2285673GH032341993/94234propproppropProposition 1993/94:234PropositionPropositionFinansdepartementet23401994-04-14 00:00:002025-12-19 13:49:101994-01-01 00:00:00Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03234/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03234https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03234
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1993/94:234</h1>
<h2>Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03234/prop_199394__234-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1993/94:234</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 14 april 1994</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bo Lundgren</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen behandlas den begränsade åtstramning som avses gälla för<br>utdelning som lämnas under år 1994 till aktieägare som är fysiska<br>personer och dödsbon. Utdelning till aktiebolag och andra juridiska<br>personer än dödsbon omfattas inte av begränsningen. Åtstramningen<br>innebär att aktieägaren skall beskattas för mottagen utdelning om denna<br>överstiger vad som kan anses motsvara en för det utdelande bolaget<br>normal utdelning. Med normal utdelning avses 120 % av det högsta<br>belopp som lämnats i utdelning under något av de senaste fem åren.<br>Särskilda regler gäller bl.a. om vinsten för år 1993 i det utdelande<br>bolaget ökat i förhållande till tidigare år.</p>
<p>Särskilda bestämmelser föreslås även för vidareutdelning av utdelning<br>som mottagits på andel i utländsk juridisk person.</p>
<p>I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i de särskilda regler som<br>gäller för beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i<br>fåmansföretag. I ett fåmansföretag beräknas kapitalavkastningen<br>schablonmässigt som statslåneräntan ökad med fem procentenheter<br>multiplicerad med anskaffningskostnaden för aktierna. För aktier som<br>förvärvats före ingången av år 1990 får anskaffningskostnaden räknas<br>upp med prisindex. En möjlighet finns att som anskaffningskostnad för<br>aktierna i stället utgå från förmögenhetsvärdet på aktierna vid utgången<br>av år 1990 (alternativregeln). Understiger faktisk utdelning ett år den<br>beräknade kapitalavkastningen får skillnaden sparas till ett senare år.</p>
<p>1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234</p>
<p>Förslaget i propositionen innebär att altemativregelns koppling till Prop. 1993/94:234<br>förmögenhetsvärdet skall ersättas med en koppling till beskattat eget<br>kapital i bolaget vid utgången av beskattningsåret 1992. Beskattat eget<br>kapital bestäms i huvudsak enligt de bestämmelser som gäller för<br>beräkning av kapitalunderlaget vid avsättning till skatteutjämningsreserv.</p>
<p>I och med att tidpunkten för beräkning av underlaget flyttas fram flyttas<br>också senaste tidpunkt för aktieförvärvet fram. Det innebär att alternativ-<br>regeln får tillämpas för aktier som förvärvats före ingången av år 1992.</p>
<p>Altemativregeln i dess nya utformning skall tillämpas fr.o.m. 1995 års<br>taxering. Vid beräkning av sparad utdelning t.o.m. utgången av år 1993<br>får altemativregeln i dess äldre lydelse tillämpas.</p>
<p>Ett annat förslag som läggs fram är en möjlighet att vid beräkning av<br>det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beakta utbetalade löner till<br>anställda i företaget. Det föreslås att beräkningen av avkastningen får<br>göras på ett underlag som utgörs av anskaffningskostnaden för aktierna<br>(eventuellt uppräknad med index) och en andel av lönesumman.</p>
<p>I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för enskilda närings-<br>idkare och delägare i handelsbolag föreslås att räntesatsen för positiv<br>räntefördelning höjs till statslåneräntan ökad med tre procentenheter.<br>Positiv räntefördelning görs dessutom frivillig. En annan föreslagen<br>åtgärd är en utökad möjlighet till kvittning vid generationsskiften.</p>
<p>För investmentföretag föreslås en särskild övergångsreglering. Den<br>gäller behandlingen av reavinster som uppkommit före 1990 års<br>skattereform.</p>
<p>Slutligen föreslås bl.a. att den allmänna energiskattens differentiering<br>i tre miljöklasser överförs till en motsvarande differentiering av<br>dieseloljeskatten. Förslaget innebär att oljeprodukter som används för<br>uppvärmning endast skall omfattas av en skattesats medan skatten på<br>dieselolja differentieras i tre miljöklasser.</p>
<h2>INNEHÅLLSFÖRTECKNING</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Förslag till riksdagsbeslut 6</p>
<p>Lagtext</p>
<p>Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning<br>vid 1995 års taxering 7</p>
<p>Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid<br>beskattning av ägare i fåmansföretag 11</p>
<p>Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning 14<br>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) 16</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt 21</p>
<p>Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 38</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om</p>
<p>inventering av varulager för inkomsttaxeringen 40</p>
<p>Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 41</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om</p>
<p>avräkning av utländsk skatt 43</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter 45</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder 47</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning 50</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder 51</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet 52</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt 56</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om<br>dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter 60</p>
<p>Ärendet och dess beredning 62</p>
<p>Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 65</p>
<p>Beskattning av vissa utländska utdelningsinkomster 69</p>
<p>Beskattning av ägare i fåmansföretag 76</p>
<p>Allmänna utgångspunkter 76</p>
<p>Altemativregeln 83</p>
<p>6.2.1 Inledning 83</p>
<p>6.2.2 Beskattat eget kapital 84</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03234/prop_199394__234-2.png" style="width:9pt;height:9pt;"/>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>Lönesummeregeln</p></td><td>
<p>88 Prop. 1993/94:234</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6.3.1 Allmänna utgångspunkter</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6.3.2 Beräkning av löneunderlaget</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>De särskilda reglerna för behandling av utdelning som<br>lämnas under år 1994</p></td><td>
<p>93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Enskilda näringsidkare</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>Positiv räntefördelning</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>Kvittning vid generationsskiften</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal m.fl.</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Inskränkt skattskyldighet för regionala<br>utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Övergångsreglering för investmentföretag</p></td><td>
<p>103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Diverse inkomst- och företagsskattefrågor</p></td><td>
<p>104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>Spärregler mot förlustutjämning</p></td><td>
<p>104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon</p></td><td>
<p>106</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.3</p></td><td>
<p>Kvoterat slutavdrag i handelsbolag</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.4</p></td><td>
<p>Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.5</p></td><td>
<p>Utskiftning vid likvidation</p></td><td>
<p>109</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>Vissa lagtekniska justeringar m.m.</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Miljöklassindelningen av oljeprodukter</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Budgeteffekter</p></td><td>
<p>112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.1</p></td><td>
<p>Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994</p></td><td>
<p>112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.2</p></td><td>
<p>Beskattning av ägare i fåmansföretag</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.2.1 Altemativregeln</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.2.2 Lönesummeregeln</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.3</p></td><td>
<p>Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag</p></td><td>
<p>114</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.3.1 Räntefördelning</p></td><td>
<p>114</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.3.2 Kvittning vid generationsskiften</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.4</p></td><td>
<p>Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.5</p></td><td>
<p>Miljöklassindelningen av oljeprodukter</p></td><td>
<p>116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.6</p></td><td>
<p>Kommunalekonomiska effekter</p></td><td>
<p>116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13.7</p></td><td>
<p>Sammanfattning</p></td><td>
<p>116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Författningskommentar</p></td><td>
<p>117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14.1</p></td><td>
<p>Lagen om beskattning av vinstutdelning<br>vid 1995 års taxering</p></td><td>
<p>117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14.2</p></td><td>
<p>Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid<br>beskattning av ägare i fåmansföretag</p></td><td>
<p>123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14.3</p></td><td>
<p>Lagen om beskattning av viss vidareutdelning</p></td><td>
<p>126</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14.4</p></td><td>
<p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p></td><td>
<p>129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14.5</p></td><td>
<p>Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>130</p></td></tr>
</table>
<p>137 Prop. 1993/94:234</p>
<p>14.6 Uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>14.7 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för</p>
<p>inkomsttaxeringen 137</p>
<p>14.8 Kupongskattelagen (1970:624) 138</p>
<p>14.9 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 138</p>
<p>14.10 Lagen (1990:325) om självdeklaration och</p>
<p>kontrolluppgifter 138</p>
<p>14.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder 139</p>
<p>14.12 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning 140</p>
<p>14.13 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder 140</p>
<p>14.14 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av</p>
<p>näringsverksamhet 141</p>
<p>14.15 Lagen (1957:262) om allmän energiskatt 142</p>
<p>14.16 Lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och</p>
<p>användning av vissa oljeprodukter 142</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 143</p>
<p>Bilaga 2 Remitterade lagförslag 146</p>
<p>Bilaga 3 Lagrådets yttrande 174</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 183</p>
<p>den 14 april 1994</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,</p>
<p>2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare<br>i fåmansföretag,</p>
<p>3. lag om beskattning av viss vidareutdelning,</p>
<p>4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager<br>för inkomsttaxeringen,</p>
<p>8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,</p>
<p>12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning,</p>
<p>13. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet,</p>
<p>15. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,</p>
<p>16. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och<br>användning av vissa oljeprodukter.</p>
<p>2 Lagtext Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid<br>1995 års taxering</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering undantaget<br>från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som blivit<br>tillgänglig för lyftning under år 1994 i den omfattning som anges i denna<br>lag.</p>
<p>Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag.<br>Detsamma gäller utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag<br>som har aktier noterade på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat<br>bolag (inköpsrätt) under förutsättning att beslut om sådan utdelning har<br>fettats före den 1 januari 1994.</p>
<p>2 § Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som<br>svarar mot ett järrtförelsebelopp.</p>
<h4>Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie</h4>
<p>3 § För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett<br>jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller<br>fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett<br>jämförelsebelopp får också beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett<br>konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före<br>utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom<br>nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett<br>skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången av år 1993.</p>
<p>4 § Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som<br>bolaget lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som<br>närmast föregått det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år<br>1994. Med vinstutdelning avses i detta sammanhang inte återbetalning<br>av villkorade aktieägartillskott.</p>
<p>Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994<br>redovisat en nettovinst som är högre än den som redovisats under något<br>av de fem närmast föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet<br></p>
<p>ökas i relation till förhållandet mellan nettovinsten under detta räken- Prop. 1993/94:234<br>skapsår och den högsta nettovinst som redovisats under något av de fem<br>närmast föregående räkenskapsåren. Det sammanlagda jämförelsebeloppet<br>för samtliga aktier i bolaget får vid en sådan beräkning inte överstiga</p>
<p>50 procent av nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning<br>lämnas.</p>
<p>Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv<br>månader skall det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och<br>den nettovinst bolaget har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelse-<br>beloppet. Jämkning skall också ske om det nominella beloppet på aktien<br>har satts ned eller om fondemission skett genom att nya aktier har getts<br>ut.</p>
<p>5 § Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan<br>vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskatt-<br>ning av viss vidareutdelning.</p>
<p>6 § Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som<br>belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med<br>motsvarande belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av<br>bolagsstämma före ingången av år 1993.</p>
<p>7 § Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det<br>jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns<br>aktier av olika slag, beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma<br>slag eller, om sådant jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genom-<br>snittet av jämförelsebeloppen på de aktier för vilka jämförelsebelopp kan<br>beräknas.</p>
<p>Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av<br>nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.<br>Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>8 § Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier<br>noterade på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20<br>procent av ett belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika<br>belopp på aktierna i bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning<br>av lagen (1994:000) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning<br>av ägare i fåmansföretag.</p>
<p>9 § För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 § 10 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som<br>summan av den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier<br>som företaget mottagit under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas<br>fördelat med lika belopp på antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för<br>en aktie i förvaltningsföretag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket<br>nämnda lag i dess lydelse intill utgången av år 1993.</p>
<h4>Utdelning på andel i ekonomisk förening</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>10 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel<br>i annan ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening<br>som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlags-<br>insatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1<br>januari 1994.</p>
<h4>Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag</h4>
<p>11 § För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av be-<br>stämmelserna i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt gäller undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket<br>nämnda lag för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Om<br>det högsta av de jämförelsebelopp som gäller enligt denna lag i övrigt<br>innebär ett lägre jämförelsebelopp skall dock undantaget gälla för detta<br>belopp.</p>
<p>Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar<br>mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret<br>med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskost-<br>naden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 § 12 mom. första stycket<br>eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig inkomstskatt, dels en<br>femtedel av det belopp som svarar mot sparad utdelning.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>12 § Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för<br>inkomst för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.</p>
<p>13 § Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd<br>balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncembalansräkning.</p>
<p>14 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen<br>lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är<br>skattepliktig enligt denna lag. Förhållanden som avses i 11 § skall dock<br>inte beaktas.</p>
<p>Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen<br>lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-<br>centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen<br>skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som<br>förvaltare.</p>
<p>Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt<br>första och andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.</p>
<p>Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för<br>vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för<br></p>
<p>bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift Prop. 1993/94:234<br>inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skattemyn-<br>digheten före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas<br>därefter, inom en månad från utdelningsdagen.</p>
<p>15 § Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det<br>utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att<br>jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp<br>än vad som följer av denna lag. Medgivandet får dock inte innefatta<br>undantag från 11 §. Företaget och sökanden skall underrättas om<br>beslutet.</p>
<p>Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>10</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid Prop. 1993/94:234<br>beskattning av ägare i fåmansföretag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § Vid tillämpning av 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.</p>
<h4>Beräkning av kapitalunderlaget</h4>
<p>2 § Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och<br>skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering<br>skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det beskattningsår<br>för vilket taxering skedde år 1992. Vid beräkning av kapitalunderlaget<br>beaktas även 9-11 §§.</p>
<p>3 § Som skuld tas upp 28 procent av</p>
<p>1. belopp som svarar mot avsättning till skatteutjämningsreserv,</p>
<p>2. uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver och som vid beskattningsårets utgång ännu inte<br>återförts till beskattning och</p>
<p>3. belopp som har avsatts till ersättningsfond eller liknande fond.</p>
<p>4 § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för<br>reserveringen medgetts vid inkomsttaxeringen.</p>
<p>5 § Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde<br>motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar<br>mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.</p>
<p>6 § Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 § skall</p>
<p>1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt<br>räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande<br>avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,</p>
<p>2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas<br>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt<br>punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,</p>
<p>4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till an-<br>skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med<br>medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,</p>
<p>5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden<br></p>
<p>11</p>
<p>beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana Prop. 1993/94:234<br>tillgångar som avses i punkt 2,</p>
<p>6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid</p>
<p>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde</p>
<p>för andelen enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt,</p>
<p>8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-<br>skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag.</p>
<p>7 § Vid tillämpning av 6 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången<br>av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. An-<br>skaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för<br>år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års<br>taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om<br>avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av<br>nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om</p>
<p>1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.</p>
<p>Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvär-<br>det på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets<br>utgång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse<br>marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt<br>första stycket.</p>
<p>8 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ avses med värdeminskningsavdrag<br>också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i<br>anspråk.</p>
<h4>Justering av kapitalunderlaget</h4>
<p>9 § Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv<br>vid 1994 års taxering får, i stället för vad som anges i 3 § 1, som skuld<br>tas upp 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om<br>återföring av skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till beskattning<br>vid 1995-2000 års taxeringar. Understiger avdraget för avsättning det<br>avdrag som avses i 3 § 1 skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent<br>av skillnaden däremellan.</p>
<p>10 § Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som<br>svarar mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med<br>likvidation, om utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som<br>avses i 2 §.</p>
<p>12</p>
<p>Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp Prop. 1993/94:234<br>som svarar mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp, vid<br>utskiftning i samband med likvidation eller enligt 4 kap. 3 § samma lag<br>vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser.</p>
<p>11 § Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för<br>vilket taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinst-<br>utdelning som lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunder-<br>laget i den mån utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd<br>balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncembalansräkning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>13</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning Prop. 1993/94:234</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningar-<br>na till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.</p>
<p>Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget<br>betalat med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i en<br>utländsk juridisk person och som inte beskattats i Sverige hos företaget.<br>Lämnad utdelning skall anses i första hand ha betalats med sådan erhållen<br>utdelning. Med vidareutdelning avses inte utdelning som lämnas av<br>investmentföretag eller värdepappersfond som avses i 2 § 10 mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda belopp<br>som ett företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår understiger<br>fem procent av den totala utdelning som företaget lämnat under samma<br>räkenskapsår.</p>
<p>2 § Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 § skall läggas<br>utländsk källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareut-<br>delade utdelningen.</p>
<p>3 § Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning<br>som företaget erhållit och som</p>
<p>1. inte beskattats hos företaget på grund av bestämmelserna om<br>näringsbetingat innehav i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt eller - om en prövning enligt nämnda moment inte skett -<br>vid en sådan prövning inte skulle ha beskattats hos företaget, eller</p>
<p>2. är utdelning på näringsbetingat innehav som i sin tur består av<br>utdelning som den utländska juridiska personen på grund av närings-<br>betingat innehav erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska<br>personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav<br>- från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomst-<br>beskattning som avses i 7 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt, eller</p>
<p>3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på<br>grund av bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till<br>53 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,<br>utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan<br>utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från<br>skatteplikt när den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig<br>hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.</p>
<p>4 § Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 §§<br>sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.</p>
<p>14</p>
<p>5 § Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Prop. 1993/94:234<br>skall intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan</p>
<p>utländsk intäkt som anges i 1 § den nämnda lagen. Utländsk källskatt<br>som erlagts av det utdelande företaget och som belöper på det skatteplik-<br>tiga beloppet skall därvid anses ha erlagts av den skattskyldige.</p>
<p>I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit<br>vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver<br>avräkning av utländsk källskatt som avses i 2 § och som belöper på sådan<br>vidareutdelning, genom avräkning rätt att enligt 1 § tredje stycket lagen<br>om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt<br>motsvarande tio procent av den skattepliktiga vidareutdelningens<br>bruttobelopp inklusive den på vidareutdelningen belöpande källskatten,<br>om det utdelande företaget enligt nämnda lag skulle ha varit berättigad<br>till sådan avräkning om inte skattebefrielse för utdelningen förelegat.</p>
<p>6 § Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skatt-<br>skyldig på grund av 1 och 2 §§ får från intäkten dra av ett belopp<br>motsvarande den utländska källskatt som anges i 2 § multiplicerat med<br>fyra. Värdepappersfond är inte berättigad erhålla avräkning av sådan<br>utländsk skatt.</p>
<p>7 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen<br>lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är<br>skattepliktig enligt denna lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall<br>inräknas även belopp som avses i 4 §. Uppgift skall också lämnas om<br>utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen.</p>
<p>Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen<br>lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-<br>centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen<br>skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som<br>förvaltare.</p>
<p>Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för<br>bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift<br>inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skatte-<br>myndigheten inom en månad från utdelningsdagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om<br>vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige<br>efter ikraftträdandet.</p>
<p>15</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1993/94:234<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom., punkt 2 a av anvisningarna<br>till 22 § och punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) samt övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring<br>i kommunalskattelagen skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>46 §</p>
<p>1 mom.<sup>1</sup> Underskott av förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksam-<br>het enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får - efter<br>yrkande av den skattskyldige och med de begränsningar som anges i<br>andra-fjärde styckena - dras av från den skattskyldiges inkomst.</p>
<p>Avdrag får göras för underskott<br>avseende det beskattningsår då den<br>skattskyldige började bedriva för-<br>värvskällan (startåret) och de fyra<br>närmast följande beskattningsåren.<br>Om förvärvskällan öveigått till den<br>skattskyldige från någon sådan<br>närstående som avses i punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § får avdrag<br>göras endast om den närstående<br>hade varit berättigad till avdrag om<br>han fortsatt att driva verksamheten.</p>
<p>Avdrag medges inte</p>
<p>1. skattskyldig som någon gång<br>närmast föregått startåret direkt<br>verksamhet,</p>
<p>Avdrag får göras för underskott<br>avseende det beskattningsår då den<br>skattskyldige började bedriva för-<br>värvskällan (startåret) och de fyra<br>närmast följande beskattningsåren.<br>Om förvärvskällan öveigått till den<br>skattskyldige från någon sådan<br>närstående som avses i punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § får avdrag<br>göras endast om den närstående<br>hade varit berättigad till avdrag om<br>han fortsatt att driva verksamheten.<br>Sistnämnda begränsning gäller<br>dock inte om övergången skett<br>genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt förvärv från förälder<br>eller från far- eller morförälder.</p>
<p>under de fem beskattningsår som<br>eller indirekt bedrivit likartad</p>
<p>2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan<br>delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget<br>förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån<br>än som anges i 18 § tredje stycket,</p>
<p>3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 § 13 mom.,<br>25 § 10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt,</p>
<p>4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår privatbostadsfastighet<br>som på ägarens begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde<br>stycket.</p>
<p>I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag</p>
<p>16</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>göras även efter den i andra stycket angivna tiden. Härvid gäller<br>följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifterna i tredje stycket 2<br>och 3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag för underskott från<br>närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för avdrag är dock att den<br>skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de<br>tre närmast föregående beskattningsåren redovisat intäkter från verksam-<br>heten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till<br>inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Anvisningar<br>till 22 §</p>
<p>2 a.<sup>2</sup> Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -<br>utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av rea-<br>lisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits<br>ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt<br>2 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:</p>
<p>a) Avkastning på lagertillgång.</p>
<p>b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt<br>2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första<br>stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett<br>moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna<br>givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.<br>Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot<br>värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga<br>tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet<br>innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.<br>Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta<br>av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd<br>fastighet.</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie<br>i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i<br>ekonomisk förening.</p>
<p>f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handels-<br>bolag.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller<br>endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis<br>understigit 90 procent av fondförmögenheten:</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna<br>i denna anvisningspunkt och</p>
<p>b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första<br>stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>instrument.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten,<br>undantas 30 procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepap-<br>persfond undantas från skatteplikt gäller för</p>
<p>- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har<br>mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p>
<p>- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på<br>tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt<br>denna anvisningspunkt och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt</p>
<p>- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt denna anvisningspunkt.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot<br>fondens inkomster i följande ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.</p>
<p>åttonde stycket lagen om statlig in- första stycket 4 och åttonde stycket<br>komstskatt. lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i tredje stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med<br>30 procent enligt denna anvisningspunkt.</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>18</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>till 32 §</p>
<p>6.<sup>3</sup> Värnpliktig tillkommande naturaförmåner, dagersättning och tillägg<br>till sådan ersättnig, befattningspenning, avgångsvederlag, utbildnings-<br>premie, utryckningsbidrag samt fälttraktamente skola icke upptagas såsom<br>skattepliktig intäkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig<br>intäkt.</p>
<p>Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till<br>värnpliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör<br>däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget<br>avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget<br>utbetalas till annan person. Det förhållandet att bidraget använts för<br>bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift,<br>t.ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke föranleda, att avdrag<br>vägras för utgiften i fråga.</p>
<p>Vad ovan i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande till-<br>lämpning i fråga om annan personal vid försvarsmakten som avlönas en-<br>ligt de för värnpliktiga gällande grunder, vapenfri tjänstepliktig, hem-<br>vämspersonal och annan personal som frivilligt fullgör utbildning för att<br>nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, civilför-<br>svarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen<br>(1960:74) och annan som avlönas enligt för värnpliktiga eller civilför-<br>svarspliktiga gällande grunder.</p>
<p>Förmån av fri kost eller förmån<br>av fri hemresa som tillkommer så-<br>dan personal som tjänstgör i väp-<br>nad tjänst för fredsbevarande verk-<br>samhet utomlands skall inte tas upp<br>som skattepliktig intäkt.</p>
<p>Denna lag<sup>4</sup> träder i kraft den<br>1 juli 1992 och tillämpas första<br>gången vid 1992 års taxering. Om<br>den skattskyldige yrkar det skall<br>dock lagret vid 1992 och 1993 års<br>taxeringar värderas med tillämp-<br>ning av äldre bestämmelser.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 juli 1992 och tillämpas första<br>gången vid 1992 års taxering. Om<br>den skattskyldige yrkar det skall<br>dock lagret vid 1992 - 1995 års<br>taxeringar värderas med tillämp-<br>ning av äldre bestämmelser.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3.</p>
<p>2. Den nya lydelsen av övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693)<br>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången<br>vid 1994 års taxering.</p>
<p>19</p>
<p>3. Den nya lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § tillämpas Prop. 1993/94:234<br>första gången vid 1996 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1541.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1541.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1983:333.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1992:693.</p>
<p>20</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om Prop. 1993/94:234<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt<sup>1</sup></p>
<p>dels att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1544) om<br>ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att<br>gälla,</p>
<p>dels att 2 § 10 och 13 mom., 3 § 1 och 12 mom., 7 § 4 och 8 mom.,</p>
<p>22 § och 24 § 2 mom. samt punkterna 1, 7 och 8 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 § 12 a mom.,<br>och att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring<br>i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt, 15,<br>av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>10 mom.<sup>2</sup> Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,<br>utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och<br>andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §<br>1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången<br>av beskattningsåret av egendom som avses i 1,</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av<br>utländska finansiella instrument<br>motsvarande dem som avses i 3 §<br>1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt<br>optioner och terminer som ute-<br>slutande avser sådana instrument.</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av<br>utländska finansiella instrument<br>motsvarande dem som avses i 3 §<br>1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt<br>optioner och terminer som ute-<br>slutande avser sådana instrument,</p>
<p>4. att som intäkt tas upp<br>1,2 procent för år räknat av värdet<br>vid utgången av beskattningsåret<br>på aktie eller andel i utländsk juri-<br>disk person om företaget är fri-<br>kallat från skattskyldighet för ut-<br>delning på aktien eller andelen.<br>Detta gäller dock inte aktie eller<br>andel i sådan utländsk juridisk<br>person för vilken vinsten skall<br>beskattas enligt punkt 10 andra<br>stycket av anvisningarna till 53 §</p>
<p>21</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och inte heller när fråga är om<br>näringsbetingat innehav av aktie<br>eller andel i utländsk juridisk<br>person som är underkastad sådan<br>jämförlig beskattning som avses i<br>7 § 8 mom.</p>
<p>Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett<br>gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.<br>Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får<br>skillnaden läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade<br>gränsbeloppet. Gränsbeloppet utgörs av summan av mottagen utdelning<br>som är undantagen från skatteplikt samt 72 procent av det belopp som<br>har beräknats enligt första stycket, om detta belopp är positivt.</p>
<p>Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning<br>av företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen<br>överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad<br>utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet<br>eller reservfonden.</p>
<p>Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av<br>värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första<br>stycket 3. Avdrag medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att<br>avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt<br>första och andra styckena medges närmast följande beskattningsår enligt<br>lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet.</p>
<p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande förvaltar värdepapper eller<br>likartad lös egendom och vars<br>uppgift väsentligen är att genom ett<br>välfördelat värdepappersinnehav<br>erbjuda aktie- eller andelsägare<br>riskfördelning och vari ett stort<br>antal fysiska personer äger aktier<br>eller andelar. Ett företag som inte<br>längre uppfyller dessa krav skall<br>som intäkt ta upp ett belopp som<br>svarar mot 30 procent av det hög-<br>sta av värdena av tillgångar som<br>avses i första stycket 1 och 3 vid<br>ingången av beskattningsåret eller<br>något av de fem föregående be-<br>skattningsåren, dock tidigast vid<br>ingången av år 1991. Som intäkt<br>får i stället tas upp 40 procent av<br>summan av de realisationsvinster<br>och realisationsförluster som före-<br>taget haft från och med ingången</p>
<p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande förvaltar värdepapper eller<br>likartad lös egendom och vars<br>uppgift väsentligen är att genom ett<br>välfördelat värdepappersinnehav<br>erbjuda aktie- eller andelsägare<br>riskfördelning och vari ett stort<br>antal fysiska personer äger aktier<br>eller andelar. Ett företag som inte<br>längre uppfyller dessa krav skall<br>som intäkt ta upp ett belopp som<br>svarar mot 30 procent av det hög-<br>sta av värdena av tillgångar som<br>avses i första stycket 1 och 3 vid<br>ingången av beskattningsåret eller<br>något av de fem föregående be-<br>skattningsåren, dock tidigast vid<br>ingången av år 1991. Som intäkt<br>får i stället tas upp 40 procent av<br>summan av de realisationsvinster<br>och realisationsförluster som före-<br>taget haft från och med ingången</p>
<p>22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>av år 1991 på tillgångar som avses<br>i första stycket 1 och 3, sedan<br>avdrag gjorts för sådan intäkt som<br>tagits upp enligt andra stycket<br>första meningen.</p>
<p>av år 1991 på tillgångar som avses<br>i första stycket 1 och 3, sedan<br>avdrag gjorts för sådant över-<br>skjutande utdelningsbelopp som<br>avses i andra stycket första<br>meningen.</p>
<p>Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också<br>för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt<br>första stycket 2 dock 0,75 procent.</p>
<p>En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har<br>beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger<br>mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det<br>föranleder underskott.</p>
<p>Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av<br>värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första<br>stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt föregående<br>stycke. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som uppkommit vid<br>inkomstberäkningen enligt första, sjätte och sjunde styckena medges<br>närmast följande beskattningsår enligt lagen om avdrag för underskott i<br>näringsverksamhet.</p>
<p>13 mom.<sup>3</sup> Ett fåmansföretag<br>har inte rätt till avdrag för kostnad<br>för anskaffande av egendom, hyra<br>eller annan ersättning för lokal<br>eller nedskrivning av lånefordran i<br>den mån ett motsvarande belopp<br>skall beskattas som intäkt av tjänst<br>enligt punkt 14 första, andra, femte<br>eller sjunde stycket av anvisningar-<br>na till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370). I fråga om ersättning<br>för lokal gäller dock vad nu sagts<br>endast i den mån ersättningen<br>överstiger marknadsmässig ersätt-<br>ning.</p>
<p>I fall som avses i punkt 14 fjärde stycket första meningen av anvis-<br>ningarna till 32 § kommunalskattelagen sker uttagsbeskattning av<br>fåmansföretaget om inte tredje meningen i stycket är tillämplig.<br>Uttagsbeskattning sker även i fall som avses i sjätte stycket i anvis-<br>ningspunkten.</p>
<p>Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till<br>företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först<br>under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för<br>lyftning.</p>
<p>13 mom. Ett fåmansföretag<br>har inte rätt till avdrag för kostnad<br>för anskaffande av egendom, hyra<br>eller annan ersättning för lokal<br>eller nedskrivning av lånefordran i<br>den mån ett motsvarande belopp<br>skall beskattas som intäkt av tjänst<br>enligt punkt 14 första, andra,<br>tredje, femte eller sjunde stycket<br>av anvisningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370). I<br>fråga om ersättning för lokal gäller<br>dock vad nu sagts endast i den<br>mån ersättningen överstiger mark-<br>nadsmässig ersättning.</p>
<p>3 §</p>
<p>1 mom.<sup>4</sup> Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att</p>
<p>23</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat<br>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p>
<p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p>
<p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p>
<p>lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p>
<p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p>
<p>Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -<br>utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits<br>ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt<br>2 § 9 mom.,</p>
<p>5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt<br>2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.</p>
<p>b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje<br>stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moder-<br>bolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits<br>ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.<br>Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot<br>värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga till-<br>gångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet<br>innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.<br>Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta<br>av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd<br>fastighet.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive<br>aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.</p>
<p>Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i be-<br>stämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier<br>i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.</p>
<p>24</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller<br>endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis<br>understigit 90 procent av fondförmögenheten:</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelser-<br>na i detta moment och</p>
<p>b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje<br>stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>instrument.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat<br>än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30<br>procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde-<br>pappersfond undantas från skatteplikt gäller för</p>
<p>- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har<br>mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p>
<p>- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på<br>tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt<br>detta moment och på tillgångar som avses i sjätte stycket b samt</p>
<p>- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen be-<br>stämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt detta moment.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot<br>fondens inkomster i följande ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.</p>
<p>åttonde stycket. första stycket 4 och åttonde</p>
<p>stycket.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med<br>30 procent enligt detta moment.</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp<br>som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p>
<p>Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår</p>
<p>25</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag<br>jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.</p>
<p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser<br>om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital<br>räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från<br>pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket<br>lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>12 mom.<sup>5</sup> Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor<br>procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och<br>lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem<br>procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.<br>Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning<br>av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som upp-<br>kommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.</p>
<p>Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av<br>första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som<br>senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad<br>utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om<br>utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning<br>läggs för vaije år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första<br>stycket.</p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag<br>skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad<br>utdelning tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje<br>styckena gäller även för utdelning<br>och avyttring under tio beskatt-<br>ningsår efter det år då ett företag<br>upphört att vara fåmansföretag i<br>fråga om utdelning eller realisa-<br>tionsvinst på aktier som den<br>skattskyldige eller någon honom<br>närstående ägde när företaget upp-<br>hörde att vara fåmansföretag eller<br>har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. / fråga om aktier som för-<br>värvats före år 1990 gäller vid<br>tillämpningen av första-tredje<br>styckena följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad får<br>tas upp värdet på aktierna vid<br>utgången av år 1990 beräknat</p>
<p>Bestämmelsema i första-tredje<br>styckena gäller även för utdelning<br>och avyttring under tio beskatt-<br>ningsår efter det år då ett företag<br>upphört att vara fåmansföretag i<br>fråga om utdelning eller realisa-<br>tionsvinst på aktier som den<br>skattskyldige eller någon honom<br>närstående ägde när företaget upp-<br>hörde att vara fåmansföretag eller<br>har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. Vid tillämpningen av första-<br>tredje styckena gäller följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad för<br>aktie som förvärvats före ingången<br>av är 1992 får tas upp kapital-</p>
<p>26</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>underlaget i bolaget enligt lagen<br>(1994:000) om beräkning av kapi-<br>talunderlaget vid beskattning av<br>ägare i fåmansföretag fördelat med<br>lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>enligt punkt 5 av anvisningarna till<br>3 och 4 §§ lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt i dess då<br>gällande lydelse. Därvid gäller<br>dock att värden som enligt punkt 5<br>första-fjärde styckena tagits upp till<br>75 eller 30 procent skall multi-<br>pliceras med 1,4 respektive 3,5.<br>Har femte stycket av nämnda an-<br>visningspunkt tillämpats skall</p>
<p>a) värdet multipliceras med 5 om<br>någon del av underlaget vid vär-<br>deringen satts ned till 20 procent,</p>
<p>b) i andra fall än a värdet multi-<br>pliceras med 3,5 om någon del av<br>underlaget vid värderingen satts<br>ned till 30 procent,</p>
<p>c) i andra fall än a och b värdet<br>multipliceras med 1,4 om någon<br>del av underlaget vid värderingen<br>tagits upp till 75 procent.</p>
<p>2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 1 - räknas upp med hänsyn till förändringarna i det<br>allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med<br>år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott<br>som gjorts före år 1990.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den<br>skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i<br>betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna<br>gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under<br>någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att<br>denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-<br>ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget<br>upphörde.</p>
