<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2253611</hangar_id>
 <dok_id>GH0327</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>27</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:27</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartement</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:41</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändringar i fastighetsbildningslagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0327/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0327</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0327</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:27&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;om ändringar i fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0327/prop_199394__27-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp&lt;br&gt;i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 30 september 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till sådana ändringar i 3 kap.&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) som skall göra det möjligt att&lt;br&gt;bilda mindre jordbruks- och skogsbruksfastigheter. Enligt förslaget&lt;br&gt;skall bedömningen av om en jordbruks- eller skogsbruksfastighet är&lt;br&gt;lämpad för sitt ändamål göras efter delvis nya kriterier. De regional-&lt;br&gt;politiska intressena skall tillmätas ökad vikt. Den särskilda skydds-&lt;br&gt;regeln för jordbruksnäringen mjukas upp, medan skyddsregeln för&lt;br&gt;skogsbruket jämkas så att skyddet för skogsnäringen och miljöintres-&lt;br&gt;sena förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag till vissa ytterligare&lt;br&gt;ändringar i fastighetsbildning slagen. Bland annat föreslås att fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten ges möjlighet att avvisa en ansökan om&lt;br&gt;fastighetsbildning om sökanden inte betalar ett förelagt förskott på&lt;br&gt;förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5, 6 och 7 §§, 4 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;samt 11 kap. 8§ fastighetsbildningslagen (1970:988)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbruksfastighet skall för&lt;br&gt;att anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;ha sådan storlek, sammansättning&lt;br&gt;och utformning att den medger&lt;br&gt;att det företag som skall bedrivas&lt;br&gt;på fastigheten blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om företaget blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart skall hänsyn tas till&lt;br&gt;regionalpolitiska intressen och till&lt;br&gt;betydelsen av att vården av na-&lt;br&gt;tur- och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en jordbruksfastighet&lt;br&gt;skall anses lämpad för sitt ända-&lt;br&gt;mål skall den ha sådan storlek,&lt;br&gt;sammansättning och utformning&lt;br&gt;att den medger att det företag&lt;br&gt;som skall bedrivas på fastigheten&lt;br&gt;ger ett godtagbart ekonomiskt&lt;br&gt;utbyte. Vid bedömningen härav&lt;br&gt;skall hänsyn tas till möjligheterna&lt;br&gt;att kombinera företaget med&lt;br&gt;annan varaktig verksamhet på&lt;br&gt;orten. Särskild hänsyn skall tas&lt;br&gt;till intresset av att sysselsättning&lt;br&gt;och bosättning i glesbygd främ-&lt;br&gt;jas. Hänsyn skall också tas till&lt;br&gt;betydelsen av att vården av na-&lt;br&gt;tur- och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i om en skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör&lt;br&gt;jordbruksfastighet får äga rum&lt;br&gt;endast om åtgärden är till över-&lt;br&gt;vägande nytta för jordbruksnä-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör en&lt;br&gt;jordbruksfastighet får inte äga&lt;br&gt;rum om åtgärden är ägnad att&lt;br&gt;medföra någon olägenhet av&lt;br&gt;betydelse för jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsyftas med fastighetsbildning-&lt;br&gt;en att nybilda eller förbättra&lt;br&gt;fastighet som är avsedd för annat&lt;br&gt;ändamål än jordbruk, får åtgär-&lt;br&gt;den dock ske om den icke medför&lt;br&gt;olägenhet av någon betydelse för&lt;br&gt;jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får ej indelas på sådant sätt&lt;br&gt;att möjligheten att ekonomiskt&lt;br&gt;utnyttja skogen undergår försäm-&lt;br&gt;ring av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får inte delas in på ett&lt;br&gt;sådant sätt att möjligheten att&lt;br&gt;ekonomiskt utnyttja skogen un-&lt;br&gt;dergår försämring av någon&lt;br&gt;betydelse. Fastighetsbildning som&lt;br&gt;berör sådan mark får inte heller&lt;br&gt;äga rum, om den innebär en&lt;br&gt;skadlig delning av en skogsbruks-&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller ansökan ej föreskrif-&lt;br&gt;terna i 8 § eller är den i övrigt&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;sökanden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan inte uppfyller före-&lt;br&gt;skrifterna i 8 § eller i övrigt är&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;sökanden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten har beslutat att sökanden&lt;br&gt;skall betala förskott på förrätt-&lt;br&gt;ningskostnaderna innan ansökan&lt;br&gt;tas upp till prövning, kan sökan-&lt;br&gt;den också föreläggas att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes ej föreläggande&lt;br&gt;att avhjälpa brist i ansökan och&lt;br&gt;är bristen så väsentlig att ansök-&lt;br&gt;ningen icke kan ligga till grund&lt;br&gt;för förrättning, får ansökningen&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer sökanden inte ett före-&lt;br&gt;läggande enligt 9 § första styck-&lt;br&gt;et, får ansökan avvisas, om den&lt;br&gt;är så ofullständig att den inte kan&lt;br&gt;ligga till grund för en förrättning.&lt;br&gt;Ansökan får också avvisas om&lt;br&gt;sökanden, eller i förekommande&lt;br&gt;fall samtliga sökande, har under-&lt;br&gt;låtit att betala förskott som har&lt;br&gt;förelagts enligt 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger hinder mot att upp-&lt;br&gt;taga den väckta frågan till pröv-&lt;br&gt;ning, skall ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avvisande av&lt;br&gt;avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hinder mot att ta&lt;br&gt;upp den väckta frågan till pröv-&lt;br&gt;ning, skall ansökan avvisas,&lt;br&gt;ansökan skall skyndsamt utredas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering och om till-&lt;br&gt;träde äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering, om förbud&lt;br&gt;eller villkor för skogsavverkning&lt;br&gt;eller jord-, grus- eller sandtäkt&lt;br&gt;och om tillträde tillämpas även&lt;br&gt;vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-&lt;br&gt;terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om ändringar i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) finns bestämmelser om&lt;br&gt;de allmänna villkoren för fastighetsbildning. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;att en fastighet som ny- eller ombildas genom fastighetsbildning skall&lt;br&gt;vara lämpad för sitt ändamål. Beträffande jordbruks- och skogsbruks-&lt;br&gt;fastigheter stadgas att fastigheten skall anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;om den har sådan storlek, sammansättning och utformning att den&lt;br&gt;medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten blir ekono-&lt;br&gt;miskt godtagbart. Vid bedömningen av om så är fallet skall hänsyn tas&lt;br&gt;till regionalpolitiska intressen och till betydelsen av att natur- och&lt;br&gt;kulturvården främjas. Bestämmelserna anses innebära att fastigheten&lt;br&gt;måste vara så stor att den kan ge sin brukare hans huvudsakliga&lt;br&gt;utkomst. Det anses att kraven på fastigheten kan ställas lägre i&lt;br&gt;glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna lämplighetsvillkoren för jord- och skogsbruksfastig-&lt;br&gt;heter beslutades av riksdagen år 1990. Efter riksdagens beslut har en&lt;br&gt;ny livsmedelspolitik beslutats och omfattande förändringar har gjorts&lt;br&gt;i jordförvärvslagen (1979:230). Riksdagen har också nyligen fattat&lt;br&gt;beslut om en ny skogspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till Justitiedepartementet den 17 augusti&lt;br&gt;1992 framhöll Statens lantmäteriverk att det är angeläget att fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen snarast möjligt anpassas till rådande förhållanden&lt;br&gt;på landsbygden. Med anledning av Lantmäteriverkets skrivelse har det&lt;br&gt;inom Justitiedepartementet upprättats en departementspromemoria,&lt;br&gt;Fastighetsbildning för landsbygdsutveckling (Ds 1992:125), med&lt;br&gt;förslag till ändringar i bl.a. 3 kap. fastighetsbildningslagen. Pro-&lt;br&gt;memorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ämnar nu ta upp de lagstiftningsfrågor som behandlas i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian. I anslutning härtill kommer jag även att behandla&lt;br&gt;förslag som har lagts fram i en annan inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;utarbetad promemoria, Avvisande av ansökan om fastighetsbildning&lt;br&gt;på grund av bristande betalning av förrättning skostnader. Även den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sistnämnda promemorian har remissbehandlats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels lagförslagen i pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;memoriorna som bilaga 1 och 2, dels förteckningar över remissin-&lt;br&gt;stanserna som bilaga 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningar över remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Justitiedepartementet (dm 92-4765 och 92-4037).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 augusti 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det förslag som utarbetats inom Justitiedepartementet på&lt;br&gt;grundval av de båda promemoriorna. Lagrådsremissens lagförslag och&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga&lt;br&gt;5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat vissa allmänna synpunkter på lagförslaget och&lt;br&gt;har även föreslagit en omformulering i lagtexten. Jag återkommer till&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har några smärre ändringar av&lt;br&gt;redaktionell natur gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmän motivering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Villkoren för bildande av jordbruks- och skogsbruks-&lt;br&gt;fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ny- och ombildning av fastigheter finns i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988). Nybildning av fastigheter kan komma till&lt;br&gt;stånd genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning. Vidare kan&lt;br&gt;fastigheter ombildas genom fastighetsreglering. I 3 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen finns vissa grundläggande villkor som gäller vid all&lt;br&gt;fastighetsbildning. Dessa bestämmelser kompletteras av särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som gäller specifikt för de särskilda fastighetsbildnings-&lt;br&gt;instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen är att varje fastighet skall vara &amp;quot;varaktigt lämpad för&lt;br&gt;sitt ändamål&amp;quot; med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förut-&lt;br&gt;sättningar (3 kap. 1 §). Hänsyn skall tas till planer och bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för området (3 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 - 7 §§ finns särskilda bestämmelser för fastighetsbildning&lt;br&gt;som rör jordbruk och skogsbruk. I 3 kap. 5 § stadgas sålunda att&lt;br&gt;jordbruks- och skogsbruksfastigheter för att anses lämpade för sitt&lt;br&gt;ändamål skall ha sådan storlek, sammansättning och utformning att de&lt;br&gt;medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten blir &amp;quot;ekono-&lt;br&gt;miskt godtagbart&amp;quot; (i det följande benämnt det företagsekonomiska&lt;br&gt;villkoret). Vid bedömningen av om företaget blir ekonomiskt godtag-&lt;br&gt;bart skall hänsyn tas till regionalpolitiska intressen och betydelsen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Bestämmelsen fick sin Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;nuvarande utformning år 1990 (se prop. 1989/90: 151, bet. 1990/91:&lt;br&gt;BoU3). Om fastighetsbildningen rör en jordbruksfastighet får den -&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 § - genomföras endast om den är till övervägande nytta&lt;br&gt;för jordbruksnäringen. Är syftet med fastighetsbildningen att nybilda&lt;br&gt;eller förbättra en fastighet som är avsedd för annat ändamål än&lt;br&gt;jordbruk, får åtgärden dock ske, om den inte medför olägenhet av&lt;br&gt;någon betydelse för jordbruksnäringen. Mark avsedd för skogsbruk får&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 § inte indelas på sådant sätt att möjligheterna att&lt;br&gt;ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 9 § får en fastighet ny- eller ombildas även om den&lt;br&gt;inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, såvida fastighetsindelningen&lt;br&gt;förbättras och en mera ändamålsenlig indelning inte motverkas.&lt;br&gt;Bestämmelsen ger således möjlighet att avvika från lämplighetskraven&lt;br&gt;i 3 kap. 1 och 5 §§. Vidare får - enligt 3 kap. 10 § - fastighets-&lt;br&gt;bildning som är till övervägande nytta från allmän synpunkt ske även&lt;br&gt;om den skulle stå i strid med bestämmelserna om skydd för jordbruk&lt;br&gt;och skogsbruk. Hänsynen till andra näringar och samhällsintressen kan&lt;br&gt;alltså föranleda att man gör avsteg från bestämmelserna i 3 kap. 6 och&lt;br&gt;7 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga är givetvis vilken storlek en fastighet skall ha för&lt;br&gt;att anses lämplig. Såsom framgår av 3 kap. 1 § fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen skall lämplighetsprövningen anknyta till fastighetens avsedda&lt;br&gt;användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om jordbruksfastigheter gällde t.o.m. år 1990 att en sådan&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § fastighetsbildningslagen i dess dåvarande lydelse&lt;br&gt;skulle anses lämpad för sitt ändamål endast om den medgav &amp;quot;tillfreds-&lt;br&gt;ställande lönsamhet hos det företag som skall bedrivas på fastigheten&amp;quot;.&lt;br&gt;En motsvarande bestämmelse gällde för skogsbruksfastigheter. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser var nära kopplade till äldre jordbrukspolitiska riktlinjer.&lt;br&gt;Bestämmelserna uppfattades ofta som ett principiellt förbud mot&lt;br&gt;bildandet av jordbruks- och skogsbruksfastigheter som inte gav sina&lt;br&gt;innehavare full sysselsättning och utkomst. Den ändring av 3 kap. 5 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen som beslutades år 1990 avsåg att underlätta&lt;br&gt;bildandet av mindre jordbruksfastigheter. Det skedde mot bakgrund av&lt;br&gt;de förändrade jordbrukspolitiska riktlinjer som hade kommit till synes&lt;br&gt;under 1980-talet och bl.a. innebar att större vikt lades vid regionalpo-&lt;br&gt;litiska hänsyn. Genom ändringar i jordförvärvslagen (1979:230), som&lt;br&gt;trädde i kraft år 1987, hade lagstiftaren redan vidgat möjligheterna att&lt;br&gt;förvärva en jordbruksfastighet i avsikt att använda den för deltidsjord-&lt;br&gt;bruk. Ändringen i 3 kap. 5 § fastighetsbildningslagen var avsedd att&lt;br&gt;utgöra en anpassning till de jordbrukspolitiska riktlinjer som gällde då&lt;br&gt;lagstiftningen beslutades år 1990. Ändringen gjorde det möjligt att -&lt;br&gt;inom vissa ramar - bilda jordbruks- och skogsbruksfastigheter som&lt;br&gt;inte gav full utkomst till sin innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera gäller därför det kravet att det företag som skall bedrivas Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;på den åsyftade jordbruks- eller skogsbruksfastigheten skall vara&lt;br&gt;ekonomiskt godtagbart. Härmed avses enligt förarbetena (se prop.&lt;br&gt;1989/90:151 s. 23 f.) att företaget måste kunna ge intäkter som täcker&lt;br&gt;kostnaderna samt rimlig ersättning för det arbete som läggs ner. Det&lt;br&gt;räcker att det är fråga om ett deltidsjordbruk. En väsentlig begräns-&lt;br&gt;ning är dock att företaget måste ge innehavaren hans huvudsakliga&lt;br&gt;utkomst, dvs. mer än 50 procent av hans försörjning. Företag som&lt;br&gt;endast ger mindre bidrag till brukarens försörjning skall alltså som&lt;br&gt;regel inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda hänsyn skall emellertid kunnas tas där det är motiverat av&lt;br&gt;regionalpolitiska skäl. I lagtexten sägs sålunda att regionalpolitiska&lt;br&gt;intressen skall beaktas. Det innebär enligt förarbetena att, om det i ett&lt;br&gt;glesbygdsområde finns möjlighet att kombinera ett jordbruksföretag&lt;br&gt;med annan näring, det skall finnas utrymme att bilda även jordbruks-&lt;br&gt;fastigheter som inte ger brukaren ens hans huvudsakliga utkomst.&lt;br&gt;Även hänsynen till vården av natur- och kulturmiljön kan motivera att&lt;br&gt;vanliga lönsamhetskriterier inte tillämpas. - De särskilda hänsynstagan-&lt;br&gt;den som skall göras i glesbygdsområden har i fastighetsbildningspraxis&lt;br&gt;tillämpats i de kommuner och kommundelar som anses som &amp;quot;gles-&lt;br&gt;bygd&amp;quot; vid tillämpningen av jordförvärvslagen (se 1 § nämnda lag och&lt;br&gt;4 § jordförvärvsförordningen, SFS 1991:736).