<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287180</hangar_id>
 <dok_id>GH03250</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>250</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:250</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>250</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-04-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reformering av det allmänna pensionssystemet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03250/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03250</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03250</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformering av det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grafisk formgivning: FKF informationsenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foto: Eva Wernlid/Tio Foto, Leif Forslund/Foto Dalmas AB&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:250&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Reformering av det allmänna pensionssystemet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03250/prop_199394__250-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03250/prop_199394__250-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås genomgripande förändringar i nuvarande regler&lt;br&gt;för ålderspensionering. Förslagen baseras på Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) och den upp-&lt;br&gt;görelse som träffades inom arbetsgruppen mellan företrädare för de fyra&lt;br&gt;regeringspartierna och socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen upptar inga lagförslag utan anger de riktlinjer som bör&lt;br&gt;vägleda reformeringen av ålderspensioneringen. Regeringen avser att&lt;br&gt;senare återkomma till riksdagen med förslag till den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av reformen jämte lagförslag, konsekvenser för anslagsposter på&lt;br&gt;statsbudgeten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna reformen syftar till att skapa ett från andra socialförsäk-&lt;br&gt;ringsgrenar avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Detta pensions-&lt;br&gt;system skall vara mer robust för samhällsekonomiska och demografiska&lt;br&gt;förändringar än vad som är fallet med dagens ordning. Vidare skall det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet i högre grad ges en försäkringsmässig&lt;br&gt;karaktär samtidigt som de fördelningspolitiska inslagen tydliggörs.&lt;br&gt;Reformeringen av pensionssystemet syftar även till att öka dess bidrag till&lt;br&gt;det samhälleliga sparandet och att det i högre grad än dagens system skall&lt;br&gt;stimulera arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomster som i dag är pensionsgrundande och förenade med&lt;br&gt;pensionsrätt skall vara det även i det reformerade systemet. Därtill skall&lt;br&gt;pensionsrätt kunna ges även för fiktiva inkomster för s.k. bamår och&lt;br&gt;vämpl iktstj änstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätten skall utgöra 18,5 % av pensionsgrundande inkomster&lt;br&gt;upp till ett förmånstak. Motsvarande belopp skall betalas in till pensions-&lt;br&gt;systemet i form av en ålderspensionsavgift, som kan utgå som arbets-&lt;br&gt;givare- eller egenavgift. Därutöver skall en arbetsgivaravgift som uppgår&lt;br&gt;till halva ålderspensionsavgiften tas ut på de inkomstdelar som överstiger&lt;br&gt;förmånstaket. Intäkterna från denna senare avgift förs till statsbudgeten.&lt;br&gt;Alla pensionsgrundande inkomster skall, till skillnad från i dag, vara&lt;br&gt;avgiftsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av inbetalda avgifter används huvuddelen - 16,5 procentenheter - till&lt;br&gt;att finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelningssystem.&lt;br&gt;En summa motsvarande 2 procentenheter av ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;avsätts till en individuell premiereserv. Dessa medel förvaltas av den&lt;br&gt;kapitalförvaltare den enskilde själv utser eller, om den enskilde inte själv&lt;br&gt;gör något aktivt val av förvaltare, av någon statlig förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens s.k. 15- och 30-årsregler vid beräkning av inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension föreslås bli ersatta av livsinkomstprincipen. Det innebär att alla&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster skall väga lika tungt vid beräkning av&lt;br&gt;ålderspensionen oavsett när under livet de tjänats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av intjänad pensionsrätt inom fördelningssystemet skall ackumu-&lt;br&gt;leras successivt på ett individuellt konto. Behållningen på detta konto&lt;br&gt;räknas årligen upp med ett index som följer den allmänna inkomstutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ålderspensioneringen skall det årliga pensionsbeloppet från för-&lt;br&gt;delningssystemet fastställas genom att behållningen på pensionskontot&lt;br&gt;divideras med ett s.k. delningstal. Detta fastställs bl.a. med utgångspunkt&lt;br&gt;från förväntad återstående livslängd vid tidpunkten för pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående pensioner från fördelningssystemet skall pris- och följsam-&lt;br&gt;hetsindexeras så att pensionen behåller sitt realvärde när den allmänna in-&lt;br&gt;komsttillväxten uppgår till en viss norm. Vid avvikelser från denna norm&lt;br&gt;skall pensionen justeras realt upp eller ned i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension från premiereservsystemet skall bestämmas av avkastningen på&lt;br&gt;fonderade medel och utgår enligt försäkringsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ett separat garantipensionssystem som skall ge alla&lt;br&gt;pensionärer en grundtrygghet. Garantipensionen skall utformas som en&lt;br&gt;utfyllnad som läggs till den inkomstrelaterade pensionen så att den totala&lt;br&gt;pensionen når upp till en viss garantinivå. För att ge även låga&lt;br&gt;inkomster utbyte i pensionshänseende skall denna garantinivå inom vissa&lt;br&gt;gränser vara beroende av den inkomstrelaterade pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till det reformerade pensionssystemet föreslås ske gradvis.&lt;br&gt;Personer födda före 1935 berörs inte av det reformerade systemets regler&lt;br&gt;för inkomstrelaterad pension. De som är födda år 1935 fram till och med&lt;br&gt;år 1953 får sin ålderspension beräknad med ett successivt ökande antal&lt;br&gt;20-delar enligt det nya systemets regler och resterande del enligt&lt;br&gt;nuvarande system. För personer födda år 1954 eller senare skall det nya&lt;br&gt;systemets regler tillämpas fullt ut. För alla som i någon utsträckning&lt;br&gt;berörs av det reformerade systemets regler beaktas även inkomster i&lt;br&gt;förgången tid vid beräkning av pensionsrätt inom det nya systemet. Inom&lt;br&gt;premiereservsystemet väljs en något avvikande övergångslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ......................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .....................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund - nuvarande pensionssystem..............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Nuvarande regler .......................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Pensionssystemets utgifter och&amp;nbsp;finansiering .......16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Pensionsarbetsgruppens bedömning&amp;nbsp;av&amp;nbsp;nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssystem.........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Den finansiella instabiliteten&amp;nbsp;&amp;nbsp;................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 &amp;nbsp;Allmänt om pensionernas finansiering......20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 &amp;nbsp;Den demografiska&amp;nbsp;utvecklingen..........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 &amp;nbsp;Värdesäkringen och den bristande följsamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot samhällsekonomin ...............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Fördelningseffekter av nuvarande system.........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 &amp;nbsp;Allmänt ........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 &amp;nbsp;Utfall för kvinnor&amp;nbsp;och män ............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Skattefinansiering och effekter på arbetsutbudet.....35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Pensionssystemet och sparandet ..............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformens huvudsakliga inriktning................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Behovet av en reform.....................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Ett offentligt och obligatoriskt system...........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Grundskydd och standardskydd...............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Ett pensionssystem med oförändrad omfattning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Ett avgiftsbestämt system baserat på livsinkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principen ............................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Fördelningsbaserat system med inslag av&amp;nbsp;premiereserver 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Ett fristående ålderspensionssystem ............57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Ett pensionssystem med grundtrygghet..........58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Övergången till ett reformerat ålderspensionssystem . . 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intjänande av pensionsrätt .....................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Allmänt om pensionsrätt i det reformerade&amp;nbsp;systemet&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Pensionsrätt på grundval av inkomst av anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag och annat förvärvsarbete .............64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar&amp;nbsp;m.m.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Pensionsrätt för studier....................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Pensionsrätt för bamår....................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 &amp;nbsp;Tillgodoräknande av bamårsrätt..........81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 &amp;nbsp;Period för tillgodoräknande av bamårsrätt ... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.3 &amp;nbsp;Alternativ för tillgodoräknande av bamårsrätt . 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.4 &amp;nbsp;Bamårsrätt för förfluten tid ............92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring ..........93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Pensionsrätt för förtidspensionärer.............97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;Eventuella andra fördelningsmässiga kompletteringar 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Uppräkning av intjänad pensionsrätt inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningssystemet..................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Tak för den pensionsgrundande inkomsten....... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Premiereservsystemet ....................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Pensionsrätt i premiereservsystemet........... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Närmare om avsättningen till premiereservsystemet 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Principer för förvaltningen av premiereservmedlen . . 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Interimistisk förvaltning.................. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Utformningen av förvaltningen i full funktion..... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delning av pensionsrätt mellan&amp;nbsp;makar,&amp;nbsp;m.m.......... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Ett system för delning av intjänad pensionsrätt .... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Förändringar i äktenskapsbalken............. 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderspension............................ 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Regler för uttag....................... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Beräkning av pensionsbelopp............... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Pris- och följsamhetsindexering av utgående pensioner 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Ålderspension från premiereservsystemet........ 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Årlig information...................... 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantipensionssystemet ..................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Rätt till garantipension................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Nivåer, avtrappning m.m.................. 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Kostnader och effekter................... 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsreglering ........................ 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 20-delsinfasning....................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Särskild garantiregel vid 20-delsinfasning ....... 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Pensionsrätt för förfluten tid ............... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Övergångsvis garantipension ............... 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Pris- och följsamhetsindexering av pensioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande regelsystem................... 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Delpensionsförsäkringen.................. 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Andra ändringar inom ramen för dagens regelsystem . 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Den allmänna pensionsåldern i nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssystem........................ 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att kvarstå i arbete efter 65 års ålder........... 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspension ........................... 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Anpassning av förtidspensioneringen med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det reformerade ålderspensionssystemet.........200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förtidspensioneringens ställning .............203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Finansieringen........................ 204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionssystemets finansiering .................206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Grundläggande principer..................206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Formerna för uttag av ålderspensionsavgift ......212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Införandet av ålderspensionsavgift och omföringar mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten och ålderspensionssystemet........219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande............................223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa konsekvenser, övriga frågor..........225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över inkomna remissvar på Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppens betänkande Reformerat pensionssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1994:20)....................... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Pensionssystemets inkomster och utgifter t.o.m. 2050 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 1994 &amp;nbsp;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett reformerat ålderspensions-&lt;br&gt;system (avsnitten 4.1 - 4.9, 5.1 - 5.4, 5.5.1 - 5.5.4, 5.6, 5.7, 5.9,&lt;br&gt;5.10, 6.1 -6.4, 7.1, 7.2, 8.1 - 8.5, 9.1, 9.2, 10.1-10.7, 11,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 - 13.3 och 14).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till reformering av nuvarande pensionssystem som lämnas i&lt;br&gt;denna proposition har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1984 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté som även in-&lt;br&gt;kluderade företrädare för arbetsmarknadens parter, med uppdrag att göra&lt;br&gt;en samlad genomgång av erfarenheterna av reglerna inom det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet. Kommittén antog namnet Pensionsberedningen.&lt;br&gt;Bakgrunden var bl.a. att de samhällsekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;försämrats sedan mitten på 1970-talet och därmed möjligheterna att&lt;br&gt;finansiera de framtida pensionerna utan kraftiga avgiftshöjningar. En&lt;br&gt;utgångspunkt för översynen skulle dock vara att folk- och tilläggspensio-&lt;br&gt;neringen skulle ligga fast i sina huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt slutbetänkande Allmän pension (SOU 1990:76) redovisade&lt;br&gt;Pensionsberedningen ett omfattande bakgrundsmaterial och resultatet av&lt;br&gt;en genomgång av de problem som det allmänna pensionssystemet&lt;br&gt;kostnadsmässigt och finansieringsmässigt står inför under de närmaste&lt;br&gt;decennierna framöver. Beredningen redovisade också alternativa&lt;br&gt;lösningar för att trygga pensionerna i framtiden, men lämnade inte några&lt;br&gt;förslag om vilka lösningar som borde väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av slutbetänkandet anslöt sig flera remiss-&lt;br&gt;instanser till Pensionsberedningens uppfattning att de grundläggande&lt;br&gt;principerna i det allmänna pensionssystemet bör bevaras. Flertalet&lt;br&gt;remissinstanser ansåg emellertid samtidigt att ATP-systemet måste&lt;br&gt;reformeras för att man skall komma till rätta med systemets instabilitet.&lt;br&gt;De flesta av de instanser som avgav remissvar menade, till skillnad från&lt;br&gt;Pensionsberedningen, att en mer omfattande reformering av pensionssys-&lt;br&gt;temet måste göras relativt omgående. Vissa remissinstanser menade att&lt;br&gt;detta borde ske genom ändringar inom ramen för hittillsvarande&lt;br&gt;regelsystem, medan andra ansåg att reformeringen måste inriktas mot ett&lt;br&gt;helt nytt pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11991 års finansplan anförde dåvarande chefen för Finansdepartementet&lt;br&gt;att pensionssystemet borde reformeras med syfte att åstadkomma ett&lt;br&gt;högre långsiktigt sparande inom pensionssystemet. Vidare angavs att&lt;br&gt;sambandet mellan avgifter och förmåner inom pensionssystemet borde&lt;br&gt;stärkas och att systemet i högre grad än med dagens ordning borde&lt;br&gt;stimulera till förvärvsarbete. I propositionen 1991/92:38 om inriktningen&lt;br&gt;av den ekonomiska politiken anslöt sig den nuvarande regeringen till vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i finansplanen anförts i denna fråga. Det förelåg således en bred&lt;br&gt;politisk enighet om att en reformering av pensionssystemet var nödvändig&lt;br&gt;av främst samhällsekonomiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1991 bemyndigades statsrådet Bo Könberg att tillkalla en&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp med uppgift att mot bakgrund av&lt;br&gt;Pensionsberedningens betänkande och de synpunkter som framkommit i&lt;br&gt;remissbehandlingen utarbeta förslag till ett nytt system för den allmänna&lt;br&gt;pensioneringen (dir. 1991:102). Denna arbetsgrupp - Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen (S 1991:14) - bestod av representanter för samtliga riksdags-&lt;br&gt;partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 september 1993 fick Pensionsarbetsgruppen tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1993:108) att lämna förslag om en successiv höjning av pensionsåldern&lt;br&gt;till 66 år. Förslaget skulle utformas utifrån en samlad bedömning i&lt;br&gt;anslutning till gruppens överväganden om flexibel pensionsålder. Vidare&lt;br&gt;angavs att arbetsgruppen skulle beakta vad riksdagen anfört i anslutning&lt;br&gt;till behandlingen av propositionen 1992/93:155 om höjd pensionsålder&lt;br&gt;(bet. 1992/93:SfU 15, rskr. 1992/93:417) och ha som riktpunkt för&lt;br&gt;övervägandena att de åsyftade besparingarna i det tidigare förslaget om&lt;br&gt;höjd pensionsålder, som utarbetats enligt överenskommelse mellan&lt;br&gt;regeringen och socialdemokraterna, skulle uppnås till den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1992 presenterade Pensionsarbetsgruppen promemorian Ett&lt;br&gt;reformerat pensionssystem - bakgrund, principer och skiss (Ds 1992:89).&lt;br&gt;I denna promemoria gjordes ett antal principiella ställningstaganden och&lt;br&gt;redovisades huvuddragen i hur ett reformerat pensionssystem skulle&lt;br&gt;kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1994 avlämnade Pensionsarbetsgruppen sitt betänkande -&lt;br&gt;Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20). Till betänkandet fogades två&lt;br&gt;bilagor dels en om kostnader och individeffekter (SOU 1994:21), dels en&lt;br&gt;om kvinnors ATP och avtalspension (SOU 1994:22). I betänkandet&lt;br&gt;presenterades förslag till ett nytt reformerat ålderspensionssystem och&lt;br&gt;regler för övergång till detta. Betänkandet anslöt, både vad gäller de&lt;br&gt;bärande principerna och utformningen av ett reformerat pensionssystem,&lt;br&gt;i huvudsak till vad som anförts i den tidigare publicerade promemorian.&lt;br&gt;Förslagen byggde på en överenskommelse mellan representanter i&lt;br&gt;arbetsgruppen för de fyra regeringspartierna och socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det av stort värde att det varit möjligt att&lt;br&gt;inom ramen för Pensionsarbetsgruppen uppnå en bred politisk uppgörelse&lt;br&gt;kring en fråga av mycket stor vikt både för samhällsekonomin och för&lt;br&gt;den enskilde individens ekonomiska trygghet. Detta lägger också ett stort&lt;br&gt;ansvar på de avtalsslutande partierna att bibehålla uppslutningen kring&lt;br&gt;överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens betänkande sändes den 21 februari 1994 ut på&lt;br&gt;remiss till 107 remissinstanser. Med hänsyn till önskemålet att frågan&lt;br&gt;skall kunna behandlas av vårriksdagen 1994 sattes en förhållandevis kort&lt;br&gt;remisstid. Detta skall dock ses mot bakgrund av att huvuddragen i Pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsarbetsgruppens förslag varit kända sedan publiceringen av ovan Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;nämnda promemoria i augusti 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvar har inkommit från ett nittiotal av remissinstanserna.&lt;br&gt;Därutöver har ett sextiotal organisationer avgett remissvar. Även ett&lt;br&gt;antal privatpersoner har lämnat synpunkter. I bilaga 1 finns en för-&lt;br&gt;teckning över inkomna remisssvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter redovisas nedan. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren har upprättats inom Socialdepartementet och finns tillgänglig&lt;br&gt;i ärendet (Dnr S94/1350/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta beredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition innehåller riktlinjer för en reformering av det&lt;br&gt;allmänna ålderspensionssystemet och förslag till hur ett reformerat&lt;br&gt;pensionssystem skall utformas liksom förslag till övergångsregler.&lt;br&gt;Förslagen i propositionen fullföljer den överenskommelse som träffades&lt;br&gt;i Pensionsarbetsgruppen. Under remissbehandlingen av Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens betänkande har framkommit synpunkter som föranleder vissa&lt;br&gt;revideringar av arbetsgruppens förslag. Utvärderingen av remissinstan-&lt;br&gt;sernas synpunkter på betänkandet har skett i samråd med Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen. I och med detta har Pensionsarbetsgruppens arbete avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredningen av denna proposition har företrädarna för regeringsparti-&lt;br&gt;erna och socialdemokraterna i arbetsgruppen deltagit och ställt sig bakom&lt;br&gt;innehållet i propositionen och därmed de revideringar som gjorts i&lt;br&gt;förhållande till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillkalla en genomförandegrupp med företrädare&lt;br&gt;för de partier som står bakom överenskommelsen, med uppgift att&lt;br&gt;medverka vid den fortsatta beredningen av reformen och att vårda&lt;br&gt;överenskommelsen. Partiernas företrädare har förklarat sig överens om&lt;br&gt;att inte ensidigt genomdriva förändringar i pensionsreformens grund-&lt;br&gt;läggande beståndsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna reformeringen av pensionssystemet tar sikte på fram-&lt;br&gt;tidens pensioner. Syftet är att åstadkomma ett ålderspensionssystem som&lt;br&gt;är så robust i förhållande till ekonomiska och demografiska förändringar&lt;br&gt;att några ingrepp i systemet inte skall bli påkallade i framtiden. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för denna proposition är att lägga fast principerna för det&lt;br&gt;framtida pensionssystemet jämte övergångsregler. Det nuvarande&lt;br&gt;pensionssystemet behandlas endast i de delar där det finns en direkt&lt;br&gt;koppling till det reformerade systemets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en mycket lång övergångsperiod kommer pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningama att domineras av förmåner intjänade enligt nuvarande regler.&lt;br&gt;Det är, vid en årlig ekonomisk tillväxt på 1,5 - 2 %, först under senare&lt;br&gt;delen av 2010-talet som utbetalningar av pensioner beräknade enligt det&lt;br&gt;reformerade systemets regler kommer att överstiga utbetalningar av&lt;br&gt;pensioner och pensionsdelar beräknade enligt nuvarande folkpensions-&lt;br&gt;och ATP-regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har ålders- och förtidspensionernas andel av&lt;br&gt;samhällsekonomin ökat kraftigt. Under år 1991 motsvarade de offentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifterna för pensioner (inkl, bostadsstöd till pensionärer) ca 24 % av&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna, medan den andelen i år beräknas uppgå till 30 %.&lt;br&gt;Detta har också lett till en obalans i relationen mellan inkomster från de&lt;br&gt;avgifter som är destinerade till pensionsändamål och de totala pensionsut-&lt;br&gt;giftema. Under år 1993 svarade folkpensions- och ATP-avgiftema för&lt;br&gt;drygt 60 % av finansieringen av pensionsutgiftema. Resterande del av&lt;br&gt;pensionsutgiftema finansierades ur AP-fondens avkastning och med&lt;br&gt;allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ATP-systemet understeg intäkterna från ATP-avgiften de utbetalda&lt;br&gt;ATP-pensionema med drygt 20 miljarder kr. år 1993. Om inga åtgärder&lt;br&gt;vidtas, kommer detta gap att successivt vidgas, även vid en förhållande-&lt;br&gt;vis god ekonomiskt tillväxt. AP-fondens finansiella sparande, dvs.&lt;br&gt;skillnaden mellan inkomster och utgifter i ATP-systemet, försämras&lt;br&gt;successivt. Det innebär att fondens avkastning och så småningom även&lt;br&gt;dess behållning i växande omfattning kommer att få tas i anspråk för&lt;br&gt;löpande utbetalningar av ATP-pensioner. Så småningom töms AP-fonden,&lt;br&gt;varvid statsbudgeten kommer att utsättas för en mycket stor belastning&lt;br&gt;om utställda löften om ATP-pensioner trots detta skall kunna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta understryker vikten av att en reformering av pensionssystemet&lt;br&gt;kommer till stånd. Genom att denna reform beslutas nu blir en mjukare&lt;br&gt;övergång från dagens system möjlig. Med de förslag som lämnas i denna&lt;br&gt;proposition och som preciseras i kommande propositioner bedömer&lt;br&gt;regeringen att den långsiktiga finansiella obalans som råder i ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift för den ekonomiska politiken de närmaste åren är att&lt;br&gt;sanera de offentliga finanserna och reducera det strukturella underskott&lt;br&gt;mellan inkomster och utgifter som nu kännetecknar den offentliga&lt;br&gt;sektorn. Mot bakgrund av den långa tid det kommer att ta innan det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemets regler slår igenom och pensionernas stora&lt;br&gt;betydelse för de offentliga utgifterna kan det komma att behöva vidtas&lt;br&gt;åtgärder inom ramen för nuvarande pensionssystem med syfte att&lt;br&gt;förstärka de offentliga finanserna. Sådana åtgärder ligger dock vid sidan&lt;br&gt;av utformningen av det reformerade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kommer den fortsatta beredningen av pensions-&lt;br&gt;frågan att bli följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition lägger fast principerna för det framtida pensionssys-&lt;br&gt;temet. På några punkter kommer enligt vad som sägs nedan att krävas&lt;br&gt;ytterligare beredning och utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommande ålderspensionssystemet skall enligt förslag i denna&lt;br&gt;proposition finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5 % av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster. I nuvarande ATP-system tas avgifter ut på&lt;br&gt;alla inkomster, även sådana som inte är pensionsgrundande. Avgifter som&lt;br&gt;för närvarande tas ut på inkomstdelar över taket skall halveras. Inkomst-&lt;br&gt;delar över taket beläggs således med en avgift på 9,25 %. I Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag om uttag av ålderspensionsavgift om 18,5 %&lt;br&gt;inkluderades en av regeringen redan aviserad höjning på en procentenhet&lt;br&gt;av socialavgifterna. Pensionsarbetsgruppen föreslog att denna höjning&lt;br&gt;skulle användas som en finansiell förstärkning av ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1994 kommer därför riksdagen att föreläggas förslag om&lt;br&gt;en avgiftshöjning till ålderspensionssystemet på en procentenhet för&lt;br&gt;inkomstdelar upp till förmånstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Pensionsarbetsgruppens förslag redovisas en noga avvägd tidsplan för&lt;br&gt;hur intäkterna från socialavgifter respektive betalningsansvaret för olika&lt;br&gt;pensionsåtaganden övergångsvis skall fördelas mellan statsbudgeten och&lt;br&gt;ålderspensionssystemet samt hur en neutral växling skall genomföras från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter till egenavgifter. Eftersom viss oro finns att växlingen&lt;br&gt;från arbetsgivaravgifter till egenavgifter kan leda till komplikationer kan&lt;br&gt;denna växling behöva övervägas ytterligare. Växlingen mellan egenav-&lt;br&gt;gifter och arbetsgivaravgifter kan behöva göras vid ett tillfälle. Om&lt;br&gt;neutralitet i växlingen inte kan garanteras, måste uttag enbart i form av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter övervägas. Nedtrappningen av avgiftsuttag på&lt;br&gt;inkomstdelar över förmånstaket skall dock ske i minst samma takt som&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag innebar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att tillsammans med arbetsmarknadens parter diskutera&lt;br&gt;framtida konsumtionsutrymme och dess fördelning samt efter samråd med&lt;br&gt;parterna avväga i vilken utsträckning ålderspensionsavgiften på 18,5 %&lt;br&gt;skall tas ut som egen- respektive arbetsgivaravgift. Därvid bör även&lt;br&gt;finansieringen av sjuk- och arbetsskadeförsäkringama respektive&lt;br&gt;förtidspensioneringen diskuteras. Om enighet inte kan uppnås i genom-&lt;br&gt;förandegruppen skall avgiftsuttaget ske enligt Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;förslag, dock med växling vid ett tillfälle och separat från löneför-&lt;br&gt;handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en del punkter behövs ytterligare utredning innan preciserade förslag&lt;br&gt;kan lämnas till riksdagen. Principerna i denna proposition skall ligga till&lt;br&gt;grund för sådant utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller bl.a. utformningen av det tekniska regelverket inom&lt;br&gt;premiereservsystemet. Regeringen avser att uppdra åt en särskild utredare&lt;br&gt;att utarbeta förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare vissa förändringar i äktenskapsbalken&lt;br&gt;vad avser behandlingen av individuella pensionsförsäkringar m.m. i&lt;br&gt;samband med bodelning. Även denna fråga bör bli föremål för särskild&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i ålderspensioneringen reser också krav&lt;br&gt;på följdändringar vad avser andra pensionsförmåner. Som framhölls av&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppen måste bl.a. den tekniska utformningen av&lt;br&gt;efterlevandepensioneringen bli föremål för utredning så att reglerna&lt;br&gt;anpassas till nya bestämmelser för ålderspensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de frågor som inte läggs fast i denna proposition hör även den&lt;br&gt;exakta utformningen av indexeringen av utgående pensioner till den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen. I beredningen av dessa frågor bör ingå&lt;br&gt;om, när och i förhållande till vilken nivå en sådan indexering bör gälla&lt;br&gt;även pensioner och pensionsdelar som utgår enligt nuvarande regler.&lt;br&gt;Ställningstaganden i dessa frågor har stor betydelse för hur pensioner och&lt;br&gt;pensionsdelar som utgår enligt nuvarande regler påverkas av reformering-&lt;br&gt;en av pensionssystemet. Det kan därför vara lämpligt att de behandlas i&lt;br&gt;samband med kommande lagförslag på pensionsområdet. Samtidigt kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock reglerna i nuvarande pensionssystem, med undantag för frågor som Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;uttryckligen behandlas i denna proposition, bli föremål för förändringar&lt;br&gt;och prövas i den sedvanliga budgetberedningen. Dessa förändringar&lt;br&gt;måste dock ske under hänsynstagande till det reformerade systemets&lt;br&gt;principiella krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reformering av pensionssystemet som föreslås i denna proposition&lt;br&gt;innebär bl.a. att ålderspensioneringen avskiljs från övriga pensionsför-&lt;br&gt;måner och såväl lagtekniskt som i finansiellt hänseende blir en fristående&lt;br&gt;försäkringsgren. I konsekvens härmed måste även prövas om förtids-&lt;br&gt;pensioneringen skall utgöra en egen försäkringsgren eller samordnas med&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Pensionsarbetsgruppen lämnade en rad förslag vad&lt;br&gt;avser beräkning av inkomstrelaterad förtidspension. Samtidigt framhöll&lt;br&gt;arbetsgruppen att dessa förslag kan få omprövas i anslutning till det&lt;br&gt;fortsatta reformarbetet vad avser förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har, från olika utgångspunkter, hävdat att&lt;br&gt;utformningen av förtidspensioneringen och dess finansiering borde prövas&lt;br&gt;tillsammans med ålderspensionssystemet. Regeringen delar dock&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning att utformningen av förtidspensione-&lt;br&gt;ringen bör prövas i anslutning till den översyn av sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringama som nu sker inom ramen för Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeberedningen (S 1993:07). Beslut om principerna för reformeringen&lt;br&gt;av den framtida ålderspensioneringen bör inte avvakta det arbetet. Med&lt;br&gt;den föreslagna fortsatta beredningen av finansieringsfrågorna kan en viss&lt;br&gt;samordning dock komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemet genomförs stegvis fr.o.m år 1995.&lt;br&gt;Lagreglering av förslagen i denna proposition kommer att, efter sedvanlig&lt;br&gt;remiss av lagförslag, föreläggas riksdagen under år 1995 för ikraftträdan-&lt;br&gt;de den 1 januari 1996. I centrala delar, bl.a. såvitt gäller intjänande av&lt;br&gt;pensionsrätt, kommer reformen att ha betydelse för den enskilde redan&lt;br&gt;under nästa år. Det är därför av stor vikt att principerna för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet nu läggs fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med proposition år 1995 skall också den slutliga formen för&lt;br&gt;avgiftsuttag, eventuell avgiftsväxling samt den fördelning mellan AP-&lt;br&gt;fonden och statsbudgeten av pensionsutgiftema som bör gälla övergångs-&lt;br&gt;vis, liksom eventuella övriga frågor, läggas fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna uppläggning av reformarbetet kan dessutom ytterligare tid&lt;br&gt;vinnas för diskussion av och hänsynstagande till remissinstansernas&lt;br&gt;förslag och tekniska lösningar, samtidigt som ställning tas redan nu till&lt;br&gt;de grundläggande principerna för ett reformerat pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrund - nuvarande pensionssystem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande pensionssystem utformades i sina huvuddrag för 35 år sedan&lt;br&gt;i samband med inrättandet av den allmänna tilläggspensioneringen (ATP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ålders-, förtids- och familjepensioner. Denna innebar att tidigare&lt;br&gt;principer för statens uppgifter på pensionsområdet övergavs och att&lt;br&gt;inkomstbortfallsprincipen, dvs. ett system där förmånerna storleksmässigt&lt;br&gt;anpassas till pensionärens förvärvsinkomster före pensioneringen,&lt;br&gt;infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven bakom beslutet att inrätta ATP var flera. För det första fanns&lt;br&gt;en önskan att åstadkomma en förbättring av de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;för äldre. Ett annat viktigt motiv var att stora grupper, främst privatan-&lt;br&gt;ställda arbetare, inte omfattades av någon avtalsreglerad tilläggspensione-&lt;br&gt;ring och att det visat sig föreligga svårigheter att på frivillig väg få till&lt;br&gt;stånd en kompletterande tjänstepensionering för alla arbetstagare. ATP-&lt;br&gt;reformen innebar sålunda en utjämning i pensionshänseende mellan olika&lt;br&gt;grupper förvärvsarbetande. Vidare styrdes utformningen av ATP av att&lt;br&gt;man ville genomföra en höjning av pensionärernas standard snabbare än&lt;br&gt;vad som hade varit möjligt med privata försäkringsbaserade lösningar&lt;br&gt;eller med ett obligatoriskt premiereservsystem, dvs. ett fullfonderat&lt;br&gt;pensionssystem. Detta var ett viktigt skäl till att ATP utformades som ett&lt;br&gt;fördelningssystem där de aktivas inkomster år för år finansierar pensio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt samordnades folk- och tilläggspensioneringen 1962 genom&lt;br&gt;att lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) trädde i kraft. I&lt;br&gt;samband härmed knöts också pensionsförmånerna till basbeloppet och&lt;br&gt;gjordes därmed värdebeständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har folk- och tilläggspensioneringen behållit sin grundläggande&lt;br&gt;struktur. Pensionsbestämmelsema har dock undergått en del förändringar.&lt;br&gt;I början av 1970-talet mildrades villkoren för att erhålla förtidspension.&lt;br&gt;År 1976 sänktes den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år. Samtidigt&lt;br&gt;förstärktes möjligheterna till rörlig pensionsålder bl.a. till följd av&lt;br&gt;delpensionsförsäkringens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförmånema inom folkpensioneringen har höjts vid ett par&lt;br&gt;tillfällen. Med verkan fr.o.m. år 1969 kompletterades folkpensionerna&lt;br&gt;med pensionstillskott för pensionärer utan ATP-pension eller med låg&lt;br&gt;sådan pension. Dessa pensionstillskott har vid åtskilliga tillfällen därefter&lt;br&gt;höjts. Även de kommunala bostadstilläggen har fortlöpande förbättrats,&lt;br&gt;och statsbidrag har införts i syfte att minska skillnaderna mellan olika&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den prioritering som gjorts av grundtryggheten framför&lt;br&gt;standardtryggheten har skillnaderna i pensionsnivå mellan olika pen-&lt;br&gt;sionärer inom det allmänna pensionssystemet minskat betydligt. Totalt&lt;br&gt;sett kan de åtgärder som vidtagits sägas ha inneburit en viss förändring&lt;br&gt;av pensionssystemets struktur såtillvida att inkomstbortfallsprincipen&lt;br&gt;kommit att försvagas, inte bara för pensionstagare som haft låga&lt;br&gt;förvärvsinkomster utan också för pensionärer i högre inkomstskikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På familjepensioneringens område genomfördes med verkan fr.o.m. år&lt;br&gt;1990 omfattande förändringar som bl.a. innebär att de tidigare livsvariga&lt;br&gt;änkepensionerna inom ATP på sikt avvecklas. Vidare har successivt&lt;br&gt;under 1970-talet och framöver en rad sociala förmåner, såsom sjuk-&lt;br&gt;penning, arbetslöshetsstöd, föräldrapenningförmåner och vissa ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningsstöd, gjorts pensionsgrundande. Detta har dock inte inneburit att&lt;br&gt;motsvarande avgifter tagits ut, varför principen om samband mellan&lt;br&gt;avgifter och förmåner inte upprätthållits. Detsamma gäller den förändring&lt;br&gt;som innebär att en förälder fr.o.m. år 1982 kan tillgodoräknas s.k.&lt;br&gt;vårdår som intjänandetid för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra förändringar har bidragit till ett försvagat samband mellan&lt;br&gt;förmåner och avgifter inom ålderspensionssystemet. Grunderna för&lt;br&gt;beräkning av tilläggspensionsavgifter ändrades år 1981. De tidigare&lt;br&gt;basbelopps- och maximeringsavdragen slopades och ATP-avgifter&lt;br&gt;beräknas fr.o.m. år 1982 på hela lönen, dvs. inkomsten utan tak eller&lt;br&gt;avdragsgillt bottenbelopp. En annan effekt av de gjorda förändringarna&lt;br&gt;är att kretsen förmånsberättigade vidgats och att kostnaderna för&lt;br&gt;pensionssystemet på grund härav har stigit väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade pensionssystemet består av tre delar. Den allmänna pensio-&lt;br&gt;neringen, som innefattar folkpensioneringen och allmän tilläggspension&lt;br&gt;(ATP), svarar för huvuddelen - 75 - 80 % - av den enskildes pensions-&lt;br&gt;skydd. Avtalspensionssystemen, som grundas på kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter, omfattar i stort sett alla löntagare i Sverige.&lt;br&gt;Därutöver har också allt fler personer valt att teckna individuella pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar i privata livförsäkringsbolag för att på detta sätt&lt;br&gt;tillförsäkra sig kompletterande pensionsförmåner för ålderdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna pensionerna är obligatoriska och omfattar i princip alla&lt;br&gt;som bor eller arbetar här i landet. Genom folkpensioneringen ges en&lt;br&gt;grundtrygghet vid ålderdom, långvarig sjukdom, gravt handikapp m.m.&lt;br&gt;Ålders- och förtidspensioner utges här med i princip enhetliga belopp&lt;br&gt;som är desamma för alla och således oberoende av den försäkrades&lt;br&gt;tidigare inkomster eller avgiftsbetalning. Däremot är folkpensionerna&lt;br&gt;fr.o.m. år 1993 avhängiga av den berättigades försäkringstid i så måtto&lt;br&gt;att det för rätt till oavkortad folkpension krävs bosättning i Sverige under&lt;br&gt;minst 40 år mellan 16 och 65 års ålder eller minst 30 år med intjänade&lt;br&gt;ATP-poäng. Vid kortare tids bosättning respektive kortare tids för-&lt;br&gt;värvsarbete här i landet reduceras folkpensionen proportionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ålderspension från folkpensioneringen som tas ut från 65 års ålder&lt;br&gt;motsvarar för en ensam pensionstagare för år räknat 96 % av basbeloppet&lt;br&gt;(33 116 kr år 1994). För en gift pensionär, vars make uppbär folk-&lt;br&gt;pension i form av hel ålders- eller förtidspension, utgör ålderspensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78.5 % av basbeloppet (27 079 kr år 1994). Pensionstillskott utges till&lt;br&gt;ålderspensionärer med maximalt 55,5 % av basbeloppet. Den garanterade&lt;br&gt;minimipensionen för en ensamstående pensionstagare utgör därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151.5 % av basbeloppet, dvs. år 1994 motsvarande 52 261 kr per år eller&lt;br&gt;4 355 kr i månaden. Härtill kommer det kommunala bostadstillägget som&lt;br&gt;täcker den dominerande delen av bostadskostnaderna upp till en viss nivå.&lt;br&gt;Sedan år 1993 tillämpas vid pensionsberäkning ett med 2% reducerat&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för många pensionstagare är även de särskilda skatteför-&lt;br&gt;månerna i form av särskilt grundavdrag (SGA) vid beskattningen. Dessa&lt;br&gt;innebär att en ålderspensionär som har enbart folkpension jämte&lt;br&gt;pensionstillskott i praktiken normalt är befriad från inkomstskatt. Vid till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande annan inkomst, t.ex. ATP-pension, avtrappas det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet är uppbyggt enligt den s.k. inkomstbortfallsprincipen,&lt;br&gt;vilken innebär att pensionsförmånerna i princip bestäms av de inkomster&lt;br&gt;som den försäkrade haft under den yrkesverksamma delen av livet och&lt;br&gt;av det antal år under vilka han förvärvsarbetat. Pensionsgrundande för&lt;br&gt;ATP är inkomsten till den del den överstiger basbeloppet för året&lt;br&gt;(35 200 kr år 1994) och uppgår till högst 7,5 gånger detta basbelopp&lt;br&gt;(264 000 kr år 1994). ATP-pensionen utgör 60 % av genomsnittet av den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten för de 15 bästa inkomståren. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln krävs 30 år med pensionsgrundande inkomst för att rätt skall&lt;br&gt;föreligga till oavkortad tilläggspension. Vid färre år med pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst reduceras pensionen proportionellt. Pensionsgrund-&lt;br&gt;ande för ATP är i första hand inkomster av förvärvsarbete. Sådana kan&lt;br&gt;härröra från anställning eller från annat förvärvsarbete, t.ex. aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Med anställningsinkomst&lt;br&gt;likställs dessutom olika förmåner som ersätter sådan inkomst, t.ex. sjuk-&lt;br&gt;penning, föräldrapenning, arbetsskadeersättning, arbetslöshetsersättning,&lt;br&gt;vårdbidrag, utbildningsbidrag, vuxenstudiebidrag och delpension. För att&lt;br&gt;uppfylla 30-årsregeln får dessutom fr.o.m. år 1982 föräldrar räkna år då&lt;br&gt;de vårdat barn som är yngre än tre år. Däremot ger sådana år ingen ökad&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalspensionerna är obligatoriska i förhållande till den enskilde&lt;br&gt;arbetstagaren och omfattar alla som är verksamma på det aktuella&lt;br&gt;avtalsområdet. Intjänade pensionsrätter är överförbara från en arbetsgiva-&lt;br&gt;re till en annan och från ett arbetsmarknadsområde till ett annat, om&lt;br&gt;arbetstagaren skulle byta anställning. Avtalspensionerna finansieras i allt&lt;br&gt;väsentligt genom avgifter av arbetsgivarna, men principerna för&lt;br&gt;finansiering av de faktiska pensionsåtagandena varierar påtagligt. Medan&lt;br&gt;systemen för privatanställda är helt eller delvis fonderade, bygger de&lt;br&gt;offentliganställdas avtalspensioneringar på fördelningsprincipen varför det&lt;br&gt;i huvudsak inte sker någon fondering alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalspensionerna fullgör i huvudsak tre funktioner. För det första ger&lt;br&gt;de rätt till pensionsförmåner i vissa situationer när sådan rätt inte&lt;br&gt;föreligger inom den allmänna pensioneringen, t.ex. inom yrkesområden&lt;br&gt;med lägre pensionsålder än 65 år eller i form av ett utökat efterlevandes-&lt;br&gt;kydd. För det andra utbetalas från avtalspensioneringama ofta ett tillägg&lt;br&gt;till de allmänna pensionerna. I genomsnitt kan detta tillägg till den som&lt;br&gt;varit yrkesverksam under en längre tid sägas motsvara 10 - 15 % av den&lt;br&gt;pensionsberättigades slutlön. För det tredje ger avtalspensioneringama -&lt;br&gt;med undantag för STP-systemet som gäller privatanställda arbetare - rätt&lt;br&gt;till pension också för inkomstdelar som överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de offentliga och avtalsreglerade pensionssystemen har&lt;br&gt;många under senare år valt att teckna frivilliga individuella pensions-&lt;br&gt;försäkringar som ger att kompletterande pensionsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Pensionssystemets utgifter och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De totala utgifterna för de allmänna pensionerna (inkl. KBT) är i dag&lt;br&gt;räknat i fasta priser fem gånger högre än år 1965. Uttryckt som andel av&lt;br&gt;BNP har pensionsutgiftema stigit från 4,3% år 1965 till 12,2% år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgången avspeglar en kombination av ett ökat antal pensionstagare,&lt;br&gt;höjda förmånsnivåer och ATP-systemets successivt växande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer med ålderspension från folkpensioneringen har stigit&lt;br&gt;från drygt 0,8 miljoner år 1965 till närmare 1,6 miljoner år 1994.&lt;br&gt;Ökningen av antalet ålderspensionärer avspeglar främst den ökning av&lt;br&gt;antalet äldre i befolkningen som skett under de senaste årtiondena. Härtill&lt;br&gt;har också bidragit sänkningen av den allmänna pensionsåldern från 67 till&lt;br&gt;65 år den 1 juli 1976. Antalet förtidspensionärer har mer än fördubblats&lt;br&gt;sedan år 1965 och uppgår för närvarande till över 400 000. Totalt uppbär&lt;br&gt;ca 2 miljoner personer folkpension i någon form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allt större andel pensionärer har också tjänat in rätt till ATP.&lt;br&gt;Omkring 77 % av ålderspensionärerna och 87 % av förtidspensionärerna&lt;br&gt;uppbär pension även från ATP. Totala antalet ATP-pensionärer uppgår&lt;br&gt;till 1,8 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ökningen av antalet pensionstagare med ATP har också skett en&lt;br&gt;markant ökning av den genomsnittliga tilläggspensionens storlek. En&lt;br&gt;ålderspensionär får i dag i genomsnitt 60 000 kr i ATP-pension. Me-&lt;br&gt;delbeloppet i fast penningvärde har fördubblats under den senaste 15-&lt;br&gt;årsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3.1 redovisas kostnaderna för de allmänna pensionerna under&lt;br&gt;år 1992 uppdelade på olika förmånsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Kostnader för folkpension och ATP 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr respektive andel av lönesumman&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KBT, SKBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga förmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsförmånema finansieras dels av de folkpensionsavgifter som&lt;br&gt;erläggs av arbetsgivare på den lönesumma som utbetalas och av försäkra-&lt;br&gt;de med inkomst av annat förvärvsarbete på den inkomst de har under&lt;br&gt;året, dels av allmänna skattemedel. KBT finansieras för närvarande med&lt;br&gt;kommunala och statliga skattemedel. Den andel av folkpensionsutbe-&lt;br&gt;talningama som finansieras med allmänna skattemedel varierar från år till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år. Redovisningsmässigt ingår folkpensioneringen i sin helhet i statsbud- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;geten, och folkpensionsavgiften är tekniskt sett att betrakta som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgiften år 1992 utgjorde 7,45 % av lönesumman men&lt;br&gt;sänktes år 1993 till 5,66 % därav. För år 1994 utgör den 5,86 % av&lt;br&gt;lönesumman för arbetsgivare och 6,03 % av inkomsten för egenföretaga-&lt;br&gt;re. År 1993 beräknas folkpensionsavgiften motsvara 43 % av kostnaderna&lt;br&gt;(inkl. KBT), vilket betyder att 57 % av kostnaderna för folkpension&lt;br&gt;(motsvarande 7,3 % av lönesumman) det året måste finansieras med&lt;br&gt;andra medel än folkpensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP finansieras i sin helhet med influtna avgiftsmedel och med avkast-&lt;br&gt;ningen från AP-fonden. ATP-systemet är helt avskilt från statsbudgeten.&lt;br&gt;Avgifter betalas av arbetsgivare och av försäkrade med inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete än anställning. Avgiften utgör för närvarande 13 % av&lt;br&gt;lönesumman respektive inkomsten. År 1990, när avgiften höjts från&lt;br&gt;tidigare 11%, täckte avgiftsinkomsterna i stort sett utbetalningarna&lt;br&gt;samma år. År 1992 täckte de influtna avgiftsinkomsterna 86 % av ATP-&lt;br&gt;utgiftema det året. Resten (14 %) finansierades med en del av AP-&lt;br&gt;fondens avkastning. För år 1993 beräknas motsvarande andelar uppgå till&lt;br&gt;79 respektive 21 %. ATP-utgiftema år 1993 beräknas således motsvara&lt;br&gt;ca 16,5 % av lönesumman och AP-fondens avkastning bidra till&lt;br&gt;finansieringen med ett belopp motsvarande en avgift om ca 3,5 % av&lt;br&gt;lönesumman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1992 uppgick fondkapitalet i AP-fonden värderat till&lt;br&gt;marknadsvärde till 512 miljarder kronor. Fondens medel skulle detta år&lt;br&gt;förslå till pensionsutbetalningar på oförändrad utgiftsnivå under 5,3 år&lt;br&gt;om inga nya medel i form av avgifter eller räntor skulle tillföras fonden.&lt;br&gt;Detta innebär att den s.k. fondstyrkan var 5,3. Direktavkastningen under&lt;br&gt;år 1992 på fondkapitalet utgjorde 53 miljarder kronor. Utöver räntor&lt;br&gt;m.m. påverkas fondkapitalet av förändringar i tillgångarnas värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett uppskattas att utgifterna för folk- och tilläggspensioner (inkl.&lt;br&gt;KBT) år 1993 till 63 % täcktes av de folkpensions- och tilläggspensions-&lt;br&gt;avgifter som erlades samma år. Resterande delar betalades med avkast-&lt;br&gt;ningen från AP-fonden och med allmänna skattemedel. I tabell 3.2 ges&lt;br&gt;en sammanfattande bild av kostnaderna och deras finansiering år 1993&lt;br&gt;angivna i miljarder kronor respektive i procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2 Finansieringen av folkpension och ATP år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp i miljarder kronor resp, andel av lönesumman&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;social-&lt;br&gt;avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatte-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,66%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,66%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Pensionsarbetsgruppens bedömning av nuvarande&lt;br&gt;pensionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen redovisar i sitt betänkande de krav som enligt&lt;br&gt;gruppens mening bör ställas på ett allmänt pensionssystem för att det&lt;br&gt;skall kunna fylla sin funktion. Sett ur den enskilde individens synvinkel&lt;br&gt;innebär dessa krav bl.a. att reglerna i pensionssystemet bör vara&lt;br&gt;överskådliga och förutsebara. De förmåner som utges i systemet måste&lt;br&gt;vara trovärdiga, vilket ställer krav på att systemet är hållbart under olika&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar. Pensionssystemet måste också uppfattas som&lt;br&gt;rättvist, inte bara vad avser utfallet för olika individer, utan även vad&lt;br&gt;gäller systemets omfördelning mellan generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet bör vidare utformas på ett sådant sätt att det uppfyller&lt;br&gt;krav som kan ställas ur samhällsekonomisk synvinkel. Det gäller bl.a. att&lt;br&gt;pensionssystemet på ett tillfredsställande sätt bidrar till sparandet och&lt;br&gt;stimulerar arbetsutbudet. Pensionsarbetsgruppen pekar även på att&lt;br&gt;pensionerna bör ha en långsiktigt tryggad finansiering, vilket kräver ett&lt;br&gt;tillräckligt avgiftsuttag och att förmåner har en följsamhet mot den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning är att det finns brister i dagens&lt;br&gt;pensionssystem som gör att det inte kan anses uppfylla dessa krav.&lt;br&gt;Samtidigt konstaterar arbetsgruppen dock att pensionssystemet under den&lt;br&gt;tid det varit i kraft fyllt en viktig roll genom att ge alla en tillfreds-&lt;br&gt;ställande ekonomisk trygghet på ålderdomen. Före ATP-reformen hade&lt;br&gt;pensionärskollektivet betydligt lägre inkomster än de yrkesaktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de tre senaste decennierna har pensionärernas levnadsstandard&lt;br&gt;ökat påtagligt. Ett mått på detta är utvecklingen av den s.k. inkomst-&lt;br&gt;standarden. Detta mått tar hänsyn till alla slags inkomster beräknade efter&lt;br&gt;skatt och justerar för bl.a. försörjningsbörda och kostnaden för grund-&lt;br&gt;läggande konsumtion och boende. Inkomststandarden för personer i&lt;br&gt;åldersgruppen 65 - 74 år ökade med nära 80 % mellan år 1967 och år&lt;br&gt;1990. Motsvarande ökning för hela befolkningen uppgick till ca 45 %.&lt;br&gt;De yngre ålderspensionärernas inkomststandard motsvarar i dag ca 85 %&lt;br&gt;av löntagarnas. Bland de äldre pensionärerna (äldre än 75 år), varav&lt;br&gt;många saknar eller har låg ATP, är den genomsnittliga inkomststandar-&lt;br&gt;den dock lägre: ca 70 % av löntagarnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna relativa standardförbättring för de äldre beror till största delen&lt;br&gt;på utbyggnaden av det allmänna pensionssystemet i kombination med att&lt;br&gt;en växande andel pensionärer har förvärvsarbetat och därmed tjänat in&lt;br&gt;ATP-poäng. Den huvudsakliga förklaringen till den förbättrade ekono-&lt;br&gt;miska standarden för pensionärskollektivet är effekter av att nytillkomna&lt;br&gt;pensionärer har högre genomsnittlig pension än de som är pensionerade&lt;br&gt;eller avlider samma år. Enskilda pensionärer kan däremot periodvis ha&lt;br&gt;upplevt en standardförsämring bl.a. till följd av att basbeloppet inte helt&lt;br&gt;räknats upp i takt med konsumentpriserna. Standardförbättringen är, sedd&lt;br&gt;över en längre period, mest påtaglig för de sämst ställda pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens slutsats är att de socialpolitiska motiven bakom&lt;br&gt;ATP-reformen för 35 år sedan i stort sett har uppnåtts, nämligen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättra pensionärernas ekonomiska standard. Förhållandena i dag&lt;br&gt;motiverar knappast ytterligare åtgärder för att allmänt sett höja pensionä-&lt;br&gt;rernas genomsnittliga standard i förhållande till de yrkesaktivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet påpekas att när pensionssystemet utformades såg&lt;br&gt;samhället i väsentliga avseenden annorlunda ut. Det gäller inte minst&lt;br&gt;förhållandena på arbetsmarknaden och förväntningarna på den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i pensionsperspektivet mest påtagliga samhällsförändringen är att&lt;br&gt;det kvinnliga förvärvsdeltagandet i dag är väsentligt högre än för 30 år&lt;br&gt;sedan. År 1960 förvärvsarbetade drygt hälften av kvinnorna, medan&lt;br&gt;84 % av kvinnorna (i åldrarna 20 - 64 år) i dag tillhör arbetskraften och&lt;br&gt;andelen är t.o.m. högre bland kvinnor med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En varaktig anknytning till arbetsmarknaden är således det normala. De&lt;br&gt;allra flesta tjänar in egen pensionsrätt. Det ger andra förutsättningar än&lt;br&gt;under 1950-talet för en pension baserad på förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsmönstret i (ur arbetsmarknadssynvinkel) högre åldrar har&lt;br&gt;förändrats. Övergången från förvärvsarbete till ålderspension ser&lt;br&gt;väsentligen annorlunda ut i dag än för några decennier sedan. Bland&lt;br&gt;männen är det en påtagligt mindre andel som förvärvsarbetar i åldrarna&lt;br&gt;över 55 år. Det gäller både före och efter uppnådd pensionsålder. I&lt;br&gt;början av 1960-talet förvärvsarbetade 85 % av männen i åldrarna 60 - 64&lt;br&gt;år, medan den andelen i början på 1990-talet hade sjunkit till drygt&lt;br&gt;60 %. Å andra sidan förvärvsarbetar en högre andel bland kvinnorna i&lt;br&gt;dessa åldersgrupper, som en konsekvens av det ökade arbetskrafts-&lt;br&gt;deltagandet i yngre åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sammantaget fler som förvärvsarbetar i åldrarna före pensione-&lt;br&gt;ring. Men det är samtidigt betydligt fler, bland både män och kvinnor,&lt;br&gt;som förtidspensioneras. År 1993 uppgick andelen förtidspensionärer i&lt;br&gt;befolkningen i åldrarna 16 - 64 år till 7,3 %, medan motsvarande andel&lt;br&gt;år 1963 i åldersgruppen 16 - 66 år var 3 %. En ökad förtidspensione-&lt;br&gt;ringsfrekvens har påtagligt reducerat den genomsnittliga faktiska&lt;br&gt;pensionsåldern, som i dag är under 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tid då pensionssystemet byggdes upp var den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten högre än i dag. Även framtidsutsikterna tedde sig ljusa. Det&lt;br&gt;fanns en tilltro till möjligheterna att få till stånd en stabil tillväxt och att&lt;br&gt;med ekonomisk politik undvika kraftiga konjunktursvängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten på 1970-talet har tillväxtförutsättningama varit sämre.&lt;br&gt;Den genomsnittliga BNP-tillväxten, som under 1950- och 1960-talen&lt;br&gt;uppgick till drygt 3,7 % per år, har under perioden efter år 1975 varit&lt;br&gt;mindre än 2 % per år. Samma tendens har noterats i de flesta industri-&lt;br&gt;länder, men den har varit särskilt uttalad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunktursvängningarna har tenderat att bli kraftigare och synen på&lt;br&gt;möjligheterna att stabilisera ekonomin är mer pessimistisk. Därmed ter&lt;br&gt;sig också kraven på att pensionssystemet skall visa följsamhet gentemot&lt;br&gt;den samhällsekonomiska utvecklingen mer påträngande än då pensions-&lt;br&gt;systemet formades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövningen av pensionssystemet sker också mot bakgrund av att de&lt;br&gt;samlade offentliga åtagandena är väsentligt mer omfattande än för några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;decennier sedan. Detta visar sig i att skattekvoten, dvs. skatternas andel Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;av BNP, stigit från 30 % år 1960 till drygt 50 % i början på 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av den växande pensionssumman utgör en icke obetydlig&lt;br&gt;del i denna ökning. Det finns en politiskt uttalad vilja att reducera eller&lt;br&gt;i vart fall inte öka skattetrycket. Enligt mångas bedömning begränsar den&lt;br&gt;successivt starkare ekonomiska integrationen med omvärlden möjlig-&lt;br&gt;heterna för Sverige att ha ett skattetryck som ligger påtagligt högre än&lt;br&gt;omvärldens. Begränsning av utrymmet för skattefinansiering utgör nu en&lt;br&gt;starkare restriktion än tidigare på all offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkare samband mellan avgifter och förmåner i pensionssystemet,&lt;br&gt;där ett sådant samband framstår som mer förnuftigt än på de flesta andra&lt;br&gt;områden, utgör enligt arbetsgruppen en unik möjlighet att minska&lt;br&gt;skattekilama i välfärdssystemet utan att därför förlora i social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar pensionsarbetsgruppens bedömning av de krav som&lt;br&gt;måste ställas på ett pensionssystem och att nuvarande system uppvisar&lt;br&gt;sådana brister att en reformering är motiverad. Det är främst fyra&lt;br&gt;problem som reformen måste inriktas på att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dagens pensionssystem uppvisar en bristfällig finansiell stabilitet. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att klara de åtaganden som utlovas utan att avgiften från de yrkesverk-&lt;br&gt;samma skall behöva höjas kraftigt krävs en tillväxt i ekonomin som är&lt;br&gt;högre än vad Sverige haft de senaste decennierna. I synnerhet när den&lt;br&gt;demografiska belastningen ökar en bit in på nästa sekel, riskerar&lt;br&gt;pensionssystemet leda till fördelningskonflikter mellan yrkesverk-&lt;br&gt;samma och pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dagens pensionssystem är i flera avseenden orättvist. Det känneteck-&lt;br&gt;nas av osystematiska fördelningseffekter och har ett utfall som strider&lt;br&gt;mot vad som normalt eftersträvas av fördelningspolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dagens system är i onödigt hög grad skattefinansierat genom att&lt;br&gt;sambandet mellan pensionsavgifterna och de förmåner som utgår är&lt;br&gt;svagt. Därigenom och även i andra avseenden hämmar dagens regler&lt;br&gt;arbetsutbudet. Det möjliggör också perioder med oredovisade&lt;br&gt;inkomster utan att detta får konsekvenser för pensionsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Pensionssystemet bidrar i alltför liten utsträckning till det samhälleliga&lt;br&gt;sparandet. Starka skäl talar för ett högt sparande under det närmaste&lt;br&gt;decenniet. Men pensionssystemet riskerar att bidra negativt till&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Den finansiella instabiliteten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Allmänt om pensionernas finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur pensionssystemet är utformat finansieras de pensioner som&lt;br&gt;betalas ut under ett år ytterst ur de inkomster som uppstår i ekonomin&lt;br&gt;under samma period. Detta framstår som uppenbart när pensionssystemet&lt;br&gt;är uppbyggt som ett fördelningssystem, eftersom pensionerna då&lt;br&gt;finansieras löpande med avgifter på löne- och egenföretagarinkomstema.&lt;br&gt;Avgifterna begränsar de yrkesaktivas disponibla inkomster och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras konsumtion eller sparande. Men även i ett fonderat system måste Prop.&lt;br&gt;pensionerna finansieras genom en omfördelning av inkomster i ekonomin.&lt;br&gt;Avkastningen på fonderade medel härrör från den del av nationalin-&lt;br&gt;komsten som utgör ersättning till investerat kapital och konkurrerar om&lt;br&gt;samma utrymme som lönerna till de anställda. Om pensionerna finan-&lt;br&gt;sieras ur kapitalavkastningen eller genom att fondema minskar sin&lt;br&gt;nettobehållning genom att sälja tillgångar, är det liktydigt med ett negativt&lt;br&gt;sparande inom pensionssystemet. Detta motsvaras antingen av ett högre&lt;br&gt;sparande - dvs. mindre konsumtion - någon annanstans i ekonomin eller&lt;br&gt;av ett totalt sett minskat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur realekonomisk synvinkel motsvaras en ökning av pensionärernas&lt;br&gt;konsumtion av att övriga gruppers konsumtion minskar eller av att&lt;br&gt;investeringarna, och därmed det framtida konsumtionsutrymmet,&lt;br&gt;begränsas i motsvarande grad. Om så inte sker, leder det till en&lt;br&gt;försämring av nettoexporten och upplåning i utlandet som också&lt;br&gt;reducerar framtida konsumtionsutrymme. Intjänade pensionsförmåner&lt;br&gt;utgör en fordran på framtida inkomster. Direkt avgiftsfinansiering&lt;br&gt;respektive fondering är två olika sätt att tillgodose denna fordran. Men&lt;br&gt;det går inte att fondera eller spara ett konsumtionsutrymme över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för pensionerna bärs således alltid i en eller annan form&lt;br&gt;av de yrkesaktiva. Hur värdet av pensionsförmånerna utvecklas i&lt;br&gt;förhållande till sysselsättning och löner har därför stor betydelse för&lt;br&gt;pensionssystemets stabilitet. Men det omvända gäller också - hur&lt;br&gt;pensionssystemet anpassas till ändrade ekonomiska förhållanden har&lt;br&gt;effekter på samhällsekonomin och därmed på sysselsättning och löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av pensionssystemets utgifter för ålderspension bestäms&lt;br&gt;dels av en demografisk faktor - antalet personer som uppnått pensions-&lt;br&gt;åldern - dels av att den genomsnittliga pensionen förändras till följd av&lt;br&gt;att nytillkomna pensionärer har en annan medelpension än vad de har&lt;br&gt;som redan är pensionerade respektive de som avlider. Även för förtids-&lt;br&gt;pensionsutgiftema spelar demografin viss roll, eftersom det främst är de&lt;br&gt;äldre på arbetsmarknaden som förtidspensioneras. Här har emellertid&lt;br&gt;förändringar i arbetslivet, regler och praxis i prövningen av pensionsrätt&lt;br&gt;samt i viss mån läget på arbetsmarknaden en större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en uppfattning om vilka krav på inkomstomfördelning&lt;br&gt;pensionssystemet ställer, skall pensionsutgiftema relateras till utveck-&lt;br&gt;lingen av de förvärvsinkomster ur vilka pensionerna finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3.3 redovisas hur kvoten mellan pensioner och förvärvsin-&lt;br&gt;komster beräknas utvecklas under olika antaganden om den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten med bibehållande av nuvarande pensionssystem. Täljaren i&lt;br&gt;denna kvot - pensionssumman - är produkten mellan antalet pensionärer&lt;br&gt;och den genomsnittliga pensionsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.3 Beräknade utgifter för folkpension (inkl. KBT) och ATP i procent av&lt;br&gt;lönesumman. Fast ATP-tak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärlig real lönetillväxt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nämnaren i kvoten - förvärvsinkomsterna - bestäms av demografin,&lt;br&gt;antalet personer i yrkesverksamma åldrar, av arbetsmarknadsfaktorer -&lt;br&gt;arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet och arbetstider samt av produktivi-&lt;br&gt;tetsutvecklingen som den avspeglas i lönerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således en kombination av samhällsekonomiska faktorer,&lt;br&gt;förhållanden på arbetsmarknaden och demografin som, vid sidan av&lt;br&gt;pensionssystemets utformning, bestämmer utvecklingen av pensionerna&lt;br&gt;i förhållande till avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Den demografiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en hög andel gamla i befolkningen. År 1950 var drygt en på&lt;br&gt;tio över 65 år, medan andelen nu är ca 18 %. Det gradvisa åldrandet är&lt;br&gt;en följd av att medellivslängden ökat och att födelsetalen reducerades&lt;br&gt;under seklets första hälft. En åldrande befolkning är ett utmärkande drag&lt;br&gt;för de flesta industriländer. Sverige har dock en högre andel äldre i&lt;br&gt;befolkningen än de flesta andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser den framtida befolkningsutvecklingen baserade Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen sina kalkyler på den befolkningsprognos som Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån publicerade 1991. Efter att Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;betänkande publicerats har Statistiska centralbyrån gjort en ny prognos&lt;br&gt;som ger en något annorlunda bild den framtida befolkningsutvecklingen.&lt;br&gt;Den nya befolkningsprognosen innebär bl.a. att den förväntade medel-&lt;br&gt;livslängden för män beräknas öka något mer än vad som förutsattes i den&lt;br&gt;förra prognosen. Skillnaden i förväntad medellivslängd mellan män och&lt;br&gt;kvinnor skulle därmed komma att reduceras. En konsekvens av den nu&lt;br&gt;beräknade större uppgången i medellivslängden är att antalet och andelen&lt;br&gt;personer i åldrarna över 65 år förväntas bli högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ålderspensionärer beräknas, med antagande om bibehållen&lt;br&gt;pensionsålder på 65 år, vara nästan oförändrat under det närmaste&lt;br&gt;decenniet för att därefter växa när de antalsmässigt stora generationerna&lt;br&gt;födda på 1940-talet pensioneras. År 2015 väntas antalet ålderspensionärer&lt;br&gt;ha ökat med drygt 325 000 eller 21 % jämfört med i år. Efter år 2015&lt;br&gt;fortsätter antalet ålderspensionärer att växa, men i en långsammare takt.&lt;br&gt;År 2025 beräknas det finnas 32 % fler ålderspensionärer än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den förra befolkningsprognosen är det 90 000 fler personer&lt;br&gt;i dessa åldrar. Det innebär att deras andel av den totala befolkningen&lt;br&gt;detta år beräknas utgöra drygt 21% istället som i föregående prognos&lt;br&gt;20%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första decennierna efter sekelskiftet beräknas befolkningen i yrkes-&lt;br&gt;arbetande åldrar växa betydligt långsammare än antalet äldre. I detta&lt;br&gt;avseende har den nya befolkningsprognosen inte medfört några större&lt;br&gt;revideringar. Detta bidrar till att den s k försörjningsbördan stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör också hur antalet barn och ungdomar utvecklas, eftersom&lt;br&gt;även denna grupp kräver en omfördelning av förvärvsinkomsterna om än&lt;br&gt;i andra former än de äldre. Bl.a. det senaste decenniets stigande&lt;br&gt;födelsetal kommer att ge utslag i ett växande antal personer under 20 år.&lt;br&gt;Den reviderade befolkningsprognosen innebär dock att ökningen i antalet&lt;br&gt;barn och ungdomar inte beräknas bli lika kraftig som den förr bli enligt&lt;br&gt;den förra prognosen. Antalet personer i dessa yngre åldrar beräknas växa&lt;br&gt;långsammare än befolkningen i yrkesaktiva åldrar. Detta bidrar till att&lt;br&gt;något dämpa uppgången i den samlade försörjningsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgången i försörjningsbördan bli särskilt markant under åren mellan&lt;br&gt;2005 och 2015. Den fortsätter att stiga även därefter, om än i något&lt;br&gt;mindre omfattning. Först på 2030-talet börjar andelen av befolkningen&lt;br&gt;som är i yrkesverksam ålder återigen att stiga. I dag finns i genomsnitt&lt;br&gt;0,4 ålders- eller förtidspensionärer per person i yrkesaktiv ålder (exkl.&lt;br&gt;förtidspensionärer), medan den kvoten i början på 2030-talet ökat till&lt;br&gt;0,56. Adderas barn och ungdomar stiger försörjningsbördan mätt på detta&lt;br&gt;sätt från 0,87 i dag till 1,05 på 2030-talet. Det innebär att antalet&lt;br&gt;pensionärer och barn och ungdomar då kommer att vara fler än antalet&lt;br&gt;personer i yrkesverksam ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satt i relation till sysselsättningen, vilket är ett ekonomiskt sett mer&lt;br&gt;relevant mått, är bilden av försörjningsbördans utveckling annorlunda. I&lt;br&gt;förhållande till antalet sysselsatta sjönk försörjningsbördan påtagligt under&lt;br&gt;1970-talet och framför allt under 1980-talet. Den stigande kvinnliga&lt;br&gt;förvärvsfrekvensen innebar att arbetskraften ökade betydligt snabbare än&lt;br&gt;de äldre och yngre som skulle försörjas. Detta motverkades av den&lt;br&gt;relativt kraftiga förkortning av den genomsnittliga arbetstiden som ägde&lt;br&gt;rum under 1970-talet. I förhållande till antalet arbetade timmar steg&lt;br&gt;därför försörjningsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1992 års långtidsutredning (SOU 1992:19) gjordes en&lt;br&gt;uppskattning av hur det potentiella arbetsutbudet skulle komma att&lt;br&gt;utvecklas. Enligt denna kalkyl skulle arbetsutbudet under perioden fram&lt;br&gt;till sekelskiftet växa med drygt 0,5 % per år. Förskjutningar i be-&lt;br&gt;folkningens ålderssammansättning och en effekt av kvinnornas högre&lt;br&gt;arbetskraftsdeltagande ger förutsättningar för en tillväxt i arbetskraften.&lt;br&gt;Stärkta ekonomiska drivkrafter för förvärvsarbete, bl.a. skattereformen&lt;br&gt;1991 - 1992, antogs ta sig uttryck i stigande medelarbetstid. Efter sekel-&lt;br&gt;skiftet bedömdes dock förutsättningarna för en tillväxt i arbetsutbudet&lt;br&gt;vara sämre. Den rent demografiska effekten på arbetsutbudet blir negativ,&lt;br&gt;effekten av ökat arbetskraftsdeltagande klingar ut och det har skett en&lt;br&gt;anpassning till förändrade ekonomiska drivkrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa lågkonjunkturen har till viss del förändrat bilden i långtidsut- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;redningen. De senaste årens kraftigt ökade arbetslöshet och det till följd&lt;br&gt;av en svagare arbetsmarknad sjunkande arbetskraftsdeltagandet har&lt;br&gt;medfört att det nu finns en betydande arbetskraftsreserv. Denna är&lt;br&gt;teoretiskt sett betydligt större än det potentiella arbetsutbud som&lt;br&gt;långtidsutredningen räknade med. Det är emellertid en öppen fråga i vad&lt;br&gt;mån denna arbetskraftsreserv även kommer att ta sig uttryck i ett reellt&lt;br&gt;arbetsutbud, eller om arbetslösheten i likhet med vad som skett i många&lt;br&gt;andra länder kommer att resultera i ökad utslagning från arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett på längre sikt torde dock slutsatsen i 1992 års långtidsutredning&lt;br&gt;hålla. En bit in på nästa sekel är förutsättningarna för en tillväxt i&lt;br&gt;arbetskraften betydligt sämre än vad som varit fallet de senaste decen-&lt;br&gt;nierna och kan förväntas de närmaste åren. Under en period efter år&lt;br&gt;2005 kommer därför pensionssystemet att utsättas för påfrestningar både&lt;br&gt;från en växande andel pensionärer och sämre förutsättningar för&lt;br&gt;sy sselsättningstillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur samhällsekonomisk synvinkel är det emellertid inte den demo-&lt;br&gt;grafiska försörjningsbördan ensam som avgör vilken &amp;quot;belastning&amp;quot;&lt;br&gt;pensionssystemet kan komma att utgöra. Hur de totala pensionsutgiftema&lt;br&gt;utvecklas i förhållande till de inkomster som skall finansiera dem&lt;br&gt;påverkas av flera andra faktorer. En mer oförmånlig försörjningsbörda&lt;br&gt;kan delvis kompenseras av högre produktivitetstillväxt, dvs. högre&lt;br&gt;produktion per arbetstimme. Högre produktivitet slår emellertid igenom&lt;br&gt;i högre löner och därmed på längre sikt i högre pensionsförmåner. Mer&lt;br&gt;gynnsamt ur pensionssystemets synvinkel är det om förvärvsinkomsterna&lt;br&gt;växer därför att sysselsättningen ökar till följd av lägre arbetslöshet eller&lt;br&gt;ökad förvärvsfrekvens och längre arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demografiska utvecklingen är svårpåverkad och utgör åtminstone&lt;br&gt;på några decenniers sikt snarast ett ofrånkomligt faktum. Den demo-&lt;br&gt;grafiska faktorn utgör emellertid inte det största hotet mot pensions-&lt;br&gt;systemets samhällsekonomiska hållbarhet. Om den genomsnittliga nivån&lt;br&gt;på ålderspensionen skulle vara oförändrad växer den reala pensionssum-&lt;br&gt;man med ca 0,8 % per år under perioden fram till år 2025. Även vid en&lt;br&gt;relativt svag tillväxt i ekonomin skulle inte pensionssystemet med dagens&lt;br&gt;pensionsnivåer skapa större fördelningsproblem än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets beräkningar kommer - med dagens regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgifterna för ATP-pensioner till ålderspensionärer att växa med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 miljarder kr eller 75 % uttryckt i fasta priser under den närmaste&lt;br&gt;tjugoårsperioden och fördubblas fram till år 2025. Tillväxten i BNP har&lt;br&gt;då antagits uppgå till 2 % per år. Utgifterna för folkpension till ålders-&lt;br&gt;pensionärer är betydligt mindre expansiva, eftersom denna förmån utgör&lt;br&gt;ett fast belopp och det dessutom kommer att ske vissa besparingar vad&lt;br&gt;gäller pensionstillskotten. De samlade utgifterna för ålderspensioneringen&lt;br&gt;kan, vid 2 % årlig tillväxt, under de närmaste två decennierna beräknas&lt;br&gt;öka med ca 2 % per år räknat i fasta priser, därefter något långsammare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ca 1 1/2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är betydligt mer än vad som förklaras av demografiska faktorer. Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;Ökningen av ålderspensionerna beror till mer än hälften på en stigande&lt;br&gt;genomsnittlig pension per ålderspensionär, dvs att nytillkomna pensio-&lt;br&gt;närer har högre pension än de som avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det är så under de närmaste decennierna beror till viss del på ATP-&lt;br&gt;systemets mognad. ATP har först på 1990-talet nått fullfunktionsstadium.&lt;br&gt;Det är nu som det är möjligt för nypensionerade att uppfylla 30-årsregeln&lt;br&gt;i ATP och därmed bli berättigade till en oavkortad ålderspension utan att&lt;br&gt;ha arbetat alla år sedan ATP-systemets införande år 1960. Det har dock&lt;br&gt;genom speciella övergångsregler varit möjligt att uppbära oavkortad&lt;br&gt;ATP-pension redan fr.o.m. år 1980. De som gått i ålderspension efter år&lt;br&gt;1980 utgör i dag ca 80 % av det totala antalet ålderspensionärer. Det är&lt;br&gt;drygt 20 % av ålderspensionärerna som saknar ATP-pension, men den&lt;br&gt;andelen minskar snabbt och beräknas bli halverad under det närmaste&lt;br&gt;decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Värdesäkringen och den bristande följsamheten mot&lt;br&gt;samhällsekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ATP-pensionen är relaterad till inkomsten som yrkesaktiv är&lt;br&gt;de framtida kostnaderna för ATP-pensionema beroende av den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Men det är ett långsiktigt samband. En&lt;br&gt;förändring i inkomstutvecklingen till följd av en högre eller lägre tillväxt&lt;br&gt;i ekonomin får genomslag på de genomsnittliga ATP-pensionema först&lt;br&gt;långt senare. Det hänger samman med att värdet av intjänade pensions-&lt;br&gt;förmåner är oberoende av den samhällsekonomiska utvecklingen.&lt;br&gt;Tillväxten i sysselsättning och löner påverkar de pensionsrättigheter som&lt;br&gt;tjänas in under samma period, men dessa rättigheter faller ut som&lt;br&gt;pensioner först långt senare. Nivån på nybeviljade pensioner bestäms av&lt;br&gt;historiska inkomster och utgående pensioner är sedan värdesäkrade under&lt;br&gt;pensionsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medför att tillväxten av pensionssumman under de närmaste&lt;br&gt;decennierna i stort sett är oberoende av utvecklingen av de inkomster&lt;br&gt;som skall finansiera pensionerna. Det skapar en instabilitet i fördelningen&lt;br&gt;mellan yrkesaktiva och pensionärer. Värdet av de framtida pensionsför-&lt;br&gt;månerna är förhållandevis stabilt, medan avgiftsunderlaget är beroende&lt;br&gt;av den ekonomiska tillväxten. De tre senaste årens utveckling illustrerar&lt;br&gt;denna instabilitet. Lågkonjunkturen har medfört att de totala pensionsut-&lt;br&gt;betalningama, trots vissa försämringar av förmånsnivåerna, uttryckt som&lt;br&gt;andel av avgiftsunderlaget stigit kraftigt - från 24,5 % år 1990 till 30 %&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte kortsiktiga och konjunkturellt betingade varia-&lt;br&gt;tioner i förhållandet mellan avgiftsunderlag och pensionsutgifter som&lt;br&gt;utgör hotet mot pensionssystemets långsiktiga stabilitet. Tillfälliga&lt;br&gt;underskott mellan influtna avgifter och utbetalda pensioner kan hanteras&lt;br&gt;med AP-fonden. Det var också ett av motiven för dess tillkomst.&lt;br&gt;Instabiliteten i pensionssystemet ligger i stället i att pensionsförmånerna&lt;br&gt;är oberoende av även relativt långsiktiga förändringar i tillväxttakten. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känslighetskalkyler som Riksförsäkringsverket gjort med varierande&lt;br&gt;antaganden om den framtida ekonomiska tillväxten visar att de totala&lt;br&gt;ATP-pensionema under de närmaste två decennierna växer med i det&lt;br&gt;närmaste samma belopp oavsett om den ekonomiska tillväxten uppgår till&lt;br&gt;1 % per år eller 3 % per år. På så lång sikt kan lönesumman och därmed&lt;br&gt;det avgiftsunderlag som skall finansiera pensionerna antas växa i samma&lt;br&gt;takt som BNP. Det innebär att år 2015 kan avgiftsunderlaget beräknas&lt;br&gt;vara nästan 50 % större med 3 % årlig tillväxt än om tillväxten&lt;br&gt;begränsas till 1 % per år. Kvoten mellan pensionsutbetalningar och&lt;br&gt;avgiftsunderlaget är således starkt beroende av den ekonomiska tillväxten.&lt;br&gt;Med 1 % tillväxt motsvarar ATP-pensionema enligt RFV:s beräkning 24&lt;br&gt;% av lönesumman år 2015, medan det vid 3 % tillväxt skulle räcka med&lt;br&gt;15,5 % av lönesumman för att finansiera ATP-pensionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är först om tidsperspektivet sträcks ut längre fram än två decennier&lt;br&gt;som skillnader i ekonomisk tillväxt får genomslag på den genomsnittliga&lt;br&gt;nivån på ATP-pensionen. Då stabiliseras kvoten mellan pensioner och&lt;br&gt;lönesumma, fast på olika nivåer beroende på hur hög tillväxt som&lt;br&gt;antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stabilitet i förmånerna som ATP-systemet ger medför en påtaglig&lt;br&gt;instabilitet i förhållande till de yrkesaktivas inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande tillväxtkänslighet finns också vad gäller folkpensionering-&lt;br&gt;en och KBT. Folkpensionsförmånema bestäms i fast penningvärde,&lt;br&gt;varför relationen mellan utgifter och avgiftsunderlag bestäms av den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Det samlade pensionssystemets långsiktiga&lt;br&gt;finansiella tillväxtberoende uppvägs dock i någon mån av att stigande&lt;br&gt;ATP-pensioner minskar behovet av pensionstillskott och KBT. Men detta&lt;br&gt;får, genom eftersläpningen i ATP, genomslag först på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således i grunden sättet att värdesäkra intjänade pensionsrätter&lt;br&gt;och utgående pensioner som skapar denna finansiella instabilitet i&lt;br&gt;pensionssystemet. Folkpension och ATP räknas upp med inflationen&lt;br&gt;genom att de uttrycks i basbelopp som i sin tur följer konsumentpris-&lt;br&gt;index. Det gäller såväl intjänade pensionsrätter under tiden som&lt;br&gt;yrkesverksam som utgående pension efter pensioneringen. Det innebär&lt;br&gt;att värdet av pensionsrätten sedan den väl intjänats enbart följer&lt;br&gt;inflationen, medan den samhällsekonomiska utvecklingen inte har någon&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en växande ekonomi utgör värdesäkringen i sig ett för pensionärerna&lt;br&gt;oförmånligt inslag i pensionssystemet. Den garanterar visserligen&lt;br&gt;pensionsförmånernas köpkraft, men genom att dessa inte följer med den&lt;br&gt;reala inkomstutvecklingen sjunker deras relativa värde i förhållande till&lt;br&gt;den allmänna standardstegringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ATP-systemet uppvägs detta av 15-årsregeln, dvs. att tilläggs-&lt;br&gt;pensionen baseras på inkomsterna under de 15 bästa inkomståren i stället&lt;br&gt;för inkomsten under varje år som förvärvsaktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga storleken på nybeviljade pensioner beror således på&lt;br&gt;inkomstnivån under tidigare år. Om de 15 bästa inkomståren inträffar&lt;br&gt;under de år som närmast föregår pensioneringen är det inkomstläget&lt;br&gt;7 - 8 år före pensioneringen som bestämmer pensionsnivån. För många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det inkomsten ännu längre tillbaka i tiden som ligger till grund för&lt;br&gt;denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju lägre inkomsttillväxten är under de 15 bästa åren och tiden fram till&lt;br&gt;pension, desto större blir den nybeviljade pensionen i förhållande till de&lt;br&gt;yrkesaktivas inkomster vid samma tillfälle. Ju lägre tillväxt desto högre&lt;br&gt;blir ingångspensionema i förhållande till de yrkesarbetandes inkomster.&lt;br&gt;Effekten blir än mer påtaglig om tillväxttakten avtar. Om inkomsttill-&lt;br&gt;växten helt skulle upphöra efter en tillväxtperiod och de reala inkoms-&lt;br&gt;terna därefter ligga helt stilla, skulle det likväl ta 15 år, och i verklig-&lt;br&gt;heten ännu längre tid, innan nivån på nybeviljade pensioner slutar stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutgiftema stiger inte plötsligt till ett väsentligt högre procenttal&lt;br&gt;av lönesumman. Vad som händer är att systemet successivt fylls på med&lt;br&gt;personer som tjänat in pensionsrättigheter under den tid då tillväxten var&lt;br&gt;högre. Varje ny årskull kommer med större och större anspråk på&lt;br&gt;pensionssystemet. Först när alla som arbetat under den expansiva&lt;br&gt;perioden hunnit pensioneras stabiliseras pensionsutgiftemas andel av&lt;br&gt;lönesumman och då på en högre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionen väl är fastställd är den realt värdesäkrad. Det innebär att&lt;br&gt;vid en real tillväxt i ekonomin minskar värdet av pensionen i förhållande&lt;br&gt;till de yrkesaktivas inkomster. Pensionen för en enskild pensionär släpar&lt;br&gt;således efter de yrkesaktivas inkomster. Denna eftersläpning av pensio-&lt;br&gt;nerna blir mer uttalad ju högre tillväxten är. Om inkomsttillväxten är&lt;br&gt;t.ex. 2 % per år har gapet mellan pensionen och de yrkesarbetandes&lt;br&gt;genomsnittsinkomster vidgats med 35 % efter 15 år som pensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det utredningsarbete som gjordes i början av 1950-talet&lt;br&gt;och som föregick ATP-beslutet övervägdes att låta pensionerna i stället&lt;br&gt;följa tillväxten i lönerna. Detta hade bl.a. medfört att pensionerna skulle&lt;br&gt;ha utvecklats i takt med löntagarnas standard och på köpet skulle&lt;br&gt;systemet i finansiellt avseende blivit följsamt till den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns två skäl till att man emellertid valde värdesäkring framför&lt;br&gt;standardsäkring av intjänad pensionsrätt. För det första fanns en strävan&lt;br&gt;att sätta ingångspensionen relativt högt i förhållande till inkomsten vid&lt;br&gt;pensioneringstillfället. Pensioneringen skulle inte vara förenad med en&lt;br&gt;alltför kraftig inkomstminskning. För att pensionssystemet inte skulle bli&lt;br&gt;alltför kostsamt kompenserades den höga ingångspensionen med att den&lt;br&gt;sedan inte räknades upp vid en real tillväxt. En standardsäkring hade, för&lt;br&gt;att rymmas inom den finansiella ram som stod till buds, tvingat fram&lt;br&gt;lägre ingångspension för att systemet skulle kunna ha råd med att ge&lt;br&gt;standardökningar under pensionstiden. Man prioriterade således&lt;br&gt;möjligheten att ge en relativt hygglig pension till nyblivna pensionärer&lt;br&gt;framför att låta pensionärerna ta del i standardtillväxten under pensions-&lt;br&gt;perioden. Detta torde även spegla de preferenser som de flesta pensio-&lt;br&gt;närer har. Pensionen blir relativt sett högre vid yngre pensionsår då&lt;br&gt;&amp;quot;konsumtionskapaciteten&amp;quot; är högre, för att senare när krafterna avtar&lt;br&gt;visserligen vara realt oförändrad men inte följa med den allmänna&lt;br&gt;standardstegringen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra låg ett trygghetsmoment i att pensionernas köpkraft&lt;br&gt;säkrades. En löneindexering hade visserligen gett en sannolik real&lt;br&gt;standardökning över tiden för pensionärerna, men också en risk för att&lt;br&gt;pensionernas köpkraft vissa år minskade. Värdesäkringen kan ses som en&lt;br&gt;försäkring mot att real inkomsten reduceras för en grupp som har svårt&lt;br&gt;att kompensera sig för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kombination av hög ingångspension och en acceptabel nivå på&lt;br&gt;avgiftsuttaget kräver emellertid en tillväxt i ekonomin. I och med att&lt;br&gt;förhållandet mellan värdet på pensionsförmånerna och de yrkesaktivas&lt;br&gt;inkomster är beroende av tillväxten varierar det nödvändiga avgiftsuttaget&lt;br&gt;till pensionssystemet med tillväxttakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnad i nödvändigt avgiftsuttag beroende på tillväxttakt förstärks av&lt;br&gt;det fasta inkomsttaket i ATP-systemet. Vid en hög tillväxt är det på sikt&lt;br&gt;fler som får inkomster över taket på 7,5 basbelopp, som inte ligger till&lt;br&gt;grund för pensionsförmåner men väl ingår i avgiftsunderlaget, än vid en&lt;br&gt;låg tillväxt. Vid en hög tillväxt sätter taket en spärr på framtida&lt;br&gt;pensionsutbetalningar från det allmänna systemet, vilket inte i alls samma&lt;br&gt;utsträckning blir fallet vid en låg tillväxt. Därmed förstärks pensions-&lt;br&gt;systemets tillväxtberoende. Det är dock först på lång sikt denna effekt&lt;br&gt;blir märkbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta inkomsttaket i förmånsberäkningen medför också en in-&lt;br&gt;stabilitet och osäkerhet sett ur den enskilde individens synvinkel. Hur hög&lt;br&gt;pension det offentliga systemet kommer att ge i förhållande till in-&lt;br&gt;komsterna under de yrkesverksamma åren blir för stora grupper beroende&lt;br&gt;av den framtida inkomstutvecklingen. Trots att man sätter av samma&lt;br&gt;andel av sin inkomst i avgift till pensionssystemet blir kompensations-&lt;br&gt;graden i det offentliga systemet lägre vid en hög tillväxt. Det råder&lt;br&gt;således en osäkerhet om hur mycket pensionsavgiften till det offentliga&lt;br&gt;systemet är värd i termer av framtida pension. För att uppnå samma&lt;br&gt;kompensationsgrad måste en högre andel av inkomsten sättas av till&lt;br&gt;pensionsändamål om tillväxten blir hög än om den blir låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De relativt långvariga perioder med låg ekonomisk tillväxt som före-&lt;br&gt;kommit sedan 1970-talets mitt har uppenbarat pensionssystemets dåliga&lt;br&gt;följsamhet till den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Det har medfört en&lt;br&gt;finansiell ansträngning för systemet, som tillfälligtvis kan mötas med AP-&lt;br&gt;fonden. Men på sikt reser det krav på avgiftshöjning. Sålunda bedömer&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket att en avgiftshöjning från 13 % till 17 % under&lt;br&gt;1990-talet är nödvändig för att klara ATP-systemets långsiktiga finans-&lt;br&gt;ieringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens offentliga pensionssystem är i grunden ett fördelningssystem.&lt;br&gt;Utbetalda pensioner skall finansieras löpande med de lagstadgade&lt;br&gt;socialavgifterna på löneinkomster och andra förvärvsinkomster. På lång&lt;br&gt;sikt bärs socialavgifterna av löntagarna. På kort sikt kan en höjd avgift&lt;br&gt;reducera vinstandelen, men i ett längre perspektiv bestäms vinstnivån av&lt;br&gt;internationellt givna avkastningskrav. Detta innebär att pensionerna&lt;br&gt;finansieras ur nationalinkomstens löneandel. Om pensionerna växer&lt;br&gt;snabbare än lönesumman, måste avgiften förr eller senare höjas och&lt;br&gt;följaktligen begränsa utrymmet för lönehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Fördelningseffekter av nuvarande system&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.1. Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande tanken när ATP-systemet infördes var att alla skulle få ett&lt;br&gt;tillskott till folkpensionen som stod i viss proportion till de inkomster de&lt;br&gt;haft under den förvärvsverksamma delen av livet, den s.k. inkomstbort-&lt;br&gt;fallsprincipen. De förhållanden som förelåg på 1950-talet ansågs&lt;br&gt;orättvisa, eftersom bl.a. offentlighetsanställdaoch industritjänstemän hade&lt;br&gt;inkomstrelaterade tjänstepensioner, medan arbetare och andra grupper&lt;br&gt;hade enbart folkpension. De avtalsreglerade pensionerna stod som&lt;br&gt;förebild för ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan folkpensionen ger ett grundskydd lika för alla är ATP uppbyggt&lt;br&gt;enligt den s.k. inkomstbortfallsprincipen på så sätt att pensionens storlek&lt;br&gt;relateras till den standard som individen hade under sina bästa inkomstår&lt;br&gt;under livet. Inkomster mellan ett och 7,5 basbelopp är pensionsgrundande&lt;br&gt;för ATP. ATP-pensionen baseras på de 15 bästa inkomståren och för att&lt;br&gt;ha rätt till oreducerad pension är det tillräckligt med 30 år med pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet försågs alltså redan vid införandet med regler som i olika&lt;br&gt;avseenden inskränkte inkomstbortfallsprincipen. Syftet med reglerna var&lt;br&gt;på ett ganska blandat sätt fördelningspolitiska. Man ville t.ex. beakta att&lt;br&gt;vissa människor hade högre inkomster under en förhållandevis kort del&lt;br&gt;av det yrkesverksamma livet, vilket var ett syfte med regeln om de&lt;br&gt;15 bästa åren som pensionsbestämmande. På detta sätt speglar pensionen&lt;br&gt;inte individens hela livsinkomst utan bara inkomsten under ett begränsat&lt;br&gt;antal år. På motsvarande sätt innebär 30-årsregeln - i ATP-systemets&lt;br&gt;fullfunktionsstadium - att det, trots att pensionsrätt kan intjänas under&lt;br&gt;49 år, är tillräckligt med inkomster överstigande ett basbelopp under&lt;br&gt;30 år för att oreducerad tilläggspension skall utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans innebär 15- och 30-årsreglema att personer med mycket&lt;br&gt;olika livsinkomster kan ha rätt till lika stora pensioner och, omvänt, att&lt;br&gt;personer med lika stora livsinkomster kan erhålla pensioner som är&lt;br&gt;väsentligt olika stora. Med en pensionsålder på 65 år kan pensionsrätt för&lt;br&gt;ATP intjänas fr.o.m. 16 t.o.m. 64 års ålder. Eftersom pensionens storlek&lt;br&gt;bestäms av de 15 bästa inkomståren, är det i pensionshänseende&lt;br&gt;likvärdigt om man förvärvsarbetar de erforderliga 30 åren eller i&lt;br&gt;sammanlagt 49 år. Två personer med samma årsinkomster under livet får&lt;br&gt;samma årliga pension, även om den ene börjar arbeta vid 16 års ålder&lt;br&gt;och den andre först vid fyllda 35 år och trots att den förste under livet&lt;br&gt;betalar in sammanlagt 63 % högre avgifter. Dessa högre avgifter ger&lt;br&gt;sålunda i dag inte något extra utbyte i pensionshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan dessutom arbeta deltid en stor del av livet utan att pensionen&lt;br&gt;påverkas. En person, som arbetar t.ex. först halvtid i 15 år och sedan&lt;br&gt;heltid i 15 år, får lika stor pension som i det fall han eller hon arbetar&lt;br&gt;heltid i 30 år, trots att personen i det senare fallet betalar in 33 % mer&lt;br&gt;i pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30-årsregeln innebär också att en person, som efter 30 års förvärvs-&lt;br&gt;arbete i Sverige är berättigad till oreducerad ATP, kan arbeta många år&lt;br&gt;i ett annat land och tjäna in ytterligare en tämligen stor pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av 15- och 30-årsreglema beror framför allt på hur livsinkom-&lt;br&gt;sten fördelas över tiden. Individer som har en ojämn inkomstnivå över&lt;br&gt;tiden och individer som arbetar kort tid får ut relativt sett mer av ATP&lt;br&gt;än de som har en jämn inkomstprofil och arbetar lång tid. Reglerna för&lt;br&gt;ATP i kombination med ekonomisk tillväxt gör också att de gynnas som&lt;br&gt;har sina bästa inkomstår i slutet av livet. Det innebär att personer t.ex.&lt;br&gt;i karriäryrken ofta får ett högre utbyte av ATP i förhållande till inbetalda&lt;br&gt;avgifter än personer i yrken med en mera jämn inkomstnivå under livet.&lt;br&gt;Takregeln i ATP-systemet kan emellertid verka i motsatt riktning.&lt;br&gt;Eftersom avgifter tas ut även på inkomster över 7,5 basbelopp medan&lt;br&gt;dessa inkomster inte är pensionsgrundande, missgynnas höginkomst-&lt;br&gt;tagare. Vid ekonomisk tillväxt i samhället kommer allt fler individer att&lt;br&gt;få en allt större del av sina inkomster ovanför taket. För dessa personer&lt;br&gt;förlorar ATP alltmer sin roll som inkomstrelaterad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av det nuvarande grundskyddet med successiv av-&lt;br&gt;trappning av olika grundförmåner mot ATP-pension innebär att även&lt;br&gt;personer med lägre inkomster får ett tämligen litet utbyte av ATP.&lt;br&gt;Årsinkomster under ett basbelopp är inte ATP-grundande. Pensionstill-&lt;br&gt;skottets avräkning krona för krona mot ATP-pensionen innebär att, för&lt;br&gt;en ensamstående ålderspensionär, en medelinkomst under de 15 bästa&lt;br&gt;inkomståren på 1,925 basbelopp eller 67 800 kr per år uttryckt i 1994 års&lt;br&gt;priser inte ger något tillskott till pensionen. En årsinkomst under den&lt;br&gt;nivån påverkar således inte den faktiska pensionen på annat sätt än att de&lt;br&gt;kan ha betydelse för att uppfylla 30-årsregeln inom ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare medför det särskilda grundavdraget för pensionärer vid be-&lt;br&gt;skattning (vilket avtrappas mot ATP och avtalspension) ett lägre reellt&lt;br&gt;utbyte av en intjänad ATP-pension som understiger ca 2 basbelopp.&lt;br&gt;Avtrappningen av det särskilda grundavdraget innebär att marginaleffek-&lt;br&gt;terna inom de aktuella inkomstintervallen (ca 52 000 - 105 000 kr för&lt;br&gt;ensamstående respektive ca 46 000 - 93 000 kr för gifta år 1994) är&lt;br&gt;högre för pensionärer än för löntagare och uppgår till 51 % vid en&lt;br&gt;kommunalskatt på 31 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan förvärvsinkomst och pension är således svagt i lägre&lt;br&gt;inkomstskikt, vilket är än mer markant för pensionärer med rätt till KBT.&lt;br&gt;Detta illustreras av diagram 3.1, som visar bruttopension exkl. KBT och&lt;br&gt;pension efter skatt inkl. KBT för olika nivåer på den tidigare för-&lt;br&gt;värvsinkomsten för en ensamstående pensionär. KBT har beräknats efter&lt;br&gt;en hyra på 3 500 kr per månad och med en ersättningsgrad på 90 %. För&lt;br&gt;beräkning av ATP förutsätts full intjänandetid och medelinkomsten för&lt;br&gt;de 15 bästa åren antas motsvara förvärvsinkomsten i diagrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Bruttopensionexkl. KBT och pension efter skatt inkl. KBT vid olika Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;nivå på förvärvsinkomst som yrkesaktiv&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03250/prop_199394__250-3.png" style="width:294pt;height:157pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig förvärvsinkomst i basbelopp före pensionering under de 15 bästa ären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda marginaleffekterna för en ensamstående pensionär (vid&lt;br&gt;31 % kommunalskatt) framgår av diagram 3.2. Med marginaleffekt&lt;br&gt;menas den del av ATP-pensionen som inte ger någon faktisk ökningen&lt;br&gt;av den disponibla inkomsten till följd av minskat pensionstillskott,&lt;br&gt;minskat KBT och ökad skatt. Diagrammet redovisar marginaleffekternas&lt;br&gt;storlek för olika nivåer på förvärvsinkomsten under de 15 bästa&lt;br&gt;inkomståren (full intjänandetid för ATP förutsätts).