<p>Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger<br>del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-<br>tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid<br>beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast<br>föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på<br>vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket<br>inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som<br>intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den<br>skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till<br>100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>27</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under<br>18 år - förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden<br>har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den<br>skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det<br>belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp<br>som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-<br>ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-<br>täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst.</p>
<p>Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs<br>verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.</p>
<p>Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt<br>14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid<br>bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag<br>skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom<br>någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i<br>betydande omfattning.</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.<br>Vid tillämpning av bestämmelser-<br>na i tredje stycket på aktier eller<br>andelar skall vid 1995 års taxering<br>värdering enligt fjärde stycket 1<br>inte medges om avyttring skett till<br>närstående eller om företaget har<br>upplösts genom likvidation.</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.</p>
<p>7 2 a mom. Vid tillämpning av<br>12 mom. första stycket får till an-<br>skaffningskostnaden för aktierna<br>eller andelarna läggas 10 procent<br>av ett löneunderlag. Löneunder-<br>laget beräknas på grundval av<br>sådan ersättning som ingår i un-<br>derlag för beräkning av avgifter<br>enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691)</p>
<p>28</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>om socialavgifter och som under<br>året före beskattningsåret har<br>utgått till arbetstagare i företaget<br>och i dess dotterföretag. Av<br>ersättning till arbetstagare i<br>dotterföretag som inte är helägtfår<br>medräknas så stor del av beloppet<br>som svarar mot moderföretagets<br>andel av antalet aktier eller<br>andelar i dotterföretaget. Löne-<br>underlaget utgörs av den del av det<br>sammanlagda ersättningsbeloppet<br>som överstiger ett belopp mot-<br>svarande tio gånger det basbelopp<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring som gällde året före be-<br>skattningsåret. Löneunderlaget<br>fördelas med lika belopp på aktier-<br>na eller andelarna i företaget.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>gäller följande.</p>
<p>1. Anskaffningskostnaden för ak-<br>tierna eller andelarna får inte<br>beräknas enligt 12 mom. fjärde<br>stycket 1.</p>
<p>2. Ersättning till arbetstagare<br>som innehar sådant av företaget<br>utgivet finansiellt instrument som<br>avses i 27 § 7 mom. får inte beak-<br>tas om 12 mom. är tillämpligt på<br>utdelning eller vinst som är hänför-<br>lig till instrumentet. Ersättning som<br>täcks av lönebidrag e.d. får inte<br>heller beaktas.</p>
<p>3. Den skattskyldige skall för<br>året före beskattningsåret ha er-<br>hållit sådan ersättning som ingår i<br>underlag för beräkning av avgifter<br>enligt 2 kap. 3 § lagen om social-<br>avgifter från företaget eller dess<br>dotterföretag med ett belopp som<br>sammanlagt inte understiger 150<br>procent av den högsta ersättning<br>som samma är betalats ut till en<br>arbetstagare och som får räknas in<br>i det belopp som ligger till grund<br>för beräkning av löneunderlaget.</p>
<p>4. Ökningen av det belopp som<br>får tas upp som intäkt av kapital<br>får inte överstiga sådan ersättning<br>till den skattskyldige som avses i 3.</p>
<p>29</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Med innehav av sädana finan-<br>siella instrument i ett fåmansföre-<br>tag som avses z 27 § 7 mom. lik-<br>ställs innehav av finansiella instru-<br>ment i ett annat företag inom<br>samma koncern.</p>
<p>7 §</p>
<p>4 mom.<sup>6</sup> Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut-<br>ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de<br>studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,<br>samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra<br>uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,<br>sjömanshus, företagareförening<br>som erhåller statsbidrag, regional<br>utvecklingsfond som avses i för-<br>ordningen (1978:504) om<br>överförande av vissa uppgifter från<br>företagareförening till regional ut-<br>vecklingsfond, regleringsförening<br>som avses i lagen (1967:340) om<br>prisreglering på jordbrukets områ-<br>de och i lagen (1974:226) om pris-<br>reglering på fiskets område,</p>
<p>sjömanshus, företagareförening<br>som erhåller statsbidrag, regionalt<br>utvecklingsbolag som med stöd av<br>1 § lagen (1994:77) om be-<br>slutanderätt för regionala utveck-<br>lingsbolag har fått rätt att pröva<br>frågor om stöd till näringsidkare<br>samt moderbolag till sådant regio-<br>nalt utvecklingsbolag, reglerings-<br>förening som avses i lagen<br>(1967:340) om prisreglering på<br>jordbrukets område och i lagen<br>(1974:226) om prisreglering på<br>fiskets område,</p>
<p>allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif-<br>telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,<br>sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan<br>organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge<br>avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till<br>förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd<br>till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering<br>av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitterings-<br>löneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen<br>(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med<br>uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga<br>försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,</p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfonden,<br>Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,<br>Apotekarsocietetens stiftelse för<br>främjande av farmacins utveckling<br>m.m., Bokbranschens Finansie-<br>ringsinstitut Aktiebolag, Bryg-<br>geristiftelsen, Dag Hammarskjölds<br>minnesfond, Fonden för industriellt<br>utvecklingsarbete, Fonden för in-<br></p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfonden,<br>Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,<br>Apotekarsocietetens stiftelse för<br>främjande av farmacins utveckling<br>m.m., Bokbranschens Finansie-<br>ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri-<br>stiftelsen, Dag Hammarskjölds<br>minnesfond, Fonden för industriellt<br>utvecklingsarbete, Fonden för in-</p>
<p>30</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>dustriellt samarbete med u-länder,<br>Fonden för svenskt-norskt in-<br>dustriellt samarbete, han-<br>delsprocedurrådet, Jemkontoret<br>och SIS - Standardiseringskom-<br>missionen i Sverige, så länge kon-<br>torets respektive kommissionens<br>vinstmedel används till allmänt<br>nyttiga ändamål och utdelning inte<br>lämnas till delägare eller medlem-<br>mar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfon-<br>den, Olof Palmes minnesfond för<br>internationell förståelse och gemen-<br>sam säkerhet, Stiftelsen Industri-<br>centra, Stiftelsen industriellt ut-<br>vecklingscentrum i övre Norrland,<br>Stiftelsen Institutet för Företagsut-<br>veckling, Stiftelsen Landstingens<br>fond för teknikupphandling och<br>produktutveckling, Stiftelsen för<br>produktutvecklingscentrum i<br>Göteborg, Stiftelsen Produk-<br>tionstekniskt centrum i Borås för<br>tekoindustrin - PROTEKO, Stiftel-<br>sen Produktutvecklingscentrum i<br>Östergötland, Stiftelsen Småföre-<br>tagsfonden, Stiftelsen för sam-<br>verkan mellan Lunds universitet<br>och näringslivet - SUN, Stiftelsen<br>Sveriges Nationaldag, Stiftelsen<br>Sveriges teknisk-vetenskapliga<br>attachéverksamhet, Stiftelsen<br>UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,<br>Svenska bibelsällskapets bibelfond,<br>Svenska kyrkans stiftelse för riks-<br>kyrklig verksamhet, Svenska Pen-<br>ninglotteriet Aktiebolag, Svenska<br>skeppshypotekskassan, Svenska<br>UNICEF-kommittén, Sveriges<br>exportråd, Sveriges turistråd,<br>TCO. s internationella stipendiefond<br>till statsminister Olof Palmes min-<br>ne, Aktiebolagt Tipstjänst och<br>Aktiebolaget Trav och Galopp</p>
<p>frikallas från skattskyldighet för<br></p>
<p>näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p>
<p>dustriellt samarbete med u-länder,<br>Fonden för svenskt-norskt in-<br>dustriellt samarbete, handelsproce-<br>durrådet, Jemkontoret och SIS -<br>Standardiseringskommissionen i<br>Sverige, så länge kontorets respek-<br>tive kommissionens vinstmedel<br>används till allmänt nyttiga ända-<br>mål och utdelning inte lämnas till<br>delägare eller medlemmar, Nobel-<br>stiftelsen, Norrlandsfonden, Olof<br>Palmes minnesfond för internatio-<br>nell förståelse och gemensam sä-<br>kerhet, Stiftelsen Industricentra,<br>Stiftelsen industriellt utvecklings-<br>centrum i övre Norrland, Stiftelsen<br>Institutet för Företagsutveckling,<br>Stiftelsen Landstingens fond för<br>teknikupphandling och produktut-<br>veckling, Stiftelsen för produkt-<br>utvecklingscentrum i Göteborg,<br>Stiftelsen Produktionstekniskt<br>centrum i Borås för tekoindustrin -<br>PROTEKO, Stiftelsen Produktut-<br>vecklingscentrum i Östergötland,<br>Stiftelsen samverkan universitet/<br>högskola och näringsliv i Stock-<br>holm och de sex motsvarande<br>stiftelserna med säte i Luleå,<br>Umeå, Uppsala, Linköping, Göte-<br>borg respektive Lund, Stiftelsen<br>Småföretagsfonden, Stiftelsen för<br>samverkan mellan Lunds univer-<br>sitet och näringslivet - SUN, Stif-<br>telsen Sveriges Nationaldag, Stif-<br>telsen Sveriges teknisk-vetenskap-<br>liga attachéverksamhet, Stiftelsen<br>UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,<br>Svenska bibelsällskapets bibelfond,<br>Svenska kyrkans stiftelse för riks-<br>ky rklig verksamhet, Svenska Pen-<br>ninglotteriet Aktiebolag, Svenska<br>skeppshypotekskassan, Svenska<br>UNICEF-kommittén, Sveriges<br>exportråd, Sveriges turistråd,<br>TCO:s internationella stipendiefond<br>till statsminister Olof Palmes min-<br>ne, Aktiebolaget Tipstjänst och<br>Aktiebolaget Trav och Galopp<br>all annan inkomst än inkomst av</p>
<p>31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande<br>tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.</p>
<p>8 mom. Svenskt aktiebolag,<br>svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkringsföretag är frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>på aktie eller andel i utländskt<br>bolag som inte utgör omsättnings-<br>tillgång i företagets verksamhet<br>under förutsättning att</p>
<p>a) det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i det<br>utdelande bolaget vid be-<br>skattningsårets utgång motsvarade<br>en gärdedel eller mer av röstetalet<br>för samtliga aktier eller andelar i<br>det utdelande bolaget, eller</p>
<p>det görs sannolikt att innehavet<br>av aktien eller andelen betingas av<br>verksamhet som bedrivs av före-<br>taget eller av företag som med<br>hänsyn till äganderättsförhållanden<br>eller organisatoriska förhållanden<br>kan anses stå det nära, och</p>
<p>b) den inkomstbeskattning som<br>det utländska bolaget är underkas-<br>tat är jämförlig med den inkomst-<br>beskattning som skulle ha skett en-<br>ligt denna lag, om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag.</p>
<p>8 mom. Svenskt företag är fri-<br>kallat från skattskyldighet för<br>utdelning på aktie eller andel i ut-<br>ländsk juridisk person under förut-<br>sättning att innehavet av den<br>utländska aktien eller andelen är<br>ett kapitalplaceringsinnehav eller<br>ett näringsbetingat innehav.</p>
<p>För att utdelning pä närings-<br>betingat innehav skall vara<br>skattebefriad skall den in-<br>komstbeskattning som den utländ-<br>ska juridiska personen är under-<br>kastad vara jämförlig med den in-<br>komstbeskattning som skulle ha<br>skett enligt denna lag, om inkom-<br>sten hade förvärvats av ett svenskt<br>företag. Vid jämförelsen skall<br>utdelning som den utländska juri-<br>diska personen erhållit på kapital-<br>placeringsinnehav anses utgöra<br>inkomst som skall beskattas enligt<br>denna lag. Vidare skall bortses<br>från bestämmelser i avtal för<br>undvikande av dubbelbeskattning.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara näringsbetingat<br>om aktierna eller andelarna inte<br>utgör omsättningstillgångar i före-<br>tagets verksamhet och</p>
<p>det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i den<br>utländska juridiska personen vid<br>beskattningsårets utgång mot-<br>svarade en gärdedel eller mer av<br>röstetalet för samtliga aktier eller<br>andelar i den utländska juridiska<br>personen eller</p>
<p>innehavet av aktierna eller an-<br>delarna betingas av verksamhet<br>som bedrivs av företaget eller av<br>företag som med hänsyn till<br>äganderättsförhållanden eller<br>organisatoriska förhållanden kan<br>anses stå det nära.</p>
<p>32</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>22</p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall som avses i 7 § 8 mom. a.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara ett kapitalplace-<br>ringsinnehav om aktierna eller<br>andelarna inte utgör omsättnings-<br>tillgångar i företagets verksamhet<br>och inte heller skall anses vara<br>näringsbetingade.</p>
<p>Med svenskt företag avses i detta<br>moment svenskt aktiebolag, svensk<br>ekonomisk förening, svensk spar-<br>bank, svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkringsföretag och svensk<br>värdepappersfond.</p>
<p>Utländsk juridisk person<br>hemmahörande i något av de län-<br>der med vilka Sverige ingått avtal<br>för undvikande av dubbelbeskatt-<br>ning (avtalsländer) skall anses<br>underkastad inkomstbeskattning<br>jämförlig med den som skulle ha<br>skett enligt denna lag. Denna pre-<br>sumtion gäller dock endast om<br>personens intäkter härrör från<br>verksamhet i Sverige eller av-<br>talsland och verksamheten är un-<br>derkastad normal inkomstskatt i det<br>eller de länder där den bedrivs. I<br>det fall personens intäkter endast<br>till obetydlig del härrör från verk-<br>samhet i andra länder eller från<br>särskilt skattemässigt gynnad verk-<br>samhet skall den ändå anses under-<br>kastad jämförlig beskattning.</p>
<p>§<sup>8</sup></p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall då innehavet är närings-<br>betingat.</p>
<p>24 §</p>
<p>2 mom.<sup>9</sup> Med avyttring av 2 mom. Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse eller därmed jämförlig överlåtelse</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det bolag eller<br>den ekonomiska förening som givit<br>ut instrumentet upplöses genom<br>likvidation eller genom fusion<br>enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-<br>bolagslagen (1975:1385) eller 11<br>kap. 1 eller 2 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618). Av-<br>yttring anses också föreligga om ett<br>finansiellt instrument som givits ut<br>av ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening för-<br>lorar sitt värde genom att det<br>företag som givit ut instrumentet<br>försätts i konkurs. Med avyttring<br>jämställs också att tiden för ut-<br>nyttjande av en option löpt ut utan<br>att optionen har utnyttjats. Med<br>avyttring avses däremot inte utlå-<br>ning av egendom för blankning.<br>Avyttring anses inte heller före-<br>ligga när en andel definitivt för-<br>lorar sitt värde i fall som avses i<br>punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det företag som<br>givit ut instrumentet upplöses<br>genom konkurs eller genom fusion<br>enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-<br>bolagslagen (1975:1385) eller<br>11 kap. 1 eller 2 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618). Ett<br>finansiellt instrument som givits ut<br>av ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening anses<br>dock avyttrat när företaget försätts<br>i konkurs. Avyttring av ett finan-<br>siellt instrument anses också före-<br>ligga om det företag som givit ut<br>det träder i likvidation. Med avytt-<br>ring jämställs också att tiden för<br>utnyttjande av en option löpt ut<br>utan att optionen har utnyttjats.<br>Med avyttring avses däremot inte<br>utlåning av egendom för blank-<br>ning. Avyttring anses inte heller<br>föreligga när en andel definitivt<br>förlorar sitt värde i fall som avses<br>i punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget<br>om andelen inlöses eller bolaget upplöses.</p>
<p>Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt<br>28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.</p>
<p>Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna<br>tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall<br>avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad<br>fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller<br>om medlem avgår ur en ekonomisk förening.</p>
<p>Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,<br>företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,<br>optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,<br>för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en<br>avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den<br>förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet<br>och annat vederlag.</p>
<p>1. Denna lag<sup>10</sup> träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den</p>
<p>1 januari 1994 och tillämpas första 1 januari 1994 och tillämpas första</p>
<p>34</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>gången vid 1995 års taxering om gången vid 1995 års taxering om<br>inte annat följer av punkterna inte annat följer av punkterna<br>2-14. 2-15.</p>
<p>7. För företag med beskattningsår som har påböljats före den 1 januari<br>1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och<br>fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>8. Punkterna 3 och 4 av över-<br>gångsbestämmelserna till lagen<br>(1991:1833) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>Vid tillämpningen av de nya före-<br>skrifterna i 2 § 10 mom. andra<br>stycket vid 1995 års taxering eller,<br>om företaget inte taxeras då, vid<br>1996 års taxering skall gräns-<br>beloppet</p>
<p>a. ökas med ett belopp som<br>motsvarar företagets eget kapital<br>enligt fastställd balansräkning för<br>det räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde år 1991 eller, om företaget<br>inte taxerades då, år 1992 till den<br>del detta belopp överstiger till-<br>skjutet kapital och utdelning som<br>beslutats för nämnda räkenskapsår,</p>
<p>b. minskas med utbetalning till<br>aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-<br>tiebolagslagen (1975:1385) vid<br>nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden efter det räkenskapsår<br>som avses i a och före det första<br>räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde enligt de nya föreskrifterna,<br>samt</p>
<p>c. minskas med utdelning från<br>företaget vilken beslutats för räken-<br>skapsår som infallit efter det räken-<br>skapsår som avses i a och före det<br>första räkenskapsår för vilket taxe-<br>ring skedde enligt de nya före-<br>skrifterna till den del utdelningen<br>överstigit av företaget mottagen<br>skattepliktig utdelning.</p>
<p>De avgående posterna enligt<br>föregående stycke b och c får<br>tillsammans inte överstiga posten a<br>i samma stycke. Bestämmelserna i<br>föregående stycke gäller endast om<br>företaget var investmentföretag vid<br>utgången av det räkenskapsår som<br>avses i samma stycke a.</p>
<p>8. Punkterna 3 och 4 av över-<br>gångsbestämmelserna till lagen<br>(1991:1833) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>35</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>skall alltjämt gälla. I enlighet med<br>punkt 3 av nämnda övergångs-<br>bestämmelse skall för taxeringsåret<br>1995 de nya föreskrifterna i 3 §<br>1 mom. om skatteplikt för vinst<br>respektive avdragsrätt för förlust<br>på svenska aktier e. d. tillämpas på<br>fem sjättedelar av vinsten respek-<br>tive förlusten.</p>
<p>skall alltjämt gälla. I enlighet med<br>punkt 3 av nämnda övergångs-<br>bestämmelse skall för taxeringsåret<br>1995 de nya föreskrifterna i 3 §<br>1 mom. om skatteplikt för vinst<br>respektive avdragsrätt för förlust<br>på svenska aktier e. d. tillämpas på<br>fem sjättedelar av vinsten respek-<br>tive förlusten. För taxeringsåret<br>1995 gäller dock att de nya före-<br>skrifterna skall tillämpas på hela<br>realisationsförlusten på sådan<br>andel i värdepappersfond som<br>avses i 27 § 6 mom. under förut-<br>sättning att mottagen ersättning<br>för den vid avyttringen upplupna<br>inte förfallna avkastningen be-<br>handlas som ränteintäkt enligt de<br>nya föreskrifterna om räntekompen-<br>sation i 3 § 6 mom.</p>
<p>15. Har verksamheten i en för-<br>värvskälla i ett handelsbolag av-<br>slutats under ett beskattningsår för<br>vilket taxering skett år 1994 eller<br>tidigare gäller föreskrifterna i 3 §<br>13 mom. i dess äldre lydelse t.o.m.<br>1997 års taxering.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-8.</p>
<p>2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första<br>stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskatt-<br>ningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.</p>
<p>3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering.</p>
<p>4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993<br>får äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995<br>och senare års taxeringar.</p>
<p>5. För regionala utvecklingsfonder tillämpas vid 1995 och 1996 års<br>taxeringar äldre föreskrifter i 7 § 4 mom.</p>
<p>6. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid<br>utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december<br>1993.</p>
<p>7. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall det i<br>7 § 8 mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda<br>kravet att innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget<br>eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller<br>organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära, anses vara uppfyllt<br>om det görs sannolikt att nämnda omständigheter föreligger.</p>
<p>36</p>
<p>8. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas be- Prop. 1993/94:234<br>stämmelsema i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt<br>punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och nionde<br>styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha beskattats hos<br>värdepappersfonden.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1993:1544.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1993:1544.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1993:1544.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p>’ Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p>37</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1993/94:234</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)’ skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-<br>nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av<br>anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken<br>rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges<br>i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-<br>belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,<br>den faktiska utgiften.</p>
<p>På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan<br>tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens<br>inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-<br>munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del<br>ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.<br>I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår<br>för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär<br>A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på<br>ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i<br>första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två<br>år.</p>
<p>I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att<br>preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den<br>överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-<br>skattelagen angivna beloppet.</p>
<p>Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är<br>förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är<br>uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid<br>mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp.<br>I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av<br>ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.</p>
<p>Preliminär A-skatt skall inte utgå för:</p>
<p>a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;</p>
<p>b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än<br>svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;</p>
<p>c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt<br>undantagen från beskattning i Sverige;</p>
<p>38</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000<br>kronor;</p>
<p>e) ränta på konto för klientmedel;</p>
<p>f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;</p>
<p>g) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;<br>eller</p>
<p>h) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kost-<br>nad för sådan resa.</p>
<p>g) utdelning som avses i lagen<br>(1994:000) om beskattning av viss<br>vidareutdelning;</p>
<p>h) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;<br>eller</p>
<p>i) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kost-<br>nad för sådan resa.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1993/94:152.</p>
<p>39</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om<br>inventering av varulager för inkomsttaxeringen</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsen till lagen (1992:694)<br>om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomsttaxeringen skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Denna lag* träder i kraft den<br>1 juli 1992 och tillämpas första<br>gången vid 1992 års taxering. De<br>äldre föreskrifterna får tillämpas<br>vid 1992 och 1993 års taxeringar<br>om den skattskyldige vid samma<br>taxering yrkar i enlighet med<br>ikraftträdandebestämmelsema till<br>lagen (1992:693) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>att lagret skall värderas med<br>tillämpning av äldre bestämmelser.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 juli 1992 och tillämpas första<br>gången vid 1992 års taxering. De<br>äldre föreskrifterna får tillämpas<br>vid 1992 - 1995 års taxeringar om<br>den skattskyldige vid samma<br>taxering yrkar i enlighet med<br>ikraftträdandebestämmelsema till<br>lagen (1992:693) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>att lagret skall värderas med<br>tillämpning av äldre bestämmelser.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1994 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1992:694.</p>
<p>40</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen<br>(1970:624)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att i fråga om kupongskattelagen (1970:624)’<br>dels att 12 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 9 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>12</p>
<p>Vid förvaltarregistrering enligt<br>3 kap. 10 § andra stycket första<br>meningen aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 3 kap. 10 § andra<br>stycket första meningen försäk-<br>ringsrörelselagen (1982:713) eller<br>3 kap. 11 § första stycket bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618) gäller<br>bestämmelserna i 7 §, 8 § första<br>och andra styckena, 9-11, 20 samt<br>22 §§ denna lag om värdepappers-<br>centralen i stället förvaltaren. Är<br>fråga om utdelning på andel i<br>värdepappersfond gäller be-<br>stämmelserna i 7 §, 8 § första och<br>andra styckena, 9-11, 20 samt<br>22 §§ denna lag om värdepappers-<br>centralen i stället förvaringsinstitu-<br>tet. Uppgift enligt 7 § första<br>stycket skall lämnas på sätt som<br>föreskrivs i 7 § andra stycket i<br>samband med registreringen av<br>andelsinnehavet samt i övrigt när<br>förvaringsinstitutet begär det, av<br>den som registreringen avser enligt<br>lagen (1990:1114) om värdepap-<br>persfonder. Fondbolaget är skyldigt<br>att omedelbart lämna förvarings-<br>institutet upplysning om förhållan-</p>
<p>9a §</p>
<p>Sådan återbetalning som avses i<br>9 § får, utöver vad som sägs där,<br>ske beträffande utdelning på<br>fondandelsbevis för vilken utred-<br>ning om skattskyldighet över-<br>lämnats inom tre månader efter det<br>preskription inträtt för fordran av-<br>seende utdelningen.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Vid förvaltarregistrering enligt<br>3 kap. 10 § andra stycket första<br>meningen aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 3 kap. 10 § andra<br>stycket första meningen försäk-<br>ringsrörelselagen (1982:713) eller<br>3 kap. 11 § första stycket bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618) gäller<br>bestämmelserna i 7 §, 8 § första<br>och andra styckena, 9-11, 20 samt<br>22 §§ denna lag om värdepappers-<br>centralen i stället förvaltaren. Är<br>fråga om utdelning på andel i<br>värdepappersfond gäller be-<br>stämmelserna i 7 §, 8 § första och<br>andra styckena, 9-11, 20 samt<br>22 §§ denna lag om värdepappers-<br>centralen i stället förvaringsinstitu-<br>tet. Uppgift enligt 7 § första<br>stycket skall lämnas på sätt som<br>föreskrivs i 7 § andra stycket i<br>samband med registreringen av<br>andelsinnehavet samt i övrigt när<br>förvaringsinstitutet begär det, av<br>den som registreringen avser enligt<br>lagen (1990:1114) om värdepap-<br>persfonder. Fondbolaget är skyldigt<br>att omedelbart lämna förvarings-<br>institutet upplysning om förhållan-</p>
<p>41</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>de som är av betydelse för frågan de som är av betydelse för frågan<br>om innehållande av kupongskatt. om innehållande av kupongskatt.<br>Om utdelning på andel i värdepap-<br>persfond inte betalats ut på grund<br>av att andelsägaren inte registre-<br>rats skall skatt inte innehållas före<br>utbetalning av utdelning.</p>
<p>Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift<br>till beskattningsmyndigheten om förvaltning enligt 3 kap. 10 § andra<br>stycket första meningen aktiebolagslagen, 3 kap. 10 § andra stycket<br>förste meningen försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 11 § förste stycket<br>bankaktiebolagslagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:463.</p>
<p>42</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1986:468) om avräkning<br>av utländsk skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller<br>inländsk juridisk person har haft intäkt</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i<br>enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt<br>för en i utlandet belägen privatbostad.</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid pröv-<br>ning enligt 7 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt inte visa att<br>den inkomstbeskattning som det<br>utländska bolaget är underkastat är<br>jämförlig med den inkomstbeskatt-<br>ning som skulle ha skett enligt<br>lagen om statlig inkomstskatt om<br>inkomsten hade förvärvats av<br>svenskt företag, och skall mottagen<br>utdelning därför beskattas i Sveri-<br>ge, men är övriga förutsättningar<br>för att erhålla skattefrihet för utdel-<br>ningen i nämnda moment uppfyllda<br>har företaget, utöver den avräkning<br>som medges enligt första stycket<br>och enligt dubbelbeskattningsavtal,<br>genom avräkning rätt att erhålla<br>nedsättning av statlig inkomstskatt<br>med ett belopp motsvarande tio<br>procent av denna utdelnings brut-<br>tobelopp. Vid sådan avräkning<br>gäller i tillämpliga delar vad som<br>föreskrivs i 4-13 §§.</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid pröv-<br>ning enligt 7 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt inte visa att<br>den inkomstbeskattning som den<br>utländska juridiska personen är<br>underkastad är jämförlig med den<br>inkomstbeskattning som skulle ha<br>skett enligt lagen om statlig in-<br>komstskatt om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag, och<br>skall mottagen utdelning därför<br>beskattas i Sverige, men är övriga<br>förutsättningar för att erhålla skat-<br>tefrihet för utdelningen i nämnda<br>moment uppfyllda har företaget,<br>utöver den avräkning som medges<br>enligt första stycket och enligt<br>dubbelbeskattningsavtal, genom av-<br>räkning rätt att erhålla nedsättning<br>av statlig inkomstskatt med ett<br>belopp motsvarande tio procent av<br>denna utdelnings bruttobelopp. Vid<br>sådan avräkning gäller i tillämp-<br>liga delar vad som föreskrivs i<br>4-13 §§.</p>
<p>43</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>7 §<sup>2</sup></p>
<p>Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som<br>hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och<br>näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska<br>kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga<br>respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska<br>förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses<br>utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kom-<br>munala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som<br>dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-<br>inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad<br>förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av<br>den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska<br>kapitalinkomsterna.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig<br>erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),<br>sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så<br>stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda<br>beloppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har<br>att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privat-<br>bostad i utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första<br>meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till<br>privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten<br>på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig<br>fastighetsskatt före sådan reduktion.</p>
<p>1 de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om av-<br>kastningsskatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas<br>ut på skatteunderlag som beräknas enligt bestämmelserna i 3 § första<br>och femte styckena samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av<br>spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, sådan<br>avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.</p>
<p>Spärrbeloppet skall alltid anses<br>uppgå till minst 100 kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1561.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:943.</p>
<p>44</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1993/94:234<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>27 §'</p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p>
<p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.<br>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618),</p>
<p>2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-<br>fond,</p>
<p>3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som<br>förvaltar svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br>försorg,</p>
<p>5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-<br>papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper</p>
<p>förvaras i depå eller kontoförs.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person<br>som, i fall som avses i första<br>stycket 3 om utdelningen inte är<br>skattefri enligt punkt 2 a av anvis-<br>ningarna till 22 § kom-</p>
<p>munalskattelagen (1928:370) eller<br>3 § 1 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt samt i fall som<br>avses i första stycket 4 och 5, är<br>berättigad att lyfta utdelning för<br>egen del vid utdelningstillfället och</p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning<br>skall lämnas av annat svenskt<br>aktiebolag än som avses i första<br>stycket 1 och svensk ekonomisk<br>förening. Kontrolluppgift skall dock<br>inte lämnas om företaget är<br>fåmansföretag.</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person<br>som är berättigad att lyfta utdel-<br>ning för egen del vid utdel-<br>ningstillfället och</p>
<p>45</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som<br>innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk<br>person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är<br>skattepliktig och avdragen preli-<br>minär skatt. Kontrolluppgift enligt<br>andra stycket b skall ta upp<br>innehavet vid årets utgång.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt tredje<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är skat-<br>tepliktig och avdragen preliminär<br>skatt. Kontrolluppgift om utdel-<br>ning som avses i lagen (1994:000)<br>om beskattning av viss vidareut-<br>delning skall också ta upp utländsk<br>källskatt som belöper på utdel-<br>ningen. Sådan kontrolluppgift skall<br>lämnas även om utdelningen under-<br>stiger 500 kronor. Kontrolluppgift<br>enligt tredje stycket b skall ta upp<br>innehavet vid årets utgång.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar<br>på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering. Beträffande vidareutdelning som avses i lagen<br>(1994:000) om beskattning av viss vidareutdelning skall dock kontroll-<br>uppgift lämnas första gången vid 1996 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1564.</p>
<p>46</p>
<h3>2,11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om Prop. 1993/94:234<br>ersättningsfonder</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 13 §§ lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>9 §‘</p>
<p>Ersättningsfond skall återföras Ersättningsfond skall återföras<br>till beskattning om till beskattning om</p>
<p>1. fonden har tagits i anspråk i 1. fonden har tagits i anspråk i</p>
<p>strid med 4-6 §§, strid med 4 eller 5 §,</p>
<p>2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under be-<br>skattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden<br>inte har övertagits enligt sjätte stycket,</p>
<p>3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits<br>enligt sjätte stycket,</p>
<p>4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda</p>
<p>i likvidation,</p>
<p>5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs, eller</p>
<p>6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för<br>vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för<br>avsättningen har medgetts.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på<br>avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.</p>
<p>Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan<br>helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller<br>genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det<br>finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till<br>beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i<br>11 § tredje stycket tillämpas.</p>
<p>Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje<br>styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden<br>motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt<br>bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall<br>återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark<br>skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond<br>som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid,<br>dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under<br>sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.</p>
<p>47</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Vid sådan fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>får ersättningsfond övertas. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>nämnda lag får ersättningsfond i<br>föreningen övertas av det<br>aktiebolag vars aktier skiftats ut.<br>Har fonden övertagits skall anses<br>som om det övertagande företaget<br>har gjort avsättningen under det<br>beskattningsår då avsättningen<br>gjorts hos det överlåtande företa-<br>get.</p>
<p>11</p>
<p>Regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer kan, om det<br>finns särskilda skäl, medge att ett<br>företags ersättningsfond övertas av<br>ett annat företag. För sådant med-<br>givande krävs</p>
<p>1. att det ena företaget är moder-<br>företag och det andra företaget är<br>dess helägda dotterföretag, eller</p>
<p>2. att båda företagen är helägda<br>dotterföretag till samma moderföre-<br>tag, eller</p>
<p>3. att det ena företaget är ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening vars aktier<br>eller andelar till mer än 90 procent<br>ägs av moderföretaget tillsammans<br>med eller genom förmedling av ett<br>eller flera av dess helägda dotter-<br>företag och det andra företaget<br>antingen är ett annat sådant ak-<br>tiebolag eller sådan ekonomisk<br>förening eller också moderföretaget<br>eller dess helägda dotterföretag.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt<br>aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svensk<br>ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och med helägt dotterföretag svenskt<br>aktiebolag eller svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till<br>mer än 90 procent ägs av moderföretaget.</p>
<p>Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det<br>övertagande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det<br>överlåtande företaget gjorde avsättningen.</p>
<p>Vid sådan fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>får ersättningsfond övertas. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt punkt 1 a tredje stycket av<br>anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen får ersätt-<br>ningsfond i föreningen övertas av<br>det aktiebolag vars aktier skiftats<br>ut. Har fonden övertagits skall<br>anses som om det övertagande<br>företaget har gjort avsättningen<br>under det beskattningsår då avsätt-<br>ningen gjorts hos det överlåtande<br>företaget.</p>
<p>§</p>
<p>Skattemyndigheten kan, om det<br>finns särskilda skäl, medge att ett<br>företags ersättningsfond övertas av<br>ett annat företag. För sådant med-<br>givande krävs</p>
<p>1. att det ena företaget är moder-<br>företag och det andra företaget är<br>dess helägda dotterföretag, eller</p>
<p>2. att båda företagen är helägda<br>dotterföretag till samma moderföre-<br>tag, eller</p>
<p>3. att det ena företaget är ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening vars aktier<br>eller andelar till mer än 90 procent<br>ägs av moderföretaget tillsammans<br>med eller genom förmedling av ett<br>eller flera av dess helägda dotter-<br>företag och det andra företaget<br>antingen är ett annat sådant ak-<br>tiebolag eller sådan ekonomisk<br>förening eller också moderföretaget<br>eller dess helägda dotterföretag.</p>
<p>48</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>13 §</p>
<p>Skattemyndighetens beslut i<br>ärenden enligt 6 § samt 9 § tredje<br>och femte styckena får överklagas<br>hos riksskatteverket. Riksskattever-<br>kets beslut i sådana ärenden får<br>inte överklagas.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut i<br>ärenden enligt 9 § tredje och femte<br>styckena samt 7/ § får överklagas<br>hos Riksskatteverket. Riksskat-<br>teverkets beslut i sådana ärenden<br>får inte överklagas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1569.</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om Prop. 1993/94:234<br>räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1993:1536) om räntefördel-</p>
<p>ning vid beskattning skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp<br>utgörs av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november året före<br>beskattningsåret ökad med en<br>procentenhet multiplicerad med ett<br>positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp<br>utgörs av denna räntesats multi-<br>plicerad med ett negativt fördel-<br>ningsunderlag.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp<br>utgörs av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november året före<br>beskattningsåret ökad med tre<br>procentenheter multiplicerad med<br>ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp<br>utgörs av statslåneräntan vid<br>nämnda tidpunkt ökad med en<br>procentenhet multiplicerad med ett<br>negativt fördelningsunderlag.</p>
<p>5 §</p>
<p>Positiv räntefördelning medges<br>endast i den mån det justerade<br>resultatet enligt 7 § är positivt.<br>Positivt fördelningsbelopp som inte<br>kan utnyttjas förs vidare till det<br>följande beskattningsåret (sparat<br>fördelningsbelopp). Upp-<br>kommer ett negativt fördelnings-<br>belopp skall det sparade fördel-<br>ningsbeloppet kvittas mot detta.</p>
<p>Positiv räntefördelning medges<br>endast i den mån det justerade<br>resultatet enligt 7 § är positivt.<br>Positivt fördelningsbelopp som inte<br>kan utnyttjas förs vidare till det<br>följande beskattningsåret (sparat<br>fördelningsbelopp). Mot-<br>svarande gäller i den män den<br>skattskyldige yrkar att räntefördel-<br>ning inte skall ske. Uppkommer ett<br>negativt fördelningsbelopp skall det<br>sparade fördelningsbeloppet kvittas<br>mot detta.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p>50</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1993/94:234<br>periodiseringsfonder</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodise-</p>
<p>ringsfonder skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en<br>särskild fond.</p>
<p>Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att<br>upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i<br>räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om handelsbolag görs I fråga om handelsbolag görs av-<br>avsättning till periodiseringsfond sättning till periodiseringsfond hos<br>hos delägarna. delägarna. Avsättningen görs i</p>
<p>bokslutet för det räkenskapsår<br>(avsåttningsåret) som orrtfattar<br>utgången av handelsbolagets rä-<br>kenskapsår (beskattningsåret).<br>Avdrag medges redan vid taxe-<br>ringen för beskattningsåret även<br>om taxeringen för avsättningsäret<br>sker vid en senare taxering.</p>
<p>Avdrag för avsättning till perio-<br>diseringsfond återförs till beskatt-<br>ning senast femte beskattningsåret<br>efter det beskattningsår då avsätt-<br>ningen gjordes.</p>
<p>Avdrag för avsättning till perio-<br>diseringsfond återförs till beskatt-<br>ning senast femte beskattningsåret<br>efter det beskattningsår för vilket<br>avdrag medgetts.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p>51</p>
<h3>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om Prop. 1993/94:234<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7 och 12 §§ lagen (1993:1539) om<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet samt övergångsbestäm-<br>melserna till lagen skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Har avdrag medgetts enligt 46 §</p>
<p>I mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller enligt 3 §<br>13 mom. andra stycket, 25 §</p>
<p>II mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>medges inte avdrag enligt denna<br>lag för motsvarande belopp.</p>
<p>Bestämmelser om rätt till avdrag<br>3 § 13 mom. första stycket lagen oi</p>
<p>2§</p>
<p>Har avdrag medgetts enligt 46 §<br>1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller enligt 3 §<br>13 mom. andra stycket, 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>medges inte avdrag enligt denna<br>lag för motsvarande belopp.</p>
<p>när en förvärvskälla upphör finns i<br>ti statlig inkomstskatt.</p>
<p>4 §</p>
<p>Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett<br>foretag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-<br>taget.</p>
<p>En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller<br>ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över<br>ett annat företag (det nya dotterföretaget).</p>
<p>Vid tillämpning av första och<br>andra styckena skall ett företag<br>anses ha ett bestämmande in-<br>flytande över ett annat företag om<br>det senare företaget är dot-<br>terföretag till det förra företaget<br>enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen<br>(1987:667) om ekonomiska före-<br>ningar, 1 kap. 3 §</p>
<p>bankaktiebolagslagen (1987:618),<br>1 kap. 2 § sparbankslagen</p>
<p>(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-<br>bankslagen (1987:620) eller 1 kap.<br>9 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713).</p>
<p>Vid tillämpning av första och<br>andra styckena skall ett företag<br>anses ha ett bestämmande in-<br>flytande över ett annat företag om<br>det senare företaget är dot-<br>terföretag till det förra företaget<br>enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen<br>(1987:667) om ekonomiska före-<br>ningar, 1 kap. 3 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618),<br>1 kap. 2 § sparbankslagen<br>(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-<br>bankslagen (1987:620) eller 1 kap.<br>9 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713). Ett utländskt bolag<br>skall anses ha ett bestämmande<br>inflytande över ett företag om<br>företaget skulle ha varit ett dot-<br>terföretag till det utländska bolaget</p>
<h3>52</h3>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>om detta varit ett svenskt ak-<br>tiebolag.</p>
<p>7 §</p>
<p>Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges<br>i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den<br>del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens<br>eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet<br>över förlustföretaget.</p>
<p>Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget - eller<br>annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma<br>koncern som förlustföretaget - erhållit under en period omfattande den<br>del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick<br>ägarförändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad<br>som sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag<br>som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som<br>förlustföretaget.</p>
<p>I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna<br>paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma<br>koncern som den nya ägaren.</p>
<p>Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om<br>det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse<br>från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle<br>genomföras om undantag inte medgavs.</p>
<p>Första-fjärde styckena gäller i<br>tillämpliga delar även om ett för-<br>lustföretag utgjort överlåtande<br>företag i en sådan fusion som<br>anges i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen<br>(1987:667) om ekonomiska före-<br>ningar, 11 kap. 1 och 2 §§ bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618) eller<br>7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen<br>(1987:619). Med vederlag avses i<br>detta fall fusionsvederlag. Med ny<br>ägare avses det övertagande före-<br>taget.</p>
<p>Första-fjärde styckena gäller i<br>tillämpliga delar även om ett för-<br>lustföretag utgjort överlåtande<br>företag i en sådan fusion som<br>anges i 11 kap. 1 och 2 §§ bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618). Med<br>kostnad avses i detta fall fiisions-<br>vederlag. Med ny ägare avses det<br>övertagande företaget.</p>
<p>12 §</p>
<p>I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap. spar-<br>bankslagen (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>och vid övertagande som avses i 5 § lagen (1992:702) om inkomstskat-<br>teregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella<br>sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det<br>övertagande företaget anses som ett och samma företag. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av anvisningarna till</p>
<p>53</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>22 § kommunal skattelagen (1928:370), skall föreningen och det<br>aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag.</p>
<p>Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt<br>underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det<br>beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.</p>
<p>Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern<br>före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.<br>Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag<br>mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för<br>gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha</p>
<p>upphört om fusionen inte ägt rum.</p>
<p>I fråga om fusion mellan ekono-<br>miska föreningar gäller första<br>stycket endast om båda före-<br>ningarna är att anse som koopera-<br>tiva enligt 2 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>I fråga om fusion mellan ekono-<br>miska föreningar gäller första<br>stycket endast om båda före-<br>ningarna är att anse som koopera-<br>tiva enligt 2 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt. I fråga om<br>sådana fusioner som anges i<br>12 kap. 1 eller 3 § lagen</p>
<p>(1987:667) om ekonomiska före-<br>ningar gäller inte bestämmelserna<br>i andra och tredje styckena.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering om<br>annat inte följer av waån-jjärde<br>styckena.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering om<br>annat inte följer av andra-sjäfte<br>styckena.</p>
<p>Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar,</p>
<p>fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens<br>ikraftträdande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före</p>
<p>ikraftträdandet.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 § andra stycket tillämpas endast i fråga om<br>kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993.</p>
<p>Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års<br>taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta<br>erhållit ackord efter den 8 november 1993.</p>
