2360281GH032401993/94240propproppropProposition 1993/94:240PropositionPropositionFinansdepartementet24001994-04-14 00:00:002025-12-19 13:49:201994-01-01 00:00:00Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03240/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03240https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03240
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1993/94:240</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03240/prop_199394__240-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03240/prop_199394__240-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<h2>Statlig garanti för anordnande av olympiska<br>vinterspel i Sverige år 2002</h2>
<p>Prop.</p>
<p>1993/94:240</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 14 april 1994</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bo Lundgren<br>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen<br>att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en<br>statlig ekonomisk garanti för genomförande av de vinterolympiska spelen<br>i Östersund och Åre kommuner år 2002.</p>
<p>Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör regeringen<br>senare ta upp förhandlingar med representanter för kommunerna i denna<br>fråga om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti.</p>
<p>1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 240</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1993/94:240</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut 3</p>
<p>2 Ärendet och dess beredning 3</p>
<p>3 Allmänt 3</p>
<p>3.1. Framställningen om statlig garanti 3</p>
<p>3.2. Remissinstanserna 5</p>
<p>3.3. Utredarens överväganden 7</p>
<p>4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002 10</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 14</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 14 april 1994 15</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1993/94:240</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade<br>förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande<br>av de olympiska vinterspelen i Östersund och Åre kommuner år 2002.</p>
<h2>2 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I en framställning till regeringen den 15 november 1993 har Östersunds<br>och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag, Vinterspelen i<br>Östersund-Åre Aktiebolag (bolaget), anhållit om fullständiga ekonomiska<br>garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska<br>vinterspelen i kommunerna år 2002. Bolagets framställning finns<br>tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4997/93). Framställningen har<br>remissbehandlats. Remissinstanserna redovisas i bilaga 1. En sam-<br>manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet<br>(dnr 4997/93).</p>
<p>Generaldirektör Christer Wadelius har på uppdrag av Finansdepar-<br>tementet utrett förutsättningarna för en statlig garanti för genomförandet<br>av de olympiska vinterspelen i Östersund/Are år 2002. Utredaren har i<br>sitt arbete haft tillgång till såväl bolagets framställning som remissvaren.<br>Utredarens rapport finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4997/93).</p>
<h2>3 Allmänt</h2>
<p>3.1 Framställningen om statlig garanti</p>
<p>Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna<br>och genomförandet av vinterspelen. Det representerar också kommunerna<br>vid överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För att<br>bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram till Internationella<br>olympiska kommitténs (IOK) beslut om val av arrangör för OS år 2002<br>har Sveriges olympiska kommitté (SOK) bildat Stiftelsen för Vinter-OS<br>i Östersund år 2002. I stiftelsens styrelse finns företrädare för SOK, de<br>båda kommunerna, länsidrotten, näringslivet och länsmyndigheterna.</p>
<p>Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för<br>vinter-OS år 2002. Ansökan skall vara inlämnad till IOK senast den<br>1 oktober 1994. IOK kräver att det samtidigt med ansökningen lämnas<br>en statlig ekonomisk garanti för spelens genomförande. Ansökningen<br>kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session i Budapest den 16 juni<br>1995.</p>
<p>I sin framställning till regeringen framhåller kommunerna bl.a.<br>följande. Det är angeläget för regionen och landet att erhålla de<br>olympiska vinterspelen till Östersund och Åre år 2002. Spelen ger<br>möjligheter att marknadsföra och profilera Sverige och Jämtlands län,<br></p>
<p>att ge en injektion för kompetensutveckling, utbildning och forskning i Prop. 1993/94:240<br>länet. Genom ett olympiskt vinterspel i Östersund och Åre får Sverige ett<br>komplett vintersportcentrum för träning och tävling och ledarutbildning.<br>Vidare framför kommunerna att spelen kommer att få prägel av ett<br>miljöanpassat spel.</p>