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.2 Marginaleffekter, dvs. andel av ökad ATP som inte ger ökad netto-&lt;br&gt;pension, vid olika nivå på förvärvsinkomst som yrkesaktiv&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03250/prop_199394__250-4.png" style="width:296pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Utfall för kvinnor och män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de drygt 30 år som gått sedan ATP infördes har förvärvsfrekven-&lt;br&gt;sen bland kvinnor ökat, och därmed har skett en kraftig ökning av&lt;br&gt;andelen kvinnor som tjänat in rätt till ATP. Andelen kvinnor med&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst är nu nästan lika hög som för männen i så&lt;br&gt;gott som samtliga åldersklasser. Det gäller för både kvinnor med och&lt;br&gt;kvinnor utan minderåriga barn. Skillnaden i förvärvsfrekvens är störst&lt;br&gt;bland de äldsta, 55 - 64 åringama, där 83 % av kvinnorna jämfört med&lt;br&gt;92 % av männen hade tjänat in ATP-poäng år 1992. Denna skillnad&lt;br&gt;återspeglar det förhållandet att kvinnor i de äldre generationerna har haft&lt;br&gt;ett helt annat förvärvsmönster än yngre kvinnor. Jämförelser i övriga&lt;br&gt;åldersklasser visar på en skillnad mellan män och kvinnor på högst ett&lt;br&gt;par procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successivt ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor visar sig också&lt;br&gt;i en växande andel ATP-pensionärer bland yngre ålderspensionärer.&lt;br&gt;Statistiken över intjänad ATP-rätt bland de förvärvsarbetande pekar mot&lt;br&gt;att andelen kvinnliga ålderspensionärer med ATP kommer att fortsätta att&lt;br&gt;öka och allt mer närma sig männens nivå, dvs. så gott som samtliga&lt;br&gt;ålderspensionärer framöver kan förväntas uppbära ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan lika många kvinnor som män tjänar således numera in egen&lt;br&gt;ATP, men kvinnornas ATP-rätt är fortfarande lägre än männens.&lt;br&gt;Kvinnors lägre årliga ATP-poäng återspeglar det faktum att kvinnor har&lt;br&gt;lägre årsinkomst i genomsnitt än män. Lönenivån inom kvinnodominera-&lt;br&gt;de yrken är oftast relativt sett lägre än inom typiskt manliga yrkesom-&lt;br&gt;råden. Därtill arbetar kvinnor deltid i större utsträckning än män. Enligt&lt;br&gt;SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) år 1992 har 43 % av kvinnorna&lt;br&gt;på arbetsmarknaden deltidsarbete jämfört med 9 % av männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15- och 30-årsreglema gynnar personer med kort förvärvstid och ojämn&lt;br&gt;inkomstnivå över tiden. Till den kategorin kan, förutom personer i yrken&lt;br&gt;med lång studietid och ett markerat karriärinslag i löneutvecklingen samt&lt;br&gt;andra som har sina bästa inkomstår sist under den yrkesaktiva delen av&lt;br&gt;livet, höra kvinnor som under en period avstår helt eller delvis från&lt;br&gt;förvärvsarbete på grund av vård av barn och som därefter ökar sin&lt;br&gt;arbetstid fram till pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30-årsregeln ger kvinnor och män möjlighet att stanna hemma under i&lt;br&gt;stort sett en tredjedel av den förvärvsaktiva tiden för att ta hand om barn&lt;br&gt;eller ägna sig åt hemarbete på heltid - eller syssla med annat som inte&lt;br&gt;ger pensionsrätt - utan att ATP-pensionen reduceras på grund härav.&lt;br&gt;Fr.o.m. år 1982 kan dessutom föräldrar, som vårdat barn under tre års&lt;br&gt;ålder och därför inte intjänat någon pensionspoäng under året, få&lt;br&gt;tillgodoräkna sig detta år som poängår. Denna möjlighet har utnyttjats i&lt;br&gt;ringa omfattning, vilket kan tolkas som att de flesta kvinnor räknar med&lt;br&gt;att ändå få minst 30 intjänade ATP-år. Statistiken över andelen kvinnor&lt;br&gt;med pensionsgrundande inkomst visar också att förvärvsfrekvensen för&lt;br&gt;yngre kvinnor är hög i alla åldrar. Det tyder på att kvinnor med små&lt;br&gt;barn numera i de flesta fall inte lämnar arbetsmarknaden för någon&lt;br&gt;längre period utan fortsätter att förvärvsarbeta, åtminstone på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med 15-årsregeln var primärt att ge de försäkrade del av den&lt;br&gt;standardhöjning som ägt rum under den tid han eller hon tjänat in sin&lt;br&gt;pensionsrätt, dvs. närmast en ersättning för att pensionsrätten gjordes&lt;br&gt;pris- och inte löneindexerad. Någon avsikt att med regeln ge ett särskilt&lt;br&gt;skydd för personer som deltidsarbetar viss del av förvärvslivet och&lt;br&gt;heltidsarbetar under andra perioder fanns inte vid tillkomsten av ATP-&lt;br&gt;systemet. Emellertid är 15-årsregeln så konstruerad att den öppnar&lt;br&gt;möjligheter för kvinnor - och män - att arbeta deltid en stor del av livet&lt;br&gt;utan att det påverkar ATP-pensionens storlek. Det är främst en utökad&lt;br&gt;arbetstid under de sista förvärvsåren som innebär att pensionen till följd&lt;br&gt;av 15-årsregeln kan öka i icke obetydlig mån. 15 år med heltidsinkomster&lt;br&gt;tidigt i förvärvslivet och därefter deltidsarbete lång tid ger - till följd av&lt;br&gt;den prisindexering som gäller för intjänad pensionsrätt i nuvarande regel-&lt;br&gt;system - inte alls samma utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Pensionsarbetsgruppens uppfattning tyder emellertid tillgänglig&lt;br&gt;statistik över deltidsarbetande i olika åldersgrupper på att kvinnor som&lt;br&gt;deltidsarbetar när de är unga och i yngre medelåldern inte i någon större&lt;br&gt;utsträckning faktiskt utnyttjar sig av de möjligheter som ATP-systemet&lt;br&gt;i sin nuvarande konstruktion medger att under de sista åren som för-&lt;br&gt;värvsarbetande öka arbetstiden för att med tillämpning av 15-årsregeln&lt;br&gt;tjäna in minst 15 års pensionsrätt på grundval av heltidsarbete. Det skulle&lt;br&gt;således peka mot att ATP-systemets 15- och 30-årsregler inte skulle ha&lt;br&gt;kommit att vara till särskild fördel för kvinnor som grupp, även om detta&lt;br&gt;ibland är fallet för enskilda kvinnor, liksom för enskilda män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma slutsats, dvs. att ATP:s intjänanderegler inte främst gynnar&lt;br&gt;kvinnorna som grupp, har Ann-Charlotte Ståhlberg kommit fram till i sin&lt;br&gt;expertbilaga till Pensionsarbetsgruppens betänkande Kvinnors ATP och&lt;br&gt;avtalspensioner (SOU 1994:22). Ståhlberg har studerat pensionspoäng-&lt;br&gt;utvecklingen för män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper&lt;br&gt;(indelning i tre grupper för tjänstemän och två grupper för arbetare) och&lt;br&gt;har därvid inte funnit något stöd för uppfattningen att 15-årsregeln&lt;br&gt;särskilt skulle gynna kvinnor. 15-årsregeln har betydelse för personer&lt;br&gt;med en brant inkomstutveckling (som i sig kan bero på såväl karriär som&lt;br&gt;övergång från deltids- till heltidsarbete) och till den kategorin hör en&lt;br&gt;större andel av männen än av kvinnorna. Tjänstemän på mellannivå och&lt;br&gt;högre tjänstemän, som inte har inkomster över ATP-taket, tillhör de&lt;br&gt;grupper för vilka 15-årsregeln har störst betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståhlberg redovisar i sin rapport en beräkning av relationen mellan&lt;br&gt;förväntade förmåner och avgiftsinbetalningar till pensionssystemet&lt;br&gt;(förmåns/kostnadskvoten) för olika socioekonomiska grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förmåns/kostnadskvoten sätts således individens livspension, dvs.&lt;br&gt;summa pensionsutbetalningar under livet, i relation till summa avgiftsin-&lt;br&gt;betalningar under den yrkesaktiva tiden. Kvinnor lever emellertid i&lt;br&gt;genomsnitt fyra år längre som pensionärer än män. Inom det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet är en man och en kvinna som gjort lika stora årliga&lt;br&gt;avgiftsinbetalningar (dvs. med likadana livsinkomstprofiler) berättigade&lt;br&gt;till lika stora årliga pensioner, men kvinnan får således (på grund av&lt;br&gt;högre medellivslängd) högre livspension. Det innebär att förmåns/kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadskvoten beräknas till ett högre värde för henne än för mannen, trots Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;lika stora årsinkomster både som aktiva och som pensionärer. Om&lt;br&gt;förmåns/kostnadskvoten i stället hade beräknats med antagande om att&lt;br&gt;kvinnor lever lika länge som män hade således den beräknade kvoten för&lt;br&gt;olika grupper av kvinnor varit lägre än vad tabellerna 3.1 och 3.2&lt;br&gt;utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna avser personer födda åren 1944 - 1950. Individernas&lt;br&gt;inkomster efter år 1990 (det sista året med faktiska uppgifter) har antagits&lt;br&gt;vara realt oförändrade. Karriäreffekter och eventuellt ändrat förvärvs-&lt;br&gt;mönster efter 40 - 45 års ålder har alltså inte kunnat beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3.4 redovisas den av Ståhlberg sålunda beräknade förmåns/kost-&lt;br&gt;nadskvoten i ATP. Av tabellen framgår t.ex. att förmåns/kostnadskvoten&lt;br&gt;för alla män är 0,83, vilket innebär att för varje inbetald avgiftskrona till&lt;br&gt;ATP får män i genomsnitt 83 öre i ATP-pension. En hög kvot betyder&lt;br&gt;att varje inbetald avgiftskrona har gett mer i ATP-pension än vad fallet&lt;br&gt;är för grupper med en låg förmåns/kostnadskvot, dvs. ju högre kvot,&lt;br&gt;desto mer i utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningarna får män genomsnittligt sett ett något större utbyte&lt;br&gt;av ATP än kvinnor. Störst utbyte får kvinnliga högre tjänstemän, som&lt;br&gt;har en kvot på 1,06. Minst gynnade är kvinnor i gruppen okvalificerade&lt;br&gt;arbetare. För varje krona de betalat i ATP får de igen bara 64 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.4 Förmåns/kostnadskvoten i ATP för årsklasserna 1944 - 1950&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmåns/kostnadskvoten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän på mellannivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Okvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän på mellannivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Okvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: A-C Ståhlberg. SOU 1994:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet blir annorlunda då hänsyn tas även till folkpensionen.&lt;br&gt;Kalkylerna visar då att kvinnor får ut mer i pension i förhållande till&lt;br&gt;inbetalda avgifter än män (se tabell 3.5). Det hänger samman med att&lt;br&gt;folkpensionen utgår med samma belopp till alla oberoende av tidigare&lt;br&gt;inkomster. Kvinnor, som i genomsnitt har lägre inkomster och kortare&lt;br&gt;förvärvstid än män, har således betalat mindre avgifter än män för en&lt;br&gt;lika stor förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som enligt tabell 3.5 får minst utbyte av inbetalda avgifter är män Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;i kategorin högre tjänstemän. Till den kategorin hör personer som under&lt;br&gt;en förmodligen stor del av livet har haft inkomster över ATP-taket. En&lt;br&gt;stor del av deras livsinkomst är således avgiftsgrundande men inte&lt;br&gt;pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan anledning till resultatet att kvinnor får ut mer i sammanlagd&lt;br&gt;pension i förhållande till inbetalda avgifter är, som tidigare påpekats,&lt;br&gt;mäns och kvinnors olika livslängd. Lika stor avgiftsinbetalning ger&lt;br&gt;samma årliga pensionsrätt för män och kvinnor, trots att kvinnor lever&lt;br&gt;längre och således uppbär pension under fler år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.5 Förmåns/kostnadskvoten i ATP och folkpension (inkl,&lt;br&gt;pensionstillskott) för årsklasserna 1944 - 1950&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmåns/kostnadskvoten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Afä/i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän på mellannivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Okvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän på mellannivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Okvalificerade arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: A-C Ståhlberg. SOU 1994:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Skattefinansiering och effekter på arbetsutbudet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna pensionssystemet utgör en betydande del av den offentliga&lt;br&gt;sektorns åtagande. Utgifterna för pensioner (inkl, delpension och KBT),&lt;br&gt;som beräknas ha uppgått till 185 miljarder kr under år 1993, svarar för&lt;br&gt;drygt en femtedel av de totala offentliga utgifterna (exkl. räntebetal-&lt;br&gt;ningar). Något mer än hälften av de offentliga transfereringarna till&lt;br&gt;hushållen utgörs av ålders- eller förtidspensioner. Främst till följd av&lt;br&gt;ATP-systemets mognad och ett snabbt växande antal förtidspensionerade&lt;br&gt;har pensionsutgiftema under de senaste decennierna ökat snabbare än de&lt;br&gt;offentliga utgifterna generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mätt som andel av BNP har de offentliga utgifterna för pensionsända-&lt;br&gt;mål ökat med sex procentenheter och svarar därmed för nära en tredjedel&lt;br&gt;av uppgången i den offentliga utgiftskvoten från 42 % till 60 % som ägt&lt;br&gt;rum under de två senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektoms konsumtion och transfereringar innebär att&lt;br&gt;resurser i ekonomin omfördelas mellan individer och mellan olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningsområden. Denna omfördelning påverkar i sig den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och välfärden. Den offentliga sektorns&lt;br&gt;verksamhet är, sett ur strikt samhällsekonomisk synvinkel, förenad med&lt;br&gt;både kostnader och intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna är främst knutna till skattefinansieringen. De offentliga&lt;br&gt;utgifterna finansieras till 85 -90 % med skatter eller sociala avgifter som&lt;br&gt;i stor utsträckning har karaktären av skatt. Resterande del utgörs bl.a. av&lt;br&gt;avkastningen på AP-fonden, som i sin tur i grunden är uppbyggd med&lt;br&gt;skattemedel. För närvarande är dock en stor del av de offentliga&lt;br&gt;utgifterna lånefinansierade, vilket ger upphov till framtida räntebetal-&lt;br&gt;ningar som måste finansieras med skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefinansiering kan ofta vara förenad med en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad till följd av att skatter &amp;quot;stör&amp;quot; den marknadsmässiga prisbild-&lt;br&gt;ningen, vilket medför att resurserna i ekonomin används på ett mindre&lt;br&gt;effektivt sätt än om de fördelats mellan olika ändamål direkt på mark-&lt;br&gt;naden. Skatter kan medföra att kostnaden för de nyttigheter som&lt;br&gt;finansieras med skatt inte blir synliga för den enskilde och kan därför&lt;br&gt;inte vägas mot att använda resurserna till andra ändamål. Skatter skapar&lt;br&gt;en skillnad mellan å ena sidan det ekonomiska utfallet för den enskilde&lt;br&gt;individen av ett ekonomiskt beslut och å andra sidan de samhällsekono-&lt;br&gt;miska konsekvenserna av beslutet. Den s k skattekilen kan medföra att&lt;br&gt;resurser inte kommer till användning eller att de används på ett in-&lt;br&gt;effektivt sätt. Skatter i sig, dvs. bortsett från vad de finansierar,&lt;br&gt;reducerar därmed den samlade inkomsten i ekonomin. En krona som dras&lt;br&gt;in i skatt har en kostnad för samhället vilket innebär att den verksamhet&lt;br&gt;eller omfördelning som kronan finansierar måste värderas till mer än en&lt;br&gt;krona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skatterna påverkar ekonomiska beslut bestäms av den förändring&lt;br&gt;i skatteuttag som blir följden av beslutet. Storleken på de indirekta&lt;br&gt;samhällsekonomiska effekterna av skattesystemet är därför i första hand&lt;br&gt;avhängiga marginaleffekterna i systemet snarare än det genomsnittliga&lt;br&gt;skatteuttaget. Därför är den s k skattekilen ett bättre mått beskattningens&lt;br&gt;samhällsekonomiska effekter. Skattekilen mäter den förändring i&lt;br&gt;skattebelastning som en viss förändring av inkomsten ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på skattekilen definierad som den samlade marginaleffekten&lt;br&gt;av inkomstskatt, sociala avgifter, mervärdeskatt m.m. för arbetsinkomster&lt;br&gt;sänktes genom skattereformen från drygt 70 % till ca 60 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även på utgiftssidan har den offentliga sektorn liknande indirekta&lt;br&gt;ekonomiska kostnader. De olika transfereringssystemen, inkl, pensions-&lt;br&gt;systemet, innehåller ofta marginaleffekter genom att arbetsinkomster&lt;br&gt;minskar förmåner. Dessa har samma betydelse för vilka ekonomiska&lt;br&gt;drivkrafter enskilda individer möter i olika situationer, och därmed deras&lt;br&gt;beslutsfattande, som skattesystemets marginaleffekter. Den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnaden är beroende av den totala marginaleffekten av&lt;br&gt;både skatter och bidrag. Nu kan dock olika grupper i sitt ekonomiska&lt;br&gt;beslutsfattande vara olika känsliga för marginaleffekter i skatte- respekti-&lt;br&gt;ve bidragssystemen varför de ekonomiska konsekvenserna kan skilja sig&lt;br&gt;åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot kostnaderna för finansieringen av den offentliga sektorns åtaganden&lt;br&gt;skall vägas intäkter av dessa i form av positiva effekter på den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Investeringar i infrastruktur, utbildning m.m.&lt;br&gt;kan ge en samhällsekonomisk avkastning som överstiger vad den enskilde&lt;br&gt;ser. Utan skattefinansierade subventioner av dessa investeringar skulle de&lt;br&gt;få för liten omfattning. En offentligt finansierad vård och omsorg kan,&lt;br&gt;förutom humanitära och fördelningspolitiska fördelar, bidra till ett högre&lt;br&gt;arbetsutbud genom att underlätta deltagande i arbetslivet. Det innebär att&lt;br&gt;en krona i offentliga utgifter genom sådana indirekta effekter mätt i&lt;br&gt;samhällsekonomiska termer blir värd mer än en krona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men en stor del av det offentliga åtagandet är inte motiverat av&lt;br&gt;effektivitetsskäl, utan av fördelningspolitiska överväganden. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn åstadkommer en betydande omfördelning av resurser&lt;br&gt;mellan olika grupper i samhället. Denna omfördelning skall i ett&lt;br&gt;övergripande väl färdsperspektiv tillmätas ett värde som kan kompensera&lt;br&gt;den effektivitetsförlust som finansieringen kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993 finansierades 21 % av utbetalda pensioner (exkl. KBT)&lt;br&gt;med allmänna skattemedel över statsbudgeten. Intäkter från folkpensions-&lt;br&gt;avgiften på 5,66 %, räknat som påläggsprocent på lönesumman exkl.&lt;br&gt;sociala avgifter, svarade för 20 %. ATP-avgiften på 13 % av löne-&lt;br&gt;summan finansierade 47 % av pensionerna. Resterande del — 13 % —&lt;br&gt;finansierades med avkastningen på AP-fonden. Även om således fyra&lt;br&gt;femtedelar av pensionsutgiftema finansierades med avgifter och fondav-&lt;br&gt;kastning som är knutna till pensionssystemet och därför i en bokförings-&lt;br&gt;mässig mening inte kallas skatter, är det allmänna pensionssystemet sett&lt;br&gt;ur ekonomisk synvinkel i huvudsak skattefinansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett kan en skatt definieras som en obligatorisk avgift eller&lt;br&gt;inbetalning som inte är knuten till individuella förmåner som motsvarar&lt;br&gt;avgiftens storlek. På kollektiv nivå finns det naturligtvis ett samband&lt;br&gt;mellan t.ex. inkomstskatter och förmåner i form av försvar, utbildning,&lt;br&gt;vård etc. Men det som gör den till en skatt är att det saknas en in-&lt;br&gt;dividuell koppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en avgift formellt är kopplad till en förmån reducerar inte dess&lt;br&gt;karaktär av skatt. De avgifter som finansierar de offentliga välfärds-&lt;br&gt;systemen är till stor del knutna till de olika förmåner de finansierar. De&lt;br&gt;som betalar pensionsavgift har i de flesta fall också rätt till pension. Men&lt;br&gt;denna koppling gäller bara på kollektiv nivå, inte för den enskilde&lt;br&gt;individen. Avgiften blir för individen en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En obligatorisk och med skatteuppbörden samordnad avgift behöver inte&lt;br&gt;å andra sidan inte utgöra en skatt. Om det finns en direkt individuell&lt;br&gt;koppling, så att avgiften finansierar en förmån vars tilldelning är&lt;br&gt;beroende av hur mycket som betalats in är den inte en skatt. Detta gäller&lt;br&gt;i viss utsträckning för socialförsäkringen där transfereringar till stor del&lt;br&gt;är inkomstrelaterade. Även om anslutningen till en försäkring är&lt;br&gt;obligatorisk utgör avgiften en försäkringspremie och inte en skatt om&lt;br&gt;förmånerna är beräknade på försäkringsmässiga grunder. Försäkrings-&lt;br&gt;mässigheten innebär bl.a. att värdet av den förväntade förmånen, t.ex.&lt;br&gt;pensionen, då direkt motsvarar de avgifter som betalats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns ett direkt samband mellan avgift och förmån kan en&lt;br&gt;obligatorisk avgift bli en skatt om förmånen ligger på en nivå som&lt;br&gt;överstiger vad den enskilde själv skulle välja. Han eller hon kan föredra&lt;br&gt;högre konsumtion av något annat än försäkringsskydd. Ett pensions-&lt;br&gt;system kan betraktas som en omfördelning av inkomster över livscykeln.&lt;br&gt;Ett obligatoriskt system innebär att man tvingas omfördela inkomster i en&lt;br&gt;viss omfattning och i en viss riktning. Om denna omfördelning blir alltför&lt;br&gt;omfattande blir avgiften/premien en skatt. Några kan ju då föredra att&lt;br&gt;behålla en större del av inkomsten vid unga år därför att de värderar&lt;br&gt;andra tjänster eller varor högre än det offentliga pensionsskyddet. Då&lt;br&gt;skulle det finnas ett skatteelement även i ett renodlat försäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionen är med detta synsätt helt skattefinansierad. Det är&lt;br&gt;uppenbart vad gäller den del som finansieras med budgetmedel och&lt;br&gt;därmed med skatter som helt saknar samband med pensionssystemet.&lt;br&gt;Men även folkpensionsavgiften är en skatt. Folkpension utgår till alla&lt;br&gt;pensionärer oavsett hur mycket som arbetsgivaren eller de själva betalat&lt;br&gt;in i folkpensionsavgift. Några kommer att få ut mer i folkpension än vad&lt;br&gt;som motsvaras av deras inbetalningar av folkpensionavgifter, andra får&lt;br&gt;ut mindre. Men det väsentliga i skattesammanhang är emellertid&lt;br&gt;effekterna på marginalen. En inkomstökning, och därmed ökade&lt;br&gt;folkpensionsavgifter, leder inte till högre folkpension. Tvärtom är&lt;br&gt;folkpensionen genom det inkomstprövade pensionstillskottet negativt&lt;br&gt;relaterad till tidigare förvärvsinkomster. Därför är hela folkpensions-&lt;br&gt;avgiften att betrakta som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-förmånema är beroende av förvärvsinkomsten. Därmed finns en&lt;br&gt;individuell koppling mellan hur mycket som betalats i ATP-avgift och&lt;br&gt;storleken på ATP-pensionen. Problemet är att sambandet mellan avgift&lt;br&gt;och förmån är svagt. Även ATP-avgiften måste därför till stor del&lt;br&gt;betraktas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första tas ATP-avgift ut även på årliga inkomster som under-&lt;br&gt;stiger ett basbelopp, trots att dessa inte ger några ATP-poäng. ATP-&lt;br&gt;avgift på inkomster under ett basbelopp är således skatt. På marginalen&lt;br&gt;är det dock i första hand de som har så låga årliga förvärvsinkomster&lt;br&gt;som berörs. Det kan t.ex gälla ungdomar som feriearbetar och som&lt;br&gt;arbetsgivaren utan ATP-avgift således (teoretiskt) hade kunnat betala&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ger låga inkomster ingen reell ATP-pension, eftersom pensions-&lt;br&gt;tillskottet avräknas fullt ut mot ATP-pensionen. För en ensamstående&lt;br&gt;pensionär innebär det att tidigare förvärvsinkomster upp till 1,92&lt;br&gt;basbelopp (vilket motsvarar 67 800 kr år 1994) saknar betydelse för&lt;br&gt;storleken på folkpension och ATP sammantaget. För den som för-&lt;br&gt;värvsarbetar färre än 30 år kan dock ytterligare år med låga inkomster&lt;br&gt;ha betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av ATP-avgiften används till att betala förtids-och efterlevande-&lt;br&gt;pensioner och är således en ren riskförsäkring. Till den delen är ATP-&lt;br&gt;avgiftens skatteinnehåll varierande beroende på hur stor risken är att&lt;br&gt;avlida i förtid eller bli förtidspensionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att pensionsgrundande inkomster över ett basbelopp tjänats in&lt;br&gt;under 30 år, är det vid beräkning av ATP-pensionen bara inkomsterna&lt;br&gt;under 15 år av förvärvslivet som har betydelse. Om man räknar med&lt;br&gt;drygt 40 år som en normal yrkesperiod är det således bara under drygt&lt;br&gt;en tredjedel av denna tid som inkomst och inbetalda ATP-avgifter&lt;br&gt;påverkar pensionsförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet, i form av framtida pension, av en inkomstökning under de 15&lt;br&gt;bästa åren är i gengäld mycket hög. Man skulle därför kunna se det som&lt;br&gt;att en inkomst- och avgiftsökning under de 15 bästa åren ger mer i&lt;br&gt;förmåner än vad som betalas in i avgift, dvs. en subvention i stället för&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan ofta den enskilde i förhand inte kan veta vilka inkomstår&lt;br&gt;som blir de 15 bästa. Det finns alltid en viss osäkerhet om den framtida&lt;br&gt;inkomstutvecklingen. Även om det i efterhand visar sig att årets inkomst&lt;br&gt;inte får någon betydelse för ATP-pensionen, kan den enskilde ha agerat&lt;br&gt;som om den skulle ha det. Under året har ATP-avgiften då inte&lt;br&gt;uppfattats som en skatt och inte heller haft de ur ekonomisk synvinkel&lt;br&gt;negativa effekterna på t.ex. arbetsutbudet. Men det omvända gäller&lt;br&gt;naturligtvis också - inkomstår som den enskilde inte räknat med skulle&lt;br&gt;påverka pensionsnivån visar sig göra det, därför att möjligheterna att&lt;br&gt;tjäna in hög pensionsrätt senare visar sig vara mer begränsade än&lt;br&gt;planerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgift tas ut på hela inkomsten trots att inkomstdelar över&lt;br&gt;7,5 basbelopp (på årsbasis) inte ger pensionsrätt i ATP. För den som har&lt;br&gt;förvärvsinkomster över 7,5 basbelopp ger därför en inkomstökning -&lt;br&gt;t.ex. på grund av ökad arbetstid - inte någon ökning alls i ATP-för-&lt;br&gt;månema. Däremot ökar den inbetalda avgiften. För dessa inkomsttagare&lt;br&gt;- ca 15 % av männen och 2,5 % av kvinnorna - är därför ATP-avgiften&lt;br&gt;över förmånstaket helt och hållet att betrakta som en skatt på marginalen.&lt;br&gt;De angivna andelarna av inkomsttagarna som har så höga inkomster&lt;br&gt;avser genomsnittet av alla förvärvsarbetande under ett givet år. Den&lt;br&gt;andel som under sina 15 bästa inkomstår räknat över hela förvärvslivet&lt;br&gt;har inkomster över 7,5 basbelopp bör rimligen vara väsentligt högre.&lt;br&gt;Med en tillväxt i ekonomin kommer också andelen med inkomster över&lt;br&gt;taket att öka. Av dagens 30-åringar kan, vid 2 % årlig tillväxt, ca en&lt;br&gt;tredjedel av männen och en tiondel av kvinnorna räkna med att under&lt;br&gt;sina 15 bästa år ha inkomster över taket. Skattedelen i ATP-avgiften&lt;br&gt;kommer således att växa över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i skattelagstiftningen fastställda s.k. särskilda löneskatten är en&lt;br&gt;social avgift som belastar icke förmånsgrundande inkomster, t.ex.&lt;br&gt;arbetsinkomster för en pensionär. Denna särskilda löneskatt avser att&lt;br&gt;motsvara skattedelen i de sociala avgifterna. Den är beräknad så att den&lt;br&gt;inbegriper hela folkpensionsavgiften och halva ATP-avgiften. Den&lt;br&gt;schablonen används även vid beräkning av skattekilens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen uppskattar att för ett genomsnitt av yrkes-&lt;br&gt;arbetande är ca 8 procentenheter av ATP-avgiftens 13 % att betrakta som&lt;br&gt;skatt. Samma andel bör då gälla för AP-fondens avkastning, eftersom&lt;br&gt;fonden är uppbyggd med ATP-avgifter. Det allmänna pensionssystemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieras därmed till fyra femtedelar med skatter. Pensionssystemets&lt;br&gt;bidrag till den samlade marginaleffekten på 60 % kan uppskattas till&lt;br&gt;5-6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del ATP-avgiften inte är att betrakta som skatt är den att&lt;br&gt;jämställa med en försäkringspremie. Om det finns ett direkt samband&lt;br&gt;mellan avgift och förmån, så att den enskilde individen som pensionär får&lt;br&gt;tillbaka ett belopp som helt motsvarar vad som betalats in under&lt;br&gt;yrkesperioden, kan den likställas med en löneinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ur samhällsekonomisk synvinkel negativa konsekvenserna av höga&lt;br&gt;marginaleffekter i skattesystemet har främst knutits till dessa effekters&lt;br&gt;påverkan på arbetsutbudet. Det är då inte enbart effekter på arbetsutbudet&lt;br&gt;i traditionell mening - valet mellan heltid- och deltidsarbete, benägenhet&lt;br&gt;att arbeta övertid etc. - utan effekter i vidare mening, innefattande även&lt;br&gt;kompetensutveckling, utbildning m.m., som höjer produktivitet och&lt;br&gt;framtida inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omvandling av pensionsavgiften från skatt till försäkringspremie&lt;br&gt;skulle inte påverka den disponibla inkomsten. Samma avgift skall betalas;&lt;br&gt;det är i stället kopplingen till förmånerna som ändras. Teoretiskt skall en&lt;br&gt;på så sätt reducerad skattekil, som inte påverkar inkomsten, ha entydigt&lt;br&gt;positiva effekter på arbetsutbudet. I samband med skattereformen gjordes&lt;br&gt;flera försök att empiriskt uppskatta vilken betydelse en reduktion av&lt;br&gt;marginaleffekterna i skattesystemet skulle ha på arbetsutbudet. Några av&lt;br&gt;dessa studier tydde på att en lägre skattekil på lång sikt skulle kunna få&lt;br&gt;betydande positiva effekter på arbetsutbudet. Andra studier indikerade att&lt;br&gt;effekterna inte är så stora. Det är därför svårt att dra några entydiga&lt;br&gt;slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom pensionssystemet kompenseras dessutom de negativa effekterna&lt;br&gt;på arbetsutbudet till följd av dess bidrag till skattekilen av andra inslag.&lt;br&gt;Genom att 15- och 30-årsreglema är relativt förmånliga för dem som&lt;br&gt;arbetar en kort tid stimulerar pensionssystemet ett deltagande i arbets-&lt;br&gt;livet. Det ger en hög utdelning att arbeta åtminstone på deltid för att&lt;br&gt;uppfylla 30-årsregeln, vilket skulle kunna ha till effekt att främst kvinnor&lt;br&gt;med barn väljer att deltidsarbeta framför att helt avstå från förvärvs-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga avkastningen på inkomster under de 15 bästa åren stimulerar&lt;br&gt;till ökat arbetsutbud under de åren. Speciellt mot slutet av den yrkesverk-&lt;br&gt;samma perioden och för personer för vilka den aktuella årsinkomsten&lt;br&gt;med stor säkerhet kommer att räknas in bland de 15 bästa åren, borde&lt;br&gt;ATP-systemet ha en stimulerande effekt på arbetsutbudet. ATP-reglema&lt;br&gt;kan således i viss mån ha effekten att arbetsutbudet omfördelas över&lt;br&gt;livscykeln än att enbart minska det totala arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet påverkar arbetsutbudet också genom att styra&lt;br&gt;pensionsåldern. Den normala pensionsåldern är beslutad på kollektiv&lt;br&gt;nivå, trots att den individuella arbetsförmågan och arbetsviljan kan vara&lt;br&gt;mycket skiftande. Det finns i dag möjligheter att skjuta upp pensionen&lt;br&gt;och i gengäld få en högre årlig pension som betalas ut under en&lt;br&gt;(statistiskt sett) kortare period. Inkomster intjänade efter 64 års ålder är&lt;br&gt;dock inte pensionsgrundande, varför det ekonomiska utbytet av att arbeta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid högre åldrar än den formella pensionsåldern inte blir så stort. Detta&lt;br&gt;förstärks av marginaleffekterna i inkomstskatteskalan - pensionärer med&lt;br&gt;hög pension riskerar att hamna över brytpunkten i skatteskalan. Pensio-&lt;br&gt;närer med lägre inkomst drabbas av marginaleffekter i KBT och det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekilen på arbetsinkomster påverkar inte bara utbudet av arbets-&lt;br&gt;kraft, utan har även betydelse för omfattningen på den informella&lt;br&gt;&amp;quot;svarta&amp;quot; sektorn, där ersättningen för arbete undanhålls beskattning och&lt;br&gt;inga arbetsgivarvgifter betalas. Utformningen av pensionssystemet har&lt;br&gt;här två effekter. För det första bidrar pensionernas finansiering till att&lt;br&gt;höja den skattekil, som gör &amp;quot;svart&amp;quot; arbete lönsamt. För det andra ökar&lt;br&gt;lönsamheten av &amp;quot;svart&amp;quot; arbete genom att pensionsförmånerna baseras&lt;br&gt;bara på delar av inkomsterna under yrkeslivet. Det är bara sådana&lt;br&gt;inkomster som ligger till grund för beskattning som ger pensionsrätt.&lt;br&gt;Men i dagens system går det att undanhålla inkomster från beskattning&lt;br&gt;utan att det behöver få konsekvenser för pensionsförmånerna, eftersom&lt;br&gt;dessa kan tjänas in vid ett annat tillfälle. I ett pensionssystem där alla&lt;br&gt;inkomster har betydelse är det förenat med en förlust av framtida pension&lt;br&gt;att inte redovisa alla inkomster vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för att skattefinansiera konsumtion eller transfereringar är&lt;br&gt;endera att det kan bidra till en ökad samhällsekonomisk effektivitet eller&lt;br&gt;att det har en omfördelande effekt. Det finns vissa rena effektivitetsskäl&lt;br&gt;för ett obligatoriskt pensionssystem. Men det ger inte argument för ett&lt;br&gt;system finansierat med skatter. Som har framgått av tidigare avsnitt har&lt;br&gt;det samlade pensionssystemet relativt svaga omfördelande effekter. ATP-&lt;br&gt;systemet är regressivt, dvs. höginkomsttagare tenderar att gynnas genom&lt;br&gt;att få högre förmåner i förhållande till den avgift de betalat in i jäm-&lt;br&gt;förelse med grupper med lägre inkomster. I gengäld har folkpensions-&lt;br&gt;systemet fördelningseffekter som går i motsatt riktning. Det är också&lt;br&gt;folkpensionen som gör att kvinnorna som grupp kommer bättre ut i det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet än männen. Inom ATP-systemet är utfallet&lt;br&gt;ungefär lika för både män och kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur fördelningspolitiskt synvinkel är pensionssystemet ineffektivt och det&lt;br&gt;är inte motiverat med en så hög andel skattefinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Pensionssystemet och sparandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemets utformning har potentiellt stor betydelse för sparandet&lt;br&gt;i ekonomin. Utan ett offentligt organiserat pensionssystem skulle&lt;br&gt;pensionen för de flesta vara det viktigaste sparmotivet. Genom att det&lt;br&gt;offentliga pensionssystemet är uppbyggt som ett fördelningssystem där&lt;br&gt;pensionerna finansieras löpande med avgiftsintäkter, behövs inget in-&lt;br&gt;dividuellt sparande för att täcka det grundläggande pensionsskyddet.&lt;br&gt;Dagens aktiva får i stället förlita sig på att nästa generation uppfyller det&lt;br&gt;sociala kontrakt som pensionssystemet utgör. Det offentliga systemet ger&lt;br&gt;också pension på en nivå som innebär att motiven att spara till komplette-&lt;br&gt;rande pension är relativt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta har pensionssystemet svarat för en betydande del av&lt;br&gt;sparandet i den svenska ekonomin. Under ATP-systemets uppbygg-&lt;br&gt;nadsskede på 1960- och 1970-talen var avgiftsuttaget högre än vad som&lt;br&gt;krävdes för att ge inkomster som motsvarade utbetalningarna av ATP-&lt;br&gt;pensioner. Detta överskott fonderades i AP-fonden. Tillsammans med&lt;br&gt;den successivt växande avkastningen på fonden stod ATP-systemet&lt;br&gt;därmed för ett betydande sparande. I början på 1970-talet uppgick AP-&lt;br&gt;fondssparandet, dvs. AP-fondens årliga tillväxt till följd av avgifts-&lt;br&gt;överskott samt räntor och utdelningar på fondens tillgångar, till mot-&lt;br&gt;svarande 4-5 % av BNP. Det skall jämföras med att den totala&lt;br&gt;nettosparkvoten vid den tiden uppgick till 13 - 14 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har AP-fondens sparande minskat i omfattning och motsvarade&lt;br&gt;under de första åren på 1990-talet 2 - 3 % av BNP. Men eftersom&lt;br&gt;samtidigt det totala sparandet i ekonomin också minskat är AP-fonds-&lt;br&gt;sparandets relativa betydelse lika stor i dag som för två decennier sedan.&lt;br&gt;Även inom ramen för avtalspensioner och privata pensionsförsäkringar&lt;br&gt;har det successivt skett en betydande fonduppbyggnad och sparandet i&lt;br&gt;dessa system uppgick mot slutet av 1980-talet till 3 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala sparandet i den svenska ekonomin har trendmässigt minskat&lt;br&gt;under efterkrigstiden. Det är en utveckling Sverige delar med de flesta&lt;br&gt;andra industriländer, men nedgången har varit mer uttalad i vårt land.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden har det varit ett centralt mål för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken att öka sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa lågkonjunkturen i början på 1990-talet har medfört att den&lt;br&gt;totala sparkvoten i ekonomin under år 1993 hamnade på den lägsta nivån&lt;br&gt;hittills under efterkrigstiden. Nedgången i sparandet motsvarades av en&lt;br&gt;ännu större nedgång i investeringarna, medan bytesbalansen - det&lt;br&gt;finansiella sparandet - förbättrats. Samtidigt har det ägt rum en kraftig&lt;br&gt;förskjutning från offentligt till privat sparande. Hushållens sparande har&lt;br&gt;ökat snabbt och ligger på en historiskt sett mycket hög nivå. I gengäld&lt;br&gt;har sparandet i den offentliga sektorn försämrats kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låga sparandet kan dock inte i sig anses utgöra något primärt&lt;br&gt;problem för den svenska ekonomin. Avgörande för en återhämtning är,&lt;br&gt;förutom en ökad inhemsk och utländsk efterfrågan, dels att investe-&lt;br&gt;ringarna ökar och därmed i förlängningen tillväxt och sysselsättning, dels&lt;br&gt;att de offentliga finanserna saneras för att förhindra att statsskuldsutveck-&lt;br&gt;lingen blir ohanterlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmande för investeringsutvecklingen är främst efterfrågeutveck-&lt;br&gt;1 ingen i Sverige och på exportmarknaderna samt förväntade vinstnivåer&lt;br&gt;och ränteläget. Däremot har omfattningen på det inhemska sparandet,&lt;br&gt;med den internationellt integrerade kapitalmarknad som i dag råder,&lt;br&gt;knappast någon direkt betydelse för investeringsaktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandenivån spelar inte heller någon större roll för den realekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen på längre sikt. Det är nivån på investeringarna i vid&lt;br&gt;mening, inkluderande investeringar i humankapital, som tillsammans med&lt;br&gt;hur effektivt ekonomin förmår ta till vara produktiva resurser som&lt;br&gt;bestämmer den ekonomiska tillväxten. Att stimulera sparandet är inte en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väg att öka tillväxten, utan då är förbättrade incitament för investeringar&lt;br&gt;mer betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för ett ökat sparande på samhällelig nivå hänger i stället&lt;br&gt;samman med hur den konsumtionsökning som investeringar och tillväxt&lt;br&gt;ger upphov till skall fördelas över tiden. Även om sparandet saknar&lt;br&gt;betydelse för den realekonomiska utvecklingen, dvs. för tillväxten i BNP,&lt;br&gt;bestäms inkomstutvecklingen av sparandet. Om investeringarna ökar utan&lt;br&gt;att sparandet förstärks kommer det att manifesteras i ett underskott i&lt;br&gt;bytesbalansen, dvs. det ökade reala sparandet motsvaras av minskat&lt;br&gt;finansiellt sparande och en upplåning utomlands. Denna skuldsättning&lt;br&gt;leder till framtida räntebetalningar till utlandet som begränsar nationalin-&lt;br&gt;komsten och konsumtionsutrymmet. Investeringarna finansieras antingen&lt;br&gt;av dagens yrkesaktiva genom ett högre sparande eller skjuts upp till&lt;br&gt;morgondagens aktiva genom en upplåning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att en temporär investeringsuppgång finansieras med&lt;br&gt;upplåning utomlands. Avkastningen på investeringarna kommer att betala&lt;br&gt;räntorna på upplåningen. Om däremot nivån på sparandet tenderar att&lt;br&gt;även långsiktigt vara lägre än den nivå på investeringarna som krävs för&lt;br&gt;att uppnå en tillfredsställande tillväxt kan man tala om ett strukturellt&lt;br&gt;sparandeunderskott. Detta förefaller ha varit fallet under 1970- och 1980-&lt;br&gt;talen då bytesbalansen - dvs. skillnaden mellan sparande och investe-&lt;br&gt;ringar - visade underskott i stort sett varje år trots att investeringarna var&lt;br&gt;otillräckliga. En tänkbar förklaring till detta är att institutionella&lt;br&gt;förhållanden - skatter, socialförsäkringssystemets utformning och&lt;br&gt;svårigheter att upprätthålla ett tillräckligt offentligt sparande - medförde&lt;br&gt;att den långsiktiga sparkvoten i ekonomin blev för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för en bedömning av behovet av framtida sparande och&lt;br&gt;eventuella åtgärder för att höja detta är därför vilka krav på investeringar&lt;br&gt;som långsiktigt kommer att ställas för att uppnå en tillfredsställande&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Det är uppenbart att det förutsätter en högre&lt;br&gt;investeringsnivå än i dag. De flesta prognoser förutspår också en&lt;br&gt;investeringsuppgång under de närmaste åren på 1990-talet. Dessa&lt;br&gt;prognoser visar emellertid även att förstärkningen av bytesbalansen trots&lt;br&gt;investeringsökningen kommer att fortsätta. Det innebär att sparandet&lt;br&gt;beräknas öka och åtminstone under 1990-talet kommer att vara mer än&lt;br&gt;tillräckligt för att erbjuda en inhemsk finansiering av investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demografiska utvecklingen en bit in på nästa sekel, med fler äldre&lt;br&gt;per person i yrkesaktiv ålder utgör ett skäl för att öka sparandet nu, i&lt;br&gt;synnerhet som demografin är relativt gynnsam under det närmaste&lt;br&gt;decenniet. Ett ökat sparande kan på sikt utjämna konsumtionsutrymmet.&lt;br&gt;Den ökade försörjningsbördan efter år 2005 kommer att begränsa&lt;br&gt;konsumtionen för de som då är yrkesaktiva. Detta kommer att manifes-&lt;br&gt;teras bl.a. i ökade pensionsutbetalningar och ökade utgifter för vård och&lt;br&gt;omsorg. Genom att redan nu höja avgifter och skatter till dessa system&lt;br&gt;för dagens aktiva till nivåer som överstiger dagens utgifter, alternativt&lt;br&gt;reducera förmånsnivåerna, och på det sättet bygga upp fonder, skulle det&lt;br&gt;vara möjligt att i framtiden undvika avgiftshöjningar. Det skulle också&lt;br&gt;innebära en omfördelning mellan generationer. Dagens aktiva får betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en del av sina anspråk på framtida konsumtion. Det innebär att man höjer&lt;br&gt;sparandet nu för att kunna reducera det i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett ökat pensionssparande skall bidra till ett ökat samhälleligt&lt;br&gt;sparande får emellertid inte annat sparande i ekonomin inte påverkas&lt;br&gt;negativt. Om t.ex. budgetunderskottet blir i motsvarande grad högre&lt;br&gt;kommer en fondering bara att svara mot en större statsskuld som också&lt;br&gt;skall betalas av framtida generationer. Effekten blir i princip densamma,&lt;br&gt;om än med en arman fördelning, om i stället hushållens sparande och&lt;br&gt;förmögenhetsbildning reduceras. Framtida generationer kommer då att&lt;br&gt;ärva en mindre nettoförmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av de offentliga finanserna gäller mer sparandets fördelning&lt;br&gt;än dess nivå. Den offentliga sektorns finansiella sparande har under de&lt;br&gt;senaste åren försämrats kraftigt. I år beräknas det finansiella sparande-&lt;br&gt;underskottet i den konsoliderade offentliga sektorn (dvs. stat, kommun&lt;br&gt;och socialförsäkring sammantagna) uppgå till 165 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;är mer än exempelvis de samlade utgifterna för ålderspension. Till större&lt;br&gt;delen är underskottet en följd av lågkonjunkturen. Men en icke obetydlig&lt;br&gt;del kan betraktas som strukturellt, dvs. ett underskott som skulle kvarstå&lt;br&gt;även vid ett normalt konjunkturläge. En sanering av de offentliga&lt;br&gt;finanserna är en nödvändig förutsättning för en återhämtning i ekonomin.&lt;br&gt;Ett bristande förtroende för förmågan att åtminstone på sikt bromsa den&lt;br&gt;snabba ökningen av den offentliga nettoskulden riskerar att leda till&lt;br&gt;förväntningar om framtida hög inflation och därmed höga räntor, som i&lt;br&gt;sin tur kan hejda den uppgång i produktion och investeringar som inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jämfört med andra länder låga sparandet i Sverige har varit särskilt&lt;br&gt;markant vad gäller hushållens sparande. Under senare delen av 1980-talet&lt;br&gt;var hushållens sparkvot under några år t.o.m. negativ, dvs. konsumtions-&lt;br&gt;utgifterna översteg inkomsterna. Sedan dess har emellertid hushålls-&lt;br&gt;sparandet stigit med över 15 procentenheter av hushållens disponibla&lt;br&gt;inkomster. Detta har bidragit till att fördjupa lågkonjunkturen. Den&lt;br&gt;relativt höga tillväxt under senare delen av 1990-talet (som bl.a.&lt;br&gt;regeringens prognoser innebär) förutsätter att hushållens sparande&lt;br&gt;reduceras från dagens extremt höga nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparande bör långsiktigt vara väsentligt högre än under&lt;br&gt;1980-talet. Saneringen av de offentliga finanserna bör därför ske utan att&lt;br&gt;det leder till en alltför kraftig minskning av hushållssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att det finns två mål för sparandet. Det ena är att det&lt;br&gt;totala sparandet skall ligga på en nivå som kan finansiera investeringarna&lt;br&gt;och under det närmaste decenniet vara något högre än så för att utjämna&lt;br&gt;konsumtionsutrymmet mellan generationer. Det målet tycks, med en&lt;br&gt;hygglig ekonomisk utveckling, kunna uppfyllas under 1990-talet.&lt;br&gt;Utvecklingen efter sekelskiftet är mer svårbedömd, men med en&lt;br&gt;långsammare tillväxt finns det, om det inte vidtas några åtgärder, en risk&lt;br&gt;för att det totala sparandet återigen försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra målet är att reducera det finansiella underskottet och på sikt&lt;br&gt;uppnå en ekonomisk balans i den offentliga sektorn. En viktig del i den&lt;br&gt;offentliga sektorns sparande är det sparande som sker inom ATP-&lt;br&gt;systemet genom att avgiftsintäkter och avkastning på AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammantaget överstiger utbetalda ATP-pensioner. Det är emellertid ett Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;sparande som med nuvarande nivå på avgiftsuttaget framgent kommer att&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutgiftema kommer under de närmaste decennierna växa i en&lt;br&gt;takt på nära 2 % per år i reala termer och i stor utsträckning oberoende&lt;br&gt;av hur hög tillväxten i avgiftsunderlaget blir. Det innebär att sparandet&lt;br&gt;i det offentliga pensionssystemet i hög grad bestäms av vilken tillväxttakt&lt;br&gt;som kommer att råda. Prognoser visar att vid låg tillväxt blir sparandet,&lt;br&gt;med oförändrat avgiftsuttag, snart negativt - AP-fonden minskar och&lt;br&gt;töms så småningom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling skulle sannolikt bidra till att minska det totala&lt;br&gt;sparandet i samhället. Till viss del skulle det kompenseras av att&lt;br&gt;trovärdigheten i dagens pensionssystemet minskar vid en låg tillväxt,&lt;br&gt;vilket i sin tur stimulerar ett privat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en god ekonomisk tillväxt kommer dock det offentliga&lt;br&gt;pensionssystemets sparande att minska. Med en tillväxt runt 3 % per år&lt;br&gt;under resten av 1990-talet beräknas ändå AP-fondssparandet bli halverat.&lt;br&gt;Det finns således skäl att överväga åtgärder som ökar sparandet inom det&lt;br&gt;offentliga pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Reformens huvudsakliga inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En genomgripande reform av det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet vidtas med syfte att göra det mer följsamt mot den&lt;br&gt;samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen samt att stärka&lt;br&gt;sambandet för den enskilde mellan avgift och förmån. Ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet skall därmed bli mer robust mot ekonomiska och&lt;br&gt;demografiska växlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna instämmer i behovet&lt;br&gt;av en reformering av det allmänna pensionssystemet. Många av remissin-&lt;br&gt;stanserna framhåller att dagens pensionssystem inte är finansiellt stabilt&lt;br&gt;på längre sikt och att betydande problem kommer att uppstå några år in&lt;br&gt;på 2000-talet om inga åtgärder vidtas. Några remissinstanser betonar&lt;br&gt;vikten av att förändringsarbetet inleds nu och inte skjuts på framtiden. Ett&lt;br&gt;fåtal remissinstanser anser dock att nuvarande ordning i huvudsak är bra&lt;br&gt;och att endast mindre förändringar är påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens allmänna pensionssystem&lt;br&gt;uppfyller på väsentliga punkter inte de krav som måste ställas på ett&lt;br&gt;pensionssystem. Svagheterna i nuvarande ordning har efter hand kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bli allt mer framträdande. Pensionssystemets möjligheter att infria&lt;br&gt;gjorda åtaganden är därmed hotade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför starka skäl för en reformering av pensionssystemet,&lt;br&gt;med inriktning på att göra det mer följsamt mot samhällsekonomin,&lt;br&gt;stärka sambandet mellan förvärvsinkomster och pension samt bidra till&lt;br&gt;ett ökat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Pensionsarbetsgruppens bedömning är pensionssystemet i sin&lt;br&gt;nuvarande utformning inte tillräckligt robust mot framtida ekonomiska&lt;br&gt;och demografiska påfrestningar. Åtagandena i dagens system saknar&lt;br&gt;därför den trovärdighet som krävs. För att skapa trovärdighet i pensions-&lt;br&gt;systemet är en reform som undanröjer osäkerheten med dagens ordning&lt;br&gt;påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bibehållande av dagens ordning riskerar att längre fram tvinga fram&lt;br&gt;drastiska förändringar, med stora retroaktiva effekter som följd. Om&lt;br&gt;beslut om ett reformerat system fattas nu, finns ett större handlingsut-&lt;br&gt;rymme vad gäller övergångsregler som kan motverka retroaktiva&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Pensionsarbetsgruppens mening att starka skäl talar&lt;br&gt;för att nu genomföra en genomgripande reform som leder fram till ett&lt;br&gt;nytt, moderniserat pensionssystem. Att begränsa reformen till smärre&lt;br&gt;förändringar innebär att en stor del av de problem som vi pekat på i det&lt;br&gt;föregående skulle finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i ett pensionssystem bör vara så stabila som möjligt. Den som&lt;br&gt;är pensionär eller har få år kvar till pension har små reella möjligheter&lt;br&gt;att påverka sin ekonomiska situation och kompensera förändringar i&lt;br&gt;pensionsförmånerna. Retroaktiva effekter av förändrade pensionsregler&lt;br&gt;är naturligtvis mest uttalade för äldre personer, men kan även göra sig&lt;br&gt;gällande för yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformering av pensionssystemet förutsätter därför att de pensions-&lt;br&gt;åtaganden som gjorts inom ramen för dagens system i huvudsak infrias.&lt;br&gt;En reformering får inte leda till att värdet av de pensionsförmåner som&lt;br&gt;har tjänats in av dagens yrkesaktiva påtagligt förändras. Viss hänsyn&lt;br&gt;måste även tas till dem som planerat framtida förvärvsarbete m.m. med&lt;br&gt;utgångspunkt från gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta farhågor för retroaktiva effekter förhindra en reformering och&lt;br&gt;lämna alltför långtgående garantier för pensionerna innebär en risk att&lt;br&gt;dessa på sikt tränger undan och tvingar fram förändringar i andra&lt;br&gt;utgiftssystem, där de oönskade effekterna kan vara betydligt större än vad&lt;br&gt;förändringar inom pensionssystemet kan komma att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till en genomgripande reform är successiva förändringar.&lt;br&gt;Sådana skulle emellertid innebära en fortsatt osäkerhet om framtida pen-&lt;br&gt;sionsvillkor. Robustheten i systemet blir svagare. Det skulle riskera att&lt;br&gt;bli föremål för ständigt återkommande justeringar. Den ekonomiska&lt;br&gt;osäkerhet som vidlåder dagens system skulle ersättas med en politisk&lt;br&gt;osäkerhet om hur anpassningen till förändrade förutsättningar senare&lt;br&gt;skulle komma att utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på långsiktighet och stabilitet leder enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning till slutsatsen att en reformering av pensionssystemet bör vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så genomgripande som krävs för att det nya system som etableras kan Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;vara i funktion under lång tid framöver. En reform bör syfta till att skapa&lt;br&gt;ett självständigt ålderspensionssystem som inte kräver återkommande&lt;br&gt;beslut. De generationer som är unga i dag skall få besked om hur&lt;br&gt;villkoren för deras pensionering kommer att gestalta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på stabilitet i pensionsvillkoren kräver samtidigt att övergången&lt;br&gt;till ett reformerat pensionssystem som till stora delar bygger på andra&lt;br&gt;principer än det nuvarande sker under en lång period. Det reformerade&lt;br&gt;pensionssystem som regeringen nu föreslår tar i första hand sikte på&lt;br&gt;yngre generationer som tillbringar sitt yrkesverksamma liv med de&lt;br&gt;förvärvs- och familjemönster som råder i dag. De som redan är&lt;br&gt;pensionerade eller har få år kvar till pension skall inte beröras av&lt;br&gt;reformen vad avser nya principer för intjänande och värdering av&lt;br&gt;pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till allvaret i de ovan nämnda problem som föranleder en&lt;br&gt;reform är det angeläget att reformen beslutas och börjar få effekt inom&lt;br&gt;de närmaste åren. Genom att nu lägga riktlinjer för ett finansiellt robust&lt;br&gt;system undanröjs den osäkerhet om framtida pensioner som finns i dag&lt;br&gt;och som sannolikt bidragit till att fördjupa lågkonjunkturen. En reforme-&lt;br&gt;ring av intjänandereglema får omedelbara effekter vad gäller t.ex.&lt;br&gt;skattetrycket. Det närmaste decenniets relativt gynnsamma demografiska&lt;br&gt;utveckling, med en något minskande andel äldre i befolkningen, talar&lt;br&gt;också starkt för att en reform inte bör vänta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ett offentligt och obligatoriskt system&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett offentligt och obligatoriskt pensionssystem&lt;br&gt;skall även fortsättningsvis utgöra grunden för den enskildes pen-&lt;br&gt;sionsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser kommenterar inte denna&lt;br&gt;grundprincip. Några remissinstanser, bl.a. LO och PRO, menar att detta&lt;br&gt;är ett mycket betydelsefullt och grundläggande ställningstagande som de&lt;br&gt;hälsar med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande offentliga pensionssystem&lt;br&gt;utgör ett socialt kontrakt mellan generationer. Dagens yrkesaktiva svarar&lt;br&gt;för äldre generationers pension i utbyte mot att kommande generationer&lt;br&gt;kommer att göra detsamma. Ett sådant socialt kontrakt förutsätter&lt;br&gt;obligatorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetsskäl talar för att anslutning till ett pensionssystem bör vara&lt;br&gt;obligatoriskt. Om anslutningen vore frivillig skulle några - av oförstånd&lt;br&gt;eller medvetet - kunna helt avstå från pensionsskydd eller välja ett alltför&lt;br&gt;litet pensionsskydd. Dessa kan ändå räkna med att få någon form av&lt;br&gt;försörjning på ålderdomen eller vid varaktig sjukdom, eftersom ingen&lt;br&gt;lämnas helt utan försörjning. En sådan trygghet skulle även omfatta den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som haft de ekonomiska möjligheterna att teckna och därmed finansiellt Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;bidra till en pensionsförsäkring. Det finns därför skäl att bibehålla ett&lt;br&gt;obligatoriskt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som i det följande kommer att framgå föreslår regeringen att det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet i likhet med i dag i huvudsak finansieras&lt;br&gt;enligt fördelningsprincipen, dvs. utgående pensioner finansieras med&lt;br&gt;löpande avgiftsintäkter. Ett sådant system förutsätter en obligatorisk&lt;br&gt;anslutning. Det är ett kontrakt mellan generationer och det kräver att det&lt;br&gt;tillkommer nya försäkringstagare i tillräcklig omfattning. Det kan&lt;br&gt;svårligen hanteras på en försäkringsmarknad där enskilda individer väljer&lt;br&gt;om de vill delta eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör enligt regeringens mening värdet av intjänade pensionsför-&lt;br&gt;måner följa pris- och löneutvecklingen. Det vore emellertid svårt för ett&lt;br&gt;enskilt försäkringsbolag, vars intäkter inte med automatik kan överens-&lt;br&gt;stämma med den samhällsekonomiska tillväxten, att värde- eller&lt;br&gt;standardsäkrade pensionsförmåner. I stället måste, i vart fall på sikt,&lt;br&gt;uppräkningen av pensionsförmånerna knytas till avkastningen på&lt;br&gt;fonderade medel. Ett pensionssystem, där förmånerna skall följa den&lt;br&gt;allmänna inkomsttillväxten och inte till stor del vara beroende av&lt;br&gt;räntenivå och kapitalavkastning, måste därför organiseras som ett&lt;br&gt;obligatoriskt och kollektivt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetsskäl kan också tala för en offentlig administration. I en&lt;br&gt;ordning med konkurrerande försäkringsbolag skulle tillkomma kostnader&lt;br&gt;för marknadsföring, försäljning m.m., vilka kan undvaras i ett offentligt&lt;br&gt;system. Ett till sina villkor reglerat grundläggande pensionsskydd är&lt;br&gt;också en förhållandevis homogen tjänst, där kostnader för marknads-&lt;br&gt;föring m.m. inte skulle uppvägas av större mångfald i utbudet av&lt;br&gt;pensionslösningar. Ett offentligt system kan också utnyttja administrativa&lt;br&gt;stordriftsfördelar som ger en mer kostnadseffektiv hantering av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför starka skäl för att det grundläggande pensionsskyddet&lt;br&gt;skall vara obligatoriskt och förbli en gemensam angelägenhet som&lt;br&gt;administreras av det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obligatoriskt system med offentlig administration innebär en&lt;br&gt;offentlig finansiering. Detta behöver inte innebära att pensionssystemet&lt;br&gt;blir skattefinansierat. Även om pensionsavgiften är obligatorisk och&lt;br&gt;betalas till en offentlig myndighet kan den utformas som en försäkrings-&lt;br&gt;premie snarare än en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Grundskydd och standardskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det allmänna pensionssystemet skall även&lt;br&gt;fortsättningsvis omfatta ett ekonomiskt skydd för dem som haft låga&lt;br&gt;eller inga förvärvsinkomster och förmåner som baseras på hur stora&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna varit under yrkeslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som redovisar någon stånd-&lt;br&gt;punkt i denna fråga - bl.a. LO, PRO, Försäkringsöverdomstolen och&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet - ställer sig samtliga bakom pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens pensionssystem ger ett&lt;br&gt;grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott som garanterar&lt;br&gt;dem som haft låga inkomster en skälig ekonomisk standard som&lt;br&gt;pensionär. Förmånerna från den allmänna tilläggspensioneringen baseras&lt;br&gt;däremot på de förvärvsinkomster den enskilde tidigare haft. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör det offentliga systemet även fortsättningsvis svara&lt;br&gt;för både grundskydd och standardskydd i form av inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för den enskilde naturligt att eftersträva ett pensionsskydd som&lt;br&gt;ger förmåner som står i relation till inkomsterna under den förvärvsaktiva&lt;br&gt;perioden. Den ekonomiska standarden som pensionär skall inte avvika&lt;br&gt;alltför mycket från den man vant sig vid som yrkesaktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste skälet för att det obligatoriska offentliga systemet även&lt;br&gt;framgent bör omfatta en del som baseras på inkomstbortfall är att dagens&lt;br&gt;system är av den karaktären och att en övergång till ett offentligt system&lt;br&gt;med enbart grundskydd skulle vara förenat med höga avgifter för den&lt;br&gt;enskilde. Om det offentliga pensionssystemet skulle begränsas till att i&lt;br&gt;framtiden ge enbart grundskydd måste den som önskar en inkomstbaserad&lt;br&gt;pension utöver grundskyddet betala pensionsavgifter även till ett&lt;br&gt;kompletterande system. Samtidigt måste de pensionsförmåner som finns&lt;br&gt;intjänade i ATP-systemet infrias. Finansieringen av dessa måste i huvud-&lt;br&gt;sak ske med löpande avgiftsintäkter. Dessa belastar även yngre genera-&lt;br&gt;tioner, som har låg intjänad ATP-rätt. Den samlade avgiftsbelastningen&lt;br&gt;för den som utöver grundpensionen från det offentliga systemet vill ha&lt;br&gt;en inkomstrelaterad pension skulle därför komma att bli mycket hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelningsmässiga krav som kan ställas på pensionssystemet bör&lt;br&gt;inte heller begränsas till att avse enbart grundskyddet, utan bör även&lt;br&gt;omfatta en betydande del av pensionsskyddet därutöver. Det gäller främst&lt;br&gt;att differentiering av förmåner mellan män och kvinnor med avseende på&lt;br&gt;skillnader i livslängd inte bör ske vad beträffar den inkomstbaserade&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sammanhållet system ger också bättre garantier för ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande grundskydd. Legitimiteten i ett pensionssystem stärks om alla&lt;br&gt;oavsett inkomst får en betydande del av sitt pensionsskydd från det. Att&lt;br&gt;separera grundskydd och inkomstbortfall i olika system riskerar att leda&lt;br&gt;till en press på att nivån på grundskyddet hålls nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte heller uteslutas att många har en viss &amp;quot; närsynthet&amp;quot;, dvs.&lt;br&gt;tenderar att i yngre år underskatta sitt behov av pensionsskydd på&lt;br&gt;ålderdomen. Det är en mycket stor andel av inkomsten som under i&lt;br&gt;princip hela den yrkesverksamma perioden måste avsättas för att en&lt;br&gt;tillfredsställande pension skall kunna uppnås. Speciellt i unga år kan det&lt;br&gt;vara många som, i ett frivilligt system, skulle frestas att avstå från&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare finnas en tendens att underskatta att den allmänna Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;standardstegringen i samhället innebär att kraven på levnadsstandard som&lt;br&gt;framtida pensionär stiger. En obligatorisk inkomstrelaterad pensions-&lt;br&gt;försäkring fyller funktionen att förhindra att den enskilde gör en&lt;br&gt;välfärdsförlust genom att fördelningen av inkomsten över livscykeln inte&lt;br&gt;blir den han eller hon egentligen skulle välja med full överblick över hela&lt;br&gt;livscykeln.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Ett pensionssystem med oförändrad omfattning och roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmånerna i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met skall, vid dagens medellivslängd, allmänt sett ligga på ungefär&lt;br&gt;samma nivå som i dagens system. Taket för pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster skall räknas upp i takt med den allmänna standardök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landsorganisationen, jämte bl .a. PRO och Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen, menar att den obligatoriska pensionen skall&lt;br&gt;bibehållas på dagens nivå och att avtalspensioner och individuella&lt;br&gt;pensioner skall utgöra kompletteringar. Andra remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Länsrätten i Uppsala, Svenska arbetsgivareföreningen anser att ett&lt;br&gt;reformerat system bör ha en lägre kompensationsnivå än dagens system.&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet framhåller att behovet av utgiftsnedskämingar i den&lt;br&gt;offentliga sektorn aktualiserar en avvägning av pensionsskyddet gentemot&lt;br&gt;andra delar av socialförsäkringen och den offentliga konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening är de&lt;br&gt;grundläggande problemet med dagens pensionssystem inte att pensions-&lt;br&gt;förmånerna generellt sett är för höga utan hänger främst samman med&lt;br&gt;systemets finansiering och den bristande kopplingen till samhällseko-&lt;br&gt;nomin. Det finns därför inte skäl att allmänt försämra förmånerna i det&lt;br&gt;offentliga systemet. Däremot följer av kravet på större följsamhet till&lt;br&gt;samhällsekonomin att förmånerna blir sämre om den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten blir svag. Det stora underskott i den offentliga sektorns finanser&lt;br&gt;som för närvarande råder kan också, mot bakgrund av pensionernas&lt;br&gt;betydelse för de offentliga finanserna, föranleda en omprövning av de&lt;br&gt;närmaste decenniernas utgifter för ålderspension inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande system. På lång sikt bör emellertid det allmänna pensions-&lt;br&gt;systemet ge ett pensionsskydd som, vid dagens nivå på medellivslängden,&lt;br&gt;har samma omfattning som ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rollfördelning som i dag råder mellan å ena sidan det allmänna och&lt;br&gt;å andra sidan de avtalsreglerade och individuella pensionssystemen är väl&lt;br&gt;avvägd. Det offentliga systemets uppgift skall vara att svara för grund-&lt;br&gt;skyddet och större delen av inkomstskyddet. Grundskyddet skall enligt&lt;br&gt;förslaget vara på en nivå som ligger klart över vad som krävs för en&lt;br&gt;&amp;quot;skälig levnadsstandard&amp;quot; enligt socialtjänstlagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riktmärke för reformen skall vara att det nya pensionssystemet vid&lt;br&gt;en normal samhällsekonomisk utveckling skall ge samma ersättning för&lt;br&gt;förvärvsinkomster som dagens system. Det skall delvis ses som en&lt;br&gt;konsekvens av en strävan att det allmänna systemet skall ge både&lt;br&gt;grundskydd och pension baserad på inkomstbortfall. En reducerad&lt;br&gt;kompensationsnivå skulle medföra att grundskyddet i praktiken skulle&lt;br&gt;dominera i det offentliga systemet och inkomstbortfallsprincipen tappa sin&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till ett obligatoriskt system, som ger förmåner som överstiger&lt;br&gt;vad den enskilde själv skulle välja i ett frivilligt system, får karaktären&lt;br&gt;av skatt. För att undvika detta bör avgifterna och kompensationsnivån&lt;br&gt;sättas med utgångspunkt från att de flesta kompletterar den offentliga&lt;br&gt;pensionen med avtalspension och eventuellt även privata pensions-&lt;br&gt;försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av delvis samma skäl finns det anledning att bibehålla ett tak för de&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsterna. Det är inte rimligt att i ett obligatoriskt&lt;br&gt;system ge pensionsrätt för hur höga inkomster som helst. Det offentliga&lt;br&gt;systemet skall därmed inte stå för hela pensionsskyddet, speciellt inte för&lt;br&gt;grupper med höga inkomster. Det finns fördelar med att en icke&lt;br&gt;oväsentlig del av det samlade pensionsskyddet hanteras av parterna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och därmed avvägs mot utrymmet för andra löneför-&lt;br&gt;måner. Avtalspensionerna är obligatoriska gentemot den enskilde&lt;br&gt;individen. Av samma skäl som för det offentliga systemet finns därför&lt;br&gt;skäl att dessa inte blir för omfattande. Det är rimligt att det samlade&lt;br&gt;pensionsskyddet innefattar en tredje och helt frivillig del vars omfattning&lt;br&gt;och utformning den enskilde själv kan styra. Även hänsyn till det sam-&lt;br&gt;hälleliga sparandet talar för att de till viss del fonderade avtalspen-&lt;br&gt;sionerna och sparande i individuella pensionsförsäkringar ges ett&lt;br&gt;utrymme. Men det privata pensionssparandet skall ha karaktären av extra&lt;br&gt;tillskott. Det offentliga systemet och den komplettering som avtalspensio-&lt;br&gt;nerna ger skall tillgodose ett fullt tillfredsställande pensionsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rollfördelning som i dag råder mellan det samlade pensionssyste-&lt;br&gt;mets tre delar bör sålunda bestå även i framtiden. De fördelningspolitiska&lt;br&gt;inslag som påverkar utformningen av det allmänna systemet bör inte&lt;br&gt;minska i betydelse vid en allmän standardstegring. Taket för pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster i det offentliga systemet skall därför räknas upp i&lt;br&gt;takt med den allmänna standardstegringen. Med dagens prisindexerande&lt;br&gt;förmånstak skulle det allmänna pensionssystemet på sikt, i takt med den&lt;br&gt;ekonomiska standardutvecklingen, komma att för de allra flesta omvand-&lt;br&gt;las till ett grundpensionssystem. Kompensationsnivå skulle med automatik&lt;br&gt;komma att reduceras. En strikt bibehållen ordning skulle därför kunna&lt;br&gt;ses som en principiellt viktig reformering av nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Ett avgiftsbestämt system baserat på livsinkomstprincipen Prop. 1993/94:250&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det reformerade pensionssystemet skall för-&lt;br&gt;månerna baseras på förvärvsinkomsterna under hela livet. Alla&lt;br&gt;inkomster under taket för pensionsrätt skall i pensionshänseende&lt;br&gt;väga lika tungt oavsett när under förvärvslivet de tjänats in. Det&lt;br&gt;skall inte finnas någon övre åldersgräns för intjänande av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster. Förmånerna i det reformerade pensionssys-&lt;br&gt;temet skall vara avgiftsbestämda, till skillnad från förmånsbestämda&lt;br&gt;som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker att pensions-&lt;br&gt;systemet skall vara avgiftsbestämt. 1 något fall, bl.a. Länsrätten i&lt;br&gt;Uppsala, påpekas dock att detta innebär en viss osäkerhet för den&lt;br&gt;enskilde individen om den framtida pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hela livsinkomsten skall ligga till grund för ålderspensionen&lt;br&gt;tillstyrks av många remissinstanser. De flesta remissinstanserna bl.a.&lt;br&gt;Landsorganisationen menar dock att livsinkomstprincipen måste komplet-&lt;br&gt;teras med fördelningspolitiska inslag som kompenserar dem som till följd&lt;br&gt;av sjukdom, arbetslöshet m.m. får låg livsinkomst. Några remissin-&lt;br&gt;stanser, bl.a. Försäkringskasseförbundet och TCO, pekar på att den&lt;br&gt;framtida arbetsmarknaden kan komma att ställa andra krav än dagens,&lt;br&gt;bl.a. i form av återkommande studier, och att pensionssystemet inte får&lt;br&gt;hämma en anpassning till dessa krav. Några remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott, avvisar helt livsinkomstprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett grundläggande syfte med en&lt;br&gt;reformering av pensionssystemet är att stärka sambandet mellan för-&lt;br&gt;värvsinkomst och pension. Grundprincipen inom det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet skall vara att förvärvsinkomsten under hela livet skall&lt;br&gt;påverka pensionen, inte bara inkomsten under vissa år eller upp till en&lt;br&gt;viss ålder. Vidare skall varje förmånsgrundande inkomst ha lika stor&lt;br&gt;betydelse oavsett när den tjänats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagens ordning där endast förvärvsinkomster under ett begränsat&lt;br&gt;antal år under yrkeslivet har betydelse för pensionsförmånerna, ges den&lt;br&gt;som under en period avstått från förvärvsarbete eller arbetat deltid&lt;br&gt;möjlighet att i pensionshänseende kompensera detta under andra år. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. kvinnor som avstått förvärvsarbete för att vårda barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall pensionssystemets intjänanderegler inte&lt;br&gt;generellt utformas utifrån de fördelningspolitiska hänsyn som finns&lt;br&gt;anledning att ta. Arbetsgruppens material tyder på att dagens regler inte&lt;br&gt;ger ett för kvinnorna så gynnsamt utfall som debatten i denna fråga&lt;br&gt;ibland ger intryck av. Ambitionerna om ett gott utfall för både män och&lt;br&gt;kvinnor tas bättre tillvara genom att ett inkomstbaserat system komplette-&lt;br&gt;ras med särskilda regler för pensionsrätt för den som har små barn. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är inte en uppgift för pensionssystemet att kompensera de orättvisor som&lt;br&gt;kan råda vad gäller lönesättning m.m. under yrkeslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att alla förvärvsinkomster skall ge samma pensionsrätt&lt;br&gt;innebär att den värdesäkring av intjänade pensionsförmåner som dagens&lt;br&gt;system innebär bör ersättas med en ordning där pensionsrättemas&lt;br&gt;värdeutveckling i stället kopplas till den reala standardutvecklingen i&lt;br&gt;landet. Den form av värdesäkring av intjänad pensionsrätt som finns i&lt;br&gt;dagens system medför, vid en reallönetillväxt, att inkomster förvärvade&lt;br&gt;tidigt i livet får långt mindre betydelse för pensionen än inkomster som&lt;br&gt;förvärvas närmare pensionstidpunkten. Med en uppräkning av pensions-&lt;br&gt;förmånerna som följer t.ex. reallönetillväxten får varje intjänad krona i&lt;br&gt;princip samma vikt vid beräkning av den inkomstrelaterade delen av&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens pensionssystem är i huvudsak ett förmånsbestämt system. Nivån&lt;br&gt;på förmånerna, både intjänade och utgående, är beloppsmässigt de-&lt;br&gt;finierade och värdesäkrade i relation till prisstegringar. Samtidigt gäller&lt;br&gt;att förmånerna ligger fast oavsett växlingar i den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen eller förändringar i demografin. Av detta följer att nivån på&lt;br&gt;pensionsavgifterna måste anpassas så att intäkterna till systemet blir&lt;br&gt;tillräckliga. Detta manifesteras bl.a. i det åliggande Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;har att vart femte år till regeringen lämna förslag till avgiftsuttag för&lt;br&gt;ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrkan i ett förmånsbaserat system ligger i att värdet av pensionsför-&lt;br&gt;månen av den enskilde kan uppfattas som garanterad. Förmånen kan&lt;br&gt;betraktas som en fordran på en given inkomst. Men detta medför&lt;br&gt;samtidigt en instabilitet i förhållande till de inkomster som finansierar&lt;br&gt;systemet. Denna instabilitet riskerar vid en svag samhällsekonomisk&lt;br&gt;utveckling att bli så betydande att framtida förmåner likväl inte kan&lt;br&gt;garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett reformerat pensionssystem bör därför vara avgiftsbaserat. Detta&lt;br&gt;innebär att förmånerna utformas på ett sådant sätt att avgiftens nivå kan&lt;br&gt;ligga fast. Detta kräver dels att förmånsnivån för den enskilde bestäms&lt;br&gt;av inbetalda avgifter, dels att pensionsförmånerna löpande anpassas till&lt;br&gt;förändringar i samhällsekonomin och befolkningens medellivslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att systemet görs avgiftsbestämt har betydelse både för den enskilde&lt;br&gt;och för samhället. För den enskilde innebär det att förmånerna får&lt;br&gt;betraktas som relativa, dvs. som en fordran på en andel av de samlade&lt;br&gt;inkomsterna i ekonomin i stället för som i dag en fordran i absoluta&lt;br&gt;termer. På samhällsnivån ligger betydelsen främst i att ett avgiftsbestämt&lt;br&gt;system är mer robust. I princip skall den avgift som fastställs aldrig&lt;br&gt;behöva ändras. Vid en låg ekonomisk tillväxt sker en finansiell an-&lt;br&gt;passning i stället på förmånssidan i systemet. Vidare kommer en&lt;br&gt;förändring av genomsnittlig förväntad återstående livslängd att slå igenom&lt;br&gt;på den pensionsnivå som fastställs vid pensionstillfället i stället för att&lt;br&gt;föranleda högre pensionsavgifter. Om den förväntade livslängden ökar&lt;br&gt;förutsätter oförändrad pensionsnivå en förlängd intjänandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Fördelningsbaserat system med inslag av premiereserver Prop. 1993/94:250&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det reformerade pensionssystemet skall till sin&lt;br&gt;huvuddel vara uppbyggt som ett fördelningssystem. Det skall dock&lt;br&gt;kompletteras med inslag av individuella premiereserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. PRO, SSU, Social-&lt;br&gt;demokratiska kvinnoförbundet, Statens arbetsgivarverk (SAV) m.fl.&lt;br&gt;motsätter sig att fördelningssystemet kompletteras med inslag av&lt;br&gt;premiereserver. SAV framhåller bl.a. att premiereserver utgör ett&lt;br&gt;främmande inslag i ett obligatoriskt pensionssystem. Konjunkturinstitutet&lt;br&gt;(Kl) ifrågasätter om fördelarna med ett premiereservsystem verkligen&lt;br&gt;överväger de administrativa kostnaderna. Kl menar också att det är&lt;br&gt;osäkert om sparandet i ekonomin påverkas i positiv riktning. Andra&lt;br&gt;remissinstanser t.ex. Konkurrensverket, SAF och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;pläderar för att premiereservdelen, åtminstone på sikt, i stället bör göras&lt;br&gt;större än de två procentenheter Pensionsarbetsgruppen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens pensionssystem är uppbyggt&lt;br&gt;som ett fördelningssystem, dvs. utgående pensionsförmåner finansieras&lt;br&gt;i princip löpande med avgiftsintäkter under samma period. Därtill&lt;br&gt;kommer den buffertfondering som AP-fonden svarar för. Fonden&lt;br&gt;byggdes upp bl.a. med syftet att kompensera det bortfall av privat&lt;br&gt;sparande som introduktionen av ATP-systemet bedömdes medföra.&lt;br&gt;Fonduppbyggnaden kunde ske därför att avgiftsuttaget under de inledande&lt;br&gt;åren medvetet sattes högre än vad som krävdes för att klara då utgående&lt;br&gt;ATP-pensioner. AP-fonden fyller även funktionen att utgöra en buffert&lt;br&gt;mot konjunkturella och demografiska svängningar i avgiftsinbetalningar&lt;br&gt;och pensionsutbetalningama. AP-fonden är emellertid inte någon&lt;br&gt;integrerad del av ATP-systemet, i den meningen att förmånerna påverkas&lt;br&gt;av fondens värdetillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till ett fördelningsbaserat pensionssystem är ett premie-&lt;br&gt;reservsystem. Ett sådant system bygger på att de avgifter som betalas in,&lt;br&gt;i stället för att finansiera löpande pensionsutgifter, fonderas och&lt;br&gt;gottskrivs ett individuellt konto. Utgående pensioner finansieras med de&lt;br&gt;medel som under yrkesperioden successivt fonderats inkl, avkastningen&lt;br&gt;på dessa medel. Av detta följer att det tar mycket lång tid - i princip en&lt;br&gt;generations hela yrkesverksamma period - att bygga upp ett fullgånget&lt;br&gt;premiereservsystem. Detta är också en förklaring till att nästan alla&lt;br&gt;industriländer har valt fördelningsprincipen i de offentliga pensions-&lt;br&gt;systemen, eftersom detta möjliggör en snabbare höjning av pensionärer-&lt;br&gt;nas standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i debatten om framtidens pensionssystem, vilket även avspeglas&lt;br&gt;bland remissinstanserna, pläderats för en successiv övergång till ett&lt;br&gt;premiereservsystem även för den allmänna pensioneringen. Detta skulle&lt;br&gt;under en lång uppbyggnadsperiod innebära ett högre sparande i private&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och individuella former och bidra till att stärka det personliga ägandet i Prop.&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument som anförts för premiereservsystem är att det&lt;br&gt;innebär att varje generation sparar till sin egen pension. Därmed undviks&lt;br&gt;den politiska osäkerheten i att pensionen baseras på ett socialt kontrakt.&lt;br&gt;Pensionsförmånerna motsvaras genom premiereserverna av individuella&lt;br&gt;förmögenheter som är civilrättsligt skyddade. Ett premiereservsystem är&lt;br&gt;också ett ekonomiskt stabilt system. Uppräkningen av förmånerna svarar&lt;br&gt;alltid mot en faktisk förmögenhetstillväxt i premiereserverna. Det&lt;br&gt;kommer alltid att finnas finansiella medel till pensionerna utan att&lt;br&gt;avgifterna behöver regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid betydande svagheter i ett pensionssystem som helt&lt;br&gt;baseras på premiereservfondering. I ett sådant system måste värdeutveck-&lt;br&gt;lingen på pensionsförmånerna vara avhängig avkastningen på det kapital&lt;br&gt;som finns fonderat i premiereserven. Erfarenhetsmässigt varierar&lt;br&gt;avkastningen på kapital mer än den ekonomiska tillväxten. Det skulle&lt;br&gt;således kunna innebära kraftiga svängningar i förmånernas värde. Under&lt;br&gt;långa perioder, t.ex. under 1970-talet, har kapitalavkastningen varit&lt;br&gt;förhållandevis låg. Under sådana perioder skulle många få se realvärdet&lt;br&gt;av sina pensionstillgångar och därmed framtida pension sjunka, vilket kan&lt;br&gt;skapa fördelningspolitiska spänningar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje pensionssystem är värdesäkringen av intjänade pensionsrätter&lt;br&gt;beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. Allmänt sett kan det&lt;br&gt;därför inte hävdas att ett fonderat system i sig ger bättre långsiktiga&lt;br&gt;garantier för pensionsförmånerna än ett fördelningssystem. Däremot kan&lt;br&gt;utformningen av pensionssystemet ha stor betydelse för den samhällseko-&lt;br&gt;nomiska utvecklingen, vilket i sin tur avgör hur stabila intjänade&lt;br&gt;pensionsrätter blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med synsättet att pensionen skall betraktas som en uppskjuten arbets-&lt;br&gt;inkomst förefaller det naturligt att pensionförmånemas värdeutveckling&lt;br&gt;åtminstone till sin huvuddel knyts till inkomsttillväxten i samhället&lt;br&gt;snarare än till kapitalavkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullgånget premiereservsystem skulle innebära en mycket omfattande&lt;br&gt;fondering. Pensionsarbetsgruppen redovisar kalkyler som visar att&lt;br&gt;omfattningen på de fonder som skulle krävas för att svara mot värdet av&lt;br&gt;dagens ATP-pensioner och intjänade pensionsrättigheter uppgår till en&lt;br&gt;summa på ca 3 000 - 5 000 miljarder kr. Detta kan jämföras med t.ex.&lt;br&gt;att BNP år 1993 beräknas ha uppgått till ca 1 500 miljarder kr. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de mycket stora fonder som byggs upp i ett premiere-&lt;br&gt;servsystem och att de institutioner som förvaltar premiereserverna&lt;br&gt;sannolikt skulle komma att bli mycket stora kapitalförvaltare kan&lt;br&gt;önskvärdheten i denna lösning ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande skälet emot en successiv omvandling av dagens system&lt;br&gt;till ett fullgånget premiereservsystem är emellertid det stora avgiftsuttag&lt;br&gt;en sådan övergång skulle kräva. De förmåner som redan finns intjänade&lt;br&gt;i dagens system måste finansieras med pensionsavgifter. Samtidigt skulle&lt;br&gt;avgifterna till det nya premiereservsystemet komma att fonderas och&lt;br&gt;därmed inte vara tillgängliga för att finansiera löpande förmåner. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle således krävas två avgifter: en som finansierar förmåner i det&lt;br&gt;gamla systemet och en som bygger upp fonder som först i framtiden skall&lt;br&gt;finansiera nya förmåner. Det samlade avgiftsuttaget skulle därför under&lt;br&gt;en lång övergångsperiod kunna komma att bli betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens behållning skulle visserligen kunna användas vid en över-&lt;br&gt;gång för att avlasta finansieringen av gamla förmåner. AP-fondens&lt;br&gt;tillgångar är dock väsentligt mindre än värdet av intjänade förmåner.&lt;br&gt;Under en lång övergångsperiod skulle höga avgifter behöva tas ut för att&lt;br&gt;bestrida fordringarna i dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det inom ramen för en försäkringsmässig pen-&lt;br&gt;sionsavgift på den nivå som föreslås i denna proposition inte går att ens&lt;br&gt;på sikt öka inslaget av premiereserver. Det enda sättet att åstadkomma&lt;br&gt;ett ökat sådant inslag är att övergångsvis ta ut avgifter som överstiger den&lt;br&gt;pensionsrätt som tillgodoräknas. Detta är liktydigt med en skattehöjning.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det olämpligt att ta ut skattemässiga avgifter&lt;br&gt;för att bygga upp individuella premiereserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det därför vare sig möjligt eller önskvärt med en&lt;br&gt;fullständig övergång till ett pensionssystem baserat på premiereserver.&lt;br&gt;Det finns dock fördelar med premiereserver som bör tas till vara i ett&lt;br&gt;reformerat pensionssystem. Ett premiereservinslag gör det möjligt att den&lt;br&gt;sparandeökning som under de närmaste decennierna bör ske inom&lt;br&gt;pensionssystemet tar formen av ett mer individuellt sparande i stället för&lt;br&gt;att leda till att den nuvarande AP-fonden växer ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereservinslaget har också till syfte att öka den enskildes inflytande&lt;br&gt;över pensionen. Premiereserverna skall vara knutna till den enskilde&lt;br&gt;individen, som också skall ha stort inflytande över medlens förvaltning&lt;br&gt;genom att denne inom vissa ramar skall kunna välja mellan olika&lt;br&gt;förvaltare med olika inriktning på placeringarna. Villkoren för den del&lt;br&gt;av förmånerna som är kopplad till premiereservdelen kan också vara mer&lt;br&gt;flexibelt utformade, t.ex. vad gäller när pensionen tas ut och möjlig-&lt;br&gt;heterna att välja efterlevandeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fördel med ett inslag av premiereserver inom ramen för&lt;br&gt;fördelningssystemet är att det innebär en viss &amp;quot;riskutjämning&amp;quot;, i den&lt;br&gt;meningen att pensionsförmånerna kommer att vara avhängiga både&lt;br&gt;standardutveckling och kapitalavkastning i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför inom ramen för det allmänna fördelningssystemet skapas&lt;br&gt;ett inslag av premiereserver. Storleken på premiereservinslaget begränsas&lt;br&gt;av att den pensionsavgift som betalas in till pensionssystem helt skall&lt;br&gt;överensstämma med den pensionsrätt som tjänas in samt av att AP-&lt;br&gt;fondens medel skall räcka till för att under en lång övergångsperiod klara&lt;br&gt;pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Ett fristående ålderspensionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ålderspensionen skall särskiljas som en fri-&lt;br&gt;stående försäkringsgren och finansieras i sin helhet med en special-&lt;br&gt;destinerad pensionsavgift. Denna tas ut på alla inkomster som ger&lt;br&gt;pensionsrätt. Avgiften till ålderspensionssystemet fastställs vid&lt;br&gt;reformtillfället på försäkringsmässiga grunder och ligger därefter&lt;br&gt;fast. Fördelningsmässiga inslag görs tydliga och finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten genom att motsvarande ålderspensionsavgifter löpande&lt;br&gt;inbetalas till ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttryckligen&lt;br&gt;kommenterat Pensionsarbetsgruppens förslag i detta avseende. Bland&lt;br&gt;andra Konjunkturinstitutet ser fördelar med att hålla isär inkomster och&lt;br&gt;utgifter för inkomstrelaterad pension från fördelningsmässigt motiverade&lt;br&gt;inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den försäkringsmässiga risk som är&lt;br&gt;aktuell inom ålderspensioneringen - nämligen att leva lång tid efter&lt;br&gt;pensionering - är av en helt annan och närmast motsatt art än vad gäller&lt;br&gt;efterlevande- och förtidspensionering. I det senare fallet är det också ett&lt;br&gt;betydligt större mått av prövning och kontroll än vad som behövs inom&lt;br&gt;ålderspensioneringen. Även de fördelningspolitiska krav som bör ställas&lt;br&gt;skiljer sig åt. Ålderspensioneringen är i det perspektivet lättare att&lt;br&gt;utforma enligt försäkringsmässiga principer än förtidspensioneringen. Det&lt;br&gt;finns därför skäl att på ett tydligare sätt än i dag särskilja ålderspension&lt;br&gt;från andra pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där ålderspensioneringen görs fristående från andra försäk-&lt;br&gt;ringsgrenar får betydelse bl.a. vad gäller finansieringen. I ett avgifts-&lt;br&gt;bestämt system måste ålderspensionen i sin helhet finansieras med en&lt;br&gt;avgift på de inkomster som ligger till grund för pensionsförmånerna.&lt;br&gt;Vidare måste alla inkomster som ger pensionsrätt för ålderspension&lt;br&gt;avgiftsbeläggas. För att tydliggöra inslag som inte är försäkringsmässiga&lt;br&gt;utan fördelningspolitiskt motiverade, bör dessa finansieras i särskild&lt;br&gt;ordning över statsbudgeten. Samtidigt överförs från statsbudgeten medel&lt;br&gt;som motsvarar ålderspensionsavgifter för de fördelningspolitiskt&lt;br&gt;motiverade pensionsrättema till ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på avgiften fastställs med utgångspunkt från den kompensations-&lt;br&gt;nivå i förhållande till förvärvsinkomster som systemet skall ha, an-&lt;br&gt;taganden om den ekonomiska tillväxten och kapitalavkastningen samt den&lt;br&gt;försäkringsmässiga risken, som i sin tur är beroende av bl.a. dödligheten.&lt;br&gt;Om avgiften skulle sättas högre än vad som är motiverat på försäkrings-&lt;br&gt;mässiga grunder är den överskjutande delen att betrakta som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemets intjänanderegler börjar gälla från&lt;br&gt;det att reformen träder i kraft. Enligt vår mening bör därför pensionsav-&lt;br&gt;giften så snart som möjligt fastställas med utgångspunkt från de regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall gälla i det reformerade pensionssystemet och med utgångspunkt Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;från vad som anförts ovan om pensionssystemets omfattning och roll. I&lt;br&gt;annat fall uppnås inte den korrespondens mellan avgifter och förmåner&lt;br&gt;som skall vara en grundprincip i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte, av t.ex. hänsyn till det samhälleliga sparandet, tas ut&lt;br&gt;någon avgift som ligger utöver den försäkringsmässigt beräknade&lt;br&gt;pensionsavgiften som enligt det nya systemets principer skall bestämma&lt;br&gt;pensionsrätten och därmed de framtida förmånerna. Det avgiftsuttag som&lt;br&gt;bestäms vid reformtillfallet skall gälla även på lång sikt. Avgiftsnivån&lt;br&gt;skall ligga fast och eventuella förändringar i försäkringsmässiga risker&lt;br&gt;kompenseras på förmånssidan. Vi bedömer att det pensionssparande som&lt;br&gt;genereras inom ramen för en försäkringsmässig avgift tillräckligt för att&lt;br&gt;uppfylla krav på sparande och fondering som bör ställas. Det bör&lt;br&gt;understrykas att den avgiftsnivå som fastställs vid reformtillfället således&lt;br&gt;inte skall behöva höjas då de demografiska påfrestningarna ökar in på&lt;br&gt;nästa sekel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Ett pensionssystem med grundtrygghet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmånerna i det fristående ålderspensions-&lt;br&gt;systemet skall vara relaterade till den pensionsrätt som intjänats.&lt;br&gt;Detta system kompletteras med ett grundskydd för dem som haft&lt;br&gt;inga eller låga pensionsgrundande inkomster. Grundskyddet utformas&lt;br&gt;som en rätt till utfyllnad upp till en garanterad pensionsnivå.&lt;br&gt;Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det föreslagna garantipensionssystemet tillstyrks&lt;br&gt;eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Grundskyddet utgör en nödvändig&lt;br&gt;komplettering till den pensionrätt som baseras på förvärvsinkomster.&lt;br&gt;Basen i dagens grundskydd utgörs av folkpensionen som utgår med&lt;br&gt;samma belopp till alla oavsett pensionsinkomst. Med syfte att förstärka&lt;br&gt;sambandet mellan förvärvsinkomst och pension bör grundskyddet&lt;br&gt;framgent i stället utformas som en garanterad pensionsnivå, upp till&lt;br&gt;vilken det utgår ett tillskott till den som inte har tillräcklig inkomst-&lt;br&gt;baserad pension. Det innebär bl.a. att den som har en förhållandevis hög&lt;br&gt;inkomst under yrkeslivet får hela sin pension från den inkomstrelaterade&lt;br&gt;delen. Därigenom stärks sambandet mellan en inkomstökning under&lt;br&gt;förvärvslivet och framtida pension, jämfört med om en inkomstoberoende&lt;br&gt;pension, av samma typ som folkpensionen, också hade utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till utformning av garantipensionssystemet lämnas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Övergången till ett reformerat ålderspensionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det reformerade ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;i första hand ta sikte på yngre generationer. De som redan är&lt;br&gt;pensionerade eller ha få år kvar till ålderspension skall inte beröras&lt;br&gt;av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mellangenerationen skall det ske en mjuk och stegvis övergång&lt;br&gt;från det nuvarande pensionssystemet till det reformerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte anfört några invänd-&lt;br&gt;ningar mot det grundläggande synsätt om en mjuk övergång och på den&lt;br&gt;principiella avvägningen av vilka som skall omfattas av det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet som kommit till uttryck i arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De krav på stabilitet i pensions-&lt;br&gt;villkoren som redogjorts för i avsnitt 4.1 kräver enligt Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen att övergången till ett pensionssystem som till stora delar bygger&lt;br&gt;på andra principer än det nuvarande sker under en lång period. Arbets-&lt;br&gt;gruppen anser vidare att utformningen av det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met i första hand bör ta sikte på yngre generationer som tillbringat sitt&lt;br&gt;yrkesverksamma liv med de förvärvs- och familjemönster som råder i&lt;br&gt;dag. De som redan är pensionerade eller har få år kvar till pension bör&lt;br&gt;inte beröras av det reformerade pensionssystemet och dess principer för&lt;br&gt;intjänande och värdering av pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens grundläggande syn på principerna för&lt;br&gt;övergången från de nuvarande till ett reformerat pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen skall de som i dag är ålderspensionärer även fort-&lt;br&gt;sättningsvis få sin pension beräknad enligt de nu gällande reglerna.&lt;br&gt;Arbetsgruppen anser också att de som vid ikraftträdandet av det&lt;br&gt;reformerade regelsystemet bara har några få år kvar till dess de uppnår&lt;br&gt;pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet skall omfattas enbart av&lt;br&gt;det regelsystem som de under ett långt arbetsliv kan ha inrättat sig efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till arbetsgruppens bedömning i frågan om vilka&lt;br&gt;som bör beröras av ett reformerat ålderspensionssystem. Som vi kommer&lt;br&gt;att redovisa förslag till i avsnitt 10.1 innebär detta att alla som är födda&lt;br&gt;år 1934 eller tidigare inte skall beröras av det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;mets intjänanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt arbetsgruppens mening oundvikligt att personer som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet redan kan ha tjänat in pensionsrätt enligt nuvarande regler&lt;br&gt;berörs av det reformerade pensionssystemet. Regeringen är av samma&lt;br&gt;uppfattning som arbetsgruppen och instämmer i att dessa personer&lt;br&gt;samtidigt måste garanteras att de kan tillgodoräknas pensionsrätt för tid&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Detta innebär att det finns ett behov av övergångs-&lt;br&gt;regler som gör det möjligt att i pensionshänseende ta hänsyn till&lt;br&gt;inkomster för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har gjort den bedömningen att personer födda år 1935 Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;eller senare bör omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet och&lt;br&gt;att de som är födda år 1954 eller senare bör omfattas fullt ut av detta&lt;br&gt;medan särskilda övergångsregler bör gälla för personer födda åren&lt;br&gt;1935 - 1953. Enligt arbetsgruppen gäller att för personer som är födda&lt;br&gt;år 1953 eller tidigare bör intresset av ett snabbt genomslag få större&lt;br&gt;tyngd än intresset av ett oförändrat regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i de principer som arbetgruppen föreslagit om&lt;br&gt;att gränsen för vilka som skall omfattas fullt ut av det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet skall dras så att personer födda år 1954 eller&lt;br&gt;senare fullt ut omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Personer i denna ålder eller yngre har fortfarande typiskt sett större delen&lt;br&gt;av sitt förvärvsliv framför sig och har alltså fortfarande möjlighet att&lt;br&gt;anpassa sitt arbetsutbud m.m. efter de nya reglerna inom det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett är det inte godtagbart med kraftiga tröskeleffekter, dvs.&lt;br&gt;övergångslösningar som exempelvis medför att en årskull omfattas helt&lt;br&gt;av det hittillsvarande systemet medan de som är födda året efter omfattas&lt;br&gt;helt av ett reformerat system. Regeringen är av den uppfattningen, som&lt;br&gt;överensstämmer med arbetsgruppens, att övergången bör ske enligt regler&lt;br&gt;som ger ett mjukare utfall. Detta kan göras på flera - tekniskt sett mer&lt;br&gt;eller mindre svårtillämpade - sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ som arbetsgruppen föreslagit och som också vunnit&lt;br&gt;regeringens gillande är en metod som innefattar successiv infasning enligt&lt;br&gt;ett system som kan benämnas 20-delsinfasning. Denna metod som vi&lt;br&gt;redovisar närmare förslag om i avsnitt 10.1 innebär att personer som är&lt;br&gt;födda åren 1935 - 1953 får vissa delar av sin pension beräknad enligt det&lt;br&gt;nuvarande systemet och resterande delar beräknade enligt det reforme-&lt;br&gt;rade systemet. Inom premiereservsystemet förslår vi i denna del, enligt&lt;br&gt;vad som framgår av avsnitt 6.2, en något avvikande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Intjänande av pensionsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Pensionsrätt i det reformerade systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den pensionsrätt som för ett visst år tillgodo-&lt;br&gt;räknas den enskilde inom ålderspensionssystemet skall baseras på&lt;br&gt;dennes pensionsgrundande inkomster under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av pensionsrätten skall överensstämma med den ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift som tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknad pensionsrätt och ålderspensionsavgift skall faststäl-&lt;br&gt;las till 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Att det reformerade pensionssystemet skall vara&lt;br&gt;avgiftsbestämt tillstyrks uttryckligen av bl.a. Statens arbetsgivarverk&lt;br&gt;(SAV), Konjunkturinstitutet, Försäkringskasseförbundet, Svenska ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), LO, SACO, Generationsutredningen,&lt;br&gt;Kristdemokratiska ungdomsförbundet. Principen accepteras även av&lt;br&gt;PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO framhåller som positivt att det försäkringsmässiga inslaget i&lt;br&gt;pensionssystemet ökar. Övergången från förmånsbaserad till avgifts-&lt;br&gt;grundad pension minskar godtyckligheten i systemet och ökar dess&lt;br&gt;finansiella stabilitet. SACO ansluter sig till uppfattningen om det väsent-&lt;br&gt;liga med ett starkt direkt samband mellan inkomst och pension men&lt;br&gt;anser inte att pensionsförslaget till alla delar uppfyller det kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsutredningen menar att den tydliga kopplingen mellan av-&lt;br&gt;gifter och förmåner kan bidra till att minska de spänningar mellan olika&lt;br&gt;generationer, som finns inbyggda i dagens system. Under förutsättning&lt;br&gt;att de avgifter som staten i vissa fall skall betala till ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met för t.ex. pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar och barn-&lt;br&gt;år, faktiskt betalas in vid det tillfälle då förmånen intjänas i stället för&lt;br&gt;att skjutas framåt som en skuld, så belastas en förmånstagande ålders-&lt;br&gt;grupp i stort sett själv av de avgifter och skatter som bygger upp pen-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund finner arbetsgruppens grundtankar om di-&lt;br&gt;rekt koppling mellan inbetalda avgifter och utfallande pension vara rikti-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ålderspensionsavgift på 18,5 % tillstyrks eller lämnas&lt;br&gt;utan erinringar av de flesta remissinstanserna. Det tillstyrks uttryckligen&lt;br&gt;av PRO, som bedömer denna avgiftsprocent nödvändig för att få en&lt;br&gt;tillfredsställande nivå på ålderspensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna förespråkar en lägre avgiftsprocent. Så-&lt;br&gt;lunda förespråkar SAV en avgift om 16,5 % som helt tas i anspråk till&lt;br&gt;fördelningssystemet. Kompletterande pensionsskydd kan enligt SAV vid&lt;br&gt;behov åstadkommas genom kollektiva eller enskilda pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringar. SAV framhåller vidare att den finansiella pressen på många&lt;br&gt;offentliga åtaganden talar mot att låsa alltför stort ekonomiskt utrymme&lt;br&gt;i det obligatoriska systemet. SAF uttalar sig även för en lägre avgifts-&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med reformeringen av pen-&lt;br&gt;sionssystemet är att skapa ett starkare samband mellan å ena sidan in-&lt;br&gt;komster under förvärvslivet och de avgifter som betalas till systemet&lt;br&gt;och å andra sidan de pensionsförmåner som erhålls efter pensionering.