<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287980</hangar_id>
 <dok_id>GH03220</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>220</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:220</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>220</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03220/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03220</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03220</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:220&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03220/prop_199394__220-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att vid bestämmande av underlag för socialav-&lt;br&gt;gifter och särskild löneskatt skall bortses från ersättningar för arbetsskada&lt;br&gt;som i vissa fall utbetalas på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På föräldraförsäkringens område läggs förslag om begränsning av rätt&lt;br&gt;till föräldrapenning under arbetsfri tid och ändring av den s.k. 2,5 års-&lt;br&gt;regeln på så sätt att den blir tillämplig dels på båda föräldrarna, dels i det&lt;br&gt;fall barnet avlider före två års ålder. Vidare föreslås att rätt införs för&lt;br&gt;föräldrar att överlåta tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad samt&lt;br&gt;att rätt till ersättning för s.k. kontaktdagar skall föreligga oavsett om&lt;br&gt;bamomsorgsverksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi. Vissa&lt;br&gt;följd- och konsekvensändringar föreslås i anslutning till dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också förslag som rör bestämmelserna om&lt;br&gt;arvoden till privatpraktiserande specialistläkare och sjukgymnaster. Det&lt;br&gt;gäller dels vikariatsreglerna, dels konstruktionen av taxebestämmelsema&lt;br&gt;för specialistläkare och sjukgymnaster i stödområden. Under detta avsnitt&lt;br&gt;i propositionen redovisas även regeringens bedömning att privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkare med specialistkompetens i företagshälsovård inte bör&lt;br&gt;omfattas av lagen om läkarvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att vårdbidrag som utges till föräldrar&lt;br&gt;med handikappat eller sjukt barn skall kunna delas även av gifta eller&lt;br&gt;sammanboende föräldrar om de gemensamt har vårdnaden om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övergångsbestämmelserna till lagen om allmän försäkring Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;föreslås en ändring för att klargöra att pension utomlands inte skall kunna&lt;br&gt;utges med högre belopp än vad pensionstagaren skulle ha fått om han&lt;br&gt;eller hon varit bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller slutligen regeringens bedömning av kompensa-&lt;br&gt;tionsnivån för privat sjukförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:22C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ......................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster......21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ledighet för vård av barn, m.m.............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:292) om till-&lt;br&gt;verkning av drycker, m.m..................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om be-&lt;br&gt;gränsning av läkemedelskostnader, m.m..........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkarvårdsersättning......................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för sjukgymnastik ................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från skyldigheten att betala socialavgifter m.m. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldrapenning...........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Inledning............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Föräldrapenning under arbetsfri dag............ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2,5 årsregeln .........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillfällig föräldrapenning......................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning.....50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Kontaktdagar..........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor rörande bestämmelserna om arvoden till privat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiserande läkare och sjukgymnaster, m.m..........57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Bakgrund............................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Privatpraktiserande läkare med specialistkompetens i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagshälsovård.......................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Vikariatsregler för privatpraktiserande läkare och sjuk-&lt;br&gt;gymnaster ............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Avgiftsfrihet för privatläkares röntgen- och laboratorie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningar hos sjukvårdshuvudmännen.......62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Konstruktionen av taxebestämmelsema för specialist-&lt;br&gt;läkare och sjukgymnaster..................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;Konsekvensändringar i bl.a. AFL vid viss anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justering.............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdbidrag ..............................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Gällande bestämmelser....................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Delning av vårdbidrag....................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till folkpension utomlands enligt äldre bestämmelser . . 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompensationsnivå för privat sjukförsäkring..........68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.............................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och administration vad avser föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tillfällig föräldrapenning....................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer......................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring............................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget till ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter .............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Förslaget till ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster ...........77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Förslaget till ändring i lagen (1978:410) om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledighet för vård av barn, m.m...............77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 Förslaget till ändring i semesterlagen (1977:480) .... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 Förslaget till ändring i lagen (1977:292) om tillverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av drycker, m.m.....................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 Förslaget till ändring i lagen (1981:49) om begräns-&lt;br&gt;ning av läkemedelskostnader, m.m ............78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 Förslaget till ändring i lagen (1993:1651) om läkar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdsersättning.........................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 Förslaget till ändring i lagen (1993:1652) om ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för sjukgymnastik....................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.10 Förslaget till ändring i tandvårdslagen (1985:125) ... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(DS 1994:12) Vissa frågor rörande föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tillfällig föräldrapenning ................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians lagförslag ..........82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissammanställning....................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 . 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedels-&lt;br&gt;kostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgym-&lt;br&gt;nastik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1, 3, 4, 6, 7 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap. 2, 4, 6, 10&lt;br&gt;och 17 §§, 9 kap. 4 b §, 11 kap. 2 §, rubriken närmast före 2 kap. samt&lt;br&gt;punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 5 § samt&lt;br&gt;4 kap. 7 a och 11 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukvårdsersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ersättning för sjukvård m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet för landsting och Bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;kommun som inte tillhör landsting erbjuda hälso- och sjukvård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 2 § 1993:589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att erbjuda hälso- och sjukvård&lt;br&gt;samt att ersätta kostnader för resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med vård m.m. före-&lt;br&gt;skrivs i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och lagen (1991:419)&lt;br&gt;om resekostnadsersättning vid&lt;br&gt;sjukresor. För denna värd och för&lt;br&gt;den sjukvård som meddelas av&lt;br&gt;annan vårdgivare samt för tand-&lt;br&gt;vård, liksom för kostnadsansvaret&lt;br&gt;för resor i samband med vården,&lt;br&gt;utges ersättning enligt vad nedan&lt;br&gt;sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 § kan regeringen dels be-&lt;br&gt;stämma den högsta patientavgift&lt;br&gt;och, såvitt avser 3 §, det högsta&lt;br&gt;arvode som får tas ut av en vård-&lt;br&gt;givare som är ansluten till försäk-&lt;br&gt;ringen, dels meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter för verksamhetens&lt;br&gt;bedrivande hos vårdgivaren och&lt;br&gt;om skyldighet för denne att lämna&lt;br&gt;uppgifter om verksamheten. I&lt;br&gt;grunderna för ersättning enligt 6 §&lt;br&gt;kan regeringen bestämma den&lt;br&gt;högsta resekostnad som den för-&lt;br&gt;säkrade skall svara för samt det&lt;br&gt;lägsta belopp, som skall beräknas&lt;br&gt;för kostnad för resa med bil som&lt;br&gt;inte går i allmän trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ersätta kostnader för resor i&lt;br&gt;samband med vård m.m. finns i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och i lagen (1991:419)&lt;br&gt;om resekostnadsersättning vid&lt;br&gt;sjukresor. För hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och för tandvård, liksom för kost-&lt;br&gt;nadsansvaret för resor i samband&lt;br&gt;med vården, lämnas ersättning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;br&gt;3 § kan regeringen dels bestämma&lt;br&gt;den högsta patientavgift och det&lt;br&gt;högsta arvode som får tas ut av en&lt;br&gt;vårdgivare som är ansluten till&lt;br&gt;försäkringen, dels meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för verksam-&lt;br&gt;hetens bedrivande hos vårdgivaren&lt;br&gt;och om skyldighet för denne att&lt;br&gt;lämna uppgifter om verksamheten.&lt;br&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;br&gt;6 § kan regeringen bestämma den&lt;br&gt;högsta resekostnad som den för-&lt;br&gt;säkrade skall svara för samt det&lt;br&gt;lägsta belopp, som skall beräknas&lt;br&gt;för kostnad för resa med bil som&lt;br&gt;inte går i allmän trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för tandvård utges om vården meddelas vid folktandvårds-&lt;br&gt;klinik, odontologisk fakultet eller annars genom det allmännas försorg&lt;br&gt;eller lämnas av tandläkare, som är uppförd på en av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan upprättad förteckning. Ersättning utges enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket fastställer för högst&lt;br&gt;två år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte ersättning för tandvård åt&lt;br&gt;försäkrad, som inte fyller minst tjugo år under det år vården inleds. Om&lt;br&gt;avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad föreskrivs i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för oralkirurgisk be-&lt;br&gt;handling eller annan åtgärd, som&lt;br&gt;finns angiven i förteckning som&lt;br&gt;fastställs av regeringen, utges&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjukhusvård, som&lt;br&gt;på grund av sjukdom eller för-&lt;br&gt;lossning varit erforderlig, utges&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukhusvård avses vård på&lt;br&gt;sjukhus som lämnas där intagen&lt;br&gt;försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall räknas som&lt;br&gt;sjukhus enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resekostnader i samband&lt;br&gt;med läkarvård eller annan sjuk-&lt;br&gt;vårdande behandling, som avses i&lt;br&gt;2 §, eller sjukhusvård enligt 4 §,&lt;br&gt;utges ersättning enligt grunder som&lt;br&gt;regeringen fastställer. Detsamma&lt;br&gt;gäller resekostnader i samband&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjukhusvård på&lt;br&gt;grund av skada, sjukdom eller&lt;br&gt;förlossning som krävt intagning i&lt;br&gt;sjukhus lämnas enligt grunder som&lt;br&gt;fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;räknas som sjukhus enligt denna&lt;br&gt;lag meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för särskilda rehabili-&lt;br&gt;teringar och behandlingar samt för&lt;br&gt;utveckling och provning av hjälp-&lt;br&gt;medel åt personer med funktions-&lt;br&gt;hinder och liknande verksamhet&lt;br&gt;lämnas enligt grunder som rege-&lt;br&gt;ringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas för resekost-&lt;br&gt;nader i samband med öppen hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, utom sådan som ges&lt;br&gt;av en husläkare, om vården anord-&lt;br&gt;nas av staten, ett landsting eller en&lt;br&gt;kommun som inte tillhör ett lands-&lt;br&gt;ting, eller i samband med sjuk-&lt;br&gt;husvård enligt 4 §. Ersättning&lt;br&gt;lämnas också för resekostnader i&lt;br&gt;samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård som avses i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök med anledning av sjukdom hos läkare inom&lt;br&gt;studerandeorganisationemas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut&lt;br&gt;av högskolestyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. konvalescentvård som lämnas i konvalescenthem som har tagits upp&lt;br&gt;på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband&lt;br&gt;med insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som ges&lt;br&gt;med stöd av lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjuktransporter&lt;br&gt;utges enligt grunder som regering-&lt;br&gt;en fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för sjöman jäm-&lt;br&gt;likt sjömanslagen (1973:282) haft&lt;br&gt;att vid sjömans sjukdom vidkännas&lt;br&gt;kostnad som avses i 2 - 4 §§, äger&lt;br&gt;han hos allmän försäkringskassa&lt;br&gt;erhålla gottgörelse för kostnaden&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sjukvårdsersättning&lt;br&gt;prövas i andra fall än som avses i&lt;br&gt;andra stycket av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa, hos vilken den&lt;br&gt;försäkrade är inskriven eller skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven, om han uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna&lt;br&gt;försäkringskassa får dock uppdra&lt;br&gt;åt en annan försäkringskassa att&lt;br&gt;pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sjukvårdsersättning&lt;br&gt;enligt 2, 3 och 6 §§ samt ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 4 § som inte hänför sig&lt;br&gt;till visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren be-&lt;br&gt;driver sin verksamhet. Detsamma&lt;br&gt;gäller sjukvårdsersättning i övrigt&lt;br&gt;enligt 2 och 3 §§ i de fall där den&lt;br&gt;försäkrade inte är och inte heller&lt;br&gt;under den förutsättning som sagts&lt;br&gt;i första stycket skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för resekostnader&lt;br&gt;enligt första stycket och för sjuk-&lt;br&gt;transporter utges enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare för sjöman får vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sjömans sjukdom ersättning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;från den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan för sina kostnader enligt&lt;br&gt;sjömanslagen (1973:282) för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. öppen hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;utom sådan som ges av husläkare,&lt;br&gt;om vården anordnas av staten, ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun som&lt;br&gt;inte tillhör ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård enligt 3 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sjukhusvård enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt detta&lt;br&gt;kapitel prövas i andra fall än som&lt;br&gt;avses i andra stycket av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa, hos&lt;br&gt;vilken den försäkrade är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven, om&lt;br&gt;han uppfyllt åldersvillkoret i&lt;br&gt;1 kap. 4 §. Denna försäkrings-&lt;br&gt;kassa får dock uppdra åt en annan&lt;br&gt;försäkringskassa att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt ersättning enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ som inte hänför sig till&lt;br&gt;visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren eller&lt;br&gt;annan som får ersättning bedriver&lt;br&gt;sin verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;ersättning i övrigt enligt 3 § i de&lt;br&gt;fall där den försäkrade inte är och&lt;br&gt;inte heller under den förutsättning&lt;br&gt;som sagts i första stycket skulle ha&lt;br&gt;varit inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om avgift enligt 12 och 12 a §§ prövas av den försäkringskassa&lt;br&gt;hos vilken den försäkrade är inskriven.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03220/prop_199394__220-2.png" style="width:27pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;som en försäkrad kan antas kom-&lt;br&gt;ma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Med inkomst av&lt;br&gt;anställning lik ställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Som inkomst av anställning&lt;br&gt;räknas dock inte ersättning från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller en utländsk juridisk&lt;br&gt;person, om arbetet har utförts i ar-&lt;br&gt;betsgivarens verksamhet utom&lt;br&gt;riket. 1 fråga om arbete som utförs&lt;br&gt;utomlands av den som av en statlig&lt;br&gt;arbetsgivare sänts till ett annat&lt;br&gt;land för arbete för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;från sådana lönetillägg som be-&lt;br&gt;tingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Som inkomst&lt;br&gt;av anställning eller inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som enligt 1&lt;br&gt;§ första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;räknas inte sådan ersättning enligt&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring eller trygg-&lt;br&gt;hetsförsäkring vid arbetsskada som&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;som en försäkrad kan antas kom-&lt;br&gt;ma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Med inkomst av&lt;br&gt;anställning likställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Som inkomst av anställning&lt;br&gt;räknas dock inte ersättning från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller en utländsk juridisk&lt;br&gt;person, om arbetet har utförts i ar-&lt;br&gt;betsgivarens verksamhet utom&lt;br&gt;riket. I fråga om arbete som utförs&lt;br&gt;utomlands av den som av en statlig&lt;br&gt;arbetsgivare sänts till ett annat&lt;br&gt;land för arbete för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;från sådana lönetillägg som be-&lt;br&gt;tingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Som inkomst&lt;br&gt;av anställning eller inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1710.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komster utgör underlag för nämn-&lt;br&gt;da skatt. Den sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomsten fastställs av försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning och inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete skall därvid var för sig&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;br&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall&lt;br&gt;i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning&lt;br&gt;i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form&lt;br&gt;än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under&lt;br&gt;ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd&lt;br&gt;hos den som utger ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför&lt;br&gt;arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom&lt;br&gt;arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under&lt;br&gt;året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från&lt;br&gt;denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall&lt;br&gt;bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst&lt;br&gt;ett halvt basbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning bortses även från ersättning från en stiftelse som har till&lt;br&gt;väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är&lt;br&gt;eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till&lt;br&gt;stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om ersättningen avser en sådan anställd&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit avsedda&lt;br&gt;att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor&lt;br&gt;tillkomma en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett&lt;br&gt;fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte&lt;br&gt;bortses från ersättning som stiftelsen lämnar till sådan företagsledare eller&lt;br&gt;delägare i företaget eller denne närstående person som avses i punkt 14&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från&lt;br&gt;ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat under åren 1988 - 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes&lt;br&gt;arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering&lt;br&gt;gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning&lt;br&gt;får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande&lt;br&gt;arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första - fjärde och sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med förälder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om&lt;br&gt;barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för&lt;br&gt;stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har&lt;br&gt;haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder likställs vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 10, 10 a och 11 §§&lt;br&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den som en förälder bor till-&lt;br&gt;sammans med under äktenskapslik-&lt;br&gt;nande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som har tagit emot ett&lt;br&gt;barn för stadigvarande vård och&lt;br&gt;fostran i sitt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10, 10 a och&lt;br&gt;11 §§ likställs med förälder även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den som en förälder bor till-&lt;br&gt;sammans med under äktenskapslik-&lt;br&gt;nande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som har tagit emot ett&lt;br&gt;barn för stadigvarande vård och&lt;br&gt;fostran i sitt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 12 - 18 §§&lt;br&gt;likställs med förälder även den till&lt;br&gt;vilken rätt till tillfälligföräldrapen-&lt;br&gt;ning överlåtits enligt 11 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §•»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modem har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde&lt;br&gt;dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter&lt;br&gt;barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar&lt;br&gt;barnet berättigad till föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning utges även i&lt;br&gt;samband med föräldrautbildning&lt;br&gt;eller besök i förskoleverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg, i&lt;br&gt;vilken barnet deltar. Föräldrapen-&lt;br&gt;ning i samband med föräldraut-&lt;br&gt;bildning kan utges före barnets&lt;br&gt;födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning utges även i&lt;br&gt;samband med föräldrautbildning&lt;br&gt;eller besök i förskoleverksamhet i&lt;br&gt;vilken barnet deltar. Föräldrapen-&lt;br&gt;ning i samband med föräldraut-&lt;br&gt;bildning kan utges före barnets&lt;br&gt;födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning&lt;br&gt;endast om särskilda skäl föreligger. Kravet på särskilda skäl gäller dock&lt;br&gt;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. modem till och med tjugonionde dagen efter förlossningsdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förälder som deltar i föräldrautbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 64 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för de första 180 dagama utges med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning beräknad enligt femte stycket, om&lt;br&gt;föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för&lt;br&gt;resterande 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,&lt;br&gt;beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för&lt;br&gt;90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad&lt;br&gt;enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt&lt;br&gt;3 kap. med undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och&lt;br&gt;10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter&lt;br&gt;90 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för föräldrar som gemensamt har vårdnaden om ett barn eller, vid&lt;br&gt;flerbamsbörd, barnen, för de första 30 dagama för vardera föräldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för en förälder som ensam har vårdnaden om ett bam eller, vid&lt;br&gt;flerbamsbörd, barnen, för de första 60 dagama, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om den andra föräldern på grund av sjukdom eller handikapp&lt;br&gt;varaktigt saknar förmåga att vårda ett bam, eller vid flerbamsbörd,&lt;br&gt;barnen, för de första 60 dagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för tid dämtöver skall för dag beräknas efter 80 procent&lt;br&gt;av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra - fjärde styckena&lt;br&gt;skall, om förälderns sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst har sänkts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,&lt;br&gt;föräldrapenningen till dess bamet&lt;br&gt;fyller två år beräknas lägst på&lt;br&gt;grundval av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen skedde eller den högre&lt;br&gt;inkomst som löneutveckligen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder,&lt;br&gt;om föräldern avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete för vård av bam. Ar kvin-&lt;br&gt;nan gravid på nytt vid utgången av&lt;br&gt;denna tid och beräknas barnets&lt;br&gt;födelse ske inom sex månader eller&lt;br&gt;föds barnet inom nämnda tid, skall&lt;br&gt;hennes föräldrapenning även fort-&lt;br&gt;sättningsvis beräknas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra - fjärde styckena&lt;br&gt;skall, om förälderns sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst har sänkts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,&lt;br&gt;föräldrapenningen till dess bamet&lt;br&gt;fyller två år beräknas lägst på&lt;br&gt;grundval av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen skedde eller den högre&lt;br&gt;inkomst som löneutveckligen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder,&lt;br&gt;om föräldern avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete för vård av bam. Ar kvin-&lt;br&gt;nan gravid på nytt innan barnet&lt;br&gt;uppnått ett år och nio månaders&lt;br&gt;ålder, skall föräldrapenningen även&lt;br&gt;fortsättningsvis beräknas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;adoption av barn som sker inom&lt;br&gt;två är och sex månader efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:147 och 148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det föregående barnet fötts&lt;br&gt;eller adopterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning utges för sådan&lt;br&gt;tid om en eller flera dagar som&lt;br&gt;normalt är arbetsfri förföräldern&lt;br&gt;endast om han eller hon i direki&lt;br&gt;anslutning till den arbetsfria tiden&lt;br&gt;uppbär motsvarande eller högre&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett bam,&lt;br&gt;som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukdom eller smitta hos bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder&lt;br&gt;besöker läkare med ett annat bam till någon av föräldrarna, under&lt;br&gt;förutsättning att sistnämnda bam omfattas av bestämmelserna om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av ett bam vars levnadsålder understiger 240 dagar utges&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av&lt;br&gt;bamet är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjukhus. För&lt;br&gt;vård av ett bam som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars&lt;br&gt;föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om bamet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdas på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller fyra år till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år även när föräldern&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidsverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg i&lt;br&gt;vilken barnet deltar (kontakt-&lt;br&gt;dagar). En förälder till bam som&lt;br&gt;omfattas av 1 § lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade har dock rätt till&lt;br&gt;kontaktdagar från barnets födelse&lt;br&gt;till dess att det fyller sexton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller fyra år till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år även när föräldern&lt;br&gt;avstår från förvärsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola, eller besök&lt;br&gt;i förskoleverksamhet eller skol-&lt;br&gt;barnsomsorg i vilken bamet deltar&lt;br&gt;(kontaktdagar). En förälder till&lt;br&gt;bam som omfattas av 1 § lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade har dock&lt;br&gt;rätt till kontaktdagar från barnets&lt;br&gt;födelse till dess att det fyller sex-&lt;br&gt;ton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med bams födelse för att närvara vid för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lossningen, biträda i hemmet eller vårda bam. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar för en fader vid adoption av bam, om bamet inte fyllt&lt;br&gt;tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett bara i avsikt att&lt;br&gt;adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder får överlåta rätt till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning för värd&lt;br&gt;av ett barn till en annan försäkrad&lt;br&gt;som i stället för föräldern avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete för vård av&lt;br&gt;barnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i samband med sjukdom eller&lt;br&gt;smitta hos barnet, och,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när det gäller barn som avses&lt;br&gt;i 10 § och 11 § första stycket,&lt;br&gt;sjukdom eller smitta hos barnets&lt;br&gt;ordinarie vårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner utges inte i den mån föräldern för samma dag&lt;br&gt;uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadesförsäkring eller uppbär motsvarande ersättning enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller&lt;br&gt;uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön. Utan hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den&lt;br&gt;avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner utges&lt;br&gt;inte för dag då föräldern är semes-&lt;br&gt;terledig enligt semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldrarna till ett bam, för&lt;br&gt;vilket rätt till vårdbidrag förelig-&lt;br&gt;ger, lever åtskilda, utbetalas hälf-&lt;br&gt;ten av vårdbidraget till dem var-&lt;br&gt;dera om båda tar del i vården om&lt;br&gt;bamet eller, i fall som avses i&lt;br&gt;4 a §, båda vid tiden för dödsfallet&lt;br&gt;tog del i vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppdelning av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt första stycket krävs att båda&lt;br&gt;föräldrarna begär att bidraget&lt;br&gt;delas upp och att föräldrarna har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om bamet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om båda föräldrarna till ett&lt;br&gt;bam, för vilket rätt till vårdbidrag&lt;br&gt;föreligger, begär att bidraget delas&lt;br&gt;upp, utbetalas hälften av vård-&lt;br&gt;bidraget till dem vardera om båda&lt;br&gt;tar del i vården om bamet eller, i&lt;br&gt;fall som avses i 4 a §, båda vid&lt;br&gt;tiden för dödsfallet tog del i vår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppdelning av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt första stycket krävs att båda&lt;br&gt;föräldrarna har eller vid tiden för&lt;br&gt;dödsfallet hade gemensam vårdnad&lt;br&gt;om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:131.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, i fall som avses i 4 a §, vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t iden för dödsfallet hade gemensam&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses&lt;br&gt;lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner,&lt;br&gt;som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) undan-&lt;br&gt;tas vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Till sådan inkomst räknas&lt;br&gt;dock inte från en och samme&lt;br&gt;arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor.&lt;br&gt;Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som enligt 1&lt;br&gt;§ första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. I fråga&lt;br&gt;om arbete som har utförts utom-&lt;br&gt;lands bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsätt-&lt;br&gt;ningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i&lt;br&gt;stället för försäkrades inkomst&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningformåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,&lt;br&gt;i den mån bidraget inte är ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses&lt;br&gt;lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner,&lt;br&gt;som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) undan-&lt;br&gt;tas vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Till sådan inkomst räknas&lt;br&gt;dock inte från en och samme&lt;br&gt;arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor.&lt;br&gt;Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. I fråga om arbete som&lt;br&gt;har utförts utomlands bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst från sådana lönetillägg&lt;br&gt;som betingas av ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättnings-&lt;br&gt;landet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i&lt;br&gt;stället för försäkrades inkomst&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningformåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,&lt;br&gt;i den mån bidraget inte är ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1710.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering i form av&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;korttidsstudiestöd, vuxen-&lt;br&gt;studiebidrag och utbildningsarvode&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna&lt;br&gt;(1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;och vapenfria tjänstpliktiga under&lt;br&gt;repetionsutbildning, frivilliga som&lt;br&gt;genomgår utbildning under krigs-&lt;br&gt;förbandsövning eller särskild&lt;br&gt;övning inom vämpliktsutbild-&lt;br&gt;ningen, läkare under försvarsmedi-&lt;br&gt;cinsk tjänsgöring samt civilför-&lt;br&gt;svarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande livränta&lt;br&gt;som bestäms med tillämpning av&lt;br&gt;sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond&lt;br&gt;och konstnärsnämnden utgående&lt;br&gt;bidrag som ej är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;enligt 3 §, i den mån regeringen så&lt;br&gt;förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som&lt;br&gt;tillskott till deras försöijning när&lt;br&gt;de startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av&lt;br&gt;verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa utger enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering i form av&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;korttidsstudiestöd, vuxen-&lt;br&gt;studiebidrag och utbildningsarvode&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna&lt;br&gt;(1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;och vapenfria tjänstpliktiga under&lt;br&gt;repetionsutbildning, frivilliga som&lt;br&gt;genomgår utbildning under krigs-&lt;br&gt;förbandsövning eller särskild&lt;br&gt;övning inom vämpliktsutbild-&lt;br&gt;ningen, läkare under försvarsmedi-&lt;br&gt;cinsk tjänsgöring samt civilför-&lt;br&gt;svarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande livränta&lt;br&gt;som bestäms med tillämpning av&lt;br&gt;sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond&lt;br&gt;och konstnärsnämnden utgående&lt;br&gt;bidrag som ej är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;enligt 3 §, i den mån regeringen så&lt;br&gt;förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som&lt;br&gt;tillskott till deras försöijning när&lt;br&gt;de startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av&lt;br&gt;verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa utger enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrotts-&lt;br&gt;utövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som&lt;br&gt;är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord&lt;br&gt;på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande&lt;br&gt;lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Den som är född år 1929&lt;br&gt;eller tidigare, sä ock den som är&lt;br&gt;född senare men den 1 juli 1979&lt;br&gt;uppbar folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, förtidspension eller&lt;br&gt;änkepension samt uppbär sådan&lt;br&gt;pension också vid utgången av år&lt;br&gt;1992, får för rätt till folkpension&lt;br&gt;vid bosättning utomlands åberopa&lt;br&gt;äldre bestämmelser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svensk medborgare som är&lt;br&gt;född år 1929 eller tidigare eller&lt;br&gt;som är född senare men den 1 juli&lt;br&gt;1979 uppbar folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, förtidspension eller&lt;br&gt;änkepension samt uppbar sådan&lt;br&gt;pension också vid utgången av år&lt;br&gt;1992, har, om han varit mantals-&lt;br&gt;skriven i Sverige för det är var-&lt;br&gt;under han fyllt sextiotvå år och för&lt;br&gt;de fem åren närmast dessförinnan,&lt;br&gt;rätt att vid bosättning utomlands&lt;br&gt;uppbära folkpension med samma&lt;br&gt;belopp som skulle ha utgått vid&lt;br&gt;bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av mantals-&lt;br&gt;skrivningskravet i föregående&lt;br&gt;stycke likställs år efter år 1991 då&lt;br&gt;den försäkrade varit folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige den 1 november året innan&lt;br&gt;med är dä han varit mantals-&lt;br&gt;skriven här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, ifråga om 4 kap. 2, 4, 6, 7 a, 10, 11a och&lt;br&gt;17 §§ samt 9 kap. 4 b § den 1 januari 1995, och i övrigt den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser om sjukvårdsersättning enligt 2 kap. gäller&lt;br&gt;fortfarande för tiden före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:22C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;bam eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.&lt;br&gt;12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbetet som utförts&lt;br&gt;i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74) i den mån ersättningen utgör eller motsvarar&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeför-&lt;br&gt;farandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstan-&lt;br&gt;delsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1711.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse från vilken&lt;br&gt;enligt de fyra sista meningarna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring skall bortses vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;sådan ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse från vilken&lt;br&gt;enligt de fyra sista meningarna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring skall bortses vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid&lt;br&gt;därefter och utgår pä grund av&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring vilken&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som fast-&lt;br&gt;ställts i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som inträffat före utgången av år&lt;br&gt;1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;mänförsäkringskassa efter utgång-&lt;br&gt;en av juni 1993 och ersättningen&lt;br&gt;utgår pä grund av sådan ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring som anges i 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbets-&lt;br&gt;tagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom&lt;br&gt;respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;17 och 18 gäller endast ersättning&lt;br&gt;som inte avser de första 180 dag-&lt;br&gt;arna efter skadetillfället och som&lt;br&gt;för en och samme arbetstagare&lt;br&gt;beräknas på lönedelar som inte&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen om all-&lt;br&gt;mänförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för vaije år betalas till staten med 17,69 procent&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är&lt;br&gt;65 år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,&lt;br&gt;Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens plane-&lt;br&gt;rings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket&lt;br&gt;b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtids-&lt;br&gt;pension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap,&lt;br&gt;3 - 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunder-&lt;br&gt;laget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången&lt;br&gt;av juni 1993 om ersättningen avser&lt;br&gt;tid därefter samt från ersättning&lt;br&gt;för arbetsskada som inträffat före&lt;br&gt;utgången av år 1992 om skadan&lt;br&gt;anmälts till allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa efter utgången av juni 1993.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1992:1491.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som för en och samme arbetstagare&lt;br&gt;beräknas på lönedelar som inte&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av bam, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av bam, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens&lt;br&gt;böijan varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna&lt;br&gt;eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid&lt;br&gt;beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket angivna&lt;br&gt;villkoret gäller ej för rätt till ledig-&lt;br&gt;het under tid, då arbetstagaren&lt;br&gt;uppbär tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10, 10 a eller 11 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret gäller ej heller för ledigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket angivna&lt;br&gt;villkoret gäller ej för rätt till ledig-&lt;br&gt;het under tid, då arbetstagaren&lt;br&gt;uppbär tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 eller&lt;br&gt;11 a § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;br&gt;Berör en ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det&lt;br&gt;kalenderår under vilket ledigheten har påböljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet under tid då arbets-&lt;br&gt;tagaren uppbär föräldrapenning&lt;br&gt;eller tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;10, &amp;nbsp;10 a eller 11&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;får delas upp utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet under tid då arbets-&lt;br&gt;tagaren uppbär föräldrapenning&lt;br&gt;eller tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;10, 10 a, 11 eller 77 a § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;får delas upp utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1979:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:396.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:396.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under in-&lt;br&gt;tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på&lt;br&gt;arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410)&lt;br&gt;om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;bam, m.m. dels under tid för&lt;br&gt;vilken havandeskapspenning utges&lt;br&gt;enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, dels under&lt;br&gt;tid för vilken föräldrapenning&lt;br&gt;utges i anledning av barns födelse&lt;br&gt;eller adoption enligt 4 kap. 3 och&lt;br&gt;5 §§ samma lag, i den mån från-&lt;br&gt;varon för vaije bam, eller vid fler-&lt;br&gt;bamsbörd sammanlagt, icke över-&lt;br&gt;stiger 120 dagar eller för ensam-&lt;br&gt;stående förälder, 180 dagar, dels&lt;br&gt;under tid för vilken tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning utges enligt 4 kap. 10&lt;br&gt;och 11 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410)&lt;br&gt;om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;bam, m.m. dels under tid för&lt;br&gt;vilken havandeskapspenning utges&lt;br&gt;enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, dels under&lt;br&gt;tid för vilken föräldrapenning&lt;br&gt;utges i anledning av bams födelse&lt;br&gt;eller adoption enligt 4 kap. 3 och&lt;br&gt;5 §§ samma lag, i den mån från-&lt;br&gt;varon för vaije bam, eller vid fler-&lt;br&gt;bamsbörd sammanlagt, icke över-&lt;br&gt;stiger 120 dagar eller för ensam-&lt;br&gt;stående förälder, 180 dagar, dels&lt;br&gt;under tid för vilken tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10, 10 a, 11 och 77 a §§ samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebi-&lt;br&gt;drag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet&lt;br&gt;sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är&lt;br&gt;beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning,&lt;br&gt;eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han&lt;br&gt;fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då&lt;br&gt;civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1491.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger&lt;br&gt;45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första&lt;br&gt;90 dagama av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada.&lt;br&gt;Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som saknar tillstånd får ej&lt;br&gt;här i landet tillverka, överlåta eller&lt;br&gt;inneha eller till landet införa appa-&lt;br&gt;rat, som kan användas för till-&lt;br&gt;verkning av sprit (destillations-&lt;br&gt;apparat) eller föremål som uppen-&lt;br&gt;barligen är avsett att ingå i en&lt;br&gt;sådan apparat (apparatdel). Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka sprit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. apotek, kommunalt labora-&lt;br&gt;torium eller läroanstalt som står&lt;br&gt;under statlig tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådant sjukhus som avses i 2 §&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1962:242) eller&lt;br&gt;2 kap. 4 § jjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som saknar tillstånd får inte&lt;br&gt;här i landet tillverka, överlåta eller&lt;br&gt;inneha eller till landet införa appa-&lt;br&gt;rat, som kan användas för till-&lt;br&gt;verkning av sprit (destillations-&lt;br&gt;apparat) eller föremål som uppen-&lt;br&gt;barligen är avsett att ingå i en&lt;br&gt;sådan apparat (apparatdel). Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka sprit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. apotek, kommunalt labora-&lt;br&gt;torium eller läroanstalt som står&lt;br&gt;under statlig tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådant sjukhus som avses i 5 §&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) eller 2 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att hantera oförtullade destillationsapparater och apparat-&lt;br&gt;delar gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1981:49) om begränsning&lt;br&gt;av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i andra stycket har&lt;br&gt;köpt prisnedsatta eller andra läke-&lt;br&gt;medel som avses i 3 § eller har&lt;br&gt;erlagt patientavgift för läkarvård&lt;br&gt;eller annan sjukvårdande behand-&lt;br&gt;ling som avses i 2 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller för vård eller behandling&lt;br&gt;enligt lagen (1993:588) om hus-&lt;br&gt;läkare, lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning eller lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik är han befriad från&lt;br&gt;att därefter betala för utskrivna&lt;br&gt;läkemedel. Befrielsen gäller under&lt;br&gt;den tid som återstår av ett år,&lt;br&gt;räknat från det första vårdtillfället,&lt;br&gt;behandlingstillfället eller läkeme-&lt;br&gt;delsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i andra stycket har&lt;br&gt;köpt prisnedsatta eller andra läke-&lt;br&gt;medel som avses i 3 § eller har&lt;br&gt;erlagt patientavgift för öppen hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som ombesörjs av&lt;br&gt;staten, ett landsting eller en kom-&lt;br&gt;mun som inte tillhör ett landsting&lt;br&gt;eller för vård eller behandling&lt;br&gt;enligt lagen (1993:588) om hus-&lt;br&gt;läkare, lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning eller lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik är han befriad från&lt;br&gt;att därefter betala för utskrivna&lt;br&gt;läkemedel. Befrielsen gäller under&lt;br&gt;den tid som återstår av ett år,&lt;br&gt;räknat från det första vårdtillfället,&lt;br&gt;behandlingstillfället eller läkeme-&lt;br&gt;delsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsatta&lt;br&gt;läkemedel har inköpts för eller patientavgifter erlagts med sammanlagt&lt;br&gt;minst 1 600 kronor. Om ett landsting eller en kommun som inte ingår i&lt;br&gt;ett landsting har beslutat att för sin del tillämpa ett lägsta belopp som&lt;br&gt;understiger 1 600 kronor, skall i stället det beloppet gälla för kostnads-&lt;br&gt;befrielse enligt första stycket för den som är bosatt inom landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera bam under 16 år i sin&lt;br&gt;vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för&lt;br&gt;vårdtillfällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen&lt;br&gt;sammanlagt uppgår till vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även&lt;br&gt;för bam som under denna tid fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den&lt;br&gt;med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har&lt;br&gt;varit gift eller har eller har haft bam med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till förmåner enligt denna lag har den som är försäkrad enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner enligt 1 och 3 - 5 §§ har även den som, utan att vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, har anställning i allmän eller enskild tjänst här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för den som får&lt;br&gt;sjukhusvård, som avses i 2 kap.&lt;br&gt;4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för den som får&lt;br&gt;sjukhusvård, som avses i 5 § hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;eller i 2 kap. 4 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som är bosatt utom Sverige gäller förmånerna enbart&lt;br&gt;när han vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För kostnadsbefrielse enligt 7 § får beaktas patientavgifter enligt&lt;br&gt;lagrummets tidigare lydelse som erlagts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 och 20 §§ lagen (1993:1651) om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte&lt;br&gt;till en läkare som är anställd i&lt;br&gt;något landstings hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte&lt;br&gt;till en läkare som är anställd i&lt;br&gt;något landstings hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård eller i ett bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården som landstinget har ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytande i.&lt;br&gt;Ersättning kan dock lämnas om&lt;br&gt;läkaren är tjänstledig och vikarie-&lt;br&gt;rar för en annan läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en läkare som etablerar sig på en ort inom stödområdena 1 eller 2&lt;br&gt;enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller&lt;br&gt;inom kommunerna Nordanstig i Gävleborgs län, Krokom i Jämtlands län&lt;br&gt;eller Nordmaling, Robertsfors eller Vännäs i Västerbottens län skall&lt;br&gt;lämnas arvoden enligt 15 § med tjugo procents förhöjning. Vad nu sagts&lt;br&gt;gäller dock inte om läkaren tagit över en motsvarande praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. Efter&lt;br&gt;två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter&lt;br&gt;årligen ner till fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en läkare som har sin verk-&lt;br&gt;samhet inom de områden eller&lt;br&gt;kommuner som anges i första&lt;br&gt;stycket skall landstinget lämna&lt;br&gt;särskild ersättning för telefonkon-&lt;br&gt;sultationer och medicinskt motive-&lt;br&gt;rade hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 och 20 §§ lagen (1993:1652) om ersättning&lt;br&gt;för sjukgymnastik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte till en sjukgymnast som är&lt;br&gt;anställd i något landstings hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte till en sjukgymnast som är&lt;br&gt;anställd i något landstings hälso-&lt;br&gt;och sjukvård eller i ett bolag eller&lt;br&gt;annan juridisk person inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården som landstinget&lt;br&gt;har ett rättsligt bestämmande in-&lt;br&gt;flytande i. Ersättning kan dock&lt;br&gt;lämnas om sjukgymnasten är&lt;br&gt;tjänstledig och vikarierar för en&lt;br&gt;annan sjukgymnast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en sjukgymnast som etablerar sig på en ort inom stödområdena&lt;br&gt;1 eller 2 enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd&lt;br&gt;eller inom kommunerna Nordanstig i Gävleborgs län, Krokom i&lt;br&gt;Jämtlands län eller Nordmaling, Robertsfors eller Vännäs i Västerbottens&lt;br&gt;län skall lämnas arvoden enligt 15 § med tjugo procents förhöjning. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller dock inte om sjukgymnasten tagit över en motsvarande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. Efter&lt;br&gt;två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter&lt;br&gt;årligen ner till fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en sjukgymnast som har sin&lt;br&gt;verksamhet inom de områden som&lt;br&gt;anges i första stycket skall lands-&lt;br&gt;tinget lämna särskild ersättningför&lt;br&gt;telefonkonsultationer och behand-&lt;br&gt;lingsmässigtmotiverade hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;dels att 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, och närmast&lt;br&gt;före 15 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folktandvården skall svara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. regelbunden och fullständig tandvård för bam och ungdomar till och&lt;br&gt;med det år då de fyller nitton år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. specialisttandvård för vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övrig tandvård för vuxna i den&lt;br&gt;omfattning som landstingskommu-&lt;br&gt;nen bedömer lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvård som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 skall vara avgiftsfri för&lt;br&gt;patienten. Uppkommer kostnad&lt;br&gt;med anledning av att en sådan&lt;br&gt;patient uteblivit från ett avtalat&lt;br&gt;tandvårdsbesök, får avgift tas ut&lt;br&gt;av patienten enligt grunder som&lt;br&gt;landstingskommunen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övrig tandvård för vuxna i den&lt;br&gt;omfattning som landstinget be-&lt;br&gt;dömer lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvård som avses i 7 § första&lt;br&gt;stycket 1 skall vara avgiftsfri för&lt;br&gt;patienten. Uppkommer kostnad&lt;br&gt;med anledning av att en sådan&lt;br&gt;patient uteblivit från ett avtalat&lt;br&gt;tandvårdsbesök, får avgift tas ut&lt;br&gt;av patienten enligt grunder som&lt;br&gt;landstinget bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter som får tandvård&lt;br&gt;som avses i 7 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3 får landstinget ta ut värd-&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som lands-&lt;br&gt;tinget bestämmer, om inte något&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid oralkirurgisk behandling och&lt;br&gt;undersökningar för sådan behand-&lt;br&gt;ling som ges vid en specialisttand-&lt;br&gt;poliklinik eller motsvarande och&lt;br&gt;som inte ersätts till någon del&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring gäller bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:949.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vårdavgifter i den öppna&lt;br&gt;vården enligt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tandvård som har givits före ikraftträdandet gäller fortfarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor på socialför-&lt;br&gt;säkringens och andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vissa ändringar i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring och de därav föranledda konsekvenserna för vissa avtalsbundna&lt;br&gt;trygghetförsäkringar vid arbetsskada föreslås att ersättningar som utges&lt;br&gt;från sistnämnda försäkringar i vissa fall skall undantas från skyldigheten&lt;br&gt;att betala socialavgifter och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På föräldraförsäkringens område läggs förslag fram som avser såväl&lt;br&gt;föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning. Till grund för de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i föräldraförsäkringen ligger en departementspro-&lt;br&gt;memoria (Ds 1994:12) Vissa frågor rörande föräldrapenning och tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning. En sammanfattning av departementspromemorian finns&lt;br&gt;i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslås dels vissa ändringar rörande arvoden till privat-&lt;br&gt;praktiserande läkare och sjukgymnaster, dels att möjlighet införs för&lt;br&gt;föräldrar som är gifta eller sammanboende med varandra och som har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om bamet att dela vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också en bestämmlse som gäller rätten till folk-&lt;br&gt;pension utomlands. Till grund för detta förslag ligger en skrivelse från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket den 25 november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innefattar vidare regeringens bedömning av kompensa-&lt;br&gt;tionsnivån rörande privat sjukförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i lagen (1981:691) om socialavgifter och i lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster avser sådana&lt;br&gt;ämnen som faller inom Lagrådets granskningsområde. Regeringen anser&lt;br&gt;att förslagen är så brådskande att den fördröjning av ärendet som gransk-&lt;br&gt;ning skulle medföra, skulle vara till avsevärt men. Även förslagen till&lt;br&gt;ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam, m.m.&lt;br&gt;och semesterlagen (1977:480) faller inom Lagrådets granskningsområde.&lt;br&gt;Sistnämnda lagförslag är dock av enkel och okomplicerad beskaffenhet.&lt;br&gt;Ett yttrande av Lagrådet i denna del skulle enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;inte tillföra ärendet något av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Undantag från skyldigheten att betala&lt;br&gt;socialavgifter m.m. i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid bestämmande av underlag för beräkning&lt;br&gt;av socialavgifter skall bortses från ersättning för arbetsskada som&lt;br&gt;avser tid efter den 30 juni 1993 om ersättningen utbetalas på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller endast under förutsättning att skadan inträffat senast den&lt;br&gt;30 juni 1993 och att ersättningen inte avser de första 180 dagama&lt;br&gt;efter det att skadan inträffat och inte heller bortfall av lönedelar som&lt;br&gt;överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall bortses från ersättning på grund av sådan försäkring&lt;br&gt;som avser skadefall som inträffat före utgången av år 1992 under&lt;br&gt;förutsättning att skadan anmälts som arbetsskada enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring efter den 30 juni 1993 och att&lt;br&gt;ersättningen inte avser de första 180 dagama efter det att skadan&lt;br&gt;inträffat och inte heller bortfall av lönedelar som överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådana ersättningar skall inte heller betalas särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring (LAF) omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare och&lt;br&gt;ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAF omfattar skador enligt ett generellt arbetsskadebegrepp. Som&lt;br&gt;arbetsskada ansågs före den 1 januari 1993 skada till följd av olycksfall&lt;br&gt;eller annan skadlig inverkan i arbetet. Även olycksfall vid färd till eller&lt;br&gt;från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleds av&lt;br&gt;och står i nära samband med arbetet. För skada som framkallats av&lt;br&gt;smitta gäller särskilda regler. Om en försäkrad varit utsatt för olycksfall&lt;br&gt;eller annan skadlig inverkan i arbetet skulle enligt de före år 1993&lt;br&gt;gällande reglerna skada som han ådragit sig anses vara orsakad av den&lt;br&gt;skadliga inverkan om inte betydligt starkare skäl talade mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1993 har kravet på skadlighet hos en arbetsmiljö-&lt;br&gt;faktor höjts från sannolikhet till hög grad av sannolikhet. Samtidigt har&lt;br&gt;kravet på orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den&lt;br&gt;försäkrades skada skärpts så att samband skall anses föreligga om&lt;br&gt;övervägande skäl talar för det. För skador som inträffat före den&lt;br&gt;1 januari 1993 och som anmälts till försäkringskassan senast den 30 juni&lt;br&gt;samma år tillämpas dock alltjämt äldre lag (prop. 1992/93:30, bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU8, rskr. 1992/93:142, SFS 1992:1698).