<p>Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att<br>arrangera de olympiska vinterspelen år 2002. De i utredningen föreslagna<br>investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda<br>intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och<br>de berörda olympiska specialförbunden. Utredningen baseras på kända<br>krav på program, standardkrav och tävlingsregler vilka formuleras av<br>IOK. Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningarna att<br>förlägga ett vinterolympiskt spel till Östersund och Åre är mycket goda.<br>Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och<br>kapaciteten för boende kommer i huvudsak att genomföras inom<br>befintliga planer för orternas behov. Vinterspelen avses bli kompakta spel<br>i Åre respektive Östersund.</p>
<p>I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens<br>genomförande i prisläget i november 1993. Enligt nedan redovisad kalkyl<br>beräknas kostnaderna uppgå till 5 545 miljoner kronor och intäkterna till<br>3 090 miljoner kronor. Kostnadsberäkningen baseras i hög grad på<br>förhållanden i Lillehammer. Till den statliga ekonomiska garantin<br>framställs dessutom önskemål om medel till en s.k. efterbruksfond där<br>överskottet skall bekosta den framtida driften av de olympiska anlägg-<br>ningar som är av den omfattningen och storleken att de har mer än<br>regionalt intresse.</p>
<p>BOLAGETS FÖRSLAG TILL TOTAL KOSTNADS- OCH INTÄKTSKALKYL<br>FÖR ARRANGÖREN (TKR)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>INVESTERINGAR<br>Arenor</p>
<p>Boende</p>
<p>Media</p>
<p>Övrigt<br>Investeringar<br>Moms</p></td><td>
<p>1 251 000<br>281 000<br>223 000<br>296 400</p>
<p>2 051 400</p>
<p>512 200</p></td><td>
<p>INTÄKTER</p>
<p>TV-ersättningar</p>
<p>Sponsoravtal</p>
<p>Biljetter</p>
<p>Försäljning, mm<br>Restvärden inkl moms</p>
<p>Summa intäkter</p></td><td>
<p>1 600 000</p>
<p>870 000</p>
<p>200 000</p>
<p>220 000</p>
<p>200 000</p>
<p>3 090 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DRIFTSKOSTNADER</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>930 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tele, Radio, TV</p></td><td>
<p>731 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Presscenter</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arrangemang</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anläggningar</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Service, boende</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadsföring</p></td><td>
<p>245 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Driftskostnader</p></td><td>
<p>2 506 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms</p></td><td>
<p>426 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KAPITALKOSTNADER</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>UNDERSKOTT</p></td><td>
<p>2 455 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Varav moms</p></td><td>
<p>938 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>4 607 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa moms</p></td><td>
<p>938 200</p></td><td>
<p>EFTERBRUKSFOND</p></td><td>
<p>180 000</p></td></tr>
</table>
<p>5 545 600</p>
<p>Bolagets kalkyler bygger bl.a. på 3 300 aktiva och ledare från 75 Prop. 1993/94:240<br>nationstrupper, 6 500 massmediarepresentanter (varav 1 500 i Åre) och<br>en publik med 1 300 000 försålda biljetter (varav 150 000 i Åre). Bolaget<br>räknar med stort intresse från och behov av frivilligt arbetande. 12 000<br>frivilliga beräknas medverka.</p>
<p>Bland större investeringar i arenor finns nybyggnader av ishockeyhal-<br>lar, bob- och rodelbana, hoppbackar, skidskyttestadion, skidstadion och<br>skridskoarena samt en olympisk by i Östersund. I Are rör det sig om<br>investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar, nybyggnad<br>av en ishall samt ett nytt presscenter. Investeringar förutses även i tele-<br>kommunikation .</p>
<p>De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av<br>sändningsrätten för TV. Beräkningen har skett främst med utgångspunkt<br>dels i avtalet mellan IOK och Lillehammer, dels i avtalet mellan IOK och<br>Atlanta vad gäller de olympiska sommarspelen år 1996.</p>
<p>Under ärendets beredning har kommunerna i kompletterande skrivelser<br>framfört att de är beredda att bl. a. finansiera vissa anläggningar som<br>finns upptagna i framställningen om en statlig garanti. Dessa åtaganden<br>utgörs av investeringar om 205 miljoner kronor och en minskning av<br>efterbruksfondens storlek från 180 miljoner kronor till 120 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Kalkylen är en investerings- och drifitskalkyl. I kalkylen beaktas inte<br>samhällsekonomiska effekter såsom ytterligare ianspråktagande av<br>samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättning- eller<br>regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock också<br>redovisats.</p>
