<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359757</hangar_id>
 <dok_id>GH03232</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>232</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:232</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>232</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i aktiekontolagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03232/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03232</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03232</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:232&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i aktiekontolagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:232&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en utvidgning av möjligheterna att registrera&lt;br&gt;finansiella instrument enligt aktiekontolagen (1989:827). Ändringarna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) ... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.....................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella instrument som får registreras.............7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländska företag som kontoförande&amp;nbsp;institut...........9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar....................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen.......... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Clearingutredningens betänkande i&lt;br&gt;aktuella delar...............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens lagförslag....................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över aktuella&lt;br&gt;frågor.................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.......................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1994-03-24 .... 46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också på följande rät-&lt;br&gt;tigheter i avstämningsbolag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 4 kap. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385), 4 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) och 4 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission enligt 4 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen, 4 kap. försäkringsrörelselagen och 4 kap. bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt på grund av nyteckning av aktier enligt 5 kap. aktiebolagsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen och 5 kap. bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;vissa andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som vill utfärda På begäran av svensk fysisk eller&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuldför- juridisk person som vill utfärda&lt;br&gt;bindelser avsedda för allmän om- eller har utfärdat ensidiga skuldför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar även gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädesrätt att delta i&lt;br&gt;emission som avses i 5 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) och 5&lt;br&gt;kap. bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktieägarens rätt gentemot den&lt;br&gt;som för hans räkning förvarar&lt;br&gt;aktiebrev i ett utländskt bolag,&lt;br&gt;samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bindelser avsedda för allmän om-&lt;br&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädesrätt att delta i&lt;br&gt;emission som avses i 5 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) och 5&lt;br&gt;kap. bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt gentemot ett aktiebolag att&lt;br&gt;av detta bolag förvärva aktie i ett&lt;br&gt;annat aktiebolag (inköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen får be-&lt;br&gt;sluta att även andra finansiella&lt;br&gt;instrument än sådana som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket eller&lt;br&gt;1 kap. 2 § första eller andra&lt;br&gt;stycket skall registreras i ett av-&lt;br&gt;stämningsregister. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i detta kapitel om skuldförbind-&lt;br&gt;elser skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;även i fråga om sådana finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1992 förordnades med stöd av regeringens bemyndigande&lt;br&gt;justitierådet Johan Munck som särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av clearing samt betalning och leverans på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden. Experter från värdepappersmarknaden har biträtt utredningen som&lt;br&gt;antagit namnet Clearingutredningen (Fi 91:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens uppdrag (dir. 1991:111) ingick bl.a. att göra en översyn&lt;br&gt;av gällande regler för clearing och avveckling. Översynen omfattade&lt;br&gt;vidare aktiekontolagens regler för kontoföring av aktier och andra&lt;br&gt;fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen överlämnade i januari 1994 betänkandet Konto,&lt;br&gt;clearing och avveckling (SOU 1993:114). Betänkandet har sänts ut på&lt;br&gt;remiss. I denna lagrådsremiss behandlas frågan om vilka finansiella&lt;br&gt;instrument som skall kunna registreras enligt aktiekontolagen och frågan&lt;br&gt;om möjligheterna för utländska företag att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av utredningens betänkande i de delar som nu&lt;br&gt;behandlas finns i bilaga 1, utredningens lagförslag i dessa delar i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och en sammanställning av remissyttrandena över dessa frågor i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 16 mars 1994 lämnat lagförslaget utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1989 beslöt riksdagen i lag att ett kontobaserat system för&lt;br&gt;registrering av fondpapper, huvudsakligen aktier, skulle införas (prop.&lt;br&gt;1988/89:152, bet. 1989/90:LU5, rskr. 1989/90:22). Bestämmelserna om&lt;br&gt;det kontobaserade systemet finns i aktiekontolagen (1989:827), lagen&lt;br&gt;(1989:828) om införande av aktiekontolagen och lagen (1989:829) om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Lagstiftningen innebar att&lt;br&gt;ordningen med aktiebrev avskaffades i alla s.k. avstämningsbolag, dvs.&lt;br&gt;aktiebolag för vilka Värdepapperscentralen AB (VPC) enligt 3 kap. 8 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) samt enligt motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) och försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;för bankaktiebolag resp, försäkringsbolag skall föra aktiebok och fullgöra&lt;br&gt;andra, i lagarna närmare angivna uppgifter. De rättsverkningar som&lt;br&gt;dittills varit förbundna med innehav av aktiebrev knöts i stället till&lt;br&gt;registrering på konto hos VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagens bestämmelser om aktier skall enligt 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket aktiekontolagen tillämpas också på vissa rättigheter i avstämnings-&lt;br&gt;bolag, nämligen företrädesrätt att deltaga i ny- eller fondemission, rätt på&lt;br&gt;grund av teckning av aktier vid nyemission (s.k. teckningsbevis) och rätt&lt;br&gt;på grund av aktieteckning som har skett enligt villkoren vid emission av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. I paragrafen Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;hänvisas beträffande andra instrument, såsom ensidiga skuldförbindel-&lt;br&gt;ser avsedda för allmän omsättning, till bestämmelserna i 9 kap. Regist-&lt;br&gt;rering enligt aktiekontolagen ersätter som nämnts den handling som&lt;br&gt;tidigare var bärare av rättigheterna. För rättigheter som har registrerats&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen får enligt 1 kap. 3 § inte utfärdas något dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel gäller även instrument som registreras med stöd av 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. regleras vilka andra instrument, utöver aktier och vissa andra&lt;br&gt;rättigheter i avstämningsbolag, som kan registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register. Reglerna i 1 kap. är tvingande för avstämningsbolag medan de&lt;br&gt;instrument som anges i 9 kap. 1 § skall registreras på begäran av en&lt;br&gt;emittent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. tar i första hand sikte på ensidiga skuldför-&lt;br&gt;bindelser avsedda för allmän omsättning, exempelvis obligationer,&lt;br&gt;förlagslån och liknande instrument. Vad som sägs om skuldförbindelser&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar även gälla dels företrädesrätt att delta i emission,&lt;br&gt;konverteringsrätt och optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen och 5 kap. bankaktiebolagslagen, dels aktieägares rätt&lt;br&gt;gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt&lt;br&gt;bolag (s.k. depåbevis) och rätt gentemot ett aktiebolag att av detta bolag&lt;br&gt;förvärva aktie i ett annat aktiebolag (inköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena förutsätts att skuldförbindelser som skall registre-&lt;br&gt;ras har ett sådant innehåll att VPC har tekniska förutsättningar att hantera&lt;br&gt;dem i det kontobaserade systemet (se prop. 1988/89:152 s. 124). Redan&lt;br&gt;emitterade, dokumentbaserade skuldförbindelser kan på begäran av en&lt;br&gt;emittent föras över till kontobaserad hantering (se 7 och 8 §§ promulga-&lt;br&gt;tionslagen). I huvudsak gäller samma bestämmelser för hantering av&lt;br&gt;skuldförbindelser som för aktier i avstämningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande institut regleras i 3 kap. aktie-&lt;br&gt;kontolagen. Finansinspektionen har getts befogenhet att meddela sådant&lt;br&gt;tillstånd. Ett tredje stycke i 3 kap. 1 § tillkom våren 1991 varvid&lt;br&gt;kontoförande institut erhöll s.k. delegationsrätt, dvs. rätt att sätta annan&lt;br&gt;i sitt ställe. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1993 blev&lt;br&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret kontoförande institut inom sina verk-&lt;br&gt;samhetsområden (prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr.&lt;br&gt;1992/93:383, SFS 1993:543).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen innehåller inte några bestämmelser om de konto-&lt;br&gt;förande institutens resurser och organisation. I propositionen om&lt;br&gt;kontobaserat aktiesystem anfördes följande beträffande de krav som&lt;br&gt;borde ställas på ett kontoförande institut (prop. 1988/89:152 s. 102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Höga krav på ekonomiska, tekniska och juridiska resurser bör&lt;br&gt;ställas på den som skall få tillstånd att vara kontoförande institut. Ett&lt;br&gt;sådant institut kan ådra sig betydande skadeståndsansvar (se 7 kap.).&lt;br&gt;Vidare måste institutet ha en teknisk utrustning som kan samordnas&lt;br&gt;med värdepapperscentralens datorsystem. Verksamheten hos ett&lt;br&gt;kontoförande institut kräver också tillgång till juridisk och teknisk&lt;br&gt;sakkunskap för bedömningen av frågor som den nya lagstiftningen&lt;br&gt;aktualiserar. Med hänsyn till det anförda torde i huvudsak endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondkommissionsbolag och banker komma i fråga som kontoförande Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;institut.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anges i detta sammanhang också att ett tillstånd att vara konto-&lt;br&gt;förande institut kan begränsas till att avse dels aktier eller penning-&lt;br&gt;utfästelser som utfärdats av en viss emittent eller vissa emittenter, dels&lt;br&gt;egna placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Finansiella instrument som får registreras&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registrering enligt aktiekontolagen får ske&lt;br&gt;av alla finansiella instrument som är juridiskt och tekniskt fören-&lt;br&gt;liga med registreringssystemet och aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att utgångspunkten att ett instrument är tekniskt&lt;br&gt;förenligt med registreringssystemet är mindre lämplig. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping anser att det kan finnas anledning att överväga en ordning där&lt;br&gt;det är Finansinspektionen som beslutar om ett nytt instrument skall kunna&lt;br&gt;registreras i kontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av avsnitt 4 anger&lt;br&gt;aktiekontolagen uttryckligen vilka finansiella instrument VPC får&lt;br&gt;registrera med sådana rättsverkningar som följer av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att varje lands kontosystem kan registrera de finansiella instrument&lt;br&gt;som är föremål för handel på landets värdepappersmarknad utgör enligt&lt;br&gt;internationella rekommendationer en viktig förutsättning för en säker och&lt;br&gt;effektiv clearing och avveckling (se bl.a. Trettio-gruppens rapport,&lt;br&gt;Clearance and Settlement in World's Securities Markets, den s.k.&lt;br&gt;Kesslerrapporten, Study on Improvements of Cross-border Securities&lt;br&gt;Transactions in the European Economic Community och rapporten från&lt;br&gt;den Internationella börsfederationen, Improving International Settlement).&lt;br&gt;Enligt regeringens mening talar de internationella rekommendationerna,&lt;br&gt;liksom utvecklingen på den svenska värdepappersmarknaden, för att&lt;br&gt;möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;bör vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste årtiondet har de finansiella marknaderna kännetecknats av&lt;br&gt;en strid ström av nya finansiella instrument. Även nya handelsvägar och&lt;br&gt;ny handelsteknik utmärker de senaste årens utveckling. Denna utveckling&lt;br&gt;har medfört ett ökat behov av att kunna registrera instrument i ett&lt;br&gt;kontobaserat system. En utvidgning av möjligheterna härtill har av&lt;br&gt;marknaden ansetts som angelägen. Med hänsyn till den snabba utveck-&lt;br&gt;lingen synes det något vanskligt att även fortsättningsvis knyta rätten till&lt;br&gt;registrering enligt aktiekontolagen till en uppräkning i lagen. I stället&lt;br&gt;bör ett mer flexibelt regelsystem tillskapas som medger att nya instru-&lt;br&gt;ment kan registreras utan föregående lagändring. En sådan lösning ligger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även väl i linje med vad som uttalats i förarbetena till det kontobaserade Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;systemet, nämligen att systemet skulle kunna utvidgas och även skulle&lt;br&gt;vara flexibelt och exempelvis inte hindra en internationalisering av&lt;br&gt;verksamheten (se prop. 1987/88:108 s. 23 och prop. 1988/89:152 s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet finansiella instrument omfattar enligt 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument alla rättigheter och&lt;br&gt;förpliktelser som är avsedda för handel. Aktiekontolagens regelsystem är&lt;br&gt;uppbyggt för registrering av sådana instrument som i fysisk form utgör&lt;br&gt;innehavarpapper, såsom aktier och löpande skuldebrev. För att systemet&lt;br&gt;skall bli mer flexibelt än det nuvarande utan att systematiken i lagstift-&lt;br&gt;ningen rubbas bör enligt regeringens mening en möjlighet införas att&lt;br&gt;registrera samtliga instrument med nämnda egenskaper. Registrering bör&lt;br&gt;även kunna ske av sådana instrument som inte är löpande i sin grundform&lt;br&gt;men som utan olägenhet kan inordnas i ett system avsett för löpande&lt;br&gt;instrument. Därutöver bör instrumenten vara konstruerade på ett sådant&lt;br&gt;sätt att de är tekniskt förenliga med det nuvarande registreringssystemet.