<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307843</hangar_id>
 <dok_id>GH03222</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>222</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:222</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>222</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03222/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03222</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03222</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:222&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande&lt;br&gt;mot otillbörligt beteende avseende offentlig&lt;br&gt;upphandling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen en ny lag om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Förslaget, som&lt;br&gt;tidigare behandlats av riksdagen, avslogs då (prop. 1993/94:35, bet.&lt;br&gt;1993/94:FiU5, rskr. 1993/94:84). Mot bakgrund av tillkommande&lt;br&gt;erfarenheter och vissa kompletterande åtgärder som regeringen nu vidtar&lt;br&gt;har regeringen emellertid funnit att förslaget ännu en gång bör&lt;br&gt;underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen skall främja en effektiv konkurrens när stat,&lt;br&gt;kommuner och landsting anordnar anbudstävlingar. Samtidigt redovisas&lt;br&gt;ytterligare insatser från regeringens sida for att främja en konkurrens på&lt;br&gt;lika villkor i samband med sådana anbudstävlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget gör det möjligt att pröva och förbjuda vissa&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande beteenden från offentliga upphandlares sida.&lt;br&gt;Förbud enligt lagen beslutas av Marknadsdomstolen efter ansökan av i&lt;br&gt;första hand Konkurrensverket. Förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa följdändringar föreslås i lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ingripande mot otillbörligt beteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende offentlig upphandling .................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om ...... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning ....................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förbud mot otillbörligt beteende avseende offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphandling................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga Proposition 1993/94:35 Ingripande mot otillbörligt&lt;br&gt;beteende avseende offentlig upphandling ......... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 . 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig&lt;br&gt;upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med enhet', statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner samt sådana bolag, föreningar, samfalligheter och&lt;br&gt;stiftelser som utgör upphandlande enhet enligt 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:1528) om offentlig upphandling, med undantag av företag som har&lt;br&gt;särskilt tillstånd enligt vad som anges i 4 kap. 1 § andra stycket den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande mot otillbörligt beteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Marknadsdomstolen får efter ansökan förbjuda en enhet att vid&lt;br&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens tillämpa ett visst&lt;br&gt;beteende avseende upphandling som vid en samlad bedömning är att anse&lt;br&gt;som otillbörligt på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till den&lt;br&gt;verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose behovet av en&lt;br&gt;vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat företag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar för&lt;br&gt;konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Marknadsdomstolen skall få förbjuda ett visst&lt;br&gt;beteende är att enheten tidigare tillämpat beteendet eller att det av annan&lt;br&gt;särskild anledning är sannolikt att enheten kommer att tillämpa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud får gälla inte bara ett visst angivet beteende utan även&lt;br&gt;beteenden som väsentligen överensstämmer med det angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i väntan på slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl for det, får beslut om förbud enligt 3 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har Marknadsdomstolen prövat en fråga om förbud enligt 3 § hindrar&lt;br&gt;detta inte att frågan efter ny ansökan omprövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för det första avgörandet har&lt;br&gt;förändrats i något väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns något annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökan om förbud enligt 3 § eller om omprövning enligt 5 § får&lt;br&gt;göras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket för ett visst fall beslutar att inte göra ansökan, får ansökan&lt;br&gt;göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag eller&lt;br&gt;av ett företag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om omprövning får också göras av en enhet mot vilken ett&lt;br&gt;beslut om förbud riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller någon annan&lt;br&gt;att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant åläggande får inte innebära att någon betungas onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § gäller omedelbart, om&lt;br&gt;något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;förs vid länsrätten av Konkurrensverket. 1 fråga om vite som&lt;br&gt;Marknadsdomstolen har förelagt på talan av någon annan, får talan om&lt;br&gt;utdömande föras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § Konkurrensverkets beslut enligt 7 § får överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Andra beslut av verket enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen (1990:515) om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar får på begäran av en enhet utse en&lt;br&gt;oberoende granskare som prövar och ser över enhetens rutiner för att ta&lt;br&gt;till vara konkurrensmöjligheter när enheten skall tillgodose behovet av&lt;br&gt;varor och tjänster. Granskaren skall därefter i ett skriftligt utlåtande&lt;br&gt;redovisa utfallet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten skall stå for kostnaderna för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 13, 14 och 15 §§ lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1994:000) om ingripande&lt;br&gt;mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 16-22 §§ tillämpas inte i mål enligt konkur-&lt;br&gt;renslagen (1993:20). I stället gäller vad som föreskrivits i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;Ansökan om förbud eller&lt;br&gt;åläggande enligt 2-4 §§ marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), &amp;nbsp;1&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor&lt;br&gt;i konsumentförhållanden, 1 § lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare eller 5-9 §§ eller 12&lt;br&gt;§ tredje stycket produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1988:1604) görs skriftligen.&lt;br&gt;Av ansökningen skall de skäl&lt;br&gt;framgå på vilka ansökningen grun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan görs skriftligen om förbud&lt;br&gt;eller åläggande enligt 2-4 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsföringslagen( 1975:1418),&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen (1971:112) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalsvillkor i konsumentförhåll-&lt;br&gt;anden, 1 § lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;eller 5-9 §§ eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) eller 3 § lagen (1994:&lt;br&gt;OOO) om ingripande mot otillbörligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens&lt;br&gt;rubrik 1972:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;das och den utredning som sökan- beteende avseende offentlig upp-&lt;br&gt;den åberopar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;handling. Av ansökan skall de skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå på vilka ansökan grundas&lt;br&gt;och den utredning som sökanden&lt;br&gt;åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall beredas tillfälle att vid sammanträde&lt;br&gt;inför Marknadsdomstolen lägga fram sina synpunkter och förebringa den&lt;br&gt;utredning de vill åberopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhåll-&lt;br&gt;anden och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sök-&lt;br&gt;ande. Vidare skall den som med-&lt;br&gt;verkar enligt 13 a § kallas till sam-&lt;br&gt;manträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhåll-&lt;br&gt;anden och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sök-&lt;br&gt;ande. Vidare skall den som med-&lt;br&gt;verkar enligt 13 a § kallas till sam-&lt;br&gt;manträde. / mål enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling skall Konkur-&lt;br&gt;rensverket kallas till sammanträde,&lt;br&gt;även om verket inte är sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med anledning av särskild prövning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § meddelas utan sammanträde enligt 14 § första stycket, om&lt;br&gt;tillfredsställande utredning föreligger och part inte begär sammanträde.&lt;br&gt;Ansökan som uppenbart inte förtjänar avseende får avslås utan sådant&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden eller 21 &amp;nbsp;§ produkt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetslagen (1988:1604) får&lt;br&gt;prövas utan sammanträde enligt 14&lt;br&gt;§ första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 21 § produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1988:1604) eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling får prövas&lt;br&gt;utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande som avses i andra stycket får inte beslutas utan&lt;br&gt;att den som förbudet eller åläggandet avser fått tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan, såvida det inte finns anledning anta, att han avvikit eller eljest&lt;br&gt;håller sig undan. I ett mål om åläggande eller förbud enligt 5-9 §§ eller&lt;br&gt;12 § tredje stycket produktsäkerhetslagen får Marknadsdomstolen dock&lt;br&gt;även i annat fall omedelbart meddela beslut enligt 21 § samma lag, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i proposition 1993/94:35 en lag om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offendig upphandling. Till grund för&lt;br&gt;förslaget låg departementspromemorian &amp;quot;Anbudskonkurrens vid offendig&lt;br&gt;produktion - ett lagförslag&amp;quot; (Ds 1992:121) samt remissyttrandena över&lt;br&gt;denna. I promemorian presenterades - förutom de lagregler för prövning&lt;br&gt;av vissa konkurrenssnedvridande beteenden som togs upp i propositionen&lt;br&gt;- lagregler med en skyldighet för stadiga och kommunala myndigheter&lt;br&gt;m.fl. att upphandla viss tjänsteproduktion i egen regi i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen remitterades regeringens förslag till&lt;br&gt;finansutskottet som i sin tur inhämtade yttranden från närings- och&lt;br&gt;konstitutionsutskotten. Näringsutskottet noterade att lagförslaget inte&lt;br&gt;inverkade på kommunernas m.fl. rätt att självständigt besluta om en viss&lt;br&gt;verksamhet skall upphandlas i konkurrens eller inte. En särskild lag mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende hade enligt näringsutskottets uppfattning en viktig&lt;br&gt;funktion som komplement till lagen om offentlig upphandling. Utskottet&lt;br&gt;var inte enigt (yttr. 1993/94:NUly).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet avstyrkte lagförslaget. Enligt utskottet innebar&lt;br&gt;propositionens lagförslag ett otillbörligt och allvarligt ingrepp i den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen. Utskottet menade också att andra regler redan&lt;br&gt;finns för prövning av upphandlingsförfaranden. Ytterligare skäl&lt;br&gt;åberopades. Utskottet var inte enigt (yttr. 1993/94:KU3y).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl närings- som konstitutionsutskottet redovisade en ledamot en&lt;br&gt;avvikande mening av innebörd att regeringens förslag inte var tillräckligt&lt;br&gt;långtgående och att tvingande regler om skyldighet att anordna&lt;br&gt;anbudstävlingar i den offentliga sektorn borde införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet avstyrkte propositionens förslag (bet. 1993/94:FiU5).&lt;br&gt;Utskottet ansåg att det är viktigt att den offentliga upphandlingen sker i&lt;br&gt;konkurrens men menade att när en upphandlare beslutat att genomföra en&lt;br&gt;upphandling är lagen om offentlig upphandling ett tillräckligt medel för&lt;br&gt;att uppnå en effektiv konkurrens i den offentliga sektorn. Vidare&lt;br&gt;bedömde utskottet bl.a. att den föreslagna lagen inte nämnvärt kunde&lt;br&gt;medverka till att effektiviteten i den offentliga upphandlingen ökar.&lt;br&gt;Utskottet instämde vidare i konstitutionsutskottets bedömning att förslaget&lt;br&gt;var ett otillbörligt och allvarligt ingripande i den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen. Även andra skäl åberopades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot redovisade andra skäl för ett avstyrkande och en avvikande&lt;br&gt;mening av innebörd att ytterligare åtgärder för att utsätta den offentliga&lt;br&gt;sektorn för konkurrens borde genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en reservation sågs regeringens lagförslag som en viktig åtgärd för&lt;br&gt;att ytterligare öka konkurrensen i den offentliga sektorn och för att&lt;br&gt;därmed skynda på omvandlingen i denna sektor. Reservanterna menade&lt;br&gt;att lagen bör leda till att företagens förtroende för den offentliga&lt;br&gt;upphandlingen ökar och till att de därigenom i betydligt större&lt;br&gt;utsträckning deltar i anbudstävlingar. Den ökade konkurrens som följer&lt;br&gt;av detta borde, enligt reservanterna, medföra besparingar för den&lt;br&gt;offentliga sektorn och stimulera effektivitetsbefrämjande åtgärder såväl &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom denna sektor som bland företagen. Reservanterna såg ingen konflikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan den av regeringen föreslagna lagen och lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanterna fann heller inte att lagförslaget stred mot principen om&lt;br&gt;kommunal självstyrelse och hänvisade i denna del till den utredning i&lt;br&gt;frågan som presenterats i regeringens proposition. Reservanterna&lt;br&gt;hänvisade vidare till att Lagrådets granskning i den del som berör&lt;br&gt;förhållandet till grundlagarna och andra rättsregler av övergripande natur&lt;br&gt;inte hade givit anledning till erinringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens slutliga behandling av ärendet i kammaren avslogs&lt;br&gt;regeringens proposition (rskr. 1993/94:84). Nämnda proposition finns i&lt;br&gt;bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör riksdagen, i ljuset av ytterligare&lt;br&gt;erfarenheter, de kompletterande åtgärder som regeringen nu vidtar och&lt;br&gt;de förändringar av betydelse som därmed skett i förhållande till tidigare,&lt;br&gt;ges tillfälle att på nytt ta ställning till det tidigare framlagda förslaget till&lt;br&gt;en ny lag som gör det möjligt att pröva vissa konkurrenssnedvridande&lt;br&gt;beteenden från offentliga upphandlares sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ärendets tidigare beredning får regeringen hänvisa till vad&lt;br&gt;som anförts i prop. 1993/94:35 (avsnitt 3). Eftersom lagförslagen i&lt;br&gt;nämnda proposition hade granskats av Lagrådet har det inte funnits&lt;br&gt;anledning att nu höra Lagrådet på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förbud mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen antar en lag om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling med samma&lt;br&gt;innehåll som regeringens förslag i prop. 1993/94:35 avsnitt 8 och&lt;br&gt;avsnitt 9, se bilagan s. 48 resp. s. 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De lagförslag som nu läggs fram&lt;br&gt;överensstämmer med dem som förelädes riksdagen i prop. 1993/94:35,&lt;br&gt;med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet anges till den 1 juli&lt;br&gt;1994. När det gäller redogörelsen för gällande ordning, den allmänna&lt;br&gt;motiveringen för lagförslagens utformning, specialmotiveringen och&lt;br&gt;beräkningen av kostnaderna med anledning av förslagens genomförande&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförts i prop. 1993/94:35 (avsnitten 4, 5 och 7 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11). Den följande framställningen redovisar varför frågan på nytt&lt;br&gt;underställs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av åtgärder mot otillbörlighet vid offentlig upphandling kvarstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av åtgärder som kan främja den pågående omvandlingsprocessen&lt;br&gt;i den offentliga sektorn är fortsatt stort. Lagstiftning som kan gagna en&lt;br&gt;effektiv konkurrens är ett viktigt instrument för att påskynda en sådan&lt;br&gt;omvandlingsprocess. Samtidigt gäller att lagstiftning som berör&lt;br&gt;kommuner och landsting måste utformas med iakttagande av&lt;br&gt;regeringsformens föreskrifter om kommunal självstyrelse och på ett&lt;br&gt;sådant sätt att tillräcklig hänsyn tas till den lokala demokratiska&lt;br&gt;processen. Regeringens förslag till ny lagstiftning grundas på en&lt;br&gt;avvägning som gjorts mellan dessa principiella intressen med slutsatsen&lt;br&gt;att den föreslagna lagen behövs till skydd för samhällsekonomin och&lt;br&gt;konsumenterna. På konkurrens- och upphandlingsområdena berörs&lt;br&gt;kommuner och landsting redan av konkurrenslagen (1993:20) och lagen&lt;br&gt;(1992:1528) om offentlig upphandling (omtryckt SFS 1993:1468) och den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen har, enligt regeringens bedömning, likartad karaktär&lt;br&gt;vad gäller förhållandet till den lokala demokratiska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen 1993/94:35 med förslag till lag om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (bilaga) framgår att&lt;br&gt;den nu föreslagna lagen är avsedd att täcka ett behov som inte kan fyllas&lt;br&gt;genom lagen om offentlig upphandling eller den nya konkurrenslagen.&lt;br&gt;Förslaget omfattar ett system med klara rättsregler som bl.a. ger&lt;br&gt;utrymme för att i förekommande fall i lämplig form gripa in mot vissa&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande beteenden. Den prövning av oberoende part som&lt;br&gt;systemet skapar syftar till att väcka förtroende hos företagen för att de&lt;br&gt;skall få en objektiv och rättvis behandling i samband med offentlig&lt;br&gt;upphandling. Vidare är syftet med lagen att genom den praxis som&lt;br&gt;utbildas främja en positiv utveckling av upphandlingskompetensen hos&lt;br&gt;stat, kommuner och landsting. Förfaranden som kan prövas enligt&lt;br&gt;lagförslaget omfattar exempelvis hur anbudsgivare väljs, hur&lt;br&gt;anbudsunderlaget utformas och de tidsfrister som tillämpas för&lt;br&gt;avlämnande av anbud m.m. Eftersom den nu föreslagna lagen berör&lt;br&gt;gränsområdet mellan lagen om offentlig upphandling och&lt;br&gt;konkurrenslagen är det som framhållits i den tidigare propositionen&lt;br&gt;viktigt att Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling&lt;br&gt;håller fortlöpande kontakter när det behövs (prop. 1993/94:35 s. 41).&lt;br&gt;Nämnden har till uppgift att utöva tillsyn och lämna information och&lt;br&gt;allmänna råd enligt lagen om offentlig upphandling. Nämnden har&lt;br&gt;däremot inte till uppgift att föra talan i enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan regeringens lagförslag prövades av riksdagen hösten 1993 har&lt;br&gt;ytterligare erfarenheter vunnits. Inom Konkurrensverket har t.ex. gjorts&lt;br&gt;en genomgång av nära 150 anmälningar som rör konkurrens- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadslösningar inklusive upphandlingar inom kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting och som prövats av verket sedan den 1 juli 1992. Genomgången&lt;br&gt;bekräftar att i flertalet fall varken den nya eller den tidigare gällande&lt;br&gt;konkurrenslagen kan tillämpas i dessa ärenden och att verket därför får&lt;br&gt;nöja sig med allmänna uttalanden om förfarandet från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket har också i olika sammanhang&lt;br&gt;efterlyst en möjlighet for en oberoende myndighet att pröva&lt;br&gt;upphandlingsfrågor. Konkurrensverket anser vidare att det behövs regler&lt;br&gt;om avbruten anbudstävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för arbetet i Avregleringsdelegationen (Dir. 1993:113) har&lt;br&gt;av representanter for näringslivet åter framhållits betydelsen av att&lt;br&gt;enskilda foretag ges möjlighet att på lika villkor delta i anbudstävlingar&lt;br&gt;som stat och kommun anordnar och att det finns ett starkt uttalat behov&lt;br&gt;av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna anbudstävlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avbrutna anbudstävlingar gäller den situation att den offentlige&lt;br&gt;aktören avbryter sin anbudstävlan utan att utse vinnare bland&lt;br&gt;anbudsgivarna. Det reella resultatet kan då bli att befintlig egenregi får&lt;br&gt;fortsätta produktionen av det som tävlingen avsåg även i det fall att ett&lt;br&gt;privat anbud kunde anses överlägset. I ett sådant fall kan det vara fråga&lt;br&gt;om att konkurrensen snedvrids. Denna situation omfattas emellertid inte&lt;br&gt;av den föreslagna lagen om ingripande mot otillbörligt beteende (jfr.&lt;br&gt;prop. 1993/94:35 s. 47 f.). Regeringen anmälde emellertid i den tidigare&lt;br&gt;propositionen att frågan kunde komma att behöva övervägas särskilt med&lt;br&gt;ett fylligare beredningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med&lt;br&gt;uppdrag att överväga frågan om, och lägga fram förslag till, lämplig&lt;br&gt;lagteknisk utformning av en ordning som innebär att en offentlig&lt;br&gt;prövning sker av det affärsmässiga i offentliga aktörers beslut att avbryta&lt;br&gt;upphandlingstävlingar som de anordnat. Arbetsgruppen skall redovisa&lt;br&gt;sina förslag senast den 30 maj 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktmärke för konkurrensutsatt verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xv den tidigare propositionen och av årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 13 s. 10) följer att ett riktmärke för kommuner och&lt;br&gt;landsting bör vara att den andel som är utsatt för konkurrens i en första&lt;br&gt;etapp bör uppgå till ungefär 20 % av kostnaden för den sammanlagda&lt;br&gt;tjänsteproduktionen i hela kommun- och landstingssektorn. Detta torde&lt;br&gt;motsvara en upphandlingsvolym på nära 90 miljarder kronor. Också på&lt;br&gt;det statliga området bör den andel av verksamheten som är utsatt för&lt;br&gt;konkurrens öka ytterligare. Konkurrens och mångfald kan uppnås bl.a.&lt;br&gt;genom upphandling, checksystem och olika typer av pengasystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i juli 1993 givit Konkurrensverket, länsstyrelserna och&lt;br&gt;Statskontoret i uppdrag att följa det utvecklingsarbete som nu pågår och&lt;br&gt;studera i vilken omfattning produktionen för kommunernas, landstingens&lt;br&gt;och statens räkning är utsatt för konkurrens. Regeringen uttalade vidare&lt;br&gt;i den tidigare propositionen att, om redovisningen av uppdragen tyder på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de åtgärder som vidtas for att öka inslaget av konkurrens inte givit&lt;br&gt;tillräckliga effekter på marknaden, frågan om lagstiftning får tas upp till&lt;br&gt;förnyad prövning. Så får ske när resultatet av uppföljningen senast den&lt;br&gt;31 december 1994 har redovisats av Konkurrensverket och övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill på nytt framhålla den centrala betydelse som bör tillmätas&lt;br&gt;ett ökat omvandlingstryck i den offentliga sektorn för att främja tillväxt&lt;br&gt;i ekonomin, högre realinkomster för hushållen och tryggad sysselsättning.&lt;br&gt;Ställningstagandet i fråga om det nämnda riktmärket är därför viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de ytterligare erfarenheter som vunnits, de åtgärder&lt;br&gt;som regeringen nu vidtar för ökad konkurrens i den offentliga sektorn&lt;br&gt;och de förändringar av betydelse som därmed skett i förhållande till&lt;br&gt;tidigare bör förslaget till en lag om ingripande mot otillbörligt beteende&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling prövas av riksdagen på nytt. Eftersom&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling numera trätt i kraft bör den nu föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga&lt;/h4&gt;
&lt;h1&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:35&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag om ingripande mot otill-&lt;br&gt;börligt beteende avseende offentlig upphandling. Lagen är en av de&lt;br&gt;åtgärder som nu vidtas för att få en effektiv konkurrens i den offentliga&lt;br&gt;sektorn och för att därmed skynda på omvandlingen av denna sektor,&lt;br&gt;dvs. öka omvandlingstrycket. Åtgärderna skall bidra till en långsiktig&lt;br&gt;utveckling för sysselsättning, tillväxt och samhällsekonomisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion av varor och tjänster som det allmänna bedriver eller som&lt;br&gt;sker för dess räkning bör, på sikt i sin helhet, upphandlas i konkurrens&lt;br&gt;när det inte är fråga om myndighetsutövning eller annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet. Därför bör anbudstävlingar anordnas som medger konkur-&lt;br&gt;rens på lika villkor mellan upphandlarens verksamhet för produktion i&lt;br&gt;egen regi och privata företag liksom inbördes mellan privata företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda, tvingande regler om skyldighet att anordna anbuds-&lt;br&gt;tävlingar föreslås inte nu. I fråga om kommuner och landsting ges det&lt;br&gt;utvecklingsarbete som dessa nu bedriver för en ökande konkurrens&lt;br&gt;möjlighet att få genomslag. Också i fråga om statliga myndigheter bör&lt;br&gt;anbudstävlingar anordnas i ökande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagen skall främja en effektiv konkurrens när&lt;br&gt;sådana tävlingar sker. Lagen gör det möjligt att pröva och förbjuda&lt;br&gt;vissa konkurrenssnedvridande beteenden från offentliga upphandlares&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud beslutas av Marknadsdomstolen efter ansökan av i första hand&lt;br&gt;Konkurrensverket och får förenas med vite.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03222/prop_199394__222-1.png" style="width:36pt;height:60pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VisSa följdändringar föreslås i lagen (1970:417) om marknadsdomstol Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen avses träda i kraft samtidigt som EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseen-&lt;br&gt;de offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknads-&lt;br&gt;domstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Lagar på konkurrens- och upphandlingsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Lagen om offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Behovet av ett ökat omvandlingstryck i den offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Att utsätta offentlig tjänsteproduktion m.m. för konkurrens genom&lt;br&gt;upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Behovet av ingripande mot otillbörliga beteenden avseende offentlig&lt;br&gt;upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Översiktlig redovisning for lagstiftningsärendets bakgrund och&lt;br&gt;allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Konkurrenssnedvridande beteenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Regeringens överväganden i behovsffågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Ett kompletterande skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Behovet av åtgärder i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Översiktlig sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Förbud mot otillbörliga beteenden avseende offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Utgångspunkter for ett nytt system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Ett kompletterande system till skydd mot otillbörliga beteenden&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Tillämpande organ och instansordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Anpassningen till reformen görs bäst på den lokala marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 En regel om frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnader och andra effekter av förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Lagen om ingripande mot otillbörliga beteenden avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Lagen om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av departementsprome-&lt;br&gt;morian Anbudskonkurrens vid offentlig produktion - ett&lt;br&gt;lagförslag (Ds 1992:121)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1993-10-07 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig&lt;br&gt;upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med &amp;quot;enhet&amp;quot;: statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkli-&lt;br&gt;ga kommuner samt sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftel-&lt;br&gt;ser som utgör upphandlande enhet enligt 1 kap. 5 § lagen (1992:1528)&lt;br&gt;om offentlig upphandling, med undantag av företag som har särskilt&lt;br&gt;tillstånd enligt vad som anges i 4 kap. 1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande mot otillbörligt beteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Marknadsdomstolen får efter ansökan förbjuda en enhet att vid&lt;br&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens tillämpa ett visst&lt;br&gt;beteende avseende upphandling som vid en samlad bedömning är att&lt;br&gt;anse som otillbörligt på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till den&lt;br&gt;verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose behovet av en&lt;br&gt;vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat företag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar för&lt;br&gt;konkurrens vid upphandtingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Marknadsdomstolen skall få förbjuda ett visst&lt;br&gt;beteende är att enheten tidigare tillämpat beteendet eller att det av annan&lt;br&gt;särskild anledning är sannolikt att enheten kommer att tillämpa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud får gälla inte bara ett visst angivet beteende utan även Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;beteenden som väsentligen överensstämmer med det angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i väntan på slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl för det, får beslut om förbud enligt 3 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har Marknadsdomstolen prövat en fråga om förbud enligt 3 §&lt;br&gt;hindrar detta inte att frågan efter ny ansökan omprövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund for det första avgörandet har&lt;br&gt;förändrats i något väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns något annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökan om förbud enligt 3 § eller om omprövning enligt 5 § får&lt;br&gt;göras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket för ett visst fall beslutar att inte göra ansökan, får ansökan&lt;br&gt;göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag&lt;br&gt;eller av ett foretag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om omprövning får också göras av en enhet mot vilken ett&lt;br&gt;beslut om förbud riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller någon annan&lt;br&gt;att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant åläggande får inte innebära att någon betungas onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § gäller omedelbart, om&lt;br&gt;något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;förs vid länsrätten av Konkurrensverket. I fråga om vite som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har förelagt på talan av någon annan, får talan om&lt;br&gt;utdömande föras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Konkurrensverkets beslut enligt 7 § får överklagas hos länsrätten.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av verket enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen (1990:515)&lt;br&gt;om auktorisation av handelskamrar får på begäran av en enhet utse en&lt;br&gt;oberoende granskare som prövar och ser över enhetens rutiner för att ta&lt;br&gt;till vara konkurrensmöjligheter när enheten skall tillgodose behovet av&lt;br&gt;varor och tjänster. Granskaren skall därefter i ett skriftligt utlåtande&lt;br&gt;redovisa utfallet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten skall stå för kostnaderna för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom fÖrekrivs att 1, 13, 14 och 15 §§ lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol m.m. skall ha följande lydelse.