<p>Om inkomsterna i ett dödsbo vid<br>1994 års taxering beskattas hos<br>delägarna och det uppkommit<br>underskott i en förvärvskälla i<br>inkomstslaget näringsverksamhet<br>medges dödsboet avdrag i mot-<br>svarande förvärvskälla vid 1995<br>års taxering eller, om dödsboet<br>inte taxeras då, vid 1996 års<br>taxering. Avdrag medges med ett</p>
<p>54</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>belopp motsvarande summan av<br>delägarnas underskott i förvärvs-<br>källan vid 1994 års taxering. Mid<br>nu sagts gäller inte om förvärvs-<br>källan har upphört eller dödsboet<br>har skiftats före den 1 januari<br>1994.</p>
<p>Om en dödsbodelägare yrkar det<br>medges i stället avdrag enligt 3 §<br>13 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>I sådant fall minskas avdraget för<br>dödsboet i motsvarande mån.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering. Den nya lydelsen av 4 § tillämpas dock endast i fråga<br>om ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.</p>
<p>55</p>
<h3>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § och bilaga 1 till lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>Skatten för år 1994 tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med i<br>bilaga 1 angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För tiden efter<br>utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut<br>med belopp som omräknas enligt 16 §. Därefter skall skatten tas ut med<br>de belopp som gäller vid utgången av år 1998. I fall som avses i 8 §<br>första stycket 3 tas dock skatten ut med ett belopp som motsvarar<br>skillnaden mellan skatt på gasol som används för drift av motorfordon<br>och annan gasol.</p>
<p>För bränsleblandningar för vilka skatt skall tas ut enligt denna lag skall<br>skatt dock inte tas ut för den del av blandningen som består av vegetabi-<br>liska eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller etylestrar av<br>fettsyror från sådana fetter eller oljor. För blandningen i övrigt tas<br>skatten ut med belopp som gäller för oljeprodukter.</p>
<p>För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger<br>70° C när skattskyldigheten inträder.</p>
<p>Till miljöklass 1 hör oljor som<br>har ett kokintervall (destillations-<br>intervall) av olika bredd mellan<br>180 och 2852. C vid 95 procent<br>destillat, en densitet mellan 800<br>och 820 kilogram per kubikmeter<br>vid 152 C och som innehåller högst<br>0,001 viktprocent svavel och högst<br>5 volymprocent aromatiska kol-<br>väten. Sådana oljor får inte<br>innehålla klart mätbara polycyk-<br>liska aromatiska kolväten och<br>måttet på den naturliga tändvillig-<br>heten (cetanindex) får inte under-<br>stiga 50.</p>
<p>Till miljöklass 2 hör till miljö-<br>klass 1 inte hänförliga oljor som<br>har ett kokintervall (destilla-<br>tionsintervall) av olika bredd mel-<br>lan 180 och 2952 C vid 95 procent<br>destillat, en densitet mellan 800<br>och 820 kilogram per kubikmeter<br>vid 152 C och som innehåller högst<br>0,005 viktprocent svavel och högst</p>
<p>56</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>20 volymprocent aromatiska kol-<br>väten. Halten polycykliska aroma-<br>tiska kolväten får inte överstiga 0,1<br>volymprocent och måttet på den<br>naturliga tändvilligheten (cetan-<br>index) får inte understiga 47.</p>
<p>Till miljöklass 3 hör övriga oljor.<br>Miljöklass för bränsle som avses<br>i andra stycket bestäms med led-<br>ning av hela bränsleblandningens<br>egenskaper.</p>
<p>57</p>
<p>Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt<sup>3</sup></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas</p>
<p>Tulltaxenr</p>
<p>Bränsle</p>
<p>Skattebelopp</p>
<p>ur 27.01,<br>ur 27.02<br>eller</p>
<p>ur 27.04 Kolbränslen</p>
<p>ur 27.10<br>eller</p>
<p>ur 38.14 Fotogen, motorbrännoljor och</p>
<p>eldningsoljor samt andra olje-<br>produkter, med undantag för<br>smörjoljor och smörjfetter som<br>inte används för energialstring,<br>tillhöriga<br>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p>
<p>ur 27.11 Naturgas</p>
<p>ur 27.11</p>
<p>eller</p>
<p>ur 38.23 Gasol som används för</p>
<p>a) drift av motorfordon</p>
<p>b) annat ändamål än drift av<br>motorfordon</p>
<p>239 kr per ton</p>
<p>5 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>302 kr per nr</p>
<p>562 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>182 kr per 1000 m<sup>3</sup></p>
<p>88 öre per liter</p>
<p>109 kr per ton</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas</p>
<p>Tulltaxenr</p>
<p>Bränsle</p>
<p>Skattebelopp</p>
<p>ur 27.01,<br>ur 27.02<br>eller</p>
<p>ur 27.04</p>
<p>Kolbränslen</p>
<p>239 kr per ton</p>
<p>ur 27.10<br>eller</p>
<p>ur 38.14</p>
<p>Fotogen, motorbrännoljor och<br>eldningsoljor samt andra olje-<br>produkter, med undantag för<br>smörjoljor och smörjfetter som<br>inte används för energialstring</p>
<p>562 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>ur 27.11 Naturgas</p>
<p>182 kr per 1000 m<sup>3</sup></p>
<p>ur 27.11</p>
<p>eller</p>
<p>ur 38.23 Gasol som används för</p>
<p>a) drift av motorfordon</p>
<p>b) annat ändamål än drift av<br>motorfordon</p>
<p>88 öre per liter</p>
<p>109 kr per ton</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>58</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>* Lagen omtryckt 1984:994.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1508.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:1508.</p>
<p>59</p>
<h3>2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om Prop. 1993/94:234<br>dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 och 5 a §§ lagen (1992:1438) om diesel-<br>oljeskatt och användning av vissa oljeprodukter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>5<br>Dieseloljeskatten för år 1994 tas<br>ut med 1 300 kronor per kubik-<br>meter. För tiden efter utgången av<br>år 1994 och fram till och med år<br>1998 skall skatten tas ut med be-<br>lopp som omräknas enligt 5 a §.<br>Därefter skall skatten tas ut med<br>det belopp som gäller vid ut-<br>gången av år 1998. Skatt skall<br>dock inte tas ut för den del av<br>bränslet som består av vegetabilis-<br>ka eller animaliska fetter eller oljor<br>eller metyl- eller etylestrar av<br>fettsyror från sådana fetter eller<br>oljor.</p>
<p>Förslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Dieseloljeskatten för år 1994 tas<br>ut för oljeprodukter tillhöriga<br>miljöklass 1 med 743 kronor per<br>kubikmeter, miljöklass 2 med 1 040<br>kronor per kubikmeter och miljö-<br>klass 3 med 1 300 kronor per<br>kubikmeter. För tiden efter utgång-<br>en av år 1994 och fram till och<br>med år 1998 skall skatten tas ut<br>med de belopp som omräknas en-<br>ligt 5 a §. Därefter skall skatten tas<br>ut med det belopp som gäller vid<br>utgången av år 1998. Skatt skall<br>dock inte tas ut för den del av<br>bränslet som består av vegetabilis-<br>ka eller animaliska fetter eller oljor<br>eller metyl- eller etylestrar av<br>fettsyror från sådana fetter eller<br>oljor.</p>
<p>Till miljöklass 1 hör oljor som<br>har ett kokintervall (destilla-<br>tionsintervall) av olika bredd mel-<br>lan 180 och 285° C vid 95 procent<br>destillat, en densitet mellan 800<br>och 820 kilogram per kubikmeter<br>vid 15° C och som innehåller högst<br>0,001 viktprocent svavel och högst<br>5 volymprocent aromatiska kol-<br>väten. Sådana oljor får inte in-<br>nehålla klart mätbara polycykliska<br>aromatiska kolväten och måttet på<br>den naturliga tändvilligheten (ce-<br>tanindex) får inte understiga 50.</p>
<p>Till miljöklass 2 hör till miljö-<br>klass 1 inte hänförliga oljor som<br>har ett kokintervall (destillationsin-<br>tervall) av olika bredd mellan 180<br>och 295° C vid 95 procent des-<br>tillat, en densitet mellan 800 och<br>820 kilogram per kubikmeter vid<br>15° C och som innehåller högst<br>0,005 viktprocent svavel och högst</p>
<p>60</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>5</p>
<p>Skatten för vart och ett av kalen-<br>deråren 1995 t. o. m. 1998 skall<br>tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar det i<br>5 § angivna skattebeloppet multi-<br>plicerat med det jämförelsetal,<br>uttryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan det allmänna<br>prisläget i oktober månad året före<br>det år beräkningen avser och i<br>oktober 1993.</p>
<p>Regeringen fastställer före<br>november månads utgång det om-<br>räknade skattebelopp som enligt<br>denna lag skall tas ut för påföl-<br>jande kalenderår. Beloppet avrun-<br>das till hela kronor.</p>
<p>20 volymprocent aromatiska kol-<br>väten. Halten polycykliska aroma-<br>tiska kolväten får inte överstiga 0,1<br>volymprocent och måttet på den<br>naturliga tändvilligheten (cetanin-<br>dex) får inte understiga 47.</p>
<p>Till miljöklass 3 hör övriga oljor.</p>
<p>Miljöklass för bränsle bestäms<br>med ledning av hela bränslebland-<br>ningens egenskaper.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Skatten för vart och ett av kalen-<br>deråren 1995 t. o. m. 1998 skall<br>tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar de i 5 §<br>angivna skattebeloppen mul-<br>tiplicerade med de jämförelsetal,<br>uttryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan det allmänna<br>prisläget i oktober månad året före<br>det år beräkningen avser och i<br>oktober 1993.</p>
<p>Regeringen fastställer före<br>november månads utgång de om-<br>räknade skattebeloppen som enligt<br>denna lag skall tas ut för påföljan-<br>de kalenderår. Beloppen avrundas<br>till hela kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1510.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1510.</p>
<p>61</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Riksdagen fattade under hösten 1993 beslut om ändringar i företags-<br>beskattningen (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och bet.<br>1993/94:SkU 16, rskr. 1993/94:108 och 110, SFS 1993:1541 m.fl.).<br>Genom detta beslut avskaffas dubbelbeskattningen av utdelade bo-<br>lagsinkomster. Det sker genom att utdelningar undantas från skatt-<br>skyldighet hos mottagaren. För i bolaget kvarhållna inkomster lindras<br>dubbelbeskattningen genom att hälften av en reavinst vid avyttring av<br>aktierna undantas från beskattning.</p>
<p>Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en skrivelse till<br>riksdagen i vilken aviserades kommande förslag till vissa ändringar i<br>kapitalbeskattningen (skr. 1993/94:132). Förslagen kompletterar de redan<br>beslutade regelförändringarna. Syftet med förslagen är bl.a. att motverka<br>oönskad skatteplanering samt att undanröja vissa incitament för ett i<br>samhällsekonomiskt avseende irrationellt beteende. De i skrivelsen<br>aviserade förändringarna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1994.</p>
<p>Skrivelsen omfattar förslag till förändringar avseende beskattningen av<br>delägare i fåmansföretag och en viss åtstramning av de skatteregler som<br>gäller för utdelning som lämnas under år 1994. En annan fråga rör en<br>övergångsbestämmelse avseende beskattningen av investmentföretag.<br>Förslag till reglering i dessa frågor har tagits fram inom Finansdepar-<br>tementet och presenterats i promemorian Beskattning av utdelning och<br>fåmansföretag (Ds 1994:26).</p>
<p>En annan fråga som berörs i skrivelsen är den s.k. JIK-metoden<br>(Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Den är avsedd att<br>tillämpas vid beräkning av reavinst vid avyttring av aktier och innebär en<br>beskattning av aktievinster som grundas på i bolaget orealiserade<br>inkomster och förväntningsvärden. Företagsskatteutredningen (Fi<br>1992:11) har avlämnat ett betänkande vari en modell för JIK-metoden<br>presenteras för aktier i onoterade bolag (SOU 1994:13 JIK-metoden,<br>m.m.). I betänkandet presenteras även en reglering avseende utdelning<br>från ett svenskt företag som betalas med utdelning på utländska aktier.</p>
<p>Betänkandet och promemorian har remissbehandlats. En<br>sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-<br>ningsärendet (dnr 406/94 och 700/94). En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 1.</p>
<p>Remissinstansernas inställning till JIK-metoden är blandad. De har<br>allmänt vitsordat metodens teoretiska förtjänster men samtidigt pekat på<br>ett antal problem. En frågeställning som särskilt har framhållits är att<br>utredningen inte har haft möjlighet att ta ställning till om metoden lämpar<br>sig för aktier i börsnoterade bolag. Med hänsyn till remissopinionen har<br>regeringen funnit att JIK-metoden bör utredas vidare. Något förslag i<br>denna del presenteras således inte i propositionen.</p>
<p>De förslag som läggs fram i denna proposition behandlar en viss<br>åtstramning av de skatteregler som gäller för utdelning som lämnas under<br>år 1994. Vidare behandlas vissa förändringar avseende beskattningen av<br>ägare i fåmansföretag samt en övergångsreglering för investmentföretag.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>62</p>
<p>En annan fråga som tas upp är beskattningen av vidareutdelning av<br>mottagen utdelning på utländska aktier och andelar.</p>
<p>Förslag lämnas även avseende utökad möjlighet till kvittning vid<br>generationsskiften. Till grund för förslaget ligger promemorian Kvittning<br>och Generationsskiften som har remissbehandlats. En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remiss-<br>yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 894/94).</p>
<p>Utöver dessa frågor behandlas vissa förmånsskattefrågor avseende<br>svensk FN-personal m.fl. En annan fråga är skattskyldigheten för de<br>regionala utvecklingsbolagen och de s.k. Teknikbrostiftelsema.</p>
<p>Slutligen föreslås att miljödifferentieringen av den allmänna energi-<br>skatten på bränslen överförs till en motsvarande differentiering av<br>dieseloljeskatten.</p>
<p>Svenska Shell har i skrivelser till regeringen påtalat att den förmån-<br>ligare beskattningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 endast bör<br>omfatta dessa produkters användning som fordonsbränsle. Statens<br>naturvårdsverk har avgivit yttrande över Svenska Shells skrivelser.<br>Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riks-<br>skatteverket.</p>
<p>Regeringen ser det som särskilt angeläget att stimulera ny företagandet.<br>I höstas remissbehandlades en promemoria med förslag om ett särskilt<br>riskkapitalavdrag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.<br>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-<br>ningsärendet (dnr 3614/93). Förslaget, som i stora drag innebär att<br>avdrag medges vid förvärv av nyemitterade aktier i onoterade<br>industriföretag, har fått ett blandat mottagande. Ett flertal remissinstanser<br>ifrågasätter om ett sådant system över huvud taget bör införas. Andra<br>framhåller att bidrags- eller skatteincitamenten måste förstärkas väsentligt<br>om de avsedda effekterna skall uppnås. Flera remissinstanser, bl.a.<br>Industriförbundet, anser däremot att man bör avvakta effekterna på<br>riskkapitalförsöijningen av de nyligen genomförda lättnaderna i dubbel-<br>beskattningen.</p>
<p>Genom borttagande av dubbelbeskattningen av bolagsinkomster<br>undanröjs merbeskattningen av riskkapitalet. Därmed skapas - genom<br>generella regeländringar - avsevärt bättre möjligheter än tidigare även<br>för de små och medelstora företagen att attrahera det kapital som behövs<br>för tillväxt och förnyelse. Betydelsen av detta kan enligt regeringens<br>uppfattning knappast överskattas. Frågan om införandet av ett särskilt<br>riskkapitalavdrag för investeringar i onoterade industriföretag eller andra<br>särskilda skattestimulanser bör därför anstå i avvaktan på en utvärdering<br>av den nyligen genomförda företagsskattereformen.</p>
<p>I prop. 1993/94:50 diskuterades möjligheterna till avdrag för förluster<br>som inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex. därför att säljaren<br>av värdepapper inte beskattas för reavinst (s. 184). Ett annat exempel är<br>de förluster som köpare av ett aktiebolag med beskattade vinstmedel kan<br>få om de säljer aktierna sedan utdelning skett. Frågan om rätten till<br>avdrag för reaförluster behandlades i prop. 1989/90:110 s. 393. Jfr också<br>Lagrådets yttrande (prop. 1989/90:110 Del 2 s. 130 f.). I prop.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>63</p>
<p>1993/94:50 hänvisades till att frågan om rätt till avdrag för förlust i vissa Prop. 1993/94:234<br>fall övervägdes inom Företagsskatteutredningen. Utredningens betänkande<br>kom i huvudsak att behandla JIK-metoden. Eftersom denna metod<br>innebär att anskaffningsvärdet på aktien minskar med utdelade belopp<br>behövdes inte någon särskild reglering för rätten till avdrag för förluster.</p>
<p>I och med att JIK-metoden inte införs nu bör utredas i vilken omfattning<br>det är nödvändigt att närmare reglera rätten till avdrag för förluster.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 2.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.</p>
<p>Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen<br>har i propositionen väsentligen har följt Lagrådets förslag. I förhållande<br>till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,<br>huvudsakligen av redaktionell karaktär.</p>
<p>Lagrådet har i sitt yttrande konstaterat att även om förslagen i sak inte<br>är särskilt omfattande innehåller förslagen tre nya lagar av ganska stor<br>omfattning och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Lagrådet<br>har erinrat om att regelsystemet kritiserades redan i samband med<br>skattereformen hösten 1993 (prop. 1993/94:50 s. 426 f.) på grund av<br>dess komplexitet. Enligt Lagrådet komplicerar det framlagda förslaget det<br>redan mycket komplicerade regelsystemet. Lagrådet har därför funnit<br>anledning att åter betona vikten av att förenklingsaspekten åtminstone i<br>framtiden beaktas i högre grad än hittills vid utformningen av lagstift-<br>ningen på det aktuella området. Enligt Lagrådets uppfattning måste det<br>nämligen starkt ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste<br>reformerna är acceptabelt med hänsyn till de krav på enkelhet vid<br>tillämpningen som måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i<br>praktiken.</p>
<p>Med anledning av Lagrådets kritik vill regeringen framhålla följande.<br>Ett väsentligt inslag i prop. 1993/94:50 avsåg förändringar i de<br>skatteregler som gäller för enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag. Syftet var att förbättra situationen för fysiska personer som<br>bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet genom ett<br>handelsbolag. Lagrådets kritik avsåg också till stor del dessa lagförslag.<br>De remitterade lagförslagen genomgick efter lagrådsremissen ytterligare<br>bearbetning i syfte att genomföra vissa förenklingar och undanröja vissa<br>av Lagrådet påtalade brister.</p>
<p>De förslag som presenterats i den lagrådsremiss som föregått denna<br>proposition rör i huvudsak aktieägare och till viss del också delägare i<br>ekonomiska föreningar. Det är alltså inte fråga om en påbyggnad av det<br>regelsystem för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som<br>beslutades av riksdagen den 16 december 1993. Regeringen är emellertid<br>medveten om att kritik i vissa delar kan riktas mot komplexiteten i de<br>framlagda lagförslagen. Intrycket av komplexitet kan också förstärkas av</p>
<p>64</p>
<p>det förhållandet att reglerna har presenterats i form av tre nya lagförslag. Prop. 1993/94:234<br>De nya lagförslagen behandlar emellertid vart och ett skilda områden. Ett<br>av förslagen skall dessutom endast tillämpas på utdelningar som lämnas<br>under år 1994. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet med en<br>systematisk översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39) före-<br>faller det också mindre lämpligt att i detta skede inarbeta dessa lagförslag<br>i de nuvarande författningarna.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det självfallet måste vara en allmän<br>strävan att i möjligaste mån förenkla reglerna. Redan under hösten 1993<br>aviserade regeringen att en översyn bör göras av de särskilda be-<br>stämmelserna om beskattning av delägare i fåmansföretag (prop.<br>1993/94:50 s. 196). Det hade naturligtvis varit önskvärt att en sådan<br>översyn hade kunnat göras i sådan tid att nya och förenklade regler hade<br>kunnat tillämpas redan vid 1995 års taxering. Det har dock inte varit<br>möjligt att genomföra denna översyn nu. Ett arbete med den av Lagrådet<br>efterlysta inriktningen mot förenklade regler kommer att påbörjas inom<br>Finansdepartementet sedan denna proposition har lagts fram (jfr avsnitt<br>6.1). Regeringen kommenterar Lagrådets kritik ytterligare i anslutning<br>till de särskilda avsnitten.</p>
<p>De lagförslag som presenterats i denna proposition men som inte har<br>remitterats till Lagrådet är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats<br>över dessa lagförslag.</p>
<h2>4 Beskattning av utdelning som lämnas<br>under år 1994</h2>
<p>Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för mottagen<br>utdelning på aktier i svenska aktiebolag begränsas under år 1994 för<br>fysiska personer och dödsbon. En för det utdelande företaget normal<br>utdelning skall inte beskattas hos aktieägaren. Normal utdelning<br>definieras som 120 % av den högsta utdelning som företaget lämnat<br>för något av de närmast föregående fem räkenskapsåren. Möjlighet<br>finns att lämna utdelning med högre belopp om företaget för<br>föregående år redovisade en vinstökning. Begränsningen gäller även<br>för utdelning på andelar i vissa ekonomiska föreningar.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal<br>remissinstanser. Dessa tillstyrker förslaget eller lämnar det i huvudsak<br>utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen aviserade i skrivelsen till<br>riksdagen att undantaget från skatteplikt för utdelning på aktier som<br>lämnas under år 1994 borde begränsas för fysiska personer och dödsbon.<br>Det skäl som anfördes för en sådan begränsning var att det under</p>
<p>65</p>
<p>5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234<br></p>
<p>riksdagsbehandlingen av förslaget om lindrad dubbelbeskattning Prop. 1993/94:234<br>förekommit spekulationer om beständigheten av det nya systemet.</p>
<p>Regeringen uttalade att även om det var osannolikt, oavsett valutgången<br>1994, att det skulle fattas ett beslut att återinföra en ekonomisk dubbel-<br>beskattning av det riskvilliga kapitalet inom aktiebolagssektom kunde<br>diskussionen i sig få till följd att bolagen under år 1994 delar ut<br>vinstmedel i en omfattning som inte är motiverad ur företagsekonomisk<br>synpunkt. Det uttalades vidare att den debatt som förekommit också<br>kunde ge incitament till omotiverad aktiespekulation.</p>
<p>Regeringen drog den slutsatsen att en lämplig åtgärd var att något<br>begränsa rätten för aktieägare att ta emot enkelbeskattad utdelad<br>bolagsinkomst under det första år systemet med enkelbeskattning<br>tillämpas. En motsvarande begränsning skulle också gälla för utdelning<br>från ekonomiska föreningar.</p>
<p>Utgångspunkten för en sådan begränsning bör vara att vad som kan<br>anses motsvara en för det utdelande företaget normal utdelning inte skall<br>beskattas hos aktieägarna. I sådana fall skall således den nyinförda<br>principen om enkelbeskattning av utdelad inkomst från bolagssektom<br>upprätthållas fullt ut. Lämnas utdelning med högre belopp beskattas det<br>överskjutande beloppet med kapitalskattesatsen 30 %, om inte be-<br>stämmelserna i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>SIL, leder till att utdelningen skall beskattas som intäkt av tjänst.<br>Utdelning till aktiebolag och andra juridiska personer än dödsbon bör inte<br>omfattas av denna begränsning.</p>
<p>I regeringens skrivelse anges vad som skall förstås med begreppet<br>normal utdelning, nämligen 120 % av det högsta av de utdelningsbelopp<br>som företaget lämnat under något av de senaste fem åren. Detta belopp<br>kan lämpligen benämnas jämförelsebelopp.</p>
<p>Jämförelsebeloppet bör beräknas för den enskilda aktien. Enligt<br>huvudregeln är det alltså det högsta utdelningsbelopp som under perioden<br>1989-1993 lämnats på aktien, uppräknat med 20 %, som skall utgöra<br>jämförelsebeloppet.</p>
<p>Jämförelsebeloppet bör få ökas om vinsten under år 1993 ökat i<br>förhållande till tidigare år. Det är väsentligt att såväl det utdelande<br>bolaget som dess aktieägare vid bolagsstämman kan ta ställning till om<br>föreslagen utdelning ligger inom den ram som jämförelsebeloppet utgör.<br>För att uppnå detta bör utgångspunkten för jämförelsen vara nettovinsten<br>enligt fastställd balansräkning, dvs. vinsten efter bokslutsdispositioner och<br>skatt. I förekommande foll beaktas nettovinsten enligt fastställd kon-<br>cembalansräkning.</p>
<p>I promemorian anfördes att när vinsten för år 1993 ställs i relation till<br>tidigare års vinster kan ökningen uppgå till sådana belopp att jämförelse-<br>beloppet beräknat på detta sätt sammanlagt kommer att överstiga<br>redovisad nettovinst. En sådan ökning av jämförelsebeloppet bör inte<br>godtas eftersom syftet med utdelningsbegränsningen då helt skulle<br>förfelas i vissa fall. Det ansågs därför lämpligt att relatera den maximala<br>ökningen till den redovisade vinsten för bolaget. Med den valda<br>utgångspunkten att begränsningsreglema inte skall träffa en normal</p>
<p>66<br></p>
<p>vinstutdelning ansågs att de på detta sätt ökade jämförelsebeloppen för Prop. 1993/94:234<br>samtliga aktier i bolaget sammanlagt inte skulle få överstiga 50 % av den<br>redovisade vinsten. Några remissinstanser har uttalat att en sådan<br>begränsning är väl snäv. FAR anser att denna inskränkning är att betrakta<br>som retroaktiv eftersom den inte fanns med i regeringens skrivelse.</p>
<p>Det kan inledningsvis konstateras att begränsningen till maximalt 50 %<br>av årsvinsten inte gäller när jämförelsebeloppet beräknas enligt huvud-<br>regeln, dvs. 120 % av tidigare lämnad högsta utdelning. Denna<br>begränsning skulle enligt promemorian endast gälla om vinstöknings-<br>regeln tillämpades. De företag som under tidigare år legat på en hög<br>utdelningsnivå skulle således kunna fortsätta med denna utdelningspolitik<br>utan att det blev fråga om någon beskattning av aktieägaren.</p>
<p>Med hänsyn till vad som utgör normal avkastning på riskkapital är det<br>rimligt att begränsa möjligheten till ökning av jämförelsebeloppet när<br>företaget redovisat en vinstökning. Den i promemorian föreslagna<br>begränsningen har godtagits av flertalet remissinstanser. Regeringen delar<br>denna bedömning och finner således att en begränsning till maximalt<br>50 % av årsvinsten kan anses lämplig.</p>
<p>I frågan om en sådan inskränkning är att betrakta som retroaktiv kan<br>följande konstateras. I regeringens skrivelse har uttalats att det bör vara<br>möjligt att vid utformningen av lagförslaget ta hänsyn till om företaget<br>för det år som utdelning skall beslutas har redovisat en vinstökning. Det<br>sägs vidare att hänsyn bör tas på det sättet att ökningen av jämförelse-<br>beloppet sker i relation till hur mycket större 1993 års vinst är i<br>förhållande till den högsta vinsten under de föregående fem åren. Av<br>detta kan dock inte den slutsatsen dras att jämförelsebeloppet skall få<br>ökas obegränsat. Vinstökningsregeln är avsedd att vara en gynnande regel<br>i förhållande till huvudregeln. Det förhållandet att en begränsning inte<br>omnämndes i regeringens skrivelse kan därför inte vara av betydelse för<br>bedömningen av retroaktivitetsfrågan.</p>
<p>Lagrådet har i sitt yttrande anfört att man delar regeringens uppfattning<br>att den i frågavarande begränsningsregeln inte står i strid mot förbudet<br>mot retroaktiv skattelagstiftning (jfr bilaga 3). En allmän synpunkt som<br>framförts av Lagrådet är komplexiteten i de framlagda förslagen.<br>Regeringen vill här framhålla att bestämmelserna om beskattning av<br>utdelning under år 1994 är avsedda att gälla endast vid en taxering. Som<br>regeringen redan tidigare har framhållit har lagen nödvändiggjorts av den<br>debatt om beständigheten i det nya system för beskattning av företagen<br>och deras delägare som infördes under hösten 1993. Samtidigt som det<br>givetvis är beklagligt att ett sådant steg blivit nödvändigt har regeringen<br>i största möjliga utsträckning sökt upprätthålla ambitionen att vad som<br>kan anses utgöra normal utdelning för det utdelande företaget inte skall<br>träffas av begränsningsreglema. Detta har samtidigt inneburit att reglerna<br>blivit förhållandevis detaljerade.</p>
<p>För bolag som inte har aktier noterade på börs är situationen i många<br>fall den att utdelning tidigare har lämnats med låga belopp eller att det<br>inte förekommit någon utdelning alls. I skrivelsen föreslogs därför ett<br>alternativt sätt att beräkna jämförelsebeloppet. För dessa bolag bör</p>
<p>67<br></p>
<p>jämförelsebeloppet få beräknas som 20 % av det beskattade egna Prop. 1993/94:234<br>kapitalet i bolaget vid utgången av det beskattningsår som taxerades år<br>1993. Hur det beskattade egna kapitalet bör beräknas diskuteras i<br>samband med beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i<br>fåmansbolag (jfr avsnitt 6.2.2).</p>
<p>I enlighet med förslaget i promemorian bör det finnas en möjlighet för<br>Riksskatteverket att genom dispens medge att utdelning får lämnas med<br>högre belopp än vad som följer av de föreslagna bestämmelserna. Att<br>närmare ange i vilka fall dispens skall medges är inte möjligt. Motivet<br>för begränsningen i undantaget från skatteplikt för utdelning är att<br>förhindra att utdelning lämnas under år 1994 i en omfattning som inte<br>är företagsekonomiskt motiverad. Skäl för dispens bör alltså inte anses<br>föreligga om motivet för en ökning av jämförelsebeloppet endast är en<br>allmän önskan att höja utdelningen. Det kan däremot vara fallet om ett<br>bolag som nyligen introducerats på börsen vill höja sin utdelning i<br>förhållande till tidigare år.</p>
<p>En annan situation då dispens bör medges är när det är fråga om<br>omstruktureringar som kan anses önskvärda från allmän synpunkt. Ett<br>exempel på skäl att medge dispens är när det i samband med omstruk-<br>turering av företag förekommer åtgärder som innefattar någon form av<br>utdelning. Det kan exempelvis vara fråga om utdelning av inköpsrätter<br>som berättigar aktieägare till inköp av aktier i ett annat bolag. Värdet av<br>en sådan inköpsrätt kan komma att överstiga det beräknade jämförelse-<br>beloppet.</p>
<p>Ytterligare ett skäl för dispens kan vara att bolagsordningen innehåller<br>villkor som innebär att ett visst slag av aktier skall ha företrädesrätt till<br>utdelning på ett sätt som inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna<br>för beräkning av jämförelsebelopp.</p>
<p>I några fall pågick vid årsskiftet 1993/94 sådana omstruktureringar som<br>bl.a. omfattade utdelning från börsnoterade bolag av inköpsrätter. Dessa<br>utdelningar bör helt undantas från de föreslagna begränsningsreglema.</p>
<p>Hur de nu föreslagna reglerna skall tillämpas på fåmansföretag<br>behandlas i avsnitt 6.4.</p>
<p>Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet m.m. bör tas in i lagen.<br>Dessa kommenteras närmare i anslutning till nästa avsnitt.</p>
<p>68</p>
<h2>5 Beskattning av vissa utländska<br>utdelningsinkomster</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för utdelning skall<br>inte omfatta vidareutdelning av mottagen utdelning på aktie eller<br>andel i utländsk juridisk person. Skattskyldig för vidareutdelningen<br>är mottagaren vare sig denne är svenskt aktiebolag, svensk värde-<br>pappersfond eller här bosatt fysisk person. Den skattskyldige skall<br>kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt som erlagts av det<br>svenska företaget.</p>
<p>Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall inte<br>beskattas om utdelningen härrör från utländsk juridisk person som<br>är underkastad beskattning som är jämförlig med svensk bolags-<br>beskattning. Vid tillämpning av bestämmelserna om skattefrihet för<br>mottagen utländsk utdelning på näringsbetingat innehav skall<br>normalbeskattad verksamhet i något av de länder med vilka Sverige<br>ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning anses underkastad<br>en med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning.</p>
<p>För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp föreslås två<br>spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägamivå. Om beloppet som<br>vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela utdelning anses<br>skatteplikt inte uppkomma. Skatteplikt uppkommer inte heller om det<br>sammanlagda beloppet av vidareutdelning som en skattskyldig ett år<br>erhållit understiger 500 kr.</p>
<p>Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag<br>skall inte beskattas. I stället påförs dessa företag en schablonintäkt<br>på värdet av företagets innehav av utländska aktier och andelar.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens<br>förslag med den skillnaden att förslaget har kompletterats med regler för<br>att underlätta vinsthemtagning via holdingbolag i utlandet och tillämp-<br>ningen för internationellt verksamma koncerner. Dessutom har en regel<br>tillkommit för att företag som erhåller skattepliktig vidareutdelning i vissa<br>fall skall kunna erhålla avräkning med 10 % av bruttobeloppet enligt 1 §<br>tredje stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare<br>föreslås en särskild ordning för beskattning av utdelning som mottas av<br>investmentföretag och värdepappersfonder.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som<br>kommenterat det i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Kritik<br>har dock riktats mot förslaget att beskatta vidareutdelning av utdelning<br>på näringsbetingade aktier när den utländska juridiska personen inte har<br>underkastats inkomstbeskattning som är jämförlig med den skatt som<br>skulle ha utgått i ett svenskt bolag om inkomsten uppburits av detta.<br>Svenska Bankföreningen m.fl. har framfört synpunkter på regleringen för<br>framför allt värdepappersfonderna. Sveriges Advokatsamfund har uttryckt<br></p>
<p>69</p>
<p>önskemål om att förslaget bör bli föremål för en mer genomgripande Prop. 1993/94:234<br>belysning.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Den gällande ordningen för<br>utdelning från utlandet kan sammanfattas enligt följande. Utdelning på<br>aktier eller andelar i utländska bolag som uppbärs av här hemmahörande<br>mottagare beskattas i regel. Svenskt företag är dock befriat från skatt på<br>utdelning från utländskt bolag om innehavet är näringsbetingat och det<br>utländska bolaget är jämförligt beskattat dvs. det utländska bolaget har<br>underkastats inkomstbeskattning som är jämförlig med den skatt som<br>skulle ha utgått i ett svenskt bolag om inkomsten uppburits av detta (7 §<br>8 mom. SIL). Är kravet på jämförlig beskattning inte uppfyllt medges<br>ändå - för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst - avräkning<br>med 10 % av utdelningens bruttobelopp [1 § tredje stycket lagen<br>(1986:468) om avräkning av utländsk skatt].</p>
<p>Till skillnad från de flesta länder som använder metoden att skattebefria<br>utdelning från utlandet för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst<br>medges i Sverige avdrag för ränta på lån som tagits för att finansiera<br>utlandsetableringen. Detta gäller också i det fall utdelningen undantagits<br>från skatt på grund av dubbelbeskattningsavtal om innehavet är närings-<br>betingat (22 § SIL).</p>
<p>I praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal finns regler<br>som befriar svenskt bolag från skatt på utdelning från bolag i den andra<br>staten om utdelningen skulle ha varit skattefri om den erhållits från<br>svenskt bolag. Äldre avtal innehåller oftast inga ytterligare krav för<br>skattebefrielsen. I nya avtal ges skattebefrielsen som regel endast om den<br>vinst av vilken utdelningen betalas underkastats normal bolagsskatt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Liksom praktiskt taget alla länder som<br>under senare år infört system för enkelbeskattning av bolagsinkomst<br>infördes lättnaden på aktieägamivån genom 1993 års lagstiftning. Det<br>tidigare systemet med begränsat utdelningsavdrag (Annellavdraget)<br>avskaffades.</p>
<p>I andra länder som infört lättnader på ägamivå har dessa lättnader inte<br>utsträckts till att avse utdelning från utlandet. De system i vilka<br>aktieägaren har rätt att avräkna erlagd bolagsskatt kombineras med en<br>kompletteringsskatt. Denna erläggs av bolaget vid utdelningstillfället och<br>motsvarar avräkningsbeloppet. Denna skatt räknas av mot faktiskt erlagd<br>bolagsskatt vilket innebär att om utdelning från utlandet inte beskattats<br>när den uppbärs av ett bolag i en stat med ett sådant system utgår denna<br>skatt i stället vid det tillfälle då den vidareutdelas. Har då skatt erlagts<br>även i den stat från vilken den utländska utdelningen härrör uppstår<br>dubbelbeskattning. Avräkningssystemen diskriminerar härigenom<br>investeringar i utlandet som i regel blir dubbelbeskattade medan<br>investeringar i den egna staten blir enkelbeskattade.</p>
<p>Utdelning från utlandet omfattas inte av de genom prop. 1993/94:50<br>införda lättnaderna i dubbelbeskattningen. I ett flertal dubbel-<br>beskattningsavtal finns villkor som anger att utdelning skall vara skattefri<br>om den skulle ha varit det om den utgått mellan svenska bolag. I och<br>med den införda enkelbeskattningen är detta villkor numera så gott som</p>
<p>70<br></p>
<p>alltid uppfyllt utan krav på att innehavet är näringsbetingat och i många<br>fall utan krav på att bolagsskatt utgått. För att inte utdelning från utlandet<br>som tas emot av svenskt bolag och sedan vidareutdelas skall bli skattefri<br>medan utländsk utdelning som tas emot direkt av person bosatt här<br>beskattas, måste beskattning ske vid vidareutdelning. En metod for en<br>sådan beskattning föreslogs av Företagsskatteutredningen i betänkandet<br>SOU 1994:13.</p>
<p>Förslaget innebär att undantaget från skatteplikt för mottagen utdelning<br>inte skall omfatta utdelning från ett svenskt bolag om utdelningen betalas<br>med utdelning från utlandet som inte beskattats hos det mottagande<br>svenska företaget. Utdelning som det svenska företaget lämnar skall i<br>första hand anses betald med sådan ickebeskattad utländsk utdelning.<br>Skattskyldig för vidareutdelningen är mottagaren vare sig denne är<br>svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond eller fysisk person.</p>
<p>För att möjliggöra att den skattskyldige, liksom när utdelning uppbärs<br>direkt från utlandet, skall kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt<br>måste den skattskyldige beskattas på bruttobeloppet, dvs. för utdelningen<br>plus den utländska källskatten. Avräkning bör ges som om utdelningen<br>var inkomst från utlandet och källskatten hade erlagts av den<br>skattskyldige. I det fall mottagaren är ett företag bör för att undvika<br>eventuell kedjebeskattning av bolagsvinst, utöver avräkning för i utlandet<br>erlagd källskatt, även rätt till avräkning föreligga enligt 1 § tredje stycket<br>lagen om avräkning av utländsk skatt.</p>
<p>För att förhindra att bestämmelserna blir tillämpliga på småbelopp<br>föreslog utredningen två spärrar, en på bolagsnivå och en på ak-<br>tieägamivå. Om beloppet som vidareutdelas understiger 3 % av<br>företagets hela utdelning bör skattskyldighet inte komma i fråga.<br>Understiger sammanlagda beloppet av vidareutdelning som en skatt-<br>skyldig ett år erhållit 300 kr, beskattas detta inte heller. Det sistnämnda<br>skulle enligt förslaget inte gälla värdepappersfond som oftast har ett<br>mycket stort antal andelsägare och där betydande belopp från utlandet<br>eljest skulle kunna undgå beskattning. Gränserna på 3 % resp. 300 kr har<br>av vissa remissinstanser ansetts vara för låga. Regeringen delar denna<br>bedömning och anser att gränserna bör bestämmas till 5 % resp. 500 kr.</p>
<p>Remissinstanserna har framför allt riktat kritik mot förslaget att<br>utdelning på näringsbetingat innehav som inte utsatts för jämförlig<br>beskattning skall beskattas vid vidareutdelning. Regeringen gör i denna<br>del följande bedömning.</p>
<p>Avsikten är att en direktinvestering i utlandet i görligaste mån skall<br>behandlas på samma sätt som om direktinvesteringen hade gjorts i<br>Sverige. Rätt till avdrag för räntekostnader för finansieringen föreligger<br>i båda fallen och avsikten är att avkastningen på riskkapitalet i dessa fall<br>skall bli enkelbeskattad. Vid en direktinvestering i Sverige utgår<br>bolagsskatt hos dotterbolaget varefter utdelningen undantas från<br>beskattning hos mottagaren. Om det vid en utlandsinvestering sker en<br>med svensk beskattning jämförlig beskattning uppnås likabehandling om<br>utdelningen undantas från beskattning hos mottagaren. Däremot skulle<br>direktinvesteringar i utlandet erhålla en avsevärt gynnsammare behandling<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>71</p>
<p>om utdelning från utlandet skulle skattebefrias även om bolagsvinsten inte Prop. 1993/94:234<br>blivit beskattad hos dotterbolaget. Det skulle då inte bli fråga om<br>enkelbeskattning utan om icke-beskattning. Tillåts utdelningen från<br>utlandet bli skattefri vid en betydligt lägre skattebelastning än i Sverige<br>favoriseras också utlandsinvesteringen.</p>
<p>Företrädare för näringslivet har uttalat att utdelning på näringsbetingat<br>innehav alltid borde skattebefrias i bägge led när dubbelbeskattnings-<br>avtalen medger skattebefrielse hos mottagande bolag. Näringslivets<br>skattedelegation har som främsta skäl för sin inställning åberopat att<br>måttet jämförlig beskattning ger en orimlig arbetsbörda för stora<br>koncerner med dotterbolag i många länder. Det beror på att en relativt<br>noggrann bedömning då måste ske av vaije bolags beskattning.</p>
<p>Åtagandena enligt dubbelbeskattningsavtalen innebär endast ett löfte att<br>undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Något åtagande att utdelningen<br>skall bli skattebefriad i alla led i Sverige föreligger inte. I sammanhanget<br>bör erinras om att inget annat jämförligt land som infört lättnad i<br>dubbelbeskattning av bolagsinkomst har ansett sig böra införa en sådan<br>lättnad även beträffande inkomster från utlandet. De har heller inte ansett<br>sig skyldiga att göra detta i de fall de i dubbelbeskattningsavtal har åtagit<br>sig att skattebefria utdelning i mottagande bolags hand.</p>
<p>Ett generellt undantagande för utdelning på näringsbetingade innehav<br>skulle i åtskilliga fall innebära att utdelning från helt obeskattad eller<br>mycket lågt beskattad bolagsinkomst skulle bli skattebefriad. Regeringens<br>inställning är att detta inte kan godtas. Förslaget bör därför i princip<br>genomföras.</p>
<p>För att underlätta tillämpningen av reglerna bör i 7 § 8 mom. SIL<br>införas bestämmelser som innebär att i princip samma krav för<br>skattefriheten uppställs som redan gäller enligt moderna dubbel-<br>beskattningsavtal med industriellt utvecklade länder. Dessa krav innebär<br>att verksamheten skall ha bedrivits i ett eller flera avtalsländer och där<br>varit underkastad gängse bolagsskatt. Det får alltså inte vara fråga om<br>särskild skattebefrielse och inte heller om särskilt skattegynnad verksam-<br>het. Vidare bör sådan beskattad inkomst kunna tas emot skattefritt i<br>Sverige även om den betalas via ett holdingbolag som inte självt varit<br>underkastad normal skatt. Med särskilt skattegynnad verksamhet avses<br>dels verksamhet som beskattas enligt en lägre skattesats än den gängse<br>dels verksamhet som beskattas enligt den vanliga skattesatsen men där<br>beskattningen ändå är avsevärt lindrigare än vad som normalt gäller för<br>bolag i staten i fråga. Det senare kan exempelvis vara fallet därför att<br>avdrag medges för fiktiva kostnader.</p>
<p>Genom den föreslagna ordningen undviks en alltför stor arbetsbörda i<br>de angivna fallen för såväl företagen som för skattemyndigheterna. Den<br>innebär dock beträffande avtalsländer att en lägre beskattning godtas i<br>den mån gängse bolagsbeskattning är väsentligt lägre än i Sverige. Den<br>innebär också att regler om förlustutjämning, koncembeskattning och<br>avskrivningar i dessa länder får godtas även om skatten härigenom blir<br>avsevärt lägre än svensk bolagsskatt. Även bestämmelser som medför<br>skattefrihet vid reavinster får godtas om inte ett systematiskt utnyttjande</p>
<p>72<br></p>
<p>av dessa skett i syfte att undgå en normal beskattning. Sådant Prop. 1993/94:234<br>systematiskt utnyttjande föreligger t.ex. i fall då ett holdingbolag säljer<br>bolag i vilka vinster har ansamlats i skatteparadis. En försäljning av<br>bolag med normal rörelsedrivande verksamhet i ett avtalsland kan<br>däremot inte anses som sådant systematiskt utnyttjande om verksamheten<br>löpande beskattats med gängse bolagsskatt och den upparbetade bolags-<br>vinsten hade kunnat delas ut till ett svenskt företag utan att det blivit<br>fråga om beskattning hos det mottagande företaget eller vid vidareutdel-<br>ning.</p>
<p>Vissa remissinstanser har tagit upp problemet med utebliven återbetal-<br>ning av bolagsskatt (avoir fiscal) från Frankrike som kan bli följden av<br>att utdelning på kapitalplaceringsaktier från franska bolag inte längre<br>beskattas hos mottagaren i Sverige. Denna skattefrihet uppstår redan på<br>grund av bestämmelser i avtalet med Frankrike för undvikande av<br>dubbelbeskattning. Bortfallet av rätten av återbetalning beror på att<br>åtagandet i avtalet att återbetala bolagsskatt inte gäller om mottagaren<br>inte beskattas för den mottagna utdelningen. Problemet bör behandlas i<br>kommande avtalsförhandlingar. Någon kompensation ur svensk statskassa<br>genom rätt till extra avräkning bör inte ifrågakomma. Sådan kompensa-<br>tion skulle dessutom försvåra en avtalslösning.</p>
<p>De särskilda reglerna om beskattning vid vidareutdelning bör tas in i<br>en ny lag, lagen om beskattning av viss vidareutdelning.</p>
<p>Investmentföretag och värdepappersfonder</p>
<p>Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika<br>slag av mellanhänder. Detta har föranlett att de omfattas av särskilda<br>skatteregler.</p>
<p>Värdepappersfonder har möjlighet att eliminera sin beskattning genom<br>utdelningsavdrag. En förutsättning för att fonden skall kunna tillgodogöra<br>sig ett utdelningsavdrag är givetvis att den skattepliktiga avkastningen<br>vidareutdelas och att skattskyldigheten överflyttas till andelsägarna.</p>
<p>Det förslag om beskattning av vidareutdelning av utdelning på andel i<br>utländsk juridisk person som utredningen lämnade omfattar även<br>investmentföretag och värdepappersfonder. För värdepappersfonder<br>kommer innehavet av utländska andelar att utgöra kapitalplacerings-<br>tillgångar. Detta gäller i princip också investmentföretagen. Vidareutdel-<br>ning av mottagen utdelning beskattas hos mottagaren. Mottagaren har<br>också rätt till avräkning för erlagd källskatt.</p>
<p>Utdelning på svenska aktier kan till viss del vara skattepliktig. Det är<br>fallet om det utdelande svenska bolaget i sin tur mottagit utländsk<br>utdelning som skall beskattas vid vidareutdelning.</p>
<p>Svenska Bankföreningen m.fl. företrädare för värdepappersfonderna har<br>framfört viss kritik mot förslaget. En synpunkt som har framförts är att<br>metoden att överflytta rätten till avräkning till andelsägaren innebär<br>praktiska komplikationer. I och med att fonden är frikallad från<br>beskattning av utländska utdelningsinkomster kan fonder som i huvudsak</p>
<p>73<br></p>
<p>har placerat i utländska aktier komma att sakna utrymme att kvitta sina Prop. 1993/94:234<br>förvaltningskostnader. Det framhålls att fonden då skulle få ett underskott<br>som inte kan utnyttjas samtidigt som andelsägaren beskattas. Det har<br>vidare framförts önskemål om att förvaltningskostnader skall få kvittas<br>mot den schablonintäkt som enligt gällande regler tas ut på marknads-<br>värdet på utländska aktier.</p>
<p>Med hänsyn till att särskilda regler redan i dag gäller för beskattningen<br>av värdepappersfonder och fondernas andelsägare samt att beskattningen<br>av vidareutdelning i fråga om värdepappersfonder kommer att beröra ett<br>stort antal andelsägare anser regeringen att det finns skäl att modifiera<br>och förenkla förslaget.</p>
<p>Inledningsvis bör emellertid framhållas att den schablonintäkt som<br>enligt gällande regler utgår på marknadsvärdet av utländska aktier skall<br>kompensera dels för att reavinster inte beskattas i fonden, dels för<br>skillnaden i beskattning av reavinst på svenska och utländska aktier.<br>Genom uttaget av denna schablonintäkt kan reavinst vid avyttring av<br>andel beskattas på samma sätt oavsett hur aktieinnehavet i fonden<br>fördelar sig på svenska och utländska aktier. Detta förutsätter emellertid<br>att schablonintäkten beskattas effektivt. Det kan alltså inte komma i fråga<br>att göra avsteg från principen om effektiv beskattning i denna del.</p>
<p>Genom följande system tillgodoses dock de framförda synpunkterna.</p>
<p>1 fonden mottagen utländsk utdelning beskattas inte hos andelsägaren vid<br>vidareutdelning. I stället påförs fonden en särskild schablonintäkt som tas<br>ut på värdet av utländska aktier vid beskattningsårets utgång. Schablon-<br>intäkten skall kompensera för den uteblivna beskattningen av den<br>utländska utdelningen. Schablonintäkten bör bestämmas så att hänsyn<br>tas till mistad möjlighet till avräkning. Det sker genom att utländsk<br>källskatt antas ha utgått med 15 %. Med utgångspunkt i en normal<br>direktavkastning på ca 3 % ger detta en schablonintäkt på 1,2 %.</p>
<p>Mot den särskilda schablonintäkten för utländsk utdelning får avdrag<br>göras för förvaltningskostnader. Möjlighet finns också att genom utdel-<br>ningsavdrag överföra beskattningen till andelsägaren. Intäkten bör därför<br>jämställas med nuvarande schablonintäkt för reavinster i utdel-<br>ningsordningen för värdepappersfonder.</p>
<p>Det nu beskrivna förslaget bör kunna tillämpas även på in-<br>vestmentföretag.</p>
<p>Fortfarande kvarstår skatteplikten för den del av mottagen utdelning<br>från ett svenskt bolag som utgörs av vidareutdelad utländsk utdelning.<br>För värdepappersfonder föreligger inte rätt till avräkning enligt avräk-<br>ningslagen. För att kompensera fonden bör rätt till omkostnadsavdrag ges<br>motsvarande den källskatt som har erlagts i utlandet. Den åsyftade<br>beskattningseffekten uppnås om avdrag medges med ett belopp som<br>motsvarar den utländska källskatten, uppräknad fyra gånger.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL,</p>
<p>2 § 10 mom. och 3 § 1 mom. SIL. Den ändrade utformningen av 7 §<br>8 mom. SIL föranleder också vissa övergångsbestämmelser.</p>
<p>74</p>
<p>Kontrolluppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna är beroende av uppgifter<br>om och i vad mån mottagen utdelning är skattepliktig. En särskild<br>skyldighet att lämna kontrolluppgift till skattemyndigheten bör därför<br>införas för utdelning som är skattepliktig enligt den nya lagen. Be-<br>stämmelserna bör tas in i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter (LSK). Det medför bl.a. att den skattskyldige inför<br>självdeklarationen kommer att få kontrolluppgift om skattepliktig<br>utdelning hemsänd till sig och att uppgifterna kan förtryckas i dek-<br>larationsblanketterna. För den skattskyldige är detta emellertid inte<br>tillräckligt. Det är angeläget att han ges möjlighet att beräkna skatten<br>redan när han mottar utdelningen. Den skattskyldige behöver därför få<br>uppgift om hur stor del av utdelningen i ett företag som utgörs av<br>skattepliktig vidareutdelad utdelning från utländsk juridisk person och om<br>den utländska källskatt som belöper på denna utdelning. Utbetalaren av<br>en utdelning bör därför i samband med denna lämna mottagaren uppgifter<br>om skattepliktigt belopp m.m. Detta förutsätter att avstämningsbolag<br>lämnar sådana uppgifter till VPC, som i förekommande fall lämnar<br>uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare. Denne får<br>i sin tur underrätta mottagarna. Andra företag än avstämningsbolag<br>lämnar själva eller genom ett utbetalande institut uppgifterna till<br>mottagarna. Bestämmelser om skyldighet att i samband med utdelning<br>lämna mottagare uppgift om skatteplikt m.m. bör tas in i lagen om<br>beskattning av viss vidareutdelning.</p>
<p>RSV har i samband med yttrandet över förslaget till lag om beskattning<br>av vinstutdelning vid 1995 års taxering anfört att skattemyndigheterna<br>måste ha tillgång till ett antal uppgifter för att kunna kontrollera att<br>lämnad vinstutdelning inte överstiger högsta tillåtna belopp. Verket har<br>därför förordat att det utdelande bolaget, oavsett om detta är avstäm-<br>ningsbolag eller inte, åläggs att i sin självdeklaration lämna de uppgifter<br>som behövs för kontrollen. Regeringen, som delar RSV.s bedömning,<br>finner att en motsvarande uppgiftsskyldighet bör införas även beträffande<br>vidareutdelningsfallen. Eftersom företagen förfogar över uppgifterna<br>torde denna redovisning inte medföra något större merarbete. Be-<br>stämmelser om skyldighet för utdelande företag att lämna sådana<br>uppgifter i självdeklarationen bör tas in i lagen om beskattning av viss<br>vidareutdelning.</p>
<p>Övervägande skäl talar för att skyldighet att innehålla preliminär skatt<br>inte bör gälla i dessa fall. Detta föranleder en justering i uppbördslagen<br>(1953:272), UBL.</p>
<p>75</p>
<h2>6 Beskattning av ägare i fåmansföretag</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Före 1990 års skattereform beskattades fysiska personers reavinster och<br>utdelningsinkomster tillsammans med andra inkomster med tillämpning<br>av en progressiv skatteskala. I fråga om försäljning av aktier som<br>innehafts två år eller längre gällde emellertid relativt förmånliga regler<br>för reavinstbeskattningen. Särskilda regler fanns för att förhindra att<br>arbetsinkomster omvandlades till reavinster med åtföljande lägre<br>beskattning.</p>