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen var tidigare samordnad med den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utgavs från sjukförsäkringen de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första 180 dagama (90 dagar före den 1 januari 1992) efter det att skadan Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;visade sig, den s.k. samordningstiden. Från arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;utbetalades efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader&lt;br&gt;inkl, resor och andra till skadan hänförliga kostnader liksom arbets-&lt;br&gt;skadesjukpenning. Hel arbetsskadesjukpenning för dag utgjorde 1/365-del&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjukpenning har&lt;br&gt;slopats för den som är sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL). Vidare utges från samma tidpunkt inte längre&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för&lt;br&gt;sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel (prop.&lt;br&gt;1992/93:178, bet. 1992/93:SfU15, rskr. 1992/93:335, SFS 1993:357 ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som ådragit sig en arbetsskada föreligger således numera i&lt;br&gt;regel endast rätt till arbetsskadelivränta, dvs. ersättning vid bestående&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan. Sådan livränta kan också utges till&lt;br&gt;efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska nedsättningen av den&lt;br&gt;försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete.&lt;br&gt;Ersättning för arbetsskada i form av livränta skall i princip utgöra&lt;br&gt;skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om&lt;br&gt;han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas&lt;br&gt;få. Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust upp till samma inkomsttak&lt;br&gt;som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet, vilket för år 1994&lt;br&gt;motsvarar 264 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsförsäkring vid arbetsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det försäkringsskydd som arbetsskadeförsäkringen ger kompletteras för&lt;br&gt;flertalet anställda av förmåner som arbetsgivarnas och arbetstagarnas&lt;br&gt;organisationer kommit överens om genom kollektivavtal. Trygghets-&lt;br&gt;försäkring vid arbetsskada (TFA) lämnar ersättning enligt försäkrings-&lt;br&gt;villkor som tillkommit genom kollektivavtal mellan SAF, LO och PTK.&lt;br&gt;På det kommunala området respektive för landstingsanställda finns TFA-&lt;br&gt;KL och på det statliga området gäller avtalet om ersättning vid person-&lt;br&gt;skada (PSA). För Systembolagets försäljningspersonal finns överenskom-&lt;br&gt;melse i kollektivavtal mellan Systembolaget AB och Handelstjänsteman-&lt;br&gt;naförbundet med innebörd att överenskommelsen mellan SAF och PTK&lt;br&gt;om trygghetsförsäkring (TFA) gäller samt att bolaget inte är skyldigt att&lt;br&gt;teckna försäkring om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFA administreras av ett konsortium av försäkringsbolag, AMF-&lt;br&gt;trygghetsförsäkring. I konsortiet ingår Folksam, Skandia och Trygg-&lt;br&gt;Hansa. Försäkringspremien betalas av arbetsgivare i egenskap av&lt;br&gt;försäkringstagare och baseras på utgiven lönesumma. AMF prövar&lt;br&gt;ersättningsanspråk enligt TFA och TFA-KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsanspråk enligt PSA prövas av Statens trygghetsnämnd. AMF&lt;br&gt;handlägger genom uppdragsavtal skaderegleringen för PSA. Skaderegle-&lt;br&gt;ringen för Systembolagets anställda handhas av bolaget självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med TFA och övriga trygghetsförsäkringar är att den som&lt;br&gt;drabbats av personskada i arbetet skall kunna fä ersättning enligt&lt;br&gt;skadeståndsrättsliga normer för sådana anspråk som inte ersätts genom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen utan att behöva bevisa att arbetsgivaren eller&lt;br&gt;någon annan genom vårdslöshet är skadeståndsskyldig. Hittills har TFA&lt;br&gt;haft störst betydelse när det gäller ersättning för ideell skada, dvs. sveda&lt;br&gt;och värk, lyte och men samt för olägenheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet arbetsskada och regeln för sambandsbedömning definierades&lt;br&gt;i TFA-villkoren fram till den 1 januari 1993 på i princip samma sätt som&lt;br&gt;i LAF i dess lydelse före denna tidpunkt. Villkoren stämde således till&lt;br&gt;sitt innehåll överens med vad LAF föreskrivit om vad som skulle anses&lt;br&gt;som en arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de ändringar som skedde inom arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993 (skärpt arbetsskadebegrepp) har försäkrings-&lt;br&gt;villkoren för TFA anpassats så att för skadefall som inträffat denna dag&lt;br&gt;eller senare gäller för rätt till TFA-ersättning samma arbetsskadebegrepp&lt;br&gt;och regler för sambandsbedömning som enligt de i LAF fr.o.m. denna&lt;br&gt;tidpunkt gällande reglerna (förhandlingsprotokoll den 11 februari 1993&lt;br&gt;mellan SAF, LO och PTK). Motsvarande anpassning av TFA-KL har&lt;br&gt;gjorts genom en överenskommelse den 31 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändringen i LAF fr.o.m. den 1 juli 1993 (slopad arbets-&lt;br&gt;skadesjukpenning) har avtalet om TFA-försäkring i de delar som gäller&lt;br&gt;ersättning för inkomstförlust sagts upp med verkan fr.o.m. samma&lt;br&gt;tidpunkt. För TFA-KL gäller detta fr.o.m. den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivna förändringarna i LAF aktualiserade frågan i vad mån&lt;br&gt;ansvaret enligt TFA-försäkringen påverkas av förändringar i den&lt;br&gt;allmänna försäkringen inklusive arbetsskadeförsäkringen och ledde till att&lt;br&gt;skiljeförfarande inför Skiljenämnden för AMF-försäkringar påkallades&lt;br&gt;angående tolkning av ersättningsbestämmelser i kollektivavtal om&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en skiljedom den 8 september 1993 avslogs det i Skiljenämnden&lt;br&gt;framförda yrkandet att nämnden bl.a. skulle fastställa att de mellan SAF,&lt;br&gt;LO och PTK träffade överenskommelserna om TFA och försäkringsvill-&lt;br&gt;koren för TFA innebar att en försäkrad som omfattas av TFA inte hade&lt;br&gt;rätt till ersättning ur denna försäkring motsvarande dels den ersättning&lt;br&gt;som inte utges ur LAF till följd av det den 1 januari 1993 i denna lag&lt;br&gt;införda arbetsskadebegreppet, dels den ersättning för inkomstförlust som&lt;br&gt;till följd av ändringar i 3 kap. 1 § LAF inte utges efter den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljedomen kan sägas innebära att det förhållandet att ersättningsrätten&lt;br&gt;enligt LAF ändrats med tillämpning även på skadefall som redan inträffat&lt;br&gt;vid tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande inte medför att TFA-&lt;br&gt;försäkringen kan undandra sig skyldigheten att lämna ersättning enligt de&lt;br&gt;då skadan inträffade gällande försäkringsvillkoren. De av regering och&lt;br&gt;riksdag vidtagna ändringarna i LAF kan till följd av den nämnda&lt;br&gt;skiljedomen i korthet sägas innebära följande med avseende på arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen respektive trygghetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För skador som inträffat före den 1 januari 1993 och som anmälts&lt;br&gt;till försäkringskassan senast den 30 juni 1993 gäller det gamla mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generösa arbetsskadebegreppet i LAF. Det innebär att försäkringskassan&lt;br&gt;betalar arbetsskadesjukpenning t.o.m. den 30 juni 1993 samt livränta&lt;br&gt;(reglerna for livränta är oförändrade).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från TFA-försäkringen torde ersättning för inkomstförlust upp till&lt;br&gt;samma nivå som gällde för den tidigare arbetsskadesjukpenningen&lt;br&gt;(100 %) utges fr.o.m den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För skador som inträffat före den 1 januari 1993 men anmälts till&lt;br&gt;försäkringskassan efter den 30 juni 1993 utges från försäkringskassan -&lt;br&gt;i de fall skadan inte godkänns enligt det nya arbetsskadebegreppet - vare&lt;br&gt;sig arbetsskadesjukpenning eller livränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från TFA däremot torde ersättning för inkomstförlust motsvarande den&lt;br&gt;tidigare arbetsskadesjukpenningen utges såväl före som efter den 1 juli&lt;br&gt;1993 samt livränta, under förutsättning att skadan uppfyller kriterierna&lt;br&gt;för att godkännas enligt det gamla arbetsskadebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För skador som inträffat den 1 januari 1993 eller senare och som&lt;br&gt;godkänns som arbetsskada av försäkringskassan utges inte någon&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenning. Detta beror på att samtidigt som samordnings-&lt;br&gt;tiden (180 dagar) löpte ut (räknat från den 1 januari 1993) slopades rätten&lt;br&gt;till arbetsskadesjukpenning. Däremot utges livränta från arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från TFA utges för skador som inträffat under tiden den 1 januari -&lt;br&gt;den 30 juni 1993 ersättning för inkomstförlust motsvarande den tidigare&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenningen såväl före som efter den 1 juli 1993. (Enligt&lt;br&gt;försäkringsvillkoren har TFA att betala inkomstförlustersättning upp till&lt;br&gt;100 % från första dagen under förutsättning att skadan kvarstått minst&lt;br&gt;8 dagar vid olycksfall och minst 180 dagar vid arbetssjukdom) För&lt;br&gt;skador som inträffat den 1 juli 1993 eller senare är läget oklart i&lt;br&gt;avvaktan på ett nytt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det statliga området gäller att PSA-avtalet innehåller en regel om att&lt;br&gt;ersättning endast lämnas i sådana fall där skadan förklarats vara en&lt;br&gt;arbetsskada enligt LAF. De ändringar i LAF som gäller det skärpta&lt;br&gt;arbetsskadebegreppet och sambandsregeln fick därmed omedelbart&lt;br&gt;genomslag för PSA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande effekterna av den slopade rätten till arbetsskadesjukpenning&lt;br&gt;gäller följande. PSA-avtalet har genom ett förhandlingsprotokoll den&lt;br&gt;28 december 1993 prolongerats fr.o.m. den 1 januari 1994 tills vidare&lt;br&gt;med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Vissa ändringar har därvid&lt;br&gt;beslutats. Bland annat har i fråga om ersättning för inkomstförlust som&lt;br&gt;gäller skador som inträffat efter den 30 juni 1993 beslutats att sådan&lt;br&gt;ersättning inte längre skall utges utom för de första 180 dagama efter&lt;br&gt;visandedagen för skadan. För skador som inträffat före den 1 juli 1993&lt;br&gt;tillämpas äldre regler som innebär att inkomstersättning också kan utges&lt;br&gt;efter de första 180 dagama efter skadedagen. Från PSA utges således&lt;br&gt;ersättning för inkomstförlust motsvarande den tidigare arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penningen för skador som inträffat före den 1 juli 1993 såväl för tid före&lt;br&gt;som efter den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter och särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av underlag för socialavgifter bortses från sjukpenning&lt;br&gt;och andra liknande förmåner. På ersättningar som utges från bl. a.&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen betalas därmed inte några socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för inkomstförlust som utbetalas från TFA-&lt;br&gt;försäkringen är sådan ersättning såväl socialavgiftspliktig som förmåns-&lt;br&gt;grundande om ersättningen är avsedd att täcka inkomstbortfall för akut&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ersättning vid bestående arbetsoförmåga om beloppet&lt;br&gt;avser att täcka inkomstförlust och det utges som en periodisk livränta,&lt;br&gt;dvs. en livränta som utges för år och är avsedd att ge kompensation för&lt;br&gt;mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu nämnda fall utgör ersättningen kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning vid bestående arbetsoförmåga som inte&lt;br&gt;kompenserar mistad inkomst utan avser framtida förlust av inkomst och&lt;br&gt;som utges i form av engångsbelopp är ersättningen varken socialav-&lt;br&gt;giftspliktig eller förmånsgrundande. På sådan ersättning uttas i stället&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den tidigare redovisade skiljedomen torde det vara klarlagt att&lt;br&gt;trygghetsförsäkringen har att utge inkomstförlustersättning motsvarande&lt;br&gt;vad som tidigare kunde utges i form av arbetsskadesjukpenning fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1993 för arbetsskador som inträffat före detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare torde det vara klarlagt att trygghetsförsäkringen har att utge&lt;br&gt;ersättning för inkomstförlustersättning motsvarande såväl den tidigare&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenningen som livränta för skador som inträffat före den&lt;br&gt;1 januari 1993 men som anmälts till försäkringskassan efter den 30 juni&lt;br&gt;1993 - under förutsättning att skadan uppfyller kriterierna för att&lt;br&gt;godkännas enligt det gamla arbetsskadebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ersättning för inkomstförlust som utges till en&lt;br&gt;person som ådragit sig en arbetsskada beläggs med socialavgifter när&lt;br&gt;ersättningen utges från en trygghetsförsäkring har medfört att de aktuella&lt;br&gt;förändringarna i arbetsskadeförsäkringen inneburit en icke förutsedd kost-&lt;br&gt;nadsökning för trygghetsförsäkringama. Med hänsyn härtill och då någon&lt;br&gt;inkomstförstärkning för det allmänna till följd härav inte beräknades i&lt;br&gt;samband med ifrågavarande ändringar i LAF bör ersättningar för&lt;br&gt;inkomstförlust som i fortsättningen kommer att utges från trygghets-&lt;br&gt;försäkring i stället för från arbetsskadeförsäkringen befrias från&lt;br&gt;socialavgifter respektive särskild löneskatt. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;de ifrågavarande ersättningarna undantas från sådana pålagor. Ersätt-&lt;br&gt;ningarna som undantas från socialavgifter bör, i likhet med t.ex. sjuk-&lt;br&gt;penning och livränta enligt LAF, vara pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ersättning från arbetsskadeförsäkringen i flertalet fall inte&lt;br&gt;utgavs som kompensation för inkomstbortfall för de första 180 dagama&lt;br&gt;efter det att skadan inträffat och inte heller utgavs för lönedelar över&lt;br&gt;7,5 basbelopp gäller vad nyss sagts endast under förutsättning att&lt;br&gt;ersättningen inte avser att ge kompensation för sådant bortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättningar i form av lön eller annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;eller eljest med anledning av tjänsten som utges från statlig myndighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annat statligt organ utom affärsverken beräknas s.k. lönekost-&lt;br&gt;nadspålägg (LKP) enligt förordningen (1969:54) om beräkning och&lt;br&gt;redovisning av lönekostnadspålägg. LKP är avsett att täcka såväl&lt;br&gt;lagstadgade socialavgifter inklusive särskild löneskatt som avtalskostnader&lt;br&gt;utöver lön. LKP utgör sedan den 1 juli 1993 38,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättningar som utges enligt det statliga PSA-avtalet beräknas dock&lt;br&gt;inte LKP. Inte heller är dessa ersättningar belagda med socialavgifter.&lt;br&gt;Ersättningar från PSA som utges till anställda inom affärsverken är&lt;br&gt;däremot belagda med socialavgifter i enlighet med reglerna i lagen om&lt;br&gt;socialavgifter. Förslaget om undantag från socialavgifter kommer därmed&lt;br&gt;att omfatta även sistnämnda ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen har i betänkandet (SOU 1994:20) Reformerat&lt;br&gt;pensionssystem bl.a. föreslagit att ålderspensionsavgifter skall betalas av&lt;br&gt;staten vad avser sociala ersättningar av olika slag. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;finns det skäl att i samband med beredningen av Pensionsarbetsgruppens&lt;br&gt;förslag överväga om staten bör betala pensionsavgifter på de nu aktuella&lt;br&gt;ersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Föräldrapenning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL), består av två huvudförmåner, föräldrapenning och&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning är avsedd att täcka föräldrars behov av ersättning för&lt;br&gt;det inkomstbortfall som uppkommer i samband med ett barns födelse&lt;br&gt;eller ett adoptivbarns ankomst. För föräldrar som saknar inkomster skall&lt;br&gt;föräldrapenningen ge en grundtrygghet. Tillfällig föräldrapenning utges&lt;br&gt;vid mer akut uppkomna situationer då en förälder behöver ta ledigt från&lt;br&gt;arbetet för att vårda bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges enligt&lt;br&gt;nuvarande regler under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. För&lt;br&gt;360 dagar betalas föräldrapenning med belopp motsvarande 90 % av&lt;br&gt;förälderns sjukpenninggrundande inkomst delad med 365, dock lägst&lt;br&gt;60 kr per dag (garantinivån). Under de återstående 90 dagama utges&lt;br&gt;föräldrapenning på garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning enligt sjukpenningnivå, dvs. med 90 %, utges för de&lt;br&gt;första 180 dagama endast under förutsättning att föräldern varit försäkrad&lt;br&gt;för en sjukpenning över garantinivån under minst 240 dagar i följd före&lt;br&gt;barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför. För de ytterligare&lt;br&gt;180 dagar, för vilka ersättning kan utges enligt sjukpenningnivå, gäller&lt;br&gt;inte något sådant kvalifikationskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom vissa föräldrapenningdagar som är förbehållna modem kan,&lt;br&gt;såvitt föräldrarna gemensamt har vårdnaden om bamet, dagama i princip&lt;br&gt;delas upp mellan föräldrarna efter deras egna önskemål. Av det totala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet föräldrapenningdagar har vardera föräldern dock rätt till 90 egna&lt;br&gt;dagar. Dessa dagar kan på ett enkelt sätt överlåtas till den andra&lt;br&gt;föräldern genom en skriftlig anmälan till försäkringskassan. En förälder&lt;br&gt;som ensam har vårdnaden om bamet har rätt att själv uppbära för-&lt;br&gt;äldrapenning under hela ersättningstiden. Den av föräldrarna som till&lt;br&gt;huvudsaklig del vårdar bamet är berättigad till föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för rätt till tillfällig föräldrapenning är att föräldern&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete för vård av bamet. För rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning uppställs däremot inte något sådant krav. Motivet till&lt;br&gt;denna skillnad är bl.a. att en icke förvärvsarbetande förälder har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning. En förvärvsarbetande förälder kan således uppbära&lt;br&gt;föräldrapenning för tid som föräldern, med eller utan löneförmåner från&lt;br&gt;arbetsgivaren, är ledig från sitt arbete och vårdar bamet även om&lt;br&gt;föräldern inte på grund av vården av bamet behöver avstå från för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningens storlek är beroende av i vilken utsträckning&lt;br&gt;föräldern avstår från förvärvsarbete. Hel föräldrapenning på sjuk-&lt;br&gt;penningnivå utges för vård av bam när föräldern inte förvärvsarbetar.&lt;br&gt;Halv och fjärdedels föräldrapenning utges när föräldern arbetar högst&lt;br&gt;hälften respektive högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Föräldrapen-&lt;br&gt;ning på garantinivå får utges som hel, halv eller fjärdedels förmån när&lt;br&gt;föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Vid beräkning&lt;br&gt;av antalet dagar med rätt till föräldrapenning anses två dagar med halv&lt;br&gt;och fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen innehåller inte några begränsningar av antalet&lt;br&gt;ersättningsperioder eller regler om minsta antal ersättningsdagar under en&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till föräldraledighet regleras i lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av bam, m.m. Arbetstagare har rätt till hel ledighet&lt;br&gt;under ett och ett halvt år från barnets födelse. Utöver denna rätt till&lt;br&gt;ledighet föreligger rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär&lt;br&gt;hel föräldrapenningförmån och till förkortning av arbetstiden till hälften&lt;br&gt;eller till tre fjärdedelar då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels för-&lt;br&gt;äldrapenningförmån. Om arbetsgivaren inte går med på annat kan&lt;br&gt;ledigheten delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt semesterlagen (1977:480) är tid då arbetstagaren uppbär för-&lt;br&gt;äldrapenning semesterlönegrundande (dock högst 120 dagar eller för&lt;br&gt;ensamstående förälder 180 dagar). Om semesterlönegrundande för-&lt;br&gt;äldraledighet infaller under semester skall, om arbetstagaren utan&lt;br&gt;dröjsmål begär det, sådan dag inte räknas som semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:3) om&lt;br&gt;föräldrapenningformåner utges föräldrapenning inte för tid om en eller&lt;br&gt;flera dagar som normalt är arbetsfri för en heltidsarbetande inom yrket,&lt;br&gt;om inte föräldern uppbär föräldrapenningförmån i direkt anslutning till&lt;br&gt;den arbetsfria tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:148 om vårdnadsbidrag har regeringen lagt fram&lt;br&gt;förslag om införande av vårdnadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1994 för bam&lt;br&gt;mellan ett och tre år. Samtidigt har föreslagits bl.a. att de 90 dagar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltid ersätts enligt garantinivå skall slopas i samband med införandet av Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;vårdnadsbidrag samt att garantinivån skall höjas från 60 till 64 kronor per&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i prop. 1993/94:147 om jämställdhetspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. föreslagit att antalet föräldrapenningdagar skall delas lika mellan&lt;br&gt;föräldrarna samt att rätten att överlåta dagar begränsas så att 30 dagar&lt;br&gt;inte skall få överlåtas till den andra föräldern. Vidare har föreslagits att&lt;br&gt;ersättningsnivån för föräldrapenning skall sänkas till 80 % fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1995 med undantag för de 30 dagar som inte skall få överlåtas&lt;br&gt;till den andra föräldern. För sistnämnda dagar skall enligt förslaget&lt;br&gt;ersättning alltjämt utges med 90 %. Vissa särregler föreslås gälla för&lt;br&gt;bl.a. ensamstående förälder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Föräldrapenning under arbetsfri dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs i 4 kap. AFL med&lt;br&gt;innebörd att hel föräldrapenning skall få utges för sådan tid som&lt;br&gt;normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt&lt;br&gt;anslutning till den arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla för rätt till halv respektive fjärdedels för-&lt;br&gt;äldrapenning för dag som normalt är arbetsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner skall inte kunna utges för dag under&lt;br&gt;vilken föräldern är semesterledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Det gäller Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Länsrätten i Stockholm, Riksförsäkringverket, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk, Statskontoret, Försäkringskasseförbundet, SAF&lt;br&gt;och TCO. Av dessa förordar Kammarrätten, Statens arbetsgivarverk och&lt;br&gt;SAF att förutsättningarna för att få föräldrapenning för dag som normalt&lt;br&gt;är arbetsfri skärps. Riksrevisionsverket har avstyrkt förslaget. SACO har&lt;br&gt;hänvisat till remissvar lämnade av Lärarnas Riksförbund och Sveriges&lt;br&gt;Läkarförbund. Läkarförbundet tillstyrker förslaget medan Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund anser att förslaget kommer att försämra och i vissa fall&lt;br&gt;omöjliggöra för lärarna att få ersättning för inkomstbortfall på grund av&lt;br&gt;ledighet för vård av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Försäkringsöverdomstolen skulle vissa skäl kunna anföras för att&lt;br&gt;kravet sträcktes ännu längre och innebära krav på att föräldrapenning&lt;br&gt;utgått såväl omedelbart före som omedelbart efter den arbetsfria tiden.&lt;br&gt;Eftersom antalet dagar med föräldrapenning är begränsat bör man&lt;br&gt;emellertid i avvaktan på erfarenheter av den nu diskuterade lagändringen&lt;br&gt;kunna avstå från en sådan ytterligare skärpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten, som är positiv till att man försöker motverka missbruk,&lt;br&gt;ifrågasätter om förslaget är tillräckligt långtgående. Kammarrätten&lt;br&gt;förordar en skärpning av villkoret, t.ex. genom att föreskriva att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldern skall uppbära hel föräldrapenning såväl omedelbart före som&lt;br&gt;omedelbart efter den arbetsfria tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten efterlyser en övergångsregel för att undvika icke önskvärda&lt;br&gt;följder för föräldrars pågående uttag av föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Statens arbetsgivarverk menar att förslaget inte är tillräckligt&lt;br&gt;långtgående. Skälet till att en förälder som normalt inte vårdar bamet&lt;br&gt;väljer att ta ut högre föräldrapenning under veckosluten är enligt verket&lt;br&gt;inte i första hand att föräldern har högre föräldrapenning än den andra&lt;br&gt;föräldern utan att han dessutom har full lön under veckosluten. I de&lt;br&gt;statliga kollektivavtalen görs inget löneavdrag för arbetsfria dagar om inte&lt;br&gt;arbetstagaren varit tjänstledig på båda sidor om ledigheten. Verket&lt;br&gt;föreslår att bestämmelsen utformas så att föräldrapenning endast utges för&lt;br&gt;arbetsfri tid om föräldrapenning har utbetalats i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden både före och efter den arbetsfria perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket avstyrker samtliga förslag då arbetsgruppen inte&lt;br&gt;närmare bedömt omfattningen av de olika uttagen och även enligt verket&lt;br&gt;har avstått från att bedöma de ekonomiska effekterna av förslagen.&lt;br&gt;Dessutom anser verket att komplexiteten i försäkringen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att den föreslagna regeln även bör&lt;br&gt;tillämpas på föräldrar som är arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SAF bör man införa en regel med innebörd att en arbetstagare&lt;br&gt;har rätt till föräldrapenning endast om han gått miste om lön och andra&lt;br&gt;anställningsförmåner till följd av att han vårdat bam. En sådan regel bör&lt;br&gt;gälla vid kortare vårdperioder än 15 dagar. Vid längre perioder bör&lt;br&gt;föräldrapenningen kalenderdagberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av vad som redovisats&lt;br&gt;i det föregående är föräldrapenningsystemet mycket flexibelt. Det ger&lt;br&gt;möjlighet för föräldrarna att planera föräldraledigheten på det för&lt;br&gt;familjen mest ändamålsenliga sättet även ur ekonomisk synpunkt.&lt;br&gt;Föräldrarna ges möjlighet att avlösa varandra i vården av bamet.&lt;br&gt;Föräldrarna kan, beroende av arbetsinsats och ekonomiska möjligheter,&lt;br&gt;omväxlande uppbära hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning eller växla&lt;br&gt;föräldrapenning på sjukpenningnivå med föräldrapenning på garantinivå.&lt;br&gt;Föräldrapenning kan utges under semester. Föräldrarna kan också&lt;br&gt;förlänga den tid som de kan vara hemma med bamet genom att under&lt;br&gt;föräldraledigheten göra avbrott för semester eller genom att inte alltid ta&lt;br&gt;ut föräldrapenning för veckans samtliga dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna flexibilitet i föräldrapenningsystemet medför att föräldrarna kan&lt;br&gt;dela upp rätten till föräldrapenning exempelvis på så sätt att den förälder&lt;br&gt;som har lägst föräldrapenning - i de flesta fall modem - uppbär för-&lt;br&gt;äldrapenning under fem av veckans dagar medan den förälder som har&lt;br&gt;högst föräldrapenning tar ut föräldrapenning under de dagar som är&lt;br&gt;arbetsfria för denna förälder, vanligtvis lördag och söndag. En förälder&lt;br&gt;kan också välja att förlägga sin föräldraledighet till semestertid eller till&lt;br&gt;helgdagar. Om båda föräldrarna är hemma hos bamet torde det i de&lt;br&gt;flesta fall vara omöjligt för försäkringskassan att kontrollera vem av&lt;br&gt;föräldrarna som huvudsakligen vårdar bamet och därmed är berättigad&lt;br&gt;till föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § RFFS 1988:3 har tillkommit för att i viss mån&lt;br&gt;motverka att föräldrapenning utges till en förvärvsarbetande förälder som&lt;br&gt;inte gör någon inkomstförlust i anledning av det till försäkringskassan&lt;br&gt;anmälda vårdfallet. I bestämmelsen anges inte något om storleken på den&lt;br&gt;föräldrapenning som skall uppbäras i direkt anslutning till den arbetsfria&lt;br&gt;tiden. Därmed finns det inte något som hindrar att en förälder uppbär&lt;br&gt;fjärdedels föräldrapenning under en dag före eller efter den arbetsfria&lt;br&gt;tiden och hel föräldrapenning under hela den arbetsfria tiden. Det är&lt;br&gt;vidare att märka att fjärdedels föräldrapenning kan utges oavsett&lt;br&gt;anledningen till förkortningen av arbetstiden. Det kan alltså vara fråga&lt;br&gt;om inarbetad tid, flextid eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har redovisat resultatet av en undersökning av fäders&lt;br&gt;uttag av föräldrapenning under en kortare tid hösten 1993. Undersökning-&lt;br&gt;en är mycket begränsad och visar endast hur fäder under tiden den&lt;br&gt;15 september - 15 oktober 1993 hos en viss försäkringskassa tagit ut&lt;br&gt;föräldrapenning. Av undersökningen framgår att 601 fäder hade tagit ut&lt;br&gt;föräldrapenning under denna tid. För ca 50 % av dessa hade för-&lt;br&gt;äldrapenning utbetalats enbart för veckoslut (lördagar och söndagar) och&lt;br&gt;dagar i anslutning till veckoslut (fredagar eller måndagar). Omkring&lt;br&gt;87 % av fäderna hade tagit ut föräldrapenning under fyra veckoslut. Som&lt;br&gt;arbetsgruppen framhållit är det inte möjligt att av denna enda undersök-&lt;br&gt;ning dra några slutsatser om hur vanligt det är bland fäder i allmänhet att&lt;br&gt;ta ut föräldrapenning i anslutning till och under veckoslut. Undersökning-&lt;br&gt;en visar mer på förekomsten än på omfattningen av denna företeelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den av arbetsgruppens redovisade undersökningen av fäders&lt;br&gt;föräldrapenninguttag är mycket begränsad finns det emellertid skäl att&lt;br&gt;anta att föräldraförsäkringen kommit att tillämpas på ett sätt som inte&lt;br&gt;varit direkt förutsedd vid dess tillkomst. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;utgör redan det faktum att denna typ av föräldrapenninguttag som&lt;br&gt;undersökningen avser förekommer tillräckliga skäl för att införa en be-&lt;br&gt;stämmelse som motverkar att föräldrar utnyttjar föräldraförsäkrings-&lt;br&gt;systemet i annat syfte än att vårda bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att - på sätt som arbetsgruppen föreslagit - hel&lt;br&gt;föräldrapenning bör kunna utges för tid som normalt är arbetsfri endast&lt;br&gt;om föräldern uppbär hel föräldrapenning i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden och att motsvarande bör gälla för rätt till halv respektive&lt;br&gt;fjärdedels föräldrapenning för dag som normalt är arbetsfri. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att en regel med denna innebörd införs i 4 kap. AFL. En&lt;br&gt;förutsättning för att en sådan regel skall få avsedd effekt är dock att de&lt;br&gt;90 dagar som alltid utbetalas på garantinivå slopas såsom föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1993/94:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar för en ytterligare skärpning av reglerna. I&lt;br&gt;remissbehandlingen har framhållits bl.a. att det i de statliga kollektivav-&lt;br&gt;talen inte görs något löneavdrag för arbetsfria dagar om inte arbets-&lt;br&gt;tagaren varit tjänstledig på båda sidor om de arbetsfria dagama och att&lt;br&gt;detta inte är någon ovanlig avtalskonstruktion för anställda med månads-&lt;br&gt;lön. Den ändring som i så fall skulle kunna övervägas är att föräldrapen-&lt;br&gt;ning utges för arbetsfri tid endast om föräldrapenning uppbärs såväl före&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som efter den arbetsfria perioden. Regeringen har emellertid stannat för&lt;br&gt;den av arbetsgruppen valda lösningen. Motivet härtill är att det från&lt;br&gt;arbetstagarens sida trots allt kommer att fordras att han eller hon avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete och därmed lön under i vart fall en hel dag för att få&lt;br&gt;föräldrapenning under arbetsfri dag. Om den andra föräldern är för-&lt;br&gt;äldraledig och inte har möjlighet att återgå i arbete den dagen torde detta&lt;br&gt;motverka den ifrågavarande typen av uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsfri dag avses dag som, oavsett om föräldern är tjänstledig&lt;br&gt;eller inte, är arbetsfri inom den bransch eller på den arbetsplats där&lt;br&gt;föräldern är anställd. De dagar det är fråga om är framför allt dagar för&lt;br&gt;veckovila (vanligtvis lördagar och söndagar) samt helgdagar och vissa&lt;br&gt;helgaftnar. Som exempel på andra sådana dagar kan vad gäller lärare&lt;br&gt;nämnas dagar då de är ferielediga. På de arbetsplatser där företaget&lt;br&gt;håller stängt för semester är även semesterdagar normalt arbetsfria dagar.&lt;br&gt;Som framgår av det följande förslås dock att det införs en särskild&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att föräldrapenning inte skall få utges för&lt;br&gt;semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om föräldrapenning under semesterledighet kan&lt;br&gt;som tidigare nämnts föräldrapenning utges under semesterledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § semesterlagen (1977:480) skall sådan dag då arbetstagaren&lt;br&gt;är oförmögen till arbete på grund av sjukdom och som infaller under&lt;br&gt;semesterledighet inte räknas som semesterdag om arbetstagaren utan&lt;br&gt;dröjsmål begär det. Detsamma gäller dag som enligt 17 § semesterlagen&lt;br&gt;är semesterlönegrundande. Enligt detta lagrum är frånvaro från arbetet&lt;br&gt;semesterlönegrundande när det är fråga om bl.a. ledighet för vilken&lt;br&gt;föräldrapenning utges i den mån frånvaron inte överstiger 120 dagar eller&lt;br&gt;för ensamstående förälder 180 dagar. Dagar då tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges är alltid semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare kan ha rätt till semesterledighet som inte alls eller&lt;br&gt;endast till en del täcks av intjänad semesterlön. Enligt 4 § semesterlagen&lt;br&gt;har dock arbetstagare rätt att avstå från rätt till semesterdag som inte är&lt;br&gt;förenad med semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens uppfattning inte något skäl för att för-&lt;br&gt;äldrapenning skall kunna utges under semesterledighet. Detta gäller såväl&lt;br&gt;semesterledighet med som utan semesterlön och oavsett om föräldrapen-&lt;br&gt;ning utges som hel, halv eller fjärdedels förmån. Föräldrapenning bör&lt;br&gt;därför inte kunna utges under semesterledighet. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;en bestämmelse med denna innebörd införs i 4 kap. 17 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ta in bestämmelsen i detta lagrum blir den tillämplig även&lt;br&gt;på den tillfälliga föräldrapenningen. För rätt till tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;krävs som nämnts att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete för&lt;br&gt;vård av bamet. En förälder har således inte under semesterledighet rätt&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning om inte semesterledigheten byts ut mot&lt;br&gt;ledighet för vård av bam. Någon skillnad i sak uppkommer därför inte&lt;br&gt;om den föreslagna bestämmelsen blir tillämplig även på denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § andra stycket lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;utges inte dagpenning under tid då den arbetslöse uppbär föräldrapen-&lt;br&gt;ning. Dagpenning utges inte heller för lördag eller söndag. En arbetslös&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förälder som uppbär dagpenning har således möjlighet att ta ut för-&lt;br&gt;äldrapenning under veckosluten. Det föreslås inte någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse som tar sikte på arbetslösa föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många föräldrar som studerar uppbär någon form av studiestöd. En&lt;br&gt;förälder som uppbär studiestöd har enligt gällande regler alltid rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning enligt den sjukpenninggrundande inkomst som föräldern&lt;br&gt;hade då studierna påböljades. Vissa former av studiestöd är samordnade&lt;br&gt;med föräldrapenningförmånen på så sätt att sådant stöd inte utges för&lt;br&gt;samma tid som föräldrapenning eller minskas med det belopp som&lt;br&gt;utbetalats i föräldrapenning. Detta gäller bl.a. dagpenning enligt&lt;br&gt;förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning och utbildnings-&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra former av studiestöd som kan utges för samma tid som för-&lt;br&gt;äldrapenning minskas däremot inte med utbetald föräldrapenning. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestöds-&lt;br&gt;lagen (1973:349). Regler om samordning även för dessa fall skulle kunna&lt;br&gt;medföra en viss spärr mot sådana uttag av föräldrapenning som till&lt;br&gt;huvudsak är betingade av en önskan att förstärka familjens ekonomi. En&lt;br&gt;ändring av reglema för hur föräldrapenning för studerande föräldrar&lt;br&gt;beräknas, dvs. de regler som ger föräldern rätt till föräldrapenning enligt&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomst som gällde då studierna påböijades,&lt;br&gt;skulle kunna vara ett annat sätt att motverka sådana uttag av föräldrapen-&lt;br&gt;ning. Arbetsgruppen, som har pekat på dessa möjligheter, har dock valt&lt;br&gt;att avstå från att lämna några sådana förslag. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning skulle det föra för långt att föreslå regler som tar sikte på att&lt;br&gt;ändra de studerandes försäkringsskydd. Eventuella förslag med denna&lt;br&gt;inriktning får övervägas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 2,5 årsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ändring görs i 4 kap. 6 § AFL så att om&lt;br&gt;kvinnan på nytt blivit gravid innan bamet uppnått ett år och nio&lt;br&gt;månaders ålder skall - om förälderns sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;(SGI) sänkts då bamet uppnått ett års ålder - förälderns föräldrapen-&lt;br&gt;ning fortsättningsvis beräknas lägst enligt den SGI som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen, anpassad efter löneutvecklingen inom yrkesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kompletteras så att samma regel gäller vid adoption&lt;br&gt;av bam som sker inom två och ett halvt år efter det att det före-&lt;br&gt;gående bamet fötts eller adopteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;utom i fråga om förslaget om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk, Statskontoret, Försäkringskasseförbundet, SAF och TCO tillstyrker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget eller har inget att erinra mot det. Länsrätten i Stockholm och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten tillstyrker förslaget eftersom det dels innebär att&lt;br&gt;könsneutraliteten i regelsystemet ökas, dels leder till ett slopande av&lt;br&gt;nyckfullheten i det nuvarande systemet som innebär att en för tidig födsel&lt;br&gt;kan leda till högre föräldrapenning än en födsel i normal tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten anser att det snarare förefaller som om reglema för SGI-&lt;br&gt;skyddad tid är alltför generösa i det att de kan täcka inkomstbortfall som&lt;br&gt;inte motsvarar de verkliga inkomstförhållandena hos de försäkrade.&lt;br&gt;Vidare torde de situationer som enligt arbetsgruppen motiverar lagänd-&lt;br&gt;ringarna kunna lösas genom att domstolspraxis stramar upp tillämp-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet anser att den&lt;br&gt;föreslagna ändringen bör kompletteras så att även föräldrar som&lt;br&gt;adopterar två bam med 2,5 års mellanrum omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglema om sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst (SGI) återfinns i 3 kap. AFL. Enligt 2 § är SGI den årliga&lt;br&gt;inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete. I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst finns bestämmelser, som innebär att man vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen skall bortse från inkomstvariationer som avser&lt;br&gt;kortare tid än sex månader (1-3 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI skall enligt 3 kap. 5 § AFL ändras bl.a. när försäkringskassan fått&lt;br&gt;kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller&lt;br&gt;andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till&lt;br&gt;sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I vissa fall får dock, trots att&lt;br&gt;den försäkrades omständigheter undergått sådan ändring, SGI under viss&lt;br&gt;tid inte sänkas (s.k. SGI-skyddad tid). Detta gäller bl.a. för en förälder&lt;br&gt;som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av bam&lt;br&gt;som inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller under ett år efter mot-&lt;br&gt;tagandet av ett adoptivbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets rekommendationer (Allmänna råd&lt;br&gt;1993:10) till försäkringskassorna skall en förälders SGI inte heller sänkas&lt;br&gt;då bamet fyllt ett år såvitt föräldera i oavbruten följd antingen är ledig&lt;br&gt;från sitt förvärvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån eller har&lt;br&gt;förkortad arbetstid och uppbär föräldrapenningförmån som minst svarar&lt;br&gt;mot arbetstidens nedsättning. Försäkringsöverdomstolen har i dom den&lt;br&gt;10 april 1992 (mål nr 2191/89:14) under åberopande av dessa rekommen-&lt;br&gt;dationer funnit att SGI:n inte skall sänkas för en förälder som sedan&lt;br&gt;bamet fyllt ett år uppbär hel föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förälderns SGI sänks då bamet fyller ett år skall enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 § sjätte stycket AFL föräldrapenningen fram till dess bamet fyller två&lt;br&gt;år beräknas lägst på grundval av den SGI som gällde innan sänkningen&lt;br&gt;eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom förälderns yrke&lt;br&gt;föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § andra stycket AFL utges föräldrapenning med 90 %&lt;br&gt;av fastställd SGI för de första 180 dagama endast under förutsättning att&lt;br&gt;föräldern varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 240 dagar i följd före barnets födelse. För de ytterligare 180 dagar-&lt;br&gt;na, för vilka ersättning kan utges enligt sjukpenningnivå, gäller inte något&lt;br&gt;sådant kvalifikationskrav. Kravet har tillkommit för att undvika att&lt;br&gt;föräldrar enbart i syfte att få en högre föräldrapenning påböijar ett&lt;br&gt;förvärvsarbete eller ökar sitt arbetsutbud under graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om 240-dagarsvillkoret inte är uppfyllt därför att modem varit&lt;br&gt;ledig från arbetet för vård av ett bam kan hon enligt paragrafens sjätte&lt;br&gt;stycke få föräldrapenning motsvarande sin tidigare inkomst också vid&lt;br&gt;nästa bams födelse. Enligt denna bestämmelse skall, om modem då&lt;br&gt;bamet fyller två år på nytt är gravid och nedkomsten beräknas ske eller&lt;br&gt;faktiskt sker inom sex månader, föräldrapenningen för det nya bamet&lt;br&gt;beräknas lägst enligt den SGI (anpassad efter löneutvecklingen inom&lt;br&gt;hennes yrke) som gällde innan det tidigare bamet fyllde ett år. Ersättning&lt;br&gt;för outnyttjade föräldrapenningdagar för det tidigare bamet beräknas på&lt;br&gt;motsvarande sätt även efter det att bamet fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen förutsätter enligt sin ordalydelse att det nya bamet föds&lt;br&gt;sedan det tidigare bamet har fyllt två år. Av förarbetena till bestämmel-&lt;br&gt;sen framgår inte om avsikten varit att inte låta försäkringsskyddet gälla&lt;br&gt;även vid tätare graviditeter. Enligt prop. 1984/85:78 innebär bestämmel-&lt;br&gt;sen att kvinnan i princip behåller föräldrapenningens ursprungliga&lt;br&gt;ersättningsnivå även om hon har förkortat arbetstiden eller slutat&lt;br&gt;förvärvsarbeta under tiden mellan två bams födelse, under förutsättning&lt;br&gt;att bamen föds inom två och ett halvt år. Enligt uppgift tillämpas&lt;br&gt;bestämmelsen av försäkringskassorna även vid täta graviditeter.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör dock korrigeras i enlighet med uttalandet i nämnda&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att kvinnan men inte mannen fått en förlängd tid för&lt;br&gt;sitt försäkringsskydd har förklarats med att det ansetts att kvinnan på&lt;br&gt;grund av graviditeten kan vara förhindrad att återgå i arbete eller öka sin&lt;br&gt;arbetsinsats (bet. 1984/85:SfU12, rskr. 1984:85/125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mannen är den av föräldrarna som är helt eller delvis ledig från sitt&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda bamet har han inte samma möjligheter som&lt;br&gt;kvinnan att få föräldrapenning för ett nytt bam beräknad efter den&lt;br&gt;ursprungliga ersättningsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvinnan blir gravid sedan mannens SGI-skydd har upphört, måste&lt;br&gt;han återgå i arbete inom den första graviditetsmånaden för att hinna&lt;br&gt;uppfylla 240-dagarsvillkoret vid det nya barnets födelse. Återgår han då&lt;br&gt;i arbete på deltid beräknas hans SGI och således också hans föräldrapen-&lt;br&gt;ning för det nya bamet på deltidsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvinnan blir gravid innan mannens SGI-skydd har upphört bör&lt;br&gt;mannen - om familjen planerar att han skall vara hemma och vårda även&lt;br&gt;det nya bamet - innan SGI-skyddet upphör återgå i förvärvsarbete i&lt;br&gt;samma omfattning som tidigare för att få behålla sin sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring och därmed få föräldrapenning för det nya bamet på samma&lt;br&gt;ersättningsnivå som för det tidigare bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringens regler bör vara utformade så att de främjar&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män. Det bör vara lika fördelaktigt för&lt;br&gt;fadern som för modem att stanna hemma och ta vård om bamet. De nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskrivna effekterna av 2,5 årsregeln innebär en inte godtagbar be-&lt;br&gt;gränsning av föräldrarnas möjligheter att välja vem av dem som skall&lt;br&gt;stanna hemma och vårda bam. Enligt regeringens uppfattning saknas skäl&lt;br&gt;för en sådan begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation där 2,5 årsregeln leder till resultat, som i vissa fall&lt;br&gt;kan te sig som orimliga, är när ett bam avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam avlider upphör rätten till SGI-skydd. Skälet är att föräldern&lt;br&gt;inte längre vårdar bam. Återgår föräldern inte omedelbart i förvärvs-&lt;br&gt;arbete upphör, såvitt föräldern inte är sjukskriven och på grund av&lt;br&gt;sjukskrivningen ges ett annat SGI-skydd, förälderns sjukpenning försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam avlider under SGI-skyddad tid och kvinnan vid dödsfallet&lt;br&gt;är gravid, kan hon genom att återgå i förvärvsarbete i samma omfattning&lt;br&gt;som tidigare få behålla sin SGI och få föräldrapenning för det nya bamet&lt;br&gt;beräknad enligt den SGI hon är försäkrad för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet avlider innan det fyllt två år och kvinnan då redan är gravid&lt;br&gt;har hon, om hennes SGI-skydd upphört, små möjligheter att få för-&lt;br&gt;äldrapenning för det nya bamet beräknad efter annan nivå än garantinivån&lt;br&gt;under de första 180 dagama. Hon kan inte, som andra mödrar vars SGI&lt;br&gt;sänkts få föräldrapenningen beräknad efter sin tidigare SGI vid vård av&lt;br&gt;det nya bamet. Regeln om utökat försäkringsskydd vid ny graviditet&lt;br&gt;förutsätter bl.a. att bamet fyllt två år. Hon har heller inte - såvitt hon vid&lt;br&gt;dödsfallet varit gravid under längre tid än en månad - någon möjlighet&lt;br&gt;att uppfylla 240-dagarsvillkoret. Enligt detta villkor krävs som tidigare&lt;br&gt;nämnts att hon varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under&lt;br&gt;minst 240 dagar i följd före barnets födelse för att föräldrapenning på&lt;br&gt;sjukpenningnivå skall kunna utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lätt att inse att de nu beskrivna effekterna av i frågavarande&lt;br&gt;regel i det enskilda fallet kan upplevas som orimliga i en redan förut svår&lt;br&gt;situation. Det förhållandet att kvinnor på detta sätt förlorar sitt försäk-&lt;br&gt;ringsskydd är enligt regeringens mening inte godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad ovan sagts bör bestämmelsen i 4 kap. 6 § AFL&lt;br&gt;ändras så att den blir tillämplig dels då bam föds med tätare mellanrum&lt;br&gt;än 24 månader, dels med avseende på båda föräldrarna och dels i det fall&lt;br&gt;bamet avlider före två års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att om kvinnan har blivit gravid på nytt&lt;br&gt;innan bamet uppnått ett år och nio månaders ålder förälderns för-&lt;br&gt;äldrapenning skall, om hans eller hennes SGI sänkts då bamet uppnått ett&lt;br&gt;års ålder, fortsättningsvis beräknas lägst enligt den SGI som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen, anpassad efter löneutvecklingen inom yrkesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan har det i remissbehandlingen framförts att den&lt;br&gt;föreslagna regeln borde kompletteras så att den kommer att omfatta även&lt;br&gt;föräldrar som adopterar bam med två och ett halvt års mellanrum.&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning och föreslår därför en ändring med&lt;br&gt;denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tillfällig föräldrapenning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda bam under tolv år till följd av sjukdom eller&lt;br&gt;smitta hos bamet eller barnets ordinarie vårdare eller vid besök i&lt;br&gt;samhällets förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges&lt;br&gt;vidare i samband med vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets&lt;br&gt;andra förälder besöker läkare med ett annat bam till någon av för-&lt;br&gt;äldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av ett bam som har&lt;br&gt;fyllt tolv men inte 16 år i de fall bamet på grund av sjukdom, psykisk&lt;br&gt;utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn&lt;br&gt;eller vård. För bam under 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;endast om tillsynen av bamet är stadigvarande ordnad eller om bamet&lt;br&gt;vårdas på sjukhus. För vård av ett bam som är 240 dagar eller äldre&lt;br&gt;utges, såvitt bamet inte vårdas på sjukhus, tillfällig föräldrapenning inte&lt;br&gt;för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar per bam och&lt;br&gt;år. Om skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är&lt;br&gt;sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utges under&lt;br&gt;högst 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med det kalenderår under vilket bamet fyller fyra år t.o.m.&lt;br&gt;det kalenderår under vilket det fyller tolv år har en förälder rätt till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning när föräldern avstår från förvärvsarbete i&lt;br&gt;samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken&lt;br&gt;bamet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två&lt;br&gt;dagar per bam och år. Härutöver har en fader rätt till tio ersättnings-&lt;br&gt;dagar i samband med bams födelse eller adoptivbarns ankomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till föräldrapenningformåner tillkommer förälder. Med förälder&lt;br&gt;likställs rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och den med&lt;br&gt;vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft bam om&lt;br&gt;de varaktigt bor tillsammans. Såvitt gäller tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;likställs med förälder även den som en förälder bor tillsammans med&lt;br&gt;under äktenskapsliknande förhållanden samt fosterförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1994 gäller att rätten till tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;förbättrats i vissa avseenden för föräldrar till bam som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bl.a.&lt;br&gt;kan förälder till ett sådant bam som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall&lt;br&gt;23 år) fa tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete i samband med sjukdom hos bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam, m.m. har&lt;br&gt;arbetstagare rätt till ledighet under tid då arbetstagaren uppbär tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt semesterlagen (1977:480) är tid under vilken förälder uppbär&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning semesterlönegrundande och sådan tid skall om&lt;br&gt;föräldern särskilt begär det frånräknas från semestertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En förälder ges möjlighet att överlåta tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning till en annan försäkrad som i stället för föräldern&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos&lt;br&gt;bamet eller dess ordinarie vårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att rätten att överlåta&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning begränsas till ensamstående föräldrar och att&lt;br&gt;överlåtelse skall få göras till en närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Statens arbetsgivarverk, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Statskontoret och RFSL avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker förslaget gör Socialstyrelsen, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;SAF, TCO och Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen anser att de skäl som anförs för att en&lt;br&gt;ensamstående förälder skall kunna överlåta sin rätt till tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning onekligen har viss tyngd. Ett sådant överlåtande innebär å&lt;br&gt;andra sidan ett principiellt avsteg från försäkringens strikta koppling till&lt;br&gt;föräldrarna. Vid vägning av skälen för och emot förslaget är domstolen&lt;br&gt;beredd att acceptera det. Försäkringsöverdomstolen anser dock att&lt;br&gt;begreppet närstående inte i alla avseenden kan föras över på en situation&lt;br&gt;där en utomstående rycker in för att passa ett sjukt bam. Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen förordar att det anges - helst i lagtexten - vilka personer&lt;br&gt;som åsyftas med begreppet närstående. Vidare bör det skrivas in i den&lt;br&gt;föreslagna 11 a § att ersättningen skall beräknas på vårdarens sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser att förslaget innebär en ny konstruktion inom&lt;br&gt;socialförsäkringen vars konsekvenser inte är helt lätta att överblicka och&lt;br&gt;att negativa effekter i fråga om avancemang i stället kan uppkomma för&lt;br&gt;den till vilken rätten till tillfällig föräldrapenning överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Länsrätten bör förslaget förkastas. Mot bakgrund av att förslaget&lt;br&gt;innebär en principiell förändring av föräldraförsäkringen är det högst&lt;br&gt;otillfredsställande att man inte skaffat fram underlag som i vart kunnat&lt;br&gt;ligga till grund för en uppskattad kostnad för reformen. Länsrätten anser&lt;br&gt;vidare att arbetsgruppen betydligt underskattat risken för missbruk. Enligt&lt;br&gt;Länsrätten är begreppet närstående alltför vagt och för vidsträckt. I&lt;br&gt;rapporten har inte berörts hur ett uttag av föräldrapenning i dessa fall kan&lt;br&gt;komma att styras av de försäkrades önskemål att kringå karensdagama&lt;br&gt;inom sjukförsäkringen. Det måste enligt Länsrätten - i avsaknad av ett&lt;br&gt;statistiskt underlag som visar motsatsen - antas att antalet ensamföräldrar&lt;br&gt;med bam som ofta är sjuka eller drabbas av en långvarig sjukdom är&lt;br&gt;förhållandevis begränsat. Slutligen anser Länsrätten att familjer med två&lt;br&gt;personer diskrimineras och att det föreligger risk för att försäkringen kan&lt;br&gt;komma att upplevas som orättvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket hänvisar till att man tidigare i RFV ANSER&lt;br&gt;1989:2 har pekat på svårigheten att avgränsa gruppen ensamstående.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom försäkringskassornas möjligheter är mycket små att kontrollera&lt;br&gt;om rätt förälder överlåter, kommer de föreslagna reglema att upplevas&lt;br&gt;som godtyckliga. Riksförsäkringsverket anser det olämpligt att införa&lt;br&gt;regler som inte går att upprätthålla och att om möjlighet skall införas att&lt;br&gt;överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning bör detta gälla alla föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetgivarverk anser att att det finns risk att ledighet med&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning kommer att öka, vilket inte endast leder till&lt;br&gt;ökade kostnader för försäkringen utan även till ökade kostnader för&lt;br&gt;arbetsgivaren, bl.a. i form av ökat produktionsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret delar arbetsgruppens bedömning om det önskvärda i en&lt;br&gt;reform som den föreslagna men kan ändå inte stödja den. Den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska situationen medger enligt Statskontorets bedömning inte&lt;br&gt;ökade åtaganden utan att finansiering anvisas. Detta sker inte här. Inte&lt;br&gt;heller redovisas någon bedömning av de kostnader ett genomförande av&lt;br&gt;förslaget skulle föra med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att även familjer där den ena föräldern&lt;br&gt;ofta vistas på annan ort på grund av sitt förvärvsarbete, t.ex. sjömän,&lt;br&gt;skall likställas med ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFSL anser att ett införande av en ny kategori i reglema om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning, dvs. ensamstående, till vilka homosexuella sambor&lt;br&gt;kommer att hänföras är en återgång till en syn på homosexuella&lt;br&gt;samboförhållande som frånträddes redan på 1970-talet. Om förslaget&lt;br&gt;antas kommer homosexuella föräldrar att få en större flexibilitet än&lt;br&gt;heterosexuella föräldrar i motsvarande situation. De sistnämnda kan&lt;br&gt;enbart överlåta tillfällig föräldrapenning till sambo medan homosexuella&lt;br&gt;skulle kunna överlåta såväl till sambo som till t.ex. granne. RFSL har&lt;br&gt;aldrig eftersträvat att homosexuella par skall gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksförsäkringsverket har på regering-&lt;br&gt;ens uppdrag gjort en kartläggning av konsekvenserna av att införa&lt;br&gt;möjlighet för ensamstående och ensamboende föräldrar att överlåta rätten&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning till närstående. Resultatet har redovisats i&lt;br&gt;rapporten &amp;quot;Vissa frågor inom den tillfälliga föräldrapenningen&amp;quot; (RFV&lt;br&gt;anser 1989:2). Socialstyrelsen har - likaledes på regeringens uppdrag -&lt;br&gt;gjort en kartläggning av ensamföräldrarnas utnyttjande av de kommunala&lt;br&gt;bamvårdarresursema och redovisat den i rapporten &amp;quot;Var finns bam-&lt;br&gt;vårdama?