&lt;br&gt;Därigenom kommer pensionssystemet i högre grad än i dag att stimu-&lt;br&gt;lera till förvärvsarbete. Vidare reduceras pensionsavgiftens karaktär av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemet bör bygga på livsinkomstprincipen.&lt;br&gt;Detta betyder att i princip alla förvärvsinkomster som en försäkrad har&lt;br&gt;under hela livet grundar pensionsrätt och ges också ett direkt genomslag&lt;br&gt;på den kommande ålderspensionen. Vid sidan om förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar m.m. kommer&lt;br&gt;även, studier, bamår och värnplikt att påverka ålderspensionen i det&lt;br&gt;reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kronas inkomst - oberoende av när den tjänats in - skall enligt&lt;br&gt;huvudprincipen för det reformerade pensionssystemet påverka den&lt;br&gt;framtida pensionens storlek. Häri ligger en skillnad gentemot dagens&lt;br&gt;regler, enligt vilka endast inkomster överstigande ett basbelopp och&lt;br&gt;intjänade under en begränsad period av förvärvslivet påverkar pensions-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgiften i det reformerade systemet skall vara försäk-&lt;br&gt;ringsmässigt fastställd, på så sätt att de avgifter som betalas in under&lt;br&gt;förvärvstiden motsvarar de pensionsförmåner som den försäkrade statis-&lt;br&gt;tiskt sett kan förväntas få ut som ålderspensionär. Den intjänade pen-&lt;br&gt;sionsrätten skall därför överensstämma med de avgifter som betalas in.&lt;br&gt;I likhet med i dag skall det dock vara inkomsten och inte avgiften som&lt;br&gt;läggs till grund för beräkning av själva pensionsrätten. I det fall avgifter&lt;br&gt;inte erlagts bortfaller normalt inte pensionsrätten med undantag för&lt;br&gt;egenföretagare. Den pensionsrätt som tillgodoräknas den försäkrade&lt;br&gt;skall uppgå till samma andel av den pensionsgrundande inkomsten som&lt;br&gt;avgifter skulle ha inbetalats för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att det reformerade ålderspensionssystemet är avgiftsbe-&lt;br&gt;stämt i stället för, som nuvarande ATP, förmånsbestämt. Storleken av&lt;br&gt;den pensionsavgift som tas ut kommer att bestämma storleken av den&lt;br&gt;pensionsrätt som tjänas in och därmed av ålderspensionen. Ju högre&lt;br&gt;avgift som tas ut, desto större pensionsrätt skall tillgodoräknas och&lt;br&gt;desto högre blir pensionerna. Det kommer dock att finnas en begräns-&lt;br&gt;ning för hur hög pension som kan intjänas. De pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsterna på vilka avgifter tas ut, skall under ett år kunna högst&lt;br&gt;utgöra en summa som för år 1995 uppgår till 7,5 basbelopp. Detta s.k.&lt;br&gt;tak kommer sedan att räknas upp med förändringen av de försäkrades&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av ålderspensionsavgiften blir därmed en faktor som har stor&lt;br&gt;betydelse för kompensationsnivån i systemet, dvs. för hur hög den&lt;br&gt;nybeviljade pensionen blir i förhållande till inkomsterna under förvärvs-&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna pensionssystemet skall enligt vad vi förslagit ovan i av-&lt;br&gt;snitt 4.4 ge en pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna&lt;br&gt;under förvärvsperioden som i dagens system. I nuvarande pensionssys-&lt;br&gt;tem kan en person som förvärvsarbetar i normal omfattning räkna med&lt;br&gt;att vid pensioneringen få en kompensationsnivå (ålderspension i procent&lt;br&gt;av slutlönen) på mellan ca 55 % och 65 % av slutlönen, förutsatt 2 %&lt;br&gt;årlig realtillväxt och under vissa förutsättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet kommer kompensationen&lt;br&gt;inte på samma sätt som i dag att hänga samman med individens inkom-&lt;br&gt;ster under en begränsad del av förvärvslivet utan, med individens alla&lt;br&gt;inkomster eller, uttryckt på annat sätt, med hans eller hennes medelin-&lt;br&gt;komst under livet. För personer med jämn löneutveckling under livet är&lt;br&gt;det inte någon skillnad mellan slutlön och medellön. För personer med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ojämnt fördelad livsinkomst kan däremot genomsnittsnivån och slutnivån&lt;br&gt;vara väsentligt olika. Med det reformerade pensionssystemet kan man&lt;br&gt;således inte generellt säga vad en viss avgiftsprocent ger för kompensa-&lt;br&gt;tionsnivå i betydelsen pension i procent av slutlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan fastslagits i avsnitt 4.4 syftar reformeringen av pensions-&lt;br&gt;systemet inte till att åstadkomma några generella förändringar av den&lt;br&gt;genomsnittliga förmånsnivå som i dag gäller inom den allmänna pensio-&lt;br&gt;neringen. Det finns heller inte utrymme för att ta ut så höga avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet att generella höjningar av förmånsnivåerna upp-&lt;br&gt;kommer. Procentsatsen för den ålderspensionsavgift som tas ut till det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet bör alltså fastställas så högt att försäkrade&lt;br&gt;under vissa förutsättningar i allmänhet inte får lägre pensioner än de&lt;br&gt;som utges enligt nuvarande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av avgiftsnivå för framtiden måste hänsyn också tas till vil-&lt;br&gt;ken pensionsavgift som faktiskt behövs för att finansiera de pensionsför-&lt;br&gt;måner som under övergångstiden kommer att fortsätta att utges med&lt;br&gt;tillämpning av hittillsvarande regelsystem. Avgiftsnivån måste därför&lt;br&gt;väljas så att avgiftsinkomsterna tillsammans med buffertfonden inom&lt;br&gt;pensionssystemet förslår till att täcka nuvarande och framtida åtaganden&lt;br&gt;enligt dagens folkpensions- och ATP-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riktmärke för Pensionsarbetsgruppen har varit att den som för-&lt;br&gt;värvsarbetar i 40 år och haft en helt jämn inkomstutveckling som sam-&lt;br&gt;manfallit med den genomsnittliga inkomstökningen i ekonomin skall få&lt;br&gt;en pension som uppgår till 55 - 60% av inkomsten det sista året före&lt;br&gt;pensioneringen om han eller hon går i pension vid 65 års ålder. Avgifts-&lt;br&gt;uttaget skall bestämmas så att inbetalda avgifter under yrkeslivet mot-&lt;br&gt;svarar vad denna person sammantaget kan förväntas få ut i pension&lt;br&gt;under hela tiden som ålderspensionär. Med den genomsnittliga livslängd&lt;br&gt;som råder för närvarande och med en antagen ekonomisk tillväxt på&lt;br&gt;1,5% per år bedömer Pensionsarbetsgruppen att det krävs ett avgiftsut-&lt;br&gt;tag på 18,5% av de årliga pensionsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Pensionsarbetsgruppens bedömning och föreslår&lt;br&gt;därför att avgiftsuttag och pensionsrätt i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met skall uppgå till 18,5% av den pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad vi redan fastslagit i avsnitt 4.1 att pensionssystemet&lt;br&gt;skall göras mer följsamt till samhällsekonomin, skall förändringar i&lt;br&gt;samhällsekonomiska eller demografiska förutsättningar avspeglas i fram-&lt;br&gt;tida förmånsnivåer medan avgiften skall ligga fast. Det avgiftsuttag som&lt;br&gt;fastställs vid reformtillfället skall således ligga fast. Därav följer att&lt;br&gt;även den andel av inkomsten som grundar pensionsrätt ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Pensionsrätt på grundval av inkomst av anställning,&lt;br&gt;uppdrag och annat förvärvsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det reformerade system skall gälla en nedre&lt;br&gt;åldersgräns vid 16 år för intjänande av pensionsrätt. Pensionsrätt&lt;br&gt;intjänas på grundval av alla inkomster av anställning, uppdrag och&lt;br&gt;annat förvärvsarbete (aktiv näringsverksamhet) enligt samma prin-&lt;br&gt;ciper som i dag. Pensionsrätt skall tillgodoräknas från den första&lt;br&gt;kronan av inkomsten varje år, förutsatt att den sammanlagda inkom-&lt;br&gt;sten uppgår till minst 25 % av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på tid före ikraftträdandet av det nya regelsystemet&lt;br&gt;skall särskilda regler tillämpas för fastställande av pensionsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Att pensionsrätt skall kunna tjänas in från 16 års&lt;br&gt;ålder och utan övre åldersgräns tillstyrks uttryckligen av bl.a. SACO&lt;br&gt;och PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO är kritisk mot förslaget om intjänande av pensionsrätt efter 65 års&lt;br&gt;ålder. LO föreslår att någon pensionsrätt inte skall tillgodoräknas den&lt;br&gt;enskilde efter denna ålder men att avgifter ändå tas ut på inkomster&lt;br&gt;under de åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerkvinnorna vänder sig mot förslaget att pensionsrätt skall kunna&lt;br&gt;intjänas redan från 16 års ålder. Organisationen hänvisar till att för-&lt;br&gt;äldrar har ett försörjningsansvar för sina barn till dess att dessa har gått&lt;br&gt;ut gymnasiet, dock längst t.o.m. 19 år och att det är fel att barn under&lt;br&gt;denna tid börjar betala på pensionen. Centerkvinnoma anser att pen-&lt;br&gt;sionsrätt i stället skall kunna intjänas från 20 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Statens löne- och pensionsverk ifrågasätter om inte lägsta ålders-&lt;br&gt;gräns för intjänande av pensionsrätt bör höjas från 16 år till 20 eller 25&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om fastställande av pensionsgrundande inkomst tillstyrks av&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV), som samtidigt anför vissa synpunkter om den&lt;br&gt;faktiska hanteringen vid fastställandet härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inkomster måste överstiga 25 % av basbeloppet för att&lt;br&gt;vara pensionsgrundande tillstyrks av PRO. Inte heller RSV har något att&lt;br&gt;erinra. RSV menar att denna nivå av administrativa skäl bör avse in-&lt;br&gt;komsten före avdrag för egenavgift till ålderspensioneringen. Förslaget&lt;br&gt;ifrågasätts däremot av Försäkringskasseförbundet, som undrar om de&lt;br&gt;anförda tekniska svårigheterna verkligen bör väga tyngre än grundregeln&lt;br&gt;om intjänanderätt från första kronan. Länsstyrelsen i Västernorrlands&lt;br&gt;län menar att gränsen bör sättas så att även tillfälliga inkomster som&lt;br&gt;ungdomar har i början av sitt yrkesliv kommer med i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen menar att det bör undersökas i vad mån&lt;br&gt;olika inkomstbegrepp som används i betänkandet kan göras mer enhet-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler kan ATP&lt;br&gt;intjänas fr.o.m. fyllda 16 år t.o.m. det år då den försäkrade uppnår&lt;br&gt;64 års ålder. För år då någon erhållit hel ålderspension hela året kan&lt;br&gt;pensionsrätt inte intjänas. För förtidspensionärers förvärv av ålderspen-&lt;br&gt;sionsrätt gäller särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande är inkomster av förvärvsarbete i form av anställ-&lt;br&gt;ning, varmed likställs uppdrag, och annat förvärvsarbete, varmed i hu-&lt;br&gt;vudsak förstås inkomst av aktiv näringsverksamhet och tillfälliga för-&lt;br&gt;värvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet. Till grund för be-&lt;br&gt;räkningen av pensionsgrundande inkomst läggs den försäkrades taxering&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt. För inkomster som är pensionsgrundande men&lt;br&gt;inte beskattas i Sverige skall särskild uppgift lämnas av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande som anställningsinkomst är lön, annan ersättning i&lt;br&gt;pengar och nettovärdet av andra utgivna skattepliktiga förmåner så som&lt;br&gt;fri kost, bostadsförmån eller bilförmån till en arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst. Som anställningsinkomst räknas också ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner för arbete som en försäkrad utfört&lt;br&gt;för annans räkning utan att vara anställd, s.k. uppdragsinkomst. Ersätt-&lt;br&gt;ningar understigande ett halvt basbelopp som idrottsutövare får från&lt;br&gt;ideell idrottsförening är dock inte pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön från en och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare som inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kr under året är inte pensionsgrundande som anställ-&lt;br&gt;ningsinkomst. På samma sätt är inkomst av aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;understigande 1 000 kr per år inte pensionsgrundande som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. De socialförsäkringsersättningar m.m. som är&lt;br&gt;pensionsgrundande (se avsnitt 5.3) tas däremot i beaktande även om de&lt;br&gt;understiger 1 000 kr under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomster av anställning och uppdrag betalas socialavgifter av&lt;br&gt;arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren, medan den försäkrade själv&lt;br&gt;betalar avgifter på inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter betalas inte på lön eller annan ersättning till en&lt;br&gt;och samma arbetstagare om den under året inte uppgått till minst&lt;br&gt;1 000 kr. På motsvarande sätt betalas inte egenavgifter om avgiftsunder-&lt;br&gt;laget understiger 1 000 kr ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande för ATP är i dag enbart inkomster av anställning&lt;br&gt;och annat förvärvsarbete i den mån summan därav överstiger ett basbe-&lt;br&gt;lopp (35 200 kr år 1994). Inkomster över 7,5 basbelopp (264 000 kr år&lt;br&gt;1994) är inte pensionsgrundande för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att det i det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet liksom i dag skall finnas en nedre åldersgräns vid 16 år.&lt;br&gt;För år före det år då en person uppnår denna ålder skall alltså pensions-&lt;br&gt;rätt inte kunna intjänas. Denna åldersgräns har ifrågasatts av vissa re-&lt;br&gt;missinstanser. Vi delar dock arbetsgruppens bedömning att den lägsta&lt;br&gt;åldersgränsen för intjänande av pensionsrätt bör vara 16 år. Skulle den-&lt;br&gt;na åldersgräns höjas, skulle ett antal år med förvärvsarbete komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakna betydelse i pensionshänseende för dem som börjar förvärvsarbeta&lt;br&gt;tidigt. Något sådant anser vi inte vara förenligt med den grundläggande&lt;br&gt;tanken att det reformerade pensionssystemet skall bygga på livsinkomst-&lt;br&gt;principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke med det reformerade pensionssystemet är att detta skall&lt;br&gt;präglas av ett stort mått av flexibilitet såvitt gäller tidpunkten för ålder-&lt;br&gt;spensionering. För att åstadkomma detta bör det som föreslagits i av-&lt;br&gt;snitt 4.5 inte finnas någon övre åldersgräns för intjänande av pensions-&lt;br&gt;rätt i det reformerade pensionssystemet, vare sig i fördelningssystemet&lt;br&gt;eller i premiereservdelen. Detta skall gälla inte bara förmånssidan utan&lt;br&gt;också med avseende på uttaget av ålderspensionsavgifter. Pensionsrätt&lt;br&gt;skall alltså också efter fyllda 65 år kunna förvärvas vid fortsatt för-&lt;br&gt;värvsarbete och avgifter betalas härför. Detta gäller oavsett hur gammal&lt;br&gt;personen är. Någon motsvarighet till nuvarande regel att pensionsrätt&lt;br&gt;inte kan intjänas för år då någon hela året fått hel ålderspension är&lt;br&gt;enligt vår mening inte påkallad inom ramen för det reformerade regel-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse att beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;inte skall göras för det år då någon avlidit bör däremot kvarstå oför-&lt;br&gt;ändrad. Den är av betydelse för beräkningen av efterlevandepension.&lt;br&gt;Administrativa skäl talar för att bibehålla regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomster bör i det reformerade pensionssystemet,&lt;br&gt;liksom för närvarande, utgöras av inkomster i form av lön och uppdrag-&lt;br&gt;sersättning (anställningsinkomster) samt inkomster av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet m.m. (inkomst av annat förvärvsarbete). Även skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner som fri kost, bostadsförmån, bilförmån, m.m. bör grunda&lt;br&gt;pensionsrätt - och avgiftsskyldighet - på samma sätt som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till pensionssystemet på anställningsinkomster skall även fort-&lt;br&gt;sättningsvis erläggas av arbetsgivaren (uppdragsgivaren) och på inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete av den försäkrade själv. En del av ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften kan emellertid komma att betalas i form av egenavgifter&lt;br&gt;också på anställnings- och uppdragsinkomster. Vi återkommer till frågor&lt;br&gt;om avgifternas utformning i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i det reformerade pensionssystemet bör som utgångspunkt gälla&lt;br&gt;nuvarande regel att beräkningen av pensionsgrundande inkomst görs på&lt;br&gt;grundval av taxeringen till statlig inkomstskatt. Detta innebär att till&lt;br&gt;grund för pensionsrätt inom både fördelnings- och premiereservsystemet&lt;br&gt;skall läggas de inkomstuppgifter som anges i självdeklarationema såda-&lt;br&gt;na de bestäms slutligt vid skattetaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang påpekas att enligt dagens regler räknas&lt;br&gt;egenavgifter inom sjuk- respektive arbetslöshetsförsäkringarna in i den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten. Dagens regler medför därför att både&lt;br&gt;avgiften till dessa försäkringar och förmånerna som betalas ut från dem&lt;br&gt;är pensionsgrundande. Vidare får en eventuell framtida förändring av&lt;br&gt;avgiftsuttaget till dessa försäkringar olika effekt på pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst beroende på om avgiftsförändringen tar formen av en justering&lt;br&gt;av arbetsgivaravgiften eller av en egenavgift. Exempelvis kommer en&lt;br&gt;höjd arbetsgivaravgift att på sikt reducera de pensionsgrundande inkom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stema, medan höjd egenavgift inte har den effekten. Ur principiell syn-&lt;br&gt;vinkel är det också tveksamt om avgifter till försäkringssystem som en&lt;br&gt;ålderspensionär normalt inte omfattas av skall ingå i underlaget för be-&lt;br&gt;räkning av ålderspensionsrätt. Enligt vår mening finns det därför an-&lt;br&gt;ledning att under den fortsatta beredningen överväga eventuella föränd-&lt;br&gt;ringar i behandlingen av egenavgifter vid fastställande av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande skall också i det reformerade pensionssystemet&lt;br&gt;vara enbart inkomster upp till ett visst belopp. Vid ikraftträdandet av&lt;br&gt;det reformerade pensionssystemet skall detta belopp i princip motsvara&lt;br&gt;dagens ATP-tak om 7,5 basbelopp. Som vi kommer att föreslå i avsnitt&lt;br&gt;5.9 skall det framöver räknas upp med ett PGI-index i stället för pris-&lt;br&gt;index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig princip för det reformerade pensionssystemet skall enligt&lt;br&gt;vår mening vara att pensionsrätt skall kunna intjänas från i princip den&lt;br&gt;första kronans inkomst varje år och att det inte skall finnas någon mots-&lt;br&gt;varighet till nuvarande basbeloppsavdrag inom ATP-systemet vid be-&lt;br&gt;räkningen av pensionsgrundande inkomst. Enligt nuvarande regler kom-&lt;br&gt;penseras inkomster om ett basbelopp och därunder genom folkpensio-&lt;br&gt;neringen. Denna avses dock, som utvecklas närmare i avsnitt 9, inte&lt;br&gt;firmas kvar i det reformerade regelsystemet. Av administrativa skäl är&lt;br&gt;det emellertid ofrånkomligt att också i det reformerade systemet införa&lt;br&gt;en viss beloppsgräns som inkomsten måste överstiga för att den skall&lt;br&gt;grunda pensionsrätt. Det behövs alltså en nedre gräns för intjänande av&lt;br&gt;pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskrivits i det föregående finns i dag - utöver regeln att enbart&lt;br&gt;inkomster överstigande ett basbelopp är pensionsgrundande för ATP -&lt;br&gt;den begränsningen att inkomster under 1 000 kr från en arbetsgivare&lt;br&gt;inte anses som anställningsinkomst och att inkomster av aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet måste uppgå till minst det beloppet för att vara pensions-&lt;br&gt;grundande. Detta undantag har samband med regeln att kontrolluppgift&lt;br&gt;inte behöver lämnas av en fysisk person om den ersättning som han&lt;br&gt;utgett till annan för tillfälligt arbete understiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i det reformerade pensionssystemet möjliggöra att pensionsrätt kan&lt;br&gt;intjänas på inkomster som under ett år uppgår till enbart någon eller&lt;br&gt;några kronor torde vara mindre lämpligt, då detta skulle leda till ett&lt;br&gt;mycket omfattande uppgiftslämnande och kräva mycket i fråga om taxe-&lt;br&gt;ring och uppbörd av avgifter. Det bör föreligga parallellitet mellan in-&lt;br&gt;komster som är pensionsgrundande och inkomster som är avgiftsplikti-&lt;br&gt;ga. Vi delar Pensionsarbetsgruppens mening att det bör införas en nedre&lt;br&gt;gräns för beräkning av pensionsgrundande (och avgiftspliktig) inkomst&lt;br&gt;som i vart fall anknyter till skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Den-&lt;br&gt;na gräns går, som nämnts ovan, i dag vid 1 000 kr såvitt gäller ersätt-&lt;br&gt;ningar utgivna av en fysisk person under ett år. I övriga fall går grän-&lt;br&gt;sen vid 100 kr under ett år. Att ha olika gränser för pensionsrätt bero-&lt;br&gt;ende på om den som utgett ersättningen är fysisk eller juridisk person är&lt;br&gt;dock inte lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är därför att det i det reformerade pensionssystemet bör&lt;br&gt;finnas en motsvarighet till nuvarande regel att pensionsgrundande och&lt;br&gt;avgiftspliktiga är inkomster från en och samma arbetsgivare eller upp-&lt;br&gt;dragsgivare enbart under förutsättning att de för hela året uppgått till&lt;br&gt;totalt minst 1 000 kr. I parallellitet härmed bör också krävas att inkom-&lt;br&gt;ster som egenföretagare har uppgår till minst 1 000 kr under året för att&lt;br&gt;de skall grunda pensionsrätt och avgiftsskyldighet. Dessa regler bör&lt;br&gt;gälla bara för förvärvsinkomster. För de socialförsäkringsersättningar&lt;br&gt;m.m. som vi i det följande föreslår skall grunda pensionsrätt bör inte&lt;br&gt;finnas några motsvarande begränsningar på förmåns- eller avgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den sålunda föreslagna gränsen vid 1 000 kr blir emellertid långt&lt;br&gt;ifrån alla administrativa problem lösta. Vad man åstadkommer därmed&lt;br&gt;är överensstämmelse mellan å ena sidan skyldigheten att lämna kontrol-&lt;br&gt;luppgift och att betala pensionsavgifter och å andra sidan intjänande av&lt;br&gt;pensionsrätt. Man får däremot inte automatiskt något administrativt&lt;br&gt;system som hänför kontrolluppgiften och avgiften till en viss person.&lt;br&gt;Detta har att göra med att den pensionsgrundande inkomsten beräknas&lt;br&gt;på grundval av den försäkrades taxerade inkomst, alltså med utgångs-&lt;br&gt;punkt från dennes självdeklaration. Skyldighet att avge självdeklaration&lt;br&gt;föreligger först om den försäkrade haft väsentligt högre inkomster än&lt;br&gt;1 000 kr. För fysiska personer gäller fr.o.m. inkomståret 1994 att själv-&lt;br&gt;deklaration skall lämnas när bruttoinkomsterna av tjänst och/eller aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet uppgått till sammanlagt minst 25 % av basbeloppet&lt;br&gt;(8 800 kr för år 1994). Om det inom pensionssystemet inte införs en&lt;br&gt;motsvarande inkomstgräns, skulle krävas att deklarationsskyldigheten&lt;br&gt;utvidgas eller att det inrättas ett särskilt taxeringsförfarande för att på&lt;br&gt;grundval av kontrolluppgifter kunna fastställa pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst såvitt gäller sådana begränsade inkomster. Något sådant skulle&lt;br&gt;enligt vår bedömning vara förenat med så stora tekniska svårigheter och&lt;br&gt;kräva så betydande administrativa insatser att vi anser det rimligt att låta&lt;br&gt;gränsen för deklarationsskyldighet och lägsta inkomst för intjänande av&lt;br&gt;pensionsrätt sammanfalla. Detta innebär att om deklarationsgränsen i&lt;br&gt;framtiden skulle ändras, bör motsvarande ändring göras i pensionssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller pensionsrätt i det reformerade pensionssystemet finns&lt;br&gt;således enligt vår mening tungt vägande administrativa skäl för att ha en&lt;br&gt;nedre gräns vid inkomster motsvarande 25 % av basbeloppet, vilket&lt;br&gt;alltså sammanfaller med skyldigheten att avge självdeklaration, och att&lt;br&gt;pensionsrätt därmed kan tillgodoräknas först om den sammanlagda år-&lt;br&gt;sinkomsten överstiger det beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi alltså följande. Pensionsrätt intjänas på&lt;br&gt;alla pensionsgrundande inkomster under ett år från i princip första kro-&lt;br&gt;nan. För att pensionsrätt skall tillgodoräknas krävs dock att de samman-&lt;br&gt;lagda pensionsgrundande inkomsterna under året uppgått till minst 25 %&lt;br&gt;av basbeloppet. Om detta är fallet är hela inkomsten från botten pen-&lt;br&gt;sionsgrundande. Uppgår däremot inkomsterna inte till det nämnda be-&lt;br&gt;loppet, tillgodoräknas inte någon pensionsrätt för det året. Arbetsgivar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter tas däremot ut, med den ovan föreslagna 1 000-kronorsgränsen&lt;br&gt;som enda inskränkning, på alla inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna gränsbeloppet om 25 % av basbeloppet bör avse sum-&lt;br&gt;man av pensionsgrundande förvärvsinkomster och sådana skattepliktiga&lt;br&gt;socialförsäkringsersättningar m.m. som enligt vårt förslag i avsnitt 5.3&lt;br&gt;och 5.4 skall grunda pensionsrätt. Det är alltså totalbeloppet för inkom-&lt;br&gt;ster av förvärvsarbete och pensionsgrundande och skattepliktiga social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner i form av sjukpenning, arbetslöshetsstöd m.m. som&lt;br&gt;måste överstiga 25 % av basbeloppet för att pensionsrätt skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas för året. Eftersom det föreslagna gränsbeloppet är anknutet till&lt;br&gt;taxeringssystemet tas i sammanhanget inte hänsyn till sådan pensions-&lt;br&gt;rätt som tillgodoräknas för bamår, värnpliktstjänstgöring eller för för-&lt;br&gt;tidspensionärer. Som kommer att föreslås i avsnitt 5.3 är dock avsikten&lt;br&gt;att pensionsrätt för verksamheter av dessa slag alltid skall gottskrivas&lt;br&gt;oberoende av det värde som den pensionsrätten representerar, dvs. utan&lt;br&gt;någon nedre beloppsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med den föreslagna lösningen med ett nedre gränsbelopp&lt;br&gt;vad avser skattepliktiga inkomster och socialförsäkringsersättningar&lt;br&gt;m.m., utöver att den inte kräver en omfattande omläggning av deklara-&lt;br&gt;tions- eller taxeringsförfarandet, är att pensionsrätt inte behöver regi-&lt;br&gt;streras särskilt och pension inte kommer att behöva utbetalas till perso-&lt;br&gt;ner som haft mycket små inkomster i Sverige och som kanske vistats&lt;br&gt;här högst tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några ytterligare regler för att vid mycket låg årlig pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst begränsa rätten till små pensionsbelopp bör inte övervägas. För&lt;br&gt;att pensionsrätt som intjänats på förvärvsinkomster sedermera skall re-&lt;br&gt;sultera i en ålderspension skall det alltså vara tillräckligt att pensionsrätt&lt;br&gt;tillgodoräknats under ett enda år. Detta bör enligt vår mening gälla för&lt;br&gt;både fördelnings- och premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådan pensionsrätt som tillgodoräknas för bamår och&lt;br&gt;vid värnpliktstjänstgöring, delar vi Pensionsarbetsgruppens uppfattning&lt;br&gt;att det bör uppställas särskilda villkor om krav på en viss minsta pen-&lt;br&gt;sionsrätt intjänad på grundval av förvärvsinkomster, för att den skall&lt;br&gt;kunna realiseras i en faktisk pensionsutbetalning. Vi återkommer till&lt;br&gt;detta i avsnitt 5.5.1 och 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av oss föreslagna övergångslösningen i avsnitt 10 förutsätter dock&lt;br&gt;att pensionsrätt tillgodoräknas också inom ramen för det reformerade&lt;br&gt;systemets fördelningsdel - men inte premiereservdel - på grundval av&lt;br&gt;inkomster före ikraftträdandet. Detta bör ske på det sättet att den pen-&lt;br&gt;sionspoäng som registrerats för ATP med tillägg av poäng för att mot-&lt;br&gt;svara folkpensionsavdraget omvandlas till pensionsrätt. De närmare&lt;br&gt;utformningen av hur detta skall ske redovisas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De socialförsäkringsersättningar m.m. som&lt;br&gt;enligt nuvarande regler är pensionsgrundande för ATP skall vara&lt;br&gt;pensionsgrundande även i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt skall i flertalet fall tillgodoräknas på grundval av er-&lt;br&gt;sättningens faktiska belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande socialförsäkring eller i förekommande fall staten beta-&lt;br&gt;lar ålderspensionsavgift för sådana ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som uppbär sjukpenning eller dagpenning från arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen skall pensionsrätt även tillgodoräknas för en&lt;br&gt;fiktiv inkomst motsvarande 10 % av den inkomst som legat till&lt;br&gt;grund för att bestämma sjuk-, eller dagpenningens storlek (s.k. pen-&lt;br&gt;sionsrätt för bakomliggande inkomst). För rehabiliteringspenning&lt;br&gt;skall pensionsrätt för bakomliggande inkomst ges för en fiktiv in-&lt;br&gt;komst motsvarande 5 % av den inkomst som legat till grund för att&lt;br&gt;bestämma denna ersättnings storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgifter avseende bakomliggande inkomst finansieras inom&lt;br&gt;ramen för motsvarande socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt för bakomliggande inkomst skall inte ges för förfluten&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag med undantag för den tekniska utformningen av förslaget om&lt;br&gt;pensionsrätt för bakomliggande inkomst för den som uppburit sjukpen-&lt;br&gt;ning, rehabiliteringspenning eller dagpenning från arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen. Pensionsarbetsgruppen har dessutom föreslagit en begränsnings-&lt;br&gt;regel av innebörd att pensionsrätt för bakomliggande inkomst tillgodo-&lt;br&gt;räknas högst två år under en femårsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att socialförsäkringsersättningar m.m.&lt;br&gt;skall grunda pensionsrätt tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokratiska ungdomsförbundet anser att förslagen vad gäller&lt;br&gt;pensionsgrundande socialförsäkringsförmåner skall omprövas. Enligt&lt;br&gt;KDU är det i det nuvarande ekonomiska läget och med framtidens ut-&lt;br&gt;maningar i form av demografiska förändringar inte rimligt att staten&lt;br&gt;skall betala in avgifter härför till pensionssystmet. KDU menar att en&lt;br&gt;naturlig gränsdragning är att det som inte är lönearbete ger personen i&lt;br&gt;fråga rätt till en viss minimipension. Detta skulle minska statens utgifter&lt;br&gt;till pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår att pensionsrätt för stude-&lt;br&gt;rande med vuxenstudiestöd skall tillgodoräknas minst på en inkomst&lt;br&gt;enligt en utfyllnadsmodell upp till 40 % av genomsnittsinkomsten för&lt;br&gt;alla försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Konjukturinstitutet (Kl) och PRO till-&lt;br&gt;styrker uttryckligen förslaget om pensionsrätt för bakomliggande in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst. Förslaget att den för sjukpenning, rehabiliteringspenning eller&lt;br&gt;dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen bakomliggande inkomsten&lt;br&gt;skall under viss tid grunda pensionsrätt har däremot gett upphov till i&lt;br&gt;viss mån delade meningar hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks&lt;br&gt;uttryckligen av Riksförsäkringsverket (RFV) AMS, Kl, LO, TCO,&lt;br&gt;PRO, Arbetslöshetskassornas samorganisation och Handikappförbundens&lt;br&gt;samarbetsorganisation. Vissa av dessa remissinstanser förordar dock&lt;br&gt;utvidgningar eller ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO bör bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet&lt;br&gt;alltid räknas upp till det vid respektive tidpunkt gällande förmånstaket i&lt;br&gt;pensionssystemet. Samma ståndpunkt intar TCO och Arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sornas samorganisation såvitt gäller bakomliggande inkomst vid arbets-&lt;br&gt;löshet. LO och TCO avstyrker vidare den föreslagna begränsningen till&lt;br&gt;två år under en femårsperiod. Ytterligare anser LO att bakomliggande&lt;br&gt;inkomst bör ge pensionsrätt från den första dagen i en sjuk- eller arbets-&lt;br&gt;löshetsperiod. Arbetslöshetskassornas samorganisation anför att pen-&lt;br&gt;sionsrätt för bakomliggande inkomst bör ges för varje dag som arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning uppbärs. Samarbetsorgan för invandrarorganisationer&lt;br&gt;i Sverige anser det vara viktigt att bakomliggande inkomst vid sjukdom&lt;br&gt;och arbetslöshet kan räknas från första dagen och utan begränsningar i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan, som tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;pensionsrätt för bakomliggande inkomst anser att den bakomliggande&lt;br&gt;inkomsten skall beaktas utan någon tidsmässig begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN föreslår att pensionsrätt för bakomliggande inkomst skall ges&lt;br&gt;personer med utbildningsbidrag, liksom dem som får särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd (SVUX) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;(SVUXA). Ett syfte härmed är att pensionsrätten skall bli densamma för&lt;br&gt;den som aktivt väljer utbildning under sin arbetslöshet och den som&lt;br&gt;passivt uppbär arbetslöshetsersättning. Handikappförbundens samarbets-&lt;br&gt;organ anser att pensionsrätt för bakomliggande inkomst skall beräknas&lt;br&gt;på sjukpenning och arbetslöshetsersättning utan någon inskränkning. LO&lt;br&gt;förordar att pensionsrätt för bakomliggande inkomster ges även personer&lt;br&gt;med utbildningsbidrag, eftersom detta bidrag är ett alternativ till arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning. Arbetslöshetskassornas samorganisation anför liknande&lt;br&gt;synpunkter. RFV delar LO:s uppfattning i denna fråga och menar att det&lt;br&gt;inte bör byggas in hinder mot ökad kompetens och högre utbildnings-&lt;br&gt;nivå i regelsystemen, som gör att den enskilde får en sämre kompensa-&lt;br&gt;tion vid utbildning i samband med arbetslöshet än när han eller hon&lt;br&gt;uppbär kontantstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV påtalar vidare att regelkonstruktionen när det gäller bakom-&lt;br&gt;liggande inkomst generellt måste ses över. Verket menar att det är o-&lt;br&gt;möjligt att tillämpa reglerna på ett kvalitativt godtagbart sätt med rim-&lt;br&gt;liga administrativa insatser och hänvisar till särreglering och undantags-&lt;br&gt;fall i de olika försäkringarna. Enligt RFV:s bestämda uppfattning måste&lt;br&gt;därför - om den bakomliggande inkomsten skall användas - en föränd-&lt;br&gt;ring göras i syfte att schablonisera reglerna, till utformningen av själva&lt;br&gt;pensionsrätten för bakomliggande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening och Statens arbetsgivarverk avstyrker för-&lt;br&gt;slaget om pensionsrätt för bakomliggande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen pekar på att ett avstående från för-&lt;br&gt;slaget om pensionsrätt för bakomliggande inkomst vid sjukdom utgör ett&lt;br&gt;alternativ för att minska kostnaderna för reformen och det budgetunder-&lt;br&gt;skott denna har till följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet efterlyser anvisningar om hur den bakom-&lt;br&gt;liggande inkomsten skall tas fram och beräknas. Enligt förbundet blir&lt;br&gt;det troligtvis ett administrativt krångligt system med rapportering från&lt;br&gt;både arbetsgivare och avtalsförsäkringar. Att snabbt få i bruk ett&lt;br&gt;maskinellt rapporteringssystem är därför mycket angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk kan till nöds acceptera att endast fak-&lt;br&gt;tiskt utbetald ersättning vid sjukdom och arbetslöshet grundar pensions-&lt;br&gt;rätt för tid före ikraftträdande av det reformerade pensionssystemet,&lt;br&gt;men undrar samtidigt varför inte en viss schablonuppräkning kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler för ATP i&lt;br&gt;11 kap. 2 § AFL behandlas som inkomst av anställning för ATP ett&lt;br&gt;flertal olika socialförsäkringsersättningar m.m. som träder i stället för&lt;br&gt;förvärvsinkomster eller som av annat skäl gjorts pensionsgrundande.&lt;br&gt;Dessa ersättningar ger upphov till pensionsrätt med belopp som stor-&lt;br&gt;leksmässigt motsvarar den ersättning som utbetalas. Några mot pen-&lt;br&gt;sionsrätten svarande avgifter betalas - med något undantag när - inte av&lt;br&gt;vare sig den berättigade eller av den berörda socialförsäkringsgrenen&lt;br&gt;eller staten. Inte heller finansieras detta pensionsintjänande särskilt i&lt;br&gt;någon annan form. Ersättningar som på detta sätt grundar pensionsrätt i&lt;br&gt;nuvarande system är bl.a. sjukpenning, arbetslöshetsstöd, utbildnings-&lt;br&gt;bidrag och vissa andra studieersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Pensionsarbetsgruppen anser vi att de nu beskrivna reg-&lt;br&gt;lerna bör överföras till att gälla också i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har gjort en genomgång och prövning av de&lt;br&gt;olika socialförsäkringsförmåner m.m. som i dag grundar pensionsrätt&lt;br&gt;för ATP enligt 11 kap. 2 och 3 §§ AFL och har därvid prövat i vad&lt;br&gt;mån inskränkningar eller utvidgningar beträffande pensionsrätt för dessa&lt;br&gt;förmåner i det reformerade pensionssystemet kan vara motiverade. Ar-&lt;br&gt;betsgruppens slutsats är att några sådana förändringar för närvarande&lt;br&gt;inte framstår som påkallade. Vi delar pensionsarbetsgruppens uppfatt-&lt;br&gt;ning i denna del. I det reformerade pensionssystemet bör alltså vara&lt;br&gt;pensionsgrundande samma socialförsäkringsersättningar m.m. som&lt;br&gt;enligt dagens ATP-system. Några begränsningar i förhållande till vad&lt;br&gt;som nu gäller föreslår vi därför inte. Detta innebär att sjukpenning,&lt;br&gt;rehabiliteringspenning, föräldrapenningförmåner, vårdbidrag m.fl. för-&lt;br&gt;måner kommer att vara pensionsgrundande i det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet. När det gäller frågan om en eventuell utvidgning av vilka&lt;br&gt;förmåner som skall vara pensionsgrundande återkommer vi i det följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som är fallet i dag skall enligt vad vi föreslår&lt;br&gt;avgifter erläggas till ålderspensioneringen för den pensionsrätt som de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande socialförsäkringsersättningama m.m. ger upphov till.&lt;br&gt;Avgifter skall enligt vårt förslag erläggas inom ramen för motsvarande&lt;br&gt;socialförsäkring eller när det gäller pensionsgrundande förmåner vid&lt;br&gt;sidan av socialförsäkringen av staten över respektive huvudtitel i stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de övergångslösningar som vi i avsnitt 10 föreslår skall gälla för&lt;br&gt;reformeringen av pensionssystemet kommer också inkomster som in-&lt;br&gt;tjänats före ikraftträdandet av de nya reglerna att - beroende på födel-&lt;br&gt;seår - i större eller mindre utsträckning bli av betydelse för beräkningen&lt;br&gt;av pensioner enligt det reformerade pensionssystemet. Det är därför av&lt;br&gt;vikt att också socialförsäkringsersättningar m.m. som uppburits under&lt;br&gt;förfluten tid grundar pensionsrätt i det reformerade systemet. Vi före-&lt;br&gt;slår således att pensionsrätt på olika sådana ersättningar skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas inte bara för framtiden utan också för tiden före ikraftträdandet&lt;br&gt;av det nya regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon annan lösning torde för övrigt inte kunna komma i fråga, efter-&lt;br&gt;som de socialförsäkringsförmåner m.m. som det här gäller är skatteplik-&lt;br&gt;tiga och utgör del av den skattepliktiga och därmed pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst som för olika år i förfluten tid manifesterat sig i ATP-poäng&lt;br&gt;för de försäkrade. Endast med stora svårigheter skulle det vara möjligt&lt;br&gt;att nu i efterhand särskilja vissa delar av den pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komsten från andra för att begränsa tillgodoräknandet av pensionsrätt&lt;br&gt;för förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av i huvudsak liknande tekniska och administrativa skäl kan här inte&lt;br&gt;komma i fråga annat än att pensionsrätt i det reformerade pensionssys-&lt;br&gt;temet för förfluten tid tillgodoräknas för de olika förmånerna enbart för&lt;br&gt;tid fr.o.m. den tidpunkt då respektive socialförsäkringsersättning m.m.&lt;br&gt;gjordes pensionsgrundande för ATP. Denna tidpunkt är i huvudsak den-&lt;br&gt;samma som den tidpunkt då förmånen tillskapades eller då en tidigare&lt;br&gt;obeskattad förmån fick annan utformning och gjordes skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter på de socialförsäkringsersättningar m.m. som grundar pen-&lt;br&gt;sionsrätt bör emellertid betalas bara för tid fr.o.m. ikraftträdandet och&lt;br&gt;alltså inte dessutom retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pensionsrätt som tillgodoräknas för olika socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner m.m. i det reformerade pensionssystemet skall som huvudregel&lt;br&gt;beräknas på grundval av den faktiska nivån på den pensionsgrundande&lt;br&gt;förmånen. Detta innebär att de grundar pensionsrätt på samma sätt som&lt;br&gt;förvärvsinkomster och att några särskilda administrativa bestämmelser&lt;br&gt;inte behövs, eftersom förmånerna i regel är skattepliktiga och tas upp&lt;br&gt;som inkomst i deklarationerna. I detta sammanhang bör dock påpekas&lt;br&gt;att som vi redovisat i avsnitt 5.2 det kan finnas skäl för att överväga&lt;br&gt;huruvida egenavgiftema till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna skall&lt;br&gt;påverka den pensionsrätten för socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sjukpenning och rehabiliteringspenning samt dagpenning&lt;br&gt;från arbetslöshetsförsäkringen för tiden efter två veckors sjukdom&lt;br&gt;respektive arbetslöshet har Pensionsarbetsgruppen föreslagit en komp-&lt;br&gt;letterande ordning för tillgodoräknande av pensionsrätt och avgiftsuttag.&lt;br&gt;I fråga om dessa förmåner föreslår arbetsgruppen att det till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen av pensionsrätt och avgiftsbetalning skall läggas inte bara&lt;br&gt;förmånsbeloppet som sådant utan att pensionsrätt skall ges och avgifter&lt;br&gt;betalas på ett tilläggsbelopp upp till den för ersättningen bakomliggande&lt;br&gt;inkomsten. Det betyder alltså att pensionsrätt för personer med dessa&lt;br&gt;ersättningar skall tillgodoräknas för 100 % av den inkomst som ligger&lt;br&gt;till grund för beräkningen av sjukpenning, rehabiliteringspenning eller&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, trots att kompensationsgraderna för dessa ersätt-&lt;br&gt;ningar är lägre och kan variera över tiden. Dock skall enligt förslaget&lt;br&gt;inte hela mellanskillnaden mellan den bakomliggande inkomsten och&lt;br&gt;sjukpenningen respektive arbetslöshetsersättningen i alla fall grunda&lt;br&gt;pensionsrätt. Om pensionsgrundande kompletterande utfyllnad lämnats&lt;br&gt;av arbetsgivaren eller annan, skall enligt förslaget avdrag göras med&lt;br&gt;motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt motsvarande den bakomliggande inkomsten bör enligt&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag inte kunna tillgodoräknas under en läng-&lt;br&gt;re tid i en följd utan begränsningar. Arbetsgruppen föreslår därför att&lt;br&gt;sådan pensionsrätt skall ges under längst en tid av två år inom en fem-&lt;br&gt;årsperiod, som räknas löpande fem år tillbaka i tiden från den dag då&lt;br&gt;fråga uppkommer om tillgodoräknande av pensionsrätt upp till den bak-&lt;br&gt;omliggande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den tillkommande pensionsrätten till följd av utfyllnad till bakom-&lt;br&gt;liggande inkomst skall enligt arbetsgruppen sjukförsäkringen respektive&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen stå för hela ålderspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. CSN och LO har anfört att de anser att vissa utbildningsbidrag&lt;br&gt;och vuxenstudiestöd som i dag är pensionsgrundande även skulle ge&lt;br&gt;pensionsrätt upp till bakomliggande inkomst. Såvitt avser vilka ersätt-&lt;br&gt;ningar som pensionsrätt för bakomliggande inkomst skall beräknas på&lt;br&gt;anser vi arbetsgruppens förslag väl avvägt. Med hänsyn till det huvud-&lt;br&gt;syfte som pensionssystemet ändå skall ha anser vi att pensionsrätt för&lt;br&gt;bakomliggande inkomst inte bör kunna beräknas för de bidrag som&lt;br&gt;utgår till grupper som uppbär utbildningsbidrag eller olika former av&lt;br&gt;vuxenstudiestöd. Förbättrade villkor för dessa grupper är en fråga som&lt;br&gt;löses bäst på andra sätt än inom pensionssystemets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning är arbetsgruppens förslag i fråga om pensions-&lt;br&gt;rätt för bakomliggande inkomst förenat med betydande administrativa&lt;br&gt;och praktiska problem. Bland annat förutsätter förslaget att en mycket&lt;br&gt;omfattande registerfunktion byggs upp hos socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen. Vidare måste arbetsgivare och andra utbetalare åläggas en vitt-&lt;br&gt;gående uppgiftsskyldighet angående vilken typ av ersättning som de&lt;br&gt;utbetalat. De nu redovisade tekniska och praktiska problemen är av&lt;br&gt;sådan art att en annan mer schablonmässig modell än den av arbets-&lt;br&gt;gruppen föreslagna bör användas för att beräkna pensionsrätt för bak-&lt;br&gt;omliggande inkomst. Vi föreslår därför en ordning av följande inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade bör jämte sjukpenning och dagpenning från arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen få tillgodoräkna sig ett tilläggsbelopp motsvarande&lt;br&gt;10 % av den inkomst som lagts till grund för att beräkna respektive&lt;br&gt;socialförsäkringsersättning. I fråga om rehabiliteringspenning bör den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrade få tillgodoräkna sig ett tilläggsbelopp motsvarande 5 % av Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;den inkomst som lagts till grund för att beräkna denna ersättnings stor-&lt;br&gt;lek. Den lägre nivån på den fiktiva inkomsten för den som uppbär reha-&lt;br&gt;biliteringspenning förklaras av att denna ersättning utgår med en högre&lt;br&gt;kompensationsgrad av den ersättningsgrundande inkomsten än vad som&lt;br&gt;är fallet i fråga om sjukpenning och dagpenning från arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. Försäkringskassorna respektive arbetslöshetskassorna har&lt;br&gt;redan i dag uppgifter angående vilken inkomst som lagts till grund för&lt;br&gt;beräkna ersättningens storlek under en sjuk- eller arbetslöshetsperiod.&lt;br&gt;Det torde därför vara möjligt att utan större administrativa svårigheter&lt;br&gt;få fram uppgifter som kan läggas till grund för att beräkna detta av oss&lt;br&gt;föreslagna tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av arbetsgruppen föreslagna begränsningen för hur många år med&lt;br&gt;bakomliggande inkomst som kan grunda pensionsrätt har kritiserats&lt;br&gt;under remissbehandlingen. Vi finner denna kritik befogad. Enligt vår&lt;br&gt;bedömning skulle en sådan begränsning ge upphov till stora praktiska&lt;br&gt;och administrativa problem. Vi föreslår därför inte någon sådan be-&lt;br&gt;gränsning. Den merkostnad som detta medför kommer att uppvägas av&lt;br&gt;att pensionsrätt inte ges för hela mellanskillnaden mellan uppburen soci-&lt;br&gt;alförsäkringsersättning och bakomliggande inkomst utan enligt den nyss&lt;br&gt;föreslagna metoden för schablonberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har kritik framkommit mot att pensionsrätt&lt;br&gt;för bakomliggande inkomst endast skall tillgodoräknas upp till för-&lt;br&gt;månstaket inom sjukförsäkringen respektive arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Kritik har även framförts mot att pensionsrätt för bakomliggande in-&lt;br&gt;komst inte tillgodoräknas fr.o.m. första sjuk- respektive arbetslöshets-&lt;br&gt;dagen. Vi delar inte denna uppfattning utan ansluter oss i dessa delar till&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag om pensionsrätt för bakomliggande inkomst.&lt;br&gt;Pensionsrätt för bakomliggande inkomst skall således enligt vår uppfatt-&lt;br&gt;ning tillgodoräknas från dag femton och inte dag ett, som vissa remiss-&lt;br&gt;instanser föreslagit. Vidare skall pensionsrätt beräknas för bakomliggan-&lt;br&gt;de inkomst enbart upp till det tak som gäller inom sjukförsäkringen&lt;br&gt;respektive arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Pensionsrätt för studier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pensionsrätt skall för framtiden enligt sär-&lt;br&gt;skilda regler kunna tillgodoräknas vid studier som omfattas av&lt;br&gt;studiemedelssystemet. För förfluten tid skall i princip inte finnas&lt;br&gt;några regler om pensionsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under den fortsatta beredningen avseen-&lt;br&gt;de regler för sådan pensionsrätt får avgöras vilken teknisk modell&lt;br&gt;som skall användas för tillgodoräknande av sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med&lt;br&gt;regeringens förslag. Arbetsgruppen har dock redovisat ett konkret för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag till regler för intjänande av pensionsrätt vid studier. Detta innebär&lt;br&gt;att studiebidraget inom studiemedelssystemet görs pensionsgrundande&lt;br&gt;samtidigt som det höjs och görs skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Pensionsarbetsgruppens förslag om pensionsrätt&lt;br&gt;för studier tillstyrks av LO och PRO. Även länsstyrelsen i Västernorr-&lt;br&gt;lands län tillstyrker men betonar vikten av att systemet utformas så att&lt;br&gt;de som ägnar sig åt studier inte missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad remissinstanser är i och för sig positiva till förslaget om pen-&lt;br&gt;sionsrätt för studier men förespråkar en väsentligt högre nivå för pen-&lt;br&gt;sionsrätten. Hit hör bl.a. TCO, SACO, Statspensionärernas riksförbund,&lt;br&gt;De Handikappades Riksförbund, Sveriges förenade studentkårer (SFS),&lt;br&gt;Sveriges socialdememokratiska ungdomsförbund och Kristdemokratiska&lt;br&gt;ungdomsförbundet. Liberala ungdomsförbundet (LUF) som i och för sig&lt;br&gt;menar att bl.a. studier bör kompenseras inom ramen för en modifierad&lt;br&gt;livsinkomstprincip tillhör också dem som förespråkar en högre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan anser att pensionsrätten för&lt;br&gt;studier måste förbättras. Organisationen framhåller att ungdomar med&lt;br&gt;funktionsnedsättningar på grund av att de många gånger är utestängda&lt;br&gt;från praktiska arbeten ofta behöver en längre teoretisk utbildning än&lt;br&gt;andra och att studierna för dem också kan ta längre tid. Dessutom på-&lt;br&gt;pekar organisationen att ungdomar med funktionshinder har mindre&lt;br&gt;möjlighet till extraarbete under studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mer generöst system för pensionsrätt för studier förespråkas även&lt;br&gt;av Försäkringsöverdomstolen som när det gäller förslagets effekter för&lt;br&gt;dem som studerar inte övertygad om att konsekvensanalysen gjorts till-&lt;br&gt;räckligt djupgående. Domstolen är angelägen om att förändringarna inte&lt;br&gt;genomförs på ett sådant sätt att att reformen kommer att uppfattas som&lt;br&gt;utbildningsnegativ. Också Stockholms universitet menar att förslaget om&lt;br&gt;pensionsrätt för studier måste ses över så att studiestödets utformning&lt;br&gt;blir mer attraktiv i synnerhet för kvinnor som påbörjar eller fortsätter&lt;br&gt;avbrutna studier efter småbamsåren. Centerkvinnorna hyser farhågor för&lt;br&gt;att det nya systemet blir utbildningsfientligt eftersom kompensationen&lt;br&gt;blir otillräcklig för den tid man studerar. Även Socialdemokratiska kvin-&lt;br&gt;noförbundet anser det motiverat att stimulera till studier genom att för-&lt;br&gt;bättra de studerandes pensionsgrundande inkomster. Ung vänster anser&lt;br&gt;att förslaget inte i tillräcklig utsträckning stimulerar till studier och stäl-&lt;br&gt;ler frågan varför studier inte värderas på samma sätt i pensionshänseen-&lt;br&gt;de som föräldraledighet. Centrala studiestödsnämrtden (CSN) framhåller&lt;br&gt;att studier måste ges pensionsrätt och att pensionsrätten bör vara högre&lt;br&gt;än arbetsgruppens förslag. Centerns ungdomsförbund anser det viktigt&lt;br&gt;att bidragsdelen hålls på en hög nivå så att den pensionsgrundande&lt;br&gt;studietiden ges någon reell betydelse. Jämställdhetsombudsmannen&lt;br&gt;(JÄMO) menar att det inte är tillräckligt att som pensionsgrundande&lt;br&gt;räkna studiebidraget. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) finner förslaget&lt;br&gt;om pensionsrätt för studier acceptabelt och motiverat. LRF anför emel-&lt;br&gt;lertid att stärkt konkurrenskraft för Sverige förutsätter en allt högre&lt;br&gt;utbildningsnivå motverkas genom den låga värderingen av studier. Den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na värdering minskar drivkrafterna för universitetsstudier, forskning och&lt;br&gt;kompetensutveckling under den yrkesverksamma tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) anser att kompensation skall ges&lt;br&gt;för studier. Den bästa lösningen enligt verket vore dock att höja lägsta&lt;br&gt;åldersgräns för intjänande av pensionsrätt från 16 år till 20 år eller 25&lt;br&gt;år. Enligt SPV inträffar frånvaron från arbetslivet för studier i början av&lt;br&gt;arbetslivet och den bästa lösningen vore därför att höja lägsta gränsen&lt;br&gt;för intjänande av pensionsrätt från 16 år till 25 år. Härigenom skulle&lt;br&gt;man enligt SPV komma till rätta med en stor del av problemet alterna-&lt;br&gt;tivt anser SPV att den period då studiebidrag uppbärs bör kompenseras&lt;br&gt;bättre än vad som föreslås av arbetsgruppen. Enligt SPV är det motive-&lt;br&gt;rat att för studier ge en utfyllnad av pensionsintjänande upp till minst&lt;br&gt;vämpliktsnivån 50 % av medelinkomsten kombinerat med en &amp;quot;kork&amp;quot;&lt;br&gt;motsvarande tillgodoräknandet av bamårsrätt. Den föreslagna utfyllna-&lt;br&gt;den till 50 % bör även beaktas retroaktivt. Enligt verket är det inte&lt;br&gt;acceptabelt att studiebidrag inte skall kunna beaktas retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratiska studentförbundet förespråkar en studieårsrätt mot-&lt;br&gt;svarande bamårsrätten. Studieårsrätten kunde lämpligen enligt förbundet&lt;br&gt;beräknas på det totalbelopp (lån plus bidrag) som utgår för studiemedel.&lt;br&gt;Studieårsrätten kan liksom studiemedlen begränsas till maximalt sex år.&lt;br&gt;Alternativt kan rätten kopplas just till studiemedlen i sig. Problemet&lt;br&gt;med det senare enligt förbundet är emellertid att inte alla studenter&lt;br&gt;erhåller studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund och&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet avstryker att studier skall ges pensionsrätt. SAF och&lt;br&gt;Industriförbundet anför att den som studerar inte har förvärvsinkomster&lt;br&gt;och betalar ingen ålderspensionsavgift. En studerande kan därför i den&lt;br&gt;bemärkelsen inte sägas förlora pensionsförmåner. Enligt dessa båda re-&lt;br&gt;missinstanser leder dessutom studier i allmänhet till högre inkomster&lt;br&gt;och sålunda till ett snabbare intjänande av pensionsrättigheter senare i&lt;br&gt;livet. Kl framhåller att värdet av högre studier bör avspeglas i högre&lt;br&gt;inkomster efter studietiden och att det inte kan vara en uppgift för pen-&lt;br&gt;sionssystemet att rätta till eventuella skevheter i lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar att studier stimuleras bäst genom att ges en mer&lt;br&gt;direkt subvention än via pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsutredningen menar att studier efter ungdomsskolan bör&lt;br&gt;premieras och att det finns goda skäl för en statlig subvention men fin-&lt;br&gt;ner det utomordentligt tveksamt att utforma subventionen som en be-&lt;br&gt;gränsad pensionsrätt. Den studerande behöver pengarna under studie-&lt;br&gt;tiden, inte 50 år senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser att det är till fördel om fördelningspolitis-&lt;br&gt;ka inslag som pensionsrätt för studier i görligaste mån hålls utanför&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet ställer sig tveksamt till att studier skall ge pensions-&lt;br&gt;rätt. Universitetet anser att studier och kompetensutveckling stimuleras&lt;br&gt;bättre genom en förmånlig utformning av ett studiefinansieringssystem&lt;br&gt;än genom utformningen av ett pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att i första hand bör studier premie-&lt;br&gt;ras på ett mer direkt sätt genom att ge gynnsammare förhållanden under&lt;br&gt;studietiden och genom att minska skuldsättningen för de studerande.&lt;br&gt;Enligt RFV finns det emellertid även starka skäl som talar för att ge&lt;br&gt;pensionsrätt för studier, men om så skall ske, bör det enligt verket ske&lt;br&gt;i mer kraftfulla former än vad Pensionsarbetsgruppen föreslagit. Verket&lt;br&gt;finner kopplingen till studiebidraget irrelevant och att pensionsrätt för&lt;br&gt;studier bör tillgodoräknas på annat sätt än vad förslaget innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV), som i och för sig inte lägger några synpunkter&lt;br&gt;på nivån, ställer sig av administrativa skäl tveksam till den av Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslagna utformningen för hur studier skall ge pen-&lt;br&gt;sionsrätt. Eventuellt bör pensionsrätt för studier enligt RSV lösas på&lt;br&gt;samma sätt som för värnplikt och bamår. En komplikation enligt verket&lt;br&gt;med den av arbetsgruppen valda modellen är att om studiebidraget görs&lt;br&gt;skattepliktigt blir utfallet olika beroende på kommunal skattesats och&lt;br&gt;personens inkomstförhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även några andra av remissinstanserna har ställt sig kritiska till den&lt;br&gt;föreslagna tekniska modellen för pensionsrätt för studier. I allmänhet&lt;br&gt;har de förordat att sådan ges enligt samma modell som gäller för bam-&lt;br&gt;årsrätt och pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring och med avgiftsbetal-&lt;br&gt;ning enbart av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda menar RFV - om pensionsrätt för studier skall införas - att&lt;br&gt;metoden bör anpassas för att tillgodose behovet hos de yrkesgrupper&lt;br&gt;som kan ha ett reellt behov av pensionsrätt för studier. Enligt verket&lt;br&gt;kan detta göras genom att t.ex. använda samma princip som vid pen-&lt;br&gt;sionsrätt för bamår eller värnpliktstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN förespråkar att pensionsrätt för studier tillgodoräknas enligt en&lt;br&gt;korkmodell. För år då en studerande haft studiemedel i nio månader bör&lt;br&gt;pensionsrätt ges på grundval av en fiktiv inkomst om 40 % av medelin-&lt;br&gt;komsten för alla försäkrade. Vid kortare tids studier bör beloppet juste-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS menar att studieårsrätt skall ges alla studiemedelsberättigade och&lt;br&gt;alla doktorander på grundval av en fiktiv inkomst som beräknas som en&lt;br&gt;utfyllnad till 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att pensionsrätt för studier bör ges på minst samma nivå&lt;br&gt;som pensionsrätt för värnplikt, dvs. 50 % av genomsnittsinkomsten för&lt;br&gt;alla försäkrade. Enligt TCO kunde pensionsrätten möjligen ges som en&lt;br&gt;utfyllnad upp till den nivån. Även Vänsterpartiets kvinnopolitiska ut-&lt;br&gt;skott förordar att pensionsrätt vid studier ges enligt samma regler som&lt;br&gt;gäller för värnplikt, med 50 % av medelinkomsten i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att högskolestudier i pensionshänseende skall likställas&lt;br&gt;med utfört arbete och kräver därför att högskolestudier gottgörs fullt ut&lt;br&gt;men absolut lägst med 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäk-&lt;br&gt;rade. Pensionsrätt bör enligt SACO ges alla högskolestuderande som är&lt;br&gt;studiemedelsberättigade samt doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringkasseförbundet förordar att en ny avvägning görs om nivån&lt;br&gt;på studiebidraget alternativt att studier kompenseras på samma sätt som&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund föreslår särskilda regler om pensionsrätt&lt;br&gt;för personer som av olika skäl väljer att kompetensutveckla sig senare&lt;br&gt;under livet. Dessa bör ges pensionsrätt motsvarande 75 % av den bak-&lt;br&gt;omliggande inkomsten under en sammanlagd tid av fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liberala ungdomsförbundet (LUF) föreslår - för det fall pensionsrätt&lt;br&gt;skall kunna tillgodoräknas enligt särskilda regler - att studier, med&lt;br&gt;studiebidrag, ges en pensionsrätt om t.ex. 2-3 basbelopp och därmed&lt;br&gt;ställs i paritet med pensionsrätt för värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statspensionärernas Riksförbund förordar en högre nivå än den före-&lt;br&gt;slagna och menar att pensionsrätt för studier bör ges på minst samma&lt;br&gt;villkor som pensionsrätt för vämpliktsttjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsutredningen, som i och för sig är kritisk till förslaget att&lt;br&gt;studier skall grunda pensionsrätt menar att förslaget att pensionsrätt&lt;br&gt;skall beräknas på grundval av studiebidraget riskerar att medföra att&lt;br&gt;varje framtida höjning av studiemedlen motverkas av argumentet att en&lt;br&gt;sådan höjning även belastar pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att pensionsrätt för studier bör ges även&lt;br&gt;för förfluten tid. Detta gäller bl.a. CSN, TCO, SACO, SFS,SPV och&lt;br&gt;LUF. Försäkringsdomstolen framhåller att att studerande bör ytterligare&lt;br&gt;uppmärksammas vid utformningen av övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN föreslår att studier bör ge pensionsrätt fr.o.m. år 1965. Detta bör&lt;br&gt;enligt CSN ske enligt samma korkmodell som nämnden förespråkat för&lt;br&gt;framtiden, dock med vissa schabloniseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV redovisar uppfattningen att om studier skall ges pensionsrätt bör&lt;br&gt;sådan pensionsrätt införas också retroaktivt, eftersom det faktum att&lt;br&gt;studierna i vissa fall inte ger kompensation i form av högre lön är något&lt;br&gt;som i lika hög grad drabbat dem som nu förvärvsarbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LUF ser det som ett problem att Pensionarbetsgruppens förslag inte&lt;br&gt;innebär en kompensation för studier i förfluten tid och ställer kravet att&lt;br&gt;åtminstone de som kommer att få sin pension beräknad helt enligt de&lt;br&gt;föreslagna reglerna, dvs. personer födda 1954 eller senare, skall ges&lt;br&gt;pensionsrätt retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS anser att studier före år 1995 skall ge pensionsrätt enligt samma&lt;br&gt;regler som i övrigt gäller för övergången till det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet. TCO understryker starkt vikten av pensionsrätt för studier&lt;br&gt;före år 1995. Det mest naturliga vore enligt TCO att tillgodoräkna pen-&lt;br&gt;sionsrätt för studiemedelsberättigade studier efter år 1965, det år då&lt;br&gt;studiemedelssystemet infördes. Även SACO kräver att pensionsrätt för&lt;br&gt;studier och forskningstid tillgodoräknas med retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV tar upp frågan om studiebidrag till personer som omfattas av&lt;br&gt;övergångsreglerna (födda 1935 - 1953) bör grunda pensionsrätt även i&lt;br&gt;nuvarande ATP-system. RSV anser att så bör bli fallet om bidraget blir&lt;br&gt;skattepliktigt. Skulle denna lösning inte väljas, måste skattemyndigheten&lt;br&gt;separatvisa studiebidraget vid rapporteringen av belopp för beräkning av&lt;br&gt;PGI. Det torde enligt RSV var en helt onödig och fördyrande åtgärd,&lt;br&gt;särskilt som studieåret knappast torde tillhöra de bästa i ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott anser att pensionsrätt skall ges&lt;br&gt;även för gymnasiestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Vi anser det an-&lt;br&gt;geläget att utbildning och kompetensutveckling inte generellt sett miss-&lt;br&gt;gynnas med det reformerade pensionssystemet. Inom detta system bör&lt;br&gt;det därför införas särskilda regler till viss kompensation för det bortfall&lt;br&gt;i pensionsrätt som studier emellanåt ger upphov till. Det finns emeller-&lt;br&gt;tid inte skäl för att utöka möjligheterna för tillgodoräknande av pen-&lt;br&gt;sionsrätt för i princip samtliga studieformer. Vi anser att det t.ex. inte&lt;br&gt;skulle vara ändamålsenligt att ge pensionsrätt för studier på grundskole-&lt;br&gt;och gymnasienivå under ungdomsåren. Främst är det studier med&lt;br&gt;studiemedel på högskolenivå som bör ge pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma den ovan angivna målsättningen har Pensionsar-&lt;br&gt;betsgruppen föreslagit att studiebidragsdelen i studiemedelssystemet görs&lt;br&gt;skattepliktig och därmed pensionsgrundande för inkomstrelaterad pen-&lt;br&gt;sion. Pensionsarbetsgruppen förslag innebär att samtliga studieformer&lt;br&gt;som ger rätt till studiemedel på ovan angivet sätt skall ge pensionsrätt.&lt;br&gt;Detta innebär att inte endast studier på högskola och därmed jämställd&lt;br&gt;utbilning, utan även utbildning för äldre inom gymnasieskolan och den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen kommer att ge pensionsrätt. Härmed&lt;br&gt;uppnås inte bara det direkta syftet, nämligen att åstadkomma en ordning&lt;br&gt;för pensionsrätt för högskolestudier och andra studier som berättigar till&lt;br&gt;studiemedel, utan också att sådana studier i pensionshänseende blir mer&lt;br&gt;likställda med olika former av vuxenstudier som i dag grundar pensions-&lt;br&gt;rätt genom att skilda slag av pensionsgrundande ersättningar utgår under&lt;br&gt;studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för rätt till studiemedel ger enligt vår mening en lämplig&lt;br&gt;avgränsning av vilka studier och vilka studerande som det finns skäl&lt;br&gt;från samhällets synpunkt att stödja i pensionshänseende, samtidigt som&lt;br&gt;en administrativt hanterbar lösning åstadkommes. Vi anser således att&lt;br&gt;pensionsrätten bör begränsas till den typ av studier som Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan däremot, som vi senare återkommer till, i den fortsatta bered-&lt;br&gt;ningen övervägas om det av praktiska och administrativa skäl, är lämp-&lt;br&gt;ligt att studiebidragen görs skattepliktiga på sätt som Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen föreslagit eller om en annan teknisk lösning bör väljas för att&lt;br&gt;åstadkomma samma resultat som det åsyftade. Däremot anser vi inte att&lt;br&gt;det bör övervägas någon förändring i förhållande till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag beträffande nivån för pensionsrätten som innebär att studier&lt;br&gt;grundar ett bättre utfall i pensionshänseende. Vi anser att Pensionsar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag är väl avvägt i fråga om nivån på den pensionsrätt&lt;br&gt;som studier skall ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att pensionsrätt för studier inte skall ges&lt;br&gt;för förfluten tid. Under remissbehandlingen har framkommit kritik mot&lt;br&gt;denna del av arbetsgruppens förslag. Av bl.a. kostnadsskäl delar vi&lt;br&gt;arbetsgruppens uppfattning på denna punkt. Det innebär att studie-&lt;br&gt;medelsberättigade studier som ägt rum före ikraftträdandet av det refor-&lt;br&gt;merade pensionssystemet inte kommmer att grunda pensionsrätt. Enligt&lt;br&gt;vad vi redovisar i avsnitt 14 bör dock reglerna om pensionsrätt för stu-&lt;br&gt;dier kunna ges verkan från år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om studiebidragen i enlighet med Pensionsarbetsgruppens förslag görs Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;skattepliktiga, måste givetvis de studerande kompenseras med en höj-&lt;br&gt;ning av studiebidragen. Enligt arbetsgruppen måste det vid en höjning&lt;br&gt;tas hänsyn till att inkomster vid sidan av studierna kommer att bli skat-&lt;br&gt;tepliktiga i större utsträckning än i dag. Detta beror på det skattepliktiga&lt;br&gt;studiebidragets samspel med det allmänna grundavdraget vid taxeringen.&lt;br&gt;En omläggning av studiemedelssystemet får enligt Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen inte leda till att det uppkommer totalt sett ökade eller minskade&lt;br&gt;skatteintäkter på dessa sidoinkomster. Vi delar denna uppfattning men&lt;br&gt;bedömer å andra sidan att det kan vara förenat med betydande praktiska&lt;br&gt;svårigheter att utforma studiemedelssystemet så att de nu beskrivna&lt;br&gt;skattemässiga konsekvenserna undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill anser vi att den närmare tekniska utformningen av&lt;br&gt;pensionsrätt vid studier bör beredas vidare. Enligt vårt förmenande kan&lt;br&gt;det vid sidan om den av arbetsgruppen föreslagna lösningen även över-&lt;br&gt;vägas andra lösningar, som ger i huvudsak ett likartat utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de av oss föreslagna allmänna principerna för tillgodoräknande&lt;br&gt;av pensionsrätt skall avgifter erläggas för alla former av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande verksamhet. Det skall således även erläggas ålderspensionsavgif-&lt;br&gt;ter för den pensionsrätt som studier ger.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Pensionsrätt för barnår&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 Tillgodoräknande av bamårsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pensionsrätt för föräldrar till små barn, s.k.&lt;br&gt;bamårsrätt, skall tillgodoräknas enligt en särskild ordning. Bamårs-&lt;br&gt;rätt uppkommer genom att staten betalar ålderspensionsavgift på en&lt;br&gt;på visst sätt beräknad fiktiv inkomst. Avgiftsbetalningama&lt;br&gt;finansieras med allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett och samma barn och år skall i princip bara en av barnets&lt;br&gt;föräldrar kunna tillgodoräknas bamårsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att pensionsrätt för bamår som tillgodoräknats inom fördel-&lt;br&gt;ningssystemet och premiereservsystemet skall resultera i en ålders-&lt;br&gt;pension fordras att den försäkrade också tillgodoräknats pensionsrätt&lt;br&gt;på grundval av förvärvsinkomster under viss tid och av en viss om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag med undantag för att arbetsgruppen inte föreslagit att det inom&lt;br&gt;premiereservsystemet skall fordras förvärvsinkomster under viss tid och&lt;br&gt;av viss omfattning för att den försäkrade skall få tillgodoräkna sig pen-&lt;br&gt;sionsrätt för bamår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om pensionsrätt för bamår tillstyrks&lt;br&gt;eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Uttalat positiva är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. Riksförsäkringsverket, Försäkringsöverdomstolen, Konjunkturin-&lt;br&gt;stitutet, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;LO, Lantbrukarnas riksförbund, PRO, Fredrika-Bremer-Förbundet,&lt;br&gt;Riksorganisationen för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap (Haro),&lt;br&gt;Moderata kvinnoförbundet och Kristdemokratiska ungdomsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haro anser att bamårsrätt bör medföra reell pensionsrätt även om den&lt;br&gt;försäkrade inte haft förvärvsinkomster under tre år före eller efter bar-&lt;br&gt;nåren. Haro menar att det bör diskuteras om bamårsrätt alltid skall&lt;br&gt;tillgodoräknas bara en person för ett visst år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerkvinnorna är huvudsakligen positiva till arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;om pensionsrätt för bamår men menar att pensionssystemet borde vara&lt;br&gt;mer flexibelt för att kunna anpassas efter livets olika perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks även av Socialdemokratiska kvinnoförbundet, som&lt;br&gt;dock finner det omotiverat generöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JÄMO) riktar kritik mot införandet av en&lt;br&gt;särskild ordning för bamårsrätt. Enligt JÄMO innebär Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens förslag att en förälder, vanligtvis modem, pekas ut som hu-&lt;br&gt;vudansvarig för barnen. JÄMO har i och för sig inget att invända mot&lt;br&gt;att mödrar med små barn gynnas av pensionssystemet. För att befrämja&lt;br&gt;en utveckling där papporna tar ett större ansvar för bamen krävs emel-&lt;br&gt;lertid, enligt JÄMO, ett mer flexibelt pensionssystem där inte endast en&lt;br&gt;förälder utpekas som huvudansvarig för bamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att pensionsrätt bör kunna delas mellan båda föräldrarna&lt;br&gt;utifrån hur barnledigheten delas upp under ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjehemmens Riksförbund vänder sig mot att fosterföräldrar inte&lt;br&gt;kan komma ifråga för bamårsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Statens arbetsgivarverk (SAV), Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföringen (SAF) och Sveriges industriförbund. SAV ställer sig all-&lt;br&gt;mänt avvisande till att pensionsrätt ges i fall då pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst helt saknas. SAV menar för den händelse att vård av barn eller&lt;br&gt;värnplikt anses för dåligt kompenserad i förhållande till sin samhälls-&lt;br&gt;nytta, principen bör vara att samhället utger, eventuellt pensionsgrun-&lt;br&gt;dande, ersättning när den utförs och inte ger pension några decennier&lt;br&gt;senare. £4Foch Industriförbundet menar att om statsmakterna anser sig&lt;br&gt;ha finansiella resurser att öka stödet till barnfamiljerna, kan detta ske på&lt;br&gt;ett enklare sätt genom t.ex. en höjning av barnbidraget. Dessa båda&lt;br&gt;remissinstansers uppfattning är dock att staten inte har råd med några&lt;br&gt;sådana utbyggda förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser att det skulle vara en fördel att fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska inslag som bamårsrätt i görligaste mån hålls utanför pen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Socialdemokratiska studentförbundet avstyrker förslaget, efter-&lt;br&gt;som förbundet befarar att det kommer att minska kvinnors förvärvsfrek-&lt;br&gt;vens, vilket i sin tur kommer att påverka kvinnors pensioner negativt i&lt;br&gt;det nya ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avvisas även av Liberala ungdomsförbundet (LUF). Enligt&lt;br&gt;LUF:s mening är den pensionsrätt som föräldrapenningen ger tillräck-&lt;br&gt;lig. Förslaget riskerar att cementera nuvarande könsroller och i kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bination med ett vårdnadsbidrag få oacceptabla konsekvenser. Att kom-&lt;br&gt;pensera för vård av barn hör familjepolitiken till och bör inte blandas in&lt;br&gt;i pensionssystemet. LUF vänder sig särskilt mot att bamårsrätt skall&lt;br&gt;kunna tillgodoräknas även den som inte avstår från förvärvsarbete under&lt;br&gt;de aktuella åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret är tveksamt till den lösning med bamår som Pensionsar-&lt;br&gt;betsgruppen valt. Att, utöver för den period då föräldrapenning utgår,&lt;br&gt;med skattemedel subventionera en framtida pension för hemarbete över-&lt;br&gt;ensstämmer inte med idén om en tjänstepension som skall stimulera till&lt;br&gt;förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haro och andra remissinstanser vänder sig mot förslag om bamårsrätt&lt;br&gt;också för dem som inte ändrar sin förvärvstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förälder som under några år av-&lt;br&gt;står från förvärvsarbete i större eller mindre utsträckning för att ta vård&lt;br&gt;om sina bam kan med dagens ATP-system i de flesta fall se fram emot&lt;br&gt;en ålderspension som inte har påverkats nämnvärt av den inkomstförlust&lt;br&gt;som frånvaron från arbetsmarknaden har gett upphov till. Den främsta&lt;br&gt;förklaringen till detta är att det endast krävs 30 förvärvsår med en in-&lt;br&gt;komst om minst ett basbelopp för rätt till oavkortad ålderspension och&lt;br&gt;att ålderspensionens storlek bestäms av de 15 bästa inkomståren. Detta&lt;br&gt;innebär att exempelvis den som kommer in på arbetsmarknaden sent i&lt;br&gt;livet och sedan arbetar deltid under ett antal år för att därefter arbeta&lt;br&gt;heltid fram till pensioneringstillfället kan få en oavkortad pension base-&lt;br&gt;rad på heltidslönen. Ytterligare en, men mindre framträdande, förkla-&lt;br&gt;ring till varför frånvaro från arbetsmarknaden på grund av vård av bam&lt;br&gt;ger ett förhållandevis litet utslag på den framtida pensionen är att för-&lt;br&gt;äldrapenningförmånema är pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med det reformerade pensionssystemet kommer föräldrapenning-&lt;br&gt;förmånerna att utgöra pensionsgrundande inkomst. Ett livsinkomstbase-&lt;br&gt;rat ålderspensionssystem kommer emellertid att innebära att varje bort-&lt;br&gt;fall av förvärvsinkomst - som inte kompenseras av föräldrapenningför-&lt;br&gt;måner eller annan pensionsgrundande socialförsäkringsersättning - kom-&lt;br&gt;mer att påverka pensionsutfallet något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår avsikt är emellertid inte att en förälder - i praktiken oftast en&lt;br&gt;kvinna - som avstår från förvärvsarbete för att ta hand om sina bam&lt;br&gt;skall behöva vidkännas varje sådant inkomstbortfall i pensionsavseende.&lt;br&gt;Det är av väsentlig betydelse att kvinnor som grupp ges en garanti för&lt;br&gt;att de inte systematiskt kommer att missgynnas av ett livsinkomstbaserat&lt;br&gt;pensionssystem till följd av det ansvar för omvårdnad om bamen som&lt;br&gt;vanligen faller på dem. Enligt vårt förmenande skulle det, särskilt mot&lt;br&gt;bakgrund av ATP-systemets utformning, framstå som oskäligt att i ett&lt;br&gt;reformerat pensionssystem inte ta hänsyn till den skillnad som faktiskt&lt;br&gt;föreligger mellan kvinnors och mäns förvärvsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även framöver bör alltså en förälder med i princip bibehållna pen-&lt;br&gt;sionsförmåner under en på visst sätt avgränsad tid kunna avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete helt eller delvis för att ta hand om sina bam. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att pensionsrätt för år med små bam, bamårsrätt, skall ges enligt&lt;br&gt;en särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid är det inte rimligt att som villkor för bamårsrätt ställa att vår-&lt;br&gt;den av ett bam har viss &amp;quot;kvalitet&amp;quot; eller omfattning. Inte heller anser vi&lt;br&gt;att bara den förälder som rent faktiskt i någon mån har avstått från för-&lt;br&gt;värvsarbete för att ta hand om sitt bam skall kunna tillgodogöra sig&lt;br&gt;bamårsrätt. Vi kan alltså inte instämma i de invändningar mot denna del&lt;br&gt;av Pensionsarbetsgruppens förslag som framförts av några av remissin-&lt;br&gt;stanserna. Bamårsrätten bör i stället grundas på det faktum att föräldern&lt;br&gt;under mer stadigvarande förhållanden bor tillsammans med barnet. Vi&lt;br&gt;anser således att också en förälder som fortsätter att förvärvsarbeta med&lt;br&gt;oförändrad arbetstid när bamen är små, skall kunna få ett tillskott till&lt;br&gt;pensionsrättigheterna. Detta är väsentligt för att uppnå att också små-&lt;br&gt;barnsföräldrar när de väljer förvärvsverksamhet skall få något utbyte i&lt;br&gt;pensionshänseende av sitt förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att kvinnor i allmänhet numera förvärvsarbetar i en omfattning&lt;br&gt;som kanske föreföll mindre sannolik för bara några decennier sedan, är&lt;br&gt;det fortfarande, generellt sett, kvinnorna som tar det huvudsakliga an-&lt;br&gt;svaret för bam och hem. Ganska få män tar ut föräldrapenning under&lt;br&gt;mer än en kortare tid i samband med ett barns födelse. Dessutom är det&lt;br&gt;rent faktiskt vanligen kvinnor som avstår från förvärvsarbete eller arbe-&lt;br&gt;tar deltid efter den egentliga föräldrapenningperioden för att på så sätt&lt;br&gt;få mer tid för vården av bamen. Detta mönster kommer med all säker-&lt;br&gt;het att dröja sig kvar ännu en tid, om än en utjämning sannolikt också&lt;br&gt;kommer att ske successivt framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med pensionsrätt för bamår kommer på grund av dessa&lt;br&gt;skillnader mellan mäns och kvinnors förvärvsmönster i praktiken huvud-&lt;br&gt;sakligen att kompensera kvinnor för det inkomstbortfall och den extra&lt;br&gt;arbetsinsats som bamåren ger upphov till, även om också män kommer&lt;br&gt;att omfattas av bamårssystemet. Bamårsrättens funktion kan sägas vara&lt;br&gt;just att utjämna för den del av en strukturell skillnad mellan kvinnors&lt;br&gt;och mäns livsinkomster som har sin orsak i att kvinnor allmänt sätt&lt;br&gt;lägger ned mer tid och större ansträngning på att ta hand om bamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamårsrätten skall finansieras med allmänna skattemedel. Detta bör&lt;br&gt;ske på så sätt att staten varje år betalar ålderspensionsavgift på den&lt;br&gt;fiktiva inkomst som enligt reglerna för bamårsrätt bestäms för den som&lt;br&gt;skall tillgodoräknas sådan rätt. Härvid skall erläggas avgift med&lt;br&gt;18,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pensionsavgifter som betalas för bamårsrätten skall, när det gäller&lt;br&gt;intjänandet av pensionsrätt, behandlas på samma sätt som andra pen-&lt;br&gt;sionsavgifter. Detta betyder bl.a. att pensionsrätt på grund av bamår&lt;br&gt;tillgodoräknas den berättigades fördelnings- och premiereservkonton&lt;br&gt;enligt de regler som gäller för avgifter på förvärvsinkomster och att&lt;br&gt;avgifterna på fördelningskontot räknas upp år från år i takt med in-&lt;br&gt;komstutvecklingen i samhället enligt de generella reglerna härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att bamårsrätt finansieras med statliga medel anser vi&lt;br&gt;att särskilda regler bör uppställas för att denna rätt skall kunna realise-&lt;br&gt;ras i en faktisk pensionsutbetalning. Enligt vår mening framstår det inte&lt;br&gt;som rimligt att en person som bor i Sverige och här tar vård om bam&lt;br&gt;skall kunna få och dra nytta av pensionsrätt som finansieras av allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemedel för kanske tämligen många år, även om denna person aldrig&lt;br&gt;eller i bara mycket liten omfattning förvärvsarbetat här i landet. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att det skall införas regler som begränsar möjligheterna&lt;br&gt;till utbetalning av pension. Dessa regler bör utformas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bamårsrätt de facto skall ge upphov till utbetalning av ålder-&lt;br&gt;spension bör krävas att avgifter för förvärvsinkomster motsvarande lägst&lt;br&gt;ett lönebasbelopp varje år har erlagts under åtminstone tre år. Dessutom&lt;br&gt;bör de avgifter som betalats sammanlagt uppgå till ett värde som mot-&lt;br&gt;svarar minst ett lönebasbelopp. För uppfyllande av dessa villkor tas i&lt;br&gt;beaktande avgifter på förvärvsinkomster och på socialförsäkringsersätt-&lt;br&gt;ningar m.m. liksom den pensionsrätt för ålderspension som tillgodorä-&lt;br&gt;knas förtidspensionärer men däremot inte t.ex. sådan pensionsrätt som&lt;br&gt;förvärvats genom delning mellan makar. Pensionsrätt som tillgodorä-&lt;br&gt;knas och finansieras med statliga medel för vård av bam bör ge utbyte&lt;br&gt;i pensionshänseende bara under fömtsättning att personen i fråga upp-&lt;br&gt;fyller det ovan angivna villkoret om förvärvsinkomster och avgiftsbetal-&lt;br&gt;ning under viss minsta tid och omfattning före eller efter den tid för&lt;br&gt;vilken den av staten betalda pensionsrätten har tillgodoräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna begränsningen i fråga pensionsrätt för bamår bör&lt;br&gt;gälla såväl fördelningssystemet som premiereservsystemet. Eftersom&lt;br&gt;medel som avsatts till detta senare system avses vara civilrättsligt skyd-&lt;br&gt;dade och skall ge en absolut pensionsrätt innebär det att någon överfö-&lt;br&gt;ring av medel som intjänats på gmndval av bamårsrätt inte kan göras&lt;br&gt;till premiereservsystemet förrän den person som tillgodoräknats bamårs-&lt;br&gt;rätt uppfyllt det angivna villkoret om pensionsrätt för förvärvsinkomster&lt;br&gt;m.m. Fram till dess detta villkor kan bli uppfyllt är pensionsrätten vi-&lt;br&gt;lande i premiereservsystemet. Den del av pensionsavgiften för bamår&lt;br&gt;som avser premiereservsystemet får fram till dess förvaltas inom för-&lt;br&gt;delningssystemet, och de avsatta medlen och en på visst sätt beräknad&lt;br&gt;avkastning därpå överföras till premiereservsystemet först när villkor&lt;br&gt;om förvärvsarbete eller dylikt är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i sistnämnda hänseende beträffande premiereservsystemet&lt;br&gt;innebär en avvikelse i förhållande till vad Pensionsarbetsgruppen före-&lt;br&gt;slagit. Vi anser denna avvikelse vara motiverad för att uppnå överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan de båda systemen och med hänsyn till att det här rör&lt;br&gt;sig om pensionsavgifter som belastar allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en av föräldrarna, eller egentligen endast en person, bör i prin-&lt;br&gt;cip för ett och samma år vara berättigad till gottskrivning av pensions-&lt;br&gt;rätt för ett och samma bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vem som skall vara berättigad till bamårsrätt har vi&lt;br&gt;ovan angivit att det i princip för ett givet kalenderår skall vara en av&lt;br&gt;föräldrarna. Pensionsarbetsgruppen har utvecklat denna fråga ytterligare&lt;br&gt;och har föreslagit att huvudregeln skall vara att den skall kunna till-&lt;br&gt;godoräknas bamårsrätt som under större delen av ett aktuellt kalenderår&lt;br&gt;är vårdnadshavare för ett bam och då stadigvarande sammanbor med&lt;br&gt;bamet. Med vårdnadshavare avses i arbetsgmppens förslag den som har&lt;br&gt;vårdnaden om ett bam i rättslig bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våmadskravet innebär enligt arbetsgruppen att de berättigades krets&lt;br&gt;inskränks till biologiska föräldrar och adoptivföräldrar samt särskilt&lt;br&gt;förordnade förmyndare. Detta innebär också att fosterföräldrar inte&lt;br&gt;kommer i fråga för bamårsrätt, eftersom de inte har vårdnaden i rättslig&lt;br&gt;bemärkelse om sitt fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har vidare föreslagit att sammanlevande för-&lt;br&gt;äldrar skall ha en valfrihet att välja vem av dem som skall få tillgodorä-&lt;br&gt;kna sig bamårsrätten. Denna valfrihet kommer enligt arbetsgruppen att&lt;br&gt;i praktiken innebära att föräldrarna kommer att få den förmånen att de&lt;br&gt;mot slutet av året kan bestämma att bamårsrätten skall ges den förälder&lt;br&gt;för vilken den ger det bästa utfallet. För det fall att någon anmälan inte&lt;br&gt;görs måste enligt Pensionsarbetsgruppen av administrativa skäl avgöras&lt;br&gt;vem av två sammanlevande föräldrar som skall få tillgodoräkna sig&lt;br&gt;bamårsrätt. Arbetsgmppen har föreslagit att i fall av detta slag skall&lt;br&gt;rätten tillkomma barnets moder. Med anledning av de alternativa förslag&lt;br&gt;som framkommit under remissbehandlingen vill vi här redovisa att vi&lt;br&gt;anser att i den fortsatta beredningen bör övervägas en modifiering av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag till bamårsrätt. Vi kommer att återkomma till&lt;br&gt;denna fråga under avsnitt 5.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styvföräldrar skall under vissa förutsättningar kunna få tillgodoräkna&lt;br&gt;sig bamårsrätt enligt arbetsgruppens förslag. En förälder som enligt den&lt;br&gt;av arbetsgmppen föreslagna huvudregeln är den som för ett givet kalen-&lt;br&gt;derår är berättigad till bamårsrätt skall kunna lämna över sin rätt till en&lt;br&gt;styvförälder, under fömtsättning att han eller hon är gift med styvför-&lt;br&gt;äldem eller har eller har haft ett annat bam med styvföräldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av reglerna för vem som skall få tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig bamårsrätt får ske under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 Period för tillgodoräknande av bamårsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bamårsrätt skall i princip kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;under barnets lyra första levnadsår eller - om det samtidigt finns&lt;br&gt;ytterligare bam under fyra år års ålder - till dess yngsta barnet&lt;br&gt;fyller fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konjunkturinstitutet (Kl) menar att motiven bak-&lt;br&gt;om den föreslagna åldersgränsen fyra år borde ha redovisats utförligare&lt;br&gt;och kalkyler gjorts över konsekvenserna av en något högre åldersgräns,&lt;br&gt;exempelvis sex år. Å andra sidan menar Kl att beräkningen av pen-&lt;br&gt;sionsrätt för de föreslagna barnaåren är mycket generös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet föreslår att rätten för bamår utsträcks till att&lt;br&gt;gälla under barnets åtta första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haro - riksorganisationen för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap&lt;br&gt;har anfört att organisationen gärna skulle se en längre period för bar-&lt;br&gt;nårsrätt än fyra år, helst fram till dess barnet börjar skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan finner förslaget om bamårsrätt&lt;br&gt;relativt generöst men menar att pensionsrätt för föräldrar som vårdar&lt;br&gt;bam med funktionsnedsättningar måste förstärkas genom att pensionsrätt&lt;br&gt;kan tillgodoräknas under längre tid än fyra år. Samma inställning redo-&lt;br&gt;visar Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Förbundet&lt;br&gt;menar att en möjlig väg för avgränsning är att ange vilka som skall vara&lt;br&gt;berättigade till utvidgad bamårsrätt är att sådan utgår till de föräldrar&lt;br&gt;som uppbär vårdbidrag. Vidare anser förbundet att frågan om pensions-&lt;br&gt;rätt för dessa föräldrar måste utredas ytterligare eller övervägas särskilt&lt;br&gt;vid den fortsatta beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott anser förslaget om fyra år per&lt;br&gt;bam vara en alldeles för lång tid. I stället förordar utskottet en utökad,&lt;br&gt;kvoterad föräldraförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hur många bamår som skall kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas för ett bam kan det råda delade meningar om. Kostnads-&lt;br&gt;aspekter gör sig gällande i sammanhanget, vilket medför att fler bamår&lt;br&gt;skulle innebära att förmånsnivåerna fick justeras nedåt. Färre bamår,&lt;br&gt;exempelvis två år, skulle å andra sidan kunna ge bättre årliga förmåner&lt;br&gt;men samtidigt skulle en sådan ordning vara till nackdel för dem som&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete helt eller delvis under längre tid än två år. Vi&lt;br&gt;har liksom Pensionsarbetsgruppen funnit att fyra bamår utgör en lämp-&lt;br&gt;lig avvägning mellan olika intressen och att de fyra bamåren med den&lt;br&gt;beräkningsmodell vi har valt bör ge ett tillfredsställande tillskott till för-&lt;br&gt;älderns pension. Det bör också finnas förutsättningar att vinna förståelse&lt;br&gt;hos skattebetalarna, dvs. de som i realiteten skall betala för bamårsrät-&lt;br&gt;ten, för en sådan tidrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundtankarna med det reformerade pensionssystemet är att&lt;br&gt;varje individ år för år skall kunna få information om de pensionsrättig-&lt;br&gt;heter som dittills har registrerats på pensionskontona och därmed kunna&lt;br&gt;göra en översiktlig bedömning av det framtida ålderspensionsutfallet.&lt;br&gt;Att först vid ålderspensioneringstidpunkten räkna fram ett bamårstillägg&lt;br&gt;är därför enligt vår mening inte en lämplig ordning. Bamårsrätten bör i&lt;br&gt;stället vara en integrerad del av systemet för intjänande av inkomstrela-&lt;br&gt;terad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå detta syfte har i vi likhet med Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;funnit det mest lämpligt att föreslå att bamårsrätt i princip skall kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas under barnets fyra första levnadsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamårsrätt bör av naturliga skäl inte kunna tillgodoräknas dubbelt&lt;br&gt;eller tredubbelt för den som samtidigt har två eller flera bam under fyra&lt;br&gt;års ålder. I sådana fall bör bamårsrätt i princip tillgodoräknas till dess&lt;br&gt;det yngsta bamet fyller fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.3 Alternativ för tillgodoräknande av bamårsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bamårsrätt uppkommer genom att en fiktiv in-&lt;br&gt;komst beräknas enligt det av tre alternativa beräkningssätt som i det&lt;br&gt;enskilda fallet ger det mest förmånliga utfallet. De tre alternativen&lt;br&gt;skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en utfyllnad till 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en utfyllnad till den enskildes pensionsgrundande inkomst året&lt;br&gt;före barnets födelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en fast fiktiv inkomst (en s.k. kork) om ett - löneindexerat -&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping instämmer till fullo i&lt;br&gt;förslaget. Samtidigt noterar kammarrätten att förslaget innebär att bam-&lt;br&gt;årsrätt tillgodoräknas även om föräldern inte avstår från förvärvsinkom-&lt;br&gt;ster och att detta avsteg från livsinkomstprincipen inte närmare har mo-&lt;br&gt;tiverats. Även Länsrätten i Uppsala tar upp denna aspekt och menar att&lt;br&gt;förslaget om bamårsrätt också vid fortsatt förvärvsarbete med oföränd-&lt;br&gt;rad arbetstid synes vara väl förmånligt. Liknande synpunkter anförs av&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet (Kl). Också Haro - riksorganisationen för valfrihet,&lt;br&gt;jämställdhet och föräldraskap anmärker på denna del av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har med hänvisning till bl.a. jämställdhetssynpunkter funnit&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag till utformning av bamårsrätten otill-&lt;br&gt;fredsställande och redovisat ett alternativt förslag. Detta innebär att&lt;br&gt;pensionsrätt ges enligt Pensionsarbetsgruppens modell fram till dess&lt;br&gt;barnet är 1,5 år. För tiden därefter tills bamet fyllt 8 år föreslår SACO&lt;br&gt;att pensionsrätt skall ges i form av en utfyllnad på maximalt 25 % av&lt;br&gt;förälderns faktiska inkomst omräknad till heltidsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl vänder sig särskilt mot förslaget om en s.k. kork för personer som&lt;br&gt;inte alls ändrar sitt förvärvsbeteende under småbamsåren. Kl föreslår&lt;br&gt;att denna beräkningsmodell avskaffas för att finansiera en utsträckt tid&lt;br&gt;för bamåren tills yngsta bamet uppnår sex års ålder. Dessutom anser Kl&lt;br&gt;att det kan övervägas att gradvis trappa ned den pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten ju äldre bamet blir till successivt lägre nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratiska kvinnoförbundet anser att bamårsrätt bör ges har-&lt;br&gt;moniserat med en utbyggd föräldraförsäkring och att pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bör tillgodoräknas under 1,5 år för varje bam för en inkomst&lt;br&gt;motsvarande 100 % av den tidigare lönen, alternativt 75 % av medelin-&lt;br&gt;komsten för alla personer utan tidigare inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening avstyrker de av arbetsgmppen föreslagna&lt;br&gt;modellerna för att beräkna bamårsrätten. Att enligt föreningen kompen-&lt;br&gt;sera i den utsträckning som föreslås och under så lång tid som fyra år&lt;br&gt;vore att cementera de brister i lönesättning som i dag drabbar kvinnor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med småbarn. Detta är ett flagrant avsteg från principen att pensions-&lt;br&gt;systemet inte skall sträva efter att rätta till orättvisor i förvärvslivet.&lt;br&gt;Skattebetalarnas förening föreslår i stället en kompensation i form av att&lt;br&gt;man beräknar pensionsrätten på den bakomliggande inkomsten under&lt;br&gt;den period man lyfter föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens ambition vid utform-&lt;br&gt;ningen av en modell för beräkning av bamårsrätt har varit dels att bar-&lt;br&gt;nårsrätten skall ge ett acceptabelt tillskott till dem som har låg eller&lt;br&gt;ingen pensionsgrundande inkomst under bamåren, dels att modellen&lt;br&gt;även skall innehålla arbetsfrämjande element.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha låtit utföra ett omfattande beräkningsarbete har Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen förslagit tre alternativ för beräkning av pensionsrätt för&lt;br&gt;bamår. Enligt vår bedömning uppfyller de av Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;föreslagna alternativen bäst de syften som den föreslagna pensionsrätten&lt;br&gt;bör ha. Det har i och för sig riktats kritik mot arbetsgmppens förslag&lt;br&gt;till utformning av bamårsrätten. Från vissa remissinstanser bl.a. SACO&lt;br&gt;har alternativa modeller för utformningen föreslagits. Avsikten med&lt;br&gt;bamårsrätten är emellertid att den skall ha en utformning så att ett visst&lt;br&gt;förvärvsmönster inte gynnas framför ett annat. Enligt vår bedömning&lt;br&gt;uppfyller inte de alternativa utformningar som föreslagits denna målsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamårsrätt bör således tillgodoräknas enligt en kombinationsmodell&lt;br&gt;bestående av tre alternativa beräkningssätt, varvid det av de tre beräk-&lt;br&gt;ningssätten som i det enskilda fallet ger det bästa utfallet, det största&lt;br&gt;tillskottet till pensionsrättigheterna, för ett givet år skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av beräkningssätten ger en utfyllnad: det ena (utfyllnadsnivå I) till&lt;br&gt;75 % av den genomsnittliga inkomsten för alla försäkrade och det andra&lt;br&gt;(utfyllnadsnivå II) till en nivå som ungefärligen skall motsvara nivån för&lt;br&gt;den berättigades inkomster under bamåren, sådana de - mot bakgrund&lt;br&gt;av inkomstförhållandena närmast före bamåren - skulle kunna tänkas ha&lt;br&gt;blivit med oförändrad förvärvsinsats under de berörda åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje beräkningssättet är i huvudsak avsett att ge ett tillskott till&lt;br&gt;dem som inte ändrar sitt förvärvsbeteende på gmnd av förekomsten av&lt;br&gt;bam och som under bamåren tjänar minst vad som motsvarar genom-&lt;br&gt;snittsinkomsten för alla försäkrade eller strax dämnder, bygger på en&lt;br&gt;s.k. korkmodell. Det innebär att förälderns pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;höjs med ett belopp som motsvarar ett löneindexerat basbelopp&lt;br&gt;(35 200 kr år 1994). I och med ikraftträdandet av reformen skall därvid&lt;br&gt;detta basbelopp räknas upp med den allmänna inkomstutvecklingen.&lt;br&gt;Som kommer att framgå i avsnitt 5.9 föreslås detta göras med hjälp av&lt;br&gt;ett s.k. PGI-index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfyllnadsnivå I kommer att kunna hänföra sig till genomsnittsinkom-&lt;br&gt;sten för just det aktuella bamåret. Uppgift om genomsnittsinkomsten&lt;br&gt;kommer att finnas tillgänglig vid fastställande av bamårsrätten, eftersom&lt;br&gt;fastställande av bamårsrätten och pensionsrättigheter i övrigt kommer&lt;br&gt;att ske med nästan ett års eftersläpning, i samband med taxeringen för&lt;br&gt;det avsedda inkomståret. I detta sammanhang bör påpekas att med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittlig inkomst menas den genomsnittliga pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten för samtliga försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av det underlag som skall bestämma utfyllnadsnivå II finns&lt;br&gt;flera alternativa möjligheter. En av dessa är att låta den inkomst som&lt;br&gt;vid ingången av ett bamår skulle utgöra underlag för föräldrapenningbe-&lt;br&gt;räkningen utgöra underlag även för beräkningen av den individuella&lt;br&gt;utfyllnadsnivån. Den lösningen har fördelen att underlaget blir förhål-&lt;br&gt;landevis färskt. En stor nackdel är emellertid den administration och de&lt;br&gt;rutiner för uppgiftslämnande som skulle krävas. Vi föreslår därför inte&lt;br&gt;den lösningen. I stället har vi i likhet med Pensionsarbetsgruppen stan-&lt;br&gt;nat för att låta den pensionsgrundande inkomsten för föräldern året före&lt;br&gt;barnets födelse bestämma utfyllnadsnivå II. Nivån bör därefter för vart&lt;br&gt;och ett av de följande bamåren räknas upp med prisindex. Om ytterliga-&lt;br&gt;re ett bam föds efter det att bamårsrätt för det första bamet har tillgo-&lt;br&gt;doräknats för fyra år, bestäms utfyllnadsnivå II för det andra bamet på&lt;br&gt;nytt enligt de angivna principerna. Detta bör i princip också gälla för&lt;br&gt;det fall att det andra bamet föds under bamåren för det första bamet.