<p>1990 års skattereform innebar bl.a. att beskattningen av fysiska<br>personers kapitalinkomster gjordes proportionell. Skillnaden i den<br>skattemässiga behandlingen av utdelningsinkomster och reavinster<br>minskade också. För att i detta system motverka att arbetsinkomster tas<br>ut som utdelning eller som reavinst infördes särskilda regler för<br>fåmansföretag (prop. 1989/90:110 och 1990/91:54).</p>
<p>Dessa regler har därefter ändrats genom lagstiftning hösten 1991 då en<br>alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden på aktier och<br>andelar infördes (prop. 1991/92:60) och hösten 1993 då reglerna<br>justerades som en följd av den då införda enkelbeskattningen av<br>bolagsinkomster (prop. 1993/94:50).</p>
<h3>6.1 Allmänna utgångspunkter</h3>
<p>När ägarna i ett fåmansföretag är aktiva i företaget utgör inkomsterna i<br>bolaget en blandning av arbets- och kapitalinkomster. De särskilda<br>reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag har sin bakgrund i<br>att arbets- resp, kapitalinkomster beskattas med olika skattesatser. Det<br>innebär att sättet att tillgodogöra sig i bolaget genererade inkomster i<br>frånvaro av särskilda regler skulle kunna resultera i mycket varierande<br>skatteuttag med en maximal skillnad på 34 procentenheter (skillnaden<br>mellan uttag som progressivt beskattad lön som överstiger 7,5 basbelopp<br>eller uttag som enkelbeskattad vinst). Bestämmelserna har utformats som<br>spärregler i syfte att förhindra att en delägare som är verksam i företaget<br>kan ta ut arbetsinkomst som utdelning eller reavinst.</p>
<p>En redogörelse för de särskilda bestämmelserna lämnas i det följande.<br>Regeringen vill emellertid inledningsvis uttala att den ansluter sig till<br>uppfattningen att det behövs särskilda regler för att skilja arbetsinkomster<br>från kapitalinkomster i fåmansföretag. Det finns således inte någon<br>anledning att principiellt ifrågasätta förekomsten av sådana regler.<br>Däremot finns det enligt regeringens uppfattning skäl att ta upp en<br>diskussion rörande frågan om de nuvarande bestämmelserna har fått en<br>lämplig uppbyggnad och utformning.</p>
<p>De särskilda reglerna för fåmansföretag baseras på en schablonmässigt<br>bestämd kapitalavkastning. Enligt regeringens uppfattning borde<br>emellertid den naturliga utgångspunkten för lagstiftningen på området<br>vara att fastställa vad som är att betrakta som normal lön. Problemet</p>
<p>76</p>
<p>med en sådan modell är givetvis att vad som är att betrakta som en<br>normal, marknadsmässig lön måste avgöras med beaktande av en mängd<br>faktorer. Om faktiska löneuttag skall beaktas bör dessa rimligtvis ställas<br>i relation till marknadsmässig ersättning för vaije persons arbetsinsats<br>med hänsyn till arbetstid, arbetets kvalifikationsnivå, individuell<br>kompetens m.m. under den tid personen varit verksam i bolaget. Detta<br>är i praktiken ogörligt för den i dessa avseenden mycket heterogena<br>grupp personer som arbetar i bolag som de själva eller någon närstående<br>kontrollerar. Skillnaden i lön mellan olika branscher gör det dessutom<br>orimligt att tillämpa en och samma normallön för olika situationer.</p>
<p>Regelsystemet kan således i praktiken inte bygga på en prövning av<br>vad som i varje enskilt fall skall anses utgöra en normal lön. Eftersom<br>det heller inte är möjligt att fastställa en rimlig schablon för löneuttag<br>återstår endast att utforma spärreglerna så att det i stället schablon-<br>mässigt fastställs vad som kan anses utgöra kapitalavkastning. Även om<br>kapitalavkastningen varierar mellan olika branscher är en schablon för<br>beräknad kapitalavkastning lättare att fastställa och tillämpa än en<br>schablon för en normal lön.</p>
<p>Det förhållandet att avkastningen beräknas på insatt kapital och med en<br>schablon kan givetvis innebära både en överskattning och en under-<br>skattning av vad som i realiteten är att betrakta som kapitalavkastning i<br>företaget. En överskattning, där den schablonmässigt beräknade<br>kapitalavkastningen överstiger den verkliga leder till att en del av vad<br>som rätteligen är arbetsinkomst då blir beskattad som kapitalinkomst.<br>Detta problem torde emellertid inte vara så vanligt förekommande med<br>hänsyn till den osäkerhet dessa företag utsätts för på marknaden, vilket<br>i sig motiverar en relativt hög riskersättning till det investerade kapitalet.</p>
<p>Det motsatta förhållandet, dvs. att kapitalavkastningens nivå under-<br>skattas i det gällande schablonsystemet, måste bedömas vara betydligt<br>mer vanligt förekommande. Konsekvenserna av en sådan underskattning<br>är allvarliga. Den innebär nämligen att motiven för den enskilde att satsa<br>på ny eller vidareutvecklad företagarverksamhet försvagas. En sådan<br>påverkan från skattesystemets sida på företagandets villkor ger alltid<br>negativa effekter men blir i nuvarande ekonomiska situation extra<br>allvarlig.</p>
<p>Regeringens slutsats av det anförda är att det bör prövas om det<br>kapitalinkomstbehandlade utrymmet kan grundas också på andra faktorer<br>än det i verksamheten nedlagda kapitalet. Vi återkommer till denna<br>diskussion i avsnitt 6.3.1.</p>
<p>I prop. 1993/94:50 (s. 195) uttalades att en översyn av fåmansföretags-<br>reglema skulle företas. När nu bestämmelserna om enkelbeskattningen<br>av bolagsvinster har kompletterats genom förslagen i propositionen finns<br>det skäl att genomföra en sådan översyn. Det är regeringens avsikt att<br>denna översyn skall vara generell. Den bör således omfatta frågan om<br>nivån på skatteuttaget för reavinster och samtliga detaljregler som finns<br>i 3 § 12 mom. SIL. När det gäller nivån på skatteuttaget bör prövningen<br>ske med utgångspunkt i det system för enkelbeskattning av<br>bolagsinkomster som nu har införts. En annan fråga som då kommer upp</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>77</p>
<p>till bedömning är huruvida reglerna skall tillämpas på utländska Prop. 1993/94:234<br>fåmansföretag. Arbetet bör i övrigt inriktas på att förenkla reglerna. I<br>sammanhanget bör även de särskilda fåmansföretagsreglema - de s.k.<br>stoppreglema - i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370), KL, ses över.</p>
<p>Grunderna för beskattning av utdelning och reavinst</p>
<p>Med fåmansföretag avses enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL<br>ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där en fysisk person eller ett<br>fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att de till-<br>sammans har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i<br>företaget. Ett fåmansföretag kan också föreligga om ett aktiebolag eller<br>en ekonomisk förening är uppdelad på verksamhetsgrenar som är<br>oberoende av varandra och en person genom aktie- eller andelsinnehav,<br>avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten<br>över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess<br>resultat (jfr RSV Dt 1993:2).</p>
<p>De särskilda bestämmelserna för beskattning av utdelning och reavinst<br>på aktier och andelar i fåmansföretag finns i 3 § 12 mom. SIL och<br>tillämpas när delägaren är verksam i företaget i betydande omfattning.<br>Utdelning behandlas då som inkomst av kapital endast till den del den<br>kan anses utgöra kapitalavkastning. Lämnas utdelning med högre belopp<br>beskattas överskjutande belopp som tjänsteinkomst. En motsvarande<br>princip tillämpas för reavinster på aktier och andelar i fåmansföretag.</p>
<p>De särskilda bestämmelserna omfattar även regler för beskattning av<br>utdelning och reavinst för närstående till aktieägaren. För att förhindra<br>kringgående finns också bestämmelser som skall tillämpas om ett företag<br>inte längre är ett fåmansföretag men har varit det under något av de tio<br>senaste åren. Dessa regler berörs inte närmare här.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL gäller ett<br>utvidgat fåmansföretagsbegrepp i jämförelse med den definition av<br>fåmansföretag som finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL.<br>Sådana delägare som själva eller genom någon närstående är eller under<br>någon del av den senaste tioårsperioden varit verksamma i betydande<br>omfattning inom företaget anses som en person vid bedömningen av om<br>ett fåtal personer äger aktier i företaget. Syftet är att företag som drivs<br>gemensamt av många delägare som alla arbetar i företaget skall<br>behandlas som fåmansföretag, oavsett antalet delägare (3 § 12 mom.<br>nionde stycket SIL).</p>
<p>Bestämmelserna utgår alltså från att en skattemässig åtskillnad skall<br>göras mellan arbets- och kapitalinkomster. Som tidigare nämnts sker det<br>genom att det beräknas ett belopp som bör anses som avkastning på<br>kapitalet. Utdelning inom den ramen får tas upp som intäkt av kapital<br>(kapitalinkomstbehandlat utrymme).</p>
<p>Den sålunda bestämda avkastningen beräknas som en viss procent på<br>det kapital som har satts in i bolaget. Procenttalet bestäms schablon-<br></p>
<p>78<br></p>
<p>mässigt till statslåneräntan vid utgången av november månad året före Prop. 1993/94:234<br>beskattningsåret med tillägg av 5 procentenheter (för 1994 12,56 %).<br>Med insatt kapital avses enligt huvudregeln aktiernas anskaffningskostnad<br>(3 § 12 mom. första stycket SIL). I underlaget får även inräknas<br>ovillkorliga kapitaltillskott som aktieägaren har lämnat till bolaget.</p>
<p>För aktier anskaffade före år 1990 får anskaffningskostnaden räknas<br>upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen från anskaffningsåret,<br>dock tidigast fr.o.m. år 1970 fram till år 1990 (3 § 12 mom. fjärde<br>stycket 2 SIL). Detta sker med tillämpning av den indexserie som finns<br>intagen i Riksskatteverkets rekommendationer RSV Dt 1993:2.</p>
<p>Om lämnad utdelning understiger den beräknade avkastningen får<br>skillnaden sparas till nästa år {sparat utrymme). Det sparade utrymmet<br>får också läggas till det underlag som ligger till grund för beräkning av<br>kapitalavkastningen (3 § 12 mom. andra stycket SIL). Det ger en<br>möjlighet att ränteuppräkna beloppet.</p>
<p>Hänsyn skall alltså tas till det sparade utrymmet på två olika sätt det<br>närmast efterföljande året. Det sker dels genom att utrymmet för att ta<br>ut kapitalinkomst från bolaget under detta år ökas med ett belopp som i<br>kronor räknat motsvarar det sparade utrymmet från det föregående året,<br>dels genom att anskaffningskostnaden för aktierna får ökas med samma<br>belopp.</p>
<p>Ett exempel visar den använda tekniken.</p>
<p>Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas 1994<br>uppgå till 100 000 kr. Aktieägaren har inget sparat utrymme från<br>föregående år. Med tillämpning av den för år 1994 gällande räntesatsen<br>på 12,56 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år<br>till (12,56 % av 100 000=) 12 560 kr. Aktieägaren tar ut 10 000 kr i<br>utdelning under år 1994. Hans sparade utrymme blir således det<br>överskjutande beloppet på 2 560 kr. Om gällande räntesats för år 1995<br>antas vara 12,00 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för<br>detta år till (12,00 % av 102 560=) 12 307 kr. Under år 1995 kan<br>aktieägaren som kapitalinkomst ta ut dels detta belopp, dels det sparade<br>utrymmet från år 1994 med 2 560 kr, dvs. sammanlagt 14 867 kr.</p>
<p>För aktier anskaffade före år 1990 är det möjligt att i stället för<br>anskaffningskostnaden använda ett alternativt värde (altemativregeln).<br>Aktiernas värde beräknas enligt denna regel med utgångspunkt i aktiernas<br>förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 (3 § 12 mom. fjärde<br>stycket 1 SIL).</p>
<p>Beräkning av kapitalavkastning med tillämpning av altemativregeln<br>sker på samma sätt som enligt huvudregeln.</p>
<p>En reavinst vid avyttring av aktier i ett fåmansbolag kan delvis bero på<br>att arbetsinkomster hållits kvar i bolaget. Särskilda regler gäller därför<br>för beskattningen av sådana vinster. Det har dock inte ansetts nödvändigt<br>att vid en försäljning beskatta vinsten med samma skattesats som den som<br>gäller för arbetsinkomster. Grunden för detta är att man vid en försälj-<br>ning inte kan räkna med att få full betalning för tillgångarna i bolaget<br>samt att en försäljning alltid är förenad med vissa kostnader (prop.<br>1989/90:110 s. 472).</p>
<p>79</p>
<p>Vid 1990 års skattereform ansågs att ett rimligt skatteuttag på Prop. 1993/94:234<br>reavinster i fåmansbolag låg på ca 40 %. Bedömningen baserades på ett<br>önskemål att uttag av arbetsinkomster genom avyttring av aktierna i<br>bolaget (med uttag av bolagsskatt och reavinstskatt) för ägaren skulle ge<br>approximativt samma behållning efter skatt som uttag av lön efter<br>arbetsgivaravgifter och progressiv inkomstskatt. För att erhålla detta<br>skatteuttag valdes den tekniska lösningen att 50 % av reavinsten skulle<br>tas upp som intäkt av tjänst och 50 % som intäkt av kapital. Den del av<br>reavinsten som motsvarar kvarstående sparad utdelning beskattas med<br>kapitalskattesatsen.</p>
<p>Fr.o.m. 1993 års taxering sänktes beskattningen av reavinster på aktier<br>till 25 % (5/6 av vinsten är skattepliktig och skattesatsen är 30 %). För<br>aktier i fåmansföretag innebar detta att skatteuttaget sänktes till ca<br>37,5 %.</p>
<p>För aktier som har förvärvats före år 1990 får - på samma sätt som<br>vid utdelningsbeskattningen - anskaffningskostnaden för aktierna räknas<br>upp med prisindex tidigast fr.o.m. år 1970 fram till år 1990. En annan<br>möjlighet är att tillämpa altemativregeln och som anskaffningskostnad för<br>aktierna utgå från förmögenhetsvärdet på aktierna vid utgången av år<br>1990. Utnyttjas någon av dessa regler kommer det avdragsgilla om-<br>kostnadsbeloppet att vara högre än det omkostnadsbelopp som följer av<br>de allmänna reglerna för beskattning av reavinst på aktier i 27 § SIL.<br>Den vinst som skall behandlas enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL<br>kommer därför att vara lägre än den som beräknats enligt de allmänna<br>reglerna. Skillnadsbeloppet beskattas enligt allmänna reavinstregler, dvs.<br>som inkomst av kapital.</p>
<p>Det finns en övre gräns för hur stor del av en reavinst som skall tas<br>upp som intäkt av tjänst, nämligen 100 basbelopp (takregeln). När hälften<br>av reavinsten skall tas upp som intäkt av kapital innebär denna takregel<br>att när en reavinst överstiger 200 basbelopp - utöver kvarstående sparad<br>utdelning - betraktas överskjutande del som kapitalavkastning som<br>beskattas enligt de allmänna reglerna för reavinst (3 § 12 mom. sjätte<br>stycket SIL).</p>
<p>Utgångspunkterna för beskattningen av ägare i fåmansföretag kan<br>sammanfattas på följande sätt.</p>
<p>För utdelning på aktier i fåmansföretag gäller särskilda regler. Endast<br>ett belopp som anses motsvara en schablonmässigt beräknad avkastning<br>på det i företaget investerade kapitalet får behandlas som kapitalinkomst.<br>Lämnas utdelning med högre belopp skall överskjutande del tas upp som<br>intäkt av tjänst.</p>
<p>Underlag för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet är<br>anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för eventuellt sparat<br>utrymme från tidigare år. Anskaffningskostnaden för aktierna får i viss<br>utsträckning räknas upp med index. Möjlighet finns också att i stället för<br>anskaffningskostnaden utgå från ett värde som har beräknats på grundval<br>av aktiernas förmögenhetsvärde (altemativregeln).</p>
<p>Underlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 5 procent-<br>enheter. Utdelning som svarar mot det belopp som erhålls vid denna</p>
<p>80<br></p>
<p>beräkning behandlas som kapitalinkomst. Beloppet får ökas med Prop. 1993/94:234<br>eventuellt sparat utrymme från föregående år.</p>
<p>För beskattning av reavinst gäller en särskild bestämmelse som innebär<br>att den del av reavinsten som skall tas upp som intäkt av tjänst är<br>begränsad.</p>
<p>Under hösten 1993 presenterade regeringen ett förslag om lindrad<br>dubbelbeskattning (prop. 1993/94:50). Förslaget - som numera har lett<br>till lagstiftning - innebar att utdelning på svenska aktier inte skall<br>beskattas hos aktieägaren. Inkomsten skall i fortsättningen alltså endast<br>beskattas i bolaget. För att lindra dubbelbeskattningen av i bolaget<br>kvarhållen beskattad inkomst undantas schablonmässigt hälften av en<br>reavinst vid avyttring av svenska aktier från beskattning. Det innebär för<br>fysiska personer att en reavinst beskattas med en faktisk skattesats på<br>12,5 %.</p>
<p>Även reavinster vid avyttring av aktier i fåmansföretag omfattas av<br>detta undantag från skatteplikt till den del reavinsten skall tas upp som<br>intäkt av kapital. För att inför en översyn av regelsystemet bibehålla<br>skatteuttaget på den dittillsvarande nivån (37,5 %) höjdes den del av<br>reavinsten som skall tas upp som intäkt av tjänst från 50 % till 70 %.</p>
<p>I propositionen behandlades även tillämpligheten av altemativregeln.</p>
<p>Det konstaterades att den nuvarande altemativregeln utformats i ett<br>system med dubbelbeskattning. Övergången till enkelbeskattning gjorde<br>att det ansågs motiverat att överväga tillämpligheten av bestämmelsen. I<br>avvaktan på ett ställningstagande föreslogs vissa begränsningar i<br>möjligheten att tillämpa altemativregeln vid 1995 års taxering.</p>
<p>Dessa begränsningar innebar att altemativregeln vid 1995 års taxering<br>inte skulle få tillämpas vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet. Motsvarande föreslogs gälla vid beskattningen av reavinst när<br>aktierna avyttrats till närstående.</p>
<p>Vid utskottsbehandlingen gjordes vissa justeringar i regeringens<br>förslag. Skatteutskottet ansåg att det med hänsyn till nackdelarna med<br>altemativregeln i dess nuvarande utformning var angeläget att be-<br>stämmelsen kunde ändras innan det nya systemet skall tillämpas fullt ut.<br>Utskottet uttalade att möjligheten att knyta altemativregeln till det egna<br>kapitalet i bolaget borde övervägas (bet. 1993/94:SkU15 s. 149).<br>Utskottet föreslog vidare en mindre långtgående begränsning av<br>utdelningsutrymmet under år 1994. Riksdagen beslutade i enlighet med<br>utskottets förslag (rskr. 1993/94:108 och 110, SFS 1993:1544.).</p>
<p>Nuvarande regler har följande innebörd.</p>
<p>Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas på det sätt som<br>tidigare beskrivits. Det innebär bl.a. att altemativregeln i dess nuvarande<br>utformning får användas. Utdelning som ryms inom det kapitalinkomst-<br>behandlade utrymmet skall behandlas som intäkt av kapital. Enligt<br>allmänna regler skulle beloppet undantas från beskattning hos<br>aktieägaren. Riksdagens beslut innebär emellertid en begränsning av det<br>belopp som vid 1995 års taxering undantas från beskattning hos<br>aktieägaren (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till SIL, SFS<br>1993:1544). Vid 1995 års taxering måste därför den skattemässiga</p>
<p>81</p>
<p>6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234<br></p>
<p>behandlingen av utdelning från fåmansföretag fastställas genom en Prop. 1993/94:234<br>beräkning i två steg.</p>
<p>I ett första steg beräknas det kapitalinkomstbehandlade utrymmet på det<br>sätt som tidigare har beskrivits. I ett andra steg beräknas det belopp som<br>undantas från beskattning hos aktieägaren. Den senare beräkningen sker<br>på följande sätt. Statslåneräntan ökad med 5 procentenheter multipliceras<br>med anskaffningskostnaden för aktierna (efter eventuell uppräkning med<br>index). Eventuell sparad utdelning från tidigare år får vid denna<br>beräkning inte läggas till anskaffningskostnaden. Till det belopp som<br>erhålls får läggas 1/5 av den ökning av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet som uppkommer om altemativregeln tillämpas. Summan av<br>beloppen undantas från beskattning hos aktieägaren. För utdelning av<br>belopp som svarar mot sparat utrymme gäller undantag från beskattning<br>hos aktieägaren för 1/5 av det utdelade beloppet.</p>
<p>Uppkommer en skillnad mellan resultaten enligt de två beräknings-<br>stegen skall skillnadsbeloppet beskattas med kapitalskattesatsen.</p>
<p>För reavinst gäller i enlighet med regeringens förslag att altemativ-<br>regeln vid 1995 års taxering inte får användas vid försäljning till<br>närstående. Efter förslag från skatteutskottet har denna begränsning i<br>användningen av altemativregeln utökats till att gälla även vid likvidation<br>av bolaget.</p>
<p>Ett av de förslag som regeringen aviserade i sin skrivelse till riksdagen<br>var att den s.k. JIK-metoden skulle införas. Eftersom metoden är ett sätt<br>att uppnå enkelbeskattning av i bolaget kvarhållna, beskattade inkomster<br>fanns det inte längre skäl att bibehålla den halverade reavinstbeskatt-<br>ningen. Reavinster skulle alltså fullt ut beskattas med kapitalskattesatsen<br>(5/6 av 30 %=) 25 %. För aktieägare i fåmansföretag innebar det att<br>kvoteringen med 50 % av reavinsten som intäkt av tjänst och 50 % som<br>intäkt av kapital skulle gälla.</p>
<p>Regeringen har nu funnit att JIK-metoden bör utredas ytterligare.<br>Något införande av metoden fr.o.m. ingången av år 1994 är således inte<br>aktuellt. Det innebär samtidigt att reavinster vid avyttring av aktier i<br>fåmansföretag skall behandlas i enlighet med riksdagens nyligen fattade<br>beslut. Av en reavinst skall 70 % tas upp som intäkt av tjänst och 30 %<br>som intäkt av kapital. Den del av reavinsten som skall tas upp som intäkt<br>av kapital omfattas av den halverade reavinstbeskattningen. Den gräns på<br>100 basbelopp som anger det belopp som maximalt skall tas upp som<br>intäkt av tjänst kvarstår oförändrad.</p>
<p>82</p>
<h3>6.2 Altemativregeln</h3>
<h4>6.2.1 Inledning</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag: Den altemativregel som får användas vid<br>beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett<br>fåmansföretag ändras. I stället för att som nu vara kopplad till<br>förmögenhetsvärdet på aktierna knyts altemativregeln till värdet av<br>beskattat eget kapital i företaget.</p>
<p>Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker<br>förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska revisorsamfundet SRS<br>avstyrker att utformningen av altemativregeln ändras.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den skrivelse regeringen lämnade till<br>riksdagen föreslås att altemativregeln skall ändras genom att den<br>nuvarande kopplingen till förmögenhetsvärdet vid utgången av år 1990<br>ersätts av en koppling till det beskattade egna kapitalet i bolaget vid<br>utgången av det beskattningsår som taxerats år 1993.</p>
<p>Det har visat sig att kopplingen av altemativregeln till förmögenhets-<br>värdet är förenad med nackdelar. I den praktiska tillämpningen har regeln<br>gett värden som är betydligt förmånligare för de skattskyldiga än vad<br>som åsyftades när bestämmelsen infördes. En annan nackdel är att hänsyn<br>inte tas till att det efter den tidpunkt då värdet beräknades kan ha inträffat<br>omständigheter som inneburit att värdet minskat, exempelvis genom att<br>utdelning lämnats med stora belopp.</p>
<p>Skatteutskottet konstaterade i sitt betänkande att det med hänsyn till de<br>nackdelar som är förenade med altemativregeln är angeläget att<br>bestämmelsen kan ändras innan det nya systemet för beskattning av<br>kapitalinkomster skall tillämpas fullt ut. Företagsskatteutredningen drog<br>samma slutsats och förordade att anknytningen av altemativregeln till<br>förmögenhetsvärdet skall ersättas av en direkt koppling till det beskattade<br>egna kapitalet i företaget (skr. 1993/94:132 s. 15).</p>
<p>Regeringen delar utredningens uppfattning och uttalade också i<br>skrivelsen till riksdagen att det finns starka skäl att genomföra utred-<br>ningens förslag omgående. Promemorians förslag bör således genom-<br>föras.</p>
<p>Den nuvarande altemativregeln får tillämpas under förutsättning att<br>aktierna har förvärvats före år 1990. Den är avsedd att kompensera för<br>att det för aktier förvärvade dessförinnan inte finns regler om sparat<br>utrymme och inflationsjustering. Regeringen uttalade i skrivelsen till<br>riksdagen att det är det beskattade egna kapitalet vid utgången av det<br>beskattningsår som taxerats år 1993 som bör användas vid tillämpning av<br>altemativregeln i dess nya utformning. När nu tidpunkten för beräkning<br>av värdet enligt altemativregeln flyttas fram är det rimligt att också<br>senaste tidpunkt för aktieförvärvet flyttas fram i motsvarande mån. Det<br></p>
<p>83</p>
<p>betyder att altemativregeln bör få användas för aktier som förvärvats Prop. 1993/94:234<br>före år 1992. Någon ändring beträffande indexregeln bör däremot inte<br>göras, bl.a. med hänsyn till att denna regel föreslås få kombineras med<br>ett löneunderlag (se avsnitt 6.3.2).</p>
<p>Syftet med altemativregeln är fortfarande att den skall utgöra en<br>övergångsregel för aktier som har förvärvats före en viss tidpunkt.<br>Avsikten är inte att värdet årligen skall justeras för i bolaget behållna<br>beskattade vinster. Några remissinstanser har föreslagit att underlaget<br>för beräkningen av vad som utgör kapitalinkomst bestäms på grundval av<br>det beskattade egna kapital som vid varje beräkningstidpunkt finns i<br>bolaget. En sådan lösning skulle emellertid innebära att i bolaget<br>kvarhållna arbetsinkomster skulle kunna läggas till underlaget för<br>beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Efter ett begränsat<br>antal år skulle detta - med beaktande av möjligheten till ränteuppräkning<br>och ackumulering av sparat utrymme - innebära att det blev möjligt att<br>ta ut förstaledsbeskattade arbetsinkomster utan ytterligare beskattning.<br>Med hänsyn till detta bör i bolaget fonderade vinstmedel endast beaktas<br>till den del de hade kunnat tas ut ur bolaget utan att bli föremål för<br>beskattning som intäkt av tjänst. Ett sådant hänsynstagande sker också<br>genom reglerna för sparad utdelning.</p>
<p>Altemativregeln i dess nya utformning skall tillämpas vid beräkning av<br>det kapitalinkomstbehandlade utrymmet fr.o.m. 1995 års taxering. För<br>sparad utdelning fram t.o.m. utgången av år 1993 bör emellertid<br>altemativregeln i dess nuvarande utformning, dvs. med en värdering<br>enligt förmögenhetsvärdet, få tillämpas även i fortsättningen.</p>
<p>Med hänsyn till altemativregelns nya utformning är det inte längre<br>motiverat att begränsa det belopp som får undantas från beskattning hos<br>aktieägaren annat än när det gäller sparat utrymme. Ett förslag till<br>ändring i reglernas utformning i denna del kommenteras närmare i avsnitt<br>6.4.</p>
<h4>6.2.2 Beskattat eget kapital</h4>
<p>Regeringens förslag: Anskaffningskostnaden enligt altemativregeln<br>i dess nya utformning beräknas som skillnaden mellan tillgångar och<br>skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår som har<br>taxerats år 1993. För värderingen av tillgångar och skulder tillämpas<br>i huvudsak de regler som gällde vid beräkning av kapitalunderlaget<br>vid avsättning till skatteutjämningsreserv. Utbetalningar från<br>företaget som reducerar detta underlag skall minska underlaget.</p>
<p>Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig till-<br>styrker en majoritet förslaget. Vissa tekniska synpunkter framförs.</p>
<p>84</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att beräk- Prop. 1993/94:234<br>ningen av beskattat eget kapital som underlag för altemativregeln skall<br>knytas till reglerna för beräkning av kapitalunderlag enligt lagen<br>(1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen). Enligt denna lag<br>definieras kapitalunderlaget som skillnaden vid beskattningsårets utgång<br>mellan tillgångar och skulder. Såväl tillgångar som skulder skall tas upp<br>till skattemässiga värden.</p>
<p>Några remissinstanser har anfört att surven numera har avskaffats och<br>att ett skäl till detta är att reglerna medfört stora tillämpningsproblem.<br>Dessa remissinstanser ifrågasätter därför lämpligheten av att anknyta till<br>survreglema vid beräkningen av beskattat eget kapital.</p>
<p>Regeringen konstaterar att de komplikationer som uppkommit vid<br>survavsättningar i huvudsak har haft sin grund i de regler som gäller för<br>koncerner. En survavsättning har - med vissa undantag - kunnat göras<br>av varje bolag inom en koncern. För att förhindra att samma värde<br>räknas som tillgång i mer än ett bolag finns det därför vissa begräns-<br>ningsregler i survlagen. En annan komplikation har varit de regler som<br>gällt handelsbolagen och deras delägare.</p>
<p>Vid beräkning av kapitalunderlaget i fåmansföretag finns inte samma<br>behov av begränsningsregler. Kapitalunderlaget i fåmansföretag skall<br>användas av fysiska personer i deras egenskap av aktieägare vid<br>beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Det innebär att det<br>inte är möjligt att utnyttja underlaget dubbelt. Det innebär också att de<br>komplikationer som har uppkommit vid tillämpning av survlagen inte bör<br>aktualiseras vid beräkning av altemativregeln. Regeringen anser därför<br>att beskattat eget kapital i enlighet med förslaget i promemorian bör<br>beräknas enligt de regler som gällde för beräkning av kapitalunderlaget<br>vid survavsättning.</p>
<p>Särskilda begränsningsregler för beräkning av kapitalunderlaget i<br>koncernbolag behövs således inte. Även på några andra punkter bör be-<br>stämmelserna för beräkning av kapitalunderlaget justeras i förhållande till<br>survlagens regler.</p>
<p>Aktier i utländska dotterföretag skall vid beräkning av survunderlaget<br>tas upp till 65 % av det skattemässiga värdet. Vid beräkning av<br>underlaget för altemativregeln finns inte skäl att ha motsvarande<br>begränsning. Sådana aktier bör därför tas upp till det skattemässiga<br>värdet.</p>
<p>I 3 § survlagen anges att aktier i svenska dotterbolag och andra svenska<br>näringsbetingade aktier inte får räknas som tillgång. Även denna<br>bestämmelse är motiverad av att det annars skulle kunna uppkomma en<br>dubbelräkning beroende på att aktiemas värde räknas med i underlaget<br>för både moderbolag och dotterbolag. En sådan begränsning för aktier i<br>dotterbolag behövs inte vid beräkningen av det nu aktuella kapitalunder-<br>laget.</p>
<p>Det verkliga värdet på dotterbolagsaktiema kan vara högre än det<br>skattemässiga värdet på moderbolagets aktier. Det är exempelvis fallet<br>om dotterbolagets vinster inte har delats ut till moderbolaget utan<br>fonderats i dotterbolaget. I stället för moderbolagets skattemässiga värde</p>
<p>85<br></p>
<p>på dotterbolagsaktiema bör tas upp ett värde motsvarande kapitalunder- Prop. 1993/94:234<br>laget i dotterbolaget. En sådan bestämmelse bör tillämpas även i de fall<br>kapitalunderlaget i dotterbolaget understiger moderbolagets skattemässiga<br>värde på aktierna. Det kan vara fallet om dotterbolaget redovisat<br>förluster.</p>
<p>Möjligheten att räkna in kapitalunderlaget för annat bolag bör endast<br>omfatta aktier i dotterbolag. Andra näringsbetingande aktier bör tas upp<br>till skattemässigt anskaffningsvärde.</p>
<p>Andelar i handelsbolag omfattades av regler i survlagen som hade till<br>syfte att förhindra dubbelräkning av insatskapitalet. Motsvarande<br>bestämmelser behövs inte vid beräkning av kapitalunderlaget för<br>fåmansföretag. En andel i ett handelsbolag bör därför tas upp till det<br>justerade ingångsvärde som används vid reavinstberäkningen. Är värdet<br>negativt uppkommer en avdragspost vid beräkning av kapitalunderlaget.</p>
<p>En annan fråga är hur en survavsättning bör behandlas. Enligt 3 §<br>fjärde stycket survlagen räknas survavsättning inte som skuld. Har<br>survavsättning gjorts i 1992 års bokslut har bolaget emellertid erhållit en<br>skattekredit som bör beaktas när underlaget för det kapitalinkomstbehand-<br>lade utrymmet skall beräknas.</p>
<p>Vid beräkning av underlaget för altemativregeln bör ett belopp<br>motsvarande skatteeffekten av den del av survavsättningen vid 1993 års<br>taxering som skall återföras till beskattning tas upp som skuld och<br>därmed minska kapitalunderlaget. Skatteeffekten bör därvid bestämmas<br>utifrån den nya bolagsskattesatsen.</p>
<p>Hösten 1993 beslöts att avskaffa surven. Avvecklingen sker genom att<br>avdrag för avsättning till surv enligt huvudregeln återförs till beskattning<br>under en femårsperiod med ett belopp motsvarande hälften av avsätt-<br>ningarna vid 1993 års taxering [lagen (1993:1540) om återföring av<br>skatteutjämningsreserv]. Det innebär att i princip hälften av surven får<br>upplösas utan beskattningskonsekvenser. Möjlighet bör ges att vid<br>beräkning av kapitalunderlaget ta hänsyn till att endast hälften av<br>survavsättningen skall återföras till beskattning. I förhållande till<br>promemorians förslag bör en justering göras för att hänsyn skall tas till<br>om survavsättningen vid 1994 års taxering understiger avsättningen vid<br>1993 års taxering.</p>
<p>LRF och Skogsägarnas Riksförbund har anfört att det är väsentligt att<br>det system som under hösten 1993 lades fast för beskattningen av<br>enskilda näringsidkare skall vara likvärdigt med det system som gäller<br>för ägare till aktiebolag. Man har vidare påpekat att det föreligger vissa<br>skillnader mellan promemorians förslag till beräkning av kapitalunder-<br>laget och de bestämmelser som gäller för beräkning av underlaget för<br>räntefördelning för enskilda näringsidkare.</p>
<p>Regeringen konstaterar att i de hänseenden förslaget till beräkning av<br>underlag för alternativregeln skiljer sig från bestämmelserna för<br>beräkning av underlag för räntefördelning är det i huvudsak beroende på<br>att altemativregeln är avsedd att utgöra en övergångslösning. Underlaget<br>beräknas vid en bestämd tidpunkt. Tillgångar och skulder bör därför tas<br>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen för det aktuella</p>
<p>86<br></p>
<p>beskattningsåret. Eventuella ändringar i denna värdering får betydelse Prop. 1993/94:234<br>endast om de påverkar underlaget i sänkande riktning. Underlaget för<br>räntefördelning beräknas däremot kontinuerligt för vaije beskattningsår<br>och det ger möjlighet att beakta förändringar mellan åren oavsett om det</p>
<p>är fråga om en höjning eller en sänkning av underlaget.</p>
<p>Justering av underlaget</p>
<p>Till det underlag som beräknas med tillämpning av altemativregeln bör<br>få läggas nyemissioner och ovillkorliga kapitaltillskott som skett efter<br>utgången av det beskattningsår som taxerats år 1993.</p>
<p>En brist i den nuvarande altemativregeln är att värdet inte påverkas av<br>värdenedgångar efter den tidpunkt då värdet har beräknats. Den nya<br>utformningen av altemativregeln bör beakta vissa värdenedgångar.<br>Regeringen aviserade också i sin skrivelse att kapitalunderlaget skall<br>minskas i de fall belopp som legat till grund för beräkningen av<br>kapitalunderlaget delas ut.</p>
<p>Kapitalunderlaget skall i princip avse förhållandena vid utgången av<br>beskattningsåret 1992. I promemorian föreslogs att underlaget med ett<br>undantag skulle påverkas av utdelning som lämnas efter den tidpunkten<br>endast när det utdelade beloppet överstiger årets vinst. Undantaget avser<br>utdelning som bolaget har lämnat under år 1993, vilken skall avräknas<br>fullt ut. Dessutom föreslogs att underlaget alltid skulle justeras för<br>utbetalning till aktieägaren i samband med nedsättning av aktiekapitalet<br>eller reservfonden.</p>
<p>Näringslivets skattedelegation har anfört att underlaget bör reduceras<br>endast i den mån lämnad utdelning överstiger redovisad vinst och<br>fonderade vinstmedel. Detta påpekande är i och för sig riktigt. En<br>korrekt bestämmelse fordrar dock att hänsyn tas till såväl vinstutdelning<br>som andra utbetalningar i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden. Vidare måste redovisade underskott och andra värdened-<br>gångar beaktas. Med hänsyn till de komplikationer som en sådan<br>utformning skulle medföra anser regeringen att underlaget bör justeras<br>på det sätt som föreslås i promemorian.</p>
<p>De bestämmelser som reglerar beräkning av förmögenhetsvärdet finns<br>i dag intagna i 3 § 12 mom. SIL. Bestämmelserna om beräkning av<br>kapitalunderlaget bygger till huvudsaklig del på bestämmelserna i<br>survlagen. Eftersom survlagen numera har upphävts är det mindre<br>lämpligt att hänvisa till denna lag. De bestämmelser som kan bli<br>tillämpliga för den fåmansföretagare som skall beräkna ett kapitalunder-<br>lag bör tas in i en ny lag. Denna kan lämpligen benämnas lag om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.</p>
<p>87</p>
<h3>6.3 Lönesummeregeln</h3>
<h4>6.3.1 Allmänna utgångspunkter</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag: Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandla-<br>de utrymmet bör hänsyn få tas till utbetalade löner till andra<br>anställda än aktieägare.</p>
<p>Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Inställningen till ett löneunderlag är blandad.<br>RSV, FAR m.fl. avstyrker förslaget. Ett skäl som anförs mot förslaget är<br>att det komplicerar systemet. Några remissinstanser har också ifrågasatt<br>utgångspunkten att kapitalavkastningen är beroende av antalet anställda.<br>Företagamas Riksorganisation, Näringslivets skattedelegation m.fl.<br>tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är en allmän bedömning att en<br>stor del av den framtida tillväxtkraften i svensk ekonomi finns hos de<br>små och medelstora företagen. Det är därför nödvändigt att förbättra<br>situationen för dessa företag. På skatteområdet kan detta ske genom att<br>bestämmelserna för beskattningen av inkomster från sådana företag på ett<br>tydligare sätt än för närvarande inriktas på att underlätta för företagaren<br>att omsätta sina ideér och sitt entreprenörskap i praktisk verksamhet.</p>
<p>En lösning på problemet med en lågt beräknad schablonmässig<br>kapitalavkastning är att höja räntesatsen. Företagsskatteutredningen<br>föreslog i sitt betänkande Den ekonomiska dubbelbeskattningen (SOU<br>1993:29) att räntesatsen skulle höjas till statslåneräntan ökad med 8<br>procentenheter. Mot bakgrund av att investerare i fåmansbolag i<br>genomsnitt utsätts för större osäkerhet än placerare på börsen bedömdes<br>detta vara en lämplig nivå.</p>
<p>En svaghet med en lösning som uteslutande beaktar schablonmässig<br>avkastning på det i verksamheten investerade kapitalet är emellertid att<br>andra faktorer som höjer kapitalavkastningen, t.ex. företagarens ideér och<br>företagsledande förmåga inte beaktas. I ett företag med anställda höjer<br>även dessa avkastningen på kapitalet, bl.a. genom att kapitalet utnyttjas<br>mer och effektivare. Om hänsyn skulle tas till sådana effekter måste<br>räntesatsen variera med de olika faktorer som höjer kapitalavkastningen.<br>Detta är dock praktiskt omöjligt. En bättre lösning är att andra av-<br>kastningshöjande faktorer beaktas på ett direkt sätt. Såvitt gäller<br>företagsledarkapaciteten är mätproblemen uppenbara. Däremot finns<br>möjlighet att beakta förekomsten och betydelsen av anställda genom att<br>man vid bestämmandet av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet tar<br>viss hänsyn till utbetalade löner.</p>
<p>88</p>
<p>Incitament till löneuttag</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Utrymmet för kapitalinkomstbehandling kan utvidgas antingen genom en<br>höjd räntesats eller genom ett beaktande av anställda i företaget. I det<br>följande skall belysas två frågor som är av betydelse vid valet av modell<br>för denna utvidning. Först behandlas vilka incitament gällande regler<br>ger till uttag av arbetsinkomster som lön från bolaget. Därefter belyses<br>hur fåmansföretagen, som till allt övervägande del består av små och<br>medelstora företag, påverkas av den osäkerhet som de utsätts för på<br>marknaden och hur denna kan antas påverka deras efterfrågan på<br>arbetskraft.</p>
<p>Det är angeläget att fåmansföretagarens arbetsinkomster i bolaget<br>beskattas som andra arbetsinkomster. Av betydelse är därmed skatte-<br>uttaget vid olika former av uttag av inkomst från företaget. Fåmansföre-<br>tagaren kan tillgodogöra sig inkomsterna på tre olika sätt, nämligen som<br>lön, som utdelning eller som av reavinst vid avyttring av företaget. De<br>tre uttagsformerna får olika skattekonsekvenser.</p>
<p>I fåmansföretaget beskattas utdelning som inkomst av kapital endast i<br>den mån den inte överstiger beräknad kapitalavkastning. Utdelning som<br>överstiger denna beskattas med 28 % bolagsskatt i första ledet och som<br>inkomst av tjänst i andra ledet. Detta innebär en total beskattning på<br>64 % under förutsättning att ägarens marginalskatt är 50 %. Denna typ<br>av utdelning betecknas här överutdelning.</p>
<p>I den mån bolaget inte delar ut hela den beräknade avkastningen får<br>den sparas till senare år. Denna sparade utdelning utgör vid avyttring av<br>aktierna i bolaget den del av reavinsten som är hänförlig till kapital.<br>Enligt det för beskattningen av inkomster från fåmansföretag gällande<br>synsättet utgör överskjutande reavinst ersättning för arbete. Denna<br>betecknas i det följande överreavinst.</p>
<p>I tabell 1 redovisas det sammanlagda skatteuttaget vid de olika<br>uttagsformerna (inverkan av periodiseringsfonder och egenavgifter till<br>sjuk- och arbetslöshetsförsäkring beaktas ej).</p>
<p>Tabell 1: Uttag av inkomst från fåmansföretag. Skattebelastningen då endast<br>kommunalskatt utgår anges inom parentes.</p>
<p>Uttag som</p>
<p>lön < 7,5 basbelopp</p>
<p>lön > 7,5 basbelopp</p>
<p>utdelning</p>
<p>reavinst</p>
<p>överutdelning<br>överreavinst</p>
<p>Beskattning</p>
<p>0,1362 + 0,8638*0,5</p>
<p>0,2387 + 0,7613*0,5</p>
<p>0,28</p>
<p>0,28 + 0,72*0,125</p>
<p>0,28 + 0,72*0,5</p>
<p>0,28 + 0,72*(0,7*0,5+0,3*0,125)</p>
<p>Skattebelastning</p>
<p>56.8 % (39,5 %)</p>
<p>61.9 %</p>
<p>28,0 %</p>
<p>37,0 %</p>
<p>64,0 % (49,6 %)</p>
<p>55.9 % (45,8 %)</p>
<p>Av uppgifterna i tabellen framgår att det i de flesta fall är lönsamt för<br>fåmansföretagaren att undvika att ta ut arbetsinkomster från bolaget som<br>lön. När lönen endast träffas av kommunalskatt i andra ledet, vilket ger</p>
<p>89</p>
<p>ett sammanlagt skatteuttag på 39,5 %, och där inkomsten grundar sociala Prop. 1993/94:234<br>förmåner, är dock incitamenten att hålla kvar pengarna i bolaget små.</p>
<p>Mätt i nuvärdetermer måste aktierna behållas i 17 år efter det att<br>inkomsten tjänats in i bolaget för att det skattemässigt skall löna sig att<br>låta pengarna ligga kvar. Hur företagaren värderar socialförsäkringsför-<br>månerna har dock inte beaktats.</p>
<p>Över skiktgränsen (198 700 kr år 1994) utsätts inkomsten för en<br>ytterligare beskattning om 20 %. Då ser bilden annorlunda ut. Här dröjer<br>det endast fyra år innan det skattemässigt lönar sig att tillgodogöra sig<br>arbetsinkomsten som överreavinst. Inte heller här har förmånerna<br>beaktats.</p>
<p>När uttag som lön överstiger 7,5 basbelopp (264 000 kr år 1994) och<br>den totala beskattningen vid uttag av arbetsinkomst som lön uppgår till<br>61,9 %, begränsas den nämnda tidsperioden för innehav av aktierna till<br>två år. I detta skikt utgår inga förmåner.</p>
<p>Inlåsningseffekten förstärks av takregeln i fåmansföretagsreglema.<br>Denna regel innebär att man vid försäljning av aktier i bolaget maximalt<br>skall beskatta 100 basbelopp i inkomstslaget tjänst. De 70 % av<br>överreavinsten som beskattas i tjänst uppgår därmed maximalt till<br>3 520 000 kr år 1994. Denna regel ger upphov till en tröskeleffekt. När<br>man väl har kunnat spara arbetsinkomster i bolaget motsvarande 100<br>basbelopp kommer överskjutande inkomst i bolaget att i andra ledet<br>beskattas med 12,5 % vid försäljning.</p>
<p>Sammanfattningsvis torde det vara mindre vanligt att fåmansföretagaren<br>tar ut arbetsinkomst som lön från sina företag utöver skiktgränsen.</p>
<p>Osäkerhet och risk</p>
<p>Som tidigare framgått är det angeläget att förbättra situationen för små<br>och medelstora företag. Dessa företag är särskilt viktiga för<br>sysselsättningstillväxten i näringslivet. Mot denna bakgrund är det viktigt<br>att förbättra förutsättningarna för ökad efterfrågan på arbetskraft i<br>fåmansföretagen.</p>
<p>Avkastningen på investerat kapital i en produktionsprocess varierar<br>med den osäkerhet som finns på de marknader där producenten opererar.<br>Ju större osäkerhet, desto högre förväntad avkastning kräver in-<br>vesteraren. Kapitalet utsätts för förslitning i produktionen och investe-<br>ringar är ofta irreversibla. Detta innebär att kapitalet inte kan flyttas till<br>en annan produktionsprocess, inte ens på en perfekt fungerande marknad.</p>
<p>Arbetskraften är inte heller någon fullständigt flexibel insatsfaktor i<br>produktionsprocessen. Kostnader för sökandet efter arbetskraft och<br>inskolning av nyanställda utgör trögheter i systemet som förstärks av<br>vissa inslag i arbetsmarknadslagstiftningen. Löner och anställningsvillkor<br>för anställda bestäms i regel i samband med anställningen, innan<br>produktionen tar vid. Hur mycket produktionsprocessen faktiskt avkastar<br>blir klart först i efterhand. Detta innebär att producenten inte kan öka<br>resp, minska mängden arbetskraft efter kortsiktiga behov.</p>
<p>90</p>
<p>Ökad sysselsättning, särskilt i små företag, är alltså förknippad med Prop. 1993/94:234<br>risker. Fråga uppkommer om inte arbetsgivaren i fåmansaktiebolaget<br>redan tar ut riskersättningen i form av lägre efterfrågan på arbetskraft.</p>
<p>Val av modell</p>
<p>I det föregående har behandlats tre problemområden av betydelse för<br>valet av modell för lättnad. Det första problemet är att kapitalavkast-<br>ningen i bolaget ofta underskattas genom schablonen för beräknad<br>avkastning. Det andra är vilka incitament det föreligger för ägarna att ta<br>ut arbetsinkomsten som lön från bolaget. Det tredje slutligen utgörs av<br>de tendenser till begränsning av efterfrågan på arbetskraft i dessa bolag<br>som följer av den relativt höga risk de möter på marknaden.</p>
<p>En höjning av klyvningsräntan för beräknad avkastning avhjälper<br>endast det första av dessa problem. En sådan höjning minskar däremot<br>inte incitamenten att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. En<br>modell där man gör kapitalinkomstbehandlingen av utdelningar och<br>reavinster beroende av uttaget av arbetsinkomster är önskvärd. När den<br>andel av utdelning och reavinst som behandlas som kapitalinkomst görs<br>beroende av arbetskraften i företaget föreligger en subventionering av<br>arbetskraftskostnaden. Denna stimulerar bolagens efterfrågan på<br>arbetskraft.</p>
<p>I promemorian uttalades att vid en avvägning mellan att höja räntesat-<br>sen för beräknad avkastning och en metod som den ovan skisserade för<br>att förbättra skattevillkoren för fåmansföretagen framstår den senast<br>diskuterade modellen som den lämpligaste eftersom den beaktar fler<br>faktorer och därmed utgör ett komplement till det nuvarande sättet att<br>beräkna kapitalavkastning i fåmansföretag.</p>
<p>Regeringen delar den bedömning som framkommit i promemorian.<br>Förslaget bör alltså utformas så att det vid beräkning av det<br>kapitalinkomstbehandlade utrymmet ges en möjlighet att ta hänsyn till<br>utbetalda löner till andra anställda än aktieägare och att denna möjlighet<br>skall bero på ägarens eget uttag av lön från företaget.</p>
<h4>6.3.2 Beräkning av löneunderlaget</h4>
<p>Regeringens förslag: Till den faktiska anskaffningskostnaden för<br>aktierna, eventuellt uppräknad med index, får läggas viss del av den<br>lönesumma bolaget betalat ut till andra anställda än aktieägare.<br>Denna del bestäms till 10 % av den del av lönesumman som<br>överstiger 10 basbelopp. En förutsättning för tillämpning av regeln<br>är att aktieägaren tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av den<br>lön som har betalats ut till den högst betaide anställde.</p>
<p>91</p>
<p>Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över den<br>tekniska utformningen av förslaget. Kritiska synpunkter har framförallt<br>framförts mot nivån på den lön aktieägaren skall ta ut för att löneunder-<br>laget skall kunna utnyttjas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för förslaget är att<br>löneunderlaget skall utgöra ett komplement vid beräkning av det<br>kapitalinkomstbehandlade utrymmet med utgångspunkt i den faktiska<br>anskaffningskostnaden för aktierna. Till underlaget bör således få läggas<br>en viss andel av bolagets lönesumma. I promemorian föreslogs att denna<br>andel skulle utgöra 10 % av den lön som utbetalats till andra anställda<br>än aktieägare. Förslaget har kritiserats av främst näringslivets or-<br>ganisationer som allmänt anser att löneutrymmet därigenom blir alltför<br>begränsat och därför bl.a. ger alltför små incitament for nyanställningar.<br>Det ansträngda statsfinansiella läget gör emellertid att det inte är möjligt<br>att nu utvidga löneutrymmet i förhållande till promemorieförslaget.</p>
<p>För att löneunderlaget skall få utnyttjas bör vissa villkor ställas. En<br>utgångspunkt bör vara att företagsledarens arbetsinkomster inte skall<br>kunna tas ut som kapitalinkomst. Företagsledarens ansvar och uppgifter<br>i företaget motiverar att han betingar sig en högre lön än hans anställda<br>har. Denna del av lönen är att betrakta som arbetsinkomst och bör därför<br>beskattas som sådan. Endast om företagsledaren tar ut en lön som<br>motsvarar eller överstiger den på detta sätt bestämda arbetsinkomsten bör<br>han anses berättigad att få tillgodogöra sig ett visst löneunderlag vid<br>beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. I promemorian<br>ansågs en lämplig nivå vara 150 % av den högsta lön som betalats ut till<br>en enskild anställd i företaget. Under remissbehandlingen har kritiska<br>synpunkter framförts på denna nivå. Det har bl.a. anförts att det i vissa<br>fåmansföretag kan vara mindre lämpligt att ha en sådan skillnad i lön<br>mellan ägare och anställda. En annan invändning är att många företags-<br>ledare i företag med högt kvalificerade specialister inte kommer att kunna<br>utnyttja löneutrymmet om det föreslagna lönekravet genomförs.</p>
<p>Regeringen hyser förståelse för de framförda remissynpunkterna. Med<br>hänsyn till de i promemorian anförda skälen för en gräns på 150 % och<br>det begränsade statsfinansiella utrymmet finner regeringen emellertid att<br>promemorieförslaget åtminstone tills vidare bör genomföras. Vid den<br>kommande översynen av fåmansföretagsreglema (jfr avsnitt 6.1) får<br>övervägas om det är möjligt och lämpligt att sänka kravet på uttagen lön<br>hos företagsledaren.</p>
<p>En annan begränsning som bör gälla är att den ökning av det kapital-<br>inkomstbehandlade utrymmet som uppkommer vid utnyttjande av<br>löneunderlaget inte får överstiga det belopp företagsledaren tar ut i lön.<br>Vidare bör beaktas att den kapitalavkastning som genereras av anställda<br>ökar med antalet anställda samt att den torde vara obetydlig i företag med<br>endast några få anställda. Det är därför rimligt att löneunderlaget bestäms<br>med beaktande av detta förhållande. Det bör ske genom att endast den<br>del av lönesumman till anställda som överstiger 10 basbelopp får beaktas.<br>Löneunderlaget bör beräknas som summan av de löner som betalas ut till<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>92</p>
<p>andra anställda än aktieägare. Med aktieägare bör dock endast förstås Prop. 1993/94:234<br>sådan person på vilken bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL skall<br>tillämpas. Anställda utan ledarbefattning som endast äger en obetydlig del<br>av aktierna räknas således i detta hänseende inte som aktieägare. Lön<br>som betalats ut till närstående som inte är aktieägare bör få räknas in i<br>underlaget.</p>
<p>I ett bolag med flera delägare bör lönesumman fördelas på samtliga<br>aktier i bolaget. Även lön till anställda i dotterbolag bör få räknas in. I<br>de fall det inte är fråga om helägda dotterbolag bör den underlags-<br>grundande lönesumman proportioneras i förhållande till moderbolagets<br>ägarandel i dotterbolaget.</p>
<p>De utbetalade löner som skall ingå i underlaget bör vara belopp som<br>har utbetalats under föregående år. Detsamma bör gälla även för den lön<br>som aktieägaren tar ut från bolaget. Med lön avses här även förmåner<br>som utgår till aktieägaren under förutsättning att socialavgifter tas ut på<br>förmånsvärdet. Genom att löneunderlaget bestäms på grundval av de<br>förhållanden som gällde året före beskattningsåret står det redan vid<br>ingången av beskattningsåret klart om ett löneunderlag kan utnyttjas och<br>i så fall hur stort detta är.</p>
<p>Ett exempel illustrerar: Anskaffningskostnaden för aktierna i ett<br>enmansaktiebolag antas uppgå till 500 000 kr. Aktieägaren har inte något<br>sparat utrymme från tidigare år. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet<br>för år 1994 beräknas med tillämpning av den för året gällande räntesatsen<br>12,56 %. Denna del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bestäms<br>som (12,56 % av 500 000 kr =) 62 800 kr. Bolaget antas under år 1993<br>ha utbetalat löner inklusive vissa socialavgiftsgrundande förmåner till<br>andra anställda än aktieägaren med totalt 2 milj. kr. I den underlags-<br>grundande lönesumman får räknas in den del av lönesumman som<br>överstiger 10 basbelopp, dvs. (2 milj. - 344 000=) 1 656 000 kr. Av<br>löneunderlaget utgör 10 % den underlagsgrundande lönesumman, vilket<br>blir 165 600 kr. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för år 1994<br>bestäms som [12,56 % av (500 000 + 165 600)=] 83 599 kr. Det<br>innebär en ökning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med 20<br>799 kr.</p>
<p>Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 3 § 12 a mom. SIL.</p>