&amp;quot; (4200 - 153/88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i sin rapport anfört bl.a. följande. En möj-&lt;br&gt;lighet är att som ensamstående förälder anse en förälder som ensam är&lt;br&gt;rättslig vårdnadshavare och inte bor tillsammans med någon under&lt;br&gt;äktenskapsliknande förhållanden. Att föräldern inte lever under äkten-&lt;br&gt;skapsliknande förhållanden är svårt att kontrollera. Försäkringskassan har&lt;br&gt;även i dag begränsade möjligheter att kontrollera om en person som&lt;br&gt;begär tillfällig föräldrapenning är att anse som likställd med förälder och&lt;br&gt;därmed berättigad till denna förmån. Bedömningen görs på grundval av&lt;br&gt;de uppgifter som den försäkrade själv lämnar. Kontroll kan inte göras&lt;br&gt;annat än med hjälp av folkbokföringsuppgifter. En nackdel med en sådan&lt;br&gt;avgränsning är också att en faktiskt ensamstående och ensamboende&lt;br&gt;förälder som delar den rättsliga vårdnaden om bamet med den andra för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldem inte får möjlighet att överlåta ersättningsrätten. Det finns också&lt;br&gt;föräldrar som inte kan betraktas som ensamstående men som kan anse sig&lt;br&gt;jämförbara med sådana föräldrar. Detta gäller bl.a. sammanboende&lt;br&gt;föräldrar där den ena föräldern på grund av sitt arbete långa tider vistas&lt;br&gt;på annan ort eller i annat land än den övriga familjen. Även sådana&lt;br&gt;familjer kan ha ett stort behov av att närstående vårdar det sjuka bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att försäkringen upplevs som orättvis och för att&lt;br&gt;förenkla administrationen ansåg Riksförsäkringsverket att den enda&lt;br&gt;praktiska lösningen var att låta alla föräldrar få rätt att överlåta rätten till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning. Riksförsäkringsverket ansåg vidare att någon&lt;br&gt;särskild prövning av anknytningen mellan föräldern och den närstående&lt;br&gt;- vilken prövning skulle leda till att försäkringskassorna tvingades att&lt;br&gt;göra omfattande utredningar - inte borde komma i fråga. Om reglema&lt;br&gt;ändras så att ersättningsrätten kan överlåtas till vem som helst kunde&lt;br&gt;dock enligt Riksförsäkringsverket en förälder känna sig pressad att avstå&lt;br&gt;från möjligheten att själv stanna hemma hos sitt sjuka bam. Vidare skulle&lt;br&gt;kopplingen till familjen upphöra och försäkringen genomgå en principiell&lt;br&gt;förändring i riktning mot en allmän bamtillsynsförsäkring. En sådan&lt;br&gt;förändring ställde sig verket tveksamt till. Riksförsäkringsverket erinrade&lt;br&gt;om att, både när rätt till ersättning för tillfällig vård av bam infördes och&lt;br&gt;när den senare hade utvidgats, hade statsmakterna med skärpa framhållit&lt;br&gt;att dessa åtgärder inte fick innebära att kommunerna minskade sin&lt;br&gt;utbyggnad av bamvårdarverksamheten och att föräldrapenningen inte fick&lt;br&gt;tas som ett alternativ till en utbyggnad av de kommunala bamomsorgs-&lt;br&gt;insatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Socialstyrelsens rapport framgår att bamvårdarverksamheten hade&lt;br&gt;minskat successivt i kommunerna under 1980-talet i takt med att&lt;br&gt;föräldraförsäkringen byggts ut. År 1980 fanns barnvårdarverksamhet i&lt;br&gt;176 kommuner. År 1988 hade antalet kommuner med bamvårdarverk-&lt;br&gt;samhet minskat till 70. Av de kommuner som hade barnvårdarverksamhet&lt;br&gt;år 1988 ansåg 40 att verksamheten räckte till, medan 21 kommuner ansåg&lt;br&gt;att den inte gjorde det. En tredjedel av det totala antalet bamvårdar-&lt;br&gt;timmar utnyttjades av ensamstående föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har upplyst att det i dag saknas en kartläggning av den&lt;br&gt;kommunala bamvårdarverksamheten. Uppfattningen är dock att verk-&lt;br&gt;samheten sedan år 1988 har minskat betydligt i omfattning och att den i&lt;br&gt;den mån den finns kvar oftast har samordnats med den kommunala&lt;br&gt;hemtjänstverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte svårt att inse att det i vissa fall kan utgöra problem för en&lt;br&gt;förälder att ta ledigt från arbetet när ett bam är sjukt. Det kan ibland&lt;br&gt;vara lättare att engagera någon anförvant eller annan närstående. Om&lt;br&gt;denna person är arbetstagare föreligger emellertid inte någon rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av bamet. Beviljas personen ändå ledighet föreligger&lt;br&gt;inte någon rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning för den&lt;br&gt;inkomstförlust som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i familjen finns två personer som båda har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning, dvs. i familjer där föräldrarna är gifta eller samboende&lt;br&gt;med varandra eller där en förälder är gift eller samboende med annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under äktenskapsliknande förhållanden, kan dessa personer växelvis vårda&lt;br&gt;bamet då det är sjukt och få kompensation for det inkomstbortfall som&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa föräldrar kan även ha en person som inte är förvärvsarbetande,&lt;br&gt;t.ex. en pensionerad släkting, i sin närhet som kan hjälpa till att vårda ett&lt;br&gt;sjukt bam. Många föräldrar saknar dock en sådan avlastningsmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra föräldrar saknar såväl en sådan person i sin närhet som den&lt;br&gt;praktiska möjligheten att få hjälp av den andra föräldern då bamet är&lt;br&gt;sjukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som är ensam om att ta ut tillfällig föräldrapenning kan av&lt;br&gt;naturliga skäl få en högre frånvaro från sitt arbete än andra föräldrar. En&lt;br&gt;omfattande frånvaro från arbetet påverkar förälderns möjligheter att klara&lt;br&gt;arbetsuppgifterna och därmed också möjligheterna att utvecklas i arbetet,&lt;br&gt;vilket kan leda till sämre löneutveckling och sämre möjligheter till&lt;br&gt;befordran. Ur arbetsgivarens synvinkel kan förälderns frånvaro från&lt;br&gt;arbetet innebära störningar i produktionen eller andra olägenheter. På&lt;br&gt;grund av risken för hög frånvaro från arbetet kan det inte uteslutas att en&lt;br&gt;ensamförälder, i vart fall i tider av hög arbetslöshet, har svårare än andra&lt;br&gt;föräldrar att få en anställning. Om bamet ofta är sjukt eller drabbas av&lt;br&gt;en långvarig sjukdom kan det föreligga en risk för att föräldern återgår&lt;br&gt;i arbete innan bamet helt tillfrisknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel enligt vilken tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till någon&lt;br&gt;annan person skulle för många föräldrar sannolikt underlätta möjlig-&lt;br&gt;heterna att förena förvärvsarbete med föräldraskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet föräldrar saknar i dag möjlighet att använda kom-&lt;br&gt;munal bamvårdare. För de föräldrar som fortfarande har möjlighet att&lt;br&gt;utnyttja kommunens barnvårdarverksamhet skulle det kunna innebära en&lt;br&gt;nackdel om införandet av en möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning till närstående skulle leda till att verksamheten ytterligare skulle&lt;br&gt;minska. Denna nackdel måste dock vägas mot den fördel en sådan&lt;br&gt;möjlighet skulle innebära för det stora flertalet föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ett införande av en regel med denna innebörd har också anförts att&lt;br&gt;kopplingen till familjen upphör och att försäkringen genomgår en&lt;br&gt;principiell förändring i riktning mot en allmän bamtillsynsförsäkring. Att&lt;br&gt;en förälder tillåts att överlåta tillfällig föräldrapenning till en annan&lt;br&gt;person innebär dock enligt regeringens mening inte att föräldraförsäk-&lt;br&gt;ringen förlorar sin karaktär av en försäkring för föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad nu sagts anser regeringen att övervägande skäl&lt;br&gt;talar för att tillfällig föräldrapenning bör få överlåtas till en annan person&lt;br&gt;som i förälderns ställe avstår från förvärvsarbete för vård av bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldrar får rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning kan det&lt;br&gt;finnas en risk att de inte i lika stor utsträckning som i dag vänder sig till&lt;br&gt;personer som är icke förvärvsarbetande för att få hjälp vid baras&lt;br&gt;sjukdom. Kostnaderna för försäkringen kan härigenom komma att öka.&lt;br&gt;Som framgår av det föregående har arbetsgruppen av det skälet föreslagit&lt;br&gt;att rätten att överlåta tillfällig föräldrapenning skall begränsas till&lt;br&gt;ensamstående föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid föräldrar som inte&lt;br&gt;kan betraktas som ensamstående men som kan anse sig jämförbara med&lt;br&gt;sådana föräldrar. Detta gäller bl.a. sammanboende föräldrar där den ena&lt;br&gt;föräldern på grund av sitt arbete långa tider vistas på annan ort eller i&lt;br&gt;annat land än den övriga familjen. Även sådana familjer kan ha ett stort&lt;br&gt;behov av att någon annan vårdar det sjuka bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att försäkringen upplevs som orättvis och för att i&lt;br&gt;möjligaste mån förenkla administrationen bör alla föräldrar få rätt att&lt;br&gt;överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att tillfällig föräldrapenning skall kunna&lt;br&gt;överlåtas till en närstående. Som framhållits i remissbehandlingen är&lt;br&gt;begreppet närstående som det definieras i förarbetena till lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård inte helt&lt;br&gt;adekvat i detta sammanhang även om det i sig inbegriper sådana personer&lt;br&gt;till vilka tillfällig föräldrapenning bör kunna få överlåtas. Det syfte som&lt;br&gt;avses med den nu aktuella regelförändringen kan man uppnå genom att&lt;br&gt;välja ett annat uttryck. Regeringen föreslår därför att föräldrar skall få&lt;br&gt;rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning till en annan person som är&lt;br&gt;försäkrad enligt AFL. Det framstår närmast som självklart att föräldern&lt;br&gt;kommer att välja en person som i någon mening är närstående, dvs en&lt;br&gt;person som föräldern har förtroende för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning bör endast få göras på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller smitta hos bamet eller dess ordinarie vårdare (dagmamma&lt;br&gt;eller motsvarande). För bam som omfattas av LSS gäller som tidigare&lt;br&gt;nämnts att tillfällig föräldrapenning endast kan utges i samband med&lt;br&gt;sjukdom eller smitta hos bamet. I andra fall som då det gäller besök i&lt;br&gt;samhällets förebyggande barnhälsovård och besök i bl.a. förskola har&lt;br&gt;föräldern möjlighet att planera förläggningen av ledigheten. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det också väsentligt att föräldern själv i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning utnyttjar sin rätt till ledighet med tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning i dessa fall. Detta gäller även faderns rätt till tio ersättnings-&lt;br&gt;dagar i samband med bams födelse eller adoptivbarns ankomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts krävs för rätt till tillfällig föräldrapenning att&lt;br&gt;föräldern behöver avstå från förvärvsarbete för vård av bamet. Föräldern&lt;br&gt;skulle således ha varit i behov av att avstå från förvärvsarbete för vård&lt;br&gt;av bamet om inte någon annan i förälderns ställe hade avstått från&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges i dessa fall i anledning av den inkomst-&lt;br&gt;förlust och således på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som den person till vilken tillfällig föräldrapenning överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att tillfällig föräldrapenning överlåts till någon annan&lt;br&gt;försäkrad innebär ingen förändring av det antal dagar med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning som en förälder kan ha rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som i förälderns ställe avstår från förvärvsarbete för att&lt;br&gt;vårda ett sjukt bam bör i likhet med en förälder som av detta skäl avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete ha rätt till ledighet från sitt arbete. Vidare bör&lt;br&gt;ersättningen vara semesterlönegrundande. Vid denna bedömning har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen vägt in de nackdelar som detta kan innebära för en enskild&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam, m.m.&lt;br&gt;har en arbetstagare rätt till ledighet under tid då arbetstagaren uppbär&lt;br&gt;föräldrapenningförmån. Denna bestämmelse kommer således att omfatta&lt;br&gt;även den till vilken tillfällig föräldrapenning överlåts. Däremot bör vissa&lt;br&gt;andra bestämmelser i lagen ändras så att det framgår att de även gäller&lt;br&gt;en sådan person till vilken rätten till tillfällig föräldrapenning överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning bör även göras i semesterlagen (1977:480) så att tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning som uppbärs av en annan försäkrad än föräldern blir&lt;br&gt;semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kontaktdagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ändring görs i 4 kap. 10 § tredje stycket&lt;br&gt;AFL så att tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar skall&lt;br&gt;kunna utges vid besök i förskoleverksamhet respektive skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg utan krav på att verksamheten skall bedrivas inom samhällets&lt;br&gt;barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i 4 kap. 4 § andra stycket AFL görs motsvarande ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har dock inte föreslagit någon ändring i 4 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsöverdomstolen, Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens arbets-&lt;br&gt;givarverk, Statskontoret, Försäkringskasseförbundet, SAF och TCO&lt;br&gt;tillstyrker förslaget medan Kammarrätten i Göteborg visar tveksamhet&lt;br&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen motsätter sig inte förslaget men påpekar att&lt;br&gt;det förhållandet att rätten till tillfällig föräldrapenning inte skall omfatta&lt;br&gt;besök i öppen förskola innebär en inskränkning i förhållande till&lt;br&gt;domstolens egen rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kammarrätten bör man iaktta en viss försiktighet så att rätten till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning inte kommer att avse besök i bamomsorgs-&lt;br&gt;verksamhet som väsentligen bedrivs utom offentlig kontroll. Kammar-&lt;br&gt;rätten påpekar samtidigt att bestämmelsen i 4 kap. 4 § andra stycket AFL&lt;br&gt;endast gäller förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 1986 är särskilda&lt;br&gt;dagar avsatta inom ramen för den tillfälliga föräldrapenningen för besök&lt;br&gt;bl.a. i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidsverksamhet inom&lt;br&gt;samhällets barnomsorg (4 kap 10 § tredje stycket AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen ansvarar för utbyggnad och utformning av förskole- och&lt;br&gt;fritidsverksamheten. I kommunens bamomsorgsplan skall anges dels&lt;br&gt;behovet av förskole- och fritidsverksamhet, dels på vilket sätt detta behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillgodoses. Enskilda förskolor och fritidshem som accepteras av&lt;br&gt;kommunen skall tas med i kommunens bamomsorgsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om en utvidgad lagreglering på bamomsorgsom-&lt;br&gt;rådet (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:SoUU, rskr. 1993/94:117,&lt;br&gt;SFS 1994:11). Fr.o.m. den 1 januari 1995 skall barn som fyllt ett år&lt;br&gt;erbjudas förskoleverksamhet i form av förskola (daghem eller deltids-&lt;br&gt;grupp), familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen&lt;br&gt;förskola). Vidare skall bam upp till tolv års ålder erbjudas skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg i form av fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedag-&lt;br&gt;hem. För bam mellan tio och tolv år skall skolbarnsomsorgen även&lt;br&gt;kunna bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall svara för att bam inom dess område erbjuds&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Verksamheterna skall också&lt;br&gt;kunna anordnas av enskilda. Kommunen skall kunna uppfylla sitt ansvar&lt;br&gt;att tillhandahålla barnomsorg såväl genom att erbjuda plats i sin egen&lt;br&gt;verksamhet som att hänvisa bamet till en motsvarande plats i enskilt&lt;br&gt;bedriven förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg. Kommu-&lt;br&gt;nen skall vara skyldig att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem&lt;br&gt;samt enskild integrerad skolbarnsomsorg. Kommunen skall däremot inte&lt;br&gt;vara skyldig att lämna bidrag till familjedaghem, kompletterande&lt;br&gt;förskoleverksamhet eller öppen fritidsverksamhet som drivs i enskild&lt;br&gt;regi. Lagregleringen om bamomsorgsplan har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör i princip alla föräldrar med bam som&lt;br&gt;får daglig omsorg utanför hemmet ges möjlighet till kontakt med barnets&lt;br&gt;vardagliga miljö. Enligt nuvarande regler föreligger rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning - förutom vid föräldrautbildning och skolbesök - i&lt;br&gt;samband med besök i förskole- eller fritidsverksamhet inom samhällets&lt;br&gt;barnomsorg. I praxis har det ansetts att i begreppet samhällets barnom-&lt;br&gt;sorg inte enbart inryms den verksamhet som drivs av kommunen utan&lt;br&gt;även sådan alternativ bamomsorgsverksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;beslut av kommunfullmäktige tagit upp i bamomsorgsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar&lt;br&gt;skall kunna utges i samband med besök i bamomsorgsverksamhet utom&lt;br&gt;hemmet oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att en förälder skall ha rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning när föräldern avstår från förvärvsarbete för besök i&lt;br&gt;förskola, familjedaghem, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den öppna förskolan deltar bamet tillsammans med förälder, dagbam-&lt;br&gt;vårdare eller annan vårdare i en gruppverksamhet som är avsedd av ge&lt;br&gt;pedagogisk stimulans. Bamen är inte inskrivna. Inte heller i den öppna&lt;br&gt;fritidsverksamheten för bam mellan tio och tolv år är bamen inskrivna.&lt;br&gt;Denna verksamhet erbjuder inte heller samma grad av omvårdnad och&lt;br&gt;tillsyn som fritidshemmen och den integrerade skolbarnsomsorgen. Av&lt;br&gt;nu angivna skäl har arbetsgruppen föreslagit att tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;inte skall kunna utges i samband med besök i sistnämnda verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det dock inte sådana skäl att den&lt;br&gt;öppna verksamheten bör undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvensändring bör göras i 4 kap. 4 § andra stycket AFL. Enligt Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;detta lagrum får föräldrapenning utges bl.a. i samband med besök i&lt;br&gt;förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken bamet deltar.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att föräldrapenning skall kunna utges utan krav på att&lt;br&gt;förskoleverksamheten skall bedrivas inom samhällets barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vissa frågor rörande bestämmelserna om arvoden&lt;br&gt;till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1993/94:75 Arvoden till privatpraktiserande läkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster samt vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.,&lt;br&gt;lade regeringen fram förslag till lagar om privatpraktiserande läkares&lt;br&gt;respektive sjukgymnasters rätt till ersättning från ett av landstingen&lt;br&gt;finansierat och administrerat ersättningssystem för hälso- och sjukvård i&lt;br&gt;de fall vårdavtal inte har träffats med landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens socialutskott ställde sig i huvudsak bakom regeringens&lt;br&gt;förslag (1993/94:SoU14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet ansåg dock att försäkringskassan skall administrera utbetal-&lt;br&gt;ningarna av läkarvårdsersättning samt framförde vissa synpunkter på&lt;br&gt;lagförslaget. Utskottet föreslog därvid vissa ändringar i regeringens&lt;br&gt;förslag till lag om läkarvårdsersättning samt lag om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik. Vidare hemställde utskottet att riksdagen på några punkter&lt;br&gt;som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med vad utskottet anfört (rskr.&lt;br&gt;1993/94:118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan avsåg företagsläkamas möjligheter att omfattas av&lt;br&gt;rätten till läkarvårdsersättning, vikariatsreglema för specialistläkare samt&lt;br&gt;avgiftsfriheten för specialistläkare i fråga om röntgen- och laboratorie-&lt;br&gt;undersökningar som efter remiss utförs genom sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;försorg. Till detta kommer att utskottet gjorde vissa uttalanden om&lt;br&gt;konstruktionen av läkarvårdstaxan vad gäller bl.a. möjligheten att behålla&lt;br&gt;ersättning för hembesök och telefonkonsultationer i särskilda fall. Även&lt;br&gt;dessa frågor behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1994/95 (prop. 1993/94:100, bilaga 6)&lt;br&gt;aviseras vissa ändringar av anslagsteknisk karaktär fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1994 i fråga om flertalet särskilda ersättningar till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;som utges av staten enligt överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen.&lt;br&gt;De föreslagna ändringarna, som skall genomföras i bl.a. förenklande&lt;br&gt;syfte, innebär att endast ersättningarna för sjukresor och Handikappinsti-&lt;br&gt;tutet samt den särskilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlings-&lt;br&gt;insatser och några mindre utgiftposter skall redovisas under det anslag&lt;br&gt;som avser den allmänna sjukförsäkringen. Övriga särskilda ersättningar&lt;br&gt;till huvudmännen skall redovisas under anslaget för hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skulle senare återkomma till riksdagen med konsekvens- Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Propositionen&lt;br&gt;innehåller därför även de förslag till lagändringar som är erforderliga för&lt;br&gt;denna omläggning .&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Privatpraktiserande läkare med specialistkompetens i&lt;br&gt;företagshälsovård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Privatpraktiserande läkare med specia-&lt;br&gt;listkompetens i företagshälsovård bör inte omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flera såväl finansiella som&lt;br&gt;verksamhetsmässiga skäl talar enligt vår mening mot att läkare med&lt;br&gt;specialistkompetens i företagshälsovård skulle omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarersättning. Företagshälsovård respektive hälso- och&lt;br&gt;sjukvård är verksamheter med olika utgångspunkter, som styrs efter&lt;br&gt;skilda regler och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård är en lagreglerad verksamhet. De grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), som är en&lt;br&gt;målinriktad ramlag. Utöver den hälso- och sjukvård som en kommun&lt;br&gt;inom landstinget har ansvaret för, är det en uppgift för landstingen att&lt;br&gt;planera och organisera hälso- och sjukvården i respektive sjukvårdsom-&lt;br&gt;råde med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen&lt;br&gt;skall också avse den hälso- och sjukvård som erbjuds av annan än&lt;br&gt;landstinget och kommunerna i landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det övergripande målet för hälso-&lt;br&gt;och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården finansieras till helt övervägande del av lands-&lt;br&gt;tingsskatter. Statsbidragens andel för att finansiera hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;kostnaderna har successivt minskat och uppgår numera till ca 10 procent&lt;br&gt;av de totala kostnaderna (exkl. läkemedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården har vuxit fram på initiativ av parterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Den första överenskommelsen om företagshälsovård träffades&lt;br&gt;mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) år 1967. Avtal träffades senare mellan parterna inom&lt;br&gt;såväl den privata som den offentliga sektorn. Utgångspunkten var att man&lt;br&gt;såg det som en viktig uppgift för arbetsmarknadens parter att se till att&lt;br&gt;verksamheten blev förankrad i företagen som en partsobunden, utredande&lt;br&gt;och rådgivande expertresurs i det lokala arbetsmiljöarbetet. Som sådan&lt;br&gt;skulle den verka för att arbetsmiljön i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;anpassas till människans förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården är inte lagreglerad, men statsmakterna har i olika&lt;br&gt;sammanhang uttalat betydelsen av företagshälsovården som en resurs&lt;br&gt;vilken kan bidra till att förverkliga arbetsmiljölagens (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intentioner och förhindra utslagningen från arbetslivet. Begreppet&lt;br&gt;företagshälsovård används bl.a. i arbetsmiljölagen som benämning på en&lt;br&gt;resurs som arbetsgivaren är ålagd att föranstalta om &amp;quot;om arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena påkallar det&amp;quot; och som en av de frågor som skyddskommittén skall&lt;br&gt;behandla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten lämnade till och med år 1992 bidrag för att stimulera utbyggna-&lt;br&gt;den av företagshälsovården. Före den 1 januari 1986 lämnades stats-&lt;br&gt;bidrag i relation till omfattningen av den sjukvårdande verksamheten&lt;br&gt;inom företagshälsovården bl.a. mot bakgrund av den svenska sjukvårdens&lt;br&gt;då mycket starka koncentration till sjukhus. Fr.o.m. nämnda tidpunkt&lt;br&gt;infördes dock ett verksamhetsneutralt bidrag, som lämnades i relation till&lt;br&gt;antalet anställda i det anslutna företaget. Syftet med det nya bidraget var&lt;br&gt;att stimulera till förebyggande arbetsmiljöarbete och förbättra anslutning-&lt;br&gt;en av små och medelstora företag till företagshälsovården. De villkor&lt;br&gt;som ställdes för att statsbidrag skulle lämnas anslöt sig i huvudsak till&lt;br&gt;bestämmelserna i de avtal som gällde för företagshälsovård. Dessa&lt;br&gt;innebar att företagshälsovården skulle arbeta förebyggande med arbets-&lt;br&gt;miljön och medverka i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;heten på arbetsstället. Den skulle vara integrerad i eller på annat sätt vara&lt;br&gt;samordnad med arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1990 redovisades en översyn av effekterna av de nya bidrags-&lt;br&gt;reglerna, Företagshälsovård i omvandling (Ds 1990:42). Denna kom att&lt;br&gt;ligga till grund för de delvis nya bidragsbestämmelser som föreslogs i&lt;br&gt;proposition 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering. Riksdagen&lt;br&gt;godkände förslagen (bet. AU 1990/91:22, rskr. 1990/91:302) i maj 1991&lt;br&gt;och de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebar att villkoren för bidrag till företagshälsovården&lt;br&gt;renodlades till att gälla vissa krav på verksamhetens funktion och kvalitet&lt;br&gt;samt styrningen och ledningen av den. Kraven på att företagshälsovården&lt;br&gt;skulle arbeta förebyggande och medverka i den arbetsplatsinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringen markerades. Tyngdpunkten i företagshälsovårdens arbete&lt;br&gt;skulle inte ligga på de individinriktade insatserna utan på det före-&lt;br&gt;byggande arbetsmiljöarbetet med särskild betoning av grupp- och&lt;br&gt;organisationsinriktade insatser. Syftet att genom statsbidraget stimulera&lt;br&gt;små företag med upp till 20 anställda att ansluta sig till företagshälsovård&lt;br&gt;förstärktes ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) gjorde i bötjan av 1990-talet en för-&lt;br&gt;valtningsrevisionen studie av de statliga bidragen till företagshälsovården,&lt;br&gt;som presenterades i rapporten Den statliga styrningen av företagshälso-&lt;br&gt;vården (Fu 1991:9). RRV:s slutsats var att statsbidragets styrande&lt;br&gt;effekter var svaga, bl.a. när det gällde att öka anslutningen av de små&lt;br&gt;företagen. RRV ansåg inte heller att de då föreslagna förändringarna,&lt;br&gt;som kom att träda i kraft fr.o.m. år 1992, skulle få avsedd effekt varför&lt;br&gt;verket föreslog att bidraget skulle avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s rapport och det statsfinansiella läget medförde att regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1992/93 föreslog att det generella statsbidraget&lt;br&gt;för företagshälsovård skulle upphöra fr.o.m. den 1 januari 1993. Vidare&lt;br&gt;bemyndigade regeringen i februari 1992 arbetsmarknadsministern att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkalla en särskild utredare för att utreda företagshälsovårdens organisa-&lt;br&gt;tion och finansiering - 1992 års företagshälsovårdsutredning. Utredaren&lt;br&gt;skulle med utgångspunkt från att statsbidraget avvecklades överväga&lt;br&gt;andra former av stöd för att tillgodose de små företagens behov av&lt;br&gt;företagshälsovård. Utredaren skulle också mot bakgrund av en analys av&lt;br&gt;vilka konsekvenser en avveckling av statsbidraget kunde få för före-&lt;br&gt;tagshälsovården bedöma behovet av samhällelig styrning av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen att statsbidraget&lt;br&gt;till företagshälsovården skulle avvecklas fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1992 överlämnade 1992 års företagshälsovårdsutredning sitt&lt;br&gt;betänkande FHU92 (SOU 1992:103) till chefen för Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet. Vi vill i det följande kort hänvisa till vissa av&lt;br&gt;utredningens synpunkter och ställningstaganden i de delar de har&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att synen på företagshälsovård i nuläget är&lt;br&gt;mycket skiftande. A ena sidan riktas mycket av förhoppningarna om ett&lt;br&gt;effektivt arbetsmiljöarbete mot företagshälsovården. A andra sidan&lt;br&gt;framförs långtgående kritik mot denna. Förklaringen till denna splittrade&lt;br&gt;bild ligger till stor del på de många roller som företagshälsovården&lt;br&gt;kommit att få. Den skall vara en rådgivande expertresurs, en övervakare&lt;br&gt;av arbetsmiljön och arbetsgivarens särskilda resurs. De olika rollerna&lt;br&gt;som var och en kräver såväl särskilda kvalifikationer som lojalitet mot&lt;br&gt;uppdragsgivaren kan, menar utredningen, inte uppfyllas av en och samma&lt;br&gt;organisatoriska enhet utan att inte avsedda konsekvenser uppstår. Före-&lt;br&gt;tagens krav på sjukvård är en av de faktorer som medverkat till att&lt;br&gt;företagshälsovården inte kunnat spela en tillräckligt aktiv roll i arbets-&lt;br&gt;miljöarbetet, menar utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att arbetet med arbetsmiljö och rehabilitering skall&lt;br&gt;vara det primära för företagshälsovården. Även medicinsk kompetens&lt;br&gt;behövs i detta arbete. Utredningen betonar också vikten av ett för-&lt;br&gt;troendefullt samarbete med primärvården och andra berörda vårdgivare.