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den år 1990 beslutade lagändringen har gjort det möjligt&lt;br&gt;att bilda mindre jordbruksfastigheter än tidigare gäller dock fort-&lt;br&gt;farande de särskilda skyddsreglerna i 3 kap. 6 och 7 §§. Fastighets-&lt;br&gt;bildningsåtgärden måste alltså fortfarande vara till övervägande nytta&lt;br&gt;för jordbruksnäringen och får inte innebära sådan indelning av&lt;br&gt;skogsmark att denna inte kan utnyttjas ekonomiskt. I förarbetena till&lt;br&gt;lagstiftningen underströks särskilt att bärkraftiga och utvecklingsbara&lt;br&gt;familjejordbruk alltjämt bör vidmakthållas (se bet. 1990/91 :BoU3&lt;br&gt;s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Jordpolitiska målsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskraven för jordbruks- och skogsbruksfastigheter kom länge&lt;br&gt;att präglas av de riktlinjer för jordbrukspolitiken som fastlades år&lt;br&gt;1967. Dessa riktlinjer syftade bl.a. till jordbrukets rationalisering och&lt;br&gt;till uppbyggandet av effektiva jordbruksföretag. Detta har givetvis&lt;br&gt;kommit till uttryck i fastighetsbildningspraxis och har bidragit till den&lt;br&gt;omfattande strukturrationalisering av svenskt jordbruk som har skett&lt;br&gt;under de senaste decennierna. De jord- och planpolitiska målsätt-&lt;br&gt;ningarna har emellertid under de senaste åren genomgått betydelsefulla&lt;br&gt;förändringar. Dessa förändringar kännetecknas bl.a. av ökade hänsyn&lt;br&gt;till regionalpolitiska intressen och till natur- och kulturvårdens&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1985 beslutade riksdagen om riktlinjer för en samlad livsme-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delspolitik. Dessa innebar vissa förändringar i förhållande till tidigare Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;jordbrukspolitiska beslut. Huvudmålet för livsmedelspolitiken angavs&lt;br&gt;vara att trygga Sveriges livsmedelsförsörjning under kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare målsättning var att främja en god regional balans. Det&lt;br&gt;underströks också att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta&lt;br&gt;hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och&lt;br&gt;planerad hushållning med Sveriges naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985 års livsmedelspolitiska beslut följdes av ändringar i jordför-&lt;br&gt;värvslagen. Dessa trädde i kraft den 1 juli 1987. Lagens ursprungliga&lt;br&gt;syfte hade varit att åstadkomma rationaliseringar inom jord- och&lt;br&gt;skogsbruket. De nyajordförvärvsreglerna kännetecknades av minskade&lt;br&gt;ambitioner när det gällde rationaliseringen inom jordbruket. De&lt;br&gt;kännetecknades också av ett ökat hänsynstagande till regionala&lt;br&gt;förutsättningar, av ökade möjligheter att ta jordbruksmark ur jord-&lt;br&gt;bruksproduktion samt av vissa hänsynstaganden till landskapsvården.&lt;br&gt;Fortfarande ansågs det dock vara ett övergripande mål att familjelant-&lt;br&gt;bruket skulle vidmakthållas. Det borde särskilt eftersträvas att det&lt;br&gt;bildades företag som var ändamålsenliga från regionalpolitisk synpunkt&lt;br&gt;(se prop. 1986/87:122 s. 12 och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny livsmedelspolitik. I&lt;br&gt;regeringens proposition till riksdagen konstaterade föredragande&lt;br&gt;departementschefen att den dittills gällande livsmedelspolitiken hade&lt;br&gt;kännetecknats av dålig måluppfyllelse med bl.a. kostsam överpro-&lt;br&gt;duktion, stigande livsmedelspriser, negativa miljöeffekter och en&lt;br&gt;negativ regionalpolitisk utveckling (se prop. 1989/90:146 s. 29-35).&lt;br&gt;Departementschefen ansåg att en utgångspunkt för livsmedelsproduk-&lt;br&gt;tionen fortsättningsvis borde vara att denna i princip skulle vara&lt;br&gt;underkastad samma villkor som andra näringar. Han föreslog därför&lt;br&gt;en ny målformulering för livsmedelspolitiken. Denna - som riksdagen&lt;br&gt;sedermera godtog (se bet. 1989/90:JoU25 s. 141 och rskr. 1989/90:&lt;br&gt;327) - innebar väsentligen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det övergripande målet för livsmedelspolitiken bör vara en god&lt;br&gt;hushållning med samhällets totala resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i förhållande till&lt;br&gt;prisutvecklingen på övriga varor och tjänster. Konsumenternas val&lt;br&gt;skall styra produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig skall tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid val av markanvändning och brukningsmetoder måste hänsyn tas&lt;br&gt;till kraven på en god miljö och långsiktig hushållning med naturresur-&lt;br&gt;serna. Miljömålet skall vara att slå vakt om ett rikt och varierat&lt;br&gt;odlingslandskap och att minimera jordbrukets miljöbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Producenterna skall få en skälig ersättning för varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livsmedelspolitiken bör bidra till regional utjämning av sysselsätt-&lt;br&gt;ning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken innebär att de interna marknadsreglering- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;arna avskaffas. Produktionen förutsätts därigenom kunna anpassas till&lt;br&gt;vad som kan avsättas på kommersiella villkor. En följd av detta blir&lt;br&gt;att sysselsättningen inom jordbruket kommer att minskas. Detta&lt;br&gt;kommer emellertid, menade den dåvarande departementschefen, till&lt;br&gt;stor del att uppvägas av ett ökat inslag av kompletterande sysselsätt-&lt;br&gt;ning, såsom självsysselsättning i skogen, annat företagande eller tjänst&lt;br&gt;utanför företaget (prop. 1989/90:146 s. 53-55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala utjämning som livsmedelspolitiken skall bidra till&lt;br&gt;borde enligt departementschefen åstadkommas genom riktade åtgärder.&lt;br&gt;Bl.a. skall jordbruksnäringen i norra Sverige ges särskilt stöd (prop.&lt;br&gt;s. 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med beslutet om den nya livsmedelpolitiken beslutade&lt;br&gt;riksdagen om ändringar i bl.a. lagen (1979:425) om skötsel av&lt;br&gt;jordbruksmark. Den tidigare skötselplikten för jordbruksmark&lt;br&gt;avskaffades. Numera gäller som huvudregel att jordbruksmark får tas&lt;br&gt;ur jordbruksproduktion åtta månader efter det att anmälan därom har&lt;br&gt;gjorts till länsstyrelsen (4 § lagen om skötsel av jordbruksmark).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skogspolitiska målen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skogspolitik som har gällt hittills beslutades år 1979. Det&lt;br&gt;övergripande målet för skogsbruket formuleras i 1 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark och skog på sådan mark skall genom lämpligt utnyttjande&lt;br&gt;av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt&lt;br&gt;ger en hög och värdefull virkesavkastning. Hänsyn skall tas även till&lt;br&gt;naturvården och andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena betonades att man med hänsyn till skogens stora&lt;br&gt;betydelse för landets ekonomi och sysselsättning bör eftersträva en väl&lt;br&gt;avvägd hushållning med skogarna som gör det möjligt att kontinuerligt&lt;br&gt;utnyttja det virke som skogarna kan ge. Vidare framhölls att pro-&lt;br&gt;duktionsförutsättningarna hos den mark som står till förfogande för&lt;br&gt;skogsproduktion bör utnyttjas på bästa sätt. Stor vikt borde läggas vid&lt;br&gt;att skogsskötseln inriktas på en hög volymproduktion av värdefullt&lt;br&gt;virke. Dessutom underströks att omsorgen om sysselsättningen även&lt;br&gt;i fortsättningen bör få spela en väsentlig roll i skogspolitiken. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera därpå följande riksdagsbeslut har betydelsen av naturvårds-&lt;br&gt;hänsyn understrukits. 1 1991 års miljöpolitiska beslut framhölls att&lt;br&gt;man bör slå vakt om den biologiska mångfalden och nyttja naturre-&lt;br&gt;surserna på ett långsiktigt hållbart sätt (se prop. 1990/91:90 s. 422 f.).&lt;br&gt;Den ökade betoningen av naturvårdshänsyn har också tagit sig uttryck&lt;br&gt;i statligt stöd till olika skogsvårdsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om en ny skogspolitik (prop.&lt;br&gt;1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Den nya&lt;br&gt;skogspolitiken gäller från den 1 januari 1994. I beslutet jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionsmålet för skogsbruket med ett nytt miljömål. Produktions- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;målet för skogsbruket preciseras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skogen och skogsmarken skall nyttjas effektivt och ansvarsfullt så&lt;br&gt;att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens&lt;br&gt;inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad&lt;br&gt;skogen producerar&amp;quot; (prop. s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som miljömål anges i propositionen bevarandet av skogsmarkens&lt;br&gt;naturgivna produktionsförmåga. Biologisk mångfald och genetisk&lt;br&gt;variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och&lt;br&gt;djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att&lt;br&gt;fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Skogens&lt;br&gt;kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas&lt;br&gt;(prop. s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skogspolitiska propositionen framhåller föredragande departe-&lt;br&gt;mentschefen även sambandet mellan å ena sidan en effektiv skogspro-&lt;br&gt;duktion och å andra sidan sysselsättning och försörjning. Det&lt;br&gt;framhålls också att arbete i skogsbruk på många håll är nödvändigt&lt;br&gt;som komplement till sysselsättning inom andra sektorer (prop. s. 34).&lt;br&gt;I propositionen behandlas emellertid inte frågor rörande lämplig&lt;br&gt;företags- och fastighetsstruktur inom skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordförvärvslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 års beslut om en ny livsmedelspolitik följdes av ytterligare&lt;br&gt;ändringar i jordförvärvslagen. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1991 gällde som huvudregel att det för förvärv av&lt;br&gt;lantbruksegendom fordrades förvärvstillstånd från lantbruksnämnden.&lt;br&gt;Bakom denna regel låg bl.a. syftet att göra det möjligt för lant-&lt;br&gt;bruksnämnden att verka för jordbrukets rationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nyssnämnda lagstiftningsärendet uttalades att jordförvärvslagen&lt;br&gt;inte har varit något effektivt instrument för att uppnå de uppställda&lt;br&gt;målen (se prop. 1990/91:155 s. 17). Det framhölls också att det är&lt;br&gt;viktigt att den lagstiftning som gäller för jordbruket inte utformas så&lt;br&gt;att en marknadsanpassning av näringen försvåras. Rationaliserings-&lt;br&gt;strävandena bör därför i fortsättningen i princip överlåtas till näringen.&lt;br&gt;Detta är också, menade departementschefen, en logisk följd av att&lt;br&gt;brukningsplikten för jordbruksmark slopats. Mot den bakgrunden finns&lt;br&gt;det inte längre behov av någon generell förvärvsprövning med hänsyn&lt;br&gt;till jordbrukets rationalisering (prop. s. 22). Prövningen enligt&lt;br&gt;jordförvärvslagen, såvitt avser rationalisering av jord- och skogs-&lt;br&gt;bruket, bör i stället begränsas till arronderingsförbättringar i starkt&lt;br&gt;ägosplittrade områden, bl.a. i Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot ansåg departementschefen att möjligheterna att genom&lt;br&gt;bestämmelser i jordförvärvslagen beakta glesbygdsintressena borde&lt;br&gt;förstärkas så att bestämmelserna kan användas som ett självständigt&lt;br&gt;regionalpolitiskt instrument (prop. s. 18). Lagen borde användas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att främja inte bara sysselsättningen utan också bosättningen i glesbygd Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;(prop. s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jordförvärvslagen gäller numera i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lantbruksegendom, dvs. fast egendom som är taxerad som&lt;br&gt;lantbruksenhet, förvärvas genom köp, byte eller gåva eller vissa andra&lt;br&gt;särskilt angivna fång, fordras förvärvstillstånd i tre särskilda situatio-&lt;br&gt;ner (se 3 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första fordras förvärvstillstånd om förvärvet avser egendom&lt;br&gt;i glesbygd. Detta gäller dock inte för den som i minst ett halvår har&lt;br&gt;varit bosatt i glesbygd inom den kommun där egendomen är belägen.&lt;br&gt;Kravet på tillstånd gäller inte heller den som i ett särskilt åtagande har&lt;br&gt;förbundit sig att vara bosatt på fastigheten i fem år (3 b §). Om&lt;br&gt;förvärvstillstånd fordras, kan sådant tillstånd vägras om egendomen&lt;br&gt;behövs för att främja sysselsättningen eller bosättningen på orten (4 §&lt;br&gt;första stycket jordförvärvslagen). Regeringen har bemyndigats att ange&lt;br&gt;vilka kommuner eller delar av kommuner som skall anses som&lt;br&gt;glesbygd (se jordförvärvsförordningen, SFS 1991:736). Förteckningen&lt;br&gt;över dessa områden upptar framför allt kommuner och församlingar&lt;br&gt;i norra Sverige men också ett betydande antal enstaka församlingar i&lt;br&gt;Svealands och Götalands skogs- och mellanbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra fordras förvärvstillstånd om förvärvet avser egendom&lt;br&gt;i ett s.k. omarronderingsområde, dvs. ett område med mycket stark&lt;br&gt;ägosplittring för vilket länsstyrelsen har fastställt en plan för rationali-&lt;br&gt;sering av ägostrukturen. Även dessa områden finns förtecknade i en&lt;br&gt;bilaga till jordförvärvsförordningen. Förteckningen upptar främst&lt;br&gt;områden i Kopparbergs län men även vissa områden i Skaraborgs och&lt;br&gt;Gävleborgs län. Inom dessa områden kan förvärvstillstånd vägras om&lt;br&gt;förvärvet skulle försvåra ett genomförande av planen (4 § andra&lt;br&gt;stycket jordförvärvslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje fordras förvärvstillstånd om förvärvaren är juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av förvärv är undantagna från lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde, bl.a. förvärv från nära släktingar (se 2 § jordförvärvslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan ändringarna i jordförvärvslagen sägas&lt;br&gt;innebära att de rationaliseringssträvanden som tidigare utgjorde lagens&lt;br&gt;viktigaste syfte nu har skjutits i bakgrunden och att lagen numera&lt;br&gt;syftar framför allt till att främja bosättning och sysselsättning på&lt;br&gt;landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall bli möjligt att bilda mindre jordbruks- och&lt;br&gt;skogsbruksfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 16 - 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva&lt;br&gt;till förändringar i den föreslagna riktningen. Lantbrukarnas Riksför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bund (LRF), Statens naturvårdsverk, Skogsstyrelsen och Överlant- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;mätarmyndigheten i Gotlands län har dock avstyrkt förslaget, medan&lt;br&gt;Göta hovrätt har ifrågasatt behovet av lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De ändringar i fastighetsbildningslagen,&lt;br&gt;som beslutades år 1990, kan sägas ha inneburit en anpassning till de&lt;br&gt;ändringar i jordförvärvslagen som trädde i kraft år 1987. När förslaget&lt;br&gt;till ändringar i fastighetsbildningslagen var föremål för riksdagens&lt;br&gt;prövning, var den nya livsmedelspolitiken redan beslutad och förslaget&lt;br&gt;till ändringar i jordförvärvslagen hade förelagts riksdagen. Bostadsut-&lt;br&gt;skottet uttalade med anledning härav att när den nya livsmedelspoliti-&lt;br&gt;ken fått fullt genomslag och jordförvärvslagen fått en annan inriktning&lt;br&gt;det kunde finnas skäl att åter överväga frågan om vilka villkor som&lt;br&gt;skall ställas vid fastighetsbildning för jordbruks- och skogsbruksända-&lt;br&gt;mål (se bet. 1990/91: BoU3 s. 6). Enligt departementspromemorian är&lt;br&gt;det därför motiverat att nu på nytt överväga frågan vilka allmänna&lt;br&gt;villkor som skall gälla vid fastighetsbildning på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har motsatt sig departements-&lt;br&gt;promemorians förslag, bl.a. med hänvisning till att det är för tidigt att&lt;br&gt;ta upp frågan om ändringar i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att fastighetsbildningslagen är&lt;br&gt;utformad så att man vid tillämpningen kan beakta gällande jord- och&lt;br&gt;regionalpolitik. De allmänna villkoren vid bildande av lantbruks-&lt;br&gt;fastigheter framstår efter den nya livsmedelspolitikens tillkomst som&lt;br&gt;alltför restriktiva. Detta innebär en hämsko för utvecklingen på&lt;br&gt;landsbygden. Jag anser därför att en översyn av 3 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen inte bör skjutas på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska jordbruket har under lång tid rationaliserats kraftigt.