<h3>6.4 De särskilda reglerna för behandling av utdelning som<br>lämnas under år 1994</h3>
<p>Regeringens förslag: Den del av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet som undantas från skatteplikt begränsas till 1/5 av sparat<br>utrymme. Denna begränsning skall kombineras med de särskilda<br>bestämmelser som gäller behandlingen av utdelning som lämnas<br>under år 1994.</p>
<p>93</p>
<p>Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1993/94:234<br>Remissinstanserna: Några remissinstanser har hävdat att det förhållan-<br>det att den särskilda begränsningen av skattefrihet för utdelning som<br>lämnas under år 1994 skall kombineras med bestämmelserna i 3 §<br>12 mom. SIL innebär en onödig komplikation.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut hösten 1993<br>innebär en begränsning av den del av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet som undantas från beskattning hos aktieägaren. Regeringen<br>aviserade i sin skrivelse att i och med att altemativregeln ändras och<br>knyts till beskattat eget kapital i företaget behövs inte en så långtgående<br>begränsning. Denna ståndpunkt har godtagits av remissinstanserna. Enligt<br>regeringens bedömning är det tillräckligt att begränsningen i undantaget<br>från skatteplikt hos aktieägaren under år 1994 gäller för utdelning som<br>svarar mot sparat utrymme.</p>
<p>Enligt riksdagens beslut undantas 1/5 av utdelning som svarar mot<br>sparat utrymme från beskattning hos aktieägaren. Denna begränsning bör<br>i stället utformas så att undantaget från skatteplikt anknyts till 1/5 av det<br>sparade utrymmet och inte till det utdelade belopp som svarar mot sparat<br>utrymme.</p>
<p>Ett exempel illustrerar tillämpningen vid 1995 års taxering.</p>
<p>Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas uppgå<br>till 100 000 kr. Aktierna är anskaffade år 1989 och altemativregeln får<br>därför tillämpas. En beräkning enligt altemativregeln antas ge ett värde<br>på 125 000 kr. Det sparade utrymmet från föregående år uppgår till<br>35 000 kr (eftersom aktierna är anskaffade 1989 har beräkningen gjorts<br>med utgångspunkt i förmögenhetsvärdet). Med tillämpning av den för år<br>1994 gällande räntesatsen på 12,56 % bestäms det kapitalinkomst-<br>behandlade utrymmet för år 1994 till [12,56 % av (125 000 +<br>35 000)=] 20 096 kr. Till detta får läggas det sparade utrymmet på<br>35 000 kr vilket ger ett kapitalinkomstbehandlat utrymme på totalt<br>55 096 kr.</p>
<p>I nästa steg beräknas hur stor del av detta utrymme som helt undantas<br>från beskattning hos aktieägaren. Utgångspunkten är där 12,56 % av<br>125 000 kr, dvs. 15 700 kr. Till detta belopp får läggas 1/5 av det<br>sparade utrymmet, 7 000 kr.</p>
<p>I avsnitt 4 har redogjorts för i vilken utsträckning undantaget från<br>skatteplikt gäller för utdelning som lämnas under år 1994. För fåmans-<br>företag gäller att jämförelsebeloppet utgörs av det lägsta av det belopp<br>som beräknas på det sätt som nu angetts eller enligt de bestämmelser som<br>gäller för onoterade företag enligt lagen om beskattning av vinstutdelning<br>vid 1995 års taxering (jfr 11 §). Enligt huvudregeln undantas 120 % av<br>den högsta utdelning bolaget lämnat för något av de fem föregående<br>räkenskapsåren, det s.k. jämförelsebeloppet, från beskattning. För<br>onoterade bolag kan jämförelsebeloppet alternativt beräknas med<br>utgångspunkt i 20 % av det beskattade egna kapitalet. I exemplet görs det<br>antagandet att 20 % av det beskattade egna kapitalet, dvs. 25 000 kr, är<br>det fördelaktigaste alternativet. Eftersom det tidigare beräknade beloppet<br>är lägre är detta avgörande för hur stort belopp som inte skall beskattas.</p>
<p>94</p>
<p>Sammanfattningsvis kommer vid 1995 års taxering utdelning upp till Prop. 1993/94:234<br>ett belopp på 55 096 kr att behandlas som kapitalinkomst. Av detta<br>belopp undantas (15 700 + 7 000=) 22 700 kr från beskattning hos<br>aktieägaren och mellanskillnaden beskattas med kapitalskattesatsen 30 %.</p>
<h2>7 Enskilda näringsidkare</h2>
<h3>7.1 Positiv räntefördelning</h3>
<p>Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs<br>med två procentenheter. Positiv räntefördelning skall vara frivillig.<br>Outnyttjat utrymme sparas till senare år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993<br>(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536) infördes regler<br>om räntefördelning vid beskattning av enskilda näringsindkare och fysiska<br>personer som äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär<br>att avdrag medges vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för en<br>schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i verksamheten.<br>Motsvarande belopp tas i stället upp som intäkt av kapital. Avkastning<br>på eget kapital som investerats i näringsverksamhet skall alltså beskattas<br>som intäkt av kapital. Metoden syftar till att enskilda näringsidkare skall<br>beskattas för avkastning på kapitalet i verksamheten på ett sätt som är<br>likvärdigt med vad som gäller för ägare av enmansaktiebolag. Härigenom<br>skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande till beskattningen av<br>avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktiebolag tillskjutit till<br>bolaget.</p>
<p>Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i enmans-<br>aktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus<br>fem procentenheter. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bedömdes<br>det inte möjligt att sätta räntesatsen så högt för enskilda näringsidkare<br>och delägare i handelsbolag (prop. 1993/94:50 s. 233). Utrymmet för<br>kapitalinkomstbehandling för egenföretagama begränsades därför till en<br>räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet. Den i<br>förhållande till fåmansaktiebolagen låga räntesatsen kompenseras i någon<br>mån av att kapitalskattesatsen fr.o.m. 1996 års taxering understiger<br>bolagsskattesatsen med tre procentenheter.</p>
<p>Genom de förslag som nu läggs fram i avsnitt 12, Miljöklassindelning<br>av oljeprodukter, sker en förstärkning av statens finanser vilken till viss<br>del bör användas för att öka neutraliteten i den skattemässiga<br>behandlingen av egenföretagama och fåmansaktiebolagsägama.<br>Räntesatsen vid positiv räntefördelning bör nu kunna höjas till<br>statslåneräntan ökad med tre procentenheter. Den nya räntenivån bör<br>gälla redan fr.o.m. 1995 års taxering.</p>
<p>95</p>
<p>I betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslogs att<br>en enskild näringsidkare borde kunna avstå från att utnyttja sitt utrymme<br>för positiv räntefördelning. Motsvarande belopp skulle då ingå i inkomst<br>av näringsverksamhet och därmed i den pensionsgrundande inkomsten<br>och i underlaget för egenavgifter. Om den skattskyldige inte utnyttjade<br>utrymmet skulle det få sparas. I departementspromemorian Beskattning<br>av enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds<br>1993:28) föreslogs att något utrymme inte skulle få sparas i det fall årets<br>inkomster räckt till för att utnyttja utrymmet.</p>
<p>LRF och Skogsägarna framhöll i sitt remissvar över promemorian att<br>positiv räntefördelning borde vara frivillig vilket skulle innebära en större<br>likställdhet med aktiebolagsformen. I propositionen ansågs dock av bl.a.<br>förenklingsskäl att utrymmet inte borde få sparas i den mån årets inkomst<br>räcker till.</p>
<p>När räntesatsen nu föreslås bli höjd får kravet på frivillighet ökad<br>tyngd. För den som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir<br>avdraget i näringsverksamheten betydande vilket i sin tur kan föranleda<br>att den pensionsgrundande inkomsten blir låg. För att inte positiv<br>räntefördelning i vissa fall skall urholka socialförsäkringsskyddet för<br>enskilda näringsidkare och fysiska personer som driver verksamhet i<br>handelsbolag bör positiv räntefördelning göras frivillig. Detta argument<br>förstärks i det system för ålderspension där livsinkomsten blir avgörande<br>för pensionens storlek som föreslagits i ett betänkande av Pensions-<br>arbetsgruppen, Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20). Om den<br>skattskyldige - helt eller delvis - vill spara ett positivt fördelningsbelopp<br>bör, i likhet med vad som gäller i dag om ett positivt utrymme inte kan<br>utnyttjas, utrymmet föras vidare till påföljande beskattningsår.</p>
<p>Förslagen föranleder justeringar i 3 och 5 §§ räntefördelningslagen.</p>
<p>Genom de förslag som regeringen nu lagt fram förbättras<br>förutsättningarna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som<br>driver näringsverksamhet genom handelsbolag.</p>
<h3>7.2 Kvittning vid generationsskiften</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag: Kvittningsrätten utvidgas till att gälla även<br>vid vissa generationsskiften. Om en skattskyldig genom köp eller<br>ett annat oneröst förvärv övertagit en verksamhet från förälder eller<br>far- eller morförälder får underskott av förvärvskällan kvittas mot<br>tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdrag<br>medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod före<br>verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.</p>
<p>96</p>
<p>Promemorians förslag: Samma som regeringens. Prop. 1993/94:234</p>
<p>Remissinstanserna: RSV, Industriförbundet och Jordbruksverket<br>tillstyrker förslaget. Även Köpmannaförbundet tillstyrker förslaget men<br>anser att också arvsfallen bör omfattas av kvittningsrätten. Skogsstyrelsen<br>föreslår en annan lösning men förordar i likhet med promemorian en<br>restriktiv linje. Onerösa förvärv skall alltid medföra kvittningsrätt medan<br>benefika förvärv aldrig skall medföra kvittningsrätt. LRF avstyrker och<br>kräver en generell kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och närings-<br>verksamhet. Företagarna, Fastighetsägareförbundet och Jordägare-<br>förbundet förordar också i första hand en generell kvittningsregel. Vid en<br>mer begränsad utvidgning bör dock även benefika överlåtelser omfattas<br>av kvittningsrätten. Vidare bör kvittning även tillåtas vid förvärv från<br>make/sambo i samband med separation.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform<br>upphävdes i princip möjligheten att kvitta underskott i näringsverksamhet<br>mot tjänsteinkomster. I stället infördes ett system som innebär att<br>underskott i en förvärvskälla får dras av vid beräkningen av inkomsten<br>av samma förvärvskälla närmast följande år. Underskott i förvärvskällan<br>kan rullas framåt utan tidsbegränsning. Det enda undantaget från regeln<br>om att kvittning inte tillåts mellan förvärvskällor gäller underskott av<br>aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed<br>jämförlig verksamhet. Underskott av sådan verksamhet får dras av från<br>intäkt av tjänst.</p>
<p>För att underlätta nyföretagande infördes genom lagstiftning hösten<br>1993 en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot<br>förvärvsinkomst (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS<br>1993:1541). Kvittningsrätten gäller under en femårsperiod från det att<br>näringsverksamheten har startats. Har verksamheten övertagits från en<br>närstående gäller en kontinuitetsprincip som innebär att avdrag endast<br>medges om överlåtaren skulle ha varit berättigad till avdrag om han själv<br>fortsatt att driva verksamheten.</p>
<p>I propositionen diskuterades också frågan om kvittningsrättens<br>utformning för s.k. generationsskiftesfall. Regeringen uttalade förståelse<br>för en ordning som innebär att även verksamhet som övertas vid<br>generationsskifte borde kunna anses som nystartad och aviserade att man<br>skulle återkomma till riksdagen med ett förslag efter det att frågan beretts<br>ytterligare. De nya reglerna angavs kunna gälla fr.o.m. 1995 års<br>taxering.</p>
<p>I januari 1994 uppdrog Finansdepartementet åt en särskild utredare<br>(kammarrättslagmannen Per Anders Lindgren) att lämna förslag till hur<br>en sådan kvittningsmöjlighet skall utformas. Lindgren har redovisat sina<br>förslag i promemorian Kvittning och generationsskiften.</p>
<p>Nuvarande regler som finns i 46 § 1 mom. KL innebär i huvudsak<br>vidare följande.</p>
<p>Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod före<br>verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet. För<br>kommanditdelägare och vissa delägare i handelsbolag gäller särskilda -<br>inte här aktuella - begränsningar i kvittningsrätten.</p>
<p>7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234</p>
<p>Den närståendekrets som avses är densamma som används vid bl.a. Prop. 1993/94:234</p>
<p>olika avgränsningar i fåmansföretag i skattelagstiftningen. Kretsen<br>personer bestäms genom en hänvisning till punkt 14 av anvisningarna till<br>32 § KL och utgörs således av föräldrar, far- och morföräldrar, make,<br>avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller<br>avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda<br>personer är delägare. Till avkomling räknas också styvbarn och<br>fosterbarn. Frågan om det rör sig om en sådan närstående skall bedömas<br>med utgångspunkt i den skattskyldiges, dvs. övertagarens släktskap med<br>överlåtaren. Närståendebedömningen kan alltså utfalla olika beroende på<br>i vilken riktning en överlåtelse går mellan två släktingar.</p>
<p>Har en skattskyldig övertagit en förvärvskälla från en sådan släkting<br>som nu nämnts är hans rätt till kvittning begränsad till det fallet att den<br>tidigare ägaren till verksamheten skulle haft rätt till avdrag om denne<br>fortsatt att driva verksamheten. Kvittning kan alltså endast komma i fråga<br>om överlåtaren påbörjade verksamheten mindre än fem år före<br>överlåtelsen och övertagaren kan endast utnyttja avdragsrätten under den<br>tid som återstår till dess det gått fem år räknat från den tidpunkt då<br>överlåtaren startade verksamheten.</p>
<p>Skälen för att begränsa kvittningsrätten har inte samma giltighet i fråga<br>om generationsskiften. Att verksamheten övertagits vid ett generations-<br>skifte bör inte hindra att verksamheten anses nystartad. Enligt rege-<br>ringens mening är det önskvärt att rätten till kvittning kan omfatta också<br>dessa fall. Att utvidga kvittningsrätten genom att tillåta en generell inte<br>tidsbegränsad kvittning är däremot inte aktuellt.</p>
<p>En utvidgning av kvittningsrätten bör avse överföringar från en äldre<br>generation till en yngre. I likhet med promemorieförslaget anser<br>regeringen att överföringar mellan makar inte bör omfattas.</p>
<p>Vid en utvidgning av kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör man<br>hålla i minnet det grundläggande syftet med den införda<br>kvittningsmöjligheten, nämligen att underlätta nyföretagande. Åtgärden<br>skall fungera som en starthjälp för verksamheter som kan tänkas<br>utvecklas till livskraftiga företag. Den skall däremot inte utgöra ett<br>generellt alternativ till huvudregeln om kvittning framåt i tiden i<br>förvärvskällan.</p>
<p>Kvittningsrätten i generationsskiftesfallen handlar typiskt sett om<br>överföringar av verksamheter som har bedrivits under lång tid. För den<br>tidigare innehavaren skulle möjlighet till kvittning vara utesluten på grund<br>av regeln om att kvittning endast tillåts under de fem första<br>verksamhetsåren. Det kan synas mindre förenligt med skattelättnadens<br>huvudsyfte att främja ny företagande om man tillåter att en sådan, sedan<br>länge bedriven, verksamhet betraktas som nystartad när den tas över av<br>en närstående.</p>
<p>Mot ett sådant synsätt kan dock med fog invändas att den nya<br>lagstiftningen inte hindrar en utomstående förvärvare från att utnyttja<br>kvittningsmöjligheten även om han övertagit en redan etablerad<br>verksamhet. Enligt regeringens uppfattning bör den aspekten tillmätas</p>
<p>98<br></p>
<p>betydelse vid avgränsningen av de generationsskiftesfall som skall Prop. 1993/94:234<br>omfattas av den utvidgade kvittningsrätten.</p>
<p>I likhet med promemorieförslaget anser regeringen att barn och<br>barnbarn bör omfattas av den diskuterade utvidgningen av<br>kvittningsrätten. Styvbarn och fosterbarn omfattas också.</p>
<p>Genom hänvisningen till punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL<br>omfattar inte närståenderegeln det fallet att en person övertar en<br>verksamhet från ett syskon till någon av hans föräldrar. En verksamhet<br>som tas över från en morbror/moster eller farbror/faster betraktas således<br>redan med de införda reglerna som nystartad vid beräkningen av<br>femårsperioden. Ett annat fall som inte heller omfattas av begränsningen<br>är överföringar till avkomlings make. Svärföräldrar är nämligen inte<br>sådana personer som ingår i kretsen av närstående enligt punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § KL. Dessa situationer som måste betraktas som<br>generationsskiften utgör således inget problem i kvittningshänseende<br>eftersom de inte faller in under den nuvarande närståendebegränsningen.<br>Kvittning i de nu nämnda fallen medges oavsett om det rör sig om en<br>onerös eller benefik överlåtelse.</p>
<p>Som nämnts tidigare ligger det mycket i den kritik mot reglerna för<br>kvittning som går ut på att de diskriminerar en närstående jämfört med<br>en utomstående förvärvare. Detta gäller i första hand onerösa<br>överlåtelser. Det ter sig därför naturligt att låta överföringar av<br>verksamhet till barn och barnbarn som sker genom köp, byte eller<br>liknande förvärv omfattas av utvidgningen i kvittningsrätten.</p>
<p>När det gäller benefika överlåtelser kommer saken i ett annat läge. Då<br>gör sig den nyssnämnda jämförelsen med den utomstående övertagaren<br>inte gällande på samma sätt. Det är sannolikt mycket ovanligt med gåvor<br>av det slag det här är fråga om till obesläktade personer. Väsentligare för<br>ett ställningstagande till behandlingen av de benefika överlåtelserna är<br>dock den genomgående principen i skatterätten om kontinuitet i sådana<br>fall. Regeringen anser i likhet med promemorian att det saknas tillräckligt<br>starka skäl för att göra avsteg från kontinuitetsprincipen i<br>kvittningssystemet i fråga om benefika överlåtelser.</p>
<p>Det bör påpekas att bedömningar av om en överlåtelse har onerös eller<br>benefik karaktär även i nu aktuellt hänseende får göras med ledning av<br>de allmänna principer som tillämpas i andra skatterättsliga sammanhang.<br>LRF framhåller i sitt remissvar att det vid generationsskiften ofta utgår<br>betydande vederlag för att kompensera syskon. LRF påpekar vidare att<br>köpeskillingsstatistik visar att lantbruksenheter i dag kan säljas under<br>taxeringsvärdet i icke-närståendefall. LRF hyser farhågor att en sådan<br>försäljning skattemässigt skulle anses som gåva och hänvisar till den<br>praxis som utvecklats på området, dvs. att överlåtelser under<br>taxeringsvärdet är att betrakta som gåva. Denna praxis härrör emellertid<br>från en tid då marknadsvärdet regelmässigt kunde antas överstiga<br>taxeringsvärdet. En överlåtelse till det lägsta av marknadsvärdet och<br>taxeringsvärdet torde vara att betrakta som en försäljning i<br>reavinsthänseende oavsett om en närstående utgör köpare (se t.ex. RSV:s<br>handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet vid 1993 års</p>
<p>99<br></p>
<p>taxering, del 1 s. 490 - 491). Den utvidgade kvittningsrätten kommer Prop. 1993/94:234<br>alltså att kunna tillämpas vid dessa förvärv.</p>
<p>Med hänsyn till att det inte är ovanligt att generationsskiften sker<br>genom en kombination av köp och gåva kan den nyss nämnda<br>ståndpunkten medföra komplikationer vid tillämpningen av de nya<br>reglerna. I enlighet med promemorieförslaget förordas att en förutsätt-<br>ning för att en närstående förvärvare i kvittningshänseende skall få räkna<br>verksamheten som nystartad är att han förvärvat hela förvärvskällan<br>genom köp. Motivet för detta är att de skattskyldiga bör få ett klart<br>besked om vad som krävs för att ett generationsskifte skall medföra att<br>verksamheten skall anses som nystartad i kvittningshänseende. Med<br>förvärvskällan avses här förvärvskällan sedd ur förvärvarens synpunkt.<br>Det är således inte nödvändigt att förvärva hela överlåtarens förvärvskälla<br>såsom vissa remissinstanser synes ha uppfattat promemorieförslaget. En<br>förutsättning för kvittning är dock att överlåtelsen i sin helhet sker genom<br>köp, byte eller därmed jämförligt förvärv.</p>
<p>De krav som lagstiftningen i övrigt uppställer för rätten till kvittning<br>av underskott av aktiv förvärvskälla mot förvärvsinkomster måste givetvis<br>vara uppfyllda även i de generationsskiftesfall som enligt förslagen i det<br>föregående skall omfattas av kvittningsreglema. En grundförutsättning för<br>att den som övertagit en verksamhet skall få göra avdrag mot sina<br>tjänsteinkomster är att verksamheten för honom utgör aktiv<br>näringsverksamhet. För avdragsrätt krävs också att det inte är fråga om<br>återupptagande av en av honom tidigare bedriven verksamhet av likartat<br>slag. Där gäller en femårig karenstid. Däremot är avdragsrätt i princip<br>inte utesluten i t.ex. det fallet att en redan aktiv jordbrukare köper sin<br>fers jordbruksfastighet. I den situationen kommer dock den nya<br>verksamheten till följd av den ändrade förvärvskälleindelningen att ingå<br>som en del i den tidigare etablerade verksamheten och möjligheterna till<br>kvittning blir därmed beroende av tidpunkten för starten av den redan<br>bedrivna verksamheten.</p>
<p>Den utvidgade kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör gälla<br>fr.o.m. 1995 års taxering och alltså tillämpas för inkomståret 1994.<br>Förslaget är utformat så att det uteslutande går i gynnande riktning för<br>berörda skattskyldiga. Det finns således inga hinder från<br>retroaktivitetssynpunkt att låta den utvidgade kvittningsrätten gälla fullt<br>ut vid 1995 års taxering.</p>
<p>100</p>
<h2>8 Vissa förmånsskattefrågor för svensk<br>FN-personal m.fl.</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag: Förmån av fri kost eller fria hemresor som<br>tillkommer sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för<br>fredsbevarande ändamål utomlands skall inte utgöra skattepliktig<br>intäkt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Svensk personal som tjänstgör i FN:s<br>och ESK:s fredsbevarande verksamhet utomlands är normalt anställda i<br>utlandsstyrkan inom försvarsmakten. Detta innebär att KL:s regler om<br>bl.a. beskattning av löneförmåner och avdrag för ökade levnadskostnader<br>blir tillämpliga.</p>
<p>De fria måltider som den svenska personalen i fredsbevarande<br>verksamhet utomlands får under sin tjänstgöring är enligt reglerna i KL<br>att anse som skattepliktig förmån. Värderingen av en måltidsförmån skall<br>enligt reglerna i punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL göras enligt<br>schablon. Det schablonmässigt bestämda värdet kan enligt punkt 4 av<br>anvisningarna till 42 § jämkas om det finns synnerliga skäl.</p>
<p>Den som tjänstgör utomlands minst tolv månader i utlandsstyrkan har<br>enligt nuvarande villkor i vissa fall rätt till en fri hemresa under<br>tjänstgöringsperioden. Om arbetsgivaren tillhandahållit hemresan, skall<br>värdet av denna tas upp som förmån. Mottagaren medges enligt punkt<br>3 b av anvisningarna till 33 § KL avdrag vid inkomsttaxeringen endast<br>för den del av kostnaderna som belöper på resa inom Sverige.</p>
<p>Den som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål<br>utomlands, främst då FN-soldater, lever under den tid ut-<br>landstjänstgöringen varar ofta under fältmässiga förhållanden som kan<br>vara mycket speciella och inte sällan primitiva. I många fall torde detta<br>medföra att det finns förutsättningar att kraftigt jämka förmånsvärdet av<br>den fria kost som tillhandahålls. Med hänsyn härtill och av förenklings-<br>skäl är det därför enligt vår mening rimligt att förmån i form av fria<br>måltider som utgår under tjänstgöringen inte ska behövas tas upp till<br>beskattning. Det kan i sammanhanget dock påpekas att även om<br>kostförmån inte skall tas upp till beskattning påverkar förmånen det<br>belopp med vilket avdrag för ökade levnadskostnader kan medges på så<br>sätt att avdraget reduceras med hänsyn till tillhandahållen förmån.</p>
<p>Skälen för att avdrag för s.k. hemresor enligt nuvarande regler inte<br>medges för den del av resan som sker utomlands torde främst vara<br>kontrollproblem och risk för missbruk. Dessa skäl har inte giltighet för<br>de hemresor som staten tillhandahåller den ifrågavarande per<br>sonalkategorin. Förmån av sådana hemresor bör därför kunna undantas<br>från beskattning i sin helhet.</p>
<p>101</p>
<p>De som bör omfattas av de föreslagna ändringarna är sådan personal Prop. 1993/94:234<br>som omfattas av lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring<br>utomlands.</p>
<p>Förslaget föranleder ett nytt stycke i punkt 6 av anvisningarna till 32 §<br>KL.</p>
<h2>9 Inskränkt skattskyldighet för regionala<br>utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna</h2>
<p>Regeringens förslag: De länsvisa regionala utvecklingsbolag som<br>ersätter nu skattebefriade stiftelser, utvecklingsbolagens moderbolag<br>samt sju stiftelser för samverkan mellan näringsliv och universitet<br>resp, högskola befrias från skattskyldighet för all annan inkomst än<br>inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighetsinnehav.<br>Befrielsen gäller även förmögenhetsskatt vid 1995 års taxering.</p>
<p>Skälen för regeringens beslut: Vissa stiftelser och andra juridiska<br>personer har ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att<br>deras skattskyldighet har inskränkts (7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalo-<br>gen). Enligt 6 § 1 mom. den upphävda lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt - som tillämpas övergångsvis t.o.m. år 1994 - är<br>sådana rättssubjekt också befriade från förmögenhetsskatt.</p>
<p>De regionala utvecklingsfonderna är inskränkt skattskyldiga enligt<br>uppräkningen i 7 § 4 mom. SIL. De inrättades i slutet av 1970-talet och<br>ersatte de dåvarande företagarföreningarna. Utvecklingsfonderna ger<br>ekonomiskt stöd och rådgivning till små och medelstora företag. Det<br>finns en utvecklingsfond i varje län. Riksdagen beslöt i december 1993<br>att de regionala utvecklingsfondernas verksamhet i huvudsak skall tas<br>över av regionala utvecklingsaktiebolag (prop. 1993/94:40, bet.<br>1993/94 :NU11, rskr. 1993/94:80). Staten skall via ett moderbolag äga<br>majoriteten av aktierna och samordna verksamheten i de regionala<br>utvecklingsbolagen. Moderbolaget har getts firman Almi Företagspartner<br>AB. Det samlade aktiekapitalet i de regionala bolagen beräknas uppgå till<br>ca 100 miljoner kronor.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör den ändrade verksamhetsformen inte<br>föranleda en ändring i beskattningen av verksamheten. Detta angavs<br>också i regeringsförslaget om ny verksamhetsform (prop. 1993/94:40 s.<br>20 f.). Såväl moderbolaget som de regionala dotterbolagen bör därför tas<br>in i den s.k. katalogen.</p>
<p>Enligt förslag i propositionen om forskning för kunskap och framsteg<br>har riksdagen bemyndigat regeringen att inrätta stiftelser för samverkan<br>mellan näringsliv och universitet resp, högskola (prop. 1992/93:170<br>avsnitt 12, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Regeringen<br>bemyndigades också att tillföra stiftelserna ett sammanlagt kapital om</p>
<p>102<br></p>
<p>högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten äger eller i Prop. 1993/94:234<br>form av likvida medel som staten får vid försäljningar av statliga företag.</p>
<p>Stiftelsernas firmor består av av orden "Stiftelsen samverkan univer-<br>sitet/högskola och näringsliv i" med tillägg för namnet på den ort där<br>stiftelsen har sitt säte. Sju sådana stiftelser har bildats med säte i<br>Luleå,Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg resp. Lund.<br>Stiftel-sema kallas i dagligt tal Teknikbrostiftelsema. Stiftelsernas<br>styrelser förordnas av regeringen.</p>
<p>Stiftelserna är statens näringspolitiska organ för att främja samverkan<br>mellan näringsliv och universitet resp, högskola. Enligt regeringens<br>mening bör stiftelserna därför vara inskränkt skattskyldiga.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder ändringar i 7 § 4 mom. SIL.</p>
<h2>10 Övergångsregler ing för investmentföretag</h2>
<p>Regeringens förslag: En övergångsregel till den nya ägarbeskatt-<br>ningen införs för investmentföretag. Regeln syftar till att äldre<br>beskattade vinstmedel från tiden före 1990 års skattereform inte skall<br>beskattas ytterligare en gång om de delas ut efter årsskiftet 1993/94.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Någon erinran mot förslaget har inte lämnats.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De nyligen beslutade reglerna för<br>investmentföretag innebär att skattefrihet alltjämt skall gälla för reavinster<br>på svenska och utländska aktier. I det nya systemet har en spärr byggts<br>in för att förhindra att investmentföretagen delar ut sådana obeskattade<br>reavinster. Spärren syftar till att utdelning av obeskattade reavinster skall<br>leda till avskattning i investmentföretaget.</p>
<p>Spärren har utformats så att ett gränsbelopp bestäms för investment-<br>företaget. Gränsbeloppet utgörs av skattepliktiga intäkter i företaget med<br>avdrag för kostnader och årets beräknade skatt och med tillägg för<br>mottagna skattefria utdelningsinkomster. Om beslutad utdelning över-<br>stiger detta gränsbelopp skall 40 % av det överskjutande beloppet tas upp<br>till beskattning i bolaget. Understiger beslutad utdelning gränsbeloppet<br>får resterande utdelningsutrymme sparas till närmast följande beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>Undantaget från reavinstbeskattning för investmentföretagen infördes<br>genom 1990 års skattereform. Dessförinnan kunde dessa företag fondera<br>20 % av mottagen utdelning utan skattekonsekvenser.</p>
<p>I förslaget till ny ägarbeskattning aviserade regeringen ett behov av<br>övergångsreglering för beskattade reavinster och andra beskattade<br>vinstmedel från tiden före skattereformen vid tillämpning av reglerna för<br>gränsbeloppet (prop. 1993/94:50 s. 194). Utan en sådan reglering skulle<br>nämligen redan beskattade vinster bli beskattade ytterligare en gång om<br>de delas ut.</p>
<p>103</p>
<p>I den skrivelse regeringen därefter lämnat till riksdagen anges att det Prop. 1993/94:234<br>bör övervägas om reglerna för gränsbeloppet kan kompletteras så att<br>hänsyn tas till redan beskattade reavinster från tiden före 1990 års<br>skattereform (skr. 1993/94:132 s. 7).</p>
<p>Det kan konstateras att beskattade vinstmedel från tiden före<br>skattereformen inte kan identifieras på annat sätt än som ingående i<br>bolagets redovisade egna kapital vid utgången av det sista räkenskapsår<br>som taxerades enligt de skatteregler som gällde före reformen.</p>
<p>Endast den del av eget kapital enligt fastställd balansräkning för det<br>aktuella året som överstiger tillskjutet kapital bör höja gränsbeloppet. Det<br>är endast moderbolagets eget kapital som bör beaktas och inte kapitalet<br>enligt koncernredovisningen. Den utdelning som beslutats för det aktuella<br>räkenskapsåret bör också dras från det egna kapitalet. Eget kapital bör<br>dessutom reduceras med utdelning av obeskattade reavinster som är<br>hänförliga till de räkenskapsår för vilka företaget beskattats enligt 1990<br>års reformerade skattesystem. Utbetalningar till aktieägarna vid nedsätt-<br>ning av aktiekapitalet eller reservfonden bör också dras ifrån.</p>
<p>De föreslagna öveigångsbestämmelsema kan inte föranleda ett lägre<br>gränsbelopp än vad som följer av de nyligen beslutade reglerna.</p>
<p>Med den föreslagna lösningen och med beaktande av de be-<br>skattningsregler som beslutades för investmentföretag hösten 1993 torde<br>någon ytterligare begränsningsregel inte behövas för utdelning av<br>obeskattade reavinster.</p>
<h2>11 Diverse inkomst- och företagsskattefrågor</h2>
<h3>11.1 Spärregler mot förlustutjämning</h3>
<p>Regeringens förslag: Spärreglerna skall gälla även vid utländska<br>företags förvärv av förlustföretag. Fusioner mellan ekonomiska<br>föreningar undantas från reglernas tillämpning. Fusioner mellan<br>sparbanker skall inte omfattas av beloppsspärren.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Utländska bolags förvärv av förlustföretag m.m.</p>
<p>I lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet<br>(AUL) finns regler som begränsar ett förlustföretags rätt till avdrag för<br>gammalt underskott efter en ägarförändring. En ägarförändring inträder<br>om ett företag (den nya ägaren) får bestämmande inflytande över ett<br>förlustföretag (4 § första stycket). En ägarförändring inträder vidare om<br>ett förlustföretag eller ett moderbolag till ett sådant företag får be-<br>stämmande inflytande över ett annat företag (andra stycket). Ett företag</p>
<p>104<br></p>
<p>skall anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om det Prop. 1993/94:234<br>senare företaget är dotterbolag till det senare enligt ABL eller vissa andra<br>associationsrättsliga lagar (4 § tredje stycket). Endast ett svenskt<br>aktiebolag anses kunna vara moderbolag enligt ABL. Det skulle kunna<br>hävdas att spärrsituationema i första och andra styckena inte är tillämp-<br>liga om ett utländskt bolag förvärvar ett svenskt förlustföretag. En sådan<br>tolkning strider mot syftet med bestämmelserna. I 3 § AUL anges också<br>att med företag avses bl.a. utländskt bolag. Avsikten är givetvis att även<br>utländska bolags förvärv av svenska förlustföretag omfattas.</p>
<p>Bestämmelsen i 4 § tredje stycket bör förtydligas så att det uttryckligen<br>framgår att en ägarförändring anses ha skett även om ett utländskt bolag<br>fått bestämmande inflytande över ett annat företag.</p>
<p>Fusioner mellan ekonomiska föreningar m.m.</p>
<p>Enligt 12 § första stycket AUL skall vid bl.a. sådan fusion som anges i<br>2 § 4 mom. SIL överlåtande och övertagande företag anses som ett och<br>samma företag. Det övertagande företaget får således ta över det<br>överlåtande företagets gamla underskott. Detta gäller även fusioner<br>mellan ekonomiska föreningar under förutsättning att de är att anse som<br>kooperativa enligt 2 § 8 mom. SIL. Särskilda regler avser att förhindra<br>att den s.k. beloppsspärren och koncembidragsspärren kringgås genom<br>fusion.</p>
<p>Beloppsspärren innebär att avdrag efter en ägarförändring endast<br>medges till den del ett gammalt underskott inte överstiger 200 % av den<br>nye ägarens utgift för förvärvet. Beloppsspärren gäller även vid sådan<br>fusion som anges i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen om ekonomiska föreningar<br>(FL), 11 kap. 1 och 3 §§ bankaktiebolagslagen och 7 kap. 1 och 2 §§<br>sparbankslagen (7 § femte stycket). Avdragsbegränsningen skall därvid<br>beräknas med utgångspunkt från fusionsvederlaget.</p>
<p>Vid fusion mellan ekonomiska föreningar utgår dock inget fusions-<br>vederlag. Istället blir medlemmarna i den överlåtande föreningen<br>medlemmar i den övertagande föreningen. Vid fusioner mellan spar-<br>banker förekommer det inte heller något fusionsvederlag. En sparbank<br>liknar en stiftelse på så sätt att den inte har några ägare. Dess ändamål<br>skall vara att främja sparande genom att driva bankverksamhet utan rätt<br>för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma.<br>En fusion mellan sparbanker innebär således inte någon ägarförändring.</p>
<p>Av det anförda framgår att beloppsspärren inte går att tillämpa vid<br>fusioner mellan ekonomiska föreningar resp, sparbanker. Härtill kommer<br>att det knappast finns något behov av en beloppsspärr vid sådana<br>fusioner.</p>
<p>Koncembidragsspärren innebär att förlustföretagets gamla underskott<br>inte får kvittas mot koncernbidrag från den nya ägaren under en<br>femårsperiod (8 §). För att hindra kringgåenden genom fusion finns<br>särskilda regler (fusionsspärren). Det övertagande företaget har rätt till<br>avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen det sjätte beskatt-<br></p>
<p>105<br></p>
<p>ningsåret efter det beskattningsår fusionen skedde (12 § andra stycket). Prop. 1993/94:234<br>Detta gäller inte för det fall de fusionerade företagen ingick i samma<br>koncern före fusionen (12 § tredje stycket). Ingick de i samma koncern<br>och var koncembidragsspärren tillämplig har det övertagande företaget<br>rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då<br>koncembidragsspärren skulle ha upphört att gälla.</p>
<p>En kooperativ ekonomisk förening torde inte fusioneras med en annan<br>sådan förening i syfte att kunna kvitta bort gamla underskott. Härtill<br>kommer att spärren försvårar den pågående utvecklingen med<br>sammanslagning av konsument- och producentföreningar till större<br>enheter. Fusionsspärren bör därför ändras så att den inte gäller vid<br>fusioner enligt 12 kap. 1 och 3 §§ FL. Spärren skall givetvis vara<br>tillämplig för det fall en förening fusioneras med ett aktiebolag enligt<br>12 kap. 8 § FL.</p>
<p>Det anförda föranleder ändringar i 4, 7 och 12 §§ AUL. Vidare bör en<br>felaktig hänvisning rättas i 2 § AUL.</p>
<h3>11.2 Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon</h3>
<p>Regeringens förslag: Underskott som inte utnyttjas och som är<br>hänförligt till dödsbo för vilket bestämmelserna om handelsbolag<br>tillämpas vid 1994 års taxering får utnyttjas av dödsboet vid<br>påföljande taxering.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993<br>(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU10, SFS 1993:1541 och 1993:1543)<br>ändrades reglerna för dödsbon som beskattats som handelsbolag. De nya<br>bestämmelserna innebär att fr.o.m. 1995 års taxering skall<br>bestämmelserna om handelsbolag inte tillämpas på äldre dödsbon. Även<br>äldre ditintills delägarbeskattade dödsbon blir fr.o.m. denna taxering egna<br>skattesubjekt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst tas ut på hela<br>den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om det på delägarna belöper ett<br>underskott vid 1994 års taxering medför den nya regleringen att<br>underskottet inte förs vidare till dödsboet utan att avdrag i stället får ske<br>som om förvärvskällan hade upphört, 3 § 13 mom. första stycket SIL,<br>s.k. kvoterat slutavdrag. Enligt denna bestämmelse får avdrag för<br>underskottet ske enligt vad som gäller för reaförlust vid närmast följande<br>taxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast<br>därefter följande taxeringarna. Detta innebär att 70 % av underskottet är<br>avdragsgillt om delägaren har några inkomster, annars förloras möjlig-<br>heten att utnyttja underskottet definitivt.</p>
<p>För att undvika att den nya regleringen medför förlust av under-<br>skottsavdrag bör en ny övergångsregel till lagen om avdrag för under-<br>skott av näringsverksamhet införas. Regeln innebär att ett underskott som<br>inte utnyttjas av delägarna i ett handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994</p>
<p>106<br></p>
<p>års taxering får utnyttjas av dödsboet vid 1995 års taxering eller i Prop. 1993/94:234<br>undantagsfall vid 1996 års taxering.</p>
<p>Övergångsregeln bör utformas så att summan av delägarnas underskott<br>av förvärvskälla hänförlig till det handelsbolagsbeskattade dödsboet bör<br>få utnyttjas av dödsboet vid 1995 års taxering, eller om dödsboet inte<br>taxeras då, vid 1996 års taxering i den mån en dödsbodelägare inte yrkar<br>avdrag enligt 3 § 13 mom. SIL.</p>
<h3>11.3 Kvoterat slutavdrag i handelsbolag</h3>
<p>Regeringens förslag: För delägare i handelsbolag som har varit<br>berättigade till kvoterat slutavdrag enligt 3 § 13 mom. SIL i dess<br>lydelse t.o.m. 1994 års taxering gäller denna äldre lydelse t.o.m.<br>1997 års taxering om verksamheten avslutats under ett beskattningsår<br>som taxeras 1994 eller tidigare.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: T.o.m. 1994 års taxering har en<br>delägare i ett handelsbolag varit berättigad till s.k. kvoterat slutavdrag<br>enligt 3 § 13 mom. SIL. Detta innebar att om verksamheten i ett<br>handelsbolag avslutades och det uppkom underskott i förvärvskällan vid<br>taxeringen detta år fick avdrag för underskottet ske enligt vad som gäller<br>för reaförlust vid närmast följande taxering. Om den skattskyldige yrkar<br>det får avdrag ske vid nämnda taxering och de därpå följande två<br>taxeringarna. Genom lagstiftning hösten 1993 (prop. 1993/94:50, bet.<br>1993/94:SkUll, SFS 1993:1543) ändrades reglerna för s.k. kvoterat<br>slutavdrag för verksamhet i handelsbolag. Ändringen är en konsekvens<br>av att indelningen i förvärvskällor i princip avskaffas inom ett och<br>samma handelsbolag. För att delägare i handelsbolag som avslutat sin<br>verksamhet under 1991, 1992 eller 1993 och yrkat att avdrag för<br>underskott skall fördelas på tre år skall ha bibehållen rätt att utnyttja<br>avdragen bör en övergångsregel om detta införas som en ny punkt 15 till<br>övergångsbestämmelserna till ändringen i SIL.</p>
<p>107</p>
<h3>11.4 Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond Prop. 1993/94:234</h3>
<p>Regeringens förslag: Om utdelning på andel i värdepappersfond<br>inte betalas ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall<br>kupongskatt inte innehållas innan utbetalning sker.</p>
<p>Fristen för återbetalning från staten av för mycket inbetald<br>kupongskatt förlängs i vissa fall då förlängd preskriptionstid<br>övergångsvis gäller för utdelningskupong till fondandelsbevis.</p>
<p>Fondbolagens Förenings förslag: Överensstämmer med regeringens.<br>Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Ägarna i en värdepappersfond skall vara<br>registrerade hos ett fondbolag. Registreringskravet gäller sedan år 1991.<br>Dessförinnan kunde fondbolagen välja mellan att ge ut fondandelsbevis<br>och att föra register över andelsägarna. Enligt den ursprungliga<br>öveigångsregleringen till de nya bestämmelserna för värdepappersfonder<br>skulle fondbolag som tidigare utfärdat fondandelsbevis senast vid<br>årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga innehavare. Denna tidpunkt har<br>senare flyttats fram till den 31 december i år på grund av de svårigheter<br>fondbolagen mött i arbetet med att nå okända innehavare av andelsbevis.</p>
<p>Ett inte obetydligt antal ägare till fondandelar som innehafts genom<br>andelsbevis är alltjämt oregistrerade och således okända.</p>
<p>Fondbolagens Förening har föreslagit ändrade bestämmelser i fråga om<br>såväl preskription som inbetalning av skatt för dessa oregistrerade andelar<br>i en framställning som kom in till Finansdepartementet i september 1992<br>(dnr 4279/92). Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 1. Skrivelsen och en sammanställning<br>över remissyttrandena har fogats till proposition om ändringar i<br>lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.<br>(prop. 1992/93:206, bil. 3 resp. 4). Efter denna proposition återstår<br>endast att behandla frågan i framställningen om kupongskatt.</p>
<p>Kupongskatt skall betalas för utdelning på svenska fondandelar av den<br>som inte är bosatt här i landet. Skatten skall innehållas och betalas in till<br>staten senast fyra månader efter utdelningstillfället även när utdelningen<br>inte kan betalas ut på grund av att det inte är känt vem som är<br>andelsägare. Dessa okända ägare har självfallet i det absolut övervägande<br>antalet fall skatterättslig hemvist i Sverige. När utdelning sedermera lyfts<br>och det visar sig att mottagaren har skatterättslig hemvist i Sverige och<br>således inte var skyldig att betala kupongskatt får förvaringsinstitutet<br>ansöka om återbetalning av skatten. Enligt kupongskattelagen (1970:624)<br>återbetalas dock inte skatt på utdelning som varit tillgänglig för lyftning<br>tidigare än fem år före det kalenderår då utredning om återbetalning<br>överlämnades till beskattningsmyndigheten.</p>
<p>Preskriptionstiden för andelsägarens fordran på utdelning med stöd av<br>andelsbevis var under en period tio år. Nyligen återinfördes dock den</p>
<p>108<br></p>
<p>tidigare gällande treåriga preskriptionstiden (jfr prop. 1992/93:206 Prop. 1993/94:234<br>s. 26 f.). Även med denna ändring gäller dock en preskriptionstid i vissa<br>öveigångsfall som är längre än den femåriga fristen för återbetalning av<br>skatt.</p>
<p>Eftersom de oregistrerade fondandelsägama normalt är bosatta i<br>Sverige eller är svenska dödsbon är det opraktiskt med nuvarande<br>ordning som regelmässigt medför kupongskattebetalning för utdelning på<br>sådana andelar.</p>
<p>Om utdelningen på en fondandel inte betalas ut på grund av att ägaren<br>är okänd bör innehållandet av kupongskatt anstå till dess utdelningen kan<br>betalas ut. När utbetalningen sedan sker registreras ägaren och det kan<br>avgöras om han är skattskyldig till kupongskatt. Jämte bestämmelser av<br>denna innebörd bör den femåriga fristen för återbetalning av kupongskatt<br>förlängas för de fall preskriptionstiden är längre. Sistnämnda regel har<br>karaktär av övergångsbestämmelse eftersom preskriptionstiden numera<br>har förkortats till tre år.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 12 § kupongskattelagen samt en ny<br>bestämmelse, 9 a §, i samma lag.</p>
<h3>11.5 Utskiftning vid likvidation</h3>
<p>Regeringens förslag: En aktie e.d. skall anses avyttrad redan när<br>det företag som gett ut den träder i likvidation.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utskiftning från aktiebolag i samband<br>med likvidation behandlades tidigare som utdelning. Hänsyn till<br>tillskjuten kapitalinsats togs först när bolaget upphörde att existera.<br>Aktien i det likviderade bolaget ansågs då avyttrad utan vederlag och<br>aktieägaren fick avdrag med ett belopp motsvarande aktiernas an-<br>skaffningspris.</p>
<p>I och med införandet av enkelbeskattning av bolagsinkomster ändrades<br>systemet så att likvidation e.d. helt behandlas inom reavinstsystemet (jfr<br>prop. 1993/94:50 s. 197 f.). Det innebär att aktien anses avyttrad mot ett<br>vederlag som motsvaras av utskiftat belopp. En vinst vid likvidation är<br>undantagen från skatteplikt under förutsättning att vinsten inte skall<br>behandlas enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL.</p>
<p>Bolaget anses upplöst när likvidatorema har framlagt slutredovisning.<br>Vid denna tidpunkt har utskiftning redan företagits. För att säkerställa att<br>utskiftade belopp behandlas som vederlag vid avyttringen bör be-<br>stämmelsen ändras så att avyttring anses föreligga redan när beslut fattas<br>om att bolaget skall träda i likvidation.</p>
<p>Den föreslagna ändringen bör gälla även vid likvidation av ekonomiska<br>föreningar.</p>
<p>Bestämmelsen om ändrad tidpunkt för avyttring bör tas in i 24 §<br>2 mom. SIL.</p>
<p>109</p>
<h3>11.6 Vissa lagtekniska justeringar m.m.</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringen föreslår dessutom - utöver redaktionella ändringar - ett antal<br>justeringar som enbart kommenteras i specialmotiveringen. Det gäller 2 §<br>10 mom. SIL, punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1993:1543) om ändring i SIL, 9, 11 och 13 §§ lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder samt 2 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodiserings-<br>fonder. I specialmotiveringen till 11 § lagen om beskattning av vinst-<br>utdelning som lämnas under år 1994 kommenteras också regeringens<br>förslag att upphäva punkt 8 av övergångsbestämmelserna till ändrings-<br>lagen 1993:1544 till SIL. Vidare föreslås en förlängning av övergångs-<br>bestämmelsen till den ändring i lagervärderingsreglema som gäller<br>fr.o.m. 1992 års taxering.</p>
<h2>12 Miljöklassindelningen av oljeprodukter</h2>
<p>Regeringens förslag: Miljödifferentieringen av den allmänna<br>energiskatten överförs till en motsvarande differentiering av<br>dieseloljeskatten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att öka användningen av<br>miljövänliga drivmedel differentierades den allmänna eneigiskatten på<br>oljeprodukter i tre miljöklasser den 1 januari 1991. Redan i Miljö-<br>avgiftsutredningens förslag och sedan även i den därpå följande pro-<br>positionen (prop 1989/90:111) betonades att förbättrad bränslekvalitet var<br>särskilt angelägen för oljor som används för fordonsdrift. Vid denna<br>tidpunkt fanns ingen möjlighet att skilja på olja för fordonsdrift och olja<br>för uppvärmningsändamål. Differentieringen kom därför att omfatta såväl<br>fordonsbränsle som uppvärmningsolja.</p>
<p>Genom införandet av dieseloljeskatten och åtföljande märkningssystem<br>den 1 oktober 1993 görs numera skillnad på olja för uppvärmning och<br>olja för fordonsdrift. Möjlighet finns därmed att begränsa miljöklassindel-<br>ningen till de oljor som används för drift av personbilar, lastbilar och<br>bussar.</p>
<p>Den totala årsförbrukningen av lätta oljor uppgår till cirka 6 miljoner<br>kubikmeter, varav hälften används som eldningsolja och hälften som<br>dieselolja för fordonsdrift. Av dieseloljan förbrukas omkring 1,85<br>miljoner kubikmeter som drivmedel till personbilar, lastbilar och bussar<br>och beskattas således med dieseloljeskatt. Av återstående del av<br>dieseloljan används en del inom industrin för transporter inom arbets-<br>stället och omfattas då inte av vare sig allmän energiskatt eller diesel-<br>oljeskatt.</p>
<p>De miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja<br>som eldningsolja är begränsade. Förbränningen är betydligt mer jämn och<br></p>
<p>110</p>
<p>fullständig i en värmepanna än i en dieselmotor. Med hänsyn härtill kan Prop. 1993/94:234<br>det ifrågasättas om det är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom<br>beskattningen öka användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2<br>inom uppvärmningsområdet. Statens naturvårdsverk har i remissyttrande<br>inte motsatt sig att miljödifferentieringen överförs till dieseloljeskatten,<br>eftersom miljöklass 1- och 2-oljoma är avsedda för användning i<br>motorfordon. Verket anser det angeläget att användningen av de bästa<br>oljorna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och arbetsmaskiner. Det<br>finns enligt verket inga undersökningar som styrker en positiv effekt på<br>utsläppen från villapannor på motsvarande sätt som för dieselmotorer.</p>
<p>För närvarande utgörs ungefär 80 % av fordonsoljan av miljöklass 1- och<br>2-oljor, medan cirka 40 % av eldningsoljan tillhör miljöklass 2. Någon<br>nämnvärd försäljning av miljöklass l-olja sker för närvarande inte för<br>uppvärmningsändamål. Det är endast omkring hälften av den del av<br>råoljan som man tidigare framställde miljöklass 3-olja av som kan<br>användas för tillverkning av de renare oljoma. Den återstående delen<br>exporteras till den del det inte finns användning för miljöklass 3-oljoma<br>inom Sverige. Denna olja förbrukas sedan i våra grannländer. Den årliga<br>kostnaden för skatterabatten av miljöklass 1- och 2-oljor är med<br>nuvarande fördelning på de olika oljekvalitetema 1 080 miljoner kronor,<br>varav 320 miljoner kronor avser uppvärmning. En överflyttning av<br>miljöklasserna till dieseloljeskatten skulle för närvarande innebära att<br>kostnaden för skatterabatten minskar med 580 miljoner kronor per år.<br>Skulle samtliga lätta oljor tillhöra miljöklass 1 uppgår skatterabatten till<br>3 070 miljoner kronor med befintligt system. Med den föreslagna<br>omläggningen skulle skatterabatten begränsas till 1 030 miljoner kronor.<br>Enligt uppgifter från oljebranschen torde inte överflyttningen påverka<br>konsumentpriset på eldningsolja.</p>
<p>Övervägande skäl talar för att skattesubventionema endast skall omfatta<br>det bränsle som används i personbilar, lastbilar och bussar. Detta kan<br>åstadkommas genom att miljödifferentieringen överförs från den allmänna<br>energiskatten till dieseloljeskatten. Den totala punktskattebelastningen på<br>oljeprodukter, som används för drift av personbilar, lastbilar och bussar,<br>bestående av allmän energiskatt, koldioxidskatt och dieseloljeskatt, bör<br>inte ändras. De föreslagna skattesatserna har angivits från denna<br>utgångspunkt. Den beloppsmässiga skillnaden mellan de olika miljöklas-<br>serna bör således bestå.</p>
<p>En fördel ur administrativ synpunkt av att flytta över miljöklassindel-<br>ningen från den allmänna energiskatten till dieseloljeskatten är att endast<br>en energiskattesats behöver tillämpas vid behandling av ansökningar om<br>återbetalning och kompensation vid industriell tillverkning och för<br>växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling.</p>
<p>Vid överflyttning av skattedifferentieringen från den allmänna energi-<br>skatten till dieseloljeskatten kan först konstateras att den olja som<br>förbrukas inom industrin för transporter inom arbetsstället anses tillhöra<br>hjälpverksamhet till industriell verksamhet i tillverkningsprocessen och<br>omfattas därför inte av nuvarande miljöklassindelning. Miljöstyrningen<br>påverkas således inte av överflyttningen. Miljöstyrningen kan dock</p>
<p>111<br></p>
<p>upphöra vad gäller de oljeprodukter som används för drift av motorred- Prop. 1993/94:234<br>skap, traktorer m.m. eftersom denna bränsleanvändning för närvarande<br>inte belastas med dieseloljeskatt. Vid ett eventuellt EU-medlemskap krävs<br>en översyn av det dieseloljeskattepliktiga området. Nuvarande generella<br>skattebefrielse för trafiktraktorer, motorredskap m.m. är inte i över-<br>ensstämmelse med EG:s bestämmelser. Inom Energiskatteutredningen (Fi<br>1992:15) pågår arbete med en teknisk anpassning av energibeskattningen<br>som behövs vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Även om<br>överflyttningen just nu kan ha vissa negativa effekter överväger emeller-<br>tid fördelarna med att kunna koncentrera miljöstyrningen med hjälp av<br>skatten på oljeområdet till de bränslen som används för drift av person-<br>bilar, lastbilar och bussar. Med beaktande av en eventuell utvidgning av<br>det dieseloljeskattepliktiga området får det övervägas hur miljöstyrningen<br>kan upprätthållas för bränsle till sådana fordon som inte skall omfattas av<br>dieseloljeskatt. För de oljor som används för uppvärmning innebär<br>överflyttningen av miljöklassindelningen till dieseloljeskatten enbart en<br>anpassning till vad som gäller inom EU.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i lagen (1957:262) om allmän energi-<br>skatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa<br>oljeprodukter.</p>
