<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307547</hangar_id>
 <dok_id>GH0325</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>25</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:25</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>25</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:41</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inriktningen av den ekonomiska politiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0325/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0325</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0325</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:25&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Inriktningen av den ekonomiska politiken&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:25&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen riktlinjerna för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och särskilt de delar av saneringsprogrammet för de offentliga&lt;br&gt;finanserna där förslag kommer att föreläggas riksdagen under 1993/94 års&lt;br&gt;riksmöte. Regeringen redovisar också en bedömning av den svenska&lt;br&gt;ekonomin under åren 1994 och 1995. Vidare läggs fram förslag till&lt;br&gt;indexering av vissa punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 10 rad 19-21 flyttad till vänster och höger spalt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext............................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän energiskatt................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:372)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bensinskatt....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:582)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om koldoixidskatt ..................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:394)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tobaksskatt ....................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:306)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dryckesskatt ...................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De internationella förutsättningarna.............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Svag internationell konjunktur.............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Det ekonomiska samarbetet i Europa.......... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Utsikterna för den internationella ekonomin ..... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Politik för tillväxt och sysselsättning ............. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Politikens inriktning.................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Finanspolitiken....................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Penning- och valutapolitiken............... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för näringslivets expansion ............. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Företagandets betydelse.................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Skattepolitiken ....................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Arbetsmarknaden...................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Utbildning och forskning................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Kapitalförsörjning och riskkapital............ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;Infrastrukturen ....................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;Den offentliga sektorns samspel med näringslivet . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De offentliga utgifterna ..................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Institutionella förändringar................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Budgetprocessen ...................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Pågående reformarbete .................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Svensk ekonomi 1993-1995 ................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Indexering av vissa punktskatter................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Förslagen .......................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Finansiella effekter..................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Svensk ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1993-10-14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och använd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1990:582)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;koldioxidskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1961:394)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1977:306)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;dryckesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om&lt;br&gt;allmän energiskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 och 14 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 §, samt närmast&lt;br&gt;före 16 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;Skatten tas ut, om inte annat sägs&lt;br&gt;i andra stycket, med i bilaga 1&lt;br&gt;angivet belopp för vikt- eller&lt;br&gt;volymenhet. I fall som avses i 8 §&lt;br&gt;första stycket 3 tas dock skatten ut&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan skatt på gasol&lt;br&gt;som används för drift av&lt;br&gt;motorfordon och annan gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för år 1994 tas ut, om&lt;br&gt;inte annat sägs i andra stycket,&lt;br&gt;med i bilaga 1 angivet belopp för&lt;br&gt;vikt- eller volymenhet. För tiden&lt;br&gt;efter utgången av år 1994 och fram&lt;br&gt;till och med år 1998 skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som omräknas&lt;br&gt;enligt 16 §. Därefter skall skatten&lt;br&gt;tas ut med de belopp som gäller&lt;br&gt;vid utgången av år 1998. I fall&lt;br&gt;som avses i 8 § första stycket 3 tas&lt;br&gt;dock skatten ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan skatt&lt;br&gt;på gasol som används för drift av&lt;br&gt;motorfordon och annan gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bränsleblandningar för vilka&lt;br&gt;skatt skall tas ut enligt denna lag&lt;br&gt;skall skatt dock inte tas ut för den&lt;br&gt;del av blandningen som består av&lt;br&gt;vegetabiliska eller animaliska fetter&lt;br&gt;eller oljor eller metyl- eller&lt;br&gt;etylestrar av fettsyror från sådana&lt;br&gt;fetter eller oljor. För blandningen&lt;br&gt;i övrigt tas skatten ut med belopp&lt;br&gt;som gäller för oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bränsleblandningar för vilka&lt;br&gt;skatt skall tas ut enligt denna lag&lt;br&gt;skall skatt dock inte tas ut för den&lt;br&gt;del av blandningen som består av&lt;br&gt;vegetabiliska eller animaliska fetter&lt;br&gt;eller oljor eller metyl- eller&lt;br&gt;etylestrar av fettsyror från sådana&lt;br&gt;fetter eller oljor. För blandningen&lt;br&gt;i övrigt tas skatten ut med belopp&lt;br&gt;som anges i bilaga 1 för olje-&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger&lt;br&gt;70° C när skattskyldigheten inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillations-&lt;br&gt;intervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat,&lt;br&gt;en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och&lt;br&gt;som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent&lt;br&gt;aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara&lt;br&gt;polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga&lt;br&gt;tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett&lt;br&gt;kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 295°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska&lt;br&gt;aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på&lt;br&gt;den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass för bränsle som avses i andra stycket bestäms med ledning&lt;br&gt;av hela bränsleblandningens egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut per kilowattimme&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet&lt;br&gt;i tillverkningsprocessen eller vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,5 öre för annan elektrisk&lt;br&gt;kraft än som avses under a) och&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 6,3 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme -&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för år 1994 tas ut per&lt;br&gt;kilowattimme med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet&lt;br&gt;i tillverkningsprocessen eller vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,6 öre för annan elektrisk&lt;br&gt;kraft än som avses under a) och&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 6,6 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme -&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:879.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muner än de som anges i bilaga 2 muner än de som anges i bilaga 2&lt;br&gt;till denna lag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 8,5 öre för elektrisk kraft som d) 8,8 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i övriga fall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förbrukas i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 16 §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av&lt;br&gt;kalenderåren 1995 t.o.m. 1998&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;14 § och i bilaga 1 angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen multiplicerade med det&lt;br&gt;jämförelsetal, uttryckt i procent,&lt;br&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;br&gt;allmänna prisläget i oktober månad&lt;br&gt;året före det år beräkningen avser&lt;br&gt;och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut för på-&lt;br&gt;följande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor, hela&lt;br&gt;ören respektive tiondels ören i&lt;br&gt;förhållande till de i 14 § och i&lt;br&gt;bilaga 1 angivna skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:25&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall&lt;br&gt;erläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr Bränsle &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230 kr. per ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14 Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeprodukter,&lt;br&gt;med undantag för smörj-&lt;br&gt;oljor och smörjfetter&lt;br&gt;som inte används för&lt;br&gt;energialstring, till-&lt;br&gt;höriga&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11 Naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23 Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;540 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105 kr. per ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall&lt;br&gt;erläggas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeprodukter,&lt;br&gt;med undantag för smörj-&lt;br&gt;oljor och smörj fetter&lt;br&gt;som inte används för&lt;br&gt;energialstring, till-&lt;br&gt;höriga&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;562 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 kr per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:372) om&lt;br&gt;bensinskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut, om inte annat sägs i&lt;br&gt;andra stycket, med 3 kronor 14 öre&lt;br&gt;per liter för blyfri bensin, varmed&lt;br&gt;avses bensin med en blyhalt om&lt;br&gt;högst 0,013 gram per liter vid 15°&lt;br&gt;C och med 3 kronor 65 öre per&lt;br&gt;liter för annan bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För metanol tas skatten ut med&lt;br&gt;80 öre per liter. Ingår metanol&lt;br&gt;eller etanol i en blandning som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket a) eller c)&lt;br&gt;tas skatten ut för den inblandade&lt;br&gt;alkoholen med 80 öre per liter och&lt;br&gt;för blandningen i övrigt med 3&lt;br&gt;kronor 14 öre per liter om den&lt;br&gt;utgörs av blyfri bensin och med 3&lt;br&gt;kronor 65 öre per liter om den&lt;br&gt;utgörs av annan bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas inte ut för smörjolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för år 1994 tas ut, om&lt;br&gt;inte annat sägs i andra stycket,&lt;br&gt;med 3 kronor 27 öre per liter för&lt;br&gt;blyfri bensin, varmed avses bensin&lt;br&gt;med en blyhalt om högst 0,013&lt;br&gt;gram per liter vid 15° C och med&lt;br&gt;3 kronor 80 öre per liter för annan&lt;br&gt;bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För metanol tas skatten för år&lt;br&gt;1994 ut med 83 öre per liter. Ingår&lt;br&gt;metanol eller etanol i en blandning&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket a)&lt;br&gt;eller c) tas skatten för år 1994 ut&lt;br&gt;för den inblandade alkoholen med&lt;br&gt;83 öre per liter och för bland-&lt;br&gt;ningen i övrigt på det sätt som&lt;br&gt;framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 2 a §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i är inblandad i bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av&lt;br&gt;kalenderåren 1995 t.o.nt. 1998&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;2 § angivna skattebeloppen multi-&lt;br&gt;plicerade med det jämförelsetal,&lt;br&gt;uttryckt i procent, som anger&lt;br&gt;förhållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;prisläget i oktober månad året före&lt;br&gt;det år beräkningen avser och i&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebeloppen som&lt;br&gt;enligt denna lag skall tas ut för&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och användning av vissa oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieseloljeskatt tas ut med&lt;br&gt;1 300 kronor per kubikmeter. Skatt&lt;br&gt;skall dock inte tas ut för den del&lt;br&gt;av bränslet som består av vegetabi-&lt;br&gt;liska eller animaliska fetter eller&lt;br&gt;oljor eller metyl- eller etylestrar av&lt;br&gt;fettsyror från sådana fetter eller&lt;br&gt;oljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieseloljeskatten för år 1994 tas&lt;br&gt;ut med 1 300 kronor per kubik-&lt;br&gt;meter. För tiden efter utgången av&lt;br&gt;är 1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med be-&lt;br&gt;lopp som omräknas enligt 5 a §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med&lt;br&gt;det belopp som gäller vid utgången&lt;br&gt;av är 1998. Skatt skall dock inte&lt;br&gt;tas ut för den del av bränslet som&lt;br&gt;består av vegetabiliska eller anima-&lt;br&gt;liska fetter eller oljor eller metyl-&lt;br&gt;eller etylestrar av fettsyror från&lt;br&gt;sådana fetter eller oljor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av kalen-&lt;br&gt;deråren 1995 t.o.m. 1998 skall tas&lt;br&gt;ut med belopp som efter en årlig&lt;br&gt;omräkning motsvarar det i 5 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppet multi-&lt;br&gt;plicerat med det jämförelsetal,&lt;br&gt;uttryckt i procent, som anger för-&lt;br&gt;hållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;prisläget i oktober månad året före&lt;br&gt;det år beräkningen avser och i&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång det om-&lt;br&gt;räknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut för påföl-&lt;br&gt;jande kalenderår. Beloppet avrun-&lt;br&gt;das till hela kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:582) om&lt;br&gt;koldioxidskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;br&gt;dels att 2 § och bilagan skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket, för&lt;br&gt;bränslen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket med i bilagan angivet&lt;br&gt;belopp för vikt- eller volymenhet.&lt;br&gt;För varuslag som är skattepliktiga&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket tas skatt ut&lt;br&gt;med 74 öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattepliktiga bränsle-&lt;br&gt;blandningar skall skatt dock inte&lt;br&gt;tas ut för den del av bränslet som&lt;br&gt;består av vegetabiliska eller&lt;br&gt;animaliska fetter eller oljor eller&lt;br&gt;metyl- eller etylestrar av fettsyror&lt;br&gt;från sådana fetter eller oljor. För&lt;br&gt;blandningen i övrigt tas skatten ut&lt;br&gt;med belopp som anges i bilagan&lt;br&gt;för oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten för år 1994 tas&lt;br&gt;ut, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket, för bränslen som avses i 1&lt;br&gt;§ första stycket med i bilagan&lt;br&gt;angivet belopp för vikt- eller&lt;br&gt;volymenhet. För varuslag som är&lt;br&gt;skattepliktiga enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket tas skatt ut med 77 öre per&lt;br&gt;liter. För tiden efter utgången av&lt;br&gt;år 1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 2 a §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattepliktiga bränsle-&lt;br&gt;blandningar skall skatt dock inte&lt;br&gt;tas ut för den del av bränslet som&lt;br&gt;består av vegetabiliska eller&lt;br&gt;animaliska fetter eller oljor eller&lt;br&gt;metyl- eller etylestrar av fettsyror&lt;br&gt;från sådana fetter eller oljor. För&lt;br&gt;blandningen i övrigt tas skatten ut&lt;br&gt;med belopp som gäller för&lt;br&gt;oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:844.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av&lt;br&gt;kalenderåren 1995 t.o.m. 1998&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;2 § och i bilagan angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen multiplicerade med det&lt;br&gt;jämförelsetal, uttryckt i procent,&lt;br&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;br&gt;allmänna prisläget i oktober månad&lt;br&gt;året före det år beräkningen avser&lt;br&gt;och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut för&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor respektive&lt;br&gt;hela ören iförhållande till de i 2 §&lt;br&gt;och i bilagan angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr Bränsle&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04 Kolbränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800 kr. per ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14 Fotogen, motorbrännoljor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och eldningsoljor samt&lt;br&gt;andra oljeprodukter, med&lt;br&gt;undantag för smörjoljor&lt;br&gt;och smörj fetter som inte&lt;br&gt;används för energi-&lt;br&gt;alstring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;920 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11 Naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;680 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfor-&lt;br&gt;don&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;960 kr. per ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:880.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbrännoljor&lt;br&gt;och eldningsoljor samt&lt;br&gt;andra oljeprodukter, med&lt;br&gt;undantag för smörjoljor&lt;br&gt;och smörj fetter som inte&lt;br&gt;används för energi-&lt;br&gt;alstring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 kr per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfor-&lt;br&gt;don&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;998 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:394) om Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:394) om tobaksskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varuslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vikt för 1 st.gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Belopp för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st. öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kg kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cigarrer och cigariller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över 1,7 t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;III ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,0 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IV ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cigarretter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över 0,85 t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;III ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; 1,20 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IV ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,55 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Röktobak .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tuggtobak ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara tas skatten under år 1994 ut med nedan angivna, i&lt;br&gt;förhållande till varans myckenhet bestämda belopp. För tiden efter&lt;br&gt;utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut&lt;br&gt;med belopp som omräknas enligt 2 a §. Därefter skall skatten tas ut med&lt;br&gt;de belopp som gäller vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1086.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varuslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikt för 1 st.gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st. öre 1 kg kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cigarrer och cigariller&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;grupp I .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7 t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;III ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Cigarretter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85 t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;III ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,55 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Röktobak .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tuggtobak ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av&lt;br&gt;kalenderåren 1995 t.o.m. 1998&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;2 § angivna skattebeloppen multi-&lt;br&gt;plicerade med det jämförelsetal,&lt;br&gt;uttryckt i procent, som anger&lt;br&gt;förhållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;prisläget i oktober månad året före&lt;br&gt;det år beräkningen avser och i&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut för&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor respektive&lt;br&gt;hela ören i förhållande till de i 2 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;volymprocent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;---7—-----~--—---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbelopp tilläggsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25 högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26:70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36:60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;it&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:10 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ii&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:20 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:40 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:70 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:80 för varje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten&lt;br&gt;uppgår till del av hel volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas för år 1994 ut med de&lt;br&gt;belopp som framgår av följande uppställning. För tiden efter utgången av&lt;br&gt;år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med belopp&lt;br&gt;som omräknas enligt 11 §. Därefter skall skatten tas ut med de belopp&lt;br&gt;som gäller vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebelopp, kronor per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;volymprocent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbelopp tilläggsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över 2,25 högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’’ 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:30 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:40 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;,, &lt;sub&gt;24&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:70 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:00 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:10 för varje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten&lt;br&gt;uppgår till del av hel volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för vart och ett av&lt;br&gt;kalenderåren 1995 t.o.m. 1998&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;10 § angivna skattebeloppen multi-&lt;br&gt;plicerade med det jämförelsetal,&lt;br&gt;uttryckt i procent, som anger&lt;br&gt;förhållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;prisläget i oktober månad året före&lt;br&gt;det år beräkningen avser och i&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut för&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela tiotal ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Förutvarande 11 § upphävd genom 1992:572.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade finansplanen i kompletteringspropositionen (prop.&lt;br&gt;1992/93:150 bil. 1) föreslog regeringen ett saneringsprogram för de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Detta godkändes av riksdagen. Regeringen redo-&lt;br&gt;visar nu riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för vilka delar av&lt;br&gt;saneringsprogrammet som förslag kommer att föreläggas riksdagen under&lt;br&gt;1993/94 års riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar också en bedömning av den svenska ekonomin&lt;br&gt;under åren 1994 och 1995. Denna bedömning baserar sig på bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kompletteringspropositionen påtalades bl.a. att punktskatterna i många&lt;br&gt;fall tas ut med ett visst belopp per styck. I reala termer sjunker därmed&lt;br&gt;skatteuttaget över tiden vid en stigande prisnivå. I det av riksdagen&lt;br&gt;beslutade saneringsprogrammet för de offentliga finanserna 1994-1998&lt;br&gt;ingår en budgetförstärkning om ca 7,4 miljarder kronor inom punktskatte-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lägger regeringen fram ett förslag till införande av&lt;br&gt;en realvärdesäkring åren 1994—1998 av de punktskatter där en sådan nu&lt;br&gt;bedömts vara möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetets gång har diskussioner beträffande utformningen av&lt;br&gt;författningsförslagen skett med företrädare för Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 oktober 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen gjort vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tre år av ekonomisk stagnation är nu på väg att brytas. Någon&lt;br&gt;dramatisk uppgång är det inte fråga om. Vägen tillbaka till uthållig&lt;br&gt;tillväxt, full sysselsättning och sanerade statsfinanser är lång. Men alltfler&lt;br&gt;tecken på en återhämtning kan nu skönjas. Därmed är också grunden lagd&lt;br&gt;för en stark ekonomisk utveckling under andra hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stagnationen efter 1980-talets överhettning har betytt en radikal&lt;br&gt;förändring av problembilden. Den höga arbetslösheten och de stora&lt;br&gt;underskotten i statsfinanserna utgör idag de allvarligaste symptomen på&lt;br&gt;den ekonomiska krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen uppgift framstår i ljuset av detta som viktigare än att snabbt&lt;br&gt;skapa förutsättningar för fler jobb i ett växande näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återhållande faktor kommer alltjämt att vara utvecklingen i vårt&lt;br&gt;närområde. Konjunkturen utvecklas svagt i flertalet länder i Europa. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stabilisering av den europeiska konjunkturen väntas inträffa före Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;årsskiftet, men en tydligare uppgång väntas inte förrän under nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige samarbetar via EFTA med EG för att med en samordnad&lt;br&gt;strategi få fart på en långsiktigt uthållig tillväxt i Europa. Såväl i Sverige&lt;br&gt;som i övriga Europa är utrymmet för en expansiv finanspolitik ytterst&lt;br&gt;begränsat. Det råder samstämmighet om att den höga arbetslösheten och&lt;br&gt;låga tillväxten måste angripas med en strategi där de stora underskotten&lt;br&gt;i statsfinanserna sätter gränser för vilka åtgärder man kan vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strategi bygger dels på att sanera statens finanser, dels på&lt;br&gt;att förbättra förutsättningarna för företagande. Båda dessa beståndsdelar&lt;br&gt;är avgörande för om vi skall få ner arbetslösheten och öka antalet jobb&lt;br&gt;på den ordinarie arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med saneringen av statsfinanserna skapar vi utrymme för&lt;br&gt;räntesänkningar. Hushållens skuldbörda minskar och investeringar som&lt;br&gt;ger nya jobb uppmuntras. Riksdagen har tidigare fattat beslut om närmare&lt;br&gt;80 miljarder kronor i budgetförstärkningar. I vårens kompletterings-&lt;br&gt;proposition presenterades regeringens plan för fortsatt sanering av de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Den omfattar 81 miljarder kronor, fördelat på fem&lt;br&gt;år. De beslutade budgetförstärkningarna har bidragit till att den korta&lt;br&gt;räntan kunnat sjunka med fyra procentenheter sedan november förra året.&lt;br&gt;Nu går vi vidare och specificerar det första årets åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste förändringarna rör arbetslöshetsförsäkringen. Den&lt;br&gt;höga arbetslösheten orsakar ett snabbt stigande underskott i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden. Med det förslag om höjda egna avgifter som regeringen&lt;br&gt;senare kommer att förelägga riksdagen förstärker vi den fortsatta&lt;br&gt;finansieringen av stöd till dem som är arbetslösa. Arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen kommer med regeringens förslag att bli obligatorisk och således&lt;br&gt;omfatta alla som står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att föreslå minskade subventioner till tandvård,&lt;br&gt;läkemedel, sjukvård och sjukresor. Ett förslag om reformerad tandvårds-&lt;br&gt;ersättning kommer att läggas under hösten. Vidare föreslår regeringen nu&lt;br&gt;en indexering av olika miljö- och punktskatter, som på lång sikt ger en&lt;br&gt;förstärkning av statsfinanserna med ca 7,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På området företagandets villkor har redan mycket gjorts sedan&lt;br&gt;regeringsskiftet. Skatter på produktion och sysselsättning har sänkts.&lt;br&gt;Regeringen har lagt fram förslag om sänkt skatt för egenföretagarna, så&lt;br&gt;att de inte missgynnas jämfört med aktiebolagen. En kvittningsrätt införs&lt;br&gt;för att stimulera nyföretagare. Bolagsskatten sänks till 28 % och&lt;br&gt;periodiseringsfonder införs. Dessutom avskaffas dubbelbeskattningen på&lt;br&gt;aktier för att förbättra företagens försörjning med riskkapital. Sänkningen&lt;br&gt;finansieras bl.a. inom ramen för företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bl.a. göra det lättare för företagen att nyanställa, ersätta&lt;br&gt;övertidsuttag med nya jobb och underlätta för de mindre företagen har&lt;br&gt;regeringen föreslagit förändringar i arbetsrätten. Nyanställningar&lt;br&gt;underlättas av att visstids- och provanställning förlängs till tolv månader.&lt;br&gt;Den fackliga vetorätten mot entreprenader slopas, stridsåtgärder mot&lt;br&gt;enmans- eller familjeföretag förbjuds. Arbetsgivare ges rätt att undanta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två personer i varje turordningskrets från turordningsreglerna vid Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastän ekonomin alltjämt präglas av stora obalanser, så finns ljuspunk-&lt;br&gt;ter. Exporten ökar. Industrins produktion och investeringar likaså.