<p>Enligt bolagets beräkningar kommer direkta investeringar i OS-<br>anläggningar att medföra 4 000 årsarbeten och förberedelserna och<br>genomförandet 2 000 årsarbeten. Därutöver antas effekten på sys-<br>selsättning till följd av ökad turism i landet bli 8 000 årsarbeten fördelade<br>över åren 1995 - 2002, varav 2 500 årsarbeten förutsätts tillkomma i<br>Jämtlands län. Dessutom beräknas vissa indirekta sysselsättningseffekter<br>till 3 500 årsarbeten. Vidare påvisas andra effekter såsom goodwillvärde<br>för Sverige och näringslivet samt valutaeffekter.</p>
<p>3.2 Remissinstanserna</p>
<p>Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Luftfartsverket och Generaltullstyrelsen<br>har i sina remissyttranden redovisat kostnader och andra konsekvenser<br>för respektive myndighet av ett vinterspel i Östersund/Åre. Nu identifier-<br>bara utgifter uppgår till ca 600 miljoner kronor, men kan stiga när<br>omfattningen av insatserna blivit mer definitiv. Samtliga myndigheter<br>utgår från att de kompenseras för merutgifter.</p>
<p>Försvarsmaktens organisationsmyndighet ställer sig positiv till spelen<br>och till att aktivt bistå med resurser för sjukvårds-, sambands-, trafik-<br>och transporttjänst i utbildningssyfte. Myndigheten förutsätter dock att<br>eventuella merkostnader kommer att täckas.</p>
<p>Riksrevisionsverkets (RRV) remissvar bygger på en kostnadsjämförelse Prop. 1993/94:240<br>med OS i Lillehammer år 1994. RRV har utgått från de uppgifter som<br>verket erhållit från den norska Riksrevisjonen som nära följt kostnadsut-<br>vecklingen för vinterspelen i Lillehammer. RRV har i sitt remissvar<br>också redovisat en samhällsekonomisk och en statsfinansiell kalkyl för<br>OS i Östersund/Åre år 2002.</p>
<p>RRV anser att merkostnaderna, jämfört med bolagets kalkyl, för att<br>arrangera vinterspelen i Östersund/Åre kan komma att ligga i intervallet<br>0-2 100 miljoner kronor för investeringar och drift samt 2 500 miljoner<br>kronor för ökade myndighetsinsatser. RRV utgår i sina beräkningar från<br>schablonmässiga antaganden, som baseras på kostnaderna i Lillehammer,<br>och pekar på ökade myndighetskostnader, avsaknaden av en reservfond,<br>underskattning av investeringar i idrottsanläggningar, mediateknik,<br>infrastruktur och kulturbyggnader samt driftskostnader. RRV menar att<br>en arrangörs ambitionsnivå för spelens genomförande stiger efter det att<br>man tilldelats spelen och att detta för med sig stora merkostnader. När<br>det gäller de finansiella intäkterna gör RRV ingen annan bedömning än<br>bolaget.</p>
<p>Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som har<br>tagits fram och finner dessa väl genomarbetade och gjorda med den<br>noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Verket anmäler dock<br>att i kalkylen har kostnaderna för anläggningsdelar som är oförändrade<br>i förhållande till kommunernas ansökan inför vinterspelen år 1998 räknats<br>upp med 13 %. Enligt de uppräkningstal som tillämpas inom statsförvalt-<br>ningen bör uppräkningstalet för samma tid i stället vara ± 0 %.</p>
<p>SOK och Sveriges Riksidrottsförbund (RF) tillstyrker en garanti. SOK<br>anför att samrått skett med samtliga de olympiska vinteridrottsförbunden,<br>som alla tillstyrker ansökningen. RF betonar att det är mycket positivt för<br>idrottens utveckling med stora internationella idrottsevenemang.<br>Olympiska spel är den samlade världsidrottens höjdpunkt. RF ser därför<br>positivt på försök att få OS till Sverige. RF påpekar också att en satsning<br>på OS i Östersund ej får inverka negativt på de årliga anslag som normalt<br>tillkommer idrottsrörelsen.</p>
<p>Telia AB framhåller att förutsättningarna för spelen är goda eftersom<br>infrastrukturen med bl.a. optoteknik och AXE redan är utbyggd.</p>
<p>Sveriges Television och Sveriges Radio pekar på att kostnaden för<br>mediainsatsema i enlighet med deras tidigare uppgifter kommer att bli ca<br>100 miljoner kronor högre än vad som angivits i kalkylen.</p>
<p>Luftfartsverket anger att de investeringar som behövs för att Östersunds<br>flygplats skall kunna ta emot den internationella trafiken under spelen<br>beräknas ge 300 årsarbeten.</p>
<p>Domän AB pekar på att man ser direkta positiva effekter av spelen<br>eftersom man beräknar att vissa infrastruktursatsningar kan bli till viss<br>direkt nytta för företaget.</p>
<p>RRV bygger sina antaganden på att de samhällsekonomiska effekterna<br>i form av produktionsökning och ökad turism till följd av olympiska<br>vinterspel i Östersund och Are har en begränsad betydelse. Vidare menar<br>RRV att spelen har miljömässiga negativa effekter och positiva goodwill-<br></p>
<p>effekter. Ur statsfinansiell synpunkt menar RRV att spelen kan gå med Prop. 1993/94:240<br>ett underskott i intervallet 2 400 - 7 000 miljoner kronor. Detta bygger<br>på RRV:s grundläggande antagande att arbetslösheten vid tidpunkten för<br>investeringar och genomförande av spelen är av så ringa omfattning att<br>de personer som kommer att sysselsättas annars skulle vara sysselsatta<br>med annan verksamhet. RRV redovisar dock ingen annan bedömning än<br>bolaget vad gäller antalet sysselsatta för investeringar och driften av<br>spelen. Utifrån RRV:s antaganden uppstår ej heller någon positiv effekt<br>av indirekta skatteintäkter till staten.</p>
