<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288631</hangar_id>
 <dok_id>GH033</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>3</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:3</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartemetet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-06-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:31</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH033/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH033</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH033</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:3&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om villkoren för vegetabilieproduktionen efter&lt;br&gt;budgetåret 1993/94&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH033/prop_199394__3-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 3 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder för en fortsatt anpassning av den svenska&lt;br&gt;jordbruks- och livsmedelssektorn till de förhållande som råder inom EG. Om-&lt;br&gt;ställningsprogrammet, som utformades i enlighet med 1990 års livsmedelspo-&lt;br&gt;litiska beslut, kommer att förändras i viss mån. Ändringarna består bl.a. av&lt;br&gt;att odlingsbegränsningen och kvoteringen baserad på 1990 års odling upphör&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kravet på återbetalning kommer att differentie-&lt;br&gt;ras. För de jordbrukare som inte har vidtagit en varaktig åtgärd för att ställa&lt;br&gt;om åkermarken före den 1 juli 1996 men i övrigt uppfyllt kraven i omställ-&lt;br&gt;ningsprogrammet bör återbetalningskravet uppgå till 2 000 kr/ha. De jordbru-&lt;br&gt;kare som har brutit mot övriga villkor i omställningsprogrammet kommer där-&lt;br&gt;emot att krävas på återbetalning av hela det utbetalade beloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösenpriset för spannmål budgetåret 1994/95 föreslås bli 1,05 kr/kg och&lt;br&gt;arealbidraget 900 kr/ha för aktuell odling av de grödor som ingår i stödarea-&lt;br&gt;len. Direktbidraget till mjölkproduktionen avvecklas fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöavgift på kadmium i handelsgödsel införs fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på&lt;br&gt;gödselmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall erläggas med 60 öre&lt;br&gt;för vatje helt kilogram kväve och en&lt;br&gt;krona 20 öre för varje helt kilogram&lt;br&gt;fosfor i gödselmedlet, om andelen&lt;br&gt;kväve respektive fosfor i medlet är&lt;br&gt;minst två procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte erläggas för göd-&lt;br&gt;selmedel i form av tabletter, pas tiller&lt;br&gt;eller dylikt eller i förpackningar med&lt;br&gt;en bruttovikt som inte överstiger 10&lt;br&gt;kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med 60 öre&lt;br&gt;för varje helt kilogram kväve i göd-&lt;br&gt;selmedlet, om andelen kväve i med-&lt;br&gt;let är minst två procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med 30 kro-&lt;br&gt;nor för varje helt gram kadmium i&lt;br&gt;gödselmedlet, till den del kadmium-&lt;br&gt;innehdllet överstiger 50 gram per ton&lt;br&gt;fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgiftsskyldighet som&lt;br&gt;inträtt före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Senaste lydelse 1988:639.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om villkoren för vegetabilieproduktionen&lt;br&gt;efter budgetåret 1993/94&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil.&lt;br&gt;10) åtgärder för att anpassa villkoren för den svenska vegetabilieproduktionen&lt;br&gt;till de villkor som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen&lt;br&gt;(prop. 1992/93:183) aviserade jag min avsikt att lägga fram förslag till riks-&lt;br&gt;dagen om ytterligare steg i anpassningen till EG av de pris- och stödnivåer&lt;br&gt;som avser budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av regeringens förslag till anpassning av omställningspro-&lt;br&gt;grammets utformning i budgetpropositionen har riksdagen sedermera beslutat&lt;br&gt;(bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231) att godkänna regeringens förslag&lt;br&gt;om en fortsatt tillämpning av systemet med inlösenpriser samt ett införande av&lt;br&gt;arealbidrag fr.o.m. år 1993. Riksdagens beslut innebär att inlösenpriset och&lt;br&gt;arealbidraget för 1993 års spannmålsskörd skall uppgå till 1,05 kr/kg resp.&lt;br&gt;700 kr/ha. Vidare har riksdagen fastställt arealbidragets omfattning och angi-&lt;br&gt;vit riktlinjerna för en fortsatt anpassning av omställningsprogrammet. Jord-&lt;br&gt;bruksutskottet anförde att ”regeringens förslag frångås såvitt avser kravet på&lt;br&gt;omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag under budgetåren&lt;br&gt;1993/94 och 1994/95”. Vidare föreslog utskottet att regeringen skulle verka&lt;br&gt;för att omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning anpassas till&lt;br&gt;EG:s trädesprogram. Utskottet var medvetet om att en sådan anpassning för-&lt;br&gt;utsätter överväganden om både tekniska frågor och mer övergripande ekono-&lt;br&gt;misk-politiska frågor, såsom t.ex. trädesvillkoren, varaktigheten och återbe-&lt;br&gt;talning av omställningstödet. Med anledning av detta har frågan om kravet på&lt;br&gt;varaktighet, odlingsbegränsning, återbetalning och trädesvillkor inom om-&lt;br&gt;ställningsprogrammet beretts inom regeringskansliet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1992:14) Mindre kadmium i handelsgödsel föreslås&lt;br&gt;ett införande av miljöavgift på kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Åtgärder inom vegetabiliesektom efter budgetåret ^P- 1993/94:3&lt;br&gt;1993/94&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inlösenpris och arealbidrag budgetåret 1994/95&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inlösenpriset för 1994 års skörd fastställs till 1,05 kr/kg&lt;br&gt;spannmål och arealbidraget till 900 kr/ha för 1994 års odling av spann-&lt;br&gt;mål, oljeväxter, proteingrödor, sockerbetor, potatis, konservärter, bru-&lt;br&gt;na bönor eller frövall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagens beslut med anledning av 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr.&lt;br&gt;1992/93:231) innebär att ett system med inlösenpriser i kombination med&lt;br&gt;arealbidrag för odling av spannmål, proteingrödor, oljeväxter, sockerbetor,&lt;br&gt;potatis etc. skall gälla under budgetåret 1994/95. Jag återkommer nu till frå-&lt;br&gt;gan om nivåerna för inlösenpriser och arealbidrag för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i regeringens strategi för jordbruket inför ett EG-medlem-&lt;br&gt;skap är att medverka till att svenska jordbruksföretag som har goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att producera och konkurrera på EG:s villkor skall kunna bestå under&lt;br&gt;övergångsperioden. EG:s stöd till vegetabiliesektom ligger på ett antal områ-&lt;br&gt;den avsevärt över Sveriges stöd till jordbrukarna. Med deprecieringen av den&lt;br&gt;svenska kronan har skillnaden förstärkts ytterligare. En flytande kronkurs för-&lt;br&gt;svårar jämförelsen av den långsiktiga stödnivån för jordbrukare i Sverige och&lt;br&gt;inom EG, men under antagande om att den gröna kronkursen är 1 ECU =&lt;br&gt;10 SEK blir stödnivån inkl, arealbidrag ca 1,45 kr/kg. Jag föreslår ett inlösen-&lt;br&gt;pris på 1,05 kr/kg och ett arealbidrag på 900 kr/ha. Det innebär att den svens-&lt;br&gt;ke jordbrukaren får ca 1,27 kr/kg spannmål. Eftersom den svenska kronan&lt;br&gt;inte är bunden till EG:s ECU finns det givetvis en viss osäkerhet om vad stöd-&lt;br&gt;relationen kommer att vara vid tidpunkten för ett EG-medlemskap. Jag vill&lt;br&gt;erinra om att tidigare i år i propositionen om vissa frågor rörande jordbruket&lt;br&gt;och trädgårdsnäringen (prop. 1992/93:183) föreslogs att regeringen skulle&lt;br&gt;kunna justera referenspriserna om beräkningsgrunderna såsom valutakurser&lt;br&gt;etc., förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett differentierat arealbidrag kommer att lämnas för 1994 års odling av&lt;br&gt;spannmål, oljeväxter, proteingrödor (matärt, foderärt, åkerbönor samt vicker&lt;br&gt;till mognad), sockerbetor, matpotatis, potatis för stärkelse och råsprit, kon-&lt;br&gt;servärter, bruna bönor och frövall under förutsättning att odlingen inte sker&lt;br&gt;på omställningsareal. Min bedömning är således att arealbidraget inte bör kvo-&lt;br&gt;teras individuellt för vaije enskild företagare utifrån 1990 års odling av pris-&lt;br&gt;reglerade grödor. Med en dylik utformning öppnas en möjlighet för jordbru-&lt;br&gt;kare att anpassa sin odling till de nya villkor som råder vid ett EG-medlem-&lt;br&gt;skap. Resurserna kan därmed omfördelas effektivt mellan brukningsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Omställningsprogrammet budgetåren 1994/95 och&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Omställningsprogrammet skall omformas för att till vis-&lt;br&gt;sa delar överensstämma med EG:s regelverk. Kraven på odlingsbe-&lt;br&gt;gränsning skall upphöra fr.o.m. 1994 års växtodlingssäsong. Återbetal-&lt;br&gt;ningskravet och övriga regler kvarstår dock under hela omställningspe-&lt;br&gt;rioden t.o.m. den 30 juni 1996 med ett undantag. För de jordbrukare&lt;br&gt;som inte har genomfört en varaktig omställning före den 1 juli 1996&lt;br&gt;men följt övriga omställningsvillkor uppgår återbetalningskravet till&lt;br&gt;2 000 kr/ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen gav, i samband med sin behandling&lt;br&gt;av 1993 års budgetproposition (bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231), re-&lt;br&gt;geringen i uppdrag att pröva frågan om en EG-anpassning av omställningspro-&lt;br&gt;grammet till EG:s trädesprogram. I Jordbruksutskottets betänkande angavs att&lt;br&gt;anpassningen av omställningsprogrammet bör genomföras snabbare än vad&lt;br&gt;som föreslogs i budgetpropositionen och att programmet bör anpassas i störs-&lt;br&gt;ta möjliga utsträckning. Sveriges ambition är att bli medlem i EG fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1995. Mot bakgrund av riksdagens beslut måste därför beslut om en&lt;br&gt;anpassning av omställningsprogrammet fattas for 1994 års växtodling. Jag fö-&lt;br&gt;reslår därför följande EG-anpassning av omställningsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningsprogrammet fr.o.m. 1994 års växtodlingssäsong&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med varaktig omställning avses i det frivilliga svenska omställningsprogram-&lt;br&gt;met att den areal som anslutits till programmet skall ha ställts om till annan an-&lt;br&gt;vändning än traditionell livsmedelsproduktion före den 1 juli 1996 och att den-&lt;br&gt;na areal under tiden fram till detta datum inte används för odling av s.k. pris-&lt;br&gt;reglerade grödor för livsmedelsproduktion. Efter den 1 juli 1996 ställs inga&lt;br&gt;krav på omställningsarealens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s trädesprogram kan beskrivas som ett obligatoriskt trädesprogram&lt;br&gt;som i princip skall gälla för all framtid. Trädeskravet fastställs vaije år beräk-&lt;br&gt;nat på årets odling. De till synes stora skillnaderna mellan omställningspro-&lt;br&gt;grammet och EG:s trädesprogram är principiellt viktiga, men i praktiken är&lt;br&gt;programmen tämligen lika och effekten av dem blir i stort densamma. Det&lt;br&gt;svenska omställningsprogrammet bör mot bakgrund av riksdagens uttalande&lt;br&gt;nu justeras ytterligare for att kunna likställas med EG:s trädesprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ca 370 000 ha åkermark som anslutits till omställningsprogrammet.