&lt;br&gt;Hushåll och företag ser något mer optimistiskt på framtiden än de gjorde&lt;br&gt;tidigare. Det finns också ett exceptionellt stort bruk av övertid inom&lt;br&gt;industrin, vilket brukar föregå en konjunkturuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övertid som tas ut motsvarar ca 50 000 jobb. För att uppmuntra&lt;br&gt;arbetsgivarna att snabbt omvandla övertiden i fler jobb och förmå dem&lt;br&gt;att tidigarelägga nyanställningar föreslår vi nu ett generellt anställnings-&lt;br&gt;stöd, GAS. Arbetsgivare som nyanställer får en sänkning av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgiften med 15 procentenheter för de nyanställda. Reglerna gäller fram&lt;br&gt;till utgången av 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om svenskt medlemskap i EG fortskrider planenligt&lt;br&gt;med sikte på inträde den 1 januari 1995. Med medlemskapet ökar&lt;br&gt;Sveriges förmåga att dra till sig investeringar och nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en fortsatt förtroendeskapande ekonomisk politik kan förutsätt-&lt;br&gt;ningar skapas för en stabilisering av statsskulden och lägre räntor&lt;br&gt;samtidigt som kronan stärks. På detta vis minskar risken för en tudelning&lt;br&gt;av ekonomin. Ekonomin kan expandera utan att obalanser mellan olika&lt;br&gt;sektorer förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av de offentliga finanserna och bättre villkor för företagan-&lt;br&gt;de lägger grunden för nya jobb i Sverige. Med nya jobb i näringslivet&lt;br&gt;bidrar vi till att samtidigt lösa våra två största balansproblem; arbetslös-&lt;br&gt;heten och underskottet i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 De internationella förutsättningarna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Svag internationell konjunktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De europeiska länderna genomgår nu en svår och utdragen anpassnings-&lt;br&gt;process som beror dels på en sedvanlig konjunkturavmattning efter en&lt;br&gt;lång period av hög tillväxt, dels på strukturella problem. Den bristande&lt;br&gt;flexibiliteten på arbetsmarknaden är ett stort gemensamt problem för de&lt;br&gt;europeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen utvecklas svagt i flertalet europeiska länder. BNP föll&lt;br&gt;kraftigt i Tyskland under det första halvåret vilket fick återverkningar i&lt;br&gt;hela Europa. Av de stora länderna är det endast Storbritannien som&lt;br&gt;befinner sig i en uppgångsfas. Stigande arbetslöshet och fortsatt höga&lt;br&gt;realräntor i flertalet länder bidrar till mycket låga förväntningar hos&lt;br&gt;hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stabilisering av den europeiska konjunkturen väntas inträffa under&lt;br&gt;det andra halvåret 1993, men en tydlig uppgång förutses inte förrän&lt;br&gt;1994. Samtidigt befinner sig den japanska ekonomin i stagnation som ett&lt;br&gt;resultat av en pågående anpassning hos hushåll och företag efter 1980-&lt;br&gt;talets spekulationsekonomi. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin&lt;br&gt;tycks relativt säker även om uppgången är ovanligt svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.2 Det ekonomiska samarbetet i Europa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två stora frågor har dominerat det ekonomiska samarbetet inom EG&lt;br&gt;under senare tid: den svaga utvecklingen av tillväxt och sysselsättning&lt;br&gt;samt vägen mot en ekonomisk och monetär union (EMU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oron i Europa över tillväxt och sysselsättning har stigit under det&lt;br&gt;senaste året. Vid EG:s toppmöte i Edinburgh i december 1992 beslutades&lt;br&gt;om ett tillväxtinitiativ för att främja en ekonomisk återhämtning i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtinitiativet innehåller åtgärder på nationell nivå och på gemens-&lt;br&gt;kapsnivå, och har som övergripande syfte att återställa förtroendet hos de&lt;br&gt;ekonomiska aktörerna. Inom den ram som sätts av kraven på medelfristig&lt;br&gt;budgetkonsolidering och låg inflation utnyttjas utrymmet för stimulansåt-&lt;br&gt;gärder. Länderna skall främja privata och offentliga investeringar,&lt;br&gt;stimulera små och medelstora företag samt verka för en återhållsam&lt;br&gt;löneutveckling. En strävan är att växla över de offentliga utgifterna från&lt;br&gt;konsumtion och transfereringar till mer tillväxtfrämjande utgiftsslag som&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar. Vidare uppmanades länderna att förbättra&lt;br&gt;ekonomiernas funktionssätt med strukturella åtgärder, speciellt på&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1993 hölls ett första gemensamt möte mellan finans- och&lt;br&gt;ekonomiministrarna i EG och EFTA. Det förelåg betydande samstämmig-&lt;br&gt;het om att den höga arbetslösheten och den låga tillväxten måste angripas&lt;br&gt;inom ramen för en strategi, där sunda offentliga finanser och låg inflation&lt;br&gt;sätter ramar för åtgärder på kort sikt. Ett nytt gemensamt ekonomi- och&lt;br&gt;finansministermöte kommer att äga rum i december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det nordiska ministerrådet och i EFTA-kretsen har åtgärder för&lt;br&gt;ökad tillväxt diskuterats. På svenskt initiativ äger ett gemensamt nordiskt&lt;br&gt;stats- och finansministermöte rum i november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna i EG-länderna visar stora och växande&lt;br&gt;underskott. EG-ländernas ekonomi- och finansministrar, Ecofinrådet, har&lt;br&gt;uttalat att det mest verkningsfulla bidraget som budgetpolitiken kan ge till&lt;br&gt;en återhämtning är att minska de offentliga underskotten. Därigenom&lt;br&gt;möjliggörs lägre räntor. Det ökade penningpolitiska utrymmet som&lt;br&gt;formellt uppkommit efter vidgningen av de gränser inom vilka valutorna&lt;br&gt;inom ERM-samarbetet får fluktuera har ännu inte lett till några större&lt;br&gt;räntesänkningar. Fortsatta stegvisa lättnader i penningpolitiken är dock&lt;br&gt;troliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa har fortsatt under&lt;br&gt;första halvåret 1993. Samtidigt har frågan om Europas långsiktiga&lt;br&gt;konkurrens- och anpassningsförmåga blivit alltmer aktuell. EG-kommis-&lt;br&gt;sionen har fått i uppdrag att i god tid före Europeiska rådets toppmöte i&lt;br&gt;december 1993 utarbeta en s.k. vitbok om en medelfristig strategi för&lt;br&gt;tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. EG- och senare även EFTA-&lt;br&gt;länderna inbjöds att inkomma med synpunkter och förslag till Kommis-&lt;br&gt;sionens arbete med Vitboken. Sverige lägger i sitt bidrag särskild vikt vid&lt;br&gt;tre områden: klimatet för små och medelstora företag, utbildning, samt&lt;br&gt;arbetsmarknadernas flexibilitet. En överordnad målsättning är att alla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;former av protektionism måste bekämpas och att liberaliseringen av Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;världshandeln måste fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerna på en ekonomisk och monetär union har blivit mer osäkra mot&lt;br&gt;bakgrund av svårigheterna att hålla samman växelkursmekanismen ERM.&lt;br&gt;Efter beslutet den 2 augusti i år att temporärt vidga gränserna för&lt;br&gt;valutornas rörelser inom ERM till +/-15 procent har ERM:s funktions-&lt;br&gt;sätt i grunden förändrats. Flertalet valutakurser i Europa är nu för första&lt;br&gt;gången under efterkrigstiden i praktiken flytande. ERM är dock formellt&lt;br&gt;sett alltjämt i funktion, trots att stora svängningar i kurserna numera&lt;br&gt;tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s medlemsländer har uttalat att planerna på EMU ligger fast, och&lt;br&gt;att EMU:s fas II skall starta som planerat den 1 januari 1994 vilket bl.a.&lt;br&gt;förutsätter att ett europeiskt monetärt institut (EMI), embryot till en&lt;br&gt;europeisk centralbank, inrättas. Den gemensamma granskningen av&lt;br&gt;medlemsländernas ekonomiska politik kommer att bli tydligare. Denna&lt;br&gt;granskning syftar till att främja konvergens, dvs. att länderna får en&lt;br&gt;likartad ekonomisk utveckling för att möjliggöra bildandet av en&lt;br&gt;valutaunion. I denna process är de s.k. konvergenskriterierna, och&lt;br&gt;särskilt de som avser den offentliga sektorns finanser samt inflationen,&lt;br&gt;avgörande för bedömningen av om ett land är kvalificerat att delta i&lt;br&gt;valutaunionen. Under senare tid har, som nämnts ovan, också s.k. real&lt;br&gt;konvergens, dvs. att sysselsättning och tillväxt utvecklas på ett likartat&lt;br&gt;sätt, kommit alltmer i blickfånget även om kriterier för detta inte slås fast&lt;br&gt;i Maastrichtfördraget. Enligt Maastrichfördraget skall EG anta breda&lt;br&gt;riktlinjer för den ekonomiska politiken. Dessa riktlinjer skall utgöra en&lt;br&gt;grund för utvärderingen av ländernas och gemenskapens ekonomiska&lt;br&gt;politik. Ecofinrådet utarbetar för närvarande förslag till sådana riktlinjer&lt;br&gt;för behandling vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de svenska medlemskapsförhandlingarna är målet att vara medlem&lt;br&gt;redan den 1 januari 1995 - en målsättning som EG delar i enlighet med&lt;br&gt;uttalandet vid EG:s toppmöte i Köpenhamn i juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i utformningen av den europeiska ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Våra ekonomiska problem måste i hög grad lösas tillsammans&lt;br&gt;med andra länder. Sverige har aktivt drivit på för att initiera ett utvidgat&lt;br&gt;europeiskt samarbete för att förbättra den ekonomiska utvecklingen,&lt;br&gt;särskilt kring strukturella åtgärder för att främja sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utsikterna för den internationella ekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i den amerikanska ekonomin förfaller stabil men har inte&lt;br&gt;nått normal styrka under sommaren. Den inhemska efterfrågan har&lt;br&gt;emellertid vuxit i god takt sedan första kvartalet 1992. Samtidigt väntas&lt;br&gt;företagens investeringar fortsätta att öka. Fortsatt låga räntor i år och&lt;br&gt;nästa år förutses underbygga denna process. Stigande dollarkurs och&lt;br&gt;tilltagande inhemsk efterfrågan förmodas leda till fortsatta underskott i&lt;br&gt;handelsbalansen. Den relativt måttliga efterfrågeökningen väntas inte leda&lt;br&gt;till ökat inflationstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för den japanska ekonomin har försämrats ytterligare i takt&lt;br&gt;med den stigande yenkursen. Industriproduktion, orderingång och&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande har fortsatt att avta. Utvecklingen av detaljhandels-&lt;br&gt;försäljning, bostadsinvesteringar och företagens investeringar tyder på&lt;br&gt;svag inhemsk efterfrågan under resten av året och nästa år. Expansiv&lt;br&gt;penningpolitik och ett tredje finanspolitiskt stimulanspaket väntas inte&lt;br&gt;kunna motverka dessa tendenser i någon större utsträckning. För första&lt;br&gt;gången på nästan två decennier förutses nolltillväxt i den japanska&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I västra Tyskland förefaller industrikonjunkturen ha stabiliserats.&lt;br&gt;Inflationen ligger fortfarande kvar över 4 procent även om det underligg-&lt;br&gt;ande inflationstrycket i ekonomin är lägre. En mycket svag återhämtning&lt;br&gt;kan inledas under loppet av 1994. Den inhemska efterfrågan kommer att&lt;br&gt;hållas tillbaka, dels av höjd inkomstskatt och höjda indirekta skatter, dels&lt;br&gt;av minskade transfereringar till hushållen. Utrymmet för räntesänkningar&lt;br&gt;ökar dock. Den försämrade konkurrenskraften till följd av apprecieringen&lt;br&gt;av D-marken och höga löneökningar bidrar också till en svag utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien som var först i nedgången befinner sig nu i en upp-&lt;br&gt;gångsfas. Ekonomin har efter årsskiftet börjat växa. Lättnaderna i&lt;br&gt;penningpolitiken har inneburit att skuldanpassningen bland hushållen och&lt;br&gt;företag har gått snabbt, varför både privat konsumtion och privata&lt;br&gt;investeringar väntas öka. Den underliggande inflationen ligger kring 3&lt;br&gt;procent och förväntas stiga det närmaste året. Penningpolitiken kan därför&lt;br&gt;komma att stramas åt något under 1994. Underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna har emellertid ökat och ett konsolideringsprogram för de&lt;br&gt;offentliga finanserna beslutats av regeringen och kommer att sättas i kraft&lt;br&gt;fr.o.m. 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike fortsätter de negativa konjunkturtendenserna att överväga.&lt;br&gt;Framtidsförväntningarna hos hushåll och företag sjunker fortfarande. En&lt;br&gt;viktig orsak till detta är den höga och växande arbetslösheten. En&lt;br&gt;vändning i konjunkturen förutses under 1994, förutsatt att realräntorna&lt;br&gt;sjunker. Detta väntas dock inte kunna hindra att arbetslösheten fortsätter&lt;br&gt;att stiga och att den privata konsumtion därmed utvecklas svagt.&lt;br&gt;Investeringsaktiviteten förutses inte heller visa någon stark uppgång mot&lt;br&gt;bakgrund av bl.a. det låga kapacitetsutnyttjandet. En avgörande fråga är&lt;br&gt;om den ökade penningpolitiska friheten kommer att utnyttjas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norden har den danska ekonomin fortsatt att försvagas under första&lt;br&gt;halvåret 1993. Industriproduktionen har avtagit under årets första sex&lt;br&gt;månader och kapacitetsutnyttjandet har fallit drastiskt. En ljuspunkt är att&lt;br&gt;detaljhandelsförsäljningen ökade under andra kvartalet. Under slutet av&lt;br&gt;1993 och under 1994 beräknas efterfrågan öka starkt bl.a. till följd av de&lt;br&gt;fallande räntorna. Det underliggande inflationstrycket i den danska&lt;br&gt;ekonomin är synnerligen lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland väntas ekonomin de kommande åren karaktäriseras av tudel-&lt;br&gt;ningen mellan en expansiv exportsektor och sviktande inhemsk efterfrå-&lt;br&gt;gan. Hög skuldsättning och en hög arbetslöshet har inneburit att alla de&lt;br&gt;inhemska efterfrågekomponentema fallit. Samtidigt har exporten ökat&lt;br&gt;betydligt mer än beräknat. Finland väntas 1993 uppleva ett tredje år med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigt negativ BNP-tillväxt och först 1994 en blygsam BNP-tillväxt. Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;Trots den stora deprecieringen av valutan är inflationen låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten i Norge avtog under årets första hälft. Inget&lt;br&gt;tyder på någon uppgång i privatkonsumtionen under resten av 1993 då&lt;br&gt;hushållen fortfarande brottas med hög skuldsättning och höga realräntor.&lt;br&gt;Lägre privat konsumtion väntas tillsammans med dämpad exporttillväxt&lt;br&gt;och minskade offentliga utgifter leda till en måttlig BNP-tillväxt 1993&lt;br&gt;som återhämtar sig och blir relativt stark 1994. Den underliggande&lt;br&gt;inflationen är mycket låg och väntas fortsätta att vara det under de&lt;br&gt;kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa länder i Centraleuropa antas i år nå positiv tillväxt för första&lt;br&gt;gången efter det kommunistiska systemets sammanbrott. Samtidigt väntas&lt;br&gt;återhämtningen i Latinamerika fortsätta, medan den höga tillväxten mattas&lt;br&gt;något i Sydostasien. Utvecklingen på dessa marknader utgör både&lt;br&gt;möjligheter och hot. I flera av länderna i Öst- och Centraleuropa är&lt;br&gt;arbetskraftens utbildningsnivå hög samtidigt som lönekostnaderna är låga.&lt;br&gt;Detta kommer att ställa svensk industri inför stora framtida omställnings-&lt;br&gt;krav samtidigt som nya avsättningsmarknader uppstår. Exempel på en&lt;br&gt;sådan utveckling utgör länderna i Sydostasien som inte bara är konkur-&lt;br&gt;renter till västvärldens industrier utan även betydande och växande&lt;br&gt;marknader. Närmare hälften av den svenska exportökningen under det&lt;br&gt;senaste halvåret gick till detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västra Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västra Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten inom OECD-området väntas mot denna bakgrund uppgå&lt;br&gt;till 3/4 och 2 procent under 1993 respektive 1994 för att först 1995 öka&lt;br&gt;till 2 3/4 procent. Detta är en nedrevidering jämfört med bedömningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i april då en tillväxt i OECD-området på 1 1/4 och 2 3/4 % förutsågs för Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;1993 resp. 1994. Bara fyra länder, USA, Storbritannien, Danmark och&lt;br&gt;Norge, uppvisar nu tillväxt 1993. Arbetslösheten minskar först 1995 från&lt;br&gt;en hög nivå. Inflationen väntas ligga kvar på en låg nivå de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett osäkerhetsmoment i konjunkturbilden utgörs av de möjliga&lt;br&gt;effekterna av de nya gränserna för valutornas rörelsefrihet inom ERM.&lt;br&gt;Den ökade flexibilitet som de nya gränserna medför kan underlätta en&lt;br&gt;återhämtning i den europeiska konjunkturen. Den ökade osäkerheten om&lt;br&gt;valutakurserna på lång sikt kan dock utgöra en motverkande faktor. Det&lt;br&gt;råder också osäkerhet om i vilken utsträckning företag och hushåll hunnit&lt;br&gt;anpassa sin skuldsituation till de nya förutsättningar som råder. Denna&lt;br&gt;anpassning av skulderna har haft stor påverkan på konsumtion och&lt;br&gt;investeringar. Växande underskott i de offentliga finanserna i många&lt;br&gt;europeiska länder innebär därtill osäkerhet om konsekvenserna för de&lt;br&gt;offentliga utgiftssystemen under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten kvarstår även vad gäller den för för den internationella&lt;br&gt;tillväxten så viktiga Uruguay-rundan inom GATT, där man ännu inte har&lt;br&gt;kunnat nå en överenskommelse. Sverige har upprepade gånger agerat för&lt;br&gt;att GATT-förhandlingarna skall kunna slutföras innan det amerikanska&lt;br&gt;förhandlingsmandatet löper ut. Ett avtal skulle ha stora positiva återverk-&lt;br&gt;ningar på den internationella ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Politik för tillväxt och sysselsättning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Politikens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken är att öka&lt;br&gt;sysselsättningen, minska arbetslösheten och eftersträva prisstabilitet.&lt;br&gt;Detta kan bara ske genom ökad och uthållig tillväxt. De nya jobben&lt;br&gt;måste komma i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken inriktas på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;fullfölja saneringen av de offentliga utgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;skapa allmänt bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling och&lt;br&gt;sysselsättning genom större flexibilitet och utvecklingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt för tilltron till den svenska ekonomin är således saneringen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Omfattande åtgärder på närmare 80 miljarder&lt;br&gt;kronor har föreslagits av regeringen och beslutats av riksdagen under de&lt;br&gt;gångna två åren, tabell 6.1. Dessa åtgärder innebär både att budgeten&lt;br&gt;förstärks och att utgiftssystemen fungerar bättre. I den reviderade&lt;br&gt;finansplanen i april 1993 föreslog regeringen därutöver ett sanerings-&lt;br&gt;program för åren 1994-1998 på 81 miljarder kronor, vilket antogs av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Beslut om budgetförstärkningar hösten 1991-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktiga effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1991 och finansplanen 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringspropositionen 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt system för räntebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krispaket 1, hösten 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd pensionsålder (bereds av pensionsarbetsgruppen) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre pensioner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En karensdag och sänkt komp.nivå i sjukförsäkringen 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd bensinskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd tobaksskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borttagande av reallöneskydd 1993 och 1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansplanen 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre ers.nivå i arbetslöshetsförsäkringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta ers.nivåer för utbildningsbidrag m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning sjuk- och arbetsskadebegreppet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem karensdagar i arbetslöshetsförs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I % av BNP&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sysselsättningsökningen skall ske i den privata sektorn är&lt;br&gt;villkoren för privat företagande avgörande. En trovärdig låg inflation&lt;br&gt;krävs liksom goda villkor i övrigt för både befintliga och nya företag.&lt;br&gt;Produktionen inom industrin har ökat med ca 13 % sedan årsskiftet och&lt;br&gt;exporten med ca 6 % sedan bottennivån andra kvartalet 1992. Det&lt;br&gt;gynnsamma kostnadsläget gör det möjligt för svenska företag att öka&lt;br&gt;produktionen genom ökade marknadsandelar både på export- och&lt;br&gt;hemmamarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en återhämtning i den svenska ekonomin&lt;br&gt;förbättras successivt. Ett stort antal strukturella reformer har vidtagits för&lt;br&gt;att underlätta för företag att expandera och öka sysselsättningen. Det&lt;br&gt;gäller skattelättnader, förändringar inom offentlig sektor och socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemen samt åtgärder för ökad konkurrens, avreglering och&lt;br&gt;privatisering. Ytterligare åtgärder med särskild inriktning på de mindre&lt;br&gt;och medelstora företagen kommer att föreslås riksdagen i höst.&lt;br&gt;Därigenom ökar ekonomins flexibilitet och utvecklingskraft. Sverige blir&lt;br&gt;attraktivt för investeringar och jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt inslag i den smärtsamma omställningsprocess som svensk&lt;br&gt;ekonomi genomgår efter 1980-talets överhettning och höga inflation är de&lt;br&gt;höga realräntorna. Därav följer behov av skuldkonsolidering och&lt;br&gt;anpassning av värden på olika typer av tillgångar, främst fastigheter.&lt;br&gt;Under de senaste åren har företagens och hushållens finansiella sparande&lt;br&gt;stigit kraftigt, bl.a. har hushållens sparkvot stigit från ca -5 % till ca 10&lt;br&gt;% av de disponibla inkomsterna. Nedgången i den privata konsumtionen&lt;br&gt;har inte orsakats av en svag inkomstutveckling - de disponibla inkomster-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na sjunker först 1993 och då bara till 1991 års nivå - utan just av behovet Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;att betala tillbaka 1980-talets skulder. Denna anpassningsprocess har&lt;br&gt;underlättats av räntefallet under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen liksom företagen tycks nu ha kommit långt i saneringen av&lt;br&gt;sina skulder. Därmed skapas förutsättningar för en stabilisering och en&lt;br&gt;successiv återhämtning av den inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad produktivitet, låga löneökningar, sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;tillsammans med kronans depreciering innebär att de svenska lönekost-&lt;br&gt;naderna per producerad enhet har sjunkit. Tillväxten kan därmed ta fart&lt;br&gt;genom att först nettoefterfrågan från utlandet ökar och därefter genom att&lt;br&gt;hushåll och företag ökar den inhemska efterfrågan. Diagram 6.1 visar hur&lt;br&gt;tillväxten byggs upp främst genom kapitalbildning, vilket är en avgörande&lt;br&gt;skillnad mot utvecklingen under 1980-talet då tillväxten baserades på&lt;br&gt;lånefinansierad konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Konsumtion och kapitalbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-3.png" style="width:115pt;height:3pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-4.png" style="width:100pt;height:3pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-5.png" style="width:278pt;height:206pt;"/&gt;
&lt;p&gt;80-89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deprecieringen av kronan sedan hösten 1992 innebär att de svenska&lt;br&gt;kostnaderna har sjunkit räknat i utländsk valuta. Sveriges långsiktiga&lt;br&gt;strävan bör dock inte vara att konkurrera med allmänt låga löner. Den&lt;br&gt;långsiktiga utveckling som regeringen eftersträvar innebär istället att&lt;br&gt;utvecklingskraften i den svenska ekonomin byggs på kunskap och hög&lt;br&gt;kvalitet på arbetskraft och företagsledning. Med företag som snabbt&lt;br&gt;anpassar sig till föränderliga marknader kan Sverige konkurrera med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter och tjänster som tillåter ett högt men ändå konkurrenskraftigt Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;löneläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger under hösten ett antal förslag som syftar till att&lt;br&gt;stimulera tillväxt och sysselsättning i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande är att saneringsprogrammet fullföljs. De förslag som&lt;br&gt;kommer att läggas under hösten redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta utveckling av inte minst de mindre och medelstora&lt;br&gt;företagen föreslås betydande förändringar av skatterna. Enskilda&lt;br&gt;näringsidkare och delägare i handelsbolag får enligt förslagen regler som&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller för aktiebolag. Skatten på avkastningen på det&lt;br&gt;kapital som investeras sänks från drygt 60 till 30 % och fr.o.m. 1995 till&lt;br&gt;25 %. Det blir därigenom möjligt att finansiera en expansion med&lt;br&gt;jämförelsevis lindrigt beskattade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyföretagandet underlättas genom att den som vill bli företagare men&lt;br&gt;som under den första osäkra tiden inte vill lämna sitt gamla jobb under&lt;br&gt;en femårsperiod kan kvitta eventuella underskott mot tjänsteinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelbeskattningen på utdelning slopas och dubbelbeskattningen på&lt;br&gt;innehållna vinster lindras. Därigenom förbättras soliditeten, liksom&lt;br&gt;förutsättningarna för riskkapitalanskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för bolag sänks från 30 till 28 %. En ny möjlighet att sätta av&lt;br&gt;intäkter för framtida behov införs genom s.k. periodiseringsfonder.&lt;br&gt;Skatteutj ämningsreserverna avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen som avses träda i kraft den 1 januari 1994 finansieras inom&lt;br&gt;ramen för företagsbeskattningen genom att beskattningen av utlandstrak-&lt;br&gt;tamenten likställs med beskattningen av inhemska traktamenten och&lt;br&gt;genom en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som företagande och expansion underlättas genom skatteför-&lt;br&gt;ändringar måste hinder för sysselsättning undanröjas. Delar av den&lt;br&gt;arbetsrättsliga lagstiftningen innebär att företagen tvekar att nyanställa&lt;br&gt;även när de behöver mera arbetskraft. Övertidsuttaget motsvarar för&lt;br&gt;närvarande närmare 50 000 jobb. För att underlätta nyanställning föreslås&lt;br&gt;vissa förändringar i arbetsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att anställa för viss tid vid tillfälliga höga arbetsbelast-&lt;br&gt;ningar förbättras. Tiden för tillfälliga anställningar förlängs till 12&lt;br&gt;månader. Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv&lt;br&gt;månader. Vid omstruktureringar på grund av arbetsbrist får arbetsgivaren&lt;br&gt;rätt att undanta två personer från turordningsreglerna. Dessa åtgärder&lt;br&gt;leder till att den långsiktiga kostnad som företaget tar på sig vid&lt;br&gt;nyanställning sänks och därmed ökar benägenheten att anställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tidigarelägga den ökning av sysselsättningen som kommer att&lt;br&gt;ske under de närmaste åren införs ett särskilt, tidsbegränsat generellt&lt;br&gt;anställningsstöd (GAS). Den som under perioden 1 januari - 31 december&lt;br&gt;1994 har fler anställda än i september 1993 får en nedsättning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgiften med 15 procentenheter för denna sysselsättningsök-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna åtgärd som är av generell art stimulerar genom den korta tid den&lt;br&gt;är i kraft till tidigareläggning av sysselsättningsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan nu se tecken till återhämtning i ekonomin. Efter hand kommer Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;detta att bli märkbart på flera områden. De åtgärder som regeringen nu&lt;br&gt;redovisar leder till att dessa tendenser kan bli starkare och att arbets-&lt;br&gt;marknaden snabbare kan svara på ökad efterfrågan i den reala ekonomin.&lt;br&gt;Därigenom bör arbetslösheten kunna minska snabbare än vad som&lt;br&gt;tidigare bedömts troligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Finanspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna föras ur den ekonomiska krisen krävs att de&lt;br&gt;offentliga finanserna saneras. Den offentliga nettoskulden beräknas i år&lt;br&gt;till drygt 15 % av BNP och stiger snabbt. Den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande väntas i år uppvisa ett underskott motsvarande nästan&lt;br&gt;15 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaga offentliga finanser för med sig en rad problem. Hushållen kan&lt;br&gt;förvänta sig att kraftfulla besparingar i transfereringsutgifterna, eller&lt;br&gt;skattehöjningar, blir nödvändiga. För att gardera sig mot sämre framtida&lt;br&gt;inkomstutveckling ökar de sitt sparande, konsumtionen dämpas och&lt;br&gt;tillväxten hämmas. Finansiella placerare kan kräva en premie för&lt;br&gt;inflationsrisken och osäkerheten. Räntenivån drivs upp, vilket hämmar&lt;br&gt;konsumtion och investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det offentliga underskottets storlek finns det inte&lt;br&gt;utrymme för allmänna finanspolitiska stimulanser. Sådana åtgärder skulle&lt;br&gt;riskera att minska förtroendet för det svenska politiska systemets förmåga&lt;br&gt;att verkligen angripa underskottsproblemen och därmed riskera att leda&lt;br&gt;till ökad osäkerhet och högre räntor. Detta skulle minska både konsum-&lt;br&gt;tion och investeringar och försämra tillväxtmöjligheterna på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella erfarenheter tyder också på att ett utrikeshandelsberoende&lt;br&gt;land har ytterst små möjligheter att driva en ekonomisk politik som på ett&lt;br&gt;markant sätt avviker från den politik som förs i omvärlden. I takt med att&lt;br&gt;de finansiella marknaderna avreglerats och kapital fritt rör sig över&lt;br&gt;gränserna, har denna tendens förstärkts ytterligare. EG-ländernas politik&lt;br&gt;är därför inriktad på att hålla fast vid målet om medelfristig budgetkon-&lt;br&gt;solidering. Tillväxtstimulanser väntas främst komma genom minskad&lt;br&gt;osäkerhet om framtiden och lägre räntor samt genom strukturella förbätt-&lt;br&gt;ringar i ekonomiernas funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan inriktning på finanspolitiken undviker att den offentliga&lt;br&gt;sektorn hamnar i en skuldfälla och innebär att utvecklingen i stället leds&lt;br&gt;in på en bana mot balans. Detta förutsätter samtidigt att det sker en&lt;br&gt;växelverkan mellan finans- och penningpolitiken så att finanspolitiska&lt;br&gt;åtstramningar inte hämmar tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl avvägd finanspolitik måste vara stram om förtroendet för den&lt;br&gt;svenska ekonomin skall kunna bibehållas och stärkas. Därmed skapas&lt;br&gt;också förutsättningar för lägre räntor vilket ger en betydande expansiv&lt;br&gt;effekt. Även om beräkningar av denna typ är svåra att göra, visar&lt;br&gt;skattningar att en sänkning av det allmänna ränteläget med 1 procentenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjer BNP med ca 1/2 % på 1-2 års sikt. Sedan november 1992 har de Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;korta räntorna sjunkit med 4 och de långa med 2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsprogrammet för perioden 1994-1998 innebär att det struktu-&lt;br&gt;rella underskottet avskaffas och möjliggör den nödvändiga konsolide-&lt;br&gt;ringen av de offentliga finanserna. Det sker med beaktande av konjunk-&lt;br&gt;turutvecklingen under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade finansplanen i april i år räknade regeringen med att&lt;br&gt;underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1992/93 skulle bli 190,1&lt;br&gt;miljarder kronor och det totala statliga lånebehovet 233,9 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det faktiska utfallet kan nu beräknas till 187,5 respektive 208,4&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknades i juni underskottet i statsbudgeten,&lt;br&gt;sedan hänsyn tagits till olika riksdagsbeslut, till ca 206 miljarder kronor.