&lt;br&gt;Föräldern skall emellertid i sistnämnda fall under de sammanfallande&lt;br&gt;bamåren få bamårsrätten beräknad på basis av antingen den pensions-&lt;br&gt;grundande inkomsten året före det första barnets födelse eller - om det&lt;br&gt;är förmånligare - på grandval av den pensionsgrundande inkomsten året&lt;br&gt;före det andra barnets födelse. När fyra bamår för det första bamet har&lt;br&gt;tillgodoräknats kan dock utfyllnadsnivå II, för de därpå följande bamå-&lt;br&gt;ren för det andra bamet, beräknas endast efter den pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten året före det barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av att föräldrapenningen i sig är pensionsgrundande är&lt;br&gt;att främst utfyllnadsnivå II i normalfallet kommer att ge ett i praktiken&lt;br&gt;förhållandevis litet utbyte under det första bamåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pensionsrättigheter, som sammantaget tillgodoräknas den berättiga-&lt;br&gt;des pensionskonton under ett bamår och som fördelas på fördelnings-&lt;br&gt;respektive premiereservkontot enligt de allmänna reglerna härför, skall&lt;br&gt;sålunda uppgå till 18,5 % av summan av eventuella förvärvsinkomster&lt;br&gt;m.m. under året och av den fiktiva inkomsten enligt det mest förmånli-&lt;br&gt;ga av de tre föreslagna beräkningssätten för bamårsrätt. Den berättiga-&lt;br&gt;des pensionskonton tillförs därmed samma belopp som hade tillförts om&lt;br&gt;han eller hon under den aktuella tiden skulle ha haft förvärvsinkomster&lt;br&gt;motsvarande summan av eventuella förvärvsinkomster och den fiktiva&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att illustrera effekterna av den föreslagna bamårsberäkningen&lt;br&gt;redovisas ett förenklat exempel. A har arbetat heltid närmast före bam-&lt;br&gt;åren och har då haft en pensionsgrundande inkomst om 160 000 kr.&lt;br&gt;Under bamåren arbetar han eller hon halvtid och tjänar 80 000 kr. Ut-&lt;br&gt;fyllnadsnivå I ger en fiktiv inkomst om ca 44 000 kr, utfyllnadsnivå II&lt;br&gt;en fiktiv inkomst om 80 000 kr och korken en fiktiv inkomst om 35 200&lt;br&gt;kr (år 1994). Enligt principen om bästa utfall tillförs A bamårsrätt&lt;br&gt;enligt utfyllnadsnivå II, 18,5 % av 80 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att pensionsrätt inte kan intjänas för inkomster översti-&lt;br&gt;gande taket på förmånssidan. Även när det gäller summan av pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundande inkomster och den fiktiva inkomsten för bamår bör denna&lt;br&gt;grundprincip upprätthållas. Genom bamårsrätten skall alltså en försäk-&lt;br&gt;rad inte kunna få en sammanlagd pensionsgrundande inkomst under ett&lt;br&gt;år som överstiger förmånstaket. I den mån summan av bamårsrätt och&lt;br&gt;annan intjänad pensionsrätt överstiger taket, ger bamårsrätten ingen&lt;br&gt;utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utfyllnad till en viss nivå förutsätter att bamårsrätt alltid tillgodorä-&lt;br&gt;knas för helt kalenderår. Att beräkna utfyllnad per månad eller annan&lt;br&gt;kortare period än ett kalenderår skulle vara tekniskt sett i princip omöj-&lt;br&gt;ligt eller i vart fall mycket komplicerat i administrativt hänseende. Detta&lt;br&gt;är förklaringen till att bamårsrätt bör kunna tillgodoräknas endast för&lt;br&gt;helt kalenderår. I sin tur innebär kalenderårsberäkningen att bamårsrätt&lt;br&gt;inte bör kunna kombineras med pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;(se avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För föräldrar till ett bam som är fött tidigt på året ger bamårsrätt&lt;br&gt;under barnets första levnadsår ett i regel adekvat utfall. För föräldrar&lt;br&gt;till bam födda sent på året torde emellertid behovet av bamårsrätt under&lt;br&gt;barnets första levnadsår vara förhållandevis litet. För att i någon mån&lt;br&gt;begränsa dessa effekter föreslår vi att bamårsrätt för bam som är födda&lt;br&gt;under januari - juni tillgodoräknas under barnets födelseår och under&lt;br&gt;ytterligare tre år. För bam som är födda under juli - december tillgodo-&lt;br&gt;räknas bamårsrätt däremot inte under barnets födelseår utan under de&lt;br&gt;fyra därpå följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionärer bör kunna tillgodoräknas bamårsrätt enligt huvud-&lt;br&gt;sakligen samma principer som förvärvsaktiva. I detta hänseende får den&lt;br&gt;närmare utformningen beslutas först sedan ställning tagits till förtids-&lt;br&gt;pensionernas framtida utformning och till vilka regler som skall gälla&lt;br&gt;för intjänande av ålderspensionsrätt för personer med förtidspension i&lt;br&gt;ett reformerat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som redan har förtidspension enligt nuvarande regler skall&lt;br&gt;enligt vad som föreslås i avsnitt 5.7 ålderspensionsrätt i vissa fall beräk-&lt;br&gt;nas på en fiktiv antagen inkomst. Vid beräkningen av pensionsrätt lik-&lt;br&gt;ställs dessa fiktiva inkomster med pensionsgrundande inkomst för för-&lt;br&gt;värvsinkomster m.m. I de fall då förtidspensionären uppbär partiell pen-&lt;br&gt;sion beräknas ålderspensionsrätt på en motsvarande andel av den oav-&lt;br&gt;kortade fiktiva inkomsten och på de i sig pensiongrundande inkomster&lt;br&gt;som förtidspensionären kan ha av förvärvsarbete. Såvitt gäller förtids-&lt;br&gt;pensionärer skall utfyllnadsnivå II sålunda räknas fram på grundval av&lt;br&gt;summan av eventuella pensionsgrundande inkomster under det relevanta&lt;br&gt;året och den ålderspensionsgrundande fiktiva inkomsten under samma&lt;br&gt;år. På samma sätt bör vid prövningen mot en utfyllnadsnivå, oavsett&lt;br&gt;vilken av de två utfyllnadsnivåema det är fråga om, som förvärvsin-&lt;br&gt;komst för förtidspensionären beaktas summan av den på grundval av&lt;br&gt;förvärvsarbete m.m. pensionsgrundande inkomsten och den ålderspen-&lt;br&gt;sionsgrundande fiktiva inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den kritik och de alternativa förslag som vissa remiss-&lt;br&gt;instanser framfört anser vi att det i den fortsatta beredningen bör över-&lt;br&gt;vägas en modifiering av arbetsgruppens förslag om utformning av bam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsrätt. För att åstadkomma ett mer flexibelt system skulle kunna kom- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;ma i fråga att båda föräldrarna under ett bamår får dela på en pen-&lt;br&gt;sionsrätt som beräknats på ett tilläggsbelopp motsvarande den föreslagna&lt;br&gt;s.k. korken, dvs. ett löneindexerat basbelopp. En sådan ordning förut-&lt;br&gt;sätter i sin tur att det inte för någon av föräldrarna blir aktuellt med&lt;br&gt;tillämpning av någon av utfyllnadsmodellema. Att låta föräldrar dela&lt;br&gt;bamårsrätt enligt en sådan modell är knappast genomförbart och skulle&lt;br&gt;dessutom innebära att spekulationsmöjligheter öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om delning mellan föräldrar av bamårsrätt enligt korkmodellen&lt;br&gt;är en fråga som av praktiska och tekniska skäl måste övervägas ytterli-&lt;br&gt;gare. Den fortsatta beredningen får därför utvisa huruvida den nu be-&lt;br&gt;skrivna modifieringen av arbetsgruppens förslag kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.4 Bamårsrätt för förfluten tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bamårsrätt skall kunna tillgodoräknas också&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet av det reformerade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med grundprin-&lt;br&gt;cipen för regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte kom-&lt;br&gt;menterat denna del av förslaget. Riksskatteverket har emellertid anfört&lt;br&gt;att det med hänsyn till tillgängliga uppgifter i folkbokföringsregistret är&lt;br&gt;förenat med stora praktiska svårigheter att få fram uppgifter om bar-&lt;br&gt;nårsrätt för förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att förslaget om retroaktiv beräkning&lt;br&gt;av pensionsgrundande inkomst för bamår även bör omfatta pensions-&lt;br&gt;rättigheter som beräknas enligt det nuvarande ATP-systemet. RFV anför&lt;br&gt;vidare att för retroaktiv beräkning av bamår kan antingen ett ansök-&lt;br&gt;ningsförfarande utformas eller kan pensionsrätt åsättas med schablon-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO föreslår att det skall vara möjligt att även för tid före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av ett reformerat pensionssystem få tillgodoräkna sig bamårsrätt&lt;br&gt;enligt den av organisationen föreslagna modellen för beräkning av bar-&lt;br&gt;nårsrätt framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt de övergångsregler som vi&lt;br&gt;lägger fram förslag om i denna proposition kommer personer födda år&lt;br&gt;1935 eller senare att i varierande utsträckning få sin ålderspension&lt;br&gt;bestämd enligt det reformerade pensionssystemet. För att undvika att de&lt;br&gt;som som i denna grupp före ikraftträdandet av det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet tagit hand om bam drabbas negativt i pensionshänseende&lt;br&gt;bör det öppnas en möjlighet för dessa att få bamår tillgodoräknade även&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet. För förfluten tid är det om möjligt än mer&lt;br&gt;framträdande att bamårsrätten i realiteten blir en särskild kompensation&lt;br&gt;till kvinnor. De kvinnor som under den tid de vårdat bam har förlitat&lt;br&gt;sig på det nuvarande pensionssystemet måste inom ramen för det refor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merade pensionssystemet kunna tillgodoräknas bamårsrätt för förfluten&lt;br&gt;tid, så att de kan få ett rimligt pensionsutfall. Bamårsrätt för förfluten&lt;br&gt;tid är sålunda enligt vår mening en väsentlig beståndsdel i det reforme-&lt;br&gt;rade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamår före år 1960 bör dock på samma sätt som pensionsrätt för för-&lt;br&gt;värvsinkomster m.m. inte grunda pensionsrätt. Denna begränsning kom-&lt;br&gt;mer i praktiken inte att innebära någon större genomslag på pensionsut-&lt;br&gt;fallet, eftersom de flesta kvinnor som vårdade bam på 1950-talet kom-&lt;br&gt;mer att få nästan hela sin ålderspension beräknad enligt hittillsvarande&lt;br&gt;regler. Av bl.a. denna anledning anser vi också att det inte finns skäl att&lt;br&gt;som RFV föreslagit utsträcka systemet med retroaktiv beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst för bamår till att omfatta pensionsrättigheter&lt;br&gt;som beräknas enligt det gamla ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan emellertid liksom Pensionsarbetsgruppen konstatera att det&lt;br&gt;föreligger praktiska och tekniska problem när det gäller möjligheten att&lt;br&gt;låta försäkrade få tillgodoräkna sig bamårsrätt före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Såvitt vi kan bedöma är det framför allt problematiskt att ur olika&lt;br&gt;register kunna få fram uppgifter för förfluten tid som möjliggör att&lt;br&gt;bamårsätt kan beräknas exakt på det sätt som vi föreslagit skall gälla&lt;br&gt;för tiden efter ikraftträdandet. Dessa praktiska och tekniska problem är&lt;br&gt;av en sådan art att frågan om hur föräldrar skall få tillgodoräkna sig&lt;br&gt;bamårsrätt för tiden före ikraftträdandet måste beredas vidare. På nuva-&lt;br&gt;rande stadium kan vi därför endast föreslå riksdagen att godkänna den&lt;br&gt;grundläggande principen att bamårsrätt även skall kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;för förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under år 1995 återkomma till riksdagen med för-&lt;br&gt;slag till utformning av det reformerade pensionssystemet. Då kommer&lt;br&gt;också att redovisas förslag till lagregler för beräkning av bamårsrätt&lt;br&gt;såväl för framtiden som för förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring införs&lt;br&gt;enligt en särskild ordning. Denna gäller under värnplikt och för&lt;br&gt;vapenfri tjänsteplikt samt militär grundutbildning för kvinnor. För&lt;br&gt;varje månad då någon fullgör sådan tjänstgöring tillgodoräknas pen-&lt;br&gt;sionsrätt på basis av en fiktiv årsinkomst motsvarande 50 % av&lt;br&gt;genomsnittsinkomsten för alla försäkrade, under förutsättning att&lt;br&gt;utbildningen pågått under minst fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt för värnplikt ges i princip inte för förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att pensionsrätt som tillgodoräknats för värnplikt skall resultera&lt;br&gt;i en ålderspension fordras att den försäkrade också tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionsrätt på grundval av förvärvsinkomster under viss tid och av&lt;br&gt;en viss omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar ålderspensionsavgift vad avser pensionsrätt för värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks uttryckligen av bl.a.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Försäkringsöverdomstolen, Konjunkturinstitutet,&lt;br&gt;Vämpliktsverket, Försäkringskasseförbundet, LO, Lantbrukarnas riks-&lt;br&gt;förbund, PRO, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Socialde-&lt;br&gt;mokratiska kvinnoförbundet, Kristdemokratiska ungdomsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk anser att kompensation skall ges för&lt;br&gt;värnplikt men anser å andra sidan att den bästa lösningen vore att höja&lt;br&gt;lägsta ålder för intjänande av pensionsrätt. Vad gäller övergångsregler&lt;br&gt;ifrågasätter vidare verket om det är förenat med oöverstigliga admini-&lt;br&gt;strativa svårigheter att tillgodoräkna sådan pensionsrätt retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund&lt;br&gt;och Statens arbetsgivarverk avstyrker förslaget om pensionsrätt för&lt;br&gt;värnplikt. Även Liberala ungdomsförbundet, som menar att bl.a. be-&lt;br&gt;hovet av kompensation i pensionshänseende för värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;bör tillgodoses genom en modifierad form av livsinkomstprincipen,&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ställer sig tveksamt till om värnpliktiga är bäst betjänta&lt;br&gt;av en subvention som faller ut först efter pensioneringen. Statskontoret&lt;br&gt;bedömer för övrigt att det saknas statsfinansiellt utrymme för att ge&lt;br&gt;denna grupp några subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser att det vore en fördel att fördelningspolitis-&lt;br&gt;ka inslag som vämpliktsrätt i görligaste mån hålls utanför pensionssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning av gruppen berättigade som föreslås av Pensionsar-&lt;br&gt;betsgruppen lämnas i allmänhet utan erinran av remissinstanserna.&lt;br&gt;Vämpliktsverket föreslår dock att pensionsrätt därutöver skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas totalförsvarspliktiga som inkallas till en grundutbildning som&lt;br&gt;överstiger 60 dagar, oberoende av om det är fråga om värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt, mot bakgrund av kommande lag om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund föreslår att pensionsrätt för värnplikt&lt;br&gt;skall tillgodoräknas på basis av en fiktiv årsinkomst motsvarande 75 %&lt;br&gt;av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorgan för invandrare och flyktingorganisationer i Sverige&lt;br&gt;anser att värnpliktstjänstgöring i hemlandet eller i föräldrarnas hemland&lt;br&gt;bör vara pensionsgrundande för invandrargrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: På grund av den tvångsmässiga&lt;br&gt;uttagningen till den värnpliktiga grundutbildningen och med hänsyn till&lt;br&gt;det faktum att numera en relativt stor andel av männen i en årskull av&lt;br&gt;olika skäl inte genomgår sådan grundutbildning, instämmer regeringen i&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning att rättviseaspekter talar för att värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring bör ge pensionsrätt. Huruvida samtliga totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga skall, på sätt som Vämpliktverket föreslår, ges pensionsrätt är&lt;br&gt;en fråga som måste övervägas i den fortsatta beredningen av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt skall alltså enligt särskilda regler kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;värnpliktiga under grundutbildningen liksom vid vapenfri tjänstgöring.&lt;br&gt;Vi föreslår att pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring, m.m. tillgodo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas alla som genomgått värnpliktig grundutbildning, vapenfri grund-&lt;br&gt;utbildning och militär grundutbildning för kvinnor under förutsättning&lt;br&gt;att utbildningen pågått under viss minsta tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknandet bör ske enligt en för alla gemensam modell och&lt;br&gt;innebära att en fiktiv inkomst bestäms på vilken ålderspensionsavgifter&lt;br&gt;betalas enligt vanliga regler härför. Dessa avgifter bör erläggas av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som när det gäller pensionsrätt för bamår skulle pen-&lt;br&gt;sionsrätt för värnpliktstjänstgöringens grundutbildning, m.m. kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas enligt en s.k. korkmodell, en utfyllnadsmodell eller en&lt;br&gt;kombination av dessa modeller. Eftersom tjänstgöring av det slag som&lt;br&gt;nu är aktuell bara undantagsvis tillåter att den berättigade har inkomster&lt;br&gt;vid sidan av, ter sig en utfyllnad till viss fastlagd nivå onödigt kompli-&lt;br&gt;cerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berättigade är tämligen unga och är därför mer sällan fast etable-&lt;br&gt;rade i arbetslivet och har ofta relativt låga löner. Att fylla ut till den&lt;br&gt;inkomst som förelåg före tjänstgöringens början förefaller därför inte&lt;br&gt;heller särskilt meningsfullt, under förutsättning att tillgodoräknandet&lt;br&gt;ändå sker till en godtagbar nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har vi stannat för att föreslå att pensionsrätt skall&lt;br&gt;tillgodoräknas på basis av en fiktiv inkomst motsvarande 50 % av&lt;br&gt;genomsnittsinkomsten för alla försäkrade (en s.k. kork). En sådan torde&lt;br&gt;vara betydligt enklare att hantera än en ren utfyllnadsmodell eller en&lt;br&gt;kombinationsmodell. Arbetsgmppen föreslagit att den fiktiva pensions-&lt;br&gt;grundande inkomsten skall beräknas till 50 % av genomsnittsinkomsten&lt;br&gt;för alla försäkrade. Vi anser inte att det finns några skäl att frångå den&lt;br&gt;av arbetsgmppen föreslagna nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen är olika lång för olika individer. Det förekommer&lt;br&gt;att utbildningen avbryts i förtid. Som vi ser det är det därför lämpligast&lt;br&gt;att pensionsrätt i princip tillgodoräknas inte för kalenderår utan för varje&lt;br&gt;hel månad under vilken den pensionsgrundande värnplikten fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att endast de som har genomgått&lt;br&gt;grundutbildning under minst fyra månader skall tillgodoräknas pensions-&lt;br&gt;rätt men då för hela den fullgjorda tiden. Enligt arbetsgmppen medför&lt;br&gt;korta tjänstgöringstider inte något i pensionshänseende betydande in-&lt;br&gt;komstbortfall samtidigt som bl.a. administrativa skäl även talar för att&lt;br&gt;pensionrätt inte bör tillgodoräknas om tjänstgöringen inte omfattat viss&lt;br&gt;minsta tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår ett beredningsarbete med inriktning på införande&lt;br&gt;av en s.k. totalförsvarplikt. Regeringen har den 21 april 1994 beslutat&lt;br&gt;om lagrådsremiss med förslag om en ny lag om totalförsvarsplikt, som&lt;br&gt;bör träda ikraft den 1 juli 1995. Detta innebär att det kan komma att&lt;br&gt;ske en tvångsmässig uttagning till andra delar av totalförsvaret än det&lt;br&gt;militära. I detta sammanhang övervägs även ändrade gränser för en&lt;br&gt;minsta grundutbildningstid. Enligt nuvarande vämpliktslag finns en&lt;br&gt;regel om minsta grundutbildningstid om 120 dagar för det militära&lt;br&gt;försvaret. En minimiregel om minst 220 dagar finns för närvarande i&lt;br&gt;den nuvarande lagen om vapenfri tjänst. Regeringen avser att i ovan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagrådsremiss föreslå att denna minimiregel för vapenfria skall&lt;br&gt;upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt lagförslaget om totalförsvar-&lt;br&gt;splikt föreslås en minimitid om 220 dagar för den som fullgör värnplikt.&lt;br&gt;För den som skall fullgöra civilplikt inom det civila försvaret föreslås&lt;br&gt;inte någon minimitid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de förändringar som kan bli följden av att totalför-&lt;br&gt;svarsplikt införs kommer vi att det i fortsatta beredningen av arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag att överväga huruvida samtliga som omfattas av denna&lt;br&gt;plikt skall få tillgodoräkna sig pensionsrätt härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser däremot att den av arbetsgruppen föreslagna kortaste tid&lt;br&gt;under vilken tjänstgöring måste ha fullgjorts för att pensionsrätt skall&lt;br&gt;kunna tillgodoräknas, fyra månader är väl avvägd. I detta avseende är&lt;br&gt;vi därför inte beredda att frångå Pensionsarbetsgruppens förslag obero-&lt;br&gt;ende av eventuella kommande förändringar avseende kortaste grundut-&lt;br&gt;bildningstid inom försvaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motsvarande skäl som vi anfört i fråga om bamårsrätt anser vi det&lt;br&gt;bör uppställas särskilda villkor för att en pensionsrätt för värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring skall kunna realiseras i en faktisk pensionsutbetalning. För&lt;br&gt;att pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring de facto skall ge upphov till&lt;br&gt;utbetalning av ålderspension, bör det krävas att avgifter för förvärvsin-&lt;br&gt;komster motsvarande lägst ett lönebasbelopp för varje år har erlagts&lt;br&gt;under åtminstone tre år. Dessutom bör de avgifter som betalats sam-&lt;br&gt;manlagt uppgå till ett värde som motsvarar minst ett lönebasbelopp. För&lt;br&gt;uppfyllande av dessa villkor skall beaktas förutom avgifter på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster, avgifter på socialförsäkringsersättningar m.m. liksom den&lt;br&gt;pensionsrätt för ålderspension som tillgodoräknas förtidspensionärer&lt;br&gt;men däremot inte t.ex. sådan pensionsrätt som förvärvats genom del-&lt;br&gt;ning mellan makar. Pensionsrätt som tillgodoräknas och finansieras med&lt;br&gt;statliga medel för värnpliktstjänstgöring skall således ge utbyte i pen-&lt;br&gt;sionshänseende bara under förutsättning att personen i fråga uppfyller&lt;br&gt;det angivna villkoret om förvärvsinkomster och avgiftsbetalning under&lt;br&gt;viss minsta tid och omfattning före eller efter den tid för vilken den av&lt;br&gt;staten betalda pensionsrätten har tillgodoräknats. Den nu föreslagna&lt;br&gt;begränsningen tar både sikte på fördelnings- och premiereservsystemet.&lt;br&gt;I sistnämnda hänseende bör tillämpas samma ordning och förvaltning&lt;br&gt;inom fördelningssystemets ram som den vi föreslagit beträffande bar-&lt;br&gt;nårsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den fiktiva inkomsten bör ha som principiell utgångs-&lt;br&gt;punkt den genomsnittliga inkomsten för alla försäkrade. Fördelen med&lt;br&gt;en sådan ordning är bl.a. att storleken av den tillgodoräknade pensions-&lt;br&gt;rätten utan särskilda beslut följer löneutvecklingen på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att nivån på den fiktiva pensionsgrundande inkomsten för&lt;br&gt;år räknat bestäms till 50 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkra-&lt;br&gt;de, vilket år 1994 motsvarar ca 83 000 kr. Varje månads tjänstgöring&lt;br&gt;skulle därmed under dagens förhållanden ge pensionsrättigheter motsva-&lt;br&gt;rande en månadsinkomst om ca 7 000 kr om tjänstgöringen pågått under&lt;br&gt;minst fyra månader. Den av oss valda nivån torde relativt väl motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittsinkomsten för försäkrade i de åldersgrupper som det här Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ålderspensionsavgift om 18,5 % som betalas på den fiktiva in-&lt;br&gt;komsten fördelas på fördelnings- och premiereservkontona enligt de&lt;br&gt;allmänna reglerna härför. På den berättigades pensionskonton kommer&lt;br&gt;därmed att registreras det belopp som hade tillförts om han eller hon&lt;br&gt;under de aktuella månaderna hade haft förvärvsinkomster som för år&lt;br&gt;räknat motsvarar 50 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgiften bör, i enlighet med de allmänna principerna&lt;br&gt;för finansieringen av det reformerade ålderspensionssystemet, betalas in&lt;br&gt;efter hand som pensionsrättigheterna uppstår. I praktiken kommer dock&lt;br&gt;en viss eftersläpning inte att kunna undvikas, bl.a. med hänsyn till att&lt;br&gt;uppgifter om den genomsnittliga inkomsten för alla försäkrade för ett&lt;br&gt;visst år inte kan föreligga förrän tidigast året därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om pensionsrätt för värnplikt gäller grundutbildning som&lt;br&gt;påbörjas efter ikraftträdandet av de reformerade pensionsreglema. Nå-&lt;br&gt;got förslag om tillgodoräknande av sådan pensionsrätt för tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet lägger vi inte fram. De administrativa insatser som en sådan&lt;br&gt;ordning skulle kräva skulle inte stå i rimlig proportion till de effekter&lt;br&gt;som den skulle innebära, i synnerhet i belysning av de generella över-&lt;br&gt;gångsregler som vi föreslår för pensionsreformen. Enligt vad vi redovi-&lt;br&gt;sar i avsnitt 14 bör dock reglerna om pensionsrätt för värnplikt kunna&lt;br&gt;ges verkan redan från år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Pensionsrätt för förtidspensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förtidspensionärer skall intjäna pensionsrätt&lt;br&gt;för ålderspension i det reformerade systemet enligt särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär förtidspension som beräknats enligt nuvarande&lt;br&gt;ATP-regler intjänas ålderspensionsrätt på grundval av en fiktiv in-&lt;br&gt;komst. Denna motsvarar antagandepoängen för ATP med tillägg för&lt;br&gt;en pensionspoäng multiplicerad med basbeloppet för året. Pensions-&lt;br&gt;avgift för den årligen intjänade ålderspensionsrätten finansieras helt&lt;br&gt;inom ramen för förtidspensioneringen, tills vidare med staten som&lt;br&gt;betalningsansvarig. Pensionsavgift tas ut med samma procentsats&lt;br&gt;som på förvärvsinkomster och fördelas enligt den generella regeln&lt;br&gt;mellan fördelnings- och premiereservsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsrätt skall tillgodoräknas förtidspensionärer även för&lt;br&gt;tid före det reformerade pensionssystemets ikraftträdande. Avgifter&lt;br&gt;betalas dock först för tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den närmare utformningen av reglerna&lt;br&gt;för intjänande av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer med sådan&lt;br&gt;pension enligt nuvarande och framtida regelsystem får fastställas i&lt;br&gt;samband med att ställning tas till förtidspensioneringens framtida&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag. Dessutom har Pensionsarbetsgruppen redovisat riktlinjer för&lt;br&gt;regler om intjänande av ålderspensionsrätt för personer med förtidspen-&lt;br&gt;sion som beräknas enligt reformerade regler för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans berör explicit frågan hur&lt;br&gt;ålderspensionsrätt i det reformerade systemet skall tillgodoräknas per-&lt;br&gt;soner som uppbär förtidspension enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår nedan av avsnitt 12&lt;br&gt;lägger regeringen nu inte fram några förslag om förtidspensioneringens&lt;br&gt;framtida utformning eller om dess administration och finansiering. I&lt;br&gt;avvaktan på beslut i dessa avseenden måste dock principiell ställning tas&lt;br&gt;till hur personer med förtidspension enligt den nuvarande ordningen för&lt;br&gt;sådan pension skall ges ålderspensionsrätt inom det reformerade syste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension från ATP beräknas under vissa förutsättningar under&lt;br&gt;antagande att den försäkrade för varje år mellan pensionsfallsåret och&lt;br&gt;det år då han uppnår 64 års ålder tillgodoräknats viss pensionspoäng,&lt;br&gt;s.k. antagandepoäng. Villkoren för antagandepoängsberäkning är an-&lt;br&gt;tingen att den försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallet har haft en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som svarar mot en årsinkomst av för-&lt;br&gt;värvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet&lt;br&gt;eller också att pensionspoäng tillgodoräknats för åtminstone två av de&lt;br&gt;fyra åren närmast före pensionsfallsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagandepoängen beräknas enligt den av två alternativa metoder som&lt;br&gt;ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden&lt;br&gt;innebär att antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två&lt;br&gt;högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den&lt;br&gt;andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval av&lt;br&gt;poängförvärven under samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfal-&lt;br&gt;let. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva an-&lt;br&gt;talet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand&lt;br&gt;tas till åren med de högsta poängtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av ålderspensionsrätt i det reformerade systemet för&lt;br&gt;personer med förtidspension enligt nuvarande regler bör antagandepo-&lt;br&gt;ängen inom ATP tas till utgångspunkt. Den fastställda antagandepoäng-&lt;br&gt;en bör dock kompletteras med ett tillägg med en poäng. Tillägget med&lt;br&gt;en poäng motiveras av att inkomster understigande ett basbelopp inte är&lt;br&gt;pensionsgrundande för ATP och därför inte ger ATP-poäng. Den er-&lt;br&gt;hållna sammanlagda poängen multiplicerad med basbeloppet kan sägas&lt;br&gt;utgöra en fiktiv antagen inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fiktiva inkomst kan jämställas med förvärvsinkomst utifrån den&lt;br&gt;självklara utgångspunkten att den träder i stället för en förmodad in-&lt;br&gt;komst som den försäkrade skulle ha haft om pensionsfallet inte hade&lt;br&gt;inträffat. Pensionsrätt inom det reformerade ålderspensionssystemet bör&lt;br&gt;därför tjänas in med utgångspunkt från denna tillgodoräknade fiktiva&lt;br&gt;inkomst. På så sätt kommer en förtidspensionär att år från år tjäna in&lt;br&gt;rätt till ålderspension på grundval av den år för år gottskrivna fiktiva&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lämnar här inget förslag om hur ålderspensionsrätt skall beräknas&lt;br&gt;för personer med förtidspension enligt reformerade regler härför, efter-&lt;br&gt;som detta vore att föregripa arbetet med utformningen av den framtida&lt;br&gt;förtidspensioneringen och anpassningen av förtidspensionsreglema till&lt;br&gt;den reformerade ålderspensioneringen. Detta får avgöras senare. Då kan&lt;br&gt;också det nu redovisade förslaget om ålderspensionsrätt för personer&lt;br&gt;med förtidspension enligt nuvarande regler komma att omprövas i något&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande utgångspunkt för det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet är att det skall finnas ett tydligt samband mellan de ålderspen-&lt;br&gt;sioner som utges och de avgifter som betalas till pensionssystemet. Det-&lt;br&gt;ta är ett skäl till förslaget att den pensionsrätt som ges för pensionsgrun-&lt;br&gt;dande socialförsäkringsersättningar m.m. skall betalas med avgifter från&lt;br&gt;staten eller andra socialförsäkringssystem. I parallellitet härmed bör det&lt;br&gt;även för den ålderspensionsrätt som förtidspensionärer intjänar erläggas&lt;br&gt;avgifter. För dessa bör förtidspensionssystemet svara med staten som&lt;br&gt;betalningsansvarig till dess att en eventuell annan ordning för finan-&lt;br&gt;siering av förtidspensioneringen är beslutad. Dessa avgifter bör betalas&lt;br&gt;i anslutning till registreringen av den intjänade pensionsrätten, dvs. i&lt;br&gt;regel under året efter det som de avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter till ålderspensionssystemet som staten skall erlägga på för-&lt;br&gt;tidspensionärers fiktiva inkomster skall tas ut med samma procenttal&lt;br&gt;som avgifter på förvärvsinkomster. Sådana avgifter förs dels till fördel-&lt;br&gt;ningssystemet, dels till premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall för personer med förtidspension enligt nuvarande&lt;br&gt;regler beräknas på grundval av antagandepoängen inom ATP med till-&lt;br&gt;lägg av en poäng, dvs. den fiktiva inkomsten. Avgifterna erläggs år&lt;br&gt;från år i takt med att förtidspensionären intjänar ålderspensionsrätt. För&lt;br&gt;förtidspensionärer som inte tillgodoräknats någon fiktiv inkomst och&lt;br&gt;som därför inte intjänar ytterligare ålderspensionsrätt erläggs inga av-&lt;br&gt;gifter. Även för förtidspensionärer som får del av den nuvarande för-&lt;br&gt;tidspensioneringens grundtrygghet i form av folkpension och pensions-&lt;br&gt;tillskott men som uppbär viss antagandepoängsberäknad ATP betalas av-&lt;br&gt;gifter till ålderspensioneringen enligt samma regler som för andra, dvs.&lt;br&gt;på grundval av den fiktiva inkomst som gottskrivits pensionstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärvsinkomster som förtidspensionärer har vid sidan av förtids-&lt;br&gt;pensionen intjänas pensionsrätt och betalas avgifter på samma sätt som&lt;br&gt;av eller för andra försäkrade. Likaså tillgodoräknas förtidspensionärer&lt;br&gt;pensionsrätt för bamår, där den fiktiva inkomsten likställs med för-&lt;br&gt;värvsinkomst, och på pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar&lt;br&gt;m.m. enligt samma regler som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgift för förtidspensionärer erläggs fram t.o.m. det år&lt;br&gt;då de uppnår 64 års ålder, eftersom antagandepoäng och därmed ålders-&lt;br&gt;pensionsrätt beräknas fram till denna ålder. Härigenom uppnås i stor&lt;br&gt;utsträckning likhet med vad som gäller för förvärvsaktiva. Avgifter bör&lt;br&gt;erläggas även för dem som är födda år 1934 eller tidigare och som har&lt;br&gt;förtidspension enligt de nuvarande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Eventuella andra fördelningmässiga kompletteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon motsvarande pensionsrätt som för&lt;br&gt;studier, bamår och värnplikt till förmån för andra grupper bör inte&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges pensionärsförbund (SPF) anser att pen-&lt;br&gt;sionsrätt skall kunna tillgodoräknas inte endast för vård av bam utan&lt;br&gt;också personer som med uppoffrande av eget förvärvsarbete vårdar&lt;br&gt;gamla och sjuka anhöriga. Även Riksorganisationen för kvinnojourer i&lt;br&gt;Sverige anser att det för anhörigvård bör finnas ett liknande kompensa-&lt;br&gt;tionssystem som det som enligt Pensionsarbetsgruppens förslag skall&lt;br&gt;finnas för bamår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tar upp frågan om pensionsrätt för vissa särskilda grupper.&lt;br&gt;Organisationen föreslår att det tillsätts en utredning med uppgift att&lt;br&gt;komma med förslag till åtgärder som förbättrar pensionsvillkoren för&lt;br&gt;medföljande till UD-tjänstemän och andra utlandsplacerade. Vidare&lt;br&gt;föreslår TCO att officerare bör ges någon form av pensionsrätt för åren&lt;br&gt;mellan pensioneringen vid 60 år och 65 års ålder. Särskilda åtgärder&lt;br&gt;måste enligt TCO också vidtas för att trygga en tillfredsställande ålders-&lt;br&gt;pension för scenartister, korister och musiker vid institutionsteatrama&lt;br&gt;och regionmusiken. Medel för sistnämnda ändamål måste enligt TCO&lt;br&gt;anvisas över statsbudgeten i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges pensionärsförbund tar upp frågan om pension för med-&lt;br&gt;följande maka/make och menar att möjlighet måste ges dessa att genom&lt;br&gt;egenavgift säkerställa sin egen pension. Även Riksorganisationen för&lt;br&gt;kvinnojourer tar upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund anser att ett begränsat antal s.k.&lt;br&gt;entreprenörsår, med samma konstruktion som pensionsrätt för värnplikt,&lt;br&gt;bör övervägas i syfte att stimulera nystartande av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för svenskar i världen yrkar att pensionerna för missio-&lt;br&gt;närer och biståndsarbetare som är anställda av enskilda organisationer&lt;br&gt;löses i särskild ordning. Enligt föreningen är detta grupper med mycket&lt;br&gt;låga inkomster under sin vistelse i utlandet. Pensionsförslaget medför&lt;br&gt;enligt föreningen sämre pensioner och högre kostnader för såväl de&lt;br&gt;enskilda som organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Pensionärsgemenskap efterlyser upplysningar om hur de&lt;br&gt;som är omhändertagna inom kriminalvården skall behandlas i pensions-&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som framgått av det föregående&lt;br&gt;skall livsinkomstprincipen vara grundläggande för intjänande av pen-&lt;br&gt;sionsrätt inom det reformerade pensionssystemet. I den livsinkomst som&lt;br&gt;enligt vårt förslag skall grunda pensionsrätt ingår inte bara lön och&lt;br&gt;andra pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsgrundande förvärvsinkomster utan också sådana socialförsäkrings- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;ersättningar m.m. som träder i stället för förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att pensionsrättigheter i vissa fall kommer att intjänas&lt;br&gt;under tid då den försäkrade inte utför något förvärvsarbete, exempelvis&lt;br&gt;för att han är sjuk, föräldraledig eller arbetslös. Härigenom kommer ur&lt;br&gt;pensionssystemets synvinkel relevant frånvaro från arbetsmarknaden i&lt;br&gt;vissa fall att kompenseras i pensionshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens ATP-system med 15- och 30-årsreglema, får i en mer allmän&lt;br&gt;bemärkelse anses vara tämligen förlåtande gentemot frånvaro från ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Därför finns det i dag få regler som särskilt kompen-&lt;br&gt;serar grupper som av olika skäl helt eller delvis måste avstå från för-&lt;br&gt;värvsarbete utan att rätt till pensionsgrundande ersättning föreligger.&lt;br&gt;Med undantag för den pensionsrätt som ges för s.k. vårdår och för det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;bam finns i dagens system inte några regler som innebär att pensionsrätt&lt;br&gt;tillgodoräknas i situationer och för tid då pensionsgrundande socialför-&lt;br&gt;säkringsersättning inte utbetalas till den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett livsinkomstbaserat pensionssystem uppstår ett påtagligt behov&lt;br&gt;av särskild kompensation i pensionshänseende för sådan frånvaro från&lt;br&gt;arbetsmarknaden som inte rimligen bör slå igenom som minskad pen-&lt;br&gt;sionsrätt till följd av lägre livsinkomst. Varje särreglering i detta av-&lt;br&gt;seende kan emellertid sägas utgöra ett avsteg från livsinkomstprincipen,&lt;br&gt;som utgör basen i det föreslagna ålderspensionssystemet. Med alltför&lt;br&gt;många avsteg skulle livsinkomstprincipen förlora i innehåll. Som vi&lt;br&gt;framhållit i det föregående måste alla kompletteringar till livsinkomst-&lt;br&gt;principen finansieras särskilt - med avgifter från staten, andra försäk-&lt;br&gt;ringssystem eller med allmänna skattemedel - och sådana får alltså om-&lt;br&gt;fördelningar mellan olika grupper i samhället till följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar dessutom att man inte genom särbestämmelser i pensions-&lt;br&gt;systemet bör försöka att komma till rätta med alla de orättvisor som kan&lt;br&gt;upplevas under den förvärvsaktiva delen av livet. En positiv särreg-&lt;br&gt;lering inom pensionssystemet kan skyla över de verkliga problemen och&lt;br&gt;därmed motverka önskvärda förändringar i samhället. Det bör därför&lt;br&gt;noga övervägas i vad mån skattefinansierade kompletteringar till livsin-&lt;br&gt;komstprincipen bör göras och vilka grupper som i så fall bör kunna&lt;br&gt;komma i fråga för särskild kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har vi lämnat förslag till vissa sådana fördelnings-&lt;br&gt;mässiga kompletteringar till livsinkomstprincipen. Dessa avser pensions-&lt;br&gt;rätt för bamår, vid studier och värnplikt, s.k. bakomliggande inkomst&lt;br&gt;vad avser sjuk- och arbetslöshetsersättningar samt vad avser förtids-&lt;br&gt;pensionärer. Pensionsarbetsgruppen har under sitt arbete prövat om det&lt;br&gt;kan anses motiverat att också till förmån för andra grupper föreslå&lt;br&gt;kompletteringar till livsinkomstprincipen. Dessa överväganden har avsett&lt;br&gt;anhörig vårdare, vissa pensionärer samt medföljande till UD-tjänstemän&lt;br&gt;som är utlandsstationerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhöriga svarar för en stor del av den hjälp som äldre, handikappade&lt;br&gt;och sjuka behöver för att klara sin livsföring. Vissa anhörigvårdare får&lt;br&gt;pensionsgrundande ersättning för sitt vårdarbete via socialförsäkrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen. Detta gäller för föräldrar till sjuka och handikappade bam,&lt;br&gt;som under vissa förutsättningar kan få vårdbidrag. Vidare kan när-&lt;br&gt;ståendepenning utgå till den som under en kortare tid vårdar en svårt&lt;br&gt;sjuk person i eller utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsersättningama täcker emellertid enbart rätt speciella&lt;br&gt;anhörigvårdssituationer. Den stora gruppen anhörigvårdare har att söka&lt;br&gt;en eventuell ersättning på annat håll. Sedan den s.k. ädelreformen träd-&lt;br&gt;de i kraft är det i huvudsak kommunerna som svarar för ersättning till&lt;br&gt;anhörigvårdama. Det är varje kommuns ensak att inom ramen för reg-&lt;br&gt;lerna om biståndsprövning i socialtjänstlagen bestämma vilka riktlinjer&lt;br&gt;som skall gälla för det ekonomiska stödet till anhörig vårdare. Villkoren&lt;br&gt;för ersättning och ersättningens storlek varierar därför från kommun till&lt;br&gt;kommun. Den kommunala anhörigersättningen är i allmänhet pensions-&lt;br&gt;grundande, eftersom den utgör inkomst av förvärvsarbete. Det förekom-&lt;br&gt;mer emellertid att anhörigersättningen utgörs av bidrag som inte är&lt;br&gt;pensionsgrundande eller att ersättningen betalas direkt inte till vårdaren&lt;br&gt;utan till den vårdbehövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett faktum att många anhörigvårdare får en relativt låg pen-&lt;br&gt;sionsgrundande ersättning för sitt vårdarbete - om alls någon - och att&lt;br&gt;denna ersättning i flertalet fall inte fullt ut kompenserar det bortfall av&lt;br&gt;förvärvsinkomster som vårdarbetet orsakar. Detta betyder i sin tur att&lt;br&gt;pensionsutfallet för anhörigvårdama, särskilt med ett livsinkomstbaserat&lt;br&gt;pensionssystem, kan påverkas negativt. Att pensionsutfallet för anhörig-&lt;br&gt;vårdama kan bli otillfredsställande har Pensionsarbetsgruppen emellertid&lt;br&gt;inte i första hand sett som ett problem för pensionssystemet. Även om&lt;br&gt;man genom särregler inom pensionssystemet skulle kunna lösa en del av&lt;br&gt;anhörigvårdamas ekonomiska problem, nämligen de som kan uppstå&lt;br&gt;efter pensioneringen, skulle de ekonomiska problemen under vårdtiden&lt;br&gt;ändå kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det primära ansvaret för att äldre, sjuka och handikappade får en god&lt;br&gt;service och vård får anses ligga på samhället. I den mån samhället&lt;br&gt;engagerar anhöriga i vårdarbetet bör de anhöriga få en adekvat ersätt-&lt;br&gt;ning för sitt arbete. Arbetsgmppen anser det vara angeläget att de an-&lt;br&gt;höriga får en rimlig ekonomisk situation under vårdtiden och därmed ett&lt;br&gt;bättre pensionsutfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgmppen har emellertid inte varit beredd att föreslå att anhörig-&lt;br&gt;vårdare skall särbehandlas inom pensionssystemet i den bemärkelsen att&lt;br&gt;de tillgodoräknas pensionsrätt utöver vad som följer av de allmänna&lt;br&gt;reglerna om beräkning av pensionsgrundande inkomst på grundval av&lt;br&gt;förvärvsinkomster och sociala ersättningar. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;sådan kompletterande pensionsrätt som skall ges för bamår, med av-&lt;br&gt;giftsbetalning från staten, har arbetsgmppen alltså inte föreslagit när det&lt;br&gt;gäller personer som vårdar anhöriga. Detta ställningstagande gäller&lt;br&gt;också den speciella grupp anhörigvårdare som utgörs av föräldrar som&lt;br&gt;uppbär vårdbidrag. Liksom hittills bör dock vårdbidraget grunda pen-&lt;br&gt;sionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag personer som lämnar sitt arbete före 65 års ålder och&lt;br&gt;erhåller pension från ett avtalspensionssystem eller arbetsgivaren. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rör sig om ett begränsat antal arbetstagare som på grund av bestämmel- Prop.&lt;br&gt;ser i kollektivavtal har tidig avgångsskyldighet. De erhåller i regel av-&lt;br&gt;talspension fram till dess de fyller 65 år. Det finns också arbetstagare&lt;br&gt;som av andra skäl, t.ex. arbetsbrist, tvingas att lämna sitt arbete med&lt;br&gt;pension från arbetsgivaren eller något avtalspensionssystem före 65 års&lt;br&gt;ålder. Dessa grupper skulle möjligen kunna framställa anspråk på en&lt;br&gt;särbehandling inom det allmänna pensionssystemet till följd av att de på&lt;br&gt;detta sätt kan bli av med ett antal möjliga förvärvsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppfattning är att det framöver bör skapas större&lt;br&gt;möjligheter för äldre arbetstagare att stanna kvar i arbetslivet och att i&lt;br&gt;princip alla arbetstagare skall ha lagstadgad rätt att kvarstå i anställning-&lt;br&gt;en till åtminstone fyllda 67 år, om än med förändrade arbetsuppgifter&lt;br&gt;om säkerhetsskäl eller liknande orsaker ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare som framöver tvingas att avgå i förtid och som er-&lt;br&gt;håller avtalspension eller pension från arbetsgivaren bör det enligt Pen-&lt;br&gt;sionsarbetsgruppen ankomma på avtalspensionssystemen eller arbets-&lt;br&gt;givaren att svara för det kompletterande ålderspensionsskydd som kan&lt;br&gt;framstå som påkallat. Arbetsgruppen har alltså när det gäller denna&lt;br&gt;grupp inte varit beredd att föreslå en särreglering inom det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medföljare till personer med tjänstgöring utomlands är en grupp som&lt;br&gt;kan hamna utanför de inkomstrelaterade ålderspensionssystemen både&lt;br&gt;här och utomlands. Om de vill följa sin familj, kan de inte arbeta i&lt;br&gt;Sverige och tjäna in pensionsrätt här. De har ofta inte praktiska möjlig-&lt;br&gt;heter eller kan inte få tillstånd att arbeta i det land de uppehåller sig i&lt;br&gt;och kan därför inte få utländsk inkomstrelaterad pension. Detta kan&lt;br&gt;gälla medföljare till UD-anställda, medföljare till anställda inom interna-&lt;br&gt;tionella företag, m.fl. Arbetsgruppen har uppmärksammat problemen&lt;br&gt;för medföljama, men har inte sett det som en uppgift för det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet att se till att medföljama får en rimlig ekonomisk&lt;br&gt;situation vid ålderspensioneringen. Det får i stället enligt arbetsgruppen&lt;br&gt;ankomma på arbetsmarknadspartema eller på familjen som sådan att&lt;br&gt;tillgodose detta behov. I den mån staten står som arbetsgivare i en&lt;br&gt;situation som denna får det alltså enligt Pensionsarbetsgruppens upp-&lt;br&gt;fattning anses åligga staten och de fackliga organisationerna att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som bedöms vara motiverade. Arbetsgruppen har emellertid&lt;br&gt;samtidigt pekat på att vissa medföljares pensionsutfall kommer att kunna&lt;br&gt;förbättras genom den möjlighet som föreslås skall införas för makar att&lt;br&gt;sig emellan frivilligt dela pensionsrätt, intjänad i det allmänna pensions-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att arbetsgruppen anfört vägande skäl för att inte föreslå&lt;br&gt;kompletteringar av livsinkomstprincipen för anhörigvårdare, vissa&lt;br&gt;yrkesgrupper med tidig pensionsålder och medföljande till UD-personal.&lt;br&gt;Vi delar därför inte den uppfattning som framkommit under remissbe-&lt;br&gt;handlingen att dessa grupper bör ges någon form av kompletterande&lt;br&gt;pensionsrätt. Det har under remissbehandlingen framkommit att även&lt;br&gt;andra grupper än de nu nämnda borde ges en kompletterande pensions-&lt;br&gt;rätt. Bl.a. har det föreslagits att s.k. entreprenörsår skulle införas. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till vilka skäl som allmänt sett måste föreligga för att föreslå Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;kompletteringar till livsinkomstprincipen är vi emellertid inte beredda&lt;br&gt;att föreslå några sådana ytterligare avvikelser från Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Uppräkning av intjänad pensionsrätt inom&lt;br&gt;fördelningssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inom fördelningssystemet intjänade pensions-&lt;br&gt;rätter skall årligen skrivas upp med ett index som baseras på den&lt;br&gt;procentuella ökningen av de pensionsgrundande inkomsterna. Detta&lt;br&gt;index - PGI-index - konstrueras så att det avspeglar förändringen i&lt;br&gt;konsumentprisindex under loppet av det senaste året justerat med&lt;br&gt;den genomsnittliga prisjusterade förändringen i pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den närmare utformningen av PGI-&lt;br&gt;index bör övervägas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer till sina principer&lt;br&gt;med regeringens. Arbetsgruppen har dock föreslagit att indexeringen av&lt;br&gt;intjänad pensionsrätt skall knytas till utvecklingen av den genomsnittliga&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten per försäkrad med sådana inkomster. Den&lt;br&gt;av Pensionsarbetsgruppen föreslagna metoden för att i indexet beakta&lt;br&gt;prisförändringar skiljer sig från regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk och Svenska arbetsgivareföreningen, pekar på att den av Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslagna indexkonstruktionen riskerar att bli ett inslag i&lt;br&gt;pensionssystemet som skapar instabilitet eftersom den vid förändringar&lt;br&gt;i förvärvsdeltagandet kan leda till finansiella påfrestningar. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket förordar med samma argument att indexet knyts till utveck-&lt;br&gt;lingen av den totala summan av pensionsgrundande inkomster i stället&lt;br&gt;för den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom dagens ATP-system är de in-&lt;br&gt;tjänade pensionsrättema i form av ATP-poäng skyddade mot pris-&lt;br&gt;förändringar genom kopplingen till basbeloppet som i sin tur skrivs upp&lt;br&gt;i takt med förändringar i konsumentprisindex. Däremot är de pensions-&lt;br&gt;rätter som tjänats in opåverkade av den realekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;och därmed av de inkomster ur vilka pensionerna så småningom skall&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisindexeringen innebär att värdet av intjänade pensionsrätter inte&lt;br&gt;utvecklas i takt med den allmänna standardtillväxten. Deras relativa&lt;br&gt;värde kan därmed reduceras. Detta kompenseras av att pensionen beräk-&lt;br&gt;nas på de 15 bästa inkomståren. En effekt är dock att inkomster och&lt;br&gt;pensionsrätter som tjänats in tidigt under yrkeslivet i regel kommer att&lt;br&gt;påverka pensionen i mindre utsträckning än de som tjänats in närmare&lt;br&gt;pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått är prisindexeringen av pensionsrättema en&lt;br&gt;bidragande orsak till den nuvarande instabiliteten i pensionssystemet och&lt;br&gt;till den dåliga följsamheten till samhällsekonomins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för det reformerade pensionssystemet är att&lt;br&gt;individens livsinkomst skall vara avgörande för pensionens storlek. En&lt;br&gt;bestämd del av livsinkomsten, utslagen på den förväntade återstående&lt;br&gt;medellivslängden, utgör pensionen. Livsinkomstprincipen innefattar&lt;br&gt;också att alla inkomster skall väga lika tungt vid pensionsberäkningen&lt;br&gt;oavsett när under livet de tjänats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid bör som grundprincip gälla att pensionsrättema i det reforme-&lt;br&gt;rade pensionssystemet (och därmed de försäkrades inbetalda avgifter)&lt;br&gt;räknas upp med ett index som följer inkomstutvecklingen i samhället&lt;br&gt;och därmed också det underlag på vilket pensionsavgifterna tas ut.&lt;br&gt;Indexeringen av intjänade pensionsrätter fyller då samma funktion som&lt;br&gt;avkastningen gör i ett premiereservsystem, eller räntan för vanligt bank-&lt;br&gt;sparande. Detta innebär en god avvägning mellan å ena sidan en följ-&lt;br&gt;samhet till samhällsekonomin och å andra sidan en rimlig stabilitet för&lt;br&gt;den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har övervägt olika tänkbara metoder för en&lt;br&gt;uppräkning av pensionsrätter så att dessa får en koppling till den real-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Arbetsgmppen konstaterar därvid att ett index&lt;br&gt;som knyts till den totala lönesummans utveckling skulle ge den största&lt;br&gt;stabiliteten. Arbetsgmppen pekar samtidigt på att det är viktigt att in-&lt;br&gt;dexet utgör ett mått på standardutvecklingen så att pensionsinkomstema&lt;br&gt;utvecklas på samma sätt som de yrkesaktivas inkomster. Arbetsgmppen&lt;br&gt;prioriterar likhet i standardutveckling framför att uppnå en högre stabi-&lt;br&gt;litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner för sin del att den kritik som flera remissinstanser&lt;br&gt;fört fram i denna fråga är värd att beakta. Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning saknas underlag att nu utforma ett slutligt förslag. Frågan bör&lt;br&gt;därför utredas vidare. Därvid bör särskilt beaktas möjligheten att välja&lt;br&gt;någon form av kombinerat index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller val av underlag för indexberäkningen är det väsentligt&lt;br&gt;att måttet kan avläsas ur befintlig statistik inom rimlig tid och att det är&lt;br&gt;någorlunda oomtvistat. Arbetsgmppen föreslår därför att indexet baseras&lt;br&gt;på den statistik över pensionsgrundande inkomster (PGI) som finns&lt;br&gt;inom Riksförsäkringsverket. Denna statistik har visserligen nackdelen&lt;br&gt;att den är tillgänglig först ca 10 månader efter respektive års utgång,&lt;br&gt;men detta uppvägs av de väsentliga fördelama att den är heltäckande för&lt;br&gt;den relevanta populationen och att den inte annat än undantagsvis revi-&lt;br&gt;deras i efterhand. En betydande fördel är också att statistiken produce-&lt;br&gt;ras inom pensionssystemet självt, och att den alltså inte påverkas av&lt;br&gt;förändringar och omläggningar som i framtiden kan komma att göras på&lt;br&gt;andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett PGI-index omfattar inte enbart förvärvsinkomster utan även pen-&lt;br&gt;sionsgmndande ersättningar som sjukpenning, arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;m.m. Ett sådant index anknyter väl till den genomsnittliga standardut-&lt;br&gt;vecklingen för de personer som skall beröras av det inkomstrelaterade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet, vilket är ett av syftena med indexeringen. Indexet kommer att&lt;br&gt;öka långsammare än ett rent löneindex om andelen arbetslösa, sjuka etc.&lt;br&gt;skulle öka, eftersom ersättningsnivån för de sistnämnda är lägre än&lt;br&gt;genomsnittslönen. Således speglar det valda indexet också på ett bättre&lt;br&gt;sätt ekonomins betalningsförmåga än ett index som enbart baseras på&lt;br&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag innebär att egenavgifter till andra socialförsäk-&lt;br&gt;ringar än pensionssystemet, t.ex. de avgifter den enskilde själv betalar&lt;br&gt;till sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, skall dras ifrån den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten innan indexet beräknas. Med hänsyn till&lt;br&gt;att dessa avgifter ingår i den pensionsgrundande inkomsten talar enligt&lt;br&gt;regeringens mening både principiella och administrativa skäl för att låta&lt;br&gt;indexuppräkningen baseras på den pensionsgrundande inkomsten utan&lt;br&gt;någon sådan korrigering. Om en eventuell framtida förändring av dessa&lt;br&gt;egenavgifter inte påverkar den pensionsgrundande inkomsten och där-&lt;br&gt;med inte avgiftsunderlaget bör den inte heller påverka indextalet. Vidare&lt;br&gt;skulle en sådan ordning kräva en särskild administration för att beräkna&lt;br&gt;den inkomst som skall ligga till grund för indextalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga förändringen i genomsnittlig pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;kan komma att variera relativt kraftigt mellan olika år. Den som inom&lt;br&gt;kort kommer att gå i pension kan då få se värdet på den tilltänkta pen-&lt;br&gt;sionen förändrat. I likhet med vad som föreslås gälla för utgående&lt;br&gt;pensioner bör det därför ske en viss utjämning på så sätt att index-&lt;br&gt;värdet beräknas som ett glidande medelvärde beräknat på de tre senast&lt;br&gt;kända årens pensionsgrundande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän tidseftersläpning kan inte undvikas vid uppräkningen.&lt;br&gt;Denna eftersläpning beror på att den senaste statistik över pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster som finns tillgänglig vid uppräkningstillfället är&lt;br&gt;den som avser det andra året före uppräkningsåret. Det bör observeras&lt;br&gt;att - i motsats till vad som gäller de allmänna konsumentpriserna -&lt;br&gt;endast helårsstatistik finns tillgänglig för pensionsgrundande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexet får därför höjas i början av varje år (T) med ett tre års glid-&lt;br&gt;ande genomsnitt av de procentuella ökningarna från föregående år under&lt;br&gt;kalenderåren T-2, T-3 och T-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den del av inkomster som ligger över förmånstaket, och således&lt;br&gt;inte ger pensionsrätt, skall i likhet med vad Pensionsarbetsgruppen före-&lt;br&gt;slår påverka utvecklingen av indextalet. Det är en konsekvens av för-&lt;br&gt;slaget i avsnitt 5.10 att även förmånstaket skall indexeras med hänsyn&lt;br&gt;till den reala standardutvecklingen. Ett index som inte beaktar inkomster&lt;br&gt;över taket skulle, vid en förändrad tillväxttakt, komma att påverkas av&lt;br&gt;att andelen av inkomsterna som ligger över respektive under taket för-&lt;br&gt;ändras enbart till följd av den eftersläpning som gäller vid beräkningen&lt;br&gt;av indexet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen föreslår att intjänade pensionsrätter skall räknas&lt;br&gt;upp med ett index som följer pensionsgrundande inkomster räknat i&lt;br&gt;löpande priser. Det skulle innebära att det aktuella årets inflation, till&lt;br&gt;följd av tidseftersläpningen i tillgängliga uppgifter om pensionsgrundan-&lt;br&gt;de inkomster, inte kommer att påverka uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl för att även utgående pensioner bör indexeras så Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;att värdet följer den allmänna inkomstutvecklingen. På denna punkt&lt;br&gt;föreslår Pensionsarbetsgruppen en något annorlunda konstruktion av&lt;br&gt;indexet så att det gångna årets inflationstakt i likhet med i dag påverkar&lt;br&gt;uppräkningen av utgående pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förenklingsskäl och för att undvika problem i samband med över-&lt;br&gt;gången från förvärvsarbete till pension bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;endast förekomma ett index. Detta index bör beräknas på det sätt som&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppen föreslår gälla för utgående pensioner. Det inne-&lt;br&gt;bär att indexvärdet vid ingången av år T räknas upp med det geome-&lt;br&gt;triska medelvärdet av den inflationsjusterade förändringen i pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster åren T-2, T-3 och T-4 multiplicerat med föränd-&lt;br&gt;ringen i konsumentprisindex mellan oktober år T-2 och oktober år T-l.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Tak för den pensionsgrundande inkomsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De pensionsgrundande inkomsterna skall&lt;br&gt;under ett år kunna uppgå till högst en summa som för år 1995 till&lt;br&gt;och med år 2000 uppgår till 7,5 basbelopp. För därefter följande år&lt;br&gt;skall detta tak för de pensionsgrundande inkomsterna skrivas upp&lt;br&gt;med samma index som används för uppräkning av intjänade pen-&lt;br&gt;sionsrätter. Vid tillämpning av takregeln skall samtliga pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster summeras, inklusive tillgodoräknade inkomster&lt;br&gt;för bamår och bakomliggande inkomst vid ersättning från sjuk- eller&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens,&lt;br&gt;med den skillnaden att Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att löne-&lt;br&gt;indexeringen av förmånstaket skall inledas från och med år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens system tillgodoräknas inte&lt;br&gt;ATP-poäng för den del av den årliga inkomsten som överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp. Det maximala antalet ATP-poäng under ett år utgör därför 6,5.&lt;br&gt;Det är uppskattningsvis ca 15 % av de yrkesverksamma männen och&lt;br&gt;2 % av kvinnorna som har pensionsgrundande inkomster som överstiger&lt;br&gt;7,5 basbelopp. Vid en realekonomisk tillväxt kommer dock en växande&lt;br&gt;andel att uppnå taket. Riksförsäkringsverket beräknar att med 2 % årlig&lt;br&gt;tillväxt kommer en majoritet av männen att ha inkomster över taket på&lt;br&gt;2020-talet och en majoritet av kvinnorna på 2030-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Takregeln utgör en avvikelse från inkomstbortfallsprincipen och för-&lt;br&gt;svagar sambandet mellan livsinkomst och pension inom det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet. Eftersom folkpensions- och ATP-avgifter tas ut på&lt;br&gt;hela förvärvsinkomsten innebär förmånstaket även en försvagning av&lt;br&gt;sambandet mellan avgifter och förmåner. I takt med den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten kommer dessa konsekvenser av nuvarande regler att bli allt&lt;br&gt;mer påtagliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det reformerade systemet bör det finnas ett tak. Det framstår&lt;br&gt;inte som rimligt att mycket höga inkomster skall ge motsvarande pen-&lt;br&gt;sionsrätt från ett obligatoriskt allmänt pensionssystem. För att för fler-&lt;br&gt;talet människor bibehålla ett samband mellan nivån på löneinkomsterna&lt;br&gt;och den framtida pensionen bör taket höjas i takt med den allmänna&lt;br&gt;inkomstutvecklingen. Det faller sig naturligt att då anknyta till det index&lt;br&gt;som används för att räkna upp intjänade pensionsrätter. Taket kommer&lt;br&gt;med andra ord att realt öka i takt med inkomstutvecklingen. Om löne-&lt;br&gt;spridningen i samhället framgent blir ungefär densamma som nu kom-&lt;br&gt;mer en oförändrad andel av de förvärvsarbetande att ha inkomster som&lt;br&gt;överstiger taket och en ungefär oförändrad andel av den samlade löne-&lt;br&gt;summan att likaledes ligga ovanför taket. Detta betyder att spridningen&lt;br&gt;vad gäller pensionsutbetalningamas storlek vidmakthålls och att livsin-&lt;br&gt;komstprincipens genomslag inte minskar över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara förvärvsinkomster som skall begränsas av taket när&lt;br&gt;det gäller tillgodoräknandet av pensionsrätt. Tillgodoräknade inkomster&lt;br&gt;för bamår m.m., som inte är faktiskt erhållna inkomster, skall inte till-&lt;br&gt;sammans med andra inkomster kunna ge en pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;som överstiger taket. Vid fastställandet av den pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komsten ett år beaktas summan av alla förvärvsinkomster av anställning&lt;br&gt;eller annat förvärvsarbete, pensionsgrundande socialförsäkringsersätt-&lt;br&gt;ningar samt pensionsrätt för bamår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de intjänanderegler och det starka samband mellan avgifter och&lt;br&gt;förmåner som kommer att gälla i det reformerade systemet är en höj-&lt;br&gt;ning av förmånstaket i takt med den samhällsekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;befogad. Det finns däremot principiella skäl som kan tala emot att höja&lt;br&gt;förmånstaket inom ATP-systemet. Det är dock av praktiska skäl ute-&lt;br&gt;slutet att ha olika förmånstak i det reformerade pensionssystemet respe-&lt;br&gt;tive i ATP-systemet under den övergångsperiod pensionsrätter tjänas in&lt;br&gt;i båda systemen. Det skall således vara samma takbegränsning för den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten både vad gäller beräkning av ATP-poäng&lt;br&gt;som för tillgodoräknande av pensionsrätt i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen föreslog att övergången från prisindexering av&lt;br&gt;förmånstaket till en indexering knuten till PGI-index, skulle ske med&lt;br&gt;början år 1996. Enligt regeringens mening bör emellertid byte av in-&lt;br&gt;dexeringsmetod beträffande förmånstaket avvakta till år 2001, då de&lt;br&gt;årsklasser som helt omfattas av nuvarande regelsystem uppnått pension-&lt;br&gt;såldern och ett antal andra förändringar i pensionssystemet träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Premiereservsystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Pensionsrätt i premiereservsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Två procentenheter av den totala ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften skall avsättas till ett premiereservsystem och ge pen-&lt;br&gt;sionsrätt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningen av medel skall registreras på individuella konton.&lt;br&gt;Avsättningen skall grunda ett enskilt pensionssparande innefattande&lt;br&gt;civilrättsligt bindande åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt skall beräknas på försäkringsmässiga grunder enligt i&lt;br&gt;huvudsak de principer som gäller för frivilliga, individuella pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar. De årliga förmånerna skall dock bestämmas på&lt;br&gt;lika villkor för kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom premiereservsystemet skall det finnas möjlighet att välja ett&lt;br&gt;efterlevandeskydd genom förmånstagarförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några av remissinstanserna har kommenterat&lt;br&gt;fördelningen mellan fördelningssystemet och premiereservsystemet.&lt;br&gt;Flertalet av dessa har förståelse för att premiereservsystemet inlednings-&lt;br&gt;vis utgör endast en mindre del av det reformerade systemet. Riksbanken&lt;br&gt;anser emellertid att ambitionen bör vara att gradvis höja premiereservan-&lt;br&gt;delen även om det tar lång tid att bygga upp m,er betydande premie-&lt;br&gt;reservfonder. Som skäl för detta anför Riksbanken bl.a. att pensions-&lt;br&gt;sparande är av stor samhällsekonomisk betydelse. Även i andra av-&lt;br&gt;seenden har, enligt Riksbankens mening, fonderat pensionssparande&lt;br&gt;betydande fördelar, t.ex. genom att det ger tryggare pensioner. Enligt&lt;br&gt;Riksbanken bör följaktligen utgångspunkten för reformeringen av&lt;br&gt;pensionssystemet vara att tillvarata de möjligheter till fondering som finns&lt;br&gt;och ambitionen bör vara att gradvis höja premiereservandelen för att på&lt;br&gt;sikt öka pensionssparandets bidrag till nationalförmögenheten. Även&lt;br&gt;Riksgäldskontoret anser att premiereservandelen successivt bör öka för&lt;br&gt;att på så sätt skapa ett robustare pensionssystem samtidigt som sparandet&lt;br&gt;ökar. Liknande synpunkter framförs av bl.a. Finansinspektionen,&lt;br&gt;Statskontoret, Konkurrensverket, Svenska Arbetsgivareföreningen, Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation, Försäkringsförbundet och Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Pensionsarbetsgruppens förslag om att premiereserv-&lt;br&gt;systemet skall baseras på de principer som gäller för frivilliga in-&lt;br&gt;dividuella pensionsförsäkringar har det från remissinstanserna inte rests&lt;br&gt;några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörande frågan om möjlighet att inom premiereservsystemet välja ett&lt;br&gt;efterlevandeskydd genom förmånstagarförordnande anser Finansin-&lt;br&gt;spektionen att systemet bör byggas upp som traditionell pensions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring. Emellertid anser inspektionen att frågan om efterlevandeskydd&lt;br&gt;är otillräckligt utredd eftersom det av arbetsgruppens förslag inte framgår&lt;br&gt;om man kan byta ut ålderspension mot efterlevandepension helt eller&lt;br&gt;delvis eller om man bara tänker sig ett s.k. återbetalningsskydd, dvs. att&lt;br&gt;ett belopp motsvarande inbetalda premier utbetalas till efterlevande vid&lt;br&gt;dödsfall före pensionsåldern. Försäkringsförbundet anser att ett efter-&lt;br&gt;levandeskydd som innebär att befintligt pensionskapital vid den försäk-&lt;br&gt;rades död omvandlas till en efterlevandepension är ett fullt tillräckligt&lt;br&gt;efterlevandeskydd inom det offentliga systemet. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;är positiv till möjligheten att välja efterlevandeskydd inom premiereservs-&lt;br&gt;ystemet, eftersom detta gynnar valfriheten för individerna. Kooperatio-&lt;br&gt;nens Pensionsanstalt utgår från att arbetsgruppen med sitt förslag om&lt;br&gt;efterlevandeskydd avser enbart temporära pensioner av typen egenpension&lt;br&gt;med återbetalningsskydd och anser det kan föreligga skäl att ha ett&lt;br&gt;temporärtidsaltemativ på 15 år för att även äldre efterlevande skall&lt;br&gt;komma i åtnjutande av återbetalningsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har påpekat att arbetsgruppen i sitt förslag inte beaktat&lt;br&gt;kommunalskattelagens ändrade bestämmelser om efterlevandepension till&lt;br&gt;bam vilka bl.a. innebär att det inte längre finns någon åldersgräns -&lt;br&gt;bortsett från försäkringar tagna på makes liv - utan för bamen gäller den&lt;br&gt;vanliga femårsutbetalningen. I den fortsatta beredningen bör enligt&lt;br&gt;verkets mening de nya skattereglerna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi har redogjort för i avsnitt 5.1&lt;br&gt;bör den totala ålderspensionsavgiften bestämmas till en så hög nivå att&lt;br&gt;den reformerade ålderspensioneringen sammantaget i genomsnitt innebär&lt;br&gt;samma kompensation som ålderspensioneringen enligt nuvarande&lt;br&gt;regelsystem. Vi har där också framhållit att man vid fastställande av&lt;br&gt;avgiftsnivån måste ta hänsyn till vilken avgift som krävs för att över-&lt;br&gt;gångsvis finansiera pensionsutbetalningama till dem som nu är pensione-&lt;br&gt;rade och till dem som fortsättningsvis kommer att uppbära pension enligt&lt;br&gt;dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avgift som fastställs för att ge en önskad kompensationsgrad&lt;br&gt;är högre än vad som krävs för den löpande finansieringen, kommer den&lt;br&gt;överskjutande delen av avgiften att fonderas och skulle då - i den mån&lt;br&gt;den inte behövs för buffertfondering inom fördelningssystemet - kunna&lt;br&gt;tillföras ett premiereservsystem. Om däremot en större andel av den&lt;br&gt;totala pensionsgrundande avgiften skulle avsättas till en premiereserv,&lt;br&gt;skulle återstoden inte komma att räcka till för att täcka de löpande&lt;br&gt;utbetalningarna från fördelningssystemet; avgiften till fördelningssystemet&lt;br&gt;blir således för låg. De medel som avsatts till premiereservdelen kan&lt;br&gt;nämligen inte tas i anspråk för pensionsutbetalningar till samtidens&lt;br&gt;pensionärer utan kan användas för utbetalningar först i takt med att de&lt;br&gt;som betalat avgifter till premiereservdelen uppbär pension. Effekten i det&lt;br&gt;sistnämnda fallet blir att det övergångsvis skulle krävas en särskild&lt;br&gt;utjämningsavgift eller tillskott av allmänna skattemedel för att de löpande&lt;br&gt;ålderspensionskostnadema skulle kunna täckas. Ju större del av den&lt;br&gt;pensionsgrundande avgiften som avsätts till premiereserven, desto större&lt;br&gt;utjämningsavgift skulle krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pensionsgrundande avgiften till fördelningssystemet måste avpassas&lt;br&gt;så att avgiftsinkomsterna, tillsammans med buffertfonden inom systemet,&lt;br&gt;täcker framtida pensionsutbetalningar. Den del av avgiften som avsätts&lt;br&gt;till premiereservdelen bör därför storleksmässigt bestämmas så att den&lt;br&gt;ryms inom det totala uttaget av pensionsgrundande avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de sålunda angivna övervägandena som utgångspunkt och mot&lt;br&gt;bakgrund av Pensionsarbetsgruppens beräkningar rörande ett reformerat&lt;br&gt;pensionssystems fortsatta utveckling i olika alternativ anser vi att drygt&lt;br&gt;tio procent, vilket motsvarar två procent av avgiftsunderlaget, av det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet framöver bör byggas upp som ett&lt;br&gt;premiereservsystem, medan resterande del, knappt 90 procent, dvs. 16,5&lt;br&gt;procent av avgiftsundelaget, skall utgöra ett fördelningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att två procentenheter av den totala avgiften i det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionssystemet skall registreras på individuella&lt;br&gt;pensionskonton inom premiereservsystemet. På dessa pensionskonton&lt;br&gt;kommer det att ske en faktisk avsättning av medel som är knuten till&lt;br&gt;enskilda individer innefattande civilrättsligt bindande åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på den årliga ålderspensionen inom premiereservsystemet&lt;br&gt;skall beräknas på försäkringsmässiga grunder enligt i huvudsak de&lt;br&gt;principer som gäller för frivilliga, individuella pensionsförsäkringar.&lt;br&gt;Emellertid skall principen om likabehandling av kvinnor och män i&lt;br&gt;pensionshänseende, som tillämpas inom fördelningssystemet, också gälla&lt;br&gt;inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionen inom premiereservsystemet skall således beräknas på&lt;br&gt;lika villkor för kvinnor och män. Detta medför att kvinnor på grund av&lt;br&gt;sin längre medellivslängd, på basis av lika stora intjänade pensionsrätter&lt;br&gt;under livet, i genomsnitt kommer att erhålla en sammanlagd livspension&lt;br&gt;som, beräknad med utgångspunkt från den skillnad i medellivslängd som&lt;br&gt;i dag gäller mellan kvinnor och män, är ca 25 procent högre än vad män&lt;br&gt;får i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom premiereservsystemet skall det också finnas en möjlighet att välja&lt;br&gt;ett utökat efterlevandeskydd. Detta har också tillstyrkts av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Från flera remissinstanser har dock invänts att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag i denna del inte är tillräckligt utrett. Bl.a. gäller det frågan om&lt;br&gt;efterlevandeskyddet innebär att ålderspensionen helt eller delvis skall&lt;br&gt;kunna bytas ut mot efterlevandepension eller om arbetsgruppen bara tänkt&lt;br&gt;sig ett s.k. återbetalningsskydd. Mot bakgrund av vad remissinstanserna&lt;br&gt;framfört beträffande utformningen av ett efterlevandeskydd anser&lt;br&gt;regeringen att den närmare utformningen av efterlevandeskyddet får&lt;br&gt;utredas vidare. Som utgångspunkt skall därvid gälla att efterlevandeskyd-&lt;br&gt;det utformas som ett återbetalningsskydd, dvs. att ett belopp motsvarande&lt;br&gt;inbetalda premier vid dödsfall utbetalas till efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad vi föreslår i avsnitt 6.3 kommer medlen inom premiereserv-&lt;br&gt;systemet att förvaltas av särskilda kapitalförvaltare, privata eller statliga,&lt;br&gt;som den enskilde själv väljer eller om den enskilde inte själv väljer av&lt;br&gt;andra statliga kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall samma regler gälla för uttag av ålderspension från Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;premiereservsystemet som från fördelningssystemet. Till detta åter-&lt;br&gt;kommer vi i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Närmare om avsättningen till premiereservsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avsättningar till premiereservsystemet skall&lt;br&gt;göras för personer som är födda år 1939 eller senare. För personer&lt;br&gt;som är födda åren 1939 - 1953 görs en kvoterad avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det att avgift betalats in till dess den enskildes pensionsrätt&lt;br&gt;fastställs i samband med taxeringen året efter avgiftsåret skall de&lt;br&gt;avsatta medlen förvaltas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag innebär att avsättningar skall göras för&lt;br&gt;personer som är födda år 1944 eller senare och att det sker en kvotering&lt;br&gt;för personer som är födda åren 1944 - 1953. Frågan om likvidhantering&lt;br&gt;har inte uttryckligen berörts av arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det i och för sig skulle&lt;br&gt;kunna avsättas två procent av avgiftsunderlaget till premiereservsystemet&lt;br&gt;för hela övergångsgenerationen förutsatt att endast 16,5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget tillgodoförs i fördelningssystemet men att frågan bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare. Verket menar vidare att det bör finnas en minsta&lt;br&gt;beloppsgräns för avsättningar i premiereservsystemet, bl.a. med tanke på&lt;br&gt;personer som tillfälligt arbetar i Sverige. Även Försäkringsförbundet är&lt;br&gt;av den uppfattningen att det även för hela övergångsgenerationen skall&lt;br&gt;avsättas två procent av avgiftsunderlaget till premiereservsystemet.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Pensionsarbetsgruppen har i sitt&lt;br&gt;betänkande anfört att det i premiereservsystemet som är ett faktiskt&lt;br&gt;fonderat system måste ske en anpassning av pensionsrätten för de&lt;br&gt;övergångsvisa generationerna redan när avsättningen görs. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att förhindra att det görs avsättningar utan att det finns&lt;br&gt;motsvarande pensionsrätt för den enskilde individen. Regeringen delar&lt;br&gt;pensionsarbetsgruppens uppfattning om behovet av kvoterad avsättning&lt;br&gt;till premiereservsystemet för personer som omfattas av övergångsreglerna&lt;br&gt;till pensionsreformen. Regeringen instämmer i vad arbetsgruppen anfört&lt;br&gt;om att kvoteringen för de personer som omfattas av 20-delsinfasningen&lt;br&gt;görs när avgiften till premiereservavgiften bestäms. På detta sätt anpassas&lt;br&gt;det kommande utfallet från premiereserven automatiskt till 20-dels-&lt;br&gt;infasningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser regeringen, till skillnad från arbetsgruppen, att av-&lt;br&gt;sättningar till premiereservsystemet bör kunna göras även för dem som&lt;br&gt;är födda åren 1939 - 1943 utan att pensionssparandet för den enskilde&lt;br&gt;individen blir för litet och utan att en oacceptabel minskning av för-&lt;br&gt;delningsssystemets inkomster därigenom skulle uppstå. Detta innebär att&lt;br&gt;det kommer att ske avsättningar för dem som är födda år 1939 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare varvid avsättningen för personer födda åren 1939 - 1953 görs med&lt;br&gt;motsvarande kvotdel som gäller för dessa åldersgrupper enligt de regler&lt;br&gt;för övergångslösningar på förmånssidan som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild avgift till premiereservsystemet, en &amp;quot;premiereservav-&lt;br&gt;gift&amp;quot;, kommer inte att tas ut utan den ingår som en del av ålderspension-&lt;br&gt;savgiften. Genom en sådan konstruktion kommer avgiftsunderlaget auto-&lt;br&gt;matiskt att vara detsamma för avsättningarna till de båda systemen. Först&lt;br&gt;efter det att ålderspensionsavgiften betalats in till Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;sker en uppdelning mellan avsättningar till fördelningssystemet respektive&lt;br&gt;premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter som betalas in till Riksförsäkringsverket skall sättas in på ett&lt;br&gt;pensionskonto som försäkringstagaren öppnat hos någon kapitalförvaltare&lt;br&gt;eller som verket - för det fall försäkringstagaren inte själv valt kapital-&lt;br&gt;förvaltare - för dennes räkning öppnat hos någon av de statliga kapital-&lt;br&gt;förvaltarna (se avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som inte, vilket också påpekats av remissinstanserna, berörts&lt;br&gt;av arbetgruppen är likvidhanteringen inom premiereservsystemet. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning är det inte möjligt eller lämpligt att bygga upp&lt;br&gt;denna hantering på annat sätt än att de avgifter som betalats in inte kan&lt;br&gt;överföras till respektive kapitalförvaltare förrän den enskildes pensions-&lt;br&gt;rätt fastställs i samband med taxeringen till inkomstskatt året efter av-&lt;br&gt;sättningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför för att det i premiereservsystemets&lt;br&gt;fullfunktionsstadium skall införas en tillfällig förvaltning av de avsatta&lt;br&gt;medlen från det att avgifterna löpande betalas in fram tills dess taxering&lt;br&gt;skett året efter avgiftsåret. Avkastning för denna tid skall påföras&lt;br&gt;försäkringstagarnas pensionskonton. Därefter överförs behållningen på&lt;br&gt;kontot till den förvaltare som respektive försäkringstagare valt eller för&lt;br&gt;den som inte valt kapitalförvaltare till någon statlig kapitalförvaltare. Hur&lt;br&gt;denna tillfälliga förvaltning närmare skall utformas och vem som bör ges&lt;br&gt;i uppdrag att tillfälligt förvalta de avsatta medlen får avgöras under det&lt;br&gt;fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Principer för förvaltningen av premiereservmedlen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De medel som avsätts inom premiereserv-&lt;br&gt;systemet skall förvaltas av kapitalförvaltare som väljs av försäk-&lt;br&gt;ringstagaren. Förvaltarens uppdrag skall omfatta enbart kapitalför-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsfunktionen skall handhas centralt av Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket, som även skall ansvara för premieinbetalningar till kapitalförval-&lt;br&gt;taren, beräkning av pensionsbelopp och utbetalning av pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av pensionsmedel får bedrivas endast efter tillstånd&lt;br&gt;som meddelas av Finansinspektionen. På kapitalförvaltama skall&lt;br&gt;ställas stora krav på att information ges till försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eller flera statliga kapitalförvaltare skall inrättas för förvaltning&lt;br&gt;av medel från personer som vill välja en sådan lösning. För dessa&lt;br&gt;skall fullt ut gälla samma placeringsregler som för privata kapitalpla-&lt;br&gt;cerare. De statliga kapitalförvaltama skall verka på lika villkor och&lt;br&gt;i full konkurrens med de privata kapitalförvaltama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som inte själva väljer någon kapitalförvaltare skall det&lt;br&gt;finnas flera andra statliga kapitalförvaltare. Mellan dessa kapital-&lt;br&gt;förvaltare skall en utjämning av skillnader i avkastning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförvaltaren skall årligen fastställa behållningen och avkast-&lt;br&gt;ningen på respektive försäkringstagares pensionskonto samt under-&lt;br&gt;rätta Riksförsäkringsverket om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltade medel skall oberoende av om medlen förvaltas i privat&lt;br&gt;eller statlig regi behandlas lika i skattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttryckligen&lt;br&gt;tagit ställning till förslaget att försäkringsfunktionen skall hållas avskild&lt;br&gt;från kapitalförvaltningen avstyrker en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att lösningen med Riksförsäkringsverket som&lt;br&gt;försäkringsgivare skild från kapitalförvaltningen leder till en rad tekniska&lt;br&gt;problem som skulle försena införandet av det föreslagna premiereservsys-&lt;br&gt;temet. Enligt inspektionens mening skapar uppdelningen särskilda&lt;br&gt;problem såsom att placeringsreglema för kapitalförvaltningen inte torde&lt;br&gt;kunna utformas efter förslagen till nya placeringsregler för livförsäkrings-&lt;br&gt;bolagen. Enligt inspektionen kommer den separation av försäkrings- och&lt;br&gt;kapitalförvaltningsfimktion som föreslås att innebära sådana matchnings-&lt;br&gt;problem mellan åtaganden och kapitalförvaltning att placeringarna i&lt;br&gt;realiteten blir av mer kortfristig natur vilket innebär att riskkapitalförsörj-&lt;br&gt;ningen via pensionsfonderna blir mindre än om kapitalförvaltning och&lt;br&gt;försäkring hålls samman. Med tanke på att placeringstillgångarna i det&lt;br&gt;fullt utbyggda systemet motsvarar 50 procent av BNP anser inspektionen&lt;br&gt;att detta har stora implikationer på kapitalbildningen och investeringsut-&lt;br&gt;vecklingen i den svenska ekonomin. Vidare skapar uppdelningen enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektionen tekniska problem vid hanteringen av över- och underskott&lt;br&gt;av pensionsmedel på grund av dödsfallsrisk m.m. Inspektionen förordar&lt;br&gt;i stället en ordning där försäkrings- och kapitalförvaltningsfunktionema&lt;br&gt;hålls samman i traditionella försäkringsbolag mellan vilka försäkringsta-&lt;br&gt;garna kan välja. För de försäkringstagare som inte aktivt gör ett val&lt;br&gt;förordar inspektionen att ett offentligt försäkringsbolag inrättas. Om ett&lt;br&gt;flertal olika bolag handhar försäkringsfunktionen i stället för att den sköts&lt;br&gt;centralt hos RFV aktualiseras, enligt Finansinspektionen, frågeställningen&lt;br&gt;om vilken skillnad i avkastning och villkor som kan uppstå till följd av&lt;br&gt;att en riskpoolning av försäkringsriskema sker. Enligt inspektionens&lt;br&gt;mening kommer denna skillnad i villkoren inte att bli särskilt stor om&lt;br&gt;krav ställs på att försäkringsbolagen skall vara öppna för alla kunder och&lt;br&gt;om pensionssparama för sina nyplaceringar har rätt att byta bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att riskerna för att skillnaderna i försäkringstagarnas&lt;br&gt;profil sannolikt kommer att ha liten betydelse för de slutliga pensionerna&lt;br&gt;om kapitalförvaltning och försäkringsfunktion hålls ihop. Statskontoret&lt;br&gt;ställer sig tveksamt till arbetsgruppens skäl att göra en uppdelning på&lt;br&gt;försäkringsfunktionen och kapitalförvaltningen. Enligt kontoret är det en&lt;br&gt;bättre lösning att hålla samman dessa funktioner hos de förvaltare som&lt;br&gt;lyder under befintlig lagstiftning samt står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsutredningen anser allmänt att det i dagens läge inte går att&lt;br&gt;bedöma om den i betänkandet skisserade modellen innebär en effektiv&lt;br&gt;och ändamålsenlig hantering av medlen inom premiereservsystemet.&lt;br&gt;Utredningen framhåller att en central hantering av försäkringsfunktionen&lt;br&gt;kan föra med sig en onödigt komplicerad administration och att det inte&lt;br&gt;finns några aktuariella skäl för att begränsa handhavandet av försäkrings-&lt;br&gt;funktionen eftersom det för att erhålla en tillräcklig riskutjämning krävs&lt;br&gt;betydligt mindre populationer än vad det här skulle bli fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter framförs av Försäkringsförbundet som pekar på&lt;br&gt;att det i dag finns en fungerande infrastruktur för försäkringsfunktionen.&lt;br&gt;Enligt förbundet finns inom denna funktion möjlighet att kombinera&lt;br&gt;kapitalförvaltning och försäkringsadministration med ett antal fond-&lt;br&gt;försäkringsbolag som tillhandahåller ett par hundra fonder hos ett stort&lt;br&gt;antal fondförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen ser uppdelningen på en försäkrings-&lt;br&gt;funktion och en kapitalförvaltarfunktion som en mycket stor brist i&lt;br&gt;förslaget. Svenska Bankföreningen anser att försäkringsfunktionen bör&lt;br&gt;hanteras av privata, marknadsmässiga försäkringsbolag och av banker i&lt;br&gt;samarbete med försäkringsbolag. Folksam framhåller att den försäk-&lt;br&gt;ringsmässiga delen av premiereservsystemet naturligen hör hemma inom&lt;br&gt;de traditionella livförsäkringsbolagens område och att kapitalförvaltningen&lt;br&gt;inte heller den bör spridas till allt för många olika förvaltare. Koopera-&lt;br&gt;tionens pensionsanstalt anser att rationella skäl talar för att försäkrings-&lt;br&gt;funktionen läggs på livförsäkringsinstitut och att frågan närmare bör&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) anser att det är välmotiverat att&lt;br&gt;dela upp försäkrings- och kapital förvaltningsfunktionen. Emellertid bör&lt;br&gt;försäkringsfunktionen tydligt särskiljas från fördelningsfunktionen och ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturligt val av försäkringsgivare bör i så fall vara SPV. I detta val&lt;br&gt;instämmer bl.a. Centrala Studiestödsnämnden och Statspensionärernas&lt;br&gt;Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är tveksam till behovet av konkurrerande statliga&lt;br&gt;kapitalförvaltare och anser, som nämnts ovan, att ett offentligt försäk-&lt;br&gt;ringsbolag bör inrättas för de försäkringstagare som inte gör ett aktivt&lt;br&gt;val. Konkurrensverket ifrågasätter, med stöd av erfarenheter från&lt;br&gt;konkurrens mellan privata företag och offentlig förvaltning, om förslaget&lt;br&gt;att statliga kapitalförvaltare går att förena med krav på konkurrensneutra-&lt;br&gt;la villkor. Enligt verket bör en anbudsmodell kunna utgöra ett alternativ&lt;br&gt;i de fall försäkringtagaren inte själv aktivt gör ett val. Även Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen tar upp frågan om konkurrensneutralitet och anser att alla&lt;br&gt;förvaltare skall ha möjlighet att ta ut marknadsmässiga avgifter.&lt;br&gt;Statskontoret finner det svårt att bedöma om det finns behov av statliga&lt;br&gt;förvaltare och menar att de statliga förvaltarna, för det fall sådana&lt;br&gt;inrättas, inte bör ges en dominerande ställning på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden (första-tredje fondstyrelserna) framhåller liksom arbets-&lt;br&gt;gruppen att utformningen av kapitalförvaltningen avseende medel från&lt;br&gt;personer som inte väljer förvaltare måste ytterligare utredas. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet pekar på att kollegiets nuvarande fondförvaltande verksamhet -&lt;br&gt;liksom AP-fondens - kan vara en grund för bildandet av sådana nya&lt;br&gt;kapitalförvaltare som föreslås. Det gäller i första hand sådana statliga&lt;br&gt;förvaltare som inte aktivt väljs av den enskilde. Kollegiet anser vidare att&lt;br&gt;det inte bör finnas en begränsning för sådana fonder att endast placera&lt;br&gt;medel i aktiefonder utan i stället kan befarad maktkoncentration undvikas&lt;br&gt;t.ex. genom att begränsningar av ägandet i varje enskilt bolag förs in i&lt;br&gt;placeringsreglema och att en mångfald självständigt agerande kapitalför-&lt;br&gt;valtare bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationens pensionsanstalt förutsätter mot bakgrund av sin&lt;br&gt;nuvarande verksamhet att den kommer att uppfylla de krav som kommer&lt;br&gt;att formuleras beträffande kapitalförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret anger att det för kontorets möjligheter att bedriva en&lt;br&gt;effektiv statsskuldsförvaltning är positivt att det nya pensionssystemet&lt;br&gt;leder till ökad konkurrens om pensionsmedlen. Enligt Riksgäldskontoret&lt;br&gt;bör pensionsmedlen från dem som inte gör något aktivt val spridas på ett&lt;br&gt;flertal förvaltare i syfte att stärka konkurrensen i det fall att många skulle&lt;br&gt;avstå från att själva välja förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker förslaget till premiereservsystem endast under förut-&lt;br&gt;sättning att pensionssparandet skall förvaltas i anknytning till AP-fonden.&lt;br&gt;Härigenom undviks enligt LO den kraftiga nedgång i fonden som annars&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen anser att det ur&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt inte finns något behov av statliga kapitalförvaltare.&lt;br&gt;Förbundet menar att man för personer som inte själva valt förvaltare&lt;br&gt;måste hitta en lösning inom ramen för den ordning som gäller för dem&lt;br&gt;som valt. Inte heller finns det enligt förbundets mening hållbara motiv för&lt;br&gt;statliga valfonder eftersom valfrihet liksom konkurrens redan är väl&lt;br&gt;tillgodosedd genom befintliga former för pensionssparande. Bankföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen anser även att det för de personer som inte själva väljer förvaltare&lt;br&gt;bör en organisation bestående av företrädare för medlemmarna i&lt;br&gt;Försäkringsförbundet, Fondhandlareföreningen, Fondbolagens Förening&lt;br&gt;och Bankföreningen bildas vilken ansvarar för att de individer som inte&lt;br&gt;valt kapitalförvaltare lottas ut bland förvaltare som är medlemmar i de&lt;br&gt;nämnda branchorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industriförbundet&lt;br&gt;anser att det saknas behov av statliga kapitalförvaltare och att införandet&lt;br&gt;av statliga kapitalförvaltare står i strid med strävan att privatisera&lt;br&gt;offentliga verksamheter. Även Företagarnas Riksorganisation avstyrker&lt;br&gt;förslaget om statliga kapitalförvaltare och anser att detta enbart kommer&lt;br&gt;att skapa makt- och byråkratiproblem. Vidare anser organisationen att det&lt;br&gt;inte är acceptabelt att staten får en monopolställning när det gäller att få&lt;br&gt;förvalta pensionsmedel för personer som inte gör något aktivt val. För&lt;br&gt;fördelningen av dessa medel bör gälla en tilldelning på visst angivet sätt&lt;br&gt;över samtliga konkurrerande förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget att&lt;br&gt;förvaltning av medel får bedrivas endast efter tillstånd som meddelas av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, som instämmer i arbetsgruppens förslag att mycket&lt;br&gt;höga krav måste ställas på de förvaltande institutionerna, avstyrker&lt;br&gt;förslaget om att även icke-finansiella företag, kommuner och organisa-&lt;br&gt;tioner skall kunna delta i kapitalförvaltningen, bl.a. med motiveringen att&lt;br&gt;kapitalförvaltama måste underkastas regler om riskspridning. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs av Försäkringsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anför vidare att det torde vara svårt att utesluta&lt;br&gt;andra kapitalförvaltare inom EES och att ett EU-direktiv om pensions-&lt;br&gt;fonder bör beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget. Enligt&lt;br&gt;inspektionens mening måste ett betydande informationsansvar åläggas&lt;br&gt;kapitalförvaltama i olika hänseenden. Även Konsumentverket pekar på&lt;br&gt;vikten av adekvat information och att den enskilde från det allmänna&lt;br&gt;tillhandahålls en aktuell, lättillgänglig och opartisk information om&lt;br&gt;alternativa valmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av tydlig och korrekt information poängteras även av&lt;br&gt;Försäkringsförbundet som anser att informationsgivningen i första hand&lt;br&gt;skall handhas av det organ som ansvarar för förvaltningen av pensions-&lt;br&gt;medlen. Förbundet tar i sitt remissvar även upp att frågan om rappor-&lt;br&gt;tering mellan de olika aktörerna i pensionssystemet inte finns belyst i&lt;br&gt;förslaget, vilket även gäller frågan om likvidhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anför att de som får tillstånd från Finansin-&lt;br&gt;spektionen bör benämnas premiereservinstitut som en parallell till&lt;br&gt;benämningen pensionssparinstitut för dem som fått tillstånd av Finansin-&lt;br&gt;spektionen avseende det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot förslaget om likabehandling av privat och statligt pensionssparande&lt;br&gt;i skattehänseende har det inte rests några invändningar från remissinstan-&lt;br&gt;serna. Riksskatteverket framhåller att det av arbetsgruppens förslag inte&lt;br&gt;framgår om avkastningsskatt skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Pensionsarbetgruppen har i sitt&lt;br&gt;betänkande anfört att reglerna för förvaltningen av medlen inom&lt;br&gt;premiereservsystemet skall utformas på ett sådant sätt att det skapas&lt;br&gt;förutsättningar för etablering av en mångfald kapitalförvaltare med olika&lt;br&gt;inriktning. Enligt arbetsgruppen kan kapitalförvaltare ha olika riskprofil&lt;br&gt;beträffande medlens placering och det kan även ske en differentiering&lt;br&gt;efter placeringarnas inriktning. Det kan t.ex. finnas kapitalförvaltare som&lt;br&gt;i sin förvaltning är inriktade på placering i tillgångar som gynnar mindre&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har vidare anfört att genom att en premiereservdel&lt;br&gt;inrättas i det allmänna pensionssystemet med denna inriktning kommer&lt;br&gt;den enskildes valfrihet och delaktighet vad beträffar pensionsmedlens&lt;br&gt;förvaltning att öka. För den enskilde individen skapas härigenom också&lt;br&gt;möjlighet att aktivt påverka förvaltningen. Olika individer kan enligt&lt;br&gt;arbetsgruppen göra skilda bedömningar av hur effektivt olika kapitalför-&lt;br&gt;valtare arbetar och det kan finnas olika uppfattningar om hur medlen bör&lt;br&gt;placeras samt vilket risktagande placeringarna skall vara förenade med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens syn på de grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningarna för utformningen av förvaltningen av premiereservsystemet.&lt;br&gt;Denna har inte heller gett upphov till invändningar av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta synsätt som utgångspunkt har arbetsgruppen fört ett resone-&lt;br&gt;mang om att pensionssparande i premiereservsystemet till skillnad från&lt;br&gt;pensionssparande i det traditionella pensionssparandet i individuell&lt;br&gt;pensionsförsäkring - och som för de allra flesta sparare har den funktio-&lt;br&gt;nen att det utgör ett komplement till den allmänna och obligatoriska&lt;br&gt;pensionen - skall vara en del av det allmänna pensionssystemet med&lt;br&gt;möjlighet för individer att själva välja förvaltare av pensionsmedlen och&lt;br&gt;att försäkringskollektivet i ett allmänt pensionssystem därför bör, även&lt;br&gt;vad gäller premiereservdelen, utgöras av alla försäkrade. Mot bakgrund&lt;br&gt;av detta har arbetsgruppen föreslagit att Riksförsäkringsverket i central&lt;br&gt;regi skall handha försäkringsfunktionen inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är kritiska till den lösning som arbetsgruppen valt&lt;br&gt;och menar att det innebär särskilda problem att försäkrings- och&lt;br&gt;kapitalförvaltningsfunktionen separeras. Ett sådant problem skulle vara&lt;br&gt;att placeringsreglema för kapitalförvaltningen på grund av informa-&lt;br&gt;tionssvårigheter mellan försäkringsgivare och kapitalförvaltare om vilka&lt;br&gt;åtaganden som gjorts i förhållande till hur avsatta medel placerats inte&lt;br&gt;kan utformas efter förslagen till nya placeringsregler för livförsäkrings-&lt;br&gt;bolagen vilket kan få till följd en oönskad preferens för placeringar i&lt;br&gt;likvida tillgångar till nackdel för riskkapitalförsörjningen. Flertalet av de&lt;br&gt;remissinstanser som är kritiska till förslaget anser att det i stället skulle&lt;br&gt;vara bättre att hålla samman funktionerna i traditionella försäkringsbolag.