&lt;br&gt;Jordbrukarna har erhållit en ersättning med ca 3,1 miljarder kr för omställning-&lt;br&gt;en. Den 1 april 1992 hade åtgärder vidtagits på ungefär hälften av arealen. Av&lt;br&gt;den resterande anslutna åkermarken fanns det planer på varaktig omställning&lt;br&gt;för hälften av arealen och den övriga marken, dvs. totalt 25 % låg i s.k. vän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teläge. Omställningsprogrammet har medfört ett minskat spannmålsöverskott&lt;br&gt;och därmed minskade exportkostnader. Det har inte heller lämnats något in-&lt;br&gt;komststöd för omställningsarealema. Enligt min mening är det angeläget att&lt;br&gt;en omställning kommer till stånd och jag anser därför att kravet på att jordbru-&lt;br&gt;karna genomför en varaktig omställningsåtgärd före den 1 juli 1996, förblir&lt;br&gt;oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mitt tidigare förslag om att lämna arealbidrag för aktuell odling bör&lt;br&gt;det bli möjligt även för jordbrukare som är anslutna till omställningsprogram-&lt;br&gt;met att anpassa sin odling till förhållandena inom EG. De bör inte missgynnas&lt;br&gt;av att de har anslutit sig till omställningsprogrammet och därmed bidragit till&lt;br&gt;att Sverige under dessa fem år kommer att ha en lägre kostnad för spannmåls-&lt;br&gt;export än vad som annars hade varit fallet. Mot denna bakgrund anser jag att&lt;br&gt;kravet på odlingsbegränsning bör slopas för att bl.a. motverka en snedvrid-&lt;br&gt;ning av konkurrensen mellan svenska jordbrukare. Inom EG förekommer&lt;br&gt;inte några motsvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett slopat krav på odlingsbegränsning samt en anpassning till EG:s&lt;br&gt;regler av vad som får odlas på omställd areal sker ytterligare en anpassning&lt;br&gt;till EG:s trädesprogram. Till skillnad från EG:s jordbrukare som endast bin-&lt;br&gt;der sig för ett år i taget kommer de svenska jordbrukarna inte att kunna odla&lt;br&gt;livsmedel eller livsmedelsprodukter som konkurrerar med befintlig produk-&lt;br&gt;tion under en period om fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på återbetalning, för de som bryter mot villkoren i omställningspro-&lt;br&gt;grammet, bör vara kvar. De jordbrukare som har erhållit ersättning för om-&lt;br&gt;ställning av mark har, även med föreslagna förändringar, förbundit sig att un-&lt;br&gt;der en femårsperiod inte odla sådana grödor som tidigare prisreglerades, på&lt;br&gt;omställningsmark. För att undvika att någon bryter mot denna grundläggande&lt;br&gt;del av avtalet bör kravet på återbetalning stå fast För de jordbrukare som inte&lt;br&gt;har vidtagit en varaktig åtgärd för att ställa om åkermarken före den 1 juli&lt;br&gt;1996 men i övrigt uppfyllt kraven i omställningsprogrammet bör återbetalnings-&lt;br&gt;kravet uppgå till 2 000 kr/ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arealbidrag och trädeskrav under en övergångsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för förhandlingarna med EG är att Sverige skall fullfölja sitt&lt;br&gt;omställningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att vid ett EG-medlemskap fr.o.m. den 1 januari 1995 kom-&lt;br&gt;mer arealbidrag att lämnas för 1995 års odling av spannmål, oljeväxter och&lt;br&gt;proteingrödor. Riksdagen avslog regeringens förslag i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;position om ett omställningskrav för budgetåren 1993/94 och 1994/95. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bör det inte ställas något ytterligare omställningskrav under&lt;br&gt;omställningsperioden. Den totala arealen omställd mark i Sverige är ca&lt;br&gt;370 000 ha. Denna areal överstiger med ca 100 000 ha den areal som skulle&lt;br&gt;behöva tas ur livsmedelsproduktionen med EG:s regler för rörlig träda. Jag&lt;br&gt;har vid denna beräkning beaktat att det reella trädeskravet inom EG blir ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 % med hänsyn tagen till att mindre foretag inte berörs av det 15-procentiga&lt;br&gt;trädeskravet. Arealen överstiger även den som skulle behöva ställas om med&lt;br&gt;hänsyn till EG:s nyligen beslutade regler för fast träda (20 alt. 18 %). Det&lt;br&gt;arealbidrag som kommer att lämnas till svenska jordbrukare för perioden fram&lt;br&gt;till ett EG-medlemskap är dessutom lägre än EG:s arealbidrag. EG:s trädesbi-&lt;br&gt;drag kommer att vara ca 2 500 kr/ha och är vid tidpunkten för ett EG-medlem-&lt;br&gt;skap. Med mitt förslag om att behälla omställningsprogrammet t.o.m. växtod-&lt;br&gt;lingssäsongen år 1996 kommer de svenska jordbrukarna att kunna ta del av&lt;br&gt;EG:s trädesbidrag tidigast skördeåret 1997. Dessa aspekter motiverar att det&lt;br&gt;inte nu ställs ett individuellt trädeskrav för att fä arealbidrag för aktuell odling.&lt;br&gt;Det är dock viktigt att omställningsarealen inte faller under den nivå som en&lt;br&gt;tillämpning av EG:s regler skulle innebära for tiden fram till ett medlemskap.&lt;br&gt;En avstämning av villkoren för arealbidrag får göras när förhandlingarna med&lt;br&gt;EG avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett fullföljande av Sveriges omställningsprogram t.o.m. den 30 juni 1996 bör&lt;br&gt;enligt min mening innebära att ett belopp motsvarande de trädesbidrag som&lt;br&gt;skulle lämnas inom ramen för ett svenskt EG-medlemskap under denna pe-&lt;br&gt;riod bör tillgodoräknas svenska staten, som har finansierat omställningspro-&lt;br&gt;grammet. Det kan ses som en kompensation för de utgifter som Sverige har&lt;br&gt;haft för att minska spannmålsöverskottet under denna period, utgifter som vid&lt;br&gt;en full integration före denna periods utgång skulle ha finansierats av EG. I&lt;br&gt;praktiken innebär det att även om Sverige blir medlem i EG den 1 januari&lt;br&gt;1995 införs EG:s trädesprogram efter 1996 års växtodlingssäsong.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid diskussioner om exportkostnaden för spannmål refereras ofta till&lt;br&gt;världsmarknadspriset för vete som under våren 1993 uppgick till drygt&lt;br&gt;1 kr/kg. Den svenska exporten består dock av endast 30 % vete samt därut-&lt;br&gt;över 40 % kom och råg till ett världsmarknadspris om ca 65 öre/kg och 30 %&lt;br&gt;havre till ett pris om ca 80 öre/kg. Vid export av spannmål tillkommer även&lt;br&gt;kostnader för ränta, lagring, frakt etc., med ca 30 öre/kg. Den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden för export under budgetåret 1992/93 beräknas bli ca 47 öre/kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida exportkostnaden för spannmål är svår att bedöma. Världs-&lt;br&gt;marknadspriset är beroende av både skördeutfall och valutakurser. Vid ett in-&lt;br&gt;lösenpris om 1,05 kr/kg budgetåret 1994/95 och ett antagande om att export-&lt;br&gt;kostnaden blir mellan 50-60 öre/kg kan den totala kostnaden förväntas bli&lt;br&gt;mellan 610-732 miljoner kr budgetåret 1994/95. När odlingsbegränsningen&lt;br&gt;släpps innebär det att man accepterar en spannmålsodling utöver den tidigare&lt;br&gt;fastställda bidragsberättigade arealen. Vid en jämförelse med faktisk odling&lt;br&gt;under år 1992 har det dock visat sig att odlingen av dessa grödor är ca&lt;br&gt;70 000 ha mindre än stödarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition antogs att vallodlingens konkurrenskraft&lt;br&gt;skulle minska på grund av att proteinfoderregleringen föreslogs upphöra den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1993. Med nuvarande depreciering av den svenska kronan torde effek-&lt;br&gt;ten på kort sikt inte bli av den omfattningen som antogs i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen. Dessutom pågår en uppbyggnad av dikobesättningar och därmed en ök-&lt;br&gt;ning av antalet dikor. Jag bedömer mot bakgrund av detta att nettoeffekten av&lt;br&gt;att odlingsbegränsningen upphör blir begränsad. Kostnaderna for spannmåls-&lt;br&gt;regleringen och direktbidragen på animalieområdet bör budgetåret 1994/95,&lt;br&gt;liksom tidigare budgetår, finansieras inom ramen för anvisade direktbidrag&lt;br&gt;och tillgängliga regleringsmedel inkl, inflytande förmalningsavgifter budget-&lt;br&gt;året 1994/95. Beträffande direktbidragen till animaliesektorn budgetåret&lt;br&gt;1994/95 bör enligt min mening direktbidragen till am- och dikor, köttdjur&lt;br&gt;samt får och lamm behållas oförändrade. Samtidigt bör i enlighet med Om-&lt;br&gt;ställningskommissionens förslag direktbidraget till mjölkkor avvecklas bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95. Som en konsekvens av de åtgärder som vidtagits för att sän-&lt;br&gt;ka kostnaderna inom jordbruket, bl.a. borttagandet av gränsskyddet för pro-&lt;br&gt;teinfoder, sänks prisstödet för andra animalier än mejeriprodukter genom&lt;br&gt;sänkningar av referenspriserna. Jag vill i detta sammanhang även erinra om&lt;br&gt;att EG:s miljöprogram för jordbruket, som utgör en del av den gemensamma&lt;br&gt;jordbrukspolitiken, vid ett svenskt medlemskap kommer att ge möjligheter att&lt;br&gt;stödja animalieproduktionen, bl.a. genom stöd till extensiv vallproduktion&lt;br&gt;och till naturliga betesmarker. Inför ett EG-medlemskap måste en plan för en&lt;br&gt;svensk tillämpning av EG:s kompletterande miljöprogram på jordbruksområ-&lt;br&gt;det utarbetas. Jag kommer i höst att föreslå regeringen att en särskild utred-&lt;br&gt;ning får i uppgift att utarbeta förslag till ett sådant program. I enlighet med&lt;br&gt;vad som anfördes i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 10, s.&lt;br&gt;24) bör därvid ett förslag till stöd för omläggning till ekologisk produktion&lt;br&gt;inom ramen för EG:s kompletterade miljöprogram ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till frågan om direktbidrag senast i min anmälan&lt;br&gt;till 1994 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Miljöavgift på kadmium i handelsgödsel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En miljöavgift på kadmium i handelsgödsel införs den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen för införande av miljöavgift på kad-&lt;br&gt;mium i handelsgödsel förordar två olika gränsvärden för kadmiuminnehåll i&lt;br&gt;handelsgödsel. Vidare redovisas ett alternativ med en avgift på 30 kr per gram&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel. Avgiften bör enligt förslaget införas tidigast år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att en avgift in-&lt;br&gt;förs på kadmium i handelsgödsel. Riksskatteverket anser att frågan om en mil-&lt;br&gt;jöskatt på kadmium bör övervägas ytterligare med hänsyn till att produktbe-&lt;br&gt;skattningen bör harmoniseras med EG-reglema pä området. Grossistförbun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det Svensk Handel och Hydro Supra AB menar att styreffekten av en mil- Prop. 1993/94:3&lt;br&gt;jöavgift på kadmium kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Kadmium är ett grundämne som före-&lt;br&gt;kommer i miljön och som i större mängder kan förorsaka olika störningar på&lt;br&gt;det levande. Kadmium kan hos människan ansamlas i njurarna och kan även&lt;br&gt;ge genetiska skador. Det är därför viktigt att minska kadmiumbelastningen på&lt;br&gt;människor och miljö. Det internationella arbetet på detta område inriktas ock-&lt;br&gt;så på att minska kadmiumhalterna och det råder enighet om att användningen&lt;br&gt;av kadmium på sikt bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av vårt intag av kadmium sker via födan. Kadmium i åkermar-&lt;br&gt;ken tas upp i grödorna och påverkar via födan människors hälsa. Kadmium-&lt;br&gt;halten i marken är således av stor betydelse för vårt intag av kadmium. Intaget&lt;br&gt;ligger i Sverige i dag på en sådan nivå att risken för negativa hälsoeffekter be-&lt;br&gt;döms som små för den nu levande generationen. Den nuvarande kadmiumtill-&lt;br&gt;förseln till miljön är emellertid större än bortföringen, vilket innebär att kad-&lt;br&gt;mium ackumuleras i vår miljö, bl.a. i åkermarken. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;minska tillförseln av kadmium vilken huvudsakligen sker dels genom nedfall&lt;br&gt;via luften, dels genom användningen av handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgiftsutredningen (MIA) lämnade i sitt slutbetänkande Sätt värde på mil-&lt;br&gt;jön - Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel (SOU 1990:59) bl.a. rikt-&lt;br&gt;linjer för det fortsatta arbetet med att minska kadmiummängden i fosforgödsel&lt;br&gt;så långt det är möjligt. I valet av åtgärd förordade utredningen en avgift. Den&lt;br&gt;borde fastställas på en sådan nivå att styrning sker mot en kadmiumhalt i fos-&lt;br&gt;forgödselmedel som är lägre än 5 gram per ton fosfor. Kadmiumavgiften skul-&lt;br&gt;le införas först efter så lång tid att tillverkarna dessförinnan haft möjlighet att&lt;br&gt;installera utrustning för kadmiumrening eller vidta andra åtgärder för att kraf-&lt;br&gt;tigt minska kadmiumhalten i fosforgödselmedlen. En sådan anpassning borde&lt;br&gt;enligt MIA ha skett till år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i juni 1991 chefen för Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till en miljöavgift&lt;br&gt;på kadmium i handelsgödsel. I uppdraget ingick även att föreslå en högsta till-&lt;br&gt;låten kadmiumhalt i handelsgödsel. I januari 1992 avlämnade utredningen sitt&lt;br&gt;betänkande Mindre kadmium i handelsgödsel (SOU 1992:14). Till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende bör fogas utredningens sammanfattning av betänkandet som bi-&lt;br&gt;laga 1. En