&lt;br&gt;Statens lånebehov beräknades våren 1993 till ca 255 miljarder kronor.&lt;br&gt;Lånebehov och budgetsaldo beräknas nu till 268 resp. 211 miljarder&lt;br&gt;kronor. Skillnaden beror i huvudsak på att utgifter för stöd till Gota&lt;br&gt;Bank, vilka tidigare antagits belasta budgetåret 1992/93, nu beräknas falla&lt;br&gt;på det innevarande budgetåret. Den svagare ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;jämte beslut om bl.a. fredsstyrkor och omperiodisering av utbetalningar&lt;br&gt;till kommunerna ökar lånebehovet medan de lägre räntorna sänker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för en ekonomi i balans är att de samlade offentliga&lt;br&gt;finanserna är i balans över en konjunkturcykel. För att uppnå detta krävs&lt;br&gt;att det strukturella underskottet först elimineras, dvs. den del av&lt;br&gt;underskottet som inte försvinner när konjunkturen blir bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i våras inom ramen för den långsiktiga utgiftsstrate-&lt;br&gt;gin (LUS) ett femårigt saneringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar 81 miljarder kronor i 1993 års prisnivå under&lt;br&gt;perioden 1994-1998, fördelat på 46 miljarder kronor som berör transfere-&lt;br&gt;ringar och 35 miljarder inom den offentliga konsumtionen. Beloppen är&lt;br&gt;nettoberäknade, dvs. vid en besparing på t.ex. en transferering har&lt;br&gt;hänsyn tagits till att detta också minskar skatteinkomsterna. Brutto måste&lt;br&gt;därför en sådan besparing vara ca 40 % större än det eftersträvade&lt;br&gt;nettobeloppet. En höjning av punktskatterna höjer också prisnivån och&lt;br&gt;som följd därav t.ex. pensionsutbetalningarna. Vid utformningen av&lt;br&gt;förslag måste hänsyn tas till detta så att nettoeffekterna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste förslagen är införandet av en allmän obligatorisk&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Härigenom tillförsäkras i princip alla som står till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande ett grundläggande skydd mot arbetslöshet.&lt;br&gt;Genom införande av nya avgifter tas betydande steg mot att säkra&lt;br&gt;finansieringen. En avgift på 1 % av lönen införs den 1 januari 1994 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna avgift höjs till 2 % den 1 januari 1995. Avgiften tas inledningsvis&lt;br&gt;ut på inkomster upp till 7,5 basbelopp för alla som har förvärvsinkomst,&lt;br&gt;medan förmåner utgår på grundval av inkomster upp till 186 210 kr per&lt;br&gt;år. För den försäkrade skall emellertid systemet på sikt utformas så att&lt;br&gt;förmånerna är relaterade till den inkomst för vilken avgift tas ut.&lt;br&gt;Formerna för detta bereds vidare. Härigenom tillförsäkras i princip alla&lt;br&gt;som står till arbetsmarknadens förfogande ett grundläggande skydd vid&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga subventionen av tandvård, läkemedel, sjukvård och&lt;br&gt;sjukresor kommer att minska. Förslag om minskade kostnader för&lt;br&gt;lönegarantisystemet kommer också att läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet måste reformeras på ett mera grundläggande sätt i&lt;br&gt;samband med att det årliga underskottet avskaffas. Det är angeläget att&lt;br&gt;en sådan reform kan beslutas under nästa vår i bred politisk enighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indexering av miljö- och punktskatter m.m. föreslås nu som på sikt&lt;br&gt;innebär en förstärkning av statsinkomsterna med ca 7,4 miljarder kronor&lt;br&gt;genom att skatteuttaget hålls realt oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att första steget i saneringsprogrammet därmed har tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Penning- och valutapolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med fastkurspolitiken, som Riksbanken för snart ett år&lt;br&gt;sedan tvingades överge, var att uppnå prisstabilitet. Detta mål står fast&lt;br&gt;även vid rörlig växelkurs. Riksbanksfullmäktige har preciserat målet till&lt;br&gt;att inflationstakten från och med 1995 begränsas till 2 %, +/- 1&lt;br&gt;procentenhet. Regeringen har slagit fast att den underliggande inflations-&lt;br&gt;takten skall förbli låg. Den är för närvarande under 2 %. Detta ligger väl&lt;br&gt;i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder. Prisstabilitet&lt;br&gt;innebär att såväl snabba prisstegringar som tendenser till deflation&lt;br&gt;förhindras. En framgångsrik penningpolitik innebär penningpolitiska&lt;br&gt;lättnader i lågkonjunkturer till följd av prisstabilitetsmålet. Prisstabilitet&lt;br&gt;skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning&lt;br&gt;samt motverkar en godtycklig omfördelning av inkomster och förmögen-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre räntor. Sedan kronan började flyta har Riksbanken sänkt&lt;br&gt;marginalräntan med 4,5 procentenheter till 8 %. Den korta räntan har&lt;br&gt;under samma period fallit från ca 11 % till 7,3 %, den lägsta nivån sedan&lt;br&gt;kreditmarknaden avreglerades. Detta har kunnat ske därför att inflations-&lt;br&gt;förväntningarna har fallit. Den 10-åriga obligationsräntan, som bl.a.&lt;br&gt;speglar de långsiktiga inflationsförväntningarna, har sedan kronan började&lt;br&gt;flyta fallit med 2,5 procentenheter till 7,5 %. Nedgången i den korta&lt;br&gt;räntenivån på närmare 4 procentenheter sedan november 1992 kan&lt;br&gt;jämföras med den brittiska som har fallit med ca 4,5 procentenheter&lt;br&gt;sedan pundet i september 1992 började flyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.2 Ränteutvecklingen sedan november 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-6.png" style="width:277pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa-, Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre räntenivån tillsammans med deprecieringen av kronan har en&lt;br&gt;klart expansiv effekt. Kronan har sedan den började flyta deprecierats&lt;br&gt;med 22,5 % mot ett vägt genomsnitt av våra konkurrentländers valutor.&lt;br&gt;Näringslivets konkurrenskraft har därmed stärkts avsevärt, vilket gynnar&lt;br&gt;den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken ger därmed ett stöd för ansträngningarna att öka&lt;br&gt;sysselsättning och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fullföljande av saneringsprogrammet stärks förtroendet för den&lt;br&gt;svenska ekonomin. Marknadsräntorna kan falla ytterligare och kronans&lt;br&gt;värde stiger. En sådan utveckling bidrar inte bara till att klara inflations-&lt;br&gt;målet, utan också till en mellan olika sektorer mer balanserad expansion&lt;br&gt;i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora variationer i valutakursen kan verka ogynnsamt på investerings-&lt;br&gt;klimatet. En fast växelkurs är till fördel för en liten utrikeshandelsberoen-&lt;br&gt;de ekonomi som den svenska men förutsätter en balanserad ekonomisk&lt;br&gt;utveckling och att förtroendet för prisstabilitetspolitiken är fast etablerat.&lt;br&gt;På sikt bör Sverige sträva mot en fast växelkurspolitik inom ramen för&lt;br&gt;ett europeisk valutasamarbete. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt låg inflation. På lång sikt styrs ett lands inflationstakt och&lt;br&gt;växelkursutveckling av realekonomiska faktorer och den ekonomiska&lt;br&gt;politikens uppläggning. Med en politik inriktad på att uppnå prisstabilitet&lt;br&gt;kommer kronkursen att kunna stärkas. En gynnsam ekonomisk utveck-&lt;br&gt;ling, förbättrad konkurrenskraft och god lönsamhet bidrar också till en&lt;br&gt;starkare krona. En appreciering av kronan ger i sin tur en dämpande&lt;br&gt;effekt på inflationstakten via bl.a. lägre kostnader för importerade&lt;br&gt;insatsvaror och lägre inflationsförväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitetsutnyttjandet är för närvarande mycket lågt. I år uppgår BNP- Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;gapet, dvs. skillnaden mellan faktisk och den möjliga produktionen vid&lt;br&gt;normalt kapacitetsutnyttjande till 7 %. Den höga arbetslösheten kan antas&lt;br&gt;medföra återhållsamhet i avtalsrörelserna och minskar samtidigt risken&lt;br&gt;för flaskhalsar på arbetsmarknaden och en ny löne-pris-spiral. En&lt;br&gt;avgörande förutsättning för möjligheterna att minska arbetslösheten&lt;br&gt;väsentligt utan att pris- och löneökningarna tilltar är att de arbetslösas&lt;br&gt;förmåga att konkurrera på arbetsmarknaden kan upprätthållas. Rege-&lt;br&gt;ringens satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, och på att förstärka&lt;br&gt;incitamenten till arbete och återhållsamma lönekrav, syftar till att&lt;br&gt;minimera utslagningen av arbetskraft och att förebygga en ny löne-&lt;br&gt;prisspiral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade produktiviteten medför att kostnadsutvecklingen per&lt;br&gt;producerad enhet kan hållas tillbaka. Under perioden 1993-1998 väntas&lt;br&gt;produktiviteten inom industrin öka varje år med 4 % i genomsnitt, vilket&lt;br&gt;kan jämföras med motsvarande utveckling under 1980-talet på drygt&lt;br&gt;2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationstrycket idag liksom de framtida inflationsförväntningarna är&lt;br&gt;därför låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad strukturella reformer har genomförts under de senaste åren som&lt;br&gt;förbättrat ekonomins funktionsförmåga, bl.a. skattereformen och&lt;br&gt;förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsersättningarna. Långsiktigt&lt;br&gt;förbättrade motiv för arbete, företagande och sparande ökar Sveriges&lt;br&gt;potentiella tillväxtskraft och därmed möjligheterna att kombinera en&lt;br&gt;varaktigt hög och stabil tillväxt med låg inflation. Konkurrensen på en&lt;br&gt;rad marknader kommer att öka som en följd av avregleringar, den&lt;br&gt;skärpta konkurrenslagstiftningen och deltagandet i EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar således för att deprecieringen huvudsakligen kommer&lt;br&gt;att ge en begränsad engångseffekt på prisnivån och inte en varaktig&lt;br&gt;höjning av inflationstakten. Detta ställer dock krav på en väl fungerande&lt;br&gt;och flexibel ekonomi och ett fullföljande av saneringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på kreditmarknaden. Kreditefterfrågan är fortsatt svag i&lt;br&gt;ekonomin. Utlåningen från kreditinstituten är dämpad. Bankutlåningen&lt;br&gt;minskar och under året har även bostadsinstitutens utlåning bromsat upp&lt;br&gt;ytterligare. Hushållens och företagens skuldsanering fortsätter under&lt;br&gt;1993. Bankerna håller alltjämt en hög marginal mellan ut- och inlånings-&lt;br&gt;räntor historiskt sett. En viss minskning av marginalen har dock kunnat&lt;br&gt;konstateras under innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntefallet i kombination med den höga aktiviteten på valuta- och&lt;br&gt;värdepappersmarknaderna har tillsammans med betydande kostnadsned-&lt;br&gt;skärningar haft gynnsamma effekter på bankernas intjäningsförmåga.&lt;br&gt;Kreditförlusterna är fortsatt stora men utvecklingen tyder sammantaget på&lt;br&gt;att kulmen kan ha nåtts. Bankernas kapitalsituation har i flera fall kunnat&lt;br&gt;stärkas något. Utsikterna att ta i anspråk kapitalmarknaden för nyanskaff-&lt;br&gt;ning av kapital har också ljusnat väsentligt. Behovet av kapitalstöd från&lt;br&gt;Bankstödsnämnden har i motsvarande grad minskat. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;kan en utveckling mot en normalisering på kreditmarknaden skönjas.&lt;br&gt;Regeringen har i skr. 1993/94:61 mer utförligt behandlat situationen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstituten samt redogjort för vidtagna åtgärder i samband med det Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;statliga bankstödet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Villkor för näringslivets expansion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Företagandets betydelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan den tillträdde inriktat politiken på att återupprätta&lt;br&gt;Sverige som företagarnation. Det privata företagandet är avgörande för&lt;br&gt;möjligheterna att öka sysselsättningen och upprätthålla välfärden i&lt;br&gt;Sverige. En stark och positiv utveckling av företagandet är nödvändig för&lt;br&gt;att åstadkomma ekonomisk tillväxt och för en förbättring av de offentliga&lt;br&gt;finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att starta företag är viktig inte bara för ekonomins&lt;br&gt;funktionssätt och för att upprätthålla konkurrensen, utan också för att&lt;br&gt;främja pluralismen i samhället. Att nya företag kan grundas och växa sig&lt;br&gt;starka är betydelsefullt för att upprätthålla ett samhälle med motvikter till&lt;br&gt;statsmakten och där olika uppfattningar har möjlighet att komma fram.&lt;br&gt;För den enskilde kan beslutet att bli företagare ofta vara ett steg mot&lt;br&gt;större personlig frihet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatet för företagande har förbättrats på ett antal områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad strategiska skattesänkningar har genomförts. Sammantaget har&lt;br&gt;fattats beslut om skattesänkningar på produktion och kapitalbildning med&lt;br&gt;ca 40 miljarder kronor. En snabb utbyggnad av den högre utbildningen&lt;br&gt;har genomförts. Även antalet gymnasieplatser har ökats. En omläggning&lt;br&gt;och förstärkning av forskningspolitiken har skett. Investeringarna i&lt;br&gt;trafikens infrastruktur har också ökats starkt. Avregleringar i tillväxtbe-&lt;br&gt;främjande syfte har beslutats och genomförts på ett stort antal områden.&lt;br&gt;Offentliga monopol har avskaffats och privata alternativ släppts in på ett&lt;br&gt;stort antal områden. Möjligheterna att få fram nödvändigt riskkapital har&lt;br&gt;förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella erfarenheter visar att mindre och medelstora företag&lt;br&gt;spelar en nyckelroll i att bidra till ökad sysselsättning. Detta innebär att&lt;br&gt;villkoren för företagarna - de människor som startar, driver och äger&lt;br&gt;dessa företag - måste sättas i centrum. Företagen, och företagarna, måste&lt;br&gt;ha möjligheter att göra vinster och behålla dessa för att kunna expandera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största vikt för den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet blir&lt;br&gt;att små- och nyföretagandet får en renässans. Goda förutsättningar för&lt;br&gt;småföretagen är avgörande för att motverka arbetslöshet, säkra välfärden&lt;br&gt;och garantera en tillväxt i regional balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de förslag som regeringen lägger fram under hösten beaktar&lt;br&gt;särskilt de mindre företagens situation. Det gäller t.ex. förslaget om att&lt;br&gt;ge egenföretagarna samma skattemässiga möjligheter att expandera som&lt;br&gt;aktiebolagen, förändringar i arbetsrätten och nya möjligheter till risk-&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att särskilt bevaka möjligheterna till konkurrens Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;mellan privat och kommunal verksamhet samt de konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ningar som kan följa av arbetsmarknadsåtgärdernas inriktning och volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges relationer till Europa har stor betydelse för företagandet,&lt;br&gt;investeringarna och sysselsättningen. EES-avtalet är betydelsefullt i detta&lt;br&gt;avseende. Det är emellertid inte tillräckligt för att skapa de stabila villkor&lt;br&gt;som är nödvändiga för en stark utveckling av handeln och investeringar-&lt;br&gt;na. Det kan inte heller ge oss tillräckligt inflytande i den europeiska&lt;br&gt;samarbetsprocess som är viktig även för svenska förhållanden. Svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG är därför en central del i regeringens politik för&lt;br&gt;företagande och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Skattepolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På det skattepolitiska området har regeringen sedan den tillträdde inriktat&lt;br&gt;arbetet på att lägga en grund för en ny period av tillväxt i den svenska&lt;br&gt;ekonomin. På olika sätt har incitamenten för sparande och företagande&lt;br&gt;förstärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatten på arbetande kapital togs bort med omedelbar&lt;br&gt;verkan år 1991. Den generella förmögenhetsskatten har sänkts successivt&lt;br&gt;för att vara helt eliminerad år 1995. De högsta skattesatserna i arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen har sänkts från 60 till 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kapitalinkomstskattesatsen sänks från 30 till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lättnader i energibeskattningen den 1 januari 1993 för pro-&lt;br&gt;duktion i Sverige har konkurrensläget förbättrats samtidigt som miljöpro-&lt;br&gt;filen förstärkts. Konkurrenskraften förbättrades vidare genom de&lt;br&gt;sänkningar av arbetsgivaravgifterna som blev ett resultat av krisuppgörel-&lt;br&gt;sen mellan regeringen och socialdemokraterna förra hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ansträngda statsfinansiella läget har det varit nödvändigt att starkt&lt;br&gt;prioritera budgetsanering. Samtidigt har särskilt skadliga skatter kunnat&lt;br&gt;sänkas bl.a. genom en omprioritering inom skatteområdet. Skattesänk-&lt;br&gt;ningar på sparande och produktion har i vissa fall finansierats genom ett&lt;br&gt;ökat skatteuttag på konsumtion samt miljöbelastande resursanvändning.&lt;br&gt;En sådan skatteväxling med strategiska skattesänkningar bidrar till högre&lt;br&gt;tillväxt, produktion och sysselsättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills vidtagna åtgärder har bidragit till att reducera den totala&lt;br&gt;marginaleffekten på en extra arbetsinsats, dvs. den kombinerade effekten&lt;br&gt;av socialavgifter, inkomstskatt, transferingar, bidrag och indirekta&lt;br&gt;skatter. Från skattereformens första år 1991 har marginaleffekten sjunkit&lt;br&gt;från ca 64 % till knappt 60 % år 1993. En uppgång sker 1994 och 1995&lt;br&gt;beroende bl.a. på slopat grundavdrag vid den statliga inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen under dessa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.1 Total marginaleffekt för beskattat arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-7.png" style="width:257pt;height:166pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa-, Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare denna månad har regeringen i en lagrådsremiss presenterat&lt;br&gt;förslag som ytterligare förbättrar villkoren för sparande och företagande&lt;br&gt;i den svenska ekonomin. Skattevillkoren för enskilt bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet likställs med de redan internationellt starkt konkurrenskraftiga&lt;br&gt;regler som gäller för aktiebolag. Bolagsbeskattningen förändras i riktning&lt;br&gt;mot större enkelhet genom en sänkning av skattesatsen och genom att den&lt;br&gt;internationellt avvikande skatteutjämningsreserven avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenhetsmässigt föredrar företag expansion med eget kapital framför&lt;br&gt;lånekapital. Aktiebolagens finansiering av investeringar med eget kapital&lt;br&gt;förbättras genom lättnader i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster.&lt;br&gt;Detta är av särskild betydelse för investeringar i små och medelstora&lt;br&gt;företag som inte på samma sätt som storföretagen har tillgång till den&lt;br&gt;internationella kapitalmarknaden. Dessutom underlättas svenska hushålls&lt;br&gt;deltagande i de svenska börsföretagens finansiering av den framtida&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare i höst presenterade förslagen om uppskov vid beskattningen&lt;br&gt;vid avyttring av privatbostäder (&amp;quot;flyttskatten&amp;quot;) bidrar till att öka&lt;br&gt;flexibiliteten på arbetsmarknaden. Därigenom skapas bättre villkor för en&lt;br&gt;pågående och nödvändig omstrukturering av den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga inhemska efterfrågan har under senare tid fokuserat intresset&lt;br&gt;på villkoren för privat tjänsteproduktion, en sektor av stor betydelse för&lt;br&gt;framtida tillväxt och sysselsättning. I detta sammanhang är de även efter&lt;br&gt;vidtagna åtgärder höga skattekilarna på arbete ett särskilt problem. Den&lt;br&gt;viktigaste långsiktiga förändringen är att successivt knyta socialavgifter&lt;br&gt;och förmåner närmare varandra så att dessa avgifter får allt mindre drag&lt;br&gt;av skatter. Regeringen har också tidigare i höst tillkallat en särskild&lt;br&gt;utredare som har till uppgift att undersöka möjligheterna att genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar i skattereglerna förbättra villkoren för den privata tjänste- Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Arbetsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten innebär stora risker för att långtidsarbetslösheten&lt;br&gt;permanentas och att stora ungdomsgrupper aldrig kommer in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet kan leda till dåligt självförtroen-&lt;br&gt;de, social isolering och ökar risken för missbruksproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift är att motverka risken för&lt;br&gt;permanent långtidsarbetslöshet. Grundläggande för ökad sysselsättning är&lt;br&gt;dock att fler nya arbetstillfällen skapas. Förutom allvarliga sociala&lt;br&gt;konsekvenser riskerar långvarig och hög arbetslöshet att försämra&lt;br&gt;ekonomins funktionssätt så att denna vid en uppgång snabbt slår i&lt;br&gt;kapacitetstaket med betydande risker för överhettning. Det visar&lt;br&gt;utvecklingen i flera europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således ingen motsättning mellan dagens arbetslöshet och&lt;br&gt;åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet. Länder med hög förvärvsfre-&lt;br&gt;kvens har inte systematiskt högre arbetslöshet än länder med låg&lt;br&gt;förvärvsfrekvens. Arbetslöshet är i första hand ett obalansproblem som&lt;br&gt;beror på konjunkturläge, strukturomvandling och lönebildning. På sikt&lt;br&gt;ger ett högt arbetskraftsutbud bättre förutsättningar för en hög och&lt;br&gt;växande produktion och därmed stigande levnadsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens funktionsförmåga bestäms i hög grad av befintliga&lt;br&gt;regelsystem i form av lagar, avtal och informell praxis. Lagstiftningen&lt;br&gt;har betydande effekter på arbetsmarknadens möjligheter att fungera&lt;br&gt;tillfredsställande, vilket bl.a. påpekats av Ekonomikommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta anställningar av arbetslösa och öka flexibiliteten avser&lt;br&gt;regeringen att senare i oktober förelägga riksdagen en proposition om&lt;br&gt;förändringar i arbetsrätten. Det huvudsakliga innehållet kommer att vara&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhopning&lt;br&gt;förlängs från sammanlagt sex månader till sammanlagt högst tolv&lt;br&gt;månader under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivare får rätt att undanta två arbetstagare i varje turord-&lt;br&gt;ningskrets från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna om facklig vetorätt vid entreprenader avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbud införs mot stridsåtgärder som vidtas mot enmans- eller&lt;br&gt;familjeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern avser att senare återkomma till regeringen i&lt;br&gt;fråga om de delar av arbetsrättskommitténs betänkande som inte&lt;br&gt;behandlas i den ovan nämnda propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen är i allt väsentligt ett ansvar som vilar på parterna. Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;Samtidigt har staten, förutom sitt ansvar som arbetsgivare, ett ansvar för&lt;br&gt;att offentliga regelsystem utformas så att en låg arbetslöshet är förenlig&lt;br&gt;med en låg inflations- och löneökningstakt. Systemen bör utformas så att&lt;br&gt;de leder till en lönestruktur och en lönenivå som bidrar till ett högt&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande, hög tillväxt och en hög sysselsättning. Förändringar&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen som den sänkta ersättningsnivån och införan-&lt;br&gt;det av en allmän obligatorisk försäkring innebär förstärkta motiv för att&lt;br&gt;söka jobb samtidigt som den ekonomiska tryggheten utsträcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen och avgifterna knyts närmare samman. En viktig&lt;br&gt;strukturell förändring är att möjligheten att genom deltagande i arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder kvalificera sig för en ytterligare ersättnings-&lt;br&gt;period i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till en ny period om 150&lt;br&gt;dagar. Kravet på anknytning till arbetsmarknaden förstärks genom att&lt;br&gt;endast förvärvsarbete skall kunna kvalificera till den längre ersättnings-&lt;br&gt;perioden. Detta stärker arbetslinjen och riskerna för en passivisering av&lt;br&gt;det slag som kunnat konstateras i länder med långa ersättningsperioder&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt ungdomars möjligheter till arbete påverkas i hög grad av&lt;br&gt;offentliga regelsystems utformning. Ungdomspraktiken har på kort sikt&lt;br&gt;gett närmare 140 000 ungdomar meningsfull sysselsättning och viktiga&lt;br&gt;erfarenheter från arbetslivet. Samtidigt har de stora volymerna medfört&lt;br&gt;risk för undanträngningseffekter. Regeringen har därför för avsikt att&lt;br&gt;förändra det nuvarande systemet med ungdomspraktikplatser för att&lt;br&gt;minimera riskerna för negativa bieffekter på den ordinarie arbetsmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen har betydelse för att stärka ungdomars ställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Lägre ungdomslöner skulle ge ungdomar större&lt;br&gt;sysselsättningsmöjligheter utan att låsa fast dem i låglönejobb för livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken är en betydelsefull del av den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Den kan bara fungera om t.ex. lönebildningen fungerar väl.&lt;br&gt;Dess huvuduppgift är att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga och&lt;br&gt;bidra till hög sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan central roll för arbetsmarknadspolitiken är att motverka&lt;br&gt;öppen arbetslöshet. Arbetsmarknadsåtgärderna bör vidare störa lönebild-&lt;br&gt;ningen så lite som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen motverkar det passiviserande kontantstödets negativa&lt;br&gt;effekter. Därför satsar regeringen närmare 40 miljarder kronor på olika&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder varigenom 6-7 % av arbetskraften får&lt;br&gt;utbildning eller genom andra åtgärder ges sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör inte låsa fast människor i&lt;br&gt;åtgärder eller i särskilda sektorer. De måste stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande när efterfrågan ökar. Därför måste åtgärderna vara utformade&lt;br&gt;så att de snabbt kan avvecklas. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör inte&lt;br&gt;heller motverka strukturrationalisering utan tvärtom underlätta denna.&lt;br&gt;Subventionerad arbetsmarknadsutbildning bör inte heller bli ett alternativ&lt;br&gt;till en annan, mindre subventionerad reguljär utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att motverka den uppdelning mellan könen som&lt;br&gt;utmärker dagens arbetsmarknad. De senaste decenniernas utveckling bl.a.&lt;br&gt;i form av utbyggd barnomsorg har visserligen förbättrat kvinnornas&lt;br&gt;situation på arbetsmarknaden, men fortfarande kvarstår allvarliga&lt;br&gt;problem. Kvinnor arbetar i färre yrken än män och har oftare deltids-&lt;br&gt;tjänstgöring. Kvinnor arbetar också i högre utsträckning än män inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Det innebär att de löper större risk att påverkas&lt;br&gt;negativt när den offentliga sektorn måste förändras. Det är därför viktigt,&lt;br&gt;med hänsyn till kvinnors möjligheter, att uppgifter som traditionellt&lt;br&gt;utförts inom offentlig sektor kan utföras i annan regi. En stark strävan att&lt;br&gt;befrämja jämställdheten på arbetsmarknaden är ett viktigt inslag i&lt;br&gt;regeringens politik. Stat och kommun har ett särskilt ansvar som&lt;br&gt;arbetsgivare för att motverka lönediskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det generella expansionsstöd som regeringen nu föreslår sänks&lt;br&gt;kostnaden för de arbetsgivare som avser att öka sysselsättningen.&lt;br&gt;Härigenom kan den sysselsättningsökning som så småningom blir följden&lt;br&gt;av den förbättrade konjunkturen tidigareläggas. Den begränsade tid som&lt;br&gt;stödet utgår medför ger också en stark stimulans till tidigareläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Utbildning och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En allmän höjning av kunskapsnivån hos befolkningen har visat sig ha&lt;br&gt;djupgående effekter på konkurrensförmågan och produktiviteten. Genom&lt;br&gt;forskningen görs upptäckter som kan omsättas i nya effektivare produkter&lt;br&gt;och tillverkningsmetoder. En välutbildad arbetskraft kan dra nytta av&lt;br&gt;framstegen och föra utvecklingen vidare. Utbildningen och forskningen&lt;br&gt;har viktiga roller för att möta de strukturella bristerna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella jämförelser av utbildningsnivåer har visat på en del&lt;br&gt;svagheter för Sveriges del. Gymnasieutbildningen, särskilt den praktiska,&lt;br&gt;är svag i Sverige, de längre universitetsutbildningarna har för liten&lt;br&gt;omfattning, de forskarutbildade utgör en jämförelsevis liten grupp, många&lt;br&gt;äldre i arbetskraften har låg formell utbildningsbakgrund och Sverige&lt;br&gt;riskerar att halka efter vad gäller personalutbildningen. För att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ett fortsatt högt välstånd utgör utbildning och forskning&lt;br&gt;ett prioriterat område inom de snäva ramar som gäller för offentliga&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för att råda bot på dessa brister vidtagit ett antal&lt;br&gt;åtgärder inom utbildnings- och forskningsområdet. Sammanlagt har&lt;br&gt;härigenom 150 000 utbildningsplatser tillkommit under senare år.&lt;br&gt;Utbyggnaden av gymnasieskolan till treåriga program fullföljs. Antalet&lt;br&gt;utbildningsplatser inom universitet och högskolor utökas med ca 50 000&lt;br&gt;mellan år 1990 och år 1995, med en särskild förstärkning av de&lt;br&gt;utbildningar som vänder sig till näringslivet. Antalet doktorandtjänster har&lt;br&gt;ökats kraftigt för att målet om ett fördubblat antal doktorsexamina till år&lt;br&gt;2000 skall kunna uppnås, och forskningen har tillförts mer resurser.