&lt;br&gt;Den av Riksrevisionsverket väckta frågan, om kraven inte i stället borde&lt;br&gt;ställas på registreringsystemet, bör behandlas vid den fortsatta bered-&lt;br&gt;ningen av Clearingutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med ett instrument kan i dag ske på ett lands värdepappers-&lt;br&gt;marknad medan övriga funktioner såsom kontoföring, clearing och&lt;br&gt;avveckling äger rum i ett annat land. Något hinder för att VPC sköter&lt;br&gt;t.ex. kontoföring åt en utländsk marknadsplats bör inte finnas. Om&lt;br&gt;utländska instrument uppfyller de ovan nämnda kraven bör de därför&lt;br&gt;kunna registreras enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gränsdragningen för vilka instrument som kan registreras med&lt;br&gt;rättsverkningar enligt aktiekontolagen är inte helt oproblematisk.&lt;br&gt;Kännetecknande för de finansiella marknaderna de senaste åren är just&lt;br&gt;den ständiga strömmen av nya instrument. Regeringen har därför&lt;br&gt;övervägt att enligt danskt mönster - och som Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;föreslagit - kräva godkännande av Finansinspektionen för registrering av&lt;br&gt;nya instrument men stannat för att inte ställa upp något sådant krav. Det&lt;br&gt;kan noteras att Finansinspektionen delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;någon sådan förhandsgranskning inte är nödvändig. Det är dock naturligt-&lt;br&gt;vis lämpligt att VPC inom ramen för inspektionens löpande tillsyn&lt;br&gt;samråder med denna i de registreringsfrågor som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anges för närvarande att depåbevis och inköpsrätter kan registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. Med den föreslagna utvidgningen av möjligheten&lt;br&gt;att registrera instrument saknas anledning att belasta lagtexten med dessa&lt;br&gt;instrument. Någon skyldighet för VPC att registrera andra instrument än&lt;br&gt;de i aktiekontolagen särskilt angivna, t.ex. utländska instrument, bör inte&lt;br&gt;föreskrivas. Konsekvenserna av en sådan ordning skulle inte kunna&lt;br&gt;överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall även sådana utländska finansiella&lt;br&gt;instrument som har dokumentform i utgivningslandet kunna registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. Denna fråga får, liksom övriga frågor i&lt;br&gt;Clearingutredningens betänkande som fortfarande är föremål för&lt;br&gt;remissbehandling, tas upp senare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Utländska företag som kontoförande institut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något förslag om utländska företag&lt;br&gt;som kontoförande institut läggs inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att utländska företag&lt;br&gt;skall få en uttrycklig möjlighet att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande antalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen, anser emellertid att frågan om utländska företags&lt;br&gt;möjlighet att bli kontoförande institut kräver ytterligare överväganden och&lt;br&gt;därför bör behandlas samtidigt med utredningens övriga förslag.&lt;br&gt;Datainspektionen och Kammarrätten i Jönköping anmärker att en&lt;br&gt;överföring av personuppgifter till utlandet måste uppfylla kraven i 11 §&lt;br&gt;datalagen (1973:289). De föreslår i anledning därav att det i aktie-&lt;br&gt;kontolagen tas in en särregel om att nödvändigt uppgiftslämnande enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen till utlandet får ske även när man kan anta att uppgifterna&lt;br&gt;kommer att ADB-behandlas där. Riksskatteverket tillstyrker förslaget&lt;br&gt;med reservationen att tillstånd för sådan verksamhet skall ges endast om&lt;br&gt;det utländska kontoförande institutet medger verket insyn i konton som&lt;br&gt;tillhör i Sverige bosatta personer samt att kontrolluppgift årligen avges&lt;br&gt;för sådana kontoinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Clearingutredningen har föreslagit&lt;br&gt;att aktiekontolagen kompletteras på sådant sätt att det uttryckligen&lt;br&gt;framgår att en generell möjlighet för utländska företag att bli&lt;br&gt;kontoförande institut föreligger. Syftet med förslaget är att underlätta&lt;br&gt;gränsöverskridande handel med finansiella instrument och förbättra&lt;br&gt;effektiviteten och säkerheten vid sådan handel. Utredningens förslag&lt;br&gt;bygger bl.a. på internationella rekommendationer om samarbete mellan&lt;br&gt;olika länders kontosystem. I en rapport om nordiskt börssamarbete&lt;br&gt;(Rapport vedrörande börssamarbejde i Norden, april 1991, Nordiske&lt;br&gt;Seminar- og Arbejdsrapporter 1991:537) förordas att de nordiska&lt;br&gt;ländernas lagstiftning skall medge att värdepapperscentralema i de&lt;br&gt;nordiska länderna kan vara kontoförande institut hos varandra och att en&lt;br&gt;värdepapperscentral i egenskap av förvaltare skall kunna registrera&lt;br&gt;behållningen av finansiella instrument i de andra ländernas värdepappers-&lt;br&gt;centraler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är från principiella utgångspunkter viktigt att utländska företag&lt;br&gt;snarast bereds den av utredningen föreslagna möjligheten att bli&lt;br&gt;kontoförande institut. Enligt Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;och Svenska Fondhandlareföreningen kräver emellertid frågan ytterligare&lt;br&gt;överväganden. Finansinspektionen har påpekat att det föreligger en rad&lt;br&gt;tekniska, juridiska och praktiska svårigheter som bör få sin lösning i ett&lt;br&gt;sammanhang innan utländska företag kan ges denna möjlighet. Rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 232&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen kan i stort dela inspektionens uppfattning. Ett viktigt skäl att gå Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;försiktigt fram är den central roll som systemen för kontoföring, clearing&lt;br&gt;och avveckling har på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har bl.a. pekat på behovet av att reglerna i aktie-&lt;br&gt;kontolagen om skadestånd och reglerna i olika lagar om förvaltarregi-&lt;br&gt;strering och förvaltare prövas i samband med att regler införs för&lt;br&gt;utländska företag. Regeringen delar Finansinspektionens uppfattning och&lt;br&gt;anser för egen del att den nuvarande rättsliga regleringen av förvaltare&lt;br&gt;och förvaltarregistrering är onödigt komplicerad. Remissbehandlingen&lt;br&gt;pågår fortfarande av utredningens förslag i dessa frågor. Någon ändring&lt;br&gt;av de gällande reglerna bör därför inte göras innan remissynpunkterna&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är regeringen således inte beredd att redan nu&lt;br&gt;föreslå en ändring i aktiekontolagen som rör möjligheterna för utländska&lt;br&gt;företag att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att regeringen anser att frågan är angelägen. Flera&lt;br&gt;av de svårigheter som Finansinspektionen har berört är av den art att&lt;br&gt;förberedelsearbete redan nu kan inledas för exempelvis kopplingar mellan&lt;br&gt;den svenska värdepappersmarknaden och utländska företag. Förberedelser&lt;br&gt;bör därför lämpligen vidtas för utarbetande av avtal och tekniska&lt;br&gt;lösningar för sådana kopplingar samt för formerna för det nödvändiga&lt;br&gt;samarbetet mellan Finansinspektionen och aktuella tillsynsmyndigheter i&lt;br&gt;utlandet. Att det sistnämnda arbetet intensifieras hos Finansinspektionen&lt;br&gt;är angeläget med hänsyn till den pågående internationaliseringen och det&lt;br&gt;kommande införlivandet av EG-direktivet om investeringstjänster i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ändringarna i aktiekontolagen träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleder inte några statsfinansiella kostnader. Emittenter&lt;br&gt;och andra aktörer på värdepappersmarknaden kommer genom ändring-&lt;br&gt;arna att få utökade möjligheter att utnyttja VPC:s befintliga system för&lt;br&gt;registrering av finansiella instrument. Detta kommer med all sannolikhet&lt;br&gt;medföra lägre kostnader för den svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sista stycket är redaktionell och sammanhänger med den&lt;br&gt;ändring som föreslås i 9 kap. 1 §. Den överensstämmer med utred-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5). Till&lt;br&gt;skillnad från utredningens förslag innehåller tredje stycket inget krav på&lt;br&gt;att de finansiella instrumenten skall vara avsedda för allmän omsättning.&lt;br&gt;I övrigt överensstämmer lagtexten med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i första stycket sägs att VPC är skyldig att registrera ensidiga&lt;br&gt;skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning på begäran av emittenten&lt;br&gt;framgår inte att det är bara svenska skuldebrev som åsyftas. I samband&lt;br&gt;med att det nu enligt regeringens förslag öppnas möjlighet för registre-&lt;br&gt;ring av utländska finansiella instrument bör i första stycket anges att&lt;br&gt;detta tar sikte bara på sådana skuldförbindelser som avses att utfärdas&lt;br&gt;eller har utfärdats av svensk fysisk eller juridisk person. Det är endast&lt;br&gt;i fråga om sådana förbindelser som VPC bör ha skyldighet att svara för&lt;br&gt;registrering. I fråga om aktier får detta anses följa av 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket, där det föreskrivs att aktier i avstämningsbolag skall registreras&lt;br&gt;i avstämningsregister; att lagen här syftar endast på bolag som i den&lt;br&gt;mening som avses i aktiebolagslagen utgör avstämningsbolag torde&lt;br&gt;framgå med tillräcklig tydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket svensk juridisk person bör här, liksom i andra jämför-&lt;br&gt;bara sammanhang, förstås ett företag som är bildat enligt svensk lag eller&lt;br&gt;annars i enlighet med svensk rättsordning (jfr t.ex. prop. 1992/93:71 s.&lt;br&gt;35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen som har behandlats i avsnitt 5 innebär att punkterna 3 och 4&lt;br&gt;utgår. Enligt det nya tredje stycket får VPC besluta att även andra&lt;br&gt;finansiella instrument än sådana som anges i första eller andra stycket&lt;br&gt;eller i 1 kap. 2 § första eller andra stycket får registreras i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsregister. Tredje stycket skulle kunna kallas det frivilliga registre-&lt;br&gt;ringsområdet i motsats till det obligatoriska området, nämligen det&lt;br&gt;område som omfattas av sådana instrument vilka VPC enligt lagen är&lt;br&gt;skyldig att registrera. Depåbevis och inköpsrätter ingår således i det&lt;br&gt;frivilliga registreringsområdet enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär att det införs en generell möjlighet att&lt;br&gt;registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen. För registrering&lt;br&gt;bör dock som framhållits i avsnitt 5 krävas att instrumentet har eller utan&lt;br&gt;olägenheter kan tilläggas sådana egenskaper som utmärker löpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldebrev och att det är så konstruerat att det är tekniskt förenligt med Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;registreringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet om skuldförbindelser gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även för andra finansiella instrument som inte följer reglerna för&lt;br&gt;aktier. Av att bestämmelserna gäller endast i tillämpliga delar följer att&lt;br&gt;vissa sådana uppgifter som skall antecknas i ett konto för skuldför-&lt;br&gt;bindelser kan tänkas vara inaktuella i fråga om andra finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument definieras&lt;br&gt;finansiella instrument och fondpapper. Med fondpapper avses enligt 1&lt;br&gt;kap. 1 § aktie eller obligation samt sådana andra delägarrätter eller&lt;br&gt;fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värde-&lt;br&gt;pappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis). För att uppfylla&lt;br&gt;kravet på att vara avsett för allmän omsättning skall enligt förarbetena&lt;br&gt;instrumentet vara konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt&lt;br&gt;kan överlåtas på värdepappersmarknaden (se prop. 1990/91:142 s. 87).&lt;br&gt;Instrumentet bör för varje behörig innehavare medföra en självständig,&lt;br&gt;av föregående innehavares förhållande oberoende rätt att göra handlingen&lt;br&gt;gällande. Löpande skuldebrev anges som exempel på ett sådant instru-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet finansiella instrument är i nyssnämnda lag, 1 kap. 1 §, defi-&lt;br&gt;nierat som fondpapper eller annan rättighet eller förpliktelse avsedd för&lt;br&gt;handel på värdepappersmarknaden. De finansiella instrument som inte är&lt;br&gt;fondpapper kännetecknas, enligt förarbetena, av att rättigheten eller&lt;br&gt;förpliktelsen riktar sig mot annan än den som traditionellt är att anse som&lt;br&gt;emittent av fondpapper på värdepappersmarknaden (prop. 1990/91:142&lt;br&gt;s. 86). Redan i dag kan instrument som med denna utgångspunkt egent-&lt;br&gt;ligen inte borde betecknas som fondpapper registreras enligt aktiekon-&lt;br&gt;tolagen, nämligen s.k. depåbevis och inköpsrätter. Båda dessa instrument&lt;br&gt;innebär nämligen rättighet eller förpliktelse mot annan - depåbank resp,&lt;br&gt;annat aktiebolag än det som gett ut de aktier som inköpsrätten avser - än&lt;br&gt;den som traditionellt är att anse som emittent av fondpapper. Begreppet&lt;br&gt;finansiella instrument omfattar även utländska instrument (prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreras med stöd av tredje stycket ett finansiellt instrument hos&lt;br&gt;VPC, skall enligt förevarande stycke de för svenska skuldförbindelser&lt;br&gt;gällande reglerna i tillämpliga delar gälla för instrumentet. Detta gäller&lt;br&gt;även i fråga om aktier i utländska bolag. Vissa av de enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen för svenska aktier gällande bestämmelserna - t.ex. 8 kap. 8 § -&lt;br&gt;saknar aktualitet beträffande utländska aktier. I fråga om skydd mot&lt;br&gt;exempelvis dubbelöverlåtelse och mot överlåtarens borgenärer blir&lt;br&gt;emellertid aktiekontolagen fullt ut tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de instrument som kommer att kunna registreras enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen hör också andelar i värdepappersfonder. Även för dessa&lt;br&gt;kommer i så fall lagens regler om bl.a. skydd mot dubbelöverlåtelse att&lt;br&gt;bli tillämpliga trots att det kan vara föremål för viss tvekan om in-&lt;br&gt;strumentet för närvarande är av löpande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Clearingutredningens betänkande Prop. 1993/94:232&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiekontolagen anges uttryckligen vilka finansiella instrument VPC får&lt;br&gt;registrera med sådana rättsverkningar som följer av lagen. Erfaren-&lt;br&gt;heterna från den tid det kontobaserade systemet varit i bruk pekar på&lt;br&gt;behovet av en utvidgning som inte begränsas till vissa särskilt uppräknade&lt;br&gt;slag utan får en mer generell och flexibel utformning. Utredningen före-&lt;br&gt;slår därför att möjlighet ges att enligt aktiekontolagens regler registrera&lt;br&gt;alla svenska finansiella instrument som är föremål för handel på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden och även utländska finansiella instrument som är före-&lt;br&gt;mål för handel i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla gränsöverskridande handel och förbättra säkerheten&lt;br&gt;och effektiviteten vid sådan handel bör enligt internationella rekommen-&lt;br&gt;dationer samarbete äga rum mellan olika länders kontosystem (värde-&lt;br&gt;pappersförvarare). Vikten av att lagstiftningen medger sådant samarbete&lt;br&gt;har också betonats i en rapport om nordiskt börssamarbete. Därtill&lt;br&gt;kommer utvecklingen av den inre marknaden i vilken ett värdepappers-&lt;br&gt;institut skall få rätt att med stöd av hemlandsauktorisation utan diskri-&lt;br&gt;minering utföra investeringstjänster i övriga medlemsländer via filial eller&lt;br&gt;genom gränsöverskridande verksamhet och även ha rätt till tillträde till&lt;br&gt;clearing- och avvecklingssystem som sköter denna verksamhet åt den&lt;br&gt;aktuella marknadsplatsen. Med hänsyn härtill förordar utredningen att&lt;br&gt;aktiekontolagen kompletteras på sådant sätt att det uttryckligen framgår&lt;br&gt;att en generell möjlighet för utländska företag - exempelvis värde-&lt;br&gt;pappersförvarare och värdepappersinstitut - att bli kontoförande institut&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Clearingutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också på följande rät-&lt;br&gt;tigheter i avstämningsbolag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 4 kap. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385), 4 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) och 4 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission enligt 4 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen, 4 kap. försäkringsrörelselagen och 4 kap. bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt pa grund av nyteckning av aktier enligt 5 kap. aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen och 5 kap. bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;vissa andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som vill utfärda På begäran av svensk fysisk eller&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuldför- juridisk person som vill utfärda&lt;br&gt;bindelser avsedda för allmän om- eller har utfärdat ensidiga skuldför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bindelser avsedda för allmän om-&lt;br&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar även gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 5 kap. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 5 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktieägarens rätt gentemot den&lt;br&gt;som för hans räkning förvarar&lt;br&gt;aktiebrev i ett utländskt bolag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt gentemot ett aktiebolag att&lt;br&gt;av detta bolag förvärva aktie i ett&lt;br&gt;annat aktiebolag (inköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen får be-&lt;br&gt;sluta att även andra finansiella&lt;br&gt;instrument avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning än sådana som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket eller&lt;br&gt;1 kap. 2 § första eller andra&lt;br&gt;stycket skall registreras i ett av-&lt;br&gt;stämningsregister. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel om skuld-&lt;br&gt;förbindelser skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla även i fråga om sådana&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;Clearingutredningens betänkande Konto, clearing&lt;br&gt;och avveckling (SOU 1993:114) innehållande&lt;br&gt;synpunkter på frågorna om vilka finansiella&lt;br&gt;instrument som skall kunna registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen och om möjligheterna för utländska&lt;br&gt;företag att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över de i rubriken angivna frågorna avgetts av&lt;br&gt;Riksbanksfullmäktige, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Hovrätten&lt;br&gt;för övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Bankstödsnämnden,&lt;br&gt;Datainspektionen, Konkurrensverket, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Allmänna Pensionsfonden&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelsen, Finansbolagens Förening, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening, Landsorganisationen i Sverige, OM Stockholm AB, Penning-&lt;br&gt;marknadsinformation PMI AB, SACO, Stockholms Fondbörs AB,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, SwedeSettle AB, TCO, Uppsala Universitet,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC AB, Aktiebolagskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har&lt;br&gt;inkommit med ett gemensamt yttrande. Till detta har OM Stockholm AB&lt;br&gt;och Penningmarknadsinformation PMI AB anslutit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige och SACO har&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Vilka instrument skall kunna registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Riksbanksfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillstyrker att frågan om vilka finansiella instrument&lt;br&gt;som skall kunna registrerar enligt aktiekontolagen tas med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen bygger på en explicit uppräkning av vilka finansiella&lt;br&gt;instrument som får registreras i VP-systemet. Lagens systematik har lett&lt;br&gt;till att vissa finansiella instrument inte kunnat registreras enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen trots att det i och för sig framstått som lämpligt om så kunnat&lt;br&gt;ske. Marknadens förmåga att finna nya finansiella produkter är god. Det&lt;br&gt;framstår därför, såsom också utredningen funnit, inte som meningsfullt&lt;br&gt;att i lagen explicit ange vilka finansiella instrument som kontoföringen&lt;br&gt;får avse. Det bör i stället ankomma på kontoföraren att utifrån tekniska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får avse. Det bör i stället ankomma på kontoföraren att utifrån tekniska,&lt;br&gt;juridiska och andra säkerhetsaspekter bedöma om ett finansiellt instru-&lt;br&gt;ment är lämpat för registerföring enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har på sid. 216 angivit att de finansiella instrumenten skall&lt;br&gt;vara av löpande karaktär. Utredningen anför vidare att registrering även&lt;br&gt;bör kunna ske av sådana instrument som inte är löpande i egentlig&lt;br&gt;mening i sin grundform men som utan olägenhet kan inordnas i ett&lt;br&gt;system avsett för löpande instrument. Enligt definitionen av finansiella&lt;br&gt;instrument knyts egenskaperna hos instrumenten till att de skall vara&lt;br&gt;avsedda för handel. Diskussionen bör därför knytas till definitionen av&lt;br&gt;finansiella instrument i stället för till löpande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förhandsgodkännande från inspektionens sida om vilka instru-&lt;br&gt;ment som skall få kontoföras bör, såsom utredningen funnit, se sid. 291&lt;br&gt;f., inte anses erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Hovrätten för övre Norrland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har, med de aspekter som hovrätten närmast har att beakta,&lt;br&gt;inte någon erinran mot Clearingutredningens förslag i frågan om vilka&lt;br&gt;finansiella instrument som skall kunna registreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att handeln på såväl den nationella som den inter-&lt;br&gt;nationella värdepappersmarknaden effektiviseras. En utbyggnad av VP-&lt;br&gt;systemet bidrar till en sådan effektivisering. Kammarrätten delar således&lt;br&gt;utredningens bedömning att man i kontosystemet i framtiden bör kunna&lt;br&gt;registrera samtliga in- eller utländska finansiella instrument som är&lt;br&gt;föremål för handel i Sverige och som i övrigt uppfyller de i betänkandet&lt;br&gt;angivna kraven. Kammarrätten delar också bedömningen att utvidg-&lt;br&gt;ningen, med hänsyn till den stora uppfinningsrikedom och snabba&lt;br&gt;utveckling som kännetecknar värdepappersmarknaden, inte skall&lt;br&gt;begränsas till vissa särskilt uppräknade instrument utan i stället ha en&lt;br&gt;mera generell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det skall ankomma på VPC (eller eventuella&lt;br&gt;framtida konkurrenter) att fatta beslut om ett nytt instrument skall&lt;br&gt;registreras i kontosystemet. Utredningen anser det dock vara lämpligt att&lt;br&gt;beslutet fattas i samråd med Finansinspektionen inom ramen för&lt;br&gt;inspektionens löpande tillsyn av VPC. Förslaget innebär således att VPC&lt;br&gt;kommer att besluta i frågor av stor ekonomisk betydelse för värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * * Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 232&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersförvaltare, emittenter och andra som kan ha intresse av att ett nytt&lt;br&gt;instrument registreras i kontosystemet och därmed för samhället i stort.&lt;br&gt;Utredningen har inte närmare behandlat frågan om hur den som är&lt;br&gt;missnöjd med ett sådant beslut skall kunna få sin sak överprövad och det&lt;br&gt;är sannolikt heller inte lätt att ge ett entydigt svar på den frågan. Det kan&lt;br&gt;dock på goda grunder antas att en överprövning kommer att bli förenad&lt;br&gt;med betydande ansträngningar och kostnader för intressenterna. Det kan&lt;br&gt;därför finnas anledning att överväga en ordning där det ankommer på&lt;br&gt;Finansinspektionen att besluta om ett nytt instrument skall kunna&lt;br&gt;registreras i kontosystemet och där inspektionens beslut på vanligt sätt&lt;br&gt;kan överklagas hos förvaltningsdomstol. Härigenom underlättas berörda&lt;br&gt;intressenters möjligheter att få till stånd en överprövning av de ifrågava-&lt;br&gt;rande besluten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Konkurrensverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att frångå nuvarande system med en upp-&lt;br&gt;räkning av de finansiella instrument som får registreras och i stället ge&lt;br&gt;lagen en generell utformning innebär i princip att alla slag av finansiella&lt;br&gt;instrument kan registreras. En sådan generell utformning ger ökad flexi-&lt;br&gt;bilitet vid introduktion av nya instrument och bör leda till skärpt&lt;br&gt;konkurrens mellan olika slag av finansiella instrument. Förslaget innebär&lt;br&gt;en anpassning till såväl internationella rekommendationer som vad som&lt;br&gt;redan förutskickats i tidigare betänkanden som behandlat frågor om de&lt;br&gt;finansiella marknaderna. Konkurrensverket vill även understryka att det&lt;br&gt;är positivt från konkurrenssynpunkt att aktiekontolagen görs tillämplig&lt;br&gt;även på sådana utländska instrument som är föremål för handel i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har Konkurrensverket inga erinringar mot utred-&lt;br&gt;ningens förslag i här berörda delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de finansiella instrument som skall kunna registreras anser&lt;br&gt;RRV i likhet med utredningen att det är en fördel att regleringen ges en&lt;br&gt;mer generell utformning, anpassad till de krav som internationaliseringen&lt;br&gt;ställer. RRV vill emellertid invända mot att utredningen ställer kravet på&lt;br&gt;instrument som skall registreras enligt aktiekontolagen, att de är&lt;br&gt;konstruerade på ett sådant sätt att de är tekniskt förenliga med registre-&lt;br&gt;ringssystemet. En sådan utgångspunkt kan förhindra utvecklingen av nya&lt;br&gt;instrument och kan knappast betecknas som en yttring av flexibilitet.&lt;br&gt;Utredningen borde i detta sammanhang ha diskuterat vilka krav som kan&lt;br&gt;ställas på registreringssystemet om t.ex. ett instrument introduceras som&lt;br&gt;uppfyller alla villkor i övrigt förutom att det inte är helt förenligt med&lt;br&gt;registreringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RSV är positivt till utvidgningarna, men har av skattekontrollskäl syn-&lt;br&gt;punkter på bl.a. förslagen om att annat företag skall kunna ha samma&lt;br&gt;uppgift som VPC och att utländska företag skall vara kontoförare/för-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår bl.a. att kretsen av värdepapper som skall kunna&lt;br&gt;registreras på aktiekonto utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV tillstyrker förslaget. Skattekontrollmöjlighetema är generellt bättre&lt;br&gt;för värdepapper inom kontosystemet än för andra värdepapper. Detta&lt;br&gt;gäller även för utländska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SARF har inget att invända mot att aktiekontolagen ändras på ett sådant&lt;br&gt;sätt att nya instrument på ett smidigare sätt kan inordnas under denna&lt;br&gt;lagstiftning. Innan VPC med stöd av aktiekontolagen låter registrera&lt;br&gt;något nytt finansiellt instrument i VP-systemet måste VPC, enligt vår&lt;br&gt;mening, ansvara för att instrumentets civilrättsliga status på ett entydigt&lt;br&gt;sätt blivit klarlagd. Vi anser vidare att VPC vid denna prövning även&lt;br&gt;måste säkerställa att VPC:s hantering av instrumentet står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med aktiekontolagens övriga bestämmelser. VPC:s åtagande&lt;br&gt;vad gäller kontoföring, clearing och avveckling för ett sådant nytt&lt;br&gt;instrument får enligt vår mening inte heller leda till att riskerna i&lt;br&gt;verksamheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Allmänna Pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden har inget att erinra mot det förslag som&lt;br&gt;framförs avseende vilka finansiella instrument som skall kunna registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Fondbolagens Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker att aktiekontolagen blir generellt tillämplig på&lt;br&gt;finansiella instrument. Vad beträffar frågan om möjligheten att registrera&lt;br&gt;fondandelar noterar föreningen att utredningen (s 277) inte anser det&lt;br&gt;lämpligt att tvinga in alla fondbolag i aktiekontolagens regelsystem.&lt;br&gt;Föreningen delar utredningens uppfattning och vill i yttrandet över avsnitt&lt;br&gt;8 återkomma till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill föreningen framhålla att möjligheten att förvaltar-&lt;br&gt;registrera fondandelar framstår som väl så angelägen som de frågor som&lt;br&gt;i övrigt behandlats med förtur och vill återigen - och med hänvisning till&lt;br&gt;tidigare framställning i ämnet - anhålla om en snabb handläggning av&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Stockholms Fondbörs AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen tillstyrker att aktiekontolagen får en mer generell utform-&lt;br&gt;ning när det gäller de instrument som skall kunna registreras med stöd&lt;br&gt;av lagen. Nuvarande bestämmelser har starkt begränsat Fondbörsens&lt;br&gt;möjligheter att notera andra instrument än sådana som kan registreras hos&lt;br&gt;VPC. För Fondbörsens del är det således angeläget att den föreslagna&lt;br&gt;förändringen kan genomföras snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker utredningens förslag om en utvidgning av&lt;br&gt;möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen. På sätt utredningen föreslår bör detta ske inte genom en&lt;br&gt;utvidgad legal enumeration utan genom att det generellt tilläggs&lt;br&gt;registerföraren att besluta om vilka instrument som får registreras. Den&lt;br&gt;inriktning mot instrument av löpande karaktär, som utredningen anger,&lt;br&gt;synes därvid i huvudsak lämplig. Det skulle dock föra för långt att strikt&lt;br&gt;begränsa rätten till detta område, varvid de av utredningen särskilt&lt;br&gt;nämnda fondandelarna kan tjäna som förebild. Föreningarna anser det&lt;br&gt;väsentligt att dessa kan registreras, liksom att möjlighet skapas att&lt;br&gt;förvaltarregistrera dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser den nu behandlade frågan angelägen och tillstyrker&lt;br&gt;att den behandlas med förtur. Därvid bör också möjligheterna att&lt;br&gt;förvaltarregistrera fondandelar behandlas med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det framlagda förslaget anges på sid. 216, 3 st, &amp;quot;..Därtill bör, för att&lt;br&gt;avvecklingen av gränsöverskridande affärer skall förenklas och under-&lt;br&gt;lättas, möjlighet ges att enligt aktiekontolagen registrera - och därmed&lt;br&gt;dematerialisera eller immobilisera - utländska finansiella instrument som&lt;br&gt;är föremål för handel i Sverige.