&lt;br&gt;Företagsstrukturen har förändrats och antalet sysselsatta inom näringen&lt;br&gt;har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även skogsbruket har genomgått förändringar. Skogsdriften sköts nu&lt;br&gt;med hjälp av allt effektivare maskinsystem. Tekniken kan antas&lt;br&gt;komma att utvecklas ytterligare. Sannolikt kommer både plantering,&lt;br&gt;röjning och avverkning framdeles att kunna göras maskinellt med god&lt;br&gt;ekonomi. Utvecklingen går därför mot att en allt mindre andel av&lt;br&gt;skogsägarna får sin huvudsakliga sysselsättning och försörjning av&lt;br&gt;aktivt skogsbruk. Det finns visserligen fortfarande många skogsägare&lt;br&gt;som själva sköter sin skog och antalet skogsägare som arbetar deltid&lt;br&gt;i den egna skogen torde rentav ha ökat under de senaste åren. Såvitt&lt;br&gt;kan bedömas är det emellertid allt färre skogsägare som får sin&lt;br&gt;huvudsakliga utkomst av arbete i skogen. Däremot kvarstår kravet att&lt;br&gt;hålla kostnaderna nere så att hinder inte uppstår för ett aktivt&lt;br&gt;skogsbruk i skeden med pressade priser och stark konkurrens på&lt;br&gt;världsmarknaden. Det innebär att fastighetsstrukturens betydelse för&lt;br&gt;skogsbruket fortfarande är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringen av jord- och skogsbruksnäringarna hade fram till&lt;br&gt;den senaste lagändringen ett starkt stöd i jordförvärvslagen. Den hade&lt;br&gt;också ett betydande stöd i fastighetsbildningslagen. Numera utgör&lt;br&gt;jordförvärvslagen inte längre något hinder för utveckling av nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag smönster på landsbygden. Även fastighetsbildningslagen har Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;genom lagändringen år 1990 gjorts något mera flexibel. Fortfarande&lt;br&gt;innehåller dock lagen bestämmelser som begränsar flexibiliteten.&lt;br&gt;Syftet med dessa bestämmelser är främst att skydda jord- och&lt;br&gt;skogsbruksnäringarna. Idag är emellertid förhållandena på den svenska&lt;br&gt;landsbygden sådana att man knappast kan åstadkomma en positiv&lt;br&gt;utveckling enbart genom regleringsåtgärder som syftar till att skydda&lt;br&gt;och prioritera de traditionella lantbruksnäringarna i förhållande till&lt;br&gt;andra verksamheter. De traditionella lantbruksnäringarna kan inte&lt;br&gt;ensamma ge den sysselsättning och de ekonomiska tillskott som&lt;br&gt;fordras för att landsbygden skall kunna leva. Landsbygdens utveckling&lt;br&gt;beror i stället av flera andra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda får kombinationer av olika verksamheter - jordbruk,&lt;br&gt;skogsbruk, annat eget företagande och tjänst - ökad betydelse för&lt;br&gt;landsbygden. Många väljer i dag att bo och bruka en mindre fastighet&lt;br&gt;på landsbygden samtidigt som de har sin huvudsakliga utkomst från&lt;br&gt;någon annan verksamhet inom rimligt avstånd från fastigheten. Denna&lt;br&gt;utveckling förutsätter dock att det finns tillgång till fastigheter som i&lt;br&gt;storlek och läge svarar mot de önskemål som människor har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tendens är att människor i högre grad än tidigare väljer&lt;br&gt;någon form av bosättning, där boende och arbete i en tätort kom-&lt;br&gt;bineras med fritidsboende på landsbygden. Ofta önskar den fritids-&lt;br&gt;boende bedriva visst fritidsjordbruk eller fritidsskogsbruk eller någon&lt;br&gt;annan form av markutnyttjande. Ett sådant fritidsboende behöver i och&lt;br&gt;för sig inte alltid vara positivt för bygden. Ibland kan det rentav&lt;br&gt;minska möjligheterna till åretruntboende. Där det råder konkurrens om&lt;br&gt;markresurserna bör därför - såsom riksdagen uttalade i 1990 års&lt;br&gt;lagstiftningsärende - helårsboende prioriteras framför fritidsboende (jfr&lt;br&gt;bet. 1990/91 :BoU3 s. 8). Men i andra fall kan fritidsboende och&lt;br&gt;fritidslantbruk bidra till att hålla landsbygden levande genom att det&lt;br&gt;lämnar ytterligare underlag för kommersiell och offentlig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsbygdsutveckling måste alltså i högre utsträckning än tidigare&lt;br&gt;bygga på människors boende och på åtgärder som gör det mera&lt;br&gt;attraktivt att bo på landsbygden. Detta kan åstadkommas genom att&lt;br&gt;den enskilde ges större möjlighet att självständigt äga och bruka mark&lt;br&gt;och genom att han får större frihet att anpassa sin fastighet till egna&lt;br&gt;särskilda önskemål. Den enskildes önskemål bör alltså ges större&lt;br&gt;spelrum vid fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets minskade markutnyttjande innebär samtidigt att det finns&lt;br&gt;mindre anledning än tidigare att av hänsyn till denna näring begränsa&lt;br&gt;möjligheterna att bilda mindre fastigheter. I stället torde ökade&lt;br&gt;möjligheter att bilda mindre fastigheter skapa bättre förutsättningar för&lt;br&gt;det slag av boende och kombinationsverksamhet som i framtiden kan&lt;br&gt;antas komma att dominera landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sammanfattningsvis anledning att sträva efter en ordning&lt;br&gt;som ger utrymme för mera småskaliga och flexibla lösningar än som&lt;br&gt;hittills har ansetts kunna komma i fråga vid fastighetsbildning på&lt;br&gt;landsbygden. Det finns också anledning att anpassa fastighetsbildnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens regler närmare till vad som numera gäller enligt jordför- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;värvslagen. Sålunda bör det vara möjligt att tillmäta främjandet av&lt;br&gt;sysselsättning och bosättning i glesbygden ökad vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid understryka att det fortfarande bör ställas stora&lt;br&gt;krav på fastighetsindelningens ändamålsenlighet. Det förhållandet att&lt;br&gt;rationaliseringsmålet har fått minskad betydelse på jordförvärvslagens&lt;br&gt;område bör sålunda inte föranleda lika långtgående förändringar i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagstiftningen. En självklar utgångspunkt för denna&lt;br&gt;måste vara att den syftar till en med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;rationell och varaktig fastighetsstruktur. Det är från såväl nationell&lt;br&gt;som enskild synpunkt väsentligt att fastighetsstrukturen ger möjlighet&lt;br&gt;till en rationell markanvändning. Detta intresse får sedan vägas mot&lt;br&gt;andra allmänna och enskilda intressen. I och med den nya livsme-&lt;br&gt;delspolitiken torde i och för sig myndigheterna ha mindre anledning&lt;br&gt;än tidigare att verka för rationaliseringar av fastighetsstrukturen med&lt;br&gt;hänsyn till jordbrukets intressen. Behovet av att rationalisera fastig-&lt;br&gt;hetsstrukturen kvarstår emellertid på flera håll och är särskilt påtagligt&lt;br&gt;i s.k. omarronderingsområden. Härtill kommer att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagens regler också utgör ett skydd mot försämringar av fastig-&lt;br&gt;hetsstrukturen. Även efter det att den nya livsmedelspolitiken har&lt;br&gt;införts kvarstår ett behov av att förhindra sådana försämringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det därför motiverat att även i fortsättningen ha mera&lt;br&gt;restriktiva regler för ny- och ombildning av fastigheter än vad som&lt;br&gt;svarar mot den kvarstående regleringen i jordförvärvslagen. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att bilda mindre jordbruks- och skogsbruksfastigheter bör&lt;br&gt;emellertid vidgas, främst genom att regionalpolitiska intressen tilläggs&lt;br&gt;ökad vikt. Enligt min mening kan detta åstadkommas enbart genom&lt;br&gt;ändringar i lämplighets- och skyddsbestämmelserna i 3 kap. fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har menat att förslaget i departementspro-&lt;br&gt;memorian inte i tillräcklig utsträckning beaktar naturvårdens intressen.&lt;br&gt;Sålunda har Naturvårdsverket avstyrkt förslaget med hänvisning till&lt;br&gt;bl.a. effekterna för naturvården. Enligt verket kan det antas att en&lt;br&gt;uppsplittring av större skogsfastigheter kan få negativa konsekvenser&lt;br&gt;för naturvården. Verket har bl.a. hävdat att stora fastigheter ger bättre&lt;br&gt;möjligheter att bedriva ett flexibelt och naturvårdsanpassat skogsbruk.&lt;br&gt;Boverket har - utan att avstyrka det framlagda förslaget - framhållit att&lt;br&gt;lagstiftningen bör omprövas också med natur- och kulturvårdsintresse-&lt;br&gt;na som utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis väsentligt att också natur- och kulturmiljövårdens&lt;br&gt;intressen vägs in i de nu aktuella bedömningarna. Naturvårdsverkets&lt;br&gt;uppfattning att stora fastigheter ger bättre förutsättningar för en god&lt;br&gt;naturvård kan i och för sig vara riktig. Å andra sidan skapar många&lt;br&gt;små fastigheter förutsättningar för en variation i skogslandskapet,&lt;br&gt;vilket gynnar en biologisk mångfald. Vad Naturvårdsverket har anfört&lt;br&gt;utgör därför enligt min mening inte skäl nog att avstå från ändringar&lt;br&gt;i fastighetsbildningslagstiftningen. Såsom jag längre fram återkommer&lt;br&gt;till anser jag emellertid att det skogspolitiska miljömålet bör beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för den särskilda skyddsregeln för skogsnäringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF har hävdat att departementspromemorians förslag rubbar den&lt;br&gt;nuvarande balansen mellan å ena sidan näringarnas intressen och å&lt;br&gt;andra sidan regionalpolitiska intressen på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;kommer att innebära men för näringarna. Förbundet har med&lt;br&gt;hänvisning härtill avstyrkt departementspromemorians förslag. För&lt;br&gt;egen del ser jag emellertid en viss förstärkning av de regionalpolitiska&lt;br&gt;intressena och en viss försvagning av skyddet för jordbruket som&lt;br&gt;naturliga konsekvenser av den nya livsmedelspolitiken och jordför-&lt;br&gt;värvslagens nya lydelse. Det är rimligt att detta återspeglas i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsverksamheten. Även i fortsättningen bör emellertid&lt;br&gt;lagstiftningen ge jordbruksnäringen ett särskilt skydd. Till den frågan&lt;br&gt;återkommer jag längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt har under remissbehandlingen av departementspro-&lt;br&gt;memorian ifrågasatt behovet av lagändring. Hovrätten har hänvisat till&lt;br&gt;att fastighetsbildningslagen är en ramlag som redan i dag ger&lt;br&gt;tolkningsutrymme att beakta den vid varje tidpunkt rådande jord-&lt;br&gt;politiken. Jag delar uppfattningen att fastighetsbildningslagen är och&lt;br&gt;bör vara en ramlag. Det är inte lämpligt att tynga lagen med materiel-&lt;br&gt;la föreskrifter som ansluter till aktuella jordpolitiska riktlinjer. Det har&lt;br&gt;emellertid visat sig att tillämpningen av 3 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;genom 1990 års lagändringar och de därvid gjorda förarbetsut-&lt;br&gt;talandena har låsts fast i en numera övergiven jordpolitik. Det gäller&lt;br&gt;i synnerhet de uttalanden som gjordes i förarbetena om att det företag&lt;br&gt;som skall bedrivas på en jordbruks- eller skogsbruksfastighet skall ge&lt;br&gt;brukaren hans &amp;quot;huvudsakliga utkomst&amp;quot;. Det gäller också uttalandena&lt;br&gt;om i vilken omfattning s.k. kombinationsverksamhet skall kunna&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda är det enligt min mening nödvändigt att på&lt;br&gt;nytt ändra 3 kap. 5 § för att göra det möjligt att anpassa regelsyste-&lt;br&gt;mets tillämpning till rådande jordbruks- och skogspolitik. Även&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 6 och 7 §§ bör ses över. Det är viktigt att&lt;br&gt;dessa ändringar sker med beaktande av att fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;utgör en ramlag som ger utrymme för att beakta framtida ändrade&lt;br&gt;synsätt på jordbrukspolitikens eller skogspolitikens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har - bl.a. med hänvisning till att mina förslag har sin&lt;br&gt;grund i en väsentligt annorlunda syn på jord- och skogsbrukspolitiken&lt;br&gt;än den som rådde vid fastighetsbildningslagens tillkomst - ifrågasatt&lt;br&gt;om inte förslagen borde ha föranlett en mer omfattande översyn av 3&lt;br&gt;kap. än som nu har genomförts. För egen del anser jag att en sådan&lt;br&gt;mer omfattande översyn inte är nödvändig. Det är visserligen riktigt&lt;br&gt;att den jordpolitik som gällde vid fastighetsbildningslagens tillkomst&lt;br&gt;var väsentligen annorlunda än den som gäller i dag. Lagen var&lt;br&gt;emellertid redan i sin ursprungliga lydelse avsedd att utgöra en ramlag&lt;br&gt;vars tillämpning skulle kunna anpassas till förändringar i jordpolitiken.&lt;br&gt;Den nya jordbruks- och skogspolitiken fordrar därför enligt min&lt;br&gt;mening inte någon genomgripande omarbetning av 3 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Jordbruksfastigheter; det företagsekonomiska villkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Huvudprincipen vid bedömningen av om en jord-&lt;br&gt;bruksfastighet är lämplig för sitt ändamål (se 3 kap. 5 § fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen) skall vara att det företag som skall bedrivas på&lt;br&gt;fastigheten kan ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Vad som är&lt;br&gt;&amp;quot;ett godtagbart ekonomiskt utbyte&amp;quot; skall bedömas mot bakgrund&lt;br&gt;av den vid varje tidpunkt gällande jordpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: I promemorian föreslås att&lt;br&gt;huvudprincipen vid prövningen av om en jordbruksfastighet är lämplig&lt;br&gt;för sitt ändamål liksom hittills skall vara att det företag som bedrivs&lt;br&gt;på fastigheten är &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot;. Med &amp;quot;ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart&amp;quot; skall enligt promemorian förstås att fastigheten kan ge sin&lt;br&gt;brukare hans huvudsakliga utkomst (se promemorian s. 20 - 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om att det företagsekonomiska&lt;br&gt;villkoret skall bestå har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har&lt;br&gt;dock förordat att begreppet &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot; ersätts med&lt;br&gt;&amp;quot;godtagbart ur skötselsynpunkt&amp;quot;, medan Lantmäteriverket har velat ge&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot; en ny innebörd, nämligen att det&lt;br&gt;skall kunna &amp;quot;ge ett positivt bidrag till brukarens försörjning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har hävdat att det företagekonomiska villkoret i 3&lt;br&gt;kap. 5 § inte längre fyller någon uppgift och att paragrafen därför bör&lt;br&gt;upphävas. Även Länsstyrelsen i Älvsborgs län och ett par lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheter har ifrågasatt om inte 3 kap. 5 § bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid bedömningen av vilka begränsningar&lt;br&gt;som bör ställas upp i fråga om ny- eller ombildning av jordbruks-&lt;br&gt;fastigheter finns det anledning att väga in flera olika intressen. Bland&lt;br&gt;dessa märks främst intresset av att jordbruksmarken utnyttjas på ett&lt;br&gt;från nationell synpunkt lämpligt sätt. Fastighetsbildning bör sålunda&lt;br&gt;inte ske så att den motverkar intresset av en tryggad livsmedelsför-&lt;br&gt;sörjning, ett livskraftigt jordbruk inom landet och möjligheterna att&lt;br&gt;bygga upp konkurrenskraftiga företag. Dessutom bör fastighets-&lt;br&gt;bildningsreglerna rymma möjligheter att värna regionalpolitiska&lt;br&gt;intressen och beakta natur- och kulturvårdens intressen. Samtidigt&lt;br&gt;måste reglerna utformas så att fastighetsindelningen blir enkel och&lt;br&gt;lättöverskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag gäller som huvudregel att det jordbruksföretag som skall&lt;br&gt;bedrivas på fastigheten skall vara &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot; (3 kap.&lt;br&gt;5 §). Enligt förarbetena innebär det bl.a. att företaget skall kunna ge&lt;br&gt;brukaren hans &amp;quot;huvudsakliga utkomst&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om dessa ekonomiska lämplighetsvillkor bör behållas&lt;br&gt;behandlades av bostadsutskottet i samband med 1990 års ändringar i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen. Utskottet avstyrkte då två motioner enligt&lt;br&gt;vilka det särskilda lönsamhetskriteriet i 3 kap. 5 § skulle slopas. När&lt;br&gt;effekterna av den nya livsmedelspolitiken får fullt genomslag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordförvärvslagen ändrats kunde det, enligt utskottet, finnas anledning Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;att åter överväga frågan vilka villkor som skall ställas vid fastighets-&lt;br&gt;bildning för jordbruks- och skogsbruksändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en fastighet skall ha med hänsyn till sitt ändamål lämplig&lt;br&gt;utformning och lämpligt omfång följer i och för sig redan av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 1 §. Dessa bestämmelser är emellertid allmänt&lt;br&gt;hållna och ger inte någon ledning beträffande vilka ekonomiska krav&lt;br&gt;som skall ställas på fastigheter som är särskilt avsedda för bedrivande&lt;br&gt;av rörelse. Visserligen finns det, såsom Jordbruksverket har fram-&lt;br&gt;hållit, inte längre några generella lönsamhetsmål för jordbruket. Jag&lt;br&gt;finner det emellertid naturligt att det fortfarande bör gälla vissa&lt;br&gt;ekonomiska kriterier för bildandet av fastigheter som är avsedda för&lt;br&gt;jord- eller skogsbruk, dvs. för aktivt, varaktigt markutnyttjande.