&lt;br&gt;Universitet och högskolor har fått större frihet. Ett nytt resursfördelnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system har också införts, vilket skall skapa stimulans till nytänkande, Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;kvalitativ konkurrens och ett effektivt utnyttjande av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom upplösningen av löntagarfonderna har 10 miljarder kronor&lt;br&gt;tillförts forskningen genom två nya fristående forskningsstiftelser samt&lt;br&gt;Riksbankens jubileumsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individernas efterfrågan på högre utbildning är mycket känslig för&lt;br&gt;utbildningens lönsamhet. De sänkta marginalskatterna genom skattere-&lt;br&gt;formen har ökat denna. Även den s.k. utbildningslönepremien påverkar&lt;br&gt;lönsamheten. Denna bestäms av den tekniska utvecklingen, vilken&lt;br&gt;trendmässigt ökar efterfrågan på utbildad personal, tillsammans med det&lt;br&gt;relativa utbudet av högskoleutbildade och lönebildningen. Sedan mitten&lt;br&gt;av 1980-talet har utbildningslönepremien åter börjat stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Utbildningslönepremier i Sverige (procent)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning efter grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Utbildningslönepremien anger den löneökning som följer av den ökade&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa'. P.A. Edin, Bertil Holmlund, Ekonomisk debatt 1993:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikspridningen är vid sidan av utbildningen en av de viktigaste&lt;br&gt;faktorerna för näringslivets teknologiska konkurrenskraft. De teknik-&lt;br&gt;parker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt universiteten och&lt;br&gt;högskolorna spelar en stor roll för att föra forskningsresultat till&lt;br&gt;industriella tillämpningar. Riksdagen har anslagit medel om 1 miljard&lt;br&gt;kronor där avkastningen skall användas till att vidareutveckla denna&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunskaps- och forskningsintensiva delarna av näringslivet har en&lt;br&gt;snabb marknadstillväxt och ett högt förädlingsvärde per sysselsatt. En&lt;br&gt;strukturomvandling mot dessa branscher ökar takten i produktivitetstill-&lt;br&gt;växten, vilket kan ge utrymme för en hög och samtidigt konkurrens-&lt;br&gt;kraftig lönenivå. Näringslivet har dock inte under 1980-talet utvecklats&lt;br&gt;mot mer avancerade produkter utan mot en försvagad specialisering på&lt;br&gt;kunskapsintensiv produktion. Skillnaden ökade mellan exportens och&lt;br&gt;importens kunskapsintensitet. I förhållande till de resurser som satsas på&lt;br&gt;forskning och utveckling visar både exportens produktinriktning och den&lt;br&gt;svenska produktionens fördelning jämförelsevis låga andelar för&lt;br&gt;högteknologisk produktion, se diagram 7.2. De svenska storföretagens&lt;br&gt;internationella arbetsfördelning är en delförklaring. Tillgången på&lt;br&gt;långsiktigt riskvilligt kapital för bl.a. högteknologiföretag samt en relativ&lt;br&gt;brist på kvalificerad arbetskraft i det svenska näringslivet kan emellertid&lt;br&gt;ha medverkat till sämre tillväxtförutsättningar för den kunskaps- och&lt;br&gt;forskningsintensiva produktionen och därmed till en för liten inhemsk&lt;br&gt;exploatering av ny kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.2 Sambandet mellan näringslivets utgifter för FoU och&lt;br&gt;koncentrationen på högteknologisk produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F oll-utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent ov förädlingsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.0 &lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.-'’ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA .- -'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0.5-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0.0-I---------------t---------------i—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0.0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5.0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10.0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högteknologisk produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av förädlingsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20.0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25.0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Hansson, Pär och Lundberg, Lars (1993) Konkurrenskraft, komparativa&lt;br&gt;fördelar och branschstruktur i svenskt näringsliv, FIEF, Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Kapitalförsörjning och riskkapital&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltillförseln har en avgörande betydelse för företagens utveckling&lt;br&gt;och konkurrenskraft. Den internationella integrationen av kapital-&lt;br&gt;marknaderna innebär emellertid att tillgången till inhemskt kapital inte&lt;br&gt;längre spelar samma roll som tidigare för de stora företagens kapitalför-&lt;br&gt;sörjning. Denna blir i stället beroende av den förväntade avkastningen på&lt;br&gt;investeringarna. De krav på kapitalavkastning som investerarna ställer&lt;br&gt;utjämnas mellan länder. Den långsiktiga utvecklingen i och förtroendet&lt;br&gt;för den svenska ekonomin får större betydelse för kapitalförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bankkrisens spår har staten vidtagit åtgärder för att skydda betalnings-&lt;br&gt;systemet och kreditförsörjningen. Vikten av att bankkrisen får en&lt;br&gt;långsiktig lösning är betydande för näringslivets utveckling. Företagandet&lt;br&gt;får inte hämmas av en dåligt fungerande kreditmarknad. Insatserna för att&lt;br&gt;lösa bankkrisen skapar förutsättningar för att kreditmarknaden normalise-&lt;br&gt;ras och kan fungera tillfredsställande när efterfrågan på krediter ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalmarknaden är mer nationellt bunden än marknaden för&lt;br&gt;krediter. Särskilt för de mindre företagen har det inhemska sparandet i&lt;br&gt;riskkapital betydelse. På grund av den stora osäkerhet som är förknippad&lt;br&gt;med satsningar i mindre företag och vikten av att kapitalförsörjningen till&lt;br&gt;de mindre och medelstora företagen fungerar väl har staten fonderat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel för att förstärka riskkapitalmarknaden. Den nya riskkapitalstruk- Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;turen med två dominerande huvudbolag, Atle och Bure, har fått ett&lt;br&gt;kapitaltillskott på sammanlagt 6,5 miljarder kronor. Industri- och&lt;br&gt;nyföretagarfondens inriktning har ändrats mot ökad tonvikt på nystartade&lt;br&gt;företag. Fonden innehåller nu drygt 2 miljarder kronor. Regeringen&lt;br&gt;kommer att under hösten ta ställning till ytterligare åtgärder för att främja&lt;br&gt;nyetablering och exploatering av innovationer. Förslag kommer att läggas&lt;br&gt;fram om hur utvecklingsfonderna bäst skall användas för företagsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapital är ogynnsamt beskattat i Sverige jämfört med i konkurrent-&lt;br&gt;länderna till följd av dubbelbeskattningen med företagsskatt och skatt på&lt;br&gt;utdelningsinkomster och aktievinster. Genom det förslag som regeringen&lt;br&gt;nyligen presenterat elimineras denna nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Infrastrukturen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utvecklingen av välståndet hänger samman med&lt;br&gt;ekonomins förmåga att tillgodogöra sig nya tekniska och organisatoriska&lt;br&gt;lösningar. Denna process beror av näringslivets investeringar i realkapital&lt;br&gt;och mänskligt kunnande. Även de investeringar staten gör i utbildning,&lt;br&gt;forskning, vägar, järnvägar, telekommunikationer och energiförsörjning&lt;br&gt;har central betydelse för ekonomins utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomin blir mer internationellt beroende. Detta ökar behoven av&lt;br&gt;snabba och tillförlitliga transporter av godsflöden. Internationaliseringen&lt;br&gt;av produktion, marknader och ägande samt strävan att decentralisera&lt;br&gt;beslutsfattandet i näringslivet medför vidare att beroendet av kontakter&lt;br&gt;och därmed efterfrågan på telekommunikationer och persontransporter&lt;br&gt;växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan investeringarna i telekommunikationer och luftfart ökade i&lt;br&gt;Sverige under 1980-talet eftersattes investeringarna i vägar och järnvägar.&lt;br&gt;Regeringen och riksdagen har nyligen fattat beslut om det största&lt;br&gt;investeringsprogrammet i modern tid. Investeringsaktiviteten kommer av&lt;br&gt;konjunkturskäl att vara särskilt hög de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsområdets växande betydelse kommer att ställa större&lt;br&gt;krav på statens beslutsunderlag på området. Regering och riksdag har&lt;br&gt;därför beslutat om att avsevärt öka de samlade anslagen för övergripande&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall bidra till att alla människor ges&lt;br&gt;likvärdiga möjligheter i livet och tillvarata utvecklingsmöjligheterna i&lt;br&gt;Sveriges alla delar. Det gäller inte minst landsbygden och de mindre&lt;br&gt;orterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög sysselsättning och uthållig tillväxt är grundläggande förutsättningar&lt;br&gt;för en rättvis fördelning. Detta förutsätter att en tillväxt kan ske i landets&lt;br&gt;alla regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningar på infrastruktur och åtgärder för att förbättra villkoren för&lt;br&gt;de mindre företagen är i detta sammanhang av stor betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken är ett viktigt medel att uppnå detta och regeringen Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;avser att under våren 1994 lägga fram förslag om en förnyad regional-&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Den offentliga sektorns samspel med näringslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens huvuduppgift är att skapa förutsättningar för en väl fungerande&lt;br&gt;marknadsekonomi inom sociala, ekologiska och etiska ramar. Detta är det&lt;br&gt;bästa sättet att värna och vidmakthålla ett välfärdssamhälle med hög&lt;br&gt;sysselsättning, god materiell standard, bra miljö och hög grad av&lt;br&gt;personlig frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata och den offentliga sektorn är i hög grad beroende av&lt;br&gt;varandra. Goda etiska normer är en förutsättning för marknadsekonomi&lt;br&gt;och affärsverksamhet, Det är uttryck för bristande etik, som dessutom&lt;br&gt;allvarligt skadar marknadsekonomins funktionssätt, när bl.a. konkurser&lt;br&gt;sätts i system för att kunna bevara förmögenheter och undkomma&lt;br&gt;förpliktelser mot det allmänna, leverantörer och anställda. Fasta&lt;br&gt;spelregler upprätthålls genom ett väl fungerande rättssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkurrenskraftigt näringsliv ställer krav på en väl fungerande&lt;br&gt;infrastruktur i vid mening. På miljöområdet måste staten ta ansvar både&lt;br&gt;för att ekologiska ramar sätts för verksamheten och för att miljöskulden&lt;br&gt;inte ökar och därigenom minskar utrymmet för ekonomisk utveckling i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till statens åtaganden hör att upprätthålla en fungerande konkurrens.&lt;br&gt;En ytterligare uppgift är att bidra till en rättvis fördelning av ekonomisk&lt;br&gt;standard genom en ambitiös generell välfärdspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns resurer bestäms till stor del av utvecklingen i&lt;br&gt;näringslivet. En effektiv privat sektor genererar tillväxt som minskar&lt;br&gt;belastningen på de offentliga transfereringssystemen och möjliggör&lt;br&gt;offentlig konsumtion och investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi bör det finnas så få&lt;br&gt;hinder som möjligt för nationellt och internationellt utbyte av varor och&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet med den offentliga sektorn är av avgörande betydelse för en&lt;br&gt;expansion av näringslivet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter&lt;br&gt;bl.a. effektiva transportsystem och kommunikationer. En bra barnomsorg&lt;br&gt;som gör det möjligt för föräldrar att arbeta, en skola som ger kunskap av&lt;br&gt;hög kvalitet, en effektiv sjukvård och äldreomsorg främjar också&lt;br&gt;näringslivet. Utan dessa tjänster är en tillväxt i den privata sektorn inte&lt;br&gt;möjlig. Detta innebär inte att tjänsterna måste produceras i offentlig regi.&lt;br&gt;Konkurrens mellan olika typer av producenter sänker kostnaderna och&lt;br&gt;ökar valfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla ett högt omvandlingstryck inom ekonomin är det&lt;br&gt;viktigt att den ekonomiska politiken syftar till att stärka konkurrensen,&lt;br&gt;både inom näringslivet och inom den traditionellt offentliga sektorn.&lt;br&gt;Såväl den nya konkurrenslagen som EES-avtalet är viktiga inslag i en&lt;br&gt;konkurrensfrämjande politik. Den nya lagen om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som träder i kraft i samband med EES-avtalet, ger både möjligheter till Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;besparingar för de offentliga uppköpen och öppnar nya möjligheter för&lt;br&gt;det privata näringslivet. Med den nya lagen ställs emellertid också ökade&lt;br&gt;krav på upphandlande enheter inom offentlig sektor. Information och&lt;br&gt;satsning på förbättrad beställarkompetens är nödvändigt om besparings-&lt;br&gt;potentialen skall kunna realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan förändringar i organisation och finansiering av den&lt;br&gt;offentliga verksamheten skapa nya marknader för den privata sektorn. Så&lt;br&gt;långt möjligt bör den offentliga produktionen konkurrensutsättas. Inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn, framför allt i kommunerna, pågår idag ett arbete&lt;br&gt;med att pröva nya organisationsformer. Decentralisering, beställar-&lt;br&gt;utföraresystem, anbudsförfarande, olika check- eller pengsystem och&lt;br&gt;privatisering av vissa delar av verksamheten blir allt mer vanliga inslag.&lt;br&gt;Studier och utvärderingar visar att betydande effektivitetsvinster är&lt;br&gt;möjliga. En avgörande förutsättning är likabehandling mellan offentliga&lt;br&gt;och privata producenter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 De offentliga utgifterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna har under en lång period trendmässigt vuxit&lt;br&gt;snabbare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns totala utgifter beräknas i år uppgå till ca drygt&lt;br&gt;1 000 miljarder kronor, motsvarande 74,5 % av BNP. Detta är den&lt;br&gt;högsta utgiftsandelen av samtliga OECD-länder. Nära en femtedel av&lt;br&gt;utgifterna finansieras med upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåningen medför en växande statsskuld. Räntekostnaderna för denna&lt;br&gt;kommer successivt att tränga undan angelägna utgifter för t.ex. vård,&lt;br&gt;omsorg och utbildning om inte de offentliga finanserna saneras. Det stora&lt;br&gt;upplåningsbehovet bidrar även till att driva upp ränteläget i samhällseko-&lt;br&gt;nomin. De stora underskotten gör det vidare svårt att hålla ner skatteki-&lt;br&gt;lama på en nivå som inte är samhällsekonomiskt skadlig. De offentliga&lt;br&gt;underskotten är därför ett hot mot välfärden och innebär en oetisk&lt;br&gt;övervältring av räntebördan på kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga offentliga utgifterna och underskotten kan till viss del&lt;br&gt;förklaras av konjunkturläget. Men den offentliga sektorns finansiella kris&lt;br&gt;är långsiktig. Även rensat för effekter av den djupa lågkonjunkturen finns&lt;br&gt;det ett stort underskott i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan den tillträdde vidtagit en rad åtgärder med syfte&lt;br&gt;att bryta denna ohållbara trend. I stort sett samtliga offentliga transfere-&lt;br&gt;ringssystem är under översyn eller har redan förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna är av flera slag: sambanden mellan avgifter och&lt;br&gt;förmåner stärks, bl.a. genom egna avgifter och självrisker. Sådana&lt;br&gt;förändringar har skett inom bl.a. sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen. Förutom att öka motiven att arbeta leder&lt;br&gt;dessa förändringar också till en förstärkning av de offentliga finanserna,&lt;br&gt;vilket är en förutsättning för att klara viktiga välfärdsåtaganden på andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden. Avgifter som relateras till förmånerna innebär också en Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;möjlighet att minska skadliga skattekilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fortsatta reformerna av bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;pensionssystemet innebär ett större inslag av egna avgifter och självrisker&lt;br&gt;i välfärdssystemen. Dessa blir därigenom långsiktigt mer stabila, vilket&lt;br&gt;är viktigt inte minst mot bakgrund av hushållens misstro mot statens&lt;br&gt;möjligheter att fullfölja gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt i saneringsprogrammet är att utgifterna för den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen skall vara realt oförändrade. Huruvida åtagande-&lt;br&gt;na klaras av inom denna ram beror i huvudsak på produktivitetens och&lt;br&gt;lönernas utveckling. Beroende på hur dessa utvecklas är en oförändrad&lt;br&gt;eller t.o.m. ökad service möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att det fortfarande finns en betydande produktivitets-&lt;br&gt;potential i stora delar av offentlig verksamhet. Det finns också många&lt;br&gt;exempel från senare tid på hur denna potential har frigjorts samtidigt som&lt;br&gt;servicen förbättrats. Den produktivitetsökning som ägt rum under de&lt;br&gt;senaste åren bör kunna fortsätta, bl.a. genom förändrade verksamhets-&lt;br&gt;former och en ökad konkurrens. En betydande del av den besparing inom&lt;br&gt;offentlig verksamhet som saneringsplanen innebär, bör därför kunna&lt;br&gt;klaras med hjälp av ökad produktivitet så att servicenivån kan upprätthål-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill skall läggas att en ökad valfrihet för den enskilde i sig ofta&lt;br&gt;innebär en ökad effektivitet, eftersom verksamheten bättre anpassas till&lt;br&gt;människors behov och önskemål. I flertalet fall tycks det omfattande&lt;br&gt;förnyelsearbete som sedan en tid sker inom både primärkommuner och&lt;br&gt;landsting vara väl förenligt med en hög servicenivå. Landstingsförbundet&lt;br&gt;pekar t.ex. på avskaffande av operationsköer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det positiva som hänt i många kommuner finns en risk att snabba&lt;br&gt;och omfattande förändringar leder till problem och till sämre service för&lt;br&gt;enskilda människor. Regeringen följer utvecklingen noga, bl.a. har&lt;br&gt;nyligen en satsning på utvecklingsprojekt med anledning av utvärderingen&lt;br&gt;av Ädelreformen initierats. På olika sätt avser regeringen att bevaka att&lt;br&gt;alla får den vård och service de har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns tendenser till minskad service, främst inom vissa&lt;br&gt;primärkommuner som alltför länge åsidosatt förnyelsearbetet. Utveck-&lt;br&gt;lingen mot en minskad statlig reglering av den kommunala verksamheten&lt;br&gt;har gjort det nödvändigt för riksdagen och regeringen att mera samlat&lt;br&gt;kunna följa upp och utvärdera hur verksamheten i landets kommuner och&lt;br&gt;landsting utvecklas i förhållande till de nationella målen. Ett led i detta&lt;br&gt;arbete är det uppdrag att överväga denna fråga som Stat-kommunbered-&lt;br&gt;ningen (C 1990:B) har fått. Stora förändringar i statsbidragsreglerna kan&lt;br&gt;också ha bidragit till vissa problem trots generösa övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår omfattande översynsarbete av reglerna för statens&lt;br&gt;bidrag till kommunsektorn. Förslagen kommer att beröra 1995 och&lt;br&gt;presenteras under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade insatser för att förstärka statsfinanserna innebär&lt;br&gt;att de offentliga utgifterna 1998 kommer att motsvara en lägre andel av&lt;br&gt;BNP än idag. I år beräknas utgifterna för den offentliga konsumtionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätt i fasta priser, minska för första gången under efterkrigstiden. Den Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;sanering av de offentliga finanserna som regeringen nu inlett innebär&lt;br&gt;således ett trendbrott. När den femåriga perioden gått och saneringspro-&lt;br&gt;grammet är genomfört, är de offentliga utgifterna tillbaka på 1991 års&lt;br&gt;nivå, mätt i fasta priser. Detta motsvarar 59 % av BNP, vilket är samma&lt;br&gt;andel som i slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Institutionella förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De betydande förändringar som nu sker på regeringens initiativ avser inte&lt;br&gt;bara den ekonomiska politiken i snäv mening. Inte minst Ekonomikom-&lt;br&gt;missionen har poängterat betydelsen av institutionella förändringar, bl.a.&lt;br&gt;förändringar i hur de politiska besluten fattas. Ett intensivt arbete med&lt;br&gt;institutionella förändringar av betydelse för den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;pågår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Budgetprocessen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av budgetprocessen är av avgörande betydelse när det&lt;br&gt;gäller att förverkliga finanspolitikens målsättning att utnyttja de offentliga&lt;br&gt;resurserna effektivt. Dagens problem med finansiering av de offentliga&lt;br&gt;utgifterna och en ökad offentlig skuldsättning visar entydigt på att arbetet&lt;br&gt;med att utveckla styrningen, budgeteringen och redovisningen av statens&lt;br&gt;inkomster, utgifter och verksamheter måste fortsätta och ytterligare&lt;br&gt;intensifieras. I internationell jämförelse har den traditionella svenska&lt;br&gt;budgetprocessen ansetts vara förhållandevis utgiftsstyrd. Betydande&lt;br&gt;förändringar sker dock nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två åren har regeringen ersatt den traditionella&lt;br&gt;marginalbudgeteringen med en budgetberedning med ramteknik i&lt;br&gt;regeringskansliet. Detta innebär att regeringen först gör en bedömning av&lt;br&gt;det samhällsekonomiska utrymmet för de offentliga utgifterna, därefter&lt;br&gt;en prioritering mellan olika områden och slutligen en fördelning av&lt;br&gt;tillgängligt utgiftsutrymme på departementsvisa budgetramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att strama upp budgetprocessen och utveckla resultatstyrningen&lt;br&gt;och den finansiella styrningen har ett stort antal andra åtgärder vidtagits&lt;br&gt;de senaste åren. Bl.a. har en ny förordning för myndigheters årsredovis-&lt;br&gt;ningar och anslagsframställningar trätt i kraft från 1 juli 1993. Nu ställs&lt;br&gt;ökade krav på verksamhetsanpassade resultatmått som grund för&lt;br&gt;återrapporteringen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har förbättringar i ekonomistyrningen inom den statliga sektorn&lt;br&gt;genomförts. Den ekonomiska redovisningens informationsvärde har ökat.&lt;br&gt;Den statliga medelshanteringen har effektiviserats och revisionens roll har&lt;br&gt;stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppstramningen av verksamhets- och budgetberedningen i regerings-&lt;br&gt;kansliet kommer att fortsätta. Med anledning av bl.a. Budgetpropositions-&lt;br&gt;utredningens betänkande Ny Budgetproposition (SOU 1990:83),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsutredningens betänkande Reformera riksdagsarbetet! och EG- Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;integrationssträvandena har nyligen ett utvecklingsarbete påbörjats inom&lt;br&gt;regeringskansliet som bl.a. inbegriper budgetdokumentens form och&lt;br&gt;innehåll, budget- och redovisningsprinciper, årsrytmen i budgetprocessen&lt;br&gt;samt en ambitionsnivåhöjning av resultatstyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Pågående reformarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ekonomikommissionen baserar sin analys på en strävan att lösa pro-&lt;br&gt;blemen inom marknadsekonomins ram och att föreslå förändringar som&lt;br&gt;leder till ett mera aktivt medborgarskap, en ökad pluralism och en tydlig&lt;br&gt;ansvarsfördelning. Regeringen delar i väsentliga avseenden kommissio-&lt;br&gt;nens analys av läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den ekonomiska politikens område har den helt avgörande delen&lt;br&gt;av kommissionens förslag förverkligats genom förslaget om saneringspro-&lt;br&gt;gram i vårens kompletteringsproposition. Den budgetsanering som där&lt;br&gt;föreslås uppfyller väl den omfattning som kommissionen ansåg nödvän-&lt;br&gt;dig. När saneringsprogrammet genomförts har också den stabilisering av&lt;br&gt;den offentliga skulden som kommissionen eftersträvade uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konkreta redovisningen av saneringsprogrammets första steg ökar&lt;br&gt;utrymmet för lägre räntor. Inriktningen på långsiktig budgetsanering har&lt;br&gt;redan resulterat i denna, i dagens läge effektivaste stimulansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i kommissionens analys var behovet av olika&lt;br&gt;systemförändringar. Regeringen konstaterar att i viktiga avseenden har&lt;br&gt;förändringar i den riktning som kommissionen föreslår genomförts eller&lt;br&gt;håller på att arbetas fram. På vissa områden är en bred politisk enighet&lt;br&gt;nödvändig eller speciellt önskvärd varför förändringsarbetet kan komma&lt;br&gt;att ta längre tid. Detta gäller t.ex. grundlagsfrågor, förändringar i&lt;br&gt;riksdagens sätt att arbeta och Riksbankens ställning. Ställningstagande till&lt;br&gt;de överväganden som pågår i dessa avseenden kommer därför att ske&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samstämmigheten mellan regeringens och kommissionens syn kan&lt;br&gt;sammanfattas i att av kommissionens 113 förslag eller synpunkter har&lt;br&gt;regeringen redan genomfört eller delar kommissionens syn i 50-60&lt;br&gt;punkter. I en mindre del, 25-30 punkter, kommer förslag att redovisas&lt;br&gt;inom kort eller också krävs ytterligare utredningsarbete och övervägan-&lt;br&gt;den. Vad gäller tiotalet punkter kan konstateras att dessa avser förhållan-&lt;br&gt;den som inte ligger inom regeringens ansvarsområde. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;olika aspekter på lönebildningen eller frågor som ligger inom kommuner-&lt;br&gt;nas ansvar och där regeringen inte har direkta beslutsbefogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett tiotal områden delar regeringen inte kommissionens analys och&lt;br&gt;avser inte att lägga fram förslag. Detta gäller t.ex. förslagen att inrätta&lt;br&gt;ett kommunrevisionsverk, att förändra AP-fondernas organisation samt&lt;br&gt;att minska antalet riksdagsledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Svensk ekonomi 1993-1995&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen i den svenska ekonomin under senare år har både långsiktiga&lt;br&gt;och kortsiktiga, konjunkturella orsaker. En särskild dimension i denna&lt;br&gt;ekonomiska nedgångsperiod är finanskrisen. Denna gör dagens ekono-&lt;br&gt;miska problem annorlunda än under tidigare konjunkturnedgångar under&lt;br&gt;efterkrigstiden. Den långsiktiga utvecklingen har präglats av att tillväxten&lt;br&gt;har hållits tillbaka av ett tillväxthämmande skattesystem, av olika&lt;br&gt;konkurrenshämmande regleringar och av att de offentliga utgiftssystemen&lt;br&gt;i alltför liten grad givit incitament till arbete och sparande. Samtidigt har&lt;br&gt;lönebildningen bidragit till att gröpa ur konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avvecklingen av kreditmarknadsregleringarna följde en&lt;br&gt;överhettning och en spekulationsvåg under senare delen av 1980-talet.&lt;br&gt;Därigenom förvärrades de strukturella problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När reaktionerna mot denna utveckling blev ofrånkomliga, när ett&lt;br&gt;förändrat skattesystem, en ofrånkomlig ränteuppgång och lägre inflation&lt;br&gt;innebar en helt ny situation, sammanföll detta med en internationell&lt;br&gt;lågkonjunktur. Återverkningarna i den reala ekonomin blev därför&lt;br&gt;speciellt kraftiga. Detta betyder emellertid inte att anpassningen kunnat&lt;br&gt;skjutas till en senare tidpunkt utan att den borde påbörjats tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två åren är det hushållens och företagens strävan att&lt;br&gt;anpassa sin skuldbörda efter 1980-talets lånebaserade expansion till en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar nivå, som särskilt påverkat den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången har därmed blivit kraftig under det sista kvartalet i fjol och&lt;br&gt;det första kvartalet i år. Under det andra kvartalet 1993 har minskningen&lt;br&gt;dock dämpats. Sammantaget blev nedgången, bl.a. till följd av den&lt;br&gt;internationella utvecklingen och den mycket kraftiga skuldsaneringen&lt;br&gt;under det första halvåret, större än vad som antogs i den reviderade&lt;br&gt;finansplanen i våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om tillväxten nu ser ut att återkomma medför förloppet under det&lt;br&gt;första halvåret i år att minskningen mellan årsgenomsnitten 1992 och&lt;br&gt;1993 blir närmare 3 %. Sänkta arbetsgivaravgifter, deprecieringen av&lt;br&gt;kronan tillsammans med en stark produktivitetsutveckling i industrin har&lt;br&gt;lett till en markant förstärkning av konkurrenskraften. Därigenom har&lt;br&gt;utsikterna för exporten och den konkurrensutsatta sektorn förbättrats. Den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan har försvagats och väntas sjunka med 6 % under&lt;br&gt;1993. Att nedgången i inhemsk efterfrågan sammanhänger med skuldsa-&lt;br&gt;neringen bestyrks av att hushållsinkomsterna har ökat kraftigt under&lt;br&gt;senare år. Under åren 1989-1992 ökade de reala hushållsinkomsterna med&lt;br&gt;inte mindre än 12,5 %. Hösten 1993 ligger de reala hushållsinkomsterna&lt;br&gt;något över nivån hösten 1991. Finanspolitiken har således inte inneburit&lt;br&gt;en så stark åtstramning att hushållsinkomsterna sänkts. Det är inte real&lt;br&gt;köpkraft som saknats. I stället är det hushållens starka inriktning på att&lt;br&gt;sanera skulderna som hållit tillbaka konsumtionen. Detta har särskilt&lt;br&gt;starkt präglat utvecklingen sedan förra hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringarna har utvecklats svagt. Kommunerna har vidare&lt;br&gt;genomfört anpassningen till de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;snabbare än väntat. Kommunal konsumtion och sysselsättning har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskat. Den svaga inhemska efterfrågan har inneburit en press nedåt på&lt;br&gt;konsumentpriserna som i årsgenomsnitt nu väntas öka med 4 1/2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för de kommande åren är i hög grad avhängig av tre&lt;br&gt;faktorer. Styrkan och snabbheten i exportuppgången är av stor betydelse&lt;br&gt;för återhämtningsprocessens förlopp. En isolerad exportexpansion ger&lt;br&gt;dock bara marginella effekter på t.ex. arbetsmarknaden och saneringen&lt;br&gt;av de offentliga finanserna. För att en mera markerad återhämtning av&lt;br&gt;hela ekonomin skall komma till stånd krävs att hushållens tillförsikt inför&lt;br&gt;framtiden ökar och att den privata konsumtionen därmed kommer igång.&lt;br&gt;En tredje avgörande faktor är förtroendet för den ekonomiska politikens&lt;br&gt;hållbarhet och därmed möjligheterna att sanera de offentliga finanserna.&lt;br&gt;Därigenom skapas förutsättningar för en gynnsam utveckling på valuta-&lt;br&gt;och räntemarknaderna. En successiv förstärkning av kronan kan då&lt;br&gt;kombineras med fallande räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för den internationella ekonomin under 1994 har försämrats&lt;br&gt;något jämfört med bedömningen i våras. Det är främst en fördjupad&lt;br&gt;lågkonjunktur i Kontinentaleuropa och i Japan som ligger bakom detta.&lt;br&gt;Den förbättrade konkurrenskraften för svensk exportindustri medför dock&lt;br&gt;att exporten väntas öka med drygt 10 % 1994. Nettoexporten ger ett&lt;br&gt;större bidrag till tillväxten än tidigare beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med 2 % 1994.