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtalsvill-&lt;br&gt;kor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om avtalsvill-&lt;br&gt;kor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lagen (1993:000) om ingri-&lt;br&gt;pande mot otillbörligt beteende&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 16-22 §§ tillämpas inte i mål enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1993:20). I stället gäller vad som föreskrivs i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förbud eller åläggan-&lt;br&gt;de enligt 2-4 §§ marknadsförings-&lt;br&gt;lagen (1975:1418), 1 § lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden, 1 § lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor&lt;br&gt;mellan näringsidkare eller 5-9 §§&lt;br&gt;eller 12 § tredje stycket produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1988:1604) görs&lt;br&gt;skriftligen. Av ansökningen skall&lt;br&gt;de skäl framgå på vilka ansök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan görs skriftligen om för-&lt;br&gt;bud eller åläggande enligt 2-4 §§&lt;br&gt;marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 1 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 1 § lagen (1984:292)&lt;br&gt;om avtalsvillkor mellan närings-&lt;br&gt;idkare, 5-9 §§ eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) eller 3 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen grundas och den utredning offentlig upphandling. Av ansökan&lt;br&gt;som sökanden åberopar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall de skäl framgå på vilka an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökan grundas och den utredning&lt;br&gt;som sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall beredas tillfälle att vid sammanträde&lt;br&gt;infor Marknadsdomstolen lägga fram sina synpunkter och förebringa&lt;br&gt;den utredning de vill åberopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), hgen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsumentom-&lt;br&gt;budsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sökan-&lt;br&gt;de. Vidare skall den som med-&lt;br&gt;verkar enligt 13 a § kallas till&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsumentom-&lt;br&gt;budsmannen kallas tillsamman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sökan-&lt;br&gt;de. Vidare skall den som med-&lt;br&gt;verkar enligt 13 a § kallas till&lt;br&gt;sammanträde. I mål enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling skall&lt;br&gt;Konkurrensverket kallas till&lt;br&gt;sammanträde, även om verket inte&lt;br&gt;är sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med anledning av särskild prövning enligt 15&lt;br&gt;a § meddelas utan sammanträde enligt 14 § första stycket, om tillfreds-&lt;br&gt;ställande utredning föreligger och part inte begär sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som uppenbart inte förtjänar avseende får avslås utan sådant&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om fbrbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden eller 21 § produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) får prövas&lt;br&gt;utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 21 § produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1988:1604) eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1993:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling får prövas&lt;br&gt;utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande som avses i andra stycket får inte beslutas utan&lt;br&gt;att den som förbudet eller åläggandet avser fått tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan, såvida det inte finns anledning anta, att han avvikit eller eljest&lt;br&gt;håller sig undan. I ett mål om åläggande eller förbud enligt 5-9 § eller&lt;br&gt;12 § tredje stycket produktsäkerhetslagen får Marknadsdomstolen dock&lt;br&gt;även i annat fall omedelbart meddela beslut enligt 21 § samma lag, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet beslutade den 31 augusti 1992 att till-&lt;br&gt;sätta en arbetsgrupp med uppgift att pröva förutsättningarna för och&lt;br&gt;lägga fram förslag till ett system avseende upphandling i konkurrens vid&lt;br&gt;offentlig verksamhet i egen regi. Arbetsgruppen avlämnade i december&lt;br&gt;1992 departementspromemorian &amp;quot;Anbudskonkurrens vid offentlig&lt;br&gt;produktion - ett lagförslag&amp;quot; (Ds 1992:121). I promemorian presentera-&lt;br&gt;des ett lagförslag som innebar skyldighet för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter m.fl. att vid en viss brytpunkt upphandla tjänsteproduktion&lt;br&gt;m.m. i egen regi inom angivna områden i konkurrens. Vidare kunde&lt;br&gt;enligt lagförslaget otillbörliga upphandlingsförfaranden förbjudas, i syfte&lt;br&gt;att främja konkurrensneutralitet vid anbudstävlingar. Arbetsgruppens&lt;br&gt;sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och arbetsgruppens&lt;br&gt;lagförslag i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;har publicerats i Ds 1993:40. En utfrågning om vissa rättegångsfrågor i&lt;br&gt;anslutning till beredningen av ett reviderat lagförslag har vidare hållits&lt;br&gt;den 18 maj 1993. Protokollet från utfrågningen finns tillgängligt i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr 2579/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras, med det redovisade materialet som grund,&lt;br&gt;åtgärder som pågår eller övervägs för ökad konkurrens vid produktion&lt;br&gt;för det allmännas räkning. Bland dessa ingår förslaget till en lag om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 juli 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning har inte givit anledning till erinringar i fråga om&lt;br&gt;bl.a. den föreslagna lagregleringens förhållande till grundlagarna och&lt;br&gt;andra rättsregler av övergripande natur. Däremot har granskningen av&lt;br&gt;förslaget från andra synpunkter föranlett en omarbetning av det remitte-&lt;br&gt;rade lagförslaget, huvudsakligen i redaktionellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Vi skall i det&lt;br&gt;följande återkomma till Lagrådets närmare synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Lagar på konkurrens- och upphandlingsområdena&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Konkurrenslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 trädde en ny konkurrenslag (1993:20) i kraft (prop.&lt;br&gt;1992/93:56, bet. 1992/93 :NU17, rskr. 1992/93:144). De materiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensreglerna i lagen har utformats efter förebild från EG:s och Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;EES-avtalets konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen har till ändamål att undanröja och motverka hinder&lt;br&gt;för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med&lt;br&gt;varor, tjänster och andra nyttigheter (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver&lt;br&gt;verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del en&lt;br&gt;sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte&lt;br&gt;av begreppet företag. Med företag avses också en sammanslutning av&lt;br&gt;företag (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller två principiella förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att&lt;br&gt;hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska markna-&lt;br&gt;den på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. I lagen ges&lt;br&gt;exempel på avtal som kan komma att omfattas av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag från&lt;br&gt;förbudet i 6 § för ett avtal som bidrar till att förbättra produktionen&lt;br&gt;eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåt-&lt;br&gt;skridande och som tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den&lt;br&gt;vinst som därigenom uppnås. Ytterligare förutsättningar är angivna&lt;br&gt;(8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från förbudet i 6 § kan för grupper av avtal (gruppundan-&lt;br&gt;tag) även anges i verkställighetsföreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 19 § framgår att missbruk från ett eller flera företags sida av en&lt;br&gt;dominerande ställning på den svenska marknaden är förbjudet. I para-&lt;br&gt;grafen ges exempel på förfaranden som kan innebära missbruk av en&lt;br&gt;dominerande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får efter ansökan av ett företag enligt vad som är&lt;br&gt;närmare föreskrivet förklara att ett avtal eller förfarande inte omfattas&lt;br&gt;av något av förbuden i lagen och att det därför inte finns anledning för&lt;br&gt;verket att ingripa (icke-ingripandebesked, 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser&lt;br&gt;av förbuden. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte&lt;br&gt;meddela ett sådant åläggande, får Stockholms tingsrätt göra det på talan&lt;br&gt;av ett företag som berörs av överträdelsen (23 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat inte be-&lt;br&gt;stäms (24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl för det, får ett åläggande enligt 23 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Tingsrätten&lt;br&gt;får meddela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § får Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket&lt;br&gt;besluta att ett företag skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gift), om förbuden eller särskilt villkor överträtts uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och&lt;br&gt;högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stigande tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;(27 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden&lt;br&gt;skall företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer for ett&lt;br&gt;annat företag eller en avtalspart (33 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 34 - 44 §§ finns bestämmelser om prövning av företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 45 - 56 §§ ges föreskrifter om uppgiftsskyldighet och undersökning.&lt;br&gt;Konkurrensverkets beslut om undantag, icke-ingripandebesked och&lt;br&gt;vitesåläggande kan överklagas hos Stockholms tingsrätt. Dess avgöran-&lt;br&gt;den kan överklagas hos Marknadsdomstolen (60-63 §§). Mot Marknads-&lt;br&gt;domstolens avgöranden kan talan inte foras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Lagen om offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG:s regelverk på upphandlingsområdet syftar till att göra den ekono-&lt;br&gt;miskt mest betydelsefulla upphandlingen öppen och konkurrensutsatt.&lt;br&gt;Vad som kallas procedurdirektiven är därför tillämpliga endast på&lt;br&gt;upphandling som uppgår till eller överskrider vissa s.k. tröskelvärden.&lt;br&gt;Direktiven innehåller detaljerade förfaranderegler vid upphandling på&lt;br&gt;den öppna marknaden av varor, byggentreprenader och tjänster samt&lt;br&gt;inom de s.k. försöijningssektorema som traditionellt hittills legat i&lt;br&gt;offentlig regi (försörjning av vatten, energi, transporter och telekom-&lt;br&gt;munikation). Bestämmelserna omfattar en generell huvudregel om&lt;br&gt;affärsmässighet vid upphandling. Grundläggande är också regler om&lt;br&gt;insyn. Vidare finns numera även regler om prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv tar sikte på situationer där myndigheter m.fl. ingår&lt;br&gt;skriftliga avtal (kontrakt) med fysisk eller juridisk person. Beteckningen&lt;br&gt;myndighet inbegriper även regionala och lokala offentliga organ. Detta&lt;br&gt;innebär att avtal som sluts mellan en myndighet och ett privat företag&lt;br&gt;självklart omfattas av regelverket. Det innebär emellertid också att&lt;br&gt;reglerna även omfattar avtal som sluts mellan två juridiska personer&lt;br&gt;inom det allmännas verksamhet, t.ex. mellan en myndighet och ett&lt;br&gt;offentligt bolag eller mellan två offentliga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet eller en kommun m.fl. fördelar arbetsuppgifter&lt;br&gt;inom sig är det inte fråga om att sluta avtal eller kontrakt mellan två&lt;br&gt;juridiska personer. Därmed gäller att verksamhet för produktion av&lt;br&gt;tjänster m.m. som bedrivs i egen regi inom en och samma juridiska&lt;br&gt;person inte omfattas av bestämmelserna. Det finns i procedurdirektiven&lt;br&gt;inte något krav på att en sådan egenregiverksamhet skall upphandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling innebär, förutom att&lt;br&gt;reglerna i EG:s direktiv om offentlig upphandling införlivas i svensk&lt;br&gt;rätt, att huvudregeln om affärsmässighet och reglerna om överprövning&lt;br&gt;m.m. görs tillämpliga även på upphandlingar under tröskelvärdena&lt;br&gt;(prop.l992/93:88, bet. 1992/93:FiU5, rskr. 1992/93:120). Lagen kom-&lt;br&gt;mer att sättas i kraft samtidigt som EES-avtalet blir gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Finansdepartementet den 2 september 1993 upprättad pro-&lt;br&gt;memoria Upphandting under de tröskelvärden som anges i lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:1528) om offentlig upphandling föreslås vissa ändringar i upp- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;handlingslagen. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet, Nämnden för offentlig upphandling, har inrättats,&lt;br&gt;med uppgift att utöva tillsyn enligt lagen om offentlig upphandling, när&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft. Nämnden har den normgivningsmakt som kan&lt;br&gt;grundas på s.k. subdelegation enligt 8 kap. 13 § regeringsformen, dvs.&lt;br&gt;rätt att meddela verkställighetsföreskrifter. Den skall bl.a. utöva tillsyn&lt;br&gt;över den offentliga upphandlingen, följa utvecklingen på upphandlings-&lt;br&gt;området inom EG m.m. och lämna information och allmänna råd.&lt;br&gt;Nämnden har inte initiativrätt gentemot felande part i domstol i enskilda&lt;br&gt;fall. För nämndens verksamhet gäller förordningen (1993:98) med&lt;br&gt;instruktion för Nämnden för offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. lagen om offentlig upphandling finns de allmänna bestäm-&lt;br&gt;melser som gäller för samtliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 4 § anges att upphandling skall göras med utnyttjande av de&lt;br&gt;konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärs-&lt;br&gt;mässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan&lt;br&gt;ovidkommande hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det skall om möjligt skapas en marknad där&lt;br&gt;aktörerna reellt tävlar med varandra. Detta uppnås genom krav på&lt;br&gt;internationell annonsering i vissa fall samt genom regler för hur upp-&lt;br&gt;handlingen skall gå till. Dessa regler berörs i det följande. I orden&lt;br&gt;&amp;quot;affärsmässigt&amp;quot; och &amp;quot;utan ovidkommande hänsyn&amp;quot; ligger att grunden för&lt;br&gt;antagande av anbud i princip skall vara det ekonomiskt mest fördel-&lt;br&gt;aktiga anbudet och att anbudsgivare skall behandlas objektivt. Principen&lt;br&gt;om icke-diskriminering spelar här roll, dvs. vissa leverantörer får inte&lt;br&gt;gynnas eller missgynnas på ett obehörigt och därmed konkurrenssned-&lt;br&gt;vridande sätt. Detta kommenteras närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. ges i övrigt allmänna bestämmelser bl.a. om tidpunkt och&lt;br&gt;formerna för annonsering av upphandlingar (7-11 §§), former för anbud&lt;br&gt;och ansökningar om deltagande i anbudsgivning (19 §), mottagande och&lt;br&gt;öppnande av anbud (20-21 §§) samt prövning av anbud (22-23 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2-5 kap. ges särskilda bestämmelser för varuupphandling (2 kap.),&lt;br&gt;byggentreprenader (3 kap.), upphandling inom de s.k. försöijnings-&lt;br&gt;sektorema (4 kap.) och tjänster (5 kap.). De särskilda bestämmelserna&lt;br&gt;omfattar bl.a. regler om s.k. tröskelvärden, annonsering, val av upp-&lt;br&gt;handlingsförfarande och tidsfrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. ges allmänna bestämmelser om överprövning, skadestånd,&lt;br&gt;granskning och medling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § kan en leverantör, som anser att han lidit eller kan&lt;br&gt;komma att tida skada enligt 2 §, i framställning till länsrätten ansöka&lt;br&gt;om åtgärder enligt nämnda paragraf. En sådan ansökan får inte prövas&lt;br&gt;efter den tidpunkt då beslut om leverantör har fattats. Det är således en&lt;br&gt;avgörande förutsättning att själva anbudsförfarandet fortfarande pågår&lt;br&gt;när länsrätten prövar framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den upphandlande enheten brutit mot någon bestämmelse i lagen&lt;br&gt;om offentlig upphandling och detta har medfört att leverantören lidit&lt;br&gt;eller kan komma att lida skada, skall länsrätten besluta att upphand-&lt;br&gt;lingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts. Om det är fråga om en upphandling inom försöijningssektorema Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;får länsrätten vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätta&lt;br&gt;upphandlingen utan att avhjälpa bristerna (6 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en materiell överprövning införts har den kommu-&lt;br&gt;nala laglighetsprövningen avskaffats vad gäller kommunala upp-&lt;br&gt;handlingsbeslut som omfattas av lagen om offentlig upphandling (6 kap.&lt;br&gt;5 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 6 § skall en upphandlande enhet som inte följt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag ersätta därigenom uppkommen skada för leveran-&lt;br&gt;tör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år från&lt;br&gt;den dag då beslut om leverantör fattats (6 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försöijningssektorema finns särskilda bestämmelser om gransk-&lt;br&gt;ning och medling. Nämnden för offentlig upphandling skall på begäran&lt;br&gt;av en upphandlande enhet utse en oberoende granskningsman som skall&lt;br&gt;granska enhetens rutiner för upphandling. Granskningsmannen skall, om&lt;br&gt;vederbörande försäkrat sig om att eventuella brister rättats till, utfärda&lt;br&gt;intyg om resultatet av granskningen (6 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anbudsgivare eller anbudssökande som anser att han lidit eller kan&lt;br&gt;komma att lida skada på grund av att upphandlande enhet inte följer&lt;br&gt;lagens bestämmelser får begära medling hos EFTA:s övervakningsmyn-&lt;br&gt;dighet eller Nämnden för offentlig upphandling (6 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagandena enligt EES-avtalet innebär vidare att det finns ett över-&lt;br&gt;statligt förfarande för prövning av upphandlingsförfaranden. Förfarandet&lt;br&gt;kan inledas när EFTA:s övervakningsmyndighet i visst fail anser - innan&lt;br&gt;ett avtal har träffats - att en klar och konkret överträdelse av bestäm-&lt;br&gt;melserna i EES-avtalet har ägt rum i samband med ett visst upphand-&lt;br&gt;lingsförfarande (prop.1991/92:170,del l,s.325, och prop. 1992/93:88 s.&lt;br&gt;47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet innebär att övervakningsmyndigheten skall underrätta&lt;br&gt;EFTA-staten och den upphandlande enheten som berörs om skälen till&lt;br&gt;varför man anser att en klar och konkret överträdelse ägt rum och&lt;br&gt;begära att rättelse sker. Inom 21 dagar (30 dagar om det är fråga om&lt;br&gt;upphandling inom försöijningssektorema) efter mottagandet skall den&lt;br&gt;berörda EFTA-staten till EFTA:s övervakningsmyndighet översända&lt;br&gt;dess bekräftelse på att överträdelsen rättats, eller en motiverad inlaga&lt;br&gt;om varför ingen åtgärd vidtagits eller ett meddelande om att upphand-&lt;br&gt;lingsförfarandet har ställts in tills vidare. Ytterligare föreskrifter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Behovet av ett ökat omvandlingstryck i den offent-&lt;br&gt;liga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hela den offentliga sektorn behöver ut-&lt;br&gt;sättas för konkurrens. Det tryck som då skapas skyndar på om-&lt;br&gt;vandlingen inom denna sektor som ett led i arbetet for sysselsätt-&lt;br&gt;ning, tillväxt och samhällsekonomisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar bedömningen att ett&lt;br&gt;ökat inslag av konkurrens leder till en nödvändig omprövning och ökad&lt;br&gt;effektivitet i den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konkurrens leder till en ständig&lt;br&gt;omprövning av befintlig verksamhet och till ett utbud som är bättre&lt;br&gt;anpassat till medborgarnas önskemål. Verksamhetens omfattning, inne-&lt;br&gt;håll och anpassning till köparnas behov kan lättare värderas om olika&lt;br&gt;lösningar ställs mot varandra i en konkurrenssituation. Konkurrens inom&lt;br&gt;den offentliga sektom öppnar vidare nya marknader for foretag i den&lt;br&gt;privata sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna skapa ökad sysselsättning, tillväxt och samhällsekono-&lt;br&gt;misk balans krävs strukturella förändringar i hela den offentliga sektom.&lt;br&gt;Problemen inom denna sektor har senast belysts i Ekonomikommissio-&lt;br&gt;nens betänkande Nya villkor for ekonomi och politik (SOU 1993:16) s.&lt;br&gt;87 fif. och i regeringens kompletteringsproposition 1992/93:150, bil. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att på lång sikt krympa den offentliga sektorns finan-&lt;br&gt;siella underskott genom strukturreformer i de offentliga utgiftssystemen&lt;br&gt;är av grundläggande betydelse. Andra viktiga åtgärder är att effektivise-&lt;br&gt;ra all produktion för det allmännas räkning och att öka omvandlings-&lt;br&gt;trycket i den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensens betydelse för utvecklingen av den offentliga sektom&lt;br&gt;har närmare belysts i konkurrenskommitténs betänkande Konkurrens&lt;br&gt;inom den kommunala sektom (SOU 1991:104). Tjänsteproduktion m.m.&lt;br&gt;för det allmännas räkning måste nu i ökande omfattning utsättas för&lt;br&gt;konkurrens för att höja omvandlingstrycket och därmed bidra till om-&lt;br&gt;struktureringen av den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Att utsätta offentlig tjänsteproduktion m.m. för&lt;br&gt;konkurrens genom upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Produktion för det allmännas räkning,&lt;br&gt;som inte är myndighetsutövning eller för vilken annat inte är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet, bör på sikt i sin helhet upphandlas i konkurrens.&lt;br&gt;Upphandlingen bör innebära att den egna verksamheten utsätts för&lt;br&gt;konkurrens på lika villkor och att sådana villkor gäller också i&lt;br&gt;förhållandet mellan privata företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lag med tvingande regler om sådana anbudstävlingar&lt;br&gt;föreslås inte nu utan de ökade frivilliga åtgärder for konkurrens&lt;br&gt;som vidtas inom kommuner och landsting med stöd av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet bör ges möjlighet att&lt;br&gt;få genomslag. För den statliga sektom bör anbudstävlingar anord-&lt;br&gt;nas i ökande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet vidtar betydande&lt;br&gt;åtgärder for bättre intemredovisning och ökad upphandlingskompe-&lt;br&gt;tens. En arbetsgrupp i regeringskansliet stödjer förbundens&lt;br&gt;utvecklingsarbete på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har fått regeringens uppdrag att i samverkan&lt;br&gt;med länsstyrelserna följa det frivilliga utvecklingsarbetet och att&lt;br&gt;senast den 31 december 1994 redovisa omfattning och inriktning&lt;br&gt;av konkurrensutsatt verksamhet i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har fått regeringens uppdrag att främja en ökad&lt;br&gt;omfattning av verksamhet som upphandlas i konkurrens i den&lt;br&gt;statliga sektom. I uppdraget, som skall redovisas senast den 31&lt;br&gt;december 1994, ingår även att redovisa omfattning och inriktning&lt;br&gt;av konkurrensutsatt verksamhet hos de statliga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: En ny lag införs med skyldighet för statliga myndig-&lt;br&gt;heter, kommuner och landsting att upphandla viss verksamhet i kon-&lt;br&gt;kurrens där årsproduktionskostnaden överstiger 5 miljoner kronor.&lt;br&gt;Skyldigheten skall inledningsvis gälla minst 50 procent av verksamhet&lt;br&gt;inom särskilt angivna områden. Bygg- och anläggningsarbeten, repara-&lt;br&gt;tion och underhåll av byggnader, vägar och gator samt fastighets-&lt;br&gt;förvaltning skall emellertid upphandlas i konkurrens i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten skall inte omfatta verksamhet som innebär myndighets-&lt;br&gt;utövning eller om annat är särskilt föreskrivet. Lagen föreslås i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian träda i kraft den 1 juli 1993. Ett andra steg föreslås&lt;br&gt;tas den 1 janauri 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal statliga myndigheter, däribland sådana&lt;br&gt;med uppgift att företräda konkurrensintresset, och näringslivet tillstyr-&lt;br&gt;ker promemorians förslag. Dessa remissinstanser menar att utvecklingen&lt;br&gt;hittills gått för långsamt när det gäller att utsätta offentlig verksamhet&lt;br&gt;för konkurrens. Privata företag ges inte rimliga förutsättningar att i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlan med den offentliga sektorns verksamhet i egen regi konkurrera Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;om det arbete som skall utföras. Tvingande lagstiftning är därför nöd-&lt;br&gt;vändig. Näringslivet menar att lagförslaget, mot bakgrund av de stränga&lt;br&gt;regler som införs genom den nya konkurrenslagen, borde gå längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare främst för kommuner och landsting avvisar promemorians&lt;br&gt;förslag. Förslaget anses innebära ett otillbörligt ingrepp i den kommu-&lt;br&gt;nala självstyrelsen, öka den statliga detaljregleringen av kommunal&lt;br&gt;verksamhet och föregripa tillämpningen av den nya konkurrenslagen&lt;br&gt;och lagen om offentlig upphandling enligt vilken upphandling i konkur-&lt;br&gt;rens skall tillämpas i hela EES-området. Dessa remissinstanser hänvisar&lt;br&gt;vidare till att en rad åtgärder för närvarande vidtas på frivillig väg för&lt;br&gt;att utsätta verksamheten för konkurrens. Flera kommuner och landsting&lt;br&gt;har t.ex. antagit särskilda handlingsplaner för ökad konkurrens. Dessa&lt;br&gt;omfattar även andra områden än de som lagförslaget gäller. Remiss-&lt;br&gt;instanserna menar att en reglering i enlighet med lagförslaget blir alltför&lt;br&gt;inflexibel och inte ger utrymme för en utformning av den konkurrensut-&lt;br&gt;satta verksamheten utifrån lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Studier av omfattning och inrikt-&lt;br&gt;ning av verksamhet som är konkurrensutsatt i den offentliga sektorn är&lt;br&gt;av begränsad omfattning. Någon fortlöpande rapportering eller publi-&lt;br&gt;cering genomförs inte. Enligt den studie som redovisades av dåvarande&lt;br&gt;Statens pris- och konkurrensverk i rapporten Kommunala tjänsteentre-&lt;br&gt;prenader 1990 (rapportserie 1992:4) uppgick år 1990 andelen konkur-&lt;br&gt;rensutsatt kommunal tjänsteproduktion, exklusive bygg- och anlägg-&lt;br&gt;ningsarbeten, till i genomsnitt ca sex procent. Konkurrens är vanligast&lt;br&gt;inom de tekniska områdena (ca 23 procent). Den kraftigaste ökningen&lt;br&gt;av andelen konkurrensutsatt verksamhet har dock skett inom områdena&lt;br&gt;utbildning och socialtjänst. Här är emellertid andelen konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet förhållandevis liten (fyra procent). Enligt senare studier som&lt;br&gt;genomförts av Svenska Kommunförbundet och Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;m.fl. har en ytterligare ökning av andelen konkurrensutsatt verksamhet&lt;br&gt;skett. Totalt torde dock andelen i genomsnitt inte överstiga tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en studie som genomförts av Statskontoret (Entreprenader i&lt;br&gt;statsförvaltningen, 1990:19) var ungefär nio procent av de statliga&lt;br&gt;myndigheternas kostnader exklusive transfereringar utlagda på entrep-&lt;br&gt;renad. Dåvarande Byggnadsstyrelsen och Vägverket svarade för ungefär&lt;br&gt;hälften av den konkurrensutsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket angeläget att produktion för det allmännas räkning i&lt;br&gt;ökande omfattning utsätts för konkurrens. I princip bör all verksamhet&lt;br&gt;som inte innebär myndighetsutövning eller där annat är särskilt före-&lt;br&gt;skrivet inom statliga myndigheter, kommuner och landsting på sikt i sin&lt;br&gt;helhet vara utsatt för konkurrens. Detta bör ske genom att anbudstäv-&lt;br&gt;lingar anordnas så att den egna verksamheten och privata företag kon-&lt;br&gt;kurrerar på lika villkor. Vinnande bör vara det affärsmässigt mest för-&lt;br&gt;delaktiga anbudet, oavsett om det är fråga om en offentlig eller en&lt;br&gt;privat producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar dock Svenska Kommunförbundets och Landstings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundets bedömning att lagförslaget i promemorian inte medger till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räcklig hänsyn till behovet av lokal variation främst i kommuner och Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;landsting. Det är dessutom angeläget att åtgärder som innebär att den&lt;br&gt;egna verksamheten utsätts för konkurrens redan från böljan omfattar&lt;br&gt;även vård- och omsorgstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och for sig är det möjligt att vidareutveckla den i promemorian&lt;br&gt;presenterade modellen på ett sätt som medger sådan hänsyn och breddar&lt;br&gt;antalet områden som omfattas av kravet på anbudstävlan. Emellertid har&lt;br&gt;regeringen erfarit att det inom kommun- och landstingsförbunden pågår&lt;br&gt;ett aktivt arbete för att stödja enskilda kommuner och landsting i en&lt;br&gt;strävan att i ökad utsträckning utsätta den egna verksamheten för kon-&lt;br&gt;kurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom påpekats av åtskilliga remissinstanser som företräder kommun-&lt;br&gt;och landstingssidan har i flera fall antagits särskilda handlingsprogram&lt;br&gt;for ökad konkurrens. Handlingsprogrammen innehåller normalt en kon-&lt;br&gt;kret målsättning for i vilken utsträckning och när verksamheten skall&lt;br&gt;utsättas for konkurrens. Syftet är ofta att öka andelen konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet också inom områdena vård, omsorg och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbunden har även hänvisat till att anbudsupphandling i konkurrens&lt;br&gt;kräver insatser för att höja kompetensen på upphandlingsområdet.&lt;br&gt;Förbunden genomför därför en rad åtgärder for ökad kompetens-&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Svenska kommunförbundets styrelse under våren 1993&lt;br&gt;beslutat om ett utvecklingsarbete för förbättrade redovisningssystem i&lt;br&gt;kommunerna. Ett liknande arbete pågår inom landstingssektorn. Utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet skall syfta till att få fram ett bra beslutsunderlag vid upp-&lt;br&gt;handling, bl.a. i fråga om självkostnad och kostnadsjämförelser. Redo-&lt;br&gt;visningssystemen skall utformas så att kostnader för egenregiverksamhet&lt;br&gt;kan beräknas på ett rättvisande och konkurrensneutralt sätt. I arbetet&lt;br&gt;ingår att utarbeta modeller för avgränsade redovisningssystem, kalkyler&lt;br&gt;för upphandling samt en ny baskontoplan för intemredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbunden menar att åtgärder för ökad konkurrens som på detta sätt&lt;br&gt;vidtas på frivillig väg är ett effektivare sätt att öka den konkurrensutsat-&lt;br&gt;ta verksamheten än att införa lagstiftning. Mot detta står framfor allt&lt;br&gt;Konkurrensverkets och näringslivets synsätt att frivilliga insatser under&lt;br&gt;en följd av år inte visat sig ge tillräckliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete som bedrivs i kom-&lt;br&gt;mun- och landstingssektorn och gör bedömningen att de intensifierade&lt;br&gt;åtgärder som nu vidtas bör ges möjlighet att få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riktmärke for kommuner och landsting bör vara att den andel som&lt;br&gt;upphandlas i konkurrens inom ett år bör uppgå till ungefär 20 procent&lt;br&gt;av kostnaden for den sammanlagda tjänsteproduktionen i hela kommun-&lt;br&gt;och landstingssektorn. Detta torde motsvara en upphandlingsvolym på&lt;br&gt;inemot 90 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det statliga området pågår, inom ramen för arbetet med avregle-&lt;br&gt;ring och konkurrens samt genom mål- och resultatstyrning, en renodling&lt;br&gt;av myndighetsuppgifter och av verksamhet som är utsatt for konkur-&lt;br&gt;rens. Konkurrensutsatt verksamhet hos de statliga myndigheterna har på&lt;br&gt;regeringens uppdrag utretts av Riksrevisionsverket. Syftet är bl.a. att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som inte behöver bedrivas i offentlig regi skall avvecklas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att verksamhet som kan utsättas för konkurrens skall avskiljas från Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;ren myndighetsutövning och bedrivas t.ex. i bolagsform. Detta arbete&lt;br&gt;har drivits längst i affärsverken och de större myndigheterna såsom&lt;br&gt;Televerket, Banverket, Vägverket och den statliga fastighetsförvaltning-&lt;br&gt;en. Där har organisatoriska förändringar i bred omfattning vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom den statliga sektorn för avreglering och konkurrens bör nu&lt;br&gt;drivas vidare inom ramen för mål- och resultatstyrningen med hänsyn&lt;br&gt;tagen till de förutsättningar som gäller på vaije enskilt område. Inn.&lt;br&gt;ningen bör vara att den andel av verksamheten som är utsatt for konkur&lt;br&gt;rens skall öka ytterligare under det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att de åtgärder som nu vidtas i hela den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn följs upp och att tillräckliga effekter kan avläsas i prak-&lt;br&gt;tisk handling inom en rimlig tidrymd. Dessutom behövs som komple-&lt;br&gt;ment till det arbete som nu pågår särskilda insatser bl.a. för att främja&lt;br&gt;marknadens tilltro till en konkurrens på lika villkor vid förekommande&lt;br&gt;anbudstävlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit Konkurrensverket i uppdrag att i samverkan med&lt;br&gt;länsstyrelserna följa det utvecklingsarbete som nu pågår och studera i&lt;br&gt;vilken omfattning produktionen for kommunernas och landstingens&lt;br&gt;räkning upphandlas i konkurrens. Konkurrensverket bör redovisa ut-&lt;br&gt;fallet av sitt uppdrag senast den 31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stödja förbundens utvecklingsarbete på redovisningsområdet&lt;br&gt;finns en arbetsgrupp i regeringskansliet. I gruppen ingår representanter&lt;br&gt;for berörda departement och några myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare givit Statskontoret i uppdrag att främja en ökad&lt;br&gt;omfattning av verksamhet som upphandlas i konkurrens i den statliga&lt;br&gt;sektorn och att följa utvecklingen med anledning av vidtagna åtgärder.&lt;br&gt;I uppdraget ingår även att redovisa i vilken omfattning statlig verksam-&lt;br&gt;het upphandlas i konkurrens. Uppdraget bör redovisas senast den 31&lt;br&gt;december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisningen av uppdragen tyder på att de åtgärder som nu&lt;br&gt;vidtas for att öka inslaget av konkurrens inte givit tillräckliga effekter&lt;br&gt;på marknaden, får frågan om lagstiftning tas upp till förnyad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Behovet av ingripande mot otillbörliga beteenden&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett kompletterande skydd mot otill-&lt;br&gt;börliga beteenden vid genomförande av offentlig upphandling&lt;br&gt;behövs för att främja samhällsekonomins och konsumenternas&lt;br&gt;intressen av konkurrens på lika villkor, och för att främja effektivi-&lt;br&gt;tet och tillväxt också i fråga om tjänster m.m. för det allmännas&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: I promemorian redovisas bedömningen att det, utöver&lt;br&gt;de föreslagna reglerna om obligatorisk anbudsupphandling, behövs ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletterande skydd mot vissa beteenden som påverkar förutsättning- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;ama for en effektiv konkurrens vid offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Från näringslivet har anförts att privata företag ofta&lt;br&gt;avstår från att lägga anbud på det offentliga området på grund av en&lt;br&gt;misstro mot sättet att sköta upphandling. Detta gäller särskilt i de fall&lt;br&gt;upphandlarens egen produktion utsätts för konkurrens. Det behövs&lt;br&gt;därför en fristående myndighetsforeträdare som kan pröva ärenden och&lt;br&gt;föra talan i domstol för att förhindra att kravet på konkurrens på lika&lt;br&gt;villkor åsidosätts. Konkurrensverket har med utgångspunkt i erfaren-&lt;br&gt;heter vid prövningen av ärenden på upphandlingsområdet som berör&lt;br&gt;konkurrensintresset anfört liknande synpunkter. Företrädare för kom-&lt;br&gt;muner och landsting menar att lagen om offentlig upphandling och den&lt;br&gt;nya konkurrenslagen är tillräckliga instrument för åtgärder till skydd&lt;br&gt;för konkurrensintresset. Detta redovisas närmare i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Översiktlig redovisning för lagstiftningsärendets&lt;br&gt;bakgrund och allmänna utgångspunkter.