&lt;br&gt;Sålunda bör det inte komma ifråga att genom ny- eller ombildning&lt;br&gt;tillskapa jordbruksfastigheter som inte har förutsättningar att ge ett&lt;br&gt;rimligt ekonomiskt överskott och som därför inte heller i någon&lt;br&gt;omfattning kan bidra till brukarens försörjning. Det är enligt min&lt;br&gt;mening av värde om det kommer till uttryck i lagtexten att sådana&lt;br&gt;ekonomiska överväganden måste göras. Därmed skapas bättre&lt;br&gt;förutsättningar för en enhetlig tillämpning av regelverket. Härtill&lt;br&gt;kommer att en ramlag av det slag som fastighetsbildningslagen utgör&lt;br&gt;bör vara utformad så att den ger möjlighet att beakta de ytterligare&lt;br&gt;krav som framtida jord- och livsmedelspolitiska ställningstaganden kan&lt;br&gt;föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser alltså att 3 kap. 5 § fastighetsbildningslagen bör innehålla&lt;br&gt;ett företagsekonomiskt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man tar ställning till hur långtgående ett sådant villkor skall&lt;br&gt;vara bör bl.a. följande beaktas. Ett vidmakthållande av det före-&lt;br&gt;tagsekonomiska villkoret sådant det idag uppställs i 3 kap. 5 § och&lt;br&gt;närmare har beskrivits i förarbetena till 1990 års lagstiftning torde&lt;br&gt;fortfarande ha påtagliga positiva effekter. En fastighetsstruktur som&lt;br&gt;medger bärkraftiga heltids- eller deltidsjordbruk kan, särskilt i de&lt;br&gt;områden där jordbruksnäringen har stark livskraft, skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för bosättning och sysselsättning i bygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det måste också beaktas att det i vissa delar av landet saknas&lt;br&gt;förutsättningar för att bilda eller vidmakthålla bärkraftiga bruknings-&lt;br&gt;enheter. I sådana områden finns det en risk för att ett upprätthållande&lt;br&gt;av det nu gällande villkoret i 3 kap. 5 §, framför allt det i förarbetena&lt;br&gt;uppställda kravet på &amp;quot;huvudsaklig utkomst&amp;quot;, förhindrar småskaliga&lt;br&gt;lösningar som kan främja sysselsättning och bosättning på orten. Efter&lt;br&gt;ändringarna i jordförvärvslagen och skötsellagen är det inte heller&lt;br&gt;nödvändigt att låta ekonomiska bedömningsgrunder och rationalise-&lt;br&gt;ringsaspekter få den avgörande betydelse i fastighetsbildningssamman-&lt;br&gt;hang som de hittills har haft. Övervägande skäl talar därför för att det&lt;br&gt;företagsekonomiska villkoret i 3 kap. 5 § bör jämkas så att det i&lt;br&gt;tillämpningen ges större utrymme för ny- och ombildning av mindre&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har förordats att huvudprincipen liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittills skall vara att det företag som skall bedrivas på fastigheten skall Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;vara &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot;, dvs. ge brukaren hans huvudsakliga&lt;br&gt;utkomst. Jag delar i och för sig uppfattningen att det fortfarande finns&lt;br&gt;anledning att ha som utgångspunkt att en ny- eller ombildad jordbruks-&lt;br&gt;fastighet skall kunna ge brukaren hans huvudsakliga utkomst. Enligt&lt;br&gt;min mening har det emellertid visat sig att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;generellt knyta den ekonomiska lämplighetsbedömningentill ett sådant&lt;br&gt;rekvisit. Det ger nämligen inte tillräckliga möjligheter att anpassa&lt;br&gt;lagens tillämpning till ändringar i jordpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot; bör därför jämkas. I lagtexten&lt;br&gt;bör uppställas ett krav på att det företag som skall bedrivas på&lt;br&gt;fastigheten kan ge ett &amp;quot;godtagbart ekonomiskt utbyte&amp;quot;. Den närmare&lt;br&gt;innebörden av detta bör enligt min mening kunna bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till den vid varje tidpunkt gällande jordpolitiken. Ett generellt&lt;br&gt;minimikrav bör dock, så som jag tidigare har antytt, vara att fastig-&lt;br&gt;heten har förutsättningar att ge ett visst överskott och att verksamheten&lt;br&gt;kan ge ett inte obetydligt bidrag till brukarens försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är ekonomiskt godtagbart bör hänsyn&lt;br&gt;tas till möjligheterna att kombinera verksamheten på fastigheten med&lt;br&gt;annan verksamhet. Vidare bör särskilda hänsyn tas i glesbygd. Till&lt;br&gt;detta återkommer jag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Skogsbruksfastigheter; det företagsekonomiska villkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det företagsekonomiska villkoret för skogsbruks-&lt;br&gt;fastigheter jämkas på samma sätt som för jordbruksfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har föreslagits att det företagsekono-&lt;br&gt;miska villkoret för skogsbruksfastigheter utformas på samma sätt som&lt;br&gt;har föreslagits i fråga omjordbruksfastigheter (se promemorians. 28 -&lt;br&gt;31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt departe-&lt;br&gt;mentspromemorians förslag eller har lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Kopparbergs län och Jämtlands län har förordat att&lt;br&gt;3 kap. 5 § fastighetsbildningslagen upphävs såvitt gäller skogsbruks-&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Även för skogsbruksfastigheter gäller idag&lt;br&gt;att det företag som bedrivs på fastigheten skall vara &amp;quot;ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart&amp;quot;. Ett sådant kriterium har vissa fördelar. Det understryker&lt;br&gt;betydelsen av att vissa företagsekonomiska bedömningar måste göras&lt;br&gt;vid fastighetsbildningen. Det motverkar en långtgående splittring av&lt;br&gt;skogsbeståndet, vilket kan vara av positiv betydelse för skogsnäringen.&lt;br&gt;Det garanterar ett bättre försörjningsunderlag för den enskilde&lt;br&gt;skogsägaren. Det går emellertid knappast att belägga något helt&lt;br&gt;proportionellt samband mellan storleken på en skogbruksfastighet och&lt;br&gt;fastighetens avkastning. Här torde i stället - vid sidan av markens&lt;br&gt;skiftande naturliga förutsättningar för skogstillväxt - sådana för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållanden som ägarens personliga engagemang och kunnighet samt Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;fastighetens arrondering vara av större betydelse. Den förstnämnda av&lt;br&gt;dessa faktorer går givetvis inte att påverka i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;sammanhang. Den andra kan tillgodoses genom den skyddsregel som&lt;br&gt;för närvarande finns i 3 kap. 7 §. Mot den bakgrunden kan det synas&lt;br&gt;som att det inte längre är nödvändigt att upprätthålla det företagseko-&lt;br&gt;nomiska villkoret vid bildandet av skogsbruksfastigheter. Betydelsen&lt;br&gt;av att kriteriet upprätthålls får vägas mot andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett upprätthållande av det nuvarande företagsekonomiska villkoret&lt;br&gt;kan visserligen också inom skogsbruket ha positiva sysselsättnings-&lt;br&gt;effekter. Betydelsen härav torde dock vara begränsad. Antalet&lt;br&gt;skogsägare som har sitt huvudsakliga arbete i den egna skogen torde,&lt;br&gt;som tidigare har nämnts, vara i avtagande. I en del fall framstår&lt;br&gt;fastighetsägarens inkomster av skogsbruket snarast som en kapitalin-&lt;br&gt;komst från den förmögenhet som fastigheten utgör. Den hittillsvarande&lt;br&gt;tillämpningen av fastighetsbildningslagen - som i stor utsträckning&lt;br&gt;knutit an till den i förarbetena förordade principen om att fastigheten&lt;br&gt;skall kunna ge brukaren hans huvudsakliga utkomst - utgör därför inte&lt;br&gt;någon garanti för sysselsättning och bosättning i glesbygd. Tvärtom&lt;br&gt;torde en låsning vid denna princip försvåra en sådan flexibel markan-&lt;br&gt;vändning som skulle kunna gagna sysselsättning och bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid inte heller i fråga om skogsbruksfastigheter gå så&lt;br&gt;långt som till att förorda att det företagsekonomiska villkoret ut-&lt;br&gt;mönstras ur lagstiftningen. Jag finner det rimligt att lagstiftningen&lt;br&gt;även i fortsättningen ger tydligt uttryck för att vissa ekonomiska&lt;br&gt;överväganden måste göras när en skogsbruksfastighet ny- eller&lt;br&gt;ombildas. Det är sålunda naturligt att sådana fastigheter inte bör få&lt;br&gt;bildas som inte har förutsättningar att ge ett visst rimligt utbyte av&lt;br&gt;fastigheten. Ett ytterligare skäl för att behålla ett företagsekonomiskt&lt;br&gt;villkor i lagstiftningen är att det ger möjlighet att fånga upp eventuella&lt;br&gt;nya framtida skogspolitiska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det företagsekonomiska villkoret bör emellertid enligt min mening&lt;br&gt;inte längre generellt knytas till begreppet &amp;quot;ekonomiskt godtagbar&amp;quot; eller&lt;br&gt;till frågan om fastigheten kan ge sin brukare hans &amp;quot;huvudsakliga&lt;br&gt;utkomst&amp;quot;. Det framstår i fråga om rena skogsfastigheter över huvud&lt;br&gt;taget inte som vare sig realistiskt eller lämpligt att fordra att de skall&lt;br&gt;kunna ge sina brukare deras huvudsakliga utkomst, eftersom det skulle&lt;br&gt;ställa mycket stora krav på fastighetens areal. Härtill kommer att -&lt;br&gt;såsom jag redan betonat i fråga om jordbruksfastigheter - det inte är&lt;br&gt;lämpligt att i en ramlag av fastighetsbildningslagens slag anknyta till&lt;br&gt;ett så förhållandevis statiskt begrepp som &amp;quot;huvudsaklig utkomst&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att det företagsekonomiska villkoret i fråga om&lt;br&gt;skogsbruksfastigheter jämkas på samma vis som jag har föreslagit i&lt;br&gt;fråga om jordbruksfastigheter. Det bör alltså generellt krävas att det&lt;br&gt;företag som skall bedrivas på en ny- eller ombildad skogsfastighet ger&lt;br&gt;ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Jag avser att i specialmotiveringen&lt;br&gt;närmare redogöra för min uppfattning om innebörden i detta krav.&lt;br&gt;Återigen vill jag emellertid framhålla att en sådan bestämmelse bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolkas mot bakgrund av vid varje tidpunkt gällande jord- och skogs- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör också i fråga om skogsbruksfastigheter utformas&lt;br&gt;så att det finns utrymme att beakta fastighetsägarens möjligheter att&lt;br&gt;kombinera skogsbruket med annan verksamhet på orten. Vidare bör&lt;br&gt;särskild hänsyn tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i&lt;br&gt;glesbygd främjas. Detta kommer jag att ta upp i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Kombinationsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid bedömningen av om det företag som skall be-&lt;br&gt;drivas på en jordbruks- eller skogsbruksfastighetger ett godtagbart&lt;br&gt;ekonomiskt utbyte skall man alltid kunna ta hänsyn till möjlig-&lt;br&gt;heterna att kombinera verksamheten på fastigheten med annan&lt;br&gt;varaktig verksamhet på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementspromemorian bör det vid bedömningen av vad&lt;br&gt;som är &amp;quot;ekonomiskt godtagbart&amp;quot; fästas större vikt vid regionalpolitiska&lt;br&gt;intressen, dvs. främjandet av sysselsättning och bosättning på&lt;br&gt;landsbygden. Det föreslås också att det generellt - och alltså inte&lt;br&gt;enbart i glesbygd - skall vara möjligt att beakta fastighetsägarens&lt;br&gt;möjligheter att komplettera intäkterna av fastigheten med intäkter av&lt;br&gt;annan verksamhet (se promemorian s. 21 - 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt departe-&lt;br&gt;mentspromemorians förslag eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Kommunförbundet har dock ansett att bestämmelserna bör ges en&lt;br&gt;mera allmän utformning. Andra remissinstanser har uttryckt en&lt;br&gt;liknande uppfattning. Några remissinstanser, bl.a. Gävle tingsrätt, har&lt;br&gt;menat att förslaget kan leda till en alltför individanknuten fastighets-&lt;br&gt;bildning för tillfälliga behov. Det har också från lantmäterihåll hävdats&lt;br&gt;att förslaget kan leda till tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min uppfattning bör lagstiftningen&lt;br&gt;göra det möjligt att mera generellt - och alltså inte enbart i glesbygd -&lt;br&gt;ta hänsyn till möjligheterna att kombinera verksamheten på fastigheten&lt;br&gt;med annan verksamhet. Samtidigt anser jag det vara väsentligt att så&lt;br&gt;inte sker annat än där det finns långsiktiga förutsättningar för sådan&lt;br&gt;kombinationsverksamhet. Jag anser därför att endast varaktig&lt;br&gt;kombinationsverksamhet bör beaktas, dvs. sådan verksamhet som kan&lt;br&gt;antas bestå under en längre tid. Om bestämmelsen utformas på det&lt;br&gt;sättet, kommer den inte heller i konflikt med det varaktighetskrav som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 § andra stycket första meningen fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen gäller vid all fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har menat att bestämmelsen om beaktande av&lt;br&gt;kombinationsverksamhet kan leda till att fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heterna tvingas pröva sökandens personliga förutsättningar att driva&lt;br&gt;verksamhet av visst slag. De har bl.a. på grund härav ansett att&lt;br&gt;förslaget kan leda till tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan i vad mån sökandens personliga förutsättningar Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;skall prövas i fastighetsbildningsärendet uttalas i departementspro-&lt;br&gt;memorian att bedömningen så långt möjligt bör frigöras från den&lt;br&gt;nuvarande ägarens person. Det sägs också att bedömningen måste ta&lt;br&gt;sikte på de allmänna förutsättningar som finns för att bedriva en&lt;br&gt;varaktig kombinationsverksamhet, dvs. de möjligheter som finns för&lt;br&gt;någon som äger fastigheten att finna kompletterande sysselsättning på&lt;br&gt;orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i departements-&lt;br&gt;promemorian. Bedömningen av vilka möjligheter det finns att bedriva&lt;br&gt;kombinerande verksamhet bör alltså inte göras med hänsyn till den&lt;br&gt;aktuelle fastighetsägarens individuella förutsättningar. Om fastig-&lt;br&gt;hetsägaren inte avser att bedriva någon kombinationsverksamhet,&lt;br&gt;ligger det dock i sakens natur att det inte finns anledning att beakta&lt;br&gt;möjligheterna till sådan verksamhet i fastighetsbildningsärendet.&lt;br&gt;Föreligger det emellertid allmänna förutsättningar att kombinera&lt;br&gt;jordbruksföretaget med annan varaktig verksamhet på orten och påstår&lt;br&gt;fastighetsägaren att han ämnar göra det, bör ett sådant påstående&lt;br&gt;godtas såvida det inte står klart att påståendet är felaktigt. - Om&lt;br&gt;prövningen sker utifrån dessa riktlinjer, torde några påtagliga&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter inte komma att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande berört bestämmelsen i 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen. Där föreskrivs att fastighetsbildning inte får&lt;br&gt;äga rum om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständig-&lt;br&gt;heter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.&lt;br&gt;Jag återkommer i specialmotiveringen till förhållandet mellan den&lt;br&gt;bestämmelsen och den föreslagna bestämmelsen om att man i större&lt;br&gt;utsträckning än för närvarande skall beakta kombinationsverksamhet.&lt;br&gt;Jag vill emellertid redan här understryka att den av Lagrådet aktualise-&lt;br&gt;rade bestämmelsen enligt min mening även i fortsättningen bör beaktas&lt;br&gt;vid fastighetsbildning som berör jordbruk och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser också att i specialmotiveringen återkomma till vilken&lt;br&gt;inverkan den nu förordade lagändringen bör få på dagens fastighets-&lt;br&gt;bildning. Jag vill emellertid redan här understryka att dessa uttalanden&lt;br&gt;gäller lagens avsedda effekter med den jord- och regionalpolitik som&lt;br&gt;gäller idag. Om jord- eller regionalpolitiken ändras, bör de till-&lt;br&gt;lämpande myndigheterna ha möjlighet att tolka lagtexten mot bakgrund&lt;br&gt;av de förändrade synsätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 Glesby gdsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I glesbygdsområden skall kunna ställas lägre krav på&lt;br&gt;en jordbruks- eller skogsbruksfastighets ekonomiska ändamålsen-&lt;br&gt;lighet. En förutsättning för detta skall dock vara att fastighets-&lt;br&gt;bildningen främjar bosättning och sysselsättning på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 21, 25 och 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt departe-&lt;br&gt;mentspromemorians förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I glesbygd, där behovet av regionalpolitis-&lt;br&gt;ka hänsyn är särskilt stort, kan det vara motiverat att vara något&lt;br&gt;mindre restriktiv i fråga om bildandet av små fastigheter. I dessa&lt;br&gt;områden är det ofta särskilt svårt att kombinera jordbruket med annan&lt;br&gt;varaktig förvärvsverksamhet inom pendlingsavstånd. Att under sådana&lt;br&gt;förhållanden uppehålla samma företagsekonomiska kriterium som i&lt;br&gt;andra delar av landet skulle innebära att möjligheterna att bilda mindre&lt;br&gt;fastigheter skulle vara mycket begränsade i vissa glesbygdsområden.