&lt;br&gt;Kraften och varaktigheten i skuldsaneringsprocessen är mycket svårbe-&lt;br&gt;dömd. Erfarenheter från andra länder tyder på att förloppet är tämligen&lt;br&gt;utdraget. Det finns dock mycket som tyder på att processen i Sverige&lt;br&gt;varit snabbare, både vad gäller att bygga upp skuldnivåer men också vad&lt;br&gt;gäller den takt i viken de reduceras. Diagram 10.1 anger att skuldupp-&lt;br&gt;byggnaden hos hushållen var kraftigare i Sverige än i flera andra länder.&lt;br&gt;Samtidigt syns saneringen ha medfört att de relativa skuldnivåerna nu är&lt;br&gt;nere på en lägre nivå än innan skulduppbyggnaden startade. Samtidigt har&lt;br&gt;dock skuldkostnaderna varit fortsatt höga men synes även de vara på väg&lt;br&gt;att minska. I genomsnitt beräknades hushållens ränteutgifter efter skatt till&lt;br&gt;ca 10 % av den disponibla inkomsten 1991. I år har kostnaden fallit till&lt;br&gt;ca 8 % och torde 1995 vara nere på ca 5,5 %, dvs. nästan en halvering.&lt;br&gt;Därmed kan man räkna med att en återhämtning i konsumtionen påbörjas&lt;br&gt;under 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.1 Hushållens skuldsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvoten skuldstock/disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-8.png" style="width:276pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringarna väntas 1994 minska med närmare 9 %. Bostads-&lt;br&gt;byggandet fortsätter att minska. Industriinvesteringarna väntas däremot&lt;br&gt;öka med 11%. Sammantaget innebär detta att BNP torde öka med 1,9 %&lt;br&gt;1994. Denna uppgång är dock inte tillräcklig för att kunna förhindra att&lt;br&gt;arbetslösheten fortsätter att öka och som årsmedeltal uppgå till 8,4 %&lt;br&gt;1994. Den svaga arbetsmarknaden bidrar till att pris- och löneökningsta-&lt;br&gt;kten blir mycket måttlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen väntas successivt förstärkas under&lt;br&gt;1995 genom en mer markerad återhämtning i Kontinentaleuropa och&lt;br&gt;Japan samtidigt som uppgången fortsätter i de anglosaxiska länderna.&lt;br&gt;Marknadsandelsvinsterna för den svenska exporten kan dock inte väntas&lt;br&gt;fortsätta i samma takt som 1993 och 1994 varför exportökningen blir&lt;br&gt;lägre än 1994. Den totala exportökningen förutses dock bli så stark som&lt;br&gt;6-7 %. 1995 väntas den privata konsumtionen öka med 2,5 % samtidigt&lt;br&gt;som de realt disponibla inkomsterna stiger bara med ca 1,5 %. Det är&lt;br&gt;dock troligt att hushållen då på ett tydligt sätt upplever att återhämtningen&lt;br&gt;i ekonomin tagit fart och att arbetslösheten börjat sjunka och därför i viss&lt;br&gt;utsträckning minskar sitt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i bruttoinvesteringarna bör kunna brytas 1995. Öknings-&lt;br&gt;takten för industriinvesteringarna bör då ytterligare stiga beroende på en&lt;br&gt;fortsatt stark lönsamhet och fallande räntor i kombination med att&lt;br&gt;kapacitetsrestriktioner i högre grad börjar göra sig gällande. När den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan åter börjar tillta bör också investeringarna i det&lt;br&gt;övriga näringslivet återhämta sig samtidigt som bostadsinvesteringarna&lt;br&gt;1995 torde ha nått sin bottennivå. De totala bruttoinvesteringarna bör&lt;br&gt;således kunna öka med drygt 4 % 1995. Totalt väntas BNP-tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna bli 2,9 % 1995. Under loppet av året kommer också arbetslösheten Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen torde 1995 uppvisa ett betydande överskott. Som andel&lt;br&gt;av BNP antas överskottet uppgå till ca 4 % medan handelsbalansens&lt;br&gt;överskott väntas bli 6,5 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots omfattande åtgärder kommer underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna att vara betydande, ca 14 1/2 % av BNP. Sjunkande räntor&lt;br&gt;minskar underskottet i statsbudgeten. En viss motverkande effekt uppstår&lt;br&gt;dock genom att intäkterna till följd av lägre räntor minskar i AP-fonden.&lt;br&gt;Det bör vidare observeras att 1995 är det första året då kommunerna&lt;br&gt;direkt påverkas av förändringarna i skatteunderlag. Den tidigare&lt;br&gt;eftersläpningen har då upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i den svenska ekonomin synes nu vara på väg att upphöra.&lt;br&gt;Förbättringen av konkurrenskraften och den ökande optimismen bland&lt;br&gt;hushåll och företag kommer efter hand att leda till ökad real aktivitet i&lt;br&gt;ekonomin. Hur snabbt denna återhämtning kommer att ske blir avgörande&lt;br&gt;för vilka genomsnittliga tillväxttal som kommer att kunna avläsas.&lt;br&gt;Diagram 10.2 visar att om konsumtionsuppgången tidigareläggs ett halvår&lt;br&gt;jämfört med vad vi nu räknar med, en tidigareläggning som i och för sig&lt;br&gt;kan sägas stödjas av de uppgifter som finns om tendenser i detaljhandel,&lt;br&gt;bilköp, hushållsenkäter m.m., skulle genomslaget på konsumtionstillväxt-&lt;br&gt;en bli så kraftigt som närmare 1,5 %. Det skulle innebära ett tillskott till&lt;br&gt;BNP-tillväxten om ca 0,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.2 Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser, säsongrensad nivå&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-9.png" style="width:278pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den successivt stigande optimism som nu kan skönjas hos hushåll Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;och företag kan tillväxten på nytt ta fart. Saneringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna och de åtgärder som genomförts och kommer att genomföras&lt;br&gt;i syfte att få de offentliga systemen att fungera bättre, är nödvändiga&lt;br&gt;inslag för att denna återhämtning över huvudtaget skall kunna ske.&lt;br&gt;Därigenom läggs också grunden för en successiv förbättring av arbets-&lt;br&gt;marknaden och en ökning av sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan nu skönja en sådan förbättring i förutsättningarna för den&lt;br&gt;svenska ekonomin att andelen människor utanför den ordinarie arbets-&lt;br&gt;marknaden, dvs. i öppen arbetslöshet och i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder, kan bringas ner till 6-7 % i slutet av 1990-talet. Detta är ett mål&lt;br&gt;för den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 436,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.2 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec-dec&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Indexering av vissa punktskatter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattesatserna för den allmänna energiskatten,&lt;br&gt;bensinskatten, dieseloljeskatten, koldioxidskatten, tobaksskatten och&lt;br&gt;dryckesskatten omräknas årligen utan riksdagens medverkan med&lt;br&gt;hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns idag två kategorier av&lt;br&gt;punktskatter. I den ena kategorin tas skatten ut som en styckeskatt och&lt;br&gt;i den andra som en värdeskatt. I de fall där punktskatten tas ut som en&lt;br&gt;värdeskatt sker en automatisk värdesäkring av skatteuttaget. En föränd-&lt;br&gt;ring av det allmänna prisläget ger automatiskt ett realt sett oförändrat&lt;br&gt;skatteuttag eftersom skatten tas ut med en viss procent av priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall tas dock punktskatten ut med ett visst belopp per styck,&lt;br&gt;en styckeskatt. Vid oförändrade skattesatser och viss inflation innebär&lt;br&gt;detta att det reala skatteuttaget sjunker över tiden. Med en årlig inflation&lt;br&gt;på 5 % kommer det reala skatteuttaget under en femårsperiod att minska&lt;br&gt;med knappt 30 %. Med en lägre inflationstakt på exempelvis 2 % årligen&lt;br&gt;kommer det reala skatteuttaget under en femårsperiod att minska med&lt;br&gt;drygt tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett makroperspektiv innebär den bristande realvärdesäkringen att&lt;br&gt;skattekvoten — skatterna uttryckta som andel av BNP — sjunker över&lt;br&gt;tiden. I rådande statsfinansiella läge och de krav detta ställer på en&lt;br&gt;sanering av finanserna bör punktskatteintäkterna värdesäkras. Åtgärden&lt;br&gt;bör begränsas till den femårsperiod som saneringsprogrammet omfattar,&lt;br&gt;dvs. perioden 1994-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip finns tre olika metoder att justera punktskattesatserna och&lt;br&gt;därmed säkerställa det reala skatteuttaget. Den första metoden, den som&lt;br&gt;används idag, innebär att punktskattesatserna justeras för den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen genom särskilda beslut. Den andra metoden är ett&lt;br&gt;system där riksdagen inom ramen för budgetbehandlingen varje år kan&lt;br&gt;fatta beslut om nivån på punktskatterna. Regeringen skall då i sitt förslag&lt;br&gt;till riksdagen beakta den allmänna prisutvecklingen. Den tredje metoden&lt;br&gt;utgörs av en indexering av skattesatserna så att de utvecklas i samma takt&lt;br&gt;som den allmänna prisutvecklingen. Uppräkningen skall då ske automa-&lt;br&gt;tiskt under förutsättning att riksdagen inte fattar något annat beslut.&lt;br&gt;Givetvis finns möjlighet, att genom särskilt beslut i riksdagen, förändra&lt;br&gt;relationerna mellan de olika skatterna för att uppnå andra angelägna mål,&lt;br&gt;t.ex. på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de ovan nämnda metoderna är den tredje att föredra med utgångs-&lt;br&gt;punkt i dagens situation. Genom att koppla nivån på punktskattesatserna&lt;br&gt;till den allmänna prisutvecklingen skapas en ordning där det reala&lt;br&gt;skatteuttaget säkerställs. Därmed skapas också en större säkerhet om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statens intäkter från punktskatteområdet under saneringsperioden. Detta Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;bidrar till att öka trovärdigheten av det fastlagda saneringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det teoretiskt mest korrekta är att skattesatserna för t.ex. 1994 justeras&lt;br&gt;upp med inflationen under 1994. Det uppstår dock ett praktiskt problem&lt;br&gt;eftersom inflationstakten under 1994 inte är känd i förväg. Prognos-&lt;br&gt;osäkerheten gör det dock olämpligt att använda den metoden. Det mest&lt;br&gt;praktiska är därför att indexera punktskattesatserna med ett års eftersläp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indexering av punktskattesatserna kan i teknisk mening jämföras&lt;br&gt;med gällande indexering av inkomstskatteskalan genom justering av&lt;br&gt;grundavdrag och skiktgräns för statlig inkomstskatt där hänsyn tas till&lt;br&gt;historisk inflation. Detta sker i syfte att hindra att det reala skatteuttaget&lt;br&gt;förändras över tiden. I analogi med vad som gäller för inkomstskatten&lt;br&gt;bör därför punktskatterna indexeras med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen under en historisk period. Den allmänna prisutveck-&lt;br&gt;lingen bör i likhet med vad som gäller beträffande inkomstskatten mätas&lt;br&gt;genom förändringarna av konsumentprisindex (KPI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument för att inte knyta indexeringen till KPI-utvecklingen är att&lt;br&gt;en förändring av punktskatterna i sin tur återverkar på KPI. För att&lt;br&gt;undvika spridningseffekter borde punktskattesatserna i princip i stället&lt;br&gt;indexeras med prisutvecklingen rensat för den del som beror på&lt;br&gt;förändringar av de punktskatter som är indexerade. En höjning med fyra&lt;br&gt;procent av skattesatserna för nedan uppräknade punktskatter ger ett höjt&lt;br&gt;KPI med knappt 0,3 procent. Den långsiktiga spridningseffekten kan&lt;br&gt;uppskattas till drygt 0,3 procent. Mot bakgrund av att indexeringen är&lt;br&gt;begränsad till perioden 1994—1998 och att spridningseffekten är liten bör&lt;br&gt;av praktiska skäl indexeringen ändå kopplas till KPI-förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexeringen på punktskatteområdet bör omfatta den allmänna&lt;br&gt;energiskatten, bensinskatten, dieseloljeskatten, koldioxidskatten,&lt;br&gt;tobaksskatten och dryckesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexeringen bör följa samma regelsystem i samtliga nu aktuella fall.&lt;br&gt;För att nya skattesatser skall kunna gälla från kalenderårets början måste&lt;br&gt;jämförelseperioden avslutas en tid innan årsskiftet. Av praktiska skäl är&lt;br&gt;konsumentprisindex för oktober månad det index som senast kan beaktas.&lt;br&gt;Innevarande års skatt bör i likhet med vad som gäller för inkomstskatten&lt;br&gt;för nästkommande kalenderår justeras med KPI under perioden oktober&lt;br&gt;året innan till oktober innevarande år. Den matematiska beräkningen bör&lt;br&gt;årligen göras av regeringen och fastställas i en särskild förordning som&lt;br&gt;regeringen utfärdar före november månads utgång. De framräknade&lt;br&gt;skattebeloppen bör avrundas efter samma grunder som gäller för&lt;br&gt;fastställandet av nu utgående skatter. Anges beloppen nu i respektive&lt;br&gt;skatteförfattning i hela kronor, ören eller tiondels ören skall avrundning&lt;br&gt;göras på detta sätt även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realvärdesäkringen av nu aktuella punktskatter bör genomföras så snart&lt;br&gt;som möjligt. Av praktiska skäl är det lämpligt att riksdagen på förslag av&lt;br&gt;regeringen fastställer skattebeloppen för år 1994. Detta innebär att den&lt;br&gt;&amp;quot;automatiska&amp;quot; uppräkningen, dvs. utan nytt beslut av riksdagen, första&lt;br&gt;gången görs hösten 1994 för skatteuttaget under år 1995. Inflationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under den senaste tolvmånadersperioden fram till och med 1993 kan inte Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;exakt anges nu utan får uppskattas. Vissa punktskatter har också höjts&lt;br&gt;sedan oktober 1992. I vårt förslag har nuvarande skattesatser uppräknats&lt;br&gt;med fyra procent utom dieseloljeskatten, eftersom denna skatt införts&lt;br&gt;först den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För viss införsel av tobaksvaror, öl, vin och spritdrycker tas en&lt;br&gt;schablontull ut som ersätter vanlig tull, mervärdeskatt och punktskatt. Vid&lt;br&gt;skatteändringar brukar även schablontullarna justeras. Vi återkommer vid&lt;br&gt;en senare tidpunkt till hur schablontullarna bör hanteras vid en indexering&lt;br&gt;av punktskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Finansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det i saneringsprogrammet beräknade tillskottet från punktskatterna är ca&lt;br&gt;8 miljarder kronor på fem år. Det innebär ett krav på en årlig genom-&lt;br&gt;snittlig inkomstförstärkning från området på ca 1,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av indexerade punktskattesatser fr.o.m den 1 januari 1994&lt;br&gt;kan medföra en betydande effekt för den konsoliderade offentliga sektorn.&lt;br&gt;I tabellen nedan redovisas de finansiella effekterna budgetårsvis. Här har&lt;br&gt;endast hänsyn tagits till effekten av förändringarna för kalenderåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11.1 Budgeteffekter av de höjda punktskattesatserna fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994 (miljarder kronor). Budgetårseffekter för statsbudgeten och varaktig effekt&lt;br&gt;konsoliderad offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varaktig&lt;br&gt;nettobudget&lt;br&gt;effekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän energiskatt&lt;br&gt;på elkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän energiskatt&lt;br&gt;på bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt på&lt;br&gt;bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dieseloljeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt på&lt;br&gt;bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tobakskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0.34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De fr.o.m. den 1 januari 1994 höjda punktskattesatserna beräknas för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 ge en förstärkning av statsbudgeten på 1,09 miljarder&lt;br&gt;kronor och för budgetåret 1994/95 kan effekten beräknas till 2,56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kronor. Nettobudgeteffekten kan beräknas till 2,02 miljarder Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;kronor. I slutet av perioden 1994 till 1998 beräknas indexeringen av&lt;br&gt;punktskattesatserna ge en årlig nettobudgeteffekt på ca 7,4 miljarder&lt;br&gt;kronor beräknat i 1993 års penningvärde vid nu aktuell inflationsprognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;SVENSK EKONOMI&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande bilaga har utarbetats inom finansdepartements ekonomiska&lt;br&gt;avdelning. Den innehåller en bedömning av den internationella och den&lt;br&gt;svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1995 och bygger i tillämpliga delar&lt;br&gt;på konjunkturinstitutets höstrapport. Ansvarig för bilagan är departe-&lt;br&gt;mentsrådet Håkan Frisén. Arbetet avslutades den 14 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin tycks nu ha passerat sitt bottenläge. Nedgången&lt;br&gt;i BNP för första halvåret 1993 var emellertid enligt nationalräkenskaper-&lt;br&gt;na så kraftig som 4 %, jämfört med första halvåret 1992. Säsongrensat&lt;br&gt;väntas en viss återhämtning av BNP redan under andra halvåret av 1993,&lt;br&gt;varför minskningen för helåret stannar vid ca. 3 %. Nästa år förutses den&lt;br&gt;kraftiga exportexpansionen medföra att BNP ökar med nästan 2 %. Un-&lt;br&gt;der 1995, när också den inhemska efterfrågan väntas återhämta sig något,&lt;br&gt;bör BNP-tillväxten kunna uppgå till närmare 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De speciella utvecklingstendenser som präglade beskrivningen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin i den reviderade nationalbudgeten har nu ytterligare&lt;br&gt;förstärkts. Den gynnsamma konkurrenssituationen är ännu mera påtaglig&lt;br&gt;genom att kronkursen har fortsatt att sjunka samt att produktivitetsutveck-&lt;br&gt;lingen i industrin förstärkts. Utsikterna för exporten och den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn är därför mycket goda. Samtidigt har försvagningen av&lt;br&gt;den inhemska marknaden accentuerats. Fallet i den inhemska efterfrågan&lt;br&gt;väntas på helårsbasis bli 6 % 1993. Den privata konsumtionen förutses&lt;br&gt;i år minska med 5 %, främst till följd av utvecklingen under första halv-&lt;br&gt;året. Den svaga situationen på hemmamarknaden medför en kraftig ned-&lt;br&gt;dragning av investeringarna inom de skyddade sektorerna i ekonomin,&lt;br&gt;vilket bidrar till att de totala bruttoinvesteringarna minskar med 10 % i&lt;br&gt;år. Till detta kommer också en oväntat stor nedgång av den kommunala&lt;br&gt;konsumtionen. Utvecklingen av sysselsättning och konsumtion i kommu-&lt;br&gt;nerna hittills i år tyder på att anpassningen till de långsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna går snabbare än väntat. Den svaga inhemska efterfrågan&lt;br&gt;har inneburit en press nedåt på inflationen. Sänkta vinstmarginaler inom&lt;br&gt;bl. a. handeln har medfört att importprisökningarna endast fått ett be-&lt;br&gt;gränsat genomslag i konsumentledet. Konsumentprisindex väntas i år&lt;br&gt;stiga med ca. 4 1/2 %. Den underliggande inflationen, dvs. KPI korri-&lt;br&gt;gerat för ändrade indirekta skatter och subventioner samt för deprecie-&lt;br&gt;ringens effekter, ökar med mindre än 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obalanserna i det finansiella sparandet är stora. Den privata sektorns&lt;br&gt;konsumtions- och investeringsbeteende har i hög grad styrts av de sänkta&lt;br&gt;tillgångspriserna och därav följande skuldkonsolideringsbehov. Denna&lt;br&gt;skuldanpassning tar sig uttryck i ett högre finansiellt sparande i såväl&lt;br&gt;hushålls- som företagssektorn. Samtidigt har den offentliga sektorns&lt;br&gt;sparande ytterligare försvagats, till stor del som en följd av det höga&lt;br&gt;sparandet i den privata sektorn. Också obalansen på arbetsmarknaden är&lt;br&gt;stor. Den öppna arbetslösheten väntas under 1993 i genomsnitt uppgå till&lt;br&gt;ca. 8 % av arbetskraften medan de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna&lt;br&gt;be-räknas omfatta ca. 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för de kommande årens utveckling av den svenska ekonomin&lt;br&gt;är i hög grad avhängig av tre faktorer. Styrkan och snabbheten i export-&lt;br&gt;uppgången är central för återhämtningsprocessens förlopp. En eventuellt&lt;br&gt;isolerad exportexpansion får dock bara begränsade effekter på t.ex.&lt;br&gt;arbetsmarknaden och saneringen av de offentliga finanserna. För att en&lt;br&gt;mera markerad återhämtning av hela ekonomin ska komma till stånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs att hushållens tillförsikt inför framtiden ökar och att den privata&lt;br&gt;konsumtionen därmed börjar växa. En tredje avgörande faktor är att för-&lt;br&gt;troendet för den ekonomiska politikens hållbarhet och därmed möjlig-&lt;br&gt;heterna att förbättra de offentliga finanserna kan upprätthållas och&lt;br&gt;förstärkas. Därigenom skapas möjligheter för en gynnsam utveckling på&lt;br&gt;valuta- och räntemarknaderna. En successiv förstärkning av kronan kan&lt;br&gt;då kombineras med fallande räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella ekonomin kännetecknas av att de dominerande&lt;br&gt;OECD-länderna befinner sig i helt olika faser av konjunkturcykeln. Åter-&lt;br&gt;hämtningen i de anglosaxiska länderna fortsätter samtidigt som nedgången&lt;br&gt;i de kontinentaleuropeiska länderna samt i Japan har tilltagit. Den inter-&lt;br&gt;nationella konjunkturen har försvagats i år, men väntas successivt för-&lt;br&gt;stärkas under 1994 och 1995. En viss återhämtning sker då i Kontinental -&lt;br&gt;europa och Japan samtidigt som uppgången fortsätter i de anglosaxiska&lt;br&gt;länderna. BNP-tillväxten i OECD antas nu bli 3/4 % 1993, för att sedan&lt;br&gt;gradvis öka till 2 % 1994 och 2 3/4 % 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förutsättningar som ligger till grund för prognosen över den&lt;br&gt;svenska ekonomin antas att en viss appreciering av kronan sker under&lt;br&gt;1994 och 1995. Detta motiveras av att kronan sett från realekonomiska&lt;br&gt;utgångspunkter i nuläget måste betraktas som undervärderad. Vidare&lt;br&gt;förutsätts en viss ytterligare nedgång i den europeiska räntenivån, fram-&lt;br&gt;för allt på den korta sidan. Det är rimligt att förutsätta att de svenska&lt;br&gt;räntorna kan följa med denna utveckling och att räntemarginalen mot om-&lt;br&gt;världen dessutom kan krympa något. Således grundas prognosen för&lt;br&gt;ekonomins utveckling på antagandet att de svenska räntorna faller något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Prognosförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisökning i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råoljepris (dollar per fat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (i kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecu-index&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5-års statsobl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 4-års statsobl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 6-månaders ssvx&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ECU-index antas vara 125 den 31 december 1993, 120 den 31 december 1994 samt&lt;br&gt;115 den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svaga arbetsmarknadsläget kommer sannolikt att hålla tillbaka&lt;br&gt;löneökningarna de närmaste åren. Den höga lönsamheten inom den kon-&lt;br&gt;kurrensutsatta sektorn medför dock att lönerna där ökar något mer än i&lt;br&gt;den övriga ekonomin. Den relativt låga löneökningstakten i kombination&lt;br&gt;med en svag inhemsk efterfrågan gör att också konsumentpriserna ökar&lt;br&gt;långsamt. KPI väntas som årsgenomsnitt stiga med 2,6 % 1994 och&lt;br&gt;2,9 % 1995. Den underliggande inflationen nästa år beräknas dock endast&lt;br&gt;uppgå till drygt 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket gynnsamma konkurrenssituationen för svensk industri&lt;br&gt;torde möjliggöra en kraftig exportexpansion trots det relativt svaga&lt;br&gt;efterfrågeläget inom OECD-området. Erfarenheter tyder, i och för sig,&lt;br&gt;på att det kan vara svårare att vinna marknadsandelar på en stagnerande&lt;br&gt;marknad. Relativprissänkningarna är dock nu så kraftiga att avsevärda&lt;br&gt;marknadsandelsvinster på OECD-området trots detta kan förutses. Därtill&lt;br&gt;kommer att exporten till nya industriländer, främst i Sydostasien, ökat&lt;br&gt;kraftigt hittills i år och att denna utveckling kan väntas fortsätta. Den&lt;br&gt;totala exportvolymen förutses därför öka med ca. 5 1/2 % i år och med&lt;br&gt;ca. 10 % år 1994. Under år 1995 kan andelsvinsterna inte väntas fort-&lt;br&gt;sätta i samma takt som 1993 och 1994. Emellertid förväntas marknadstill-&lt;br&gt;växten tillta detta år varför en fortsatt exportexpansion på ca. 6-7 %&lt;br&gt;bedöms som realistisk. I takt med att den inhemska efterfrågan stabilise-&lt;br&gt;ras, och under 1995 i viss mån återhämtar sig, kommer också importen&lt;br&gt;att öka. Importuppgången bör dock begränsas av att de hemmamarknads-&lt;br&gt;företag som konkurrerar med importen också blivit mera konkurrenskraf-&lt;br&gt;tiga. Även det låga kapacitetsutnyttjandet i Sverige bör bidra till att&lt;br&gt;importökningen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 436,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens reala inkomster väntas öka med mellan 1 och 2 % såväl&lt;br&gt;1994 som 1995. Det är endast för år 1993 som hushållssektorn totalt sett&lt;br&gt;fått vidkännas fallande köpkraft. I övrigt har inkomstutvecklingen varit&lt;br&gt;stark under en lång period, trots den avsevärda nedgången i ekonomin.&lt;br&gt;Den stora konsumtionsminskning som skett de senaste åren är således inte&lt;br&gt;föranledd av lägre inkomster. Sambandet mellan förändringar i disponibel&lt;br&gt;inkomst och konsumtion är för närvarande svagt. Kraften och varaktig-&lt;br&gt;heten i den pågående anpassningsprocessen avseende tillgångspriser och&lt;br&gt;skulder är mycket svårbedömd. Erfarenheter från andra länder visar att&lt;br&gt;motsvarande förlopp varit tämligen utdragna. Det finns emellertid mycket&lt;br&gt;som tyder på att processen i Sverige är intensivare och därmed kan bli&lt;br&gt;kortare än i omvärlden. Nästa år förutses att den privata konsumtionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som årsgenomsnitt förblir oförändrad, medan en tillväxt på ca. 2,5 % Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;väntas för 1995. Det är då troligt att hushållen på ett tydligt sätt upplever Bilaga 1&lt;br&gt;att återhämtningen i ekonomin tagit fart och att situationen på arbets-&lt;br&gt;marknaden börjat ljusna och därför i viss utsträckning minskar sitt&lt;br&gt;sparande. Hushållens sparkvot väntas dock ligga över 10 % även 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala anpassningen av konsumtion och sysselsättning till de&lt;br&gt;nya ekonomiska ramarna väntas fortsätta under prognosperioden. Den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen bedöms således komma att fortsätta att minska,&lt;br&gt;om än i långsammare takt än under 1993. Samtidigt minskar också den&lt;br&gt;statliga konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringarna förutses minska med närmare 10 % under 1994.&lt;br&gt;Detta beror främst på ett mycket dramatiskt fall i bostadsbyggandet, som&lt;br&gt;i det närmaste halveras jämfört med 1993 års nivå. Industriinvesteringar-&lt;br&gt;na beräknas däremot öka med 11 %. Ökningstakten bör stiga ytterligare&lt;br&gt;1995, beroende på en fortsatt stark lönsamhet och fallande räntor i&lt;br&gt;kombination med att kapacitetsrestriktioner då i högre grad börjar göra&lt;br&gt;sig gällande. När den inhemska efterfrågan åter tilltar bör också inves-&lt;br&gt;teringarna i det övriga näringslivet återhämta sig samtidigt som bostads-&lt;br&gt;investeringarna 1995 torde ha nått sin bottennivå. De totala bruttoinves-&lt;br&gt;teringarna bedöms därmed kunna öka med drygt 4 % 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Takten i lageravvecklingen avtar successivt under prognosperioden. Det&lt;br&gt;är främst industrins lager av insatsvaror och varor i arbete som, till följd&lt;br&gt;av de kraftiga produktionsökningarna, upphör att minska. Därigenom&lt;br&gt;kommer lagerposten att ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten på 0,4 %&lt;br&gt;såväl 1994 som 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön (kostnad)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (dec. - dec.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten på närmare 2 % 1994 är inte tillräcklig för att förhindra&lt;br&gt;att arbetslösheten fortsätter att stiga och som årsmedeltal uppgå till&lt;br&gt;8,4 %. Uppgången mildras av förslaget om ett generellt anställningsstöd&lt;br&gt;(GAS). Därtill kommer att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna beräknas stiga successivt under loppet av 1994. År 1995 vän-&lt;br&gt;tas sysselsättningen öka för första gången sedan 1990. Därmed sker en&lt;br&gt;viss nedgång i den öppna arbetslösheten. Denna minskning begränsas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock av att potentialen för produktivitetsförbättringar är fortsatt stor även&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det förlopp av den ekonomiska utvecklingen som skisserats ovan&lt;br&gt;kommer den svenska ekonomin i slutet av prognosperioden att utmärkas&lt;br&gt;av några karakteristiska drag. Bytesbalansen visar 1995 ett rekordstort&lt;br&gt;överskott. Som andel av BNP uppgår överskottet till ca. 4 % medan han-&lt;br&gt;delsbalansens överskott väntas bli ca. 6,5 % av BNP. Fördelningen av&lt;br&gt;det finansiella sparandet är fortfarande präglat av stora offentliga&lt;br&gt;underskott kombinerat med ett mycket högt privat sparande. Storleken på&lt;br&gt;det privata sparandet uppgår definitionsmässigt till summan av bytesba-&lt;br&gt;lansöverskottet och det offentliga underskottet. Den starka lönsamheten&lt;br&gt;i den konkurrensutsatta sektorn innebär, i sig, att det teoretiska reallöne-&lt;br&gt;uttrymmet är betydande. Av avgörande betydelse är emellertid att even-&lt;br&gt;tuella reallöneökningar kommer till stånd utan att de nominella pris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor samt bytesbalans&lt;br&gt;som andel av BNP 1980-1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-10.png" style="width:278pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och löneökningarna tilltar. Om löneökningarna i K-sektorn skulle leda till&lt;br&gt;omfattande kompensationskrav inom övriga delar av ekonomin riskerar&lt;br&gt;vi att hamna i en löne-löne spiral av 1980-talstyp. Den ökande efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft från den konkurrensutsatta sektorn, och efterhand också&lt;br&gt;från hemmamarknadsföretagen, innebär en successivt ökad sysselsättning.