets ensamrätt till brevbefordran upphört&lt;br&gt;och att Postverket står inför en bolagisering gör det nödvändigt att se&lt;br&gt;över lagen om obeställbara postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna övervägas att gå över till ett system som innebär att&lt;br&gt;alla obeställbara försändelser förstörs oöppnade. På det sättet undviker&lt;br&gt;man att innehållet i försändelserna röjs. Öppnande av obeställbara&lt;br&gt;försändelser, som förekommit sedan år 1872, är emellertid ett helt&lt;br&gt;accepterat förfarande. En attitydundersökning som Postverket lät ett&lt;br&gt;oberoende konsultföretag genomföra hösten 1988 ger stöd för denna&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar därför att en ordning som tillåter öppnande av&lt;br&gt;obeställbara försändelser behålls. En situation där obeställbara för-&lt;br&gt;sändelser kan uppkomma i flera postbefordringsföretags verksamhet&lt;br&gt;aktualiserar emellertid frågan vem eller vilka som skall tillåtas att öppna&lt;br&gt;dessa försändelser. Vidare uppstår frågan vilka slag av försändelser som&lt;br&gt;skall omfattas av en reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagen om obeställbara postförsändelser omfåttar såväl&lt;br&gt;brev som paket. Att paket omfattas av lagen är motiverat av att de -&lt;br&gt;liksom brev - kan ha ett integritetskänsligt innehåll. Det är emellertid&lt;br&gt;bara sådana paket som befordras av Postverket som omfattas av lagen.&lt;br&gt;Paket som befordras av andra företag faller utanför, trots att även dessa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paket kan ha ett innehåll som motiverar särskilda regler om öppnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte anledning att efter Postverkets bolagisering särbehandla Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;sådana paket som befordras av Posten AB och andra postbefordringsföre-&lt;br&gt;tag, så att endast paket i dessa företags verksamhet omfattas av reglerna&lt;br&gt;om obeställbara försändelser. En sådan lösning skulle nämligen medföra&lt;br&gt;kännbart ökade kostnader i pakethanteringen för dessa foretag i jäm-&lt;br&gt;förelse med andra foretag som distribuerar paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också beaktas att - till skillnad från vad som gäller för brev -&lt;br&gt;det i allmänhet inte erbjuder så stora svårigheter att spåra avsändaren till&lt;br&gt;ett paket. Den som skickar ett paket måste normalt skriva en följesedel&lt;br&gt;e.d. där avsändaren finns angiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att reglerna om&lt;br&gt;obeställbara postförsändelser i fortsättningen begränsas till att gälla brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om vem som skall ha rätt att öppna&lt;br&gt;obeställbara brev kan man i och för sig tänka sig en ordning som innebär&lt;br&gt;att vaije postbefordringsföretag får öppna de brev som befordrats i&lt;br&gt;företaget och som visar sig vara obeställbara. Även om förutsättningarna&lt;br&gt;för öppnande anges i lag, inger emellertid det angivna systemet vissa&lt;br&gt;betänkligheter från integritetssynpunkt. I en situation där flera brev-&lt;br&gt;befordringsföretag kan tänkas uppträda är det en bättre ordning att låta&lt;br&gt;öppnandet av obeställbara brevförsändelser hanteras av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får överlåtas åt myndigheten att bestämma den närmare organi-&lt;br&gt;sationen för öppnande av obeställbara brevförsändelser, varvid den nu&lt;br&gt;uppbyggda enheten i Kiruna naturligtvis bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i detta sammanhang är hur otillräckligt franke rade&lt;br&gt;respektive obetalda brevförsändelser skall behandlas. I den nu gällande&lt;br&gt;lagen om obeställbara postförsändelser behandlas ofrankerade och&lt;br&gt;otillräckligt frankerade försändelser som adressaten inte löser ut som&lt;br&gt;obeställbara. Ett förfarande där sådana försändelser skickas till en&lt;br&gt;särskild enhet inom tillsynsmyndigheten för att där öppnas och eventuellt&lt;br&gt;återställas till avsändaren är självfallet förenat med kostnader (se därom&lt;br&gt;avsnitt 6.13). Alternativet är att dela ut försändelsen trots att den är&lt;br&gt;ofrankerad eller otillräckligt frankerad och trots att mottagaren vägrar&lt;br&gt;betala en lösenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det överlåtas åt vaije postbefordrings-&lt;br&gt;företag att besluta huruvida ofrankerade eller otillräckligt frankerade&lt;br&gt;försändelser skall delas ut utan lösen eller ej. Om emellertid företaget&lt;br&gt;väljer ett system som innebär krav på lösen och mottagaren vägrar att&lt;br&gt;lösa ut försändelserna, bör dessa liksom i dag anses som obeställbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan hur öppnade brev skall behandlas anser regeringen&lt;br&gt;att samma principer bör gälla som i dag, vilket framgår närmare av&lt;br&gt;specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de nu förordade bestämmelserna om obeställ-&lt;br&gt;bara postförsändelser överförs till posdagen samtidigt som den hit-&lt;br&gt;tillsvarande lagen i detta ämne upphävs. Det finns däremot enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte något behov av att behålla bestämmelsen om de&lt;br&gt;obeställbara postanvisningsbeloppen. Någon motsvarighet till den&lt;br&gt;bestämmelsen föreslås därför inte. I stället kommer vanliga preskriptions- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler att gälla för sådana inbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6 Frimärken, portobetaltbeteckningar m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Frimärken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I gränsöverskridande postbefordran som sker&lt;br&gt;inom ramen för världspostfördragen får endast användas frimärken&lt;br&gt;som har portovärdet angivet i arabiska siffror och beteckningen&lt;br&gt;Sverige. Sådana frimärken får endast ges ut av det postbefordrings-&lt;br&gt;företag som av regeringen godkänts för deltagande i det internatio-&lt;br&gt;nella postsamarbetet. Övriga portobeteckningar skall i gränsöver-&lt;br&gt;skridande postbefordran vara stämplade av, eller med tillstånd av,&lt;br&gt;ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens när det gäller frimärken i det internationella postutbytet, men&lt;br&gt;innehåller inget skydd för portovärdet i kombination med beteckningen&lt;br&gt;Sverige. Vidare saknas föreskrift om användandet av övriga portobeteck-&lt;br&gt;ningar i postutbytet mellan olika länder (se betänkandet s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Postverket anser att det från verkets egen&lt;br&gt;utgångspunkt inte finns anledning att ställa särskilda krav på rätten till&lt;br&gt;frimärksutgivning eftersom frimärkning är en dyr form av betalning som&lt;br&gt;sannolikt inte kommer att utnyttjas av något annat företag på post-&lt;br&gt;marknaden. Spekulation i filatelistiska intressen, som skulle kunna skada&lt;br&gt;Sveriges anseende i postsammanhang, kan vara en orsak till att staten&lt;br&gt;ändå bör förbehålla sig rätten till frimärksutgivning. Sveriges Filatelist-&lt;br&gt;förbund avstyrker att andra än det offentliga organet skall få möjlighet att&lt;br&gt;ge ut frimärken på grund av risken att frimärken kan komma att ges ut&lt;br&gt;för andra syften än för postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I Sverige finns inga föreskrifter&lt;br&gt;som reglerar rätten att ge ut frimärken. Det faktum att Postverket har&lt;br&gt;haft ensamrätt till brevbefordran har inneburit att någon reglering av&lt;br&gt;frimärksutgivning inte har varit nödvändig. Däremot finns i Världspost-&lt;br&gt;konventionen bestämmelser om utgivning av frimärken. I konventionens&lt;br&gt;art. 10 punkt 1 sägs att frimärken som anger betalning av porto får ges ut&lt;br&gt;endast av postförvaltningar (&amp;quot;Postage stamps for denoting payment of&lt;br&gt;postage shall be issued by postal administrations only&amp;quot;). Begränsningen&lt;br&gt;gäller endast den utrikes posttrafiken. Frimärken får enligt art. 30 inte&lt;br&gt;användas i den internationella trafiken om de inte är gällande i av-&lt;br&gt;sändar landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är frimärkning endast ett av flera sätt att visa att avgiften för&lt;br&gt;befordran betalts. Ett alternativ till frimärkning för postkunder med något&lt;br&gt;större postmängd är att använda en frankostämplingsmaskin. Kunden hyr&lt;br&gt;eller köper en sådan maskin och gör en forskottsinbetalning av brev-&lt;br&gt;befordringsavgifter till Postverket. Kunden stämplar därefter sina&lt;br&gt;försändelser med stämpelavtryck motsvarande gällande porto till dess att&lt;br&gt;det inbetalade beloppet enligt maskinens räkneverk har förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunder med stor mängd avgående brevförsändelser kan efter avtal med&lt;br&gt;Postverket få rätt att förse sina försändelser med den tryckta beteck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen &amp;quot;Porto betalt&amp;quot; eller motsvarande uttryck på franska eller engelska Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;i stället för att försändelserna förses med frimärke eller frankostämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försändelser måste lämnas till ett postkontor eller postterminal&lt;br&gt;tillsammans med en följesedel som bl.a. anger antalet försändelser.&lt;br&gt;Avgiften för befordran av försändelser med portobetaltbeteckning betalas&lt;br&gt;i efterskott mot faktura. Den post som befordras av CityMail betalas mot&lt;br&gt;faktura i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Världspostkonventionens art. 30 anges vilka sätt att markera att porto&lt;br&gt;betalts som får användas i den internationella brevutväxlingen. Förutom&lt;br&gt;frimärken får portomärken från maskiner som satts upp av postförvalt-&lt;br&gt;ningar användas. Frankostämplar godtas om dessa står under kontroll av&lt;br&gt;avsändarlandets postförvaltning. När det gäller påtryckta portobetalt-&lt;br&gt;beteckningar skall en beteckning &amp;quot;Taxe percjue&amp;quot;, &amp;quot;Port payé&amp;quot;, &amp;quot;Postage&lt;br&gt;paid&amp;quot;, eller liknande uttryck som anger att portot är betalt, finnas i&lt;br&gt;försändelsens övre högra höm. Den påtryckta beteckningen skall&lt;br&gt;datumstämplas av ursprungslandets postförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Världspostkonventionens detaljerade regler (Detailed regulations)&lt;br&gt;art. 195 punkt 1 finns föreskrifter om frimärkens och andra portobeteck-&lt;br&gt;ningars utseende. Bl.a. sägs att på portobeteckningar skall anges utgivar-&lt;br&gt;landets namn samt portovärdet med arabiska siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag används frimärken huvud-&lt;br&gt;sakligen av privatpersoner och mindre företag och organisationer. Porto&lt;br&gt;för brev från större företag betalas nästan uteslutande på annat sätt, dvs.&lt;br&gt;genom frankostämplingsmaskin eller mot faktura vid inlämning av&lt;br&gt;breven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att den konkurrens till Postverket beträffande brev-&lt;br&gt;befordran som finns i dag inriktar sig på den mest lönsamma delen av&lt;br&gt;brevmarknaden, dvs. brev från företag med stora postmängder till företag&lt;br&gt;och privatpersoner i storstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts innebär att konkurrenterna till Postverket/Posten&lt;br&gt;AB framför allt torde komma att syssla med brevbefordran som betalas&lt;br&gt;på annat sätt än genom frimärken. Mot denna bakgrund finns det&lt;br&gt;anledning att utgå från att frimärksutgivning inte kommer att vara av&lt;br&gt;något intresse för andra postbefordringsföretag än Posten AB. Att det&lt;br&gt;skulle förekomma en spekulation i filatelistiska intressen genom&lt;br&gt;frimärksutgivning i någon större utsträckning håller regeringen inte för&lt;br&gt;troligt. Det kan naturligtvis inte helt uteslutas att även ett konkurrerande&lt;br&gt;postbefordringsföretag kan ha ett intresse av att ge ut frimärken, men&lt;br&gt;regeringen anser trots detta att det inte finns anledning att förbehålla&lt;br&gt;staten rätten till frimärksutgivning eller ställa upp något krav på tillstånd&lt;br&gt;för den som vill ge ut frimärken. Vi anser det inte heller nödvändigt att&lt;br&gt;lagstifta om hur frimärken skall se ut etc. Därvid förutsätts att de post-&lt;br&gt;befordringsföretag som ger ut frimärken ser till att frimärkena utformas&lt;br&gt;så, att det inte finns någon risk för sammanblandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs emellertid en lagregel beträffande användningen av&lt;br&gt;frimärken och andra portobeteckningar i den gränsöverskridande&lt;br&gt;posttrafiken som sker inom ramen för världspostfördragen. Här måste till&lt;br&gt;följd av Sveriges anslutning till Världspostföreningen gälla att det endast &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får användas sådana frimärken som har portovärdet angivet i arabiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siffror och beteckningen Sverige. Sådana frimärken får endast ges ut av Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;det postbefordringsföretag som av regeringen godkänts för deltagande i&lt;br&gt;det internationella postsamarbetet. Ett sådant företag får anses motsvara&lt;br&gt;vad som i världspostfördragen benämns &amp;quot;postal administration&amp;quot;. I fråga&lt;br&gt;om frankostämplad post godkänns denna om den står under kontroll av&lt;br&gt;ett sådant företag som nyss nämnts och post försedd med de internatio-&lt;br&gt;nella portobetaltbeteckningama måste vara datumstämplad av ett sådant&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Portobetaltbeteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller, om regeringen bestämmer&lt;br&gt;det, tillsynsmyndigheten bemyndigas föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning postförsändelser skall utvisa vem som har befordrat&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: CityMail anser att frågan om portobeteckningar för&lt;br&gt;post med förtryckta beteckningar (ex.vis kontoutdrag, kataloger, DR-&lt;br&gt;brev, tidskrifter) måste ges en generell lösning som är acceptabel för alla&lt;br&gt;parter. Ett krav på individuella portobetaltbeteckningar på sådan post&lt;br&gt;skulle medföra en synnerligen allvarlig konkurrensbegränsning. Dator-&lt;br&gt;producerad post framställs under rent industriella former i printrar,&lt;br&gt;kuverterare eller tryckerier med hög produktionshastighet och där långa&lt;br&gt;serier ger låg styckkostnad. Postdistributören kan där inte ses som en&lt;br&gt;enskild aktör, utan man måste anlägga ett systemsynsätt. Post-&lt;br&gt;distributören är endast en av många underleverantörer som avsändarna&lt;br&gt;använder för att kunna kommunicera med sina kunder eller medlemmar.&lt;br&gt;Individuella portobetaltbeteckningar medför ett orationellt produktions-&lt;br&gt;flöde och de ökade kostnaderna förtar effekterna av de sänkta portokost-&lt;br&gt;nadema. - Portobeteckningar i sin egenskap av &amp;quot;kvitto&amp;quot; bör finnas på all&lt;br&gt;post som betalas i efterskott, exempelvis i form av förtryckta sådana&lt;br&gt;beteckningar, men det är av hänsyn till det anförda inte önskvärt att&lt;br&gt;beteckningarna är individuella för vaije postbefordringsföretag. I stället&lt;br&gt;bör avsändarna kunna använda samma beteckningar oavsett vilket&lt;br&gt;postbefordringsföretag man utnyttjar. Samtidigt skall det finnas ett uttalat&lt;br&gt;krav på samtliga postbefordringsföretag att inte distribuera några&lt;br&gt;försändelser som saknar giltig portobeteckning. Postmarknadens aktörer&lt;br&gt;bildar alltså en gemensam yttre gräns som garanterar att endast porto-&lt;br&gt;beteckningsförsedda försändelser &amp;quot;kommer in i systemet&amp;quot;. CityMail anser&lt;br&gt;inte att mottagarna skulle ha ett intresse av att kontakta postdistributören&lt;br&gt;för att kunna reklamera eller göra förfrågningar om enskilda försän-&lt;br&gt;delser. Den naturliga och önskvärda kommunikationsvägen är mellan&lt;br&gt;dem som har en kundrelation, dvs. avsändare/mottagare och&lt;br&gt;avsändare/postbefordringsföretag. Mellan postbefordringsföretag och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare råder endast ett serviceförhållande. Det är därmed inte Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;oväsentligt for invånarna inom ett område att känna till vilka post-&lt;br&gt;befordringsföretag som finns inom området. Det kan ha betydelse&lt;br&gt;exempelvis for fastighetsägare i samband med omläggning av portkoder,&lt;br&gt;evakueringsflyttningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Konkurrensverket är det inte nödvändigt att införa någon form&lt;br&gt;av bestämmelser som tvingar postbefordringsföretagen att använda sig av&lt;br&gt;individuella portobetaltbeteckningar. Vad gäller Postverkets invändning&lt;br&gt;att det finns risk för att försändelser läggs i brevlådor med någon form&lt;br&gt;av portobetaltmarkering men utan att någon avgift är betald, har denna&lt;br&gt;risk alltid funnits och kan inte anses ha ökat i och med avregleringen.&lt;br&gt;Det kan antas att dessa försändelser upptäcks av Postverkets anställda&lt;br&gt;eftersom enbart frimärksfrankerade försändelser skall läggas i brevlådor.&lt;br&gt;Att konkurrenter skulle försöka utnyttja ett sådant förfarande förefaller&lt;br&gt;osannolikt eftersom de hanterar förhållandevis stora utskick. Upptäckt&lt;br&gt;skulle dessutom leda till svår prestigeförlust for konkurrenterna. - Inte&lt;br&gt;heller gör adressatens behov av att kunna reklamera en försändelse att det&lt;br&gt;är nödvändigt att ålägga postbefordringsföretagen att använda individuella&lt;br&gt;portobetaltbeteckningar eftersom adressaten alltid kan vända sig till&lt;br&gt;avsändaren och den vägen få information om vem som har distribuerat&lt;br&gt;försändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill å andra sidan inte heller förorda den av CityMail&lt;br&gt;framförda uppfattningen att det är nödvändigt att införa krav på en&lt;br&gt;gemensam portobetaltbeteckning. Allmänt vill dock verket framhålla&lt;br&gt;vikten av att etableringshinder för nya företag på en marknad så långt det&lt;br&gt;är möjligt elimineras. Principiellt sett bör det vara upp till varje&lt;br&gt;avsändare och distributör att själva utforma villkoren för hur för-&lt;br&gt;sändelserna skall distribueras. Det bör i sammanhanget nämnas att det&lt;br&gt;inte i någon annan del av den totala transportsektorn finns några&lt;br&gt;lagreglerade krav på att det på vaije vara som distribueras skall framgå&lt;br&gt;vem som är distributör. Det finns enligt verket inte heller några bärande&lt;br&gt;skäl för att ha dylika regleringar inom postsektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att det genom en markering på för-&lt;br&gt;sändelsen, t.ex. i form av individuella portobetaltbeteckningar, stämplar&lt;br&gt;eller liknande, bör framgå vem som har befordrat posten. Det är&lt;br&gt;nödvändigt att konsumenterna kan identifiera postdistributören så att de&lt;br&gt;t.ex. kan eftersända post eller reklamera försändelser. En bestämmelse&lt;br&gt;om detta bör tas in postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet framhåller att det borde vara en självklarhet&lt;br&gt;att man skall kunna identifiera vem som har utfört eller åtagit sig att&lt;br&gt;utföra en betald posttjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedma anser att eventuella nackdelar som kan uppstå om man avstår&lt;br&gt;från kravet på individuella portobetaltbeteckningar uppvägs av de fördelar&lt;br&gt;som konkurrensneutralitet på marknaden ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns skäl som talar för att vaije&lt;br&gt;postbefordringsföretag skall ha sin egen portobetaltbeteckning vilket gör&lt;br&gt;det möjligt att snabbt konstatera vem som har befordrat eller fått betalt&lt;br&gt;för att befordra en försändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som väntar eller har tagit emot ett brev kan vilja reklamera på Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;grund av att brevet inte har kommit fram eller blivit försenat. Det kan&lt;br&gt;också inträffa att innehållet har blivit skadat. I de angivna situationerna&lt;br&gt;ligger det i och för sig ofta närmast till hands för adressaten att vända sig&lt;br&gt;till den som har sänt eller skulle ha sänt brevet. Adressaten torde också&lt;br&gt;normalt kunna få besked från avsändaren om vilket postbefordrings-&lt;br&gt;företag som denne har anlitat. Adressaten kan dock vilja ta kontakt direkt&lt;br&gt;med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett postbefordringsföretag är det viktigt att, när en befordran&lt;br&gt;reklameras, utan svårighet kunna konstatera om det är det egna företaget&lt;br&gt;som har åtagit sig befordringen. Ett motsvarande intresse får anses&lt;br&gt;föreligga när det är aktuellt att eftersända brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande används frimärken och frankostämplingsmaskiner bara&lt;br&gt;beträffande brev som befordras av Postverket. Det har alltså här inte&lt;br&gt;funnits några identifieringsproblem. Det får förutsättas att, om i&lt;br&gt;framtiden andra företag än Posten AB skulle vilja utnyttja frimärken eller&lt;br&gt;frankostämplar, dessa beteckningar utan svårighet kan utformas så, att de&lt;br&gt;klart visar vem som är distributör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget är ett annat när det gäller brev som betalas mot faktura i&lt;br&gt;efterskott. Beträffande sådan brevbefordran råder för närvarande&lt;br&gt;konkurrens mellan Postverket och CityMail. Kuverten har emellertid i en&lt;br&gt;del fall varit märkta på samma sätt, oavsett vem som har befordrat dem.&lt;br&gt;Detta har vållat problem, bl.a. i eftersändningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Postverkets bestämmelser om eftersändning kan den som fått ett&lt;br&gt;feladresserat brev stryka den felaktiga adressen och skriva dit den&lt;br&gt;aktuella. Sådana försändelser kan därefter läggas på en brevlåda, varefter&lt;br&gt;Postverket vidarebefordrar dem utan ytterligare avgift. Det förekommer&lt;br&gt;att försändelser som delats ut av CityMail har åsatts ny adress av&lt;br&gt;mottagaren och lagts i en av Postverkets brevlådor. I den mån Postverket&lt;br&gt;har upptäckt att det har varit fråga om CityMails försändelser har man&lt;br&gt;tagit betalt av CityMail för sitt arbete med att dela ut försändelsen. I en&lt;br&gt;del fall har det emellertid inte funnits någon skillnad i utseende mellan&lt;br&gt;de försändelser som har förmedlats av Postverket och de som har&lt;br&gt;förmedlats av CityMail. Postverket har då fått sköta eftersändningen utan&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas vara tekniskt möjligt att, även när det gäller brev&lt;br&gt;som betalas mot faktura, åstadkomma ett system som gör att man&lt;br&gt;beträffande vaije försändelse kan utläsa vem som är distributör. Kuverten&lt;br&gt;torde kunna förses med en särskiljande beteckning före eller i samband&lt;br&gt;med att adressen trycks på eller i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klart är å andra sidan att det kan uppstå vissa extra kostnader och&lt;br&gt;olägenheter för de postkunder som tvingas använda kuvert med olika&lt;br&gt;distributörsbeteckningar. I en del fåll torde visserligen kostnaderna kunna&lt;br&gt;uppvägas av de fördelar det innebär att anlita mer än ett postbefordrings-&lt;br&gt;företag. Regeringen kan se det berättigade i CityMails påstående att en&lt;br&gt;del företag, hellre än att använda kuvert med skilda beteckningar, väljer&lt;br&gt;att anlita endast ett distributionsföretag och då i princip den som står för&lt;br&gt;den rikstäckande postservicen. Ett krav på individuella portobetaltbeteck- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar kan på det sättet hämma konkurrensen på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med ersättning till det rikstäckande postbefordringsföretaget Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;för eftersändning av brev kan lösas så att CityMail och motsvarande&lt;br&gt;distributionsföretag betalar en schablonmässigt bestämd summa for en&lt;br&gt;viss tidsperiod. Även andra praktiska problem som kan uppstå i en&lt;br&gt;situation då man inte har individuella distributörsbeteckningar bör kunna&lt;br&gt;lösas genom förhandlingar mellan de olika postbefordringsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man bör avstå från att i postlagen föra in ett krav&lt;br&gt;på att en försändelse skall utvisa vem som har befordrat den. En sådan&lt;br&gt;upplysningsskyldighet av ordningskaraktär kan dock visa sig bli&lt;br&gt;nödvändig för att skapa ordning och reda. Det bör därför överlämnas åt&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;att, om det bedöms erforderligt, meddela föreskrifter i frågan. En regel&lt;br&gt;av detta innehåll bör föras in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.7 Ansvarighet vid postbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I postlagen införs regler om postbefordrings-&lt;br&gt;företags ansvarighet gentemot den som har anlitat företaget för&lt;br&gt;befordran. Bestämmelserna gäller endast i inrikes befordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av brev, skada på brev eller försening av brev ger rätt&lt;br&gt;till ersättning av den som befordrat brevet endast om det har&lt;br&gt;avtalats mellan honom och avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansvarighet för befordran av paket inom landet&lt;br&gt;tillämpas ansvarighetsreglema i lagen (1974:610) om inrikes&lt;br&gt;vägtransport, oavsett vilket transportmedel som kommit till&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regering-&lt;br&gt;ens (se betänkandet s. 169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag godtas av Postverket,&lt;br&gt;Telestyrelsen och Konsumentverket. Postverket anser dock att det bör&lt;br&gt;komma till klart uttryck att bestämmelserna gäller vid inrikes postbeford-&lt;br&gt;ran. Kammarrätten i Göteborg menar att frågan om postbefordringsföre-&lt;br&gt;tagets ansvarighet i förhållande till avsändaren/kunden är av privaträttslig&lt;br&gt;natur som det knappast finns anledning att reglera i en postlag. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Postverkets kungörelse (1966:120)&lt;br&gt;angående Postverkets ansvarighet för försändelser och medel, vanligen&lt;br&gt;kallad ansvarighetskungörelsen, regleras Postverkets ansvarighet i den&lt;br&gt;inrikes postbefordringen. För utrikes postbefordran gäller vad som&lt;br&gt;överenskommits i internationella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ansvarighetskungörelsen är Postverket ansvarigt för assurerade&lt;br&gt;och rekommenderade försändelser och oassurerade paket. Postverket&lt;br&gt;ansvarar däremot inte för vanliga brev, dvs. brev som inte har varit&lt;br&gt;assurerade eller rekommenderade. Berättigad till ersättning är i allmänhet&lt;br&gt;avsändaren. När en försändelse har tagits emot av adressaten eller när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändaren av en förkommen försändelse inte kan påträffas, är adressaten Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;berättigad till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelsen anges de högsta ersättningsbelopp som kan utgå då en&lt;br&gt;försändelse som omfattas av kungörelsen har gått förlorad, blivit skadad&lt;br&gt;eller helt eller delvis förkommit. Såvitt gäller värdeförsändelser är&lt;br&gt;ersättningsbeloppet beroende av ingånget avtal. Det finns även i vissa fall&lt;br&gt;möjlighet att få ersättning vid försening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tele- och postkundsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:100)&lt;br&gt;Avtalsvillkor eller föreskrifter föreslagit att kungörelsen upphävs och&lt;br&gt;ersätts med avtalsvillkor. Inom Postverket utarbetas för närvarande en&lt;br&gt;katalog över Postverkets kundvillkor, vari bl.a. bestämmelser om&lt;br&gt;Postverkets ansvarighet är tänkta att ingå. Avsikten är att ansvarig-&lt;br&gt;hetskungörelsen skall upphävas när katalogen färdigställts, men det måste&lt;br&gt;ske senast när Postverket bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB:s ansvar i fall då brev eller paket har skadats, kommit bort&lt;br&gt;eller försenats kommer således att regleras genom avtal. Andra företag&lt;br&gt;kan på motsvarande sätt vilja utforma avtalsvillkor som skall vara&lt;br&gt;tillämpliga gentemot kunderna i den egna verksamheten. Det kan&lt;br&gt;emellertid tänkas att sådana avtalsvillkor kommer att saknas hos ett visst&lt;br&gt;postbefordringsföretag eller att villkoren är starkt ofördelaktiga för&lt;br&gt;kunden. Det finns bl.a. med hänsyn härtill anledning att i postlagen ta in&lt;br&gt;vissa regler om postbefordringsföretags ansvarighet i förhållande till&lt;br&gt;avsändaren/kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vanliga brev är Postverket i dag inte skyldigt att ge ut&lt;br&gt;ersättning till sina kunder för förlust eller skada. Skälet till detta är bl.a.&lt;br&gt;att det inte sluts några individuella avtal om befordran av vanliga brev.&lt;br&gt;Det är i efterhand mycket svårt för en kund att visa att han eller hon&lt;br&gt;verkligen har postat ett visst brev. Till detta kommer att portot för&lt;br&gt;brevbefordran är förhållandevis lågt. Det är enligt Postverket inte&lt;br&gt;meningen att värdeföremål skall befordras i vanliga brev. Om det sker,&lt;br&gt;får kunden stå risken för en eventuell skada eller förlust. Om kunden vill&lt;br&gt;ha ett ekonomiskt skydd har han eller hon möjlighet att skicka för-&lt;br&gt;sändelsen som värdeförsändelse, dvs. ESS-brev REK eller ESS-brev&lt;br&gt;Värde. Gemensamt för dessa båda försändelsetyper är att de skall lämnas&lt;br&gt;i postkassa och att avsändaren får kvitto på att försändelsen lämnats. Om&lt;br&gt;försändelsen förkommer eller skadas får avsändaren normalt ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att postlagens ansvarighetsregler i fråga om brev bör&lt;br&gt;knyta an till vad som för närvarande gäller beträffande Postverkets&lt;br&gt;ansvar. Principen bör vara att postbefordringsföretag inte har något&lt;br&gt;ansvar, såvida inte avtal om ansvarighet har träffats mellan företaget och&lt;br&gt;kunden. Det får förutsättas att det i stor utsträckning kommer att gälla&lt;br&gt;standardavtal som innebär att ersättning utgår vid vissa typer av&lt;br&gt;brevförsändelser, motsvarande dem för vilka Postverket i dag betalar&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller paketmarknaden har Postverket strävat efter att närma&lt;br&gt;sig de regler som i allmänhet gäller inom transportbranschen. Enligt&lt;br&gt;Postverket är det angeläget att villkoren för likartade tjänster inte skiljer&lt;br&gt;sig alltför mycket från varandra. Ansvarighetskungörelsens bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning skiljer sig emellertid från de regler som tillämpas av Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;branschen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid frakt av lättgods tillämpas inom transportbranschen ofta ett&lt;br&gt;partsförhandlat nordiskt standardavtal, NSAB 85. I de fall ett fraktavtal&lt;br&gt;inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till NSAB 85 och inte heller&lt;br&gt;innehåller några egna regler om exempelvis fraktförarens ansvarighet&lt;br&gt;träder transportlagstiftning, exempelvis vägtransportlagen, in. Detsamma&lt;br&gt;gäller i princip om ett ingånget fraktavtal ger ett sämre skydd för kunden&lt;br&gt;än vad som anges i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1974:610) om inrikes vägtransport är tillämplig på avtal om&lt;br&gt;godsbefordran med fordon på väg inom landet om avtalet avser befordran&lt;br&gt;mot vederlag. Lagen innehåller bl.a. regler om fraktförarens ansvarighet&lt;br&gt;samt regler om reklamation och preskription. Enligt 2 § undantas bl.a.&lt;br&gt;postbefordran från lagens tillämpningsområde. Lagens bestämmelser får&lt;br&gt;enligt 5 § inte åsidosättas genom avtal till nackdel for avsändaren eller&lt;br&gt;mottagaren, om inte godsets eller befordringens ovanliga art eller andra&lt;br&gt;särskilda omständigheter gör det skäligt. I 27-42 §§ behandlas frakt-&lt;br&gt;förarens ansvarighet, frågor om ersättning, jämkningsgrunder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst övervägdes huruvida vissa godsslag helt skulle&lt;br&gt;undantas från lagens tillämpningsområde. Detta avvisades dock med&lt;br&gt;motiveringen att det var svårt att knyta rättsregler till godsets art.&lt;br&gt;Däremot ansågs det att lagen inte skulle göras tillämplig på vissa&lt;br&gt;befordringsslag, för vilka det antingen fanns ett väl fungerande regelsys-&lt;br&gt;tem eller krävdes avsevärt annorlunda regler med hänsyn till transportens&lt;br&gt;speciella karaktär. Det var mot denna bakgrund som undantaget för bl.a.&lt;br&gt;postbefordran tillkom. Att postbefordran undantogs överensstämde dess-&lt;br&gt;utom med vad som gällde enligt konventionen om fraktavtalet vid inter-&lt;br&gt;nationell godsbefordran på väg (CMR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens åsikt finns det inte anledning att, när det gäller&lt;br&gt;paket, ha speciella ansvarighetsregler beträffande sådana paket som&lt;br&gt;befordras som postförsändelser. Postbefordringsföretagen bör i princip&lt;br&gt;fritt kunna träffa avtal med sina kunder om vad som skall gälla när ett&lt;br&gt;paket går förlorat, försenas eller skadas. Frågan är emellertid vad som&lt;br&gt;bör gälla, om något avtal inte har träffats. Här skulle man i och för sig&lt;br&gt;kunna hänvisa till allmänna transporträttsliga regler om fraktförares&lt;br&gt;ansvar. Problem skulle sannolikt lätt kunna uppstå vid s.k. blandade&lt;br&gt;transporter. Därtill kommer att det finns behov av skydd for postkunden&lt;br&gt;även utanför själva transporten, nämligen under den tid en paket-&lt;br&gt;försändelse finns på postterminal, postkontor och liknande. Ett bra sätt&lt;br&gt;att åstadkomma ett sådant skydd anser regeringen vara att göra vägtrans-&lt;br&gt;portlagens bestämmelser om ansvarighet m.m., som är tvingande till&lt;br&gt;transportkundens fördel, tillämpliga på all inrikes postbefordran av paket&lt;br&gt;oavsett vilket transportmedel som kommit till användning. Detta åstad-&lt;br&gt;koms genom en hänvisning till vissa bestämmelser i vägtransportlagen.&lt;br&gt;Även när avtal har träffats, blir dessa bestämmelser i vägtransportlagen&lt;br&gt;normalt tillämpliga i den mån de är mer fördelaktiga för avsändaren eller&lt;br&gt;mottagaren av ett paket än det ingångna avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.8 Postverkets medverkan vid val, delgivning m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6.8.1 Medverkan vid val (poströstning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom en ändring i 10 kap. 1 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) och 30 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;br&gt;klargörs att Riksskatteverket är central valmyndighet även för den&lt;br&gt;poströstning som kan förekomma vid val till riksdagen, val i hela&lt;br&gt;riket till kommun- eller landstingsfullmäktige samt vid val till&lt;br&gt;kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB skall medverka vid ordinarie riksdagsval, kyrkofull-&lt;br&gt;mäktigval och folkomröstningar och utse röstmottagare hos bolaget&lt;br&gt;på samma sätt som i dag Postverket gör. Ändringar av denna&lt;br&gt;innebörd införs i vallagen, lagen om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;br&gt;samt folkomröstningslagen (1979:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens, dock att&lt;br&gt;utredningen inte tagit ställning till frågan om vilken myndighet som&lt;br&gt;skulle vara central valmyndighet för poströstningen (se betänkandet&lt;br&gt;s. 175).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som har berört&lt;br&gt;frågan om poströstning lämnar förslaget utan erinran. Riksskatteverket&lt;br&gt;anser dock att det vore ett smidigare förfarande om verket skulle ha såväl&lt;br&gt;det centrala myndighetsansvaret som det totala ekonomiska ansvaret.&lt;br&gt;Vallagsutredningen anser att det i dag får anses vara den mest ända-&lt;br&gt;målsenliga lösningen att Postverkets nuvarande uppgifter med röst-&lt;br&gt;mottagning överförs till Posten AB. På längre sikt kan man ifrågasätta&lt;br&gt;om inte röstmottagning bör kunna ske också hos ett annat eller flera&lt;br&gt;andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Röstning på postkontor regleras&lt;br&gt;i vallagen (1972:620), i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;br&gt;samt i folkomröstningslagen (1979:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 1 § vallagen får vid ordinarie val till riksdagen och val&lt;br&gt;i hela riket till kommun- eller landstingsfullmäktige röstning ske på varje&lt;br&gt;postkontor inom riket fr.o.m. den 24:e dagen före valdagen t.o.m val-&lt;br&gt;dagen. Vid andra val får röstning ske fr.o.m. den 10:e dagen före val-&lt;br&gt;dagen t.o.m. valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 30 § lagen om kyrkofullmäktigval, m.m., får röstning vid val till&lt;br&gt;kyrkofullmäktige och av direktvalda kyrkoråd ske på vaije postkontor,&lt;br&gt;vid val i hela riket fr.o.m. den 24:e dagen före valdagen och vid annat&lt;br&gt;val fr.o.m. den 10:e dagen före valdagen t.o.m. torsdagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om poströstning i vallagen och i lagen om kyrkofullmäktig-&lt;br&gt;val, m.m., är vad gäller poströstning i stora stycken likalydande. I&lt;br&gt;folkomröstningslagen hänvisas beträffande omröstning på postkontor till&lt;br&gt;bestämmelserna i 8-10 kap. vallagen. I det följande redovisas förfarandet&lt;br&gt;vid poströstning enligt vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på permanent postkontor (poströstning) skall normalt kunna&lt;br&gt;ske under de tider kontoret är öppet for allmänheten. På förslag av Post-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket får emellertid den centrala valmyndigheten begränsa den tid då Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;poströstning får ske. Under tiden före valdagen skall poströstning alltid&lt;br&gt;kunna ske under minst en timme vaije dag då postkontoret är öppet för&lt;br&gt;allmänheten. Riksskatteverket får även, om särskilda skäl föreligger, på&lt;br&gt;förslag av Postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;på vissa postkontor. Röstning skall emellertid alltid kunna ske på minst&lt;br&gt;ett postkontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket ansvarar enligt reglerna i 10 kap. vallagen för poströst-&lt;br&gt;ningens genomförande och anses därmed ha funktionen av central val-&lt;br&gt;myndighet för själva poströstningen. Postverket svarar också för att röst-&lt;br&gt;mottagare på vaije postkontor utses och ger inför vaije val, i samråd med&lt;br&gt;Riksskatteverket, ut detaljerade anvisningar till postkontoren om hur post-&lt;br&gt;röstningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har också möjlighet att ordna röstning på vissa vårdanstalter&lt;br&gt;och vårdinrättningar såsom sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalter eller liknande, s.k. institutionsröstning, genom att i samråd med&lt;br&gt;valnämnden och vårdinrättningarna inrätta särskilt postkontor på anstalten&lt;br&gt;eller inrättningen. Sådana tillfälliga postkontor får inrättas tidigast sju&lt;br&gt;dagar före valdagen och inrättas normalt söndagen före valdagen.&lt;br&gt;Institutionsröstning kan anordnas även vid kyrkoval men förekommer i&lt;br&gt;praktiken inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor kan enligt vallagen ske inte bara före valdagen&lt;br&gt;utan även under viss kortare tid på själva valdagen (vanligen mellan kl&lt;br&gt;10-11 samt 15-16). I samråd med valnämnden kan Postverket också&lt;br&gt;inrätta tillfälliga postkontor för röstmottagning på valdagen. Detta sker&lt;br&gt;företrädesvis i glesbygdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallagsutredningen (Ju 1991:02) genomför för närvarande en översyn&lt;br&gt;av vallagstiftningen från bl.a. teknisk och administrativ synpunkt. Ut-&lt;br&gt;redningen har i oktober 1992 lämnat delbetänkandet (SOU 1992:108)&lt;br&gt;VAL Organisation Teknik Ekonomi. I betänkandet behandlas frågan om&lt;br&gt;den framtida regionala valorganisationen. Vidare övervägs ändringar som&lt;br&gt;syftar till att sänka kostnaderna för valförfarandet. I detta sammanhang&lt;br&gt;föreslår utredningen bl.a. att röstning på postkontor på valdagen skall tas&lt;br&gt;bort. Vallagsutredningen föreslår också att det vid 1994 års val skall&lt;br&gt;genomföras försök där vissa kommuner tar över ansvaret för den s.k.&lt;br&gt;institutionsröstnin gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring som pågår när det gäller Postverkets verksamhet och&lt;br&gt;som avser inrättande av s.k. entreprenadpostkontor i affärer av olika&lt;br&gt;slag, leder till att postala uppgifter kan komma att hanteras av personer&lt;br&gt;som inte är anställda av Postverket. Enligt vallagen utser i dag Postverket&lt;br&gt;röstmottagare. Bestämmelsen i dess nuvarande lydelse ger dock utrymme&lt;br&gt;för Postverket att utse annan än postfunktionär till röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid en bolagisering av Postverket bör&lt;br&gt;det centrala myndighetsansvaret for poströstningen övertas av någon&lt;br&gt;annan myndighet. Det får anses mest ändamålsenligt att lägga denna&lt;br&gt;uppgift på Riksskatteverket, som enligt förordningen (1985:953) om&lt;br&gt;central valmyndighet är central valmyndighet såväl enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;vallagen som enligt 2 § lagen om kyrkofullmäktigval, m.m. Härigenom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer Riksskatteverket att vara central valmyndighet för alla former&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av röstning. En ändring som otvetydigt klargör detta förs lämpligen in i Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;10 kap. 1 § vallagen samt i 30 § lagen om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poströstning kommer vid nästa val att äga rum på de postkontor som&lt;br&gt;disponeras av Posten AB. Det finns inte anledning att ändra på den&lt;br&gt;nuvarande principen när det gäller utseende av röstmottagare. Efter&lt;br&gt;Postverkets bolagisering bör denna uppgift således skötas av Posten AB&lt;br&gt;eller det dotterbolag till Posten AB som kommer att rymma post-&lt;br&gt;kontorsverksamheten. En ändring med denna innebörd bör genomforas&lt;br&gt;redan nu med hänsyn till det förestående riksdagsvalet 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den översyn av bl.a. frågor som rör poströstning,&lt;br&gt;institutionsröstning m.m. som för närvarande görs av Vallagsutredningen,&lt;br&gt;finns det inte nu anledning att införa en bestämmelse om möjlighet till&lt;br&gt;röstning genom något annat postbefordringsföretag än Posten AB. Denna&lt;br&gt;fråga kan inte få sin lösning förrän tidigast efter 1994 års val. Vid 1994&lt;br&gt;års riksdagsval föreslås nämligen i prop. 1993/94:21 att viss försöksverk-&lt;br&gt;samhet skall genomföras angående bl.a. institutionsröstningen, &amp;quot;ambu-&lt;br&gt;lerande&amp;quot; röstmottagning och inrättande av flera röstmottagningsställen i&lt;br&gt;ett och samma valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen måste överlämnande till ett bolag&lt;br&gt;av en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning ske med stöd&lt;br&gt;av lag. I enlighet med det anförda föreslår regeringen att det i vallagen,&lt;br&gt;lagen om kyrkofullmäktigval, m.m., och folkomröstningslagen förs in&lt;br&gt;bestämmelser om att poströstning får ske på Posten AB:s postkontor och&lt;br&gt;att röstmottagare utses av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.2 Särskild postdelgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Delgivningslagen (1970:428) ändras så att&lt;br&gt;särskild postdelgivning fortsättningsvis skall kunna ske genom&lt;br&gt;medverkan av postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer huvudsakligen överens med rege-&lt;br&gt;ringens. Dock lämnas med utredningens förslag möjlighet endast för det&lt;br&gt;statliga postbolaget att medverka vid den särskilda postdelgivningen (se&lt;br&gt;betänkandet s. 178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar utredningens förslag. Statskontoret anser&lt;br&gt;dock att uppgiften att medverka vid särskild postdelgivning i framtiden&lt;br&gt;bör kunna anförtros även annat postbefordringsföretag som väljer att&lt;br&gt;arbeta rikstäckande eller inom stora, väl avgränsade delar av riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Delgivning av handlingar&lt;br&gt;ombesöijes normalt genom att handlingen översänds med post på vanligt&lt;br&gt;sätt (ordinär delgivning). Den sökte skall då själv lämna ett kvitto på att&lt;br&gt;delgivning skett. Här bortses från den numera vanligen förekommande&lt;br&gt;förenklade delgivningen. En brevförsändelse, som innehåller en handling&lt;br&gt;som skall delges på ordinärt sätt, skiljer sig inte från andra försändelser&lt;br&gt;som Postverket hanterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild postdelgivning är ett delgivningsförfarande som enligt 3 § Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428) kan komma i fråga om det finns anledning&lt;br&gt;att anta att delgivningskvitto inte kommer att lämnas eller inte kommer&lt;br&gt;att lämnas i tid. Särskild postdelgivning används företrädesvis när det&lt;br&gt;gäller personer som erfarenhetsmässigt är svårdelgivna och som kan&lt;br&gt;förväntas vara anträffbara dagtid. Oftast är det företagare som söks på&lt;br&gt;sitt driftställe och personer på landsbygden. Vissa myndigheter som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får då ombesörja att handlingen överlämnas till&lt;br&gt;den sökte i särskild ordning genom Postverkets försorg. Vilka dessa&lt;br&gt;myndigheter är framgår av bilaga (1990:1265) till delgivnings-&lt;br&gt;förordningen (1979:101). Postverket skall tillställa dessa myndigheter en&lt;br&gt;förteckning över de postkontor där särskild postdelgivning kan verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § delgivningsförordningen anges vad en myndighet har att iaktta när&lt;br&gt;den avser att delge en handling genom särskild postdelgivning. Hand-&lt;br&gt;lingen lämnas till postbefordran som vanligt brev. På kuvertet är fäst en&lt;br&gt;blankett för delgivningskvitto. Av 17 § delgivningsförordningen framgår&lt;br&gt;att formulär till delgivningskvitto enligt delgivningslagen fastställs av&lt;br&gt;Domstolsverket efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild postdelgivning utförs om möjligt i samband med ordinarie&lt;br&gt;postutdelning. Delgivningsförsändelsen får inte läggas ner i postlåda eller&lt;br&gt;brevinkast. Den får inte heller sorteras upp i box, sändas med postväska&lt;br&gt;eller aviseras. Träffas inte adressaten eller annan person som är behörig&lt;br&gt;att ta emot försändelsen under den ordinarie postutdelningsturen men kan&lt;br&gt;det tänkas att han är anträffbar t.ex. på kvällen, utförs delgivningen -&lt;br&gt;under förutsättning att den söktes bostadsadress ligger inom visst avstånd&lt;br&gt;från postkontoret - genom särskilt bud. Som särskilt bud får endast&lt;br&gt;postfunktionär anlitas. Sedan särskilt bud en gång har anlitats görs inte&lt;br&gt;fler försök att lämna ut försändelsen utan denna återställs till myndig-&lt;br&gt;heten. Har försändelsen kunnat lämnas ut, skickas delgivningskvittot&lt;br&gt;tillbaka till myndigheten med anteckning om hur delgivning skett. Om&lt;br&gt;adressaten vägrat att kvittera försändelsen, anses enligt 19 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen delgivning ändå ha skett om försändelsen lämnas kvar hos&lt;br&gt;adressaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § delgivningsförordningen finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;ersättning till Postverket för särskild postdelgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den särskilda postdelgivningen är en&lt;br&gt;uppgift för Postverket som innefattar viss myndighetsutövning. I första&lt;br&gt;hand innebär uppgiften dock att Postverkets brevbefordrings- och&lt;br&gt;utbämingstjänster tas i anspråk. Uppgiften har därför ett direkt samband&lt;br&gt;med Postverkets löpande affärsverksamhet. Postverket får också&lt;br&gt;ersättning för utfört delgivningsarbete enligt särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Det skall även i fortsättningen finnas möjlighet för vissa myndigheter att&lt;br&gt;använda sig av den särskilda postdelgivningen. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det naturligt att uppgiften i dag anförtros åt Posten AB -&lt;br&gt;eller det eller de dotterbolag till Posten AB där verksamheten kommer att&lt;br&gt;bedrivas - såsom det enda rikstäckande postbefordringsföretaget.&lt;br&gt;Emellertid anser regeringen i likhet med Statskontoret att det redan nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör införas en möjlighet att anlita även annat postbefordringsföretag för Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts skall överlämnande av förvaltningsuppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning till bolag enligt 11 kap. 6 § regerings-&lt;br&gt;formen ske med stöd av lag. I 3 § delgivningslagen (1970:428) införs en&lt;br&gt;bestämmelse som ger möjlighet till särskild postdelgivning genom&lt;br&gt;postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.3 Medverkan vid utlämnande av körkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I körkortslagen (1977:477) tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse som medger postbefordringsföretag som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att medverka vid utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lämnar inte möjlighet för annan än det statliga&lt;br&gt;postbolaget att medverka vid ifrågavarande identitetsprövning. Denna har&lt;br&gt;angetts ske vid underteckandet av körkortsunderlaget. I övrigt stämmer&lt;br&gt;utredningens förslag överens med regeringens (se betänkandet s. 179).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört denna fråga&lt;br&gt;godtar utredningens förslag, men påpekar att identitetsprövningen inte&lt;br&gt;längre sker i samband med undertecknandet av körkortsunderlaget.&lt;br&gt;Vägverket föreslår att det bör vara möjligt att överlämna sådan identi-&lt;br&gt;tetsprövning även till andra som kan komma att bedriva postverksamhet&lt;br&gt;än det statliga postbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med stöd av 97 § körkortsfor-&lt;br&gt;ordningen (1977:722) beslutar Vägverket efter samråd med Postverket&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsen om föreskrifter beträffande identitetsprövning i&lt;br&gt;samband med undertecknande av körkortsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa manuella rutiner för framställning av körkort har numera&lt;br&gt;rationaliserats genom s.k. bildfångstteknik, vilket medfört att identitets-&lt;br&gt;prövning numera sker dels vid förarprovet, dels vid utlämnandet av&lt;br&gt;körkortet. Lagstiftningen bör anpassas härefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket får, for sin medverkan vid identitetsprövningen, ersättning&lt;br&gt;enligt särskilt avtal mellan Postverket och Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Postverkets bolagisering bör det i första hand ankomma på Posten&lt;br&gt;AB eller det dotterbolag till Posten AB där verksamheten kommer att&lt;br&gt;bedrivas, att medverka vid utlämnande av körkort. Eftersom uppgiften&lt;br&gt;i viss mån får sägas innefatta myndighetsutövning, måste bolaget ges ett&lt;br&gt;lagstöd för sin medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Vägverket påpekat kan i framtiden identitetsprövningen behöva&lt;br&gt;överlämnas även till andra postbefordringsföretag. En möjlighet for&lt;br&gt;regeringen att överlämna denna uppgift även till andra postbefordrings-&lt;br&gt;företag bör införas redan nu. I 32 § körkortslagen (1977:477) bör därför&lt;br&gt;tas in en bestämmelse om att regeringen får överlämna till post-&lt;br&gt;befordringsföretag att medverka vid utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.4 Handläggning av flyttningsanmälningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I folkbokföringslagen (1991:481) införs en&lt;br&gt;bestämmelse som medger postbefordringsföretag som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att handlägga anmälningar om flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelse kan en&lt;br&gt;anmälan om flyttning lämnas bl.a. på ett postkontor. Postkontoret skall&lt;br&gt;sedan enligt 1 § folkbokföringsförordningen (1991:749) genast vidare-&lt;br&gt;befordra anmälan till en skattemyndighet. Behandlingen av flyttningsan-&lt;br&gt;mälningar innefattar i någon mån en myndighetsfunktion som, om den&lt;br&gt;läggs på ett bolag, måste ske med stöd av lag. Regeringen anser att det&lt;br&gt;är angeläget att flyttningsanmälningar även i framtiden kan lämnas på&lt;br&gt;postkontor. Att så kan ske har nämligen betydelse när det gäller&lt;br&gt;folkbokföringsregistrets aktualitet. Såsom påpekats av en remissinstans,&lt;br&gt;Riksskatteverket, bör regleringen om mottagande av flyttningsanmälningar&lt;br&gt;ändras i samband med Postverkets bolagisering. Det bör också vara&lt;br&gt;möjligt att överlämna åt andra postbefordringsföretag än Posten AB att&lt;br&gt;ta emot sådana anmälningar. I folkbokföringslagen bör därför tas in en&lt;br&gt;bestämmelse enligt vilken flyttning kan anmälas till bland andra ett&lt;br&gt;postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.9 Postverkets medverkan vid tullkontroll m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom en ändring i 73 § tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) föreskrivs skyldighet för Posten AB att medverka vid&lt;br&gt;tullkontroll av försändelser som kommer in till landet som postför-&lt;br&gt;sändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om posttjänstemäns medverkan enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postbefordringsföretag som regeringen bestämmer skall ha&lt;br&gt;motsvarande tullskyldighet som i dag Postverket har, vilket&lt;br&gt;föranleder en ändring i 80 § tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 185).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Postverket och Telestyrelsen tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Generaltullstyrelsen framhåller att en postförsändelse&lt;br&gt;från utlandet inte utlämnats till adressatens fria förfogande i tullhänseende&lt;br&gt;förrän den avhämtats av denne på ett adresspostkontor. Så länge bör även&lt;br&gt;Postverkets skyldighet att medverka i kontrollverksamheten kvarstå. I ett&lt;br&gt;EG-perspektiv uppkommer frågan om ett postbefordringsföretag som&lt;br&gt;saknar myndighetsstatus kan tillåtas medverka i tullkontrollen av&lt;br&gt;tredjelandsförsändelser. Ett tungt vägande skäl för att tullskyldigheten&lt;br&gt;inte bör utsträckas till andra än Posten AB är det förhållandet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket nu är anslutet till tulldatasystemet, vilket är en ordning som Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;är väl fungerande och rationell och som inte bör rubbas. Utredningens&lt;br&gt;förslag lämnas av övriga remissinstanser utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets medverkan vid tullkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 63 § första stycket 1 tullagen (1987:1065) får tullmyndigheten -&lt;br&gt;för kontroll av att anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt lagen eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt - undersöka bl.a. &amp;quot;lådor och andra utrymmen&amp;quot; där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel till eller utförsel från tullområdet. Enligt förarbetena&lt;br&gt;till lagrummet är det citerade uttrycket avsett att omfatta även paket, brev&lt;br&gt;och andra postförsändelser. I fråga om meddelanden i brev eller andra&lt;br&gt;försändelser föreligger inte någon anmälnings- eller uppgiftsskyldighet till&lt;br&gt;tullmyndigheten, men det kan förekomma att varor som rätteligen skulle&lt;br&gt;ha anmälts till tullen skickas i brev liksom i försändelser av andra slag.&lt;br&gt;Det kan vara fråga om tull- och skattepliktiga varor men också om&lt;br&gt;införselförbjudna varor eller varor som får införas endast under vissa&lt;br&gt;förutsättningar. Ett tungt vägande skäl for Tullverkets rätt att undersöka&lt;br&gt;brev och andra liknande postförsändelser är den hos verket prioriterade&lt;br&gt;uppgiften att bekämpa narkotikabrottsligheten. För att tullmyndigheterna&lt;br&gt;skall kunna upprätthålla kontroll över varor som förs in eller ut ur landet&lt;br&gt;anses de därför behöva ha vissa kontrollbefogenheter även när det gäller&lt;br&gt;brev och liknande försändelser. Kontrollen får inte göras mer långtgående&lt;br&gt;än vad som är erforderligt för att uppnå syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postförsändelser tullklareras vid särskilda tullanstalter som kallas&lt;br&gt;posttullanstalter. Dessa finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Trelleborg,&lt;br&gt;Umeå, Haparanda, Östersund och för Kirunas del i Narvik. Posttullan-&lt;br&gt;staltema är samtidigt utväxlingspostkontor för den utrikes posttrafiken.&lt;br&gt;Vid dessa posttullanstalter, där såväl tull- som posttjänstemän arbetar,&lt;br&gt;sker Postverkets medverkan vid tullkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 73 § andra stycket tullagen är Postverket skyldigt att medverka&lt;br&gt;i tullkontrollen av varor som befordras med post. Postverket får inte&lt;br&gt;självständigt öppna postförsändelser för tullkontroll. Detta medges endast&lt;br&gt;tullmyndigheten. I praktiken innebär Postverkets medverkan vanligen inte&lt;br&gt;mer än att en posttjänsteman efter de anvisningar tullen har meddelat&lt;br&gt;överlämnar försändelserna till tullen för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifter i tullförordningen (75 § jämförd med 48 § första&lt;br&gt;stycket tullagen) har en tjänsteman vid Postverket på motsvarande sätt&lt;br&gt;som en tulltjänsteman en allmän befogenhet att ta hand om oförtullad&lt;br&gt;vara för tillfällig förvaring så snart det behövs för tullkontrollen. I fäll&lt;br&gt;där en posttjänsteman verkställt ett sådant omhändertagande åligger det&lt;br&gt;honom att omgående sända varan till Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tips från allmänheten eller gjorda beslag kan ge mer eller mindre&lt;br&gt;starka indikationer på att t.ex. narkotika förekommer - eller kommer att&lt;br&gt;finnas - i ett visst flöde av försändelser. På grund av den stora mängd&lt;br&gt;försändelser som passerar genom posttullanstaltema är det förenat med&lt;br&gt;stora svårigheter att vid denna kontroll hitta samtliga försändelser som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härrör från en viss avsändare eller som är adresserade till en viss&lt;br&gt;mottagare - något som tullen ibland har intresse av. Det är däremot&lt;br&gt;tämligen enkelt att fånga upp en sådan försändelse när den kommer till&lt;br&gt;mottagarens lokala adresspostkontor. Kvarhållande av enstaka försän-&lt;br&gt;delser (postspärr) har länge tillämpats. Postverket har dock under senare&lt;br&gt;tid ansett formella hinder föreligga för ett adresspostkontor att underrätta&lt;br&gt;tullmyndigheten när post från utlandet ankommer till en av tullen&lt;br&gt;namngiven person. Postverkets uppfattning är att tullkontrollen av varor&lt;br&gt;som kommer in till landet som postförsändelser är avsedd att ske vid&lt;br&gt;gränser, flygplatser, hamnar etc. Postförsändelser skall därför kontrol-&lt;br&gt;leras vid de särskilda posttullanstaltema. Generaltullstyrelsen däremot&lt;br&gt;menar att postförsändelser står under tullkontroll tills Postverket har&lt;br&gt;lämnat ut försändelsen till adressaten och anser därför att Postverket är&lt;br&gt;skyldigt att lämna tullen biträde i tullproceduren även på de lokala&lt;br&gt;adresspostkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets medverkan vid kontroll enligt varusmugglingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling åligger det&lt;br&gt;bl.a. posttjänstemän att, i den mån anbefalld tjänstgöring föranleder det,&lt;br&gt;noggrant övervaka att brott inte begås mot lagen. Vid sådan tillsyn får&lt;br&gt;posttjänstemän föranstalta om undersökning av paket som inlämnats för&lt;br&gt;befordran till utrikes ort eller ankommer till riket. Någon rätt att&lt;br&gt;undersöka brevförsändelser föreligger dock inte med stöd av den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § första stycket varusmugglingslagen har posttjänstemän även&lt;br&gt;rätt att, inom ramen för tillsynsskyldigheten enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;varusmugglingslagen, beslagta egendom som kan antas vara förverkad&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 års Varusmugglingsutredning har lagt fram förslag till ny lagstift-&lt;br&gt;ning på området i betänkandet SOU 1991:84. Enligt betänkandet skall&lt;br&gt;den nya lagen på området inte innehålla någon motsvarighet till de&lt;br&gt;angivna bestämmelserna i 14 och 15 §§ varusmugglingslagen. Varu-&lt;br&gt;smugglingsutredningens betänkande har remissbehandlats. Varken&lt;br&gt;Postverket eller Generaltullstyrelsen har i sina remissvar framfört några&lt;br&gt;invändningar mot att postpersonalens medverkan vid tullkontrollen enligt&lt;br&gt;varusmugglingslagen föreslagits upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag oklart om en ny smugglingslagstiftning kommer att införas&lt;br&gt;for närvarande. Detta hänger bl.a. samman med Sveriges eventuella&lt;br&gt;inträde i EG. Om Sverige kommer att ingå i en tullunion med gemensam&lt;br&gt;tullagstiftning förändras förutsättningarna för smugglingslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets tullskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1992 är Postverket enligt 80 § tullagen tullskyldigt&lt;br&gt;för sådana försändelser som Postverket förmedlar, om försändelsen inte&lt;br&gt;anmäls till förtullning av någon annan. De försändelser som därvid kan&lt;br&gt;komma i fråga är försändelser från företag till företag. Dessa för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelser föranleder - till skillnad från dem som fors in av privatpersoner Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;- inga svåra värderingsfrågor, eftersom värderingen alltid sker på&lt;br&gt;grundval av en bifogad faktura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett avsevärt antal försändelser som skall gås igenom för att det&lt;br&gt;skall kunna bedömas om tullplikt föreligger. Systemet med direktför-&lt;br&gt;tullning genom Postverkets försorg har därför bedömts som en praktisk&lt;br&gt;nödvändighet. Exempelvis måste Postverket bara på brevsidan gå igenom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 miljoner försändelser årligen. Genomgången leder till att ca 70 000 av&lt;br&gt;dessa förtullas. Postverket har inför det nya systemet med tulldatorisering&lt;br&gt;byggt upp ett eget datasystem för tullklarering. För de försändelser som&lt;br&gt;förtullas tar Postverket ut en avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till Postverkets bolagi-&lt;br&gt;sering finns det till en böljan anledning att se över bestämmelsen i 73 §&lt;br&gt;andra stycket tullagen om skyldighet för Postverket att medverka i&lt;br&gt;tullkontrollen. Det skulle i och för sig vara tänkbart att Tullverket&lt;br&gt;övertog allt ansvar för kontrollen av postförsändelsema. En sådan lösning&lt;br&gt;skulle vara mer förenlig med den oberoende ställning som ett framtida&lt;br&gt;statligt postbolag skall ha. Emellertid skulle en sådan ordning få negativa&lt;br&gt;konsekvenser för genomströmningstiden vid posttullanstaltema. Antalet&lt;br&gt;postförsändelser som passerar posttullanstaltema är mycket stort, och det&lt;br&gt;finns risk för allvarliga förseningar, om postpersonal inte längre skulle&lt;br&gt;medverka vid tullkontrollen. Regeringen föreslår därför att Posten AB,&lt;br&gt;med stöd av en bestämmelse i tullagen, åläggs en skyldighet att medverka&lt;br&gt;i tullkontrollen av försändelser som kommer in i landet som postför-&lt;br&gt;sändelser. Inför ett medlemskap i EG kommer förändringar i tullens&lt;br&gt;arbete att kräva viss formalisering. Det torde dock inte medföra något&lt;br&gt;hinder att vissa uppgifter såsom de här aktuella genom nationell&lt;br&gt;lagstiftning läggs på bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten enligt 73 § tullagen for Posten AB att medverka i tull-&lt;br&gt;kontrollen kvarstår så länge postförsändelsen finns hos något av Posten&lt;br&gt;AB:s postkontor. Detta innebär att Posten AB:s medverkan kan ske&lt;br&gt;senast när postförsändelsen finns på mottagarens adresspostkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller varusmugglingslagen har, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;1986 års Varusmugglingsutredning föreslagit en ny lag på området som&lt;br&gt;inte innehåller några bestämmelser om medverkan av postpersonal.&lt;br&gt;Eftersom någon ny varusmugglingslag inte är att vänta under den&lt;br&gt;närmaste framtiden anser regeringen att 14 och 15 §§ i den nu gällande&lt;br&gt;varusmugglingslagen bör ändras på så sätt att posttjänstemäns medverkan&lt;br&gt;enligt paragraferna tas bort. Det torde vara tillräckligt med den nyss&lt;br&gt;förordade skyldigheten för postpersonal vid det statliga postbolaget att&lt;br&gt;medverka vid tullkontroll enligt tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tullskyldighet vill regeringen framhålla att det&lt;br&gt;i hög grad är önskvärt att det nuvarande systemet med direktförtullning&lt;br&gt;genom Postverkets försorg får fortsätta att tillämpas även efter en&lt;br&gt;bolagisering av Postverket. 80 § tullagen bör därför i enlighet med 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § regeringsformen ändras så att detta blir möjligt. I paragrafen bör&lt;br&gt;föreskrivas att det postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullskyldigt för försändelser som företaget förmedlar, om försändelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte anmäls till tullklarering av någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.10 Föreskrifter om postverksamhet i krig m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under krig,&lt;br&gt;krigsfara och vissa därmed likartade förhållanden, utfärda före-&lt;br&gt;skrifter som hör till funktionen Postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om regeringen bestämmer det tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten, får meddela föreskrifter om planering och andra åtgärder som&lt;br&gt;behövs i fredstid för att tillgodose totalförsvarets behov av postkom-&lt;br&gt;munikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Motsvarar huvudsakligen regeringens förslag.&lt;br&gt;I utredningens förslag görs dock ingen distinktion mellan föreskriftsrätten&lt;br&gt;under krigsförhållanden och den under fredstida förhållanden (se&lt;br&gt;betänkandet s. 193).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Överbefälhavaren framhåller att det är angeläget&lt;br&gt;att tillsynsmyndigheten ges sådana befogenheter i postlagen att totalför-&lt;br&gt;svarets behov av postbefordran, betalningsförmedling och penningför-&lt;br&gt;söijning kan tillgodoses under krigsfara och krig på ett likartat sätt som&lt;br&gt;sker i dag. överstyrelsen för civil beredskap framhåller bl.a. att&lt;br&gt;utredningens förslag bör anpassas till motsvarande bestämmelse på&lt;br&gt;teleområdet. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 1991 års försvarsproposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:102) har regeringen fastställt följande mål för postbefordran&lt;br&gt;under kriser och krig. Samhällets behov av postkommunikationer skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses även under kriser och i krig. Organisationen skall&lt;br&gt;kunna anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar. Vissa total-&lt;br&gt;försvarsviktiga försändelser och betalningar skall kunna ges särskild&lt;br&gt;prioritet. En särskild sorteringsorganisation för fältpostadresserad post&lt;br&gt;skall kunna skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen sägs vidare att totalförsvarets behov av att alla kan nå&lt;br&gt;alla liksom behovet av att säkerställa betalningsförmedlingen bl.a. genom&lt;br&gt;Postgirot i stor utsträckning bygger på Postverkets resurser. I Postverkets&lt;br&gt;funktionsansvar ingår att planera verksamheten och vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;att samhällets oundgängliga behov av postala tjänster kan tillgodoses även&lt;br&gt;under kriser och i krig. Detta innebär att det åligger Postverket att i såväl&lt;br&gt;fred som krig för totalförsvaret säkerställa postal drift och i nödvändig&lt;br&gt;omfattning upprätthålla driften vid sina anläggningar. Vidare skall&lt;br&gt;Postverket arbeta för att omställningen från fredsforhållanden till&lt;br&gt;beredskaps- och krigstillstånd skall kunna genomföras snabbt och att&lt;br&gt;uppgifterna i största möjliga utsträckning skall kunna lösas även under&lt;br&gt;omställningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen av den postala verksamheten som föranletts av kundernas&lt;br&gt;krav på säker och tillgänglig postbefordran i fredstid utgör enligt&lt;br&gt;propositionen grunden till den uthållighet som behövs för att motsvara&lt;br&gt;kraven under kriser och i krig. Flexibiliteten i den planerade verksam-&lt;br&gt;heten är god. Kraven på postbefordran, betalningsförmedling och&lt;br&gt;penningförsörjning är högt ställda. Därför måste, trots hittills gjorda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskapsinsatser, fortsatta och konsekventa åtgärder vidtas för att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;säkerställa de för totalförsvaret särskilt angelägna tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen måste liksom i dag kunna meddela föreskrifter i dessa&lt;br&gt;avseenden i situationer då det råder krig, krigsfara eller därmed likartade&lt;br&gt;förhållanden. Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, till-&lt;br&gt;synsmyndigheten skall också kunna meddela föreskrifter om planering&lt;br&gt;och andra åtgärder som behövs i fredstid för att tillgodose totalförsvarets&lt;br&gt;behov av postkommunikationer. Bestämmelser om detta bör införas i&lt;br&gt;postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att funktionsansvaret för totalförsvarets behov av postbefordran&lt;br&gt;överförs till tillsynsmyndigheten redovisas i avsnitt 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.11 Internationellt samarbete på postområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ett postbefordringsföretag skall få&lt;br&gt;delta i det internationella postsamarbetet inom ramen för världspost-&lt;br&gt;fördragen krävs att företaget har en verksamhet och organisation&lt;br&gt;som garanterar att det på ett godtagbart sätt kan utföra internationell&lt;br&gt;postbefordran och därvid tillämpa fördragens bestämmelser samt att&lt;br&gt;regeringen godkänt företaget för sådant deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 196).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige är anslutet till Världs-&lt;br&gt;postföreningen (UPU). Som medlemsland har Sverige ingått de fördrag&lt;br&gt;som är knutna till föreningen. Dessa fördrag benämns tillsammans&lt;br&gt;världspostfördragen. Det finns till att böija med tre obligatoriska fördrag,&lt;br&gt;nämligen Världspostföreningens konstitution, Allmänna reglementet till&lt;br&gt;konstitutionen samt Världspostkonventionen. Därutöver har Sverige&lt;br&gt;undertecknat avtal om postpaket, postanvisningar, postgirorörelsen och&lt;br&gt;postförskottsrörelsen. Avtalen inom Världspostföreningen är mellan-&lt;br&gt;statliga avtal som for Sveriges del skrivs under av befullmäktigade&lt;br&gt;ombud for regeringen och i efterhand underställs regeringen for&lt;br&gt;godkännande. Det finns slutligen också expeditionsreglementen som är&lt;br&gt;avtal på postverksnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon generell fullmakt enligt 10 kap. 3 § RF har regeringen inte&lt;br&gt;utfärdat för Postverket. I stället har regeringen lämnat Postverket&lt;br&gt;fullmakt för vaije enskilt avtalstillfalle. När de internationella reglerna&lt;br&gt;ändras ser Postverket över sina villkor för internationell postbefordran&lt;br&gt;och genomför nödvändiga ändringar. De frågor som inte är uttryckligen&lt;br&gt;reglerade i de internationella överenskommelserna regleras enligt&lt;br&gt;grundregeln av nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de uppgifter i det internationella samarbetet som har&lt;br&gt;karaktären av myndighetsutövning är det naturligt att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;vid en bolagisering av Postverket träder i Postverkets ställe. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att huvudansvaret for de ingångna världspostfördragen som är Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;knutna till världspostföreningen flyttas till tillsynsmyndigheten, när det&lt;br&gt;är fråga om överenskommelser med innehåll som huvudsakligen avser&lt;br&gt;regulatörsuppgifter. Hit hör bl.a. överenskommelser som avser de grund-&lt;br&gt;läggande principerna för den internationella posttrafiken (se vidare avsnitt&lt;br&gt;10.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina åtaganden enligt världspostfördragen måste&lt;br&gt;Sverige även efter en bolagisering av Postverket ha ett postbefordrings-&lt;br&gt;företag som deltar i det internationella postsamarbetet. Frågan om vem&lt;br&gt;som skall utses för denna uppgift bör stå under kontroll av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det här i landet under överskådlig tid&lt;br&gt;kommer att finnas något annat företag än Posten AB som kan uppfylla de&lt;br&gt;mycket höga krav som måste ställas på ett i samarbetet deltagande&lt;br&gt;företag både vad gäller verksamhetens omfattning och företagets&lt;br&gt;organisation och allmänna lämplighet. Detta, menar Lagrådet, bör&lt;br&gt;lämpligen leda till att det i postlagen direkt anges att det är Posten AB&lt;br&gt;som deltar i det internationella postsamarbetet inom ramen for världspost-&lt;br&gt;fördragen. Om det ändå anses att det finns behov av en möjlighet att&lt;br&gt;godkänna ytterligare något postbefordringsföretag för internationellt&lt;br&gt;samarbete, bör det ankomma endast på regeringen att fatta beslut i saken.&lt;br&gt;Vidare anser Lagrådet att de huvudsakliga krav efter vilka prövningen&lt;br&gt;skall ske bör framgå av lagen, vilket även leder till att föreskrifter på&lt;br&gt;området kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i och för sig Lagrådets bedömning att det för&lt;br&gt;närvarande endast finns ett företag, nämligen det statliga postbolaget,&lt;br&gt;som kan komma i fråga för uppgiften att delta i det internationella&lt;br&gt;samarbetet. Vi anser dock med hänvisning till den pågående utvecklingen&lt;br&gt;att lagen bör utformas så att det finns möjlighet för regeringen att&lt;br&gt;godkänna ytterligare företag. Såsom Lagrådet förordat bör endast rege-&lt;br&gt;ringen kunna godkänna ett postbefordringsföretag för deltagande i det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen. För&lt;br&gt;en sådan uppgift skall enligt lagen krävas att företaget har en verksamhet&lt;br&gt;och organisation som garanterar att det på ett godtagbart sätt kan utföra&lt;br&gt;internationell postbefordran och därvid tillämpa fördragens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.12 Tillsynsverksamheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En tillsynsmyndighet - Telestyrelsen - skall&lt;br&gt;utöva tillsyn över efterlevnaden av vissa bestämmelser i postlagen&lt;br&gt;och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen anges de formella befogenheter och sanktioner som&lt;br&gt;behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 198).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Statsanställdas Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Förbund delar utredningens uppfattning att Telestyrelsen bör bli till-&lt;br&gt;synsmyndighet även på postområdet. Dels finns det naturliga berörings-&lt;br&gt;punkter mellan tele- och postkommunikationsområdena, dels kan kost-&lt;br&gt;naderna för tillsynsverksamheten hållas nere genom en gemensam admini-&lt;br&gt;stration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket anser att tillsynsmyndigheten måste ges sådana ramar för&lt;br&gt;tillsynsverksamheten att den inte medför onödiga kostnader. Det bör inte&lt;br&gt;vara tillsynsmyndighetens uppgift att beakta önskemålet om fri konkur-&lt;br&gt;rens och att ingripa mot konkurrensbegränsande åtgärder. Dessa&lt;br&gt;uppgifter åligger det i stället Konkurrensverket att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser såsom Svea hovrätt, Telestyrelsen och RRV anser&lt;br&gt;att de tillsynsuppgifter som skall åläggas tillsynsmyndigheten behöver&lt;br&gt;preciseras ytterligare. I annat fall kan omfattningen av tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten med ambitionsnivån variera inom mycket vida ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg påpekar att tillsynsmyndigheten bör kunna&lt;br&gt;få verkställighet hos kronofogdemyndigheten av beslut som rör åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CityMail, som delar utredningens uppfattning att de flesta infrastruktur-&lt;br&gt;eller systemfrågor inte bör detaljregleras i lag utan lösas i förhandlingar&lt;br&gt;mellan Postverket och övriga postbefordringsföretag, anser det däremot&lt;br&gt;nödvändigt att det finns en tillsynsmyndighet med uttryckligt ansvar för&lt;br&gt;att sådana frågor ges konkurrensneutrala lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen anser att det bör införas en möjlighet att ingripa med&lt;br&gt;sanktioner som i graverande fall innebär förbud mot brevbefordran. Även&lt;br&gt;RA anser att det i en fri konkurrens kan uppstå behov av att ingripa med&lt;br&gt;ett verksamhetsförbud för att förhindra oseriös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1992 finns en&lt;br&gt;särskild myndighet, Telestyrelsen, som har hand om tillstånd och tillsyn&lt;br&gt;m.m. på telekommunikationsområdet. Eftersom tillsynen på postområdet&lt;br&gt;torde kräva förhållandevis begränsade resurser - uppskattningsvis ca fem&lt;br&gt;personer utöver de tretton personer som är stationerade vid Postverkets&lt;br&gt;enhet i Kiruna för hantering av obeställbara försändelser - anser&lt;br&gt;regeringen att det saknas anledning att tillskapa en särskild tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet för detta område. Med hänsyn till detta och eftersom posttillsynen&lt;br&gt;har vissa beröringspunkter med den verksamhet som utövas av Tele-&lt;br&gt;styrelsen enligt telelagen, delar regeringen bedömningen att styrelsen blir&lt;br&gt;tillsynsmyndighet även på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av tillsynsmyndighetens uppgifter blir att fortlöpande följa&lt;br&gt;utvecklingen på hela postområdet och bevaka att den grundläggande&lt;br&gt;postservicen motsvarar samhällets behov (se avsnitt 6.2). Detta är dock&lt;br&gt;ingen tillsynsverksamhet i vanlig mening. Den egentliga tillsynen skall&lt;br&gt;vara begränsad till sådan postverksamhet som avser brevbefordran (se&lt;br&gt;avsnitt 6.3). Tillsynsmyndigheten bör här i första hand kontrollera att&lt;br&gt;postbefordringsföretagen uppfyller postlagens krav på att brevbefordran&lt;br&gt;bedrivs under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet&lt;br&gt;och så att skyddet för avsändares och mottagares personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls. Tillsynen skall även omfatta kontroll av fullgjord an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälningsskyldighet och att brevbefordringsföretagen iakttar bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 9 och 10 §§ som handlar om obeställbara försändelser. Att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten har ett särskilt ansvar för behandlingen av obe-&lt;br&gt;ställbara brevförsändelser redovisas i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för postkunden att de brev han anförtror åt ett post-&lt;br&gt;befordringsföretag hanteras på ett så tillförlitligt sätt som rimligen kan&lt;br&gt;krävas av företaget. Härmed avses exempelvis att breven inte bör&lt;br&gt;exponeras för obehöriga eller eljest lämnas obevakade eller oskyddade på&lt;br&gt;ett sätt som innebär risker från integritetsaspekten. Vidare bör hante-&lt;br&gt;ringen ske under sådana former att breven undgår att skadas genom yttre&lt;br&gt;påverkan såsom av väder och vind.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också vissa frågor som hänger samman med den praktiska&lt;br&gt;posthanteringen som tillsynsmyndigheten har anledning att uppmärk-&lt;br&gt;samma mot bakgrund av statens strävan efter att det skall råda kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet på marknaden. Det gäller delvis frågor där regeringen&lt;br&gt;vill avvakta den praktiska utvecklingen något innan slutlig ställning tas.&lt;br&gt;Hit hör bl.a. frågor om postboxar och eftersändning m.m. I det&lt;br&gt;sammanhanget skall tillsynsmyndigheten huvudsakligen övervaka att för&lt;br&gt;alla parter acceptabla lösningar kan uppnås förhandlingsvägen mellan&lt;br&gt;företagen på marknaden. Visar sig detta omöjligt kan myndigheten&lt;br&gt;uppmärksamma Konkurrensverket på situationer som leder till konkur-&lt;br&gt;rensbegränsning. Tillsynsmyndigheten kan naturligtvis också behöva&lt;br&gt;vända sig till regeringen om frågan bör lösas lagstiftningsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt inte bara att brevbefordran sker på ett tillförlitligt sätt&lt;br&gt;utan också att verksamheten är effektiv och kan erbjuda rimliga priser.&lt;br&gt;För att så skall bli fallet är det angeläget att konkurrensen är så fri som&lt;br&gt;möjligt. Tillsynsmyndigheten bör beakta också detta önskemål och&lt;br&gt;ingripa om det visar sig att några konkurrensbegränsande åtgärder vidtas&lt;br&gt;på marknaden genom att underrätta Konkurrensverket om förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i tillsynsarbetet bör tillsynsmyndigheten kunna göra inspek-&lt;br&gt;tioner hos brevbefordringsföretagen, såväl på eget initiativ som efter&lt;br&gt;anmälan utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör få de formella befogenheter som behövs för&lt;br&gt;att tillsynen skall kunna bedrivas effektivt. Brevbefordringsföretagen bör&lt;br&gt;vara skyldiga att låta tillsynsmyndigheten få tillträde till de områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen där verksamheten bedrivs. De bör också&lt;br&gt;vara skyldiga att bistå med de upplysningar och tillhandahålla de hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt att få&lt;br&gt;verkställighet hos kronofogdemyndigheten av beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan är det viktigt att tillsynen bedrivs på ett sådant sätt att&lt;br&gt;den inte medför onödiga kostnader för tillsynsmyndigheten och inte vållar&lt;br&gt;postbefordringsföretagen större olägenhet än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynen skall bli verkningsfull måste tillsynsmyndigheten ha&lt;br&gt;möjlighet att ingripa med någon form av sanktioner. Åtgärder kan&lt;br&gt;framför allt behöva vidtas om brevbefordran bedrivs på ett sätt som&lt;br&gt;åsidosätter integritetsskyddsintressena. Tillsynsmyndigheten bör i sådana&lt;br&gt;fall kunna ingripa med förelägganden för att kunna få till stånd rättelse&lt;br&gt;av felaktiga beteenden. För att öka styrkan bakom föreläggandena bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa kunna förenas med vite. Utsättande av vite bör kunna användas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl vid konstaterad obenägenhet att rätta sig efter ett tidigare före- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;läggande som redan vid ett första föreläggande om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att det behövs för att uppnå rättelse inom angiven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt att, utöver förelägganden, införa en möjlighet&lt;br&gt;för tillsynsmyndigheten att förbjuda en brevdistributör som grovt&lt;br&gt;åsidosätter sina åligganden att fortsätta med sin verksamhet. Man skulle&lt;br&gt;på det sättet få en motsvarighet till möjligheten att, inom ramen för ett&lt;br&gt;tillståndssystem, återkalla ett givet tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud att bedriva en viss verksamhet är emellertid enligt utred-&lt;br&gt;ningen en så pass ingripande åtgärd att sanktionen inte bör införas utan&lt;br&gt;mycket starka skäl. Detta gäller även om förbudet görs tidsbegränsat. Det&lt;br&gt;bör i sammanhanget beaktas att näringsförbud enligt lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud endast kan beslutas av domstol och att institutet även i&lt;br&gt;övrigt är kringgärdat med olika rättssäkerhetsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också framhållit att det kan ifrågasättas om behovet av&lt;br&gt;en förbudsmöjlighet på postområdet är så stort. Redan innan ett förbud&lt;br&gt;skulle bli aktuellt torde ett misskötsamt postbefordringsföretag i&lt;br&gt;allmänhet ha fått så mycket oförmånlig publicitet - bl.a. till följd av&lt;br&gt;åtgärder från tillsynsmyndighetens sida - att det får svårt att få några&lt;br&gt;kunder. Företaget kan därmed inte åstadkomma så stor skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att någon förbudsmöjlighet&lt;br&gt;för närvarande inte bör införas. Ett kraftfullt verkande vite bör vara ett&lt;br&gt;tillräckligt effektivt medel för att få till stånd rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall också framhållas att om det felande postbefordringsföretagets&lt;br&gt;beteende är av det slag som kan falla in under 4 kap. 8 § brottsbalken,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten bör överväga om saken skall polisanmälas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.13 Finansiering av tillsynsmyndighetens verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I postlagen införs en bestämmelse som ger&lt;br&gt;regeringen rätt att föreskriva om skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;postverksamhet att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;enligt lagen. Befogenheten får delegeras till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens (se betänkandet s. 201).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stöder utredningens förslag beträffande finan-&lt;br&gt;sieringen av tillsynsverksamheten. Svea hovrätt och Konsumentverket har&lt;br&gt;däremot framfört att det är olämpligt att relatera avgiften som vaije&lt;br&gt;brevbefordringsföretag har att betala för hanteringen av obeställbara&lt;br&gt;försändelser till det antal försändelser han skickat in. Avgiften bör i&lt;br&gt;stället beräknas exempelvis i proportion till företagens omsättning eller&lt;br&gt;till den den totala distributionsvolymen. Det föreslagna systemet&lt;br&gt;beträffande obeställbara försändelser ställer nämligen höga krav på de&lt;br&gt;olika postföretagen och kan bli kostsam för dessa. Under sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar finns det en uppenbar risk for att företagen inte sänder in Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;obeställbara försändelser till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Postverksamhet som avser befordran&lt;br&gt;av brev skall som tidigare sagts ställas under tillsyn. Vid sidan av till-&lt;br&gt;synsverksamheten bör tillsynsmyndigheten åläggas även vissa andra&lt;br&gt;myndighetsuppgifter på postområdet, bl.a. hanteringen av obeställbara&lt;br&gt;brevförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att den tillsynsverksamhet som kommer att åligga&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten enligt postlagen skall finansieras genom avgiftsuttag&lt;br&gt;från dem som berörs av verksamheten och för vilka den får anses vara&lt;br&gt;till nytta. Avgifterna för tillsynsverksamheten bör således beräknas på&lt;br&gt;grundval av postbefordringsforetagens brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det tidigare föreslagit att hanteringen av obeställbara&lt;br&gt;brevförsändelser skall skötas av tillsynsmyndigheten. Vi anser att&lt;br&gt;verksamheten av praktiska och ekonomiska skäl bör ligga kvar i Kiruna,&lt;br&gt;där Postverket för närvarande har sin enhet för hantering av obeställbara&lt;br&gt;postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att de postbefordringsföretag i vilkas&lt;br&gt;verksamhet obeställbara brevförsändelser uppkommer bör svara for&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens kostnader för hanteringen av sådana försändelser.&lt;br&gt;Företagen bör således betala en avgift vars storlek sätts i proportion till&lt;br&gt;det antal försändelser som det är fråga om. Skälet för detta är att&lt;br&gt;postbefordringsföretagen på så sätt uppmuntras att själva försöka utröna&lt;br&gt;den rätta adressen där detta är möjligt. Om avgiften inte bestäms efter&lt;br&gt;antalet obeställbara försändelser som uppkommer i den egna verksam-&lt;br&gt;heten finns risken att brevförsändelser slentrianmässigt bedöms böra&lt;br&gt;sändas till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det i postlagen öppnas en möjlighet för&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att&lt;br&gt;införa ett avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.14 Överklagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut av tillsynsmyndigheten enligt postlagen&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;kunna överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg anser att överklagande&lt;br&gt;bör kunna ske inte bara av beslut enligt lagen utan även av beslut enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av lagen. Svea hovrätt&lt;br&gt;ifrågasätter lämpligheten i att överklagande kan ske även av föreskrifter&lt;br&gt;som beslutats av tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelser i&lt;br&gt;postlagen. I övrigt har inte framförts några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Beslut som kan komma i fråga för Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;överklagande enligt postlagen är exempelvis beslut om påförande av&lt;br&gt;avgifter samt beslut om förelägganden inom ramen för anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten och tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;beslut i särskilda fall enligt postlagen skall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Inte bara beslut enligt lagen utan även enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen bör kunna överklagas.&lt;br&gt;Antalet mål förväntas bli mycket lågt, med hänsyn främst till det&lt;br&gt;begränsade antalet postbefordringsföretag och kommer sannolikt inte att&lt;br&gt;påverka resursbehovet hos domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande instansordningen överklagas beslut av för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet till kammarrätten. Domstolsutredningen har&lt;br&gt;emellertid i sitt betänkande &amp;quot;Domstolarna inför 2000-talet&amp;quot; (SOU&lt;br&gt;1991:106), som för närvarande bereds inom regeringskansliet, föreslagit&lt;br&gt;att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i den första domstolsin-&lt;br&gt;stansen och att överrättema skall befrias från uppgiften att som första&lt;br&gt;domstol överpröva beslut av förvaltningsmyndigheterna. Regeringen har&lt;br&gt;ställt sig bakom principen i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 3 s. 24 f). Redan nu läggs den första domstolsprövningen i nytill-&lt;br&gt;komna målgrupper i länsrätt i stället för i kammarrätt. Regeringen finner&lt;br&gt;denna princip lämplig även i detta fall och anser att de nu aktuella&lt;br&gt;besluten bör prövas av länsrätt som första domstolsinstans. Den 1 juli&lt;br&gt;1993 infördes i 14 § första stycket punkt 6 lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar en generell bestämmelse enligt vilken länsrätt&lt;br&gt;prövar mål som enligt bestämmelse i annan lag skall prövas av länsrätt&lt;br&gt;(SFS 1993:759). Den nu föreslagna ändringen ligger i linje med&lt;br&gt;Domstolsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som får överklaga tillsynsmyndighetens beslut framgår av 22 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223), där det föreskrivs att ett beslut får&lt;br&gt;överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och&lt;br&gt;beslutet kan överklagas. Hur vid besvärskretsen blir får avgöras med&lt;br&gt;utgångspunkt i de allmänna principer som har utvecklats i praxis härför.&lt;br&gt;Det kan påpekas att i vissa mål flera intressenter kan ha rätt att över-&lt;br&gt;klaga. Beträffande överklagande av domstolsbeslut finns i 33 § förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen en mot 22 § förvaltningslagen svarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.15 Ikraftträdande m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samtidigt som Postverket&lt;br&gt;övergår till att drivas som aktiebolag. Detta planeras ske den 1 februari&lt;br&gt;1994. Samtidigt skall lagen (1990:291) om obeställbara postförsändelser&lt;br&gt;upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom påpekats av Lagrådet finns det anledning att införa en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse som ger sådana postbefordringsföretag som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande redan bedriver postverksamhet visst rådrum att uppfylla&lt;br&gt;kravet på anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsbestämmelse behövs även för de brev- och paketför- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;sändelser som varit obeställbara enligt den gamla lagen och som&lt;br&gt;fortfarande är obeställbara då lagen upphör att gälla. Däremot saknas&lt;br&gt;anledning att låta övergångsbestämmelserna gälla obeställbara post-&lt;br&gt;anvisningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagsutredningen har föreslagit att det generella bemyndigandet för&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter om postbefordran som framgår av&lt;br&gt;lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,&lt;br&gt;transporter och kommunikationer skall tas bort och ersättas av be-&lt;br&gt;myndiganden i särskilda fall enligt postlagen. Regeringen anser en sådan&lt;br&gt;lösning visserligen vara principiellt riktig, men anser ändå att det&lt;br&gt;generella bemyndigandet bör finnas kvar ytterligare en tid, innan det helt&lt;br&gt;klart kan sägas vilka bemyndiganden som behövs i en förändrad situation&lt;br&gt;på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller den stora mängd författningar där uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;med posten&amp;quot; används för att beteckna att något kan eller skall skickas&lt;br&gt;som brev utan krav på delgivning. Efter avregleringen och Postverkets&lt;br&gt;bolagisering kan uttrycket felaktigt ge intryck av att det bara finns ett&lt;br&gt;möjligt postbefordringsföretag och att försändelsen måste befordras&lt;br&gt;genom &amp;quot;Posten AB&amp;quot;. Ett lämpligare uttryck i sammanhanget är därför att&lt;br&gt;ange att det skickas &amp;quot;med post&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förekommer i ett antal författningar det föråldrade uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;postanstalt&amp;quot; som beteckning på &amp;quot;postkontor&amp;quot; eller i vissa fall &amp;quot;post-&lt;br&gt;befordringsföretag &amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig revision för att skapa enhetlighet skulle kräva att ett&lt;br&gt;mycket stort antal författningar - utöver de som nu föreslås bli ändrade&lt;br&gt;- gås igenom och ändras. Det praktiska värdet av en sådan fullständig&lt;br&gt;genomgång skulle vara begränsat. Regeringen förordar därför i stället att&lt;br&gt;uttrycken byts ut efter hand som det är aktuellt att av andra skäl ändra&lt;br&gt;i de författningar som innehåller dessa uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån uttrycken förekommer i de lagar som nu föreslås bli&lt;br&gt;ändrade, exempelvis delgivningslagen, byts de ut mot ovan förordad&lt;br&gt;nomenklatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden bör således, allt eftersom det av andra anledningar blir&lt;br&gt;aktuellt att ändra i författningar där &amp;quot;postanstalt&amp;quot; eller &amp;quot;med posten&amp;quot;&lt;br&gt;förekommer, dessa uttryck samtidigt ändras till &amp;quot;postkontor&amp;quot; alternativt&lt;br&gt;&amp;quot;postbefordringsföretag&amp;quot; respektive &amp;quot;med post&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Utvecklingen och konkurrenssituationen inom&lt;br&gt;Postverkets marknader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Postverket verkar i dag inom ett antal marknader med den gemen-&lt;br&gt;samma nämnaren distribution. Postverkets olika verksamheter är i&lt;br&gt;varierande grad utsatta för tydlig konkurrens. Distributionen av&lt;br&gt;adresserade brev har till övervägande del fram till den 1 januari 1993&lt;br&gt;varit förbehållen Postverket. Mot bakgrund av detta finns i dag endast&lt;br&gt;ett fåtal konkurrenter till Postverket om befordran av adresserade brev. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid finns i dag ett antal alternativ till den fysiska brev- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;befordringen. På övriga marknader där Postverket verkar finns redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dag ett flertal alternativ till de tjänster Postverket erbjuder och&lt;br&gt;Postverkets marknadsandelar är där också betydligt mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kort översikt över Postverkets marknadsandelar på olika del-&lt;br&gt;marknader ges i följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Postens&lt;br&gt;marknads-&lt;br&gt;andel, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens&lt;br&gt;intäkt, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viktiga&lt;br&gt;konkurrenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga företags-&lt;br&gt;meddelanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■ 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia, CityMail&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig marknads&lt;br&gt;kommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i- 55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk Direkt Reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat skriftlig&lt;br&gt;kommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikes företags-&lt;br&gt;paketprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilspedition, ASG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bussgods&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inrikes&lt;br&gt;lättgodsprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilspedition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adena/Picko’s, Taxi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikes lättgods-&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilspedition, ASG,&lt;br&gt;DHL, UPS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalnings-&lt;br&gt;förmedling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankgirot, banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankservice&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I det följande beskrivs de olika marknader där Postverket verkar samt&lt;br&gt;den förväntade marknadsutvecklingen och konkurrenssituationen inom&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.1 Brevbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Postverkets affärsområde brev (Posten Brev) förmedlar individuella&lt;br&gt;och massproducerade meddelanden samt tidningar och tidskrifter.&lt;br&gt;Kommunikationen kan vara rent fysisk, fysisk-elektronisk eller enbart&lt;br&gt;elektronisk. Posten Brev förmedlar även varor med en vikt upp till ett&lt;br&gt;kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Brev förmedlar ca 4,2 miljarder adresserade brevförsändelser&lt;br&gt;per år. De sammanlagda rörelseintäktema i affärsområdet uppgick år&lt;br&gt;1992 till 14,9 miljarder kr. De externa intäkterna uppgick till ca 11,2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kr eller knappt 50 % av Postverkets totala intäkter. Av in-&lt;br&gt;täkterna kommer knappt 90 % från företag och organisationer medan&lt;br&gt;resterande drygt 10 % kommer från privatpersoner. Affärsområdets&lt;br&gt;viktigaste kunder är ett antal större postintensiva företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1900-talet har antalet brevförsändelser (exkl. tidningar och&lt;br&gt;gruppreklam) visat en årlig tillväxt med i genomsnitt ca 3% per år.&lt;br&gt;Vissa år har volymerna minskat något i förhållande till föregående år&lt;br&gt;medan de andra år ökat mera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Perioden från 1970 fram till i dag karaktäriseras av en stabil om än&lt;br&gt;avtagande ökningstakt. Den minskning i volym beroende på kon-&lt;br&gt;kurrens från elektronisk överföring av meddelanden som förutspåddes&lt;br&gt;i olika studier på 70-talet har först nu blivit märkbar i viss utsträck-&lt;br&gt;ning. Jämförande studier av telemarknadens utveckling visar att någon&lt;br&gt;mer omfattande överströmning från brevkommunikation till tele-&lt;br&gt;kommunikation ännu inte kan spåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom utvecklingen på brevmarknaden ligger ett antal faktorer som&lt;br&gt;kan hänföras till den allmänna samhällsutvecklingen. Här kan t.ex.&lt;br&gt;noteras en årlig befolkningsökning och framför allt hushållsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare hälften av 1900-talet har vidare stora strukturella&lt;br&gt;förändringar påverkat marknadsförutsättningarna för brevbefordran.&lt;br&gt;Sådana förändringar är t.ex. socialförsäkringssystemen, datorisering&lt;br&gt;och centralisering av lönesystem m.m. På senare år är centraliseringen&lt;br&gt;av pensionsutbetalningar, bilregister, kontrollbesiktning av bilar,&lt;br&gt;värdepappersystemet, avreglering av bank- och finansmarknaderna&lt;br&gt;andra exempel på förändringar som påverkar brewolymema såväl&lt;br&gt;positivt som negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förväntad ändrad näringslivsstruktur med en alltmer accentuerad&lt;br&gt;övergång från varu- till tjänsteproduktion kommer att påverka kommu-&lt;br&gt;nikationsbehovet positivt. Förändringar (branschglidning) inom bank-&lt;br&gt;och försäkringssektorerna samt intresseorganisationernas sannolikt&lt;br&gt;ökande betydelse likaså. Parti- och detaljhandeln kommer sannolikt att&lt;br&gt;i ökad omfattning använda betal- och kreditkort, vilket i sin tur&lt;br&gt;kommer att påverka kommunikationsbehovet i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående teknologiska förändringen med ökad användning av&lt;br&gt;tele- och datorkommunikation leder till minskad brevkommunikation.&lt;br&gt;Telekommunikationen visar en snabbare tillväxt än brevkommunikation&lt;br&gt;under de senare decennierna. Framför allt har utvecklingen den senaste&lt;br&gt;femårsperioden varit mycket expansiv inom områdena telefax och&lt;br&gt;mobiltelefoni. Postens bedömning är att vart tredje fax ersätter ett&lt;br&gt;brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller användning av telefax har denna under senare år&lt;br&gt;genomgått en närmast explosiv utveckling. Det kan förutses att telefax-&lt;br&gt;tekniken kommer att utvecklas och förfinas. Telefaxsändningar före-&lt;br&gt;kommer i dag företrädesvis mellan företag. Det är alltså i första hand&lt;br&gt;brevvolymen mellan företag som kan komma att minska till följd av&lt;br&gt;telefaxsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorkommunikation är en annan konkurrent till brevet. Denna typ&lt;br&gt;av kommunikation kan ske i olika former. Det kan vara fråga om&lt;br&gt;kommunikation från dator till dator, från dator till databas m.m. Till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss del utgör dessa former av kommunikation substitut till brev. Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Kommunikation från dator till databas (t.ex. videotex) konkurrerar&lt;br&gt;dock i större utsträckning med olika teletjänster, som t.ex. 071-&lt;br&gt;nummer, och med text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra former av elektroniska överföringar av meddelanden påverkar&lt;br&gt;också till viss del brewolymema. Olika former av hybridtjänster (en&lt;br&gt;kombination av elektronisk överföring, utskrift och kuvertering samt&lt;br&gt;traditionell brevutdelning, s.k. ePOST) förväntas öka under de kom-&lt;br&gt;mande åren, dock utan att öka den totala brevvolymen. ePOST lämpar&lt;br&gt;sig bäst för stora sändningar brev till många mottagare, i huvudsak&lt;br&gt;konsumtionsräkningar till hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annons- och direktreklam samt reklam i andra medier (radio och&lt;br&gt;TV), liksom olika typer av spel i dessa medier, påverkar och kommer&lt;br&gt;att påverka brewolymema positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade effekten av de olika faktorer som påverkar marknads-&lt;br&gt;situationen för adresserade brevförsändelser är svår att beräkna. Någon&lt;br&gt;mera märkbar tillväxt av traditionell brevdistribution förväntas dock&lt;br&gt;inte. Tendensen under de senaste åren, och som accentuerats, är en&lt;br&gt;övergång från normalbrev (övemattbefordrade brev till fullpris) till&lt;br&gt;brev med längre distributionstid till rabatterat pris. En överströmning&lt;br&gt;från traditionell brevbefordran till hybridtjänster verkar också trolig.&lt;br&gt;Denna överströmning kommer emellertid inte att påverka den totala&lt;br&gt;volymen utan snarare vissa led i befordringen såsom insamling,&lt;br&gt;sortering och transport av adresserade brevförsändelser som således&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awecklingen av brevmonopolet har gett möjligheter för andra&lt;br&gt;företag än Postverket att distribuera brevförsändelser. Sedan våren&lt;br&gt;1991 distribuerar företaget CityMail AB brevförsändelser i Stockholm.&lt;br&gt;Man kan förvänta sig att fler brevbefordringsföretag utöver CityMail&lt;br&gt;kommer att etablera sig. Hur dessa presumtiva konkurrenter ser ut&lt;br&gt;eller vilka deras affärskoncept kommer att vara är i dag inte möjligt&lt;br&gt;att förutse. En ökad konkurrens inom brevbefordringen kommer&lt;br&gt;naturligtvis att minska Posten Brevs brewolymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskning med 2 % av Posten Brevs försändelsevolym noterades&lt;br&gt;år 1992. Mellan åren 1986 och 1991 ökade emellertid volymen med&lt;br&gt;upp till ca 4 % per år, men med en successivt avtagande ökningstakt.&lt;br&gt;Den minskade brewolymen år 1992 kan delvis förklaras med den nya&lt;br&gt;konkurrenssituationen som uppstått. Ytterligare en faktor av betydelse&lt;br&gt;i detta sammanhang är att nedgången i tiden sammanfaller med det&lt;br&gt;svåra konjunkturläge som råder, även om inget säkert samband kan&lt;br&gt;konstateras mellan brewolym och konjunktur. Det går i dag inte att&lt;br&gt;säkert bedöma om ett reellt trendbrott skett när det gäller ökningen av&lt;br&gt;Posten Brevs brewolymer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.2 Paket (Lättgods)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Postverket är genom sitt affärsområde lättgods (Posten Lättgods)&lt;br&gt;verksamt inom den marknad som omfattar distribution av försändelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en vikt upp till 35 kg (lättgods). Posten Lättgods erbjuder även Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;transport av tyngre gods om detta efterfrågas av kunderna. Posten&lt;br&gt;Lättgods omsätter ca 2,6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 1984 distribuerade Postverket endast sådana paket som&lt;br&gt;distribueras genom postkontorsnätet och lantbrevbäringen. År 1984&lt;br&gt;utökades verksamheten till att även omfatta distribution av s.k.&lt;br&gt;företagspaket, dvs. paket som skickas från &amp;quot;dörr till dörr&amp;quot; och inte&lt;br&gt;befordras via postkontorsnätet. Posten Lättgods erbjuder i dag&lt;br&gt;företagskunder standardiserade och rikstäckande transporttjänster för&lt;br&gt;försändelser upp till en vikt av 35 kg per kolli och 100 kg per&lt;br&gt;sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatpersoner har möjlighet att skicka enstaka paket inom Sverige&lt;br&gt;till enhetliga priser. I dag distribueras drygt hälften av paketför-&lt;br&gt;sändelsema från dörr till dörr, medan den andra hälften (motsvarande&lt;br&gt;huvuddelen av ekonomi- och postpaket) distribueras genom postkon-&lt;br&gt;torsnätet. En tjänst som vänder sig till privatpersoner är det s.k.&lt;br&gt;Sverigepaketet som inkluderar emballage och frakt upp till 20 kg till&lt;br&gt;valfri ort i Sverige. För närvarande kostar Sverigepaketet 48 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Posten Lättgods totala intäkter svarar intäkter från privatpersoner&lt;br&gt;endast för ca 2 %. Privatpersoner är därutöver mottagare av paket firån&lt;br&gt;främst postorderbranschen. Posten Lättgods befordrar totalt ca 50&lt;br&gt;miljoner paket per år. Privatpersoner skickar årligen endast cirka en&lt;br&gt;miljon paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområdet Lättgods konkurrenter är både svenska och utländska&lt;br&gt;företag. Samtliga företag av betydelse inom branschen har förstärkt&lt;br&gt;sina distributionssystem i Sverige. Detta gäller även de internationella&lt;br&gt;transportföretagen. På lättgodsmarknaden finns i dag tre svenska&lt;br&gt;huvudkonkurrenter: Posten Lättgods, ASG och Bilspedition. Inom&lt;br&gt;paketmarknaden, dvs. gods upp till 35 kg, är Posten Lättgods det&lt;br&gt;dominerande företaget medan man har en mycket liten andel av det&lt;br&gt;tyngre godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättgodstransporter har under ett flertal år varit den snabbast&lt;br&gt;växande delen av den svenska godstransportmarknaden. Denna&lt;br&gt;uppgång bröts under år 1992 på grund av den svaga konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättgodsmarknaden, likväl som transportbranschen i övrigt,&lt;br&gt;kännetecknas av hård konkurrens. Branschen har sedan länge präglats&lt;br&gt;av otillfredsställande lönsamhet. Under de senaste åren har detta&lt;br&gt;accentuerats ytterligare. Transportbranschen är beroende av den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Tillväxt i ekonomin medför oftast ökningar&lt;br&gt;i volymer. Posten Lättgods är endast verksam på den svenska&lt;br&gt;marknaden. Den inhemska efterfrågan bedöms vara fortsatt svag. De&lt;br&gt;internationella pakettjänsterna utförs inom Posten Utrikes.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.3 Betalningsförmedling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En av Postverkets delmarknader är betalningsförmedling.&lt;br&gt;Postgirorörelsen startade år 1925 och tillkom för att underlätta betal-&lt;br&gt;ningsrörelsen och främja sådana betalningsmetoder som är ägnade att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska användandet av kontanta medel. I dag ser Postgirot som sin Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;affärsidé att över hela landet och internationellt erbjuda girotjänster i&lt;br&gt;eget kontosystem och därtill hörande finansiella tjänster för företag,&lt;br&gt;organisationer, föreningar och privatpersoner. Under är 1992 uppgick&lt;br&gt;de totala intäkterna i Postgirot till ca 5,3 miljarder kr. 430 miljoner&lt;br&gt;betalningar förmedlades via Postgirot, varav 125 miljoner (29 %) var&lt;br&gt;kontantbetalningar i postkassoma. Postgirot har haft ett ökat antal&lt;br&gt;förmedlade betalningar under en rad år. Ökningen är emellertid&lt;br&gt;måttlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen om betalningar mellan Postgirot å ena sidan och&lt;br&gt;bankerna/Bankgirot å den andra är hård. Detta trots att Postgirot i&lt;br&gt;praktiken haft ensamrätt till statens betalningar i och med förordningen&lt;br&gt;(1974: 591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken&lt;br&gt;eller Postgirot. Undantag från denna skyldighet har emellertid&lt;br&gt;medgetts vissa myndigheter. Det stora flertalet av statens utbetalningar&lt;br&gt;till allmänheten sker därför redan i dag med annan betalningsför-&lt;br&gt;medlare än Postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen kommer att hårdna ytterligare till följd av att&lt;br&gt;konkurrens kommer att tillåtas även vad gäller statens alla in- och&lt;br&gt;utbetalningar. I en marknadssituation med fri konkurrens om alla&lt;br&gt;statliga betalningar blir Postgirot ett bland flera betalningsinstitut.&lt;br&gt;Postgirot föreslås därför få begränsat utvidgade verksamhetsförut-&lt;br&gt;sättningar som stöd för betalningsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen torde gå mot ett ökat användande av&lt;br&gt;direktöverföringar mellan konton, bl.a. så kallade autogirolösningar,&lt;br&gt;för att minska hanteringskostnaderna i betalningsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.4 Utrikes brev- och paketbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Postverkets affärsområde utrikes (Posten Utrikes) etablerades som eget&lt;br&gt;affärsområde år 1989. Under år 1992 uppgick intäkterna till ca 1,5&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Utrikes ansvarar for försäljning och distribution av brev och&lt;br&gt;paket med destination utanför Sveriges gränser liksom för tullhantering&lt;br&gt;och distribution av all ankommande brev- och paketpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Utrikes förfogar över egna sorteringsterminaler i Sverige men&lt;br&gt;köper vissa försäljnings-, transport- och utdelningstjänster av Posten&lt;br&gt;Brev, Posten Lättgods och Posten Bank och Kassa. Utomlands utförs&lt;br&gt;transporterna av utländska flygbolag, speditörer samt inte minst andra&lt;br&gt;länders postverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Utrikes verkar på en marknad med hård konkurrens. Konkur-&lt;br&gt;renter är både internationella kurir- och expressföretag samt svenska&lt;br&gt;företag som ASG och Bilspedition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alltmer utbredd remailingverksamhet hotar den lönsamma brev-&lt;br&gt;exporten. Detta innebär att konkurrenterna kommersiellt kan utnyttja&lt;br&gt;brister i det internationella avräkningssystemet mellan postverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamheten inom den internationella transportmarknaden är&lt;br&gt;generellt mycket låg. Företagsförvärv och allianser gör att konkurrens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationen ändras kontinuerligt. På grund av den överetablering som Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;skett bl.a. inom EG kan man räkna med stora strukturrationaliseringar&lt;br&gt;och att endast några få aktörer kommer att överleva på både express-&lt;br&gt;marknaden och inom den traditionella speditionsverksamheten.&lt;br&gt;Omstruktureringen av den internationella frakt- och kurirmarknaden&lt;br&gt;väntas fortsätta i en snabbare takt än som sker för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets kurirverksamhet har integrerats med expressföretaget&lt;br&gt;TNT i ett med fyra andra postverk gemensamt ägt bolag, GD Express&lt;br&gt;World Wide, där svenska Postverket äger 7,5 % och postverken&lt;br&gt;gemensamt 50 %. Detta samarbete öppnar möjligheterna att utveckla&lt;br&gt;Posten Utrikes paketutbud för tidsgaranterade produkter och express-&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.5 Postkontoren&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Postkontorsnätets verksamhet är samlad i affärsområdet bank och&lt;br&gt;kassa (Posten Bank och Kassa). Postkontoren förmedlar Postverkets&lt;br&gt;samlade sortiment till privatpersoner och mindre företag samt erbjuder&lt;br&gt;banktjänster för privatpersoner. Intäkterna uppgick till ca 5,9 miljarder&lt;br&gt;kr år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Bank och Kassas huvudsakliga uppdragsgivare är Posten Brev&lt;br&gt;(29 % av intäkterna), Postgirot (34 %), Posten Lättgods (8 %), Posten&lt;br&gt;Utrikes (2 %) och Nordbanken (24 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 sjönk antalet transaktioner i postkontorsnätet med&lt;br&gt;7 %. Året dessförinnan var minskningen lika stor. Under de senaste&lt;br&gt;tio åren har antalet transaktioner i kassorna minskat med en tredjedel.&lt;br&gt;Bakgrunden till minskningen av manuella kassatjänster är den ökade&lt;br&gt;automationen med bl.a. direktöverföring mellan konton. Posten Bank&lt;br&gt;och Kassa genomför mot bakgrund av denna utveckling en omfattande&lt;br&gt;rationalisering och effektivisering av verksamheten som beskrivits i&lt;br&gt;1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7). Enligt&lt;br&gt;åtgärdsprogrammet, som benämns Nät 92, kommer antalet service-&lt;br&gt;ställen att bestå, men i många fall drivas i annan skepnad, exempelvis&lt;br&gt;som s.k. närpostkontor med begränsad service såsom paketutlämning&lt;br&gt;eller på entreprenad av butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktionsutvecklingen i kontorsnätet förväntas fortsätta att gå&lt;br&gt;tillbaka till följd av konkurrenssituationen inom affärsområdena Posten&lt;br&gt;Brev, Posten Lättgods, Postgirot och Posten Utrikes, i kombination&lt;br&gt;med ökat utnyttjande av elektronisk kommunikation och automati-&lt;br&gt;serade betalningar. Alternativ till de banktjänster som utförs på post-&lt;br&gt;kontoren växer successivt fram, exempelvis möjlighet att utföra&lt;br&gt;överföringar av pengar mellan konton på telefon. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta bedöms även behovet av traditionella banktjänster komma att&lt;br&gt;minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 En förändrad verksamhetsform för Postverket&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;8.1 Överföring av Postverkets verksamhet till ett statligt ägt&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Postverkets verksamhet med tillgångar och&lt;br&gt;skulder överförs till ett statligt ägt aktiebolag, Posten AB, per den&lt;br&gt;1 februari 1994. Samtliga aktier skall innehas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ges bemyndigande att genomföra bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ges bemyndigande att träffa avtal med Posten AB om&lt;br&gt;en rikstäckande postservice till enhetliga priser för enstaka för-&lt;br&gt;sändelser. I avtalet som avser åren 1994-1996 kommer det att reg-&lt;br&gt;leras att Posten AB åtar sig rikstäckande postservice utan särskild&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ges bemyndigande att träffa avtal med Posten AB om&lt;br&gt;en rikstäckande kassaservice till enhetliga priser for enstaka&lt;br&gt;betalningar och kassatjänst. Under avtalsperioden som avser åren&lt;br&gt;1994-1996 kommer Posten AB att ersättas för den rikstäckande&lt;br&gt;kassaservicen med 300 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag driver Postverket statlig affärs-&lt;br&gt;verksamhet i särskild form, den s.k. affärsverksformen, som tillskapades&lt;br&gt;genom 1911 års budgetreform. Detta innebär bl.a. att verkets ekonomiska&lt;br&gt;omslutning inte redovisas över statsbudgeten. Verket är emellertid en&lt;br&gt;integrerad del av den statliga verksamheten och fungerar som förvaltare&lt;br&gt;av statlig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformens bestämmelser får statens medel inte användas&lt;br&gt;på annat sätt än riksdagen har bestämt och statens medel står till rege-&lt;br&gt;ringens förfogande. Som en följd av detta skall investeringar och fi-&lt;br&gt;nansieringen av dessa även inom affärsverken ytterst beslutas av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För affärsverken gäller vidare särskilda bestämmelser om förvärv och&lt;br&gt;försäljning av fest egendom samt om förvärv, försäljning och bildande&lt;br&gt;av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det tidigare redogjort för utvecklingen på post-&lt;br&gt;marknaden. Sammanfattningsvis är det fektorer som den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen, efterfrågeforändringar och liberalisering som i samverkan har&lt;br&gt;inneburit en förändrad marknadssituation. Genom teknisk utveckling och&lt;br&gt;efterfrågeforändringar har antalet företag liksom utbudet av nya tjänster&lt;br&gt;ökat, vilket har lett till en alltmer diversifierad marknad. Med nya&lt;br&gt;postbefordringsföretag på marknaden följer större valfrihet för an-&lt;br&gt;vändarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successivt förändrade marknadssituationen ställer krav på en&lt;br&gt;utveckling av Postverkets verksamhetsform. Erfarenheten visar att de be-&lt;br&gt;gränsningar som finns i affärsverksformen i fråga om t.ex. förvärv och&lt;br&gt;försäljning av fest egendom, försäkringar och upplåning medför&lt;br&gt;komplikationer. Affärsverksformen begränsar vidare möjligheterna till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenliga former för samarbete och samägande i konsortier och&lt;br&gt;allianser. Genom att bilda aktiebolag inom ramen för Postverkskoncemen&lt;br&gt;har man hittills kunnat lösa en del praktiska problem. Denna blandform&lt;br&gt;av affärsverk och aktiebolag är emellertid olycklig och har visat sig svår&lt;br&gt;att styra. En enhetlig associationsform är både bättre och mer flexibel.&lt;br&gt;En förnyelse och utveckling av Postverkets verksamhetsform är således&lt;br&gt;påkallad, dels av den nya marknadssituationen inom postservice och&lt;br&gt;betalningsförmedling, dels av behovet av en ändamålsenlig och effektiv&lt;br&gt;styrning av verksamheten. Aktiebolagsformen är en lämplig associa-&lt;br&gt;tionsform för konkurrensutsatt verksamhet. Postverkets konkurrenter på&lt;br&gt;samtliga delmarknader bedriver som regel sin verksamhet i aktiebolags-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening angeläget att Postverket nu ges&lt;br&gt;samma verksamhetsform som andra företag på postbefordrings- och&lt;br&gt;betalningsmarknaden, dvs. aktiebolagsformen. Det nya bolaget kommer&lt;br&gt;att vara helägt av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Överföringen av Postverkets verksamhet m.m. till aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det föreslagna bemyndigandet blir det en uppgift för&lt;br&gt;regeringen att genomföra bolagiseringen av Postverket och därvid bl.a.&lt;br&gt;fastställa kapitalstruktur samt aktiekapitalets storlek i det nya aktie-&lt;br&gt;bolaget. Regeringen vill här informera om hur bolagiseringen är avsedd&lt;br&gt;att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har de senaste 15 åren genomfört fyra stora omorganisa-&lt;br&gt;tioner. Den nu gällande genomfördes den 1 januari 1992. De successiva&lt;br&gt;organisationsändringama har skett för att öka Postverkets marknadsorien-&lt;br&gt;tering och kundorientering. Organisationsutvecklingen är således en&lt;br&gt;kontinuerlig process. Den nu gällande organisationen kommer i sina&lt;br&gt;huvuddrag att gälla även i samband med bolagiseringen. Detta innebär&lt;br&gt;precis som i dag en organisation med fem affärsområden, Posten Brev,&lt;br&gt;Posten Lättgods, Posten Utrikes, Posten Bank och Kassa samt Postgirot.&lt;br&gt;För att underlätta en successiv bolagisering av de olika verksamheterna&lt;br&gt;har Postverket redan registrerat sex bolag, ett för vart och ett av&lt;br&gt;moderbolaget och de fem affärsområdena. I syfte att renodla moderbo-&lt;br&gt;laget så långt som möjligt inrättas också ett holdingbolag, Posten Service&lt;br&gt;AB, i samband med Postverkets bolagisering. Till holdingbolaget förs&lt;br&gt;verksamheter som är koncemgemensamma: i nuläget Postfastigheter,&lt;br&gt;Postens Inköpscentral, Posten Systemservice, HK-Service, Certus AB och&lt;br&gt;SwedPost AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen av Postverket sker genom att staten i ett första steg&lt;br&gt;överlåter Postverkets verksamhet, tillgångar och skulder till Posten AB,&lt;br&gt;varvid köpeskillingen erläggs genom att Posten AB utfärdar en skuldför-&lt;br&gt;bindelse på beloppet. Därefter följer en nyemission i Posten AB. Staten&lt;br&gt;skall erlägga likvid för de nyemitterade aktierna genom kvittning mot den&lt;br&gt;fordran staten har på Posten AB genom den ovan nämnda skuldförbind-&lt;br&gt;elsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra steg överlåts verksamheten i affärsområdena m.fl. till Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;dotterbolag den 1 februari 1994. Affärsområdena Posten Bank och Kassa,&lt;br&gt;Postgirot och Posten Service AB kommer att ombildas till dotterbolag&lt;br&gt;den 1 februari 1994. Affärsområdena Posten Brev, Posten Lättgods och&lt;br&gt;Posten Utrikes kommer inledningsvis att driva sina verksamheter som&lt;br&gt;affärsområden inom moderbolaget Posten AB. Senast vid utgången av år&lt;br&gt;1994 kommer åtminstone brev- och paketverksamheten inom Posten AB&lt;br&gt;att drivas i dotterbolag. Detta kommer att regleras i det särskilda avtal&lt;br&gt;som staten kommer att sluta med Posten AB. Under affärsområdes-&lt;br&gt;bolagen och Posten Service AB kommer nu befintliga dotterbolag att&lt;br&gt;inordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB:s kapitalstruktur har betydelse för bolagets utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter. Kapitalstrukturen bör ge en tillräcklig bas för bolagets&lt;br&gt;verksamhet. Den nya Postkoncemens balansräkning består till huvuddelen&lt;br&gt;av inlåning i Postgirorörelsen. Postgirorörelsen bör vid soliditets-&lt;br&gt;beräkningar betraktas som en bank. Det går mot bakgrund av detta inte&lt;br&gt;att jämföra Postkoncemens soliditet med svenska industri- och transport-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområdesbolagen utom Postgirot kommer alla att ha en soliditet&lt;br&gt;om minst 15 % vid tidpunkten för ombildande till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirots soliditet kommer att uppgå till ca 5 %. Vid en samman-&lt;br&gt;vägning av rimliga soliditetsnivåer i respektive affärsområde bör solidite-&lt;br&gt;ten på koncemnivå vara ca 15 % på sikt. Vid tidpunkten för bolagise-&lt;br&gt;ringen kommer Postkoncemens soliditet att uppgå till ca 11 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB föreslås överta Postverkets alla pensionsförpliktelser. Den&lt;br&gt;ingående balansen i Postkoncemen beräknas uppgå till ca 50 miljarder&lt;br&gt;kr, varav det egna kapitalet beräknas uppgå till ca 6 miljarder kr.&lt;br&gt;Avsikten är att överlåtelsen av Postverkets verksamhet, tillgångar och&lt;br&gt;skulder skall regleras i ett avtal mellan staten och Posten AB. Detta över-&lt;br&gt;låtelseavtal skall bl.a. reglera vilka tillgångar och skulder samt rättigheter&lt;br&gt;och åtaganden som överförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den dominerande ställning som Postverket i dag har&lt;br&gt;inom postverksamheten är det regeringens uppfattning att Posten AB bör&lt;br&gt;kunna upprätthålla rikstäckande postservice till enhetliga avgifter för&lt;br&gt;enstaka försändelser utan särskild ersättning. Detta skall regleras i avtal&lt;br&gt;mellan staten och Posten AB. Kravet på rikstäckande service finns också&lt;br&gt;med i bolagsordningen för Posten AB. Avsikten är att det särskilda&lt;br&gt;avtalet mellan staten och Posten AB även skall omfatta andra förhållan-&lt;br&gt;den som inte regleras i överlåtelseavtalet. Hit hör frågan om pristak för&lt;br&gt;avgifter för brevbefordran (avsnitt 10.2) och vissa frågor som rör in-&lt;br&gt;formationsplikt vid ändringar i postnummer (avsnitt 10.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavtalet och det särskilda avtalet avses tecknas före bolagise-&lt;br&gt;ringen av Postverket den 1 februari 1994. Det särskilda avtalet föreslås&lt;br&gt;löpa t.o.m. den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Statsmakternas styrning, kontroll samt insyn i ett statligt ägt Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Postverket från affärsverk till aktiebolag innebär&lt;br&gt;förändringar i första hand när det gäller statsmakternas styrning, kontroll&lt;br&gt;och insyn. Ombildningen av Postverket till aktiebolag förutsätter styrning&lt;br&gt;i andra former än de som används för ett affärsverk. Förutom genom&lt;br&gt;lagstiftning kan styrningen av ett bolag ske genom bestämmelser i&lt;br&gt;bolagsordningen, genom röstning på bolagsstämman och genom den av&lt;br&gt;stämman valda styrelsen. Ett bolags verksamhet kan också begränsas&lt;br&gt;eller ges viss inriktning genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom statsförvaltningen utövas kontroll av flera organ, t.ex. av Riks-&lt;br&gt;dagens revisorer, Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslem (JK) och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV). När Postverket bolagiseras upphör kontrollen&lt;br&gt;av JO och JK. Kontroll utövas fortsättningsvis av de av bolagsstämman&lt;br&gt;valda revisorerna. Riksdagens revisorer kan emellertid även fortsättnings-&lt;br&gt;vis utöva kontroll. Vidare gäller för de statliga aktiebolag som finns&lt;br&gt;införda i förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkets granskning av&lt;br&gt;statliga aktiebolag och stiftelser, att RRV på eget eller regeringens upp-&lt;br&gt;drag kan utföra granskning utöver den sedvanliga granskningen som&lt;br&gt;årligen skall utföras enligt aktiebolagslagen. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;kommer med tillämpning av bestämmelserna i förslaget till postlag i&lt;br&gt;egenskap av tillsynsmyndighet avseende brevbefordran att kunna utöva&lt;br&gt;viss kontroll över bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom staten kommer att äga samtliga aktier i Posten AB kommer&lt;br&gt;redovisning av verksamheten att lämnas till riksdagen genom de årliga&lt;br&gt;redogörelserna för de statliga företagen. Avsikten är vidare att en av&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets auktoriserade revisorer skall utses som en av revi-&lt;br&gt;sorerna i Posten AB och dess dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Posten AB så långt det är möjligt verka&lt;br&gt;under samma förutsättningar som vanliga aktiebolag. Det blir därmed en&lt;br&gt;uppgift för Posten AB:s styrelse att utforma mål och strategier för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang också informera om arkivfrågornas&lt;br&gt;behandling i anslutning till att Postverket ombildas till aktiebolag. Enligt&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782) skall en myndighet, som upphör, inom tre&lt;br&gt;månader överlämna sitt arkiv till en arkivmyndighet, om inte verksam-&lt;br&gt;heten överförs till en annan myndighet. När verksamhet som tidigare&lt;br&gt;bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolag kan arkiv-&lt;br&gt;myndigheten enligt vad regeringen inhämtat låna ut de delar av arkivet&lt;br&gt;som det nya bolaget behöver ha tillgång till. Det ankommer på Riks-&lt;br&gt;arkivet att utforma föreskrifter och villkor för lån och deposition hos&lt;br&gt;bolag av handlingar. Tillgången for allmänheten till de allmänna&lt;br&gt;handlingar som härrör från tiden före bolagiseringen och som inte&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;säkerställs genom att ansvaret for dessa handlingar förs över till Riksarki-&lt;br&gt;vet. Enligt vad regeringen inhämtat pågår ett samråd mellan Postverket&lt;br&gt;och Riksarkivet avseende arkivfrågor inför bolagiseringen av Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör nämnas en fråga som rör de fastigheter som Postverket Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;förvaltar för statens räkning. Det femtontal fastigheter som representerar&lt;br&gt;framträdande kulturvärden kommer att ges skydd som byggnadsminnen&lt;br&gt;innan de överläts till det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har som statlig myndighet tillhandahållit statistikuppgifter&lt;br&gt;beträffande postverksamheten i landet. Även efter verkets ombildning till&lt;br&gt;aktiebolag kvarstår behovet från samhällets sida av statistik över detta&lt;br&gt;område. Det bör ankomma på tillsynsmyndigheten att närmare precisera&lt;br&gt;kraven på postbefordringsföretagen så att samhällets behov kan tillgodo-&lt;br&gt;ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kulturpolitisk synpunkt finns det också skäl att notera den&lt;br&gt;påverkan som Postverket genom sina adresseringskrav kan utöva på valet&lt;br&gt;av ortnamn i landet. Staten kan emellertid via sin ägarroll eller på annat&lt;br&gt;sätt garantera att Posten AB inte utövar detta inflytande på ett sätt som&lt;br&gt;strider mot god ortnamnssed.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.2 Den nya Postkoncemen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av beskrivningen under 8.1.1 är avsikten att det skall bildas&lt;br&gt;en koncern med Posten AB som moderbolag och affärsområden som&lt;br&gt;helägda dotterbolag. Därutöver kommer det att finnas ytterligare bolag&lt;br&gt;inom ramen for koncernen, bl.a. de redan i dag existerande Falcon&lt;br&gt;Aviation AB, Tidningstjänst AB m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolaget skall ingå koncemstaber samt finansförvaltning för&lt;br&gt;koncernen. Finansförvaltningen kommer dock, i enlighet med vad som&lt;br&gt;anförts i 1993 års finansplan (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet.&lt;br&gt;1992/93 :FiU20, rskr. 1992/93:189), inte att omfatta Postgirots medels-&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i affärsområdet Brev skall vara meddelandehantering.&lt;br&gt;Posten Brev skall också svara för den rikstäckande brevbefordran. Under&lt;br&gt;Posten Brev finns ett antal bolag som stödjer verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i affärsområdet Lättgods skall omfatta Postverkets paket-&lt;br&gt;och lättgodsdistribution. Även här finns ett antal bolag som stödjer&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i affärsområdet Bank och Kassa skall omfatta dels&lt;br&gt;postverksamhet, dvs. förmedling av brev och paket, dels förmedling av&lt;br&gt;finansiella tjänster såsom postgirobetalningar, insättning och uttag från&lt;br&gt;bankkonto, förmedling av lån m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i Postgirot Bank AB skall omfatta den verksamhet som&lt;br&gt;i dag bedrivs i affärsområdet Postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i affärsområdet Utrikes skall omfatta distribution av&lt;br&gt;internationella brev-, lättgods- och expressförsändelser. I affärsområdet&lt;br&gt;skall också ingå delägarskap i Global Delivery Express Worldwide som&lt;br&gt;förmedlar expressgods över hela världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens nuvarande organisation&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0338/prop_199394__38-2.png" style="width:382pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Postens koncernstruktur som bolag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0338/prop_199394__38-3.png" style="width:382pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Mål och huvudinriktning för Posten AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har som affärsverk bedrivit sin verksamhet med såväl hög&lt;br&gt;servicenivå som god lönsamhet. En successivt ökad kund- och afiärsin-&lt;br&gt;riktning gör att Postverket har goda förutsättningar att klara en mera&lt;br&gt;marknadsmässig organisation på en avreglerad marknad. Av detta följer&lt;br&gt;att de förändringar som nu föreslås på postområdet innebär en precisering&lt;br&gt;och renodling av statsmakternas politiska ansvar för post- och kassa-&lt;br&gt;servicen respektive ansvaret för att skapa spelregler som möjliggör och&lt;br&gt;stimulerar konkurrens inom postområdet. Detta skapar förutsättningar för&lt;br&gt;att renodla statens roll som ägare av Posten AB i förhållande till de&lt;br&gt;intressen som statsmakterna i övrigt har att bevaka inom postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för staten som ägare är att erhålla avkastning på det&lt;br&gt;egna kapitalet. Det primära ekonomiska målet för verksamheten i Posten&lt;br&gt;AB är därmed att ge en räntabilitet på eget kapital och utdelning till&lt;br&gt;ägaren. Det är även viktigt att företagets effektivitet och finansiella styrka&lt;br&gt;utvecklas gynnsamt. Ekonomiska nyckeltal för att följa upp detta är bl.a.&lt;br&gt;räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har marknaden för de tjänster Postverket&lt;br&gt;erbjuder utvecklats mot ökad konkurrens. För att möta denna konkurrens&lt;br&gt;har Postverket utvecklats mot en ökad grad av affärsmässighet och&lt;br&gt;effektivitet. Konkurrens på traditionell brevbefordran i kombination med&lt;br&gt;den snabba och dynamiska utvecklingen på den elektroniska marknaden&lt;br&gt;samt konkurrensen på paket- och betalningsmarknaden kommer att&lt;br&gt;innebära fortsatt skärpta konkurrensförhållanden. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund nödvändigt att effektiviteten förbättras ytterligare och att&lt;br&gt;Postverket ges möjlighet att tekniskt möta den ökande konkurrensen från&lt;br&gt;den elektroniska sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att Postens resultat efter finansiella poster under&lt;br&gt;perioden 1994-1996 enligt Postverkets affärsplan bedöms inledningsvis&lt;br&gt;uppgå till 600 miljoner kr för att i slutet av perioden uppgå till ca&lt;br&gt;1 miljard kr per år. Ur ett långsiktigt ägarperspektiv måste emellertid&lt;br&gt;samtidigt konstateras, att denna resultatnivå behöver förbättras för att&lt;br&gt;ägaren skall uppnå en tillfredställande ekonomisk avkastning på den för-&lt;br&gt;mögenhetsmassa, som Postverket har att förvalta. Målsättningen från&lt;br&gt;ägarens sida bör vara att Posten AB på längre sikt skall kunna arbeta&lt;br&gt;med helt affärsmässiga villkor och förutsättningar och därvid också&lt;br&gt;uppvisa en marknadsmässig avkastning jämförbar med större svenska&lt;br&gt;välskötta företag i motsvarande branscher. Detta bör kunna uppnås&lt;br&gt;genom en fortsatt rationalisering av verksamheten och en anpassning av&lt;br&gt;såväl tjänsteutbud som priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktning för Posten AB bör, liksom i dag för Postverket, vara&lt;br&gt;att erbjuda rikstäckande post- och kassaservice. Bolaget bör direkt eller&lt;br&gt;genom dotter- eller intressebolag bedriva denna verksamhet. Annan verk-&lt;br&gt;samhet än kärnverksamheten kan bedrivas endast under förutsättning att&lt;br&gt;denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka&lt;br&gt;koncernens lönsamhet. Ytterligare en förutsättning är att detta sker under&lt;br&gt;ett rimligt risktagande. Med ett rimligt risktagande avses att denna verk-&lt;br&gt;samhet inte får bedrivas på bekostnad av kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Pöstgirot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Postgirot ombildas till bankaktiebolag. De&lt;br&gt;begränsningar av bankaktiebolagets verksamhet som skall gälla&lt;br&gt;skrivs in i bolagsordningen. I bolagsordningen föreskrivs att denna&lt;br&gt;i vissa väsentliga delar inte fär ändras utan regeringens godkän-&lt;br&gt;nande. Regeringen bör inte, utan att först höra riksdagen, godkänna&lt;br&gt;sådana ändringar i bolagsordningen som medför att bankaktiebo-&lt;br&gt;lagets verksamhetsförutsättningar ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i 1 kap. 2 § tredje stycket bankrörelselagen om rätt&lt;br&gt;för Postverket att för sin postgirorörelse hålla konton tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen har tillstyrkt förslaget. Svenska Bankmannaförbundet, som&lt;br&gt;inkommit med yttrande över förslaget att ombilda Postgirot till bankaktie-&lt;br&gt;bolag, har avstyrkt förslaget. Postverket föreslår att något förbehåll om&lt;br&gt;regeringens medgivande till ändringar inte tas in i bolagsordningen.&lt;br&gt;Konkurrensverket anser det angeläget från konkurrenssynpunkt att&lt;br&gt;begränsningarna i verksamheten inte görs alltför långtgående och&lt;br&gt;detaljerade. Svenska Bankföreningen har förståelse för att postgiroverk-&lt;br&gt;samhetens bolagisering medför behov av att föra in Postgirot under ett&lt;br&gt;regelsystem som syftar till att garantera stabilitet och säkerhet i verksam-&lt;br&gt;heten. Enligt föreningen bör Postgirot dock ej ges status som bank. I&lt;br&gt;stället bör en särskild lag om postgiroaktiebolagets verksamhet utfärdas.&lt;br&gt;Den lösningen förordas även av Svenska Bankmannaförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bankrörelse definieras i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen som verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan&lt;br&gt;räkning som bank allmänt använder. Eftersom Postverkets girokonton har&lt;br&gt;flera likheter med bankernas inlåningskonton infördes i bankrörelselagen&lt;br&gt;ett undantag i 1 kap. 2 § tredje stycket enligt vilket Postverket för sin&lt;br&gt;postgirorörelse får hålla konton för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i denna fråga är att departementschefen i förarbetena&lt;br&gt;(prop. 1986/87:100 bil. 1) anförde bl.a. följande. För att vidmakthålla&lt;br&gt;konkurrenskraften är det väsentligt att den statliga bankverksamheten&lt;br&gt;koncentreras i en bank, PKbanken. Det förslag som i det följande&lt;br&gt;kommer att läggas fram angående Postverkets förvaltning av likvida&lt;br&gt;medel m.m. får således inte leda till att en bankverksamhet utvecklas&lt;br&gt;inom Postverket. Postgirots ställning att endast vara ett betalningsförmed-&lt;br&gt;lande institut måste behållas. Målsättningen att genom samarbete kunna&lt;br&gt;erbjuda ökad service åt kunderna måste också stå kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som tidigare fanns för att förhindra att en bankverksamhet&lt;br&gt;utvecklades inom Postverket är förfarande till viss del giltiga och den&lt;br&gt;ursprungliga inriktningen på betalningsförmedling bör därför behållas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Postverket bolagiseras övergår verksamheten från myndighetsform&lt;br&gt;till aktiebolagsform. Detta medför viktiga förändringar. Affärsverken är&lt;br&gt;myndigheter och därmed endast företrädare för staten. Ett affärsverk äger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inga tillgångar utan förvaltar dem endast för statens räkning, och det är Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;staten som svarar för de skyldigheter som uppkommer i verksamheten.