&lt;br&gt;Detta skulle i sin tur försvåra nyinflyttning. All bosättning i glesbygd&lt;br&gt;bör uppmuntras, också då den inte direkt kan kopplas till någon&lt;br&gt;varaktig sysselsättning. I områden där det råder god tillgång på mark&lt;br&gt;kan även bosättning under endast en del av året, t.ex. fritidsboende&lt;br&gt;som förenas med &amp;quot;fritidsjordbruk&amp;quot;, vara av positiv betydelse för&lt;br&gt;glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör man vid fastighetsbildning i glesbygd ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till intresset av att sysselsättning och bosättning&lt;br&gt;främjas. Det rckvisit som här ställs upp överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med det som finns i jordförvärvslagen. I departementspromemorian&lt;br&gt;uttalas dock att intresset av att befintlig fastighetsstruktur inte&lt;br&gt;försämras gör det befogat att i detta sammanhang vara mer restriktiv&lt;br&gt;än vid den prövning som skall göras i tillståndsärenden enligt&lt;br&gt;jordförvärvslagen. Enligt jordförvärvslagen får - bortsett från i&lt;br&gt;omarronderingsområden - förvärvstillstånd vägras endast om egen-&lt;br&gt;domen behövs för att främja sysselsättning och bosättning på orten.&lt;br&gt;Vid fastighetsbildning finns det anledning att avvika från sedvanliga&lt;br&gt;ekonomiska kriterier endast om fastighetsbildningsåtgärden i det&lt;br&gt;särskilda fallet främjar sysselsättning eller bosättning på orten. Jag&lt;br&gt;ansluter mig i denna del till departementspromemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 Skyddet för jordbruksnäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyddsregeln för jordbruksnäringen i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen mjukas upp så att den förhindrar endast&lt;br&gt;sådan fastighetsbildning som är ägnad att medföra någon olägenhet&lt;br&gt;av betydelse för jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag överensstämmer med mitt för- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De ändringar som jag har föreslagit i fråga&lt;br&gt;om 3 kap. 5 § kan komma i konflikt med jordbrukets intressen.&lt;br&gt;Skadliga effekter, såsom delning av bärkraftiga familjejordbruk och&lt;br&gt;ägosplittring, kan emellertid förhindras genom bestämmelsen i 3 kap.&lt;br&gt;6 § fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 3 kap. 6 § att fastighetsbildning som berör en&lt;br&gt;jordbruksfastighet normalt får genomföras enbart om fastighets-&lt;br&gt;bildningen är till övervägande nytta för jordbruksnäringen. Efter&lt;br&gt;beslutet om en ny livsmedelspolitik och de senaste ändringarna i&lt;br&gt;jordförvärvslagen är denna bestämmelse enligt min mening alltför&lt;br&gt;restriktiv och den bör därför jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande finns det dock skäl att behålla vissa regler till skydd för&lt;br&gt;jordbruksnäringen. Detta gäller särskilt om man i enlighet med mitt&lt;br&gt;förslag till ändringar i 3 kap. 5 § gör det möjligt att bilda väsentligt&lt;br&gt;mindre fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att regler till skydd för jordbruksnäringen bör behållas&lt;br&gt;är landets behov av livsmedelsförsörjning under kriser och i krig. Det&lt;br&gt;bör inte komma i fråga att dela upp bärkraftiga och välarronderade&lt;br&gt;familjejordbruk belägna i landsdelar som är av särskild betydelse för&lt;br&gt;landets livsmedelsförsörjning. Det gäller i synnerhet rationella&lt;br&gt;heltidsföretag i Götalands och Svealands slättbygder och i vissa delar&lt;br&gt;av Norrland. Flera av dessa har byggts upp med statligt stöd och de&lt;br&gt;har ofta stor betydelse för landets - eller, beträffande norrländska&lt;br&gt;företag, landsdelens - livsmedelsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör givetvis regelsystemet vara utformat så att det förhindrar&lt;br&gt;ägosplittring och dålig skiftesindelning. Det finns skäl att ställa&lt;br&gt;särskilda krav på redighet i fastighetsindelningen när det är fråga om&lt;br&gt;mindre fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon form av yttersta spärr mot fastighetsbildningsåtgärder som på&lt;br&gt;ett menligt sätt inverkar på jordbruksnäringens intressen bör därför&lt;br&gt;enligt min mening finnas. En lämplig begränsning kan vara att&lt;br&gt;föreskriva att fastighetsbildning som berör en jordbruksfastighet inte&lt;br&gt;får ske om åtgärden är ägnad att medföra olägenhet av någon&lt;br&gt;betydelse för jordbruksnäringen. Det motsvarar väsentligen det skydd&lt;br&gt;som jordbruksnäringen i dag åtnjuter vid fastighetsbildning som syftar&lt;br&gt;till nybildning eller förbättring av fastighet som är avsedd för annat&lt;br&gt;ändamål än jordbruk (se 3 kap. 6 § andra stycket fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.9 Skyddet för skogsnäringen och naturvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyddsregeln i 3 kap. 7 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;jämkas så att den ger ökat skydd för skogsnäringen och för skogs-&lt;br&gt;miljön. Regeln utformas så att den förhindrar bildandet av skogs-&lt;br&gt;bruksfastigheter som från skogsnäringens eller naturvårdens syn-&lt;br&gt;punkt kan bedömas vara alltför små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt förslag men tar inte upp skyddet för skogsmiljön (se&lt;br&gt;promemorian s. 28 och 31 - 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;departementspromemorians förslag till en förstärkt skyddsregel för&lt;br&gt;skogsnäringen eller har lämnat förslaget utan erinran. Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket har dock förordat att skyddsregeln ges en annan utformning som&lt;br&gt;bl.a. ger möjlighet att vid tillämpningen väga in regionalpolitiska&lt;br&gt;intressen. Även Länsstyrelsen i Västerbottens län har förordat att&lt;br&gt;skyddsregeln utformas på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ändrade lydelse av 3 kap. 5 § som jag&lt;br&gt;nu har föreslagit (se avsnitt 2.1.5) kommer att göra det lättare att bilda&lt;br&gt;små skogsfastigheter. Detta kan inverka menligt på skogsnäringens&lt;br&gt;och naturvårdens intressen. Det är angeläget att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;reglerna inte står i strid med rådande skogspolitiska mål. Det gäller&lt;br&gt;såväl intresset av att landets skogstillgångar tas till vara på ett&lt;br&gt;rationellt sätt som intresset av att olika miljöhänsyn inte eftersätts. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att se över skyddsregeln i 3 kap. 7 § fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen, vilken innebär att mark avsedd för skogsbruk inte får&lt;br&gt;indelas på sådant sätt att möjligheterna att ekonomiskt utnyttja skogen&lt;br&gt;undergår försämring av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 7 § är enligt min mening&lt;br&gt;fortfarande motiverad. Den tar emellertid huvudsakligen sikte på&lt;br&gt;fastighetsbildning som medför dålig arrondering och långtgående&lt;br&gt;ägosplittring. Om det företagsekonomiska villkoret tunnas ut på det&lt;br&gt;sätt som har föreslagits ovan, finns det skäl att ytterligare förstärka&lt;br&gt;minimiskyddet för skogsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det anledning att förhindra fastighets-&lt;br&gt;bildningar som innebär att befintliga skogsföretag delas upp i alltför&lt;br&gt;små enheter. En uppdelning i små skogsbruksfastigheter kan - även&lt;br&gt;om de nya fastigheterna i och för sig är välarronderade - innebära en&lt;br&gt;fara för att skogstillgångarna inte utnyttjas på ett rationellt sätt. Det&lt;br&gt;finns en risk för att ägaren av en liten skogsbruksfastighet inte har ett&lt;br&gt;tillräckligt ekonomiskt incitament att bedriva ett rationellt skogsbruk.&lt;br&gt;Det finns också en risk för att värdefull skogsmark i stället används&lt;br&gt;endast som en skyddszon kring bebyggelse eller enbart blir föremål&lt;br&gt;för extensivt nyttjande. En uppdelning av en väl fungerande skogs-&lt;br&gt;bruksenhet kan också leda till andra negativa konsekvenser, t.ex.&lt;br&gt;därigenom att investeringar som har gjorts i företaget går till spillo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar därför den i departementspromemorian framförda upp- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;fattningen att det är motiverat att förstärka skyddet för skogsnäringen&lt;br&gt;med en särskild spärregel mot sådana fastighetsbildningsåtgärder som&lt;br&gt;innebär en skadlig uppdelning av skogsbruksfastigheter. En sådan&lt;br&gt;spärregel skulle sätta en gräns för hur pass små skogsfastigheter som&lt;br&gt;över huvud taget bör kunna accepteras. Miniminivån bör inte vara helt&lt;br&gt;statisk utan vara beroende av flera olika faktorer av det slag som är&lt;br&gt;av betydelse för det skogspolitiska produktionsmålet. I enlighet med&lt;br&gt;riksdagens skogspolitiska beslut (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:&lt;br&gt;JoU15, rskr. 1992//93:352), där det bl.a. uppställs ett miljömål för&lt;br&gt;skogspolitiken, är det naturligt att bestämmelsen i 3 kap. 7 § också&lt;br&gt;ger möjlighet att i viss utsträckning beakta även skyddet för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i specialmotiveringen att närmare redogöra för hur&lt;br&gt;denna spärregel enligt min mening bör tillämpas. Jag vill emellertid&lt;br&gt;redan här framhålla att jag - i motsats till vad bl.a. Lantmäteriverket&lt;br&gt;har förordat - inte anser att regionalpolitiska intressen bör tillmätas&lt;br&gt;någon självständig betydelse i detta sammanhang. Det skulle riskera&lt;br&gt;att rubba balansen mellan skogsnäringens intressen och de regionalpo-&lt;br&gt;litiska intressena. Den eftersträvade förstärkningen av de regionalpoli-&lt;br&gt;tiska intressena kommer i stället till stånd genom ändringarna i 3 kap.&lt;br&gt;5 § fastighetsbildningslagen. Med den utformning som spärregeln&lt;br&gt;enligt min uppfattning bör ges är det emellertid naturligt att regeln får&lt;br&gt;mindre praktisk betydelse i sådana glesbygdsområden där det inte&lt;br&gt;bedrivs något skogsbruk av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förbud mot eller villkor för skogsavverkning eller&lt;br&gt;annan åtgärd i samband med klyvning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsbildningsmyndigheten får möjlighet att i&lt;br&gt;samband med klyvning av en fastighet meddela förbud eller villkor&lt;br&gt;för skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandtäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 40 och 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 5 kap. 21 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;kan fastighetsbildningsmyndighetenvid fastighetsreglering förordna att&lt;br&gt;skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandtäkt inte får bedrivas på&lt;br&gt;fastighet som omfattas av regleringen eller att för sådan åtgärd skall&lt;br&gt;gälla särskilda villkor som myndigheten bestämmer. Sådant för-&lt;br&gt;ordnande får meddelas om det kan befaras att regleringen annars&lt;br&gt;skulle försvåras eller att oriktiga ersättningsbelopp skulle fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte bland bestämmelserna&lt;br&gt;om klyvning. Något behov därav torde inte heller ha förelegat så&lt;br&gt;länge samtliga beslut angående en samägd fastighet måste godkännas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samtliga delägare. 1989 års lag om förvaltning av vissa samägda Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;jordbruksfastigheter innebär emellertid att flertalet beslut som rör&lt;br&gt;fastighetens nyttjande kan fattas genom majoritetsbeslut. Vid klyvning&lt;br&gt;av en samägd fastighet kan därför en grupp delägare - så länge till-&lt;br&gt;träde inte har skett - genom majoritetsbeslut besluta om exempelvis&lt;br&gt;skogsavverkning på en styckningslott som tillkommer annan delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan leda till att de ersättningsbeslut som fattas vid förrättningen&lt;br&gt;blir felaktiga eller i vart fall till att regleringen försvåras. Fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten bör därför ges möjlighet att tillämpa be-&lt;br&gt;stämmelserna om förbud eller villkor rörande skogsavverkning eller&lt;br&gt;jord-, grus- eller sandtäkt även vid klyvning. Jag föreslår att ett&lt;br&gt;stadgande om detta förs in i 11 kap. fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Avvisande av ansökan på grund av underlåtenhet att&lt;br&gt;betala förskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsbildningsmyndigheten ges möjlighet att&lt;br&gt;avvisa en ansökan om fastighetsbildning, om sökanden trots&lt;br&gt;föreläggande underlåter att betala ett beslutat förskott på för-&lt;br&gt;rättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt pro-&lt;br&gt;memorians förslag eller lämnat det utan erinran. Sveriges Lant-&lt;br&gt;mätareförening har dock ställt sig tveksam till förslaget och har i&lt;br&gt;stället förordat att det införs en ansökningsavgift samt en bestämmelse&lt;br&gt;om möjlighet att avvisa ansökan om ansökningsavgiften inte erläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Kostnaderna för fastighetsbildningsverksamheten&lt;br&gt;finansieras genom avgifter som tas ut för de förrättningar som fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten utför. I första hand sker det genom s.k.&lt;br&gt;taxeavgift (se 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen). Bestämmelser om&lt;br&gt;bestämmande och uttag av sådana taxeavgifter finns i lantmäteritaxan&lt;br&gt;(1971:1101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några ansökningsavgifter tas inte ut. I stället består taxeavgiften av&lt;br&gt;sakersättning eller tidersättning. Sakersättning utgår normalt med&lt;br&gt;belopp som finns angivna i en till lantmäteritaxan fogad förteckning.&lt;br&gt;Tidersättning utgår efter tidsåtgången för förrättningen och efter en&lt;br&gt;timtaxa som är beroende av resp, tjänstemans lön. Som huvudregel&lt;br&gt;skall taxeavgifterna betalas först i efterskott. Enligt 12 § andra stycket&lt;br&gt;lantmäteritaxan får dock Lantmäteriverket eller, efter verkets&lt;br&gt;bestämmande, fastighetsbildningsmyndigheten för en viss förrättning&lt;br&gt;besluta att räkning för utfört arbete skall upprättas innan förrättningen&lt;br&gt;har avslutats och att förrättningskostnader skall betalas i förskott.&lt;br&gt;Belopp som har tagits upp i räkning får enligt 16 § tas ut genom&lt;br&gt;utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förrättningen avslutas skall myndigheten ta ställning till hur Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;förrättningskostnaderna skall fördelas mellan sakägarna (se 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 8 §, 12 kap. 14 § och 14 kap. 10 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagen innehåller inte några regler som ger&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten möjlighet att avvisa en ansökan eller&lt;br&gt;ställa in en förrättning om det kan befaras att taxeavgifterna inte&lt;br&gt;erläggs. Inte heller om sökanden underlåter att erlägga ett beslutat för-&lt;br&gt;skott kan fastighetsbildningsmyndigheten avvisa ansökan eller ställa&lt;br&gt;in förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det har under senare tid blivit allt&lt;br&gt;vanligare att sökanden i ett fastighetsbildningsärende inte kan erlägga&lt;br&gt;betalning för kostnaderna för förrättningen. Detta innebär förluster för&lt;br&gt;staten. Särskilt otillfredsställande är att fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;kan vara skyldig att fullfölja en förrättning, trots att det på ett mycket&lt;br&gt;tidigt stadium står klart att sökanden saknar medel att betala kost-&lt;br&gt;naderna. Myndigheten kan visserligen besluta om förskott och även&lt;br&gt;begära utmätning av förskottet. Men detta innebär inte någon garanti&lt;br&gt;för att beloppet flyter in och begränsar inte myndighetens skyldighet&lt;br&gt;att fortsätta förrättningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har i en skrivelse till Justitiedepartementet&lt;br&gt;föreslagit att fastighetsbildningsmyndigheten får möjlighet att avvisa&lt;br&gt;en ansökan om fastighetsbildning om det finns skäl anta att sökanden&lt;br&gt;inte kommer att kunna betala förrättningskostnaderna och det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl. Enligt Lantmäteriverket bör sökandens&lt;br&gt;betalningsoförmåga kunna verifieras genom att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten begär förskott på förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Justitiedepartementets promemoria har uttalats att det är mindre&lt;br&gt;lämpligt att knyta en avvisning sregel till bedömningen av sökandens&lt;br&gt;betalningsförmåga, eftersom en sådan bedömning riskerar att bli&lt;br&gt;alltför skönsmässig och osäker. I promemorian har i stället föreslagits&lt;br&gt;att fastighetsbildningsmyndigheten får rätt att avvisa ansökningar i&lt;br&gt;sådana fall då sökanden, trots föreläggande, inte har erlagt ett beslutat&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lantmätareförening har under remissbehandlingen av&lt;br&gt;promemorian förordat en något annorlunda ordning, nämligen att det&lt;br&gt;införs en ansökningsavgift och att avvisningsmöjligheten knyts till&lt;br&gt;underlåtenheten att betala denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det finnas ett visst utrymme för myndigheten&lt;br&gt;att avvisa ärenden i fall då det kan antas att förrättningskostnaderna&lt;br&gt;inte kommer att bli betalda. Av rättssäkerhetsskäl bör emellertid&lt;br&gt;avvisning bara komma ifråga när sökandens betalningsoförmåga har&lt;br&gt;verifierats genom underlåtenhet att erlägga ett i ärendet förelagt&lt;br&gt;belopp. Detta belopp kan vara antingen - såsom förutsatts i pro-&lt;br&gt;memorian - ett förelagt förskott på förrättningskostnader eller - såsom&lt;br&gt;förordats av Sveriges Lantmätareförening - en förelagd ansökningsav-&lt;br&gt;gift. För den lösning som har förordats i promemorian talar att den&lt;br&gt;ansluter till det taxessystem som gäller redan idag och att den ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme för att anknyta föreläggandet till ett belopp som är lämpligt Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;med hänsyn till fastighetsbildningsärendets storlek. Jag anser därför&lt;br&gt;att promemorians lösning bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning förutsätter att fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;redan efter mottagandet av ansökan kan förelägga sökanden att betala&lt;br&gt;förskott. Lagrådet har ansett att det i dag saknas ett otvetydigt för-&lt;br&gt;fattningsstöd för att besluta om att sökanden skall betala förskott på&lt;br&gt;förrättningskostnaderna innan ansökan tas upp till prövning och att&lt;br&gt;förena ett sådant beslut med äventyr att ansökan annars inte kommer&lt;br&gt;att prövas. Jag godtar Lagrådets uppfattning och avser därför att ta&lt;br&gt;initiativ till att erforderligt författningsstöd kommer till stånd genom&lt;br&gt;en ändring i 12 § lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 9 § fastighetsbildningslagen skall fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten förelägga sökanden att avhjälpa brister i ansökan. På&lt;br&gt;samma sätt bör enligt min mening fastighetsbildningsmyndigheten, om&lt;br&gt;den har beslutat att förskott skall betalas redan innan ansökan tas upp&lt;br&gt;till prövning, ha rätt att meddela sökanden ett föreläggande om sådan&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte erlägger det förelagda förskottet, bör fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten ha möjlighet att avvisa ansökningen på samma&lt;br&gt;vis som om sökanden har underlåtit att avhjälpa någon brist i ansökan.