sammanställning av remissyttrandena över betänkandet finns till-&lt;br&gt;gänglig i Jordbruksdepartementet. Utredaren förordar att två olika gränsvär-&lt;br&gt;den för kadmiuminnehåll i handelsgödsel införs dels ett gränsvärde på 50&lt;br&gt;gram kadmium per ton fosfor i NPK- och NP-gödselmedel, dels ett gränsvär-&lt;br&gt;de på 100 gram kadmium per ton fosfor i P- och PK-gödselmedel. Vidare re-&lt;br&gt;dovisas ett alternativ med en avgift som styrmedel. Avgiften, som enligt för-&lt;br&gt;slaget bör införas tidigast år 1995, har angetts till 30 kr per gram kadmium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avgiftsnivå har valts med hänsyn till att den kan tänkas göra rening av&lt;br&gt;fosforsyra intressant utan att innebära en allvarlig belastning för jordbruket&lt;br&gt;eller för konsumenterna i det fall styreffekten (reningen) skulle utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1992 åt Statens jordbruksverk att utvärdera de&lt;br&gt;miljöstyrande effekterna av prisreglerings- och miljöavgifter på handelsgödsel&lt;br&gt;och bekämpningsmedel. Uppdraget redovisades i december 1992. Utvärde-&lt;br&gt;ringen har lett fram till förslag som innebär att miljöavgifterna på handelsgöd-&lt;br&gt;sel kan avvecklas medan det för bekämpningsmedel bör införas en miljöavgift&lt;br&gt;som ersätter den tidigare prisregleringsavgiften. I fråga om avgifter på han-&lt;br&gt;delsgödselfosfor anför utredningen bl.a. att sådana avgifter endast har liten ef-&lt;br&gt;fekt på fosforutlakningen från jordbruksmarken. Fosforutlakningen är i hu-&lt;br&gt;vudsak beroende av yterosion och klimatbetingade faktorer varför andra åtgär-&lt;br&gt;der, t.ex. vinterbevuxen mark och förbättrad stallgödselhantering, har betyd-&lt;br&gt;ligt större miljöeffekt. Avgifter på fosfor har därför enligt utredningen ingen&lt;br&gt;viktig miljöskyddande funktion. Utredningen har remissbehandlats och ären-&lt;br&gt;det bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium i åkermark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium tillförs åkermarken huvudsakligen genom nedfall via luften och ge-&lt;br&gt;nom användningen av handelsgödsel. Andra kadmiumkällor - om än i betyd-&lt;br&gt;ligt mindre omfattning - är slam, jordbrukskalk och foderfosfat. Totalt tillförs&lt;br&gt;den svenska åkermarken ca 1 600 kg kadmium per år (1990/91) med fosfor-&lt;br&gt;gödselmedlen, vilket motsvarar ca 40 % av den totala tillförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukningen av fosforgödselmedel har sedan 1970-talet minskat kraftigt&lt;br&gt;och uppgår i dag till ca 25 000 ton per år. Den minskade fosforgödslingen&lt;br&gt;och utnyttjandet av råvaror med låg kadmiumhalt har bidragit till att kadmium-&lt;br&gt;tillförseln till den svenska åkermarken har minskat från ca 3,3 gram kadmium&lt;br&gt;per ha år 1970 till ca 0,6 gram kadmium per ha år 1991. Tillförseln av kad-&lt;br&gt;mium till åkermarken är cirka tio gånger större än bortföringen. Kadmium&lt;br&gt;ackumuleras därför i åkermarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största tillförseln av kadmium sker genom nedfall från luften. Det to-&lt;br&gt;tala nedfallet är ca 2 300 kg kadmium per år, vilket motsvarar 57 % av till-&lt;br&gt;förseln. Åkermarkens pH-värde har en väsentlig inverkan på hur mycket kad-&lt;br&gt;mium som tas upp av grödorna. I dag ökar kadmiumhalten i marken och sam-&lt;br&gt;tidigt sjunker pH-värdet genom försurningen. Vid de pH-värden som normalt&lt;br&gt;råder i marken ökar upptaget av kadmium i de flesta grödor med 2-3 gånger&lt;br&gt;för vaije sänkning av pH-värdet med en enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är ett välkänt problem internationellt och i flera internationella fora&lt;br&gt;pågår arbete att uppnå gemensamma bestämmelser för hur man skall minska&lt;br&gt;tillförseln av kadmium till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har de negativa verkningarna av kadmium uppmärksammats och&lt;br&gt;åtgärderna omfattar hittills bl.a. ett direktiv med gemensamma regler för åter-&lt;br&gt;vinning och särskilt omhändertagande av nickel/kadmiumbatterier. Vidare&lt;br&gt;finns direktiv som begränsar användningen av kadmium vid tillverkningen av&lt;br&gt;vissa varor. Som en av de planerade åtgärderna i EG:s handlingsprogram in-&lt;br&gt;går att utveckla metoder för en minskad kadmiumhalt i de råvaror som an-&lt;br&gt;vänds för framställning av fosforgödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga nordiska länder har ansett att det av miljö- och hälsoskäl är ange-&lt;br&gt;läget att begränsa kadmiumhalten i handelsgödsel. Bestämmelser om gräns-&lt;br&gt;värden finns i Danmark, Norge och Finland. Även Schweiz har ett gränsvär-&lt;br&gt;de för kadmium i handelsgödsel. Gränsvärdena varierar från 50 gram kad-&lt;br&gt;mium per ton fosfor till 150 gram kadmium per ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De åtgärder som är möjliga för att minska kad-&lt;br&gt;miumhalten i handelsgödsel är dels ett gränsvärde som förbjuder försäljning&lt;br&gt;och användning av handelsgödsel med kadmiumhalt över en viss nivå, dels&lt;br&gt;en avgift relaterad till innehållet av kadmium i handelsgödsel eller en kombina-&lt;br&gt;tion av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade hösten 1992 att införa ett gränsvärde för kadmium i&lt;br&gt;handelsgödsel fr.o.m. den 1 januari 1993. Gränsvärdet, som ligger på 100&lt;br&gt;gram kadmium per ton fosfor, kommer framfor allt att eliminera riskerna för&lt;br&gt;att Sverige blir ett dumpningland för gödselmedel med höga kadmiumhalter.