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår vi en lag om ingripande mot vissa konkurrens-&lt;br&gt;snedvridande beteenden avseende upphandling vilka statliga myndig-&lt;br&gt;heter, kommuner och landsting samt andra offentliga upphandlare kan&lt;br&gt;komma att tillämpa i fråga om sina anbudstävlingar. Sådana beteenden&lt;br&gt;behöver alls inte vara avsiktliga utan kan bero på exempelvis otillräcklig&lt;br&gt;kännedom om de arbetsvillkor företag har. Det kan också handla om&lt;br&gt;brist på erfarenhet av upphandling, generellt eller på särskilda varu-&lt;br&gt;eller tjänsteområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här avsnittet kommer vi att redovisa varför det finns ett behov&lt;br&gt;av en sådan lag. I avsnitt 8 talar vi om hur lagen bör byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går närmare in på detta vill vi belysa lagstiftningsärendets&lt;br&gt;bakgrund och översiktligt peka ut allmänna utgångspunkter. Detta sker&lt;br&gt;for att skapa en sådan överblick över de aktuella frågorna som under-&lt;br&gt;lättar bedömningen av vårt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som behandlas i denna proposition gäller produktion av&lt;br&gt;varor, tjänster eller andra nyttigheter som det allmänna (staten, kom-&lt;br&gt;mun, landsting etc.) självt bedriver (s.k. egenregiverksamhet) eller&lt;br&gt;köper av en annan producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det senare fallet kan det gälla både privata och alltså oberoende&lt;br&gt;företag såväl som de offentliga aktörernas egna bolag eller andra for-&lt;br&gt;mellt sett fristående juridiska personer, som dessa aktörer dock har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata företags agerande som upphandlare berörs inte alls av för-&lt;br&gt;slaget i denna proposition, lika litet som - generellt sett - av lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling. De privata företagens uppträdande på marknaden&lt;br&gt;täcks i stället av den nya konkurrenslagen. Den innehåller som nämnts&lt;br&gt;bl.a. ett förbud mot missbruk av dominerande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsärendet har samband med det förhållandet att huvuddelen Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;av produktionen för den offentliga sektorns räkning sker i monopol-&lt;br&gt;form. Av exempelvis kommunernas totala konsumtion var år 1990&lt;br&gt;endast omkring sex procent föremål för upphandling i konkurrens.&lt;br&gt;Ekonomikommissionen har i sitt betänkande Nya villkor för ekonomi&lt;br&gt;och politik (SOU 1993:16) pekat på en betydande effektivitetspotential&lt;br&gt;som kan realiseras genom ökad konkurrens och som kan ligga inom&lt;br&gt;intervallet tio till femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsärendet handlar om betydelsen från allmän synpunkt av&lt;br&gt;att också produktion av tjänster m.m. för det allmännas räkning blir&lt;br&gt;utsatt för det tryck den känner som producerar i tävlan med konkur-&lt;br&gt;renter som själva vill utföra prestationen (s.k. konkurrenstryck). Det&lt;br&gt;handlar även om vilka medel som behövs for att uppnå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stor skillnad mellan produktion för det allmännas räk-&lt;br&gt;ning, avskild från tävlan, och läget på en fungerande marknad med en&lt;br&gt;effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de privata aktörerna tävlar sinsemellan om köparnas efterfrågan&lt;br&gt;kan de senare spela ut skilda säljare mot varandra for att få så bra&lt;br&gt;prestationer som möjligt till så lågt pris som det går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att som vinnare bland de privata företagen framträder&lt;br&gt;de konkurrenter som är mest effektiva i att driva tillverkningen ratio-&lt;br&gt;nellt för vad som är köparnas reella behov enligt köparnas egen be-&lt;br&gt;dömning, att utveckla teknik och metoder for detta, att skapa nya pro-&lt;br&gt;dukter och kombinationer och att satsa på dynamik och tillväxt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöker de effektivare aktörerna att hårt utnyttja, exempelvis genom&lt;br&gt;för höga priser, den ställning de vunnit gentemot köparna, är det me-&lt;br&gt;ningen att konkurrenterna skall slå till med lägre pris eller annat kon-&lt;br&gt;kurrensmedel. Vidare skall nya företag både lockas och ha faktisk&lt;br&gt;möjlighet att komma in på marknaden för att utmana de ditintills mest&lt;br&gt;framgångsrika företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva drivkraften för vaije enskilt, privat företag är dess krav på&lt;br&gt;lönsamhet, överlevnad och tillväxt m.m. Genom att det hela tiden pågår&lt;br&gt;en tävlan om vem köparna skall handla med hindras det enskilda,&lt;br&gt;privata företaget att expandera for mycket, så att dess tillväxt sker på&lt;br&gt;samhällsekonomins och köparnas bekostnad. Det tryck den individuelle&lt;br&gt;tävlaren känner från hårda medtävlare behövs alltså för att hindra denne&lt;br&gt;att efter måttet av sin förmåga söka vinna en marknadsdominerande&lt;br&gt;ställning och därmed makten över köparna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge det finns en sådan effektiv, fungerande konkurrens finns det&lt;br&gt;också en balans som är optimal både för samhällsekonomin och för&lt;br&gt;konsumenterna. Vidare är det nödvändigt att balansen ger företagen&lt;br&gt;tillräckliga ekonomiska incitament att stanna kvar på marknaden - om&lt;br&gt;köparna skall kunna få vad de vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konkurrenstryck som uppstår vid en effektiv, fungerande tävlan&lt;br&gt;på marknaden ger, som berörts, i sin tur rätt resursfördelning samt&lt;br&gt;effektivitet och produktivitetsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också tala om marknadseffektivitet och tillväxt i förening&lt;br&gt;med mångfald och dynamik - genom nya företag, metoder och produk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter m.m. Vidare handlar det bl.a. om att rätt foretag gör rätt sak på rätt Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;sätt och till ett för köparna riktigt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbud, pris, kvalitet m.m. styrs således genom de nu nämnda täv-&lt;br&gt;lingsmekanismema. Dessa kan inte ersättas med att en viss produk-&lt;br&gt;tionsfaktor får ensamställning med eget ansvar i förening med ambi-&lt;br&gt;tioner och instruktioner. Detta anser nog alla vara självklart i andra&lt;br&gt;tävlingssammanhang. Ett syfte med själva tävlandet är ju att den en-&lt;br&gt;skilde motiveras fullt ut att göra sitt allra bästa. Översatt till det mark-&lt;br&gt;nadsekonomiska systemet leder detta till de förut beskrivna, för alla&lt;br&gt;positiva ekonomiska resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen är dock hela tiden hotad genom fördelar som står att&lt;br&gt;vinna för en eller flera enskilda aktörer av att eliminera tävlings-&lt;br&gt;situationen helt eller delvis. Som exempel kan tas missbruk av domi-&lt;br&gt;nerande ställning. Det kan också handla om stordriftsfordelar som finns&lt;br&gt;på en viss marknad. Fördelarna kan där leda till en alltför hög före-&lt;br&gt;tagskoncentration genom uppköp eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Ekonomikommissionen framhåller att bristande konkurrens är&lt;br&gt;ett huvudproblem i svensk ekonomi. Huvudtesen som kommissionen&lt;br&gt;lägger fram är att våra tillväxtproblem i stor utsträckning beror på att&lt;br&gt;marknadsmekanismerna satts ur spel på centrala områden. Här pekas ut&lt;br&gt;de två grundläggande faktorerna, nämligen företagens konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar och offentliga regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företagens konkurrensbegränsningar finns numera den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen. Den kommer att skydda köparna och samhälls-&lt;br&gt;ekonomin på ett mycket bättre sätt än den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagens centrala uppgift är att säkra att köparna har reell&lt;br&gt;möjlighet att välja mellan konkurrerande produkter som köparna vill&lt;br&gt;skall finnas på marknaden. Detta förutsätter att det finns ett tillräckligt&lt;br&gt;konkurrenstryck på privat produktion. Konkurrenslagen ger medel for&lt;br&gt;detta. Det allmännas intressen bevakas av Konkurrensverket, som har&lt;br&gt;överblick över marknaden i dess helhet och har ansvar för hela den&lt;br&gt;operativa funktionen i förhållande till de kommersiella aktörerna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig produktion däremot - i egen regi eller via en ständig ensam-&lt;br&gt;leverantör - kommer inte under ett konkurrenstryck annat än om den&lt;br&gt;offentlige köparen själv väljer att få till stånd ett sådant tryck.&lt;br&gt;Konkurrenslagen är skriven för helt andra situationer än den att köparen&lt;br&gt;frivilligt avstår från att utnyttja konkurrensmöjligheterna och i stället&lt;br&gt;väljer att producera själv eller att koncentrera sina inköp till en enda&lt;br&gt;leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen vänder sig i stället genom förbud m.m. mot karteller&lt;br&gt;och annat som hindrar köparna från att av det marknadsekonomiska&lt;br&gt;systemet få ut de fördelar som konkurrensen ger genom lägre priser&lt;br&gt;m.m. Konkurrenslagen har som given utgångspunkt att köparna förut-&lt;br&gt;sätts vilja ha dessa ekonomiska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsärendet skall därför som nämnts ses mot bakgrund av&lt;br&gt;behovet av att också produktionen av tjänster m.m. för det allmännas&lt;br&gt;räkning konkurrensutsätts i tillräcklig omfattning, till nytta för sam-&lt;br&gt;hällsekonomin och för konsumenterna. Behovet finns både i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmännas egenregiverksamhet och beträffande produktion som Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;bedrivs av annan för det allmännas räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsarbetet har med den utgångspunkten inriktats på tvä&lt;br&gt;huvudaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gäller arbetsgruppens förslag om skyldighet för de nämnda&lt;br&gt;offentliga aktörerna att utsätta egenregiverksamhet av visst slag for&lt;br&gt;konkurrens genom att vid givna brytpunkter i form av beloppsgränser&lt;br&gt;upphandla enligt lagen om offentlig upphandling. Det rörde sig alltså&lt;br&gt;om en upphandlingsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudaspekten avser arbetsgruppens förslag om lagregler&lt;br&gt;med en särskild ingripandeform mot sådana beteenden från en offentlig&lt;br&gt;upphandlares sida som för privata företag snedvrider konkurrensförut-&lt;br&gt;sättningarna. Denna andra aspekt handlar alltså om den offentlige&lt;br&gt;aktörens beteende när denne anordnar en anbudstävling. Detta är något&lt;br&gt;annat än frågan om det bör finnas en lagstadgad skyldighet att upp-&lt;br&gt;handla eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har redan redovisat vårt ställningstagande att en sådan upphand-&lt;br&gt;lingsskyldighet inte bör införas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian tas inte särskilt upp situationen med an-&lt;br&gt;budstävlingar som offentliga aktörer anordnar utan att ett lagreglerat&lt;br&gt;obligatorium tvingar fram detta. Just denna situation behandlas i vårt&lt;br&gt;förslag. Det är naturligt att den frågan ställs varför upphandlaren skulle&lt;br&gt;tillämpa beteenden som snedvrider konkurrensen vid den anbudstävling&lt;br&gt;som upphandlaren själv utlyser. Vi behandlar den saken utförligt i det&lt;br&gt;följande. Där kommer vi att peka på bl.a. situationer när upphandlaren&lt;br&gt;inte har tillräcklig erfarenhet av företagens arbetsvillkor eller av upp-&lt;br&gt;handling i övrigt samt på den osäkerhet företag verkar att känna i fråga&lt;br&gt;om offentlig upphandling och det problem detta utgör från allmän syn-&lt;br&gt;punkt. Vi kommer också att redovisa vår bedömning att inte heller den&lt;br&gt;nya konkurrenslagen kan användas mot sådana beteenden och att det&lt;br&gt;behövs ett särskilt utformat system som kompletterar lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi går nu över till att närmare behandla de beteenden som kan kom-&lt;br&gt;ma under bedömning i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Konkurrenssnedvridande beteenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen behandlar (Ds 1992:121 s.75-83 och 97-104) avvikelser,&lt;br&gt;som är möjliga, från en konkurrensneutral behandling, i anslutning till&lt;br&gt;skilda faser i ett upphandlingsförlopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;metoden for urval av deltagare i en anbudstäv lan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kraven för att få delta, sättet att utforma anbudsunderlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konstruktionen av tidsperioderna i tävlingsförloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;upphandlarens förhållande till egenregiverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utvärderingen av inkomna anbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sättet att förhandla med anbudsgivama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa avseenden redovisar (s. 75 ff.) arbetsgruppen en förteckning Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;med exempel på förfaranden som för betydelse för de privata företagens&lt;br&gt;möjligheter att konkurrera på lika villkor framför allt i förhållande till&lt;br&gt;upphandlarens egenregiverksamhet. Förteckningen visar exempel på&lt;br&gt;beteenden som bör övervägas i sammanhanget och är således inte en&lt;br&gt;redovisning av vad arbetsgruppen ansåg borde förbjudas som sådant och&lt;br&gt;utan hänsyn till omständigheterna i övrigt. I huvudsak innehåller&lt;br&gt;förteckningen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anbudspaketet görs for stort för de privata företagen på den lokala&lt;br&gt;marknaden. Man packar ihop artskilda tjänster där själva kombinationen&lt;br&gt;blockerar bort de privata företagen som inte samtidigt arbetar med båda&lt;br&gt;tjänsterna, vilket däremot egenregiverksamheten gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bristfällig information ges i förfrågningsunderlaget, så att tidsnöd&lt;br&gt;uppstår for de privata företagen - i ett läge där egenregin är väl för-&lt;br&gt;beredd. Onödigt stora krav ställs på att anbudsgivaren skall lämna en&lt;br&gt;stor mängd upplysningar på mycket detaljerad nivå, en mängd som det&lt;br&gt;kostar mycket att ta fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav ställs på att dyra investeringar skall ha gjorts före anbuds-&lt;br&gt;tävlingen. Anbudsunderlaget finns inte i nog många exemplar. Krav&lt;br&gt;ställs på att vinnande privat företag skall köpa egenregitillgångar. Privat&lt;br&gt;vinnare vägras få disponera lokaler, fordon eller annat som egenregin&lt;br&gt;haft tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Man bjuder bara in privata företag med bristfälliga resurser för&lt;br&gt;uppgiften eller enbart svaga privata företag, respektive endast dyra&lt;br&gt;sådana. Endast okända privata företag får vara med medan man under-&lt;br&gt;låter att inbjuda befintliga välkända, resursstarka eller framgångsrika&lt;br&gt;privata företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Man for under hand fram till de privata företagen budskap som kan&lt;br&gt;frånta dem viljan att satsa tid och resurser på att delta i anbuds-&lt;br&gt;tävlingen. Som exempel kan tas budskap om att de egentligen nog inte&lt;br&gt;är lämpliga för uppgiften, att de sannolikt kommer att förlora eller att&lt;br&gt;de har bjudits in endast därför att den offentlige upphandlaren känt sig&lt;br&gt;tvungen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upphandlaren tar hänsyn till faktorer såsom vilka anställningsvillkor&lt;br&gt;entreprenören tillämpar för sin personal, huruvida den är anställd eller&lt;br&gt;uppdragstagare, ursprungsland för produkter som entreprenören an-&lt;br&gt;vänder i sitt arbete och om entreprenören har eller inte har finansiellt&lt;br&gt;stöd från en institution som upphandlaren vill eller inte vill stödja.&lt;br&gt;Obefogade krav på att de privata skall ställa bankgaranti sätts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De privata företagen får betala avgift för att få delta i anbuds-&lt;br&gt;tävlingen. Avgiften för specifikationer sätts för att ge bidrag till kost-&lt;br&gt;naderna för att utarbeta dem i stället för att utgöra kostnaden för att&lt;br&gt;framställa en kopia. Kommunen väger in kostnader om egenregiverk-&lt;br&gt;samheten förlorar, utan saklig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avvikelser har vid åtskilliga tillfällen förts fram kritiska&lt;br&gt;synpunkter, främst från näringslivets sida. Detta framgår av promemo-&lt;br&gt;rian och av vad som anförts bl.a. vid remissbehandlingen av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella promemorian Ds 1992:121 redovisas också upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattningen hos Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningen att det behövs en fristående myndighetsföreträdare som kan Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;föra företagens talan i domstol, om kravet på konkurrens på lika villkor&lt;br&gt;skulle åsidosättas. Grossistförbundet Svensk Handel anger där samma&lt;br&gt;inställning. Förbundet framhåller att det är svårt för företag att själva&lt;br&gt;framföra klagomål om en upphandling anses ha gått felaktigt till.&lt;br&gt;Därvid anges att företagen är beroende av att ha ett gott förhållande till&lt;br&gt;myndigheten eller den kommunala förvaltningen inför kommande upp-&lt;br&gt;handlingstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare näringslivssynpunkter återges i promemorian (s. 66 ff.).&lt;br&gt;Bland annat framhålls i dessa att det inte är så egendomligt att de&lt;br&gt;privata företagen mer sällan lägger anbud på det offentliga området. I&lt;br&gt;detta avseende uttalas där följande: De privata företagen känner nog&lt;br&gt;ofta helt enkelt misstro till det offentligas sätt att sköta upphandling.&lt;br&gt;Man måste ha en bra upplagd upphandlingsprocess för att det skall bli&lt;br&gt;anbud från den privata sidan. Annars undrar de privata företagen om&lt;br&gt;det verkligen är ett reellt anbudsförfarande eller om man bara vill&lt;br&gt;använda de privata som utredningsinstitut och problemlösare eller för&lt;br&gt;kontroll av prisnivån på den privata marknaden. Det framhålls ytterli-&lt;br&gt;gare från dessa näringslivsföreträdare att det ju vidare alltid bland&lt;br&gt;företagen finns oron för att upphandlaren tänker låta sin egenregi-&lt;br&gt;verksamhet vinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som viktiga faktorer pekades vidare från näringslivets sida bl.a. på&lt;br&gt;att förfrågningsunderlaget är klart preciserat i fråga om prestationer som&lt;br&gt;skall fullgöras, så att det genast kan läggas till grund för kalkylering.&lt;br&gt;Exempel anfördes också, där otillräcklig information gjort det omöjligt&lt;br&gt;att lägga anbud och där inte nog tid gavs att räkna på anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian dras bl.a. slutsatsen att man måste skapa nog stor&lt;br&gt;tilltro hos företagen till att de kommer att ges en affärsmässig och&lt;br&gt;objektiv behandling då deras anbud jämförs med egenregi verksamheten.&lt;br&gt;Annars blir de privata anbuden för få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har vid remissbehandlingen av Ds 1992:121 särskilt&lt;br&gt;framhållit att objektiva val mellan anbudsgivare förutsätter att önskad&lt;br&gt;produktkvalitet klart definieras i förfrågnings- eller anbudsunderlaget.&lt;br&gt;Vidare berör verket en i promemorian lämnad (s. 77 ff.) redogörelse&lt;br&gt;för vissa ärenden hos dåvarande Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och&lt;br&gt;hos verket. Redogörelsen omfattar exempel på konkreta ärenden med&lt;br&gt;klagomål från enskilda företag rörande offentliga upphandlingar.&lt;br&gt;Konkurrensverket stryker under att redovisningen återspeglar en liten&lt;br&gt;del av ärendemängden och problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket erinrar också om vad verket uttalade vid remiss-&lt;br&gt;behandlingen av förslaget om en ny lag om offentlig upphandling (Ds&lt;br&gt;1992:62). Där pekade Konkurrensverket på att upphandlingsområdet&lt;br&gt;många gånger kännetecknas av en situation där köparen har en betydligt&lt;br&gt;större ekonomisk och organisatorisk styrka än säljaren. Det finns vidare&lt;br&gt;påtagliga risker för intressekonflikt och bristande objektivitet vid&lt;br&gt;beställarens val mellan egenregiverksamhet och externa aktörer vid en&lt;br&gt;anbudstävlan. Verket framhöll ytterligare att, även om en anbudsgivare&lt;br&gt;ges rätt att föra en skadeståndstalan mot en upphandlande enhet som&lt;br&gt;bryter mot den föreslagna lagens regler, det i praktiken finns många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheter som kan motverka att anbudsgivaren söker sin rätt, Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;såsom rädsla för att utsättas för diskriminering vid kommande upphand-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för ytterligare överväganden redovisas i promemorian&lt;br&gt;Ds 1992:121 vissa särskilda uttalanden vid den nyss nämnda remiss-&lt;br&gt;behandlingen av Ds 1992:62. Kammarrätten i Jönköping anförde då att&lt;br&gt;det i praktiken torde bli stora problem för en leverantör att upptäcka att&lt;br&gt;ett fel har blivit begånget och att därvid väcka talan hos länsrätten i tid.&lt;br&gt;Domstolen ansåg vidare att de praktiska möjligheterna att föra en&lt;br&gt;framgångsrik talan torde bli begränsade även när det gäller skadestånd.&lt;br&gt;Liknande synpunkter fördes fram av Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;br&gt;samt av Stockholms universitet. Bland annat framhölls svårigheter för&lt;br&gt;förbigångna företag att visa orsakssamband mellan begångna fel och det&lt;br&gt;faktum att vederbörande lidit skada genom att inte erhålla kontraktet.&lt;br&gt;Universitetet uttalade att det på goda grunder kan antas att det är först&lt;br&gt;efter det att resultatet av anbudstävlingen blivit känt som det står klart&lt;br&gt;för enskilda anbudsgivare att något fel har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Ds 1992:121 anförs (s. 102 ff. och 151 ff.) mer gene-&lt;br&gt;rellt bl.a. följande i fråga om vad som där kallas otillbörliga, konkur-&lt;br&gt;renshämmande upphandlingsbeteenden: Det kan handla om metoder för&lt;br&gt;att skydda egenregiverksamheten mot ett reellt konkurrenstryck, så att&lt;br&gt;det i realiteten inte hålls en riktig tävlan. Också utan samband med att&lt;br&gt;upphandlaren bedriver egenregiverksamhet finns det exempel på hur&lt;br&gt;man under olika stadier av upphandlingsprocessen med den ena eller&lt;br&gt;den andra metoden, eller i övrigt genom sättet att förfara, utan objektivt&lt;br&gt;bärande skäl kan särbehandla någon, dvs. gynna eller missgynna någon&lt;br&gt;jämfört med hur andra behandlas. Detta kan i det enskilda fallet ske på&lt;br&gt;ett sätt som där framträder som otillbörligt, vägt i förening med&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt och sett i förhållande till vad som är själva&lt;br&gt;syftet med upphandling och anbudstävling. Ytterligare uttalanden görs,&lt;br&gt;och vi hänvisar till specialmotiveringen till 3 § för en övergripande be-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian understryks starkt att diskriminerande&lt;br&gt;förfaranden av diskuterad art utgör avarter från vad som naturligtvis&lt;br&gt;utgör huvudlinjen vid den anbudsupphandling som statliga myndigheter,&lt;br&gt;landsting och kommuner bedriver i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Regeringens överväganden i behovsfrågan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nyss återgivna uttalandet i promemorian torde närmast ha tagit sikte&lt;br&gt;på avsiktliga konkurrenssnedvridningar, och vi delar den däri sålunda&lt;br&gt;uttryckta uppfattningen. Själva utgångspunkten för regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning av lagstiftningsbehovet är en annan än sådana medvetna beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom frivilliga åtgärder ute på fältet och genom den nya lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling fortsätter framöver den utveckling som enligt&lt;br&gt;entydiga signaler ger en alltmer ökande upphandling i konkurrens,&lt;br&gt;också i kommuner och landsting. I många fall kommer anbuds- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfaranden att vidtas på områden som är mer eller mindre oprövade för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde upphandlaren. Detta framkommer fullt klart i det samlade Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;remissutfallet i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det mycket angeläget från nationella utgångs-&lt;br&gt;punkter att den förestående utvecklingen kan i effektiva former länkas i&lt;br&gt;rätt riktning sett även ur samhällsekonomins och konsumenternas syn-&lt;br&gt;vinkel. För bedömningen därvidlag är två aspekter av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt gäller de offentliga upphandlamas ekonomiska kun-&lt;br&gt;skaper, upphandlingskompetens och praktiska erfarenheter m.m. Här-&lt;br&gt;vidlag finns det högst betydande variationer, visar bl.a. underlaget i&lt;br&gt;detta ärende. I promemorian Ds 1992:121 refereras (s. 66 ff.) till ut-&lt;br&gt;talanden som ger denna bild. Bland remissinstanserna framhåller ex-&lt;br&gt;empelvis Landstinget i Kristianstads län att det krävs bra anbudsunder-&lt;br&gt;lag och upphandlingskompetens vilket fordrar stora utbildningsinsatser.&lt;br&gt;Stockholms läns landsting pekar på att förutsättningarna torde variera&lt;br&gt;mellan olika kommuner, beroende på bl.a. nuvarande organisation,&lt;br&gt;utvecklingsnivå for ekonomistyrning och redovisning, konkurrensneut-&lt;br&gt;rala villkor, storlek samt utveckling av intem och extern marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får antas att själva bristen på erfarenhet m.m. av hur upphand-&lt;br&gt;lingsprocessens skilda faser bäst skall hanteras, dvs. upphandlings-&lt;br&gt;kompetens, i betydande omfattning kan riskera att leda till situationer&lt;br&gt;där den offentlige upphandlaren av otillräckliga insikter, ren oerfarenhet&lt;br&gt;eller dylikt förfar på ett sådant sätt att konkurrensförhållandena sned-&lt;br&gt;vrids. Avsaknaden i de enskilda fallen av praktisk erfarenhet av de&lt;br&gt;skilda upphandlingssituationema och de villkor privata foretag har att&lt;br&gt;leva under kan således orsaka helt oavsiktliga sådana beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra centrala aspekten är att mycket talar för att det finns en&lt;br&gt;betydande osäkerhet bland privata företag i fråga om hur offentlig&lt;br&gt;upphandling hanteras och om vilken behandling de privata företagen&lt;br&gt;kommer att få jämfört med upphandlarens egenregiverksamhet m.m.&lt;br&gt;Uttryck for att denna osäkerhet eller misstro är mycket stor och utbredd&lt;br&gt;ges enhälligt av Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Svenska HandelskammarfÖrbundet och Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen. I det enskilda fallet kan dessa privata företag kanske be-&lt;br&gt;döma läget så att anbudstävlingen anordnas under påverkan av viss&lt;br&gt;opinion men att andra opinioner inom upphandlarens organisation anser&lt;br&gt;det finnas skäl att skydda egenregiverksamheten, eller att läget är sådant&lt;br&gt;att den upphandlande enheten i vart fall inte kommer att vinnlägga sig&lt;br&gt;nog mycket om konkurrensförutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkert kan en sådan osäkerhet eller misstro i en rad fall vara helt&lt;br&gt;eller väsentligen oberättigad. Med utgångspunkt i samhällsekonomins&lt;br&gt;och konsumenternas intressen är det samtidigt en allvarlig brist redan&lt;br&gt;om företagen i mer betydande omfattning drar sig för att delta i an-&lt;br&gt;budstävlingar som offentliga upphandlare anordnar. Därmed uppnår&lt;br&gt;man ju inte den grad av konkurrenstryck som är sådana tävlingars syfte.&lt;br&gt;Det ekonomiska systemets funktionsduglighet och förmåga att generera&lt;br&gt;tillväxt och förnyelse skadas då. Resultatet blir vad som kan vara stora&lt;br&gt;effektivitetsförluster som belastar de nyss nämnda, allmänna intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därmed sammantaget ett starkt uttalat behov av ett konkur- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rensrättsligt orienterat system som genom generella normer och praxis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning kan bidra till att leda den fortsatta utvecklingen i den från&lt;br&gt;allmän synpunkt önskvärda riktningen. Ett sådant system bör ha av&lt;br&gt;rättsordningen anvisade former för praktisk och effektiv prövning i&lt;br&gt;angelägna fall av det befogade eller obefogade i klagomål om konkur-&lt;br&gt;renssnedvridande beteenden. Vidare bör systemet omfatta ingripande-&lt;br&gt;former avpassade för de allmänna intressen som skall skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är påkallat också av rättssäkerhetsskäl, bl.a. hänsynen till det&lt;br&gt;enskilda företagets behov av att kunna få sin sak prövad effektivt.&lt;br&gt;Vidare är det en rättvisefråga sett utifrån hela näringslivets situation.&lt;br&gt;Den nya konkurrenslagen ställer kraftiga anspråk på företagen i fråga&lt;br&gt;om konkurrenstryck och effektivitet i den privata produktionen. Kon-&lt;br&gt;kurrenslagen har vidare ett till dessa krav anpassat, mycket starkt&lt;br&gt;sanktionssystem. Det är fullt ut rimligt att anspråk ställs också i fråga&lt;br&gt;om konkurrens på lika villkor vid produktion som det allmänna bedriver&lt;br&gt;själv eller som sker för dess räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed uppkommer frågan om huruvida det nu redovisade behovet&lt;br&gt;fylls av den rättsliga reglering som redan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har flera instanser, som avstyrkt lagförslaget, i&lt;br&gt;sin argumentering åberopat att statsmakterna först borde avvakta effek-&lt;br&gt;terna av lagen om offentlig upphandling och den nya konkurrenslagen&lt;br&gt;innan nya regler övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling innehåller som nämnts tidigare den i&lt;br&gt;1 kap. 4 § intagna huvudbestämmelsen om affärsmässighet. Där anges&lt;br&gt;att upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjlig-&lt;br&gt;heter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbuds-&lt;br&gt;givare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande&lt;br&gt;hänsyn. Till detta kommer vad som sägs i 22 § samma kapitel om att en&lt;br&gt;upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbuds-&lt;br&gt;pris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion,&lt;br&gt;miljöpåverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling syftar till att begränsa de offentliga&lt;br&gt;utgifterna och till att skydda enskilds rätt. I sådant syfte görs offentlig&lt;br&gt;upphandling öppen och konkurrensutsatt i hela EES-området. För att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att skapa denna öppna och vidsträckta, gränsöverskri-&lt;br&gt;dande marknad innehåller lagen, som framgått av avsnitt 2.2, en rad&lt;br&gt;procedurregler. Där finns också, som nyss redovisats, regler om ett&lt;br&gt;affärsmässigt uppträdande. Sanktionssystemet i lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling är inriktat på enskilds rätt. Ett företag har rätt att väcka talan&lt;br&gt;för det fall företaget menar sig ha blivit oriktigt behandlat av upphand-&lt;br&gt;laren. Formerna för detta är förfarandet vid länsrätt under pågående&lt;br&gt;upphandling samt skadeståndsprocess i tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anmälan till prop. 1992/93:88 om offentlig upphandling anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet bl.a. följande: Konkurrensen uppnås genom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på att en upphandlande myndighet inte får godtyckligt förkasta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anbud. Myndigheten måste kunna motivera såväl varför avtal slöts i ett Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;fall, som varför övriga anbud förkastades. Principen om icke-diskrimi-&lt;br&gt;nering spelar roll i detta sammanhang. En diskriminerande upphandling&lt;br&gt;innebär ju att affärsmässigheten sätts åt sidan till förmån för i&lt;br&gt;sammanhanget ovidkommande hänsyn, uttalade föredraganden ytterli-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser det beskrivna systemet som en naturlig ordning med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de i EG:s upphandlingsdirektiv framträdande gemenskaps-&lt;br&gt;intressena av att se till att pågående upphandlingar går rätt till, så att&lt;br&gt;enskilds rätt tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då propositionen om nämnda lag beslöts var det förutsatt (prop.&lt;br&gt;1992/93:88 s. 43 och 46) att ytterligare överväganden kunde aktualise-&lt;br&gt;ras till följd av det då inom arbetsgruppen pågående arbete som seder-&lt;br&gt;mera avslutades genom departementspromemorian Ds 1992:121 vilken&lt;br&gt;ligger till grund for detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är det sannolikt att de konkurrenssnedvridande beteenden&lt;br&gt;som vi har behandlat strider mot det förut (avsnitt 2.2) redovisade&lt;br&gt;kravet på affärsmässighet som finns i lagen om offentlig upphandling,&lt;br&gt;åtminstone när de har ekonomisk betydelse. Hur det förhåller sig&lt;br&gt;därmed avgörs i rättstillämpningen. Någon visshet i nuläget finns där-&lt;br&gt;med inte om hur begreppet affärsmässighet mer generellt kommer att&lt;br&gt;bedömas i förhållande till de i detta ärende aktuella beteendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man, som här nu har aktualiserats, skapa ett tillräckligt skydd för&lt;br&gt;samhällsekonomins och konsumenternas intressen, är själva systemet i&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling mot denna bakgrund självfallet inte&lt;br&gt;konstruerat for just detta. Till en böljan är begreppet affärsmässighet&lt;br&gt;inte lämpat att kopplas till ett ingripande, såsom vi kommer att redovisa&lt;br&gt;i det följande. Vidare kan, som berörts i promemorian och i det före-&lt;br&gt;gående, skilda faktorer göra att det enskilda företaget inte startar en&lt;br&gt;process mot exempelvis den kommun i vilken företaget är beläget.