&lt;br&gt;Bestämmelsen om avvisning bör dock vara fakultativ, dvs. fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten bör i varje enskilt fall avgöra om underlåten-&lt;br&gt;heten att betala förskott bör föranleda avvisning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de hänvisningar till fastighetsbildningslagen som&lt;br&gt;förekommer i 19 § anläggningslagen (1973:1149), 16 § lednings-&lt;br&gt;rättslagen (1973:1144) och 9 § lagen (1987:11) om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan kommer de nu föreslagna bestämmelserna att kunna tillämpas&lt;br&gt;också vid förrättningar enligt dessa lagar. Bestämmelserna kommer&lt;br&gt;också - till följd av en hänvisning i 19 § lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering - att kunna tillämpas vid&lt;br&gt;legalisering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994. Några särskilda övergångsbestämmelser har inte bedömts vara&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna torde inte föranleda några kostnader för det allmän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en jordbruksfastighet skall anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;skall den ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den&lt;br&gt;medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett&lt;br&gt;godtagbart ekonomiskt utbyte. Vid bedömningen härav skall hänsyn&lt;br&gt;tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig&lt;br&gt;verksamhet på orten. Särskild hänsyn skall tas till intresset av att&lt;br&gt;sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller det företagsekonomiska villkoret (se första&lt;br&gt;stycket första meningen). Vid bedömningen av om en jord- eller&lt;br&gt;skogsbruksfastighet är lämpad för sitt ändamål skall utgångspunkten&lt;br&gt;vara att den medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten&lt;br&gt;ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Detta innebär att det företag&lt;br&gt;som skall bedrivas på fastigheten alltid måste lämna ett visst positivt&lt;br&gt;bidrag till brukarens försörjning. Vad som härutöver skall krävas för&lt;br&gt;att företaget skall anses vara ekonomiskt godtagbart måste bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till bland annat de jordbrukspolitiska och skogspolitiska&lt;br&gt;riktlinjer som statsmakterna har beslutat om. Det innebär att in-&lt;br&gt;nebörden i begreppet kan förändras från en tid till en annan. Härtill&lt;br&gt;kommer att gällande regionalpolitiska synsätt jämte hänsynen till&lt;br&gt;natur- och kulturvården måste vägas in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen uppställs alltså inte något allmänt krav på att det&lt;br&gt;företag som bedrivs på fastigheten skall kunna ge brukaren hans&lt;br&gt;huvudsakliga utkomst. För jordbruksfastigheter torde det dock&lt;br&gt;fortfarande vara naturligt att ha detta som utgångspunkt. Denna&lt;br&gt;utgångspunkt bör det vara möjligt att avvika från när det finns&lt;br&gt;förutsättningar för att kombinera verksamheten på fastigheten med&lt;br&gt;annan verksamhet på orten eller när regionalpolitiska intressen talar&lt;br&gt;för det. När det gäller rena skogsbruksfastigheter torde det däremot -&lt;br&gt;utifrån idag gällande förhållanden - inte vara meningsfullt att söka&lt;br&gt;bibehålla en liknande utgångspunkt. Intresset av att förhindra en alltför&lt;br&gt;långtgående uppsplittring av skogsbeståndet kan i sådana fall till-&lt;br&gt;godoses genom skyddsregeln i 3 kap. 7 §. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;en skogsbruksfastighet kan anses lämpad för sitt ändamål bör hänsyn&lt;br&gt;kunna tas inte enbart till den virkesavkastning som fastigheten kan ge&lt;br&gt;utan därjämte bör även möjligheterna att erhålla annan avkastning av&lt;br&gt;fastigheten, t.ex. genom jakt, fiske eller bärplockning, beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen kan alltså utfalla olika beroende på om fastigheten&lt;br&gt;anses som jordbruksfastighet eller skogsbruksfastighet. Detta kan i&lt;br&gt;vissa fall aktualisera frågan om en fastighet som består av både&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksmark och skogsmark är att anse som jordbruksfastighet eller Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;skogsbruksfastighet. Den frågan bör liksom hittills (se prop. 1969:128&lt;br&gt;s. B 152) i första hand bedömas med hänsyn till vilket ändamål som&lt;br&gt;är det för fastigheten dominerande. En fastighet på vilken det bedrivs&lt;br&gt;ett kombinerat jord- och skogsbruk bör bedömas som jordbruksfastig-&lt;br&gt;het om jordbruksdelen har sådan omfattning och effektivitet att&lt;br&gt;jordbruket kan anses som bärkraftigt eller utvecklingsbart. Om så inte&lt;br&gt;är fallet, får fastigheten anses som skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten (se första stycket, andra meningen) har också tagits in en&lt;br&gt;särskild föreskrift om att möjligheterna till kombinationsverksamhet&lt;br&gt;generellt skall beaktas vid bedömningen av om ett företag ger ett&lt;br&gt;godtagbart ekonomiskt utbyte. Hänsyn skall sålunda generellt tas till&lt;br&gt;förutsättningarna att kombinera jord- eller skogsbruket med annan&lt;br&gt;verksamhet på orten. Sådan hänsyn skall redan i dag tas där särskilda&lt;br&gt;regionalpolitiska intressen föranleder det, dvs. främst i glesbygd.&lt;br&gt;Enligt förevarande förslag skall omständigheter av detta slag beaktas&lt;br&gt;även i arman landsbygd. Den verksamhet som företaget på fastigheten&lt;br&gt;kan kombineras med kan - såsom anfördes redan i prop. 1989/90:151&lt;br&gt;s. 24 - vara entreprenadrörelse, hantverk, hemslöjd, stuguthyrning,&lt;br&gt;turistverksamhet, småindustri m.m. Även inkomst av tjänst skall&lt;br&gt;räknas hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kompletterande verksamhet &amp;quot;på orten&amp;quot; skall beaktas. Be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;på orten&amp;quot; bör här ges en ganska vid innebörd. Således bör&lt;br&gt;hänsyn kunna tas även till verksamhet som äger rum på ett visst&lt;br&gt;avstånd, t.ex. i en tätort i samma kommun eller i en intilliggande&lt;br&gt;kommun inom rimligt pendlingsavstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om ett företag kan ge ett godtagbart ekonomiskt&lt;br&gt;utbyte eller om skötseln av fastigheten kan kombineras med annan&lt;br&gt;verksamhet på orten måste göras i ett längre tidsperspektiv. Fastig-&lt;br&gt;heten skall kunna ge ett visst försörjningsunderlag under en följd av&lt;br&gt;år. Också eventuell kombinationsverksamhet skall vara sådan att den&lt;br&gt;kan antas bestå under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kombinationsverksamhet skall beaktas är&lt;br&gt;givetvis att sökanden påstår att han eller hon avser att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet. Ett sådant påstående skall normalt godtas. Det kan dock&lt;br&gt;undantagsvis förekomma fall då myndigheten har anledning att&lt;br&gt;ifrågasätta påståendet, t.ex. då sökanden är bosatt i en annan del av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten måste självständigt bedöma om det&lt;br&gt;finns realistiska möjligheter att kombinera verksamheten på fastigheten&lt;br&gt;med annan verksamhet. Vad som skall prövas är om det allmänt sett&lt;br&gt;finns förutsättningar att kombinera jord- eller skogsbruket med annan&lt;br&gt;verksamhet. Det medför att myndigheten inte behöver göra någon&lt;br&gt;särskild prövning av sökandens lämplighet och förmåga att driva viss&lt;br&gt;verksamhet. Det medför å andra sidan också att det finns endast ett&lt;br&gt;mycket begränsat utrymme för att beakta utpräglat individanknuten&lt;br&gt;kombinationsverksamhet, t.ex. författarverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett företag ger ett godtagbart ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbyte skall de regionalpolitiska intressena tillmätas särskild betydelse Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;i glesbygd. Författningstexten har jämkats och konkretiserats för att&lt;br&gt;åstadkomma bättre överensstämmelse med jordförvärvslagens regler&lt;br&gt;(se första stycket, tredje meningen). Det anges sålunda att särskild&lt;br&gt;hänsyn skall tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i&lt;br&gt;glesbygd främjas (jfr 4 § jordförvärvslagen). Med glesbygd avses här&lt;br&gt;sådana kommuner och församlingar som enligt regeringens föreskrift&lt;br&gt;skall anses som glesbygd vid tillämpningen av jordförvärvslagen (se&lt;br&gt;bilaga till jordförvärvsförordningen, SFS 1991:736). Sysselsättnings-&lt;br&gt;och bosättningsaspekten bör dock kunna tillmätas betydelse även i&lt;br&gt;andra områden med utpräglad glesbygdskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I glesbygd bör det således finnas möjlighet att bedöma ett jordbruks-&lt;br&gt;eller skogsbruksföretag som ekonomiskt godtagbart även om det inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som annars bör ställas upp i fråga om ekonomiskt&lt;br&gt;utbyte och även om det inte finns förutsättningar att kombinera det&lt;br&gt;med annan varaktig verksamhet på orten. En förutsättning för detta är&lt;br&gt;dock att fastighetsbildningen främjar de regionalpolitiska intressena,&lt;br&gt;dvs. sysselsättning och bosättning. Att de regionalpolitiska intressena&lt;br&gt;främjas kan presumeras vara fallet om ägarna av de berörda fastig-&lt;br&gt;heterna sedan lång tid är folkbokförda på orten eller om de har gjort&lt;br&gt;sådana åtaganden om bosättning som anges i jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsynen till regionalpolitiska intressen kan också ge utrymme för&lt;br&gt;bildande av små jord- eller skogsbruksfastigheter som är avsedda&lt;br&gt;huvudsakligen för bosättning och brukande under endast en del av&lt;br&gt;året. Det är emellertid naturligt att avsteg från de riktlinjer som bör&lt;br&gt;gälla på annan landsbygd får göras bara då fastighetsbildningen&lt;br&gt;främjar utvecklingen på orten. Det bör därför inte vara möjligt att&lt;br&gt;bilda små, ej bärkraftiga jordbruks- eller skogsbruksfastigheter för&lt;br&gt;säsongsboende eller deltidsbruk, om det finns risk för att detta skulle&lt;br&gt;försämra möjligheterna att åstadkomma eller vidmakthålla stadigvar-&lt;br&gt;ande bosättning på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna förutsättningarna för fastighetsbildning som anges i 3&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket gäller även i fastighetsbildningsärendendär det&lt;br&gt;finns skäl att väga in möjligheterna till kombinationsverksamhet eller&lt;br&gt;särskilda glesbygdsintressen. Den ny- eller ombildade fastigheten&lt;br&gt;måste sålunda vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Vidare får&lt;br&gt;fastighetsbildningen inte genomföras om ändamålet med hänsyn till sin&lt;br&gt;art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än&lt;br&gt;genom fastighetsbildning. I fråga om den sistnämnda bestämmelsen&lt;br&gt;underströks vid fastighetsbildningslagens tillkomst att t.ex. extensivt&lt;br&gt;utnyttjande av ett markområde för friluftsliv inte var ett ändamål som&lt;br&gt;normalt borde tillgodoses genom fastighetsbildning (se prop. 1969:128&lt;br&gt;s. B 1103 och B 1156 samt bet. 3LU 1970:35 s. 126). Någon ändring&lt;br&gt;i fråga om tillämpningen av denna bestämmelse är inte avsedd. Även&lt;br&gt;om en planerad kombinationsverksamhet kan ge anledning att ställa&lt;br&gt;lägre krav på fastighetens storlek, skall fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;alltså fortfarande se till att ändamålet med fastighetsbildningen inte är&lt;br&gt;sådant som hellre bör tillgodoses på annat sätt. Den senare frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste fastighetsbildningsmyndighetenta ställning till innan den går in Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;på frågan om den ny- eller ombildade fastigheten kan ge ett godtagbart&lt;br&gt;ekonomiskt utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän princip vid fastighetsbildning är att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten skall beakta och väga samman olika allmänna och&lt;br&gt;enskilda intressen. Det åligger myndigheten att självmant utreda vilka&lt;br&gt;allmänna intressen som berörs. När myndigheten bedömer om det&lt;br&gt;finns skäl att ta särskilda regionalpolitiska intressen, bör den därför&lt;br&gt;som regel samråda med berörda regionala och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter. Hänsyn bör givetvis också tas till de planer och riktlinjer som&lt;br&gt;kommunen och länsstyrelsen har utarbetat. Detta får anses följa av&lt;br&gt;den allmänna skyldighet till samråd som föreligger enligt 4 kap. 25 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen. Att sådant samråd kommer till stånd är&lt;br&gt;särskilt viktigt när de regionalpolitiska intressena skall vägas mot&lt;br&gt;något enskilt intresse, såsom kan bli fallet när någon sakägare&lt;br&gt;motsätter sig fastighetsbildningsåtgärden. När det gäller avvägningen&lt;br&gt;mellan allmänna och enskilda intressen bör i övrigt de uttalanden som&lt;br&gt;gjordes vid fastighetsbildningslagens tillkomst fortfarande kunna tjäna&lt;br&gt;till ledning (jfr prop. 1969:128 s. B 56 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har aktualiserats under remissbehandlingen av departe-&lt;br&gt;mentspromemorian är i vad mån de vidgade möjligheterna att bilda&lt;br&gt;mindre fastigheter kan komma till användning då samtliga berörda&lt;br&gt;sakägare inte är överens om åtgärden. Frågor om tvångsvis fastighets-&lt;br&gt;bildning får aktualitet vid klyvning och fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i en samägd fastighet har en obetingad rätt att få sin&lt;br&gt;andel i fastigheten utbruten genom klyvning under förutsättning att en&lt;br&gt;sådan fastighetsbildning står i överensstämmelse med de allmänna&lt;br&gt;villkoren för fastighetsbildning i 3 kap. fastighetsbildningslagen och&lt;br&gt;vissa i 11 kap. 3 § samma lag angivna villkor. Detta kommer att gälla&lt;br&gt;även fortsättningsvis. När de allmänna villkoren för fastighetsbildning&lt;br&gt;ändras så att det blir lättare att bilda mindre fastigheter, får det därför&lt;br&gt;omedelbar återverkan också i sådana klyvningsärenden där delägarna&lt;br&gt;inte är ense om att fastigheten skall klyvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fastighetsreglering kan i viss utsträckning ske mot en berörd&lt;br&gt;fastighetsägares bestridande. För detta fordras dock enligt 5 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket fastighetsbildningslagen att regleringen leder till&lt;br&gt;lämpligare fastighetsindelning eller eljest till en mera ändamålsenlig&lt;br&gt;markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och&lt;br&gt;olägenheter som regleringen medför (det s.k. båtnadsvillkoref). Vid&lt;br&gt;prövningen av om båtnadsvillkoret är uppfyllt skall man beakta endast&lt;br&gt;sådana fördelar som är att hänföra till fastighetsindelningen eller&lt;br&gt;markanvändningen. Hänsyn skall inte tas till andra omständigheter,&lt;br&gt;t.ex. befolkningspolitiska skäl. Någon förändring av innebörden i&lt;br&gt;båtnadsvillkoret är inte avsedd. I sådana fall då båtnadsvillkoret hittills&lt;br&gt;har utgjort hinder mot tvångsvis fastighetsreglering kommer det alltså&lt;br&gt;även i fortsättningen att förhindra att en fastighetsreglering genomförs&lt;br&gt;mot någon fastighetsägares bestridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare skall avsteg från det företagsekonomiska villkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också kunna göras om det föranleds av hänsynen till vården av