<h2>13 Budgeteffekter</h2>
<p>Bedömningen av budgeteffekterna för den konsoliderade offentliga<br>sektorn utgör i tillämpliga delar en uppdatering i förhållande till<br>departementspromemorian Beskattning av utdelning och fåmansföretag<br>(Ds 1994:26). Tillkommande faktorer är åtgärder för enskilda näringsid-<br>kare, lättnader i förmånsbeskattningen för svensk FN-personal och<br>miljöklassning av oljeprodukter. Åtgärder som inte påverkar de offentliga<br>budgetarna berörs endast i liten omfattning.</p>
<p>De nya bestämmelserna medför visst merarbete för skatteförvaltningen.<br>Detta arbete är till största delen av övergångskaraktär. Regeringen gör,<br>med beaktande bl.a. av de resurstillskott till skatteförvaltningen budget-<br>året 1994/95 som riksdagen har beslutat om, bedömningen att kostnader-<br>na för att genomföra förslagen inte är större än att de ryms inom givna<br>resursramar.</p>
<h3>13.1 Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994</h3>
<p>De begränsningar som med den föreslagna lagstiftningen läggs på<br>aktiebolagens möjligheter att ändra sitt utdelningsbeteende i förhållande<br>till tidigare år är så omfattande att någon statsfmansiell effekt inte<br>uppkommer.</p>
<p>112</p>
<h3>13.2 Beskattning av ägare i fåmansföretag Prop. 1993/94:234</h3>
<h4>13.2.1 Altemativregeln</h4>
<p>Ändringen av altemativregeln innebär en begränsning av underlaget för<br>schablonavkastning. Hur stort underlaget för schablonavkastning är under<br>gällande regler, och hur mycket underlaget begränsas genom den<br>föreslagna förändringen av altemativregeln är mycket svårt att bedöma.</p>
<p>En indikation på vilka effekter begränsningen medför är att för varje<br>miljard underlaget minskar uppkommer en positiv effekt för det offentliga<br>på 60 mkr.</p>
<p>För vissa branscher har beräkningen av underlaget enligt gällande<br>altemativregel varit mycket generös.</p>
<p>En uppskattning av den föreslagna ändringens innebörd enbart för<br>uppdragsverksamhet (SNI 8<sup>1</sup>) ger en begränsning på 2,9 mdkr. Skärp-<br>ningen har dock inte samma omfattning i alla branscher.</p>
<p>Sammantaget torde en uppskattning av begränsningen av underlaget för<br>kapitalavkastning för alla berörda företag på i storleksordningen 5 mdkr.<br>inte vara orealistisk. Detta innebär en budgetförstärkning för den<br>konsoliderade offentliga sektom på 300 mkr.</p>
<h4>13.2.2 Lönesummeregeln</h4>
<p>Vid en bedömning av kostnaderna för lönesummeregeln är en uppdelning</p>
<p>i tjänsteproducerande och varuproducerande sektorer av intresse eftersom<br>lönesummeregeln endast kan kombineras med huvudregeln för beräkning<br>av underlaget för kapitalavkastning. I den varuproducerande sektom är<br>det rimligt att anta att altemativregeln föredras av företagen, åtminstone<br>på kort sikt, eftersom denna sektor genomgående är mera kapitalintensiv<br>än den tjänsteproducerande. Beräkningarna begränsas därför till de<br>tjänsteproducerande näringarna, (SNI 6-9).</p>
<p>Baserat på uppgifter om löner och lön till ägare från SCB:s finans-<br>statistik över icke-fmansiella bolag kan uppskattas hur olika företag skulle<br>kunna utnyttja lönesummeregeln. I beräkningarna har tagits hänsyn till<br>olika begränsningar, dels att ägaren måste ta ut minst 150 % av lönen<br>till den högst betalda anställda, dels att den del av kapitalavkastningen<br>som baseras på lönesumman inte får överstiga det egna löneuttaget.</p>
<p>Vid en statslåneränta på 7,5 % erhålls en klyvningsränta på 12,5 %,<br>vilket ger ett tillskott till det belopp som får beskattas i kapital på 1,25 %<br>av lönesumman över 10 basbelopp. Detta beloppet får antingen delas ut<br>enkelbeskattat, eller tas ut som reavinst.</p>
<p>i</p>
<p>Svensk standard för näringsgrensindelning, 1969 års standard.</p>
<p>113</p>
<p>8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<p>Med ovan angivna förutsättningar kan den varaktiga budgeteffekten av Prop. 1993/94:234<br>en modell där 10 % av den del av lönesumman som överstiger 10 basbe-<br>lopp läggs till underlaget för kapitalavkastning beräknas uppgå till<br>155 mkr.</p>
<h3>13.3 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag</h3>
<h4>13.3.1 Räntefördelning</h4>
<p>Höjd klyvningsrånta</p>
<p>Bedömningen av kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan för<br>enskilda näringsidkare bygger på de beräkningar som gjordes vid<br>införandet av systemet i prop. 1993/94:50 (s. 303 f.).</p>
<p>För inkomståret 1994 kan enskilda näringsidkares inkomst av närings-<br>verksamhet före egenavgifter och dispositioner (= justerat resultat)<br>beräknas uppgå till ca 30 mdkr. Det sammanlagda uttaget av egenav-<br>gifter och inkomstskatter vid oförändrade regler kan beräknas uppgå till<br>12,57 mdkr. Disponibel inkomst för privat bruk uppgår till 16,23 mdkr.</p>
<p>Kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan beräknas under<br>antagande om att samma nivå på disponibel inkomst uppnås. Därmed<br>innebär en höjning av klyvningsräntan att en högre andel av näringsid-<br>kamas inkomster kommer att beskattas i kapital jämfört med vid gällande<br>regler.</p>
<p>Baserat på uppgifter från 1992 års taxering kan underlaget för positiv<br>räntefördelning uppskattas till ca 60,8 mdkr. Den höjda klyvningsräntan<br>medger ett tillkommande uttag som kapitalinkomst på 1,22 mdkr vid en<br>statslåneränta på 7,5 %. Vid en kapitalskattesats på 30 % ökar skatten<br>på kapitalinkomster med 0,36 mdkr. Kapitalinkomstens bidrag till<br>disponibel inkomst stiger därmed med 0,86 mdkr.</p>
<p>Efter uttag som kapitalinkomst återstår 1,22 mdkr mindre före<br>avsättning till periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel och före<br>beskattning som inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Med restriktionen att uttagen för privat bruk efter skatt skall vara<br>oförändrade definieras ett krav på uttag av inkomst av näringsverksamhet<br>som efter skatter och avgifter skall ge 0,86 mdkr mindre än tidigare.<br>Därmed sjunker uttaget av skatter och avgifter på inkomsten med<br>sammanlagt 0,72 mdkr. Detta ger ett extra utrymme för avsättning till<br>periodiseringsfond eller ökning av expansionsmedel på 0,36 mdkr.</p>
<p>Vid de föreslagna reglerna uppgår det sammanlagda skatte- och av-<br>giftsuttaget till 0,36 mdkr mindre än tidigare (0,36 - 0,72). Korrigerat för<br>bortfall av förmåner ger höjningen av klyvningsräntan ett kortsiktigt<br>skattebortfall på 0,31 mdkr. Den varaktiga kostnaden uppgår till<br>0,32 mdkr.</p>
<p>114</p>
<p>Frivillig positiv räntefördelning</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Att räntefördelningen blir frivillig torde inte ge några budgeteffekter<br>jämfört med gällande regler. Detta orsakas främst av att uttag som<br>kapitalbeskattad inkomst är det mest förmånliga sättet för den enskilde<br>näringsidkaren att fullbeskatta näringsinkomsten. Eftersom återföring av<br>periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel inte ingår i den<br>intäkt som får räntefördelas, förverkar man möjligheten att ta ut intäkt<br>som kapitalinkomst om man väljer att behålla den i verksamheten.</p>
<p>En näringsidkare som har inkomster överstigande 7,5 basbelopp sänker<br>sin skatt till 56,5 % om han slussar in dem i periodiseringsfonder.<br>Upplösningen av fonden måste beskattas antingen som inkomst av<br>näringsverksamhet eller med expansionsmedelsskatt. Från och med år<br>1995 överstiger skattesatsen för expansionsmedelsskatten kapitalskatte-<br>satsen. Genom ökning av expansionsmedel upparbetas en skatteskuld i<br>verksamheten.</p>
<p>Det är rimligt att anta att enskilda näringsidkare kommer att söka<br>upprätthålla en viss nivå på sina sociala förmåner. Önskemål om detta<br>har varit ett av de främsta argumenten för frivillighet i räntefördelningen.<br>Uttag av inkomst som inkomst av näringsverksamhet i stället för som<br>kapitalinkomst skulle därmed kunna ge en budgetförstärkning för den<br>konsoliderade offentliga sektorn.</p>
<p>Det framstår emellertid inte som sannolikt att näringsidkarna totalt sett<br>kommer att välja uttag av näringsinkomst framför uttag av kapitalinkomst<br>på grund av frivilligheten. Mot denna bakgrund bedöms inte införandet<br>av frivillighet ge några budgeteffekter.</p>
<h4>13.3.2 Kvittning vid generationsskiften</h4>
<p>Den mycket begränsade utvidgningen av kvittningsrätten som förslaget<br>innebär, har bedömts inte ha statsfinansiella effekter utöver de som<br>redovisades i prop. 1993/94:50 (s. 305 f.).</p>
<h3>13.4 Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal</h3>
<p>Förutsättningarna och villkoren för tjänstgöring i fredsbevarande<br>verksamhet utomlands bereds för närvarande i regeringskansliet. Redan<br>nu bör emellertid vissa beskattningsförhållanden klargöras. Personal i<br>fredsbevarande verksamhet bör inte förmånsbeskattas för fri kost och fria<br>hemresor. Detta kan innebära minskade skatteintäkter på högst<br>20 milj kr.</p>
<p>115</p>
<h3>13.5 Miljöklassindelningen av oljeprodukter</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Regeringens förslag innebär att miljödifferentieringen av den allmänna<br>energiskatten överförs till en motsvarande differentiering av dieselolje-<br>skatten. Den årliga kostnaden för skatterabatten på miljöklass 1- och<br>2-oljor är med nuvarande fördelning på de olika oljekvalitetema<br>1 080 mkr. En överflyttning av miljöklasserna till dieseloljeskatten<br>innebär med dagens fördelning på de olika oljekvalitetema att statens<br>kostnad för skatterabatten minskar med 580 mkr per år.</p>
<h3>13.6 Kommunalekonomiska effekter</h3>
<p>De ekonomiska konsekvenser som uppstår för kommunsektorn får senare<br>beaktas vid den samhällsekonomiska bedömning som görs av det<br>skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn i samband med<br>fastställande av statsbidragsramen.</p>
<h3>13.7 Sammanfattning</h3>
<p>I nedanstående tabell lämnas en sammanfattning av budgeteffekterna för<br>den konsoliderade offentlig sektom.</p>
<p>Tabell 13.1: Finansiella effekter för den konsoliderade offentlig sektorn av olika<br>åtgärder, mkr</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Varaktig<br>effekt</p></td><td>
<p>Kort sikt<br>(helår)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fåmansaktiebolagsägare</p>
<p>Ändrad altemativregel</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesummeregeln</p></td><td>
<p>-155</p></td><td>
<p>-155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enskilda näringsidkare</p>
<p>Höjd klyvningsränta</p></td><td>
<p>-320</p></td><td>
<p>-310</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljöklassindelning<br>av oljeprodukter</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN-svenskar</p></td><td>
<p>- 20</p></td><td>
<p>- 20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SUMMA</p></td><td>
<p>395</p></td><td>
<p>385</p></td></tr>
</table>
<p>116</p>
<h2>14 Författningskommentar</h2>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<h3>14.1 Lagen om beskattning av vinstutdelning vid<br>1995 års taxering</h3>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>Enligt 3 § 1 mom. tredje stycket SIL är utdelning på aktier i svenska<br>aktiebolag resp, på andelar i svenska ekonomiska föreningar undantagen<br>från skatteplikt. Bestämmelsen tillämpas första gången vid 1995 års<br>taxering. Av paragrafen framgår att det i denna lag finns vissa begräns-<br>ningar i detta undantag från skatteplikt för sådan utdelning som lämnas<br>under år 1994. Undantaget i 3 § 1 mom. SIL omfattar endast utdelning<br>som skall behandlas som kapitalinkomst och gäller därmed utdelning till<br>fysiska personer och dödsbon. Att särskilda regler gäller för den del av<br>det utdelade beloppet som utgörs av vidareutdelad utländsk utdelning<br>framgår av lagen om beskattning av viss vidareutdelning (jfr kommen-<br>taren till 14.3).</p>
<p>Av andra stycket framgår att begränsningarna i lagen inte omfattar<br>sådan utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till<br>22 § KL, dvs. när ett börsnoterat moderbolag till sina aktieägare delar<br>ut aktier i ett dotterbolag. Detsamma gäller erbjudande till aktieägarna i<br>ett börsnoterat bolag att köpa aktier i andra bolag (inköpsrätter) om<br>beslut om sådant erbjudande fattats före utgången av år 1993.</p>
<p>2 §</p>
<p>Av paragrafen framgår att undantag från skatteplikt gäller utdelning på<br>en aktie motsvarande ett jämförelsebelopp. Om beslutad utdelning<br>understiger eller motsvarar jämförelsebeloppet undantas hela utdel-<br>ningsbeloppet från skatteplikt i enlighet med huvudregeln i 3 § 1 mom.<br>SIL. Uppgår utdelningen till högre belopp beskattas den överskjutande<br>delen med gällande kapitalskattesats på 30 %. Endast ett jämförelse-<br>belopp får beräknas för aktien oberoende av om bolaget under året har<br>flera utdelningstillfällen.</p>
<p>Särskilda regler gäller för utdelning på aktie i fåmansföretag, jfr 11 §<br>och 3 § 12 mom. SIL.</p>
<p>Utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfon-<br>den genom minskning av aktiernas nominella belopp behandlas enligt 3 §<br>7 mom. SIL som utdelning och kommer därmed att omfattas av<br>bestämmelserna i lagen.</p>
<p>117</p>
<h4>Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>3 §</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser om aktier som getts ut under år 1994.<br>Som huvudregel gäller att för en aktie som utges efter utgången av år<br>1993 får ett jämförelsebelopp beräknas endast om aktien har getts ut i<br>samband med nyemission eller fondemission som har registrerats före<br>utgången av år 1993. Ett jämförelsebelopp får också beräknas om aktien<br>har getts ut i samband med utbyte av ett konvertibelt skuldebrev om<br>emissionen har registrerats före utgången av år 1993. Detsamma gäller<br>om aktien erhållits genom teckning med stöd av optionsrätt som getts ut<br>i förening med ett skuldebrev.</p>
<p>4§</p>
<p>Huvudregeln för beräkning av jämförelsebeloppet finns i första stycket.<br>Det beräknas som 120 % av den högsta vinstutdelning som lämnats under<br>något av de fem räkenskapsår som närmast föregått det räkenskapsår för<br>vilket utdelning nu lämnas. Begreppet vinstutdelning har inte definierats.<br>Vad som inbegrips i detta uttryck följer av de associationsrättsliga<br>reglerna. Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott kan civilrättsligt<br>inte ske i annan form än vinstutdelning. Skatterättsligt behandlas detta<br>som återbetalning av lån. Ett återbetalat aktieägartillskott utgör således<br>inte någon skattepliktig intäkt hos aktieägaren och bör inte få användas<br>vid beräkning av jämförelsebeloppet. Detta framgår av en uttrycklig<br>bestämmelse i sista meningen.</p>
<p>Enligt andm stycket får jämförelsebeloppet ökas om bolaget för det<br>räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år 1994 redovisat en<br>vinstökning. Ett exempel illustrerar.</p>
<p>Bolaget har de fem senaste åren lämnat utdelning med 5 på varje aktie.<br>Jämförelsebeloppet utgör 120 % av 5, dvs. 6. För det senaste räken-<br>skapsåret redovisar bolaget ett årsresultat på 1 000. Den högsta vinst<br>som redovisats under något de fem närmast föregående åren uppgår till<br>900. Jämförelsebeloppet får ökas med förhållandet mellan nettovinsten<br>för det senaste året och den högsta vinst som redovisats under något av<br>de fem närmast föregående åren, dvs. med (1000/900=)l,ll. Jämförelse-<br>beloppet för en aktie i bolaget blir således (1,11 x 6 =) 6,66.</p>
<p>Jämförelsebelopp beräknade med hänsyn till en vinstökning får för<br>samtliga aktier i bolaget inte överstiga 50 % av nettovinsten. Därmed<br>avses vinsten enligt fastställd balansräkning. Ingår bolaget i en koncern<br>sker jämförelsen med vinsten enligt fastställd koncembalansräkning (jfr<br>13 §).</p>
<p>Möjligheten att beräkna jämförelsebeloppet med stöd av vinstöknings-<br>regeln kan endast tillämpas när bolaget för något av de aktuella<br>jämförelseåren redovisat nettovinst.</p>
<p>118</p>
<p>Begränsningen att de sammanlagda jämförelsebeloppen inte får Prop. 1993/94:234<br>överstiga 50 % av vinsten gäller inte när jämförelsebeloppet beräknas<br>enligt första stycket.</p>
<p>I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att jämkning skall<br>göras i vissa fall när jämförelsebeloppet beräknas. Hänsyn skall tas till<br>om något av de räkenskapsår som finns med i jämförelsen är kortare<br>eller längre än 12 månader. Jämkning skall också göras om det nominella<br>beloppet på aktien satts ned. Vidare skall jämkning göras om fond-<br>emission förekommit.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Anta att den högsta vinstutdelning som lämnats<br>på en aktie under något av de fem närmast föregående åren är 10 och<br>att det nominella beloppet på aktien därefter har halverats. Jämförelse-<br>beloppet beräknas då utifrån en halvering av utdelningsbeloppet på 10,<br>dvs. med utgångspunkt från ett högsta utdelningsbelopp på 5. Samma<br>resultat erhålls om bolaget genomfört en fondemission med utlämnande<br>av en ny aktie för varje gammal.</p>
<p>5§</p>
<p>Utdelning på andelar i utländsk juridisk person skall enligt förslaget i<br>princip vara skattefri när den uppbärs av ett svenskt företag (jfr 7 §<br>8 mom. SIL). Beskattning av utdelning sker i stället hos aktieägaren i det<br>svenska bolaget vid vidareutdelning enligt den föreslagna lagen om<br>beskattning av viss vidareutdelning. Har ett företag erhållit utdelning på<br>andel i utländsk juridisk person och skall utdelningen beskattas vid<br>vidareutdelning anses utdelning som företaget lämnar i första hand ha<br>betalts med sådan erhållen utdelning. Jämförelsebeloppet får alltid ökas<br>med sådan vidareutdelning. Eftersom lagen om vidareutdelning föreslås<br>kunna tillämpas på vidareutdelning fr.o.m. den 1 juli 1994 blir paragra-<br>fen tillämplig endast på utdelning som blir tillgänglig för lyftning under<br>andra halvåret 1994.</p>
<p>6§</p>
<p>Det förekommer att det i bolagsordningar finns villkor som innebär att<br>ett visst slag av aktier skall ha företräde till vinstutdelning före ett annat<br>slag av aktier. Ett sådant villkor kan också innebära att om det först-<br>nämnda slaget av aktier ett år inte erhåller föreskriven utdelning skall den<br>uteblivna utdelningen påföljande år lämnas i första hand. I paragrafen<br>finns bestämmelser som innebär att hänsyn skall tas till sådana omstän-<br>digheter vid beräkning av jämförelsebeloppet.</p>
<p>7§</p>
<p>I första stycket regleras beräkningen av jämförelsebelopp för nyemitterade<br>aktier eller för aktier på vilka utdelning tidigare inte har lämnats.<br>Utgångspunkten är den utdelning som lämnats på andra aktier, i första<br>hand på aktier av samma slag som de nyemitterade aktierna. Finns inte</p>
<p>119<br></p>
<p>aktier av samma slag används det genomsnittliga jämförelsebeloppet för Prop. 1993/94:234<br>samtliga aktier i bolaget (utom de nyemitterade). En förutsättning för att<br>ett jämförelsebelopp skall få beräknas är enligt 3 § i princip att den<br>emission vid vilken aktien har tillkommit har registrerats före utgången<br>av år 1993.</p>
<p>I andm stycket finns en särskild bestämmelse om beräkning av<br>jämförelsebelopp när bolaget under den föregående femårsperioden inte<br>lämnat något utdelning. För dessa bolag utgörs jämförelsebeloppet av<br>20 % av vinsten fördelad med lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>8§</p>
<p>Paragrafen innehåller ett alternativt sätt att beräkna jämförelsebeloppet<br>för aktier i vissa bolag. Det gäller bolag som vid den tidpunkt då<br>utdelning beslutas inte har aktier noterade på börs. Jämförelsebeloppet<br>beräknas med utgångspunkt i beskattat eget kapital i bolaget. Med<br>beskattat eget kapital avses kapitalunderlaget beräknat enligt lagen om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.<br>Av beloppet får 20 % fördelas lika på antalet aktier i bolaget. Det på<br>detta sätt beräknade beloppet får alltid användas som jämförelsebelopp.</p>
<p>9§</p>
<p>För investmentbolag gäller t.o.m. 1994 års taxering att företaget är<br>skattskyldigt för mottagna utdelningsinkomster. Avdrag medges för<br>utdelning som företaget har beslutat för året. Det innebär att utdelning<br>som mottagits under räkenskapsåret 1993 måste vidareutdelas under år<br>1994 för att bolaget inte skall beskattas för inkomsten. Om de utdel-<br>ningsinkomster bolaget uppburit under räkenskapsåret 1993 uppgår till ett<br>högre belopp än under tidigare år kan den utdelning som behöver lämnas<br>för att skattepliktig inkomst inte skall uppkomma överstiga ett enligt<br>huvudregeln beräknat jämförelsebelopp. Enligt första meningen i<br>paragrafen får jämförelsebeloppet alternativt beräknas som summan av<br>mottagna utdelningsinkomster på svenska och utländska aktier under<br>föregående år. I andm meningen finns en motsvarande bestämmelse för<br>förvaltningsföretag.</p>
<h4>Utdelning på andel i ekonomisk förening</h4>
<p>70 §</p>
<p>Bestämmelserna om undantag från skatteplikt och beräkning av jämförel-<br>sebelopp gäller enligt första stycket även sådana ekonomiska föreningar<br>som inte är att anse som kooperativa i skattehänseende. Utdelning från<br>sådana föreningar som skattemässigt räknas som kooperativa omfattas<br>således inte av lagen.</p>
<p>120</p>
<p>Av andra stycket framgår att utdelning på förlagsinsatser som betalats Prop. 1993/94:234<br>in före utgången av år 1993 inte omfattas av lagen.</p>
<h4>Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag</h4>
<p>11 §</p>
<p>För fåmansföretag finns särskilda regler i punkt 8 av övergångs-<br>bestämmelserna till SIL (SFS 1993:1544). Dessa övergångsbestämmelser<br>tar sikte på de fall då det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknats<br>på grundval av aktiernas förmögenhetsvärde. Övergångsbestämmelsen har<br>- med vissa förändringar - flyttats över till denna lag. Förändringarna<br>innebär att begränsningen endast omfattar möjligheten att vid beräkningen<br>av det belopp som inte skall beskattas hos aktieägaren ta hänsyn till<br>sparat utrymme.</p>
<p>Av första stycket framgår att för fåmansföretagen gäller undantaget från<br>skatteplikt för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Ger en<br>beräkning enligt övriga bestämmelser ett lägre belopp gäller dock detta.</p>
<p>Enligt andra stycket beräknas jämförelsebeloppet som statslåneräntan<br>ökad med 5 procentenheter multiplicerad med antingen anskaff-<br>ningsvärdet för aktierna (efter eventuell uppräkning med index) eller<br>värdet av aktierna beräknat enligt altemativregeln. Till det erhållna<br>beloppet får läggas ett belopp som svarar mot 1/5 av sparat utrymme.<br>Eftersom någon hänvisning till 3 § 12 a mom. SIL inte finns får<br>löneunderlaget inte beaktas vid denna beräkning.</p>
<p>Ett på detta sätt beräknat jämförelsebelopp jämförs med det jämförelse-<br>belopp som beräknats enligt övriga bestämmelser i denna lag, dvs.<br>normalt 120 % av tidigare lämnad utdelning eller alternativt 20 % av<br>beskattat eget kapital fördelat på antalet aktier i bolaget. Det högsta av<br>dessa belopp jämförs med det belopp som har beräknats med tillämpning<br>av andra stycket. Undantaget från skatteplikt gäller det lägsta av<br>beloppen.</p>
<p>Ett exempel illustrerar. Aktierna i ett enmansaktiebolag antas ha ett<br>värde enligt altemativregeln på 125 000 kr. Det sparade utrymmet från<br>föregående år uppgår till 35 000 kr. Med tillämpning av den för år 1994<br>gällande räntesatsen på 12,56 % beräknas jämförelsebeloppet som<br>12,56 % av 125 000 kr, dvs. 15 700 kr. Till detta belopp får läggas 1/5<br>av det sparade utrymmet, vilket blir 7 000 kr. Det sammanlagda<br>jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget uppgår således till<br>(15 700 + 7 000=) 22 700 kr. I aktiebolaget antas finnas 100 aktier.<br>Jämförelsebeloppet blir alltså 227 kr per aktie vid den beräkning som<br>görs enligt bestämmelserna i andra stycket.</p>
<p>Den högsta utdelning som har lämnats under något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren antas uppgå till 200 kr. Enligt 8 § kan<br>jämförelsebeloppet emellertid alternativt beräknas till sammanlagt 20 %<br>av kapitalunderlaget. Detta uppgår till 125 000 kr och 20 % därav är<br>25 000 kr, dvs. 250 kr per aktie. Bestämmelserna i utdelningslagen ger<br>alltså ett jämförelsebelopp på 250 kr per aktie. Det lägsta av jämförelse-<br></p>
<p>121<br></p>
<p>beloppen enligt utdelningslagen (250 kr) resp, andra stycket (227 kr) Prop. 1993/94:234<br>utgör jämförelsebeloppet för aktien.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>12 §</p>
<p>Av bestämmelsen framgår att preliminär skatt inte skall tas ut på sådan<br>utdelning som helt eller delvis blir skattepliktig enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>13 §</p>
<p>I paragrafen anges vad som avses med nettovinst i denna lag. Det är<br>fråga om redovisad vinst enligt fastställd balansräkning, dvs. efter<br>bokslutsdispositioner och skatt. I koncemfall avses den nettovinst som<br>föreligger enligt fastställd koncembalansräkning. De använda begreppen<br>överensstämmer med terminologin i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385).</p>
<p>14 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar de i 7 § lagen om beskattning av viss<br>vidareutdelning (se kommentaren till denna paragraf). Denna lag skiljer<br>sig dock från lagen om beskattning av viss vidareutdelning såtillvida att<br>den omfattar utdelning som utbetalats under hela 1994, således även före<br>ikraftträdandet. Enligt tredje stycket skall därför uppgiftslämnande enligt<br>de två första styckena ske snarast efter ikraftträdandet beträffande<br>utdelning som betalats ut före den 1 juli 1994. Det bör påpekas att<br>uppgiftslämnandet inte omfattar förhållanden som avses i de särskilda<br>reglerna i 11 § om utdelning på aktie eller andel i fåmansföretag.</p>
<p>15 §</p>
<p>Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan från bolaget<br>eller föreningen eller någon som är aktie- eller andelsägare i företaget<br>medge att jämförelsebeloppet beräknas till ett högre belopp. Det kan<br>exempelvis vara fråga om att bolagsordningen innehåller villkor som<br>föreskriver olika rätt till andel i bolagets vinst och att beräkning av<br>jämförelsebeloppet enligt allmänna regler inte ger möjlighet att uppfylla<br>dessa villkor. Ett annat skäl för dispens kan vara att en omstrukturering<br>skall genomföras på ett sätt som bl.a. innefattar ett moment av utdelning<br>som inte ryms inom jämförelsebeloppet. Däremot får dispens inte medges<br>från bestämmelserna i 11 §, dvs. för utdelning från fåmansföretag.</p>
<p>Det är naturligt att ansökan om dispens i första hand ges in av det<br>utdelande företaget. En aktie- eller andelsägare har dock också rätt att<br>begära dispens.</p>
<p>Ett beslut av Riksskatteverket får enligt andra stycket inte överklagas.</p>
<p>122</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1994. Av 1 § framgår att den tillämpas<br>vid 1995 års taxering på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning<br>under år 1994.</p>
<h3>14.2 Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid<br>beskattning av ägare i fåmansföretag</h3>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 §</p>
<p>En fåmansföretagare som vill använda altemativregeln i 3 § 12 mom.<br>gärde stycket 1 SIL för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet skall beräkna kapitalunderlaget med tillämpning av denna lag.</p>
<h4>Beräkning av kapitalunderlaget</h4>
<p>2§</p>
<p>Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder<br>i bolaget. Det är förhållandena vid utgången av det beskattningsår som<br>taxerades år 1993 som skall ligga till grund för beräkningen. I de<br>undantagsfall två beskattningsår taxeras år 1993 skall kapitalunderlaget<br>beräknas med hänsyn till förhållandena vid utgången av det sista<br>beskattningsåret.</p>
<p>19-11 §§ finns bestämmelser som innebär att hänsyn i vissa fall skall<br>tas till omständigheter som inträffat efter utgången av detta beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>3§</p>
<p>Enligt punkt 1 skall 28 % av avsättning till skatteutjämningsreserv tas<br>upp som skuld. Har survavsättning gjorts även vid 1994 års taxering får<br>i stället 9 § tillämpas. Den ger möjlighet att beakta att viss del av surven<br>vid 1995-2000 års taxeringar får återföras utan beskattning.</p>
<p>Av punkterna 2 och 3 framgår att som skuld skall tas upp 28 % av det<br>uppskovsbelopp som vid beskattningsårets utgång inte återförts till<br>beskattning resp, av belopp som har avsatts till ersättningsfond. I<br>förhållande till lagrådsremissen har det tillägget gjorts att första stycket<br>3 omfattar även liknande fonder. Det kan exempelvis vara fråga om<br>avsättning till investeringsfond som ännu inte återförts till beskattning.</p>
<p>123</p>
<p>Som en konsekvens av detta har motsvarande bestämmelse i Prop. 1993/94:234<br>ikraftträdandebestämmelsema slopats.</p>
<p>I survlagen fanns en särskild bestämmelse om beräkning av årets<br>skattekostnad. Bestämmelsen motiverades av att årets survavsättning<br>hade betydelse för årets skattekostnad, dvs. en simultan beräkning skulle<br>annars behöva göras. Motsvarande problem finns inte när fåmansföre-<br>tagaren skall beräkna sitt kapitalunderlag. När kapitalunderlaget skall<br>beräknas första gången vid 1995 års taxering är samtliga faktorer kända.<br>Det behövs därför inte någon särskild reglering i fråga om skatteskuld.<br>Den skatteskuld som fanns i bokslutet räknas på vanligt sätt som skuld.<br>Hade bolaget i stället en fordran på skatt ingår denna i tillgångsmassan.</p>
<p>4§</p>
<p>Som skuldpost räknas enligt paragrafen sådana reserveringar för vilka<br>avdrag har medgetts vid inkomsttaxeringen. Det kan vara fråga om<br>exempelvis avdragsgilla pensions- eller garantiavsättningar.</p>
<p>5§</p>
<p>För aktier och andelar i dotterföretag beräknas ett kapitalunderlag enligt<br>denna paragraf. I stället för att ta upp aktie- eller andelsvärdet görs en<br>genomsyn, varvid det nämnda värdet ersätts med kapitalunderlaget i<br>dotterföretaget. Detta kapitalunderlag beräknas enligt denna lag.<br>Kapitalunderlaget fördelas till lika delar på antalet aktier eller andelar i<br>företaget. Det kan undantagsvis förekomma att kapitalunderlaget i ett<br>företag är negativt (skulderna överstiger det skattemässiga restvärdet på<br>tillgångarna). Värdet på dotterbolagsaktiema kommer då att utgöra en<br>avdragspost vid beräkning av kapitalunderlaget i moderbolaget.</p>
<p>6§</p>
<p>I punkt 1 finns en särskild värderingsregel för omsättningsfastigheter. Att<br>regeln behövs hänger samman med att avdrag för värdeminskning kan<br>medges för sådana fastigheter trots att de utgör lager.</p>
<p>Enligt punkt 2 skall lager och kundfordringar tas upp till de värden<br>som gäller vid inkomsttaxeringen.</p>
<p>Inventarier inklusive mark- och byggnadsinventarier tas enligt punkt 3<br>upp till skattemässiga restvärden.</p>
<p>Anläggningsfastigheter skall enligt punkt 4 tas upp till an-<br>skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning reducerade med<br>medgivna värdeminskningsavdrag på byggnad och markanläggning och<br>liknande avdrag. Med värdeminskningsavdrag jämställs avskrivning mot<br>ersättningsfond och liknande fonder, jfr 8 §.</p>
<p>Av punkt 5 framgår att aktier och andra finansiella instrument som inte<br>utgör omsättningstillgångar skall tas upp till anskaffningsvärdet beräknat<br>enligt genomsnittsmetoden. För aktier och andelar i dotterföretag gäller<br>dock 5 §.</p>
<p>124</p>
<p>Fordringar i utländsk valuta skall enligt punkt 6 tas upp till de värden Prop. 1993/94:234<br>som gäller vid inkomsttaxeringen, dvs. värdet enligt god redovisningssed.</p>
<p>En avsättning till valutakursreserv skall således räknas av eftersom den<br>utgör en del av värderingen.</p>
<p>I punkt 7 anges att andel i handelsbolag tas upp till justerat ingångs-<br>värde beräknat enligt 28 § SIL.</p>
<p>Andra tillgångar än sådana som avses i 5 § och i punkterna 1-7 tas<br>enligt punkt 8 upp till sina respektive skattemässiga restvärden.</p>
<p>7§</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket innebär att för anläggningsfastigheter som<br>förvärvats före år 1991 får anskaffningsvärdet som ett alternativ till<br>huvudregeln beräknas till viss del av det för år 1991 gällande taxerings-<br>värdet. Vid användningen av taxeringsvärdealtemativet skall värde-<br>minskningsavdrag och liknande avdrag som medgetts vid 1982-1991 års<br>taxeringar reducera taxeringsvärdet om avdragen för år räknat uppgått till<br>minst 10 % av denna del av taxeringsvärdet. Med värdeminsknings-<br>avdrag likställs avskrivningar som görs mot exempelvis investeringsfond.</p>
<p>Enligt andra stycket skall en jämkning göras om marknadsvärdet på<br>byggnader, mark och markanläggningar inte överstiger 75 % av värdet<br>enligt altemativregeln efter värdeminskningsavdrag m.m. Jämkning kan<br>bli aktuell om en inte oväsentlig del av taxeringsvärdet är att hänföra till<br>inventarier. Bestämmelsen kan också användas i andra fall, exempelvis<br>om fastighetens värde minskat till följd av brand eller på grund av skogs-<br>avverkning.</p>
<p>S§</p>
<p>Av paragrafen följer att med värdeminskningsavdrag avses även belopp<br>varmed ersättningsfond, investeringsfond e.d. tagits i anspråk.</p>
<h4>Justering av kapitalunderlaget</h4>
<p>9§</p>
<p>Paragrafen får tillämpas i stället för 3 § 1 om survavsättning gjorts vid<br>1994 års taxering. Vid taxeringarna för år 1995-2000 skall avdrag för<br>avsättning till skatteutjämningsreserv i vissa delar återföras till beskatt-<br>ning. Hur stor del som skall återföras bestäms normalt vid 1995 års<br>taxering. Av det belopp som skall återföras vid dessa taxeringar får enligt<br>denna paragraf 28 % tas upp som skuld. Understiger avsättningen vid<br>1994 års taxering den avsättning som gjorts vid 1993 års taxering skall<br>emellertid 28 % av mellanskillnaden minska kapitalunderlaget.</p>
<p>Något krav att tillämpa 9 § i stället för 3 § 1 finns inte. Är<br>survavsättningen vid 1994 års taxering större än avsättningen vid 1993<br>års taxering kan det vara fördelaktigare att i stället tillämpa 3 § 1.</p>
<p>125</p>
<p>10 §</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Av första stycket framgår att utbetalning från bolaget i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som gjorts efter utgången<br>av det räkenskapsår vid vilket kapitalunderlaget beräknas utgör en<br>avdragspost. Detsamma gäller enligt andra stycket vissa utbetalningar<br>från en ekonomisk förening.</p>
<p>11 §</p>
<p>För att undvika dubbelräkning skall kapitalunderlaget minskas med<br>vinstutdelning företaget lämnat för det räkenskapsår vid vilket kapital-<br>underlaget beräknas. För senare år skall vinstutdelning beaktas endast i<br>den mån utdelat belopp överstiger årsvinsten enligt fastställd balansräk-<br>ning. Ingår företaget i en koncern skall jämförelsen avse fastställd<br>koncembalansräkning.</p>
<p>Minskningen av kapitalunderlaget gäller endast utdelning som lämnas<br>av det företag i vilket kapitalunderlaget skall beräknas. Utdelning från<br>dotterföretag skall alltså inte minska underlaget.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995<br>års taxering.</p>
<h3>14.3 Lagen om beskattning av viss vidareutdelning</h3>
<p>1 §</p>
<p>Av första stycket framgår att skatteplikt föreligger för utdelning från<br>utlandet som vidareutdelas. Skattskyldig är mottagaren av vidareutdel-<br>ningen vare sig denne är svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond<br>eller här bosatt fysisk person. Begreppen företag och utländsk juridisk<br>person har den betydelse som begreppen har enligt SIL.</p>
<p>I andra stycket definieras begreppet vidareutdelning. En förutsättning<br>för att det skall vara fråga om vidareutdelning är att utdelningen inte<br>blivit beskattad hos det mottagande företaget. Med vidareutdelning avses<br>dock inte utdelning som lämnas av investmentföretag eller värdepappers-<br>fond. För dessa gäller en särskild form av schablonbeskattning (jfr<br>kommentaren till 2 § 10 mom. SIL).</p>
<p>Enligt tredje stycket föreligger inte skatteplikt om beloppet som<br>vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela utdelning under<br>räkenskapsåret.</p>
<p>126</p>
<p>2 §</p>
<p>För att den skattskyldige skall kunna medges avräkning enligt 5 § skall<br>till den skattepliktiga utdelningen läggas eventuell utländsk källskatt som<br>det utdelande företaget erlagt och som belöper på utdelningen.</p>
<p>3§</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser som innebär att vidareutdelning inte skall<br>beskattas.</p>
<p>Enligt första stycket 1 skall beskattning av vidareutdelning inte ske om<br>det utdelande företaget inte beskattats för mottagen utdelning på grund<br>av reglerna om skattefrihet för mottagen utländsk utdelning på närings-<br>betingat innehav i 7 § 8 mom. SIL. I det fall utdelningen varit befriad<br>från skatt enligt bestämmelser i avtal för undvikande av dubbelbeskatt-<br>ning har en prövning enligt reglerna i SIL inte skett. Om sådan utdelning<br>också skulle varit skattebefriad enligt reglerna i SIL skall vidareutdel-<br>ningen undantas från beskattning.</p>
<p>I den mån utdelning som företaget erhållit i sin tur består av utdelning<br>som den utländska juridiska personen erhållit på näringsbetingat innehav<br>från annan juridisk person som är underkastad sådan jämförlig beskatt-<br>ning som avses i 7 § 8 mom. andra stycket SIL, skall enligt första<br>stycket 2 vidarutdelning av sådan utdelning inte heller beskattas. Denna<br>regel innebär att det saknar betydelse var inom en grupp av företag - så<br>länge som kravet på näringsbetingat innehav hela tiden är uppfyllt - som<br>en sådan jämförlig beskattning skett. Detta gäller således fall där den<br>utländska juridiska personen erhållit utdelningen via en eller flera<br>juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade<br>innehav. Begreppet "näringsbetingat innehav" har här samma betydelse<br>som i 7 § 8 mom. SIL.</p>
<p>I vissa fall kan vinst hos en utländsk juridisk person beskattas löpande<br>hos delägare i Sverige enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till<br>53 § KL. Enligt första stycket 3 skall i detta fall vidareutdelning av sådan<br>vinst inte beskattas.</p>
<p>I andra stycket har angetts att för det fall utländsk juridisk person som<br>lämnat utdelning på näringsbetingat innehav till svenskt företag haft<br>utdelning på näringsbetingat innehav från juridisk person som är<br>underkastad jämförlig beskattning tillgänglig för vidareutdelning så skall<br>den lämnade utdelningen - om inte annat yrkas - i första hand anses bestå<br>av sådan utdelning.</p>
<p>4§</p>
<p>Om det vidareutdelade beloppet för en skattskyldig under ett år under-<br>stiger 500 kr undantas beloppet från beskattning.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>127</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Skattskyldig har enligt denna paragraf rätt att i den ordning som anges<br>i lagen om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av skatt i den<br>mån utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen erlagts av det<br>utdelande företaget. Den skattepliktiga utdelningen skall därvid anses som<br>en utländsk intäkt enligt 1 § nämnda lag och den utländska källskatten<br>som belöper på intäkten skall anses erlagd av den skattskyldige. Om den<br>skattskyldige är ett företag som erhållit vidareutdelningen på närings-<br>betingat innehav har företaget också rätt till avräkning enligt 1 § tredje<br>stycket lagen om avräkning av utländsk skatt om det utdelande företaget<br>hade haft rätt till detta om inte skattebefrielse medgivits för utdelningen.</p>
<p>6§</p>
<p>I stället för avräkning för utländsk källskatt har värdepappersfond enligt<br>denna paragraf rätt att från intäkten dra av ett belopp motsvarande<br>källskatten multiplicerat med fyra. Detta ger samma lindring i beskatt-<br>ningen som om avräkning medgetts. Värdepappersfond kan enligt<br>dubbelbeskattningsavtal i vissa fall vara berättigad till avräkning av<br>utländsk skatt. Därför har i bestämmelsen angetts att avräkning inte skall<br>medges i de fall rätt till omkostnadsavdrag föreligger.</p>
<p>7§</p>
<p>Enligt första stycket skall den som har betalat ut utdelning i samband<br>med utbetalningen lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av<br>lämnad utdelning som är skattepliktig. I denna uppgift skall också ingå<br>belopp som understiger den i 4 § stadgade beloppsgränsen 500 kr.<br>Uppgiften skall också ta upp utländsk källskatt som belöper på utdel-<br>ningen (jfr kommentaren till 3 kap. 27 § LSK). Uppgiftsskyldigheten<br>omfattar alla företag, således även annat företag än avstämningsbolag.<br>Beträffande utdelning från avstämningsbolag åligger uppgiftsskyldigheten<br>antingen VPC eller förvaltare. För andra företag än avstämningsbolag<br>skall uppgifterna lämnas av företaget självt eller i förekommande fall<br>utbetalande ombud för företaget.</p>
<p>I andra stycket har tagits in bestämmelser om att avstämningsbolag<br>skall lämna uppgifter enligt första stycket till VPC och - om aktierna är<br>förvaltarregistrerade - att VPC i sin tur skall vidarebefordra uppgifterna<br>till förvaltaren.</p>
<p>Enligt tredje stycket skall företaget i sin självdeklaration lämna<br>uppgifter som behövs för att skattemyndigheten skall kunna bedöma<br>aktie- eller andelsägares skattskyldighet för mottagen utdelning utan<br>utredning i det enskilda fallet. Om sådan uppgift inte kunnat lämnas i<br>självdeklarationen, t.ex. på grund av att viss omständighet aktualiserats<br>först i och med utdelningen, skall uppgiftsskyldigheten fullgöras inom<br>en månad från utdelningen.</p>
<p>128</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelser</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bestämmelserna om beskattning vid vidareutdelning tillämpas på<br>vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning från och med den 1 juli<br>1994.</p>
<h3>14.4 Kommunalskattelagen (1928:370)</h3>
<p>46 § 1 mom.</p>
<p>En ändring görs i andra stycket till följd av den utvidgade<br>kvittningsrätten. Ändringen innebär att inskränkningen avseende förvärv<br>från närstående inte gäller vid köp, byte eller därmed jämförligt förvärv<br>från förälder eller far- eller morförälder.</p>
<h4>Anvisningar</h4>
<p>till 22 §</p>
<p>punkt 2 a</p>
<p>Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och<br>andelar har tagits in i utdelningsordningen i sjätte stycket 2.</p>
<p>till 33 §</p>
<p>punkt 6</p>
<p>Ändringen, som rör förmånsbeskattningen av bl.a. svensk FN-personal,<br>har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser till lagen (1992:693) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370)</h4>
<p>Genom en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 24 § KL justerades de<br>nya regler som tillkom vid skattereformen och som innebar att reserver<br>i lager o. d. slopades fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1991/92:86, bet.<br>1991/92:SkU30, SFS 1992:693). I övergångsbestämmelsen till ändringen<br>föreskrevs, eftersom justeringen kunde leda till högre taxering bl.a. på<br>grund av redovisning av lager i pågående arbeten, att om den<br>skattskyldige yrkar det får dock lagret vid 1992 och 1993 års taxeringar<br>värderas med tillämpning av äldre bestämmelser. Genom den nu<br>föreslagna ändringen får äldre bestämmelser tillämpas även vid 1994 och<br>1995 års taxeringar.</p>
<p>9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<p>129</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>punkt 1</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>punkt 2</p>
<p>Ändringen i övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring i<br>kommunalskattelagen skall tillämpas redan vid 1994 års taxering.</p>
<p>punkt 3</p>
<p>Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall<br>utgå för den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet<br>(jfr 2 § 10 mom. SIL). Bestämmelsen i punkt 2 a av anvisningarna till<br>22 § KL blir aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens<br>inkomster för år 1994, dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade<br>bestämmelsen tillämpas därför första gången vid 1996 års taxering.</p>
<h3>14.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<p>2 § 10 mom.</p>
<p>Enligt första stycket 4 skall en schablonintäkt tas ut på värdet av<br>utländska aktier och andelar vid beskattningsårets utgång. En förutsätt-<br>ning är att utdelning på aktien inte är skattepliktig. I och med att denna<br>intäkt tas ut skall utdelning på aktie eller andel inte beskattas vid<br>vidareutdelning. I vissa fall kan vinst hos en utländsk juridisk person<br>beskattas löpande hos delägare i Sverige enligt punkt 10 andra stycket av<br>anvisningarna till 53 § KL. Någon schablonintäkt skall inte tas ut på<br>värdet av sådana aktier och andelar. Från underlaget för schablonintäkt<br>undantas också näringsbetingade innehav av utländska aktier och andelar</p>
<p>1 utländsk juridisk person som är underkastad sådan jämförlig beskattning<br>som avses i 7 § 8 mom.</p>
<p>I femte stycket har en korrigering gjorts i fråga om beräkning av<br>avskattningsbelopp när karaktären av investmentföretag upphör. Vid en<br>avskattning som beräknas med utgångspunkt i verkliga vinster och<br>förluster skall avdrag göras med ett belopp som motsvarar utdel-<br>ningsbeloppet till den del det överstiger gränsbeloppet.</p>
<p>2 § 13 mom.</p>
<p>I momentets första stycket har en följdändring gjorts till ändringarna i<br>punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL i SFS 1993:1470.</p>
<p>3 § 1 mom.</p>
<p>Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och<br>andelar har tagits in i utdelningsordningen i nionde stycket 2.</p>
<p>130</p>
<p>3 § 12 mom.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Den nya utformningen av altemativregeln har kommit till uttryck i fjärde<br>stycket. Förutsättningarna för att altemativregeln skall få tillämpas har<br>också ändrats genom att förvärvstidpunkten när aktierna senast skall ha<br>anskaffats har flyttats fram. Aktierna skall enligt fjärde stycket 1 ha<br>förvärvats före ingången av år 1992. Bestämmelserna i fjärde stycket<br>innebär att kapitalunderlaget används som anskaffningsvärde. Av första<br>stycket framgår att till anskaffningsvärdet får läggas ovillkorliga<br>kapitaltillskott.</p>
<p>För beräkning av kapitalunderlaget hänvisas till lagen om beräkning av<br>kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Möjligheterna<br>att räkna upp värdet på aktierna med index enligt fjärde stycket 2 har inte<br>ändrats. Uppräkning får ske till år 1990 vilket innebär att aktierna måste<br>ha förvärvats före ingången av år 1990.</p>
<p>Ändringen i tionde stycket innebär att begränsningen i rätten att vid<br>1995 års taxering tillämpa altemativregeln vid beräkning av den<br>skattepliktiga realisationsvinsten vid avyttring har slopats.</p>
<p>3 § 12 a mom.</p>
<p>Bestämmelsen innehåller regler för beräkning av det kapitalinkomst-<br>behandlade utrymmet med stöd av ett löneunderlag.</p>
<p>I första stycket anges att vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade<br>utrymmet enligt 12 mom. försto stycket får viss del av ett löneunderlag<br>läggas till anskaffningskostnaden för aktierna. Löneunderlaget får<br>tillämpas även vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet<br>i en ekonomisk förening om detta utgör ett fåmansföretag. Kommentaren<br>omfattar därför också sådana andelar även om detta inte uttryckligen<br>anges. Eftersom momentet tillämpas vid beskattning av aktieägare som<br>är fysiska personer förekommer inte något annat beskattningsår än<br>kalenderår.</p>
<p>Löneunderlaget beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under<br>föregående år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Det skall vara<br>fråga om sådan ersättning som avses i 2 kap. 3 § socialavgiftslagen, dvs.<br>dels kontant lön, dels ersättning i annan form under förutsättning att<br>förmånen ingår i underlaget för uttag av socialavgifter. Även lön som<br>utgått till anställda i dotterbolag får räknas med till den del underlaget<br>kan anses hänförligt till moderbolaget, dvs. den del av underlaget som<br>motsvarar moderbolagets andel av aktierna i dotterbolaget. Löneunder-<br>laget utgör den del av den underlagsgrundande ersättningen som<br>överstiger 10 basbelopp. Underlaget skall fördelas med lika belopp på<br>antalet aktier eller andelar i företaget. Det är basbeloppet för året före<br>beskattningsåret som skall tillämpas.</p>
<p>I andra stycket finns ett antal villkor som skall vara uppfyllda för att<br>löneunderlaget skall få användas. I andra stycket 1 anges att det kapital-<br>inkomstbehandlade utrymmet inte får beräknas med utgångspunkt i<br>altemativregeln.</p>
<p>131</p>
<p>Av andra stycket 2 framgår att ersättning som har betalats ut till Prop. 1993/94:234<br>arbetstagare i bolaget som tillika är aktieägare eller innehavare av andra<br>av bolaget utgivna finansiella instrument inte får tas med i den under-<br>lagsgrundande ersättningen. Detta gäller dock inte ersättning till anställd<br>som äger ett finansiellt instrument om den anställde inte har någon<br>ledarbefattning och endast äger en obetydlig del av aktierna. I den<br>ersättningssumma som får beaktas får inte räknas in ersättning som täcks<br>av lönebidrag eller liknande bidrag som utbetalas till arbetsgivaren.</p>
<p>Enligt andra stycket 3 skall aktieägaren under föregående år ha tagit ut<br>lön från bolaget till ett belopp som motsvarar minst 150 % av den högsta<br>ersättning som har betalats ut till en enskild anställd. Denna jämförelse<br>skall göras med ersättning som får räknas in i underlaget. Det innebär att<br>om lön till anställda i ett dotterbolag räknas in skall jämförelsen med den<br>högsta ersättning som har betalats ut omfatta även den lön som betalats<br>ut till anställda i dotterbolaget. Däremot beaktas inte lön som utgått till<br>andra aktieägare i bolaget eftersom dessa löner inte ingår i underlaget.<br>Villkoret om visst löneuttag innebär att en aktieägare som inte arbetar i<br>företaget inte heller kan utnyttja löneunderlaget vid beräkning av det<br>kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Eftersom löneunderlaget beräknas<br>per aktie kan det löneunderlag som belöper på aktierna hos en aktieägare<br>som inte tagit ut någon lön inte utnyttjas av andra aktieägare.</p>
<p>Av andra stycket 4 framgår att den ökning av det kapitalinkomst-<br>behandlade utrymmet som uppkommer när löneunderlaget läggs till<br>anskaffningskostnaden inte får överstiga aktieägarens löneuttag - som<br>enligt tidigare villkor skall uppgå till minst 150 % av den högsta<br>ersättning som har betalats ut till en enskild anställd.</p>
<p>I tredje stycket finns bestämmelser som bl.a. innebär att lön till anställd<br>inte får räknas in i underlaget om denna person äger aktier i ett annat<br>företag inom koncernen.</p>
<p>7 § 4 mom.</p>
<p>I uppräkningen av skattebefriade subjekt i momentet har regionala<br>utvecklingsfonder utgått och ersatts med regionala utvecklingsbolag och<br>moderbolag till sådana bolag. I huvudsak finns ett regionalt ut-<br>vecklingsbolag i vaije län. En författningsreglering för ut-<br>vecklingsbolagen finns i lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala<br>utvecklingsbolag. Katalogen över namngivna inskränkt skattskyldiga<br>subjekt har kompletterats med sju stiftelser vars firma utgörs av orden<br>"Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i" med tillägg<br>för namnet på den ort där stiftelsen har sitt säte (endera av Stockholm,<br>Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg eller Lund).</p>
<p>7 § 8 mom.</p>
<p>Den föreslagna regleringen kan sammanfattas enligt följande. Enligt<br>första stycket är utdelning på en aktie eller andel i en utländsk juridisk<br>person som uppbärs av ett svenskt företag skattefri. Detta gäller dock</p>
<p>132<br></p>
<p>inte utdelning på aktie eller andel som utgör omsättningstillgång eller på<br>näringsbetingat innehav när vinsten inte underkastats en beskattning hos<br>den utländska juridiska personen som är jämförlig med svensk bolags-<br>beskattning (jämförlig beskattning).</p>
<p>Prövningen huruvida vinsten underkastats en beskattning som är<br>jämförlig med svensk inkomstbeskattning görs i princip enligt samma<br>regler som hittills (jfr prop. 1990/91:107 s. 28). Några mindre juste-<br>ringar föreslås i andra stycket till föjd av de nya reglerna rörande<br>behandlingen av utdelningsinkomster. Vid beräkningen av det fiktiva<br>beskattningsunderlaget (jfr prop. 1990/91:107 s. 29) skall utdelning på<br>kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall beskattas enligt<br>SIL trots att sådan utdelning föreslås bli skattefri. Vidare skall vid<br>beräkningen bortses från bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.</p>