&lt;br&gt;Om företag önskar erbjuda sina anställda sjukvård är det angeläget att&lt;br&gt;detta sker på sådant sätt att det inte inkräktar på eller ersätter arbetet med&lt;br&gt;arbetsmiljön och rehabiliteringen, menar utredningen som också anser att&lt;br&gt;arbetsgivare som vill anordna sjukvård för sina anställda själva bör&lt;br&gt;finansiera insatsen eller träffa överenskommelse med sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget nämna att om företag subventionerar&lt;br&gt;de anställdas sjukvård är detta att betrakta som en personal förmån, som&lt;br&gt;har direkt samband med en överenskommelse mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare om anställningsvillkor. Oppen sjukvård tillhör fortfarande de&lt;br&gt;förmåner som kan erbjudas utan att de beskattas trots den under senare&lt;br&gt;tid skärpta skattelagstiftningen om förmåner till anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna har ansvaret för rehabiliteringen på arbetsplatserna.&lt;br&gt;Företagshälsovården är här en viktig resurs. För att befrämja rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatserna har också försäkringskassorna möjlighet att köpa&lt;br&gt;yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för ett belopp som under inne-&lt;br&gt;varande budgetår uppgår till 700 miljoner kronor. Regeringen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit riksdagen (prop. 1993/94:100 bil. 6) att ett lika stort belopp&lt;br&gt;skall avsättas for detta ändamål även för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas till läkare i privat verksamhet med&lt;br&gt;specialistkompetens i specialiteter där individuella vård- och behand-&lt;br&gt;lingsinsatser är det primära. Bland de krav som gäller för läkare som&lt;br&gt;omfattas av lagen om läkarvårdsersättning återfinns bl.a. kravet på att de&lt;br&gt;skall bedriva verksamheten som privatläkare på heltid, dvs. minst&lt;br&gt;35 timmar per vecka. Vi vill erinra om att detta krav liksom övriga&lt;br&gt;lagbestämmelser även gäller fullt ut för de läkare som är verksamma&lt;br&gt;inom företagshälsovården och som sedan tidigare har en s.k. försäkrings-&lt;br&gt;kasseanslutning i den mån de fortsättningsvis vill vara verksamma inom&lt;br&gt;de ramar som gäller enligt lagen om läkarvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1994 är det landstingen som finansierar läkarvårdser-&lt;br&gt;sättningen. Om specialister i företagshälsovård skulle omfattas av rätten&lt;br&gt;till sådan innebär det att landstingen skulle drabbas av kostnader som&lt;br&gt;ankommer på företagen och som tidigare - i vaije fall delvis - staten&lt;br&gt;svarade för. Ett sådant förfarande skulle strida mot den s.k. finan-&lt;br&gt;sieringsprincipen. Denna innebär att kommuner och landsting inte bör&lt;br&gt;åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera&lt;br&gt;dessa med annat än höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan konsekvens skulle bli att samhället får två parallella system&lt;br&gt;för organisationen av den öppna sjukvården med landstingen som finan-&lt;br&gt;sieringsansvariga. Detta skulle med stor sannolikhet leda till ökade&lt;br&gt;totalkostnader. Det skulle också vara den del av befolkningen med de&lt;br&gt;minsta sjukvårdsbehoven som skulle ha tillgång till båda dessa organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad vi här anfört anser regeringen att specialister i&lt;br&gt;företagshälsovård inte bör omfattas av lagen (1993:1651) om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshälsovården finansieras sedan indragningen av statsbidraget helt&lt;br&gt;av företagen. Företagshälsovårdsutredningen konstaterade att bortfallet&lt;br&gt;av bidraget, som motsvarade ca 30 procent av intäkterna, medför&lt;br&gt;ekonomiska problem för företagshälsovården. En omställningsprocess&lt;br&gt;inleddes redan i samband med att riksdagen fattade beslut om indragning-&lt;br&gt;en. Enligt vår mening är också en omstrukturering av företagshälso-&lt;br&gt;vården önskvärd. Bortfallet av statsbidraget har påskyndat denna process.&lt;br&gt;Det är också viktigt att innehållet i de tjänster som tillhandahålls inom&lt;br&gt;ramen för företagshälsovården i första hand styrs av företagens efter-&lt;br&gt;frågan i relation till de behov de anser sig ha med hänsyn till det ansvar&lt;br&gt;de åläggs i gällande lagar och förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att avtal om företagshälsovård saknas för stora delar&lt;br&gt;av arbetsmarknaden och att det generella statsbidraget upphört har&lt;br&gt;regeringen nyligen uppdragit åt Statskontoret att utvärdera vad detta&lt;br&gt;inneburit för företagshälsovårdens organisation, inriktning, omfattning&lt;br&gt;och kvalitet. Uppdraget skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;senast den 5 september 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Vikariatsregler för privatpraktiserande läkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Läkare som är anställd i ett landstings hälso-&lt;br&gt;och sjukvård eller är anställd i ett bolag eller annan juridisk person&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården i vilket landstinget har ett bestämmande&lt;br&gt;rättsligt inflytande, ges möjlighet att få läkarvårdsersättning när&lt;br&gt;läkaren vikarierar för en privatpraktiserande specialist som uppbär&lt;br&gt;läkarvårdsersättning. Detta förutsätter dock att läkaren är ledig från&lt;br&gt;sin tjänst hos landstinget eller den juridiske personen. Ett motsvaran-&lt;br&gt;de möjlighet införs även i fråga om sjukgymnaster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslaget till ändring av vikariats-&lt;br&gt;reglema är föranlett av socialutskottets hemställan som riksdagen ställt&lt;br&gt;sig bakom. Utskottet gjorde bl.a. den bedömningen att det kan bli&lt;br&gt;omöjligt att få kompetenta vikarier om offentliganställda läkare inte ges&lt;br&gt;möjlighet att vikariera för privatpraktiserande specialister samt att en&lt;br&gt;förutsättning för att få vikariera bör vara att en offentliganställd läkare&lt;br&gt;under vikariatet är tjänstledig från sin befattning i landstinget. Förslaget&lt;br&gt;föranleder ändring dels i 9 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,&lt;br&gt;dels i 9 § lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Avgiftsfrihet för privatläkares röntgen- och&lt;br&gt;laboratorieundersökningar hos sjukvårdshuvudmännen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om privatläkarnas avgiftsfrihet i&lt;br&gt;fråga om remiss av patienter eller prov till röntgen- och labora-&lt;br&gt;torieundersökningar inom den offentliga vården bör lösas på lokal&lt;br&gt;nivå genom beslut av sjukvårdshuvudmännen efter förhandlingar&lt;br&gt;med företrädare för de privatpraktiserande specialistläkama. För de&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän eller privatläkare som inte önskar en sådan&lt;br&gt;lösning bör nuvarande ordning bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen föreslog i prop.&lt;br&gt;1993/94:75 att de privata specialistläkamas avgiftsfrihet i fråga om&lt;br&gt;remiss för röntgen- och laboratorieundersökningar till bl.a. den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården tills vidare skulle kvarstå. Det framhölls därvid&lt;br&gt;emellertid att det kunde finnas starka skäl för att överväga en ändrad&lt;br&gt;ordning men att frågan måste beredas ytterligare vad gäller avvägningen&lt;br&gt;mellan behovet av en god kostnadskontroll i förhållande till de risker som&lt;br&gt;kan finnas för undervård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet ansåg att det är nödvändigt att det i vart fall inom ett&lt;br&gt;och samma landsting gäller likvärdiga regler för privatpraktiserande&lt;br&gt;specialistläkare och offentliganställda läkare och framhöll att det borde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ankomma på regeringen att utforma förslag i detta avseende och&lt;br&gt;återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1974 har sjukvårdshuvudmännen haft ett finansiellt ansvar för&lt;br&gt;de försäkringsanslutna privatpraktiserande läkarnas remisser till röntgen-&lt;br&gt;och laboratorieundersökningar. Då upphörde de privata laboratoriernas&lt;br&gt;möjligheter att få ersättning från sjukförsäkringen. Dessa ersättningar&lt;br&gt;schabloniserades med ett visst belopp per undersökning och utbetalades&lt;br&gt;i stället till sjukvårdshuvudmännen. Huvudmännen fick sedan träffa avtal&lt;br&gt;med de privata laboratorierna, vilket möjliggjorde att ersättningarna blev&lt;br&gt;mer anpassade till respektive laboratoriums verkliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1985 är systemet med ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen för öppen vård per besök ändrat så att dessa ersättningar har&lt;br&gt;schabloniserats och baserats främst på antalet invånare. Skyldigheten för&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen att ombesöija laboratorieprovanalyser och&lt;br&gt;röntgenundersökningar avseende de försäkringsanslutna privatläkarnas&lt;br&gt;patienter - antingen vid egna laboratorier eller genom ett driftavtal -&lt;br&gt;påverkades dock inte av denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många sjukvårdshuvudmän har numera infört system för styrning av&lt;br&gt;denna verksamhet. I stället för det tidigare budgetsystemet ersätts&lt;br&gt;vårdenheterna med ett visst belopp per vårdad patient. I dessa ersätt-&lt;br&gt;ningar ingår också de kostnader som olika diagnostiska undersökningar&lt;br&gt;medfört. Detta förutsätter i sin tur att den vårdande avdelningen genom&lt;br&gt;intemdebitering ersätter laboratoriet för dess kostnader. Även vård-&lt;br&gt;centralerna debiteras ofta kostnaderna för medicinsk service och har&lt;br&gt;tillförts en budget härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med dessa nya styrsystem är att den som beslutar om en viss&lt;br&gt;röntgen- eller laboratorieundersökning också skall belastas med kost-&lt;br&gt;naderna för denna. Härigenom uppnås en effektivare resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika studier och försök har visat att det är svårt att fastställa några&lt;br&gt;enhetliga principer för hur många laboratorie- och röntgenundersökningar&lt;br&gt;en enskild läkarmottagnings patienter behöver få utförda. Detta varierar&lt;br&gt;beroende på patientsammansättning och läkarens specialitet. Olika försök&lt;br&gt;att schablonisera ersättningarna på den enskilda mottagningen har därför&lt;br&gt;inte varit framgångsrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera sjukvårdshuvudmän har dock framhållit att det är angeläget att&lt;br&gt;finna en lösning där ett kostnadsansvar kan åläggas en privatläkares&lt;br&gt;mottagning för dessa prover och undersökningar på samma sätt som för&lt;br&gt;läkare inom den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är regeringen av den uppfattningen att frågan bör&lt;br&gt;kunna lösas på lokal nivå genom beslut av respektive sjukvårdshuvudman&lt;br&gt;efter förhandlingar med företrädare för de privatpraktiserande läkarna.&lt;br&gt;En tänkbar modell att lösa detta är följande. För vaije mottagning bör&lt;br&gt;fastställas en ram inom vilken dessa kostnader skall rymmas. Ramen&lt;br&gt;fastställs med utgångspunkt i den aktuella mottagningens verksamhetsin-&lt;br&gt;riktning och patientsammansättning. För de mottagningar som håller&lt;br&gt;denna ram skall huvudmannen - efter uppföljning av kvaliteten - utbetala&lt;br&gt;en kvalitetsbonus. De sjukvårdshuvudmän eller privatläkare som inte&lt;br&gt;önskar utnyttja detta system bör ha rätt att stå utanför varvid laboratorie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och röntgenundersökningarna liksom hittills bör finansieras av huvud- Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Konstruktionen av taxebestäm mel serna för&lt;br&gt;specialistläkare och sjukgymnaster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Läkare och sjukgymnaster som är verksamma&lt;br&gt;inom stödområdena 1 och 2 enligt förordningen (1990:642) om&lt;br&gt;regional poli tiskt företagsstöd och inom kommunerna Nordanstig,&lt;br&gt;Krokom, Nordmaling, Robertsfors samt Vännäs får laglig rätt till&lt;br&gt;särskilt arvode för telefonkonsultationer och medicinskt motiverade&lt;br&gt;hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En läkare som undersöker och behandlar&lt;br&gt;en patient för sådant som ligger utanför läkarens specialitet bör inte&lt;br&gt;få uppbära normalarvode för detta, oavsett om det sker inom ett&lt;br&gt;stödområde såvida inte vårdavtal har ingåtts. Innan ett sådant tillägg&lt;br&gt;i lagen om läkarvårdsersättning övervägs är det angeläget att dels&lt;br&gt;bedöma frågan ur kvalitets- och patientsäkerhetsssynpunkt, dels följa&lt;br&gt;och utvärdera hur de ändrade bestämmelserna för rätt till läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning har påverkat etableringen av läkare i dessa stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Riksdagen har&lt;br&gt;tillstyrkt regeringens förslag i fråga om konstruktionen av taxan för&lt;br&gt;specialistläkare. Socialutskottet framhöll dock att regeringen vid över-&lt;br&gt;vägandena om den kommande taxan borde behålla möjligheten att särskilt&lt;br&gt;ersätta hembesök. Utskottet pekade därvid bl.a. på att enda möjligheten&lt;br&gt;på många orter för en patient inom hemsjukvården att få träffa en&lt;br&gt;specialistläkare är att söka på sjukhusets akutmottagning. Hembesök av&lt;br&gt;en specialistläkare skulle därför kunna avlasta den specialiserade sjukhus-&lt;br&gt;vården och medföra en effektivisering. Även telefonkonsultationer borde&lt;br&gt;enligt utskottet ersättas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet uppmärksammade också frågan om arvodets nivå för en&lt;br&gt;specialistläkare som arbetar inom de i lagen angivna stödområdena när&lt;br&gt;en sådan läkare undersöker och behandlar patienter för sådant som ligger&lt;br&gt;utanför specialiteten. Enligt utskottet borde läkaren för sådana insatser få&lt;br&gt;tillämpa normalarvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ingående övervägt vad socialutskottet anfört i fråga om&lt;br&gt;att behålla möjligheterna att i särskild ordning kunna ersätta hembesök&lt;br&gt;och telefonkonsultationer i vissa fall samtidigt som regeringen vidhåller&lt;br&gt;sin tidigare redovisade uppfattning att det är högst angeläget att i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning förenkla ersättningssystemet för privatläkarvård. Ett&lt;br&gt;generellt återinförande av dessa särskilda ersättningar i taxesystemet&lt;br&gt;skulle i hög grad motverka detta syfte. Med hänsyn till de motiv som&lt;br&gt;utskottet framfört anser dock regeringen att det finns skäl för att särskild&lt;br&gt;ersättning skall lämnas till de läkare och sjukgymnaster som har sin&lt;br&gt;verksamhet inom stödområdena 1 och 2 samt i kommunerna Nordanstig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krokom, Nordmaling, Robertsfors och Vännäs för telefonkonsultationer&lt;br&gt;och medicinskt motiverade hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu föreslagits föranleder tillägg dels i 20 § lagen (1993:1651)&lt;br&gt;om läkarvårdsersättning, dels i 20 § lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om möjligheten att till läkare i stödområde kunna&lt;br&gt;utge normalarvode även för vård och behandling för sådant som ligger&lt;br&gt;utanför specialiteten är regeringen däremot mycket tveksam. Införande&lt;br&gt;av en sådan möjlighet bryter mot principerna för det nya taxekonstruk-&lt;br&gt;tionen och innebär risker ur kvalitets- och patientsäkerhetssynpunkt som&lt;br&gt;kräver ytterligare överväganden. Regeringen anser också att som ett&lt;br&gt;underlag för dessa bör effekterna av de ändrade reglema för anslutning&lt;br&gt;till ersättningssystemet närmare studeras för bl.a. stödområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de frågor som behandlats i detta avsnitt vill vi erinra om&lt;br&gt;möjligheten för landsting och vårdgivare att reglera dessa genom att&lt;br&gt;träffa vårdavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Konsekvensändringar i bl.a. AFL vid viss anslagsjustering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fr.o.m. budgetåret 1994/95 finansieras den&lt;br&gt;allmänna sjukvårdsersättningen och flertalet särskilda ersättningar&lt;br&gt;som nu utges från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen -&lt;br&gt;enligt överenskommelsen mellan staten och företrädare för sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen för år 1994 - helt genom statsbidrag och&lt;br&gt;redovisas under anslaget för hälso- och sjukvård. Detta föranleder&lt;br&gt;ändringar i AFL och andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den av regeringen tidigare föreslagna&lt;br&gt;ändringen är motiverad av två skäl. Det första skälet är att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen, enligt vilken den allmänna sjukvårdsersättningen till 29 %&lt;br&gt;finansieras via statsbidraget för hälso- och sjukvård och den resterande&lt;br&gt;delen med 15 % statsbidrag och 85 % med olika socialavgifter, är&lt;br&gt;svårbegriplig och komplicerad ur redovisningssynpunkt. Det andra skälet&lt;br&gt;är att den allmänna sjukvårdsersättningen och de särskilda ersättningarna,&lt;br&gt;med ett undantag, numera inte har någon direkt anknytning till sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemet utan är att betrakta som mer eller mindre tillfälliga&lt;br&gt;stimulansmedel till vissa områden eller insatser inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att endast ersättningen för sjukresor, ersättningen till&lt;br&gt;Handikappinstitutet samt den särskilda ersättningen för rehabiliterings-&lt;br&gt;och behandlingsinsatser fr.o.m. den 1 juli 1994 kommer att finansieras&lt;br&gt;genom den allmänna sjukförsäkringen. Den anslagsmässiga konsekven-&lt;br&gt;serna härav har redan beaktats i budgetpropositionen för budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu föreslagits föranleder vissa följdändringar i 2 kap. AFL, Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;tandvårdslagen (1985:125) samt i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Vårdbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 4 § i lagen (1962:381)om allmän försäkring (AFL) utges&lt;br&gt;vårdbidrag till föräldrar som vårdar bam under 16 års ålder och som&lt;br&gt;under minst sex månader behöver särskild tillsyn och vård på grund av&lt;br&gt;sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp. Hänsyn tas&lt;br&gt;också till sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets&lt;br&gt;sjukdom eller handikapp. Vårdbidragets storlek är beroende av hur&lt;br&gt;omfattande barnets behov av vård och tillsyn är samt hur stora merkost-&lt;br&gt;naderna är. Vårdbidrag kan lämnas som helt, tre fjärdedels, halvt och en&lt;br&gt;fjärdedels vårdbidrag. Helt vårdbidrag är 250 procent av basbeloppet.&lt;br&gt;Vårdbidraget är skattepliktig inkomst och ATP-grundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas vara ersättning för merkost-&lt;br&gt;nader. Om tillsyns- och vårdbehovet för ett bam uppfyller kravet för helt&lt;br&gt;vårdbidrag, kan ersättning för merkostnader ges utöver vårdbidraget med&lt;br&gt;ett visst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Delning av vårdbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vårdbidraget skall kunna delas mellan&lt;br&gt;gifta/sammanboende föräldrar som gemensamt har vårdnaden om&lt;br&gt;bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler för vårdbidrag&lt;br&gt;medger att vårdbidraget delas mellan föräldrarna under förutsättning att&lt;br&gt;båda tar del i vården av bamet samt att de lever åtskilda. Lever&lt;br&gt;föräldrarna tillsammans medger inte nuvarande regler att föräldrarna&lt;br&gt;delar på vårdbidraget om de så skulle önska. För den del som inte utgör&lt;br&gt;ersättning för merkostnader är vårdbidraget pensionsgrundande, vilket&lt;br&gt;också är ett skäl till att bidraget bör kunna delas mellan föräldrarna om&lt;br&gt;de så önskar. Ett sådant tillägg bör föras in i 9 kap. 4 b § AFL. De&lt;br&gt;administrativa effekterna är mycket begränsade bl.a. eftersom rutiner för&lt;br&gt;delat vårdbidrag redan finns. Ändringen medför heller inga ökade&lt;br&gt;kostnader för vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Rätt till folkpension utomlands enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsbestämmelserna till lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (AFL) om rätten till folkpension utomlands för&lt;br&gt;svenska medborgare födda år 1929 eller tidigare ändras så att det&lt;br&gt;klargörs att pensionen utomlands inte kan utgå med högre belopp än&lt;br&gt;vad som skulle utgå om pensionären var bosatt i Sverige. Över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna anpassas även till att mantalskrivningen&lt;br&gt;numera har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med stöd av 5 kap. 1 § AFL i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 juli 1979 kunde en svensk medborgare som hade varit&lt;br&gt;mantalsskriven i Sverige för det år varunder han fyllt 62 år och de fem&lt;br&gt;närmast föregående åren uppbära folkpension och pensionstillskott vid&lt;br&gt;bosättning utomlands. Folkpensionen utgick på samma sätt som i Sverige&lt;br&gt;med oavkortat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1979 ändrades reglema för rätt till folkpension vid bosättning&lt;br&gt;utomlands. Huvudregeln blev att en svensk medborgare som hade rätt till&lt;br&gt;ATP fick rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Folkpensionens&lt;br&gt;storlek berodde på antalet år med ATP-poäng. Den som var bosatt i&lt;br&gt;Sverige hade fortsatt rätt till folkpension med oavkortat belopp. Samtidigt&lt;br&gt;infördes en övergångsbestämmelse enligt vilken de som var födda år&lt;br&gt;1929 eller tidigare kunde åberopa äldre bestämmelser för rätt till&lt;br&gt;folkpension utomlands och således få folkpension med oavkortat belopp&lt;br&gt;på samma sätt som om de var bosatta i Sverige under förutsättning att de&lt;br&gt;varit mantalskrivna i Sverige mellan 57 och 62 års ålder. Rätten gällde&lt;br&gt;även de som var födda år 1930 eller senare om de den 1 juli 1979 redan&lt;br&gt;uppbar folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ändringarna i folkpensionslagstiftningen som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993 gjordes vissa ändringar i denna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse som endast berör dem som är födda 1930 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1993 är i princip folkpensionens storlek i Sverige&lt;br&gt;beroende av antingen antalet år med ATP-poäng eller antalet bosättnings-&lt;br&gt;år i Sverige. Den aktuella övergångsbestämmelsen kan dock tolkas så att&lt;br&gt;även om pension i Sverige utgår med avkortat belopp på grund av&lt;br&gt;bristande antal år med ATP-poäng eller bristande antal bosättningsår&lt;br&gt;skulle folkpensionen utomlands utgå med oavkortat belopp för den som&lt;br&gt;uppfyller den äldre lagstiftningens mantalsskrivningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har Riksförsäkringsverket i skrivelse den&lt;br&gt;25 november 1993 förslagit att den aktuella övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;kompletteras med ett förtydligande att folkpension i dessa fall inte skall&lt;br&gt;utgå med högre belopp än vad som skulle ha utgått vid bosättning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förtydligande är särskilt betydelsefullt sedan EES-avtalet och&lt;br&gt;lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;trätt i kraft den 1 januari 1994. Genom denna lag följer att medborgare&lt;br&gt;i EES-ländema skall likabehandlas med svenska medborgare vid&lt;br&gt;tillämpning av all svensk lagstiftning om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har även föreslagit att övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;tekniskt anpassas till att mantalsskrivningen upphört i samband med att&lt;br&gt;den nya folkbokföringslagen (1991:481) trädde i kraft den 1 juli 1992 på&lt;br&gt;motsvarande sätt som redan gjorts i 1 kap. 4 och 5 §§ AFL om&lt;br&gt;inskrivning i försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kompensationsnivå för privat sjukförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Försäkringsbolagen bör själva avgöra om&lt;br&gt;kompensationsnivåema för privat försäkring för inkomstbortfall vid&lt;br&gt;sjukdom skall anpassas till de kompensationsnivåer som gäller inom&lt;br&gt;socialförsäkringen. Finansinspektionen får bedöma om allmänna råd&lt;br&gt;bör lämnas i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsavtal rörande privat sjukförsäkring bör dock utgå från&lt;br&gt;att statsmaktemas avsikt med förändringarna i sjuklöne- och sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemen är att självrisker motverkar att systemen över-&lt;br&gt;utnyttjas och att utfallet av förändringarna skall bli enhetligt bland&lt;br&gt;olika grupper på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsavtal ingås som rubbar dessa förutsättningar kan det&lt;br&gt;bli aktuellt att ändra i det offentligt reglerade ersättningssystemet på&lt;br&gt;sådant sätt att vad som uppburits från privat tecknade försäkringar&lt;br&gt;frånräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I samband med införandet av den&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringen år 1955 uttalades (prop. 1953:178) att den&lt;br&gt;obligatoriska sjukpenning försäkringen borde vara den grund för&lt;br&gt;medborgarnas skydd under sjukdom efter vilken kompletterande&lt;br&gt;hjälpformer borde avpassas, samtidigt som den försäkrade inte genom&lt;br&gt;sjukförmånema borde få en bättre ekonomi än då han var frisk. Denna&lt;br&gt;princip följdes upp genom föreskrifter för privat försäkring utfärdade av&lt;br&gt;Försäkringsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att sjukpenningen gjordes skattepliktig år 1974 anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet (prop. 1973:46) att denna princip fortfarande&lt;br&gt;skulle gälla. Föredraganden förutsatte att de närmare riktlinjer om&lt;br&gt;kompensationsnivåer som han förordade skulle beaktas av arbetmark-&lt;br&gt;nadens parter. Han anförde vidare att i fråga om kompletterande&lt;br&gt;ersättningar i försäkringsform det ankom på Försäkringsinspektionen att&lt;br&gt;utfärda sådana rekommendationer att den förordade begränsningen&lt;br&gt;iakttogs. Vad som anförts i prop. 1973:46 har även legat till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömningen i prop. 1974:90 och 1975:58 att förmån från fri avtals-&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring (AGS) även fortsättningsvis skulle vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse 1984/85:187 redovisades avtal och överens-&lt;br&gt;kommelser som träffats under november 1984 och februari 1985 mellan&lt;br&gt;SAF och LO om förbättrade sjukförmåner. Vidare angavs att SAF och&lt;br&gt;LO var överens om att gemensamt och i kontakt med statsmakterna&lt;br&gt;utreda sjukersättningssystemet i syfte att nå likvärdiga villkor för olika&lt;br&gt;kategorier av anställda. Som ett led i detta utredningsarbete hade SAF&lt;br&gt;och LO samtidigt kommit överens om en kraftig utbyggnad av AGS&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 april 1985. Ersättningen från AGS hade därvid utformats&lt;br&gt;så att den tillsammans med sjukpenningen i princip skulle motsvara&lt;br&gt;100 % av inkomstförlusten för sjukperioder som varar utöver sju dagar.&lt;br&gt;Efter den 90:e sjukpenningdagen motsvarade ersättningen i princip 95 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen angavs att de överenskomna ersättningsnivåerna var godtag-&lt;br&gt;bara. Föredragande statsrådet fann heller inte anledning att på grund av&lt;br&gt;förbättringarna av AGS föreslå några ändringar i den skattemässiga&lt;br&gt;behandlingen av försäkringen. Han anförde vidare att den ersättningsnivå&lt;br&gt;som sålunda godtagits för AGS borde vara avgörande för högsta&lt;br&gt;acceptabla nivå för ersättning inom annan privat försäkring. Enskilda&lt;br&gt;försäkringsbolag borde därför inte tillhandahålla försäkringar som -&lt;br&gt;tillsammans med andra sjukförmåner - skulle ge högre ersättning än vad&lt;br&gt;som svarar mot inkomstbortfallet under sjuktid efter de sju första&lt;br&gt;sjukdagarna, vilket motsvarade ersättningen enligt AGS. Liksom tidigare&lt;br&gt;ankom det på Försäkringsinspektionen att övervaka att inte förmånligare&lt;br&gt;villkor än vad som angivits kom att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skrivelsen bereddes riksdagen tillfälle att ta del av vad som&lt;br&gt;anförts. Socialförsäkringsutskottet angav i sitt betänkande SfU 1984/85:29 att&lt;br&gt;vad som framhållits i skrivelsen inte hade givit anledning till något särskilt&lt;br&gt;uttalande från utskottets sida. Utskottet hemställde att riksdagen lade&lt;br&gt;skrivelsen till handlingarna, vilket också blev riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 10 juni 1985 till Försäkringsbranschens Serviceaktie-&lt;br&gt;bolag angav Försäkringsinspektionen att inspektionen tolkat regeringens&lt;br&gt;skrivelse så att de enskilda försäkringsbolagen inte fick tillhandahålla&lt;br&gt;försäkringar som - tillsammans med andra sjukförmåner - ger högre&lt;br&gt;ersättning av inkomstbortfallet före skatt än, för sjukperiod som varar&lt;br&gt;utöver sju dagar räknat fr.o.m. insjuknandedagen, 100 % för dag 1-91&lt;br&gt;och 95 % fr.o.m. dag 92. För sjukperiod som varar högst sju dagar&lt;br&gt;räknat fr.o.m. insjuknandedagen förelåg inget försäkringsbart utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1993 har Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd tillskrivit&lt;br&gt;Finansinspektionen och begärt klarläggande om de riktlinjer inspektionen&lt;br&gt;meddelat i sin skrivelse den 10 juni 1985 om maximal ersättningsnivå för&lt;br&gt;inkomstbortfall vid meddelande av privat sjukförsäkring fortfarande äger&lt;br&gt;tillämpning. Finansinspektionen har i sin tur tillskrivit Socialdepartemen-&lt;br&gt;tet och begärt besked om det som anförts i skrivelsen 1984/85:187&lt;br&gt;fortfarande gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att under de senaste åren har genomgripande&lt;br&gt;förändringar gjorts i sjukförsäkringen. I detta sammanhang är särskilt&lt;br&gt;följande förändringar av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 mars 1991 sänktes kompensationsnivån i sjukförsäkringen till&lt;br&gt;65 % för de första tre sjukpenningdagama, 80 % för tiden därefter&lt;br&gt;t.o.m. den 90:e dagen samt 90 % för tid därefter. Samtidigt infördes&lt;br&gt;bestämmelser om att sjukpenningen skulle minskas med belopp som&lt;br&gt;arbetsgivaren utgav i lön under sjukdom utöver 10 % av lönen under de&lt;br&gt;första 90 dagama. Om arbetsgivaren utgav lön för sjuktid efter 90 dagar&lt;br&gt;skulle sjukpenningen minskas med hela lönen. Med lön under sjukdom&lt;br&gt;jämställdes ersättning på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som&lt;br&gt;åtnjöts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa stora förändring skedde den 1 januari 1992 då arbetsgivaren i lag&lt;br&gt;ålades skyldighet att utge sjuklön för de första 14 dagama av ett sjukfall.&lt;br&gt;Arbetstagaren hade rätt till sjuklön med 75 % av mistade anställningsför-&lt;br&gt;måner för de tre första sjuklönedagarna och med 90 % under återstoden&lt;br&gt;av sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste förändringen gäller fr.o.m. den 1 april 1993 då en&lt;br&gt;karensdag infördes i såväl sjukförsäkringen som sjuklönesystemet.