<p>Naturvårdsverket efterlyser en miljökonsekvensutredning som bl.a.<br>behandlar frågor om påverkan av miljön i olika tidsperspektiv och<br>åtgärder för att kretsloppsanpassa spelen.</p>
<p>Länsstyrelsen och Landstinget i Jämtlands län pekar på de positiva<br>effekter ett OS i Östersund skulle ge för både länet och landet och<br>tillstyrker att staten garanterar spelen.</p>
<p>Länsstyrelsen betonar att ett genomförande av spelen bör kunna bli en<br>lönsam regionalpolitisk satsning.</p>
<p>Bolaget har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på<br>remissvaren. Vad gäller de specificerade kostnaderna som vissa<br>myndigheter pekat på för sin del vill bolaget anföra följande. Polis-<br>bevakning vid idrottsarrangemang är ej en kostnad för arrangören.<br>Bolaget vill inte ifrågasätta Rikspolisstyrelsens beräkningar men pekar på<br>möjligheten av viss överlappning mellan beräknade kostnader inom<br>garantiansökan och polisens beräkningar. Vidare anser bolaget att<br>investeringarna på 83 miljoner kronor i Rikspolisstyrelsen remissvar<br>torde ha ett avsevärt restvärde. Vad gäller remissvaren från Vägverket,<br>Luftfartsverket och Generaltullstyrelsen menar bolaget att vissa kostnader<br>och investeringar kan begränsas genom alternativa lösningar.</p>
<p>Det kan nämnas att bolaget i en senare skrivelse till regeringen pekat<br>på att synpunkterna från Naturvårdsverket ligger i linje med den profil<br>som kampanjen och ett eventuellt olympiskt vinterspel i Östersund och<br>Åre kommer att ha. Bolaget anser också att de resurser för mediainsatser<br>om 100 miljoner kronor som Sveriges Television och Sveriges Radio<br>anser saknas i bolagets ansökan finns beräknade som en sponsorintäkt.<br>Denna intäkt har förts direkt mot de redovisade kostnaderna för<br>mediainsatser med motsvarande summa.</p>
<p>3.3 Utredarens överväganden</p>
<p>Den av Finansdepartementet anlitade särskilda utredaren, general-<br>direktören Christer Wadelius, har i en rapport till departementet redovisat<br>sina resultat. Utredaren finner att de anläggningar som bolaget redovisar<br>fyller de krav som ställts av IOK. Han har vid granskning av de kalkyler<br>som bolaget gjort funnit att bedömningen av kostnaderna för de<br>olympiska vinterspelen i Östersund/Are år 2002 är noggrann och seriös.<br>Utredaren pekar på svårigheten att bedöma många utgifter, vilket fått till<br></p>
<p>följd att bolaget, remissinstanserna och han själv i sin utredning kan ha Prop. 1993/94:240<br>kommit till mycket olika slutsatser.</p>
<p>Utredaren framhåller följande. Investeringarna i idrottsarenor uppgår<br>enligt kalkylen till 1 565 miljoner kronor inklusive mervärdesskatt. Trots<br>att Östersund inte avser att bygga någon hall för skridskoåkningen blir<br>investeringarna i idrottsanläggningar endast 30 miljoner kronor lägre än<br>i Lillehammer. Risken för att kraven på en inomhushall för skridsko i ett<br>senare skede kan bli stora. Investeringskostnaden skulle därmed öka med<br>ca 160 miljoner kronor.</p>
<p>Kostnaderna för komplettering av de alpina anläggningarna i Åre, 330<br>miljoner kronor, är nästan lika höga som för de nya anläggningarna i<br>Lillehammer. Detta är förvånande mot bakgrund av att Åre tidigare<br>ansetts i det närmaste klart att ta emot ett OS. Utredaren pekar på att den<br>föreslagna utökningen av skidåkningsanläggningama sannolikt skulle<br>förbättra balansen mellan antalet tillgängliga bäddar och skidåkningsmöj-<br>lighetema i Åre. Kostnaden för OS-arrangören borde kunna minskas<br>genom att det bolag som äger anläggningarna står för ny-<br>investeringskostnadema och att OS-arrangören hyr tävlingsbanor och<br>liftsystem under spelen.</p>
<p>Investeringskostnader som baserats på handlingar av det här aktuella<br>slaget brukar vanligen åsättas en kostnadspost oförutsedda kostnader som<br>normalt uppgår till 10%. Enligt remissyttrande från Statens fastighetsverk<br>är det verkets bedömning att byggkostnaderna från år 1989 till år 1993<br>inte har ökat med 13% som antagits i kalkylen utan enligt gällande<br>statliga index varit oförändrade. Man kan utifrån detta hävda att det finns<br>en viss reserv dolt i de redovisade bygginvesteringskostnadema.</p>
<p>Sammantaget bedömer utredaren att investeringskostnaderna kan sänkas<br>med minst 100 miljoner kronor. Däremot finner han att driftskostnaderna<br>kalkylerats med ca 200 miljoner kronor för lågt. Dessa merkostnader<br>avser främst administrativa kostnader samt kostnader för olika kultur-<br>arrangemang.</p>
<p>När det gäller intäkterna i kalkylen, där försäljning av rätten till TV-<br>sändningar är klart dominerande, bör noteras att det avtal som tecknats<br>med IOK om sändningsrätten till Nagano-spelen visar att ett motsvarande<br>avtal i Östersund kan ge en extra intäkt med knappt 300 miljoner kronor.<br>Av försiktighetsskäl beräknar utredaren emellertid intäkterna för spelen<br>till samma belopp som bolaget.</p>