&amp;quot; Man kan här ställa sig frågan varför&lt;br&gt;man inte skulle kunna få registrera värdepapper som inte är föremål för&lt;br&gt;handel i Sverige. Värdepappershandeln, liksom funktioner för clearing&lt;br&gt;och settlement intemationaliseras f.n. i mycket snabb takt. Handel i ett&lt;br&gt;land med clearing och settlement i ett annat land grundat på dess&lt;br&gt;rättsordning är idag mycket vanlig. Svenska institut bör ges möjlighet att&lt;br&gt;hävda sig i konkurrensen. Att därvid försvåra clearing och settlement av&lt;br&gt;utländska värdepapper är därför tveksamt och missgynnar den svenska&lt;br&gt;marknaden. Den begränsning som ligger i den citerade meningen bör&lt;br&gt;därför inte gälla. En förutsättning måste dock givetvis vara att det&lt;br&gt;finansiella instrument som i ett enskilt fall skall registreras i ett svenskt&lt;br&gt;system rättsligt och praktiskt kan hanteras i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.14 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet har i och för sig inget att erinra mot att i princip&lt;br&gt;samtliga lämpliga typer av finansiella instrument skall kunna registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. Det är emellertid viktigt att nya instrument&lt;br&gt;registreras endast under förutsättning att det kan konstateras att VP-&lt;br&gt;systemet och handeln fungerar tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.15 SwedeSettle AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SwedeSettle AB tillstyrker den föreslagna förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.16 TCO&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker den utvidgning som föreslås av vilka instrument som ska&lt;br&gt;registreras enligt relevant lagstiftning. Den utveckling som äger rum på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna motiverar en mer generell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.17 Uppsala universitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden har ingen erinran mot utredningens över-&lt;br&gt;väganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.18 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avseende den första frågan tillstyrker VPC förslaget att finansiella&lt;br&gt;instrument ska kunna registreras enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC har vid ett antal tillfällen påtalat bristen i att VPC enligt nu&lt;br&gt;gällande bestämmelser inte har möjlighet att låta registrera de finansiella&lt;br&gt;instrument som är föremål för handel på den svenska marknaden. Detta&lt;br&gt;förhållande orsakar en hel del besvär såväl för emittenter, marknaden&lt;br&gt;som för VPC. Det är angeläget att den nu gällande uppräkningen av vilka&lt;br&gt;instrument VPC äger rätt att dematerialisera enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;ersättas med en generell bestämmelse enligt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC:s mening är att de finansiella instrument som enligt gällande&lt;br&gt;definition i Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument ska&lt;br&gt;kunna registreras av VPC under förutsättning att tekniska, juridiska och&lt;br&gt;säkerhetsmässiga aspekter har tillgodosetts. Prövningen av att samtliga&lt;br&gt;dessa aspekter har beaktats bör åvila VPC i dess roll som kontoförare&lt;br&gt;och kontoansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att VPC får rätt att registrera finansiella instrument i&lt;br&gt;vid bemärkelse bör även beaktas att ett antal av dessa instrument kan&lt;br&gt;vara emitterade av en utländsk emittent, vilken enligt rättsordningen i&lt;br&gt;emittentens hemland kan vara bunden av att instrumentet i fråga finns i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk form. Med anledning härav bör utredningens förslag till nya&lt;br&gt;bestämmelser i 1 kap. 3 § 3 och 4 st aktiekontolagen behandlas med&lt;br&gt;förtur tillsammans med den nu aktuella ändringen i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förvaltarregistrering av fondandelar bör även den tas upp&lt;br&gt;i detta sammanhang med hänvisning till förslaget om att VPC ska äga rätt&lt;br&gt;att registrera finansiella instrument även kommer att omfatta fondandelar.&lt;br&gt;Om VPC skulle komma att registrera fondandelar har VPC för närva-&lt;br&gt;rande inga rutiner för att förhindra förvaltarregistrering av dessa&lt;br&gt;fondandelar. Det vore därför olyckligt om VPC skulle vara tvungen att&lt;br&gt;utveckla ett system för att förhindra förvaltarregistrering av fondandelar,&lt;br&gt;vilket endast skulle tillämpas en kortare tid dvs. fram till den tidpunkt&lt;br&gt;när beslut om förvaltarregistrering av fondandelar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.19 Aktiebolagskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagskommittén har, från strikt aktiebolagsrättsliga utgångspunkter,&lt;br&gt;ingenting att erinra mot de av utredningen framlagda förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Möjligheterna för utländska företag att bli&lt;br&gt;kontoförande institut&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Riksbanksfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har från principiella utgångspunkter inget att erinra emot att&lt;br&gt;utländska företag får möjlighet att bli kontoförande institut. Inspektionen&lt;br&gt;pekar emellertid på en rad tekniska, juridiska och praktiska svårigheter&lt;br&gt;som måste få sin lösning i ett sammanhang innan utländska företag kan&lt;br&gt;ges denna möjlighet. Dessa svårigheter avser bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kompetensfördelningen mellan olika myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skadeståndsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- frågor om förvaltarbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen är därför inte beredd att dessförinnan medverka till att&lt;br&gt;utländska företag meddelas tillstånd som kontoförande institut. Med&lt;br&gt;hänsyn till arten av de problem som måste lösas avstyrker inspektionen&lt;br&gt;att här berörd fråga tas med förtur. Motivet till den extra försiktighet&lt;br&gt;som inspektionen redovisar är den centrala roll som systemet för clearing&lt;br&gt;av betalningar och kontohållning av värdepapper har på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår på sid. 285 att aktiekontolagen kompletteras på&lt;br&gt;sådant sätt att det uttryckligen framgår att utländska företag kan få&lt;br&gt;tillstånd att bli kontoförande institut. Enligt förslaget skall Finansinspek-&lt;br&gt;tionen meddela sådant tillstånd. Företaget skall dock inte stå under&lt;br&gt;inspektionens tillsyn utan denna skall utövas i hemlandet. Utredningen&lt;br&gt;framhåller att det är väsentligt att hemlandstillsynen är tillförlitlig och att&lt;br&gt;förutsättningar föreligger för ett gott samarbete och informationsutbyte&lt;br&gt;mellan den svenska inspektionsmyndigheten och motsvarande utländska&lt;br&gt;organ. Det utländska företaget skall ha de ekonomiska och tekniska&lt;br&gt;resurser som krävs för att vara kontoförande institut och även uppfylla&lt;br&gt;reglerna och procedurerna för kontoföringen samt de regler som&lt;br&gt;uppställts för att säkra att parterna kan uppfylla sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regelsystem bygger generellt på hemlandsauktorisation och&lt;br&gt;hemlandstillsyn. Den av utredningen föreslagna ordningen avviker från&lt;br&gt;detta system genom att tillståndsgivningen omhänderhas av inspektionen.&lt;br&gt;I investeringstjänstedirektivet - såsom innehållet återgivits i utredningen -&lt;br&gt;anges att ett värdepappersinstitut har rätt att med stöd av hemlands-&lt;br&gt;auktorisation utan diskriminering utföra investeringstjänster i övriga&lt;br&gt;medlemsländer via filial i värdlandet eller genom gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet. Ett värdepappersinstitut som är medlem av en utländsk börs&lt;br&gt;skall enligt direktivet ha rätt till tillträde till det clearing- och avveck-&lt;br&gt;lingssystem genom vilket börsaffärema avvecklas. För tillträde till&lt;br&gt;clearing- och avvecklingssystem får krävas att företaget uppfyller&lt;br&gt;reglerna och procedurerna för clearing och avveckling. Innebörden härav&lt;br&gt;synes vara att när investeringstjänstedirektivet väl implementerats inom&lt;br&gt;EES-området så skall en sådan utländsk börsmedlem utan ytterligare&lt;br&gt;tillstånd från inspektionen kunna bli kontoförande institut i Värdepappers-&lt;br&gt;centralen VPC AB (VPC). Investeringstjänstedirektivet anger endast vad&lt;br&gt;som i detta sammanhang bör gälla för investeringstjänsteföretag men&lt;br&gt;säger inget om andra utländska företag som önskar bli kontoförande&lt;br&gt;institut. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör göras klart var ansvaret för&lt;br&gt;tillståndsgivningen för olika kategorier av utländska företag skall ligga.&lt;br&gt;Möjligen skulle clearingutredningens förslag kunna ses som en interimis-&lt;br&gt;tisk lösning till dess investeringstjänstedirektivet implementerats. Det bör&lt;br&gt;dock beaktas att det kan vara intressant även för företag utanför EES-&lt;br&gt;området att bli kontoförande institut. Frågan är således om det skall&lt;br&gt;finnas en ordning som gäller inom EES-området och en annan som gäller&lt;br&gt;länder utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör ingen skillnad mellan om det utländska företag som&lt;br&gt;önskar bli kontoförande institut är ett värdepappersinstitut eller en&lt;br&gt;clearingorganisation eller ett annat företag. Den enda förutsättning som&lt;br&gt;angivits i lagförslaget är att företaget skall stå under betryggande tillsyn&lt;br&gt;i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har på sid. 285 angivit att det med utländskt företag avses&lt;br&gt;för det första sådana utländska organisationer som har till uppgift att&lt;br&gt;administrera kontoföring av finansiella instrument i ett kontosystem samt&lt;br&gt;sådana organisationer som hanterar leveranserna och likvidema vid&lt;br&gt;clearing och avveckling. Därutöver omfattar begreppet också andra&lt;br&gt;utländska företag som tar del i clearing- och avvecklingsprocesser på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, exempelvis banker och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till aktiekontolagen (prop. 1988/89:152 s. 102) bör&lt;br&gt;banker, fondkommissionärer kunna få tillstånd att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. Vidare framgår att även emittenter och större placerare kan&lt;br&gt;erhålla sådant tillstånd dock endast med vissa begränsningar. Det&lt;br&gt;uttalandet har lett till att Finansinspektionen förutom till värdepappersin-&lt;br&gt;stitut även givit tillstånd till emittenter t.ex. Stadshypotek och till större&lt;br&gt;placerare t.ex. AP-fonden och försäkringsbolag. Genom vad utredningen&lt;br&gt;uttalat om de utländska företagskategorier som bör komma i fråga som&lt;br&gt;kontoförande institut uppstår en skillnad gentemot de svenska företags-&lt;br&gt;kategorier som kan komma i fråga. Om avsikten skall vara att&lt;br&gt;upprätthålla denna skillnad måste den begränsning som anses skall gälla&lt;br&gt;för utländska företag återspeglas i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 6 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;får en clearingorganisation som clearingmedlem ha endast den som har&lt;br&gt;en betryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;delta i clearingen. Det är clearingorganisationen själv som antar sina&lt;br&gt;medlemmar. Något tillstånd från inspektionen krävs inte. Inspektionen&lt;br&gt;kommer i sitt slutliga remissvar att närmare överväga frågan om den&lt;br&gt;nuvarande ordningen, med att det krävs tillstånd från inspektionen för att&lt;br&gt;uppträda som kontoförande institut, bör upprätthållas. Det kan dock&lt;br&gt;förutskickas att inspektionen anser det viktigt att kontoförande institut står&lt;br&gt;under myndighets tillsyn eftersom detta leder till en förbättrad tillsyn&lt;br&gt;över clearing- och avvecklingsförfarandet. Förtroendet för den svenska&lt;br&gt;marknaden kommer därmed att kunna upprätthållas. En heltäckande&lt;br&gt;tillsyn över detta område leder också till att informationsutbytet mellan&lt;br&gt;inspektionen och tillsynsmyndigheter i andra länder blir effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heml andstillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen delar utredningens bedömning att det är väsentligt att&lt;br&gt;hemlandstillsynen är tillförlitlig och att förutsättningar föreligger för ett&lt;br&gt;gott samarbete och informationsutbyte mellan Finansinspektionen och&lt;br&gt;motsvarande utländskt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hemlandstillsynen skall bli tillförlitlig krävs att hemlandsmyn-&lt;br&gt;digheten har god kännedom om VP-systemet och vilka krav som ställs&lt;br&gt;på ett kontoförande institut. Inspektionen ser här framför sig ett&lt;br&gt;omfattande arbete med att på detta område undervisa de utländska&lt;br&gt;myndigheter som kommer i fråga. I denna utbildningsverksamhet bör&lt;br&gt;även VPC delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gott samarbete och informationsutbyte kan tillförsäkras genom att på&lt;br&gt;olika sätt knyta kontakter med berörda personer hos den utländska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten och genom att det upprättas avtal om ömsesidigt in-&lt;br&gt;formationsutbyte i konkreta situationer. En förutsättning för att detta kan&lt;br&gt;ske är att det till inspektionen ställs tillräckliga ekonomiska resurser och&lt;br&gt;att möjligheterna för inspektionen att träffa sådana överenskommelser&lt;br&gt;underlättas t.ex. genom att inspektionen, utan bemyndigande av&lt;br&gt;regeringen, tillåts träffa överenskommelser inom tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett utländskt företag skall få tillgång till VP-&lt;br&gt;systemet bör dock vara att en sådan överenskommelse om samarbete och&lt;br&gt;ömsesidigt informationsutbyte träffats mellan inspektionen och den&lt;br&gt;utländska tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har på sid. 285 tillfogat att Finansinspektionen för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sin tillsyn visavi VPC givetvis måste få del av uppgifter&lt;br&gt;om det utländska företagets tekniska och juridiska förutsättningar. Det är&lt;br&gt;oklart vad utredningen menar. Vid sin tillståndsprövning kommer&lt;br&gt;inspektionen bl.a. att kontrollera att det utländska företagets tekniska och&lt;br&gt;juridiska förutsättningar är tillfredsställande. Om dessa förhållanden&lt;br&gt;försämras efter tidpunkten för tillståndsgivningen kan detta påverka&lt;br&gt;frågan om tillståndet skall återkallas. Förändringar som i olika hänseend-&lt;br&gt;en inträffar efter tillståndsgivningen bör rapporteras av det utländska&lt;br&gt;företaget till tillsynsmyndigheten i hemlandet. Den tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;bör i sin tur rapportera förhållandena till inspektionen. I vart fall bör&lt;br&gt;detta vara förstahandsaltemativet för hemlandstillsynens bedrivande.