&lt;br&gt;Det finns en ökad risk att detta annars kan bli fallet då allt fler EFTA- och EG-&lt;br&gt;länder inför gränsvärden. Sverige kommer även fortsättningsvis att agera i in-&lt;br&gt;ternationella fora för att få till stånd ytterligare sänkta kadmiumhalter. Det fri-&lt;br&gt;villiga arbete som bedrivs för att nedbringa kadmiumhalterna är också av stor&lt;br&gt;vikt i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att Sverige nu bör gå vidare i detta arbete och vidta yt-&lt;br&gt;terligare åtgärder for att minska kadmiumhalterna i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot miljöproblem har hittills i stor utsträckning vidtagits i form av&lt;br&gt;förbud mot användning eller kvantitativa begränsningar. Ekonomiska styrme-&lt;br&gt;del har däremot utnyttjats i mindre utsträckning. Dessa styrmedel har princi-&lt;br&gt;piellt den egenskapen att de överlåter till företagen eller de enskilda att välja&lt;br&gt;vilken väg till anpassning som skall företas. På detta sätt kan ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel bidra till att leda utvecklingen i en gynnsam riktning medan förbud och&lt;br&gt;andra begränsningar kan anses konservera den rådande strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för att införa en avgift på kadmium är att avgiften skall ge incitament&lt;br&gt;till rening och därmed bidra till en snabbare utveckling av renare teknik. Det&lt;br&gt;finns redan i dag känd teknik för att avlägsna kadmium ur handelsgödsel och&lt;br&gt;vissa processer är provade i mindre skala. En avgift på kadmium skulle, sär-&lt;br&gt;skilt om avgift infördes i flera länder, sannolikt stimulera tillverkarna att in-&lt;br&gt;vestera i ny reningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anförts i betänkandet Mindre kadmium i handelsgöd-&lt;br&gt;sel anser jag att en sådan styreffekt i Sveriges fall skulle ha blivit tydligare om&lt;br&gt;Sverige hade haft en egen tillverkning av fosforgödsel. Sverige blir nu allt&lt;br&gt;mer integrerade i europamarknaden och blir därmed beroende av produktio-&lt;br&gt;nen av handelsgödsel i de europeiska länderna. Det är dock tänkbart att de&lt;br&gt;producenter i Europa som har tillgång till särskilt ren råvara (apatit e.d.) väljer&lt;br&gt;att styra en del av sina renaste kvaliteter till den svenska marknaden. Om flera&lt;br&gt;länder ställer krav på lägre gränsvärden eller inför miljöavgifter ökar sanno-&lt;br&gt;likheten för att en marknad uppstår för rening. Detta ökar i sin tur möjlighe-&lt;br&gt;terna för att flera länder skall få tillgång till handelsgödsel med låg kadmium-&lt;br&gt;halt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ansökt om medlemskap i EG och detta har tidigare bedömts gö-&lt;br&gt;ra införandet av en miljöavgift på kadmium komplicerat Nya miljöskatter el-&lt;br&gt;ler -avgifter måste utformas så att de inte kräver gränskontroll eller på annat&lt;br&gt;sätt stör varuhandeln enligt EG:s regler. EG:s ministerråd har emellertid i juni&lt;br&gt;1991 enats om att vissa punktskatter, t.ex. miljöskatter, kan behållas om de&lt;br&gt;inte ger upphov till beskattningsåtgärder i samband med in- och utförsel. Vid&lt;br&gt;ett EG-medlemskap måste ett system med miljöavgifter vara utformat så att&lt;br&gt;gränskontroller inte behövs. Det kan i stället krävas t.ex. ett deklarationsför-&lt;br&gt;farande. Uppbörden av miljöavgift på handelsgödsel sker redan i dag på det&lt;br&gt;sättet. Tillverkare och importörer av handelsgödsel är normalt registrerade&lt;br&gt;hos Statens jordbruksverk och erlägger avgift grundad på deklarationer som&lt;br&gt;lämnas varannan månad. Endast i det fall en importör inte är registrerad skall&lt;br&gt;avgiften tas ut av tullmyndigheten i samband med införseln. Ett sådant dekla-&lt;br&gt;rationsförfarande medför emellertid viss risk för parallellimport och utveck-&lt;br&gt;lingen på detta område bör därför följas uppmärksamt. Jag bedömer att ett&lt;br&gt;eventuellt svenskt medlemskap i EG inte innebär något hinder för ett införan-&lt;br&gt;de av en miljöavgift på kadmium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang något beröra en fråga som behandlas i den ut-&lt;br&gt;redning om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel som redo-&lt;br&gt;visades av Jordbruksverket i december 1992. Riksdagen beslutade år 1988&lt;br&gt;om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Kväveläckaget från åkermarken&lt;br&gt;skulle enligt riksdagens beslut halveras fram till år 1995 och fosforförlustema&lt;br&gt;skulle minska väsentligt Åtgärdsprogrammet genomförs med stöd av lagstift-&lt;br&gt;ning, rådgivning, försök och utveckling samt miljöavgifter på kväve och fos-&lt;br&gt;for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av miljöavgifternas effekter visar i fråga om fosforavgiften&lt;br&gt;att denna endast haft liten effekt på fosforförlustema. Fosfor utlakas huvud-&lt;br&gt;sakligen genom erosion och ytavrinning från marken och påverkas i mindre&lt;br&gt;utsträckning av fosforgödslingen. För att minska fosforförlustema torde and-&lt;br&gt;ra åtgärder, t.ex. vinterbevuxen mark och förbättrad stallgödselhantering, va-&lt;br&gt;ra mer effektiva. Utredningens slutsats är att miljöavgiften på handelsgödsel&lt;br&gt;kan avvecklas. Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det med hänsyn till behovet av ytterligare åtgärder för att mins-&lt;br&gt;ka kadmiumhalten i handelsgödsel bör införas en miljöavgift på kadmium i&lt;br&gt;handelsgödsel. Samtidigt avskaffas miljöavgiften på fosfor. Kadmiumavgif-&lt;br&gt;ten bör uppgå till 30 kr per gram kadmium i gödselmedel till den del kadmium&lt;br&gt;innehållet överstiger 50 gram per ton fosfor. Avgiften är anpassad till en nivå&lt;br&gt;som bör kunna ge incitament till rening av fosforgödsel utan att innebära en yt-&lt;br&gt;terligare kostnadsbelastning för svenskt jordbruk och för konsumenterna.&lt;br&gt;Med hänsyn till avgiftens syfte bör den även belasta handelsgödsel i de for-&lt;br&gt;mer som nu är undantagna från avgift. Miljöavgiften på kadmium borde enligt&lt;br&gt;utredningens förslag införas år 1995 i samband med att prisregleringsavgiften&lt;br&gt;avvecklades. Eftersom prisregleringsavgiftema emellertid avskaffades år&lt;br&gt;1992 anser jag att den nya miljöavgiften på kadmium bör införas den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt innebär mina förslag ändringar i 2 § lagen (1984:409) om av-&lt;br&gt;gift på gödselmedel. Föreskriften i paragrafens första stycke om avgift på fos-&lt;br&gt;for i gödselmedel tas bort Den nuvarande bestämmelsen om avgiftsbefrielse&lt;br&gt;for gödselmedel i viss form eller i små förpackningar ersätts av en bestämmel-&lt;br&gt;se som innebär att avgift skall betalas för kadmiuminnehållet i gödselmedlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att Jordbruksverket bör bli ansvarig uppbördsmyndighet för mil-&lt;br&gt;jöavgiften på kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av avgiften bör ske år 1995 för att bl.a. bedöma avgiftens&lt;br&gt;effektivitet. I detta sammanhang bör även övervägas om avgiften kan höjas&lt;br&gt;för