&lt;br&gt;Samtidigt har ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänkts till 80 % också&lt;br&gt;fr.o.m. dag 91 och fr.o.m. den 1 juli 1994 till 70 % fr.o.m. dag 366 i&lt;br&gt;en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade förändringarna har bl.a. haft till syfte att minska&lt;br&gt;försäkringens utgifter genom att öka den enskildes självrisk genom&lt;br&gt;införandet av en karensdag och sänkta ersättningsnivåer. Utgångspunkten&lt;br&gt;för regeringens förslag om karensdag m.m. var att nödvändiga an-&lt;br&gt;passningar av sjuklöneavtalen även fortsättningsvis skall fungera så att&lt;br&gt;särskilda lagstiftningsåtgärder med syfte att åstadkomma likformighet inte&lt;br&gt;skall bli aktuella. Förändringarna har också varit avsedda att stärka den&lt;br&gt;s.k. arbetslinjen inom socialförsäkringen. En annan förändring som skett&lt;br&gt;sedan regeringens skrivelse år 1985 är att utbetalning från AGS-&lt;br&gt;försäkring fr.o.m. den 1 januari 1991 är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan konstateras att regeringen i direktiven (Dir. 1993:44) till&lt;br&gt;Sjuk- och arbetsskadeberedningen angivit att en viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;beredningens arbete bör vara att förslagen till försäkringslösning skall&lt;br&gt;innehålla ett visst mått av självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att förutsättningarna nu är helt annorlunda&lt;br&gt;jämfört med när skrivelsen 1984/85:187 beslutades. Det är regeringens&lt;br&gt;uppfattning att vad som anförts i den skrivelsen därför inte längre kan&lt;br&gt;äga giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagen bör själva avgöra om försäkringsavtal rörande&lt;br&gt;privat sjukförsäkring skall anpassas till de kompensationsnivåer som&lt;br&gt;gäller inom socialförsäkringen. Finansinspektionen får därvid bedöma om&lt;br&gt;allmänna råd bör lämnas i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsavtalen bör dock utgå från att statmaktemas avsikt med&lt;br&gt;förändringarna i sjuklöne- och sjukförsäkringssystemen är att självrisker&lt;br&gt;motverkar att systemen överutnyttjas och att utfallet av förändringarna&lt;br&gt;skall bli enhetligt bland olika grupper på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsavtal ingås som rubbar dessa förutsättningar kan det bli&lt;br&gt;aktuellt att ändra i det offentligt reglerade ersättningssystemet, på sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt att vad som uppburits från privat tecknade försäkringar frånräknas. Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;Med sådan privat försäkring avses försäkring som tecknats av enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av arbetsgivare eller annan för enskilds räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om vårdbidrag liksom de föreslagna ändringarna på föräldraför-&lt;br&gt;säkringens område bör träda kraft den 1 januari 1995. Övriga förslag bör&lt;br&gt;träda kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kostnader och administration vad avser&lt;br&gt;föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslagens ekonomiska effekter på föräldraförsäkringen&lt;br&gt;har arbetsgruppen sammanfattningsvis bedömt att de utgiftsökningar som&lt;br&gt;vissa av förslagen kan komma att medföra motsvaras av besparingar till&lt;br&gt;föjd av förslagen om begränsning av rätt till föräldrapenning under&lt;br&gt;arbetsfri tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslaget om överlåtelse av rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning till annan försäkrad kan ge upphov till en ökning av&lt;br&gt;försäkringsutgiftema. Vid ett antagande om att ca 10 % av familjerna&lt;br&gt;kommer att utnyttja denna möjlighet kan utgiftsökningen uppskattas till&lt;br&gt;ca 34 miljoner kronor brutto per år. Vad gäller förslaget om föräldrapen-&lt;br&gt;ning under arbetsfri tid inklusive semesterledighet kan kostnadseffekten&lt;br&gt;uppskattas enligt följande. Vid ett antagande om att ca 10 % av fäders&lt;br&gt;uttag av föräldrapenning sker under arbetsfri tid i syfte att förstärka&lt;br&gt;familjens ekonomi och att dessa uttag i forsättningen inte kommer att ske&lt;br&gt;kan förslaget beräknas ge upphov till en besparing om ca 65 miljoner&lt;br&gt;kronor brutto per år. Övriga förslag - ändring av 2,5 årsregeln respek-&lt;br&gt;tive tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar - kan ge upphov till&lt;br&gt;utgiftsökningar motsvarande ca 8 miljoner kronor. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;de föreslagna förändringarna inom föräldraförsäkringen minska de totala&lt;br&gt;utgifterna med ca 23 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bedöms vidare ge upphov till vissa administrationskostnader.&lt;br&gt;De löpande administrationskostnaderna beräknas öka med drygt en miljon&lt;br&gt;kronor. Genomförandekostnadema för Riksförsäkringsverket kan beräk-&lt;br&gt;nas till ca en miljon kronor för budgetåret 1994/95. Regeringen avser att&lt;br&gt;i samband med höstens budgetprövning göra en samlad bedömning av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas behov av medel för&lt;br&gt;administration av föräldraförsäkringen. I det sammanhanget kommer&lt;br&gt;ställning att tas till även de nu aktuella kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av svårigheterna att förutse effekterna av de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna inom föräldraförsäkringen finns det skäl att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen på området. Regeringen avser att i det kommande reg-&lt;br&gt;leringsbrevet för budgetåret 1994/95 ge Riksförsäkringsverket i uppdrag&lt;br&gt;att följa upp och redovisa effekterna av ifrågavarande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kapitlet är i allt väsentligt konsekvenser av vissa beslutade&lt;br&gt;eller föreslagna ändringar av anslagsteknisk karaktär. Bakgrunden och&lt;br&gt;skälen har redovisats i avsnitt 7.1 och 7.6. Därutöver föreslås vissa&lt;br&gt;språkliga och redaktionella ändringar. En sådan ändring innebär att&lt;br&gt;kapitelrubriken ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges inte längre att ersättning lämnas för sådan hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som landsting och landstingsfria kommuner är skyldiga att&lt;br&gt;erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det finns fortfarande hän-&lt;br&gt;visningar till denna lag och till lagen om resekostnadsersättning vid&lt;br&gt;sjukresor. Det anges däremot att sjukvårdsersättning lämnas för bl.a.&lt;br&gt;hälso- och sjukvård utan angivande av för vilken sådan vård detta skall&lt;br&gt;ske. Som angivits i avsnitt 7 är avsikten att bidragen till landstingen och&lt;br&gt;de landstingsfria kommunerna i fortsättningen skall redovisas under ett&lt;br&gt;annat anslag i statsbudgeten. Ändringarna i stycket är i övrigt endast&lt;br&gt;redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås endast vissa mindre konsekvensändringar till&lt;br&gt;följd av att 2 § föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås upphävd. I paragrafen har hittills reglerats sjukvårds-&lt;br&gt;ersättning för öppen hälso- och sjukvård som ombesörjs av staten eller&lt;br&gt;av landsting eller kommun som inte tillhör landsting. Sådan ersättning&lt;br&gt;har innefattats i den allmänna sjukvårdsersättningen enligt 2 § för-&lt;br&gt;ordningen (1984:908) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudman från&lt;br&gt;sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersätt-&lt;br&gt;ningen skall enligt regeringens förslag omvandlas till ett bidrag till hälso-&lt;br&gt;och sjukvården (jfr avsnitt 7). Bestämmelserna i paragrafen behövs inte&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första två stycken är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket föreslås upphävt som en följd av förslaget om upp-&lt;br&gt;hävande av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om ersättning för sjukhusvård. Såvitt&lt;br&gt;gäller sjukvårdshuvudmännen ingår denna ersättning till övervägande del&lt;br&gt;i den nyss nämnda allmänna sjukvårdsersättningen som skall omvandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett bidrag till hälso- och sjukvård (jfr vid 2 §). Ersättning for Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;sjukhusvård lämnas därutöver till vissa andra sjukvårdsinrättningar och&lt;br&gt;för sjukhusvård som omfattas av konventioner. Dessa ersättningar skall&lt;br&gt;finnas kvar. Bestämmelserna härom finns i förordningen (1979:849) om&lt;br&gt;ersättning for sjukhusvård m.m. Paragrafen behöver därför finnas kvar&lt;br&gt;men har språkligt omarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket har därutöver tagits in en möjlighet för regeringen att&lt;br&gt;lämna över sin föreskriftsrätt till en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen föreslås bestämmelser om sjukvårdsersättning för&lt;br&gt;särskilda rehabiliterings- och behandlingsinsatser samt för utveckling och&lt;br&gt;provning av hjälpmedel åt personer med funktionshinder och liknande&lt;br&gt;verksamhet. Sistnämnda kan avse Handikappinstitutets verksamhet.&lt;br&gt;Sådana ersättningar har lämnats enligt den nyss nämnda förordningen om&lt;br&gt;vissa ersättningar till sjukvårdshuvudman från sjukförsäkringen enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avsikten är att sådana ersätt-&lt;br&gt;ningar även fortsättningsvis skall kunna lämnas. Detta bör anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med ersättning för andra ändamål föreslås regeringen få fastställa&lt;br&gt;grunderna för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är endast redaktionella konsekvenser av&lt;br&gt;förslagen till ändringar beträffande 2 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är endast av språklig art och i huvudsak konsekvenser av&lt;br&gt;förslagen beträffande 2 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är endast konsekvenser av förslaget om upphävande av 2 §&lt;br&gt;och införande av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ersättning enligt 1 § fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall inte vara förmånsgrundande&lt;br&gt;vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Denna ersättning har&lt;br&gt;därför lagts till i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna paragraf anges vilka personer som omfattas av försäkringens&lt;br&gt;föräldrabegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en ny paragraf, 11 a §, får en förälder i vissa fall överlåta rätt&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad som i stället för&lt;br&gt;föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av bamet. Med anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härav införs i ett nytt tredje stycke en bestämmelse om att den som enligt Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;11 a § vårdar barnet i stället för föräldern skall likställas med förälder&lt;br&gt;vid tillämpningen av 12 - 18 §§. Tillägget föranleder också en om-&lt;br&gt;redigering av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke görs en ändring som innebär att föräldrapen-&lt;br&gt;ning kan utges för besök i den förskoleverksamhet som bamet deltar i.&lt;br&gt;Med uttrycket förskoleverksamhet avses detsamma som i 13 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Där anges att förskoleverksamhet kan&lt;br&gt;bedrivas i form av förskola som organiseras som daghem eller deltids-&lt;br&gt;grupp, i form av familjedaghem och i form av kompletterande för-&lt;br&gt;skoleverksamhet (öppen förskola). Rätten till föräldrapenning för besök&lt;br&gt;i förskoleverksamheten är inte beroende av om verksamheten bedrivs&lt;br&gt;offentligt eller privat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar föräldrapenningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjukpenninggrundande inkomsten skall inte sänkas för en förälder&lt;br&gt;som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av bam&lt;br&gt;som inte har fyllt ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket anges en särskild beräkningsgrund för föräldrapenning&lt;br&gt;då förälderns sjukpenninggrundande inkomst sänkts då bamet fyllt ett år.&lt;br&gt;I första meningen anges att oavsett om förälderns sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst sänkts då bamet fyllt ett år skall föräldrapenningen till dess&lt;br&gt;bamet fyller två år beräknas lägst på grundval av denna tidigare&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst anpassad till löneutvecklingen inom&lt;br&gt;yrkesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i styckets andra mening innebär en ändring av gällande&lt;br&gt;regler om fortsatt försäkringsskydd. Har kvinnan blivit gravid innan&lt;br&gt;bamet uppnått ett år och nio månaders ålder kan föräldrapenning&lt;br&gt;fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detta gäller för båda&lt;br&gt;föräldrarna. Föräldrapenning beräknad på detta sätt kan utges för det nya&lt;br&gt;bamet fram till dess att det fyller två år. Även för det tidigare bamet&lt;br&gt;beräknas föräldrapenningen på detta sätt dels under graviditeten, dels&lt;br&gt;fram till dess att det nya bamet fyller två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågan om kvinnan blivit gravid innan bamet&lt;br&gt;uppnått ett år och nio månaders ålder bör man utgå från tidigast möjliga&lt;br&gt;dag för konception. Denna dag kan faställas bl.a. vid ultraljudsundersök-&lt;br&gt;ning. Föds det nya bamet innan det tidigare bamet uppnått två år och sex&lt;br&gt;månaders ålder skall som regel föräldrapenningen för det nya bamet&lt;br&gt;beräknas efter förälderns ursprungliga ersättningsnivå. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om det nya bamet föds för tidigt (prematurt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningen skall beräknas efter den ursprungliga ersättnings-&lt;br&gt;nivån även vid adoption av ett bam som sker inom två år och sex&lt;br&gt;månader från födelsen eller adoptionen av föregående bam. Ytterligare&lt;br&gt;regler som likställer adoption av bam med födelse av bam m.m. finns i&lt;br&gt;4 kap 5 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:220&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna nya paragraf innebär en begränsning av rätten till&lt;br&gt;föräldrapenning. Rätten till föräldrapenning för tid om en eller flera&lt;br&gt;dagar som normalt är arbetsfri görs beroende av att föräldern uppbär&lt;br&gt;motsvarande föräldrapenning i direkt anslutning till den arbetsfria tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dagar som avses är sådana dagar som, oavsett om föräldern är&lt;br&gt;tjänstledig eller inte, är arbetsfria inom den bransch eller på den&lt;br&gt;arbetsplats där föräldern är anställd. Uttrycket arbetsfri tid har utvecklats&lt;br&gt;närmare i allmänmotiveringen (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att t.ex. hel föräldrapenning skall kunna utges för en lördag och en&lt;br&gt;söndag som normalt skulle ha varit arbetsfri måste föräldern alltså&lt;br&gt;uppbära hel föräldrapenning även under fredagen eller måndagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § föreslås också ett tillägg innebärande att att föräldrapenningför-&lt;br&gt;måner inte skall kunna utges för dag under vilken föräldern är semester-&lt;br&gt;ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övergångsbestämmelse till den nya paragrafen föreslås inte.&lt;br&gt;Detta innebär att den nya regeln blir omedelbart tillämplig på all&lt;br&gt;föräldrapenning som belöper på tid efter ikraftträdandet, även om&lt;br&gt;ledigheten inletts tidigare. Föräldrapenning som belöper på tid dessför-&lt;br&gt;innan påverkas givitvis inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke införs en ändring som innebär att en förälder&lt;br&gt;har rätt till s.k. kontaktdagar för besök i den förskoleverksamhet&lt;br&gt;respektive skolbarnsomsorg som bamet deltar i oavsett om verksamheten&lt;br&gt;bedrivs offentligt eller privat. Innebörden av uttrycken förskoleverksam-&lt;br&gt;het och skolbarnsomsorg är desamma som i förslaget till utvidgad&lt;br&gt;lagreglering på bamomsorgsområdet (prop. 1993/94:11). Med för-&lt;br&gt;skoleverksamhet avses således förskola, familjedaghem och komplette-&lt;br&gt;rande förskoleverksamhet (se vidare författningskommentaren till 4 kap.&lt;br&gt;4 §). Skolbarnsomsorg kan bedrivas i form av fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg eller familjedaghem samt, för bam mellan tio och tolv&lt;br&gt;år, öppen fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Här föreskrivs att en förälder som skulle behöva avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos bamet eller&lt;br&gt;barnets ordinarie vårdare i stället får överlåta rätt till tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från&lt;br&gt;förvärvsarbete för alla bam för vilka tillfällig föräldrapenning kan utgå&lt;br&gt;i samband med sjukdom eller smitta hos bamet. När det gäller bam som&lt;br&gt;avses i 10 § (bam som inte fyllt tolv år) och bam som avses i 11 § första&lt;br&gt;stycket (bam som fyllt tolv men inte sexton år och som grund av&lt;br&gt;sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i&lt;br&gt;behov av särskild tillsyn eller vård) kan rätten till tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning överlåtas även vid sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie&lt;br&gt;vårdare. Möjligheten att överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning är inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad till exempelvis ensamstående föräldrar utan gäller alla Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon begränsning av den krets försäkrade till vilken överlåtelse skall&lt;br&gt;kunna få ske finns inte. Det får förutsättas att en person som föräldrarna&lt;br&gt;är villiga att anförtro uppgiften att vårda barnet har goda relationer både&lt;br&gt;till föräldrarna och bamet samt också i övrigt är lämpad för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning bör krävas att&lt;br&gt;föräldern försäkrar att han eller hon hade behövt avstå från förvärvs-&lt;br&gt;arbete för vård av bam under aktuella dagar om inte den till vilken&lt;br&gt;överlåtelsen sker hade avstått från förvärvsarbete för vård av bamet i&lt;br&gt;förälderns ställe. Vidare bör föräldern försäkra att överlåtelse av rätten&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning gjorts till denna person. Vederbörande bör&lt;br&gt;i sin tur försäkra att han eller hon avstått från förvärvsarbete under&lt;br&gt;aktuella dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föräldrapenning som utgår till den som vårdar bamet skall&lt;br&gt;beräknas på dennes sjukpenninggrundande inkomst och inte på för-&lt;br&gt;älderns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till tillfällig föräldrapenning är enligt 4 kap 12 § AFL begränsad&lt;br&gt;till ett visst antal dagar per bam och år. Hur många dagar det rör sig om&lt;br&gt;beror på av vilken anledning som den tillfälliga föräldrapenningen tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de dagar som kan tas ut ingår även dagar då bamet vårdas av en annan&lt;br&gt;försäkrad än en förälder. Någon rätt till ytterligare dagar med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning när en annan försäkrad vårdar bamet är det alltså inte&lt;br&gt;frågan om.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreskrivs att föräldrapenningförmåner inte skall&lt;br&gt;utges för dag under vilken föräldern är semesterledig enligt semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480). Något hinder för en förälder som uppbär föräldrapenning att&lt;br&gt;byta ut sin föräldraledighet mot semesterledighet finns dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 b § Ändringen innebär att vårdbidrag kan utbetalas med hälften vardera&lt;br&gt;till två föräldrar även om dessa lever tillsammans. Förutsättningarna för&lt;br&gt;en uppdelning av vårdbidraget är i övrigt oförändrade. Bakgrunden till&lt;br&gt;förslaget har redovisats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ersättning enligt 1 § fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall inte vara förmånsgrundande&lt;br&gt;vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Denna ersättning har&lt;br&gt;därför lagts till i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;ändring i AFL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt föreslås en lydelse av övergångsbestämmelserna som&lt;br&gt;klargör att folkpension utomlands till svensk medborgare som har varit&lt;br&gt;mantalsskriven i Sverige för det år under vilket han fyllt sextiotvå år och&lt;br&gt;de fem åren dessförinnan skall utgå med samma belopp som skulle ha&lt;br&gt;utgått om han hade varit bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt andra stycke likställs år efter 1991 då den försäkrade&lt;br&gt;varit folkbokförd i Sverige den 1 november året innan med år då han&lt;br&gt;varit mantalsskriven i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av bam, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;bam. För rätt till ledighet under tid då en arbetstagare uppbär tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning uppställs inte något krav på viss anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. I paragrafen införs en hänvisning till den nya 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II a § i AFL. Av 4 § framgår att rätt till ledighet för vård av bam&lt;br&gt;föreligger under tid då föräldrapenningförmån enligt 4 kap. AFL utgår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger bl.a. att beträffande tid då tillfällig föräldrapenning tas&lt;br&gt;ut gäller inte några begränsningar av antalet ledighetsperioder under ett&lt;br&gt;år. I paragrafen införs en hänvisning till den nya 4 kap. 11 a § i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke 2. ändras såtillvida att även tid under vilken en&lt;br&gt;annan försäkrad än en förälder uppbär tillfällig föräldrapenning enligt den&lt;br&gt;nya 4 kap. 11 a § AFL och tid då en förälder uppbär tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning enligt 4 kap. 10 a § AFL görs semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § semesterlagen anges att om det under semesterledighet infaller&lt;br&gt;dag som är semesterlönegrundande enligt 17 § första stycket 2-8, skall,&lt;br&gt;om arbetstagaren begär det utan dröjsmål, sådan dag inte räknas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;semesterdag. Detta gäller även en sådan försäkrad till vilken rätt att Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;uppbära tillfällig föräldrapenning överlåts enligt den nya 4 kap. 11 a §&lt;br&gt;AFL och tid då en förälder uppbär tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär endast att inte längre aktuella hänvisningar ändras och&lt;br&gt;att några mindre språkliga justeringar görs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i första stycket är endast en konsekvens av förslaget&lt;br&gt;om upphävande av 2 kap. 2 § AFL. Bestämmelserna om högkost-&lt;br&gt;nadsskydd ändras inte i sakligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjukhusvård inom ett landsting eller en landstingsfri&lt;br&gt;kommun kommer inte att utgå enligt 2 kap. 4 § AFL enligt vad vi nyss&lt;br&gt;redovisade. För att lagen, liksom hittills, inte skall gälla den som får&lt;br&gt;sådan sjukhusvård föreslås en hänvisning till 5 § hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen som avser landstingens och de landstingsfria kommunernas hälso-&lt;br&gt;och sjukvård. I den bestämmelsen föreskrivs bl.a. att det skall finnas&lt;br&gt;sjukhus för sådan hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdin-&lt;br&gt;rättning. Paragrafen inklusive hänvisningen till 2 kap. 4 § AFL är i&lt;br&gt;övrigt oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens hittillsvarande lydelse lämnas inte läkarvårdsersättning&lt;br&gt;till en läkare som är anställd i ett landstings hälso- och sjukvård. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall detsamma gälla om läkaren är anställd i ett bolag eller&lt;br&gt;annan juridisk person inom hälso- och sjukvården vari landstinget har ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytande. Begreppet &amp;quot;rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande&amp;quot; har ingående diskuterats och beskrivits i prop. 1993/94:48&lt;br&gt;Handlingsoffentlighet hos kommunala företag. I propositionen föreslogs&lt;br&gt;också en ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100), 1 kap. 9 §, med&lt;br&gt;en legaldefinition av begreppet. Riksdagen godtog förslaget (bet.&lt;br&gt;1993/94:KU13, rskr. 1993/94:40). Lagändringen finns i SFS 1993:1298.&lt;br&gt;Begreppet har motsvarande innebörd i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en föreslagen ny mening i paragrafen skall läkarvårdsersättning, Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;trots vad som nyss sagts, i vissa fall få lämnas till en läkare som är&lt;br&gt;anställd i landstinget eller hos en sådan juridisk person som avses i första&lt;br&gt;meningen. Ersättning kan lämnas om läkaren vikarierar för en läkare som&lt;br&gt;har läkarvårdsersättning. En förutsättning är dock att läkaren är&lt;br&gt;tjänstledig från sin tjänst i landstinget eller bolaget etc. I begreppet&lt;br&gt;tjänstledig ligger att läkaren inte utan vidare kan vara vikarie under t.ex.&lt;br&gt;kompensationsledighet eller semester. Det krävs alltså ett beslut om&lt;br&gt;tjänstledighet från Landstingets sida. Förslaget är föranlett av socialut-&lt;br&gt;skottets hemställan som riksdagen ställt sig bakom (jfr avsnitt 7.1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i 1 § andra stycket gäller vad som sägs om&lt;br&gt;landsting också kommuner som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett vårdavtal kan tas in andra regler beträffande landstingsanställda&lt;br&gt;läkares möjlighet att vikariera (jfr 1 och 5 §§).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns särskilda bestämmelser om läkarvårdsersättning för&lt;br&gt;vissa områden. Läkare som etablerar sig i vissa stödområden m.m. har&lt;br&gt;i allmänhet rätt till förhöjd ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt tredje stycket skall särskild ersättning lämnas till de&lt;br&gt;läkare som har sin verksamhet inom de stödområden eller de kommuner&lt;br&gt;som anges i första stycket. Den särskilda ersättningen skall avse&lt;br&gt;telefonkonsultationer och medicinskt motiverade hembesök. Bakgrunden&lt;br&gt;till bestämmelsen har redovisats i avsnitt 7. Regeringen kan meddela&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter till lagens allmänna regel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås ett tillägg av samma slag som i 9 § första meningen&lt;br&gt;lagen om läkarvårdsersättning. Vi hänvisar till kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvaras av förslaget beträffande 20 § lagen om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning. Även om en sjukgymnast mera sällan har anledning till&lt;br&gt;telefonkonsultationer bör särskild ersättning kunna lämnas i de fall detta&lt;br&gt;ändå sker. I övrigt hänvisar vi till kommentaren till nyssnämnda&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har endast den ändringen gjorts att ordet landstingskom-&lt;br&gt;munen bytts mot landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i det hittillsvarande andra stycket har flyttats till den Prop. 1993/94:220&lt;br&gt;nya 15 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdavgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser om landstingets befogenhet att ta&lt;br&gt;ut vårdavgifter av patienterna. Denna fråga har hittills helt reglerats&lt;br&gt;genom bestämmelserna i AFL och i tandvårdstaxan (1973:638). Av&lt;br&gt;förslaget till ändring i 2 kap. AFL framgår att ersättning för vissa&lt;br&gt;oralkirurgiska åtgärder m.m. hittills har lämnats såsom för öppen hälso-&lt;br&gt;och sjukvård samt att sjukvårdsersättning för den öppna hälso- och&lt;br&gt;sjukvården inte längre skall lämnas. En konsekvens härav är att&lt;br&gt;landstingets rätt att ta ut vårdavgifter för denna typ av vård är oreglerad.&lt;br&gt;I hälso- och sjukvårdslagen finns däremot en bestämmelse om rätt att ta&lt;br&gt;ut vårdavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar hittillsvarande 7 § andra&lt;br&gt;stycket. Flyttningen innebär inte någon saklig förändring. Det har endast&lt;br&gt;gjorts en terminologisk modernisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får landstinget ta ut vårdavgifter av patienter som&lt;br&gt;får specialisttandvård för vuxna eller övrig tandvård för vuxna. Vårdav-&lt;br&gt;gift får tas ut enligt grunder som landstinget bestämmer om inte något&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet. För merparten av tandvården kommer&lt;br&gt;sådana särskilda föreskrifter alltjämt att finnas i AFL och tandvårdstaxan&lt;br&gt;eller dess motsvarighet. Vissa oralkirurgiska behandlingar och undersök-&lt;br&gt;ningar för sådana behandlingar kommer, som nyss nämndes, inte att&lt;br&gt;ersättas via den allmänna försäkringen. För dessa behandlingar och&lt;br&gt;undersökningar som ges vid en specialistpoliklinik eller motsvarande skall&lt;br&gt;enligt förslaget bestämmelserna om vårdavgifter i den öppna vården&lt;br&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen gälla. Detta innebär att landstinget&lt;br&gt;bestämmer grunderna för vårdavgiften men att vårdavgiften för t.ex. en&lt;br&gt;viss oralkirurgisk behandling skall motsvara den som gäller i landstingets&lt;br&gt;öppna hälso- och sjukvård och ligga inom ramen för vad som anses&lt;br&gt;tillåtet när det gäller differentiering av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(DS 1994:12) Vissa frågor rörande föräldrapenning&lt;br&gt;och tillfällig föräldrapenning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp tillsattes den 30 augusti 1993 för att göra en översyn av&lt;br&gt;vissa frågor inom föräldraförsäkringen. Arbetsgruppen har i en del-&lt;br&gt;rapport (Ds 1993:87) redovisat alternativa metoder att öka pappors uttag&lt;br&gt;av föräldrapenning. Nu redovisas resterande del av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föräldrapenning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vissa inskränkningar vad gäller rätten till&lt;br&gt;föräldrapenning. Det föreslås att hel föräldrapenning skall få utges för tid&lt;br&gt;som normalt är arbetsfri, t.ex. lördagar och söndagar, endast om&lt;br&gt;föräldern uppbär hel föräldrapenning i direkt anslutning till den arbetsfria&lt;br&gt;tiden. Motsvarande föreslås gälla för rätt till halv resp, fjärdedels&lt;br&gt;föräldrapenning under sådan tid. Det föreslås vidare att föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner inte skall få utges för semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. 