&lt;br&gt;Ett aktiebolag däremot är en självständig juridisk person skild från&lt;br&gt;statsförvaltningen. Det är bolaget som har tillgångar och skulder, och det&lt;br&gt;finns t.ex. inte något rättsligt hinder mot att ett statligt ägt aktiebolag&lt;br&gt;försätts i konkurs. Bolagiseringen medför därför behov av att Postgirots&lt;br&gt;verksamhet förs in under ett regelsystem som syftar till att garantera&lt;br&gt;stabilitet och säkerhet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot står i dag inte under Finansinspektionens tillsyn. De likheter&lt;br&gt;som finns mellan Postgirots verksamhet och den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av institut som står under inspektionens tillsyn motiverar emellertid att&lt;br&gt;även Postgirot ställs under sådan tillsyn. Detta gäller särskilt vid en&lt;br&gt;ombildning av Postgirot till aktiebolag, när en tillsyn inte endast avser&lt;br&gt;hur verksamheten bedrivs utan även är motiverad bl.a. för att bedöma&lt;br&gt;bolagets kapitalstyrka och relationerna till moderbolaget och syster-&lt;br&gt;bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om det närmare valet av verksamhetsform för Postgirot gör&lt;br&gt;regeringen följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och regeringen kan styra den statliga affärsverksamheten&lt;br&gt;genom lagar och andra föreskrifter. Föreskrifter skall dock vara generella&lt;br&gt;till sin utformning, och möjligheter till styrning av ett visst statligt bolag&lt;br&gt;genom normgivning får anses begränsad. Det framstår därför inte som&lt;br&gt;lämpligt att införa en särskild lagstiftning för Postgirot AB. Med hänsyn&lt;br&gt;till att Postgirots verksamhet företer påtagliga likheter med bankverksam-&lt;br&gt;het föreslår regeringen i stället att Postgirot ombildas till bankaktiebolag.&lt;br&gt;Detta innebär att det nya bolaget skall ansöka om regeringens tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) att driva bankrörelse. Bolaget kommer då att omfattas av bl.a.&lt;br&gt;bestämmelserna i bankrörelselagen om kapital täckning, enhandsengage-&lt;br&gt;mang och krav på säkerhet för lämnade krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har anfört att en lagändring kan behövas för att&lt;br&gt;tillstånd skall kunna ges moderbolaget Posten AB att äga Postgirot Bank&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § första stycket andra meningen lagen (1992:1631) om&lt;br&gt;lämplighetsprövning av större ägare i bankaktiebolag skall ett förvärv&lt;br&gt;som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moderföretag till en bank&lt;br&gt;tillåtas bara om det finns synnerliga skäl. I förarbeten till bestämmelsen&lt;br&gt;diskuterades riskerna för ett obehörigt utnyttjande av en bank, som ingår&lt;br&gt;i en koncern med icke-finansiella företag. En bank kan bl.a. få svårig-&lt;br&gt;heter att hävda sin oberoende ställning gentemot andra koncernföretag.&lt;br&gt;Vidare kan överföringar och transaktioner mellan koncernbolagen vara&lt;br&gt;svåra att kontrollera. Några skyddsregler som kan förhindra att en bank&lt;br&gt;tar skada om dess moderbolag kommer på obestånd finns inte och även&lt;br&gt;en bank med god kapitaltäckning kan därför drabbas av stora svårigheter&lt;br&gt;om ägarens vilja eller förmåga att finansiellt stödja banken ifrågasätts.&lt;br&gt;Mot bakgrund av bl.a. dessa risker föreslog föredraganden att det skulle&lt;br&gt;krävas synnerliga skäl för att tillåta ett icke-finansiellt företag att förvärva&lt;br&gt;mer än 50 % av aktierna i ett bankaktiebolag. Den situationen att en&lt;br&gt;bank i ett akut läge behöver tillföras externt kapital kan, enligt förar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betena, tjäna som ett exempel pä en situation där synnerliga skäl Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har sedan länge bedrivit postgirorörelse. Den bolagisering&lt;br&gt;som nu genomförs innebär i princip inte någon avgörande skillnad i arten&lt;br&gt;av verksamheten. Det förhållandet att funktionerna bolagiseras bör därför&lt;br&gt;inte innebära olägenheter av de slag som anges i förarbetena och som nu&lt;br&gt;redovisats. Med hänsyn härtill, och då den i förarbetena beskrivna&lt;br&gt;situationen endast är ett exempel, saknas skäl att nu föreslå någon&lt;br&gt;ändring i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om avveckling av&lt;br&gt;Postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil. 1, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). Riksdagen har vidare&lt;br&gt;beslutat att ett utvecklat statligt betalningssystem skall införas (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare anfört bl.a. följande (bet. 1992/93:FiU30, rskr.&lt;br&gt;1992/93:447). En avveckling av Postgirots särställning i det statliga&lt;br&gt;betalningssystemet måste ske på ett sådant sätt att konkurrens skapas som&lt;br&gt;främjar effektiviteten i betalningssystemet. För detta krävs en konkurrens&lt;br&gt;på lika villkor. - När Postgirots särställning i det statliga betalningssys-&lt;br&gt;temet upphör kommer privatpersoner, företag och myndigheter att fritt&lt;br&gt;kunna välja betalningsförmedlare vid betalningar till och från staten. För&lt;br&gt;att detta val skall kunna ske på rationella grunder måste de båda&lt;br&gt;systemen ha samma möjligheter att kunna erbjuda tjänster. Som utskottet&lt;br&gt;tidigare redovisat innebär detta att man måste överväga att ge Postgirot&lt;br&gt;möjligheter att kunna erbjuda 360-dagarskrediter och ge ränta på&lt;br&gt;innestående medel även till privatpersoner. Det är också önskvärt, som&lt;br&gt;utskottet tidigare uttalat, att avtal kan träffas mellan Postgirot och&lt;br&gt;affärsbankerna om att ge Postgirot rätt att verkställa betalningar genom&lt;br&gt;debiteringar på banklönekonton. - Regeringen bör återkomma till&lt;br&gt;riksdagen och redovisa hur dessa frågor utvecklas och vid behov lämna&lt;br&gt;förslag som bidrar till att upprätthålla konkurrens i betalningsförmed-&lt;br&gt;lingen och främja effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att Postgirot ombildas till bankaktiebolag avser&lt;br&gt;regeringen att avskaffa Postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna&lt;br&gt;genom att förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet&lt;br&gt;att anlita Riksbanken eller Postgirot upphävs. Frågan om Postgirot Bank&lt;br&gt;AB kommer att kunna förmedla betalningar till och från banksystemet&lt;br&gt;genom debiteringar och krediteringar av andra bankers konton är ännu&lt;br&gt;inte löst. Regeringen anser dock att de utvidgade verksamhetsförutsätt-&lt;br&gt;ningar som föreslås nedan uppfyller riksdagens krav på att de båda&lt;br&gt;betalningssystemen skall ha möjlighet att kunna erbjuda tjänster.&lt;br&gt;Regeringen har i beslut den 18 februari 1993 uppdragit åt Riksrevisions-&lt;br&gt;verket att lämna förslag till utformningen av regler som skall ersätta&lt;br&gt;förordningen om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken&lt;br&gt;eller Postgirot. De nya reglerna skall tillvarata de krav som statsmakterna&lt;br&gt;ställer på det statliga betalningssystemet (prop. 1992/93:100 bil.l, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189). Riksrevisionsverket har den 29 april&lt;br&gt;1993 lämnat ett förslag till en ny förordning om statliga betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare betona att möjligheten att fritt välja betalnings- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;förmedlare är kopplad till att det finns affärsmässiga avtal med olika&lt;br&gt;betalningsförmedlare. Utgångspunkt för detta är de krav som stats-&lt;br&gt;makterna ställer på det statliga betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen for Postgirot Bank AB:s verksamhet bör vara att&lt;br&gt;bedriva en effektiv betalningsförmedling av väsentligen den typ som&lt;br&gt;Postgirot bedriver i dag. Genom avvecklingen av Postgirots ensamrätt till&lt;br&gt;de statliga betalningarna kommer Postgirot emellertid att verka under allt&lt;br&gt;hårdare konkurrens på betalningsmarknaden. I syfte att uppnå konkurrens&lt;br&gt;på jämbördiga villkor mellan Postgirot och bankema/bankgirot och&lt;br&gt;därmed främja effektiviteten föreslår regeringen att Postgirots verksam-&lt;br&gt;hetsforutsättningar utvidgas i samband med ombildningen till bankaktie-&lt;br&gt;bolag. För närvarande får Postgirot besluta om ränta på postgirokonton&lt;br&gt;som innehas av juridiska personer. Postgirot får vidare ge kredit till&lt;br&gt;juridiska personer i högst 30 dagar i samband med betalningsförmedling.&lt;br&gt;En enskild kredit får inte överstiga femtio miljoner kr och det samman-&lt;br&gt;lagda beloppet av krediterna får inte överstiga fyra miljarder kr.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att verksamhetsförutsättningama utvidgas så att&lt;br&gt;Postgirot Bank AB dels får ge ränta även på fysiska personers postgiro-&lt;br&gt;konton, dels får ge kredit i högst 360 dagar till både fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer i samband med betalningsförmedling. Det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av krediterna bör begränsas till att genomsnittligt över en&lt;br&gt;rullande tolvmånadersperiod inte överstiga fyra miljarder kr i det&lt;br&gt;penningvärde som gäller vid ingången av år 1994. Även en begränsning&lt;br&gt;av den räntebärande inlåningsvolymen för både juridiska och fysiska&lt;br&gt;personer bör ske. Denna bör begränsas till att genomsnittligt över en&lt;br&gt;rullande tolvmånadersperiod inte överstiga totalt 23 miljarder kr i det&lt;br&gt;penningvärde som gäller vid ingången av år 1994. Vidare bör gälla att&lt;br&gt;kontovillkoren inte får utformas på ett sådant sätt att en sparkontorörelse&lt;br&gt;utvecklas inom Postgirot Bank AB. Inte heller skall traditionell kredit-&lt;br&gt;givning för finansiering av företagens investeringar och rörelse eller&lt;br&gt;hushållens bostäder och kapitalvaror ske i Postgirot Bank AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bankaktiebolaget bör vidare få rätt att tillhandahålla betalnings-&lt;br&gt;medel i form av t.ex. checkar och kontokort samt att driva valutahandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av de nu föreslagna befogenheterna för Postgirot Bank&lt;br&gt;AB bör ske senast före utgången av år 1995. Det bör då bl.a. beaktas hur&lt;br&gt;begränsningarna i Postgirot Bank AB:s befogenheter och avregleringen&lt;br&gt;av de statliga betalningarna påverkat bankaktiebolagets ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har anfört att rätten att lämna och ta emot koncernbidrag&lt;br&gt;kommer att vara av stor betydelse i den bolagiserade postkoncemen och&lt;br&gt;att några andra villkor för koncernbidrag än de som föranleds av&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitaltäckning och vinstutdelning inte bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår en bank i en koncern får, enligt 1 kap. 11 § bankrörelselagen,&lt;br&gt;koncernbidrag ges endast efter medgivande av Finansinspektionen. Det&lt;br&gt;finns inte någon anledning att göra avsteg från denna bestämmelse i fråga&lt;br&gt;om Postgirot Bank AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sitt yttrande ansett att begreppet betalningsför-&lt;br&gt;medling bör definieras mot bakgrund av att viss oklarhet kan råda om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken verksamhet som omfattas. Vidare har verket anmärkt att ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassakrav på Postgirot Bank AB behöver fastläggas. Slutligen har från Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;verkets sida framhållits att det krävs ett klarläggande vad avser den&lt;br&gt;statliga garantin och kreditmöjligheterna i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsförmedling är en av de verksamhetsgrenar en bank får&lt;br&gt;bedriva enligt 2 kap. 2 § bankrörelselagen. Som ovan anförts bör&lt;br&gt;Postgirot Bank AB bedriva betalningsförmedling av väsentligen den typ&lt;br&gt;som Postgirot bedriver i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 12 § bankrörelselagen finns en allmän föreskrift enligt vilken&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker skall ha en med&lt;br&gt;hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräcklig betalningsberedskap.&lt;br&gt;Postgirot Bank AB kommer att omfattas av nämnda bestämmelse. Något&lt;br&gt;behov av att nu särskilt reglera storleken på de medel Postgirot Bank AB&lt;br&gt;skall ha i beredskap for att kunna möta variationer i kassaflödet kan inte&lt;br&gt;anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut kan stöd lämnas till bl.a. banker med svensk oktroj.&lt;br&gt;Postgirot Bank AB kommer därför att omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i lagen om Sveriges riksbank får Riksbanken&lt;br&gt;bevilja kredit till bl.a. bankaktiebolag. Något förtydligande beträffande&lt;br&gt;Postgirot Bank AB:s kreditmöjligheter i Riksbanken behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningen för Postgirot Bank AB bör verksamhetens inriktning&lt;br&gt;och omfattning begränsas i enlighet med vad som ovan anförts. Vidare&lt;br&gt;bör i bolagsordningen föreskrivas att denna i vissa väsentliga delar inte&lt;br&gt;får ändras utan regeringens godkännande. Regeringen bör inte, utan att&lt;br&gt;först höra riksdagen, godkänna sådana ändringar i bolagsordningen som&lt;br&gt;medför att Postgirot Bank AB:s verksamhetsforutsättningar ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Postgirot ombildas till bankaktiebolag blir regeln i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket bankrörelselagen om rätt for Postverket att för sin&lt;br&gt;postgirorörelse hålla konton for allmänheten överflödig. Regeln bör&lt;br&gt;därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2,3 Statens betalningssystem och fortsatt huvudmannaskap för&lt;br&gt;statens koncernkontosystem CassaNova&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statens koncernkontosystem bör ägas och&lt;br&gt;tekniskt förvaltas av Postgirot Bank AB. Staten skall dock ha full&lt;br&gt;insyn och beslutanderätt i frågor som är av central betydelse för&lt;br&gt;statens betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det statliga betalningssystemet består&lt;br&gt;för närvarande av statsverkets checkräkning (SCR) i Riksbanken samt&lt;br&gt;statens koncernkontosystem CassaNova i Postgirot. CassaNova bygger&lt;br&gt;på Postgirots koncernkontosystem, men har anpassats efter statens&lt;br&gt;särskilda behov av redovisning och information. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV) företräder och kontrollerar SCR med anslutna postgirokonton samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningssystemet i övrigt. Huvuddelen av de statliga betalningarna Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;förmedlas i dag via Postgirot och Riksbanken. CassaNova har utvecklats&lt;br&gt;av Postgirot i samarbete med RRV. Det finns för närvarande inga andra&lt;br&gt;koncernkontosystem som fullt ut kan tillgodose statens krav på betal-&lt;br&gt;ningsavräkning, redovisning och information för att möjliggöra en samlad&lt;br&gt;rapportering och analys. RRV har dock i uppdrag att utreda hur statens&lt;br&gt;betalningssystem bör utformas i ett längre perspektiv med målsättning att&lt;br&gt;möjliggöra val av ett eller flera koncernkontosystem inom det statliga&lt;br&gt;betalningssystemet. RRV har på regeringens uppdrag utrett och lämnat&lt;br&gt;förslag till huvudmannaskapet for CassaNova i samband med en&lt;br&gt;bolagisering av Postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV föreslår i sin rapport att Postgirot som bolag bör få äganderätt&lt;br&gt;över systemet CassaNova men att staten får full bestämmanderätt i frågor&lt;br&gt;som är av central betydelse för statens betalningssystem. Staten skall&lt;br&gt;enligt RRV, ha möjlighet att ställa krav på Postgirot för att säkerställa&lt;br&gt;CassaNovas nuvarande och kommande funktion. RRV anser att förslaget&lt;br&gt;motsvarar den uppgift som RRV har i dag beträffande statens betalnings-&lt;br&gt;system, dvs. att företräda och kontrollera statens betalningssystem. Skälet&lt;br&gt;till att Postgirot bör få äganderätten till CassaNova är enligt RRV att&lt;br&gt;CassaNova som system är en oskiljaktig del av Postgirots bokföringssys-&lt;br&gt;tem och därmed en integrerad del av Postgirot. Systemet kan vidare inte&lt;br&gt;lyftas ut från CassaNova utan att motsvarande resurser skapas inom&lt;br&gt;staten. Att förlägga driften av systemet hos någon annan än Postgirot är&lt;br&gt;enligt RRV en praktisk omöjlighet i dag. Det är dessutom betydelsefullt&lt;br&gt;för systemets fortlevnad och utveckling att Postgirot tar ansvar för&lt;br&gt;systemet CassaNova.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s förslag bör följas. Regeringen föreslår därför att statens&lt;br&gt;koncernkontosystem CassaNova skall ägas och tekniskt förvaltas av&lt;br&gt;Postgirot som bolag. Regeringens förslag innebär att Postgirot skall äga&lt;br&gt;de dataprogram som sammantaget utgör systemet CassaNova samt svara&lt;br&gt;for systemets drift. Staten genom RRV skall ha full insyn och beslutande-&lt;br&gt;rätt i frågor som rör CassaNova som del av statens betalningssystem.&lt;br&gt;Någon särskild ersättning skall inte utgå till Postgirot för att förvalta&lt;br&gt;CassaNova. Den information som hanteras inom CassaNova som del av&lt;br&gt;statens betalningssystem skall vara förbehållen staten genom RRV. Denna&lt;br&gt;lösning garanterar ett ändamålsenligt betalningssystem för staten och&lt;br&gt;främjar konkurrensen när de statliga betalningarna avregleras. Det nu&lt;br&gt;sagda bör regleras i det överlåtelseavtal som kommer att tecknas mellan&lt;br&gt;staten och Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.4 Bank och Kassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Affärsområdet Bank och Kassa ombildas till&lt;br&gt;ett aktiebolag. Den tillståndspliktiga finansieringsverksamheten förs&lt;br&gt;över till ett nybildat kreditmarknadsbolag. De begränsningar av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagets verksamhet som skall gälla skrivs in i&lt;br&gt;bolagsordningen. I bolagsordningen föreskrivs att denna i vissa&lt;br&gt;väsentliga delar inte får ändras utan regeringens godkännande.&lt;br&gt;Regeringen bör inte, utan att först höra riksdagen, godkänna sådana&lt;br&gt;ändringar i bolagsordningen som medför att kreditmarknadsbolagets&lt;br&gt;verksamhetsförutsättningar ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att affärsområdet&lt;br&gt;Bank och Kassa skulle ombildas till ett kreditmarknadsbolag. För att göra&lt;br&gt;det möjligt för Bank och Kassa att fortsätta att bedriva såväl postverk-&lt;br&gt;samhet som finansieringsverksamhet i ett och samma bolag föreslogs att&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag skulle ändras så att regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får möjlighet att tillåta att&lt;br&gt;ett kreditmarknadsbolag bedriver postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges riksbank, Postverket, Finansinspektionen&lt;br&gt;och Svenska Bankföreningen har avstyrkt förslaget. Sveriges riksbank&lt;br&gt;anser det inte lämpligt att utan närmare överväganden utvidga de&lt;br&gt;aktiviteter som regleras av den finansiella lagstiftningen utan föreslår i&lt;br&gt;stället att den tillståndspliktiga finansieringsverksamheten bedrivs av ett&lt;br&gt;särskilt kreditmarknadsbolag eller av det bankaktiebolag som har hand&lt;br&gt;om Postgirots verksamhet. Postverket anför att den föreslagna lösningen&lt;br&gt;inte medger all den verksamhet som förekommer i kontorsnätet. Verket&lt;br&gt;föreslår därför att lagen om kreditmarknadsbolag ändras så att också&lt;br&gt;annan verksamhet än postverksamhet kan förenas med finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet. Om regeringen skulle anse att ytterligare dispensmöjlighet är&lt;br&gt;oförenlig med lagen förordar verket att Bank och Kassa ombildas till ett&lt;br&gt;aktiebolag och att finansieringsverksamheten förs över till ett särskilt&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Den senare lösningen förordas även av Finansin-&lt;br&gt;spektionen. Inspektionen anför att det från tillsynssynpunkt vore att&lt;br&gt;föredra om kreditmarknadsbolaget blev ett dotterbolag till Postgirot Bank&lt;br&gt;AB. I den mån det är fråga om banktjänster anser inspektionen att&lt;br&gt;tillstånd skulle kunna ges enligt bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen efter en utvidgning av denna bestämmelse. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;anser att den finansiella verksamhet som bedrivs inom Bank och Kassa&lt;br&gt;i första hand bör regleras inom ramen för en särskild lag om post-&lt;br&gt;girorörelsen m.m. Det är dock, enligt föreningen, tänkbart att skapa ett&lt;br&gt;särskilt kreditmarknadsbolag för den finansiella verksamheten. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket har ifrågasatt förslaget. Även Konkurrensverket har&lt;br&gt;ifrågasatt förslaget men i och för sig inte funnit skäl att motsätta sig detta&lt;br&gt;från renodlad konkurrenssynpunkt. Sveriges Bankkunders Riksförbund har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;får finansieringsverksamhet, med vissa undantag, endast drivas efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd. Av 3 kap. 1 § första stycket framgår att kreditmarknadsbolag Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;endast får driva finansieringsverksamhet och verksamhet som har ett&lt;br&gt;naturligt samband därmed. De skall således inrikta verksamheten på&lt;br&gt;finansieringsverksamhet. Till denna verksamhet kan emellertid kopplas&lt;br&gt;andra finansiella tjänster och andra aktiviteter, t.ex. vissa serviceverk-&lt;br&gt;samheter, som är förenliga med finansiell verksamhet. I 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket finns en exemplifierande uppräkning av olika typer av verksamhet&lt;br&gt;som ett kreditmarknadsbolag typiskt får ägna sig åt. Kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagen får däremot inte blanda sin verksamhet med verksamheter som&lt;br&gt;ligger utanför det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens affärsområde Bank och Kassa bedriver viss finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet vid sidan av postverksamheten, framför allt kreditförmedling åt&lt;br&gt;Nordbanken. Övrig verksamhet består huvudsakligen av betalningsför-&lt;br&gt;medling åt Postgirot och bankerna samt brev- och pakettjänster. För&lt;br&gt;betalningsförmedling krävs inte något tillstånd enligt lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Betalningsförmedling är dock enligt lagen en verksam-&lt;br&gt;hetsgren som ett kreditmarknadsbolag typiskt får ägna sig åt. Det är&lt;br&gt;också tänkbart att verksamheten inom det finansiella området kommer att&lt;br&gt;utvecklas exempelvis genom distribution av ytterligare finansiella&lt;br&gt;tjänster. Med hänsyn härtill bör finansieringsverksamheten och den&lt;br&gt;verksamhet som har ett naturligt samband med den verksamheten&lt;br&gt;bedrivas i ett kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att Bank och Kassa skall få fortsatt&lt;br&gt;möjlighet att bedriva såväl postverksamhet som finansieringsverksamhet&lt;br&gt;i ett och samma bolag efter ombildningen till aktiebolag genom att ett&lt;br&gt;undantag införs i lagen om kreditmarknadsbolag. Flertalet av remiss-&lt;br&gt;instanserna har avstyrkt förslaget. Därvid har bl.a. anförts att en blandad&lt;br&gt;verksamhet kan komma att försvåra tillämpningen av lagstiftningen och&lt;br&gt;tillsynen över bolaget. Regeringen delar den uppfattning som framförts&lt;br&gt;av remissinstanserna beträffande nackdelarna med den föreslagna&lt;br&gt;lösningen. I stället föreslås att affärsområdet Bank och Kassa ombildas&lt;br&gt;till ett aktiebolag, som huvudsakligen skall bedriva postverksamhet. Den&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som nu bedrivs i Bank och Kassa bör överföras&lt;br&gt;till ett nybildat kreditmarknadsbolag, Posten Kredit AB. De verksamheter&lt;br&gt;som det nya bolaget skall få bedriva är att förmedla krediter, betalningar&lt;br&gt;och andra finansiella tjänster. På samma sätt som när det gäller Postgirot&lt;br&gt;Bank AB bör de begränsningar av verksamheten som skall gälla i&lt;br&gt;kreditmarknadsbolaget skrivas in i bolagsordningen. Vidare bör i&lt;br&gt;bolagsordningen föreskrivas att denna i vissa väsentliga delar inte får&lt;br&gt;ändras utan regeringens godkännande. Inte heller i fråga om detta bolag&lt;br&gt;bör regeringen, utan att först höra riksdagen, godkänna ändringar i&lt;br&gt;bolagsordningen som medför att bolagets verksamhetsförutsättningar&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna lösning krävs ingen ändring i lagen om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang har Finansinspektionen tagit upp en fråga om&lt;br&gt;banktjänster. Inspektionen har därvid bl.a. anfört följande. Före den&lt;br&gt;1 januari 1993 var den situationen att en bank lät sin verksamhet bedrivas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av annan än bankens egen personal och i andra lokaler än bankens egna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte reglerad i lag. I syfte att göra det möjligt att tillhandahålla vissa&lt;br&gt;banktjänster i butiker på mindre orter infördes en bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;3 a § bankrörelselagen enligt vilken Finansinspektionen får tillåta en bank&lt;br&gt;att låta verksamheten bedrivas av annan än bankens egen personal och i&lt;br&gt;andra lokaler än bankens egna om det finns särskilda skäl. Uttalandena&lt;br&gt;i förarbetena till det aktuella lagrummet omfattar inte den situationen att&lt;br&gt;en bank låter sin verksamhet bedrivas på postkontoren över hela landet.&lt;br&gt;Tillstånd torde nu krävas för detta arrangemang i och med att Postverket&lt;br&gt;bolagiseras. En lagändring som tar sikte på banktjänster utförda på&lt;br&gt;postkontor bör därför genomföras dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 a § bankrörelselagen får regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen tillåta att en banks&lt;br&gt;verksamhet bedrivs av annan än bankens egen personal och i andra än&lt;br&gt;bankens egna lokaler. I förarbetena (prop. 1992/93:89 s. 170 ff.) anförde&lt;br&gt;föredraganden inledningsvis att det redan fanns ett visst utrymme enligt&lt;br&gt;den gällande lagstiftningen for att bankverksamhet skulle få drivas&lt;br&gt;utanför bankens egna lokaler eller av andra än bankens anställda. Han&lt;br&gt;hänvisade därvid till att statsmakterna verkat för avtalen om samarbete&lt;br&gt;mellan Posten och Nordbanken. För att göra det möjligt för en bank att&lt;br&gt;även träffa avtal med en butik på en mindre ort om att det i butikslokalen&lt;br&gt;skall tillhandahållas vissa enklare banktjänster föreslogs att en ny&lt;br&gt;paragraf skulle införas i bankrörelselagen. Av förarbetena framgår inte&lt;br&gt;att avsikten varit att inskränka eller reglera den verksamhet som bankerna&lt;br&gt;enligt redan träffade avtal tillhandahåller på postkontoren. En bolagi-&lt;br&gt;sering av Postverket medför inte någon ändring i detta avseende och skäl&lt;br&gt;att nu ändra bestämmelsen föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket slöt år 1991 samarbetsavtal med Nordbanken och Sparbanken.&lt;br&gt;Avtalet med Nordbanken avser förmedling av bankens tjänster på&lt;br&gt;samtliga postkontor. Avtalet med Sparbanken avser kontorssamverkan&lt;br&gt;och transaktionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om inriktningen av Postverkets samarbete med&lt;br&gt;andra banker (prop. 1992/93:100 bil.7, bet. 1992/93:TU27, rskr.&lt;br&gt;1992/93:311). Mot bakgrund av detta har Postverket och Nordbanken&lt;br&gt;slutit ett nytt långsiktigt samarbetsavtal. Avtalet innehåller ingen&lt;br&gt;exklusivitetsklausul. Avtalet möjliggör ömsesidig uppsägning. Uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden är fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Samhällsåtaganden på postområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnader for befordran av sådan blindskrift&lt;br&gt;som inte omfattas av det redan befintliga anslaget under Socialde-&lt;br&gt;partementets huvudtitel finansieras över statsbudgeten fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader for handikappservice i samband med postservice&lt;br&gt;finansieras över statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Postverket har ett antal särskilda&lt;br&gt;samhällsåtaganden. Dessa uppdrag har Postverket hittills huvudsakligen&lt;br&gt;finansierat med egna medel. Att Postverket fått bära dessa kostnader&lt;br&gt;beror på att statsmakterna i många fall funnit det enklare att ålägga&lt;br&gt;Postverket att tillhandahålla dessa tjänster än att finansiera dessa uppdrag&lt;br&gt;direkt över statsbudgeten. Postverkets samhällsåtaganden är befordran av&lt;br&gt;blindskriftsförsändelser och handikappservice i samband med postser-&lt;br&gt;vicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den förestående ombildningen av Postverket till&lt;br&gt;aktiebolag bör Posten AB ersättas for kostnaderna för samhällsåtagan-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i det följande att redogöra för hur nämnda sam-&lt;br&gt;hällsåtaganden inom postbefordringen bör lösas sedan Postverket om-&lt;br&gt;bildats till aktiebolag, liksom för frågan om distribution av tidningar och&lt;br&gt;tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.1 Distribution av tidningar och tidskrifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Befordran och utdelning av dagstidningar samt vecko- och facktidskrifter&lt;br&gt;har inte omfattats av någon ensamrätt för Postverket. Samtidigt som kon-&lt;br&gt;kurrens tillåtits vid befordran av tidningar och tidskrifter, har regeringen&lt;br&gt;fram till den 1 juli 1992 fastställt prisnivån. Under lång tid utgick statlig&lt;br&gt;ersättning till Postverket för det underskott i tidnings- och tidskriftsdistri-&lt;br&gt;butionen som därvid uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 beräknades underskottet i tidnings- och tidskriftsdistributionen&lt;br&gt;i en utredning som genomfördes inom Kommunikationsdepartementet till&lt;br&gt;395 miljoner kronor. Sedan dess har ca hälften av detta underskott&lt;br&gt;kunnat kompenseras genom rationalisering och avgiftshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har för avsikt att gradvis på några års sikt avveckla&lt;br&gt;underskottet. Detta kommer att ske genom i huvudsak rationaliseringar&lt;br&gt;men till viss del även genom avgiftshöjningar. Enligt vad regeringen&lt;br&gt;erfarit avser Posten AB att under denna anpassning visa hänsyn till dessa&lt;br&gt;kunders ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2 Befordran av blindskriftsförsändelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1967 ersätts Postverket för kostnaderna för befordran av alla&lt;br&gt;slags blindskriftsförsändelser genom ett anslag över statsbudgeten.&lt;br&gt;Ersättningen har dock kommit att begränsas till försändelser som skickas&lt;br&gt;till eller från vissa institutioner. Ersättning för de försändelser som&lt;br&gt;skickas portofritt mellan synskadade har inte utgått. Kostnaden för denna&lt;br&gt;service beräknas till 27 miljoner kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Posten AB bör få ersättning för kostnaden som är&lt;br&gt;förenad med denna service för synskadade. Ersättning för förmedling av&lt;br&gt;blindskrifter till eller från vissa institutioner finansieras för närvarande&lt;br&gt;med anslag över Socialdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.3 Handikappservice&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det anses angeläget att tillgängligheten till post- och kassaservice är god&lt;br&gt;även för äldre och handikappade. Postverket tillämpar därför riktlinjerna&lt;br&gt;för glesbygdsservicen generöst för sådana hushåll. Hög ålder eller&lt;br&gt;sjukdom kan motivera att lantbrevbäraren gör avstickare till enstaka&lt;br&gt;ensligt belägna hushåll. Postverkets kostnad för denna merservice har&lt;br&gt;beräknats till 20 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att denna merservice även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kan erbjudas äldre och handikappade i glesbygden. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att Posten AB ersätts för kostnaden för att bibehålla denna&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Särskilda frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;10.1 Mervärdesskatt på befordran av brev&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Posten AB uppdras att tillhandahålla ett&lt;br&gt;föreningsporto för ideella föreningar. Detta skall mildra effekten av&lt;br&gt;att befordran av brev m.m. blir mervärdesskattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Postverkets övergång från myndighet&lt;br&gt;till bolag medför att det nuvarande undantaget från skatteplikt till mer-&lt;br&gt;värdesskatt for verkets befordran av brev m.m. (8 § punkt 7 lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt) inte längre är tillämpligt. Undantaget&lt;br&gt;avser sådana tjänster endast när de tillhandahålls av Postverket. Posten&lt;br&gt;AB:s motsvarande tjänster kommer således att omfattas av skatteplikten&lt;br&gt;till mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEC) är tjänster&lt;br&gt;avseende brevbefordran m.m. undantagna från skatteplikt till mervärdes-&lt;br&gt;skatt när de tillhandahålls av offentliga postförvaltningar (&amp;quot;public postal&lt;br&gt;services&amp;quot;). Bolagiseringen av Postverket innebär att det är tveksamt om&lt;br&gt;verksamheten längre kan omfattas av skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den mervärdesskattebeläggning som således blir följden av Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;bolagiseringen av Postverket, undanröjs de nuvarande konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningarna gentemot företag med liknande verksamhet som nu kon-&lt;br&gt;kurrerar med Postverket och vars tjänster omfattas av skatteplikten. Skat-&lt;br&gt;teplikten och den därav följande avdragsrätten for ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt underlättar också det blivande Posten AB:s möjligheter att effekti-&lt;br&gt;visera sin verksamhet genom extern upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av mervärdesskatt även för befordran av brevförsändelser&lt;br&gt;kommer för dem av Posten AB:s kunder som inte kan dra av ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt att innebära en kostnadsökning. Postverket har tidigare&lt;br&gt;meddelat att man avser att erbjuda privatpersoner rabatter under en&lt;br&gt;övergångsperiod för att mildra effekterna av ett införande av mervärdes-&lt;br&gt;skatt. En sådan rabatt skulle inte på något avgörande sätt påverka Posten&lt;br&gt;AB:s intäkter eftersom privatpersonernas bidrag till Posten Brevs intäkter&lt;br&gt;endast är ca 12 %. För andra kundgrupper som saknar möjlighet att dra&lt;br&gt;av ingående mervärdesskatt finns redan möjlighet till särskilda rabatter&lt;br&gt;vid större sändningar. Ideella föreningar har även möjlighet att skicka&lt;br&gt;brev mellan 21 och 100 gram till rabatterat pris. Även det faktum att&lt;br&gt;konkurrens nu råder om brevbefordran har för föreningar med stora&lt;br&gt;sändningar inneburit kostnadsbesparingar. Emellertid är situationen en&lt;br&gt;annan för mindre föreningar som inte har möjlighet att sluta avtal med&lt;br&gt;postbefordringsföretag om rabatterade priser. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;uppdra åt Posten AB att även fortsättningsvis tillhandahålla ett förenings-&lt;br&gt;porto för ideella föreningar som mildrar effekterna av att befordran av&lt;br&gt;brev m.m. blir mervärdesskattepliktig. Enligt vad regeringen erfarit avser&lt;br&gt;Postverket att före den 1 februari 1994 tillkännage ett nytt föreningsporto&lt;br&gt;för ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.2 Avgifter för brevbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i avtal med Posten&lt;br&gt;AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för&lt;br&gt;privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I enlighet med regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt delegerades beslutanderätten&lt;br&gt;rörande taxan för normalbrev (brev) fr.o.m. den 1 januari 1992 till&lt;br&gt;Postverket. Delegeringen kombinerades dock med ett prismål som&lt;br&gt;innebär att avgiften för brev upp till 500 gram får höjas med högst 80 %&lt;br&gt;av den genomsnittliga förändringen av faktorprisindex för lastbilstrans-&lt;br&gt;porter, E84:6011, under treårsperioden 1991-1993. Postverkets revisorer&lt;br&gt;skall i samband med granskning av Postverkets årsbokslut följa upp&lt;br&gt;prismålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en fungerande marknad med konkurrens behövs inte prisregleringar.&lt;br&gt;Marknaden for brevbefordran är sedan den 1 januari 1993 helt avreg-&lt;br&gt;lerad. Marknaden kännetecknas dock ännu inte av någon fungerande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens. Posten AB är och kommer med stor sannolikhet under Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;överskådlig framtid att vara det dominerande företaget på brevbeford-&lt;br&gt;ringsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skydda de konsumenter som inte har något alternativ till&lt;br&gt;Posten AB:s brevbefordran från allt for kraftiga prishöjningar är ett&lt;br&gt;pristak för dessa kunder nödvändigt. Ett pristak minskar även risken för&lt;br&gt;korssubventioner från icke konkurrensutsatta tjänster till konkurrensut-&lt;br&gt;satta tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristaket skall riktas mot den del av marknaden som saknar konkur-&lt;br&gt;rens. Företagen får i ökad utsträckning alternativ till Posten AB:s&lt;br&gt;brevbefordran, främst i form av telefax och elektroniska överföringar&lt;br&gt;men även i form av nya brevdistributörer. Privatpersoner saknar dock i&lt;br&gt;stor utsträckning alternativ till Posten AB:s brevbefordran inom&lt;br&gt;överskådlig framtid. Regeringen föreslår därför att nuvarande prismål för&lt;br&gt;befordran av brev ersätts med ett pristak för enbart privatpersoners&lt;br&gt;avgifter for inrikes befordran av brevförsändelse. Kravet på att enstaka&lt;br&gt;försändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris kan därigenom&lt;br&gt;ligga fest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristaket innebär att avgiften för privatpersoners inrikes befordran av&lt;br&gt;brevförsändelse inte får överstiga en viss nivå. Inom ramen för taket&lt;br&gt;avgörs priserna av Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till marknadssituationen på brevmarknaden anser&lt;br&gt;regeringen att ett pristak under de närmaste åren endast bör avse Posten&lt;br&gt;AB:s priser. Regeringen bör bemyndigas att i avtal med Posten AB få&lt;br&gt;reglera höjningen av avgiften för brevbefordran. Regeringen utesluter&lt;br&gt;dock inte att bestämmelser om pristak i framtiden kan komma att införas&lt;br&gt;generellt för vaije företag som tillhandahåller brevtjänster (se även&lt;br&gt;specialmotiveringen till 1 § postlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör få till uppgift att övervaka prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför årsskiftet 1996/97 bör tillsynsmyndigheten ges i uppdrag att&lt;br&gt;analysera effekterna av pristaket och lämna förslag om eventuell framtida&lt;br&gt;prisreglering. Utgångspunkten även härvid bör vara att endast inte&lt;br&gt;konkurrensutsatta delar av brevmarknaden skall omfettas av ett pristak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall även följa utvecklingen för övriga enstaka&lt;br&gt;försändelser för att senare bedöma om det finns skäl till ytterligare&lt;br&gt;regleringar för samtliga enstaka försändelser dvs. inklusive företagspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen skall årligen informeras om prisutvecklingen och om&lt;br&gt;pristaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristakets utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna pristaket är avsett att utformas så att avgiften för&lt;br&gt;privatpersoners befordran av brevförsändelse upp till 500 gram får höjas&lt;br&gt;årsvis (från och med 1994) med högst den beräknade genomsnittliga för-&lt;br&gt;ändringen av NPI under en treårsperiod. Treårsperioden omfattar&lt;br&gt;höjningsåret och de två föregående åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för privatpersoners inrikes brevbefordran viktas med&lt;br&gt;utgångspunkt från de olika viktgruppema upp till 500 gram. Avgiften i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive viktgrupp beräknas utifrån en sammanvägd taxa som till 90 % Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;består av rabatte rade frimärken för privatpersoner och till 10 % av den&lt;br&gt;ordinarie taxan för enstaka försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom prismålet baseras på en prognos kan smärre avvikelser&lt;br&gt;förekomma för ett enskilt år. De får beaktas vid prisjusteringar ett&lt;br&gt;följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av pristaket bygger på att Posten AB under lätt&lt;br&gt;tillgängliga former erbjuder privatpersoner rabatterade frimärken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.3 Totalförsvarets behov av postbefordran&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Postverkets uppgift som funktionsansvarig&lt;br&gt;myndighet för funktionen Postbefordran inom totalförsvaret överförs&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket är i dag ansvarig myndighet för funktionen Postbefordran&lt;br&gt;inom totalförsvaret. Enligt 42 § förordningen (1988:79) med instruktion&lt;br&gt;för Postverket skall verket, utöver vad som framgår av beredskapsförord-&lt;br&gt;ningen (1993:242), samråda med Överbefälhavaren i ärenden om verkets&lt;br&gt;uppgifter under höjd beredskap och andra ärenden som har betydelse för&lt;br&gt;landets försvar. Riksdagen har nyligen preciserat mål för funktionen (jfr&lt;br&gt;prop. 1991/92:102 s. 273 ff., bet. 1991/92:FöU12 s. 124, rskr.&lt;br&gt;1991/92:337).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar att tillsynsmyndigheten övertar funktionsansvaret&lt;br&gt;för funktionen Postbefordran. I uppgiften ingår att utarbeta underlag för&lt;br&gt;statsmakternas beslut om målen för funktionen under krig. Vidare skall&lt;br&gt;den funktionsansvariga myndigheten bl.a. samordna beredskapsforbered-&lt;br&gt;elser samt planera och budgetera dessa, samordna och genomföra&lt;br&gt;krigsplanläggning samt svara för att personal utbildas. Ansvaret bör&lt;br&gt;också omfatta postbefordringsföretagens beredskapsplanläggning och&lt;br&gt;personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnaderna för särskilda beredskapsåtgärder för postbefordringen&lt;br&gt;bör emellertid finansieras över statsbudgeten. Ett postbefordringsföretag&lt;br&gt;bör således kompenseras av staten om det vidtar åtgärder som har sin&lt;br&gt;grund i beredskaps- och försvarsaspekter och som går utöver vad andra&lt;br&gt;verksamheter av betydelse för totalförsvaret blir ålagda. Omfattningen av&lt;br&gt;dessa åtgärder bör tills vidare hållas på nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets nuvarande kostnader för totalförsvarsåtgärder uppgår till&lt;br&gt;ca 24 miljoner kr per år. Postverket står i dag själv för dessa kostnader&lt;br&gt;utan särskild kompensation. Regeringen anser att tillsynsmyndigheten bör&lt;br&gt;disponera motsvarande belopp för upphandling av nödvändiga tjänster&lt;br&gt;och utrustning från de postbefordringsföretag som är av intresse i&lt;br&gt;beredskapssammanhang. Regeringen återkommer till anslagsfrågorna i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4 Särskilt om uppgiften att företräda Sverige i det&lt;br&gt;internationella samarbetet på postområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten skall företräda Sverige&lt;br&gt;i det internationella samarbetet på postområdet i frågor som avser&lt;br&gt;regulatörsuppgifter. Posten AB skall företräda Sverige i frågor som&lt;br&gt;avser operativ verksamhet på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om traktaträtten finns i 10 kap.&lt;br&gt;regeringsformen (RF). Huvudregeln är att en överenskommelse med&lt;br&gt;annan stat eller mellanfolklig organisation ingås av regeringen (1 §). I&lt;br&gt;vissa fall måste emellertid riksdagen godkänna en för Sverige bindande&lt;br&gt;överenskommelse (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har utnyttjat delegationsmöjligheten enligt 10 kap 3 § RF&lt;br&gt;inom postområdet på så sätt att Postverket har fått i uppdrag att ingå&lt;br&gt;internationella överenskommelser. Postverket har därvid inte fått något&lt;br&gt;generellt bemyndigande utan erhållit fullmakt för vaije enskilt avtals-&lt;br&gt;tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller postverksamhet skiljer man numera mellan operatörs-&lt;br&gt;funktioner och regulatörsfunktioner. Med operatörer avses sådana företag&lt;br&gt;eller myndigheter som ombesöijer den praktiska postverksamheten medan&lt;br&gt;regulatorer är de myndigheter som bl.a. uppställer regler för postverk-&lt;br&gt;samheten. Att företräda och binda Sverige som stat i det internationella&lt;br&gt;postsamarbetet torde i allmänhet vara en regulatörsfunktion. I vissa fall&lt;br&gt;avser emellertid de överenskommelser som ingås helt eller delvis&lt;br&gt;operatörsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller de uppgifter i det&lt;br&gt;internationella samarbetet som har karaktären av myndighetsutövning är&lt;br&gt;det naturligt att tillsynsmyndigheten vid en bolagisering av Postverket&lt;br&gt;träder i Postverkets ställe. Detta innebär att huvudansvaret för de&lt;br&gt;ingångna överenskommelserna inom ramen för Världspostföreningen&lt;br&gt;(UPU) flyttas till tillsynsmyndigheten i den utsträckning det rör sig om&lt;br&gt;regulatörsuppgifter. Hit hör bl.a. överenskommelser som avser de grund-&lt;br&gt;läggande principerna för den internationella posttrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt UPU:s regler är Sverige emellertid även efter en bolagisering av&lt;br&gt;Postverket förpliktat att ha ett nationellt postbefordringsföretag för det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet. För att ett postbefordringsföretag skall få&lt;br&gt;delta i det internationella samarbetet krävs enligt postlagen att företaget&lt;br&gt;har en verksamhet och organisation som garanterar att det på ett godtag-&lt;br&gt;bart sätt kan utföra internationell postbefordran och därvid tillämpa&lt;br&gt;världspostfördragens bestämmelser samt att regeringen har godkänt&lt;br&gt;företaget för sådant deltagande. För närvarande är det blivande statliga&lt;br&gt;postbolaget, Posten AB, det enda möjliga valet. Det bör alltså ankomma&lt;br&gt;på Posten AB att företräda Sverige i frågor som avser affärsmässig och&lt;br&gt;operativ verksamhet på postområdet, t.ex. taxor och system for av-&lt;br&gt;räkning och tekniska standarder. Detta åstadkoms genom att det statliga&lt;br&gt;postbolaget formellt godkänns som nationell operatör inom UPU-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetet. I samband med godkännandet förbinder sig Posten AB att Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;följa de internationella överenskommelser som Sverige har ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom blir åtagandena enligt de internationella överenskommelserna&lt;br&gt;också gällande inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.5 Postnummersystemet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att träffa avtal med&lt;br&gt;Posten AB om hanteringen av postnummersystemet, innebärande&lt;br&gt;bl.a. skyldighet att i god tid före genomförandet av förändringar i&lt;br&gt;postnummersystemet informera om förändringar som planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens (se&lt;br&gt;betänkandet s. 154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Postverket framhåller att postnummersystemet är&lt;br&gt;en förutsättning för Postverkets möjlighet att tillhandahålla en riks-&lt;br&gt;täckande postservice med tillfredsställande kvalitet och till rimliga&lt;br&gt;kostnader. Det är därför nödvändigt att Postverket även fortsättningsvis&lt;br&gt;får sköta systemet och ha en exklusiv rätt att vidmakthålla och ändra i&lt;br&gt;detta. Postverket accepterar dock av hänsyn till andra intressenter en&lt;br&gt;ökad informationsskyldighet innan förändringar i systemet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CityMail accepterar utredningens förslag under förutsättning att man får&lt;br&gt;till stånd effektiva och verkningsfulla uppdateringsrutiner hos Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Konkurrensverket kan det från konkurrenssynpunkt riktas&lt;br&gt;principiell kritik mot att låta det statliga postbolaget svara för postnum-&lt;br&gt;mersystemet eftersom systemet har betydelse för andra postbeford-&lt;br&gt;ringsföretags möjligheter att agera på marknaden. Verket anser trots detta&lt;br&gt;att det i nuläget inte finns tillräckligt starka skäl för att lägga ansvaret för&lt;br&gt;postnummersystemet hos tillsynsmyndigheten. Om det emellertid&lt;br&gt;framdeles visar sig att väsentliga problem från konkurrenssynpunkt&lt;br&gt;uppkommer bör frågan övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller att postnummersystemet har betydelse&lt;br&gt;även för annan verksamhet än postverksamhet och anser därför att detta&lt;br&gt;bör skiljas från Postverket vid bolagiseringen och - åtminstone tills&lt;br&gt;vidare - läggas på tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det befintliga postnummersystemet&lt;br&gt;har utvecklats av Postverket för att effektivisera det nationella sorterings-&lt;br&gt;och transportsystemet. Postnumren gör det möjligt för Postverket att&lt;br&gt;åstadkomma rationell och effektiv postdistribution till lägsta möjliga&lt;br&gt;kostnad. När det nu gäller att bestämma formerna för postnummerhan-&lt;br&gt;teringen väger Postverkets - men även andra postbefordringsforetags -&lt;br&gt;behov av postnumren som sorteringsinstrument tungt. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening tillgodoses postbefordringsföretagens intressen bäst genom att det&lt;br&gt;statliga postbolaget övertar förvaltandet av postnummersystemet. Bolaget&lt;br&gt;måste dock ha skyldighet att informera tillsynsmyndigheten innan&lt;br&gt;viktigare ändringar genomförs liksom att offentliggöra beslutade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar i god tid innan de genomförs. Härigenom tillgodoses även Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;andra intressenters behov av tid för införande av nya uppgifter i sina&lt;br&gt;adressregister och andra register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regeringen nu förordar denna lösning har också en ekonomisk&lt;br&gt;aspekt. Postnummersystemet är förenat med stora produktionskostnader,&lt;br&gt;datorbearbetningar, utgivningen av postnummerkataloger m.m. Det är&lt;br&gt;bl.a. av kostnadsskäl mindre lämpligt att i nuläget lägga över hela&lt;br&gt;hanteringen på tillsynsmyndigheten, inte minst som detta enligt vissa&lt;br&gt;instanser skulle vara en tillfällig lösning. Innan det kan bli aktuellt att&lt;br&gt;skilja postnummersystemet från Postverket måste de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av detta ordentligt kartläggas. Det är samtidigt en&lt;br&gt;opraktisk ordning om alla som på något sätt använder postnumren i sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed kan ha synpunkter på postnummerindelningen -&lt;br&gt;det må vara postbefordringsföretag, kommuner, försäkringsbolag eller&lt;br&gt;andra - skall kunna initiera förändringar i systemet. Eftersom ett stort&lt;br&gt;antal instanser skulle ha möjlighet att yttra sig över varandras ändrings-&lt;br&gt;förslag, eventuellt med möjlighet att överklaga fastställda ändringar,&lt;br&gt;kommer en sådan ordning att kräva en stor administration som ofrånkom-&lt;br&gt;ligen blir mycket tungrodd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som förordar att postnummersystemet läggs över på&lt;br&gt;en myndighet beaktar inte syftet med postnummersystemet, nämligen att&lt;br&gt;vara ett sortenngsinstrument for rationell posthantering. Det bör också&lt;br&gt;noteras att Postverkets konkurrent på brevbefordringsområdet, CityMail,&lt;br&gt;med utgångspunkt från sin egen distributionsverksamhet anser det&lt;br&gt;väsentliga vara att man får till stånd effektiva och verkningsfulla upp-&lt;br&gt;dateringsrutiner hos Postverket. Även Konkurrensverket accepterar att&lt;br&gt;Postverket behåller ansvaret för postnumren. Från de synpunkter som&lt;br&gt;finns att beakta i postsammanhang liksom av kostnadsskäl framstår det&lt;br&gt;således som mest ändamålsenligt att ansvaret for postnummersystemet vid&lt;br&gt;bolagiseringen av Postverket får övertas av det statliga postbolaget. Av&lt;br&gt;hänsyn till övriga postbefordringsföretag och externa intressenter bör&lt;br&gt;dock Posten AB vara skyldigt att informera tillsynsmyndigheten innan&lt;br&gt;viktigare ändringar beträffande postnumren vidtas och offentliggöra dessa&lt;br&gt;i god tid innan ändringarna genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjätte huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2. Telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224 miljoner kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till postlag ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ett bemyndigande att föreskriva om skyldighet att betala avgift&lt;br&gt;för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att utse Telestyrelsen som tillsynsmyndighet&lt;br&gt;enligt denna lag. Detta föranleder att Telestyrelsen bör byta namn fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 februari 1994 till Post- och Telestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip all myndighetsverksamhet enligt nämnda lag skall enligt&lt;br&gt;regeringens förslag finansieras med avgifter. Detta avser främst&lt;br&gt;hanteringen av obeställbara försändelser, tillsyn och föreskrivande&lt;br&gt;verksamhet. Även verksamhet som bestär av marknadsövervakning får&lt;br&gt;anses förekomma i avgiftsbetalamas intresse. Regeringen anser vidare att&lt;br&gt;deltagandet i nationellt och internationellt samarbete med harmonisering&lt;br&gt;av regler bör finansieras med avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att myndighetsuppgifter som kommer att&lt;br&gt;utföras av Post- och Telestyrelsen och som medför kostnader för upp-&lt;br&gt;handling hänförlig till samhällsåtaganden samt totalförsvarets behov av&lt;br&gt;postbefordran bör finansieras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På årsbasis uppgår ersättningarna för sådana kostnader till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets behov av postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av blindskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappservice i samband med postservice&lt;br&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning som kan beräknas för innevarande budgetår, dvs. perioden&lt;br&gt;februari-juni 1994, uppgår till 29,6 miljoner kr. Detta belopp behöver&lt;br&gt;anvisas på tilläggsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagen föreslås träda i kraft den 1 februari 1994. För perioden&lt;br&gt;1 februari-30 juni 1994 föreslås Post- och Telestyrelsens förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, som föranleds av regeringens förslag enligt denna proposition,&lt;br&gt;täckas inom ramen for Telestyrelsens anslag för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma om förslag om anslagstilldelning för&lt;br&gt;Post- och Telestyrelsen avseende budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Specialmotivering&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;12.1 Förslaget till postlag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande postservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilken grundläggande postservice som skall finnas i&lt;br&gt;landet. Ansvaret for att denna service kommer att finnas ligger hos&lt;br&gt;staten. Det åligger sålunda staten att se till att det finns ett eller flera&lt;br&gt;företag som tillsammans åstadkommer en rikstäckande postservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken kommer den grundläggande postservicen - åtminstone&lt;br&gt;under den närmaste framtiden - att tillhandahållas genom Posten AB.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att på olika sätt utöva sitt ägarinflytande i bolaget kan staten se Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;till att de uppställda målen för postservicen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande postservice som det talas om i paragrafen&lt;br&gt;motsvarar de väsentligaste av de mål som statsmakterna har ställt upp för&lt;br&gt;Postverket (se vidare redogörelsen i avsnitt 6.2). De andra mer detalj-&lt;br&gt;betonade målen skall även de gälla fortsättningsvis men regleras i stället&lt;br&gt;i avtal mellan staten och Posten AB. Postservice skall således liksom i&lt;br&gt;dag i normalfallet tillhandahållas fem dagar i veckan osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om postlagen endast reglerar postverksamhet har regeringen&lt;br&gt;funnit det lämpligt att i anslutning till målen om en rikstäckande&lt;br&gt;postservice fastslå att det också skall finnas en rikstäckande kassaservice&lt;br&gt;dvs. att det skall erbjudas en möjlighet för alla privatpersoner, företag,&lt;br&gt;myndigheter och andra organisationer i landet att göra inbetalningar eller&lt;br&gt;kvittera ut kontanter. Kassaservice och postservice har ett historiskt och&lt;br&gt;praktiskt samband som motiverar att målet också för kassaservicen tas in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen fastslås principen om enhetsporto inom landet beträffande&lt;br&gt;brev, paket från privatpersoner och kassaservicen. Enhetspris kan&lt;br&gt;innebära såväl under- som överprissättning på olika geografiska&lt;br&gt;marknader. Sådana förfaranden kan därför medföra konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar. Enligt prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning (s. 70)&lt;br&gt;går det dock inte att med konkurrenslagen (1993:20) angripa konkurrens-&lt;br&gt;begränsande avtal eller förfaranden vilka inte ger uttryck för den fria&lt;br&gt;partsviljan, utan är en direkt och avsedd effekt av lagstiftning eller en&lt;br&gt;ofrånkomlig foljd av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med enhetsporto gäller bara styckevis befordran av brev och&lt;br&gt;paket (befordran av enstaka försändelser). Är det fråga om befordran av&lt;br&gt;större mängd post som lämnas in från exempelvis ett företag vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle, är prissättningen fri. I enlighet härmed får postbeford-&lt;br&gt;ringsföretaget i en sådan situation ge rabatter från annars gällande&lt;br&gt;enhetsporto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om brev sägs dessutom att befordringsprisema skall vara&lt;br&gt;rimliga, dvs. en privatperson skall utan vidare ha råd att utnyttja&lt;br&gt;brevtjänstema (jfr. den lokution som används av EG-kommissionen i&lt;br&gt;Green Paper on the Development of the Single Market for Postal&lt;br&gt;Services, &amp;quot;affordable price&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen avses med brev och paket framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet har staten möjlighet att träffa avtal med exempelvis Posten&lt;br&gt;AB om också annan service än som anges i förevarande paragraf. Det&lt;br&gt;torde bl.a. finnas anledning att ingå avtal om grundläggande postservice&lt;br&gt;på detaljnivå liksom om vissa särskilda samhällsåtaganden motsvarande&lt;br&gt;dem som för närvarande utförs av Postverket (se vidare avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppgift enligt denna paragraf är i första hand att kontrollera&lt;br&gt;att de grundläggande kraven i 1 § är uppfyllda. Inte minst den snabba&lt;br&gt;utvecklingen på kommunikationsområdet kan emellertid medföra att även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra krav behöver ställas upp. Regeringen kan ta initiativ till att nya Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;avtal träffas med postbefordringsföretag eller att lagstiftningen ändras, så&lt;br&gt;att den anpassas till nya samhällsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan också överlåta denna uppgift på en myndighet. På&lt;br&gt;Lagrådets inrådan har paragrafen utformats så att det finns utrymme för&lt;br&gt;regeringen att dela upp uppgiften på olika myndigheter. När det gäller&lt;br&gt;postservicen är det naturligt att valet faller på tillsynsmyndigheten på&lt;br&gt;postområdet. När det däremot gäller kassaservicen har regeringen&lt;br&gt;möjlighet att i stället överlåta uppgiften till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som i hgen avses med postverksamhet. Det&lt;br&gt;skall vara frågan om regelbunden befordran mot avgift av brev eller av&lt;br&gt;brev och paket. På Lagrådets forslag har definitionen av postverksamhet&lt;br&gt;förtydligats så att det klart framgår att brevbefordran alltid ingår i sådan&lt;br&gt;verksamhet. Befordran enbart av paket skall således inte utgöra postverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postbefordran ingår traditionellt uppsamling, sortering, transport (ny&lt;br&gt;sortering) och utdelning av postförsändelser. Det är i första hand&lt;br&gt;utdelningen - distributionen - och hur denna är utformad som avgör om&lt;br&gt;det är fråga om postbefordran. Numera är det inte ovanligt att exempel-&lt;br&gt;vis större foretag sköter sortering och inleverering av postförsändelser till&lt;br&gt;Postverkets terminaler, vilket innebär att några led i Postverkets arbete&lt;br&gt;i den traditionella postbefordringen hoppas över. Detta hindrar inte att&lt;br&gt;det är fråga om postbefordran. Likaså finns det i dag hybridtjänster, som&lt;br&gt;innebär t.ex. att ett meddelande överfors elektroniskt till en postterminal&lt;br&gt;nära utdelningsorten, där meddelandet skrivs ut och kuverteras för att&lt;br&gt;sedan fysiskt delas ut till mottagaren. Även här är det fråga om&lt;br&gt;postbefordran, sedan meddelandet väl har kuverterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet är enligt första stycket endast sådan verksamhet där&lt;br&gt;befordringen sker med en viss regelbundenhet. Härmed menas att beford-&lt;br&gt;ringen är i något avseende tidtabellsbunden eller följer ett fastlagt utdel-&lt;br&gt;ningsschema. Utdelning efter detta fastlagda mönster skall i princip ske&lt;br&gt;oberoende av hur många försändelser det råkar finnas vid vaije särskilt&lt;br&gt;tillfälle. Normalt är det fråga om förmedling av stora volymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på regelbundenhet i distributionen är avsett att skilja postverk-&lt;br&gt;samhet från beställningsdistribution, dvs. sådan verksamhet som sköts av&lt;br&gt;bud-, express- och kurirföretag. Inom det slaget av verksamhet är det&lt;br&gt;mest fråga om förmedling av enstaka försändelser vid tider som bestäms&lt;br&gt;från fall till fåll. Befordringsprisema är normalt avsevärt högre än vad&lt;br&gt;som är fallet vid postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand det företag som avsändaren av ett brev eller paket&lt;br&gt;anlitar för befordringen som skall anses bedriva postverksamhet. Mellan&lt;br&gt;avsändaren och företaget har därvid träffats ett avtal om befordran, även&lt;br&gt;om det inte är ett individuellt avtal. Om ett postbefordringsföretag väljer&lt;br&gt;att anlita en entreprenör för att ombesörja en del eller delar av be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringen blir även entreprenören skyldig att följa hgens regler om hur Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;t.ex. brevbefordringsverksamhet skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev och paket som hanteras i postverksamhet - dvs. befordras mot&lt;br&gt;avgift i regelbunden befordringsverksamhet - betecknas enligt andra&lt;br&gt;stycket postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en definition av vilka försändelser som är att anse&lt;br&gt;som brev. Liksom när det gäller paket skall det till en böijan vara fråga&lt;br&gt;om en adresserad försändelse. Att detta rekvisit förts in hänger samman&lt;br&gt;med de skäl som helt allmänt motiverar en reglering av postverksamhet,&lt;br&gt;nämligen intresset av att skydda avsändares och mottagares personliga&lt;br&gt;integritet och att garantera tillförlitliga befordringsmöjligheter. Dessa&lt;br&gt;intressen gör sig i princip bara gällande när det är fråga om försändelser&lt;br&gt;som är avsedda för en speciell mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda faller alla oadresserade försändelser - det&lt;br&gt;kan vara fråga om reklam, samhällsinformation och annat - utanför&lt;br&gt;begreppen brev och paket. Befordran av oadresserade försändelser utgör&lt;br&gt;därmed inte postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en postförsändelse skall anses som ett brev i postlagens mening&lt;br&gt;gäller också att försändelsen skall vara innesluten i ett kuvert eller annat&lt;br&gt;omslag. Lagrådet har påpekat att ordet tillsluten ger intrycket av att det&lt;br&gt;krävs att försändelsen skall vara igenklistrad och därför är missvisande.&lt;br&gt;Eftersom brev också kan vara försändelser som har lagts i ett öppet&lt;br&gt;kuvert, plastomslag, banderoll eller liknande, bör i stället anges att de&lt;br&gt;skall vara inneslutna i kuvert eller annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa öppna försändelser, nämligen vykort, brevkort o.d., kan&lt;br&gt;emellertid liksom brev innehålla förtroliga eller personliga meddelanden&lt;br&gt;och är därmed förtjänta av ett motsvarande skydd. Med hänsyn härtill har&lt;br&gt;i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att vykort, brevkort och&lt;br&gt;liknande försändelser jämställs med brev vid tillämpning av lagen.&lt;br&gt;Härunder faller exempelvis även postanvisningar m.m. Även sådana&lt;br&gt;meddelanden är personliga och således skyddsvärda. Öppna försändelser&lt;br&gt;i övrigt, dvs. sådana som inte innehåller personliga meddelanden räknas&lt;br&gt;inte som brev. Om exempelvis tidningar, tidskrifter eller reklam&lt;br&gt;befordras utan någon form av kuvert eller annat omslag utgör försän-&lt;br&gt;delserna inte brev i lagens mening. Ett företag som uteslutande sysslar&lt;br&gt;med distribution av adresserad men okuverterad reklam skall därmed inte&lt;br&gt;anses bedriva postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande for brev är vidare att de får ha en vikt av högst 2 kg.&lt;br&gt;Viktgränsen ansluter till vad som i dag gäller inom den internationella&lt;br&gt;postverksamheten. Den innebär emellertid en avvikelse från Postverkets&lt;br&gt;nuvarande regler, enligt vilka normalt endast försändelser som väger&lt;br&gt;högst 1 kg är att anse som brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jjärde stycket avses med paket sådana adresserade postför-&lt;br&gt;sändelser som väger mer än 2 men högst 20 kg. Viktgränsen har valts för&lt;br&gt;att få en avgränsning mot sådan verksamhet som normalt utförs av&lt;br&gt;godstransport- och speditionsföretag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även försändelser som väger mindre än 2 kg kan befordras som paket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om postkunden väljer detta befordringssätt. Några praktiska gränsdrag- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsproblem gentemot brevbefordraren skall detta inte behöva medföra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till att befordran av paket sker enligt ett individuellt ingånget Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 postlagen föreskrivs en skyldighet för den som vill ägna sig åt&lt;br&gt;postverksamhet att anmäla detta hos den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer - tillsynsmyndigheten - innan verksamheten startas. Paragraf-&lt;br&gt;en har fått sin lydelse som en följd av Lagrådets förslag till ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § och 3 § första stycket. Om anmälningsskyldigheten inte fullgörs kan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten förelägga postbefordringsföretaget att vidta rättelse,&lt;br&gt;eventuellt förenat med vite. Genom anmälningsförfarande har till-&lt;br&gt;synsmyndigheten givits förutsättningar att kontrollera efterlevnaden av de&lt;br&gt;olika bestämmelser som tar sikte på brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att postverksamhet i allmänhet skall bedrivas&lt;br&gt;under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet och,&lt;br&gt;såvitt avser befordran av brev, så att skyddet för avsändarnas och&lt;br&gt;mottagarnas personliga integritet upprätthålls. Vad som avses härmed&lt;br&gt;anges i specialmotiveringen till 15 §. Det åligger nämligen tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten att utöva tillsyn över att befordran av brev bedrivs under sådana&lt;br&gt;förhållanden som anges i paragrafen. Även om paketbefordran inte skall&lt;br&gt;stå under tillsyn, har kravet på tillförlitlighet ändå ansetts böra ställas på&lt;br&gt;detta inslag i postverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om postbefordringsforetags ansvar&lt;br&gt;när ett brev har gått förlorat, skadats eller blivit försenat. Bestämmelsen&lt;br&gt;anknyter till vad som for närvarande gäller enligt Postverkets kungörelse&lt;br&gt;(1966:120) angående Postverkets ansvarighet för försändelser och medel.&lt;br&gt;Principen i första stycket är att ett postbefordringsföretag inte är skyldigt&lt;br&gt;att utge någon ersättning. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står emellertid vaije postbefordringsföretag fritt att avtala med sina&lt;br&gt;kunder om att ersättning skall utgå när ett brev har kommit bort, skadats&lt;br&gt;eller försenats. Det får förutsättas att det kommer att finnas sådana avtal&lt;br&gt;beträffande vissa typer av brev, som representerar någon form av värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande angående frågan huruvida brev&lt;br&gt;skall vara försedda med individuella portobetaltbeteckningar eller på&lt;br&gt;annat sätt utvisa vem som är distributör. Denna fråga har diskuterats&lt;br&gt;utförligt i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obeställbara brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort sett 1 § i lagen (1990:291) om obeställbara&lt;br&gt;postförsändelser, vilken lag föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till den angivna lagen, som omfattar alla slags postförsändel-&lt;br&gt;ser, gäller postlagens regler om obeställbara försändelser i princip bara&lt;br&gt;brev. Angående skälen för detta hänvisas till avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med brev framgår av 3 § i postlagen. Utanför begreppet&lt;br&gt;faller inte bara paket, dvs. postförsändelser med en vikt mellan 2 och 20&lt;br&gt;kg, utan också postförsändelser som har en lägre vikt men som inte är&lt;br&gt;inneslutna i något omslag, t.ex. tidningar, tidskrifter och reklammaterial&lt;br&gt;som befordras utan att vara inlagda i kuvert eller något annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § tredje stycket jämställs emellertid vykort, brevkort och&lt;br&gt;liknande försändelser med brev vid tillämpning av lagen. De omfattas&lt;br&gt;därmed av den nu behandlade paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 i förevarande paragraf omfattar exempelvis fall då mot-&lt;br&gt;tagaren är otydligt angiven eller då adressen inte stämmer. Om adressen&lt;br&gt;är felaktig torde dock brevet i många fall kunna eftersändas till rätt&lt;br&gt;adress. Brevet är då inte att anse som obeställbart. På motsvarande sätt&lt;br&gt;torde brev med ofullständig adress ofta kunna delas ut till avsedd&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att ett brev skall falla under punkten 2 är dels att&lt;br&gt;det är ofrankerat eller otillräckligt frankerat, dels att adressaten inte löser&lt;br&gt;ut det. Som har framhållits i avsnitt 6.5 står det vaije postbefordrings-&lt;br&gt;företag fritt att bestämma att brev skall delas ut lösenfritt trots att de är&lt;br&gt;ofrankerade eller otillräckligt frankerade. I den mån detta sker är punkt&lt;br&gt;2 inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brev som av någon anledning som angetts i 8 § inte kan befordras till&lt;br&gt;mottagaren skall i första hand retumeras till avsändaren, om en sådan&lt;br&gt;finns angiven på kuvertet eller omslaget. Det åligger postbefordringsfore-&lt;br&gt;taget att ombesörja att retumering äger rum. Om ett obeställbart brev inte&lt;br&gt;kan återställas till avsändaren, skall det sändas till tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;för vidare behandling enligt 10-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att brev om möjligt skall återställas till avsändaren gäller&lt;br&gt;även sådana försändelser som enligt 3 § tredje stycket skall jämställas&lt;br&gt;med brev, dvs. vykort, brevkort o.d. Om det inte går, behöver sådana&lt;br&gt;försändelser dock inte sändas till tillsynsmyndigheten. Postbefordrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget får i stället fritt bestämma hur försändelserna skall behandlas, Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;men måste självfallet tänka på skyddet för avsändarens och mottagarens&lt;br&gt;integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin lydelse som en följd av den ändring i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket som föreslagits av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som fått sin lydelse som en följd av Lagrådets förslag till&lt;br&gt;ändring i 3 § tredje stycket, anger vem som får öppna ett obeställbart&lt;br&gt;brev och när öppnande får ske. Villkoren för öppnande överensstämmer&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i 3 § i 1990 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tillsynsmyndigheten som har ansvaret för öppnande av obestäl-&lt;br&gt;lbara brev. Som har anmärkts i avsnitt 6.13 kan det vara lämpligt att&lt;br&gt;öppnandet rent faktiskt sköts av den enhet inom Postverket som för&lt;br&gt;närvarande hanterar obeställbara försändelser. Enheten får då underställas&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen av ett öppnat brev skall begränsas till vad som behövs&lt;br&gt;för att brevet skall kunna återställas till avsändaren eller, i de fall som&lt;br&gt;avses i 8 § 1, delas ut till adressaten. Innebörden är att brev som öppnats&lt;br&gt;inte skall läsas utan endast ögnas igenom. Undersökningen skall avslutas&lt;br&gt;så snart de sökta uppgifterna erhållits. Regeln överensstämmer med vad&lt;br&gt;som för närvarande föreskrivs i 1990 års lag om obeställbara postför-&lt;br&gt;sändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obeställbara brev skall, om detta blir möjligt, i första hand återställas till&lt;br&gt;avsändaren eller, i fall som anges i 8 § 1, skickas till adressaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf behandlar fall då ett öppnat brev även efter&lt;br&gt;undersökning inte kan återställas till avsändaren eller befordras till&lt;br&gt;adressaten och sålunda fortfarande är obeställbart. Ett sådant brev skall&lt;br&gt;förvaras hos tillsynsmyndigheten under lämplig tid. Förvaringstidens&lt;br&gt;längd liksom hur utlämnande av obeställbara försändelser skall ske&lt;br&gt;bestäms av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör på lämpligt sätt&lt;br&gt;informera om verksamheten så att avsändare vars brev inte nått sin&lt;br&gt;mottagare kan få reda på var de kan eftersöka sådana brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevinnehåll som är utsatt för försämring får omedelbart förstöras.&lt;br&gt;Detsamma gäller innehåll som kan antas sakna värde, som exempelvis&lt;br&gt;trycksaker och reklamblad. Även i denna del överensstämmer föreva-&lt;br&gt;rande paragraf huvudsakligen med vad som sägs i 1990 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det i förevarande paragraf bara talas om &amp;quot;öppnade&amp;quot; brev&lt;br&gt;faller vykort, brevkort och andra försändelser som inte är inneslutna i&lt;br&gt;kuvert eller något annat omslag utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 7 § i 1990 års lag, innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om hur tillsynsmyndigheten skall förfara med öppnade brev som inte har&lt;br&gt;kunnat lämnas ut före förvaringstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är att breven tillfaller staten. Skriftliga meddelanden som finns&lt;br&gt;i breven skall då omedelbart förstöras genom tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;försorg. Med skriftliga meddelanden avses i princip meddelanden mellan&lt;br&gt;avsändare och adressat. Dessa kan naturligtvis vara tecknade på andra&lt;br&gt;skriftliga meddelanden som då också skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att öppnade brev innehåller föremål som har&lt;br&gt;ekonomiskt värde. I så fall gäller att pengar skall tas om hand av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten och att andra värdeföremål skall säljas för statens&lt;br&gt;räkning, om försäljningen kan beräknas ge ett överskott och inte kan&lt;br&gt;antas medföra en kränkning av någons personliga integritet. Det som&lt;br&gt;sålunda tillfaller staten bör få disponeras av tillsynsmyndigheten för att&lt;br&gt;bekosta dess verksamhet med obeställbara försändelser. Egendom som&lt;br&gt;inte säljs och som inte utgörs av pengar skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av paket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om postbefordringsföretags ansvar gentemot sina&lt;br&gt;kunder när det är fråga om inrikes paketbefordran. På den punkten&lt;br&gt;hänvisas till 5 och 27-42 §§ lagen (1974:610) om inrikes vägtransport.&lt;br&gt;I 2 § denna lag sägs att lagen inte skall tillämpas på postbefordran men&lt;br&gt;att det av 14 § postlagen följer att de bestämmelser som sagts ovan skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om postbefodringsföretags ansvar gentemot den som&lt;br&gt;anlitat företaget för befordran av paket inom landet. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;om fraktförares ansvarighet m.m. tillämpas i fråga om postbefordrings-&lt;br&gt;foretagets ansvar gentemot sina kunder, oavsett vilket transportmedel som&lt;br&gt;kommit till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i avsnitt 6.3 skall tillsynsmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;i första hand inrikta sig på sådan postverksamhet som avser brevbe-&lt;br&gt;fordran. Vad som avses med brev framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i förevarande paragraf skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;övervaka att brevbefordran sker i överensstämmelse med vissa centrala&lt;br&gt;bestämmelser för brevbefordringsföretag. Tillsynen omfattar kontroll av&lt;br&gt;att anmälningsskyldigheten enligt 4 § fullgjorts och att brevbefordran&lt;br&gt;sker under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet&lt;br&gt;enligt 5 § och så att skyddet för avsändares och mottagares personliga&lt;br&gt;integritet upprätthålls. Brev som anförtros åt ett postbefordringsföretag&lt;br&gt;skall hanteras på ett så tillförlitligt sätt som rimligen kan krävas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget. Med det menas exempelvis att breven inte får exponeras för Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;obehöriga eller eljest lämnas obevakade, eller oskyddade på ett sätt som&lt;br&gt;innebär risker från integritetsaspekten. Vidare bör hanteringen ske under&lt;br&gt;sådana former att breven undgår att skadas genom yttre påverkan eller&lt;br&gt;av väder och vind etc. Skyddet för postkundernas integritet upprätthålls&lt;br&gt;exempelvis genom iakttagande av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare omfattar tillsynen kontroll av att reglerna i 9 och 10 §§ om&lt;br&gt;obeställbara brev följs. Dessa regler ålägger brevbefordringsföretagen att&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten inleverera obeställbara brev som är inneslutna i&lt;br&gt;kuvert aller annat omslag. Öppning och undersökning av brev får endast&lt;br&gt;ske hos tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket uppdras åt tillsynsmyndigheten att också utöva tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av de föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;postlagen. Sådana föreskrifter kan meddelas med stöd av 7, 18 och&lt;br&gt;26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges tillsynsmyndigheten vissa befogenheter som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för att en effektiv tillsyn skall kunna utövas. Det är här bara&lt;br&gt;fråga om tillsyn över sådan postverksamhet som avser brevbefordran.&lt;br&gt;Uppgifter torde i många fall kunna hämtas in formlöst vid kontakter&lt;br&gt;mellan myndigheten och företagen. Enligt 17 § finns möjlighet för&lt;br&gt;myndigheten att begära uppgifter efter föreläggande, som får förenas med&lt;br&gt;vite. I sista hand, eller i brådskande fåll, kan myndigheten få verkställig-&lt;br&gt;het hos kronofogdemyndigheten av beslut som avser åtgärderna för&lt;br&gt;tillsynen enligt paragrafens första och andra stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter har beaktats vid den slutliga utformningen av&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka sanktioner som får användas av tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten. Hithörande frågor har diskuterats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 6.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får själv bestämma när ett föreläggande skall&lt;br&gt;förenas med vite. Det torde ofta vara naturligt att, innan ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande tillgrips, försöka få till stånd en frivillig rättelse från post-&lt;br&gt;befordringsföretagets sida. I fråga om vitesföreläggande gäller lagen&lt;br&gt;(1985:206) om viten. Samma lag är också tillämplig när det blir aktuellt&lt;br&gt;att döma ut ett vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger möjlighet för regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, tillsynsmyndigheten att införa ett avgiftssystem för&lt;br&gt;bekostande av tillsynsmyndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.13) finns det skäl att införa avgifter för att täcka kostnaderna&lt;br&gt;dels för den egentliga tillsynen över brevbefordran, dels för tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens hantering av obeställbara brevförsändelser. Avgifterna&lt;br&gt;kommer således endast att beröra brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin lydelse som en följd av Lagrådets förslag till&lt;br&gt;ändring i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om tystnadsplikt for den som är eller har varit&lt;br&gt;anställd i enskilt företag som sysslar med brevbefordran eller som har en&lt;br&gt;liknande anknytning till ett sådant företag. Paragrafens bestämmelser&lt;br&gt;överensstämmer i stor utsträckning med vad som för närvarande&lt;br&gt;föreskrivs beträffande Postverkets personal i 9 kap 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena sekretesslagen. Till skillnad mot sekretesslagens bestämmelser&lt;br&gt;gäller emellertid tystnadsplikten endast för uppgift som rör särskilda&lt;br&gt;brevförsändelser eller annan uppgift som rör enskilds förbindelse med&lt;br&gt;verksamheten såvitt gäller befordran av brev. Någon motsvarande&lt;br&gt;tystnadsplikt i fråga om paket har inte förts in i postlaglagen. Det har i&lt;br&gt;stället överlämnats åt partema att, i den mån det är påkallat, träffa avtal&lt;br&gt;om tystnadsplikt på paketbefordringsområdet. Det föreskrivs också&lt;br&gt;sekretess for uppgift som hänför sig till att kvarhållande och beslag enligt&lt;br&gt;förordnande med stöd av 27 kap. 9 § RB vidtagits. I detta fall gäller&lt;br&gt;sekretessen även i förhållande till avsändaren och mottagaren, något som&lt;br&gt;annars inte är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller begränsningar i det sekretesskydd som finns i 19 §.&lt;br&gt;I första punkten stadgas att ett brevbefordringsföretag under vissa&lt;br&gt;närmare angivna förutsättningar är skyldigt att lämna ut uppgift om&lt;br&gt;enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats på begäran av en&lt;br&gt;myndighet som har behov av uppgiften för delgivning. Enligt andra&lt;br&gt;punkten har brottsutredande myndigheter rätt att på begäran få ut uppgift&lt;br&gt;som rör misstanke om brott om det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år. Bestämmelsen motsvarar vad som&lt;br&gt;enligt 14 kap. 2 § sekretesslagen gäller för postförsändelser i allmän&lt;br&gt;verksamhet med den skillnaden att det i postlagen är den myndighet som&lt;br&gt;begär att få ut uppgiften som har att pröva om förutsättningarna för att&lt;br&gt;lämna ut uppgifterna är för handen. Det anses nämligen inte riktigt att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan myndighetsutövande funktion åläggs vaije enskilt brevbefordrings- Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har räckvidden för uppgiftsskyldigheten enligt&lt;br&gt;såväl första som andra punkten anpassats till vad som enligt 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) i dag gäller i motsvarande situation inom&lt;br&gt;Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket slås fest att postlagens bestämmelser om tystnadsplikt inte&lt;br&gt;gäller i det allmännas verksamhet. Här gäller i stället bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först och främst är det tillsynsmyndighetens hantering av obeställbara&lt;br&gt;försändelser som kommer att omfattas av 9 kap. 8 § sekretesslagen och&lt;br&gt;andra bestämmelser i sekretesslagen. Men det kan också tänkas att en&lt;br&gt;myndighet i framtiden kommer att utöver sin vanliga verksamhet&lt;br&gt;distribuera egna och andra myndigheters post. Om en myndighet ägnar&lt;br&gt;sig åt postverksamhet i någon form kommer sekretesslagens bestäm-&lt;br&gt;melser att bli tillämpliga på postförsändelser i den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke klargör förhållandet mellan datalagens&lt;br&gt;(1973:289) bestämmelser om tystnadsplikt för personuppgifter i&lt;br&gt;personregister och bestämmelsen om tystnadsplikt i 19 § första och tredje&lt;br&gt;styckena postlagen. Bestämmelsen är motiverad av den specialreglering&lt;br&gt;som ges i postlagen om tystnadsplikt och den i 20 § reglerade skyldig-&lt;br&gt;heten för enskilda att lämna ut uppgifter i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om ansvar för brott mot tystnadsplikt som det hänvisas&lt;br&gt;till finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa bestämmelser som rör internationell&lt;br&gt;postverksamhet. I enlighet med vad som föreslagits av Lagrådet redogörs&lt;br&gt;i paragrafen för de huvudsakliga krav som måste ställas på det postbe-&lt;br&gt;fordringsföretag som skall delta i det internationella postsamarbetet inom&lt;br&gt;ramen for världspostfördragen. Dels krävs att företaget har en sådan&lt;br&gt;verksamhet och organisation som garanterar att företaget på ett godtag-&lt;br&gt;bart sätt kan utföra den internationella befordringen i enlighet med&lt;br&gt;fördragens innehåll. Dels skall regeringen ha godkänt företaget för&lt;br&gt;uppgiften. Det enda företaget som i dag och under överskådlig tid kan&lt;br&gt;komma i fråga för denna uppgift är Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka frimärken som får användas i sådan internatio-&lt;br&gt;nell posttrafik som äger rum inom ramen for världspostfördragen. Det får&lt;br&gt;såsom föreskrivs i Världspostkonventionen bara vara fråga om frimärken&lt;br&gt;som har portovärdet angivet i arabiska siffror och beteckningen Sverige.&lt;br&gt;Sådana frimärken får endast ges ut av det företag som enligt 23 § har&lt;br&gt;godkänts för deltagande i det internationella postsamarbetet - i praktiken&lt;br&gt;Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga portobeteckningar gäller att frankostämplar måste stå&lt;br&gt;under kontroll av det nationella postbefordringsföretag som nyss sagts&lt;br&gt;och portobetaltbeteckningar måste vara datumstämplade av det företaget.&lt;br&gt;I lagen uttrycks det så att övriga portobeteckningar i gränsöverskridande&lt;br&gt;postbefordran inom ramen för världspostfördragen skall vara stämplade&lt;br&gt;av, eller med tillstånd av, ett företag som enligt 23 § får delta i det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådan internationell posttrafik som sker utanför världspostfördragens&lt;br&gt;ram får vilka frimärken som helst användas. Detsamma gäller den inrikes&lt;br&gt;posttrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av länsrätten som överklagandeinstans är i linje med vad som&lt;br&gt;föreslagits av domstolsutredningen i betänkandet SOU 1991:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut av tillsynsmyndigheten som kan överklagas är bl.a. beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 17 § och beslut om påförande av avgift enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i princip fått sin nuvarande utformning efter förebild av&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i telelagen (prop. 1992/93:200). Första stycket&lt;br&gt;är avsett att möjliggöra för regeringen att enligt 13 kap. 6 § regerings-&lt;br&gt;formen under krig och vissa därmed likartade förhållanden meddela&lt;br&gt;föreskrifter som annars skulle meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ger regeringen eller, om regeringen bestämmer, tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten möjlighet att även i fredstid utfärda föreskrifter som behövs&lt;br&gt;för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att Postverkets bolagisering skall vara genomförd den&lt;br&gt;1 februari 1994. Samma dag har valts för ikraftträdandet av postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har påpekats av Lagrådet finns det anledning att införa en&lt;br&gt;särskild övergångsbestämmelse som ger postbefordringsföretag som redan&lt;br&gt;före ikraftträdandet bedriver postverksamhet visst rådrum att uppfylla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på anmälan enligt 4 §. Anmälan från dessa foretag skall ha Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;kommit in till tillsynsmyndigheten före den 1 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som för närvarande finns i lagen (1990:291) om&lt;br&gt;obeställbara postförsändelser såvitt gäller brev ersätts av 8-13 §§ i&lt;br&gt;postlagen. Enligt en övergångsbestämmelse gäller reglerna i postlagen&lt;br&gt;även beträffande sådana postförsändelser som har blivit obeställbara&lt;br&gt;enligt 1990 års lag och som fortfarande är obeställbara vid postlagens&lt;br&gt;ikraftträdande, dvs. då inte har hunnit skickas till avsändaren eller&lt;br&gt;mottagaren eller blivit avhämtade e.d. Det är att märka att övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen är tillämplig även på paket, som till skillnad från postlagens&lt;br&gt;regler om obeställbara försändelser omfattas av 1990 års lag, men inte&lt;br&gt;på obeställbara inbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i 9 kap. 8 § första stycket införs absolut sekretess för&lt;br&gt;uppgift hos tillsynsmyndigheten på postområdet som angår särskild&lt;br&gt;postförsändelse. Detta hänger framför allt samman med att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten övertar ansvaret för hanteringen av obeställbara brevför-&lt;br&gt;sändelser. Sekretessen gäller dels försändelsens innehåll, dels avsän-&lt;br&gt;darens och mottagarens identitet. Sekretessen skall dock inte gälla i&lt;br&gt;förhållande till avsändaren och mottagaren, om inte sekretess följer av&lt;br&gt;någon annan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaledes gäller sekretess för uppgifter som angår postförsändelser&lt;br&gt;enligt första stycket hos myndighet som, vid sidan av sin ordinarie&lt;br&gt;verksamhet, befordrar egen och andra myndigheters post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 9 kap. 8 § första stycket kommer i första hand att&lt;br&gt;gälla brev. Det är i princip bara den typen av postförsändelse som&lt;br&gt;omfattas av postlagens regler om obeställbara försändelser. Det kan dock&lt;br&gt;inte uteslutas att tillsynsmyndigheten även kommer att ta befattning med&lt;br&gt;paket. Exempelvis skall enligt övergångsbestämmelserna till postlagen&lt;br&gt;obeställbara paket som vid lagens ikraftträdande fortfarande är obeställ-&lt;br&gt;bara behandlas enligt de nya reglerna. Sekretessbestämmelsen gäller&lt;br&gt;därför för uppgifter som angår såväl brev som paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 8 § första stycket tredje meningen stadgas för närvarande om&lt;br&gt;sekretess inom Postverket för uppgift om enskilds förbindelse med post-&lt;br&gt;girorörelsen och bank. Denna bestämmelse måste utgå i och med att&lt;br&gt;Postverket bolagiseras. Behovet av sekretesskydd för enskildas förhåll-&lt;br&gt;anden till det statliga postbolagets postgiro- och bankverksamhet är&lt;br&gt;tillgodosett genom annan lagstiftning, nämligen genom bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) och lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tredje styckets sista mening måste ändras. Här sägs för när-&lt;br&gt;varande att sekretess gäller hos Postverket för uppgift om enskilds adress&lt;br&gt;om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att&lt;br&gt;någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men. Denna sekretess&lt;br&gt;skall i stället anges gälla hos myndighet som bedriver postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det internationella samarbetet kan det finnas anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sekretessbelägga uppgifter som angår Sveriges förbindelser med annan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat, mellanfolklig organisation, myndighet m.m. Enligt 2 kap. 1 § andra Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;stycket sekretesslagen gäller sekretess hos myndighet för uppgifter av det&lt;br&gt;angivna slaget, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga&lt;br&gt;förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Behovet&lt;br&gt;av sekretesskydd hos tillsynsmyndigheten på detta område är därmed&lt;br&gt;tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets funktionsansvar för totalförsvarets behov av postbefordran&lt;br&gt;kommer att föras över till tillsynsmyndigheten. När det gäller totalför-&lt;br&gt;svarsområdet finns erforderligt sekretesskydd i 2 kap. 2 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Där stadgas att sekretess gäller för uppgift som angår verksamhet för att&lt;br&gt;försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan&lt;br&gt;verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det&lt;br&gt;skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen är avsikten att Posten AB&lt;br&gt;skall handha en del uppgifter som innefattar myndighetsutövning.&lt;br&gt;Tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;bör vara tillämpliga på dessa delar av postbolagets verksamhet. Vari&lt;br&gt;myndighetsutövningen består beskrivs i avsnitten om Postverkets&lt;br&gt;medverkan vid val - poströstning (avsnitt 6.8.1), särskild postdelgivning&lt;br&gt;(avsnitt 6.8.2), tullkontroll m.m. (avsnitt 6.9), utlämnande av körkort&lt;br&gt;(avsnitt 6.8.3) samt i avsnittet om handläggning av flyttningsanmälningar&lt;br&gt;(avsnitt 6.8.4). Offentlighetsprincipens utvidgning föranleder ett tillägg&lt;br&gt;till bilagan till sekretesslagen av de verksamheter som nämnts ovan,&lt;br&gt;varvid de två sistnämnda har beskrivits i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 9 kap. 2 § är föranledd av Postverkets bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om straff for&lt;br&gt;varusmuggling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna stämmer överens med vad varusmugglingsutredningen&lt;br&gt;föreslagit i betänkandet SOU 1991:84 och innebär att postpersonal inte&lt;br&gt;längre åläggs att medverka i kontrollen av varusmugglingslagens&lt;br&gt;efterlevnad samt att verkställa beslag på grund av misstanke om brott.