&lt;br&gt;Emellertid finns en stor potential också för ett ökat utbud av arbetskraft,&lt;br&gt;vilket gör att nedgången i arbetslösheten kan komma att bli förhållandevis&lt;br&gt;långsam. Det är då viktigt att flexibiliteten på arbetsmarknaden är god&lt;br&gt;och att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar på ett sådant sätt&lt;br&gt;att de motverkar en permanent utslagning av arbetskraft. Därigenom kan&lt;br&gt;en utveckling där pris- och löneökningar tilltar redan vid en relativt hög&lt;br&gt;nivå på arbetslösheten förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora länderna i OECD befinner sig fortfarande i olika konjunkturfa-&lt;br&gt;ser. Återhämtningen har fortsatt i de anglosaxiska länderna samtidigt som&lt;br&gt;nedgången i flertalet europeiska länder och Japan har förstärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland föll BNP kraftigt under det första halvåret 1993, vilket fick&lt;br&gt;återverkningar för Västeuropa som helhet. Av de stora länderna i Europa&lt;br&gt;är det endast Storbritannien som befinner sig i en uppgångsfas. Stigande&lt;br&gt;arbetslöshet och fortsatt höga realräntor i många länder bidrar till mycket&lt;br&gt;låga förväntningar bland hushållen. De europeiska länderna genomgår en&lt;br&gt;utdragen anpassningsprocess som beror beror på en sedvanlig konjunktur-&lt;br&gt;avmattning och på strukturella problem. En vändning i den europeiska&lt;br&gt;konjunkturen förutses inte förrän 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin befinner sig i stagnation som ett resultat av en&lt;br&gt;pågående anpassning hos hushåll och företag efter 1980-talets spekula-&lt;br&gt;tionsekonomi. I USA fortsätter återhämtningen även om styrkan i upp-&lt;br&gt;gången är svag i ett historiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger stora skillnader mellan de nordiska länderna vad gäller&lt;br&gt;de ekonomiska utsikterna. Danmarks ekonomi har utvecklats svagt under&lt;br&gt;första halvåret 1993, men står nu inför en uppgång. I Finland väntas en&lt;br&gt;blygsam återhämtning först under senare hälften av 1994. Norge uppvisar&lt;br&gt;i år en viss tillväxt som blir starkare de kommande två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politikens förutsättningar i Europa ändrades väsentligt&lt;br&gt;när fluktuationsbanden inom ERM vidgades till +/- 15 % den 2 augusti.&lt;br&gt;Formellt har det ekonomiska-politiska manöverutrymmet ökat för de en-&lt;br&gt;skilda länderna. I praktiken har dock de nya möjligheterna inte utnyttjats.&lt;br&gt;Räntorna i Europa har i stort återvänt till den nivå som rådde innan den&lt;br&gt;senaste vågen av valutaoro bröt ut. Det bör dock poängteras att under&lt;br&gt;1993 har såväl långa som korta räntor i Europa sjunkit markant och har&lt;br&gt;därmed underlättat en återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora, och i flera länder växande, underskotten i de offentliga finan-&lt;br&gt;serna utgör en tydlig restriktion för finanspolitiken i Europa. Budget-&lt;br&gt;underskotten i offentlig sektor kommer 1993 i genomsnitt att uppgå till&lt;br&gt;över 6 % av BNP i Europa. Den mycket svaga budgetsituationen kräver&lt;br&gt;konsolideringsåtgärder på medellång sikt. Av de stora länderna är det&lt;br&gt;endast Frankrike som beslutat om stimulanser på kort sikt. I USA presen-&lt;br&gt;terade Kongressen i början av augusti sitt budgetförslag. Detta innebär&lt;br&gt;att underskottet minskas med knappt 500 miljarder dollar under åren&lt;br&gt;1994-1998. Trots denna sanering beräknas underskottet uppgå till drygt&lt;br&gt;3 % av BNP 1998. Frågan om finansiering av sjukvårdssystemet är inte&lt;br&gt;löst. Detta är en nyckelfråga för den långsiktiga budgetutvecklingen. I&lt;br&gt;Japan har diskontot sänkts till rekordlåga 1,75 % samtidigt som ett tredje&lt;br&gt;finanspolitiskt stimulanspaket - ungefär hälften så stort som de bägge&lt;br&gt;föregående paketen - presenterats av den nya regeringen. Hittills har de&lt;br&gt;finanspolitiska ansträngningarna inte lyckats förhindra avmattningen och&lt;br&gt;inget tyder på att det tredje paketet skulle ge bättre effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar penningpolitiken väntas räntorna ligga kvar på en låg&lt;br&gt;nivå i USA och Japan under det närmaste året för att därefter stiga något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 Internationell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Å77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avser de västra delstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; I procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa kommer ränteläget fortsätta att sjunka 1993 och 1994 i takt med&lt;br&gt;att Tyskland fortsätter att lätta på penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten inom OECD-området beräknas mot denna bakgrund&lt;br&gt;uppgå till 3/4% under 1993 och 2 % under 1994, för att först 1995 tillta&lt;br&gt;till 2 3/4 %. Arbetslösheten minskar först 1995 och då från en hög nivå.&lt;br&gt;Inflationen kommer att vara fortsatt dämpad de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett osäkerhetsmoment i den internationella prognosen utgörs av den&lt;br&gt;ökade flexibilitet som de nya fluktuationsbanden inom ERM medför. Det-&lt;br&gt;ta kan underlätta en återhämtning i den europeiska konjunkturen, men det&lt;br&gt;är osäkert i vilken grad det ökade handlingsutrymmet kommer att utnytt-&lt;br&gt;jas. Vidare råder det fortfarande osäkerhet om i vilken utsträckning före-&lt;br&gt;tag och hushåll hunnit anpassa sin skuldsättning till de nya förutsättningar&lt;br&gt;som råder. Anpassningen har i denna konjunkturcykel haft stor påverkan&lt;br&gt;på konsumtion och investeringar. De stora budgetunderskotten i många&lt;br&gt;europeiska länder innebär därtill osäkerhet om utformningen av konsoli-&lt;br&gt;deringsåtgärder under de närmaste åren. Osäkerheten kvarstår även vad&lt;br&gt;gäller GATT-förhandlingarna, där en överenskommelse ännu inte har&lt;br&gt;kunnat nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i den amerikanska ekonomin går långsammare än nor-&lt;br&gt;malt. Den svaga tillväxten under första halvåret i år tycks dock vara av&lt;br&gt;tillfällig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att industrikonjunkturen definitivt är på väg upp.&lt;br&gt;Detaljhandelsvolym, nyregistrering av bilar och antal igångsatta husbyg-&lt;br&gt;gen indikerar dessutom fortsatt god konsumtionstillväxt samt förnyad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft i bostadsbyggandet. Samtidigt väntas företagens investeringar öka&lt;br&gt;ytterligare. Fortsatt låga räntor i år och nästa år underbygger denna pro-&lt;br&gt;cess. Stigande dollarkurs och tilltagande inhemsk efterfrågan medför fort-&lt;br&gt;satta underskott i handelsbalansen. Efterfrågeökningen väntas inte leda till&lt;br&gt;något markant ökat inflationstryck, men den senaste tidens statistik tyder&lt;br&gt;på att botten i prisstegringscykeln sannolikt redan har passerats. Finans-&lt;br&gt;politiken är stram. Kongressens budgetförslag från augusti i år innebär&lt;br&gt;att budgetunderskottet minskas med ca. 500 miljarder dollar under de&lt;br&gt;kommande fem budgetåren, eller med motsvarande ca. 1/2 % av BNP&lt;br&gt;1994 för att sedan successivt växa till knappt 2 % av BNP 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för den japanska ekonomin har försämrats ytterligare i takt&lt;br&gt;med den stigande yenkursen. Till problembilden hör också ett behov att&lt;br&gt;anpassa både hushållens och företagens finansiella positioner, vilket ver-&lt;br&gt;kar kraftigt dämpande på konsumtion och investeringar. De indikationer&lt;br&gt;på återhämtning som fanns under första kvartalet 1993 har definitivt kom-&lt;br&gt;mit på skam. BNP föll markant under andra kvartalet beroende både på&lt;br&gt;fallande privat konsumtion och investeringar. Utvecklingen av detaljhan-&lt;br&gt;delsförsäljning, bostadsinvesteringar och företagens investeringar tyder&lt;br&gt;på en svag inhemsk efterfrågan under resten av året och nästa år. Pen-&lt;br&gt;ningpolitiken är expansiv och efter den senaste sänkningen ligger diskon-&lt;br&gt;tot på 1,75 %. Ett tredje finanspolitiskt stimulanspaket inom loppet av två&lt;br&gt;år presenterades nyligen av den nya regeringen. De ekonomisk-politiska&lt;br&gt;åtgärderna väntas emellertid inte kunna motverka de kontraktiva tenden-&lt;br&gt;serna i den privata sektorn i någon större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i västra Tyskland var under det första halvåret 1993 sva-&lt;br&gt;gare än tidigare beräknat. BNP-tillväxten föll kraftigt det första kvartalet&lt;br&gt;medan siffrorna för andra kvartalet visade positiva tal. Uppgången berod-&lt;br&gt;de dock främst på en stor lagerökning. Såväl den privata konsumtionen&lt;br&gt;som investeringarna fortsatte att falla. Det är därför ännu för tidigt att dra&lt;br&gt;slutsatsen att den tyska konjunkturen har nått sin botten. Vissa indika-&lt;br&gt;tioner pekar på att industrikonjunkturen har stabiliserats. Emellertid har&lt;br&gt;orderingången till industrin återigen börjat falla, vilket kan indikera att&lt;br&gt;stabiliseringen endast är tillfällig. Detaljhandelsförsäljningen är fortsatt&lt;br&gt;svag. Inflationstakten har dämpats den senaste tiden men ligger fortfa-&lt;br&gt;rande över 4 % på årsbasis. Det underliggande inflationstrycket, rensat&lt;br&gt;för skattehöjningar och förändringar i administrativt satta priser är dock&lt;br&gt;lägre, ca. 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt svag utveckling i västra Tyskland förutses under återstoden&lt;br&gt;av 1993. En mycket långsam återhämtning kan inledas under loppet av&lt;br&gt;1994. Den privata konsumtionen kommer att hållas tillbaka av fallande&lt;br&gt;disponibelinkomster till följd av de budgetförstärkande åtgärder som&lt;br&gt;beslutats, ökande arbetslöshet och låga löneökningar. Budgetkonsolide-&lt;br&gt;ringen sker dels via såväl höjd inkomstskatt som höjda indirekta skatter,&lt;br&gt;dels via minskade transfereringar till hushållen. Den återhållande effekten&lt;br&gt;motverkas till viss del av att penningpolitiken nu kan komma att lättas&lt;br&gt;snabbare. Den försämrade konkurrenskraften till följd av stigande enhets-&lt;br&gt;arbetskostnader och den reala apprecieringen av D-marken verkar också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kontraktiv riktning. Vidare tillkommer att det ännu inte finns några&lt;br&gt;tecken på en självbärande konjunkturuppgång i de östra delstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien är det enda av de stora europeiska länderna som befin-&lt;br&gt;ner sig i en uppgångsfas. Under hösten 1992 var ekonomin i stort sett&lt;br&gt;stillastående, men har efter årsskiftet växt. Undersökningar om affärskli-&lt;br&gt;matet indikerar stigande förväntningar. Den expansivare penningpolitiken&lt;br&gt;har underlättat skuldanpassningen bland hushållen. Hushållens sparkvot&lt;br&gt;har börjat sjunka, vilket tyder på en större tilltro till den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Det stora budgetunderskottet och det ständiga underskottet&lt;br&gt;i bytesbalansen utgör dock betydande problem i den brittiska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturuppgången väntas fortsätta under prognosperioden i linje&lt;br&gt;med tidigare bedömningar. I år är det främst den privata konsumtionen&lt;br&gt;som uppvisar en snabb uppgång. Investeringsaktiviteten ökar mer mar-&lt;br&gt;kant under 1994. Hushållens fortsatt höga skuldsättning kan utgöra en&lt;br&gt;begränsning för utvecklingen i den privata konsumtionen. Den underlig-&lt;br&gt;gande inflationen ligger i dagsläget kring 3 % och kommer att tillta det&lt;br&gt;närmaste året. De korta räntorna kan därför komma att stiga något under&lt;br&gt;1994. Vidare krävs ett omfattande konsolideringsprogram för att rätta till&lt;br&gt;de offentliga finanserna på medellång sikt. Ett program har beslutats av&lt;br&gt;regeringen och kommer att börja implementeras fr.o.m. april 1994. Kon-&lt;br&gt;solideringen sker främst via höjda indirekta skatter. Sannolikt kommer&lt;br&gt;ytterligare skattehöjningar att aviseras för kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike fortsätter de negativa konjunkturtendenserna att överväga&lt;br&gt;och konjunkturnedgången ser ut att bli både djupare och mer utdragen än&lt;br&gt;tidigare beräknat. Undersökningar över affärsklimatet indikerar fortsatt&lt;br&gt;fallande förväntningar. Även bland hushållen är framtidstron mycket låg.&lt;br&gt;En viktig orsak till detta är den höga och växande arbetslösheten. En&lt;br&gt;vändning i konjukturen väntas under 1994, förutsatt att räntorna fortsätter&lt;br&gt;att sjunka som beräknat. Återhämtningen kommer inte vara tillräckligt&lt;br&gt;stark för att hindra att arbetslösheten stiger ytterligare. Därmed kommer&lt;br&gt;den privata konsumtionen att utvecklas svagt. Detta motverkas till viss&lt;br&gt;del av att budgeten för 1994 innebär en stimulans för hushållen då&lt;br&gt;inkomstskatten sänks. Investeringsaktiviteten förutses heller inte visa&lt;br&gt;någon stark uppgång bl.a. beroende på det låga kapacitetsutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den danska ekonomin har fortsatt att försvagas under första halvåret&lt;br&gt;1993 då BNP föll till följd av bl.a. höga realräntor. Dessa höll tillbaka&lt;br&gt;konsumtion och investeringar samtidigt som exporten minskade. Den&lt;br&gt;svaga inhemska efterfrågan har lett till att industriproduktionen avtagit&lt;br&gt;under årets första sex månader och kapacitetsutnyttjandet i industrin har&lt;br&gt;fallit till 75 %. Under återstoden av 1993 och under 1994 kommer den&lt;br&gt;privata konsumtionen att stiga successivt pga. fallande räntor, ett&lt;br&gt;uppdämt konsumtionsbehov och kraftigt ökade disponibelinkomster som&lt;br&gt;den antagna budgeten och skattereformen medför. Härav följer att Dan-&lt;br&gt;mark under 1993 får en blygsam tillväxt strax över noll. Denna ökar&lt;br&gt;sedan till drygt 2 % 1994. Arbetslösheten väntas kulminera först under&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög skuldsättning och en historiskt mycket hög arbetslöshet har i&lt;br&gt;Finland inneburit att alla de inhemska efterfrågekomponenterna har fallit.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta illustreras bl.a. av detaljhandelns och nybilsförsäljningens negativa&lt;br&gt;utveckling under årets första sex månader. Finland kommer under 1993&lt;br&gt;att uppleva ett tredje år med kraftigt negativ BNP-tillväxt: -2 1/2 %.&lt;br&gt;Under 1994 bedöms den starka exportökningen äntligen uppväga den fal-&lt;br&gt;lande inhemska efterfrågan, vilket väntas leda till en BNP-tillväxt på&lt;br&gt;knappt 1 %. Arbetslösheten kommer inte att påverkas av den måttliga&lt;br&gt;tillväxten utan förblir hög till följd av den svaga inhemska efterfrågan och&lt;br&gt;lågt kapacitetsutnyttjande. Av samma skäl förblir den underliggande in-&lt;br&gt;flationstakten låg och ökningen i konsumentpriserna stannar på 2 1/2 %&lt;br&gt;under 1993 och 1994, trots den stora deprecieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten i Norge har avtagit under årets första hälft&lt;br&gt;då bl.a. nybilsregistreringen föll med över 11 procent. Inget tyder på&lt;br&gt;någon stark uppgång i privat konsumtion under resten av 1993, då hus-&lt;br&gt;hållen fortsätter att brottas med hög skuldsättning och höga realräntor.&lt;br&gt;Den svaga privatkonsumtionen leder tillsammans med en lägre tillväxt i&lt;br&gt;exporten och i de offentliga utgifterna till en måttlig BNP-tillväxt om&lt;br&gt;drygt 1 % 1993. Under 1994 spås den privata konsumtionen och expor-&lt;br&gt;ten återhämta sig och BNP-tillväxten ökar till 2 1/2 %. Arbetslösheten&lt;br&gt;kommer inte att minska nämnvärt den närmaste tiden trots den tilltagande&lt;br&gt;aktiviteten i ekonomin. Detta beror främst på demografiska faktorer som&lt;br&gt;ökar arbetskraftsutbudet och på det låga kapacitetsutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utrikeshandel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxten för svensk export av bearbetade varor beräknas nu&lt;br&gt;uppgå till endast 1,7 % mot 2,5 % i den reviderade nationalbudgeten.&lt;br&gt;Bakom denna nedrevidering ligger framför allt en lägre tillväxt i länder&lt;br&gt;som Tyskland, Frankrike, Danmark och Finland. Trots den lägre mark-&lt;br&gt;nadstillväxten väntas exporten av varor öka med 6,9 % i år, vilket är en&lt;br&gt;upprevidering jämfört med vad som beräknades i april. Första halvåret&lt;br&gt;i år ökade exporten av varor med 2,0 %, jämfört med motsvarande&lt;br&gt;period förra året. Ökningstakten under loppet av första halvåret har&lt;br&gt;emellertid varit tilltagande. Preliminära data för tredje kvartalet pekar på&lt;br&gt;volymökningar kring 10 % under perioden juli-augusti i år. Konjunktur-&lt;br&gt;barometern för tredje kvartalet visar att exporten kan förväntas öka&lt;br&gt;ytterligare under fjärde kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till att prognosen för export av bearbetade varor revide-&lt;br&gt;rats upp samtidigt som marknadstillväxten reviderats ned ligger till en del&lt;br&gt;i att kronans depreciering blivit större än vad som antogs i den reviderade&lt;br&gt;nationalbudgeten. Företagen har samtidigt varit mer återhållsamma i sin&lt;br&gt;prissättning, vilket resulterat i att relativpriset för svensk export av bear-&lt;br&gt;betade varor sjunkit betydligt mer än förväntat. Relativprissänkningen&lt;br&gt;leder till att marknadsandelarna för export av bearbetade varor i år kan&lt;br&gt;komma att öka med nära 6 %. Liksom under innevarande år väntas den&lt;br&gt;största tillväxten komma på snabbt expanderande marknader utanför&lt;br&gt;OECD-området, bl.a. Fjärran östern. Med tanke på svensk exports stora&lt;br&gt;konkurrenskraftsförstärkning finns det emellertid en möjlighet att export-&lt;br&gt;potentialen till dessa marknader är underskattad i prognosen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 Världsmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel och export av&lt;br&gt;bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Marknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bearbetade&lt;br&gt;varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare av&lt;br&gt;svensk export av bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss appreciering av kronan har antagits under loppet av nästa år.&lt;br&gt;En god produktivitetsutveckling inom industrin gör dock att relativpriset&lt;br&gt;för export av bearbetade varor bör kunna sjunka ytterligare. Då den stör-&lt;br&gt;sta effekten av en relativprissänkning tenderar att infalla med ett års&lt;br&gt;eftersläpning förutses marknadsandel svinsterna uppgå till nära 8 % 1994.&lt;br&gt;I och med att marknadstillväxten inom OECD-området väntas tillta nästa&lt;br&gt;år beräknas exporten av bearbetade varor öka med drygt 13 %. Denna&lt;br&gt;helårssiffra implicerar dock att den säsongrensade ökningstakten dämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något jämfört med slutet av innevarande år. I annat fall skulle ökningen&lt;br&gt;bli ännu större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadstillväxten väntas tillta även 1995. Den antagna appre-&lt;br&gt;cieringen leder dock till att relativpriset för export av bearbetade varor&lt;br&gt;ökar, samtidigt som prishöjningarna i svenska kronor väntas bli mycket&lt;br&gt;måttliga. Svensk export bör ändå kunna vinna marknadsandelar, främst&lt;br&gt;genom de tidigare nämnda trögheterna i genomslaget av relativprisför-&lt;br&gt;ändringar, men också genom att efterfrågan successivt blir mer inriktad&lt;br&gt;på investeringsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varuimporten föll första halvåret i år med knappt 0,5 %, jämfört med&lt;br&gt;motsvarande period 1992. Samtidigt föll dock den importvägda varu-&lt;br&gt;efterfrågan med drygt 4,5 %, varför importen måste betecknas som&lt;br&gt;oväntat hög. Från och med andra halvåret i år fram till och med 1995&lt;br&gt;förutses en allt starkare importvägd efterfrågan. Det låga kapacitetsut-&lt;br&gt;nyttjandet i kombination med en gynnsam konkurrenskraftssituation&lt;br&gt;gentemot utländska producenter medför ovanligt goda möjligheter för&lt;br&gt;svenska företag att vinna marknadsandelar även på hemmamarknaden.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund förutses varuimporten såväl 1994 som 1995 öka&lt;br&gt;långsammare än vad som annars skulle ha varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7 Export och import av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalräkenskaperna för första halvåret i år visar att såväl export som&lt;br&gt;import av tjänster utvecklats mycket svagt. Första halvåret registrerades&lt;br&gt;en minskning av exportvolymen med 3,3 %, jämfört med första halvåret&lt;br&gt;1992. Motsvarande siffror för tjänsteimporten visar ett fall med hela&lt;br&gt;19,3 %. Att importen av tjänster utvecklats mycket svagare än exporten&lt;br&gt;förklaras framför allt av att importen av turisttjänster minskat avsevärt,&lt;br&gt;samtidigt som exporten av turisttjänster ökat i nästan motsvarande grad.&lt;br&gt;Den svaga registrerade volymutvecklingen för hela tjänstehandeln kan&lt;br&gt;dock till viss del vara ett uttryck för problemen att korrekt fånga tjänste-&lt;br&gt;handelns pris- respektive volymkomponent. Dessa problem accentueras&lt;br&gt;då växelkursrörelserna är stora. I den mån detta givit en lägre nivå på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstehandelns volym bör dock effekterna på BNP vara relativt små, i Prop. 1993/94:25&lt;br&gt;och med att både export- och importberäkningarna påverkas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydande ökningen av varuexporten, i kombination med att&lt;br&gt;importen under framför allt början av prognosperioden hålls tillbaka,&lt;br&gt;leder till att handelsbalansen successivt förstärks. Ar 1995 beräknas&lt;br&gt;överskottet uppgå till över 100 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förstärkning av handelsbalansen som hittills noterats har bidragit&lt;br&gt;till att bytesbalansen under perioden januari-juli uppvisade ett överskott&lt;br&gt;på 2,1 miljarder kr., att jämföra med ett underskott på drygt 15 miljarder&lt;br&gt;kr. under motsvarande period 1992. För innevarande år beräknas bytes-&lt;br&gt;balansen vara i balans. Utöver en förbättrad handelsbalans är det framför&lt;br&gt;allt förändringen av resevalutanettot som förklarar uppgången från fjol-&lt;br&gt;året. Sänkningen av såväl svenska som utländska räntor har givit ett posi-&lt;br&gt;tivt bidrag i år. Kronans depreciering har emellertid ökat räntebetal-&lt;br&gt;ningarna i svenska kronor, vilket får till följd att räntenettot temporärt&lt;br&gt;försämras, jämfört med 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden väntas förbättringen av resevalutanettot upphöra&lt;br&gt;och övergå i en marginell försämring. Avkastning på kapital ger emeller-&lt;br&gt;tid kraftigt minskande underskott under 1994 och 1995. Under nästa år&lt;br&gt;är den förväntade förstärkningen främst hänförbar till sänkta räntor i&lt;br&gt;Sverige och utlandet. År 1995 minskar räntenettots underskott främst som&lt;br&gt;en följd av att bytesbalansöverskottet 1994 reducerar den räntebärande&lt;br&gt;skulden. Ett förbättrat konjunkturläge väntas samtidigt bidra till att&lt;br&gt;avkastningsnettot på direktinvesteringar ökar. Den fortlöpande förstärk-&lt;br&gt;ningen av bytesbalansen resulterar 1995 i ett överskott som uppgår till&lt;br&gt;4,3 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8 Bytesbalans&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(inkl, korrigering av&lt;br&gt;handelsstatistiken)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav återinvesterade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinstmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalerna.&lt;br&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Industri&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionen i Sverige minskade med 8 % under åren 1990-1992&lt;br&gt;(enligt nationalräkenskaperna) medan den sjönk med endast drygt 1 %&lt;br&gt;inom OECD-området. Under perioden 1993-1995 finns förutsättningar&lt;br&gt;för att svensk industri skall återta förlorade marknadsandelar och öka&lt;br&gt;produktionen kraftigt. Deprecieringen av den svenska kronan tillsammans&lt;br&gt;med en gynnsam produktivitetsutveckling innebär en markant förbättring&lt;br&gt;av industrins konkurrenskraft. Lönsamheten beräknas ligga på en hög&lt;br&gt;nivå vilket skapar utrymme för ökade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen har redan i år vänt uppåt. Konjunkturbarometern&lt;br&gt;från september visar att industriföretagen planerar för en markant höjning&lt;br&gt;av produktionen till och med första halvåret 1994. Vändningen i industri-&lt;br&gt;konjunkturen beror främst på en ökad exportefterfrågan till följd av&lt;br&gt;deprecieringen. En viss förstärkning av den internationella konjunkturen&lt;br&gt;under nästa år ger ytterligare stimulans för den svenska industriproduk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9 Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bruttoöverskottsandelen avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris. Uppgif-&lt;br&gt;terna över lönsamhetsutvecklingen avser industri exkl. petroleumraffinaderier och&lt;br&gt;varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, d.v.s. arbetskraftskostnad per&lt;br&gt;producerad enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrensvikter, som tar&lt;br&gt;hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden.&lt;br&gt;Konkurrensen gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1993 motsvarar en&lt;br&gt;lönekostnadssänkning på 3 % för industrin. Tillsammans med låga löne-&lt;br&gt;ökningar och en kraftig produktivitetsförbättring beräknas industrins&lt;br&gt;arbetskraftskostnad per producerad enhet minska med ca. 8 % i år. Pro-&lt;br&gt;duktivitetshöjningen beror bl.a. på att de rationaliseringsåtgärder som vid-&lt;br&gt;togs under industrins nedgångsfas ger resultat i form av produktivitets-&lt;br&gt;ökningar då kapacitetsutnyttjandet återigen ökar. 1 konkurrentländerna&lt;br&gt;förväntas arbetskraftskostnaden per producerad enhet stiga med knappt&lt;br&gt;1 % under 1993. Räknat i gemensam valuta innebär det att industrins&lt;br&gt;enhetsarbetskostnad minskar med så mycket som ca. 26 % i år jämfört&lt;br&gt;med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer. Det ger svensk exportindu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stri ett utmärkt utgångsläge att öka marknadsandelarna såväl hemma som&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatt ansträngda arbetsmarknadsläget beräknas ge låga löneök-&lt;br&gt;ningar såväl 1994 som 1995 samtidigt som kronan väntas apprecieras&lt;br&gt;något. Detta innebär att industrins arbetskraftskostnad per producerad&lt;br&gt;enhet ökar i en takt som är jämförbar med den i OECD-länderna. Således&lt;br&gt;består 1993 års förbättring av konkurrenskraftsläget också 1994-1995,&lt;br&gt;vilket framgår av diagram 2. Svensk industri beräknas därför kunna vinna&lt;br&gt;marknadsandelar också under resten av prognosperioden vilket bidrar till&lt;br&gt;den gynnsamma utvecklingen av industriproduktionen under 1994 och&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-11.png" style="width:74pt;height:3pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Industrins arbetskraftskostnad per producerad enhet i Sverige rela-&lt;br&gt;tivt 14 OECD-länder 1980-1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-12.png" style="width:277pt;height:193pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-13.png" style="width:133pt;height:4pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins lönsamhet var mycket svag under 1992. I år sker en kraftig&lt;br&gt;förbättring till följd av låga ökningar av de rörliga kostnaderna och för&lt;br&gt;exportföretagen också av en gynnsam prisutveckling. Vinstandelen, dvs.&lt;br&gt;driftsöverskottet brutto som andel av förädlingsvärdet, stiger därför till&lt;br&gt;en nivå som är högre än under åren efter devalveringarna i början av&lt;br&gt;1980-talet och som också är högre än under högkonjunkturåret 1974. Ur&lt;br&gt;ett internationellt perspektiv förefaller dock vinstandelen under 1993 inte&lt;br&gt;vara anmärkningsvärt hög. Den genomsnittliga lönsamheten i OCED&lt;br&gt;länderna ligger stabilt över 30 % vilket är en nivå som svensk industri&lt;br&gt;sällan har lyckats nå under de senaste 20 åren. Den höga vinstandelen&lt;br&gt;innevarande år bör ses mot bakgrund av den kraftiga utslagningen av&lt;br&gt;olönsamma företag, vilket drar upp genomsnittet. Produktpriset förväntas&lt;br&gt;utvecklas gynnsamt i förhållande till de rörliga kostnaderna också under&lt;br&gt;1994 vilket bidrar till att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under resterande prognosperiod. En hög vinstandel är nödvändig för att&lt;br&gt;ge industrin finansiellt utrymme för investeringar och bygga ut den pro-&lt;br&gt;duktionskapacitet som gick förlorad under lågkonjunkturen. På sikt kan&lt;br&gt;därför en hög lönsamhetnivå också förväntas ge ökad konkurrensförmåga,&lt;br&gt;produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på arbetsmarknaden har försämrats markant. Trots omfattande&lt;br&gt;satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder väntas den öppna arbets-&lt;br&gt;lösheten i år uppgå till 8 % i genomsnitt. Under 1994 och 1995 tar pro-&lt;br&gt;duktionen successivt fart, men en fortsatt hög produktivitetsutveckling i&lt;br&gt;kombination med en ökad medelarbetstid motverkar en snabb nedgång av&lt;br&gt;arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dagsläget ovanligt svårt att tolka utvecklingen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Vid årsskiftet 1992/93 genomfördes en stor omläggning i arbets-&lt;br&gt;kraftsundersökningarna (AKU), vilket gör jämförelser över tiden ovanligt&lt;br&gt;osäkra. AKU har av allt att döma tidigare överskattat sysselsättningen,&lt;br&gt;vilket i så fall skulle innebära att nedgången i år överdrivs. Andra&lt;br&gt;svårigheter är att bedöma huruvida vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;tränger ut den ordinarie sysselsättningen, effekterna av det generella&lt;br&gt;sysselsättningsstödet samt om införandet av olika nya åtgärder också&lt;br&gt;medfört ett ökat utbud av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från lågkonjunkturen vid 1980-talets början då antalet&lt;br&gt;sysselsatta inte anpassades till produktionsutvecklingen, s.k. labour-&lt;br&gt;hoarding, drar företagen idag ned sysselsättningen i takt med att produk-&lt;br&gt;tionen minskar. Under perioden januari-augusti i år har sysselsättningen&lt;br&gt;fallit med 243 000 personer eller knappt 6 %, jämfört med samma period&lt;br&gt;1992. Nedgången berör numera samtliga branscher. De antalsmässigt&lt;br&gt;största neddragningarna har skett inom industrin, privata tjänstesektorn&lt;br&gt;och kommunerna. Industrin är också den sektor där personalinskränk-&lt;br&gt;ningarna pågått längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer i arbetsmark-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten uppgick till 355 000 personer i genomsnitt&lt;br&gt;under perioden januari-augusti, vilket är 131 000 fler än under mot-&lt;br&gt;svarande period 1992. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. de som varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslösa under mer än sex månader i sträck, har under samma period&lt;br&gt;ökat med 51 000 personer. Uppgången i den öppna arbetslösheten har&lt;br&gt;dock begränsats av att utbudet av arbetskraft samtidigt minskat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114 000 personer. Detta förklaras delvis av ett ökat deltagande i de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder där deltagarna definitionsmässigt inte&lt;br&gt;inräknas i arbetskraften. Av utbudsminskningen förklaras därför nära&lt;br&gt;hälften av ett ökat deltagande i ungdomspraktik, arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller arbetslivsutveckling. Samtidigt har en uppgång skett av antalet latent&lt;br&gt;arbetssökande, dvs. personer som vill och kan arbeta men inte aktivt sökt&lt;br&gt;arbete. Denna grupp har ökat till 132 000 personer i genomsnitt hittills&lt;br&gt;i år, vilket är 47 000 fler än under samma period 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin redovisas vissa ljusa tecken, bl.a. har antalet nyanmälda&lt;br&gt;lediga platser åter börjat att öka, dock från en mycket låg nivå. Samtidigt&lt;br&gt;har antalet varsel gått tillbaka något. Under hösten förväntas sysselsätt-&lt;br&gt;ningsläget stabiliseras för den konkurrensutsatta sektorn. Fortsatta ned-&lt;br&gt;dragningar av sysselsättningen inom övriga sektorer medför dock en&lt;br&gt;ökning av arbetslösheten. Denna uppgång motverkas av att deltagande i&lt;br&gt;olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger kraftigt efter sommarens&lt;br&gt;nedpressade nivåer. Den öppna arbetslösheten bedöms som årsgenomsnitt&lt;br&gt;uppgå till ca. 8 % i år. Samtidigt deltar ca. 5 % av arbetskraften i olika&lt;br&gt;typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Omsättningen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden väntas öka när antalet lediga platser stiger. Därmed minskas risken&lt;br&gt;för en ökad långtidsarbetslöshet, trots en fortsatt hög arbetslöshetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på arbetsmarknaden bedöms vara fortsatt svagt under de kom-&lt;br&gt;mande två åren. Kombinationen av en god produktivitetsutveckling och&lt;br&gt;en ökad medelarbetstid, till följd av de två slopade semesterdagarna,&lt;br&gt;begränsar behovet av nyanställningar för att möta en högre produktion&lt;br&gt;1994. Fortsatta neddragningar av sysselsättningen inom de sektorer som&lt;br&gt;är beroende av den inhemska efterfrågeutvecklingen leder till en ökad&lt;br&gt;arbetslöshet. Uppgången motverkas av att de tidigare beslutade volymer-&lt;br&gt;na av arbetsmarknadspolitiska åtgärder successivt kommer i gång under&lt;br&gt;loppet av 1994. Dessa beräknas omfatta ca. 300 000 personer vid årets&lt;br&gt;slut. Sysselsättningen kommer också att stimuleras av det nu föreslagna&lt;br&gt;generella anställningsstödet (GAS), vilket sänker marginalkostnaden&lt;br&gt;genom en subventionering av arbetsgivaravgifterna med 15 % för alla&lt;br&gt;sysselsatta utöver den nivå som råder i september i år. Nedsättningen&lt;br&gt;gäller under kalenderåret 1994. Sysselsättningen ökar dels genom att viss&lt;br&gt;nyanställning tidigareläggs, men också genom att lägre marginalkostnader&lt;br&gt;möjliggör en sänkning av försäljningspriserna som kan leda till en något&lt;br&gt;ökad efterfrågan och därmed en högre sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillväxten tar fart under 1995 börjar också sysselsättningen att öka.&lt;br&gt;Hur stor effekt detta får på arbetslösheten är dock avhängigt av hur ut-&lt;br&gt;budet av arbetskraft utvecklas. En del faktorer talar för att arbetskrafts-&lt;br&gt;utbudet ökar när ekonomin återhämtar sig. Anpassningarna till de struk-&lt;br&gt;turella reformer som har genomförts de senaste åren, såsom skatterefor-&lt;br&gt;men och sänkt ersättningsnivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, har&lt;br&gt;fördröjts av den svaga efterfrågan av arbetskraft. Utbudsökningen kan ske&lt;br&gt;dels genom en ökad medelarbetstid från personer som redan är sysselsatta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dels från den potentiella arbetskraftsreserven som i dagsläget är latent&lt;br&gt;arbetssökande. Nedgången i arbetslösheten kommer sannolikt att känne-&lt;br&gt;tecknas av avsevärda trögheter, även i ett medelfristigt perspektiv med&lt;br&gt;förhållandevis god tillväxt. Det bör dock observeras att även om ned-&lt;br&gt;gången i den öppna arbetslösheten blir relativt måttlig, kommer allt fler&lt;br&gt;personer att successivt sysselsättas på den ordinarie arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rationaliseringar som genomförts under de senaste åren möjliggjor-&lt;br&gt;de en gynnsam utveckling av produktiviteten 1992. Den totala arbetspro-&lt;br&gt;duktiviteten i näringslivet beräknas fortsätta att stiga med drygt 4 % i år&lt;br&gt;för att sedan öka med 2-3 % per år under resten av prognosperioden. Det&lt;br&gt;finns dock en osäkerhet i denna bedömning. Den faktiska produktiviteten&lt;br&gt;kan vara lägre än den registrerade om det numera ganska stora antalet&lt;br&gt;personer som deltar i åtgärder utanför arbetskraften ändå bidrar till&lt;br&gt;produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Löner och konsumentpriser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har Sverige övergått från att vara en hög- till att vara&lt;br&gt;en låginflationsekonomi. Denna desinflationsprocess, när ekonomin an-&lt;br&gt;passas till lägre löne- och prisökningstakter, medförde initialt höga real-&lt;br&gt;räntor som förstärkte konjunkturnedgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 skedde en markant nedväxling av löneökningstakten till&lt;br&gt;följd av den allt svagare efterfrågan på arbetskraft. Den 31 mars i år&lt;br&gt;löpte de tvååriga avtal ut som reglerat löneökningarna under 1991 och&lt;br&gt;1992. Under innevarande år har nästan hela arbetsmarknaden slutit nya&lt;br&gt;tvååriga löneavtal. Den avtalsmässiga höjningen inkl. s.k. överhängsef-&lt;br&gt;fekter från tidigare avtal uppgår till ca. 1 % i år. År 1994 medför avtalen&lt;br&gt;en löneökning på ca. 1 1/4 %, vilket inkluderar den neddragande effekten&lt;br&gt;av två borttagna semesterdagar. Enligt förtjänststatistiken var löneglid-&lt;br&gt;ningen ca. 2 % under det första halvåret i år. Löneglidningen består dock&lt;br&gt;till stor del av en strukturell komponent, som uppstår då sysselsättningen&lt;br&gt;minskar. Den genomsnittliga lönen stiger till följd av att företagen&lt;br&gt;tillämpar principen sist-in-först-ut vid uppsägningar. Den sist anställde&lt;br&gt;har vanligen en lägre lön än genomsnittet. En liknande effekt uppstår när&lt;br&gt;företag med en genomsnittligt lägre lönenivå slås ut. Avgångsvederlag&lt;br&gt;vid uppsägningar drar också tillfälligt upp lönekostnaderna i förhållande&lt;br&gt;till antalet arbetade timmar. Sammantaget beräknas lönerna öka med&lt;br&gt;3 1/4 % 1993, medan arbetskraftskostnaden i stort sett är oförändrad till&lt;br&gt;följd av sänkta arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11 Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket svaga situationen på arbetsmarknaden bidrar till att dämpa&lt;br&gt;de nominella löneökningarna under prognosperioden. Andelen öppet&lt;br&gt;arbetslösa och de som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger&lt;br&gt;kraftigt i år, till sammanlagt 13 % av arbetskraften. Denna andel fort-&lt;br&gt;sätter att öka till 15 % under 1994, innan sysselsättningen åter stabilise-&lt;br&gt;ras. Vissa internationella erfarenheter indikerar att lönebildningen kan&lt;br&gt;vara mer känslig för förändringen än nivån på arbetslösheten. Utöver&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget påverkas lönebildningen också av vinster, inflations-&lt;br&gt;förväntningar och produktivitet. Inflationsförväntningarna är fortsatt låga,&lt;br&gt;men däremot ökar vinsterna och produktiviteten inom industrin kraftigt&lt;br&gt;i år. Till följd av den stora konkurrenskraftsförbättringen kommer löne-&lt;br&gt;ökningen inom den konkurrensutsatta sektorn att vara högre än inom den&lt;br&gt;skyddade sektorn. Industrilönerna väntas stiga med ca. 1 procentenhet&lt;br&gt;mer än genomsnittslönen per år under 1994 och 1995 och ökar därmed&lt;br&gt;något snabbare än industrilönerna inom OECD-området. En svag efter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan på arbetskraft kommer dock att begränsa de totala löneökningarna &amp;nbsp;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige till 3 1/2 % och 4 1/4 % under 1994 respektive 1995. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 skedde en kraftig nedväxling av inflationen och konsu-&lt;br&gt;mentpriserna steg med 2,3 %, mätt som årsgenomsnitt. Trots det stora&lt;br&gt;fallet i den privata konsumtionen ökar KPI mer i år. Vid årsskiftet&lt;br&gt;1992/93 genomfördes skatte- och subventionsändringar som bidrar till&lt;br&gt;KPI-ökningen med drygt en procentenhet. Denna motverkas av den ny-&lt;br&gt;ligen införda skattereduktion som medges för reparationer och ombygg-&lt;br&gt;nader av bostäder fr.o.m. maj, samt sänkt mervärdeskatt för vissa tjänster&lt;br&gt;fr.o.m. juli i år. Deprecieringen av den svenska kronan under 1993 med-&lt;br&gt;för att importpriserna stiger. Effekterna på KPI har hittills varit&lt;br&gt;begränsade, delvis beroende på att exportörerna till Sverige varit relativt&lt;br&gt;återhållsamma i sina prishöjningar. Dessutom har svenska företag som&lt;br&gt;riktar sig mot hemmamarknaden mött höjda priser på importerade insats-&lt;br&gt;varor med att kraftigt sänka vinstmarginalerna. Konsumentpriserna har&lt;br&gt;hittills i år stigit med 4 %, vilket är lägre än vad som tidigare prognos-&lt;br&gt;ticerats. Att konsumentpriserna ökar mindre än väntat beror på en sva-&lt;br&gt;gare inhemsk efterfrågan. Sammantaget väntas såväl KPI som nettopris-&lt;br&gt;index (NPI), som visar KPI exklusive nettot av indirekta skatter och sub-&lt;br&gt;ventioner, öka med drygt 4 % under loppet av 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI okt.-okt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande inflationstakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD, KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Vid beräkningen av 1994 och 1995 års basbelopp har en avräkning skett med&lt;br&gt;2,0 resp. 0,2 procentenheter för deprecieringens direkta effekter. OECD-länderna är&lt;br&gt;sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga försvagningen av kronan för med sig högre importpriser&lt;br&gt;som, när efterfrågeläget tillåter, slår igenom i den inhemska prisnivån.&lt;br&gt;Det mest sannolika är att detta endast leder till en engångseffekt på&lt;br&gt;prisnivån, men det kan inte uteslutas att det innebär starten för en ny&lt;br&gt;inflationsprocess. Det finns dock många faktorer som talar för en mycket&lt;br&gt;lugn inhemsk kostnadsutveckling under prognosperioden: den svaga situa-&lt;br&gt;tionen på arbetsmarknaden förväntas resultera i en återhållsam löneut-&lt;br&gt;veckling, en hög produktivitet håller nere produktionskostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet, avregleringar och skärpt konkurrenslagstiftning ökar&lt;br&gt;konkurrensen på en rad marknader samtidigt som en förväntad apprecie-&lt;br&gt;ring av kronan dämpar kostnaden för importerade insatsvaror. Bortsett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från de tillfälliga inflationseffekterna av de nu höjda importpriserna&lt;br&gt;bedöms därför prisutvecklingen under de kommande åren vara lugn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och Riksdag har slagit fast att det inte finns något realeko-&lt;br&gt;nomiskt utrymme till kompensation för deprecieringens prishöjande&lt;br&gt;effekter. Av detta skäl skall sådan kompensation inte heller utgå för bas-&lt;br&gt;beloppsstyrda transfereringar. I prognosen korrigeras därför uppräkningen&lt;br&gt;av 1994 och 1995 års basbelopp med 2,0 respektive 0,2 procentenheter,&lt;br&gt;vilket är en uppskattning av deprecieringens direkta effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna åtgärderna att fr.o.m. 1 januari 1994 indexera punkt-&lt;br&gt;skatterna samt att höja arbetsgivaravgiften med 0,2 procentenheter beräk-&lt;br&gt;nas öka KPI med knappt 0,3 procentenheter 1994. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;KPI öka med 2 1/2 % 1994 och 3 % 1995, medan NPI stiger något lång-&lt;br&gt;sammare. Med den rådande efterfrågesituationen och det låga kapacitets-&lt;br&gt;utnyttjandet är inflationstrycket i det närmaste obefintligt. Den &amp;quot;underlig-&lt;br&gt;gande&amp;quot; inflationstakten, som visar KPI korrigerat för effekter av depre-&lt;br&gt;cieringen samt ändrade indirekta skatter och subventioner, beräknas öka&lt;br&gt;med endast 1 1/4 % 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;Under 1991 och 1992 steg hushållens realt disponibla inkomster med&lt;br&gt;sammanlagt 8 %, trots att sysselsättningen sjönk och arbetslösheten steg.&lt;br&gt;Inkomstökningen saknade således grund i den reala ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. Det var huvudsakligen sänkta skatter och ökade transfereringar&lt;br&gt;som låg bakom den kraftiga inkomstökningen, vilket avspeglas i försäm-&lt;br&gt;rade finanser för den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993 beräknas hushållens realinkomster minska med nära 3,5 %,&lt;br&gt;dvs. i paritet med BNP. Nedgången i sysselsättningen fortsätter samtidigt&lt;br&gt;som reallönen före skatt minskar. Dessutom har ersättningen vid sjuk-&lt;br&gt;dom, arbetslöshet och pension sänkts. Den direkta beskattningen har&lt;br&gt;skärpts genom avskaffat schablonavdrag i inkomstbeskattningen, reduce-&lt;br&gt;rad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt samt av att en&lt;br&gt;egenavgift införts i sjukförsäkringen. Inkomstfallet mildras av att hus-&lt;br&gt;hållens räntenetto förbättrats till följd av det ökade sparandet. Det nega-&lt;br&gt;tiva räntenettot uppgick 1990 till motsvarande 5,5 % av hushållens dispo-&lt;br&gt;nibla inkomster. För 1993 beräknas denna andel ha sjunkit till ca. 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 sker en återhämtning av realinkomsterna, som beräknas öka&lt;br&gt;med 2 %. Sysselsättningsfallet dämpas markant och inflationen går åter&lt;br&gt;ned, efter en uppgång i år, vilket medför en positiv utveckling av den&lt;br&gt;reala lönesumman. Räntenettot fortsätter att förbättras, främst till följd av&lt;br&gt;sänkta ränteutgifter. De direkta skatterna och avgifterna påverkas av en&lt;br&gt;rad åtgärder. Beskattningen ökar genom att grundavdraget reduceras med&lt;br&gt;ca. 2 400 kr. vid den kommunala beskattningen och slopas helt under&lt;br&gt;1994 och 1995 vid den statliga beskattningen. Skatterna minskar till följd&lt;br&gt;av skattesänkningar för enskilda näringsidkare och minskad beskattning&lt;br&gt;av aktier. Den aviserade obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen finan-&lt;br&gt;sieras delvis genom en avdragsgill egenavgift på 1 % på inkomster t.o.m.&lt;br&gt;7,5 basbelopp (ca. 260 000 kr). Samtidigt bortfaller den nuvarande egen-&lt;br&gt;avgiften till arbetslöshetskassorna. Sammantaget innebär regeländringarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;646,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;678,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter, avgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;940,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;794,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett ökat uttag av skatter och avgifter med ca. 4 miljarder kr., jämfört&lt;br&gt;med en tillämpning av 1993 års regler. Att arbetslöshetsförsäkringen blir&lt;br&gt;obligatorisk medför ökade inkomster för arbetslösa som i dag står utan&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1995 innebär den förväntade tillväxten att löneinkomsterna stiger&lt;br&gt;med 5 %, under det att ersättningar till arbetslösa m.m. upphör att öka.&lt;br&gt;Det höga sparandet under prognosperioden medför att underskottet i net-&lt;br&gt;tot av räntor och utdelningar återgår till 1985 års nivå, dvs före avreg-&lt;br&gt;leringen av kreditmarknaden. Egenavgiften till den aviserade obligatoris-&lt;br&gt;ka arbetslöshetsförsäkringen höjs till 2 % fr.o.m. 1995. Ytterligare bud-&lt;br&gt;getförstärkningar i den offentliga sektorn förutses medföra en indragning&lt;br&gt;från hushållen på 5 miljarder kr. Därigenom begränsas ökningen av de&lt;br&gt;realt disponibla inkomsterna till ca. 1,5 % år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1990-talet är det således endast i år som hus-&lt;br&gt;hållens realinkomster sjunker. Utvecklingen under prognosperioden inne-&lt;br&gt;bär att hushållens realt disponibla inkomster 1995 ligger ca. 12,5 %&lt;br&gt;högre än 1989, medan BNP mellan samma tidpunkter är oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen har hittills i år fallit betydligt mer än vad&lt;br&gt;som förväntades i den reviderade nationalbudgeten i april. Första halvåret&lt;br&gt;i år var konsumtionen drygt 5 % lägre än ett år tidigare. Under andra&lt;br&gt;halvåret väntas konsumtionsfallet upphöra. Det innebär att konsumtionen&lt;br&gt;mellan helåren 1992 och 1993 minskar med 5 % i volym. Under loppet&lt;br&gt;av nästa år inleds en återhämtning som förstärks under prognosperioden.&lt;br&gt;Denna bedömning grundar sig på att räntenedgången påskyndats samtidigt&lt;br&gt;som hushållens finansiella obalanser förefaller vara på god väg att rättas&lt;br&gt;till. Den kontraktiva effekt som de senaste årens betydande arbetslöshets-&lt;br&gt;uppgång givit upphov till förutses också minska under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3 Privat konsumtion och disponibel inkomst 1980-1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-14.png" style="width:278pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det höga hushållssparandet har medfört en snabb skuldanpassning för&lt;br&gt;hushållen. I jämförelse med t.ex. Finland har inkomstutvecklingen för&lt;br&gt;hushållen som helhet under de senaste två åren varit betydligt bättre.&lt;br&gt;Samtidigt har konsumtionen dragits ned kraftigt. En spegling av detta&lt;br&gt;förhållande är att de svenska hushållen relativt snabbt har anpassat&lt;br&gt;skuldstockens storlek i förhållande till den disponibla inkomsten. En&lt;br&gt;fortsatt hög nivå på det finansiella sparandet väntas resultera i att denna&lt;br&gt;s.k. skuldkvot under slutet av prognosperioden kommer ned på samma&lt;br&gt;nivå som under början av 1970-talet. I och med att hushållen fortsätter&lt;br&gt;att amortera sina skulder, samtidigt som räntan sjunker, beräknas ränte-&lt;br&gt;kostnaden efter skatt, som gick upp kraftigt i samband med skatterefor-&lt;br&gt;men, komma att ta en allt mindre del av inkomsten i anspråk. Från 1991&lt;br&gt;till 1995 förutses att denna andel nära nog halveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen av konsumtionsutvecklingen spelar också hushållens&lt;br&gt;tillgångar en central roll. Risken för att tillgångsprisernas utveckling skall&lt;br&gt;utgöra en fortsatt press nedåt på konsumtionen är i dag lägre än tidigare.&lt;br&gt;Räntenedgången har ökat sannolikheten för att den negativa utvecklingen&lt;br&gt;av fastighetspriserna skall upphöra. Den förbättrade situationen inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn bör också innebära ökade möjligheter för hushållen att&lt;br&gt;finansiera bostadsinvesteringar. Till detta skall läggas att aktiekurserna&lt;br&gt;under det senaste året stigit markant. Dessa faktorer, liksom den skuld-&lt;br&gt;anpassning som redan genomförts, talar för att den privata konsumtionen&lt;br&gt;kommer att öka fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökningen av hushållens sparande förklaras även till stor&lt;br&gt;del av arbetslöshetens utveckling. Detta mönster har kunnat iakttas i ett&lt;br&gt;flertal andra länder, där sparkvot och arbetslöshet samvarierat starkt&lt;br&gt;under det senaste decenniet. Efter att ha ökat dramatiskt under de senaste&lt;br&gt;tre åren väntas nu arbetslöshetsuppgången dämpas 1994 och övergå i en&lt;br&gt;viss minskning 1995. Även om nivån ligger mycket högt i ett historiskt&lt;br&gt;perspektiv, bör detta trendbrott leda till att arbetslöshetsrisken uppfattas&lt;br&gt;som mindre, vilket tenderar att ge en sjunkande snarare än stigande&lt;br&gt;sparkvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget tyder utvecklingen på att merparten av hushållens finan-&lt;br&gt;siella anpassning nu bör vara avslutad. Sannolikheten för att hushållen&lt;br&gt;skall drabbas av nya negativa överraskningar förefaller mindre än tidi-&lt;br&gt;gare. Den privata konsumtionen förväntas därför expandera successivt&lt;br&gt;under prognosperioden. Den knapphändiga statistik som finns över den&lt;br&gt;privata konsumtionen under tredje kvartalet ger stöd för detta. Fallet&lt;br&gt;inom såväl detaljhandelns omsättning som försäljningen av personbilar&lt;br&gt;visar klara tecken på att ha avstannat. Hushållens förväntningar, så som&lt;br&gt;de mäts i SCB:s undersökning av hushållens inköpsplaner, har också&lt;br&gt;blivit allt ljusare under loppet av 1993. Det finns dock en betydande&lt;br&gt;osäkerhet i bedömningen. Konsumtionsuppgången antas komma till stånd&lt;br&gt;trots att hushållen sannolikt känner en fortsatt oro för att de dåliga&lt;br&gt;offentliga finanserna kommer att påverka den framtida utvecklingen av&lt;br&gt;de disponibla inkomsterna negativt. Denna oro, liksom möjligheten för&lt;br&gt;bakslag avseende ränteutvecklingen, utgör en risk för att konsumtions-&lt;br&gt;utvecklingen blir svagare än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en stark expansionsfas under andra hälften av 1980-talet minskade&lt;br&gt;investeringarna markant under de senaste två åren. Under 1991 föll&lt;br&gt;investeringarna med 9 % på grund av en sjunkande investeringsaktivitet&lt;br&gt;inom näringslivet. År 1992 accelererade nedgången ytterligare genom att&lt;br&gt;bostadsinvesteringarna föll tillbaka från en tidigare hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993 bedöms bruttoinvesteringarna minska med knappt 12 %.&lt;br&gt;Minskningen i år beror huvudsakligen på en kraftig nedgång för inves-&lt;br&gt;teringarna inom övrigt näringsliv, men också på att det byggs allt färre&lt;br&gt;bostäder. Nästa år är det framförallt det fortsatta fallet i bostadsinves-&lt;br&gt;teringarna som drar ned bruttoinvesteringarna. Det hittillsvarande pris-&lt;br&gt;fallet på bostäder tillsammans med minskade subventioner och en kärv&lt;br&gt;arbetsmarknad, väntas leda till en fortsatt mycket låg bostadsproduktion.&lt;br&gt;Samtidigt ökar investeringarna inom industrin till följd av ett ökat&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande, lägre räntor och höga lönsamhetsnivåer. Förslaget&lt;br&gt;om reformering av företagsbeskattningen förväntas också stimulera inves-&lt;br&gt;teringarna inom såväl industri som övrigt näringsliv. Mot slutet av&lt;br&gt;prognosperioden återhämtar sig den inhemska efterfrågan. Fallet i&lt;br&gt;bostadsinvesteringarna ebbar ut och investeringarna inom näringslivet&lt;br&gt;väntas ta fart även i de mera hemmamarknadsorienterade delarna. Sam-&lt;br&gt;mantaget beräknas investeringarna minska med knappt 9 % 1994 för att&lt;br&gt;sedan stiga med drygt 4 % 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins investeringar beräknas öka med 2 % under 1993. Inom&lt;br&gt;industrin syns nu allt fler tecken på att konjunkturen har vänt. Orderin-&lt;br&gt;gången stiger och produktionen ökar. Efter ränte- och valutaoron förra&lt;br&gt;året har räntorna successivt fallit. Under prognosperioden antas en&lt;br&gt;ytterligare nedgång. Lönsamheten inom industrin beräknas stiga avsevärt&lt;br&gt;1993 och ligga kvar på en mycket hög nivå under resten av prognosperio-&lt;br&gt;den. Därmed finns förutsättningarna för en betydande investeringsupp-&lt;br&gt;gång under 1994 och 1995. Investeringsuppgången förväntas bli störst&lt;br&gt;inom de utlandskonkurrerande branscherna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av betydande infrastruktursatsningar ökar de statliga&lt;br&gt;affärsverkens investeringar under både 1993 och 1994. Bilden är dock&lt;br&gt;inte entydig. Under det att SJ och Banverket genomför betydande ök-&lt;br&gt;ningar minskar Telia sina investeringar. Trots de stora investeringar som&lt;br&gt;de statliga myndigheterna, bl. a. Vägverket, genomför, sjunker de offent-&lt;br&gt;liga myndigheternas investeringar eftersom de kommunala myndigheterna&lt;br&gt;samtidigt drar ned på investeringsaktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsvolymen inom övrigt näringsliv faller starkt i år. Det&lt;br&gt;kraftiga prisfallet på fastigheter och den höga vakansgraden på kontor&lt;br&gt;medför mycket låga investeringar inom fastighetsektorn. Strukturföränd-&lt;br&gt;ringar har också lett till omfattande rationaliseringar inom banksektorn&lt;br&gt;vilket väntas dämpa investeringarna inom denna under prognosperioden.&lt;br&gt;Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen påverkar handelns&lt;br&gt;investeringar negativt i år. Under slutet av prognosperioden förväntas&lt;br&gt;däremot en viss uppgång i övrigt näringslivs investeringar i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den inhemska efterfrågan ökar. Merparten av uppgången beror dock&lt;br&gt;på infrastrukturinvesteringar inom samfärdselområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringarna faller kraftigt under prognosperioden. För-&lt;br&gt;ändringarna av reglerna för bostadsfinansieringen har lett till att en&lt;br&gt;mängd bostadsprojekt tidigarelagts. Detta beror på att räntebidrag utgår&lt;br&gt;enligt 1992 års regler om projekten påbörjades före den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Under vissa villkor kunde sedan byggstarten ske under våren 1993. De&lt;br&gt;nya reglerna som infördes den 1 januari 1993 innebär successivt mins-&lt;br&gt;kande subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots tidigareläggningen av byggprojekt beräknas bostadsinvesteringar-&lt;br&gt;na falla med knappt 20 % i år. De senaste årens prisfall på bostäder, som&lt;br&gt;bl.a. beror på höjda realräntor, ett mycket osäkert arbetsmarknadsläge&lt;br&gt;samt ett relativt högt antal outhyrda lägenheter (ca. 40 000 i mars), har&lt;br&gt;medfört att prisnivån på befintliga bostäder i allmänhet understiger&lt;br&gt;nyproduktionspriset. Detta resulterar i ett fortsatt lågt bostadsbyggande.&lt;br&gt;Under 1994 faller bostadsinvesteringarna kraftigt. Prognosen för 1995 är&lt;br&gt;osäker men innebär en ytterligare försvagning. Avgörande faktorer är hur&lt;br&gt;ränte- och arbetsmarknadsläget utvecklas. Fortsatta räntesänkningar och&lt;br&gt;en förväntad stabilisering av arbetsmarknadsläget kan skingra osäkerheten&lt;br&gt;inför framtiden och bidra till att öka efterfrågan på bostäder varvid pri-&lt;br&gt;serna kan komma att stiga. Detta kan komma att förhindra en ytterligare&lt;br&gt;minskning av bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årlig p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;rocentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bygg och anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgas perspektivet till att omfatta all byggnadsverksamhet inklusive&lt;br&gt;reparationer, visar det sig att aktiviten inom byggnadsverksamheten föll&lt;br&gt;under både 1991 och 1992. Under dessa år förorsakades nedgången&lt;br&gt;främst av mindre byggnadsinvesteringar inom näringslivet. Under prog-&lt;br&gt;nosperioden är det främst fallet i bostadsinvesteringarna som märkbart&lt;br&gt;drar ned byggnadsverksamheten. Samtidigt ökar byggnadsreparationerna&lt;br&gt;delvis som en följd av minskande ombyggnadsinvesteringar men också&lt;br&gt;på grund av det ROT-program som gäller för 1993 och 1994. De statliga&lt;br&gt;infrastruktursatsningarna tillsammans med en svag uppgång i industrins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning motverka den fallande aktiviteten. Under prognosperioden&lt;br&gt;1993-1995 beräknas den totala byggnadsverksamheten minska med ca.&lt;br&gt;20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 minskade lagren med ca. 4,5 miljarder kr. i fasta priser.&lt;br&gt;Nedgången var jämt fördelad mellan industrin och handeln. Under första&lt;br&gt;halvåret i år har industrin i än högre grad avvecklat färdigvarulagren.&lt;br&gt;Lageravvecklingen accelererade även inom parti- och bilhandeln. Detalj-&lt;br&gt;handelns lager steg emellertid under första halvåret, vilket sammanhänger&lt;br&gt;med den mycket svaga konsumtionsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen fram till och med 1995 innebär fortsatt lageravveckling men&lt;br&gt;i en långsammare takt. Det finns flera skäl till denna utveckling.&lt;br&gt;Konjunkturinstitutets konjunturbarometer visar att såväl industriföretagen&lt;br&gt;som företagen inom handeln bedömer lagerstockarna som för stora och&lt;br&gt;att avsikten är att krympa dessa. Vidare förutses företagen fortsätta med&lt;br&gt;att effektivisera sina varuleveranser. Slutligen underlättas lageravveck-&lt;br&gt;lingen av ett starkare efterfrågeläge i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär prognosen för 1993 en snabbare lageravveckling&lt;br&gt;än 1992. Detta medför ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på ca. 0,5&lt;br&gt;procentenheter. För 1994 och 1995 förutses emellertid att lagren avveck-&lt;br&gt;las allt långsammare. Detta genererar ett positivt lagerbidrag på knappt&lt;br&gt;0,5 procentenheter per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Offentlig sektor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande minskade från ett överskott&lt;br&gt;på 57 miljarder kr. 1990 till ett underskott på ca. 112 miljarder kr. 1992,&lt;br&gt;motsvarande nära 8 % av BNP. Försämringen har fortsatt i år och under-&lt;br&gt;skottet beräknas uppgå till knappt 210 miljarder kr. eller 14,5 % av&lt;br&gt;BNP. Den kraftiga försvagningen av den offentliga sektorns finanser&lt;br&gt;beror huvudsakligen på den ekonomiska recessionen. Skatteinkomsterna&lt;br&gt;minskar samtidigt som kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken och&lt;br&gt;ersättningen till de arbetslösa stiger. Därtill kommer de statliga utgifterna&lt;br&gt;för bankstödet under 1992 och 1993. De budgetförstärkande åtgärderna&lt;br&gt;påverkar hushållens ekonomi i år. Däremot får företagen en lättnad&lt;br&gt;genom sänkta arbetsgivaravgifter och energiskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar och rationaliseringar av den offentliga verksamheten har&lt;br&gt;medfört att kostnaderna för den offentliga konsumtionen minskat i volym&lt;br&gt;med drygt 3,5 % första halvåret i år jämfört med motsvarande period&lt;br&gt;förra året. Särskilt kraftig har nedgången varit i den kommunala sektorn&lt;br&gt;(4 %). Fortsatta besparingskrav både inom stat och kommun förutses leda&lt;br&gt;till att den offentliga konsumtionen kommer att minska under hela prog-&lt;br&gt;nosperioden, dock inte lika kraftigt som under de senaste 12 månaderna.&lt;br&gt;För helåret 1993 beräknas den kommunala konsumtionen gå ned med ca.&lt;br&gt;3,5 % och den statliga konsumtionen med 1,5 %. Den kommunala kon-&lt;br&gt;sumtionen väntas fortsättningsvis sjunka med 1,5 % 1994 och 1 % 1995.&lt;br&gt;Den statliga konsumtionsvolymen beräkas minska med 1 % per år de&lt;br&gt;närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 061,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 045,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 067,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Subventioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-208,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-185,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-183,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-246,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-186,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och&lt;br&gt;försäljning av fastigheter och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1994 beräknas att det offentliga sparandet förbättras med drygt 20&lt;br&gt;miljarder kr. trots stigande ränteutgifter. Utgifterna för bankstödet mins-&lt;br&gt;kar markant. Andra budgetförstärkningar under nästa år är delvis effekter&lt;br&gt;av tidigare beslut t.ex. beträffande minskade ränte- och investeringsbidrag&lt;br&gt;till bostäder och sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshets- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringarna. Vidare ökar skatteinkomsterna genom att grundav-&lt;br&gt;draget i inkomstbeskattningen reduceras och genom införandet av en&lt;br&gt;egenavgift till den aviserade obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Inkomsterna från punktskatter ökar också, genom att dessa skall indexe-&lt;br&gt;ras fr.o.m. 1994. I motsatt riktning verkar föreslagna sänkningar av&lt;br&gt;företags- och kapitalbeskattningen. Utgifterna för arbetslösheten ökar&lt;br&gt;även nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 ökar tillväxten i ekonomin och därigenom stiger också skatte-&lt;br&gt;inkomsterna. Dessutom förstärks de offentliga finanserna av en fortsatt&lt;br&gt;nedgång av den offentliga konsumtionen och andra budgetförstärkningar.