&lt;br&gt;Detta utesluter dock inte att VPC bör vara rapporteringsskyldig till&lt;br&gt;inspektionen för händelser som VPC kan iaktta och som har betydelse för&lt;br&gt;tillsynen över VPC och det utländska företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana rapporter från VPC skulle inspektionen därefter kunna vidare-&lt;br&gt;rapportera till hemlandstillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande själva tillståndsförfarandet anser utredningen att samma krav&lt;br&gt;bör ställas på ett utländskt företag som önskar bli kontoförande institut&lt;br&gt;som på ett svenskt företag. Inspektionen delar den bedömningen såvitt&lt;br&gt;gäller själva prövningskriterierna. Detta innebär att höga krav kommer&lt;br&gt;att ställas på det utländska företagets tekniska och ekonomiska kapacitet,&lt;br&gt;kunskap om VP-systemet samt juridiska sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av den tekniska kapaciteten kommer att kräva att&lt;br&gt;inspektionen har tillgång till särskild expertis. I 11 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet anges att om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen för bedömning av en viss fråga i prövningen behöver anlita någon&lt;br&gt;med särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas av sökanden.&lt;br&gt;En motsvarande bestämmelse bör föras in i aktiekontolagen för att skapa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för en adekvat utvärdering av de tekniska förutsättning-&lt;br&gt;arna hos sökandeföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också ingår i tillståndsprövningen är om företaget har&lt;br&gt;sådana ekonomiska förutsättningar att det kan klara det skadeståndsansvar&lt;br&gt;som framgår av 7 kap. aktiekontolagen. Utredningen har i sitt förslag&lt;br&gt;modifierat detta ansvar på några punkter men om frågan om att till VPC&lt;br&gt;ansluta utländska kontoförande institut tas med förtur kommer det att&lt;br&gt;vara de nuvarande reglerna som kommer att gälla tills resterande delar&lt;br&gt;av utredningens förslag genomförs. Detta talar för att frågan inte tas med&lt;br&gt;förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör - i vart fall om här berörd fråga&lt;br&gt;tas med förtur - dessutom diskuteras hur VPC bör säkerställa sin rätt&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § aktiekontolagen att i vissa fall kräva tillbaka utbetald&lt;br&gt;ersättning från ett utländskt kontoförande institut. Någon sådan återkravs-&lt;br&gt;situation har ännu inte inträffat men i vart fall i teorin kan det, om den&lt;br&gt;inträffar, bli fråga om betydande belopp. Om denna fråga inte löses på&lt;br&gt;något annat sätt så kan det bli nödvändigt för inspektionen att begära ett&lt;br&gt;utlåtande från någon rättslärd i det land där sökandeföretaget har sitt säte&lt;br&gt;för att få frågan utredd. Vem som skall bära kostnaderna för detta bör&lt;br&gt;anges i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har på sid. 221 ff. diskuterat förvaltare och förvaltarregistre-&lt;br&gt;ring. Utredningen föreslår att nuvarande ordning bör behållas i vad den&lt;br&gt;innebär att förvaltarregistrering resp, registrering av den som fått särskilt&lt;br&gt;tillstånd kan ske beträffande aktier och att även i övrigt bör finansiella&lt;br&gt;instrument kunna förvaltarregistreras hos svenska värdepappersinstitut.&lt;br&gt;Däremot bör härutöver inte tillskapas något regelverk för förvaltarregi-&lt;br&gt;strering av sådana finansiella instrument som förvaltas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte de regeländringar som utredningen föreslagit beträffande&lt;br&gt;förvaltarregistrering genomförs samtidigt med att möjligheten för&lt;br&gt;utländska företag att bli kontoförande institut öppnas så kommer&lt;br&gt;nuvarande regler att tillämpas på dessa företag. Detta innebär att ett&lt;br&gt;utländskt kontoförande institut som uppträder som förvaltare av aktier för&lt;br&gt;personer bosatta utanför Sverige måste ha ett tillstånd för varje aktie. Det&lt;br&gt;framstår som angeläget att den ändring som utredningen föreslagit inne-&lt;br&gt;bärande att sådant tillstånd kan ges generellt för svenska aktier kan&lt;br&gt;genomföras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, se sid. 223, har ansett att aktiekontolagen i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse bör kunna tillämpas så att ett utländskt värdepappers-&lt;br&gt;bolag, som exempelvis legitimerar sig som borgenär i fråga om&lt;br&gt;skuldförbindelser, i registreringshänseende anses vara borgenär utan&lt;br&gt;någon särskild prövning av huruvida instrumenten tillhör någon kund. En&lt;br&gt;sådan lagtolkning kan enligt utredningens mening göras även med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande lydelse av lagen. Enligt utredningen skulle det inte heller vara&lt;br&gt;något hinder, enligt nuvarande regler, för VPC eller kontoförande&lt;br&gt;institut, att göra en anteckning i VP-systemet att värdepapperen tillhör&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppfattning att det på ett vanligt VP-konto, alltså ej&lt;br&gt;förvaltarkonto, skulle kunna göras en anteckning om att instrumenten&lt;br&gt;tillhör annan reser en del frågor. Innebörden härav är att det införs en ny&lt;br&gt;form av förvaltarkonton. Av förarbetena till 9 kap. 2 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(prop. 1988/89:152 sid. 125) framgår att reglerna om förvaltning genom&lt;br&gt;någon som har tillstånd enligt 8 kap. 1 § att införas i aktieboken inte&lt;br&gt;gäller i fråga om skuldförbindelser. Uttalandet har av inspektionen tolkats&lt;br&gt;så att ett utländskt företag inte kunnat få öppna ett förvaltarkonto hos&lt;br&gt;VPC beträffande skuldförbindelser. Med utredningens tolkning skulle&lt;br&gt;detta trots allt vara möjligt. Det bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;göras klart hur de nuvarande reglerna skall tolkas och det är angeläget&lt;br&gt;att detta klargörande sker samtidigt med att frågan om utländska företag&lt;br&gt;skall få bli kontoförande institut genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen - om utredningens tolkning av nuvarande regler skall&lt;br&gt;gälla - blir att det införs en möjlighet för utländska företag att disponera&lt;br&gt;ett eller flera förvaltarkonton avseende skuldförbindelser i VP-systemet&lt;br&gt;utan auktorisation eller tillstånd från inspektionen. Denna tolkning leder&lt;br&gt;till frågor om och i så fall hur regelsystemet i 8 och 9 kap. aktie-&lt;br&gt;kontolagen skall tillämpas på sådana förvaltarkonton. Det framstår enligt&lt;br&gt;inspektionens uppfattning inte som motiverat att denna form av förvaltar-&lt;br&gt;konton skall få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som kräver fortsatta överväganden är utländska&lt;br&gt;kontoförande instituts bundenhet av den nettning av betalningar som sker&lt;br&gt;i VP-systemet. Såvitt framgår av vad clearingutredningen anfört om&lt;br&gt;nettning på sid. 257 ff. är nettningen bindande för parterna om den&lt;br&gt;grundar sig på avtal. Även om nettningförfarandet grundar sig på avtal&lt;br&gt;har clearingutredningen ändock funnit det erforderligt att för konkurs-&lt;br&gt;situationen föreslå en lagregel som binder konkursboet. Tanken är dock&lt;br&gt;inte att denna fråga skall tas med förtur varför den osäkerhet som&lt;br&gt;utredningen redovisat kommer att kvarstå intill dess utredningens övriga&lt;br&gt;förslag leder till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt kontoförande institut måste för att kunna delta i VP-&lt;br&gt;systemet träffa ett avtal med en svensk bank (likvidbank) med drag-&lt;br&gt;ningsrätt i Riksbanken. De betalningar det utländska kontoförande&lt;br&gt;institutet skall göra resp, erhålla kommer att vara nettobelopp varvid&lt;br&gt;både det utländska kontoförande institutet och institutets eventuella&lt;br&gt;kunders betalningar nettas. Det är av vikt att frågan om nettning&lt;br&gt;behandlas samtidigt med utredningens övriga förslag. Även vad som här&lt;br&gt;anförts talar således emot att frågan om utländska kontoförande institut&lt;br&gt;tas med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en annan fråga är om svenska banker skall vara skyldiga att&lt;br&gt;fungera som likvidbank för utländska företag som erhållit tillstånd av&lt;br&gt;inspektionen att vara kontoförande institut. Enligt inspektionens&lt;br&gt;bedömning bör något sådant tvång inte införas. Hittills har inspektionen&lt;br&gt;alltid utgått från att någon bank åtar sig uppdraget som likvidbank för de&lt;br&gt;svenska företag som önskar bli kontoförande institut. Tillståndsprövning-&lt;br&gt;en har således inletts före likvidbanksavtalets ingående. Däremot&lt;br&gt;meddelas numera inga tillstånd förrän likvidbanksavtalet är undertecknat.&lt;br&gt;Inspektionen kan komma att ompröva den nuvarande ordningen på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är ansökningsavgiften för ett Kl-tillstånd 4 800 kr. Som framgått&lt;br&gt;ovan kommer prövningen av en Kl-ansökan från ett utländskt företag att&lt;br&gt;innebära betydligt mer arbete och dra mer kostnader än vad som gäller&lt;br&gt;för ett svenskt företag. Besök hos företaget och hos den utländska&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten är nödvändiga åtgärder i detta sammanhang. Det kan&lt;br&gt;också bli nödvändigt att anlita såväl teknisk som juridisk sakkunskap i det&lt;br&gt;land där företaget har sitt säte. Eftersom det utländska företaget inte&lt;br&gt;kommer att stå under inspektionens tillsyn kommer några tillsynsavgifter&lt;br&gt;inte att kunna tas ut. Alla kostnader bör därför täckas av avgiften för&lt;br&gt;själva tillståndsprövningen. Den nuvarande avgiften bör därför höjas&lt;br&gt;kraftigt alternativt relateras till de faktiska kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret välkomnar att utländska företag ges en möjlighet att&lt;br&gt;bli kontoförande institut. Det är för Riksgäldskontoret viktigt att få en så&lt;br&gt;stor spridning som möjligt av statspapper. En breddad investerarbas leder&lt;br&gt;till en effektivare marknad och lägre lånekostnader för staten. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund ser Riksgäldskontoret det som angeläget att minimera kostna-&lt;br&gt;derna och riskerna för den gränsöverskridande handeln. Genom hop-&lt;br&gt;länkning av svenska och utländska värdepapperscentraler kan avveck-&lt;br&gt;lingen av den alltmer ökande gränsöverskridande handeln underlättas. Det&lt;br&gt;är också viktigt för konkurrensen på den svenska penning-och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden att utländska banker och värdepappersbolag får möjlighet&lt;br&gt;att tillhandahålla alla tjänster som är förknippade med denna marknad -&lt;br&gt;även tjänsten som kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Hovrätten för övre Norrland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har, med de aspekter som hovrätten närmast har att beakta,&lt;br&gt;inte någon erinran mot Clearingutredningens förslag i frågan om&lt;br&gt;möjligheterna för utländska företag att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten delar utredningens bedömning att aktiekontolagen bör&lt;br&gt;kompletteras med en uttrycklig möjlighet för utländska företag att bli&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att utländska företag skall kunna bli kontoförande&lt;br&gt;institut först sedan Finansinspektionen givit tillstånd härtill. Utländska&lt;br&gt;företag som medgivits sådant tillstånd skall emellertid inte stå under&lt;br&gt;inspektionens tillsyn, utan principen om hemlandstillsyn skall gälla. EU:s&lt;br&gt;regelsystem i den finansiella sektorn bygger generellt på principen om&lt;br&gt;hemlandstillsyn och också på principen om hemlandsauktorisation. Den&lt;br&gt;sistnämnda princippen kommer till uttryck i bl.a. det s.k. in-&lt;br&gt;vesteringstjänstedirektivet. Enligt detta direktiv har ett värdepappersin-&lt;br&gt;stitut som fått auktorisation i hemlandet rätt att, genom filial eller&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet, utan diskriminering utföra in-&lt;br&gt;vesteringstjänster i annat EU-land. Ett värdepappersinstitut som är&lt;br&gt;medlem av en utländsk börs skall enligt direktivet ha fritt tillträde till det&lt;br&gt;clearingsystem i vilket institutets börsaffärer avslutas. Utredningens&lt;br&gt;förslag att utländska företag - i vart fall i den omfattning dessa företag&lt;br&gt;är medlem av en utländsk börs - skall kunna bli kontoförande institut&lt;br&gt;först efter Finansinspektionens tillstånd torde således komma att strida&lt;br&gt;mot investeringstjänstedirektivet. Direktivet är avsett att träda i kraft&lt;br&gt;inom EES-området den 1 januari 1996. Det finns mot den angivna&lt;br&gt;bakgrunden skäl att på nytt överväga i vilken omfattning ett utländskt&lt;br&gt;företag skall behöva Finansinspektionens tillstånd för att bli kontoförande&lt;br&gt;institut. Enligt kammarrättens mening är det angeläget att reglerna blir&lt;br&gt;så enhetliga som möjligt, vilket bör beaktas mot bakgrund bl.a. av att&lt;br&gt;även företag från länder utanför EU-området kan ha intresse av att&lt;br&gt;tillhöra de kontoförande institutens krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningsförslaget skall Finansinspektionen bevilja respektive&lt;br&gt;återkalla tillstånd för utländska företag att bli kontoförande institut&lt;br&gt;samtidigt som inspektionen inte skall ha den löpande tillsynen över&lt;br&gt;företagen. Denna ordning medför, vilket utredningen också&lt;br&gt;uppmärksammat, att mycket höga krav måste ställas på samarbetet mellan&lt;br&gt;Finansinspektionen och tillsynsmyndigheterna i berörda länder. Ett&lt;br&gt;effektivt informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna bör utgöra en&lt;br&gt;förutsättning för Finansinspektionens tillstånd och detta - tillsammans&lt;br&gt;med de övriga kriterier som skall ligga till grund för inspektionens&lt;br&gt;tillståndsgivning - bör enligt kammarrättens mening också komma till&lt;br&gt;tydligt uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att utländska företag som är kontoförande institut inte&lt;br&gt;skall stå under Finansinspektionens tillsyn föranleder kompletteringar i&lt;br&gt;1 kap. 5 § aktiekontolagen. Detta lagrum anger i sin nuvarande lydelse&lt;br&gt;att Regeringen eller den myndighet som Regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om bl.a. tillsyn över kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget innebär att ADB-förda personuppgifter kommer att&lt;br&gt;flöda mellan Sverige och utlandet. Med anledning härav vill&lt;br&gt;kammarrätten peka på bestämmelserna i 11 § datalagen (jfr 7 kap. 16 §&lt;br&gt;sekretesslagen inom den offentliga sektorn). Enligt bestämmelserna får&lt;br&gt;personuppgifter lämnas ut till stat, som inte har anslutit sig till Europa-&lt;br&gt;rådets