<p>Utredaren redovisar som sin uppfattning en reviderad kalkyl där<br>kostnaderna för spelen uppgår till 5 745 miljoner kronor och intäkterna<br>till 3 090 miljoner kronor. Resultatet blir således ett underskott på 2 655<br>miljoner kronor.</p>
<p>Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för OS i<br>Lillehammer uppgick till 7 064 miljoner kronor och intäkterna till 2 974<br>miljoner kronor. Där blev det alltså ett underskott på 4 090 miljoner<br>kronor.</p>
<p>För att besvara frågan om det statsfinansiella värdet på spelen bör man<br>enligt utredaren lägga till de kostnader om 800 miljoner kronor vilka<br></p>
<p>faller på berörda myndigheter. Sammantaget blir det underskott som Prop. 1993/94:240<br>förväntas bli täckt av staten 3 455 miljoner kronor.</p>
<p>Östersund/Åres kalkyl förutsätter att kostnader för polis- och tullbevak-<br>ning, insatser från militär, investeringar i flygplatser, järnvägar och<br>tidigareläggning av vissa väginvesteringar bekostas med statsmedel.<br>Omfattningen av flera av dessa insatser utanför bolagets kalkyl är i<br>dagsläget mycket svåra att beräkna men det är inte troligt att de uteblir<br>helt. Omfattningen kan beräknas till 600 miljoner kronor enligt remiss-<br>myndigheterna, 100 miljoner kronor för jämvägsinvesteringar och<br>ytterligare minst 100 miljoner för oförutsedda kostnader, sammanlagt<br>alltså 800 miljoner kronor. Ungefär 300 miljoner av dessa kostnader är<br>investeringar. Kostnaderna för motsvarande insatser i Lillehammer<br>uppgick till 1 047 miljoner kronor.</p>
<p>I samband med vinter-OS arrangeras också olympiska spel för<br>handikappade, Paralympics. I Östersund/Åres kalkyl finns inte några<br>kostnader för dessa tävlingar upptagna. Kostnaderna i Lillehammer har<br>beräknats till 100 miljoner kronor. Lika stora kostnader bör beräknas för<br>Östersund/Åre.</p>
<p>UTREDARENS FÖRSLAG TILL REVIDERAD KOSTNADS- OCH<br>INTÄKTSKALKYL (TKR)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Bolagets<br>kalkyl</p></td><td>
<p>Utredarens<br>kalkyl</p></td><td>
<p>+ /-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>2 563 600</p></td><td>
<p>2 463 600</p></td><td>
<p>- 100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Driftskostnader</p></td><td>
<p>2 932 000</p></td><td>
<p>3 132 000</p></td><td>
<p>+ 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Paralympics</p></td><td></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>+ 100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalkostnader</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a kostnader</p></td><td>
<p>5 545 600</p></td><td>
<p>5 745 600</p></td><td>
<p>+ 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>3 090 000</p></td><td>
<p>3 090 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Underskott</p></td><td>
<p>2 455 600</p></td><td>
<p>2 655 600</p></td><td>
<p>+ 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav moms</p></td><td>
<p>938 200</p></td><td>
<p>987 600</p></td><td>
<p>+ 49 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterbruksfond</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td></td><td>
<p>- 180 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga kostnader</p></td><td></td><td>
<p>800 000</p></td><td>
<p>+ 800 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav moms</p></td><td></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>+ 60 000</p></td></tr>
</table>
<p>Totalt inkl myndighetskostnader beräknar utredaren således underskottet till</p>
<p>3 455 miljoner kronor</p>
<p>Utredaren delar bolagets uppfattning om en ökad direkt sysselsättning<br>till följd av spelen avseende 6 000 årsarbeten i förberedelse, genomföran-<br>de och anläggningsarbete. Ökningen i turism bör dock inte bli av en<br>omfattning att den skulle ge 10 000 årsarbeten utslaget över fem år utan,<br>menar utredaren, bör mer försiktigt beräknas till 7 500 årsarbeten<br>inklusive indirekta effekter. Med denna beräkning kommer han fram till<br>inkomster för stat och kommun som uppgår till 3 125 miljoner kronor,<br>varav intäkter från mervärdesskatt utgör 1 050 miljoner kronor. Han<br>pekar på att även måttliga förändringar i antagandena får stor konsekvens<br>för beräkningen av dessa värden.</p>
<p>Ett OS kommer enligt den reviderade kalkylen att ge 15 000 årsarbeten<br>under åren före, under och efter spelen. Av dessa är 4 000 relaterade till<br>byggnadsinvesteringar och resten till administrationen av vinterspelen och<br>framför allt till ökad turism.</p>
<p>Investeringarna kommer att ge ett väsentligt tillskott till bygg-<br>sysselsättningen i regionen under en längre period. Byggarbetslösheten<br>i Jämtland-Häijedalen är för närvarande 58% vilket innebär drygt 1 000<br>personer. Med det fästighetsöverskott inom både lokalsidan och<br>bostadssidan som finns i regionen och i landet i övrigt tyder det mesta på<br>att sysselsättningen kommer att vara låg för lång tid framåt. Utspritt över<br>tiden, från det att Östersund/Åre utses till invigningsåret, kommer<br>investeringarna att ligga i storleksordningen 300-400 miljoner kronor per<br>år vilket inte bedöms förorsaka några överhettningstendenser.</p>