&lt;br&gt;Kanske visar sig inte heller ett oriktigt beteende förrän vid valet av&lt;br&gt;vinnare, och då är vägen via länsrätts förfarandet stängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att skadeståndskyldighet inte är en lämplig sank-&lt;br&gt;tionstyp för att tillgodose behovet av skydd för de nu aktuella, allmänna&lt;br&gt;intressena, fastän denna skyldighet är en adekvat sanktion for att ta till&lt;br&gt;vara enskilds rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller företräds i nuläget det allmännas konkurrensintressen på&lt;br&gt;detta område av en sådan offentlig representant med ingripande-&lt;br&gt;befogenheter som finns för den privata sektorn. Där har ju Konkur-&lt;br&gt;rensverket den rollen och har sin särskilda kompetens just för bedöm-&lt;br&gt;ningen av konkurrensfrågorna. Så länge som de privata företagen&lt;br&gt;befinner sig i den situationen att det saknas en sådan offentlig företrä-&lt;br&gt;dare för samhällsekonomins och konsumenternas intressen som har&lt;br&gt;rättsliga möjligheter att ingripa mot här aktuella beteenden, är det&lt;br&gt;osannolikt att den förut berörda osäkerheten eller misstron skulle kunna&lt;br&gt;minska i tillräcklig omfattning. Som har framgått är det samtidigt&lt;br&gt;mycket angeläget att produktion för det allmännas räkning i ökande&lt;br&gt;omfattning utsätts for reell konkurrens genom anbudstävlan på lika &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bl.a. därför bedömningen i promemorian att sank- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;tionssystemet i lagen om offentlig upphandling inte kan förväntas ge det&lt;br&gt;allmännas nu aktuella intressen ett tillräckligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bedömning är inte speciell för Sverige. EFTA.s övervaknings-&lt;br&gt;myndighet, eller EG-kommissionen, kan ju som nämnts (avsnitt 4.2)&lt;br&gt;inskrida vid en klar överträdelse i samband med ett visst upphandlings-&lt;br&gt;förfarande. Nämnda offentliga organ har således getts egen ingripande-&lt;br&gt;rätt. Denna rätt kan dock helt naturligt inte ersätta särskilda skydds-&lt;br&gt;regler på den nationella nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya konkurrenslagen kan inte heller bedömas ge det skydd som&lt;br&gt;behövs, lika litet som den äldre konkurrenslagen. Det finns flera skäl&lt;br&gt;till detta, som redovisas i promemorian (s. 105 ff.). Skälen kan sam-&lt;br&gt;manfattas så här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är om köparbeteenden vid offentlig upphandling och det är i&lt;br&gt;hög grad osannolikt att en offentlig aktör i rollen som upphandlare&lt;br&gt;omfattas av begreppet näringsidkare i den äldre konkurrenslagen. Detta&lt;br&gt;kan gälla trots det förhållandet att den offentlige aktören samtidigt&lt;br&gt;kanske är producent genom egenregiverksamhet avseende t.ex. vissa&lt;br&gt;andra nyttigheter än dem som upphandlingen omfattar, och i det&lt;br&gt;sammanhanget får anses som näringsidkare i den äldre konkurrenslagens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts tidigare bygger den nya konkurrenslagen på EG-rätten&lt;br&gt;och det där använda begreppet företag. I förarbetena till den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen görs dock en återkoppling till den äldre konkurrens-&lt;br&gt;lagens näringsidkarbegrepp. Där anges (prop. 1992/93:56 s. 67) att&lt;br&gt;begreppet företag i dag har väsentligen samma innebörd som begreppet&lt;br&gt;näringsidkare. Det är på motsvarande sätt som i fråga om sistnämnda&lt;br&gt;begrepp i hög grad osannolikt att termen &amp;quot;företag&amp;quot; kan anses tillämplig&lt;br&gt;i fråga om förfaranden som en offentlig aktör vidtar vid upphandling,&lt;br&gt;således som köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att, eftersom EG:s konkurrensbestämmelser i vä-&lt;br&gt;sentliga delar i princip införlivats med svensk rätt, rättstillämpningen&lt;br&gt;torde ha att ta avsevärt intryck av den pågående utvecklingen inom EG&lt;br&gt;i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda blir det också i motsvarande grad osannolikt&lt;br&gt;att beteenden av det här aktuella slaget omfattas av det rättsliga be-&lt;br&gt;greppet konkurrensbegränsning, vilket har aktualitet även enligt den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns det knappast någon sannolikhet över huvud för att&lt;br&gt;kartellförbudet i konkurrenslagen omfattar förhållandet mellan en&lt;br&gt;upphandlare och dennes egenregiverksamhet, som ju inte är en ens&lt;br&gt;formellt fristående juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter gäller det förbudet mot missbruk av dominerande ställning.&lt;br&gt;Dominans över den relevanta marknaden kan naturligtvis i ett visst&lt;br&gt;enskilt fall en myndighet eller en kommun ha i en producentroll. Ett&lt;br&gt;exempel är rollen som leverantör av fjärrvärme och förutsatt att man&lt;br&gt;kan anse att det finns en marknad i konkurrenslagens mening. Domi-&lt;br&gt;nans behöver dock inte föreligga utan det kan ju i ett annat fall finnas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starka privata konkurrenter. I så fall kan man inte tillämpa förbudet mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missbruk av en dominerande ställning ens i producentrollen. Än vidare Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;är man tillbaka till att det handlar om offentliga inköp i det diskuterade&lt;br&gt;sammanhanget. Därtill kommer att begreppet foretag måste vara till-&lt;br&gt;lämpligt också här. Inte heller det nu berörda förbudet kan därför ses&lt;br&gt;som ett skydd för samhällsekonomins och konsumenternas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är så osannolikt att konkurrenslagen är tillämplig att den får anses&lt;br&gt;inte vara användbar i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Ett kompletterande skydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att det starkt uttalade behov vi nyss redovisat&lt;br&gt;och motiverat inte kan fyllas genom lagen om offentlig upphandling&lt;br&gt;eller den nya konkurrenslagen. Därför är det angeläget att nu ta fram ett&lt;br&gt;system med klara rättsregler som bl.a. ger möjlighet att i förekom-&lt;br&gt;mande fall i lämplig form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande&lt;br&gt;beteenden. Därigenom kan ett sådant system tänkas skapa nog stor&lt;br&gt;tilltro hos de privata företagen till att de kommer att ges en affärsmässig&lt;br&gt;och objektiv behandling vid anbudstävlingar. Ett sådant system kan även&lt;br&gt;i övrigt höja konkurrenstrycket vid sådana tävlingar, så att effektiviteten&lt;br&gt;ökar och priserna pressas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill tillägga att vad det nu i grunden handlar om är att ge närings-&lt;br&gt;politiken ett samlat innehåll där enskilda viktiga delar bringas till att&lt;br&gt;samfungera effektivt for ytterligare ekonomisk tillväxt till fördel for&lt;br&gt;samhällsekonomin och konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens övergripande strategi for detta behövs särskilda,&lt;br&gt;näringspolitiskt orienterade instrument som är inriktade på marknaden.&lt;br&gt;Två är redan beslutade av riksdagen. Den nya konkurrenslagen för-&lt;br&gt;bjuder som nämnts karteller och missbruk av dominerande ställning.&lt;br&gt;Detta ökar konkurrenstrycket i ekonomin och leder till marknadseffekti-&lt;br&gt;vitet, också vid offentlig upphandling. Det andra instrumentet är lagen&lt;br&gt;om offentlig upphandling. Även denna är eflfektivitetsskapande inom sin&lt;br&gt;ram och med det skydd den ger för det enskilda företagets rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje instrument utgörs av det här behandlade lagförslaget som&lt;br&gt;bl.a. skall bidra till att hos de privata företagen skapa tilltro till offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet beträffande vissa konkurrenssnedvridande beteenden&lt;br&gt;avseende upphandling bör följa huvudlinjen i arbetsgruppens förslag.&lt;br&gt;Därmed blir systemet ett självständigt, konkurrensrättsligt komplement&lt;br&gt;till det på begreppet affärsmässighet uppbyggda systemet i lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skydd av detta slag bör inte regleras i detalj. Regeringen anser i&lt;br&gt;stället att systemet bör fungera som en plattform som ger möjligheter&lt;br&gt;för de berörda - bl.a. företagen och den lokale upphandlaren - att&lt;br&gt;sinsemellan finna gemensamma problemlösningar på lokal nivå, utan att&lt;br&gt;man behöver anlita det allmännas organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå i följande avsnitt bör således en ny lag in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras som ger Marknadsdomstolen rätt att för framtiden förbjuda ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentligt organ att tillämpa vissa konkurrenssnedvridande beteenden vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens. Till grund för detta Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;kompletterande system och för den samlade bedömning som systemet&lt;br&gt;bör ge utrymme för får läggas vad som lagtekniskt beskrivs som otill-&lt;br&gt;börligt beteende avseende upphandling. Vi kommer senare att redovisa&lt;br&gt;bestämmelsens närmare inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sådan lag har Nämnden för offentlig upphandling samt&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet riktat ytterligare&lt;br&gt;invändningar, utöver vad vi har behandlat i det föregående. Vi kom-&lt;br&gt;menterar denna kritik i avsnitt 8 under rubriken Övrigt. På där anförda&lt;br&gt;skäl anser vi kritiken mot vad vi föreslår inte vara vägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu avsedda gruppen av konkurrenssnedvridande beteenden av-&lt;br&gt;seende upphandling kan som berörts samtidigt omfattas av lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling. Vi ser inte något hinder mot detta, vid en väg-&lt;br&gt;ning av de fördelar som sammantaget uppstår från allmän synpunkt&lt;br&gt;genom ett förstärkt skydd. De överväganden som ligger till grund for&lt;br&gt;denna bedömning redovisar vi också i avsnitt 8 under rubriken Övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att konkurrenssnedvridande beteenden&lt;br&gt;från offentliga upphandlares sida redan genom den av riksdagen antagna&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling förutsatts kunna förekomma. Detta&lt;br&gt;ligger ju inrymt i 1 kap. 4 § nämnda lag. Därför är det inte fråga om&lt;br&gt;någon principiell nyhet när vi föreslår en bestämmelse inriktad mot&lt;br&gt;snedvridning av förutsättningarna för konkurrens. Än vidare gäller&lt;br&gt;principen om icke-diskriminering, som har framgått, inom EG-rätten på&lt;br&gt;den offentliga upphandlingens område. Inte heller för den svenska&lt;br&gt;rättsordningen är det främmande att också offentliga aktörer ibland kan&lt;br&gt;förfara i strid mot det allmännas intressen såsom dessa skyddas enligt&lt;br&gt;särskild lagstiftning. Som exempel kan tas konkurrenslagens förbud mot&lt;br&gt;karteller m.m. och mot missbruk av dominerande ställning, marknads-&lt;br&gt;föringslagens bestämmelse om förbud mot otillbörlig marknadsföring&lt;br&gt;och lagstiftningen om oskäliga avtalsvillkor, låt vara att den offentlige&lt;br&gt;aktören därvid måste anses omfattad av begreppet näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 Behovet av åtgärder i övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser som nämnts i avsnitt 6 positivt på det utvecklingsarbete&lt;br&gt;som nu bedrivs i kommun- och landstingssektorn. Vi har redan redovi-&lt;br&gt;sat vår bedömning att ett förslag om en lag om just skyldighet att upp-&lt;br&gt;handla inte bör läggas fram nu. I stället bör de intensifierade åtgärder&lt;br&gt;som vidtas i detta avseende ges möjlighet att få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att regeringen väljer en annan teknik for att nå målet i&lt;br&gt;fråga om att konkurrensutsätta produktion för det allmännas räkning för&lt;br&gt;att främja samhällsekonomins och konsumenternas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lagstiftning om en upphandlingsskyldighet saknar aktualitet nu&lt;br&gt;innebär inte att man kan lämna vissa andra, särskilda frågor åt sidan. I&lt;br&gt;promemorian (s. 83) ges en samlad problembild när det gäller offentlig&lt;br&gt;upphandling. I bilden ingår, förutom de nämnda konkurrenssnedvridan-&lt;br&gt;de beteendena, bl.a. brister i redovisningssystemen, underprissättning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av kostnadsmedvetande, lönsamhetstänkande och upphandlings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenhet samt brister i fråga om utformning av anbudsunderlaget och Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;beträffande metoder för kvalitetsjämförelser mellan konkurrerande&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det utvecklingsarbete som nu pågår inom kommun- och landstings-&lt;br&gt;sektorn ingår vad som framträder som ett brett och djupt handlings-&lt;br&gt;program med inriktning just på kompetenshöjande åtgärder och för-&lt;br&gt;bättrade redovisningssystem. Dessa skall bl.a. ge ett bra beslutsunderlag&lt;br&gt;i fråga om självkostnader och jämförelser. I ett utvecklingsarbete av&lt;br&gt;sådant slag bör det finnas goda förutsättningar att få till stånd&lt;br&gt;kunskapshöjande åtgärder och förbättrade redovisningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En diskussion förs i övrigt (s. 97 ff.) i promemorian bl.a. kring frå-&lt;br&gt;gor om s.k. underprissättning. Som information vill vi i detta avseende&lt;br&gt;uttala följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det praktiska konkurrensfrämjande arbetet har klagomål om en&lt;br&gt;sådan icke kostnadstäckande prissättning från offentliga upphandlares&lt;br&gt;sida varit särskilt vanliga. Bedömningen i promemorian är att det knap-&lt;br&gt;past är meningsfullt att diskutera någon form av särskilt förbud mot&lt;br&gt;underprissättning så länge som det saknas redovisningssystem som&lt;br&gt;medger en effektiv kontroll i det enskilda fallet av att förbudet efterlevs.&lt;br&gt;Konkurrensverket har pekat på de stora bevissvårighetema vid&lt;br&gt;tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på foll av påstådd under-&lt;br&gt;prissättning .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor om underprissättning torde det beträffande of-&lt;br&gt;fentliga aktörer ofta handla om vad som kan kallas subventions-&lt;br&gt;strömmar, dvs. ett underskott i viss produktion täcks genom att medel&lt;br&gt;tillförs från annat håll, mer än vad som utomlands kallas &amp;quot;predatory&lt;br&gt;pricing&amp;quot;. Sistnämnda uttryck innebär närmast att ett företag använder&lt;br&gt;prissättningen som vapen mot medtävlare för att beröva dem deras&lt;br&gt;marknadsandelar. Metoden för detta är en aggressiv prissättning under&lt;br&gt;självkostnaden och till förlust för prissättaren. Syftet eller effekten är att&lt;br&gt;finansiellt mindre uthålliga konkurrenter slås ut. Metoden blir för ett&lt;br&gt;privat företag som ju är uppbyggt på ett rörligt riskkapital ekonomiskt&lt;br&gt;möjlig och meningsfull endast om den ger prissättaren marknadsmakt att&lt;br&gt;därefter höja priset och i efterhand kompensera tidigare förluster, sedan&lt;br&gt;de finansiellt svagare konkurrenterna fallit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sådan makt förutsätts att nya medtävlare inte kan ta sig in på&lt;br&gt;marknaden. Alternativt täcker prissättaren förlusten genom överpris-&lt;br&gt;sättning på en marknad där denne redan har makten. Det övergripande&lt;br&gt;syftet med operationen är en i vart fall långsiktigt ökad lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga aktörers prissättningsbeteenden av detta slag samt täckning&lt;br&gt;av underskott i rörelse genom korssubventionering m.m. torde i all-&lt;br&gt;mänhet styras av andra överväganden än de som rör långsiktigt ökad&lt;br&gt;vinst. Inte desto mindre skadar beteendena de privata företagen på ett&lt;br&gt;ibland allvarligt sätt. Såsom framgår av departementspromemorian Ds&lt;br&gt;1992:121 täcker otillbörlighetsbestämmelsen inte situationen med under-&lt;br&gt;prissättning , som ju är ett säljarbeteende och inte ett beteende avseende&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella överväganden med hänsyn till samhällsekonomins och kon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sumentemas intressen kan behöva ägnas denna typ av offentlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underprissättning. I praktisk rättstillämpning har den visat sig vara svår Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;att hantera med stöd av konkurrenslagstiftningen, inte bara på grund av&lt;br&gt;bevissvårigheter. Här kan bl.a. erfarenheter av arbetet med bättre&lt;br&gt;redovisningssystem vara av betydelse. Det kan vidare aktualiseras att&lt;br&gt;pröva frågan om offentlig underprissättning särskilt, med hänsyn till&lt;br&gt;dess angelägenhetsgrad som sådan oavsett kopplingen till nuvarande&lt;br&gt;bristfälliga redovisningsmetodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går över till att redovisa uppbyggnaden av den nya lagen vill&lt;br&gt;vi för översiktlighetens skull kort sammanfatta vad som är väsentliga&lt;br&gt;utgångspunkter för och inslag i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7 Översiktlig sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller bl.a. följande i fråga om vad vi föreslår i&lt;br&gt;denna proposition:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagförslaget nu går inte ut på en skyldighet att upphandla. I stället&lt;br&gt;handlar det om att, när den offentlige aktören själv väljer att upphandla,&lt;br&gt;motverka vissa beteenden som kan vara helt oavsiktliga men som&lt;br&gt;snedvrider förutsättningarna for konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det får anses att den nya konkurrenslagen inte är användbar mot&lt;br&gt;dessa konkurrenssnedvridande beteenden från en offentlig upphandlares&lt;br&gt;sida. En helt annan sak är att denne offentlige aktör som säljare i prin-&lt;br&gt;cip omfattas av konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De konkurrenssnedvridande beteenden som är aktuella kan samtidigt&lt;br&gt;tänkas strida mot lagen om offentlig upphandling. Det är domstolarna&lt;br&gt;som avgör hur det förhåller sig på denna punkt. Den lagen är dock på&lt;br&gt;sanktionssidan utformad för att tillgodose det enskilda företagets rätt.&lt;br&gt;Det krävs att företaget väcker talan om länsrättsingripande och&lt;br&gt;skadestånd vilket bedöms vara otillräckligt när det gäller att skydda&lt;br&gt;samhällsekonomins och konsumenternas intressen. Det finns inte heller&lt;br&gt;någon offentlig företrädare för dessa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett nytt, kompletterande system behövs. Skyddet specialutformas&lt;br&gt;som ett framåtriktat förbud vid vite som meddelas i vaije enskilt fall.&lt;br&gt;Förbudets innebörd är bl.a. att det i framtiden är otillåtet för den of-&lt;br&gt;fentlige aktören att vid genomförande av upphandling i anbudskonkur-&lt;br&gt;rens tillämpa ett visst, konkret beskrivet beteende avseende upphandling&lt;br&gt;som vid en samlad bedömning är att anse som otillbörligt genom att det&lt;br&gt;påtagligt snedvrider förutsättningar för konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Endast offentlig upphandling berörs. Konkurrenslagen gäller för de&lt;br&gt;privata företagens beteende på marknaden och för offentliga aktörer när&lt;br&gt;de är säljare, alltså inte som nu är aktuellt upphandlare, dvs. köpare.&lt;br&gt;Konkurrensverket ges i uppgift att företräda de nu aktuella allmänna&lt;br&gt;intressena även i fråga om den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Såväl produktion som det allmänna själv bedriver som produktion&lt;br&gt;som utförs av annan (fristående företag eller eget bolag m.m) för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmännas räkning omfattas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den föreslagna lagen gäller även i det fall upphandlaren inte har Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;någon egenregiverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att både lagen om offentlig upphandling och den nu föreslagna&lt;br&gt;lagen som nämnts kan bli tillämpliga på ett och samma beteende be-&lt;br&gt;döms inte möta hinder, vid en vägning av de fördelar som sammantaget&lt;br&gt;uppstår från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I första hand Konkurrensverket får föra talan vid Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen. Om verket inte gör ansökan får talan föras bl.a. av företag som&lt;br&gt;berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagen skall inte användas för centralstyrning. Den skall vara en&lt;br&gt;plattform som ger möjlighet för de berörda att finna lösningar gemen-&lt;br&gt;samt på lokal nivå, efter den gräns som lagen anvisar för vad som är&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förbud mot otillbörliga beteenden avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag införs om ingripande mot vissa kon-&lt;br&gt;kurrenssnedvridande beteenden avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen får efter ansökan förbjuda en i lagen&lt;br&gt;definiierad enhet att vid genomförande av upphandling i anbuds-&lt;br&gt;konkurrens tillämpa ett visst beteende avseende upphandling som&lt;br&gt;vid en samlad bedömning är att anse som otillbörligt på grund av&lt;br&gt;att något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till&lt;br&gt;den verksamhet som enheten själv bedriver eller till ett annat&lt;br&gt;företag, eller beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider&lt;br&gt;förutsättningar för konkurrens vid upphandling. Vissa ytterligare&lt;br&gt;förutsättningar finns angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud eller åläggande får förenas med vite. Ansökan om&lt;br&gt;ingripande skall göras av Konkurrensverket. Om verket för ett&lt;br&gt;visst fall beslutar att inte göra ansökan får ansökan göras av en&lt;br&gt;sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag eller av ett&lt;br&gt;företag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Marknadsdomstolen prövat frågan om förbud mot ett visst&lt;br&gt;beteende hindrar detta inte att frågan efter ny ansökan omprövas,&lt;br&gt;om de omständigheter som låg till grund för det första avgörandet&lt;br&gt;har förändrats i något väsentligt avseende eller det finns något&lt;br&gt;annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Förslaget i promemorian såvitt avser en regel om&lt;br&gt;förbud mot otillbörligt upphandlingsbeteende överensstämmer i sak i&lt;br&gt;väsentlig del med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser uttalar sig om lagför-&lt;br&gt;slaget i sin helhet, och inte specifikt om förbudet mot otillbörligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande vid offentlig upphandling. Av domstolarna förklarar sig Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;Marknadsdomstolen inte ha avgörande invändningar vare sig mot de&lt;br&gt;tankar som ligger bakom lagförslaget eller mot lagens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland finner, utifrån de synpunkter som den&lt;br&gt;närmast bör beakta, skäl att ifrågasätta om otillbörlighetsbestämmelsen&lt;br&gt;bör gälla också förfaranden utan samband med obligatoriet (förslaget&lt;br&gt;om skyldighet att upphandla), m.m. Någon principiell invändning&lt;br&gt;framförs inte. Stockholms tingsrätt, som föreslogs tillämpa lagen, har&lt;br&gt;utifrån sina utgångspunkter ingen erinran mot den föreslagna lagens&lt;br&gt;principiella utformning. Otillbörlighetsprövningen kommenteras inte&lt;br&gt;särskilt av tingsrätten. Kammarrätten i Göteborg avstyrker att förslaget&lt;br&gt;läggs till grund för lagstiftning. Kritiken synes inriktad mot vad som&lt;br&gt;anges snarast vara en övertro på konkurrensens verkningar och får&lt;br&gt;därmed uppfattas avse skyldigheten att upphandla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Statskontoret, NUTEK, Konkurrensverket, Kon-&lt;br&gt;sumentverket och Högskolan i Karlstad tillstyrker, har inget att erinra&lt;br&gt;eller riktar inga avgörande invändningar mot förslaget. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län håller med om att sådana åtgärder som direkt syftar till&lt;br&gt;att skydda den egna verksamheten bör förhindras. Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Lunds universitet bedömer hela förslaget i högsta grad välmotiverat&lt;br&gt;men anser att man på sikt, då praxis utvecklats, bör i fråga om otill-&lt;br&gt;börlighetsbestämmelsen gå över till förbudsprincipen, med kännbara,&lt;br&gt;bakåtriktade påföljder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På olika sätt understryks det angelägna i att förslaget genomförs av&lt;br&gt;bl.a. Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sve-&lt;br&gt;riges Köpmannaförbund, Företagens Riksorganisation, Svenska handels-&lt;br&gt;kammarforbundet, Tjänsteförbundet, Skattebetalarnas förening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen och Byggentreprenörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp av remissinstanser som avstyrker obligatoriet yttrar sig inte&lt;br&gt;alls eller mer i förbigående i otillbörlighets frågan. Dit hör Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Länsstyrelsen i Örebro län och Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den kommunala sidan är man över hela linjen avvisande till obliga-&lt;br&gt;toriet. Denna negativa inställning får uppfattas avse också förbudet mot&lt;br&gt;otillbörligt förfarande vid offentlig upphandling, vare sig detta i det&lt;br&gt;enskilda fallet framkommer uttryckligt eller inte. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet har avstyrkt förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Utgångspunkter för ett nytt system&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Ds 1992:121 (s. 107 ff.) diskuteras och&lt;br&gt;förkastas vissa alternativa lösningar av frågan om lämplig form för&lt;br&gt;ingripande. Dit hör överprövning av beslut om att upphandla, sanktions-&lt;br&gt;avgifter kopplade till detaljerade forbudsregler respektive ett nätverk av&lt;br&gt;regler för att styra bort olika möjligheter till diskriminerande beteenden.&lt;br&gt;Vi ansluter oss till detta ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör det nya system som behövs bygga på följande utgångs- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig om ett konkurrenspolitiskt motiverat skydd som skall värna&lt;br&gt;om effektiv konkurrens och skall komplettera lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Skyddets centrala funktion torde fyllas i situationen att&lt;br&gt;upphandlaren har en egenregiproduktion som, vare sig den deltar i&lt;br&gt;anbudstävlingen eller ej, praktiskt sett står i ett konkurrensförhållande&lt;br&gt;till utomstående foretag. Skyddet är inte inriktat på enskilda företag,&lt;br&gt;vars intressen tillgodoses genom lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I systemet bör som nämnts inte ingå sanktionsavgifter eller liknande&lt;br&gt;påföljder. Dock bör till ett ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;upphandling kunna kopplas ekonomiska konsekvenser för att hindra&lt;br&gt;överträdelser, när så är befogat i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot vad som gäller enligt konkurrenslagstiftningen skall&lt;br&gt;det sakna betydelse om den offentlige upphandlaren kan anses ha&lt;br&gt;handlat i egenskap av att vara näringsidkare respektive företag eller&lt;br&gt;inte. Frågan hur det förhåller sig därvidlag har länge vållat problem i&lt;br&gt;rättstilllämpningen. Genom den nu föreslagna lagen löses detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släktskapet med och närheten till konkurrenslagens område bör upp-&lt;br&gt;märksammas. Det är naturligt att pröva med att bygga upp ett nytt,&lt;br&gt;förstärkande system efter principer och tillvägagångssätt på det&lt;br&gt;marknadsrättsliga området, även i fråga om den institutionella ramen.&lt;br&gt;Vi hänvisar vidare till vad vi förut sagt om att systemet skall kunna&lt;br&gt;fungera som en plattform för gemensamma problemlösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan i sig avgörande framstår vidare behovet av att det allmän-&lt;br&gt;nas intressen företräds av en offentlig representant med en övervakande&lt;br&gt;roll och särskild kompetens just på konkurrensområdet, på sätt som&lt;br&gt;tidigare har redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Ett kompletterande system till skydd mot otillbörliga&lt;br&gt;beteenden avseende offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas en strävan att pröva om det gick att ersätta en&lt;br&gt;mycket vidlyftig detaljreglering i själva lagen med ett för ändamålet&lt;br&gt;särskilt avpassat sanktionsingripande mot sådant som visar sig vara&lt;br&gt;oförenligt med en generellt avfattad handlingsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant system ger självfallet inte samma mått av förutsägbarhet&lt;br&gt;som regler på konkret detaljnivå. Därför måste sanktionen anpassas till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det marknadsrättsliga området används i flera olika sammanhang&lt;br&gt;den rättsliga konstruktionen att en instans prövar om ett visst konkret&lt;br&gt;förfarande strider mot principerna bakom en allmänt hållen, i lag in-&lt;br&gt;tagen handlingsregel. Denna är inte i sig generellt bindande i den me-&lt;br&gt;ningen att någon drabbas av en påföljd om denne handlar i strid mot&lt;br&gt;bestämmelsen. Om det i ett enskilt fall anses föreligga en överträdelse,&lt;br&gt;har denna instans i vissa situationer rätt att förbjuda det enskilda företag&lt;br&gt;som det rör sig om att - vid risk för utdömande av ett i förväg särskilt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämt penningbelopp (vite) - i framtiden tillämpa ett i det enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbudsbeslutet konkret beskrivet beteende. Beslutet binder alltså inte Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;rättsligt andra rättssubjekt, såsom skulle ha varit fallet med exempelvis&lt;br&gt;straffbelagda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordel med ett system av detta slag är att man undviker en detalj-&lt;br&gt;reglering som blir stelbent och som därigenom kan leda till krångel och&lt;br&gt;byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill särskilt understryka att vid tillämpningen i det enskilda fallet av&lt;br&gt;en allmänt utformad regel kommer man med den nu redovisade prin-&lt;br&gt;cipen ned på en tillräckligt konkret nivå sett från rättssäkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt. Det individuella företaget drabbas alltså inte av någon sanktion&lt;br&gt;for vad som redan skett utan forbjuds endast att framdeles göra något&lt;br&gt;som beskrivs konkret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en viktig och grundläggande skillnad i förhållande till sank-&lt;br&gt;tionssystemet i lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda system får anses ha väsentligen tillbakariktad kraft som är&lt;br&gt;inriktad mot vad som redan har inträffat, och tar form genom skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet eller länsrättsingripande. I ett traditionellt mark-&lt;br&gt;nadsrättsligt system är det rätt ofta i stället så att det är först när någon&lt;br&gt;bryter mot ett förbud som vid vite riktats mot vederbörande personligen&lt;br&gt;med stöd av en generell lagbestämmelse som en ekonomisk påföljd kan&lt;br&gt;utlösas. Detta sker då i den formen att vitet döms ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna teknik hänger samman med att marknadsrätten i väsentliga&lt;br&gt;delar är framtidsinriktad och relaterad till samhällsekonomins och&lt;br&gt;konsumenternas intressen i det långsiktiga perspektivet. Förbud vid vite&lt;br&gt;mot att vissa som negativa bedömda beteenden tillämpas framdeles blir&lt;br&gt;därmed ett medel att hindra fortsatta marknadsstörande inslag (s.k.&lt;br&gt;marknadsimperfektioner). Dessa kan sammantagna vålla stora ekono-&lt;br&gt;miska förluster för de nämnda intressena. Marknadsrätten, och i särskilt&lt;br&gt;hög grad konkurrensrätten, täcker som framgått in allmänna, icke&lt;br&gt;individualiserbara intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just konkurrensrätten är inriktad på, inte att skydda enskilda företags&lt;br&gt;rätt utan på att skydda själva konkurrensen och det tryck som tävlan&lt;br&gt;skapar. De fördelar konkurrenstrycket ger för oss alla har beskrivits&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag har tagits fram under sådana överväganden,&lt;br&gt;som också baserades på ett annat lagstiftnings förslag på området. Kon-&lt;br&gt;kurrenskommittén lämnade nämligen år 1991 betänkandet Konkurrens&lt;br&gt;för ökad välfärd (SOU 1991:59). Däri föreslogs en ny konkurrenslag&lt;br&gt;med nya, generella förbud mot pris- och marknadsdelningskarteller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med 1982 års konkurrenslag omfattade det nu nämnda lag-&lt;br&gt;förslaget en s.k. missbruksbestämmelse som gav stöd för ingripanden, i&lt;br&gt;det enskilda fallet, mot konkurrensbegränsande förfaranden från före-&lt;br&gt;tagens sida. I stället för att som motsvarande regel i den äldre konkur-&lt;br&gt;renslagen vara inriktad på från allmän synpunkt skadliga effekter på&lt;br&gt;prisbildning och effektivitet m.m. tog bestämmelsen sikte på skador på&lt;br&gt;själva konkurrensen. Den av Konkurrenskommittén föreslagna lagregeln&lt;br&gt;fick följande lydelse: &amp;quot;Om en konkurrensbegränsning motverkar ända-&lt;br&gt;målet med denna lag genom att 1. hämma eller vara ägnad att hämma &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens, och om 2.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt, skall åtgärd Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;vidtas enligt lagen mot den skadliga konkurrensbegränsningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skulle Marknadsdomstolen besluta om en sådan åt-&lt;br&gt;gärd. Den fick riktas mot en näringsidkare som föranledde skadligheten.