dataskyddskonvention, endast efter medgivande av Datain-&lt;br&gt;spektionen. För att undvika att bestämmelserna 11 § datalagen blir&lt;br&gt;tillämpliga, såvitt nu är ifråga, föreslår kammarrätten att en special-&lt;br&gt;bestämmelse förs in i aktiekontolagen som medger ett dataflöde över&lt;br&gt;gränserna. En sådan bestämmelse torde inte medföra någon risk för&lt;br&gt;otillbörligt intrång i personlig integritet. Skäl att belasta Datainspektionen&lt;br&gt;- och i förlängningen de allmänna förvaltningsdomstolarna - med&lt;br&gt;prövningar enligt 11 § datalagen (jfr prop. 1993/94:116 sid. 12 nederst)&lt;br&gt;synes därför inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Datainspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, som begränsar sina synpunkter till frågor som kan&lt;br&gt;röra datalagen (1973:289), kan konstatera att aktiekontolagen innefattar&lt;br&gt;en särreglering av personregister som i vissa avseenden tar över generella&lt;br&gt;regler om personregister som finns i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag enligt nu aktuella avsnitt sammantagna med det&lt;br&gt;uppgiftslämnande ur register som skall ske enligt aktiekontolagen, väcker&lt;br&gt;dock frågan om hur villkoren för utlämnande av personuppgifter till&lt;br&gt;utlandet skall uppfyllas enligt datalagen. Utredningen nämner på sid. 226&lt;br&gt;i betänkandet underrättelse genom elektronisk överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § datalagen krävs Datainspektionens medgivande för att&lt;br&gt;personuppgifter som ingår i personregister skall få lämnas ut, om det&lt;br&gt;finns anledning att anta att uppgifterna skall användas för automatisk&lt;br&gt;databehandling i utlandet. Medgivande behövs dock inte om person-&lt;br&gt;uppgift skall användas för automatisk databehandling enbart i en stat som&lt;br&gt;har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid&lt;br&gt;automatisk databehandling av personuppgifter. I det allmännas verksam-&lt;br&gt;het tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100), där en&lt;br&gt;motsvarande reglering finns i 7 kap. 16 §. F.n. har femton stater anslutit&lt;br&gt;sig till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anser att man bör undvika en situation där uppgifts-&lt;br&gt;lämnande enligt aktiekontolagen till utlandet skulle behöva bygga på&lt;br&gt;medgivande från inspektionen. Från integritetssynpunkt kan knappast&lt;br&gt;finnas någon invändning emot uttryckliga särregler om att nödvändigt&lt;br&gt;uppgiftslämnande enligt aktiekontolagen får ske till utlandet även när man&lt;br&gt;kan anta att uppgifterna kommer att ADB-behandlas där. Enligt inspek-&lt;br&gt;tionens mening bör alltså behovet av sådan reglering övervägas i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Konkurrensverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare steg mot en skärpt konkurrens utgör utredningens förslag&lt;br&gt;att ge utländska företag en generell möjlighet att vara kontoförande&lt;br&gt;institut och svara för registrering av finansiella instrument i konkurrens&lt;br&gt;med inhemska värdepapperscentraler, bl.a. VPC. Förslaget bör innebära&lt;br&gt;effektivitetsfrämjande effekter i handeln på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har Konkurrensverket inga erinringar mot utred-&lt;br&gt;ningens förslag i här berörda delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV ställer sig positivt till utredningens förslag även i detta avsnitt.&lt;br&gt;RRV vill emellertid beröra frågan om tillståndsgivning och tillsyn.&lt;br&gt;Utredningen framhåller att ett utländskt företag ej bör stå under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Detta är korrekt och i överensstämmelse med&lt;br&gt;principen om hemlandstillsyn. RRV ställer sig emellertid frågande till&lt;br&gt;utredningens uppfattning att Finansinspektionen bör svara för prövning&lt;br&gt;av utländskt företag att vara kontoförande institut i Sverige. Om företaget&lt;br&gt;står under tillsyn i utlandet bör också det landets tillsynsmyndighet svara&lt;br&gt;för prövningen av företagets lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår bl.a. att utländska företag ges möjlighet att bli&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV tillstyrker förslaget med följande reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning, ränta och innehav på konton lämnas&lt;br&gt;varje år av VPC respektive av svenska förvaltare. Ur skattekontrollsyn-&lt;br&gt;punkt är det angeläget att undvika att möjlighet ges för svenskar att&lt;br&gt;genom utländsk mellanhand inneha aktier utan att kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför uppställas ett krav på att tillstånd till sådan verksamhet&lt;br&gt;skall ges endast om det utländska kontoförande institutet medger Riks-&lt;br&gt;skatteverket insyn i Sverige bosatt kontoinnehavares konto samt att&lt;br&gt;kontrolluppgift årligen avges för sådan kontoinnehavare, jämför lagen&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 kap. 27 a § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SARF som verkar för en breddning av det individuella aktiesparandet är&lt;br&gt;angelägen om att kostnaderna för ett sådant sparande kan hållas på en så&lt;br&gt;låg nivå som möjligt. En viktig förutsättning för att kostnaderna skall&lt;br&gt;hållas nere är att värdepappersmarknadens struktur, inbjuder till och&lt;br&gt;möjliggör, en fri konkurrens såväl när det gäller förmedling av värde-&lt;br&gt;pappersaffärer som när det gäller kontoföring, clearing och avveckling.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiespararna ser därför i grunden positivt på åtgärder som skapar&lt;br&gt;förutsättningar för en ökad konkurrens genom närvaro av utländska&lt;br&gt;värdepappersinstitut på den svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeställningen om utländska företag skall få rätt att bli kontoförande&lt;br&gt;institut i VPC berör dock många andra områden vilket inte minst övriga&lt;br&gt;delar av Clearingutredningens betänkande vittnar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det därför felaktigt att bryta ut frågan om en&lt;br&gt;utvidgning av kretsen av kontoförande institut från övriga delar av&lt;br&gt;Clearingutredningen för att i förtur genomföra sådana förändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd för vår avvisande inställning till att i nuläget skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att utländska värdepappersinstitut skall kunna bli kontoförande&lt;br&gt;institut i VPC vill vi belysa frågorna om VPC:s monopol, VPC:s ansvar&lt;br&gt;för de kontoförande instituten och slutligen statens ansvar för VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av VPC 1971&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom bildande av VPC 1971 fanns två huvudsakliga motiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Svenska statens,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- önskemålet om ökade möjligheter till insyn om ägarförhållandet i&lt;br&gt;marknadsnoterade aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bankernas och aktiebolagens,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- önskemål om rationellare och billigare hantering av utdelningskuponger&lt;br&gt;samt emissionsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som bankerna utarbetade inom ramen för det bolag som&lt;br&gt;bildades för ändamålet, VPC, innebar att rätten till aktieutdelning,&lt;br&gt;teckningsrätter och delrätter knöts till inskrivningen i respektive bolags&lt;br&gt;aktiebok. I proposition 1970:99 med förslag till Lag om förenklad&lt;br&gt;aktiehantering, föreskrevs att bolag som önskade övergå till den&lt;br&gt;förenklade aktiehanteringen måste:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) på bolagsstämma fatta beslut om ändring av bolagsordningen och&lt;br&gt;införa ett avstämningsförbehåll, dvs. bli ett avstämningsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) anlita VPC för denna hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC kom härigenom att bli ett genom lag instiftat monopol för förande&lt;br&gt;av avstäkningsbolagens aktieböcker. VPC skulle på deras uppdrag och&lt;br&gt;för deras räkning, utfärda nya aktiebrev i samband med överlåtelser av&lt;br&gt;aktier samt verkställa utbetalningar och tilldelningar av de ekonomiska&lt;br&gt;rättigheter som bolaget beslutat om till de inskrivna aktieägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fondbörsutredning som föregick propositionen föreslogs däremot&lt;br&gt;inte något monopol. I deras förslag förelåg därför inget hinder för att&lt;br&gt;bolagen i egen regi och på egen risk och räkning skulle försöka uppnå&lt;br&gt;de rationaliseringar som den förenklade aktiehanteringen skulle kunna&lt;br&gt;medföra. Fondbörsutredningens förslag innefattade även en möjlighet för&lt;br&gt;bolagen att uppdra detta till en organisation som av Kungl.Maj:t erhållit&lt;br&gt;tillstånd för att yrkesmässigt föra aktiebok och utfärda aktiebrev för&lt;br&gt;bolagens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementschefens uttalande skulle ansvaret för aktieboken och&lt;br&gt;aktiehanteringen &amp;quot;i princip” ligga kvar på bolagen, men dessa fick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt en regressrätt mot VPC. När departementschefen, till skillnad&lt;br&gt;från fondbörsutredningen, föreslog ett monopol för VPC (med motivet&lt;br&gt;att önskade rationalitetsvinster annars inte skulle uppnås) föranledde detta&lt;br&gt;honom att samtidigt föreslå ett betydande statligt ägande i VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska staten kom därvid att inträda som 50 % ägare i VPC och&lt;br&gt;även ikläda sig 50 % av den av ägarna utfärdade garantiförbindelse på&lt;br&gt;totalt 20 Mkr. Staten tecknade samtliga A-aktier. B-aktiema tecknades av&lt;br&gt;de anslutna bankerna och fondkommissionärema. Genom ett konsortialav-&lt;br&gt;tal från den 23/11 1970 förband sig den svenska staten samtidigt att lösa&lt;br&gt;in B-aktiema om en majoritet av B-aktieägama önskade detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av VPC 1971 kom enligt ovan att innebära att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett VPC-monopol infördes för förenklad aktiehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktieägarna själva, via bolagsstämma, fick rätt att fatta beslut och ta&lt;br&gt;ansvar för övergång till en sådan hantering i VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolagen i princip skulle bära ansvar för den hantering som VPC utförde&lt;br&gt;på deras uppdrag (med regressrätt mot VPC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten inträdde som 50 % ägare i VPC för att säkerställa statens&lt;br&gt;önskemål om förbättrad insyn i bolagens ägarförhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga aktieägare i VPC erhöll en option med rätt att påkalla en statlig&lt;br&gt;inlösen av deras aktie i VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång till kontobaserade aktier i VPC 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftigt ökade omsättningen på aktiemarknaden under 1980-talet&lt;br&gt;resulterade 1983 i omfattande driftsproblem vid VPC. Efter vissa&lt;br&gt;utredningar kom VPC fram till att en övergång till kontobaserade&lt;br&gt;värdepapper var nödvändig. Kontobaserade värdepapper förekom redan&lt;br&gt;då på ett stort antal marknader runt omkring i världen. Det helt&lt;br&gt;dominerade sättet att skapa kontobaserade värdepapper var - och är&lt;br&gt;alltjämt - immobilisering av fysiska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immobilisering av värdepapper innebär att placerarna på eget initiativ&lt;br&gt;och på egen risk och räkning väljer att deponera sina värdepapper hos&lt;br&gt;något värdepappersinstitut som erbjuder en säker och kostnadseffektiv&lt;br&gt;hantering. Värdepappersinstitutet registerför sedan innehaven i sitt eget&lt;br&gt;datasystem och handel sker genom kontoföring mellan olika innehavares&lt;br&gt;konton hos registerföraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna form tilltalade emellertid inte de intressenter som stod bakom&lt;br&gt;VPC. Dessa föreslog i stället i de utredningar som presenterades att de&lt;br&gt;fysiska aktiebreven som VPC utfärdade för bolagens räkning, genom en&lt;br&gt;lagstiftning om dematerialisering skulle upphöra att vara bärare av&lt;br&gt;rättigheter. Dessa rättigheter skulle genom en lagändring knytas till det&lt;br&gt;register över aktieägarna som VPC redan förde. Intressenterna bakom&lt;br&gt;VPC föreslog med andra ord att en obligatorisk övergång till konto-&lt;br&gt;baserade aktier i VPC:s VP-system skulle genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebar ett stort ingrepp i det civilrättsliga förhållandet&lt;br&gt;mellan parterna. Således kunde, t.ex. en placerare när det fysiska&lt;br&gt;värdepapperet inte längre existerade, inte själv försäkra sig om ett&lt;br&gt;samtidigt skifte likvid mot leverans vid en överlåtelse. Alla värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavare skulle i stället komma att bli tvungen att anlita och ge&lt;br&gt;fullmakt till något kontoförande institut (Kl), som på VPC:s vägnar och&lt;br&gt;på rättighetsinnehavamas uppdrag verkställde registreringarna i VP-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När propositionen med förslaget till Aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;remissbehandlades framfördes krav från ett flertal instanser på att det&lt;br&gt;aldrig skulle få uppstå tveksamheter till ett fullgott eller hundraprocentigt&lt;br&gt;värdeskydd mot förluster i VPC. Kombinationen av ett genom lag&lt;br&gt;instiftat VPC-monopol och den genom lag obligatoriska övergången till&lt;br&gt;kontoföring av aktier i VPC medförde att många remissinstanser&lt;br&gt;jämställde VPC:s register över aktier med det fastighetsregister för vilket&lt;br&gt;staten har ett obegränsat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att krav på ett fullgott värdeskydd och ett statligt ansvar för VPC&lt;br&gt;framfördes är naturligt eftersom innehavarna genom avskaffandet av&lt;br&gt;fysiska värdepapper, utsätts för nya risker. Placerarna kan därför utan&lt;br&gt;egen förskyllan drabbas av betydande ekonomiska skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de nya risker som följer med den kontobaserade lösningen&lt;br&gt;har VPC i lagen fått ett mycket långtgående ansvar. Den decentraliserade&lt;br&gt;lösningen med Kl som på VPC:s vägnar svarar för registreringar har&lt;br&gt;vidare vidgat VPC:s kontrollsfär och riskområde. VPC:s ansvar&lt;br&gt;innefattar därför även de åtgärder som ett Kl vidtar i VP-systemet och&lt;br&gt;den åtkomst detta Kl har till VP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som utarbetades av bankerna och VPC med en till Kl&lt;br&gt;decentraliserad hantering av VPC:s uppgifter, lade grunden för den&lt;br&gt;logiska utvidgningen av VPC:s ansvar. Ett ansvar som därför kom att&lt;br&gt;omfatta de Kl som på VPC:s vägnar verkställer registreringarna i&lt;br&gt;systemet. Detta har naturligtvis även medfört att kraven på Kl kommit&lt;br&gt;att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen som har regeringens uppdrag att bevilja tillstånd till&lt;br&gt;de organisationer som ansöker om att få vara Kl i VPC, uppställer därför&lt;br&gt;ett flertal krav för ett Kl-tillstånd. Däribland kan nämnas höga krav på&lt;br&gt;att administrativa, juridiska och tekniska resurser måste finnas