&lt;br&gt;Några remissinstanser föreslår som ett alternativ till detta att även andra&lt;br&gt;lösningar som i dag finns på den privata marknaden såsom fondförsäk-&lt;br&gt;ringar är bättre alternativ än det av arbetsgruppen föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör samma bedömning som arbetsgruppen att försäkrings-&lt;br&gt;funktionen bör handhas centralt av Riksförsäkringsverket. Med en lösning&lt;br&gt;där försäkringsfunktionen i stället läggs på de privata försäkringsbolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med kapitalförvaltningen finns det enligt vår mening risk för&lt;br&gt;att bl.a. den mångfald i förvaltningen som regeringen eftersträvar inte&lt;br&gt;uppnås. Regeringen avvisar således en sådan lösning. Regeringen är väl&lt;br&gt;medveten om att den valda lösningen bl.a. kan komma att innebära&lt;br&gt;sådana informationsproblem mellan försäkringsgivare och kapitalför-&lt;br&gt;valtare som pekats på i remissvaren men att dessa går att lösa. Även om&lt;br&gt;dessa problem kan uppstå har den principiella lösning som härigenom&lt;br&gt;läggs fast enligt regeringens bedömning betydande fördelar jämfört med&lt;br&gt;andra systemlösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av medlen inom premiereservsystemet kommer således&lt;br&gt;att bestå av enbart kapitalförvaltning utan försäkringsinslag. Premiere-&lt;br&gt;servsystemet måste regleras i lagstiftning som troligen får läggas utanför&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen. Detta kommer dock inte att utgöra något hinder&lt;br&gt;mot att även försäkringsbolag är kapitalförvaltare inom ramen för en&lt;br&gt;särskild lagstiftning för premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis i detta avsnitt har slagits fast vikten av att reglerna för&lt;br&gt;förvaltningen av medel inom premiereservsystemet - med de begräns-&lt;br&gt;ningar som kan följa av bl.a. vilka placeringsregler som skall gälla för&lt;br&gt;kapitalförvaltama och som vi återkommer till i avsnitt 6.5 - utformas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att det skapas förutsättningar för etablering av ett flertal&lt;br&gt;kapitalförvaltare med olika inriktning. Genom att det finns ett flertal&lt;br&gt;kapitalförvaltare som konkurrerar om förvaltningsuppdragen främjas&lt;br&gt;effektiviteten i förvaltningen, vilket är till fördel för försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde försäkringstagaren skall själv få välja förvaltare av medlen&lt;br&gt;inom premiereservsystemet. Höga krav måste ställas på de institut som&lt;br&gt;anförtros förvaltningen av dessa medel. Det är därför motiverat att&lt;br&gt;kapitalförvaltningen skall få bedrivas endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, så att förvaltningen uppfyller grundläggande kvalitets- och&lt;br&gt;sundhetskrav. En sådan lösning biträds också av samtliga remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig i frågan. Detta skall även gälla under den löpande tillsyn&lt;br&gt;som inspektionen skall utföra. För pensionssparande inom premiereserv-&lt;br&gt;systemet gör sig starka konsumentskyddsintressen gällande både vad&lt;br&gt;gäller krav på kapitalförvaltare och på utformning av placeringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförvaltningen är också, vilket flera remissinstanser påpekat,&lt;br&gt;förenad med ett betydande informationsansvar. Kapitalförvaltama måste&lt;br&gt;därför kunna svara för att det ges en allsidig och fullständig information&lt;br&gt;om förvaltningens villkor. Det måste vidare ställas särskilda admini-&lt;br&gt;strativa krav på kapitalförvaltama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu nämnda kraven kommer det att behöva ställas ytterligare&lt;br&gt;krav på kapitalförvaltama såsom hantering av olika risker i förvaltningen&lt;br&gt;av pensionsmedel. Till denna fråga återkommer vi i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är negativa till arbetsgruppens förslag om statliga&lt;br&gt;kapitalförvaltare och menar att det av konkurrensskäl saknas behov av&lt;br&gt;statliga kapitalförvaltare. Vidare har det i remissvaren pekats på&lt;br&gt;svårigheten att uppnå konkurrensneutralitet mellan statliga och privata&lt;br&gt;kapitalförvaltare. Regeringen är av samma uppfattning som arbetsgmppen&lt;br&gt;att det finns skäl att inrätta en eller flera statliga kapitalförvaltare som&lt;br&gt;den enskilde kan välja. Regeringen är dock angelägen att påpeka att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga kapitalförvaltama skall verka på strikt marknadsmässiga villkor Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;och i konkurrens med privata kapitalförvaltare. Någon skillnad i&lt;br&gt;placeringsregler mellan privata kapital förvaltare och de statliga kapitalför-&lt;br&gt;valtare som väljs av den enskilde kan inte komma i fråga. De statliga&lt;br&gt;kapitalförvaltama skall på samma sätt som gäller för privata kapitalför-&lt;br&gt;valtare utan subventioner svara för alla sina egna kostnader såsom&lt;br&gt;administrationskostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avstår från att välja förvaltare av premiereservmedlen&lt;br&gt;skall förvaltningen ske genom andra statliga kapitalförvaltare med i&lt;br&gt;princip samma placeringsregler som övriga kapitalförvaltare. Dock bör&lt;br&gt;dessa statliga kapital förvaltare inte få äga aktier på annat sätt än som&lt;br&gt;delägare i aktiefonder. Därigenom kommer dessa kapitalförvaltare att få&lt;br&gt;tillgång till aktiemarknaden utan att ha ett direkt ägarinflytande. Detta&lt;br&gt;innebär även att de som inte själva väljer förvaltare kan få del av&lt;br&gt;aktiemarknadens avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes behållning på pensionskontot skall, i just dessa fall där&lt;br&gt;det ju inte skett något aktivt val av kapitalförvaltare, inte påverkas av&lt;br&gt;vilken av de statliga kapitalförvaltama som blivit anförtrodda förvalt-&lt;br&gt;ningsuppdraget. Eventuella skillnader i avkastning på medel förvaltade&lt;br&gt;av dessa statliga kapitalförvaltare bör därför utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på varje kapitalförvaltare att varje år fastställa till-&lt;br&gt;godohavande och avkastning på respektive försäkringstagares pensions-&lt;br&gt;konto. En underrättelse härom inlämnas till Riksförsäkringsverket som&lt;br&gt;bokför uppgifterna på det där förda premiereservkontot och dessutom för&lt;br&gt;in dessa uppgifter på det årliga pensionsbeskedet. Vidare bör kapitalför-&lt;br&gt;valtaren underrätta den enskilde försäkringstagaren om hur insatta medel&lt;br&gt;är placerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förvaltade medlen skall oberoende av om de förvaltas i privat eller&lt;br&gt;statlig regi behandlas lika i skattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Interimistisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till dess att det inrättats en ordning för&lt;br&gt;förvaltningen av medlen inom premiereservsystemet enligt de ovan&lt;br&gt;föreslagna riktlinjerna skall avsatta medel förvaltas gemensamt och&lt;br&gt;på ett säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Arbetsgmppen har föreslagit att den&lt;br&gt;interimistiska förvaltningen skall ske inom ramen för AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Första-tredje fondstyrelserna inom AP-fonden&lt;br&gt;framhåller att förvaltningen av pensionsmedlen övergångsvis kan ordnas&lt;br&gt;även om förvaltningen skall ske på individnivå och inte som förvaltning&lt;br&gt;i form av aggregat. Förvaltningen av fondmedel inom premiereservsyste-&lt;br&gt;met bör enligt fondstyrelserna ske skild från övriga fondmedel. För&lt;br&gt;placeringen av premiereservmedlen bör det uppställas särskilda place-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsregler som beaktar den relativt korta förvaltningsperioden och att&lt;br&gt;medlen senare skall skiftas ut till ett antal kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverket - som pekar på att en uppbyggnad av&lt;br&gt;förvaltningen inom verket blir mycket krävande - är osäkerheten om det&lt;br&gt;slutliga förslaget av premiereservsystemet stor och verket förslår därför&lt;br&gt;att en fördjupad analys av förslaget och därmed ikraftträdandet görs&lt;br&gt;samtidigt som lagstiftning för premiereservsystemet arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet kan inte se något skäl till att reglerna om för-&lt;br&gt;valtning skall träda i kraft först den 1 januari 1996. Enligt förbundet har&lt;br&gt;försäkringsbolagen redan de system och rutiner som krävs för att&lt;br&gt;omhänderta förvaltningen av medlen inom premiereservsystemet från&lt;br&gt;denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser det olämpligt att AP-fonden skall förvalta&lt;br&gt;medlen i premiereservsystemet under år 1995. Enligt föreningen finns det&lt;br&gt;redan en teknik hos de pensionssparinstitut som verkar inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet som möjliggör en start av förvaltningen&lt;br&gt;redan från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt arbetsgruppens mening är det&lt;br&gt;inte realistiskt att räkna med att ett system för förvaltning av medlen&lt;br&gt;inom premiereservsystemet enligt de nu lämnade förslagen skall hinna&lt;br&gt;utarbetas i alla delar till den 1 januari 1995. Arbetsgruppen har därför&lt;br&gt;föreslagit att reglerna för förvaltning av medel inom premiereservsyste-&lt;br&gt;met skall träda i kraft tidigast den 1 januari 1996. De medel som avsätts&lt;br&gt;under år 1995 måste därför enligt arbetsgruppen förvaltas i särskild&lt;br&gt;ordning. Arbetsgruppen har föreslagit att denna förvaltning skall ske&lt;br&gt;inom ramen för AP-fondens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppen uppfattning att AP-fonden kan vara&lt;br&gt;lämplig som interimistisk förvaltare av medlen inom premiereservsyste-&lt;br&gt;met. Enligt regeringens bedömning bör dock övervägas också andra&lt;br&gt;alternativ för den interimistiska förvaltningen - som rör en kortvarig&lt;br&gt;tidsrymd - och en prövning göras om den kan hanteras på annat sätt än&lt;br&gt;inom ramen för AP-fonden. Ett tänkbart alternativ skulle kunna vara att&lt;br&gt;medlen sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret, t.ex. mot ränta&lt;br&gt;motsvarande den för statsskuldväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen under den tid som medlen inom premiereservsystemet&lt;br&gt;förvaltas interimistiskt skall påföras försäkringstagarnas pensionskonton.&lt;br&gt;När reglerna för förvaltning av premiereservmedlen fått sina slutliga&lt;br&gt;utformning skall behållningen på kontot överföras till den kapitalförval-&lt;br&gt;tare som respektive försäkringstagare väljer eller för den som inte väljer&lt;br&gt;kapitalförvaltare någon statlig kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Utformningen av förvaltningen i full funktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För Finansinspektionens tillstånd bör flera&lt;br&gt;grundläggande krav kunna ställas på kapitalförvaltama såsom att de&lt;br&gt;kan hantera de risker som är förenade med kapitalförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompetens och erfarenhet av omfattande kapitalförvaltning&lt;br&gt;som finns inom AP-fondens organisation bör tas till vara vid utform-&lt;br&gt;ningen av den statliga kapitalförvaltningen för personer som inte&lt;br&gt;själva väljer kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kapitalförvaltningen bör placeringsreglema utformas med&lt;br&gt;förebild från för livförsäkringsbolagen gällande regler. Placeringar&lt;br&gt;i tillgångar i utlandet eller utställda i utländsk valuta bör i den mån&lt;br&gt;det är förenligt med EES-avtalets regler begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereservsystemet bör utformas på så sätt att enskilda kapital-&lt;br&gt;förvaltare inte blir alltför stora eller får ett betydande ägarinflytande&lt;br&gt;i enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetgruppens förslag: De bedömningar som regeringen&lt;br&gt;redovisar i detta avsnitt ligger i linje med de förslag som arbetsgmppen&lt;br&gt;lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;premiereservsystemet är positiva till de föreslagna principerna för place-&lt;br&gt;ringsregler, avkastningsgaranti och rätt till byte av kapitalförvaltare i sig.&lt;br&gt;Emellertid framförs stark kritik mot hur dessa olika principer kom-&lt;br&gt;binerats i förslaget. Detta gäller bl.a. kombinationen av avkastnings-&lt;br&gt;garanti och rätt till byte av kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillstyrker arbetsgruppens förslag att placerings-&lt;br&gt;reglema för livförsäkringsbolag skall ligga till grund för placerings-&lt;br&gt;reglema för kapitalförvaltningen inom premiereservsystemet. Enligt&lt;br&gt;inspektionen torde det inte gå att förena arbetsgruppens önskemål om en&lt;br&gt;mångfald av kapitalförvaltare med speciella inriktningar och riskprofiler&lt;br&gt;med de placeringsregler som skall gälla för traditionella livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Finansinspektionens mening är kravet på en avkastningsgaranti&lt;br&gt;svårt att förena med kravet på att den enskilde skall ha valfrihet att flytta&lt;br&gt;kapitalet mellan olika förvaltare. Risken för tidig flyttning leder till att&lt;br&gt;likviditeten i förvaltningen måste hållas hög vilket sänker kapitalavkast-&lt;br&gt;ningen. Omflyttning av kapital kan leda till realisationsförluster som&lt;br&gt;drabbar avkastningen av kapitalet, vilket i sin tur kan innebära att&lt;br&gt;avkastningsgarantin inte kan uppnås för kvarvarande pensionssparare hos&lt;br&gt;kapitalförvaltaren. Rätten till omplacering är således enligt inspektionens&lt;br&gt;mening inte förenlig med kravet på en lägsta avkastning om inte staten&lt;br&gt;via statsbudgeten eller i annan form är beredd att kompensera pensions-&lt;br&gt;sparama för eventuella underskridanden av avkastningsgarantin. Det är&lt;br&gt;enligt inspektionens mening inte rimligt att till priset av en lägre&lt;br&gt;avkastning införa en obligatorisk rätt till flyttning av pensionssparande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället skulle det enligt inspektionen framstå som naturligt att pensions-&lt;br&gt;sparama gavs möjliget att till ett pris välja vilken typ av långfristighet i&lt;br&gt;kapitalförvaltningen som de önskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finansinspektionens egen modell till förvaltning av medlen inom&lt;br&gt;premiereservsystemet föreslås att avkastningsgarantin får formen av den&lt;br&gt;typ av garanti som finns i traditionell livförsäkring och som inte ger&lt;br&gt;någon rätt till fri omplacering. Enligt denna modell skall pensions-&lt;br&gt;spararen kunna avbryta sitt pensionssparande och byta livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag. Enligt inspektionen medför den modifierade modellen att&lt;br&gt;pensionskapitalet kommer att bli av mer långsiktig natur, vilket på ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt bättre sätt främjar stabilitet och riskkapitalförsörjning&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen anför beträffande hanteringen av arvsvinster inom&lt;br&gt;premiereservsystemet att det i arbetsgruppens förslag inte angetts hur en&lt;br&gt;återkanalisering av medel från Riksförsäkringsverket till kapitalförval-&lt;br&gt;tama skall gå till för det fall det byggs upp ett överskott av medel hos&lt;br&gt;verket. Även Försäkringsförbundet framför kritiska synpunkter på&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som Finansinspektionen framför beträffande kombinationen&lt;br&gt;av avkastningsgaranti och långtgående rätt till byte av kapitalförvaltare&lt;br&gt;delas av flera andra remissinstanser, bl.a. Försäkringsutredningen och&lt;br&gt;Försäkringsförbundet. Utredningen anför att den förmodligen inte själv&lt;br&gt;kommer att föreslå att en lagfäst rättighet för försäkringstagarna att byta&lt;br&gt;bolag skall införas beträffande frivilliga försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Försäkringsutredningen är det för frågan om fördelning av&lt;br&gt;överskott i kapitalförvaltningen avgörande om premiereservmedlen skall&lt;br&gt;vara avskilda från kapitalförvaltarens tillgångar eller om medlen skall&lt;br&gt;redovisas tillsammans med förvaltarens egna medel. Om sistnämnda&lt;br&gt;modell blir möjlig kan enligt utredningen kraven på öppen redovisning&lt;br&gt;av avkastning och administrationskostnader knappast anses tillräckliga&lt;br&gt;och det är från konsumentsskyddssynpunkt väsentligt att det tydligt&lt;br&gt;framgår vilka medel som tillhör försäkringstagarna och vilka som utgör&lt;br&gt;kapital förvaltarens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsutredningen delar arbetsgruppens bedömning att förslagen&lt;br&gt;i departementspromemorian Placeringsregler för försäkringsbolag&lt;br&gt;(Ds 1993:57) bör kunna ligga till grund för placeringsregler också i ett&lt;br&gt;obligatoriskt system. Enligt utredningen kan begränsningar av placeringar&lt;br&gt;i utländsk valuta komma i konflikt med försäkringstagarintresset.&lt;br&gt;Liknandesynpunkterframförsav Försäkringsförbundet. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;instämmer i att livförsäkringsbolagens placeringsregler bör vara riktlinje&lt;br&gt;för placeringsreglema inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet framhåller vidare att det i och för sig inte är&lt;br&gt;någon tvekan om att många försäkringstagare föredrar en viss av-&lt;br&gt;kastningsgaranti . Enligt förbundet bör emellertid försäkringstagarna själva&lt;br&gt;få avgöra vilken försäkringsprodukt de vill ha. Förbundet pekar på att det&lt;br&gt;under de senaste åren skett en betydande och varierad produktutveckling&lt;br&gt;inom livförsäkringsområdet för att tillfredsställa marknadens krav. Bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns det sedan några år tillbaka fondförsäkringar som alternativ till&lt;br&gt;vanliga pensionsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har svårt att förstå att kapitalförvaltama skulle kunna&lt;br&gt;åläggas att ge en viss garanterad avkastning eftersom förvaltaren inte är&lt;br&gt;försäkringsgivare. Enligt Konkurrensverket bör inte kravet på garanterad&lt;br&gt;avkastning i onödan undergräva förutsättningarna för en effektiv&lt;br&gt;konkurrens. Verket anser att det finns en risk för att en för hög värdering&lt;br&gt;av säkerhetsintresset innebär att små och medelstora företag som har&lt;br&gt;mest att vinna på en väl fungerande kapitalmarknad misskrediteras. Stats-&lt;br&gt;kontoret ser en fara i att ha en obligatorisk omplaceringsrätt eftersom&lt;br&gt;förvaltama tvingas till kortfristiga placeringar för att kunna svara mot&lt;br&gt;tillfälligt misstroende. Enligt kontoret är det av stor betydelse att&lt;br&gt;investeringar och riskkapitalförsörjning görs mer långfristiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser att kapitalförvaltama inte skall vara&lt;br&gt;tvingade att utlova någon garanterad avkastning, eftersom detta dels&lt;br&gt;skulle försvåra byte av förvaltare, dels vara oförenligt med placeringar&lt;br&gt;i exempelvis värdepappersfonder. Inte heller skall premiereservsystemet&lt;br&gt;tyngas av placeringsregler som påminner om livförsäkringsbolagens&lt;br&gt;nuvarande placeringsregler utan samma regelverk som inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet bör gälla. Enligt föreningen - som är&lt;br&gt;positiv till förslaget om byte av förvaltare - förutsätter detta system att&lt;br&gt;pensionstagama endast får den faktiska avkastningen av placeringen och&lt;br&gt;att förslaget om garanterad avkastning minskar möjligheten att flytta&lt;br&gt;kapitalet mellan förvaltama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation menar att de riktlinjer för förvaltning av&lt;br&gt;premiereservmedlen som anges i betänkandet ger intryck av en alltför&lt;br&gt;stark markering av säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom framför allt pensions-&lt;br&gt;sparandet i fondförsäkringar och det individuella pensionssparandet finns&lt;br&gt;det på den privata marknaden redan stora möjligheter att välja pensions-&lt;br&gt;sparande som innebär stora skillnader i risktagande. Den som önskar kan&lt;br&gt;inom dagens privata system således välja att placera sina pensionsspar-&lt;br&gt;medel i tillgångar som inte innebär någon garanterad avkastning utan i&lt;br&gt;stället ett mer eller mindre stort mått av risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav och då premiereservsystemet föreslås bli en del av&lt;br&gt;ett allmänt pensionssystem inom vilket det inte kan accepteras att det&lt;br&gt;finns risk för att alltför stora skillnader i pensionsnivåer uppstår beroende&lt;br&gt;på vilken kapitalförvaltare den enskilde försäkringstagaren väljer har&lt;br&gt;arbetsgruppens ansett att premiereservsystemet skall omfattas av en viss&lt;br&gt;garanterad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande syn på förvaltning av pensionsmedel som arbets-&lt;br&gt;gruppen ger uttryck för delas av regeringen. Flera av remisstansema har&lt;br&gt;emellertid med kraft framhållit att det kan finnas problem med att ha en&lt;br&gt;garanterad avkstning i kombination med dels en obligatorisk bytesrätt av&lt;br&gt;kapitalförvaltare, dels en försäkringsgivare som inte ansvarar för&lt;br&gt;kapitalförvaltningen. Regeringen har respekt för de farhågor som finns&lt;br&gt;bland remissinstanserna om att en olycklig kombination av principer -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som var för sig bör eftersträvas - kan leda till resultat som inte är&lt;br&gt;önskvärda vare sig för försäkringstagaren eller kapitalförvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen bör det finnas möjlighet för den enskilde försäk-&lt;br&gt;ringstagaren att byta kapitalförvaltare och därvid flytta behållningen på&lt;br&gt;sitt premiereservkonto. Flera remissistanser har framhållit att en&lt;br&gt;obligatoriskt rätt till byte av kapital förvaltare beträffande redan avsatta&lt;br&gt;medel kan medföra betydande olägenheter för försäkringstagarna. Bl.a&lt;br&gt;har det framförts farhågor om att likviditeten i kapitalförvaltningen måste&lt;br&gt;hållas hög vilket sänker kapitalavkastningen. Omflyttning av kapital kan&lt;br&gt;enligt några remissinstanser leda till realisationsförluster som drabbar av-&lt;br&gt;kastningen av kapitalet, vilket i sin tur kan innebära att avkastnings-&lt;br&gt;garantin inte uppnås för kvarvarande pensionssparare hos kapitalförvalta-&lt;br&gt;ren. Från remissinstanserna har varnats för att Riksförsäkringsverket i en&lt;br&gt;sådan situation kan utsättas för betydande krav på att kompensera de&lt;br&gt;drabbade pensionstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns det en sådan tyngd i de skäl mot att&lt;br&gt;införa avkastningsgaranti i kombination med en obligatorisk bytesrätt som&lt;br&gt;remissinstanserna anfört att frågan bör utredas vidare med utgångspunkt&lt;br&gt;från bl.a. den grundläggande syn på förvaltning av pensionsmedel som&lt;br&gt;vi tidigare redovisat. Därvid bör övervägas om inte de skyddsintressen&lt;br&gt;som ligger i en avkastningsgaranti kan tillgodoses på ett lika ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt genom placeringsreglemas utformning. Som vi redogör för i&lt;br&gt;det följande bör placeringsreglema inom premiereservsystemet utformas&lt;br&gt;med utgångspunkt från livförsäkringsbolagens placeringsregler. Rege-&lt;br&gt;ringen avvisar liksom arbetsgruppen tanken på att staten skall stå som&lt;br&gt;yttersta garant för pensionen inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen bör ett av de grundläggande kraven som måste&lt;br&gt;ställas på kapitalförvaltama vara att de kan hantera de risker som&lt;br&gt;kommer att vara förenade med förvaltningen. De risker som försäkrings-&lt;br&gt;bolag utsätts för i sin livförsäkringsverksamhet är försäkringsmässiga&lt;br&gt;risker och finansiella risker. Eftersom försäkringsfunktionen skall&lt;br&gt;hanteras centralt av Riksförsäkringsverket, kommer förvaltare av&lt;br&gt;premiereservmedel inte att utsättas för försäkringsmässiga risker. De&lt;br&gt;risker som måste hanteras i kapitalförvaltningen blir därför enbart de&lt;br&gt;finansiella riskerna vilka kan indelas i bl.a. ränte-, valuta-, likviditets-,&lt;br&gt;inflations- och kreditrisker. Enligt arbetsgruppen kommer de finansiella&lt;br&gt;riskerna förmodligen, på samma sätt som i dag gäller för försäkrings-&lt;br&gt;bolagen, att bli svåra att hantera, bl.a. beroende på den avkastnings-&lt;br&gt;garanti som måste lämnas på de förvaltade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har vidare anfört följande. Eftersom det i många fall rör&lt;br&gt;sig om mycket lång tid mellan avsättning och utbetalning av förvaltade&lt;br&gt;medel innebär detta att kapitalförvaltaren under lång tid måste förränta&lt;br&gt;de inbetalda medlen till minst den garanterade räntan. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att hela avkastningen på de förvaltade medlen inte kan gottskrivas&lt;br&gt;försäkringstagarnas pensionskonton. Kapital förvaltaren måste ha en&lt;br&gt;buffert mot att avkastningen enstaka år kan understiga den garanterade&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu angetts måste enligt arbetsgruppen flera faktorer&lt;br&gt;beaktas när det gäller vilka slag av institut som kan komma i fråga som&lt;br&gt;förvaltare av medel inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i allt väsentligt arbetsgruppens bedömning av vilka&lt;br&gt;krav som bör ställas på kapitalförvaltaren. Den närmare regleringen av&lt;br&gt;dessa krav bör dock utredas vidare varvid det kommer att vara av&lt;br&gt;betydelse hur den ovan nämnda frågan om olika metoder för att skydda&lt;br&gt;försäkringstagarnas medel - genom placeringsreglemas utformning eller&lt;br&gt;avkastningsgaranti - löses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsbolagen bör med tanke på den verksamhet som där&lt;br&gt;bedrivs och den kompetens som finns i bolagen vara väl lämpade att delta&lt;br&gt;i förvaltningen av medel inom premiereservsystemet. Beträffande andra&lt;br&gt;förvaltare finns banker och värdepappersbolag med erfarenhet från det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Utanför aktörerna på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna har arbetsgmppen föreslagit att företag, kommuner och&lt;br&gt;organisationer i någon form bör kunna delta i förvaltningen av medlen&lt;br&gt;inom premiereservsystemet utan att direkt sköta själva förvaltningen. Mot&lt;br&gt;detta har några remissinstanser rest invändningar bl.a. med innebörd att&lt;br&gt;kapitalförvaltningen bör vara förbehållen förvaltare som är underkastade&lt;br&gt;regler om riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser inga principiella hinder mot att tillåta organisationer&lt;br&gt;m.fl. att delta i förvaltningen på det sätt som arbetsgmppen föreslagit,&lt;br&gt;under förutsättning att det inte kommer att gälla några särregler för dessa&lt;br&gt;kapitalförvaltare. Några förslag i denna del lämnas dock inte nu eftersom&lt;br&gt;ett ställningstagande till frågorna om vilka som kan komma i fråga som&lt;br&gt;kapitalförvaltare och förvaltningens närmare utformning måste föregås av&lt;br&gt;fortsatt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgmppen har föreslagit att en del av avkastningen bör tillfalla&lt;br&gt;förvaltaren för att det skall finnas ekonomiska drivkrafter för etablering&lt;br&gt;som kapitalförvaltare. Enligt arbetsgmppen bestäms storleken på denna&lt;br&gt;&amp;quot;avkastningsmarginal&amp;quot;, som inte gottskrivs försäkringstagarna, på&lt;br&gt;marknadsmässiga grunder genom en effektiv konkurrens mellan olika&lt;br&gt;kapitalförvaltare. För att en effektiv konkurrens skall etableras bör enligt&lt;br&gt;arbetsgmppen ställas krav på en öppen redovisning av den avkastning&lt;br&gt;som uppnåtts och hur stora administrationskostnader förvaltningen&lt;br&gt;förenats med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgmppen har, vilket påpekats av remissinstanserna, inte närmare&lt;br&gt;utvecklat om premiereservmedlen skall vara avskilda från kapitalför-&lt;br&gt;valtarens tillgångar eller om medlen skall redovisas tillsammans med&lt;br&gt;förvaltarens egna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör frågan om &amp;quot;avkastningsmarginal”&lt;br&gt;utredas vidare tillsammans med den hithörande frågan om i vilken form&lt;br&gt;förvaltningen skall ske. De tänkbara alternativ för utformningen av&lt;br&gt;förvaltningen som bör utredas är att kapitalförvaltaren fungerar som ett&lt;br&gt;fondbolag, dvs. förvaltar en fond som ägs av den som skjutit till kapitalet&lt;br&gt;eller som ett livförsäkringsbolag där medlen tillhör kapitalförvaltaren och&lt;br&gt;där den enskilde endast får en fordran mot förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan statliga och privata&lt;br&gt;kapitalförvaltare skall det ställas krav på att de statliga kapitalförvaltamas&lt;br&gt;egna kapital ger en marknadsmässig avkastning och att denna tillförs&lt;br&gt;staten såsom ägare. Till skillnad mot vad som kommer att gälla för de&lt;br&gt;privata kapitalförvaltama får staten som ägare inte tillgodogöra sig någon&lt;br&gt;avkastning utöver den på eget kapital. Avkastning därutöver bör i stället&lt;br&gt;försäkringstagare. I kombination med möjligheten att fritt byta kapitalför-&lt;br&gt;valtare ger vad som nu sagts en garanti för att vinstema i förvaltningen&lt;br&gt;inte blir alltför stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att utformningen av reglerna i dessa&lt;br&gt;hänseenden närmare får bestämmas under den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;ärendet. Det är därvid av största vikt att reglerna utformas på sådant sätt&lt;br&gt;att kravet på konkurrensneutralitet mellan privata och statliga kapitalför-&lt;br&gt;valtare fullt ut upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom AP-fondens organisation finns en betydande kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet av omfattande kapitalförvaltning. Det är viktigt att dessa&lt;br&gt;resurser tas till vara vid utformningen av den statliga kapitalförvalt-&lt;br&gt;ningen. Emellertid är det fråga om att inrätta inte en eller några få stora&lt;br&gt;statliga kapitalförvaltare utan ett flertal mindre sådana förvaltare. De&lt;br&gt;statliga kapitalförvaltama skall i sin förvaltning vara fristående från&lt;br&gt;varandra och helt oberoende av statsmakterna. Det kan vara naturligt att&lt;br&gt;särskilt den förvaltning som sker hos de statliga kapitalförvaltare som inte&lt;br&gt;väljs aktivt av försäkrade bedrivs inom AP-fondens ram. Den närmare&lt;br&gt;utformningen av hur denna förvaltning skall organiseras får ske efter det&lt;br&gt;att frågan utretts vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den motsatsställning som arbetsgmppen har sett i att ha en viss&lt;br&gt;garanterad avkastning samtidigt med en mångfald kapitalförvaltare bör&lt;br&gt;få sin lösning i princip på det sätt som arbetsgmppen har föreslagit,&lt;br&gt;nämligen att intresset av en mångfald i kapitalförvaltningen får ge vika&lt;br&gt;för det intresse av säkerhet - tillgodosett genom avkastningsgaranti eller&lt;br&gt;säkra placeringsregler - som bör omgärda förvaltningen av medel inom&lt;br&gt;premiereservsystemet. Regeringen anser emellertid att denna princip inte&lt;br&gt;får drivas så långt att de syften om mångfald i kapitalförvaltningen som&lt;br&gt;ligger bakom vårt förslag att inte sammanföra försäkrings- och kapitalför-&lt;br&gt;valtningsfunktionen undergrävs. Detsamma gäller möjligheten för&lt;br&gt;försäkringstagaren att aktivt delta i förvaltningen av pensionsmedlen och&lt;br&gt;andra närstående frågor som arbetsgmppen pekat på i sitt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgmppen bör medlen inom premiereservsystemet inte&lt;br&gt;utsättas för alltför stort risktagande. Regeringen, som nu inte avser att&lt;br&gt;lägga fram något förslag till placeringsregler, delar denna bedömning och&lt;br&gt;anser att riktlinjerna för det fortsatta arbetet med placeringsreglema bör&lt;br&gt;utgöras av de placeringsregler som gäller för livförsäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Placeringsregler för försäkringsbolag (Ds&lt;br&gt;1993:57) föreslås att försäkringsbolagens placeringsregler ändras från den&lt;br&gt;1 januari 1995. Ändringsförslagen är föranledda av att Sverige genom sin&lt;br&gt;anslutning till EES är skyldigt att införliva EG:s tredje skadeförsäkrings-&lt;br&gt;direktiv (92/49/EEG) och tredje direktiv för livförsäkring (92/96/EEG)&lt;br&gt;med svensk rätt. I promemorian görs en genomgång av de nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placeringsreglema. Därvid konstateras att dessa inte möjliggör för&lt;br&gt;livförsäkringsbolagen att bedriva kapitalförvaltning på ett sätt som är&lt;br&gt;förenligt med de krav som försäkringstagarna kan förväntas ställa på&lt;br&gt;bolagen. Att en effektiv förvaltning till viss del ändå varit möjlig, beror&lt;br&gt;på att livbolagen kunnat kringgå lagstiftarens mening och skapat större&lt;br&gt;utrymme för de s.k. fria medlen för vilka restriktionerna om placering&lt;br&gt;i särskilt säkra tillgångar inte gäller. Därigenom har livbolagen lyckats&lt;br&gt;skapa väldiversifterade riskbärande portföljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att en utgångspunkt vid utformningen&lt;br&gt;av de nya placeringsreglema för försäkringsbolagen är att reglerna skall&lt;br&gt;avse endast sky dds värda medel, dvs. medel som på ett eller annat sätt&lt;br&gt;förespeglats försäkringstagarna. Övriga medel bör lämnas fria från&lt;br&gt;formella placeringsrestriktioner. Förslagen i promemorian bygger på&lt;br&gt;principerna om riskspridning och matchning av tillgångarna i förhållande&lt;br&gt;till gjorda åtaganden i syfte att minimera riskerna. Genom de föreslagna&lt;br&gt;reglerna kommer skuldtäckning att kunna ske i flera tillgångsslag än för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör, för det fall förslagen i departementspro-&lt;br&gt;memorian blir gällande lag, dessa regler i stället för de nuvarande&lt;br&gt;placeringsbestämmelsema utgöra förebild för utformningen av placerings-&lt;br&gt;reglema inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till omfattningen på det kapital som medlen inom premie-&lt;br&gt;reservsystemet sammantaget så småningom kommer att omfatta, kan det&lt;br&gt;finnas skäl att överväga starkare restriktioner för placeringar i tillgångar&lt;br&gt;i utlandet eller i utländsk valuta, i den mån detta är förenligt med EES-&lt;br&gt;avtalets regler. Utgångspunkten bör vara AP-fondens regler för utlands-&lt;br&gt;placeringar. Motiven för en sådan starkare begränsning av utlands-&lt;br&gt;placeringar är dels att undvika ett valutautflöde, dels att vi ser det som&lt;br&gt;en uppgift för premiereservsystemet att tillföra kapital till den svenska&lt;br&gt;kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fonduppbyggnad som beräknas ske inom premiereservsystemet är&lt;br&gt;relativt omfattande. I fullfunktionsstadiet motsvarar fondernas behållning&lt;br&gt;50 % av BNP. Det finns därmed risk för att premiereservsystemet ger&lt;br&gt;upphov till alltför stora institutionella placerare. Det därför angeläget att&lt;br&gt;undvika att enskilda kapitalförvaltare blir alltför stora eller får ett&lt;br&gt;betydande ägarinflytande i enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anmärkt att det inte klart framgår hur arbets-&lt;br&gt;gruppen tänkt sig omfördelningen mellan kapitalförvaltama till följd av&lt;br&gt;s.k. arvsvinster inom systemet. Arbetsgruppen har enligt, remissin-&lt;br&gt;stanserna, inte uttalat sig i frågan om förslaget innebär att det hos Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket skall byggas upp ett buffertkapital liknande det som&lt;br&gt;finns hos livförsäkringsbolagen. Enligt arbetsgmppen skall för det fall en&lt;br&gt;s.k. arvsvinst uppkommer när någon avlider resterande kapital på den&lt;br&gt;avlidnes pensionskonto tillfalla hela kollektivet och således fördelas på&lt;br&gt;alla kapitalförvaltare. Omfördelning och utjämning av försäkringsmässiga&lt;br&gt;risker bör enligt arbetsgmppen handhas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör, mot bakgrund av den kritik som framförts från&lt;br&gt;remissinstanserna, den bedömningen att den närmare utformningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur arvsvinster skall hanteras inom premiereservsystemet får ske under Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;det fortsatta utredningsarbetet. Utgånspunkten bör därvid vara att&lt;br&gt;Riksförsäkrinsverket centralt skall hantera de över - respektive under-&lt;br&gt;skott som uppkommer på grund av dödsfall bland försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Delning av pensionsrätt mellan makar, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Ett system för delning av intjänad pensionsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Makar som båda är födda år 1954 eller senare&lt;br&gt;skall kunna dela pensionsrättigheter, som framöver tjänas in inom&lt;br&gt;det reformerade pensionssystemet. Delning skall vara frivillig och&lt;br&gt;ske fortlöpande, år för år under tiden för äktenskapets bestånd så&lt;br&gt;länge utträde ur systemet inte anmälts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ålderspensionsrättigheter som två makar intjänat i det reforme-&lt;br&gt;rade pensionssystemet ett år läggs samman och delas på så sätt att&lt;br&gt;vardera maken som pensionsrätt för året tillgodoförs i princip&lt;br&gt;hälften. Det värde som överförs från en man till en kvinna räknas&lt;br&gt;ned med hänsyn till kvinnors längre medellivslängd. Pensionsrätt&lt;br&gt;överförd från en kvinna till en man räknas upp i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om delning skall göras gemensamt av makarna och får&lt;br&gt;till följd att delning börjar äga rum fr.o.m. året därefter. Anmälan&lt;br&gt;om utträde kan göras ensidigt av en make/maka med verkan fr.o.m.&lt;br&gt;året därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även makar som är födda under åren 1935 - 1953 bör enligt&lt;br&gt;särskilda regler få dela pensionsrättigheter intjänade inom det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag. Pensionsarbetsgruppen har dock föreslagit att delningssystemet&lt;br&gt;skall stå öppet endast för makar som båda är födda år 1954 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Finansinspektio-&lt;br&gt;nen tillstyrker Pensionsarbetsgruppens förslag. RFV anser att förslaget i&lt;br&gt;någon mån innebär en välmotiverad återgång till insikten att familjen ofta&lt;br&gt;fungerar som en ekonomisk enhet. Enligt Finansinspektionen bör dock&lt;br&gt;konsekvenserna av en momentan delning utredas ytterligare, liksom även&lt;br&gt;möjligheten till delning för alla åldersgrupper som omfattas av premiere-&lt;br&gt;servsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan invändningar av Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;och PRO. Statens löne- och pensionsverk har inga invändningar mot&lt;br&gt;förslaget men framhåller att det är nödvändigt att det sparas uppgifter om&lt;br&gt;hur stor den delade pensionen skulle ha varit utan delning för att undvika&lt;br&gt;att en make som avstått halva sin pension får avståendet kompenserat&lt;br&gt;med en i motsvarande mån större avtalspension. Även LO accepterar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 250&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget, även om LO anser att förändringen inte är särskilt angelägen. Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;LO framhåller vikten av att uträkningen av makarnas pensionsrätt sker&lt;br&gt;på strikt försäkringsteknisk grund, eftersom andra försäkrade i annat fall&lt;br&gt;skulle få betala mer därför att mannen i vissa familjer väljer att dela&lt;br&gt;pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Försäkringskasseförbundet (FKF) tillstyrker förslaget om än med&lt;br&gt;tveksamhet. Enligt förbundet har ett delningsinstitut med största&lt;br&gt;sannolikhet spelat ut sin roll för makar som är födda år 1954 och senare.&lt;br&gt;FKF efterlyser ytterligare utredning beträffande konsekvenserna av&lt;br&gt;delning av pensionsrätt för förtids- och efterlevandepension. Förbundet&lt;br&gt;understryker också vikten av korrekt information till berörda. I viss mån&lt;br&gt;liknande synpunkter anförs av Länsstyrelsen i Västemorrlands län, som&lt;br&gt;menar att ett delningssystem nu inte kan vara lika angeläget som tidigare&lt;br&gt;men framhåller att delning dock i det enskilda fallet kan ha betydelse.&lt;br&gt;Länsstyrelsen förutsätter emellertid att en delning inte påverkar pensions-&lt;br&gt;systemet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen redovisar ingen bestämd uppfattning om&lt;br&gt;förslaget och anför att domstolen visst kan tänka sig att det någon gång&lt;br&gt;kan framstå som en fördel att möjlighet till delning av pensionsrätt&lt;br&gt;föreligger. Domstolen är dock tveksam till om sådana fall i realiteten&lt;br&gt;kommer att bli så många att det är befogat att komplicera pensionssyste-&lt;br&gt;met med dessa krångliga regler. För unga kan anvisas samma lösning&lt;br&gt;som för äldre, nämligen att låta pensionen ingå i bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar att målet om jämställdhet mellan könen bäst&lt;br&gt;åstadkoms genom att kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta förbättras, att&lt;br&gt;lönestrukturen förändras samt att familjeinkomsten i pensionshänseende&lt;br&gt;ses just som en familjeinkomst. I det perspektivet kan eventuellt&lt;br&gt;övervägas att göra delningen av de intjänade pensionsförmånerna mellan&lt;br&gt;makar obligatorisk med möjlighet att avtala om arman lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO noterar att förslaget om delning av pensionsrätt mellan makar bara&lt;br&gt;undantagsvis kommer att få betydelse. Enligt TCO kommer man att&lt;br&gt;behöva avråda från delning i alla fall där den tilldelade makens pensions-&lt;br&gt;rätt är så låg att hon eller han skulle komma i åtnjutande av utfyllnad till&lt;br&gt;garantinivå. En enklare metod än delning vore enligt TCO sannolikt att&lt;br&gt;medge avdrag vid beskattningen också för premie till makes pensions-&lt;br&gt;försäkring. TCO menar vidare att samboende bör likställas med gifta när&lt;br&gt;det gäller rätten till delning av pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda uppfattning delas av Centerkvinnoma och Liberala&lt;br&gt;ungdomsförbundet. Jämställdhetsombudsmannen ställer sig också&lt;br&gt;frågande till att delningsrätten enbart skall gälla gifta par.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar av förslaget förordas av en del remissinstanser, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i och för sig tillstyrker en ordning med delning av pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för Svenskar i världen, Husmodersförbundet Hem och&lt;br&gt;Samhälle och Moderata kvinnoförbundet menar att systemet bör vara&lt;br&gt;obligatoriskt. Detta anser även Statskontoret och Riksorganisationen för&lt;br&gt;kvinnojourer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Haro - Riksorganisationen för Valfri-&lt;br&gt;het, Jämställdhet och Föräldraskap skulle helst se att även makar födda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före år 1954 kunde beredas möjlighet till delning av pensionsrätt. Också&lt;br&gt;Stockholms universitet anser att rätten att dela pensionsrätt bör utökas&lt;br&gt;och gälla även för dem som är födda åren 1935 - 1953.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet framhåller att om två procent avsätts till premie-&lt;br&gt;reserven för alla födda år 1937 eller senare så kan delning av pensions-&lt;br&gt;rätt intjänad efter år 1994 medges även för makar födda år 1937 eller&lt;br&gt;senare. Folksam anser att frågan om delningsrätt behöver utredas&lt;br&gt;vidare, dels på grund av att delning i många fall kan bli ett instrument&lt;br&gt;för framtida skatteplanering, dels på grund av att en försäkrad, som&lt;br&gt;finner att hälsan sviktar, kan anse det fördelaktigt att föra över så mycket&lt;br&gt;pensionsrätt som möjligt på en friskare make. Detta kan resultera i en&lt;br&gt;allmän fördyring av pensionssystemet. Folksam framhåller vidare att&lt;br&gt;införande av delning av pensionsrätt riskerar att driva utvecklingen mot&lt;br&gt;minskad ekonomisk självständighet för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har av olika skäl ställt sig kritiska till förslaget&lt;br&gt;om delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) framhåller att effekterna av delning av pensions-&lt;br&gt;rätt kommer att bli nog så svåröverskådliga. Enligt RSV skulle effekterna&lt;br&gt;bli mer förutsägbara om garantipension beräknas utan hänsyn till vid&lt;br&gt;delning överlåten respektive mottagen pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om nedskrivning respektive uppskrivning av värdet av&lt;br&gt;överförd pensionsrätt med hänsyn till mäns och kvinnors olika genom-&lt;br&gt;snittliga livslängd avstyrks av Jämställdhetsombudsmannen, TCO och&lt;br&gt;Moderata kvinnoförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag avvisas av Socialdemokratiska kvinno-&lt;br&gt;förbundet, som finner det konservativt och gammalmodigt samt byggande&lt;br&gt;på en konventionell familjesyn. Socialdemokratiska studentförbundet&lt;br&gt;framför liknande synpunkter och menar att om ett system med delad&lt;br&gt;pensionsrätt införs, bör detta inte begränsas till att gälla inom äkten-&lt;br&gt;skapet. Även Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott avvisar helt tanken&lt;br&gt;av delvis samma skäl. Enligt utskottet innebär förslaget om delning av&lt;br&gt;pensionsrätt ett stort steg tillbaka i jämställdhetshänseende och att kvinnor&lt;br&gt;premieras för vård av frisk make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges demokratiska ungdomsförbund framför kritik mot möjlig-&lt;br&gt;heten till pensionsdelning och menar att förslaget innebär att omständig-&lt;br&gt;heterna för den ekonomiskt svagare parten blir absurda, i synnerhet då&lt;br&gt;en av makarna när som helst kan bestämma att delningen skall upphöra.&lt;br&gt;Den i familjen med lägst inkomst, i de allra flesta fallen kvinnan,&lt;br&gt;kommer enligt SSU i en omöjlig situation när det gäller att årligen&lt;br&gt;&amp;quot;förhandla” om pensionspoängen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om införande av en ordning&lt;br&gt;för delning av pensionsrätt mellan makar i det nuvarande ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet har alltsedan de första åren efter införandet av ATP-&lt;br&gt;systemet aktualiserats och prövats i olika sammanhang. Till grund för&lt;br&gt;den diskussion som förts har främst legat en önskan att försöka åstad-&lt;br&gt;komma regler till skydd för kvinnor som vid pensioneringen kan drabbas&lt;br&gt;svårt i ekonomiskt avseende om ett tidigare äktenskap då är upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna inom det allmänna pensionssystemet tillåter inte&lt;br&gt;att intjänade pensionsrättigheter överförs från en make till den andra. Det&lt;br&gt;finns inte heller någon sådan möjlighet vad gäller pensionsrättigheter&lt;br&gt;inom avtalspensioneringama. Dessa pensionsrättigheter betraktas inte&lt;br&gt;heller som en tillgång i makarnas gemensamma bo enligt äktenskaps-&lt;br&gt;balkens bodelningsregler. Detta medför att det saknas förutsättningar att&lt;br&gt;beakta värdet av dem vid den bodelning som vanligtvis äger mm vid&lt;br&gt;upplösningen av ett äktenskap (10 kap. 3 § andra stycket äktenskaps-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller numera enligt huvudregeln för frivilliga, individuella&lt;br&gt;pensionsförsäkringar. Någon överföring av den pensionsrätt som de&lt;br&gt;representerar eller värdet av den kan alltså i princip inte göras. Det finns&lt;br&gt;emellertid ett undantag. Detta undantag gäller - förutom de nämnda&lt;br&gt;frivilliga, individuella pensionsförsäkringarna - medel på pensions-&lt;br&gt;sparkonto enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande&lt;br&gt;(10 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken) och innebär att dessa&lt;br&gt;former av pensionsrättigheter på grund av en jämkningsregel i fjärde&lt;br&gt;stycket i samma paragraf helt eller delvis kan ingå i en bodelning om det&lt;br&gt;med hänsyn till äktenskapets längd, makamas ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att undanta pensions-&lt;br&gt;rättigheten från bodelning. Sådana pensionsrättigheter kan också ingå i&lt;br&gt;bodelningen om makarna är överens om detta (10 kap. 4 § äktenskaps-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrättigheter inom den allmänna pensioneringen och inom avtals-&lt;br&gt;pensionssystemen kan således i dag inte ge upphov till ålderspension för&lt;br&gt;någon annan än den som har tjänat in den. Även pensionsrättigheter i&lt;br&gt;övrigt hålls utanför den ekonomiska uppgörelse som i allmänhet sker&lt;br&gt;makarna emellan vid upplösningen av ett äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de diskussioner om delning av pensionsrätt som har&lt;br&gt;förts under de gångna decennierna är i huvudsak följande. Den traditio-&lt;br&gt;nella fördelningen av arbetsuppgifterna inom familjen - som sannolikt&lt;br&gt;kommer att gälla även viss tid framöver, om än i successivt allt mindre&lt;br&gt;utsträckning - innebär att kvinnan oftast är den som tar det huvudsakliga&lt;br&gt;ansvaret för bamen och hemmet. Hon avstår kanske från förvärvsarbete&lt;br&gt;helt eller delvis under en ibland rätt lång tid. I sin tur kan detta medföra&lt;br&gt;att hon även senare i livet får lägre inkomster än om hon från början&lt;br&gt;satsat på en egen yrkeskarriär. Kvinnan tjänar härigenom inte in pen-&lt;br&gt;sionsrättigheter i sådan omfattning att hennes ålderspension motsvarar&lt;br&gt;mannens. Att kvinnan avstår från inkomster under vissa tider för att ta&lt;br&gt;hand om bam och hem fömtsätter i allmänhet att mannen samtidigt&lt;br&gt;förvärvsarbetar i full utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den förvärvsaktiva tiden fungerar familj eekonomin, trots att&lt;br&gt;kvinnan avstår från inkomster, genom att mannen bär en förhållandevis&lt;br&gt;större del av försörjningsbördan. Dessutom utgår säkerligen de flesta&lt;br&gt;kvinnor och män i denna situation — om de alls funderar över det&lt;br&gt;framtida pensionsutfallet — från att makarna även efter ålderspen-&lt;br&gt;sioneringen skall leva på samma standard och dela på de ekonomiska&lt;br&gt;resurser som finns. Om makarna sedan skiljer sig — kanske efter ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långvarigt äktenskap — har kvinnan generellt sett relativt små möjlig-&lt;br&gt;heter att bättra på sitt eget pensionsskydd. Detsamma gäller för det fall&lt;br&gt;att mannen avlider före kvinnan. Att de nuvarande reglerna inte tillåter&lt;br&gt;att pensionrättigheter kan föras över från den ena maken till den andra&lt;br&gt;ens om de är överens om det innebär alltså att kvinnan vid en äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad eller ett dödsfall går miste om den ekonomiska trygghet på&lt;br&gt;ålderdomen som hon kan ha sett fram mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen redovisade i sitt slutbetänkande Allmän pension&lt;br&gt;(SOU 1990:76) ingående överväganden i frågan om delning av pensions-&lt;br&gt;rätt mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen ansåg att det - främst vid skilsmässa - fanns be-&lt;br&gt;aktansvärda och tungt vägande skäl för ett system för likadelning mellan&lt;br&gt;makar av den ATP-rätt de tjänat in under äktenskapet. Beredningen fann&lt;br&gt;emellertid att det fanns såväl principiella skäl som betydande tekniska&lt;br&gt;svårigheter som starkt talade mot en ordning för delning av pensionsrätt&lt;br&gt;inom dagens ATP-system. Även kostnadsmässiga skäl anfördes som&lt;br&gt;argument mot en sådan ordning. Något förslag om delning lades därför&lt;br&gt;inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället ansåg Pensionsberedningen att lösningar skulle kunna sökas&lt;br&gt;genom att pensionsrätt inom ATP och de kollektivavtalsreglerade&lt;br&gt;tjänstepensioneringama på samma villkor som frivilliga, individuella&lt;br&gt;pensionsförsäkringar helt eller delvis skulle kunna beaktas i en bodelning&lt;br&gt;efter äktenskapsskillnad. Beredningens rekommendation har dock inte&lt;br&gt;föranlett några vidare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett reformerat pensionssystem, som är uppbyggt enligt de principer&lt;br&gt;som här föreslås, får vissa av de argument som Pensionsberedningen&lt;br&gt;anförde mot en ordning för delning av pensionsrätt en mindre fram-&lt;br&gt;trädande plats. De tekniska svårigheter som Pensionsberedningen pekade&lt;br&gt;på och som i princip gör det tekniskt omöjligt att införa ett fungerande&lt;br&gt;och kostnadsmässigt rimligt system för delning av pensionsrätt i det&lt;br&gt;nuvarande allmänna pensionssystemet har sin huvudsakliga orsak i ATP-&lt;br&gt;systemets 15- och 30-årsregler. Dessa regler medför att det inte går att&lt;br&gt;fastställa värdet av de under ett eller några år intjänade pensionsrättig-&lt;br&gt;heterna förrän vid pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett avgiftsbaserat reformerat pensionssystem uppstår emellertid i&lt;br&gt;princip inte några svårigheter att efter hand bestämma värdet av&lt;br&gt;pensionsrättigheterna. Ur teknisk synvinkel finns det därför inte längre&lt;br&gt;några avgörande hinder mot ett system för delning av pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ordning för delning av pensionsrätt införs i det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet bör det dock inte komma i fråga att dela pensionsrättigheter&lt;br&gt;intjänade före ikraftträdandet. Ett fritt val för förfluten tid skulle öppna&lt;br&gt;för möjligheter för oönskad spekulation med kostnadsökningar som följd.&lt;br&gt;Endast för tid efter ikraftträdandet av reglerna för delning bör alltså&lt;br&gt;sådan delning kunna äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors förvärvsfrekvens och förvärvsintensitet är i dag förhållandevis&lt;br&gt;hög och närmar sig männens. På sikt kan man sannolikt förvänta sig att&lt;br&gt;kvinnors förvärvsmönster mer och mer kommer att likna mäns. Det kan&lt;br&gt;ändå enligt vår mening på det individuella planet föreligga ett rimligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av en möjlighet för omfördelning av pensionsrättigheter makar Prop.&lt;br&gt;emellan. Makarnas valfrihet att fördela arbetsuppgifterna under sin aktiva&lt;br&gt;tid ökar om de ges denna möjlighet att i viss mån disponera över vardera&lt;br&gt;makens pensionsutfall och därigenom uppnå en ungefärligen lika stor&lt;br&gt;egenpension och detta oberoende av förvärvsfrekvens, arbetstid och&lt;br&gt;inkomstnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har efter att ha vägt in olika argument för och&lt;br&gt;emot ett delningssystem - varvid arbetsgruppens enskilda ledamöter lagt&lt;br&gt;olika tonvikt vid olika aspekter - slutligen stannat för att föreslå att det&lt;br&gt;skall införas ett system för delning av pensionsrätt inom det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till denna ståndpunkt. Vi föreslår således att&lt;br&gt;pensionsrätt som under tiden för äktenskapets bestånd tjänas in inom det&lt;br&gt;reformerade pensionssytemet framöver skall kunna delas lika mellan&lt;br&gt;makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för delning av pensionsrätt kan utformas på olika sätt. När&lt;br&gt;det gäller frågan om grundkonstruktionen är det främst två alternativ som&lt;br&gt;framstår som realistiska: löpande eller momentan delning. Löpande&lt;br&gt;delning innebär att pensionsrättigheterna delas lika makarna emellan år&lt;br&gt;för år och att vardera makens pensionskonton kontinuerligt avspeglar&lt;br&gt;effekterna av delningen. Vid momentan delning däremot registreras på&lt;br&gt;makarnas pensionskonton de pensionsrättigheter vardera maken själv år&lt;br&gt;för år tjänar in och delningen av de under äktenskapet intjänade pensions-&lt;br&gt;rättigheterna sker först vid skilsmässa eller dödsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit en ordning med löpande delning.&lt;br&gt;Detta alternativ ligger i linje med tekniken för tillgodoräknande av pen-&lt;br&gt;sionsrätt inom det reformerade ålderspensionssystemet i allmänhet. Med&lt;br&gt;denna metod blir de årliga effekterna av delningen tydliga och det&lt;br&gt;framtida pensionsutfallet därmed mer förutsägbart. Detta alternativ har&lt;br&gt;också den fördelen att utrymmet för oönskad spekulation inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar därför Pensionsarbetsgruppens uppfattning att en metod med&lt;br&gt;löpande delning är att föredra. Den löpande delningen innebär i princip&lt;br&gt;att de intjänade pensionsrätter som för det aktuella året skall bokföras på&lt;br&gt;vardera makens konton inom fördelnings- och premiereservsystemen&lt;br&gt;läggs samman och delas, i princip på hälften. Kontona inom fördelnings-&lt;br&gt;systemet och inom premiereservsystemet behandlas därvid separat.&lt;br&gt;Därefter registreras resultatet av delningen på respektive makes pen-&lt;br&gt;sionskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med delning av pensionsrätt bör, på sätt Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen föreslagit, vara frivilligt. För att delning skall ske bör det krävas&lt;br&gt;att makarna tillsammans anmäler sitt önskemål härom medan det för att&lt;br&gt;delning skall upphöra bör krävas endast att den ena maken anmäler detta.&lt;br&gt;Delning upphör också om äktenskapet upplöses. Anmälan om delning bör&lt;br&gt;få till följd att delning börjar äga rum fr.o.m. året därefter. Anmälan om&lt;br&gt;utträde får verkan fr.o.m. året efter. Det bör anmärkas att delning som&lt;br&gt;vid ett utträde redan har ägt rum inte påverkas av att anslutningen till&lt;br&gt;delningsinstitutet upphör. Upphörandet innebär endast att delning inte&lt;br&gt;skall ske fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som aktualiserats i remissbehandlingen är om även sambor&lt;br&gt;skall kunna omfattas av delningsinstitutet. Med en så stor frivillighet&lt;br&gt;inom delningssystemet som den vi föreslår skulle kunna hävdas att det&lt;br&gt;inte finns tillräckligt starka skäl att ställa sambor utanför delnings-&lt;br&gt;systemet. Vi menar emellertid att delning av pensionsrätt har ett samband&lt;br&gt;med äktenskapsbalkens regler om likadelning av makars egendom vid&lt;br&gt;äktenskapets upplösning. Den totala egendomsgemenskap som på grund&lt;br&gt;härav normalt kan sägas föreligga i ett äktenskap föreligger normalt inte&lt;br&gt;i ett samboförhållande, eftersom bodelning mellan sambor endast berör&lt;br&gt;en mycket begränsad del av egendomen i det gemensamma boet. Att&lt;br&gt;möjliggöra delning sambor emellan skulle därför inte stå i samklang med&lt;br&gt;den familjerättsliga lagstiftningens intentioner. Även administrativa skäl&lt;br&gt;talar emot att sambor får omfattas av delningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att dela pensionsrätt bör alltså förbehållas makar. Den bör&lt;br&gt;stå öppen för alla gifta par utan några tillkommande villkor. Således bör&lt;br&gt;exempelvis inte ställas krav att de skall ha varit gifta viss minsta tid eller&lt;br&gt;att de har bam tillsammans. Däremot bör krävas att båda makarna är&lt;br&gt;försäkrade för inkomstrelaterad pension i Sverige, dvs. i princip att båda&lt;br&gt;är bosatta här, det eller de år delningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla pensionsrättigheter inom det allmänna ålderspensionssystemet som&lt;br&gt;vardera maken tjänat in under det aktuella året bör omfattas av delning-&lt;br&gt;en. Sålunda kommer inte bara ålderspensionsavgifter på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och sociala förmåner att omfattas av delningen utan också&lt;br&gt;andra ålderspensionsavgifter. Effekten härav blir att t.ex. avgifter på&lt;br&gt;förtidspensionärers antagandeinkomster kommer att ingå delningen. Även&lt;br&gt;exempelvis pensionsrätt för vård av bam kommer att omfattas av&lt;br&gt;delningen. Detta innebär att sådan pensionsrätt i förekommande fall skall&lt;br&gt;tillgodoräknas före det att delningen verkställs. Detsamma bör gälla för&lt;br&gt;pensionsrätt på grund av värnpliktstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kvinnor genomsnittligt sett har lägre förvärvsinkomster än&lt;br&gt;sina män, medför en likadelning av deras pensionsrättigheter att kvinnor-&lt;br&gt;nas genomsnittliga pensioner ökar medan männens minskar. I det&lt;br&gt;enskilda fallet kan det dock inträffa att kvinnan har högre förvärvsin-&lt;br&gt;komster än mannen. Även om det primära syftet med en ordning för&lt;br&gt;delning av pensionsrätt är att förbättra pensionsskyddet för kvinnor, ser&lt;br&gt;vi det inte som en nackdel - utan tvärtom som naturligt och önskvärt -&lt;br&gt;att också män kan dra fördel av en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor har på gmnd av den längre genomsnittliga livslängden längre&lt;br&gt;pensionärstid än män. Pensionsrättigheter som överförs från en man till&lt;br&gt;en kvinna ger således, genomsnittligt sett, upphov till en högre livs-&lt;br&gt;pension än om pensionsrättigheterna hade stannat kvar hos mannen.&lt;br&gt;Eftersom män genomsnittligt sett har högre förvärvsinkomster än&lt;br&gt;kvinnor, kommer huvuddelen av överföringarna att gå från män till kvin-&lt;br&gt;nor. Den ökade kostnaden vid överföring av pensionsrättigheter från män&lt;br&gt;till kvinnor skulle alltså inte till mer än en liten del motsvaras av den&lt;br&gt;kostnadsminskning som en överföring av pensionsrättigheter från kvinnor&lt;br&gt;till män skulle ge upphov till. Rimligtvis bör inte kollektivet av försäk-&lt;br&gt;rade eller skattebetalare drabbas av de kostnader som uppstår på grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att en del makar vill ordna sina privata, ekonomiska förhållanden på&lt;br&gt;ett visst sätt. För att detta skall kunna undvikas krävs regler som gör att&lt;br&gt;pensionsrättigheter som överförs från en make till den andra hos&lt;br&gt;mottagaren ger upphov till samma livspension, genomsnittligt sett, som&lt;br&gt;de hade gett om de hade stannat kvar hos den ursprunglige innehavaren.&lt;br&gt;En förutsättning för förslagen är därför att kostnaderna för ett system för&lt;br&gt;delning av pensionsrätt inte skall påverka andra än dem som använder sig&lt;br&gt;av systemet. På denna punkt är vi alltså inte beredda att frångå Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att pensionsrättigheter som genom delning överförs från&lt;br&gt;en man till en kvinna bör reduceras innan de registreras på kvinnans&lt;br&gt;pensionskonton. På motsvarande sätt bör dock pensionsrättigheter som&lt;br&gt;går från kvinnan till mannen räknas upp. Dessa ned- respektive upp-&lt;br&gt;räkningsfaktorer bör bestämmas på i princip försäkringsmässiga grunder&lt;br&gt;och kontinuerligt anpassas till framtida förändringar i skillnaden mellan&lt;br&gt;kvinnors och mäns genomsnittliga livslängd. Om skillnaden i medel-&lt;br&gt;livslängd framöver skulle bli mindre än i dag, skulle alltså ned- och&lt;br&gt;uppräkningsfaktorema bli lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ned- respektive uppskrivning av pensionsrättigheter bör ske såväl inom&lt;br&gt;fördelningssystemet som inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Pensionsarbetsgruppen anser vi inte att delning av andra&lt;br&gt;pensionsrättigheter än de som tjänas in inom den allmänna pensioneringen&lt;br&gt;bör övervägas, varken pensionsrättigheter inom avtalspensioneringama,&lt;br&gt;frivilliga individuella pensionsförsäkringar eller medel på pensionsspar-&lt;br&gt;konto enligt lagen om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen härför är bl.a. att avtalspensioneringama bygger på kollek-&lt;br&gt;tivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Förutsättningarna för dessa&lt;br&gt;regelsystem bör inte annat än undantagsvis ändras lagstiftningsvägen och&lt;br&gt;det bör därför överlämnas till partema att överväga om pensionsrättig-&lt;br&gt;heter inom avtalspensioneringama framöver skall kunna delas makar&lt;br&gt;emellan. Däremot föreslår vi (avsnitt 7.2 nedan) att bl.a. pensionsrättig-&lt;br&gt;heter inom avtalspensioneringama till följd av ändrade regler i äkten-&lt;br&gt;skapsbalken framöver skall kunna beaktas jämkningsvis vid bodelning&lt;br&gt;mellan makarna. Även beträffande frivilliga, individuella pensions-&lt;br&gt;försäkringar m.m. lämnar vi vissa förslag i det nämnda avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har konstaterats i det föregående är det i princip tekniskt omöjligt&lt;br&gt;att dela pensionsrätt inom det nuvarande pensionssystemet. Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen har ansett att det också skulle vara alltför komplicerat att&lt;br&gt;tillåta delning av pensionsrätt från det reformerade pensionssystemet i fall&lt;br&gt;en av eller båda makarna kommer att få ålderspension beräknad såväl&lt;br&gt;enligt det reformerade pensionssystemet som enligt nuvarande regler.&lt;br&gt;Om en make eller båda omfattas av båda systemen uppstår, såvida inte&lt;br&gt;särskilda regler införs för dessa sitiuationer, komplikationer på det sättet&lt;br&gt;att vad en make vinner på delningen inte skulle motsvaras av vad den&lt;br&gt;andra maken förlorar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om t.ex. mannen är född år 1945 och kvinnan år 1951 kommer man-&lt;br&gt;nen att få 11/20 och kvinnan 17/20 av sin pension beräknad enligt&lt;br&gt;reformerade regler, och resterande delar av sina respektive pensioner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknade enligt nuvarande regler. Om pensionsrättigheter inom det&lt;br&gt;reformerade systemet i detta fall överförs från mannen till kvinnan&lt;br&gt;innebär det att mannen får vidkännas förlusten av pensionsrättigheter till&lt;br&gt;11/20, dvs. till den del hans pension beräknas enligt reformerade regler,&lt;br&gt;medan kvinnan skulle få del av 17/20 av de överförda pensionsrättig-&lt;br&gt;heterna. Ett så fördelaktigt utfall av delningen skulle bli kostsamt för&lt;br&gt;pensionssystemet. Om för samma makar delningen i stället skulle utfalla&lt;br&gt;så att pensionsrättigheter överförs från kvinnan till mannen skulle&lt;br&gt;resultatet på motsvarande sätt bli ofördelaktigt för makarna. Kvinnan,&lt;br&gt;som får 17/20 av sin pension beräknad enligt reformerade regler, skulle&lt;br&gt;förlora mer än mannen skulle vinna. Han skulle få endast 11/20 av&lt;br&gt;pensionen beräknad enligt reformerade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning som medför att det som den ena maken förlorar motsvaras&lt;br&gt;av vad den andre maken vinner torde inte vara tekniskt omöjlig att&lt;br&gt;konstruera. Denna metod skulle innebära att endast så många 20-delar av&lt;br&gt;respektive makes pensionsrättigheter som motsvarar det antal 20-delar av&lt;br&gt;ålderspensionen som för den äldsta maken kommer att härröra från det&lt;br&gt;reformerade systemet fick ingå i delningen och att överförda rättigheter&lt;br&gt;därvid räknades om så att vinsten för den ena maken motsvarades av&lt;br&gt;förlusten för den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts visar att det blir komplicerat att tillåta delning i dessa fall.&lt;br&gt;Inte desto mindre har vi stannat för att det bör övervägas om inte också&lt;br&gt;makar födda under åren 1935 - 1953 skulle kunna omfattas av delnings-&lt;br&gt;systemet. Huvudinriktningen bör därför vara att införa ett system för&lt;br&gt;delning av pensionsrätt också för makar födda under åren 1935 - 1953,&lt;br&gt;under förutsättning att det inte visar sig att ett sådant system skulle&lt;br&gt;innebära betydande tekniska komplikationer. Ett sådant system kan ta&lt;br&gt;sikte enbart på pensionsrätt som intjänas inom det reformerade ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet. Rimligen måste det därför byggas upp med utgångspunkt&lt;br&gt;från att delning kan ske enbart av en så stor andel av den under året&lt;br&gt;intjänade pensionsrätten som motsvarar det antal 20-delar varmed den&lt;br&gt;äldsta av makarna får som ålderspension beräknad enligt det reformerade&lt;br&gt;regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett delningssystem införs även för makar födda före år 1954&lt;br&gt;kommer kvinnor som i dag är medelålders eller äldre och som typiskt&lt;br&gt;sett har störst nytta av ett system för delning av pensionsrätt också att få&lt;br&gt;tillgång till ett delningssystem. Därmed blir inte systemet, som flera&lt;br&gt;remissinstanser befarat, utan reell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förändringar i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Äktenskapsbalkens bodelningsregler anpassas&lt;br&gt;till principerna för det reformerade pensionssystemet. Regler med&lt;br&gt;denna innebörd bör utredas med följande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension på grund av frivillig, individuell pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring bör i regel ingå i bodelning efter äktenskapsskillnad. Detsamma&lt;br&gt;bör gälla medel på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga former av pensionsrättigheter, dvs. inom avtalspensione-&lt;br&gt;ringama och såvitt gäller ATP enligt nuvarande regler, bör jämk-&lt;br&gt;ningsvis kunna beaktas vid en bodelning efter äktenskapsskillnad, om&lt;br&gt;det med hänsyn till makamas förhållanden i det enskilda fallet är&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att undanta dem från bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att privata pensionsförsäkringar skall&lt;br&gt;göras till giftorättsgods tillstyrks av Finansinspektionen och PRO liksom&lt;br&gt;förslaget om en utvidgning av äktenskapsbalkens jämkningsregler vid&lt;br&gt;bodelning. Även Haro är positiv till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverket bör frågan behandlas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet, som inte kan se varför Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;lämnar förslag till ändringar i äktenskapsbalken, föreslår som alternativ&lt;br&gt;att make bör kunna göra avdrag för betald premie för pensionsförsäkring&lt;br&gt;som ägs av den andra maken. Om regeln ändå skulle införas anser&lt;br&gt;förbundet att det måste preciseras vilka frivilliga individuella pensions-&lt;br&gt;försäkringar som avses och att riktlinjer för hur pensionsrättigheten skall&lt;br&gt;värderas måste lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen ifrågasätter varför frivilliga och individuella&lt;br&gt;pensionsarrangemang regelmässigt skall ingå i bodelning efter äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad när delning av pensionsrätt mellan makar i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet är helt frivillig. Om den föreslagna regeln ändå&lt;br&gt;skulle införas, bör enligt föreningen riktlinjer lämnas för hur pensions-&lt;br&gt;rättigheterna skall värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av det föregående&lt;br&gt;innebär vårt förslag att det är enbart pensionsrättigheter inom det&lt;br&gt;allmänna reformerade pensionsystemet som skall kunna bli föremål för&lt;br&gt;en renodlad delning mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits tidigare föreligger i dag, utom i undantagsfall såvitt&lt;br&gt;avser frivilliga, individuella pensionsförsäkringar och medel på pensions-&lt;br&gt;sparkonto enligt lagen om individuellt pensionssparande, inte heller&lt;br&gt;möjligheter att på annat sätt ta hänsyn till pensionsrättigheter i övrigt vid&lt;br&gt;den ekonomiska uppgörelse makarna emellan som normalt sker vid&lt;br&gt;upplösningen av ett äktenskap. Vi anser emellertid att de principiella&lt;br&gt;synpunkter som ligger bakom förslaget om delning av pensionsrätt inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det reformerade pensionssystemet delvis bör överföras på dessa andra&lt;br&gt;former av pensionsrättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår sålunda att rätt till pension på grund av frivilliga in-&lt;br&gt;dividuella pensionsförsäkringar och medel på pensionsparkonto enligt&lt;br&gt;lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande regelmässigt skall&lt;br&gt;ingå i bodelningen efter äktenskapsskillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar vi riktlinjer som bör ligga till grund för det&lt;br&gt;fortsatta utredningsarbetet i fråga om hur dessa pensionsrättigheter bör&lt;br&gt;beaktas vid bodelning. Mot bakgrund av frågans komplicerade karaktär&lt;br&gt;anser vi att en särskild utredare bör få i uppdrag att utarbeta förslag till&lt;br&gt;de ändringar i äktenskapsbalken som bedöms erforderliga. Arbetet skall&lt;br&gt;bedrivas med sikte på att ett ikraftträdande kan ske den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga, individuella pensionsförsäkringar ingår i princip inte i en&lt;br&gt;bodelning efter den ändring som vidtogs i samband med införandet av&lt;br&gt;äktenskapsbalken år 1988. Emellertid kan sådana försäkringar, liksom&lt;br&gt;individuellt pensionssparande, redan enligt dagens bodelningsregler ingå&lt;br&gt;i bodelning under förutsättning att makarna är överens om det eller om&lt;br&gt;det på grund av omständigheterna i det enskilda fallet skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att undanta försäkringen eller det individuella pensionssparandet från&lt;br&gt;bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt syfte med den ändring som gjordes i bodelningsreglema&lt;br&gt;vid tillkomsten av äktenskapsbalken var att åstadkomma likformighet med&lt;br&gt;andra former av pension: folk- och tilläggspension samt avtalspension.&lt;br&gt;När nu reglerna för den allmänna pensioneringen kommer att ändras och&lt;br&gt;delning kommer att medges av pensionsrätt intjänad inom det refor-&lt;br&gt;merade ålderspensionsssystemet, föreligger inte längre detta skäl att hålla&lt;br&gt;frivilliga, individuellapensionsförsäkringarutanför bodelningen. Tvärtom&lt;br&gt;finns anledning att ompröva det tidigare riksdagsbeslutet om pensions-&lt;br&gt;försäkringars behandling vid bodelning just för att åstadkomma en fortsatt&lt;br&gt;parallellitet olika pensionsformer emellan. Samma synsätt bör anläggas&lt;br&gt;på det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet bör syfta till att utarbeta ett system som innebär att&lt;br&gt;frivilliga, individuella pensionsförsäkringar och medel på pensionsspar-&lt;br&gt;konto enligt lagen om individuellt pensionssparande fortsättningvis skall&lt;br&gt;ingå i bodelningen efter äktenskapsskillnad, i huvudsak enligt de regler&lt;br&gt;för pensionsförsäkringar som gällde före år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga former av pensionsrättigheter bör utarbetas förslag&lt;br&gt;och tekniska lösningar som innebär att de framöver skall kunna tas i be-&lt;br&gt;aktande vid en bodelning - inte regelmässigt men i speciella situationer&lt;br&gt;- nämligen om det med hänsyn till makarnas förhållanden i det enskilda&lt;br&gt;fallet är uppenbart oskäligt att undanta dem från bodelningen. En sådan&lt;br&gt;ordning skulle alltså kunna gälla beträffande pensionsrättigheter inom det&lt;br&gt;hittillsvarande allmänna pensionssystemet och inom avtalspensione-&lt;br&gt;ringama. Den skulle även kunna ta sikte på det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet (för situationer där makarna inte har använt sig av delnings-&lt;br&gt;systemet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör härvid vara att pensionsrättigheter endast i undan-&lt;br&gt;tagsfall skall kunna beaktas vid en bodelning mot en av makarnas vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall kunna ske bara när fördelningen av makarnas respektive pen- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;sionsskydd sammantaget framstår som uppenbart orimlig, bl.a. i relation&lt;br&gt;till makarnas förhållanden under äktenskapet och de framtida möjlighe-&lt;br&gt;terna att påverka pensionsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågan om hur pensionsrättigheterna skall kunna påverka bodel-&lt;br&gt;ningen bör penetreras närmare. I princip bör pensionsrättigheterna&lt;br&gt;inverka endast på fördelningen av annan egendom i stort och pensions-&lt;br&gt;rättigheterna som sådana bör alltså inte föras över från en make till en&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ålderspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Regler för uttag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ålderspension inom den reformerade pensio-&lt;br&gt;neringens fördelningssystem skall kunna tas ut som hel, tre&lt;br&gt;fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension tidigast från 61 års ålder.&lt;br&gt;Vid uttag därefter växer pensionen efter de försäkringsmässiga prin-&lt;br&gt;ciper som gäller inom det reformerade systemet för varje månad&lt;br&gt;som den lämnas outtagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttag av ålderspension kan återkallas helt eller delvis när den&lt;br&gt;försäkrade så önskar. Han eller hon kan sedan när han eller hon så&lt;br&gt;vill på nytt börja uppbära hela eller del av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna välkomnar förslagen&lt;br&gt;till flexibel pensionsålder, bl.a. SACO, SSU, Moderata kvinnoförbundet&lt;br&gt;och Statens löne- och pensionsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) instämmer i arbetsgruppens uppfattning att&lt;br&gt;ingen fast angiven pensionsålder behövs i det reformerade pensionssys-&lt;br&gt;temet. Genom att pensionens storlek med automatik anpassas till den&lt;br&gt;faktiska pensioneringstidpunkten ger systemet en naturlig flexibilitet. För&lt;br&gt;den enskilde blir pensioneringstidpunkten ett val, en prioritering mellan&lt;br&gt;tidig pensionsavgång och högre pension. RFV anser det emellertid vara&lt;br&gt;viktigt att konstatera att möjligheten till fritt val inte finns för alla&lt;br&gt;försäkrade. Inom de grupper som har fysiskt slitsamma jobb finns många&lt;br&gt;som inte orkar vara kvar i förvärvslivet till 65 år och än mindre kan välja&lt;br&gt;en senare pensionsavgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även SACO framhåller att uttag av ålderspension före 65 års ålder&lt;br&gt;sannolikt kommer att höra till ovanlighetema, eftersom pensionen&lt;br&gt;minskas mer än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrkan lämnas också av Försäkringsöverdomstolen, som emellertid&lt;br&gt;menar att bestämt ställningstagande kan tas först när det gjorts klart hur&lt;br&gt;den framtida förtidspensioneringen skall utformas. Även Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västemorrlands län, Försäkringskasseförbundet (FKF), Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet och LO tillstyrker förslaget. Samtidigt framhåller LO vikten&lt;br&gt;av att socialförsäkringssystemen är så utformade att ingen på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller arbetslöshet skall känna sig tvungen att göra ett tidigt&lt;br&gt;uttag av ålderspension. Förslagen vinner anslutning också hos AMS,&lt;br&gt;som menar att de bör kunna påverka arbetskraftsutbudet i positiv rikt-&lt;br&gt;ning. AMS betonar att dagens höga arbetslöshet ej får påverka ett nytt&lt;br&gt;långsiktigt pensionssystem utan menar att utgångspunkten i stället måste&lt;br&gt;vara att hög arbetslöshet ej är tolerabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan invändningar också av PRO. Inte heller Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutet (Kl) invänder mot huvuddragen i arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;även om man pekar på en del problem som kan uppkomma. Däremot&lt;br&gt;saknar Kl en analys av de anpassningssvårigheter som arbetsmarknaden&lt;br&gt;kan komma att ställas inför om arbetskraftsutbudet i åldersgruppen 60 -&lt;br&gt;70 år ökar markant till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser framhåller att möjligheten till flexibel pensions-&lt;br&gt;ålder uppåt i praktiken främst kommer att utnyttjas av grupper med&lt;br&gt;arbeten som inte utsätter arbetstagaren för hårda fysiska och psykiska&lt;br&gt;förslitningar. Detta görs av bl.a. Konsumentverket, som tror att denna&lt;br&gt;möjlighet i allmänhet inte kommer att kunna användas av låginkomst-&lt;br&gt;tagare. Liknande synpunkter anförs av FKF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna är negativa till förslaget eller delar av det.&lt;br&gt;TCO uttrycker kritik och menar att det måste skapas förutsättningar för&lt;br&gt;verkligt flexibel pensionsålder och att pensionsåldern i praktiken måste&lt;br&gt;vara lika flexibel nedåt som uppåt. Husmodersförbundet Hem och Sam-&lt;br&gt;hälle ifrågasätter det rimliga i den stora höjningen av pensionerna i&lt;br&gt;åldern 65 - 70 år. Förbundet förordar i stället en rörlig pensionsålder&lt;br&gt;från 61 till 65 år och då med de förmåner som föreslagits för ålders-&lt;br&gt;gruppen 65 - 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativt är också Försäkringsanställdas förbund, som framhåller att&lt;br&gt;förslaget om flexibilitet i åldersintervallet 61 - 65 år inte är ekonomiskt&lt;br&gt;genomförbart för den enskilde pensionstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kooperativa institutet framför kritik och hävdar att systemet med&lt;br&gt;flexibel pensionsålder skapar orättvisor för dem som är verksamma i&lt;br&gt;branscher med dåliga arbetsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott anser att det inte går att ta ställ-&lt;br&gt;ning till frågan om rörlig pensionsålder förrän förtidspensioneringen är&lt;br&gt;utredd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Pensionsarbetsgruppen föreslagna reglerna för uttag av ålders-&lt;br&gt;pension tillstyrks av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO godtar att det inte uppställs någon övre gräns för uttag av ålders-&lt;br&gt;pension men anser att den nedre gränsen bör vara 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV konstaterar att det med ett pensionssystem utan fast pensionsålder&lt;br&gt;är nödvändigt att ha ett ansökningsförfarande för uttag av ålderspension.&lt;br&gt;Verket ser emellertid ingen anledning till att ta bort ansökningsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farandet vid 70 års ålder och menar att principen med ett obligatoriskt&lt;br&gt;ansökningsförfarande bör gälla vid alla åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna för ålderspension bör präg-&lt;br&gt;las av flexibilitet och medge ett väsentligt mått av valfrihet för de för-&lt;br&gt;säkrade att själva välja tidpunkt för övergång från förvärvsarbete till&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna förekommer kritik mot den flexibla pension-&lt;br&gt;såldern i den meningen att det för de flesta i praktiken är ekonomiskt&lt;br&gt;orealistiskt att ta ut pensionen före 65 år. En viktig princip med vårt&lt;br&gt;förslag är emellertid att pensionskapitalet står i direkt relation till de&lt;br&gt;inbetalade avgifterna och att man därmed får ut lika mycket i pension&lt;br&gt;som man har tjänat in. Ju tidigare uttaget görs desto lägre blir därför&lt;br&gt;pensionen. Den som börjar tjäna in pensionsrätt tidigt hinner å andra&lt;br&gt;sidan tjäna in en viss pensionsnivå snabbare och kan därmed ta ut pen-&lt;br&gt;sionen tidigare än den som börjar tjäna in sin pension senare. Därmed&lt;br&gt;uppnås en klart större möjlighet till flexibilitet jämfört med vad som&lt;br&gt;gäller i dagens system. Däremot anser vi inte att systemet kan göras så&lt;br&gt;flexibelt så att var och en kan ta ut pensionen vid 61 år utan ekono-&lt;br&gt;miska uppoffringar. För att detta skulle vara möjligt skulle avgiftsutta-&lt;br&gt;get och därmed den ekonomiska uppoffringen under förvärvstiden be-&lt;br&gt;höva vara betydligt större. Dessutom torde den genomsnittliga pensions-&lt;br&gt;åldern sjunka, vilket ytterligare skulle försämra försörjningskvoten, dvs.&lt;br&gt;färre yrkesverksamma skall betala pensionerna för fler pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag bör det inte ställas några krav på att den försäkrade&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete för att rätt skall föreligga till ålderspension.&lt;br&gt;Inte heller i övrigt bör ske någon prövning mot t.ex. den försäkrades&lt;br&gt;inkomster vid beviljandet av inkomstrelaterad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstrelaterade ålderspension som enskilda individer intjänar&lt;br&gt;rätt till inom det allmänna pensionssystemet kommer att bestå av två&lt;br&gt;olika beståndsdelar: pension från fördelningssystemet och pension från&lt;br&gt;premiereservsystemet. I stor utsträckning skall enligt vårt förslag sam-&lt;br&gt;ma regler gälla för uttag av ålderspension inom båda dessa system. I&lt;br&gt;viss utsträckning bör dock speciella bestämmelser gälla avseende rätten&lt;br&gt;att utnyttja premiereservdelen. Dessa särskilda regler, som syftar till att&lt;br&gt;ytterligare öka valmöjligheterna för den enskilde, redogör vi för under&lt;br&gt;avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för rätt till inkomstrelaterad ålderspension inom för-&lt;br&gt;delningssystemet är att den försäkrade har intjänat rätt till sådan pension&lt;br&gt;under åtminstone ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör som villkor för ålderspensionsuttag gälla att den försäk-&lt;br&gt;rade har uppnått en viss bestämd nedre åldersgräns. Denna gräns före-&lt;br&gt;slår vi skall bestämmas till 61 år. Rätt till ålderspension skall alltså&lt;br&gt;föreligga tidigast fr.o.m. den månad varunder den försäkrade fyller&lt;br&gt;61 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den intjänade pensionen tillsammans med rätt till garantipension&lt;br&gt;understiger en viss fastställd nivå, skall ålderspensionen av administra-&lt;br&gt;tiva skäl kunna utges som ett engångsbelopp i stället som en periodisk&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det reformerade pensionssystemet behövs inte någon allmän pen- Prop.&lt;br&gt;sionsålder som i dagens allmänna pensionssystem. För att hantera andra&lt;br&gt;delar av pensionssystemet måste dock en normaltidpunkt för övergång&lt;br&gt;till ålderspension - en s.k. garantipensionsålder - finnas. En sådan tid-&lt;br&gt;punkt är t.ex. nödvändig för att avgöra när en förtidspension skall över-&lt;br&gt;gå till ålderspension. Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att&lt;br&gt;denna tidpunkt skall vara 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionsåldem kommer också att tillämpas som lägsta pension-&lt;br&gt;sålder för personer som har en så låg inkomstrelaterad pension att den&lt;br&gt;tillsammans med garantipension inte skulle nå upp till grundskyddets&lt;br&gt;lägsta nivå. Om en sådan begränsning inte skulle finnas, skulle uttag&lt;br&gt;före 65 år kunna subventioneras med en högre garantipension. Vi anser&lt;br&gt;därför att inkomstrelaterad ålderspension aldrig får tas ut före fyllda&lt;br&gt;65 år om den inkomstrelaterade pensionen tillsammans med garantipen-&lt;br&gt;sion vid det aktuella tillfället är lägre än grundskyddets lägsta nivå.&lt;br&gt;Detta behandlas närmare i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag av inkomstrelaterad ålderspension från fördelningssystemet&lt;br&gt;bestäms den årliga pensionen till ett belopp som beräknas på grundval&lt;br&gt;av det då aktuella beloppet på fördelningskontot och ett visst delnings-&lt;br&gt;tal. Tas pensionen ut senare blir delningstalet enligt försäkringsmässiga&lt;br&gt;grunder lägre och den årliga ålderspensionen därmed livsvarigt högre.&lt;br&gt;Dessa beräkningsgrunder syftar till att den sammanlagda ålderspensio-&lt;br&gt;nen under livet skall bli densamma oavsett när pensionen börjar upp-&lt;br&gt;bäras. Beräkningsgrunderna syftar alltså inte, som några av remissin-&lt;br&gt;stanserna tycks ha fått intryck av, till att åstadkomma någon medveten&lt;br&gt;förbättring för personer som fortsätter att förvärvsarbeta efter 61 års&lt;br&gt;ålder. De skall i stället bestämmas uteslutande efter försäkringsmässiga&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övre gräns för hur långt upp i åldrarna pensionen räknas upp&lt;br&gt;försäkringsmässigt skall, som redan föreslagits i avsnitt 4.5, inte firmas.&lt;br&gt;Det blir alltså möjligt att under lång tid vänta med uttaget av pension&lt;br&gt;och på det sättet få en avsevärt förhöjd årlig ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som fortsätter att förvärvsarbeta efter 61 års ålder kommer&lt;br&gt;dessutom - oberoende av om de tar ut ålderspension eller inte - att få&lt;br&gt;en högre livsinkomst och därmed tjäna in ytterligare pensionsrätt, som&lt;br&gt;ger upphov till en högre livspension och således också till en större&lt;br&gt;årlig pension. För dem som fortsätter att förvärvsarbeta efter det att de&lt;br&gt;börjat uppbära ålderspension helt eller delvis och som därigenom tjänar&lt;br&gt;in ytterligare pensionsrätt, får årligen göras en omräkning av den ut-&lt;br&gt;gående ålderspensionen med hänsyn till de nytillkomna pensionsrättig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att ålderspension, liksom enligt dagens regler, skall&lt;br&gt;kunna tas ut inte bara som hel pension utan också som partiell pension.&lt;br&gt;I detta hänseende bör ett val kunna göras mellan en fjärdedels, halv och&lt;br&gt;tre fjärdedels ålderspension. I den mån hel pension inte uppbärs, kom-&lt;br&gt;mer den del av pensionen som lämnas outtagen att räknas upp enligt&lt;br&gt;försäkringsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta val mellan hel och partiell pension skall i princip kunna göras Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;månad för månad, dvs. ett uttag av hel pension kan återkallas helt eller&lt;br&gt;delvis till nästa månad och den som tagit ut partiell pension en månad&lt;br&gt;skall en kommande månad kunna välja att i stället uppbära hel pension&lt;br&gt;eller annan andel av en partiell pension. Några begränsningar i dessa&lt;br&gt;valmöjligheter bör inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för när en person tar ut sin pension kommer med det före-&lt;br&gt;slagna systemet att variera och inte som i dag vara starkt knuten till en&lt;br&gt;viss ålder. Av detta skäl måste till skillnad mot i dag en ansökan lämnas&lt;br&gt;in för att ålderspension skall kunna betalas ut. Enligt Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens förslag skall dock pensionen betalas ut automatiskt vid fyllda&lt;br&gt;70 år om pensionen inte tagits ut tidigare och om inte annat anmälts.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket anser i sitt remissvar att en ansökan alltid skall&lt;br&gt;krävas för att ålderspensionen skall betalas ut. För att inte riskera att&lt;br&gt;någon av oförstånd går miste om sin pensionsrätt anser vi emellertid att&lt;br&gt;pensionen skall betalas ut automatiskt vid 70 år men att pensionären vid&lt;br&gt;detta tillfälle ges möjlighet att anmäla ett senare uttag än vid 70 år.&lt;br&gt;Ålderspensionen bör dock betalas ut automatiskt vid 70 års ålder om&lt;br&gt;inte annat har anmälts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Beräkning av pensionsbelopp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid fastställande av den årliga ålderspensionen&lt;br&gt;från fördelningssystemet skall den sammantagna pensionsrätten på&lt;br&gt;den försäkrades pensionskonto divideras med ett visst tal, det s.k.&lt;br&gt;delningstalet. Vid bestämmande av delningstalet beaktas återstående&lt;br&gt;medellivslängd vid pensioneringstillfället, befolkningsdödligheten&lt;br&gt;under förvärvsåren, inkomstskillnader mellan män och kvinnor och&lt;br&gt;en viss diskonteringsränta. Ett definitivt delningstal fastställs för&lt;br&gt;vaije årsklass vid ingången av det år då personerna i fråga fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag med undantag för tidpunkten för fastställande av definitivt del-&lt;br&gt;ningstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att pensionssystemet genom delnings-&lt;br&gt;talet automatiskt skall anpassas till förändringar i medellivslängden till-&lt;br&gt;styrks av de remissinstanser som har kommenterat frågan. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och Statens löne- och pensionsverk konstaterar att en fortsatt&lt;br&gt;ökning av medellivslängden leder till en ökning av delningstalet och&lt;br&gt;därmed till en mindre pension vid given pensionsålder, vilket på sikt&lt;br&gt;sannolikt torde medföra att den genomsnittliga pensionsåldern pressas&lt;br&gt;uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet tar upp de dödlighetsantaganden som skall ligga&lt;br&gt;till grund vid bestämmandet av delningstalet. Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;förslag innebär att det är ca åtta år gammal dödlighetserfarenhet som&lt;br&gt;skall ligga till grund. Då delningstalet bestäms vid pensioneringstillfället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och pensionen inte blir föremål för någon omräkning med hänsyn till Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;den alltjämt pågående minskningen av dödligheten, finner förbundet att&lt;br&gt;valet av dödlighetsantagande måste övervägas med stor omsorg. För-&lt;br&gt;bundet föreslår som en säkerhetsåtgärd att diskonteringsräntan sänks&lt;br&gt;med en procentenhet. Riksförbundet PensionärsGemenskap påpekar att&lt;br&gt;det kan tänkas att de grupper som väljer en tidigare pensionsålder inte&lt;br&gt;har samma återstående livslängd mätt i slutålder som de grupper som&lt;br&gt;skjuter upp sitt pensionsuttag. Av rättviseskäl borde då delningstalet&lt;br&gt;korrigeras för sådana eventuella avvikelser. Förbundet framhåller vidare&lt;br&gt;att detta också skulle bidra till stabiliteten i systemet vid eventuella änd-&lt;br&gt;ringar i mönstret av vald pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO framhåller vikten av att uppräkningen av ålderspension görs på&lt;br&gt;försäkringsmässiga grunder och att även inkomster efter 61 års ålder&lt;br&gt;höjer pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar att den rent försäkringsmässiga pensionsuträkningen vid&lt;br&gt;uppskjutet uttag, även om den inte leder till högre livspension, synes ge&lt;br&gt;alltför generösa kompensationsnivåer. Enligt LO bör tillkommande pen-&lt;br&gt;sionsrätt inte kunna intjänas efter 65 års ålder. Från denna tidpunkt&lt;br&gt;skall enligt LO:s förslag tidigare intjänad pensionsrätt räknas upp med&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten minus 1,5 %. LO accepterar dock förslaget&lt;br&gt;om lägre delningstal för den som väljer att skjuta upp pensionsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det reformerade pensionssystemet&lt;br&gt;skall ålderspensionen från fördelningssystemet - liksom från premiere-&lt;br&gt;servsystemet - bestämmas så att sambandet mellan inbetalda avgifter&lt;br&gt;och den utgående förmånen stärks. Ett enkelt sätt att uttrycka ett sådant&lt;br&gt;samband är att de pensionsavgifter som betalats in till fördelningssyste-&lt;br&gt;met för eller av individen bokförs på ett konto och den årliga pensionen&lt;br&gt;bestäms som en viss andel av behållningen på kontot, dvs. kontots sum-&lt;br&gt;ma divideras med ett tal, det s.k. delningstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur delningstalet bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förklara delningstalet kan man utgå från en jämförelse mellan&lt;br&gt;ålderspensioneringens fördelningssystem och ett premiereservsystem. I&lt;br&gt;ett premiereservsystem fonderas individernas avgiftsinbetalningar. Den&lt;br&gt;pension som den försäkrade kommer att uppbära står i proportion till&lt;br&gt;individens hopsamlade pensionskapital. Pensionskapitalet ökar inte bara&lt;br&gt;med avgiftsinbetalningar och ränta, utan också genom att kapitalet för&lt;br&gt;dem som avlider successivt fördelas på de kvarlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fördelningssystem som föreslås utgöra huvuddelen av det refor-&lt;br&gt;merade pensionssystemet skrivs intjänade pensionsrätter upp i takt med&lt;br&gt;den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Inbetalda avgifter fonde-&lt;br&gt;ras inte utan används för utbetalningar av ålderspension till de samtida&lt;br&gt;pensionärerna. Med ett stabilt förhållande mellan antalet förvärvsarbe-&lt;br&gt;tande och antalet pensionärer kan emellertid fördelningssystemet liknas&lt;br&gt;vid ett fonderat system, där &amp;quot;räntan&amp;quot; i systemet motsvaras av indexe-&lt;br&gt;ringen av pensionsrättema. Delningstalet kan då bestämmas så att syste-&lt;br&gt;met försörjningsmässigt går i princip jämnt ut under dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra demografiska förhållanden, dvs. med förhållandevis få eller&lt;br&gt;många förvärvsarbetande, kan under- eller överskott uppstå inom syste-&lt;br&gt;met under en period. Detta är också rimligt, eftersom exempelvis ett&lt;br&gt;ökande antal förvärvsarbetande innebär ett större antal pensionärer i&lt;br&gt;framtiden. Därmed behövs en större fond inom systemet om en önsk-&lt;br&gt;värd fondstyrka skall kunna vidmakthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktorer som skall påverka delningstalets storlek är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet skall bestämmas med hänsyn till återstående medel-&lt;br&gt;livslängd vid pensionstillfället. Det innebär att individens fiktiva pen-&lt;br&gt;sionskapital skall fördelas på det genomsnittliga antalet år som han eller&lt;br&gt;hon kan förväntas uppbära pension, vilket motsvarar fördelningen av de&lt;br&gt;avlidnas kapital på de kvarlevande inom premiereservsystemet. Enligt&lt;br&gt;statistik för perioden 1988 - 1992 är den återstående medellivslängden&lt;br&gt;vid 65 år för män och kvinnor sammantaget 17,2 år. En del pensionärer&lt;br&gt;lever längre, andra kortare tid, men i genomsnitt uppbär pensionärerna&lt;br&gt;pension i drygt 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet skall vidare påverkas av dödligheten under förvärvsåren.&lt;br&gt;Inom ett premiereservsystem fördelas kapitalet för dem som avlider före&lt;br&gt;pensionsåldern på de kvarlevande inom systemet. Inom fördelnings-&lt;br&gt;systemet uppstår på motsvarande sätt s.k. arvsvinster efter dem som dör&lt;br&gt;i aktiv ålder. De bidrar till finansieringen av systemet men kommer inte&lt;br&gt;att uppbära några häremot svarande förmåner. Det ger en gynnsammare&lt;br&gt;försörjningskvot: förhållandevis fler aktiva per pensionär. Det finns&lt;br&gt;således utrymme för en fördelning av arvsvinster även inom fördel-&lt;br&gt;ningssystemet eller, uttryckt på annat sätt, delningstalet kan vara ett&lt;br&gt;mindre tal än återstående medellivslängd vid pensionstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittligt sett lever kvinnor längre än män. Samma delningstal&lt;br&gt;skall emellertid gälla för män och kvinnor, dvs. lika stora avgiftsinbe-&lt;br&gt;talningar till fördelningssystemet skall ge samma årliga pensionsbelopp&lt;br&gt;oberoende av kön. Detta betyder samtidigt att den sammanlagda pensio-&lt;br&gt;nen under livstiden genomsnittligt sett blir större för kvinnor än för&lt;br&gt;män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av delningstalet utgår således från en genomsnittlig död-&lt;br&gt;lighet för män och kvinnor. I genomsnittsberäkningen skall vidare hän-&lt;br&gt;syn tas till inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor. Genomsnittligt&lt;br&gt;sett har män högre lön och därmed högre pension än kvinnor. Samtidigt&lt;br&gt;har de kortare medellivslängd och uppbär således pension färre antal år&lt;br&gt;än kvinnor. De höga pensionsbeloppen utbetalas därmed i genomsnitt&lt;br&gt;under kortare tid än de låga beloppen. Det årliga medelpensionsbeloppet&lt;br&gt;för en årsklass sjunker således ju äldre dessa pensionärer blir. Delnings-&lt;br&gt;talet beräknas på grund härav till ett lägre tal då hänsyn tas till inkomst-&lt;br&gt;skillnaderna mellan män och kvinnor. Enligt aktuell inkomststatistik blir&lt;br&gt;delningstalet 0,3 enheter lägre än vad det annars skulle ha blivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av ett försäkringsmässigt delningstal påverkas av vid&lt;br&gt;vilken ålder individen börjar förvärvsarbeta och individens inkomstpro-&lt;br&gt;fil; ju längre någon tillhör systemet, desto större arvsvinst hinner han&lt;br&gt;eller hon tilldelas och tilldelningen sker i förhållande till de kvarlevan-&lt;br&gt;des pensionskapital. Det delningstal som används för att bestämma pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsbeloppet inom fördelningssystemets ram beräknas schablonmässigt; Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;kalkylen baseras på en individ som antas börja förvärvsarbeta vid 16 års&lt;br&gt;ålder och har en jämn inkomstutveckling. Delningstalet är således obe-&lt;br&gt;roende av kön och individuellt förvärvsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av delningstalet skall baseras på kända förhållanden och&lt;br&gt;inte på en prognos över framtida förändringar. Det definitiva delnings-&lt;br&gt;talet för en viss årsklass skall fastställas utifrån senast kända statistik -&lt;br&gt;avseende en femårsperiod - över livslängden i befolkningen vid ingång-&lt;br&gt;en av det år då personerna i fråga fyller 65 år och således uppnår&lt;br&gt;garantipensionsåldem. Det innebär att t.ex. för dem som är födda år&lt;br&gt;1940 och således uppnår garantipensionsåldem år 2005 baseras det&lt;br&gt;definitiva delningstalet på livslängdsstatistik för perioden 1999 - 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid pensionsberäkning före 65 års ålder är det definitiva delningstalet&lt;br&gt;för årsklassen i fråga således inte känt. Vid beräkningen används då i&lt;br&gt;stället delningstal baserat på då senast kända femåriga livslängdsstatis-&lt;br&gt;tik. Senare får en definitiv omräkning av pensionsbeloppet göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet beräknas på basis av historiska uppgifter och är därmed&lt;br&gt;kopplat till medellivslängden för tidigare generationer. Delningstalet&lt;br&gt;fastställs således med viss eftersläpning. Statistik över befolkningens&lt;br&gt;medellivslängd visar att denna ökar. Den aktuella pensionärsårsklassen,&lt;br&gt;för vilken delningstal beräknas, torde således ha en återstående medel-&lt;br&gt;livslängd vid 65 år som överstiger dessa tidigare generationers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen föreslog att det definitiva delningstalet för en&lt;br&gt;årsklass skulle fastställas redan vid 61 års ålder, dvs. vid den tidpunkt&lt;br&gt;då ålderspensionen kan börja lyftas. Härigenom skulle den pension som&lt;br&gt;beräknas för en individ vid uttag före 65 års ålder inte behöva justeras&lt;br&gt;med hänsyn till förändringar i medellivslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor eftersläpning i delningstalets bestämning innebär att det tar&lt;br&gt;lång tid innan pensionsutbetalningamas nivå har anpassats till en ändrad&lt;br&gt;medellivslängd i befolkningen. För att uppnå större stabilitet inom sys-&lt;br&gt;temet bör därför enligt regeringens bedömning tidpunkten för fastställ-&lt;br&gt;ande av det definitiva delningstalet skjutas fram till garantipensions-&lt;br&gt;åldem 65 år. Den bästa anpassningen av pensionsutgiftemas nivå till&lt;br&gt;förändringar i medellivslängden skulle uppnås med en löpande justering&lt;br&gt;av delningstalet för samtliga pensionärer. Regeringen delar emellertid&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning att en löpande justering av delnings-&lt;br&gt;talet inte bör ske, eftersom de som redan uppbär pension inte kan kom-&lt;br&gt;pensera sig för en sådan förändring. Nytillkommande pensionärsgenera-&lt;br&gt;tioner har möjlighet att kompensera en höjning av delningstalet med att&lt;br&gt;helt eller delvis skjuta upp pensionsuttaget en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensionsgrundande inkomster&lt;br&gt;kan mätas som skillnaden i reformerad ålderspension från fördelnings-&lt;br&gt;systemet för nyblivna 65-åriga manliga respektive kvinnliga ålderspen-&lt;br&gt;sionärer. Den reformerade pensionen är ju direkt relaterad till indivi-&lt;br&gt;dens livsinkomst, inkl, bamårsrätt m.m. Detta gäller dock först för&lt;br&gt;personer födda 1944; för äldre generationer finns inte hela livsinkom-&lt;br&gt;sten från 16 års ålder registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet beräknas med en viss diskonteringsränta. Det innebär att&lt;br&gt;det årliga pensionsbeloppet bestäms som en annuitet, där diskonterings-&lt;br&gt;räntan är lika med en antagen framtida real inkomsttillväxt. Genom att&lt;br&gt;fastställa pensionsbeloppet som en annuitet som därefter pris- och följ-&lt;br&gt;samhetsindexeras, erhåller pensionären en högre begynnelsepension än&lt;br&gt;om det utgående pensionsbeloppet i stället successivt skulle skrivas upp&lt;br&gt;med inkomsttillväxten. Vi återkommer till frågan om pris- och följsam-&lt;br&gt;hetsindexering i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det årsklassvis bestämda delningstalet uppnås en anpassning av&lt;br&gt;ålderspensionssystemets utgifter till de förändringar i försörjningskvoten&lt;br&gt;(förhållandet mellan antal förvärvsarbetande och pensionärer) som beror&lt;br&gt;på förändringar i medellivslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall det definitiva delningstalet för varje årsklass fast-&lt;br&gt;ställas vid 65 års ålder. Delningstalet kommer således att variera mellan&lt;br&gt;olika årsklasser, främst med hänsyn till förändringar i återstående me-&lt;br&gt;dellivslängd i högre åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet varierar också med den individuella pensionsåldern - ju&lt;br&gt;tidigare pensionen börjar lyftas, desto längre är den förväntade pensio-&lt;br&gt;närstiden. För personer som tar ut ålderspension senare än vid fyllda&lt;br&gt;65 år kommer det faktiska delningstalet att minskas enligt försäkrings-&lt;br&gt;mässiga principer för varje månad som pensioneringen senareläggs. På&lt;br&gt;motsvarande sätt ökar delningstalet vid pensionsuttag före 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 8.1 redovisas delningstalets storlek (vid antagande om 1,5 %&lt;br&gt;real inkomsttillväxt) vid 65 års ålder beräknat med dagens medel-&lt;br&gt;livslängd och aktuell statistik över inkomstskillnaderna mellan män och&lt;br&gt;kvinnor samt en prognos för framtida delningstal. Delningstalet 13,8&lt;br&gt;baseras på livslängdsstatistik för femårsperioden 1998 - 2002. Det in-&lt;br&gt;nebär således att delningstalet 13,8, avseende pensionsålder 65 år,&lt;br&gt;skulle gälla 1939 års födda, vilka år 2004 fyller 65 år. På motsvarande&lt;br&gt;sätt skulle delningstalet 14,3 i tabell 8.1 gälla för dem som är födda år&lt;br&gt;1949 och 14,6 för dem som är födda år 1959.