<p>Jämtlands län har för närvarande ca 6 000 arbetslösa inklusive de ovan<br>nämnda byggnadsarbetarna. Enligt gällande prognoser väntas inga stora<br>förbättringar de närmaste åren. Någon överhettning på arbetsmarknaden<br>till följd av ett OS uppkommer sannolikt inte.</p>
<p>Prop. 1993/94:240</p>
<h2>4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i<br>propositionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig<br>ekonomisk garanti för genomförande av de vinterolympiska spelen<br>i Östersund och Åre kommuner år 2002.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från svensk sida har inför såväl 1984<br>års, 1988 års, 1992 års, 1994 års som 1998 års tävlingar gjorts ansök-<br>ningar hos IOK om att få arrangera olympiska vinterspel.</p>
<p>Enligt IOK:s regler fordras normalt att en OS-arrangör av staten<br>tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen<br>har med anledning av bl.a. denna regel vid de tidigare ansökningstill-<br>fällena beslutat om sådana statsgarantier (prop. 1977/78:146, bet.<br>1977/78:KrU23, rskr. 1977/78:275, prop. 1980/81:200, bet. 1980/81:<br>KrU35, rskr. 1980/81:428, prop. 1985/86:104, bet. 1985/86:KrU23,<br>rskr. 1985/86:331, prop. 1987/88:24, bet. 1987/88:KrU8, rskr.<br>1987/88:87 och prop. 1990/91:55, bet. 1990/91:KrU12, rskr. 1990/91:<br>127). IOK beslutade dock i de nu nämnda fållen att erbjuda OS till andra<br>orter, nämligen Sarajevo i dåvarande Jugoslavien, Calgary i Canada,<br>Albertville i Frankrike, Lillehammer i Norge respektive Nagano i Japan.</p>
<p>Det är av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att större<br>internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett arrange-<br>mang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett<br>ökat antal besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra Sverige<br>känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har<br>positiv betydelse i detta sammanhang. Det är mot denna bakgrund<br></p>
<p>10</p>
<p>motiverat att staten, liksom tidigare, ställer en ekonomisk garanti for Prop. 1993/94:240<br>anordnande av olympiska vinterspel i Östersund/Are. Regeringen vill<br>betona att såväl denna framställning som eventuella framtida framställ-<br>ningar om statlig garanti för olympiska spel prövas utifrån de förutsätt-<br>ningar som gäller i det enskilda fallet och inte ges någon prejudicerande<br>verkan. Regeringen förutsätter att näringslivet lever upp till den<br>ekonomiska medverkan man gett uttryck för i stödet för kampanjen.</p>
<p>Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör regeringen<br>senare ta upp förhandlingar med representanter för de båda kommunerna<br>(bolaget) om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. I det<br>följande redovisas utgångspunkterna för en sådan garanti.</p>
<p>Regeringen anser att de kostnader för investeringar som redovisats av<br>bolaget i det stora hela förefaller rimliga. Det bör nämnas att eventuella<br>kvalitetshöjningar på anläggningar enligt regeringens uppfattning bör<br>finansieras inom ramen för garantiåtagandet.</p>
<p>Även när det gäller kostnader för driften har bolaget i sin kalkyl<br>beaktat erfarenheter från andra olympiska vinterspel, främst Lilleham-<br>mer. Mot denna bakgrund och utredningen i övrigt anser regeringen att<br>bolagets beräkning av kostnaderna för driften i stort är tillfredsställande<br>utförd. Därvid bör man rikta uppmärksamhet mot de problem som RRV<br>och utredaren pekat på i denna del, exempelvis kan risken av ökade<br>kostnader för administration och kultur nämnas.</p>
<p>Av stor betydelse för spelens finansiering är intäkterna från försäljning-<br>en av TV-rättighetema. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten<br>tillförsäkras största möjliga intäkter genom försäljning av rätten att<br>använda OS-symbolen och sponsoring. Bolaget, remissinstanserna och<br>utredaren är eniga om nivån på intäkterna för spelen. Regeringen är i och<br>för sig inte av någon annan uppfattning. En viss osäkerhet råder<br>emellertid när det gäller de intäktsbedömningar som kan göras för<br>närvarande.</p>
<p>Det finansiella kontraktet mellan arrangörerna och IOK sluts direkt<br>efter det att arrangörsorten utses, vilket sker sju år innan spelen hålls.<br>Förändringar i valutakurser är svåra att förutse, vilket påverkar intäkterna<br>från TV-rättighetema och internationell sponsring. Med den konstruktion<br>av en statsgaranti som regeringen föreslår kommer utvecklingen i fråga<br>om intäkterna att vara avgörande för i vilken utsträckning statsgarantin<br>behöver tas i anspråk. Det är därför av stor vikt att alla möjligheter tas<br>till vara att täcka de beräknade kostnaderna genom ökade intäkter.</p>