&lt;br&gt;Domstolen fick därvid enligt kommittéförslaget rätt bl.a. att meddela&lt;br&gt;näringsidkaren förbud att tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor eller&lt;br&gt;annat konkurrensbegränsande förfarande eller att tillämpa väsentligen&lt;br&gt;samma förfarande som det sålunda förbjudna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kunde Marknadsdomstolen meddela näringsidkaren åläggande&lt;br&gt;att på annat sätt ändra ett konkurrensbegränsande förfarande. Ett förbud&lt;br&gt;eller ett åläggande skulle förenas med vite, om inte detta av särskilda&lt;br&gt;skäl var obehövligt. Därtill föreslogs regler om kontroll av&lt;br&gt;företagsförvärv med motsvarande materiella krav, som grund for förbud&lt;br&gt;mot företagsförvärv, såsom i den citerade paragrafen men med&lt;br&gt;tilläggskravet att det skulle vara fråga om ett väsentligt hämmande.&lt;br&gt;Konkurrensverket skulle föra det allmännas talan vid Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har remissbehandlats. En sammanställning över remissytt-&lt;br&gt;randena finns i Ds 1992:11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnittet 2.1 har den nya konkurrenslagen utformats&lt;br&gt;med EG-rätten som förebild. Någon motsvarighet till den av&lt;br&gt;Konkurrenskommittén framtagna missbruksbestämmelsen finns därför&lt;br&gt;inte. Däremot har reglerna om kontroll av företagsförvärv byggts på&lt;br&gt;den av kommittén föreslagna regeln om hämmande av förekomsten eller&lt;br&gt;utvecklingen av en effektiv konkurrens, dvs. på vad som brukar prövas&lt;br&gt;genom ett s.k. konkurrenstest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den tekniska utformningen av en lagbestämmelse mot&lt;br&gt;otillbörligt upphandlingsförfarande knöts i promemorian an till Kon-&lt;br&gt;kurrenskommitténs lagförslag beträffande kravet på att förfarandet&lt;br&gt;skulle hämma konkurrensen. Fortsatta överväganden visar att en sådan&lt;br&gt;knytning kan undvaras i lagtexten, även om de konkurrenspåverkande&lt;br&gt;omständigheterna bildar den naturliga bakgrunden och bör komma till&lt;br&gt;uttryck i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktas prövningen helt på frågan om huruvida ett beteende av det&lt;br&gt;aktuella slaget är otillbörligt i mer konkretiserade avseenden än som rör&lt;br&gt;just begreppet &amp;quot;hämma konkurrensen&amp;quot; kan själva bestämmelsen göras&lt;br&gt;gripbarare för de berörda intressenterna. Detta belyses närmare i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 3 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes förut har vi gjort den bedömningen att man inte bör&lt;br&gt;koppla en sanktion till vad som strider mot begreppet affärsmässighet i&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling. Att göra något sådant skulle nämligen&lt;br&gt;som vi ser saken vara materiellt sett alldeles för ingripande gentemot&lt;br&gt;offentliga upphandlare. Bestämmelsen om affärsmässighet i nämnda lag&lt;br&gt;är ju långt mer omfattande än otillbörlighetsregeln i det nu aktuella&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skulle en sådan koppling möta invändningar från rättstekniska&lt;br&gt;utgångspunkter. Det förhåller sig så att det system promemorian bygger&lt;br&gt;på är speciellt inriktat på att avskilja en viss grupp beteenden som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snedvrider förutsättningar för konkurrens. Detta specifikt utformade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system omfattar beteenden vilka kan sägas vara möjliga att skönja Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;utifrån, såsom en åtgärd eller en underlåtenhet. Därvid kan det t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röra sig om kombinationer av prestationer, utformning av anbudsun-&lt;br&gt;derlag och längden på frister. Därmed tar systemet inte sikte på om inre&lt;br&gt;bevekelsegrunder för upphandlingsbeslut kan anses brista i affärs-&lt;br&gt;mässighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt förslag lyfts dessa otillbörliga beteenden fram som en särskild&lt;br&gt;grupp av specifika och i generella termer beskrivna förfaringssätt. I sig&lt;br&gt;kan dessa, som berörts, mycket väl vid en domstolsprövning visa sig&lt;br&gt;strida mot vad som kan anses affärsmässigt enligt lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Samtidigt utgör de bara en del av vad som kan antas vara&lt;br&gt;icke affärsmässigt enligt sistnämnda lag. Vidare omfattar den otillbör-&lt;br&gt;lighetsbestämmelse vi föreslår ytterligare krav som skall vara uppfyllda&lt;br&gt;och som inte är inrymda i begreppet affärsmässighet. Dessa redovisas i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det synsätt som anlades i departementspromemorian var det inte&lt;br&gt;aktuellt att begränsa räckvidden av forbudsbestämmelsen till endast de&lt;br&gt;fall där den offentlige upphandlaren har en egenregiverksamhet som&lt;br&gt;tillhandahåller samma tjänst eller dylikt som den tävlingen avser och&lt;br&gt;som gynnas genom detta beteende, på bekostnad av de privata. Synsät-&lt;br&gt;tet kan illustreras med ett praktiskt exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att t.ex. en statlig myndighet klarar sitt behov av transport-&lt;br&gt;tjänster genom egenregiverksamhet och efter en tid konkurrensutsätter&lt;br&gt;verksamheten. Antag vidare att samma myndighet inte själv producerar&lt;br&gt;de datatjänster den behöver utan sedan länge köper dessa av ett visst&lt;br&gt;privat företag. Myndigheten utlyser nu en anbudstävlan beträffande&lt;br&gt;sådana tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid båda tävlingarna tillämpar myndigheten ett och samma sned-&lt;br&gt;vridande beteende i form av för kort anbudstid och mycket väsentliga&lt;br&gt;brister i anbudsunderlaget. I båda fallen är det till nackdel för privata&lt;br&gt;företag som inte kan konkurrera på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn också till samhällsekonomins och konsumenternas intres-&lt;br&gt;sen bedömdes det i departementspromemorian påkallat att låta lagen&lt;br&gt;omfatta även fall där upphandlaren helt saknar egenregiverksamhet och&lt;br&gt;där snedvridningen sker uteslutande i förhållandet mellan privata före-&lt;br&gt;tag. Motsatsen ansågs inte vara rimlig (Ds 1992:121 s. 108 och 150).&lt;br&gt;Vi delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak föreslår regeringen att en offentlig upphandlare skall kunna&lt;br&gt;förbjudas att vid genomförande av upphandling i anbudskonkurrens&lt;br&gt;tillämpa ett visst, konkret beskrivet beteende avseende upphandling. En&lt;br&gt;förutsättning skall vara att beteendet vid en samlad bedömning är att&lt;br&gt;anse som otillbörligt genom att det på närmare beskrivet sätt påtagligt&lt;br&gt;snedvrider förutsättningar för konkurrens vid upphandlingen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen förutsätter inte uppsåt eller oaktsamhet. Den bör i väsentliga&lt;br&gt;delar bygga på övervägandena i departementspromemorian. Kraven för&lt;br&gt;ingripande bör dock höjas genom att det anges att beteendet skall på-&lt;br&gt;tagligt snedvrida förutsättningar av det nämnda slaget. I specialmoti-&lt;br&gt;veringen till 3 § redovisas samlat för uppbyggnaden och innebörden av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otillbörlighetsbestämmelsen. Vid utformningen av paragrafen och av Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;lagtexten i övrigt har regeringen anslutit sig till Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förena förbudet och åläggandet med vite, på sätt som Konkurrens-&lt;br&gt;kommittén föreslog, är mot bakgrund av det tidigare anförda enligt vår&lt;br&gt;mening det naturliga valet vid en nyordning, som det rör sig om i fore-&lt;br&gt;varande fall. I promemorian bedöms på anförda skäl (s. 116) hinder inte&lt;br&gt;möta mot att en myndighet träffas av ingripande enligt en regel av detta&lt;br&gt;slag. Vi ansluter oss till denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt för bestämmelsen är att den inte bygger på begreppen nä-&lt;br&gt;ringsidkare eller företag i fråga om den offentlige upphandlaren. Det&lt;br&gt;räcker med att denne utgör en myndighet eller en kommun eller i övrigt&lt;br&gt;ingår i den i lagen uppräknade kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Tillämpande organ och instansordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna lagen skapas möjligheter att i konkurrensrättslig&lt;br&gt;ordning pröva offentliga upphandlares beteenden som kan snedvrida&lt;br&gt;konkurrensen. Det är naturligt och påkallat att Konkurrensverket ges&lt;br&gt;den aktiva rollen i den prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden är givetvis verkets breda fälterfarenheter av bl.a. klago-&lt;br&gt;mål rörande upphandling sett ur just konkurrensrättslig synvinkel. Själv-&lt;br&gt;fallet handlar det också om verkets särskilda erfarenheter och speciella&lt;br&gt;kompetens beträffande alla de konkurrensfrågor som här är aktuella. I&lt;br&gt;detta ingår att den föreslagna lagen måste tillämpas i samklang med den&lt;br&gt;nya konkurrenslagen. Därvidlag är det av särskild betydelse att de&lt;br&gt;offentliga aktörerna i princip omfattas av konkurrenslagen när de har&lt;br&gt;säljarrollen men av den nu föreslagna lagen när de har köparställning.&lt;br&gt;Det torde ofta förekomma att i vart fall kommuner och landsting på en&lt;br&gt;och samma gång har båda rollerna men på skilda varu- och tjänste-&lt;br&gt;områden. Redan de nu redovisade förhållandena kräver i sig en sam-&lt;br&gt;ordning i tillämpningen av dessa två konkurrensrättsliga system. Så sker&lt;br&gt;i och med valet av Konkurrensverket som företrädare for det allmännas&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Konkurrensverket och Nämnden for offentlig upp-&lt;br&gt;handling håller fortlöpande kontakter när detta behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av liknande skäl som beträffande Konkurrensverket är det naturligt att&lt;br&gt;välja Marknadsdomstolen som dömande instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande skilda instansordningar inom det marknads-&lt;br&gt;rättsliga området beroende på vilken typ av frågor som skall prövas.&lt;br&gt;Mål och ärenden enligt den nya konkurrenslagen prövas av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och Marknadsdomstolen, medan övriga marknadsrättsliga mål&lt;br&gt;prövas enbart av sistnämnda domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tvåinstanssystem som har byggts upp särskilt för konkurrensom-&lt;br&gt;rådet har motiverats främst av att kännbara, bakåtriktade sanktioner&lt;br&gt;införs i och med den nya konkurrenslagen. I den nu föreslagna lagen&lt;br&gt;finns endast sanktioner som tar sikte på framtiden. Det saknas därför&lt;br&gt;skäl att frångå vad som nu gäller i övrigt utanför konkurrensområdet,&lt;br&gt;nämligen att Marknadsdomstolen dömer som första och sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör påpekas att instansordningen kan komma att Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;ändras som ett resultat av Marknadsföringsutredningens arbete. Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolens uppgifter behandlas också i en departementspromemoria&lt;br&gt;Specialdomstolama i framtiden (Ds 1993:34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Övrigt i detta avsnitt behandlas frågan om någon&lt;br&gt;annan skall ha talerätt om Konkurrensverket i visst fall beslutar att inte&lt;br&gt;fora talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för rättegångsforfarandet m.m. bör följa lagen&lt;br&gt;(1970:417) om marknadsdomstol m.m. De redovisas i specialmotive-&lt;br&gt;ringen. Där behandlas också förfaranderegler om omprövning, upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det förslag vi lägger fram innebär att regeringen inte kan ansluta sig till&lt;br&gt;en annan ordning, som Svenska Kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet aktualiserat. Under beredningen i regeringskansliet har för-&lt;br&gt;bunden pekat på att Nämnden for offentlig upphandling skulle kunna få&lt;br&gt;instruktionsenlig befogenhet att på begäran av en upphandlande enhet&lt;br&gt;eller efter klagomål från en anbudsgivare uttala sig om god upphand-&lt;br&gt;ling ssed i det aktuella, enskilda ärendet. Därmed vore den tänkta lag-&lt;br&gt;stiftningen obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skulle ha rätt att avvisa klagomål som enligt nämndens&lt;br&gt;bedömning var uppenbart ogrundade. Utredning i ärende i nämnden&lt;br&gt;skulle enligt denna tanke ske genom nämndens kansli. Utlåtande fick&lt;br&gt;inte avges utan att berörd upphandlande enhet beretts tillfälle till ytt-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin argumentering for detta förslag har förbunden särskilt framhållit&lt;br&gt;värdet av att ha tillgång till nämndens samlade kompetens på upphand-&lt;br&gt;lingsområdet och av att den är partssammansatt med representanter för&lt;br&gt;bl.a. det allmänna, de två förbunden och näringslivet. För det enskilda&lt;br&gt;företaget blir det ett enklare och billigare förfarande, man slipper ett&lt;br&gt;domstols förfarande med flera instanser och det blir en friare prövning,&lt;br&gt;anser förbunden. Någon sanktion behövs inte utan nämndens beslut får&lt;br&gt;genomslagskraft genom tyngden i vad den säger i sina beslut som skulle&lt;br&gt;utgöra rekommendationer, har det bl.a. anförts ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår redan av det förut anförda kan regeringen inte ansluta&lt;br&gt;sig till det föreslagna alternativet. Skälen är bl.a. de följande. För&lt;br&gt;prövning av enskilds rätt finns länsrättsförfarandet och skadeståndstalan&lt;br&gt;i tingsrätt, enligt systemet i lagen om offentlig upphandling. Nämnden&lt;br&gt;har vidare till uppgift, och är sammansatt för, att ansvara för en lag där&lt;br&gt;frågan om sanktioner är lagd i enskildas händer och inte hos nämnden.&lt;br&gt;Begreppet otillbörligt beteende avseende upphandling står för något&lt;br&gt;annat än begreppet god upphandlingssed. Nämnden är inte uppbyggd&lt;br&gt;för att fungera som en domstol, vilket det i praktiken kommer att hand-&lt;br&gt;la om. Bedömningsunderlaget i ett upphandlingsärende kan vara mycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande, teknisk och annan kompletterande utredning kan krävas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vittnen kan behöva höras. Enligt vår mening är det vidare i princip inte Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;lämpligt att ledamöter i en domstol kan uppfattas som representanter for&lt;br&gt;olika intressen. För vårt ställningstagande är det dessutom av särskild&lt;br&gt;vikt att det allmännas intresse av en effektiv konkurrens måste ha ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd genom en effektiv sanktion och måste bevakas av en&lt;br&gt;offentlig företrädare som har en övervakande roll i enlighet med vad vi&lt;br&gt;har redovisat tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har bl.a. Nämnden for offentlig upphandling invänt att&lt;br&gt;samma upphandlingsforeteelse kan träffas både av lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling och den nu föreslagna lagen. Det framhålls bl.a. att en&lt;br&gt;sådan ordning är olämplig eftersom företeelsen underkastas skilda be-&lt;br&gt;dömningsnormer och dubbla ingripandeformer. Detta kan göra det svårt&lt;br&gt;för de offentliga upphandlama att veta vad de skall rätta sig efter.&lt;br&gt;Nämnden skall framdeles uppenbarligen även beakta att det affärs-&lt;br&gt;mässiga beteendet enligt lagen om offentlig upphandling samtidigt kan&lt;br&gt;betraktas som otillbörligt enligt den nya lagen, har det vidare fram-&lt;br&gt;hållits. Vidare blir en rad instanser inblandade och det kan bli mot-&lt;br&gt;stridiga tolkningar av innebörden av de begrepp som används i lagen&lt;br&gt;om offentlig upphandling. Svåra avgränsningsproblem kan uppstå,&lt;br&gt;anförs det ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att prövningen enligt lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling tar sikte på vad som är affärsmässigt enligt den lagen och&lt;br&gt;i övrigt är föreskrivet där. Att det i praktiken i någon omfattning skulle&lt;br&gt;uppstå situationer där ett beteende samtidigt är affärsmässigt enligt&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling och otillbörligt enligt lagförslaget har vi&lt;br&gt;svårt att se, när otillbörlighetsbestämmelsen förutsätter konkurrenssned-&lt;br&gt;vridning. Prövningen enligt vardera lagen sker från dess egna utgångs-&lt;br&gt;punkter och skyddsintressen, som inte är på något sätt oförenliga med&lt;br&gt;varandra. Skulle i ett enskilt fall motsatta bedömningar göras kan detta&lt;br&gt;bero på skilda beviskrav i processen eller andra omständigheter som&lt;br&gt;inte behöver vålla problem. Inte heller ingripandeformema kommer i&lt;br&gt;konflikt med varandra, eftersom de har olika inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill tillägga att motsvarande situation, med olika föreskrifter som&lt;br&gt;träffar samma företeelse, finns på ett flertal rättsområden. Så t.ex. kan&lt;br&gt;det förhållandet att en marknadsförd produkt är farlig for liv eller hälsa&lt;br&gt;eller otjänlig leda till civilrättsliga tvister i tingsrätt enligt konsument-&lt;br&gt;köplagen (1990:932) eller, såvitt avser farliga produkter, produktan-&lt;br&gt;svarslagen (1992:18). Samtidigt kan marknadsrättsliga ingripanden mot&lt;br&gt;företeelsen ske vid prövning i Marknadsdomstolen med stöd av produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604) eller marknadsföringslagen (1975:1418). Ett&lt;br&gt;annat exempel är att ett avtalsvillkor som är föremål för tvist mellan två&lt;br&gt;parter i tingsrätt om tolkningen eller om jämkning enligt 36 § avtals-&lt;br&gt;lagen samtidigt kan komma att angripas vid Marknadsdomstolen med&lt;br&gt;stöd av lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller&lt;br&gt;lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Givetvis kan ett&lt;br&gt;sådant avtalsvillkor i det enskilda fallet komma under prövning också&lt;br&gt;enligt den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt kan även i andra sammanhang ett och samma &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beteende komma under prövning enligt skilda norm- och instanssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om detta inte är något i sig eftersträvansvärt kan övervägande Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;fordelar finnas i det enskilda fallet av en sådan dubbel ordning. Beslut&lt;br&gt;enligt ett av dessa system binder enligt allmänna principer inte besluten&lt;br&gt;enligt ett annat system, om så inte föreskrivits särskilt. Vid en fri&lt;br&gt;bevisprövning står det därvid i princip öppet för varje instans att vid&lt;br&gt;prövningen tillmäta avgörandet enligt ett annat system den bevisverkan&lt;br&gt;det bör ges enligt vad som är förenligt med det egna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden for offentlig upphandling har vidare anfört att det kan bero&lt;br&gt;på bristen pä sanktioner att nuvarande regler inte är effektiva. Om inte&lt;br&gt;heller de sanktioner som införs genom lagen om offentlig upphandling&lt;br&gt;anses tillfyllest bör sanktionerna i den lagen skärpas och nämnden ges&lt;br&gt;de befogenheter som anses erforderliga, t.ex. talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hänvisar på denna punkt till den förut lämnade motivering-&lt;br&gt;en för ett konkurrensrättsligt utformat, kompletterande system med&lt;br&gt;Konkurrensverket som företrädare för det allmännas här aktuella in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare har nämnden uttalat att med den föreslagna ordningen dess&lt;br&gt;roll blir ytterst oklar och dess huvuduppgift att informera och utge&lt;br&gt;allmänna råd mycket delikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de klarlägganden regeringen nyss redovisat i fråga om s.k. dubb-&lt;br&gt;la system kan vi inte se problem i fråga om nämndens information och&lt;br&gt;rådgivning. Denna får naturligen omfatta vad lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling inrymmer. Bedömningen av frågan om huruvida ett visst&lt;br&gt;beteende är angripbart enligt andra rättssystem än den lagen är inte ett&lt;br&gt;ansvar som nämnden bär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen i regeringskansliet har det från bl.a. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundets och Landstingsförbundets sida hävdats att lagbe-&lt;br&gt;stämmelser med ingripande genom förbud eller åläggande mot otill-&lt;br&gt;börliga beteenden avseende offentlig upphandling strider mot principen&lt;br&gt;om kommunal självstyrelse. Som skäl anförs bl.a. att inre frågor regle-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § regeringsformen (RF) anges bl.a. att den svenska folk-&lt;br&gt;styrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt&lt;br&gt;statsskick och genom kommunal självstyrelse. Av 8 kap. 5 § följer att&lt;br&gt;föreskrifter om kommunernas befogenheter, utöver sådana som anges i&lt;br&gt;RF, och om deras åligganden meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att en lagstiftning med den innebörd som vårt förslag har&lt;br&gt;inte strider mot nämnda grundlagsbestämmelser. Till belysning av detta&lt;br&gt;kan sägas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till RF (prop. 1973:90 s. 190 f.) framgår bl.a. att&lt;br&gt;kommunerna, utöver sina åligganden enligt lag, har en fri sektor inom&lt;br&gt;vilken de kan ombesörja sina egna angelägenheter. Inom detta område&lt;br&gt;finns alltså utrymme för en kommunal initiativrätt. Denna rätt anges i&lt;br&gt;förarbetena kunna sägas bilda en kärna i den kommunala självbestäm-&lt;br&gt;manderätten som bör komma till klart uttryck i RF. Därför har begrep-&lt;br&gt;pet kommunal självstyrelse tagits in redan i RF:s inledande bestäm-&lt;br&gt;melse. Det anförs vidare att det senare uttrycket visserligen är obestämt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men att det likväl kan anses belysande när det gäller att ge uttryck åt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principen om en självständig och inom vissa ramar fri bestämmanderätt Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet anförde ytterligare bl.a. att den närmare an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan stat och kommun inte bör anges i grundlag&lt;br&gt;men att RF bör anvisa på vilket sätt kommunernas uppgiftsområde bör&lt;br&gt;avgränsas. I princip bör därvid ställas kravet att lagformen skall an-&lt;br&gt;vändas. Genom kravet på riksdagens medverkan skapas en garanti for&lt;br&gt;att frågorna om de kommunala arbetsuppgifterna blir föremål för den&lt;br&gt;allmänna debatt och därav följande genomlysning som deras vikt ford-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att vad det nu handlar om är förbud mot&lt;br&gt;sådant beteende avseende offentlig upphandling som, vid en samlad&lt;br&gt;bedömning, anses otillbörligt i lagförslagets mening därför att det, som&lt;br&gt;framgår av 3 §, påtagligt diskriminerar ett eller flera privata företag&lt;br&gt;eller på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar for&lt;br&gt;konkurrens vid upphandlingen. Enligt vår mening kan inte den nyss&lt;br&gt;beskrivna principen om en fri sektor inom vilken kommunerna kan&lt;br&gt;ombesöija vad som är egna angelägenheter utgöra ett konstitutionellt&lt;br&gt;hinder mot att riksdagen stiftar en lag om förbud mot sådana beteenden,&lt;br&gt;till skydd för statens intressen i fråga om samhällsekonomin och konsu-&lt;br&gt;menterna. Begränsas vidare genom lagen ett med stöd av denna i det&lt;br&gt;enskilda fallet meddelat förbud till att gälla vid genomförande av upp-&lt;br&gt;handling, kan det enligt vår mening inte med fog hävdas att&lt;br&gt;kommunernas inre arbete berörs på ett sätt som RF inte medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nämnda beredning har förbunden ytterligare förklarat att de anser&lt;br&gt;att ny remiss erfordras. Till stöd for detta har man bl.a. anfört att&lt;br&gt;kommunal upphandling sker som ett led i utövande av kommunal för-&lt;br&gt;valtning och att förslaget strider mot konstitutionella principer när det&lt;br&gt;gäller tillsyn över kommunal förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning kan de beteenden som vårt förslag avser inte&lt;br&gt;sägas utgöra ett led i utövandet av kommunal förvaltning på ett sådant&lt;br&gt;sätt som skapar hinder enligt RF eller i övrigt att genom lag förbjuda&lt;br&gt;dem då de är att anse som otillbörliga i lagförslagets mening. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller enligt vår bedömning i fråga om sanktionssystemet i lagen&lt;br&gt;om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet&lt;br&gt;åberopats att Konkurrensverkets &amp;quot;åklagarroll&amp;quot; i förhållande till Justitie-&lt;br&gt;ombudsmännens och Justitiekanslems tillsyn inte är klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning i detta lagstiftningsärende tar sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i att det - oberoende av andra förekommande kontrollsystem som&lt;br&gt;täcker kommuners och landstings förhållanden - behövs ett kon-&lt;br&gt;kurrensrättsligt utformat skydd, i den nu föreslagna formen, for de&lt;br&gt;intressen staten har att bevaka. Skilda kontrollsystem for bl.a. det kom-&lt;br&gt;munala området kommer att fungera vid sidan av varandra och av den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen, utan att problem uppstår. Detta gäller exempelvis&lt;br&gt;i fråga om den kommunala revisionen. Inte heller kan vi se några oklar-&lt;br&gt;heter beträffande Konkurrensverkets roll i förhållande till Justitieom-&lt;br&gt;budsmännens och Justitiekanslems tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget har förbunden också hävdat att en bedömning av Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;otillbörlighet inrymmer lämplighetsbedömningar och att det av artikel 8&lt;br&gt;i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse framgår att&lt;br&gt;administrativ tillsyn i fråga om lämpligheten endast får utövas av högre&lt;br&gt;myndigheter när det gäller uppgifter som delegerats till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 har följande innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativ tillsyn över kommunernas verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .Administrativ tillsyn över kommunerna får endast utövas i enlighet&lt;br&gt;med de förfaranden och i de fall som föreskrivs i grundlag eller annan&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Administrativ tillsyn över kommunernas verksamhet skall normalt&lt;br&gt;endast syfta till att säkerställa efterlevnad av lag och konstitutionella&lt;br&gt;principer. Administrativ tillsyn i fråga om lämpligheten får dock utövas&lt;br&gt;av högre myndigheter när det gäller uppgifter som delegerats till kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Administrativ tillsyn över kommunerna skall utövas på sådant sätt att&lt;br&gt;det garanteras att kontrollmyndighetens ingripande står i proportion till&lt;br&gt;betydelsen av de intressen som skall skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1988/89:119 s. 5 anges i kommentaren till Artikel 8 bl.a.följan-&lt;br&gt;de: I artikeln behandlas frågan om administrativ tillsyn över kommuner-&lt;br&gt;na. Bestämmelserna gäller dock i första hand tillsyn genom forhands-&lt;br&gt;kontroll eller underställning av beslut, rätt att upphäva beslut utan över-&lt;br&gt;klagande, räkenskapskontroll och liknande förfaranden som endast i&lt;br&gt;mycket liten omfattning förekommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att åtgärder enligt den föreslagna lagen knappast&lt;br&gt;omfattas av begreppet administrativ tillsyn såsom detta beskrivs i de&lt;br&gt;redovisade förarbetena. I alla händelser kan detta inte gälla själva&lt;br&gt;förbudsreglema utan endast de övriga regler i lagen som syftar till att&lt;br&gt;säkerställa efterlevnaden av lagen, såsom reglerna om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het. Detta är emellertid i så fall fullt i överensstämmelse med konven-&lt;br&gt;tionen. Någon prövning av lämplighet i den mening detta begrepp har i&lt;br&gt;konventionen sker inte genom den föreslagna lagen. Därför saknar&lt;br&gt;invändningen rörande högre myndigheter inverkan på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot denna bakgrund att den föreslagna lagen inte&lt;br&gt;kommer i strid mot Sveriges förpliktelser enligt den aktuella konven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundens mening bör dessutom Marknadsdomstolen inte&lt;br&gt;pröva förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill framhålla att den föreslagna lagen inte innebär åtgärder som&lt;br&gt;utgör omprövning av något meddelat beslut som sådant. Vad det hand-&lt;br&gt;lar om är beteenden som inte får förekomma, enligt vad som följer av&lt;br&gt;de i lagförslaget angivna förutsättningarna för att ett förbud skall få&lt;br&gt;meddelas i det enskilda fallet. Situationen skiljer sig inte stort från vad&lt;br&gt;som redan gäller enligt lag inom andra delar av det marknadsrättsliga&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föregriper enligt förbunden nya regler om grupptalan Grupp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talanutredningen (dir. 1991:59). Nya roller för fackliga organisationer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör därvid behandlas inom ramen för revideringen av arbetsrätten. Det Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;kommunala systemet innebär redan en medborgarmedverkan, framhåller&lt;br&gt;förbunden ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupptalanutredningens arbete tar sikte på att förbättra möjligheterna&lt;br&gt;att i domstol driva anspråk som är gemensamma för en större grupp&lt;br&gt;människor. Av direktiven for utredningen framgår vidare att man avser&lt;br&gt;situationer där en sådan grupp omfattas av samma eller liknande avtal&lt;br&gt;eller likartade händelser (såsom en olyckshändelse, en farlig produkt,&lt;br&gt;ohederliga affärsmetoder m.m.). Det rör sig om rättigheter som varje&lt;br&gt;individ i denna större grupp kan grunda på avtal eller dylikt eller på&lt;br&gt;lagstiftning. Specifikt är att gruppen kan vara svår att avgränsa och att&lt;br&gt;det enskilda anspråket kan vara litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven bedöms en möjlighet till grupptalan i första hand vara av&lt;br&gt;intresse for tvistemålsprocessen, även om andra typer av domstolspro-&lt;br&gt;cesser kan tänkas aktuella för grupptalan. En utgångspunkt för utred-&lt;br&gt;ningsarbetet är att endast om det finns mera påtagligt behov av nya&lt;br&gt;regler arbetet skall utmynna i konkreta förslag till åtgärder. Utredaren&lt;br&gt;är oförhindrad att pröva skilda former av grupptalerätt. Som ett alter-&lt;br&gt;nativ nämns organisationer som for talan på hela gruppens vägnar.&lt;br&gt;Andra är enskild grupptalan och statlig sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls i direktiven att det kan ligga ett särskilt värde i att hålla&lt;br&gt;möjligheterna öppna för fler än en form av grupptalan. Detta hänger&lt;br&gt;samman med att utsikterna att få företag och andra rättssubjekt att&lt;br&gt;självmant följa lagstiftningen på ett visst område sannolikt ökar ju fler&lt;br&gt;och starkare intressenter som har rättsliga möjligheter att ingripa i&lt;br&gt;händelse av t.ex. en skadeståndsgrundande handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att grupptalanutredningens arbete inte utgör något&lt;br&gt;hinder for de talerättsregler som vi anser behövliga och som ger se-&lt;br&gt;kundär talerätt till sammanslutningar av viss typ och till enskilda före-&lt;br&gt;tag, när Konkurrensverket inte för talan. Vi återkommer till detta i an-&lt;br&gt;slutning till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de nu behandlade invändningarna vill vi slutligen erinra om&lt;br&gt;att Lagrådets granskning inte givit anledning till erinringar i fråga om&lt;br&gt;bl.a. den föreslagna lagregleringens förhållande till grundlagarna och&lt;br&gt;andra rättsregler av övergripande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs särskilda bestämmelser som i olika avseen-&lt;br&gt;den jämställde egenregiverksamhet med förhållanden som särskilt regle-&lt;br&gt;ras i lagen om offentlig upphandling. Syftet var att koppla in nämnda&lt;br&gt;verksamhet, när den deltog i anbudstävlingar, under den lagens regler&lt;br&gt;om bl.a. den materiella prövningen, förfarandet, länsrättsingripandet&lt;br&gt;och skadeståndsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag nu inte läggs om skyldighet att upphandla i vissa situatio-&lt;br&gt;ner bör i detta sammanhang några jämställandebestämmelser inte inför-&lt;br&gt;as. Sådana bestämmelser har beröring med det läget att en offentlig&lt;br&gt;upphandlare låter sin egenregiverksamhet ta hand om en arbetsuppgift&lt;br&gt;om vilken denne anordnat en anbudstäv lan. Detta torde inte vara att&lt;br&gt;anse som upphandling i den civilrättsliga mening begreppet har enligt&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling. Situationen kan rättsligt sett vara att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöma så att anbudstävlingen avbryts. Det kan förhålla sig så att själva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avbrytandet av en redan utlyst tävling kan prövas enligt lagen om of- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;fentlig upphandling i ett skadeståndsmål. I så fall spelar det ingen roll&lt;br&gt;om upphandling enligt det civilrättsligt bestämda begreppet i nämnda&lt;br&gt;lag anses inte ha skett när egenregiverksamheten får utföra arbetet.