&lt;br&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen har ändringarna dock inte&lt;br&gt;någon större praktisk betydelse, eftersom postpersonal även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kommer att medverka enligt tullagens bestämmelser vid&lt;br&gt;tullkontrollen av varor som förs in i landet som postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.5 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Till ett postbefordringsföretag skall enligt regeringens förslag kunna&lt;br&gt;uppdras att medverka vid särskild postdelgivning på samma sätt som i&lt;br&gt;dag Postverket gör. En ändring av 3 § andra stycket och 24 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket delgivningslagen föreslås därför. I praktiken torde det endast vara Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;aktuellt att anlita det statliga postbolaget, Posten AB, för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kan dock gå därhän att även annan kan anlitas för&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar har också gjorts i 3 § första och tredje styckena, i 3 a §&lt;br&gt;första stycket, i 17 § andra och tredje styckena samt i 19 § tredje stycket,&lt;br&gt;där uttrycket &amp;quot;med posten” förekommer. Se därom närmare avsnitt 6.15.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.6 Förslaget till lag om ändring i vallagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i vallagen innebär att Posten AB övertar uppdraget att vara&lt;br&gt;röstmottagare vid poströstning, medan Riksskatteverket skall vara central&lt;br&gt;valmyndighet för poströstningen. Därmed är Riksskatteverket central&lt;br&gt;valmyndighet for samtliga riksdagsval, och val i hela riket till kommun-&lt;br&gt;och landstingsfullmäktige. I lagen har även gjorts en språklig anpassning&lt;br&gt;till den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär, liksom när det gäller vallagen, att Posten AB&lt;br&gt;övertar Postverkets uppgifter i samband med poströstning. Central&lt;br&gt;valmyndighet för poströstningen är dock Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.8 Förslaget till lag om ändring i datalagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § andra stycket har regeringen möjlighet att föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter om adresser hämtas till SPAR från Postverket. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör upphävas i samband med Postverkets bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.9 Förslaget till lag om ändring i lagen om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 25 § andra stycket, som innebär att brev från en intagen&lt;br&gt;till Postverket får granskas, behövs inte efter Postverkets bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om inrikes&lt;br&gt;vägtransport&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § första stycket undantas postbefordran från lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område. En bestämmelse införs som anger att lagens ansvarighetsregler&lt;br&gt;oavsett detta enligt 14 § postlagen skall tillämpas i avtalsförhållandet&lt;br&gt;mellan ett postbefordringsföretag och den som har anlitat företaget för&lt;br&gt;befordran av paket inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förhållandet mellan postbefordringsföretagen och deras&lt;br&gt;kunder finns bestämmelser i 6 § förslaget till postlag såvitt gäller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarighet för brev. I fråga om inrikes paketbefordran gäller enligt 14 § Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;att postbefordringsföretags ansvar gentemot den som anlitat företaget för&lt;br&gt;befordran regleras av vissa bestämmelser i vägtransportlagen, nämligen&lt;br&gt;5 och 27-42 §§. Vägtransportlagens bestämmelser blir således tillämpliga&lt;br&gt;i fråga om paketbefordran oavsett vilket befordringssätt som i praktiken&lt;br&gt;används av postbefordringsforetaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.11 Förslaget till lag om ändring i lagen om behandlingen&lt;br&gt;av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 9 § har gjorts en ändring motsvarande den i 25 § lagen om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.12 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 32 § har ett nytt andra stycke införts där det föreskrivs att regeringen&lt;br&gt;får överlämna till ett postbefordringsföretag att medverka vid utlämnande&lt;br&gt;av körkort. Bl.a. skall ett sådant företag utföra identitetsprövning i&lt;br&gt;samband med att ett körkort lämnas ut. I praktiken torde det för&lt;br&gt;närvarande endast vara Posten AB som kan komma i fråga för uppdraget.&lt;br&gt;Bestämmelsen erfordras eftersom uppgiften har bedömts i viss mån&lt;br&gt;innefatta myndighetsutövning hos postbefordringsforetaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.13 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att Posten AB övertar Postverkets nuvarande&lt;br&gt;uppgifter. Central valmyndighet för poströstningen är dock Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.14 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen hänger samman med Postverkets bolagisering, varigenom det&lt;br&gt;nya statliga postbolaget blir ett bland flera enskilda postbefordrings-&lt;br&gt;företag. Olika skatteregler bör därmed inte gälla för Posten AB och andra&lt;br&gt;postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.15 Förslaget till lag om ändring i tullagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna motiveras av att det anses angeläget att det statliga&lt;br&gt;postbolaget, Posten AB, även framdeles åläggs att medverka i tullkon-&lt;br&gt;trollen av postförsändelser. Vidare bör systemet med direktfortullning&lt;br&gt;behållas för Posten AB. Ändringarna gäller både tullkontroll enligt 73 §&lt;br&gt;och tullskyldighet enligt 80 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.16 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;Ändringen i 25 § innebär att anmälan om flyttning kan göras till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller till ett postbefordrings-&lt;br&gt;företag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.17 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;När Postgirot ombildas till bankaktiebolag blir bestämmelsen i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket om rätt for Postverket att for sin postgirorörelse hålla&lt;br&gt;konton for allmänheten överflödig. Bestämmelsen har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.18 Förslaget till lag om ändring i lagen om Sveriges&lt;br&gt;riksbank&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 22 b § andra stycket har, med anledning av Postverkets bolagisering,&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;Postverket” ersatts med &amp;quot;Posten Aktiebolag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.19 Förslaget till lag om ändring i lagen om valuta- och&lt;br&gt;kreditreglering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;eller Postverket&amp;quot; i 2 kap. 2 och 3 §§ avser Postgirot.&lt;br&gt;Postgirot kommer att omfattas av begreppet kreditinstitut efter ombild-&lt;br&gt;ningen till bankaktiebolag och uttrycket &amp;quot;eller Postverket&amp;quot; har därför&lt;br&gt;tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 6 § finns en möjlighet att vid förordnande om valutareglering&lt;br&gt;medge Riksbanken eller posttjänstemän som Riksbanken bestämmer att&lt;br&gt;öppna och granska de brev och andra försändelser till och från utlandet&lt;br&gt;som finns inom Postverket. I samband med Postverkets bolagisering&lt;br&gt;föreslås att bestämmelsen ändras så att Riksbanken i samråd med&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på postområdet får utse den person som får rätt att&lt;br&gt;öppna och granska försändelser. Vidare bör bestämmelsen gälla&lt;br&gt;försändelser som finns hos alla postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.20-12.25 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;m.fl. lagar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 52 § fjärde stycket har, med anledning av Postverkets bolagisering,&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;en postanstalt&amp;quot; ersatts med &amp;quot;Posten Aktiebolag&amp;quot;. När Postgirot&lt;br&gt;ombildas till bankaktiebolag blir vidare uttrycket &amp;quot;giroinstitut&amp;quot; över-&lt;br&gt;flödigt. Uttrycket har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändringar har gjorts i följande lagar, nämligen lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, kupongskattelagen (1970:624), fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Postlagsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1993:9) Postlag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det skett väsentliga förändringar på postområdet.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen har förbättrat förutsättningarna för en snabb&lt;br&gt;och effektiv postservice. Samtidigt har nya kommunikationsmedel&lt;br&gt;tillkommit som utgör viktiga alternativ till den traditionella postverksam-&lt;br&gt;heten. Hit hör bl.a. telefaxtekniken och de ökade möjligheterna till&lt;br&gt;datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om andra kommunikationsmedel än postverksamhet har fått stor&lt;br&gt;betydelse, står det klart att de inte kan ersätta postservicen. Privatper-&lt;br&gt;soner likaväl som myndigheter och företag har behov av att brev och&lt;br&gt;paket blir befordrade på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Postverksam-&lt;br&gt;heten utgör ett nödvändigt kommunikationsmedel inte bara inom landet&lt;br&gt;utan också internationellt. Vikten av en väl fungerande postverksamhet&lt;br&gt;har understrukits bl.a. inom EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anses allmänt att en fri konkurrens är av värde for att postservicen&lt;br&gt;skall bli så effektiv som möjligt. På paketbefordringens område har också&lt;br&gt;konkurrensen sedan länge varit fri, i Sverige liksom i många andra&lt;br&gt;länder. Däremot har brevbefordringen, både här och på andra håll, varit&lt;br&gt;föremål för ett statligt monopol. Postverkets ensamrätt på brevområdet&lt;br&gt;upphörde emellertid vid årsskiftet 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i arbetet med att få till stånd en mera effektiv postservice&lt;br&gt;och att göra den statliga postverksamheten bättre rustad att möta konkur-&lt;br&gt;rensen från andra distributionsföretag har statsmakterna beslutat att&lt;br&gt;Postverket skall ombildas till aktiebolag. Avsikten är att ombildningen&lt;br&gt;skall vara genomförd den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen på postområdet är emellertid inte problemfri. Vissa delar&lt;br&gt;av dagens postverksamhet, framför allt distributionen av brev till&lt;br&gt;mottagare i glesbygd, är inte lönsam från strikt affärsmässiga synpunkter.&lt;br&gt;Statsmakterna har emellertid gett Postverket olika regionala och sociala&lt;br&gt;uppdrag, som bl.a. innebär att en rikstäckande postservice skall&lt;br&gt;upprätthållas. Med en fri och utvidgad konkurrens finns det en risk för&lt;br&gt;att den icke lönsamma postservicen försämras. Det är naturligt att nya&lt;br&gt;postoperatörer försöker koncentrera sig på den del av postverksamheten&lt;br&gt;som ger störst vinster, framför allt brev- och paketutdelning i de större&lt;br&gt;städerna. Detta kan försvåra situationen för det eller de företag som vill&lt;br&gt;ägna sig åt en rikstäckande postservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya situation som uppstår på postområdet i och med att konkur-&lt;br&gt;rensen släpps fri och Postverket bolagiseras har gjort det nödvändigt att&lt;br&gt;se över gällande bestämmelser beträffande postverksamhet. Översynen&lt;br&gt;har anfortrotts postlagsutredningen, som lägger fram resultatet av sitt&lt;br&gt;arbete i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att vissa centrala regler på postområdet samlas i&lt;br&gt;en särskild postlag. Därutöver föreslås ändringar i olika befintliga lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna postlagen inleds med en bestämmelse om att det i&lt;br&gt;landet skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett adressort. Alla skall kunna få brev befordrade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett enhetligt och rimligt pris, och privatpersoner skall också ha&lt;br&gt;möjlighet att få paket befordrade till enhetligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att den angivna servicen kommer att finnas ligger på&lt;br&gt;staten. Det åligger sålunda staten att se till att det finns ett eller flera&lt;br&gt;företag som tillsammans åstadkommer en rikstäckande postservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde den grundläggande postservicen - åtminstone under&lt;br&gt;den närmaste framtiden - komma att handhas av det nybildade statliga&lt;br&gt;postbolaget. Genom att på olika sätt utöva sitt ägarinflytande i bolaget&lt;br&gt;kan staten se till att de uppställda målen för postservicen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den föreslagna postlagens bestämmelser gäller&lt;br&gt;befordran av brev. Den typen av postförsändelser innehåller ofta&lt;br&gt;personliga eller förtroliga meddelanden, och det är viktigt att avsändare&lt;br&gt;och mottagare kan lita på att innehållet inte röjs. Det är också angeläget&lt;br&gt;att brevbefordringen sker på ett tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar i betänkandet om det bör ställas upp ett krav på&lt;br&gt;tillstånd for den som vill syssla med brevbefordringsverksamhet. Tanken&lt;br&gt;på ett tillståndssystem avvisas emellertid. Däremot föreslår utredningen&lt;br&gt;att brevbefordran skall stå under tillsyn av en statlig myndighet.&lt;br&gt;Tillsynen bör enligt utredningen anförtros åt den nyligen inrättade&lt;br&gt;Telestyrelsen, som har liknande uppgifter på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna postlagen innehåller en rad olika regler om hanteringen&lt;br&gt;av obeställbara brev. Hit hör bl.a. brev som är felaktigt adresserade och&lt;br&gt;därför inte kan delas ut till mottagaren, liksom brev som är ofrankerade&lt;br&gt;eller otillräckligt frankerade och som inte löses ut. De föreslagna&lt;br&gt;reglerna, som i stor utsträckning motsvarar den nuvarande lagen&lt;br&gt;(1990:291) om obeställbara postförsändelser, innebär att obeställbara&lt;br&gt;brev om möjligt skall återställas till avsändaren. Om inte detta kan ske,&lt;br&gt;får brevet öppnas av tillsynsmyndigheten. Öppnandet kan göra det&lt;br&gt;möjligt att skicka brevet till adressaten eller avsändaren. I annat fall skall&lt;br&gt;brevet förvaras en viss tid hos tillsynsmyndigheten och tillfaller därefter&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också vissa bestämmelser om postbefordrings-&lt;br&gt;företags ansvar, när ett brev eller paket har kommit bort, skadats eller&lt;br&gt;försenats. Beträffande brev är företagen inte tvingade att ta på sig något&lt;br&gt;ansvar, utan de får fritt träffa avtal med sina kunder om vad som skall&lt;br&gt;gälla. Även på paketområdet skall det enligt utredningen i princip råda&lt;br&gt;avtalsfrihet, men vissa skyddsregler som finns i den allmänna vägtrans-&lt;br&gt;portlagstiftningen måste iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije postbefordringsföretag har enligt utredningsförslaget rätt att ge&lt;br&gt;ut frimärken. I sådan internationell posttrafik som sker inom ramen för&lt;br&gt;Världspostkonventionen får emellertid bara användas frimärken som har&lt;br&gt;getts ut av företag som har utsetts att representera Sverige i det interna-&lt;br&gt;tionella postsamarbetet, dvs. i praktiken det statliga postbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har angetts innehåller postlagsförslaget också regler&lt;br&gt;om bl.a. tystnadsplikt for den som genom sin anknytning till postverk-&lt;br&gt;samhet har tagit befattning med brev som har befordrats i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreslår utredningen ändringar i en rad befintliga&lt;br&gt;lagar. Ändringarna rör bl.a. reglerna om poströstning vid allmänna val.&lt;br&gt;Det föreslås att röstning liksom hittills skall kunna ske på postkontor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Postverkets roll som röstmottagare skall övertas av det statliga&lt;br&gt;postbolaget. Även på andra områden, bl.a. inom tullagstiftningen,&lt;br&gt;förordar utredningen att vissa av de uppgifter som i dag åvilar Postverket&lt;br&gt;skall flyttas över på postbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade konkurrensen på postområdet och Postverkets bolagi-&lt;br&gt;sering gör det nödvändigt att även ändra reglerna om skydd för post-&lt;br&gt;hemlighet i brottsbalken. Förslag till sådana ändringar har emellertid&lt;br&gt;redan lagts fram av andra utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagsutredningens förslag skall enligt betänkandet träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Postlag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser om postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I landet skall det finnas en rikstäckande postservice som innebär att&lt;br&gt;brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet&lt;br&gt;för alla att få brev befordrade till enhetligt och rimligt pris. Privatper-&lt;br&gt;soner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten) skall fortlöpande följa utvecklingen på postområdet&lt;br&gt;och bevaka att postservicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med postverksamhet avses i lagen regelbunden befordran mot&lt;br&gt;avgift av brev och paket med en högsta vikt av 20 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev och paket som hanteras i postverksamhet utgör postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses adresserade tillslutna postförsändelser med en högsta&lt;br&gt;vikt av 2 kg. Vykort, brevkort och liknande försändelser jämställs med&lt;br&gt;brev vid tillämpning av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med paket avses adresserade postförsändelser med en vikt av mer än&lt;br&gt;2 men högst 20 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Postverksamhet som avser befordran av brev skall bedrivas under&lt;br&gt;förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet och så att&lt;br&gt;skyddet för avsändares och mottagares personliga integritet upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obeställbara brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett brev är obeställbart, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte kan delas ut till adressaten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är ofrankerat eller otillräckligt frankerat och adressaten inte löser&lt;br&gt;ut det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det har återsänts från en utländsk postförvaltning till det postbe-&lt;br&gt;fordringsföretag som befordrade brevet från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett obeställbart brev skall om möjligt återställas till avsändaren.&lt;br&gt;Kan återställande inte ske, skall brevet sändas till tillsynsmyndigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte beträffande vykort, brevkort och liknande&lt;br&gt;försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett obeställbart brev får öppnas endast av tillsynsmyndigheten.&lt;br&gt;Öppnande får ske, om kuvertet eller motsvarande saknar sådana uppgifter&lt;br&gt;om avsändaren att brevet kan återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett öppnat brev får inte undersökas närmare än som behövs för att&lt;br&gt;det skall kunna återställas till avsändaren eller, beträffande brev som&lt;br&gt;avses i 5 § 1, delas ut till adressaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Öppnade brev som fortfarande är obeställbara skall förvaras hos&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är utsatt&lt;br&gt;för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett öppnat brev som inte har kunnat lämnas ut tillfaller staten vid&lt;br&gt;förvaringstidens utgång. Skriftliga meddelanden skall då omedelbart&lt;br&gt;förstöras. Annat innehåll än pengar skall säljas, om det lämpligen kan&lt;br&gt;ske och en försäljning inte kan antas medföra kränkning av någons&lt;br&gt;personliga integritet. I annat fall skall innehållet förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett belopp som betalats in till ett postbefordringsföretag for&lt;br&gt;befordran och som företaget varken kan förmedla till mottagaren eller&lt;br&gt;återställa till inbetalaren tillfaller staten två år efter det att inbetalningen&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighet för brev och paket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Förlust av brev, skada på brev eller försening av brev ger inte rätt&lt;br&gt;till ersättning från den som befordrat brevet, om inte annat har avtalats&lt;br&gt;mellan honom och avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om postbefordringsföretags ansvar gentemot den som har anlitat&lt;br&gt;företaget för befordran av paket gäller 5 och 27-42 §§ lagen (1974:610)&lt;br&gt;om inrikes vägtransport i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsyn över att befordran av brev sker i överensstämmelse med 4 §&lt;br&gt;utövas av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall också utöva tillsyn över efterlevnaden av de&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsynen från den som bedriver postverksam-&lt;br&gt;het som avser brevbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har också rätt till tillträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen där verksamhet som står under tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för&lt;br&gt;efterlevnaden av 4 § eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet under kriser och i krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela föreskrifter om befordran av postförsändelser under&lt;br&gt;kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt internationella konventioner på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela de föreskrifter som behövs i fråga om erkännande av företag&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet för deltagande i det internationella&lt;br&gt;postsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frimärken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I gränsöverskridande postbefordran som sker inom ramen för&lt;br&gt;världspostkonventionen får användas endast frimärken som har getts ut&lt;br&gt;av den som enligt 17 § andra stycket har erkänts för deltagande i det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva i vad mån och på vilket sätt postförsändelser skall&lt;br&gt;utvisa vem som har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva om skyldighet för den som bedriver postverksam-&lt;br&gt;het som avser befordran av brev att betala avgift för finansieringen av&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift påförs av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som till följd av sin anställning eller motsvarande anknytning&lt;br&gt;till postverksamhet har tagit befattning med brev som befordrats i&lt;br&gt;verksamheten får inte obehörigen röja vad han därigenom har fått veta.&lt;br&gt;Tystnadsplikten gäller såväl brevets innehåll som avsändarens och&lt;br&gt;mottagarens identitet. Den gäller dock inte i förhållande till avsändaren&lt;br&gt;och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt gäller även for uppgift som angår kvarhållande och&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om enskilds adress gäller tystnadsplikt endast om det kan&lt;br&gt;antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för&lt;br&gt;övergrepp eller annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikt som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag finns bestämmelser i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1990:291) om&lt;br&gt;obeställbara postförsändelser skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 5-11 §§ skall tillämpas även på försändelser som&lt;br&gt;har varit obeställbara enligt lagen (1990:291) om obeställbara post-&lt;br&gt;försändelser och som fortfarande är obeställbara vid ikraftträdandet av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryckt skrifts försändande&lt;br&gt;genom postverket eller annan&lt;br&gt;allmän trafikanstalt skola ej på&lt;br&gt;grund av skriftens innehåll gälla&lt;br&gt;särskilda inskränkningar eller&lt;br&gt;villkor. Vad nu sagts skall dock ej&lt;br&gt;avse försändande, som innebär&lt;br&gt;överträdelse av vad i 3 § är stad-&lt;br&gt;gat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän trafikanstalt, som mottagit&lt;br&gt;anses som skriftens utspridare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryckt skrifts försändande&lt;br&gt;genom allmän trafikanstalt skola ej&lt;br&gt;på grund av skriftens innehåll gälla&lt;br&gt;särskilda inskränkningar eller&lt;br&gt;villkor. Vad nu sagts skall dock ej&lt;br&gt;avse försändande, som innebär&lt;br&gt;överträdelse av vad i 3 § är stad-&lt;br&gt;gat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryckt skrift för befordran, skall ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8§ sekretesslagen (1980:100) och&lt;br&gt;bilagan till denna lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom postverket&lt;br&gt;för uppgift som angår särskild&lt;br&gt;postförsändelse. Om sekretess inte&lt;br&gt;följer av annan bestämmelse, får&lt;br&gt;dock sådan uppgift lämnas till den&lt;br&gt;som är försändelsens avsändare&lt;br&gt;eller mottagare. Sekretess gäller&lt;br&gt;inom postverket även för uppgift&lt;br&gt;om enskilds förbindelse med post-&lt;br&gt;girorörelsen eller bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av&lt;br&gt;annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit&lt;br&gt;del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom den myn-&lt;br&gt;dighet som har att utöva tillsyn&lt;br&gt;över postverksamhet för uppgift&lt;br&gt;som angår särskild postförsändelse.&lt;br&gt;Om sekretess inte följer av annan&lt;br&gt;bestämmelse, får dock sådan upp-&lt;br&gt;gift lämnas till den som är försän-&lt;br&gt;delsens avsändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift som angår särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare eller som innehar apparat&lt;br&gt;Sekretess gäller hos postverket,&lt;br&gt;televerket och annan myndighet&lt;br&gt;som handhar allmän samfärdsel för&lt;br&gt;uppgift som angår enskilds för-&lt;br&gt;bindelse med samfärdselverksam-&lt;br&gt;heten och som inte avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men. Sekretessen hos postverket för&lt;br&gt;uppgift om enskilds adress gäller&lt;br&gt;dock endast, om det kan antas att&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle med-&lt;br&gt;föra fara för att någon utsätts för&lt;br&gt;övergrepp eller annat allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som använts för telemeddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos televerket&lt;br&gt;och annan myndighet som handhar&lt;br&gt;allmän samfärdsel för uppgift som&lt;br&gt;angår enskilds förbindelse med&lt;br&gt;samfärdselverksamheten och som&lt;br&gt;inte avses i första eller andra&lt;br&gt;stycket, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalför-&lt;br&gt;svaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på&lt;br&gt;allmänt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt första&lt;br&gt;stycket tredje meningen samt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;br&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fäll med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notarius publicus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet som notarius publi-&lt;br&gt;cus (SFS 1981:1363)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan vid val (SFS 1972:620&lt;br&gt;och 1972:704), folkomröstning&lt;br&gt;(SFS 1979:369), särskild postdel-&lt;br&gt;givning (SFS 1970:428), tullkon-&lt;br&gt;troll (SFS 1987:1065), medverkan&lt;br&gt;i verksamhet som gäller totalför-&lt;br&gt;svaret (SFS 1951:51 och 1986:294)&lt;br&gt;samt identitetsprövning i samband&lt;br&gt;med undertecknande av körkorts-&lt;br&gt;underlag (SFS 1977:477)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningarna Föreningen statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;för mejeriprodukter, ekonomisk syfte (SFS 1967:340)&lt;br&gt;förening, Svensk kötthandel, före-&lt;br&gt;ning u.p.a., Sveriges oljeväxtin-&lt;br&gt;tressenter, förening u.p.a., Sve-&lt;br&gt;riges potatisintressenter, ekonomisk&lt;br&gt;förening, Svensk sockerhandel,&lt;br&gt;ekonomisk förening, Svensk spann-&lt;br&gt;målshandel, ekonomisk förening,&lt;br&gt;och Svensk ägghandel, förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u.p.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;förvaltningen. Ansvaret regleras&lt;br&gt;inte av bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel utan av de särskilda regler&lt;br&gt;som gäller mellan fraktföraren och&lt;br&gt;postförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-8 §§ gäller i&lt;br&gt;under osedvanliga förhållanden o&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;befordringsföretaget. Ansvaret re-&lt;br&gt;gleras inte av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel utan av de särskilda&lt;br&gt;regler som gäller mellan frakt-&lt;br&gt;föraren och postbefordringsföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t i fråga om transporter som utförs&lt;br&gt;som inte utgör normal luftfarts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten, posttjänsteman&lt;br&gt;och tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar åligger att i den mån honom&lt;br&gt;anbefalld tjänstgöring därtill för-&lt;br&gt;anleder noggrant övervaka, att&lt;br&gt;brott, som avses i denna lag, icke&lt;br&gt;äger rum. Vid sådan tillsyn äge,&lt;br&gt;utan hinder av vad eljest är stad-&lt;br&gt;gat, posttjänsteman föranstalta om&lt;br&gt;undersökning av postpaket, som&lt;br&gt;inlämnats för befordran till utrikes&lt;br&gt;ort eller ankommer till riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar åligger att i&lt;br&gt;den mån honom anbefalld tjänst-&lt;br&gt;göring därtill föranleder noggrant&lt;br&gt;övervaka, att brott, som avses i&lt;br&gt;denna lag, icke äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge enahanda rätt&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman att gripa den som&lt;br&gt;misstänkes för brott, som avses i denna lag, samt att till förhör medtaga&lt;br&gt;den som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna lag för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket för&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock posttjänsteman och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar verkställa&lt;br&gt;beslag som nyss sagts. Tulltjän-&lt;br&gt;steman och tjänsteman vid kust-&lt;br&gt;bevakningen äge i övrigt i fråga&lt;br&gt;om brott, som avses i denna lag,&lt;br&gt;den rätt att taga egendom i beslag,&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken till-&lt;br&gt;kommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna lag för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket för&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar verkställa beslag som nyss&lt;br&gt;sagts. Tulltjänsteman och tjänste-&lt;br&gt;man vid kustbevakningen äge i&lt;br&gt;övrigt i fråga om brott, som avses&lt;br&gt;i denna lag, den rätt att taga egen-&lt;br&gt;dom i beslag, som enligt rätte-&lt;br&gt;gångsbalken tillkommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller åklagaren&lt;br&gt;och har denne ej beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos&lt;br&gt;honom, och skall han därvid omedelbart pröva, om beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 a, 19 och 24 §§ delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesörjer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;posten eller överlämna den med&lt;br&gt;bud eller på annat sätt till den&lt;br&gt;sökte, varvid som bevis att denne&lt;br&gt;har mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom postverkets&lt;br&gt;försorg (särskild postdelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesörjer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;post eller överlämna den med bud&lt;br&gt;eller på annat sätt till den sökte,&lt;br&gt;varvid som bevis att denne har&lt;br&gt;mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom det statliga&lt;br&gt;postbolaget (särskild postdelgiv-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med post (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med posten (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan delgivning inte ske enligt första-tredje styckena, får delgivning ske&lt;br&gt;genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket&lt;br&gt;utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fäll som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse&lt;br&gt;(kungörelsedelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med posten till den&lt;br&gt;sökte under hans senast kända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress och minst en dag senare&lt;br&gt;skickar ett meddelande om att&lt;br&gt;handlingen har sänts (förenklad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med post till den sökte&lt;br&gt;under hans senast kända adress och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst en dag senare skickar ett&lt;br&gt;meddelande om att handlingen har&lt;br&gt;sänts (förenklad delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;handlingar varigenom mål eller ärenden anhängiggörs och får användas&lt;br&gt;bara om den sökte har delgivits upplysning om att förenklad delgivning&lt;br&gt;kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivning av sådan&lt;br&gt;upplysning med den som inlett målet eller ärendet behöver dock inte ske,&lt;br&gt;om upplysningen lämnas i nära anslutning till att dennes ansökan kommit&lt;br&gt;in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;br&gt;honom till handa samma dag som&lt;br&gt;den avhämtats på postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;br&gt;honom till handa samma dag som&lt;br&gt;den avhämtats på posten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadel-&lt;br&gt;givning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses delgivning ändå ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom att&lt;br&gt;handlingen är tillgänglig och med-&lt;br&gt;delandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skickades med posten och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom att&lt;br&gt;handlingen är tillgänglig och med-&lt;br&gt;delandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skickades med post och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fästs på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fästs på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i intyget&lt;br&gt;gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv&lt;br&gt;tjänsteman vid kronofogdemyndighet samt tjänsteman vid någon av&lt;br&gt;följande inrättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. häkte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem som avses i 12 § hgen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga och i 22 § hgen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket andra meningen hgen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om delgivningen avser den som är intagen där. Samma vitsord&lt;br&gt;tillkommer intyg av notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt&lt;br&gt;vid delgivning för tingsrättens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av tjänsteman vid postverket&lt;br&gt;sådant vitsord som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg att delgivning skett på utrikes ort skall gälla som fullt bevis att&lt;br&gt;delgivning skett på sätt som anges i intyget, om intygsgivarens behörighet&lt;br&gt;styrkes av tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet. Intyg om delgivning&lt;br&gt;på utrikes ort gäller som fullt bevis även utan sådant bestyrkande som&lt;br&gt;nyss nämnts, om detta följer av överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av anställd vid det statliga&lt;br&gt;postbolaget sådant vitsord som&lt;br&gt;anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna hg träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 §, 8 kap. 1 och 9 §§, 10 kap. 2, 3&lt;br&gt;och 10 §§, 11 kap. 5 § samt 13 kap. 7, 8 och 11 §§ vallagen (1972:620)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun listor över&lt;br&gt;de kandidater som partierna an-&lt;br&gt;mält. Listorna skall sändas till&lt;br&gt;postverket. Skall röstning äga rum&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg, skall listorna om möjligt&lt;br&gt;sändas även till myndigheten och&lt;br&gt;fårtygets befälhavare. Listorna för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun skall så&lt;br&gt;snart som&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt tillställas läns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;sker på valdagen i&lt;br&gt;för det valdistrikt där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning&lt;br&gt;vallokalen&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på postkontor&lt;br&gt;inom riket, hos svensk ut-&lt;br&gt;landsmyndighet eller på svenskt&lt;br&gt;fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på post-&lt;br&gt;kontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle&lt;br&gt;utöva sin rösträtt i samtliga val han vill deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun listor över&lt;br&gt;de kandidater som partierna an-&lt;br&gt;mält. Listorna skall sändas till det&lt;br&gt;statliga postbolaget. Skall röstning&lt;br&gt;äga rum hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg, skall listorna om&lt;br&gt;möjligt sändas även till myndig-&lt;br&gt;heten och fartygets befälhavare.&lt;br&gt;Listorna för vaije riksdagsvalkrets,&lt;br&gt;landstingskommun och kommun&lt;br&gt;skall så snart som möjligt tillställas&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på det statliga&lt;br&gt;postbolagets postkontor inom riket,&lt;br&gt;hos svensk utlandsmyndighet eller&lt;br&gt;på svenskt fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert som&lt;br&gt;avses i 5 § tillställs röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och yt-&lt;br&gt;terkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas&lt;br&gt;tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit&lt;br&gt;att gå väljarna till handa i sådant hänseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på postkontor samt hos lant- 2. på postkontor samt hos de av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brevbärare som tar emot valsedels- det statliga postbolagets lantbrev-&lt;br&gt;försändelser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bärare som tar emot valsedelsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på&lt;br&gt;begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som vid något av de två senaste&lt;br&gt;riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor före val-&lt;br&gt;dagen. Röstning skall dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum under minst en&lt;br&gt;timme vaije dag då postkontoret är&lt;br&gt;öppet for allmänheten. På valdagen&lt;br&gt;skall postkontor vara öppet för&lt;br&gt;röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid så-&lt;br&gt;dana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten bestämma att&lt;br&gt;röstmottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;på vissa postkontor. Vid val till&lt;br&gt;riksdagen och vid sådana val av&lt;br&gt;landstingsledamöter eller kommun-&lt;br&gt;fullmäktige som omfattar hela riket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av det&lt;br&gt;statliga postbolaget får centrala&lt;br&gt;valmyndigheten begränsa den tid&lt;br&gt;då röstning får ske på postkontor&lt;br&gt;före valdagen. Röstning skall dock&lt;br&gt;alltid kunna äga rum under minst&lt;br&gt;en timme vaije dag då postkontoret&lt;br&gt;är öppet för allmänheten. På val-&lt;br&gt;dagen skall postkontor vara öppet&lt;br&gt;för röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten bestämma att&lt;br&gt;röstmottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av det statliga postbolaget be-&lt;br&gt;stämma att röstmottagning skall&lt;br&gt;anordnas endast på vissa postkon-&lt;br&gt;tor. Vid val till riksdagen och vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall röstning dock alltid kunna äga&lt;br&gt;rum på minst ett postkontor i vaije&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdanstal-&lt;br&gt;tens ledning, dock tidigast sjunde&lt;br&gt;dagen före valdagen. Postverket&lt;br&gt;skall samråda med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller vårdan-&lt;br&gt;staltens ledning om hur röstningen&lt;br&gt;skall genomföras. På begäran av&lt;br&gt;postverket skall valnämnden utse&lt;br&gt;erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på postkon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet för röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som post-&lt;br&gt;verket bestämmer efter samråd&lt;br&gt;med valnämnden i den kommun&lt;br&gt;där postkontoret inrättas. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme före klockan&lt;br&gt;11 och minst en timme efter&lt;br&gt;klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med posten, skall försän-&lt;br&gt;delsen anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar hela riket skall röstning&lt;br&gt;dock alltid kunna äga rum på minst&lt;br&gt;ett postkontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som det statliga postbolaget&lt;br&gt;bestämmer efter samråd med val-&lt;br&gt;nämnden och med vårdinrätt-&lt;br&gt;ningens eller vårdanstaltens led-&lt;br&gt;ning, dock tidigast sjunde dagen&lt;br&gt;före valdagen. Det statliga post-&lt;br&gt;bolaget skall samråda med val-&lt;br&gt;nämnden och med vårdinrätt-&lt;br&gt;ningens eller vårdanstaltens ledning&lt;br&gt;om hur röstningen skall genom-&lt;br&gt;föras. På begäran av det statliga&lt;br&gt;postbolaget skall valnämnden utse&lt;br&gt;erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på postkon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet för röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som det&lt;br&gt;statliga postbolaget bestämmer&lt;br&gt;efter samråd med valnämnden i&lt;br&gt;den kommun där postkontoret in-&lt;br&gt;rättas. Röstning skall dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum under minst en&lt;br&gt;timme före klockan 11 och minst&lt;br&gt;en timme efter klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som det statliga postbolaget&lt;br&gt;utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med post, skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;br&gt;lant-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;br&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket begränsa antalet&lt;br&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas&lt;br&gt;genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;br&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av det statliga postbolaget be-&lt;br&gt;gränsa antalet linjer vid vilka&lt;br&gt;valsedel får lämnas genom lant-&lt;br&gt;brevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande&lt;br&gt;sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert.&lt;br&gt;I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i&lt;br&gt;ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter&lt;br&gt;tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han&lt;br&gt;förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt&lt;br&gt;undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller&lt;br&gt;barn eller makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till&lt;br&gt;lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall&lt;br&gt;legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.&lt;br&gt;Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av&lt;br&gt;väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande&lt;br&gt;valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till&lt;br&gt;7 § kommit in till nämnden och att,&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med post, skall för-&lt;br&gt;sändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samtliga handlingar som avses i&lt;br&gt;om så ej är fallet, infordra det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posten skall försändelsen anordnas post skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;fåstställes av centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående&lt;br&gt;röstlängder, protokoll samt iord-&lt;br&gt;ningställda kuvert och omslag till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sker översändandet&lt;br&gt;med posten skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;fåstställes av centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående&lt;br&gt;röstlängder, protokoll samt iord-&lt;br&gt;ningställda kuvert och omslag till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sker översändandet&lt;br&gt;med post skall försändelsen anord-&lt;br&gt;nas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17, 30, 31, 36, 42 och 42 a §§ lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m., skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket, eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på postkontor&lt;br&gt;inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val av kyrkofullmäktige för församling och för kyrklig samfallighet&lt;br&gt;äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postkontor vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket, eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på det statliga&lt;br&gt;postbolagets postkontor inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning får ske på vaije postkontor inom riket, vid val i hela landet&lt;br&gt;från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den&lt;br&gt;tionde dagen före valdagen till och med torsdagen före valdagen, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme vaije dag då&lt;br&gt;postkontoret är öppet för allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;på vissa postkontor. Vid val som&lt;br&gt;omfattar hela riket skall röstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av det&lt;br&gt;statliga postbolaget får centrala&lt;br&gt;valmyndigheten begränsa den tid&lt;br&gt;då röstning får ske på postkontor.