<p>Garantibeloppet för spelen föreslås omfatta utgifter om högst 5 645<br>miljoner kronor. Oförutsedda kostnader för drift och investeringar som<br>omfattas av garantiramen skall finansieras genom omprioriteringar.<br>Samtliga ekonomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget i<br>november 1993. En kostnads- och intäktskalkyl i enlighet med dessa<br>överväganden ger således ett beräknat underskott av 2 555 miljoner<br>kronor. Därtill kommer kommunernas önskemål om en efterbruksfond<br>för att möjliggöra drift av vissa idrottsanläggningar efter OS. Regeringen<br>föreslår att frågan om en efterbruksfond, dess konstruktion och omfatt-<br>ning bör bli föremål för överläggningar mellan staten och bolaget.</p>
<p>11</p>
<p>Den statliga ekonomiska garantin för spelen bör omfatta det av bolaget Prop. 1993/94:240<br>redovisade utgiftsprogrammet kompletterat med utredarens förslag<br>avseende anläggningar i Åre. Risken för en viss ökning av driftskost-<br>naderna bör beaktas. Garantin bör också rymma frågan om en efterbruks-<br>fond samt kostnaderna för Paralympics (Handikapp-OS). Det av<br>regeringen föreslagna högsta beloppet för en statlig garanti om 5 645<br>miljoner kronor har beaktat kostnaderna för detta.</p>
<p>Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommuner-<br>na fullt ut tar ansvaret för de olympiska vinterspelens genomförande och<br>ekonomi. Avtalet bör om möjligt utformas så att risktagandet i viss<br>utsträckning fördelas mellan staten och kommunerna. En strävan bör vara<br>att kommunerna tar största möjliga ekonomiska ansvar för spelens<br>genomförande. Här bör kommunernas yttrande om möjligheten av att stå<br>för vissa investeringskostnader särskilt uppmärksammas. Kommunerna<br>har pekat på möjligheten att bl.a. finansiera vissa idrottsanläggningar som<br>finns upptagna i framställningen om en statlig garanti.</p>
<p>Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att<br>det inte uppstår några onödiga likviditetsproblem eller något behov av<br>alltför tidig lånefinansiering. Kommunala investeringsåtaganden på en<br>rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter<br>spelen för anläggningar och därtill knutna driftskostnader kan up-<br>prätthållas. Garantin för spelen skall endast utlösas i den mån utgifterna<br>överstiger inkomsterna.</p>
<p>Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett villkor<br>för garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revision av<br>verksamheten. Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika<br>investeringar måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter<br>med näringslivet om detta snarast. Idrottsrörelsens uttalade stöd för att<br>ansöka om de olympiska vinterspelen år 2002 bör också vara en garanti<br>för dess medverkan med ideellt arbete vilket är av avgörande betydelse<br>för spelens genomförande.</p>
<p>Såväl kommunerna som Naturvårdsverket har pekat på behovet av att<br>värna miljön i samband med spelen. Regeringen delar denna bedömning<br>och anser att den fortsatta planeringen för spelen bör innefatta utar-<br>betande av en utredning avseende miljökonsekvenserna av spelens<br>genomförande.</p>
<p>Statsfinansiella kostnader uppkommer också genom de merkostnader<br>som myndigheter kan beräknas få som ett resultat av att spelen förläggs<br>till Sverige. Remissinstanserna har pekat på beräknade merkostnader upp<br>till 600 miljoner kronor. Utredaren har skattat behovet till 800 miljoner<br>kronor, varav 60 miljoner kronor utgör mervärdesskatt. Regeringen<br>bedömer att merkostnaderna för myndigheterna ligger i storleksordningen<br>800 miljoner kronor. Regeringen vill betona att alla eventuella merkost-<br>nader för myndigheter kommer att bli föremål för sedvanliga budget-<br>beredningar.</p>
<p>De statsfinansiella kostnaderna kan alltså beräknas till sammanlagt<br>drygt 3 000 miljoner kronor.</p>
<p>Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.</p>
<p>12</p>
<p>Långsiktigt och vid full sysselsättning av produktionsfaktorerna är det Prop. 1993/94:240<br>inte rimligt att räkna med att total sysselsättning eller total produktion<br>påverkas av ökade offentliga utgifter till olika områden. Sysselsättningen<br>på lång sikt bestäms i huvudsak av hur flexibel och väl fungerande<br>arbetsmarknaden är. I detta fåll är det dock orealistiskt att räkna med full<br>sysselsättning på den lokala arbetsmarknaden i Östersund/Åre regionen.</p>
<p>Bland de samhällsekonomiska intäkterna av ett vinter-OS år 2002 är<br>goodwillvärdet för Sverige och för svenskt näringsliv betydande. Ett OS<br>innebär en mycket stark exponering av värdlandet, såväl under förbere-<br>delseåren som under själva spelen. Spelens attraktionskraft avspeglas i de<br>miljardbelopp som betalas för TV-rättighetema och den stora up-<br>pmärksamheten i media som spelen ges. Detta ger en indikation på värdet<br>av den reklam för Sverige och svenskt näringsliv som ett olympiskt<br>vinterspel skulle ge.</p>