&lt;br&gt;Visshet om hur det förhåller sig i detta avseende saknas dock i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avbrytande av anbudstävling enligt det anförda omfattas inte av nu&lt;br&gt;förevarande otillbörlighetsbegrepp. Här rör det sig om en till sin art&lt;br&gt;annorlunda företeelse än de beteenden som lagförslaget är inriktat på. I&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag var förbudet mot otillbörligt upphandlingsför-&lt;br&gt;ferande infogat i ett system med en i lag föreskriven skyldighet att&lt;br&gt;upphandla, där ett avbrytande krävde dispens för att undgå ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen med ett sådant avbrytande kan komma att behöva över-&lt;br&gt;vägas särskilt, med ett fylligare beredningsunderlag. Tanken på sådana&lt;br&gt;överväganden har aktualiserats av Nämnden för offentlig upphandling&lt;br&gt;under beredningen i regeringskansliet. Vi finner det viktigt att skyddet&lt;br&gt;för berörda intressen är tillräckligt bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nya tävlingsvillkor tas fram av upphandlaren i efterhand kan detta&lt;br&gt;komma att framträda på ett sätt som motiverar en otillbörlighetsbedöm-&lt;br&gt;ning enligt den nu föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om förbud mot otillbörligt beteende är inte inriktad på&lt;br&gt;situationen att egenregiverksamheten får delta i utformning av anbuds-&lt;br&gt;underlag, valet av deltagare eller utseendet av vinnare m.m. De faktiska&lt;br&gt;situationer som därvid kan förekomma torde variera högst avsevärt och&lt;br&gt;låter sig inte överskådas för närvarande. Därmed är det inte möjligt att&lt;br&gt;urskilja och avgränsa vad som skulle kunna anses vara otillbörligt i&lt;br&gt;dessa avseenden. Situationen synes mer ha en jävsliknande innebörd. Vi&lt;br&gt;förutsätter i nuläget att man inom ramen for det utvecklingsarbete som&lt;br&gt;förbunden bedriver tar fram frivilliga regelsystem som förebygger&lt;br&gt;situationer av detta eller liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har övervägt om lagbestämmelserna bör infogas i lagen om offent-&lt;br&gt;lig upphandling. Här bör beaktas att nämnda lag har meddelats väsent-&lt;br&gt;ligen till uppfyllande av Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet och i&lt;br&gt;övrigt ansluter till de direktiv om offentlig upphandling som därutöver&lt;br&gt;antagits inom Europeiska gemenskaperna (EG). De nu aktuella bestäm-&lt;br&gt;melserna tar främst sikte på otillbörliga beteenden som den offentlige&lt;br&gt;aktören vidtar och som ger skydd for egenregiverksamhet. Denna verk-&lt;br&gt;samhet omfattas dock inte av lagen om offentlig upphandling. Det bör&lt;br&gt;också beaktas särskilt att vårt lagförslag utgör ett komplement med&lt;br&gt;normer av konkurrensrättslig art, som därigenom skiljer sig från ut-&lt;br&gt;gångspunkter till grund för lagen om offentlig upphandling. Vi gör&lt;br&gt;därför samlat den bedömningen att de nu aktuella bestämmelserna bör&lt;br&gt;inrymmas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Frivillig granskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En regel om frivillig granskning införs. En&lt;br&gt;auktoriserad handelskammare får på begäran av en sådan enhet&lt;br&gt;som avses i lagen utse en oberoende granskare. Denne prövar och&lt;br&gt;ser över enhetens rutiner för att ta till vara konkurrensmöjligheter&lt;br&gt;när enheten skall tillgodose behovet av varor och tjänster.&lt;br&gt;Granskaren skall därefter i ett skriftligt utlåtande redovisa utfallet&lt;br&gt;av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer till sin inriktning väsentligen&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har endast berörts av ett fåtal remiss-&lt;br&gt;instanser. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Statskontoret, Konkurrensverket, Sveriges Grossistförbund&lt;br&gt;och Svenska Taxiförbundet. Kommerskollegium påpekar att det finns&lt;br&gt;anledning se till att regeln tillämpas på liknande sätt som motsvarande&lt;br&gt;regel i lagen om offentlig upphandling. Konkurrensverket utgår ifrån att&lt;br&gt;arbetsuppgifterna för granskningsmannen närmast avser sakgranskning&lt;br&gt;av revisionskaraktär och inte innebär lagtillämpande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Riksrevisionsverket, Byggnadstyrelsen och&lt;br&gt;några kommunföreträdare. Riksrevisionsverket uttalar att handels-&lt;br&gt;kamrama för närvarande sällan har någon erfarenhet av offentlig&lt;br&gt;upphandling och kunskap om den statliga och kommunala revisionen.&lt;br&gt;RRV anser - om granskningsförfarande skulle införas - att det är lämp-&lt;br&gt;ligare att Nämnden för offentlig upphandling får den föreslagna upp-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Anpassningen till reformen görs bäst på den lokala&lt;br&gt;marknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om en möjlighet att förbjuda otillbörliga beteenden&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling bör som tidigare nämnts (avsnitt 7) vara&lt;br&gt;format för att fungera som en plattform som ger möjligheter för de&lt;br&gt;berörda att sinsemellan finna gemensamma problemlösningar på lokal&lt;br&gt;nivå. Någon centralstyrning är således inte avsedd och dessutom klart&lt;br&gt;oönskad. Själva ändamålet med lagförslaget är att ge marknaderna - på&lt;br&gt;riksnivå, regionalt och lokalt - samt aktörerna där en riktlinje för var&lt;br&gt;gränsen kan gå for vad som skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den legala plattform som otillbörlighetsbestämmelsen utgör blir en&lt;br&gt;utgångspunkt från vilken man över tid genom en vidareutveckling i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praxis i anslutning till konkreta ärenden skapar ett vägledande hand- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;lingsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma spelregler av detta slag ger ökade möjligheter till in-&lt;br&gt;blick i marknadens funktionssätt samt främjar förutsebarhet i fråga om&lt;br&gt;upphandlarens förfaringssätt i skilda situationer och vidare en neutral&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser alltså att anpassningen till reformen blir allra bäst när ut-&lt;br&gt;vecklingen tar sin utgångspunkt i den enskilda marknaden. Det är där&lt;br&gt;man känner till möjligheter och problem och det är normalt där som de&lt;br&gt;bästa lösningarna kan tas fram. Och det är just på hemmaplan som de&lt;br&gt;privata företagen skall ha tilltro till att de har rimliga garantier för att få&lt;br&gt;en affärsmässig och objektiv behandling, bl.a. när deras anbud jämförs&lt;br&gt;med egenregiverksamhetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet är det också på den enskilda marknaden som möjligheterna&lt;br&gt;är störst att följa pågående anbudsförfaranden och se om något verkar&lt;br&gt;att gå snett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden från det allmännas företrädare skall enligt regeringens&lt;br&gt;mening alltså i princip vara en reservutgång, när andra möjligheter&lt;br&gt;redan har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att lösningar framtagna på den enskilda marknaden framstår&lt;br&gt;som den bästa metoden i sig, får de viktiga och resursbesparande effek-&lt;br&gt;ter i det totala systemet. Klarar man upp anpassningen på i första hand&lt;br&gt;hemmaplan, minskar också resursanspråken på berörda myndigheter.&lt;br&gt;Deras insatser kan som en följd av detta riktas in på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian övervägs om det finns särskilda möjligheter att främja&lt;br&gt;anpassningen till reformen genom åtgärder på lokal nivå. Detta redovi-&lt;br&gt;sas i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 En regel om frivillig granskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s andra rättsmedelsdirektiv (92/13/EEC) öppnas en möjlighet&lt;br&gt;för medlemsstaterna att använda sig av s.k. granskning inom försöij-&lt;br&gt;ningssektorema, dvs. det område som omfattas av 4 kap. lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling (el, vatten, transporter, telekommunikationer).&lt;br&gt;Genom granskningen åstadkoms en kontroll av att de upphandlande&lt;br&gt;enheterna tillämpar godtagbara förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har i 6 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling&lt;br&gt;byggts upp ett särskilt granskningsinstitut just och endast för försöij-&lt;br&gt;ningssektorema. En upphandlande enhet där kan begära att få sina&lt;br&gt;upphandlingsrutiner granskade enligt 9 § av en oberoende gransknings-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet är att ge upphandlande enheter möjlighet till just en oberoende&lt;br&gt;granskning av sina rutiner. Enheten kan sedan i sina annonser hänvisa&lt;br&gt;till att så har skett. Därigenom kan leverantörerna i förväg få en viss&lt;br&gt;garanti för att deras anbud behandlas rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven förutsätts att granskningsmannen skall utses på det sätt&lt;br&gt;som vaije stat själv bestämmer, med iakttagande av vissa kvalitetskrav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende granskarens utbildning och övrig kompetens. Nämnden för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling skall utse granskare. Det som granskas är upp- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;handlingsrutinema, i syfte att bedöma om dessa stämmer överens med&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om offentlig upphandling anförs att det inte skall vara&lt;br&gt;fråga om någon revision eller övrig fullständig granskning av enhetens&lt;br&gt;räkenskaper och övriga handlingar. Granskningsmannen skall utfärda ett&lt;br&gt;intyg om resultatet av granskningen, om han försäkrat sig om att event-&lt;br&gt;uella brister rättats till. Kostnaderna for granskningen skall den upp-&lt;br&gt;handlande enheten stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle en leverantör finna att en viss upphandling inte har skötts på ett&lt;br&gt;korrekt sätt innebär granskningsintyget inte något hinder för honom att&lt;br&gt;klandra upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsinstitutet är en helt frivillig ordning för enheterna. Grans-&lt;br&gt;karen kan inte ålägga någon att rätta till brister. Det påtryckningsmedel&lt;br&gt;vederbörande har mot enheten ifråga är endast att han inte utfärdar ett&lt;br&gt;intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som har redovisats i föregående avsnitt är tanken&lt;br&gt;på ett granskningssystem också med konkurrensrättslig inriktning av ett&lt;br&gt;betydande intresse. Infördes ett sådant skulle man därmed tillhandahålla&lt;br&gt;de lokala marknaderna och deras aktörer - upphandlare såväl som före-&lt;br&gt;tag och egenregiverksamhet - en färdig institutionell ram för bred&lt;br&gt;granskning av rutiner för tillvaratagande av konkurrens vid val av&lt;br&gt;leverantörer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan frivillig granskning skulle vara värdefull i flera olika av-&lt;br&gt;seenden. Den skulle kunna vara ett medel till ökad sjäivinsikt i fråga&lt;br&gt;om vad som kan vara ofullkomligheter i tillämpade rutiner och som kan&lt;br&gt;komma i strid mot den nu föreslagna lagen. Granskningen skulle vidare&lt;br&gt;kunna leda till ett större kostnadsmed vetande. Detta skulle även kunna&lt;br&gt;få den verkan att misstankar som uppstått i ett enskilt fall om ovidkom-&lt;br&gt;mande hänsyn m.m. där kunde skingras. Naturligtvis kunde det också&lt;br&gt;komma fram missförhållanden m.m. som man då fick rätta till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken med granskningsinstitutet är självfallet att framtida otillbörliga&lt;br&gt;beteenden avseende upphandling så långt som möjligt skall kunna undvi-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att ett granskningsinstitut av nu diskuterad&lt;br&gt;art också i övrigt är något annat än det som avses i lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Granskningen enligt den lagen är grundad på EG-direktiv.&lt;br&gt;I tidigare förslag till direktiv hade granskningen en vidare funktion. Den&lt;br&gt;ersatte nämligen den överprövning m.m. som kunde aktualiseras enligt&lt;br&gt;direktivet. Granskningen har inte längre denna funktion, utan är numera&lt;br&gt;en självständig procedur utan andra verkningar än som framgår av lagen&lt;br&gt;om offentlig upphandling. Det kan dock vara ett värde i att den gransk-&lt;br&gt;ningen hålls åtskild från den nu diskuterade, eftersom gransknings-&lt;br&gt;institutet i lagen om offendig upphandling ju faktiskt är ett införlivande&lt;br&gt;av EG-direktiv och EG:s system är under fortsatt utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser mot den bakgrunden att systemet inte bör byggas upp for att&lt;br&gt;bli en uppgift för Nämnden för offentlig upphandling, när man som vi&lt;br&gt;vill vinna den nämnda lokala anknytning som regeringen bedömer som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkt önskvärd. I denna bedömning ingår självfallet även att gransk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen är konkurrensrättsligt inriktad på att skydda berörda allmänna&lt;br&gt;intressen genom att förebygga framtida otillbörliga beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligare är att som föreslagits i promemorian inrätta ett särskilt&lt;br&gt;institut där de auktoriserade handelskamrama kommer in i bilden. Det&lt;br&gt;synes inte troligt att några samordningsproblem uppstår i praktiken. Det&lt;br&gt;får ju antas bli sällsynt att granskning sker samtidigt enligt båda syste-&lt;br&gt;men och då på begäran av en och samme offentlige upphandlare. Inget&lt;br&gt;hindrar givetvis, i ett sådant teoretiskt tänkbart läge, att samme person&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ett konkurrensrättsligt granskningsinstitut av detta slag&lt;br&gt;behöver inte ha lagform. Det är dock inte fel att ha en sådan form och&lt;br&gt;vi bedömer det ha ett betydande informationsvärde att bestämmelserna&lt;br&gt;finns intagna i själva lagen. Med hänsyn till de speciella förhållanden&lt;br&gt;som råder i detta fall, och betydelsen av att aktörerna får klarhet om&lt;br&gt;alla föreliggande möjligheter, anser vi att lagformen är motiverad. Den&lt;br&gt;har for övrigt valts också i lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Kostnader och andra effekter av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upphandling i konkurrens leder enligt ett flertal utländska och svenska&lt;br&gt;studier till effektiviseringar och kostnadsminskningar i den offentliga&lt;br&gt;verksamheten. En lagstiftning om ingripande mot otillbörliga beteenden&lt;br&gt;i nu avsedda fall syftar till att säkerställa de samhällsekonomiska effek-&lt;br&gt;terna vid offentlig upphandling på den svenska marknaden. Lagförslaget&lt;br&gt;kan därmed väntas medföra väsentliga vinster for samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär att kommuner och landsting har att inrätta sig efter en&lt;br&gt;ny ordning. De nya uppgifterna måste emellertid bedömas som margi-&lt;br&gt;nella i förhållande till de nya uppgifter som följer av lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Härtill kommer att det ökade trycket på att få fram&lt;br&gt;konkurrensneutrala former enligt lagförslaget väntas leda till&lt;br&gt;kostnadsbesparingar i den kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;verksamheten. Totalt sett får därför den föreslagna lagen antas leda till&lt;br&gt;besparingar för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall vidare ta till vara företagens möjligheter att konkurrera på&lt;br&gt;lika villkor och kan därför även väntas medföra vinster för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att Marknadsdomstolen får ett nytt sakområde.&lt;br&gt;Eftersom delar av det ursprungliga lagförslaget i promemorian inte&lt;br&gt;genomförs får antalet nya ansökningar antas bli mindre. Domstolen har&lt;br&gt;inte berört resursfrågan i sitt remissyttrande över departementsprome-&lt;br&gt;morian. Regeringen gör för närvarande bedömningen att handläggning-&lt;br&gt;en av det nya området ryms inom nuvarande resursramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär vidare att Konkurrensverket får delvis nya upp-&lt;br&gt;gifter. I förhållande till förslaget i promemorian innebär regeringens&lt;br&gt;förslag - liksom för Marknadsdomstolen - ett mindre nytillskott av&lt;br&gt;ärenden. Härtill kommer att frågor om otillbörlighet i samband med&lt;br&gt;offentliga upphandlingar redan nu i flera fall blir föremål for anmäl- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar till och utredning av Konkurrensverket. Utredningsresurser tas Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;därmed i anspråk även i de fall konkurrenslagstiftningen inte kan till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket förutsätter i sitt remissyttrande över promemorie-&lt;br&gt;forslaget att erforderliga resurser ges för nya uppgifter på upphand-&lt;br&gt;lingsområdet. Verket har i remissyttrandet - som således utgår från&lt;br&gt;promemorie forslaget - emellertid inte närmare preciserat ett behov av&lt;br&gt;ökade resurser. Med hänsyn till att regeringens lagförslag är mer&lt;br&gt;begränsat än promemorieförslaget bedömer regeringen för närvarande&lt;br&gt;att de nytillkommande uppgifterna ryms inom nuvarande resursramar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 $ Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet otillbörlig kommenteras i anslutning till 3 §. Termen beteen-&lt;br&gt;de omfattar såväl åtgärd som underlåtenhet e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lagen om offentlig upphandling har översiktligt redovisats tidigare&lt;br&gt;(avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen avgränsas här till att gälla beteenden avseende&lt;br&gt;upphandling som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Detta&lt;br&gt;innebär, till en början, att privata företags handlande avseende upp-&lt;br&gt;handling med ett undantag kommer att ligga utanför den föreslagna&lt;br&gt;lagens räckvidd. Med uttrycket privata företag avses här associations-&lt;br&gt;rättsliga subjekt som i lagen om offentlig upphandling förs utanför den&lt;br&gt;krets av offentliga aktörer eller jämställda som lagen omfattar. Undan-&lt;br&gt;taget tas upp i motiveringen till 2 §. Vidare kommer de undantag som i&lt;br&gt;övrigt görs i lagen om offentlig upphandling att genom hänvisningen&lt;br&gt;automatiskt begränsa också tillämpningsområdet för lagen om ingri-&lt;br&gt;pande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss nämnda, övriga undantagen i lagen om offentlig upphandling&lt;br&gt;finns bl.a. i 1 kap. 3 §. Det rör sig där om exempelvis undantag i fråga&lt;br&gt;om upphandling som omfattas av särskilda begränsningar med hänsyn&lt;br&gt;till rikets säkerhet, eller som rör försvarsprodukter m.m., samt i fråga&lt;br&gt;om upphandlingsforfarande överenskommet i avtal mellan EES-statema&lt;br&gt;och tredje land eller i ett avtal beträffande stationering av militär perso-&lt;br&gt;nal eller i en internationell organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket beteende avseende upphandling åsyftas beteenden med&lt;br&gt;naturlig anknytning till förhållanden som regleras genom lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling. Syftet med kopplingen är endast att finna en&lt;br&gt;adekvat beskrivning för de sammanhang som de aktuella beteendena är&lt;br&gt;inriktade på. Därvid kan de förekomma över hela det område - upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingens skilda faser, situationer och inslag - för vilket den lagen ger Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;ett omfattande handlingsmönster. Ett beteende av detta slag berör så-&lt;br&gt;ledes någon del av hela den upphandlingsprocess som får sin genom-&lt;br&gt;gripande rättsliga reglering genom den hgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utesluter inte från bestämmelsens formella räckvidd beteenden&lt;br&gt;med sådan anknytning även om de har avseende på stadier eller inslag i&lt;br&gt;upphandlingsprocessen där det saknas detaljregler i nämnda hg, eller&lt;br&gt;där regler finns i vissa hänseenden men inte i andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så t.ex. framträder det i bestämmelsens mening som ett beteende&lt;br&gt;avseende upphandling hur man lägger upp utformningen av förfråg-&lt;br&gt;ningsunderhget. Detta är i och för sig ett stadium som initialt ligger&lt;br&gt;före tidpunkten då själva anbudsförfarandet tar sin böljan genom att&lt;br&gt;tävlingen utlyses. Emellertid har det bedömts vara för vittgående att låta&lt;br&gt;ett meddelat förbud vara giltigt redan på ett sådant förberedande stadi-&lt;br&gt;um. I lagförslaget görs därför en begränsning som på Lagrådets inrådan&lt;br&gt;förts över till 3 §. Där anges att ett förbud avser tillämpandet av ett&lt;br&gt;visst beteende vid genomförande av upphandling i anbudskonkurrens,&lt;br&gt;vilket är ett senare stadium. Den närmare innebörden förklaras i an-&lt;br&gt;slutning till nämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en offentlig upphandlare låter sin egenregiverksamhet utföra den&lt;br&gt;prestation som en utlyst anbudstävling avser torde detta som tidigare&lt;br&gt;berörts inte utgöra upphandling i den civilrättsliga mening som uttrycket&lt;br&gt;har enligt 1 kap. 5 § hgen om offentlig upphandling. En annan sak är&lt;br&gt;att själva det förhållandet att en anbudstävling utlysts kan tänkas grunda&lt;br&gt;rätt för enskilda företag att få skadestånd enligt 6 kap. 1 § den lagen,&lt;br&gt;därför att avbrytandet av tävlingen skulle strida mot lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar betydelse för ingripandemöjligheten enligt den föreslagna&lt;br&gt;hgen att hgen om offentlig upphandling inte omfattar uppgift som den&lt;br&gt;offentlige upphandlaren ger sin egenregiverksamhet i uppdrag att ge-&lt;br&gt;nomföra. Lagförslaget är ju, på sätt framgår av 3 §, inriktat bl.a. på&lt;br&gt;diskriminering av privata företag i förhållande till egenregiverksamhet&lt;br&gt;eller till annat privat företag. Eftersom ingripande enligt lagen riktas&lt;br&gt;mot den offentlige upphandlaren, och inte mot själva egenregiverksam-&lt;br&gt;heten, saknar det betydelse att valet av egenregiverksamheten inte utgör&lt;br&gt;upphandling enligt lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella lagen täcker i stället in egenregiverksamheten som&lt;br&gt;jämförelseobjekt. Lagen medger därvid ingripande mot den offentlige&lt;br&gt;upphandlaren - en myndighet, en kommun, ett landsting e.d. - därför att&lt;br&gt;denne utformar sitt beteende avseende upphandling enligt nämnda hg så&lt;br&gt;att privata företag diskrimineras på ett otillbörligt sätt enligt vad som är&lt;br&gt;närmare föreskrivet i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet enhet i bestämmelsen omfattar samma krets som termen&lt;br&gt;&amp;quot;upphandlande enhet&amp;quot; i 1 kap. 5 § hgen (1992:1528) om offentlig&lt;br&gt;upphandling, med ett undantag. Detta gäller sådana i 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket den lagen avsedda företag som med särskilt tillstånd av en myn-&lt;br&gt;dighet bedriver verksamhet enligt första stycket samma lagrum. Ex-&lt;br&gt;empelvis kan det röra sig om drift eller tillhandahållande av fasta nät i&lt;br&gt;syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med &amp;quot;enhet&amp;quot; :statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner samt sådana bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;och stiftelser som utgör upphandlande enhet enligt 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:1528) om offentlig upphandling, med undantag av företag&lt;br&gt;som har särskilt tillstånd enligt vad som anges i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;andrastycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget innebär en avvikelse från den i promemorian gjorda av-&lt;br&gt;gränsningen av subjekt som omfattas av lagförslaget. Begränsningen tar&lt;br&gt;sin utgångspunkt i ett påpekande som gjorts av Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;vid remissbehandlingen. Därvid framhölls bl.a. att den föreslagna lagen&lt;br&gt;var inriktad på att främja effektivitet inom den offentliga sektom och att&lt;br&gt;den därför inte borde omfatta privata, privatiserade och börsnoterade&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att man kan ingripa med stöd av konkur-&lt;br&gt;renslagen mot konkurrenssnedvridande beteenden av nu aktuellt slag&lt;br&gt;från ett upphandlande företags sida när detta företag genom tillstånd av&lt;br&gt;det aktuella slaget e.d. har en dominerande ställning på marknaden.&lt;br&gt;Därför är det inte påkallat att låta den nu föreslagna lagen omfatta&lt;br&gt;denna kategori. Där marknadsdominans inte föreligger för något företag&lt;br&gt;och konkurrensen därmed i princip skall fungera finns knappast något&lt;br&gt;skyddsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet företag tas upp i kommentaren till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Marknadsdomstolen får efter ansökan förbjuda en enhet att vid&lt;br&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens tillämpa ett&lt;br&gt;visst beteende avseende upphandling som vid en samlad bedömning&lt;br&gt;är att anse som otillbörligt på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till&lt;br&gt;den verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose be-&lt;br&gt;hovet av en vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat&lt;br&gt;företag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider&lt;br&gt;förutsättningar for konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Marknadsdomstolen skall få förbjuda ett&lt;br&gt;visst beteende är att enheten tidigare tillämpat beteendet eller att&lt;br&gt;det av annan särskild anledning är sannolikt att enheten kommer att&lt;br&gt;tillämpa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud får gälla inte bara ett visst angivet beteende utan även&lt;br&gt;beteenden som väsentligen överensstämmer med det angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ges inledningsvis en redovisning for det centrala begreppet otill-&lt;br&gt;börligt beteende avsende upphandling. Därefter behandlas de enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekvisiten i övrigt i följdordning och utifrån mer tekniska utgångspunk- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet otillbörligt beteende avseende upphandling är inriktat på&lt;br&gt;beteenden som påtagligt diskriminerar ett foretag i forhållande till den&lt;br&gt;upphandlande enhetens egenregiverksamhet eller till ett annat företag,&lt;br&gt;eller som på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar för&lt;br&gt;konkurrens vid upphandlingen. Förutsättningen är enligt 3 § att&lt;br&gt;beteendet vid en samlad bedömning är att anse som otillbörligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den i regeringens lagförslag tillagda ramen &amp;quot;påtagligt&amp;quot; medger&lt;br&gt;begreppet otillbörligt beteende avseende upphandling i övrigt den totala&lt;br&gt;bedömning som beskrivits i departementspromemorian i fråga om den&lt;br&gt;där använda termen &amp;quot;konkurrenshämmande upphandlingsbeteende&amp;quot;.&lt;br&gt;Begreppets konkreta innebörd framträder dock nu i själva lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den nämnda beskrivningen ligger följande inrikt-&lt;br&gt;ning till grund för 3 §. Det kan handla om beteenden som skyddar&lt;br&gt;egenregiverksamheten mot ett reellt konkurrenstryck, så att det i real-&lt;br&gt;iteten inte hålls en riktig tävling. Just ett gynnande av nämnda verk-&lt;br&gt;samhet är, typiserat, något som 3 § särskilt tar sikte på. Också utan&lt;br&gt;samband med att upphandlaren bedriver egenregiverksamhet kan dock&lt;br&gt;denne under olika stadier av upphandlingsprocessen genom sättet att&lt;br&gt;förfara utan objektivt godtagbara skäl komma att särbehandla någon,&lt;br&gt;dvs. gynna eller missgynna någon i förhållande till hur andra behandlas.&lt;br&gt;Detta kan i det enskilda fallet ske på ett sätt som där framträder som&lt;br&gt;otillbörligt, vägt i förening med omständigheterna i övrigt och sett i&lt;br&gt;förhållande till vad som är själva syftet med upphandling och anbuds-&lt;br&gt;tävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas bör att beteendet kan, avsiktligt eller inte, i den ena eller&lt;br&gt;den andra formen och i större eller mindre omfattning på ett diskrimine-&lt;br&gt;rande sätt tränga ut eller hålla borta visst eller vissa företag från ett&lt;br&gt;reellt deltagande. Det handlar därvid om beteenden som kan få till&lt;br&gt;effekt att utan saklig grund påtagligt snedvrida förutsättningarna for&lt;br&gt;konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svårare fall kan beteendet vara av det slaget att det riskerar att&lt;br&gt;sabotera själva meningen med vad som framträder för marknaden med,&lt;br&gt;till det yttre, anspråk på att vara en riktig anbudstävling: En hård,&lt;br&gt;pressande konkurrens vilket förutsätter lika villkor för alla. Beteendet&lt;br&gt;kan dock vara betydligt mindre kvalificerat, och ändock falla under&lt;br&gt;begreppet otillbörligt beteende avseende upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhållits i den allmänna motiveringen kan beteenden av det&lt;br&gt;beskrivna slaget mycket väl bottna i oerfarenhet och annat sådant och&lt;br&gt;därför alls inte vara avsiktligt konkurrenssnedvridande. I själva begrep-&lt;br&gt;pet otillbörligt ligger visserligen generellt att beteendet vid bedömning&lt;br&gt;enligt 3 § framstår som klandervärt, i princip sett i förhållande till vad&lt;br&gt;som är syftet med en anbudstävling. För tillämpningen av 3 § krävs&lt;br&gt;dock varken uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon prövning av om förfarandet brustit i affärsmässighet görs inte.&lt;br&gt;Bedömningen sker inte efter denna norm. Vad som prövas är en speci-&lt;br&gt;fikt ställd fråga, nämligen huruvida ett visst förfarande är att anse som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otillbörligt enligt förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare skall det göras en samlad bedömning. Detta Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;innebär bl.a. att det vid otillbörlighetsbedömningen finns visst utrymme&lt;br&gt;för att granska argument som teoretiskt skulle kunna åberopas till för-&lt;br&gt;svar for beteendet ifråga. Detta utrymme är dock smalt. Eftersom själva&lt;br&gt;syftet med förevarande lagstiftning är att med utgångspunkt i de aktuella&lt;br&gt;nationella intressena skapa en reell marknad inom anbudstävlingens ram&lt;br&gt;bl.a. när egenregiverksamheten berörs - vare sig den deltar i tävlan&lt;br&gt;eller inte, kan det principiellt inte framträda med någon styrka såsom&lt;br&gt;godtagbart försvar vid otillbörlighetsbedömningen att ett skyddande av&lt;br&gt;egenregiverksamheten eller av annan enligt upphandlarens mening var&lt;br&gt;legitimt i sig. Den principiella utgångspunkten för bestämmelsen är att -&lt;br&gt;om väl en anbudstävling anordnas - de spelregler skall hållas som har&lt;br&gt;slagits fast genom lagen om offentlig upphandling. Den nya lagen in-&lt;br&gt;riktas dock på beteenden som kvalificerats på det i 3 § angivna sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka som är taleberättigade framgår av 6 §. Termen förbjuda kom-&lt;br&gt;menteras i anslutning till andra stycket. Begreppet enhet definieras i&lt;br&gt;2 §. I första stycket anges att förbudet gäller vid genomförande av upp-&lt;br&gt;handling. Detta berördes i kommentaren till 1 §. Som där angavs fram-&lt;br&gt;träder det i bestämmelsens mening som ett beteende avseende upphand-&lt;br&gt;ling hur man lägger upp utformningen av förfrågningsunderlaget. Det&lt;br&gt;har dock bedömts vara for vittgående att låta ett meddelat förbud vara&lt;br&gt;giltigt redan på ett sådant förberedande stadium. Kravet på genomföran-&lt;br&gt;de innebär i princip att upphandlaren vidtar konkreta åtgärder riktade&lt;br&gt;till marknaden for att få en anbudstävling till stånd. Det får ankomma&lt;br&gt;på rättstillämpningen att dra de närmare gränserna därvidlag. Utlyses en&lt;br&gt;anbudstävling ligger däri en klar tidpunkt när upphandling genomförs i&lt;br&gt;den mening som här är närmast avsedd, nämligen att upphandling är&lt;br&gt;under utförande. Med upphandling i anbudskonkurrens förstås att det&lt;br&gt;inte rör sig om direktköp utan att ett anbudsförfarande vänder sig till&lt;br&gt;flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket beteende kommenterades i anslutning till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet företag har samma innebörd som enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20). I prop. 1992/93:56 s. 66 framhålls att&lt;br&gt;begreppet företag precis som i EG-rätten skall tolkas vidsträckt och i&lt;br&gt;princip omfatta vaije juridisk eller fysisk person som driver verksamhet&lt;br&gt;av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar därvid ingen roll om&lt;br&gt;verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst eller inte, utan det av-&lt;br&gt;görande är om någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet&lt;br&gt;bedrivs. Det tilläggs att även statliga och kommunala organ som driver&lt;br&gt;verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur räknas som företag,&lt;br&gt;med visst undantag. Ytterligare framhålls att begreppet företag har&lt;br&gt;väsentligen samma innebörd som begreppet näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § andra stycket konkurrenslagen inkluderas sammanslutning&lt;br&gt;av företag i själva begreppet företag. I första stycket samma lagrum&lt;br&gt;skiljs vidare av vad som är myndighetsutövning. I nu aktuellt samman-&lt;br&gt;hang är det fråga om företags deltagande i anbudstävlingar, och något&lt;br&gt;ingripande med stöd av otillbörlighetsbestämmelsen sker inte mot någon&lt;br&gt;på grund av dennes egenskap av att vara företag. Därför har det ansetts &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obehövligt att legaldefiniera begreppet företag i nu förevarande lag. Här&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används begreppet foretag i den meningen som avses i föregående Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;stycke. Andra situationer torde inte aktualiseras praktiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med diskriminering avses en olika behandling som innebär ett miss-&lt;br&gt;gynnande av någon i förhållande till en annan. Diskriminering är det&lt;br&gt;tänkta huvudfallet vid tillämpningen av bestämmelsen. I p. 2 ges dock&lt;br&gt;utrymme för att fästa avgörande också vid annan betydande skevhet i&lt;br&gt;förhållande till vad som är själva syftet med en anbudstävlan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillbörlighetsbestämmelsen kräver till skillnad mot konkurrenslagen&lt;br&gt;(1993:20) inte att beteendet har vidtagits av någon som omfattas av det&lt;br&gt;rättsliga begreppet &amp;quot;företag&amp;quot;. Det räcker ju med att det rör sig om ett&lt;br&gt;beteende av en enhet som anges i 2 §, t.ex. en statlig myndighet, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting. Det saknar vidare relevans huruvida det&lt;br&gt;otillbörliga beteende som det är aktuellt att förbjuda den offentlige&lt;br&gt;aktören att tillämpa är att anse som en konkurrensbegränsning enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen motiveras av de effektivitetsförluster m.m. som kan uppstå om&lt;br&gt;konkurrenstrycket sjunker till följd av otillbörliga beteenden avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling. Någon prövning av huruvida sådana förluster&lt;br&gt;uppstår eller riskerar att uppstå i ett enskilt fall sker dock inte vid till-&lt;br&gt;lämpningen av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts (avsnitt 8) i den allmänna motiveringen har i regeringens&lt;br&gt;förslag inte tagits med någon motsvarighet till det i promemorian an-&lt;br&gt;givna rekvisitet om att beteendet också skulle hämma eller vara ägnat&lt;br&gt;att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;den marknad det var fråga om. Bedömningarna därvidlag är ägnade att&lt;br&gt;belysa de allmänna konkurrensrättsliga övervägandena bakom föreva-&lt;br&gt;rande bestämmelse. Därför berörs de här något mer i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är det obestridligt att otillbörliga beteenden avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling kan sägas få negativa effekter för de privata före-&lt;br&gt;tagens funktionsförmåga, konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter&lt;br&gt;m.m. I den meningen kan diskriminering och annan konkurrenssned-&lt;br&gt;vridning som leder till att privata företag oriktigt förlorar anbudstäv-&lt;br&gt;lingar sägas hämma konkurrensen. Det rör sig då närmast om att man&lt;br&gt;motverkar en marknadsutvidgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna bakom hämmandekravet och det s.k. konkurrenstest som&lt;br&gt;görs vid tillämpningen av konkurrenslagen är dock inriktade på&lt;br&gt;förhållandena i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls på en&lt;br&gt;marknad och på konkurrensbegränsande företeelser som föranleds&lt;br&gt;främst av företag. Saknas runt denna marknad barriärer som skyddar de&lt;br&gt;etablerade mot nykomlingar, leder försök från deras sida att missbruka&lt;br&gt;vad som utifrån framstår som marknadsmakt generellt sett och i vart fall&lt;br&gt;över tid till att nya aktörer tar sig in på marknaden för att tävla om&lt;br&gt;köparna. Om så sker är marknad smakten blott skenbar och köparna har&lt;br&gt;alternativ vilket självfallet är det önskvärda från allmän synpunkt. Det&lt;br&gt;är främst här som frågor om hämmande av konkurrensen kommer in&lt;br&gt;och prövas genom konkurrenstest. En sådan test skall söka fastslå om&lt;br&gt;barriärer av det ena eller det andra slaget skyddar de befintliga före-&lt;br&gt;tagen mot att nya företag etablerar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den situation som ges en rättslig ram genom förevarande bestämmel-&lt;br&gt;se rör det sig dock i sak mer om att en offentlig upphandlare forfar så&lt;br&gt;att den prestation anbudstävlingen avser inte kommer, eller riskerar att&lt;br&gt;inte komma, under ett konkurrenstryck. Detta ger, som berördes i det&lt;br&gt;föregående, samma negativa effekter som konkurrenslagen skall mot-&lt;br&gt;verka men innebär ett annorlunda läge. Åtminstone när produktionen&lt;br&gt;förbehålls egenregiverksamhet, och inte ett visst privat företag framfor&lt;br&gt;andra privata sådana, blir situationen den, inte så mycket att själva&lt;br&gt;konkurrensen direkt hämmas som att en viss volym genom det otill-&lt;br&gt;börliga beteendet kan komma att undandras en konkurrensutsatt mark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det otillbörliga beteendet riskerar därmed att skada statens intressen&lt;br&gt;av att produktion sker under konkurrenstryck. Därför har det mot den&lt;br&gt;anförda bakgrunden ansetts vara tillräckligt för ingripande att själva&lt;br&gt;beteendet avseende upphandling är att bedöma som otillbörligt i närma-&lt;br&gt;re beskriven mening. Någon form av bevisning för att själva konkur-&lt;br&gt;rensen hämmas e.d. behöver därmed inte föras. För att konkretisera&lt;br&gt;bestämmelsen mer i förhållande till promemorieförslaget har dock, som&lt;br&gt;framgått, förts in i lagtexten just de situationer som avsågs med nämnda&lt;br&gt;förslag. Som bevistema gäller dock därvid endast diskriminering eller&lt;br&gt;annan snedvridning av förutsättningarna för konkurrens vid upphand-&lt;br&gt;lingen. Därvid rör det sig således endast om objektivt konstaterbara&lt;br&gt;avvikelser och inte om vilka effekter dessa kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär därför att bestämmelsen principiellt är inriktad på&lt;br&gt;konkurrenssnedvridningen som sådan, dess omfattning och värderingen&lt;br&gt;av den enligt normerna i 3 §. Därvid lämnas i princip utan avseende&lt;br&gt;som bevistema vilka effekter den får på själva konkurrensen, i mening-&lt;br&gt;en intensiteten i denna, eller på prisbildning och effektivitet eller som&lt;br&gt;ett försvårande av företags näringsutövning. Något hinder mot att föra&lt;br&gt;in sådana aspekter i den samlade avvägningen finns dock inte, när&lt;br&gt;underlag föreligger för detta. Utredning i dessa avseenden är dock inte&lt;br&gt;ett krav för att otillbörlighetsbedömning skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet påtagligt anger att snedvridningen måste ha en sådan&lt;br&gt;omfattning som får anses innebära klara skillnader i behandlingen av&lt;br&gt;olika aktörer, respektive avvikelser i förhållande till en situation som&lt;br&gt;medger en reell konkurrens. Avståndet till vad som skulle innebära en&lt;br&gt;reell konkurrens skall därmed vara tydligt märkbart. I begreppet ligger&lt;br&gt;även att snedvridningen måste gälla i avseenden som är betydelsefulla.