an styra kadmiumhalterna mot ännu lägre nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Jordbruksdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hö-&lt;br&gt;rande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna vad jag förordat i fråga om inlösenpris och arealbidrag&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag förordat i fråga om omställningsprogrammet&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2.2) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anta lagförslaget om avgift på gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens för införande av miljöavgift på&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:14) Mindre kadmium i&lt;br&gt;handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större mängder kadmium i miljön kan orsaka många olika störningar på det le-&lt;br&gt;vande. Kadmium ansamlas i njurarna och kan även ge genetiska skador. Kad-&lt;br&gt;mium är ett grundämne och bryts därför aldrig ned. Nästan hela vårt kad-&lt;br&gt;miumintag kommer med maten. Där svarar vegetabilier (bröd, rotfrukter,&lt;br&gt;grönsaker etc.) för cirka tre fjärdedelar. Huvuddelen av intaget är därför di-&lt;br&gt;rekt beroende av hur mycket kadmium grödorna tar upp ur åkermarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade därför den 22 juni 1991 att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppgift att utreda förutsättningarna för att införa en miljöavgift på&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget innebär att utreda behov, möjligheter och konsekvenser av att&lt;br&gt;när nuvarande prisregleringssystem inom jordbruksområdet upphör, införa&lt;br&gt;ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgiften bör enligt direktiven&lt;br&gt;sättas så att den styr mot en kadmiumhalt som är mindre än 5 gram per ton.&lt;br&gt;Ett avgiftssystem skall kombineras med en högsta tillåten kadmiumhalt i han-&lt;br&gt;delsgödsel, ett s.k. gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förutsättningar påverkar uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av medel för att nå det långsiktiga målet är inte givet. Sedan Miljöavgifts-&lt;br&gt;utredningen (MIA) i juni 1990 lade fram sitt slutbetänkande (SOU 1990:59)&lt;br&gt;Sätt värde på miljön - Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel, där&lt;br&gt;MIA bl.a. angav riktlinjer för det fortsatta arbetet med att införa en miljöavgift&lt;br&gt;på kadmium i handelsgödsel har förutsättningarna för att genom en avgift ned-&lt;br&gt;bringa kadmiumhalterna i handelsgödsel i flera avseenden förändrats. Det gäl-&lt;br&gt;er speciellt på kort sikt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Hydro Supra AB har beslutat att lägga ned den enda svenska fabriken&lt;br&gt;för tillverkning av fosforgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Sverige har officiellt sökt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Ett preliminärt EES-avtal har framförhandlats - som innehåller särskil-&lt;br&gt;da möjligheter och begränsningar vad gäller begränsning av kadmium-&lt;br&gt;halten i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Flera EFTA-stater har redan bestämt - och notifierat- gränsvärden för&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna för negativa hälsoeffekter kan uppstå vid lägre kadmiumintag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är ett dokumenterat hälsofarligt ämne. En uppdatering av forsk&lt;br&gt;ningsläget beträffande kadmium i födan ger vid handen att den aktuella svens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka nivån inte innebär någon akut risk för folkhälsan. Samtidigt pekar färska&lt;br&gt;studier på att negativa hälsoeffekter kan uppstå på lägre nivåer än man tidigare&lt;br&gt;haft anledning att räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att Sverige jämfört med många andra länder ligger väl till när det gäl-&lt;br&gt;ler kadmiumhalten i åkermark, bötjar det dagliga intaget av kadmium närma&lt;br&gt;sig dessa senare risknivåer. Det finns alltså anledning att redan nu vidta åtgär-&lt;br&gt;der för att minska och efter hand upphöra med den pågående uppbyggnaden&lt;br&gt;av kadmiumhalterna i svensk åkermark. Slutmålet måste vara att få ned kad-&lt;br&gt;miumhalterna i marken till garanterat ofarliga nivåer. Här spelar förutom han-&lt;br&gt;delsgödsel också andra kadmiumkällor en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enighet råder om lägre kadmiumhalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella arbetet med att avveckla användningen av hälso- och miljö-&lt;br&gt;farliga ämnen har nu kommit in i ett intensivare skede. Det råder enighet om&lt;br&gt;att användningen av kadmium på sikt bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell samordning är en viktig del i detta arbete. Det är därför ange-&lt;br&gt;läget att driva frågan om möjligheterna att begränsa och på sikt avveckla bl.a.&lt;br&gt;kadmium i fosforgödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika internationella organisationer såsom FN, OECD, PARCOM, EG&lt;br&gt;och Nordiska rådet har initiativ tagits för att nå enighet om lägre kadmiumhal-&lt;br&gt;ter. Även flera enskilda länder har vidtagit eller kommer att vidta åtgärder i&lt;br&gt;syfte att minska kadmiumhalten i fosforgödsel. Möjligheterna till ett både&lt;br&gt;breddat och fördjupat internationellt samarbete när det gäller att nedbringa kad-&lt;br&gt;miumhalterna i fosforgödsel är därför enligt min bedömning goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styreffekten av en avgift kan ifrågasättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mitt uppdrag i första hand varit att utforma en avgift på kadmium i&lt;br&gt;handelsgödsel som styrmedel medför de ändrade omvärldsförhållandena att&lt;br&gt;jag för närvarande måste ifrågasätta ändamålsenligheten i en unik svensk av-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en relativt liten marknad för handelsgödsel, i ett europeiskt per-&lt;br&gt;spektiv t.o.m. mycket liten. Vi kan därför knappast vänta oss att utländska&lt;br&gt;tillverkare skall vidta särskilda och kostnadskrävande åtgärder för att tillgo-&lt;br&gt;dose våra önskemål om kadmiumfattigare handelsgödsel. Genom att Hydro&lt;br&gt;Supras fabrik i Landskrona läggs ned bortfaller också möjligheten att via&lt;br&gt;svensk