<p>Bestämmelserna korresponderar med bestämmelserna i den föreslagna<br>lagen om beskattning av viss vidareutdelning på så sätt att beskattning<br>sker antingen hos företaget eller hos aktieägarna vid vidareutdelning. Hos<br>företaget beskattas erhållen utdelning på aktie eller andel som utgör<br>omsättningstillgång eller som är näringsbetingad när den utdelade vinsten<br>inte underkastats med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning.<br>Hos aktieägarna beskattas utdelning på kapitalplaceringsinnehav som<br>företaget erhållit och som vidareutdelats. Hos aktieägarna beskattas även<br>vidareutdelad utdelning på näringsbetingad aktie eller andel när jämförlig<br>beskattning inte skett om utdelningen undantas från beskattning hos<br>företaget genom dubbelbeskattningsavtal.</p>
<p>Ett undantag från skattskyldighet föreligger, nämligen i fall då vinsten<br>av vilken utdelningen betalas och som företaget tagit emot på ett<br>näringsbetingat innehav har underkastats med svensk bolagsbeskattning<br>jämförlig beskattning. I sådant fall föreligger skattefrihet såväl för<br>bolaget som för aktieägarna vid vidareutdelning.</p>
<p>I tredje stycket anges de fall då ett innehav anses som näringsbetingat.<br>Innehavet i den utländska juridiska personen skall uppgå till minst en<br>fjärdedel av röstetalet för samtliga aktier eller andelar eller vara betingat<br>av verksamheten i det mottagande företaget eller annat närstående<br>företag.</p>
<p>I fjärde stycket anges att innehav som varken anses som omsättnings-<br>tillgång eller som näringsbetingat skall anses som kapitalplacerings-<br>innehav.</p>
<p>I femte stycket anges vad som avses med företag i detta moment. Detta<br>innebär ingen förändring i förhållande till hittillsvarande regler.</p>
<p>I sista stycket första meningen finns en särskild presumtionsregel<br>avseende utländsk juridisk person hemmahörande i ett land med vilket<br>Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsland).<br>Härmed åsyftas naturligtvis endast avtal som i princip omfattar alla slags<br>inkomster och inte begränsade avtal rörande sjö- eller luftfartsinkomster.<br>En sådan person skall vid tillämpning av detta moment anses underkasted<br>en inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt SIL<br>om personen varit hemmahörande här. Denna presumtion gäller<br>emellertid endast om personens intäkter - även inbegripet erhållna<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>133</p>
<p>utdelningar - härrör från verksamhet i Sverige eller i avtalsland och Prop. 1993/94:234<br>verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder<br>där den bedrivs. Om personens intäkter till obetydlig del härrör från icke<br>avtalsland eller från verksamhet som inte beskattats med normal<br>inkomstskatt i avtalsland gäller ändå presumtionsregeln i första stycket.</p>
<p>Med obetydlig del avses att delen i vart fall inte överstiger 5 % av<br>intäkterna.</p>
<p>22 §</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följd av att 7 § 8 mom. har ändrats.</p>
<p>24 § 2 mom.</p>
<p>Ändringen i första stycket innebär att avyttring anses föreligga redan vid<br>beslutet att det företag som har utgett aktien e.d. skall träda i likvida-<br>tion. Utskiftade belopp behandlas som vederlag för aktien. Huruvida en<br>förlust uppkommer kan inte fastställas innan bolaget har upplösts genom<br>likvidation. Först då kan alltså eventuellt avdrag för reaförlust medges.</p>
<p>Förekommer utskiftning vid flera tillfallen under likvidationsperioden<br>får en reavinstberäkning göras vid vaije utskiftningstillfalle. Detta<br>innebär också att om en likvidation upphört måste anskaffningsvärdet för<br>aktien eller andelen bestämmas med hänsyn till att hela eller delar av an-<br>skaffningsvärdet för aktien eller andelen kan ha konsumerats vid reavinst-<br>beräkningar som skett i samband med utskiftning.</p>
<p>Avyttring anses föreligga när ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening försätts i konkurs. När avyttringstidpunkten tidigare<br>var knuten till att företaget skulle ha upplösts genom konkurs fanns inte<br>begränsningen att det skulle vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening. För andra än svenska företag har återinförts<br>en bestämmelse att avyttring anses föreligga om företaget har upplösts<br>genom konkurs.</p>
<p>Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1543) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>punkt 7</p>
<p>Öveigångsregleringen för investmentföretag i punkten har byggts ut.<br>Gränsbeloppet enligt 2 § 10 mom. andra stycket SIL kan med stöd av de<br>föreslagna reglerna under vissa förhållanden höjas. Gränsbeloppet utgörs<br>av mottagna skattefria utdelningsinkomster med tillägg för inkomster<br>som har beskattats i företaget. Överstiger den beslutade utdelningen<br>gränsbeloppet antas det överskjutande beloppet vara hänförligt till<br>obeskattade reavinster och skall därför till viss del tas upp som intäkt i<br>företaget.</p>
<p>134</p>
<p>Med hänsyn till att reavinster för investmentföretag var skattepliktiga Prop. 1993/94:234<br>före 1990 års skattereform får gränsbeloppet enligt punkten a ökas med<br>företagets eget kapital (fritt resp, bundet) enligt fastställd balansräkning<br>för det sista räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före skattere-<br>formen. Koncembalansräkning skall inte utnyttjas utan endast balansräk-<br>ningen för moderbolaget. Det egna kapitalet skall dock minskas med dels<br>tillskjutet kapital, dels ett belopp som motsvarar den utdelning som<br>beslutats för nyssnämnda räkenskapsår. Innebörden av begreppet<br>tillskjutet kapital redovisas i prop. 1993/94:50 s. 343.</p>
<p>Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet enligt punkten a skall<br>dock enligt punkten b minskas med belopp som betalats ut vid nedsätt-<br>ning av aktiekapitalet eller reservfonden under den tid in-<br>vestmentföretaget taxerats enligt 1990 års reformerade system fram till<br>räkenskapsår som taxeras enligt de nya reglerna för ägarbeskattningen<br>som trätt i kraft den 1 januari i år (dvs. normalt den period som taxeras<br>vid 1992 - 1994 års taxeringar).</p>
<p>Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet skall enligt punkten c<br>också minskas med utdelning från investmentföretaget som beslutats för<br>räkenskapsår som avses i föregående stycke till den del den överstigit<br>skattepliktig utdelning som företaget mottagit (häri inräknas självfallet<br>inte utbetalning som behandlas i b-punkten).</p>
<p>I det nya sista stycket i punkten 7 anges att de nu behandlade över-<br>gångsbestämmelserna inte kan medföra ett lägre gränsbelopp än vad som<br>följer av 2 § 10 mom. SIL. Som krav för att den nya övergångsbe-<br>stämmelsen skali få tillämpas gäller enligt reglerna i stycket att företaget<br>skall ha varit investmentföretag vid utgången av det sista räkenskapsår<br>som taxerades enligt reglerna före 1990 års skattereform.</p>
<p>punkt 8</p>
<p>Med verkan fr.o.m. år 1994 har tidigare bestämmelser om s.k. ränte-<br>kompensation vid köp och försäljningar av obligationer återinförts. Dessa<br>äldre regler som gällde före 1990 års skattereform innebar att upplupen<br>men inte förfallen avkastning behandlades som ränteintäkt resp,<br>ränteutgift. Reglerna har även återinförts för indirekt ägande genom<br>andelar i räntefond. För att bestämmelserna skall kunna tillämpas för<br>räntefonder krävs att den upplupna avkastningen (räntekompensationen)<br>för resp, fond sämoteras. För vissa fonder har en sådan sämotering<br>påbörjats i år direkt efter resp, fonds utdelningstillfälle.</p>
<p>För andelsägare som de senaste åren förvärvat andelar i räntefond för<br>vilken nu införs en sämotering av upplupen avkastning kan det vid<br>andelsförsäljning i år antas uppkomma dels en ränteintäkt, dels en<br>reaförlust.</p>
<p>Vinster och förluster på fondandelar reduceras fram till beskattningsåret<br>1995 generellt till fem sjättedelar för att uppnå en faktisk skattesats på<br>25 % samtidigt som ränteintäkten beskattas med kapitalskattesatsen<br>30 %. Denna kvotering medför en inte avsedd skatteskärpning för<br>försäljning i år av andelar i räntefonder som påbörjat en sämotering av<br>upplupen avkastning. För att åtgärda detta bör en reaförlust som</p>
<p>135<br></p>
<p>uppkommer efter det att sämotering inletts tas upp utan den reduktion till Prop. 1993/94:234<br>fem sjättedelar som i övrigt skall gälla generellt för reavinster resp.</p>
<p>reaförluster på aktier o.d. fram till nästa år.</p>
<p>punkt 15</p>
<p>Den nya övergångsbestämmelsen innebär att en delägare i ett<br>handelsbolag som avslutat verksamheten i en förvärvskälla i<br>inkomstslaget näringsverksamhet bibehåller rätten att utnyttja ett kvoterat<br>slutavdrag som han yrkat att få fördela på flera år. Möjligheten att<br>utnyttja avdraget kan som längst gälla t.o.m. 1997 års taxering.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>punkt 1</p>
<p>De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering. I punkterna 2-7 finns särskilda övergångs-<br>bestämmelser.</p>
<p>punkt 2</p>
<p>Vid 1995 års taxering skall tas ut en schabloninäkt på utländska aktier<br>och andelar med 2,4 %. Schablonintäkten beräknas dock endast för den<br>del av beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.</p>
<p>punkt 3</p>
<p>Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall<br>utgå för den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet<br>(jfr 2 § 10 mom. SIL). Bestämmelsen i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 blir<br>aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens inkomster för år<br>1994, dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade bestämmelsen tillämpas<br>därför första gången vid 1996 års taxering.</p>
<p>punkt 4</p>
<p>För beräkning av sparat utrymme till och med utgången av år 1993 får<br>fortfarande altemativregeln i dess äldre utformning tillämpas vid 1995<br>och senare års taxeringar.</p>
<p>punkt 5</p>
<p>De regionala utvecklingsfonderna avvecklas under år 1994. I punkten<br>anges att utvecklingsfonderna skall vara skattebefriade även vid 1995 och<br>1996 års taxeringar.</p>
<p>punkt 6</p>
<p>Punkten blir tillämplig för företag med brutna räkenskapsår. Vid 1995 års<br>taxering skall 7 § 8 mom. i den lydelse paragrafen hade t.o.m. utgången<br>av år 1993 tillämpas för utdelning som uppburits under år 1993.</p>
<p>136</p>
<p>punkt 7 Prop. 1993/94:234</p>
<p>De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tillämpas vid 1995 års taxering.</p>
<p>Det innebär bl.a. att utdelning på kapitalplaceringsaktier som mottagits<br>under första halvåret 1994 är frikallad från skattskyldighet hos<br>mottagaren. Äldre bestämmelser tillämpas emellertid i fråga om<br>näringsbetingade innehav om utdelning erhållits före ikraftträdandet. Det<br>innebär att det skall göras sannolikt att innehavet är näringsbetingat.</p>
<p>punkt 8</p>
<p>Vid utdelning från värdepappersfonder avgörs andelsägarens beskattning<br>av fondens inkomster under föregående beskattningsår. För utdelning<br>som lämnas under år 1994 gäller särskilda övergångsbestämmelser till<br>punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 § KL och 3 §<br>1 mom. åttonde och nionde styckena SIL (SFS 1993:1541 och 1544).<br>För sådan utdelning skall anses som om fonden har mottagit de vidare-<br>utdelade inkomsterna efter den 31 december 1993. Syftet med denna<br>bestämmelse är bl.a. att andelsägaren inte skall beskattas för vidare-<br>utdelning av utdelning på svenska aktier. Den nya lydelsen av 7 §<br>8 mom. innebär bl.a. att utdelning på utländska kapitalplaceringsinnehav<br>undantas från skattskyldighet. Det gäller även utdelning som uppburits<br>under år 1994. Tillämpning av denna bestämmelse i kombination med<br>den tidigare införda övergångsbestämmelsen skulle innebära att an-<br>delsägaren inte beskattas vid vidareutdelning av den utländska utdelning<br>som fonden uppburit under år 1993. I punkten 7 stadgas därför att vid<br>bedömning av andelsägarens beskattning skall äldre föreskrifter i 7 §<br>8 mom. tillämpas.</p>
<h3>14.6 Uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>10 §</p>
<p>I en ny punkt i femte stycket anges att preliminär A-skatt inte skall utgå<br>för utdelning som avses i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.</p>
<h3>14.7 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomsttaxeringen</h3>
<p>Ändringen är en konsekvens av att övergångsbestämmelsen till KL (SFS<br>1992:693) har förlängts.</p>
<p>137</p>
<h3>14.8 Kupongskattelagen (1970:624)</h3>
<p>9a §</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>En ny bestämmelse har införts som i vissa fall förlänger fristen för<br>restitution som en anpassning till reglerna för preskription av fordran på<br>utdelning på fondandelsbevis. Bestämmelserna motiveras av öveigångs-<br>regleringen till de nyligen återinförda bestämmelserna om treårs-<br>preskription av sådan fordran.</p>
<p>72 §</p>
<p>I ett tillägg till första stycket i paragrafen har angetts att kupongskatt inte<br>skall innehållas innan utdelning kan betalas ut till fondandelsägare som<br>varit oregistrerad.</p>
<h3>14.9 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen har ändrats till följd av den ändrade utformningen av 7 §<br>8 mom. SIL.</p>
<p>7§</p>
<p>I ett nytt sista stycke har i förenklingssyfte tagits in en bestämmelse om<br>att spärrbeloppet skall anses alltid uppgå till minst 100 kr (jfr avsnitt 7).<br>Genom bestämmelsen uppnås att någon beräkning av spärrbelopp inte<br>behöver göras om en skattskyldigs avräkningsbara skatter under<br>beskattningsåret uppgår till sammanlagt högst 100 kr.</p>
<h3>14.10 Lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3>
<p>3 kap. 27 §</p>
<p>Paragrafen har justerats till följd av bestämmelserna i den nya lagen om<br>beskattning av viss vidareutdelning. Enligt dessa bestämmelser kan<br>skatteplikt i vissa fall uppkomma för utdelning som erhållits från ett<br>svenskt företag. I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse som<br>innebär att även aktiebolagsom inte är avstämningsbolag och ekonomiska<br>föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgift om utdelning. Undantag<br>gäller dock om företaget är ett fåmansföretag (jfr punkt 14 av anv. till<br>32 § KL). Skattemyndigheternas kontrollbehov anses i detta fall<br>tillgodosett genom bestämmelserna i 2 kap. 16 och 24 §§ om<br></p>
<p>138</p>
<p>uppgiftsskyldighet för fåmansföretag resp, företagsledare m.fl. i sådant Prop. 1993/94:234<br>företag. En skyldighet att lämna uppgifter i självdeklarationen föreskrivs<br>dock i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.</p>
<p>Enligt tredje stycket (tidigare andra stycket) skall kontrolluppgift<br>lämnas för utdelning till den del den är skattepliktig. Kontrolluppgift som<br>lämnas för utdelning som är skattepliktig enligt lagen om beskattning av<br>viss vidareutdelning skall dock lämnas även om utdelningen från ett<br>företag understiger den i 4 § nämnda lag stadgade beloppsgränsen<br>500 kr, eftersom det utdelande företaget inte har kännedom om huruvida<br>den skattskyldige mottagit utdelning även från annat företag. Kontroll-<br>uppgiften skall också ta upp utländsk källskatt som belöper på utdel-<br>ningen för att ge underlag för skatteavräkning enligt lagen om avräkning<br>av utländsk skatt. Med stöd av kontrolluppgiften kan avräkning ske även<br>utan särskilt yrkande från den skattskyldige.</p>
<p>De nya bestämmelserna tar i första hand sikte på utdelning som är<br>skattepliktig enligt lagen om beskattning av viss vidareutdelning, men<br>täcker också in de fall där utdelningen är skattepliktig enligt lagen om<br>beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering. Den senare lagen är<br>emellertid avsedd att tillämpas endast för utdelningar under 1994.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995<br>års taxering såvitt avser skyldighet att lämna kontrolluppgift om utdelning<br>som är skattepliktig enligt lagen om beskattning av vinstutdelning vid<br>1995 års taxering. Skyldigheten omfattar i denna del utdelning som har<br>lämnats under hela år 1994. Vidareutdelning av utländsk utdelning som<br>lämnas efter utgången av juni 1994 är skattepliktig. Från kontrollsyn-<br>punkt är det dock tillräckligt att kontrolluppgift lämnas för vidareutdel-<br>ning som lämnas efter utgången av år 1995 och således redovisas första<br>gången inför 1996 års års taxering.</p>
<h3>14.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</h3>
<p>9§</p>
<p>I paragrafen rättas två felaktiga hänvisningar.</p>
<p>II §</p>
<p>Regeringen har, genom den möjlighet till delegation som finns i<br>paragrafen, i förordningen (1991:580) med bemyndigande för<br>riksskatteverket att medge att fond för återanskaffhing av fastighet<br>övertas, m.m. låtit skattemyndigheten fatta beslut i ärenden som avses i<br>11 §. Genom ändringen anges det i lag att det är skattemyndigheten som<br>fattar beslut.</p>
<p>139</p>
<p>13 §</p>
<p>I paragrafen rättas en felaktig hänvisning och görs en följdändring till<br>ändringen i 11 §.</p>
<h3>14.12 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning</h3>
<p>3§</p>
<p>Ändringen är en följd av att fördelningsräntan höjs från statslåneräntan<br>plus en procentenhet till statslåneräntan plus tre procentenheter.</p>
<p>5§</p>
<p>Genom ändringen kan den skattskyldige avstå från att utnyttja positiv<br>räntefördelning. Det positiva fördelningsbeloppet sparas och förs vidare<br>till påföljande beskattningsår.</p>
<h3>14.13 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder</h3>
<p>2§</p>
<p>Inkomst hos handelsbolag skall fr.o.m. 1995 års taxering tas till<br>beskattning hos delägarna vid den taxering då handelsbolaget skulle ha<br>taxerats om det hade varit skattskyldigt (3 § 3 st KL). Enligt 1 § lagen<br>om periodiseringsfonder medges avdrag för belopp som avsatts till<br>periodiseringsfond. I fråga om handelsbolag görs avsättningen hos<br>delägarna (2 § 3 st).</p>
<p>Ändringen i tredje stycket tar sikte på det fallet att delägarens och<br>handelsbolagets räkenskapsår inte sammanfaller. Om handelsbolaget har<br>kalenderår som räkenskapsår medan delägaren har brutet räkenskapsår<br>taxeras delägaren för handelsbolagsinkomsten vid taxeringen ett år före<br>den taxering han taxeras för sitt brutna beskattningsår. Ändringen innebär<br>att avdrag medges redan vid den förra taxeringen. En eftersyn blir därför<br>nödvändig. Görs ingen avsättning för handelsbolagsinkomsten vid den<br>följande taxeringen får den förra taxeringen omprövas och avdraget alltså<br>vägras i efterhand.</p>
<p>4§</p>
<p>Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall återföras till beskatt-<br>ning senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår för vilket<br>avdrag medgetts. Ändringen föranleds bl.a. av att avdragsåret inte<br>sammanfaller med avsättningsåret för sådana delägare i handelsbolag som<br>omfattas av ändringen i 2 §.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>140</p>
<h3>14.14 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet</h3>
<p>2§</p>
<p>I första stycket rättas en felaktig hänvisning.</p>
<p>4§</p>
<p>Genom tillägget i tredje stycket klargörs att ett utländskt bolag skall anses<br>ha förvärvat ett bestämmande inflytandet över ett företag om företaget<br>- för det fall det utländska bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag -<br>skulle ha varit ett dotterföretag till det utländska bolaget enligt 1 kap. 2 §<br>ABL.</p>
<p>7§</p>
<p>Ändringarna i femte stycket innebär att beloppsspärren inte skall tillämpas<br>vid fusioner mellan ekonomiska föreningar resp, sparbanker. I stycket<br>ersätts vidare uttrycket "vederlag" med "kostnad" för att stämma med<br>språkbruket i första stycket.</p>
<p>12 §</p>
<p>Genom ändringarna i fjärde stycket undantas fusioner mellan kooperativa<br>ekonomiska föreningar från fusionsspärrama i andra och tredje styckena.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1539) om avdrag<br>för underskott av näringsverksamhet</h4>
<p>Ett nytt femte stycke införs på grund av att dödsbon som beskattats enligt<br>reglerna för handelsbolag fr.o.m. 1995 års taxering blir egna<br>skattesubjekt. Stycket innebär att om det vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet för ett handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994 års<br>taxering uppkommer underskott medges dödsboet vid 1995 års taxering<br>(eller i undantagsfall 1996 års taxering) avdrag med ett belopp mot-<br>svarande summan av delägarnas underskott i förvärvskällan under<br>förutsättning att förvärvskällan inte har upphört eller dödsboet har skiftats<br>före den 1 januari 1994 och med den begränsning som framgår av den<br>nya sjätte stycket. Av detta framgår att dödsboets avdrag minskar i<br>motsvarande mån som en dödsbodelägare yrkar kvoterat slutavdrag enligt<br>3 § 13 mom. SIL.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>141</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995<br>års taxering. Den nya lydelsen av 4 § tillämpas dock endast i fråga om<br>ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.</p>
<h3>14.15-14.16 Lag om ändring i lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt och lag om ändring i lagen (1992:1438)<br>om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter</h3>
<p>Ändringarna har kommenterats i avsnitt 12.</p>
<p>142</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1993/94:234</h3>
<h3>delbetänkandet (SOU 1994:13) JIK-metoden, m.m. Bilaga 1</h3>
<p>Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken,<br>Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Data-<br>inspektionen, Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisions-<br>verket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och teknik-<br>utvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala<br>universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet,<br>Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens<br>förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer<br>FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,<br>Kooperativa Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i<br>Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk<br>Industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-<br>föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska kom-<br>munförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokat-<br>samfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund,<br>Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges<br>Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisnings-<br>konsulters förbund, Tjänsteförbundet, Tjänstemännens Central-<br>organisation, Värdepapperscentralen VPC AB.</p>
<p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett<br>ett gemensamt yttrande.</p>
<p>Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska<br>arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande<br>från Näringslivets Skattedelegation.</p>
<p>Yttranden har också kommit in från AB Gotlandskonsult, Näringslivets<br>Skattedelegation och Stockholms handelskammare.</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>departementspromemorian (Ds 1994:26) Beskattning av<br>utdelning och fåmansföretag</h3>
<p>Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken,<br>Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Data-<br>inspektionen, Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisions-<br>verket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och teknik-<br>utvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala<br>universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet,<br>Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens</p>
<p>143<br></p>
<p>förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer<br>FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,<br>Kooperativa Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i<br>Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk<br>Industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-<br>föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska kom-<br>munförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokat-<br>samfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund,<br>Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges<br>Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisnings-<br>konsulters förbund, Tjänsteförbundet, Tjänstemännens Central-<br>organisation, Värdepapperscentralen VPC AB.</p>
<p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett<br>ett gemensamt yttrande.</p>
<p>Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska<br>arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande<br>från Näringslivets Skattedelegation.</p>
<p>Yttranden har också kommit in från Scandinavian Airlines System<br>m.fl., ABGotlandskonsult, NäringslivetsSkattedelegation, Per Jungkvist,<br>Stockholms handelskammare, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och<br>Institutet för utländsk rätt AB.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>promemorian Kvittning och generationsskiften</h3>
<p>Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Skogsstyrelsen,<br>Statens jordbruksverk, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas<br>Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund,<br>Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Köpmannaförbund.</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>skrivelse 1992-09-17 från Fondbolagens Förening</h3>
<p>Efter remiss har yttranden avgetts av Svea hovrätt, Riksgäldskontoret,<br>Finansinspektionen, Riksskatteverket, Svenska Fondhandlareföreningen,<br>Svenska Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB och<br>Aktiefrämjandet. Riksbanken har avstått från att yttra sig.</p>
<p>144</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>Riskkapitalavdrag, En modell för skattelättnader vid sats-<br>ningar i små industriföretag.</h3>
<p>Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Statskontoret,<br>Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kammarrätten<br>i Jönköping, Närings- och teknikutvecklingsverket, Skogsstyrelsen,<br>Länsstyrelsen i Västerbottens län, Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges<br>lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska högskolan, Kooperativa Institutet,<br>Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation,<br>Landstingsförbundet, Finansbolagens Förening, Företagarnas Riks-<br>organisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund,<br>Skogssällskapet, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivare-<br>föreningen, Svenska Riskkapitalföreningen, Svenska Upp-<br>finnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund<br>och Sveriges Redovisningskonsulters förbund.</p>
<p>Yttranden har också inkommit från Norvenco AB, NOBEX AB, Åby<br>Stormarknad AB, VM Betong AB, Thomée-Hörle AB, Svenska<br>TVÄTTAB Textilservice, Lars Åke Södergren Consulting, Beslags-<br>grossisten Ivar Ericson AB, City-Bageriet i Falköping AB, Bro & Väg<br>AB, Elicon Data AB, O S Björkman & Co AB, Andrénföretagen AB,<br>L.T. Konsult i Västerås AB, CC Ekonomikonsult AB, CAO Arkitekter<br>och Ingenjörer, KADO TRÄ AB, Bilhallen i Linköping-Mjölby AB,<br>Lundahls El AB, Göteborgsrör L-Å Eveberg AB, Håkanssons Trä AB,<br>InfoRoad AB, Henric Ankarcrona, Slite Svetsservice AB, Mobitec AB,<br>Hoyer Svenska AB, K Lidenskogs AB, Europa Möbler i Sverige AB,<br>Casino Invest AB, Sorbinvest AB, AKLA AB, Göran Almroth Byggnads<br>AB, Swetronics Konsulting AB, Tele-Mekano i Göteborg AB, ITT Flygt<br>AB, Anders & Sonja Näslund HB, Sandhamns Skrivtjänst och Holmåkra<br>Fjäderfä AB.</p>
<p>Riksskatteverket har inhämtat yttranden från Skattemyndigheterna i<br>Stockholms, Kronobergs och Jämtlands län.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>145</p>
<p>10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<h2>Remitterade lagförslag</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid<br>1995 års taxering</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering un-<br>dantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som<br>blivit tillgänglig för lyftning under år 1994 i den omfattning som anges</p>
<p>1 denna lag.</p>
<p>Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag.<br>Detsamma gäller utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag<br>som har aktier noterade på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat<br>bolag (inköpsrätt) under förutsättning att beslut om sådan utdelning har<br>fattats före den 1 januari 1994.</p>
<p>2 § Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som<br>svarar mot ett jämförelsebelopp.</p>
<h4>Beräkning av jämförelsebelopp på en aktie</h4>
<p>3 § För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett<br>jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller<br>fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett<br>jämförelsebelopp får också beräknas om aktien erhållits vid utbyte av ett<br>konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före<br>utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom<br>nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett<br>skuldebrev.</p>
<p>4 § Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som<br>bolaget lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som<br>närmast föregått det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år<br>1994. Med vinstutdelning avses i detta sammanhang inte återbetalning<br>av villkorade aktieägartillskott.</p>
<p>Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994<br>redovisat en nettovinst som är högre än den som redovisats under något<br>av de fem närmast föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet<br>ökas i relation till förhållandet mellan nettovinsten under detta räken-<br>skapsår och den högsta nettovinst som redovisats under något av de fem<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>146</p>
<p>närmast föregående räkenskapsåren. Det sammanlagda jämförelsebelop-<br>pet för samtliga aktier i bolaget får vid en sådan beräkning inte överstiga<br>50 procent av nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning<br>lämnas.</p>
<p>Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv<br>månader skall det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och<br>den nettovinst bolaget har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelse-<br>beloppet. Jämkning skall också ske om det nominella beloppet på aktien<br>har satts ned eller om fondemission skett genom att nya aktier har getts<br>ut.</p>
<p>5 § Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan<br>vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskatt-<br>ning av viss vidareutdelning.</p>
<p>6 § Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som<br>belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med<br>motsvarande belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av<br>bolagsstämma före ingången av år 1993.</p>
<p>7 § Har utdelning tidigare inte lämnats på en aktie skall som jämförelse-<br>belopp anses det jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget<br>utgivna aktier. Finns aktier av olika slag gäller det jämförelsebelopp som<br>beräknas för aktier av samma slag och i annat fall genomsnittet av<br>jämförelsebeloppen på andra aktier.</p>
<p>Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren utgör jämförelsebeloppet 20 procent av<br>nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.<br>Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>8 § Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier<br>noterade på börs får jämförelsebeloppet för en aktie i bolaget beräknas<br>som 20 procent av kapitalunderlaget beräknat enligt lagen (1994:000) om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag<br>fördelat med lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>9 § För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 § 10 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som<br>summan av den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier<br>företaget mottagit under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas<br>fördelat med lika belopp på antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för<br>en aktie i förvaltningsföretag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket<br>nämnda lag i dess lydelse intill utgången av år 1993.</p>
<h4>Utdelning på andel i ekonomisk förening</h4>
<p>10 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>147</p>
<p>i annan ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening<br>som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlags-<br>insatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1<br>januari 1994.</p>
<h4>Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag</h4>
<p>11 § För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av be-<br>stämmelserna i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt gäller följande. Undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom.<br>tredje stycket nämnda lag gäller för det lägsta av ett jämförelsebelopp<br>beräknat antingen enligt andra stycket eller enligt övriga bestämmelser<br>i denna lag.</p>
<p>Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar<br>mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret<br>med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med an-<br>skaffningskostnaden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 §</p>
<p>12 mom. första stycket eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig<br>inkomstskatt, dels en femtedel av det belopp som svarar mot sparad<br>utdelning.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>12 § Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för<br>inkomst enligt denna lag.</p>
<p>13 § Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd<br>balansräkning eller i förekommande fall enligt fastställd kon-<br>cembalansräkning.</p>
<p>14 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen<br>lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är<br>skattepliktig enligt denna lag.</p>
<p>Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen<br>lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-<br>centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen<br>skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som<br>förvaltare.</p>
<p>Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgiftslämnandet<br>enligt första och andra styckena ske snarast efter denna tidpunkt.</p>
<p>Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för<br>vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för<br>bedömning av skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan<br>uppgift inte lämnas i självdeklarationen skall uppgiftsskyldigheten<br>fullgöras genom tillägg till självdeklarationen. Sådant tillägg skall lämnas<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>148</p>
<p>före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas efter denna<br>tidpunkt, inom en månad från utdelningsdagen.</p>
<p>15 § Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det<br>utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att<br>jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp<br>än vad som följer av bestämmelserna i denna lag. Medgivandet får dock<br>inte innefatta undantag från 11 § andra stycket. Företaget och sökanden<br>skall underrättas om beslutet.</p>
<p>Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid<br>beskattning av ägare i fåmansföretag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § Vid tillämpning av 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.</p>
<h4>Beräkning av kapitalunderlaget</h4>
<p>2 § Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och<br>skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår som har taxerats<br>år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det beskattningsår som<br>taxerades år 1992. Vid beräkning av kapitalunderlaget beaktas även 9-<br>11 §§•</p>
<p>3 § Som skuld tas upp</p>
<p>1. 28 procent av ett belopp som svarar mot avsättning till<br>skatteutjämningsreserv,</p>
<p>2. 28 procent av uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om<br>återföring av obeskattade reserver och som vid beskattningsårets utgång<br>ännu inte återförts till beskattning och</p>
<p>3. 28 procent av belopp som har avsatts till ersättningsfond.</p>
<p>4 § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för<br>reserveringen medgetts vid inkomsttaxeringen.</p>
<p>5 § Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till så stor del<br>av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot moderföretagets<br></p>
<p>149</p>
<p>andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget med fördelning med<br>lika belopp på antalet aktier eller andelar i företaget.</p>
<p>6 § Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 § skall</p>
<p>1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt<br>räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande<br>avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,</p>
<p>2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas<br>upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt<br>punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,</p>
<p>4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till an-<br>skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med<br>medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,</p>
<p>5. finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt<br>genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses<br>i punkt 2,</p>
<p>6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid<br>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde<br>för andelen enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt,</p>
<p>8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-<br>skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag.</p>
<p>7 § Vid tillämpning av 6 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången<br>av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. An-<br>skaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för<br>år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års<br>taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om<br>avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av<br>nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om</p>
<p>1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,</p>
<p>4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.</p>
<p>Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvär-<br>det på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets<br>utgång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse<br>marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt<br>första stycket.</p>
<p>8 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ avses med värdeminskningsavdrag<br>också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i<br>anspråk.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>150</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Justering av kapitalunderlaget</p>
<p>9 § Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv<br>vid 1994 års taxering gäller i stället för vad som anges i 3 § 1 följande.<br>Som skuld tas upp 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540)<br>om återföring av skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till<br>beskattning vid 1995-2000 års taxeringar. Understiger avdraget för<br>avsättning det avdrag som avses i 3 § 1 skall kapitalunderlaget minskas<br>med 28 procent av skillnaden däremellan.</p>
<p>10 § Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som<br>svarar mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med<br>nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden om utbetalning skett efter<br>utgången av det räkenskapsår som avses i 2 §. Detsamma gäller belopp<br>som svarar mot sådana utbetalningar från en ekonomisk förening som<br>anges i 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid<br>nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller i fall som anges i 4 kap.<br>3 § samma lag.</p>
<p>11 § Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för<br>vilket taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinst-<br>utdelning som lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunder-<br>laget i den mån utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd<br>balansräkning eller i förekommande fall enligt fastställd kon-<br>cembalansräkning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p>
<p>Vid beräkning av kapitalunderlaget räknas som skuld 28 procent av<br>avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän in-<br>vesteringsfond, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96)<br>om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet<br>och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningar-<br>na till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.</p>
<p>151</p>
<p>Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget<br>betalat med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i en<br>utländsk juridisk person och som inte beskattats i Sverige hos företaget.<br>Lämnad utdelning skall anses i första hand ha betalats med sådan erhållen<br>utdelning. Med vidareutdelning avses inte utdelning som lämnas av<br>investmentföretag eller värdepappersfond som avses i 2 § 10 mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda<br>beloppet som ett företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår<br>understiger fem procent av den totala utdelning som företaget lämnat<br>under samma räkenskapsår.</p>
<p>2 § Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 § skall läggas<br>utländsk källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareut-<br>delade utdelningen.</p>
<p>3 § Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning<br>som företaget erhållit och som</p>
<p>1. inte beskattats hos företaget på grund av 7 § 8 mom. första stycket a<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller - om en prövning enligt<br>nämnda moment inte skett - vid en sådan prövning inte skulle ha<br>beskattats hos företaget, eller</p>
<p>2. består av utdelning som den utländska juridiska personen erhållit på<br>näringsbetingat innehav - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska<br>personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav<br>- från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomst-<br>beskattning som avses i 7 § 8 mom. första stycket a lagen om statlig<br>inkomstskatt, eller</p>
<p>3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på<br>grund av punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,<br>utdelning som företaget erhållit i första hand anses bestått av sådan<br>utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från<br>skatteplikt om den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig<br>hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.</p>
<p>4 § Understiger belopp som skall tas upp som intäkt på grund av 1-3 §§<br>sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.</p>
<p>5 § Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt<br>skall intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan<br>utländsk intäkt som anges i 1 § den nämnda lagen. Utländsk källskatt<br>som erlagts av det utdelande företaget och som belöper på det skatteplik-<br>tiga beloppet skall därvid anses ha erlagts av den skattskyldige.</p>
<p>I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit<br>vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver<br>avräkning av utländsk källskatt som avses i 2 § och som belöper på sådan<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>152</p>
<p>vidareutdelning, genom avräkning rätt att enligt 1 § tredje stycket lagen<br>om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt<br>motsvarande tio procent av den skattepliktiga vidareutdelningens<br>bruttobelopp inklusive den på vidareutdelningen belöpande källskatten,<br>om det utdelande företaget enligt nämnda lag hade varit berättigad till<br>sådan avräkning om inte skattebefrielse för utdelningen förelegat.</p>
<p>6 § Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skatt-<br>skyldig på grund av 1 och 2 §§ får från intäkten dra av ett belopp<br>motsvarande den utländska källskatt som anges i 2 § multiplicerat med<br>fyra. Värdepappersfond är inte berättigad erhålla avräkning av sådan<br>utländsk skatt.</p>
<p>7 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen<br>lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är<br>skattepliktig enligt denna lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall<br>inräknas även belopp som avses i 4 §. Uppgift skall också lämnas om<br>utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen.</p>
<p>Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen<br>lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-<br>centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen<br>skall snarast lämna vidare uppgifterna till den som är registrerad som<br>förvaltare.</p>
<p>Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för<br>bedömning av skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan<br>uppgift inte lämnas i självdeklarationen skall uppgiften lämnas till<br>skattemyndigheten inom en månad från utdelningsdagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om<br>vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige<br>efter ikraftträdandet.</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 2 a av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p>
<h4>Anvisningar</h4>
<p>till 22 §</p>
<p>2 a.<sup>1</sup> Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -<br>utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av rea-<br>lisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>153</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits<br>ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt<br>2 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:</p>
<p>a) Avkastning på lagertillgång.</p>
<p>b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt<br>2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första<br>stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett<br>moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgång-<br>arna givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshus-<br>enhet. Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som<br>svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av<br>samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en<br>fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av<br>avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under<br>i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses<br>det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget<br>innehavd fastighet.</p>
<p>d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie<br>i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i<br>ekonomisk förening,</p>
<p>f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handels-<br>bolag.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappesfond skall undantas från skatteplikt gäller<br>endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis<br>understigit 90 procent av fondförmögenheten:</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna<br>i denna anvisningspunkt och</p>
<p>b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första<br>stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>instrument.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten,<br>undantas 30 procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepap-<br>persfond undantas från skatteplikt gäller för</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>154</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har<br>mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p>
<p>- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på<br>tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt<br>denna anvisningspunkt och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt</p>
<p>- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt denna anvisningspunkt.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot<br>fondens inkomster i följande ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.</p>
<p>åttonde stycket lagen om statlig in- första stycket 4 och åttonde stycket<br>komstskatt. lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i tredje stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med</p>
<p>30 procent enligt denna anvisningspunkt.</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1541.</p>
<p>155</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt<sup>1</sup></p>
<p>dels att 2 § 10 mom., 3 § 1 mom. och 12 mom., 7 § 8 mom. och 22 §<br>skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse 3 § 12 a mom. av<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>2§</p>
<p>10 mom.<sup>2</sup> Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,<br>utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och<br>andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §<br>1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången<br>av beskattningsåret av egendom som avses i 1,</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av<br>utländska finansiella instrument<br>motsvarande dem som avses i 3 §<br>1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt<br>optioner och terminer som ute-<br>slutande avser sådana instrument.</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av<br>utländska finansiella instrument<br>motsvarande dem som avses i 3 §<br>1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt<br>optioner och terminer som ute-<br>slutande avser sådana instrument,</p>
<p>4. att som intäkt tas upp<br>1,2 procent för år räknat av värdet<br>vid utgången av beskattningsåret<br>på aktie eller andel i utländsk juri-<br>disk person, dock inte på aktie<br>eller andel i sådan utländsk juri-<br>disk person för vilken vinsten skall<br>beskattas enligt punkt 10 andra<br>stycket av anvisningarna till 53 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller när innehavet är sådant som<br>avses i 7 § 8 mom. första<br>stycket a.</p>
<p>Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett<br>gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.<br>Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får<br>skillnaden läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade<br>gränsbeloppet. Gränsbeloppet utgörs av summan av mottagen utdelning<br>som är undantagen från skatteplikt samt 72 procent av det belopp som</p>
<p>156</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>har beräknats enligt första stycket, om detta belopp är positivt.</p>
<p>Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning<br>av företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen<br>överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad<br>utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet<br>eller reservfonden.</p>
<p>Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av<br>värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första<br>stycket 3. Avdrag medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att<br>avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt<br>första och andra styckena medges närmast följande beskattningsår enligt<br>lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet.</p>
<p>Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift<br>väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda<br>aktier- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska<br>personer äger aktier eller andelar. Ett företag som inte längre uppfyller<br>dessa krav skall som intäkt ta upp ett belopp som svarar mot 30 procent<br>av det högsta av värdena av tillgångar som avses i första stycket 1 och<br>3 vid ingången av beskattningsåret eller något av de fem föregående<br>beskattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt får<br>i stället tas upp 40 procent av summan av de realisationsvinster och<br>realisationsförluster som företaget haft från och med ingången av år 1991<br>på tillgångar som avses i första stycket 1 och 3, sedan avdrag gjorts för<br>sådan intäkt som tagits upp enligt andra stycket första meningen.</p>
<p>Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också<br>för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt<br>första stycket 2 dock 0,75 procent.</p>
<p>En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har<br>beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger<br>mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det<br>föranleder underskott.</p>
<p>Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av<br>värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första<br>stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt föregående<br>stycke. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som uppkommit vid<br>inkomstberäkningen enligt första, sjätte och sjunde styckena medges<br>närmast följande beskattningsår enligt lagen om avdrag för underskott i<br>näringsverksamhet.</p>
<p>3 §</p>
<p>1 mom.<sup>3</sup> Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat</p>
<p>157</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p>
<p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p>
<p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p>
<p>lotteri vinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p>
<p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p>
<p>Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -<br>utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p>
<p>1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p>
<p>2. andelar i svensk ekonomisk förening,</p>
<p>3. andelar i svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits<br>ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt<br>2 § 9 mom.,</p>
<p>5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.</p>
<p>Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:</p>
<p>a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt<br>2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.</p>