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår också prognosticerad återstående medellivslängd&lt;br&gt;för män och kvinnor vid 65 års ålder, dvs. genomsnittlig tid som pen-&lt;br&gt;sionär vid pensionsålder 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Delningstal och återstående medellivslängd vid 65 års ålder.Diskonte-&lt;br&gt;ringsränta 1,5 %&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livslängdsstatistik&lt;br&gt;avseende åren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delningstal&lt;br&gt;vid 65 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstående medellivslängd&lt;br&gt;vid 65 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998-2002*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008-2012*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2018-2022*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Baserad på SCB:s prognos 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet en fastställd ålderspensionsavgift och ett visst delningstal läggs en Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;viss procent av varje års inkomst (uppräknad med PGI-index) till den&lt;br&gt;slutliga årspensionen. Ju fler år individen tjänar in pensionsrätt, desto&lt;br&gt;större blir pensionen. I tabellen nedan ges exempel på storleken av årlig&lt;br&gt;intjänad pensionsrätt och pensionens storlek i förhållande till medelin-&lt;br&gt;komsten under livet för två olika delningstal och olika antal intjänandeår&lt;br&gt;vid en pensionsavgift på 18,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Intjänad pensionsrätt och kompensationsgrad vid olika delningstal&lt;br&gt;och intjänandetid&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delnings-&lt;br&gt;tal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intjänad pensionsrätt&lt;br&gt;i % av årsinkomst&lt;br&gt;(upp till taket)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Pension i % av medel-&lt;br&gt;inkomst under livet&lt;br&gt;(uppräknad med PGI-index)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,43 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,28 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 intj.år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Delningstalet och antalet intjänandeår har således betydelse för pensio-&lt;br&gt;nens storlek. Vilken kompensationsnivå i förhållande till slutlön som&lt;br&gt;individen uppnår beror dessutom på individens livsinkomstprofil. För en&lt;br&gt;person med en inkomst som ökar i takt med den generella inkomst-&lt;br&gt;utvecklingen blir den uppräknade medelinkomsten och slutlönen i prin-&lt;br&gt;cip lika stora. För en sådan person spelar det ingen roll om pensionen&lt;br&gt;beror av slutlönen eller livsinkomsten. Kompensationsgraden i förhåll-&lt;br&gt;ande till slutlön kan i det fallet avläsas i sammanställningen ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av det årsklassvisa delningstalet innebär att nytillkomman-&lt;br&gt;de pensionärer får en förhållandevis lägre pension än pensionärer som&lt;br&gt;tillhör äldre årsklasser, vid given pensionsålder. En höjning av del-&lt;br&gt;ningstalet kan kompenseras genom att pensionsuttaget skjuts upp en tid.&lt;br&gt;Vid högre pensionsålder är delningstalet lägre eftersom pensionstiden då&lt;br&gt;blir kortare. Fortsatt förvärvsarbete ger dessutom ytterligare pensions-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur mycket längre en person måste arbeta för att kompensera för en&lt;br&gt;höjning av delningstalet (dvs. för att få ut en årlig pension av samma&lt;br&gt;storlek som han eller hon hade fått om delningstalet varit oförändrat)&lt;br&gt;beror på personens livsinkomstprofil. För en person med omkring 40&lt;br&gt;intjänandeår och jämn inkomstutveckling kan beräknas att en ökning av&lt;br&gt;delningstalet med 0,1 kompenseras med någon månads extra arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 8.3 redovisas delningstal för olika pensionsålder beräknade&lt;br&gt;med utgångspunkt från dagens medellivslängd. Delningstalet vid 65 år&lt;br&gt;är 12,9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ålderspensionen börjar lyftas före 65 års ålder reduceras pen-&lt;br&gt;sionen, liksom i dagens system, på försäkringsmässiga grunder, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delningstalet blir högre. På motsvarande sätt minskar delningstalet vid Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;pensionering efter 65 års ålder och det årliga pensionsbeloppet blir då&lt;br&gt;högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den fjärde kolumnen i tabell 8.3 framgår för olika pensionsåldrar&lt;br&gt;pensionens storlek jämfört med pensionsbeloppet vid pensionsålder&lt;br&gt;65 år i det fall att ingen pensionsrätt intjänas efter 60 års ålder. Den&lt;br&gt;försäkringsmässiga korrigeringen av pensionsbeloppet är mer exakt be-&lt;br&gt;stämd än i dagens system vid förtida/uppskjutet uttag, där den månatliga&lt;br&gt;korrigeringsfaktom är oberoende av ålder vid pensionsuttaget. Den&lt;br&gt;procentuella reduktionen respektive uppräkningen av 65-årspensionen&lt;br&gt;skiljer sig därför något från vad nuvarande regler ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellens sista kolumn visar pensionens storlek - i procent av 65-års-&lt;br&gt;pensionen - vid fortsatt förvärvsarbete fram till pensioneringen. Där&lt;br&gt;framgår t.ex. att om individen väljer att gå i pension vid 63 års ålder&lt;br&gt;blir pensionen 17 % lägre än vid fortsatt förvärvsarbete till 65 år.Den&lt;br&gt;lägre pensionen vid 63 år beror dels på den längre pensionstiden, dels&lt;br&gt;på den kortare förvärvstiden. Vid 63 års ålder är det förväntade antalet&lt;br&gt;pensionsår fler och pensionen blir därför lägre. Om individen hade fort-&lt;br&gt;satt att arbeta till 65 år hade dessutom ytterligare två års pensionsrätt&lt;br&gt;tjänats in och pensionen därmed blivit förhållandevis större. Vid pensio-&lt;br&gt;nering efter 65 år växer pensionen i förhållande till 65-årspensionen på&lt;br&gt;motsvarande sätt på grund av ytterligare intjänad pensionsrätt och min-&lt;br&gt;skat delningstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.3 Delningstal och återstående medellivslängd vid olika pensionsålder.&lt;br&gt;Pension i procent av 65-årspension för en individ med jämn löneutveckling.&lt;br&gt;1,5 % real inkomsttillväxt. 1988-1992 års livslängdsstatistik&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Pensions-&lt;br&gt;ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Delningstal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Återstående&lt;br&gt;medellivslängd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Pension i procent av 65- års-&lt;br&gt;pensionen. Förvärvsarbete till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De delningstal vid olika pensioneringstidpunkter som redovisas i detta&lt;br&gt;avsnitt skall inte ses som några förslag till absoluta nivåer att användas&lt;br&gt;vid tillämpningen av regelsystemet. Syftet är enbart att illustrera effek-&lt;br&gt;ten av våra förslag om hur delningstal skall fastställas och vilka faktorer&lt;br&gt;som därvid skall beaktas. De delningstal som skall användas vid den&lt;br&gt;faktiska pensionsberäkningen framöver får fastställas år för år på grund-&lt;br&gt;val av regler som läggs fast lagstiftningsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberäkning i fördelningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fördelningssystemet tillgodoräknas individen årligen en pensions-&lt;br&gt;rätt motsvarande för året inbetald avgift till fördelningssystemet. In-&lt;br&gt;tjänade pensionsrätter registreras på den försäkrades pensionskonto, som&lt;br&gt;räknas upp med PGI-index. Vid pensioneringstillfället finns således&lt;br&gt;registrerat ett pensionskapital för individen. Pensionen beräknas som&lt;br&gt;kapitalet delat med det delningstal, som gäller för den årsklass som in-&lt;br&gt;dividen tillhör, avseende pensionsåldern i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid pensionsberäkning före 65 års ålder är det definitiva delningstalet&lt;br&gt;för årsklassen ännu inte fastställt. Detta fastställs först vid 65 års ålder.&lt;br&gt;Vid uttag av pension före 65 års ålder används i pensionsberäkningen&lt;br&gt;ett delningstal som är baserat på då senast kända livslängdsstatistik.&lt;br&gt;Detta delningstal kan skilja sig från det definitiva delningstalet för års-&lt;br&gt;klassen till följd av förändringar i befolkningens medellivslängd eller i&lt;br&gt;inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Om delningstalet ändras får&lt;br&gt;således ske en omräkning av individens pension. Efter 65 års ålder skall&lt;br&gt;emellertid inte göras omräkning av pensionen på grund av förändringar&lt;br&gt;i medellivslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om individen fortsätter att arbeta efter pensionsuttaget beräknas till-&lt;br&gt;kommande pension, baserad på dessa senare intjänade pensionsrätter,&lt;br&gt;med hänsyn tagen till den ålder då denna börjar utges. Motsvarande&lt;br&gt;tillvägagångssätt bör gälla för tillkommande pensionsbelopp som grun-&lt;br&gt;das på de pensionsrätter som är intjänade vid pensioneringstillfället men&lt;br&gt;ännu ej hunnit bokföras på individens konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individeffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett pensionssystem baserat på livsinkomstprincipen ger den slutliga&lt;br&gt;pensionen en viss kompensation i förhållande till individens medel-&lt;br&gt;inkomst under livet. Kompensationen är således inte relaterad till bästa&lt;br&gt;inkomstår eller slutlönenivå. Uppräkning av intjänade pensionsrätter&lt;br&gt;med PGI-index innebär en standardsäkring, vilket betyder att tidigt i&lt;br&gt;livet intjänade pensionsrätter behåller sitt värde i pensionshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberäkningen innebär att ålderspensionen i det reformerade&lt;br&gt;systemet blir direkt relaterad till de avgifter som betalts in för individen&lt;br&gt;till systemet under den förvärvsaktiva tiden. Inom fördelningssystemet&lt;br&gt;baseras i fullfunktion individens tillgodoräknade pensionsrätt för ett visst&lt;br&gt;år på 16,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande 2 % av individens pensionsgrundande inkomst tillförs premiere-&lt;br&gt;servsystemet och grundar pensionsrätt där. Uppräkningen av pensions-&lt;br&gt;rätt och beräkningen av pension inom premiereservsystemet kan skilja&lt;br&gt;sig från vad som gäller inom fördelningssystemet. I de exempel som&lt;br&gt;redovisas i tabellerna 8.4 a - b har dock bortsetts från detta. För enkel-&lt;br&gt;hetens skull har hela pensionsavgiften på 18,5 % behandlats enligt för-&lt;br&gt;delningssystemets beräkningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 8.4 a visas ett exempel på utfall med reformerade respektive&lt;br&gt;med nuvarande regler för en man som är född år 1955. Jämförelse görs&lt;br&gt;med nuvarande regelsystem där ATP-taket ligger fast på 7,5 basbelopp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(fast tak) respektive med uppskrivning av taket med PGI-index (indexe- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;rat tak). Mannen i exemplet har en pensionsgrundande inkomst t.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1992 som motsvarar genomsnittlig inkomst för män födda år 1955&lt;br&gt;enligt Riksförsäkringsverkets pensionspoängregister för respektive&lt;br&gt;kalenderår. Årsinkomster fr.o.m. år 1993 motsvarar genomsnittsinkom-&lt;br&gt;sten enligt pensionspoängstatistiken år 1992 för män i motsvarande&lt;br&gt;åldrar uppräknade med den förväntade reallönetillväxten. Vid beräkning&lt;br&gt;av genomsnittsinkomsten har således hänsyn tagits endast till inkomst-&lt;br&gt;delar upp till ATP-taket. Hänsyn har inte tagits till eventuell bamårsrätt.&lt;br&gt;I exemplet har den framtida reallönetillväxten antagits bli 2 % per år&lt;br&gt;för att ge en rättvisande jämförelse med avseende på totalkostnaderna&lt;br&gt;för de två systemen. PGI-indexet antas följa den allmänna rellöne-&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade systemet spelar antagandet om reallönetillväxten&lt;br&gt;ingen större roll för utfallet i form av kompensationsnivå. I det nu-&lt;br&gt;varande pensionssystemet varierar däremot kompensationsnivån med&lt;br&gt;reallönetillväxten på så sätt att lägre reallönetillväxt innebär högre kom-&lt;br&gt;pensationsnivå, dvs. en relativt sett högre pension i procent av slut-&lt;br&gt;lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1994 års befolkningsprognos kan delningstalet vid pensionsålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 år uppskattas till 14,5 för personer födda 1955 (vid en diskonte-&lt;br&gt;ringsränta om 1,5 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.4 a Ålderspension i reformerat system och i nuvarande system med fast&lt;br&gt;resp, indexerat ATP-tak för en ogift man född år 1955 med genomsnittlig pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst. Pensionsålder 65 år. Delningstal 14,5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förvärvs-&lt;br&gt;arbetar&lt;br&gt;från&lt;br&gt;ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förvärvs-&lt;br&gt;år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Pension i % av slutlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan&lt;br&gt;reformerat o nuvarande&lt;br&gt;pensionssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Reformerat&lt;br&gt;system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuv. system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;index.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ATP-tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;indexerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid 2 % årlig reallönetillväxt kommer en man född år 1955 med en&lt;br&gt;medelinkomst enligt pensionspoängstatistiken att ha en inkomst över-&lt;br&gt;stigande ATP-taket 7,5 basbelopp från 48 års ålder. Med fast tak blir&lt;br&gt;han således berättigad till maximal pension enligt nuvarande regler. Om&lt;br&gt;ATP-taket höjs i takt med den allmänna reallöneutvecklingen ligger&lt;br&gt;hans inkomst däremot varje år under taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande system får personen i tabell 8.4 a lika stor pension obe-&lt;br&gt;roende av om han börjar arbeta vid 20 eller 35 års ålder. Uttryckt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbelopp (pensionspoäng) infaller de bästa åren i slutet av förvärvs- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;livet. Med indexerat tak baseras ATP-pensionen på den inkomst han&lt;br&gt;hade i 56-årsåldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade systemet ger fler intjänandeår en högre pension.&lt;br&gt;Med den reallöneutveckling som avspeglas i den genomsnittliga ATP-&lt;br&gt;poängens utveckling fram t.o.m. år 1992 och det antagande om löne-&lt;br&gt;utvecklingen som gjorts därefter infaller personens realt sett bästa in-&lt;br&gt;komstår i 30 - 35-årsåldem (dvs. i slutet på 1980-talet och de första&lt;br&gt;åren av 1990-talet) och omkring 45 - 55-årsåldem. Under åren därefter&lt;br&gt;är personens individuella reallöneökning långsammare än den allmänna&lt;br&gt;reallöneökningen. Den pensionsrätt som individen tjänat in under&lt;br&gt;tidigare år växer således snabbare än individens lön. Den långsammare&lt;br&gt;löneutvecklingen under de sista förvärvsåren innebär att kompensations-&lt;br&gt;nivån (pension i procent av slutlön) för individen i tabell 8.4 a blir hög-&lt;br&gt;re än kompensationsnivån vid delningstalet 14,5 enligt den tidigare&lt;br&gt;redovisade tabell 8.2 för en individ med en löneutveckling som helt&lt;br&gt;följer den allmänna reallöneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med 40 intjänandeår och heltidsarbete ger det reformerade regelsyste-&lt;br&gt;met 9 % högre pension jämfört med nuvarande system med fast ATP-&lt;br&gt;tak, men något lägre pension än nuvarande system med indexerat ATP-&lt;br&gt;tak (i sistnämnda fall är således taket för den pensionsgrundande inkom-&lt;br&gt;sten detsamma i de två jämförda systemen). Om personen skulle arbeta&lt;br&gt;halvtid fram till 50 års ålder och därefter heltid skulle pensionen enligt&lt;br&gt;nuvarande regler bli densamma. Den reformerade pensionen skulle där-&lt;br&gt;emot bli lägre och då utgöra 75 % av nuvarande pension vid fast tak&lt;br&gt;respektive 67 % vid indexerat tak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande beräkning för en kvinna med genomsnittlig förvärvsin-&lt;br&gt;komst redovisas i tabell 8.4 b. Beräkningen avser kompensationsnivå&lt;br&gt;före eventuellt tillägg för bamår. Kvinnans lön ligger hela tiden under&lt;br&gt;det fasta ATP-taket 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.4 b Ålderspension i reformerat system och i nuvarande system med fast&lt;br&gt;resp, indexerat ATP-tak för en ogift kvinna född år 1955 med genomsnittlig&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst. Pensionsålder 65 år. Delningstal 14,5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvärvs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvärvs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pension i % av slutlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reformerat o nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformerat Nuv. system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fast &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;index.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fast indexerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;62 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man jämför med nuvarande ATP-system med fast tak får mannen Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;en större ökning (eller, beroende på antal intjänandeår, en mindre&lt;br&gt;minskning) av sin pension än kvinnan vid övergång till det reformerade&lt;br&gt;systemet. Med ett ATP-system med indexerat tak är skillnaden margi-&lt;br&gt;nell - jämförelsekvoten mellan systemen är en eller ett par hundradelar&lt;br&gt;lägre för kvinnan (före kompensation för bamår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till pensionsgrundande inkomster och ersättningar skall i det reforme-&lt;br&gt;rade systemet läggas pensionsrätt för bamår, vilken oftast torde räknas&lt;br&gt;kvinnan tillgodo. Av diagram 8.1 framgår hur mycket bamårsrätten&lt;br&gt;beräknas höja kvinnors pension i genomsnitt i det reformerade systemet.&lt;br&gt;Bamårsrätten har störst betydelse för äldre generationers samlade livsin-&lt;br&gt;komst. För kvinnor födda åren 1935 - 1953 ökar emellertid inte pensio-&lt;br&gt;nen lika mycket som livsinkomsten eftersom de endast får en viss del av&lt;br&gt;pensionen beräknad enligt reformerade regler. För kvinnor födda år&lt;br&gt;1955 beräknas livsinkomsten, och därmed pensionen, höjas med ca&lt;br&gt;7 %. För kvinnor som är födda på 1960-talet och senare beräknas bam-&lt;br&gt;årsrätten höja pensionen med i genomsnitt ca 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Barnårsrättens betydelse för kvinnors livsinkomst och pension.&lt;br&gt;Procentuell ökning av livsinkomsten respektive pensionen till följd av pensions-&lt;br&gt;rätt Tor barnår. Genomsnitt for samtliga kvinnor i varje födelseårgång&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03250/prop_199394__250-5.png" style="width:300pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.5 visar en jämförelse mellan genomsnittspensionen för kvinnor&lt;br&gt;och män inom nuvarande system med indexerat ATP-tak respektive&lt;br&gt;inom det reformerade systemet. Om taket ligger fast på 7,5 basbelopp i&lt;br&gt;nuvarande system kommer, vid en fortlöpande ökning i reallöner, allt&lt;br&gt;fler personer ha inkomster överstigande ATP-taket och således vara be-&lt;br&gt;rättigade till maximal pension. Den i tabell 8,5 redovisade kvoten skulle&lt;br&gt;då successivt närma sig 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.5 Kvot mellan kvinnors och mäns genomsnittliga ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Födelseår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformerat system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Indexerat ATP-tak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår att de reformerade reglerna, jämfört med nu-&lt;br&gt;varande regler och indexerat ATP-tak, inte gynnar män framför kvinnor&lt;br&gt;eller tvärtom. Med undantag för gruppen födda år 1935 motsvarar kvin-&lt;br&gt;nans pension ca 78 % av mannens både i nuvarande system med in-&lt;br&gt;dexerat tak och i det reformerade systemet. Det betyder således att de&lt;br&gt;reformerade reglerna beräknas medföra lika stora förändringar av pen-&lt;br&gt;sionsnivån för män som för kvinnor. 1935 års födda tillhör den första&lt;br&gt;övergångsgenerationen och berörs endast marginellt av de reformerade&lt;br&gt;reglerna. Kvinnorna får emellertid ett tillägg i form av bamår i det&lt;br&gt;reformerade systemet, vilket troligtvis är förklaringen till deras bättre&lt;br&gt;utfall jämfört med männens.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Pris- och följsamhetsindexering av utgående pensioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utgående ålderspensioner från fördelningssys-&lt;br&gt;temet räknas årligen upp med PGI-indexet med avdrag eller tillägg&lt;br&gt;för så många procentenheter som den reala förändringen i indextalet&lt;br&gt;avviker från en tillväxtnorm, s.k. pris- och följsamhetsindexering.&lt;br&gt;Denna tillväxtnorm skall vara den tillväxt som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av delningstalet och därmed nivån på den nybeviljade&lt;br&gt;ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det slutliga ställningstagandet till vilken&lt;br&gt;tillväxtnorm som skall tillämpas får ske i den fortsatta beredningen&lt;br&gt;av ett förslag till riksdagen under år 1995. Utgångspunkten för den&lt;br&gt;fortsatta beredningen om tillväxtnormen är 1,5 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag vad avser principen för konstruktion av pris- och följsamhetsin-&lt;br&gt;dexeringen. Arbetsgruppens förslag innebär att följsamhetsindexering av&lt;br&gt;utgående pensioner skall göras med utgångspunkt från en tillväxtnorm&lt;br&gt;om 1,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna. Förslaget om pris- och följsamhetsindexering av&lt;br&gt;utgående pensioner kring en norm om 1,5 % tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av de flesta remissinstanserna. Riksförsäkringsverket framhåller&lt;br&gt;att kopplingen av utgående pensioner till löneutvecklingen innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensioner och löner behåller sina inbördes relationer under konjunktur-&lt;br&gt;förändringar, vilket i sin tur gör att effekterna av en låg tillväxt delas&lt;br&gt;mellan pensionärer och aktiva och att även pensionärerna får del av en&lt;br&gt;tillväxt som överstiger följsamhetsnormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även SACO accepterar förslaget men förutsätter att pensionerna vid&lt;br&gt;långvarig tillväxt i ekonomin genom särskilda beslut i riksdagen knyts&lt;br&gt;an till ett för pensionärerna gynnsammare följsamhetsindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller SAF har något att erinra mot den principiella lösningen.&lt;br&gt;Enligt organisationerna vore dock en norm om 2 % en mer rimlig ut-&lt;br&gt;gångspunkt för indexeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks dock av PRO, som menar att det förhållandet att&lt;br&gt;pensionen har en viss köpkraft för flertalet pensionärer är den säkraste&lt;br&gt;grundbulten i tillvaron och framhåller att pensionären måste kunna vara&lt;br&gt;förvissad om att den köpkraft som denna pension utgör kan behållas&lt;br&gt;livet ut. Med hänsyn härtill förordar PRO bestämt prisindexering av&lt;br&gt;utgående pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Statspensionärernas riksförbund är kritiskt och förbundet för-&lt;br&gt;ordar en ren löneindexering i stället för en följsamhetsindexering under&lt;br&gt;hänvisning till att utgifterna för sjukvård, tandvård, hemhjälp etc. stiger&lt;br&gt;kraftigt med åldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett av de krav som ställs på ett&lt;br&gt;reformerat pensionssystem är att det skall vara följsamt gentemot den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen. En övergång från prisindex till PGI-&lt;br&gt;index för uppräkning av intjänade pensionsrätter bidrar i betydande ut-&lt;br&gt;sträckning till att pensionssystemet görs samhällsekonomiskt följsamt.&lt;br&gt;Den metod som väljs för indexering av de utgående förmånerna är&lt;br&gt;också av stor betydelse i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av indexeringsmetod när det gäller utgående pensioner påverkar&lt;br&gt;också det årliga pensionsutfallet för enskilda individer. Genom uppräk-&lt;br&gt;ning med PGI-index av intjänade pensionsrätter får pensionären del av&lt;br&gt;den reala tillväxt som ägt rum under tiden från intjänandet fram till&lt;br&gt;pensioneringen. Det är rimligt att pensionärerna även efter pensione-&lt;br&gt;ringstidpunkten får del av den allmänna standardhöjning som kan för-&lt;br&gt;väntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även utgående pensioner knyts till PGI-index skulle pensionärer-&lt;br&gt;nas standardutveckling följa den allmänna inkomstutvecklingen i sam-&lt;br&gt;hället. Vid positiv real inkomsttillväxt skulle pensionerna således öka i&lt;br&gt;fasta priser år för år, dvs. deras köpkraft skulle stiga. Omvänt skulle&lt;br&gt;under perioder med sjunkande real tillväxt även pensionsbeloppet sjunka&lt;br&gt;i fasta priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från stabilitetssynpunkt är en ordning med en typ av löneindexering&lt;br&gt;av löpande pensionsförmåner av stor betydelse. Om såväl utgående&lt;br&gt;pensioner som intjänade pensionsrättigheter räknas upp i relation till lö-&lt;br&gt;neutvecklingen, får man totalt sett en god anpassning till den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten och därmed till avgiftsinbetalningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en löneindexering av utgående pensioner skulle pensionärens&lt;br&gt;standardnivå på sikt stiga och bli högre ju äldre han eller hon blir. Be-&lt;br&gt;gynnelsepensionen skulle dock bli tämligen låg. Det är emellertid tvek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt om det är så som pensionärer i allmänhet önskar ha sin totala&lt;br&gt;livspension fördelad: en lägre begynnelsepension som på sikt ökar ju&lt;br&gt;äldre de blir. De flesta torde nog hellre se att steget mellan lön och pen-&lt;br&gt;sion blev så litet som möjligt och att de alltså fick en relativt sett hög&lt;br&gt;begynnelsepension. I sådant fall skulle pensionen fortsättningsvis inte&lt;br&gt;samtidigt kunna räknas upp i takt med de förvärvsaktivas löneutveck-&lt;br&gt;ling. För att tillfredsställa önskemål av nämnda slag skulle livspensionen&lt;br&gt;sålunda fördelas om i tiden, så att begynnelsepensionen blev högre och&lt;br&gt;pensionen på äldre dagar lägre än vad en löneindexerad pension skulle&lt;br&gt;ge till resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en fördelning av livspensionen på detta sätt skulle begynnelsepen-&lt;br&gt;sionens nivå fastställas med utgångspunkt från den förväntade framtida&lt;br&gt;reallönetillväxten. De fortsatta årliga pensionerna skulle sedan skrivas&lt;br&gt;upp med enbart prisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där de utgående pensionerna är prisindexerade är avsevärt&lt;br&gt;känsligare för variationer i samhällsekonomin än ett alltigenom löne-&lt;br&gt;indexerat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska det delvis prisindexerade systemets tillväxtkänslig-&lt;br&gt;het är att införa en följsamhetsindexering av de utgående pensionerna&lt;br&gt;kring en viss norm för den genomsnittliga reallönetillväxten. Med följ-&lt;br&gt;samhetsindexering justeras prisuppräkningen av pensionerna efter hand&lt;br&gt;med hänsyn till den faktiska samhällsekonomiska utvecklingen. Vid en&lt;br&gt;tillväxt som uppgår till normen räknas pensionerna upp i takt med pris-&lt;br&gt;förändringarna. Om tillväxten är högre, får pensionärerna - utöver&lt;br&gt;prisuppräkningen - ett extra påslag på pensionen. Om å andra sidan&lt;br&gt;tillväxten är lägre, utges inte full kompensation för prisökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prisindexeringen av utgående pensioner kompletteras med en så-&lt;br&gt;dan följsamhetsindexering uppnås följsamhet till samhällsekonomin på&lt;br&gt;samma sätt som med en ren löneindexering. Prisindexering med följ-&lt;br&gt;samhetsindexering är nämligen en form av löneindexering. Uttryckt på&lt;br&gt;annat sätt kan ett system med löneindexering av utgående pensioner&lt;br&gt;sägas vara detsamma som en prisindexering kompletterad med följsam-&lt;br&gt;hetsindexering med normen 0 %. Genom att välja en högre norm än&lt;br&gt;0%, får man emellertid för individen den fördelen att begynnelsepen-&lt;br&gt;sionen blir högre än i ett system med ren löneindexering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet mellan en ordning med pris- och följsamhetsindexerade pensio-&lt;br&gt;ner och ett system med rent löneindexerade pensioner är således enbart&lt;br&gt;ett val hur det sammanlagda pensionskapitalet skall fördelas över tiden.&lt;br&gt;En pris- och följsamhetsindexerad pension är förhållandevis högre i&lt;br&gt;början av pensionärstiden. Skillnaden mellan förvärvsinkomst och pen-&lt;br&gt;sionsinkomst blir inte lika stor. Å andra sidan kommer den standardnivå&lt;br&gt;som pensionären uppnått inte att i samma utsträckning som vid en ren&lt;br&gt;löneindexering att höjas med tiden. Med en rent löneindexerad pension&lt;br&gt;skulle standardsänkningen för den nyblivne pensionären bli större men&lt;br&gt;ju äldre pensionären blir, desto högre skulle också hans standardnivå bli&lt;br&gt;(vid en fortsatt allmän standardhöjning i samhället).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Pensionsarbetsgruppens bedömning att den skillnad i&lt;br&gt;standardnivå som övergången från förvärvsarbete till pension innebär i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet är mer kännbar för den enskilde än det förhållandet att han Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;under senare delen av sin tid som pensionär har en lägre inkomststan-&lt;br&gt;dard än vad en löneindexerad pension skulle ha gett. Vi förordar därför&lt;br&gt;alternativet med pris- och följsamhetsindexering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansieringen av det reformerade pensionssystemet spelar det&lt;br&gt;ingen roll kring vilken normtillväxt följsamhetsindexeringen sker. Den&lt;br&gt;pension som en enskild pensionär sammantaget uppbär under pensions-&lt;br&gt;perioden blir densamma oavsett norm. Men fördelningen över pensions-&lt;br&gt;perioden ser olika ut beroende på hur stor sannolikheten är att den fak-&lt;br&gt;tiska tillväxten skall hamna över eller under normtillväxten. Ju högre&lt;br&gt;normen sätts, desto större är sannolikheten att den faktiska tillväxten&lt;br&gt;understiger normen och pensionerna följaktligen realt sett reduceras&lt;br&gt;med tiden. I gengäld blir den nybeviljade pensionen hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig utgångspunkt är att normtillväxten i en följsamhetsindexe-&lt;br&gt;ring sätts något i underkant av vad som kan betraktas som en rimlig&lt;br&gt;prognos på den framtida tillväxten sett över en lång period. Om prog-&lt;br&gt;nosen visar sig riktig, får pensionärerna en viss liten real uppräkning i&lt;br&gt;takt med den allmänna standardökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bedömning av storleken på den framtida tillväxten är förknippad&lt;br&gt;med stor osäkerhet. Pensionsarbetsgruppen har som huvudalternativ i&lt;br&gt;sina kalkyler för den framtida utvecklingen av pensionsutgifter m.m.&lt;br&gt;gjort antagandet att den långsiktiga tillväxten uppgår till 1,5% per år.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning torde en högre tillväxttakt vara möjlig.&lt;br&gt;Normen i pensionssystemet bör dock sättas försiktigt, varför 1,5% årlig&lt;br&gt;tillväxt skulle kunna vara en lämplig norm för den långsiktiga tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att begynnelsepensionens&lt;br&gt;belopp fastställs med utgångspunkt i en framtida antagen real tillväxt&lt;br&gt;(delningstalets diskonteringsränta). Därefter skall den utgående ålders-&lt;br&gt;pensionen pris- och följsamhetsindexeras. För följsamhetsindexeringen&lt;br&gt;skall tillämpas samma norm som den antagna realtillväxten (diskonte-&lt;br&gt;ringsräntan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris- och följsamhetsindexeringen blir en naturlig del av det reforme-&lt;br&gt;rade pensionssystemet, som därmed kommer att uppvisa betydande följ-&lt;br&gt;samhet till den samhällsekonomiska utvecklingen. Under lång tid fram-&lt;br&gt;över kommer emellertid pensionsutbetalningama till helt övervägande&lt;br&gt;del att bestå av pensioner beräknade enligt nuvarande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har endast i vissa delar behandlat de pensioner&lt;br&gt;som följer nuvarande regler. Arbetsgruppen har dock föreslagit att pris-&lt;br&gt;och följsamhetsindexering skall gälla alla pensioner fr.o.m. år 2001,&lt;br&gt;dvs. även pensioner och pensionsdelar som utges enligt nuvarande re-&lt;br&gt;gelsystem. Som tidigare påpekats har tillväxtnormens höjd egentligen&lt;br&gt;ingen betydelse för finansieringen av det reformerade systemet. För&lt;br&gt;pris- och följsamhetsindexering av de nuvarande pensionerna har däre-&lt;br&gt;mot valet av indexeringsnorm stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill bör ställning till norm för följsamhetsindexeringen&lt;br&gt;i det reformerade systemet tas först sedan frågan om pris- och följsam-&lt;br&gt;hetsindexeringen inom nuvarande regelsystem avgjorts. Vid dessa över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väganden skall utgångspunkten för fortsatt beredning om tillväxtnormen Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;vara en antagen realtillväxt om 1,5 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Ålderspension från premiereservsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I huvudsak skall samma regler gälla för uttag&lt;br&gt;av ålderspension från premiereservsystemet som inom fördelnings-&lt;br&gt;systemet. De försäkrade skall kunna välja att ta ut sådan pension&lt;br&gt;dels livsvarigt dels under fem eller tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:Från remissinstanserna har det inte rests några&lt;br&gt;invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 avsnitt 6.1 har redovisats att pen-&lt;br&gt;sionen inom premiereservsystemet skall beräknas enligt försäkringsmäs-&lt;br&gt;siga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapitalbelopp som de till premiereservsystemet avsatta avgifterna&lt;br&gt;gett upphov till jämte den faktiska avkastningen på dessa medel skall&lt;br&gt;alltså fördelas över det - för hela befolkningen genomsnittliga - antal år&lt;br&gt;under vilka pensionen kan beräknas komma att utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgående pensionerna från premiereservsystemet kommer inte att&lt;br&gt;pris- och följsamhetsindexeras eller indexeras på annat sätt enligt några&lt;br&gt;fastställda regler. I ställer kommer uppräkningen av den premiereservs-&lt;br&gt;baserade pensionen under pensionärstiden att vara beroende av den&lt;br&gt;faktiska avkastningen av kapitalet i premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i fråga om ålderspension inom premiereservsystemet ford-&lt;br&gt;ras enligt vår mening att det uppställs några särskilda villkor om att&lt;br&gt;pensionsrätt av viss minsta storlek skall ha intjänats för att ålderspen-&lt;br&gt;sion skall utges. Oberoende av hur liten pensionsrätt som den försäk-&lt;br&gt;rade förvärvat i premiereservsystemet, skall han alltså ha rätt till den&lt;br&gt;när han går i ålderspension. På samma sätt som i fördelningssystemet&lt;br&gt;bör dock ett mycket litet pensionskapital i premiereservsystemet kunna&lt;br&gt;utbetalas som ett engångsbelopp i stället för periodiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom inom fördelningssystemet föreslår vi i enlighet med arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag att ålderspension inom premiereservsystemet skall&lt;br&gt;kunna tas ut tidigast fr.o.m. fyllda 61 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner från premiereservsystemet bör kunna tas ut inte bara&lt;br&gt;som hel pension utan även som partiell pension. Några villkor som i&lt;br&gt;fördelningssystemet att pensionen får tas ut bara som viss bestämd andel&lt;br&gt;(tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel) torde inte erfordras. Uttag av&lt;br&gt;partiell pension bör i princip kunna ske helt fritt enligt den försäkrades&lt;br&gt;val och med de konsekvenser som detta medför försäkringsmässigt i&lt;br&gt;fråga om den del som lämnas outtagen. Däremot kan av försäkrings-&lt;br&gt;tekniska skäl behövas vissa begränsningar såvitt gäller möjligheterna att&lt;br&gt;variera den andel av pensionen som tas ut månad för månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att inget villkor om att ålderspension från både fördel-&lt;br&gt;nings- och premiereservsystemen behöver tas ut samtidigt eller att den&lt;br&gt;andel med vilken en pension tas ut ska vara densamma för pensionen&lt;br&gt;från de båda systemen behöver införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner inom premiereservsystemet bör kunna tas ut inte bara&lt;br&gt;livsvarigt. Regeringen instämmer i arbetsgruppens förslag att sådan&lt;br&gt;pension alternativt skall kunna utgå under ett i förväg bestämt begränsat&lt;br&gt;antal år. Pensionen från premiereservsystemet skall således kunna tas ut&lt;br&gt;livsvarigt eller under en period om fem år eller tio år. Valet mellan&lt;br&gt;livsvarig och tidsbegränsad ålderspension bör den försäkrade kunna&lt;br&gt;göra vid den tidpunkt då han önskar börja uppbära pensionen från pre-&lt;br&gt;miereservsystemet. Detta val bör vara definitivt och den försäkrade&lt;br&gt;skall således inte senare kunna välja en annan lösning, t.ex. att få en&lt;br&gt;tidsbegränsad pension förvandlad till en livsvarig eller tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bör det inom premiereservsystemet öppnas möjligheter att&lt;br&gt;avbryta ett uttag av ålderspension eller en viss del därav som en gång&lt;br&gt;börjat utbetalas, till skillnad mot vad som föreslås vara möjligt beträff-&lt;br&gt;ande ålderspension från fördelningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom inom fördelningssystemet skall den som fortsätter att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta efter 61 års ålder fortsätta att intjäna pensionsrätt också inom&lt;br&gt;premiereservsystemet. De avgifter som avsätts härför kommer således&lt;br&gt;att ge upphov till en förhöjd ålderspension även inom premiereservsys-&lt;br&gt;temet och för den som redan börjat uppbära ålderspension därifrån&lt;br&gt;resultera i en årlig förhöjning av denna löpande pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en flexibel ålderspensionering, som inte omfattar någon av lag-&lt;br&gt;stiftaren fastlagd allmän pensionsålder utan där tidpunkten för övergång&lt;br&gt;i ålderspension bestäms av den enskilde själv, krävs en ansökan av den&lt;br&gt;försäkrade för att ålderspension skall börja utbetalas. I ansökan bör&lt;br&gt;anges om uttaget avser pension från enbart fördelnings- eller premie-&lt;br&gt;reservsystemet eller om det skall gälla båda systemen. Viss tid innan&lt;br&gt;man uppnår 70 års ålder, bör dock den försäkrade tillställas en under-&lt;br&gt;rättelse av innebörd att ålderspension börjar utbetalas automatiskt vid&lt;br&gt;fyllda 70 år, om annat inte anmäls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt nuvarande regler för ATP föreslår&lt;br&gt;vi att inkomstrelaterad ålderspension från såväl fördelnings- som pre-&lt;br&gt;miereservsystemet skall kunna utbetalas oavsett var den berättigade är&lt;br&gt;bosatt. Det skall alltså firmas en helt fri exporträtt över hela världen av&lt;br&gt;sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på socialförsäkringsadministrationen att ansvara för&lt;br&gt;utbetalning av pensioner även från premiereservsystemet och reglera&lt;br&gt;detta med respektive kapital förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Årlig information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla som tillgodoräknats pensionsrätt under&lt;br&gt;året skall erhålla information om dittills intjänad pension och om be-&lt;br&gt;räknad framtida pension. Inom vissa åldersklasser tillställs alla, även&lt;br&gt;personer som inte tjänat in pensionsrätt under året, information om&lt;br&gt;sin framtida allmänna pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det angelägna i förslaget om årlig information&lt;br&gt;understryks av flera remissinstanser. Detta görs av bl.a. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV), Finansinspektionen, Konsumentverket, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västemorrlands län, Försäkringskasseförbundet (FKF), PRO, Husmo-&lt;br&gt;dersförbundet Hem och Samhälle. Även Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;är positiva och menar att den årliga informationen gör pensionssystemet&lt;br&gt;synligt och klart och förstärker därmed pensionssystemets gynnsamma&lt;br&gt;effekter på arbete och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF förutsätter att försäkringskassorna får i uppdrag att utveckla och&lt;br&gt;lämna ut pensionsinformationen. Förbundet finner det vidare angeläget&lt;br&gt;att kassorna kan lämna upplysningar även om utfall från avtalspensione-&lt;br&gt;ringama och att kassorna därför får tillgång till uppgifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen menar att information bör ges i de årliga beskeden&lt;br&gt;även om aktuella dispositionsmöjligheter i premiereservsystemet, såsom&lt;br&gt;upplysning angående villkor för byte av kapitalförvaltare och upp-&lt;br&gt;rättande av förmånstagarförordnande m.m. Även i övrigt har inspek-&lt;br&gt;tionen en del synpunkter på innehållet i de årliga beskeden och om an-&lt;br&gt;nan behövlig information. Även Försäkringsförbundet betonar vikten av&lt;br&gt;tydlig och korrekt information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV framhåller att behovet av kontinuerlig information om den för-&lt;br&gt;väntade ekonomiska situationen som pensionär är ännu större med det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet än med det nuvarande. Ett årligt besked&lt;br&gt;om intjänad pensionsrätt och förväntad framtida pension ger en god&lt;br&gt;grund för att ha kunskap om sin situation i pensionshänseende. Från&lt;br&gt;verkets sida bedöms emellertid inte denna information som tillräcklig.&lt;br&gt;Det årlig pensionsbeskedet ger en statisk prognos, som grundar sig på&lt;br&gt;oförändrade förhållanden. I många fall har människor dock en uppfatt-&lt;br&gt;ning om framtida förändringar. Det måste därför enligt verkets mening&lt;br&gt;finnas möjlighet att hos försäkringskassan kunna erhålla en helt indivi-&lt;br&gt;duell pensionsinformation baserad på den försäkrades egna uppfattning&lt;br&gt;och planering för framtiden. En sådan information bör, för att vara&lt;br&gt;fullständig och för att ge ett bra planeringsunderlag, omfatta både det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet med fördelnings- och premiereservsystem&lt;br&gt;och den avtalspension som personen i fråga omfattas av. Informationen&lt;br&gt;måste också, förutom ålderspension, omfatta efterlevandepension och&lt;br&gt;förtidspension. RFV föreslår därför att försäkringskassorna bör ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdraget och därmed förutsättningar för att kunna ge en sådan kvalifi-&lt;br&gt;cerad individuell pensionsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping utgår från att de årliga pensionsbeskeden&lt;br&gt;skall vara överklagningsbara. Även Riksskatteverket (RSV) och Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala synes ha den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk ställer sig frågande till hur det årliga&lt;br&gt;beskedet för yngre personer skall kunna ge tillräckligt bra information&lt;br&gt;om pensionen vid 65 år eftersom delningstalet, som påverkar den årliga&lt;br&gt;pensionen, fastställs först vid 61 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De som tjänat in pensionsrätt inom&lt;br&gt;det allmänna pensionssystemet bör få god tillgång till information om&lt;br&gt;sin intjänade pensionsrätt och om hur stor den framtida ålderspensionen&lt;br&gt;kan förväntas bli. Upplysningar bör lämnas om såväl fördelnings- som&lt;br&gt;premiereservpensionen. Genom att sådan information lämnas årligen&lt;br&gt;och även till dem i yngre åldrar kan den enskilde få en överblick över&lt;br&gt;sin förväntade ekonomiska situation efter pensioneringen och underlag&lt;br&gt;för sin egen bedömning att på frivillig väg bygga upp ett kompletteran-&lt;br&gt;de pensionsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att till samtliga som förvärvat pensionsrätt under&lt;br&gt;året och därmed är berättigade till inkomstrelaterad ålderspension skall&lt;br&gt;utsändas information härom. Ett årligt pensionsbesked skall sålunda&lt;br&gt;tillställas i första hand dem som tillgodoräknats pensionsrätt under året.&lt;br&gt;Dessutom bör också framöver alla inom vissa åldersklasser få besked&lt;br&gt;om sin framtida beräknade ålderspension, även om de under just det&lt;br&gt;året inte har tjänat in någon pensionsrätt alls. I dessa åldersklasser bör&lt;br&gt;ett årligt pensionsbesked lämnas även till personer som aldrig förvärvat&lt;br&gt;rätt till inkomstrelaterad pension i Sverige och som sålunda kommer att&lt;br&gt;bli berättigade enbart till garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den enskilde lättare skall kunna bilda sig en uppfattning om&lt;br&gt;den framtida pensionens storlek, bör beskedet innehålla en beräkning&lt;br&gt;om det årliga pensionsbeloppet, vid några alternativa pensionsåldrar,&lt;br&gt;under antagande att individen framdeles kommer att ha ungefär samma&lt;br&gt;inkomster som under det senaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har i sitt betänkande redovisat exempel på hur&lt;br&gt;ett sådant informationsbesked kan se ut. Vi anser att dessa exempel&lt;br&gt;både till form och innehåll är väl avvägda och uppfyller de krav som&lt;br&gt;bör ställas på ett informationsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket anser i sitt remissvar att den årliga informatio-&lt;br&gt;nen inte är tillräcklig. Behov kommer också att finnas av kompletteran-&lt;br&gt;de individuell information, som försäkringskassorna bör kunna lämna.&lt;br&gt;Regeringen delar verkets uppfattning om behovet av kompletterande&lt;br&gt;individuell information. Den årliga informationen ger en mycket bra&lt;br&gt;grund för pensionsplanering men individuella och yttre faktorer behöver&lt;br&gt;många gånger vägas in för att få en mer exakt beräkning. Vi ser därför&lt;br&gt;positivt på att försäkringskassorna bidrar med en sådan individuell kom-&lt;br&gt;pletterande information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare förutsättningarna för sådana informationsinsatser liksom&lt;br&gt;omfattningen får dock övervägas i samband med den fortsatta bered-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Garantipensionssystemet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Rätt till garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det reformerade pensionssystemet skall fin-&lt;br&gt;nas ett grundskydd i form av en garantipension. Denna ersätter nu-&lt;br&gt;varande folkpension och pensionstillskott. Samtidigt skall det särskil-&lt;br&gt;da grundavdraget för folkpensionärer vid beskattning slopas. Garan-&lt;br&gt;tipensionen skall vara skattepliktig på samma sätt som förvärvsin-&lt;br&gt;komster och inkomstrelaterad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen skall vara konstruerad som en utfyllnad till den&lt;br&gt;inkomstrelaterade pensionen för att garantera en viss lägsta nivå&lt;br&gt;samt att tillförsäkra pensionstagare med begränsad inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension ett reellt tillskott till pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har tjänat in rätt till en viss inkomstrelaterad pension,&lt;br&gt;skall utgående pension beräknas utifrån en viss basnivå som fylls på&lt;br&gt;med hänsyn till den inkomstrelaterade pensionen så att den totala&lt;br&gt;pensionen ökar ju högre inkomstrelaterad pension som pensionären&lt;br&gt;har. Utfyllnaden skall upphöra när den inkomstrelaterade pensionen&lt;br&gt;överstiger en viss angiven högsta nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte har rätt till någon inkomstrelaterad pension alls,&lt;br&gt;utges garantipension som en fast lägstagaranti på en nivå som något&lt;br&gt;överstiger den basnivå som garantipensionens utfyllnad utgår från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemet skall inte omfatta några pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som motsvarar de särskilda pensionsförmåner som&lt;br&gt;finns i det reformerade systemet och som utgår som självständiga&lt;br&gt;förmåner eller som tillägg till folkpension. Förmåner av detta slag&lt;br&gt;skall i den mån de finns kvar finansieras av allmänna skattemedel&lt;br&gt;utan samband med finansieringen av det reformerade pensionssys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det föreslagna garantipensionssystemet tillstyrks&lt;br&gt;eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Uttalat positiva är&lt;br&gt;RFV, Länsrätten i Uppsala, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, LO,&lt;br&gt;PRO, TCO, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Riksförbundet Pensio-&lt;br&gt;närsGemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks även av Försäkringsanställdas förbund, som dock&lt;br&gt;anser att vissa skönhetsfläckar finns. Lantbrukarnas riksförbund anser&lt;br&gt;att principen om en grundtrygghet på relativt hög nivå är riktig men&lt;br&gt;ifrågasätter huruvida den föreslagna nivån är tillräcklig. Positiv är också&lt;br&gt;Haro - riksorganisationen för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap&lt;br&gt;som emellertid skulle velat se en så väl tilltagen nivå att inga ytterligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för bostad etc. vore behövliga. Även en del av de övriga remiss-&lt;br&gt;instanserna som tillstyrker förordar förändringar i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna betonar vikten av ett klargörande av hur&lt;br&gt;man skall tillgodose pensionärernas behov av bostäder och hur reglerna&lt;br&gt;för en motsvarighet till KBT skall utformas i framtiden. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. Konsumentverket, PRO och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund menar att bostadstilläggen måste indexeras&lt;br&gt;i förhållande till bostadskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss kritik mot garantipensionssystemet framförs av Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutet (Kl). Kl finner visserligen den föreslagna lägsta pensionsnivån&lt;br&gt;fördelningspolitiskt välmotiverad och menar att den inte torde medföra&lt;br&gt;någon allvarlig belastning på statsfinanserna. Däremot ifrågasätter Kl&lt;br&gt;om grundskyddet bör utsträckas så långt som till att gälla alla som tjänat&lt;br&gt;in en inkomstrelaterad pension lägre än tre basbelopp. Kl frågar sig om&lt;br&gt;detta är i samklang med förslagets principiella inriktning om starkare&lt;br&gt;samband mellan livsinkomst och pensionsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativ till det föreslagna systemets grundtrygghet är även Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk (SKN), som framhåller att förslaget innebär ett allvarligt&lt;br&gt;avsteg från principen att pensionen skall grundas på förvärvsinkomster&lt;br&gt;och skydda mot inkomstbortfall. SAV framhåller att det nya pensions-&lt;br&gt;systemet kommer att uppvisa kraftiga marginaleffekter även i relativt&lt;br&gt;höga inkomstskikt. Enligt SAV kan den föreslagna konstruktionen av&lt;br&gt;garantipensionen underminera det reformerade systemets trovärdighet.&lt;br&gt;SAV ifrågasätter om det inte vore att föredra att marginaleffekterna&lt;br&gt;koncentreras till inkomstskikt där få förvärvsarbetande kommer att be-&lt;br&gt;finna sig vid ålderspensioneringen. I viss mån liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund. Organisationerna påpekar att principen om samband mellan för-&lt;br&gt;måner och avgifter inte har genomförts konsekvent för alla inkomstde-&lt;br&gt;lar. Förslaget att garantipensionen skall minskas genom en avtrappning&lt;br&gt;mot inkomstrelaterad pension leder till att denna princip försvagas och&lt;br&gt;till starka negativa marginaleffekter för personer med låga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet beklagar att garantipensionen fått en utformning&lt;br&gt;som innebär ett väsentligt avsteg från principen om avgiftsfinansiering.&lt;br&gt;Universitetet menar att garantipensionen i stället borde ha karaktären av&lt;br&gt;ett överlevnadsskydd som inte bör överstiga &amp;quot;skälig levnadsnivå&amp;quot; och&lt;br&gt;som inte bör kunna tas i anspråk när en person har (eller kan skaffa sig)&lt;br&gt;andra inkomster överstigande denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liberala ungdomsförbundet beklagar att förslaget till garantipension&lt;br&gt;inte inkluderar ett schabloniserat KBT eftersom ett separat KBT under-&lt;br&gt;stödjer en överkonsumtion i boendet på skattebetalarnas bekostnad. En&lt;br&gt;successivt avskaffande av KBT skulle kunna göras på så sätt alla som&lt;br&gt;får pension enligt de nya reglerna (födda 1954 eller senare) får en ga-&lt;br&gt;rantipension inkluderad ersättning för skäligt boende. I denna grupp&lt;br&gt;kommer nämligen ett mycket stort antal personer att ha tjänat in till-&lt;br&gt;räcklig pension för att klara boendet. Om KBT finns kvar finns risk att&lt;br&gt;kraven för erhållande av KBT &amp;quot;sänks&amp;quot; så att även folk med höga pen-&lt;br&gt;sioner får KBT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna modellen för grundtrygghet tillstyrks av bl.a. LO,&lt;br&gt;TCO och PRO, som finner det tillfredsställande att all inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension kommer att ge visst ökat ekonomiskt utbyte. Förslaget tillstyrks&lt;br&gt;även av Kammarrätten i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna modellen tillstyrks även av Riksförsäkringsverket, som&lt;br&gt;anser att en fördel med det föreslagna garantipensionssystemet är att&lt;br&gt;den som har intjänad pensionsrätt alltid får en något högre pension även&lt;br&gt;om den intjänade rätten är liten. Verket ser också med tillfredsställelse&lt;br&gt;på att de särskilda skattereglerna för pensionärer avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Försäkringsanställdas förbund tillstyrker men föreslår föränd-&lt;br&gt;ringar i vissa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) och Statens löne och pensionsverk (SPV) till-&lt;br&gt;styrker förslaget att slopa reglerna om särbehandling av folkpensionärer&lt;br&gt;i beskattningshänseende eftersom nuvarande regler är invecklade och&lt;br&gt;ofta svårförståeliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och Svenska Kommunförbundet anser att man bör finna en arman&lt;br&gt;benämning på pensionsförmånen, eftersom begreppet garantipension&lt;br&gt;ofta används i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslaget om beskattade pensioner påpekar Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet att förslaget kan komma att uppfattas som orättvist&lt;br&gt;eftersom utfallet blir olika beroende på olika marginalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rörande de särskilda folkpensionsförmånema tillstyrks av&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen och PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att säkerställa en tillfreds-&lt;br&gt;ställande ålderspension även för dem som under de förvärvsaktiva åren&lt;br&gt;antingen inte tjänat in rätt till någon eller tjänat in rätt till bara en be-&lt;br&gt;gränsad inkomstrelaterad pension, skall i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met inrymmas ett system med en grundpension som tekniskt utformas&lt;br&gt;som en garantipension. Genom denna ges en utfyllnad till den inkomst-&lt;br&gt;relaterade pension som pensionstagaren tjänat in rätt till. Samtidigt som&lt;br&gt;denna garantipension införs kommer det nuvarande grundskyddet i form&lt;br&gt;av folkpension, pensionstillskott och särskilda skatteregler att avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att garantipensionssystemet skall träda i kraft fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 2000. Vid samma tidpunkt bör ett särskilt övergångsvist&lt;br&gt;garantipensionssystem införas för personer som vid den tidpunkten&lt;br&gt;uppbär pension enligt nuvarande regler. Vi återkommer till detta förslag&lt;br&gt;i avsnitt 10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag innebär att garantipensionen konstrue-&lt;br&gt;ras så att den ger en utfyllnad till den inkomstrelaterade pension som&lt;br&gt;pensionstagaren har tjänat in rätt till. Avtrappning av garantipensionen&lt;br&gt;mot inkomstrelaterad pension skall emellertid inte göras krona för krona&lt;br&gt;utan med lägre procenttal, för att på den vägen garantera att den totala&lt;br&gt;pensionen alltid blir högre ju högre inkomstrelaterad pension som pen-&lt;br&gt;sionstagaren förvärvat rätt till. Detta kan också uttryckas på så sätt att&lt;br&gt;pensionären alltid får ett visst tillägg till garantipensionens basnivå på&lt;br&gt;grund av den inkomstrelaterade pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen skall vidare avtrappas mot inkomstrelaterad pension&lt;br&gt;från det reformerade pensionssystemet och mot folkpension och ATP&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beräknas enligt hittillsvarande regler. Dessutom skall beaktas vissa&lt;br&gt;andra former av pensionsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna pensioneringen omfattar för närvarande vissa särskilda&lt;br&gt;folkpensionsförmåner. De olika förmåner som avses med detta begrepp&lt;br&gt;är främst pensionstillskott, kommunala bostadstillägg (KBT och SKBT),&lt;br&gt;hustrutillägg, bamtillägg, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat bam, vårdbidrag och handikappersättning. Någ-&lt;br&gt;ra av dessa förmåner är redan under avveckling eller kommer med det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet att försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utformning av grundtryggheten som här föreslås kommer&lt;br&gt;pensionstillskottet att slopas vid ingången av år 2000. Även det särskil-&lt;br&gt;da pensionstillägget kommer på sikt att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att garantipensionen även borde täcka&lt;br&gt;kostnader för boende så att KBT därmed blir obehövligt. Utifrån mål-&lt;br&gt;sättningen att inte försämra förutsättningarna för pensionärerna att få&lt;br&gt;behålla dagens bostadsstandard samtidigt som statens kostnader för bo-&lt;br&gt;stadsstödet inte får öka delar vi emellertid Pensionsarbetsgruppens be-&lt;br&gt;dömning att det inte är möjligt att konstruera garantipensionen på sådant&lt;br&gt;sätt att även bostadskostnader omfattas av grundskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt till pensionärer riktat bostadsstöd kommer därför att vara i&lt;br&gt;princip oundgängligt under överskådlig tid framöver. Bostadstilläggen&lt;br&gt;bör därför tills vidare kvarstå i princip oförändrade. Den beskattade&lt;br&gt;garantipension som kommer att svara för systemets grundtrygghet för&lt;br&gt;alla pensionärer fr.o.m. år 2000 kommer emellertid att innebära att&lt;br&gt;nivåer m.m. för bostadstilläggen måste anpassas till reglerna för&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg utges numera bara till försäkrade som år 1989 hade rätt till&lt;br&gt;denna förmån. De kommer således automatiskt att upphöra som förmån&lt;br&gt;inom en inte alltför lång tid framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande hustrutillägg har beslut fattats om successiv avveck-&lt;br&gt;ling. Hustrutillägget kommer att i det närmaste ha försvunnit år 2000.&lt;br&gt;Beräkningsbasen för hustrutillägget är folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en garantipension inom grundskyddet innebär dock att&lt;br&gt;reglerna för särskilt pensionstillägg, bamtillägg samt för beräkning av&lt;br&gt;hustrutillägg måste anpassas härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag och handikappersättning är i princip fristående från pen-&lt;br&gt;sionssystemet i övrigt. Det är därför naturligt att dessa lagstiftningsmäs-&lt;br&gt;sigt förs bort från den allmänna pensioneringen i samband med reforme-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundtrygghetssystem behövs även inom förtids- och efterlevande-&lt;br&gt;pensioneringarna. Förtids- och efterlevandepensionsreglema behöver an-&lt;br&gt;passas till de regler för garantipension som föreslås för ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. Såväl frågorna om grundskydd inom andra delar av det all-&lt;br&gt;männa pensionssystemet som framtida motsvarighet till de nuvarande&lt;br&gt;särskilda folkpensionsförmåner avses att beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Nivåer, avtrappning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En pensionär som saknar inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension skall när reformerade regler trätt i kraft vara berättigad till&lt;br&gt;ett grundskydd på en lägstagarantinivå om för år räknat 2,1 basbe-&lt;br&gt;lopp för ensamstående och 1,87 basbelopp för gift pensionär. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för en pensionär som har så låg inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension att den tillsammans med garantipensionen understiger an-&lt;br&gt;givna belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga pensionärer som är ensamstående skall den utfyllnad till&lt;br&gt;inkomstrelaterad pension som garantipensionen innebär beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt från en basnivå om 2,0 basbelopp för en ensam-&lt;br&gt;stående pensionär. Denna basnivå skall reduceras med 75 % av in-&lt;br&gt;komstrelaterad pension till den del denna inte överstiger 2,0 basbe-&lt;br&gt;lopp. För inkomstrelaterad pension därutöver och upp till 3,0 bas-&lt;br&gt;belopp skall en reduktion med 50 % göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gift pensionär skall basnivån vara 1,77 basbelopp. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt som för ensamstående görs en reduktion från basnivån&lt;br&gt;med 75 % av inkomstrelaterad pension som inte överstiger 1,77&lt;br&gt;basbelopp och med 50 % av inkomstrelaterad pension därutöver och&lt;br&gt;upp till 2,655 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen avtrappas med hänsyn till inkomstrelaterad ål-&lt;br&gt;derspension från det reformerade pensionssystemet. Därvid beräknas&lt;br&gt;denna alltid som om uttaget gjorts vid 65 års ålder. För personer&lt;br&gt;födda åren 1935 - 1953 beaktas vid beräkning av garantipensionen&lt;br&gt;personens sammanlagda ålderspension, i form av en viss andel av&lt;br&gt;pension enligt det reformerade systemet och resterande andel beräk-&lt;br&gt;nad enligt nuvarande folkpensions- och ATP-regler. Avräkning på&lt;br&gt;basnivån i garantipensionssystemet skall även göras med hänsyn till&lt;br&gt;inkomstrelaterad efterlevandepension i form av övergångsvis utgiven&lt;br&gt;änkepension från ATP samt med beaktande av avtalspension, liksom&lt;br&gt;inkomstrelaterad utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionsnivåema skall vara prisindexerade. Varje år skall&lt;br&gt;rätten till och storleken av utfyllnad från garantipensionssystemet för&lt;br&gt;en pensionstagare prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av inkomstrelaterad ålderspension från fördelningssystemet&lt;br&gt;får inte göras före 65 års ålder om den inkomstrelaterade ålderspen-&lt;br&gt;sionen tillsammans med garantipensionen understiger grundskyddets&lt;br&gt;lägsta nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tre remissinstanser, Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;(FKF), Försäkringsanställdas förbund och Statspensionärernas Riksför-&lt;br&gt;bund, anser att nivåerna för garantipension bör vara desamma för gifta&lt;br&gt;och ogifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk, Sveriges arbetsgivareförening (SAF) Sveriges Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;industriförbund, LO, TCO, Försäkringsanställdas förbund, Kooperatio-&lt;br&gt;nens Pensionsanstalt och Försäkringsförbundet menar att garantipensio-&lt;br&gt;nen inte skall avräknas med hänsyn till avtalspensioner. Som skäl för&lt;br&gt;denna ståndpunkt anger Statens arbetsgivarverk (SAV), LO och TCO att&lt;br&gt;kollektiva pensionslösningar inte skall missgynnas i förhållande till pri-&lt;br&gt;vata. 5/1V uttrycker sin förvåning över förslaget att privaträttsliga pen-&lt;br&gt;sionsavtal på detta sätt föreslås bli behandlade på skilda sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anför också att förslaget betyder att för de lägst avlönade kom-&lt;br&gt;mer avtalspensionen att sakna betydelse. SAF och Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund är starkt kritisk mot förslaget och menar att detta direkt diskrimi-&lt;br&gt;nerar avtalspensionerna på ett sådant sätt att det måste övervägas att&lt;br&gt;lösa tjänstepensioneringen på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Kommunförbundets beräkningar kvarstår de marginal-&lt;br&gt;effekter, skattekilar o.dyl. som är förenade med dagens system även i&lt;br&gt;det föreslagna systemet, om än i något ändrad form. Kommunförbundet&lt;br&gt;anser därför att förslagen till avräkningsregler bör övervägas ytterligare&lt;br&gt;eftersom vissa justeringar bör kunna göras som mildrar effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF anser att såväl de försäkringsmässiga som de administrativa kon-&lt;br&gt;sekvenserna av de föreslagna avtrappningsreglema bör utredas närmare.&lt;br&gt;Förbundet ifrågasätter också från rättvisesynpunkt förslaget att avtrapp-&lt;br&gt;ning inte skall göras mot frivilliga individuella pensionsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Riksskatteverket (RSV) tar i sitt yttrande upp detta förslag. RSV&lt;br&gt;framhåller bl.a. att begreppet pension inte är entydigt och att gränsfall&lt;br&gt;finns mot bl.a. livränta, periodiskt understöd och avgångsvederlag. Av-&lt;br&gt;talspensionssystemet omfattar inte bara pensioner som är inkomstrelate-&lt;br&gt;rade. Särskilt i mindre företag finns många varianter på tjänstepension&lt;br&gt;vid sidan av de stora pensionsavtalen. I fall då pensionsförsäkringar&lt;br&gt;används är det i vissa fall svårt att skilja mellan tjänstepension och pri-&lt;br&gt;vat pension. Utländska tjänstepensioner är inte helt ovanliga. För nä-&lt;br&gt;ringidkare blir det fråga om privat pensionsförsäkring även i det fall att&lt;br&gt;premien dragits av i näringsverksamheten och därmed reducerat den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten och avgiftsbetalningen. Anställda som&lt;br&gt;saknar pensionsrätt i anställning, och i stället uppbär högre lön, och&lt;br&gt;själva ordnar pensionsskydd får privat pension. RSV menar att det&lt;br&gt;knappast kan vara rimligt att garantipensionsnivån skall påverkas av&lt;br&gt;tjänstepension enligt de stora pensionsavtalen men inte av tjänstepension&lt;br&gt;i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att garantipensionsnivåema skall vara prisindexerade tillstyrks av&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet (Kl) och PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag avstyrks däremot av Försäkringsanställdas förbund, som&lt;br&gt;menar att garantipensionen bör vara följsamhetsindexerad på samma sätt&lt;br&gt;som inkomstrelaterad pension. Även TCO avstyrker och menar att ga-&lt;br&gt;rantipensionen bör realindexeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en bosättningstid om 40 år för rätt till oavkortad garantipen-&lt;br&gt;sion tillstyrks av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Invandrarverk framhåller att en stor grupp personer som är&lt;br&gt;födda utrikes inte uppfyller nutida och än mindre framtida krav för rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till inkomstrelaterad pension och folkpension/garantipension. Konse-&lt;br&gt;kvensen kan bli ett ökat socialbidragsberoende, vilket drabbar de in-&lt;br&gt;vandrartäta kommunerna hårdast. Invandrarverket efterlyser en perma-&lt;br&gt;nent lösning så att invandrarnas grundskydd - motsvarande garantibe-&lt;br&gt;loppet - garanteras. Verket föreslår en särskild utredning om möjlig-&lt;br&gt;heterna till framtida pensionsförmåner eller annan försörjning för ut-&lt;br&gt;rikes födda personer som på grund av handikapp, varaktig sjukdom och&lt;br&gt;ålder är beroende av ekonomiskt bistånd från samhället. Liknande syn-&lt;br&gt;punkter framförs av Socialstyrelsen och SIOS - samarbetsorgan för&lt;br&gt;invandrare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet understryker att ett temporärt uttag av pension&lt;br&gt;från premiereservsystemet inte får medföra att rätten till garantipension,&lt;br&gt;efter det att utbetalningar från premiereserven upphört, blir större än&lt;br&gt;vad den skulle ha varit med livsvarig utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vårt förslag till garantipensions-&lt;br&gt;system innebär en lägstagarantinivå om för år räknat 2,1 basbelopp för&lt;br&gt;en ensamstående och 1,87 basbelopp för en gift pensionär. Dessa nivåer&lt;br&gt;gäller för de personer som inte har någon eller har bara mycket låg in-&lt;br&gt;komstrelaterad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som har högre inkomstrelaterad pension skall garantipen-&lt;br&gt;sionen beräknas med utgångspunkt från en basnivå om 2,0 basbelopp&lt;br&gt;för ensamstående och 1,77 basbelopp för gift pensionär. Denna basnivå&lt;br&gt;avräknas mot den inkomstrelaterade pensionen enligt regler som innebär&lt;br&gt;att alla pensionärer med inkomstrelaterad pension upp till 3,0 basbelopp&lt;br&gt;för ensamstående och 2,655 basbelopp för gifta garanteras ett visst till-&lt;br&gt;skott till följd av den inkomstrelaterade pensionen och således alltid får&lt;br&gt;visst ekonomiskt utbyte från garantipensionssystemet. Reduktionen av&lt;br&gt;basnivån görs med olika procentsatser i två olika intervall. För personer&lt;br&gt;med inkomstrelaterad pension överstigande 3,0 resp. 2,655 basbelopp&lt;br&gt;kommer den totala pensionen att bestå av enbart den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att pensionsnivåema bör vara lika oavsett&lt;br&gt;civilstånd. Att åstadkomma detta skulle innebära betydande kostnader&lt;br&gt;för pensionssystemet. Vi anser det vara rimligt att använda dessa medel&lt;br&gt;till mer angelägna delar av grundskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från garantipensionens basnivå skall alltså göras en reduktion med&lt;br&gt;hänsyn till den inkomstrelaterade pensionen. Det sker dock inte reduk-&lt;br&gt;tion med 100 %. I stället skall för en ensamstående pensionstagare re-&lt;br&gt;duktion göras av basnivån med 75 % av intjänad inkomstrelaterad ålder-&lt;br&gt;spension till den del som den inte överstiger 2,0 basbelopp. För inkom-&lt;br&gt;strelaterad pension därutöver och upp till 3,0 basbelopp sker en reduk-&lt;br&gt;tion av basnivån med 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan också uttryckas så att alla ensamstående pensionstagare er-&lt;br&gt;håller minst en pension på 2,0 basbelopp. De får sedan ett tillägg till&lt;br&gt;denna basnivå som är högre ju högre den inkomstrelaterade pensionen&lt;br&gt;är. Pensionen ökar med 25 % av inkomstrelaterad pension upp till&lt;br&gt;2,0 basbelopp. I den mån den inkomstrelaterade pensionen överstiger&lt;br&gt;2,0 men inte 3,0 basbelopp ökar pensionen med 50 % av den inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relaterade pensionen i detta intervall. För ensamstående pensionärer&lt;br&gt;med inkomstrelaterad pension över 3,0 basbelopp sker ingen ökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovanstående beskrivningarna och exemplen har utgått från belop-&lt;br&gt;pen för en ensamstående pensionär. För gifta pensionärer skall gälla&lt;br&gt;samma principer för beräkning av garantipension. Emellertid är basni-&lt;br&gt;vån för dessa, som ovan nämnts, 1,77 basbelopp. För gifta pensionärer&lt;br&gt;skall göras reduktion av basnivån med 75 % av inkomstrelaterad pen-&lt;br&gt;sion till den del denna inte överstiger 1,77 basbelopp. För inkomstrela-&lt;br&gt;terad pension därutöver och upp till 2,655 basbelopp sker en reduktion&lt;br&gt;med 50 %. Uttryckt på annat sätt får gifta alltid ett tillskott till basnivån&lt;br&gt;1,77 basbelopp med 25 % av inkomstrelaterad pension upp till 1,77&lt;br&gt;basbelopp och med 50 % av sådan pension däröver upp till 2,655 bas-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som helt saknar intjänad pensionsrätt inom den in-&lt;br&gt;komstrelaterade ålderspensioneringen kan garantipensionen enligt det nu&lt;br&gt;redovisade systemet inte bli högre än 2,0 basbelopp för ensamstående&lt;br&gt;och inte högre än 1,77 basbelopp för gifta pensionärer. Som framgått av&lt;br&gt;det föregående föreslår vi emellertid att det för personer i denna kate-&lt;br&gt;gori skall finnas en lägstagaranti som utges på en nivå om 2,1 respek-&lt;br&gt;tive 1,87 basbelopp. Detta grundskydd skulle kunna ses som en för-&lt;br&gt;stärkt garantipension. I detta fall blir den utfyllnad som reglerna om&lt;br&gt;garantipension syftar till lika med hela pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att personer som har inkomstrelaterad ålderspension som under-&lt;br&gt;stiger 0,4 basbelopp inte skall få ett lägre grundskydd än de som helt&lt;br&gt;saknar sådan pensionsrätt skall även för dessa gälla samma lägstagaranti&lt;br&gt;på 2,1 basbelopp för ensamstående och 1,87 basbelopp för gift pensio-&lt;br&gt;när. För dessa utgörs grundskyddet av en mycket låg inkomstrelaterad&lt;br&gt;ålderspension i botten och en utfyllnad enligt reglerna för garantipension&lt;br&gt;upp till de angivna nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddets lägsta belopp som uppgår till 2,1 basbelopp för ensam-&lt;br&gt;stående och 1,87 basbelopp för gift pensionär motsvarar i 1994 års pris-&lt;br&gt;läge 74 000 kr respektive 65 800 kr. I det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met kommer en pensionär således att alltid få minst detta belopp i års-&lt;br&gt;pension, som beskattas som vanlig förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nivåer och avtrappningsintervall som uttrycks i basbelopp som&lt;br&gt;ingår i förslagen i detta avsnitt avser basbeloppet som sådant (35 200 kr&lt;br&gt;år 1994) och inte det med 2 % nedjusterade basbelopp som fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993 används vid beräkning av pensioner. Om lägstagaranti-&lt;br&gt;nivåema, 2,1 respektive 1,87 basbelopp, hade uttryckts i detta justerade&lt;br&gt;basbelopp hade de blivit ca 2,14 respektive 1,91 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionens basnivå skall minskas med hänsyn till inkomstrela-&lt;br&gt;terad pension från det reformerade ålderspensionssystemet. Detta gäller&lt;br&gt;pension från såväl fördelningssystemet som premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara de som får sin pension beräknad helt enligt de reformerade&lt;br&gt;reglerna skall omfattas av det nya garantipensionssystemet. Även över-&lt;br&gt;gångsgenerationen, dvs. födda åren 1935 - 1953, skall kunna få en ut-&lt;br&gt;fyllnad till sin ålderspension genom det nya garantipensionssystemet.&lt;br&gt;Vid prövningen mot garantipensionssystemet skall för dessa personer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas den sammanlagda inkomstrelaterade ålderspension som de har&lt;br&gt;rätt till enligt reformerade och nuvarande regler. Vilket bl.a. innebär att&lt;br&gt;folkpensionsdelen men däremot inte pensionstillskottet betraktas som&lt;br&gt;inkomstrelaterad pension i enlighet med Pensionsarbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen bör också avräknas mot änkepension från ATP och&lt;br&gt;mot inkomstrelaterade pensioner som utbetalas enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag skall avräkning på garantipen-&lt;br&gt;sionens basnivå göras också med hänsyn till avtalspension (i form av&lt;br&gt;egenpension och efterlevandepension) från olika kollektivavtalsreglerade&lt;br&gt;pensionsordningar. Arbetsgruppen har som skäl härför framhållit att&lt;br&gt;avtalspensioneringama har många gemensamma drag med den allmänna&lt;br&gt;pensioneringen genom att de är obligatoriska i förhållande till den en-&lt;br&gt;skilde arbetstagaren och omfattar alla som är verksamma på det aktuella&lt;br&gt;verksamhetsområdet. Vidare har arbetsgmppen erinrat om att nuvarande&lt;br&gt;regler innebär att det särskilda grundavdraget för pensionärer minskas&lt;br&gt;med hänsyn till avtalspensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag om avtrappning mot avtalspensioner har kritiserats under&lt;br&gt;remissbehandlingen bl.a. av flertalet av arbetsmarknadspartema. Som&lt;br&gt;skäl för avvisande av förslaget har dessa remisssinstanser angett att av-&lt;br&gt;talspensionerna från kollektiva pensionslösningar därigenom skulle miss-&lt;br&gt;gynnas i förhållande till privata sådana lösningar. Också Riksskattever-&lt;br&gt;ket har framfört kritik och pekat bl.a. på gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kan, som de angivna remissinstanserna&lt;br&gt;påpekat, principiella invändningar riktas mot en ordning som innebär att&lt;br&gt;kollektiva och privata pensionslösningar behandlas på olika sätt vid&lt;br&gt;avräkningen av garantipensionen. Skäl kan anföras för att i detta hän-&lt;br&gt;seende jämställa avtalspensioner och alla eller vissa former av pension&lt;br&gt;från frivilliga, individuella pensionsförsäkringar. En sådan likabehand-&lt;br&gt;ling skulle kunna åstadkommas enligt endera av två handlingslinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att avräkna garantipensionen med beaktande av, för-&lt;br&gt;utom avtalspensioner, också pensioner från frivilliga, individuella pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar. Detta skulle innebära minskade kostnader för garanti-&lt;br&gt;pension som grovt kan uppskattas till 400 - 600 miljoner kronor räknat&lt;br&gt;efter 1994 års förhållanden. Härigenom skulle dock uppkomma gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem gentemot kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör beaktas att Pensionsarbetsgruppens förslag i prin-&lt;br&gt;cip innebär ett överförande till garantipensionssystemet av nuvarande&lt;br&gt;skatteregler för reducering av det särskilda grundavdraget för pensionä-&lt;br&gt;rer. De nuvarande reglerna härför tillkom för kort tid sedan och har sin&lt;br&gt;grund i särskilda överväganden beträffande bl.a. risken för snedvrid-&lt;br&gt;ningseffekter till följd av omdisponering av kapital. Pensionsarbetsgrup-&lt;br&gt;pen har inte sett det som sin uppgift att i fråga om garantipensionen&lt;br&gt;lägga fram förslag om några ändrade principer för vilka former av in-&lt;br&gt;komster som skall tas i beaktande vid avräkningen av garantipensionen&lt;br&gt;i förhållande till vad som nu gäller beträffande det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till denna bedömning. Inte heller vi anser att&lt;br&gt;avsteg nu bör göras från vad som sålunda nyligen beslutats beträffande&lt;br&gt;det särskilda grundavdraget. Att beakta även kapitalinkomster vid avräk-&lt;br&gt;ningen är en lösning som av bl.a. praktiska och administrativa skäl inte&lt;br&gt;kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra handlingslinjen skulle vara den som förordats av de remiss-&lt;br&gt;instanser som kritiserar förslaget, nämligen att man avstår från att be-&lt;br&gt;akta avtalspensioner vid beräkningen av garantipension. Denna lösning&lt;br&gt;skulle emellertid ställa sig mycket kostnadskrävande. Den kan beräknas&lt;br&gt;öka kostnaderna för garantipension med ett belopp om ca 2 miljarder&lt;br&gt;kronor per år efter skatt. Denna kostnadsökning skulle kvarstå flera&lt;br&gt;decennier efter systemets införande år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något utrymme för att öka statens pensionsutgifter och därmed belast-&lt;br&gt;ningen på statsbudgeten med årliga belopp i denna storleksordning finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning finns således inte skäl eller ekonomiska möjlig-&lt;br&gt;heter att nu lämna förslag om avsteg från Pensionsarbetsgruppens slut-&lt;br&gt;sats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att avtalspensioner skall reducera garantipensionen&lt;br&gt;på motsvarande sätt som gäller för inkomstrelaterad ålderspension från&lt;br&gt;det allmänna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid för avsikt att ta upp frågan till ny prövning&lt;br&gt;i särskild ordning. Därvid kan mer ingående prövas de två alternativa&lt;br&gt;handlingslinjer som här berörts, och de administrativa konsekvenserna&lt;br&gt;och gränsdragningsproblemen kan då belysas närmare. Även effekterna&lt;br&gt;för individen av olika lösningar kan då ges en mer utförlig belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär alltså sammanfattningsvis att garantipensionen&lt;br&gt;storleksmässigt kommer att vara beroende av storleken på den inkom-&lt;br&gt;strelaterade pensionen från den allmänna pensioneringen (enligt refor-&lt;br&gt;merade och nuvarande regelsystem), avtalspensioner och pensioner&lt;br&gt;enligt utländsk lagstiftning. Detta innebär att i princip samma förmåner&lt;br&gt;som reducerar det särskilda grundavdraget för folkpensionärer även&lt;br&gt;kommer att reducera garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot betyder det nu redovisade förslaget att pensionsanordningar&lt;br&gt;som den enskilde själv frivilligt ordnat genom exempelvis en individuell&lt;br&gt;privat pensionsförsäkring inte kommer att påverka garantipensionens&lt;br&gt;storlek. Inte heller skall garantipensionen påverkas av förvärvsinkomster&lt;br&gt;eller kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen aktualiserar även en regel om att för rätt till&lt;br&gt;oavkortad garantipension skall krävas 40 års bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;mellan 16 och 65 års ålder. Denna regel ansluter delvis till den ordning&lt;br&gt;som sedan den 1 januari 1993 gäller för ålderspension inom folkpensio-&lt;br&gt;neringen. Regeringen instämmer i princip i arbetsgruppens bedömning&lt;br&gt;att rätt till garantipension skall relateras till bosättningstid i Sverige.&lt;br&gt;Den närmare utformning av regler i detta avseende avses beredas vid-&lt;br&gt;are, i linje med arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framhåller att en stor grupp invandrare endast&lt;br&gt;har bott i Sverige under ett begränsat antal år och får därför en reduce-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rad garantipension. Personer som inte får kompletterande pension från&lt;br&gt;sitt födelseland riskerar därmed att bli beroende av socialbidrag. Rege-&lt;br&gt;ringen kan konstatera att detta förhållande även kan inträffa med de nya&lt;br&gt;regler om rätt till folkpension som trätt i kraft den 1 januari 1993 även&lt;br&gt;om övergångsregler till stor del ger ett skydd fram t.o.m. år 2004. Det-&lt;br&gt;ta problem har också aktualiserats av socialförsäkringsutskottet i sam-&lt;br&gt;band med att de nya folkpensionsreglema infördes (prop. 1992/93:7,&lt;br&gt;bet. 1992/93:sfU4, rskr. 1992/93:69). Utskottet uppdrog åt regeringen&lt;br&gt;att göra en närmare utredning av de problem som finns och som kan&lt;br&gt;uppkomma i framtiden när det gäller försörjningen för invandrare som&lt;br&gt;endast har begränsad rätt till folkpension. I uppdraget ingick också att&lt;br&gt;undersöka möjligheterna för att lösa problemet på annat sätt än genom&lt;br&gt;socialbidrag. En kartläggning av omfattningen pågår för närvarande och&lt;br&gt;uppdraget planeras att redovisas till riksdagen under hösten år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet syftar bl.a. till att garantera en lägsta standard, som&lt;br&gt;innebär att pensionärer även efter införandet av det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet skall ha en rimlig levnadsnivå. Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;föreslår att garantipensionsnivåema och avtrappningsintervallen räknas&lt;br&gt;upp år från år med prisindex och inte med löneindex. Ett par remiss-&lt;br&gt;instanser invänder mot prisindexeringen och anser att löneindexering&lt;br&gt;även bör gälla för garantipensionen. Regeringen anser liksom Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen att garantipensionens huvudsakliga syfte är att garantera&lt;br&gt;alla en lägsta standard. Detta uppnås effektivast med en prisindexering&lt;br&gt;eftersom pensionärerna då garanteras en oförändrad köpkraft även i&lt;br&gt;tider med negativ reallöneutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kommer att innebära att den inkomstrelaterade pensionen och&lt;br&gt;garantipensionen kommer att utvecklas på olika sätt och att det därför&lt;br&gt;varje år måste göras en prövning av om och i vad mån en pensionär&lt;br&gt;som beviljats pension från garantipensionssystemet fortfarande äger rätt&lt;br&gt;härtill och i så fall med vilket belopp garantipensionen skall utges. Ef-&lt;br&gt;tersom garantipensionens storlek också är beroende av avtalspensioner&lt;br&gt;kommer garantipensionen även att räknas om när en avtalspension änd-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionens storlek bestäms bl.a. av när pensionen tas ut. Ju&lt;br&gt;tidigare uttaget görs desto lägre blir pensionen eftersom det intjänade&lt;br&gt;pensionskapitalet då skall betalas ut under fler pensionsår. Om den fak-&lt;br&gt;tiska inkomstrelaterade ålderspensionen tas ut tidigt och samtidigt är så&lt;br&gt;låg att rätt till garantipension föreligger, innebär detta att sådant uttag i&lt;br&gt;vissa fall skulle subventioneras genom garantipensionen. Eftersom vi&lt;br&gt;inte anser att detta är rimligt föreslår vi att garantipensionen alltid skall&lt;br&gt;beräknas utifrån den inkomstrelaterade pension som skulle ha utgått om&lt;br&gt;uttaget gjorts vid uppnådd garantipensionsålder, dvs. vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett sådant beräkningssätt kan ett uttag före 65 år innebära att den&lt;br&gt;inkomstrelaterade pensionen tillsammans med garantipensionen redu-&lt;br&gt;ceras till en nivå under den lägsta nivån för grundskyddet. För att för-&lt;br&gt;hindra att en pensionär livsvarigt blir hänvisad till att leva på en pension&lt;br&gt;under grundskyddets lägsta nivå skall därför inte uttag av ålderspension&lt;br&gt;få göras före fyllda 65 år om den inkomstrelaterade pensionen tillsam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mans med garantipensionen understiger 2,1 basbelopp för ensamstående Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;och 1,87 basbelopp för gift pensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då den försäkrade vill ta ut partiell pension före 65 års ålder får&lt;br&gt;göras en beräkning av hel pension i enlighet med vad som nu beskrivits&lt;br&gt;och tillägg från garantipensionssystemet uträknas på grundval av den&lt;br&gt;hela pensionen. Därefter utbetalas relevant andel som partiell ålderspen-&lt;br&gt;sion. Även prövningen av om pension kan få tas ut före 65 års ålder&lt;br&gt;och från vilken ålder detta i så fall kan ske, får göras med utgångspunkt&lt;br&gt;från storleken av den beräknade hela ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ovan redovisade pensionerna som skall tas i beaktande vid&lt;br&gt;beräkning av garantipensionen bör även den inkomstrelaterade ålder-&lt;br&gt;spensionen från premiereservsystemet beaktas vid beräkning av garanti-&lt;br&gt;pensionen. För det fall att pensionen från premiereservsystemet tagits ut&lt;br&gt;före 65 års ålder, skall den pension som enligt försäkringsmässiga grun-&lt;br&gt;der skulle ha utgått om premiereservpensionen hade tagits ut som livs-&lt;br&gt;varig pension från 65 års ålder beaktas vid beräkning av garantipensio-&lt;br&gt;nen. När det gäller personer som frivilligt valt ett förstärkt efterlevande-&lt;br&gt;skydd inom premiereservsystemet och därigenom får lägre egenpension&lt;br&gt;från det systemet, bör den egenpension beaktas som skulle ha utgått om&lt;br&gt;sådant val inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den person som väntar med att ta ut sin inkomstrelaterade ålders-&lt;br&gt;pension från fördelningssystemet till efter 65 års ålder skall emellertid,&lt;br&gt;enligt vad vi föreslår, den faktiska pensionen ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av garantipensionen. Beräkning av garantipension för en person&lt;br&gt;som tagit ut sin inkomstrelaterade pension efter 65 års ålder skall alltså&lt;br&gt;göras med utgångspunkt från den faktiska pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det efterlevandeskydd från premiereservsystemet som föreslagits skall&lt;br&gt;kunna väljas med make eller bam som förmånstagare bör inte påverka&lt;br&gt;garantipensionen till den efterlevandes ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Kostnader och effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar som gjorts under beredningen av Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket i samband med betänkandet, kommer det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;mets bruttokostnader för garantipension att uppgå till 17,7 miljarder&lt;br&gt;kronor år 2000 vid en beräknad tillväxt på 1,5 %. Skatteintäkterna på&lt;br&gt;pensioner ökar samtidigt med närmare 11 miljarder kronor. Totalt sett&lt;br&gt;kan beräknas att nettokostnaden för hela pensionssystemet stiger med&lt;br&gt;knappt en miljard kronor. Nettopensionema i det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet efter skatt kommer således att vara knappt en miljard högre år&lt;br&gt;2000 än vad det nuvarande systemet kan beräknas kosta år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 2025 beräknas kostnaderna för enbart garantipensionsdelen&lt;br&gt;uppgå till 12,5 miljarder kronor, dvs. en minskning i fasta priser i för-&lt;br&gt;hållande till år 2000 med 5,2 miljarder kronor. När det gäller de totala&lt;br&gt;kostnaderna för det reformerade och det nuvarande pensionssystemet,&lt;br&gt;beräknade som nettopension efter skatt, beräknas kostnaderna för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet bli knappt 15 miljarder kronor lägre än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad det nuvarande systemet skulle ha kostat år 2025 förutsatt en beräk- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;nad tillväxt på 1,5 % och 1994 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna avser ålderspension i form av inkomstrelaterad pension&lt;br&gt;och grundskydd. Däremot har hänsyn till efterlevandepension inte&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya pensionssystemet medför att reglerna för bostadstillägg måste&lt;br&gt;anpassas till de nya pensionsnivåema. Förslaget till garantipension in-&lt;br&gt;nebär sådana förbättringar att behovet av bostadstillägg kommer att&lt;br&gt;minska jämfört med om oförändrade pensionsregler skulle gälla. Hur&lt;br&gt;stor denna besparing blir är beroende av hur de nya reglerna för bo-&lt;br&gt;stadstillägg kommer att utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övergångsreglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 20-delsinfasning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som är födda år 1934 eller tidigare&lt;br&gt;skall också fortsättningsvis få ålderspension beräknad helt enligt hit-&lt;br&gt;tillsvarande regelsystem. Personer som är födda år 1954 eller senare&lt;br&gt;skall få ålderspension beräknad helt enligt de nya reglerna. Personer&lt;br&gt;som är födda åren 1935 - 1953 skall omfattas av de reformerade&lt;br&gt;reglerna i varierande utsträckning enligt en metod för 20-delsinfas-&lt;br&gt;ning. Denna innebär att en del av ålderspensionen - som är större ju&lt;br&gt;yngre personen i fråga är vid ikraftträdandet - beräknas enligt det&lt;br&gt;reformerade regelsystemet medan resterande del av pensionen beräk-&lt;br&gt;nas enligt hittillsvarande regelsystem. För dem som omfattas av 20-&lt;br&gt;delsinfasningen beräknas en hel ålderspension enligt de reformerade&lt;br&gt;reglerna och en hel sådan pension enligt det hittillsvarande regelsys-&lt;br&gt;temet. Därefter beräknas relevant antal 20-delar enligt respektive&lt;br&gt;regelsystem, och summan av dessa 20-delar utgör den utgående&lt;br&gt;ålderspensionen. Den del som härrör från nuvarande regelsystem&lt;br&gt;räknas i förekommande fall om vid civilståndsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt som intjänas av personer som är födda åren&lt;br&gt;1935 - 1953 för år efter det då de fyllt 64 år tillgodoräknas - utan&lt;br&gt;hinder av huvudregeln om 20-delsinfasning - fullt ut inom det refor-&lt;br&gt;merade regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Pensionsarbetsgruppen föreslog emellertid att per-&lt;br&gt;soner som är födda åren 1935 - 1953 för år efter det då de fyllt 64 år&lt;br&gt;skulle tillgodoräknas pensionsrätt - och erlägga avgifter - enbart inom&lt;br&gt;det reformerade pensionssystemet och att denna rätt därigenom skulle&lt;br&gt;bli av betydelse enbart såvitt gäller relevant antal 20-delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De av arbetsgruppen föreslagna övergångslös-&lt;br&gt;ningama tillstyrks eller lämnas utan erinran uttryckligen av det över-&lt;br&gt;vägande antalet remissinstanser. Flera menar att dessa utgör en rimlig&lt;br&gt;avvägning och möjliggör en mjuk och smidig övergång. Till denna&lt;br&gt;grupp hör bl.a. Riksförsäkringsverket (RFV), Försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen, LO, PRO och SSU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV konstaterar att övergångsproblematiken har flera dimensioner.&lt;br&gt;Sett ur principiell synvinkel är det otvetydigt så att det krävs en lång&lt;br&gt;övergångstid för att inte omintetgöra övergångsgenerationens möjlig-&lt;br&gt;heter till planering eller resultatet av en gjord planering och för att inte&lt;br&gt;bryta utställda pensionslöften. Vid en samhällsekonomisk syn på över-&lt;br&gt;gångsreglerna gäller det att samtidigt se till att kostnaderna för över-&lt;br&gt;gången hålls nere. För att få en rimlig och trovärdig övergångslösning&lt;br&gt;måste dessa motstridiga intressen balanseras. En lång övergångstid&lt;br&gt;kommer att innebära att de äldre förvärvsarbetandes pensioner påverkas&lt;br&gt;i mycket liten utsträckning. Detta kan man hävda vara rättvist, eftersom&lt;br&gt;de inte kan ändra på beslut som är tagna i förfluten tid. Vid en låg till-&lt;br&gt;växt, som bedöms som det mest sannolika alternativet, kommer emeller-&lt;br&gt;tid en lång övergångstid att ge de yngre förvärvsarbetande en propor-&lt;br&gt;tionellt större minskning av pensionerna jämfört med det nuvarande&lt;br&gt;systemet. Innebörden av detta är enligt RFV att en längre övergångstid&lt;br&gt;medför att det är de yngre generationerna som får bära en större del av&lt;br&gt;bördan av att pensionssystemet skall bära sig på sikt. RFV, som också&lt;br&gt;redovisar resultatet av utförda beräkningar, drar mot denna bakgrund&lt;br&gt;slutsatsen att arbetsgruppens förslag till övergångsreglering ger en&lt;br&gt;balans mellan individers intresse av att givna förutsättningar inte ändras&lt;br&gt;och de samhällsekonomiska kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks också av Hovrätten för Nedre Norrland, som sär-&lt;br&gt;skilt framhåller att de föreslagna lösningarna inte förefaller förorsaka&lt;br&gt;rättsförluster för medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer eller mindre negativa till de föreslagna övergångslösningama är&lt;br&gt;TCO, SACO och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO finner övergångsreglerna otillfredsställande och anser att de&lt;br&gt;behöver förbättras. TCO menar att övergångsreglerna i vissa fall kan&lt;br&gt;slå ganska hårt och att det sker för människor som är i den åldern att de&lt;br&gt;inte längre nämnvärt kan påverka sitt pensionsskydd. Särskilt angeläget&lt;br&gt;för TCO är att pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas också för studier&lt;br&gt;i förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO kräver att övergångsperioden förlängs med fem år på så sätt att&lt;br&gt;personer som är 55 år och äldre vid övergången får pension helt enligt&lt;br&gt;nuvarande system. Personer som är mellan 35 och 54 år går successivt&lt;br&gt;över till det nya systemet i enlighet med arbetsgruppens förslag. Per-&lt;br&gt;soner yngre än 35 år får sin pension beräknad helt enligt de nya reg-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratiska kvinnoförbundet finner en översyn av övergångs-&lt;br&gt;reglerna befogad med hänsyn till situationen för kvinnor i 40 - 50-års-&lt;br&gt;åldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till 20-delsinfasning och avgränsningen av olika åldersgrup-&lt;br&gt;pers pensionsrätt tillstyrks uttryckligen av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss tveksamhet till förslaget uttalas av Statens arbetsgivarverk (SAV),&lt;br&gt;som anser att det kan finnas skäl att låta det nya systemet slå igenom&lt;br&gt;först för senare åldersgrupper än vad Pensionsarbetsgruppen tänkt sig,&lt;br&gt;men då möjligen i snabbare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet pekar på att arbetstagare som nu uppbär förtids-&lt;br&gt;pension när de fyller 65 år, kommer att få en avtalspension utifrån det&lt;br&gt;avtal som var gällande då arbetstagaren lämnade sin anställning. Denna&lt;br&gt;avtalspension utgår i form av en bruttopension. Landstingsförbundet&lt;br&gt;förutsätter att dessa individer kommer att omfattas av övergångsregler&lt;br&gt;så att den allmänna pensionen även fortsättningsvis utges enligt dagens&lt;br&gt;allmänna pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) ställer sig tveksamt till pensions-&lt;br&gt;reformens övergångsregler, principiellt och av rättviseskäl eftersom ett&lt;br&gt;stort antal individer kommer att drabbas av försämringar på grund av&lt;br&gt;ändrade spelregler. Alternativ till 20-delsinfasningen borde därför ha&lt;br&gt;utretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den allmänna syn på över-&lt;br&gt;gången till ett reformerat system som redovisats i avsnitt 4.9 är det vår&lt;br&gt;bedömning att det reformerade systemet inte skall beröra dem som är&lt;br&gt;födda år 1934 eller tidigare. Personer som redan i dag är ålderspensio-&lt;br&gt;närer och andra som är födda år 1934 eller tidigare kommer alltså även&lt;br&gt;framgent att få sina inkomstrelaterade pensioner beräknade helt enligt&lt;br&gt;det hittillsvarande systemet. Vidare kommer de som är födda år 1954&lt;br&gt;eller senare att omfattas helt av de reformerade reglerna. Mellangene-&lt;br&gt;rationen däremot, de som är födda åren 1935 - 1953, kommer att om-&lt;br&gt;fattas av både hittillsvarande och reformerade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångslösning som Pensionsarbetsgruppen stannat för är en&lt;br&gt;s.k. 20-delsinfasning. Den innebär att personer födda åren 1935 - 1953&lt;br&gt;kommer att få vissa 20-delar av sin pension - i glidande skala - beräk-&lt;br&gt;nad enligt det reformerade systemet och resterande 20-delar beräknad&lt;br&gt;enligt det hittillsvarande systemet. Hur många 20-delar från respektive&lt;br&gt;system som skall utgå är beroende av individens födelseår. De yngsta i&lt;br&gt;mellangenerationen - personer som är födda år 1953 - kommer sålunda&lt;br&gt;att få 19/20 av sin pension beräknad enligt det reformerade regelsyste-&lt;br&gt;met och 1/20 av pensionen beräknad med tillämpning av hittillsvarande&lt;br&gt;regler för folkpension och ATP medan en person som är född året dess-&lt;br&gt;förinnan, år 1952, kommer att få 18/20 av pensionen beräknad enligt&lt;br&gt;reformerade regler och 2/20 beräknad enligt hittillsvarande regler, osv.