natur- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;eller kulturmiljön (se första stycket, fjärde meningen-, jfr prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90:151 s. 19-21 och 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör en jordbruksfastighet får inte äga rum&lt;br&gt;om åtgärden är ägnad att medföra någon olägenhet av betydelse för&lt;br&gt;jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf behandlar skyddet för jordbruksnäringen. Den&lt;br&gt;har fått sin slutliga avfattning i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att första stycket får en ny lydelse och att det&lt;br&gt;hittillsvarande andra stycket utgår. Dessa förändringar medför en viss&lt;br&gt;försvagning av skyddet för jordbruksnäringen. Hittills har fastighets-&lt;br&gt;bildning som regel fått ske endast om den har varit till nytta för&lt;br&gt;jordbruksnäringen. Bestämmelsens nya avfattning innebär att hinder&lt;br&gt;mot fastighetsbildningen föreligger först om den är ägnad att medföra&lt;br&gt;någon olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen. Med hänsyn till&lt;br&gt;uttunningen av det företagsekonomiska villkoret i 5 § torde förevaran-&lt;br&gt;de bestämmelse likväl komma att få större praktisk betydelse än den&lt;br&gt;hittills har haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ägnat att medföra olägenhet av betydelse för jord-&lt;br&gt;bruksnäringen kan givetvis inte anges generellt utan måste bedömas&lt;br&gt;med hänsyn till rådande jordbrukspolitiska riktlinjer och till om-&lt;br&gt;ständigheterna i det särskilda fallet. I några särskilda situationer ligger&lt;br&gt;det emellertid särskilt nära till hands att tillämpa bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda får sådana fastighetsbildningsåtgärder som slår sönder&lt;br&gt;bärkraftiga och utvecklade lantbruksenheter ofta anses vara ägnade att&lt;br&gt;medföra olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt i sådana fall då en klyvning eller en avstyckning skulle&lt;br&gt;innebära att i jord- eller skogsbruksföretaget nedlagda resurser går till&lt;br&gt;spillo. Så kan vara fallet om klyvningen eller avstyckningen medför&lt;br&gt;att ett befintligt byggnadsbestånd inte skulle kunna utnyttjas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klyvning och liknande fastighetsbildningsåtgärder som rör sådana&lt;br&gt;rationella heltidsföretag som har byggts upp i Götalands och Svealands&lt;br&gt;slättbygder och i delar av Norrland och som är av betydelse för&lt;br&gt;landets eller landsdelens livsmedelsförsörjning torde nästan undantags-&lt;br&gt;löst innefatta betydande olägenhet för jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådana mera ingripande avstyckningar som försämrar förut-&lt;br&gt;sättningarna för jordbruksdrift på bärkraftiga jordbruksenheter bör&lt;br&gt;som regel anses ägnade att medföra olägenhet av betydelse för&lt;br&gt;jordbruksnäringen. Detsamma gäller t.ex. avstyckning av bostads-&lt;br&gt;byggnaden på sådana jordbruksenheter. Mindre avstyckningar som&lt;br&gt;inte på något avgörande sätt förändrar förutsättningarna för jord-&lt;br&gt;bruksdrift bör däremot inte stå i strid med bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får sådan fastighetsbildning som medför ägosplittring eller&lt;br&gt;väsentligt försämrad arrondering ofta anses ägnad medföra olägenhet&lt;br&gt;av betydelse för jordbruksnäringen. Klyvningar av det slag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att varje delägare får små och smala skiften bör givetvis inte Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;förekomma. Tvärtom måste man särskilt eftersträva bra behand-&lt;br&gt;lingsytor och tydligt redovisade fastighetsgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på sådant sätt&lt;br&gt;att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring&lt;br&gt;av någon betydelse. Fastighetsbildning som berör sådan mark får&lt;br&gt;inte heller äga rum, om den innebär en skadlig delning av en&lt;br&gt;skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skydd för skogsbruket. Den grund-&lt;br&gt;läggande tanken bakom bestämmelsen är att fastighetsbildning inte bör&lt;br&gt;få ske om den riskerar att minska avkastningsnivån inom skogsbruket&lt;br&gt;eller på annat vis kommer i konflikt med de grundläggande skogspoli-&lt;br&gt;tiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare skall det - enligt första meningen - i princip inte&lt;br&gt;komma ifråga att dela in skogsmark på ett sådant sätt att möjligheterna&lt;br&gt;att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon&lt;br&gt;betydelse. Regeln ställer vissa krav på behandlingsytornas utformning&lt;br&gt;och storlek. Hur små behandlingsytor som i detta sammanhang kan&lt;br&gt;accepteras blir givetvis beroende av flera faktorer, såsom terrängför-&lt;br&gt;hållandena i det särskilda fallet samt den teknik som används inom&lt;br&gt;skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i förslaget utvidgats så att den nu utgör en spärr&lt;br&gt;också mot fastighetsbildning som innebär skadlig delning av en&lt;br&gt;skogsbruksfastighet. Detta kommer till uttryck i andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om en delning är skadlig skall göras med hänsyn&lt;br&gt;till de skogspolitiska målen, produktionsmålet och miljömålet. Skad-&lt;br&gt;lighetsprövningen skall i första hand förhindra att fastigheter delas upp&lt;br&gt;i mindre skogsbruksenheter, som visserligen uppfyller kraven på&lt;br&gt;lämplig arrondering men som skulle bli så små att de typiskt sett kan&lt;br&gt;bli ekonomiskt mindre intressanta att sköta. Men även naturvårdshän-&lt;br&gt;syn skall vägas in i skadlighetsbedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att ange några bestämda mått för hur stor skogsareal de&lt;br&gt;fastigheter som ny- eller ombildas i det enskilda fallet måste ha.&lt;br&gt;Givetvis måste fastigheterna vara så stora att de lämpar sig för ett&lt;br&gt;rationellt bedrivet skogsbruk. De måste också ha den omfattningen att&lt;br&gt;skogsägaren kan antas lägga ner rimliga resurser och rimligt intresse&lt;br&gt;på att sköta skogen. Detta får bedömas mot bakgrund av de för-&lt;br&gt;hållanden som råder inom skogsnäringen vid tiden för fastighets-&lt;br&gt;bildningen. För närvarande kan det finnas anledning att utgå från det&lt;br&gt;riktmärke som rekommenderas i departementspromemorian, nämligen&lt;br&gt;att den nybildade fastigheten kan ge en årlig tillväxt om 200 - 250&lt;br&gt;kubikmeter skog. Minimistorleken på en skogsbruksfastighet blir då&lt;br&gt;till stor del avhängig av markens förmåga att producera virke,&lt;br&gt;boniteten. Denna växlar starkt mellan olika landsdelar. I Malmöhus&lt;br&gt;län uppgår således medelboniteten för privatägd skog till ca 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kubikmeter skog per hektar och år, medan motsvarande siffra för Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;Norrbottens län är ca 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men tillämpningen av bestämmelsen bör inte låsas vid någon&lt;br&gt;bestämd siffra, låt vara att de nu angivna talen kan utgöra en lämplig&lt;br&gt;utgångspunkt för bedömningen. Vid prövningen av vad som från&lt;br&gt;skogsbrukssynpunkt är en tillräckligt stor enhet måste även andra&lt;br&gt;omständigheter beaktas. Hit hör sådana faktorer som skiftesstorlek och&lt;br&gt;skiftesform, topografi och befintliga vägssystem. Om en fastighets-&lt;br&gt;bildningsåtgärd innebär att en väl fungerande skogsbruksenhet slås&lt;br&gt;sönder kan det uppstå skadliga verkningar för skogsbruket även om&lt;br&gt;den årliga tillväxten på de nybildade fastigheterna överstiger 250&lt;br&gt;kubikmeter skog. Om det å andra sidan i det särskilda fallet kan antas&lt;br&gt;att skogen på den delade fastigheten efter delningen kommer att vårdas&lt;br&gt;bättre än tidigare, kan detta vara ett skäl att acceptera även något&lt;br&gt;mindre lotter. Så kan t.ex. någon gång vara fallet vid klyvning av&lt;br&gt;sedan länge samägda fastigheter med eftersatt skogsskötsel. -&lt;br&gt;Bedömningen av vad som är en skadlig delning av en skogsbruks-&lt;br&gt;fastighet kan också påverkas av vilka konsekvenser en delning skulle&lt;br&gt;få på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör en skadlig delning av en skogsbruksfastighet får&lt;br&gt;alltså avgöras genom en sammanvägd bedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionalpolitiska intressena skall, såsom anförts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, inte tillmätas självständig betydelse vid tillämpningen&lt;br&gt;av 3 kap. 7 §. Men det är naturligt att bestämmelsen i 3 kap. 7 § får&lt;br&gt;mindre betydelse i sådana glesbygdsområden där det inte förekommer&lt;br&gt;något skogsbruk av betydelse. I sådana fall bör det finnas ett begränsat&lt;br&gt;utrymme att väga in även intresset av att sysselsättning och bosättning&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen understrykas att prövningen av vad som utgör&lt;br&gt;skadlig delning av en skogsbruksfastighet måste göras mot bakgrund&lt;br&gt;av den ekonomiska och tekniska utvecklingen inom skogsnäringen.&lt;br&gt;Detta innebär att det i framtiden kan finnas anledning att tillämpa&lt;br&gt;andra riktmärken än sådana som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan inte uppfyller föreskrifterna i 8 § eller i övrigt är&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbildningsmyndigheten förelägga sökanden&lt;br&gt;att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildningsmyndigheten har beslutat att sökanden skall&lt;br&gt;betala förskott på förrättningskostnaderna innan ansökan tas upp till&lt;br&gt;prövning, kan sökanden också föreläggas att fullgöra denna skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna och följande paragraf innebär att det skapas&lt;br&gt;möjligheter att avvisa en ansökan om fastighetsbildning i fall då&lt;br&gt;sökanden har underlåtit att betala ett förelagt förskott (j fr den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har införts ett nytt andra stycke. Det nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket ger fastighetsbildningsmyndigheten möjlighet att förelägga Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;sökanden att erlägga förskott på förrättningskostnaderna redan innan&lt;br&gt;ansökan tas upp till prövning. Ett sådant föreläggande är inte&lt;br&gt;obligatoriskt. Även om fastighetsbildningsmyndigheten har beslutat&lt;br&gt;att förskott skall erläggas redan innan ansökan tas upp till prövning,&lt;br&gt;kan det i många fall räcka att sökanden underrättas om detta i vanligt&lt;br&gt;brev. För att underlåtenheten att erlägga beslutat förskott skall kunna&lt;br&gt;leda till avvisning (se 4 kap. 10 §) är det emellertid nödvändigt att ett&lt;br&gt;föreläggande har lämnats. Det är naturligt att detta medel utnyttjas&lt;br&gt;framför allt när det finns särskild anledning att befara att förrättnings-&lt;br&gt;kostnaderna inte kommer att bli betalda, t.ex. på grund av uppgifter&lt;br&gt;om tidigare betalningsförsummelser från sökandens sida. Det är också&lt;br&gt;naturligt - som Advokatsamfundet har påpekat i sitt remissvar - att&lt;br&gt;storleken på förskottet bestäms med hänsyn till arten av den för-&lt;br&gt;rättning som det är fråga om. Förskottet bör sålunda inte bestämmas&lt;br&gt;till högre belopp än vad den enskilde sökanden kan antas få svara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör tiden för betalning anpassas till förskottets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet bör innehålla en erinran om risken för avvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har vidare vidtagits vissa redaktionella ändringar (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 3 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer sökanden inte ett föreläggande enligt 9 § första stycket, får&lt;br&gt;ansökan avvisas, om den är så ofullständig att den inte kan ligga till&lt;br&gt;grund för en förrättning. Ansökan får också avvisas om sökanden,&lt;br&gt;eller i förekommande fall samtliga sökande, har underlåtit att betala&lt;br&gt;förskott som har förelagts enligt 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hinder mot att ta upp den väckta frågan till prövning,&lt;br&gt;skall ansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och&lt;br&gt;avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att en ansökan kan avvisas om&lt;br&gt;sökanden, trots föreläggande, inte erlägger förskott på förrättnings-&lt;br&gt;kostnader. För att avvisning skall kunna komma ifråga på grund av&lt;br&gt;underlåtenhet att erlägga förskott fordras att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten innan den har tagit upp ansökan till prövning har beslutat&lt;br&gt;om att förskott skall erläggas, att sökanden har förelagts att betala&lt;br&gt;sådant förskott samt att sökanden trots detta har underlåtit att inom&lt;br&gt;den förelagda tiden betala förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fastighetsbildningsärende kan det ibland finnas flera sökande.&lt;br&gt;Så kan vara fallet när den fastighet som närmast berörs av den sökta&lt;br&gt;åtgärden ägs av flera personer. Så kan också vara fallet när åtgärden&lt;br&gt;berör flera fastigheter och ägarna till dessa gör en gemensam ansökan.&lt;br&gt;Sökandena har i dessa fall inte något solidariskt ansvar för förrätt-&lt;br&gt;ningskostnaderna. Om fastighetsbildningsmyndighetenbeslutar om att&lt;br&gt;förskott skall erläggas, måste detta förskott för den enskilde sökanden&lt;br&gt;bestämmas med beaktande av vad han kan antas få betala slutligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sådana situationer självfallet möjligt att somliga sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalar ett förelagt förskott medan andra inte gör det. Det har inte Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;ansetts rimligt att en sökande som själv fullgör sin betalningsskyldig-&lt;br&gt;het skall drabbas av att andra sökande inte fullgör sin. Lagtexten har&lt;br&gt;därför utformats så att ansökningen i dessa fall kan avvisas på grund&lt;br&gt;av bristande betalning av förskott endast om samtliga sökande har&lt;br&gt;underlåtit att följa givna förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisningsregeln är inte obligatorisk. Även om förskott av det&lt;br&gt;aktuella slaget inte har erlagts inom förelagd tid, kan förhållandena&lt;br&gt;vara sådana att avvisning inte bör ske. Så kan vara fallet om förskottet&lt;br&gt;visserligen erläggs för sent men innan avvisning har skett. En annan&lt;br&gt;situation då det kan vara befogat att inte tillämpa avvisningsregeln är&lt;br&gt;då fastighetsbildningsmyndigheten - eller, vid överklagande av&lt;br&gt;avvisningsbeslutet, domstolen - finner att förskottet borde ha bestämts&lt;br&gt;till ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan bara tillämpas i förfarandets inledningsskede. Om&lt;br&gt;ansökningen tas upp till prövning och sökanden underlåter att betala&lt;br&gt;de förskott som fastighetsbildningsmyndigheten därefter beslutar om,&lt;br&gt;kan alltså avvisning inte längre komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också genomgått viss redaktionell jämkning (jfr 42&lt;br&gt;kap. 4 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om ersättning mellan sakägare vid fastig-&lt;br&gt;hetsreglering, omförbud eller villkor för skogsavverkning eller&lt;br&gt;jord-, grus- eller sandtäkt och om tillträde tillämpas även vid&lt;br&gt;klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i förevarande paragraf innebär att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten får möjlighet att vid en klyvningsförrättning meddela&lt;br&gt;förbud mot eller villkor för vissa slag av utnyttjanden av fastigheten.&lt;br&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslaget i departementspromemorian Fastighets- Prop. 1993/94:27&lt;br&gt;bildning för landsbygdsutveckling (Ds 1992:125), Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5, 6 och 7 §§ samt 11 kap. 8 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 1&lt;br&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbruksfastighet skall för&lt;br&gt;att anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;ha sådan storlek, sammansättning&lt;br&gt;och utformning att den medger&lt;br&gt;att det företag som skall bedrivas&lt;br&gt;på fastigheten blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om företaget blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart skall hänsyn tas till&lt;br&gt;regionalpolitiska intressen och till&lt;br&gt;betydelsen av att vården av na-&lt;br&gt;tur- och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbruksfastighet skall för&lt;br&gt;att anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;ha sådan storlek, sammansättning&lt;br&gt;och utformning att den medger&lt;br&gt;att det företag som skall bedrivas&lt;br&gt;på fastigheten blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om företaget blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart skall hänsyn tas till&lt;br&gt;företagarens möjligheter att&lt;br&gt;kombinera jordbruket med annan&lt;br&gt;verksamhet på orten. I glesbygd&lt;br&gt;skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;intresset av att sysselsättning och&lt;br&gt;bosättning på orten främjas.