hos den&lt;br&gt;sökande. Eftersom ett Kl kan ådra sig betydande skadeståndsansvar,&lt;br&gt;såväl direkt som indirekt genom VPC:s regressrätt, uppställdes även&lt;br&gt;höga krav på ekonomiska resurser hos den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till kontobaserade aktier i VPC 1989 kom kortfattat att&lt;br&gt;innebära att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktieägarna, genom den obligatoriska lagstiftning om dematerialisering&lt;br&gt;av fysiska aktiebrev, beskars från möjligheten att själva förvalta sina&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktörerna, genom kontoföring av aktiebreven, inte längre själva kunde&lt;br&gt;säkerställa likvid mot leverans vid sina’ affärer utan blev beroende av&lt;br&gt;VPC och dess Kl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- VPC, utövar ansvar för sin egen systemdrift och hantering, kom att&lt;br&gt;ikläda sig ett väsentligt utökat ansvar omfattande den till de anslutna KI:n&lt;br&gt;decentraliserade hanteringen och insynen i VP-systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det ansvar för VPC:s förande av avstämningsbolagens aktieböcker som&lt;br&gt;enligt förarbetena till Lag om förenklad aktiehantering och Lag om VPC&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltjämt skulle kvarstå på de bolag som anlitade VPC, indirekt även&lt;br&gt;kommit att utvidgas till att omfatta de Kl som på VPC:s vägnar utför&lt;br&gt;registreringsarbetet i VP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontobaserade skuldebrev i VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid aktiekontolagens tillkomst 1989 tillskapades även möjligheter för att&lt;br&gt;emittenter, som vill utfärda eller har utfärdat ensidiga skuldförbindelser&lt;br&gt;avsedda för allmän omsättning, skulle kunna begära att skuldebreven i&lt;br&gt;stället för fysisk form, registrerades i VPC:s avstämningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skuldebrev, har borgenären eller innehavaren av&lt;br&gt;skuldebrevet inga förvaltningsrättigheter över emittenten. Av bland annat&lt;br&gt;den anledningen regleras avtalsförhållandena mellan borgenären och&lt;br&gt;emittenten mycket precist på skuldebrevet när det utges. Om, t.ex. en&lt;br&gt;emittent senare önskar ändra något villkor på skuldebrev som utfärdas&lt;br&gt;måste han först träffa en överenskommelse om detta med de som innehar&lt;br&gt;skuldebreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta grundläggande förhållande mellan parterna förbisåg lagstiftaren&lt;br&gt;när emittenter i aktiekontolagen gavs rätt att ensidigt och självständigt&lt;br&gt;fatta beslut om en övergång till kontobaserade skuldebrev hos VPC för&lt;br&gt;redan emitterade skuldebrev. Genom att emittentema gavs rätt att&lt;br&gt;innehålla utfäst betalning av, t.ex. kupongräntor kunde de sålunda&lt;br&gt;framtvinga en sådan övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en emittent ensidigt och självständigt begär en övergång till&lt;br&gt;kontobaserade skuldebrev hos VPC beskär emittenten samtidigt&lt;br&gt;innehavarna från vissa rättigheter. Innehavarna kan därefter inte själva&lt;br&gt;svara för ett säkert förvar eller att, t.ex. säkerställa likvid mot leverans&lt;br&gt;vid överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom alla rättsverkningar knutits till registreringarna i VPC:s&lt;br&gt;system blir innehavarna av kontoförda skuldebrev helt beroende av VPC&lt;br&gt;och de Kl som på VPC:s vägnar utgör registreringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller för enkla skuldebrev kan därför den som&lt;br&gt;förvärvar ett i VPC kontofört löpande skuldebrev inte hävda sin rätt&lt;br&gt;förrän en anteckning har skett i det avstämningsregister som VPC - mot&lt;br&gt;bakgrund av det sätt varpå kontoföringen uppkommit - för på emittentens&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan knappast råda något tvivel om att även emittenten av&lt;br&gt;kontobaserade skuldebrev indirekt måste vara ansvarig för den register-&lt;br&gt;föring som emittentema ensidigt uppdragit åt VPC att utföra för deras&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret som svarar för statens upplåning har även ansvaret&lt;br&gt;för att föra den så kallade statskuldsboken. Statskuldsboken är statens&lt;br&gt;motsvarighet till den skuldbok som respektive emittent har att föra. Som&lt;br&gt;emittent av löpande skuldebrev avsedd för allmän omsättning har även&lt;br&gt;Riksgäldskontoret i övrigt samma rättigheter och skyldigheter som andra&lt;br&gt;emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har under 1993 tillsammans med ett antal bo-&lt;br&gt;stadsinstitut använt sig av de möjligheter som aktiekontolagen gett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emittenter som önskar övergå till kontobaserade skuldebrev. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret har under 1993 inte enbart lagt in nyemitterade skuldebrev i&lt;br&gt;VPC. Riksgäldskontoret har även nyttjat emittentemas ensidiga rätt i&lt;br&gt;aktiekontolagen för att framtvinga en konvertering till VPC av tidigare&lt;br&gt;i fysisk form, utfärdade skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den statliga myndigheten Riksgäldskontorets agerande, har den&lt;br&gt;svenska staten nu även såsom emittent iklätt sig ett ansvar för VPC:s&lt;br&gt;nuvarande och framtida verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återgång från kontobaserade värdepapper hos VPC till fysiska&lt;br&gt;värdepapper reglerades som bekant däremot inte i aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC:s monopol och statens ansvar för VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan har den svenska staten, från det att VPC bildades&lt;br&gt;1971 och fram till i dag, medverkat till utformningen av VPC och&lt;br&gt;vidtagit åtgärder som måste leda till slutsatsen att staten härigenom iklätt&lt;br&gt;sig det yttersta ansvaret för VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder heller ingen tvekan om att detta agerande varit hämmande&lt;br&gt;för konkurrensen på området och lagt grunden för en struktur som&lt;br&gt;Clearingutredningen själv påpekar (sid. 192) inte kan sägas vara&lt;br&gt;konkurrensneutral mellan deltagande aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en marknadsekonomi med fri konkurrens finns det goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att de skilda marknadsaktörernas preferenser leder till&lt;br&gt;mångfald och en marknad som utvecklar och erbjuder olika kostnads-&lt;br&gt;effektiva lösningar för de olika aktörernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rädda betalningssystemet har staten tvingats garantera de&lt;br&gt;svenska bankerna och hela det svenska banksystemet vilket med alla mått&lt;br&gt;mätt är ett gigantiskt åtagande. Även om detta åtagande är enormt har det&lt;br&gt;i vart fall begränsats till svenska institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats ovan har övergången till kontoförda värdepapper,&lt;br&gt;genom dematerialisering och ett till de kontoförande instituten decentrali-&lt;br&gt;serat registreringsarbete, medfört att VPC:s ansvar utsträckts till att även&lt;br&gt;innefatta de kontoförande institutens åtgärder för vilka staten även har ett&lt;br&gt;indirekt ansvar som en följd av statens ansvar för VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande slutsatser på frågan om utländska företag som Kl i VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SARFs mening kan slutsatsen av de ovan redovisade förhållandena&lt;br&gt;enbart bli att en förtursprövning för utökning av kretsen kontoförande&lt;br&gt;institut i VPC inte är möjlig i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör i stället en utredning skyndsamt tillsättas som,&lt;br&gt;fristående från Clearingutredningen, utreder och framlägger förslag till&lt;br&gt;en ny ansvarsfördelning mellan intressenterna bakom VPC. En sådan&lt;br&gt;utredning skall enligt SARF då utgå från att den som får beslutsrätt för&lt;br&gt;övergång till kontoföring av värdepapper även skall vara ansvarig för de&lt;br&gt;risker som är förenade med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en sådan utredning skyndsamt bör tillsättas talar även förhållan-&lt;br&gt;det att staten genom olika företrädare har uttalat att det statliga ägandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det statliga ansvaret för VPC skall avvecklas. Till detta kan läggas&lt;br&gt;Clearingutredningens uttalande (sid. 193) om VPC:s behov av reellt&lt;br&gt;ökade kapitaltillskott och garantier från dess intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill vi samtidigt påpeka att den mest utbredda&lt;br&gt;formen av kontoföring av värdepapper, immobilisering, utgår från&lt;br&gt;placerarens eget val av en säker och kostnadseffektiv depositarie som i&lt;br&gt;konkurrens med andra erbjuder tjänster som bäst motsvarar placerarens&lt;br&gt;preferenser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Allmänna Pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden har inget att erinra mot förslaget avseende&lt;br&gt;möjligheten för utländska företag att bli kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Stockholms Fondbörs AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om möjligheten för utländska företag att bli&lt;br&gt;kontoförande institut får Fondbörsen anföra följande. Enligt den från den&lt;br&gt;1 januari 1993 gällande börslagen kan en börs som medlem anta ett&lt;br&gt;utländskt företag som i sitt hemland har rätt att delta i börshandel av&lt;br&gt;liknande slag och där står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt&lt;br&gt;organ. För börsens verksamhet gäller vidare enligt börslagen principerna&lt;br&gt;om fritt tillträde för dem som uppfyller ställda krav samt neutralitet i&lt;br&gt;förhållande till börsmedlemmama när det gäller tillämpningen av&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen har f.n. tre nordiska institut som utan etablering i Sverige&lt;br&gt;antagits som medlemmar av Stockholms Fondbörs med stöd av börs-&lt;br&gt;lagens angivna bestämmelser. Från sina hemmakontor har således dessa&lt;br&gt;medlemmar direkt koppling till Fondbörsens handelssystem SAX. De&lt;br&gt;utländska medlemmarna har emellertid - så som aktiekontolagen f.n. är&lt;br&gt;utformad -inte kunnat erhålla tillgång till VPC:s avvecklingssystem på&lt;br&gt;samma sätt som svenska börsmedlemmar. Avvecklingen av gjorda affärer&lt;br&gt;är därför mer komplicerad och kostsam för dessa utländska medlemmar&lt;br&gt;än för svenska. De utländska företagens möjligheter att verka som&lt;br&gt;medlemmar vid Fondbörsen begränsas därmed i praktiken på ett sätt som&lt;br&gt;knappast kan anses vara förenligt med börslagens bestämmelser om fritt&lt;br&gt;tillträde och neutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen finner det angeläget att aktiekontolagen ändras för att&lt;br&gt;undanröja ovan angivna olägenheter. Fondbörsen tillstyrker därför&lt;br&gt;utredningens förslag om att bereda utländska företag möjlighet att bli&lt;br&gt;kontoförande institut. Fondbörsen instämmer även i utredningens&lt;br&gt;påpekande att den nu aktuella ändringen är brådskande och således bör&lt;br&gt;genomföras med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- Prop. 1993/94:232&lt;br&gt;föreningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har samband med EG-direktivet om investeringstjänster, av&lt;br&gt;vars Artikel 15 framgår att värdepappersinstitut eller motsvarande som&lt;br&gt;får tillgång till ett lands reglerade marknad också skall beredas möjlighet&lt;br&gt;att bli medlem eller på annat sätt ges tillgång till det system för clearing&lt;br&gt;och settlement som står till förfogande för sådana marknadsmedlemmar.&lt;br&gt;Investeringstjänstdirektivet skall med rättslig verkan gälla i medlems-&lt;br&gt;staterna (eller andra EES-stater) från ingången av år 1996. Så torde bli&lt;br&gt;fallet också i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att följa den tidplan som således gäller för Europa i övrigt&lt;br&gt;skapas möjlighet att pröva de tekniska, rättsliga och andra problem som&lt;br&gt;hänger samman med att låta institut, vilka baserar sin verksamhet på&lt;br&gt;annan än den inhemska rättsordningen koppla upp sig mot befintliga&lt;br&gt;lokala system. Föreningarna har svårt att se att detta kan ske så smärtfritt&lt;br&gt;att saken kan behandlas på det brådskande sätt som utredningen angett.&lt;br&gt;Beträffande den &amp;quot;marknadens brådska&amp;quot; som utredningen pekat på vill&lt;br&gt;föreningarna för sin del inte kännas vid någon sådan utöver vad som&lt;br&gt;följer av det nämnda investeringstjänstdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har utan tvekan viktiga säkerhetsaspekter. Innan man öppnar&lt;br&gt;tillgång till det befintliga lokala systemet, måste enligt föreningarnas&lt;br&gt;uppfattning följaktligen säkerhetsfrågorna kring ett sådant engagemang&lt;br&gt;noga prövas. I och med att utredningen inte gjort det, måste en sådan&lt;br&gt;prövning göras av annan, lämpligen Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aspekt på säkerhetsfrågan är om det är lämpligt att medge&lt;br&gt;anslutning för ett stort antal utländska institut eller om det säkerhets-&lt;br&gt;mässigt vore bättre att skapa förutsättningar för att dessa får en indirekt&lt;br&gt;anslutning genom att möjliggöra uppkoppling av clearinginstitut i olika&lt;br&gt;länder mot varandra. Därigenom skulle antalet kopplingar kunna hållas&lt;br&gt;nere med de säkerhetsfördelar detta kan föra med sig. Vidare skulle&lt;br&gt;endast sådana aktörer som rimligen måste anses vara professionella&lt;br&gt;förekomma i sådana kopplingar. En sådan ordning borde också vara&lt;br&gt;enklare och billigare att administrera och att hantera rättsligt. Såvitt&lt;br&gt;föreningarna förstått saken skulle en sådan ordning rymmas inom kraven&lt;br&gt;i investeringstjänstdirektivet. I och med att utredningen avstått från att&lt;br&gt;diskutera detta som ett alternativ och i stället pekat på att båda formerna&lt;br&gt;för uppkoppling parallellt skulle kunna förekomma - indirekt genom&lt;br&gt;clearinginstitut på sätt här sägs och direkt uppkoppling för utländska&lt;br&gt;marknadsmedlemmar - bör saken utredas innan ställning tas till en slutlig&lt;br&gt;svensk lösning. En sådan utredning hör lämpligen samman med den&lt;br&gt;säkerhetsöversyn som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om anslutning av utländska kontoförande institut hänger också&lt;br&gt;samman med kraven på en fungerande tillsyn, varvid kan anmärkas att&lt;br&gt;ordningen med hemlandstillsyn på värdepappersmarknaden inte är&lt;br&gt;genomförd förrän investeringstjänstdirektivet implementerats i de olika&lt;br&gt;länderna, dvs senast vid ingången av år 1996. Detta talar emot en&lt;br&gt;förtursbehandling av saken i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst samband med den senare frågan har också det skadeståndsansvar&lt;br&gt;som vilar på det nuvarande svenska institutet - VPC - med möjlighet för&lt;br&gt;VPC att återföra ansvaret på kontoförande institut. Föreningarna har&lt;br&gt;svårt att se att det skulle vara möjligt att ansluta utländska kontoförande&lt;br&gt;institut utan att ansvarsfrågan prövats. Utredningen har inte gjort en&lt;br&gt;sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu sagda har föreningarna inte tagit slutlig ställning till hur en&lt;br&gt;utländsk koppling till det befintliga