<p>b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje<br>stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade<br>vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moder-<br>bolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits<br>ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.<br>Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot<br>värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga till-<br>gångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet<br>innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.<br>Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta<br>av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd<br>fastighet.</p>
<p>c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive<br>aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.</p>
<p>Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i be-<br>stämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier<br>i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.</p>
<p>158</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller<br>endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis<br>understigit 90 procent av fondförmögenheten:</p>
<p>a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelser-<br>na i detta moment och</p>
<p>b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje<br>stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>instrument.</p>
<p>Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat<br>än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30<br>procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde-<br>pappersfond undantas från skatteplikt gäller för</p>
<p>- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har<br>mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts,</p>
<p>- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-<br>tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på<br>tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt<br>detta moment och på tillgångar som avses i sjätte stycket b samt</p>
<p>- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen be-<br>stämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt detta moment.</p>
<p>Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot<br>fondens inkomster i följande ordning:</p>
<p>1. Skattefri utdelning.</p>
<p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.</p>
<p>åttonde stycket. första stycket 4 och åttonde</p>
<p>stycket.</p>
<p>3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.</p>
<p>4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med<br>30 procent enligt detta moment.</p>
<p>5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.</p>
<p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp<br>som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p>
<p>159</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag<br>jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.</p>
<p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser<br>om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital<br>räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från<br>pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket<br>lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>72 mom.<sup>4</sup> Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor<br>procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och<br>lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem<br>procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.<br>Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning<br>av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som upp-<br>kommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.</p>
<p>Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av<br>första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som<br>senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad<br>utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om<br>utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning<br>läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första<br>stycket.</p>
<p>Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag<br>skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad<br>utdelning tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje<br>styckena gäller även för utdelning<br>och avyttring under tio beskatt-<br>ningsår efter det år då ett företag<br>upphört att vara fåmansföretag i<br>fråga om utdelning eller realisa-<br>tionsvinst på aktier som den<br>skattskyldige eller någon honom<br>närstående ägde när företaget upp-<br>hörde att vara fåmansföretag eller<br>har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. I fråga om aktier som för-<br>värvats före år 1990 gäller vid<br>tillämpningen av första-tredje<br>styckena följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad får<br>tas upp värdet på aktierna vid</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje<br>styckena gäller även för utdelning<br>och avyttring under tio beskatt-<br>ningsår efter det år då ett företag<br>upphört att vara fåmansföretag i<br>fråga om utdelning eller realisa-<br>tionsvinst på aktier som den<br>skattskyldige eller någon honom<br>närstående ägde när företaget upp-<br>hörde att vara fåmansföretag eller<br>har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. Vid tillämpningen av första-<br>tredje styckena gäller följande.</p>
<p>1. Som anskaffningskostnad för<br>aktie som förvärvats före ingången</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>160</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>utgången av är 1990 beräknat<br>enligt punkt 5 av anvisningarna till<br>3 och 4 §§ lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt i dess dä<br>gällande lydelse. Därvid gäller<br>dock att värden som enligt punkt 5<br>första-fjärde styckena tagits upp till<br>75 eller 30 procent skall multi-<br>pliceras med 1,4 respektive 3,5.<br>Har femte stycket av nämnda an-<br>visningspunkt tillämpats skall</p>
<p>a) värdet multipliceras med 5 om<br>någon del av underlaget vid vär-<br>deringen satts ned till 20 procent,</p>
<p>b) i andra fall än a värdet multi-<br>pliceras med 3,5 om någon del av<br>underlaget vid värderingen satts<br>ned till 30 procent,</p>
<p>c) i andra fall ån a och b värdet<br>multipliceras med 1,4 om någon<br>del av underlaget vid värderingen<br>tagits upp till 75 procent.</p>
<p>2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 1 - räknas upp med hänsyn till förändringarna i det<br>allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med<br>år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott<br>som gjorts före år 1990.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den<br>skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i<br>betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna<br>gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under<br>någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att<br>denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-<br>ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget<br>upphörde.</p>
<p>Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger<br>del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-<br>tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid<br>beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast<br>föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på<br>vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket<br>inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som<br>intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den<br>skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till<br>100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>av är 1992 får tas upp kapital-<br>underlaget i bolaget enligt lagen<br>(1994:000) om beräkning av kapi-<br>talunderlaget vid beskattning av<br>ägare i fåmansföretag fördelat med<br>lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>161</p>
<p>11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under<br>18 år - förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden<br>har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den<br>skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det<br>belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp<br>som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-<br>ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-<br>täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst.</p>
<p>Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs<br>verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.</p>
<p>Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt<br>14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid<br>bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag<br>skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom<br>någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som</p>
<p>närmast föregått beskattningsåret<br>betydande omfattning.</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.<br>Vid tillämpning av bestämmelser-<br>na i tredje stycket på aktier eller<br>andelar skall vid 1995 års taxering<br>värdering enligt fjärde stycket 1<br>inte medges om avyttring skett till<br>närstående eller om företaget har<br>upplösts genom likvidation.</p>
<p>har varit verksamma i företaget i</p>
<p>Vad som i detta moment sägs om<br>aktier i ett fåmansföretag gäller<br>också andelar i ett sådant företag.<br>Med aktier och andelar likställs<br>andra sådana av företaget utgivna<br>finansiella instrument som avses i<br>27 § 1 mom. Vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i första-tredje<br>styckena på sistnämnda finansiella<br>instrument skall dock tillägget till<br>statslåneräntan begränsas till en<br>procentenhet och värdering enligt<br>fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.</p>
<p>72 a mom. Vid tillämpning av 12<br>mom. första stycket får till an-<br>skaffningskostnaden för aktierna<br>eller andelarna läggas 10 procent<br>av ett löneunderlag. Löneunder-<br>laget beräknas på grundval av<br>sådan ersättning som avses i<br>2 kap. 3 § lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och som under året</p>
<p>162</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>före beskattningsåret har utgått till<br>arbetstagare i företaget och i dess<br>dotterföretag. Ersättning till ar-<br>betstagare som innehar sådant av<br>företaget utgivet finansiellt instru-<br>ment som avses i 27 § 1 mom. får<br>inte beaktas om 12 mom. är<br>tillämpligt på utdelning eller vinst<br>som är hänförlig till instrumentet.<br>Ersättning som täcks av lönebidrag<br>får inte heller beaktas. Löne-<br>underlaget utgörs av den del av det<br>sammanlagda ersättningsbeloppet<br>som överstiger 10 basbelopp, för-<br>delat med lika belopp på aktierna<br>eller andelarna i företaget.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>gäller följande förutsättningar.</p>
<p>1. Anskaffningskostnaden för ak-<br>tierna eller andelarna får inte<br>beräknas enligt 12 mom. fjärde<br>stycket 1.</p>
<p>2. Den skattskyldige skall för<br>året före beskattningsåret ha er-<br>hållit ersättning enligt 2 kap. 3 §<br>lagen om socialavgifter frän före-<br>taget eller dess dotterföretag med<br>ett belopp som sammanlagt inte<br>understiger 150 procent av den<br>högsta ersättning som samma är<br>betalats ut till en arbetstagare och<br>som får räknas in i det belopp som<br>ligger till grund för beräkning av<br>löneunderlaget.</p>
<p>3. Det belopp som genom<br>tillämpning av första stycket får tas<br>upp som intäkt av kapital får inte<br>överstiga den ersättning som avses<br>i 2.</p>
<p>Med innehav av sådana finan-<br>siella instrument i ett fämansföre-<br>tag som avses i 27 § 1 mom. lik-<br>ställs innehav av finansiella instru-<br>ment i ett annat företag inom<br>samma koncern.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>8 mom.<sup>5</sup> Svenskt aktiebolag,<br>svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkringsföretag är frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning</p>
<p>8 mom. Svenskt företag är fri-<br>kallat från skattskyldighet för<br>utdelning på aktie eller andel i ut-<br>ländsk juridisk person under förut-<br>sättning att</p>
<p>163</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>på aktie eller andel i utländskt<br>bolag som inte utgör omsättnings-<br>tillgång i företagets verksamhet<br>under förutsättning att</p>
<p>a) det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i det<br>utdelande bolaget vid be-<br>skattningsårets utgång motsvarade<br>en gärdedel eller mer av röstetalet<br>för samtliga aktier eller andelar i<br>det utdelande bolaget, eller</p>
<p>det görs sannolikt att innehavet<br>av aktien eller andelen betingas av<br>verksamhet som bedrivs av före-<br>taget eller av företag som med<br>hänsyn till äganderättsförhållanden<br>eller oiganisatoriska förhållanden<br>kan anses stå det nära, och</p>
<p>b) den inkomstbeskattning som<br>det utländska bolaget är underkas-<br>tat är jämförlig med den inkomst-<br>beskattning som skulle ha skett en-<br>ligt denna lag, om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>a) innehavet är näringsbetingat<br>och den inkomstbeskattning som<br>den utländska juridiska personen<br>är underkastad är jänförlig med<br>den inkomstbeskattning som skulle<br>ha skett enligt denna lag, om in-<br>komsten hade förvärvats av ett<br>svenskt företag, varvid utdelning<br>som den utländska juridiska per-<br>sonen erhållit på kapitalplacerings-<br>innehav skall anses utgöra inkomst<br>som skall beskattas enligt denna<br>lag och varvid skall bortses från<br>bestämmelser i avtal för un-<br>dvikande av dubbelbeskattning,<br>eller</p>
<p>b) innehavet är ett kapitalplace-<br>ringsinnehav.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara näringsbetingat om<br>aktierna eller andelarna inte utgör<br>omsättningstillgångar i företagets<br>verksamhet och</p>
<p>det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i den<br>utländska juridiska personen vid<br>beskattningsårets utgång mot-<br>svarade en gärdedel eller mer av<br>röstetalet för samtliga aktier eller<br>andelar i den utländska juridiska<br>personen eller</p>
<p>innehavet av aktierna eller an-<br>delarna betingas av verksamhet<br>som bedrivs av företaget eller av<br>företag som med hänsyn till<br>äganderättsförhållanden eller or-<br>ganisatoriska förhållanden kan<br>anses stå det nära.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara ett kapitalplace-<br>ringsinnehav om aktierna eller<br>andelarna inte utgör omsättnings-</p>
<p>164</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2<br>tillgångar i företagets verksamhet<br>och inte heller skall anses vara<br>näringsbetingade.</p>
<p>Med svenskt företag avses i detta<br>moment svenskt aktiebolag, svensk<br>ekonomisk förening, svensk spar-<br>bank, svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkringsföretag och svensk<br>värdepappersfond.</p>
<p>Utländsk juridisk person<br>hemmahörande i något av de län-<br>der med vilka Sverige ingått avtal<br>för undvikande av dubbelbeskatt-<br>ning (avtalsländer) skall anses<br>underkastad inkomstbeskattning<br>jämförlig med en som skulle ha<br>skett enligt denna lag. Denna<br>presumtion gäller dock endast om<br>personens intäkter härrör från<br>verksamhet i Sverige eller i ett<br>eller flera av avtalsländerna och<br>verksamheten är underkastad nor-<br>mal inkomstskatt i det eller de<br>länder där den bedrivs. I det fall<br>personens intäkter endast till obe-<br>tydlig del härrör från verksamhet i<br>andra länder eller från särskilt<br>skattemässigt gynnad verksamhet<br>skall den ändå anses underkastad<br>jämförlig beskattning.</p>
<p>22 §<sup>6</sup></p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall som avses i 7 § 8 mom. a.</p>
<p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är<br>skattepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall då innehavet är närings-<br>betingat.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-7.</p>
<p>2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första<br>stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskatt-<br>ningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.</p>
<p>165</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering.</p>
<p>4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993<br>får äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995<br>och senare års taxeringar.</p>
<p>5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i den lydelse före-<br>skrifterna intill den 1 januari 1994 för utdelning som uppburits till och<br>med den 31 december 1993.</p>
<p>6. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet<br>tillämpas äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. första stycket a i fråga om<br>utdelning som uppburits före ikraftträdandet.</p>
<p>7. Vid tillämpning av punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom.<br>åttonde och nionde styckena denna lag skall, i fråga om utdelning som<br>lämnas under år 1994, äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas vid<br>avgörande av om utdelning skulle ha beskattats hos värdepappersfonden.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:1544.</p>
<p>* Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1993:1544.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1993:1543.</p>
<p>166</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om änd- Prop. 1993/94:234<br>ring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Bilaga 2</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 7 av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall ha följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p></td></tr>
</table>
<p>7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari<br>1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och<br>fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ikraftträdandet.</p></td><td>
<p>Vid tillämpningen av de nya före-<br>skrifterna i 2 § 10 mom. andra<br>stycket vid 1995 års taxering eller,<br>om företaget inte taxeras då, vid<br>1996 års taxering skall<br>gränsbeloppet</p>
<p>a. ökas med ett belopp som<br>motsvarar företagets eget kapital<br>enligt fastställd balansräkning för<br>det räkenskapsår som taxerades år<br>1991 eller, om företaget inte taxe-<br>rades då, år 1992 till den del detta<br>belopp överstiger tillskjutet kapital<br>och utdelning som beslutats för<br>nämnda räkenskapsår,</p>
<p>b. minskas med utbetalning till<br>aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-<br>tiebolagslagen (1975:1385) vid<br>nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden efter det räkenskapsår<br>som avses i a och före räken-<br>skapsår som taxeras enligt de nya<br>föreskrifterna, samt</p>
<p>c. minskas med utdelning från<br>företaget vilken beslutats för räken-<br>skapsår som avses i b till den del<br>den överstigit av företaget<br>mottagen skattepliktig utdelning.</p>
<p>De avgående posterna enligt<br>föregående stycke b och c får<br>tillsammans inte överstiga posten a<br>i samma stycke. Bestämmelserna i<br>föregående stycke gäller endast om<br>företaget var investmentföretag vid<br>utgången av det räkenskapsår som<br>avses i samma stycke a.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p>167</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1544) om änd-<br>ring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring<br>i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1993:1544) om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring<br>i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall upphöra att gälla.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-<br>nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av<br>anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken<br>rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges<br>i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-<br>belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,<br>den faktiska utgiften.</p>
<p>På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan<br>tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens<br>inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-<br>munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del<br>ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.<br>I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår<br>för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär<br>A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på<br>ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i</p>
<p>168</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>g) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;<br>eller</p>
<p>h) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kost-<br>nad för sådan resa.</p>
<p>första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två<br>år.</p>
<p>I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att<br>preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den<br>överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-<br>skattelagen angivna beloppet.</p>
<p>Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är<br>förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är<br>uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid<br>mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp.<br>I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av<br>ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.</p>
<p>Preliminär A-skatt skall inte utgå för:</p>
<p>a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;</p>
<p>b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än<br>svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;</p>
<p>c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt<br>undantagen från beskattning i Sverige;</p>
<p>d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000<br>kronor;</p>
<p>e) ränta på konto för klientmedel;</p>
<p>f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;</p>
<p>g) utdelning som avses i lagen<br>(1994:000) om beskattning av viss<br>vidareutdelning;</p>
<p>h) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;<br>eller</p>
<p>i) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kost-<br>nad för sådan resa.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1993/94:152.</p>
<p>169</p>
<p>12 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1986:468) om avräkning<br>av utländsk skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §*</p>
<p>Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller<br>inländsk juridisk person har haft intäkt</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i<br>enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt<br>för en i utlandet belägen privatbostad.</p>
<p>Kan ett svenskt foretag vid pröv-<br>ning enligt 7 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt inte visa att<br>den inkomstbeskattning som det<br>utländska bolaget är underkastat är<br>jämförlig med den inkomstbeskatt-<br>ning som skulle ha skett enligt<br>lagen om statlig inkomstskatt om<br>inkomsten hade förvärvats av<br>svenskt företag, och skall mottagen<br>utdelning därför beskattas i Sveri-<br>ge, men är övriga förutsättningar<br>för att erhålla skattefrihet för utdel-<br>ningen i nämnda moment uppfyllda<br>har företaget, utöver den avräkning<br>som medges enligt första stycket<br>och enligt dubbelbeskattningsavtal,<br>genom avräkning rätt att erhålla<br>nedsättning av statlig inkomstskatt<br>med ett belopp motsvarande tio<br>procent av denna utdelnings brut-<br>tobelopp. Vid sådan avräkning<br>gäller i tillämpliga delar vad som<br>föreskrivs i 4-13 §§.</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid pröv-<br>ning enligt 7 § 8 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt inte visa att<br>den inkomstbeskattning som den<br>utländska juridiska personen är<br>underkastad är jämförlig med den<br>inkomstbeskattning som skulle ha<br>skett enligt lagen om statlig in-<br>komstskatt om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag, och<br>skall mottagen utdelning därför<br>beskattas i Sverige, men är övriga<br>förutsättningar för att erhålla skat-<br>tefrihet för utdelningen i nämnda<br>moment uppfyllda har företaget,<br>utöver den avräkning som medges<br>enligt första stycket och enligt<br>dubbelbeskattningsavtal, genom av-<br>räkning rätt att erhålla nedsättning<br>av statlig inkomstskatt med ett<br>belopp motsvarande tio procent av<br>denna utdelnings bruttobelopp. Vid<br>sådan avräkning gäller i tillämp-<br>liga delar vad som föreskrivs i<br>4-13 §§.</p>
<p>170</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>7 §2</p>
<p>Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som<br>hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och<br>näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska<br>kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga<br>respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska<br>förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses<br>utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kom-<br>munala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som<br>dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-<br>inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad<br>förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av<br>den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska<br>kapitalinkomsterna.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig<br>erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),<br>sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så<br>stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda<br>beloppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har<br>att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privat-<br>bostad i utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första<br>meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till<br>privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten<br>på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig<br>fastighetsskatt före sådan reduktion.</p>
<p>I de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om av-<br>kastningsskatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas<br>ut på skatteunderlag som beräknas enligt bestämmelserna i 3 § första<br>och femte styckena samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av<br>spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, sådan<br>avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.</p>
<p>Spärrbeloppet skall alltid anses<br>uppgå till minst 100 kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1561.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:943.</p>
<p>171</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>3 kap.</p>
<p>27 §'</p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p>
<p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.<br>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618),</p>
<p>2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-<br>fond,</p>
<p>3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som<br>förvaltar svensk värdepappersfond,</p>
<p>4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br>försorg,</p>
<p>5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-<br>papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper</p>
<p>förvaras i depå eller kontoförs.</p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning<br>skall lämnas av annat svenskt<br>aktiebolag, svensk ekonomisk före-<br>ning, svensk sparbank eller svenskt<br>ömsesidigt skadeförsäkringsföretag<br>än som avses i första stycket 1.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person<br>som, i fall som avses i första<br>stycket 3 om utdelningen inte är<br>skattefri enligt punkt 2 a av anvis-<br>ningarna till 22 § kom-</p>
<p>munalskattelagen (1928:370) eller<br>3 § 1 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt samt i fall som<br>avses i första stycket 4 och 5, är<br>berättigad att lyfta utdelning för<br>egen del vid utdelningstillfället och</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person<br>som är berättigad att lyfta utdel-<br>ning för egen del vid utdel-<br>ningstillfället och</p>
<p>172</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som<br>innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk<br>person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är<br>skattepliktig och avdragen preli-<br>minär skatt. Kontrolluppgift enligt<br>andra stycket b skall ta upp<br>innehavet vid årets utgång.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt tredje<br>stycket a skall ta upp utbetid<br>utdelning till den del den är skat-<br>tepliktig och avdragen preliminär<br>skatt. Kontrolluppgift om utdel-<br>ning som avses i lagen (1994:000)<br>om beskattning av viss vidareut-<br>delning skall också ta upp utländsk<br>källskatt som belöper på utdel-<br>ningen. Sådan kontrolluppgift skall<br>lämnas även om utdelningen under-<br>stiger 500 kronor. Kontrolluppgift<br>enligt tredje stycket b skall ta upp<br>innehavet vid årets utgång.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar<br>på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid<br>1995 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om<br>vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige<br>före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1564.</p>
<p>173</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-31</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo<br>Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 1994 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om<br>beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering, m.m.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Ingrid Melbi.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.</p>
<p>I lagrådsremissen föreslås bl.a. vissa ändringar i reglerna om<br>beskattning av utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag. Det<br>gäller främst reglerna i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt om beräkning av det kapitalunderlag som ligger till grund<br>för den schablonmässigt bestämda kapitalavkastningen på sådana aktier.<br>Förslaget i den delen innebär i huvudsak att den s.k. altemativregeln<br>ändras i syfte att förhindra vissa inte avsedda skattefördelar och att det<br>införs en möjlighet att vid beräkning av det kapitalinkomstbeskattade<br>utrymmet beakta utbetalade löner till anställda i företaget. Vidare föreslås<br>två generella begränsningar av skattefriheten för utdelning. Den ena avser<br>sådan utdelning som betalats med utdelning som företaget erhållit på<br>aktier eller andelar i utländska företag. Den andra är tidsbegränsad och<br>avser utdelning som lämnas under år 1994.</p>
<p>Av det anförda framgår att förslagen i sak inte är särskilt omfattande.<br>Förslagen har emellertid föranlett inte mindre än tre nya lagar av ganska<br>stor omfattning och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Det<br>beror bl.a. på att förslagen innehåller många specialregler som delvis är<br>mycket komplicerade. I samband med skattereformen hösten 1993 (prop.<br>1993/94:50 s. 426 f) kritiserade Lagrådet det föreslagna regelsystemet på<br>grund av dess komplexitet och framhöll att detta skulle leda till problem<br>vid tillämpningen. Föreliggande förslag komplicerar det redan mycket<br>komplicerade regelsystemet. Lagrådet finner därför anledning att åter<br>betona vikten av att förenklingsaspekten åtminstone i framtiden beaktas<br>i högre grad än hittills vid utformningen av lagstiftningen på det aktuella<br>området. Även om varje ändring tagen för sig är relativt begränsad och<br>motiverad från ekonomiska utgångspunkter måste det nämligen starkt<br>ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste reformerna är<br>acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid tillämpningen som<br>måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i praktiken.</p>
<p>Flera av de aktuella lagändringarna skall enligt förslaget gälla redan<br>fr.o.m. den 1 januari 1994. Ändringarna kan i enskilda fall innebära en<br>skärpt beskattning i förhållande till nuvarande regler. För att inte komma<br>i konflikt med förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen mot retroaktiv<br>skattelagstiftning har regeringen i skrivelse den 22 december 1993 (Skr<br>1993/94:132) lämnat ett meddelande till riksdagen om förslagen.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>174</p>
<p>Enligt sistnämnda lagrum får en lag innebära att skatt uttas trots att<br>lagen inte hade trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste<br>skattskyldigheten, under förutsättning att meddelande lämnats till<br>riksdagen om att förslag härom är att vänta och att riksdagen finner<br>särskilda skäl påkalla det. Regeringen har som skäl för förslagen anfört<br>att de utgör en integrerad del av redan beslutade regelförändringar med<br>syfte att motverka oönskad skatteplanering och undanröja vissa incitament<br>för ett i samhällsekonomiskt avseende irrationellt ekonomiskt handlande.<br>Lagrådets granskning har inte givit anledning till ifrågasättande av att<br>sådana särskilda skäl föreligger som avses i 2 kap. 10 § regeringsformen.<br>Lagrådet vill dock i sammanhanget beröra en fråga som diskuteras i<br>lagrådsremissen med anledning av ett påpekande under<br>remissbehandlingen, nämligen om förslagen täcks av skrivelsen eller om<br>de går längre än denna. Diskussionen i lagrådsremissen gäller förslaget<br>om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering, närmare bestämt<br>reglerna om att det s.k. jämförelsebeloppet - dvs. det belopp som får<br>delas ut utan beskattning - skall få ökas om vinsten under år 1993 ökat<br>i förhållande till tidigare år.</p>
<p>I skrivelsen uttalas bl.a. att jämförelsebeloppet bör kunna ökas i<br>relation till hur mycket större 1993 års vinst är i förhållande till den<br>högsta vinsten under de föregående fem åren. Remissinstansens<br>påpekande gäller en begränsningsregel som fanns med redan i den<br>promemoria som ligger till grund för lagrådsremissen och som innebär<br>att ökningen av jämförelsebeloppet vid en vinstökning begränsas till<br>50 procent av årsvinsten. Enligt den ifrågavarande remissinstansen är<br>denna inskränkning att betrakta som retroaktiv, eftersom den inte fanns<br>med i regeringens skrivelse.</p>
<p>Regeringen uttalar härom bl.a. att man av vad som sägs i skrivelsen<br>om vinstökningsregeln inte kan dra den slutsatsen att jämförelsebeloppet<br>skall få ökas obegränsat. Det framhålls vidare att vinstökningsregeln är<br>avsedd att vara en gynnande regel i förhållande till huvudregeln som<br>innebär att jämförelsebeloppet utgör 120 procent av tidigare lämnad<br>högsta utdelning.</p>
<p>Av förarbetena till förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning framgår<br>att det i skrivelsefallen inte krävs en detaljerad beskrivning av kommande<br>förslag (prop. 1978/79:195 s. 61). Föredraganden framhåller sålunda att<br>det väsentliga är att det genom meddelandet görs klart vilken typ av<br>transaktion, intäkt, avdrag etc. som förslaget avses ingripa mot samt från<br>vilken tidpunkt retroaktiviteten skall gälla. Däremot kan det enligt<br>föredraganden inte generellt krävas att det sätt på vilket ingripandet skall<br>ske preciseras.</p>
<p>I ett fall som det förevarande krävs alltså inte att de kommande<br>förslagen redovisas i detalj i skrivelsen till riksdagen, utan det räcker<br>med att inriktningen anges. Av den aktuella skrivelsen framgår att syftet<br>med förslagen är att begränsa den skattefria utdelningen under år 1994<br>till vad som kan anses motsvara en för det utdelande företaget normal<br>utdelning. Den ifrågavarande begränsningsregeln har tillkommit för att<br>tillgodose detta syfte. Mot denna bakgrund delar Lagrådet regeringens<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>175</p>
<p>uppfattning att vad som uttalats i skrivelsen om utformningen av<br>vinstökningsregeln inte kan anses innebära att den ifrågavarande<br>begränsningsregeln står i strid med förbudet mot retroaktiv<br>skattelagstiftning.</p>
<p>Lagrådet har företagit en lagteknisk granskning av de remitterade<br>förslagen och föreslår i förtydligande syfte att ett antal lagstadganden<br>formuleras om på sätt som framgår av bilaga till detta protokoll.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>176</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<h3>Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995<br>års taxering</h3>
<h4>3 §</h4>
<p>För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett<br>jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller<br>fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett<br>jämförelsebelopp får också beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett<br>konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före<br>utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom<br>nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett<br>skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången av år 1993.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det<br>jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns<br>aktier av olika slag, beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma<br>slag eller, om sådant jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genom-<br>snittet av jämförelsebeloppen på de aktier för vilka jämförelsbelopp kan<br>beräknas.</p>
<p>Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast<br>föregående räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av<br>nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.<br>Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.</p>
<h4>8 §</h4>
<p>Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier<br>noterade på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20<br>procent av ett belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika<br>belopp på aktierna i bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning<br>av lagen (1994:000) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning<br>av ägare i fåmansföretag.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av bestämmelserna<br>i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>gäller undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket nämnda lag<br>för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Om det högsta av<br>de jämförelsebelopp som gäller enligt denna lag i övrigt innebär ett lägre<br>jämförelsebelopp skall dock undantaget gälla för detta belopp.</p>
<p>Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar<br>mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret<br>med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med an-<br></p>
<p>177</p>
<p>skaffhingskostnaden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 § 12 mom.<br>första stycket eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig inkomstskatt,<br>dels en femtedel av det belopp som svarar mot sparad utdelning.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för<br>inkomst för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna<br>uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skatteplik-<br>tig enligt denna lag. Förhållanden som avses i 11 § andra stycket skall<br>dock inte beaktas.</p>
<p>Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen<br>lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-<br>centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen<br>skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som<br>förvaltare.</p>
<p>Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt<br>första och andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.</p>
<p>Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för<br>vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för<br>bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget.</p>
<p>Kan uppgift inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till<br>skattemyndigheten före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning<br>lämnas därefter, inom en månad från utdelningsdagen.</p>
<h3>Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid<br>beskattning av ägare i fåmansföretag</h3>
<h4>5 §</h4>
<p>Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde<br>motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar<br>mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som svarar<br>mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av<br>aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med likvidation, om<br>utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som avses i 2 §.</p>
<p>Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp<br>som svarar mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp,<br>vid utskiftning i samband med likvidation eller enligt 4 kap. 3 § samma<br>lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<p>178</p>
<h3>Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning</h3>
<h4>3 §</h4>
<p>Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning<br>som företaget erhållit och som</p>
<p>1. inte beskattats hos företaget på grund av betämmelsema om<br>näringsbetingat innehav i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt eller - om en prövning enligt nämnda moment inte skett -<br>vid en sådan prövning inte skulle ha beskattats hos företaget, eller</p>
<p>2. består av utdelning som den utländska juridiska personen på grund<br>av näringsbetingat innehav erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera<br>juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade<br>innehav - från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig<br>inkomstbeskattning som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt, eller</p>
<p>3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på<br>grund av bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till<br>53 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,<br>utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan<br>utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från<br>skatteplikt när den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig<br>hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.</p>
<h4>4 §</h4>
<p>Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 §§<br>sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt</h3>
<p>2§</p>
<p>10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,<br>utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,</p>
<p>1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och<br>andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §<br>1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången<br>av beskattningsåret av egendom som avses i 1,</p>
<p>3. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av utländska<br>finansiella instrument motsvarande dem som avses i 3 § 1 mom. tredje<br>stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana<br>instrument,</p>
<p>4. att som intäkt tas upp 1,2 procent för år räknat av värdet vid<br>utgången av beskattningsåret på aktie eller andel i utländsk juridisk<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<p>179</p>
<p>person om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på<br>aktien eller andelen. Detta gäller dock inte aktie eller andel i sådan<br>utländsk juridisk person för vilken vinsten skall beskattas enligt punkt 10<br>andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>och inte heller när fråga är om sådant näringsbetingat innehav av aktie<br>eller andel som avses i 7 § 8 mom.</p>
<p>3 §</p>
<p>12 a mom. Vid tillämpning av 12 mom. första stycket får till an-<br>skaffningskostnaden för aktierna eller andelarna läggas 10 procent av ett<br>löneunderlag. Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning<br>som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter och som under året före beskattningsåret<br>har utgått till arbetstagare i företaget och i dess dotterföretag. Löne-<br>underlaget utgörs av den del av det sammanlagda ersättningsbeloppet<br>som överstiger ett belopp motsvarande tio gånger det basbelopp enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året före beskatt-<br>ningsåret. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på aktierna eller<br>andelarna i företaget.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket gäller följande.</p>
<p>1. Anskaffningskostnaden för aktierna eller andelarna får inte beräk-<br>nas enligt 12 mom. fjärde stycket 1.</p>
<p>2. Ersättning till arbetstagare som innehar sådant av företaget utgivet<br>finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om<br>12 mom. är tillämpligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till in-<br>strumentet. Ersättning som täcks av lönebidrag får inte heller beaktas.</p>
<p>3. Den skattskyldige skall för året före beskattningsåret ha erhållit<br>sådan ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2<br>kap. 3 § lagen om socialavgifter från företaget eller dess dotterföretag<br>med ett belopp som sammanlagt inte understiger 150 procent av den<br>högsta ersättning som samma år betalats ut till en arbetstagare och som<br>får räknas in i det belopp som ligger till grund för beräkning av<br>löneunderlaget.</p>
<p>4. Ökningen av det belopp som får tas upp som intäkt av kapital får<br>inte överstiga sådan ersättning till den skattskyldige som avses i 3.</p>
<p>Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som<br>avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat<br>företag inom samma koncern.</p>
<p>7 §</p>
<p>8 mom. Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på<br>aktie eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att<br>innehavet av den utländska aktien eller andelen antingen är ett kapital-<br>placeringsinnehav eller ett näringsbetingat innehav.</p>
<p>För att näringsbetingade innehav skall vara skattebefriade skall den<br>inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad<br>vara jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt<br>denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag. Vid<br></p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<p>180</p>
<p>jämförelsen skall utdelning som den utländska juridiska personen erhållit<br>på kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall beskattas<br>enligt denna lag. Vidare skall bortses från bestämmelser i avtal för<br>undvikande av dubbelbeskattning.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall<br>anses vara näringsbetingat om aktierna eller andelarna inte utgör<br>omsättningstillgångar i företagets verksamhet och det sammanlagda<br>röstetalet för företagets aktier eller andelar i den utländska juridiska<br>personen vid beskattningsårets utgång motsvarade en ljärdedel eller mer<br>av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i den utländska juridiska<br>personen eller</p>
<p>innehavet av aktierna eller andelarna betingas av verksamhet som<br>bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till ägande-<br>rättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.</p>
<p>Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall<br>anses vara ett kapitalplaceringsinnehav om aktierna eller andelarna inte<br>utgör omsättningstillgångar i företagets verksamhet och inte heller skall<br>anses vara näringsbetingade.</p>
<p>Med svenskt företag avses i detta moment svenskt aktiebolag, svensk<br>ekonomisk förening, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt skadeförsäk-<br>ringsföretag och svensk värdepappersfond.</p>
<p>Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka<br>Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)<br>skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle<br>ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om<br>personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och<br>verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder<br>där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del<br>härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt<br>gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskatt-<br>ning.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<h4>Övergångsbestämmelserna</h4>
<p>5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid<br>utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december<br>1993.</p>
<p>6.1 fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall - såvitt<br>avser beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet - det i 7 § 8<br>mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda kravet<br>att innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget eller av<br>företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska<br>förhållanden kan anses stå det nära, anses vara uppfyllt om det görs<br>sannolikt att nämnda omständigheter föreligger.</p>
<p>181</p>
<p>7. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas be-<br>stämmelserna i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt<br>punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och nionde<br>styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha beskattats hos<br>värdepappersfonden.</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om ändring<br>i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3>
<h4>Övergångsbestämmelserna</h4>
<p>7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari<br>1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och<br>fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 2 § 10 mom. andra stycket<br>vid 1995 års taxering eller, om företaget inte taxeras då, vid 1996 års<br>taxering skall gränsbeloppet</p>
<p>a. ökas med ett belopp som motsvarar företagets eget kapital enligt<br>fastställd balansräkning för det räkenskapsår för vilket taxering skedde<br>år 1991 eller, om företaget inte taxerades då, år 1992 till den del detta<br>belopp överstiger tillskjutet kapital och utdelning som beslutats för<br>nämnda räkenskapsår,</p>
<p>b. minskas med utbetalning till aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-<br>tiebolagslagen (1975:1385) vid nedsättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden efter det räkenskapsår som avses i a och före det första<br>räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna, samt</p>
<p>c. minskas med utdelning från företaget vilken beslutats för räken-<br>skapsår som infallit efter det räkenskapsår som avses i a och före det<br>räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna till<br>den del utdelningen överstigit av företaget mottagen skattepliktig ut-<br>delning.</p>
<p>De avgående posterna enligt föregående stycke b och c får tillsammans<br>inte överstiga posten a i samma stycke. Bestämmelserna i föregående<br>stycke gäller endast om företaget var investmentföretag vid utgången av<br>det räkenskapsår som avses i samma stycke a.</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Bilaga 3.1</p>
<p>182</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994</p>
<p>Prop. 1993/94:234</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden</p>
<p>B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,<br>Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,<br>Unckel, P. Westerberg, Ask</p>
<p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:234 Vissa inkomst- och<br>företagsskattefrågor, m.m.</p>
<p>183</p>
<p>gotab 46386, Stockholm 1994</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall= utskottet1993/94:SkU25?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?BBordläggning1994-04-18 00:00:00inträffat2INLInlämning1994-04-18 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1994-04-19 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1994-05-03 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 06:48:48statustextstatustextÄrendet är avslutatGH032342019-05-28 12:25:49tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 06:48:48GH03234prop_199394__234.pdf8018912pdfVissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/886C4ED0-DEF7-4EA3-925A-053D44152789behandlas_i1993/94:SkU25GH01SkU25bet1993/94SkU25Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk45mot1993/94Sk45med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk46mot1993/94Sk46med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk47mot1993/94Sk47med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk48mot1993/94Sk48med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk49mot1993/94Sk49med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk50mot1993/94Sk50med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk51mot1993/94Sk51med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk52mot1993/94Sk52med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.Motionföljdmotionav Agne Hansson (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk49mot1993/94Sk49med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Agne Hansson (C)Motionföljdmotionav Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (KD)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk50mot1993/94Sk50med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (KD)Motionföljdmotionav Karin Falkmer (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk47mot1993/94Sk47med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Karin Falkmer (M)Motionföljdmotionav Karin Starrin (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk48mot1993/94Sk48med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Karin Starrin (C)Motionföljdmotionav Lars Biörck (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk45mot1993/94Sk45med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Lars Biörck (M)Motionföljdmotionav Lars Bäckström m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk46mot1993/94Sk46med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Lars Bäckström m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lars Hedfors m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk51mot1993/94Sk51med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Lars Hedfors m.fl. (S)Motionföljdmotionav Ulf Björklund (KD)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:234<br/>
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.GH02Sk52mot1993/94Sk52med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.av Ulf Björklund (KD)Motion