&lt;br&gt;Hänsyn skall också tas till be-&lt;br&gt;tydelsen av att vården av natur-&lt;br&gt;och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i om en skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör&lt;br&gt;jordbruksfastighet får inte äga&lt;br&gt;rum om åtgärden innebär olä-&lt;br&gt;genhet av betydelse för jord-&lt;br&gt;bruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör&lt;br&gt;jordbruksfastighet får äga rum&lt;br&gt;endast om åtgärden är till över-&lt;br&gt;vägande nytta för jordbruksnä-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsyftas med fastighetsbildning-&lt;br&gt;en att nybilda eller förbättra&lt;br&gt;fastighet som är avsedd för annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Omtryckt 1971:1035.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än jordbruk, får åtgär-&lt;br&gt;den dock ske om den icke medför&lt;br&gt;olägenhet av någon betydelse för&lt;br&gt;jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får ej indelas på sådant sätt&lt;br&gt;att möjligheten att ekonomiskt&lt;br&gt;utnyttja skogen undergår försäm-&lt;br&gt;ring av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får inte indelas på sådant&lt;br&gt;sätt att möjligheten att ekono-&lt;br&gt;miskt utnyttja skogen undergår&lt;br&gt;försämring av någon betydelse.&lt;br&gt;Fastighetsbildning som berör&lt;br&gt;sådan mark får inte heller äga&lt;br&gt;rum om den innebär en skadlig&lt;br&gt;uppdelning av skogsbruksföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering och om till-&lt;br&gt;träde äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering, om förbud&lt;br&gt;eller villkor för skogsavverkning&lt;br&gt;eller jord-, grus- eller sandtäkt&lt;br&gt;om om tillträde tillämpas även&lt;br&gt;vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslaget i Justitiedepartementets promemoria&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 och 10 §§ fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller ansökan ej föreskrif-&lt;br&gt;terna i 8 § eller är den i övrigt&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;sökanden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen inte uppfyller&lt;br&gt;föreskrifterna i 8 § eller i övrigt&lt;br&gt;är ofullständig, kan fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;sökanden att avhjälpa bristen.&lt;br&gt;Har fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten beslutat att sökanden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erlägga förskott på förrättnings-&lt;br&gt;kostnaderna innan ansökan tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till prövning, kan sökanden&lt;br&gt;också föreläggas att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes ej föreläggande&lt;br&gt;att avhjälpa brist i ansökan och&lt;br&gt;är bristen så väsentlig att ansök-&lt;br&gt;ningen icke kan ligga till grund&lt;br&gt;för förrättning, får ansökningen&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer sökanden inte ett före-&lt;br&gt;läggande enligt 9 §, får ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas, om den är så&lt;br&gt;ofullständig att den inte kan ligga&lt;br&gt;till grund för en förrättning eller&lt;br&gt;om underlåtenheten avser be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talning av förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger hinder mot att upptaga den väckta frågan till prövning,&lt;br&gt;skall ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som yttrat sig över departementspro-&lt;br&gt;memorian Fastighetsbildning för landsbygdsutveckling&lt;br&gt;(Ds 1992:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgivits av Göta hovrätt, Gävle tingsrätt,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer,&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga tekniska högskolan, Jord-&lt;br&gt;bruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, Statens lantmäteriverk,&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Malmöhus, Kronobergs, Älvsborgs, Kopparbergs,&lt;br&gt;Jämtlands och Västerbottens län, Glesbygdsmyndigheten, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Skogsägarnas Riksförbund, Sveriges Advokatsamfund och&lt;br&gt;Sveriges Lantmätareförening. Yttranden har även avgivits av MoDo&lt;br&gt;Skog, Sveriges Hembygdsförbund och Folkrörelserådet Hela Sverige&lt;br&gt;skall leva. Statens lantmäteriverk har bifogat yttranden från överlant-&lt;br&gt;mätarmyndigheterna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Gotlands,&lt;br&gt;Hallands, Skaraborgs, Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län&lt;br&gt;samt från Lantmäteriet Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepartemen-&lt;br&gt;tets promemoria Avvisande av ansökan om fastighets-&lt;br&gt;bildning på grund av bristande betalning av förrättnings-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Karlstads tingsrätt, Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk, Länsstyrelserna i Malmöhus och Västerbottens län,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund och Sveriges Lantmätareförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagradsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5, 6 och 7 §§, 4 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;samt 11 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbruksfastighet skall för&lt;br&gt;att anses lämpad för sitt ändamål&lt;br&gt;ha sådan storlek, sammansättning&lt;br&gt;och utformning att den medger&lt;br&gt;att det företag som skall bedrivas&lt;br&gt;på fastigheten blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart. Vid bedömningen a v&lt;br&gt;om företaget blir ekonomiskt&lt;br&gt;godtagbart skall hänsyn tas till&lt;br&gt;regionalpolitiska intressen och till&lt;br&gt;betydelsen av att vården av na-&lt;br&gt;tur- och kulturmiljön främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en jordbruksfastighet&lt;br&gt;skall anses lämpad för sitt ända-&lt;br&gt;mål skall den ha sådan storlek,&lt;br&gt;sammansättning och utformning&lt;br&gt;att den medger att det företag&lt;br&gt;som skall bedrivas på fastigheten&lt;br&gt;ger ett godtagbart ekonomiskt&lt;br&gt;utbyte. Vid bedömningen härav&lt;br&gt;skall hänsyn tas till möjligheterna&lt;br&gt;att kombinera jordbruket med&lt;br&gt;annan varaktig verksamhet på&lt;br&gt;orten. 1 glesbygd skall särskild&lt;br&gt;hänsyn tas till intresset av att&lt;br&gt;sysselsättning och bosättning på&lt;br&gt;orten främjas. Hänsyn skall&lt;br&gt;också tas till betydelsen av att&lt;br&gt;vården av natur- och kulturmiljön&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en skogsbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör&lt;br&gt;jordbruksfastighet får äga rum&lt;br&gt;endast om åtgärden är till över-&lt;br&gt;vägande nytta för jordbruksnä-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsyftas med fastighetsbildning-&lt;br&gt;en att nybilda eller förbättra&lt;br&gt;fastighet som är avsedd för annat&lt;br&gt;ändamål än jordbruk, får åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning som berör en&lt;br&gt;jordbruksfastighet får inte äga&lt;br&gt;rum om åtgärden innebär olägen-&lt;br&gt;het av betydelse för jordbruks-&lt;br&gt;näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dock ske om den icke medför&lt;br&gt;olägenhet av någon betydelse för&lt;br&gt;jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får ej indelas på sådant sätt&lt;br&gt;att möjligheten att ekonomiskt&lt;br&gt;utnyttja skogen undergår försäm-&lt;br&gt;ring av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är avsedd för skogs-&lt;br&gt;bruk får inte delas in på ett&lt;br&gt;sådant sätt att möjligheten att&lt;br&gt;ekonomiskt utnyttja skogen un-&lt;br&gt;dergår försämring av någon&lt;br&gt;betydelse. Fastighetsbildning som&lt;br&gt;berör sådan mark får inte heller&lt;br&gt;äga rum, om den innebär en&lt;br&gt;skadlig uppdelning av en skogs-&lt;br&gt;bruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller ansökan ej föreskrif-&lt;br&gt;terna i 8 § eller är den i övrigt&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förelägga sö-&lt;br&gt;kanden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan inte uppfyller före-&lt;br&gt;skrifterna i 8 § eller i övrigt är&lt;br&gt;ofullständig, kan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;sökanden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten har beslutat att sökanden&lt;br&gt;skall betala förskott på förrätt-&lt;br&gt;ningskostnaderna innan ansökan&lt;br&gt;tas upp till prövning, kan sökan-&lt;br&gt;den också föreläggas att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes ej föreläggande&lt;br&gt;att avhjälpa brist i ansökan och&lt;br&gt;är bristen så väsentlig att ansök-&lt;br&gt;ningen icke kan ligga till grund&lt;br&gt;för förrättning, får ansökningen&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger hinder mot att upp-&lt;br&gt;taga den väckta frågan till pröv-&lt;br&gt;ning, skall ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer sökanden inte ett före-&lt;br&gt;läggande enligt 9 § första styck-&lt;br&gt;et, får ansökan avvisas, om den&lt;br&gt;är så ofullständig att den inte kan&lt;br&gt;ligga till grund för en förrättning.&lt;br&gt;Ansökan får också avvisas om&lt;br&gt;samtliga sökande har underlåtit&lt;br&gt;att betala förskott som har före-&lt;br&gt;lagts enligt 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hinder mot att ta&lt;br&gt;upp den väckta frågan till pröv-&lt;br&gt;ning, skall ansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och&lt;br&gt;avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering och om till-&lt;br&gt;träde äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om&lt;br&gt;ersättning mellan sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsreglering, om förbud&lt;br&gt;eller villkor för skogsavverkning&lt;br&gt;eller jord-, grus- eller sandtäkt&lt;br&gt;och om tillträde tillämpas även&lt;br&gt;vid klyvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 augusti 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Sten An-&lt;br&gt;dersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär bl.a. att flera betydande förändringar&lt;br&gt;görs i bestämmelser angående de allmänna villkoren för nybildning&lt;br&gt;eller ombildning av jord- och skogsbruksfastigheter. Såvitt särskilt&lt;br&gt;gäller jordbruksfastigheter bör vidare noteras att redan den nyligen&lt;br&gt;genomförda ändringen av 3 kap. 5 § innebar en rätt påtaglig upp-&lt;br&gt;luckring av det förutvarande s.k. företagsekonomiska lämplighets-&lt;br&gt;villkoret (SFS 1990:1101). I det framlagda förslaget till ändring av&lt;br&gt;samma bestämmelse tas nu ytterligare ett steg i samma riktning.&lt;br&gt;Samtidigt föreslås att det nuvarande kravet i 3 kap. 6 § första stycket -&lt;br&gt;nämligen att en fastighetsbildning som berör jordbruksfastighet får äga&lt;br&gt;rum endast om åtgärden &amp;quot;är till övervägande nytta för jordbruksnä-&lt;br&gt;ringen&amp;quot; - ersätts av en regel som anger att prövningen skall ske med&lt;br&gt;så att säga motsatt bevisbörda, nämligen för att utröna huruvida&lt;br&gt;åtgärden &amp;quot;innebär olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissen innehåller en del tämligen utförliga redogörelser för hur&lt;br&gt;de nya bestämmelserna avses bli tillämpade i skilda sammanhang. Det&lt;br&gt;har därvid bl.a. anmärkts att hänsyn ständigt måste tas till det i 3 kap.&lt;br&gt;1 § intagna s.k. varaktighetskravet. En del av de anförda praktiska&lt;br&gt;exemplen, bl.a. angående fritidsjordbruk, visar också att frågan om&lt;br&gt;den vid indelningen aktuella brukarens personliga förhållanden även&lt;br&gt;aktualiserar en annan grundläggande bestämmelse i 3 kap. 1 §,&lt;br&gt;nämligen sista meningen i andra stycket. Där föreskrivs att fastighets-&lt;br&gt;bildning inte får äga rum om ändamålet med hänsyn till sin art och&lt;br&gt;övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom&lt;br&gt;fastighetsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot bakgrund av det anförda ifrågasättas om inte de nu&lt;br&gt;framlagda förslagen - som till en betydande del har sin grund i en&lt;br&gt;väsentligt annorlunda syn på jord- och skogsbrukspolitiken än som&lt;br&gt;rådde vid fastighetsbildningslagens tillkomst - lämpligen borde ha&lt;br&gt;föranlett en mer omfattande översyn av 3 kap. än som nu genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragaraf föreslås att fastighetsbildning som berör en&lt;br&gt;jordbruksfastighet inte får äga rum om åtgärden innebär olägenhet av&lt;br&gt;betydelse för jordbruksnäringen. Bestämmelsens ordalag kan ge&lt;br&gt;intryck av att förbudsregeln är avsedd att tillämpas mycket restriktivt.&lt;br&gt;För att bestämmelsens räckvidd, såsom denna beskrivits i specialmoti-&lt;br&gt;veringen, skall framgå klarare förordar lagrådet att ordalagen jämkas&lt;br&gt;så att förbudet mot fastighetsbildning anges inträda om åtgärden är&lt;br&gt;ägnad att medföra någon olägenhet av betydelse för jordbruksnäring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sakliga nyhet som föreslås här återfinns i andra stycket. I detta&lt;br&gt;anges att fastighetsbildningsmyndigheten kan förelägga en sökande att&lt;br&gt;fullgöra en skyldighet enligt ett annat beslut, nämligen ett beslut om&lt;br&gt;att sökanden skall betala förskott för förrättningskostnaderna innan&lt;br&gt;hans ansökan tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den inom justitiedepartementet utarbetade promemoria som ligger&lt;br&gt;till grund för detta förslag, framgår att det författningsmässiga stödet&lt;br&gt;för ett beslut om förskottsbetalning av förrättningskostnader nu finns&lt;br&gt;i 12 § andra stycket lantmäteritaxan (1971:1101). Avfattningen av&lt;br&gt;denna bestämmelse är inte otvetydig. Av stadgandet kan under alla&lt;br&gt;förhållanden inte utläsas att ett beslut om förskott kan förenas med det&lt;br&gt;äventyret, att en utebliven betalning leder till att den aktuella&lt;br&gt;ansökningen inte kommer att prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under föredragningen inför lagrådet upplysts, att avsikten är&lt;br&gt;att 12 § lantmäteritaxan skall ändras så att nyss nämnda brister&lt;br&gt;undanröjs. Vid sådant förhållande har lagrådet ingen erinran mot de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) &amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september&lt;br&gt;1993 .................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Villkoren för bildande av jordbruks- och skogsbruks-&lt;br&gt;fastigheter ............................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Gällande rätt...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Jordpolitiska målsättningar.............. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Allmänna utgångspunkter .............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Jordbruksfastigheter; det företagsekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkoret......................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Skogsbruksfastigheter; det företagsekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkoret......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Kombinationsverksamhet............... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 Glesbygdsförhållanden................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 Skyddet för jordbruksnäringen........... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.9 Skyddet för skogsnäringen och&amp;nbsp;naturvården&amp;nbsp;&amp;nbsp;...&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förbud mot eller villkor för skogsavverkning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan åtgärd i samband med&amp;nbsp;klyvning........... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Avvisande av ansökan på grund av underlåtenhet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala förskott ......................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättat lagförslag m.m...................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering .......................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan .............................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut ................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslaget i departementspromemorian Fastighets-&lt;br&gt;bildning för landsbygdsutveckling (Ds 1992:125) ... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslaget i Justitiedepartementets promemoria Av-&lt;br&gt;visande av ansökan om fastighetsbildning på grund&lt;br&gt;av bristande betalning av förrättningskostnader .... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över departements-&lt;br&gt;promemorian Fastighetsbildning för landsbygdsut-&lt;br&gt;veckling (Ds 1992:125) .................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentets promemoria Avvisande av ansökan om fastig-&lt;br&gt;hetsbildning på grund av bristande betalning av&lt;br&gt;förrättningskostnader.................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådet............................ 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:32:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0327</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:32:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0327</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__27.pdf</filnamn>
<filstorlek>2273523</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i fastighetsbildningslagen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/11009626-88A9-4936-8A76-038892485F0F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:BoU4</uppgift>
<ref_dok_id>GH01BoU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>