&lt;br&gt;Att tillväxten är exportledd bidrar emellertid till att skatteinkomsterna inte&lt;br&gt;stiger i takt med BNP, och därigenom sjunker skattekvoten. Ökande&lt;br&gt;ränteutgifter, som följd av den allt större statsskulden, och fortsatt höga&lt;br&gt;kostnader för arbetslösheten bidrar också till att förbättringen av den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande blir relativt liten mellan 1994 och&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av den offentliga sektorns finansiella sparande på del-&lt;br&gt;sektorerna staten, AP-fonderna och den kommunala sektorn framgår av&lt;br&gt;tabell 15. Statens finansiella sparande förbättras successivt under prog-&lt;br&gt;nosperioden och underskottet beräknas till ca. 187 miljarder kr. för 1995.&lt;br&gt;AP-fondernas sparande sjunker under hela prognosperioden. Nedgången&lt;br&gt;är en trendmässig konsekvens av ett ökat antal pensionärer med full ATP,&lt;br&gt;men förstärks av att lönesumman och därmed avgiftsinkomsterna utveck-&lt;br&gt;las svagt. Därtill kommer att det sänkta ränteläget drar ned AP-fondens&lt;br&gt;ränteinkomster. Den kommunala sektorns relativt kraftiga överskott i det&lt;br&gt;finansiella sparandet 1992 och 1993 är tillfälliga efter flera år av&lt;br&gt;underskott. De närmaste åren uppkommer åter underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kapitalmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande nedgång av de svenska räntorna har ägt rum sedan den&lt;br&gt;svenska kronan tilläts flyta den 19 november 1992. Från och med års-&lt;br&gt;skiftet har räntan på sexmånaders statsskuldväxlar fallit med 2,1 procent-&lt;br&gt;enheter och den tioåriga statsobligationsräntan med 2,4 procentenheter.&lt;br&gt;Deprecieringen av den svenska kronan uppgår sedan kronan började flyta&lt;br&gt;till ca. 21 % mot ecu-korgen och till ca. 25 % mot den amerikanska&lt;br&gt;dollarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4 Ecu-index fr.o.m. november 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-15.png" style="width:277pt;height:195pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter övergången till en rörlig växelkurs har den svenska kronan upp-&lt;br&gt;visat mycket stora kursrörelser. Detta kan delvis tolkas som att aktörerna&lt;br&gt;på valutamarknaden ännu är osäkra på vid vilken nivå den svenska&lt;br&gt;kronan bör ligga på längre sikt. Oron inom det europeiska valutasam-&lt;br&gt;arbetet har sannolikt också spelat en viss roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet av medlemsstaterna i EG den 2 augusti om att utvidga band-&lt;br&gt;gränserna från +/-2,25 % till +/-15 % innebär i praktiken att valutorna&lt;br&gt;inom ERM numera flyter fritt mot varandra. De bredare bandgränserna&lt;br&gt;ger möjlighet till större växelkursfluktuationer och skapar därigenom ett&lt;br&gt;större formellt utrymme för penningpolitiken i de olika medlemsländerna.&lt;br&gt;Möjligheten till en större omläggning av räntepolitiken, i likhet med vad&lt;br&gt;som skett i USA och Storbritannien, har emellertid ännu inte i något av&lt;br&gt;ERM-länderna använts till att mer aggressivt sänka de korta räntorna.&lt;br&gt;Omsorg om den egna valutans värde och bibehållen låg inflation kan ha&lt;br&gt;bidragit till att dessa länder valt att gå försiktigt fram med räntesänk-&lt;br&gt;ningar. Det fanns förväntningar om att ett utnyttjande av det ökade&lt;br&gt;manöverutrymmet för penningpolitiken skulle leda till en depreciering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de enskilda valutorna, företrädesvis mot den tyska marken. Än så länge&lt;br&gt;har emellertid vare sig exempelvis den franska francen eller den danska&lt;br&gt;kronan försvagats i någon större utsträckning mot den tyska marken. Den&lt;br&gt;franska francen har sedan bandgränsema vidgades försvagats med ca.&lt;br&gt;4 % och den danska kronan med ca. 5 %. Att dessa länder inte önskat&lt;br&gt;se någon försvagning av sina valutor kan tolkas som att den tyska pen-&lt;br&gt;ningpolitiken, och utvecklingen i den tyska ekonomin i allmänhet, ännu&lt;br&gt;i hög grad styr det europeiska ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland har från och med hösten 1992 successivt sänkt sina admini-&lt;br&gt;strativa räntor. Takten i sänkningarna har emellertid varit långsammare&lt;br&gt;än vad som varit fallet vid tidigare lågkonjunkturer, vilket är en konse-&lt;br&gt;kvens av den speciella situation som uppstod efter den tyska återföre-&lt;br&gt;ningen. Det råder idag stor samstämmighet i bedömningarna om att de&lt;br&gt;tyska räntorna kommer att sänkas framöver, däremot råder osäkerhet om&lt;br&gt;hur snabbt säkningarna kan komma att ske. Takten i eventuella tyska&lt;br&gt;räntesänkningar kommer även fortsättningsvis att vara en viktig faktor för&lt;br&gt;utvecklingen av räntorna i de övriga europeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntedifferensen mellan sexmånaders svenska räntor och motsvarande&lt;br&gt;tyska räntor är idag något mindre än vid årsskiftet. Räntedifferensen för&lt;br&gt;sexmånaders statspapper uppgår idag till ca. 1 %. Räntedifferensen för&lt;br&gt;tioåriga statsobligationer har under samma period minskat med ungefär&lt;br&gt;en procentenhet och uppgår för närvarande till 1,6 %. De tyska ränte-&lt;br&gt;nivåerna torde ännu framöver utgöra en viktig referens för marknadens&lt;br&gt;aktörer när det gäller avkastningskravet på svenska räntebärande place-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har sedan kronan tilläts flyta sänkt marginalräntan från&lt;br&gt;12,5 % till 8 %. Takten i sänkningarna har varit försiktig. I och med att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5 Ränteutvecklingen 1987-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0325/prop_199394__25-16.png" style="width:277pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige numera har en rörlig växelkurs har dessutom en förskjutning av&lt;br&gt;penningpolitiken skett från en mer kortsiktig styrning av räntan för att&lt;br&gt;försvara den fasta växelkursen till en mer långsiktig och komplex styr-&lt;br&gt;ning för att uppnå prisstabilitet. Riksbanken använder sig numera av olika&lt;br&gt;indikatorer på inflationsutvecklingen. Två av de viktigaste av dessa är&lt;br&gt;kronkursens och obligationsräntornas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för svenska räntebärande papper har varit stort under året.&lt;br&gt;Omsättningen har ökat med ca. 30 % under de tre första kvartalen i år&lt;br&gt;jämfört med motsvarande period förra året. Utländska placerare har&lt;br&gt;genom köp av svenska räntebärande papper i hög grad bidragit till att&lt;br&gt;räntorna fallit. Framför allt har utlandet placerat betydande belopp i&lt;br&gt;statsobligationer. Till och med augusti i år hade utländska placerare ökat&lt;br&gt;sitt innehav av svenska statsobligationer med 46 miljarder kronor.&lt;br&gt;Samtidigt har utlandet minskat sitt innehav av statsskuldväxlar med 32&lt;br&gt;miljarder kronor. Det minskade innehavet av statskuldväxlar speglar&lt;br&gt;emellertid till stor del en förändring i utbudet. Riksgäldskontoret har i&lt;br&gt;samband med en förlängning av löptiden på den svenska statsskulden och&lt;br&gt;övertagande av lån i utländsk valuta, ursprungligen upptagna för Riksban-&lt;br&gt;kens räkning, minskat volymen emitterade statsskuldväxlar och samtidigt&lt;br&gt;ökat volymen statsobligationer. Detta torde ha underlättat nedgången i de&lt;br&gt;korta räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utlandet visat stort intresse för statsobligationer samtidigt som man&lt;br&gt;varit mer tveksamt inställda till bostadsobligationer har varit en bidra-&lt;br&gt;gande orsak till att skillnaden i ränta mellan statsobligationer och&lt;br&gt;bostadsobligationer förblivit relativt stor. Ränteskillnaden uppgår idag till&lt;br&gt;ca. 1 %. Detta är emellertid en minskning jämfört med i början av året&lt;br&gt;då skillnaden var 1,9 %. En ökad medvetenhet om att även bostadsinsti-&lt;br&gt;tuten omfattas av den statliga bankgarantin i samband med eventuella&lt;br&gt;framtida problem med kapitaltäckningen har bidragit till detta. I takt med&lt;br&gt;att utvecklingen på de finansiella marknaderna stabiliseras torde ränte-&lt;br&gt;skillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer kunna minska&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenedgången i Sverige har även haft en positiv effekt på övriga&lt;br&gt;tillgångsmarknader. Generalindex på den svenska börsen har stigit med&lt;br&gt;hela 50 % och med denna utveckling har de tidigare årens kursfall helt&lt;br&gt;återtagits. Deprecieringen av den svenska kronan har kraftigt bidragit till&lt;br&gt;den markanta uppgången eftersom de svenska exportföretagens vinster&lt;br&gt;förväntas öka mycket kraftigt i och med den förbättrade konkurrenssitua-&lt;br&gt;tionen. De fallande räntorna har bidragit till uppgången genom att dels&lt;br&gt;ha påverkat räntekänsliga branscher som banker och fastighetsbolag&lt;br&gt;positivt och dels ha gjort alternativa placeringar till räntebärande&lt;br&gt;tillgångar mer attraktiva. Samma effekt kan ses även på andra interna-&lt;br&gt;tionella börser där räntesänkningar drivit upp kurserna. Särskilt tydligt&lt;br&gt;har detta varit i Förenta staterna. Amerikanska placerare har även&lt;br&gt;bidragit till stigande kurser på europeiska aktiebörser, inte minst den&lt;br&gt;svenska. Utlandets bidrag till den svenska aktiebörsen har hittills i år&lt;br&gt;varit större än någonsin. En orsak är att prisökningen på svenska aktier&lt;br&gt;har varit mindre markant mätt i utländsk valuta. Utländska placerare hade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från årets början t.o.m. augusti månad nettoplacerat för 20 miljarder&lt;br&gt;kronor i svenska aktier. Behovet hos börsbolagen att stärka soliditeten har&lt;br&gt;i det gynnsamma börsklimatet medfört att de svenska börsbolagen i år&lt;br&gt;offentliggjort nyemissioner till rekordbelopp. Möjligheten att kunna möta&lt;br&gt;denna rekordstora efterfrågan på riskkapital torde förbättras av ett fortsatt&lt;br&gt;utländskt intresse för svenska aktier samt av det föreslagna slopandet av&lt;br&gt;dubbelbeskattningen av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fallande räntenivån har även bidragit till att marknaden för fastig-&lt;br&gt;heter till en del har stabiliserats. Prisfallet på fastigheter tycks ha planat&lt;br&gt;ut. De fallande räntorna har dessutom bidragit till att stabilisera situa-&lt;br&gt;tionen för kreditinstituten, särskilt för bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner och konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tabell- och diagramförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognosförutsättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel&lt;br&gt;och export av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export och import av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion&lt;br&gt;och sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor&lt;br&gt;samt bytesbalans som andel av BNP 1980-1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins arbetskraftskostnad per producerad&lt;br&gt;enhet i Sverige relativt 14 OECD-Iänder&lt;br&gt;1980-1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion och disponibel inkomst&lt;br&gt;1980-1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecu-index fr.o.m. november 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutvecklingen 1987-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 och 14 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 §, samt närmast&lt;br&gt;före 16 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut, om inte annat sägs&lt;br&gt;i andra stycket, med i bilaga 1&lt;br&gt;angivet ■ belopp för vikt- eller&lt;br&gt;volymenhet. I fall som avses i 8 §&lt;br&gt;första stycket 3 tas dock skatten ut&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan skatt på gasol&lt;br&gt;som används för drift av&lt;br&gt;motorfordon och annan gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bränsleblandningar för vilka&lt;br&gt;skatt skall tas ut enligt denna lag&lt;br&gt;skall skatt dock inte tas ut för den&lt;br&gt;del av blandningen som består av&lt;br&gt;vegetabiliska eller animaliska fetter&lt;br&gt;eller oljor eller metyl- eller&lt;br&gt;etylestrar av fettsyror från sådana&lt;br&gt;fetter eller oljor. För blandningen&lt;br&gt;i övrigt tas skatten ut med belopp&lt;br&gt;som anges i bilaga 1 för olje-&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas under år 1994 ut, om&lt;br&gt;inte annat sägs i andra stycket,&lt;br&gt;med i bilaga 1 angivet belopp för&lt;br&gt;vikt- eller volymenhet. För tiden&lt;br&gt;efter utgången av år 1994 och fram&lt;br&gt;till och med år 1998 skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som omräknas&lt;br&gt;enligt 16 §. Därefter skall skatten&lt;br&gt;tas ut med de belopp som gäller&lt;br&gt;vid utgången av år 1998. I fall&lt;br&gt;som avses i 8 § första stycket 3 tas&lt;br&gt;dock skatten ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan skatt&lt;br&gt;på gasol som används för drift av&lt;br&gt;motorfordon och annan gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bränsleblandningar för vilka&lt;br&gt;skatt skall tas ut enligt denna lag&lt;br&gt;skall skatt dock inte tas ut för den&lt;br&gt;del av blandningen som består av&lt;br&gt;vegetabiliska eller animaliska fetter&lt;br&gt;eller oljor eller metyl- eller&lt;br&gt;etylestrar av fettsyror från sådana&lt;br&gt;fetter eller oljor. För blandningen&lt;br&gt;i övrigt tas skatten ut med belopp&lt;br&gt;som gäller för oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger&lt;br&gt;70° C när skattskyldigheten inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillations-&lt;br&gt;intervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat,&lt;br&gt;en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och&lt;br&gt;som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte ihnehålla klart mätbara&lt;br&gt;polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga&lt;br&gt;tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett&lt;br&gt;kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 295°&lt;br&gt;C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska&lt;br&gt;aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på&lt;br&gt;den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass för bränsle som avses i andra stycket bestäms med ledning&lt;br&gt;av hela bränsleblandningens egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut per kilowattimme&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet&lt;br&gt;i tillverkningsprocessen eller vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,5 öre för annan elektrisk&lt;br&gt;kraft än som avses under a) och&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 6,3 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme -&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i&lt;br&gt;bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 8,5 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas under år 1994 ut per&lt;br&gt;kilowattimme med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet&lt;br&gt;i tillverkningsprocessen eller vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,6 öre för annan elektrisk&lt;br&gt;kraft än som avses under a) och&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 6,6 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme-&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i&lt;br&gt;bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 8,8 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 16 §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den 1&lt;br&gt;januari till kalenderårets utgång&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:879.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § och i bilaga 1 angivna&lt;br&gt;skattebeloppen multiplicerade med&lt;br&gt;det jämförelsetal som anger&lt;br&gt;förhållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;prisläget i oktober månad året före&lt;br&gt;det år beräkningen avser och i&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor, hela&lt;br&gt;ören respektive tiondels ören i&lt;br&gt;överensstämmelse med de i 14 §&lt;br&gt;och i bilaga 1 angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall&lt;br&gt;erläggas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeprodukter,&lt;br&gt;med undantag för smörj-&lt;br&gt;oljor och smörj fetter&lt;br&gt;som inte används för&lt;br&gt;energialstring, till-&lt;br&gt;höriga&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;540 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall&lt;br&gt;erläggas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeprodukter,&lt;br&gt;med undantag för smörj-&lt;br&gt;oljor och smörjfetter&lt;br&gt;som inte används för&lt;br&gt;energialstring, till-&lt;br&gt;höriga&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;562 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 kr per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194 1 samt. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:372) om&lt;br&gt;bensinskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut, om inte annat sägs i&lt;br&gt;andra stycket, med 3 kronor 14 öre&lt;br&gt;per liter för blyfri bensin, varmed&lt;br&gt;avses bensin med en blyhalt om&lt;br&gt;högst 0,013 gram per liter vid 15°&lt;br&gt;C och med 3 kronor 65 öre per&lt;br&gt;liter för annan bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För metanol tas skatten ut med&lt;br&gt;80 öre per liter. Ingår metanol&lt;br&gt;eller etanol i en blandning som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket a) eller c)&lt;br&gt;tas skatten ut för den inblandade&lt;br&gt;alkoholen med 80 öre per liter och&lt;br&gt;för blandningen i övrigt med 3&lt;br&gt;kronor 14 öre per liter om den&lt;br&gt;utgörs av blyfri bensin och med 3&lt;br&gt;kronor 65 öre per liter om den&lt;br&gt;utgörs av annan bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas inte ut för smörjolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas under år 1994 ut, om&lt;br&gt;inte annat sägs i andra stycket,&lt;br&gt;med 3 kronor 27 öre per liter för&lt;br&gt;blyfri bensin, varmed avses bensin&lt;br&gt;med en blyhalt om högst 0,013&lt;br&gt;gram per liter vid 15° C och med&lt;br&gt;3 kronor 80 öre per liter för annan&lt;br&gt;bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För metanol tas skatten under år&lt;br&gt;1994 ut med 83 öre per liter. Ingår&lt;br&gt;metanol eller etanol i en blandning&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket a)&lt;br&gt;eller c) tas skatten under år 1994&lt;br&gt;ut för den inblandade alkoholen&lt;br&gt;med 83 öre per liter och för&lt;br&gt;blandningen i övrigt på det sätt&lt;br&gt;som framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 2 a §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i är inblandad i bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den 1&lt;br&gt;januari till kalenderårets utgång&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;2 § angivna skattebeloppen multi-&lt;br&gt;plicerade med det jämförelsetal&lt;br&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;br&gt;allmänna prisläget i oktober månad&lt;br&gt;året före det år beräkningen avser&lt;br&gt;och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebeloppen som&lt;br&gt;enligt denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt&lt;br&gt;och användning av vissa oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieseloljeskatt tas ut med 1 300 Dieseloljeskatt tas under år 1994&lt;br&gt;kronor per kubikmeter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ut med 1 300 kronor per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kubikmeter. För tiden efter&lt;br&gt;utgången av år 1994 och fram till&lt;br&gt;och med år 1998 skall skatten tas&lt;br&gt;ut med belopp som omräknas enligt&lt;br&gt;5 a §. Därefter skall skatten tas ut&lt;br&gt;med det belopp som gäller vid&lt;br&gt;utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall dock inte tas ut för den del av bränslet som består av&lt;br&gt;vegetabiliska eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller etylestrar&lt;br&gt;av fettsyror från sådana fetter eller oljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den 1&lt;br&gt;januari till kalenderårets utgång&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar det&lt;br&gt;i 5 &amp;nbsp;§ angivna skattebeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;multiplicerat med det jämförelsetal&lt;br&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;br&gt;allmänna prisläget i oktober månad&lt;br&gt;året före det år beräkningen avser&lt;br&gt;och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång det&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppet&lt;br&gt;avrundas till hela kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:839.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:582) om&lt;br&gt;koldioxidskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;br&gt;dels att 2 § och bilagan skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket, för&lt;br&gt;bränslen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket med i bilagan angivet&lt;br&gt;belopp för vikt- eller volymenhet.&lt;br&gt;För varuslag som är skattepliktiga&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket tas skatt ut&lt;br&gt;med 74 öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattepliktiga bränsle-&lt;br&gt;blandningar skall skatt dock inte&lt;br&gt;tas ut för den del av bränslet som&lt;br&gt;består av vegetabiliska eller&lt;br&gt;animaliska fetter eller oljor eller&lt;br&gt;metyl- eller etylestrar av fettsyror&lt;br&gt;från sådana fetter eller oljor. För&lt;br&gt;blandningen i övrigt tas skatten ut&lt;br&gt;med belopp som anges i bilagan&lt;br&gt;för oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas under år 1994&lt;br&gt;ut, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket, för bränslen som avses i 1&lt;br&gt;§ första stycket med i bilagan&lt;br&gt;angivet belopp för vikt- eller&lt;br&gt;volymenhet. För varuslag som är&lt;br&gt;skattepliktiga enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket tas skatt ut med 77 öre per&lt;br&gt;liter. För tiden efter utgången av&lt;br&gt;år 1994 och fram till och med år&lt;br&gt;1998 skall skatten tas ut med&lt;br&gt;belopp som omräknas enligt 2 a §.&lt;br&gt;Därefter skall skatten tas ut med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattepliktiga bränsle-&lt;br&gt;blandningar skall skatt dock inte&lt;br&gt;tas ut för den del av bränslet som&lt;br&gt;består av vegetabiliska eller&lt;br&gt;animaliska fetter eller oljor eller&lt;br&gt;metyl- eller etylestrar av fettsyror&lt;br&gt;från sådana fetter eller oljor. För&lt;br&gt;blandningen i övrigt tas skatten ut&lt;br&gt;med belopp som gäller för&lt;br&gt;oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den 1&lt;br&gt;januari till kalenderårets utgång&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;2 § och i bilagan angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen multiplicerade med det&lt;br&gt;jämförelsetal som anger förhåll-&lt;br&gt;andet mellan det allmänna pris-&lt;br&gt;läget i oktober månad året före det&lt;br&gt;år beräkningen avser och i oktober&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:844.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor respektive&lt;br&gt;hela ören i överensstämmelse med&lt;br&gt;de i 2 § och i bilagan angivna&lt;br&gt;skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbrännoljor&lt;br&gt;och eldningsoljor samt&lt;br&gt;andra oljeprodukter, med&lt;br&gt;undantag för smörjoljor&lt;br&gt;och smörj fetter som inte&lt;br&gt;används för energi-&lt;br&gt;alstring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfor-&lt;br&gt;don&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;960 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:880.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbrännoljor&lt;br&gt;och eldningsoljor samt&lt;br&gt;andra oljeprodukter, med&lt;br&gt;undantag för smörjoljor&lt;br&gt;och smörj fetter som inte&lt;br&gt;används för energi-&lt;br&gt;alstring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 kr per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfor-&lt;br&gt;don&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;998 kr per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:394) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:394) om tobaksskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till&lt;br&gt;varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varuslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vikt för 1 st.gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Belopp för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st. öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kg kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Cigarrer och cigariller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;..... t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; 11 .......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7 t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.o.m. 3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;III ......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;It&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cigarretter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;...... t.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II .......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;III ......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IV .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V ......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röktobak .......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tuggtobak......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snus .............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara tas skatten under år 1994 ut med nedan angivna, i&lt;br&gt;förhållande till varans myckenhet bestämda belopp. För tiden efter&lt;br&gt;utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut&lt;br&gt;med belopp som omräknas enligt 2 a §. Därefter skall skatten tas ut med&lt;br&gt;de belopp som gäller vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1086.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varuslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vikt för 1 st.gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Belopp för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st. öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kg kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cigarrer och cigariller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;över 1,7 t.o.m.3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;III ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,0 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IV ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cigarretter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grupp I .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. 0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;över 0,85 t.o.m. 1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;III ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; 1,20 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IV ... .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,55 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Röktobak .....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tuggtobak ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den 1 janu-&lt;br&gt;ari till kalenderårets utgång skall&lt;br&gt;tas ut med belopp som efter en år-&lt;br&gt;lig omräkning motsvarar de i 2 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen multipli-&lt;br&gt;cerade med det jämförelsetal som&lt;br&gt;anger förhållandet mellan det all-&lt;br&gt;männa prisläget i oktober månad&lt;br&gt;året före det år beräkningen avser&lt;br&gt;och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela kronor respektive&lt;br&gt;hela ören i överensstämmelse med&lt;br&gt;de i 2 § angivna skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt,&lt;br&gt;volymprocent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grundbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över 2,25 högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.. &lt;sub&gt;?&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;10&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26:70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36:60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:10 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:20 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:40 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:70 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:80 för varje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten&lt;br&gt;uppgår till del av hel volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas under år 1994 ut med&lt;br&gt;de belopp som framgår av följande uppställning. För tiden efter utgången&lt;br&gt;av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med belopp&lt;br&gt;som omräknas enligt 11 §. Därefter skall skatten tas ut med de belopp&lt;br&gt;som gäller vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt,&lt;br&gt;volymprocent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp, kronor per liter&lt;br&gt;grundbelopp tilläggsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25 högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ff&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:30 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:40 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:70 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:00 för varje&lt;br&gt;hel volymprocent&lt;br&gt;som överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:10 för varje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hel volymprocent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten&lt;br&gt;uppgår till del av hel volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från och med den&lt;br&gt;1 januari till kalenderårets utgång&lt;br&gt;skall tas ut med belopp som efter&lt;br&gt;en årlig omräkning motsvarar de i&lt;br&gt;10 § angivna skattebeloppen&lt;br&gt;multiplicerade med det jämförelse-&lt;br&gt;tal som anger förhållandet mellan&lt;br&gt;det allmänna prisläget i oktober&lt;br&gt;månad året före det år beräkningen&lt;br&gt;avser och i oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före&lt;br&gt;november månads utgång de&lt;br&gt;omräknade skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna lag skall tas ut under&lt;br&gt;påföljande kalenderår. Beloppen&lt;br&gt;avrundas till hela tioöringar i&lt;br&gt;överensstämmelse med de i 10 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Förutvarande 11 § upphävd genom 1992:572.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1993, varvid&lt;br&gt;statsrådet Lundgren varit föredragande, har regeringen för Lagrådets&lt;br&gt;yttrande överlämnat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning&lt;br&gt;av vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Monica Falck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Wibble och Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:25 Inriktningen av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45119, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:52:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0325</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:52:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0325</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__25.pdf</filnamn>
<filstorlek>4128582</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inriktningen av den ekonomiska politiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C9AE0662-F049-4A3D-9BD3-538CF4B3E26E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GH01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken och händelse av större vikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken och händelse av större vikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken och händelse av större vikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken och händelse av större vikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:25&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:25 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>