&lt;br&gt;De äldsta i mellangenerationen kommer därmed att få en mycket liten&lt;br&gt;del av sin pension beräknad enligt det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna övergångslösning måste för mellangenerationen pensions-&lt;br&gt;rättigheter fastställas enligt både det hittillsvarande och det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet och detta såväl för vid ikraftträdandet förfluten tid&lt;br&gt;som för framtiden. Parallella pensionsregister måste alltså föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20-delsinfasningen innebär att den första årliga pensionen vid ålders-&lt;br&gt;pensioneringen (begynnelsepensionen) för dessa personer måste beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas dels enligt de hittillsvarande reglerna på de pensionsrättigheter som&lt;br&gt;finns registrerade i ATP-registret, dels enligt de reformerade reglerna&lt;br&gt;på de pensionsrättigheter som finns registrerade inom det reformerade&lt;br&gt;systemet. Såvitt avser det reformerade systemet beräknas i detta skede&lt;br&gt;endast pension som kommer att utfalla från fördelningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begynnelsepension som räknas fram för respektive system skall&lt;br&gt;därvid utgöra hela den pension som skulle ha utgått om endast det syste-&lt;br&gt;met hade varit tillämpligt. Det betyder bl.a. att pensionen i respektive&lt;br&gt;system beräknas enligt de regler som där gäller vid olika åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att de av Pensionsarbetsgruppen före-&lt;br&gt;slagna övergångsbestämmelserna slår för hårt och att de därför måste&lt;br&gt;göras generösare. Vid valet av övergångslösning gör sig dock mot-&lt;br&gt;stridiga intressen gällande. Å ena sidan är det från samhällsekonomiska&lt;br&gt;synpunkter samt med hänsyn till kommande generationer och de per-&lt;br&gt;soner som i dag är förhållandevis unga angeläget inte bara att det refor-&lt;br&gt;merade regelsystemet träder i kraft så snart som möjligt utan också att&lt;br&gt;dess effekter blir märkbara inom den närmaste framtiden. En över-&lt;br&gt;gångsreglering som skjuter det faktiska genomslaget av ålderspensions-&lt;br&gt;reformen alltför långt på framtiden är således inte godtagbar. Å andra&lt;br&gt;sidan kan det vara väsentligt för dem som redan är ålderspensionärer&lt;br&gt;och för dem som har ett långt förvärvsliv bakom sig att de åtaganden&lt;br&gt;som har gjorts inom det hittillsvarande systemet uppfylls i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt. Med den sistnämnda utgångspunkten kan det&lt;br&gt;alltså vara motiverat att genomslaget fördröjs, åtminstone något. Vi&lt;br&gt;anser att Pensionsarbetsgruppens förslag är välavvägt och på ett rimligt&lt;br&gt;sätt tillgodoser de skilda intressena och föreslår alltså en övergångs-&lt;br&gt;reglering i form av en 20-delsinfasning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstrelaterade begynnelsepensionen från det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet grundar sig på pensionsrätt som intjänats på i princip alla&lt;br&gt;ditintills förvärvade inkomster m.m. Inom det hittillsvarande systemet&lt;br&gt;baseras däremot den inkomstrelaterade pensionen (ATP-pensionen) bara&lt;br&gt;på ditintills intjänade inkomster över ett basbelopp medan folkpensionen&lt;br&gt;utgör kompensationen för det första basbeloppets inkomster. För att de&lt;br&gt;inkomstrelaterade begynnelsepensionema från respektive system skall&lt;br&gt;vara jämförbara måste därför, för det hittillsvarande systemets del, sum-&lt;br&gt;man av folkpensionen och den årliga ATP-pensionen vara den relevanta&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionen utgår med högre belopp till ensamstående än till gifta&lt;br&gt;(96 % av basbeloppet minskat med 2 % till ensamstående och 78,5 %&lt;br&gt;av basbeloppet minskat med 2 % till gifta sammanlevande). Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av begynnelsepensionen från det hittillsvarande systemet får&lt;br&gt;därmed civilstånd och sammanlevnad en viss betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När begynnelsepensionen från respektive system sålunda är fastställd&lt;br&gt;utgår som faktisk pension summan av vissa kvotdelar av årspensionen&lt;br&gt;från det hittillsvarande systemet och av vissa kvotdelar av årspensionen&lt;br&gt;från det reformerade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att pensionen för dem som omfattas av 20-delsinfasningen kommer att&lt;br&gt;härröra både från det hittillsvarande och från det reformerade pensions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet betyder naturligtvis inte att de två pensionsdelama kan ses som&lt;br&gt;separerade enheter. Den som exempelvis vill göra helt förtida eller upp-&lt;br&gt;skjutet uttag måste således göra det såvitt avser den totala pension som&lt;br&gt;kvotdelsberäkningen ger upphov till och den som enbart vill ta ut par-&lt;br&gt;tiell pension måste på samma sätt ta ut en andel av hela den kvotdels-&lt;br&gt;beräknade pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren efter det att ålderspensionen har börjat utges kan inträffa&lt;br&gt;förändringar i den pensionsberättigades civilstånd och samlevnadsförhål-&lt;br&gt;landen. Som framgått har dessa förhållanden betydelse för den del av&lt;br&gt;pensionen som härrör från det hittillsvarande systemet och som utgör&lt;br&gt;folkpensionsdelen därav. Med hänsyn härtill måste i förekommande fall&lt;br&gt;göras en omräkning framöver av en utgående kvotdelsberäknad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkning kan också behöva göras av pensioner som utges - helt&lt;br&gt;eller delvis - från det reformerade pensionssystemet i enlighet med de&lt;br&gt;generella regler som föreslås gälla där för beaktande av tillkommande&lt;br&gt;pensionsrättigheter som har intjänats efter tidpunkten för uttag av ålder-&lt;br&gt;spension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensioner som utges enligt det nuvarande pensionssystemet gäller&lt;br&gt;att pensionsrätt endast kan intjänas t.o.m. året innan en försäkrad fyller&lt;br&gt;65 år. Inkomster därefter är inte avgiftsgrundande och resulterar inte&lt;br&gt;heller i högre ATP. Pensionsarbetsgruppen har därför föreslagit att&lt;br&gt;motsvarande skall gälla även för personer som omfattas av 20-delsin-&lt;br&gt;fasningen för de kvotdelar som avser pension enligt det nuvarande&lt;br&gt;systemet. Som en konsekvens härav skulle enligt förslaget avgift bara&lt;br&gt;betalas i förhållande till antalet kvotdelar i det nya systemet och följakt-&lt;br&gt;ligen skulle pensionen därmed höjas i förhållande till samma antal kvot-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning har emellertid den nackdelen att den eftersträvade&lt;br&gt;stimulansen till förvärvsarbete efter det år då den försäkrade fyller 64 år&lt;br&gt;blir begränsad fram till dess att alla födelseårgångar som omfattas av&lt;br&gt;20-delsinfasningen har pensionerats. Kritik har också framförts under&lt;br&gt;remissbehandlingen, eftersom differentierade pensionsavgifter skulle&lt;br&gt;medföra stora administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att hel ålderspensionsavgift tas ut efter det år som&lt;br&gt;64 års ålder har uppnåtts även för personer som är födda åren 1935 -&lt;br&gt;1953 och att den pension som tjänas in på detta sätt betalas ut utan&lt;br&gt;kvotdelsreducering. För inkomster efter 64 års ålder intjänas alltså&lt;br&gt;pension helt enligt det reformerade systemet, även av personer som är&lt;br&gt;födda åren 1935 - 1953.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Särskild garantiregel vid 20-delsinfasning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som omfattas av 20-delsinfasningen,&lt;br&gt;dvs. födda åren 1935 - 1953, skall genom en särskild garantiregel&lt;br&gt;tillförsäkras rätt att alltid få en inkomstrelaterad pension som stor-&lt;br&gt;leksmässigt motsvarar den folk- och tilläggspension som de skulle ha&lt;br&gt;erhållit om de vid ingången av år 1995 hade varit 65 år och pensio-&lt;br&gt;nen hade beräknats helt enligt nuvarande regelsystem och på grund-&lt;br&gt;val av de pensionsrättigheter som intjänats fram t.o.m. år 1994. Den&lt;br&gt;enligt denna särskilda garantiregel beräknade ålderspensionen räknas&lt;br&gt;upp med prisindex till 65 års ålder. Då görs en jämförelse mellan&lt;br&gt;pensionen enligt garantiregeln och den pension som blir följden av&lt;br&gt;20-delsinfasningen. Om den sistnämnda pensionen är lägre än&lt;br&gt;ålderspensionen enligt den särskilda garantiregeln, utges ett tillägg&lt;br&gt;upp till den sistnämnda nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den föreslagna särskilda garantiregeln tillstyrks&lt;br&gt;uttryckligen av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att den föreslagna särskilda garantiregeln inte är tillräcklig&lt;br&gt;och föreslår därför en kompletterande garantiregel av innebörd att pen-&lt;br&gt;sion enligt övergångsreglerna inte får avvika mer än t.ex. 5 % från vad&lt;br&gt;ATP-systemet skulle ha gett den som är 50 år vid övergångstillfället.&lt;br&gt;För yngre kan en successivt ökande avvikelse accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med den föreslagna 20-delsinfas-&lt;br&gt;ningen kan i en del fall inträffa att personer i övergångsgruppema vid&lt;br&gt;ålderspensioneringen får en lägre inkomstrelaterad pension än den som&lt;br&gt;hade utgått om de vid ingången av år 1995 hade varit 65 år och då hade&lt;br&gt;gått i pension enligt de hittillsvarande reglerna och fått pensionen be-&lt;br&gt;räknad på de fram till dess intjänade pensionsrättigheterna inom dagens&lt;br&gt;ATP-system. Detta skulle främst kunna gälla äldre personer som har&lt;br&gt;dragit full nytta av 15- och 30-årsreglema i det hittillsvarande systemet&lt;br&gt;men som har ett förvärvsmönster som inte ger motsvarande pensionsut-&lt;br&gt;fall inom det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är inte en acceptabel konsekvens av övergångsregleringen och vi&lt;br&gt;föreslår därför, i enlighet med Pensionsarbetsgruppens förslag, en sär-&lt;br&gt;skild övergångsregel av innebörd att personer som är födda åren 1935 -&lt;br&gt;1953 alltid skall garanteras minst den ålderspension som skulle ha utgått&lt;br&gt;om pensionen hade beräknats enligt nuvarande regler vid ingången av år&lt;br&gt;1995 och på de pensionsrättigheter som intjänats fram till dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär alltså att det per utgången av år 1994 räknas fram&lt;br&gt;en ATP-pension enligt de hittillsvarande reglerna för beräkning av&lt;br&gt;ålderspension inom ATP-systemet som om den försäkrade då var 65 år&lt;br&gt;gammal. I enlighet med vad som gäller allmänt för ATP krävs för till-&lt;br&gt;lämpning av regeln att ATP-poäng tillgodoräknats för minst tre år fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. år 1994. Vid tillämpning av 30-årsregeln tas hänsyn enbart till&lt;br&gt;det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats t.o.m. år 1994.&lt;br&gt;ATP-pensionen reduceras således vid felande antal år. På motsvarande&lt;br&gt;sätt beaktas vid tillämpning av 15-årsregeln enbart pensionspoängen&lt;br&gt;fram t.o.m. år 1994. Det är medeltalet av de 15 bästa poängåren dess-&lt;br&gt;förinnan som är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom innebär den föreslagna särskilda garantiregeln att det också&lt;br&gt;får beräknas en ålderspension från folkpensioneringen, som motsvarar&lt;br&gt;den folkpension som skulle kunna sägas vara intjänad fram t.o.m. år&lt;br&gt;1994. Syftet härmed är enbart att komplettera ATP-beräkningen för att&lt;br&gt;ge en motsvarande garanti för inkomstdelar under ett basbelopp olika&lt;br&gt;år, inte att ge någon garanti om ett visst grundskydd i egentlig bemär-&lt;br&gt;kelse. Behov av grundskydd tillgodoses genom andra regler såväl i det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet som under övergångstiden. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill föreslår vi att rätt skall föreligga till en lika stor andel av en&lt;br&gt;oavkortad folkpension - varmed avses enbart den egentliga grundpensio-&lt;br&gt;nen och inte t.ex. pensionstillskott - som motsvarar det antal år för&lt;br&gt;vilka den försäkrade tillgodoräknats ATP-poäng. Om denne har intjänat&lt;br&gt;ATP-poäng under minst 30 år utges således oavkortad folkpension&lt;br&gt;enligt den särskilda garantiregeln medan den i annat fall reduceras med&lt;br&gt;det antal 30-delar som felar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga ålderspension som blir resultatet av denna beräkning ut-&lt;br&gt;trycks som en basbeloppsfaktor och kommer alltså att framöver vara&lt;br&gt;oförändrad i förhållande till det allmänna penningvärdets förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension skall således utges enligt denna särskilda garantiregel&lt;br&gt;för det fall att summan av den årliga folkpensionen och ATP-pensionen&lt;br&gt;per ingången av år 1995, uppräknad med prisindex till 65 års ålder och&lt;br&gt;såvitt avser folkpensionsdelen justerad med hänsyn till civilstånd och&lt;br&gt;sammanlevnad vid denna tidpunkt, blir större än den årliga inkomstrela-&lt;br&gt;terade pension som blir följden av de föreslagna huvudreglerna för&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna, dvs. 20-delsinfasningen. Garantiregelspensio-&lt;br&gt;nen måste alltså beräknas för varje individ i de aktuella åldrarna och&lt;br&gt;jämföras med den pension som 20-delsinfasningen ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämförelsen beaktas enbart ålderspension från den inkomstrelate-&lt;br&gt;rade ålderspensioneringen och tas inte hänsyn till eventuellt tillägg från&lt;br&gt;garantipensionssystemet. Huruvida sådant tillägg kan komma i fråga&lt;br&gt;bedöms först efter det att jämförelsen gjorts och en inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension sålunda fastställts enligt principen om bästa utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension enligt den särskilda garantiregeln skall enligt vårt förslag, i&lt;br&gt;linje med vad som föreslås gälla som huvudregel för garantipensionen,&lt;br&gt;inte i något fall betalas ut före 65 års ålder. Det är alltså först vid 65&lt;br&gt;års ålder som den beskrivna jämförelsen skall göras och pension enligt&lt;br&gt;den särskilda garantiregeln - i förekommande fall - kan betalas ut.&lt;br&gt;Detta kommer för den som går i ålderspension före 65 års ålder att&lt;br&gt;betyda att den jämförelse som senare skall äga rum kommer att göras&lt;br&gt;mellan å ena sidan utfallet av den särskilda garantiregeln och å andra&lt;br&gt;sidan den pension som hade blivit resultatet av 20-delsinfasningen om&lt;br&gt;personen i fråga hade tagit ut ålderspension först vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpning av den särskilda garantiregeln skall alltså på detta sätt Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;alltid göras en beräkning vid fyllda 65 år. Vid denna tidpunkt beräknas&lt;br&gt;utfallet enligt denna regel och utfallet enligt 20-delsinfasningen. I den&lt;br&gt;mån den särskilda garantiregeln ger ett mer förmånligt resultat har den&lt;br&gt;försäkrade rätt till ett tillägg till sin inkomstrelaterade ålderspension.&lt;br&gt;Detta anses i sin helhet vara att hänföra till pension enligt hittillsvarande&lt;br&gt;regelsystem. Tillägget ligger för framtiden fast och räknas inte om&lt;br&gt;exempelvis vid förändring av civilstånd. Beloppet behandlas framöver&lt;br&gt;fullt ut som en del av ålderspensionen enligt hittillsvarande regler och&lt;br&gt;räknas på samma sätt som denna upp framgent med pris- och följsam-&lt;br&gt;hetsindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller för beräkning av pension från det hit-&lt;br&gt;tillsvarande systemet vid uppskjutet uttag, dvs. vid uttag av pension&lt;br&gt;efter 65 års ålder, ökas pensionen för varje månads fördröjning genom&lt;br&gt;att den skrivs upp med en särskild uppräkningsfaktor. Dessa regler för&lt;br&gt;uppräkning vid uppskjutet uttag kommer följaktligen också att bli til-&lt;br&gt;lämpliga för den del av pensionen enligt hittillsvarande regler som ut-&lt;br&gt;görs av ett tillägg till följd av den särskilda garantiregeln.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Pensionsrätt för förfluten tid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det reformerade ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst för tid före ikraftträdandet tillgodoräknas&lt;br&gt;på grundval av den pensionspoäng för ATP - med tillägg för en&lt;br&gt;poäng - som registrerats i ATP-poängregistret. Inkomster som under&lt;br&gt;ett år i förfluten tid understigit ett basbelopp liksom inkomster under&lt;br&gt;1950-talet grundar inte pensionsrätt i det nya regelsystemet. Social-&lt;br&gt;försäkringsersättningar m.m. som utgetts i förfluten tid grundar rätt&lt;br&gt;till pension i det reformerade systemet i den mån de varit pensions-&lt;br&gt;grundande för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt för förfluten tid skall beräknas i anslutning till det nya&lt;br&gt;regelsystemets ikraftträdande. Pensionsrätt som i det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet tillgodoräknas för år i förfluten tid räknas upp med&lt;br&gt;PGI-index fr.o.m. det året. För tid före ikraftträdandet tillgodorä-&lt;br&gt;knas pensionsrätt under olika år högst med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;ATP-taket för respektive år. Någon övre gräns för de intjänade pen-&lt;br&gt;sionsrättigheternas tillväxt genom indexeringen skall inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det redovisade förslaget tillstyrks av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF) menar att det bör övervägas en&lt;br&gt;ordning av innebörd att den som kan förete bevis på inkomster under ett&lt;br&gt;basbelopp under ett år i förfluten tid bör få räkna dem sig till godo som&lt;br&gt;pensionsgrundande. Riksskatteverket påpekar att det inte ens genom&lt;br&gt;manuell genomgång av skattelängderna kan tas fram pensionsgrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp under ett basbelopp, eftersom längderna inte är tillräckligt speci-&lt;br&gt;ficerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF erinrar om att rätten för egenföretagare att dela inkomst mellan&lt;br&gt;makar tillkom först i början av 1970-talet. Med hänvisning härtill före-&lt;br&gt;slår LRF att pensionspoängsbeloppen för aktuella år frivilligt bör få&lt;br&gt;delas mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En konsekvens av den övergångs-&lt;br&gt;reglering som vi föreslår för utformningen av ålderspensionssystemet är&lt;br&gt;att personer i övergångsgenerationema som före ikraftträdandet har&lt;br&gt;tjänat in pensionsrätt enligt nuvarande regler kommer att beröras av det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet. Detsamma gäller de åldersgrupper som&lt;br&gt;skall omfattas fullt ut av det nya regelsystemet. Eftersom dessa personer&lt;br&gt;måste kunna tillgodoräknas pensionsrätt för tid före ikraftträdandet finns&lt;br&gt;det ett behov av övergångsregler som gör det möjligt att i pensionshän-&lt;br&gt;seende ta hänsyn till inkomster för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereservdelen inom det reformerade systemet, avses som redo-&lt;br&gt;visats i avsnitt 6, få betydelse endast för framtida pensionsrättigheter.&lt;br&gt;Det kan nämligen inte komma i fråga att faktiskt fondera pensionsmedel&lt;br&gt;för förfluten tid, som om premiereservsystemet hela tiden hade funnits.&lt;br&gt;Detta betyder att pensionsrätt för förfluten tid kommer att tillgodoräknas&lt;br&gt;endast inom ramen för fördelningssystemet och där till hela den för&lt;br&gt;förfluten tid tänkta ålderspensionsavgiften, 18,5 %. Därmed föreligger&lt;br&gt;behov av särregler för retroaktivt tillgodoräknande av pensionsrätt&lt;br&gt;endast inom fördelningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett bör det inte innebära några särskilda svårigheter att över-&lt;br&gt;sätta uppgifter om intjänad ATP-poäng till pensionsrättigheter för för-&lt;br&gt;fluten tid inom det reformerade pensionssystemet. Den registrerade&lt;br&gt;ATP-poängen för ett visst år, med tillägg för en poäng för att kompen-&lt;br&gt;sera för det basbeloppsavdrag som har gjorts, kan på ett enkelt sätt&lt;br&gt;räknas tillbaka till de inkomster som de ursprungligen grundar sig på&lt;br&gt;och som i sin tur kommer att utgöra den pensionsgrundande inkomsten&lt;br&gt;inom det reformerade pensionssystemet. Detta betyder att pensionsgrun-&lt;br&gt;dande i det reformerade systemet blir inte bara förvärvsinkomster för&lt;br&gt;förfluten tid utan också olika social försäkringsersättningar m.m. som&lt;br&gt;sjukpenning och arbetslöshetsersättning i den mån och för den tid de&lt;br&gt;varit pensionsgrundande för ATP enligt den hittillsvarande ordningen.&lt;br&gt;Förslaget innebär vidare - vilket vi anser vara motiverat - att inkom-&lt;br&gt;ster för förfluten tid överstigande förmånstaket i det hittillsvarande&lt;br&gt;systemet, 7,5 basbelopp, inte kommer att grunda pensionsrätt i det&lt;br&gt;reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur Riksförsäkringsverkets register över intjänad ATP-poäng kan&lt;br&gt;emellertid inte hämtas uppgifter om årsinkomster om ett basbelopp eller&lt;br&gt;lägre. Detta är följden av att det första basbeloppet av en årsinkomst&lt;br&gt;inte är pensionsgrundande inom det nuvarande ATP-systemet. Om såda-&lt;br&gt;na mycket låga årsinkomster i förfluten tid skulle kunna grunda pen-&lt;br&gt;sionsrätt inom det reformerade pensionssystemet, skulle det bli nöd-&lt;br&gt;vändigt att uppgifter härom införskaffades från andra register eller från&lt;br&gt;den berörda individen. Önskvärt skulle ha varit att Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon annan myndighet kunde hämta in de aktuella uppgifterna&lt;br&gt;utan att individen behövde engageras. Detta skulle emellertid vara prak-&lt;br&gt;tiskt ogenomförbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har efter att ha övervägt ett antal olika alterna-&lt;br&gt;tiv kommit till slutsatsen att det inte fmns någon rimlig möjlighet att&lt;br&gt;för förfluten tid beakta belopp ej överstigande ett basbelopp som pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inom det reformerade pensionssystemet. Vi delar arbets-&lt;br&gt;gruppens uppfattning i denna del och vi är därför inte beredda att före-&lt;br&gt;slå någon särreglering i detta avseende. Enligt vår uppfattning behöver&lt;br&gt;emellertid detta inte ha någon egentlig betydelse för individens reella&lt;br&gt;pensionsutfall, vilket naturligtvis utgör ett väsentligt motiv för vårt ställ-&lt;br&gt;ningstagande i denna fråga. För de allra flesta med inkomster under ett&lt;br&gt;visst år har inkomsten överstigit ett basbelopp. 20-delsinfasningen för&lt;br&gt;övergångsgenerationema medför också att det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet får ett begränsat genomslag för deras del. Sannolikt är det&lt;br&gt;mycket få som haft så låga inkomster som de nu aktuella under mer än&lt;br&gt;enstaka år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem avser inkomster intjänade under 1950-talet. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets register över intjänade ATP-poäng började föras först år&lt;br&gt;1960, då ATP-systemet infördes. Pensionsgrundande inkomst för åren&lt;br&gt;under 1950-talet kan alltså inte föras in i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met genom en omräkning av registrerade ATP-poäng. Betydelsen av&lt;br&gt;dessa inkomster för pensionsutfallet från det reformerade systemet är&lt;br&gt;emellertid begränsad. Eftersom pensionsrätt inte kan intjänas före 16 års&lt;br&gt;ålder, kan det endast för personer födda år 1943 eller tidigare vara i&lt;br&gt;och för sig möjligt att få något utbyte i pensionshänseende av sådana in-&lt;br&gt;komster. Av dessa är det bara de som är födda år 1935 eller senare som&lt;br&gt;över huvud taget berörs av de reformerade reglerna. Inkomster under&lt;br&gt;1950-talet har således ingen betydelse för pensionsutfallet för andra än&lt;br&gt;dem som är födda under åren 1935 - 1943. 20-delsinfasningen innebär&lt;br&gt;för dessa åldersgrupper att deras pension till stor del kommer att beräk-&lt;br&gt;nas enligt de hittillsvarande reglerna, där avsaknaden av uppgifter om&lt;br&gt;1950-talsinkomstema inte spelar någon roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av inkomsterna under 1950-talet för pensionsutfallet från&lt;br&gt;det reformerade pensionssystemet är således begränsad. Det avgörande&lt;br&gt;problemet är emellertid i detta avseende detsamma som när det gäller&lt;br&gt;inkomster ej överstigande ett basbelopp för förfluten tid. Några databe-&lt;br&gt;arbetade register med de behövliga uppgifterna fmns inte. Vi har därför&lt;br&gt;i likhet med Pensionsarbetsgruppen inte funnit någon rimlig lösning som&lt;br&gt;kan möjliggöra tillgodoräknande av pensionsrätt inom det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet för inkomster under 1950-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenstämmelse med vad som föreslås beträffande förvärvsin-&lt;br&gt;komster m.m. delar vi Pensionsarbetsgruppens mening att inte heller&lt;br&gt;bamårsrätt skall kunna tillgodoräknas för tid före år 1960. Såvitt avser&lt;br&gt;bamårsrätt för förfluten tid har tidigare framhållits att detta är en fråga&lt;br&gt;som är förenad med betydande praktiska problem. Vi har därför också&lt;br&gt;anfört att denna fråga måste beredas ytterligare innan något slutligt&lt;br&gt;förslag till tekniskt lösning kan läggas fram. Detta ställningstagande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär då också att några förslag till preciserade regler för övergångs-&lt;br&gt;lösning i denna del inte kan läggas fram på nuvarande stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet socialförsäkringsersättningar och motsvarande förmåner&lt;br&gt;kommer i enlighet med vad som hittills har gällt även framöver att vara&lt;br&gt;pensionsgrundande inom det reformerade systemet till sina faktiska&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialförsäkringsersättningar, m.m. som i dag är pensionsgrundan-&lt;br&gt;de för ATP har inte alla grundat pensionsrätt ända sedan år 1960 utan&lt;br&gt;regler härför har införts successivt under årens lopp. Sålunda blev&lt;br&gt;exempelvis sjukpenning, arbetslöshetsersättning och många andra ersätt-&lt;br&gt;ningsformer pensionsgrundande först vid mitten av 1970-talet. Andra&lt;br&gt;ersättningsformer har tillkommit eller har blivit pensionsgrundande vid&lt;br&gt;senare tidpunkter. Något administrativt sett fungerande förfarande för&lt;br&gt;att i efterhand ge pensionsrätt till det faktiska beloppet för en ersättning&lt;br&gt;som inte var pensionsgrundande när den utgavs under ett aktuellt år i&lt;br&gt;förfluten tid föreligger inte. Vi delar därför Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;bedömning att för socialförsäkringsersättningar m.m. kan pensionsrätt&lt;br&gt;avseende förfluten tid tillgodoräknas enbart i den utsträckning som ersättningen-&lt;br&gt;varit pensionsgrundande för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktstjänstgöring, m.m som ägt rum i förfluten tid skall enligt&lt;br&gt;vårt förslag inte grunda pensionsrätt. Inte heller föreslår vi att pensions-&lt;br&gt;rätt för studier skall tillgodoräknas för förfluten tid. Som kommer att&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 14 kan dock särskilda regler komma att gälla av-&lt;br&gt;seende pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring och studier under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av pensionsrätt inom det reformerade pensionssystemet&lt;br&gt;för förfluten tid bör göras i anslutning till ikraftträdandet och resultatet&lt;br&gt;av beräkningen i möjligaste mån meddelas de berörda. I fall då dessa&lt;br&gt;har uppfattningen att något fel begåtts, vilket främst torde kunna inträffa&lt;br&gt;när det gäller bamårsrätten, bör de inom en begränsad tid efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet kunna få frågan prövad. Därefter bör ändring inte kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har vi redovisat hur den pensionsgrundande inkomst-&lt;br&gt;en inkl, bamårsrätten för varje år före ikraftträdandet bör fastställas.&lt;br&gt;När denna har fastställts för vart år för sig, skall pensionskontot inom&lt;br&gt;fördelningssystemet tillföras ett belopp som motsvarar ålderspension-&lt;br&gt;savgiften, 18,5 %, av den pensionsgrundande inkomsten. Den där&lt;br&gt;bokförda avgiften utgör värdet av pensionsrättigheterna för det aktuella&lt;br&gt;året. Även för förfluten tid måste pensionsrättigheterna därefter räknas&lt;br&gt;upp med ett index och hänsyn tas till taket inom pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrättigheterna inom den allmänna ålderspensioneringens fördel-&lt;br&gt;ningssystem skall enligt förslaget till reformerade regler löneindexeras&lt;br&gt;genom att uppräknas med ett PGI-index. Som utvecklats i avsnitt 5.8&lt;br&gt;får senare avgöras vilken metod som skall användas för att fastställa&lt;br&gt;detta index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneindexeringen av intjänade pensionsrättigheter skall enligt förslaget&lt;br&gt;avse inte endast pensionsrättigheter intjänade efter ikraftträdandet av det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet utan också de pensionsrättigheter som här&lt;br&gt;behandlas, dvs. de som intjänats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneindex för förfluten tid kan dock komina att skilja sig från vad&lt;br&gt;som kommer att gälla för framtiden. För förfluten tid fmns inte möjlig-&lt;br&gt;heten att låta inkomstdelar ovanför förmånstaket påverka index. Inte&lt;br&gt;heller fmns möjligheten att vid fastställande av index för förfluten tid ta&lt;br&gt;hänsyn till inkomster om högst ett basbelopp under ett år. Förklaringen&lt;br&gt;härtill är att ATP-poängregistret, som måste utgöra grund för den retro-&lt;br&gt;aktiva indexeringen, inte innehåller uppgift om annat än pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomster och intjänade ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt inom det reformerade pensionssystemet kommer, på&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller inom det nuvarande systemet, inte att kun-&lt;br&gt;na intjänas för inkomster överstigande pensionssystemets tak. I enlighet&lt;br&gt;med vad Pensionsarbetsgruppen föreslagit avses taket på intjänandesidan&lt;br&gt;inom det reformerade pensionssystemet för förfluten tid bestämmas till&lt;br&gt;7,5 prisbasbelopp. Med en uppräkning för förfluten tid av intjänade&lt;br&gt;pensionsrättigheter i takt med inkomstutvecklingen, genom anknytningen&lt;br&gt;till PGI-index, kommer alltså för förfluten tid värdet av före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet intjänade pensionsrättigheter att växa år för år i förhållande till&lt;br&gt;det under samma tid prisindexerade taket. Detta innebär också att pen-&lt;br&gt;sionsrätt för höga inkomster under exempelvis 1960- och 1970-talen&lt;br&gt;kommer att få större betydelse för pensionsutfallet än pensionsrätt för&lt;br&gt;inkomster under 1980-talet, eftersom pensionsrätten för de tidigare in-&lt;br&gt;komsterna räknas upp med ganska höga uppräkningstal under en mycket&lt;br&gt;lång tid och därigenom kommer att växa väsentligt och motsvara en&lt;br&gt;pensionsrätt på 1980-talet som legat betydligt över taket då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av att taket på intjänandesidan i det reformerade&lt;br&gt;systemet bestäms i prisbasbelopp för förfluten tid måste godtas. De&lt;br&gt;alternativa lösningar som skulle kunna vara möjliga - löneindexering av&lt;br&gt;taket på intjänandesidan även för förfluten tid respektive införande av&lt;br&gt;ett tak för uppräkningen av pensionsrättigheter intjänade före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet - får båda anses vara förknippade med större nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Övergångsvis garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande grundskyddet i form av folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott skall vid ingången av år 2000 för dem&lt;br&gt;som är födda år 1934 eller tidigare ersättas med en övergångsvis&lt;br&gt;gällande garantipension samtidigt som de särskilda skattereglerna för&lt;br&gt;pensionärer avskaffas. Alla utgående ålderspensioner omräknas då&lt;br&gt;till en beskattad garantipension. Denna övergångsvisa garantipension&lt;br&gt;skall konstrueras på ett sådant sätt att i princip ingen pensionär får&lt;br&gt;ett lägre nettoutfall än med nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionen skall utformas med utgångspunkt i att summan av ut-&lt;br&gt;gående folkpension och ATP-pension definieras som en s.k. intjänad&lt;br&gt;pensionsrätt. Pensionärer med en sålunda definierad intjänad pen-&lt;br&gt;sionsrätt upp till 3,0 basbelopp erhåller en övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion med utgångspunkt i en basnivå som är 2,1 basbelopp för en-&lt;br&gt;samstående och 1,87 basbelopp för gift pensionär samt med tillägg&lt;br&gt;av varierande storlek i tre olika intervall beroende på den intjänade&lt;br&gt;pensionsrättens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Pensionsarbetsgruppens förslag om en övergångs-&lt;br&gt;vis garantipension fr.o.m. år 2000 för beståndet av pensionärer till-&lt;br&gt;styrks eller lämnas utan invändningar av huvuddelen av remissinstan-&lt;br&gt;serna. PRO är uttalat positiv men menar att förslaget bör kunna genom-&lt;br&gt;föras redan fr.o.m. år 1997. Förslaget vinner anslutning också hos&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund (SPF), som föreslår ett genomförande redan&lt;br&gt;fr.o.m. år 1996. SPF föreslår dessutom en högre nivå på garantipen-&lt;br&gt;sionen och menar att den bör bestämmas till lägst 2,5 basbelopp för en-&lt;br&gt;samstående och lägst 1,91 basbelopp för gifta pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd för ålderspensio-&lt;br&gt;närer i form av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget för folkpensionärer vid beskattningen skall enligt vårt förslag&lt;br&gt;omvandlas till en särskild övergångsvis garantipension. Denna omvan-&lt;br&gt;dling skall äga rum vid ingången av år 2000. De som berörs av den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen är personer som inte alls skall omfattas&lt;br&gt;av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. de som är födda år&lt;br&gt;1934 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande omläggning bör genomföras även för personer som är&lt;br&gt;födda år 1935 eller senare och som uppbär förtidspension eller efter-&lt;br&gt;levandepension vid ingången av år 2000. Den närmare utformningen&lt;br&gt;såvitt gäller dessa pensionsformer får dock övervägas senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med förslaget är att fr.o.m. år 2000 få till stånd en lika-&lt;br&gt;behandling i full utsträckning av alla pensionärer med löntagare i be-&lt;br&gt;skattningshänseende. Med hänsyn härtill måste den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen - som skall beskattas - bestämmas till en väsentligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre nivå än dagens folkpension och pensionstillskott, och reglerna&lt;br&gt;utformas så att i princip ingen pensionär får ett sämre nettoutfall ekono-&lt;br&gt;miskt sett än vad de hade före omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser argumenterar för att den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen skall införas redan år 1996 eller 1997. Förslaget inne-&lt;br&gt;bär emellertid ekonomiska förbättringar för pensionärerna som ökar&lt;br&gt;statens kostnader. Med vårt samlade förslag till reformerat pensions-&lt;br&gt;system anser vi inte att det finns ekonomiskt utrymme att införa den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen förrän år 2000. Denna tidpunkt anser vi&lt;br&gt;också väl vald med tanke på att det blir först då som de första inkomst-&lt;br&gt;relaterade pensionerna enligt de reformerade reglerna kommer att be-&lt;br&gt;talas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen föreslås få en basnivå för en&lt;br&gt;ensamstående ålderspensionär om 2,1 basbelopp vid hel pension. Vid en&lt;br&gt;intjänad pensionsrätt under 1,235 basbelopp läggs 5 % av denna ovanpå&lt;br&gt;garantibeloppet 2,1 basbelopp, vilket tekniskt sett innebär att basnivån&lt;br&gt;reduceras med 95 % i detta intervall. Vid intjänad pensionsrätt mellan&lt;br&gt;1,235 och 1,725 basbelopp ökar den totala pensionen med 15 % av den&lt;br&gt;del som överstiger 1,235 basbelopp, dvs. det görs en reduktion av bas-&lt;br&gt;nivån med 85 %. För den som har en intjänad pensionsrätt över&lt;br&gt;1,725 basbelopp, ökar den totala pensionen med 60 % av den pen-&lt;br&gt;sionsrätt som överstiger denna nivå, vilket i tekniskt hänseende innebär&lt;br&gt;att basnivån avräknas med 40 %. Vid högre inkomstrelaterad pension&lt;br&gt;än 3,0 basbelopp blir den övergångsvisa garantipensionen lika stor som&lt;br&gt;denna och något tillägg ges alltså inte från garantipensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övergångsvis garantipension till en pensionär vars make&lt;br&gt;också har pension föreslås att den skall få en basnivå om 1,87 basbe-&lt;br&gt;lopp. Vid en intjänad pensionsrätt under 1,0 basbelopp ökar den totala&lt;br&gt;pensionen med 5 % av denna. I intervallet mellan 1,0 och 1,55 basbe-&lt;br&gt;lopp ökar den totala pensionen med 15 % av den pensionsrätt som över-&lt;br&gt;stiger 1,0 basbelopp. För pensionsrätt som överstiger 1,55 men inte&lt;br&gt;2,681 basbelopp ökar den totala pensionen med 60 % av den del som&lt;br&gt;överstiger 1,55 basbelopp. Tekniskt betyder detta att basnivån i de&lt;br&gt;nämnda intervallen reduceras med 95, 85 respektive 40 %. Vid större&lt;br&gt;intjänad pensionsrätt än 2,681 basbelopp sammanfaller garantipensionen&lt;br&gt;med den inkomstrelaterade pensionen, och något tillägg ges inte från&lt;br&gt;garantipensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida garantipensionssystemet skall baseras bl.a. på den in-&lt;br&gt;komstrelaterade pension som tjänats in. De personer som redan är pen-&lt;br&gt;sionärer har dock pension beräknad efter dagens regler med folkpen-&lt;br&gt;sion, pensionstillskott och allmän tilläggspension. Pension enligt dessa&lt;br&gt;regler behöver därför tekniskt sett omvandlas till att gälla inkomstrelate-&lt;br&gt;rad pensionsrätt i sin helhet vid omläggningen år 2000. Omvandlingen&lt;br&gt;av pension beräknad enligt nuvarande regler föreslås ske genom att&lt;br&gt;folkpensionens grundbelopp plus ATP-pension sätts lika med inkomst-&lt;br&gt;relaterad pension enligt de nya principerna. Vad gäller pensionärer som&lt;br&gt;inte har någon ATP alls - dvs. bara har folkpension och pensionstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skott - innebär det förslag som redovisades av Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;att den översatta pensionsrätten skall beräknas som lika med noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta förslag uppstår dock en tröskeleffekt vid övergången från&lt;br&gt;en pensionsrätt bestående av folkpension plus noll kronor i ATP till en&lt;br&gt;pensionsrätt bestående av folkpension plus en krona i ATP vad beträffar&lt;br&gt;utfallet av garantipensionen. Den person som har en krona i ATP kom-&lt;br&gt;mer att få ett omotiverat stort belopp i garantipension jämfört med den&lt;br&gt;som inte har någon ATP alls. Denna tröskeleffekt bör elimineras. För&lt;br&gt;att åstadkomma detta kan särskilda kompletterande regler behöva in-&lt;br&gt;föras. Utformningen av dessa får övervägas under det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för garantipensionen inom ramen för den&lt;br&gt;reformerade ålderspensioneringen skall den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen reduceras med hänsyn till inte bara ATP-pension och -&amp;lt; för dem&lt;br&gt;med någon tilläggspension - folkpension. Avräkning skall också göras&lt;br&gt;med beaktande av änkepension enligt äldre regler, avtalspensioner och&lt;br&gt;utländska inkomstrelaterade pensioner. Däremot skall garantipensionens&lt;br&gt;basnivå inte reduceras på grund av andra inkomster eller pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regelsystem reduceras det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;för folkpensionärer men inte pensionstillskott med hänsyn till avtalspen-&lt;br&gt;sioner. Förslaget att den övergångsvisa garantipensionen skall fullt ut&lt;br&gt;avräknas med beaktande av avtalspensioner skulle därför i vissa situa-&lt;br&gt;tioner kunna få till följd en sänkt disponibel inkomst för några pensio-&lt;br&gt;närer. Dessa effekter kan inte accepteras. Med hänsyn härtill bör under&lt;br&gt;den fortsatta beredningen övervägas att inom det övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionssystemets ram införa särskilda regler som förhindrar kon-&lt;br&gt;sekvenser av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Pris- och följsamhetsindexering av pensioner enligt&lt;br&gt;nuvarande regelsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pris- och följsamhetsindexering skall införas&lt;br&gt;för ålderspensioner som beräknas helt eller delvis enligt nuvarande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under den fortsatta beredningen får av-&lt;br&gt;göras vilken norm som skall väljas för indexeringen och tidpunkt för&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag. Arbetsgruppen har dessutom föreslagit att följsamhetsindexe-&lt;br&gt;ringen skall göras med utgångspunkt från en norm om 1,5 % årlig&lt;br&gt;realtillväxt samt redovisat förslag om att följsamhetsindexering skall&lt;br&gt;tillämpas fr.o.m. årsskiftet 2000 - 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks dock av PRO. Även Statspensionärernas Riksför-&lt;br&gt;bund ställer sig avvisande till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Länsrätten i Uppsala anmäler tveksamhet mot förslaget. Läns- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;rätten befarar att den föreslagna metoden ger en alltför hög kompensa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) uttalar sig allmänt sett för en&lt;br&gt;successiv nedjustering av förmånerna i nuvarande ATP-system under&lt;br&gt;t.ex. en 10-årsperiod. Det kan enligt SAF ske genom att förmånerna&lt;br&gt;inte följer prisutvecklingen fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett problem med dagens pensionssys-&lt;br&gt;tem är dess brist på följsamhet till den samhällsekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en. Den ekonomiska tillväxten har stor betydelse för systemets finan-&lt;br&gt;siella stabilitet. Vid låg tillväxt i samhällsekonomin blir finansieringen&lt;br&gt;av pensionerna en större belastning för de aktiva än om tillväxten är&lt;br&gt;hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att pensionerna blir förhållandevis kostsammare vid låg realekonomisk&lt;br&gt;tillväxt hänger samman med nuvarande ordning för pensionernas värde-&lt;br&gt;säkring. Såväl intjänade pensionsrättigheter som utgående pensioner&lt;br&gt;följer basbeloppet, dvs. de skrivs i princip upp i takt med prisutveck-&lt;br&gt;lingen och inte med inkomstutvecklingen. Vid fortgående allmän real-&lt;br&gt;lönetillväxt blir pensionerna således allt lägre i förhållande till de för-&lt;br&gt;värvsarbetandes inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ATP ger en hög begynnelsepension, som sedan är oför-&lt;br&gt;ändrad i fasta priser räknat. Om reallönetillväxten är låg eller helt&lt;br&gt;uteblir, växer pensioner och löner i huvudsakligen samma takt. Pen-&lt;br&gt;sionerna behåller då sitt relativa värde i förhållande till de aktivas löner.&lt;br&gt;I ett kortare perspektiv är pensionsutbetalningamas storlek oberoende av&lt;br&gt;tillväxttakten. Däremot blir lönesumman, dvs. underlaget för pensio-&lt;br&gt;nernas finansiering, mindre i fallet med nolltillväxt än om det förekom-&lt;br&gt;mit en viss reallönetillväxt, förutsatt att antalet förvärvsarbetande är&lt;br&gt;oförändrat. Vid låg eller ingen tillväxt i samhällsekonomin måste såle-&lt;br&gt;des pensionsavgiften höjas om avgiftsinkomsterna skall täcka utbetal-&lt;br&gt;ningarna. Om tillväxten uteblir en längre tid, tvingar den krympande&lt;br&gt;finansiella basen fram regeländringar som försämrar de utgående för-&lt;br&gt;månerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad vi föreslår skall i det reformerade pensionssystemet den&lt;br&gt;inkomstrelaterade ålderspensionen utgöra en egen försäkringsgren och&lt;br&gt;finansieras med en fast avgift, som också grundar pensionsrätt inom&lt;br&gt;systemet. Detta kräver att pensionssystemet utformas så att det är följ-&lt;br&gt;samt i förhållande till den samhällsekonomiska utvecklingen. Inom det&lt;br&gt;reformerade regelsystemet uppfylls detta krav genom vårt förslag att&lt;br&gt;uppräkningen såväl av intjänade pensionsrätter som av de utgående för-&lt;br&gt;månerna skall kopplas till den samhällsekonomiska utvecklingen. De&lt;br&gt;intjänade pensionsrättema räknas upp med ett PGI-index. De utgående&lt;br&gt;ålderspensionerna skall knytas till motsvarande mått på den reala löne-&lt;br&gt;förändringen genom en särskild metod för pris- och följsamhetsindexe-&lt;br&gt;ring. Innebörden av detta förslag har vi redovisat i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergångsregler som vi föreslår skall gälla på förmånssidan inne-&lt;br&gt;bär att de reformerade reglerna får genomslag successivt under en 20-&lt;br&gt;årsperiod. Personer födda år 1935 och som alltså år 2000 fyller 65 år är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den första åldersklass som kommer att få en del av sin pension beräk- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;nad enligt reformerade regler. Ålderspensioner beräknade enligt nu-&lt;br&gt;varande regler kommer därför att dominera under lång tid framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillväxtberoende som fmns inbyggt i nuvarande regelsystem kommer&lt;br&gt;således att påverka pensionssystemets samhällsekonomiska stabilitet&lt;br&gt;under ännu många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att de framtida ålderspensionsutbetalningama skall finansie-&lt;br&gt;ras med en fast avgift fordrar emellertid ett ekonomiskt stabilt system.&lt;br&gt;Det fmns med hänsyn härtill skäl att införa en pris- och följsamhetsin-&lt;br&gt;dexering även för ålderspensioner beräknade enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att utgående ålderspensioner beräknade helt eller&lt;br&gt;delvis enligt nuvarande regelsystem skall pris- och följsamhetsindexeras.&lt;br&gt;Följsamhetsindexeringen betyder att ålderspensionen skrivs upp med&lt;br&gt;inflationen men hänsyn tas till hur reallönetillväxten förändras. Hur&lt;br&gt;denna koppling i detalj skall utformas och vid vilken tidpunkt indexe-&lt;br&gt;ringen skall påbörjas får avgöras i den fortsatta beredningen av pen-&lt;br&gt;sionsreformen. I anslutning därtill får också avgöras hur förtids- och&lt;br&gt;efterlevandepensionerna skall indexeras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Delpensionsförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Efter utgången av år 1999 skall delpension&lt;br&gt;inte kunna nybeviljas. Den som vid denna tidpunkt uppbär sådan&lt;br&gt;pension har dock fortsatt rätt till delpension fram till 65 års ålder&lt;br&gt;eller till dess rätten till delpension upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att avveckla delpensionsförsäkringen&lt;br&gt;tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande flertalet av re-&lt;br&gt;missinstanserna. Uttrycklig tillstyrkan lämnas av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO påpekar att slopandet av delpensionen troligtvis kommer att&lt;br&gt;innebära ett ökat utnyttjande av förtids- och avtalspensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks dock av några remissinstanser. Sålunda förordar&lt;br&gt;TCO att det även i framtiden skall finnas en delpensionsmöjlighet från&lt;br&gt;60 års ålder. För att hålla delpensionen inom givna ekonomiska ramar&lt;br&gt;kan TCO tänka sig att rätten till delpension inte blir ovillkorlig från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 år. Nybeviljande skulle i stället kunna ske i den takt utrymme upp-&lt;br&gt;står genom att delpensionärer övergår till ålderspension. Detta skulle&lt;br&gt;innebära att det vid stor efterfrågan kan uppstå en väntetid till kanske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 eller 62 års ålder. TCO anser vidare att att det är särskilt motiverat&lt;br&gt;att bibehålla delpensionsmöjligheten för alla som är födda år 1953 och&lt;br&gt;tidigare. Enligt TCO är ett absolut minimum att avvecklingen skjuts upp&lt;br&gt;så att rätt till delpension består för alla som är födda år 1943 och tidi-&lt;br&gt;gare. Motivet för detta förslag är att motsvarande åldersklasser enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag inte skall kunna bygga upp någon pen- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;sionsrätt inom premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Försäkringsanställdas förbund avstyrker förslaget. Förbundet&lt;br&gt;menar i andra hand att delpensioneringen bör finnas kvar i vart fall för&lt;br&gt;personer som är födda år 1953 och tidigare. Också Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet vill ha en längre övergångstid för avskaffandet av delpensio-&lt;br&gt;neringen och hänvisar till att personer i åldersgrupperna 1940 - 1953&lt;br&gt;inte får någon eller bara en begränsad möjlighet att använda premiere-&lt;br&gt;servsystemet som en ersättning för delpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statspensionärernas Riksförbund uttrycker skepsis inför förslaget och&lt;br&gt;menar att det kan leda till en ökning av socialbidrag och förtidspen-&lt;br&gt;sioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO pekar på att delpensionsförsäkringen har varit ett mycket värde-&lt;br&gt;fullt inslag för personer med tunga och slitsamma arbeten. Samtidigt&lt;br&gt;kan PRO till viss del förstå att delpensioneringen i dess nuvarande ut-&lt;br&gt;formning inte riktigt passar in i det föreslagna ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;PRO anser att ett ställningstagande till delpensioneringens slopande bör&lt;br&gt;avvaktas till dess förslag om förtidspensioneringen föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den allmänna pensioneringen ingår&lt;br&gt;för närvarande som en separat försäkringsgren delpensionsförsäkringen.&lt;br&gt;Enligt denna kan delpension utgå till förvärvsarbetande i åldern 60 - 65&lt;br&gt;år som reducerar sin arbetstid i viss utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att delpensioneringen skall av-&lt;br&gt;vecklas med början år 2000, dvs. samma år som de första ålderspen-&lt;br&gt;sionerna enligt det reformerade pensionssystemet kommer att kunna&lt;br&gt;börja utbetalas. Fr.o.m. detta år skall delpension inte längre kunna&lt;br&gt;nybeviljas. Personer som vid ingången av år 2000 redan uppbär delpen-&lt;br&gt;sion skall emellertid också därefter kunna fortsätta att erhålla sådan&lt;br&gt;pension. Till dessa kommer alltså delpension att kunna fortsätta att&lt;br&gt;utbetalas fram till dess de fyller 65 år eller rätten till pension dessför-&lt;br&gt;innan upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta motivet för den föreslagna avvecklingen är att det refor-&lt;br&gt;merade ålderspensionssystemet kommer att innefatta en sådan flexibilitet&lt;br&gt;och medge individuella lösningar i sådan utsträckning att behovet av en&lt;br&gt;särskild delpensionsförsäkring inte längre kan anses vara tillräckligt&lt;br&gt;framträdande. Ålderspensionssystemet som sådant kommer framgent att&lt;br&gt;ge stort utrymme för uttag av en partiell ålderspension i kombination&lt;br&gt;med fortsatt förvärvsarbete, såväl före som efter 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till Pensionsarbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 Andra ändringar inom ramen för dagens regelsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nedre åldersgränsen för tidigaste uttag av&lt;br&gt;ålderspension enligt nuvarande regler skall fr.o.m. år 2000 vara 61&lt;br&gt;år. Förmånstaket i nuvarande ATP-system skall fr.o.m. år 2001&lt;br&gt;räknas upp med PGI-index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Pensionsarbetsgruppen har dock föreslagit att för-&lt;br&gt;månstaket skall räknas upp med början fr.o.m. ingången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen lämnas utan invändningar av PRO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om realindexering av taket i nuvarande ATP-system noteras&lt;br&gt;med tillfredsställelse av TCO. Förslaget avstyrks däremot av Konjunk-&lt;br&gt;turinstitutet (Kl), som anser att det saknas vägande skäl för det. Särskilt&lt;br&gt;mot bakgrund av de statsfmansiella problemen framstår det enligt Kl&lt;br&gt;som mindre angeläget att förbättra villkoren i det nuvarande pensions-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Pensionärsförbund (SPF) föreslår att möjlighet skall öppnas&lt;br&gt;till förbättrad pension genom fortsatt förvärvsarbete efter 65 år också&lt;br&gt;för personer som vid reformens ikraftträdande redan uppnått denna&lt;br&gt;ålder. En möjlighet är enligt SPF att omvandla den särskilda löneskatten&lt;br&gt;till en pensionsavgift som grundar en procentuell uppräkning av åter-&lt;br&gt;stående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket föreslår att den föreslagna övergångsregleringen&lt;br&gt;bör kompletteras med en regel som innebär att förslagets regler om&lt;br&gt;retroaktiv beräkning av pensionsgrundande inkomst för vård av bam&lt;br&gt;skall omfatta även pensionsrättigheter som beräknas enligt det nuvaran-&lt;br&gt;de pensionssystemets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den av oss i denna proposition före-&lt;br&gt;slagna övergångsregleringen innebär i princip att alla som i dag är&lt;br&gt;pensionärer och alla som blir ålderspensionärer inom de närmaste åren&lt;br&gt;även fortsättningsvis kommer att få pensionerna beräknade enligt de&lt;br&gt;hittillsvarande reglerna. Dessutom medför 20-delsinfasningen att det un-&lt;br&gt;der lång tid framöver kommer att beräknas pension enligt det hittillsva-&lt;br&gt;rande regelsystemet parallellt med den beräkning som sker enligt refor-&lt;br&gt;merade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av övergångsregleringens utformning är alltså att det nuva-&lt;br&gt;rande och det reformerade systemet under en övergångstid kommer att&lt;br&gt;tillämpas vid sidan av varandra. Det är vår avsikt att de nuvarande reg-&lt;br&gt;lerna för framtiden huvudsakligen skall behållas intakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de föregående avsnitten har förslag redovisats som i en del av-&lt;br&gt;seenden innebär förändringar i bl.a. nu gällande regler för den allmänna&lt;br&gt;pensioneringen. Dessa förslag rör bl.a. indexeringen av utgående pen-&lt;br&gt;sioner och delpensionsförsäkringen. Vidare har i avsnitt 10.4 föreslagits&lt;br&gt;att för de personer som vid ingången av år 2000 redan är pensionärer&lt;br&gt;skall gälla samma skatteregler som för förvärvsverksamma samtidigt&lt;br&gt;som en övergångsvis garantipension införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag till ändringar i nuvarande regelsystem kan i viss mån&lt;br&gt;betraktas som följdändringar av våra förslag i övrigt. De utgör ett led i&lt;br&gt;en strävan att i möjligaste mån undvika att reglerna i det hittillsvarande&lt;br&gt;och i det reformerade systemet avviker från varandra på punkter där&lt;br&gt;koordinationsproblem annars skulle uppkomma under övergångstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det följande kommer vi att redovisa förslag till ytterligare följdän-&lt;br&gt;dringar av detta slag som vi funnit nödvändiga eller lämpliga främst av&lt;br&gt;administrativa och tekniska hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det reformerade ålderspensionssystemet har individen möjlighet Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;att ta ut inkomstrelaterad pension tidigast från 61 års ålder. Enligt da-&lt;br&gt;gens regler är den nedre åldersgränsen för förtida uttag av ålderspension&lt;br&gt;bestämd till 60 år. För personer i övergångsgenerationema, dvs. födda&lt;br&gt;åren 1935 - 1953, som på grund av 20-delsinfasningen kommer att få&lt;br&gt;delar av sin pension från det nuvarande respektive det reformerade&lt;br&gt;systemet skulle denna diskrepans, om den fick kvarstå, ge upphov till&lt;br&gt;mindre tillfredsställande effekter. Åldersgränserna bör i enlighet med&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag alltså i detta hänseende överensstämma de båda&lt;br&gt;systemen emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således den förändringen av det nuvarande regelsystemet&lt;br&gt;att den nedre åldersgränsen för förtida uttag av ålderspension fr.o.m. år&lt;br&gt;2000 bestäms till 61 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-taket inom nuvarande regelsystem uppgår till 7,5 prisbasbelopp.&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att detta tak fr.o.m. år 1996 i&lt;br&gt;stället skall räknas upp med PGI-index. Principen med att använda&lt;br&gt;prisbasbelopp är emellertid en avsedd konstruktion för ATP-systemet.&lt;br&gt;Så länge pensionerna betalas ut i enlighet med nuvarande regler för&lt;br&gt;folk- och tilläggspension anser vi därför att nuvarande uppräknings-&lt;br&gt;princip för ATP-taket skall bibehållas. Fram till år 2000 föreslås därför&lt;br&gt;att ATP-taket skall räknas upp med prisindex. När pensioner enligt det&lt;br&gt;reformerade systemet börjar att betalas ut bör dock ATP-taket inom&lt;br&gt;nuvarande regelsystem räknas upp med PGI-index på samma sätt som vi&lt;br&gt;tidigare föreslagit skall gälla för taket i det reformerade systemet. Vi&lt;br&gt;föreslår således att ATP-taket inom det nuvarande ATP-systemet räknas&lt;br&gt;upp med PGI-index fr.o.m. år 2001. Därmed kommer taken inom det&lt;br&gt;nuvarande och det reformerade systemet hela tiden att befinna sig på&lt;br&gt;samma nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 och 5.3 har behandlats frågan om hur egenavgifter till&lt;br&gt;andra socialförsäkringssystem än ålderspensionssystemet skall påverka&lt;br&gt;den pensionsgrundande inkomsten inom ålderspensioneringen. Vår&lt;br&gt;slutsats i nämnda avsnitt är att denna fråga bör beredas vidare. Lik-&lt;br&gt;formighetsskäl och administrativ hänsyn talar för att dessa egenavgifter&lt;br&gt;bör påverka den pensionsgrundande inkomsten på samma sätt i det&lt;br&gt;nuvarande pensionssystemet som i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.8 Den allmänna pensionsåldern i nuvarande pensionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den allmänna pensionsåldern i nuvarande&lt;br&gt;pensionssystem bör också i fortsättningen vara 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Pensionsarbetsgruppen har inte&lt;br&gt;föreslagit någon höjning av pensionsåldern i nuvarande pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Pensionsarbetsgruppens ståndpunkt i denna del&lt;br&gt;har, på ett par undantag när, inte berörts av remissinstanserna. PRO&lt;br&gt;uttrycker tillfredsställelse, medan Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menar att en höjning av pensionsåldern till 66 år utgör en åtgärd för att Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;minska budgetunderskottet och kostnaderna för pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det nuvarande pensionssystemet&lt;br&gt;har en allmän pensionsålder vid 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och socialdemokraterna träffade den 20 september 1992 en&lt;br&gt;överenskommelse om ett antal ekonomiskpolitiska åtgärder i syfte att&lt;br&gt;stabilisera den svenska ekonomin. Överenskommelsen innehöll bl.a. att&lt;br&gt;pensionsåldern successivt skulle höjas till 66 år. På grundval av denna&lt;br&gt;överenskommelse föreslog regeringen i prop. 1992/93:155 om höjd&lt;br&gt;pensionsålder en successiv höjning av pensionsåldern fr.o.m. den&lt;br&gt;1 oktober 1993. De ändringar som regeringen föreslog var ett led i&lt;br&gt;arbetet med att minska kostnaderna för staten och långsiktigt förbättra&lt;br&gt;stabiliteten i pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av propositionen uttalade socialförsäkrings-&lt;br&gt;utskottet i betänkandet 1992/93 :SfU 15 att det är en principiellt riktig&lt;br&gt;åtgärd att höja pensionsåldern. Socialförsäkringsutskottet ansåg emeller-&lt;br&gt;tid, efter att ha inhämtat yttrande från arbetsmarknadsutskottet, att det&lt;br&gt;inte var fråga om besparingar i en sådan storleksordning att de motive-&lt;br&gt;rade att redan den 1 oktober 1993 påbörja en ändring av pensionerings-&lt;br&gt;tidpunkten. Mot bakgrund av bl.a. vad som framkom under beredningen&lt;br&gt;av ärendet i socialförsäkringsutskottet om att en höjning av pensions-&lt;br&gt;åldern på kort sikt kunde förvärra den höga arbetslösheten föreslog&lt;br&gt;utskottet att Pensionsarbetsgruppen skulle få i uppdrag att ytterligare&lt;br&gt;bereda frågan om en höjd pensionsålder. Därmed skulle frågan få en&lt;br&gt;samlad bedömning i samband med arbetsgruppens överväganden om en&lt;br&gt;flexibel pensionsålder i ett reformerat pensionssystem. Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen erhöll i september 1993 tilläggsdirektiv (Dir. 1993:108) med&lt;br&gt;uppgift att bereda frågan om en höjd pensionsålder i samband med&lt;br&gt;arbetsgruppens öveväganden om en flexibel pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har i sitt betänkande redovisat att det i denna&lt;br&gt;fråga funnits olika meningar företrädda inom arbetsgruppen och att&lt;br&gt;olika ledamöter anlagt skilda synsätt i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det ena synsättet finns det farhågor för att en höjning av den&lt;br&gt;allmänna pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet i rådande&lt;br&gt;arbetsmarknadsläge skulle innebära en ökning av arbetslöshetstalen.&lt;br&gt;Ökade kostnader inom arbetslöshetsförsäkringen skulle i sin tur innebära&lt;br&gt;att den besparing, som skulle åstadkommas genom att pensioner inte&lt;br&gt;behöver betalas ut, skulle utebli. Under den tid som gått sedan social-&lt;br&gt;försäkringsutskottet avgav sitt ovan nämnda betänkande har situationen&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden inte ändrats nämnvärt utan förblivit&lt;br&gt;besvärlig med för svenska förhållanden höga arbetslöshetstal. De förut-&lt;br&gt;sättningar som gällde under våren 1993 - när socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;föreslog att Pensionsarbetsgruppen skulle få i uppdrag att ytterligare&lt;br&gt;bereda frågan om en höjd pensionsålder - har således inte förändrats på&lt;br&gt;något avgörande sätt. I en sådan situation talar såväl samhällsekono-&lt;br&gt;miska som sociala skäl för att inte höja pensionsåldern till 66 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det andra synsättet läggs tonvikten vid att ändringar i reglerna&lt;br&gt;om den allmänna pensionsåldern och en allt högre medellivslängd med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört att antalet pensionärer har ökat. Detta i kombination med bl.a. att&lt;br&gt;förmånsnivåerna inom pensionssystemet successivt höjts har inneburit&lt;br&gt;en ökad ekonomisk belastning för de yrkesverksamma som finansierar&lt;br&gt;pensionssystemet. Denna belastning kommer att bestå också tills det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet får genomslag ett stycke in på 2000-talet.&lt;br&gt;Det är därför nödvändigt att söka efter åtgärder som kan minska kost-&lt;br&gt;naderna för det nuvarande pensionssystemet utan att det leder till orim-&lt;br&gt;liga konsekvenser för den enskilde. Genom det förslag om höjd pen-&lt;br&gt;sionsålder som lades fram av regeringen våren 1993 finns en lösning&lt;br&gt;som tillgodoser detta. När det gäller situationen på arbetsmarknaden är&lt;br&gt;den för närvarande bekymmersam men det fmns enligt årets finansplan&lt;br&gt;(prop. 1993/94:100, bilaga 1) goda förutsättningar för att på lite längre&lt;br&gt;sikt minska arbetslösheten betydligt. I och med att förbättringar kan&lt;br&gt;skönjas på arbetsmarknaden talar det mesta för att en höjning av pen-&lt;br&gt;sionsåldern inte kommer att få de negativa följder som befarades i soci-&lt;br&gt;alförsäkringsutskottets betänkande. Det fmns således skäl att successivt&lt;br&gt;höja pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha redovisat de skilda synsätt som sålunda funnits företrädda&lt;br&gt;inom Pensionsarbetsgruppen stannade arbetsgruppen för att inte föreslå&lt;br&gt;någon höjning av pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet.&lt;br&gt;Denna borde alltså enligt arbetsgruppen också fortsättningsvis - under&lt;br&gt;övergångstiden fram till dess det reformerade pensionssystemet genom-&lt;br&gt;förts fullt ut - vara 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av denna proposition har det förekommit diskus-&lt;br&gt;sioner mellan företrädarna för regeringspartierna och socialdemokra-&lt;br&gt;terna om en höjning av pensionsåldern. Partiernas företrädare har i&lt;br&gt;samband därmed förklarat sig överens om att inte ensidigt föreslå någon&lt;br&gt;höjning av pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet. Mot bak-&lt;br&gt;grund härav lägger regeringen inte fram något förslag om en sådan&lt;br&gt;höjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det reformerade systemet får genomslag kommer drivkrafterna att&lt;br&gt;stanna kvar längre i arbete för att därmed höja pensionen sannolikt att&lt;br&gt;vara starka nog för att på frivillighetens väg höja den genomsnittliga&lt;br&gt;pensionsåldern. I denna riktning kan också verka förbättrade insatser för&lt;br&gt;rehabilitering m.m. En sådan höjning av den faktiska genomsnittliga&lt;br&gt;pensionsåldern är samhällsekonomiskt önskvärd med tanke på den allt&lt;br&gt;längre genomsnittliga livslängden, även om det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet som sådant inte kostnadsmässigt kommer att påverkas av det&lt;br&gt;individuella valet av pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Rätt att kvarstå i arbete efter 65 års ålder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetstagare skall få lagstadgad rätt att kvar-&lt;br&gt;stå i arbete till 66 års ålder senast fr.o.m. år 1997 och till 67 års&lt;br&gt;ålder fr.o.m. år 1998. Undantag bör under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kunna göras för särskilda yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;de flesta av remissinstanserna. Det tillstyrks uttryckligen av Arbets-&lt;br&gt;domstolen, SACO och Riksförsäkringsverket. Några invändningar har&lt;br&gt;inte heller Arbetsmarknadsstyrelsen, som framhåller att förändringen&lt;br&gt;kommer att påverka arbetskraftsutbudet positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet varken tillstyrker eller avstyrker förslaget men&lt;br&gt;framhåller att den föreslagna ändringen sannolikt kommer att öka antalet&lt;br&gt;sjukbidrags- och förtidspensionfall. Detta innebär för avtalsförsäk-&lt;br&gt;ringarna inte bara att antalet utbetalningar kommer att öka utan även att&lt;br&gt;inbetalda premier skall räcka för att betala ersättning i ytterligare två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrarnas Riksförbund tillstyrker förslaget om undantag görs för de&lt;br&gt;konstnärliga personalgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksamhet till förslaget redovisas av PRO med hänsyn till de skif-&lt;br&gt;tande möjligheter som föreligger för äldre att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Statens arbetsgivarverk, som med eftertryck&lt;br&gt;vänder sig mot Pensionsarbetsgruppens tendens att låta lagstiftaren sätta&lt;br&gt;sig över de avtalsslutande parterna. Enligt SAV är den normala pension-&lt;br&gt;såldern på en arbetsplats i hög grad en fråga om verksamhetsintresse&lt;br&gt;och därav följande arbetsorganisation och som sådan måste frågan&lt;br&gt;kunna regleras genom avtal. Även Svenska Kommunförbundet avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Förbundet accepterar visserligen principen att arbetstagare i&lt;br&gt;normalfallet bör kunna få rätt att kvarstå efter 65 års ålder men anser&lt;br&gt;att undantag bör kunna få ske såväl av säkerhetsskäl som av andra skäl&lt;br&gt;som avtalsparterna är ense om. LO avstyrker förslaget och menar att det&lt;br&gt;är fel att med tvingande regler gå in och begränsa de avtalsslutande&lt;br&gt;parternas rätt att teckna kollektivavtal. Även TCO avvisar förslaget och&lt;br&gt;menar att förslaget skapar en ny och helt onödig offentlig reglering av&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Enligt TCO kan frågan regleras effektivare och smidi-&lt;br&gt;gare i kollektivavtal. Lantbrukarnas Riksföbund avvisar förslaget om en&lt;br&gt;tvingande regel. Enligt förbundet bör dagens dispositiva regler om&lt;br&gt;kvarstående i tjänst behållas av arbetsmarknadsskäl och för att inte&lt;br&gt;minska flexibiliteten för t.ex. småföretagare. Även Försäkringsförbundet&lt;br&gt;är kritiskt mot förslaget, som enligt förbundet skulle framtvinga ett&lt;br&gt;ansökningsförfarande från berörda individer för att få avtalsförsäk-&lt;br&gt;ringarnas ålderspension. Kooperationens förhandlingsorganisation av-&lt;br&gt;styrker förslaget då det i förening med förslaget om den enskilde arbets-&lt;br&gt;tagarens rätt att välja partiell ålderpension från 61 års ålder kan med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra påtagliga olägenheter. Arbetstagaren kan ensidigt ändra förutsätt-&lt;br&gt;ningen för anställningsavtalet, vilket kan leda till direkta verksamhets-&lt;br&gt;stömingar. Arbetsgivaren kan tvingas organisera om sin verksamhet och&lt;br&gt;på mindre arbetsplater kan verkningarna bli mycket långtggående.&lt;br&gt;Organisationen förordar i stället den ordning för partiell pensionering&lt;br&gt;som i dag gäller för delpension, dvs. att arbetsgivaren och arbetstagaren&lt;br&gt;skall vara överens om arbete på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd (LAS) innehåller en bestämmelse, enligt vilken en arbetstagare&lt;br&gt;har rätt att stanna kvar i sin anställning till fyllda 67 år med bibehållet&lt;br&gt;skydd mot uppsägning utan saklig grund. Enligt LAS inträder avgångs-&lt;br&gt;skyldighet således vid 67 års ålder. Bestämmelsen är dock dispositiv.&lt;br&gt;Det står alltså arbetsmarknadens parter fritt att träffa kollektivavtal om&lt;br&gt;avgångskyldighet vid en tidigare eller en senare tidpunkt. Individuella&lt;br&gt;avtal kan också ingås om fortsatt arbete efter den genom kollektivavtal&lt;br&gt;eller lag bestämda tidpunkten för avgångsskyldighetens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden - den offentliga&lt;br&gt;såväl som den privata - är i dag på grund av bestämmelser i kollektiv-&lt;br&gt;avtal avgångsskyldiga före 67 års ålder, i regel vid 65 år. Senare av-&lt;br&gt;gångsskyldighet förekommer i princip inte. Däremot fmns en del yrkes-&lt;br&gt;kategorier som är avgångsskyldiga tidigare än vid 65 års ålder. Bland&lt;br&gt;dessa kan nämnas flygledare, militär personal och brandmän samt inne-&lt;br&gt;havare av en del konstnärliga yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt kan argumenteras för att arbetstagare bör ha rätt att stanna&lt;br&gt;kvar i arbete och ha möjlighet att förvärva fortsatta pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster så länge han eller hon vill och orkar. I praktiken är emeller-&lt;br&gt;tid gränser som anger när arbetstagarens ålder medför avgångsskyldig-&lt;br&gt;het nödvändiga också framöver. Var gränserna skall läggas är en av-&lt;br&gt;vägningsfråga, som hittills har hanterats av arbetsmarknadens parter.&lt;br&gt;Generellt sett kan sägas att parterna synes ha funnit det lämpligt att låta&lt;br&gt;gränsen för avgångsskyldigheten överensstämma med den allmänna&lt;br&gt;pensionsåldern i det nuvarande pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen i LAS för avgångsskyldighet höjdes relativt nyligen&lt;br&gt;från 65 år till 67 år genom en lagändring som trädde i kraft den 1 april&lt;br&gt;1991 (prop. 1990/91:25, bilaga 6, bet. 1990/91 :AU15,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:99). Lagändringen hade sin grund i ett förslag från Pen-&lt;br&gt;sionsberedningen i betänkandet Förtidspension och rörlig pensionsålder&lt;br&gt;(SOU 1989:101). Under sitt arbete diskuterade beredningen en tving-&lt;br&gt;ande reglering av rätten att stanna kvar i arbete men fann övervägande&lt;br&gt;skäl tala för en fortsatt dispositiv reglering. Beredningen konstaterade&lt;br&gt;dock att det - för att den föreslagna höjningen av åldersgränsen skulle&lt;br&gt;få genomslag - fordrades att kollektivavtalen ändrades i enlighet härmed&lt;br&gt;samt anförde vidare att om avtalen inte ändrades kunde bl.a. tvingande&lt;br&gt;lagstiftning bli aktuell. Någon anpassning av kollektivavtalen med an-&lt;br&gt;ledning av den genomförda lagändringen har inte ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi gör, liksom Pensionsberedningen och Pensionsarbetsgruppen, den&lt;br&gt;bedömningen att det är av största vikt att arbetstagare i allmänhet ges&lt;br&gt;möjlighet att stanna kvar i sin anställning längre än till 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller såväl allmänt sett som i perspektiv av det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet. Avgångsskyldighet för ålderspension bör därför som&lt;br&gt;huvudregel inte inträda förrän vid fyllda 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock anses rimligt att arbetsmarknadens parter får ett visst&lt;br&gt;anstånd med de behövliga anpassningarna till en höjd åldersgräns för&lt;br&gt;avgångsskyldighet. För att inte momentant göra ett alltför stort ingrepp&lt;br&gt;i arbetsmarknadens funktionssätt bör, den föreslagna förändringen också&lt;br&gt;ske stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att åldersgränsen för avgångsskyldigheten bör bestäm-&lt;br&gt;mas till 66 år senast fr.o.m. år 1997 och till 67 år fr.o.m. år 1998.&lt;br&gt;Detta bör, i linje med vad bl.a. LO framhållit, i första hand ske genom&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att arbetsmarknadens parter inte senast under början&lt;br&gt;av år 1996 träffat avtal med innebörd att åldersgränsen för avgångs-&lt;br&gt;skyldighet, utom i de undantagsfall som anges nedan, skall vara 66 år&lt;br&gt;fr.o.m. år 1997 och 67 år fr.o.m. år 1998 bör det dock bli fråga om en&lt;br&gt;tvingande lagstiftning med detta innehåll. Kollektivavtal som anger en&lt;br&gt;lägre ålder för avgångsskyldighet än lagen blir då ogiltiga i den delen.&lt;br&gt;Det skall inte heller vara möjligt att, med undantag för vissa yrkeskate-&lt;br&gt;gorier, träffa nya kollektivavtal som innehåller avgångsskyldighet vid&lt;br&gt;lägre ålder än vad lagen anger. Däremot bör det naturligtvis finnas&lt;br&gt;utrymme att genom kollektivavtal bestämma en högre åldersgräns för&lt;br&gt;avgångsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att möjligheter öppnas att under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar medge undantag från den föreslagna åldersgränsen - fr.o.m år&lt;br&gt;1998 - på 67 år. Det fmns yrkesområden inom vilka det inte rimligen&lt;br&gt;kan begäras av arbetsgivaren att den anställde långt upp i åren får fort-&lt;br&gt;sätta i sin tidigare sysselsättning. Detta har i regel sin grund i säkerhets-&lt;br&gt;hänsyn. Också andra faktorer kan någon gång föranleda att en tidigare&lt;br&gt;avgångsskyldighet bör anses vara motiverad. En del exempel på yrkes-&lt;br&gt;kategorier som skulle kunna komma i fråga för undantag fmns bland&lt;br&gt;dem som i dag genom kollektivavtal är avgångsskyldiga före 65 års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som bör gälla för arbetstagare verksamma inom ovan nämnda&lt;br&gt;yrkesområden vid införande av en tvingande lagstiftning bör närmare&lt;br&gt;övervägas i den fortsatta beredningen av Pensionsarbetsgruppens be-&lt;br&gt;tänkande. En lösning är att, med avsteg från den tvingande regeln, göra&lt;br&gt;frågan om avgångsskyldigheten dispositiv för vissa i lagen närmare&lt;br&gt;angivna yrkeskategorier. För dessa grupper skulle således kunna träffas&lt;br&gt;kollektivavtal om avvikelse från lagens huvudregel. Härigenom undviks&lt;br&gt;bl.a. den offentliga reglering som TCO pekat på i sitt resmissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande dispositiva regler i LAS gäller att arbetstagare fram&lt;br&gt;till 65 års ålder har rätt till viss - längre - uppsägningstid och till före-&lt;br&gt;trädesrätt när turordning skall bestämmas i samband med uppsägning på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist och till återanställning. På bl.a. socialförsäkrings-&lt;br&gt;området finns regler som anger att socialförsäkringsersättningar m.m&lt;br&gt;kan utges längst till 65 års ålder. Sålunda utges exempelvis arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) och rehabiliterings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning inte till personer som är över 65 år. Inte heller kan en person Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;över 65 år bli anvisad beredskapsarbete. Även såvitt avser t.ex. rätt till&lt;br&gt;sjukpenning, handikappersättning och arbetsskadeersättning föreligger&lt;br&gt;vissa begränsningar som anknyter till en åldersgräns vid 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som uppnått 65 års ålder och därmed den s.k. garanti-&lt;br&gt;pensionsåldem i det reformerade ålderspensionssystemet bör inte anses&lt;br&gt;ha sådant behov av ett långtgående anställningsskydd eller t.ex. arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning att det kan anses motiverat att höja de här angivna&lt;br&gt;åldersgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Anpassning av förtidspensioneringen med anledning&lt;br&gt;av det reformerade ålderspensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den anpassning av förtidspensioneringen&lt;br&gt;som kommer att föranledas av ändrade regler för ålderspensionering-&lt;br&gt;en bör beredas vidare i anslutning till det fortsatta reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension bör även fortsättningsvis utges som en inkomstrela-&lt;br&gt;terad förmån samt kompletteras med en grundtrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension bör också i fortsättningen kunna nybeviljas fram till&lt;br&gt;65 års ålder. En löpande förtidspension bör kunna avlösas av ålders-&lt;br&gt;pension vid fyllda 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens bedömning: Överenstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning. Dessutom har Pensionsarbetsgruppen redovisat rikt-&lt;br&gt;linjer för en mer konkret utformning av en inkomstrelaterad förtids-&lt;br&gt;pension som ansluter till motsvarande beräkning inom ålderspensione-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna är kritiska till att ar-&lt;br&gt;betsgruppen inte redovisar konkreta förslag rörande förtidspensionering-&lt;br&gt;en. Till denna grupp hör PRO, som menar att Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;därigenom inte har löst sin uppgift enligt direktiven. PRO utgår från att&lt;br&gt;de återstående delarna av det allmänna pensionssystemet snarast löses.&lt;br&gt;Också LO och TCO ser det som en brist att ställning inte kan tas till ett&lt;br&gt;nytt förtidspensionssystem vid samma tidpunkt som ställningstagandet&lt;br&gt;till ett nytt ålderspensionssystem. Hit hör även Länsrätten i Uppsala,&lt;br&gt;Kooperativa institutet, Internationella kvinnoförbundet, Husmodersför-&lt;br&gt;bundet Hem och Samhälle och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen framhåller att en analys av de försäkrings-&lt;br&gt;mässiga aspekterna på förslagen kompliceras av den ovisshet som gäller&lt;br&gt;beträffande förtidspensioneringens ställning i ett framtida pensions-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Pensionsarbetsgruppen angivna riktlinjerna för en anpassning&lt;br&gt;till livsinkomstprincipen av reglerna för beräkning av förtidspension och&lt;br&gt;om intjänande av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer kommenteras&lt;br&gt;i enbart ett fåtal remissyttranden. Handikappförbundens Samarbetsorgan&lt;br&gt;och De Handikappades Riksförbund anser att Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;riktlinjer för en mer konkret utformning av en inkomstrelaterad förtids-&lt;br&gt;pension ger en allt för låg ersättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadeberedningen framhåller att beredningens utred-&lt;br&gt;ningsarbete, som syftar till en närmare koppling mellan förtidspensio-&lt;br&gt;nerna och sjuk- och arbetsskadeförsäkringen, måste bedrivas från delvis&lt;br&gt;andra utgångspunkter än Pensionsarbetsgruppens. Detta innebär att den&lt;br&gt;av arbetsgruppen diskuterade inriktningen kan komma att omprövas i&lt;br&gt;beredningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av remissinstanserna menar att något beslut om ändrade regler&lt;br&gt;inom förtidspensioneringen inte bör fattas för närvarande. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. Försäkringskasseförbundet ochFörsäkringsanställdasförbund, som&lt;br&gt;anser att frågan bör hänskjutas till Sjuk- och arbetsskadeberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO utgår från att villkoren för rätt till och ekonomiska villkor vid för-&lt;br&gt;tidspension inte blir sådana att den enskilde upplever sig tvungen att&lt;br&gt;göra ett tidigt uttag av ålderspension, om han blir utsliten före ordinarie&lt;br&gt;pensionsålder. Detta är särskilt viktigt för LO, eftersom en stor andel&lt;br&gt;särskilt i LO-yrken pensioneras före 65-årsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen är medveten om och&lt;br&gt;har förståelse för den oro som framför allt handikapporganisationerna&lt;br&gt;uttryckt med anledning av att Pensionsarbetsgruppen inte i anslutning&lt;br&gt;till förslagen till ett reformerat ålderspensionssystem lämnat förslag&lt;br&gt;rörande förtidspensioneringens framtida utformning och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensioneringen är en grundläggande del i de allmänna trygg-&lt;br&gt;hetssystemen. Det är därför av stor vikt att förtidspensioneringens fram-&lt;br&gt;tida anpassning till det reformerade ålderspensionssystemet skyndsamt&lt;br&gt;kan avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har de samlade pensionsutgiftemas andel av de&lt;br&gt;inkomster ur vilka de finansieras stigit kraftigt. Denna utveckling under-&lt;br&gt;stryker vikten av att en reformering av pensionssystemet kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för det slutliga ställningstagandet rörande förtidspensio-&lt;br&gt;neringen blir resultatet av Sjuk- och arbetskadeberedningens (S 1993:07)&lt;br&gt;arbete för en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringama. Denna&lt;br&gt;beredning har till uppgift att utreda en ny ordning för lagfästa försäk-&lt;br&gt;ringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada som innebär att försäk-&lt;br&gt;ringsutgiftema inte ingår i statsbudgeten. Beredningen skall även över-&lt;br&gt;väga om förtidspensionering bör ingå i den nya ordningen eller bibehål-&lt;br&gt;las enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pågår för närvarande ett beredningsarbete med inriktning på att&lt;br&gt;bryta den stigande trenden inom förtidspensioneringen inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Även detta arbete kan bli en del i arbetet med anpassningen av&lt;br&gt;förtidspensioneringen med anledning av det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att en samordning i&lt;br&gt;tiden av reformarbetet inom ålders- och förtidspensioneringen på många&lt;br&gt;sätt skulle vara önskvärd. I likhet med Pensionsarbetsgruppen anser&lt;br&gt;dock regeringen att reformeringen av den framtida ålderspensioneringen&lt;br&gt;inte bör avvakta tidpunkten då förslag med utgångspunkt i resultatet av&lt;br&gt;bl.a. dessa olika utredningar kan läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler på förtidspensioneringens område innebär att förtids-&lt;br&gt;pensionen beräknas enligt regler som anknyter till ålderspensioneringens&lt;br&gt;motsvarande regler. Till grund för förtidspension inom ATP ligger regi-&lt;br&gt;strerade pensionspoäng, och även i många andra hänseenden beräknas&lt;br&gt;förtidspension på samma sätt som ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ålderspensioneringen nu reformeras i väsentliga hänseenden upp-&lt;br&gt;kommer därmed direkt ett behov av anpassning bl.a. av bestämmelserna&lt;br&gt;om beräkning av förtidspension. Det betyder att nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser på förtidspensionsområdet inte kan kvarstå oförändrade. Det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att de anpassas till de förändringar som görs med avseende på&lt;br&gt;ålderspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har redovisat riktlinjer till förslag till sådana&lt;br&gt;anpassade regler på förtidspensioneringens område. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning fmns dock skäl att inte nu ta ställning till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag. De anpassningar som krävs får beredas vidare under det fort-&lt;br&gt;satta arbetet med förtidspensioneringens framtida utformning, adminis-&lt;br&gt;tration och finansiering i anslutning bl.a. till Sjuk- och arbetsskade-&lt;br&gt;beredningens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens överväganden rörande förtidspensioneringen&lt;br&gt;och riktlinjer för dess anpassning till ålderspensioneringen kommer dock&lt;br&gt;att vara en viktig beståndsdel vid det fortsatta arbetet med utformningen&lt;br&gt;av den framtida förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anpassning av förtidspensioneringen som kommer att föranledas&lt;br&gt;av ändrade regler för ålderspensioneringen bör beredas vidare i anslut-&lt;br&gt;ning till det fortsatta reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör förtidspensioneringen även fram-&lt;br&gt;ledes utformas som en inkomstrelaterad förmån, dvs. storleksmässigt&lt;br&gt;vara beroende av den försäkrades tidigare inkomster. Dessutom bör&lt;br&gt;finnas en motsvarighet till dagens folkpensionering också i den framtida&lt;br&gt;förtidspensioneringen, dvs. en grundtrygghet på liknande sätt som inom&lt;br&gt;ålderspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande övre åldersgränser för förtidspension bör kvarstå i det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet. Det betyder att förtidspension skall kun-&lt;br&gt;na nybeviljas fram till 65 års ålder och att en löpande förtidspension&lt;br&gt;skall avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förtidspensioneringens ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förtidspensioneringen bör inte ligga inom&lt;br&gt;den allmänna ålderspensioneringens ram. Ställning till om förtids-&lt;br&gt;pensioneringen bör sammanföras med sjukförsäkringen eller admini-&lt;br&gt;strativt och finansiellt hanteras på annat sätt får tas under den fort-&lt;br&gt;satta beredningen rörande förtidspensioneringens framtida utform-&lt;br&gt;ning och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LO tillstyrker att arbetsgruppensförslag att för-&lt;br&gt;tidspensioneringen utmönstras ur ålderspensionssystemet och i stället&lt;br&gt;förs närmare sjuk- och arbetsskadeförsäkringama eller utformas som en&lt;br&gt;fristående försäkringsgren eftersom detta ligger i linje med vad LO&lt;br&gt;anser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges arbetsgivareförening och Sveriges industriförbund har inga&lt;br&gt;principiella invändningar mot att förtidspensioneringens framtida ställ-&lt;br&gt;ning bereds av Sjuk- och arbetsskadeberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorganisation och De Handikappades&lt;br&gt;Riksförbund (DHR) är kritiska mot att förtidspensioneringen lyfts ut ur&lt;br&gt;ålderspensionssystemet utan att den framtida finansieringen av förtids-&lt;br&gt;pensionerna är löst. DHR ställer sig dock positivt till att förtidspensio-&lt;br&gt;neringen administrativt och finansiellt förs bort från ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är enligt regeringens mening&lt;br&gt;uppenbart att det också för framtiden med ett reformerat ålderspensions-&lt;br&gt;system är påkallat med ett riskskydd för personer som under den yrkes-&lt;br&gt;aktiva delen av livet är eller blir förhindrade helt eller delvis att för-&lt;br&gt;värvsarbeta på grund av sjukdom eller handikapp. Även fortsättningsvis&lt;br&gt;erfordras således en förtidspensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett reformerat ålderspensionssystem innebär bl.a. att&lt;br&gt;ålderspensioneringen blir en självständig försäkringsgren. Detta får till&lt;br&gt;följd att den framtida förtidspensioneringens administrativa och finan-&lt;br&gt;sieringsmässiga ställning måste övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens bedömning finns det mycket som talar för en&lt;br&gt;lösning som innebär att förtidspensioneringen sammanförs med sjukför-&lt;br&gt;säkringen, och eventuellt även med arbetsskadeförsäkringen, eller utgör&lt;br&gt;en särskild försäkringsgren. Regeringen instämmer i denna bedömning.&lt;br&gt;Allmänt sett är det önskvärt att kostnaderna för förtidspensionering&lt;br&gt;tydligt särskiljs från kostnaderna för ålderspensionering. Med den ut-&lt;br&gt;formning av ålderspensioneringen som föreslås i denna proposition med&lt;br&gt;ett starkt samband mellan avgifter och förmåner är det också nödvändigt&lt;br&gt;att ålderspensionerna finansieras fristående och att finansieringen av&lt;br&gt;förtidspensioneringen sker vid sidan härav. För sjukförsäkringslösningen&lt;br&gt;kan tala att förtidspensioner har likheter med sjukpenning såtillvida att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande för rätten till förmån i båda fallen är att arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt av medicinska orsaker. Möjligen skulle en lösning med denna&lt;br&gt;innebörd också kunna verka rehabiliteringsfrämjande. Härtill kommer&lt;br&gt;att en ordning med sjukförsäkring och förtidspensionering i samma för-&lt;br&gt;säkringssystem skulle innebära att man undviker gränsdragningsproblem&lt;br&gt;och risk för övervältring av kostnader från en försäkringsgren till en&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är således att förtidspensioneringen inte bör&lt;br&gt;ligga inom den allmänna ålderspensioneringens ram. Vi avstår dock från&lt;br&gt;att nu ta ställning till om den framdeles bör sammanföras med sjukför-&lt;br&gt;säkringen eller administrativt och finansiellt hanteras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Finansieringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hur förtidspensioneringen skall finan-&lt;br&gt;sieras för framtiden och övergångsvis är frågor som bör beredas&lt;br&gt;vidare. Förtidspensioneringens nuvarande finansiering över stats-&lt;br&gt;budgeten och AP-fonden bör bibehållas till dess ställning tagits till&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning. Arbetsgruppen har dessutom redovisat konkreta förslag om&lt;br&gt;att övergångsvis och till viss del finansiera förtidspensioneringen över&lt;br&gt;AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser avstår&lt;br&gt;från att kommentera frågan om förtidspensioneringens framtida finan-&lt;br&gt;siering med hänvisning till att Pensionsarbetsgruppen hänskjuter frågan&lt;br&gt;till fortsatt beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet är kritiskt och påpekar att Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;förslag innebär att betydande kostnader för förtidspensioner förs över&lt;br&gt;från ATP-systemet till statsbudgeten. Finansieringen härav har inte tyd-&lt;br&gt;liggjorts i förslaget. Ofinansierade förtidspensioner innebär en ytterliga-&lt;br&gt;re belastning på de redan hårt ansträngda offentliga finanserna. Även&lt;br&gt;TCO anmärker på att Pensionsarbetsgruppen inte anger hur förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen skall finansieras i framtiden. TCO framhåller att det utrym-&lt;br&gt;me som förtidspensioneringen tidigare tog i anspråk inom pensionssyste-&lt;br&gt;mets ram frigörs för ålderspensionsändamål och att oklarheter föreligger&lt;br&gt;om hur utrymme skall skapas för att finansiera förtidspensioneringen,&lt;br&gt;inklusive den ålderspensionsavgift som skall föras till ålderspensione-&lt;br&gt;ringen. Liknande synpunkter anförs av SACO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens handikappråd framhåller det angelägna i att det före ett riks-&lt;br&gt;dagsbeslut om ett reformerat pensionssystem är klarlagt hur förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen skall betalas i framtiden. Att förtidspensioneringen genom&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag att separera förtidspensioneringen från ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet hamnar på statsbudgeten kan enligt rådet innebära årliga&lt;br&gt;förändringar och osäkerhet i finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges arbetsgivareförening och Sveriges industriförbund har upp-&lt;br&gt;fattningen att utgifterna för förtidspensioneringen samt sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen skall täckas av de avgiftsintäkter som i dag tillfaller&lt;br&gt;dessa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria moderata studentförbundet anser det vara en bra lösning att för-&lt;br&gt;tidspensionen finansieras via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Folkpension i form av förtidspension&lt;br&gt;enligt hittillsvarande regler finansieras med folkpensionsavgifter och&lt;br&gt;allmänna skattemedel. Kostnaderna för sådan pension belastar därmed&lt;br&gt;statsbudgeten. ATP i form av förtidspension finansieras med ATP-av-&lt;br&gt;gifter över AP-fonden. Kostnaderna för ATP till förtidspensionärer&lt;br&gt;ligger därmed utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Pensionsarbetsgruppens betänkande redovisas förslag att förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen tills vidare skall finansieras över statsbudgeten samt förslag&lt;br&gt;till en noga avvägd tidsplan för särskilda lösningar finansieringsmässigt&lt;br&gt;under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats i avsnitt 2 avser regeringen att med biträde av en&lt;br&gt;särskild genomförandegrupp med representanter för de partier som står&lt;br&gt;bakom överenskommelsen om pensionsreformen med arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter diskutera bl.a. finansieringen av sjuk- och arbetsskadeförsäkring-&lt;br&gt;ama samt förtidspensioneringen i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av pensionssystemet inleds som tidigare redovisats&lt;br&gt;under år 1995. Den kommande lagregleringen av förslagen i denna&lt;br&gt;proposition avses träda i kraft den 1 januari 1996. I samband med den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av pensionsfrågorna skall också frågan om den&lt;br&gt;övergångsvisa fördelningen mellan AP-fonden och statsbudgeten av&lt;br&gt;pensionskostnaderna tas upp. Det är av denna anledning inte möjligt att&lt;br&gt;nu redovisa ett förslag till framtida eller övergångsvis finansiering av&lt;br&gt;förtidspensioneringen. Detta får slutligt avgöras under det fortsatta re-&lt;br&gt;formarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till dess ställning tagits till dessa frågor bör förtidspensione-&lt;br&gt;ringen finansieras enligt nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Pensionssystemets finansiering m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Grundläggande principer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ålderspensionen i det reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met skall, förutom de fördelningspolitiska inslagen, i sin helhet finan-&lt;br&gt;sieras med en ålderspensionsavgift som tas ut på samtliga inkomster&lt;br&gt;som ger pensionsrätt. Ålderspensionsavgiften skall vara 18,5 % av av-&lt;br&gt;giftsunderlaget. Till en procentenhet införs den genom att det samlade&lt;br&gt;avgiftsuttaget höjs. Resterande del av ålderspensionsavgiften införs&lt;br&gt;genom att nuvarande folkpensions- och ATP-avgifter avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget vad gäller ålderspensionsavgiften skall utgöras av&lt;br&gt;samtliga pensionsgrundande inkomster. Socialförsäkringsersättningar i&lt;br&gt;form av sjukpenning, föräldrapenning m.m. som ger pensionsrätt skall&lt;br&gt;således, till skillnad från i dag, vara avgiftspliktiga. Inom sjuk- och&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringarna skall den bakomliggande inkomsten ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av ålderspensionsavgift i den utsträckning denna&lt;br&gt;inkomst legat till grund för pensionsrätt. Likaså skall de fiktiva inkom-&lt;br&gt;ster på vilka pensionsrätt för bamår, värnpliktstjänstgöring och förtids-&lt;br&gt;pension tillgodoräknas i ålderspensionssystemet ingå i avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Full ålderspensionsavgift skall tas ut även för inkomster intjänade efter&lt;br&gt;64 års ålder för dem som i någon del omfattas av det reformerade&lt;br&gt;systemets intjänanderegler. Den särskilda löneskatt som tas ut på sådana&lt;br&gt;inkomster reduceras med den del som är avsedd att motsvara skatte-&lt;br&gt;delen i nuvarande folkpensions- och ATP-avgifter. För personer födda&lt;br&gt;före år 1935 tas inte ut någon ålderspensionsavgift på inkomster in-&lt;br&gt;tjänade efter 64 års ålder. I konsekvens härmed sker i dessa fall ingen&lt;br&gt;förändring av den särskilda löneskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgift skall inte betalas på den del av inkomsterna som&lt;br&gt;överstiger förmånstaket. En särskild arbetsgivaravgift på 9,25 % tas&lt;br&gt;dock ut på inkomstdelar över förmånstaket. Denna motsvaras inte av&lt;br&gt;några förmåner och utgör därför en skatt och skall redovisas som en&lt;br&gt;sådan. Intäkterna av denna skatt tillgodoräknas statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter från ålderspensionsavgiften skall användas enbart till att finan-&lt;br&gt;siera inkomstrelaterad ålderspension. Därav förs motsvarande 16,5&lt;br&gt;procentenheter till fördelningssystemet för att finansiera utgående pensio-&lt;br&gt;ner under samma period. Eventuella överskott fonderas i AP-fonden,&lt;br&gt;som även skall täcka eventuella underskott. Ett belopp motsvarande 2 %&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget förs till det föreslagna premiereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utfyllnad upp till garantipensionsnivån som skall utgöra grund-&lt;br&gt;tryggheten i pensionssystemet skall finansieras med allmänna skatte-&lt;br&gt;medel. Övriga pensionsförmåner, bl.a. förtidspensioner och efterlevan-&lt;br&gt;depensioner, skall likaså finansieras över statsbudgeten med allmänna&lt;br&gt;skattemedel eller inom ramen för respektive förmånssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;vad avser avgiftens nivå och principen för att fastställa avgiftsunderlag.&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att ålderspensionsavgift för inkom-&lt;br&gt;ster intjänade efter 64 års ålder för de årsklasser som berörs av över-&lt;br&gt;gångsreglerna tas ut med motsvarade kvotdel som dessa omfattas av det&lt;br&gt;reformerade systemets intjänanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Pensionsarbetsgruppens förslag till utformning av&lt;br&gt;finansieringen av ålderspensionssystemet berörs av flertalet remiss-&lt;br&gt;instanser och har gett upphov till mycket delade meningar. I allmänhet&lt;br&gt;lämnas dock inga erinringar mot principen att den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ålderspensionen i sin helhet finansieras med en specialdestinerad avgift&lt;br&gt;och att alla pensionsgrundande inkomster skall bli avgiftsbelagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket avstyrker bestämt förslaget om 20-delsinfasning av&lt;br&gt;ålderspensionsavgiften efter 64 års ålder. Det skulle medföra betydande&lt;br&gt;administrativa svårigheter både för skattemyndigheter och arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser, bl.a SAF och SACO, avstyrker förslaget om en&lt;br&gt;särskild avgift på lönedelar över förmånstaket. Andra remissinstanser,&lt;br&gt;däribland LO, PRO, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Centerns&lt;br&gt;ungdomsförbund, förordar i stället att en avgift på 18,5 % av fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska och statsfinansiella skäl tas ut på hela inkomsten. Riks-&lt;br&gt;skatteverket framhåller att administrativa skäl talar för att inte begränsa&lt;br&gt;uttag av arbetsgivaravgifter till inkomster under taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I finansieringshänseende och även&lt;br&gt;lagtekniskt görs i dagens pensionssystem en åtskillnad mellan å ena&lt;br&gt;sidan folkpensionsförmåner, som finansieras över statsbudgeten, och å&lt;br&gt;andra sidan förmåner inom den allmänna tilläggspensioneringen som&lt;br&gt;finansieras med ATP-avgiften och AP-fondens avkastning. Inom båda&lt;br&gt;dessa försäkringsgrenar utbetalas bl.a. ålders-, förtids- och efterlevande-&lt;br&gt;pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade ålderspensionssystemet skall i lagtekniskt och finan-&lt;br&gt;siellt hänseende vara ett fristående system avskilt från andra socialför-&lt;br&gt;säkringsgrenar. Därigenom ökar förutsättningarna att kunna följa ut-&lt;br&gt;vecklingen av ålderspensioneringens inkomster och utgifter och att få&lt;br&gt;kontroll över vad de inbetalda avgifterna används till, vilket bidrar till&lt;br&gt;att stärka förtroendet för pensionssystemet. Uppdelningen av inkomster&lt;br&gt;och utgifter mellan ålderspensionssystemet och statens övriga åtaganden&lt;br&gt;blir därmed en annan än med dagens ordning. Ålderspensioneringen&lt;br&gt;avses utgöra en egen försäkringsgren som hålls isär från förtidspen-&lt;br&gt;sioneringen, efterlevandepensioneringen och andra förmåner. Ålders-&lt;br&gt;pensionerna bör därför i sin helhet finansieras med en härför avsedd&lt;br&gt;särskild avgift - ålderspensionsavgiften. De medel som tillförs systemet&lt;br&gt;bör helt användas till att finansiera ålderspensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av avgiftsunderlaget.