&lt;br&gt;Det kan bl.a. röra sig om ordentliga brister i anbudsunderlaget, alldeles&lt;br&gt;för korta frister eller en sakligt obefogad kombination av prestationer&lt;br&gt;som mer eller mindre blockerar ut vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ekonomisk värdering av diskrimineringens betydelse för det&lt;br&gt;drabbade företaget ingår inte. Exempelvis måste det ju antas kunna vara&lt;br&gt;svårt i ett enskilt fall att bedöma vem som skulle ha vunnit anbudstäv-&lt;br&gt;lingen vid en konkurrensneutral behandling och därmed på motsvarande&lt;br&gt;sätt svårt att avgöra vilken förlust som uppstått för ett enskilt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget hindrar i ett visst ärende att varje enskilt beteende beträffande en&lt;br&gt;viss tävling prövas för sig, när flera har påtalats. Det torde dock visa&lt;br&gt;sig naturligt att göra en samlad bedömning. Vad man prövar ytterst blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;graden av hinder för visst eller vissa företag mot att tävla på lika vill- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det skall finnas ett orsakssamband mellan&lt;br&gt;beteendet och dess resultat vad gäller möjligheten till konkurrens på lika&lt;br&gt;villkor. Detta för med sig, å den ena sidan, att tävlingshandikapp som&lt;br&gt;ett privat företag menar sig ha men som inte beror på det aktuella be-&lt;br&gt;teendet självfallet inte kan läggas upphandlaren till last. Finns, å den&lt;br&gt;andra sidan, sådant samband saknar det betydelse som försvar for be-&lt;br&gt;teendet om det föreligger handikapp i någon form för den offentlige&lt;br&gt;aktören. En redogörelse för den allmänna debatten i frågan om olik-&lt;br&gt;formiga konkurrensvillkor i förhållandet mellan offentliga och privata&lt;br&gt;aktörer finns i departementspromemorian Ds 1992:121 (s. 54 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först anges i bestämmelsen diskriminering av något företag i förhål-&lt;br&gt;lande till den verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose&lt;br&gt;behovet av en vara, tjänst eller annan nyttighet. Denna beskrivning av&lt;br&gt;vad som brukar kallas för egenregiverksamhet motsvarar i sak väsent-&lt;br&gt;ligen förslaget i departementspromemorian. Den verksamhet som här&lt;br&gt;avses är vad som i promemorian kallas (s. 135 f.) &amp;quot;egethusregi&amp;quot;, som&lt;br&gt;är inrymd i enhetens egen organisation och således inte utgör en från&lt;br&gt;enheten formellt fristående juridisk person. Om enheten, t.ex. en kom-&lt;br&gt;mun, har ett kommunalt bolag räknas detta bolag till vad som faller&lt;br&gt;under begreppet ett annat företag. Ett diskriminerande beteende till&lt;br&gt;förmån för enhetens bolag och till nackdel for ett privat företag om-&lt;br&gt;fattas därmed också av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller diskriminering av något företag i förhållande till ett&lt;br&gt;annat företag kan det exempelvis röra sig om att enheten utformar&lt;br&gt;anbudstävlingen så, att det sker en otillbörlig snedvridning till förmån&lt;br&gt;för ett visst annat företag, som enheten vill fortsätta att ha affärsför-&lt;br&gt;bindelse med av något skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar-&lt;br&gt;na för konkurrens vid upphandlingen täcker situationen att konkurrens-&lt;br&gt;villkoren är skeva sett i förhållande till syftet med anbudstävlan men&lt;br&gt;utan att diskriminera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare saknar det för tillämpningen av den här aktuella&lt;br&gt;lagen betydelse huruvida den offentlige aktören är att se som företag&lt;br&gt;enligt den nya konkurrenslagen. Det räcker med att aktören har den roll&lt;br&gt;som myndighet, kommun eller bolag m.m. vilken beskrivs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom regeringen framhöll i lagrådsremissen bör ett förbud inte förut-&lt;br&gt;sätta att det beskrivna beteendet redan har tillämpats av den offentlige&lt;br&gt;aktören. Det vore nämligen en praktiskt sett olämplig ordning att dra&lt;br&gt;upp sådana juridiska gränser i fråga om beteenden avseende&lt;br&gt;upphandling som gör det rättsligt betydelsefullt huruvida ett visst för-&lt;br&gt;färande har kommit till användning eller inte, när forbudsfrågan över-&lt;br&gt;vägs. Där framhölls vidare att det dock självfallet måste finnas saklig&lt;br&gt;grund for att meddela förbudet oaktat att beteendet inte förekommit &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare. Det måste alltså finnas en tillräcklig grad av sannolikhet för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripandet behövs för att motverka risken av att beteendet tillämpas. Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;Lagrådet har förordat att de beviskrav som sålunda uppställts kommer&lt;br&gt;till uttryck i lagtexten. Andra stycket har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt annan sak är att ett meddelat förbud blir tillämpligt först vid&lt;br&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens. Detta har&lt;br&gt;kommenterats tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tillfogas att i många fall den ena anbudstävlingen avlöser den&lt;br&gt;andra i fråga om olika nyttigheter som enheten har ett konstant eller&lt;br&gt;återkommande behov av och där det ligger i upphandlingens natur att&lt;br&gt;man införskaffar nyttigheten för en viss period. När slutet på denna&lt;br&gt;närmar sig gör enheten en förnyad upphandling av nyttigheten i fråga.&lt;br&gt;Tidigare vidtagna samt nya upphandlingsbeteenden, och variationer på&lt;br&gt;dessa, kan därvid blandas i de mer eller mindre regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande upphandlingsförloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastän ett förbud alltså inte behöver avse ett redan tillämpat beteende&lt;br&gt;kan det rent praktiskt kanske mer ofta bli så att förbudet meddelas på&lt;br&gt;grund av att ett beteende av det aktuella slaget redan har förekommit&lt;br&gt;och väckt kritik. Men det kan också handla om uppläggningen av en&lt;br&gt;viss konkret anbudstävling som skall hållas framdeles, utan att det&lt;br&gt;aktuella beteendet har förekommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingenting som hindrar att förbudet begränsas till just en viss&lt;br&gt;kommande tävlan. Emellertid är bestämmelsen i grunden inriktad på att&lt;br&gt;marknadsofullkomligheter i form av konkret angivna beteenden över&lt;br&gt;huvud inte skall förekomma fortsättningsvis, om de framstår som otill-&lt;br&gt;börliga i den mening som avses i 3 §. Därför bör det finnas skäl för att&lt;br&gt;koppla förbudet till endast en viss tävlan. Av det anförda följer att ett&lt;br&gt;förbud kan gälla generellt mot att vederbörande tillämpar konkret be-&lt;br&gt;skrivna förfaranden som anses till själva sin art otillbörliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska erfarenheter från det konkurrensfrämjande arbetet på fältet&lt;br&gt;antyder samtidigt att det kan visa sig naturligt i det enskilda fallet att&lt;br&gt;knyta förbudet till vad som inte får förekomma vid kommande upp-&lt;br&gt;handlingar av en specifik nyttighet. Som endast ett exempel kan tas en&lt;br&gt;kommuns ofta årliga upphandling av transporttjänster för visst ändamål.&lt;br&gt;Genom inriktning på en viss konkret nyttighet kan det vara lättare att&lt;br&gt;konkretisera förbudet. Man får ju därmed kända aktörer på en särskild&lt;br&gt;marknad och får lättare att väga relevanta omständigheter mot varandra&lt;br&gt;vid den samlade bedömningen av vad som inte bör få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har på anförda skäl föreslagit att lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;helt begränsas till beslut avseende framtida upphandlingar och inte alls&lt;br&gt;berör beteenden under ett pågående upphandlingsförfarande samt att&lt;br&gt;lagtexten utformas på ett sådant sätt att detta kommer till klart uttryck.&lt;br&gt;Vidare har Lagrådet uttalat att en konsekvens av den sålunda föreslagna&lt;br&gt;inriktningen på framtida beteenden är att de ingripanden som Marknads-&lt;br&gt;domstolen kan göra inte behöver innefatta ett sådant åläggande att ändra&lt;br&gt;ett beteende som i remissförslaget tagits upp i 4 § 2. Därför föreslår&lt;br&gt;Lagrådet att möjligheten till ingripande genom åläggande utgår ur för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de av Lagrådet anförda grunderna ansluter sig regeringen till för- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;slaget. Andra stycket har avfettats efter vad Lagrådet förordat. Med&lt;br&gt;uttrycket pågående upphandlingsförferande avser regeringen situationen&lt;br&gt;att det pågår ett visst upphandlingsförferande när domstolen meddelar&lt;br&gt;sitt förbudsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild situation är att beteendet har tillämpats tidigare av enheten&lt;br&gt;och att denna vid prövningen förklarar att ett förbud eller ett åläggande&lt;br&gt;är omotiverat därför att enheten inte tänker upprepa förfaringssättet.&lt;br&gt;Bestämmelsen bygger här på det synsättet att det får betydelse att det&lt;br&gt;otillbörliga beteendet redan har förekommit i praktiskt handlande från&lt;br&gt;enhetens sida. I detta läge finns det i princip i normalfallet grund att&lt;br&gt;vara extra vaksam mot risker for de allmänna intressen som berörs. Om&lt;br&gt;det i detta läge i det enskilda fallet saknas betryggande anledning att tro&lt;br&gt;att beteendet inte kommer att återupptas framdeles kan här förbud eller&lt;br&gt;åläggande utfärdas. Den äldre konkurrenslagen (1982:729) har byggts&lt;br&gt;upp med motsvarande konstruktion (prop. 1981/82:165 s. 92 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet skall träffa ett konkret beskrivet handlingsmönster eller en&lt;br&gt;närmare beskriven brist på handlande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud kan förbindas med villkor, dvs. Marknadsdomstolen får i&lt;br&gt;beslutet ange under vilka förutsättningar förbudet inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot att tillämpa ett visst angivet otillbörligt beteende avseen-&lt;br&gt;de upphandling kan utvidgas till att omfatta även beteenden som väsent-&lt;br&gt;ligen överensstämmer med det angivna. Skälet till detta är att ett förbud&lt;br&gt;som träffar endast ett visst konkret beskrivet beteende, eller en särskilt&lt;br&gt;preciserad underlåtenhet, lätt skulle kunna bli verkningslöst genom att&lt;br&gt;den som förbudet avser företar en i sak ganska betydelselös modifiering&lt;br&gt;av det förbjudna och därigenom kanske undgår utdömande av förelagt&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl för det, får beslut om förbud enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har språkligt byggts upp efter mönster av 18 § den&lt;br&gt;äldre konkurrenslagen (1982:729). Den är avsedd bl.a. for situationer&lt;br&gt;då någon form av brådska råder samt otillbörlighetsbedömningen står&lt;br&gt;mer klar. Förutom annat kan det handla om att konkurrensförhållandena&lt;br&gt;äventyras väsentligt av redan tillämpade eller planerade beteenden och&lt;br&gt;att marknaden snabbt bör få signal om vad som tills vidare bedöms inte&lt;br&gt;få tillämpas. Självfallet måste vid prövningen uppmärksammas negativa&lt;br&gt;följder för alla berörda intressen - både av att ett tillsvidarebeslut tas&lt;br&gt;och av att det inte tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § den äldre konkurrenslagen (1982:729) omfattade en bestämmelse&lt;br&gt;av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har Marknadsdomstolen prövat en fråga om förbud enligt 3 §&lt;br&gt;hindrar detta inte att frågan efter ny ansökan omprövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för det första avgörandet&lt;br&gt;har förändrats i något väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns något annat särskilt skäl som bör föranleda&lt;br&gt;omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttryckssättet prövat en fråga om förbud enligt 3 § markeras att&lt;br&gt;en omprövning får ske under de i bestämmelsen givna förutsättningarna&lt;br&gt;oavsett om den tidigare prövningen inneburit bifall eller ogillande av&lt;br&gt;den mot enheten förda talan. Detta innebär att Marknadsdomstolens&lt;br&gt;beslut inte har negativ rättskraft (jfr prop. 1981/82:165 s. 224 f.).&lt;br&gt;Nämnda förutsättningar skapar dock rättskraft enligt de gränser de&lt;br&gt;representerar i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella kriterierna för omprövning beskrivs så att prövning av&lt;br&gt;en fråga om förbud enligt 3 § inte hindrar att frågan efter ny ansökan&lt;br&gt;omprövas om de omständigheter som låg till grund för det första av-&lt;br&gt;görandet har förändrats i något väsentligt avseende, eller det finns något&lt;br&gt;annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett nytt beslut skall få meddelas i en tidigare prövad fråga&lt;br&gt;fordras alltså särskilt skäl. Därvid handlar det i första hand om ändrade&lt;br&gt;förhållanden där det gäller ett väsentlighetskrav. Exempelvis kan&lt;br&gt;förändringar i omständigheterna ge anledning att utvidga eller begränsa&lt;br&gt;ett förbud eller ett åläggande. Men det kan också vara så att ett tidigare&lt;br&gt;avgörande behöver skärpas, kanske därför att det har kommit fram att&lt;br&gt;oriktiga uppgifter lämnats vid den föregående prövningen. Vidare kan&lt;br&gt;det handla om tillkommande beteenden som enheten tillämpar och som&lt;br&gt;förändrar den tidigare bilden. Det kan också röra sig om att ett tidigare&lt;br&gt;prövat förfaringssätt bör bedömas på annat sätt i ljuset av nya&lt;br&gt;omständigheter eller av faktorer som inte varit kända vid det tidigare&lt;br&gt;avgörandet men som förelåg redan då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan heller inte utesluta att även förändringar av annat slag kan&lt;br&gt;inträffa och med tillräcklig styrka motivera en omprövning. Exempelvis&lt;br&gt;kan det tänkas att ett nytt läge uppstått på den marknad som berörs, i&lt;br&gt;fråga om konkurrensförhållanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att det är svårt att dra någon klar gräns mellan&lt;br&gt;de två omprövningssituationema. Detta får dock knappast någon be-&lt;br&gt;tydelse i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste därutöver vid omprövningen noga vägas beaktansvär-&lt;br&gt;da intressen som kan stå mot varandra, och en återhållsamhet iakttas vid&lt;br&gt;omprövning i skärpande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bygger till del på 17 § den äldre konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729) och 10 § marknadsföringslagen (1975:1418) och är likartat&lt;br&gt;uppbyggd som viss annan lagstiftning på det marknadsrättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket upptas fråga om förbud enligt 3 § eller ompröv-&lt;br&gt;ning enligt 5 § efter ansökan. Ytterligare bestämmelser om förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökan om förbud enligt 3 § eller om omprövning enligt 5 §&lt;br&gt;får göras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket for ett visst fall beslutar att inte göra ansökan, får an-&lt;br&gt;sökan göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller&lt;br&gt;företag eller av ett företag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om omprövning får också göras av en enhet mot vilken&lt;br&gt;ett beslut om förbud riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan får göras av Konkurrensverket. Av 11 § följer att Konkur-&lt;br&gt;rensverkets beslut att ej ansöka om åtgärd inte får överklagas. Den&lt;br&gt;möjlighet som står till buds för den som är missnöjd med ett sådant&lt;br&gt;beslut av verket är - mot bakgrund av det tidigare anförda - enligt andra&lt;br&gt;stycket att själv ansöka om åtgärd hos Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan rätt finns för sammanslutningar av konsumenter, löntagare&lt;br&gt;eller företag eller för ett företag som berörs av beteendet. I fråga om&lt;br&gt;denna rätt kan sägas att utmärkande for det marknadsrättsliga området&lt;br&gt;är att lagstiftningen i många avseenden är utformad för att ta tillvara&lt;br&gt;allmänna, icke individualiserbara intressen. Oftast är det som i detta fall&lt;br&gt;fråga om vad som är till gagn för samhällsekonomin och konsumenterna&lt;br&gt;i ett långsiktigt perspektiv. Det rör sig således om ett intresse som&lt;br&gt;förenar ett stort kollektiv och som utgör deras gemensamma angelägen-&lt;br&gt;het. Fastän det är mycket viktigt att det finns en offentlig företrädare&lt;br&gt;för sådana allmänna intressen är det regeringens uppfattning att det i ett&lt;br&gt;fall av detta slag inte kan ifrågakomma att begränsa talerätten så, att&lt;br&gt;denne företrädare får ensamrätt att avgöra huruvida talan skall föras. I&lt;br&gt;den allmänna motiveringen har redovisats att grupptaleutredningens&lt;br&gt;arbete inte utgör hinder mot att införa den sekundära talerätt som är&lt;br&gt;påkallad med hänsyn till det kollektiva intresset och som föreslås här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller&lt;br&gt;någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant åläggande får inte innebära att någon betungas onö-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är utformat med 45 § 1 p. konkurrenslagen (1993:20)&lt;br&gt;som förebild. En begränsning gäller genom kravet på att åläggandet&lt;br&gt;skall avse material som behövs. Av detta följer att materialet måste ha&lt;br&gt;relevans för den prövning som är i fråga. Vidare får Konkurrensverket&lt;br&gt;inte kräva in mer material än som är erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppgifter avses muntliga eller skriftliga upplysningar. Ett åläg-&lt;br&gt;gande att tillhandahålla handlingar kan avse vaije form av skriftligt&lt;br&gt;material. Begreppet handling har samma innebörd som i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, dvs. det omfattar också upptagningar som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med hjälp av tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel, t.ex. en bildskärm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 32 § den äldre konkurrenslagen (1982:729). Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § gäller omedelbart,&lt;br&gt;om något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 46 § konkurrenslagen. Huvudregeln är att ett&lt;br&gt;åläggande av nämnt slag gäller omedelbart. Självfallet kan dock&lt;br&gt;Konkurrensverket forordna om annat. Överklagas åläggandet, kan också&lt;br&gt;länsrätten bestämma att annat skall gälla än som föreskrivs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt i normalfallen att ett förbud enligt 3 § förenas med&lt;br&gt;vite, också med tanke på att det är viktigt att företagen skall känna&lt;br&gt;tillräcklig tilltro till att diskriminering inte förekommer och att förut-&lt;br&gt;sättningarna för konkurrens inte heller i övrigt snedvrids. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen bör vägas in betydelsen av att avgörandet ordentligt tränger&lt;br&gt;igenom den berörda enhetens organisation och fram till dem som i sitt&lt;br&gt;praktiska arbete rent faktiskt kan komma att föranleda överträdelser,&lt;br&gt;kanske på grund av informationsbrist eller genom rutiner som inte&lt;br&gt;fångar upp behovet från allmän synpunkt av att avgörandet får genom-&lt;br&gt;slagskraft. I större organisationer kan detta vara ett särskilt problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något högsta belopp är inte föreskrivet för vitet. Följaktligen kan&lt;br&gt;vitet, om det finns skäl till det, bestämmas till ett mycket högt belopp.&lt;br&gt;Storleken av de ekonomiska intressen som berörs blir här en faktor att&lt;br&gt;väga in i bilden. Eftersom det gäller offentliga upphandlingar kan det&lt;br&gt;ofta handla om mycket betydande värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet finns att föreskriva löpande vite. Bestämmelser om vite&lt;br&gt;finns i lagen (1985:206) om viten. I viteslagens förarbeten (prop.&lt;br&gt;1984/85:96) finns särskilda uttalanden rörande viten på det marknads-&lt;br&gt;rättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna&lt;br&gt;lag förs vid länsrätten av Konkurrensverket. I fråga om vite som&lt;br&gt;Marknadsdomstolen har förelagt på talan av någon annan, får talan&lt;br&gt;om utdömande föras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen har Konkurrensverket i princip avgörandet över&lt;br&gt;om det är påkallat att viten döms ut. När vite har förelagts på talan av&lt;br&gt;ett företag eller annan som är behörig enligt 6 §, får dock talan om&lt;br&gt;vitets utdömande föras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viteslagen ges vissa bestämmelser om förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att döma ut viten. I 9 § sägs bl a att vitet inte skall dömas ut om&lt;br&gt;ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Vidare anges att vitet får&lt;br&gt;jämkas om det finns särskilda skäl till det. Som en allmän beskrivning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av inriktningen på rättens prövning brukar anges att den skall pröva Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;föreläggandets laglighet men icke dess lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är uppbyggd efter samma grunder som 59 § konkur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;renslagen (1993:20), jfr prop. 1992/93:56 s. 113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Konkurrensverkets beslut enligt 7 § får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten. Andra beslut av verket enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som har rätt att överklaga och hur beslut överklagas följer av&lt;br&gt;förvaltningslagen. Exempelvis kan ett beslut av verket att inte föra talan&lt;br&gt;vid Marknadsdomstolen ej överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen&lt;br&gt;(1990:515) om auktorisation av handelskamrar får på begäran av&lt;br&gt;en enhet utse en oberoende granskare som prövar och ser över&lt;br&gt;enhetens rutiner för att ta till vara konkurrensmöjligheter när en-&lt;br&gt;heten skall tillgodose behovet av varor och tjänster. Granskaren&lt;br&gt;skall därefter i ett skriftligt utlåtande redovisa utfallet av gransk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten skall stå för kostnaderna för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till detta är att motsvarande regel intagits i lagen om of-&lt;br&gt;fentlig upphandling (prop. 1992/93:88 s. 106). Samma regel återfinns&lt;br&gt;också i EES-lagen 1992:1317 (prop. 1991/92:170 del 1 s. 190). Båda&lt;br&gt;dessa lagars ikraftträdande är beroende av när EES-avtalet träder i&lt;br&gt;kraft. Eftersom den nu föreslagna lagen har ett så nära samband med&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling bör samma tidpunkt for ikraftträdande&lt;br&gt;väljas och regeringen bestämma om ikraftträdandet när detta blir aktu-&lt;br&gt;ellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Lagen om ändring i lagen (1970:417) om marknads-&lt;br&gt;domstol m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, som anger vilka mål Marknadsdomstolen&lt;br&gt;handlägger, tillförs som punkt 6 den nya lagen om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen följer att en ansökan om förbud enligt 3 § i den nya lagen&lt;br&gt;om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling&lt;br&gt;skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke meddelas bestämmelser om vilka som skall&lt;br&gt;kallas till sammanträde infor Marknadsdomstolen. Ändringen innebär att&lt;br&gt;Konkurrensverket, i mål enligt den nya lagen om ingripande mot otill-&lt;br&gt;börligt beteende avseende offentlig upphandling, skall kallas till sam-&lt;br&gt;manträde även om verket inte är sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen följer att Marknadsdomstolen får pröva frågor om in-&lt;br&gt;terimistiska förbud enligt 4 § lagen om ingripande mot otillbörligt be-&lt;br&gt;teende avseende offentlig upphandling, utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket lagen om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Härvid åberopas vad som angetts beträffande ikraftträdandet&lt;br&gt;av förslaget till lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av departements- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:35&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;promemorian Anbudskonkurrens vid offentlig produktion - Bilaga 1&lt;br&gt;ett lagförslag (Ds 1992:121)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens mellan flera aktörer skapar långsiktigt en effektivare pro-&lt;br&gt;duktion av varor och tjänster och en produktion som är bättre anpassad&lt;br&gt;till konsumenternas önskemål. I offentlig produktion saknas i stor ut-&lt;br&gt;sträckning denna grundläggande mekanism. Därmed finns en risk for att&lt;br&gt;redan knappa resurser används på ett ineffektivt sätt och att välfärdsför-&lt;br&gt;luster på lång sikt till följd härav uppstår för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har utarbetat en modell som innebär att en marknad i&lt;br&gt;konkurrens kan skapas även inom den offentliga produktionen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det samhällsekonomiska intresset av att snabbt nå syftet&lt;br&gt;med modellen, bör enligt arbetsgruppens mening de grundläggande&lt;br&gt;reglerna för en marknad i konkurrens slås fast genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsmodellen utgår från principen att sådan verksamhet som&lt;br&gt;det offentliga har ett ansvar för skall produceras av den som, vid en&lt;br&gt;jämförelse mellan offentliga och privata alternativ och med hänsyn&lt;br&gt;tagen till kvalitet, pris och andra affärsmässiga förutsättningar, framstår&lt;br&gt;som det bästa alternativet. Arbetsgruppens uppgift har därmed inte varit&lt;br&gt;att ta ställning till i vilken utsträckning ansvaret for verksamheten som&lt;br&gt;sådan skall vara offentlig eller privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har bedömt att lagstiftning på området bör inriktas på&lt;br&gt;de grundläggande krav som bör gälla och att en detaljreglering således&lt;br&gt;bör undvikas. Närmare vägledning for tillämpningen bör i stället suc-&lt;br&gt;cessivt vinnas genom en prövning i enskilda fall av en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;och ytterst i en praxisskapande domstolsprövning. Men det finns ut-&lt;br&gt;rymme också för andra insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att all verksamhet som inte innebär myndig-&lt;br&gt;hetsutövning skall upphandlas i konkurrens. Arbetsgruppen anser emel-&lt;br&gt;lertid att det måste beaktas att det tar en viss tid att utveckla en upp-&lt;br&gt;handlingskompetens och erfarenhet i övrigt hos berörda offentliga organ&lt;br&gt;samt att företagens förutsättningar att på en gång möta en större mark-&lt;br&gt;nad är begränsade. Lagstiftningen bör därför i ett inledningsskede be-&lt;br&gt;gränsas. Detta är också motiverat for att minska kostnaderna för tillsyn&lt;br&gt;och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår mot denna bakgrund att en skyldighet införs&lt;br&gt;för stat, kommuner och landsting att upphandla verksamhet i konkurrens&lt;br&gt;där årsproduktionskostnaden överstiger 5 milj.kr. Inledningsvis skall&lt;br&gt;minst 50 procent av verksamhet inom vissa närmare angivna områden&lt;br&gt;upphandlas i konkurrens. Bygg- och anläggningsarbeten, reparation och&lt;br&gt;underhåll av byggnader, vägar och gator samt fastighetsförvaltning skall&lt;br&gt;emellertid upphandlas i konkurrens i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Den bör fortlöpande&lt;br&gt;utvärderas och ett andra steg bör tas den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska värdet av verksamhet i egen regi som berörs av för-&lt;br&gt;slaget torde uppgå till minst 50 miljarder kr. Om upphandling i konkur-&lt;br&gt;rens skulle ge en nettobesparing på 10 procent innebär detta att den&lt;br&gt;totala besparingen i de offentliga utgifterna av förslaget skulle uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljarder kr. Om nettobesparingen stannar vid i genomsnitt 5 procent&lt;br&gt;skulle besparingen i de offentliga utgifterna uppgå till 2,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting innebär förslaget att det inte räcker att&lt;br&gt;organisera verksamheten i s.k. beställar/utförarenheter. Utförarenheter-&lt;br&gt;na måste utsättas för konkurrens på samma sätt som avses gälla för&lt;br&gt;kommunala bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten skall inte omfatta verksamhet som innebär myndighetsut-&lt;br&gt;övning eller om annat är särskilt föreskrivet. Upphandlingen skall in-&lt;br&gt;nebära att den egna verksamheten deltar i en anbudstävling med andra&lt;br&gt;privata alternativ på lika villkor. Vid upphandlingen skall reglerna i&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling följas i tillämpliga delar. Vinnande i&lt;br&gt;anbudstävlingen skall vara det affärsmässigt mest fördelaktiga anbudet&lt;br&gt;oavsett om det är fråga om ett anbud från en offentlig eller privat pro-&lt;br&gt;ducent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att det skall vara möjligt att i enskilda&lt;br&gt;fåll pröva och meddela förbud mot otillbörliga upphandlingsförfaranden.