<p>Ett olympiskt vinterspel i Sverige kommer att engagera idrotts- och<br>allmänintresserade i alla samhällsgrupper och upplevas som en mycket<br>positiv händelse för en stor del av befolkningen. Vid sidan av de direkta<br>goodwilleffektema innebär därför ett OS i Sverige sannolikt betydande<br>positiva väl färdseffekter.</p>
<p>I en statsfinansiell kalkyl har i allmänhet förändringar i produktionens<br>och konsumtionens sammansättning budgeteffekter eftersom olika typer<br>av produktion och efterfrågan beskattas olika. Därmed påverkas statens<br>intäkter. Spelen kommer med all sannolikhet att leda till ökad turism, inte<br>minst från utlandet. Samtidigt bör noteras att annan produktion kan<br>komma att trängas undan då turistnäringen expanderar. Genomförandet<br>av det utgiftsprogram som spelen medför bör ske på ett sådant sätt att<br>annan ekonomisk verksamhet i området så långt möjligt inte påverkas<br>negativt. Sammantaget bedömer regeringen att den inhemska konsum-<br>tionen kommer att öka. Detta innebär att underlaget för bl.a. mervärdes-<br>beskattningen ökar.</p>
<p>Storleken av de positiva skatteeffekterna bestäms till icke oväsentlig del<br>av den ökade turismen. Ökad sysselsättning och konsumtion beräknas ge<br>positiva ekonomiska bidrag till det allmänna.</p>
<p>Även indirekt bör ett OS kunna ge positiva effekter för statens finans-<br>er. Svenskt näringsliv bör kunna öka sina volymer och vinster i hand-<br>eln med utlandet med stöd av den goodwilleffekt som ett vinter-OS i<br>Sverige skulle medföra. Ökad produktion för export bör på sikt leda till<br>ökade skatteintäkter för såväl stat som kommun.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning kan de statsfinansiella kostnaderna, med<br>utgångspunkt i kommunernas framställning, remissyttrandena och<br>generaldirektör Wadelius utredning, beräknas till drygt 3 000 miljoner<br>kronor. De ovan redovisade statsfinansiella intäkterna är mer svårbe-<br>räknade. Regeringen anser dock att vid en samlad bedömning överväger<br>de positiva effekterna av olympiska vinterspel i Östersund/Åre år 2002.<br>Sammantaget anser regeringen mot denna bakgrund att en statlig garanti<br>bör beviljas.</p>
<p>13</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser</h2>
<p>Prop. 1993/94:240</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Ansökan om statlig garanti för Olympiska Vinterspel år 2002 (Dnr<br>4997/93).</p>
<p>Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren, Fortifikationsförvaltningen, Väg-<br>verket, Luftfartsverket, Generaltullstyrelsen, Statens Fastighetsverk,<br>Riksrevisionsverket, Statens Naturvårdsverk, Länsstyrelsen i Jämtlands<br>län, Landstinget i Jämtlands län, Domän AB, Sveriges Olympiska<br>Kommitté, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges<br>Television AB och Telia AB.</p>
<p>14</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 april 1994</p>
<p>Prop. 1993/94:240</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden</p>
<p>B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,<br>Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,<br>Unckel, P. Westerberg, Ask</p>
<p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:240 Statlig garanti för<br>anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002.</p>
<p>15</p>
11att riksdagen bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska vinterspelen i Östersund och Åre kommuner år 2002.delvis bifall= utskottet1993/94:KrU35?11att riksdagen bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska vinterspelen i Östersund och Åre kommuner år 2002.?BBordläggning1994-04-15 00:00:00inträffat2INLInlämning1994-04-15 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1994-04-18 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1994-05-02 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 18:24:19statustextstatustextÄrendet är avslutatGH032402019-05-28 12:25:50tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-23 18:24:19GH03240prop_199394__240.pdf615558pdfStatlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002https://data.riksdagen.se/fil/2E7869DB-3C51-46FD-8C31-4E2971E376FDbehandlas_i1993/94:KrU35GH01KrU35bet1993/94KrU35Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr14mot1993/94Kr14med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr15mot1993/94Kr15med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr16mot1993/94Kr16med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr15mot1993/94Kr15med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002av Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Margitta Edgren (FP)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr14mot1993/94Kr14med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002av Margitta Edgren (FP)Motionföljdmotionav Sonja Rembo och Gullan Lindblad (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:240<br/>
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002GH02Kr16mot1993/94Kr16med anledning av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002av Sonja Rembo och Gullan Lindblad (M)Motion