&lt;br&gt;Nivån på avgiftsuttaget är som redovisats i avsnitt 5.1 baserad på över-&lt;br&gt;väganden om att det reformerade systemet i fullfunktionsstadiet skall ge&lt;br&gt;en viss kompensationsnivå. Det reformerade pensionssystemet skall vara&lt;br&gt;ett avgiftsbestämt system där värdet av pensionsförmånerna anpassas till&lt;br&gt;ekonomiska och demografiska förändringar. Den föreslagna avgiftsnivån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall därför ligga fast och inte behöva ändras till följd av förändringar&lt;br&gt;utanför pensionssystemets ram. Ålderspensionssystemet skall inte heller&lt;br&gt;behöva tillföras medel i någon annan form än genom ålderspensionsav-&lt;br&gt;giften. Ålderspensionsavgiften ersätter nuvarande folkpensions- och&lt;br&gt;ATP-avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den obalans mellan inkomster från folkpensions- och&lt;br&gt;ATP-avgiftema och utgifterna för pensionsändamål som i dag råder bör&lt;br&gt;avgiftsuttaget höjas. Avvägningen mellan att å ena sidan undvika ett för&lt;br&gt;högt totalt avgiftsuttag och å andra sidan finansieringsbehoven samt&lt;br&gt;kraven på fondering inom pensionssystemet ledde Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen till slutsatsen att en höjning av avgiftsuttaget till pensionssyste-&lt;br&gt;met på en procentenhet är rimlig. Regeringen delar Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens bedömning i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av avgiftsintäkterna från ålderspensionsavgiften - 16,5 %&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget - skall användas till att betala utgående ålderspen-&lt;br&gt;sioner under samma period. Om det uppkommer överskott i fördel-&lt;br&gt;ningssystemet fonderas detta i AP-fonden. På motsvarande sätt skall&lt;br&gt;underskott finansieras ur AP-fonden. Av de medel som betalas in i&lt;br&gt;ålderspensionsavgift skall, som redovisats i avsnitt 6, en summa mot-&lt;br&gt;svarande 2 % av avgiftsunderlaget fonderas i en individuell premie-&lt;br&gt;reserv. Dessa medel utgör ett faktiskt sparande. Avkastningen från&lt;br&gt;premiereserven skall läggas till kapitalet och tillfaller den enskilde&lt;br&gt;försäkrade i form av ålderspension. Avkastningen på såväl AP-fonden&lt;br&gt;som premiereserverna bidrar således till att finansiera ålderspensioner-&lt;br&gt;na. Avsättning till premiereservsystemet skall emellertid inte göras för&lt;br&gt;den ålderspensionsavgift som betalats för personer födda före 1940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om nivån på ålderspensionsavgiften är beräknad utifrån det&lt;br&gt;reformerade systemets förutsättningar är den lika för alla oavsett i&lt;br&gt;vilken utsträckning vederbörande omfattas av det reformerade systemets&lt;br&gt;intjänanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens regler kan inkomstrelaterad pensionsrätt inte tjänas in&lt;br&gt;efter 64 års ålder. Som framgått av avsnitt 5 föreslår regeringen, till&lt;br&gt;skillnad från Pensionsarbetsgruppen, att de som till någon del berörs av&lt;br&gt;det reformerade systemets intjänanderegler skall få full pensionsrätt för&lt;br&gt;inkomster intjänade efter 64 års ålder. I konsekvens härmed skall&lt;br&gt;ålderspensionsavgiften fullt ut belasta inkomster intjänade efter 64 års&lt;br&gt;ålder. Från och med ikraftträdandet är det således enbart pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomster intjänade efter 64 års ålder av personer födda före&lt;br&gt;1935 som inte beläggs med ålderspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag tas socialavgifter inte ut på inkomster intjänade av personer som&lt;br&gt;vid årets ingång är 65 år eller äldre, eftersom sådana inkomster inte är&lt;br&gt;förmånsgrundande i socialförsäkringen. I stället utgår en s.k. särskild&lt;br&gt;löneskatt, som är avsedd att motsvara skattedelen i socialavgifterna. I&lt;br&gt;konsekvens med att sådana inkomster nu föreslås bli förmånsgrundande&lt;br&gt;och avgiftsbelagda i ålderspensionssystemet skall, för att undvika att det&lt;br&gt;tas ut dubbla avgifter, den särskilda löneskatten i dessa fall reduceras&lt;br&gt;med den del som motsvarar skattedelen i folkpensions- och ATP-av-&lt;br&gt;giftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget för folkpensions- och ATP-avgiftema i nuvarande&lt;br&gt;system regleras i lagen (1981:691) om socialavgifter. Vid anställning tas&lt;br&gt;avgifterna ut som arbetsgivaravgifter och avgiftsunderlaget utgörs av&lt;br&gt;summan av den ersättning som betalats för utfört arbete vare sig denna&lt;br&gt;utgått i form av kontant lön eller i annan form. Undantagna är bl.a.&lt;br&gt;ersättning till en och samma arbetstagare om den under året understiger&lt;br&gt;1 000 kr. Vidare betalas inga avgifter på ersättning som utbetalats till&lt;br&gt;en arbetstagare som vid årets ingång uppnått 65 års ålder. För den som&lt;br&gt;uppbär inkomster av annat förvärvsarbete, vilket i regel innebär inkom-&lt;br&gt;ster från aktiv näringsverksamhet, utgår pensionsavgifterna som egenav-&lt;br&gt;gifter och för vilka avgiftsunderlaget avgränsas på motsvarande sätt som&lt;br&gt;för arbetsgivaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomster som ligger till grund för beräkning av pensionsförmåner&lt;br&gt;är emellertid mer omfattande än underlaget för avgifter enligt nuvarande&lt;br&gt;regler. En rad sociala förmåner är enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL) pensionsgrundande, utan att vara förenade med någon&lt;br&gt;avgift till pensionssystemet. Det gäller bl.a. sjukpenning, föräldrapen-&lt;br&gt;ning och dagpenning från arbetslöshetskassa jämte en rad andra ersätt-&lt;br&gt;ningar från socialförsäkringen. Motivet härför är främst administrativt.&lt;br&gt;Eftersom det rör sig om överföringar inom staten har det ansetts&lt;br&gt;onödigt att avgiftsbelägga dessa förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att pensionssystemet med nuvarande regler delvis finan-&lt;br&gt;sierar kostnader som hänför sig till andra förmåns- eller bidragssystem.&lt;br&gt;Värdet av t.ex. sjukpenningen utgörs inte bara av den kontanta ersätt-&lt;br&gt;ning som vid sjukdom betalas ut som ersättning för inkomstbortfall utan&lt;br&gt;även av ett belopp motsvarande värdet av den pensionsrätt som sjuk-&lt;br&gt;penningen är förenad med. Åtminstone vad gäller sjukpenning som&lt;br&gt;betalats ut under något av de 15 bästa inkomståren finns en direkt kopp-&lt;br&gt;ling till pensionsförmånerna. Annars gäller här som för förvärvsinkom-&lt;br&gt;ster att sambandet är svagt mellan underlag för pensionsförmån och&lt;br&gt;faktisk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet kommer sambandet mellan&lt;br&gt;inkomster och pensionsförmåner att vara tydligt. Varje inkomst som är&lt;br&gt;pensionsgrundande skall påverka den inkomstrelaterade pensionen. Om&lt;br&gt;ålderspensionssystemet skall vara avskilt från andra allmänna socialför-&lt;br&gt;säkringssystem bör det inte bära kostnader som hör till andra förmåns-&lt;br&gt;system. Kostnader för den pensionsrätt som baseras på t.ex. sjukpen-&lt;br&gt;ning bör därför betalas av sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgift skall därför utgå på samtliga inkomster som ger&lt;br&gt;pensionsrätt. Därmed upprätthålls också principen om ett nära samband&lt;br&gt;mellan avgift och förmån. I likhet med i dag kommer det i det reforme-&lt;br&gt;rade systemet att vara inkomster som ger pensionsrätt. I praktiken&lt;br&gt;kommer dock den pensionsrätt som tillgodoräknas att överensstämma&lt;br&gt;med de avgifter som betalas in till följd av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget breddas således till att omfatta alla typer av inkomst&lt;br&gt;som ger pensionsrätt. Det innebär att ålderspensionsavgift tas ut på&lt;br&gt;samtliga de förmåner som finns uppräknade i 11 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller oberoende av i vilken omfattning den som uppbär ersätt-&lt;br&gt;ningen omfattas av det reformerade systemets intjänanderegler. Bredd-&lt;br&gt;ningen av avgiftsbasen och principen att kostnaden för den ålderspen-&lt;br&gt;sionsrätt som dessa förmåner ger skall bäras av respektive förmånssys-&lt;br&gt;tem, avser således även pensionsförmåner enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen skall, som före-&lt;br&gt;slagits i avsnitt 5.3, pensionsrätten inkludera ett tillägg till den ersätt-&lt;br&gt;ning som betalats ut. Detta skall uppgå till 10 % av den inkomst som&lt;br&gt;legat till grund för ersättningarna. Pensionsrätt för bamår och värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring respektive ålderspensionsrätt för förtidspensionärer&lt;br&gt;skall beräknas på en fiktiv inkomst. I dessa hänseenden kommer således&lt;br&gt;att intjänas pensionsrätt som inte har någon motsvarighet i faktiska&lt;br&gt;inkomster för den försäkrade. Däremot kommer de att öka pensionsut-&lt;br&gt;giftema när de personer som tillgodoräknats sådan pensionsrätt tar ut&lt;br&gt;sin pension. För att pensionssystemet helt och hållet skall kunna vara&lt;br&gt;avgiftsbestämt och finansieras med enbart ålderspensionsavgiften måste&lt;br&gt;även dessa fiktiva inkomster ingå i avgiftsunderlaget och avgifter betalas&lt;br&gt;in till ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande folkpensions- och ATP-avgiftema tas ut på hela den&lt;br&gt;summa som en arbetsgivare betalat ut som ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;utan någon begränsning med hänsyn till hur mycket som betalats till&lt;br&gt;varje enskild arbetstagare. Den enskildes pensionsförmåner beräknas&lt;br&gt;dock enbart på de inkomstdelar som understiger förmånstaket på 7,5&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens ordning innebär att finansieringen av pensionerna till följd av&lt;br&gt;detta är förenad med en hög grad av beskattning. Avgiftsuttaget på den&lt;br&gt;del av inkomsten som överstiger taket utgör en skatt, som även om den&lt;br&gt;tas ut som en arbetsgivaravgift på sikt bärs av löntagarna. Även det&lt;br&gt;reformerade systemet föreslås inrymma ett förmånstak för intjänandet&lt;br&gt;av pensionsrätt, som dock till skillnad mot i dag skall räknas upp med&lt;br&gt;det föreslagna PGI-indexet som följer standardutvecklingen i samhället&lt;br&gt;i stället för med prisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen om ett tydligt samband mellan avgifter och förmåner&lt;br&gt;innebär, som tidigare framgått, att alla inkomster som ger pensionsrätt&lt;br&gt;skall vara avgiftsbelagda. Å andra sidan skall sådana inkomster som&lt;br&gt;inte ger pensionsrätt vara befriade från pensionsavgift. Ålderspensions-&lt;br&gt;avgiften skall därför inte tas ut på inkomstdelar över taket för pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär således både en breddning av avgiftsunderlaget vad&lt;br&gt;avser vilka inkomstslag som räknas in och en begränsning genom att&lt;br&gt;inkomstdelar över taket inte inkluderas. Nettoeffekten på avgiftsunder-&lt;br&gt;laget är beroende av hur stora de pensionsgrundande ersättningarna och&lt;br&gt;fiktiva inkomsterna är i förhållande till nuvarande avgiftsunderlag samt&lt;br&gt;av inkomstspridningen som påverkar hur stor del av underlaget som&lt;br&gt;ligger över förmånstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Breddningen av avgiftsunderlaget beräknas betyda att detta ökar med&lt;br&gt;25 - 30 %. Avgiftsbefrielsen för inkomster över taket reducerar under-&lt;br&gt;laget med ca 6 - 7 %. Nettoeffekten blir således att avgiftsunderlaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt reglerna i det reformerade systemet blir ca 20 - 25 % större än&lt;br&gt;med dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Breddningen av avgiftsunderlaget till att omfatta även socialförsäk-&lt;br&gt;ringsersättningar m.m. innebär att kostnaderna för dessa förmånssys-&lt;br&gt;tem ökar. Detta är konsekvensen av en mer rättvisande kostnadsbild.&lt;br&gt;Om en viss förmån är förenad med pensionsrätt och följaktligen ger&lt;br&gt;upphov till pensionsutgifter skall kostnaden för detta bäras av det för-&lt;br&gt;månssystem som finansierar förmånen. Det medför, sett över en längre&lt;br&gt;period, inte ökade offentliga utgifter utan att utgifter förs över från&lt;br&gt;ålderspensionssystemet till övriga socialförsäkringssystem. Följaktligen&lt;br&gt;kan ålderspensionsavgiften med det breddade avgiftsunderlaget sättas&lt;br&gt;lägre än vad som hade varit nödvändigt om dagens ordning - där vissa&lt;br&gt;inkomster ger pensionsrätt men inte belastas med avgifter - skulle&lt;br&gt;bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att olika former av sociala ersättningar avgiftsbeläggs skall inte med-&lt;br&gt;föra att det ersättningsbelopp som den enskilde förmånstagaren får och&lt;br&gt;som ger pensionsrätt, skall reduceras. Undantag skall dock göras vad&lt;br&gt;avser den föreslagna höjningen av avgiftsuttaget med en procentenhet.&lt;br&gt;Vad gäller förvärvsinkomster är denna del av ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;avsedd att bäras av löntagarna i form av reducerad nettoinkomst. Sam-&lt;br&gt;ma reduktion bör då också drabba den som uppbär någon form av&lt;br&gt;pensionsgrundande social förmån. Resterande del av kostnaden för&lt;br&gt;ålderspensionsavgiften skall bäras av staten eller motsvarande förmåns-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom statsbudgeten ökar således utgifterna för olika sociala förmåner.&lt;br&gt;Inom ramen för ett oförändrat totalt avgiftsuttag och därmed oföränd-&lt;br&gt;rade arbetskraftskostnader, ger dock avvecklingen av folkpensions- och&lt;br&gt;ATP-avgiftema utrymme för en höjning av övriga socialavgifter. Denna&lt;br&gt;är dock inte tillräcklig för att motsvara utgiftsökningen, varför reformen&lt;br&gt;i detta avseende innebär en belastning på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsgivaravgifter som i dag betalas för inkomstdelar över för-&lt;br&gt;månstaket är i ekonomisk mening en ren skatt och utgör ett avsteg från&lt;br&gt;försäkringsmässigheten. Det innebär också att inkomstskyddet för in-&lt;br&gt;komstdelar över taket måste betalas av den enskilde, i form av avtals-&lt;br&gt;reglerade eller individuella försäkringar, men belastas ändå med avgifter&lt;br&gt;till den obligatoriska försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av avgiftsuttaget till att avse enbart inkomstdelar upp&lt;br&gt;till det förmånstak som föreslås gälla i det reformerade systemet innebär&lt;br&gt;att ett omfördelande inslag i socialförsäkringens finansiering försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en arbetsgivaravgift som i storlek motsvarar&lt;br&gt;halva ålderspensionsavgiften tas ut på inkomstdelar över förmånstaket.&lt;br&gt;Denna avgift, som inte har någon motsvarighet i förmåner, utgör så-&lt;br&gt;ledes en skatt. Intäkterna från denna skatt skall tillgodoräknas statsbud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Formerna för uttag av ålderspensionsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den höjning av avgiftsuttaget med 1 % av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget som föreslås ske fr.o.m. år 1995 utformas som en&lt;br&gt;egenavgift, som betalas av den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur ålderspensionsavgiften på 18,5 % slutligen skall tas&lt;br&gt;ut skall beredas vidare efter samråd med arbetsmarknadens parter.&lt;br&gt;Därvid skall diskuteras det förslag till växling från arbetsgivaravgift&lt;br&gt;till egenavgift som Pensionsarbetsgruppen presenterade och formerna&lt;br&gt;för avgiftsuttaget vägs mot det samlade finansieringsbehovet för&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringen, förtidspensionssystemet och&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgiftsväxling förutsätter en motsvarande bruttolöneökning för&lt;br&gt;den enskilde individen. Om tillräckliga garantier härför inte kan&lt;br&gt;åstadkommas, bör växling inte genomföras och det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet, förutom den egenavgift om 1 % som införs&lt;br&gt;från och med 1995, finansieras med arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna del av arbetsgivaravgiften skall i sådant fall endast tas ut på&lt;br&gt;inkomster upp till förmånstaket. Hur en sådan begränsning av av-&lt;br&gt;giftsuttaget administrativt skall genomföras måste i så fall ytterligare&lt;br&gt;beredas liksom hur ålderspensionsavgifter i form av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgift kan synliggöras för den enskilde genom uppgifter på löne-&lt;br&gt;besked och vid taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall den fortsatta beredningen inte leder till förslag om för-&lt;br&gt;ändringar som kan vinna enighet hos de partier som står bakom upp-&lt;br&gt;görelsen om ett reformerat pensionssystem, skall Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens förslag till växling mellan arbetsgivaravgifter och egen-&lt;br&gt;avgifter ligga till grund för kommande beslut. En eventuell avgifts-&lt;br&gt;växling bör dock ske vid ett tillfälle och inte delas upp i flera steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sociala ersättningar i form av sjukpenning, föräldra-&lt;br&gt;penning, m.m. som är pensionsgrundande skall ålderspensionsavgift&lt;br&gt;tas ut på samma sätt som för arbetsinkomster. Pensionsavgift för&lt;br&gt;skillnaden mellan bakomliggande inkomst och ersättning till den&lt;br&gt;enskilde inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna tas enbart ut&lt;br&gt;som en motsvarighet till arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgifter vad avser pensionsrätt baserad på bamår och&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring samt pensionsrätt vid förtidspension betalas&lt;br&gt;över statsbudgeten. Avgiftsunderlaget utgörs av den fiktiva inkom-&lt;br&gt;sten beräknad på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen: Pensionsarbetsgruppen föreslår att ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften till hälften skall tas ut som en egenavgift som den en-&lt;br&gt;skilde själv betalar och till hälften som en arbetsgivaravgift. Egenav-&lt;br&gt;giften skall, förutom en procentenhet, införas genom en växling mot&lt;br&gt;reducerade arbetsgivaravgifter. Denna avgiftsväxling skall ske suc-&lt;br&gt;cessivt under en period av sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att dela upp ålderspensionsavgiften i en&lt;br&gt;egenavgift och en arbetsgivaravgift har mött ett splittrat gensvar. Några&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Svenska Arbetsgivareföreningen, Statens arbets-&lt;br&gt;givarverk, Riksförsäkringsverket, tillstyrker i princip förslaget och pekar&lt;br&gt;bl.a. på det angelägna i att kostnaderna för pensionsskyddet synliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. Konjunkturinstitutet, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen, Tjänstemännens centralorganisation och PRO, ställer sig av-&lt;br&gt;visande till uppdelningen mellan arbetsgivaravgift och egenavgift. Enligt&lt;br&gt;LO kan solidariteten och det gemensamma ansvaret för pensionerna&lt;br&gt;uppluckras om ett system med egenavgifter införs. Konjunkturinstitutet&lt;br&gt;menar att växlingen leder till komplikationer i lönebildningen och att det&lt;br&gt;av Pensionsarbetsgruppen åsyftade slutresultatet sannolikt inte uppnås.&lt;br&gt;Några remissinstanserna pekar också på att uppdelning av avgiften ger&lt;br&gt;upphov till administrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta kritiken från remissinstanserna gäller dock de problem&lt;br&gt;som man anser är förenade med en växling från arbetsgivaravgift till&lt;br&gt;egenavgift. Många befarar att den höjning av bruttolönen som väx-&lt;br&gt;lingen förutsätter inte kommer att ske för alla löntagare. Enligt LO är&lt;br&gt;det förhandlingsstyrkan hos de avtalsslutande parterna som avgör om&lt;br&gt;det utgår kompensation för avgiftsväxlingen, medan centrala rekommen-&lt;br&gt;dationer i det sammanhanget har litet värde. Även TCO befarar att&lt;br&gt;många löntagare kommer att bli utan kompensation. SA CO förmodar att&lt;br&gt;en växling enligt den föreslagna modellen inte är genomförbar utan&lt;br&gt;stora spänningar på arbetsmarknaden. Enligt Landstingsförbundet m.fl.&lt;br&gt;leder växlingen till en rad praktiska problem i anslutning till löneför-&lt;br&gt;handlingarna. Men pekar även på att det i praktiken är mycket svårt att&lt;br&gt;åstadkomma ett neutralt nettolöneutfall för individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser menar att om en växling skall genomföras bör&lt;br&gt;den ske vid ett enda tillfälle i stället för att ske i flera steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Folkpensions- och ATP-avgiftema i&lt;br&gt;dagens pensionssystem betalas enligt bestämmelser i lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter av arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgifter när den&lt;br&gt;avgiftsgrundande ersättningen är att hänföra till inkomst av anställning.&lt;br&gt;Avgifterna utgår som egenavgifter, dvs. betalas av den enskilde, för&lt;br&gt;inkomster av annat förvärvsarbete, i regel från aktiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter tas ut på den summa som arbetsgivaren betalar&lt;br&gt;som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbete. Uppbörden sker&lt;br&gt;månatligen och avgiftsunderlaget utgörs av summan av alla ersättningar&lt;br&gt;för utfört arbete som arbetsgivaren betalat föregående månad. Någon&lt;br&gt;uppdelning av avgiftsunderlag eller avgifter på enskilda anställda görs&lt;br&gt;inte, till skillnad mot vad som gäller vid betalning av preliminär in-&lt;br&gt;komstskatt. Det görs i princip inte heller någon distinktion mellan preli-&lt;br&gt;minära och slutliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de allra flesta förvärvsaktiva ligger således för närvarande betal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten för pensionsavgifterna hos arbetsgivaren. Till grund&lt;br&gt;för beräkning av förmånerna i pensionssystemet ligger däremot den&lt;br&gt;enskilde individens inkomster, såsom de fastställs i samband med in-&lt;br&gt;komsttaxeringen. Det finns således inget formellt och inte heller något&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativt samband mellan fastställandet av underlaget för pensions-&lt;br&gt;avgifterna och fastställandet av de pensionsgrundande inkomsterna och&lt;br&gt;därmed pensionsrätten enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1993 tas en egenavgift ut även av anställda. Det&lt;br&gt;sker i form av en s.k. allmän sjukförsäkringsavgift på 0,95 % som skall&lt;br&gt;betalas av den som uppbär inkomst av anställning eller annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete, eller uppbär sådana sociala förmåner som är pensionsgrundande.&lt;br&gt;Här är det således den enskilde som för alla typer av inkomster har&lt;br&gt;betalningsskyldigheten. Administrativt är den särskilda sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften samordnad med uppbörden av inkomstskatt och avgiftsunder-&lt;br&gt;laget fastställs i samband med inkomsttaxeringen. Den allmänna sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften utgår enbart på inkomstdelar som understiger&lt;br&gt;7,5 basbelopp och är avdragsgill vid beskattningen. Sedan den 1 januari&lt;br&gt;1994 tas en liknande av egenavgift ut även inom arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar i likhet med Pensionsarbetsgruppen att det finns&lt;br&gt;starka principiella argument för att det allmänna pensionsskyddet i&lt;br&gt;framtiden i högre grad än vad fallet är i dag bör finansieras av den&lt;br&gt;enskilde genom direkta inbetalningar. Motiven härför är både princi-&lt;br&gt;piella och administrativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en egenavgift synliggörs för de försäkrade kostnaderna för det&lt;br&gt;inkomstskydd för ålderdomen som det offentliga pensionssystemet ger.&lt;br&gt;I dag är kostnaderna för pensioner - i likhet med det övriga försäk-&lt;br&gt;ringsskydd som socialförsäkringen ger - i hög grad dolda för den en-&lt;br&gt;skilde genom att de finansieras med arbetsgivaravgifter. Förmånerna är&lt;br&gt;i grunden individuella, men de är inte förenade med någon avgift som&lt;br&gt;individen betalar utan finansieringen utgör en kostnad för arbetsgivaren.&lt;br&gt;Sambandet mellan avgift och förmån är svagt, inte bara i ekonomisk&lt;br&gt;mening utan även formellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetsgivaren är betalningsskyldig för arbetsgivaravgifterna,&lt;br&gt;bärs den egentliga kostnaden för dessa ytterst av de anställda. Sett över&lt;br&gt;en längre period bestäms fördelningen mellan löner och kapitalersättning&lt;br&gt;av grundläggande samhällsekonomiska faktorer som har samband med&lt;br&gt;kapitalmarknadens krav på avkastning, utbudet av arbetskraft, den&lt;br&gt;tekniska utvecklingens inverkan på produktionens behov av arbetskraft&lt;br&gt;respektive kapital m.m. Arbetsgivaravgifterna finansieras ur det till-&lt;br&gt;gängliga löneutrymmet. Men med nuvarande regler för uttag av pen-&lt;br&gt;sionsavgifter saknas en direkt och formell koppling mellan förmåns-&lt;br&gt;systemen och avgiften på lönesumman. Sett ur den enskilde individens&lt;br&gt;perspektiv betalas socialförsäkringen av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna reformeringen av pensionssystemet innebär att detta i&lt;br&gt;betydligt högre grad än vad fallet är i dag kommer att ha en försäk-&lt;br&gt;ringsmässig karaktär. Ålderspensionsavgiften kan, till skillnad från folk-&lt;br&gt;pensions- och ATP-avgiftema, till stor del betraktas som en försäkrings-&lt;br&gt;premie i stället för en skatt. Med ett avgiftsuttag i form av egenavgift&lt;br&gt;inkluderas förmånsrelaterade avgifter i bruttolönen och individen kan bli&lt;br&gt;bättre medveten om de inkomster han faktiskt har och hur mycket han&lt;br&gt;betalar för olika ändamål. Det är bruttolönen som regleras i anställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavtalet och är den ersättning och kostnad den enskilde ser. Till&lt;br&gt;skillnad från en arbetsgivaravgift som tillkommer ovanpå bruttolönen&lt;br&gt;och betalas av arbetsgivaren, dras en egenavgift från den enskildes&lt;br&gt;bruttolön. Därigenom torde en egenavgift bli betydligt mer synlig än&lt;br&gt;motsvarande arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra motivet för att finansiera pensionssystemet med egenavgifter&lt;br&gt;hänger samman med att avgifter inte skall tas ut på inkomstdelar över&lt;br&gt;förmånstaket eftersom dessa inte ger pensionsrätt. En begränsning av&lt;br&gt;uttaget av arbetsgivaravgift till att avse enbart delar av den enskildes&lt;br&gt;inkomst är förenat med vissa administrativa problem. Takbegränsningen&lt;br&gt;gäller den enskildes inkomst, medan arbetsgivaravgiften debiteras ar-&lt;br&gt;betsgivaren på löner och andra ersättningar som utgår till samtliga&lt;br&gt;anställda utan någon uppdelning på enskilda. Svårhanterade problem kan&lt;br&gt;uppstå då någon under ett år har flera arbetsgivare. Dessa kan var för&lt;br&gt;sig ha betalat ut löner som understiger taket, medan inkomsten samman-&lt;br&gt;taget under året överstiger taket. Då måste det ske någon form av preli-&lt;br&gt;minär debitering av arbetsgivaren och en återbetalning när varje an-&lt;br&gt;ställds slutliga lön fastställts. Även om förenklingar är tänkbara innebär&lt;br&gt;en sådan lösning att det tillkommer ett administrativt moment i upp-&lt;br&gt;börden av socialavgifter. Samma problem gör sig gällande för personer&lt;br&gt;som har inkomster både av anställning och aktiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med egenavgifter uppkommer inte dessa problem. Avgiftsbetalningen&lt;br&gt;sker samordnat med inkomstskatten. Arbetsgivaren betalar in preliminär&lt;br&gt;avgift i samband med preliminärskatten. Eftersom denna debiteras för&lt;br&gt;varje individ kan preliminärinbetalningen anpassas till den förväntade&lt;br&gt;årsinkomsten. Det kan också finnas möjlighet till jämkning av avgiftsin-&lt;br&gt;betalningar. Vid inkomsttaxeringen fastställs en slutlig avgift. Om de&lt;br&gt;preliminära avgifterna överstiger den slutliga sker en återbetalning. Vid&lt;br&gt;det motsatta förhållandet får den enskilde individen i efterhand betala en&lt;br&gt;kvarstående avgift. En begränsning av avgiftsuttaget till inkomster under&lt;br&gt;taket underlättas därför om den tas ut som en egenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att halva ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;tas ut som en egenavgift. Av denna egenavgift skulle 8,25 procent-&lt;br&gt;enheter införas genom en växling mot reducerad arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växlingen från arbetsgivaravgift till egenavgift skulle vid en oför-&lt;br&gt;ändrad bruttolön innebära att arbetsgivarens arbetskraftskostnader&lt;br&gt;minskar. Samtidigt skulle löntagarens nettoinkomst reduceras med egen-&lt;br&gt;avgiften. Växlingen i sig innebär således en inkomstomfördelning från&lt;br&gt;löntagarna till arbetsgivaren. Det kostnadsutrymme som den sänkta&lt;br&gt;arbetsgivaravgiften skapar kan emellertid användas till höjda bruttolöner&lt;br&gt;som kompenserar löntagarna för egenavgiften. Men det kan teoretiskt&lt;br&gt;även utnyttjas för ökade vinster eller lägre priser på företagens pro-&lt;br&gt;dukter. Det kan hävdas att detta ändå på sikt skulle komma löntagarna&lt;br&gt;till del genom tryggare anställning eller lägre priser. Omläggningen från&lt;br&gt;arbetsgivaravgift till egenavgift avses emellertid inte ha något sådant&lt;br&gt;stabiliseringspolitiskt syfte. Det är i stället en strukturell åtgärd inom&lt;br&gt;ramen för socialförsäkringen med syftet att skapa en mer effektiv finan-&lt;br&gt;siering av pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av avgiftsuttaget måste därför vara&lt;br&gt;att avgiftsväxlingen blir neutral vad avser kostnader för arbetsgivaren&lt;br&gt;och nettolönen för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har understrukit att neutralitet innebär att&lt;br&gt;bruttolönen för varje enskild anställd måste höjas med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande egenavgiften. Det räcker inte att den genomsnittliga löne-&lt;br&gt;ökningen innebär en kompensation. Samtidigt konstaterar Pensionsar-&lt;br&gt;betsgruppen att det på politisk väg inte går att föreskriva för arbets-&lt;br&gt;marknadens parter att säkerställa en neutral växling. Det fmns princi-&lt;br&gt;piella och även juridiska hinder mot att t.ex lagstifta om lönehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning fmns det starka argument som talar för&lt;br&gt;att ålderspensioneringen till en icke obetydlig del finansieras med egen-&lt;br&gt;avgifter. Den tudelning av ålderspensionsavgiften som Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen föreslog kan därvid utgöra en lämplig kompromiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fmns skäl att som Pensionsarbetsgruppen föreslog låta höjningen&lt;br&gt;av det totala avgiftsuttaget år 1995 ta formen av en egenavgift. Den&lt;br&gt;bärs då direkt av löntagarna, medan en höjd arbetsgivaravgift först på&lt;br&gt;sikt vältras över på lönerna. Med en egenavgift minskar risken att den&lt;br&gt;nödvändiga avgiftshöjningen driver upp arbetskraftskostnaderna och&lt;br&gt;bidrar till höjda priser och försämrad konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag skulle egenavgiften stegvis&lt;br&gt;höjas upp till 9,25 % genom växling mot sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;under perioden 1996 - 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som en rad remissinstanser riktat mot Pensionsarbetsg-&lt;br&gt;ruppens förslag till växling från arbetsgivaravgift till egenavgift bör&lt;br&gt;enligt regeringens mening beaktas. Om en växling till egenavgift skall&lt;br&gt;vinna förståelse måste den vara neutral sett ur den enskilde individens&lt;br&gt;perspektiv. Representanter för arbetsgivarna har förklarat sig beredda&lt;br&gt;att bidra till en uppgörelse som innebär att alla löntagare ges lönekom-&lt;br&gt;pensation för egenavgiften. Samtidigt kan konstateras att det bland de&lt;br&gt;fackliga organisationerna finns en utbredd tveksamhet både till egenav-&lt;br&gt;gifter som finansieringskälla och till växlingen från arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även tagit intryck av remissinstansernas påpekanden&lt;br&gt;att det kan finnas svårigheter att rent tekniskt i förhandlingarna mellam&lt;br&gt;arbetsmarkandens parter åstadkomma en lönerevidering som leder till&lt;br&gt;att avgiftsväxlingen blir neutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även av Pensionsarbetsgruppens betänkande framgår att avgiftsväx-&lt;br&gt;lingen är förenad med en del komplikationer. Dessa hänger främst&lt;br&gt;samman med att kompensationen för avgiftsväxlingen höjer bruttolönen,&lt;br&gt;som i sin tur utgör underlag för förmåner och avgifter inom ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet och i andra system. Det krävs därför en rad justeringar av&lt;br&gt;både avgifter och förmånsnivåer. Exempelvis, som utvecklas i be-&lt;br&gt;tänkandet, kan ålderspensionsavgiften efter en växling i praktiken inte&lt;br&gt;uppgå till 18,5 %, utan måste justeras med hänsyn till att bruttolönen&lt;br&gt;höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De komplikationer med en avgiftsväxling som Pensionsarbetsgruppen&lt;br&gt;själv och senare remissinstanserna pekat på gör att regeringen i dags-&lt;br&gt;läget inte lämnar förslag om ytterligare höjning av egenavgiften inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionssystemet efter år 1995 genom växling mot sänkta arbets-&lt;br&gt;givaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för uttag av ålderspensionsavgift kan även behöva prövas&lt;br&gt;tillsammans med frågan om finansieringen av sjuk- och arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen och förtidspensioneringen. Även inom dessa områden kan&lt;br&gt;frågan om avgiftens utformning bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avgiftsväxling skall genomföras bör den dock inte genomföras&lt;br&gt;i flera steg som Pensionsarbetsgruppen föreslog. Som flera remissin-&lt;br&gt;stanser framhållit torde en avgiftsväxling underlättas om den genomförs&lt;br&gt;vid ett enda tillfälle. Växlingen bör också ske på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;hålls isär från sedvanliga löneförhandlingar. Därigenom blir den tyd-&lt;br&gt;ligare och det blir lättare att kontrollera att den höjda egenavgiften&lt;br&gt;verkligen kompenseras med en höjd bruttolön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt skäl för att ta ut ålderspensionsavgiften som egenavgift är att&lt;br&gt;dess underlag skall vara inkomster under förmånstaket. Genom den&lt;br&gt;särskilda avgift på 9,25 % på inkomster över taket som föreslogs i&lt;br&gt;föregående avsnitt undviks administrativa problem med att debitera&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enbart på delar av den enskildes inkomster. Denna&lt;br&gt;avgift sammanfaller storleksmässigt nämligen med den del av ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften som tas ut som arbetsgivaravgift, varför uppbörden kan&lt;br&gt;samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reducerade uttaget av arbetsgivaravgifter över förmånstaket som&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag innebär skall kvarstå oavsett hur ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift tas ut. Om slutsatsen av framtida överväganden blir att&lt;br&gt;mer än hälften av ålderspensionsavgiften skall tas ut som arbetsgivar-&lt;br&gt;avgift skall detta ske genom att den delen av arbetsgivaravgiften tas ut&lt;br&gt;enbart på inkomster under taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska och administrativa problem som är förknippade med&lt;br&gt;avgiftsväxling skall således vägas mot motsvarande typ av problem med&lt;br&gt;att ta ut arbetsgivaravgifter enbart på inkomstdelar under förmånstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttaget vid inkomster av aktiv näringsverksamhet skall vara&lt;br&gt;analogt med det som skall gälla vid inkomst av anställning. Det innebär&lt;br&gt;att det av egenföretagare skall tas ut två egenavgifter till ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. En avgift på 9,25 % tas ut på inkomster upp till förmånstaket.&lt;br&gt;En lika stor avgift tas ut på hela inkomsten utan takbegränsning. I det&lt;br&gt;senare fallet skall dock avgiftsintäkterna för inkomstdelar över taket inte&lt;br&gt;föras till ålderspensionssystemet utan till statsbudgeten. För den som&lt;br&gt;uppbär inkomster från både anställning och aktiv näringsverksamhet är&lt;br&gt;det på den sammanlagda inkomsten som dessa takregler skall tillämpas.&lt;br&gt;Denna tudelning av ålderpensionsavgiften för inkomster av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet skall gälla oberoende av om det genomförs någon&lt;br&gt;växling mellan arbetsgivaravgift och egenavgift för anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala förmåner som sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa m.m. som är pensionsgrundande skall till skillnad&lt;br&gt;från i dag beläggas med ålderspensionsavgift. Samma grundprincip bör&lt;br&gt;gälla här som för övriga icke-inkomster, dvs. att betalningsansvaret&lt;br&gt;delas mellan den enskilde och - i arbetsgivarens ställe - det förmåns-&lt;br&gt;system som betalar förmånen. Egenavgift bör således erläggas på samt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga de sociala förmåner som ger pensionsrätt i samma omfattning som&lt;br&gt;gäller för arbetsinkomster. I den utsträckning det skulle ha skett en&lt;br&gt;växling från arbetsgivaravgift till egenavgift skall förmånsnivåerna&lt;br&gt;räknas upp med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen skall den pen-&lt;br&gt;sionsrätt som tillgodoräknas baseras på den bakomliggande inkomsten.&lt;br&gt;Det kommer således att uppkomma en differens mellan den inkomst den&lt;br&gt;enskilde uppbär i form av ersättning och den inkomst som ger pensions-&lt;br&gt;rätt. Pensionsavgift skall utgå på den inkomst som ligger till grund för&lt;br&gt;pension. Det vore emellertid inte rimligt att den enskilde skulle betala&lt;br&gt;egenavgift på en inkomst som är högre än den ersättning han eller hon&lt;br&gt;faktiskt uppbär. Därför bör avgiften vad avser skillnaden mellan den&lt;br&gt;bakomliggande inkomsten och den faktiska ersättningen från dessa&lt;br&gt;försäkringar betalas av respektive förmånssystem som en motsvarighet&lt;br&gt;till arbetsgivaravgift, dock med fulla 18,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom dessa fiktiva inkomster saknar relevans för pensionsrätter&lt;br&gt;som tjänas in enligt nuvarande regler väcks frågan om också full ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift skall betalas för sådana inkomster vad gäller de som får&lt;br&gt;sin pension beräknad i 20-delar. Enligt regeringens bedömning talar&lt;br&gt;förenklingsskäl för att samma nivå på ålderspensionsavgiften tas ut för&lt;br&gt;alla som till någon del får tillgodoräknat sig pensionsrätt för fiktiva&lt;br&gt;inkomster. Huruvida detta bör föranleda någon finansiell reglering&lt;br&gt;mellan ålderspensionssystemet och statsbudget eller andra socialförsäk-&lt;br&gt;ringsssytem får blir föremål för fortsatt beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall pensionsrätt i två fall tillgodoräknas utan att den är base-&lt;br&gt;rad på någon faktisk inkomst. Det gäller pensionsrätt för bamår och vid&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring. Även i dessa fall skall en ålderspensionsavgift&lt;br&gt;betalas. Eftersom det inte finns någon faktisk inkomst måste ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften i dessa fall helt betalas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär förtidspension skall pensionsrätten inom ålders-&lt;br&gt;pensionssystemet baseras bl.a. på s.k. antagandeinkomster. Uttaget av&lt;br&gt;pensionsavgift till ålderspensionssystemet skall i analogi därmed baseras&lt;br&gt;på denna antagandeinkomst. Själva förtidspensionen är således inte&lt;br&gt;grund för beräkningen av ålderspensionsrätt, utan denna baseras på den&lt;br&gt;fiktiva inkomst som antagandeinkomsten utgör. Av detta skäl och med&lt;br&gt;hänsyn till administrativ enkelhet föreslås att ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;inom förtidspensionssystemet i vart fall tills vidare skall betalas av över&lt;br&gt;statsbudgeten. Den som uppbär förtidspension kommer följaktligen inte&lt;br&gt;att debiteras egenavgift för denna inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som behöver beredas ytterligare är den skatte-&lt;br&gt;mässiga behandlingen av egenavgifter. Egenavgiften skall, i likhet med&lt;br&gt;befintliga egenavgifter, vara avdragsgill vid beskattningen. 1 annat fall&lt;br&gt;uppnås inte neutralitet jämfört med om avgiften i stället tas ut som&lt;br&gt;arbetsgivaravgift. Pensionsarbetsgruppens förslag innebar dock att den&lt;br&gt;föreslagna egenavgiften skulle dras av före fastställande av taxerad&lt;br&gt;inkomst, medan dagens egenavgifter dras från den taxerade inkomsten.&lt;br&gt;I detta avseende bör samtliga förekommande egenavgifter behandlas&lt;br&gt;lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Införandet av ålderspensionsavgift och omföringar&lt;br&gt;mellan statsbudgeten och ålderspensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fr.o.m år 1995 skall nuvarande ATP-avgift&lt;br&gt;övergå i dels en ålderspensionsavgift på 13 % som tas ut på pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomster, dels en särskild löneavgift på 13 % som&lt;br&gt;tas ut på inkomstdelar som överstiger förmånstaket i pensionssyste-&lt;br&gt;met. Samma år skall införas en egenavgift till ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met på 1 %. Den totala ålderspensionsavgiften kommer därmed att&lt;br&gt;uppgå till 14 %. En summa motsvarande två procentenheter av&lt;br&gt;avgiften skall föras till premiereservsystemet för framtida placering&lt;br&gt;i individuella premiereserver. Om premiereservavsättning inte blir&lt;br&gt;aktuell vad avser 1995 års inkomster förs motsvarande del av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiften i stället till fördelningssystemet. Intäkterna från den&lt;br&gt;särskilda löneavgiften på inkomstdelar över förmånstaket förs till&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfördelning av avgiftsintäkter och utgifter mellan å ena&lt;br&gt;sidan statsbudgeten och å andra sidan ålderspensionssystemet som&lt;br&gt;förslagen i denna proposition innebär skall genomföras stegvis. Den&lt;br&gt;exakta utformningen av övergången från dagens ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan statsbudget och pensionssystem till det reformerade systemets&lt;br&gt;ordning får avvakta fortsatt beredning och anpassas till ställnings-&lt;br&gt;taganden dels angående formerna för uttag av ålderspensionsavgift,&lt;br&gt;dels hur den framtida finansieringen av sjuk- och arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen samt förtidspensioneringen skall utformas. Övergången skall&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att den under övergångsperioden leder till en&lt;br&gt;finansiell nettoöverföring från pensionssystemet till statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda löneavgiften på inkomstdelar över förmånstaket&lt;br&gt;avpassas på ett sådant sätt att den reduktion uppnås av det totala&lt;br&gt;avgiftsuttaget på dessa inkomstdelar som Pensionsarbetgruppens&lt;br&gt;förslag innebar och i minst samma takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Pensionsarbetsgruppen har lämnat&lt;br&gt;ett konkret förslag till hur uttag av ålderspensionsavgift och utgifter från&lt;br&gt;pensionssystemet tidsmässigt skall fasas in. Förslaget innebär bland&lt;br&gt;annat att ålderspensionsavgiften gradvis höjs från 14,25 % 1995 till&lt;br&gt;18,5 % år 2000. Vidare har föreslagits att vissa pensionsförmåner, som&lt;br&gt;långsiktigt skall finansieras över statsbudgeten, övergångsvis blir finan-&lt;br&gt;sierade ur ålderspensionssystemet. I bilaga 2 till denna proposition&lt;br&gt;redovisas effekter av Pensionsarbetsgruppens förslag i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den reformering av pensionssystemet&lt;br&gt;som Pensionsarbetsgruppen föreslagit innebär stora omläggningar av&lt;br&gt;avgifts- respektive förmånsbetalningar mellan hushållen, arbetsgivarna,&lt;br&gt;pensionssystemet och statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts ovan bör enligt regeringens mening frågan om en&lt;br&gt;eventuell växling av betalningsansvaret från arbetsgivare till löntagare&lt;br&gt;ytterligare beredas innan ett slutligt ställningstagande kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar omfördelningen av inkomster och utgifter mellan pen-&lt;br&gt;sionssystemet och statsbudgeten delar regeringen Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens bedömning att denna bör genomföras stegvis under en följd av&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som talar emot ett successivt genomförande är främst att man&lt;br&gt;mister i tydlighet. Förändringar som föranleds av pensionsreformen sker&lt;br&gt;samtidigt med förändringar som har andra motiv. Men som Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen konstaterar skulle omläggningen, om den genomförs i ett&lt;br&gt;enda steg, initialt medföra kraftigt negativa effekter på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebär, när den är fullt genomförd, att statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida försvagas jämfört med nuvarande regler, genom att folk-&lt;br&gt;pensionsavgiften tas bort. Delvis kompenseras detta av att andra social-&lt;br&gt;avgifter höjs, men netto sänks de arbetsgivaravgifter som går till stats-&lt;br&gt;budgeten. Med Pensionsarbetsgruppens förslag till reglering av övriga&lt;br&gt;socialavgifter uppgår den sänkningen av arbetsgivaravgifterna staten till&lt;br&gt;3,66 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På statsbudgetens utgiftssida förs större delen av utgifterna för ålders-&lt;br&gt;pensionärernas folkpensioner över från statsbudgeten till ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet. Den utfyllnad upp till garantipensionsnivån som i det&lt;br&gt;reformerade systemet skall finansieras över statsbudgeten utgör ett&lt;br&gt;betydligt mindre belopp än dagens folkpensioner till ålderspensionärer.&lt;br&gt;I detta avseende minskar således statsbudgetens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter ökar å andra sidan till följd av den ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift på olika former av sociala ersättningar och på bamårsrätt&lt;br&gt;m.m. som staten skall betala. Av större betydelse är emellertid att&lt;br&gt;betalningsansvaret för ATP-förmåner som inte avser ålderspension,&lt;br&gt;främst förtidspension och efterlevandepension, tills vidare förs över till&lt;br&gt;statsbudgeten. Sammantaget ökar därmed statsbudgetens utgifter till&lt;br&gt;följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det äger dock inte mm någon försvagning av den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser, utan en förstärkning. Det totala pensions-&lt;br&gt;systemet förstärks med ca 7 miljarder kronor genom att de samman-&lt;br&gt;tagna pensionsavgifterna höjs. Av bilaga 2 framgår att reformeringen av&lt;br&gt;pensionssystemet, med den utformning reformen hade i Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppens betänkande, på lång sikt leder till en påtaglig finansiell för-&lt;br&gt;stärkning jämfört med om nuvarande system bibehålls. Hur stor denna&lt;br&gt;effekt blir är avhängigt hur hög den ekonomiska tillväxten blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga försvagning av statsbudgeten som skulle bli fallet om&lt;br&gt;denna omfördelning av inkomster och utgifter skulle genomföras i ett&lt;br&gt;enda steg kan emellertid i sig ha negativa effekter bl.a. på räntenivån.&lt;br&gt;Arbetsgmppen förordade därför en stegvis övergång. Därmed skapas&lt;br&gt;också utrymme att finna en långsiktig lösning på finansieringen av andra&lt;br&gt;pensionsförmåner än ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det reformerade pensionssystemet i finansieringshänseende&lt;br&gt;införs stegvis under flera år, är det för systemets trovärdighet viktigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om den exakta infasningen fattas vid ett tillfälle. I den proposi-&lt;br&gt;tion som regeringen under nästa riksmöte avser att lägga fram för riks-&lt;br&gt;dagen kommer således att finnas förslag om den exakta regleringen av&lt;br&gt;hur avgifter och betalningsansvar skall fördelas under hela infasningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullt genomförd innebär således den föreslagna reformeringen av&lt;br&gt;pensionssystemet att statsbudgeten försvagas och att ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met förstärks i finansiellt hänseende, jämfört med en utveckling där&lt;br&gt;nuvarande regler kvarstår. Som framgår av bilaga 2 gäller detta dock&lt;br&gt;endast så länge AP-fonden, med nuvarande pensionssystem, har en&lt;br&gt;positiv behållning. Med dagens regler för pensionering kommer dock&lt;br&gt;AP-fonden, med rimliga antaganden om den ekonomiska tillväxten, att&lt;br&gt;så småningom tömmas. Om intjänade ATP-rätter då skall infrias, måste&lt;br&gt;statsbudgeten ta över betalningsansvaret för ATP-pensionema till den&lt;br&gt;del ATP-systemets avgiftsintäkter inte räcker till. Detta innebär en&lt;br&gt;mycket kraftig försvagning av statsbudgeten från den tidpunkt AP-&lt;br&gt;fonden är tömd. Med den här förslagna reformen av pensionssystemet&lt;br&gt;undviks en sådan utveckling. Den framtida ålderspensionssystemet&lt;br&gt;kommer att vara robust i finansiellt hänseende. Som framgår av bilaga&lt;br&gt;2 kommer på lång sikt reformen att ge positiva effekter även på stats-&lt;br&gt;budgeten, jämfört med nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag innebar dock att infasningen av det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet skall utformas så att den under en över-&lt;br&gt;gångsperiod medför en finansiell nettoöverföring från pensionssystemet&lt;br&gt;till statsbudgeten. I annat fall leder reformen till en alltför stor försvag-&lt;br&gt;ning av statsbudgeten som motsvaras av att det sker en fonduppbyggnad&lt;br&gt;i ålderspensioneringens fördelningssystem som på sikt kan bli mycket&lt;br&gt;hög. Fonduppbyggnaden i fördelningssystemet blir för stor, till priset av&lt;br&gt;svagare statsfinansiell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Pensionsarbetsgruppens bedömning att det under&lt;br&gt;infasningsperioden bör ske en sådan finansiell nettoöverföring. Stor-&lt;br&gt;leken på denna skall avpassas så att det uppnås en betryggande fond-&lt;br&gt;styrka inom fördelningssystemet. Den exakta omföringen av avgifter&lt;br&gt;och betalningsansvar mellan ålderspensionssystemet respektive statsbud-&lt;br&gt;get och andra socialförsäkringssystem skall därför bli föremål fortsatt&lt;br&gt;beredning. En restriktion skall vara att fondstyrkan inom ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet, vid försiktiga antaganden om tillväxt och realränta,&lt;br&gt;aldrig skall understiga 0,5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella nettoomfördelningen kan ske på olika sätt. Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag innebär att ålderspensionsavgiften trappas upp&lt;br&gt;gradvis, samtidigt som ålderspensionssystemet övergångsvis finansierar&lt;br&gt;en rad pensionsförmåner som på lång sikt inte hör till pensionssystemet.&lt;br&gt;Andra vägar är också tänkbara, t.ex. att statsbudgeten inledningsvis&lt;br&gt;tillgodoräknas en del av intäkterna från ålderspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att frågan om ålderspensionsavgiftens utformning skall&lt;br&gt;bli föremål för vidare beredning och prövas tillsammans med frågan&lt;br&gt;om finansieringen av sjuk-och arbetsskadeförsäkringama och förtids-&lt;br&gt;pensioneringen, kan regeringen i denna proposition inte lämna något&lt;br&gt;slutligt förslag till hur ålderspensionssystemet bör fasas in. Slutresultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad gäller ansvarsfördelning mellan statsbudget och pensionssystem Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;skall emellertid bli detsamma som i Pensionsarbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa preciseringar kan dock göras nu vad avser år 1995. Dagens&lt;br&gt;ATP-avgift på 13 % kvarstår 1995, men byter namn till ålderspensions-&lt;br&gt;avgift. Den del av ATP-avgiften som tas ut på inkomstdelar över taket&lt;br&gt;omvandlas till en särskild löneavgift. Intäkterna från denna avgift skall&lt;br&gt;föras till statsbudgeten, vilket får ske genom någon form av avräknings-&lt;br&gt;förfarande mellan pensionssystemet och vederbörande inkomsttitel på&lt;br&gt;statsbudgeten. Vidare införs en egenavgift på 1 % av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomster, som utgör en del av ålderspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda ålderspensionsavgiften kommer därmed att under&lt;br&gt;1995 att uppgå till 14 % av pensionsgrundande inkomster. Övriga&lt;br&gt;socialavgifter anpassas så att den totala avgiftshöjningen räknat på totala&lt;br&gt;lönesumman blir 1 %. Avgifterna sätts lika för alla oavsett ålder och i&lt;br&gt;vilken utsträckning de berörs av det reformerade systemet regler för&lt;br&gt;intjänande av pensionsrätt. Enda undantag är inkomster för personer&lt;br&gt;födda före 1935 som uppbärs efter 64 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intjänandereglema för pensionsrätt innebär att 16,5 % av de pensions-&lt;br&gt;grundande inkomsterna skall registreras som pensionsrätt i fördelnings-&lt;br&gt;systemet. Detta sker fr.o.m. 1995 trots att ålderspensionsavgiften är&lt;br&gt;lägre. Symmetrin mellan avgift och förmån uppnås först då ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften är helt införd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till premiereservsystemet med två procent av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget skall ske enligt det förslag som utvecklats i avsnitt 6 även under&lt;br&gt;övergångsperioden. Denna andel blir dock mindre för de kohorter som&lt;br&gt;bara delvis eller inte alls berörs av premiereservsystemet. I gengäld får&lt;br&gt;dessa en motsvarande högre pensionsrätt i fördelningssystemet. Den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av premiereservsystemet får utvisa huruvida av-&lt;br&gt;sättning till premiereservsystemet kan göras redan på 1995 års in-&lt;br&gt;komster. Även om så blir fallet kan den slutliga avsättningen till den&lt;br&gt;premiereservförvaltare den enskilde valt dock inte ske förrän hösten år&lt;br&gt;1996, sedan pensionsgrundande inkomster för år 1995 fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den breddning av avgiftsunderlaget till att omfatta även socialförsäk-&lt;br&gt;ringsersättningar m.m. som i dag är förmånsgrundande kan enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning inte äga rum förrän år 1996. Avgiftsunderlaget för&lt;br&gt;år 1995 kommer därför i huvudsak att avgränsas på samma sätt som&lt;br&gt;enligt dagens regler. I likhet med vad fallet är i dag skall dock dessa&lt;br&gt;förmåner ge pensionsrätt i fördelningssystemet. Däremot kan det inte&lt;br&gt;ske några avsättningar till premiereserver för denna typ av inkomster,&lt;br&gt;eftersom det inte betalas in några avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central del i den överenskommelse som träffades inom Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen var att avgiftsuttaget på inkomster över förmånstaket&lt;br&gt;skall reduceras på visst sätt. År 2000 skulle med arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;till infasning av avgifter det totala avgiftsuttaget på dessa inkomstdelar&lt;br&gt;ha reducerats med 7,4 procentenheter. Regeringen avser att avpassa&lt;br&gt;infasningen av avgiftsuttaget på ett sådant sätt att detta uppfylls och i&lt;br&gt;minst samma takt. Det kan ske endera genom växling mot egenavgifter&lt;br&gt;eller, om detta inte visar sig framkomligt, genom att uttaget av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter begränsas till inkomster under taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14. Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det reformerade inkomstrelaterade ålders-&lt;br&gt;pensionssystemet skall träda i kraft den 1 januari 1996 och de nya&lt;br&gt;reglerna för grundtryggheten den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Pensionsarbetsgruppen har föreslagit&lt;br&gt;den 1 januari 1995 som ikraftträdandetidpunkt för det reformerade&lt;br&gt;inkomstrelaterade ålderspensionssystemet. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: TCO anser att ett beslut i pensionsfrågan bör fattas&lt;br&gt;först år 1995 och att ett reformerat pensionssystem bör träda i kraft året&lt;br&gt;därefter. TCO pekar på att flera viktiga frågor är oklara eller otillräckligt&lt;br&gt;belysta i arbetsgruppens förslag. Detta innebär enligt TCO att ett&lt;br&gt;principbeslut i pensionsfrågan under våren 1994 blir osäkert med tanke&lt;br&gt;bl.a. på att det saknas lagförslag i arbetsgruppens betänkande. Vidare&lt;br&gt;anför TCO att frågan om hur den framtida arbetsmarknad ser ut där det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet skall fungera, inte alls är behandlad i&lt;br&gt;betänkandet. Ytterligare beräkningar om förslagets utfall i olika hän-&lt;br&gt;seende borde enligt TCO göras. Vidare borde det enligt TCO ett förslag&lt;br&gt;till ett framtida förtidspensionssystem föreligga innan beslut om ålder-&lt;br&gt;spension fattas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även SACO berör frågan om ikraftträdande och framhåller att arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag har sådana brister och oklarheter att det behöver&lt;br&gt;bearbetas ytterligare för att föreläggas riksdagen under hösten 1994.&lt;br&gt;SACO uppmanar riksdagspartierna bakom pensionsuppgörelsen att ta&lt;br&gt;initiativ till en överläggning med arbetsmarknadens parter för att klargöra&lt;br&gt;villkoren och omfattningen av socialförsäkringssystemen vad gäller&lt;br&gt;egenavgifter, arbetsgivaravgifter och skatter. Detta utgör enligt SACO en&lt;br&gt;nödvändig grund för kommande lönerörelser samt för nödvändiga&lt;br&gt;förändringar av välfärdssystemen i allmänhet och för pensionssystemet&lt;br&gt;i synnerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) pekar på vikten av ett snabbt principbeslut&lt;br&gt;med tydliga ramar, som ger förutsättningar för att börja organisera&lt;br&gt;genomförande, och på vikten av ett fortsatt lagstiftningsarbete som ger&lt;br&gt;de nödvändiga förutsättningarna. Även om så sker anser verket det inte&lt;br&gt;möjligt att genomföra förslaget enligt tidsplanen i betänkandet. Med&lt;br&gt;hänvisning till att endast ett kalenderårsskifte är möjligt som starttidpunkt&lt;br&gt;för det reformerade systemet, bör ikraftträdandet enligt verket flyttas&lt;br&gt;fram ett år. Enligt Riksförsäkringsverket fmns det ett möjligt hand-&lt;br&gt;lingsalternativ som i och för sig är otillfredsställande, men administrativt&lt;br&gt;hanterbart, nämligen att debitera preliminära avgifter redan år 1995 och&lt;br&gt;låta den fortsatta beredningen klargöra när avgifterna kan redovisas på&lt;br&gt;individuella konton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket framhåller att det inte är tillräckligt med ett princip-&lt;br&gt;beslut för att hantera de förändringar som föreslås beträffande avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till pensionssystemet. Ändrade avgiftsregler måste enligt verket vara Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;antagna i god tid före år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att det kan bli svårt med ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1995 mot bakgrund av de brister som fmns i betänkandet. Verket&lt;br&gt;pekar på brister rörande effekter av automatik i pensionssystemet,&lt;br&gt;kostnadskonsekvensema, avsteg från livsinkomstprincipen samt effekter&lt;br&gt;på andra trygghetssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan redovisats bl.a i avsnitt 3&lt;br&gt;och 4 i denna proposition fmns det starka skäl som talar för att nu&lt;br&gt;genomföra en genomgripande reform som leder fram till ett nytt&lt;br&gt;moderniserat pensionssystem. Genom att regeringen i denna proposition&lt;br&gt;lägger fram förslag om riktlinjer för ett reformerat ålderspensionssystem&lt;br&gt;har ett stort och viktigt steg tagits mot införandet av ett stabilt pensions-&lt;br&gt;system i och med att dessa riktlinjer på ett tydligt sätt anger principer och&lt;br&gt;ramar för den fortsatta reformeringen. Härigenom torde den osäkerhet&lt;br&gt;inför framtiden som dagens pensionärer och förvärvsaktiva kan uppleva&lt;br&gt;med det hittillsvarande pensionssystemet i hög grad kunna undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att reformeringen av ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;ske stegvis med början år 1995. I centrala delar, bl.a. såvitt gäller&lt;br&gt;intjänande av pensionsrätt, kommer reformen ha betydelse för den&lt;br&gt;enskilde redan under nästa år. Detta åstadkomms i huvudsak genom att&lt;br&gt;reglerna om pensionsrätt för förfluten tid utsträcks till att avse även år&lt;br&gt;1995. Vidare bör reglerna om pensionsrätt för studier och värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring kunna få verkan redan från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser regeringen att under år 1995 förelägga riksdagen förslag&lt;br&gt;om en avgiftshöjning till ålderspensionssystemet på en procentenhet för&lt;br&gt;inkomstdelar upp till förmånstaket enligt vad vi redogjort för i avsnitt&lt;br&gt;13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första pensionerna från det reformerade ålderspensionssystemet&lt;br&gt;kommer att utbetalas år 2000. Vid denna tidpunkt avses även det&lt;br&gt;föreslagna systemet för grundtrygghet träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. RFV påpekat i sitt remissvar innebär förslaget om ett&lt;br&gt;reformerat ålderspensionssystem en av de största och mest genom-&lt;br&gt;gripande reformer som hittills genomförts inom socialförsäkringen.&lt;br&gt;Reformen har en omfattning och komplexitet som gör att i stort sett alla&lt;br&gt;försäkringsgrenar kommer att påverkas. Två nya försäkringssystem, för-&lt;br&gt;delningssystemet och premiereservsystemet, skall byggas upp och&lt;br&gt;administreras tillsammans med nuvarande pensionssystem. Ett ikraft-&lt;br&gt;trädande redan vid kommande årsskifte är emellertid förenat med en rad&lt;br&gt;svårigheter och problem, vilket både arbetsgruppen och remissinstanserna&lt;br&gt;pekat på. Ett omfattande regelverk skall utformas under mycket kort tid.&lt;br&gt;Det krävs ett omfattande administrativt arbete med att lägga upp register,&lt;br&gt;handläggningsrutiner, m.m. innan det nya regelsystemet kan komma i&lt;br&gt;praktisk tillämpning. Likaså erfordras betydande informationsinsatser i&lt;br&gt;samband med införandet av det reformerade pensionssystemet. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och skattemyndig-&lt;br&gt;heterna kommer således att behöva en tillräcklig förberedelsetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter har gett uttryck för en önskan att före&lt;br&gt;ikraftträdandet få vissa centrala delar av pensionsreformen ytterligare&lt;br&gt;belysta och att då också själva få medverka. Vidare kommer, som&lt;br&gt;utvecklats i avsnitten 2 och 13, frågan om den slutliga utformningen av&lt;br&gt;avgiftsuttaget att beredas vidare efter samråd med arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter med sikte på att riksdagen under år 1995 skall föreläggas förslag&lt;br&gt;i avgiftsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det reformerade&lt;br&gt;inkomstrelaterade ålderspensionssystemet skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996. Detta innebär inte någon skillnad i förhållande till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag vad gäller vilka årsklasser som helt eller delvis skall omfattas av&lt;br&gt;det reformerade systemet. Inte heller föreslås någon annorlunda tidpunkt&lt;br&gt;för införandet av de nya reglerna för grundtryggheten. Nu slås tidsplanen&lt;br&gt;fast för en lagreglering av de centrala delarna i denna proposition. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning bör en proposition med lagförslag, efter det att&lt;br&gt;lagförslagen genomgått sedvanlig remissbehandling och efter remiss till&lt;br&gt;lagrådet, föreläggas riksdagen under år 1995 så att behövliga lagar kan&lt;br&gt;utfärdas i god tid före den 1 januari 1996. Dessförinnan skall också&lt;br&gt;enligt vad vi redogjort för i avsnitt 13 den slutliga formen för avgiftsuttag&lt;br&gt;och därmed sammanhängande frågor avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Administrativa konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nya pensionssystemet kommer att&lt;br&gt;medföra merkostnader främst för socialförsäkringsadministrationen&lt;br&gt;såväl i samband med genomförandet som fortlöpande. En samlad&lt;br&gt;bedömning av dessa resursbehov kommer att göras i samband med&lt;br&gt;kommande lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens förslag: Pensionsarbetsgruppen har endast i&lt;br&gt;begränsad utsträckning berört administrativa konsekvenser av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) understryker att&lt;br&gt;förslaget om ett reformerat pensionssystem innebär en av de största och&lt;br&gt;mest genomgripande reformer som hittills genomförts inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen och att nuvarande försäkringsadministration kommer att behöva&lt;br&gt;förstärkas och förändras i första hand genom ny kompetens, framför allt&lt;br&gt;inom premiereservdelen, organisation, ADB-rutiner för handläggning av&lt;br&gt;pensionsärenden, ADB-rutiner för administrationen av avgifter och&lt;br&gt;bokföring av pensionsrätter, ADB-rutiner för avgiftsuttag inom befintliga&lt;br&gt;socialförsäkringsslag och ADB-rutiner för information. Vidare framhåller&lt;br&gt;verket att genomförandet av reformen kommer att kräva extraordinära&lt;br&gt;insatser och åtgärder i avseende på organisation, resurs- och kompeten-&lt;br&gt;stillskott och ADB-utveckling för att uppnå tillfredsställande funktionssä-&lt;br&gt;kerhet och ekonomisk säkerhet. Verket betonar också vikten av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen på de olika områdena är klar i god tid före den tidpunkt&lt;br&gt;som respektive funktion måste tas i produktion och att registerlagstift-&lt;br&gt;ningen i god tid anpassas till det reformerade pensionssystemets behov.&lt;br&gt;På grund av avsaknaden av förslag till lagstiftning är det enligt verket&lt;br&gt;inte möjligt att för närvarande redovisa någon detaljerad analys av&lt;br&gt;genomförandefasen och reformbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att det är av största vikt att de&lt;br&gt;administrativa konsekvenserna av förslaget uppmärksammas och&lt;br&gt;analyseras. FKF framhåller att det föreslagna reformerade pensionssyste-&lt;br&gt;met är betydligt mer komplicerat än nuvarande system, vilket medför en&lt;br&gt;mer omfattande och därmed dyrare administration. Vidare framhåller&lt;br&gt;FKF de stora krav det föreslagna pensionssystemet kommer att ställa på&lt;br&gt;information till de försäkrade. Stora krav ställs enligt förbundet också på&lt;br&gt;ett väl utvecklat teknikstöd och på en omfattande kompetensutveckling&lt;br&gt;hos försäkringskassornas personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund pekar på vikten av ökade resurser till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för genomförande och&lt;br&gt;drift av det nya systemet. Förbundet understryker också behovet av&lt;br&gt;information till allmänheten och förutsätter att särskilda medel avsätts för&lt;br&gt;en mycket omfattande extern information. Vidare måste enligt förbundet&lt;br&gt;stora resurser avsättas för kompetensuppbyggnad av personal. Stora krav&lt;br&gt;kommer också att ställas på utvecklingen av nya ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksrevisionsverkets (RRV) bedömning torde de administrativa&lt;br&gt;kostnaderna för fördelningssystemet, som skall täckas av ålderspension-&lt;br&gt;savgiftema, att uppgå till stora belopp. RRV efterlyser en beräkning av&lt;br&gt;hur stor andel av de totala utgifterna som de administrativa kostnaderna&lt;br&gt;kommer att utgöra och därmed vilken ytterligare belastning fördelnings-&lt;br&gt;systemet får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala betonar att det reformerade pensionssystemet torde&lt;br&gt;leda till en ökad arbetsbelastning för länsrätternas del, särskilt vid&lt;br&gt;genomförandet och under åren närmast därefter men även framgent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) tar upp administrationen inom skatteförvalt-&lt;br&gt;ningarna och påpekar att merkostnaderna här blir betydande. Dessa avser&lt;br&gt;bl.a. systemförändring, lagring av fler uppgifter i skattedatabasen,&lt;br&gt;utbildningsinsatser och information. En förutsättning för att merkost-&lt;br&gt;naderna inte skall bli orimliga är att ett enhetligt system kommer att gälla&lt;br&gt;för beräkning av underlag och avdrag för egenavgifter i näringsverksam-&lt;br&gt;het och tjänst samt för pensionsavgift, allmän sjukförsäkringsavgift och&lt;br&gt;arbetslöshetsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet förutsätter att i det fortsatta arbetet kommer att&lt;br&gt;behandlas frågan hur rapporteringen skall fungera mellan de olika&lt;br&gt;aktörerna i pensionssystemet (arbetsgivare, skattemyndighet, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, kapitalförvaltare). Detsamma gäller frågan om&lt;br&gt;likvidhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vårt förslag till nytt pensions-&lt;br&gt;system innebär mycket stora förändringar av pensionsreglema och får i&lt;br&gt;flera avseenden betydande återverkningar för andra regelsystem. Förutom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det nya systemet skall fungera parallellt och i samspel med nuvarande&lt;br&gt;ATP-system innebär förslaget också att nya funktioner införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om premiereservsystem innebär en ny form av offentligt&lt;br&gt;pensionssystem. System och rutiner för bl.a. avgifter, förvaltning av&lt;br&gt;medel, redovisning till fondförvaltare och aktuariehantering måste byggas&lt;br&gt;upp och kräver ny kompetens hos Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intjänandereglema för den nya pensionen skall beräknas retroaktivt&lt;br&gt;fr.o.m. år 1960 för förvärvsinkomster och för bamårsrätt. Löpande skall&lt;br&gt;bl.a. även värnpliktstjänstgöring och s.k. bakomliggande inkomst vara&lt;br&gt;pensionsgrundande. Samtidigt skall avgifter betalas för alla inkomster&lt;br&gt;som grundar pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver medför förslaget följdändringar och konsekvenser inom&lt;br&gt;många områden. Sammantaget kommer genomförandet av det nya&lt;br&gt;pensionssystemet att kräva stora administrativa insatser under de&lt;br&gt;närmaste åren. Eftersom systemet i en del avseenden blir mer komplext&lt;br&gt;än det nuvarande ATP-systemet kommer även förvaltningen efter&lt;br&gt;genomförandet att kräva mer resurser än vad som i dag krävs för att&lt;br&gt;förvalta ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket tillsammans med försäkringskassorna kommer&lt;br&gt;även fortsättningsvis att ha det huvudsakliga ansvaret för pensionerna.&lt;br&gt;Följaktligen är det i första hand där som det kommer att krävas stora&lt;br&gt;insatser för att bygga upp nya administrativa rutiner och ADB-rutiner&lt;br&gt;men även andra instanser såsom skatteförvaltningen och förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna kommer att beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig uppgift som ställer krav på administrationen är att föra&lt;br&gt;ut information om det nya systemet. En för förslaget central uppgift&lt;br&gt;härvidlag är att årligen informera de som tjänat in pensionsrätt under&lt;br&gt;året. Initial t torde också krävas resurser för att kunna föra ut grund-&lt;br&gt;läggande kunskap och insikt om de nya principerna samt att lämna&lt;br&gt;individuell pensionsinformation. Därutöver ställer reglerna om delad&lt;br&gt;pensionsrätt och bamårsrätt särskilda krav på löpande information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i denna proposition är av principiell art. Mer detaljerade&lt;br&gt;regler i lagform kommer att lämnas i senare propositioner. De ad-&lt;br&gt;ministrativa konsekvenserna kan i vissa fall vara beroende av vilka&lt;br&gt;detaljlösningar som väljs. Någon samlad bedömning av resursbehoven för&lt;br&gt;administrationen redovisas därför inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Reformerat pensionssystem&lt;br&gt;(SOU 1994:20)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Pensionsarbetsgruppens betänkande&lt;br&gt;Reformerat pensionssystem (1994:20) avgetts av Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Länsrätten i Uppsala, Hovrätten för Nedre Norrland, Statens&lt;br&gt;löne- och pensionsverk, Statens arbetsgivarverk, Allmänna Pensions-&lt;br&gt;fonden (första - tredje fondstyrelserna), Socialstyrelsen, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, Datainspektionen, Konjunkturinstitutet, Statistiskacentralbyrån,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Konsumentverket, Centrala studies-&lt;br&gt;tödsnämnden, Vämpliktsverket, Statens ungdomsråd, Statens Invandrar-&lt;br&gt;verk, Arbetsdomstolen, Göteborgs universitet, Länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;norrlands län, Försäkringskasseförbundet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Företagamas&lt;br&gt;Riksorganisation, Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation, Försäkringsanställdas förbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, ILO-kommittén, Arbetslöshetskassornas Samorganisation,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Stats-&lt;br&gt;pensionärernas Riksförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap,&lt;br&gt;Kommunernas pensionsanstalt, Kooperationens pensionsanstalt, Sveriges&lt;br&gt;Riksbank, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Kooperativa institutet, Föreningen för Svenskar i världen, SIOS -&lt;br&gt;Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, Riksförbundet&lt;br&gt;internationella föreningar för invandrarkvinnor (RIFFI), Internationella&lt;br&gt;kvinnoförbundet, Fredrika-Bremer-Förbundet, Riksorganisationen för&lt;br&gt;kvinnojourer i Sverige, Haro - riksorganisationen för valfrihet, jämställd-&lt;br&gt;het och föräldraskap, Ensamståendes Intresseorganisation, Husmoders-&lt;br&gt;förbundet Hem och Samhälle, Svenska Kvinnors Vänsterförbund,&lt;br&gt;Föreningen Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i&lt;br&gt;Stockholm, Riksförbundet för Hantverkar- och Företagarkvinnor,&lt;br&gt;Skattebetalarnas Förening, Sveriges Förenade Studentkårer, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Lunds universitet, Generationsutredningen, Sjuk-och&lt;br&gt;arbetsskadeberedningen, Försäkringsutredningen, Sveriges Socialde-&lt;br&gt;mokratiska Ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund, Moderata kvinnoför-&lt;br&gt;bundet, Fria moderata studentförbundet, Centerns ungdomsförbund,&lt;br&gt;Centerkvinnoma, Liberala Ungdomsförbundet, Kristdemokratiska&lt;br&gt;Ungdomsförbundet, Ung Vänster, Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott&lt;br&gt;och Sveriges Köpmannaförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har avgett&lt;br&gt;gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus samt Göteborgs- och&lt;br&gt;Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige har bifogat yttranden från Byggnadsar-&lt;br&gt;betareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund,&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund, Handelsanställdas förbund, Industrifacket,&lt;br&gt;Kommunalarbetareförbundet, Livsmedelsarbetareförbundet, Metallindu-&lt;br&gt;striarbetareförbundet, Pappersindustriarbetareförbundet, Skogsarbetare-&lt;br&gt;förbundet, Transportarbetareförbundet och Träindustriarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har också remitterats till Allmänna Pensionsfonden (fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen och femte fondstyrelsen), Forskningsrådsnämnden, Kans-&lt;br&gt;lersämbetet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Dessa&lt;br&gt;har emellertid meddelat att de avstår från att yttra sig. En del myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer, som beretts tillfälle att avge yttrande, har inte&lt;br&gt;utnyttjat detta tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över Pensionsarbetsgruppens betänkande har dessutom&lt;br&gt;inkommit från bl.a. Stockholms Handelskammare, Familjehemmens&lt;br&gt;Riksförbund, Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Teatrarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Miljöpartiet de Gröna, Kooperationens Förhandlingsorgani-&lt;br&gt;sation, Svenska Missionsrådet, Föreningen Bistånd och Information&lt;br&gt;genom Frivilliga Organisationer, Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam&lt;br&gt;och Ungdomar, Verdandi, Folksam, Föreningen Sveriges Verkstadsin-&lt;br&gt;dustrier, Svenska Teaterförbundet, Jämställdhetsarbetares Förening,&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund och Statens handikappråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett stort antal andra organisationer liksom många privatpersoner&lt;br&gt;har yttrat sig över betänkandet. Vidare har ett flertal organisationer och&lt;br&gt;enskilda individer m.m. inkommit med meningsyttringar och uttalanden,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Pensionssystemets inkomster och utgifter t.o.m. år&lt;br&gt;2050&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga redovisas en revidering av Pensionsarbetsgruppens be-&lt;br&gt;räkningar över i första hand ålderspensionssystemets inkomster och&lt;br&gt;utgifter fram till år 2050 samt hur den finansiella utformningen kan&lt;br&gt;komma att påverka statsbudgeten, förutsatt att det förslag till finansiell&lt;br&gt;infasning som Pensionsarbetsgruppen redovisade används. I beräk-&lt;br&gt;ningarna har även Pensionsarbetsgruppens skiss till beräkningsmetod för&lt;br&gt;förtidspensioner beaktats. Vidare har antagits att utgifterna för förtids-&lt;br&gt;pension (med undantag för förtidspension till vissa årsklasser) belastar&lt;br&gt;statsbudgeten. De reviderade beräkningarna har gjorts som ett led i&lt;br&gt;beredningen av denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till betänkandet har beräkningarna aktualiserats med&lt;br&gt;hänsyn bl.a. till nya prognoser för år 1995, beräkningar i regeringens&lt;br&gt;nyligen framlagda kompletteringsproposition för 1994/95 rörande den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen 1996 - 1999 samt 1994 års befolkningsprognos&lt;br&gt;från SCB. Jämfört med 1991 års befolkningsprognos beräknar nu SCB&lt;br&gt;att antalet ålderspensionärer framöver ökar ytterligare till följd av att&lt;br&gt;dödligheten, framför allt för män, antas sjunka. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att i 1994 års prognos beräknas antalet ålderspensionärer år 2015&lt;br&gt;vara 46 000 fler och år 2050 139 000 fler än i 1991 års prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har beaktats propositionens förslag till avvikelser från arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag vad gäller tidpunkten för fastställande av det definitiva&lt;br&gt;delningstalet i det reformerade ålderspensionssystemet, avräkningsreg-&lt;br&gt;lema för den övergångsvisa garantipensionen mot inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension samt reglerna för beräkning av pensionsrätt för bakomliggande&lt;br&gt;inkomst vid sjukdom och arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har den realekonomiska tillväxten under andra hälften&lt;br&gt;av 1990-talet antagits uppgå till 3 % per år. Efter sekelskiftet har kal-&lt;br&gt;kylerats med 1,5 % resp. 2 % årlig tillväxt. Realräntan antas vara lika&lt;br&gt;med den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har föreslagit att det index som skall användas&lt;br&gt;för uppräkning av intjänad pensionsrätt respektive av förmånstaket skall&lt;br&gt;grundas på utvecklingen av pensionsgrundande inkomst (PGI) per person&lt;br&gt;med PGI. Detta s.k. PGI-index skall också ingå i den pris- och följ-&lt;br&gt;samhetsindexering som ska göras av utgående pensioner. Detta index har&lt;br&gt;använts i de följande beräkningarna. I beräkningarna har, såsom i be-&lt;br&gt;tänkandet, förmånstaket antagits övergå till löneindexering år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En real tillväxt på 3 % per år under 1990-talet beräknas motsvaras av&lt;br&gt;en ökning av PGI per person på i genomsnitt ca 1,5 % per år. Efter år&lt;br&gt;2000 antas utvecklingen av PGI per person i huvudsak följa den reala&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 2000 är pensionsutgiftemas utveckling helt bestämd av de&lt;br&gt;nuvarande pensionsreglema. De första reformerade pensionerna kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att börja betalas ut först år 2000, och då med mycket små belopp&lt;br&gt;eftersom de till den helt övervägande delen består av de pensionsdelar&lt;br&gt;som gäller de första årsklasserna i övergångsgenerationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppens finansiella infasningsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med den reformering som föreslås i propositionen kommer det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet att delas upp i tre delsystem:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ålderspensioneringens fördelningssystemdel med buffertfond (den&lt;br&gt;nuvarande AP-fonden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ålderspensioneringens premiereservdel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje delsystemet omfattar dels förtidspensioneringen, vilken i&lt;br&gt;framtiden kan komma att anknytas till sjukförsäkringen eller utgöra en&lt;br&gt;särskild försäkringsgren, dels efterlevandepension, garantipension och&lt;br&gt;vissa andra fördelningsmässiga inslag i pensionssystemet. Dessa skall&lt;br&gt;enligt propositionens förslag finansieras med allmänna skattemedel på&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till reformerat pensionssystem innebär en rad skillnader i&lt;br&gt;finansiellt avseende såväl vad gäller pensionssystemets inkomster och&lt;br&gt;utgifter som vad som redovisas över statsbudgeten. Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen redovisade därför en modell för den finansiella infasningen.&lt;br&gt;Som redovisats i avsnitt 13 i propositionen föreslås den exakta utform-&lt;br&gt;ningen av omföringen av avgifter och utgifter mellan statsbudget och&lt;br&gt;ålderspensionssystem avvakta fortsatt beredning. I de följande beräk-&lt;br&gt;ningarna har dock Pensionsarbetsgruppens modell använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell innebär sammanfattningsvis följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgiften, som i ett fullfunktionsstadium avses uppgå till&lt;br&gt;totalt 18,5 % av pensionsgrundande inkomster, införs successivt så att&lt;br&gt;den egenavgift som införs år 1995 höjs år från år fram till år 2000 då&lt;br&gt;den uppgår till 9,25 %. Den nuvarande arbetsgivaravgiften för ATP på&lt;br&gt;13 % sänks i tre steg fr.o.m. år 1998 för att år 2000 ligga på en nivå av&lt;br&gt;9,25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden behålls som en buffertfond inom ålderspensioneringens&lt;br&gt;fördelningssystem. Arbetsgruppen föreslår att även vissa andra pen-&lt;br&gt;sionsutbetalningar än ålderspension övergångsvis finansieras över AP-&lt;br&gt;fonden, nämligen folkpension och pensionstillskott till ålderspensionärer&lt;br&gt;födda före år 1935, änkepension enligt äldre regler och förtidspension&lt;br&gt;från ATP till förtidspensionärer som är 58 år eller äldre åren&lt;br&gt;1995 - 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har också använts arbetsgruppens förslag att under perioden&lt;br&gt;1995 - 2000 genomföra en successiv höjning av övriga socialförsäkring-&lt;br&gt;systems avgifter för att finansiera deras inbetalningar av avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet samtidigt som folkpensionsavgiften successivt&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemets samhällsekonomiska stabilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det reformerade pensionssystemet är i full funktion på 2030-talet&lt;br&gt;kommer pensionssystemets känslighet för tillväxten att ha reducerats&lt;br&gt;väsentligt. Detta beror på löneindexeringen av pensionsrätter i förening&lt;br&gt;med följsamhetsindexeringen av de utgående pensionerna. Den in-&lt;br&gt;komstrelaterade pensionen kommer att utgöra i stort sett samma pro-&lt;br&gt;centandel av lönesumman oavsett vilken ekonomisk tillväxt som upp-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens förslag skall följsamhetsindexering tillämpas även&lt;br&gt;för de pensioner och pensionsdelar som under den långa övergångstiden&lt;br&gt;beräknas enligt nu gällande regler. Härigenom uppnås även på kortare&lt;br&gt;sikt en betydande stabilitet i förhållande till den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen föreslås däremot inte följsamhetsindexeras. Utgifterna&lt;br&gt;för garantipensionen kommer att vara beroende av den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten bl.a. till följd av att ju lägre tillväxten är, desto fler personer&lt;br&gt;kommer att få del av den utfyllnad som garantipensionen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framtida utgifterna för ålderspension kommer att stabiliseras lång-&lt;br&gt;siktigt även med avseende på förändringar i medellivslängden eftersom&lt;br&gt;det föreslagna s.k. delningstalet kommer att anpassas till förändringar i&lt;br&gt;detta avseende. Med den utformning som arbetsgruppen föreslagit uppnås&lt;br&gt;ingen automatisk reglering av pensionsutgiftema vid variationer i&lt;br&gt;försörjningskvoten (dvs. förhållandet mellan antal förvärvsarbetande och&lt;br&gt;antalet pensionärer) på grund av andra demografiska faktorer såsom&lt;br&gt;varierande födelsetal eller migration eller ändrad förvärvsfrekvens.&lt;br&gt;Periodvisa över- eller underskott inom fördelningssystemet till följd av&lt;br&gt;sådana faktorer pareras med en buffertfond, den nuvarande AP-fonden.&lt;br&gt;Inom det reformerade systemet betalas avgift för samtliga tillgodoräknade&lt;br&gt;pensionsrätter, som senare kommer att utbetalas som pensionsförmån.&lt;br&gt;Med en, sett över längre perioder, stabil befolkningssammansättning&lt;br&gt;kommer avgiftsinkomsterna långsiktigt att täcka systemets utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellerna 1 a - b sammanfattas finansiella konsekvenser av övergången&lt;br&gt;till det reformerade systemet för de tre delsystemen fram till år 2020.&lt;br&gt;Vad som visas är avgiftsinkomster minus utgifter. I det fall utgifterna&lt;br&gt;överstiger inkomsterna gäller att skillnaden får finansieras på annat sätt,&lt;br&gt;antingen genom tillskott från statsbudgeten eller genom avkastning eller&lt;br&gt;uttag ur fördelningssystemets buffertfond. Rubriken &amp;quot;Utan reform&amp;quot; avser&lt;br&gt;vad gäller &amp;quot;ålderspensioneringens fördelningssystem&amp;quot; det nuvarande&lt;br&gt;ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 a - b Jämförelse mellan det reformerade pensionssystemet och nu-&lt;br&gt;varande system: Avgiftsöverskott och -underskott (inklusive till pensionssystemet&lt;br&gt;relaterade löneskatter). Miljarder kronor 1995 års priser. Real lönesummetillväxt&lt;br&gt;3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % resp. 2 % per år därefter (tillväxtalternativen&lt;br&gt;anges i tabellen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Nuvarande system med prisindexerat tak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utan reform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Efter reform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘ AP-fonden slut. Det löpande underskottet förutsätts täckas av statsbudgeten. Jämför&lt;br&gt;tabellerna 2 a - d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Nuvarande system med löneindexerat tak&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utan reform:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efter reform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. fördeln.syst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersp. premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten, andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trygghetssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala pensionssyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* AP-fonden slut. Det löpande underskottet förutsätts täckas av statsbudgeten. Jämför&lt;br&gt;tabellerna 2 a - d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad tabellerna 1 a - b visar är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ålderspensioneringens fördelningssystem får till följd av förslagen vid-&lt;br&gt;kännas förhöjda avgiftsunderskott de närmaste åren. Från sekelskiftet&lt;br&gt;och framåt medför emellertid den höjda ålderspensionsavgiften och det&lt;br&gt;successiva bortfallet av de tillfälligt övertagna pensionsutbetalningama&lt;br&gt;att underskottet blir mindre än om någon reform inte genomförs. Häri-&lt;br&gt;genom förhindras att buffertfonden töms under 2010-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Premiereservdelen får ett växande överskott. Pensionsutbetalningar av&lt;br&gt;någon betydelse påbörjas först omkring år 2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statsbudgeten förbättras kraftigt de första åren. Som en återspegling&lt;br&gt;av de positiva effekterna på ålderspensioneringens fördelningssystem&lt;br&gt;och av premiereservernas tillväxt påverkas emellertid statsbudgeten&lt;br&gt;kraftigt negativt från och med sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Någon gång under 2010-talet kommer AP-fonden att ta slut om ingen&lt;br&gt;reformering sker i ATP-systemet. De då mycket betydande löpande&lt;br&gt;underskotten i ATP-systemet förutsätts finansieras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen medför att en ökad andel av pensionsutgiftema kommer att&lt;br&gt;täckas av avgifter som tas ut på lönerna. En betydande del av pensions-&lt;br&gt;systemet lämnas dock utan sådan avgiftsfinansiering. Från och med år&lt;br&gt;2000 förs nästan alla pensionsavgifter till ålderspensionssystemet. Detta&lt;br&gt;reser frågan hur förtidspensioneringen skall finansieras, antingen med&lt;br&gt;allmänna skattemedel eller med nya socialförsäkringsavgifter. Utan ytter-&lt;br&gt;ligare åtgärder på främst förtidspensionsområdet blir belastningen på&lt;br&gt;statsbudgeten betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellerna 2 a - b visas reformens effekt på statsbudgeten fram till år&lt;br&gt;2020. I tabellerna 2 c - d lämnas motsvarande redovisning i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande regelsystem med löneindexerat ATP-tak. Utan reform&lt;br&gt;beräknas AP-fonden ta slut någon gång mellan åren 2015 och 2020&lt;br&gt;beroende på tillväxtaltemativ. Underskottet i fonden förutsätts då täckas&lt;br&gt;av statsbudgeten. Om ATP-taket löneindexeras tar fonden slut ca fem år&lt;br&gt;tidigare, dvs. mellan åren 2010 och 2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 a - b. Den finansiella utvecklingen för den del av pensionssystemet som&lt;br&gt;ligger utanför ålderspensionssystemet (statsbudgeten), miljarder kronor 1995 års&lt;br&gt;priser. Nuvarande system med prisindexerat tak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per är 1995 - 2000, 2 % per år därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter över taket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensions- och del-&lt;br&gt;pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda socialavgifter att&lt;br&gt;finansiera inbetalningar&lt;br&gt;av ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Pensioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott, utan reform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt på&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % per år därefter.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter över taket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensions- och del-&lt;br&gt;pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda socialavgifter att&lt;br&gt;finansiera inbetalningar&lt;br&gt;av ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Pensioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott, utan reform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt på&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Från och med år 2000 beräknade efter tillkommande skatt på den höjda grundpen-&lt;br&gt;sionsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 c - d Den finansiella utvecklingen för den del av pensionssystemet som&lt;br&gt;ligger utanför ålderspensionssystemet (statsbudgeten), miljarder kronor 1995 års&lt;br&gt;priser. Nuvarande system med löneindexerat tak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 2 % per år därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter över taket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensions- och del-&lt;br&gt;pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda socialavgifter att&lt;br&gt;finansiera inbetalningar&lt;br&gt;av ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Pensioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott, utan reform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt på&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;d) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % per år därefter.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter över taket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensions- och del-&lt;br&gt;pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda socialavgifter att&lt;br&gt;finansiera inbetalningar&lt;br&gt;av ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Avgifter till&lt;br&gt;ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Pensioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över/underskott, utan reform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt på&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Från och med år 2000 beräknade efter tillkommande skatt på den höjda grundpen-&lt;br&gt;sionsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellerna har inte inräknats några s.k. dynamiska effekter som sam-&lt;br&gt;manhänger med ökningar i arbetsutbudet som reformen ger upphov till.&lt;br&gt;Genom att skatteandelen i pensionsavgiften reduceras är det sannolikt att&lt;br&gt;det totala arbetsutbudet kommer att öka. Avgiftsdelen som tas ut över&lt;br&gt;taket kommer att reduceras. Vidare avskaffas 15-årsregeln, varigenom&lt;br&gt;det blir ur pensionssynpunkt lönsamt att arbeta heltid under fler år än 15.&lt;br&gt;Ett ökat arbetsutbud i åldrarna över 60 år är också sannolikt genom att&lt;br&gt;det föreslagna systemet starkt premierar att lägga ytterligare år till det&lt;br&gt;förvärvsverksamma livet. Samma effekt har förslaget att avskaffa del-&lt;br&gt;pensionen. Slutligen tillkommer att systemet ger incitament att i ökad&lt;br&gt;utsträckning deklarera sina inkomster, eftersom alla inkomstår är viktiga&lt;br&gt;i pensionshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat arbetsutbud medför en ökad produktion i samhället och att den&lt;br&gt;offentliga sektorns skatteinkomster stiger. Varje procents ökning av&lt;br&gt;arbetsutbudet skulle vid 2010 års nivå innebära en ökning av lönesumman&lt;br&gt;med inte fullt 10 miljarder kronor och en ökning av skatte- och momsin-&lt;br&gt;täktema på ca 5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppskatta den verkliga effekten på arbetsutbudet är givetvis synner-&lt;br&gt;ligen svårt; i Pensionsarbetsgruppens betänkande angavs att den &amp;quot;skulle&lt;br&gt;kunna uppgå till några procent&amp;quot;. Om effekten skulle vara 2,5 % skulle&lt;br&gt;statsbudgeten således förbättras med ca 12 miljarder kronor år 2010&lt;br&gt;jämfört med tabellerna 2 a - d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkyler över det reformerade inkomstrelaterade ålderspensionssyste-&lt;br&gt;mets finansiella utveckling fram till år 2050 redovisas i tabellerna&lt;br&gt;3 a - b. Under de närmaste 30 åren uppvisar systemet ett avgiftsunder-&lt;br&gt;skott. Underskottet täcks av fondmedel och fondkapitalet minskar där-&lt;br&gt;med. Fondstyrkan (dvs. fondens storlek delad med årets utgifter) be-&lt;br&gt;räknas sjunka från 3,5 år 1995 till 1,3 år 2025. Efter år 2025 vänder&lt;br&gt;utvecklingen och systemet uppvisar i stället ett avgiftsöverskott. De&lt;br&gt;övriga pensionsutgifter, utöver inkomstrelaterade ålderspensioner, som&lt;br&gt;inledningsvis belastade AP-fonden har då i det närmaste försvunnit och&lt;br&gt;den reformerade ålderspensionen får allt större genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 a - b. Det reformerade inkomstrelaterade ålderspensionssystemets&lt;br&gt;utveckling 1995-2050, miljarder kronor 1995 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 2 % per år därefter.&lt;br&gt;Antagen realränta 3 % 1995, faller till 2 % vid 1990-talets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;------r~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav till fördelnings-&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstrelaterade&lt;br&gt;ålderspensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav från fördelnings-&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga pensioner som&lt;br&gt;belastar AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens över/under-&lt;br&gt;skott före räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fondkapital 31/12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % per år därefter.&lt;br&gt;Antagen realränta 3 % 1995, faller till 1,5 % vid 1990-talets slut.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav till fördelnings-&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstrelaterade&lt;br&gt;ålderspensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav från fördelnings-&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga pensioner som&lt;br&gt;belastar AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens över/under-&lt;br&gt;skott före räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fondkapital 31/12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereservsystemets utveckling redovisas i tabell 4. De pensioner som&lt;br&gt;betalas ut från premiereserven kommer till en början att vara små och&lt;br&gt;inbetalningarna således överstiga utbetalningarna varvid det samlade&lt;br&gt;fondkapitalet växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Avgiftsinkomster, pensionsutbetalningar och fondstorlek inom ålders-&lt;br&gt;pensionssystemets premiereservdel, miljarder kronor 1995 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årlig real lönesummetillväxt perioden 1995-2000 3 %,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 2001- 2 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;år 2001- 1,5 %&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetal-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetal-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fond-&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetal-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetal-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fond-&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda ålderspensionsutbetalningama i det reformerade syste-&lt;br&gt;met (dvs. inkomstrelaterad pension från fördelnings- och premie-&lt;br&gt;reservsystemen, garantipension och utgifter för den särskilda garanti-&lt;br&gt;regeln) redovisas i tabellerna 5 a - b. I tabellerna visas också beräknade&lt;br&gt;kostnader för ålderspension från folkpension och ATP i nuvarande&lt;br&gt;regelsystem samt med löneindexering av ATP-taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom taket i det reformerade systemet höjs i takt med löneutveck-&lt;br&gt;lingen kommer det reformerade systemet successivt att omfatta en allt&lt;br&gt;större del av individens inkomst jämfört med nuvarande regelsystem med&lt;br&gt;prisindexerat tak. Utbetalningarna i det reformerade regelsystemet blir&lt;br&gt;därför på lång sikt större än med nuvarande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju högre tillväxten är desto mindre blir det nuvarande systemets relativa&lt;br&gt;omfattning när taket hålls prisindexerat, medan det reformerade systemets&lt;br&gt;utgifter blir ungefär oförändrade i relation till lönesumman. Detta&lt;br&gt;illustreras i tabell 6 a - b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 a - b. Utgifter för ålderspension i det reformerade och det nuvarande Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;pensionssystemet 1995 - 2050, miljarder kr 1995 års priser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 2 % per är därefter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % per är därefter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 a - b motsvarar tabell 5 a - b men med beloppen angivna i pro- Prop. 1993/94:250&lt;br&gt;cent av lönesumman i stället för i miljarder kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 a - b Utgifter för ålderspension i det reformerade systemet och det&lt;br&gt;nuvarande pensionssystemet 1995 - 2050 i procent av lönesumman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 2 % per år därefter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Antagen tillväxt i lönesumman 3 % per år 1995 - 2000, 1,5 % per år därefter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med&lt;br&gt;löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med prisindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekt jämfört&lt;br&gt;med löneindexerat tak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:250 Reformering av det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett reformerat ålderspensionssystem (avsnitten 4.1-4.9, 5.1-5.4, 5.5.1-5.5.4, 5.6, 5.7, 5.9, 5.10, 6.1-6.4, 7.1, 7.2, 8.1-8.5, 9.1, 9.2, 10.1-10.7, 11, 13.1-13.3 och 14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett reformerat ålderspensionssystem (avsnitten 4.1-4.9, 5.1-5.4, 5.5.1-5.5.4, 5.6, 5.7, 5.9, 5.10, 6.1-6.4, 7.1, 7.2, 8.1-8.5, 9.1, 9.2, 10.1-10.7, 11, 13.1-13.3 och 14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:37:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03250</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:37:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03250</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__250.pdf</filnamn>
<filstorlek>12610521</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reformering av det allmänna pensionssystemet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/622BA34E-09B6-42D3-AE96-20AAC3AD0E9C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SfU24</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SfU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claus Zaar  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claus Zaar  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Wegestål  och Nils Nordh  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Wegestål  och Nils Nordh  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Viklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Viklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  och Maj Britt Theorin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  och Maj Britt Theorin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP) och Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:250&lt;br/&gt;
Reformering av det allmänna pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP) och Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>