svenska systemet skall göras. Innan&lt;br&gt;ställning tas till detta måste i vart fall de frågor som här antytts belysas&lt;br&gt;bättre än vad utredningen gjort. Med den korta tid som stått till buds för&lt;br&gt;att yttra sig i detta avseende har det inte varit möjligt för föreningarna att&lt;br&gt;göra sådana bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det sagda blir att frågan om utländsk uppkoppling mot&lt;br&gt;VP-systemet inte bör behandlas med förtur. Det bör dock finnas goda&lt;br&gt;möjligheter att göra nu antydda bedömningar så att Sverige i god tid kan&lt;br&gt;välja lösning till dess investeringstjänstdirektivet skall ha verkan i svensk&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att överblicka vilka problem som kan vara förenade med att&lt;br&gt;utländska företag skall kunna vara kontoförande institut. Frågan är ringa&lt;br&gt;belyst i betänkandet. Möjligheten för Finansinspektionen att genomföra&lt;br&gt;den förutsatta prövningen av de utländska företagens lämplighet måste&lt;br&gt;rimligen vara mycket begränsad. Enligt Försäkringsförbundets mening&lt;br&gt;bör möjligheten att vara kontoförande institut vara öppen endast för&lt;br&gt;välkända och väletablerade utländska kontosystem och clearingor-&lt;br&gt;ganisationer. Några exempel på sådana system och organisationer nämns&lt;br&gt;på sidan 285 i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 SwedeSettle AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SwedeSettle AB tillstyrker den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 TCO&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationalisering som påverkar det svenska samhället behöver inte&lt;br&gt;enbart medföra snabbast möjliga anpassning, utan att konsekvenser hunnit&lt;br&gt;behandlas och funderats över. TCO har därför svårt att se vad som&lt;br&gt;föranleder den korta remisstiden för att tillåta utländska företag att bli&lt;br&gt;kontoförande för diverse finansiella instrument på den svenska marknad-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt TCO tillfredsställande att Finansinspektionen ska&lt;br&gt;godkänna de utländska företag som ska tillåtas sköta kontoföring av på&lt;br&gt;den svenska marknaden noterade värdepapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillsynen av de kontoförande företagen förväntas ske i det land där&lt;br&gt;företaget i fråga är registrerat är i och för sig i överensstämmelse med&lt;br&gt;relevanta EG-regler. Det kan dock resa frågor kring allmänhetens&lt;br&gt;möjligheter till kontakt med respektive kontrollerande myndighet. Frågan&lt;br&gt;om den enskilde värdepappersinnehavarens möjligheter att få kontakt med&lt;br&gt;rätt myndighet om problem skulle uppstå är inte klargjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO föreslår att frågan om godkännande av utländska bolag för&lt;br&gt;kontoföring i Sverige väntar tills dess den enskildes rättigheter hunnit&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Uppsalauniversitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden har ingen erinran mot utredningens över-&lt;br&gt;väganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VPC tillstyrker förslaget att utländska företag ska kunna erhålla tillstånd&lt;br&gt;att vara kontoförande institut enligt aktiekontolagen. VPC anger dock&lt;br&gt;nedan vilka förutsättningar m.m., som måste föreligga för att utländska&lt;br&gt;företag ska kunna tillåtas att som direkta aktörer få tillgång till VP-&lt;br&gt;systemet (VPC:s kontobaserade system för värdepapper enligt gällande&lt;br&gt;regler i aktiekontolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår VPC att frågan om förvaltarregistrering tas upp till&lt;br&gt;vissa delar i samband med hanteringen av de två nu aktuella frågorna.&lt;br&gt;Det finns enligt VPC:s mening anledning att vidta vissa förändringar&lt;br&gt;angående bestämmelserna för förvaltarregistrering bland annat den något&lt;br&gt;omständliga tillståndshanteringen av rätten att som förvaltare införas i ett&lt;br&gt;bolags aktiebok. Den ändring som föreslås av utredningen borde i detta&lt;br&gt;sammanhang genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att utländska företag ska kunna erhålla tillstånd att&lt;br&gt;vara kontoförande institut. I begreppet utländska företag ingår enligt&lt;br&gt;betänkandet även utländska värdepapperscentraler och internationella&lt;br&gt;clearingorganisationer. För svenska företag uppställs ett antal krav för att&lt;br&gt;erhålla tillstånd att vara kontoförande institut. Dessa krav omfattar&lt;br&gt;ekonomisk styrka, teknisk kapacitet och ett antal andra typer av&lt;br&gt;kompetenskrav. Motsvarande krav ska enligt betänkandet gälla även för&lt;br&gt;ett utländskt företag som söker tillstånd att vara kontoförande institut&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. Utredningens förslag anger vidare att det&lt;br&gt;utländska företaget ska stå under tillsyn i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den omfattning den gränsöverskridande handeln av&lt;br&gt;svenska värdepapper har, och kan förväntas fortsätta att ha, finner VPC&lt;br&gt;det angeläget att utländska företag får rätt att vara kontoförande institut.&lt;br&gt;Frågan har dessutom erhållit stor aktualitet av hänsyn till att Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs i medlemskretsen tagit in bl.a. utländska banker, vilka för&lt;br&gt;hanteringen av clearing och avveckling är beroende av att de erhåller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till det i Sverige använda clearing- och settlementsystemet.&lt;br&gt;Behovet av att ha tillgång till det svenska clearingsystemet förstärks&lt;br&gt;ytterligare om vissa av de utländska börsmedlemmama ävenledes erhåller&lt;br&gt;dragningsrätt i Riksbanken. När förhållandena är såsom nyss beskrivits&lt;br&gt;föreligger en inkongruens som inte längre går att tillfredsställande&lt;br&gt;förklara för en utländsk aktör, som är verksam på den svenska finansiella&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de internationella rapporter som tar upp frågan om hanteringen av&lt;br&gt;internationella kopplingar för att underlätta bl.a. gränsöverskridande&lt;br&gt;handel föreslås genomgående att nationella värdepapperscentraler ska ha&lt;br&gt;länkar mellan varandra för att på sådant sätt underlätta den internationella&lt;br&gt;handeln. VPC kan inte ställa sig vid sidan av denna internationella&lt;br&gt;rekommendation. Med hänsyn till den hårdnande konkurrensen som råder&lt;br&gt;på detta område riskerar dock VPC att förlora i såväl effektivitet som i&lt;br&gt;trovärdighet, om inte ovan nämnda inkongruenta behandling inom landet&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC har tillsammans med de nordiska ländernas värdepapperscentraler&lt;br&gt;analyserat de olika aspekterna på ett länksamarbete mellan värdepappers-&lt;br&gt;centralema. De behandlade aspekterna är tekniken, rutiner, juridik,&lt;br&gt;analys av risker och genomgång av EU:s förslag till ramavtal mellan&lt;br&gt;värdepapperscentraler. I arbetsgruppen har man nu kommit så långt att&lt;br&gt;endast ett fåtal frågeställningar återstår. En av dessa återstående frågor&lt;br&gt;är ändrad lagstiftning, en annan är utformningen av rutiner och teknik.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har för avsikt att avlämna ett slutdokument under våren&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den närmare utformningen av den avtalsreglering som måste ske&lt;br&gt;i samband med att ett utländskt företag erhåller tillstånd att vara&lt;br&gt;kontoförande institut, måste det föregås av ett samarbete mellan parterna&lt;br&gt;och respektive organisations tillsynsmyndighet i hemlandet. De juridiska&lt;br&gt;frågorna måste ges prioritet i detta sammanhang med tanke på den&lt;br&gt;olikhet som råder mellan skilda rättsordningar på detta område. Inom&lt;br&gt;Norden kan dock konstateras att det råder stor likhet mellan de nordiska&lt;br&gt;ländernas regelverk, även om vissa skillnader föreligger. Även utanför&lt;br&gt;Norden föreligger stora likheter med den svenska rättsordningen, men det&lt;br&gt;finns anledning anta att avtalsutformningen för utländska företag trots&lt;br&gt;vissa likheter kräver utredningsinsatser såväl av VPC som av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från samtliga parter på den svenska finansiella marknaden har riktats&lt;br&gt;krav till VPC om att upprätta effektiva länkar även med de internationella&lt;br&gt;clearingorganisationema (exv. Euroclear och Cedel). Kraven har bland&lt;br&gt;annat av hänsyn till den utveckling som skett inom penningmarknaden&lt;br&gt;framförts med stor tyngd och angelägenhetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC förutsätter att ett utländskt företag står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen direkt eller indirekt. Direkt tillsyn innebär för&lt;br&gt;närvarande att Finansinspektionen enligt lag skall utöva tillsyn exempel-&lt;br&gt;vis såson anges i aktiekontolagen. Ett alternativ till denna typ av direkt&lt;br&gt;tillsyn borde kunna utformas på sådant sätt att lagen anger en möjlighet&lt;br&gt;till tillsyn genom avtal. Härigenom skulle åstadkommas att i de fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen på grund av brister i samarbetet med ett utländskt&lt;br&gt;företags tillsynsmyndighet eller av annat skäl inte anser att tillfreds-&lt;br&gt;ställande tillsyn kan ske i hemlandet, skulle avtalsregleringen kunna&lt;br&gt;åstadkomma en tillsyn av det slag som kan anses krävas för verksamhet&lt;br&gt;av nu aktuellt slag. Den föreslagna avtalslösningen kommer även att&lt;br&gt;kunna utnyttjas gentemot länder utanför de länderna som ingår i EU resp,&lt;br&gt;de länder som är bundna av EES-avtalet den dag in-&lt;br&gt;vesteringstjänstedirektivet trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC tillstyrker att utländska företag skall kunna erhålla tillstånd att&lt;br&gt;vara kontoförande institut enligt aktiekontolagen. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;ovan sagts är det dock enligt VPC:s mening nödvändigt med en aktiv&lt;br&gt;utredningsinsats och ett omfattande samarbete mellan VPC och&lt;br&gt;Finansinspektionen. Det är i detta sammanhang viktigt att VPC såsom&lt;br&gt;ansvarig för systemet och dess hantering utformar de krav/villkor som&lt;br&gt;skall gälla för kontoförande institut. Dessa krav ska gälla såväl för de&lt;br&gt;nuvarande kontoförande instituten som de som tillkommer med anledning&lt;br&gt;av ändrade regler och öppnare gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att vara förvaltare regleras på skilda sätt beroende på om&lt;br&gt;förvaltningen avser aktier eller andra typer av finansiella instrument. För&lt;br&gt;aktier gäller att såväl bolaget som förvaltaren ska ha tillstånd för att den&lt;br&gt;senare ska kunna införas i aktieboken. Vidare gäller för utländsk&lt;br&gt;förvaltare att denne endast kan få tillstånd att förvalta aktier i de bolag&lt;br&gt;vars aktier är föremål för börshandel i förvaltarens hemland. Med&lt;br&gt;nuvarande internationella handel är denna begränsning svår att&lt;br&gt;administrera och i det närmaste omöjlig att kontrollera. Enligt VPC:s&lt;br&gt;uppfattning borde utredningens förslag angående tillstånd att vara&lt;br&gt;förvaltare tas upp med förtur i samband med frågan om utländska&lt;br&gt;företag/värdepapperscentraler ska erhålla rätt att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. Såsom anges i förslaget på sid. 224 borde således en förvaltare&lt;br&gt;endast ha skyldighet att erhålla ett generellt tillstånd att vara förvaltare&lt;br&gt;för aktier oavsett vilket svenskt aktiebolags aktier som förvaltas, såsom&lt;br&gt;utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Aktiebolagskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagskommittén har, från strikt aktiebolagsrättsliga utgångspunkter,&lt;br&gt;ingenting att erinra mot de av utredningen framlagda förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också på följande rät-&lt;br&gt;tigheter i avstämningsbolag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 4 kap. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385), 4 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) och 4 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission enligt 4 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen, 4 kap. försäkringsrörelselagen och 4 kap. bankaktie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt på grund av nyteckning av aktier enligt 5 kap. aktiebolagsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen och 5 kap. bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;vissa andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som vill utfärda&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuldför-&lt;br&gt;bindelser avsedda för allmän om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av svensk fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person som vill utfärda&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuldför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bindelser avsedda för allmän om-&lt;br&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar även gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädesrätt att delta i&lt;br&gt;emission som avses i 5 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) och 5&lt;br&gt;kap. bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktieägarens rätt gentemot den&lt;br&gt;som för hans räkning förvarar&lt;br&gt;aktiebrev i ett utländskt bolag,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt gentemot ett aktiebolag att&lt;br&gt;av detta bolag förvärva aktie i ett&lt;br&gt;annat aktiebolag (inköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädesrätt att delta i&lt;br&gt;emission som avses i 5 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) och 5&lt;br&gt;kap. bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen får be-&lt;br&gt;sluta att även andra finansiella&lt;br&gt;instrument än sådana som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket eller&lt;br&gt;1 kap. 2 § första eller andra&lt;br&gt;stycket skall registreras i ett av-&lt;br&gt;stämningsregister. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel om skuld-&lt;br&gt;förbindelser skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla även i fråga om sådana&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d.justitierådet Ulf Gad, regeringsrådet Leif Lindstam och&lt;br&gt;justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Afrell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1993/94:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:232 Ändringar i aktie-&lt;br&gt;kontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46265, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:LU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:30:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03232</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:30:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03232</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__232.pdf</filnamn>
<filstorlek>1978010</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i aktiekontolagen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CE4EBDF3-58C4-4952-B2AE-FF50EE44AA1A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:LU37</uppgift>
<ref_dok_id>GH01LU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i aktiekontolagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>