&lt;br&gt;Röstning skall dock alltid kunna&lt;br&gt;äga rum under minst en timme&lt;br&gt;vaije dag då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av det statliga postbolaget be-&lt;br&gt;stämma att röstmottagning skall&lt;br&gt;anordnas endast på vissa post-&lt;br&gt;kontor. Vid val som omfattar hela&lt;br&gt;riket skall röstning dock alltid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock alltid kunna äga rum på minst&lt;br&gt;ett postkontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vård-&lt;br&gt;anstaltens ledning, dock tidigast&lt;br&gt;sjunde dagen före valdagen. Post-&lt;br&gt;verket skall samråda med valnämn-&lt;br&gt;den och med vårdinrättningens&lt;br&gt;eller vårdanstaltens ledning om hur&lt;br&gt;röstningen skall genomföras. På&lt;br&gt;begäran av postverket skall val-&lt;br&gt;nämnden utse erforderligt antal&lt;br&gt;personer att biträda röstmottagare&lt;br&gt;på postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna äga rum på minst ett post-&lt;br&gt;kontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som det statliga postbolaget&lt;br&gt;bestämmer efter samråd med val-&lt;br&gt;nämnden och med vårdinrätt-&lt;br&gt;ningens eller vårdanstaltens led-&lt;br&gt;ning, dock tidigast sjunde dagen&lt;br&gt;före valdagen. Det statliga post-&lt;br&gt;bolaget skall samråda med val-&lt;br&gt;nämnden och med vårdinrätt-&lt;br&gt;ningens eller vårdanstaltens ledning&lt;br&gt;om hur röstningen skall genom-&lt;br&gt;föras. På begäran av det statliga&lt;br&gt;postbolaget skall valnämnden utse&lt;br&gt;erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på post-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den som det statliga postbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Väljare, som&lt;br&gt;på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i&lt;br&gt;vallokalen for det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn,&lt;br&gt;fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedels-&lt;br&gt;försändelse genom denne, om&lt;br&gt;röstning äger rum vid det post-&lt;br&gt;kontor till vilket lantbrevbäraren är&lt;br&gt;knuten. Vid val som ej omfattar&lt;br&gt;hela riket får dock centrala val-&lt;br&gt;myndigheten på förslag av post-&lt;br&gt;verket begränsa antalet linjer vid&lt;br&gt;vilka valsedel får lämnas genom&lt;br&gt;lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av det&lt;br&gt;statliga postbolagets lantbrevbärare&lt;br&gt;får lämna valsedelsförsändelse&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;br&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket begränsa antalet&lt;br&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas&lt;br&gt;genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med posten, skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6§ vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med post, skall försändelsen anord-&lt;br&gt;nas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § kommer in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar&lt;br&gt;omgående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar&lt;br&gt;omgående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med post, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i SPAR hämtas från de statliga personregister som används&lt;br&gt;för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering. Till dessa&lt;br&gt;uppgifter får fogas anteckning om att en enskild person inte önskar&lt;br&gt;adresserad direktreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter om adresser hämtas från&lt;br&gt;Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev mellan intagen och svensk myndighet, internationellt organ som&lt;br&gt;har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller&lt;br&gt;advokat skall vidarebefordras utan granskning. Anges brev vara avsänt&lt;br&gt;från svensk myndighet, sådant internationellt organ eller advokat och kan&lt;br&gt;skäligen misstänkas att uppgiften är oriktig, får dock brevet granskas, om&lt;br&gt;förhållandet icke kan klarläggas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om brev till postverket&lt;br&gt;tillämpas 26 § i stället för första&lt;br&gt;stycket ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall ej tillämpas på post- Lagen skall ej tillämpas på be-&lt;br&gt;befordran, begravningstransporter gravningstransporter eller be-&lt;br&gt;eller befordran av flyttsaker. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordran av flyttsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte heller tillämpas på sådan befordran på väg som är&lt;br&gt;underkastad fördraget d.9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik eller&lt;br&gt;som en järnväg i annat fall utför inom Sverige till fullgörande av avtal&lt;br&gt;om befordran av gods på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och&lt;br&gt;kommunikationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter som avses i 8 kap.&lt;br&gt;3 eller 5 § regeringsformen, om&lt;br&gt;föreskrifterna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befordran i spårbunden trafik&lt;br&gt;som är avsedd för allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan befordran i vägtrafik&lt;br&gt;som ombesöijes av järnvägsföretag&lt;br&gt;till komplettering av eller som&lt;br&gt;ersättning för jämvägsbefordran&lt;br&gt;som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;postbefordran eller tele-&lt;br&gt;kommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;trafikregler, sjövägmärken&lt;br&gt;eller säkerhetsanordningar för&lt;br&gt;sjötrafiken inom Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium eller för sjötrafiken med&lt;br&gt;svenska fartyg, sjöflygplan och&lt;br&gt;svävare utanför Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;fordons beskaffenhet och&lt;br&gt;utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhåll-&lt;br&gt;andena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter som avses i 8 kap.&lt;br&gt;3 eller 5 § regeringsformen, om&lt;br&gt;föreskrifterna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befordran i spårbunden trafik&lt;br&gt;som är avsedd för allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan befordran i vägtrafik&lt;br&gt;som ombesöijes av järnvägsföretag&lt;br&gt;till komplettering av eller som&lt;br&gt;ersättning för jämvägsbefordran&lt;br&gt;som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. telekommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;&amp;amp;rtyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;trafikregler, sjövägmärken&lt;br&gt;eller säkerhetsanordningar för&lt;br&gt;sjötrafiken inom Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium eller för sjötrafiken med&lt;br&gt;svenska fartyg, sjöflygplan och&lt;br&gt;svävare utanför Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;fordons beskaffenhet och&lt;br&gt;utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhåll-&lt;br&gt;andena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kör- och vilotider vid väg-&lt;br&gt;transporter samt förbud mot vissa&lt;br&gt;typer av beräkningar av lön till&lt;br&gt;förare vid sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kör- och vilotider vid väg-&lt;br&gt;transporter samt förbud mot vissa&lt;br&gt;typer av beräkningar av lön till&lt;br&gt;förare vid sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt bestämmelse som avses i första stycket&lt;br&gt;9, 10 eller 13. Regeringen bemyndigas också att besluta föreskrifter om&lt;br&gt;avgifter för farledsverksamheten samt om avgifter för skeppsmätning och&lt;br&gt;avgifter för tillstånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd be-&lt;br&gt;hörighet att ta emot klagomål från&lt;br&gt;enskilda eller hans offentlige för-&lt;br&gt;svarare skall vidarebefordras utan&lt;br&gt;föregående granskning. I fråga om&lt;br&gt;brev till postverket tillämpas dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd be-&lt;br&gt;hörighet att ta emot klagomål från&lt;br&gt;enskilda eller hans offentlige för-&lt;br&gt;svarare skall vidarebefordras utan&lt;br&gt;föregående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt första stycket får häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev, om det kan ske utan fara från säkerhetssynpunkt och, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på grund av misstanke om brott, utan fara&lt;br&gt;för att bevis undanröjes eller utredning om brott eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller mottaga brev utan föregående granskning&lt;br&gt;av dess innehåll, skall brevet kvarhållas men får ej öppnas utan den&lt;br&gt;häktades medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är föreskrivet om brev gäller även annan skriftlig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § körkortslagen (1977:477) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om&lt;br&gt;forarutbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen&lt;br&gt;av lagen. Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska&lt;br&gt;körkorts giltighet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna till det&lt;br&gt;statliga postbolaget att utfåra iden-&lt;br&gt;titetsprövning i samband med&lt;br&gt;undertecknande av körkortsunder-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkomröstningslagen (1979:369) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;br&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på postanstalt inom riket, hos&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;svenskt fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postanstalt, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fårtyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har angivits,&lt;br&gt;som önskar delta både i omröst-&lt;br&gt;ningen och i valet, avge sin röst i&lt;br&gt;folkomröstningen samtidigt som&lt;br&gt;han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postanstalt,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstningen&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;br&gt;till riksdagen eller om den inte&lt;br&gt;omfattar hela riket, tillämpas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på det statliga postbolagets&lt;br&gt;postkontor inom riket, hos svensk&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på svenskt&lt;br&gt;fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postkontor, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har angivits,&lt;br&gt;som önskar delta både i omröst-&lt;br&gt;ningen och i valet, avge sin röst i&lt;br&gt;folkomröstningen samtidigt som&lt;br&gt;han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postkontor,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstningen&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;br&gt;till riksdagen eller om den inte&lt;br&gt;omfattar hela riket, tillämpas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället bestämmelserna om extra stället bestämmelserna om extra&lt;br&gt;val i 8-12 kap. vallagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;val i 8-12 kap. vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av&lt;br&gt;denna lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om&lt;br&gt;sådan har beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i&lt;br&gt;grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som&lt;br&gt;avses med omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i jämvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § jämvägstrafiklagen (1985:192)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på järnvägstrafik på bana inom Sverige eller på&lt;br&gt;svensk tågfäija. Vad som föreskrivs om järnväg i 1 kap., 2 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;och 5 kap. tillämpas också på tunnelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 3 § och 3 kap. 1 § följer att vissa bestämmelser i lagen kan&lt;br&gt;tillämpas även på befordran med annat transportmedel än som anges i&lt;br&gt;första stycket. I fall som avses i 2 kap. 3 § kan därvid bestämmelser i&lt;br&gt;lagen tillämpas på befordran även utom Sverige. Enligt 3 kap. 1 § och&lt;br&gt;4 kap. 1 § skall lagen i vissa fall inte tillämpas på befordran av gods&lt;br&gt;eller inskrivet resgods i trafik med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på post-&lt;br&gt;befordran med järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 73 och 80 §§ tullagen (1987:1065) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tullmyn-&lt;br&gt;dighet och tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndighet och kustbevakningen samt polisman och tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även järnvägsföretag och post-&lt;br&gt;verket är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;på järnväg eller med post. I fråga&lt;br&gt;om sådan medverkan gäller inte&lt;br&gt;63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer och järn-&lt;br&gt;vägsföretag är skyldiga att med-&lt;br&gt;verka i kontrollverksamheten enligt&lt;br&gt;denna hg i fråga om varor som&lt;br&gt;befordras med post eller på järn-&lt;br&gt;väg. I fråga om sådan medverkan&lt;br&gt;gäller inte 63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses&lt;br&gt;i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postverket tullskyldigt, om&lt;br&gt;varorna inte anmäls till fortullning&lt;br&gt;eller annan tullklarering av någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer tullskyldigt,&lt;br&gt;om varorna inte anmäls till förtull-&lt;br&gt;ning eller annan tullklarering av&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 19-23 §§ om omtull taxering och eftertulltaxering gälla&lt;br&gt;honom, även om han inte lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna&lt;br&gt;uppgift till ledning för tulltaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över remissinstanser m.fl. som yttrat&lt;br&gt;sig över Postlagsutredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Svea Hovrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Domstolsverket, Riksåklagaren, Överbefälhavaren, Över-&lt;br&gt;styrelsen for civil beredskap, Postverket, Telestyrelsen, Vägverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Statens person- och adressregistemämnd (SPAR-nämnden),&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Glesbygdsmyndigheten, Konkurrensverket, Konsument-&lt;br&gt;verket, Aviseringsutredningen, Vallagsutredningen, CityMail AB,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Pensionärernas Riksförbund, Handikappför-&lt;br&gt;bundens Centralkommitté, Synskadades Riksförbund, LO, SACO, TCO,&lt;br&gt;SWEDMA, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Fackpressen, VECTU,&lt;br&gt;Svenska Postorderföreningen, Sveriges Filatelistförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Länsstyrelsen i Gotlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Finansdepartementets&lt;br&gt;promemoria med utkast till lagrådsremiss om&lt;br&gt;ändringar i den finansiella lagstiftningen med&lt;br&gt;anledning av Postgirots bolagisering, promemorians&lt;br&gt;lagförslag samt förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sammanfattning av promemoria med utkast till lagrådsremiss&lt;br&gt;om ändringar i den finansiella lagstiftningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att föreslå riksdagen att Postverket ombildas&lt;br&gt;till aktiebolag. I promemorian föreslås vissa lagändringar inom det&lt;br&gt;finansiella området som aktualiseras i samband med ombildningen av&lt;br&gt;Postverket till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall Postgirot ombildas till bankaktiebolag, vilket&lt;br&gt;innebär att det nya postgirobolaget skall ansöka om regeringens tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) att driva bankrörelse. Bolaget kommer då att omfattas av bl.a.&lt;br&gt;bestämmelserna i bankrörelselagen om kapitaltäckning, enhandsengage-&lt;br&gt;mang och krav på säkerhet för lämnade krediter. Den ursprungliga&lt;br&gt;huvudinriktningen på betalningsförmedling skall dock behållas och&lt;br&gt;utvecklas inom det nya bankaktiebolaget och de begränsningar i&lt;br&gt;postgiroverksamhetens inriktning och omfattning som skall gälla bör,&lt;br&gt;enligt förslaget, skrivas in i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområdet Bank och Kassa svarar för Postverkets kassanät. Vid&lt;br&gt;sidan av postverksamheten bedriver Bank och Kassa viss finansierings-&lt;br&gt;verksamhet, framför allt kreditförmedling åt Nordbanken. När Postverket&lt;br&gt;ombildas till aktiebolag blir finansieringsverksamheten tillståndspliktig.&lt;br&gt;I promemorian föreslås att Bank och Kassa ombildas till kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag. För att möjliggöra för Bank och Kassa att fortsätta att bedriva&lt;br&gt;såväl postverksamhet som finansieringsverksamhet i ett och samma bolag&lt;br&gt;föreslås vidare att lagen om kreditmarknadsbolag ändras så att regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får möjlighet&lt;br&gt;att tillåta att ett kreditmarknadsbolag bedriver postverksamhet. På samma&lt;br&gt;sätt som när det gäller Postgirot bör de begränsningar av Bank och&lt;br&gt;Kassas verksamhet som skall gälla skrivas in i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1992:1613) om ändring i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning&lt;br&gt;från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd (oktroj) av regeringen, drivas av bank-&lt;br&gt;aktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker. Vidare får&lt;br&gt;bankrörelse drivas av utländska bankföretag under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får&lt;br&gt;postverket för sin postgirorörelse&lt;br&gt;hålla konton för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt SFS 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 4 §§ lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag får endast&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet och&lt;br&gt;verksamhet som har ett naturligt&lt;br&gt;samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag får, med&lt;br&gt;det undantag som anges i 4 §&lt;br&gt;andra stycket, endast driva finans-&lt;br&gt;ieringsverksamhet och verksamhet&lt;br&gt;som har ett naturligt samband&lt;br&gt;därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i&lt;br&gt;detta kapitel, i sin verksamhet bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat genom att ge ut obligationer och andra&lt;br&gt;jämförbara fordringsrätter, dock ej ta emot inlåning på räkning från&lt;br&gt;allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit,&lt;br&gt;kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva&lt;br&gt;fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedla betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahålla betalningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna ekonomisk rådgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tillhandahålla inkassotjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillhandahålla värdefeckstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om vilken verksamhet ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag får bedriva och vad dess bolagsordning skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att ett kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;bedriver sådan postverksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 § postlagen (1993:0000).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över en promemoria med utkast till lagråds-&lt;br&gt;remiss om ändringar i den finansiella lagstiftningen med anledning av&lt;br&gt;Postverkets bolagisering avgetts av Sveriges riksbank, Postverket,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund. Vidare har&lt;br&gt;Svenska Bankmannaförbundet yttrat sig över förslaget att ombilda&lt;br&gt;Postgirot till bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Postlag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Grundläggande postservice&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § I landet skall det finnas en rikstäckande postservice som innebär att&lt;br&gt;brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet&lt;br&gt;för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Privat-&lt;br&gt;personer skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att&lt;br&gt;alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten) skall fortlöpande följa utvecklingen på postområdet&lt;br&gt;och bevaka att postservicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Definitioner&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3 § Med postverksamhet avses i hgen regelbunden befordran mot&lt;br&gt;avgift av brev och paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev och paket som hanteras i postverksamhet utgör postförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses adresserade, tillslutna postförsändelser som väger högst&lt;br&gt;2 kg. Vykort, brevkort och liknande försändelser jämställs med brev vid&lt;br&gt;tillämpning av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med paket avses adresserade postförsändelser som väger mer än 2 men&lt;br&gt;högst 20 kg.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Befordran av brev&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4 § Postverksamhet som avser befordran av brev får bedrivas först&lt;br&gt;efter anmälan hos tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Postverksamhet som avser befordran av brev skall bedrivas under&lt;br&gt;förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet och så att&lt;br&gt;skyddet för avsändarnas och mottagamas personliga integritet upprätt-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förlust av brev, skada på brev eller försening av brev ger rätt till&lt;br&gt;ersättning från postbefordringsforetaget endast om det har avtalats mellan&lt;br&gt;företaget och avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva i vilken utsträckning och på vilket sätt brevförsän-&lt;br&gt;delser skall utvisa vem som har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Obeställbara brev&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett brev är obeställbart om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte kan delas ut till mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är ofranke ra t eller otillräckligt frankerat och mottagaren inte&lt;br&gt;löser ut det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det har återsänts från en postförvaltning eller ett befordringsföretag&lt;br&gt;i utlandet till det postbefordringsföretag som befordrade brevet från&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett obeställbart brev skall om möjligt återställas till avsändaren.&lt;br&gt;Om avsändarens adress inte är känd, skall brevet sändas till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten. Detta gäller dock inte vykort, brevkort och liknande försän-&lt;br&gt;delser som inte är tillslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett obeställbart brev får öppnas endast av tillsynsmyndigheten och&lt;br&gt;endast om kuvertet eller motsvarande saknar sådana uppgifter om&lt;br&gt;avsändaren att brevet kan återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett öppnat brev får inte undersökas närmare än som behövs för att&lt;br&gt;det skall kunna återställas till avsändaren eller, när det gäller brev som&lt;br&gt;avses i 8 § 1, delas ut till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Öppnade brev som fortfarande är obeställbara skall förvaras hos&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är utsatt&lt;br&gt;för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett öppnat brev som inte har kunnat lämnas ut tillfaller staten vid&lt;br&gt;förvaringstidens utgång. Skriftliga meddelanden skall då omedelbart&lt;br&gt;förstöras. Annat innehåll än pengar skall säljas, om det lämpligen kan&lt;br&gt;ske och en försäljning inte kan antas medföra att någons personliga&lt;br&gt;integritet kränks. I annat fall skall egendomen förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Befordran av paket&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;14 § I fråga om postbefordringsföretags ansvar gentemot den som har&lt;br&gt;anlitat företaget för befordran av paket inom landet gäller 5 och 27-42 §§&lt;br&gt;lagen (1974:610) om inrikes vägtransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tillsyn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillsyn över att befordran av brev sker i överensstämmelse med 4,&lt;br&gt;5, 9 och 10 §§ utövas av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall också ha tillsyn över att de föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas så att den inte vållar större kostnad eller&lt;br&gt;olägenhet än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs for tillsynen från den som bedriver postverksam-&lt;br&gt;het som avser befordran av brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under&lt;br&gt;tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser åtgärder för tillsynen enligt första och&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för&lt;br&gt;efterlevnaden av 4, 5, 9 och 10 §§ eller av föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avgifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får föreskriva om skyldighet för den som bedriver postverksam-&lt;br&gt;het som avser befordran av brev att betala avgift för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till någon&lt;br&gt;av följande uppgifter får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller&lt;br&gt;hon därigenom har fått veta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift som rör särskild brevförsändelse som befordras inom&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan uppgift som rör en enskild persons förbindelse med verksam-&lt;br&gt;heten i den mån den inte rör särskild paketförsändelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla eller beslagta för-&lt;br&gt;sändelser enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt första stycket 1 och 2 gäller inte i förhållande till&lt;br&gt;avsändaren och mottagaren av brevförsändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift om en enskild persons adress gäller tystnadsplikt endast om&lt;br&gt;det kan antas att ett röjande av adressen skulle medföra fara för att någon&lt;br&gt;utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller&lt;br&gt;tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om enskild till en myndighet som i ett särskilt fall behöver&lt;br&gt;en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om&lt;br&gt;myndigheten kan anta att den som söks för delgivning håller sig undan&lt;br&gt;eller att det annars finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som rör särskild brevförsändelse och som rör misstanke om&lt;br&gt;brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet&lt;br&gt;som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I det allmännas verksamhet skall, i stället för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-20 §§, bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt denna lag finns i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Internationell postverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;23 § Endast ett postbefordringsföretag som vid internationell post-&lt;br&gt;befordran tillämpar världspostfÖrdragens bestämmelser för sådan&lt;br&gt;befordran och som godkänts av regeringen, eller om regeringen&lt;br&gt;bestämmer det, tillsynsmyndigheten får delta i det internationella&lt;br&gt;postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om kraven för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I gränsöverskridande postbefordran som sker inom ramen för&lt;br&gt;världspostfördragen får endast användas frimärken som har portovärdet&lt;br&gt;angivet i arabiska siffror och beteckningen Sverige. Sådana frimärken får&lt;br&gt;endast ges ut av det postbefordringsföretag som enligt 23 § får delta i det&lt;br&gt;internationella postsamarbetet. Övriga portobeteckningar skall i gräns-&lt;br&gt;överskridande postbefordran inom ramen för världspostfördragen vara&lt;br&gt;stämplade av ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Överklagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av lagen får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Postverksamhet i krig m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;26 § Ar Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen meddela de föreskrifter om postverksamhet som behövs med&lt;br&gt;hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets&lt;br&gt;behov av postkommunikationer under sådana förhållanden som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994, då lagen (1990:291)&lt;br&gt;om obeställbara postförsändelser skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 8-13 §§ skall tillämpas även på postförsändelser&lt;br&gt;som har varit obeställbara enligt lagen (1990:291) om obeställbara&lt;br&gt;postförsändelser och som fortfarande är obeställbara vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 §, 16 kap. 1 § samt bilagan till&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten på postområdet och&lt;br&gt;hos myndighet som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet för uppgift som angår&lt;br&gt;särskild postförsändelse. Om sekre-&lt;br&gt;tess inte följer av annan bestäm-&lt;br&gt;melse, får dock sådan uppgift&lt;br&gt;lämnas till den som är försänd-&lt;br&gt;elsens avsändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom postverket&lt;br&gt;för uppgift som angår särskild&lt;br&gt;postförsändelse. Om sekretess inte&lt;br&gt;följer av annan bestämmelse, får&lt;br&gt;dock sådan uppgift lämnas till den&lt;br&gt;som är försändelsens avsändare&lt;br&gt;eller mottagare. Sekretess gäller&lt;br&gt;inom postverket även för uppgift&lt;br&gt;om enskilds förbindelse med post-&lt;br&gt;girorörelsen eller bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet for uppgift&lt;br&gt;som angår särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekre-&lt;br&gt;tess inte följer av annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till&lt;br&gt;den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets&lt;br&gt;avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som använts för&lt;br&gt;telemeddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos postverket&lt;br&gt;och annan myndighet som handhar&lt;br&gt;allmän samfärdsel för uppgift som&lt;br&gt;angår enskilds förbindelse med&lt;br&gt;samfärdselverksamheten och som&lt;br&gt;inte avses i första eller andra&lt;br&gt;stycket, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada eller men.&lt;br&gt;Sekretessen hos postverket för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds adress gäller dock&lt;br&gt;endast, om det kan antas att&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle&lt;br&gt;medföra fara for att någon utsätts&lt;br&gt;för övergrepp eller annat allvarligt&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet&lt;br&gt;som handhar allmän samfärdsel för&lt;br&gt;uppgift som angår enskilds för-&lt;br&gt;bindelse med samfärdselverksam-&lt;br&gt;heten och som inte avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men. Sekretessen hos myndighet&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet for&lt;br&gt;uppgift om enskilds adress gäller&lt;br&gt;dock endast, om det kan antas att&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle med-&lt;br&gt;föra fara för att någon utsätts för&lt;br&gt;övergrepp eller annat allvarligt&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom total-&lt;br&gt;försvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar&lt;br&gt;på telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt första&lt;br&gt;stycket tredje meningen samt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen enligt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fåll är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 25 § första stycket telelagen såvitt avser uppgift om innehållet i&lt;br&gt;(1993:597) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett telemeddelande eller annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift som angår ett särskilt&lt;br&gt;sådant meddelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § telelagen (1993:597) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift om kvar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande av försändelse på beford-&lt;br&gt;ringsföretag eller om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning på grund av beslut av&lt;br&gt;domstol, undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:608.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;br&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fäll är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fäll&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 25 § första stycket telelagen&lt;br&gt;(1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om innehållet i&lt;br&gt;ett telemeddelande eller annan&lt;br&gt;uppgift som angår ett särskilt&lt;br&gt;sådant meddelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om kvar-&lt;br&gt;hållande av försändelse på beford-&lt;br&gt;ringsföretag eller om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning på grund av beslut av&lt;br&gt;domstol, undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1&lt;br&gt;och 3 postlagen (1993:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;S enaste lydelse 1993:608.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Wrksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga* Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notarius publicus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet som Notarius pub-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;licus (SFS 1981:1363)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk Fisk, statligt stöd i marknadsreglerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga*&lt;br&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den&lt;br&gt;författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\krksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notarius publicus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet som Notarius&lt;br&gt;publicus (SFS 1981:1363)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkan vid val (SFS 1972:620&lt;br&gt;och 1972:704), folkomröstning&lt;br&gt;(SFS 1979:369), särskild postdel-&lt;br&gt;givning (SFS 1970:428), tullkon-&lt;br&gt;troll (SFS 1987:1065), mottagande&lt;br&gt;av flyttningsanmälningar (SFS&lt;br&gt;1991:481) samt identitetsprövning&lt;br&gt;i samband med utlämnande av kör-&lt;br&gt;kort (SFS 1977:477)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk Fisk, statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;ekonomisk förening. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;förvaltningen. Ansvaret regleras&lt;br&gt;inte av bestämmelserna i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av post ansvarar&lt;br&gt;fraktföraren uteslutande mot post-&lt;br&gt;befordringsföretaget. Ansvaret reg-&lt;br&gt;leras inte av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel utan av de särskilda regler detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller mellan fraktföraren och&lt;br&gt;postförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-8 §§ gäller inte i fråga om transporter som utförs&lt;br&gt;under osedvanliga förhållanden och som inte utgör normal luftfartsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1986:619.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten, posttjänsteman&lt;br&gt;och tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar åligger att i den mån honom&lt;br&gt;anbefalld tjänstgöring därtill föran-&lt;br&gt;leder noggrant övervaka, att brott,&lt;br&gt;som avses i denna lag, icke äger&lt;br&gt;rum. Vid sådan tillsyn äge, utan&lt;br&gt;hinder av vad eljest är stadgat,&lt;br&gt;posttjänsteman föranstalta om&lt;br&gt;undersökning av postpaket, som&lt;br&gt;inlämnats för befordran till utrikes&lt;br&gt;ort eller ankommer till riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar åligger att i&lt;br&gt;den mån honom anbefalld tjänst-&lt;br&gt;göring därtill föranleder noggrant&lt;br&gt;övervaka, att brott, som avses i&lt;br&gt;denna lag, icke äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge enahanda rätt&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman att gripa den som&lt;br&gt;misstänkes för brott, som avses i denna hg, samt att till förhör medtaga&lt;br&gt;den som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna hg för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket för&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock posttjänsteman och tjänsteman&lt;br&gt;vid statens järnvägar verkställa&lt;br&gt;beslag som nyss sagts. Tulltjän-&lt;br&gt;steman och tjänsteman vid kust-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman, tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen, tjänsteman vid&lt;br&gt;lots- och fyrstaten ävensom polis-&lt;br&gt;man må taga egendom, som kan&lt;br&gt;antagas vara enligt denna hg för-&lt;br&gt;verkad, i beslag. I samband med&lt;br&gt;tillsyn enligt 14 § första stycket for&lt;br&gt;uppdagande av varusmuggling må&lt;br&gt;ock tjänsteman vid statens järn-&lt;br&gt;vägar verkställa beslag som nyss&lt;br&gt;sagts. Tulltjänsteman och tjänste-&lt;br&gt;man vid kustbevakningen äge i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt i fråga om brott, som avses&lt;br&gt;i denna lag, den rätt att taga egen-&lt;br&gt;dom i beslag, som enligt rätte-&lt;br&gt;gångsbalken tillkommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevakningen äge i övrigt i fråga&lt;br&gt;om brott, som avses i denna lag,&lt;br&gt;den rätt att taga egendom i beslag,&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken till-&lt;br&gt;kommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller åklagaren&lt;br&gt;och har denne ej beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos&lt;br&gt;honom, och skall han därvid omedelbart pröva, om beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 a, 17, 19 och 24 §§ delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesöijer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;posten eller överlämna den med&lt;br&gt;bud eller på annat sätt till den&lt;br&gt;sökte, varvid som bevis att denne&lt;br&gt;har mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom postverkets&lt;br&gt;försorg (särskild postdelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med posten (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesöijer delgivning&lt;br&gt;genom att sända handlingen med&lt;br&gt;post eller överlämna den med bud&lt;br&gt;eller på annat sätt till den sökte,&lt;br&gt;varvid som bevis att denne har&lt;br&gt;mottagit försändelsen begäres&lt;br&gt;delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis (ordinär delgivning).&lt;br&gt;Ordinär delgivning kan också ske&lt;br&gt;genom förenklad delgivning enligt&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga&lt;br&gt;att delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas&lt;br&gt;eller ej kommer att erhållas i tid,&lt;br&gt;får myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ombesörja att hand-&lt;br&gt;lingen överlämnas till den sökte i&lt;br&gt;särskild ordning genom post-&lt;br&gt;befordringsföretag som regeringen&lt;br&gt;bestämmer (särskild postdelgiv-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myn-&lt;br&gt;dighet delge kallelser, meddelan-&lt;br&gt;den och andra handlingar, som inte&lt;br&gt;är omfattande eller annars av&lt;br&gt;svårtillgängligt innehåll, genom att&lt;br&gt;innehållet läses upp vid telefon-&lt;br&gt;samtal med den sökte och hand-&lt;br&gt;lingen därefter sänds till denne&lt;br&gt;med post (telefondelgivning).&lt;br&gt;Sådan delgivning får inte avse&lt;br&gt;stämningsansökningar eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1990:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar, varigenom mål eller handlingar, varigenom mål eller&lt;br&gt;ärenden anhängiggörs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ärenden anhängiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan delgivning inte ske enligt första-tredje styckena, får delgivning ske&lt;br&gt;genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket&lt;br&gt;utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fäll som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse&lt;br&gt;(kungörelsedelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med posten till den&lt;br&gt;sökte under hans senast kända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är olämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna, får&lt;br&gt;ordinär delgivning med den som är&lt;br&gt;part eller som har liknande ställ-&lt;br&gt;ning i ett mål eller ärende ske&lt;br&gt;genom att myndigheten sänder&lt;br&gt;handlingen med post till den sökte&lt;br&gt;under hans senast kända adress och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst en dag senare&lt;br&gt;meddelande om att&lt;br&gt;har sänts (förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst en dag senare skickar ett&lt;br&gt;meddelande om att handlingen har&lt;br&gt;sänts (förenklad delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress och&lt;br&gt;skickar ett&lt;br&gt;handlingen&lt;br&gt;delgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar varigenom mål eller ärenden anhängiggörs och får användas&lt;br&gt;bara om den sökte har delgivits upplysning om att förenklad delgivning&lt;br&gt;kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivning av sådan&lt;br&gt;upplysning med den som inlett målet eller ärendet behöver dock inte ske,&lt;br&gt;om upplysningen lämnas i nära anslutning till att dennes ansökan kommit&lt;br&gt;in till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålles tillgänglig viss&lt;br&gt;tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och&lt;br&gt;genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll&lt;br&gt;införes i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa&lt;br&gt;inom tio dagar från beslut om kungörelsedelgivning. Ar införande i&lt;br&gt;tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i&lt;br&gt;myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också&lt;br&gt;användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny&lt;br&gt;delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som&lt;br&gt;avses i 16 § första stycket andra punkten med de personer som hyr eller&lt;br&gt;annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1250.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslås inom fastigheten på lämpligt&lt;br&gt;kungörelsedelgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 16 § första och&lt;br&gt;andra stycket sändes dessutom&lt;br&gt;meddelande med posten till någon&lt;br&gt;eller några av de personer som&lt;br&gt;sökes för delgivning under deras&lt;br&gt;vanliga adresser for att vara till-&lt;br&gt;gängligt för alla dem som avses&lt;br&gt;med delgivningen. Ingår statlig&lt;br&gt;myndighet eller kommun bland&lt;br&gt;dem som avses med delgivningen,&lt;br&gt;skall sådant meddelande alltid&lt;br&gt;sändas till myndigheten eller kom-&lt;br&gt;munen. Gäller delgivningen i fall&lt;br&gt;som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;andra punkten de personer som hyr&lt;br&gt;eller annars innehar lägenhet i&lt;br&gt;samma fastighet, skall i stället&lt;br&gt;handlingen eller meddelande enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket sändas med&lt;br&gt;posten till envar av dem, om ej&lt;br&gt;också detta förfarande skulle med-&lt;br&gt;föra större kostnad och besvär än&lt;br&gt;som är försvarligt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket den juridiska personen en&lt;br&gt;registrerad postadress, sänds dess-&lt;br&gt;utom meddelande med posten till&lt;br&gt;den juridiska personen under denna&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;br&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;br&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;br&gt;honom till handa samma dag som&lt;br&gt;den avhämtats på posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt inom tio dagar från beslutet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 16 § första och&lt;br&gt;andra stycket sändes dessutom&lt;br&gt;meddelande med post till någon&lt;br&gt;eller några av de personer som&lt;br&gt;sökes för delgivning under deras&lt;br&gt;vanliga adresser för att vara till-&lt;br&gt;gängligt för alla dem som avses&lt;br&gt;med delgivningen. Ingår statlig&lt;br&gt;myndighet eller kommun bland&lt;br&gt;dem som avses med delgivningen,&lt;br&gt;skall sådant meddelande alltid&lt;br&gt;sändas till myndigheten eller kom-&lt;br&gt;munen. Gäller delgivningen i fäll&lt;br&gt;som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;andra punkten de personer som hyr&lt;br&gt;eller annars innehar lägenhet i&lt;br&gt;samma fastighet, skall i stället&lt;br&gt;handlingen eller meddelande enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket sändas med post&lt;br&gt;till envar av dem, om ej också&lt;br&gt;detta förfarande skulle medföra&lt;br&gt;större kostnad och besvär än som&lt;br&gt;är försvarligt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket den juridiska personen en&lt;br&gt;registrerad postadress, sänds dess-&lt;br&gt;utom meddelande med post till den&lt;br&gt;juridiska personen under denna&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning har skett genom att&lt;br&gt;den som söks för delgivning själv&lt;br&gt;har mottagit handlingen, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt den kommit honom till&lt;br&gt;handa. Har den sökte kvitterat&lt;br&gt;postförsändelse som hämtats av&lt;br&gt;bud, skall den anses ha kommit&lt;br&gt;honom till handa samma dag som&lt;br&gt;den avhämtats av budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadel-&lt;br&gt;givning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses delgivning ändä ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom&lt;br&gt;att handlingen är tillgänglig och&lt;br&gt;meddelandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;skickades med posten och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;br&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fästs på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket genom&lt;br&gt;att handlingen är tillgänglig och&lt;br&gt;meddelandet delgivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 a § när två veckor för-&lt;br&gt;flutit från det att meddelandet&lt;br&gt;skickades med post och det inte&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som osannolikt att hand-&lt;br&gt;lingen före tvåveckorstidens utgång&lt;br&gt;kommit fram till den söktes senast&lt;br&gt;kända adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 § tredje stycket, 12 eller&lt;br&gt;13 § genom att det blivit fullgjort&lt;br&gt;som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;punkten genom att handlingen&lt;br&gt;lämnats i den söktes hemvist eller&lt;br&gt;fästs på dörren till hans bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § på tionde dagen efter&lt;br&gt;beslutet om kungörelsedelgivning&lt;br&gt;under förutsättning att det blivit&lt;br&gt;fullgjort som föreskrives i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i intyget&lt;br&gt;gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv&lt;br&gt;tjänsteman vid kronofogdemyndighet samt tjänsteman vid någon av&lt;br&gt;följande inrättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. häkte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket andra meningen lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om delgivningen avser den som är mtagen där. Samma vitsord&lt;br&gt;tillkommer intyg av notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt&lt;br&gt;vid delgivning för tingsrättens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av tjänsteman vid postverket&lt;br&gt;sådant vitsord som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid särskild postdelgivning har&lt;br&gt;intyg av befattningshavare vid&lt;br&gt;postbefordringsföretag som avses i&lt;br&gt;3 § andra stycket sådant vitsord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg att delgivning skett på utrikes ort skall gälla som fullt bevis att&lt;br&gt;delgivning skett på sätt som anges i intyget, om intygsgivarens behörighet&lt;br&gt;styrkes av tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet. Intyg om delgivning&lt;br&gt;på utrikes ort gäller som fullt bevis även utan sådant bestyrkande som&lt;br&gt;nyss nämnts, om detta följer av överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 §, 8 kap. 1 och 9 §§, 10 kap. 1, 2,&lt;br&gt;3 och 10 §§, 11 kap. 5 § samt 13 kap. 7, 8 och 11 §§ vallagen&lt;br&gt;(1972:620)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun listor över&lt;br&gt;de kandidater som partierna an-&lt;br&gt;mält. Listorna skall sändas till&lt;br&gt;postverket. Skall röstning äga rum&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg, skall listorna om möjligt&lt;br&gt;sändas även till myndigheten och&lt;br&gt;fårtygets befälhavare. Listorna för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun skall så&lt;br&gt;snart som möjligt tillställas läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på postkontor&lt;br&gt;inom riket, hos svensk utlands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten upp-&lt;br&gt;rättar för vaije slag av val och för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun listor över&lt;br&gt;de kandidater som partierna an-&lt;br&gt;mält. Listorna skall sändas till&lt;br&gt;Posten AB. Skall röstning äga rum&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på far-&lt;br&gt;tyg, skall listorna om möjligt&lt;br&gt;sändas även till myndigheten och&lt;br&gt;fartygets befälhavare. Listorna för&lt;br&gt;vaije riksdagsvalkrets, landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun skall så&lt;br&gt;snart som möjligt tillställas läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det&lt;br&gt;valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får rösta på Posten AB:s&lt;br&gt;postkontor inom riket, hos svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet eller på svenskt fartyg i utlandsmyndighet eller på svenskt&lt;br&gt;utrikes fart. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på post-&lt;br&gt;kontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle&lt;br&gt;utöva sin rösträtt i samtliga val han vill deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert som&lt;br&gt;avses i 5 § tillställs röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och yt-&lt;br&gt;terkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas&lt;br&gt;tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit&lt;br&gt;att gå väljarna till handa i sådant hänseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på postkontor samt hos lant- 2. på postkontor samt hos de av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brevbärare som tar emot valsedels- Posten AB:s lantbrevbärare som tar&lt;br&gt;försändelser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;emot valsedelsförsändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på&lt;br&gt;begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som vid något av de två senaste&lt;br&gt;riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ordinarie val till riksdagen&lt;br&gt;och val i hela riket av landstings-&lt;br&gt;ledamöter och kommunfullmäktige&lt;br&gt;får röstning ske på varje post-&lt;br&gt;kontor inom riket från och med den&lt;br&gt;tjugofjärde dagen före valdagen till&lt;br&gt;och med valdagen. Vid andra val&lt;br&gt;får röstning på postkontor ske från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val skall förrättas, bestäm-&lt;br&gt;mer centrala valmyndigheten efter&lt;br&gt;samråd med Posten AB på vilka&lt;br&gt;postkontor röstning skall genom-&lt;br&gt;föras. Vid val till riksdagen och vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige som om-&lt;br&gt;fattar hela riket skall röstning&lt;br&gt;alltid kunna äga rum på minst ett&lt;br&gt;postkontor i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man vid ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen och val i hela&lt;br&gt;riket av landstingsledamöter och&lt;br&gt;kommunfullmäktige kunna rösta&lt;br&gt;från och med den tjugofjärde&lt;br&gt;dagen före valdagen till och med&lt;br&gt;valdagen. Vid andra val skall man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med den tionde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att röstning pä postkontor kan&lt;br&gt;begränsas i vissa fall framgår av&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor före val-&lt;br&gt;dagen. Röstning skall dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum under minst en&lt;br&gt;timme vaije dag då postkontoret är&lt;br&gt;öppet för allmänheten. På valdagen&lt;br&gt;skall postkontor vara öppet för&lt;br&gt;röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten bestämma att&lt;br&gt;röstmottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;pä vissa postkontor. Vid val till&lt;br&gt;riksdagen och vid sådana val av&lt;br&gt;landstingsledamöter eller kommun-&lt;br&gt;fullmäktige som omfattar hela riket&lt;br&gt;skall röstning dock alltid kunna&lt;br&gt;äga rum på minst ett postkontor i&lt;br&gt;varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pä dessa postkontor kunna rösta&lt;br&gt;från och med den tionde dagen&lt;br&gt;före valdagen till och med val-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;Posten AB får centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten begränsa den tid då röst-&lt;br&gt;ning får ske på postkontor före&lt;br&gt;valdagen. Röstning skall dock&lt;br&gt;alltid kunna äga rum under minst&lt;br&gt;en timme vaije dag då postkontoret&lt;br&gt;är öppet för allmänheten. På val-&lt;br&gt;dagen skall postkontor vara öppet&lt;br&gt;för röstmottagning minst en timme&lt;br&gt;före klockan 11 och minst en&lt;br&gt;timme efter klockan 15. Vid&lt;br&gt;sådana val av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten bestämma att&lt;br&gt;röstmottagning ej skall anordnas på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som Posten AB bestämmer efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdanstal-&lt;br&gt;tens ledning, dock tidigast sjunde&lt;br&gt;dagen före valdagen. Postverket&lt;br&gt;skall samråda med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller vård-&lt;br&gt;anstaltens ledning om hur röst-&lt;br&gt;ningen skall genomforas. På be-&lt;br&gt;gäran av postverket skall valnämn-&lt;br&gt;den utse erforderligt antal personer&lt;br&gt;att biträda röstmottagare på post-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet för röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som post-&lt;br&gt;verket bestämmer efter samråd&lt;br&gt;med valnämnden i den kommun&lt;br&gt;där postkontoret inrättas. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme före klockan&lt;br&gt;11 och minst en timme efter&lt;br&gt;klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med posten, skall försän-&lt;br&gt;delsen anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vård-&lt;br&gt;anstaltens ledning, dock tidigast&lt;br&gt;sjunde dagen före valdagen. Posten&lt;br&gt;AB skall samråda med valnämnden&lt;br&gt;och med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning om hur&lt;br&gt;röstningen skall genomföras. På&lt;br&gt;begäran av Posten AB skall val-&lt;br&gt;nämnden utse erforderligt antal&lt;br&gt;personer att biträda röstmottagare&lt;br&gt;på postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;annat postkontor, skall postkon-&lt;br&gt;toret vara öppet för röstmottagning&lt;br&gt;på valdagen, under tid som Posten&lt;br&gt;AB bestämmer efter samråd med&lt;br&gt;valnämnden i den kommun där&lt;br&gt;postkontoret inrättas. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme före klockan&lt;br&gt;11 och minst en timme efter&lt;br&gt;klockan 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som Posten AB utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert och den i 8 §&lt;br&gt;omnämnda förteckningen till cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten. Sändes&lt;br&gt;kuvert med post, skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedel&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av Posten AB begränsa antalet&lt;br&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas&lt;br&gt;genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum vid det postkontor till vilket&lt;br&gt;lantbrevbäraren är knuten. Vid val&lt;br&gt;som ej omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket begränsa antalet&lt;br&gt;linjer vid vilka valsedel får lämnas&lt;br&gt;genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande&lt;br&gt;sätt. Väljaren lägger for vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert.&lt;br&gt;I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i&lt;br&gt;ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter&lt;br&gt;tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han&lt;br&gt;förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt&lt;br&gt;undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller&lt;br&gt;barn eller makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar själv valsedelsfÖrsändelsen och sitt röstkort till&lt;br&gt;lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall&lt;br&gt;legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.&lt;br&gt;Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av&lt;br&gt;väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande&lt;br&gt;valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart därefter sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§ till valnämnden. Sker&lt;br&gt;insändandet med post, skall för-&lt;br&gt;sändelsen anordnas som värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i&lt;br&gt;7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;posten skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden behåller röstläng-&lt;br&gt;derna och vidarebefordrar om-&lt;br&gt;gående övrigt material till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sker översändandet med&lt;br&gt;post skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;festställes av centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående&lt;br&gt;röstlängder, protokoll samt iord-&lt;br&gt;ningställda kuvert och omslag till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sker översändandet&lt;br&gt;med posten skall försändelsen&lt;br&gt;anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättning som avses i 9 §&lt;br&gt;föres protokoll enligt formulär som&lt;br&gt;festställes av centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten. När förrättningen slutförts,&lt;br&gt;sänder valnämnden omgående&lt;br&gt;röstlängder, protokoll samt iord-&lt;br&gt;ningställda kuvert och omslag till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sker översändandet&lt;br&gt;med post skall försändelsen anord-&lt;br&gt;nas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30, 31, 36, 42 och 42 a §§ lagen (1972:704)&lt;br&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m., skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning får ske på varje post-&lt;br&gt;kontor inom riket, vid val i hela&lt;br&gt;landet frän och med den tjugo-&lt;br&gt;fjärde dagen och vid annat val från&lt;br&gt;och med den tionde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med torsdagen&lt;br&gt;före valdagen, om inte annatfåljer&lt;br&gt;av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;postverket får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme varje dag då&lt;br&gt;postkontoret är öppet för allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl, får&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas endast&lt;br&gt;pä vissa postkontor. Vid val som&lt;br&gt;omfattar hela riket skall röstning&lt;br&gt;dock alltid kunna äga rum på minst&lt;br&gt;ett postkontor i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val skall förrättas bestämmer&lt;br&gt;centrala valmyndigheten efter&lt;br&gt;samråd med Posten AB pä vilka&lt;br&gt;postkontor röstning skall genom-&lt;br&gt;föras. Vid val som omfattar hela&lt;br&gt;riket skall röstning alltid kunna&lt;br&gt;äga rum på minst ett postkontor i&lt;br&gt;varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man, vid val i hela&lt;br&gt;landet, kunna rösta från och med&lt;br&gt;den tjugofjärde dagen. Vid annat&lt;br&gt;val skall man på dessa postkontor&lt;br&gt;kunna rösta från och med den&lt;br&gt;tionde dagen före valdagen till och&lt;br&gt;med torsdagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum&lt;br&gt;under tid då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten. På förslag av&lt;br&gt;Posten AB får centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten begränsa den tid då röstning&lt;br&gt;får ske på postkontor. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum&lt;br&gt;under minst en timme vaije dag då&lt;br&gt;postkontoret är öppet för allmf&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1988:162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som postverket bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdan-&lt;br&gt;staltens ledning, dock tidigast&lt;br&gt;sjunde dagen före valdagen. Post-&lt;br&gt;verket skall samråda med valnämn-&lt;br&gt;den och med vårdinrättningens&lt;br&gt;eller vårdanstaltens ledning om hur&lt;br&gt;röstningen skall genomföras. På&lt;br&gt;begäran av postverket skall val-&lt;br&gt;nämnden utse erforderligt antal&lt;br&gt;personer att biträda röstmottagare&lt;br&gt;på postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av valet&lt;br&gt;postkontor vid sjukhus, ålderdoms-&lt;br&gt;hem, kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vård-&lt;br&gt;anstalt, äger röstning där rum på&lt;br&gt;tid som Posten AB bestämmer efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdan-&lt;br&gt;staltens ledning, dock tidigast&lt;br&gt;sjunde dagen före valdagen. Posten&lt;br&gt;AB skall samråda med valnämnden&lt;br&gt;och med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning om hur&lt;br&gt;röstningen skall genomföras. På&lt;br&gt;begäran av Pösten AB skall val-&lt;br&gt;nämnden utse erforderligt antal&lt;br&gt;personer att biträda röstmottagare&lt;br&gt;på postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare på postkontor är&lt;br&gt;den som Posten AB utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Väljare, som&lt;br&gt;på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i&lt;br&gt;vallokalen for det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn,&lt;br&gt;fäder, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lant-&lt;br&gt;brevbärare får lämna valsedels-&lt;br&gt;försändelse genom denne, om&lt;br&gt;röstning äger rum vid det post-&lt;br&gt;kontor till vilket lantbrevbäraren är&lt;br&gt;knuten. Vid val som ej omfattar&lt;br&gt;hela riket får dock centrala val-&lt;br&gt;myndigheten på förslag av post-&lt;br&gt;verket begränsa antalet linjer vid&lt;br&gt;vilka valsedel får lämnas genom&lt;br&gt;lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av Posten&lt;br&gt;AB:s lantbrevbärare får lämna&lt;br&gt;valsedelsförsändelse genom denne,&lt;br&gt;om röstning äger rum vid det&lt;br&gt;postkontor till vilket lantbrevbära-&lt;br&gt;ren är knuten. Vid val som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten på förslag av&lt;br&gt;Posten AB begränsa antalet linjer&lt;br&gt;vid vilka valsedel får lämnas ge-&lt;br&gt;nom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1335.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1335.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med posten, skall försändelsen an-&lt;br&gt;ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § kommer in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fettas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar&lt;br&gt;omgående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med posten, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i val-&lt;br&gt;lokalen har avslutats sänds röst-&lt;br&gt;längd, protokoll och de särskilda&lt;br&gt;kuvert och omslag som avses i&lt;br&gt;13 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;till valnämnden. Sker insändandet&lt;br&gt;med post, skall försändelsen anord-&lt;br&gt;nas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar&lt;br&gt;omgående röstlängder och övrigt&lt;br&gt;material till länsstyrelsen. Sker&lt;br&gt;översändandet med post, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som värde-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:204.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § datalagen (1973:289)' skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i SPAR hämtas från de statliga personregister som används&lt;br&gt;för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering. Till dessa&lt;br&gt;uppgifter får fogas anteckning om att en enskild person inte önskar&lt;br&gt;adresserad direktreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter om adresser hämtas från&lt;br&gt;Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev mellan intagen och svensk myndighet, internationellt organ som&lt;br&gt;har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller&lt;br&gt;advokat skall vidarebefordras utan granskning. Anges brev vara avsänt&lt;br&gt;från svensk myndighet, sådant internationellt organ eller advokat och kan&lt;br&gt;skäligen misstänkas att uppgiften är oriktig, får dock brevet granskas, om&lt;br&gt;förhållandet icke kan klarläggas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om brev till postverket&lt;br&gt;tillämpas 26 § i stället för första&lt;br&gt;stycket ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:610) om inrikes vägtransport&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall ej tillämpas på post- Lagen skall ej tillämpas på post-&lt;br&gt;befordran, begravningstransporter befordran, begravningstransporter&lt;br&gt;eller befordran av flyttsaker. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller befordran av flyttsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ansvarighetsregler skall&lt;br&gt;dock enligt 14 &amp;nbsp;§ postlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:000) tillämpas pä avtals-&lt;br&gt;förhållandet mellan ett postbeförd-&lt;br&gt;ringsföretag och den som har&lt;br&gt;anlitat företaget för befordran av&lt;br&gt;paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte heller tillämpas på sådan befordran på väg som är&lt;br&gt;underkastad fördraget d.9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik eller&lt;br&gt;som en järnväg i annat fall utför inom Sverige till fullgörande av avtal&lt;br&gt;om befordran av gods på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1985:198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;br&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd be-&lt;br&gt;hörighet att ta emot klagomål från&lt;br&gt;enskilda eller hans offentlige för-&lt;br&gt;svarare skall vidarebefordras utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;br&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd be-&lt;br&gt;hörighet att ta emot klagomål från&lt;br&gt;enskilda eller hans offentlige för-&lt;br&gt;svarare skall vidarebefordras utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående granskning. I fråga om föregående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brev till postverket tillämpas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt första stycket får häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev, om det kan ske utan fara från säkerhetssynpunkt och, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på grund av misstanke om brott, utan fora&lt;br&gt;för att bevis undanröjes eller utredning om brott eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller mottaga brev utan föregående granskning&lt;br&gt;av dess innehåll, skall brevet kvarhållas men får ej öppnas utan den&lt;br&gt;häktades medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är föreskrivet om brev gäller även annan skriftlig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:1135.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § körkortslagen (1977:477)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om&lt;br&gt;förarutbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen&lt;br&gt;av lagen. Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska&lt;br&gt;körkorts giltighet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna till&lt;br&gt;postbefordringsföretag att utföra&lt;br&gt;identitetsprövning i samband med&lt;br&gt;utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkomröstningslagen (1979:369) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §*&lt;br&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på postanstalt inom riket, hos&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;svenskt fartyg i utrikes lärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postanstalt, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har angivits,&lt;br&gt;som önskar delta både i omröst-&lt;br&gt;ningen och i valet, avge sin röst i&lt;br&gt;folkomröstningen samtidigt som&lt;br&gt;han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postanstalt,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstningen&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den&lt;br&gt;röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på annan&lt;br&gt;ort inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta&lt;br&gt;på tid och plats som nu sagts, får&lt;br&gt;rösta på Posten AB:s postkontor&lt;br&gt;inom riket, hos svensk utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på svenskt fartyg i&lt;br&gt;utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br&gt;postkontor, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fårtyg vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br&gt;omröstningar som han vill deltaga&lt;br&gt;i. Om omröstning äger rum i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har angivits,&lt;br&gt;som önskar delta både i omröst-&lt;br&gt;ningen och i valet, avge sin röst i&lt;br&gt;folkomröstningen samtidigt som&lt;br&gt;han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postkontor,&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg tillämpas i övrigt bestäm-&lt;br&gt;melserna om ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen i 8-12 kap. vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Om folkomröstningen&lt;br&gt;äger rum i samband med extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1982:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till riksdagen eller om den inte om-&lt;br&gt;fettar hela riket, tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna om extra val i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till riksdagen eller om den inte om-&lt;br&gt;fettar hela riket, tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna om extra val i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-12 kap. vallagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8-12 kap. vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av&lt;br&gt;denna lag, av särskild lag for den ifrågavarande folkomröstningen, om&lt;br&gt;sådan har beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i&lt;br&gt;grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som&lt;br&gt;avses med omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, ter-&lt;br&gt;minal, stationsbyggnad, expedi-&lt;br&gt;tionsbyggnad, vänthall, gods-&lt;br&gt;magasin, reparationsverkstad och&lt;br&gt;liknande, om byggnaden används&lt;br&gt;för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamäl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Post-&lt;br&gt;verkets, Statens järnvägars, Luft-&lt;br&gt;fartsverkets, Banverkets, Svensk&lt;br&gt;Rundradio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Radio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Television Aktiebolags och Sver-&lt;br&gt;iges Utbildningsradio Aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, ter-&lt;br&gt;minal, stationsbyggnad, expedi-&lt;br&gt;tionsbyggnad, vänthall, gods-&lt;br&gt;magasin, reparationsverkstad och&lt;br&gt;liknande, om byggnaden används&lt;br&gt;för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Television Ak-&lt;br&gt;tiebolags och Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio Aktiebolags verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;br&gt;Senaste lydelse 1993:606.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 73 och 80 §§ tullagen (1987:1065) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tull-&lt;br&gt;myndighet och tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndighet och kustbevakningen samt polisman och tjänsteman vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ku stbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även järnvägsföretag och post-&lt;br&gt;verket är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;på järnväg eller med post. I fråga&lt;br&gt;om sådan medverkan gäller inte&lt;br&gt;63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Posten AB och järnvägs-&lt;br&gt;företag är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;med post eller på järnväg. I fråga&lt;br&gt;om sådan medverkan gäller inte&lt;br&gt;63-70 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses&lt;br&gt;i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postverket tullskyldigt, om&lt;br&gt;varorna inte anmäls till förtullning&lt;br&gt;eller annan tullklarering av någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor som inkommer&lt;br&gt;till tullområdet i postförsändelser&lt;br&gt;är postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer tullskyldigt,&lt;br&gt;om varorna inte anmäls till förtull-&lt;br&gt;ning eller annan tullklarering av&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 19-23 §§ om omtulltaxering och eftertulltaxering gälla&lt;br&gt;honom, även om han inte lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift till ledning för tulltaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:430.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i folkbokforingslagen (1991:481)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat skall inom en&lt;br&gt;vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat skall inom en&lt;br&gt;vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa eller postbefordrings-&lt;br&gt;företag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1993, varvid&lt;br&gt;statsrådet Odell varit föredragande, har regeringen för Lagrådets yttrande&lt;br&gt;överlämnat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;postlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Birgitta von Euler Muller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till postlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall fortlöpande&lt;br&gt;följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postservicen motsvarar&lt;br&gt;samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är &amp;quot;postservice&amp;quot; framgår av 1 § första stycket. Enligt samma&lt;br&gt;paragrafs andra stycke ingår emellertid också vad där beskrivs som &amp;quot;en&lt;br&gt;rikstäckande kassaservice&amp;quot; i det som enligt rubriken till 1 och 2 §§ utgör&lt;br&gt;&amp;quot;grundläggande postservice&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven i remissen framgår bl.a. att avsikten är att tillsynen över&lt;br&gt;den del av ett postbefordringsföretags verksamhet som gäller kassaservice&lt;br&gt;inte avses ankomma på samma tillsynsmyndighet som det i övrigt är&lt;br&gt;fråga om i förslaget utan är tänkt att handhas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av nämnda förhållanden förordar Lagrådet att förevar-&lt;br&gt;ande paragraf ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall fortlöpande&lt;br&gt;följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postservicen och&lt;br&gt;kassaservicen motsvarar samhällets behov.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har tagits in definitioner av vissa begrepp som återfinns i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med begreppet &amp;quot;postverksamhet&amp;quot; anges i första stycket.&lt;br&gt;Det skall vara fråga om regelbunden befordran mot avgift av brev och&lt;br&gt;paket. Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att avsikten varit&lt;br&gt;att i begreppet postverksamhet alltid skall ingå befordran av brev.&lt;br&gt;Befordran enbart av paket skall således inte utgöra postverksamhet. För&lt;br&gt;att detta skall framgå tydligare bör ordalydelsen ändras. Paragrafens&lt;br&gt;första stycke kan då ges följande avfattning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med postverksamhet avses i lagen regelbunden befordran mot avgift av&lt;br&gt;brev eller av brev och paket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet brev definieras i tredje stycket. Där sägs i första meningen att&lt;br&gt;med brev avses adresserade, tillslutna postförsändelser som väger högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kg. Att försändelsen skall vara tillsluten ger intryck av att det krävs att&lt;br&gt;försändelsen skall vara igenklistrad. Av specialmotiveringen till&lt;br&gt;bestämmelsen framgår emellertid att med tillsluten försändelse avses&lt;br&gt;också fall då försändelsen finns i ett öppet kuvert, plastomslag, banderoll&lt;br&gt;eller liknande. Uttrycket tillslutna är således missvisande och bör bytas&lt;br&gt;ut. Första meningen i paragrafens tredje stycke kan förslagsvis ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med brev avses adresserade postförsändelser som är inneslutna i kuvert&lt;br&gt;eller annat omslag och som väger högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kg.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en föreskrift om att &amp;quot;postverksamhet som avser&lt;br&gt;befordran av brev&amp;quot; får bedrivas först efter anmälan hos tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att första stycket i 3 § ändras på sätt Lagrådet nyss&lt;br&gt;föreslagit, så att det klart framgår att befordran av brev alltid ingår i&lt;br&gt;&amp;quot;postverksamhet&amp;quot;, kan förevarande bestämmelse anges avse all sådan&lt;br&gt;verksamhet. Även Lagrådets förslag under 2 § bör lämpligen föranleda&lt;br&gt;en ändring i den här föreslagna lagtexten. Paragrafen kan då ges&lt;br&gt;lydelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Postverksamhet får bedrivas först efter anmälan hos den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet återkommer med ytterligare synpunkter beträffande förevarande&lt;br&gt;paragraf i anslutning till de föreslagna bestämmelserna om ikraftträd-&lt;br&gt;andet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att postverksamhet som avser befordran av brev&lt;br&gt;skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på&lt;br&gt;tillförlitlighet och så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas&lt;br&gt;personliga integritet upprätthålls. Om postverksamheten definieras på det&lt;br&gt;sätt som Lagrådet nyss föreslagit bör tillfÖrlitlighetskravet omfatta all&lt;br&gt;postverksamhet. Paragrafen kan då ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet och, såvitt avser befordran av brev, så att&lt;br&gt;skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet upprätt-&lt;br&gt;håns.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de ändringar Lagrådet förordat i denna och föregående&lt;br&gt;paragraf synes rubriken före 4 § lämpligen böra ändras till &amp;quot;Befordran&lt;br&gt;av postförsändelser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till lydelse av 3 § tredje stycket första meningen bör&lt;br&gt;föranleda att 9 § sista meningen ändras. Lagrådet föreslår att meningen&lt;br&gt;får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Detta gäller dock inte vykort, brevkort och liknande försändelser som&lt;br&gt;inte är inneslutna i kuvert eller annat omslag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vem som får öppna ett obeställbart brev och när&lt;br&gt;öppnandet får ske. Med obeställbart brev avses här sådant brev som&lt;br&gt;enligt 9 § skall sändas till tillsynsmyndigheten, om adressaten inte är&lt;br&gt;känd, dvs. ett brev som är inneslutet i kuvert eller annat omslag. Detta&lt;br&gt;förhållande bör komma till ett klarare uttryck i lagtexten. Bestämmelsens&lt;br&gt;ordalydelse bör även ändras i visst formellt hänseende. Om Lagrådets&lt;br&gt;förslag till definition av brev i 3 § tredje stycket första meningen godtas&lt;br&gt;kan paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett obeställbart brev som är inneslutet i kuvert eller armat omslag får&lt;br&gt;öppnas endast av tillsynsmyndigheten och endast om omslaget saknar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana uppgifter om avsändaren som möjliggör att brevet kan återställas Prop. 1993/94:38&lt;br&gt;till denne&amp;quot;. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf gäller 5 och 27-42 §§ hgen (1974:610) om inrikes&lt;br&gt;vägtransport i fråga om transportföretags ansvar gentemot den som har&lt;br&gt;anlitat företaget för befordran av paket inom landet. Av uttalanden i&lt;br&gt;remissen framgår att det är avsett att de angivna bestämmelserna skall&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar oavsett vilket transportmedel som faktiskt anlitats&lt;br&gt;av postbefordringsföretaget. Enligt lagrådets mening bör denna avsikt&lt;br&gt;komma till uttryck i lagtexten. Detta kan ske genom att 14 § ges&lt;br&gt;förslag vis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I fråga om postbefordringsföretags ansvar gentemot den som har anlitat&lt;br&gt;företaget för befordran av paket inom landet tillämpas 5 och 27-42 §§&lt;br&gt;lagen (1974:610) om inrikes vägtransport, oavsett vilket transportmedel&lt;br&gt;som kommit till användning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller vissa bestämmelser om tillsynen. I tredje&lt;br&gt;stycket anges att tillsynen skall utövas så att den inte vållar större kostnad&lt;br&gt;eller olägenhet än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid föredragningen inför Lagrådet upplysts att förebilder till&lt;br&gt;detta stycke finns i 15 § andra stycket datalagen (1973:289) och 15 §&lt;br&gt;andra stycket kreditupplysningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan det likväl ifrågasättas om det finns något&lt;br&gt;egentligt behov av den sålunda föreslagna bestämmelsen. Dess budskap&lt;br&gt;framstår nämligen som ett självklart krav och har för övrigt ansetts kunna&lt;br&gt;undvaras i en rad andra författningar i vilka det finns bestämmelser om&lt;br&gt;tillsyn och om skyldighet att utge avgift för tillsynen, t.ex. i lagen&lt;br&gt;(1988:606) om finansbolag och i hgen (1988:868) om brandfarliga och&lt;br&gt;explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ger tillsynsmyndigheten en rätt att på begäran&lt;br&gt;få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen från den som&lt;br&gt;bedriver postverksamhet som avser befordran av brev. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening kan det ifrågasättas om det i lagtexten behöver anges från vem&lt;br&gt;upplysningar får inhämtas. Det torde vara en självklarhet att med en&lt;br&gt;bestämmelse som den förevarande avses en rätt för tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;att inhämta upplysningar m.m. från den som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av tillsynen. Motsvarande reglering i annan lagstiftning brukar&lt;br&gt;inte heller normalt innehålla någon sådan precisering, se t.ex. 31 §&lt;br&gt;telelagen (1993:597) och 26 § livsmedelshgen (1971:511). Lagrådet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår att orden &amp;quot;från den som bedriver postverksamhet som avser&lt;br&gt;befordran av brev&amp;quot; utgår ur förevarande paragrafs första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras frågan om avgifter för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt postlagen. Om Lagrådets förslag till ändring av 3 §&lt;br&gt;första stycket godtas bör orden &amp;quot;som avser befordran av brev&amp;quot; utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § föreskrivs viss uppgiftsskyldighet för den som bedriver postverk-&lt;br&gt;samhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i&lt;br&gt;19 §. Punkt 1 i förevarande paragraf avser skyldighet att lämna uppgift&lt;br&gt;om enskild till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan upp-&lt;br&gt;gift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen framgår att syftet med bestämmelsen varit att åstadkomma&lt;br&gt;en reglering som till sin räckvidd i huvudsak överensstämmer med&lt;br&gt;föreskriften i 14 kap. 2 § tredje stycket första meningen sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak ingen erinran mot den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen men förordar att uppgiftsskyldigheten uttryckligen begränsas till&lt;br&gt;uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats. Därigenom&lt;br&gt;uppnås en närmare överensstämmelse med föreskriften i sekretesslagen.&lt;br&gt;Vidare bör en mindre redaktionell jämkning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § punkt 2 avser skyldighet att lämna uppgift som rör särskild&lt;br&gt;brevförsändelse och som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet,&lt;br&gt;polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot&lt;br&gt;brottet. Här har föreskrifterna i 14 kap. 2 § fjärde och femte styckena&lt;br&gt;sekretesslagen utgjort en utgångspunkt för regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet godtar i huvudsak förslaget även i denna del men avstyrker&lt;br&gt;att begränsning görs till uppgift som rör särskild brevförsändelse. Någon&lt;br&gt;motsvarande begränsning i möjligheterna för berörda myndigheter att få&lt;br&gt;del av uppgifter följer inte av de nämnda bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda föreslår Lagrådet att 20 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller&lt;br&gt;tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om enskilds adress, telefonummer eller arbetsplats till en&lt;br&gt;myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning&lt;br&gt;enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan&lt;br&gt;antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars&lt;br&gt;finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyn-&lt;br&gt;dighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det&lt;br&gt;för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om de förutsättningar som skall gälla för&lt;br&gt;att ett postbefordringsföretag skall få delta i det internationella samarbetet&lt;br&gt;på postområdet. Enligt den terminologi som används i motiven är det&lt;br&gt;därvid fråga endast om &amp;quot;operatörsfunktionema&amp;quot;, dvs. den praktiska&lt;br&gt;postverksamheten, eftersom de s.k. &amp;quot;regulatörsuppgiftema&amp;quot;, som har&lt;br&gt;karaktären av myndighetsutövning, avses ankomma på tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna första stycket anges att endast sådant postbefordrings-&lt;br&gt;företag som vid internationell postbefordran &amp;quot;tillämpar&amp;quot; världspost-&lt;br&gt;fördragens bestämmelser för sådan befordran och som godkänts av&lt;br&gt;regeringen, eller om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;delta i det internationella postsamarbetet. I andra stycket föreskrivs att&lt;br&gt;regeringen, eller om regeringen bestämmer det, tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om kraven för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sålunda föreslagna regleringen, främst då andra stycket, ger&lt;br&gt;intryck av att det här kan vara fråga om något så när frekventa avgör-&lt;br&gt;anden. Lagrådet betvivlar detta. Enligt vad som upplysts vid föredrag-&lt;br&gt;ningen inför Lagrådet synes det visserligen inte i berörda internationella&lt;br&gt;överenskommelser finnas något direkt förbud mot att fler än ett&lt;br&gt;postbefordringsföretag från samma land deltar i samarbetet. Såväl&lt;br&gt;fördragsbestämmelsema bakom de i nästföljande paragraf intagna&lt;br&gt;reglerna om frimärken som rent praktiska hänsyn talar dock för att&lt;br&gt;utrymmet för en sådan ordning i vart fall är starkt begränsat. Det kan&lt;br&gt;under alla förhållanden förutsättas att kraven på ett i samarbetet&lt;br&gt;deltagande befordringsföretag, såvitt gäller bl.a. verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning samt företagets organisation och allmänna lämplighet, måste&lt;br&gt;ställas mycket högt. Mot denna bakgrund är det ovisst om det här i&lt;br&gt;landet under överskådlig tid kommer att finnas något annat postbeford-&lt;br&gt;ringsföretag än Posten Aktiebolag som kan komma ifråga för ett&lt;br&gt;godkännande enligt det föreslagna första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda bör enligt Lagrådets mening lämpligen leda till att det i&lt;br&gt;förevarande paragraf direkt anges att det är Posten Aktiebolag som deltar&lt;br&gt;i det internationella postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse det ändå anses finnas behov av en möjlighet att&lt;br&gt;godkänna ytterligare något postbefordringsföretag för internationellt&lt;br&gt;samarbete torde det sagda i vart fall böra medföra vissa andra ändringar&lt;br&gt;i den föreslagna paragrafen. Det bör i sådant fall ankomma endast på&lt;br&gt;regeringen att fatta beslut i saken. I bestämmelsen om godkännande bör&lt;br&gt;vidare anges de huvudsakliga krav efter vilka prövningen skall ske, vilket&lt;br&gt;i sin tur leder till att det föreslagna andra stycket kan undvaras.&lt;br&gt;Paragrafen kan i så fall ges följande avfåttning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;För att ett postbefordringsföretag skall få delta i det internationella&lt;br&gt;postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen krävs att företaget&lt;br&gt;har en verksamhet och organisation som garanterar att det på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt kan utföra internationell postbefordran och därvid tillämpa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördragens bestämmelser samt att regeringen godkänt företaget för sådant&lt;br&gt;deltagande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdandebestämmelserna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 1994. Av 4 § i förslaget följer,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, att postverksamhet (som avser befordran av brev)&lt;br&gt;får bedrivas först efter anmälan hos tillsynsmyndigheten. För att&lt;br&gt;postbefordringsföretag som redan före ikraftträdandet bedriver postverk-&lt;br&gt;samhet skall få rådrum att uppfylla detta villkor bör det bland&lt;br&gt;förevarande bestämmelser, lämpligen i en andra punkt, anges att be-&lt;br&gt;träffande sådant företag föreskriften i 4 § träder i kraft vid en annan&lt;br&gt;angiven, något senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap 8 § sekretesslagen skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndigheter i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla också handlingar hos de organ som nämns i bilagan till lagen.&lt;br&gt;De i bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av lagen jämställas&lt;br&gt;med myndighet. I remissen föreslås att vissa delar av det statliga&lt;br&gt;postbolagets verksamhet skall tas upp i bilagan. Förslaget omfattar bl.a.&lt;br&gt;&amp;quot;mottagande av flyttningsanmälningar (SFS 1991:481) samt identitets-&lt;br&gt;prövning i samband med utlämnande av körkort (SFS 1977:477)&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening har beskrivningarna av verksamheten såvitt&lt;br&gt;gäller flyttningsanmälningar och körkort gjorts alltför snäva. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att det i bilagan i dessa delar i stället anges &amp;quot;handläggning av&lt;br&gt;flyttningsanmälningar (SFS 1993:000) samt medverkan vid utlämnande&lt;br&gt;av körkort (SFS 1993:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall i denna paragraf införas ett nytt andra stycke där&lt;br&gt;det föreskrivs att regeringen får överlämna till ett postbefordringsföretag,&lt;br&gt;att utföra identitetsprövning i samband med utlämnande av körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till förslaget till lag om ändring i sekretss-&lt;br&gt;lagen förordat att den där föreslagna avgränsningen i bilagan till&lt;br&gt;&amp;quot;identitetsprövning i samband med utlämnande av körkort&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;den mindre snäva beskrivnigen &amp;quot;medverkan vid utlämnande av körkort&amp;quot;.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att en motsvarande ändring görs i förevarande&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunikationsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:38&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad&lt;br&gt;verksamhetsform för Postverket, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättsdatablad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förfä ttningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;infor, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Postlagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7, 18, 26 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1993:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datalagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45112, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Postverket ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 februari 1994 (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Postverket ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 februari 1994 (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra bolagsbildningen och överföra Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder till Posten AB (avsnitt 8.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra bolagsbildningen och överföra Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder till Posten AB (avsnitt 8.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla post- och kassaservice i hela landet (avsnitt 8.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla post- och kassaservice i hela landet (avsnitt 8.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begränsningen av Postgirots verksamhet i det nybildade bankaktiebolaget (avsnitt 8.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begränsningen av Postgirots verksamhet i det nybildade bankaktiebolaget (avsnitt 8.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om äganderätten till statens koncernkontosystem CassaNova (avsnitt 8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om äganderätten till statens koncernkontosystem CassaNova (avsnitt 8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begränsningen av verksamheten i det nybildade kreditmarknadsbolaget (avsnitt 8.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen och begränsningen av verksamheten i det nybildade kreditmarknadsbolaget (avsnitt 8.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen av befordran av blindskriftsförsändelser och handikappservice (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen av befordran av blindskriftsförsändelser och handikappservice (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om mervärdesskatt på befordran av brev (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om mervärdesskatt på befordran av brev (avsnitt 10.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelse (avsnitt 10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelse (avsnitt 10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Postverkets uppgifter inom totalförsvaret och finansieringen av totalförsvarets behov av postbefordran (avsnitt 10.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Postverkets uppgifter inom totalförsvaret och finansieringen av totalförsvarets behov av postbefordran (avsnitt 10.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om uppgiften att företräda Sverige i det internationella samarbetet på postområdet (avsnitt 10.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om uppgiften att företräda Sverige i det internationella samarbetet på postområdet (avsnitt 10.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet (avsnitt 10.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet (avsnitt 10.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Telestyrelsen: Upphandlingen av särskilda samhällsåtaganden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 29 600 000 kronor (avsnitt 11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Telestyrelsen: Upphandlingen av särskilda samhällsåtaganden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 29 600 000 kronor (avsnitt 11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kommunikationsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2025-09-23 15:37:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0338</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:25:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0338</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__38.pdf</filnamn>
<filstorlek>9451733</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2F62E1E4-6FAC-49DF-BC03-93A5C92F4C97</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:TU9</uppgift>
<ref_dok_id>GH01TU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Richard Molén  och Olle Lindström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Richard Molén  och Olle Lindström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:38&lt;br/&gt;
Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>