2,5 årsregeln innebär i princip att en kvinna har bibehållen&lt;br&gt;rätt att uppbära föräldrapenning på den ursprungliga ersättningsnivån&lt;br&gt;även om hon har förkortat arbetstiden eller slutat förvärvsarbeta mellan&lt;br&gt;två bams födelse, under förutsättning att bamen föds inom två och ett&lt;br&gt;halvt år. En förutsättning för regelns tillämpning är att det tidigare bamet&lt;br&gt;uppnått två års ålder. Regeln föreslås ändrad på så sätt att den blir&lt;br&gt;tillämplig dels på båda föräldrarna, dels om det tidigare bamet avlider&lt;br&gt;innan det uppnått två års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillfällig föräldrapenning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att en ensamstående förälder skall få överlåta rätt&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning till närstående som i förälderns ställe avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos bamet eller&lt;br&gt;barnets ordinarie vårdare. Det föreslås vissa följdändringar i reglema om&lt;br&gt;föräldraledighet och semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare en utvidgning av rätten till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning för s.k. kontaktdagar i samband med besök i barnets&lt;br&gt;förskola, familjedaghem eller fritidshem. Det föreslås att tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning skall kunna utges oavsett om verksamheten bedrivs&lt;br&gt;offentligt eller privat och oberoende av om kommunen tillhandahållit&lt;br&gt;verksamheten eller gett bidrag till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;I Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2, 6 och 10 och 17 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 7 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med förälder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om&lt;br&gt;bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett bam för&lt;br&gt;stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har&lt;br&gt;haft bam, om de varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder likställs vid tillämpningen av 10, 10 a och 11 §§ även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran&lt;br&gt;i sitt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder likställs vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 12 - 18 §§ i tillämpliga&lt;br&gt;delar närstående som anges i&lt;br&gt;11 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för de första 180 dagama utges med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning beräknad enligt femte stycket, om&lt;br&gt;föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för vaije&lt;br&gt;bam för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,&lt;br&gt;beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för&lt;br&gt;90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad&lt;br&gt;enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt&lt;br&gt;3 kap. med undantag av 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och&lt;br&gt;10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter&lt;br&gt;90 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365, och även utges för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra - fjärde styckena&lt;br&gt;skall, om förälderns sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst har sänkts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,&lt;br&gt;föräldrapenningen till dess bamet&lt;br&gt;fyller två år beräknas lägst på&lt;br&gt;grundval av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen skedde eller den högre&lt;br&gt;inkomst som löneutveckligen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder,&lt;br&gt;om föräldern avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete för vård av bam. Ar kvin-&lt;br&gt;nan gravid på nytt vid utgången av&lt;br&gt;denna tid och beräknas barnets&lt;br&gt;födelse ske inom sex månader eller&lt;br&gt;föds bamet inom nämnda tid, skall&lt;br&gt;hennes föräldrapenning även fort-&lt;br&gt;sättningsvis beräknas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra - fjärde styckena&lt;br&gt;skall, om förälderns sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst har sänkts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,&lt;br&gt;föräldrapenningen till dess bamet&lt;br&gt;fyller två år beräknas lägst på&lt;br&gt;grundval av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst som gällde innan&lt;br&gt;sänkningen skedde eller den högre&lt;br&gt;inkomst som löneutveckligen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder,&lt;br&gt;om föräldern avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete för vård av bam. Är kvin-&lt;br&gt;nan innan barnet uppnått 21 måna-&lt;br&gt;ders ålder gravid på nytt skall&lt;br&gt;föräldrapenningen fortsättningsvis&lt;br&gt;beräknas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utges för tid om en eller flera dagar som normalt&lt;br&gt;är arbetsfri endast om föräldern i direkt anslutning till den arbetsfria&lt;br&gt;tiden uppbär hel föräldrapenning. Halv och fjärdedels föräldrapenning&lt;br&gt;utges för sådan tid endast om föräldern i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden uppbär minst halv respektive fjärdedels föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett bam,&lt;br&gt;som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukdom eller smitta hos bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder&lt;br&gt;besöker läkare med ett annat bam till någon av föräldrarna, under&lt;br&gt;förutsättning att sistnämnda bam omfattas av bestämmelserna om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av ett bam vars levnadsålder understiger 240 dagar utges&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av&lt;br&gt;bamet är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjukhus. För&lt;br&gt;vård av ett bam som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars&lt;br&gt;föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om bamet&lt;br&gt;vårdas på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller fyra år till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år även när föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller fyra år till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år även när föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstår från förvärvsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidsverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg i&lt;br&gt;vilken barnet deltar (kontakt-&lt;br&gt;dagar). En förälder till bam som&lt;br&gt;omfattas av 1 § lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade har dock rätt till&lt;br&gt;kontaktdagar från barnets födelse&lt;br&gt;till dess att det fyller sexton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstår från förvärsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola, förskola, fa-&lt;br&gt;miljedaghem eller fritidshem (kon-&lt;br&gt;taktdagar). En förälder till bam&lt;br&gt;som omfattas av 1 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade har dock&lt;br&gt;rätt till kontaktdagar från barnets&lt;br&gt;födelse till dess att det fyller sex-&lt;br&gt;ton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med bams födelse för att närvara vid&lt;br&gt;förlossningen, biträda i hemmet eller vårda bara. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar för en fader vid adoption av bam, om bamet inte fyllt&lt;br&gt;tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett bam i avsikt att&lt;br&gt;adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ensamstående förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;som grundar sig pä skäl som anges i 10 § första stycket 1 eller 2 till&lt;br&gt;närstående som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård&lt;br&gt;av barnet. Med ensamstående förälder likställs person som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket a) såvitt denne ensam har den rättsliga vårdnaden om&lt;br&gt;barnet samt person som avses i 2 § andra stycket b) såvitt denne ensam&lt;br&gt;har tagit emot barnet för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner utges inte i den mån föräldern för samma dag&lt;br&gt;uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadesförsäkring eller uppbär motsvarande ersättning enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller&lt;br&gt;uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön. Utan hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den&lt;br&gt;avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner utges&lt;br&gt;inte för dag under vilken föräldern&lt;br&gt;är semesterledig enligt semester-&lt;br&gt;lagen (1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av bam, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av bam, m.m. att 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens&lt;br&gt;början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna&lt;br&gt;eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid&lt;br&gt;beräkning av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket angivna&lt;br&gt;villkoret gäller ej för rätt till ledig-&lt;br&gt;het under tid, då arbetstagaren&lt;br&gt;uppbär tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10, 10 a eller 11 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret gäller ej heller för ledi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket angivna&lt;br&gt;villkoret gäller ej för rätt till ledig-&lt;br&gt;het under tid, då arbetstagaren&lt;br&gt;uppbär tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 eller&lt;br&gt;77 a § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;st som avses i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;br&gt;Berör en ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det&lt;br&gt;kalenderår under vilket ledigheten har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet under tid då arbets-&lt;br&gt;tagaren uppbär föräldrapenning&lt;br&gt;eller tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;10, &amp;nbsp;10 a eller 11&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;får delas upp utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet under tid då arbets-&lt;br&gt;tagaren uppbär föräldrapenning&lt;br&gt;eller tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;10, 10 a, 11 eller 77 a § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;får delas upp utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480) att 17 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är&lt;br&gt;semesterlönegrundande, när fråga&lt;br&gt;är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom,&lt;br&gt;i den mån frånvaron under in-&lt;br&gt;tjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar eller om frånvaron&lt;br&gt;beror på arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av bam, m.m. dels under tid&lt;br&gt;för vilken havandeskapspenning&lt;br&gt;utges enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dels under tid för vilken föräldra-&lt;br&gt;penning utges i anledning av bams&lt;br&gt;födelse eller adoption enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 och 5 §§ samma lag, i den mån&lt;br&gt;frånvaron för vaije bam, eller vid&lt;br&gt;flerbamsbörd sammanlagt, icke&lt;br&gt;överstiger 120 dagar eller för&lt;br&gt;ensamstående förälder, 180 dagar,&lt;br&gt;dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 och 11 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för&lt;br&gt;överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej&lt;br&gt;enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren&lt;br&gt;erhåller korttidsstudiestöd, vuxen-&lt;br&gt;studiebidrag eller utbildnings-&lt;br&gt;arvode enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller om utbildningen&lt;br&gt;till väsentlig del avser fackliga&lt;br&gt;eller med facklig verksamhet&lt;br&gt;sammanhängande frågor, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semes-&lt;br&gt;terlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom,&lt;br&gt;i den mån frånvaron under in-&lt;br&gt;tjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar eller om frånvaron&lt;br&gt;beror på arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av bam, m.m. dels under tid&lt;br&gt;för vilken havandeskapspenning&lt;br&gt;utges enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dels under tid för vilken föräldra-&lt;br&gt;penning utges i anledning av bams&lt;br&gt;födelse eller adoption enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 och 5 §§ samma lag, i den mån&lt;br&gt;frånvaron för vaije bam, eller vid&lt;br&gt;flerbamsbörd sammanlagt, icke&lt;br&gt;överstiger 120 dagar eller för&lt;br&gt;ensamstående förälder, 180 dagar,&lt;br&gt;dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10, 11 och 11 a §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för&lt;br&gt;överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej&lt;br&gt;enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren&lt;br&gt;erhåller korttidsstudiestöd, vuxen-&lt;br&gt;studiebidrag eller utbildnings-&lt;br&gt;arvode enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller om utbildningen&lt;br&gt;till väsentlig del avser fackliga&lt;br&gt;eller med facklig verksamhet&lt;br&gt;sammanhängande frågor, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;br&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till grund-&lt;br&gt;utbildning, eller ledighet på grund&lt;br&gt;av motsvarande vapenfri tjänst, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att ar-&lt;br&gt;betstagaren efter det kalenderår då&lt;br&gt;han fyllt tjugotvå år fullgör tjänst-&lt;br&gt;göring i civilförsvaret på annan tid&lt;br&gt;än då civil försvarsberedskap råder&lt;br&gt;eller beredskapsövning får anord-&lt;br&gt;nas vid försvarsmakten, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;br&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till grund-&lt;br&gt;utbildning, eller ledighet på grund&lt;br&gt;av motsvarande vapenfri tjänst, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att ar-&lt;br&gt;betstagaren efter det kalenderår då&lt;br&gt;han fyllt tjugotvå år fullgör tjänst-&lt;br&gt;göring i civilförsvaret på annan tid&lt;br&gt;än då civilförsvarsberedskap råder&lt;br&gt;eller beredskapsövning får anord-&lt;br&gt;nas vid försvarsmakten, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första&lt;br&gt;90 dagama av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada.&lt;br&gt;Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har yttrat sig över departementspromemorian&lt;br&gt;(DS 1994:12) Vissa frågor rörande föräldrapenning och tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen (FÖD), Kammarrätten i Göteborg (KamRG),&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län (LrS), Riksförsäkringsverket (RFV),&lt;br&gt;Socialstyrelsen (SoS), Statens arbetsgivarverk (SAV), Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV), Statskontoret, Försäkringskasseförbundet (FKF), Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet och LO har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttrande inkommit från Riksförbundet för sexuellt&lt;br&gt;likaberättigande (RFSL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SoS uttalar rent allmänt att man instämmer i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV avstyrker samtliga förslag då arbetsgruppen inte närmare bedömt&lt;br&gt;omfattningen av de olika uttagen och även har avstått från att bedöma de&lt;br&gt;ekonomiska effekterna. Dessutom ökar komplexiteten i försäkringen.&lt;br&gt;Enligt RRV kan det finnas skäl att se över hela försäkringen med&lt;br&gt;avseende på kontrollmöjligheter och administrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föräldrapenning under arbetsfri tid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att hel föräldrapenning skall kunna utges för&lt;br&gt;tid som normalt är arbetsfri endast om föräldern uppbär hel föräldrapen-&lt;br&gt;ning i direkt anslutning till den arbetsfrifa tiden. Motsvarande föreslås&lt;br&gt;gälla för rätt till halv resp, fjärdedels föräldrapenning under sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av FÖD, KamRG, LrS, RFV, SAV, Statskontoret,&lt;br&gt;FKF, SAF och TCO. Av dessa förordar dock KamRG, SAV och SAF&lt;br&gt;att förutsättningarna för att få föräldrapenning för dag som normalt är&lt;br&gt;arbetsfri skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har hänvisat till remissvar lämnade av Lärarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Sverige Läkarförbund. Läkarförbundet tillstyrker förslaget medan&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund anser att förslaget kommer att försämra och i vissa&lt;br&gt;fall omöjliggöra för lärarna att få ersättning för inkomstbortfall på grund&lt;br&gt;av ledighet för vård av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FÖD skulle vissa skäl kunna anföras för att kravet sträcktes ännu&lt;br&gt;längre och innebära krav på att föräldrapenning utgått såväl omedelbart&lt;br&gt;före som omedelbart efter den arbetsfria tiden. Eftersom antalet dagar&lt;br&gt;med föräldrapenning är begränsat bör man emellertid i avvaktan på&lt;br&gt;erfarenheter av den nu diskuterade lagändringen kunna avstå från en&lt;br&gt;sådan ytterligare skärpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KamRG är positiv till att man försöker motverka missbruk men ifråga-&lt;br&gt;sätter om förslaget är tillräckligt långtgående. KamRG förordar en&lt;br&gt;skärpning av villkoret, t.ex. genom att föreskriva att föräldern skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbära hel föräldrapenning såväl omedelbart före som omedelbart efter&lt;br&gt;den arbetsfria tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LrS föreslår att lördag och söndag, som normalt är arbetsfria dagar för&lt;br&gt;det stora flertalet föräldrar, uttryckligen omnämns i den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen som exempel på arbetsfria dagar som omfattas av begränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAV välkomnar arbetsgruppens ambition men menar att förslaget inte&lt;br&gt;är tillräckligt långtgående. Skälet till att en förälder som normalt inte&lt;br&gt;vårdar barnet väljer att ta ut föräldrapenning under veckosluten är enligt&lt;br&gt;SAV inte i första hand att föräldern har högre föräldrapenning än den&lt;br&gt;andra föräldern utan att han dessutom har full lön under veckosluten. I&lt;br&gt;de statliga kollektivavtalen görs inget löneavdrag för arbetsfria dagar om&lt;br&gt;inte arbetstagaren varit tjänstledig på båda sidor om ledigheten. SAV&lt;br&gt;föreslår att bestämmelsen utformas så att föräldrapenning endast utges för&lt;br&gt;arbetsfri tid om föräldrapenning har utbetalats i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden både före och efter den arbetsfria perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF anser att den föreslagna regeln bör tillämpas även på föräldrar&lt;br&gt;som är arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Enligt SAF bör&lt;br&gt;man införa en regel med innebörd att en arbetstagare har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning endast om han gått miste om lön och andra anställnings-&lt;br&gt;förmåner till följd av att han vårdat bam. En sådan regel bör gälla vid&lt;br&gt;kortare vårdperioder än 15 dagar. Vid längre perioder bör föräldrapen-&lt;br&gt;ningen kalenderdagberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föräldrapenningformåner för semesterdag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningformåner skall enligt förslaget inte få utges för semester-&lt;br&gt;dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Det gäller FÖD,&lt;br&gt;KamRG, LrS, RFV, SAV, Statskontoret, FKF, SAF och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2,5 årsregeln&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 4 kap. 6 § AFL föreslås ändrad så att den blir tillämplig dels på&lt;br&gt;båda föräldrarna, dels även i det fall det tidigare bamet avlidit innan det&lt;br&gt;uppnått två års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD, KamRG, RFV, SAV, Statskontoret, FKF, SAF och TCO&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LrS avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KamRG tillstyrker förslaget eftersom det dels innebär att könsneutralite-&lt;br&gt;ten i regelssystemet ökas, dels leder till ett slopande av nyckfullheten i&lt;br&gt;det nuvarande systemet som innebär att en för tidig födsel leder till högre&lt;br&gt;föräldrapenning än en en födsel i normal tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LrS anser att det snarare förefaller som om reglema för SGI-skyddad&lt;br&gt;tid är alltför generösa i det att de kan täcka inkomstbortfall som inte&lt;br&gt;motsvarar de verkliga inkomstförhållandena hos de försäkrade. Vidare&lt;br&gt;torde de situationer som enligt arbetsgruppen motiverar lagändringarna&lt;br&gt;kunna lösas genom att domstolspraxis stramar upp tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser den föreslagna ändringen bör kompletteras så att även&lt;br&gt;föräldrar som adopterar två bam med 2,5 års mellanrum omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF delar uppfattningen att bestämmelsen bör göras tillämplig även på&lt;br&gt;adoptivföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående förälder skall enligt förslaget få överlåta rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning till närstående som i förälderns ställe avstår från&lt;br&gt;förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos bamet eller&lt;br&gt;barnets ordinarie vårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KamRG, LrS, RFV, SAV, Statskontoret och RFSL avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Tillstyrker förslaget gör FKF, SAF, TCO och FÖD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD anser att de skäl som anförs för att en ensamstående förälder skall&lt;br&gt;kunna överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning onekligen har viss&lt;br&gt;tyngd. Ett sådant överlåtande innebär å andra sidan ett principiellt avsteg&lt;br&gt;från försäkringens strikta koppling till föräldrarna. Vid vägning av skälen&lt;br&gt;för och emot förslaget är domstolen beredd att acceptera det. FÖD anser&lt;br&gt;dock att begreppet närstående inte i alla avseenden kan föras över på en&lt;br&gt;situation där en utomstående rycker in för att passa ett sjukt bam.&lt;br&gt;Alternativet makar och föräldrar är inaktuellt. FÖD förordar därför att&lt;br&gt;det anges - helst i lagtexten - vilka personer som åsyftas med begreppet&lt;br&gt;närstående. Vidare bör det skrivas in i den föreslagna 11 a § att&lt;br&gt;ersättningen skall beräknas på vårdarens sjukpenninggrundande inkomst.&lt;br&gt;FÖD förutsätter att tillfällig föräldrapenning som betalas ut till närstående&lt;br&gt;skall beaktas vid tillämpningen av 60-dagarsregeln i 4 kap. 12 § AFL och&lt;br&gt;att detta bör påpekas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KamRG anser att förslaget innebär en ny konstruktion inom socialför-&lt;br&gt;säkringen vars konsekvenser inte är helt lätta att överblicka och att&lt;br&gt;negativa effekter i fråga om avancemang i stället kan uppkomma för den&lt;br&gt;till vilken rätten till tillfällig föräldrapenning överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LrS bör förslaget förkastas. Mot bakgrund av att förslaget&lt;br&gt;innebär en principiell förändring av föräldraförsäkringen är det högst&lt;br&gt;otllfredsställande att man inte skaffat fram ett underlag som i vart kunnat&lt;br&gt;ligga till grund för en uppskattad kostnad för reformen. LrS anser vidare&lt;br&gt;att arbetsgruppen betydligt underskattat risken för missbruk. Enligt LrS&lt;br&gt;är begreppet närstående alltför vagt och för vidsträckt. I rapporten har&lt;br&gt;inte berörts hur ett uttag av föräldrapenning i dessa fall kan komma att&lt;br&gt;styras av de försäkrades önskemål att kringå karensdagama inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Det måste enligt LrS - i avsaknad av ett statistiskt&lt;br&gt;underlag som visar motsatsen - antas att antalet ensamföräldrar med bam&lt;br&gt;som ofta är sjuka eller drabbas av en långvarig sjukdom är förhållandevis&lt;br&gt;begränsat. Slutligen anser LrS att familjer med två personer diskrimine-&lt;br&gt;ras och att det föreligger risk för att försäkringen kan komma att&lt;br&gt;upplevas som orättvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV hänvisar till att man tidigare i RFV ANSER 1989:2 har pekat på&lt;br&gt;svårigheten att avgränsa gruppen ensamstående. Eftersom försäkringskas-&lt;br&gt;sornas möjligheter är mycket små att kontrollera om rätt förälder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåter kommer de föreslagna reglema att upplevas som godtyckliga.&lt;br&gt;När bamet har två föräldrar som inte är gifta eller samboende och som&lt;br&gt;delar den rättsliga vårdnaden om bamet får både mamman och pappan&lt;br&gt;möjlighet att överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning. Den förälder&lt;br&gt;som är gift men faktiskt är ensam om vården av bamet får inte den&lt;br&gt;möjligheten. RFV anser det olämpligt att införa regler som inte går att&lt;br&gt;upprätthålla. RFV vidhåller att om möjlighet skall införas att överlåta&lt;br&gt;rätten till tillfällig föräldrapenning bör detta gälla alla föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAV anser att att det finns risk att ledighet med tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;kommer att öka, vilket inte endast leder till ökade kostnader för&lt;br&gt;försäkringen utan även till ökade kostnader för arbetsgivaren, bl.a. i&lt;br&gt;form av ökat produktionsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret delar arbetsgruppens bedömning om det önskvärda i en&lt;br&gt;reform som den föreslagna men kan ändå inte stödja den. Den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska situationen medger enligt Statskontorets bedömning inte&lt;br&gt;ökade åtaganden utan att finansiering anvisas. Detta sker inte här. Inte&lt;br&gt;heller redovisas någon bedömning av de kostnader ett genomförande av&lt;br&gt;förslaget skulle föra med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF anser att även familjer där den ena föräldern ofta vistas på annan&lt;br&gt;ort på grund av sitt förvärvsarbete, t.ex. sjömän, skall likställas med&lt;br&gt;ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFSL anser att ett införande av en ny kategori i reglema om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning, dvs. ensamstående, till vilka homosexuella sambor&lt;br&gt;kommer att hänföras är en återgång till en syn på homosexuella&lt;br&gt;sambo förhållande som frånträddes redan på 1970-talet. Om förslaget&lt;br&gt;antas kommer homosexuella föräldrar att få en större flexibilitet än&lt;br&gt;heterosexuella föräldrar i motsvarande situation. De sistnämnda kan&lt;br&gt;enbart överlåta tillfällig föräldrapenning till sambo medan homosexuella&lt;br&gt;skulle få rätt att överlåta såväl till sambo som till t.ex. granne. RFSL har&lt;br&gt;aldrig eftersträvat att homosexuella par skall gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning för s.k.&lt;br&gt;kontaktdagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar i&lt;br&gt;samband med besök i barnets förskola, familjedaghem eller fritdshem&lt;br&gt;skall kunna utges oavsett om verksamheten bedrivs offentligt eller privat&lt;br&gt;och oberoende av om kommunen tillhandahållit verksamheten eller gett&lt;br&gt;bidrag till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD, LrS, RFV, SAV, Statskontoret, FKF, SAF och TCO tillstyrker&lt;br&gt;förslaget medan KamRG uttrycker tveksamhet mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD motsätter sig inte förslaget men påpekar att det förhållandet att&lt;br&gt;rätten till tillfällig föräldrapenning inte skall omfatta besök i öppen&lt;br&gt;förskola innebär en inskränkning i förhållande till FÖD:s egen rätts-&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt KamRG bör man iaktta en viss försiktighet så att rätten till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning inte kommer att avse besök i bamomsorgsverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som väsentligen bedrivs utom offentlig kontroll. Förslagsvis bör&lt;br&gt;det uppställas ett krav på att verksamheten skall ske i sådana former att&lt;br&gt;den kan anses jämförbar med samhällets barnomsorg. KamRG påpekar&lt;br&gt;samtidigt att bestämmelsen i 4 kap. 4 § andra stycket AFL endast gäller&lt;br&gt;förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av effekter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har bedömt att det inte uppkommer några kostnadsökning-&lt;br&gt;ar för försäkringen. Däremot bedömer arbetsgruppen att det uppkommer&lt;br&gt;vissa adminstrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV framhåller att om samtliga förslag skall genomföras krävs det en&lt;br&gt;förberedelsetid om minst sex månader efter det att beslut fattats. RFV&lt;br&gt;bedömer att förslagen medför ökade adminstrationskostnader för&lt;br&gt;försäkringskassorna med drygt en miljon kronor per år (5 årsarbetare)&lt;br&gt;och genomförandekostnader för RFV med drygt en miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LrS efterlyser en övergångsregel för att undvika icke önskvärda följder&lt;br&gt;för föräldrars pågående uttag av föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg, såvitt avser frågor om för-&lt;br&gt;äldraförsäkringen (avsnitten 5 och 6), och statsrådet Könberg, såvitt avser&lt;br&gt;övriga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:220 om vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;frågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:220&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser&lt;br&gt;som inför,&lt;br&gt;ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller&lt;br&gt;upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 - 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46313, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:30:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03220</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:30:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03220</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__220.pdf</filnamn>
<filstorlek>4251502</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BA11EADD-1F9A-4CBE-B14A-AA91D0A25EA2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SfU15</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SfU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Föräldraförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SfU20</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SfU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SoU33</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SoU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor rörande bestämmelserna on arvoden till privat- praktiserande läkare och sjukgymnaster m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Hjortzberg-Nordlund  och Elisabeth Fleetwood  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Hjortzberg-Nordlund  och Elisabeth Fleetwood  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Strömberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:220&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Strömberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>