&lt;br&gt;Ärenden om underlåtenhet att fullgöra upphandlingsskyldighet, dispens&lt;br&gt;eller förbud att tillämpa otillbörliga upphandlingsförfaranden skall prö-&lt;br&gt;vas av Konkurrensverket. Förbud eller beslut om ett åläggande med-&lt;br&gt;delas av Stockholms tingsrätt. Ett förbud eller åläggande får förenas&lt;br&gt;med vite. Tingsrättens beslut får överklagas hos Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig förenklad prövning skall kunna tillämpas. På begäran av&lt;br&gt;den som upphandlar skall handelskammare kunna utse en oberoende&lt;br&gt;granskare, som skall granska om de upphandlingsrutiner som tillämpas&lt;br&gt;stämmer överens med lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om konkurrenstryck på offentlig produktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att främja effektivitet inom den offent-&lt;br&gt;liga sektorn genom krav på upphandling i konkurrens av viss produktion&lt;br&gt;som det allmänna driver i egen regi eller genom en särskild juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en statlig, kommunal eller annan myndighet, eller en beslutande&lt;br&gt;församling i kommun, landsting eller kyrklig kommun, i egen regi&lt;br&gt;driver en verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur för tillhan-&lt;br&gt;dahållande av en viss vara, tjänst eller annan nyttighet som beskrivs i&lt;br&gt;bilagan till denna lag, skall myndigheten eller den beslutande försam-&lt;br&gt;lingen under de förutsättningar som anges i 3 § upphandla verksamheten&lt;br&gt;i konkurrens, fullt ut såvitt gäller punkterna 1-3 i bilagan och i övrigt&lt;br&gt;till minst femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också om egenregiverksamhet av&lt;br&gt;sådant slag drivs i bolag, förening, samfallighet eller stiftelse som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 5 § lagen (1992:000) om offentlig upphandling. Skyldigheten&lt;br&gt;att upphandla åligger i ett sådant fall den nu nämnda juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del verksamhet enligt första eller andra stycket innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning omfattas den inte av en sådan skyldighet som&lt;br&gt;anges där. Inte heller gäller vad som där sägs, om något annat är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skyldigheten enligt 2 § inträder for en juridisk person som där&lt;br&gt;nämns om den totala produktionskostnaden för den i 2 § avsedda verk-&lt;br&gt;samheten under det senast avslutade räkenskapsåret översteg fem miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten skall fullgöras inom sex månader från utgången av det&lt;br&gt;nämnda räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I denna lag innebär begreppet utförande enhet: funktion inom en&lt;br&gt;juridisk person som anges i 2 §, genom vilken denne i egen regi driver&lt;br&gt;verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om en upphandling som sker till följd av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag gäller i övrigt lagen (1992:000) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling. Vid tillämpningen av sistnämnda lag&lt;br&gt;gäller dock följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med upphandling jämställs ett beslut av en upphandlande enhet att&lt;br&gt;införskaffa vara, tjänst eller annan nyttighet från en utförande enhet&lt;br&gt;inom samma juridiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med upphandlingskontrakt jämställs en skriftlig överenskommelse&lt;br&gt;som en upphandlande enhet träffar med en utförande enhet inom samma&lt;br&gt;juridiska person, avseende upphandling enligt lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med leverantör jämställs en sådan utförande enhet, inom samma&lt;br&gt;juridiska person som den upphandlande enheten, vilken tillhandahåller&lt;br&gt;en vara, tjänst eller annan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anbudsgivare jämställs en sådan utförande enhet, inom samma&lt;br&gt;juridiska person som den upphandlande enheten, vilken erbjuder över-&lt;br&gt;enskommelse vid selektiv eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anbudssökande jämställs en sådan utförande enhet, inom samma&lt;br&gt;juridiska person som den upphandlande enheten, vilken ansöker om att&lt;br&gt;få erbjuda överenskommelse vid selektiv eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med deltagare jämställs en sådan utförande enhet, inom samma&lt;br&gt;juridiska person som den upphandlande enheten, vilken utvalts att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om jämställande med leverantör eller&lt;br&gt;anbudsgivare gäller inte tillämpningen av 3 kap. 13 och 16 §§ samt 5&lt;br&gt;kap. 15 § lagen om offentlig upphandling. Inte heller tillämpas 6 kap.&lt;br&gt;1-7 och 10-12 §§ samma lag med avseende på förhållandet mellan en&lt;br&gt;upphandlande enhet och en utförande enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stockholms tingsrätt får efter ansökan av en juridisk person som&lt;br&gt;anges i 2 § besluta om undantag från skyldigheten enligt samma para-&lt;br&gt;graf att upphandla, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om undantag skall det anges från vilken tidpunkt undan-&lt;br&gt;taget gäller. Beslutet skall gälla för en bestämd tid. Det får begränsas&lt;br&gt;till att avse en viss verksamhet och får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket meddela en&lt;br&gt;juridisk person som anges i 2 § ett åläggande att fullgöra skyldigheten&lt;br&gt;enligt samma paragraf att upphandla, om utredningen ger vid handen att&lt;br&gt;en sådan skyldighet föreligger och inte har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket i visst fall beslutar att inte föra en talan enligt&lt;br&gt;första stycket, får en sådan talan i stället föras av ett företag som berörs&lt;br&gt;av saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket meddela en&lt;br&gt;juridisk person som anges i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbud att tillämpa ett visst otillbörligt upphandlingsförfarande eller&lt;br&gt;att tillämpa väsentligen samma förfarande som det sålunda förbjudna,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åläggande att på ett annat sätt ändra ett sådant förfarande, om för-&lt;br&gt;farandet ifråga hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller&lt;br&gt;utvecklingen av en effektiv konkurrens på den marknad det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket i visst fall beslutar att inte föra talan, får en&lt;br&gt;sådan talan i stället föras av ett företag som berörs av saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen (1990:515) om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar får på begäran av en juridisk person&lt;br&gt;som anges i 2 § utse en oberoende upphandlingsgranskare för att ge-&lt;br&gt;nomse, pröva och överse dess rutiner för upphandling i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller för verksamheten (upphandlingsgranskning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsgranskaren skall söka vinna rättelse i fråga om&lt;br&gt;eventuella fel eller brister. Denne skall därefter i ett skriftligt utlåtande&lt;br&gt;redovisa för utfallet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphandlande juridiska personen skall stå för kostnaderna för&lt;br&gt;upphandlingsgranskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett förbud eller åläggande enligt 7-8 §§ får förenas med ett vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En talan om utdömande av ett vite som förelagts med stöd av&lt;br&gt;denna lag förs vid tingsrätt av Konkurrensverket. I fråga om ett vite&lt;br&gt;som förelagts på talan av ett företag, får talan om utdömande av vitet&lt;br&gt;föras även av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 5 Ett beslut av Stockholms tingsrätt enligt 6-8 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteområden som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnads- och anläggningsarbeten inklusive projektering (byggnad-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er, vägar, ledningar och andra anläggningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Reparation och underhåll av byggnader, vägar och gator&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Drift och underhåll av vatten-, avlopps- och andra ledningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Fordonsunderhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Drift och underhåll av parker, kyrkogårdar och andra grönområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Drift av idrottsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Avfalls- och sophantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Lokalstädning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Tvätt av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Bevakning av byggnader och andra anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Restaurang-, cafeteria- och annan måltidsservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Färdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Kollektivtrafik med buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Skolskjutsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Drift av spårburen kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Tryckning och annan reproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser beträffande departementspromemorian&lt;br&gt;(1992:121) Anbudskonkurrens vid offentlig produktion&lt;br&gt;- ett lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Hovrätten över Nedre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Byggnadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Glesbygdsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Marknadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Konsumentverket/KO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Länsstyrelsen i Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet - Företags-&lt;br&gt;ekonomiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Juridiska fakulteten vid universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting och kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Landstinget i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Landstinget Sörmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Landstinget i Östergötland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Landstinget i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Landstinget Kronoberg&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Kalmar läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Landstinget Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Kristianstads läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Landstinget Halland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Bohuslandstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Landstinget Älvsborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Landstinget Skaraborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Landstinget i Värmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Örebro läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Landstinget Västmanland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Landstinget Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Landstinget Gävleborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Västemorrlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Västerbottens läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Norrbottens läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Nacka kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Vaxholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Östersunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Bodens kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Piteå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Uddevalla kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Fagersta kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Hällefors kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Olofströms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Surahammars kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Eksjö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Stenungsunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Sölvesborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Bjurholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Bräcke kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Pajala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Ånge kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Åre kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Borgholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Haninge kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Stockholms stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Motala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Norrköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Oskarshamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Karlshamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Vellinge kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Melleruds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Hjo kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Karlsborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Karlstads kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Sunne kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Åijängs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Nora kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Orsa kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86. Härjedalens kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Ljusdals kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Vilhelmina kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. Kiruna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92. Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. KOMREV AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. Föreningens Sveriges Kommunalekonomer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95. Sveriges kommunaljuridiska förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Kommunala Inköpares Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97. Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Tjänsteförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Svenska Handelskammare förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103. Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104. Privatiseringsfrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Skattebetalarnas Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107. Svenska lokaltrafikföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109. Värmeverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska Konsultföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111. Sveriges Tvätteriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112. Sveriges Städentreprenörers Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113. Svenska Taxiförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114. Fria Taxi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115. Motorbranschens Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116. Svenska kyrkans Församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120. Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, när en sådan&lt;br&gt;upphandling genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med &amp;quot;enhet&amp;quot;: statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner samt sådana bolag, föreningar, samfälligheter och&lt;br&gt;stiftelser som anges i 1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om offentlig upp-&lt;br&gt;handling, med undantag av företag som har särskilt tillstånd enligt 4&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande mot otillbörligt beteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Marknadsdomstolen får efter ansökan ingripa mot en enhets be-&lt;br&gt;teende avseende upphandling som domstolen vid en samlad bedömning&lt;br&gt;finner otillbörligt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något företag diskrimineras i påtaglig omfattning i förhållande&lt;br&gt;antingen till den verksamhet som enheten själv bedriver för att till-&lt;br&gt;handahålla en vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat före-&lt;br&gt;tag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteendet i påtaglig omfattning på något annat sätt snedvrider&lt;br&gt;förutsättningarna för konkurrens vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ingripande enligt 3 § sker genom beslut av Marknadsdomstolen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbjuda enheten att tillämpa beteendet eller väsentligen samma&lt;br&gt;beteende som det förbjudna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ålägga enheten att ändra beteendet så, att det upphör att vara otill-&lt;br&gt;börligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansökan om ingripande enligt 3 § får göras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket för ett visst fall beslutar att inte göra ansökan, får ansökan&lt;br&gt;göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag&lt;br&gt;eller av ett företag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i väntan på slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det finns särskilda skäl för det, får beslut om förbud eller&lt;br&gt;åläggande enligt 4 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har&lt;br&gt;avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § Har Marknadsdomstolen prövat en fråga om ingripande mot ett&lt;br&gt;beteende enligt 3 § hindrar detta inte att frågan efter ny ansökan om-&lt;br&gt;prövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för det första avgörandet har&lt;br&gt;förändrats i något väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns något annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ansökan om omprövning enligt 7 § får göras av Konkurrensverket&lt;br&gt;eller, om verket beslutar att inte göra ansökan, av någon som annars är&lt;br&gt;behörig enligt 5 §. Ansökan får också göras av en enhet mot vilken ett&lt;br&gt;beslut om förbud eller åläggande riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp gifts skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det behövs for att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller någon annan&lt;br&gt;att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant åläggande får inte innebära att någon betungas onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett åläggande enligt 9 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § Ett förbud eller åläggande enligt 4 eller 9 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;förs vid länsrätten av Konkurrensverket. I fråga om vite som Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen har förelagt på talan av någon annan, får talan om ut-&lt;br&gt;dömande foras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Konkurrensverkets beslut enligt 9 § får överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Andra beslut av verket enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen (1990:515)&lt;br&gt;om auktorisation av handelskamrar får på begäran av en enhet utse en&lt;br&gt;oberoende granskare som prövar och ser över enhetens rutiner för att ta&lt;br&gt;till vara konkurrensmöjligheter i fråga om den verksamhet som enheten&lt;br&gt;själv bedriver för att tillhandahålla en vara, tjänst eller annan nyttighet&lt;br&gt;eller som bedrivs hos någon annan för enhetens räkning. Granskaren&lt;br&gt;skall därefter i ett skriftligt utlåtande redovisa utfallet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten skall stå för kostnaderna för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 13, 14 och 15 §§ lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;produktsäkerhetslagen (1088:&lt;br&gt;1604).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1993:20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om avtalsvill-&lt;br&gt;kor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lagen (1993:000) om ingri-&lt;br&gt;pande mot otillbörligt beteende&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 16-22 §§ tillämpas inte i mål enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20). I stället gäller vad som föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förbud eller ålägg-&lt;br&gt;ande enligt 2-4 §§ marknadsför-&lt;br&gt;ingslagen (1975:1418), 1 § lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden, 1 § lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor&lt;br&gt;mellan näringsidkare eller 5-9 §§&lt;br&gt;eller 12 § tredje stycket produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604) görs&lt;br&gt;skriftligen. Av ansökningen skall&lt;br&gt;de skäl framgå på vilka ansök-&lt;br&gt;ningen grundas och den utredning&lt;br&gt;som sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan görs skriftligen om&lt;br&gt;förbud eller åläggande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 &amp;nbsp;§§ marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1418), 1 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 1 § lagen (1984:292)&lt;br&gt;om avtalsvillkor mellan näring-&lt;br&gt;sidkare, 5-9 §§ eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) eller 3 § lagen&lt;br&gt;(1993:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling. Av ansökan&lt;br&gt;skall de skäl framgå på vilka&lt;br&gt;ansökan grundas och den utred-&lt;br&gt;ning som sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall beredas tillfälle att vid sammanträde&lt;br&gt;inför Marknadsdomstolen lägga fram sina synpunkter och förebringa&lt;br&gt;den utredning de vill åberopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknads- förings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1975:1418), lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden och&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;skall konsumentombudsmannen&lt;br&gt;kallas till sammanträde, även om&lt;br&gt;han inte är sökande. Vidare skall&lt;br&gt;den som medverkar enligt 13 a §&lt;br&gt;kallas till sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är&lt;br&gt;sökande. Vidare skall den som&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § kallas till&lt;br&gt;sammanträde. I mål enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling skall&lt;br&gt;Konkurrensverket kallas till&lt;br&gt;sammanträde, även om verket inte&lt;br&gt;är sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med anledning av särskild prövning enligt 15&lt;br&gt;a § meddelas utan sammanträde enligt 14 § första stycket, om tillfreds-&lt;br&gt;ställande utredning föreligger och part inte begär sammanträde. An-&lt;br&gt;sökan som uppenbart inte förtjänar avseende får avslås utan sådant&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsument-&lt;br&gt;förhållanden eller 21 § produkt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsument-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetslagen (1988:1604) får förhållanden, eller 21 § produktsä- Prop. 1993/94:35&lt;br&gt;prövas utan sammanträde enligt 14 kerhetslagen (1988:1604) eller 6 §&lt;br&gt;§ första stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1993:000) om ingripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling får prövas&lt;br&gt;utan sammanträde enligt 14 § för-&lt;br&gt;sta stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande som avses i andra stycket för inte beslutas utan&lt;br&gt;att den som förbudet eller åläggandet avser fått tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan, såvida det inte finns anledning anta, att han avvikit eller eljest&lt;br&gt;håller sig undan. I ett mål om åläggande eller förbud enligt 5-9 § eller&lt;br&gt;12 § tredje stycket produktsäkerhetslagen får marknadsdomstolen dock&lt;br&gt;även i annat fåll omedelbart meddela beslut enligt 21 § samma lag, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: F.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 juli 1993, varvid&lt;br&gt;statsrådet Per Westerberg varit föredragande, har regeringen för lag-&lt;br&gt;rådets yttrande överlämnat förslag till lag om ingripande mot otillbörligt&lt;br&gt;beteende avseende offentlig upphandling, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor lagrådet föredragits av departementsrådet Staffan&lt;br&gt;Sandström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ingripande mot otillbörligt beteende&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen behandlas bl.a. den föreslagna lagregleringens för-&lt;br&gt;hållande till grundlagarna och andra rättsregler av övergripande natur.&lt;br&gt;Lagrådets granskning har inte givit anledning till erinringar i denna del.&lt;br&gt;Däremot har granskningen av förslaget från andra synpunkter föranlett&lt;br&gt;en omarbetning av det remitterade lagförslaget. Lagrådets förslag till&lt;br&gt;lagtext framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av lagrådet utarbetade lagförslaget bör kommenteras såvitt avser&lt;br&gt;3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till 1 § i remissförslaget framgår att det i&lt;br&gt;denna paragraf använda uttrycket &amp;quot;när en sådan upphandling genom-&lt;br&gt;förs&amp;quot; är avsett att markera att ingripanden inte skall göras tillämpliga på&lt;br&gt;förberedande stadier i ett upphandlingsförfarande. Lagrådet anser att&lt;br&gt;detta i stället lämpligen kan klargöras i förevarande paragraf. Av ut-&lt;br&gt;talanden i remissen framgår vidare att ingripanden enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagen inte skall kunna göras när en enhet, utan att andra företag är&lt;br&gt;inblandade ens genom en anbudsinfordran, upphandlar varor eller tjäns-&lt;br&gt;ter genom att träffa avtal direkt med ett företag. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;detta framhålls tydligare i lagtexten. De nu anförda synpunkterna före-&lt;br&gt;slår lagrådet bli beaktade genom att &amp;quot;vid genomförande av upphandling&lt;br&gt;i anbudskonkurrens&amp;quot; införs i inledningen till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande lagförslag är inriktat på att tillgodose ett annat statens&lt;br&gt;intresse av konkurrens än det som, åtminstone i första rummet, skall&lt;br&gt;tillgodoses genom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. I lagför-&lt;br&gt;slagets motiv kommer också till klart uttryck att beslut om ingripande&lt;br&gt;enligt den föreslagna ordningen i allt väsentligt avser upphandlande&lt;br&gt;enheters beteenden vid genomförandet av framtida upphandlingar och&lt;br&gt;inte beteeenden under pågående upphandlingsförfaranden. Den före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagna lagtexten har emellertid utformats på ett sätt som skall kunna&lt;br&gt;fånga in även sistberörda beteenden. I specialmotiveringen till 4 § har&lt;br&gt;dock framhållits att om en viss anbudstävling påbörjats det bör &amp;quot;krävas&lt;br&gt;mycket starka skäl for att då gå in för att skapa forändringar genom&lt;br&gt;meddelande av förbud&amp;quot;. Att så skall vara fallet har enligt motiveringen&lt;br&gt;bedömts ligga i sakens natur, eftersom det i lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling finns en speciell, för just denna situation utformad rättslig&lt;br&gt;reglering som ger möjlighet för berörda företag att föra talan om läns-&lt;br&gt;rättsingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening borde en begränsning av den föreslagna&lt;br&gt;lagens tillämpning på pågående förfaranden av det slag som behandlats&lt;br&gt;i specialmotiveringen framgå av lagtexten. Emellertid bör också följan-&lt;br&gt;de beaktas. Såsom nyss framhållits skall visserligen den föreslagna&lt;br&gt;lagen och lagen om offentlig upphandling väsentligen tillgodose skilda&lt;br&gt;ändamål. Under föredragningen av remissen har det dock framkommit&lt;br&gt;att de möjligheter att ingripa i pågående upphandlingsförfaranden som&lt;br&gt;ges enligt sistnämnda lag indirekt kan komma att tillgodose även ända-&lt;br&gt;målet med den föreslagna lagen i en omfattning som får den enligt&lt;br&gt;specialmotiveringen avsedda mycket begränsade användningen av den&lt;br&gt;nya lagen att framstå som närmast obehövlig. Lagrådet föreslår därför&lt;br&gt;att lagens tillämpningsområde helt begränsas till beslut avseende fram-&lt;br&gt;tida upphandlingar och inte alls berör beteenden under ett pågående&lt;br&gt;upphandlingsforfarande samt att lagtexten utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;detta kommer till klart uttryck. Lagrådet har således ansett sig kunna&lt;br&gt;bortse från att med lagens utformning enligt detta förslag ett visst be-&lt;br&gt;teende som förbjuds för framtiden i något fall skulle bli opåtalat använt&lt;br&gt;i ett pågående förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av den sålunda föreslagna inriktningen av bestäm-&lt;br&gt;melsen på framtida beteenden är att de ingripanden som Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen kan göra inte behöver innefatta ett sådant åläggande att ändra ett&lt;br&gt;beteende som i remissförslaget tagits upp i bestämmelser i 4 § 2. Lag-&lt;br&gt;rådet föreslår att den bestämmelsen utgår ur förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet anförs att ingripande mot ett visst beteende inte&lt;br&gt;förutsätter att beteendet redan har tilllämpats av den offentlige aktören.&lt;br&gt;Det vore, sägs det, en praktiskt sett olämplig ordning att dra upp sådana&lt;br&gt;juridiska gränser i fråga om beteenden avseende upphandling som gör&lt;br&gt;det rättsligt betydelsefullt huruvida ett visst förfarande har kommit till&lt;br&gt;användning eller inte, när förbudsfrågan övervägs. Självfallet måste det&lt;br&gt;dock finnas saklig grund för att meddela förbudet oaktat att beteendet&lt;br&gt;inte förekommit tidigare. Det måste alltså, enligt remissen, finnas en&lt;br&gt;tillräcklig grad av sannolikhet för att ingripandet behövs för att motver-&lt;br&gt;ka risken av att beteendet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beviskrav som sålunda uppställs bör komma till uttryck i 3 §, som&lt;br&gt;i lagrådets förslag ersätter 3 och 4 §§ i det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran, bortsett från att en hänvisning i 15 §&lt;br&gt;måste änddras om lagrådets förslag till lydelse av lagen om ingripande&lt;br&gt;mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1993-09-24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med &amp;quot;enhet&amp;quot;: statliga, kommunala och andra myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner samt sådana bolag, föreningar, samfalligheter och stiftelser&lt;br&gt;som utgör upphandlande enhet enligt 1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling, med undantag av företag som har särskilt till-&lt;br&gt;stånd enligt vad som anges i 4 kap. 1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot otillbörligt beteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Marknadsdomstolen får efter ansökan förbjuda en enhet att vid&lt;br&gt;genomförande av upphandling i anbudskonkurrens tillämpa ett visst&lt;br&gt;beteende avseende upphandling som vid en samlad bedömning är att&lt;br&gt;anse som otillbörligt på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till den&lt;br&gt;verksamhet som enheten själv bedriver for att tillgodose behovet av en&lt;br&gt;vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat företag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar&lt;br&gt;för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Marknadsdomstolen skall få förbjuda ett visst&lt;br&gt;beteende är att enheten tidigare tillämpat beteendet eller att det av annan&lt;br&gt;särskild anledning är sannolikt att enheten kommer att tillämpa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud får gälla inte bara ett visst angivet beteende utan även&lt;br&gt;beteenden som väsentligen överensstämmer med det angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i väntan på slutlig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl for det, får beslut om förbud enligt 3 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har Marknadsdomstolen prövat en fråga om förbud enligt 3 § hind-&lt;br&gt;rar detta inte att frågan efter ny ansökan omprövas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för det första avgörandet har&lt;br&gt;förändrats i något väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns något annat särskilt skäl som bör föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökan om förbud enligt 3 § eller om omprövning enligt 5 § får&lt;br&gt;göras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket för ett visst fall beslutar att inte göra ansökan, får ansökan&lt;br&gt;göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag&lt;br&gt;eller av ett företag som berörs av beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om omprövning får också göras av en enhet mot vilken ett&lt;br&gt;beslut om förbud riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp gifts skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller någon annan&lt;br&gt;att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant åläggande får inte inneböra att någon betungas onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett åläggande enligt 7 § gäller omedelbart, om något annat inte be-&lt;br&gt;stäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett förbud eller åläggande enligt 3 eller 7 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;förs vid länsrätten av Konkurrensverket. I fråga om vite som Marknads-&lt;br&gt;domstolen har förelagt på talan av någon annan, får talan om utdöman-&lt;br&gt;de foras även av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Konkurrensverkets beslut enligt 7 § får överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Andra beslut av verket enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En handelskammare som är auktoriserad enligt lagen (1990:515)&lt;br&gt;om auktorisation av handelskamrar får på begäran av en enhet utse en&lt;br&gt;oberoende granskare som prövar och ser över enhetens rutiner för att ta&lt;br&gt;till vara konkurrensmöjligheter när enheten skall tillgodose behovet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor och tjänster. Granskaren skall därefter i ett skriftligt utlåtande&lt;br&gt;redovisa utfallet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten skall stå för kostnaderna för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-&lt;br&gt;terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:35 Ingripande mot otillbörligt&lt;br&gt;beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:222 Förnyat förslag till&lt;br&gt;lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46296, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:FiU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:FiU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 03:49:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03222</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 03:49:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03222</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__222.pdf</filnamn>
<filstorlek>4242215</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C0FD2177-B9AE-4C88-A040-3FB0CC0939C3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:FiU22</uppgift>
<ref_dok_id>GH01FiU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:222&lt;br/&gt;
Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt  beteende avseende offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:222 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>