industri få till stånd ett utbud av renare handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden införs från den 1 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att ett antal EFTA-länder (Finland, Norge och Schweiz) redan dek-&lt;br&gt;larerat sin avsikt att införa gränsvärden under det närmaste året gör det enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;min mening naturligt att Sverige - på kort sikt - väljer samma styrmedel och&lt;br&gt;ambitionsnivå. På det viset står Sverige starkare gentemot såväl leverantörer-&lt;br&gt;na av gödselmedel som i en framtida förhandling med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att två gränsvärden infors för svensk del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o ett på 50 gram kadmium/ton fosfor NPK- och NP-gödselmedel,&lt;br&gt;o ett på 100 gram kadmium avsett för P- och PK-gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dubbla gränsvärdet motiveras av behovet att särbehandla P- och PK-&lt;br&gt;gödselmedel, vars normalt högre kadmiumhalter annars skulle riskera att ute-&lt;br&gt;stänga dem från marknaden. I det svenska jordbruket behövs dessa gödsel-&lt;br&gt;medel för att kunna tillgodose behovet av växtnäring på ett rationellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdena bör införas från den 1 december 1992. En gradvis skärp-&lt;br&gt;ning över några år ned till den föreslagna nivån hade varit att föredra, men jag&lt;br&gt;har bedömt att EES-avtalet inte medger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöavgift pä kadmium i handelsgödsel införs tidigast frän den 1 juli&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven lägger jag också fram ett alternativ med en avgift&lt;br&gt;som styrmedel. Avgiften har lagts på en nivå - 30 kr gram kadmium - som&lt;br&gt;kan tänkas göra rening av fosforsyra från kadmium intressant, men den är&lt;br&gt;inte så hög att en utebliven styreffekt (rening) skulle behöva bli en allvarlig&lt;br&gt;belastning för det svenska jordbruket eller for konsumenterna. För att inte&lt;br&gt;riskera dumpning på den svenska marknaden av ”smutsiga” gödselmedels-&lt;br&gt;partier bör avgiften kombineras med ett gränsvärde på t.ex. högst 150 gram&lt;br&gt;kadmium per ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jag valt att förorda ett gränsvärde framför en avgift anser jag det&lt;br&gt;väl befogat att om några år när EFTA-ländemas särbestämmelser om kad-&lt;br&gt;mium enligt EES-avtalet skall omförhandlas år 1995 eller i samband med ett&lt;br&gt;inträde i EG ånyo pröva möjligheten att använda en avgift för att få ned kad-&lt;br&gt;miumhalterna i gödselmedel till lägre nivåer än vad som är möjligt med gräns-&lt;br&gt;värden. Om en avgift skall bli meningsfull krävs att andra länder delar vår&lt;br&gt;strävan att i stort sett eliminera tillförseln av kadmium till åkermark via han-&lt;br&gt;delsgödsel. För att uppnå en internationell enighet for att reducera kadmium-&lt;br&gt;tillförseln anser jag det väsentligt med svenska ansträngningar på detta om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden bör ta sitt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga regleringar och ekonomiska styrmedel är emellertid inte tillräckliga&lt;br&gt;för att uppnå lägre kadmiumhalter i handelsgödsel. Skall vi lyckas att hålla&lt;br&gt;nere människans intag av kadmium via livsmedel på ofarliga nivåer måste&lt;br&gt;också jordbruket liksom gödselmedels- och livsmedelsbranscherna hjälpa till&lt;br&gt;med att ställa krav, informera, producera och marknadsföra rena gödselme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk blir ansvarig övervaknings- och kontrollmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall avgiften tas ut av tillverkare och importörer av handels-&lt;br&gt;gödsel och baseras på årliga deklarationer av de kadmiummängder som de le-&lt;br&gt;vererat till den svenska marknaden. Redan i dag har Jordbruksverket ett sys-&lt;br&gt;tem för uppbörd av miljöavgifter och prisregleringsavgifter på handelsgödsel&lt;br&gt;som även bör kunna användas för uppbörd av miljöavgifter på kadmium&lt;br&gt;och/eller övervakning och kontroll av ett gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast och att&lt;br&gt;det därmed ankommer på Jordbruksverket att verka för att jordbruket bedrivs&lt;br&gt;med hänsynstagande till intresset av att vårda bl.a. miljön är det enligt min me-&lt;br&gt;ning naturligt att Jordbruksverket, även efter det att prisregleringsavgiftema&lt;br&gt;avvecklats, blir ansvarig uppbördsmyndighet för miljöavgifter på bl.a. han-&lt;br&gt;delsgödsel. Härigenom kan ett gränsvärde också i framtiden kopplas till göd-&lt;br&gt;selmedelsavgiften och det nu gällande deklarationssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets nuvarande rutiner för uppbörd kan också användas om en avgift in-&lt;br&gt;förs vid en senare tidpunkt. Jordbruksverket besitter den kunskap m.m. som&lt;br&gt;behövs för att rätt kunna bedöma och avgöra såväl konsekvenser som effekter&lt;br&gt;av både ett gränsvärde och en avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45004, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om inlösenpris och arealbidrag för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats ifråga om omställningsprogrammet för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda lagförslaget om</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-06-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:15:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH033</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:15:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH033</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__3.pdf</filnamn>
<filstorlek>714412</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DF9A367E-0F20-4953-9102-29249E10A77D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU6</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av förs. 1993/94:TK3 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av Riksdagsutredningens slutbetänkande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av förs. 1993/94:TK3 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av Riksdagsutredningens slutbetänkande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:3&lt;br/&gt;
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>